1

Sammanställning av remissytranden

Aktiebolagets kapital (SOU 1997:22)

1

1. Allmänt

2. Aktiebolags bildande

3. Aktier, aktiebrev m.m. och aktiebok 3.1 Aktier och aktieslag 3.2 Aktiers överlåtbarhet 3.3 Aktiebok och aktiebrev

4. Ökning av aktiekapitalet m.m. 4.1 Allmänt 4.2 Nyemission 4.3 Fondemission 4.4 Upptagande av vissa penninglån

5. Konvertibla skuldebrev och teckningsoptioner

6. Emissionsprospekt

7. Leo-lagen

8. Nedsättning av aktiekapitalet

9. Erbjudandeplikt 10. Övrigt

1

Särkilda remissammansällningar har upprättats över frågor om inlösen av minoritetsaktier och förvärv av egna aktier

2

1. Allmänt

Sveriges Riksbank

Utifrån de synpunkter Riksbanken har att beakta, mot bakgrund av bankens uppgift att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende, har Riksbanken inget att erinra mot kommitténs förslag.

Svea hovrätt

I övrigt (utöver synpunkter beträffande inlösen av minoritetsaktier, se särskild remissammanställning) har hovrätten, bl.a. mot bakgrund av domstolens ringa erfarenhet av nuvarande tillämpning av gällande bestämmelser på aktiebolagsrättens område, inte funnit skäl till några principiella synpunkter på de olika förslagen i betänkandet.

Stockholms tingsrätt

Tingsrätten har i tidigare remissvar uttryckt sin tillfredställelse över moderniseringen av aktiebolagslagen. Denna uppfattning vidhålls. Tingsrätten ser fram mot den dag ändringarna i 1975 års aktiebolagslag kan inordnas i en helt ny lag.

I betänkandet behandlas främst aktiebolagets kapital och därmed ägarnas möjligheter att genomföra förändringar i företagets kapitalstruktur genom bland annat nedsättning av aktiekapital och inlösen av minoritetsaktier. Det ankommer många gånger på tingsrätten att fatta formella beslut i nu aktuella frågor och för övrigt även att pröva klander av skiljedomar i tvångsinlösenförfaranden. Tingsrätten ställer sig positiv till de flesta av kornmittens framförda förslag, som till stor del innebär förenklingar och förtydliganden.

Kammarrätten i Göteborg

Utredningen föreslår delvis genomgripande förändringar i några av de mest centrala delarna av aktiebolagsrätten. Kammarrätten finner från sina utgångspunkter inte anledning till några invändningar i sak men vill peka på följande detaljer i författningsförslagen.

Bokföringsnämnden

BFN har från redovisningssynpunkt i huvudsak inga invändningar mot de överväganden och förslag som framförs i betänkandet. Vissa förslag väcker emellertid frågor om redovisningsmässiga konsekvenser.

Åklagarmyndigheten i Malmö åklagardistrikt

Utredningen berör enbart civilrättsliga regler som såvitt nu kan bedömas inte kommer att medföra någon ökad risk för ytterligare ekobrott. Ur åklagarsynpunkt har jag därför inget att invända mot utredningens förslag.

3

Statsåklagarmyndigheten för speciella mål

Det finns få förslag i betänkandet som direkt berör åklagarnas verksamhet. Förutom den mindre ändringen beträffande det s.k. låneförbudet (se vidare nedan) torde det endast vara förslagen angående ett aktiebolags förvärv och överlåtelse av egna aktier som är av sådan beskaffenhet. Detta får inte tolkas så att kornmittens förslag i övrigt skulle sakna betydelse för åklagarnas verksamhet. Det förhåller sig tvärtom så att möjligheten att beivra ekonomisk brottslighet i hög grad påverkas av hur de aktiebolagsrättsliga reglerna utformas.

Regeringen har den 10 juni 1996 i direktiv (1996:49) till samtliga kommitteer och särskilda utredare ålagt dessa att redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet av de förslag som presenteras. Alla förslag som läggs fram skall således föregås av en analys och innehålla en redovisning av effekterna för brottsbekämpningen och för det brottsförebyggande arbetet. Såvitt jag kan finna innehåller betänkandet över huvud taget inte någon analys av vilka effekter för ekobrottsligheten som förslagen kan leda till. Detta är särskilt anmärkningsvärt eftersom det i många sammanhang har framhållits vikten av att bl.a. den näringsrättsliga lagstiftningen inte ger alltför stort utrymme för ekonomisk brottslighet (se bl.a Riksdagens revisorers rapport 1993/94.6 s 4 och 222 och Ds 1996:1 s. 183).

Vid första påseendet kanske inte förslagen förefaller ha några direkta effekter för brottsbekämpningen , eller det brottsförebyggande arbetet. Vissa av förslagen är dock sådana att de kan leda till dels en ökning av den ekonomiska brottsligheten, dels väsentligt större svårigheter att utreda brotten. Jag återkommer till detta i det följande.

I sammanhanget bör också framhållas att det i många fall kan vara svårt att i förväg avgöra om en bestämmelse kan komma att missbrukas. Kreativiteten på området är nämligen betydande. Det kan t.ex. inte uteslutas att vissa av förslagen kan komma att utnyttjas för att uppnå skattefördelar. Huruvida utrymmet för sådana förfaranden ökar eller minskar med kommitténs förslag kan jag inte bedöma. Erfarenhetsmässigt kan man dock konstatera att förslag som innebär att vissa typer av förbud upphävs eller urholkas ofta kan leda till missbruk.

Riksåklagaren Metodikutvecklingsenheten

Den ekonomiska brottsligheten - ett prioriterat område

Den ekonomiska brottsligheten utgör i dag ett stort samhällsproblem. Sedan ett par år tillbaka är därför kampen mot den ekonomiska brottsligheten ett av regeringen högt prioriterat område. I budgetpropositionen för innevarande år uttalas att kampen mot våldsbrott, narkotikabrott och ekonomisk brottslighet skall prioriteras (prop. 1996/97:1, Utgiftsområde 4, sid. 13).

Lagstiftningens betydelse för den ekonomiska brottsligheten och dess bekämpande

I skrivelse till riksdagen den 20 april 1995 framlade regeringen en strategi för samhällets samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. I strategin uttalas att en central uppgift för statsmakterna är att tillhandahålla en lagstiftning som gör att den aktuella brottsligheten kan bekämpas på ett effektivt och rättssäkert sätt. Detta tar då inte endast sikte på straffbestämmelser utan även på annan lagstiftning. I strategin uttalas vidare att ekobrottsaspekten måste vägas in på ett medvetet och konsekvent sätt vid utarbetandet av ny lagstiftning. Det måste vara ett naturligt inslag i lagstiftningsarbetet att göra en konsekvensanalys när det gäller exempelvis om reglerna är lätta att kringgå i brottsligt syfte eller om överträdelser kan upptäckas och beivras med rimliga insatser (Skr.1994/95:217, sid. 17). Vidare uttalas i regeringens skrivelse till riksdagen den 31 oktober 1996 med en lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten att lagstiftningen rörande ekonomisk brottslighet skall vässas (Skr.1996/97:49, sid. 6). I sammanhanget kan också

4

nämnas att regeringen i direktiv till samtliga kommitteer och särskilda utredare uttalat att de förslag som läggs fram alltid skall föregås av en analys och innehålla en redovisning av hur förslagen, direkt eller indirekt, kan förväntas påverka brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet. Vidare uttalas att särskild uppmärksamhet skall ges till frågan om förslagen till regeländringar uppmuntrar till missbruk och överträdelser (Dir.1996:49, sid. 3).

De framlagda förslagens effekter för den ekonomiska brottsligheten vikten av utredning och analys av förslagens effekter

De flesta av de förslag till lagändringar som läggs fram i betänkandet kommer sannolikt att sakna direkt betydelse både för hur den ekonomiska brottsligheten utvecklas och för möjligheterna att bekämpa denna brottslighet. Vissa av förslagen kan dock befaras innebära att negativa effekter uppkommer i detta avseende. Vidare kan flera av förslagen befaras indirekt påverka den ekonomiska brottsligheten. Utformningen av den näringsrättsliga lagstiftningen och då särskilt reglerna om aktiebolagsformen är av stor betydelse för möjligheterna att begå ekonomisk brottslighet. Det är därför viktigt att en utredning och analys av effekter på ekobrottsligheten görs när förslag till ändrad lagstiftning på området läggs fram. Därvid bör tillses att lagstiftningen försvårar för ekobrottslingarna och underlättar för myndigheterna så att bekämpningen av den ekobrottsligheten effektiviseras. I sammanhanget bör framhållas att vissa av de ekonomiska brottslingarna, vilka ibland biträds av expertis bl.a. på det juridiska området, efter det att ny lagstiftning beslutats gör en egen sådan analys, dock i motsatt syfte. Fantasin och uppfinningsrikedomen när det gäller att finna sätt att utnyttja nya regler vid ekobrottslighet skall inte underskattas. I betänkandet har inte redovisats någon utredning eller analys av förslagens effekter för ekobrottsligheten. Detta är enligt min uppfattning utifrån vad som ovan redovisats en klar brist. Det är inte möjligt att inom ramen för ett remissyttrande kunna överblicka och bedöma de konsekvenser förslagen kan komma att medföra. De synpunkter och kommentarer som lämnas nedan skall därför inte betraktas som heltäckande. Jag anser att en utredning och analys av förslagens effekter för ekobrottsligheten bör utföras innan förslagen leder till lagstiftning.

Rikspolisstyrelsen

Rikspolisstyrelsen har, från polisiära utgångspunkter, inga invändningar mot förslagen i betänkandet. Styrelsen vill dock i sammanhanget framföra följande synpunkter.

Finansinspektionen

Finansinspektionen har ingen erinran mot huvuddragen i förslagen i delbetänkandet.

Riksgäldskontoret

Riksgäldskontoret har inte något att erinra mot de förslag som förs fram av aktiebolagskommittén i delbetänkandet.

Riksskatteverket

Betänkandet utgör ett led i förnyandet av aktiebolagslagen och syftar till att uppnå större flexibilitet i kapitalstrukturen som gynnar ett långsiktigt och effektivt utnyttjande av företagens och näringslivets resurser. Några skatterättsliga frågor behandlas inte i betänkandet. RSV har vid utarbetandet av detta remissvar i första hand beaktat de skatte- och exekutionsrättsliga aspekterna på förslagen i betänkandet men redovisar även vissa synpunkter övrigt.

5

Skattemyndigheten i Stockholms län Juridiska avdelningen

Skattemyndigheten tillstyrker i huvudsak de föreslagna lagändringarna. Myndigheten avstyrker dock förslaget att slopa de geografiska behörighetskraven för bolagsbildare och förslaget att dela upp bestämmelserna om låneförbudet i två separata lagregleringar.

Beskattningsfrågorna ligger utanför kommitténs direktiv. Skattemyndigheten vill ändå i detta sammanhang lämna några allmänna synpunkter på vissa beskattningsfrågor som aktualiseras pga de föreslagna ändringarna i aktiebolagslagen.

Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohuslän

I betänkandet står ägarnas möjligheter att genomföra förändringar i företagens kapitalstruktur i förgrunden. Kommitens förslag till ändringar i aktiebolagslagen har syftat till att uppnå en flexibilitet i kapitalstrukturen som gynnar ett långsiktigt effektivt utnyttjande av företagens och näringslivets resurser.

Aktibolagslagen reglerar främst det civilrättsliga förhållandet mellan bolaget och dess företrädare, ägare samt fordringsägare. Förevarande förslag till ändringar är således en awägning mellan de olika parternas intressen med beaktande av att åstadkomma en ändamålsriktig marknad för kapitalinvesteringar i näringslivet.

Skatterätten bygger i normalfallet på civilrätten, dvs beskattning sker med utgångspunkt från de civilrättsliga reglerna. Civilrätten kan således påverka skatterätten, varför det i vissa kan kan vara motiverat att beakta det fiskala intresset vid utformningen av de civilrättsliga reglerna. I förevarande fall anser skattemyndigheten att det inte finns skäl att vid utformningen av aktiebolagslagen ta hänsyn till eventuella skattemässiga aspekter, utan det får ankomma på skatterätten att anpassa sig till de förändrade civilrättsliga reglerna.

Skattemyndigheten anser för övrigt att de föreslagna ändringarna endast bör medföra marginella förändringar av skatterätten jämfört med nuvarande aktiebolagslag. Ifall det skulle visa sig att det uppkommer skatterättsliga problem, så får justeringar i första hand ske av de skatterättsliga reglerna.

Skattemyndigheten i Värmlands län

Det framgår av kommitténs övervägande att det övergripande syftet med de föreslagna ändringarna i aktiebolagslagen varit att främja en aktiv ägarfunktion och att uppnå flexibilitet i kapitalstrukturen. I betänkandet behandlas bl.a. aktiebolags bildande, ökning och nedsättning av aktiekapitalet, förvärv av egna aktier, erbjudandeplikt och inlösen av minoritetsaktier. Förslagen avser i huvudsak rent associationsrättsliga frågor som SKM saknar anledning att kommentera .

Varken i kommittedirektiven eller i kornmittens arbete synes skattefrågor ha spelat någon egentlig roll. Rent allmänt synes de föreslagna lagändringarna heller inte medföra några nya finansiella konstruktioner eller problem, som kan päverka skattesystemet i någon större utsträckning. Vissa synpunkter kan ändå finnas anledning att föra fram.

Skattemyndigheten i Umeå

Förslagna ändringar synes inte påverka de skatterättsliga reglerna i någon nämnvärd omfattning. Skattemyndigheten har därför inget att erinra mot kommitténs förslag.

6

Statskontoret

Statskontoret har inte några synpunkter att redovisa och avstår därför från att yttra sig.

Allmänna pensionsfonden Fjärde fonstyrelsen

Fondstyrelsen har en i grunden positiv inställning till förslagen med några få undantag som framgår nedan.

Stockholms Universitet Juridiska fakulteten

Betänkandet framstår i huvudsak som väl övervägt och övertygande och är lämpat att ligga till grund för lagstiftning. Vissa frågor förtjänar dock några kommentarer.

Uppsala universitet Juridiska fakulteten

Betänkandet innehåller en genomgång av mycket centrala, och under senare år inte sällan debatterade, bolags- och börsrättsliga frågor. På några områden efterlyser fakultetsnämnden en bättre tidsmässig samordning av översynen av ABL, t.ex. bör reglerna om nedsättning av aktiekapitalet tidsmässigt samordnas med den kommande översynen av vinstutdelningsreglerna. I det stora hela menar dock fakultetsnämnden att kommittén har lagt fram ett väl avvägt förslag. I det följande kommenteras förslagen i den ordning de behandlas i betänkandet.

Handelshögskolan i Stockholm

Handelshögskolan i Stockholm som genom remissl997-03-18 beretts tillfåne att avge yttrande över rubricerande remiss f°ar härmed meddela att högskolan icke avser att besvara densamma.

Konkurrensverket

Konkurrensverket får konstatera att kommittén genomfört ett omfattande och betydelsefullt utredningsarbete. Från de utgångspunkter Konkurrensverket har att beakta - att främja en effektiv konkurrens i privat och offentlig sektor till nytta för konsumenterna - finns all anledning att ha en positiv inställning till kornmittens förslag som ytterst syftar till att bidra till ett effektivare resursutnyttjande i ekonomin.

Konkurrensverket delar kornmittens uppfattning att en ny aktiebolagslag bör utformas så att den främjar en aktiv ägarfunktion i företagen. Det är även ett lovvärt syfte att göra aktiebolagslagen mera lättläst och lättbegriplig genom ett modernare språk, kortare paragrafer och flitigt användande av rubriker.

NUTEK

Sammanfattning NUTEK finner att kommitténs förslag avseende förvärv av egna aktier samt rätt att uppta kapitalandelslån innebär förbättrade möjligheter att finansiera tillväxtinriktade småföretag. Även i övrigt innebär förslaget betydande förbättringar och förenklingar.

7

LO Landsorganisationen i Sverige

Kommitténs förslag syftar till att främja en mer aktiv ägarfunktion i företagen. Genom att lättare möjliggöra förändringar i företagens kapitalstruktur gynnas ett långsiktigt, effektivare utnyttjande av företagens och näringslivets resurser.

LO delar i princip delbetänkandets utgångspunkter, men avstår från att kommentera de enskilda förslagen.

TCO

TCO avstår från att avge yttrande över rubricerade delbetänkande.

Svenska Arbetsgivareföreningen Sveriges Industriförbund

Som en allmän synpunkt vill organisationerna framhålla att kornmittens förslag genomgående är väl motiverade och genomarbetade och att de har goda förutsättningar att främja ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av företagens och näringslivets resurser. Överlag visar kornmitten god förståelse för näringslivets behov och för de problem som svenska företag i en alltmer internationaliserad värld ställs inför. I allt väsentligt ansluter sig därför organisationerna till de &amlagda förslagen.

Svenska Fondhandlarföreningen Svenska Bankföreningen

- Föreningarna har en allmänt sett positiv syn på förslagen i betänkandet. På vissa punkter har dock föreningarna en annan syn än den kornmitten presenterat. Särskilt gäller detta förslaget om att bibehålla LEO-lagens majoritetsregler vid vissa riktade emissioner.

- Föreningarna anser att kornmitten onödigt långt driver sina förenklingssträvanden i det att vissa åtgärder som gällande lag medger utmönstras. Det gäller t ex möjligheten att emittera aktier till underkurs.

- Föreningarna hälsar med tillfredsställelse de förslag som läggs fram rörande möjligheter för aktiebolag att ta upp lån med återbetalning kopplad exempelvis till olika index. Det är enligt föreningarnas uppfattning viktigt att svenska aktiebolag har en frihet i dessa avseenden motsvarande den som förekommer i andra länder.

- Föreningarna anser den föreslagna möjligheten att ge ut fristående optionsrätter vara ett värdefullt tillskott till den svenska aktiebolagsrätten.

- Föreningarna avstyrker förslaget att behålla LEO-lagens majoritetskrav - dvs nio tiondelar av såväl avgivna röster som på stämman företrädda aktier - vid vissa riktade emissioner. Detta innebär att föreningarna ansluter sig till den kritik som framförts i ett särskilt yttrande till betänkandet. Genom ett så högt krav kan väsentliga strukturella förändringar i det svenska näringslivet hindras eller försvåras. Detta bör inte accepteras i synnerhet som de majoritetskrav som råder för riktade emissioner i allmänhet måste anses ge ett fullgott skydd mot otillbörliga förfaranden. Samma majoritetskrav bör gälla för alla riktade emissioner.

- Föreningarna anser förslagen rörande förenklingar i möjligheten att sätta ned aktiekapitalet väsentliga och väl ägnade att få till stånd ett förbättrat utnyttjande av det tillgängliga kapitalet.

8

- Föreningarna tillstyrker på samma grund att en rätt för aktiebolag att förvärva egna aktier införs i svensk rätt på samma sätt som gäller i andra länder. För att kapitalutnyttjandet skall vara så effektivt som möjligt är det viktigt att sådana aktier, på sätt föreslås, kan ges ut på nytt. På samma sätt som enligt förslaget skall gälla för aktier, bör enligt föreningarnas uppfattning egna konvertibler och teckningsoptioner som ett bolag förvärvat kunna ges ut på nytt.

- Föreningarna anser att förslagen i betänkandet är så viktiga att ikraftträdandet av dessa inte onödigt bör fördröjas. Av förenklingsskäl bör detta ske samtidigt med att de redan tidigare behandlade förslagen rörande aktiebolags organisation träder i kraft.

- Föreningarna understryker avslutningsvis vikten av att kornmitten i det fortsatta arbetet tar upp frågan om prospektansvaret i de avseenden som diskuteras i betänkandet.

Föreningarna anser att kornmitten med detta betänkande i många viktiga avseenden har presenterat förslag till en angelägen reformering av aktiebolagsrätten. Förslagen ligger så gott som genomgående i linje med föreningarnas uppfattningar. Det innebär att i de avseenden föreningarna i det följande inte lämnar några synpunkter ställer sig föreningarna bakom de i betänkandet framlagda förslagen.

I betänkandet tas således upp ett stort antal mycket viktiga förhållanden. Förslagen angår i hög grad hur aktiebolag skall få en effektiv tillgång till kapital för sin utveckling samt i vissa avseenden också hur kapitalet skall kunna utnyttjas effektivt i ett aktiebolag. Detta är givetvis mycket centrala förhållanden i bolagsrätten. Kommitténs förslag kan i många avseenden medverka till ett effektivare kapitalutnyttjande än för närvarande inom aktiebolagssfåren. Det är därför viktigt att de huvudsakliga delarna av förslagen genomförs.

Kommittén lägger, i likhet med i sina tidigare betänkanden, fram lagförslag som språkligt och stilmässigt avviker från gällande rätt. Uppdelningen av bestämmelserna mellan olika paragrafer föreslås också bli en annan än enligt gällande lag samtidigt som detaljeringsgraden ökar. Mot en sådan modernisering vill föreningarna inte invända i vidare mån än att det förefaller mindre lämpligt att stegvis introducera nu och i kommitténs föregående betänkande föreslagna bestämmelser inom ramen för en alltjämt gällande 1975 års aktiebolagslag. Föreningarna återkommer till frågan om ikraftträdandet. Som ett led i moderniseringen har kommittén jämsides en ambition att av förenklingskäl avskaffa möjligheterna att vidta vissa åtgärder från bolagens sida. Således föreslås t ex att möjligheterna till successivbildning av bolag, till successiv teckning vid emission och till underkursemission bli utmönstrade. Föreningarna anser att kornmitten därigenom driver sina förenklingsambitioner för långt.

Visserligen har dessa möjligheter inte fått något större praktiskt utnyttjande. Man kan dock inte bortse från att ett behov av sådana åtgärder kan uppkomma. Särskilt torde emission till underkurs i vissa situationer kunna vara till gagn för ett bolag och underlätta dess finansiering med positiva effekter på dess utvecklingsmöjligheter som följd.

Finansbolagens förening

Föreningen välkomnar de förslag som innebär att svensk aktiebolagsrätt bringas i större överensstämmelse med rätten i de länder som i första hand utgör konkurrenter till svenskt näringsliv. Föreningen syftar därvid särskilt på möjligheterna att ge ut vinstandelslån och att förvärva egna aktier. Dessa förslag gagnar Sverige. Vidare delar föreningen merparten av de bedömningar kornmitten gjort.

Föreningen välkomnar också anslaget att främja en aktiv ägarfunktion. Det kräver i sig en tydlig separation mellan bolagsstämmans och styrelsens uppgifter och befogenheter.

9

Stockholms Handelskammare

Aktiebolagskommittén har gjort ett mycket omfattande arbete med förtjänstfulla analyser och väl genomarbetade förslag. Handelskammaren ansluter sig i allt väsentligt sig till slutsatserna och förslagen i betänkandet och kan därför begränsa yttrandet till några fa frågor.

Sveriges Köpmannaförbund

Den nuvarande aktiebolagslagen har nu gällt i två decennier. Därför finns anledning att modernisera lagen rent redaktionellt och språkligt så att den blir lättläst och lättbegripligt. Förbundet anser att förslaget i denna del är bra och kan tillstyrkas.

Grossistförbundet Svensk Handel

Förbundet tillstyrker att s.k. successivbildning av aktiebolag utmönstras ur ABL eftersom det är ett tillvägagångssätt som inte tillämpas i praktiken och att simultanbildning istället blir det sätt på vilket aktiebolag bildas. Förbundet tillstyrker vidare kommitténs förslag till utformning av reglerna om simultanbildning av aktiebolag. Det framstår t ex som praktiskt och rimligt att kunnajustera i stiftelseurkunden respektive öppningsbalansräkningen intill undertecknaridet av stiftelseurkunden. Det torde inte vara ovanligt att nya synpunkter eller oväntade problem dyker upp under bolagsbildandets gång vilka bör kunna korrigeras på ett enkelt men ändå balanserat och ansvarsfullt sätt.

Det finns naturligtvis många praktiska fördelar med att låta ett aktiebolag få rättskapacitet redan vid stiftelseurkundens undertecknande, allt under förutsättning att Patent- och registreringsverket senare registrerar bolaget. Med det föreslagna förenklade och avsevärt snabbare förfarandet vid bolagsbildandet är det rimligt att aktiebolag får ikläda sig rättigheter och skyldigheter på ett så tidigt stadium som möjligt. Många gånger kan det vara viktigt att "komma igång" med verksamheten i bolaget så snart som möjligt.

Förbundet delar däremot inte kommitténs förslag att ur ABL utmönstra regler som avser behörighetskrav för stiftare och istället låta allmänna regler om begränsning av rätthandlingsförmågan gälla. Angivande av denna typ av behörighetskrav återfinns på många olika områden t ex i fråga om domare och advokater. Även om det går att utläsa ur annan lagstiftning vilka behörighetskrav som skall gälla för stiftare av aktiebolag har en regel härom i ABL ett pedagogiskt värde som inte bör underskattas.

Enligt nuvarande lydelse av ABL behöver inte stiftare teckna sig för aktier. Enligt förslaget finns inte längre något "praktiskt behov" av en sådan regel (s 204 n) och därför föreslås att endast de som tecknar sig för aktier i det nya bolaget bildar detsamma. Även om förbundet inte utan vidare kan acceptera utredningens argument för förslaget i denna del framstår det som rimligt att den som deltar i bildandet av ett aktiebolag "tror på" affärsiden och därmed också är beredd att satsa ekonomiskt på densamma.

Från lagteknisk synpunkt är det enligt förbundet mening lämpligt att den föreslagna 7 § i 2 kap ABL - av pedagogiska skäl - flyttas till förslagsvis 2 eller 3 § samma kapitel då innehållet i stiftelseurkunden i övrigt behandlas redan här.

10

Byggentreprenörerna

Gemensamt yttrande över kommitténs förslag har lämnats av Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund. Byggentreprenörerna delar dessa organisationers positiva uppfattning om kornmittens förslag och ansluter sig till de synpunkter som framförs i det gemensamma yttrandet.

Sveriges ackordscentral

Sveriges Ackordscentral avstår härmed från erbjudandet att avge remissyttrande över rubricerade betänkande.

Företagarnas Riksorganisation

Sammantaget anser FR att de av kornmitten framlagda förslagen är väl avvägda. Generellt kan dock sägas om den föreslagna lagtexten att det inte i lagen föreslås bli den klara skillnad mellan privata och publika bolag som är önskvärd. Departementet bör därför ha detta i åtanke under det fortsatta lagstiftningsarbetet och således söka åstadkomma största möjliga förenkling för de privata bolagen och deras ägare, utan att för den skull föreslå materiella försämringar.

Försäkrings Förbundet

Förslaget är en del av den stora reformering av aktiebolagslagen som kommittén arbetar med. Tonvikten ligger i detta delbetänkande på att underlätta en flexibel kapitalstruktur genom ändring av reglerna för ökning och nedsättning av aktiekapitalet, för förvärv av egna aktier och för inlösen av minoritetsaktier. Förbundet är positivt till de framlagda förslagen som är till fördel för försäkringsbolagen både i det egna företaget (för försäkringsaktiebolagen) och som placerare i aktier i andra företag.

Stockholms Fondbörs AB

Fondbörsen stöder den utgångspunkt som kommittén angivit för sitt arbete, nämligen att utforma reglerna i aktiebolagslagen (ABL) så att en aktiv ägarfunktion så långt möjligt främjas. Kommitténs förslag, som ligger väl i linje med denna grundläggande utgångspunkt, synes välgrundade och är därför ägnade att läggas till grund för det fortsatta lagstiftningsarbetet. I fråga om förslaget att till ABL överföra LEO-lagens särskilda majoritetskrav vill emellertid Fondbörsen ansluta sig till den kritik som i ett särskilt yttrande uttalats av Lars Bredin m.fl.

Värdepapperscentralen VPC

VPC anser att delbetänkandet i huvudsak innehåller väl avvägda förslag. På ett antal punkter har dock VPC funnit skäl att kommentera förslagen på sätt som framgår nedan.

Allmänt anser VPC att kormmitten har lyckats i sin ambition att göra förevarande bestämmelser mer lättlästa och lättbegripliga genom ett modernare språkbruk, kortare paragrafer och en mer ändamålsenlig kapitalindelning. Det är också, med hänsyn till omfattningen av ändringarna i lagen, naturligt att kommittén strävar efter en total omskrivning av lagtexten och en helt ny aktiebolagslag.

Vissa delar av förslagen kommer, om de genomförs, att för VPCs del innebära att tekniska omarbetningar och justeringar får göras i VPCs datasystem. Det måste t. ex. bli, möjligt att på

11

aktiekonton göra markeringar om samtyckes- och förköpsförbehåll. Dessutom byter delrätter namn till fondaktierätter vilket kräver vissa justeringar. VPC måste också kunna registrera rätter enligt föreslagna 17 kapitlet avseende kommande lösenbelopp (lösenrätter, lösenbevis). Vidare måste nyemissionssystemet utvecklas för att kunna ge möjlighet till successiv registrering av innehav på aktiekonto. Vissa andra justeringar kan också komma att bli nödvändiga. Såvitt VPC nu kan konstatera kommer det tekniska utvecklingsarbetet sammantaget att bli relativt omfattande. Det är därför nödvändigt att VPC erhåller skälig tid för utvecklingsarbetet innan eventuell lagstiftning träder ikraft.

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR

Den föreslagna strukturen och de redaktionella förändringarna i förslaget bidrar till att lagen blir mer lättläst och överskådlig än den nuvarande aktiebolagslagen. FAR tillstyrker att lagen moderniseras på det sätt som föreslagits, men förordar att hela lagen erhåller samma redaktionella utformning vid ett och samma tillfälle.

Kommittedirektiven innebär att lagen skall anpassas till utvecklingen inom EU, bl.a. genom att så långt möjligt undanröja hinder mot företagsförvärv (s. 447), samt att kommittén skall överväga om minoritetsskyddet i vissa situationer behöver stärkas (s. 450). Kommittén menar i sin sammanfattning att en ny aktiebolagslag bör främja en aktiv ägarfunktion genom att underlätta ägarförändringar och ett effektivt utnyttjande av företagens och näringslivets resurser.

Denna målsättning, mot vilken inga invändningar kan riktas, måste emellertid balanseras mot ett tillräckligt starkt skydd för minoriteten.

Svenska Revisorsamfundet SRS

En utgångspunkt för utredningens förslag har varit att skapa en stark ägarfunktion i aktiebolagen. Samfundet delar denna utgångspunkt. Av väsentlig betydelse är därvid att tillskapa regler som skyddar aktieägarminoriteter. Inte heller får intresset av att ge aktieägarna en vid beslutanderätt i frågor som rör bolagets kapital minska borgenärernas skydd för det egna kapitalet. I huvudsak anser samfundet förslaget väl balanserat från dessa utgångspunkter. Som dock utvecklas i det följande är skyddet för minoritetens resp. borgenärernas intressen i enskilda delar inte tillräckligt.

Den föreslagna strukturen i lagstiftningen, uppdelningen av kapitel och paragrafer samt införande av mellanrubriker tillstyrks.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

SRF tillstyrker förslagen i delbetänkandet i stort, utom beträffande förslag till krav på reviderad öppningsbalansräkning vid bolagsbildning. SRFs ställningstagande är sammanfattningsvis följande.

· Koncentration av reglerna för bolagsbildning till ett alternativ, simultanbildning, tillstyrks. · Krav på reviderad öppningsbalansräkning vid bolagsbildning avstyrks. · Samordning av regler för nedsättning av aktiekapitalet för att täcka förlust, oavsett om förlusten inträffat under innevarande eller tidigare räkenskapsår, tillstyrks. · Slopande av karenstid för utdelning efter nedsättning av aktiekapitalet tillstyrks. · Vidgade möjligheter till nedsättning av aktiekapitalet, för återbetalning till aktieägarna, tillstyrks. · Vidgade möjligheter till nedsättning av aktiekapitalet utan rättens tillstånd tillstyrks. · Vidgade möjligheter att erbjuda personallån, för köp av aktier i det egna bolaget, yrkas.

12

Sveriges Advokatsamfund

Advokatsamfundet instämmer huvudsakligen i kommitténs förslag och bedömningar. vissa nedan angivna fall har kommittén lämnat frågeställningar outvecklade. Det gäller främst avsnitten om upptagande av vissa penninglån, nedsättning av aktiekapitalet och inlösen av minoritetsaktier, där advokatsamfundet inte anser kornmittens redovisade argument och analys tillräckliga för ett grundat ställningstagande. I det stora hela framstår emellertid argumenten för kommitténs förslag som pedagogiskt och tydligt redovisade.

Med den nya, och delvis omstrukturerade, textmassa som kommitténs förslag skulle leda till, är det advokatsamfundets uppfattning att det kunde vara lämpligt att samla samtliga definitioner på en särskild plats i lagens inledning. Detta skulle underlätta överskådligheten, och det skulle gå snabbare att konstatera om det förelåg en särskild legal definition av ett uttryck eller inte. Sådan uppsamling av definitioner föreligger t ex i lagen om handel med finansiella instrument, lagen om börs- och clearingverksamhet och insiderlagen.

Konkursförvaltarkollegiernas förening

Föreningen motsätter sig förslagen att tillåta kapitalandelslån, att möjliggöra nedsättning av aktiekapital, att täcka förlust under löpande bokföringsår samt att tillåta förvärv av egna aktier.

Föreningen har med tillfredsställelse noterat att enligt betänkandet samtyckesförbehåll inte gäller vid överlåtelse av utmätt aktie eller av aktie som ingår i konkursbo.

Aktiefrämjandet

Den omfattande omarbetning som nu genomförs av den svenska aktiebolagslagen och som sker mot bakgrund av den internationella utvecklingen är nödvändig för att upprätthålla en väl fungerande försörjning av riskkapital. När detta arbete i sin helhalt är slutfört kommer Sverige förhoppningsvis att på detta område ha fått ett legalt ramverk som skapar goda förutsättningar för svenskt företagande.

Aktiefrämjandet vill dock framhålla att skaparidet av en modern aktiebolagslag bara är en del av det institutionella ramverket för aktiemarknaden. Väl så viktigt är att den svenska aktiebeskattningen anpassas till omvärlden och att skatteneutralitet mellan olika spar- och finanseringsformer erhållas. Idag är den effektiva skattesatsen för sparande i aktier högre än den för sparande i obligationer. Detta medför en allokering av sparkapital som är till nackdel för svenskt näringsliv och som ett aldrig så väl fungerande legalt ramverk kan kompensera. Aktiefrämjandet är väl medvetet om att skattefrågor inte ingått i kommitténs direktiv. Frånvaron av motsvarande reformarbete på skatteområdet gör dock att arbetet i aktiebolagskommittén i ett större aktiemarknadsperspektiv blir ofullständigt.

I det följande kommenterar Aktiefrämjandet de två förslagen rörande förvärv och överlåtelse av egna aktier samt inlösen av minoritetsaktier. I övrigt delar Främjandet i princip kommitténs betänkande.

Landstingsförbundet

Med hänsyn till att frågan har en mindre betydelse för landstingssektorn avstår Landstingsförbundet från att lämna synpunkter.

13

2. Aktiebolags bildande

Stockholms tingsrätt

Även om tingsrätten inte direkt har något att skaffa med bildningen av aktiebolag kan tingsrätten inte annat än tillstyrka att lagstiftningen anpassas till den verklighet som råder.

Bokföringsnämnden

Kommittén föreslår att bestämmelserna om aktiebolagsbildning ändras. Nuvarande huvudregel om successivbildning upphävs och simultanbildning - i en ny utformning - blir det enda tillåtna sättet att bilda ett aktiebolag. Enligt förslaget (2 kap. 1 §) skall stiftarna bl.a. upprätta en stiftelseurkund samt upprätta och låta en kvalificerad revisor granska en öppningsbalans för bolaget. I författningskommentaren erinras om att det följer redan av gällande rätt (11 § tredje stycket bokföringslagen /1976:125/) att aktiebolag skall upprätta en balansräkning när bokföringsskyldighet inträder. Enligt kommentaren anges att den konstituerande stämman torde vara den avgörande tidpunkten för bokföringsskyldighetens inträdande. Det stämmer inte med den tolkning av bokföringslagen som BFN gjorde år 1986 (cirkulärsvar C 23/3 Fråga angående tidpunkt för bokföringsskyldighetens inträdande vid nybildning av aktiebolag, i vilket nämnden ansåg att registreringsdagen var avgörande). Frågan bör klargöras och den föreslagna bestämmelsen samordnas med bokföringslagens bestämmelser.

Statsåklagarmyndigheten för speciella mål

Enligt min mening är det en svaghet i betänkandet att man koncentrerat sig mera på de tekniska aspekterna vid bolags bildande än på de faktiska frågorna. Frågor som rör hur man skall säkerställa att aktiekapitalet kommer bolaget till godo tillhör de senare. I olika sammanhang (se bl.a. Åklagarväsendet rapport 1996:1 s. 58f) har framhållits de svagheter i systemet som är förknippade med att det inte finns någon som helst garanti för att det aktiekapital som tillförts ett nybildat bolag inte omedelbart tas ut och används för andra ändamål än som avsetts. Det finns t.ex. inom ekobrottsbekämpningen åtskilliga exempel på hur samma apportegendom utnyttjats för flera bolagsbildningar vid samma tidpunkt.

Utredningen föreslår att man skall ersätta de s.k. bank- och revisorsintygen vid bolags bildande med en öppningsbalansräkning som skall granskas av auktoriserad eller godkänd revisor. Förslaget innebär enligt min mening en försvagning när det gäller möjligheterna att upptäcka och beivra oegentligheter. Det kan visserligen förefalla som om förslaget ger bättre information i ekonomiskt hänseende, men erfarenheterna visar att den som vill bilda bolag för att utnyttja detta i brottsligt syfte kan ha lättare att dölja och undgå ansvar för felaktigheter om dessa återfinns i en balansräkning än i enskilda handlingar av typen revisors- och bankintyg. Öppningsbalansräkningen kommer, i motsats till revisorsintyg och bankintyg, att framställas av de som vill bilda bolaget. Intygen däremot emanerar i sin helhet från utomstående personer. Det är alltid en styrka om en utomstående självständigt granskar och bedömer något och skriftligen redovisar resultatet av detta, jämfört med en genomgång och kontroll av en färdigställd handling. Jag förordar därför att man genomför förslaget med öppningsbalansräkning men att kraven på bank- och revisorsintyg samtidigt behålls.

Även värderingen av apportegendom har visat sig vara behäftad med svagheter (a. rapport s. 59). En ordning med öppningsbalansräkning kommer inte att förbättra något i det här avseendet. Snarast innebär det, som jag nyss påpekat, en försämring.

Det är vidare enligt min mening tveksamt om kravet på att en stiftare skall ha hemvist inom EESområdet helt skulle ha förlorat sin praktiska betydelse, vilket påstås i betänkandet. Hemvistkravet

14

har självklart betydelse för möjligheten att kontrollera existensen av - och vid behov kontakta - personen i fråga. Det torde här röra sig om samma problematik som med registrering av styrelseledamöter (8 kap 4 § ABL). Ett utbrett missbruk, som består i att fiktiva utländska personer registreras som företrädare för aktiebolag, förekommer. Det är uppenbart att kontrollmöjligheterna minskar om stiftaren kan komma från vilket land som helst i världen. Eftersom stiftarna kan ådra sig personligt ansvar för rättshandlingar som företagits på bolagets vägnar före registreringen är det enligt min mening inte korrekt att hävda att bestämmelsen saknar praktisk betydelse.

Av författningskommentaren framgår att den nuvarande regeln i 2 kap. 3 § femte stycket ABL, som innebär att bestämmelser som inte uppfyller formkraven är utan verkan mot bolaget, föreslås upphävd. Utredningens mening synes vara att regeln inte längre behövs. Jag delar inte den uppfattningen. Visserligen kan bestämmelsen från strikt bolagsrättslig synpunkt te sig överflödig med det förenklade sättet att bilda aktiebolag. Från andra utgångspunkter, exempelvis som bevisfaktum vid en straffrättslig bedömning av stiftarnas handlande kan en bestämmelse av detta slag emellertid ha ett stort värde.

Riksåklagaren Metodikutvecklingsenheten

Statsåklagarmyndigheten för speciella mål har i sitt yttrande uttalat farhågor om att förslagen om ett slopande av dels de s.k. bank- och revisorsintygen som i dag krävs vid bolags bildande dels kravet på att en stiftare skall ha sitt hemvist inom EES-området samt ändringen i låneförbudsbestämmelsen kan komma att få negativa effekter ur ekobrottsbekämpningssynpunkt. Jag hänvisar till vad statsåklagarmyndigheten sålunda har anfört.

Riksskatteverket

Kommittén föreslår vidare att stiftarna i samband med bildandet av ett aktiebolag ska upprätta och låta en kvalificerad revisor granska en öppningsbalansräkning för bolaget. Att intyg om tillfört aktiekapital ersätts av en av revisor granskad öppningsbalansräkning synes vara ändamålsenligt. I samband med föreslagen ändring torde emellertid oklarhet uppkomma vad gäller frågan om tidpunkten för bokföringsskyldighetens inträde vid nybildning av aktiebolag. Kommittén har inte berört denna fråga i sitt betänkade. Frågan om när bokföringsskyldighet inträder står inte klart uttryckt i lag. I förarbetena (prop. 1975:104, s. 218) till nuvarande bokföringslag (BFL) framgår att för en juridisk person inträder bokföringsskyldigheten i och med att bolaget blir en juridisk person, dvs. vid registreringen. Detta framgår även av Bokföringsnämndens cirkulär C 23/3. Av 11 § 3:e st. BFL framgår att när bokföringsskyldigheten inträder skall en öppningsbalansräkning upprättas. En följd av att bokföringsskyldigheten inträder först i samband med att bolaget registreras är att det första räkenskapsåret i ett aktiebolag kan komma att omfatta affärshändelser under en period på 24 månader. Detta blir fallet om verksamheten startar sex månader före registreringen och det första räkenskapsåret förlängs till 18 månader. Vidare är det i nuläget inte alldeles klart vad som gäller i fråga om dokumentation av transaktioner som sker i bolag innan bokföringsskyldigheten inträtt, dvs. för tiden mellan bolagets bildande och registreringen. Föreslagen ändring vad avser upprättandet av öppningsbalansräkning aktualiserar på nytt frågan om bokföringsskyldighetens inträde. RSV anser att kommitténs förslag ger anledning att ompröva frågan om tidpunkten för bokföringsskyldighetens inträde för nybildande bolag. Även ansvarsfrågan blir oklar i och med att kravet på öppningsbalansräkning nu skrivs in även i aktiebolagslagen. Enligt förslaget åligger det stiftarna att upprätta öppningsbalansräkning medan BFL och även förslaget till ny bokföringslag riktar kravet mot bolaget.

En skattemässig fråga som berör bolagsbildningen är huruvida beskattningsregeln om förbjudna lån (21 § anv.p. 15 KL) kan tillämpas på ett ”lån” som lämnas före det att bolaget registreras, dvs.

15

innan aktiebolaget får rättskapacitet. Denna fråga påverkas inte direkt av kommitténs föreslagna förändringar, men är ändå beaktningsvärd i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

I gällande rätt uppställs vissa behörighetskrav på den som skall bilda ett aktiebolag. Behörighetskraven innebär bl.a. att bolagsbilderna skall ha sin hemvist inom EES-området. Kommittén föreslår att detta krav slopas. Förslaget innebär t.ex.'att juridiska personer som bildats och har sin hemvist i länder med en från svensk utgångspunkt helt avvikande rättsordning kan bilda svenska aktiebolag. Vidare föreslår kommittén att de som bildar ett aktiebolag i fortsättningen även skall teckna sig för aktier i det nya bolaget. Ett aktiebolags ägarförhållanden har betydelse såväl vid taxeringen som vid debitering och indrivning av skatt. Enligt RSV:s bedömning leder förslaget till att skattemyndigheternas nuvarande svårigheter att i vissa fall utreda vilka fysiska eller juridiska personer som står bakom s.k. fåmansbolag kan komma att öka väsentligt delen. RSV avstyrker därför förslaget i den delen.

Skattemyndigheten i Stockholms län Juridiska avdelningen

I gällande rätt uppställs vissa behörighetskrav på den som skall bilda ett aktiebolag. Behörighetskraven innebär bl.a. att bolagsbilderna skall ha sin hemvist inom EES-området. Kornmitten föreslår att detta krav slopas. Förslaget innebär t.ex. att juridiska personer som bildats och har sin hemvist i länder med en från svensk utgångspunkt helt avvikande rättsordning kan bilda svenska aktiebolag. Vidare föreslår kornmitten att de som bildar ett aktiebolag i fortsättningen även skall teckna sig för aktier i det nya bolaget.

Ett aktiebolags ägarförhållanden har avgörande betydelse såväl vid taxeringen som vid debitering och indrivning av skatt. Enligt SKMs bedömning leder förslaget till att skattemyndigheternas nuvarande svårigheter att i vissa fall utreda vilka fysiska eller juridiska personer som står bakom s.k. fåmansbolag kan komma att öka väsentligt. Skattemyndigheten avstyrker därför förslaget.

Skattemyndigheten i Malmö

Enligt kommitténs förslag avskaffas sucessivbildning av aktiebolag. Vid den kvarvarande metoden för bolagsbildning, simultanbildning, genomförs de olika momenten i ett sammanhang. Förfarandet är därför snabbare. Ur skattemyndighetens synpunkt är detta en fördel, eftersom bolag under bildande ofta startar sin näringsverksamhet direkt. Det utdragna förfarandet vid en sucessivbildning innebär en rättsosäkerhet, vad gäller avtal och andra åtgärder som vidtagits före bolagets registrering hos PRV.

Skattemyndigheten i Värmlands län

Aktiebolagskommittén föreslår att reglerna om successivbildning upphävs. Att dessa regler upphävs torde i sig inte ha någon skattemässig betydelse.

Kommittén föreslår vidare att stiftarna i samband med bildandet av ett aktiebolag ska upprätta och låta en kvalificerad revisor granska en öppningsbalansräkning för bolaget. Att intyg om tillfört aktiekapital ersätts av en av revisor granskad öppningsbalansräkning synes vara ändamålsenligt. I samband med föreslagen ändring torde emellertid oklarhet uppkomma vad gäller frågan om tidpunkten för bokföringsskyldighetens inträde vid nybildning av aktiebolag. Kornmitten har inte berört denna fråga i sitt betänkande.

Frågan om när bokföringsskyldighet inträder står inte klart uttryckt i lag. I förarbetena (prop. 1975:104, s. 218) till nuvarande bokföringslag (BFL) framgår att för en juridisk person inträder

16

bokföringsskyldigheten i och med att bolaget blir en juridisk person, dvs. vid registreringen. Detta framgår även av Bokföringsnämndens cirkulär C 23/3. Av 11 § 3:e st. BFL framgår att när bokföringsskyldigheten inträder skall en öppningsbalansräkning upprättas.

En följd av att bokföringsskyldigheten inträder först i samband med att bolaget registreras är att det första räkenskapsåret i ett aktiebolag kan komma att omfatta affärshändelser under en period på 24 månader.Detta blir fallet om verksamheten startar sex månader före registreringen och det första räkenskapsåret förlängs till 18 månader.

Vidare är det i nuläget inte alldeles klart vad som gäller i fräga om dokumentation av transaktioner som sker i bolag innan bokföringsskyldigheten inträtt, dvs. för tiden mellan bolagets bildande och registreringen.

Föreslagen förändring vad avser upprättandet av öppningsbalansräkning aktualiserar på nytt frågan om bokföringsskyldighetens inträde. SKM anser att kornmittens förslag ger anledning att ompröva frägan om tidpunkten för bokföringsskyldighetens inträde för nybildande bolag.

Även ansvarsfrågan blir oklar i och med att kravet på öppningsbalansräkning nu skrivs in (även) i aktiebolagslagen. Enligt förslaget åligger det stiftarna att upprätta öppningsbalansräkning medan BFL (även förslaget till ny bokföringslag) riktar kravet mot bolaget.

En skattemässig fråga som berör bolagsbildningen är huruvida beskattningsregeln om förbjudna lån (32 § anv.p. 15 kommunalskattelagen) kan tillämpas på ett "lån" som lämnas före det att bolaget registreras, dvs. innan aktiebolaget får rättskapacitet. Denna fråga påverkas inte direkt av kornmittens föreslagna förändringar, men kan ändå vara värd att nämna.

Antag t.ex. att ett bolag direkt efter bildandet påbörjar sin verksamhet och träffar avtal som enligt särskilda regler i aktiebolagslagen blir bindande för bolaget i och med att bolaget senare registreras. Som en följd av träffade avtal uppbär bolaget medel som stiftarna använder för privata ändamål, fram till det att bolaget registreras. Kan stiftarna då anses ha tillgodogjort sig bolagets medel på sådant sätt att det står i strid med bestämmelserna om förbud mot penninglån till bolagets ägare?

Uppsala universitet Juridiska fakulteten

Kommitténs förslag i denna del präglas av det praktiska rättslivets behov. Fakultetsnämnden har inget att invända emot förslaget att aktiebolag i framtiden enbart - genom ett något förenklat förfarande - skall kunna bildas genom simultanbildning. Vad gäller den föreslagna revisorsgranskningen av öppningsbalansen har kravet på nytta utmönstrats som rakvisit i lagtexten. Kravet på verkligt värde kvarstår. Kornmitten menar att det är osannolikt att en revisorn tillmäter egendomen något värde för bolaget med mindre egendomen kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet. Fakultetsnämnden delar denna bedömning. Vid en bedömning av det verkliga värdet för bolaget måste man beakta egendomens nytta för bolaget.

NUTEK

Förslaget om ett förenklat förfarande vid bildande av aktiebolag är bra. Revisorn kan, för att fullgöra sin kontrollfunktion, antas begära ett skriftligt saldobesked från banken. Enligt NUTEKs uppfattning blir det därför ingen extra belastning att av kontrollskäl bibehålla kravet på bankintyg vid kontantemission.

17

Patent- och registreringsverket

PRV tillstyrker förslaget att modifiera reglerna om simultanbildning och att utmönstra reglerna om successivbildning av aktiebolag.

PRV tillstyrker även inf'örandet av att en öppningsbalansräkning skall upprättas och kommenteras vid bildandet, men föreslår att reglerna om att skicka in bankintyget till PRV vid bolagsbildande där kapitaltillskottet sker kontant, skall finnas kvar.

Såsom utredningen funnit bildas så gott som alla aktiebolag genom simultanbildning. PRV instämmer därför i utredningens förslag att reglerna om simultanbildning modifieras samt att det sker en urmönstring av reglerna om successivbildning av aktiebolag.

Verket tillstyrker införandet av att en öppningsbalansräkning skall upprättas och kommenteras vid bildandet, men ifrågasätter dock förslaget om att öppningsbalansräkningen helt och hållet skall ersätta bankintyget vid registrering. Vid bildande av aktiebolag ä.r ingivande av bankintyg en självklarhet nä.r kapitaltillskottet sker kontant. Bankintygsinstitutet är väl etablerat, inte bara hos PRV, utan hos bolagen och de större ombuden vid bolagsbildning. Bankintygen utgör en säkerhet för att aktiekapitalet verkligen inbetalts och är ett hinder mot oseriösa förfaranden. Såväl näringslivet som PRV har genom erfarenhet byggt upp rutiner för hantering och granskning av bankintyg. Det kan dessutom vara av vikt att ett bankintyg finns tillgängligt i bolagets arkiverade handlingar för att undanröja tvivel huruvida bolaget verkligen tillförts aktiekapitalet. PRV föreslår därf'ör att revisorn vid bildande av aktiebolag för upprättandet av öppningsbalansräkningen åläggs att granska bankintyget, men att bolaget skall bifoga bankintyget till registreringsanmälan för att registrering skall kunna ske.

Enligt förslaget skall de allmänna behörighetskraven i nuvarande 2 kap. 1 § aktiebolagslagen utmönstras. PRV tillstyrker att hemvistreglerna i nämnda paragraf utmönstras, men anser att övrig reglering bör finnas kvar. Risken med en urmönstring av de regler som framgent skall gälla är, att vissa stiftare är omedvetna om att de inte får bilda bolag och att detta inte upptäcks förrän de anmält bolaget för registrering. PRV anser därf'ör att det av pedagogiska skäl även i fortsättningen skall framgå av aktiebolagslagen, att den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken eller som är underkastad näringsförbud inte kan vara stiftare av ett aktiebolag.

I utredningens förslag till vad bolagsordningen skall innehålla stadgas precis som idag i 2 kap. 5 § punkt 3 aktiebolagslagen, att bolagsordningen skall ange föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art. Detta stadgande korresponderar med reglerna i firmalagen (1974: 156). Enligt

6 § nämnda lag anses kännetecken förväxlingsbara endast om de avser verksamhet av samma eller liknande slag. Vid bedömning av om kännetecken kan anses förväxlingsbara gör PRV en utredning om sökt firma är förväxlingsbar med registrerade objekt i näringslivsregistret (ca 900.000). Dessutom granskas den sökta firman mot kännetecken registrerade i varumärkesregistret och efternamn i namnregistret (ca 130.000 respektive 500.000).

Nuvarande regler ger dock bolagen en möjlighet att ange en vidare verksamhetbeskrivning än vad bolaget rent firmarättsligt har nytta av. De breda verksamhetsbeskrivningarna och antalet registrerade objekt leder till att ett stort antal bolag inte kan registrera den firma de önskar på grund av förväxlingsrisken med andra registrerade objekt. PRV har därför en rutin att kräva att alltför vidsträckta verksamhetsbeskrivningar skall preciseras. Har ett bolag enbart uppgivit att det skall bedriva konsult- eller handelsverksamhet har verket önskat att verksamheten preciseras så att det går att utläsa inom vilken specifik branch konsult- eller handelsverksamheten bedrivs. PRVs uppfattning delas inte alltid av domstolarna (se bl.a. RA 1991 ref 102).

PRV vill därför framhålla vikten av att det klart framgår av aktiebolagslagen att verksamheten skall preciseras, och att det stadgas att verksamheten inte bara anges till sin art, utan att den till

18

varje del skall anges till sin specifika art. En sådan reglering i frågan bör, enligt PRVs uppfattning, inte endast beröra de tillfällen där ett bolag bildas eller då ett bolag byter firma, utan även de tillfällen då ett aktiebolag behåller befintlig firma, men byter eller lägger till ny verksamhet. Detta med hänsyn till att firma- och varumärkeslagarnas regler om skydd för kännetecken skulle urholkas om PRV inte skulle företa granskning av den nya verksamheten även ur känneteckensrättsligt hänseende.

Svenska Arbetsgivareföreningen Sveriges Industriförbund

Kommittén föreslår att bestämmelserna om successivbildning av aktiebolag upphävs och att reglerna om simultanbildning far en helt ny utformning. Organisationerna delar kornmittens uppfattning att metoden att successivbilda ett aktiebolag på grund av dess ringa praktiska betydelse kan utgå och har därför inget att erinra mot förslaget i denna del. När det gäller den närmare utformningen av reglerna om simultanbildning framgår det av förslaget att ett bolag anses bildat den dag stiftelseurkunden undertecknats av samtliga stiftare om PRV bifaller ansökan. Enligt författningskommentaren förutsätts samtliga aktier vara till fullo betalda när stiftelseurkunden undertecknas. Vidare sägs att om inte samtliga stiftare fullgör sitt betalningsåtagande samt undertecknar stiftelseurkunden är frågan om bolagsbildning förfallen. Den fråga som därvid uppkommer, och som inte besvaras i betänkandet, är till vem betalning för aktierna skall ske eftersom bolaget ju inte kan anses bildat innan sådan betalning faktiskt har skett.

Kommittén föreslår bl.a. att en särskild öppningsbalansräkning skall upprättas och att denna skall granskas av kvalificerad revisor. I författningskommentaren till bestämmelsen sägs att det av 11 § bokföringslagen (1976:125) framgår att varje bolag skall upprätta en särskild balansräkning när bokföringsskyldighet inträder samt att det i gällande rätt torde vara den konstituerande stämman som är den avgörande tidpunkten (s. 305). Det framgår inte av uttalandet om kornmitten avsett att ta ställning till frågan vid vilken tidpunkt bokföringsskyldighet inträder för ett nybildat bolag och om kommittén i så fall har uppfattningen att bokföringsskyldighet inträder i samband med konstituerande stämma, vilken enligt förslaget närmast motsvarar undertecknaridet av stiftelseurkunden (jfr Bokföringsnämndens cirkulär C 23/3). Organisationerna efterlyser ett klargörande i fågan.

Svenska Fondhandlarföreningen Svenska Bankföreningen

Nu gällande ordning för bolagsbildning anger att ett aktiebolag bildas vid konstituerande bolagsstämma, varefter stiftarna betalar in aktiekapitalet till bolaget. Detta är således redan bildat när betalning sker och kan ta hand om det inbetalda beloppet eller den tillskjutna egendomen.

Enligt det framlagda förslaget (2 kap 1 § tredje stycket) anses bolaget bildat den dag stiftelseurkunden undertecknats av samtliga stiftare om registreringsmyndigheten senare bifaller ansökan om registrering. Betalning kan göras redan innan undertecknaridet skett. Enligt 11 § kan bolaget innan det har registrerats inte förvärva rättigheter. Det kan således inte heller ske före undertecknaridet. Om en betalning görs innan bolaget har bildats måste av praktiska skäl klargöras vad som gäller. Det är viktigt inte minst för berörda banker. Såsom förslaget är utformat skulle en stiftare kunna disponera över sin betalning eller sin tillskottsegendom till dess stiftelseurkunden undertecknats av alla stiftare och således innan dess bolaget efter registrering med retroaktiv verkan bildats. Detta kan skapa problem inte minst i förhållande till 2 §, som säger att annan egendom än kontanter som lämnas som betalning "skall tillföras bolaget på ett sådant sätt som skyddar egendomen mot anspråk från aktietecknarens borgenärer." Saken bör förtydligas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

19

I 2 § tredje stycket bör lydelsen "betalas kontant genom insättning" ändras till något mer adekvat, eftersom den normala betydelsen av kontant betalning är en annan än insättning på konto.

4 § andra stycket synes, vid en strikt tolkning, bygga på förutsättningen att rörelsen drivits under minst två räkenskapsår. Av specialmotiveringen (s 308) framgår det att så inte behöver vara fallet. Det senare bör givetvis gälla. Lagtexten bör därför jämkas så att den inte leder till en onödigt restriktiv tolkning.

