NJA 2015 s. 312

Efter egen ansökan av bolaget, undertecknad av en registrerad styrelseledamot, försatte tingsrätten den 13 mars 2015 Gatudrömmar AB i konkurs. I nära anslutning till konkursansökan utträdde flera av ledamöterna ur styrelsen, däribland den ledamot som gav in ansökan om konkurs. A.T. var därefter, och är alltjämt, ensam ledamot i bolagets styrelse. Någon suppleant finns inte utsedd och är inte heller föreskriven i bolagsordningen.

A.T. överklagade konkursbeslutet till hovrätten. Han förelades att styrka sin behörighet att företräda Gatudrömmar AB. A.T. gav in ett registreringsbevis där det framgår att han är ensam ledamot i bolagets styrelse och att suppleant saknas. Hovrätten har avvisat överklagandet med motiveringen att bolaget saknar behörig styrelse och att A.T. därför saknar rätt att företräda bolaget.

Ett beslut om konkurs efter egen ansökan får överklagas i princip endast av gäldenären eller en behörig ställföreträdare för gäldenären. En styrelseledamot kan inte i eget namn överklaga konkursbeslutet men väl göra detta för bolagets räkning. Detta förutsätter emellertid att ledamoten är behörig att företräda bolaget. (Jfr NJA 1997 s. 168.)

Enligt 8 kap. 35 § aktiebolagslagen (2005:551) företräds ett aktiebolag av styrelsen. Denna är behörig om den representeras av en sådan majoritet som krävs för att fatta det beslut som ligger till grund för rättshandlingen (jfr beträffande överklagande NJA 2005 s. 729).

Styrelsens sammansättning ska framgå av bolagsordningen. Styrelsen i ett privat aktiebolag kan bestå av en ledamot (8 kap. 46 § aktiebolagslagen motsatsvis). Suppleanter för ledamöterna får utses till ett antal som anges i bolagsordningen. Om styrelsen har färre än tre ledamöter måste det finnas minst en suppleant (8 kap. 3 §). Ett sådant krav infördes genom 1975 års aktiebolagslag i syfte att motverka de olägenheter som kan uppstå vid förhinder för en ledamot.

Det sagda innebär att om det inte i bolagsordningen finns krav på att styrelsen ska bestå av ett högre antal ledamöter kan styrelsen vara beslutför och företrädas av en enda ledamot.

Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller ledamoten annars är förhindrad att vara styrelseledamot och det inte finns någon suppleant som kan träda in i hans eller hennes ställe, ska övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot utses för den återstående mandattiden. Ska styrelseledamoten väljas av bolagsstämman, får valet anstå till nästa årsstämma, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter (8 kap. 15 § aktiebolagslagen). Då det antal ledamöter och suppleanter som krävs enligt lag eller bolagsordning inte finns, kan bolaget slutligen komma att tvångsvis likvideras (25 kap. 11 §).

Att styrelsen är undertalig innebär inte att den eller de som är kvar i styrelsen saknar möjlighet att fatta beslut och företräda bolaget (jfr NJA 2005 s. 729). Så länge den eller de som är kvar i styrelsen enligt 8 kap.21 och 22 §§aktiebolagslagen och bolagsordningen kan fatta beslut och bilda majoritet för ett beslut är den eller de kvarvarande behöriga att företräda bolaget.

Av det sagda följer att om bolaget inte uppfyller lagens eller bolagsordningens krav när det gäller styrelsesuppleanter, så inverkar det inte på styrelsens behörighet. En annan ordning hade inneburit att bolaget inte skulle kunna företrädas, vilket är en konsekvens som lagstiftaren syftade till att undvika genom införandet av kravet på suppleant.

Enligt bolagsordningen i Gatudrömmar AB kan bolagets styrelse bestå av en ledamot och alltså företrädas av ledamoten ensam, i detta fall A.T. Att bolaget, efter det att flera ledamöter utträtt, saknar i lag föreskrivet antal suppleanter medför inte att A.T. saknar behörighet att företräda bolaget. Att registreringsbeviset kan ge intryck av något annat saknar betydelse när bolaget företräds i domstol (jfr NJA 2008 s. 796).

A.T. är alltså behörig att överklaga konkursbeslutet för Gatudrömmar AB:s räkning. Det innebär att hovrättens beslut ska undanröjas och målet visas åter dit för fortsatt behandling.