NJA 2021 s. 776

Domskäl

Tingsrätten (chefsrådmannen Margita Åhsberg, rådmannen Martin Persson, referent, och tingsfiskalen Jakob Gustafsson) anförde i dom den 4 maj 2020 bl.a. följande.

BAKGRUND

S.F. är bostadsrättshavare och en av medlemmarna i Bostadsrättsföreningen Mölleläge. På ansökan av S.F. beslutade Bolagsverket den 3 oktober 2016 att förordna en särskild granskare i föreningen.

Föreningen beslutade vid extrastämma den 20 oktober 2018 att avsluta den särskilda granskningen. Vid tiden för extrastämman innehade S.F. tre lägenheter i föreningen med bostadsrätt. Hon hade vid den tidpunkten inte erlagt betalning till föreningen för förfallna årsavgifter avseende lägenhet B och halva lägenhet 1003. Hon hade däremot betalat förfallna avgifter för lägenhet 1104. På grund av de obetalda årsavgifterna tillerkändes S.F. inte rösträtt vid den extra föreningsstämman. Övriga medlemmar i föreningen röstade för beslutet att den särskilda granskningen skulle avslutas.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

S.F. har yrkat att tingsrätten upphäver föreningsstämmobeslut från den 20 oktober 2018 om att upphäva beslutet om särskild granskning.

Föreningen har bestritt yrkandet.

GRUND OCH UTVECKLING AV TALAN

S.F.

Majoriteten av medlemmarna i föreningen har inte rätt att utan minoritetens, S.F., godkännande besluta att den år 2016 beslutade särskilda granskningen ska upphöra i förtid. Granskningen ska fullföljas oavsett om S.F. erlagt fulla årsavgifter eller inte.

Det strider mot minoritetsskyddet att bringa granskningen att upphöra utan S.F:s medgivande. – – –.

Föreningen

Minoritetsskyddet har inte den innebörden som S.F. gör gällande. Stämman får fatta det beslut om upphörande av granskningen som de har gjort. – – –

TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

Rättslig reglering

Allmänt om bostadsrättsföreningar

Det följer av bostadsrättslagen (1991:614) att en bostadsrättsförening är en ekonomisk förening. Det är angivet i bostadsrättslagen vilka delar av lag (2018:672) om ekonomiska föreningar (FL) som är tillämpliga på bostadsrättsföreningar. Enligt 9 kap. 26 § i bostadsrättslagen är 9 kap. om särskild granskning i FL tillämplig på bostadsrättsföreningar.

Reglerna om särskild granskning

En röstberättigad i en förening kan enligt 9 kap. 1 § FL väcka förslag om att en granskning av föreningens förvaltning och räkenskaper under viss förfluten tid eller vissa åtgärder eller förhållanden i föreningen ska genomföras. Granskningen ska utföras av en särskild granskare. Enligt 2 § ska ett förslag om särskild granskning framställas på en ordinarie föreningsstämma eller annan föreningsstämma där det framgår av kallelsen att frågan ska behandlas. Enligt samma paragraf ska Bolagsverket efter ansökan från en röstberättigad utse en eller flera särskilda granskare om minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller minst en tredjedel av de röstberättigade som är närvarande på stämman har röstat för det. Styrelsen ska ges möjlighet att yttra sig innan Bolagsverket utser en särskild granskare. Den särskilda granskaren ska enligt 5 § lämna ett yttrande över sin granskning. Av andra stycket i sistnämnda paragraf följer att den som var medlem vid tidpunkten då frågan om att utse en särskild granskare behandlades har samma rätt som en medlem att ta del av yttrandet även om personen inte längre är medlem när yttrandet lämnas till föreningen. Det är inte reglerat i lagen hur en särskild granskares uppdrag kan avslutas i förtid.

– – –.

Kan en bostadsrättsförening entlediga en särskild granskare i förtid?

Det finns inte reglerat i FL om, och i så fall under vilka förhållanden, en särskild granskares uppdrag kan avslutas i förtid. Regleringen om särskild granskare är en del av minoritetsskyddet i en förening. Liknande regler om särskild granskning finns även i aktiebolagslagen. I litteraturen har det gällande reglerna i aktiebolagslagen argumenterats för att det måste vara möjligt att i förtid avsluta en särskild granskares uppdrag enligt den lagen om samtliga aktieägare samtycker till det. Det är en allmän princip att ett sysslomannaavtal när som helst kan sägas upp av huvudmannen (se Stefan Lindskog, Särskild granskning enligt aktiebolagslagen, upplaga 3, s. 81 not 169 och s. 133–135).

