Prop. 1990/91:5

om en modernisering av företagens självdeklarationer och förfarandefrågor i anslutning till skettereformen, m.m.

Regeringens proposition 1990/91 : 5

om en modernisering av företagens självdeklarationer och förfarandefrågor i anslutning till skattereformen, m.m.

%&

ww &

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 30 augusti 1990.

På regeringens vägnar

Odd Engström Erik Åsbrink

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 augusti 1990.

Närvarande: statsråden Engström. ordförande. Hjelm-Wallén, Gradin, Dahl. R. Carlsson. Hellström,.lohansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönn- qvist. Thalén. Freivalds, Wallström. Persson. Molin. Sahlin. Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om en modernisering av företagens självdeklarationer och förfarandefrågor i anslutning till skattereformen, m.m.

Den reformering av inkomst- och företagsbeskattningen som riksdagen nyligen beslutat om ( prop. 1989/90:110 . SkU30. rskr.356) medför att åtskilliga ändringar och anpassningar måste göras på taxerings- och upp- bördsomrädena. Det nämnda riksdagsbeslutet (skattereformen) innebär såvitt gäller törfarandefrågorna i huvudsak bara vissa ändringar i upp- bördslagen ( 1953: 272). UBL. Sådana förfarandefrågor som avser exempel- vis kontrolluppgifts— eller deklarationsskyldighet och taxering lämnades av olika skäl åt sidan för att tas upp till lagstiftning i ett senare sammanhang.

Riksdagen har under våren också fattat beslut om en genomgripande förändring av skatteorganisationen och de olika förfarandena på skatteom- rådet (prop 1989/90:74. SkU32. rskr. 217). Taxeringslagen (1956:623) upphävs och ersätts av två nya lagar. taxeringslagen (1990: 324). NTL. och lagen ( 1990:325 ) om självdeklaration och kontrolluppgifter. LSK.

Dessa nya förfarandelagar'och UBL måste nu bli föremål för en viss översyn. bl.a. krävs att terminologin och systematiken ändras för att överensstämma med de lagändringar som skattereformen har föranlett.

De omfattande materiella ändringarna av företagsbeskattningen medför bl.a. att löretagen måste lämna delvis andra uppgifter än i dag för tax- eringsarbetet. [ den här delen tarjag nu upp det principförslag till standar- diserade räkenskapsutdrag som kommissionen mot ekonomisk brottslig- het lämnade i delbetänkandena ( SOU 1983:75 och 76) Företagens upp- giftslänmande lör beskattningsändamal. Principförslaget har legat till grund för ett ytterligare utredningsarbete utfört av riksiskatteverket (RSV) som i rapporten (RSV Rapport 1986:7) Ett reformerat uppgiftslämnande redovisat sitt arbete. Rapportens lagförslag bifogas detta ärende som hila- ga 1. Både kommissionens och RSV:s förslag har remissbehandlats. En lörtcckning över de remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet resp. rapporten bör fogas som lil/aga 2 till protokollet. Sammanställningar av remissyttrandena har upprättats inom linansdepartementet och finns tillgängliga i lagstiltningsärendena (Dnr 20/84 och 222/87).

• Sida 74
•  Original

RSV har i en kompletterande framställning till regeringen den 9 mars 1990 lagt fram förslag om en del ändringar i rapportförslaget med anled- ning av den förväntade skattereformen samt redovisat vissa ADB—tekniska överväganden och lagt fram förslag till ändringar i skatteregisterlagen (1980: 343). Framställningen har remissbehandlats. Yttrande har lämnats av kammarrätten i Sundsvall. datainspektionen. bokföringsnämnden och företagens uppgiftslämnardelegation.

Jag tar i detta sammanhang upp en annan mer genomgripande fråga som också ansluter till skattereformen. Frågan avser förslaget i betänkandet ( SOU 1989:33 ) Reformerad inkomstbeskattning om uttag av preliminär skatt på räntor och utdelningar. Kommitténs författningsförslag i denna del bör fogas till detta ärende som bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i ärendet (Dnr 3406/89).

Regeringen beslutade den 23 maj 1990 att inhämta lagrådets yttrande över de lagförslag som upprättats inom ftnansdepartementet med anledning av vad jag nu redogjort för. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 5. Jag godtar i allt väsentligt lagrådets förslag till ändringar i de remitterade förslagen. Till detta återkommerjag i avsnitt 5.6 och författningskommentarerna till 2 kap. 4 5och 3 kap. 43 5 LSK samt 87 a 5 UBL. Lagrådets synpunkter återkommer jag också till i avsnitt 5.3 och författningskommentarerna till 3 kap. 575 LSK.

Jag kommer nu också att redovisa ett förslag rörande uppgiftsskyldighet i koncernförhållanden på grundval av en skrivelse den 30 augusti 1989 från RSV. Över skrivelsen har yttranden avgetts av kammarrätten i Sunds- vall. (latainspektionen. statistiska centralbyrån. Företagens uppgiftsläm- nardelegation och Sveriges industrilörbund. En sammanställning av re- missyttrandena har upprättats inom fmansdepartementet och finns till- gänglig i lagstiftningsärendet (Dnr 4453/89).

