NJA 2020 s. 510

Ett hotfullt uttalande via sociala medier som riktats mot alla på en gymnasieskola, cirka 2 500 personer, har bedömts som olaga hot.

Värmlands tingsrätt

Allmän åklagare väckte vid Värmlands tingsrätt åtal mot J.U., född 2002, för olaga hot enligt följande gärningsbeskrivning.

J.U. har hotat elever och personal på Sundsta-Älvkullegymnasiet, däribland T.S., T.L., E.O. och A.J. genom att på Snapchat skriva ett meddelande med innebörd att han skulle döda eller skada alla på skolan. Det hände den 12 maj 2019 i Karlstads kommun.

Hotet var sådant att T.S., T.L., E.O. och A.J. samt andra elever och personal på Sundsta-Älvkullegymnasiet, kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin och annans personliga säkerhet.

J.U. begick gärningen med uppsåt.

J.U. förnekade brott. Han medgav att han skrivit det aktuella meddelandet på ryska och lagt ut det på sin My story på Snapchat.

Tingsrätten (ordförande tf. rådmannen Carolina Andersson) anförde i dom den 25 september 2019 följande.

UTREDNINGEN

– – –

Av utredningen framgår inledningsvis följande

På söndagskvällen den 12 maj 2019 la J.U. ut ett meddelande på ryska på sin My story på Snapchat. Meddelandet kunde ses av hans cirka 50 vänner på Snapchat.

J.U. kan inte ryska utan han skrev meddelandet på svenska. Han använde Google translate för att översätta det till ryska innan han la ut det på My story. Han tog bort meddelandet från My story efter kort tid. Det går inte att dela meddelanden på Snapchat utan enda sättet att sprida information vidare är att ta skärmdumpar. En elev tog en skärmdump och översatte genom Google translate meddelandet tillbaka till svenska. Skärmdumpen och den svenska översättningen spreds till flera elever på skolan som blev oroliga. En elev kontaktade sin mentor som i sin tur kontaktade skolchefen. Översatt från ryska med Google translate till svenska stod det i meddelandet:

På torsdag kommer jag till skolan och skjuta alla. De som överlever skador, kommer jag långsamt att skära ner med en kniv. Jag hatar horor!

– – –.

J.U:s berättelse

Han var arg och mådde dåligt över en rad händelser som skett under en längre tid. Det var händelser som hänt på skolan, men som inte hade med skolan att göra och de hade inget samband med hans klasskompisar. Det var en person som ignorerade honom och som vägrade prata med honom. På torsdagar har han extra lektion med denna person och det var därför han valde att skriva torsdag i meddelandet. Han kan inte ryska men lyssnar på rysk rapmusik. Han har vid några tillfällen tidigare lagt ut meddelanden på ryska. Genom att skriva hemska saker trodde han att han kunde hantera ilskan och eftersom han skrev på ryska skulle ingen förstå vad det stod. Han minns inte exakt vad han skrev på svenska och sedan översatte till ryska genom Google translate. Därför vet han inte heller om översättningen tillbaka till svenska, från ryska via Google translate, blev helt riktig. Han förstår i efterhand att människor blev rädda och tog meddelandet på allvar när de läste det. Han har tidigare skrivit på papper för att för egen del hantera sin ilska.

Han fick kännedom om att någon hade översatt meddelandet. Han har aldrig hört att meddelandena översatts tidigare och tänkte att det måste ha tagit lång tid att göra och att det inte var bra att det översatts. Han ringde en kompis för att få goda råd om hur han skulle göra. Han la ut en text på svenska där det stod att allt bara var ett skämt och hoppades att ingen skulle bli rädd. Han hade verkligen inte tänkt gå till skolan och skjuta någon och har inte tillgång till något vapen.

Det var cirka 50 personer som kunde läsa hans meddelande på My story på Snapchat. Meddelandet var inte riktat till någon särskild person utan bara ett sätt att hantera hans ilska. Nästa dag fick han gå till skolan och be om ursäkt. – – –.

DOMSKÄL

Genom utredningen i målet är det klarlagt att J.U. lagt ut en text på ryska på My story på Snapchat och att den ryska texten kunde ses av J.U:s cirka 50 vänner på Snapchat. Det är vidare klarlagt att T.S. översatte texten genom Google translate och att hon spred översättningen till flera klasskamrater. Av utredningen framgår att flera elever kände oro och rädsla och att olika aktiviteter vidtogs av elever, lärare och skolledning till följd av meddelandet och spridningen av den svenska översättningen.

