NJA 2019 s. 587

R.H., St.H. och S.Hj. förde vid Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen talan mot Korsvikens Nya Samfällighetsförening med klander av ett föreningsstämmobeslut.

Mark- och miljödomstolen (rådmannen Bodil Svensson, ordförande, och tekniska rådet Sören Karlsson) anförde i dom den 4 maj 2017 bl.a. följande.

BAKGRUND

St.H. är lagfaren ägare till bl.a. fastigheten Uddevalla Korsviken 2:224. R.H. respektive S.Hj. är lagfaren ägare till fastigheten Uddevalla Korsviken 2:20 respektive Uddevalla Gusseröd 1:7. Angivna fastigheter har del i gemensamhetsanläggningen Uddevalla Korsviken ga:3, vars ändamål bl.a. är vattenförsörjningsanläggning, väg, dag- och avloppsvatten samt parkmark. Korsvikens Nya samfällighetsförening (föreningen) förvaltar gemensamhetsanläggningen. Föreningen höll årsstämma den 26 juni 2016 med fortsättning den 7 augusti 2016.

Vid årsstämman den 26 juni med fortsättning den 7 augusti 2016 fattade föreningen beslut enligt vad som framgår av det därvid upprättade protokollet, se bilaga 1 (återges ej här).

St.H., R.H. och S.Hj. (kärandena) har klandrat beslut fattade vid den ovan nämnda årsstämman.

YRKANDEN

Kärandena har, såsom de slutligen bestämt sin talan, yrkat att föreningens samtliga beslut den 7 augusti 2016 ska upphävas, dock i första hand med undantag av beslut om taxering fattat under punkten 12 i protokollet från årsstämman.

Föreningen har bestritt kärandenas yrkanden samt yrkat att kärandenas yrkande om undanröjande av beslutad uttaxering ska avvisas.

GRUNDER OCH UTVECKLING AV TALAN

Kärandena har till stöd för sin talan i huvudsak anfört följande.

Grunder

Föreningen har på fortsatt föreningsstämma den 7 augusti 2016 fattat beslut som inte tillkommit i behörig ordning eftersom de strider mot lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL) och stadgarna. Besluten berör kärandenas rätt eftersom deras fastigheter är delägare i den gemensamhetsanläggning som föreningen förvaltar. Besluten ska upphävas i den mån de inte bedöms utgöra en nullitet.

- - -

Sakomständigheter

Föreningen höll föreningsstämma den 26 juni 2016. Sedan föreningens revisorer, St.H. och S.Hj., påtalat att de inte kunde medge ansvarsfrihet för styrelsen ajournerade ordföranden stämman utan att meddela när stämman på nytt skulle återupptas. Den 7 augusti 2016 återupptogs stämman, varvid flertalet beslut meddelades enligt vad som framgår av åberopat protokoll från stämman med bilagor.

Sedan stämman ajournerats den 26 juni 2016 sammankallade föreningen genom dess ordförande E.B. i uppkopierad e-post som lades i delägarnas brevlådor, daterat torsdagen den 28 juli 2016, till fortsatt föreningsstämma den 7 augusti 2016, dvs. tio dagar senare. Oaktat dateringen torsdagen den 28 juli 2016 har utskicket inte delats ut förrän tidigast under helgen, varpå kärandena fick det i samband med posthämtning på måndagen den 1 augusti 2016. Plats för stämman var inte korrekt angiven i E.B:s e-post den 28 juli 2016. I målet ingivet meddelande avseende byte av plats för stämman ska enligt uppgift ha gått ut till medlemmarna den 4 augusti 2016. S.Hj. har dock inte erhållit meddelandet. - - -.

Enligt 28 § SFL ska i stadgar för samfällighetsförening anges bl.a. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma ska ske. Av 47 § andra stycket framgår att i kallelsen ska anges vilka ärenden som ska behandlas på stämman.

Föreningens stadgar föreskriver att kallelse till stämma ska utfärdas av styrelsen och ske genom brevförsändelse och anslag på föreningens anslagstavla senast 14 dagar före sammanträdet. Vidare anges att i kallelsen ska anges tid och plats för stämman, vilka ärenden som ska förekomma på stämman och plats där debiteringslängd, förvaltnings- och revisionsberättelse samt utgifts- och inkomststat finns tillgängliga för granskning.

Frågan om ny kallelse ska utfärdas när stämman har ajournerats är inte reglerad i lag eller föreningens stadgar. Av god föreningssed följer dock att så är fallet när stämman ajourneras för längre tid än en månad (se Österberg, Samfälligheter, 9 uppl. s. 63 "Ajournering", jfr även 7 kap. 17 och 18 §§ lagen om ekonomiska föreningar).

Det har därför ålegat föreningen att utfärda ny kallelse inför den fortsatta föreningsstämman den 7 augusti 2016. Utöver angivandet av tid och plats för stämman uppfyller E.B:s e-post den 28 juli 2016 inga av de krav som stadgarna föreskriver avseende kallelse till stämma.

Besluten på stämman den 7 augusti 2016 har således inte tillkommit i behörig ordning. De ska därför upphävas i den mån de inte bedöms utgöra nullitet.

Felaktigheter i kallelseförfarandet kan endast botas genom att alla medlemmar ändå infinner sig till stämman och godkänner att den hålls. Av närvarolista till protokollet framgår att flera av medlemmarna i föreningen inte deltog den 7 augusti 2016, däribland S.Hj. Av protokoll från stämman den 7 augusti 2016 framgår vidare att St.H. och R.H. påtalat att kallelseförfarandet till stämman var felaktigt, men att styrelsen och stämman i övrigt inte delade denna uppfattning.

Det är riktigt att S.Hj. några dagar före föreningsstämman den 7 augusti 2016 blev varse om att den skulle hållas. Syftet med kallelseförfarandet är dock naturligtvis inte enbart att underrätta medlemmarna om tid och plats för stämman utan att de ska få del av kallelsen i så god tid att de har möjlighet att planera för sin inställelse till stämman för att utöva sin beslutanderätt. Till följd av den korta framförhållningen och en arbetsresa utomlands, som sedan länge var inbokad, omöjliggjordes S.Hj:s, och flertalet av de uteblivna medlemmarnas, inställelse till stämman.

- - -

Vad gäller invändningen att fråga inte är om ett väsentligt eftersättande av kallelsereglerna eftersom felet inte inverkat på beslutens innehåll kan följande anges. Som framhållits ovan kan felaktigheter i kallelseförfarandet endast botas genom att alla medlemmar ändå infinner sig till stämman och godkänner att den hålls, vilket ostridigt inte var fallet den 7 augusti 2016. Om så inte skulle bedömas vara fallet kan av närvarolistan bilagd protokollet utläsas att så många medlemmar uteblivit från stämman att det, oavsett omröstningsmetod, inte går att hålla för säkert att aktuellt fel inte inverkat på besluten.

Av protokollet framgår att frågan om ansvarsfrihet för styrelsen avgjordes med tolv röster för ansvarsfrihet och två röster emot. Frågan avgörs enligt huvudtalsmetoden, och hade sannolikt kunnat få en annan utgång vid korrekt kallelseförfarande där fler medlemmar kunnat inställa sig. Vid denna bedömning bör särskilt beaktas att den ordinarie föreningsstämman den 26 juni 2016 ajournerades sedan föreningens revisorer påtalat att ansvarsfrihet inte borde medges för styrelsen. Övriga beslut den 7 augusti 2016 meddelades genom acklamation, där det också ligger i sakens natur att frågan kunnat falla ut annorlunda vid korrekt kallelseförfarande där fler medlemmar kunnat inställa sig.

- - -

Föreningen har till stöd för sin talan angett bl.a. följande.

Det föreligger inga beslut fattade i strid med SFL eller stadgarna för föreningen.

Den 26 juni 2016 hölls ordinarie föreningsstämma. Kallelse till föreningsstämman var utsänd i behörig ordning. Föreningsstämman ajournerades och mötet återupptogs den 7 augusti 2016. Det är inte reglerat i vare sig SFL eller stadgarna för föreningen hur förfara vid en ajournerad föreningsstämma.

Den 28 juli 2016 har föreningens ordförande via e-post meddelat medlemmarna att den ajournerade föreningsstämman återupptas den 7 augusti 2016 kl. 10.00 med plats Grinneröds Församlingshem. Kärandena har den 28 juli 2016 fått sina meddelanden om återupptagande av den ajournerade föreningsstämman direkt i brevlådan. Detta eftersom klagandena är de enda i skaran av medlemmar som inte meddelat e-postadresser till föreningen.

Föreningen har, på för föreningen gängse sätt, informerat samtliga medlemmar om att lokalen för föreningsstämman ändrats. Informationen gick ut den 4 augusti 2016, vilket för övrigt var samma dag som föreningen fick kännedom om att en dubbelbokning av lokal förelegat. Klagandena fick meddelandet om lokaländringen i sina respektive brevlådor samma dag, övriga via e-post. Ingen annan medlem har påstått att de inte nåtts av informationen, något sådant har heller inte påståtts eller visats av klagandena. Kallelser och föreningsinformation i övrigt sätts och har i stadgeenlig ordning satts upp på föreningens anslagstavla i området.

- - -

Föreningen vill således hävda att samtliga medlemmar skäligt beretts information om tidpunkten för fortsättandet av den i behörig ordning kallade och ajournerade föreningsstämman. Kärandena R.H. och St.H. har också som ett resultat därav närvarat personligen vid den ajournerade föreningsstämman den 7 augusti 2016. Av till protokollet fogad närvarolista kan konstateras att fler än hälften av medlemmarna närvarade personligen eller genom fullmakt vid föreningsstämman. S.Hj. var medveten om att stämman skulle återupptas i närtid. S.Hj., tillika vald revisor vid föreningsstämman 2015, ägde dessutom direkt kännedom om att föreningsstämman skulle återupptas den 7 augusti 2016. - - -. Han har haft alla möjligheter att sätta annan i sitt ställe.

- - -

De närvarande medlemmarna vid föreningsstämman den 7 augusti 2016 har acklamationsvis också ansett den fortsatta stämman vara i behörig ordning uppmärksammad.

Om domstolen trots allt skulle landa i att ett meddelande om återupptagande av en ajournerad föreningsstämma på sätt kärandena gör gällande ska ske på samma sätt som gängse kallelse, vill föreningen i sin tur göra gällande att fråga inte är om ett väsentligt eftersättande av kallelsereglerna, - - -.

Givet förutsättningarna har samtliga medlemmar beretts rimliga möjligheter att delta i den återupptagna stämman, och kärandena R.H. och St.H. har följaktligen närvarat personligen och S.Hj. var väl medveten om tidpunkten för föreningsstämmans hållande och hade god tid att sätta annan i sitt ställe. Föreningen vill även göra gällande att det inte är styrkt på vilket sätt ett eventuellt formellt fel vad avser kallelse/meddelandeförfarandet påverkat utgången av de beslut som fattats. Käranden har bevisbördan, - - -. Kärandena R.H. och St.H. deltog på mötet och en personlig närvaro av S.Hj. hade i faktisk mening inte kunnat påverka utgången i några av föreningsstämman den 7 augusti 2016 fattade beslut. Det är endast klagandena som klandrat stämman.

Kärandenas resonemang om att fler medlemmars närvaro hade påverkat utgången av de beslut som fattats är hypotetiskt och under givna förhållanden mer än osannolikt. Fattade beslut har, förutom beslutet om ansvarsfrihet, fattats genom acklamation.

- - -

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen har med stöd av 42 kap. 18 § första stycket 5 RB avgjort målet utan huvudförhandling.

Klandertalan med stöd av 53 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL) ska grunda sig på att beslut inte tillkommit i behörig ordning eller strider mot SFL eller annan författning eller mot stadgarna.

Kärandena har yrkat att föreningens samtliga beslut från den återupptagna stämman den 7 augusti 2016 ska upphävas, dock i första hand med undantag av beslut om taxering fattat under punkten 12 i stämmoprotokollet. Den angivna grunden för kärandenas talan är att kallelsen till den återupptagna stämman den 7 augusti 2016 inte uppfyllde de formella kraven, varför besluten på den återupptagna stämman inte tillkommit i behörig ordning.

Beträffande beslutet fattat under punkten 12 i stämmoprotokollet är kärandena och föreningen överens om att beslutet är behäftat med sådana brister att det inte föreligger något bindande stämmobeslut om uttaxering. Mark- och miljö- domstolen instämmer i denna parternas bedömning och att det således inte föreligger ett exigibelt beslut vad gäller uttaxeringen. Så som kärandenas talan är formulerad föreligger därvid inte något yrkande om klander av beslutet fattat under nämnda punkt i protokollet. Domstolen företar därför inte någon vidare prövning i denna del.

Vad därefter gäller de av kärandena klandrade besluten fattade vid den fortsatta årsstämman är, som angetts ovan, frågan om det förekommit sådana formella brister i kallelseförfarande att det föranleder att nämnda beslut ska upphävas. Mark- och miljödomstolen gör i detta avseende följande bedömning.

