Vapenbrott

Beskrivning saknas!

Rättsfall24

NJA 2019 s. 1041: Straffrättens legalitetsprincip. Innehav av vapen för dödsbos räkning har ansetts inte kunna föranleda straffansvar för vapenbrott, när inte Polismyndigheten beslutat att vapnet ska lämnas in för inlösen eller förvaring.
RH 2015:48: Fråga om en verklighetstrogen leksakspistol är att betrakta som ett skjutvapen i den mening som avses i l kap. 2 § vapenlagen (1996:67), alternativt ett föremål som är att jämställa med skjutvapen i enlighet med l kap. 3 § samma lag, eller om pistolen i stället är att betrakta som en uppenbart ofarlig leksak som därmed faller utanför vapenlagens tillämpningsområde.
NJA 2006 s. 145: Fråga om en polis gjort sig skyldig till vapenbrott och brott mot lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor, alternativt tjänstefel, med avseende på vapen och explosiva varor som han haft hand om i tjänsten.
RH 2008:22: Fråga om ansvar enligt vapenlagen för en person som mottagit vapen för förvaring utan att tillstånd för förvaring har meddelats. Hovrätten har bedömt att befattningen med vapen inte varit straffbelagd och därför ogillat åtalet.
RH 1998:76: Innehav av en Magnum-revolver har bedömts som grovt vapenbrott.
RH 2003:48: Vid ett nattligt möte har två män, den ene utrustad med en kniv och den andre med en pistol, tillfogat varandra allvarliga kroppsskador. Sedan de båda åtalats för försök till mord har var och en av dem gjort invändning om nödvärn. Hovrätten har ansett att en av dem befunnit sig i en nödvärnssituation men fällt honom till ansvar på grund av att hans handlande varit uppenbart oförsvarligt och att det saknats förutsättningar för ansvarsfrihet på grund av nödvärnsexcess. Var och en av dem tillkommande skadestånd har jämkats då det ansetts att de medverkat till sina skador genom grov vårdslöshet. Även fråga om ansvarsbefrielse på grund av nöd för innehavet av pistolen.
RH 2007:84: Den tilltalade har i en annan persons bostad från ett bord tagit upp en oladdad Magnumrevolver, hållit i vapnet under några sekunder och sedan lagt tillbaka det. Hovrätten har funnit att hans befattning med vapnet inte inneburit att han innehaft vapnet i den mening som avses i 9 kap. 1 § vapenlagen (1996:67). Åtal för vapenbrott har ogillats.
NJA 2016 s. 553: Grovt vapenbrott. Frågor om straffvärde och påföljd.
RH 2008:39: Innehav av ett ”prydnadsvapen” från 1800-talet har bedömts som ringa vapenbrott. Tillika fråga om jämkning av dagsbotsbeloppets storlek.
RH 2001:74: Fråga om vapenbrott i visst fall skulle anses vara grovt brott eller brott av normalgraden.
NJA 2009 s. 475: Resningsärenden. I ärendena uppkommer frågan om betydelsen av att polisen vidtagit provokativa åtgärder (I och II).
NJA 2002 s. 256: Ett innehav av en pennpistol och en patron till denna har ansetts utgöra ett vapenbrott av normalgraden. Trots presumtion för fängelse vid illegalt innehav av skjutvapen har påföljden för brottet bestämts till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst (straffvärde: fängelse tre månader).
NJA 1999 s. 480: Bevisbedömning i mål om ansvar för olaga innehav av pistoler.
RH 2007:35: Hos en person har påträffats vapen samt en stor mängd ammunition, en batong, handfängsel, tårgas, pepparspray, blyinfattade handskar, skyddsväst och walkie-talkies. Personen har dömts för förberedelse till grovt rån. Åtal för grovt vapenbrott har däremot ogillats då vapeninnehavet ansetts vara konsumerat av brottet förberedelse till grovt rån.
RH 2001:79: Påföljd för grovt vapenbrott.
NJA 2005 s. 758: En person under 18 år har lånat ett effektbegränsat vapen, en s.k. soft air gun, och använt det i ett rum i familjens bostad utan att någon av hans föräldrar var närvarande i rummet. Han har dömts för vapenbrott eftersom långivaren inte haft sådan kontroll över vapnets innehav och användning som kravet på uppsikt i 3 kap. 3 § c) vapenlagen innebär.
NJA 2015 s. 45: En journalist har i samband med ett reportage gjort sig skyldig till vapenbrott. Det publicistiska syftet har vid påföljdsbestämningen ansetts vara en förmildrande omständighet.
NJA 2001 s. 464: Brott enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling har ansetts fullbordat i och med att gärningsmannen gått in i en fil för resande som inte har något att deklarera. Tillika frågor om konkurrens mellan smugglingsbrott och vapenbrott samt om utvisning.
NJA 2018 s. 743: Lagprövning enligt 11 kap. 14 § RF. Fråga om en bristfällig beredning innebär att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid tillkomsten av ändringar i vapenlagen. Även fråga om rubricering av vapenbrott.
NJA 2020 s. 615: En person har innehaft ett vapen i sin bostad där han också hanterade narkotika i överlåtelsesyfte. Brottet har bedömts som grovt vapenbrott eftersom gärningen har varit av särskilt farlig art.
RH 2021:40: Ett airsoftvapen har inte ansetts utgöra ett effektbegränsat skjutvapen som omfattas av vapenlagen då det inte varit utrett att det har en anslagsenergi på minst 0,2 joule.
NJA 2021 s. 759: Införsel av flera tårgasvapen har ansetts kunna utgöra en gärning av särskilt farlig art. Gärningen har, när det har funnits en uppenbar risk att vapnen skulle överlåtas till eller användas av kriminella grupperingar, bedömts som grov vapensmuggling.
RH 2022:8: Ansvar för uppsåtligt vapenbrott kräver att gärningsmannens uppsåt omfattar att vapnet är tillståndspliktigt. Okunskap om tillståndsplikten är inte straffrättsvillfarelse som avses i 24 kap. 9 § brottsbalken utan s.k. oegentlig rättsvillfarelse.
NJA 2022 s. 656: Ett innehav av två helautomatiska kulsprutepistoler har vid en sammantagen bedömning rubricerats som grovt vapenbrott, inte som synnerligen grovt vapenbrott.

Legaldefinitioner24

9 kap. 1 § Vapenlag (1996:67)
9 kap. 1 § Vapenlag (1996:67)
9 kap. 1 § Vapenlag (1996:67)
9 kap. 1 § Vapenlag (1996:67)

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator