RÅ 1999:14

I ansökan hos Skatterättsnämnden anförde A följande: A avser att investera i ett av X-banken (Banken) utgivet instrument, benämnt Räntegaranti. Det är av synnerlig vikt för min kommande taxering till statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt, att erhålla förhandsbesked om hur instrumentet skattemässigt skall behandlas. Det är vidare av vikt för en enhetlig lagtolkning och rättstillämpning att förhandsbesked meddelas. - Bakgrund - Banken avser att erbjuda sina privatkunder ett nytt finansiellt instrument benämnt Räntegaranti i enlighet med nedanstående produktbeskrivning. - Räntegarantin syftar till att lämna Bankens privatkunder en garanti, enligt vilken kunden garanteras en viss maximal Stibor-ränta (Garantiränta) under en given löptid. - Produktbeskrivning - En Räntegaranti (CAP) är ett avtal mellan Banken och kunden, enligt vilket Banken garanterar att kunden inte skall erlägga högre ränta än en maximal Stibor-ränta - tre månader Stibor - under en given löptid (Garantiränta). - Kunden väljer dels ett underliggande belopp - vanligen en kredit vilken löper med rörlig Stiborbaserad ränta - dels garantinivå, dvs. den högsta Stibor-ränta kunden är beredd att betala samt slutligen den löptid under vilken Räntegarantin skall gälla. Kunder erlägger härför en premie till Banken i samband med att garantin tecknas. - "STIBOR" är den räntesats som publiceras, vanligen via informationssystemet Reuter och som utgör genomsnittet av de räntesatser som cirka kl. 11.00 på aktuell räntebestämningsdag noteras av banker i Sverige på interbankmarknaden i Stockholm för lån i svenska kronor med en löptid om tre månader eller - om STIBOR ej fastställes eller publiceras för sådan period - den räntesats som på ifrågavarande räntebestämningsdag svarar mot referensbankernas genomsnittliga kostnad för upplåning av aktuellt belopp med motsvarande löptid på interbankmarknaden i Stockholm, varvid med "referensbankerna" avses Nordbanken AB (publ), Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), Sparbanken Sverige AB (publ) och Svenska Handelsbanken AB (publ). - Under löptiden sker en avstämning var tredje månad per IMM-datum (International Money Market-datum (IMM), dvs. tredje onsdagen i månaderna mars, juni, sept. och dec.) mellan gällande Stibor- ränta och avtalad Garantiränta. Är Stíbor-räntan högre än Garantiräntan under aktuell avstämningsperiod, utbetalar Banken till kunden ett belopp motsvarande skillnaden mellan Stibor-räntan och Garantiräntan, beräknat på underliggande teckningsbelopp. - Om Stibor-räntan istället varit lägre än Garantiräntan under viss avstämningsperiod, träder Räntegarantin ej i funktion och Banken utbetalar följaktligen inte något belopp i dessa fall. - Räntegarantin avses vanligen vara knuten till en underliggande kredit och är i dessa fall tänkt att utgöra ett "ränteskydd" för lån som löper med rörlig ränta beräknad utifrån Stibor. Det uppställs emellertid inget krav på att Räntegarantin är kopplad till en underliggande låneförbindelse. Räntegarantin kan således tecknas separat, fri från underliggande kredit. - Premien - För sitt åtagande under Räntegarantin, erhåller Banken ett belopp - premie - i anslutning till att Räntegarantin tecknas. Erlagd premie erläggs så att säga i förskott och avser Räntegarantins hela löptid. - Räntegarantin består av ett antal tremånaders-perioder beroende på önskad löptid. En tvåårig Räntegaranti med tremånaders rullningar består således av åtta perioder. För varje period beräknar Banken en förväntad tremånaders-ränta med hjälp av räntekurvans utseende (forwardräntor). Med denna prognos som grund samt med stöd av optionsmodeller och förväntad volatilitet, beräknas härefter ett pris för varje tremånadersperiod baserat på den garantinivå kunden valt. Summan av dessa (här åtta) priser utgör premien. - Stängning - Om kunden önskar stänga sin Räntegaranti, t.ex. därför att underliggande lån lösts före garantitidens utgång, bestäms Räntegarantins restvärde utifrån motsvarande principer som vid köp. - Banken avser att föra kontinuerliga noteringar om köp- och säljkurs samt senaste avslutskurser för Räntegarantin. Noteringarna avses hållas tillgängliga för allmänheten per telefon. Förda noteringar kommer att arkiveras av Banken.

Nedanstående exempel avser att belysa produkten.

Exempel 1

Räntegarantin som fristående finansiellt instrument

Belopp: 500 000 kronor

Löptid: 4 år

Garanterad ränta: 6 %

Premie: 3 %

Konsekvenser för kunden

3 mån Att erlägga Att erhålla

STIBOR+2,0%

(%) Premie Räntediff.

(kronor)

Kvartal 0 4,5 15 000 kr

Kvartal 1 4,0 0

Kvartal 2 4,5 0

Kvartal 3 5,0 0

Kvartal 4 7,0 0

Kvartal 5 5,5 1.250

Kvartal 6 5,5 0

Kvartal 7 6,5 0

Kvartal 8 6,0 625

Kvartal 9 9,0 0

Kvartal 10 9,0 3.750

Kvartal 11 8,0 3.750

Kvartal 12 6,5 2.500

Kvartal 13 5,0 625

Kvartal 14 5,5 0

Kvartal 15 7,5 0

Kvartal 16 1.875

Exempel 2

Räntegarantin kan även kopplas till ett lån, vilket kan åskådliggöras i följande exempel.

Ränta på lån: 3 mån STIBOR + 2,0 %

Belopp: 500 000 kronor

Löptid: 4 år

Garanterad ränta: 6 %

Premie: 3 %

Konsekvenser för kunden

3 mån Ränta på lån Att erlägga Att erhålla Netto att erlägga

STIBOR

+2%

% Premie Räntediff. (kronor)

Kvartal 0 4,5 15 000 kr (kronor) 15 000

Kvartal 1 4,0 5 625 0 5 625

Kvartal 2 4,5 7 500 0 7 500

Kvartal 3 5,0 5 625 0 5 625

Kvartal 4 7,0 6 250 0 6 250

Kvartal 5 5,5 8 750 1 250 7 500

Kvartal 6 5,5 6 875 0 6 875

Kvartal 7 6,5 6 875 0 6 875

Kvartal 8 6,0 8 125 625 7 500

Kvartal 9 9,0 7 500 0 7 500

Kvartal 10 9,0 11 250 3 750 7 500

Kvartal 11 8,0 11 250 3 750 7 500

Kvartal 12 6,5 10 000 2 500 7 500

Kvartal 13 5,0 8 125 625 7 500

Kvartal 14 5,5 6 250 0 6 250

Kvartal 15 7,5 6 875 0 6 875

Kvartal 16 9 375 1 875 7 500

Är räntereglerna tillämpliga på ifrågavarande instrument? - Någon legal definition av begreppet ränta finns inte i skattelagstiftningen. För att njuta avdrag för en räntebetalning har i allmänhet krävts, att den som yrkar ränteavdraget också är betalningsansvarig för det lån räntebetalningen avser (jfr t.ex. RÅ 1988 ref. 121, där en borgensman som i denna sin egenskap erlagt räntebetalningar inte medgavs ränteavdrag). - Mot att Räntegarantin skall behandlas enligt räntereglerna talar, att det inte krävs någon underliggande låneförbindelse för att handla med instrumentet. När det gäller Räntegarantin finns det emellertid ingen annan än kunden - jfr ovannämnda rättsfall - som är skyldig att erlägga premien/räntan, vilket å andra sidan talar för en tillämpning av räntereglerna. - Ett annat instrument vilket företer vissa likheter med Räntegarantin är swapavtalet, närmast i form av en ränteswap. Icke heller swapavtalet uppställer något krav på underliggande låneförbindelse. Det har i litteraturen förordats, att ränteswapar skall få behandlas enligt räntereglerna. (Se härom Cecilia Grunne´s artikel i Svensk Skattetidning nr 5/95 s. 337 f). - Om räntereglerna är tillämpliga i detta fall, skall erlagd premie tas upp som utgiftsränta i kundens/den skattskyldiges deklaration samt av banken eventuellt erhållen likvid under Räntegarantin, som ränteintäkt. En tillämpning av räntereglerna medför att kunden fullt ut få kvitta erlagd premie mot av banken erhållen betalning. - I de fall Räntegarantin löper under mer än ett år alternativt över ett årsskifte, torde i förekommande fall reglerna om förskottsränta vara tillämpliga. - Skall Räntegarantin bedömas enligt reavinstreglerna? - För den händelse Räntegarantin inte skulle anses falla in under räntereglerna, är frågan om instrumentet skall anses omfattas av reavinstbestämmelserna. - Räntegarantin kan sägas vara en spekulation kring en framtida ränteutveckling, för vilken kunden erlägger en premie. Nära till hands ligger att betrakta Räntegarantin som en option. - Det är ofta svårt att dra en gräns mellan olika typer av optioner. Särskilt gäller detta fall där optionens värde beror av egendom omskriven i visst lagrum, samtidigt som underliggande egendomen skall beskattas under ett annat lagrum. - Det är enligt uttalande i förarbetena (prop. 1989/90:110 s. 430) den egendom som i dylika fall påverkar optionens värdeutveckling, som avgör tillämpliga beskattningsregler. - Räntegarantin påverkas av den framtida ränteutvecklingen. Med detta resonemang bör Räntegarantin kunna ses som en ränteoption. Eller möjligen flera ränteoptioner med löptider på respektive 90 dagar, 180 dagar, 270 dagar osv. - Ränteoptioner beskattas enligt de principer som gäller för aktieoptioner, varför hela vinsten är skattepliktig. Då det rör sig om ränta i svenska kronor, bör reavinsten bedömas enligt 29 § lagen (1947:546) om statlig inkomstskatt, SIL. Om ränteoptionen är marknadsnoterad, behandlas vinster och förluster som ränta, vilket medför att en förlust är fullt avdragsgill mot kapitalinkomster. En förutsättning härför är dock att det underliggande instrumentet är hänförligt till fordringar i svenska kronor eller till ett ränteindex. Brister denna förutsättning alternativt optionen inte anses som marknadsnoterad, behandlas vinst/förlust inte som ränta utan som reavinst/-förlust. Förlust är i sistnämnda fall endast avdragsgill till 70 procent. - Skall Räntegarantin vare sig bedömas enligt räntereglerna eller reavinstreglerna, kan under Räntegarantin erhållen ränta möjligen falla in under 3 § 1 mom. SIL, dvs. som "annan intäkt som härrör från egendom i den mån den intäkten inte är att hänföra till näringsverksamhet" samt erlagd ränta få dras av enligt 3 § 2 mom. SIL. - Med anledning av vad ovan anförts, ber jag att få ställa nedannämnda frågor. - Fysiska personer och dödsbon - Fråga 1. - Skall Räntegarantin bedömas enligt räntereglerna? - om svaret på fråga 1. är nekande; - Fråga 2. - Skall Räntegarantin bedömas enligt reavinstreglerna (29 § 1 mom. SIL) - om svaret på fråga 2. är jakande; - Fråga 2a. - Om reavinstreglerna är tillämpliga, skall Räntegarantin bedömas enligt reglerna för optioner vid förfall? - Fråga 2b. - Om reavinstreglerna är tillämpliga, skall Räntegarantin ses som en option? - Fråga 3. - Skall Räntegarantin anses som marknadsnoterad (29 § 2 mom. SIL)? - Om svaret på fråga 2. är nekande; - Fråga 4. - Skall eventuellt utfallande belopp under Räntegarantin behandlas som "annan intäkt hänförlig till egendom" (3 § 1 mom. SIL) respektive erlagd premie få dras av som omkostnader för intäkternas förvärvande (3 § 2 mom. SIL)? - Fråga 5. - Förändras svaret under fråga 1 ovan, om som krav på Räntegarantin uppställs att till denna skall vara knutet ett underliggande, Stiborbaserat, kreditavtal. Räntegarantin förutsätts således i detta fall vara kopplad till ett en viss kredit med motsvarande löptid. Instrumentet är i detta fall inte avsett att omsättas på kapitalmarknaden och någon marknadsnotering är inte aktuell. - Fråga 6. - Efter vilka principer skall Räntegarantin förmögenhetsbeskattas om den a) kan tecknas separat, dvs. fri från underliggande kredit, b) endast kan tecknas knuten till ett visst underliggande kreditavtal?

I kompletterande skrivelse anförde A dessutom följande. Räntegarantin avses saluföras via Bankens kontorsnät. Två skilda typer av instrumentet kommer att erbjudas Bankens kunder. Räntegarantin avses således kunna förvärvas dels (A) som ett fristående instrument, dels (B) som ett instrument kopplat till - villkorat av - ett visst underliggande kreditavtal. I sistnämnda fall (till vilket fråga 5 i ansökan anknyter) är instrumentet inte avsett att omsättas på kapitalmarknaden och någon marknadsnotering är här inte aktuell. - A. Två eller flera personer avses gemensamt kunna förvärva /äga en Räntegaranti. Räntegarantin kan överlåtas såväl genom köp/byte som via bodelning, arv, gåva och testamente. Banken måste dock underrättas om viss överlåtelse för att kunna utbetala eventuellt räntedifferensbelopp (dvs. skillnaden mellan aktuell Stibor-ränta och vald Garantiränta, se ansökan s. 2) till rättmätig ägare. - Handeln kommer att organiseras så, att Banken löpande noterar köp-, sälj- och avslutskurser. - Kunden kan när denne så önskar, sälja Räntegarantin till Banken för av Banken noterad köpkurs. - B. Räntegarantin som ett instrument kopplat till ett visst kreditavtal, följer den underliggande krediten. Två eller flera personer kan således gemensamt förvärva/äga en Räntegaranti i denna form, men instrumentet kan inte överlåtas. Vid dödsfall övergår Räntegarantin på dödsboet. Räntegarantin i denna form är inte föremål för handel och kommer inte att marknadsnoteras. - Kunden kan välja att "stänga" Räntegarantin, men endast om den underliggande krediten löses samtidigt. Väljer kunden att "stänga" Räntegarantin under garantins - och kreditens - löptid, skall kunden till Banken erlägga ränteskillnadsersättning enligt sedvanliga kreditvillkor. Ett positivt värde från Räntegarantin används för betalning (helt eller delvis) av ränteskillnadsersättningen.

Med begreppet "kund" avses Bankens motpart under Räntegarantin, dvs. den person gentemot vilken Banken är skyldig att vid överenskomna situationer utbetala räntedifferensbelopp.

Med "finansiellt instrument" avses inte den - begränsade - definitionen i 1 § lagen om handel med finansiella instrument. - Begreppet bör istället ges den vidare tolkning som anknyter till kapitalbeskattningen. Tyvärr saknas definition av begreppet "finansiellt instrument" i skattelagstiftningen. Detta hindrar inte att begreppet ofta förekommer i lagtexten, t.ex. i 27 § 1 och 2 mom. samt 29 § 1 mom. SIL. Avsikten bakom begreppet, vilket introducerades i anslutning till skattereformen - synes ha varit att finna ett samlingsbegrepp för värdepapper, terminer, optioner m.fl. instrument. Trots avsaknaden av definition, får begreppet "finansiellt instrument" skattemässig betydelse. Så har t.ex. rätten till förlustavdrag i SIL för förfallna optioner, endast omfattat "finansiella instrument". - Den skattemässiga innebörden av begreppet "finansiellt instrument" är således oklar. Detta till trots kan begreppet få skattemässiga effekter, vilka delvis omfrågas i här aktuell ansökan. Vi får därför vänligen ändra beskrivningen av Räntegarantin i ansökan så, att uttrycket "finansiellt instrument" utgår. Räntegarantin (A och B ovan) beskrivs istället i ansökan endast som ett "instrument".

