NJA 2014 s. 651
Fråga om förutsättningar för edition i mål om prisavdrag.
Nacka tingsrätt
U.M. väckte vid Nacka tingsrätt talan mot A.-K.N. och R.N. och yrkade förpliktande för dem att solidariskt till henne betala 500 000 kr jämte ränta. Beloppet avsåg prisavdrag på grund av påstådda fel i en av svarandena till henne överlåten bostadsrättslägenhet. Bl.a. åberopade hon att det förelåg fel i elinstallationerna och att en golvbrunn inte hade bytts ut vid renovering av badrummet.
A.-K.N. och R.N. bestred käromålet och gjorde bl.a. gällande att det yrkade prisavdraget var oskäligt högt. De yrkade att tingsrätten skulle förelägga U.M. att ge in fakturor och fakturaspecifikationer av vilka det framgick vilka kostnader U.M. hade haft för att avhjälpa de av henne påstådda felen rörande golvbrunn och elinstallationer i lägenheten. Till stöd för detta yrkande anförde de i huvudsak följande. Handlingarna kan antas ha betydelse som bevis för att styrka skäligheten av U.M:s yrkande om prisavdrag eftersom hon har anfört att hon på grund av de aktuella felen inte haft något annat alternativ än att på egen bekostnad avhjälpa felen och därefter kräva R.N. och A.-K.N. på ersättning för det arbete och besvär som renoveringen har vållat henne.
U.M. motsatte sig editionsyrkandet och anförde till stöd för sitt bestridande i huvudsak följande. Hon innehar de handlingar som R.N. och A.-K.N. har yrkat att hon ska ge in till tingsrätten. Handlingarna kan emellertid inte ha betydelse som bevis för att styrka skäligheten av hennes yrkande om prisavdrag eftersom hennes yrkande inte avser ersättning för avhjälpandekostnad utan prisavdrag. Vid prövning av hur ett prisavdrag ska beräknas är det i princip inte godtagbart med ett prisavdrag som motsvarar kostnaden för att avhjälpa felet eftersom andra påföljder än prisavdrag då kan komma att aktualiseras.
Tingsrätten (tingsfiskalen Victor Hensjö) meddelade den 9 december 2013 följande beslut:
U.M. föreläggs att till tingsrätten ge in fakturor och fakturaspecifikationer av vilka det framgår vilka kostnader U.M. har haft för att avhjälpa de av henne påstådda felen rörande golvbrunn och elinstallationerna i lägenheten. Handlingarna ska ges in till tingsrätten senast den 15 januari 2014.
Skälen för tingsrättens beslut
I målet råder bl.a. oenighet om det föreligger fel i köpeobjektet och hur ett eventuellt prisavdrag ska beräknas. U.M. har i målet gjort gällande att ett prisavdrag ska bestämmas genom att en jämförelse görs mellan bostadsrättens värde i avtalsenligt skick och värdet i felaktigt skick. Enligt U.M. saknar det, vid beräkningen av prisavdragets storlek, betydelse vilka faktiska kostnader som hon har ådragit sig med anledning av felen. R.N. och A.-K.N. har till bestridande av käromålet gjort gällande att ett eventuellt prisavdrag ska beräknas med ledning av vad det kostar att avhjälpa eventuella fel och dess följder.
Med hänsyn till hur R.N. och A.-K.N. valt att utforma sitt bestridande av käromålet - utan att tingsrätten på något sätt föregriper prövningen av hur ett eventuellt prisavdrag ska beräknas - kan det konstateras att de handlingar som innehas av U.M. kan antas ha betydelse som bevis i målet. R.N.s och A.-K.N:s yrkande om edition ska därför bifallas.
Svea hovrätt
U.M. överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle lämna A.-K.N:s och R.N:s editionsyrkande utan bifall. Till stöd för sitt överklagande anförde U.M. i huvudsak följande. Grunden hon har gjort gällande för beräkningen av prisavdraget är 38 § köplagen och att storleken på prisavdraget ska beräknas genom en jämförelse mellan varans värde i felaktigt och i avtalsenligt skick. U.M. har låtit en sakkunnig beräkna prisavdragets storlek och utifrån denna värdering bestämt sitt yrkande. De fakturor och fakturaunderlag som A.-K.N. och R.N. vill få del av kan därför inte antas ha betydelse som bevis i målet.
A.-K.N. och R.N. motsatte sig att tingsrättens beslut ändrades.
Hovrätten (hovrättsråden Sven Jönson, referent, och Birgitta Trägårdh samt tf. hovrättsassessorn Malin Eriksdotter) meddelade den 6 februari 2014 följande beslut:
Hovrätten upphäver tingsrättens beslut om att U.M. ska inge fakturor och fakturaspecifikationer av vilka det framgår vilka kostnader hon har haft för att avhjälpa de av henne påstådda felen rörande golvbrunn och elinstallationerna i lägenheten.
Skäl
Enligt huvudregeln i 38 kap. 2 § första stycket RB är den som innehar skriftlig handling som kan antas äga betydelse som bevis skyldig att förete den. Vad gäller frågan om ett eventuellt prisavdrag på grund av fel i köpeobjektet har U.M. valt att utforma sin talan på sådant sätt att prisavdragets storlek ska bestämmas genom en jämförelse mellan bostadsrättens värde i avtalsenligt skick och värdet i felaktigt skick. A.-K.N. och R.N. har anfört att de är i behov av de aktuella fakturorna och fakturaspecifikationerna för att kunna bevisa storleken på ett eventuellt prisavdrag med utgångspunkt i kostnaderna som U.M. har haft för att avhjälpa eventuella fel. Med beaktande av hur U.M. valt att utforma sin talan anser hovrätten att de handlingar som A.-K.N. och R.N. vill få del av inte kan antas äga betydelse som bevis i målet. Tingsrättens beslut om edition ska därför upphävas.
Högsta domstolen
A.-K.N. och R.N. överklagade hovrättens beslut och yrkade att HD skulle förelägga U.M. att till tingsrätten ge in fakturor och fakturaspecifikationer av vilka framgick vilka kostnader hon hade haft för att avhjälpa de av henne påstådda felen rörande golvbrunn och elinstallationer i lägenheten.
U.M. motsatte sig ändring av hovrättens beslut.
Betänkande
HD avgjorde målet efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Jenny Hjukström, föreslog i betänkande följande beslut:
Domskäl
Skäl
Bakgrund
U.M. köpte en bostadsrättslägenhet av A.-K.N. och R.N. U.M. väckte sedan talan i tingsrätten mot A.-K.N. och R.N. avseende fel i lägenheten, huvudsakligen bestående i felaktiga elinstallationer och att golvbrunnen i badrummet inte hade bytts ut i samband med genomförd badrumsrenovering. U.M. yrkade därför prisavdrag med 500 000 kr, motsvarande den sänkning av lägenhetens marknadsvärde som felen skulle ha medfört om de hade varit kända vid köpetillfället.
A.-K.N. och R.N. bestred käromålet och vitsordade inte det yrkade kapitalbeloppet. De gjorde gällande att det inte förelåg fel i bostadsrätten, att om fel skulle anses föreligga hade U.M. bort upptäcka dessa vid sin undersökning av bostadsrätten, samt att det yrkade prisavdraget var oskäligt högt och skulle sättas ned till ett belopp som motsvarade kostnaden för att åtgärda felen.
Båda parter åberopade omfattande bevisning, både muntlig och skriftlig. U.M. åberopade bl.a. ett värderingsutlåtande till styrkande av att skillnaden mellan värdet av lägenheten i fullgott, avtalsenligt skick och i verkligt skick uppgick till 500 000 kr. A.-K.N. och R.N. åberopade bl.a. ett utlåtande från statusbesiktning, till styrkande av att besiktningsmannen har uppskattat kostnaden för avhjälpande av felen till 150 000 kr, och ett värdeutlåtande till styrkande av att marknadsvärdespåverkan av de åberopade felen är väsentligt mindre än vad som anförts av käranden.
