Propositionens huvudsakliga innehåll

l propositionen föreslås att en adoption skall kunna genomföras utan samtycke av den som skall adopteras. om denne är förhindrad att lämna samtycke på grund av psykisk sjukdom. hämmad förständsutveckling eller psykisk abnormitet av annat slag eller på grund av något annat liknande förhallande.

Vidare föreslås att gällande regler om tillstånd av domstol till adoption förtydligas. så att det framgår att sådant tillstånd fär lämnas bara om sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan den som vill adoptera oeh adoptivbarnet finns särskild anledning till adoptionen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1981.

] Riksdagen 198058]. ] saml. Nr I12

• Sida 2
•  Original

Prop. 1980/81:112 Propositionens lagförslag

Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken

lx)

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken' dels att 4 kap. 5 och 6 åå skall ha nedan angivna lydelse. dels att i 4 kap. skall införas en ny paragraf. 5 a ;. av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

5 i?

Utan eget samtycke må den som fvllt tolv år ej adopteras. dock må. utan hinder av att samtycke ej förelig— ger. adoption ske av den som år under sexton år. därest det katt anta- gas lånda honom till skada att han tillfrågas.

Den som ej fyllt aderton är må ej adopteras utan föräldrarnas sam- tycke. Moderns samtycke skall hava lämnats sedan hon hunnit tillräckligt återhämta sig efter nedkomsten. Vid adoption av adoptivbarn skall i stäl- let inhämtas samtycke av adoptanten eller. om make adopterat atidre makens barn. av makarna.

Samtycke enligt andra stycket fordras ej av den som är sinnessjuk.

* Balken omtryckt 197835].

5 .5

Den som har fyllt tolv år får inte adopteras utan eget samtycke.

Sådantsamtycke behövs doek inte. om den som skall adopteras

] . iir utulersexton år och det skulle skada honom eller henne att bli tillfrågad, eller

2. är varaktigt förhindrad att [åtn- na samtycke på grund av psykisk sjukdom, lu'immad jörs/åtul'sutvet'k- ling eller psykisk abnortnitet av anm'tt slag eller på grund av något antu'tt liknande förhållande.

5 a &

Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan l'itiräldrarnas sam- tycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptiv- barn skall i ställct samtycke inhämtas från barnets (uloptivföräldrar eller. om en adoptivförälder är gift med någon av barnets föräldrar. från båda dessa makar.

Samtycke enligt första stycket behövs ej av den som är sinnessjuk.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1980/81:112 .--'Vuvarande lydelse

sinnesslö. utan del i vårdnaden eller å okänd ort. Är sådant fall för handen beträffande envar av dem som enligt andra stycket skall sam- tycka till adoptionen. skall i stället samtycke inhämtas från barnets för- myndare.

Den som är förklarad omyndig må ej adopteras utan förmyndares sam- tycke.

6 s: . Rätten skall adoptionen lämpligen mä äga rum.

pröva. huruvida Ej må tillstånd givas. med mindre adoptionen finnes lända till gagn för barnet samt sökanden uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller eljest särskild anledning är till adop- tionen.

Ansökningen må ej bifallas. om ä någondera sidan vederlag är givet eller utfart. ej heller om bidrag till barnets underhåll är avtalat, med mindre fråga är om bidrag med visst belopp en gäng för alla och beloppet inbetalts till socialnämnden i den församling. där adoptanten är kyr- kobokförd. eller till nämnden utfär- dats förbindelse ä beloppet. vilken blivit av sökanden och nämnden godkänd. För belopp. som inbetalts till nämnden. skall genom dess för- sorg hos riksförsäkringsanstalten el- ler svenskt försäkringsbolag inköpas en efter underhällsskyldigheten lättt- pad livränta åt barnet. där ej enligt

3 Senaste lydelse 108126.

w

Föreslagen lydelse

sinnesslö. utan det i värdnaden eller på okänd ort. Är detta fallet beträf- fande var och en av dem som enligt första stycket skall samtycka till adoptionen. skall i stället samtycke inhämtas frän barnets förmyndare.

' Den som är förklarad omyndigfår inte adopteras utan f("irmyndarens samtycke.

6 %$

Rätten skall pröva om det är lämpligt att adoptionen äger'rum. Tillstånd får ges endast om adoptio— nen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga förhål- landet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptio- nen.

Ansökningen får inte bifallas. om det från någon sida har getts eller utlovats ersättning eller om det har avtalats om bidrag till barnets under- häll. Underhållsbidrag i form av engångsbehmp är dock inte hinder för tillstånd till adoptionen. om beloppet har inbetalts till social— nämnden i den församling där adop- tanten är kyrkobokförd eller om det till nämnden har utfärdats en förbin- delse på beloppet. vilken har god- känts av sökanden och nämnden. För det belopp som har inbetalts till nämnden skall genom dess försorg hos riksfärsäkringsverket eller ett svenskt försäkringsbolag inköpas en

• Sida 4
•  Original

Prop. 1980/81:112 Nuvarande lvde/se

avtalet hinder möter eller nämnden finner att beloppet må på annat lämpligt sätt användas för barnets underhåll.

Avtal om vederlag eller underhåll. som bort föranleda avslag å ansök- ningen därest avtalet varit för rätten kunnigt, vare. även om ansökningen bifalles, utan verkan.

Föreslagen lydelse

efter underhällsskyldigheten anpas- sad livränta ät barnet. om inte avtalet hindrar det eller nämnden finner att beloppet kan användas på något

annat barnets lämpligt sätt för underhåll.

Ett avtal om ersättning eller under- häll . som borde ha medfört att ansök— ningen avslogs om rätten hade känt till avtalet. är utan verkan även om

ansökningen bifalls.

]. Denna lag träderi kraft den 1 juli 1981. Vad som sägsi-l kap. 6 & andra stycket om socialnämnden skall dock till utgången av år 1981 avse barnavårdsnämnden.

2. De nya bestämmelserna tillämpas även när en ansökan om adoption har gjorts före ikraftträdandet men då ännu inte har slutligt prövats.

• Sida 5
•  Original

kit

Prop. "1980/81:112

Utdrag .lUSTlTlEDEPARTEMENTIET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-01-15

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Wikström. Friggebo. Mogård. Dahlgren. Åsling. Söder. Krön- mark. Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adelsohn. Danell. Petri. Eliasson

Föredragande: statsrådet Winberg

Lagrådsremiss om samtycke och tillstånd till adoption

] Inledning

Gällande regler om adoption finns i 4 kap. föräldrabalken. Riksdagen har- förordat att reglerna om samtycke till adoption av den som skall adopteras ses över. En annan fråga. som har uppmärksammats i den allmänna - debatten. är vad som ligger i det nuvarande kravet på att en adoption skall vara till fördel för barnet och att det i övrigt skall finnas särskild anledning till adoptionen för att en domstol skall ge tillstånd till den.

De frågor som sålunda aktualiserats har behandlats i departementspro- memorian (Ds Ju l980:8) Samtycke och tillstånd till adoption. Promemorian har remissbehandlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels promemorian som bilaga ]. dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena sotn bilagaZ.

[ lagstiftningsärendct har samråd skett med justitiedepartementen i de andra nordiska länderna.

2. Allmän motivering 2.1 Samtycke till adoption

En adoption har vittgående följder för den som skall adopteras (adoptiv— barnet). Genom adoptionen får adoptivbarnet ställning som barn till den som adopterar (adoptanten). medan de rättsliga banden till de biologiska föräldrarna och deras släkt skärs av (utom i fall då en make adopterar den andra makens barn.). Med hänsyn till de genomgripande förändringar som en adoption sålunda kan medföra har möjligheterna att adoptera kringgärdats

• Sida 6
•  Original

Prop. 1980/81zl12 ()

på olika sätt.

En förutsättning för att en adoption skall tillåtas är att domstol finner att adoptionen är till fördel för den som skall adopteras. Därvid är dennes egen inställningtill adoptionen av största betydelse. Enligt 4 kap. 5 %$ första stycket fi.")räldrabalken gäller i princip ett obligatoriskt krav på samtycke av den som harfyllt 12 år. Även beträffande ett barn under 12 är bör man emellertid fästa stor vikt vid dess inställning. beroende på barnets mognad och ålder.