Den målmedvetna satsningen under ett antal år på att förbättra och förenkla skattesystemet har resulterat i flera stora reformer. Förändringar- na gäller såväl de materiella beskattningsreglerna som beskattningsförfa- randet och skatteorganisationen.

En av reformerna med tonvikt på taxeringen av personer med enklare beskattningsförhällanden var den om en förenklad självdeklaration fr.o.m. 1987 års taxering. Det förenklade förfarandet bygger på förutsätt- ningen att den enskilde och skattemyndigheterna i stor utsträckning har tillgång till samma information. Skyldigheten att lämna kontrolluppgifter utökades. Bl.a. blev banker och andra kreditinstitut skyldiga att lämna kontrolluppgifter i fråga om räntor. Sammantaget ger den obligatoriska kontrolluppgiftsskyldigheten skattemyndigheterna ett tämligen fullstän- digt kontrollunderlag i fråga om tjänsteinkomster- samt kapitalinkomsteri form av räntor och utdelningar. Vad gäller sådana inkomster kan tas-

• Sida 75
•  Original

eringsarbctet normalt löpa smidigt och friktionsfritt. Lämnas en förenklad självdeklaration grundas taxeringen normalt på de detaljerade uppgifter som arbetsgivaren m.fl. lämnar. Det finns dock inkomstformer som inte är föremål för en sådan granskningsinformation som är en förutsättning för ett förenklat förfarande hos skattemyndigheten. Detta gäller bl. a. i fråga om realisationsvinster. som den enskilde måste detalj redovisa i en allmän själv- deklaration.

När det gäller inkomst av näringsverksamhet är gransknings— och tas- eringsarbetet uppbyggt på ett annat sätt. Av naturliga skäl kan man i fråga om den stora mängd transaktioner av skatterättslig betydelse som i regel äger rum för ett företag inte ha en omfattande obligatorisk kontrollupp- giftsskyldighet. Skattemyndigheternas arbete måste därför bygga på företa- gets självdeklaration. I denna skall inkomsterna redovisas men endast i klumpform. En ingående granskning av ett företags inkomstförhållanden kan därför bara göras genom en kontroll av företagets bokföring vilket kan ske först efter beslut om taseringsrevision.

Den sedan några år förenklade hanteringen av majoriteten av självdek- larationerna har i ett väsentligt avseende lörstärkt obalansen i taxeringsar- betet. Visserligen har tyngdpunkten vid den manuella granskningen allt mera kunnat förskjutas mot företagens och andras deklarationer som innehåller mera komplicerade förhållanden. De uppgifter som lämnas av ett företag ger emellertid som antytts endast mera sällan tillräckligt under- lag lör en tillfredsställande granskning. Detta innebär dock inte att man. när det gäller att jämna ut dagens betydande skillnader mellan löntagarbe- skattning och företagsbeskattning. bör söka en lösning som medför att granskningsinformationen från företagen svarar mot vad som erhålls i fråga om bl. a. löntagare. Av flera skäl måste även i framtiden en djupgåen- de granskning grunda sig på en kontroll av bokföringen. Att utföra sådana kontroller är förhållandevis resurskrävande. Det är inte aktuellt att råda bot på missförhållandet genom att tillföra skatteförvaltningen ytterligare resurser. något som för övrigt endast punktvis skulle leda till en ökad likformighet. Skattekontrollen bör i stället effektiviseras genom att det skapas förutsättningar så att tillgängliga resurser kan koncentreras mot företag och förhållanden som från olika aspekter är kontrollvärda. Jag tänker då på företag i allmänhet. Det är närmast en självklarhet att det regelmässigt är av intresse att närmare kontrollera stora företag. inte bara för att det där rör sig om stora belopp och komplicerade förhållanden utan också för att de som stora arbetsgivare har en betydelsefull roll i beskatt- ningen genom sitt ansvar för bl.a. kontrolluppgifter och sin medverkan vid skatteuppbörden.

Det av kommissionen mot ekonomisk brottslighet lämnade principför- slaget till nya regler för företagens uppgiftslämnande syftar till en effektivi- sering av skattekontrollen och förenkling av deklarationsförfarandct för näringsidkare. Principförslaget fick vid remissbehandlingen ett övervägan- de positivt mottagande. Utredningsarbetet fortsatte i RSV:s regi. Därvid medverkade en referensgrupp med bl.a. företrädare för redovisningsorga- nisationer. personalorganisationer och skattemyndighetcr.

Det av RSV i rapporten Ett reformerat uppgiftslämnande lämnade

• Sida 76
•  Original

förslaget skiljer sig från det nuvarande uppgiftslämnandet framför allt i fråga om kravet på enhetlighet. Uppgiftsskyldigheten blir förenklad så till vida att uppgifterna som skall lämnas i stor utsträckning anknyter till hur de flesta företag har sin bokföring ordnad. Därigenom kan näringsidkarna på ett enkelt sätt hämta uppgifterna från sina räkenskaper. Uppgifterna skall lämnas på ett standardiserat sätt och möjligheter kommer att ges att lämna uppgifterna på ADB-medium. För de näringsidkare som har sin bokföring ordnad så att det föreslagna uppgiftslämnandet inte kan ske utan beaktansvärda olägenheter skall möjligheter till dispens finnas.

Även rapportförslaget har nästan genomgående tillstyrkts av remissin- stanserna. Den kompletterande framställningen från RSV med författ- ningsförslag m.m. avseende ADB-frågan har i allt väsentligt godtagits av bl. a. datainspektionen.

För egen del anser jag det i hög grad angeläget att få till stånd en effektivare skattekontroll av företagen. Jag delar RSV:s och det stora flertalet remissinstansers uppfattning att effektiviseringen bör bygga på att företagens uppgiftslämnande standardiseras och förenklas genom en an- passning till företagens bokföring.

Enligt min mening har vi nu kommit till en tidpunkt då de nödvändiga åtgärderna måste vidtas. Först och främst ger den reformerade inkomst- och företagsbeskattningen i sig upphov till att uppgiftslämnandet från företagen måste förändras. Dessutom skapar reformen om en ny taxerings- och skatteorganisation väsentligt förbättrade möjligheter för skatteförvalt- ningen att i praktiken ta vara på de olika fördelar som ett förändrat uppgiftslänmande erbjuder. Mina närmare överväganden och förslag i den här delen återkommerjag till i avsnitt 3 .

Skattereformcn påverkar dckfarationsförfarandet och andra förfarande— områden inte bara i fråga om företagen.

Vad gäller inkomst av tjänst innebär Skattereformcn bl.a. att beskatt- ningen av traktaments- och andra kostnadscrsättningar samt förmåner ändras. Ändringarna medför att arbetsgivarna i fortsättningen kan under- låta att i kontrolluppgifterna ta upp utgiven kostnadscrsättning i den mån den inte överstiger de schablonmässiga avdragsbeloppen. Av motsvarande skäl bör den enskilde inte behöva lämna uppgifter om mottagen ersättning i sin självdeklaration. Bl.a. denna fråga tarjag upp närmare i avsnitt 4 .

Skattereformcn innebär vidare att grundavdrag i fortsättningen endast medges från förvärvsinkomster. För inkomst av kapital slopas vidare det s.k. sparavdraget. Med oförändrade förfaranderegler skulle detta innebära att personer med enbart ränte- eller utdelningsinkomster blev deklara- tionsskyldiga. Detta bör enligt min mening undvikas. Förfarandet kan ' ytterligare förenklas om den skatt som belöper på sådana kapitalinkomster i allt väsentligt tas ut i form av preliminär skatt. Detta ämne behandlarjag i avsnitt 5.

1 avsnitt 5 tarjag också upp något om konsekvenserna av skattereformen i fråga om uttaget av preliminär skatt.

] samband med att valutaregleringen avvecklades infördes vissa bestäm- melser om betalningar till och från utlandet. Jag tar i avsnitt 6 upp frågan om upphävandet av en av dessa bestämmelser. nämligen förbudet mot att

• Sida 77
•  Original

betala högre premie på utländska livförsäkringar än 3000 kr. Skatterefor— men medför att något påtagligt behov av ett sådant förbud inte kvarstår.

Skattereformcn förutsätter även justeringar i andra avseenden. Exem— pelvis måste både den allmänna och den förenklade självdeklarationen i många stycken ges en ny utformning. Blanketterna fastställs av RSV. Förslag till de nödvändiga författningsändringarna lägger jag fram nu. Många av dessa är av sådan karaktär att jag endast går in på dem i avsnittet med författningskommentarer ( avsnitt 8 ).

Mitt förslag: Den som har inkomst av näringsverksamhet. med undantag för bl.a. delägare i handelsbolag. skall i självdeklarationen för varje förvärvskälla lämna uppgifter om varje slag av intäkter. kostnader. bokslutsdispositioner. skatter och skattemässiga avsätt- ningar samt tillgångar. skulder och eget kapital.

RKO-kommissionens förslag: Överensstämmer i princip med mitt. Alla företag med årsbokslut skall lämna enhetliga uppgifter enligt ett allmänt räkenskapsschema. Detta bör utformas i nära överensstämmelse med BAS-kontoplanen. Undantag från uppgiftsskyldigheten görs endast för försäkringsrörelse.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna är positiva till kommissionens förslag. Slatvkonlorel. Svenska rev/'.vorsuntfit/Idet (SRS) och Svenska sparbanks/inertingen anser emellertid att ytterligare utredning behöver göras innan man tar ställning. Svenska bank/öreningen resp. Svenska _lörsäkring:.vbolajgx rik.»;lörbunc/ anser att bankerna resp. försäk- ringsbolagen inte bör omfattas av den nya uppgiftsskyldigheten. Féin-*m- gens uppgilivlämnai'de/egalion (FUD) anför bl.a. att i första hand är en förenkling av de materiella beskattningsreglerna önskvärd. FUD anför vidare att de. förändringar som kommissionen föreslår rent faktiskt inne- bär att fler uppgifter skall lämnas. men eftersom de deluppgifter som skall lämnas ligger närmare företagens civilrättsliga redovisning bedöms de nya kraven innebära en faktisk lindring av uppgiftslämnarbördan för de flesta företag. Svens-ka arbetvgivare/öreningen. S veriges groszrist/örbtmd och Sveri- ges Inc/us!rf/ärbund hänvisar i sina remissvar till FUD:s yttrande. Bok/ö"- ringxnärnnden (BF/V) avstyrker att räkenskapsschemat genomförs i den av kommissionen föreslagna formen. BFN anser att man först måste undersö- ka om det är möjligt att åstadkomma den eftersträvade förenklingen och efTektiviseringen av skattekontrollen genom ett räkenskapsutdrag som är mer neutralt med hänsyn till den av företagen tillämpade kontoplanen. Kan neutralitet inte uppnås måste risken för att räkenskapsschemat de facto kommer att innebära en obligatorisk normalkontoplan noga stude- ras. BFN anför vidare att kommissionens förslag aktualiserar behovet av