Finansbolagens förening

Föreningen har ingen invändning mot att successivmetoden avskaffas.

Det föreslagna förfarandet för bildande av aktiebolag framstår dock inte som alldeles logiskt och lättförståeligt. För det första framstår frågan om ett bolags bildande som varande i första hand en fråga för stiftare och aktieägare. Mot bakgrund därav kan det vara tveksamt att låta bildandet bero också på styrelsens och revisorers åtgärder. Det ter sig dock också rimligt att ställa direkt krav på att styrelse och revisor utsetts. Utan att direkt krav reses därom följer dock av förslaget att både styrelse och revisor måste ha utsetts eftersom dels en öppningsbalansräkning skall upprättas, vilket synes vara styrelsens uppgift, och dels revisorn ha yttrat sig över den innan ett aktiebolag kan registreras.

Förslaget saknar positiva uppgifter om när ett aktiebolag skall anses bildat och om när bolagets funktionärer träder i funktion. Kan en styrelse fatta några beslut eller en revisor ha några befogenheter innan ett bolag är bildat? Utan särreglering därom ter det sig logiskt att besvara sådana frågor nekande.

Föreningen finner det olämpligt om förfarandet för bildande av aktiebolag inte är logiskt klart och förståeligt.

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR

FAR tillstyrker förslaget att bolagsbildning alltid skall ske genom simultanbildning på det sätt kommittén föreslår, och att öppningsbalansen skall granskas av revisor. Kornmitten föreslår att reglerna om behörighetskrav på stiftare i nuvarande 2 kap. 1 § utmönstras, med hänvisning till att dessa krav följer redan av de allmänna reglerna om begränsning i rättshandlingsförmåga. FAR förutsätter att den behörighetskontroll som ändå måste vidtas kommer att åvila Patent- och registreringsverket såsom registreringsmyndighet.

Svenska Revisorsamfundet SRS

Samfundet tillstyrker att successivbildning utmönstras ur lagen. Vidare tillstyrks att simultanbildning; som utgör normalförfarandet idag, förenklas i huvudsak enligt kornmittens förslag. l några hänseenden föreslår samfundet dock modifieringar av utredningens förslag.

Även om samfundet förordar en flexibel ordning för att bilda bolag anser samfundet att det finns skäl att klarare ange att bolaget bildats genom undertecknandet av stiftelseurkunden och knyta revisorspåteckningen till denna tidpunkt. Revisorspåteckning bör därför ske på stiftelseurkunden och öppningsbalansen bör vara en del av denna. Skälen är framförallt att undvika all osäkerhet om egendomen avskilts för bolagets räkning, att det inte kan råda någon tvekan om att stiftarna är bundna vid bolagsbildningen och ökad säkerhet för att det inte skett några ändringar efter teckningen och upprättandet av öppningsbalansen som påverkar stiftelseurkunden. Det bör framhållas att frågor om apportegendom är avskild kan innefatta komplexa juridiska

20

frågeställningar varför det är angeläget att reducera dessa. Ett särskilt problem i dessa sammanhang är när hela eller delar av rörelser överlåts vilket innefattar både tillgångar och skulder. I praktiken krävs ofta att det finns något rättssubjekt att överlåta till, inte minst för att kunna hantera olika säkerheter. Förslaget hindrar inte att granskningen kan och bör ske innan stiftelseurkunden färdigställs och att den flexibilitet som utredningen eftersträvar i praktiken ändå kan uppnås. Samfundet ifrågasätter dock om det finns behov av flexibilitet och skyndsamhet i denna fas av bolagsbildningen, i praktiken torde det vara mer angeläget att registrering kan ske snabbt.

Enligt förslaget kan endast aktietecknare vara stiftare. Detta förutsätter att juridiska personer kan vara stiftare i aktiebolag eftersom det finns ett praktiskt behov för juridiska personer att bilda bolag. Det kan dock ifrågasättas om det är helt igenom praktiskt att agera med stiftare som är juridiska personer. Samfundet förordar därför att en möjlighet bibehålls för att en stiftare inte själv tecknar aktier i bolaget och att aktier kan tecknas och betalas i slutfasen av bildandet av de som senare skall äga bolaget.

Samfundet tillstyrker att revisorn skall granska öppningsbalans istället för olika intyg. Inte heller har vi något att erinra mot de föreslagna uppgifterna. Som framhållits ovan kan dock frågan om apportegendomen är avskild innefatta svårbedömda juridiska frågor. Revisorn skall dock inte längre uttala sig om egendomen kan förväntas vara till nytta för bolaget. Kommittén synes därvid ha förutsatt att egendom som inte blir till nytta för bolaget inte kan tillmätas något värde av revisorn. Samfundet delar inte denna uppfattning. Det är uppenbart att det finns egendom som kan ha ett entydigt värde, som är verkligt i den mening som avses i redovisningslagstiftningen, utan att detta kan antas ha någon nytta för bolagets verksamhet. Om avsikten är att sådan egendom inte skall kunna utgöra apportegendom bör detta klart framgå av lagtexten, samfundet anser att starka skäl talar för en sådan begränsning. Behovet av en sådan begränsning bör också ses mot bakgrund av att det finns ytterst få begränsningar när det gäller vilken typ av egendom som godtas som apportegendom.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

Kommitténs strävan efter förenkling av regelverket och formerna för bolagsbildning är en viktig utgångspunkt. SRF tillstyrker därför att alternativet successivbildning slopas, eftersom alternativet inte används i praktiken men komplicerar regelutformningen.

På en punkt invänder dock SRF mot kommitténs förslag till regler för bolagsbildning. Kommittén föreslår att reviderad öppningsbalansräkning ska ersätta bankintyg för kontant aktiebetalning och revisorsintyg för betalning med apportegendom. Krav på öppningsbalansräkning blir dock ett rent formaliakrav som är direkt motstridigt kornmittens strävan efter förenkling.

En öppningsbalansräkning kommer i de allra flesta fall endast att visa två poster, "Banktillgodohavande" respektive "Ej registrerat aktiekapital". Att öppningsbalansräkningen är enkel kan föranleda motargument som att det skulle vara ett överkomligt arbete att upprätta den. Det stämmer dock inte med allmänna förenklingssträvanden att införa krav på dokument som upprättas "för att det ska vara så", utan att någon egentlig information tillförs. Än mer oproportionerligt blir det när öppningsbalansräkningen ska revideras, ett extra moment och därmed en extra kostnad jämfört med dagens förfarande för bolagsbildning.

Till detta kommer den märkliga situationen att krav ställs på upprättande av redovisning i ett företag som ännu inte finns. Bokföringsnämnden, BFN, har i cirkulär C 23/3 behandlat frågan om tidpunkt för bokföringsskyldighetens inträde vid nybildning av aktiebolag. Enligt BFN inträder bokföringsskyldigheten för aktiebolag från och med dagen för registreringen. Texten i cirkuläret fortsätter: "Huruvida bokföringsskyldighet kan föreligga för annan dessförinnan är en särskild fråga." Det vore tacknämligt om denna kvarstående oklarhet kan redas ut i samband med den fortsatta handläggningen av det nu aktuella betänkandet, helst samordnat med beredningen av

21

redovisningskommitténs slutbetänkande "Översyn av redovisningslagstiftningen" (SOU 1996:157). SRFs ståndpunkt är att krav på öppningsbalansräkning inte bör ställas, vare sig i aktiebolag eller i andra företagsformer. Ingående balans i ett nyregistrerat företag bör rimligtvis vara noll.

SRF yrkar att bankintyg respektive revisorsintyg för apportegendom även fortsättningsvis används vid bolagsbildning, i stället för reviderad öppningsbalansräkning. Kommittén visar på att flexibilitet i processen att bilda ett bolag kan behövas. Dessa omständigheter kan föreligga i större bolag men knappast i privata bolag. SRF yrkar att om behov av reviderad öppningsbalansräkning trots allt kan påvisas i vissa situationer bör krav på en sådan räkning endast ställas på publika bolag.

Sveriges Advokatsamfund

Den modifierade simultanbildningen synes väl svara mot det praktiska behovet presumtiva bolagsbildare kan ha. Genom förslaget kan också, som kommittén anför, en rad i praktiken inte tillämpade bestämmelser slopas, varigenom lagtextmassan förtydligas.

Advokatsamfundet känner en tveksamhet till kommitténs förslag att aktieteckning inte skulle vara bindande förrän betalning skett. Vid bildandet av bolag är det många gånger av vikt för en investerare/ aktieägare att veta att övriga intressenter de facto kommer att deltaga i bolaget. Det kan också vara en förutsättning för deltagande att viss annan medinvesterare finns som aktieägare. I sådana situationer är det inte alltid tillräckligt att man obligationsrättsligt sinsemellan förbundit sig att tillskjuta kapital (bl a med hänsyn till möjigheten att påvisa eventuell skada vid avtalsbrottet). En önskan finns att bolaget skall kunna inkräva teckningslikviden. Frågeställningen blir än tydligare då det är fråga om många investerare i ett större projekt som läggs i ett aktiebolag.

Skulle en tecknare ångra sig (efter det teckning skett) är inte detta annorlunda än andra avtalssituationer där en avtalspart ångrar sig eller blir tveksam. Konsekvensen av kornmittens förslag kan bli att fler bolagsbildningar "spricker" och att parterna på ett mer omständligt sätt måste bevaka att betalningar de facto sker. De skäl som angivits för att en aktieteckning inte skulle vara bindande (att ett intyg försvinner) är enligt advokatsamfundets uppfattning inte tillräckligt tungt vägande för att ändra en tidigare fungerande rättsregel. Advokatsamfundet delar inte kommitténs förmodan att "kapitalet förutsätts inbetalt när urkunden undertecknas", utan utgår från att den omvända ordningen är vanligare.

3. Aktier, aktiebrev m.m. och aktiebok

3.1 Aktier och aktieslag

Riksåklagaren Metodikutvecklingsenheten

Bulvanutredningen hemställde i februari i år hos bl.a. Riksåklagaren om preliminära synpunkter på ett skisserat förslag om avskaffande av pappersbaserade aktier och en övergång till ett generellt kontosystem. Utredningen kommer att före årsskiftet redovisa ett slutligt förslag i ett betänkande.

Aktiebolagskommitténs förslag angående aktier, aktiebok och aktiebrev kommer att sakna betydelse för det fall Bulvanutredningens förslag genomförs.

22

Svenska Arbetsgivareföreningen Sveriges Industriförbund

Organisationerna vill erinra om att Bulvanutredningen eventuellt kommer att lägga fram förslag om att man avskaffar pappersbaserade aktier och övergår till ett generellt kontosystem. Detta utredningsarbete bör samordnas med Aktiebolagskommitténs förslag.

Sveriges Advokatsamfund

För giltigt beslut om avvikelse från aktieägares företrädesrätt till nya aktier krävs kvalificerad majoritet. Eventuella missbruk från majoritetens sida skall fångas upp av den bolagsrättsliga generalklausulen som förbjuder bolagsorgan att fatta beslut som är ägnat att bereda otillbörlig fördel åt aktieägare eller annan till nackdel för bolaget eller annan aktieägare. Vid en tillämpning av dessa bestämmelser är det ofta problem att fastställa vad som är "otillbörlig fördel" och "annan till nackdel". Frågeställningen är inte helt ovanlig vid nyemissioner i onoterade bolag med icke ringa antal aktieägare.

Kommittén borde i samband med den genomgående revidering som sker av aktiebolagslagen gjort en utvärdering av befintlig praxis och doktrin såvitt avser den grundläggande aktiebolagsrättsliga likhetsprincipen samt också analyserat denna fråga djupare.

3.2 Aktiers överlåtbarhet

Stockholms tingsrätt

Aktiebolagskommittén har i 3 kap. föreslagit två nya rättsfigurer som vid sidan av det redan existerande institutet hembud inskränker den fria överlåtelserätten av aktier, nämligen förköpsförbehåll och samtyckesförbehåll. Tingsrätten har inte någon erinran mot förslaget i den mån det leder till en anpassning till lagarna i övriga EU-länder. Emellertid saknar lagförslaget, liksom nu gällande hembudsbestämmelser, anvisningar om hur en lösenberättigad aktieägare skall til(varata sin rätt till förköp eller hembud om anmälan enligt lagen inte görs av den därtill förpliktade. (I fråga om samtyckesförbehåll torde styrelsen och bolagsstämman ha vissa påtryckningsmöjligheter och om de inte utnyttjas far väl anses att samtycke är meddelat.) Både i fråga om hembud och i fråga ocn förköp innebär förslaget att förfarandet skall igångsättas genom en anmälan från den som kan tvingas avstå aktieinnehavet. Särskilt ifråga om hembud kan befaras att den hembudsskyldige aktieförvärvaren inte är så hågad därtill. Det är heller inte otänkbart att styrelsen och en röstmajoritet på bolagsstämma är villiga att bortse från att lösenförfarande bort ske i fråga om en viss aktiepost.

Om det är meningen att en tvist om inlösensvillkoren skall kunna väckas utan att anmälan om lösenmöjlighet först har gjorts till styrelsen/bolaget, bör detta framgå tydligare av lagtexten.

Dessutom bör lagtexterna om anmälan enligt förköpsbestämmelsen i 13 § 5 och enligt hembudsbestämmelsen i 18 § 5 avfattas likformigt i frågan om anmälan skall ske till "styrelsen" eller till "bolaget".

Riksskatteverket

För prissättningen pä aktier vars överlåtbarhet är begränsad på grund av samtyckesförbehåll förköpsbehåll och hembud finns en gemensam reglering som dock inte framgår av lagtexten utan enbart av författningskommentaren till 7 §. På s. 317 anges "I bolagsordningen skall också anges hur villkoren för övertagandet skall bestämmas (punkten S). Bestämmelsen ger aktieägarna fria

23

händer att föreskriva t.ex. att aktierna skall övertas till marknadsvärdet eller substansvärdet. De kan också föreskriva att ordinarie bolagsstämma årligen skall bestämma villkoren för övertagande aktier som sker under tiden till nästföljande ordinarie stämma. Som ytterligare exempel kan nämnas föreskrift om att beloppet skall motsvara nominella värdet eller den på aktien belöpande andelen av bolagets behållna tillgångar beräknade enligt reglerna om kontrollbalansräkning. Om den valda värderingsmetoden skulle bereda någon otillbörlig fördel eller nackdel, kan enligt andra stycket jämkning ske."

RSV ifrågasätter om det är motiverat med ett uttryckligt stöd att frångå en värdering av aktierna till verkligt värde. Kornmitten följer här den gamla praxis som gällde för hembud. Samtyckesförbehåll och förköpsförbehåll är nya företeelser i aktiebolagslagen. Enligt RSV erfordras en uppdatering av villkoren för prissättning av aktierna i dessa fall. Som stöd härför kan åberopas att skatterättsligt finns krav på marknadsvärdering dels inom näringsverksamhet i 22 § 1 mom. KL och dels inom inkomstslaget kapital i 24 § 3 mom. SIL. Enligt sistnämnda lagrum medges inte avdrag för realisationsförlust till följd av att egendom avyttrats till ett pris under marknadsvärdet om det inte framgår av omständigheterna att överlåtaren saknat avsikt att öka mottagarens förmögenhet.

RSV anser att en ändring bör ske antingen direkt i lagtexten under 3 kap. 7 § punkt 5 eller i författningskommentaren innebärande att priset skall bestämmas till vad som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden.

Skattemyndigheten i Linköping

Prissättning, frågor aktualiseras i följande sammanhang - vid begränsningar i aktiers överlåtbarhet, 3 kap. 7 §, 13 § och 18 § - vid inlösen av minoritetsaktier, 17 kap. 4 §

När det gäller prissättningen av minoritetsaktier har principerna för denna intagits direkt i lagtexten. Priset skall bestämmas till vad som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. För aktie som är föremål för handel vid börs eller auktoriserad marknadsplats skall lösenbeloppet motsvara det noterade värdet, om inte särskilda skäl föranleder annat. Av betänkandet framgår, att kommittén utformat regeln med utgångspunkt från det s.k. Balkenmålet, NJA 1996 s. 296. Kommittén har i denna del inte varit helt enig, vilket framgår av särskidla yttranden från Lars Milberg respektive Rolf Åbjörnsson och Ulrika Stuart. Meningsskiljaktigheterna gäller vad som utgör aktiernas verkliga värde, dvs om aktier som ingår i en kontrollpost skall värderas högre än övriga aktier. Man är dock enig om att det är aktiernas verkliga värde som skall ligga till grund.

För prissättningen på aktier vars överlåtbarhet är begränsad på grund av samtyckesförbehåll, förköpsförbehåll och hembud finns en gemensam reglering, som dock inte framgår av lagtexten utan enbart av författningskommentaren till 7 §. På s. 317 anges

" I bolagsordningen skall också anges hur villkoren för övertagandet skall bestämmas (punkten 5). Bestämmelsen ger aktieägarna fria händer att föreskriva t.ex. att aktierna skall övertas till marknadsvärdet eller substansvärdet. De kan också föreskriva att ordinarie bolagsstämma årligen skall bestämma villkoren för övertagande aktier som sker under tiden till nästföljande ordinarie stämma. Som ytterligare exempel kan nämnas föreskrift om att beloppet skall motsvara nominella värdet eller den på aktien belöpancle anclelen av bolagets behållna tillgångar beräknade enligt reglerna om kontrollbalansräkning. Om den valda värderingsmetoden skulle bereda någon otillbörlig fördel eller nackdel, kan enligt andra stycketjämkning ske."

SKM ifrågasätter om det är motiverat med ett uttryckligt stöd att frångå en värdering av aktierna till verkligt värde. Kommittén följer här den gamla praxis som gällde för hembud. Samtyckesförbehåll och förköpsförbehåll är nya företeelser i aktiebolagslagen. Enligt SKM

24

erfordras en uppdatering av villkoren för prissättning av aktierna i dessa fall. Som stöd härför kan åberopas att skatterättsligt finns krav på marknadsvärdering dels inom näringsverksamhet i KL 22 § 1 mom. och dels inom inkomstslaget kapital i SIL 24 § 3 mom. Enligt sistnämnda lagrum medges inte avdrag för realisationsförlust till följrl av att egendom avyttrats till ett pris under marknadsvärdet om clet inte framgår av omständigheterna att överlåtaren saknat avsikt att öka mottagarens förmögenhet.

SKM anser att en ändring bör ske antingen direkt i lagtexten under 3 kap. 7 § punkt 5 eller i författningskommentaren innebärande att priset skall bestämmas till vad som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden.

Skattemyndigheten i Malmö

Inskränkningar i den fria rätten att överlåta/förvärva aktier föreslås ske genom hembudsförbehåll menligt gällande regler), förköpsförbehåll (nya regler) och samtyckesförbehåll (nya regler för privata bolag). Det finns säkert en risk för att de nya begränsade reglerna kan missbrukas, såväl civil- som skatterättsligt. I praktiken innebär det emellertid inte, enligt vår mening, så stor förändring jämfört med vad som gäller. Redan idag förekommer det nämligen i stor omfattning konsortialavtal och andra avtal mellan aktieägare, som begränsar den fria överlåtbarheten av aktier. Närmast är det en fördel, ur skattemyndighetens synpunkt, att avtalens innebörd kan ges offentlighet genom att tas in i bolagsordningen.

Skattemyndigheten i Värmlands län

Aktieöverlåtelser utgör den vanligaste händelsen som utlöser reavinstbeskattning. Skattemyndigheterna har här ett legitimt intresse av att det finns kontrollmöjligheter. Det kan t.ex. gälla uppgifter om belopp, tidpunkt, kontrahenter. Om det inte medför större olägenheter bör därför underliggande associationsrättsliga regler vara sådana att deklarations- och kontrolluppgiftsskyldigheten och kontrollen därav kan fullgöras på ett enkelt sätt.

Det förefaller välmotiverat att förköps- och samtyckesförbehåll tillkommer för att underlätta ägarförändringar i mindre bolag. Skattemässigt kan dock problem uppstå om en aktieägare säljer aktier till en utomstående utan att ta hänsyn till att förköps- och samtyckesförbehåll finns inskrivet i bolagsordningen. Antag att en sådan försäljning sker i slutet av är ett. I början av år två kommer försäljningen till bolagets kännedom. Efter diskussioner beslutar de gamla aktieägarna att godta försäljningen. Då uppstår frägan vilket är aktierna ska anses vara avyttrade, år ett eller år två?

Stockholms Universitet Juridiska fakulteten

Hembud I den nya 3 kap 18 § föreskrivs att det i en hembudsklausul måste anges vem som skall kunna utöva rösträtten för hembudspliktiga aktier under tiden från överlåtelsen till dess att förvärvsren har införts i aktieboken. Fakultetsnämnden delar Aktiebolagskommitténs uppfattning att det förhållandet att det enligt nu gällande regler inte går att utöva rösträtten under denna period medför betydande nackdelar. Å andra sidan kan konstateras att syftet med den nuvarande regeln, att en ny aktieägare som inte har de övrigas gillande inte skall kunna påverka skötseln av bolaget, i betydande mån förfelas med den föreslagna bestämmelsen. Det blir ju med denna möjligt att kort före en bolagsstämma överlåta hembudspliktiga aktier och därmed ge förvärvsren rätt att rösta för de överlåtna aktierna antingen direkt eller indirekt genom att överlåtaren åtar sig att rösta som förvärvsren önskar. Det kan visserligen sägas att de praktiska implikationerna av det anförda inte behöver bli så stora, eftersom det finns en möjlighet för bolaget att ta in en förköps- eller

25

samtyckesklausul i bolagsordningen och därigenom förhindra att aktier över huvud taget överlåts till någon oönskad. Oaktat detta anser fakultetsnämnden att möjligheten att rösta för hembudspliktiga aktier bör begränsas till överlåtaren.

För det fall det skulle införas en möjlighet för förvärvsren av hembudspliktiga aktier att rösta för dessa måste förvärvsren i ansvarshänseende anses som aktieägare under hembudsperioden, oavsett om hembudsrätten utövas eller inte. Annars kommer förvärvsren att kunna rösta för de hembudspliktiga aktierna utan att behöva stå något ansvar enligt nuvarande 15 kap 3 § ABL.

Som nyss anförts kan enligt den föreslagna 3 kap 18 § en förvärvare ges möjlighet att rösta för de förvärvade aktierna redan innan lösningfrågan är avgjord. Vad som gäller för övriga aktieägarbefogenheter regleras i 3 kap 21 §. Där föreskrivs att förvärvsren redan innan lösningsfrågan är avgjord även har rätt till vinstutdelning och företrädesrätt till teckning vid en tillskottsemission. Huruvida en röstberättigad förvärvare har rätt att delta i diskussionerna på stämman samt att ställa frågor framgår däremot inte av den föreslagna lagtexten. För att undvika osäkerhet bör lagtexten kompletteras i dessa hänseenden.

Samtyckesförbehåll Av ett bolags beslut att lämna eller vägra samtycke till en aktieöverlåtelse skall de skäl som bestämt utgången anges, förslagets 3 kap 9 §. Det föreslås inte någon generell begränsning av vilka skäl som ett bolag kan anföra till stöd för att lämna eller vägra samtycke. Däremot anförs att regler härom kan tas in i bolagsordningen (s 320). Vidare anförs att ett samtyckesförbehåll kan missbrukas (s 319 f) och, i kommentaren till den föreslagna 3 kap 12 §, att en vägran att lämna samtycke kan komma under prövning av allmän domstol eller skiljemän (s 322). Detta medför att det framstår som oklart huruvida en domstol alltid kan materiellt överpröva ett beslut att lämna eller vägra samtycke eller om detta endast kan ske såvitt de begränsningar som föreskrivs i lagen eller bolagsordningen.

Uppsala universitet Juridiska fakulteten

Kommittén föreslår att rätten att begränsa aktiers fria överlåtbarhet, som idag består i rätten att införa en hembudsklausul i bolagsordningen, skall utvidgas till att avse även samtyckes- och förköpsklausuler. Lagstiftningen skall vara exklusiv, vilket innebär att kommittén har tagit avstånd från tanken att införa en möjlighet för stiftarna att fritt förordna om begränsningar i överlåtelserätten. I huvudsak har det varit skyddet för minoriteten som motiverat en sådan inskränkning i ägarnas rätt att fritt reglera frågan. Förslaget tillstyrks i denna del.

Kommittén föreslår vidare att det skall vara tillåtet att ha överlåtelsevillkor som innebär att givet tillstånd kan avse del av den post som överlåtelsen eller den planerade överlåtelsen avser. Frågan handlar ytterst om behovet av att skydda en minoritetsägares som vill lämna bolaget. Det är sannolikt att värdet av en aktiepost i vissa fall minskar - eller aktierna blir omöjlig att omsätta - om man begränsar postens storlek. Problemet blir speciellt påtagligt vid hembudssituationer i vilka köpet redan fullbordats. I denna fråga bör man enligt fakultetsnämndens mening överväga om man inte skulle begränsa rätten att tillåta delposter till samtyckes- och förköpsklausuler, men förbjuda dem vid hembudsklausuler.

Kommittén föreslår vidare att beslut om införande av en överlåtelsebegränsning för redan utgivna aktier är giltigt om det biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande 9/10 av aktierna. Bestämmelsen föreslås införas i vad som idag motsvaras av 9 kap. 15 § 1 st. 2 p. ABL. Samma majoritetskrav gäller enligt 3 p. för det fall rättsförhållandet mellan aktier rubbas. Majoritetskravet är motiverat med att de i lagrummet nämnda ändringarna medför ett kraftigt ingrepp i den rätt som tillkommer aktier som redan är utgivna. Däremot kommer klausuler om överlåtelsebegränsningar, i likhet med gällande rätt, kunna tas bort eller mildras med sedvanlig

26

2/3-majoritet. Det kan enligt fakultetsnämnden ifrågasättas varför man skall ha olika majoritetskrav vid införande resp. avskaffande av överlåtelseklausuler. Ett beslut om borttagande av t.ex. en förköpsklausul innebär ett ju väsentligt ingrepp i den rätt som tillkommer en aktieägare som är förköpsberättigad enligt klausulen. Juridiska fakultetsnämnden föreslår därför att beslut om borttagande av klausuler som begränsar aktiers fria överlåtbarhet i bolagsordningen skall fattas med samma majoritet som beslut om införandet av sådana klausuler. En dylik lösning ryms inom nu gällande 9 kap. 1 § § 1 st. 3 p. som är avsedd att träffa även fall då aktier med olika rätt genom ändring av bolagsordningen får samma rätt (prop. 1975:103 s. 409).

Reglerna angående hembud föreslås bli förändrade på ett par väsentliga punkter. För det första skall av den i bolagsordningen intagna klausulen framgå vem som har förvaltningsrätten tillkommande de aktuella aktierna under tiden som frågan om hembud prövas. För det andra utmönstras huvudregeln om att tvist i anledning av hembud skall prövas enligt skiljemannalagen. Enligt förslaget skall det av klausulen framgå på vilket sätt tvist skall slitas. Också reglerna om vilka fång som omfattas av klausulen föreslås ändras på det sättet att det av klausulen skall framgå vilka slags fång som omfattas. Förslagen innebär att man undanröjt de två stora bristerna i den tidigare hembudsregeln; hindren mot utnyttjandet av rösträtten och indubioregeln om skiljeförfarande. Fakultetsnämnden tillstyrker därför förslagen.

NUTEK

Samtyckesförbehåll Tidsgränsen om två månader för frågan om samtycke kan synas för kort. Sökande efter någon som är villig att överta aktierna och som har betalningsförmåga kan ta lång tid och det är viktigt att en presumtiv aktieägare får lära känna bolaget, dess verksamhet och ledning. En utökad tid till åtminstone tre månader, anser NUTEK vara av värde.

Förköpsförbehåll Som komplement till hembud är det positivt med förköpsförbehåll innan aktieförsäljningen verkställs.

Hembud NUTEK ser positivt på att det regleras vem som skall utöva rösträtt för hembudsaktier under hembudstiden.

Patent- och registreringsverket

PRV tillstyrker förslagen om modifierad hembudsklausul och möjligheten att i bolagsordningen kunna ta in förköps- och samtyckesklausuler. PRV anser dock att det beträffande äldre hembudsklausuler bör regleras att säljaren skall rösta för aktierna under hembudsförfarandet. Dessutom bör reglerna rörande hembud, förköp och samtycke inte tillåta att klausulerna i fråga utformas på ett oklart sätt i bolagsordningen.

Bakgrund Förslaget till en utvidgning av undantaget från principen om akties fria överlåtbarhet, från dagens möjlighet till hembudsföreskrift i bolagsordningen, till möjlighet att även föreskriva om rätt till förköp och samtycke vid aktieförsäljning, synes välmotiverad. PRV tillstyrker därf'ör förslaget.

Hembud PRV delar utredningens uppfattning om att bolagen själva skall vara tvungna att ange vem som röstar för aktierna under hembudsförfarandet. Verket anser dock att det för bolagen kan bli oklart vilka regler rörande hembud som gäller, eftersom de redan registrerade hembuden inte påverkas utav ny lagstiftning. För att få en enhetlig reglering föreslår PRV att det i

27

övergångsbestämmelserna rörande de äldre hemudsklausulerna stadgas att det ä.r säljaren av aktierna som röstar för dessa. Se nedan under avsnittet rörande övergångsbestämmelserna.

Förköp Förköpsklausuler förekommer i dag i s.k. konsortialavtal mellan aktieägarna. PRV ser positivt på möjligheten att i bolagsordningen reglera dessa. Förköpsbestämmelserna blir därigenom kända och giltiga även mot tredje man. Därmed undviks en del konflikter som i dag uppstår. PRV tillstyrker därför förslaget till möjligheten att införa förköpsklausuler i bolagsordningen.

Samtycke PRV tillstyrker även förslaget om införande av samtyckesklausuler. Övrigt PRV är som framgått ovan positivt till de föreslagna reglerna om modifierad hembudsklausul och reglerna rörande förköps- och samtyckesklausuler i bolagsordningen. Verket hyser dock vissa farhågor vad gäller tydligheten beträffande klausulerna. Med nuvararande förslag till utformning finns det inga föreskrifter för hur klausulerna skall skrivas i bolagsordningen. Klausulerna kan textmässigt komma att skrivas i samma paragraf i bolagsordningen. Sådana sammanskrivna klausuler kan lätt bli föremål för oklarheter och tolkningar. Med hänsyn till att ovan nämnda regler är ett undantag från principen om akties fria överlåtbarhet bör, enligt verkets mening, hårda krav ställas på utformningen i bolagsordningen. PRV föreslår därför att möjligheterna till s.k. mixade förköps- och samtyckesklausuler i författning förhindras och att PRV ges möjlighet att vägra registrering av klausuler som inte uppfyller kravet på bestämmelsens utformning.

Svenska Arbetsgivareföreningen Sveriges Industriförbund

På s. 207 i betänkandet konstaterar kommittén inledningsvis att den uppräkning som görs i lagen av tillåtna begränsningar i rätten att överlåta och förvärva aktier är uttömmande. Det finns därmed, enligt kommittén, inte utrymme för aktieägarna att genom t.ex. bestämmelser i bolagsordningen föreskriva skyldighet för den som förvärvat en viss andel av bolagets samtliga aktier att inlösa återstående aktier (erbjudandeplikt) om inte bestämmelserna har stöd i lag. Kornmittens slutsats är att egna konstruktioner av nu nämnt slag är ogiltiga.

Organisationerna delar inte kornmittens slutsatser i nu angivna hänseende. Tvärtom anser organisationerna att sådana klausuler om erbjudandeplikt som kornmitten beskriver är väl förenliga med nuvarande aktiebolagslag. Det kan nämligen hävdas att ett förbehåll om erbjudandeplikt inte utgör någon inskränkning i den rätt att fritt överlåta och förvärva aktier som föreskrivs i aktiebolagslagen eftersom minoritetsaktieägarna ju inte har någon skyldighet att överlåta aktierna till majoritetsägaren utan kan sälja dem till vem som helst eller välja att behålla dem. Annan än majoritetsägaren är inte heller förhindrad att förvärva minoritetsposten.

Vad som talar för slutsatsen att förbehåll om erbjudandeplikt inte strider mot aktiebolagslagen är det faktum att sådana förbehåll förekommer i dag i flera börsbolag. Om klausulerna hade varit olagliga borde PRV som registreringsmyndighet ha reagerat. Då så inte skett får det antas att PRV delar organsationernas uppfattning i frågan. Med hänsyn till den osäkerhet som kommitténs uttalande skapat på området efterlyser organisationerna någon form av klargörande att en i bolagsordningen föreskriven erbjudandeplikt är förenlig med aktiebolagslagen.

Hembud Kommittén föreslår att ett hembudsförbehåll alltid skall innehålla föreskrift om vem som skall utöva rösträtten för en hembudspliktig aktie under tiden från det aktien övergått till en ny ägare och till dess den definitiva ägaren är införd i aktieboken.

28

Enligt organisationerna är det bra att kommittén genom förslaget löst problemet med passiveringen av rösträtten under lösningsperioden. Av övergångsbestämmelserna framgår emellertid att äldre hembudsförbehåll skall ha fortsatt giltighet även om de strider mot den nya bestämmelsen. Kommitténs förslag löser därmed inte problemet fullständigt. För att komma till rätta med passiveringsproblemet även i bolag med äldre hembudsförbehåll bör man enligt organisationernas mening överväga att införa en presumtionsregel beträffande rösträtten som blir tillämplig i det fall bolagsordningen inte ändras. Organisationerna föreslår vidare att en sådan presumtionsregel bör peka ut säljaren som innehavare av rösträtten under lösningsperioden.

Svenska Fondhandlarföreningen Svenska Bankföreningen

Föreningarna tillstyrker förslagen vad avser de begränsningar som föreslås i överlåtbarheten av aktier. Ett viktigt mål bör vara att samtliga begränsningar i överlåtbarheten anges i aktiebolagslagen på ett sådant sätt att de tillåtna begränsningarna kan föras in i ett aktiebolags bolagsordning och därmed ha verkan mot bolaget. Därigenom kan man i många fall komma ifrån den ordning med dubbla handlingar - såväl bolagsordning som aktieägaravtal - som nu förekommer. Skälet för dubbla handlingar är ofta endast att stipulera en hembudsplikt eller förköpsrätt. Föreningarna noterar härvid att 13 § i förslaget bara behandlar överlåtelser. Det förekommer emellertid för närvarande hembud även vid universalsuccession. För att komma ifrån behovet av aktieägaravtal vore det därför angeläget att även sådana omfattades och inte endast överlåtelser.

Finansbolagens förening

Föreningen välkomnar införandet av dessa institut och noterar de ökar förutsättningarna för att driva näringsverksamhet i effektiva former.

Föreningen noterar att kommittén i 3 kap. 7 § föreslår att samtyckesförbehåll inte skall få uppställas vid överlåtelse av utmätt aktie eller av aktie som ingår i konkursbo. Föreningen inser att ett effektivt exekutionsförfarande kräver att sådana aktier kan överlåtas men noterar också att förbehållets mål därmed kanske inte uppnås och att förebehåll till och med kan kringgås genom att arrangera en överlåtelse i någon av dessa former. Det vore därför av stort värde om detta dilemma kunde lösas så att förbehållet blir verksamt också i dessa situationer. Visserligen synes inget hindra att i en bolagsordning ta såväl ett samtyckesförbehåll som ett förköps- och/eller hembudsförbehåll. Det vore dock värdefullt om samtyckesförbehållet kunde hävdas självständigt vid alla överlåtelser.

Stockholms Handelskammare

Kommittén föreslår att det skall bli möjligt att i bolagsordningen ta in förköpsförbehåll vid sidan av förbehåll om hembud. I de privata aktiebolagen föreslår kornmitten att det även ska bli tillåtet med samtyckesförbehåll. Handelskammaren tillstyrker förslagen.

I anslutning till förslagen i den delen konstaterar emellertid kornmitten att den uppräkning som görs i lagen av tillåtna begränsningar i rätten att överlåta och förvärva aktier är uttömmande. Det finns därmed enligt kornmitten inte utrymme för aktieägarna att genom t.ex. föreskrifter i bolagsordningen om skyldighet för den som förvärvat en viss andel av bolagets samtliga aktier att inlösa återstående aktier om inte föreskrifterna har stöd i lag. Kornmittens slutsats är att egna "konstruktioner vid sidan av de lagfästa möjligheterna till inskränkningar i den fria omsättningen av aktier är ogiltiga och krav på fullgörände av en sådan erbjudandeplikt som avses i exemplet skall ogillas".

29

Handelskammaren delar inte kommitténs slutsats och anser inte heller att en reglering i enlighet därmed lämplig. Det framstår inte som självklart att förbehåll om erbjudandeplikt utgör en sådan inskränkning som föreskrivs i aktiebolagslagen eftersom minoritetsaktieägarna inte har någon skyldighet att överlåta aktierna till majoritetsägaren utan kan sälja dem till vem som helst eller behålla dem. Annan än majoritetsägare är inte heller förhindrad att förvärva minoritetspost. Det bör också noteras att förbehåll om erbjudandeplikt förekommer i flera börsbolag.

Det bör klargöras i propositionen att en i bolagsordningen föreskriven erbjudandeplikt är förenlig men aktiebolagslagen.

Grossistförbundet Svensk Handel

Hembud Förbundet instämmer i kommitténs redogörelse för nackdelarna med de nuvarande reglerna om hembud, särskilt vad gäller passiviseringen av rösträtten för de aktuella aktierna, och delar uppfattningen att regeln bör ändras. Kornmitten har inte ansett det lämpligt att i lagen ange vem som skall vara röstberättigad i en sådan situation eftersom varken överlåtaren eller förvärvsren generellt kan bedömas böra ha företrädesrätt framför den andre. Istället överlåts åt aktieägarna att i bolagsordningen bestämma vem som skall ha rösträtt för aktierna. Förbundet har i och för sig inget att invända mot förslaget som sådant.

I utredningen har emellertid endast resonerats kring varför varken överlåtaren eller förvärvaren generellt sett kan anses lämpliga att inneha rösträtten. Det är dock oklart huruvida valet skall vara begränsat till dessa båda parter eller om även andra, t ex andra aktieägare i bolaget, de aktieägare som vill utnyttja hembudet eller helt utomstående personer, skall kunna erhålla rösträtt för de överlåtna aktierna. Det kan inte uteslutas att det ofta torde finnas viss intressegemenskap mellan överlåtaren och förvärvaren varför det inte alltid är lämpligt att någon av dessa får rösta för aktierna. Eftersom det är svårt att i förväg bedöma när, i vilken situation och på vilket sätt det kan bli aktuellt att tillämpa hembudsklausulen kan det därför vara lämligt att låta en helt utomstående, utan någon inblandning i aktieaffären men med erforderliga kunskaper ifråga om näringsverksamhet, få utöva rösträtten för aktierna. Det är möjligt att detta åsyftats men i så fall bör det framgå tydligare av förarbetena.

Förköp Förbundet tillstyrker att en möjlighet till förköp införs i ABL som alternativ till hembud. Utformningen av den föreslagna regeln förefaller väl avvägd. Förbundet bedömer dock att intresset för den här typen av klausuler kommer att bli begränsat eftersom de förköpsberättigade inte vet vem de har att skydda sig emot. Möjligheten att i bolagsordningen inta en förköpsklausul bör dock finnas.

Samtycke Samtyckesförbehåll skiljer sig inte mycket från möjligheten till hembud. Frågan är om det finns ett behov av ett sådant förbehåll med beaktande av kornmittens förslag som syftar till att komma tillrätta med passiviseringen av rösträtten vid ett hembudsförfarande. Förbundet motsätter sig dock inte att bestämmelser om samtyckesförbehåll införs i ABL eftersom det uppenbarligen finns ett visst intresse för en sådan möjlighet.

Försäkrings Förbundet

Förbundet finner det naturligt att svenska aktiebolag ska ha att samma möjligheter att använda olika överlåtelsebegränsningar som utländska bolag har. Möjlighet bör därför ges även i svensk lag att använda förköps- och samtyckesförbehåll. Det är en fördel att kunna utöva rösträtt under tiden som ett förköpsförbehåll gäller.

30

Värdepapperscentralen VPC

Förköps- och samtyckesförbehåll VPC har inget att invända i sak mot de nya förslagen om förköps- och samtyckesförbehåll. Reglerna blir dock komplicerade eftersom olika förutsättningar för överlåtelse kommer att gälla för förbehållen. Ett förköpsförbehåll kan omfatta alla typer av överlåtelser vilket inte är fallet beträffande samtyckesförbehåll. Dessutom kan bolagen i bolagsordningen bestämma vilka typer av överlåtelser som skall omfattas i respektive bolag.

De nya reglerna kräver att de personer som skall vidta registeringsåtgärderna är väl medvetna om reglernas innehåll. Risken för rättsförluster p.g.a. försenade eller felaktiga registreringar skall inte överdrivas men den ökar. Kompetenshöjande åtgärder torde dock bli nödvändiga beträffande den personal som skall vidta registreringsåtgärderna hos kontoförande institut och VPC. Vidare ges också t. ex. i förköpsfallet en möjlighet för förvärvande aktieägare i avstämningsbolag att bli införd i aktieboken med uppvisande av överlåtelsehandling och särskilt intyg från bolaget utvisande rätten att förvärva. Ett sådant intyg skall gälla i sex månader. Sistnämnda möjlighet ställer också krav på den personal som skall hantera registreringar.

VPC måste rent tekniskt kunna göra förköps- och samtyckesmarkeringar på aktiekonto och i utskrift av aktiebok. Detta innebär att visst utvecklingsarbete är nödvändigt i denna del.

Hembud Kommittén föreslår att reglerna om hembudskyldigheten ändras på så sätt att rösträtt för en hembudspliktig aktie får utövas under hembudstiden. Det skall i bolagsordningen således anges vem som skall kunna utöva rösträtten under tiden från det att aktien övergått till ny ägare och till dess att den definitiva ägaren är införd i aktieboken. I princip kan bolagsordningen föreskriva rösträtt för överlåtaren eller den på vilken aktien övergått.

VPC har inget att invända mot förslaget i sak. För avstämningsbolagen kan förslaget medföra visst mararbete vid upprättandet av röstlängd. VPC skall enligt nuvarande bestämmelser i aktiebolagslagen ta fram en aktiebok tio dagar före bolagsstämman. Denna aktiebok skall vara underlag för upprättande av röstlängden. I nuvarande aktieböcker finns de hembudpliktiga aktierna endast upptagna under punkten "aktier under hembudsprövning". Dessa aktier härleds inte till någon viss person. Någon sådan information är i dagsläget inte nödvändig eftersom dessa aktier inte kan grunda rösträtt. Om förslaget nu genomförs måste även dessa aktier kunna identifieras och kunna härledas till någon för att rösträtten överhuvudtaget skall kunna utövas. En lösning kan vara att ange den nye köparen i aktieboken. Om bolagsordningen i det läget föreskriver rösträtt för överlåtaren är det upp till bolaget att reda ut rösträttsfrågan med hjälp av befintliga transaktionsavtal.

Den föreslagna förändringen medför dock att VPC måste göra relativt omfattande tekniska förändringar i syfte att anpassa aktieboken till den nya rösträttsregeln.

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR

FAR avstyrker att samtyckesförbehåll införs. FAR tillstyrker att förköpsförbehåll införs och att rösträttsreglerna vid hembud förtydligas i bolagsordningen i enlighet med förslaget. Samtyckesförbehåll är avsett att gälla för privata bolag och innebär en form av hembud innan aktien övergått till köparen. Motivet för denna variant på hembud är att köparen inte behöver lägga ner onödiga kostnader för ett förvärv som eventuellt inte blir av. Eftersom köparen ändå skall vara identifierad, och det angivna priset inte får underskridas vid affären, måste köparen rimligen ha gjort så omfattande undersökningar att huvuddelen av kostnaderna för förvärvet redan har burits. FAR kan därför inte se något behov av möjligheten till samtyckesförbehåll. Härtill kommer att

31

hembudsinstitutet har förbättrats på en viktig punkt genom att bolagsordningen skall föreskriva vem som har rösträtten för aktierna under hembudstiden.

Förköpsförbehåll, som avses gälla såväl privata som publika bolag, har den fördelen framför samtyckesförbehåll och hembud att någon annan köpare inte behöver identifieras när de förköpsberättigade erbjuds att förvärva aktierna. Om dessa avböjer har säljaren sex månader på sig att sälja till någon annan till ett pris som inte är förmånligare än det tidigare erbjudna.

Svenska Revisorsamfundet SRS

Principen om den fria överlåtbarheten av aktier är enligt samfundets mening en central aktiebolagsrättslig princip som bör slås vakt om. Även om det finns skäl som talar för att tillåta även relativt långtgående inskränkningar i denna princip, särskilt i privata bolag, är dock särskilt den fria överlåtbarheten väsentligt även i dessa bolag för att skydda minoriteter och hindra maktmissbruk från en majoritet. I de fall aktieägarna är eniga innebär nuvarande begränsningar knappast några problem vid tillämpningen. Reglerna bör därför utformas för att reglera situationer när aktieägarna är oeniga, den praktiska erfarenheten visar att risken för maktmissbruk i dessa fall är relativt stort varför det finns behov av att ställa upp regler som skyddar minoriteten. Vid utformning av reglerna måste också beaktas att det finns en möjlighet för aktieägarna att reglera hithörande frågor i avtal mellan aktieägarna vilket minskar behovet av särregler i aktiebolagslagen. Enligt samfundets mening kan det dessutom finnas fördelar med sådana särskilda aktieägaravtal varför denna lösning kan vara att föredra framför inskränkningar i den fria överlåtbarheten.

I likhet med utredningen anser samfundet att behovet av inskränkningar är störst i privata bolag. Mot bakgrund av regelsystemen i andra länder och nackdelarna med inskränkningar i rätten att överlåta aktier anser samfundet att det kan ifrågasättas om det bör vara tillåtet att inskränka den fria överlåtbarheten såvitt avser de publika bolagen i den utsträckning som utredningen föreslår. Även om innebörden av att ett bolag är publikt är att det har en rätt att sprida sina aktier och att handel får äga rum framstår det som rimligt att utforma regelsystemen utifrån att aktierna är spridda och att handel äger rum. Med hänsyn till de nackdelar som inskränkningen i den fria överlåtbarheten har framstår det därför som rimligt att det inte bör tillåtas några begränsningar i publika bolag. Även i dessa fall finns möjlighet för aktieägare att sluta avtal om olika inskränkningar vilket minskar styrkan i de argument som talar för inskränkningar. Om detta inte är tillräckligt finns alltid möjligheten att låta bolaget vara privat.

Vid en samlad bedömning anser samfundet att möjligheterna att göra avsteg från den fria överlåtbarheten bör inskränkas såvitt gäller publika bolag. Därvid framstår det som om hembudsklausuler har de största nackdelarna när olika former av inskränkningar. Härtill kommer att denna form är ovanlig internationellt. Samfundet föreslår därför att hembudsklausuler inte bör få förekomma i publika bolag. Om någon inskränkning skall få förekomma bör detta ske i form av förköpsklausuler, därvid förutsätts att reglerna om förköp modifieras (se nedan).

Risken för missbruk synes särskilt stor när det gäller samtyckesklausuler. Samtidigt torde denna form lämpa sig bäst för överenskommelser mellan aktieägare (konsortialavtalet). Mot bakgrund härav ligger det nära till hands att inte införa en möjlighet att ta in samtyckesklausuler i bolagsordningen i privata bolag. Samfundet vill dock inte motsätta sig att sådana klausuler införs om det finns tillräckligt starka skäl för detta. Om de införs måste dock minoritetens ställning stärkas väsentligt, denna fråga behandlas ytterligare i det följande.

När det gäller den närmare utformning av klausulerna tillstyrker samfundet att regler införs som undanröjer effekterna av en passivering av rösträtten under hembudsförfarandet. Utredningens förslag till lösning innebär dock att alla hembudsklausuler måste ändras. Med hänsyn till att de är vanligt förekommande föreslås en annan lösning. Det är som utredningen anför inte självklart vem som skall utöva rösträtten. Detta bör dock inte utgöra hinder för att införa en presumtionsregel som

32

innebär att någon av parterna skall utöva denna om inte annat beslutats. Samfundet förordar att säljaren skall få utöva rösträtten om inte aktieägarna kommit överens om annat. Med den föreslagna lösningen behöver inte alla hembudsklausuler ändras vilket innebär en betydande administrativ förenkling.

Samfundet har inget att erinra mot att förköpsklausuler tillåts, särskilt inte i privata bolag. Som utredningen anför kan emellertid en sådan möjlighet missbrukas, t.ex. genom att söka tvinga fram en försäljning till underpris. Detta gäller särskilt när förhållandet mellan parterna inte är likvärdigt, säljaren torde därvid typiskt sett vara den svagare parten. Därför bör övervägas att stärka säljarens ställning. Detta kan ske antingen genom materiella regler för att stärka säljarens ställning när det gäller prissättning eller ändring av de processuella reglerna. Dessa kan i sin tur ta sikte på bevisbörderegler eller kostnaderna för en processuell prövning. Vid en samlad bedömning förordar samfundet att särskilda regler införs som begränsar säljarens ansvar för kostnaderna vid en prövning, jämför reglerna vid tvångsinlösen. I detta fall kan man möjligen tänka sig att inte gå lika långt, säljaren bör i vart fall bära sina egna kostnader.

När det gäller utformningen av förköpsklausuler avstyrker samfundet att regeln endast görs tillämpas vid frivilliga överlåtelser. En invändning mot att de skall vara tillämpliga vid andra typer av överlåtelser är att de kan begränsa aktiernas värde, särskilt som säkerhet. Enligt samfundets mening torde emellertid begränsningen till frivilliga överlåtelser innebära en reell begränsning när det gäller att använda förköpsklausuler istället för hembudsklausuler. Dessutom torde det i många fall inte vara något problem för aktieägarna att möjligheten att använda aktierna som säkerhet begränsas. I vart fall finns alltid möjligheten att inskränka förköpsklausulen till frivilliga överlåtelser i bolagsordningen.

Om samtyckesklausuler ändå införs är det väsentligt att regleringen utformas så att minoriteten ges ett bättre skydd än vad som följer med utredningens förslag. Detta gäller både när det gäller beslut att införa samtyckesklausuler och när dessa skall tillämpas.

Införande av samtyckesklausuler innebär en långtgående inskränkning i aktiernas fria överlåtbarhet och innebär en risk för minoritetsmissbruk. Därför bör även en liten minoritet kunna motsätta sig att samtyckesklausuler införs. Mot bakgrund härav och då klausulen fyller en funktion i bolag med en begränsad krets aktieägare anser samfundet det rimligt att kräva enhällighet på stämma och att aktieägarna vid denna skall företräda minst 90 % av rösterna.

Vid tillämpning av reglerna tar den detaljerade regleringen sikte på förfarandet och öppnar möjligheter för en majoritet att på olika sätt förhala förfarandet och ger inget effektivt materiellt skydd. Som exempel kan tas regeln om att ett avslagsbeslut skall motiveras. I praktiken ger en sådan regel endast ett begränsat skydd och förhindrar inte missbruk från majoritetens sida. Eftersom samtyckesklausuler har långtgående verkan anser samfundet det motiverat att stärka minoritetens ställning, t.ex. genom att reglera ett lägsta pris eller förändra de processuella reglerna. Här bör framhållas att i många fall torde de ekonomiska ramarna för en enskild aktieägare vara begränsade varför denne kan ha svårt att tillvarata sin rätt, särskilt om skiljedomsklausuler förekommer. Detta talar för att bolaget bör bära huvuddelen av kostnaderna för förfarandet, säljaren bör dock i vart fall bära sina egna kostnader om han förlorar prövningen.

Sveriges Bokförings- Revisionsbyråers Förbund

SBRF stöder kommitténs förslag till möjlighet att i bolagsordning kunna inta förköps- och samtyckesklausuler. Före lagens ikraftträdande måste emellertid ett detaljerat regelverk upprättas som även skäligen tillgodoser minoritetsägarens intresse.

33

Sveriges Advokatsamfund

Förköp på aktier i gemensamt ägda privata bolag är mycket vanligt, och det framstår som en fördel att förköp kan införas genom bolagsordningen, i stället för att ett konsortialavtal skall behöva upprättas mellan aktieägare enbart av skälet att man önskar införa förköp.

I fråga om kommitténs införda s k samtyckesklausul noteras att skälen för vägrat samtycke skall framgå av beslutet, samtidigt som den enda inskränkning som finns är att bolagets beslut i samtyckesfrågan inte får ge någon en otillbörlig fördel eller nackdel. Advokatsamfundet anser, för tydlighet och förutsebarhet, att utgångspunkter för bedömningen av vad som är otillbörligt bör anges tydligare. Detta särskilt som kommitténs beskrivning av de s k missbruksmöjligheterna är något vag. Enligt advokatsamfundets uppfattning behöver det inte alltid vara någon nackdel för en aktieägare som vill sälja aktier att han måste sälja till den befintliga majoriteten, förutsatt att priset är marknadsmässigt.

Konkursförvaltarkollegiernas förening

Även om samtyckesförbehåll enligt förslaget inte får omfatta överlåtelse av utmätt aktie eller aktie som ingår i konkursbo, önskar föreningen påpeka det väsentliga i att konkursförvaltarens fria förfogande över egendom som ingår i konkursboet inte äventyras och att det således ur obeståndsrättslig synpunkt är av avgörande betydelse att det framlagda förslaget till 3 kap 7 § 1 st 2 inte sakligt ändras.

3.3 Aktiebok och aktiebrev

Stockholms tingsrätt

Tillstyrks.

Statsåklagarmyndigheten för speciella mål

Jag har i ett remissvar över det av Bulvanutredningen skisserade förslaget om ett generellt kontosystem för aktier framfört att jag delar utredningens uppfattning att en sådan registrering inte rimligen kan anses som något intrång eller hinder för den seriöse näringsidkaren. Jag har förordat att utredningen arbetar vidare med förslaget och särskilt framhållit att frågan om ägarregistrering är central för möjligheterna att effektivt bekämpa ekonomisk brottslighet. Om ett generellt kontosystem för aktier enligt utredningens modell införs torde kornmittens förslag rörande aktiebrev och aktiebok i stort bli överspelade.

Rikspolisstyrelsen

Rikspolisstyrelsen vill peka på att det i åtskilliga utredningar angående ekonomisk brottslighet visat sig att bestämmelserna i 3 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) om förande av s.k. aktiebok inte efterlevs. Detta är dock inte endast ett problem från ekobrottsbekämpningssynpunkt utan också för affärslivet. På grund av att det i många fall är svårt att få snabb och säker information om ett bolags ägarförhållanden ökar risken för företag och myndigheter att komma i kontakt med oseriösa och kriminella näringsidkare.

Rikskriminalpolisen har under beredningen av förevarande remissyttrande framfört att ett centralt register med information om ägare i samtliga aktiebolag skulle kunna vara ett effektivt medel i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Om ett sådant register införs torde också kunna

34

övervägas att låta den civilrättsliga ägarförändringen bli avhängig av att förändringen förts in registret på motsvarande sätt som gäller för aktier som registrerats hos Värdepapperscentralen VPC AB enligt bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827).

I den s.k. Bulvanutredningen (Dir. 1996:55, Åtgärder mot vissa bulvanförhållanden m.m.) utreds för närvarande frågan om att införa ett register för information om ägare i fåmansbolag. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag före utgången av december 1997. Det kan finnas skäl att i samband med beredningen av utredningens förslag överväga att införa ett ägarregister för samtliga aktiebolag.

Riksskatteverket

I kommitténs författningsförslag handlar fjärde kapitlet om aktieboken och femte kapitlet om aktiebrev. I båda kapitlen finns bestämmelser om såväl kupongbolag som avstämningsbolag. I sammanhanget finns anledning att påminna om det preliminära förslag till generellt kontosystem för aktier som bulvanutredningen lagt fram 1997-02-26. Förslaget innebär att alla fysiska aktiebrev avskaffas samt att VPC svarar för alla registreringar. Ur RSV:s synpunkt skulle ett sådant generellt kontosystem för aktier få flera gynnsamma effekter, såsom: - ägareuppgifter som är säkrare än de som f n finns i våra register och som dessutom ständigt aktualiseras - utvidgade kontrolluppgifter enligt bestämmelserna i 3 kap. 27 § LSK.

Ur RSV:s synpunkt skulle det därför vara en fördel om kornmittens förslag samordnas med de förslag som bulvanutredningen lämnat.

Prissättningsfrågor aktualiseras i följande sammanhang - vid begränsningar i aktiers överlåtbarhet, 3 kap. 7 §, 13 § och 18 § - vid inlösen av minoritetsaktier, 17 kap. 4 §

Skattemyndigheten i Malmö

I kommitténs författningsförslag handlar fjärde kapitlet om aktieboken och femte kapitlet om aktiebrev. I båda kapitlen finns bestämmelser om såväl kupongbolag som avstämningsbolag. I sammanhanget finns anledning att påminna om det preliminära förslag till generellt kontosystem för aktier som bulvanutredningen lagt fram 1997-02-26. Förslaget innebär att alla fysiska aktiebrev avskaffas samt att VPC svarar för alla registreringar. Ur skattemyndighetens synpunkt skulle ett sådant generellt kontosystem för aktier få flera gynnsamma effekter, såsom: - ägareuppgifter som är säkrare än de som f n finns i våra register och som dessutom ständigt aktualiseras - utvidgade kontrolluppgifter enligt bestämmelserna i 3 kap 27 § LSK.

Ur skattemyndighetens synpunkt skulle det därför vara en fördel om kornmittens förslag samordnas med de förslag som bulvanutredningen lämnat.