Kravet på samtycke av den som skall adopteras gälleräven om denne på grund av psykiskt handikapp e. d. saknar rättslig handlingsförmåga och därför inte kan lämna ett giltigt samtycke. Det innebär att någon adoption inte kan komma till stånd i ett sådant fall. 1 rättspraxis finns exempel på fall där modern till ett utvecklingsstört barn har gift sig med en man som genom en adoption har velat ge barnet rättslig ställning som barn i äktenskapet men där kravet på samtycke av barnet har hindrat detta. I ett rättsfall. där det utvecklingsstörda barnet hade ett syskon som blev adopterat. uttalade högsta domstolen att starka sakliga skäl talade för att även det utvecklingsstörda barnet borde ha kunnat adopteras. trots att barnet inte själv var i stånd att lämna samtycke (NJA 1975 s. 727").

1 en motion till 1976i77 års riksmöte (mot. 1976/77:661) begärdes en översyn av föräldrabalkens regler om krav på eget samtycke vid adoption. Lagutskottet uttalade i sitt betänkande med anledning av motionen (LU 1976/77:17) att utskottet ansåg skäl tala för att reglerna om eget samtycke mjukades upp. så att detblev möjligt att adoptera också dem som inte kunde lämna samtycke. Utskottet förordade att frågan blev föremål för en översyn. Riksdagen anslöt sig till vad utskottet hade anfört. Detta gavs till känna för regeringen genom rskr 1976/771144. Frågan behandlades på nytt av riksdagen med anledning av en motion till l979l80 års riksmöte (mot. 1979/8011609'). 1 sitt betänkande med anledning av motionen underströk lagutskottet vikten av att problemet snarast löstes (se LU 1979i80:23). Riksdagen anslöt sig även här till vad utskottet hade anfört.

[ departementspromemorian föreslås att man inför ett undantag från kravet på samtycke i fall då den som skall adopteras lider av en sådan psykisk sjukdom c. d. att hans eller hennes inställning till adoptionen inte kan inhämtas under överskådlig tid. En lämplig lagteknisk lösning är enligt promemorian att det. efter mönster av reglerna i ll) kap. l & föräldralmlken om omyndighetsförklaring. föreskrivs att samtycke av den som skall adopteras kan undvaras i fall då denne är förhindrad att lämna samtycke på grund av psykisk sjukdom. hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat slag.

l promemorian framhålls att den föreslagna bestämmelsen inte träffar sådana fall där kommunikation med den som skall adopteras är utesluten på grund av en kroppslig sjukdom eller därför att denne befinner sig i ett tillstånd som inte kan betecknas som en fysisk eller psykisk sjukdom men som ligger sjukdomen nära och kanske är resultatet av en sjukdom. Som exempel

• Sida 7
•  Original

Prop. 1980/81:112 7

nämns det fallet att en trafikska'tdad för överskådlig tid är förhindrad att meddela sig med omvärlden. sedan det av skadan orsakade sjukdomsförlop- pet har avstannat. Enligt promemorian finns det knappas något behov av en undantagsregel i dessa fall. eftersom det inte går att etablera någon personlig kontakt mellan dem som skulle kunna komma i fråga som adoptivföräldrar och den sjuke eller skadade.

Remissinstanserna har överlag ställt sig positiva till förslaget att samtycke inte behöver inhämtas från den som skall adopteras i fall då denne inte kan lämna samtycke på grund av ett psykiskt handikapp c. d. Flera remissinstan- ser ifrågasätter dock om inte ett nmtsvarande undantag från kravet på eget samtycke bör uppställas för fall då hindret för samtycke beror på en kroppslig sjukdom eller en trafikskada.

För min del anser jag det otillfredsställande att en adoption inte kan komma till stånd i fall då ett psykiskt handikapp e. (1. medför att samtycke inte kan lämnas. Detta är särskilt olyckligt när den tilltänkta adoptionen. såsom i rättsfallet NJA 1975 s. 727 . avser syskon av vilka något inte kan lämna samtycke. Ett undantag från kravet på eget samtycke bör därför uppställas med avseende på dessa fall. När det sedan gäller fall då den som skall adopteras är för överskådlig tid förhindrad att lämna samtycke på grund av en kroppslig sjukdom eller en trafikskada. torde skälen för en undantagsre- gel vara mindre starka. Som har framhållits under remissbehandlingen finns det emellertid inte några sakliga skäl som talar för att dessa fall behandlas på ett annat sätt än då hindret för att lämna ett giltigt samtycke består i ett psykiskt handikapp e. d. Undantagsbestämmelsen bör därför utformas så att den omfattar även dessa situationer. Det behöver knappast befaras att en sådan utvidgning av möjligheten att adoptera skulle komma att missbrukas. En särskild garanti ligger i den domstolsprt'jvning som krävs vid alla adoptioner.

Sammanfattningsvis förordar jag att samtycke inte behöver inhämtas från den som skall adopteras. om denne är varaktigt förhindrad att lämna samtycke på grund av psykisk sjukdom. hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat slag eller på grund av något annat liknande förhållande.

Enligt 4 kap. 5 & första stycket föräldrabalken gäller att den som är under 16 år får adopteras titan eget samtycke. om det kan antas skada honom eller henne att bli tillfrågad. Bestämmelsen. som kom till år 1958 för att bl. a. främja den nordiska rättslikheten. angavs i första hand ta sikte på fosterbarn som adopteras. Enligt fi.")rarbetena kunde det nämligen allvarligt skada ett barn i pubertetsåldern att få reda på att fosterföräldrarna inte var barnets riktiga f("äräldrar. Det f("fu'utsattes att bestämmelsen skulle tillämpas endast i klara fall (se prop. 1958144 s. 219).

Under remissbehandlingen har bl.a. socialstyrelsen och nämnden för internationella adoptioner föreslagit att bestämmelsen avskaffas. eftersom det numera anses viktigt för barnets utveckling att barnet på ett tidigt stadium

• Sida 8
•  Original

Prop. 1980/81:112 8

får kännedom om sitt biologiska ursprung. Också jag anser att det är tveksamt om bestämmelsen bör behållas. Frågan har emellertid samband med det allmänna spörsmålet om ett barns ställning i rättsliga sammanhang. Det spörsmålet övervägs f. n. av utredningen (Ju 1977118) om barnens rätt. Enligt min mening är det lämpligt att den nti väckta frågan behandlas av denna utredning. Jag tar därför inte ställning till frågan i detta samman- hang.

Utöver det nu berörda spörsmålet är det. somjag senare skall återkomma till. en del andra frågor som har kommit tipp i detta lagstiftningsärende och som lämpligen bör behandlas av utredningen om barnens rätt. Jag avser att senare föreslå regeringen att ge utredningen de tilläggsdirektiv som behövs.

14 kap. 5 s' andra stycket fti'trz'ildrabalken föreskrivs att den som är under 18 år inte får adopteras titan att de biologiska föräldrarna har samtyckt till adoptionen. Enligt 4 kap. 5 s tredje stycket ft'iräldralnilken behövs dock inte samtycke av den som är sinnessjuk. sinnesslö. utan del i vårdnaden eller på okänd ort. Idepartementspi'omemorian har dessa bestämmelser med endast vissa språkliga justeringar förts över till en ny paragraf. 4 kap. 5 a 35 föräldrabalken.

Under remissbehandlingen har Göta hovrätt. domstolsverket och social- styrelsen ifrågasatt om det inte för enhetlighetens skull finns anledning att i dessa bestämmelser använda samma medicinska terminologi som i den tidigare behandlade bestämmelsen om samtycke av den som skall adopte- ras.

Som nämnts i promemorian har riksdagen förordat att det genom regeringens försorg sker"en översyn av terminologin i de bestämmelser i föräldrabalken . giftermålsbalken och ärvdabalkcn där uttrycken sinnessjuk— dom och sinnesslöhet förekommer (LU 1975776133 s. 113 ff. rskr 397). Den översynen har ännu inte genomförts. bl. a. därför att den har samband med det arbete som f. n. bedrivs av socialberedningen (S 1981):('l7). Att det finns anledning att redan nu behandla terminologifri'tgan i ett begränsat avseende innebär inte att den nämnda översynen i övrigt bör föregripas i detta sammanhang. Frågan om en ändring av terminologin i bestämmelserna om samtycke från f("iräldrar får-därför anstå. Jag vill samtidigt understryka vad som har sagts i promemorian om att den terminologi som har valts när det gäller ett undantag från kravet på eget samtycke vid adoption får ses som en i viss mån provisorisk lösning. som får omprövas under det forsatta arbetet på terminologifrågan i dess helhet.

2.2. Tillstånd till adoption

Enligt 4 kap. 6 .b' första stycket föräldrabalken skall domstolen pröva om det är lämpligt att ett adoption äger rum. Domstolen får ge tillstånd till adoptionen endast om den är till fördel för barnet och dessutom sökanden

• Sida 9
•  Original

Prop. 1980/81:112 9

har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars finns särskild anledning till adoptionen."

Enligt förarbetena till adoptionsbestämmelserna bör en adoption tillåtas endast då det finns särskild anledning att skapa ett familjerättsligt förhållande mellan den som vill adoptera och'den som skall adopteras. 1 förarbetena sägs sålunda att adoptionsinstitutet inte bör få användas för att ge mijijlighet till en namnändring som annars inte skulle ha tillåtits eller för att kringgå arvsskatte- eller arbetsmarknadsbestämmelser. Det har emellertid inte ansetts möjligt att i lagen uppställa några mera preciserade villkor för domstolens tillstånd till en adoption. utan en lämplighetsprövning får företas i varje särskilt fall (se lagberedningens förslag till revision av giftermålsbal- ken och vissa delarav ärvdabalken avd. 11 den _15 sept. 1913. s. 36. återgiveti NJA 11 1917 5.474).

1 rättspraxis har tillstånd till en adoption vägrats i fall då det huvudsakliga syftet har varit att ge det tilltänkta adoptivbtu'net möjlighet att för tärva adoptantens släktnamn. vilket en annan bärare av namnet hade motsatt sig (NJA 1931) s. 449). Vidare finns ett antal hovrättsavgöranden där tillstånd till adoption inte har getts i fall då det huvudsakliga ändamålet med adoptionen har varit att underlätta för ett utländskt barn att få tillstånd att stanna i Sverige. Sålunda uttalade Svea hovrätt i ett beslut den 18 december 1978 att en adoption med detta syfte inte kunde anses vara till sådan fördel för barnet som avses i 4 kap. ös första stycket föräldrabalken. dvs. att medföra en varaktig och verklig familjeanknytning mellan adoptanten och adoptivbar- net. 1 rättstillämpningen finns emellertid exempel på andra avgöranden som visar att det katt föreligga en viss osäkerhet om hur hithörande bestämmelser skall tolkas.

l departementspromemorian föreslås därför att bestämmelserna i 4 kap. () & första stycket f("iräldrabalken om domstolens lämplighetsprt'ivning förtydligas. så att det klart framgår att det måste föreligga en särskild anledning att genom adoptionen befästa ett personligt f("trhållande mellan adoptanten och adoptivbarnet. l promemorian sägs att det normalt bör vara fråga om ett förhållande av väsentligen samma innehåll som det sorti föreligger mellan föräldrar och barn.

Under remissbehandlingen har promemorieförslaget i denna del i allmän- het godtagits. Sveriges advokatsamfund och utredningen om barnens rätt ifrågasätter dock om det finns något behov av att ftiirtydliga 4 kap. 6 % första stycket fiiirt'ildrabalken.

Enligt min mening är det. med hänsyn till den tveksamhet som trots allt rader om hur de ifrågavarande bestämmelserna skall tolkas. befogat att lagtexten förtydligas. Detta kan lämpligen ske på det sätt som har föreslagits i promemorian. Jag f("irordar därför att detta förslag genomförs.

Med anledning av påpekanden under remissbehandlingcn vill jag nämna att jag avser att i samarbete med domstolsverket sörja för att domstolarna på lämpligt sätt informeras om bl. a. den lagändring som jag nu har förordat.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1980/81:112 10

Under remissbehandlingen har nämnden för internationella adoptionsfrå- gor även berört bestämmelserna i 4 kap. 6 & andra stycket föräldrabalken, som innebär att en ansökan om adoption i princip inte får bifallas om det från någon sida har getts eller utlovats ersättning eller om det har avtalats om bidrag till barnets underhåll. Enligt nämnden bör bestämmelserna utformas så att det är möjligt för en socialnämnd att ge ekonomiskt stöd till fosterföräldrar även efter det att de har adopterat ett fosterbarn.

För min del kan jag visserligen från principiell synpunkt se vissa nackdelar med detta förslag. Frågan bör dock utredas närmare. Enligt min mening är det lämpligt att den övervägs av utredningen om barnens rätt. som redan tidigare har varit inne på ett närgränsande spörsmål (se SOU 1979:63 s. 78 ).

2.3. Övriga frågor

Under remissbehandlingen har nämnden för internationella adoptitimsfrä- gor och Förbundet adoptionsccntrum berört frågan om utländska barns rättsliga ställning i Sverige i de fall en förespeglad adoption i Sverige inte fullföljs här. Med anledning härav vill jag framhålla att dåvarande chefen för justitiedepartementet (len 29 mars 1977 har beslutat att en skrivelse från Sveriges socionomförbund beträffande samma fråga skulle överlämnas till utredningen om barnens rätt för att beaktas i utredningens arbete. Utredningens förslag i denna del bör avvaktas innan slutlig ställning tas till (len väckta frågan.

Ft.")rbundet adoptionscentrum har även tagit upp frågan om Sveriges anslutning till 1965 års Haagkonvention om behörig myndighet. tillämplig lag och erkännande av beslut rörande adoption. Denna fråga behandlades i prop. 1971:.113 med förslag till lag om internatirmella rättsförhållanden rörande adoptiott. m. m. (5. 27). Frågan sköts emellertid då på framtiden. Samtidigt framhölls att ett sådant tillträde om möjligt borde ske gemensamt med övriga nordiska länder. Vid denna tidpunkt hade endast Österrike tillträtt kt'mventionen. Numera har även Storbritannien och Nordirland samt Schweiz ratificerat den. Enligt min mening är tiden nu inne att bestämma sig för om Sverige skall tillträda konventionen. Det synes lämpligt att frågan övervägs av utredningen om barnens rätt. Utredningen bör därvid samråda med de andra nordiska länderna.

Göta hovrätt har i sitt remissyttrande framhållit att det. bl. a. från systematisk synpunkt. kan finnas anledning att i ett större sammanhang se över adoptionsbestämmelserna i 4 kap. föräldrabalken. En sådan översyn bör enligt hovrätten avse även frågan huruvida de olika åldersgränser som nu gäller är lämpliga.

[ det fifiregåent'le har jag förordat att utredningen om barnens rätt skall överväga flera olika frågor som rör adoption. Utredningen bör enligt min mening ta upp också de spörsmål som Göta hovrätt har väckt.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1980/81:112 11

2.4 Ikraftträdande m. ut.

De ft'ärordade lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1981. Som har föreslagits i promemorian bör de nya bestämmelserna kunna tillämpas även nären ansökan om adoption ltar gjorts före ikraftträdandet men då ännu inte har slutligt prövats. En föreskrift om detta bör alltså tas in i övergångsbe- stämmelserna.

3. Upprättat lagförslag

[ enlighet nted vad jag nti anfört ltar inom justitiedepartententet upprättats ett förslag till lag om ändring i föräldrabalken . Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende.I

4. Specialmotivering 4 kap. 5 s

Den som har jyllrtolv år får inte adopteras utan eget samtycke. Sådant samtycke behövs dock inte. om den som skall adopteras ] . är under sexton år och det skulle skada hmmm eller henne att bli tillfrågad. eller

2. är varaktigt förhindrad att lämna samtycke på grund av psykisk sjukdom. hämmadförståndsuli'cck/ing eller psykisk abnormitel av annat slag eller på grund av något (Hitta! liknande jör/iållande.

Paragrafen har redigerats om och inneltåller nu endast regler om samtycke av den som skall adopteras. De regler som f. n. finns i andra—fjärde styckena om samtycke av andra än denne har brutits ut och förts ("över till en ny paragraf. 4 kap. 5 a &.

Första stycket. Bestämmelsen överensstämmer med. vad som gäller f. n. Med anledning av ett påpekande under remissbehandlingen kan framhållas att bestämmelsen förutsätter att den som skall adopteras har lämnat sitt samtycke av fri vilja. Ett samtycke som ltar franttvingats genom påtryck— ningar i en eller arittait form ärinte giltigt och kan alltså inte läggas till grurtd för en adoption. Ortt det finns anledning att misstänka att ett sarrttycke av ett uttderårigt barn inte ntotsvarar barnets verkliga vilja. kan domstolen vid sin prövning av adoptionsanst'ikitingen enligt 4 kap. (is' för-anstalta om en barnpsykiatrisk undersökning c. d. för att få klarhet i denna fråga.