Skatterättsnämnden (1998-03-13, Ersson, ordförande, Nordling, Wingren, Armholt, Johansson, Nord, Silfverberg, Tollerz) yttrade: Förhandsbesked - Fråga 1 - Avgift och utfallande belopp för räntegarantien skall ej behandlas som ränta. - Frågorna 2, 2a och 2b - Räntegarantien är ett sådant finansiellt instrument som avses i 29 § 1 mom. SIL. Utfallande belopp skall behandlas enligt reglerna för realisationsvinst. Vid förfall skall räntegarantien anses ha avyttrats enligt 24 § 2 mom. första stycket SIL. - Fråga 3 - Räntegarantien skall ej anses vara marknadsnoterad enligt 29 § 2 mom. SIL. - Fråga 5 - Svaret på fråga 1 förändras ej. - Frågorna 6a och 6b - Räntegarantien skall ej förmögenhetsbeskattas. - Motivering - Räntegarantien är ett avtal mellan en "kund" och en bank enligt vilket banken garanterar att kunden inte skall betala högre ränta än en i avtalet angiven garantiränta under en viss i avtalet angiven löptid, t.ex. fem år. Garantiräntan jämförs - i tremånadersperioder - med en Stibor-baserad rörlig ränta på ett underliggande lånebelopp. För det fall den rörliga låneräntan är högre än garantiräntan under föregående tremånadersperiod får kunden mellanskillnaden av banken. I motsatt fall utgår ingen betalning. För räntegarantien betalar kunden en avgift vid ingåendet av avtalet. Räntegarantien kan komma att ges ut antingen som ett fristående instrument eller knytas till en av kunden upptagen kredit med rörlig ränta och fungerar då som ett skydd mot att räntan på den krediten kommer att överstiga den garanterade räntan. En fristående garanti kan när som helst under löptiden avyttras till banken ("stängning") eller till tredje man. I sistnämnda fall måste dock banken underrättas om överlåtelsen så att den kan göra eventuella utbetalningar till rättmätig innehavare. Om garantien är knuten till en kredit kan stängning ske endast om den anknutna krediten sägs upp. Banken avser att föra kontinuerliga noteringar om köp-, sälj- och avslutskurser, som arkiveras och hålles tillgängliga för allmänheten per telefon. - Sökanden, som avser att teckna en räntegaranti, ställer ett antal frågor. Frågorna 1, 2, 2a, 2b, 3, 4 och 6a avser en fristående garanti. Frågorna 5 och 6b avser en räntegaranti som knyts till en av kunden erhållen kredit. - I RÅ 1997 ref. 63 ansågs avgift för en räntegaranti knuten till ett lån med en fast räntesats ej vara avdragsgill som ränta. Anledning saknas att bedöma avgift för nu förevarande räntegaranti på annat sätt (frågorna 1 och 5). Därav följer att inte heller utfallande belopp bör behandlas som ränta (frågorna 1 och 5). - Räntegarantien ryms - som fristående instrument - inom definitionen av option i 24 § 4 mom. tredje stycket sista meningen SIL. Eftersom underliggande instrument är ett lånebelopp i svenska kronor är den också ett sådant finansiellt instrument som avses i 29 § 1 mom. SIL. Därav följer svaret på frågorna 2, 2a och 2b. - Räntegarantin kan ej anses vara marknadsnoterad, jfr Anne Rutberg m.fl., Beskattning av värdepapper, andra upplagan 1997, s. 35-37 och där angivna rättsfall (fråga 3). - Fråga 4 förfaller. - Räntegarantien kan ej anses vara skattepliktig tillgång enligt 3 eller 5 §§ lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt (frågorna 6a och 6b).

