RÅ 2003 not 165

Förutsättningar saknas att påföra delägare i handelsbolag förseningsavgift enligt 5 kap. 5 § taxeringslagen med anledning av att uppgifter om den av handelsbolaget bedrivna näringsverksamheten inte inkommit i rätt tid

Not 165. Överklagande av I.G. ang. förseningsavgift. - I.G. bedrev enskild näringsverksamhet i form av taxirörelse. Han var också delägare i Sea & Valley Vinagentur HB. Han inkom den 15 juni 2000 (efter anstånd) med särskild självdeklaration för taxeringsåret 2000. I deklarationen redovisade han inkomst av näringsverksamhet med 28 448 kr för den enskilda verksamheten och underskott av aktiv näringsverksamhet i handelsbolag med 19 931 kr. Han hade vidare på deklarationsblanketten kryssat i att näringsuppgifter lämnats via ADB. Den 17 augusti 2000 ansökte I.G. hos skattemyndigheten om förtidsåterbetalning av skatt. Till ansökan fogades en kopia av självdeklarationen samt bl.a. bilagorna N2 och N3A. Den 4 september 2000 fattade skattemyndigheten beslut i ärendet. - Den 15 november 2000 förelade skattemyndigheten I.G. att senast den 24 november 2000 inkomma med ifylld blankett N3A avseende hans andel i handelsbolaget samt ifylld blankett N1/N2 gällande den enskilda näringsverksamheten. Samma dag underrättade skattemyndigheten honom om att den övervägde att påföra honom förseningsavgift med 2 000 kr eftersom näringsuppgifter i form av blankett N1/N2 och N3A inte lämnats till skattemyndigheten vare sig på papperskopior eller ADB- medium. I.G. bereddes tillfälle att före den 24 november 2000 inkomma med yttrande. Han inkom den 22 november med de efterfrågade blanketterna ifyllda. Den 30 november 2000 beslutade skattemyndigheten att påföra I.G. förseningsavgift med 2 000 kr med motiveringen att deklaration lämnats med så bristfälligt innehåll att den inte kunnat läggas till grund för taxering. Även handelsbolaget påfördes förseningsavgift med 2 000 kr. - I.G. överklagade skattemyndighetens beslut och yrkade undanröjande av detsamma. Han anförde bl.a. följande. Deklarationen lämnades in i juni månad innan vederbörligt anstånd löpte ut. I augusti ansökte han om förtidsåterbetalning av skatt. Detta skedde genom besök hos skattemyndigheten varvid lämnades fullständiga kopior av deklarationen för att dessa skulle snabbgranskas innan återbetalning verkställdes. Den 4 september 2000 beslöt skattmyndigheten om nedsättning av skatten och samma dag gjordes utbetalning från skattekontot. Den 15 november skickade skattemyndigheten ett övervägande om förseningsavgift med anledning av saknade räkenskapsbilagor. Den 30 november fattade skattemyndigheten beslut om förseningsavgift och som skäl angavs att näringsblanketter inte hade lämnats före den 22 november. Denna uppgift är uppenbart felaktig eftersom de fullständiga deklarationerna granskats i samband med återbetalning av skatt. Eftersom fullständig samstämmighet föreligger mellan huvudblankett och näringsbilagor måste näringsbilagorna funnits redan när deklarationen inlämnades den 15 juni. - Skattemyndigheten vidhöll vid omprövning sitt ställningstagande. - I yttrande anförde I.G. bl.a. följande. Av 5 kap. 5 § fjärde stycket taxeringslagen (1990:324), TL, framgår att har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling tas förseningsavgift ut endast om bristen inte avhjälps inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket (500 kr). Eftersom det är ostridigt att deklarationshandling lämnats inom föreskriven tid och att påstådd brist avhjälpts inom tid som föreskrivits i föreläggande skall ingen förseningsavgift påföras. -Länsrätten i Hallands län (2001-11-27, Angemark) anförde: Av 5 kap. 5 § TL framgår bl.a. följande. Om deklarationsskyldig inte har kommit in med självdeklaration inom föreskriven tid eller har han endast lämnat en självdeklaration med så bristfalligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, skall en särskild avgift (förseningsavgift) påföras honom. Sådan avgift påförs aktiebolag med 1 000 kr och andra skattskyldiga med 500 kr. - Har skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration, inte kommit in med deklaration senast den 1 augusti under taxeringsåret eller har han dessförinnan endast kommit in med en självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, bestäms förseningsavgiften till fyra gånger det belopp som anges i första stycket. - Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men som inte följt ett föreläggande att avge en särskild självdeklaration inom den tid som föreskrivs i föreläggandet. - Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling, som inte är behörigen undertecknad eller som inte är i form av ett elektroniskt dokument, tas förseningsavgift ut endast om bristen inte avhjälps inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket. - Enligt 6 § i samma kapitel skall en skattskyldige befrias helt från särskild avgift 1. om felaktigheten eller underlåtenheten kan antas ha ett sådant samband med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande förhållande att den framstår som ursäktlig, 2. om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till uppgiftens art eller någon annan särskild omständighet, eller 3. om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den särskilda avgiften. Den skattskyldige får befrias helt från skattetillägg även när det belopp som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller underlåtenheten är obetydligt. - Av handlingarna framgår bl.a. följande. I.G. har den 15 juni 2000 givit in en särskild självdeklaration, som såvitt akten utvisar, inte innehåller andra uppgifter om näringsverksamhet än överskott av enskild verksamhet och underskott av handelsbolag. Den 17 augusti 2000 har I.G. givit in till skattemyndigheten en ansökan om förtidsåterbetalning av skatt till vilken bifogats en kopia av särskild självdeklaration 2000 jämte bl.a. N2- och N3A-bilagor För handelsbolaget respektive den enskilda verksamheten. Enligt kontobesked har skattemyndigheten betalt ut 36 412 kr från skattekontot den 4 september 2000. Enligt beslut den 15 november 2000 har I.G. förelagts att senast den 23 november 2000 komma in med en ifylld blankett N3A avseende hans andel i Sea & Valley Vinagentur HB samt ifylld blankett N1/N2 gällande hans enskilda näringsverksamhet, allt på papperskopior. Förelagd komplettering har kommit in till skattemyndigheten den 22 november 2000. - Enligt bestämmelserna i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter är I.G. såsom rörelseidkare och delägare i rörelsedrivande handelsbolag skyldig att lämna särskild självdeklaration och från bokföringen för varje förvärvskälla lämna de uppgifter om näringsverksamheten som närmare framgår av lagen. Såvitt framgår av handlingarna - och I.G. har inte visat annat - har han senast den 1 augusti 2000 till skattemyndigheten endast givit in huvudblankett för särskild självdeklaration. Eftersom uppgifter om näringsverksamheterna saknats har deklarationen haft så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte varit ägnad att ligga till grund för taxering. Enligt 5 kap. 5 § andra stycket TL skall i sådant fall förseningsavgift påföras annan skattskyldig än aktiebolag med 2 000 kr. Skäl för befrielse från förseningsavgift har inte framkommit. I.G:s överklagande skall därför avslås. - Länsrätten avslår överklagandet. - I.G. fullföljde sin talan och anförde bl.a. följande. I den särskilda självdeklaration som lämnades in den 15 juni 2000 fanns det korrekta slutresultatet av näringsverksamheten redovisat med ett belopp som fullständigt överensstämmer med bilagorna för näringsverksamheten. Inte någon uppgift har ändrats i den fastställda taxeringen, vilket bevisar att den i rätt tid inlämnade särskilda självdeklarationen uppenbarligen varit ägnad att ligga till grund för taxering. Skattemyndigheten har inte heller kunnat visa motsatsen. Eftersom näringsbilagor har lämnats in till skattemyndigheten inom föreskriven tid, dvs. senast den 23 november 2000, skall förseningsavgift enligt 5 kap. 5 § fjärde stycket TL inte tas ut. Det framstår även som uppenbart oskäligt att ta ut förseningsavgift eftersom de uppgifter om näringsverksamheterna som lämnats i den särskilda självdeklarationen överensstämmer med senare inkomna specifikationer. - Skattemyndigheten ansåg att kammarrätten skulle avslå överklagandet. - Kammarrätten i Göteborg (2002-04-08, Dyhre, Nordberg, Steen): Kammarrätten finner i likhet med länsrätten att I.G. inte