NJA 2016 s. 341

Det ingår inte i ett målsägandebiträdes uppgifter att biträda målsäganden vid överprövning av en åklagares beslut om förundersökning eller åtal.

Nyköpings tingsrätt

Sedan förundersökning inletts i mål om sexuellt ofredande förordnade tingsrätten advokaten A.D. till målsägandebiträde. Åklagaren beslutade därefter att lägga ned förundersökningen.

A.D. begärde ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med 13 558 kr, varav 10 846 kr för 8,5 timmars arbete.

Tingsrätten (beredningsjuristen Carin Arbell) beslutade den 29 december 2014 att tillerkänna A.D. ersättning med skäligen ansedda 7 178 kr, varav 5 742 kr för arbete.

Svea hovrätt

A.D. överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle tillerkänna henne ersättning i enlighet med yrkandet vid tingsrätten.

Domskäl

Hovrätten (hovrättslagmannen Cecilia Bergman samt hovrättsråden Sven Jönson och Joakim Zetterstedt, referent) anförde i beslut den 2 februari 2015 följande.

Skälen för beslutet

Det belopp med vilket tingsrätten satte ner A.D:s ersättningsyrkande motsvarar den tid hon har lagt ner på arbete med en begäran om överprövning av åklagarens beslut om nedläggning av förundersökning. Enligt hovrätten ingår sådant arbete inte i ett målsägandebiträdes uppdrag (se RH 2014:3, även NJA 1999 s. 781). A.D. har således inte rätt till ersättning för detta arbete. Hennes överklagande ska därför avslås.

Beslut

Hovrätten avslår överklagandet.

Högsta domstolen

A.D. överklagade och yrkade fullt bifall till sitt ersättningsyrkande i tingsrätten.

Justitiekanslern motsatte sig att hovrättens beslut ändrades.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Anna Tikkanen, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

Domskäl

Skäl

Punkterna 1-8 motsvarar i huvudsak punkterna 1-10 i HD:s beslut.

HD:s bedömning i fråga om uppdragets omfattning

9.

Vid tillkomsten av lagen om målsägandebiträde uttalades att målsägandebiträdets främsta uppgift är att ge målsäganden stöd och hjälp för att lindra påfrestningarna i samband med utredningen rörande ett allvarligt och integritetskränkande brott samt att detta är anledningen till att biträde ska kunna förordnas redan under förundersökningsstadiet. Avseende målsägandebiträdets uppgifter under förundersökningen uttalades vidare bl.a. följande. Målsägandebiträdet ska förklara för målsäganden hur förundersökningen går till samt närvara vid förhör med målsäganden och då främst bevaka att förhören går rätt till, även om biträdet också bör ha rätt att ställa kompletterande frågor. Det kan också vara lämpligt att biträdet redan under förundersökningen tar upp frågor om att väcka skadeståndstalan i anledning av brottet. I uppgifterna ingår också att i mån av behov hjälpa målsäganden med kontakter med andra myndigheter och organ, t.ex. sjukvård, socialtjänst, kvinnojour eller brottsofferförening. Se prop. 1987/88:107 s. 23 f.

10.

Frågan om ett målsägandebiträdes uppdrag omfattar att biträda målsäganden med en begäran om överprövning av åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen (eller att inte väcka åtal) behandlas inte uttryckligen i ursprungspropositionen. Det framgår dock att den då nya lagen inte syftade till att omfördela ansvaret mellan allmänna och enskilda resurser och att det alltjämt ska vara det offentliga rättsväsendets uppgift att utreda och klara upp brott. Mot den bakgrunden ansåg också departementschefen att målsägande i samband med enskilt åtal och motsvarande i stället bör förlita sig på mera generella lösningar som möjligheten till allmän rättshjälp. Departementschefen såg dock annorlunda på situationen när målsäganden biträder ett allmänt åtal, bl.a. med hänvisning till att det är fråga om en processhandling som är subsidiär i förhållande till åklagarens talan och eftersom praktiska skäl talade för att låta uppdraget omfatta även målsägandens biträdande av åtalet. Se a.a. s. 24 f.

11.

I författningskommentaren till bestämmelsen i 2 §, som föreskriver att målsägandebiträde inte får förordnas vid enskilt åtal m.m., anges bl.a. att det av reglerna följer att det inte kan anses ingå i biträdets uppgifter att hjälpa målsäganden med ett överklagande i ansvarsdelen (a.a., s. 38). Detta fastslogs även senare i rättsfallet NJA 1999 s. 781 (se p. 15 nedan).

12.

Vidare, enligt författningskommentaren till 4 §, som bl.a. rör entledigande av målsägandebiträde, torde det inte krävas något formellt beslut om entledigande av målsägandebiträdet om åklagaren lägger ned åtalet i dess helhet och målet till följd därav skrivs av (a.a., s. 41).

