RÅ 1997:26

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm (1997-01-23, Hallberg, Sundlöf, referent, Åslund-Nilsson) yttrade: Av 7 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen följer att sekretess gäller i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sekretessen gäller dock endast, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. - De efterfrågade handlingarna innehåller uppgifter om annan enskilds än klagandenas sons förhållanden. Uppgifterna är att hänföra till elevvårdande verksamhet och är sådana att det kan antas att berörd person skulle lida men om uppgifterna röjs. För uppgifterna råder därför sekretess enligt nyssnämnda lagrum. Överklagandet kan således inte bifallas. - Kammarrätten avslår överklagandet.

E och L.M. överklagade hos Regeringsrätten och yrkade i första hand att målet skulle återförvisas till kammarrätten av det skälet att det yttrande som Ungdoms- och utbildningsförvaltningen i Sundbybergs stad hade avgivit över deras överklagande till kammarrätten inte hade kommunicerats med dem innan rätten dömde i målet. I andra hand yrkade de att Regeringsrätten skulle besluta om utlämnande av handlingarna, varvid skulle beaktas att deras begäran avsåg enbart sådana uppgifter som berörde deras son och hade legat till grund för påståendet om att han deltagit i mobbning.

E.B. och L.B. samt H.K. och A.K. - föräldrar till de två övriga utpekade eleverna - yrkade, med hänvisning till bestämmelserna i 14 kap. 9 § rättegångsbalken (RB), att som intervenienter få delta i rättegången med samma yrkanden som makarna M.

Prövningstillstånd meddelades.

Skolverket anförde i ett av Regeringsrätten inhämtat yttrande följande.

E och L.M. har begärt att få ta del av de handlingar som utväxlats mellan Alby Ängskolan (rektor T.H.) i Sundbyberg och Föreningen Mot Mobbning (FMM). Det rör sig om två handlingar, en skrivelse från FMM till rektor T.H. vid Albyskolan och en svarsskrivelse från rektor Holm till FMM. Skolverket har tagit del av dessa skrivelser. - Otvivelaktigt och otvistigt är att det rör sig om allmänna handlingar i tryckfrihetsförordningens mening. Makarna M. har förvägrats ta del av handlingarna med hänvisning till bestämmelserna om s.k. elevvårdssekretess i 7 kap. 9 § sekretesslagen. - Bägge handlingarna innehåller enligt Skolverkets mening såväl uppgifter som enligt bestämmelserna i 7 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen är hemliga om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men om uppgiften röjs, som uppgifter som inte omfattas av dessa bestämmelser. Beträffande dessa senare uppgifter (som inte rör enskild elevs personliga förhållanden) skall handlingarna i de delarna enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen genast lämnas ut till den som begär dem. - Anledningen till att makarna M. önskar ta del av handlingarna är att deras son S.M. utpekats som en av de tre elever som mobbat eleven X. - En central fråga för bedömning av makarna M:s rätt att ta del av de begärda handlingarna även i den del de innehåller hemliga uppgifter, är om deras son S.M. i det aktuella ärendet intar ställning av part eller en ställning som kan jämställas med part. - Av 1 kap. 2 § tredje stycket skollagen framgår bl.a. att den som verkar inom skolan särskilt skall bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling. Av Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) framgår att rektors ansvar omfattar bl.a. skolans program för att motverka alla former av trakasserier och mobbning bland elever och anställda samt kontakten mellan skolan och hemmet om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan. Innehållet i handlingarna i målet visar att rektorn initierat en utredning och vidtagit vissa åtgärder med anledning av framställan från FMM. Denna utredning och dessa åtgärder omfattar inte enbart den utsatte eleven X, utan också de elever som utpekats som mobbare. - I 6 kap. 9 och 10 §§ grundskoleförordningen finns regler om disciplinära åtgärder som kan vidtagas mot elever som gjort sig skyldiga till förseelser av olika slag. Beslut i sådana frågor av rektorn eller annan befattningshavare i skolan kan inte överklagas (8 kap. 2 § grundskoleförordningen). Det är inte minst av denna orsak angeläget att förfarandet i ärenden som kan leda till disciplinära åtgärder präglas av hög grad av rättssäkerhet. En sådan rättssäkerhetsgaranti är partens rätt att ta del av de uppgifter myndigheten förfogar över i ärendet. Denna rätt till insyn gör det också möjligt för utpekade elever att freda sig mot eventuellt obefogade eller grundlösa påståenden och beskyllningar. Enligt 16 § förvaltningslagen har sökande, klagande eller annan part rätt att ta del av det som tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skolans elevvårdande verksamhet måste anses utgöra myndighetsutövning och i det fallet intar de berörda eleverna om inte direkt partsställning så i varje fall en partsliknande ställning i ärendet. - Om S.M. och hans legala ställföreträdare föräldrarna anses vara part eller jämställda med part i det ärende Albyskolan påbörjat med anledning av de påtalade händelserna, har de en utvidgad rätt till insyn i handlingarna i ärendet. Enligt bestämmelserna i 14 kap. 5 § sekretesslagen hindrar inte sekretess part att ta del av handlingar i ett ärende hos myndighet om det inte med hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs. Myndigheten (Sundbybergs stads ungdoms- och utbildningsnämnd) har inte anfört i sitt beslut att det skulle föreligga sådana synnerliga omständigheter som bestämmelserna i sekretesslagen avser. Inte heller i materialet i övrigt framkommer några sådana omständigheter som kan anses ha sådan dignitet att de skulle hindra utlämnande av handlingarna i sin helhet mot bakgrund av bestämmelserna i 14 kap. 5 § sekretesslagen. - Om S.M. och hans legala ställföreträdare föräldrarna inte anses vara part eller jämställda med part i det ärende Albyskolan påbörjat med anledning av de påtalade händelserna, blir knappast vare sig 14 kap. 5 § sekretesslagen eller 16 § förvaltningslagen tillämpliga i frågan om begäran att få ta del av de aktuella handlingarna. För de delar av handlingarna som inte blir direkt tillgängliga enligt offentlighetsprincipen, måste då en s.k. menprövning göras enligt 7 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen. Därvid bör särskilt övervägas om X eller hans föräldrar riskerar att utsättas för exempelvis repressalier i form av trakasserier, fortsatt eller utvidgad mobbning om de i handlingarna ingående uppgifterna röjs. I det sammanhanget kan det vara av betydelse att skolan redan haft kontakter och viss skriftväxling med föräldrarna till de tre angivna eleverna, där de huvudsakliga problemen berörts. De förhållanden som berörs i handlingarna mellan FMM och Albyskolan och som berör X måste därför till övervägande del anses redan vara kända av makarna M. - Bägge handlingarna innehåller dessutom uppgifter som direkt berör S.M. I FMM:s skrivelse är han även namngiven. Dessa delar av handlingarna omfattas också av sekretess enligt 7 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen. I dessa delar bör emellertid handlingarna vara tillgängliga för S.M. och hans föräldrar redan enligt bestämmelserna i 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen.