Regeringsrätten

Riksskatteverket överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle ändra förhandsbeskedet såvitt avsåg frågorna 2a och 2b samt att båda frågorna skulle besvaras med nej. Till stöd för sin talan anförde verket bl.a. följande. Här ifrågavarande avtal har en annan konstruktion än vanliga optioner och avser löpande betalningar och inte avstämning vid ett enda tillfälle. Avtalen faller inte språkligt i dagligt tal in under begreppet optioner. Lagstiftaren synes inte heller ha tagit ställning till hur de skall beskattas. De bör därför behandlas enligt de allmänna reglerna för reavinstbeskattning och inte enligt reglerna för beskattning av reavinst på optioner.

A överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle ändra förhandsbeskedet såvitt avsåg frågorna 1 och 5 samt förklara att avgift och utfallande belopp skulle behandlas som ränta. Såvitt avsåg fråga 3 yrkade A att räntegarantin skulle anses som marknadsnoterad. A anförde i huvudsak följande. Här aktuellt finansiellt instrument - räntegaranti - avser att säkerställa viss framtida ränteutveckling. Detta gäller särskilt i det fall räntegarantin är kopplad till visst underliggande kreditavtal och således inte utgör ett fristående finansiellt instrument. I detta fall skulle avgiften kunna ses som en lånekostnad då räntegarantin är direkt knuten till en underliggande kredit som upptagits av den skattskyldige och för vilket han är personligen betalningsansvarig. En utbetalning under garantin skulle därmed kunna ses som en återbetalning av ränta. Vad gäller begreppet "marknadsnoterat" förutsätts att räntegarantin skall vara varaktigt noterad, att noteringarna skall avse omsättning som normalt förekommer minst var tionde dag samt att FöreningsSparbanken tillser att noteringarna bevaras intill utgången av femte året efter noteringsåret.

Riksskatteverket bestred A:s ändringsyrkanden. För det fall Regeringsrätten ansåg att räntegarantin var en marknadsnoterad option yrkade Riksskatteverket att förhandsbeskedet skulle ändras såvitt avsåg fråga 6 och att Regeringsrätten i sådant fall skulle förklara att räntegarantin skulle förmögenhetsbeskattas enligt de regler som gäller för sådana avtal.

Regeringsrätten (1999-04-27, Werner, Rundqvist, Lavin, Hulgaard, Wennerström) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. De i ansökan om förhandsbesked ställda frågorna rör beskattning av avtal om räntegaranti (CAP-kontrakt) som innebär att sökanden mot en premie förvärvar en rätt att i framtiden få ersättning från motparten om en viss bestämd marknadsränta överstiger en viss nivå. Avtal om räntegaranti avses att komma till användning dels som fristående värdepapper, dels som en räntegaranti i form av ett sidoavtal direkt kopplat till en specifik låneförbindelse.

Vad först gäller det fallet att räntegarantin utgörs av ett fristående värdepapper och då till en början frågan om garantin skall bedömas enligt räntereglerna eller ej utgör den premie eller avgift som erläggs för en sådan garanti ingen kostnad för ett lån som tagits upp och för vilken den skattskyldige är personligen betalningsansvarig. Redan detta förhållande medför att premien för garantin inte kan jämställas med en räntekostnad för ett lån och inte heller bör utfallande belopp bedömas som ränta. Regeringsrätten gör vidare när det gäller en räntegaranti i form av ett fristående värdepapper, såvitt avser frågorna 2a och 2b, samma bedömning som skatterättsnämnden. Vad så gäller frågan om de fristående avtalen skall anses som marknadsnoterade finansiella instrument - och därmed bl.a. omfattas av de särskilt gynnsamma kvittningsregler för realisationsförluster som enligt 29 § 2 mom. SIL gäller för vissa marknadsnoterade fordringar - definieras marknadsnoteringsbegreppet i 27 § 2 mom. tredje stycket SIL. Med marknadsnoterade finansiella instrument avses enligt detta lagrum finansiella instrument som är föremål för notering på inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning som är allmänt tillgänglig. Till sistnämnda slag av noteringar hör enligt förarbetena till lagstiftningen (prop. 1989/90:110 s. 429 och 722-723) även noteringar hos privata kreditinstitut under förutsättning att både skattskyldiga och taxeringsmyndigheterna kan få del av noteringarna.