A.-K.N. och R.N. framställde begäran om edition beträffande handlingar som visade vilka kostnader U.M. hade haft för att avhjälpa de påstådda felen. U.M. motsatte sig begäran. Tingsrätten biföll editionsyrkandet. U.M. överklagade beslutet till hovrätten, som upphävde tingsrättens beslut.
Som grund för sitt yrkande i HD har A.-K.N. och R.N. anfört att handlingarna kan antas ha betydelse som bevisning i målet i följande avseenden; (i) till stöd för att besiktningsmannens och värderingsmannens bedömningar av kostnaderna är korrekta, (ii) för bedömning av trovärdigheten i sakkunnigutlåtanden och i uppgifter lämnade av förhörspersoner samt (iii) som bevisfakta vid rättens bedömning av skäligheten av det yrkade prisavdragets storlek. U.M. har vägrat lämna ut handlingarna.
U.M. har som grund för sin inställning anfört att hon har valt att utforma sin talan på ett sådant sätt att prisavdragets storlek ska bestämmas genom en jämförelse mellan bostadsrättslägenhetens värde i felaktigt skick och avtalsenligt skick. Hon har låtit en sakkunnig beräkna prisavdragets storlek och utifrån denna värdering bestämt sitt yrkande. Fakturor och fakturaspecifikationer utgör därmed inte grund för prisavdraget och saknar därför bevisvärde och relevans i målet. Arbetet med att ta fram det efterfrågade underlaget är mycket kostsamt och tidskrävande.
Åberopsbördans betydelse för edition
I 38 kap. 2 § första stycket RB sägs att någon som innehar skriftlig handling, som kan antagas äga betydelse som bevis, är skyldig att förete den. Om någon är skyldig att förete skriftlig handling som bevis, kan rätten enligt 38 kap. 4 § förelägga honom att förete handlingen.
När rätten ska pröva om handlingarna måste antas ha betydelse som bevis i målet (bevisrelevans), ska den utgå från de bevisteman som parterna har angett i målet. Att kravet på bevisrelevans måste vara uppfyllt innebär att edition inte ska beviljas beträffande handlingar som åberopas till styrkande av ett faktum som har erkänts av motparten eller som annars är ostridigt. En motpart kan inte heller tvingas lämna ut handlingar som i och för sig kan styrka ett påstående i rättegången, om påståendet materiellt sett inte kan leda till framgång för den editionssökande (se Welamson, SvJT 1982 s. 150). För att edition ska beviljas krävs dock inte att handlingen har ett högt bevisvärde.
Av avgörandet NJA 2002 s. 41 framgår att handlingar kan sakna betydelse som bevis så länge det rättsfaktum som ska bevisas inte har påståtts och konkretiserats av den part som har åberopsbördan. I det fallet avslogs kärandens editionsyrkande med motiveringen att det var svaranden som hade åberops- och bevisbördan för de omständigheter som handlingarna avsåg, och så länge svaranden inte hade påstått dessa omständigheter kunde handlingarna inte antas ha betydelse som bevis i målet. Utgången i avgörandet föranleds av att ett rättsfaktum som åberopas av den part som inte har åberopsbördan enligt 17 kap. 3 § andra meningen RB inte får påverka målets utgång och att det därför saknas skäl att föra bevisning om sådant rättsfaktum.
Att en part inte har åberopsbördan medför dock inte att parten är förhindrad att motbevisa motpartens påstående om visst händelseförlopp eller saksammanhang som denne har åberopsbördan för. Den part som inte har åberopsbördan ska normalt inte vara betagen möjligheten att göra invändningar mot sådana rättsfakta som i behörig ordning har införts i målet, oavsett om invändningarna görs som en rättsinvändning, ett förnekande eller ett motfaktum. En part som inte har åberopsbördan för visst rättsfaktum är följaktligen inte heller förhindrad att begära edition beträffande handlingar till styrkande av omständigheter som parten åberopar för att motbevisa motpartens påstående om ett visst händelseförlopp eller sammanhang som denne har åberopsbördan för.
