NJA 2002 s. 425

G-d J. och hennes make G. J. ansökte vid Trollhättans TR om tillstånd till adoption av E. B., född 1950.

Till stöd för sin ansökan anförde makarna J. följande. E. B. är dotter till G-d J. och adopterades av K B. och dennes hustru G. B. K B. och G. B. är båda avlidna, varför något hinder för en adoption inte bör föreligga. Makarna J. har under 1999 vid ett flertal tillfällen träffat E. B. med familj, varvid har framkommit att adoptionen skulle vara till stor glädje för dem alla.

E. B. förklarade sig samtycka till att adoption ägde rum.

Makarna J. överklagade i HovR:n för Västra Sverige och yrkade bifall till sin ansökan i TR:n.

HovR:n (hovrättsråden Westerling och Dahlgren, referent, samt hovrättsassessorn Wingård) meddelade d. 28 juni 2000 följande beslut: HovR:n avslår överklagandet.

Makarna J. överklagade och yrkade att HD skulle bifalla deras ansökan om adoption av E. B.

Målet föredrogs.

Föredraganden, RevSekr Persson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. I 4 kap. 6 § 1 st. första och andra meningen FB, som erhöll sin nu gällande lydelse genom en lagändring år 1981, föreskrivs att rätten skall pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstånd får ges endast om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat eller vill uppfostra barnet eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen.

Enligt de ursprungliga motiven till adoptionsbestämmelsen bör en adoption tillåtas endast då det finns särskild anledning att skapa ett familjerättsligt förhållande mellan den som vill adoptera och den som skall adopteras. Det ansågs emellertid inte möjligt att i lagen uppställa några mer preciserade villkor för domstolens tillstånd till en adoption, utan en lämplighetsprövning fick företas i varje särskilt fall. (Se NJA II 1917 s. 474.)

I rättstillämpningen uppkom en viss osäkerhet om hur bestämmelsen skulle tolkas, varför lagstiftaren genom lagen (1981:363) om ändring i FB gjorde ett visst förtydligande av stadgandet. Av detta framgår nu att det, förutom kravet att adoptionen skall vara till fördel för adoptivbarnet, måste föreligga en särskild anledning till adoptionen med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet. En sådan särskild anledning är, som nämns i lagtexten, att sökanden har uppfostrat eller vill uppfostra barnet. Även i övrigt kan det, enligt motiven till lagändringen, i särskilda fall finnas anledning att genom en adoption befästa ett personligt förhållande mellan sökanden och adoptivbarnet, normalt ett förhållande av väsentligen samma innehåll som det som föreligger mellan föräldrar och barn (NJA II 1981 s. 148 och 152).

Makarna J. har i målet anfört följande. E. B., som de vill adoptera, är G-d J:s biologiska dotter. Hon adopterades som barn av K. B. och dennes hustru G. B. Av hänsyn till adoptivföräldrarna tog G-d J. inte kontakt med E. B. så länge de förstnämnda var i livet. Makarna B. avled år 1984 respektive 1986. Sedan G-d och G. J. tagit reda på att makarna B. var döda sökte de kontakt med E. B., och de har under året före det att de ansökte om adoption tillbringat såväl jul- som påskhelg, semester och ett flertal veckoslut tillsammans. De har telefonkontakt en-två gånger per vecka.

Makarna J. och E. B. har i brev ingivna i HovR:n beskrivit bl.a. den glädje de känner över att mor och dotter har återförenats.

Det saknas skäl att ifrågasätta riktigheten av de uppgifter som lämnats om det personliga förhållandet mellan makarna J. och E. B. En adoption får anses vara till fördel för E. B. Förhållandet mellan henne och makarna J. får sägas vara av sådant djupgående slag att det finns särskild anledning till adoptionen. Särskilt med hänsyn till att G-d J. är E. B:s biologiska mor finns det anledning att genom adoption befästa det personliga förhållandet mellan dem.

Mot bakgrund av vad som nu anförts anser HD att det är lämpligt att adoptionen äger rum. HovR:ns beslut skall därför upphävas och tillstånd ges G-d och G. J. att som adoptivbarn antaga E. B.

HD (JustR:n Gregow, Nyström, referent, Munck, Lundius och Dahllöf) fattade följande slutliga beslut: Skäl. Syftet med en adoption är att skapa ett familjerättsligt förhållande mellan den som vill adoptera och den som skall adopteras. År 1970 genomfördes vissa ändringar av bestämmelserna om adoption i föräldrabalken. Bland annat borttogs möjligheten att upphäva ett adoptionsförhållande. Ett sådant är därför i princip oupplösligt på samma sätt som biologiskt släktskap och adoptivbarn är helt jämställda med andra barn. Något hinder mot att ett adoptivbarn adopteras på nytt av annan adoptant har emellertid inte uppställts. I sådant fall föreligger inte hinder för en biologisk förälder att adoptera sitt eget barn; det är endast genom adoption som den biologiska föräldern rättsligt kan ta tillbaka sitt tidigare bortadopterade barn. Att detta under vissa, låt vara sällsynta, omständigheter skall kunna ske har uttryckligen förutsatts i lagmotiven (prop. 1970:186 s. 47).

Rätten skall enligt 4 kap. 6 § FB i varje enskilt fall pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstånd får ges endast om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat eller vill uppfostra barnet eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. I fall då fråga är om adoption av vuxen person bör krävas att det klart framgår att genom adoptionen befästs ett personligt förhållande mellan sökanden och adoptivbarnet av väsentligen samma slag som det som föreligger mellan föräldrar och barn.

Av handlingarna i ärendet framgår att G-d J. födde E. B. vid sjutton års ålder år 1950 men medgav att dottern bortadopterades. Adoptivföräldrarna, som förutom E. B. hade en 24 år äldre son, avled 1984 respektive 1986. Makarna G-d och G. J. synes ej ha några gemensamma barn. I slutet av 1990-talet tog makarna J. reda på att adoptivföräldrarna var avlidna och de tog kontakt med E. B. och hennes familj. Därefter har etablerats en fortlöpande kontakt mellan de båda familjerna och de har tillbringat helger och semester tillsammans. G-d J. och E. B. har i skrifter till HovR:n beskrivit sin glädje över att mor och dotter har återförenats.

Det förhållandet att G-d J. är E. B:s biologiska mor och att adoptivföräldrarna är avlidna utgör ett starkt skäl för att den sökta adoptionen bör få ske trots att E. B. är i vuxen ålder och har egen familj. Adoptionen får anses vara till fördel för E. B. Med hänsyn till det sagda och till det mycket nära förhållande som synes ha uppkommit mellan E. B. och makarna J. finns det särskild anledning till adoptionen. Tillstånd skall därför ges G-d J. och G. J. att som adoptivbarn anta E. B.