Andra stycket. Undantagsbestäinmelsen i punkt 1 ittotsvarar vad som gäller f. rt. Som har närttnts i den allmänna motiveringen ( avsnitt 3.1 ) bör emellertid utredrtingen ont barnens rätt överväga om det är lämpligt att bestäntntelsen behålls i fortså'ittningen.

lBilagan ltar uteslutits ltär. Förslaget är likalydande med det som är fogat till propositionen.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1980/81:112 12

Undantagsbestämmelsen i punkt 2 är däremot en nyhet. Efter mönster av bestämmelserna i lt) kap. l .s' om omyndighetsförklaring föreskrivs till en början att samtycke av den som skall adopteras kan undvaras när denne är varaktigt få'trhint'lrad att lämna samtycke på grund av psykisk sjukdom. hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnorrnitet av annat slag. Beträffande innebörden av dessa uttryck kan hänvisas till fört'trbetena till 11.) kap. l & (framförallt SOU l()7():67 s. (34—67: jfr SOU 196—1240 s. 210—224 och prop. 196653 s. 159—lo3'). Samtycke kan vidare underlåtas när kommuni- kation med det tilltänkta adoptivbarnet är utesluten på grund av något annat liknande förhållande. Det kan röra sig om en fysisk sjukdom eller om ett tillstånd som ligger sjukdomen nära och kanske är resultatet av en sjukdom. 1 den allmi'inna motiveringen nämns som exempel att en trafikskadad är förhindrad att meddela sig med omvärlden. sedan det av skadan orsakade sjukdomsl'örloppet har avstannat. Bestämmelsen är avsedd att tolkas restriktivt. Av lagtexten framgår att hindret att lämna samtycke inte får vara övergående.

Att det föreligger ett hinder av angiven natur torde i allmänhet böra styrkas genom läkarintyg. Några särskilda föreskrifter om bevisningen har emellertid inte ansetts nödvändiga.

5119.

Den som inte har fyllt arton årj'år ej adopteras utan föräldrarnas samtycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptivbarn skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptitfön'ildrar eller om en adoptivj'r'irälder är gift med någon av barnets föräldrar. från båda dessa makar.

Samtycke enligt första stycket behövs ej av den som är sinnessjuk. sinnesslö. utan del i vårdnaden eller på okänd ort. Ar detta fallet beträffande var och en av dem som cnligtfr'irsta stycket skall samtycka till adoptionen. skall i stället samtycke inhämtas frän barnets förmyndare.

Den som är förklarad omyndig får inte adopteras utan förmyndarens samtycke.

Första stycket. Frånsett vissa redaktionella ändringar överensstämmer bestämmelserna med dem som f. n. finns i 4 kap. 5 5 andra stycket.

Bestämmelsen i andra meningen infördes är 1968 i samband med att Sverige anslöt sig till 1967 års europar:"it'lskonvention om adoption av barn (prop. 1968111—1. 11.1) 31. rskr 227). linligt konventionen får ett samtycke av modern ej godtas. om det inte har lämnats så läng tid — ej understigande sex veckor — efter barnets födelse som kan vara föreskriven i lag. Har någon sådan tid inte föreskrivits. skall samtycke ha lämnats vid en tidpunkt då modern enligt adoptionsmyndighetens uppfattning har kunnat tillräckligt återhämta sig efter nedkomsten.

Förbundet t'rdoptionscentrum har i detta lagstiftningsärende påpekat att svenska domstolar i vissa fall har ifrågasatt gcnornfijirandet av en adoption i fall då en modcri utlandet har lämnat sitt medgivande inom en kortare tid än den sexveckritrstid sotn fi'ireskrivs i europarådskonventionen. Fi'irbundet

• Sida 13
•  Original

Prop. 1980/81:112 13

anser att ett sådant medgivande bör godtas i Sverige. om medgivande kan ske i barnets ursprungsland inom denna kortare tid.

Frägan behandlades i prop. 1968: ll-l(s. 17). Föredragande statsrådet fann det inte lämpligt att någon bestämd tid fastställdes i lag utan ansag att man fick bedöma frän fall till fall om modern var sa äterställd fysiskt och psykiskt att hon kunde fatta ett väl överlagt beslut. Bedömningen borde i första hand ankomma på den som gjorde utredningen i ärendet. Domstolen kunde begränsa sin prövning till att undersöka hur läng tid som hade fi'irflutit mellan födelsen och samtycket. Tiden borde i allmänhet inte understiga sex veckor. Om samtycke hade lämnats tidigare än lagen medgav. fick detta rättas till genom att modern i efterhand bekräftade att hon vidhöll sitt samtycke.

Vad som sälunda anfördes vid införandet av den nu gällande bestämmel- sen i andra meningen fär alltjämt anses vägledande, Det innebär att det vid en prövning av svensk domstol — som enligt 2 & lagen (l97l 1796) om internationella rättsförht'illanden rörande adoption har att tillämpa svensk lag även vid adoption av ett utländskt barn — saknar betydelse vilken tid som kan ha föreskrivits i barnets ursprungsland när det gäller moderns samtycke.

Andra stycket. Bestämmelserna (".it-'erensstämmer i sak med dem som f. n. finns i 4 kap. ss tredje stycket.

Uttrycken "sinnessjuk" och "sinnesslö" i första meningen kan senare komma att ändras som en följd av den översyn som sker genom regeringens försorg i fråga om_ terminologin i de bestämmelser i lk'åräldrahalken. giftertnälsbalken och ärvdabalken där dessa uttryck förekommer f. n. (se avsnitt 2.1i den allmänna motiveringen).

Tredje stycket. Bestämmelsen ("åt-'erensstämmer. med endast nägra smärre språkliga justeringar. med den som f. 11. finns i 4 kap. 5 & fjärde stycket.

(”$

Rätten skall pröva om det iir lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstand/iir ges endast om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga jör/nillandet mellan sökanden (.te/z barnet finns särskild anledning till adoptionen.

Ansökningenfår inte bifallas. om detj'rt'in någon sida har getts eller utlova/s ersättning eller om det har avtalats om bidrag till barnets underhåll. Under/nillshidrag iform av engångs/)elopp iir doek inte hinder/ör tillstånd till adoptionen. om beloppet har inbetalats till socialnämnden i den församling där adoptanten är kyrkobokförd eller om det till nämnden har utfärdats en förbindelse pä beloppet. vilken har godkänts av sökanden och nämnden. För det belopp som har inbetalts till nämnden skall genom dess försorg hos riksförsiikringsrerket eller ett svenskt försäkringsbolag inköpas en efter underhällsskyldigheten anpassad livränta ät barnet. om inte avtalet hindrar det eller nämnden finner att beloppet kan användas pä nagm annat lämpligt sätt för barnets underhåll.

Ett avtal om ersättning eller underhåll, som lam/e lta ntedh'irt att

• Sida 14
•  Original

Prop. 1980/81:112 14

ansökningen avslogs om rätten hade känt till avtalet, är utan verkan även om ansökningen bifalls.

Första stycket. Bestämmelsen har förtydligats så att det framgår att det. förutom kravet att adoptionen skall vara till fördel för adoptivbarnet. mäste föreligga en särskild anledning till adoptionen med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet. En sådan särskild anledning är att sökanden har uppfostrat eller vill uppfostra barnet. Det förutsätteri regel att barnet är under 18 är (jfr bl. a. hovrättens för Västra Sverige beslut den 2 april 1975. SÖ 39. och hovrättens för Övre Norrland beslut den 20 augusti 1979. SÖ 1062). Även i övrigt kan det i särskilda fall finnas anledning att genom en adoption befästa ett personligt förhållande mellan sökanden och adoptivlmrnet. Det bör då. liksom när sökanden har uppfostrat eller vill uppfostra barnet. normalt vara fråga om ett förhållande av väsentligen samma innehåll som det som föreligger mellan föräldrar och bara (se lagberedningens förslag till revision av giftermålsbalken och vissa delar av ärvdabalken avd. 11 den 15 sept. 1913. s. 36. återgivet i NJA 11 1917 s. 474). En allmän önskan att bereda någon möjlighet att vistasi Sve rige för att denne därigenom skall få bättre levnadsvillkor är sålunda inte i sig ett tillräckligt skäl för en adoption (se t. ex. hovrättens över Skåne och Blekinge beslut den 30 januari 1974. sö 2024. och den 30 maj 1980, sö 2106). Detsamma gäller när adoptionen inte har något annat syfte än att göra det möjligt för den som skall adopteras att få uppeltälls- eller z'trbetstillständ häri landet (jfr Walin, Föräldrabalken, 3:e uppl.. 1979. s. 499 samt bl.a. hovrättens för Övre Norrland beslut den 23 mars 1978. SÖ 2012. och det i den allmänna motiveringen omnämnda beslutet av Svea hovrätt den 18 december 1978. 1; sö (sin.

Med anledning av ett yttrande från en remissinstans bör påpekas att bestämmelsen i och för sig inte hindrar en adoption när den som skall adopteras är så gravt skadad att någon personlig kontakt mellan denne och sökanden inte kan skapas. Att samtycke av den som skall adopteras inte behövs i detta fall framgår av den nya bestämmelsen i .4 kap. Sä andra stycket 2.