Samtyckesprincipen är en allmän associationsrättslig princip som tillämpas också på ekonomiska föreningar. Medlemmar i en ekonomisk förening har rätt att samtycka till associationsrättsliga beslut som är oförenliga med minoritetsskyddsreglerna. Det innebär att samtycke från samtliga medlemmar till ett visst beslut sätter förekommande minoritetsskyddsregler ur spel. Det framgår t.ex. av rättsfallet NJA 2013 s. 117 att samtyckesprincipen går före den generalklausul som nu återfinns i 7 kap. 42 § FL om styrelsens lojalitetsplikt, vilken utgör en viktig del av det reglerade minoritetsskyddet för medlemmar i bostadsrättsföreningar.

Tingsrätten gör bedömningen att, även om det inte uttryckligen finns något lagstöd för att avsluta en särskild granskares uppdrag i förtid, det av samtyckesprincipen följer att en bostadsrättsförening har rätt att avsluta ett sådant uppdrag om samtliga medlemmar samtycker till detta. Det innebär att frågan om en särskild granskares uppdrag kan avslutas i förtid ska besvaras jakande.

Har föreningen haft rätt att avsluta den särskilda granskningen utan S.F:s medgivande?

Frågan är då om det även krävs samtycke från en icke-röstberättigad medlem för att uppdraget ska kunna avslutas. Reglerna om särskild granskare är en del av minoritetsskyddet. Syftet med reglerna om särskild granskning är att ge en minoritet i föreningen möjlighet till information och insyn i föreningens verksamhet. Det kan finnas ett intresse även för tidigare medlemmar att ta del av resultatet av en särskild granskning. Det följer uttryckligen av lagtexten att personer som var medlemmar vid tidpunkten då granskningen initierades har rätt att få ta del av yttrandet som den särskilda granskaren lämnar. Omständigheten att medlemmen vid tillfället inte är röstberättigad när ett beslut fattas bör inte kunna möjliggöra ett kringgående av minoritetsskyddet. Det saknas stöd för att det skulle vara tillräckligt att samtliga röstberättigade medlemmar samtycker till att granskningen upphör för att det ska vara möjligt att avsluta granskningen i förtid. Tingsrätten gör bedömningen att det för att upprätthålla minoritetsskyddet bör krävas samtycke från samtliga medlemmar i föreningen, dvs. även sådana medlemmar som vid tidpunkten för föreningsstämmobeslutet saknade rösträtt.

S.F. var vid tidpunkten för beslutet om granskningens upphörande medlem i föreningen. Hon samtyckte inte till att granskningen avslutades. Mot bakgrund av att tingsrätten ovan kommit fram till att ett uppdrag om särskild granskare endast kan avslutas i förtid av föreningen om samtliga medlemmar samtycker till det betyder det att föreningsstämmobeslutet inte har kommit till i behörig ordning. Föreningsstämmans beslut den 20 oktober 2018 om att upphäva tidigare stämmobeslut om särskild granskning, ska därför upphävas.

DOMSLUT

Tingsrätten upphäver Bostadsrättsföreningen Mölleläges stämmobeslut från den 20 oktober 2018 om att upphäva tidigare stämmobeslut om särskild granskning.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Björn R. le Grand, Katarina Adolfson och Per G. Hansson, referent, samt adjungerade rådet Ulrica Dahlberg) anförde i dom den 2 november 2020 bl.a. följande.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

– – –

Förordnande av särskild granskare

– – –

Bestämmelserna om särskild granskning syftar till att skydda minoriteten mot missbruk från majoritetens sida. Den granskning som ska utföras av den särskilde granskaren är av extraordinär natur och avsedd att komma i fråga när det kan misstänkas föreligga oegentligheter eller andra missförhållanden som bör utredas.

– – –

Granskningens upphörande i förtid

Föreningslagen saknar bestämmelser om att den särskilda granskningen kan upphöra i förtid.

Regler om särskild granskning kom i svensk associationsrätt först att tas in i aktiebolagslagstiftningen. Det skedde vid tillkomsten av 1975 års aktiebolagslag. Enligt 109 § 1944 års aktiebolagslag kunde en minoritet utverka utseende av en revisor för att delta i den allmänna revisionen eller för att granska viss åtgärd eller vissa räkenskaper. För det mera speciella granskningsuppdraget kom i 10 kap. 14 § 1975 års lag i stället bestämmelser om särskild granskning att gälla. Vissa av de regler som gällde för revisor skulle enligt lagrummet även tillämpas på den särskilde granskaren, men regler om entledigande hörde inte till dem. Någon särskild hänvisning till regler om entledigande hade i fråga om minoritetsrevisor inte heller funnits i 1944 års lag. Det ansågs ändå klart att bestämmelsen om att revisor kunde skiljas från sitt uppdrag av den som utsett honom gällde. Uttalande om detta torde dock ta sikte på ett entledigande som inte innebar att revisionen som sådan skulle upphöra. Av förarbetena till 1975 års aktiebolagslag framgår inte några överväganden om behov av regler om att avbryta den särskilda granskningen i förtid. Inte heller förarbetena till senare ändring redovisar några sådana överväganden. Detsamma synes gälla när bestämmelserna utan ändringar överfördes till 10 kap. 21–23 §§ nu gällande aktiebolagslag.

Även i lagstiftningen om ekonomiska föreningar kom det mera speciella granskningsuppdraget att brytas ut från reglerna om minoritetsrevisor. Det skedde när 1987 års föreningslag ersatte 1951 års lag i samma ämne. Reglerna om minoritetsrevisor hade funnits i 48 § 1951 års föreningslag. Liksom vid regleringen av minoritetsrevisor i 1944 års aktiebolagslag uttalades i förarbetena till 1951 års lag bland annat att det torde vara klart att en sådan revisor, i likhet med revisorer som utses på en föreningsstämma, utan särskilt stadgande i förtid kan skiljas från sitt uppdrag av den som tillsatt denne. Bestämmelserna om särskild granskning i 1987 års föreningslag utformades efter förebild i 1975 års aktiebolagslag. Inte heller i förarbetena till 1987 års föreningslag eller till nu gällande föreningslag redovisas några överväganden om behov av regler om upphörande i förtid av den särskilda granskningen.

Bestämmelserna om särskild granskare i aktiebolagslagen överensstämmer inte helt med de som följer av föreningslagen, men syftet med och innebörden av de båda granskningsinstituten anses vara samma, och vad som uttalas i praxis och doktrin om aktiebolagslagens bestämmelser torde enligt kommentaren till föreningslagen gälla även på dess område. Det är också i den aktiebolagsrättsliga litteraturen som frågan om den särskilda granskningen kan bringas att upphöra i förtid har diskuterats.

När det gäller frågan om ett upphörande av den särskilde granskarens uppdrag därför att granskningen ska upphöra kan nämnas följande. Krister Moberg har i anslutning till reglering i 1975 års aktiebolagslag ansett att, i analogi med vad som ansågs gälla beträffande minoritetsrevisor, en majoritet som överstiger 90 procent av aktieägarna borde kunna påfordra att den särskilde granskaren entledigas. Häremot har Stefan Lindskog anfört att det krävs samtliga aktieägares samtycke, men att ett majoritetsbeslut däremot ska lämnas utan avseende eftersom minoritetsskyddet kräver att majoriteten inte har någon beslutanderätt i frågan. Svante Johansson har resonerat i termer av om Bolagsverket skulle efterkomma en begäran om att entlediga den särskilde granskaren. Han anser det vara tveksamt om Bolagsverket skulle efterkomma en begäran av alla aktieägare men att verket däremot torde göra detta om framställningen görs av alla aktieägare och de andra som har rätt att ta del av granskarens yttrande. Han tillägger att i den sistnämnda situationen i praktiken den särskilde granskaren helt enkelt torde avbryta sitt arbete utan inblandning av Bolagsverket.

Bolagsverket synes visserligen med stöd i förvaltningsdomstolars praxis inte anse sig ha möjlighet att i brist på lagstöd besluta om entledigande av den särskilde granskaren. Detta är dock knappast avgörande för frågan om den särskilda granskningen kan avbrytas på det praktiska sätt som Svante Johansson angett.

Rätten för tidigare associationsmedlem att ta del av granskningsyttrandet infördes i 1975 års aktiebolagslag genom en lagändring 1998. Motivet var att det hade förekommit att den aktieägare mot vilken minoriteten reagerat genom att påkalla särskild granskning hunnit förvärva samtliga aktier i bolaget innan yttrandet avgetts. Att även den som avyttrat sina aktier i bolaget kan ha intresse av utfallet av den särskilda granskningen följer exempelvis av att en aktieägares rätt till skadestånd av styrelseledamot eller vd för skada som tillfogats under innehavstiden inte faller bort med avyttring av aktierna. Det nu redovisade talar starkt för Svante Johanssons uppfattning att även den som utan att längre vara aktieägare har rätt att ta del av granskningsyttrandet måste lämna sitt samtycke till ett förtida upphörande av den särskilda granskningen.

Detta kan innebära att inte ens ett enhälligt beslut på bolags- eller föreningsstämma, i vilken alla aktieägare eller föreningsmedlemmar deltar, kan bringa den särskilda granskningen till upphörande. I de fall det finns tidigare associationsmedlemmar som har rätt att ta del av granskningsyttrandet krävs även deras samtycke.

Att regler till skydd för minoriteten kan sättas åt sidan följer av den associationsrättsliga principen om samtycke. Samtyckesprincipen innebär att associationsmedlemmar på ett bindande sätt kan samtycka till beslut som är oförenliga med medlemsskyddsnormer.

Den särskilda granskningen kan således bringas att upphöra i förtid med samtycke av samtliga associationsmedlemmar och i förekommande fall sådana tidigare medlemmar som har rätt att ta del av granskningsyttrandet.

Begränsning i rätten att utöva rösträtt på föreningsstämma

Varje medlem utövar enligt 6 kap. 1 § föreningslagen sin rätt att besluta i föreningsangelägenheter vid föreningsstämman. Av 6 kap. 3 § samma lag följer att varje medlem har en röst, om inte något annat har bestämts i stadgarna. Om en medlem innehar flera bostadsrätter, har medlemmen enligt huvudregeln ändå endast en röst.

Möjligheten att utöva rösträtten kan dock begränsas i stadgarna. En förening kan i dessa bestämma att en medlem får utöva sin rösträtt bara om vissa angivna villkor är uppfyllda. I förarbetena till föreningslagen anges bl.a. att det bör vara möjligt att i stadgarna föreskriva att en medlem som inte har betalat sina insatser eller avgifter enligt stadgarna inte ska ha rösträtt. En sådan bestämmelse har bedömts inte strida mot lag och förutsättningar har saknats att jämka med stöd av 36 § avtalslagen.

Rösträttsbegränsnings betydelse vid tillämpning av samtyckesprincipen

Granskningsinstitutet avser som sagt att skydda minoritetens intressen. Skyddet omfattar enligt vad som angetts i det föregående inte bara den som är medlem när frågan om förtida upphörande av den särskilda granskningen kommer upp. Även sådana tidigare medlemmar som enligt 9 kap. 5 § andra stycket föreningslagen har rätt att ta del av granskningsyttrandet omfattas. Detta talar för att kräva samtycke även av sådan medlem som när frågan kommer upp fått sin rätt att utöva rösträtten begränsad.

I samma riktning talar att medlemskap i en ekonomisk förening kan vara förenat med betydande intressen. I en producentförening kan det handla om möjlighet för en företagare att få avsättning för sina produkter. Med medlemskap i en bostadsrättsförening följer nyttjanderätten till en bostadsrättslägenhet som ofta utgör medlemmens hem. Detta talar för att inte göra undantag från kravet på samtycke från sådan medlem vars rösträtt är begränsad.

För att medge ett sådant undantag talar i någon mån risken för att en minoritet, som t.ex. förlorat sin rösträtt genom att inte betala föreskrivna avgifter, får ett inflytande som kan leda till ett missbruk av reglerna om särskild granskning. En medlem som obstruerar och t.ex. underlåter att betala avgifter riskerar å andra sidan att förlora sitt medlemskap eller sin bostadsrätt.

Sammantaget bör alltså en rösträttsbegränsning inte medföra undantag från kravet på samtycke av samtliga medlemmar för att bringa särskild granskning till förtida upphörande.

Bedömningen i detta fall

Sedan beslutet om särskild granskare hade fattats av Bolagsverket hade föreningen möjlighet att besluta att den särskilde granskarens uppdrag skulle upphöra i förtid. För ett sådant beslut krävdes samtycke av samtliga medlemmar i föreningen, oavsett om deras rösträtt genom stadgeföreskrift var begränsad eller inte.

S.F. var vid tiden för föreningens stämmobeslut att avsluta den särskilde granskarens uppdrag medlem i föreningen. Således krävdes även hennes samtycke. Stämmobeslutet den 20 oktober 2018 har därmed inte kommit till i behörig ordning och ska därför upphävas. Tingsrättens domslut ska alltså stå fast.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten fastställer tingsrättens domslut.