Bedömningen i detta mål
Käranden har gjort gällande rätt till prisavdrag motsvarande den minskning av lägenhetens marknadsvärde som felen hade medfört om de hade varit kända vid köpetillfället. Det är käranden som har åberops- och bevisbördan beträffande de rättsfakta som anger omfattningen av värdeminskningen.
Genom att göra gällande att prisavdraget ska beräknas på visst angivet sätt har hon i behörig ordning fört in rättsfakta kring beräkningen av prisavdraget i målet. Svarandena är således oförhindrade att framställa invändningar mot kärandens beräkningsmetod, varvid de har invänt att det yrkade prisavdraget är oskäligt högt och att det ska sättas ned till ett belopp som motsvarar kostnaden för att åtgärda felen. Följaktligen är de också oförhindrade att begära edition avseende handlingar som åberopas till styrkande av dessa kostnader.
Övriga förutsättningar för bifall till editionsyrkandet är uppfyllda. Det framgår av tingsrättens beslut att käranden har bekräftat att hon innehar de handlingar som svarandena har begärt att hon ska ge in till tingsrätten.
På grund av det anförda ska U.M. föreläggas att lämna ut de av svarandena begärda handlingarna. Hovrättens beslut bör därför ändras, och tingsrättens beslut om edition fastställas.
Domslut
HD:s avgörande
Se HD:s beslut.
Domskäl
HD (justitieråden Ella Nyström, Göran Lambertz, Agneta Bäcklund, referent, Svante O. Johansson och Anders Eka) meddelade den 11 september 2014 följande beslut:
Skäl
Bakgrund
U.M. köpte en bostadsrättslägenhet av A.-K.N. och R.N. U.M. väckte sedan talan i tingsrätten mot säljarna avseende fel i lägenheten, huvudsakligen bestående i att elinstallationer var felaktiga och att golvbrunnen i badrummet inte hade bytts ut i samband med genomförd renovering. Hon yrkade prisavdrag med 500 000 kr, motsvarande den sänkning av lägenhetens marknadsvärde som felen enligt henne skulle ha medfört om de hade varit kända vid köpetillfället.
A.-K.N. och R.N. bestred käromålet och vitsordade inte det yrkade kapitalbeloppet. De gjorde gällande bl.a. att det inte förelåg några fel i lägenheten och att det yrkade prisavdraget var oskäligt högt samt att ett eventuellt prisavdrag skulle beräknas med ledning av vad det hade kostat att avhjälpa påstådda fel. Parterna åberopade såväl muntlig som skriftlig bevisning till stöd för sin inställning i frågan om prisavdragets storlek.
A.-K.N. och R.N. yrkade att U.M. skulle föreläggas att utge fakturor och fakturaspecifikationer av vilka det framgår vilka kostnader hon haft för att avhjälpa de påstådda felen rörande golvbrunn och elinstallationer i lägenheten. U.M. motsatte sig begäran. Tingsrätten biföll editionsyrkandet. U.M. överklagade beslutet till hovrätten, som har upphävt tingsrättens beslut.
Parternas talan i HD
A.-K.N. och R.N. har gjort gällande att handlingarna kan antas ha betydelse som bevis i målet och anfört bl.a. följande. Prisavdraget bör beräknas enligt den s.k. direktmetoden och bör motsvara kostnaderna för att avhjälpa felen. Även om någon annan beräkningsmetod används har kostnaderna för avhjälpande betydelse vid bedömningen av prisavdragets skälighet, inte minst om rätten kommer fram till att endast något eller några av de påstådda felen utgör fel i köplagens mening. De handlingar som begärs ut har också betydelse för bedömningen av trovärdigheten i de uppgifter som lämnas i sakkunnigutlåtanden och av förhörspersoner när det gäller frågan om värdeminskning och reparationskostnader.