• Sida 78
•  Original

att skilja mellan utvecklingen av god redovisningssed i näringslivet och framtagandet av uppgifter för beskatlningsändatnål.

RSV:s förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Fysisk person och dödsbo vilka bedriver verksamhet hänförlig till inkomstslagcn jordbruks- fastighet. konventionellt beskattad annan fastighet eller rörelse. aktiebolag med undantag för försäkringsaktiebolag. ekonomisk förening samt spar- bank skall lämna sammanställning av i verksamheten förda räkenskaper. Uppgifterna skall lämnas på ett enhetligt sätt i form av ett standardiserat räkenskapsutdrag. vilket skall utformas enligt den systematik som ligger till grund för BAS-kontoplanen.

Remissinstanserna: Större delen av de instanser som yttrat sig är i huvudsak positiva till RSV:s förslag. Bl. a. I"(.-="I) och Lant/mtkurnax riks— ./ö'r/mm1'(l.Rl") förordar att man bör avvakta med reformen till dess utred- ningen om reformerad företagsbeskattning är klar med sina förslag. BFA-"' är kritisk mot principen att sambandet mellan skatte- och bokföringsrcg- lerna stärks om förslaget genomförs. BFN framhåller att RSV:s rapport är skriven utifrån perspektivet uppgiftslämnare kontra skattemyndighet och att detta endast är relevant för en redovisning som syftar till skattekon— troll. BFN anför att företagens externa redovisning dock skall tillgodose även andra intressenters krav på information t.ex. ägare. långivare och kunder. BFN anser det emellertid uppenbart att ett nytt system för upp- giftslämnandet behövs och man har i detta hänseende inga invändningar mot förslaget.

Bakgrunden till mitt förslag: För ett företag som avslutar räkenskaperna med årsbokslut gäller i dag att den skattemässiga inkomstberäkningen utgår från resultatet enligt företagets resultaträkning. Det bokförda resulta- tet skall justeras om det i den förvärvskälla som redovisningen avser förekommit skattepliktiga intäkter sotn inte bokförts på ett sådant sätt att resultatet påverkats eller om företaget resultatfört skattefria inkomster eller ej avdragsgilla kostnader. Omfattar bokföringen även någon annan förvärvskälla än den aktuella. skall intäkter och kostnader som är hänförli- ga fill en sådan förvärvskälla avföras. Vidare gäller att avskrivningar som gjorts i räkenskaperna skall återföras i deklarationen. varefter skattemässi- ga värdeminskningsavdrag skall yrkas öppet. Någon allmän utgiftsspecifi- kation skall inte lämnas i deklarationen. Dessa företag lätnnar alltså inte någon egentlig specifikation av intäkter och kostnader.

För en näringsidkare som inte avslutar sina räkenskaper med årsbokslut gäller att han i deklarationen skall redovisa kontanta bruttointäkter och utgifter i förvärv-skällan varvid en relativt utförligspecifikation av utgifter— na skall lämnas. Därefter räknas resultatet fram enligt bokföringsmässiga grunder genom att hänsyn tas till in- och utgående lager. varufordringar och varuskulder m.m.

Bestämmelserna om de uppgifter som företagen skall lämna till ledning för sina egna taxeringar. dvs. i självdeklarationen. återfinns numera i den av riksdagen nyligen antagna lagen (l990:325) om själv-deklaration och kontrolluppgifter (LSK) och där i 2 kap. l3—26 åå. Bestämmelserna går emellertid i sina huvuddrag tillbaka till 1920—talet och återspeglar princi- per som formulerats ännu tidigare.

• Sida 79
•  Original

När uppgiftsskyldigheten för företag infördes fanns varken mervärde- skatt eller socialavgifter. Inte heller gjorde arbetsgivarna avdrag för preli- minär eller kvarstående skatt för sina anställda". De ändringar som under årens lopp har gjorts i uppgiftsskyldigheten har nästan uteslutande haft karaktären av följdändringar till ändringar i de materiella beskattningsreg- lerna.

Den beskrivna utvecklingen har medfört att systemet för uppgiftsläm- nande har blivit alltmer otidsenligt och bristfälligt. Det har tidigare inte heller blivit föremål för någon genomarbetad analys. Behovet av de de- taljuppgifter sotn lämnas nu har inte alltid prövats tillräckligt noggrant. Det finns exempel på att uppgifter infordrats fastän de redan funnits tillgängliga för myndigheten.

Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet har fått negativa konsekvenser även för företagen. De tvingas nämligen i många fall till ett uppgiftsläm- nande som inte är anpassat till deras redovisning och som dessutom i vissa fall är onödigt.

De stora materiella förändringar i beskattningen av bl.a. enskilda nä- ringsidkare och andra företag som Skattereformcn innebär medför att det nu är nödvändigt att se över och att anpassa de uppgifter som företagen skall lämna som underlag för granskning av deras självdeklarationer till de nya materiella beskattningsreglerna. Som jag nämnde inledningsvis finner jag det också lämpligt att i anslutning härtill se över och föreslå de ändring- ar i uppgiftslämnandet som är nödvändiga för att få en bättre skattekon- troll och astadkomma ett mer förenklat och enhetligt uppgiftslämnande.

Det råder i dag en stor oenhetlighet i uppgiftslämnandet från företagen. Denna består inte bara i skillnaden mellan de som avslutar sina räkenska- per tned årsbokslut och de som inte gör det utan också i olikheter i detaljeringsnivån mellan olika typer av uppgifter. I vissa fall. t.ex. när det gäller representation och avsättningar till pensioner. anges i 2 kap. [9 och 23 åå LSK detaljerat vilka uppgifter som krävs. medan det i andra fall. t.ex. när det gäller avdrag för värdeminskning. endast anges att de uppgifter som behövs för taxeringen skall lämnas.

Det har sedan lång tid varit en strävan frän skatteförvaltningens sida att försöka förskjuta tyngdpunkten i skattekontrollen från den skrivbordsmäs- siga dekfarationsgranskningen till revisioner och annan fördjupad kontroll av företagen. .Att man ännu inte har lyckats med detta i önskvärd utsträck- ning har i och för sig flera förklaringar. Men det står klan att många av problemen på granskningsområdet hänger samman med bristerna i grun- derna för företagens uppgiftsläm nande.

Uppgiftslämnandet i självdeklarationerna är i mångt och mycket avgö- rande för skattcmyndighcternas kontrollarbete. En illa vald utformning av uppgif'tsskyldigheten styr därför kontrollen på ett olämpligt sätt. Gransk- ningen av viss detaljerad information kan låsa en betydande del av resur- serna till frågor som sedda i ett större sammanhang är av en underordnad betydelse. Vissa detaljbestämmelser. t.ex. reglerna om resekostnader. re- presentation samt bil- och bostadskostnader. blir föremål för en mycket noggrann kontroll medan andra förhållanden. som kanske har betydligt större intresse för helhetsresultatct. måste förbigås.

• Sida 80
•  Original

Oenhetligheten i uppgiftslämnandet medför att det är svårt för skatte- förvaltningen att få fram de nyckeltal och formulera de kriterier som behövs för att man skall kunna få ett likformigt och rationellt urval av sådana företag som bör granskas närmare. Dagens förhållanden gör att inslagen av en sådan systematisk granskning blir alltför få. ADB-tekniken kan inte användas på ett effektivt och rationellt sätt.

] EKG-kommissionens delbetänkande Företagens uppgiftslämnande för beskattningsändamål framhålls att kontrollresurserna i ökad utsträckning måste styras från deklarationsgranskning till en fördjupad kontroll — företrädesvis genom revisioner — inom företagssektorn. Enligt EKG-kom- missionens uppfattning är det på sikt nödvändigt att datateknik används i behandlingen av deklarationerna. En grundläggande förutsättning för det av kommissionen föreslagna systemet är att reglerna om företagens upp- giftslämnande ändras radikalt. Kommissionen slog fast att de uppgifter som infordras måste vara relevanta för det systematiska urvalet. Oberoen- de av vilken teknik som tillämpas vid hanteringen av deklarationsmateria- let ansågs en stor enhetlighet i uppgiftslämnandet nödvändig.

Kommissionen anförde bl.a. att de uppgifter som skall krävas in från företagen skall möjliggöra jämförelser mellan företag i samma bransch, storlek och region. Uppgifterna skall vidare ge incitament till kontroll av de uppgifter som arbetsgivare lämnar till ledning för de anställdas taxe- ringar. Uppgifterna bör även möjliggöra kontroll av underlaget för social- avgifter och en överslagsmässig avstämning mellan inlzomstdeklarationer och mervärdeskattedeklarationer. Kommissionen ansåg att de nu nämnda uppgiftskraven måste prioriteras framför sådana som styr granskningen mot enskilda detaljbestämmelser såsom reglerna om avdrag för represen- tationskostnader.

För att motsvara kraven måste uppgiftslämnandet ske på ett enhetligt sätt. Kommissionen föreslog därför att näringsidkare till sin deklaration skall foga standardiserade räkenskapsutdrag. Uppgifterna som fordras in skall vara enhetliga för att möjliggöra ett rationellt urvalsförfarande och en likformig kontroll. De av kommissionen föreslagna räkenskapsutdragen anknyter mycket nära till företagens redovisning. vilket underlättar för näringsidkarna att ta fram de begärda uppgifterna.

Ett ytterligare förslag som kommissionen lämnade var att om en nä- ringsverksamhet har fler delägare eller om två makar gemensamt deltar i verksamheten skall bara en av delägarna resp. makarna behöva lämna en fullständig redovisning i form av standardiserade räkenskapsutdrag.

RSV:s förslag i rapporten Ett reformerat uppgiftslämnande överens- stämmer i huvudsak med kommissionens. När det gäller författningsut- formningen föreslår RSV att de regler som skall styra näringsidkarnas uppgiftslämnande skall införas i en särskild lag om räkenskapsutdrag (se bilaga 1"). RSV föreslår att alla uppgifter skall specificeras i lagen. Denna innehåller alltså en uppräkning av alla de poster som kan komma att ingå i ett räkenskapsutdrag.

Skälen för mitt förslag: Som jag inledningsvis påpekat har en rad refor- mer på organisations- och förfarandeomradet beslutats under senare år. Den grundläggande målsättningen har varit att höja kvaliteten på taxering-

• Sida 81
•  Original

arna för att därigenom få större likformighet och rättvisa. Ett viktigt syfte har också varit att förbättra och förenkla förfarandet för såväl myndigheter som enskilda och företag.

De beslutade förändringarna har endast i mindre utsträckning tagit sikte på företagen. Den allt större roll företagen har getts i skattesystemet ställer ökade krav på att skattemyndigheterna får de nödvändiga hjälpmedlen för en effektivare uppföljning och kontroll av företagens funktioner inom beskattningen. Samtidigt bör det ses till att de olika funktionerna, först och främst uppgiftslämnandet. så långt som möjligt anpassas till företagens egna förhållanden. Det råder i huvudsak också enighet om att det krävs förbättringar och förenklingari uppgiftslämnandet från företagen.

En effektivisering av beskattningsarbetet grundad på ett till dagens förhållanden anpassat uppgiftslämnande bör enligt min mening innebära att Skattemyndigheternas kontrollresurser förskjuts från sedvanlig deklara- tionsgranskning till en fördjupad kontroll — ofta genom revisioner — hos de företag där man kan förvänta sig att finna mer betydande felaktigheter. Förutsättningarna bör förbättras att i ett sammanhang granska så många skatter och avgifter som möjligt med hänsyn till de starka samband som ofta föreligger mellan olika skatte- och avgiftsslag. Företagsstorleken har därvid också betydelse. Systematiska fel som avser stora belopp rör vanli- gen många andra än företaget självt och kan bl.a. leda till ett avsevärt skattebortfall.

Utgångspunkten för en integrerad och förbättrad granskning bör vara företagets inkomstdeklaration. Denna bör innehålla sådan information att det är möjligt att göra åtminstone en överslagsmässig kontroll mot uppgif- ter som lämnas i företagets perioddeklarationer, t.ex. uppbördsdeklara- tioner. Härigenom kan kravet på uppgifter i perioddeklarationer även i framtiden ställas lågt.

Det står klart att skattemyndigheterna inte kan förfoga över så stora resurser att alla företag regelbundet kan bli föremål för någon djupare granskning. närmare bestämt revision. Ett förändrat uppgiftslämnande bör därför vara inriktat på att underlätta Skattemyndigheternas urval av företag som bör bli föremål för sådan granskning. Dessutom skall deklara- tionsmaterialet i stort inte behöva något tidskrävande manuellt gransk- ningsarbete. I stället bör ADB-tekniken utnyttjas i stor utsträckning. En genomlysning av deklarationsuppgifterna bör kunna ske med ADB-stöd på ett sådant sätt att det går att upptäcka de deklarationer som kan antas innehålla väsentliga fel. Därefter går man vidare och djupgranskar dessa. Övriga deklarationer kan anses i huvudsak godkända efter genomlysning- en.

En förskjutning av dcklarationskontrollen i den nu angivna riktningen förutsätter att företagen lämnar uppgifter som återger de väsentliga be- skattningsförhållandena. och detta på ett enhetligt sätt. Det av RSV läm- nade förslaget till ett reformerat uppgiftslämnande har denna inriktning. Förslaget tar också vara på möjligheten till förenkling för företagen och anpassning till den redovisning som företagen har för sina egna behov. ] likhet med det stora flertalet remissinstanser ansluter jag mig till huvud- dragen i förslaget.

Sl

• Sida 82
•  Original

Ett stöd för förslaget kan man också finna vid en internationelljämförel- se. I t. ex. Danmark. Norge. Västtyskland och USA lämnar företagen utdrag ur sina räkenskaper enligt visst schema som underlag för deklara- tionskontrollen.

Det är framför allt i tre avseenden som det nya uppgiftslämnandet bör skilja sig från det nuvarande, nämligen i fråga om enhetlighet. detaljerings- grad och koppling till företagens redovisning.

När det gäller enhetligheten bör som RSV föreslagit uppgifterna lämnas efter ett visst schema. vilket i praktiken kan styras genom utformningen av deklarationsblanketterna. De avses få en utformning som ansluter till flertalet företags redovisning varför uppgiftslämnandet kan sägas avse ett standardiserat utdrag ur räkenskaperna. Enhetligheten är närmast en för- utsättning för att man skall kunna ta till vara de fördelar som ADB- tekniken kan ge genom att med utgångspunkt i olika urvalsmetoder skilja ut deklarationer som visar tecken på att en närmare granskning bör före- tas. Ett mera formbundet uppgiftslämnande innebär också att det vid granskningen blir betydligt lättare än i dag att snabbt bilda sig en uppfatt- ning om företaget. De för beskattningen relevanta uppgifterna bör alltså i framtiden lämnas på ett för praktiskt taget alla företag likformigt sätt. som en del av självdeklarationen.