Det är i målet ostridigt att kallelsen till årsstämman den 26 juni 2016 skett i behörig ordning och i enlighet med vad stadgarna för föreningen föreskriver. Vid årsstämman beslutades att stämman skulle ajourneras. Någon ny tid och plats för stämmans fortsättning tydliggjordes därvid inte och angavs inte i protokollet.

Inför att stämman skulle återupptas den 7 augusti 2016 har föreningen angett att föreningen den 28 juli samma år mejlade föreningens medlemmar att stämman skulle återupptas förstnämnda datum. Kärandenas mejladresser var inte kända för föreningen varför kärandena, enligt föreningen, fick en kopia på mejlet i sina brevlådor torsdagen den 28 juli. Enligt kärandena har kallelsen delats ut tidigast under helgen den 30-31 juli. Det får mot bakgrund av det redovisade anses utrett att kallelse har utfärdats mellan sju till tio dagar innan stämman skulle återupptas. När berörda fastighetsägare de facto tog del av kallelsen saknar betydelse för den fortsatta prövningen.

Vare sig i SFL eller i stadgarna för föreningen är frågor om kallelse för en ajournerad stämma, däribland innehåll i och kallelsetid för sådan kallelse, reglerad. Kallelsen till årsstämman i juni 2016 har skett i behörig ordning. Någon ändring av dagordningen har inte varit aktuellt för den ajournerade stämman. Vid angivna förhållanden faller det sig naturligt och får det anses tillräckligt med en kallelse till den fortsatta stämman där tid och plats för densamma framgår. Beträffande kallelsetid kan en jämförelse göras med vad som föreskrivs härom i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. I 7 kap. 18 § denna lag föreskrivs att om en fortsatt föreningsstämma ska hållas fyra veckor eller senare räknat från och med föreningsstämmans första dag, ska det utfärdas en särskild kallelse till den fortsatta föreningsstämman. Genom en hänvisning i bestämmelsen följer att kallelsen i så fall normalt ska utfärdas senast två veckor före stämmans återupptagande. Av Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 december 2011 i mål nr F 6400-11 framgår dock att ett formellt fel i kallelsen inte med automatik leder till att besluten på stämman ska upphävas utan att avgörande för en sådan utgång är om felet haft någon inverkan på fattade beslut på stämman.

I förevarande fall utfärdades kallelsen endast sju-tio dagar före stämmans återupptagande. Såväl R.H. som St.H. var emellertid närvarande vid den fortsatta stämman. I målet har vidare framkommit att S.Hj. hade kännedom om när stämman skulle återupptas men att han, beroende av en sedan länge inbokad resa, inte hade möjlighet att delta. Han har dock haft möjlighet att sätta annan i sitt ställe men har så inte gjort. Vid angivna förhållanden, och då det som kärandena i övrigt anfört och åberopat inte föranleder en annan bedömning, kan kärandena sammantaget inte anses ha visat att kallelseförfarandet haft inverkan på de beslut som fattades på den fortsatta stämman. Att stämman hölls i en annan lokal än vad som först hade angetts, en ändring som meddelades den 4 augusti, saknar betydelse eftersom det som framkommit i målet inte ger stöd för annat än att de medlemmar som hade för avsikt att delta på den fortsatta stämman, trots denna ändring, också gjorde så.

Ovan redovisade bedömningar innebär sammanfattningsvis att de formella brister i kallelseförfarandet som kärandena har gjort gällande inte har varit sådana att de utgör grund för att upphäva de, enligt kärandenas slutligen bestämda talan, klandrade besluten. Klandertalan ska därför avslås.

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen ogillar käromålet.

R.H., St.H. och S.Hj. överklagade i Mark- och miljööverdomstolen och yrkade att domstolen skulle bifalla deras klandertalan på så sätt att föreningens samtliga beslut på den fortsatta föreningsstämman den 7 augusti 2016 skulle upphävas, med undantag av beslut om taxering fattat under punkten 12 i protokollet.

Korsvikens Nya Samfällighetsförening motsatte sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Mark- och miljööverdomstolen (f.d. hovrättslagmannen Per-Anders Broqvist, hovrättsrådet Margaretha Gistorp, tekniska rådet Karina Liljeroos och f.d. hovrättsrådet Eywor Helmenius, referent) anförde i dom den 18 maj 2018 följande.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

R.H., St.H. och S.Hj. har anfört i huvudsak följande.

Föreningen har på den fortsatta föreningsstämman den 7 augusti 2016 fattat beslut som inte tillkommit i behörig ordning eftersom de strider mot lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL) och stadgarna. De konstaterade felaktigheterna i kallelseförfarandet har haft inverkan på besluten som meddelades på stämman, och dessa ska därför upphävas i den mån de inte bedöms vara en nullitet.

Det finns inget gängse och överenskommet sätt i föreningen om meddelande avseende återupptagande av stämma. Det är förenligt med god föreningssed att upprätta ny kallelse när stämman ajourneras för längre tid än en månad, vilket här var frågan om (se T. Österberg, Samfälligheter, 9 uppl., s. 63, jfr även 7 kap. 17 och 18 §§ lagen om ekonomiska föreningar). Stämman återupptogs vid nu aktuellt tillfälle utan föregående meddelande om när stämman skulle återupptas mitt under sommarsemestern, vilket även det talar för att ny kallelse inför den fortsatta föreningsstämman den 7 augusti 2016 borde ha upprättats.

Inte heller E.B:s e-post av den 28 juli 2016, som sedermera delades ut som brev till klagandena, har skickats ut inom den tid som anges i stadgarna, dvs. senast 14 dagar före sammanträdet den 7 augusti 2016. Utöver angivandet av tid och plats för stämman uppfyller E.B:s e-post den 28 juli 2016 inga av de krav som stadgarna föreskriver avseende kallelse till stämma.

Trots vad föreningen vill låta påskina är här inte fråga om en medlem som oavsett om han fått del av kallelse i stadgeenlig tid hade uteblivit från föreningsstämman. Revisorn S.Hj., med påtagligt intresse av frågorna om styrelsens ansvarsfrihet och omval, har omedelbart efter att han mottagit meddelandet om den fortsatta stämman anmält förhinder för stämman till föreningen. Denna anmälan har även vid stämmans återupptagande vidhållits av St.H. och R.H. S.Hj. hade med 14 dagars frist kunnat avboka sin resa utan ekonomisk förlust, vilket inte nu blev fallet. Han har endast av denna anledning uteblivit från den fortsatta stämman. Som tidigare framhållits ajournerades stämman, efter att revisionsberättelsen lämnats, innan S.Hj. muntligen kunde meddela medlemmarna varför revisorerna hade kommit till sitt beslut.

Föreningen har anfört i huvudsak följande.

Det synes i målet vara ostridigt att den ajournerade föreningsstämman den 26 juni 2016 var i behörig ordning tillkallad och att det inte är reglerat i vare sig SFL eller stadgarna för föreningen hur förfarandet vid ett nytt kallelseförfarande går till vid en ajournerad föreningsstämma.

Då SFL inte föreskriver att en ny kallelse i behörig ordning behöver skickas ut förefaller det rimligt att meddelande om återupptagande av stämma sänds på i föreningen gängse och överenskommet sätt. Det förefaller ostridigt att samtliga klaganden nåtts av styrelsens meddelande om återupptagandet. S.Hj., som är den ende av klagandena som inte närvarade vid stämman, har nåtts av ett stadgeenligt brevledes meddelande och därtill har anslag om föreningsstämmans återupptagande funnits på föreningens anslagstavla.

Föreningen anser att e-postförsändelser till den som begär det bör rymmas inom begreppet "brev" och borde därför anses godtagbart ur stadgesynpunkt, eller i vart fall vara ett sådant avsteg från stadgan som kan godtas. En mer modern rättsuppfattning synes vara att formaliafel endast ska leda till ogiltighet vad avser fattade beslut om felet i egentlig mening inverkat på beslutets innehåll. Utgångspunkten måste här vara objektiv och inte hypotetisk. Det bör noteras att revisorerna S.Hj. och St.H. alltjämt inte lämnat någon revisionsberättelse trots att de i behörig ordning fått del av räkenskaperna. S.Hj. höll sitt anförande som revisor före det att stämman ajournerades, och revisorernas rekommendation till föreningsstämman att inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet var således framförd. S.Hj. som hade full vetskap om tidpunkten för den ajournerade stämmans återupptagande hade med lätthet kunnat ge St.H. eller någon annan i uppdrag att företräda honom som ombud.

I detta fall har två av de tre klagandena närvarat vid den återupptagna ajournerade stämman. Det är föreningens mening att den tredjes närvaro, S.Hj., ur ett objektivt perspektiv inte hade påverkat beslutens innehåll. Vid den ajournerade återupptagna stämman var fler än hälften av de i gemensamhetsanläggningen ingående fastigheterna representerade.

Det är antecknat för beslutet rörande ansvarsfrihet för styrelsen 12 röster för ansvarsfrihet och två röster mot, vilket innebär att S.Hj:s röst inte hade ändrat något i förhållande till frågan om ansvarsfrihet och de minoritetsskyddsregler som finns.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan i målet är om bristen i kallelsen till den ajournerade stämman ska medföra att de klandrade besluten ska upphävas.

Det är ostridigt i målet att kallelsen till Korsvikens Nya Samfällighetsförenings årsstämma den 26 juni 2016 har hanterats i behörig ordning samt att kallelsen till fortsatt stämma skickades ut tidigast tio dagar innan den fortsatta stämman ägde rum.

Det är varken i lagen om förvaltning av samfälligheter, SFL, eller i föreningens stadgar reglerat när en kallelse till en fortsatt stämma senast ska skickas ut. Mark- och miljööverdomstolen anser mot denna bakgrund och med beaktande av att den fortsatta stämman ägde rum mer än fyra veckor efter att årsstämman påbörjades, att kallelsen bort hanteras som en ny kallelse enligt föreningens stadgar (jfr T. Österberg "Samfälligheter, Handbok för samfällighetsföreningar", 12 uppl. s. 66). I föreningens stadgar finns angivet att kallelse ska skickas ut senast 14 dagar innan stämman (§ 14). Eftersom kallelsen skickades ut tidigast 10 dagar innan den fortsatta stämman ägde rum anser Mark- och miljööverdomstolen, i likhet med mark- och miljödomstolen, att det har förelegat brister i kallelseförfarandet.

Frågan är om bristerna i kallelseförfarandet är av sådan art att de har inverkat på besluten som fattades på stämman och som därför inte kan anses ha tillkommit i behörig ordning.

I 47 § SFL anges att medlemmarnas rätt att delta i handhavandet av föreningens angelägenheter utövas på föreningsstämman. I förarbetena anges att föreningsstämman är ett sammanträde vid vilket samtliga föreningsmedlemmar ska kunna närvara, framföra sina åsikter och direkt delta i beslutsprocessen. Garantier för att medlemmar verkligen får tillfälle att på detta sätt påverka förvaltningen skapas i paragrafens återstående stycke (prop. 1973:160 s. 436). De garantier som åsyftas är bl.a. det stadgade kallelseförfarandet.

Vidare anges i förarbetena att om stadgarnas föreskrifter om kallelse har åsidosatts, torde beslut som fattats på stämman få anses inte ha tillkommit i behörig ordning. Om alla medlemmar infunnit sig på stämman och godkänt att den hålls, bör det emellertid inte senare kunna göras gällande att kallelse inte skett i föreskriven ordning (prop. 1973:160 s. 436). Det framgår av Mark- och miljööverdomstolens praxis att även om det förekommit formella brister i kallelseförfarandet behöver det inte innebära att de beslut som fattats på stämman ska upphävas, förutsatt att de formella bristerna inte är av den art att de har påverkat besluten till nackdel för medlemmarna i föreningen (Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 december 2011 i mål nr F 6400-11).

Mark- och miljööverdomstolen anser mot bakgrund av att den tid innan stämman som kallelse ska ske är en sådan tydlig och förutsebar bestämmelse i stadgarna att det är av stor vikt att den bestämmelsen upprätthålls. Det ligger i sakens natur att en medlem som deltar i en diskussion på en stämma också kan påverka stämmobeslutet. Mark- och miljööverdomstolen anser därför, förutsatt att inte samtliga medlemmar närvarat på stämman och godkänt att kallelsen skickats ut för sent, att den formella bristen - att kallelse inte har skickats ut inom föreskriven tid - är en brist av sådan art att det inte kan uteslutas att den har haft inverkan på de klandrade besluten.

Mark- och miljööverdomstolen anser därför sammantaget att de formella brister i kallelseförfarandet som klagandena har gjort gällande har varit sådana att de utgör grund för att upphäva de klandrade besluten. Klandertalan ska därför bifallas.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med ändring av mark- och miljödomstolens dom upphäver Mark- och miljööverdomstolen besluten i protokollet från den återupptagna föreningsstämman i Korsvikens Nya Samfällighetsförening den 7 augusti 2016 utom såvitt avser punkten 12 i protokollet, vilket beslut ska stå fast.

Korsvikens Nya Samfällighetsförening överklagade Mark- och miljööverdomstolens dom och yrkade att HD skulle ogilla R.H:s, St.H:s och S.Hj:s klandertalan.

R.H., St.H. och S.Hj. motsatte sig att Mark- och miljööverdomstolens dom ändrades.

Betänkande