NJA 2014 s. 838

Frågan i HD är om behörighet att pröva en av grunderna ger behörighet att pröva övriga grunder fastän uttryckligt stöd för det saknas i 10 kap. RB.

Som underrätterna funnit är Lunds tingsrätt enligt bestämmelserna i 10 kap. RB endast behörig att pröva Optimum Seniorboende AB:s andrahandsgrund. De åberopade första- och tredjehandsgrunderna ska därmed som utgångspunkt avvisas.

En rimlig utgångspunkt vid bedömning av behörighetsreglerna bör dock vara att konfliktlösning i domstol så långt möjligt koncentreras till en rättegång och att prövningen av närliggande frågor inte splittras upp mellan successivt på varandra följande processer. En sådan utgångspunkt ligger också i linje med lagstiftarens strävan att så långt möjligt uppnå processekonomiska fördelar genom forumreglerna.

En domstols sakliga behörighet avser vilket slags tvister domstolen är behörig att handlägga och åsyftar främst förhållandet mellan allmän domstol och specialdomstol. De allmänna domstolarnas lokala behörighet avser deras geografiska jurisdiktionsområde.

För det fall en tvist väcks vid t.ex. fastighetsforum med åberopande av två grunder, varav en inte faller under fastighetsforumets behörighet men ändå under allmän domstols behörighet, ska den behörighetsfrämmande grunden som utgångspunkt avvisas. Resultatet av avvisningen blir att den avvisade grunden inte träffas av den kommande domens rättskraft. Det finns därför inget hinder för käranden att, för att få hela sin talan prövad, vid behörig domstol väcka ny talan med samma yrkande och med åberopande av den i den första rättegången avvisade grunden. En sådan ordning är rent processekonomiskt otillfredsställande och kan inte anses ligga i linje med ovan nämnda utgångspunkt. Redan av den anledningen talar således processekonomiska skäl för att domstolens behörighet i en motsvarande situation bör vidgas till att omfatta samtliga åberopade grunder.

Så snart avvisning skett föreligger inte längre litispendens och käranden har därmed möjlighet att omedelbart väcka ny talan med åberopande av den avvisade grunden. I vissa fall kan i en sådan situation finnas förutsättningar för käranden att med stöd av reglerna i 14 kap. 6 och 7 a §§ RB ansöka om förening av målen vid den första domstolen, vilket ytterligare förstärker de processekonomiska argumenten för en utvidgning av den första domstolens behörighet.

Om någon avvisning inte sker utan i stället hela målet tas upp vid den första domstolen, inklusive den grund som faller utanför domstolens behörighet, blir resultatet att käranden inte kan väcka talan på nytt med stöd av de i målet åberopade grunderna. Under rättegången föreligger litispendens och efter att ett avgörande vunnit laga kraft kommer domens rättskraft att omfatta även den behörighetsfrämmande grunden. Någon möjlighet att angripa domen med stöd av särskilda rättsmedel föreligger inte. Således kommer rättskraftscirkeln i en sådan situation att utvidgas till att även omfatta den i och för sig behörighetsfrämmande grunden. Även reglerna om litispendens och res judicata får därför anses tala för att den mest ändamålsenliga hanteringen bör vara att låta rättskraftscirkeln vidga behörigheten i motsvarande omfattning.

Slutsatsen blir följaktligen att, i fall där domstolens behörighet inte brister på annat sätt än genom geografiska begränsningar finns det av processekonomiska skäl anledning att, då saklig behörighet föreligger att ta upp del av talan, låta behörigheten utvidgas till att omfatta hela talan.

Med hänsyn till det anförda ska Lunds tingsrätt anses behörig att ta upp hela Optimum Seniorboende AB:s talan till prövning. Överklagandet ska därför avslås.