U.M. har som grund för sin inställning anfört att hon har valt att utforma sin talan på ett sådant sätt att prisavdragets storlek ska bestämmas genom en jämförelse mellan bostadsrättslägenhetens värde i felaktigt respektive avtalsenligt skick. Hon har låtit en sakkunnig beräkna prisavdragets storlek och utifrån denna värdering bestämt sitt yrkande. Fakturor och fakturaspecifikationer utgör därmed inte grund för prisavdraget och saknar därför bevisvärde och relevans i målet. - U.M. har vidare framhållit att arbetet med att ta fram det efterfrågade underlaget är mycket kostsamt och tidskrävande samt att underlaget torde vara att betrakta som integritetskränkande uppgifter.
Rättslig reglering
Enligt huvudregeln i 38 kap. 2 § RB är den som innehar en skriftlig handling, som kan antas ha betydelse som bevis, skyldig att förete den. Om någon är skyldig att förete en skriftlig handling som bevis får rätten, enligt 4 § i samma kapitel, förelägga henne eller honom att förete handlingen. Bestämmelserna bygger på principen att editionsplikten ska vara av samma omfattning som skyldigheten för en part eller ett vittne att lämna muntliga uppgifter (se NJA II 1943 s. 498).
Ett editionsföreläggande kan riktas endast mot den som innehar de handlingar som föreläggandet avser. Sökanden ska identifiera de handlingar som han eller hon vill få tillgång till.
För att en begäran om edition ska bifallas krävs att den skriftliga handlingen kan antas ha betydelse som bevis. Det räcker att omständigheterna talar för att handlingen i vart fall får ett visst mindre bevisvärde vid prövningen av den materiella frågan (se NJA 1998 s. 590).
Om rätten gör bedömningen att de handlingar som omfattas av ett editionsyrkande utgör irrelevant bevisning som skulle komma att avvisas med stöd av 35 kap. 7 § RB, kan yrkandet avslås. Ett editionsföreläggande kan inte avse handlingar som i och för sig kan styrka ett påstående i rättegången, om påståendet materiellt sett inte kan leda till framgång för den som yrkat edition (jfr NJA 2002 s. 41).
I fråga om handlingar rörande relevanta omständigheter som har förts in i målet i behörig ordning är edition tillgänglig för båda parter. Edition kan alltså användas även för att motbevisa ett påstående som motparten har bevisbördan för.
Prövningen av ett editionsyrkande ska omfatta en avvägning mellan bevisningens relevans och motpartens intresse av att inte lämna ut uppgifterna (se NJA 1998 s. 829).
Bedömningen i detta fall
U.M. har uppgett att hon innehar de handlingar som A.-K.N. och R.N. yrkar att hon ska ge in till tingsrätten. Såvitt framgått råder det inte någon tvekan om vilka handlingar som avses.
Parterna är oense om vilken beräknings- eller bedömningsmetod som ska tillämpas när ett eventuellt prisavdrag bestäms och om prisavdragets storlek. Oavsett vilken metod som läggs till grund för ett eventuellt prisavdrags storlek kan en utredning om reparationskostnaderna för de påstådda felen antas vara av betydelse som bevis i målet.
Vad U.M. i övrigt har anfört utgör inte skäl att avslå begäran om att utge de aktuella handlingarna.
Med hänsyn till vad som anförts ska U.M. föreläggas att förete fakturor och fakturaspecifikationer i enlighet med A.-K.N:s och R.N:s yrkande.
Domslut
HD:s avgörande
HD förelägger U.M. att till Nacka tingsrätt ge in fakturor och fakturaspecifikationer av vilka det framgår vilka kostnader hon har haft för att avhjälpa de av henne påstådda felen rörande golvbrunn och elinstallationer i lägenheten. Handlingarna ska ges in senast tre veckor från dagen för HD:s beslut.
HD:s beslut meddelat: den 11 september 2014.
Mål nr: Ö 1254-14.
Lagrum: 38 kap. 2 § RB.
Rättsfall: NJA 1998 s. 590, NJA 1998 s. 829 och NJA 2002 s. 41.