RÅ 2001 not 145

Not 145. Överklagande av Riksskatteverket av förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I ansökan om förhandsbesked anförde X såvitt här är av intresse bl.a. följande. Han är anställd av Y AB (Y), ett företag ingående i den franska Z-koncernen (Z). Z skall under december månad 1999 fatta beslut om implementering av ett s.k. incitamentsprogram för anställda i samtliga de länder vari koncernen verkar, däribland Sverige. Y har ca 6 000 anställda som berörs av programmet. Programmet är uppbyggt enligt följande. Z startar en fond, nedan Fonden, som skall bildas enligt fransk lag, närmare bestämt lag 88-1201 av den 23 december 1988 och förordning 89-623 av den 6 september 1989, vari de anställda erbjuds spara ett på visst sätt bestämt belopp. Den anställde erhåller genom sparandet en på visst sätt bestämd andel, nedan Andel, i Fonden. Z eller Y lämnar därefter en garanti till den anställde innebärande rätt för den anställde, däribland sökanden, att utfå ett visst minsta belopp efter fem års sparande, vilket belopp skall motsvara en värdetillväxt på sparat kapital om fem procent årligen. Skulle således de investeringar som görs i Fonden inte leda till en värdetillväxt av Andelen motsvarande detta belopp betalar Z eller Y mellanskillnaden till den enskilde. Som villkor gäller att den anställde kvarblir i anställning under minst fem år. Vissa undantag från detta krav på innehavstid finns, såsom i händelse av ingånget äktenskap, dödsfall m.m., se nedan. - Den anställde äger heller inte förfoga över Andelen genom t.ex. inlösen eller försäljning förrän den ovan angivna tiden förflutit. Vissa undantag från dessa regler om förfoganderättsinskränkningar finns och gäller bl.a. för det fall den anställde ingår äktenskap, får barn, skiljer sig, skadar sig på sätt att fortsatt arbete försvåras, avlider, slutar sin anställning, startar egen näringsverksamhet av visst slag, förvärvar ny permanentbostad eller blir föremål för utmätning eller liknande förfarande, beslutat av myndighet eller domstol varvid Andelen begärs utmätt. - Den anställde är således ägare av Andelen i Fonden. Dock är hans möjligheter att förfoga över Andelen begränsade till att gälla i vissa specifika fall, för tid före det att fem år har förflutit från förvärvet. All värdestegring på i Fonden ingående tillgångar samt dess löpande avkastning kommer dock att tillfalla den anställde. - Fonden, i bifogade handlingar benämnd Z.G.F., är bildad av Z och får endast emotta medel från Z vidareförmedlade från de anställda enligt särskild av bolaget antagen s.k. sparplan. Fonden har bildats i enlighet med bestämmelser i fransk intern rätt, varav bl.a. följer att styrelseledamöterna skall bestå av såväl representanter för de anställda som för företaget. De franska näringsrättsliga reglerna följer det direktiv som gäller inom EU, det s.k. UCIT direktivet (85-611/EEG av den 20 december 1985). Gällande regler bifogas med översättning till engelska i vissa för bedömningen centrala delar. Beroende på att fonden endast är öppen för sparande från de anställda så är fonden inte enligt fransk lag skyldig att tillämpa samtliga de regler, däribland placeringsreglerna, vilka enligt lag och i enlighet med direktivet gäller för vanliga värdepappersfonder. I stället gäller Fondens stadgar som norm för bl.a. fondens placeringsinriktning. Av de för Fonden gällande stadgarna följer emellertid att fonden i alla hänseenden skall följa de regler som gäller för vanliga värdepappersfonder. Det bör här påpekas att Fonden står under den franska finansinspektionens tillsyn och att reglerna i allt väsentligt är desamma för dessa fonder som för vanliga franska (eller svenska) värdepappersfonder. Fonden, i praktiken förvaltaren, kommer således pga. dess stadgar vara bunden av fransk lag, direktivets regler och sålunda de för vanliga värdepappersfonder gällande regler om placeringsinriktning m.m. Stora likheter finns med vad som i Sverige benämns nationella fonder eller företagsanknutna fonder. - Fonden förvaltas av ett för ändamålet utsett bolag och Fonden tillhöriga aktier