Åklagaren har i sin gärningsbeskrivning gjort gällande att hotet riktades mot elever och personal på Sundsta-Älvkullegymnasiet, däribland de uppgivna målsägarna T.S., E.O., T.L. och A.J. De uppräknade målsägarna utgör enligt tingsrättens mening åklagarens exempel på personer som fått meddelandet eller fått kännedom om meddelandet genom att andra spridit en översättning av meddelandet.

Olaga hot är ett brott som måste riktas mot en eller flera enskilda personer. Bestämmelsen om olaga hot tar däremot inte sikte på hot som riktar sig mot en mer eller mindre obestämd krets personer (se prop. 1976/77:121 s. 14 och RH 2017:18). Åklagaren har gjort gällande att det påstådda hotet riktades inte bara mot de namngivna målsägarna utan också mot ett stort antal personer på skolan. Med hänsyn till vad som nyss sagts om vilka subjekt som kan vara föremål för olaga hot kan åtalet i den delen inte bifallas. Gärningen har alltså till den del den riktat sig mot en krets obestämda personer inte varit något olaga hot i den mening som avses i 4 kap. 5 § BrB.

Enligt tingsrättens bedömning ger utredningen inte heller stöd för att T.S., E.O., T.L. eller A.J. utsatts för något olaga hot av J.U. Det finns enligt tingsrättens mening inget som tyder på att J.U. haft för avsikt att rikta hot mot dem, tvärt om skrev han meddelandet på ryska för att ingen skulle förstå vad det stod. De tre klasskompisarna är, såsom åklagaren gjort gällande, utvalda exempel på personer i den större obestämda krets av J.U:s cirka 50 Snapchatvänner som haft möjlighet att se och översätta meddelandet. Det gäller även om situationen säkert måste varit mycket obehaglig för dem och gett upphov till stor rädsla när de fick del av översättningen. Omständigheten att A.J. fått det vidarebefordrade översatta meddelandet medför inte att han heller utsatts för olaga hot i lagens mening.

Åtalet ska alltså ogillas och J.U. ska inte dömas för olaga hot.

DOMSLUT

Tingsrätten frikände J.U. från åtalet.

Hovrätten för Västra Sverige

Åklagaren överklagade i Hovrätten för Västra Sverige och yrkade att hovrätten skulle döma J.U. för olaga hot och bestämma påföljden till ungdomstjänst.

J.U. motsatte sig ändring av tingsrättens dom.

Hovrätten (hovrättsråden Ola Zetterquist och Hanna Borén, lagmannen Lars Bjurstam samt två nämndemän) anförde i dom den 11 november 2019 följande.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Skuld

Genom utredningen i målet är det styrkt att J.U. skrivit ett meddelande på Snapchat med det innehåll som åklagaren påstått i sin gärningsbeskrivning och att texten till sin innebörd är att anse som ett olaga hot. Frågan är således om hotet varit riktat mot en tillräckligt bestämd krets personer, vilket är en förutsättning för att anse gärningen som ett olaga hot enligt 4 kap. 5 § BrB (se bl.a. RH 2017:18).

Av J.U:s egna uppgifter framgår att han skrivit att hotet skulle verkställas på en torsdag för att han bl.a. varit irriterad på en person som han hade lektion tillsammans med på torsdagar. Enligt hovrätten får det härigenom anses styrkt att meddelandet varit riktat mot elever och personal på J.U:s gymnasieskola. Av den muntliga bevisningen i målet framgår vidare att de personer som står nämnda i gärningsbeskrivningen samt även ytterligare elever och personal på skolan fått del av det som skrivits av J.U. och att dessa kände sig hotade av meddelandet.

Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att hotet därigenom varit adresserat till en bestämd krets personer, låt vara att det är fråga om en stor gymnasieskola med ca 2 000 elever (jfr Hovrätten för Västra Sveriges dom den 14 mars 2012 i mål B 3232-11).

Nästa fråga som hovrätten har att ta ställning till är om J.U. haft uppsåt till gärningen. Som hovrätten ovan redovisat har J.U. berättat om sin sinnesstämning när han skrev textmeddelandet och anledningen till att han skrev att hotet skulle verkställas på en torsdag. Av textens innebörd, samt av de Snapchat-meddelanden mellan J.U. och en vän till honom som skickades ett par månader efter händelsen, är det också klarlagt att texten anspelade på s.k. skolskjutningar. J.U. måste även ha varit väl medveten om att meddelandet, när han skrev det i Snapchat, skulle få spridning till personal och elever på Sundsta-Älvkullegymnasiet, särskilt eftersom flera av Snapchat-gruppens medlemmar var elever på den skolan. Det får därför anses styrkt att J.U. varit medveten om att meddelandet varit hotfullt och att han också måste ha insett att det funnits en stor risk att elever och personal på hans skola kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet samt att den insikten – i gärningsögonblicket – inte avhållit honom från att skriva meddelandet. Det förhållandet att han skrivit hotet på ryska förändrar inte bedömningen eftersom han måste ha varit väl införstådd med att texten utan svårighet kunnat översättas. J.U. har således haft i vart fall likgiltighetsuppsåt och han ska därför dömas för olaga hot i enlighet med gärningsbeskrivningen.

Påföljd

J.U. är tidigare ostraffad. Av yttrande från socialtjänsten framgår sammanfattningsvis att J.U. är lämplig för ungdomstjänst, vilket han samtyckt till att utföra. Enligt hovrätten är hotet av allvarlig karaktär eftersom det är fråga om ett hot om en s.k. skolskjutning, och gärningen har ett straffvärde på ett par månaders fängelse för en vuxen person. Vid bestämmande av straffmätningsvärdet ska dock i straffsänkande riktning beaktas J.U:s ungdom och vad hans mamma berättat om hans psykiska hälsa. Påföljden ska bestämmas till ungdomstjänst och antalet timmar ska bestämmas i enlighet med straffmätningsvärdet.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Med ändring av tingsrättens dom när det gäller ansvar dömer hovrätten J.U. för olaga hot den 12 maj 2019 enligt 4 kap. 5 § första stycket BrB till ungdomstjänst 30 timmar.

Hovrätten tillämpar 29 kap. 7 § BrB.

Högsta domstolen

J.U. överklagade och yrkade att HD skulle frikänna honom.

Riksåklagaren motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

Målet avgjordes efter huvudförhandling.

HD (justitieråden Anders Eka, Kerstin Calissendorff, referent, och Stefan Reimer) meddelade den 12 juni 2020 följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund till målet i HD

1. J.U. skrev på söndagskvällen den 12 maj 2019 en text på svenska som han därefter med hjälp av Googles översättningstjänst översatte till ryska och la till sin My story på det sociala mediet Snapchat. Texten kunde ses av hans vänner på Snapchat, cirka 50 personer, varav några gick i hans klass i första årskursen på Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad. En av klasskamraterna översatte på motsvarande sätt texten till svenska och spred översättningen vidare. Meddelandet kom samma kväll och nästkommande morgon att spridas till ett flertal elever och läsas av personal på skolan.

2. Den till svenska översatta texten löd ”På torsdag kommer jag till skolan och skjuta alla. De som överlever skador, kommer jag långsamt skära ned med en kniv. Jag hatar horor!”

3. J.U. åtalades för olaga hot. Enligt gärningsbeskrivningen hade han hotat elever och personal vid Sundsta-Älvkullegymnasiet, bl.a. tre namngivna elever och den biträdande gymnasiechefen, genom att på Snapchat skriva ett meddelande med innebörd att han skulle döda eller skada alla på skolan. De hotade kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin och annans personliga säkerhet.

4. Tingsrätten frikände J.U. med hänvisning till att brottet olaga hot inte tar sikte på hot mot en mer eller mindre obestämd krets av personer utan måste rikta sig mot enskilda personer. Tingsrätten ansåg att åtalet inte heller kunde bifallas som olaga hot mot de i gärningsbeskrivningen namngivna personerna. Hovrätten däremot ansåg att hotet var riktat mot en tillräckligt bestämd krets av personer – eleverna och personalen på gymnasieskolan – och dömde J.U. för olaga hot.

Vad målet gäller

5. I målet aktualiseras framför allt frågan om ett hotfullt uttalande som har riktats mot alla på en viss skola, ca 2 500 personer, kan anses utgöra ett hot mot ”någon annan” i den mening som avses i brottsbalkens bestämmelse om olaga hot.

Straffbestämmelsen om olaga hot

6. I 4 kap. BrB regleras brott mot frihet och frid. I 5 § första stycket anges att den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år.

