NJA 2021 s. 776

En föreningsstämmas beslut om att en särskild granskares uppdrag ska upphöra i förtid har upphävts eftersom beslutet inte ansetts kunna fattas ens med alla medlemmars samtycke. Även fråga om förutsättningarna för att uppdraget ska upphöra i förtid.

Helsingborgs tingsrätt

S.F. förde talan mot Bostadsrättsföreningen Mölleläge vid Helsingborgs tingsrätt enligt vad som framgår av tingsrättens dom.

Domskäl

Tingsrätten (chefsrådmannen Margita Åhsberg, rådmannen Martin Persson, referent, och tingsfiskalen Jakob Gustafsson) anförde i dom den 4 maj 2020 bl.a. följande.

BAKGRUND

S.F. är bostadsrättshavare och en av medlemmarna i Bostadsrättsföreningen Mölleläge. På ansökan av S.F. beslutade Bolagsverket den 3 oktober 2016 att förordna en särskild granskare i föreningen.

Föreningen beslutade vid extrastämma den 20 oktober 2018 att avsluta den särskilda granskningen. Vid tiden för extrastämman innehade S.F. tre lägenheter i föreningen med bostadsrätt. Hon hade vid den tidpunkten inte erlagt betalning till föreningen för förfallna årsavgifter avseende lägenhet B och halva lägenhet 1003. Hon hade däremot betalat förfallna avgifter för lägenhet 1104. På grund av de obetalda årsavgifterna tillerkändes S.F. inte rösträtt vid den extra föreningsstämman. Övriga medlemmar i föreningen röstade för beslutet att den särskilda granskningen skulle avslutas.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

S.F. har yrkat att tingsrätten upphäver föreningsstämmobeslut från den 20 oktober 2018 om att upphäva beslutet om särskild granskning.

Föreningen har bestritt yrkandet.

GRUND OCH UTVECKLING AV TALAN

S.F.

Majoriteten av medlemmarna i föreningen har inte rätt att utan minoritetens, S.F., godkännande besluta att den år 2016 beslutade särskilda granskningen ska upphöra i förtid. Granskningen ska fullföljas oavsett om S.F. erlagt fulla årsavgifter eller inte.

Det strider mot minoritetsskyddet att bringa granskningen att upphöra utan S.F:s medgivande. – – –.

Föreningen

Minoritetsskyddet har inte den innebörden som S.F. gör gällande. Stämman får fatta det beslut om upphörande av granskningen som de har gjort. – – –

TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

Rättslig reglering

Allmänt om bostadsrättsföreningar

Det följer av bostadsrättslagen (1991:614) att en bostadsrättsförening är en ekonomisk förening. Det är angivet i bostadsrättslagen vilka delar av lag (2018:672) om ekonomiska föreningar (FL) som är tillämpliga på bostadsrättsföreningar. Enligt 9 kap. 26 § i bostadsrättslagen är 9 kap. om särskild granskning i FL tillämplig på bostadsrättsföreningar.

Reglerna om särskild granskning

En röstberättigad i en förening kan enligt 9 kap. 1 § FL väcka förslag om att en granskning av föreningens förvaltning och räkenskaper under viss förfluten tid eller vissa åtgärder eller förhållanden i föreningen ska genomföras. Granskningen ska utföras av en särskild granskare. Enligt 2 § ska ett förslag om särskild granskning framställas på en ordinarie föreningsstämma eller annan föreningsstämma där det framgår av kallelsen att frågan ska behandlas. Enligt samma paragraf ska Bolagsverket efter ansökan från en röstberättigad utse en eller flera särskilda granskare om minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller minst en tredjedel av de röstberättigade som är närvarande på stämman har röstat för det. Styrelsen ska ges möjlighet att yttra sig innan Bolagsverket utser en särskild granskare. Den särskilda granskaren ska enligt 5 § lämna ett yttrande över sin granskning. Av andra stycket i sistnämnda paragraf följer att den som var medlem vid tidpunkten då frågan om att utse en särskild granskare behandlades har samma rätt som en medlem att ta del av yttrandet även om personen inte längre är medlem när yttrandet lämnas till föreningen. Det är inte reglerat i lagen hur en särskild granskares uppdrag kan avslutas i förtid.

– – –.

Kan en bostadsrättsförening entlediga en särskild granskare i förtid?

Det finns inte reglerat i FL om, och i så fall under vilka förhållanden, en särskild granskares uppdrag kan avslutas i förtid. Regleringen om särskild granskare är en del av minoritetsskyddet i en förening. Liknande regler om särskild granskning finns även i aktiebolagslagen. I litteraturen har det gällande reglerna i aktiebolagslagen argumenterats för att det måste vara möjligt att i förtid avsluta en särskild granskares uppdrag enligt den lagen om samtliga aktieägare samtycker till det. Det är en allmän princip att ett sysslomannaavtal när som helst kan sägas upp av huvudmannen (se Stefan Lindskog, Särskild granskning enligt aktiebolagslagen, upplaga 3, s. 81 not 169 och s. 133–135).

Samtyckesprincipen är en allmän associationsrättslig princip som tillämpas också på ekonomiska föreningar. Medlemmar i en ekonomisk förening har rätt att samtycka till associationsrättsliga beslut som är oförenliga med minoritetsskyddsreglerna. Det innebär att samtycke från samtliga medlemmar till ett visst beslut sätter förekommande minoritetsskyddsregler ur spel. Det framgår t.ex. av rättsfallet NJA 2013 s. 117 att samtyckesprincipen går före den generalklausul som nu återfinns i 7 kap. 42 § FL om styrelsens lojalitetsplikt, vilken utgör en viktig del av det reglerade minoritetsskyddet för medlemmar i bostadsrättsföreningar.

Tingsrätten gör bedömningen att, även om det inte uttryckligen finns något lagstöd för att avsluta en särskild granskares uppdrag i förtid, det av samtyckesprincipen följer att en bostadsrättsförening har rätt att avsluta ett sådant uppdrag om samtliga medlemmar samtycker till detta. Det innebär att frågan om en särskild granskares uppdrag kan avslutas i förtid ska besvaras jakande.

Har föreningen haft rätt att avsluta den särskilda granskningen utan S.F:s medgivande?

Frågan är då om det även krävs samtycke från en icke-röstberättigad medlem för att uppdraget ska kunna avslutas. Reglerna om särskild granskare är en del av minoritetsskyddet. Syftet med reglerna om särskild granskning är att ge en minoritet i föreningen möjlighet till information och insyn i föreningens verksamhet. Det kan finnas ett intresse även för tidigare medlemmar att ta del av resultatet av en särskild granskning. Det följer uttryckligen av lagtexten att personer som var medlemmar vid tidpunkten då granskningen initierades har rätt att få ta del av yttrandet som den särskilda granskaren lämnar. Omständigheten att medlemmen vid tillfället inte är röstberättigad när ett beslut fattas bör inte kunna möjliggöra ett kringgående av minoritetsskyddet. Det saknas stöd för att det skulle vara tillräckligt att samtliga röstberättigade medlemmar samtycker till att granskningen upphör för att det ska vara möjligt att avsluta granskningen i förtid. Tingsrätten gör bedömningen att det för att upprätthålla minoritetsskyddet bör krävas samtycke från samtliga medlemmar i föreningen, dvs. även sådana medlemmar som vid tidpunkten för föreningsstämmobeslutet saknade rösträtt.

S.F. var vid tidpunkten för beslutet om granskningens upphörande medlem i föreningen. Hon samtyckte inte till att granskningen avslutades. Mot bakgrund av att tingsrätten ovan kommit fram till att ett uppdrag om särskild granskare endast kan avslutas i förtid av föreningen om samtliga medlemmar samtycker till det betyder det att föreningsstämmobeslutet inte har kommit till i behörig ordning. Föreningsstämmans beslut den 20 oktober 2018 om att upphäva tidigare stämmobeslut om särskild granskning, ska därför upphävas.

DOMSLUT

Tingsrätten upphäver Bostadsrättsföreningen Mölleläges stämmobeslut från den 20 oktober 2018 om att upphäva tidigare stämmobeslut om särskild granskning.

Hovrätten över Skåne och Blekinge

Bostadsrättsföreningen Mölleläge överklagade i Hovrätten över Skåne och Blekinge och yrkade att hovrätten skulle ogilla S.F:s talan.

S.F. motsatte sig ändring av tingsrättens dom.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Björn R. le Grand, Katarina Adolfson och Per G. Hansson, referent, samt adjungerade rådet Ulrica Dahlberg) anförde i dom den 2 november 2020 bl.a. följande.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

– – –

Förordnande av särskild granskare

– – –

Bestämmelserna om särskild granskning syftar till att skydda minoriteten mot missbruk från majoritetens sida. Den granskning som ska utföras av den särskilde granskaren är av extraordinär natur och avsedd att komma i fråga när det kan misstänkas föreligga oegentligheter eller andra missförhållanden som bör utredas.

– – –

Granskningens upphörande i förtid

Föreningslagen saknar bestämmelser om att den särskilda granskningen kan upphöra i förtid.

Regler om särskild granskning kom i svensk associationsrätt först att tas in i aktiebolagslagstiftningen. Det skedde vid tillkomsten av 1975 års aktiebolagslag. Enligt 109 § 1944 års aktiebolagslag kunde en minoritet utverka utseende av en revisor för att delta i den allmänna revisionen eller för att granska viss åtgärd eller vissa räkenskaper. För det mera speciella granskningsuppdraget kom i 10 kap. 14 § 1975 års lag i stället bestämmelser om särskild granskning att gälla. Vissa av de regler som gällde för revisor skulle enligt lagrummet även tillämpas på den särskilde granskaren, men regler om entledigande hörde inte till dem. Någon särskild hänvisning till regler om entledigande hade i fråga om minoritetsrevisor inte heller funnits i 1944 års lag. Det ansågs ändå klart att bestämmelsen om att revisor kunde skiljas från sitt uppdrag av den som utsett honom gällde. Uttalande om detta torde dock ta sikte på ett entledigande som inte innebar att revisionen som sådan skulle upphöra. Av förarbetena till 1975 års aktiebolagslag framgår inte några överväganden om behov av regler om att avbryta den särskilda granskningen i förtid. Inte heller förarbetena till senare ändring redovisar några sådana överväganden. Detsamma synes gälla när bestämmelserna utan ändringar överfördes till 10 kap. 21–23 §§ nu gällande aktiebolagslag.

Även i lagstiftningen om ekonomiska föreningar kom det mera speciella granskningsuppdraget att brytas ut från reglerna om minoritetsrevisor. Det skedde när 1987 års föreningslag ersatte 1951 års lag i samma ämne. Reglerna om minoritetsrevisor hade funnits i 48 § 1951 års föreningslag. Liksom vid regleringen av minoritetsrevisor i 1944 års aktiebolagslag uttalades i förarbetena till 1951 års lag bland annat att det torde vara klart att en sådan revisor, i likhet med revisorer som utses på en föreningsstämma, utan särskilt stadgande i förtid kan skiljas från sitt uppdrag av den som tillsatt denne. Bestämmelserna om särskild granskning i 1987 års föreningslag utformades efter förebild i 1975 års aktiebolagslag. Inte heller i förarbetena till 1987 års föreningslag eller till nu gällande föreningslag redovisas några överväganden om behov av regler om upphörande i förtid av den särskilda granskningen.

Bestämmelserna om särskild granskare i aktiebolagslagen överensstämmer inte helt med de som följer av föreningslagen, men syftet med och innebörden av de båda granskningsinstituten anses vara samma, och vad som uttalas i praxis och doktrin om aktiebolagslagens bestämmelser torde enligt kommentaren till föreningslagen gälla även på dess område. Det är också i den aktiebolagsrättsliga litteraturen som frågan om den särskilda granskningen kan bringas att upphöra i förtid har diskuterats.

När det gäller frågan om ett upphörande av den särskilde granskarens uppdrag därför att granskningen ska upphöra kan nämnas följande. Krister Moberg har i anslutning till reglering i 1975 års aktiebolagslag ansett att, i analogi med vad som ansågs gälla beträffande minoritetsrevisor, en majoritet som överstiger 90 procent av aktieägarna borde kunna påfordra att den särskilde granskaren entledigas. Häremot har Stefan Lindskog anfört att det krävs samtliga aktieägares samtycke, men att ett majoritetsbeslut däremot ska lämnas utan avseende eftersom minoritetsskyddet kräver att majoriteten inte har någon beslutanderätt i frågan. Svante Johansson har resonerat i termer av om Bolagsverket skulle efterkomma en begäran om att entlediga den särskilde granskaren. Han anser det vara tveksamt om Bolagsverket skulle efterkomma en begäran av alla aktieägare men att verket däremot torde göra detta om framställningen görs av alla aktieägare och de andra som har rätt att ta del av granskarens yttrande. Han tillägger att i den sistnämnda situationen i praktiken den särskilde granskaren helt enkelt torde avbryta sitt arbete utan inblandning av Bolagsverket.

Bolagsverket synes visserligen med stöd i förvaltningsdomstolars praxis inte anse sig ha möjlighet att i brist på lagstöd besluta om entledigande av den särskilde granskaren. Detta är dock knappast avgörande för frågan om den särskilda granskningen kan avbrytas på det praktiska sätt som Svante Johansson angett.

Rätten för tidigare associationsmedlem att ta del av granskningsyttrandet infördes i 1975 års aktiebolagslag genom en lagändring 1998. Motivet var att det hade förekommit att den aktieägare mot vilken minoriteten reagerat genom att påkalla särskild granskning hunnit förvärva samtliga aktier i bolaget innan yttrandet avgetts. Att även den som avyttrat sina aktier i bolaget kan ha intresse av utfallet av den särskilda granskningen följer exempelvis av att en aktieägares rätt till skadestånd av styrelseledamot eller vd för skada som tillfogats under innehavstiden inte faller bort med avyttring av aktierna. Det nu redovisade talar starkt för Svante Johanssons uppfattning att även den som utan att längre vara aktieägare har rätt att ta del av granskningsyttrandet måste lämna sitt samtycke till ett förtida upphörande av den särskilda granskningen.

Detta kan innebära att inte ens ett enhälligt beslut på bolags- eller föreningsstämma, i vilken alla aktieägare eller föreningsmedlemmar deltar, kan bringa den särskilda granskningen till upphörande. I de fall det finns tidigare associationsmedlemmar som har rätt att ta del av granskningsyttrandet krävs även deras samtycke.

Att regler till skydd för minoriteten kan sättas åt sidan följer av den associationsrättsliga principen om samtycke. Samtyckesprincipen innebär att associationsmedlemmar på ett bindande sätt kan samtycka till beslut som är oförenliga med medlemsskyddsnormer.

Den särskilda granskningen kan således bringas att upphöra i förtid med samtycke av samtliga associationsmedlemmar och i förekommande fall sådana tidigare medlemmar som har rätt att ta del av granskningsyttrandet.

Begränsning i rätten att utöva rösträtt på föreningsstämma

Varje medlem utövar enligt 6 kap. 1 § föreningslagen sin rätt att besluta i föreningsangelägenheter vid föreningsstämman. Av 6 kap. 3 § samma lag följer att varje medlem har en röst, om inte något annat har bestämts i stadgarna. Om en medlem innehar flera bostadsrätter, har medlemmen enligt huvudregeln ändå endast en röst.

Möjligheten att utöva rösträtten kan dock begränsas i stadgarna. En förening kan i dessa bestämma att en medlem får utöva sin rösträtt bara om vissa angivna villkor är uppfyllda. I förarbetena till föreningslagen anges bl.a. att det bör vara möjligt att i stadgarna föreskriva att en medlem som inte har betalat sina insatser eller avgifter enligt stadgarna inte ska ha rösträtt. En sådan bestämmelse har bedömts inte strida mot lag och förutsättningar har saknats att jämka med stöd av 36 § avtalslagen.

Rösträttsbegränsnings betydelse vid tillämpning av samtyckesprincipen

Granskningsinstitutet avser som sagt att skydda minoritetens intressen. Skyddet omfattar enligt vad som angetts i det föregående inte bara den som är medlem när frågan om förtida upphörande av den särskilda granskningen kommer upp. Även sådana tidigare medlemmar som enligt 9 kap. 5 § andra stycket föreningslagen har rätt att ta del av granskningsyttrandet omfattas. Detta talar för att kräva samtycke även av sådan medlem som när frågan kommer upp fått sin rätt att utöva rösträtten begränsad.

I samma riktning talar att medlemskap i en ekonomisk förening kan vara förenat med betydande intressen. I en producentförening kan det handla om möjlighet för en företagare att få avsättning för sina produkter. Med medlemskap i en bostadsrättsförening följer nyttjanderätten till en bostadsrättslägenhet som ofta utgör medlemmens hem. Detta talar för att inte göra undantag från kravet på samtycke från sådan medlem vars rösträtt är begränsad.

För att medge ett sådant undantag talar i någon mån risken för att en minoritet, som t.ex. förlorat sin rösträtt genom att inte betala föreskrivna avgifter, får ett inflytande som kan leda till ett missbruk av reglerna om särskild granskning. En medlem som obstruerar och t.ex. underlåter att betala avgifter riskerar å andra sidan att förlora sitt medlemskap eller sin bostadsrätt.

Sammantaget bör alltså en rösträttsbegränsning inte medföra undantag från kravet på samtycke av samtliga medlemmar för att bringa särskild granskning till förtida upphörande.

Bedömningen i detta fall

Sedan beslutet om särskild granskare hade fattats av Bolagsverket hade föreningen möjlighet att besluta att den särskilde granskarens uppdrag skulle upphöra i förtid. För ett sådant beslut krävdes samtycke av samtliga medlemmar i föreningen, oavsett om deras rösträtt genom stadgeföreskrift var begränsad eller inte.

S.F. var vid tiden för föreningens stämmobeslut att avsluta den särskilde granskarens uppdrag medlem i föreningen. Således krävdes även hennes samtycke. Stämmobeslutet den 20 oktober 2018 har därmed inte kommit till i behörig ordning och ska därför upphävas. Tingsrättens domslut ska alltså stå fast.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten fastställer tingsrättens domslut.

