lagen.nu

Lagar
Rättsfall
Förarbeten
Föreskrifter
Praxis
Begrepp
Nyheter

⁠

Klander

Ett yrkande om ändring eller upphävande av t.ex. domstols avgörande, förrättning, testamente eller olika rättigheter.

Rättsfall25

NJA 1998 s. 175: En av bodelningsförrättare förrättad bodelning har inte klandrats inom föreskriven tid. Talan bl a om giltigheten av ett före bodelningen ingånget avtal om fördelningen av makarnas egendom har avvisats.
NJA 1988 s. 520: Frist för klander av slutredovisning i konkurs har ansetts kunna bli föremål för återställande av försutten tid.
NJA 1998 s. 419: I mål om klander av föreningsstämmobeslut har ett styrelseval undanröjts. Av styrelsen före undanröjandet utfärdade kallelser och andra förberedande åtgärder inför en ny stämma har alltjämt ansetts äga giltighet, varför klandertalan beträffande den senare stämman ogillats.
NJA 2002 s. 377: Fristen för talan mot skiljedom räknas från den dag parten fick del av skiljedomen i dess helhet.
NJA 1981 s. 548: Dödsbodelägares klandertalan mot bodelning och arvskifte som förrättats av boutredningsman riktas enligt stämningsansökningen mot dödsboet, företrätt av boutredningsmannen. Först genom en efter klandertidens utgång till rätten inkommen skrift klargörs, att dödsbodelägaren med sin talan i stället avser övriga delägare i dödsboet. Kärandens talan har avvisats som för sent väckt.
NJA 1995 s. 648: Fråga om utgångspunkten för fristen för klandertalan beträffande boutredningsmans förvaltning. 19 kap 19 § ÄB och 18 kap 9 § HB.
NJA 1996 s. 751: Den som klandrat en skiljedom får inte åberopa en ny grund för sin talan efter utgången av klanderfristen.
NJA 2007 s. 841: Skiljedom har upphävts efter klander på grund av att det ansetts ha förelegat omständigheter som kunnat rubba förtroendet för skiljemans opartiskhet.
NJA 1993 s. 681: Ansökan om återställande av försutten tid för att hos arrendenämnd i dess egenskap av skiljenämnd anföra klander mot syn i arrendeförhållande har ansetts skola prövas av hovrätt.
NJA 1993 s. 679: Fråga, vid beräkningen av det utmätningsfria beloppet vid löneutmätning, om hänsyn skall tas till gäldenärens merkostnad för s k koshermat. 7 kap 4 och 8 § UB.
NJA 1983 s. 635: Enligt bodelning i anledning av äktenskapsskillnad mellan A och B skulle A erhålla visst belopp av B. A klandrade bodelningen med yrkande om högre belopp. Innan klandertalan avgjorts väckte A talan mot B med yrkande att utfå det belopp som skulle utgå enligt den klandrade bodelningen. I detta läge ansågs A:s fordran på B enligt bodelningen inte vara förfallen till betalning. A ålades att ersätta B:s rättshjälpskostnader, då A ansågs ha inlett rättegång utan att B givit anledning därtill. 18 kap 3 § RB.
NJA 2008 s. 796: Svaranden har invänt att kärandebolagets talan skall avvisas under påstående att ställföreträdaren saknar behörighet att företräda bolaget. Fråga om legitimations- och bevisverkan av uppgift i bolagsregistret om kärandebolagets ställföreträdare samt om rättens utredningsskyldighet. Jämväl fråga om verkan av beslut av styrelse som valts vid en bolagsstämma vid vilken brister i förfarandet förekommit.
NJA 1998 s. 153: Föreningsstämman i en bostadsrättsförening beslöt enligt stämmoprotokoll om ändring av i den ekonomiska planen angivna grundavgifter. Fråga dels om beslutet fattats med erforderlig majoritet dels om beslutet stred mot den s k likhetsprincipen och generalklausulen i 7 kap 16 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
MÖD 2014:16: Avvisad talan angående klander av föreningsstämmobeslut ----- Klander av föreningsstämmobeslut har avvisats eftersom inte samtliga delägare i delägarfastigheten klandrat beslutet. Det är medlemmen i samfällighetsföreningen som är delägare i samfälligheten och med delägare förstås ägaren av delägarfastighet. Om flera personer äger en delägarfastighet i en samfällighet utgör de tillsammans en delägare i lagens mening och således en medlem i föreningen. En ägare av en delägarfastighet kan endast i förening med övriga delägare i fastigheten klandra stämmobeslut såsom medlem i föreningen.
MÖD 2016:23: Klander av föreningsstämmobeslut ----- Mot bakgrund av att det inte finns utrymme att tillåta någon annan form av förvaltning än delägarförvaltning eller föreningsförvaltning enligt lagen om förvaltning av samfälligheter, strider det mot lag att vid förvaltning av samfälligheter bilda aktiebolag, oavsett ändamålet med bolagsbildningen.
NJA 1990 s. 660: I mål om klander av arrendesyn uppkommer dels frågan om käranden under förberedelsen i underrätt har ändrat sin talan i strid mot bestämmelsen i 13 kap 3 § 1 st 3 RB, dels frågan om en taleändring som är tillåten enligt den bestämmelsen får göras efter utgången av den frist som gäller för sådan klandertalan.
NJA 2013 s. 578: I ett skiljeförfarande har en part haft vissa belägg för att skiljeavtalet var ogiltigt men medvetet avstått från att undersöka omständigheterna närmare. Parten, som under förfarandet inte har invänt att skiljeavtalet var ogiltigt, har inte haft rätt att efter klander åberopa detta.
NJA 1990 s. 419: Fråga huruvida skiljenämnd genom beslut att avskriva skiljetvist från vidare handläggning begått ett sådant fel som enligt 21 § 1 st 4 lagen (1929:145) om skiljemän skulle föranleda att beslutet hävdes.
MÖD 2016:35: Klander av föreningsstämmobeslut ----- En samfällighetsförening har vid årsstämma beslutat att om man inte kan närvara på städdagen, så har man 14 dagar på sig att utföra de uppdrag som styrelsen tilldelar en, annars får man betala 500 kr. Avgiften har ansetts strida mot lagen om förvaltning av samfälligheter.
NJA 1990 s. 633: Påstående av svaranden i mål om klander av skiljedom att käranden efter klanderfristens utgång åberopat nya grunder och att detta ej var tillåtet har ansetts som invändning om rättegångshinder.
NJA 1996 s. 261: Genom äganderättsutredning bildades en fastighet av en myrslog. Fastigheten tillades därvid andel i en samfällighet. Fråga huruvida god tro hade inverkan på skyldighet för den som ägde återstoden av samfälligheten att utge ersättning för avkastning från samfälligheten.
NJA 1984 s. 678: Konkursbo har inte ansetts berättigat att föra talan mot avgörandet i själva saken i mål om klander mot utdelningsförslag i konkurs. Då konkursboet förpliktats ersätta motpartens rättegångskostnader i målet, har boet emellertid ägt fullfölja talan i högre rätt mot beslutet härom. Fråga i visst fall om tillämpningsområdet för klander mot slutredovisning i konkurs och klander mot förslag till slututdelning.
NJA 2015 s. 939: Klander av föreningsstämmobeslut. En samfällighetsförening, som förvaltar en gemensamhetsanläggning för båtbryggor, båtuppläggning och parkering, har ansetts bedriva en i förhållande till sitt ändamål främmande verksamhet genom att förse anläggningen med en el- och ljusanordning som inte hade någon tidigare motsvarighet. Föreningens beslut om el- och ljusanordning har därför upphävts.
NJA 2003 s. 460: Då make väckt talan om klander av bodelning har den väsentliga grunden för talan ansetts vara invändningen mot bodelningen som sådan. (Jfr 1997 s. 62)
NJA 2008 s. 805: En företagsrekonstruktör har i gäldenärens efterföljande konkurs förklarat sig kvitta sitt anspråk på ersättning mot en redovisningsfordran som gäldenären haft mot rekonstruktören. Frågan om skäligheten av ersättningsanspråket har ansetts kunna prövas genom utdelningsklander. Även fråga om preskription enligt 18 kap. 9 § handelsbalken.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator