NJA 2005 not 24

Den 15:e. 24. (Ö 2017-02) Överklagande av E.H. angående tillstånd till prövning i hovrätten av mål om skuldsanering.

E.H. ansökte hoskronofogdemyndigheten i Eskilstuna,Uppsalakontoret, om skuldsanering. Genom beslut den 4 oktober 2001 avslog kronofogdemyndigheten hennes ansökan. Sedan E.H. överklagat beslutet vid Uppsala tingsrättoch tingsrätten i beslut den 21 november 2001 lämnat överklagandet utan bifall överklagade E.H. beslutet i Svea hovrätt. Hovrätten meddelade ibeslut den 25 april 2002 inte prövningstillstånd. Tingsrättens beslut stod därför fast.

E.H. yrkade, som hon fick förstås, att HD med undanröjande av hovrättens beslut skulle meddela tillstånd till målets prövning i hovrätten.

HD, beslut på förslag av föredraganden: Skäl. E.H. har hävdat att det är ett grovt rättegångsfel att hovrätten inte hållit muntlig förhandling innan den avgjorde ärendet, trots hennes yrkande om en sådan förhandling. Hon har därvid hänvisat till artikel 6.1 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Av handlingarna framgår att E.H. den 27 september 2000 ansökt om skuldsanering hos kronofogdemyndigheten. I beslut den 4 oktober 2001 avslog myndigheten ansökningen med stöd av 12 § första stycket skuldsaneringslagen (1994:334), dvs. utan att inleda skuldsanering. E.H. överklagade beslutet till tingsrätten som den 21 november 2001 lämnade överklagandet utan bifall. Ärendet avgjordes utan muntlig förhandling.

I sitt överklagande till hovrätten anförde E.H. att tingsrättens beslut grundade sig på felaktiga och gamla uppgifter. Hon ville inställa sig personligen i hovrätten för att kunna förklara och lämna riktiga uppgifter om sina personliga och ekonomiska förhållanden. Efter föreläggande från hovrätten förklarade E.H. att hon alltjämt yrkade muntlig förhandling varefter hovrätten kallade till muntligt förhör. Detta muntliga förhör ställdes sedermera in. Hovrätten fattade därefter det nu överklagade beslutet i vilket hovrätten förklarade att det saknades skäl att meddela prövningstillstånd.

Frågan i HD är om hovrätten varit skyldig att hålla muntlig förhandling och därför bort meddela prövningstillstånd.

Handläggningen i tingsrätt, hovrätt och HD av mål om skuldsanering sker, om inte annat följer av förfarandereglerna i skuldsaneringslagen, enligt bestämmelserna i lagen (1996:242) om domstolsärenden (se 22 § 2 st. skuldsaneringslagen). Enligt 13 § ärendelagen bör det i förfarandet ingå sammanträde när sådant kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av ärendet. Domstolen skall enligt 14 § samma lag hålla sammanträde om det begärs av enskild part, men sammanträde behöver inte hållas om ärendet inte skall prövas i sak, om avgörandet inte går parten emot eller om ett sammanträde på grund av någon annan särskild omständighet inte behövs. Utöver ärendelagens bestämmelser måste domstolen också ta hänsyn till Europakonventionens krav när frågan om domstolen skall hålla muntlig förhandling prövas, t.ex. i ett skuldsaneringsärende (jfr NJA 1999 s. 602).

HD har i flera fall slagit fast att artikel 6.1 i Europakonventionen innebär en rätt för en rättssökande till muntlig förhandling i åtminstone en instans. Även i konventionsfallen kan emellertid domstolen i vissa fall underlåta att bifalla en framställning om sammanträde, exempelvis när domstolen endast skall pröva en rättsfråga eller en interimistisk fråga som lika väl kan prövas på handlingarna. Inte heller om de argument och invändningar som framförs är uppenbart orimliga eller saknar rättslig relevans behöver sammanträde hållas. (Se bl.a. NJA 1999 s. 602.)

Rätten till muntlig förhandling enligt artikel 6.1 i Europakonventionen måste beaktas också när en hovrätt bedömer huruvida prövningstillstånd skall meddelas. Detta leder till att det kan vara nödvändigt för hovrätten att meddela sådant tillstånd i ett mål även om det i övrigt saknas skäl för detta. (Jfr Fitger, Rättegångsbalken, Del 4, sid. 49:58 och NJA 2004 s. 393.)

E.H. har, som framgått av det föregående, hävdat bl.a. att tingsrättens beslut grundade sig på felaktiga uppgifter och hon begärde muntlig förhandling i hovrätten för att kunna ge nya, riktiga uppgifter om sina ekonomiska och personliga förhållanden. Med hänsyn till detta och då de sakförhållanden som E.H. önskat belysa vid en muntlig förhandling inte kan anses rättsligt irrelevanta, borde hovrätten ha bifallit hennes begäran om en förhandling och följaktligen dessförinnan ha meddelat prövningstillstånd.

På grund av det anförda skall tillstånd till målets prövning i hovrätten meddelas med stöd av 39 § 3 st. 3 ärendelagen.

Avgörande. Med ändring av hovrättens beslut meddelar HD tillstånd till målets prövning i hovrätten.