Under remissbehandlingen har nämnden för internationella adoptitmer och Förbundet adoptionscentrum pekat på det problem som uppkommer då makari Sverige har tagit emot ett utländskt barn i avsikt att adoptera det men sedan av olika skäl inte vill fullfölja adoptionen. Även om det då finns andra makar i Sverige som är villiga att adoptera barnet, kan det enligt dessa remissinstanser visa sig svårt att få fratn ett nytt samtycke från barnets f("Sreträdare utomlands. [ sådana fall har man därför ibland förfarit så att de första makarna ändå formellt har adopterat barnet samtidigt som de har lämnat samtycke till att barnet "(')madopteras" av de andra makarna. Remissinstanserna anser att uttrycket "särskild anledning" bör inbegripa också sådana fall.

Med anledning av detta bör framhållas att det inte kan anses föreligga

• Sida 15
•  Original

Prop. l980/81:112 15

några särskilda skäl till en adoption som görs enbart för formens skull. I praktiken bör det finnas möjligheter att på annat sätt kotttnta till rätta med det problem sotn remissinstanserna nu har pekat på. Som har sagts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) ankommer det på utredningen om barnens rätt att överväga bl. a. denna fråga.

Enligt 4 kap. 10 & föräldralntlken skall domstolen inhämta upplysningar om bl. a. adoptivbarnet och adoptanten. Om barnet inte har fyllt 18 år skall yttrande inhämtas från barnavårdsnämnden både i adoptantens hemkom- mun och i den kommun där den som har vårdnaden är kyrkobokförd. Detta är av vikt för att domstolen skall kutttta få ett tillräckligt underlag för sitt bedömning av om adoptionen bör äga rum. 1 fall då den som skall adopteras är under 18 år torde ett tillfredsställandc underlag i regel föreligga genom den utredning som barnavårdsnämndcn ombesörjer. [ andra fall kan det vara lämpligt att domstolen inhämtar yttrande från någon annan myndighet som katt tillföra ärendet upplysningar av värde. exempelvis från arbetsmarknads- eller utbildningsmyndigheter eller — när en medborgare i ett utomnordiskt land skall adopteras — från invandrarverket. Med anledning av vad vissa remissinstanser har anfört kan framhållas att imfandrarverkets inställning kan behöva inhämtas även i fall då den som skall adopteras är under 18 år. Detta gäller naturligtvis särskilt då det finns anledning att misstänka att adoptionen syftar till att kringgå gällande invandringsbestäntmelser.

Enligt 19 5 första stycket tingsrättsinstruktionen ("197551 1) är en tingsno- tarie med minst ett och ett halvt års tjänstgöring behörig att handlägga bl. a. ärenden om tillstånd till en adoption. Under remissbehandlingen har påpekats att det inte är lämpligt att en ansökan om adoption prövas av en tingsnotarie i fall då det katt misstänkas att ansökningen har gjortsi avsikt att kringgå gällande invandringsbestäntmclser. Med anledning av detta påpe- kande kan framhållas att en tingsnotarie enligt 19 å andra stycket tingsrätts— instruktionett inte får förordnas att handlägga ett ärende som är av vidlyftig eller svår beskaffenhet eller vars avgörande av annan orsak kräver särskild erfarenhet. Ärenden om internationella adoptioner torde ofta kumta anses höra till demta kategori. även om de inte rör några motstridiga intressen i sig.

Andra stycket. På grund av att riksförsäkringsanstaltens uppgifter numera ombesörjs av riksförsäkringsverket har vad som sägs i tredje meningen om anstalten ändrats till att avse verket. 1 övrigt har bestämmelserna underkas- tats en språklig översyn.

Tredje stycket. Bestämmelsen har endast justerats redaktionellt.

() t'engångs]?estämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981. Vad som sägs i 4 kap, o s andra stycket om socialttäntndett skall dock till utgången av år 1981 avse barnavårdsnämnden.

2. De ttya bestämmelserna tillämpas även när en ansökan om adoption ltar

• Sida 16
•  Original

Prop. l980/81:112 16

gjorts före ikraftträdandet men då ännu inte har slutligt prövats.

Punkt]. I 4 kap. ös" andra stycket finns f.n. vissa föreskrifter om barnavårdsnämnden. Riksdagen har nyligen beslutat att vad som sägs i bl. at. de hestänuttelsernaom barnavårdsnäntttden skall fr. o. m. den ljanuari 1982 avse socialnäntnden (se SoU 198t'1t'8lzl5. rskr 1311). För tiden till dess att denna lagändring träder i kraft skall föreskrifterna i 4 kap. (så andra stycket alltjämt gälla barnavårdsnämnden.

Pank! 2. Denna övergåttgsbestäntmelse innebär bl. a. att. om situatirmen är sådan som anges i den ny'a bestämmelsen i 4 kap. 5 s andra stycket 2. en ansökan om adoption som ltar gjorts före ikraftträdattdct inte efter denna tidpunkt får avslås på den grunden att samtycke inte föreligger av den som skall adopteras. Det katt tilläggas att. om ansökningen redan har hunnit slutligt prövas före ikraftträdandet och då avslagits nted hänsyn till att samtycke saknas. något ltindcr inte fitttts för sökanden att återkomma sedan den nya bestänttnelsen har trätt i kraft.

5. Hemställan

.lag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till lag om ändring i föräldrabalken.

6. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet nted föredragandens hemställan.

• Sida 17
•  Original

Prop. l980/8]:l]2 17 .

Bilaga ]

JUSTITIE- DEPARTEMENTET

SAMTYCKE OCH TILLSTÅND TILL ADOPTION

Promemoria med förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Ds]u1980:8

2 Riksdagen I 980/"8/ . I saml. Nr112

• Sida 18
•  Original

Prop. 1980/81:112

Promemorians huvudsakliga innehåll

I promemorian föreslås att en adoption skall kunna genom- föras utan samtycke av den som skall adopteras, om denne är förhindrad att lämna samtycke på grund av psykisk sjuk- dom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet ev annat slag.

Vidare föreslås att de nuvarande bestämmelserna om domsto- larnas prövning av lämpligheten av en adoption förtydligas så att det klart framgår att tillstånd till adoptionen får ges endast om det med hänsyn till det personliga förhållandet

mellan den som vill adoptera och den som skall adopteras finns

särskilda skäl till adoptionen.

De föreslagna lagändringarna avses träda i kraft den 1 Juli 1981.

18

• Sida 19
•  Original

Prop. 1980/81:112

Eörslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

19

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken1

dels att 4 kap. 5 och 6 55 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 4 kap. skall införas en ny paragraf. 5 a 5, av nedan angivna

lydelse.

Hgvarande lgdelse

4 kap.

55

Utan eget semtxcke må den som flllp_tolv år Q1"5Q92£22354_d9£k må, utan hinder av ett samtzcke gi föreligger| adoption ske av den som är under sexton år, dära

ont det kan antages lägga honog till skaga_attlhgghtillfråga .

Den som 51 fyllt aderton år på ej adopteras utan föräldrarnas sam- tycke. Moderns samtycke skall hava

l Balkan omtryckt 1978z853.

Föreslagen lxdelse

55

Den som har lelt tolv år får inte adopteras utan eget semtzcke.

Sådant samtycke behövs dgck inte, om den som skall adopteras

1. är under sexton år och det skul-

le skada honom eller henne att bli tillfrågad, eller

2. är förhindrad att lämna samtzcke på gppgd av pspkisk sjukdomI hämmad förståndsutveckling eller psykisk

kn m

Den som inte har fyllt arton år får

oj adopteras utan föräldrarnas sam— tycke. Moderns samtycke skall på

• Sida 20
•  Original

Prop. l980/81:112 20

Nuvanniele dana &P_5188?2_.1£42£22 sedan han hunnit lämnats seden hon 535 hinnit nunnan annan SL., m... äte-

nadkomsten. Vid adoption av adoptivbarn skall i stället ÄB: näsa.—as a.iEELGELleJaMEEäQEQ

eller, om ;pglcgadapterat T:

pejl-ens barn. av: mfuksazna.

Samtycke enligt- allé-”23. stycket Samtycke enligt _ __

fal—5139 ej av den som är sinnes- än _73 ej :.w den sam är rel-,men— sjuk, sinnesslö. utan del i vård-_ sjuk, sinnesslö. utan del i vård—- naden eller & okänd ort. Är så: naden eller Lå okänd srt. Ärjgtta dant _szlll för hundgp beträffande * fallet beträffande var _o_c_h__e£ sv envar av den som enligt ånga dem som enligt föllåjå stycket skall stycket skall samtycke till adop— samtycke till adoptionen. skall i tionen, skall i stället samtycke stället samtycke inhämtas från har— inhämtas från barnets förmyndare. nets förmyndare.