kommit in med komplett självdeklaration senast den 1 augusti under taxeringsåret och att det därför föreligger förutsättningar för att påföra honom förseningsavgift samt att skäl för befrielse från avgiften inte framkommit. - Kammarrätten avslår överklagandet. I.G. fullföljde sin talan. - Riksskatteverket bestred bifall till överklagandet. - Regeringsrätten (2003-10-15, Lavin, Nordborg, Eliason, Dexe, Kindlund) yttrade, efter att ha redogjort för de inledningsvis anförda omständigheterna: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 5 kap. 5 § första stycket TL skall förseningsavgift påföras en deklarationsskyldig som inte kommit in med självdeklaration inom föreskriven tid eller som endast lämnat en självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering. Sådan avgift påförs aktiebolag med 1 000 kr och andra skattskyldiga med 500 kr. Av bestämmelsens andra stycke framgår att förseningsavgiften skall bestämmas till fyra gånger det belopp som anges i första stycket om en skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration, inte inkommit med en komplett självdeklaration senast den 1 augusti under taxeringsåret. - Möjligheten att påföra förseningsavgift vid bristfällig deklaration, och inte som tidigare bara vid utebliven sådan, infördes genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1992 med tillämpning första gången vid 1992 års taxering. I motiven till bestämmelsen uttalades bl.a. att väsentliga uppgifter måste saknas i deklarationen och denna vara så bristfällig att en meningsfull granskning inte kunde påbörjas för att förseningsavgift skulle kunna påföras (prop. 1991/92:43 s. 85). - Även företagens uppgiftsskyldighet reformerades med verkan från och med 1992 års taxering. Enligt 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK, skulle den som hade inkomst av näringsverksamhet, om inte annat framgick av 20 eller 25 §, i sin självdeklaration lämna i paragrafen närmare angivna uppgifter om näringsverksamheten. Av 2 kap. 25 § LSK framgick att bl.a. handelsbolag varje år till ledning för delägares taxering skulle lämna uppgifter om näringsverksamheten samt om varje delägares andel av bolagets inkomst och om värdet av hans andel. Motiven för ändringen var att det ansågs tillräckligt att de närmare uppgifterna om en och samma näringsverksamhet lämnades från ett håll. Den lämpligaste lösningen ansågs vara att bolaget - och inte delägarna - skulle lämna uppgifterna. I förarbetena påpekades vidare att det förhållandet att den fylligare redovisningen av näringsverksamheten lämnades av någon annan inte inverkade på varje delägares skyldighet att lämna en riktig deklaration med en summarisk uppgift om inkomsten av näringsverksamheten (prop. 1990/91:5 s. 86 f.). Samtidigt infördes i 5 kap. 5 § femte stycket TL en möjlighet att påföra handelsbolag m.fl. som inte lämnat uppgifter i rätt tid förseningsavgift. Bestämmelser av motsvarande innehåll återfinns numera i 3 kap. 18 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter samt i 5 kap. 5 § fjärde stycket TL. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Som framgår av den lämnade redovisningen åligger det handelsbolaget och inte delägarna att lämna uppgifter om handelsbolagets verksamhet. I.G. har i sin i tid inkomna deklaration redovisat sin andel av handelsbolagets underskott. Eftersom någon skyldighet för I.G. att inkomma med fullständig redovisning av verksamheten i handelsbolaget inte förelegat, medför det förhållandet att blankett N3A saknats i hans självdeklaration inte att innehållet i deklarationen är bristfälligt. - Till skillnad från vad som gäller för delägare i handelsbolag föreligger däremot en skyldighet för den som bedriver näringsverksamhet i annan form att inkomma med fullständig redovisning av verksamheten. I.G. inkom inte med fullständig redovisning av den enskilda näringsverksamheten senast den 1 augusti taxeringsåret. De uteblivna uppgifterna är väsentliga för att en meningsfull granskning av hans deklaration skall kunna påbörjas. Deklarationen får därmed anses så bristfällig att det funnits skäl att påföra honom förseningsavgift. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet. (fd II 2003-09-17, Östman Johansson)

*REGI

*INST