NJA 2021 s. 759

Domskäl

Tingsrätten (ordförande rådmannen Tomas Forenius) anförde i dom den 22 februari 2021 följande.

DOMSKÄL

Skuldfrågor

– – –

Bakgrund m.m.

Genom vad som framkommit är inledningsvis följande omständigheter klarlagda och ostridiga:

a) B.C. ankom den 11 december 2020 med färja från Polen till Ystad och färdades då i en mindre skåpbil tillsammans med två andra personer. Bilen togs ut för extra kontroll hos tullen sedan den passerat tullfiltret utan att något deklarerades.

b) I lastutrymmet i skåpbilen anträffade tullpersonal en kartong i vilken de tre pistolerna med magasin som avses i åtalet fanns. I B.C:s kläder anträffades en av tårgassprayerna, springkniven i åtalspunkt 1.2 och knogjärnskniven i åtalspunkt 1.3. Enligt vad han själv uppgett förvarade han den ena tårgassprayen i ena strumpan och springkniven i sina strumpor. Den andra tårgassprayen anträffades i en blå sopsäck som fanns i bilen.

c) På kartongen i vilken de tre pistolerna och magasinen fanns satt en adresslapp av vilken det framgick att kartongen skickats till B.C. på en adress i Polen där hans mormor är bosatt från ett företag i Tjeckien med namnet RWO Team s.r.o. I lådan fanns även kvitto och andra handlingar av vilka det framgick att han köpt pistolerna från det tjeckiska företaget via någon av deras webbsidor www.colosus.cz, www.colosus.pl eller www.colosus.sk. På webbsidorna säljs bl.a. olika slags gasvapen. – – –.

d) Sedan B.C. gripits såsom misstänkt för brott genomfördes en husrannsakan i hans bostad – – – i Malmö. Där anträffades den narkotika och den ammunition som avses i åtalspunkterna 2.1 och 2.2 samt en press som kan användas för pressning av narkotika till kakor.

e) Nationellt forensiskt centrum (NFC) har undersökt pistolerna med tillhörande magasin och ammunitionen som tagits i beslag från B.C. Undersökningen har genomförts av vapenteknikern T.E. Av utlåtandet från NFC framgår att de tre pistolerna är tillverkade av metall och plast och är av fabrikaten BBM, Walther och Ekol, att de har riktmedel i form av korn och sikte, att de har fungerande säkringsreglage, att de i det skicket som de var vid undersökningen är start- signal- och tårgasvapen med halvautomatisk funktion avsedda att skjuta krutladdade knall-, peppar- och tårgaspatroner i kaliber 9 mm P.A, att de i vapenlagens mening i första hand är tårgasvapen eftersom tår- och krutgaser kommer avledas framåt genom pipan vid skottlossning samt att pistolernas pipor är delvis förträngda med en längsgående skena som ska förhindra att projektiler (kulor) kan skjutas ut genom pipan, att de tillhörande magasinen har laddningskapacitet på 10, 7 respektive 15 patroner i kaliber 9 mm och fungerade utan anmärkning vid provskjutning. I utlåtandet redovisas även bedömningen att de undersökta pistolerna med tillhörande magasin är anordningar som till verkan och ändamål är att jämställa med skjutvapen vilka omfattas av vapenlagen (1996:67) 1 kap. 3 § a och är tillståndspliktiga enligt 2 kap. 1 §.

f) Av utlåtandet från NFC framgår att ammunitionen utgörs av fem hagelpatroner av typen ”slug” i kaliber 12/70 som är laddade med en massiv kula istället för en mängd små hagel och en skarp kulpatron i kaliber .222 Remington som är laddad med en halvmantlad kula med blyspets. I utlåtandet redovisas bedömningen att hagelpatronerna och kulpatronen är ammunition till handvapen vilken omfattas av vapenlagen 1 kap. 5 § och är tillståndspliktiga enligt vapenlagen 2 kap. 1 § a samt 8 §.