Den som är förklarad omyndig på Den som är förklarad omyndig få; 31 adopteras utan förmyndares 151322. adopteras utan mms samtycke, samtycke.

Rätten :;

Rätten skall pröva, mu'uvi -

lir!- ait adoptionen

tionen langi :"en nu. &" ":a r...-r.. tills . 4 * får ges endast om adoption.-'n får till nd wives med mulet—e asop— ————-—————-— u_- __ . .. fördel för barnet samt söka-anden 331 upp- tionen finnes "läng tlll ggg—1 for -—————

"”'" fostrat barnet eller vill uppfostra

barnet samt sökanden uppfostrat

det eller det. ann '; fre-':'. hänsxm 'ti_1_l barnet eller vill uppfostra, det eL— ———————————*————

dot yersonlz nållandet målen sök:-an ?) 0011 ft finns särskild

anledning till adopt ,men.

• Sida 21
•  Original

Prop. l980/81:112 21

ägggggnde lidelse Föreslagen lydelse

Ar..=öl»:nir.g;en få...: inte Lai fällas, ur.: 53.1

::. aj_d__ har !??H'S eller utlowf

er e:: det h 1' ar./talats o:.r.

ande.-"nål?-

.. '_'-z.. a_n—'rsbé: 0:57

Elim; där

eller om de”;

bra] 07, _r'. ,

— ; IV"—.

"ir.” fans-*.: 1th?) eller svans.: -. ....

efter underhållsskyldigh eten. an-

vas l livränta: åt barnet, om inte av—

PJ rn. cr-

talet hindrar det eller nämzden finner

JKT—"£ annat 'i] 1 .

30." .H. _llcrr under— Ett avtal om 9 ttning eller underhåll, In.-il] , ä.; "Daz-'? för.-ml er]. avslag som borde ha medför-t att ansömnin'en rav— & 'n därest avtalet varit 510,13. om rätten hade känt till avtalet

vare även om är utan verkan även om ansölminren bi-

'.ft den 1 juli 1981.

De nya bestämmelserna tillämpas även när en ansökan om adoption har gjorts före ikraftträdandet men då ännu inte— har slutligt prövats.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1980/81:112 22

1 INLEDNING

För att en adoption skall komma till stånd måste vissa förut- sättningar vars uppfyllda. Bl.a. får den som har fyllt

12 år inte adopteras utan att själv ha samtyckt till adoptionen. Om denna på grund av psykisk sjukdom, utveck- lingsstörning o.d. inte kan lämna ett giltigt samtycke,

går det i regel inte att genomföra adoptionen.

Riksdagen har vid ett par tillfällen uttalat att det finns skäl att mjuka upp reglerna om eget samtycke till adoption, så att även den som inte har förmåga att lämna ett sådant samtycke kan adopteras. Riksdagen har överlämnat åt rege- ringen att bestämma i vilken form reglerna skall ses över (se LU 1976/77:17; jfr LU 1979/80:23).

En annan fråga.som har uppmärksammats i den allmänna debat-

ten, är vad som skall krävas för att en domstol skall ge tillstånd till en adoption. Det kan vara tveksamt

vad som ligger i det nuvarande kravet på att. förutom att adoptionen skall vara till fördel för den som skall adopteras, det skall finnas särskild anledning till adop- tionen.

De frågor som sålunda har aktualiserats behandlas i denna

promemoria.

• Sida 23
•  Original

Prop. 'l980/8lzl'12 23

2 GÄLLANDE ORDNING I SVERIGE 2.1 Föräldrabalkens adoptionsregler

Gällande regler om adoption finns i 4 kap. föräldrabalken. De innebär att den som adopteras (adoptivbarnet) får rätts- lig ställning som barn till den som adopterar (adoptanten).

Genom adoptionen upphör de rättsliga banden till barnets biologiska föräldrar, utom i fall då barnet adopteras av någon som är gift med en biologisk förälder.

För att en adoption skall komma till stånd fordras till- stånd av domstol (4 kap. l 5). Domstolen får ge sadant tillstånd endast om adoptionen är till fördel för adop- tivbarnet och dessutom adoptanten har uppfostrat eller vill uppfostra adoptivbarnet eller annars särskild en- ledning finns till adoptionen. En ansökan om adoption får inte bifallas om vederlag förekommer (4 kap. 6 5).

Den som har fyllt 12 år får inte adopteras utan eget sam- tycke. Ett undantag gäller dock, om den som skall adopte— ras är under 16 år och det kan antas skada honom eller henne att bli tillfrågad (4 kap. 5 5 första stycket).

Den som är under 18 år får inte adopteras utan att de biologiska föräldrarna har samtyckt till adoptionen (4 kap. 5 5 andra stycket). Samtycke behövs dock

inte av den som är sinnessjuk. sinnesslö, utan del i vårdnaden eller på okänd ort. Är detta'fallet beträffan— de båda föräldrarna, skall i stället samtycke inhämtas från barnets förmyndare (4 kap. 5 & tredje stycket).

Den som har förklarats omyndig får inte adopteras utan

förmyndarens samtycke (4 kap. 5 5 fjärde stycket).

Domstolen skall inhämta upplysningar om adoptivbarnet och

adoptanten samt huruvida ersättning eller underhållsbidrag

• Sida 24
•  Original

Prop. 1980/81:112 24

har getts eller utlovats. Om barnet inte har fyllt 13 år

skall yttrande inhämtas från barnavårdsnämnden b x..— de i den kommun där adoptanten och i den kommun där den som har

vårdnaden är kyrkobokförd (A kap. 10 5 första stycket).

Om det är möjligt skall domstolen hörs även än.-lhuxlTQH ålder som inte behöver ge sitt samtycke till adoptin— nen (4 kap. 10 å andra stycket).

2.2 Bakgrunden till reglerna om samtycke till adop- tion

Bestämmelsen i 4 kap. 5 5 första stycket föräldrabalken

om att den som har fyllt 12 år inte får adopteras utan eget samtycke har hämtats från 1917 års adoptionslag. I förarbe— tena till denna lag angavs att bestämmelsen hade till följd att adoption inte kunde ske av den som var över 12 år och på grund av sinnessjukdom eller sinnesslöhet saknade rätte— lig handlingsförmåga. Något giltigt samtycke kunde nämligen inte avges i ett sådant fall. Det ansågs inte behövligt att för dessa fall införa ett undantag från kravet på eget sam- tycke till adoption.

I 4 kap. 5 5 första stycket föräldrabalken infördes år 1958 bestämmelsen om att den som är under 16 år får adopte- ras utan eget samtycke om det kan antas skada honom eller henne att bli tillfrågad. Bestämmelsen angavs i första hand ta sikte på fosterbarn som adopteras. Enligt förarbetena kunde det nämligen allvarligt skada ett barn i pubertete- åldern att få reda på att fosterföräldrarna inte var bar- nets riktiga föräldrar. Det förutsattes att bestämmelsen skulle tillämpas endast i klara fall (se prop. l958:144 s. 219).

• Sida 25
•  Original

Prop. l980/81:112 25

Också bestämmelsen i 4 kap. 5 5 .ndra stycket om samtycke av adoptivbarnets biologiska Iöräldrar härrör från 191? års adsptionslug. Ursprungligen innehöll samma stycke även ett

undantag från kravet på samtycke av en förälder,om denna var sinnessjuk. sinnesslö, utan del i vårdnaden eller på okänd

ort. I samband med att vissa ändringar vinrdes i föräldra—

ov

balken år 19Tl redigerades 4 kap. 5 om så att detta undan—

..

tag flyttades över till ett nytt tredje stycke.

(+ Undantaget gavs samtidigt en generell avfattning, så & t det enligt orden avsåg var och en - och alltså inte bara föräldrar - som var sinnessjuk, sinnesslö etc. Det kunde därför ifrågasättas om ett undantag från kravet på samtycke gällde även när den som skulle adopteras var sinnessjuk, sinnesslö etc. I rättsfallet NJA 1375 s. 72? konstaterade emellertid högsta domstolen att en sådan innebörd inte kun— de antas vara åsyftad med lagändringen. År 1975 ändrades undantagsbestämmelsen i 4 kap. 5 5 tredje stycket så att det numera klart framgår att den avser endast fall då en biologisk förälder är sinnessjuk, sinnesslö etc. och

att bestämmelsen alltså inte är tillämplig när den som skall adopteras saknar rättslig handlingsförmåga av en sedan anledning.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1980/81:112 26

5 GÄLLAEDE ORDNING 1 DE ANDRA NORDISKA LÄNDERHA

iftningen om adoption i de nordiska länderna hur ursprung—

: tillko mit i nordiskt SJHHI) ?Jrutsättningarna få:

sdontion och dess rättsverknlngar hari stort sett reglerats på ett enhetligt sätt. Betts gäller bl.a. reglerna om tillstånd av

myndighet till adoptionen. Eetreffande reglerna om somtyc?

den som skall adopteras föreligger dock vissa skiljaktighetnr.

