NJA 2018 not 23

Den 18 juli 2015 inträffade en trafikolycka på riksväg 50 i Nora kommun när två bilar kolliderade. Till följd av olyckan avled A.L:s och G.L:s son, som färdades i den bil som J.A. förde.

Åklagaren väckte åtal mot J.A. I målet begärde A.L. och G.L., med stöd av 5 kap. 2 § skadeståndslagen, skadestånd avseende psykiskt lidande (sveda och värk) av J.A. med 25 000 kr var jämte ränta. J.A. dömdes av tingsrätten i november 2016 för bl.a. vållande till annans död. Han förpliktades också att betala de begärda skadestånden till A.L. och G.L. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. HD meddelade inte prövningstillstånd.

J.A. har till grund för sin resningsansökan i huvudsak anfört följande. A.L. och G.L. hade redan i november 2015 erhållit trafikskadeersättning med 40 000 kr vardera. Varken A.L. eller G.L. lämnade några uppgifter om detta under huvudförhandlingen vid tingsrätten den 20 oktober 2016. Till följd av detta har de erhållit dubbel ersättning. Till stöd för sin ansökan har J.A. åberopat bl.a. ett brev från trafikförsäkringsbolaget.

A.L. har till grund för sin inställning anfört att hon fått betalningen från försäkringsbolaget men att hon vid tidpunkten för huvudförhandlingen vid tingsrätten ännu inte hade mottagit den. Hon har tagit emot de pengar hon fått i god tro. G.L. har anfört att han hade blivit uppmanad att begära skadestånd. Han har inte invänt mot uppgiften att han i november 2015 erhöll trafikskadeersättning.

Av HD:s praxis framgår att både trafikskadeersättning och skadestånd inte ska uppbäras för samma skada. (Se rättsfallen NJA 2006 s. 738 och NJA 2012 s. 685.)

Enligt brevet från försäkringsbolaget till J.A. erhöll A.L. och G.L. i november 2015 trafikskadeersättning om 40 000 kr vardera enligt 5 kap. 2 § skadeståndslagen. Trafikskadeersättningen har varit avsedd att täcka samma skada som det utdömda skadeståndet. Om den omständigheten hade lagts fram vid tingsrätten skulle det sannolikt ha lett till en annan utgång i målet i skadeståndsdelen. Det finns därför skäl att med stöd av 58 kap. 1 § 1 st. 3 RB bevilja resning i målet i den del det avser A.L:s och G.L:s yrkande om skadestånd med ränta.