Skattemyndigheten i Värmlands län

Skattemyndigheterna har ofta intresse av att känna till ägarförhållandena i ett aktiebolag. Det finns många skatteregler som på något sätt är kopplade till ägandet. Det kan gälla fåmansföretag, överlåtelse inom en koncern, utdelning och koncernbidrag, m.m. Kännedom om ägarsamband kan vidare rent allmänt öka förståelsen av olika transaktioner och förbättra skattemyndigheternas kontrollarbete. Skattemyndigheternas egna möjligheter att skaffa uppgifter om aktieägare och på ett lätt och tillförlitligt sätt aktualisera och kontrollera dessa uppgifter har hittills inte varit bra. Vid

35

affärstransaktioner med utländska företag (vilka blir allt vanligare) kan internationellt informationsutbyte om bl.a. ägarförhållanden i bland vara en viktig del i kontrollarbetet. Bolagens aktieböcker torde hittills i många fall inte ha förts med den noggrannhet som skulle kunna önskas. Det är för övrigt inte bara vid myndighetsutövning utan även i affärslivet som det finns ett legitimt behov av att känna till vem som är aktieägare och därigenom kanske den egentliga motparten. Det är svårare att se när det kan finnas legitima behov att försvåra insynen i ett aktiebolags ägarbild. Det bör därför övervägas om reglerna om aktiebok kan utformas så att inhämtande av korrekta ägaruppgifter vid olika tillfällen underlättas jämfört med dagens situation.

NUTEK

Aktiebok NUTEK ser positivt på att organisations/personnummer införs i aktieboken. Aktieägaren bör, enligt NUTEKs uppfattning, ha ansvar för att meddela styrelsen sin rätta (ev ändrade) adress, så att kallelser och meddelanden skickas till korrekt adress.

NUTEK föreslår att det till årsredovisningen tillförs ett uttalande (standardtext) från styrelsen att aktieboken är förd enligt gällande lagstiftning. För kupongaktiebolag med få aktieägare förefaller det onödigt att kräva Datainspektionens tillåtelse att föra aktiebok med hjälp av dator. Undantag från licens för personregister avseende aktiebok understigande förslagsvis 10 personer borde, enligt NUTEKs uppfattning, införas.

Aktiebrev NUTEK har ingenting att erinra eng uteslutning av nominellt belopp på aktiebrev.

Patent- och registreringsverket

PRV tillstyrker att de nuvarande reglerna i 3 kap. aktiebolagslagen delas upp på flera kapitel.

En uppdelning av reglerna i 3 kap aktiebolagslagen på ett eller flera kapitel motiveras av utredningen av att lagen skulle vinna i överskålighet. PRV anser att utformningen synes pedagogisk och tillstyrker den föreslagna kapitalindelningen.

Inom ramen för bulvanutredningen diskuteras införande av ett register över aktieägare i alla aktiebolag.

Ägarförhållanden i ett aktiebolag kan normalt utläsas av bolagets aktiebok. Aktieboken kan i många fall vara ofullständig eller i värsta fall inte existera.

Ägarförhållanden kan även utläsas av till PRV insända bolagsstämmoprotokoll. Hos PRV sker dock inte någon fortlöpande registrering av ägare av aktier i aktiebolag. Däremot sker detta i aktiemarknadsbolag, vars aktier registreras av VPC.

PRV har i sitt remissvar beträffande bulvansutredningens promemoria, Ägarregister i fåmansföretag, påpekat ätt det finns många skäl för att föra in ett ägarregister samt att PRV bör vara det organ som för ägarregistret.

Enligt PRV:s mening skulle en fördel med ett aktieägarregister i sammanhanget vara att man med hjälm av registret kunna utläsa om rätt till att lösa in återstående aktier eller rätt att fa sina aktier inlösta föreligger eller inte. Därigenom skulle enligt PRV:s uppfattning tvister om rätt eller skyldighet till inlösen kunna undvikas. Även begränsningen av publika bolags innehav av egna aktier till högst en tiondel av samtliga aktier i bolaget blir lättare att kontrollera med ett sådant register. Samma sak synes också gälla beträffande sådana aktier som bolagen förvärvat genom återköp.

36

Svenska Fondhandlarföreningen Svenska Bankföreningen

Dessa båda kapitel berörs av förslag, som f n bearbetas inom Bulvanutredningen. Föreningarna återkommer till detta under rubriken Ikraftträdandet i det följande. Om Bulvanutredningens förslag fullföljs, torde det föranleda avsevärda ändringar i de båda kapitlen.

Grossistförbundet Svensk Handel

Förbundet delar kommitténs förslag till indelning av 3-5 kap och har inte i övrigt några synpunkter på innehållet som sådant i denna del.

Värdepapperscentralen VPC

Bolagets innehav av aktier medför ingen rösträtt för bolaget. Av bolagsstämmoaktieboken kommer att framgå vilket innehav bolaget har och vilket röstvärde dessa aktier betingar. VPC ser dock ingen olägenhet i detta utan den ordningen torde kunna bestå. Vid upprättande av röstlängden bortser man då från av bolaget innehavda aktier.

Svenska Revisorsamfundet SRS

Samfundet tillstyrker utredningens förslag (se dock författningskommentaren).

Sveriges Aktiesparares Riksförbund

Aktiespararna anser att gränsen för aktiebokens offentlighet bör gå vid 0,5 procents innehav. Den nuvarande gränsen 500 aktier fyller ingen funktion idag. Regeln är dessutom integritetskränkande för bland annat privatpersoner.

4. Ökning av aktiekapitalet m.m.

4.1 Allmänt

Skattemyndigheten i Stockholms län Juridiska avdelningen

Kommittén har enligt sina direktiv att överväga frågor som rör aktiebolagets kapital och finansiella instrument. I rubricerade kapitel har kornmitten behandlat de i nuvarande aktiebolagslagen angivna metoderna för att öka aktiekapitalet genom fondemission, nyemission av aktier och genom emission av konvertibler och teckningsoptioner.

Skattemyndigheten noterar att kommittén inte alls berört aktieägartillskott som en metod att öka kapitalet i bolaget. Uppfattningen om hur dessa tillskott skall behandlas, såväl civil- som skatterättsligt, går i sär. Lagreglering saknas. Mot den bakgrunden hade, enligt skattemyndighetens mening, en analys av aktieägartillskottens rättsliga ställning varit önskvärd.

37

Skattemyndigheten i Värmlands län

Ingen erinran mot kommitténs förslag under denna rubrik. En reflektion dock. Det har funnits en avsevärd innovationsförmåga när det gällt nya finansiella instrument med koppling till bl.a. aktier. Om detta har fyllt ett affärsmässigt behov.finns inte mycket att erinra mot detta. Om det däremot främst motiverats av skatteskäl blir man mera tveksam och önskar sig antingen en civilrättslig lagstiftning som är mera restriktiv gentemot sädana nymodigheter eller en skattelagstiftning som är mera följsam eller mera generell.

Uppsala universitet Juridiska fakulteten

Utöver den redaktionella översyn av regleringen som görs - vilken fakultetsnämnden inte har några invändningar emot - föreslår kommittén tre ändringar av principiell betydelse.

För det första föreslår kommittén att det skall vara möjligt att ge ut fristående teckningsoptioner. Förslaget är motiverat med att det nuvarande kravet på koppling till emission av skuldebrev är enkelt att kringgå och en möjlighet att ge ut fristående teckningsoptioner underlättar och förbilligar kapitalanskaffningen. Det ursprungliga argumentet för att knyta optionerna till emissionen av skuldebrev -för att göra skuldebrevsemissioner intressanta - är inte längre relevant. Kommitténs förslag tillstyrks därför i denna del.

För det andra föreslår kommittén att möjligheten att emittera aktier i marknadsnoterade bolag till underkurs avskaffas. Motiveringen är att reglerna aldrig har utnyttjats. Några principiella skäl som talar för att behålla reglerna finns inte. Därför tillstyrks förslaget.

För det tredje föreslår kommittén att det skall vara möjligt att registrera successiva inbetalningar av aktiekapitalet vid nyemissioner. Detta är inte möjligt enligt gällande rätt. Förslaget är motiverat av praktiska skäl. Enligt kommittén är det principiellt felaktigt att registrera kapitalökningar innan betalning skett. Också enligt fakultetsnämndens mening bör det, liksom i gällande rätt, uppställas ett krav på inbetalning av aktiekapitalet innan registrering får ske. Nämnden vill dock understryka att något krav på full betalning före registrering av nyemission inte ställs i artikel 26 i EGs. andra bolagsdirektiv. Kommittén har redovisat men inte utvärderat rättsläget i andra EG-länder. I Tyskland, Frankrike och England är det möjligt att registrera nyemissioner utan full betalning. Enligt fakultetsnämnden hade varit önskvärt med en analys av vad som motiverar det uppställda kravet på full betalning. Särskilt i belysning av att man i betänkandet ofta betonar vikten av rättslikhet med utlandet för att tillgodose det svenska näringslivets konkurrenssituation.

Patent- och registreringsverket

PRV ställer sig bakom kommitténs förslag att möjligheten för vissa bolag att registrera en kapitalökning trots att en del av denna ännu inte betalts tas bort. PRV avstyrker förslaget om att tillåta registrering av ökningsbeloppet efter hand som betalningen för de nytecknade aktierna flyter in.

Enligt PRV:s uppfattning innehåller kommitténs förslag en alltför knapphändig reglering av de fall då nyemission sker genom s.k. kvittningsförfarande.

PRV föreslår att det nu gällande kravet på ingivande av bankintyg i registreringsärenden avseende nyemission bibehållas och att ett sådant krav även införes beträffande ärenden avseende konvertibla skuldebrev.

38

PRV anser att kungörelse av emissionsbeslut skall ske i en rikstäckande daglig tidning för publika bolag och i en ortstidning som styrelsen bestämmer i privata bolag. Kungörelse för båda typerna av bolag bör dessutom ske i den av PRV utgivna kungörelsetidningen.

En ny begreppsbildning Förslaget till ny begreppsbildning innebär en konsekvent utformning av reglerna om ökning av bolagets aktiekapital beroende på om denna sker med eller utan tillskott från aktieägarna. PRV tillstyrker därför förslaget. Den nya kapitalindelningen och utformingen av de däri ingående lagbestämmelserna synes vidare såväl pedagogisk som ändamålsenlig.

Emission till underkurs PRV instämmer i slutsatsen att det inte finns något praktiskt behov av bestämmelser om emission till underkurs.

Successiv inbetalning av aktiekapitalet PRV delar kornmittens uppfattning att det är olämpligt att ett bolag kan registrera en kapitalökning trots att alla tecknade och tilldelade aktier ännu inte betalts. Principiellt är det felaktigt att ett aktiebolag kan stå registrerat för ett aktiekapital som är större än det som faktiskt har inbetalts till bolaget.

PRV ifrågasätter dock förslaget att ge ett bolag rätt att registrera ökningsbeloppet efter hand som betalningen för tillskottsemissionen flyter in. En sådan ordning medför svårigheter att utöva en effektiv kontroll av när emissionen slutförts.

PRV vill även peka på de svårigheter som kan uppkomma för det fall att ett bolag anmält och erhållit delregistrering av en tillskottsemission sedan teckningen väl fullföljts, men innan full betalning för samtliga tecknade aktier eller konvertibler erlagts. Om betalningen för en post sedan uteblir, kan det redan registrerade beloppet komma att underskrida emissionens lägsta tillåtna belopp. Styrelsen kan därefter förklara aktierätten förverkad för de aktier som inte betalts. Vad som händer i motsvarande fall med konvertibler som inte betalts framgår inte av förslaget. Det belopp som sålunda slutligen blir registrerat i emissionen kan därmed komma att stå i strid med det av bolaget fattade emissionsbeslutet. Betalt och registrerat belopp understiger således emissionens lägsta belopp. Vissa tecknare kan ha gått med på att teckna under förutsättning av att ett visst lägsta belopp tecknas och betalas. Regeln i den föreslagna 20 § tar enbart sikte på det fall att emissionsbeslutet upphör om inte emissionens lägsta belopp tecknas, men inget sägs om att vissa aktier respektive konvertibler inte betalts. Om möjligheten till delregistrering av tillskottsemissioner skall kvarstå, bör som villkor för delregistrering stadgas att emissionens lägsta belopp skall vara såväl tecknat som betalt.

Utredningens förslag innebär också att successiv registrering av att aktierna respektive konvertiblerna betalts för ett flertal tillskottsemissioner tillåts ske samtidigt för ett och samma bolag.

Beslut om framför allt nyemission, men även beslut om konvertibler förutsätter ofta ett samtidigt beslut om ändring av bolagsordningens gränser för aktiekapitalet. För att den beslutade nyemissionen och det därav följande beslutet om ändring av bolagsordningen skall kunna registreras, måste ett belopp motsvarande bolagsordningens minimiaktiekapital ha tillförts bolaget. Om ett flertal nyemissioner och emissioner av konvertibla skuldebrev med successiv registrering av betalningen tillåts ske samtidigt, kan det uppstå problem i samband med registrering av bolagsordningsändringar.

De registreringsärenden där det framgår att betalning erlagts för en del av emissionsbeloppet uppgår för närvarande till endast en handfull fall per år. PRV ställer sig därför frågande till om det finns något större behov för bolagen att redovisa successiv betalning av nytecknade aktier. Med nuvarande teknik inom bankvärlden och möjligheten för de aktuella bolagen att utnyttja teckning

39

genom betalning torde problemen för de bolag vilka emitterar aktier på främmande länders börser vara begränsade.

PRV avstyrker förslaget om att tillåta delregistrering av tillskottsemissioner. I stället föreslår PRV att det som i dag föreskrivs att samtliga nyemissioner skall vara till fullo betalda för att registrering skall fa äga rum och att en tidigare beslutad emission skall vara registrerad innan en senare beslutad emission kan registreras.

Övrigt Ett betydande antal beslut om nyemission anger att betalning för nytecknade aktier skall ske genom kvittning av bolagets skuld till aktietecknaren. Detta förfaringssätt lämnar stora möjligheter till kringgående av kravet runt det bundna kapitalet i bolagen. Vid granskningen av det nya lagförslaget har PRV funnit att kvittningsförfarandet regleras i alltför begränsad omfattning. PRV föreslår därför att om betalning för nytecknade aktier skall ske genom kvittningsförfarande, bolagets styrelse åläggs att upprätta och inför stämman lägga fram en redogörelse för kvittningsfordran, över vilken även bolagets revisor åläggs avge yttrande. En särskild lagbestämmelse bör enligt PRV:s mening ange minimikraven på styrelsens redogörelse avseende kvittningsfordran. Denna bör ange vem som är fordringsägare, fordringens belopp samt hur stort belopp av fordran som upphör genom kvittningsförfarandet. Enligt PRV:s mening bör bolagen åläggas att ge in handlingarna i fråga i registreringsärendet.

PRV har inget att erinra mot förslaget om att samtliga beslut om tillskottsemission, med undantag av dem som i efterhand godkänts av bolagsstämma, skall anmälas för registrering inom sex månader från beslutsdagen.

Vad PRV anf'ört angående ingivande av bankintyg vid registrering av nybildning av aktiebolag äger även giltighet beträffande samtliga ärenden avseende tillskottsemission. PRV föreslår därför att kravet på ingivande av bankintyg vid registrering av nyemission och emission av konvertibla skuldebrev genom kontant betalning bibehållas.

För att åstadkomma större ordning i registret och för att fa en mera rättvisande bild av bolagens skuldbörda bör enligt PRV: s uppfattning bolagen åläggas att för registrering anmäla när konvertibla skuldebrev inlösts, när dessa konverterats till fullo och när teckningsoptioner utnyttjats till fullo. PRV föreslår därför att en sådan bestämmelse införes. Samma synpunkt kan också göras gällande för det fall att delregistrering av nyemissioner och emissioner av konvertibla skuldebrev införes.

PRV delar kommitténs uppfattning att kungörelse skall kunna ske beträffande samtliga typer av emission. Beträffande sättet för kungörelse anser PRV att sådan skall ske i en rikstäckande dagstidning för emissioner i publika bolag och i en ortstidning som styrelsen bestämmer i privata bolag. Enligt PRVs mening bör det övervägas om det för de senare fallen skall stadgas att kungörelsen skall ske i en ortstidning i den del av landet där bolaget bedriver sin verksamhet eller där bolaget har sitt säte. PRV tycker inte att förslaget om kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar är någon självklarhet. PRV föreslår att kungörelse för båda typerna av bolag bör kunna göras i den av PRV utgivna kungörelsetidningen, som för närvarande innehåller information om inkomna årsredovisninigshandlingar samt uppgift om meddelade näringsförbud.

Ett annat alternativ är att stadga att kungörelse skall ske i den ordning regeringen bestämmer. Detta för att det skall vara möjligt att vid varje tid välja det snabbaste och det mest effektiva sättet för kungörelse.

PRV efterlyser ett stadgande om att undantagsegeln i föreslagna 8 kap. 16 § färde stycket inte skall vara tillämplig på de fall då styrelsen fattar beslut om tillskottsemission. Enligt PRV:s uppfattning skall kungörelse alltid ske när styrelsen beslutat om tillskottsemission. En sådan regel kan tas in i föreslagna 8 kap. 35 §.

40

Den föreslagna 8 kap. 35 § hänvisar till 34 §. Hänvisningen borde rimligen avse 33 §. Vidare anges inte vad som skall gälla för anmälan och registrering av styrelsebeslut i enlighet med bolagsstämmans bemyndigande. Hänvisningen bör därför enligt PRV:s uppfattning även omfatta de föreslagna 26 - 28 §§ i samma kapitel.

Svenska Fondhandlarföreningen Svenska Bankföreningen

Föreningarna anser att den nyordning som föreslås för kapitalökning medför klara förbättringar i aktiebolagsrätten. Särskilt vill föreningarna tillstyrka förslaget om rätt för bolag att ge ut fristående optionsrätter. Detta kan ses som en anpassning till de faktiska förhållandena, där optionsrätt och skuldebrev för närvarande mycket ofta skiljs åt omedelbart efter emission. Det är därför följdriktigt att tillåta att optionsrätter ges ut oberoende av skuldebrev. Inget skall givetvis hindra det bolag som så önskar att såsom hittills emittera optionsrätt och skuldebrev tillsammans i ett paket, exempelvis för att med optionsrätten som "krydda" göra ett obligationslån attraktivt.

Föreningarna anser, som redan nämnts, det vara olämpligt att ta bort möjligheten till underkursemission. Det är visserligen riktigt, som sägs i betänkandet, att sådana emissioner inte behövt tillgripas. Möjligheten tillkom dock på grund av ett förmodat behov härav, vilket sedan inte uppstått beroende på en förbättrad kursutveckling. Det kan inte uteslutas att behovet kan uppstå i framtiden, varför möjligheten till underkursemission bör finnas kvar, i all synnerhet som en sådan emission inte skulle stå i strid med de principer som bär upp aktiebolagsrätten och EG:s bolagsrätt. Såsom föreningarna i annat sammanhang tagit upp och som påpekas i det följande bör det nominella beloppet på aktier slopas. Frågan om underkurs kommer i sådant fall i en annan dager.

Det synes föreningarna rimligt att bland de villkor för ett konvertibellån som anges i 7 § också skall tas med räntan för konvertibler. Detta är ett villkor som för aktieägarna är av samma betydelse som konverteringskursen.

I 8 § punkten 2 stadgas att nominella beloppet på de aktier, till vilka konvertering skall ske, skall anges i förslag till beslut (och därmed i beslut, se under 7 kap ovan). Föreningarna kan inte se något behov av uppgiften om nominellt belopp. Kravet härpå bör därför kunna utgå. Även i andra delar av lagstiftningen där nominellt belopp f n förutsätts bör detta krav enligt föreningarnas uppfattning utgå. Det gäller i 6 § första stycket 2 och 10 § första stycket 2. Av motiven (s 359) framgår för övrigt att det nominella beloppet kan komma att ändras efter en emission. Föreningarna har i en framställning tillsammans med Industriförbundet föreslagit att kravet på nominellt belopp på aktier generellt slopas. Saken är f n föremål för en särskild utredning.

I 8 § första stycket 6e och 10 § första stycket 6e sägs att i förslag till beslut skall anges konvertibelinnehavares respektive optionsinnehavares rätt när kontant utdelning gjorts med osedvanligt stort belopp. Föreningarna anser inte att det finns anledning att särskilt behandla just denna situation. Det vore viktigare att i villkoren ange hur utdelning i allmänhet, kontant eller i annan form, skall påverka den rätt som tillkommer konvertibelinnehavarna eller optionsinnehavarna.

Rubriksättningen i anslutning till 26 och 27 § § (Registrering resp Registrering m m) bör ändras. .

Grossistförbundet Svensk Handel

Kommitténs uppdelning i fondemission och tillskottsemission på föreslagna tre kapitel framstår som pedagogiskt och ger en tydlighet och överskådlighet. Förbundet menar, i likhet med kommittén, att av principiella skäl registrering av nyemitterat belopp inte skall få ske av hela beloppet så länge detta inte influtit i praktiken. Den registrerade uppgiften speglar inte det verkliga

41

förhållandet vilket kan fa konsekvenser för det fall kreditgivare och liknande fattar beslut på grundval av en icke korrekt uppgift. De praktiska olägenheter som kan uppkomma på grund av denna lagändring kompenseras väl av den förslagna möjligheten att kunna registrera ökningsbeloppet efter hand. Även i övrigt delar förbundet kornmittens förslag i nu aktuellt avseende.

Försäkrings Förbundet

Förbundet tillstyrker uppdelning i lagen i ett kapitel om fondemission och ett om nyemission.

Förslaget att kopplingen mellan optionsrätt och skuldförbindelse slopas så att fristående teckningsoptioner kan användas är positivt.

Kommittén föreslår att det ska bli möjligt att registrera inflytande betalningar successivt inom en sexmånadersperiod vid nyemission istället för att som nu gäller registrera tillskottet i två omgångar. Vi anser att i fall där det är mycket sannolikt att alla de tecknade och tilldelade aktierna vid en nyemission kommer att betalas framstår det som en betungande administrativ omgång att endast ha möjlighet att successivt registrera den kapitalökning som faktiskt har skett. Av praktiska skäl vore det ändamålsenligt att vid sidan av möjligheten till successivregistrering behålla de gamla bestämmelserna om registrering av hela det tecknade och tilldelade ökningsbeloppet innan de aktier som ingår i beloppet betalats till fullo. Vi föreslår därför att båda möjligheterna får förekomma.

Värdepapperscentralen VPC

Kommittén föreslår att det ges möjlighet att successivt registrera delar av en tillskottsemission. Detta ger i sin tur möjlighet för en enskild aktieägare att aktiekontoregistrera de aktier som berörs. VPC vill dock framhålla att det nuvarande nyemissionssystemet inte kan hantera byte från interimsaktie (BTA) till aktier för delar av aktieägarkollektivet när det gäller kontant nyemission. Nuvarande system kan hantera omläggning av hela aktieägarkollektivet. För att det skall bli möjligt att successivt registrera måste VPC göra relativt omfattande ändringar i nyemissionssystemet.

VPC har i övrigt inset att erinra mot den föreslagna regleringen.

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR

FAR tillstyrker att den nuvarande möjligheten för noterade bolag att göra nyemission till underkurs tas bort, att teckningsoptioner skall kunna emitteras utan anknytning till skuldebrev, att successiv registrering av tillskottsemission medges, samt att den s.k. Leo-lagen tas in i ABL i ett eget kapitel

FAR tillstyrker i princip också att kapitalandelslån tillåts, men anser att texten i 6 kap. 9 § inte på ett tillräckligt tydligt sätt motsvarar vad kornmitten anför i sina överväganden (sid. 231 ff). Om rätten att utforma villkoren för kapitalandelslån helt överlåts på bolaget kan det i praktiken innebära en möjlighet att skapa ett instrument motsvarande rösträttslösa aktier i Sverige. Skillnaden mot dessa är emellertid att kapitalandelslån redovisas som skuld och att skuldbeloppet löpande måste kunna fastställas. Villkoren för kapitalandelslån måste få en hanterlig utformning.

Svenska Revisorsamfundet SRS

Utredningens förslag tillstyrks.

42

Sveriges Advokatsamfund

Advokatsamfundet instämmer i förslaget.

Särskilt noterar advokatsamfundet med tillfredsställelse förslaget om delregistrering som på ett praktiskt sätt förefaller ta tillvara alla intressen.

4.2 Nyemission

Svenska Fondhandlarföreningen Svenska Bankföreningen

I 2 § andra stycket i förslaget hänvisas, i fråga om aktieägarnas rätt till fondaktier, till 3 kap 3 §, vilken paragraf dock - oavsett rubriken "Företrädesrätt vid emission" - endast behandlar nyemission. Vid en sådan kan emellertid annan fördelning gälla än vid en fondemission. Exempelvis kan en nyemission vara riktad. Hänvisningen till 3 kap 3 § ger därf'ör inte nödvändigtvis en adekvat ledning för vad som skall gälla vid fondemission. Bestämmelsen i 7 kap

2 § bör därför förtydligas, exempelvis genom en koppling endast till huvudregeln i 3 kap 3 § andra stycket.

I 3 § anges - på samma sätt som i andra delar av lagförslaget (t ex 8 kap 6 §) - vad ett förslag till bolagsstämmobeslut skall innehålla. Inget sägs dock direkt om vad själva beslutet skall innehålla. En bättre ordning vore att i lagtexten ange beståndsdelarna i ett beslut.

Värdepapperscentralen VPC

Vid fondemission erhåller aktieägare för närvarande s.k. delrätter (-bevis). Kommittén föreslår att dessa emissionsbevis byter namn till fondaktierätter (-bevis).

VPC har inget att erinra mot att delrätter byter namn på sätt som föreslås. Vid övergången förutsätts dock ett de delrätter som finns utestående behåller det gamla namnet och att de emissionsrätter som ges ut efter ikraftträdandet erhåller det nya namnet. VPC måste också tekniskt tillse att namnförändringen genomförs i datasystemen.

4.3 Fondemission

Inga synpunkter har framförts.

4.4 Upptagande av vissa penninglån

Riksskatteverket

Kommittén föreslår att kapitalandelslån skall bli lagliga. Innehavaren av kapitalandelsbevis är en kreditgivare men får även en andelsrätt i bolagets förmögenhet. Vad som skiljer ett kapitalandesbevis från en aktie är framför allt rösträtten. Skatterättsligt kan därför ifrågasättas om kapitalandesbevis skall beskattas som en fordran enligt 29 § SIL eller som ett aktieliknande instrument enligt 27 § SIL. Införandet av kapitalandelslån förutsätter enligt RSV särskilda skatteregler.

43

Skattemyndigheten i Stockholms län Juridiska avdelningen

Kommittén föreslår att kapitalandelslån skall bli lagliga. Innehavaren av kapialandelsbevis är en kreditgivare men får även en andelsrätt i bolagets förmögenhet och intar därmed en ställning som ligger mycket nära aktieägarens. Skatterättsligt kan det därför ifrågasättas om kapitalandelsbevis skall beskattas som en fordran enligt 29 § SIL eller som ett aktieliknande instrument enligt 27 SIL. En särskild skatterättslig reglering av kapitalandelslån torde krävas. Vid en sådan lagreglering talar mycket för att kapitalandelsbevis bör jämställas med vinstandelsbevis och beskattas enligt bestämmelserna i 27 § SIL.

Skattemyndigheten i Malmö

Efter vissa överväganden föreslår kommittén att aktiebolag får rätt att ge ut kapitalandelslån. D v s det blir tillåtet att ge ut lån som exempelvis är relaterade till bolagets egen utveckling.

För sådana lån, som emitterats till privatpersoner, bör den löpande avkastningen behandlas som ränta även om den benämnes något annat. Realisationsvinsten vid avyttring av ett kapitalandelslån, som emitterats på kapitalmarknaden, bör betraktas som ränta (samma behandling som av en marknadsnoterad fordran). Rent teoretiskt får detta också anses korrekt, eftersom förändringen av kapitalvärdet utgör hela eller en del av avkastningen på lånet.

För fåmansföretag är det mera komplicerat. Reglerna måste utformas så att de förhindrar att lön kan tas ut som kapitalinkomst. Någon form av spärr måste införas för delägare eller närstående om kapitalavkastningen överstiger vad som är skälig årlig ränta. Belopp överstigande marknadsräntan plus något risktillägg bör därför behandlas som löneinkomst.

Skattemyndigheten i Värmlands län

För att anpassa lagstiftningen till omvärlden föreslår kornmitten att bolag skall få ta kapitalandelslån. Kapitalandelslån kan innebära att fordringsägarna tillförsäkras rätt till betalning ur bolagets tillgångar vid bolagets likvidation eller upplösning med belopp som t.ex. motsvarar viss kvotdel i bolagets tillgångar eller som beräknas som den genomsnittliga marknadskursen på bolagets aktier under en tid före uppsägningen eller likvidationen.

Om kapitalandelslånen införs bör klarläggas hur denna typ av lån ska redovisas av bolaget. Vidare bör klarläggas vilka beskattningsregler som ska gälla. Ska samma beskattningsregler tillämpas som för vinstandelslånen? När är "räntan" avdragsgill för bolaget? Hur skall kapitalandelslånen beskattas hos långivaren?

Ytterligare frågetecken är om kapitalandelslånen kan göras konvertibla och om bolagen kommer att kunna notera kapitalandelslånen på börsen?

Uppsala universitet Juridiska fakulteten

Kommittén föreslår att det åter skall bli tillåtet att emittera s.k. kapitalandelslån (som även kallas delägardebentures). Förbud mot sådana lån infördes i 1975 års ABL. I huvudsak är det näringslivets behov och en annan bedömning av risken med sådana lån, än den som gjordes i 1975 års lag, som ligger till grund för förslaget.

44

Ett kapitalandelslån kan innebära att fordringsägarnas tillförsäkras rätt till betalning ur bolagets tillgångar vid bolagets likvidation eller upplösning med ett belopp som t.ex. motsvarar en viss kvotdel i bolagets tillgångar eller som beräknas som den genomsnittliga marknadskursen under en tid före uppsägningen eller likvidationen. Lånen har likheter med rösträttslösa aktier som är förbjudna i svensk rätt. De har också likheter med andra finansieringslösningar såsom vinstandelslån och aktieägartillskott (se t.ex. förarbetena till den nya regeln om kapitalandelslån i den finska aktiebolagslagen). Fakultetsnämnden hade därför gärna sett att man tagit ett större grepp på frågan. Det framlagda förslaget är för snävt avgränsat till kapitalandelslånen för att man skall kunna överblicka konsekvenserna av det. Utöver de renodlat juridiska frågorna hade också varit lämpligt om kornmitten uppmärksammat de redovisningsfrågor kapitalandelslånen aktualiserar (vilket man gjort på andra områden t.ex. vid underkursemission av konvertibler). Redovisningsfrågorna har nämligen ett intimt samband med olika finansieringslösningar. Vad som hade varit intressant att få belyst är bl.a. hur olika finansiella instrument påverkar möjligheten att analysera bolagets kapitalstruktur t.ex. gränsdragningen mellan eget och främmande kapital. Mot denna bakgrund kan inte fakultetsnämnden ta ställning till om kapitalandelslånen bör tillåtas eller inte.

Vad gäller utformningen av själva lagtexten omfattar förslaget till 6 kap. 9 § ABL lån där återbetalningen relateras till utdelningen eller bolagets vinst. De typfall på kapitalandelslån som diskuteras i betänkandet tycks dock relatera återbetalningen till andra förhållanden än utdelning eller vinst. Det framgår inte av lagförslaget om det är tillåtet att emittera andra lån än sådana som relateras till utdelning eller vinst, och vad som i så fall gäller rörande beslutsordningen för dessa.

NUTEK

NUTEK ser positivt på förslaget till lättnad i reglerna om att ta upp kapital- och vinstandelslån. Detta kan ha betydelse för att underlätta kapitaltillskott för utveckling av nya företag med nya produkter på nya marknader.

Bland finansiärer finns ett stort utbud av finansieringsalternativ. Inte minst bland de offentliga finansiärerna har det utvecklats ett antal alternativ tull eget kapital. Ett antal varianter av villkorslån och medel med återbetalning i form av en rörlig ersättning (royalty) har prövats. I vissa fall är återbetalningen kopplad till bolagets vinst eller ekonomiska ställning. För NUTEK är det angeläget att klargöra var gränserna mellan finansieringsformerna som kräver beslut av bolagsstämma och övriga skall dras. Enligt NUTEKs uppfattning bör medel där återbetalning baseras på vinst för viss produkt eller vinst från annan intäktskälla, som inte är specifikt relaterad till bolagets ställning eller bolagets vinst, inte kräva beslut av bolagsstämma. Självfallet krävs, om åtagandet är väsentligt för bolaget, en omfattande notupplysning i årsredovisningen, för att en extern läsare skall förstå innebörden. Detta gäller oavsett om bolagsstämmobeslut krävs eller inte.

Svenska Arbetsgivareföreningen Sveriges Industriförbund

Organisationerna tillstyrker förslaget att kapitalandelslån åter blir tillåtna.

Svenska Fondhandlarföreningen Svenska Bankföreningen

Föreningarna hälsar med tillfredsställelse förslaget i 9 § och därav följande förbättrade möjligheter för aktiebolag att koppla sin upplåning till den ekonomiska utvecklingen av rörelsen eller till den ekonomiska utvecklingen på andra områden. Bestämmelsen i 9 § om hur upptagande av vissa kapitalandels- och vinstandelslån skall handläggas synes därvid lämplig. Det förbud mot vissa

45

sådana lån, liksom mot lån med återbetalningsskyldigheten kopplad till vissa index, som för närvarande gäller är unikt för Sverige. I internationella affärsförhållanden har det därför inte sällan förekommit att långivning kunnat ske på återbetalningsvillkor, vilka kunnat accepteras av utländska men inte av svenska låntagande aktiebolag. I sådana sammanhang är det inte ovanligt med återbetalning kopplad till exempelvis ett börsindex eller ett index som har samband med syftet med bolagets upplåning, t ex ett index för visst råvaruslag när upplåningen anknyter till en viss råvara. Detta förekommer i oljebranschen med koppling till prisutvecklingen på olja.

Finansbolagens förening

Föreningen finner förslaget att aktiebolag skall få ta upp lån vars återbetalning skall bero på bolagets utdelning eller vinst mycket välkommet. Det är av stor betydelse för aktiebolags möjlighet att finansiera sig, särskilt med riskkapital, och därför angeläget att detta förslaget bevaras i kommande lagtext.

Grossistförbundet Svensk Handel

Förbundet har inga särskilda synpunkter på förslaget i denna del.

FörsäkringsFörbundet

Vi tillstyrker att aktiebolag åter får möjlighet att ta upp kapitalandelslån. I sammanhanget vill vi understryka vikten av att försäkringsaktiebolag också ges denna möjlighet samt att försäkringsaktiebolag också får möjlighet att ge ut konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Försäkringsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1995:87) Försäkringsrörelse i förändring förordat att försäkringsaktiebolag ska ha samma möjlighet till kapitalanskaffning som andra aktiebolag. Som skäl mot att tills vidare inte medge försäkringsbolag rätt att utfärda konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning angavs i förarbetena till försäkringsrörelselagen, (FRL), (prop 1981/82:180, s 94), att slutlig ställning borde tas till dessa upplåningsformer först då ställning tagits i fråga om utlänningars rätt att förvärva aktier i svenskt försäkringsaktiebolag. Då denna fråga numera inte är aktuell, är det mycket angeläget att förbuden i 5 kap 1 § FRL omprövas så att försäkringsaktiebolag i enlighet med Försäkringsutredningens förslag får samma möjlighet till kapitalanskaffning som andra aktiebolag.

Värdepapperscentralen VPC

VPC har inget att invända mot att kapitalandelslån blir tillåtna. För VPCs del blir det fråga om en ny lånetyp som måste kunna hanteras.

Svenska Revisorsamfundet SRS

När det gäller upptagande av kapitalandelslån anser samfundet att det från associationsrättslig synvinkel alltjämt finns anledning att rikta invändningar mot denna form med hänsyn främst till att denna finansieringsform kan innebära ett kringgående av förbudet mot rösträttslösa aktier och innehavarens ställning. Samtidigt kan skäl anföras för att svenska bolag bör ha liknande finansieringsmöjligheter som står till buds i andra länder. Under förutsättning att företag i andra länder har möjlighet att ta upp kapitalandelslån, på liknande villkor som de komitteé föreslår, kan samfundet godta att en sådan möjlighet införs också i Sverige. Därvid förutsätts också att det finns ett verkligt behov av att ta upp kapitalandelslån, kommittén har inte visat att så är fallet.

46

Sveriges Advokatsamfund

Advokatsamfundet kan inte utifrån kommitténs befintliga argumentation instämma i förslaget. Enligt advokatsamfundets uppfattning återstår fortfarande för utredningen att redovisa erforderliga argument för ett ställningstagande i denna del.

Sedan lång tid har gällt ett förbud mot kapitalandelslån (s k delägardebentures). Förbudet kan (enligt sid 141 f i Rodhe Aktiebolagsrätt, 17 uppl, en bok som angivits som referens av kornmitten) ytterst härledas ur principen att den som har makten i ett företag skall ha en mot makten svarande risk. De skäl för att nu tillåta kapitalandelslån som kommittén anför, främst att det finns andra riskfyllda placeringar och att svenskt näringsliv med nuvarande regler hindras att ta upp lån på motsvarande villkor som i jämförbara länder, räcker enligt advokatsamfundet inte som analys. Argumentet i sig känns inte heller helt övertygande. Innan någon ändring vidtas erfordras en grundligare genomgång av argument för och emot, framför allt ur aktieägar- och borgenärsperspektiv gentemot bolaget.

Konkursförvaltarkollegiernas förening

Föreningen motsätter sig förslaget att tillåta kapitalandelslån. Föreningen anser att de uppgivna fördelarna med förslaget inte är tillräckligt belysta för att de skall överväga de nackdelar ur borgenärernas perspektiv som kan uppstå, bland annat såvitt avser vem som har den reella makten i aktiebolaget. Föreningen anser att risk föreligger - att man genom föreslagen reglering kommer att "sanktionera" bulvanförhållande.

5. Konvertibla skuldebrev och teckningsoptioner

Skattemyndigheten i Malmö

Kommittén föreslår att svenska aktiebolag ges rätt att emittera fristående teckningsoptioner. Det gällande förbudet att emittera sådana har i praktiken kringgåtts på ett enkelt sätt, vilket kornmitten visat med olika exempel. Ur skattesynpunkt leder förslaget även till förenklingar. För närvarande är förhållandet det, att skuldebrev och optionsrätt förvärvas gemensamt, men därefter separeras och avyttras var för sig. I sådana fall måste det gemensamma anskaffningsvärdet delas upp på de två värdepapperna. Fördelningen sker enligt reglerna i 27 §, 3 mom SIL. En separat emission av fristående teckningsoptioner innebär naturligtvis att denna fördelning blir obehövlig.

Lagregeln i 27 §. 3 mom SIL kan emellertid inte utmönstras, eftersom möjligheten att emittera optionslån även kommer att finnas i framtiden. Då kapital kan anskaffas till låg kostnad genom att ge ut optionslån, talar det mesta för att så även kommer att ske.

NUTEK

I den mån teckningsoptioner riktas till andra än aktieägare ( bolagets ledning etc) bör det av årsredovisning framgå förekomsten av sådana.

NUTEK ser positivt på möjligheten till att emittera teckningsoptioner utan koppling till någon skuldförbindelse. I vissa utvecklingsprojekt kan det finnas möjligheter att få finansiering för det första tidiga skedet om finansiären redan från början är klar över priset och om tekniken/projektet blir bärkraftigt. Ett optionsprogram kan byggas upp i etapper där optionerna utnyttjas allteftersom projektet framskrider.

47

NUTEK har inget att erinra mot förslaget till redaktionell förändring.

Svenska Arbetsgivareföreningen Sveriges Industriförbund

Organisationerna tillstyrker förslaget att det blir möjligt att utfårda fristående optionsrätter, dvs. optionsrätter som inte är kopplade till en skuldförbindelse.

6. Emissionsprospekt

Stockholms tingsrätt

I anledning av den diskussion som förs vid punkt 4.6.4 i betänkandet om ansvaret för fel och brister i prospektet tillstyrker tingsrätten förslaget att bolagsstyrelsens skadeståndsansvar för ickekontraktuell förmögenhetsskada fastslås genom uttryckliga stadganden i aktiebolagslagen. Detta bör ske genom den föreslagna ändringen i 15 kap. aktiebolagslagen.

Finansinspektionen

Inspektionen har inte något att erinra mot att bestämmelserna om prospekt i aktiebolagslagen med flera lagar upphävs och ersätts av bestämmelser i lagen om handel med finansiella instrument och lagen om börs- och clearingverksamhet. Att i samband därmed ersätta begreppet öppen krets med begreppet vidare krets är välmotiverat. Om förslaget genomförs måste dock en ändring även göras av 1 kap. 3 § 5 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Ordet "öppen" skall i så fall utgå och ersättas av "vidare".

Beträffande den nya lydelsen av 2 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument har inspektionen inte någon erinran mot att ytterligare undantag skrivs in i bestämmelsen. Lydelsen av bestämmelsens sista stycke har dock blivit oklar. Lämpligen bör efter ordet "avse" införas orden "emissioner gjorda av”. Syftet med ändringen av detta stycke har som inspektionen uppfattat det inte varit att ta ifrån inspektionen möjligheten att meddela undantag från skyldigheten att upprätta prospekt såvitt avser andra typer av erbjudandeprospekt än erbjudande om försäljning av fondpapper av aktieägare i publika bolag. Enligt inspektionens mening saknas skäl att ytterligare inskränka inspektionens möjlighet att meddela undantag från skyldigheten att upprätta prospekt, om detta varit kornmittens avsikt. Detta gäller särskilt som inspektionen för närvarande överväger om vissa typer av prospekt avseende derivat bör undantas från prospektskyldigheten. Om t.ex ett publikt bolag innehar aktier i ett annat publikt bolag och önskar utfärda optioner på det innehavet är det inte självklart att ett prospekt är nödvändigt. Jfr t.ex. OM Stockholm AB:s kontinuerliga utfärdande av nya optionsserier. Avslutningsvis vill inspektionen för undvikande av missförstånd anföra att det inte är aktuellt att meddela undantag från skyldigheten att upprätta prospekt i de fall en juridisk eller fysisk person riktar ett erbjudande till samtliga aktieägare i ett bolag att förvärva aktierna i bolaget. Beträffande denna typ av prospekt överväger inspektionen tvärtom att utfärda föreskrifter om vad prospektet skall innehålla.

Finansinspektionen har inte skäl att ifrågasätta kommitténs slutsats att prospektbestämmelserna är att anse som privaträttsliga och att de åtminstone till sina viktigaste delar skall vara lagfästa. Inspektionen vill dock peka på några oklarheter i de nu föreslagna bestämmelserna.

Av 4 kap. 20 § första stycket aktiebolagslagen framgår bl.a. att i bestämmelserna nämnda handlingar i nomalfallet skall innehålla finansieringsanalys samt att om så inte är fallet handlingarna måste kompletteras med sådan analys. Den föreslagna lydelsen av 2 kap. 6 § andra

48

stycket överensstämmer således inte med nu gällande bestämmelser. Någon motivering till ändringen har inte angetts. Enligt inspektionens mening bör finansieringsanalys regelmässigt utgöra del av innehållet i ett prospekt som är riktat till en vidare krets. Den nu föreslagna bestämmelsen bör därför utgå och ersättas av "4. finansieringsanalys för de tre senaste räkenskapsåren".

I 17 kap. 33 § Finansinspektionens föreskrifter om prospekt (FFFS 1995:21) anges bl.a. att en delårsrapport skall minst omfatta räkenskapsårets första sex månader (jfr 2 kap. 55 § nämnda föreskrifter och 5.1.5 i bilagan till det andra börsdirektivet (80/390/EEG). Inspektionen har inte bibringats uppfattningen att detta krav upplevts som särskilt betungande i förhållande till andra uppgifter. I 2 kap. 7 § nu aktuellt förslag har emellertid kravet utelämnats och genom bestämmelsens lydelse kan antalet månader som rapporten omfattar bli färre. Inspektionen föreslår att kravet att rapporten minst skall omfatta räkenskapsårets första sex månader behålls.

Enligt den föreslagna lydelsen av 2 kap. 6 § skall ett prospekt bl.a. beträffande vissa bolag innehålla en kapitaltäckningsanalys. Emellertid anges i 2 kap. 8 § bl.a. att nämnda bolag i prospektet skall lämna uppgift om kapitaltäckningen och dess betydelse för bolaget. Sistnämnda uppgifter torde emellertid ingå i den kapitaltäckningsanalys som enligt 2 kap. 6 § skall upprättas. Inspektionen föreslår därför att vad som anges om kapitaltäckning m.m. i 2 kap. 8 § utgår. Om så inte sker måste det närmare preciseras vilka ytterligare uppgifter som avses genom bestämmelsen i 2 kap. 8 §.

Beträffande den föreslagna 2 kap. 9 § bör övervägas om inte orden "men har gjort det tidigare" kan läggas till efter ordet verksamhet på tredje raden. Därigenom klargörs att bestämmelsen inte avser nystartade bolag.

Innehållet i den föreslagna 2 kap. 10 § innebär en utvidgad granskningsskyldighet för revisorer jämfört med vad som för närvarande är fallet, då revisorn enligt förslaget även blir skyldig att granska uppgifterna som anges i 2 kap. 8 §. Någon motivering till ändringen har inte angivits. Bolagets revisorers nuvarande skyldigheter i nämnda avseende framgår av 17 kap. 7 § i nämnda föreskrifter. Inspektionen önskar en redogörelse för syftet med den utvidgade granskningsskyldigheten.

Slutligen utgår inspektionen från att begreppet platser som använts i 2 kap. 11 § även innefattar exempelvis ett bolags hemsida på Internet. Möjligen borde ett tillägg göras av vilket det framgår att ett prospekt i pappersform alltid skall kunna tillhandahållas kostnadsfritt av bolaget, vilket för närvarande är fallet.

Erbjudandeprospekt För närvarande skall inspektionen beträffande erbjudandeprospekt endast registrera dessa prospekt. Som anförts ovan överväger inspektionen emellertid att utfärda föreskrifter avseende innehållet i prospekt som avser de fall en juridisk eller fysisk person riktar ett erbjudande till samtliga aktieägare i ett bolag att förvärva aktierna i bolaget. Vidare kommer inspektionen att överväga att utfärda föreskrifter avseende innehållet i prospekt som omfattar erbjudande om försäljning av fondpapper av aktieägare i publika bolag, vilka antingen kompletterar de i den föreslagna lagtexten intagna bestämmelserna eller, om förslaget inte genomförs, omfattar även dessa bestämmelser. Inspektionen vill därför beträffande de två nämnda typerna av erbjudandeprospekt föreslå att dessa skall - på samma sätt som emissionsprospekt - såväl godkännas som registreras av inspektionen. Det finns inget sakligt skäl att behandla nämnda typer av erbjudandeprospekt annorlunda än ett emissionsprospekt. Därutöver bör även prospekt avseende förvärv eller avyttring av ett bolags egna aktier - i linje med vad som anförts ovan - såväl godkännas som registreras av inspektionen. Lämpligen kan i 2 kap. 4 § andra stycket lagen om handel med finansiella instrument i dess nuvarande lydelse göras ett tillägg som omfattar nämnda kategorier av erbjudandeprospekt.

49

Övergångsbestämmelse Om kommitténs förslag genomförs bör en övergångsregel inf'öras av innebörden att prospekt som inkommit till inspektionen före dagen för ikraftträdande av de nya bestämmelserna skall handläggas enligt gamla bestämmelser.

Övrigt Utöver nu aktuella förslag vill inspektionen i sammanhanget beröra några oklarheter beträffande bestämmelserna i 2 kap. 5 § lagen om handel med finansiella instrument avseende ömsesidigt godkännande av prospekt. Genom denna bestämmelse har artikel 21 i prospektdirektivet (89/298/EEG) implementerats i svensk rätt. Tillämpningen av lagbestämmelsen har emellertid vållat inspektionen vissa bekymmer. Den första frågan som infinner sig är om prospektet skall registreras av inspektionen eller om inspektionen endast skall vidta åtgärden att bekräfta mottagandet av prospektet. Den andra frågan är hur de tillägg som omnämns i andra stycket skall behandlas. Skall inspektionen godkänna och registrera de tillägg till prospektet som inspektionen begär? Eller skall ärendet avslutas genom att inspektionen meddelar ingivaren att prospektet uppfyller av inspektionen ställda tilläggskrav? Slutligen inställer sig frågan om ansökningsavgift skall utgå. I sammanhanget bör även tilläggas att det av bestämmelsen inte framgår att prospektet skall inges till inspektionen (jfr artikel 21 punkt 3 prospektdirektivet).

Slutligen vill inspektionen beträffande 2 kap. 4 § tredje stycket föreslå att ett tillägg görs till lagtexten, så att bestämmelsen får den innebörd som uttryckts i förarbetena (se prop 1992/93:90 sid 80 ö). Efter ordet "länderna" bör införas orden "Inspektionen får avvakta att ett godkännande sker i hemlandet innan en registrering av propektet görs.

Skattemyndigheten i Värmlands län

SKM har inga synpunkter.

Uppsala universitet Juridiska fakulteten

Fakultetsnämnden har inga invändningar emot kommitténs förslag att upphäva prospektreglerna i ABL. De kommer fortsättningsvis endast att finnas i lagen om handel med finansiella instrument (LHF). Det förefaller dock lämpligt att man i anslutning till emissionsreglerna i ABL gör en uttrycklig hänvisning till LHF.

Kommittén behandlar relativt ingående frågan om regleringen av styrelsens skadeståndsansvar för tillhandahållande och utformning av prospekt. Fakultetsnämnden har inga invändningar mot den föreslagna lösningen att komplettera bestämmelsen i 15 kap 1 § ABL med en uttrycklig hänvisning till reglerna i LHF.

NUTEK

Med tanke på det ökande antalet företag på aktiemarknaden, är det väsentligt att kraven på prospekten inte ställs lägre än för närvarande. Prospekten ska kunna ge ett fullödigt underlag för investeringar för alla typer av potentiella aktieägare. Kravet för styrelsen att tydligt ange såväl nuvarande verksamhet som planerad bör snarare skärpas och tydliggöras. Framför allt gäller detta avsikten med planerad emission eller dvl. NUTEK har inget att erinra mot att reglerna om prospekt utgår ur ABL.

50

Patent- och registreringsverket

PRV har inget att erinra mot de föreslagna bestämmelserna om prospektskyldighet. Att bestämmelserna härom förts samman till ett begränsat antal ställen i lagen är positivt. PRV vill dock erinra om att de bolag, vilka omfattas av prospektskyldigheten även i fortsättningen bör genom föreskrift i aktiebolagsförordningen åläggas att till PRV ge in upprättade prospekt i samband med registrering av emissioner.

Grossistförbundet Svensk Handel

Prospekt Styrelseledamöters med fleras skadeståndsansvar för prospekts innehåll m.m. bör regleras genom en uttrycklig regel för att undanröja eventuella oklarheter härom. Även i övrigt delar förbundet kommitténs synpunkter.

Svenska Revisorsamfundet SRS

Samfundet tillstyrker utredningens förslag.

Sveriges Advokatsamfund

Advokatsamfundet instämmer i förslaget.

Det framstår som en god ordning att bestämmelser om prospekt samlas i lagen om handel med finansiella instrument respektive lagen om börs och clearingverksamhet, samtidigt som styrelsens ansvar för innehållet i prospekt slås fast i aktiebolagslagen.

7. Leo-lagen

Stockholms tingsrätt

Kommittén föreslår att de speciella reglerna om riktade emissioner till vissa bolagsfunktionärer m.m. inom en koncern (Leo-lagen) skall bibehållas i huvudsak oförändrade och tagas in i själva aktiebolagslagen (9 kap. i förslaget). Den förändringen föreslås dock att bestämmelsen om ogiltighet för emissionsbeslut som inte fattas med föreskriven majoritet på bolagsstämman skall utgå. Enligt kommentaren skall detta medföra att godtrosförvärv blir möjliga, f.o.m. för de "förbjudna" förvärvarna själva. Detta synes öppna alltför stora möjligheter för ett kringgående av lagen. Om de särskilda Leo-bestämmelserna skall behållas bör också ogiltighetsbestämmelsen vara kvar. Dessutom verkar det inkonsekvent att behandla dessa förvärv annorlunda än dem som företagits i strid mot samtyckes- och förköpsförbehållen.

Skattemyndigheten i Värmlands län

Ur skatteförvaltningens synvinkel torde det vara bra om reglerna vid riktade emissioner är hårda och därigenom utgör en effektiv spärr mot ett otillbörligt utnyttjande av reglerna om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt.

Skattemyndigheterna torde nämligen i många fall ha svårt att upptäcka, påvisa och värdera eventuella skattepliktiga förmåner till t.ex. vissa anställda.

51

Allmänna pensionsfonden Fjärde fonstyrelsen

Fondstyrelsen registrerar med tillredsställelse att kommittén inarbetat LEO-lagens bestämmelser i ABL med oförändrat mycket höga majoritetskrav. I sammanhanget vill fondstyrelsen påpeka vikten av att de ursprungliga - mycket förtjänstfulla -förarbetena till LEO-lagen hålls levande.

Stockholms Universitet Juridiska fakulteten

Aktiebolagskommittén föreslår att den s k LEO-lagen i princip arbetas in i aktiebolagslagen. Fakultetsnämnden delar här den uppfattning som kommer till uttryck i det särskilda yttrandet av Lars Bredin m fl. Emissioner och överlåtelser som omfattas av de särskilda LEO-reglerna bör således kunna fattas med två tredjedels majoritet. Skulle en emission otillbörligt gynna de teckningsberättigade och vara till nackdel för bolaget eller dess aktieägare kan ju detta hindras genom tillämpning av de s k generalklausulerna.

På s 221 diskuterar Aktiebolagskommittén bl a verkan av att ett utländskt dotterbolag till ett svenskt bolag genomför en nyemission, eller med den föreslagna nya terminologin en tillskottsemission, som LEO-lagen enligt sin lydelse är tillämplig på. Om detta sker utan att emissionen godkänns av bolagsstämman i det svenska moderbolaget är emissionen enligt svensk bolagsrätt ogiltig. Som Aktiebolagskommittén mycket riktigt påpekar är det emellertid lagstiftningen i det land där dotterbolaget har sitt säte som bestämmer huruvida en emission är giltig eller inte. Om t ex ett italienskt dotterbolag till ett svenskt publikt aktiebolag genomför en nyemission på vilken LEO-reglerna är tillämpliga men det svenska moderbolaget underlåter att behandla emissionen på sin bolagsstämma får detta således inte några konsekvenser för emissionens giltighet. Effekten av bestämmelsen i den föreslagna 9 kap 3 § blir i ett sådant fall endast att möjligheterna att kräva skadestånd kan öka, eftersom underlåtenheten innefattar en överträdelse av aktiebolagslagen.

Uppsala universitet Juridiska fakulteten

Fakultetsnämnden delar kommitténs uppfattning om att regleringen på detta område bör kvarstå. Vad gäller den föreslagna utvidgningen av kretsen av bolag som skall omfattas av regleringen - som skall gälla inte enbart aktiemarknadsbolag utan alla publika bolag - ställer sig nämnden dock något tveksam. Motiveringen av förslaget är mycket kortfattad. Frågan är här om skälen för att bibehålla det höga majoritetskravet även gör sig gällande i bolag som inte är aktiemarknadsbolag. Riskerna för missbruk av riktade emissioner torde vara större i fall då det finns en väl fungerande andrahandsmarknad för aktierna i fråga än då så ej är fallet. Motiven bakom LEO-lagen - behovet av information och syftet att skapa ett förtroende för aktiemarknaden - framträder starkast då emittenten är börsnoterad (se prop. 1986/87:76 s. 17-22 och 27).

Vid tillkomsten av LEO-lagen uttalades att utvecklingen av de riktade emissionerna skulle följas för att man längre fram skulle kunna avgöra om det höga majoritetskravet även skulle omfatta andra bolag än börsnoterade (prop 1986/87:76 s. 23). Några praktiska erfarenheter av LEO-lagen redovisas emellertid inte av kommittén. Huruvida den föreslagna utvidgningen av bolagskretsen är motiverad eller inte är därför svårt att ta ställning till.

52

NUTEK

De hårdare majoritetskraven när det gäller emissioner riktade till bolagsledning och närstående personer bör kvarstå. Att låta reglerna ingå i ABL är tydligt och positivt.

Patent- och registreringsverket

PRV delar uppfattningen att LEO-lagens bestämmelser inte bör upphävas helt. PRV ställer sig bakom förslagen till justeringar av LEO-lagen och att bestämmelserna härom infogas i aktiebolagslagen, bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen.

Svenska Arbetsgivareföreningen Sveriges Industriförbund

Kommittén föreslår bl.a. att ett publikt aktiebolags överlåtelse av aktier eller andra värdepapper i ett dotterbolag skall godkännas av det publika bolagets bolagsstämma endast om aktierna överlåts till befattningshavare i det överlåtande bolaget eller dess moderbolag eller någon närstående till en sådan befattningshavare. Om det publika bolagets moderbolag också är ett publikt aktiebolag skall överlåtelsen dessutom godkännas av moderbolagets bolagsstämma. Förslaget underlättar angelägna och ändamålsenliga transaktioner och tillstyrks därför.

Kommittén föreslår vidare att det särskilda majoritetskravet (9/10) i LEO-lagen bibehålls. Organisationerna motsätter sig detta förslag och anser att en majoritet på två tredjedelar väl tillgodoser de skyddsintressen som lagstiftningen avser att bevaka. Organisationerna hänvisar i denna del till vad som anförs i det särskilda yttrandet av bl.a. Ulf Magnusson.

Svenska Fondhandlarföreningen Svenska Bankföreningen

Föreningarna hälsar med tillfredsställelse förslaget att den s k LEO-lagen skall upphävas, att förenklingar görs i lagens regelverk och att de förenklade bestämmelserna införlivas med aktiebolagslagen. Såsom anförts i ett särskilt yttrande av de sakkunniga i kommittén Bredin, Bökmark, Gernandt, Jansson och Magnusson finns det inte skäl att motsätta sig en sådan ordning.

De sakkunniga har dock vidare anfört att det är orimligt med det höga majoritetskravet på nio tiondelar för beslut, vilket enligt förslaget tas över från LEO-lagen. Det sägs i det särskilda yttrandet att eljest vällovliga transaktioner kan hämmas av ett så närmast prohibitivt majoritetskrav. Föreningarna instämmer i det särskilda yttrandet och anser följaktligen att det numera normala majoritetskravet vid en emission på två tredjedels majoritet väl tillgodoser de skyddsintressen som kan finnas. Det är viktigt att möjligheterna till strukturella förändringar i svenskt näringsliv inte onödigtvis hämmas. Det höga majoritetskravet kan få sådana effekter.