skall förvaras i bank, i dess egenskap av förvarare. Banken är därutöver ansvarig bl.a. för att de uppdrag utförs som beslutas av bolaget. Såväl bolaget som banken är föremål för särskild reglering i fransk intern rätt, liksom gäller i Sverige, och verkar med franska finansinspektionens tillstånd och står under dess tillsyn. - X frågade om i fonden mottagen utdelning samt däri realiserade vinster utgjorde skattepliktig inkomst för Z (fråga 3) och om endera andelen eller i fonden förvaltad aktie utgjorde förmögenhetsskattepliktig tillgång (fråga 4). -Skatterättsnämnden (2000-05-05, Ersson, Wingren, Brydolf, Johansson, Svensson, Tollerz, Virin): Förhandsbesked. Fråga 3. Sökanden skall ej beskattas för i fonden mottagna utdelningar eller däri realiserade vinster. - Fråga 4. Sökandens andelar i fonden är förmögenhetsskattepliktiga tillgångar. - Motivering. Fråga 3. Några lagbestämmelser om inkomstbeskattning av andelsägare i utländska värdepappersfonder finns ej. Vissa utländska värdepappersfonder kan vara att betrakta som utländska bolag. Andra kan vara så beskaffade att de skall ses som andra utländska juridiska personer, varvid s.k. delägarbeskattning kan komma i fråga. Man kan även tänka sig fall där fonden inte skall ses som en juridisk person och där delägarna skall beskattas på samma sätt som delägare i s.k. enkla bolag. - Nu ifrågavarande fond är upprättad i enlighet med fransk rätt, vilken, liksom den svenska, i denna del baseras på ett EG-direktiv avseende kollektivt sparande, det s.k. UCIT-direktivet. Fonden är en sådan fond som i Sverige skulle ha kallats för en nationell fond. Nämnden finner att utländska värdepappersfonder, som till sin beskaffenhet kan jämställas med svenska värdepappersfonder (däribland även s.k. nationella fonder, jfr RÅ 1996 ref. 32) i inkomstskattehänseende bör behandlas på samma sätt som svenska fonder. Sökanden bör därför inte beskattas för de intäkter eller vinster som tillfaller fonden utan beskattning bör ske först då han erhåller utdelning från fonden eller då han avyttrar andelar. - Fråga 4. Vad som sagts ovan om inkomstbeskattning av delägare i utländska värdepappersfonder bör gälla även vid förmögenhetsbeskattningen. Som förutsättning gäller att andelarna är marknadsnoterade. Andelarna är därför skattepliktiga tillgångar enligt 3 § första stycket 7 lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. - Hos Regeringsrätten yrkade Riksskatteverket att Regeringsrätten skulle fastställa förhandsbeskedet såvitt avser frågorna 3 och 4. - X förklarade sig tillstyrka att förhandsbeskedet fastställs. - Regeringsrätten (2001-10-22, Lindstam, Billum, Hulgaard, Almgren, Melin): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I målet är att beakta frågan om den svenska beskattningen står i strid med EG:s regler om bl.a. fria kapitalrörelser (jfr RÅ 2000 ref. 38 och 40). Så får anses vara fallet om den innebär att placeringar i svenska fonder gynnas framför placeringar i motsvarande fonder i andra EG-länder. En delägarbeskattning kan antas motverka benägenheten att placera i utländska fonder. Mot denna bakgrund och på de skäl Skatterättsnämnden anfört finner Regeringsrätten att förhandsbeskedet skall fastställas i den del det överklagats. - Sedan Skatterättsnämnden meddelade sitt beslut har ändringar gjorts i inkomstskattelagen (1999:1229) såvitt avser beskattningen av utländska värdepappersfonder och delägare i dessa (SFS 2000:1354). Ändringarna, som trädde i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering, innebär att frågan om beskattning av delägare i utländska värdepappersfonder reglerats. Förhandsbeskedet bör därför begränsas till att avse taxeringsåret 2001. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked i den del det överklagats. Förhandsbeskedet gäller endast taxeringsåret 2001. - Regeringsrätten förordnar att sekretessen enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) skall bestå utom i fråga om vad som står under rubrikerna Skälen för Regeringsrättens avgörande och Regeringsrättens avgörande. (fd II 2001-09-19, Kristiansson)

*REGI

*INST