Avgränsningen att hotet ska ha varit riktat mot ”någon annan”

7. Adressaten för ett hot kan vara en enskild person, men kan också utgöras av en avgränsad krets av personer. Om däremot hotet är riktat mot en anonym allmänhet, t.ex. ett hot om en bomb på en allmän plats, är det i regel inte fråga om ett olaga hot i brottsbalkens mening (jfr prop. 1976/77:121 s. 14). Hotet riktar sig då inte mot en tillräckligt preciserad krets av enskilda som, typiskt sett, har anledning att känna att gärningsmannens hot är riktat mot just dem. För att olaga hot ska anses föreligga är det inte heller en förutsättning att gärningsmannen och de som hotas har en föregående kännedom om varandra.

8. Vad som nu har sagts utesluter inte att det kan finnas fall, t.ex. vid ett bombhot, då hotet både kan anses vara riktat mot en eller flera enskilda och mot allmänheten. Det kan då komma i fråga att döma i konkurrens, dvs. både för t.ex. olaga hot och falskt larm, ett brott som ingår i brottsbalkens 16:e kapitel. Det kapitlet avser brott mot allmän ordning. (Jfr t.ex. situationen i NJA 2001 s. 627.)

Uttrycket att hotet ska ha varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla

9. Med uttrycket ”hotar… på ett sätt som är ägnat att” avses att hotet typiskt sett är sådant att det kan framkalla allvarlig rädsla hos den eller de som det riktar sig mot. Det förutsätter att hotet kommer till den hotades kännedom, antingen direkt eller genom förmedling, men alltså inte att det i det enskilda fallet faktiskt har framkallat allvarlig rädsla. Om det är uppenbart för den hotade att hotet inte är allvarligt menat, t.ex. genom dennes närmare kännedom om att den som hotar skämtar, är det dock inte fråga om ett olaga hot i bestämmelsens mening. Frågan om gärningsmannens avsikt att verkställa hotet saknar i övrigt betydelse för straffbarheten, men den kan beaktas vid bedömningen av gärningens straffvärde. (Se NJA II 1962 s. 128 och prop. 2016/17:222 s. 93.)

10. Bedömningen av hotet ska göras utifrån hur situationen har framstått för den hotade och utgå från de faktiska förhållandena. Av betydelse är då bl.a. vilka åtgärder som hotet avser och hotets styrka, vem som uttalar det, sättet på vilket hotet uttalas, hur gärningsmannen agerar i övrigt och vad den hotade känner till om gärningsmannens agerande sedan tidigare. Bestämmelsen ger alltså möjlighet att ta hänsyn till andra förutsebara yttringar som visar gärningsmannens farlighet än de som direkt sammanhänger med den åtgärd som avses med det framställda hotet. Även omständigheter som rör målsägandens ålder och sårbarhet kan behöva beaktas vid bedömningen. (Jfr a. prop. s. 93 och SOU 2016:7 s. 591.)

Bedömningen i detta fall

Hotet har riktats mot en avgränsad krets av enskilda personer

11. Hotet mot ”alla” på skolan får anses ha varit riktat mot både elever och personal på gymnasiet. Kretsen är avgränsad och består av enskilda personer. Hotet om brottslig gärning har alltså inte varit riktat mot en anonym allmänhet och faller därmed inte av det skälet utanför det straffbara området för olaga hot.

Hotet har varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla

12. Meddelandet utgör ett hot om en masskjutning på en skola som ska begås på en viss angiven dag i en nära framtid. Hotet är riktat mot en krets av personer väl medvetna om förekomsten av s.k. skolskjutningar och i huvudsak mot unga personer. Det har inte framkommit att det förhållandet att hotet kom från J.U. gjorde det uppenbart för de som hotades att det inte var allvarligt menat. Innebörden av meddelandet, det förhållandet att det framfördes av en elev vid skolan och att det framfördes via sociala medier medför att hotet var ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos de hotade. Detta gäller även med beaktande av att det framfördes på ryska.

13. Det kan tilläggas att det av utredningen framgår att, utöver de som hörts som målsägande i målet, ytterligare ett flertal elever vid skolan fick kännedom om hotet innan åtgärder hade vidtagits för att klargöra att hotet inte skulle verkställas. Hotet föranledde en betydande oro och rädsla, något som togs på allvar och behövde hanteras av skolans ledning.