Regeringsrätten (1997-05-15, Sjöberg, Swartling, Holstad, Nordborg, Eliason) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande.

E.B. och L.B. samt H.K. och A.K. har hos förvaltningen begärt att få ta del av de i målet aktuella handlingarna, men de har inte överklagat förvaltningens avslagsbeslut hos kammarrätten. De av dem åberopade bestämmelserna i 14 kap. 9 § RB är inte tillämpliga i mål av förErande slag. Vid angivna förhållanden skall deras talan i Regeringsrätten avvisas.

E och L.M. har i första hand yrkat återförvisning på processuell grund. Deras påstående att förvaltningens yttrande inte kommunicerades med dem är såvitt framgår av kammarrättens akt riktigt. Enligt 18 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall, innan ett mål avgörs, part ha fått kännedom om det som tillförts genom annan än honom själv och haft tillfälle att yttra sig över det, om det inte föreligger sådana skäl däremot som anges i 10 § andra stycket samma lag. Av sistnämnda lagrum framgår att kommunicering kan underlåtas bl.a. om den är uppenbart onödig. Kammarrätten får antas ha gjort bedömningen att denna undantagsregel var tillämplig i målet. Med hänsyn till yttrandets innehåll kan det inträffade inte anses innebära att kammarrätten har gjort sig skyldig till ett sådant rättegångsfel som utgör grund för återförvisning.

Vad beträffar makarna M:s talan i sak gör Regeringsrätten följande bedömning.

De efterfrågade handlingarna utgör allmänna handlingar och skall på makarna M:s begäran lämnas ut om inte hinder föreligger på grund av bestämmelserna i sekretesslagen.

Underinstanserna har prövat frågan om utlämnande mot bestämmelserna i 7 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen. Av dessa bestämmelser framgår att sekretess gäller inom grundskolans område dels i skolans "elevvårdande verksamhet i övrigt" för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om bl.a. tillrättaförande av elev. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

De uppgifter som finns i de efterfrågade handlingarna synes i första hand hänförliga till verksamhet inom skolan som syftar till att avhjälpa svårigheter för den elev som sägs ha blivit utsatt för mobbning. Verksamhet med denna inriktning är att betrakta som elevvårdande verksamhet i den mening som avses i 7 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen. Många av uppgifterna är emellertid samtidigt hänförliga till en angelägenhet av ett annat slag. I skrivelsen från Föreningen Mot Mobbning till rektorn för skolan har anmälan gjorts mot tre elever som påstås ha deltagit i mobbningen. Skrivelsen har föranlett rektor att bl.a. kalla de utpekade eleverna och deras föräldrar till samtal med rektor och kurator. Det sagda får anses innebära att det hos skolan har anhängiggjorts ett ärende som gäller tillrättaförande av nämnda elever, dvs. ett ärende av det slag som anges i nyssnämnda lagrum.

Av det sagda följer att uppgifterna i de efterfrågade handlingarna är hänförliga till såväl elevvårdande verksamhet som ärende om tillrättaförande. Några av uppgifterna är visserligen sådana att sekretess gäller för dem enligt 7 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen. Enligt bestämmelserna i 14 kap. 5 § första stycket sekretesslagen hindrar sekretess emellertid inte att sökande, klagande eller annan part i ett ärende hos en myndighet tar del av handling eller annat material i ärendet. Endast den begränsningen gäller att materialet inte får lämnas ut i den mån det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I enlighet med vad Regeringsrätten konstaterat i det föregående får de efterfrågade handlingarna anses tillhöra ett i skolan anhängiggjort ärende om tillrättaförande av de utpekade eleverna. I det ärendet får makarna M:s son anses ha ställning som part. Någon omständighet som medför att utlämnande ändå skall vägras kan inte anses föreligga. Makarna M. har således i sin egenskap av vårdnadshavare för sonen rätt att få ut de efterfrågade handlingarna.

Domslut

Regeringsrättens avgörande.

Regeringsrätten avvisar E.B:s och L.B:s samt H.K:s och A.K:s talan.

Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom och förordnar att de efterfrågade handlingarna skall lämnas ut till E och L.M. Målet överlämnas till Ungdoms- och utbildningsförvaltningen i Sundbybergs stad för handläggning.

Föredraget 1997-04-15, föredragande Liljeros, målnummer 850-1997