NJA 2001 s. 855

Fråga, vid tillämpning av 14 kap. 31 § andra stycket aktiebolagslagen (1975:1385), när en part kan anses ha fått del av skiljedom.

TR:n

Den 19 juni 1997 meddelades skiljedom i en tvist mellan ICA Handlarnas AB och övriga aktieägare i ICA Partihandel AB rörande inlösen av minoritetsaktier enligt 14 kap. 31 § aktiebolagslagen. I skiljedomen tillerkändes E. O. och Henry Trading AB ersättning av ICA Handlarnas AB för kostnader för förfarandet, dock ej fullt ut vad som yrkats. I skiljedomen föreskrevs att den som var missnöjd med domen ägde genom stämning dra tvisten under domstols prövning, såframt han instämde sin talan inom 60 dagar från det han "fick del" av domen. Skiljedomen lämnades för postbefordran till E. O:s och Henry Tradings ombud, advokaten C. S., d. 19 juni 1997.

E. O. och Henry Trading var missnöjda med att de inte hade tillerkänts yrkad kostnadsersättning och väckte talan mot ICA Handlarnas AB (ICA) vid Stockholms TR d. 10 okt. 1997.

ICA yrkade att käromålet skulle avvisas, eftersom talan hade väckts senare än 60 dagar efter det att kärandena fått del av skiljedomen. ICA gjorde gällande att E. O. och Henry Trading tagit del av skiljedomen genom sitt ombud senast d. 8 aug. 1997.

E. O. och Henry Trading bestred avvisningsyrkandet. De gjorde gällande att C. S. på grund av semesterledighet hade tagit del av skiljedomen först d. 15 aug. 1997.

Domskäl

TR:n (rådmannen Kinberg) anförde i beslut d. 24 sept. 1998: Skäl. Delgivningslagens (1970:428) bestämmelser är inte tillämpliga på den nu aktuella klandertalan, se prop. 1983/84:184 s. 19.

Att en mottagare tar till sig ett meddelande i olika steg är naturligt och har även förutsatts av lagstiftaren. Avtalslagen 1 kap. 7 § berör t.ex. verkningarna av att ett meddelande kommer mottagaren "till handa" och av att mottagaren därefter "tager del av" detta. Med avtalslagens uttryck "till handa" avses att postverket gjort sitt, dvs. meddelandet har kommit fram. Uttrycket "tager del av" innebär att mottagaren fått kunskap om innehållet i meddelandet.

Med hänsyn till att skiljedomen lämnades för postbefordran d. 19 juni 1997 och att E. O. och Henry Trading vitsordat att den kommit fram till C. S:s advokatkontor under dennes semester men inte påstått att detta skulle ha inträffat någon viss dag, får man utgå från att domen kom fram senast under veckan efter midsommarhelgen, dvs. i vecka 26 år 1997.

Beträffande domstolarnas domar finns inte något krav på att den som vill överklaga ska ta del av domens innehåll för att tiden för överklagande ska börja löpa. Det finns ingen anledning att behandla skiljedomen på annat sätt. Skiljedomens uttryck "fick del av" bör således tolkas som "kommit till handa" i samma mening som avtalslagen har. Detta stämmer även överens med skiljeförfarandets syfte som bl.a. är att få ett snabbt slut på en tvist. Härtill kan läggas att en missnöjd till skydd för rättsförlust har hela 60 dagar på sig för att klandra skiljedomen och att parterna normalt känner till när och var skiljedomen kommer att hållas tillhanda. Tiden för klandertalan täcker även med god marginal en normal sommarsemester.

Sammanfattningsvis föreligger rättegångshinder eftersom E. O. och Henry Trading inte instämt sin talan inom 60 dagar från det de fick del av skiljedomen. Käromålet ska till följd härav avvisas.

Beslut. Käromålet avvisas.

Svea HovR

E. O. och Henry Trading överklagade i Svea HovR och yrkade undanröjande av TR:ns avvisningsbeslut.

ICA (nu med firma ICA Aktiebolag) bestred ändring.

E. O. och Henry Trading påstod i första hand att C. S. inte hade varit behörig att ta emot delgivning av skiljedomen. För det fall HovR:n skulle anse att han hade varit behörig gjorde de i andra hand gällande att klandertalan ändock väckts i rätt tid eftersom C. S. fått del av domen mindre än 60 dagar innan talan väcktes. De uppgav att domen fanns i C. S:s post då denne återkom till kontoret efter semestern omkring d. 5 aug. 1997. De vidhöll dock att C. S. inte fått del av domen, i den bemärkelsen att han tagit den i sin hand eller ögnat igenom den, förrän någon vecka därefter, dvs. någon gång i mitten av augusti 1997. Till stöd för sin talan hänvisade de till NJA 1978 s. 132 som bl.a. rör frågan om delgivning av bodelningshandling.

ICA åberopade till grund för sitt bestridande i huvudsak vad som anförts vid TR:n. ICA anförde därutöver att också C. S:s egen uppgift i HovR:n att han återkom från semestern redan omkring d. 5 aug. 1997 innebar att han fått del av domen mer än 60 dagar innan talan väcktes, vid en analog tillämpning av delgivningslagens regler i enlighet med HD:s avgörande d. 26 maj 1999 i mål Ö 3715-97.1

HovR:n (hovrättspresidenten Hirschfeldt, hovrättslagmannen Wikren samt hovrättsråden Matx, referent, och Mohammar) konstaterade i sina Skäl inledningsvis att C. S. hade varit behörig att motta delgivning av skiljedomen och anförde vidare följande. HovR:n går därmed över till frågan om när C. S. skall anses ha fått del av domen.

Enligt 14 kap. 31 § 2 st. aktiebolagslagen (1975:1385) har part som är missnöjd med en skiljedom rätt att väcka talan vid domstol inom 60 dagar från det han fick del av skiljedomen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. I förarbetena (prop. 1983/84:184 s. 19) har visserligen uttalats att fråga inte är om sådan delgivning som regleras i delgivningslagen (1970:428). HD har emellertid i det av ICA åberopade avgörandet - d. 26 maj 1999 i mål Ö 3715-97 - rörande bestämmelsen om klanderfrist i lagen (1929:145) om skiljemän - vilken i detta avseende är likalydande med aktiebolagslagen - funnit övervägande skäl tala för en analog tillämpning av bestämmelserna i delgivningslagen i de fall en mottagare undertecknat ett mottagningsbevis med kännedom om att försändelsen innehåller en skiljedom och försändelsen hämtats ut genom bud. Också i förevarande fall föreligger enligt HovR:ns mening skäl för att tillämpa delgivningslagen analogt.

E. O. och Henry Trading har tillstått att skiljedomen fanns i C. S:s post när denne återkom till sitt kontor efter semestern omkring d. 5 aug. 1997.

C. S., och därmed E. O. och Henry Trading, skall således med en analog tillämpning av 19 § 1 st. första meningen delgivningslagen, anses ha fått del av skiljedomen i vart fall när C. S. - med hans egna ord - omkring d. 5 aug. 1997 återkom från sin semester. Denna tidsangivelse i förening med vad som i övrigt upplysts i målet leder enligt HovR:ns mening till slutsatsen att mer än 60 dagar förflutit från delgivningen till dess talan väcktes i målet d. 10 okt. 1997. Klandertalan är därmed väckt för sent och överklagandet skall lämnas utan bifall till följd varav TR:ns beslut skall stå fast.

Beslut. HovR:n lämnar överklagandet utan bifall.

E. O. och Henry Trading överklagade och yrkade undanröjande av avvisningsbeslutet.

ICA bestred ändring.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Carlquist, föreslog i betänkande följande beslut: Skäl. I 14 kap. 31 § aktiebolagslagen i dess lydelse före d. 1 april 1999 framgår att tvist rörande frågor om inlösen i vissa fall skulle prövas av skiljemän och om inget annat föreskrevs i aktiebolagslagen att bestämmelserna i lagen (1929:145) om skiljemän gällde i tillämpliga delar. Vidare stadgades att part som var missnöjd med skiljedomen hade rätt att väcka talan vid domstol inom 60 dagar från det att han fick del av skiljedomen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

Parterna är överens om att E. O. och Henry Trading AB, som var missnöjda med skiljedomen, väckte talan hos Stockholms TR d. 10 okt. 1997. Tvistefrågan är vid vilken tidpunkt de kan anses ha fått del av domen eller om, som ICA gjort gällande, E. O. och Henry Trading AB genom sitt ombud advokaten C. S. fått del av domen före d. 8 aug. 1997 och därför väckt talan för sent.

C. S. har uppgett att domen funnits på hans kontor, när han återkom från sin sommarsemester d. 5 aug. men att han inte fått tillfälle att ta del av domens innehåll förrän d. 15 aug.

Föreskrifterna i aktiebolagslagen om beräkning av klanderfristen är så utformade att delgivningslagen inte är tillämplig. För det krävs nämligen att det i bestämmelsen anges uttrycket delgivning eller delfå. En analog tillämpning av 19 § 1 st. delgivningslagen har ansetts kunna göras i de fall då någon undertecknat ett mottagningsbevis med kännedom om att postförsändelsen innehåller en skiljedom och försändelsen hämtats med bud (jfr NJA 1999 s. 300).

Har någon formlig delgivning inte skett får man ofta godta som utgångspunkt för beräkningen av en överklagandetid partens egna uppgifter om när denne fått del av avgörandet. Därmed kan inte krävas att parten också skall ha tagit del av innehållet i avgörandet, dvs. att han eller hon har läst igenom domen eller beslutet. Ett sådant krav skulle nämligen föra för långt. Det får räcka att avgörandet kommit till parten på sådant sätt att denne normalt kan ta del av den.

Av C. S:s egna uppgift framgår att domen fanns på hans kontor redan d. 5 aug. när han kom tillbaka från sin semester. Domen har alltså i vart fall vid den tidpunkten kommit honom till handa och C. S. skulle den dagen kunnat ta del av domens innehåll. HD gör därför samma bedömning som underrätterna att C. S. får anses ha fått del av domen senast den dagen och att mer än 60 dagar därför förflutit från denna dag till dess talan väcktes i målet, dvs. d. 10 okt. Klandertalan har därmed väckts för sent.

Domslut

HD:s avgörande. HD fastställer HovR:ns beslut.

HD (JustR:n Gregow, Lars K. Beckman, Svensson, Munck och Pripp, referent) fattade följande slutliga beslut: Skäl. Enligt 14 kap. 31 § 2 st. aktiebolagslagen (1975:1385) har en part som är missnöjd med en skiljedom rörande tvångsinlösen av aktier rätt att väcka talan vid allmän domstol inom 60 dagar från det att han fick del av skiljedomen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. Frågan är nu vad som skall förstås med uttrycket "fick del av" skiljedomen, något som blir avgörande för bedömningen av om E. O. och Henry Trading AB väckt sin talan vid TR:n i rätt tid.

När lagstiftaren valt uttrycket "fick del av" innebär det att delgivningslagen (1970:428) inte är tillämplig. Härav följer att det inte är möjligt att låta mottagaren få del av skiljedomen genom att lämna den till någon annan än mottagaren själv eller hans rättegångsombud. Mottagaren kan sålunda inte anses få del av handlingen enbart genom att denna lämnas till exempelvis någon som är anställd på mottagarens kontor (jfr 12 § 1 st. delgivningslagen, se också NJA 1996 s. 330). Uttrycket får förstås så att en part får del av en skiljedom i vart fall när handlingen kommer honom till handa och parten då också känner till att det är fråga om skiljedomen. Om han skulle välja att inte omedelbart läsa skiljedomen påverkar det inte den tidpunkt då talefristen börjar löpa.

Genom de uppgifter som C. S. själv har lämnat är det utrett att han diskuterat själva domslutet med motpartens ombud innan han återkom från sommarsemestern d. 5 aug. 1997 och att C. S. då alltså kände till att skiljenämnden meddelat en skiljedom. Det kan hållas för visst att skiljedomen fanns i den post som låg och väntade på kontoret vid C. S:s återkomst och att detta också stod klart för honom. C. S. skall därför anses ha fått del av domen d. 5 aug. 1997, i följd varav klagandenas talan vid TR:n har väckts för sent.

På grund av det anförda skall HovR:ns beslut fastställas.

Domslut

HD:s avgörande. HD fastställer HovR:ns beslut.

HD:s beslut meddelades d. 12 dec. 2001 (mål nr Ö 4237-99).