Vad gäller detaljeringsgraden på uppgifterna bör utgångspunkten vara att den vid granskningsarbetet leder till skärpt uppmärksamhet på väsent- ligheter.

Enligt RSV bör ett komplett utdrag ur räkenskaperna omfatta knappt 130 olika poster, där en väsentlig nyhet i förhållande till i dag avser likformigheten och specificeringcn av kostnaderna, i första hand kostna- derna för arbetskraft. Skillnaden är påtaglig främst för företag som avslu- tar sina räkenskaper med årsbokslut, eftersom dagens deklarationsblanket- ter för sådana fall inte innehåller krav på någon närmare redovisning av intäkter och kostnader. Den föreslagna detaljeringsgraden är vald med hänsyn till den fördelning på olika poster som nu i regel finns i företagens egna rcdovisningssystem. en fördelning som samtidigt utgör ett lämpligt kontrollunderlag vid deklarationsgranskningen. Bl.a. underlättas jämfö- relsen av ett företags uppgifter med motsvarande genomsnitt för den aktuella branschen.

Några remissinstanser har menat att det är en alltför stor mängd uppgif- ter som skulle behöva lämnas. Det stora antalet poster som anges i RSV:s schema är emellertid en spegling av att en modell för räkenskapsutdrag måste täcka många typer av näringsverksamheter och praktiskt taget alla de företeelser som bör mynna ut i en särskild uppgift. För det övervägande antalet företag blir det endast fråga om att lämna uppgifter om en mindre del av posterna. Exempelvis skallju inte den som inte driverjordbruk lämna uppgifter om en sådan post i den fullständiga förteckningen som jordbruk- sarrendc eller andra poster som avser jordbruksföretag. I praktiken kommer flertalet företag med en årsomsättning om mindre än 20 basbelopp — vilket svarar mot bortemot hälften av alla företag — inte att behöva lämna fler uppgifter än i dag. För övriga företag kan det bli fråga om såväl fler som färre uppgifter som skall lämnas. För i stort sett alla blir uppgiftslämnandet smi-

• Sida 83
•  Original

digare. Det kan nämnas att RSV har uppgett att uppemot ett 30-tal av de nuvarande deklarationsbilagorna kan avskaffas.

Den koppling mellan uppgifter som skall lämnas för skattekontrollända- mål och företagens aflärsredovisning som förslaget innebär har föranlett viss remisskritik. framför allt från BFN som ifrågasatt lämpligheten i ett stärkt samband mellan skatte- och bokföringsreglcr. Liknande kritik fram- fördes vid remissbchandlingen av utredningens om reformerad företagsbe- skattning (URF) betänkande. [ den proposition som ligger till grund för skattereformen (1989/90:110) framhöll jag att den nuvarande kopplingen mellan redovisning och beskattning bör behållas i det nya systemet för företagsbeskattning. Det påpekandet gjordes dock att det kunde finnas anledning att i belysning av det nya skattesystemet senare ta upp frågan.

Redan det nära samband som således även i fortsättningen kommer att finnas mellan skatte- och bokföringsreglerna talar starkt för att också uppgiftslämnandet från företagen knyts an till deras redovisning.

Inom den svenska aflärsredovisningen har utvecklingen gått mot en alltmer enhetlig redovisningsstruktur. En standard, den s.k. BAS-konto- planen, har tagits fram inom näringslivet. Den kan betecknas som en generell, systematisk katalog med ett stort antal konton från vilken varje företag kan välja ut de konton som det behöver för just sin red0visning. BAS-kontoplanen underlättar därför utformningen av enskilda företags kontoplaner enligt en enhetlig grundsystematik. Planens indelning, t.ex. i kostnadsslag, återger tillämpad praxis och baserar sig på undersökningar av ett mycket stort antal företag. BAS-kontoplancn kan användas av i stort sett alla företag oberoende av storlek, verksamhet och ägarförhållanden även om den i första hand utvecklats för de små och medelstora företagens räkning. Enligt vad jag har erfarit tillämpas den av även en del mycket stora företag.

Det nya uppgiftslämnandet från företagen bör så nära som möjligt ansluta till företagens interna redovisning och därmed i praktiken bygga på BAS-kontoplanen. som rymmer de vanligast förekommande kontoslagen. Det har hävdats att en koppling av deklarationsredovisningen till BAS- kontoplanen kan komma att hämma utvecklingen av nya metoder att systematisera aflärshändelserna. dvs. utvecklingen av god redovisnings- sed. För egen del anser jag inte att det kan väntas att så sker. Dessutom måste man väga in de betydande fördelar som står att vinna med den angivna kopplingen. Den framförda betänkligheten bör ändå föranleda uppmärksamhet från RSV och BFN.

Det nya uppgiftslämnandet. som i praktiken avser utdrag ur företagens räkenskaper, omfattar i princip alla företag. Detta hindrar givetvis inte att RSV tar fram olika deklarationsblanketter med hänsyn till företagens varierande storlek. branscher o. dyl. Jag återkommer till detta i avsnitt 3.4 .