1 52555 finns reglerna om adoption i 1917 års adoptionsleg, som har ändrats senast år 1956. Pcstömmelserns om samtycke av den som skall adopteras överensstämmer med gällande svenska regler. Vid adoption av den som har fyllt 12 men inte 16 år gäller dock ett undantag från kravet på eget samtycke endast för fall då fosterföräldrar vill adoptera ett fosterbarn och det skulle skeda barnet att bli tillfrå— gat.

I Danmark antogs den nuvarande edeptionslagen år 1972.

Även bestämmelserna i den lagen om samtycke av den som

skall adopteras överensstämmer med de svenska reglerna.

I Finland infördes den 1 januari 1980 en ny lag om adop— tion. Tidigare gällde att adoption inte kunde ske utan som— tycke av den som skulle adopteras, om denne var så utveck— lad att man kunde fästa avseende vid hans eller hennes vil- jag. I den nya lagen anges som en huvudregel att samtycke krävs av den som är myndig eller har fyllt 15 år. Ett undan- tag gäller dock om denne på grund av sjukdom eller handikapp inte kan uttrycka sin vilja. Enligt förarbetena tar detta undantag inte sikte på kortvarig och övergående oförmåga utan avser endast varaktig oförmåga. Ett behov av bestäm— melsen har ansetts föreligga t.ex. i sådana fall då någon samtidigt vill adoptera syskon och ett av dem till följd

av handikapp inte kan uttrycka sin åsikt. Om adoption inte kunde ske av det handikappade syskonet skulle detta kunna vara till skada för samhörigheten mellan syskonen. Huvudre- geln om samtycke av den som är myndig eller har fyllt 15 år kompletteras av en bestämmelse att adoption inte heller kan ske mot ett yngre barns vilja, om barnet är så utvecklat att

avseende kan fästas vid dess uppfattning.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1980/81:112 27

4 TIDIGARE RIKSDAGSBEHANDLING

I en motion till 1976/77 års riksmöte (mot.l976/77:661) be— gärdes en översyn av föräldrabalkens bestämmelser om krav på eget samtycke till adoption. Enligt motionären fanns det en— ledning att ändra 4 kap. 5 5 föräldrabalken så, att ansökan om tillstånd att adoptera kan bifallas när den som skall adopteras inte kan lämna samtycke till adoptionen på grund av psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning. Motionären förmodade att det inte var särskilt många sådana fall som uppstod men fann en lagändring motiverad bl.a. för att und- vika att syskon blev olika behandlade i ett adoptionsärende.

Lagutskottet uttalade i sitt betänkande med anledning av motionen (LU 1976/77zl7) att utskottet i likhet med motionären ansåg skäl tala för att reglerna om eget samtycke till adop- tion borde mjukas upp så att det blev möjligt att adoptera också den som inte kunde lämna samtycke. En sådan ändring

av adoptionsreglerna kunde emellertid enligt utskottet vara

förenad med vissa gränsdragningsproblem och andra svårig- heter vilka inte kunde förutses. Utskottet förordade där- för att frågan blev föremål för översyn. Enligt utskottet borde det ankomma på regeringen att närmare bestämma for— merna för utredningsarbetets bedrivande. Riksdagen anslöt sig till vad utskottet hade anfört. Detta gavs till känna för regeringen genom rskr 1976/77zl44.

I en motion till 1979/80 års riksmöte (mot. 1979/80:1609)

behandlades åter frågan om samtycke av den som skall adop- teras. Motionären begärde förslag till en sådan ändring av föräldrabalken att den som har fyllt 12 år men är ur stånd

vissa fall. att lämna giltigt samtycke till adoption kan adopteras IX

Lagutskottet uttalade 1 sitt betänkande med anledning av motionen (LU 1979/so:23) att den av riksdagen begärda översynen hade påbörjats inom Justitiedepartementet samt underströk vikten av att det genom motionen aktualiserade problemet snarast löstes. Riksdagen anslöt sig till vad utskottet hade anfört.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1980/81:112 28

5 ÖVERVFÅGZ-J-EJJ—JN OCH FÖRSLAG 5.1 Samtycke till adoption

n

nn adoption har vittgående följder för den som skall adoptem ras (adoptivbarnet). Genom adoptionen får adoptivbarnet ställning som bara till den som adopterar (adoptanten), me- dan de rättsliga banden till de biologiska föräldrarna och deras släkt skärs av. Av naturliga skäl gäller detta dock inte i förhållande till en biologisk förälder som är gift med adoptanten. Syftet med en adoption i detta fall är ju

att barnet skall få lika ställning till dem båda.

En adoption innebär således att alla de regler som berör

föräldrar och barn blir tillämpliga mellan adoptanten och adoptivbarnet. Som exempel kan nämnas familjerättens reg- ler om vårdnad, förmynderskap och arv. Med hänsyn till de genomgripande förändringar som en adoption alltså kan med— föra har möjligheterna att adoptera kringgärdats på olika sätt

En förutsättning för att en adoption skall tillåtas är att domstol finner att den är till fördel för adoptivbarnet. Därvid är barnets egen inställning till adoptionen av största betydelse. Enligt 4 kap. 5 % föräldrabalken gäller i princip ett obligatoriskt krav på samtycke av barn som har fyllt 12 år. Även beträffande ett barn under 12 är bör man emellertid fästa stor vikt vid dess inställning, be—

roende på barnets mognad och ålder.

Kravet på samtycke av den som skall adopteras gäller även om denna på grund av psykiskt handikapp o.d. saknar rätts- lig handlingsförmåga och därför inte kan lämna ett giltigt samtycke. Det innebär att någon adoption inte kan komma till stånd i ett sådant fall. Detta kan många gånger vara otill-

fredsställande. I rättspraxis finns exempel på fall där mo—

• Sida 29
•  Original

Prop. ]980/81:112

dern till ett utvecklingsstört barn har gift sig med on man som genom en adoption har velat ge barnet rättslig ställning som horn i äktenskapet man där kravet på samtycke iv barnet har hindrat detta. I ett rättsfall, där det utvecklingsstärw dn barnet hade ett syskon som blev adopterat, uttalade högsta domstolen att starka sakliga skäl talade för att även det utvecklingsstörda tornet borde ha kunnat adopteras, trots att barnet inte själv var i stånd att lämna samtycke (NJA 19?5 s. 727*. Som tidigare nämnts har också riksdagen ansett att det finns skäl att mjuka upp reglerna om eget samtycke till odontion så att det blir möjligt att adoptera även dem som inte kan lämna samtycke.

Det finns därför anledning att införa ett undantag från kran vet på samtycke i fall då den som skall adopteras lider av en sådan psykisk sjukdom o.d. att hans eller hennes inställ— ning till adoptionen inte kan inhämtas under överskådlig tid. Det behöver knappast befaras att en sådan utvidgning av möjligheterna att adoptera skulle komma att missbrukas. En särskild garanti ligger i den domstolsprövning som krävs

vid alla adaptioner.

Frågan är då hur man lagtekniskt hör avgränsa de fall där samtycke av den som skall adopteras kan undvaras. Det kan synas ligga nära till hands att välja den formulering som finns i 4 kap. 5 2 andra stycket föräldrabalken för det motsvarande fallet att en biologisk förälder inte kan lämna giltigt samtycke till adoptionen. Enligt denna bestämmelse behövs inte sådant samtycke om föräldern är sinnessjuk el— ler sinnesslö. Det är emellertid tveksamt, om en sådan for—

mulering skulle för adoptivbarnens del helt täcka de fall

?rst uppmärksamhet, nämli-

som hittills har tilldragit sig 3 gen att den som skall adopteras inte kan lämna samtycke på grund av utvecklingsstörning (jfr SOU 1977:23 9. 208). Beak-

Lau bör en nå att forxmle;ingen är ålderdomlig coh inte åixiger den medicinska terminologi som används idag. Riksdagen har i ett annat sammanhang förordat att det genom regeringens för- sorg sker en översyn av terminologin i de bestämmelser i

föräldrabalken , giftermålsbalken och ärvdabelken där uttryck—

• Sida 30
•  Original

Prop. 1980/81:112 30

en sinnessjukdom och sinnesslöhet förekommer (LU 1975/76:33 s. 113 ff, rskr 397). Det kan därför inte anses lämpligt att föra in nya bestämmelser i föräldrabalken där dessa ut-

tryck används.