Av de uppgifter som sökanden lämnat framgår att avsikten är att omsättningen av räntegarantiavtalen skall göras tillgänglig genom att banken för kontinuerliga noteringar om köp-, sälj- och avslutskurser som hålls tillgängliga för allmänheten per telefon samt att noteringarna skall bevaras under hela den tidsperiod inom vilken eftertaxering av skattskyldig är möjlig. Under dessa förutsättningar får de fristående räntegarantiavtalen anses uppfylla de krav som enligt 27 § 2 mom. tredje stycket SIL uppställs för att ett finansiellt instrument skall anses som marknadsnoterat. Vid angivna förhållande skall också en räntegaranti som tecknas separat, dvs. fristående från underliggande kredit, enligt 3 § första stycket 7 lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt tas upp som tillgång vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten.

Vad härefter gäller det fall att räntegarantin är knuten till ett under liggande låneavtal avser prövningen i Regeringsrätten endast frågan om denna garanti skall bedömas enligt räntereglerna eller ej.

Begreppet ränta är inte definierat i skattelagstiftningen och är över huvud taget inte rättsligt klart definierat. I skattesammanhang har som ränta i första hand behandlats kostnader för en kredit, oavsett om ersättningen betecknats som ränta eller annat, som beräknats på grundval av kredittid och kreditbelopp. Det innebär att de olika avgifter som banker normalt tar ut i samband med sin kredithandläggning som regel inte jämställs med ränta.

I förevarande fall är fråga om en räntegaranti som avses bli kopplad till ett specifikt lån i samband med att det tas upp och garantin skall inte kunna skiljas från lånet.

Enligt vad som anges i ansökan om förhandsbesked skall banken för sitt åtagande med avseende på räntegarantin erhålla ett belopp - benämnt premie - i anslutning till att räntegarantin tecknas. Premien erläggs i förskott och avser räntegarantins hela löptid. Räntegarantin består av ett antal tremånadersperioder beroende på önskad löptid. En tvåårig räntegaranti med tre månaders "rullningar" består således av åtta perioder. För varje period beräknar banken en förväntad tremånadersränta med hjälp av räntekurvans utseende (forwardräntor). Med denna prognos som grund samt med stöd av optionsmodeller och förväntad volatilitet, beräknas härefter ett pris för varje tremånadersperiod baserat på den garantinivå kunden valt. Summan av dessa priser utgör premien.

Sammantaget medför låneavtalet och CAP-avtalet att låntagaren får betala ett belopp utöver den för lånet eljest gällande rörliga räntan och att i gengäld denna ränta begränsats till en viss högsta nivå. Det blir alltså i realiteten närmast fråga om ett lån med rörlig ränta upp till ett tak eller en kombination av fast och rörlig ränta. Beräkningen av premien grundas på bl.a. lånetiden och lånebeloppet och ersättningen synes ha kunnat tas ut som en högre ränta. Med hänsyn härtill bör låneavtalet och CAP-avtalet vid beskattningen ses som en enhet. Premien bör därför ses som en förskottsränta och de belopp som utbetalas på grund av CAP- avtalet som en nedsättning av låneräntan.

Av det ovan anförda följer sammanfattningsvis att förhandsbeskedet i vad det överklagats endast skall ändras såvitt avser svaren på frågorna 3, 5 och 6a.

Domslut

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked, i vad det överklagats, såvitt avser frågorna 1, 2a och 2b samt förklarar, med ändring av förhandsbeskedet, att den räntegaranti som inte är knuten till en underliggande kredit är att anse som marknadsnoterad (fråga 3) och skall tas upp som tillgång vid förmögenhetsbeskattningen (fråga 6a) samt att premien för den räntegaranti som är knuten till en underliggande kredit är att anse som en förskottsränta och ersättning som erhålls på grund av garantin som en nedsättning av räntan på krediten (fråga 5).

Föredraget 1999-03-24, föredragande Ocklind, målnummer 2710-1998