Stockholms Handelskammare

Handelskammare tillstyrker i allt väsentligt de föreslagna förändringarna i denna del. Handelskammare anser dock att även det särskilda majoritetskravet i LEO-lagen på nio tiondelar av såväl avgivna röster som på stämman företrädda aktier bör förändras och anpassas till aktiebolagslagens majoritetskrav. Handelskammaren hänvisar därvid till vad som anförs i det särskilda yttrandet av bland andra Ulf Magnusson.

53

Grossistförbundet Svensk Handel

Den sk LEO-lagen bör, i likhet med vad som föreslagits, inarbetas i ABL varpå LEO-lagen kan upphöra att gälla. Däremot saknas i betänkandet förslag till ändring i Bankaktiebolagen respektive Försäkringsrörelselagen vilket torde vara en förutsättning för att låta LEO-lagen upphöra.

I fråga om huruvida beslut om emissioner riktade till vissa "närstående" skall fattas med två tredjedelars majoritet eller nio tiondelars majoritet finns viktiga argument som talar för det förstnämnda alternativet. B1 a det förhållandet att övriga Norden och många EU-länder tillämpar två tredjedelars majoritet och följaktligen har bedömt detta vara tillfyllest men även att ett högre majoritetskrav skulle strida mot systematiken i ABL. Emellertid har LEO-lagen - såsom kommittén även uttalat - utgjort en effektiv spärr mot ett oriktigt användande av reglerna om riktade emissoner. Skälen som anfördes för nio tiondelars majoritet vid införandet av LEO-lagen har knappast upphört. Det finns en risk att ett lägre majoritetskrav vid riktade emissioner till närstående missbrukas till förfång för minoritetsägare som inte ens tillsammans kan hindra ett, i deras tycke, oriktigt bolagsstämmobeslut där det räcker med två tredjedelars majoritet. För att undanröja denna risk är förbundet berett att acceptera ett fortsatt krav på nio tiondelars majoritet vid sådana riktade emissioner som nu är i fråga.

Försäkrings Förbundet

I samband med den föreslagna reformeringen av LEO-lagen bör bestämmelserna justeras så att de får en mer praktisk utformning. Lagen bör inte omfatta fall där det är uppenbart att ett otillbörligt utnyttjande av reglerna om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt till förmån för vissa personer i ledningsställning i bolaget eller koncernen inte är för handen.

Svenska Revisorsamfundet SRS

Samfundet tillstyrker att LEO-lagen inarbetas i aktiebolagslagen. Skäl kan anföras för att tillämpningsområdet bör utvidgas till att gälla samtliga aktiebolag. Behovet av minoritetsskydd gör sig gällande även i dessa fall. En sådan utvidgning torde dock förutsätta en öve syn av majoritetskraven. Om en utvidgning inte sker kan samfundet godta utredningens förslag om särskilt hög kvalificerad majoritet även om kraven kan förefalla väl höga.

Sveriges Advokatsamfund

Advokatsamfundet går emot förslaget. Advokatsamfundet delar i stället den uppfattning som framförts av de sakkunniga Bredin m fl angående det från LEO-lagen hämtade särskilda majoritetskravet. Enligt advokatsamfundet är en majoritet om 2/3-delar en lämpligare utformning med hänsyn till systematiken i aktiebolagslagen, samtidigt som skyddsintressena tillgodoses. I övrigt instämmer advokatsamfundet i förslaget.

Sveriges Aktiesparares Riksförbund

Aktiespararna vill betona värdet av att behålla Leo-lagens majoritetsbeslutsregel på 90 procent oförändrad. I likhet med kommittén anser Aktiespararna att "LEO-lagens majoritetskrav har utgjort en effektiv spärr mot ett otillbörligt utnyttjande av reglerna om awikelse från aktieägarnas företrädesrätt för att gynna personer i ledarställning i bolaget eller koncernen."

En bärande tanke i Leo-kommissionens arbete var att om den typ av närståendetransaktioner som Leo-lagen reglerar överhuvudtaget skall tillåtas skall detta i princip förutsätta total enighet bland

54

aktieägarna. Leo-kommissionen definierade total enighet som att aktieägare representerade minst 90 procent av kapital eller röster på stämman skulle ställa sig bakom förslaget. Den senaste tidens händelser, exempelvis Trustor-Kanthal-affären, tyder på att en skärpning eller komplettering av vissa delar av Leo-lagens bestämmelser skulle vara erforderlig.

Aktiespararna vill dessutom, i polemik med utredningen, slå fast den stora betydelse utspädningseffekter kan ha på ägandet. Aktiespararna finner det vara svårförståeligt att kornmitten anser att utspädning inte försämrar aktieägarnas rätt i den mening som detta begrepp har i aktiebolagslagen.

8. Nedsättning av aktiekapitalet

Stockholms tingsrätt

Förslagen är väl avvägda och tillstyrks. Tingsrätten vill särskilt understryka värdet av att domstol inte tyngs med registreringsärenden utan tas i anspråk för sin huvuduppgift att slita tvister.

Riksskatteverket

Efter en förnyad analys av artiklarna 32 och 33 i EG:s andra bolagsdirektiv har kommittén kommit fram till att ordalyctelsen i artikel 33 inte utesluter nedsättning av aktiekapitalet för täckning av förlust under det löpande räkenskapsåret. Kornmitten har emellertid varken i sitt tidigare betänkande närmare redovisat vilka omständigheter som vägts in i analysen. I det tidigare betänkandet verkar kornmitten närmast ha tagit för givet att undantaget i artikel 33 avser förluster enligt fastställd balansräkning. Den förnyade analysen synes falla tillbaka på att direktivets ordalydelse inte utesluter nedsättning för täckning av förlust under löpande räkenskapsår och att en sådan ordning sedan länge tillämpas i flera ev EU:s medlemsstater. Fördelen med en sådan tillämpning skulle ligga i att minska risken för onödiga likvidationer. På det underlag som kornmitten redovisat är det svårt att ha någon klar uppfattning om tyngden i argumenten. Uppenbart är att förslaget som det nu utformats kan möjliggöra missbruk så att nedsättning sker med större belopp än som kommer att motsvara den slutliga förlusten och att kapital på så sätt överförs från aktiekapital till fritt eget kapital. Mot bakgrund av att nämnda artiklar i andra bolagsdirektivet avser att uppställa vissa minimikrav till skydd för bolagets borgenärer hade det varit av värde om kornmitten ingående belyst fördelarna med den nu intagna ståndpunkten och vägt dessa mot förslagets nackdelar ur framförallt borgenärssynpunkt. Det är inte visat att de av kornmitten anförda riskerna med onödiga likvidationer är något praktiskt problem idag. Vill man tillskapa en möjlighet till en sådan nedsättning av akiekapitalet för förlusttäckning under löpande räkenskapsår som inte kräver rättens tillstånd är alternativet med inrättandet av en för ändamålet särskild tillskapad fond att föredra. Därigenom skulle borgenärerna vara bättre skyddade samtidigt som alternativet inte förefaller innebära några betänkligheter ur EG-rättslig synpunkt.

Kommittén föreslår även slopande av förbudet att dela ut vinst under en treårsperiod efter nedsättning av aktiekapitalet. Återigen är det fråga om en avvägning mellan borgenärs- och ägarintressen. När nedsättningen ansetts nödvändig för att täcka en förlust ter sig en konsolideringsperiod som naturlig. Det är i en sådan situation befogat med regler som uppställer spärrar mot att kapital förs över till ägarna i strid mot borgenärernas intressen. Regeln om treårig karenstid fyller en sådan funktion och innebär ett starkare skydd för borgenärerna än enbart de allmänna bestämmelserna om vinstutdelning som kommittén tycker är tillräckliga. I sammanhanget bör även observeras att artikel 33 punkten 2 i andra bolagsdirektivet innehåller en bestämmelse som innebär en skyldighet för medlemsstaterna att föreskriva de åtgärder som krävs för att belopp som härrör från nedsättning av aktiekapitalet för förlusttäckning inte används för utbetalning till aktieägarna. I sitt förra betänkande (SOU 1992:83 s. 302) hänvisade kommittén bl.a. till ifrågavarande

55

karensregel som skäl för att de svenska reglerna uppfyllde EG-rättens krav på denna punkt. Kommittén avstår nu från att närmare redovisa i vad mån ett borttagande av karensregeln låter sig förena med nämnda direktivbestämmelser. RSV anser att den treåriga karensregeln bör kvarstå.

Skattemyndigheten i Malmö

Ur skattemyndighetens synpunkt är endast de av kornmittens ändringsförslag intressanta, som resulterar i utbetalning till aktieägarna. Sker ingen sådan, blir det naturligtvis inte fråga om någon beskattning.

Efter den senaste lagändringen (prop 1994/95:25) gäller följande för nedsättning av aktiekapital eller reservfond: - Inlösen av aktier behandlas som avyttring och vanliga regler för realisationsbeskattning gäller. - Nedsättning av akties nominella belopp eller reservfonden behandlas däremot som utdelning (en inkonsekvens som är svår att förstå).

Sammanfattningsvis finns det fungerande skatteregler, som kan tillämpas även i fotsättningen, när kornmittens förslag om nedsättning av aktiekapitalet m m genomförts.

Skattemyndigheten i Värmlands län

SKM har inga synpunkter. Det förutsätts dock att det som skall behandlas som utdelning kommer att ingå i det normala kontrolluppgiftslämnandet.

Stockholms Universitet Juridiska fakulteten

Om ett beslut om att sätta ned aktiekapitalet skulle rubba rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier måste beslutet enligt nuvarande 6 kap 2a § 2 st ABL som huvudregel biträdas av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna. Bestämmelsen, som infördes som ett led i EG-anpassningen för att uppfylla kravet i art 30, 31 och 40 i andra bolagsdirektivet, föreslås bli överflyttad till 10 kap 4 §. Direktivet föreskriver dock inte ett så strängt pluralitetskrav. Om det i ett bolag finns olika aktieslag krävs i direktivet endast att det sker en särskild omröstning inom varje kategori av aktieägare och att direktivets krav på två tredjedels majoritet är uppfyllt inom varje kategori.

Den aktuella bestämmelsen har vållat en hel del problem. För det första är det oklart när en nedsättning rubbar rättsförhållandet mellan utgivna aktier och för det andra medför det mycket stränga pluralitetskravet att det i praktiken kan bli omöjligt att genomföra en önskvärd nedsättning. Fakultetsnämnden föreslår därför att den aktuella bestämmelsen ändras så att den motsvarar vad som krävs enligt direktivet.

Det kan tilläggas att motsvarande problem uppkommer vid tillämpning av nuvarande 14 kap 11 § 3 st ABL.

Uppsala universitet Juridiska fakulteten

Utöver redaktionella förändringar föreslås några materiella ändringar i nu gällande regler bl.a. att nedsättning kan ske för täckande av förlust utan borgenärernas hörande under löpande år, att möjligheterna till nedsättning utan tillstånd utvidgas och att man tar bort regeln om att täckning av

56

förlust medför att utdelning inte kan ske inom tre år utan rättens tillstånd. Förslagen bör ses tillsammans med andra regler om bolagets eget kapital, inte minst vinstutdelningsreglerna. I förhållande till nu gällande rätt har fakultetsnämnden inget att invända mot förslaget. Dock förefaller det märkligt att göra ändringar i nedsättningsreglerna innan revideringen av vinstutdelningsreglerna är klar. Det finns därmed en uppenbar risk att de förslagna reglerna snart kan bli överspelade eller kan behöva ses över igen.

NUTEK

NUTEK anser att den maktförskjutning som förslaget innebär till bolagsstämmans fördel är positiv och innebär stora förenklingar och en möjlighet att snabbare ta till vara borgenärsintressen. NUTEK ser det som väsentligt att reglerna om vinstutdelning görs tydliga.

Patent- och registreringsverket

PRV anser att en förutsättning för registrering av beslut om nedsättning av aktiekapitalet för täckande av förlust som uppkommit under innevarande räkenskapsår måste vara, att den kontrollbalansräkning som upprättas enligt bestämmelserna i 13 kap. 2 § aktiebolagslagen och som utgör underlag för nedsättningsbeslutet också skall inges i registreringsärendet.

PRV ser positivt på rollen som tillståndsgivare vad avser beslut om nedsättning av aktiekapitalet.

Förslaget om att aktiekapitalet skall få sättas ned genom indragning av aktier som bolagen förvärvat genom återköp talar enligt PRV:s mening för att ett ägarregister beträffande aktier införes. PRV ställer sig positivt till förslaget att bolagen skall ha möjlighet att sätta ned aktiekapitalet för täckande av förlust som uppkommit under innevarande räkenskapsår. PRV anser dock, att en förutsättning för registrering av ett sådant beslut om nedsättning är, att beslutet i fråga grundas på en uppkommen förlust enligt en kontrollbalansräkning, som upprättats i enlighet med bestämmelserna i 13 kap. 2 § aktiebolagslagen. Lagbestämmelsen i fråga bör enligt PRV:s uppfattning ge uttryck för detta. Vidare bör det enligt PRV:s mening vara en nödvändig förutsättning för registrering av ett sådant beslut om nedsättning, att bolaget åläggs att tillsammans med övriga registreringshandlingar inge kontrollbalansräkningen i registreringsärendet.

Kontrollbalansräkningar tillhör de handlingar som i dag efterfrågas hos PRV av bl.a. bolagens konkurrenter. Vissa bolag ger även in upprättad kontrollbalansräkning till PRV för att i andra sammanhang kunna påvisa att man har fullgjort sina skyldigheter enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen. Frågan om införande av ett krav på ingivande av upprättad kontrollbalansräkning har av PRV tagits upp i andra sammanhang bl.a.till Aktiebolagskommittén i samband med den förestående översynen av 13 kap. aktiebolagslagen. PRV vill därför ånyo föra fram frågan om en generell skyldighet för de bolag som upprättat kontrollbalansräkning att inge denna till PRV.

PRV har inget att invända mot förslaget om att den treåriga karenstiden efter beslut om nedsättning för täckande av förlust, under vilken bolaget inte får dela ut vinst, tas bort.

PRV har ingen erinran mot att möjligheterna till nedsättning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna utan efterföljande tillstånd vidgas till att gälla även för de fall där beslutet om nedsättning kombineras med nyemission, konvertering eller teckning med utnyttjande av teckningsoption och fondemission.

PRV delar kommitténs uppfattning att även beslut om nedsättning av aktiekapitalet i vissa fall skall kungöras. Beträffande sättet för kungörelse hänvisas till vad som anförts ovan under avsnitt om ”Ökning av aktiekapitalet”.

57

PRVs erfarenheter av tillståndsgivning i samband med beslut om fusion är goda. Förslaget om att frågor om tillstånd till nedsättning av bolagens aktiekapital skall prövas av PRV är därför positivt. Det vore önskvärt med ett klargörande beträffande kallelsetidens längd. PRV föreslår att denna tid sätts till två månader.

PRV ställer sig också bakom förslaget att styrelsens vetorätt vid beslut om nedsättning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna avskaffas.

PRV är också positivt till förslaget att beslutet om nedsättning inte behöver ange ett bestä.mt belopp, utan kan ange ett högsta belopp eller ett lägsta och högsta belopp för nedsättningen.

Svenska Arbetsgivareföreningen Sveriges Industriförbund

Organisationerna tillstyrker förslagen att nedsättning av aktiekapitalet utan särskilt tillstånd och utan borgenärernas hörande skall få ske för täckning av förlust om förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital och detta oavsett om förlusten framgår av den senast fastställda balansräkningen eller har uppstått under året. Vidare tillstyrks förslaget att avskaffa den treåriga karenstiden.

Kommittén föreslår att möjligheten att sätta ner aktiekapitalet utan särskilt tillstånd och utan borgenärernas hörande för återbetalning till aktieägarna eller för avsättning till fri fond utvidgas till att gälla även de fall då nedsättningen kombineras med konvertering eller teckning med utnyttjande av teckningsoption samt vid fondemission. Över huvud taget bör det enligt kornmittens mening räcka med att bolaget, när nedsättningsbeslutet och övriga beslut registrerats, kan uppvisa ett oförändrat stort registrerat aktiekapital och likaledes oförändrat stort bundet eget kapital för att bolaget skall undgå skyldighet att söka rättens tillstånd till nedsättningsbeslutet. Organisationerna tillstyrker dessa förslag.

Svenska Fondhandlarföreningen Svenska Bankföreningen

Nedsättning av aktiekapitalet kan vara en av flera metoder för att effektivisera kapitalutnyttjandet i bolagssektorn. De förslag till förenkling av nedsättningsförfarandet som läggs fram är därför väl ägnade för aktiebolagen och dess ägare att få till stånd ett bättre utnyttjande av det tillgängliga kapitalet. Förslagen i den delen är därför viktiga och tillstyrks.

Grossistförbundet Svensk Handel

Förbundet delar helt kommitténs förslag såvitt avser möjlighet till nedsättning av aktiekapital för täckande av förlust under löpande räkenskapsår och möjligheten att slippa rättens tillstånd till nedsättning för det fall aktiekapitalet och det bunda egna kapitalet kvarstår oförändrat. Vidare delar förbundet även bedömningen att PRV kan fatta beslut om nedsättning i första instans samt att det bör finnas en frivillig möjlighet att sedan aktier dragits in nedsätta dessa. Även om vissa farhågor med beaktande av intresset för bolagets borgenärers skydd kan resas mot förslagen att avskaffa styrelses vetorätt till återbetalning till aktieägarna och slopandet av den treånga karenstiden för vinstutdelning vid nedsättning för täckande av förlust tillstyrker förbundet trots allt förslagen också i dessa delar.

58

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR

FAR tillstyrker att nedsättning av aktiekapital medges för omedelbar täckning av förlust, samt att den treåriga karenstiden för vinstutdelning avskaffas.

Nedsättningsbeloppet får inte bestämmas så att fria vinstmedel uppkommer som en följd av beslutet. FAR anser att vissa formkrav för att bestämma förlustens storlek bör finnas. Kommittén har uppmärksammat frågan (sid. 238), men lagförslaget innehåller ingen vägledning. En möjlig lösning är att den eventuella vinsten för det räkenskapsår då nedsättning för förlusttäckning skett i sin helhet skall avsättas till bundna fonder.

Svenska Revisorsamfundet SRS

Reglerna om nedsättning av aktiekapitalet är, som utredningen anför, en del av skyddet för bolagets egna kapital. I betänkandet förs ingen diskussion som indikerar att grundsynen i detta hänseende föreslås ändras. Jämfört med andra länder synes i Ilertalet fall uppställas regler som i stort motsvarar nuvarande skyddsregler för kapitalet i aktiebolagslagen. Mot bakgrund härav anser samfundet det motiverat att även i fortsättning uppställa olika typer av regler för att söka säkra det egna kapitalet när aktiekapitalet nedsätts. Samtidigt bör dock framhållas att möjligheterna att sätta ned aktiekapitalet fyller ett reellt behov och att det finns anledning att utöka möjligheterna att sätta ned kapitalet särskilt för att täcka förluster under innevarande år.

Samfundet tillstyrker att reglerna om nedsättning för att täcka förlust utformas lika oavsett om förlusttäckningen avser förlust som inträffat tidigare eller under löpande räkenskapsår. I dessa fall sker nedsättning i regel för att undvika likvidationsskyldighet. I praktiken är det dock vanligt att obestånd kan.ha inträffat innan likvidationsskyldighet har inträtt. Mot denna bakgrund är det inte alldeles självklart att aktiekapitalet skall kunna sättas ner. I regel vidtas dock åtgärder för att rekonstruera företaget senast i samband med likvidationsskyldighetens inträde. Som ett led i detta rekonstruktionsarbete framstår det som lämpligt att som en av Ilera åtgärder kunna sätta ner aktiekapitalet.

För att inte riskera att försämra borgenärernas ställning i större utsträckning än nödvändigt bör vissa regler finnas utöver utredningens förslag. I likhet med utredningen anser samfundet att någon möjlighet för borgenärerna att kräva betalning eller säkerhet inte bör krävas. Med anledning härav framstår inte heller borgenärernas hörande som nödvändigt. Samfundet anser dock att det finns anledning att överväga andra former för att säkerställa att kapitalet inte endast sätts ner utan att det vidtas åtgärder för att vända på en negativ resultatutveckling. Erfarenheter från krissituationer visar att det inte är tillräckligt att förlita sig på att företagsledningen själva vidtar åtgärder om det finns en möjlighet att skjuta dessa framåt. Det behövs någon som trycker på för att företagsledningen skall vidta åtgärder, denna roll spelas ofta av banker och revisorer.

Samfundet föreslår att den särskilda redogörelsen inte bara skall innehålla uppgifter om den inträffade förlusten utan att styrelsen också skall göra en analys över varför den inträffat och vilka åtgärder som har vidtagits och planeras för att vända resultatutvecklingen. Denna redogörelse bör upprättas oberoende av om årsredovisningen skall behandlas på stämman eller inte. Den har dessutom ett betydande värde för aktieägarna vid deras beslutsfattande. Redogörelsen bör granskas av revisorerna. Granskningen bör inte omfatta någon materiell prövning av ändamålsenligheten i de åtgärder som styrelsen föreslår för att förbättra resultatutvecklingen, däremot bör revisorerna pröva om beskrivningen är rimlig och granska om det vidtas åtgärder. Det viktiga med revisorns medverkan i sig är dock inte granskningen i sig utan att säkerställa att det kommer in någon i processen som kan upplysa om gällande regler och förmå ledningen att vidta åtgärder och inte passivt åse utvecklingen. I likhet med vad som gäller i flera andra länder bör registreringsmyndighetens tillstånd krävas för nedsättning.

59

Vad gäller rätten att dela ut efter nedsättning p.g.a. förlust delar samfundet utredningens principiella syn att värdet av denna karenstid är begränsad. Ställningstagandet beror dock inte på avsaknaden av reglering om det egna kapitalets storlek, denna fråga berörs i det följande, utan att sedvanliga vinstutdelningsregler bör ge ett tillräckligt skydd. En nedsättning för att täcka förlust bör därvid vara en faktor som begränsar utdelningsmöjligheterna med hänsyn till bolagets ställning.

Samfundet delar utredningens uppfattning att det bör finnas möjligheter att sätta ner aktiekapitalet för återbetalning till aktieägare. Vid bestämmande av kapitalets storlek är det dock inte tillräckligt att se på den nivå som ger bästa avkastning åt aktieägarna, detta kan leda till en underkapitalisering. Samfundet anser att kapitalet efter nedsättning inte får understiga vad som är skäligt med hänsyn till företagets ställning, omfattning av verksamheten och riskexponering, en regel härom bör tas in i lagen (jämför förslaget till ny norsk aktiebolagslag). Det nu sagda liksom förslaget att avskaffa styrelsens vetoregel, som samfundet från organisatorisk utgångspunkt delar, väcker frågan om det krävs någon ytterligare reglering. Denna fråga hänger också samman med bl.a. reservfondens utformning, samfundet är inte övertygad om att den nuvarande konstruktionen utgör något lämpligt awägt kapitalskydd. Dessa frågor bör utredas vidare, i avvaktan härpå bör vetoregeln behållas. Det bör framhållas att den s.k. försiktighetsregeln, som föreslås införd för de fall när utbetalning sker till aktieägare, har ett delvis annat syfte och inte ger samma skydd för det egna kapitalet. Här vill samfundet också peka på att regeln om undantag när det gäller krav på tillstånd behöver ses över, detta utvecklas närmare i författningskommentaren till 9 kap 16 §.

Vad gäller nedsättning p.g.a. innehav av egna aktier anser samfundet att det kan behövas spärregler som förhindrar successiv nedsättning av aktiekapitalet för att på så sätt undgå begränsningen i publika bolag att endast 10 % av aktierna far innehas av bolaget. Enligt samfundets mening är det angeläget att stärka skyddet för bolagets kapital varför det inte bör vara möjligt att inom en kortare tidsperiod sätta ner kapitalet successivt. Eftersom denna fråga hänger nära samman med möjligheten att förvärva egna aktier behandlas den i följande avsnitt.

I övrigt har samfundet inget att erinra mot utredningens förslag, vissa tekniska frågor berörs dock i författningskommentaren.

Sveriges Advokatsamfund

Advokatsamfundet kan inte utifrån kommitténs befintliga argumentation instämma i förslaget.

Advokatsamfundet är inte övertygat av kommitténs resonemang kring nedsättning av aktiekapital som medel för att undvika tvångslikvidation på grund av förluster under löpande räkenskapsår. Kommittén framhåller (sid 236 x) att "bolaget inte längre disponerar fritt över möjligheten att sätta ned aktiekapitalet för att täcka förlust som uppstått under det löpande räkenskapsåret". Kommittén fortsätter (sid 237 x): "Det är tydligt att den nuvarande regleringen innebär sådana risker för att bolag i onödan tvingas i likvidation att den inte bör bestå."

Advokatsamfundet kan inte av kommitténs utredning upptäcka vad som är onödigt med att huvudregeln i 13 kap 2 § nuvarande aktiebolagslag upprätthålls, nämligen att bolag vars egna kapital nedgått under 50 % av aktiekapitalet likvideras om man inte inom 8 månader efter bolagsstämma kan prestera en balansräkning utvisande att aktiekapitalet är helt återställt. Enligt Rodhe (o.a. sid 107 x) har denna tanke förfuskats genom möjligheten till nedsättning av aktiekapitalet. Advokatsamfundet kan inte utan övertygande argument, som ännu återstår för kornmitten att redovisa, ansluta sig till en ordning som underlättar för ett bolag att med så enkla medel komma runt en likvidationsplikt som är till för att skydda fordringsägarna.

60

Konkursförvaltarkollegiernas förening

Föreningen avstyrker genomförandet av förslaget om att nedsättning av aktiekapital kan ske i avräkning mot förluster uppkomna under löpande bokföringsår. Förslaget innebär enligt föreningens uppfattning att det blir anför enkelt att undvika likvidatetsskyldigheten enligt 13 kap 2 §, vilket kan skada borgenärernas intressen. Föreningen ifrågasätter utredningens påstående att det annars finns risk för "att bolag i onödan tvingas i likvidation", i synnerhet med beaktande av att det är möjligt redan enligt gällande bestämmelser att nedsätta aktiekapitalet under löpande bokföringsår efter ansökan om rättens tillstånd.

Föreningen har tidigare verkat för en skärpning av bestämmelserna i 13 kap 2 §, bland annat genom att revisorerna skall granska den särskilda balansräkningen för att undvika att denna - vilket tidigare var en etablerad praxis - upprättades i efterhand. Med beaktande av att enligt det lämnade förslaget beslut om nedsättning skall anmälas till registrering inom fyra månader från beslutet, öppnas återigen en möjlighet med en antedatering av beslut.

Föreningen anser att det vara av stor vikt att reglerna om tvångslikvidation inte förlorar sin preventiva funktion.

9. Erbjudandeplikt

Stockholms tingsrätt

I likhet med kommittén finner tingsrätten inte skäl förorda någon lagfäst erbjudandeplikt på den svenska aktiemarknaden.

Skattemyndigheten i Värmlands län

SKM har inga synpunker.

Allmänna pensionsfonden Fjärde fondstyrelsen

Fjärde AP-fonden delar i huvudsak kommitténs argument när det gäller frägan om erbjudandeplikt. Att emellertid dra slutsatsen att inte införa någon sådan regel i svensk rätt förefaller inve självklart. Framför allt vid industriellt motiverade förvärv av aktier i ett publikt företag, finns risken att likviditeten i det förvärvade företagets aktier minskar på ett sådant sätt att marknadens intresse för aktien på sikt försvinner. Detta eftersom en stor del av aktierna befinner sig på vad som uppfattas som fasta händer. Prissättningen på sådana aktier kommer således att avspegla denna försämrade likviditet, vilket missgynnar minoriteten.

De nivåer, vid vilka en eventuell erbjudandeplikt skulle inträda, skulle kunna kopplas till någon av de nivåer som lagstiftaren definierar medelst termerna ”bestämmande inflytande” och/eller ”kvalificerad majoritet". Vi anser att frågan bör utredas vidare.

Uppsala universitet Juridiska fakulteten

Kommittén har haft i uppdrag att utreda om det bör införas regler om erbjudandeplikt på den svenska aktiemarknaden. Sådana regler finns i flera europeiska länder, bl.a. de nordiska, och i

61

några amerikanska delstater. Kommittén har stannat för att inte föreslå någon lagfäst erbjudandeplikt.

Från den debatt som förevarit om behovet av en erbjudandeplikt redovisar kommittén i huvudsak tre argument som talar för ett införande av en erbjudandeplikt. Det första är att alla aktieägare ska behandlas lika vid ett kontrollägarskifte. Något som kan sägas utgöra utgångspunkten för den välkända brittiska takeoverkoden. Enligt kommittén är det här inte fråga om den aktiebolagsrättsliga likabehandlingsprincipen utan en likabehandlingsprincip som utvecklats på aktiemarknaden. Dess främsta syfte är att upprätthålla förtroendet för marknaden. I Sverige har den kommit till uttryck i NBK:s rekommendation om offentliga uppköpserbjudanden, som uppställer krav på lika vederlag för aktier av samma slag (men inte innehåller någon erbjudandeplikt). Kravet på likabehandling av aktieägare skulle i konsekvens med sagda inte utgöra något starkt skäl för att lagfästa en erbjudandeplikt i ABL.

Ett andra argument som anförs för en erbjudandeplikt, som har stark koppling till kravet på likabehandling, är att alla aktieägare skall ha rätt till sin andel i den kontrollpremie som ofta erbjuds i samband med ett företagsuppköp. Enligt kornmitten grundas argumentet på en numera föråldrad och starkt ifrågasatt amerikansk teori, the corporate asset theory, om ägarnas rätt att besluta om utnyttjandet av bolagets tillgångar.

Det tredje och mest grundläggande argumentet för en erbjudandeplikt är att bolagets ägare bör ges möjlighet att utträda ur bolaget vid ett kontrollägarskifte. Det är främst risken för att aktierna skall gå ned i värde som skulle motivera en sådan rätt. Enligt kommittén kan det inte anses klarlagt om ett kontrollägarskifte typiskt sett har positiva eller negativa följdverkningar för kvarvarande ägare. De utredningar som genomförts pekar snarast på en positiv kursutveckling.

Fakultetsnämnden delar kommitténs uppfattning att kontrollägarskiften fyller en viktig funktion på aktiemarknaden. Ett införande av en erbjudandeplikt skulle vara ett stort ingrepp i regleringen, vars effekt på den svenska aktiemarknaden är svåröverblickbar. Det är inte alls säkert att de mindre aktieägarna skulle skyddas av en sådan reglering. Tvärtom visar gjorda undersökningar att det finns en risk för att en erbjudandeplikt leder till en negativ kursutveckling på aktierna (Bergström-Högfeldt-Molin, The Optimality af the Mandatory , Bid Rule, Working paper No.50, 1995, Stockholm School af Economics, s. 24 f.). Vidare fmns det de som hävdar att en erbjudandeplikt i första hand utgör en försvarsåtgärd mot fientliga uppköpsförsök (Bergström, C. och Rydqvist, K., Marknaden för företagskontroll, 1992, SNS Förlag, s. 98 ff och således inte alls odelat är till fördel för minoritetsaktieägare. För detta senare synsätt talar att några svenska storföretag (Perstorp, Sandvik och Skanska) infört regler om erbjudandeplikt i bolagsordningen. Härtill kan läggas att ägarförhållandena på den svenska aktiemarknaden awiker markant från vad som gäller i flertalet av de länder som infört en erbjudandeplikt. Sammanfattningsvis delar fakultetsnämnden kommitténs bedömning att någon erbjudandeplikt inte bör lagfästas. Dock bör den fortsatta utvecklingen inom området, såväl inom som utom landet, följas noga. Det kan nämligen inte uteslutas att erbjudandeplikt kan behövas i framtiden.

Patent- och registreringsverket

Kommittén föreslår inte någon lagfäst erbjudandeplikt. Frågan om en erbjudandeplikt kan införas har varit föremål för prövning i PRV:s verksamhet som registreringsmyndighet. Ett mindre antal bolag har genom stämmobeslut fört in bestämmelse om erbjudandeplikt i sina bolagsordningar. PRV har registrerat sådana bolagsordningsändringar i några fall. Samtliga fall avser börsbolag. PRV har godtagit och registrerat ändringar i bolagsordningarna i dessa bolag, som inneburit att bolagen genom bolagsordningsbestämmelser fört in en form av erbjudandeplikt.

Erbjudandeplikten i de aktuella fallen är i korthet utformade på följande vis. Aktieägare, som förvärvat aktier i bolaget i sådan utsträckning att det sammanlagda röstetalet för aktieägarens aktier

62

uppnått eller överskridit något av gränsvärdena 33 1/3 procent eller 50 procent av det totala röstetalet för bolagets samtliga aktier, är skyldig att efter begäran av annan aktieägare i den utsträckning denne begär förvärva dennes aktier. Vidare föreskrivs hur förvärvspriset skall bestämmas, förfarandet när något av gränsvärdena uppnåtts m.m.

Mot bakgrund av kornmittens ställningstagande i frågan, och att ett antal bolag fört in erbjudandeplikt genom ändringar i sina bolagsordningar och fatt ändringarna registrerade hos PRV, uppkommer en osäkerhet om rättsläget. För att undanröja denna osäkerhet bör förtydligande och klargörande göras i rättsfrågan under det fortsatta lagstiftningsarbetet. Osäkerheten finns både hos bolag som redan tagit in en bestämmelse om erbjudandeplikt i sina bolagsordningar och hos bolag som överväger att göra detta. PRV är i egenskap av registreringsmyndighet i behov av riktlinjer för att kunna bedöma om eventuella kommande ändringar i bolagsordningar där erbjudandeplikt förs in skall kunna bli föremål för registrering eller inte.

PRV anser att om någon lagfäst erbjudandeplikt inte förs in, kan detta leda till att bolagen ändå uppfattar det som att en regel om att erbjudandeplikt på frivillig väg kan föras in i bolagsordningen.

För det fall lagstiftaren anser att bolagen inte har någon möjlighet att utan lagstöd ta in erbjudandeplikt i sin bolagsordningar, efterlyser PRV ett uttalande från lagstiftaren om giltigheten av de bestämmelser om erbjudandeplikt som redan förts in i några bolags bolagsordningar.

Svenska Arbetsgivareföreningen Sveriges Industriförbund

Kommittén förslår att det inte införs någon lagfäst erbjudandeplikt på den svenska aktiemarknaden. Till grund för kommitténs ståndpunkt ligger en djupgående och välgrundad analys av effekterna av en sådan plikt. Organisationerna anser att kornmittens analys är övertygande och delar därför kommitténs slutsatser.

Svenska Fondhandlarföreningen Svenska Bankföreningen

Föreningarna instämmer till fullo i kommitténs diskussion om erbjudandeplikt och anser följaktligen att någon lagstiftning om sådan plikt inte bör införas i svensk rätt. Ansvaret för fel och brister i prospekt

I avsnitt 4.6.4 behandlar kommittén prospektansvaret i vissa avseenden. Där sägs bl a (s 227) att det får anses tveksamt om den i betänkandet redovisade synen på detta, vilken anses spegla gällande rätt, i vissa avseenden motsvarar en modern syn på saken. Frågan gäller närmast ansvaret för bolaget mot dess aktieägare för fel i prospekt. Sådant ansvar anses enligt kommittén inte möjligt att ålägga enligt svensk rätt till skillnad från vad som gäller utomlands. Föreningarna anser att denna kommitténs slutsats kan diskuteras. Kommittén säger sig emellertid vilja återkomma till denna fråga.

Föreningarna, som alltså anser att kommittén gjort en alltför snäv tolkning av gällande rätt, vill understryka vikten av att frågan tas upp i kommitténs fortsatta arbete. De begränsningar som förmodas vidlåda svensk rätt i detta avseende har skapat svårigheter för svensk medverkan vid finansiering i aktiebolag på den internationella kapitalmarknaden. För svenskt vidkommande är det viktigt med en anpassning till vad som gäller i våra konkurrentländer. I den utpräglat internationella konkurrens som råder på de finansiella marknaderna är det annars en risk för att svenska aktiebolags finansiering fördyras jämfört med vad som gäller för bolag i andra länder. (Se

63

i denna fråga bl a debattartikel i Juridisk Tidskrift 1996-97 nr 4 (s 1071, ff) under rubriken Prospektansvar ja - men endast i teorin).

Stockholms Handelskammare

Handelskammare delar kommitténs analys och slutsats att en lagfäst erbjudandeplikt inte bör införas.

Grossistförbundet Svensk Handel

Förbundet delar helt kommitténs överväganden och slutsatser vad gäller frågan om införandet av erbjudandeplikt vid kontrollägarskiften. Så länge "fientliga företagsförvärv" håller sig på nuvarande relativt låga nivå och så länge Näringslivets börskommittes rekommendationer respekteras och följs finns endast begränsad anledning tro att företagsledningar generellt blir kortsiktiga i sitt agerande av rädsla för att bolaget skall bli uppköpt. Emellertid kan det finnas anledning att återkomma i frågan för det fall företagsförvärv i Sverige tenderar att markant öka till följd av internationaliseringen.

Försäkrings Förbundet

Förbundet instämmer i kommitténs resonemang i denna fråga och delar kommitténs uppfattning att erbjudandeplikt inte ska införas.

Stockholms Fondbörs AB

Frågan om att i vårt land införa s.k. erbjudandeplikt har vid flera tillfällen varit föremål för överväganden i statliga utredningar. Detta har emellertid inte lett till nägra utredningsförslag om införande av ett sådant regelverk. Fondbörsen har i remissvar givit stöd för denna bedömning. Vid mer än ett tillfälle har dock Fondbörsen på grund av uppmärksammade affärsupplägg haft anledning att på nytt pröva sitt ställningstagande i detta avseende. Det har därvid kunnat konstateras att regler om budplikt skulle kunna ha varit önskvärda i vissa fall. Detta föranleder emellertid inte Fondbörsen att nu ändra sina tidigare ställningstaganden. Vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter och med särskilt beaktande av de angelägna kraven på flexibilitet och en stark ägarfunktion ansluter sig Fondbörsen till kommitténs slutsats att avstå från förslag om erbjudandeplikt.

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR

Utredningsdirektiven uppdrar åt kommittén att följa utvecklingen beträffande erbjudandeplikt och att utifrån denna utveckling överväga en motsvarande reglering inom den svenska aktiebolagsrätten. Europeiska kommissionens förslag till trettonde bolagsdirektiv innehåller erbjudandeplikt men medger alternativa lösningar om de ger motsvarande skydd för minoriteten. Utgångspunkten för kommissionen är aktieägarnas likabehandling.

Frågan om erbjudandeplikten rymmer två principiella ställningstaganden. Det ena gäller avvägningen i det enskilda fallet mellan majoritetens och minoritetens intressen, där kommissionen menar att minoritetens ställning behöver stärkas.

Det andra ställningstagandet gäller näringslivets sammansättning. Som kornmitten konstaterar är ägarkoncentrationen stark i det svenska näringslivet, vilket motsvaras av en uttunning av beståndet

64

av medelstora företag. De nuvarande reglerna har uppenbarligen främjat en kraftig omstrukturering i näringslivet. Att någon erbjudandeplikt inte föreslås motiverar kommittén med att kostnaderna för omstrukturering skulle bli för hög. Avvägningen mellan behovet av en fortlöpande anpassning till ändrade förhållanden och behovet av mångfald i fråga om ägande och företagsstorlek är, liksom inlösenpriset, en politisk fråga. FAR avstår därför från att yttra sig om erbjudandeplikten. Innan en sådan plikt införs menar FAR dock att dess påverkan på näringslivets kapitalförsörjning och möjligheten till en effektiv kapitalanvändning måste utredas närmare.

Svenska Revisorsamfundet SRS

Samfundet avstår från att ta ställning till utredningens förslag då frågan primärt rör aktiemarknadens funktion och inte den rättsliga regleringen av aktiebolagsformen. Den omständighet att kommissionen har lagt fram ett reviderat förslag till trettonde bolagsrättsligt direktiv torde dock vara ett starkt skäl att på något sätt reglera frågor om erbjudandeplikt, vilket inte behöver ske genom lagstiftning.

Sveriges Advokatsamfund

Advokatsamfundet instämmer i förslaget.

Kommittén har vägt och beaktat vad man uppfattat som befintliga argument för en erbjudandeplikt och funnit argumenten otillräckliga. I sakkunnige ledamoten Milbergs särskilda yttrande (reservation) pläderas för erbjudandeplikt utan att egentligen något argument tillförs. Milbergs argument är att erbjudandeplikt förekommer utomlands och i EGa förslag till nytt trettonde bolagsdirektiv. Något argument avseende grunden för erbjudandeplikt framför dock inte Milberg. Varje nyordning bör ha tydliga skäl för sig, och i brist på tillräcklig grund för nyordning bör den befintliga ordningen bestå.

Sveriges Aktiesparares Riksförbund

Aktiespararna anser i motsats till kornmitten att en regel om erbjudandeplikt bör inftiras i Sverige. Minoriteten bör i likhet med ägare av kontrollposter beredas möjlighet att sälja sina aktier på samma villkor som de ägare som säljer sina aktier till kontrollägaren. För införande av erbjudandeplikt talar även det ftirhållande att flertalet länder i Europa har erbjudandeplikt samt att det finns ett förslag till EU-direktiv som troligen innebär att regler om erbjudandeplikt kommer att inftiras.

Aktiespararna föreslår att en regel om erbjudandeplikt inftirs med innebörd att om en ägare ftirvärvar mer än femtio procent av antalet aktier eller röster i ett publikt bolag skall det föreligga en skyldighet att erbjuda kvarvarande aktieägare att sälja sina aktier på samma villkor som de ägare som säljer sina aktier till kontrollägaren. Skälet till att gränsen satts vid 50 procent är att det är rimligt med en erbjudandeplikt när en ägare kan konsolidera verksamheten och när bolaget ett dotterbolag.

Vid en internationell genomgång kan konstateras att många länder har infört regler om erbjudandeplikt: Finland, Danmark, Norge, Storbritanien, Frankrike, Belgien, Irland, Italien, Spanien, Schweiz samt vissa delstater i USA. Länder som saknar erbjudandeplikt är: Nederländerna, Portugal och Grekland. Internationella förhållanden i vårt närområde motiverar således att även Sverige inför en erbjudandeplikt.

Svenska erfarenheter visar på behovet av erbjudandeplikt. I exempelvis Gota, Cederroth, Fermenta och Trustor-Kanthal har minoriteten hamnat i en situation där en ny majoritetsägare kunnat ta över

65

det bestämmande inflytandet i bolagen utan att erbjuda den kvarvarande minoriteten någon möjlighet att avyttra sina aktier till samma villkor som de ägare som säljer sina aktier till kontrollägaren.

Fondbolagens förening

Kommittén har övervägt om en erbjudandeplikt skall införas i Sverige, efter mönster av ett flertal europeiska rättsordningar. Kommittén stannar dock för att inte föreslå någon sådan reglering, bl a på den grunden att en erbjudandeplikt skulle fördyra och i vissa fall omöjliggöra såväl en successiv uppbyggnad av kontrollposter som direkta företagsförvärv. En erbjudandeplikt skulle enligt kommittén vidare försvåra för ägare inte bara av större utan också av mindre poster att finna köpare till sina aktier.

Föreningen anser att de skäl som av kommittén åberopas mot en sådan plikt inte är av tillräcklig tyngd för att man skall underlåta att införa en budplikt på den svenska marknaden. Såväl internationella förhållanden som aktuella erfarenheter på den svenska marknaden talar för att en erbjudandeplikt införs. Vid vilken röstandel som plikten bör inträda kan diskuteras. I vart fall bör gränsen inte sättas högre än vid 50 procents röstandel.

10. Övrigt

Stockholms tingsrätt

Kommittén har även i detta delbetänkande lagt fram omfattande förslag med ändringar av aktiebolagslagen och ytterligare sju andra lagar. Det är tillfredsställande att kommittén också i detta betänkande lagt sig vinn om att söka finna redaktionella lösningar beträffande lagtexten som skall beskriva delvis komplicerade juridiska konstruktioner på ett relativt lättfattligt sätt även för inte professionella läsare och tillämpare av aktiebolagsrätten. I författningsförslaget har bl.a. språket moderniserats och paragraferna kortats ned i förhållande till den nu tjugo år gamla aktiebolagslagen. Tingsrätten finner emellertid att kommittén inte fullt ut lyckats i sin ambition, men har samtidigt förståelse för att i ett delbetänkande den samlade redaktionella överblicken lätt går förlorad i strävan att lösa de särskilda sakliga frågor som är uppe till behandling enligt direktiven. Vidare pågår arbete i Regeringskansliet med anledning av tidigare remitterade förslag rörande aktiebolagsrätten. Med hänsyn härtill och att Aktiebolagskommittén avser att lägga fram förslag till en helt ny aktiebolagslag, avstår tingsrätten från att nu lägga fram konkreta förslag till redaktionella ändringar i författningstexten utöver dem som direkt följer med de påpekande i sak som i remissyttrandet gjorts under respektive avsnitt. Tingsrätten vill dock allmänt peka på de olägenheter för lagens tillämpare - däribland domstolarna - som följer av kommitténs förslag att ett flertal kapitel i lagen ånyo byter plats och ges ny kapitalnumrering. Tingsrätten finner det vidare önskvärt att redan vid den kommande bearbetningen i Regeringskansliet av kornmittens författningsförslag söka ytterligare dela upp några mycket omfattande paragrafer i förslaget till aktiebolagslag (t.ex. 8 kap. 6-10 §§ och 11 kap. 13 och 14 §§ ). Tingsrätten ifrågasätter vidare kornmittens frekventa användning av "m.m." i lagens olika rubriker. Det är mera sällan en rubrik fullständigt kan beskriva hela den eller de understående paragrafernas innehåll och det är inte heller rubrikens egentliga syfte. Enligt tingsrättens mening kan därför tillägget "m.m." genomgående med fördel strykas i de rubriker som ingår i aktiebolagslagen.

Tingsrätten har inte någon erinran i sak mot de övriga författningsförslag som kommittén lägger fram i betänkandet.

66

Kammarrätten i Göteborg

I 2 kap 2 § andra stycket har från 2 kap 2 § ABL överförts bl. a. förbudet mot underkurs. I lagrummet i ABL sägs också att värdet på apportegendom inte för sättas högre än det verkliga värdet för bolaget samt att endast sådan egendom som är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet kan utgöra apportegendom. Utredningen anser att förbudet mot underkurs täcker de aktuella frågorna kring apportegendom och har i sitt förslag uteslutit dessa särskilda bestämmelser. Enligt kammarrättens mening vinner stadgandet i tydlighet om det också klart uttalas att värdet på apportegendornen inte far sättas högre än det verkliga värdet för bolaget. Förtydligandet torde vara tillräckligt för att också innefatta förbudet mot verksamhetsfrämmande apportegendom. Jfr f ö. 2 kap 8 § p.3.

2 kap. 2 § 3 st. inleds med en bestämmelse att tecknade aktier på visst sätt skall betalas kontant. Andra meningen innehåller bestämmelser om betalning med apportegendom. Den inledande bestämmelsen är kategorisk och bör fä en annan lydelse, t. er. "Betalning för tecknade aktier som skall erläggas kontant skall göras till ett särskilt konto ----".

Den andra underrubriken i 2 kap. gäller stiftelseurkundens innehåll och omfattar 2 § - 4 §. 7 § avhandlar också innehållet i stiftelseurkunden och har fått en särskild rubrik. Även om 7 § kan sägas i viss mån skilja sig från 2 § - 4 § framstår det som naturligt att hålla samman dessa paragrafer. Rubriken före 7 § kan därför utgå och 7 § kan placeras efter 4 .

På flera ställen i lagen har klarläggande definitioner förtjänstfullt lagts in. I 1 kap. 1 § talas emellertid utan närmare bestämning om privata och publika aktiebolag. Innebörden av privat aktiebolag framgår av 1 kap 4 §. I § kunde efter första meningen kompletteras med följande. "Med privata aktiebolag avses aktiebolag som nämns i 4 §. Övriga aktiebolag är publika." - I 4 kap och 5 kap, som behandlar aktiebok och aktiebrev, delas kapitlen upp med underrubriker avseende kupongbolag och avstämningsbolag. Begreppen förs in i lagen utan att dessförinnan ha definierats. Vad som avses med avstämningsbolag kan man utläsa av 4 kap 9 § medan kupongbolag inte definieras alls. Även detta begreppspar kunde tas upp redan i 1 kap. med en ny paragraf : "Ett avstämningsbolag är ett aktiebolag med förbehåll enligt 4 kap 9 §. Övriga aktiebolag är kupongbolag."

I 5 kap. 3 § finns en katalog över vad som skall anges i ett aktiebrev. I punkt 1 nämns bl. a. bolagskategori. Det framstår som oklart vad som avses med detta begrepp eftersom det förekommer flera kategoriindelningar i lagen.

Utredningen föreslår att såväl kapitalandelslån som vinstandelslån skall tilllåtas. Det avses komma till uttryck i 6 kap 9 §. Enligt författningskommentaren (s 341 ) skall beslut om upptagande av kapitalandelslån fattas i samma ordning som föreskrivs för upptagande av vinstandelslån. Detta bör komma till uttryck i lagtexten som i den föreslagna lydelsen enbart omfattar vinstandelslån.

8 kap 7 § och 9 § innehåller regler om förslag till beslut om emission av konvertibler respektive teckningsoptioner. Paragraferna är utformade i delvis nära överensstämmelse med 6 § som behandlar motsvarande vad gäller nyemission. I alla tre paragraferna finns en bestämmelse om företrädesrätt till teckning, p 4 , p 1 respektive p 4. Lydelserna är så långt möjligt identiska utom att 6 § saknar ordet "någon" framför "annan".

I 8 kap 20 § kan ", så" i andra styckets första rad utgå.

I 8 kap. har var och en av paragraferna 26 - 28 olika rubriker. Rubriken ovanför 26 § kan skrivas "Registrering m. m. " medan rubrikerna ovanför 27 § och 28 § med fördel kan slopas.

10 kap behandlar nedsättning av aktiekapitalet. Underrubrikerna "Nedsättning av aktiekapitalet genom beslut av bolagsstämma" samt "Nedsättning av aktiekapitalet enligt förbehåll i

67

bolagsordningen" kan utgå, särskilt eftersom 2 § inte bara omfattar nedsättning genom stämmobeslut.

Hänvisningen i 11 kap 29 § skall inte vara till 27 § utan till 28 §.

Lag om ändring i aktiekontolagen: 1 kap 2 § andra stycket 1 innehåller en hänvisning till 6 kap. 3 eller 5 § aktiebolagslagen. 6 kap 5 § aktiebolagslagen nämns också i motiven. 5 § innehåller regler om registrering enligt aktiekontolagen. Hänvisningen "eller 5 §" kan därför utgå.

Riksåklagaren Metodikutvecklingsenheten

Straffansvar Tidigare remissyttrande

I remissyttrande över Aktiebolagskommitténs delbetänkande Aktiebolagets organisation SOU 1995:44 uttalade Riksåklagaren följande.

"I direktiven till Aktiebolagskommittån uttalas att det finns anledning att mera generellt överväga om sanktionssystemet är utformat på ett sådant sätt att lagens materiella regler får det genomslag som har varit avsett. Vidare uttalas att kornmitten förutsättningslöst bör analysera bl.a. denna fråga och lägga fram de förslag till lagändringar som kommittén anser vara motiverade (Dir. 1990:46, sid. 10).

I propositionen 1994/95:23 Ett effektivare brottmålsförfarande uttalar departementschefen att kriminalisering som en metod för att söka hindra överträdelse av olika normer i samhället bör användas med försiktighet. Departementschefen räknar i sammanhanget upp ett antal faktorer som bör föreligga för att en kriminalisering skall anses befogad. Bl.a. skall alternativa sanktioner inte stå till buds eller av andra skäl inte vara lämpliga. Departementschefen konstaterar vidare att utrymmet för avkriminalisering borde vara betydande, särskilt inom specialstraffrätten, men att det inte går att i ett slag avskaffa stora mängder straffbestämmelser. I stället bör möjligheterna till avkriminalisering iakttas i samband att de regelsystem som innehåller specialstraffrättsliga bestämmelser ses över (sid. 55 f).

Aktiebolagskommitténs redovisning av sina överväganden angående aktiebolagens straffbestämmelser är kortfattade. Kornmitten uttalar att endast sådana förseelser mot aktiebolagen som är av allvarlig art, utan att omfattas av brottsbalkens regler, skall straffbeläggas. Därefter föreslås utan närmare diskussion att överträdelser av de föreslagna lydelserna av 8 kap. 23 § och 9 kap. 3 § skall kunna föranleda straff. I övrigt konstateras att det inte föreligger något behov av ytterligare straffbestämmelser.

Av betänkandet framgår inte huruvida kornmitten företagit någon genomgång av samtliga eller vissa av de i dag gällande straffbestämmelserna i aktiebolagslagen i syfte att undersöka om kriminaliseringarna bör bestå. En sådan genomgång bör enligt min mening ske med departementschefens ovan redovisade uttalanden som grund. Vidare har inte redovisats någon principiell diskussion angående varför de föreslagna nykriminaliseringarna bör ske. Har t.ex. möjligheten att i stället införa alternativa sanktioner i form av vite övervägts?"

Nykriminalisering I det nu aktuella betänkandet föreslås nykriminalisering i ett fall. Sålunda skall den som uppsåtligen bryter mot 11 kap. 4 § andra stycket kunna dömas till böter eller fängelse i högst ett år. I detta stycke stadgas att ett publikt aktiebolag får förvärva egna aktier endast genom köp på börs eller annan organiserad marknadsplats eller genom köp enligt ett till samtliga ägare eller samtliga

68

ägare av ett visst slag av aktier riktat förvärvserbjudande. Förslaget motiveras kortfattat med att det för att få respekt för bestämmelsen är ofrånkomligt att föreskriva straff.

Åklagarmyndigheten i Västerås har i sitt yttrande uttalat att det trots behovet av starka sanktionsregler inte är säkert att det är nödvändigt att straffbelägga en överträdelse av det aktuella stycket. Som ett uppslag till en tänkbar alternativ lösning redovisas att likvidhanteringen vid en "tvångsförsäljning" enligt föreslagna 11 kap. 10 § ges en sådan utformning att en överträdelse av förvärvsreglerna blir ekonomiskt ogynnsam för bolaget eller dess företrädare. Jag delar åklagarmyndighetens uppfattning.

Avkriminalisering Samtliga straffbestämmelser i de kapitel i den nu gällande aktiebolagslagen som behandlas i betänkandet finns med i förslaget till ny lydelse av lagen. Det framgår inte heller av betänkandet huruvida kommittén gjort en genomgång av straffbestämmelserna i syfte att undersöka om kriminaliseringarna bör bestå. Jag får därför understryka vad Riksåklagaren uttalade i det ovan redovisade remissyttrandet om att en sådan genomgång bör ske med departementschefens uttalanden som grund. Genomgången bör enligt min mening omfatta samtliga straffbestämmelser i aktiebolagslagen.

Patent- och registreringsverket

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser PRV tillstyrker den föreslagna tidpunkten för lagens ikraftträdande. Denna sammanfaller med den tidpunkt då PRV genomför en stor informationsteknologisk satsning, vilken kommer att innebära att PRV:s samtliga datasystem byts ut. En fördel för PRV vore därför om utvecklingen av de nya datasystemen kunde inkludera de föreslagna lagändringarna utan att dessa behöver förekomma i de äldre systemen.

Ett önskemål från PRVs sida är därför att ändringen av aktiebolagslagen i de föreslagna delarna skall träda i kraft tidigast sex månader efter riksdagsbeslutet.

Beträffande punkten 5 i övergångsbestämmelserna har PRV följande synpunkter.

Som nämnts under kommentaren till avsnitt 4.2.2 anser PRV att det av pedagogiska skäl skall stadgas att säljaren skall rösta för hembjuden aktie under pågående hembudsförfarande om inte annat anges i bolagsordningen. PRV anser dessutom att om bolaget efter lagens ikraftträdande gör ändringar i en befintlig hembudsklausul, bör bolaget vara tvunget att anpassa sin bolagsordning efter de nya reglerna och däri ange vem som skall rösta för aktierna under hembudsförfarandet. Fördelen med ovan angivna förslag är att de som vill anpassa sin bolagsordning till de nya reglerna inte behöver skicka in bolagsordning om ingenting annat skall ändras samt att det för allmänheten och bolagen själva kan vara problematiskt att under oöverskådlig tid använda två olika hembudsbegrepp samtidigt.

Kostnader Samtliga PRV:s verksamheter finansieras med avgifter. Det ekonomiska målet är full kostnadstäckning. Den tillståndsgivning som föreslås föras över till PRV och de ytterligare registreringsuppgifter som PRV föreslås utföra, kommer inte att utgöra något undantag från denna målsättning. Enligt PRV:s uppfattning skall således full kostnadsteckning genom avgiftsfinansiering uppnås för både den föreslagna överföringen till PRV och den fortsatta verksamheten med ytterligare registreringsuppgifter.

69

Svenska Arbetsgivareföreningen Sveriges Industriförbund

2 kap.

2 §

Paragrafens andra-fjärde stycke innehåller bestämmelser om betalning för aktier och om återbetalning av belopp som betalats för aktier medan rubriken före paragrafen samt dess första stycke handlar om stiftelseurkundens innehåll.

5§ Bestämmelsen i tredje stycket motsvarar närmast 12 kap. 1 § andra stycket ABL. Sistnämnda bestämmelse bör därför upphävas.

7§ Bestämmelserna bör placeras i anslutning till 2-4 §§.

11§ I andra stycket talas om att en åtgärd företas "före registreringen" medan man i författningskommentaren hänvisar till tid "innan stiftelseurkunden undertecknats". Den korrekta tidsangivelsen bör vara den som framgår av lagtexten.

12§ I andra stycket görs en hänvisning till 4 § andra stycket. Hänvisningen bör förmodligen omfatta hela 4 § samt 3 § tredje stycket (jfr nuvarande 2 kap. 9 a § jfrt med 3 § tredje och färde styckena).

3 kap. 3§ I paragrafen talas om företrädesrätt vid nyemission. Förmodligen bör även fondemission omfattas (jfr nuvarande 3 kap. 1 § samt förslaget till rubrik före lagrummet). Av förslagets 7 kap. 2 § andra stycke framgår också att så är fallet.

8 och 11 §§

Ansökan om samtycke skall enligt 8 § innehålla uppgift om den tilltänkta förvärvaren. Såvitt framgår av lagtexten behöver övriga villkor för överlåtelsen anges enbart i det fall överlåtaren vill att bolaget, i händelse av att samtycke vägras, skall erbjuda aktierna till någon annan. Av l1 § följer dock att det förutsätts att samtliga villkor för överlåtelsen alltid anges i ansökan. I annat fall går det ju inte att kontrollera att bestämmelserna i 11 § inte överträds.

4 kap. I 7 § Hänvisningen till 7 § färde stycket skall förmodligen vara 7 § tredje stycket (jfr författningskommentaren).

6 kap.

3 och 5 §§

I 5 § introduceras ett nytt begrepp, fondaktie. Begreppet förklaras först i 7 kap. 2 §. Lämpligen bör definitionen i stället ges i 3 §, förslagsvis inom parentes efter orden "...till ny aktie...".

7 kap. 3§ Hänvisningen i första stycket 10 till 7 kap. 6 § skall sannolikt vara 6 kap. 6 §. I andra stycket sägs att avstämning inte får ske innan beslutet om fondemission har registrerats. Motsvarande bestämmelse saknas beträffande avstämning efter tillskottsemission, se 8 kap. 6 § femte stycket, 7 § femte stycket samt 9 § femte stycket.

70

8 kap. 5§ Hänvisningen till 6-9 §§ skall förmodligen vara 6-10 §§.

6, 7 och 9 §§ Se kommentaren till 7 kap. 3 §

17§ I författningskommentaren sägs att bestämmelsen omfattar även sådan teckning av aktier som sker med utnyttjande av teckningsoption. Däremot sägs inget om teckning som sker genom utbyte av konvertibel mot nya aktier. Sannolikt omfattas även sådana aktieförvärv. Eftersom lagtexten emellertid i konvertibelfallen talar om utbyte och inte om teckning (jfr 8 kap. 1 §) är läget inte helt klart.

23 §

I författningskommentaren påstås att den ändring som gjorts i förhållande till nuvarande reglering är rent redaktionell. Den ändring som gjorts innebär dock att rätt till kvittning efter styrelsens medgivande får ske i publika aktiebolag och inte som idag i bolag med ett bundet eget kapital på minst en miljon.

26 och 27 §§

Bestämmelserna bör kunna samsas under en gemensam rubrik.

42 §

Paragrafen, som gäller både vid konvertering och vid teckning med utnyttjande av optionsrätt, bör lämpligen placeras under rubriken Övriga bestämmelser.

10 kap. 7 §

I paragrafen saknas en bestämmelse om hur avstämningsdagen bestäms (jfr 7 kap. 3 §och 8 kap. 6 §).

25 §

Av bestämmelsen framgår inte vilka handlingar som skall ligga till grund för ett beslut om nedsättning enligt inlösenförbehåll om beslutet fattas av annan än bolagsstämman (jfr 3 och 23 §§).

11 kap. 12§ Bestämmelserna i andra stycket tre sista meningarna bör kunna utgå och ersättas av en hänvisning till 10 § (jfr 1 1 § sista meningen).

29 §

I andra stycket föreskrivs vad som händer när återköpte konvertibler eller teckningsoptioner dödas. I sådant fall skall det registrerade emissionsbeloppet sättas ner med ett belopp som motsvarar de dödade konvertiblerna eller optionerna. En liknande bestämmelse - men som tar sikte på det fallet att utbyte respektive teckning inte sker inom den tid som konvertering respektive teckning med utnyttjande av optionsrätt får ske - bör införas i kapitlet om tillskottsemission.

Svenska Fondhandlarföreningen Svenska Bankföreningen

Det kan erinras om att hänvisningen till "förslagets 19 kap 2 §" i motiven till 1 kap 3 § inte har någon motsvarighet i lagförslaget.

71

Finansbolagens förening

Styrelsens kungörelser På flera ställen i lagtexten, till exempel 8 och 10 kap., anges att styrelse skall låta kungöra vissa omständigheter i den eller de ortstidningar styrelsen bestämmer. Här kan övervägas om det bör införas ett krav att kungörandet skall ske i minst en sådan ortstidning som ges ut eller eljest finns tillgänglig på den ort styrelsen har sitt säte. Föreningen ifrågasätter också om inte begreppet "ortstidning" borde klargöras, till exempel genom en egen definition eller genom hänvisning till annan lag.

Registreringsmyndighetens kallelser Förslaget innehåller föreskrifter om att registreringsmyndigheten skall utfärda kallelser (10 kap. 18 § ABL rörande bolagets borgenärer.) Eftersom detta direkt berör en central del i rättsförhållanden mellan enskilda finner föreningen det ofrånkomligt att det redan i ABL anges den längsta tid inom vilken mottagaren av sådan kallelse har att anmäla sig.

Språk och struktur Kommittén framhåller att språket i de föreslagna lagtexterna är modernare, paragraferna kortare och att rubriker används flitigt i syfte att göra lagen mer lättläst och lättbegriplig. Föreningen finner också för sin del att detta är väsentlig målsättning och värdesätter kommitténs ansträngningar för att nå detta mål.

Föreningen anser dock att målet inte nåtts i önskvärd utsträckning och att kommittén därför borde ha lagt ännu mer arbete i denna del. Enligt föreningens mening kunde nämligen lagtexterna göras enklare och därmed vinna än mer vad gäller lättläslighet och begriplighet. Föreningen finner det till exempel att det underlättar varken för läsningen eller begripligheten att två paragrafer i följd föregås av nästan identiska rubriker (8 kap. 26 och 27 §§ ABL) eller att i en § endast säga att en viss frågeställning skall lösas enligt bestämmelserna i följande § (17 kap. 3 och 4 §§). Orden "kupongbolag" och "avstämningsbolag" används utan att vara definierade. Det är inte enkelt att läsa 8 kap. 26 § sista stycket i förening med det stycke till vilket förstnämnda stycke hänvisar. Detta är blott några exempel. Vid en noggrann genomgång kan ett flertal liknande brister påträffas.

Föreningen delar i sig synen att korta stycken i allmänhet är en fördel och att mellanrubriker underlättar läsningen men noterar också att sådana tekniker inte bör drivas så långt att de framstår som självändamål och därigenom rentav kommer att skymma lagens egentliga budskap. Föreningen anser att de föreslagna lagtexterna har vissa tendenser i den riktningen. Användningen av mellan rubriker har också den nackdelen att de är utrymmeskrävande. De nu föreslagna mellanrubrikerna torde ensamma ta i anspråk flera sidor i Svensk författningssamling. Föreningen finner d,et motiverat att de föreslagna lagtexterna arbetas över i sin helhet i framför allt strukturellt avseende.

Värdepapperscentralen VPC

VPC måste få skälig tid att utveckla nya funktioner i datasystemen. Det är därför nödvändigt att VPC i god tid får kännedom av den slutliga utformningen av lagförslagen.

Svenska Revisorsamfundet SRS

Författningskommentarer 2 kap. 4 §: I praktiken är det inte ovanligt att rörelser tillskjuts som apportegendom innan det föreligger två balans- och resultaträkningar, t.ex. vid retroaktiva bolagsbildningar. Samfundet anser inte att det kan vara något självändamål att i dessa fall upprätta flera balans- och resultaträkningar över korta perioder, som därigenom har ett tveksamt värde, för att kunna uttala sig om

72

apportegendomens värde. Kravet på två balans- och resultaträkningar bör utgå ur lagtexten eftersom revisorerna kan förväntas erhålla det underlag som erfordras för att kunna uttala sig, med vägledning av god revisionssed; utan att detta kräver uttryckligt lagstöd.

4 kap. 1 §: Uppgifterna i aktieboken föreslås utökade med person- resp. organisationsnummer. Något skäl för denna utökning anförs inte. Generellt finns det anledning att iaktta försiktighet när det gäller att ange denna form av identifikationsuppgifter om det inte finns tillräckligt starka skäl för detta. I detta fall kan samfundet godta att person- resp. organisationsnummer anges.

4 kap. 5 §: Kommittén förutsätter att tevisorna årligen skall granska om aktieboken förts och finns i behåll. Samfundet anser inte att det finns skäl att detaljreglers revisorns granskning på detta sätt, det bör ankomma på god revisionssed att utveckla omfattningen av granskningen. Inte heller i sak finns det anledning att föreskriva en så omfattande granskning. Revisorn bör enligt normala principer om väsentlighet och risk bedöma risken för att bestämmelserna om aktiebok förs och anpassa sin granskning härefter. I normalfallet innebär detta knappast att granskning behöver ske varje år.

5 kap. 3 §: Som anförts ovan i anslutning till 4 kap 1 § anser samfundet att användningen av personnummer bör begränsas. Samfundet kan inte se några skäl varför person- resp. organisationsnummer skall anges på aktiebrev som överväger nackdelarna ur integritetssynpunkt. Därför avstyrks att person- resp. organisationsnummer skall anges på aktiebrev.

8 kap 8 §: Samfundet anser att konvertibelhavarnas ställning vid inkråmsöverlåtelser är särskilt utsatt. De bör därför tillförsäkras en rätt att lösa tillbaka konvertibler om hela eller väsentliga delar av inkråmet överlåts. Denna rätt bör anges uttryckligen i lag.

8 kap. 26, 38 och 41 §§: I paragraferna föreskrivs att revisor eller, i avstämningsbolag, Värdepapperscentralen skall utfärda intyg i registreringsärendet. I avstämningsbolag uppkommer frågan om det föreligger möjlighet för antingen revisor eller Värdepapperscentralen att avge intyg. I de fall apportemission. sker kan det ligga närmare till hands att revisor avger intyg, detta talar för att valmöjlighet bör föreligga.

10 kap. 10 §: Av specialmotiveringen till 9 § framgår att revisorerna förväntas avge nytt yttrande om bolagsstämman awiker från styrelsens förslag, detta bör uttryckligen framgå av lagtexten. Det kan dock ifrågasättas vad som är ändamålet med ett sådant yttrande. Så som samfundet uppfattar det är avsikten att ge registreringsmyndigheten underlag för sitt ställningstagande.

Av bestämmelserna framgår inte närmare vad revisorns granskning skall omfatta. I de fall beslut fattas på extra stämma torde ofta en delårsrapport ligga till grund för beslutet, denna granskas normalt endast översiktligt av revisorerna. Samfundet förutsätter att granskning i de fall nedsättning skall ske blir mer omfattande, vägledning om granskningens omfattning bör ske genom god revisionssed. När utbetalning skall ske till aktieägare anser samfundet, med hänsyn till likheten med vinstutdelning, att revisorns yttrande bör innehålla ett uttryckligt till- eller avstyrkande på samma sätt som sker i en sedvanlig revisionsberättelse till styrelsens förslag om vinstutdelning.

10 kap 16 §: Det torde kunna förekomma fall när det inte entydigt går att fastställa om vidtagna åtgärder som medför att bolagets bundna kapital eller aktiekapital inte inkräktas. Med hänsyn till att regeln om tillstånd är en del av borgenärsskyddsreglerna är det väsenligt att fastställa rättsverkan av ett beslut i dessa fall, särskilt om åtgärderna inte är tillräckliga. Samfundet anser att det för dessa fall kan krävas någon form av återbetalningsskyldighet (jfr l2 kap 5 §) eller en utökad tillståndsplikt. Den sistnämnda lösningen förefaller minst ingripande.

73

Sveriges Aktiesparares Riksförbund

1 kap. Inledande bestämmelser

Koncern 5§ Koncernförhållande kan förekomma mellan associationer av olika slag. I praktiken har detta skapat oklarhet om vilken lag som skall tillämpas vid tvångsinlösen. Samma problem kan sannolikt uppkomma vid fusion. Enligt Aktiespararnas mening bör det klarläggas att det är den lag som gäller för målbolaget som skall tillämpas eftersom det är aktieägarna i det bolaget som blir utsatta för åtgärden och det är förhållandet dem emellan som påverkas.

6§ 1 st. Det valda språkbruket skapar otydlighet.

2 kap. Aktiebolags bildande

Uppskjuten apport 13§ 1p. Punkten bör kompletteras med "mot bolaget". Det är i regel omöjligt för bolagets borgenärer eller övriga aktieägare, att skydda sig mot existensen av avtal av detta slag. Om inte bolaget har rätt att hävda ett avtal av detta slag innebär det att äganderätten tillför bolaget väsentlig egendom kan komma att vara svävande under lång tid. En återgång kan uppenbarligen leda till skada för bolaget och dess borgenärer och aktieägare, särskilt om avtalet var fördelaktigt för bolaget samtidigt som överlåtaren kanske har kommit på obestånd. Regeln kan i sin föreslagna utformning till och med användas i direkt illojala syften.

4 kap. Aktiebok

Avstämningsbolag 9 § Den som på fastställd avstämningsdag är införd i aktieboken skall bland annat vara behörig att ta emot utdelning. Det bör här tilläggas att den som är införd i aktieboken är den som har rätt att uppbära vederlag även vid tvångsinlösen eller fusion.

ÖKNING AV AKTIEKAPITALET

6 kap. Ökning av aktiekapitalet och upptagande av vissa penninglån

Definitioner 3§ Aktiespararna finner det onödigt att ändra vedertagna begrepp särskilt när de allra helst då föreslagna begreppen är oklara.

7 kap. Fondemission

Registrering m. m

7 § Aktiespararna ifrågasätter om regeln är helt kongruent med den i 3 § 1 1 p. Vem äger rösta för aktien från det att den tagits upp i aktieboken till dess det vid avstämmningen är bestämt vem aktien tillhör.

8 kap. Tillskottsemission Rubriken leder språkligt fel då avsnittet även innehåller regler för upptagande av vissa penninglån, vilket ju inte är detsamma som tillskott. Begreppet nyemission bör bibehållas.

Felaktig teckning 18 § Det framgår ej av förslaget vem som skall göra anmälan om ogiltighet eller hur frågan om ogiltighet avgöras. Ej heller framgår hur regeln i 2 st är tänkt att fungera i den situationen att tecknaren väljer att inte erlägga betalning för aktien.

74

9 kap. Särskilda bestämmelser om vissa riktade emissioner m.m. Samma principiella problem som detta kapitel är avsett att reglera uppkommer även vid köp av aktier, konvertibler, optioner eller annan egendom. Sådana köp kan t. ex ske till överpriser utan att det för den skull befinns vara otillbörligt gynnande.

6§ och 7§ Begreppet "största koncernen" är oprecist. Det kan vara den med störst egna kapital, största antalet aktieägare, högsta aktievärdet eller största omsättningen. Precisering behövs således.

10 kap. Nedsättning av aktiekapitalet 4§ Kommittén återger här endast en omröstningsregel. I 1975 års lag är röstningsreglerna samlade på ett ställe. Den ordningen bör bestå. Att införa likartade röstningsregler för likartade situationer medför endast att lagförslaget blir onödigt omfattande och att praktikern måste leta efter tillämpliga regler på många ställen. Vid mer komplicerade emissioner och andra åtgärder är det kanske nödvändigt att ta hänsyn till sådana olika regler. Enligt Aktiespararna bör dessa regler samordnas.

5§ 2st. Sambandet mellan återbetalt belopp och nominellt belopp är oklart.

Till statsrådet Laila Freivalds

Genom beslut den 21 juni 1990 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra en översyn av aktiebolagslagen och att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades från den 21 juni 1990 justitierådet Bo Svensson av vara ordförande i kommittén. Som ledamöter i kommittén förordnades från den 1 november 1990 dåvarande riksdagsledamoten Nic Grönvall, riksdagsledamoten Inga-Britt Johansson, riksdagsledamoten Bengt Silfverstrand och civilekonomen Ulrika Stuart, från den 10 december 1991 riksdagsledamoten Karin Starrin och från den 9 januari 1992 advokaten Rolf Åbjörnsson. Inga-Britt Johansson entledigades från kommittén fr.o.m. den 27 oktober 1992 och efterträddes samma dag av riksdagsledamoten Carin Lundberg. Nic Grönvall entledigades från kommittén fr.o.m. den 26 april 1993 och efterträddes samma dag av riksdagsledamoten Stig Rindborg. Som nya ledamöter i kommittén förordnades från den 15 maj 1995 riksdagsledamoten Eva Arvidsson och riksdagsledamoten Lars Granberg.

Som sakkunniga i kommittén förordnades från den 1 november 1990 bankdirektören Jan Bökmark, auktoriserade revisorn Sven Ekholm, advokaten Johan Gernandt, verkställande direktören Per-Ola Jansson, auktoriserade revisorn Sten Lundvall, direktören Ulf Magnusson och juris kandidaten Lars Milberg, från den 6 december 1990 vice börschefen Lars Bredin, från den 15 maj 1991 juris kandidaten Hans Peter Larsson, från den 29 oktober 1992 chefsjuristen Åsa Breding och från den 15 februari 1993 hovrättslagmannen Lars Hedberg, sakkunnig vid Finansinspektionen. Lars Hedberg entledigades från kommittén fr.o.m. den 1 juli 1996 och efterträddes samma dag av chefsjuristen Hans Schedin.

Att som experter biträda kommittén förordnades från den 1 november 1990 numera departementsrådet Håkan Klahr, rättschefen Per Erik Lindeberg och numera finansrådet Annika Lundius, från den 1 oktober 1991 numera kanslichefen Göran Schubert och kommerserådet Christer Lefrell, från den 29 oktober 1992 numera kanslirådet Ingrid Melbi samt från den 20 januari 1993 numera departementsrådet Sten Andersson. Håkan Klahr entledigades från kommittén fr.o.m. den 19 oktober 1992

och efterträddes samma dag av numera departementsrådet Göran Haag. Göran Haag entledigades från kommittén fr.o.m. den 10 februari 1993. Göran Schubert entledigades från kommittén fr.o.m. den 15 februari 1993. Annika Lundius entledigades från kommittén fr.o.m. den 2 september 1996 och efterträddes samma dag av Göran Haag. Till sekreterare förordnades från den 1 december 1990 numera ekonomie licentiaten Rolf Skog och hovrättsassessorn Hans Cappelen-Smith.

Kommittén har antagit namnet Aktiebolagskommittén. Kommittén får härmed avlämna delbetänkandet Aktiebolagets kapital. Kommittén har tidigare avlämnat delbetänkandena (SOU 1992:13) Bundna aktier, (SOU 1992:83) Aktiebolagslagen och EG samt (SOU 1995:44) Aktiebolagets organisation.

Stockholm i mars 1997

Bo Svensson

Eva Arvidsson Lars Granberg Carin Lundberg

Stig Rindborg Bengt Silfverstrand Karin Starrin

Ulrika Stuart Rolf Åbjörnsson

/Rolf Skog

Hans Cappelen-Smith

5

Innehållsförteckning

Förkortningar.......................................................................................... 11

Sammanfattning....................................................................................... 13

Summary .................................................................................................. 27

Författningsförslag ................................................................................ 41

1 Kommitténs uppdrag ..................................................................... 139

2

Huvuddragen i gällande rätt......................................................... 141

2.1 Aktiebolags bildande ..................................................................... 142 2.2 Aktier, aktiebrev m.m. och aktiebok ............................................. 144 2.2.1 Aktier och aktieslag .......................................................... 144 2.2.2 Aktieöverlåtelse ................................................................ 144 2.2.3 Aktiebok............................................................................ 145 2.2.4 Avstämningsbolag ............................................................ 145 2.2.5 Aktiekonto......................................................................... 145 2.2.6 Aktiebokens offentlighet .................................................. 146 2.3 Ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission.................................................................................. 147 2.3.1 Nyemission ....................................................................... 147 2.3.2 Fondemission .................................................................... 149 2.3.3 Emissionsprospekt ............................................................ 149 2.4 Konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning.............................................................. 153 2.4.1 Konvertering och teckning med stöd av optionsrätt ........ 155 2.4.2 Emissionsprospekt ............................................................ 155 2.5 LEO-lagen...................................................................................... 156 2.6 Nedsättning av aktiekapitalet ........................................................ 157 2.7 Förvärv av egna aktier och upptagande av vissa penninglån ....... 159 2.7.1 Förvärv av egna aktier ...................................................... 159 2.7.2 Upptagande av vissa penninglån ...................................... 160 2.8 Inlösen av minoritetsaktier ............................................................ 160

6 Innehållsförteckning SOU 1997:22

3

EG:s bolagsrätt och vissa utländska rättsordningar ................... 163

3.1 EG:s bolagsdirektiv ....................................................................... 163 3.1.1 Första bolagsdirektivet ..................................................... 163 3.1.2 Andra bolagsdirektivet ..................................................... 164 3.2 EG:s prospektdirektiv.................................................................... 165 3.3 Tyskland......................................................................................... 166 3.3.1 Aktiengesellschaft............................................................. 167 3.3.1.1 Bolagsbildning................................................. 167 3.3.1.2 Aktier, aktieslag m.m....................................... 167 3.3.1.3 Ökning av aktiekapitalet.................................. 168 3.3.1.4 Nedsättning av aktiekapitalet .......................... 169

3.3.1.5 Förvärv av egna aktier ..................................... 170 3.3.1.6 Inlösen av minoritetsaktier .............................. 171 3.3.2 Gesellschaft mit beschränkter Haftung ............................ 172 3.3.2.1 Bolagsbildning................................................. 173

3.3.2.2 Andelar av olika slag m.m............................... 173 3.3.2.3 Ökning av andelskapitalet ............................... 173 3.3.2.4 Nedsättning av andelskapitalet........................ 174

3.3.2.5 Förvärv av egna andelar .................................. 174 3.3.2.6 Inlösen av minoritetsandelar ........................... 174 3.4 Frankrike........................................................................................ 174 3.4.1 Société anonyme ............................................................... 175 3.4.1.1 Bolagsbildning................................................. 175 3.4.1.2 Aktier, aktieslag m.m....................................... 175 3.4.1.3 Ökning av aktiekapitalet.................................. 176 3.4.1.4 Obligationslån.................................................. 177 3.4.1.5 Nedsättning av aktiekapitalet .......................... 178

3.4.1.6 Förvärv av egna aktier ..................................... 178 3.4.1.7 Inlösen av minoritetsaktier .............................. 179 3.4.2 Société à responsabilité limitée ........................................ 179 3.4.2.1 Bolagsbildning................................................. 179 3.4.2.2 Andelar m.m. ................................................... 180 3.4.2.3 Ökning av andelskapitalet ............................... 181 3.4.2.4 Nedsättning av andelskapitalet........................ 181

3.4.2.5 Förvärv av egna andelar .................................. 181 3.5 Storbritannien ................................................................................ 181 3.5.1 Public och private limited liability companies................. 182 3.5.1.1 Bolagsbildning................................................. 182 3.5.1.2 Aktier, aktieslag m.m....................................... 183 3.5.1.3 Ökning av aktiekapitalet.................................. 183 3.5.1.4 Nedsättning av aktiekapitalet .......................... 184

3.5.1.5 Förvärv av egna aktier ..................................... 184

Innehållsförteckning 7

3.5.1.6 Inlösen av minoritetsaktier .............................. 185 3.6 Danmark......................................................................................... 187 3.6.1 Aktieselskab...................................................................... 187 3.6.1.1 Bolagsbildning................................................. 187 3.6.1.2 Aktier, aktieslag m.m....................................... 187 3.6.1.3 Ökning av aktiekapitalet.................................. 188 3.6.1.4 Nedsättning av aktiekapitalet .......................... 188

3.6.1.5 Förvärv av egna aktier ..................................... 189 3.6.1.6 Inlösen av minoritetsaktier .............................. 189 3.6.2 Anpartsselskab .................................................................. 191 3.6.2.1 Bolagsbildning................................................. 191

3.6.2.2 Andelar av olika slag m.m............................... 191 3.6.2.3 Ökning av andelskapitalet ............................... 191 3.6.2.4 Nedsättning av andelskapitalet........................ 192

3.6.2.5 Förvärv av egna andelar .................................. 192 3.6.2.6 Inlösen av minoritetsandelar ........................... 192 3.7 Finland ........................................................................................... 192 3.7.1 Privata och publika aktiebolag ......................................... 192 3.7.1.1 Bolagsbildning................................................. 193 3.7.1.2 Aktier, aktieslag m.m....................................... 193 3.7.1.3 Ökning av aktiekapitalet.................................. 193 3.7.1.4 Kapitallån......................................................... 194 3.7.1.5 Nedsättning av aktiekapitalet .......................... 194

3.7.1.6 Förvärv av egna aktier ..................................... 194 3.7.1.7 Inlösen av minoritetsaktier .............................. 195 3.8 Norge.............................................................................................. 196 3.8.1 Aksjeselskaper och allmennaksjeselskaper .................... 196 3.8.1.1 Bolagsbildning................................................. 197

3.8.1.2 Aktier, aktieslag m.m....................................... 197 3.8.1.3 Ökning av aktiekapitalet.................................. 198 3.8.1.4 Kapitalskyddet ................................................. 198 3.8.1.5 Nedsättning av aktiekapitalet .......................... 199 3.8.1.6 Förvärv av egna aktier ..................................... 199 3.8.1.7 Inlösen av minoritetsaktier .............................. 200

4 Kommitténs överväganden ............................................................ 201 4.1 Bolagsbildning............................................................................... 201 4.2 Aktiers överlåtbarhet ..................................................................... 205 4.2.1 Bakgrund.......................................................................... 205 4.2.2 Hembud............................................................................ 207 4.2.3 Förköp .............................................................................. 210 4.2.4 Samtycke.......................................................................... 212

8 Innehållsförteckning SOU 1997:22

4.3 Aktiebok och aktiebrev.................................................................. 213 4.4 Ökning av aktiekapitalet................................................................ 214 4.4.1 En ny begreppsbildning................................................... 214 4.4.2 Emission till underkurs.................................................... 216 4.4.3 Successiv inbetalning av aktiekapitalet........................... 216 4.5 Vissa riktade emissioner................................................................ 217 4.5.1 Bakgrund.......................................................................... 217 4.5.2 En reformerad LEO-lag................................................... 219 4.5.3 Internationella rättsförhållanden ..................................... 221 4.6 Prospektkrav .................................................................................. 222 4.6.1 Bakgrund.......................................................................... 222 4.6.2 Prospektreglernas konstitutionella karaktär.................... 223 4.6.3 En reformerad prospektlagstiftning................................. 225 4.6.4 Ansvaret för fel och brister i prospekt ............................ 226 4.6.5 Undantag från prospektskyldighet .................................. 230 4.6.6 Lagen om börs- och clearingverksamhet ........................ 230 4.6.7 Övrig bolagslagstiftning .................................................. 231 4.7 Upptagande av vissa penninglån................................................... 231 4.8 Nedsättning av aktiekapitalet ........................................................ 234 4.8.1 Skyddet för det bundna kapitalet..................................... 234 4.8.2 Nedsättningsändamålen................................................... 235

4.8.2.1 Nedsättning för att täcka förlust...................... 235 4.8.2.2 Nedsättning för återbetalning till aktie- ägarna............................................................... 239 4.8.2.3 Nedsättning för avsättning till fri fond............ 241 4.8.2.4 Nedsättning på grund av obetalda aktier......... 242 4.8.2.5 Nedsättning på grund av innehav av egna aktier ................................................................ 242

4.8.3 Nedsättningsmetoderna ................................................... 244 4.8.4 Beslutsordningen ............................................................. 244 4.8.5 Nedsättningsbeslutet........................................................ 245 4.9 Aktiebolags förvärv och överlåtelse av egna aktier...................... 245 4.9.1 Bakgrund.......................................................................... 245 4.9.2 Kommitténs överväganden.............................................. 247 4.9.3 Återköp av konvertibler och teckningsoptioner.............. 253 4.10 Inlösen av minoritetsaktier ............................................................ 255 4.10.1 Förutsättningar för inlösen .............................................. 255

4.10.1.1 Inlösenreglernas anknytning till koncernförhållanden........................................ 255 4.10.1.2 Internationella rättsförhållanden ..................... 256 4.10.1.3 Majoritetskravet............................................... 258 4.10.1.4 Konvertibler och teckningsoptioner................ 261

Innehållsförteckning 9

4.10.2 Förfarandet....................................................................... 264

4.10.2.1 Tvistens prövning av skiljemän ...................... 264 4.10.2.2 Gode mannen................................................... 264 4.10.2.3 Bör skiljedomen innehålla betalnings- förpliktelse för majoritetsaktieägaren? ........... 265 4.10.2.4 Förhandstillträde.............................................. 268 4.10.2.5 Deldom............................................................. 270 4.10.2.6 Mellandom....................................................... 271 4.10.2.7 Återkallelse av talan ........................................ 271 4.10.2.8 Klander av skiljedom....................................... 274 4.10.2.9 Rättegångskostnader........................................ 276

4.10.3 Värderingsfrågor.............................................................. 278

4.10.3.1 Bakgrund.......................................................... 278 4.10.3.2 Behovet av lagstiftning.................................... 280 4.10.3.3 Lösenbeloppet.................................................. 280 4.10.3.4 Värderingstidpunkten ...................................... 284 4.10.3.5 Ränta på lösenbeloppet.................................... 286 4.11 Erbjudandeplikt på den svenska aktiemarknaden?....................... 287 4.11.1 Bakgrund.......................................................................... 287 4.11.2 Den brittiska förebilden: The City Code on

Take-Overs and Mergers ................................................. 288

4.11.3 Rättsläget i andra europeiska länder ............................... 290 4.11.3.1 Länder som har regler om erbjudandeplikt..... 290 4.11.3.2 Länder som inte har regler om

erbjudandeplikt ................................................ 291

4.11.4 Rättsläget i Förenta staterna ............................................ 291 4.11.5 EG-kommissionens förslag till trettonde bolags- direktiv ............................................................................. 292 4.11.6 Erbjudandeplikt i den svenska debatten.......................... 293 4.11.7 Kommitténs överväganden.............................................. 296

4.11.7.1 Kravet på likabehandling av aktieägarna........ 296 4.11.7.2 Kravet på andel i kontrollpremie .................... 297 4.11.7.3 Kravet på att kunna lämna bolaget vid oönskade kontrollägarskiften .......................... 298 4.11.7.4 De svenska aktiemarknadsbolagens ägarstruktur ...................................................... 299

4.11.8 Kommitténs slutsatser ..................................................... 300

5 Författningskommentar................................................................. 303

10 Innehållsförteckning SOU 1997:22

Reservation.............................................................................................. 425

Särskilda yttranden ................................................................................. 427

BILAGOR

1. Refererad litteratur ............................................................................. 441

2. Kommitténs direktiv........................................................................... 443

11

Förkortningar

ABL Aktiebolagslagen (1975:1385) All E.R. The All England Law Reports EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EFTA Europeiska Frihandelssammanslutningen EG Europeiska gemenskaperna EU Europeiska unionen FFFS Finansinspektionens författningssamling LBC Lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet LHF Lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument NJA Nytt Juridiskt Arkiv avd I NJA II Nytt Juridiskt Arkiv avd II PRV Patent- och registreringsverket UfR Ugeskrift for Retsvæsen VPC Värdepapperscentralen

13

Sammanfattning

Målet är en helt ny aktiebolagslag

Aktiebolagskommittén föreslår i detta betänkande tolv nya kapitel i aktiebolagslagen och många ändringar i övriga kapitel. Omfattningen av förslagen framgår om man betänker att aktiebolagslagen i dag har 19 kapitel. Till bilden hör att kommittén i sitt år 1995 avgivna betänkande (SOU 1995:44) Bolagets organisation lagt fram förslag om en helt ny lydelse av fyra kapitel i aktiebolagslagen vilka inte berörs av de nu framlagda förslagen.

Förslagen går ut på ändringar i den nuvarande lagen, som nu är tjugo år gammal. De nya bestämmelserna skiljer sig redaktionellt i hög grad från resten av lagen. Språket är modernare, paragraferna kortare och rubriker används flitigt i syfte att göra lagen mera lättläst och lättbegriplig. Den motsättning av redaktionell art mellan nya och gamla kapitel som blir följden av förslaget är av övergående natur. Kommittén arbetar med sikte på en helt ny aktiebolagslag, i vilken de nu föreslagna kapitlen skall ingå.

En aktiv ägarfunktion

Kommittén anser att en ny aktiebolagslag bör utformas så att den främjar en aktiv ägarfunktion i företagen. Kommittén har i betänkandet Aktiebolagets organisation uppehållit sig vid ägarnas beslutanderätt och bolagsorganens sammansättning och funktion. I förevarande betänkande, som behandlar aktiebolagets kapital, står ägarnas möjligheter att genomföra förändringar i företagens kapitalstruktur mera i förgrunden. När kommittén behandlar bl.a. ökning och nedsättning av aktiekapitalet, förvärv av egna aktier, erbjudandeplikt och inlösen av minoritetsaktier, sker det i syfte att uppnå en flexibilitet i kapitalstrukturen som gynnar ett långsiktigt effektivt utnyttjande av företagens och näringslivets resurser.

14 Sammanfattning SOU 1997:22

Aktiebolags bildande

I Sverige bildas årligen omkring 20 000 aktiebolag. Det sker så gott som uteslutande genom simultanbildning. Kommittén har inte kunnat finna mer än något enstaka exempel på successivbildning i modern tid. Kommittén menar att institutet successivbildning har tjänat ut och föreslår att bestämmelserna upphävs. Med bestämmelserna om successivbildning upphävda måste reglerna om simultanbildning få en helt ny utformning varvid möjligheterna att förenkla förfarandet bör tas till vara. Kommittén föreslår att aktiebolag i fortsättningen skall bildas på följande sätt. Den eller de som vill bilda ett aktiebolag skall upprätta en stiftelseurkund, teckna sig för samtliga aktier direkt i stiftelseurkunden, betala aktierna, upprätta och låta en auktoriserad eller godkänd revisor granska en öppningsbalansräkning för bolaget, färdigställa stiftelseurkunden samt ansöka om bolagets registrering.

Hembuds-, förköps- och samtyckesförbehåll

Kommittén utgår från att aktier i såväl privata som publika aktiebolag som huvudregel skall vara fritt överlåtbara. En fri överlåtbarhet ger enskilda aktieägare möjlighet att komma ur bolaget, oberoende av om detta sker på grund av missnöje med övriga ägares agerande i bolaget eller av andra skäl. Mot detta måste å andra sidan ställas ägarnas intresse av att hålla ägarkretsen sluten. Det gäller framför allt i privata aktiebolag. Den absoluta merparten av de privata aktiebolagen utgörs av familjeföretag eller fåmansägda företag av annat slag, i vilka ett okontrollerat ägarskifte skulle kunna vara ödesdigert.

Från principen om aktiens fria överlåtbarhet medger lagen i dag bara ett undantag. I bolagsordningen kan föreskrivas att aktieägare eller annan skall vara berättigad att lösa aktie, som övergår till ny ägare, s.k. hembudsskyldighet. Kommittén anser att möjligheterna till förbehåll om hembud skall finnas kvar i såväl privata som publika bolag men föreslår vissa ändringar i syfte bl.a. att komma ifrån de olägenheter som är förenade med att rösträtten för en hembudspliktig aktie i dag inte får utövas under hembudstiden, något som kan leda till att makten i bolaget under denna tid går över på minoriteten eller till och med i vissa fall till att det blir omöjligt att fatta beslut på bolagsstämma. Överlåtelsebegränsningar på aktier i form av hembudsförbehåll är i huvudsak en svensk företeelse. I andra länder används i stället förköpsförbehåll. Sådana förbehåll innebär att den som avser att överlåta aktie, har att erbjuda aktien för förköp till den eller de som i bolagsordningen är angivna som förköpsberättigade. Kommittén föreslår att det även i det

Sammanfattning 15

även i den svenska aktiebolagslagen öppnas möjlighet att ta in förköpsförbehåll i privata och publika aktiebolag.

I ett aktiebolag med få aktieägare är förhållandet aktieägarna emellan ganska likt det som råder mellan bolagsmännen i ett handelsbolag. Det leder i praktiken ofta fram till krav på att aktieägarna skall kunna kontrollera växlingar i ägarkretsen. I dag kan detta uppnås genom ett hembudsförbehåll i bolagsordningen i kombination med ett konsortialavtal innehållande ett förköps- eller ett samtyckesförbehåll. Kommittén föreslår som framgått att ett förköpsförbehåll i framtiden skall kunna tas in i bolagsordningen för alla typer av aktiebolag. Kommittén vill emellertid i fråga om de privata aktiebolagen ta ytterligare ett steg och tillåta samtyckesförbehåll i bolagsordningen. Därigenom skapas möjligheter för att i fåmansägda aktiebolag begränsa aktiernas överlåtbarhet med bindande verkan mot bolaget, utan att aktieägarna i bolagsordningen på förhand måste peka ut vem eller vilka som skall överta aktierna då någon av delägarna önskar lämna bolaget, något som kan vara svårt att göra kanske flera år eller årtionden i förväg.

Kommittén är väl medveten om de risker för missbruk som är förknippade med samtyckesförbehåll. De kan liksom förköps- och hembudsförbehåll utnyttjas av en aktieägarmajoritet för att hindra minoriteten från att sälja sina aktier till någon utomstående och därmed tvinga minoriteten till att sälja till majoriteten. För att förebygga riskerna för missbruk föreslår kommittén en detaljerad reglering som bl.a. innehåller bestämmelser om vad som skall ske om samtycke vägras.

Aktier, aktiebok och aktiebrev

I 1975 års lag innehåller 3 kap. bestämmelser om aktier, aktiebrev m.m. och aktiebok. För att göra regleringen mera överskådlig föreslår kommittén att bestämmelserna delas upp på tre kapitel. I det första av dessa behandlas aktieslag och aktiers överlåtbarhet medan de två följande reglerar aktiebrev respektive aktiebok. Samtidigt föreslås bestämmelserna få en helt ny redaktionell utformning.

Ökning av aktiekapitalet

Aktiekapitalet kan ökas genom fondemission. Utmärkande för en fondemission är att ökningen sker utan tillskott från aktieägarna.

I lagen anges tre ytterligare sätt att öka aktiekapitalet. Gemensamt för dem är att ökningen sker genom tillskott från de blivande aktieägarna. Vid nyemission sker detta tillskott direkt genom att aktietecknarna

16 Sammanfattning SOU 1997:22

betalar för nya aktier, kontant eller med annan egendom. Vid emission av konvertibler görs ett tillskott till bolaget i samband med att hela eller delar av konvertibellånet omvandlas till aktiekapital. I fråga om teckningsoptioner slutligen sker tillskottet i form av betalning för aktier som tecknas med optionsrätt på samma sätt som vid nyemission.

I 1975 års lag behandlas de fyra ökningsmetoderna på så sätt att fond- och nyemission regleras i 4 kap. och emission av konvertibler och teckningsoptioner i 5 kap. Indelningen bygger på att det är osäkert om en emission av konvertibler eller teckningsoptioner kommer att leda till en ökning av aktiekapitalet.

Kommittén föreslår en helt ny reglering som bygger på den skillnad som enligt det anförda finns mellan fondemission på ena sidan och nyemission samt emission av konvertibler och teckningsoptioner på den andra. Föreslaget innebär att bestämmelserna om ökning av aktiekapitalet tas upp i ett kapitel om fondemission och ett kapitel om tillskottsemission. Dessa båda kapitel föregås av ett kapitel med gemensamma bestämmelser om ökning av aktiekapitalet. I dag måste en teckningsoption när den ges ut vara kopplad till ett skuldebrev. Bestämmelserna saknar emellertid praktisk betydelse. Ett bolag kan emittera teckningsoptioner som är kopplade till skuldförbindelser med ett lågt, närmast symboliskt värde. Det är också möjligt att i emissionsvillkoren föreskriva att optionsbeviset får skiljas från skuldebrevet omedelbart efter emissionen. En reglering som är så enkel att kringgå kan enligt kommitténs mening inte behållas. Samtidigt har det framkommit ett praktiskt behov av fristående teckningsoptioner. Kommittén föreslår därför att kravet på en koppling mellan optionsrätt och skuldförbindelse slopas.

Vid kontantemission i bolag vars bundna egna kapital före emissionen uppgår till en miljon kronor räcker det enligt gällande rätt att hälften av emissionsbeloppet har inbetalats när emissionen registreras. Resterande belopp skall inbetalas inom sex månader från registreringen. Bestämmelserna om registrering av aktiekapitalet i två omgångar har tillkommit med tanke på att de stora svenska bolagen ibland vänder sig till utländska kapitalmarknader för att få riskkapital. En större nyemission som sker t.ex. på New York- eller Londonbörsen kan ta lång tid att genomföra. Det har ansetts olämpligt att bolaget inte skulle kunna registrera en sådan kapitalökning förrän alla aktier har betalats. Kommittén har förståelse för den synpunkten. Det framstår emellertid som principiellt felaktigt att ett aktiebolag kan stå registrerat för ett aktiekapital som är större än vad som faktiskt har inbetalats till bolaget. Behovet av att snabbt kunna registrera den kapitalökning som faktiskt har skett kan enligt kommitténs mening tillgodoses på ett bättre sätt genom att bolagen får rätt att registrera ökningsbeloppet vartefter de ny-

Sammanfattning 17

emitterade aktierna betalas. Kommittén föreslår därför att bestämmelserna om registrering av ökningsbeloppet innan de aktier som ingår i beloppet betalats utmönstras och ersätts av en bestämmelse som gör det möjligt att registrera en del av en tillskottsemission.

LEO-lagen

Lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. (LEO-lagen) ställer högre majoritetskrav än aktiebolagslagen för giltigt beslut om vissa emissioner som riktas bl.a. till bolagsledningen och personer som står denna nära. Klyftan mellan lagarna har minskat genom den EG-anpassning av aktiebolagslagen som genomfördes år 1995. Den anpassningen innebar bl.a. att ett krav på kvalificerad majoritet infördes i aktiebolagslagen för giltigt beslut om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt till nya aktier. Majoritetskravet i aktiebolagslagen är emellertid fortfarande lägre i aktiebolagslagen än i LEO-lagen. I aktiebolagslagen krävs att emissionsbeslutet biträds av två tredjedelar av såväl avgivna röster som på stämman företrädda aktier. Det är samma majoritet som krävs för giltigt beslut om sådan ändring av bolagsordningen som inte påverkar rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier. Det skall jämföras med LEOlagens majoritetskrav: nio tiondelar av såväl avgivna röster som på stämman företrädda aktier.

Enligt kommitténs mening har LEO-lagens majoritetskrav utgjort en effektiv spärr mot ett otillbörligt utnyttjande av reglerna om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt för att gynna personer i ledningsställning i bolaget eller koncernen. Kommittén anser sig därför inte böra föreslå att LEO-bestämmelserna upphävs. Vissa justeringar föreslås emellertid i syfte att komma till rätta med en del praktiska olägenheter med den nuvarande regleringen. Vidare föreslås att den särskilda LEOlagen upphävs och att bestämmelserna överförs till aktiebolagslagen, bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen.

Prospekt

När ett publikt aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar inbjudan att förvärva aktier eller teckningsrätter i bolaget skall styrelsen, enligt bestämmelser i aktiebolagslagen, upprätta ett emissionsprospekt, om summan av de belopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst 300 000 kronor.

18 Sammanfattning SOU 1997:22

Bestämmelser om emissionsprospekt finns förutom i aktiebolagslagen bl.a. i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF). I fråga om fondpapper som är inregistrerade vid eller avsedda att inregistreras vid börs finns bestämmelser om börsprospekt bl.a. i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet (LBC). Båda lagarna kompletteras av Finansinspektionens prospektföreskrifter. Kommittén anser att det är olyckligt att aktiebolag och aktieägare, som avser att emittera eller sälja fondpapper, skall behöva beakta prospektregler i flera olika lagar. Kommittén föreslår därför att bestämmelserna om prospekt i aktiebolagslagen upphävs och ersätts av bestämmelser i LHF och LBC.

Upptagande av vissa penninglån

Aktiebolagslagen innehåller ett förbud mot upptagande av vissa penninglån. Om inte annat följer av bestämmelserna om konvertibellån, får ett aktiebolag inte ta upp penninglån på villkor att lånet skall betalas på annat sätt än med ett nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestäms med hänsyn till förändringar i penningvärdet (kapitalandelslån). Däremot är det tillåtet att ta upp lån där räntan är helt eller delvis beroende av utdelningen till aktieägare i bolaget eller bolagets vinst (vinstandelslån). Beslut om upptagande av ett vinstandelslån fattas av bolagsstämman eller, efter bolagsstämmans bemyndigande, av styrelsen.

Kapitalandelslån kan innebära att fordringsägarna tillförsäkras rätt till betalning ur bolagets tillgångar vid bolagets likvidation eller upplösning med belopp som t.ex. motsvarar viss kvotdel i bolagets tillgångar eller som beräknas som den genomsnittliga marknadskursen på bolagets aktier under en tid före uppsägningen eller likvidationen. Förbudet mot kapitalandelslån som inte skall betalas med ett nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestäms med hänsyn till förändringar i penningvärdet uppfattas allmänt som ett hinder för svenskt näringsliv att ta upp lån på villkor som är vanliga i de länder vi brukar jämföra oss med. Till bilden hör också att aktiebolagslagen godtar andra riskfyllda lån t.ex. konvertibellån i form av förlagsbevis med räntan satt i relation till företagets utdelning. Dessutom har det under senare år utvecklats en rad andra finansiella instrument som omsätts på kapitalmarknaden, trots att de uppenbarligen är förenade med stora och svårbedömda risker. Kommittén föreslår därför att kapitalandelslån åter blir tillåtna. Förslaget innebär att vinstandels- och kapitalandelslån skall behandlas på samma sätt.

Sammanfattning 19

Nedsättning av aktiekapitalet

Bestämmelserna om nedsättning av aktiekapitalet föreslås få en helt ny redaktionell utformning.

Nedsättning för återbetalning till aktieägarna eller för avsättning till reservfond eller fri fond får i dag beslutas endast efter förslag eller godkännande av styrelsen. Denna ordning motsvarar vad som gäller vid vinstutdelning och går tillbaka på farhågor att aktieägarna skall driva sina krav på utdelning eller kapitalåterbäring så hårt att företagets fortbestånd och de anställdas sysselsättning äventyras. Kommittén, som har en annan syn på rollfördelningen mellan ägarna och styrelsen, anser att ett långsiktigt effektivt resursutnyttjande i näringslivet bäst främjas av att bolagsstämman, utan vetorätt för styrelsen, kan besluta om i vilken utsträckning kapital skall bindas i det enskilda bolaget. Kommittén föreslår därför att bestämmelsen om styrelsens vetorätt utmönstras. I den föreslagna regleringen ingår också bestämmelser som gör det möjligt att sätta ned aktiekapitalet för täckning av förlust utan borgenärernas hörande, om förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital och detta oavsett om förlusten framgår av den senast fastställda balansräkningen eller har uppstått under året.

Ett aktiebolag måste kunna sätta ned sitt aktiekapital till en nivå som ger bästa avkastning åt aktieägarna på investerat kapital. I dag finns ett krav på full täckning för det bundna egna kapitalet efter nedsättningen. Det kravet måste enligt kommittén finnas kvar liksom en föreskrift om att nedsättningsbeslutet inte får verkställas utan särskilt tillstånd. Kommittén föreslår emellertid att möjligheterna till nedsättning utan tillstånd vidgas till att gälla inte bara när nedsättningen kombineras med nyemission utan också med t.ex. konvertering eller teckning med utnyttjande av teckningsoption. Även fondemission genom överföring till aktiekapitalet av belopp från fritt eget kapital bör befria bolaget från skyldighet att söka tillstånd att verkställa nedsättningsbeslutet. Över huvud taget bör det enligt kommitténs mening räcka att bolaget, när nedsättningsbeslutet och övriga beslut som registrerats samtidigt med detta antecknats i aktiebolagsregistret, uppvisar ett oförändrat stort registrerat aktiekapital och ett likaledes oförändrat stort bundet eget kapital, för att bolaget skall undgå skyldighet att söka tillstånd att verkställa nedsättningsbeslutet. Efter nedsättning av aktiekapitalet för täckande av förlust enligt fastställd balansräkning gäller i dag en treårig karenstid under vilken bolaget inte får dela ut vinst utan rättens tillstånd. I tillståndsärendet tillvaratas borgenärernas intressen på så sätt att de som motsätter sig vinstutdelning har rätt till full betalning eller betryggande säkerhet för

20 Sammanfattning SOU 1997:22

sina fordringar. Kommittén är inte övertygad om värdet av denna begränsning av rätten att dela ut vinst efter nedsättning av aktiekapitalet. Aktiebolagslagen innehåller inte någon regel av innebörd att aktiebolag skall ha ett aktiekapital som svarar mot bolagets balansomslutning eller riskerna med bolagets verksamhet. Det gör då ett motsägelsefullt intryck med en regel som begränsar utdelningsrätten efter nedsättning oavsett från vilken nivå nedsättningen skett och oberoende av om bolaget efter nedsättningen kan anses vara underkapitaliserat eller ej. Kommittén anser att de allmänna bestämmelserna om vinstutdelning är tillfyllest också efter nedsättning av aktiekapitalet och föreslår att den treåriga karenstiden avskaffas.

Förvärv och överlåtelse av egna aktier

Ett svenskt aktiebolag får inte återköpa eller på annat sätt förvärva egna aktier. De svenska reglerna rörande aktiebolags förvärv av egna aktier är mer restriktiva än motsvarande regler i de flesta andra länder. I övriga EU-länder tillåts förvärv av egna aktier på villkor som bestäms av EG:s andra bolagsdirektiv. I Förenta staterna tillåts förvärv av egna aktier inom de ramar som följer av aktiebolagslagstiftningens regler om vinstutdelning. Det primära argumentet för att tillåta aktiebolag att förvärva egna aktier är att det kan förbättra företagens förutsättningar att föra tillbaka överskottsmedel till aktieägarna och på det sättet bidra till ett effektivare utnyttjande av företagens och näringslivets resurser. Om ägarna kan använda medlen på ett sätt som ger en högre avkastning än vad företaget kan åstadkomma i sin egen förvaltning, skall medlen inte stanna i företaget utan återföras till ägarna. Svenskt näringsliv är utomordentligt angeläget att få samma möjligheter som i de flesta andra länder som vi brukar jämföra oss med till förvärv av egna aktier. Kommittén har förståelse för dessa önskemål. Det går inte att bortse från att man i vår omvärld som regel har möjlighet till återköp av egna aktier. Det framstår som en nackdel i den internationella konkurrensen att svenska bolag inte har möjlighet att genom förvärv av egna aktier uppnå en mera effektiv användning av bolagets kapital och få tillgång till ett smidigt betalningsinstrument vid förvärv av företag och annan egendom.

En uppmjukning av förbudet mot återköp av egna aktier måste, såvitt avser publika aktiebolag, ske inom ramen för bestämmelserna i EG:s andra bolagsdirektiv. Direktivet föreskriver bl.a. att om förvärv av egna aktier tillåts, det får ske endast inom ramen för bolagets fria egna kapital och att det sammanlagda innehavet av egna aktier får uppgå till högst tio

Sammanfattning 21

procent av samtliga aktier i bolaget. Ett annat krav är att beslut om förvärv av egna aktier fattas av bolagsstämman eller, efter stämmans bemyndigande, av styrelsen.

Enligt kommitténs mening är direktivets restriktioner nödvändiga men inte tillräckliga. Ett återköp av egna aktier har likheter med de möjligheter som aktiebolag redan i dag har till nedsättning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna. En avyttring av de återköpta aktierna kan vidare jämföras med en nyemission. Det framstår därför som naturligt att beslut om förvärv och avyttringar av egna aktier skall följa i stort sett samma rutiner som vid beslut om minskning och ökning av aktiekapitalet. Det innebär bl.a. att beslut om förvärv av egna aktier skall fattas med kvalificerad stämmomajoritet, att stämman skall ha ett beslutsunderlag motsvarande vad som gäller vid beslut om nedsättning och att förslaget till beslut skall tillhandahållas aktieägarna viss tid före stämman. Parallellen mellan avyttring av egna aktier och nyemission innebär att beslut om avyttring skall fattas med samma majoritet som beslut om nyemission och att aktieägarna skall ha en principiell företrädesrätt att förvärva aktierna i fråga. Skall aktierna säljas på marknaden, så skall samma beslutsregler iakttas som vid en riktad nyemission.

Tillsammans med vad som alltså följer av EG:s bolagsdirektiv torde de nu behandlade beslutsreglerna i allt väsentligt tillgodose de bolagsrättsliga skyddsintressen som måste beaktas vid förvärv och försäljning av egna aktier. Reglerna utgör emellertid inte ett effektivt hinder mot att företagen genom köp och försäljning av egna aktier direkt påverkar sin egen aktiekurs på ett sätt som skulle kunna leda till att allmänhetens förtroende för aktiemarknaden rubbades. En uppmjukning av förbudet mot förvärv av egna aktier bör därför komma i fråga endast om det dessutom införs regler i värdepappers- och börslagstiftningen som minimerar risken för sådan kurspåverkan. Genom en särskild bestämmelse i lagen om handel med finansiella instrument har otillhörlig kurspåverkan nyligen kriminaliserats. Tillåts aktiebolag förvärva och sälja egna aktier, kommer även sådana förfaranden, i den mån de leder till otillbörlig kurspåverkan att vara olagliga. Även med beaktande av detta anser kommittén det emellertid vara ofrånkomligt att införa särskilda bestämmelser av värdepappers- och börsrättslig karaktär för att minimera möjligheterna till kurspåverkan vid just förvärv och försäljning av egna aktier.

Kommittén föreslår därför att i lagen om börs- och clearingverksamhet införs en bestämmelse av innebörd att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter angående de regler som börs och auktoriserad marknadsplats skall ha avseende aktiebolags handel i egna aktier.

22 Sammanfattning SOU 1997:22

I syfte att tillgodose kravet på en god genomlysning av marknaden föreslår kommittén vidare att i lagen om handel med finansiella instrument tas in en bestämmelse av innebörd att förvärv och försäljning av egna aktier i svenskt eller utländskt bolag skall anmälas till svensk börs eller auktoriserad marknadsplats där aktierna är noterade och offentliggöras i den omfattning och på det sätt regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen föreskriver. Vad därefter gäller privata aktiebolag föreslår kommittén för det första att beslut om förvärv av egna aktier skall kunna fattas endast av bolagsstämman. Något behov av att kunna bemyndiga styrelsen att fatta ett sådant beslut finns enligt kommitténs mening inte. För stämmans beslut skall även i privata bolag gälla ett krav på kvalificerad majoritet.

Ett starkt skäl till att tillåta privata bolag att förvärva egna aktier är att underlätta ägarskiften. För detta kan krävas att bolaget kan förvärva en betydande del av de egna aktierna. Den begränsning till tio procent av totalantalet aktier som för de publika bolagens del följer av det andra bolagsdirektivet bör därför inte gälla för privata bolag. Däremot skall också i dessa bolag det vederlag som lämnas för aktierna rymmas inom bolagets fria egna kapital.

Beslut om överlåtelse av egna aktier som bolaget förvärvat skall även i privata bolag fattas med iakttagande av bestämmelserna om nyemission.

Inlösen av minoritetsaktier

Kommittén föreslår ett helt nytt kapitel om inlösen av minoritetsaktier. Kapitlet innehåller en helt ny reglering av förfarandet. Bl.a. föreslås att part, som är missnöjd med en skiljedom skall väcka talan vid Svea hovrätt. Därmed förkortas instanskedjan jämfört med i dag. Mål om tvångsinlösen kommer därmed att koncentreras till en enda domstol som får stor erfarenhet av måltypen. Om ett moderbolag självt eller tillsammans med ett eller flera dotterföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i ett dotterbolag, har moderbolaget i dag rätt att av de övriga aktieägarna i sistnämnda bolag lösa in återstående aktier. Den vars aktier kan lösas in har rätt att få sina aktier inlösta av moderbolaget. Med moderbolag förstås ett svenskt aktiebolag. Kommittén föreslår att varje aktieägare – i förekommande fall tillsammans med dotterföretag – som äger mer än nio tiondelar av aktierna i ett bolag skall har rätt och plikt till inlösen. Syftet med dessa förändringar är dels att stärka minoritetsskyddet, dels att göra inlösenreglerna tillämpliga även i internationella förhållanden.

Sammanfattning 23

De nya reglerna förutsätter alltså inte att majoritetsägaren är ett svenskt aktiebolag eller att det överhuvudtaget föreligger något koncernförhållande. Enligt kommitténs mening har tvångsinlösen sådana likheter med expropriativa förfoganden, att lagstiftningen om tvångsinlösen måste uppfylla de krav som uppställs i 2 kap. 18 § regeringsformen. Av den paragrafen följer att ersättningen skall bestämmas enligt grunder som anges i lag. Av tvångsinlösensreglernas karaktär av expropriativt förfarande följer, enligt kommitténs mening, att ersättningen för minoritetsaktierna bör bestämmas med utgångspunkt i samma grundläggande princip för värdeersättning som gäller inom expropriationsrätten. Det innebär att minoritetsaktieägarens förmögenhetsställning efter tvångsinlösen bör vara densamma som om inlösen inte hade ägt rum. När det sedan gäller metoderna för värdering av minoritetsaktierna, har kommittén inte funnit anledning att frångå den ståndpunkt som Högsta domstolen intagit i sin dom i Balkenmålet (NJA 1996 s. 293). Lösenbeloppet skall alltså bestämmas efter det värde aktierna har i aktieägarens hand. Detta värde skall motsvara marknadspriset, om aktien är noterad på börs eller eljest föremål för marknadsmässig handel med regelbundna noteringar och i annat fall grundas på det pris som kan påräknas vid en under normala förhållanden genomförd försäljning. Beträffande onoterade aktier torde något marknadspris ofta inte kunna fastställas, utan ett försäljningspris får beräknas på grundval av bolagets resultat eller ställning.

Principen att börsnoterade eller eljest marknadsmässigt omsatta aktier skall värderas till sitt marknadspris kan inte upprätthållas undantagslöst. Börskursens värde som måttstock måste kunna prövas. För att skiljemännen skall få bestämma ett annat värde, bör dock krävas att särskilda skäl föreligger. Ett sådant skäl kan vara att kursen manipulerats, ett annat att aktien är föremål för så ringa handel att den noterade kursen inte kan anses utgöra ett riktigt mått på aktiens värde. Det får ytterst ankomma på doktrin och praxis att avgöra, när det finns skäl för sådan avvikelse. Enbart den omständigheten att en företagsvärdering leder till ett högre aktievärde än marknadspriset utgör emellertid inte skäl att inte värdera aktierna efter den noterade kursen. Tvångsinlösen i publika aktiebolag föregås som regel av offentliga uppköpserbjudanden. Enligt kommitténs mening utgör den omständigheten att ett uppköpserbjudande antagits av ägare till ett mycket stort antal aktier en så stark indikation på att det erbjudna priset utgör ett riktigt mått på aktiens värde, att det bör frångås endast under särskilda omständigheter. Kommittén föreslår därför att om ett inlösenförfarande föregåtts av ett offentligt uppköpserbjudande som accepterats av ägare till minst nio tiondelar av de med erbjudandet avsedda aktierna, lösen-

24 Sammanfattning SOU 1997:22

beloppet skall motsvara det erbjudna vederlaget, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Frågan om rätt värderingstidpunkt får anses så viktig, att en regel om denna bör framgå av lagtexten. Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1992 s. 872 uttalat, att lösenbeloppet vid tvångsinlösen skall fastställas efter aktiernas värde vid tiden för begäran om tvistens prövning av skiljemän, den s.k. påkallandedagen. Att undantagslöst låta påkallandedagen utgöra rätt värderingstidpunkt framstår emellertid inte som lämpligt. Det kan förekomma, att en majoritetsaktieägare utnyttjar sin ställning till att inför ett förestående inlösenförfarande t.ex. avhända bolaget värdefulla tillgångar till underpris till ett honom närstående bolag. Kommittén föreslår därför att skiljemännen får bestämma aktiens försäljningspris vid en tidigare tidpunkt än påkallandedagen.

Fråga om erbjudandeplikt på den svenska aktiemarknaden

I kommitténs uppdrag ingår att överväga om det på den svenska aktiemarknaden bör införas en lagstadgad s.k. erbjudandeplikt. Därmed förstås en skyldighet för den som förvärvat en viss andel av aktierna i ett aktiemarknadsbolag att lägga ett bud på återstående aktier.

Till stöd för att införa en erbjudandeplikt har i svensk och utländsk debatt i första hand hävdats att bolagets minoritetsaktieägare i samband med ett kontrollägarskifte bör ha möjlighet att dra sig ur bolaget. Ett kontrollägarskifte, menar man, riskerar att sänka värdet på bolagets aktier, varför de ägare som är missnöjda bör ha möjlighet att träda ur bolaget på samma villkor som de ägare som sålt sina aktier till kontrollägaren. Resonemanget har från flera håll kritiserats för att utgå från ett ogrundat antagande om att kontrollägarskiften typiskt sett skulle vara till skada för bolagets övriga ägare. Det har också påpekats att det under alla omständigheter är ologiskt att ålägga kontrollaktieägaren en erbjudandeplikt innan det visats att någon sådan skada uppkommit. I sammanhanget har pekats på den bristande konsekvensen i att å ena sidan garantera aktieägare möjlighet att lämna bolaget om någon skaffar sig effektiv kontroll över bolaget, medan någon motsvarande rätt till utträde traditionellt inte tillerkänns minoriteten för det fall en kontrollägare uppnår i beslutshänseende mer betydelsefulla nivåer som exempelvis hälften eller två tredjedelar av röstetalet i bolaget. Kommittén ansluter sig till den kritiken och vill också framhålla att kontrollägarskiften långt ifrån alltid missgynnar övriga aktieägare. Tvärtom pekar såväl svenska som utländska studier på att sådana skiften typiskt sett gynnar dem.

Sammanfattning 25

En erbjudandeplikt skulle fördyra och i vissa fall kanske helt omöjliggöra såväl en successiv uppbyggnad av kontrollposter som direkta kontrollpostförvärv och därigenom motverka strävandena efter en stark ägarfunktionen i företagen. Kommittén säger därför nej till en erbjudandeplikt på den svenska aktiemarknaden.

Ikraftträdande

Aktiebolagskommittén föreslår att de nya bestämmelserna om aktiebolagets kapital skall träda i kraft den 1 januari 1999.

27

Summary

The goal is a completely new Companies Act

In this report, the Company Law Committee is proposing twelve new chapters to the Swedish Companies Act and many changes in other chapters. The scope of the proposals is evident when considering that the Companies Act today has 19 chapters. Furthermore, in the report it issued in 1995 (SOU 1995:44) entitled The Structure of the

Corporation, the Committee presented proposals containing completely new wording for four chapters of the Companies Act which are not affected by these latest proposals. The proposals are based on changes in the current Act, which is now 20 years old. The new provisions differ a great deal editorially from the rest of the Act. The language is more contemporary, the paragraphs are shorter and headings are used frequently to make the

Act easier to read and understand.

The contrast editorially between the new and old chapters resulting from the proposal is transitional. The Committee is working with its sights on a completely new Companies Act, which will encompass the proposed chapters.

Active ownership role

The Committee feels that a new Companies Act should be designed to promote active corporate ownership. In The Structure of the

Corporation, the Committee concentrated on the decision-making right of owners and the structure and role of corporate bodies. In this report, which covers the corporation’s capital, the emphasis is more on opportunities to implement changes in companies’ capital structures.

When deliberating such issues as increases and reductions in share capital, share repurchases, mandatory bids and the redemption of minority shares, the Committee does so with the aim of attaining flexibility in capital structures to facilitate the efficient use of the resources of individual companies and Swedish business as a whole.

28 Summary SOU 1997:22

Forming a company

In Sweden, around 20,000 companies (aktiebolag) are formed each year. In practically every case, the so-called simultaneous procedure is used, where the founders immediately subscribe for all the shares themselves. The Committee has found very few cases in modern times of companies that were formed using the so-called successive procedure, where the shares were offered directly to the public for subscription. The Committee feels that the successive procedure has served its purpose, and it is proposing that the provisions on its use be abolished. By doing so, the rules governing the simultaneous procedure must be completely redesigned to make the most of opportunities for simplification. The Committee is proposing that companies be formed as follows in the future. The person or persons who wish to form a company shall draw up its articles of association, subscribe for all the shares directly in the articles, pay for the shares, prepare and allow an authorized or approved public accountant to review an opening balance sheet for the company, complete the articles and apply to have the company registered.

Right of preemption, right of first refusal and consent clauses

The Committee assumes that shares in both private and public companies as a rule should be freely transferable. Unrestricted transferability gives individual shareholders the opportunity to get out of the company, regardless of whether it is done due to displeasure with the actions of the other owners or for other reasons. On the other hand, the interest of the owners in keeping their ranks closed also has to be considered. This is primarily true of private companies, the vast majority of which are family-owned or closed corporations. In their case, an uncontrolled shift in ownership could be detrimental.

The Act currently permits only one exception to the principle of a share’s free transferability. In its articles of association, a company may provide that shareholders or others shall be entitled to redeem shares that have passed to a new owner, the so-called right of preemption. The Committee feels that opportunities to utilize the right of preemption should be retained for both private and public companies. However, it is proposing certain changes, for among other reasons to avoid the flaws associated with the fact that the voting right

Summary 29

for a share that is subject to the right of preemption currently may not be exercised during the preemption period. Because of this, the decision-making authority in the company may temporarily fall into in the hands of a minority, or in some cases it may even become impossible to make decisions at the general meeting. Transferability limitations on shares in the form of a right of preemption is largely a Swedish phenomenon. Other countries instead use a right of first refusal. This means that a person who wishes to sell a share must offer it for first refusal to the person or persons who are entitled to the right according to the company’s articles of association. The Committee is proposing that the Swedish Companies Act be amended to allow public and private companies the opportunity to utilize the right of first refusal. In a company with only a few shareholders, the relationship between them is fairly similar to that between partners in a partnership. In practice, this often necessitates that the shareholders be able to control changes in ownership. Today this is customarily done through a right of preemption clause in the company’s articles of association in combination with an agreement between the shareholders containing a right of first refusal or consent clause. As already noted, the Committee is proposing that a right of first refusal clause be permitted in the future in the articles of association of all types of companies. In the case of private companies, however, the Committee wishes to go a step further and permit consent clauses in their articles as well. This would create the opportunity for closed corporations to limit the transferability of their shares with a binding effect on the company, without requiring shareholders to designate in advance in the articles who will take over the shares when one of the owners wishes to get out of the company, which may be difficult to do sometimes years or decades in advance.

The Committee is well aware of the risk of improprieties associated with consent clauses. As with the rights of preemption and first refusal, they can be exploited by a shareholder majority to prevent a minority from selling its shares to someone outside the company and thereby force the minority to sell them to the majority. To safeguard against this risk, the Committee is proposing a detailed regulation that contains, among other things, provisions on the consequences should consent be denied.

Shares, share registers and share certificates

Chapter 3 of the Companies Act of 1975 contains provisions on shares, share certificates, etc. and share registers. To make the regulation

30 Summary SOU 1997:22

easier to comprehend, the Committee is proposing that the provisions be divided into three chapters. The first will cover classes of shares and their transferability, while the following two will govern share certificates and share registers, respectively. At the same time, the Committee is proposing that the regulations be completely redesigned editorially.

Increases in share capital

One way to increase share capital is through a bonus issue. What distinguishes a bonus issue is that the increase is effected without further payment from the shareholders.

The Act stipulates three others ways to increase share capital. In all three, the increase is effected through payments from existing shareholders. In a new issue, the shareholders may pay directly for new shares either in cash or with non-cash property. In an issue of convertible debt instruments (convertibles), the contribution is received by the company in connection with the conversion of all or parts of the convertible loan to share capital. Lastly, with respect to warrants, the contribution is made in the form of payment for the shares that are subscribed for with the option rights, in the same manner as a new issue. The four methods of increasing share capital are covered in the Companies Act of 1975 in such a way that bonus issues and new issues are dealt with in chapter 4 and issues of convertibles and warrants in chapter 5. The reason for this stems from the uncertainty as to whether an issue of convertibles or subscription options will lead to an increase in share capital.

The Committee is proposing a completely new regulation based on the difference mentioned above between a bonus issue on the one hand and a new issue and issues of convertibles and warrants on the other. According to the proposal, the provisions on increases in share capital will be covered in one chapter for bonus issues and one for additional issues. These chapters are preceded by a chapter on the shared provisions for increases in share capital. Today when a warrant is issued, it must be linked to a debt instrument. There is no practical significance to this provision, however. A company can issue warrants that are linked to debt instruments with a low, almost symbolic value. The link can also be circumvented by prescribing in the issue’s conditions that the option can be separated from the debt instrument immediately after issue. A

Summary 31

rule that can be sidestepped this easily is not worth retaining, in the opinion of the Committee. At the same time, a practical need for separate warrants has arisen. The Committee is therefore proposing to abolish the requirement that there be a link between the option right and the debt instrument. According to current law, in a cash issue by a company whose restricted equity amounts to one million kronor prior to the issue, it is enough that half the issue amount has been paid in at the time the issue is registered. The remaining amount must be paid in within six months of the registration. Provisions on the registration of share capital in two installments have been added due to the fact that large Swedish companies occasionally turn to foreign capital markets for risk capital. A large new issue on the New York or London stock exchanges, for example, can take a long time to complete. It has been suggested that it is unfair that the company is not able to register such a capital increase until all the new shares have been paid for. The Committee understands this. However, it would be wrong in principle that a company can be registered with a share capital that is greater than has actually been paid in. Demands for a speedy registration process for equity increases that have already been made can be met in better fashion, in the opinion of the Committee, by giving companies the right to register the increased amount over time, as the newly issued shares are paid for. The Committee is therefore proposing to abolish the provisions on the registration of increases before shares have been paid for and replace them with a provision that makes it possible to register a new issue over time.

LEO law

The law (1987:464) on certain direct placements by stock market companies, etc. (the LEO law) places higher majority requirements than the Companies Act on resolutions on certain issues that are directed to, among others, the company management and persons of close standing. The gap between the laws has been reduced due to the harmonization in 1995 of the Companies Act to the regulations of the EU. The harmonization resulted in, among other things, a requirement that a qualified majority be introduced in the Companies Act to pass resolutions on deviations from the preferential right of subscription for new shares of the shareholders.

The majority requirement in the Companies Act is still lower than in the LEO law, however. The Companies Act requires that a resolution on a new issue is supported by two-thirds of the votes cast and the

32 Summary SOU 1997:22

shares represented at the general meeting. This is the same majority required to pass resolutions on changes in the articles of association that do not affect the legal relationship between the shares already outstanding. This can be compared with the LEO law’s majority requirement: nine-tenths of the votes cast and the shares represented at the general meeting. In the opinion of the Committee, the LEO law’s majority requirement has served as an effective deterrent to the misuse of the rules on the deviation from the preferential right of the shareholders to benefit persons in management positions in the company or group. The Committee therefore does not feel that the LEO provisions should be abolished. It is proposing certain amendments, however, in order to overcome some of the practical drawbacks of the current regulations. In addition, it is proposing that the special LEO law be abolished and that its provisions be transferred to the Companies Act, the Banking Business Act and the Insurance Business Act.

Prospectuses

When a public company or a shareholder of such a company publicly offers or otherwise invites a substantial number of persons to acquire shares or subscription rights in the company, the board of directors, pursuant to the provisions of the Companies Act, must draw up a prospectus if the total amount which may be paid as a result of the offer is not less than SEK 300,000.

Provisions on prospectuses are found, in addition to the Companies Act, in the Act on Trading in Financial Instruments (1991:980). With regard to securities that are registered or intended to be registered on the stock exchange, the provisions on prospectuses can be found in the Stock Exchange and Clearing Act (1992:543), among other places. Both acts are complemented by the Financial Supervisory Authority’s regulations on prospectuses. The Committee feels that it is unfortunate that companies and shareholders who intend to issue or sell securities should have to comply with prospectus rules in several different laws. It is therefore proposing that the provisions on prospectuses in the Companies Act be abolished and replaced by similar provisions in the Act on Trading in Financial Instruments and the Stock Exchange and Clearing Act.

Summary 33

Raising cash loans

The Companies Act contains a restriction against raising certain types of cash loans. Unless otherwise stipulated in the provisions on convertible loans, a company may not raise a cash loan on terms that require that it be repaid with other than a nominal cash amount or a cash amount determined with reference to monetary fluctuations. On the other hand, companies are permitted to raise loans against bonds or other debt instruments that carry the right to interest, the amount of which is dependent wholly or in part on the dividend paid to the shareholders of the company or the company’s profit. The decision to raise a participating loan of this type is made by the general meeting or, with the authorization of the general meeting, by the board of directors.

The former type of loan, which must be repaid other than in cash or a nominal cash amount, may assure creditors the right to payment from the company’s assets in the event of the company’s winding-up or dissolution. The amount of that payment may, for example, be based on a certain percentage of the company’s assets or it could be calculated as the average market price of its shares during a period prior to the termination of the loan or the winding-up. The restriction against such loans is generally seen as a stumbling block preventing Swedish companies from raising loans on the same terms as are common in the countries Sweden usually compares itself with. It is also important to note that the Companies Act accepts certain other very risky loans, such as convertible debentures, the interest on which is set in relation to the company’s dividend. In addition, a number of other financial instruments have been developed in recent years and are traded on the capital market despite that they obviously entail major risks that are difficult to assess. The Committee is therefore proposing that loans that are not repaid in cash or a nominal cash amount again be permitted. This means that these loans and participating loans will be treated equivalently.

Reductions in share capital

Reductions to repay shareholders or for the purpose of transfers to a legal or unrestricted reserve today may only be decided on following a proposal or approval by the board of directors. This corresponds to the rules that apply to the distribution of dividends and relates back to the fear that shareholders will try to push so hard to demand dividends or a return on their capital that it could jeopardize the company’s continued existence and the jobs of its employees. The Committee, which looks

34 Summary SOU 1997:22

differently at the distribution of roles between shareholders and the board, feels that the efficient use of business resources over the long term is best promoted by having the general meeting, without a veto right for the board, decide how much capital should be tied up in the company. The Committee is therefore proposing that the provisions on the board’s veto right be abolished. The proposed regulation also includes provisions that make it possible to reduce share capital to cover a loss without summoning the company’s creditors, regardless of whether the loss is indicated in the most recently adopted balance sheet or has arisen during the year.

A company must be able to reduce its share capital to a level that provides the best return for the shareholders on the capital they have invested. Today it is required to have full coverage for restricted equity after the reduction. This requirement must be retained, in the Committee’s opinion, as must a regulation that a resolution on a reduction may not be effected without special consent. The Committee is proposing, however, that the opportunities for a reduction without consent be expanded to apply not only as they do today when a reduction is combined with a new issue, but also, for example, to reductions combined with conversions or subscriptions through the exercise of warrants. Bonus issues through transfers from nonrestricted equity to share capital should also exempt the company from having to seek consent before effecting a reduction decision. On the whole, the Committee feels that it is enough that a company shows that the size of its registered share capital and restricted equity have remained unchanged when the reduction resolution and other decisions that were registered at the same time are recorded in the Companies Registry. After the share capital has been reduced to cover a loss in accordance with the adopted balance sheet, there is currently a threeyear waiting period during which the company may not distribute dividends without the permission of the court. The interests of creditors are taken into account in such a way that those who wish to contest a dividend disposition have the right to payment in full or satisfactory security for their claims. The Committee is not convinced of the value of this restriction on the right to distribute dividends after a reduction in share capital. The Companies Act does not contain any rules that a company must have share capital that corresponds to its total assets or the risks inherent in the company’s business. A rule that limits a company’s right to distribute dividends after a reduction would seem contradictory, regardless of the level from which the reduction was made and whether or not the company, after the reduction, can be

Summary 35

considered to be undercapitalized. The Committee feels that the general provisions on distributions of dividends are also sufficient after a reduction in share capital and proposes that the three-year waiting period be abolished.

The repurchase and sale of a company’s own shares

A Swedish company may not repurchase or in any other way acquire its own shares. The Swedish rules on companies’ acquisitions of their own shares are more restrictive than those of most other countries. The Committee’s review of the laws in other countries shows that all the EU member states currently allow share repurchases under the conditions set forth in the EU:s Second Company Law Directive. In the U.S., share repurchases are permitted within the framework of company laws on the distribution of dividends.

The main argument for allowing Swedish companies to repurchase their own shares is, in the opinion of the Committee, that it can improve the opportunities afforded them to return surplus capital to their shareholders and in that way contribute to the more efficient use of the resources of the company and Swedish business as a whole. If the owners can use the money in a way that generates a higher return than the company can produce through its own management, the money should be returned to the owners.

Swedish business is extremely eager to have the same opportunities to repurchase their shares as in most other countries Sweden usually compares itself with. The Committee is sympathetic to these wishes. We cannot disregard the fact that companies in neighboring countries generally are able to repurchase their shares. It would appear to be a disadvantage for Swedish companies in international competition not to have the opportunity to repurchase their shares in order to more effectively use their capital and gain access to a convenient means of payment for acquisitions of companies and other property. With respect to public companies, a relaxation of the restriction against share repurchases must be implemented within the framework of the EU:s Second Company Law Directive. The directive stipulates, among other things, that if share repurchases are permitted, they may done only within the framework of the company’s non-restricted equity and that the company’s total holding of its own shares may not exceed ten percent of all the shares in the company. It also requires that the decision to repurchase shares be made by the general meeting or, with the authorization of the meeting, by the board of directors.

36 Summary SOU 1997:22

The Committee feels that the directive’s restrictions are necessary but not sufficient. Share repurchases are similar to the opportunities already afforded companies to reduce their share capital to repay shareholders. The sale of repurchased shares can also be compared with a new issue. It is natural therefore that the decision by a company to repurchase and sell its own shares should follow largely the same routines as decisions to reduce or increase share capital. This means, among other things, that a two-thirds majority of the votes of the general meeting is required for such a resolution to pass, that the meeting has access to the same information for its decision as it does in the case of reductions in share capital and that the proposed resolution is announced to the shareholders a specific period prior to the meeting. The similarity between the sale of repurchased shares and a new issue means that the resolution on a sale must pass with the same majority as a resolution on a new issue and that the shareholders have a preferential right to acquire the shares in question. If the shares are to be sold on the market, the same decision-making rules must be followed as for a direct placement.

These decision-making rules, together with the requirements of the EU company law directive, in essence should fulfill the protection requirements of company law that must be met for the repurchase and sale of a company’s own shares. However, the rules are not an effective safeguard to prevent companies from purchasing and selling their own shares to directly influence their share prices in such a way that could cause the public to lose its confidence in the stock market. A relaxation of the restriction against share repurchases should therefore only be considered if rules are also introduced in securities and company law that minimize the risk of manipulating share prices.

A special regulation in the Act on Trading in Financial Instruments recently criminalized attempts to wrongfully influence share prices. If companies are permitted to repurchase and sell their own shares, such actions, to the extent they lead to manipulation of share prices, would also be illegal. Despite this, the Committee feels there is no way to avoid introducing special provisions in securities and company law to minimize the opportunities to manipulate share prices particularly in the repurchase and sale of a company’s own shares. The Committee is therefore proposing that the Act on Trading in Financial Instruments be amended to include a provision stating that the government or, with the government’s authorization, the Financial Supervisory Authority may institute more detailed regulations on the rules the stock exchange and authorized marketplaces shall follow with respect to trading by companies in their own shares.

Summary 37

In order to fulfill the requirement on the proper release of information to the market, the Committee is also proposing that the Act on Trading in Financial Instruments be amended to include a provision whereby Swedish or foreign stock market companies that purchase or sell their own shares must notify the Stockholm Stock Exchange in the manner prescribed by the government or, with the government’s authorization, the Financial Supervisory Authority. Lastly with respect to private companies, the Committee is proposing that a company’s decision to buy its own shares may be made only by the general meeting. There is no need, in the opinion of the Committee, to permit the board of directors to be authorized to make such a decision. The requirement of a two-thirds majority should also apply in the case of private companies.

A strong reason for allowing private companies to repurchase their own shares is to facilitate changes in ownership. This may require that the company can repurchase a significant portion of its own shares. As a result, the limit of ten percent of the total number of shares that the Second Company Law Directive mandates for public companies should not apply to private companies. On the other hand, the compensation these companies pay for the shares should meet the same guidelines with respect to non-restricted equity.

Also in the case of private companies, the decision to transfer their own shares that they have acquired should be made with consideration to the provisions on new issues. The Committee is proposing an express restriction preventing companies from selling repurchased convertibles and warrants.

Redemption of minority shares

The Committee is proposing a completely new chapter on the redemption of minority shares. The chapter completely changes how the procedure is regulated. Among other things, it proposes that parties who are displeased with an arbitration judgment may bring action before the Svea Court of Appeal. This would shorten the judicial process compared with today. Cases involving compulsory redemptions would thereby be concentrated within a single court, which would have more experience with these types of cases.

If a parent company alone or together with one or more subsidiaries owns more than nine-tenths of the shares representing more than ninetenths of the votes of all the shares in a subsidiary, the parent company currently has the right to redeem the remaining shares from the other

38 Summary SOU 1997:22

shareholders of the subsidiary. Those who own shares which may be redeemed have the right to have those shares redeemed by the parent company. By parent company in this case is meant a Swedish company.

The Committee is proposing that every shareholder – together with their subsidiaries if applicable – who owns more than nine-tenths of the shares in a company shall have the right and the obligation to redemption. The purpose of these changes is partly to strengthen the protection afforded minority shareholders and partly to make the redemption rules applicable even in an international context. Thus, the new rules do not require that the majority owner is a Swedish company or that there be a group relationship at all. In the opinion of the Committee, compulsory redemptions are so similar to expropriative actions that the legislation on compulsory redemptions must fulfill the requirements stipulated in chapter 2, § 18 of the Constitution Act. That paragraph states that compensation must be determined in accordance with the principles decreed by law.

Because of the expropriative nature of the compulsory redemption rules, the compensation paid to minority owners should be determined, in the opinion of the Committee, on the basis of the same fundamental principle of compensation value that has applied for years in expropriation law. This means that the minority shareholders’ wealth after a compulsory redemption should be the same had such a redemption not taken place. With respect to the methods for valuating minority shares, the Committee has found no reason to deviate from the stance taken by the Supreme Court for detailed reasons in its judgment in the so-called Balken case (NJA, Nytt Juridiskt Arkiv, an annual publication containing the rulings of the Supreme Court, 1996 p. 293). Consequently, the redemption amount should be determined on the basis of the value the shares have in the owner’s hands. This should correspond to the market price if the share is listed on a stock exchange or is otherwise subject to market trading that involves regular quotations, or in other cases on the price that can be calculated for a sale under normal conditions. With respect to shares that are not publicly listed, and for which a market price often cannot be determined, the sales price may be calculated on the basis of the company’s income or financial position. The principle that shares that are listed or are otherwise markettraded should be valued at their market price cannot be applied without exception. The value of the share price as a reliable measure must be open to interpretation. There must be a special reason, however, why an arbitrator would need to determine another value. One such a reason might be that the share price has been manipulated, and another that a

Summary 39

listed share is traded so infrequently that its listed price cannot be considered a reasonable measure of its value. It is not possible, however, to specify every single case in which a listed price can be disregarded. Ultimately, legal doctrine and case law will have to determine when it might be justified. Simply because a valuation of the company's assets leads to a higher share value than the market price is not reason enough not to value the shares on their listed price.

Compulsory redemptions in public companies are preceded as a rule by public takeover offers. In the opinion of the Committee, the fact that a takeover offer is accepted by holders of a very large number of shares is a strong enough indication that the price offered is a reasonable measure of the share’s value that it should be disregarded only under special circumstances. The Committee is therefore proposing that if a redemption action is preceded by a public takeover offer that is accepted by holders of at least nine-tenths of the shares encompassed by the offer, the redemption amount should correspond to the compensation offered unless there are special reasons otherwise. The question of the right time of valuation is considered to be so important that a rule on it should be stated in law. In the case, NJA 1992 p. 872, the Supreme Court declared that the redemption amount in a compulsory redemption shall be determined on the basis of the shares’ value at the time a request is filed to have the dispute reviewed by arbitrators. It would not be appropriate, however, to have this date serve as the right time of valuation without exception. For example, a majority shareholder may attempt to exploit his position prior to an impending redemption proceeding to transfer valuable assets from the company at a discounted price to another company he is closely associated with. The Committee is therefore proposing that the arbitrators be allowed to determine the share’s sales price at a point in time earlier than the date a request was filed to have the dispute reviewed.

The issue of mandatory bids in the Swedish stock market

Part of the assignment charged to the Committee is to evaluate whether the Swedish stock market should introduce a legislated, so-called mandatory bid rule. By mandatory bid is meant the obligation on the part of those who have acquired a certain percentage of the shares in a company to offer to buy the remaining shares as well.

The main argument that has been made in Swedish and international debates to support the introduction of mandatory bids is that a

40 Summary SOU 1997:22

company’s minority shareholders should have a possibility to get out of a company in connection with a change in controlling ownership. Such a change, it is felt, carries with it the risk that the value of the company’s share will fall, because of which those owners who are displeased should be able to get out of the company on the same conditions as those who have sold their shares to the majority owner. This reasoning has been widely criticized for being based on the unfounded assumption that a change in controlling ownership is typically damaging to the company’s other shareholders and that it is illogical in any case to impose a mandatory bid obligation upon the majority owner before it has been shown that such damage has been incurred. It has also been noted in this context that there is an inconsistency on the one hand of guaranteeing shareholders the possibility of getting out of the company if someone should acquire effective control, while on the other hand minority owners traditionally have not been granted the right to get out in cases where a majority owner has attained even more significant levels of power in terms of decision-making, such as half or two-thirds of the voting rights in the company. The Committee concurs in this criticism and would also like to emphasize that changes in controlling ownership are far from always a disadvantage for other shareholders. On the contrary, both Swedish and international studies show that such shifts typically benefit them. A mandatory bid rule would make more expensive and in certain cases completely impossible the gradual build-up of controlling interests and direct acquisitions of controlling interests, and thereby counteract the goal of creating strong corporate ownership structures. Because of this, the Committee is saying no to mandatory bids on the Swedish stock market.

Effective date

The Committee is proposing that the new provisions on the capital of corporations go into effect on January 1, 1999.

41

Författningsförslag

1. Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härmed föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385), dels att 14 kap. 31–35 §§ skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 8 kap. skall betecknas 13 kap., nuvarande 9 kap. betecknas 12 kap., nuvarande 10 kap. betecknas 14 kap., nuvarande 12 kap. betecknas 16 kap, nuvarande 13 kap. betecknas 19 kap., nuvarande 14 kap. betecknas 18 kap. samt nuvarande 16–19 kap. betecknas 20–23 kap., dels att 1–10 kap., de nya 12 kap. 9 och 15 §§, 15 kap. 1 §, de nya 16 kap. 2–4 och 7 §§, 17 kap., rubriken till 18 kap., de nya 18 kap. 2–3, 10, 20, 24, 25 och 30 §§, 19 kap. 7, 12, 14 och 15 §§, 21 kap. 1–3 §§, 22 kap. 2, 4, 7 och 8 §§ samt 23 kap. 1 och 2 §§ skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas ett nytt kapitel, 11 kap., av följande lydelse.

1 kap. Inledande bestämmelser

Privata och publika aktiebolag

1 § Aktiebolag kan vara privata eller publika. Denna lag gäller alla aktiebolag, om inte annat föreskrivs.

Aktiekapital

2 § Aktiebolag skall ha ett aktiekapital som är lägst 100 000 kronor i privata aktiebolag och lägst 500 000 kronor i publika aktiebolag.

Om aktiekapitalet är fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp.

Aktieägarnas betalningsansvar

3 § I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser, om inte annat följer av andra stycket

42 Författningsförslag SOU 1997:22

eller 19 kap. 2 §.

Aktieägarna i ett aktiebolag som bedriver advokatverksamhet svarar solidariskt med bolaget för sådana förpliktelser mot klienter som bolaget ådrar sig medan de är aktieägare.

Förbud att sprida av privata aktiebolag utgivna aktier m.m.

4 § Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering försöka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldförbindelser eller teckningsoptioner. Inte heller får sådana aktiebolag eller aktieägare på annat sätt försöka sprida de i första stycket angivna finansiella instrumenten genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva dem. Detta gäller dock inte om erbjudandet riktar sig enbart till en krets som i förväg har anmält intresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte överstiger 200.

Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare.

I första stycket angivna finansiella instrument som har givits ut av ett privat aktiebolag får inte bli föremål för handel på börs eller någon annan organiserad marknadsplats.

Koncern

5 § Ett aktiebolag är moderbolag och en annan juridisk person är dotterföretag, om aktiebolaget

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar,

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderbolaget, om ett annat dotterföretag till moderbolaget eller moderbolaget tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar

Författningsförslag 43

i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderbolaget.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.

6 § I de fall som avses i 5 § första stycket 1–3 och andra stycket skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen.

Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de aktier eller andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller aktier och andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning.

2 kap. Aktiebolags bildande

Bolagsbildning

1 § Den som vill bilda ett aktiebolag (stiftare) skall

1. upprätta en stiftelseurkund och en bolagsordning,

2. teckna sig för aktier i stiftelseurkunden,

3. betala de tecknade aktierna,

4. upprätta och låta en auktoriserad eller godkänd revisor granska en öppningsbalansräkning för bolaget,

5. färdigställa, dagteckna och underteckna stiftelseurkunden, samt

6. ansöka om bolagets registrering hos registreringsmyndigheten. Teckning av aktier blir bindande för stiftaren när han betalat aktierna och samtliga stiftare undertecknat stiftelseurkunden. Bolaget anses bildat den dag stiftelseurkunden undertecknats av samtliga stiftare, om registreringsmyndigheten bifaller ansökan.

44 Författningsförslag SOU 1997:22

Stiftelseurkundens innehåll

2 § Stiftelseurkunden skall innehålla uppgift om det belopp som skall betalas för varje aktie. Betalning för aktie får inte understiga aktiens nominella belopp. Med egendom som avses i 3 § första stycket 1 och 2 (apportegendom) får inte jämställas åtagande att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänst. Tecknade aktier skall betalas kontant genom insättning på ett särskilt konto som stiftarna öppnat för ändamålet hos en bank i Sverige. Annan egendom som skall lämnas som betalning för sådana aktier skall tillföras bolaget på ett sätt som skyddar egendomen mot anspråk från aktietecknarens borgenärer. Om frågan om bolagets bildande har förfallit skall stiftarna återbetala de belopp som betalats för tecknade aktier och uppkommen avkastning.

3 § Stiftelseurkunden skall ange,

1. om aktie skall kunna tecknas med rätt eller plikt att mot aktien tillskjuta någon annan egendom än pengar,

2. om aktie skall kunna tecknas med rätt eller plikt för bolaget att överta egendom mot någon annan ersättning än aktier,

3. om aktie skall kunna tecknas med andra villkor,

4. om bolaget skall ersätta kostnader för bolagets bildande, eller

5. om någon på annat sätt skall få särskilda rättigheter eller förmåner av bolaget. Bestämmelse som avses i 1–5 skall återges i sin helhet i stiftelseurkunden. Stiftelseurkunden skall innehålla en redogörelse för de omständigheter som kan vara av betydelse för att bedöma värdet på apportegendom och av bestämmelse enligt första stycket i övrigt. Särskilt skall anges

1. namn, person- eller organisationsnummer och hemvist beträffande den som avses med bestämmelsen,

2. det värde till vilket apportegendom beräknas komma att tas upp i balansräkningen och antalet aktier eller annan ersättning som skall lämnas för egendomen, samt

3. det högsta beräknade beloppet av sådan kostnad för bolagets bildande som angivits i bestämmelsen.

4 § Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelse som avses i 3 § första stycket, skall stiftelseurkunden innehålla avtalet eller en kopia av

Författningsförslag 45

det eller hänvisning till avtalet med uppgift om den plats där det hålls tillgängligt för aktietecknarna. Muntligt avtal skall i sin helhet tas upp i stiftelseurkunden. När en rörelse tillskjuts eller övertas, skall vad som sägs i första stycket om skriftligt avtal gälla även balans- och resultaträkningar för rörelsen under de senaste två räkenskapsåren. I stiftelseurkunden skall upplysning lämnas om rörelsens resultat under tiden därefter. Om sådana räkningar inte upprättats för rörelsen, skall det i stiftelseurkunden lämnas upplysning om rörelsens resultat under nämnda räkenskapsår.

Bolagsordningens innehåll

5 § Bolagsordningen skall ange

1. bolagets firma,

2. den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,

3. föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,

4. aktiekapitalet eller, om detta skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en fjärdedel av maximikapitalet,

5. det belopp på vilket aktierna skall lyda (nominella beloppet),

6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, om sådana skall finnas, samt tiden för styrelseledamots uppdrag,

7. antalet eller lägsta och högsta antalet revisorer och revisorssuppleanter, om sådana skall finnas, samt tiden för revisors uppdrag,

8. sättet för sammankallande av bolagsstämma,

9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma, samt 10. vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta. I fråga om publika aktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt, skall i bolagsordningen anges beteckningen (publ) efter firman.

Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha annat syfte än att bereda vinst åt aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen, som i sådant fall också skall innehålla bestämmelse om användning av vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation. Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

46 Författningsförslag SOU 1997:22

Aktieteckning med villkor

6 § Om en aktie tecknats med villkor som inte stämmer överens med stiftelseurkunden, kan aktietecknaren inte åberopa villkoret. Efter det att samtliga aktietecknare undertecknat stiftelseurkunden kan inte en aktietecknare som grund för en aktietecknings ogiltighet åberopa att villkor i stiftelseurkunden inte uppfyllts.

Vissa uppgifter i stiftelseurkunden

7 § I stiftelseurkunden skall stiftarna ange 1. fullständigt namn, personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum samt postadress för styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör, vice verkställande direktör, firmatecknare, revisor och revisorssuppleant, samt

2. hur bolagets firma tecknas.

Granskning av öppningsbalansräkningen

8 § Vid granskning av öppningsbalansräkningen skall revisorn särskilt pröva att

1. det belopp som skall betalas i pengar för de aktier som ingår i bolagets aktiekapital är inbetalt till en bank i Sverige,

2. all apportegendom avskilts för bolagets räkning på ett sätt som skyddar egendomen mot anspråk från aktietecknarens borgenärer,

3. apportegendom i stiftelseurkunden inte åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget,

4. villkor i stiftelseurkunden som innebär att bolaget efter bildandet skall fullgöra förpliktelse redovisats och värderats enligt god redovisningssed.

Sedan revisorn slutfört granskningen skall han yttra sig över denna. Om yttrandet inte tecknas på balansräkningen, skall revisorn på räkningen teckna hänvisning till yttrandet.

I yttrandet skall revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod som använts vid värderingen av den. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas.

Registrering

9 § Bolaget skall anmälas för registrering senast sex månader efter stiftelseurkundens undertecknande. Registreringsmyndigheten skall pröva att bolagsbildningen skett i enlighet med denna lag och annan författning. Bolaget får inte registreras om det av stiftelseurkunden, bolags-

Författningsförslag 47

ordningen, öppningsbalansräkningen eller revisorns yttrande över denna enligt 8 § framgår

1. att det sammanlagda nominella beloppet av tecknade aktier (bolagets aktiekapital) inte motsvarar det i bolagsordningen angivna aktiekapitalet eller uppgår till minimikapitalet, eller

2. att full och godtagbar betalning inte erlagts för samtliga aktier. Om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit ansökan om att ett bolag skall registreras eller vägrat registrera bolaget, är frågan om bolagets bildande förfallen. Stiftarna ansvarar solidariskt för återbetalningen av de belopp som betalats för tecknade aktier och av uppkommen avkastning. Detsamma gäller i fråga om apportegendom.

Överkurs

10 § Belopp som bolaget på grund av aktieteckning har fått som betalning för aktierna utöver det nominella beloppet skall sättas av till överkursfonden.

Rättshandlingar som företagits före bolagets registrering

11 § Innan ett aktiebolag har registrerats, kan det inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter. Det kan inte heller söka, kära eller svara inför domstol eller någon annan myndighet. Uppkommer förpliktelse genom åtgärd på bolagets vägnar före registreringen, svarar de som deltagit i åtgärden eller beslut om den solidariskt för förpliktelsen. När bolaget registrerats övergår ansvaret på bolaget, om förpliktelsen följer av stiftelseurkunden eller tillkommit sedan stiftelserkunden undertecknats av samtliga stiftare.

Om det slutits avtal för bolaget före registreringen med någon som visste att bolaget inte var registrerat, kan denne, såvida annat inte följer av avtalet, frånträda detta, om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit ansökan om att bolaget skall registreras eller vägrat registrering av bolaget. Var avtalsparten okunnig om att bolaget inte var registrerat, kan han frånträda avtalet, innan registrering skett.

Uppskjuten apport

12 § Om bolaget inom två år från registreringen träffar avtal med en stiftare eller en aktieägare, som innebär att bolaget förvärvar egendom mot en ersättning som motsvarar minst en tiondel av aktiekapitalet, skall styrelsen underställa bolagsstämman avtalet för godkännande. Det

48 Författningsförslag SOU 1997:22

gäller dock inte om förvärvet sker på en svensk eller utländsk börs eller på en auktoriserad marknadsplats eller som ett led i bolagets löpande affärsverksamhet.

Styrelsen skall lämna en redogörelse för de omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömandet av värdet på egendomen och av avtalet i övrigt. Bestämmelserna i 4 § andra stycket tillämpas även på redogörelsen.

En auktoriserad eller godkänd revisor skall yttra sig över redogörelsen. Yttrandet skall innehålla de uppgifter som avses i 8 §.

Avtalet skall tillsammans med styrelsens redogörelse och revisorns yttrande hållas tillgängligt för aktieägarna under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas.

13 § Om bolagsstämman inte godkänner ett avtal som avses i 12 § inom sex månader från avtalsdagen, är avtalet utan verkan. Har 12 § inte iakttagits beträffande någon viss bestämmelse i avtalet, är den bestämmelsen utan verkan mot bolaget.

14 § Styrelsen skall genast för registrering anmäla bolagsstämmans beslut att godkänna avtal som avses i 12 §.

3 kap. Aktieslag och aktiers överlåtbarhet

Likhetsprincipen

1 § Alla aktier har lika rätt i bolaget, om inte annat följer av 2–4 §§.

Aktieslag

2 § I bolagsordningen kan tas in bestämmelse att aktier av olika slag skall finnas eller kunna ges ut. En sådan bestämmelse skall ange

1. olikheterna mellan aktieslagen, samt

2. antalet eller andelen aktier av varje slag. I en bestämmelse enligt första stycket 2 är det tillåtet att ange det högsta och det lägsta antalet eller den högsta och den lägsta andelen aktier av ett visst slag.

Företrädesrätt vid emission

3 § Om aktierna inte skall medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst eller om aktierna skall ha olika röstvärde, skall det i bolagsordningen anges vilken företrädesrätt aktieägarna skall ha vid ökning av aktiekapitalet genom nyemission. Föreskrift om olika företrädesrätt får meddelas endast om skillnaderna mellan aktierna skall

Författningsförslag 49

vara av nu angivet slag. Föreskrift om olika företrädesrätt skall innebära att gammal aktie skall ge företrädesrätt till ny aktie av samma slag, att aktier som inte tecknas av de i första hand berättigade aktieägarna skall erbjudas samtliga aktieägare samt att, om inte hela antalet aktier som tecknas på grund av sistnämnda erbjudande kan ges ut, aktierna skall fördelas mellan tecknarna i förhållande till det antal aktier de förut äger och, i den mån detta inte kan ske, genom lottning.

Röstvärdesskillnader

4 § Ingen aktie får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon annan aktie.

Omvandlingsbara aktier

5 § I bolagsordningen kan tas in förbehåll att aktie av ett visst slag skall på närmare angivet sätt kunna omvandlas till aktie av annat slag. Omvandling skall genast anmälas för registrering och är verkställd när registrering sker.

Fri överlåtbarhet

6 § Aktie kan fritt överlåtas och förvärvas, om inte annat följer av 7, 13 eller 18 § eller annars av lag.

Samtyckesförbehåll

7 § I bolagsordningen för ett privat aktiebolag kan tas in förbehåll att aktie får överlåtas till en ny ägare endast med bolagets samtycke (samtyckesförbehåll). Förbehållet skall ange

1. om styrelsen eller bolagsstämman skall pröva fråga om samtycke,

2. vilka slags överlåtelser som fordrar bolagets samtycke, varvid överlåtelse av utmätt aktie eller aktie som ingår i konkursbo inte får anges, 3. om bolaget beträffande en ansökan om samtycke till en överlåtelse som omfattar flera aktier skall kunna ge eller vägra samtycke för ett mindre antal aktier än överlåtelsen omfattar,

4. vilka som skall erbjudas att överta aktierna, om samtycke vägras och ägaren inte vill behålla aktierna, med uppgift om den inbördes ordning i vilken erbjudandet skall lämnas dem,

5. hur villkoren för övertagande enligt 4 skall bestämmas,

6. den tid, inte överstigande två månader från behörig ansökan, inom vilken bolaget skall meddela beslut i frågan om samtycke,

50 Författningsförslag SOU 1997:22

7. hur en tvist om bolagets rätt att ge eller vägra samtycke och om villkoren för övertagande enligt 4 skall prövas och den tid, minst två och högst fyra veckor räknat från den dag bolaget i rekommenderat brev skickat meddelande till aktieägaren om sitt beslut, inom vilken en sådan talan skall väckas, samt

8. den tid inom vilken övertagna aktier skall betalas, vilken tid inte får överstiga en månad räknat från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt. Om tillämpningen av en föreskrift i bolagsordningen om villkoren för övertagande enligt första stycket 4 skulle ge någon en otillbörlig fördel eller nackdel, kan jämkning ske.

8 § Ansökan om samtycke till aktieöverlåtelse skall göras skriftligen hos bolagets styrelse. Ansökningshandlingen skall vara undertecknad av överlåtaren och innehålla uppgift om den tilltänkte förvärvaren. I ansökan skall överlåtaren ange om han önskar att bolaget erbjuder aktierna åt någon annan för det fall samtycke till överlåtelsen vägras. Om överlåtaren har en sådan önskan, skall han samtidigt ange samtliga villkor för överlåtelsen.

9 § Av bolagets beslut i fråga om samtycke skall de skäl som bestämt utgången framgå. Om samtycke vägrats, skall det av beslutet framgå vem som i stället skall förvärva aktierna, om överlåtaren begärt det. Anvisar bolaget inte någon som förvärvar aktierna trots att överlåtaren begärt det, får samtycke inte vägras.

10 § Bolagets beslut i fråga om samtycke skall sändas till överlåtaren i rekommenderat brev. Har samtycke lämnats av styrelsen, skall kopia av beslutet samtidigt sändas till samtliga i aktieboken införda aktieägare med känd postadress.

11 § Har samtycke lämnats till överlåtelse gäller samtycket överlåtelse som sker inom sex månader från underrättelse enligt 10 § till den förvärvare som anges i beslutet och på villkor som inte är förmånligare för förvärvaren än de villkor aktieägaren uppgivit i sin ansökan om samtycke.

12 § Överlåtelse av aktie i strid med ett samtyckesförbehåll är ogiltig. Detsamma gäller överlåtelse som strider mot 11 §.

Författningsförslag 51

Förköpsförbehåll

13 § I bolagsordningen kan tas in förbehåll att aktieägare eller någon annan skall erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare (förköpsförbehåll). Förbehållet skall ange

1. vilka slags överlåtelser som omfattas av förköpsförbehållet,

2. om ett erbjudande om förköp av flera aktier skall kunna utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar,

3. vilka som skall ha förköpsrätt med uppgift om den ordning i vilken de inbördes skall erbjudas förköp,

4. hur villkoren för förköp enligt 3 skall bestämmas,

5. den tid, minst en och högst två månader räknat från anmälan hos styrelsen om möjlighet att utöva förköp, inom vilken förköpsanspråk skall framställas hos bolaget,

6. hur en tvist om förköpsrätt och om villkoren för förköp skall prövas och den tid, minst en och högst två månader räknat från den dag förköpsanspråket framställdes hos bolaget, inom vilken en sådan talan skall väckas,

7. den tid inom vilken köpesumman skall erläggas, vilken tid inte får överstiga en månad räknat från den tidpunkt då köpesumman blev bestämd. Om tillämpningen av en föreskrift i bolagsordningen om villkoren för förköp skulle ge någon en otillbörlig fördel eller nackdel, kan jämkning ske.

14 § Anmälan med erbjudande om förköp görs skriftligen hos bolagets styrelse. Anmälningshandlingen skall vara undertecknad av aktieägaren och innehålla uppgift om de villkor han ställer för förköp.

15 § När anmälan gjorts med erbjudande om förköp, skall styrelsen genast göra anteckning om detta med uppgift om dagen för anmälan samt skriftligen lämna meddelande om erbjudandet till varje förköpsberättigad vars postadress är införd i aktieboken eller på annat sätt känd för bolaget. Förköpsberättigade som önskar utöva sin förköpsrätt, skall anmäla detta till bolagets styrelse. En sådan anmälan skall genast antecknas med uppgift om dagen för anmälan. Den som väcker talan enligt 13 § första stycket 6 skall genast anmäla detta skriftligen hos bolagets styrelse. En sådan anmälan skall genast antecknas med uppgift om dagen för anmälan.

Anteckning enligt första–tredje stycket görs i kupongbolag i aktieboken och i avstämningsbolag i en särskild bok som förs av styrelsen.

52 Författningsförslag SOU 1997:22

Styrelsen skall på begäran av aktieägare utfärda intyg om anteckningar som rör hans aktier.

16 § Har aktier erbjudits enligt 14 § utan att förköp kommit till stånd, har aktieägaren rätt att utan nytt erbjudande överlåta aktierna på villkor som inte är förmånligare för förvärvaren än de villkor aktieägaren uppgav i sin anmälan till styrelsen. Denna rätt gäller dock endast under sex månader räknat från den dag förköpsrätten upphörde enligt 13 § första stycket 5 eller 6 eller det blev slutligt fastställt att förköpsrätt inte förelåg.

17 § Överlåtelse av aktie i strid med ett förköpsförbehåll är ogiltig. Detsamma gäller överlåtelse som strider mot 16 §.

Hembud

18 § I bolagsordningen kan tas in förbehåll att aktieägare eller någon annan skall ha rätt att lösa en aktie, som övergått till en ny ägare (hembudsförbehåll). Förbehållet skall ange

1. vilka slags fång som omfattas av hembudsförbehållet,

2. om flera aktier förvärvats genom samma fång, huruvida lösningsrätt skall få utövas för ett mindre antal aktier än fånget omfattar,

3. vilka som skall ha lösningsrätt med uppgift om den inbördes ordning i vilken de skall erbjudas att lösa hembjudna aktier,

4. hur villkoren för inlösen enligt 3 skall bestämmas,

5. den tid, inte överstigande två månader från det anmälan om aktieövergången gjordes till bolaget, inom vilken lösningsanspråk skall framställas hos bolaget,

6. hur en tvist om villkoren för inlösen skall prövas och den tid, inte överstigande två månader räknat från den dag lösningsanspråket framställdes hos bolaget, inom vilken en sådan talan skall väckas,

7. den tid inom vilken lösenbeloppet skall erläggas, vilken tid inte får överstiga en månad räknat från den tidpunkt då beloppet blev bestämt, samt

8. vem som skall kunna utöva rösträtten för hembudspliktig aktie under tiden från det att aktien övergått till en ny ägare och till dess att den definitive ägaren är införd i aktieboken.

Om tillämpningen av föreskrift i bolagsordningen rörande villkoren för inlösen skulle ge någon en otillbörlig fördel eller nackdel, kan jämkning ske.

19 § Anmälan om aktieövergång görs skriftligen till bolagets styrelse.

Författningsförslag 53

Anmälningshandlingen skall vara undertecknad av förvärvaren och innehålla uppgift om den ersättning som lämnats för aktierna och de villkor förvärvaren ställer för inlösen.

20 § När anmälan om aktieövergång gjorts, skall styrelsen genast göra anteckning om detta i aktieboken med uppgift om dagen för anmälan samt skriftligen lämna meddelande om anmälan till varje lösningsberättigad vars postadress är införd i aktieboken eller på annat sätt känd för bolaget.

21 § Innan det visar sig att lösningsrätten inte utnyttjas, får den som aktien övergått till inte utöva någon annan rätt som aktien ger i bolaget än rätt till vinstutdelning och företrädesrätt till teckning vid tillskottsemission enligt 8 kap. samt rösträtt om så föreskrivits i bolagsordningen enligt 18 § första stycket 8. Rättigheter och skyldigheter på grund av teckning övergår till den som utnyttjar lösningsrätten.

4 kap. Aktiebok

Gemensamma bestämmelser för kupongbolag och avstämningsbolag

1 § Bolagets samtliga aktier och aktieägare skall antecknas i en aktiebok. I aktieboken skall antecknas uppgift om aktieägarna och deras personnummer, organisationsnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress. Om det i bolaget finns aktier av olika slag, skall det av aktieboken framgå till vilket slag varje aktie hör. Är aktie underkastad förbehåll enligt 3 kap. 5, 7, 13 eller 18 §, eller 10 kap. 23 § skall även det framgå av aktieboken.

2 § Den till vilken aktie övergått får inte utöva aktieägares rätt i bolaget innan han införts i aktieboken. Det gäller dock inte sådan ur aktie uppkommen rätt som utövas mot uppvisande eller avlämnande av aktiebrev, kupong eller annat särskilt bevis som ges ut av bolaget.

Om en aktie ägs av flera kan dessa personer endast genom gemensam företrädare utöva aktieägares rätt i bolaget. Aktieboken skall hållas tillgänglig för aktieägarna vid bolagsstämma. Om aktieboken förs med hjälp av automatisk databehandling skall en utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena tio dagar före stämman hållas tillgänglig vid stämman.

3 § Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bolaget företräda aktier skall gälla även den som genom testamente fått nyttjanderätten

54 Författningsförslag SOU 1997:22

till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet innehåller bestämmelser om att han skall ha rätt att företräda aktierna och, beträffande avkomsträttshavare, att aktierna till tryggande av hans avkomsträtt skall sättas under särskild vård. Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan bli införd i aktieboken. Vid införingen skall det göras anteckning om äganderättsförvärvet och om den med nyttjande- eller avkomsträtten förenade rätten att i bolaget företräda aktierna. I fråga om införing av nyttjande- eller avkomsträttshavare gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införing av aktieägare. Dock skall påskrift om införingen inte ske på aktiebrevet. När det styrks att nyttjande- eller avkomsträtten upphört, skall anteckning om detta göras i aktieboken.

Om en god man på grund av förordnande enligt 11 kap. 3 § första stycket 5 föräldrabalken förvaltar aktier för en blivande aktieägares räkning, skall den blivande ägaren på anmälan av gode mannen införas såsom ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och om förordnandet.

4 § Ingår aktier i en värdepappersfond enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder, skall i aktieboken i stället för fondandelsägarna införas det fondbolag som förvaltar fonden, liksom fondens beteckning.

Kupongbolag

5 § Styrelsen har ansvaret för att aktieboken förs, bevaras och hålls tillgänglig. Aktieboken skall upprättas så snart stiftelseurkunden undertecknats av samtliga stiftare.

6 § Aktieboken förs med hjälp av automatisk databehandling. Den kan också föras i bunden bok eller i ett betryggande lösblads- eller kortsystem.

Aktierna skall antecknas i nummerföljd.

7 § När någon visar upp ett aktiebrev och enligt 5 kap. 9 § eller på annat sätt styrker sitt förvärv, skall styrelsen eller den styrelsen bemyndigar genast föra in honom som ägare i aktieboken. Är sista överlåtelsen på aktiebrevet tecknad in blanco, skall namnet sättas ut på aktiebrevet innan införing sker. Aktiebrevet skall förses med påskrift att aktieägaren förts in i aktieboken en viss angiven dag. Anmäler en aktieägare eller någon annan behörig person att ett förhållande som angivits i aktieboken ändrats på annat sätt än som avses i första stycket, skall ändringen genast antecknas.

Författningsförslag 55

Datum för införing i aktieboken enligt första stycket och anteckning enligt andra stycket skall anges i aktieboken, såvida tidpunkten inte framgår av annat tillgängligt material. Bestämmelser om anteckning i aktieboken av anmälan om förköp och hembud finns i 3 kap. 15 och 20 §§.

8 § Aktieboken eller, om aktieboken förs med hjälp av automatisk databehandling, en utskrift av aktieboken, skall hållas tillgänglig hos bolaget för alla som vill ta del av den. En sådan utskrift får inte vara äldre än sex månader. I utskriften skall aktieägarna tas upp i alfabetisk ordning. Förs aktieboken med hjälp av automatisk databehandling har den som begär det rätt att mot ersättning för kostnaderna få en aktuell utskrift av aktieboken eller del av den.

Avstämningsbolag

9 § I bolagsordningen kan tas in ett förbehåll om att bolaget skall vara avstämningsbolag (avstämningsförbehåll). Ett sådant förbehåll innebär att den som på fastställd avstämningsdag är införd i aktieboken eller i förteckning enligt 11 § skall anses vara behörig att

1. ta emot utdelning

2. ta emot ny aktie som aktieägare har rätt till vid fondemission,

3. utöva aktieägares företrädesrätt vid tillskottsemission enligt 8 kap., samt

4. ta emot betalning till aktieägare i samband med att aktierna löses in helt eller delvis eller bolagets tillgångar skiftas.

10 § Innan avstämningsbolag har registrerats tillämpas 5 och 6 §§.

När avstämningsbolaget har registrerats skall, utöver vad som anges i aktiekontolagen (1989:827), följande uppgifter fullgöras av Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (Värdepapperscentralen), nämligen att

1. föra aktiebok och förteckning enligt 15 §,

2. pröva frågor om införande av aktieägare i aktieboken,

3. svara för utskrift av aktiebok,

4. avstämma aktiebok och förteckning enligt 15 §,

5. sända ut utdelning, samt

6. efter bolagets beslut vidta åtgärder enligt 13 § i fråga om aktiebrev som inte visats upp och enligt 7 kap. 8 § i fråga om fondaktie som inte tagits ut.

56 Författningsförslag SOU 1997:22

Bestämmelserna i 11–13 och 19 §§ tillämpas i fråga om den tidigare aktieboken. Värdepapperscentralen skall föra aktieboken med hjälp av automatisk databehandling.

I aktieboken anges för varje ägare det antal aktier han äger av olika slag.

11 § Har avstämningsförbehåll införts genom ändring av bolagsordningen och har aktiebrev som dessförinnan utfärdats inte visats upp enligt 5 § lagen (1989:828) om införande av aktiekontolagen (1989:827), får uppgifter om aktien i tidigare aktiebok föras över till den av Värdepapperscentralen förda aktieboken. Därvid skall anges att aktiebrevet inte avlämnats. Om uppgifterna inte förs över, utgör den äldre aktieboken fortfarande aktiebok i fråga om aktien.

12 § Ägare till aktie som det inte utfärdats något aktiebrev för innan bolaget blivit avstämningsbolag, kan inte, i fråga om därefter beslutad utdelning eller emission, få utdelning, utöva aktieägares företrädesrätt att delta i tillskottsemission eller, vid fondemission, få ny aktie, förrän anteckning på ett aktiekonto har skett enligt 5 § lagen (1989:828) om införande av aktiekontolagen (1989:827) och införing gjorts i den av Värdepapperscentralen förda aktieboken. Innan detta skett får 10 § inte tillämpas.

13 § Om fem år har förflutit sedan avstämningsförbehållet registrerades och ingen har införts som ägare eller som förvaltare enligt 14 § till en aktie i den av Värdepapperscentralen förda aktieboken, får bolaget uppmana aktiens ägare att, med upplysning om att aktierätten annars går förlorad, anmäla sig till Värdepapperscentralen. Uppmaningen skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och i den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer. Om anmälan inte kommer in inom ett år från uppmaningen, får bolaget sälja aktien genom värdepappersinstitut. Det vid försäljningen influtna beloppet tillfaller bolaget, men aktiens tidigare ägare har rätt att av bolaget mot avlämnande av aktiebrev få ut samma belopp med avdrag för kostnaderna för uppmaningen och försäljningen. Det avlämnade aktiebrevet skall makuleras på betryggande sätt av bolaget.

14 § Har en aktieägare i ett avstämningsbolag lämnat sina aktier för förvaltning till någon som har fått tillstånd till registrering som förvaltare, kan förvaltaren på aktieägarens uppdrag föras in i aktieboken i stället för aktieägaren.

Författningsförslag 57

I fall som avses i första stycket skall det i aktieboken anmärkas att aktien innehas för en annans räkning. Beträffande förvaltaren antecknas i aktieboken samma uppgifter som enligt 1 § skall föras in om aktieägare.

För rätt till registrering som förvaltare krävs utöver vad som sägs i första stycket att förvaltaren uppfyller de villkor som gäller för införing av ägare i aktieboken.

I aktiekontolagen (1989:827) finns bestämmelser om

1. tillstånd enligt första stycket,

2. förvaltares åligganden,

3. skyldighet för bolaget och Värdepapperscentralen att hålla en sammanställning tillgänglig som innehåller uppgifter från förvaltare om aktieägare, som har mer än femhundra förvaltarregistrerade aktier, samt

4. tillfällig införing i aktieboken av ägare till förvaltarregistrerade aktier.

15 § I avstämningsbolag skall den som med skriftlig handling eller genom uppgift på aktiekonto som avses i aktiekontolagen (1989:827) visar att han till följd av uppdrag eller pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktieboken införda aktieägaren lyfta utdelning och, vid fondemission, ta emot ny aktie samt att utöva företrädesrätt att delta i tillskottsemission på begäran upptas i en särskild förteckning. Detsamma gäller aktieägares förmyndare, god man eller förvaltare enligt föräldrabalken med ett uppdrag som omfattar dessa angelägenheter eller vid konkurs, konkursförvaltaren eller, vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring avseende aktier, kronofogdemyndigheten. För den som avses i första stycket skall det i förteckningen antecknas samma uppgifter som enligt 1 § skall införas i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå vilken rätt de har. En sådan anteckning skall tas bort, när det visas att rätten upphört. Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon annan utan samtycke av den som berörs av det som antecknats i förteckningen.

16 § Ett beslut om ändring av bolagsordningen som innebär att avstämningsförbehållet tas bort blir giltigt endast om de panthavare som på fastställd avstämningsdag är upptagna i förteckningen enligt 15 § skriftligen har samtyckt till beslutet.

17 § När någon antecknas som aktieägare på aktiekonto enligt aktiekontolagen skall aktieägaren genast föras in i aktieboken. Bestämmelsen i 7 § fjärde stycket skall då tillämpas.

58 Författningsförslag SOU 1997:22

18 § En utskrift av aktieboken med de förvaltare som avses i 14 § skall hållas tillgänglig hos bolaget och hos Värdepapperscentralen för den som vill ta del av den. I utskriften skall aktieägarna och förvaltarna tas upp i alfabetisk ordning. Utskriften får inte vara äldre än sex månader.

Var och en som begär det har rätt att mot ersättning för kostnaderna få en aktuell utskrift av aktieboken eller del av den.

Utskrifter enligt denna paragraf får i fråga om bolag som har mer än en aktieägare inte innehålla uppgifter om aktieägare som har högst femhundra aktier i bolaget.

19 § I avstämningsbolag skall uppgifter som tagits bort ur aktiebok eller förteckning enligt 15 § bevaras i minst tio år. En aktiebok, som ett sådant bolag tidigare fört, skall bevaras i minst tio år efter det att uppgifter om bolagets samtliga aktier förts in i den av Värdepapperscentralen förda aktieboken.

5 kap. Aktiebrev

Kupongbolag

1 § Bolaget skall, om någon aktieägare begär det, utfärda aktiebrev för dennes aktier.

2 § Innan aktiebrev utfärdas får bolaget utfärda bevis om rätt till en eller flera aktier (interimsbevis). Beviset skall vara ställt till viss man och innehålla förbehåll om att aktiebrev endast lämnas ut mot återställande av beviset.

På interimsbeviset antecknas på begäran betalningar och återbetalningar för de aktier som avses med beviset. I övrigt gäller bestämmelserna i denna lag om aktiebrev i tillämpliga delar interimsbevis.

3 § Aktiebrev skall ange

1. bolagets firma, organisationsnummer och bolagskategori,

2. aktieägarens namn med uppgift om person- eller organisationsnummer, eller, om sådant saknas, födelsedatum,

3. ordningsnummer på de aktier som avses med brevet,

4. aktiernas slag, om aktier av olika slag kan finnas enligt bolagsordningen,

5. förbehåll enligt 3 kap. 5, 7, 13 eller 18 § eller 10 kap. 23 §, om aktierna omfattas av sådant förbehåll, samt

6. dagen för utfärdande av aktiebrevet.

I fall som avses i 4 kap. 4 § skall aktiebrevet i stället för fondandelsägarna ange det fondbolag, som förvaltar fonden, liksom fondens

Författningsförslag 59

beteckning. Uppgift som avses i första stycket 5 kan ges i förkortad form. Förkortningsformer fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

4 § Aktiebrev skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens fullmakt av ett värdepappersinstitut. Namnteckningen får återges genom tryckning eller på annat liknande sätt.

Första stycket tillämpas också på emissionsbevis, konvertibler som emitterats i form av skuldebrev och teckningsoptionsbevis.

5 § Aktiebrev får lämnas ut endast till den aktieägare som enligt 2 § första stycket 2 antecknats på aktiebrevet. För att aktiebrevet skall få lämnas ut krävs dessutom att

1. aktieägaren är införd i aktieboken som ägare till de aktier som avses med brevet,

2. full betalning erlagts för aktierna,

3. bolaget registrerats, om aktierna tecknats vid bolagets bildande, 4. nyemission eller fondemission registrerats, om aktierna tillkommit genom emissionen, samt att 5. registrering skett enligt 8 kap. 37 eller 40 §, om aktierna tillkommit genom konvertering eller nyteckning med utnyttjande av optionsrätt.

6 § Att aktiebrev skall förses med påskrift om införing i aktieboken föreskrivs i 4 kap. 7 §.

7 § Aktiebrev skall förses med påskrift om utbetalning i samband med inlösen av aktier eller vid skifte av bolagets tillgångar. Om en aktie har dragits in utan återbetalning, skall aktiebrevet förses med påskrift om detta så snart det kan ske.

8 § Ett aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte ges ut i stället för ett annat, skall innehålla uppgift om detta. Byts aktiebrev ut mot ett eller flera andra aktiebrev, skall det äldre aktiebrevet med tillhörande kuponger makuleras på ett betryggande sätt.

9 § Överlåts eller pantsätts ett aktiebrev eller till viss man ställt emissionsbevis eller teckningsoptionsbevis, tillämpas bestämmelserna om skuldebrev till viss man eller order i 13, 14 och 22 §§ lagen (1936: 81) om skuldebrev. Härvid likställs den som innehar aktiebrev och enligt bolagets påskrift på brevet är införd som ägare i aktieboken med den

60 Författningsförslag SOU 1997:22

som enligt 13 § andra stycket nämnda lag förmodas ha rätt att göra skuldebrevet gällande. Överlåts eller pantsätts ett emissionsbevis eller teckningsoptionsbevis som inte är ställt till viss man, tillämpas bestämmelserna om skuldebrev till innehavaren i 13, 14 och 22 §§ lagen om skuldebrev.

Bestämmelser om utdelningskuponger finns i 24 och 25 §§ lagen om skuldebrev.

10 § Bolaget får hålla inne utdelning och emissionsbevis som belöper på aktie till dess att aktiebrevet tillhandahålls för påskrift eller utbyte, om aktiebrevet

1. enligt denna lag skall förses med påskrift,

2. skall bytas ut på grund av att aktie av ett visst slag enligt förbehåll i bolagsordningen skall omvandlas till aktie av annat slag, eller

3. skall bytas mot två eller flera nya aktiebrev på grund av bolagsstämmans beslut om uppdelning av aktierna.

Avstämningsbolag

11 § Av 1 kap. 3 § aktiekontolagen (1989:827) framgår att aktiebrev, emissionsbevis eller interimsbevis inte får utfärdas i avstämningsbolag.

12 § Innan aktie får registreras på aktiekonto enligt aktiekontolagen (1989:827) får på sådant konto registreras rätt till en eller flera aktier (interimsaktie).

6 kap. Ökning av aktiekapitalet och upptagande av vissa penninglån

Fondemission och tillskottsemission

1 § Aktiekapitalet kan ökas genom fondemission eller tillskottsemission. Vid fondemission ökas aktiekapitalet genom att nya aktier ges ut eller aktiernas nominella belopp höjs utan betalning. Tillskottsemission kan vara nyemission, emission av konvertibler eller emission av teckningsoptioner. Aktiekapitalet ökas genom att nya aktier tecknas mot betalning enligt beslut om nyemission, genom att nya aktier lämnas i utbyte mot konvertibler eller genom att nya aktier tecknas mot betalning med utnyttjande av teckningsoptioner.

Författningsförslag 61

Beslutsordning

2 § Beslut om fond- eller tillskottsemission fattas av bolagsstämman. Beslut om tillskottsemission kan dessutom fattas av styrelsen enligt 8 kap. 29 eller 33 §.

Om ett förslag till beslut om emission inte skulle vara förenligt med bolagsordningen, skall beslut om erforderlig ändring av denna fattas innan stämman beslutar om emissionen.

Definitioner

3 § I denna lag betyder

fondaktierätt: aktieägares rätt enligt 7 kap. 2 § till ny aktie vid fondemission,

teckningsrätt: aktieägares företrädesrätt enligt 8 kap. 3 § till teckning vid tillskottsemission,

fondaktierättsbevis: bevis avseende fondaktierätt, teckningsrättsbevis: bevis avseende teckningsrätt.

Emissionsbevis

4 § I kupongbolag skall bolaget på begäran av aktieägare med fondaktierätt eller teckningsrätt utfärda särskilda emissionsbevis för de gamla aktierna. I beviset skall det anges hur många fondaktierättsbevis eller teckningsrättsbevis som skall lämnas för varje ny aktie, konvertibel eller teckningsoption. Emissionsbeviset skall lämnas ut till aktieägaren mot uppvisande av det aktiebrev på vilket fondaktierätten eller teckningsrätten grundas för anteckning på brevet om att rätten har utnyttjats. I stället för ett särskilt emissionsbevis enligt första stycket får kupong som hör till aktiebrev användas som emissionsbevis.

Första stycket tillämpas också när bolaget tillförsäkrat innehavarna av konvertibler eller teckningsoptioner företrädesrätt till teckning i tillskottsemission.

5 § I avstämningsbolag skall aktieägares fondaktie och teckningsrätt registreras enligt aktiekontolagen (1989:827) för den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken eller i förteckning enligt 4 kap. 15 §. Var han vid mottagandet inte berättigad, skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte, om bolaget eller Värdepapperscentralen hade kännedom om att fondaktien eller teckningsrätten registrerades för någon annan än den rätte mottagaren eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständigheterna skäligen bort iakttas och inte heller om mottagaren var omyndig, hade god man eller förvaltare

62 Författningsförslag SOU 1997:22

enligt föräldrabalken med ett uppdrag som omfattar denna angelägenhet. Den för vilken fondaktie eller teckningsrätt skall registreras enligt denna paragraf skall genast av Värdepapperscentralen underrättas om i vilken omfattning fondaktierätt eller teckningsrätt krävs för varje ny aktie, konvertibel eller teckningsoption.

Första stycket tillämpas också när bolaget tillförsäkrat innehavarna av konvertibler eller teckningsoptioner företrädesrätt till teckning i tillskottsemission och konvertiblerna eller teckningsoptionerna registrerats enligt 9 kap. aktiekontolagen (1989:827).

Försäljning av udda fondaktierätter och teckningsrätter

6 § I avstämningsbolag får i beslut om emission anges att udda fondaktierätter och teckningsrätter skall säljas genom bolagets försorg. Vid fondemission skall försäljningen avse varje aktieägares fondaktierätt som inte motsvarar en hel fondaktie och vid tillskottsemission aktieägares teckningsrätt som inte motsvarar en hel ny aktie, konvertibel eller teckningsoption.

Försäljningen skall verkställas av värdepappersinstitut. Det vid försäljningen influtna beloppet skall efter avdrag för försäljningskostnaderna fördelas mellan dem som enligt 7 kap. 2 § respektive 8 kap. 3 § skulle varit berättigade att erhålla respektive teckna de nya aktierna, konvertiblerna eller teckningsoptionerna.

Rätt till utdelning på ny aktie

7 § Nya aktier medför rätt till utdelning enligt vad som bestämts i beslutet om emission. Beslutet får dock inte innebära att sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det år då emissionen registrerats. Utbetalning av utdelning på nya aktier får inte ske innan kapitalökningen har registrerats.

Emissionsprospekt

8 § Bestämmelser om emissionsprospekt finns i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet.

Kapitalandelslån och vinstandelslån

9 § Upptagande av lån beslutas av bolagsstämman eller, efter bolagsstämmans bemyndigande av styrelsen, om räntan eller det belopp med vilket återbetalning skall ske helt eller delvis är beroende av utdelningen till aktieägare i bolaget eller av bolagets vinst.

Författningsförslag 63

7 kap. Fondemission

Ökningsbeloppet 1 § Vid fondemission skall till aktiekapitalet överföras summan av de nya aktiernas nominella belopp eller den sammanlagda höjningen av aktiernas nominella belopp.

Rätt till fondaktier

2 § Vid fondemission där nya aktier (fondaktier) ges ut har aktieägarna rätt till dessa aktier i förhållande till det antal aktier de förut äger, om inte annat följer av denna paragraf. Om bolaget har aktier av olika slag och det görs skillnad mellan aktieslagen i fråga om rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst, har aktieägarna rätt till fondaktier enligt vad som enligt 3 kap. 3 § har bestämts i bolagsordningen. Har bolaget aktier av olika slag utan sådan skillnad mellan aktieslagen som anges i andra stycket, och skall fondaktierna vara av samma slag som dessa, skall fondaktierna emitteras i förhållande till det antal aktier av samma slag som finns sedan tidigare. Därvid skall de gamla aktierna ge rätt till nya aktier av samma slag i förhållande till sin andel i aktiekapitalet.

Förslag till beslut

3 § När bolagsstämma skall pröva fråga om fondemission, skall styrelsen eller, om förslaget väcks av någon annan, förslagsställaren upprätta ett förslag till beslut. I förslaget skall följande anges:

1. det belopp varmed aktiekapitalet skall ökas,

2. om emissionen skall ske genom att nya aktier ges ut eller aktiernas nominella belopp höjs,

3. hur många nya aktier som belöper på varje gammal aktie, om nya aktier skall ges ut, eller det belopp till vilket aktiernas nominella belopp höjs,

4. i vilken utsräckning emissionsbeloppet skall tillföras aktiekapitalet från

a. fritt eget kapital, b. uppskrivningsfond, c. reservfond, d. överkursfond, eller e. genom uppskrivning av anläggningstillgångs värde, samt

5. från vilken tidpunkt de nya aktierna skall medföra rätt till utdelning.

64 Författningsförslag SOU 1997:22

I förekommande fall skall dessutom följande anges i förslaget:

6. att emissionsbeslutet förutsätter ändring av bolagsordningen,

7. de nya aktiernas aktieslag, om det finns eller kan ges ut aktier av olika slag,

8. att visst förbehåll enligt 3 kap. 5, 13 eller 18 §, 10 kap. 23 § eller, i privat aktiebolag, 3 kap. 7 § skall gälla beträffande de nya aktierna,

9. att till aktiebreven hörande kuponger skall användas som fondaktierättsbevis,

10. att överskjutande fondaktierätter skall försäljas enligt 7 kap. 6 §, samt 11. avstämningsdagen, om bolaget är ett avstämningsbolag och fondemissionen skall ske genom att nya aktier ges ut.

Vid bestämmande av avstämningsdag som avses i första stycket 11 skall beaktas att avstämning inte får ske innan beslutet om fondemission registrerats. Avstämningsdagen får inte heller sättas tidigare än en vecka från det att beslutet kungjorts enligt 6 §.

Kompletterande information

4 § Om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, skall följande fogas till förslaget till beslut:

1. kopia av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust, samt kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, som inträffat sedan årsredovisningen lämnades, samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.

Tillhandahållande av förslag till beslut m.m.

5 § Förslaget till beslut, i förekommande fall tillsammans med de handlingar som anges i 4 §, skall hållas tillgängliga för aktieägarna under minst två veckor före den bolagsstämma vid vilken frågan om fondemission skall prövas. En kopia av handlingarna skall genast sändas till aktieägare, som begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram på stämman.

Kungörelse

6 § I avstämningsbolag skall beslut om fondemission eller en redogörelse för det väsentliga innehållet i beslutet genast kungöras. Om avstämningsbolaget är ett privat aktiebolag skall sådan kungörelse ske

Författningsförslag 65

dels i den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer, dels i Post- och Inrikes Tidningar. Om avstämningsbolaget är ett publikt aktiebolag skall kungörelse ske dels i en rikstäckande dagstidning, dels i Post- och Inrikes Tidningar. Kungörs inte beslutet i dess helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var beslutet hålls tillgängligt. Kungörelse behövs dock inte om samtliga aktieägare varit företrädda vid den bolagsstämma som beslutat emissionen.

Registrering m.m.

7 § Beslut om fondemission skall utan dröjsmål anmälas för registrering och får inte verkställas före registreringen.

Aktiekapitalet är ökat när registrering skett. Nya aktier skall genom styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken.

Preskription av fondaktie

8 § Om behörigt anspråk på fondaktie inte har framställts inom fem år från registrering av emissionsbeslutet, kan styrelsen anmana den berättigade att ta ut aktien med underrättelse om att han annars förlorar den. Anmaningen skall sändas till den berättigade, om hans namn och adress är kända för bolaget. I annat fall skall anmaningen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och, i ett privat aktiebolag, den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer eller, i ett publikt aktiebolag, en rikstäckande dagstidning.

Om den anmanade inte gör anspråk på aktien inom ett år från anmaningen, kan aktien säljas genom värdepappersinstitut för hans räkning. Om han därefter visar upp aktiebrev eller lämnar fondaktierättsbevis eller på annat sätt styrker sin rätt, kan han få ut försäljningssumman efter avdrag för kostnaderna för anmaningen och försäljningen. Belopp som inte lyfts inom fyra år från försäljningen tillfaller bolaget.

8 kap. Tillskottsemission

Definitioner

1 § I denna lag betyder nyemission: ökning av aktiekapitalet genom att aktier tecknas mot betalning utan utnyttjande av teckningsoption, konvertibel: av aktiebolag mot vederlag utgiven skuldförbindelse som ger fordringshavaren rätt att helt eller delvis byta skuldförbindel

66 Författningsförslag SOU 1997:22

sen mot aktier i bolaget, konvertering: utbyte av konvertibel mot nya aktier, teckningsoption: av aktiebolag gjord utfästelse avseende rätt att teckna nya aktier i bolaget mot kontant betalning, teckningsoptionsbevis: bevis som ger innehavaren, viss man eller viss man eller order rätt att teckna nya aktier i bolaget mot kontant betalning.

Förbud mot underkurs m.m.

2 § Vid nyemission och teckning med utnyttjande av teckningsoption får teckningskursen inte vara lägre än aktiernas nominella belopp.

Konverteringskursen för konvertibler får inte vara lägre än aktiernas nominella belopp. Teckningskursen för en konvertibel får inte vara lägre än konvertibelns nominella belopp såvida inte konverteringskursen bestämts så att bolaget vid konvertering kommer att ha tillförts vederlag till ett värde som minst motsvarar det sammanlagda nominella beloppet av de aktier som lämnas i utbyte.

Företrädesrätt till nya aktier, konvertibler och teckningsoptioner

3 § Vid tillskottsemission där de nya aktierna, konvertiblerna eller teckningsoptionerna skall betalas med pengar (kontantemission), har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna, konvertiblerna eller teckningsoptionerna i förhållande till det antal aktier de förut äger, om inte annat

1. föreskrivits i bolagsordningen enligt 3 kap. 3 §,

2. följer av villkor som enligt 7 § 4 meddelats vid emission av konvertibler eller enligt 9 § 1 meddelats vid emission av teckningsoptioner, eller

3. bestäms i emissionsbeslutet. Motsvarande gäller om teckningsoptioner utfärdas utan betalning.

Avvikelse från företrädesrätten

4 § Beslut av bolagsstämman enligt 3 § 3 om kontantemission som innebär avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt är giltigt endast om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Författningsförslag 67

Förslag till beslut

5 § Om bolagsstämma skall pröva fråga om tillskottsemission, skall styrelsen eller, om förslaget väcks av någon annan, förslagsställaren upprätta ett förslag till beslut med det innehåll som anges i 6–9 §§.

Nyemission

6 § I förslag till beslut om nyemission skall följande anges:

1. det belopp eller högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall ökas, eller det lägsta och högsta beloppet för ökningen,

2. aktiernas nominella belopp,

3. det belopp som skall betalas för varje ny aktie,

4. den företrädesrätt att teckna aktier som tillkommer aktieägarna eller annan eller vem som annars får teckna aktier,

5. den tid inom vilken aktieteckning skall ske,

6. den fördelningsgrund som styrelsen vid överteckning skall tillämpa beträffande aktier som inte tecknas med företrädesrätt,

7. den tid inom vilken aktierna skall betalas eller, i förekommande fall, att teckning skall ske genom betalning enligt 17 § tredje stycket, samt

8. från vilken tidpunkt de nya aktierna skall medföra rätt till utdelning.

I förekommande fall skall också följande anges i förslaget:

9. att emissionsbeslutet förutsätter ändring av bolagsordningen, 10. de nya aktiernas aktieslag, om det finns eller kan ges ut aktier av olika slag, 11. att visst förbehåll enligt 3 kap. 5, 13 eller 18 §, 10 kap. 23 § eller, i privat aktiebolag, 3 kap. 7 § skall gälla beträffande de nya aktierna,

12. att till aktiebreven hörande kuponger skall användas som emissionsbevis,

13. att överskjutande teckningsrätter skall säljas enligt 6 kap. 6 §, 14. att nya aktier skall betalas med apportegendom eller i annat fall på villkor som avses i 2 kap. 3 § första stycket 1–3 och 5 eller att aktie skall tecknas med kvittningsrätt, 15. avstämningsdagen, om i avstämningsbolag aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen, 16. bemyndigande för styrelsen eller den som styrelsen inom sig utser att innan teckningstiden börjar löpa besluta om vilket belopp som aktiekapitalet skall ökas med och vilket belopp som skall betalas för varje ny aktie. Innebär förslaget avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall

68 Författningsförslag SOU 1997:22

skälen till avvikelsen samt grunderna för teckningskursen anges i förslaget eller i en handling som fogas till förslaget.

Teckningstiden får inte understiga två veckor, om aktieägarna skall ha företrädesrätt till de nya aktierna. I kupongbolag räknas denna tid från det att kungörelse enligt 16 § skett, eller, om samtliga aktieägare varit företrädda på den stämma som beslutat om emissionen, från beslutet. I avstämningsbolag räknas tiden från avstämningsdagen. Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än en vecka från det att beslutet kungjorts enligt 16 §.

Bemyndigande som avses i första stycket 16 får meddelas bara om aktierna skall bli föremål för handel vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad. I avstämningsbolag skall bemyndigandet utformas så att villkoren bestäms senast på avstämningsdagen, om aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen.

Emission av konvertibler

7 § I förslag till beslut om emission av konvertibler skall följande anges i fråga om det lån som bolaget därigenom tar:

1. det belopp eller högsta belopp som bolaget skall låna eller det lägsta och högsta lånebeloppet,

2. konvertiblernas nominella belopp,

3. det belopp som skall betalas för varje konvertibel,

4. den företrädesrätt att teckna konvertibler som tillkommer aktieägarna eller någon annan eller vem som annars får teckna konvertibler,

5. den tid inom vilken teckning av konvertibler skall ske,

6. den fördelningsgrund som styrelsen vid överteckning skall tillämpa beträffande konvertibler som inte tecknas med företrädesrätt, samt

7. den tid inom vilken konvertiblerna skall betalas eller, i förekommande fall, att teckning skall ske genom betalning enligt 17 § tredje stycket.

I förekommande fall skall också följande anges i förslaget:

8. att till aktiebreven hörande kuponger skall användas som emissionsbevis,

9. att överskjutande teckningsrätter skall säljas enligt 6 kap. 6 §, 10. att konvertiblerna skall betalas med apportegendom eller i annat fall på villkor som avses i 2 kap. 3 § första stycket 1 - 3 och 5 eller att konvertibel skall tecknas med kvittningsrätt, 11. avstämningsdagen, om i avstämningsbolag aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen, 12. bemyndigande för styrelsen eller den som styrelsen inom sig

Författningsförslag 69

utser att innan teckningstiden börjar löpa besluta om lånebelopp, det belopp som skall betalas för varje konvertibel samt konverteringskursen. Innebär förslaget avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall skälen till avvikelsen samt grunderna för teckningskursen anges i förslaget eller i en handling som fogas till förslaget.

Teckningstiden får inte understiga två veckor, om aktieägarna skall ha företrädesrätt till konvertiblerna. I kupongbolag räknas denna tid från det att kungörelse enligt 16 § skett, eller, om samtliga aktieägare varit företrädda på den stämma som beslutat emissionen, från beslutet. I avstämningsbolag räknas tiden från avstämningsdagen. Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än en vecka från det att beslutet kungjorts enligt 16 §.

Bemyndigande som avses i första stycket 12 får meddelas bara om konvertiblerna skall bli föremål för handel vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad. I avstämningsbolag skall bemyndigandet utformas så att beslut om lånebelopp, det belopp som skall betalas för varje konvertibel samt villkor för konvertering fattas senast på avstämningsdagen, om aktieägare skall ha företrädesrätt att deltaga i emissionen.

8 § I förslag till beslut som avses i 7 § skall, utöver vad som där sägs, följande anges:

1. det belopp eller högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas,

2. det nominella beloppet på de aktier till vilka konvertering skall kunna ske, 3. konverteringskursen,

4. den tid inom vilken konvertering får ske,

5. från vilken tidpunkt de nya aktierna skall medföra rätt till utdelning,

6. den rätt som skall tillkomma innehavare av konvertibel för den händelse bolaget innan konvertering sker

a. lägger samman eller delar upp aktier, b. genomför en fondemission eller tillskottsemission, c. sätter ned aktiekapitalet med återbetalning till aktieägarna, d. på annat sätt än genom fondemission eller tillskottsemission riktar ett erbjudande till aktieägarna att i förhållande till aktieinnehavet av bolaget förvärva värdepapper eller rättighet av något slag eller beslutar att på motsvarande sätt till aktieägarna dela ut sådana värdepapper eller rättigheter utan vederlag, e. beslutar om kontant utdelning till aktieägarna med belopp som

70 Författningsförslag SOU 1997:22

väsentligt överstiger den genomsnittliga utdelning som bolaget lämnat för de tre senaste räkenskapsåren,

f. träder i likvidation, g. försätts i konkurs, h. blir föremål för företagsrekonstruktion, eller i. beslutar att bolaget skall upplösas genom fusion enligt 18 kap. 1 eller 22 §, samt

7. den rätt som skall tillkomma innehavare av konvertibel för den händelse bolagets aktier, innan konvertering sker, blir föremål för inlösen enligt 17 kap.

I förekommande fall skall också följande anges i förslaget:

8. att emissionsbeslutet förutsätter ändring av bolagsordningen,

9. de nya aktiernas aktieslag, om det finns eller kan ges ut aktier av olika slag, 10. att visst förbehåll enligt 3 kap. 5, 13 eller 18 §, 10 kap. 23 § eller, i privat aktiebolag, 3 kap. 7 § skall gälla beträffande de nya aktierna.

Emission av teckningsoptioner

9 § I förslag till beslut om emission av teckningsoptioner skall i fråga om emissionsvillkoren följande anges:

1. den företrädesrätt att teckna teckningsoptioner som tillkommer aktieägarna eller någon annan eller vem som annars får teckna teckningsoptioner,

2. den tid inom vilken teckning av teckningsoptioner skall ske, samt

3. den fördelningsgrund som styrelsen vid överteckning skall tillämpa beträffande teckningsoptioner som inte tecknas med företrädesrätt.

I förekommande fall skall också följande anges i förslaget:

4. det vederlag som skall lämnas för varje teckningsoption,

5. att till aktiebreven hörande kuponger skall användas som emissionsbevis,

6. att överskjutande teckningsrätter skall säljas enligt 6 kap. 6 §,

7. avstämningsdagen, om i avstämningsbolag aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen,

8. bemyndigande för styrelsen eller den styrelsen inom sig förordnar att innan teckningstiden börjar löpa bestämma det antal teckningsoptioner som skall emitteras, i förekommande fall det belopp som skall betalas för varje teckningsoption samt teckningskursen för de aktier som skall kunna tecknas med utnyttjande av teckningsoptionerna. Innebär förslaget avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall skälen till avvikelsen samt, om teckningsoptionerna emitteras mot

Författningsförslag 71

betalning, grunderna för teckningskursen anges i förslaget eller i en handling som fogas till förslaget.

Teckningstiden får inte understiga två veckor, om aktieägarna skall ha företrädesrätt till teckningsoptionerna. I kupongbolag räknas denna tid från det att kungörelse enligt 16 § skett, eller, om samtliga aktieägare varit företrädda på den stämma som beslutat emissionen, från beslutet. I avstämningsbolag räknas tiden från avstämningsdagen. Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än en vecka från det att beslutet kungjorts enligt 16 §. Bemyndigande som avses i första stycket 8 får meddelas bara om teckningsoptionerna skall bli föremål för handel vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad. I avstämningsbolag skall bemyndigandet utformas så att beslut om det antal teckningsoptioner som skall emitteras, det belopp som i förekommande fall skall betalas för varje teckningsoption samt villkor för teckning av aktier med utnyttjande av teckningsoptionerna fattas senast på avstämningsdagen, om aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen.

10 § I förslag till beslut som avses i 9 § skall, utöver vad som där sägs, följande anges:

1. det belopp eller högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas,

2. det nominella beloppet på de aktier som skall kunna tecknas med utnyttjande av optionsrätten,

3. det belopp som skall betalas för varje aktie som tecknas,

4. den tid inom vilken optionsrätten får utnyttjas,

5. från vilken tidpunkt de nya aktierna skall medföra rätt till utdelning,

6. den rätt som skall tillkomma innehavare av teckningsoption för den händelse bolaget innan optionsrätten utnyttjats

a. lägger samman eller delar upp aktier, b. genomför en fondemission eller tillskottsemission, c. sätter ned aktiekapitalet med återbetalning till aktieägarna, d. på annat sätt än genom fondemission eller tillskottsemission riktar ett erbjudande till aktieägarna att i förhållande till aktieinnehavet förvärva värdepapper eller rättighet av något slag eller beslutar att på motsvarande sätt till aktieägarna dela ut sådana värdepapper eller rättigheter utan vederlag, e. beslutar om kontant utdelning till aktieägarna med belopp som väsentligt överstiger den genomsnittliga utdelning som bolaget lämnat för de tre senaste räkenskapsåren,

72 Författningsförslag SOU 1997:22

f. träder i likvidation, g. försätts i konkurs, h. blir föremål för företagsrekonstruktion, eller i. beslutar att bolaget skall upplösas genom fusion enligt 18 kap. 1 eller 22 §, samt

7. den rätt som skall tillkomma innehavare av teckningsoption för den händelse bolagets aktier, innan optionsrätten utnyttjas, blir föremål för inlösen enligt 17 kap.

I förekommande fall skall också följande anges i förslaget:

8. att emissionsbeslutet förutsätter ändring av bolagsordningen,

9. de nya aktiernas aktieslag, om det finns eller kan ges ut aktier av olika slag, samt 10. att visst förbehåll enligt 3 kap. 5, 13 eller 18 §, 10 kap. 23 § eller, i privat aktiebolag, 3 kap. 7 § skall gälla beträffande de nya aktierna.

Gemensamma bestämmelser

Redovisningshandlingar 11 § Om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, skall följande fogas till förslaget till beslut om tillskottsemission:

1. kopia av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust, samt kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka inträffat sedan årsredovisningen lämnades, samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.

Apport

12 § I förslaget till beslut skall styrelsen lämna en redogörelse för de omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömande av värdet på apportegendom och av någon annan bestämmelse som avses i 6 § första stycket 14 eller 7 § första stycket 10. Av redogörelsen skall framgå hur vederlaget för aktierna eller konvertiblerna har bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska synpunkter som därvid har beaktats. Bestämmelserna i 2 kap. 3 och 4 §§ skall tillämpas. Med apportegendom får inte jämställas åtagande att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänst.

Författningsförslag 73

Revisorsgranskning

13 § Styrelsens redogörelse enligt 12 § skall granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor. Därvid skall bestämmelserna i 2 kap. 8 § tillämpas.

Revisorns yttrande skall fogas till förslaget.

Tillhandahållande av förslag till beslut m.m.

14 § Förslaget till beslut, i förekommande fall tillsammans med handlingar som anges i 11–13 §§, skall hållas tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor före den bolagsstämma vid vilken frågan om tillskottsemission skall prövas. En kopia av handlingarna skall genast sändas till aktieägare, som begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram på stämman.

Kallelsens innehåll

15 § Kallelse till bolagsstämman skall innehålla uppgift om den företrädesrätt att teckna aktier, konvertibler eller teckningsoptioner som enligt förslaget till beslut tillkommer aktieägarna eller annan eller vem som annars får delta i emissionen. Kallelsen skall ange förslagets huvudsakliga innehåll, om aktieägarna inte skall ha företrädesrätt till teckning i förhållande till det antal aktier de förut äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen.

Kungörelse och underrättelse

16 § I avstämningsbolag skall beslut om tillskottsemission eller en redogörelse för det väsentliga innehållet i beslutet genast kungöras. Om avstämningsbolaget är ett privat aktiebolag skall sådan kungörelse ske dels i den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer, dels i Post- och Inrikes Tidningar. Om avstämningsbolaget är ett publikt aktiebolag skall kungörelse ske dels i en rikstäckande dagstidning, dels i Post- och Inrikes Tidningar. Kungörs inte beslutet i dess helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var beslutet hålls tillgängligt.

Om bolagsstämman enligt 6 § första stycket 16, 7 § första stycket 12 eller 9 § första stycket 8 har bemyndigat styrelsen eller den styrelsen inom sig utser att besluta om vissa emissionsvillkor, skall beslut som fattas med stöd av bemyndigandet kungöras med tillämpning av första stycket. I kupongbolag skall beslut som avses i första och andra styckena utan dröjsmål sändas till aktieägare, vars postadress är känd för bolaget, om aktieägaren skall ha företrädesrätt att delta i emissionen.

74 Författningsförslag SOU 1997:22

Kungörelse enligt första och andra styckena och underrättelse enligt tredje stycket behövs inte, om samtliga aktieägare varit företrädda vid den bolagsstämma som beslutat om emissionen.

Teckning

17 § Teckning av nya aktier, konvertibler och teckningsoptioner skall ske på teckningslista som innehåller beslutet om emission. En kopia av bolagsordningen samt förslaget till beslut, i förekommande fall tillsammans med handlingar som avses i 11–13 §§, skall vara fogade vid teckningslistan eller hållas tillgängliga för aktietecknare på en plats som anges i listan. I kupongbolag får teckning i stället ske i stämmans protokoll, om alla aktierna, konvertiblerna eller teckningsoptionerna tecknas av de därtill berättigade vid den stämma där emissionsbeslutet fattas.

I avstämningsbolag får teckning i fråga om hela eller en viss del av emissionen i stället ske genom betalning. I sådant fall skall emissionsbeslutet samt en kopia av bolagsordningen och av förslaget till beslut, i förekommande fall tillsammans med handlingar som avses i 11–13 §§, hållas tillgängliga för aktietecknarna hos bolaget.

Felaktig teckning

18 § Har aktie, konvertibel eller teckningsoption tecknats på annat sätt än som anges i 17 §, kan teckningen inte göras gällande av bolaget, om tecknaren anmäler felet hos registreringsmyndigheten innan emissionen registrerats.

Om teckning har skett med villkor som inte stämmer överens med emissionsbeslutet, är teckningen ogiltig. Har ogiltigheten inte anmälts hos registreringsmyndigheten innan emissionen registrerats, är dock aktietecknaren bunden fastän han inte kan åberopa villkoret.

Tecknare kan inte efter emissionens registrering som grund för tecknings ogiltighet åberopa att villkor i emissionsbeslutet inte uppfyllts.

Tilldelning

19 § När teckningen har avslutats skall styrelsen besluta om tilldelning av nya aktier, konvertibler eller teckningsoptioner till tecknarna. Anser styrelsen att någon teckning är ogiltig, skall tecknaren genast underrättas om detta. Tilldelade aktier skall genom styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken.

Författningsförslag 75

Underteckning

20 § Om det för aktiekapitalets ökning eller för ett konverteringslån bestämts ett visst belopp eller ett lägsta belopp, upphör beslutet om emissionen att gälla, om beloppet inte tecknats inom teckningstiden. Detsamma gäller om det för en emission av teckningsoptioner bestämts ett visst antal eller ett visst minsta antal optioner och detta antal inte tecknas inom teckningstiden. Vad som har betalats på de tecknade aktierna, konvertiblerna eller, i förekommande fall, teckningsoptionerna skall i sådant fall genast betalas tillbaka. Om ett emissionsbeslut upphör att gälla enligt första stycket, så gäller detta också beslut om sådan ändring av bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet ökas.

Betalningssätt

21 § Kontant betalning för tecknade aktier eller konvertibler skall erläggas genom insättning på en särskild bankräkning som bolaget öppnat för ändamålet hos en bank i Sverige. I publikt aktiebolag får betalningen dock ske direkt till bolaget.

Apportegendom som skall lämnas som betalning för aktier eller konvertibler skall tillföras bolaget på ett sätt som skyddar egendomen mot anspråk från aktietecknarens borgenärer.

Överkurs

22 § Belopp som bolaget på grund av aktieteckning vid nyemission har fått som betalning för aktierna utöver det nominella beloppet skall sättas av till överkursfonden.

Kvittning av skuld på grund av aktieteckning

23 § Skuld på grund av teckning av aktier får kvittas mot fordran hos bolaget, om en bestämmelse om detta finns i beslutet om nyemission. I ett publikt aktiebolag får kvittning dessutom ske om styrelsen finner det lämpligt och kvittning kan ske utan skada för bolaget eller dess borgenärer.

Överlåtelse av fordran på grund av aktieteckning

24 § Fordran på betalning för aktie kan inte överlåtas eller pantsättas av bolaget.

Om aktie som inte betalats till fullo överlåts, är förvärvaren, sedan han anmält sig för införing i aktieboken, tillsammans med överlåtaren ansvarig för betalningen.

76 Författningsförslag SOU 1997:22

Förverkande av aktierätt

25 § Om aktie inte betalas i rätt tid, kan styrelsen en månad efter anmaning förklara aktierätten förverkad för den betalningsskyldige. Anmaningen, som skall innehålla meddelande att aktierätten kan förklaras förverkad, skall sändas med rekommenderat brev, om den betalningsskyldiges adress är angiven vid aktieteckningen eller införd i aktieboken eller på annat sätt är anmäld till bolaget, och i annat fall ske genom kungörelse i den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer. En underrättelse om anmaningen skall genast sändas till den som för aktien är införd som panthavare eller uppdragstagare i en förteckning enligt 4 kap. 15 §. Styrelsen kan innan aktierätten förverkas låta någon annan överta aktien och betalningsansvaret för det tecknade beloppet. Om aktierätten förklarats förverkad och aktien inte övertagits av någon annan som erlagt full betalning, skall den, för vilken aktierätten förverkats, gentemot bolaget svara för en femtedel av full betalning för aktien.

Registrering

26 § Beslut om tillskottsemission skall anmälas för registrering inom sex månader från beslutet, om det inte har upphört att gälla enligt 20 §. Registreringsmyndigheten skall pröva om beslutet tillkommit i enlighet med denna lag och annan författning.

Beslutet får inte registreras om

1. det sammanlagda nominella beloppet av de nya aktierna eller konvertiblerna inte uppgår till det belopp eller lägsta belopp som bestämts för emissionen, eller, vid emission av teckningsoptioner, det sammanlagda antalet teckningsoptioner inte uppgår till det antal eller lägsta antal optioner som bestämts för emissionen,

2. vid nyemission full och godtagbar betalning inte har erlagts för de nya aktierna, eller

3. vid konvertibelemission, full och godtagbar betalning inte har erlagts för de nya konvertiblerna med beaktande av bestämmelserna i 2 § tredje stycket.

Att full och godtagbar betalning erlagts enligt tredje stycket 2 eller 3 skall bolaget styrka med intyg av en auktoriserad eller godkänd revisor eller, i avstämningsbolag, från Värdepapperscentralen.

Registrering får ske av del av en tillskottsemission, om bestämmelsen i tredje stycket 1 inte hindrar det.

Författningsförslag 77

Registrering m.m.

27 § Genom registrering av en nyemission fastställs ökningen av aktiekapitalet till det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade nya aktier efter avdrag för aktier som förklarats förverkade och inte övertagits av någon annan. Aktiekapitalet är ökat när registrering skett. Aktier som har förklarats förverkade för den betalningsskyldige och inte övertagits av någon annan blir då ogiltiga.

Registreringsvägran m.m.

28 § Om anmälan för registrering av beslut om tillskottsemission inte gjorts inom den tid som anges i 26 § första stycket eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering, skall 20 § tillämpas.

Styrelsebeslut under förutsättning av bolagsstämmans godkännande

29 § Styrelsen får besluta om tillskottsemission under förutsättning av bolagsstämmans godkännande och samtidigt med stöd av 3 § 3 föreskriva avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Bestämmelserna i 6– 13 §§ skall tillämpas på ett sådant beslut av styrelsen.

30 § När styrelsen beslutat om tillskottsemission enligt 29 § skall underrättelse och kungörelse till aktieägare med företrädesrätt ske med tillämpning av 16 §.

När underrättelse och kungörelse skett får teckning och tilldelning av nya aktier, konvertibler eller teckningsoptioner äga rum. Bestämmelserna i 17–20 §§ skall då tillämpas. Nya aktier får emellertid inte tas upp i aktieboken förrän stämman har godkänt emissionsbeslutet.

I fråga om betalningen för tilldelade aktier, konvertibler eller teckningsoptioner tillämpas 21–25 §§.

31 § När bolagsstämma skall pröva fråga om godkännande av ett sådant beslut av styrelsen som avses i 29 §, skall styrelsens beslut tillhandahållas aktieägarna enligt 14 § och, i fall som avses i 15 §, framgå av kallelsen.

32 § Styrelsens beslut om emission skall anmälas för registrering inom ett år från beslutet, om det inte har upphört att gälla enligt 30 § andra stycket jämfört med 20 §. Anmälan får dock inte ske innan bolagsstämman lämnat sitt godkännande. Bestämmelserna om registrering i 26 § andra–fjärde styckena, 27 och 28 §§ skall tillämpas på anmälan.

78 Författningsförslag SOU 1997:22

Styrelsebeslut enligt bolagsstämmans bemyndigande

33 § Bolagsstämman får bemyndiga styrelsen att fatta beslut om tillskottsemission i den mån emissionen kan ske utan ändring av bolagsordningen. Styrelsen kan därvid ges rätt att med stöd av 3 § 3 föreskriva avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för registrering. Innan registrering skett, får styrelsen inte fatta beslut om emission.

34 § Skall bolagsstämma pröva fråga om bemyndigande, skall styrelsen upprätta ett förslag till beslut. I förslaget skall det särskilt anges om styrelsen skall kunna besluta om tillskottsemission med bestämmelse som avses i 6 § första stycket 14 eller 7 § första stycket 10 eller med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. I förslaget skall vidare den tid anges inom vilken styrelsens beslut om emission skall fattas. Denna tid får inte vara längre än till nästa ordinarie bolagsstämma.

Förslaget skall tillhandahållas aktieägarna enligt 14 § och, i fall som avses i 15 §, framgå av kallelsen.

35 § När styrelsens beslutar om emission med stöd av bemyndigande enligt 34 § skall 6–13 §§ samt 16–25 §§ tillämpas.

Konvertering

36 § Vid konvertering skall aktierna genom styrelsens försorg ofördröjligen tas upp i aktieboken. Om konvertiblerna emitterats i form av skuldebrev, skall dessa förses med påskrift om utbytet.

37 § Senast tre månader efter det att tiden för utnyttjande av konverteringsrätt gått ut skall styrelsen för registrering anmäla hur många aktier som tillkommit genom utbyte. Om konverteringstiden är längre än ett år, skall anmälan göras senast tre månader efter utgången av varje räkenskapsår under vilket konvertering har skett.

38 § Registreringsmyndigheten får inte registrera konvertering som avses i 36 § om inte bolaget på grund av de utbytta konvertiblerna tillförts vederlag till ett värde som motsvarar minst det sammanlagda nominella beloppet av de aktier som lämnats i utbyte. Att så är fallet skall bolaget styrka med intyg av auktoriserad eller godkänd revisor eller, i avstämningsbolag, från Värdepapperscentralen.

Författningsförslag 79

Aktieteckning med utnyttjande av optionsrätt m.m.

Teckning och tilldelning

39 § Vid teckning med utnyttjande av optionsrätt skall 17–19 §§ och 21–25 §§ tillämpas. Tilldelade aktier skall genom styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken. Om teckningsoptionsbevis utfärdats, skall de förses med påskrift om att optionsrätten utnyttjats.

Anmälan för registrering

40 § Senast tre månader efter det att tiden för utnyttjande av optionsrätt gått ut skall styrelsen för registrering anmäla hur många aktier som tecknats och betalats till fullo. Om teckningstiden är längre än ett år, skall anmälan göras senast tre månader efter utgången av varje räkenskapsår under vilket teckning har skett.

41 § Registreringsmyndigheten får inte registrera teckning som avses i 39 § om inte full betalning har erlagts för de nya aktierna. Att full betalning erlagts skall bolaget styrka med intyg av en auktoriserad eller godkänd revisor eller, i avstämningsbolag, från Värdepapperscentralen.

42 § Genom registrering enligt 37 eller 40 § är aktiekapitalet ökat med det sammanlagda nominella beloppet av de anmälda aktierna.

Övriga bestämmelser

Registrering av konvertibler och teckningsoptioner

43 § Av aktiekontolagen (1989:827) framgår att utfästelse i konvertibel eller teckningsoption får registreras enligt den lagen och att skuldebrev eller teckningsoptionsbevis inte får utfärdas om registrering skall ske. I sådana fall gäller bestämmelserna i detta kapitel i tillämpliga delar.

9 kap. Särskilda bestämmelser om vissa riktade emissioner m.m.

1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas när publika aktiebolag eller dotterbolag till sådana bolag fattar beslut om

1. tillskottsemission, eller

2. överlåtelse av aktier, konvertibler eller teckningsoptioner som utfärdats av ett bolag inom samma koncern.

2 § Ett beslut om tillskottsemission som avses i 1 § 1 skall för att bli giltigt fattas eller godkännas av bolagsstämman i det emitterande bolaget, om aktieägarna i bolaget inte skall ha företrädesrätt till

80 Författningsförslag SOU 1997:22

teckning i förhållande till det antal aktier de förut äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen och om rätt att teckna i stället skall lämnas

1. styrelseledamöter eller suppleanter i det emitterande aktiebolaget eller annat företag inom samma koncern,

2. verkställande direktör eller vice verkställande direktör i det emitterande aktiebolaget eller annat företag inom samma koncern,

3. andra anställda hos det emitterande aktiebolaget eller annat företag inom samma koncern,

4. make eller sambo till någon som avses i 1–3,

5. omyndiga barn som står under vårdnad av någon som avses i 1– 3, eller

6. juridiska personer över vilka någon som avses i 1–5 ensam eller tillsammans med någon annan som avses där har ett bestämmande inflytande.

Första stycket gäller inte aktier som emitteras för att infria bolagets utfästelse i konvertibler eller teckningsoptioner.

3 § För att ett beslut i ett dotterbolag till ett publikt aktiebolag om en sådan emission som avses i 2 § skall bli giltigt, fordras dessutom att emissionen godkänns på bolagsstämma i moderbolaget.

I fråga om sådan bolagsstämma i moderbolag gäller föreskrifterna i 8 kap. 14–15 §§ om tillhandahållande av förslag till beslut samt om innehållet i kallelsen till bolagsstämma. De handlingar som enligt 8 kap. 14 § skall läggas fram på dotterbolagets stämma skall läggas fram även på moderbolagets stämma.

4 § Om ett aktiebolag som är dotterbolag till ett publikt aktiebolag har emitterat aktier, konvertibler eller teckningsoptioner med rätt till teckning för ett annat aktiebolag inom samma koncern, får det senare bolaget inte överlåta dessa till någon som avses i 2 § 1–6 utan att beslut om detta har fattats av bolagsstämman i det bolaget. Är det emitterande bolaget dotterbolag till det bolag som tecknat aktierna, konvertiblerna eller teckningsoptionerna, får dock det senare bolaget utan att iaktta bestämmelserna i första stycket överlåta dessa till någon annan än någon som avses i 5 § 1–5. För att ett beslut om överlåtelse från ett dotterbolag enligt första stycket skall bli giltigt fordras dessutom att överlåtelsen godkänns av bolagsstämman i moderbolaget. I kallelsen till en bolagsstämma som skall behandla förslag till beslut som avses i denna paragraf skall förslagets huvudsakliga innehåll anges.

Författningsförslag 81

5 § Ett publikt aktiebolag eller ett dotterbolag till ett sådant bolag får inte heller i annat fall överlåta aktier i ett dotterbolag eller konvertibler eller teckningsoptioner som utfärdats av ett sådant bolag till

1. styrelseledamöter eller suppleanter i det publika aktiebolaget eller dess moderbolag,

2. verkställande direktör eller vice verkställande direktör i det publika aktiebolaget eller dess moderbolag,

3. make eller sambo till någon som avses i 1–2,

4. omyndiga barn som står under vårdnad av någon som avses i 1– 3,

5. juridiska personer över vilka någon som avses i 1–4 ensam eller tillsammans med någon annan som avses där har ett bestämmande inflytande, utan att överlåtelsen har godkänts av bolagsstämman i det publika bolaget. Om det publika bolaget är dotterbolag till ett publikt aktiebolag, fordras för att överlåtelsen skall bli giltig dessutom att överlåtelsen godkänns av bolagsstämman i moderbolaget. I kallelsen till en bolagsstämma som skall behandla förslag till beslut som avses i denna paragraf skall förslagets huvudsakliga innehåll anges.

6 § Ett beslut som enligt 2–5 §§ skall fattas eller godkännas av bolagsstämma, är giltigt om det biträtts av aktieägare med nio tiondelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Om ett beslut enligt nämnda paragrafer skall godkännas av bolagsstämman i ett moderbolag och det finns flera moderbolag, skall godkännandet lämnas av bolagsstämman i det publika aktiebolag som är moderbolag i den största koncernen.

7 § Ett aktiebolag som har genomfört en emission som avses i 2 §, skall lämna uppgift om emissionsbeslutets innehåll och om den tilldelning av nya aktier, konvertibler eller teckningsoptioner som har skett på grundval av beslutet i förvaltningsberättelsen. Har ett aktiebolag genomfört en sådan överlåtelse som avses i 4 eller 5 §, skall uppgift om överlåtelsen lämnas i förvaltningsberättelsen. Ingår ett aktiebolag som genomfört en emission eller överlåtelse av nu angivet slag i en koncern, skall uppgift om emissionen eller överlåtelsen lämnas även i förvaltningsberättelsen för det publika aktiebolag som är moderbolag i koncernen. Finns det flera moderbolag, gäller detta det publika aktiebolag som är moderbolag i den största koncernen.

82 Författningsförslag SOU 1997:22

10 kap. Nedsättning av aktiekapitalet

Nedsättning av aktiekapitalet genom beslut av bolagsstämma

Nedsättningsändamål

1 § Nedsättning av aktiekapitalet får ske för

1. täckning av förlust, om förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital,

2. avsättning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman (fri fond),

3. återbetalning till aktieägarna, samt

4. avsättning till reservfond i samband med indragning av egna aktier. Om nedsättning enligt förbehåll i bolagsordningen finns bestämmelser i 23–27 §§.

Nedsättningsmetoder

2 § Aktiekapitalet kan sättas ned genom att

1. aktier dras in,

2. aktier läggs samman, eller

3. aktiernas nominella belopp minskas.

Beslutsordning

3 § Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av bolagsstämman, om inte annat följer av 23 §.

Om ett förslag till beslut om nedsättning inte skulle vara förenligt med bolagsordningen, skall beslut om erforderlig ändring av denna fattas innan stämman beslutar om nedsättningen.

4 § Bolagsstämmans beslut om nedsättning är giltigt om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Innebär nedsättningen att rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, är beslutet giltigt, om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna. I följande fall räcker det för giltigt beslut att det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de på stämman företrädda aktierna, nämligen om

1. nedsättningen försämrar endast viss eller vissa aktiers rätt och samtliga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier företrädande nio tiondelar av alla sålunda berörda aktier godkänner nedsättningen, eller

2. nedsättningen försämrar endast helt aktieslags rätt och ägare till

Författningsförslag 83

hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna av detta slag godkänner nedsättningen.

Skydd för det bundna egna kapitalet

5 § Nedsättning för avsättning till fri fond eller återbetalning till aktieägarna får inte avse större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter nedsättningen. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid stämman, och annars på grundval av de handlingar som avses i 8 §. Skall återbetalning till aktieägarna ske med belopp som överstiger aktiernas nominella värde får det överskjutande beloppet inte vara så stort att återbetalningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt strider mot god affärssed. Vid nedsättning av aktiekapitalet genom indragning av aktier utan återbetalning till aktieägarna skall nedsättningsbeloppet överföras till reservfonden eller en fri fond.

Förslag till beslut

6 § I förslag till beslut om nedsättning av aktiekapitalet skall följande anges:

1. nedsättningsändamålet,

2. det belopp eller högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall sättas ned, eller det lägsta och högsta beloppet för nedsättningen,

3. nedsättningsmetoden, samt

4. aktiernas nominella belopp. I förekommande fall skall också följande anges i förslaget:

5. vilka aktier som skall dras in eller läggas samman, och, i avstämningsbolag, avstämningsdagen, samt

6. att nedsättningsbeslutet förutsätter ändring av bolagsordningen. Skall avstämningsdag anges enligt första stycket 5, får den inte sättas tidigare än en vecka från det beslutet kungjorts enligt 15 §.

7 § Skall nedsättning ske för återbetalning till aktieägarna genom att aktier dras in (inlösen) skall, utöver vad som följer av 6 §, följande anges i förslaget till beslut:

1. den rätt att få sina aktier inlösta som tillkommer aktieägarna,

2. den tid inom vilken anmälan för inlösen skall göras,

3. det belopp som skall betalas för varje aktie som löses in,

84 Författningsförslag SOU 1997:22

4. den tid inom vilken de inlösta aktierna skall betalas, eller i förekommande fall att anmälan för inlösen skall ske mot ingivande av aktiebrevet för erhållande av betalning.

I förekommande fall skall också följande anges i förslaget:

5. att anmälan för inlösen skall ske genom ingivande av till aktiebreven hörande kuponger,

6. att inlösta aktier skall betalas med annan egendom än pengar eller i övrigt på villkor som avses i 2 kap. 3 § eller att inlösen skall ske genom kvittning av en bolagets fordran på aktieägaren, samt

7. bemyndigande för styrelsen eller den som styrelsen inom sig utser att innan inlösen påbörjas bestämma med vilket belopp aktiekapitalet skall sättas ned och det belopp som skall betalas för varje aktie som löses in.

Anmälningstiden får inte understiga två veckor, om inte alla aktieägare som så önskar kan få sina aktier inlösta. I kupongbolag räknas denna tid från det att kungörelse enligt 13 § skett, eller, om samtliga aktieägare varit företrädda på den stämma som beslutat om nedsättningen, från beslutet. I avstämningsbolag räknas tiden från avstämningsdagen. Bemyndigande som avses i första stycket 7 får meddelas bara om aktierna är föremål för handel vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad. I avstämningsbolag skall bemyndigandet utformas så att beslut om nedsättningsbeloppet och det belopp som skall betalas för varje aktie som löses in fattas senast på avstämningsdagen.

Redovisningshandlingar

8 § Om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, skall följande fogas till förslaget till beslut om nedsättning av aktiekapitalet:

1. en kopia av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust samt kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka inträffat efter årsredovisningens avgivande, samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.

Styrelsens redogörelse

9 § I förslaget till beslut skall styrelsen lämna en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av bestämmelse som avses i 7 § första stycket 6. Av redogörelsen skall framgå hur

Författningsförslag 85

vederlaget för aktierna har bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska synpunkter som därvid har beaktats. Bestämmelserna i 2 kap. 3 och 4 §§ skall därvid tillämpas. Innebär förslaget att inte alla aktieägare kan få aktier inlösta skall skälen för detta anges.

I fall som avses i 16 § första stycket andra meningen skall styrelsens redogörelse innehålla uppgift om hur bolagets bundna egna kapital och aktiekapital skulle komma att påverkas av den föreslagna nedsättningen och övriga föreslagna åtgärder.

Revisorsgranskning

10 § Styrelsens redogörelse enligt 9 § skall granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor.

Revisorns yttrande skall fogas till förslaget.

Tillhandahållande av förslag till beslut m.m.

11 § Förslaget till beslut, i förekommande fall tillsammans med handlingar som avses i 8–10 §§, skall hållas tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor före den bolagsstämma vid vilken frågan om nedsättning skall prövas. En kopia av handlingarna skall genast sändas till aktieägare, som begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram på stämman.

Kallelsens innehåll

12 § Kallelsen till bolagsstämman skall ange nedsättningsförslagets huvudsakliga innebörd.

Kungörelse och underrättelse

13 § I avstämningsbolag skall beslut om nedsättning eller en redogörelse för det väsentliga innehållet i beslutet genast kungöras. Om avstämningsbolaget är ett privat aktiebolag skall sådan kungörelse ske dels i den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer, dels i Post- och Inrikes Tidningar. Om avstämningsbolaget är ett publikt aktiebolag skall kungörelse ske dels i en rikstäckande dagstidning, dels i Post- och Inrikes Tidningar. Kungörs inte beslutet i dess helhet, skall i kungörelsen lämnas uppgift om var beslutet hålls tillgängligt.

Har bolagsstämman enligt 7 § första stycket 7 bemyndigat styrelsen eller den styrelsen inom sig utser att besluta om vissa nedsättningsvillkor skall beslut som fattas med stöd av bemyndigandet kungöras med tillämpning av första stycket.

86 Författningsförslag SOU 1997:22

I kupongbolag skall beslut som avses i första och andra styckena utan dröjsmål sändas till aktieägare, vars postadress är känd för bolaget, om aktieägarens aktier kan eller skall dras in.

Kungörelse enligt första och andra styckena och underrättelse enligt tredje stycket behövs inte, om

1. samtliga aktieägare varit företrädda vid den bolagsstämma som beslutat nedsättningen, eller

2. aktiernas nominella belopp sätts ned för förlusttäckning.

Registrering

14 § Beslut om nedsättning skall anmälas för registrering inom fyra månader från beslutet. Har nedsättningsbeslut inte anmälts inom tid som anges i första stycket eller har registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit anmälan eller vägrat registrering, förfaller beslutet. Detsamma gäller beslut om sådan ändring av bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet sätts ned.

Förlusttäckning

15 § Skall nedsättningsbeloppet användas för förlusttäckning, är aktiekapitalet nedsatt när beslutet registrerats.

Återbetalning till aktieägarna m.m.

16 § Skall nedsättningsbeloppet helt eller delvis användas för avsättning till fri fond eller återbetalning till aktieägarna, får bolaget inte verkställa nedsättningsbeslutet utan registreringsmyndighetens eller, i tvistiga fall, rättens tillstånd. Tillstånd behövs dock inte om bolaget samtidigt vidtar åtgärder som medför att varken bolagets bundna egna kapital eller dess aktiekapital minskar till följd av nedsättningsbeslutet.

I fall då tillstånd krävs skall bolaget skriftligen underrätta sina kända borgenärer om nedsättningsbeslutet. Underrättelserna skall innehålla uppgift om att bolaget avser att ansöka om tillstånd att verkställa nedsättningsbeslutet samt uppgift om borgenärernas rätt enligt 19 § att motsätta sig att beslutet verkställs.

Underrättelse behöver inte sändas till borgenär, vars anspråk avser en fordran på lön eller annan ersättning som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979) eller en fordran på pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag.

Författningsförslag 87

Ansökan om tillstånd att verkställa nedsättningsbeslutet

17 § Bolaget skall ansöka om tillstånd att verkställa nedsättningsbeslutet enligt 16 § hos registreringsmyndigheten. Ansökan skall ges in inom två månader efter det att nedsättningsbeslutet registrerats. Till ansökan skall fogas ett intyg från bolagets styrelse eller verkställande direktör att bolagets kända borgenärer underrättats enligt 16 § andra stycket. Om bolaget inte fogat ett sådant intyg till ansökan, skall registreringsmyndigheten förelägga bolaget att avhjälpa bristen. Underlåter bolaget detta, skall ansökan avvisas.

Kallelse av bolagets borgenärer

18 § Registreringsmyndigheten skall kalla bolagets borgenärer, med föreläggande för den som vill bestrida ansökan att senast viss dag skriftligen anmäla detta vid påföljd att han annars anses ha medgivit ansökan. Registreringsmyndigheten skall dock inte kalla borgenär, vars anspråk avser en fordran på lön eller någon annan ersättning som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979) eller en fordran på pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag.

Genom registreringsmyndighetens försorg skall kallelsen skyndsamt kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Registreringsmyndigheten skall vidare skicka en särskild underrättelse om kallelsen till kronofogdemyndigheten i det län där bolaget skall ha sitt säte.

Registreringsmyndighetens tillstånd till nedsättning

19 § Om en borgenär som har blivit kallad enligt 18 § bestrider ansökan inom förelagd tid, skall registreringsmyndigheten överlämna ärendet till rätten i den ort där bolagets styrelse skall ha sitt säte. Har sådant bestridande inte gjorts, skall registreringsmyndigheten lämna bolaget tillstånd att verkställa nedsättningsbeslutet.

Rättens tillstånd till nedsättning

20 § Om ett ärende om tillstånd till verkställande av nedsättningsbeslut har överlämnats till rätten, skall tillstånd beviljas om de borgenärer som har bestritt ansökan har fått full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. I annat fall skall ansökan avslås.

Rätten skall underrätta registreringsmyndigheten om lagakraftvunnet beslut som meddelats med anledning av ansökan.

88 Författningsförslag SOU 1997:22

Registrering

21 § Om ansökan enligt 17 § bifallits, är aktiekapitalet nedsatt när beslutet registrerats.

Nedsättningsbeslutet förfaller

22 § Om någon ansökan enligt 17 § inte har gjorts inom föreskriven tid eller om en sådan ansökan har avslagits genom lagakraftvunnet beslut, skall registreringsmyndigheten förklara nedsättningsbeslutet förfallet. Detsamma gäller beslut om sådan ändring av bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet sätts ned.

Nedsättning av aktiekapitalet enligt förbehåll i bolagsordningen

Inlösenförbehåll

23 § I aktiebolag, vars aktiekapital kan utan ändring av bolagsordningen bestämmas till ett lägre eller högre belopp, kan i bolagsordningen tas in förbehåll att aktiekapitalet kan sättas ned genom inlösen av aktier (inlösenförbehåll). Förbehållet får dock inte utformas så att aktiekapitalet kan sättas ned under minimikapitalet.

Ett inlösenförbehåll skall ange dels ordningen för inlösen, dels inlösenbeloppet eller grunderna för dess beräkning. Om förbehållet införs genom ändring av bolagsordningen, får det endast avse aktier som kan tecknas eller ges ut efter det att ändringen registrerats.

Majoritetskrav

24 § Vid beslut om nedsättning av aktiekapitalet enligt inlösenförbehåll gäller 12 kap. 13 §.

Skydd för det bundna kapitalet

25 § Nedsättning av aktiekapitalet enligt inlösenförbehåll får inte avse större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter nedsättningen. Beräkningen därav skall ske enligt balansräkningen för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid stämman, och annars på grundval av de handlingar som avses i 8 §.

Tillstånd till nedsättning

26 § Bestämmelserna i 16–22 §§ tillämpas också vid nedsättning enligt inlösenförbehåll.

Författningsförslag 89

Tillstånd till nedsättning behövs dock inte, om denna

1. genomförs genom inlösen med ett sammanlagt belopp som inte överstiger det fria egna kapitalet enligt den senast fastställda balansräkningen, och

2. ett belopp som motsvarar nedsättningsbeloppet avsätts till reservfonden.

Registrering

27 § I fall som avses i 26 § andra stycket skall bolaget, när beslut har fattats om inlösen av aktier och avsättning till reservfonden, genast anmäla detta för registrering.

När registrering har skett är aktiekapitalet nedsatt med det sammanlagda nominella beloppet av de aktier som enligt beslutet skall lösas in.

11 kap. Förvärv och överlåtelse av egna aktier m.m.

Teckning av egna aktier

1 § Ett aktiebolag får inte teckna egna aktier. Om ett aktiebolag har tecknat egna aktier, skall stiftarna eller vid nyemission styrelsen och verkställande direktören anses ha tecknat aktierna för egen räkning med solidariskt ansvar för betalningen. Det gäller dock inte stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som visar att han inte kände till eller hade bort känna till aktieteckningen. Om aktier i ett bolag har tecknats av någon i eget namn men för bolagets räkning, skall han anses ha tecknat aktierna för egen räkning.

Bestämmelserna i första–tredje styckena gäller även i fråga om ett dotterföretags teckning av aktie i moderbolaget.

Tagande av egna aktier eller aktier i moderbolag som pant

2 § Ett aktiebolag får inte ta egna aktier som pant och ett dotterföretag får inte ta aktier i sitt moderbolag som pant.

Avtal i strid mot första stycket är ogiltigt.

Förvärv av egna aktier

3 § Ett aktiebolag får förvärva egna aktier endast i enlighet med vad som föreskrivs i 4–7 §§.

4 § Ett privat aktiebolag får förvärva egna aktier endast genom en förhandlad överenskommelse med en eller flera ägare eller genom köp enligt ett till samtliga ägare eller samtliga ägare av ett visst slag av

90 Författningsförslag SOU 1997:22

aktier riktat förvärvserbjudande.

Ett publikt aktiebolag får förvärva egna aktier endast genom köp på börs eller annan organiserad marknadsplats eller genom köp enligt ett till samtliga ägare eller samtliga ägare av ett visst slag av aktier riktat förvärvserbjudande.

5 § Förvärv av egna aktier får inte ske med större belopp än att det finns full täckning för det bundna egna kapitalet efter förvärvet. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid den bolagsstämma som skall besluta om förvärvet, och annars på grundval av de handlingar som avses i 16 §.

Förvärv av egna aktier får inte ske med så stort belopp att förvärvet med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt strider mot god affärssed.

6 § Bolagets innehav av egna aktier får i ett publikt aktiebolag utgöra högst en tiondel av samtliga aktier i bolaget. Är bolaget moderbolag skall i detta sammanhang aktier som innehas av dess dotterföretag anses som moderbolagets.

7 § Utan hinder av 4–6 §§ får ett aktiebolag

1. förvärva egna aktier utan vederlag,

2. förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som bolaget övertar,

3. inlösa egna aktier enligt 19 kap. 3 §, eller

4. på auktion ropa in egna aktier som utmätts för en bolagets fordran. Bestämmelserna i 13–19 §§ tillämpas inte på förvärv som avses i första stycket.

Förvärv av egna aktier genom någon annan

8 § Vid tillämpning av 5 och 6 §§ skall aktier som har förvärvats av någon som handlat i eget namn men för bolagets räkning behandlas som bolagets egna aktier.

Dotterföretags förvärv av aktier i moderbolaget

9 § Ett dotterföretag får inte förvärva aktier i sitt moderbolag i annat fall än som avses i 7 § första stycket 1, 2 och 4.

Författningsförslag 91

Otillåtet förvärv av egna aktier

10 § Aktier som förvärvats i strid med 4–6 § skall avyttras senast en månad efter förvärvet. Aktier som inte avyttrats inom denna tid är ogiltiga. Bolaget skall nedsätta aktiekapitalet med aktiernas nominella belopp. Förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet inträtt. Nedsättningsbeloppet skall överföras till reservfonden.

11 § Aktier i ett publikt aktiebolag, som förvärvats enligt 7 § skall avyttras så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet, om bolaget inte får inneha aktierna enligt 6 §. Aktier som inte avyttras inom denna tid är ogiltiga. Bestämmelserna i 10 § om nedsättning av aktiekapitalet skall i sådant fall tillämpas.

12 § Förvärvar ett dotterföretag i strid med 9 § aktier i sitt moderbolag är förvärvet ogiltigt. Har ett aktiebolag blivit moderbolag och innehar dotterföretaget aktier i moderbolaget skall aktierna avyttras så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Aktier som inte avyttrats inom denna tid är ogiltiga. Moderbolaget skall sätta ned aktiekapitalet med aktiernas nominella belopp. Förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet inträtt. Nedsättningsbeloppet skall överföras till reservfonden.

Beslut om förvärv av egna aktier i privat aktiebolag

13 § Beslut om förvärv av egna aktier i privat aktiebolag fattas av bolagsstämman.

I förslag till beslut som avses i första stycket skall anges syftet med förvärvet samt om aktierna skall förvärvas genom en förhandlad överenskommelse med en eller flera ägare, eller ett till samtliga aktieägare eller samtliga ägare av aktier av visst slag riktat erbjudande. Skall aktierna förvärvas genom en förhandlad överenskommelse skall förslaget innehålla uppgift om

1. överlåtarens namn och adress,

2. det antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som skall förvärvas,

3. det vederlag som skall lämnas för varje aktie,

4. den tid inom vilken aktierna skall betalas, samt

5. övriga villkor för förvärvet. Skall aktierna förvärvas genom ett till samtliga aktieägare eller samtliga ägare av aktier av visst slag riktat erbjudande skall förslaget

92 Författningsförslag SOU 1997:22

innehålla uppgift om

1. den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom vilken erbjudandet skall genomföras,

2. det antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som erbjudandet skall avse, och

3. det vederlag som skall lämnas för aktierna.

Beslut om förvärv av egna aktier i publikt aktiebolag

14 § Beslut om förvärv av egna aktier i publikt aktiebolag fattas av bolagsstämman, om inte annat följer av 15 §.

I förslag till beslut som avses i första stycket skall anges syftet med förvärvet samt om aktierna skall förvärvas genom köp på börs eller annan organiserad marknadsplats, eller ett till samtliga aktieägare eller samtliga ägare av aktier av visst slag riktat erbjudande.

Skall aktierna förvärvas genom köp på börs eller annan organiserad marknadsplats skall förslaget innehålla uppgift om

1. den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom vilken stämmans beslut skall verkställas,

2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som får förvärvas, och

3. det lägsta och högsta belopp som får betalas för aktierna. Skall aktierna förvärvas genom ett till samtliga aktieägare eller samtliga ägare av aktier av visst slag riktat erbjudande skall förslaget innehålla uppgift om

1. den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom vilken erbjudandet skall genomföras,

2. det antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som erbjudandet skall avse, och

3. det vederlag som skall lämnas för aktierna.

15 § I ett publikt aktiebolag kan bolagsstämman bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av aktier i bolaget genom köp på börs eller annan organiserad marknadsplats.

Bemyndigandet skall innehålla innehålla uppgift om

1. den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma, inom vilken bemyndigandet får utnyttjas,

2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag, som får förvärvas, samt

3. det lägsta och högsta belopp som får betalas för aktierna.

Författningsförslag 93

Redovisningshandlingar

16 § Om årsredovisningen inte skall behandlas på stämma som avses i 13, 14 eller 15 §, skall till förslaget till beslut fogas 1. en kopia av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka inträffat efter årsredovisningens avgivande, samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.

Tillhandahållande av förslag till beslut m.m.

17 § Förslaget till beslut, i förekommande fall tillsammans med handlingar som avses i 16 §, skall hållas tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor före den bolagsstämma vid vilken frågan om bolagets förvärv av egna aktier skall prövas. En kopia av handlingarna skall genast sändas till aktieägare, som begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram på stämman.

Kallelsens innehåll

18 § Kallelsen till bolagsstämman skall ange förslagets huvudsakliga innebörd.

Majoritetskrav

19 § Beslut av bolagsstämman om förvärv av egna aktier är giltigt, om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Överlåtelse av egna aktier

20 § Beslut om överlåtelse av egna aktier i annat fall än som avses i 10– 12 §§ fattas med tillämpning av bestämmelserna i 6, 8 och 9 kap. om nyemission.

Lån till förvärv av aktier i bolaget

21 § Aktiebolag får inte ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet för lån i syfte att gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person skall förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma

94 Författningsförslag SOU 1997:22

koncern. Med närstående person avses

1. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till gäldenären,

2. den som är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

3. juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan har ett bestämmande inflytande. Vid tillämpningen av första stycket likställs äktenskapsliknande samlevnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

22 § Är gäldenären anställd i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern gäller inte förbudet mot förskott, lån eller säkerhet i 21 §, om

1. värdet av det erbjudna förskottet, lånebeloppet eller säkerheten, jämte tidigare förskott, lån och säkerheter enligt denna paragraf från bolaget eller annat bolag i samma koncern inte överstiger ett belopp som motsvarar två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, och

2. erbjudandet riktar sig till minst hälften av de anställda i bolaget samt, i fråga om förskott eller lån, innebär att det erbjudna beloppet skall återbetalas inom fem år genom regelbundna amorteringar.

Förskott, lån eller säkerhet enligt första stycket får inte lämnas, om det sammanlagda beloppet av sådana förskott, lån och säkerheter därefter skulle överstiga bolagets fria egna kapital.

23 § Som aktieförvärv eller aktieinnehav enligt 21 eller 22 § räknas inte förvärv eller innehav av andelar i en aktiefond som inte är företagsanknuten.

24 § I fråga om förskott, lån eller säkerhet för förvärv av aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern får skattemyndigheten på ansökan av bolaget medge undantag från 21 § om det behövs på grund av särskilda omständigheter. Vid förvärv av aktier i det bolag som lämnar förskott eller lån eller ställer säkerhet får dock sådant undantag medges endast om bolaget är ett privat aktiebolag. För aktiebolag som står under Finansinspektionens tillsyn prövas frågor om undantag enligt första stycket av inspektionen.

25 § Bolagets kända borgenärer skall höras över en ansökan som avses i 24 §. Det behöver dock inte ske, om borgenärernas ställning uppenbarligen inte påverkas av att ansökan bifalls. Om en borgenär begär det, skall hans fordran betalas eller betryggande säkerhet ställas för den

Författningsförslag 95

innan ansökan får bifallas.

26 § Sådana förskott, lån och säkerheter som lämnats med stöd av undantag som meddelats enligt 24 § skall ta upp i en av styrelsen och verkställande direktören för varje räkenskapsår upprättad förteckning, såvida inte tillståndsmyndigheten särskilt föreskrivit att förskottet, lånet eller säkerheten inte behöver tas upp i en sådan förteckning. Förteckningen skall avse dels under räkenskapsåret tillkomna, dels från tidigare räkenskapsår kvarstående förskott, lån och säkerheter. I förteckningen skall angivas namnet på de personer till vilka förskott eller lån lämnats eller för vilka säkerhet ställts.

Bolaget skall bevara en förteckning som avses i första stycket under minst tio år räknat från utgången av det räkenskapsår till vilket förteckningen hänför sig.

Förvärv och överlåtelse av egna konvertibler och teckningsoptioner

27 § Vid aktiebolags förvärv av egna konvertibler eller teckningsoptioner får det belopp som avser konverterings- eller optionsrätten inte vara större än att det finns full täckning för det bundna egna kapitalet efter förvärvet. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid den bolagsstämma som skall besluta om förvärvet, och annars på grundval av de handlingar som avses i 16 §.

28 § Om ett aktiebolag förvärvat en egen konvertibel eller teckningsoption får denna inte överlåtas av bolaget.

29 § Senast tre månader efter det att bolaget förvärvat egna konvertibler eller teckningsoptioner skall styrelsen för registrering anmäla hur många konvertibler eller teckningsoptioner som på grund av 27 § upphört att gälla. Om förvärven skett på grund av ett erbjudande som gäller för längre tid än ett år, skall anmälan göras senast tre månader efter utgången av varje räkenskapsår under vilket förvärvet har skett. Genom registreringen är det belopp eller högsta belopp, varmed aktiekapitalet kan ökas på grund av emissionen, nedsatt med det sammanlagda nominella beloppet av de aktier som hade kunnat erhållas genom konvertering av de anmälda konvertiblerna eller tecknas på grund av de anmälda teckningsoptionerna.

96 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

9 §

Kallelse till bolagsstämma skall utfärdas tidigast fyra veckor före stämman. Om ej bolagsordningen föreskriver längre tid, skall kallelsen utfärdas senast två veckor före stämman. Uppskjutes stämma till dag som infaller senare än fyra veckor efter det stämman har inletts, skall kallelse ske till den fortsatta stämman. Fordras enligt bolagsordningen för giltighet av bolagsstämmobeslut att det fattas på två stämmor, kan kallelse till sista stämman ej ske innan första stämman hållits. I sådan kallelse skall anges vilket beslut den första stämman fattat. Kallelse skall ske enligt bolagsordningen. Skriftlig kallelse skall dock alltid avsändas till varje aktieägare vars postadress är känd för bolaget, om

1. ordinarie bolagsstämma skall hållas på annan tid än som föreskrives i bolagsordningen, eller

2. bolagsstämma skall behandla fråga om

a) sådan ändring av bolagsordningen som avses i 15 §,

b) bolagets försättande i likvidation, eller

c) upphörande av bolagets likvidation. I kallelse skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på stämman. Avser ärende ändring av bolagsordningen, skall det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändring anges i kallelsen. Att i vissa fall särskilda uppgifter skall anges i kallelsen följer av 4 kap. 4 § andra stycket, 5 kap. 3 § och 1 § tredje stycket detta kapitel.

I kallelse skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på stämman. Avser ärende ändring av bolagsordningen, skall det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändring anges i kallelsen. Att i vissa fall särskilda uppgifter skall anges i kallelsen följer av 8 kap. 15 §, 10 kap. 12 § och 1 § tredje stycket detta kapitel.

Under minst en vecka närmast före stämma, som avses i 5 §, skall redovisningshandlingar och revisionsberättelse eller avskrifter därav hållas tillgängliga hos bolaget för aktieägarna och genast sändas till aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

15 §

Beslut om sådan ändring av bolagsordningen att såvitt angår redan utgivna aktier

1. aktieägarnas rätt till bolagets vinst eller övriga tillgångar

1. aktieägarnas rätt till bolagets vinst eller övriga tillgångar

Författningsförslag 97

minskas genom bestämmelse enligt 12 kap. 1 § andra stycket,

minskas genom bestämmelse enligt 16 kap. 1 § andra stycket,

2. rätten att förvärva aktier i bolaget inskränkes genom förbehåll enligt 3 kap. 3 §, eller

2. rätten att förvärva eller överlåta aktier i bolaget inskränks genom förbehåll enligt 3 kap. 5, 13 eller 18 § eller, i privat aktiebolag, 3 kap. 7 §, eller

3. rättsförhållandet mellan aktier rubbas, är giltigt, om det biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna.

Beslut om sådan ändring i bolagsordningen som innebär att

1. det antal aktier, för vilka aktieägare kan rösta på bolagsstämma, begränsas,

2. av nettovinsten för räkenskapsåret, efter avdrag för vad som går åt för att täcka balanserad förlust, mer än som följer av 12 kap. 4 § första stycket skall avsättas till reservfond eller på annat sätt hållas inne, eller

2. av nettovinsten för räkenskapsåret, efter avdrag för vad som går åt för att täcka balanserad förlust, mer än som följer av 16 kap. 4 § första stycket skall avsättas till reservfond eller på annat sätt hållas inne, eller

3. användningen av bolagets vinst eller dess behållna tillgångar vid dess upplösning regleras på annat sätt än som avses i första stycket 1 eller detta stycke 2, är giltigt, om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av de avgivna rösterna och nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna.

Beslut om sådan ändring av bolagsordningen som avses i första eller andra stycket är, utan hinder av vad i dessa stycken sägs, giltigt, om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de på stämman företrädda aktierna, om

1. ändringen endast försämrar viss eller vissa aktiers rätt och samtliga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier företrädande nio tiondelar av alla sålunda berörda aktier samtycker till ändringen, eller

2. ändringen endast försämrar helt aktieslags rätt och ägare till hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna av detta slag samtycker till ändringen.

98 Författningsförslag

15 kap.

1 §1

Stiftare, styrelseledamot och verkställande direktör, som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget, skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vållas aktieägare eller annan genom överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen.

Stiftare, styrelseledamot och verkställande direktör, som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget, skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vållas aktieägare eller annan genom överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning, 2 kap. 1–3 §§ eller 5–12 §§ lagen (1991: 980) om handel med finansiella instrument eller 5 kap. 5 c § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller bolagsordningen.

16 kap.

2 §2

Vinstutdelning till aktieägarna får inte överstiga vad som i fastställd balansräkning och, i fråga om moderbolag som skall upprätta koncernredovisning, i fastställd koncernbalansräkning för det senaste räkenskapsåret redovisas som bolagets eller koncernens nettovinst för året, balanserad vinst och fria fonder med avdrag för

1. redovisad förlust,

2. belopp som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet eget kapital eller, i fråga om moderbolag, belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget kapital,

3. belopp som enligt bolagsordning annars skall användas för något annat ändamål än utdelning till aktieägarna. Vinstutdelning får inte ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid mot god affärssed. Förbud mot vinstutdel-

Vinstutdelning får inte ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid mot god affärssed.

1 Senaste lydelse 1995:1555. 2 Senaste lydelse 1995:1555.

Författningsförslag 99

ning i visst fall föreskrivs i 6 kap. 5 §.

3 §1

Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämma. Stämman får endast i den mån skyldighet därtill föreligger enligt andra stycket eller enligt bolagsordningen besluta om utdelning av större belopp än styrelsen föreslagit eller godkänt. Bolagsstämman skall på yrkande av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier besluta utdelning av åtminstone ett belopp motsvarande hälften av vad som återstår av netto vinsten för året, sedan avdrag skett för balanserad förlust, som överstiger fria fonder, reservfond och överkursfond, och för belopp, som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet eget kapital eller enligt bolagsordning annars skall användas för något annat ändamål än utdelning till aktieägarna. Ett sådant yrkande skall framställas på ordinarie stämma innan beslut om användning av vinsten fattas. Utdelning får inte ske i strid med 2 §. Stämman är inte skyldig att besluta högre utdelning än fem procent av bolagets egna kapital. I avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i bolagsstämmans beslut om utdelning till aktieägare. Utdelningen förfaller till betalning på avstämningsdagen och skall betalas utan dröjsmål. Den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 § skall anses behörig att mottaga utdelningen. Var han vid mottagandet ej berättigad, äger 4 kap. 3 § tredje stycket motsvarande tillämpning.

I avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i bolagsstämmans beslut om utdelning till aktieägare. Utdelningen förfaller till betalning på avstämningsdagen och skall betalas utan dröjsmål. Den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken eller i förteckning enligt 4 kap. 15 § skall anses behörig att ta emot utdelningen. Var han vid mottagandet ej berättigad, skall 6 kap. 5 § första stycket tillämpas.

4 §2

Till reservfond skall avsättas belopp som

1. om reservfonden och överkursfonden tillsammans inte uppgår till tjugo procent av aktiekapitalet, motsvarar minst tio procent av den del av nettovinsten för året som inte går åt för att täcka balanserad förlust,

1 Senaste lydelse 1995:1555. 2 Senaste lydelse 1995:1555.

100 Författningsförslag

2. den för vilken aktie förverkats betalat till bolaget, 3. enligt 4 kap. 17 § skall tillfalla bolaget,

3. enligt 7 kap. 8 § skall tillfalla bolaget,

4. vid utbyte av fordran enligt skuldebrev mot aktie, motsvarar skillnaden mellan fordringsbeloppet och aktiens nominella belopp,

5. enligt bolagsordningen skall avsättas till reservfonden,

6. enligt beslut av bolagsstämman eljest skall överföras från det i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfond.

Vid beräkning av det belopp, som enligt första stycket 1 minst skall avsättas till reservfond, skall nettovinsten ökas med vad som kan ha tillerkänts styrelseledamot, verkställande direktör eller annan som tantiem. Nedsättning av reservfond eller överkursfond får enligt beslut av bolagsstämman endast ske för

1. täckande av sådan förlust enligt fastställd balansräkning som ej kan täckas av fritt eget kapital,

2. ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission, eller

3. annat ändamål, om rätten med motsvarande tillämpning av 6 kap. 6 § ger tillstånd till nedsättningen.

3. annat ändamål, om registreringsmyndigheten eller rätten med motsvarande tillämpning av 10 kap. 19 eller 20 § ger tillstånd till nedsättningen.

7 §1

Aktiebolag får ej lämna penninglån till den som äger aktier i eller är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till

1. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör,

2. den som är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

3. juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan har ett bestämmande inflytande.

Bestämmelserna i första stycket gäller ej om

1. gäldenären är kommun eller landstingskommun,

2. gäldenären är företag i koncern i vilken det långivande bolaget ingår,

1 Senaste lydelse 1994: 802.

Författningsförslag 101

3. gäldenären driver rörelse och lånet betingas av affärsmässiga skäl samt är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse, eller

4. gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 1–3 är aktieägare samt det sammanlagda aktieinnehavet ej uppgår till en procent av aktiekapitalet i bolaget och ej heller, om bolaget ingår i koncern, till en procent av de sammanlagda aktiekapitalen i koncernbolagen. Första stycket tillämpas dock, om gäldenären eller juridisk person över vars verksamhet han har ett bestämmande inflytande eller båda tillsammans äger mer än 500 aktier i bolaget eller, om bolaget ingår i koncern, i koncernbolagen. Aktiebolag får icke lämna penninglån i syfte att gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 1–3 skall förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern.

Är gäldenären anställd i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern gäller inte förbudet mot penninglån i tredje stycket, om

1. lånebeloppet jämte tidigare lån enligt detta stycke från bolaget eller annat bolag i samma koncern inte överstiger ett belopp som motsvarar två gånger gällande basbelopp enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring,

2. låneerbjudandet riktar sig till minst hälften av de anställda i bolaget och lånet skall återbetalas inom fem år genom regelbundna amorteringar samt

3. hinder mot lån inte föreligger vid en tillämpning av första och andra styckena, även om de aktier som skall förvärvas räknas med. Därvid skall dock det i första stycket angivna

102 Författningsförslag

förbudet mot att lämna lån till styrelseledamot inte gälla i fråga om den som är styrelseledamot enligt bestämmelserna i lagen ( 1987:1245 ) om styrelserepresentation för de privatanställda. Lån enligt fjärde stycket får inte lämnas, om det sammanlagda beloppet av sådana lån därefter skulle överstiga bolagets fria egna kapital.

Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån äger motsvarande tillämpning i fråga om ställande av säkerhet. Vid tillämpningen av denna paragraf likställes äktenskapsliknande samlevnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt. Som aktieinnehav eller aktieförvärv enligt bestämmelserna i denna paragraf räknas inte innehav eller förvärv av andelar i en aktiefond eller i en aktiesparfond eller kapitalsparfond som inte är företagsanknuten.

17 kap. Inlösen av minoritetsaktier

Förutsättningar för inlösen

1 § Äger en aktieägare (majoritetsaktieägaren) ensam eller tillsammans med dotterföretag mer än nio tiondelar av aktierna i ett aktiebolag, har han rätt att av de övriga aktieägarna i bolaget lösa in återstående aktier. Den vars aktier kan lösas in har rätt att få sina aktier inlösta av majoritetsaktieägaren.

2 § En majoritetsaktieägare som utnyttjar sin rätt enligt 1 § att lösa in återstående aktier i bolaget har rätt att också lösa in konvertibler och teckningsoptioner som bolaget givit ut. Innehavare av sådan konvertibel eller teckningsoption har rätt att få denna inlöst av majoritetsaktieägaren, även om denne inte utnyttjar sin rätt till inlösen av aktier. Om teckningsoptionen emitterats tillsammans med en

Författningsförslag 103

skuldförbindelse, omfattar inlösenrätten också skuldförbindelsen under förutsättning att denna och teckningsoptionen befinner sig i samma ägares hand.

Har majoritetsaktieägaren enligt 7 § begärt att tvist om inlösen skall hänskjutas till skiljemän, får konvertiblerna eller teckningsoptionerna inte utnyttjas för konvertering eller teckning förrän inlösentvisten avslutats genom lagakraftägande dom eller beslut.

Bestämmelserna i första stycket skall dock inte tillämpas, om annat föreskrivits i emissionsvillkor som avses i 8 kap. 8 § första stycket 7 eller 10 § första stycket 7.

Lösenbeloppet

3 § Om frågan om lösenbeloppet för aktie som skall lösas in enligt detta kapitel är tvistig, skall lösenbeloppet bestämmas med tillämpning av 4 §.

4 § Lösenbeloppet för aktie skall bestämmas så, att det motsvarar det pris för aktien som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. För aktie som är föremål för handel vid börs eller auktoriserad marknadsplats skall lösenbeloppet motsvara det noterade värdet, om inte särskilda skäl föranleder något annat. Lösenbeloppet skall bestämmas efter aktiens värde en dag som inte infaller senare än den dag någon av parterna hänsköt tvisten till prövning av skiljemän.

Har ett yrkande om inlösen av aktie enligt detta kapitel föregåtts av ett offentligt erbjudande att förvärva samtliga aktier som budgivaren inte redan innehar och har detta erbjudande antagits av ägare till mer än nio tiondelar av de med erbjudandet avsedda aktierna, skall lösenbeloppet motsvara det erbjudna vederlaget, om inte särskilda skäl föranleder något annat.

5 § Aktieägare har rätt till ränta på lösenbeloppet från den dag någon av parterna hänsköt tvisten till prövning av skiljemän till dess att lösenbeloppet fastställs genom lagakraftägande dom. Räntan skall motsvara den av Riksgäldskontoret fastställda, vid varje tid gällande statslåneräntan.

Prövning av inlösentvist

6 § En tvist om majoritetsaktieägaren har rätt eller skyldighet till inlösen eller en tvist om lösenbeloppet, skall prövas av tre skiljemän. Om inte något annat följer av detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet inför dem i tillämpliga delar vad som är

104 Författningsförslag

föreskrivet i lagen (1929:145) om skiljemän. Bestämmelserna i 18 § andra stycket den lagen om tid inom vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte.

Om talan mot skiljedomen finns bestämmelser i 20 §.

Författningsförslag 105

Särskilda bestämmelser om förfarandet när majoritetsaktieägare hänskjutit tvisten till prövning av skiljemän

7 § Om en majoritetsaktieägare vill lösa in aktier i ett bolag enligt 1 § och överenskommelse om detta inte kan träffas, skall han hos bolagets styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän och uppge sin skiljeman.

Bolagets styrelse skall genast efter en begäran enligt första stycket genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de tidningar som styrelsen bestämmer anmoda aktieägare, mot vilka lösningsanspråket riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget senast två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till varje sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget. Har majoritetsaktieägaren hänskjutit såväl en tvist om inlösen av aktier som en sådan tvist avseende konvertibler eller teckningsoptioner till prövning av skiljemän, skall tvisterna handläggas i samma skiljeförfarande.

8 § Har inte samtliga i aktieboken införda aktieägare, mot vilka lösningsanspråket riktas, inom föreskriven tid uppgivit en gemensam skiljeman, skall bolaget hos rätten i den ort där styrelsen har sitt säte begära förordnande av god man. Rätten skall skyndsamt pröva bolagets begäran. Den gode mannen skall utse en gemensam skiljeman för aktieägarna och underrätta bolagets styrelse om vem som utsetts.

9 § Den gode mannen skall i tvisten bevaka frånvarande aktieägares rätt. Utöver vad som särskilt anges i denna lag, gäller om den gode mannens behörighet vad som föreskrivs i 12 kap. 14 § första stycket 2– 6 rättegångsbalken.

10 § Sedan skiljemännen utsetts, skall de anmoda de aktieägare som själva önskar föra sin talan, att inom två veckor anmäla detta till skiljenämndens ordförande. I fråga om denna anmodan skall 7 § andra stycket tillämpas.

11 § Prövas en tvist om inlösen enligt 1 § av skiljemän eller domstol och är parterna överens om att lösningsrätt föreligger eller förklaras genom lagakraftvunnen dom att sådan rätt är för handen utan att lösenbeloppet samtidigt fastställs, är ägarna till de aktier som skall lösas in skyldiga att till majoritetsaktieägaren överlämna sina aktiebrev med påskrift om överlåtelse eller, när det är fråga om aktier i avstäm-

106 Författningsförslag

ningsbolag, att låta majoritetsaktieägaren registreras som ägare till aktierna enligt aktiekontolagen (1989:827).

Vad som föreskrivs i första stycket gäller endast under förutsättning att majoritetsaktieägaren ställer av skiljemännen eller, om tvisten prövas av domstol, av domstolen godkänd säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta.

12 § När aktieägare på grund av 11 § första stycket överlämnar aktiebrev till majoritetsaktieägaren, är denne skyldig att till aktieägaren lämna ett skriftligt bevis om aktieägarens rätt till kommande lösenbelopp jämte ränta (lösenbevis). Av lösenbeviset skall framgå att det utställts av majoritetsaktieägaren, den betalningsberättigade aktieägarens namn samt det antal aktier, i förekommande fall med angivande av aktieslag, för vilka han är berättigad att uppbära lösenbelopp. I avstämningsbolag är majoritetsaktieägaren, när han på grund av

11 § första stycket registreras som ägare till aktier, skyldig att i enlighet med aktiekontolagen (1989:827) låta registrera aktieägarens rätt till kommande lösenbelopp jämte ränta.

13 § Har aktiebrev eller lösenbevis inte överlämnats till majoritetsaktieägaren inom en månad från den dag dom avseende lösenbeloppet vann laga kraft eller är, i fråga om avstämningsbolag, aktieägare i sådant bolag okänd, skall majoritetsaktieägaren utan dröjsmål låta nedsätta lösenbeloppet för sådan aktie eller för aktie som avses med sådant lösenbevis enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet. Därvid får förbehåll om rätt att återta det nedsatta beloppet inte göras. I avstämningsbolag är majoritetsaktieägaren, när dom avseende lösenbelopp vunnit laga kraft, skyldig att betala ut lösenbeloppet till den som enligt 17 § andra stycket har rätt till betalning.

14 § Om säkerhet ställts enligt 11 § eller nedsättning skett enligt 13 §, är majoritetsaktieägaren ägare till aktierna. Innan aktiebreven i ett bolag överlämnats till majoritetsaktieägaren medför aktiebreven i sådant fall endast rätt för innehavaren att mot överlämnande av aktiebreven till majoritetsaktieägaren eller länsstyrelsen få ut lösenbeloppet jämte ränta.

15 § Har aktiebrev inte överlämnats inom en månad från det att majoritetsaktieägaren blivit ägare till aktien, får nytt aktiebrev utfärdas till majoritetsaktieägaren. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att det ersätter äldre brev. Om det äldre aktiebrevet därefter överlämnas

Författningsförslag 107

till majoritetsaktieägaren, skall det överlämnas till bolaget för att makuleras.

Aktier i avstämningsbolag skall i fall som avses i 14 § första meningen på begäran av majoritetsaktieägaren registreras med denne som ägare enligt aktiekontolagen (1989:827).

Dom i inlösentvist

16 § Är frågan om majoritetsaktieägarens rätt eller skyldighet till inlösen tvistig, får skiljemännen på yrkande av part eller den gode mannen avgöra frågan genom särskild skiljedom.

17 § Dom avseende lösenbeloppet skall fastställa vad majoritetsaktieägaren skall betala för varje aktie som skall lösas in. I domen skall majoritetsaktieägaren förpliktas att till den som överlämnar aktiebrev med påskrift om överlåtelse eller överlämnar lösenbevis utge det lösenbelopp som följer av aktiebrevet eller lösenbeviset jämte ränta.

I avstämningsbolag skall betalningsförpliktelsen gälla i förhållande till den som enligt aktiekontolagen (1989:827) är

1. registrerad som ägare till aktierna, eller

2. antecknad på konto i avstämningsregister som berättigad till lösenbeloppet.

Återkallelse av talan

18 § Om majoritetsaktieägaren återkallar sin talan om inlösen sedan den gode mannen eller aktieägare gått i svaromål, är majoritetsaktieägaren ändå skyldig att på yrkande av den som gått i svaromål lösa in dennes eller, om yrkandet framställts av den gode mannen, frånvarande aktieägares aktier. Detsamma gäller om majoritetsaktieägaren sedan aktieägare eller den gode mannen gått i svaromål underrättar skiljemännen eller, om tvisten prövas av domstol, domstolen att han överlåtit aktier i sådan omfattning att han inte längre är berättigad till inlösen enligt 1 §. I sistnämnda fall får dock yrkande om inlösen framställas endast beträffande aktie som ägdes av någon annan än majoritetsaktieägaren eller dotterföretag till denne den dag majoritetsaktieägaren begärde att tvisten skulle hänskjutas till prövning av skiljemän.

Om majoritetsaktieägaren har ställt säkerhet enligt 11 §, får han inte därefter återkalla sin talan. Har någon annan än majoritetsaktieägaren hänskjutit tvisten till prövning av skiljemän och återkallar han sin talan, skall tvisten ändå prövas om majoritetsaktieägaren yrkar det.

108 Författningsförslag

Kostnaderna för skiljeförfarandet

19 § Kostnaderna för skiljeförfarandet skall bäras av majoritetsaktieägaren, om inte skiljemännen på särskilda skäl ålägger någon annan aktieägare att helt eller delvis svara för dessa kostnader. Som kostnad för skiljeförfarandet anses även ersättning till den gode mannen för arbete och kostnader. Beträffande aktieägares kostnader gäller 18 kap. 8 § rättegångsbalken. I bolag som enligt 2 § första stycket 3 insiderlagen (1990:1342) utgör aktiemarknadsbolag, har dock aktieägare inte rätt till ersättning för sina kostnader om det noterade värdet av hans aktier inte översteg ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring den dag tvisten hänsköts till prövning av skiljemän.

Klander av skiljedom

20 § Part eller god man som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka talan i Svea hovrätt inom sextio dagar från det han fick del av skiljedomen i original eller bestyrkt kopia.

Prövningstillstånd krävs för att Högsta domstolen skall pröva hovrättens dom eller slutliga beslut.

Rättegångskostnader i Svea hovrätt och Högsta domstolen

21 § I högre rätt svarar majoritetsaktieägaren för sina egna kostnader och för kostnader som uppkommit för motpart eller god man genom att majoritetsaktieägaren fullföljt talan, om inte annat följer av 18 kap. 6 eller 8 § rättegångsbalken. I övrigt gäller 18 kap. rättegångsbalken beträffande skyldigheten att svara för kostnader i högre rätt.

Särskilda bestämmelser om inlösen av konvertibler och teckningsoptioner

22 § I tvist om inlösen av konvertibler eller teckningsoptioner skall 3– 7, 10, och 13–21 §§ tillämpas. Om en tvist om inlösen avser såväl aktier som konvertibler eller teckningsoptioner och god man har förordnats enligt 8 §, är denne behörig att också företräda frånvarande innehavare av konvertibler eller teckningsoptioner.

Författningsförslag 109

18 kap. Fusion

2 §1

Fusion får ske utan hinder av att överlåtande bolag har trätt i likvidation, under förutsättning att skifte av bolagets tillgångar inte har påbörjats.

I fall som avses i första stycket skall likvidatorerna, när en fusionsplan har upprättats enligt 4 §, avge slutredovisning över sin förvaltning. Slutredovisningen skall, sedan fusionsplanen har blivit gällande i bolaget, framläggas på stämma. För slutredovisningen och dess granskning gäller i övrigt vad som föreskrivs i 13 kap. 14 §.

I fall som avses i första stycket skall likvidatorerna, när en fusionsplan har upprättats enligt 4 §, avge slutredovisning över sin förvaltning. Slutredovisningen skall, sedan fusionsplanen har blivit gällande i bolaget, framläggas på stämma. För slutredovisningen och dess granskning gäller i övrigt vad som föreskrivs i 19 kap. 14 §.

Likvidationen skall anses avslutad när anmälan enligt 19 § har registrerats eller registrering enligt 28 § har skett.

3 §2

Innehavarna av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis eller andra värdepapper med särskilda rättigheter i överlåtande bolag skall i det övertagande bolaget ha minst motsvarande rättigheter som i det överlåtande bolaget, om de inte enligt fusionsplanen har rätt att få sina värdepapper inlösta av det övertagande bolaget.

Innehavarna av konvertibler, teckningsoptioner, vinstandelsbevis eller andra värdepapper med särskilda rättigheter i överlåtande bolag skall i det övertagande bolaget ha minst motsvarande rättigheter som i det överlåtande bolaget, om de inte enligt fusionsplanen har rätt att få sina värdepapper inlösta av det övertagande bolaget.

10 §3

Fusionsplanen skall underställas bolagsstämman i samtliga överlåtande bolag. Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det över-

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det över-

1 Senaste lydelse 1994:802. 2 Senaste lydelse 1994:802. 3 Senaste lydelse 1994:802.

110 Författningsförslag

tagande bolaget begär det, skall fusionsplanen underställas även bolagsstämman i det övertagande bolaget. En sådan begäran skall göras inom två veckor från det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts enligt 18 kap. 2 §.

tagande bolaget begär det, skall fusionsplanen underställas även bolagsstämman i det övertagande bolaget. En sådan begäran skall göras inom två veckor från det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts enligt 22 kap. 2 §.

Stämman får hållas tidigast en månad eller, om samtliga fusionerande aktiebolag är privata aktiebolag, tidigast två veckor efter det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts.

Innan stämman fattar beslut, skall fusionsplanen med därtill fogade handlingar ha hållits tillgänglig för aktieägarna under minst en månad efter kungörandet eller, om samtliga fusionerande aktiebolag är privata aktiebolag, minst en vecka efter kungörandet. Tillhandahållandet skall ske hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Planen med därtill fogade handlingar skall genast och utan kostnad sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Om fusionsplanen inte godkänns i sin helhet av samtliga bolag, är frågan om fusionen förfallen.

20 §1

När en anmälan enligt 19 § har registrerats, är överlåtande bolag upplöst. Överlåtande bolags tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 15 kap. 1–3 §§ övergår samtidigt till det övertagande bolaget och aktieägare i överlåtande bolag blir, om aktier ingår i fusionsvederlaget, aktieägare i det övertagande bolaget. Utan hinder av första stycket kan ägare till en tiondel av samtliga aktier i ett överlåtande bolag hos styrelsen begära att det hålls bolagsstämma för behandling av fråga om talan enligt 15 kap. 5 §. Därvid skall 9 kap. 8 § andra meningen tillämpas. Om sådan talan väcks, gäller 13 kap. 16 § i tillämpliga delar.

Utan hinder av första stycket kan ägare till en tiondel av samtliga aktier i ett överlåtande bolag hos styrelsen begära att det hålls bolagsstämma för behandling av fråga om talan enligt 15 kap. 5 §. Därvid skall 12 kap. 8 § andra meningen tillämpas. Om sådan talan väcks, gäller 19 kap. 16 § i tillämpliga delar.

1 Senaste lydelse 1994:802.

Författningsförslag 111

24 §1

Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall moderbolaget ge in planen med därtill fogade yttranden till registreringsmyndigheten för registrering. Uppgift om registreringen skall enligt 18 kap. 2 § kungöras. Om planen inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var den hålls tillgänglig.

Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall moderbolaget ge in planen med därtill fogade yttranden till registreringsmyndigheten för registrering. Uppgift om registreringen skall kungöras enligt 22 kap. 2 §. Om planen inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var den hålls tillgänglig.

25 §2

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i moderbolaget begär det, skall fusionsplanen underställas bolagsstämman i detta bolag. En sådan begäran skall framställas inom två veckor från det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts enligt 18 kap. 2 §.

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i moderbolaget begär det, skall fusionsplanen underställas bolagsstämman i detta bolag. En sådan begäran skall framställas inom två veckor från det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts enligt 22 kap. 2 §.

Bestämmelserna i 10 § tredje och fjärde styckena samt 11 § första stycket skall tillämpas.

30 §3

Talan om upphävande av stämmobeslut om godkännande av fusionsplan skall i fall som avses i 9 kap. 17 § tredje stycket väckas inom sex månader från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Talan om upphävande av stämmobeslut om godkännande av fusionsplan skall i fall som avses i 12 kap. 17 § tredje stycket väckas inom sex månader från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Om rätten genom lagakraftvunnet avgörande bifallit en talan om upphävande av stämmobeslut om godkännande av fusionsplan, skall fusionen gå åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förplik-

1 Senaste lydelse 1994:802. 2 Senaste lydelse 1994:802. 3 Senaste lydelse 1994:802.

112 Författningsförslag

telser som har uppkommit genom någon åtgärd på det övertagande bolagets vägnar sedan överlåtande bolag upplösts men innan rättens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar, svarar de överlåtande bolagen och, vid absorption, det övertagande bolaget solidariskt.

19 kap.

7 §1

När bolagsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta genom stämmans försorg genast anmälas till registreringsmyndigheten och denna skall därefter genast utse en eller flera likvidatorer. När en domstol eller registreringsmyndigheten beslutar att bolaget skall träda i likvidation, skall en eller flera likvidatorer samtidigt utses. Likvidator träder i styrelsens och verkställande direktörs ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen. Saknar aktiebolag, som har trätt i likvidation, till registret anmäld behörig likvidator, skall registreringsmyndigheten förordna en eller flera likvidatorer.

Beslut om likvidation och om förordnande av likvidator skall registreras.

Bestämmelserna om styrelse och styrelseledamöter i denna lag och tillämplig lag om årsredovisning gäller även i fråga om likvidator, om inte annat följer av detta kapitel. Uppdrag att vara revisor upphör icke genom att bolaget träder i likvidation. Bestämmelserna i 10 kap. äger tillämpning under likvidation. Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidation onödigt fördröjes.

Uppdrag att vara revisor upphör icke genom att bolaget träder i likvidation. Bestämmelserna i 14 kap. äger tillämpning under likvidation. Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidation onödigt fördröjs.

12 §2

Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge årsredovisning, som läggs fram på ordinarie bo-

Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge årsredovisning, som läggs fram på ordinarie bo-

1 Senaste lydelse 1995:1620. 2 Senaste lydelse 1995:1555.

Författningsförslag 113

lagsstämma för godkännande. I fråga om stämman och redovisningen skall 9 kap. 5 § andra stycket 1 och 2

lagsstämma för godkännande. I fråga om stämman och redovisningen skall 12 kap. 5 § andra stycket 1 och 2

denna lag samt 5 kap. 17 23 §§, 6 kap. 2 § och bestämmelserna om finansieringsanalys i 2 kap. 1 § tredje stycket och 6 kap. 3 §årsredovisningslagen (1995:1554) inte tillämpas. I förekommande fall behöver inte heller bestämmelserna i 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen (1995: 1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas. I balansräkningen upptages det egna kapitalet i en post, varvid aktiekapitalet anges inom linjen, i förekommande fall fördelat på olika aktieslag.

Tillgång får ej upptagas till högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om tillgång kan beräknas inbringa väsentligt högre belopp än det i balansräkningen upptagna värdet eller om för skuld och likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från redovisad avsättning eller skuld, skall det beräknade beloppet anges inom linjen vid tillgångs-, avsättnings- eller skuldposten.

14 §

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske avge slutredovisning för sin förvaltning genom förvaltningsberättelse rörande likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla redogörelse för skiftet. Vid berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall avlämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad därefter avge revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen. Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna skall dessa genast kalla aktieägarna till bolagsstämma för granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga för och sändas till aktieägare enligt 9 kap. 9 § fjärde stycket samt framläggas på stämman. Föreskrifterna i 9 kap. 5 § andra

Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna skall dessa genast kalla aktieägarna till bolagsstämma för granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga för och sändas till aktieägare enligt 12 kap. 9 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman. Föreskrifterna i 12 kap. 5 § andra

114 Författningsförslag

stycket 3 och tredje stycket äger motsvarande tillämpning.

stycket 3 och tredje stycket skall tillämpas.

15 §1

När likvidatorerna framlagt slutredovisning är bolaget upplöst. Anmälan därom skall genast göras för registrering. Utan hinder av vad i första stycket sägs kan ägare till en tiondel av samtliga aktier hos likvidatorerna påkalla bolagsstämma för behandling av fråga om talan enligt 15 kap. 5 §. Bestämmelsen i 9 kap. 8 § andra meningen äger motsvarande tillämpning.

Utan hinder av vad i första stycket sägs kan ägare till en tiondel av samtliga aktier hos likvidatorerna påkalla bolagsstämma för behandling av fråga om talan enligt 15 kap. 5 §. Bestämmelsen i 12 kap. 8 § andra meningen skall tillämpas.

Om likvidatorerna finner att bolaget är på obestånd och inte kan betala likvidationskostnaderna, skall de ansöka om att bolaget försätts i konkurs.

21 kap.

1 §2

Ett beslut om att ett privat aktiebolag skall bli publikt fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring av bolagsordningen.

Ett beslut om att ett privat aktiebolag skall bli publikt fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 12 kap. om beslut om ändring av bolagsordningen.

Om stämman hålls senare än sex månader efter utgången av det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning och revisionsberättelse har avgivits, skall det på stämman läggas fram uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 9 kap.3 och 4 §§årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, 9 kap. 3 § 3 lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda räkenskapsår till en dag som infaller tidigast tre månader före dagen för bolagsstämman.

Beslutet får registreras endast om

1. bolagets registrerade aktiekapital uppgår till minst 500 000 kr,

2. yttrande företes från en auktoriserad eller godkänd revisor av vilket framgår att bolagets eget kapital uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet, och

3. bolagets firma inte strider mot föreskrifterna i 16 kap. 1 §

3. bolagets firma inte strider mot föreskrifterna i 20 kap. 1 §

1 Senaste lydelse 1981:458. 2 Senaste lydelse 1995:1555.

Författningsförslag 115

om publikt aktiebolags firma. om publikt aktiebolags firma. Ett privat aktiebolag skall anses ha blivit publikt, när bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för publika aktiebolag och beslutet om övergång till publikt aktiebolag har blivit registrerat.

2 §1

Ett beslut om att ett publikt aktiebolag skall bli privat fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring av bolagsordningen. Beslutet är dock giltigt endast om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna.

Ett beslut om att ett publikt aktiebolag skall bli privat fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 12 kap. om beslut om ändring av bolagsordningen. Beslutet är dock giltigt endast om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna.

Beslutet får registreras endast om bolagets firma inte strider mot föreskrifterna i 16 kap. 1 § om privat aktiebolags firma.

Beslutet får registreras endast om bolagets firma inte strider mot föreskrifterna i 20 kap. 1 § om privat aktiebolags firma.

Ett publikt aktiebolag skall anses ha blivit privat, när bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för privata aktiebolag och beslutet om övergång till privat aktiebolag har blivit registrerat.

3 §2

Bestämmelserna i 2 kap. 9 a– 9 c §§ tillämpas också när ett aktiebolag som har blivit publikt enligt 1 § inom två år från registreringen av beslutet träffar avtal som avses i 2 kap. 9 a §.

Bestämmelserna i 2 kap. 12– 14 §§ tillämpas också när ett aktiebolag som har blivit publikt enligt 1 § inom två år från registreringen av beslutet träffar avtal som avses i 2 kap. 12 §.

22 kap.

2 §3

Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål i Post- och Inrikes Tidningar kungöra vad som införes i aktiebolagsregistret med

Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål i Post- och Inrikes Tidningar kungöra vad som införes i aktiebolagsregistret med

1 Senaste lydelse 1994:1396. 2 Senaste lydelse 1994:802. 3 Senaste lydelse 1985:58.

116 Författningsförslag

undantag av registrering av underrättelse enligt 13 kap. 20 §. En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret skall endast ange ändringens art.

undantag av registrering av underrättelse enligt 19 kap. 20 §. En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret skall endast ange ändringens art.

4 §1

Har sökande vid anmälan för registrering ej iakttagit vad som är föreskrivet om anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidtaga rättelse. Detsamma gäller, om registreringsmyndigheten finner att beslut som anmäles för registrering eller handling som bifogas anmälningen ej har tillkommit i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen eller har i något viktigare hänseende otydlig eller vilseledande avfattning. Underlåter sökanden att efterkomma föreläggandet, skall anmälningen avskrivas. Underrättelse om denna påföljd skall intagas i föreläggande. Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder för registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras, om anledning ej förekommer att ge sökanden nytt föreläggande.

Bestämmelserna i första stycket utgör ej hinder för registrering av bolagsstämmobeslut, om rätten till talan mot beslutet gått förlorad enligt 9 kap. 17 § andra stycket.

Bestämmelserna i första stycket utgör ej hinder för registrering av bolagsstämmobeslut, om rätten till talan mot beslutet gått förlorad enligt 12 kap. 17 § andra stycket.

Registreringsmyndigheten skall genast skriftligen underrätta bolaget när registreringsmyndigheten fattar beslut enligt 4 kap. 13 § andra stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 13 kap. 6 a eller 18 §, 14 kap. 15 § första stycket, 21 eller 29 § eller 19 kap. 2 §.

Registreringsmyndigheten skall genast skriftligen underrätta bolaget när registreringsmyndigheten fattar beslut enligt 10 kap. 22 §, 18 kap. 15 § första stycket, 21 eller 29 § 19 kap. 6 a eller 18 § eller 23 kap. 2 §.

7 §2

En myndighets beslut i tillståndsärende enligt 2 kap. 1 §, 8

En myndighets beslut i tillståndsärende enligt 11 kap. 24 §,

1 Senaste lydelse 1995:1555. 2 Senaste lydelse 1995:1555.

Författningsförslag 117

kap. 4 eller 11 §, 10 kap. 2 eller

3 § eller 12 kap. 8 § får överklagas till regeringen.

13 kap. 4 eller 11 §, 14 kap. 2 eller 3 § får överklagas till regeringen.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag i annat fall än enligt första stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Ett beslut av registreringsmyndigheten att avskriva anmälan eller vägra registrering enligt 4 § första stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller ett sådant beslut av registreringsmyndigheten som avses i 4 a §, 4 kap. 13 § andra stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 13 kap. 18 §, 14 kap. 15 § första stycket, 21 och 29 §§ samt 19 kap. 2 §.

Ett beslut av registreringsmyndigheten att avskriva anmälan eller vägra registrering enligt 4 § första stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller ett sådant beslut av registreringsmyndigheten som avses i 4 a §, 10 kap. 22 §,18 kap. 15 § första stycket, 21 och 29 §§, 19 kap. 18 § samt 23 kap. 2 §.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

8 §1

Beslut av registreringsmyndigheten i ärende enligt 13 kap. 4 a eller 7 § överklagas till tingsrätten i den ort där bolagets styrelse har sitt säte. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till registreringsmyndigheten inom tre veckor från dagen för beslutet.

Vid överklaganden av registreringsmyndighetens beslut i ärenden enligt 13 kap. 4 a eller 7 § gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Beslut av registreringsmyndigheten i ärende enligt 19 kap. 4 a eller 7 § överklagas till tingsrätten i den ort där bolagets styrelse har sitt säte. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till registreringsmyndigheten inom tre veckor från dagen för beslutet.

Vid överklaganden av registreringsmyndighetens beslut i ärenden enligt 19 kap. 4 a eller 7 § gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.