I och för sig finns det skäl som talar för att man avvak— tar den översyn av terminologin i bl.a. föräldrabalken som riksdagen sålunda har begärt. Denna översyn har ännu inte genomförts. Det beror bl.a. på att frågan om terminologin när det gäller psykiskt störda personer har aktualiserats även såvitt avser andra författningar än de familjerättsli— ga, bl.a. brottsbalken och lagen (1966z293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (se SOU l977:23, Socialstyrelsen redOVisar 1977:14 och De S 1978:8). Det har synts naturligt att terminologifrågan löses i ett sammanhang på ett så långt möjligt enhetligt sätt.

Med mledning av vad rikodegen har uttalat vid behandlingen av prop. 1979/80:1 Om socialtjänsten (se SOU 1979/80 24 och 44, rskr 142 och 585) har regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté, socialberedningen (S 80:07), som fått till uppgift att bl.a. se över lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. I sitt arbete torde denna kommitté också komma in på en avgränsning av sjukdomsbegreppen, vilken kan bli av bety— delse även för den nämnda terminologifrågan. För att frågan om ett undantag från kravet på eget samtycke vid adoption inte skall fördröjas ytterligare bör emellertid ett särskilt förslag i den delen läggas fram nu. Detta förslag får sedan omprövas under det

fortsatta arbetet på terminologifrågan i dess helhet.

En lämplig lösning synes då vara ett efter mönster av be stämmelserna i 10 kap. l & föräldrabalken om omyndighetsför- klaring föreskriva att samtycke av den som skall adopteras kan undvaras i fall då denne är förhindrad att lämna sam- tycke på grund av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveck— ling eller psykisk abnormitet av annat slag. En sådan be— stämmelse torde ganska väl täcka de fall där det framstår som rimligt att en adoption kan genomföras utan samtycke av

den som skall adopteras.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1980/81:112 31

Den förordade bestämmelsen träffar visserligen inte sådana fall där kommunikation med den som skall adopteras är utesluten på grund av en kroppslig sjukdom eller därför att denne befinner sig i ett tillstånd som inte kan betecknas som en fysisk eller psykisk sjukdom men som ligger sjukdomen nära och kanske är resultatet av en sjukdom. Ett exempel

är en trafikskadnd,som för överskådlig tid är förhindrad

att meddela sig med omvärlden sedan det av skadan orsakade ojukdomsförloppet har avstannat. I sådana fall finns emeller- tid knappast något egentligt behov av en undantagsregel av det slag som nu diskuteras. Det går ju inte att etablera nå- gon närmare personlig kontakt mellan dem som skulle kunna komma i fråga som adoptivföräldrar och den sjuke eller ska- dade. Och det önskemål att ekonomiskt sörja för ett barn

som adoptionen är ett uttryck för kan förverkligas på annat sätt, t.ex. genom ett testamentariskt förordnande.

Sammanfattningsvis förordas att ett undantag från kravet på eget samtycke till adoption ställs upp för det fall att den som skall adopteras är förhindrad att lämna samtycke på grund av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat slag. Att det föreligger ett sådant hin- der för att avge samtycke torde i allmänhet böra styrkas ge- nom läkarintyg. Några särskilda föreskrifter om bevisningen

kan dock inte anses nödvändiga.

I samband med att den förordade undantagsbestämmelsen tas in i 4 kap. 5 5 föräldrabalken bör paragrafen ändras så att den i fortsättningen behandlar endast samtycke av den som skall adopteras, medan de regler om samtycke av adop— tivföräldrarna som f.n. finns där förs över till en ny paragraf, 5 s &. Dessa regler bör samtidigt ändras något rent redaktionellt.

• Sida 32
•  Original

Prop. l980/81:112

'JJ lx)

..J, .2 Tillstånd till adoption

Enligt 4 kap. 6 5 första stycket föräldrabalken skill dom- stolen, som tidigare har nämnts, pröva om det är lämpligt

att en tilltänkt adoption äger rum. Domstolen får ge till—

ånl till adoptionen endast om den är till fördel för bar— net och dessutom sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars finrs särskild anledning till adoptionen. Av 4 kap. 10 % föräldrabalken framgår att domstolen har en skyldighet att på olika sätt skaffa fram underlag För sitttwsiut. Bl.a. skall yttrande inhämtas från

barnavårdsnämndon, om barnet inte har fyllt 18 år.

Enligt förarbetena till adoptionsbestänmelserna bör en adoption tillåtna endast då det finns särskild anledning att tillskapa ett fnmiljerättsligt förhållande mellan den som vill adoptera och den som skall adopteras. l förarbe— tena sägs sålunda att adoptionsinstitutet inte bör få an- vändas fö att ge möjlighet till en namnändring som annars inte skulle ha tillåtits eller för att kringgå arvsskatte- eller arbetsmarknadsbestämmelser. Det har emellertid inte ansetts möjligt att i lagen uppställa några mera precisera— de villkor för domstolens tillstånd till en adoption, utan en lämplighetsprövning får företas i varje särskilt fall (se lagberedningens förslag till revision av giftermålsbal— ken och vissa delar av ärvdabnlken avd. 11 den 15 sept.

1913 s, 55).

I rättsgrexis har tillstån till en adoption vägrats i fall då det huvudsakliga syftet har varit att ge adoptivbarnet möjlighet att förvärva adoptantens släktnamn, vilket en an— nan bärare av namnet hade motsatt sig (NJA 1920 s. 449). Svea hovrätt har vidare i ett beslut den 18 december 1978 uttalat att en adoption, vars huvudsakliga syfte var att underlätta för ett utländskt barn att få tillstånd att stan- na i Sverige, inte kunde anses vara till sådan fördel för barnet som avses i 4 kap. 6 5 första stycket föräldrabalken,

dvs. att medföra en varaktig och verklig familjeanknytning

• Sida 33
•  Original

Prop. 1980/81:112 33

mellan adoptanten och adoptivbarnet. I rättstillämpningen finns emellertid exempel på andra avgöranden som visar att

en viss osäkerhet kan föreligga i denna fråga.

Som framgår av det tidigare sagda räcker det inte att en adoption är tilleördel för den som skall adopteras. Det krävs dessutom att denne har uppfostrats eller kommer att uppfostras av adoptanten eller att det annars finns särskild anledning till adoptionen.Vad som ligger i uttrycket "särskild anledning" kan vålla tveksamhet. Bestämmelsen i 4 kap. 6 5 första stycket föräldrabalken om domsto— lens lämplighetsprövning bör därför förtydligas,så att det klart framgår att det måste föreligga en särskild anledning att genom adoptionen befästa ett personligt förhållande mellan adoptanten och adoptivbarnet. Normalt bör det vara fråga om ett förhållande av väsentligen samma innehåll som det som föreligger mellan för— äldrar och barn. Bestämmelsen bör samtidigt ändras rent språkligt.

I detta sammanhang bör understrykas vikten av att domstolar— na enligt 4 kap. 10 5 föräldrabalken inhämtar tillräckliga upplysningar om skälen till adoptionen. I fall då den som skall adopteras är under 18 år torde domstolen i regel få ett tillfredsställande underlag för sin bedömning genom den utredning som barnavårdsnämnden har verkställt i ärendet. I andra fall kan det vara lämpligt att domstolarna-inhämtar yttrande från exempelvis någon social myndighet eller, när en utländsk medborgare skall adopteras, från invandrarver— ket.

5.5 Ikraftträdande m.m.

De förordade lagändringar—na bör träda i kraft den 1 juli 1981.

De nya bestämmelserna bör kunna tillämpas även när en an— sökan om adoption har gjorts före ikraftträdandet men då ännu inte har slutligt prövats. En föreskrift om detta bör tas in i övergångsbestämmelserna.

• Sida 34
•  Original

Prop. l980/81:112

Innehåll

Promdmorians huvudsakliga innehåll

Lagförslag 1 INLEDNING 2 GÄLLANDE ORDNING I SVERIGE

2.1 2.2

GÄLLANDE ORDNING I DE ANDRA NORDISKA LÄNDERNA

Föräldrabalkens adoptionsregler Bakgrunden till reglerna om samtycke till adoption

TIDIGARE RIKSDAGSBEHANDLING

ÖVERVAGANDEN OCH FÖRSLAG

5.1 5.2 5.3

Samtycke till adoption Tillstånd till adoption Ikraftträdande m.m.

34

10

11 11 15 16

• Sida 35
•  Original

Prop. l980/8l:112 35