Högsta domstolen

Bostadsrättsföreningen Mölleläge överklagade hovrättens dom och yrkade att HD skulle ogilla S.F:s talan om att upphäva föreningsstämmans beslut den 20 oktober 2018 att den särskilda granskarens uppdrag omedelbart skulle upphöra.

S.F. motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

Betänkande

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Karin Lundqvist, föreslog i betänkande följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

Punkterna 1–3 motsvarar i huvudsak punkterna 1–3 i HD:s dom.

Rättsfrågan

4.

Frågan är om föreningen kan besluta om upphörande av den särskilda granskningen och vilka som i så fall måste samtycka till ett sådant beslut.

Den rättsliga regleringen

5.

Lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar (föreningslagen) innehåller regler som syftar till att skapa en balans mellan olika intressen, som t.ex. intresset av en effektiv styrning av föreningen och minoritetens intresse av insyn. I föreningslagen finns ett flertal bestämmelser som ska motverka att majoriteten missbrukar sin ställning. Om minoriteten misstänker att det finns missförhållanden i föreningen, t.ex. att ställföreträdare missköter förvaltningen av föreningen eller att det förekommer ekonomiska oegentligheter, behöver minoriteten ha möjlighet att undersöka detta. Genom att begära att en särskild granskare utses kan en minoritet av medlemmarna få till stånd en oberoende granskning av föreningens förvaltning. Bestämmelser om särskild granskning finns i 9 kap. föreningslagen.

6.

Föreningslagen tillämpas på bostadsrättsföreningar i den utsträckning som anges i bostadsrättslagen (se 1 kap. 1 § bostadsrättslagen [1991:614]). Bestämmelserna om särskild granskning i 9 kap. föreningslagen gäller även för bostadsrättsföreningar (se 9 kap. 26 §).

Punkterna 7 och 8 motsvarar i huvudsak punkterna 10 och 13 i HD:s dom.

9.

Den saknas bestämmelser om att granskningen kan upphöra i förtid, dvs. innan yttrandet har lämnats. Frågan har inte heller behandlats vid den senaste översynen av reglerna om särskild granskning (se prop. 2019/20:194 Ett ändamålsenligt minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska föreningar).

Den särskilda granskningens upphörande i förtid

10.

Den omständigheten att det saknas bestämmelser om upphörande i förtid av den särskilda granskarens uppdrag kan uppfattas som att det inte är möjligt att avsluta uppdraget i förtid. Mot bakgrund av att den särskilda granskaren har rätt till arvode från föreningen skulle det emellertid vara otillfredsställande om det inte var möjligt att avsluta granskningen om föreningen inte längre anser att en granskning behövs. Det är även den uppfattning som kommit till uttryck i doktrin vad gäller särskild granskning i aktiebolag. (Se Stefan Lindskog, Särskild granskning enligt aktiebolagslagen, 3 uppl, 2013, s. 81 f. och 133 f. och Svante Johansson, Bolagsstämma i svenska aktiebolag, 2017, s. 157.)

Punkterna 11 och 12 motsvarar i huvudsak punkterna 19 och 20 i HD:s dom.

13.

Det är alltså en förhållandevis vid krets av personer som har rätt att ta del av granskarens yttrande. Det beror på att även dessa kan ha intresse av att ta del av yttrandet för att därefter kunna vidta eventuella åtgärder mot styrelsen eller föreningen. Genom att avbryta den särskilda granskningen förtas samtliga medlemmar och övriga berörda personer rätten att ta del av den särskilda granskarens slutsatser. De som har rätt att ta del av granskarens yttrande får därför anses vara berörda av beslutet att den särskilda granskningen ska upphöra.

14.

Samtyckesprincipen innebär att samtliga berörda medlemmar måste samtycka till beslutet. Ett beslut fattat av samtliga röstberättigade på en extra föreningsstämma är således inte tillräckligt om det finns fler som har rätt att ta del av yttrandet och alltså är berörda av beslutet.

Bedömningen i detta fall

15.

Föreningen har vid en extra föreningsstämma beslutat att den särskilda granskningen ska upphöra i förtid. Beslutet har inte fattats med S.F:s samtycke trots att hon är medlem i föreningen och har rätt att ta del av granskarens yttrande.

16.

S.F. är således berörd av beslutet på ett sådant sätt att även hennes samtycke borde ha inhämtats. Stämmobeslutet den 20 oktober 2018 har således inte kommit till i behörig ordning. Hovrättens domslut ska därför fastställas.

DOMSLUT

HD fastställer hovrättens domslut.

HD (justitieråden Anders Eka, Kerstin Calissendorff, Svante 0. Johansson, referent, Thomas Bull och Sten Andersson) meddelade den 29 oktober 2021 följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

1.

S.F. är bostadsrättshavare och medlem i Bostadsrättsföreningen Mölleläge. Vid en föreningsstämma 2016 biträdde mer än en tiondel av samtliga röstberättigade medlemmar ett förslag om särskild granskning. Bolagsverket utsåg därefter på S.F:s begäran en särskild granskare.

2.

Vid en extra föreningsstämma i oktober 2018 beslutade de röstberättigade medlemmarna enhälligt att avsluta den särskilda granskningen. S.F. tillerkändes ingen rösträtt med hänvisning till en bestämmelse i stadgarna om att medlem som inte betalat sina avgifter till föreningen inte har rösträtt.

3.

S.F. väckte talan mot föreningen och yrkade att stämmobeslutet om upphörande av den särskilda granskningen skulle upphävas. Tingsrätten ansåg att föreningen kan besluta att den särskilda granskningen ska upphöra, men fann att ett sådant beslut kräver samtycke från alla medlemmar. Tingsrätten upphävde därför stämmobeslutet. Hovrätten har fastställt tingsrättens domslut.

Frågan i målet

4.

Frågan i målet är om beslutet på föreningsstämman i oktober 2018 ska upphävas. För bedömningen av den frågan måste ställning tas till huruvida en särskild granskning kan avslutas i förtid och, om så anses möjligt, hur detta ska gå till.

Rättslig reglering

Tillämplig lag m.m.

5.

En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som har till ändamål att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt. Enligt 1 kap. 1 § bostadsrättslagen (1991:614) ska lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar (föreningslagen) tillämpas på bostadsrättsföreningar i den utsträckning som anges i bostadsrättslagen.

6.

Bestämmelserna om föreningsstämma i 6 kap. föreningslagen gäller med vissa här inte aktuella undantag också för bostadsrättsföreningar (se 9 kap. 14 § bostadsrättslagen). Även bestämmelserna om revision i 8 kap. och om särskild granskning i 9 kap. föreningslagen gäller för bostadsrättsföreningar (se 9 kap. 26 § bostadsrättslagen).

7.

Reglerna om särskild granskning i 9 kap. föreningslagen ändrades den 1 januari 2021. Övergångsbestämmelserna innebär att äldre bestämmelser gäller om ett förslag att utse en särskild granskare har behandlats på en föreningsstämma före ikraftträdandet. I sådana fall gäller 9 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ föreningslagen i den äldre lydelsen för ansökan till Bolagsverket, granskningens omfattning, den särskilda granskarens arbete och hans eller hennes yttrande.

8.

Bestämmelser om särskild granskning i aktiebolag finns i 10 kap.2128 §§aktiebolagslagen (2005:551). Bestämmelserna har i allt väsentligt samma innebörd som de i föreningslagen. Vad som har uttalats i rättspraxis och den juridiska litteraturen beträffande särskild granskning i aktiebolag kan därför ge vägledning även på föreningslagens område.

Särskild granskare efter begäran från en röstberättigad

9.

Bolagsverket ska enligt nu gällande regler, efter ansökan från en eller flera röstberättigade, utse en särskild granskare. Granskningen får avse föreningens förvaltning och räkenskaper under en viss förfluten tid, eller vissa åtgärder eller förhållanden i föreningen. Granskningens omfattning ska anges i ett s.k. granskningstema. (Se 9 kap. 1 och 2 a §§ föreningslagen.)

10.

En ansökan om att utse en särskild granskare får göras av varje röstberättigad om ett förslag om särskild granskning har behandlats på en föreningsstämma och minst en tiondel av samtliga röstberättigade i föreningen eller minst en tredjedel av de röstberättigade som är närvarande på stämman har röstat för förslaget (se 9 kap. 2 § andra och tredje styckena föreningslagen). Sedan den 1 januari 2021 får ansökan också göras – utan föregående stämmobehandling – av röstberättigade som tillsammans utgör minst en tiondel av samtliga röstberättigade i föreningen (se 9 kap. 2 § första stycket).

11.

På en föreningsstämma har varje medlem en röst, om inte något annat har bestämts i stadgarna. I dessa får det bestämmas att en medlem får utöva sin rösträtt bara om vissa angivna villkor är uppfyllda. (Se 9 kap. 14 § bostadsrättslagen och 6 kap. 3 § föreningslagen.) För bostadsrättsföreningar finns särskilda regler om hur rösträtten ska utövas om två eller flera medlemmar äger en lägenhet. Vid en omröstning får bara en av medlemmarna rösta (se HFD 2021 ref. 28).

Granskarens uppdrag

12.

Granskningsinstitutet skapar inom det angivna granskningstemat en insynsrätt för en medlemsminoritet inom föreningen. Det utgör alltså en del av minoritetsskyddet.

13.

Den särskilda granskaren avslutar uppdraget genom att lämna ett yttrande över sin granskning. Yttrandet ska på visst sätt tillhandahållas medlemmarna och läggas fram på en föreningsstämma. Den som inte längre är medlem har samma rätt att ta del av yttrandet som en medlem. Det förutsätter dock att han eller hon var medlem vid tidpunkten för den föreningsstämma där frågan om att utse en särskild granskare behandlades, eller var den som ansökte hos Bolagsverket om att utse en särskild granskare. (Se 9 kap. 6 § föreningslagen, tidigare 9 kap. 5 §.)

14.

Som framgår av det tidigare anförda är det Bolagsverket som utser den särskilda granskaren (se p. 9). Det uppdrag som den särskilda granskaren har följer av dels associationsrättsliga regler, dels allmänna sysslomannarättsliga principer. Som syssloman har den särskilda granskaren att vid utförandet av sitt uppdrag visa omsorg och ska då beakta också andra intressen än associationens, främst sådana som är knutna till minoritetens ställning.

Uppdragets avslutande i förtid

Det är möjligt att avsluta den särskilda granskningen i förtid

15.

Den särskilda granskningen avslutas alltså normalt genom att ett yttrande avges. Det finns inga bestämmelser i lag om att granskningen kan upphöra i förtid, dvs. innan yttrandet har lämnats. Av 9 kap. 4 § föreningslagen framgår visserligen att vissa bestämmelser i 8 kap. om revisorer ska tillämpas även på en särskild granskare, t.ex. regler om jäv och tystnadsplikt. Det saknas dock i den bestämmelsen hänvisning till reglerna om när en revisors uppdrag upphör i förtid (jfr 8 kap. 25 § föreningslagen).

16.

Det förhållandet att det saknas bestämmelser om upphörande i förtid av den särskilda granskarens uppdrag kan dock inte uppfattas på så sätt att det inte skulle vara möjligt att avsluta uppdraget i förtid. Enligt allmänna sysslomannarättsliga principer kan ett uppdrag i regel avslutas i förtid. Uppfattningen inom den juridiska litteraturen är att detta gäller också i fråga om uppdrag som särskild granskare. (Jfr t.ex. Stefan Lindskog, Särskild granskning enligt aktiebolagslagen, 3 uppl. 2013, s. 81 f. och 133 f.; Svante Johansson, Bolagsstämma i svenska aktiebolag, 2017, s. 157 f. och Krister Moberg, Anmälan av Stefan Lindskog, Särskild granskning enligt aktiebolagslagen i SvJT 1989 s. 464 f.)

17.

Slutsatsen blir således att det är möjligt att entlediga en särskild granskare från sitt uppdrag i förtid.

Det krävs samtycke från samtliga berörda

18.

Det saknas lagregler beträffande frågan vilka som måste stå bakom ett entledigande av den särskilda granskaren. Allmänna associationsrättsliga principer får därför ligga till grund för prövningen.

19.

Minoritetsskyddsregler – till vilka de om särskild granskning hör – syftar till att skydda medlemmar mot förfaranden från medlemsmajoritetens, styrelsens eller enskilda styrelseledamöters sida. Mot bakgrund av syftet med reglerna kan de sättas åt sidan om alla berörda medlemmar samtycker till det handlande som är aktuellt. (Jfr ”Kamelian” NJA 2013 s. 117 p. 14.) Denna grundsats bör bilda utgångpunkt för bedömningen även i de fall det saknas uttryckliga regler för hur ett uppdrag att utföra särskild granskning ska upphöra i förtid.

20.

Vilka som ska anses vara ”berörda medlemmar” i en bostadsrättsförening måste avgöras med beaktande av den regel som samtycket rör. Hänsyn måste då tas till det förhållandet att det inte bara är de medlemmar som finns i associationen när frågan om upphörande av den särskilda granskningen uppkommer som har rätt att få ta del av granskningsyttrandet. Även den som var medlem vid tidpunkten för den föreningsstämma där frågan om att utse den särskilda granskaren behandlades har samma rätt. Detsamma gäller en tidigare medlem som har ansökt hos Bolagsverket om att utse en särskild granskare. (Se p. 13.)

21.

För att uppdraget som särskild granskare ska upphöra i förtid bör det mot denna bakgrund föreligga en överenskommelse som omfattar såväl samtliga medlemmar som nu angivna tidigare medlemmar.

22.

En sådan överenskommelse kan inte ersättas av ett stämmobeslut. Det gäller oavsett vilka som deltar i stämmobeslutet. Stämman har inte kompetens att besluta om särskild granskning och saknar därmed också behörighet att besluta om att granskningen ska upphöra.

Bolagsverket bör kunna fatta beslut om entledigande

23.

En fråga som inte regleras i de associationsrättsliga lagarna är om Bolagsverket i förtid kan entlediga den som har utsetts till särskild granskare.

24.

Bolagsverkets bedömning är – mot bakgrund av att det varken i bostadsrättslagen eller föreningslagen finns bestämmelser i frågan – att entledigande inte kan ske genom ett beslut av myndigheten eftersom det saknas lagstöd. Denna ståndpunkt grundar sig på rättstillämpning från kammarrätterna. Bolagsverket avvisar därför ansökningar om entledigande av särskild granskare i förtid.

25.

Detta synsätt går tillbaka på den s.k. legalitetsprincipen, som innebär att all offentlig maktutövning ska ha författningsstöd. Till skillnad från vad som gäller i fråga om revisorer saknas som framgått bestämmelser rörande Bolagsverkets möjligheter att entlediga särskilda granskare (se p. 15).

26.

Legalitetsprincipen ska emellertid inte förstås på så sätt att det för varje enskilt beslut krävs uttryckligt lagstöd. Stödet kan framgå av andra föreskrifter eller av rättsordningen i stort (jfr 5 § förvaltningslagen, 2017:900). Frågan om Bolagsverket kan besluta om ett entledigande av en särskild granskare kan därför inte avgöras enbart med hänvisning till att uttryckligt författningsstöd saknas i bostadsrättslagen och föreningslagen.

27.

Inte heller innebär legalitetsprincipen att det råder ett generellt förbud mot en analogisk tillämpning av rättsregler. Inom vissa rättsområden, såsom där enskilda utsätts för myndigheternas tvångsmakt, gäller det inom förvaltningsrätten ett förbud mot analogier på samma sätt som inom exempelvis straffrätten. Om det däremot är fråga om beslut där några negativa effekter för enskilda inte kan komma i fråga bör det finnas ett utrymme att göra analogislut utifrån regler som avser en liknande situation, utan att det uppstår en konflikt med legalitetsprincipen.

28.

Som framgått har Bolagsverket när det gäller revisorer som verket har utsett, bl.a. minoritetsrevisorer, ett författningsstöd för att entlediga dessa i förtid. Regleringen av minoritetsrevisorer har principiella likheter med det som gäller för särskilda granskare. Till detta kommer att ett entledigande av en särskild granskare förutsätter att samtliga berörda har samtyckt till åtgärden (se p. 21). Det framstår mot den bakgrunden som motiverat att Bolagsverket ska kunna entlediga även en särskild granskare i förtid. En sådan ordning kan inte anses stå i strid med det principiella kravet på författningsstöd för myndighetsbeslut.

29.

Mot bakgrund av det anförda får Bolagsverket anses ha möjlighet att besluta om att en särskild granskare ska entledigas från sitt uppdrag i förtid. Den prövning som Bolagsverket har att göra är av formell karaktär och innefattar bl.a. frågan om ansökan har biträtts av samtliga berörda personer.

Klander av stämmobeslut

30.

Om ett stämmobeslut inte har tillkommit i behörig ordning eller på annat sätt strider mot föreningslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller stadgarna, får enligt 6 kap. 47 § föreningslagen bl.a. en föreningsmedlem föra talan mot föreningen vid allmän domstol om beslutet. Som utgångspunkt måste talan väckas inom tre månader (se 6 kap. 48 § första stycket) men i vissa fall kan talan väckas utan någon begränsning i tiden (se andra stycket samma paragraf). Det senare gäller bl.a. när beslutet inte har kunnat fattas ens med alla medlemmars samtycke (jfr andra stycket 1) såsom när det har fattats i strid med tvingande regler om föreningsorganens kompetens (jfr Anders Mallmén m.fl., Lagen om ekonomiska föreningar – En kommentar, Juno Version 5A 2020, 6:48.2[1]).

31.

Har en föreningsstämma beslutat att i förtid entlediga en särskild granskare från uppdraget innebär det att stämman har handlat utanför sin behörighet (jfr p. 22). Om talan väcks mot beslutet ska det därför upphävas.

Bedömningen i detta fall

32.

Vid den extra föreningsstämman i oktober 2018 beslutade de röstberättigade medlemmarna enhälligt att den särskilde granskarens uppdrag omedelbart skulle upphöra. Som har framgått kan stämman inte fatta ett sådant beslut ens om samtliga medlemmar röstar för beslutet.

33.

Hovrättens domslut ska således fastställas.

DOMSLUT

HD fastställer hovrättens domslut.