g) I fråga om pistolerna anges i utlåtande vidare följande. De undersökta pistolerna är en typ av vapen (tårgasvapen) som p.g.a. sin konstruktion med gasutströmning framåt och slagstift avsett för centralantända patroner är relativt enkla att modifiera till skarpa vapen avsedda att skjuta skarpa kulpatroner. Modifiering kan utföras genom att blockeringen i pipan borras/fräses bort och lämnas i detta skick eller förses med ett pipfoder. Alternativt avlägsnas hela pipan och en ny pipa, slätborrad eller räfflad, monteras i stommen. I många fall bearbetas även patronläget med slipverktyg. Modifieringarna kan utföras med relativt enkla verktyg som kan införskaffas i exempelvis bygghandel och kräver inte någon specialutrustning. Vapen som modifierats på detta vis undersöks med jämna mellanrum på Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) Syd.

h) Bevis- och spårsäkringsfunktionen vid Tullverket har undersökt de i beslag tagna tårgassprayerna, knivarna och narkotikan som tagits i beslag från B.C. Av verkets utlåtanden framgår att tårgassprayerna omfattas av vapenlagen 1 kap. 3 § e och är tillståndspliktiga enligt vapenlagen 2 kap. 1 §, att springkniven omfattas av 1 § förordningen (1990:415) om tillstånd till införsel av vissa farliga föremål, men att knogjärnskniven inte gör detta, samt att beslagen som avses i åtalspunkt 2.1 är kokain och pregabalin, som i bägge fallen är narkotika.

Har B.C. gjort sig skyldig till brott?

Tingsrätten fann på anförda skäl att B.C. gjort sig skyldig till de åtalade gärningarna.

Härefter anförde tingsrätten följande.

När det gäller rubriceringen av gärningen i åtalspunkt 1.1 kan inledningsvis konstateras att pistolerna som smugglats in i riket varit tre till antalet, och således utgjort ett flertal.

Av utlåtandet från NFC och vittnesförhöret med T.E. framgår att det är en relativt enkel åtgärd att åstadkomma att pistolerna kan användas som vanliga skjutvapen med 9 mm ammunition och att detta kan utföras med verktyg eller utrustning som kan inhandlas på vilken järnhandel eller byggmarknad som helst. T.E. har vidare i förhöret uppgett att han i verksamheten hos NFC undersökt cirka 170 pistoler av det aktuella slaget, varav så många som 80–90 varit ombyggda till skarpa vapen.

Vid bedömningen av huruvida en vapensmuggling ska anses vara grov enligt den bestämmelse i 6 a § lagen (2000:1225) om straff för smuggling som trätt i kraft den 1 december 2020 ska omständigheterna i huvudsak beaktas på motsvarande sätt som vid bedömningen av om ett vapenbrott är grovt. I praxis (se exempelvis HD:s dom den 28 september 2018 i mål B 2646-18) har innehav på allmän plats av en ombyggd startpistol som varit laddad med ammunition bedömts som grovt vapenbrott. Däremot har man i praxis hittills varit återhållsam med att bedöma innehav av ett icke fungerande vapen såsom grovt vapenbrott.

Förekomsten och användningen av illegala vapen konstateras emellertid i förarbetena till den nu aktuella bestämmelsen (prop. 2019/20:200) vara ett allvarligt samhällsproblem och det har av regeringen bedömts finnas skäl att se strängare på de allvarligare formerna av vapenbrott. Lagändringarna som trätt i kraft den 1 december 2020, innebär bl.a. att fler enhandsvapen anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och att det vid bedömningen av om ett brott är grovt särskilt ska beaktas om vapnet innehafts eller hanterats i en sådan miljö att det typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning. I propositionen konstateras vidare (s. 50 f.) att Polismyndigheten i rapporten Insatser mot illegala vapen och explosiva varor i landet (Ju2015/09349/PO) berört vissa för detta mål relevanta omständigheter. I rapporten redovisas bl.a. att ett stort inflöde av illegala vapen består av pluggade och deaktiverade vapen som inhandlas legalt från länder som Slovakien, Tjeckien och Tyskland. När vapnen illegalt har förts in i landet modifieras de sedan till skarpa vapen. Detsamma gäller start- och gasvapen som är licensfria i många länder och som enkelt kan konverteras till skarpa vapen.

De i målet aktuella pistolerna var i och för sig inte direkt brukbara för skjutning med skarp ammunition när de fördes in till landet av B.C., men utredningen visar att det hade varit en enkel åtgärd för en någorlunda tekniskt kunnig person att åstadkomma att de blev fullt brukbara vapen. De ovan redovisade förhållandena som konstaterats av Polismyndigheten utgör därför utan tvivel skäl att se allvarligt på införsel av den aktuella typen av pistoler med hänsyn till möjligheterna att modifiera dessa, särskilt när en smuggling har omfattat ett flertal vapen.

I sammanhanget bör även beaktas den redovisning av B.C:s personliga förhållanden som framkommer i Kriminalvårdens yttrande, enligt vilken han av Polismyndigheten Region Syd den 18 januari 2021 bedömts ha en relation till organiserad brottslighet/kriminellt nätverk som uppfyller EU:s kriterier för organiserad brottslighet enligt definition 6204/2/97 Enfopol 35 Rev 2. samt att han enligt egna uppgifter har vänner som är kriminella och har rört sig i miljöer där personer har blivit skjutna. Mot bakgrund härav föreligger enligt tingsrättens mening en uppenbar risk för att de aktuella pistolerna kan komma till användning såsom skarpa vapen i kriminella sammanhang, även med beaktande av att han förklarat införseln av pistolerna med att han avsett att använda dem vid produktion av video med hiphop.

Sammanfattningsvis delar tingsrätten därför åklagarens bedömning att vapensmugglingen enligt åtalspunkt 1.1 ska bedömas som grov och även i övrigt bör gärningarna bedömas på de sätt som åklagaren gjort gällande. Åtalen är således styrkta.

Påföljd

B.C. förekommer i det svenska belastningsregistret under 18 avsnitt. Han dömdes senast för två fall av ringa narkotikabrott till böter och dessförinnan för ofredande till böter. Den 12 september 2018 dömdes han för narkotikabrott och ringa narkotikabrott till fängelse sex månader. Han frigavs villkorligt från detta straff den 1 maj 2019.

Gärningen i åtalspunkt 1.1 är av sådan art att det föreligger en presumtion för att bestämma påföljden till fängelse. Några sådana skäl som skulle kunna föranleda en annan typ av påföljd föreligger inte. Vid straffmätningen beaktar tingsrätten att minimistraffet för grov vapensmuggling är fängelse i två år. Den övriga brottsligheten har inte högre straffvärde än att den får anses beaktad även vid ett fängelsestraff om två år.

DOMSLUT

B.C. dömdes för ringa narkotikabrott, brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, brott mot vapenlagen, grov vapensmuggling och smuggling. Påföljden bestämdes till fängelse två år.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Lars Lindblad och Fredrik Landgren, tf hovrätts-assessorn Niklas Ek, referent, samt två nämndemän) anförde i dom den 31 mars 2021 följande.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

– – –

Åtalet för grov vapensmuggling

Den prövning som hovrätten har gjort av bevisningen och de rättsliga frågorna har lett till att hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning att B.C. ska dömas för den åtalade gärningen och att det varit fråga om vapensmugglingsbrott.

Enligt 6 a § tredje stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling, som trädde i kraft den 1 december 2020, ska vid bedömningen om vapensmugglingen är att anse som grov särskilt beaktas bl.a. om gärningen avsett flera vapen (p. 2) och om verksamheten eller gärningen varit av särskilt farlig art (p. 4).