J.U:s uppsåt

14. Bestämmelsen om olaga hot straffbelägger endast uppsåtliga gärningar. Uppsåtet ska omfatta dels att innehållet i hotet avser brottslig gärning, dels de faktiska förhållanden som leder till slutsatsen att hotet har varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos den hotade för dennes egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid. Uppsåtet ska också omfatta att de som hotet riktar sig mot får kännedom om hotet.

15. J.U. har uppgett att skälet till att han la till den aktuella texten på sin My story var att han var arg och ledsen för att han just innan han gjorde det hade blivit ignorerad av en person på Snapchat. Han brukar lyssna på rysk rapmusik och har även tidigare lagt till texter på ryska. J.U. har förklarat att när han la till den aktuella texten var det ett sätt att få bort den ilska som han av flera anledningar kände, även om han inte ville att någon skulle veta vad det stod.

16. J.U. har själv skrivit texten som han, till skillnad från andra gånger då han skrivit en text för att ge utlopp för sin frustration, la till på sin My story på Snapchat. Han har därmed haft vetskap om att texten innefattade ett konkret hot om en skolskjutning som riktades mot elever och personal på hans egen skola. Vidare visste han att flera av de som hotet var riktat mot var hans vänner på Snapchat och därmed kunde förväntas se texten och även sprida meddelandet vidare till andra som hotet avsåg.

17. Vad J.U. har uppgett i anslutning till skälet för att lägga till texten på Snapchat gör att det inte är bevisat att hans avsikt med gärningen också omfattade att mottagarna skulle komma att förstå innehållet. Med hänsyn till hur enkelt en översättning kan göras måste han emellertid vid gärningstillfället ha varit praktiskt taget säker på att i vart fall vissa av de hotade skulle få del av innehållet.

18. J.U. har därmed haft uppsåt såväl till att personer på skolan skulle få kännedom om hotet som till att hotet var ägnat att framkalla allvarlig rädsla för deras säkerhet till person. Han ska därför dömas för olaga hot i enlighet med åtalet.

19. Hovrätten har med beaktande av J.U:s ungdom (16 år vid händelsen) och vad som framkommit om hans psykiska hälsa bestämt påföljden till 30 timmars ungdomstjänst. HD instämmer i hovrättens påföljds-bestämning. Hovrättens domslut ska alltså fastställas.

DOMSLUT

HD fastställer hovrättens domslut.

Justitieråden Malin Bonthron och Cecilia Renfors var skiljaktiga och frikände J.U. De anförde följande.

Vi ansluter oss till vad som anförs i domskälen under punkterna 1–15, men anser att skälen ska ha följande lydelse från och med punkten 16.

16. J.U. har själv skrivit texten som han la till på sin My story på Snapchat. Han har därmed haft vetskap om att texten innefattade ett konkret hot om en skolskjutning som riktades mot elever och personal på hans egen skola. Vidare visste han att flera av de som hotet var riktat mot var hans vänner på Snapchat och därmed kunde se texten och sprida meddelandet vidare till andra som hotet avsåg.

17. Det som J.U. har berättat om skälet till att han skrev texten och till att han la till den på ryska gör att det inte är bevisat att hans avsikt var att mottagarna skulle översätta texten till svenska.

18. Enligt ett i målet ingivet läkarintyg har J.U. en psykiatrisk diagnos som bland annat innebär att han har problem med det sociala samspelet med andra. Han har svårigheter med kommunikation och med att tolka vad andra menar.

19. J.U. har uppgett att när han tidigare lagt till texter på ryska är det inte någon som har sagt att de har översatt texterna. Hans begränsningar i fråga om social förmåga gör att det inte framstår som troligt att han vid det nu aktuella tillfället – i strid med sina tidigare erfarenheter – kände sig praktiskt taget säker på att de som såg hans My story skulle agera på ett annat sätt denna gång.

20. Han måste dock ha förstått att det fanns en viss risk för att någon skulle översätta texten, särskilt med hänsyn till att han visste hur enkelt en översättning kunde göras. Hans funktionshinder, som innebär att hans förmåga att bedöma hur andra kommer att agera är begränsad, gör dock att det måste ha legat nära till hands för honom att tro att situationen skulle utvecklas på samma sätt som tidigare gånger.

21. Det är därmed inte visat att J.U. trodde att texten skulle komma att översättas. Mot den bakgrunden är det inte styrkt att han har haft uppsåt till att texten skulle komma till de hotades kännedom i en form som dessa förstod. Han ska därför frikännas.