13.

När möjligheten till målsägandebiträde avseende enskilt anspråk utvidgades under 1994 till att även omfatta enskilt anspråk som avskilts från brottmålet, klargjordes i förarbetena att rätten till sådant fortsatt biträde inte avsåg fall där anspråket avskilts på grund av att åklagaren lagt ned åtalet eller att domstolen har avvisat åtalet (se prop. 1993/94:26 s. 52).

14.

Vidare, genom lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2013, infördes i 1 § att målsägandebiträde även ska kunna förordnas när en förundersökning ”återupptagits”. I förarbetena till denna ändring, som föranleddes av ändringar avseende rätt till offentlig försvarare i resningsmål, diskuterades bl.a. om målsäganden ska ha rätt till biträde i resningssammanhang redan innan en förundersökning har återupptagits. Departementschefen fann dock med hänvisning till den ursprungliga propositionen till lagen att det är tveksamt ur ett principiellt perspektiv att staten bekostar ett juridiskt biträde för att hjälpa målsäganden att, innan det finns förutsättningar för att återuppta en förundersökning, söka efter material som skulle kunna användas i en resningsprocess till men för den tidigare tilltalade. Vidare konstaterades att det inte heller fanns något behov av målsägandebiträde innan beslut om återupptagande fattats. Se prop. 2011/12:56 s. 45 ff.

15.

I rättsfallet NJA 1999 s. 781 fastslogs att det inte ingår i målsägandebiträdets uppgifter att biträda målsäganden med ett överklagande av en dom i ansvarsdelen. Som skäl angavs att bestämmelsen i 1 § andra stycket motsättningsvis innebär att målsägandebiträde inte får förordnas i högre rätt om endast målsäganden har överklagat domen i ansvarsdelen, och att det av detta följer att uppdraget inte heller kan omfatta ett överklagande i ansvarsdelen.

16.

En begäran om överprövning av ett nedläggningsbeslut bör behandlas på samma sätt som ett överklagande av en dom i ansvarsdelen. En målsägandes rätt till biträde bör inte påverkas av när under handläggningen en åklagare beslutar att inte driva frågan om ansvar för brott vidare. En ordning där uppdraget upphör i och med att förundersökningen eller åtalet läggs ned är även konsekvent med både bestämmelsen i 2 § att biträde inte kan förordnas avseende enskilda åtal, samt med bestämmelsen i 1 § första stycket att biträde kan förordnas på nytt när en förundersökning återupptagits.

17.

En ordning som innebär att målsäganden har rätt till biträde vid begäran om överprövning skulle även kunna leda till osäkerhet avseende när målsägandebiträdesuppdraget egentligen upphör eftersom överprövningsförfarandet inte är förenat med någon klagofrist (se p. 7 ovan).

18.

Slutsatsen måste därför bli, utifrån de ovan angivna förarbetsuttalandena och rättsfallet NJA 1999 s. 781, att målsägandebiträdets uppdrag inte omfattar överprövning av åklagares beslut att lägga ned förundersökningen.

Slutsats -  -  -

19.

I enlighet med det ovan anförda omfattade A.D:s uppdrag som målsägandebiträde inte biträde till målsäganden avseende begäran om överprövning av åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen. Överklagandet ska därför avslås.

Domslut

HD:s avgörande

Se HD:s beslut.

Domskäl

HD (justitieråden Ella Nyström, Johnny Herre, Lars Edlund, Anders Eka, referent, och Sten Andersson) meddelade den 4 maj 2016 följande beslut.

Skäl

Bakgrund

1.

Sedan åklagaren inlett förundersökning rörande viss brottslighet och anmält till tingsrätten att det fanns anledning att förordna ett målsägandebiträde utsågs advokaten A.D. till sådant biträde.

2.

Åklagaren beslutade sedermera att lägga ned förundersökningen och underrättade tingsrätten om nedläggningsbeslutet. Målsäganden begärde överprövning av beslutet hos högre åklagare och A.D. bistod målsäganden med denna begäran. Överprövningen medförde inte någon ändring av beslutet att lägga ned förundersökningen.

3.

A.D. begärde ersättning för uppdraget som målsägandebiträde och angav att fyra timmar av ersättningen för arbete avsåg biträde till målsäganden med anledning av överprövningen. Tingsrätten skrev av målet från fortsatt handläggning och tillerkände A.D. ersättning. Hon tillerkändes emellertid inte ersättning för arbetet med anledning av överprövningen.

4.

A.D. överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hon skulle tillerkännas full ersättning för uppdraget. Hovrätten har avslagit överklagandet. Efter överklagandet till HD har A.D. avlidit och dödsboet övertagit talan här.

Frågan i målet

5.

Målet i HD gäller om det ingår i ett målsägandebiträdes uppgifter att bistå målsäganden vid överprövning av ett åklagarbeslut om förundersökning eller åtal.

Överprövning av åklagarbeslut

6.

Ett beslut av en åklagare att inte inleda eller återuppta en förundersökning eller att lägga ned en förundersökning kan överprövas av en överordnad åklagare. Detsamma gäller beslut om åtalsunderlåtelse och beslut att inte väcka åtal eller att lägga ned åtal. Målsäganden har möjlighet att begära en sådan prövning.

7.

Överprövningsförfarandet är inte författningsreglerat utan har sin rättsliga grund främst i bestämmelsen i 7 kap. 5 § RB om att överordnad åklagare kan överta lägre åklagares uppgifter. Riksåklagaren har utfärdat riktlinjer för överprövningsförfarandet (RåR 2013:1).

Omfattningen av ett uppdrag som målsägandebiträde

8.

Under vissa i paragrafen närmare angivna förutsättningar ska ett målsägandebiträde enligt 1 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde förordnas när en förundersökning har inletts eller återupptagits. Av andra stycket framgår att ett målsägandebiträde kan förordnas även i högre rätt, om åklagaren eller den tilltalade har överklagat domen i ansvarsdelen.

9.

I 2 § lagen om målsägandebiträde anges att biträde inte får förordnas sedan åklagaren har beslutat att allmänt åtal inte ska väckas eller att sådant åtal ska läggas ned.

10.

Målsägandebiträdets uppgifter är enligt 3 § lagen om målsägandebiträde att ta till vara målsägandens intressen i målet samt lämna stöd och hjälp. Biträdet ska vidare bistå målsäganden med att föra talan om enskilt anspråk i anledning av brottet.

11.

I förarbetena till lagen om målsägandebiträde behandlades frågan om det borde ingå i uppgifterna att biträda målsäganden när han eller hon för en egen talan om ansvar för brott, exempelvis efter det att åklagaren har beslutat att lägga ned ett åtal. Departementschefen uttalade i det sammanhanget att det inte fanns skäl att låta detta ingå i biträdets uppgifter. Det skulle fortfarande i första hand vara det offentliga rättsväsendets uppgift att se till att brott av aktuellt slag blir utredda och uppklarade. Det fanns däremot anledning att se annorlunda på situationen när målsäganden biträder ett allmänt åtal, eftersom det då är fråga om en processhandling som är subsidiär i förhållande till åklagarens talan och medför begränsade befogenheter av självständig art. Om man från målsägandebiträdets behörighet skulle undanta de handlingsmöjligheter som målsäganden får genom att biträda åtalet skulle praktiska komplikationer uppstå när det gäller att skilja ut vad som skulle vara ett tillåtet agerande. Målsäganden kunde vidare genom att ge fullmakt åt biträdet under rättegången uppnå full behörighet för honom eller henne att företräda målsäganden ifråga om biträdandet av åtalet. Departementschefen ansåg därför att målsägandebiträdets behörighet närmast av praktiska skäl även borde omfatta fall där målsäganden biträder ett åtal. (Se prop. 1987/88:107 s. 24 f.)

12.

Av beskrivningen av biträdets uppgifter i 3 § lagen om målsägandebiträde framgår att uppdraget - utöver det mer generella biträde som ska lämnas enligt första stycket - särskilt tar sikte på att biträda målsäganden när det gäller skadeståndsfrågor. Även om ett målsägandebiträde kan bistå en målsägande som biträder ett allmänt åtal, framgår av förarbetena att avsikten med lagstiftningen har varit att det inte ska ingå i uppgifterna att lämna biträde till målsäganden när han eller hon självständigt för talan avseende ansvar för brott. Detta får stöd av 1 § andra stycket som motsatsvis innebär att ett målsägandebiträde inte kan förordnas i högre rätt, om det endast är målsäganden som har överklagat en dom i ansvarsdelen. Genom rättsfallet NJA 1999 s. 781 har vidare klarlagts att det inte ingår i målsägandebiträdets uppgifter att biträda målsäganden med ett överklagande av en dom i ansvarsdelen.

13.

I linje med detta synsätt kan det inte heller anses ingå i målsägandebiträdets uppgifter att biträda målsäganden vid överprövning av en åklagares beslut om förundersökning eller åtal (se p. 6).

Bedömningen i detta fall

14.

Det ingick inte i A.D:s uppgifter som målsägandebiträde att biträda målsäganden vid överprövning av beslutet att lägga ned förundersökningen. Tingsrättens beslut att inte tillerkänna henne ersättning för det arbete som var förenat med överprövningen var därför riktigt. Överklagandet ska avslås.

Domslut

HD:s avgörande

HD avslår överklagandet -  -  -.

HD:s beslut meddelat: den 4 maj 2016.

Mål nr: Ö 1121-15.

Lagrum: 3 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde.

Rättsfall: NJA 1999 s. 781.