Det finns ingen bestämd gräns för vilket antal vapen som krävs för att vapensmuggling ska anses som grov utan det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Vid bedömningen av om antalet vapen ska kvalificera vapensmugglingen som grov har vapnens farlighet betydelse. Ju mindre farliga vapnen är, desto fler vapen krävs. B.C. har smugglat tre tårgaspistoler. Till skillnad från skjutvapen skjuter tårgasvapen inte ut projektiler utan tårgas. T.E. har uppgett att vid skjutning med sådana vapen strömmar krutgaser under högt tryck ut ur mynningen. Om vapnet avfyras med pipmynningen i direkt kontakt med kroppen kan trycket enligt T.E. orsaka dödliga skador. Även med beaktande av detta är ett tårgasvapen typiskt sett avsevärt mindre farligt än ett skjutvapen. Detta gäller även de i målet aktuella tårgaspistolerna. Smugglingsbrottet är därmed inte att bedöma som grovt med hänsyn till antalet vapen.

Vid bedömningen om vapensmugglingen varit av särskilt farlig art är det som tingsrätten redogjort för av betydelse, bl.a. om det kan befaras att vapnen skulle komma till brottslig användning. I tillägg till tingsrättens redogörelse vill hovrätten anföra följande.

Frågan om smuggling av start- och gasvapen har behandlats i förarbetena till 6 a § smugglingslagen. I remissomgången anförde bl.a. Tullverket att det borde övervägas att införa en ytterligare kvalifikationsgrund för grov vapensmuggling som skulle träffa smuggling av start- och gasvapen i originalskick. Detta eftersom det enligt Tullverket förekommer att sådana vapen, som inte är tillståndspliktiga i stora delar av Europa, smugglas in i originalskick för att sedan byggas om till skarpa vapen i Sverige. Regeringen delade uppfattningen att sådan smuggling är ett problem men ansåg att en kvalifikationsgrund som tar sikte på den miljö i vilken gärningen skett skulle passa dåligt in i en smugglingsbestämmelse, samtidigt som en kvalifikationsgrund begränsad till endast en specifik typ av vapen skulle riskera att uppräkningen av försvårande omständigheter uppfattas som uttömmande. Vidare anförde regeringen att om det kan visas antingen att införseln skett i syfte att nämnda vapnen ska överlåtas till eller användas av kriminella grupperingar eller nätverk eller annars av personer som är involverade i brottslighet, eller att det funnits en uppenbar risk för sådan överlåtelse eller användning, skulle gärningen emellertid kunna vara att anse som grov med hänsyn till kvalifikationsgrunden om särskilt farlig art. Med hänsyn till att start- och gasvapen, som har ett begränsat legalt användningsområde, mycket frekvent smugglas in just för att överlåtas till eller användas av kriminella är enligt regeringen det faktum att det rör sig om sådana vapen, särskilt om det är ett flertal, en omständighet som i sig bör tala för att det funnits ett sådant syfte eller en sådan risk. Regeringen ansåg därför att det inte fanns skäl för att införa någon kvalifikationsgrund som tar sikte antingen på den miljö i vilken gärningen skett eller specifikt på start- och gasvapen i originalskick. (Prop. 2019/2000:200 s. 56.)

Hovrätten konstaterar att B.C. nu döms även för att olovligen innehaft skarp ammunition och narkotika i sin bostad. Vidare döms han även för viss annan befattning med vapenliknande föremål såsom knogjärnskniv och springkniv. Det är genom utredningen klarlagt att B.C. umgåtts i kriminella kretsar och han har själv berättat att vissa personer i hans umgängeskrets blivit utsatta för skjutningar. B.C. har varit föremål för Polisen i Malmös ”Sluta-skjut”-projekt. Med hänsyn till nämnda omständigheter anser hovrätten att det funnits en uppenbar risk för att vapnen skulle överlåtas till eller användas av kriminella grupperingar eller nätverk eller annars av personer som är involverade i brottslig verksamhet och att gärningen därmed i och för sig varit av särskilt farlig art. Med beaktande av antalet vapen och deras beskaffenhet är omständigheterna kring vapensmugglingen dock inte tillräckligt försvårande för att brottet ska anses som grovt. Gärningen ska därför rubriceras som vapensmuggling.

Påföljd

Hovrätten fann att påföljden skulle bestämmas till fängelse i ett år.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens domslut på så sätt att hovrätten

• i stället för grov vapensmuggling dömer B.C. för vapensmuggling – – –

• bestämmer fängelsestraffets längd till 1 år.