Såväl EKG-kommissionen som RSV har i sina förslag ansett att försäk- ringsföretag borde undantas från skyldigheten att lämna räkenskapsut- drag. Försäkringsförctags inkomster skall emellertid efter Skattereformcn beskattas som övrig inkomst av näringsverksamhet. Enligt min mening finns därför inte längre några skäl för att ha särskilda bestämmelser för dessa. Ett undantag bör dock göras och det gäller utländska Skadeförsäk-

• Sida 84
•  Original

ringsföretag som bedriver försäkringsverksamhet i Sverige. Dessa företag beskattas på grundval av premieinkomsterna i Sverige (ZQ 6 mom. elfte stycket lagen (19471576) om statlig inkomstskatt). Det bör vara tillräckligt om de lämnar uppgifter om premieinkomsten i Sverige på samma sätt som i dag.

Till den tidigare nämnda framställningen den 9 mars 1990 har RSV fogat en förteckning över de poster en näringsidkare bör lämna uppgifter om. Förteckningen bör bifogas denna proposition som bilaga 6. Den har justerats jämfört med förslagen i RSV:s rapport med hänsyn till dels de förändringar som nyligen föreslagits i fråga om de materiella beskattnings- _ reglerna. dels remissynpunkterna på rapporten. Enligt RSV bör samtliga poster räknas upp i lag.

För min del anser jag att det skulle föra väl långt med en så detaljrik uppräkning i lag. De olika posterna bör i stället kunna anges i föreskrifter på en lägre nivå. För detta talar att den närmare bestämningen av vad en deklaration skall innehålla i betydande grad bör vara beroende av den praxis som råder på bokföringsområdet enligt god redovisningssed, där det i en del fall finns skäl att beakta vilken bransch det är fråga om. Detta förutsätter en följsamhet i bestämmandet av uppdelningen på olika poster, något som bör kunna accepteras utan att villkoret för det är att en lagänd- ring sker i varje enskilt fall. Hänsynstagandet till ett företags interna redovisning är till fördel också vid skattekontrollen, eftersom underlaget för deklarationsgranskningen då kommer att direkt kunna återfinnas vid en granskning hos företaget.

Enligt min mening bör man här i någon mån också väga in att det rör sig om uppgifter till ledning för egen taxering, där det i 3 kap. 5 & NTL finns en övergripande bestämmelse om att var och en är skyldig att efter föreläg- gande lämna alla de upplysningar som behövs för kontroll av att uppgifter- na i självdeklarationen är riktiga. I samband med att sådana kompletteran- de upplysningar begärs uppkommer merarbete för både den uppgiftsskyl- dige och skattemyndigheten. Självdeklarationen bör ha ett sådant innehåll att den täcker praktiskt taget hela behovet för skattemyndigheterna av att få ett tillfredsställande kontrollunderlag. Ytterligare upplysningar skall mera sällan behöva efterfrågas. Mot denna bakgrund ser jag i den här frågan en skillnad mot kontrolluppgifter och motsvarande uppgifter som skall lämnas till ledning för någon annans taxering där det enligt min mening bör ställas högre krav på lagform när det gäller enskildheter.

Även om de närmare omständigheterna, som jag ser det. inte behöver framgå av lag måste man i lag ange en snäv ram med en tämligen långtgå- ende precisering av vilka uppgifter som en självdeklaration skall innehålla. Till stor del bör man kunna bygga på nuvarande bestämmelser, främst 2 kap. 19 & LSK. Vad gäller uppgifter som hör till resultatredovisningen bör till skillnad från i dag bl.a. anges att varje slag av intäkter, kostnader och bokslutsdispositioner skall tas upp. I likhet härmed bör i fråga om balans- redovisningen anges att varje slag av tillgångar och skulder skall tas upp.

Den fullständiga förteckningen över de olika posterna avseende närings- verksamhet bör alltså göras i form av verkställighetsföreskrifter. Detta bör enligt min mening ingå som ett led i utformningen av deklarationsblanket-

• Sida 85
•  Original

tema och anförtros RSV. Som jag framhållit bör därvid hänsyn tas till uppgiftslämnamas intressen och redovisningstekniska synpunkter av civil- rättslig art. Att så bör ske följer också av förordningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner. 1 35 i förordningen föreskrivs bl.a. att en myndighet, innan den beslutar om ett nytt formulär till blankett eller om icke obetydlig ändring i ett tidigare fastställt formulär, skall samråda med organisation eller annan som kan anses företräda de näringsidkare som skall lämna uppgifterna.

I och med att näringsidkarna kommer att ge in uppgifter som direkt kan hämtas ur räkenskaperna finns inte längre något behov av att generellt kräva in bestyrkta kopior av resultat- och balansräkningarna. Det finns inte heller behov av att begära in uppgifter om särskilt balanskonto eller vinst- och förlustkonto eller de övriga särskilda uppgifter för fåmansförc- tag som för närvarande anges i 2 kap. 22 & LSK.

] 2 kap. 16,5 LSK ges för närvarande bestämmelser som anger att uppgifterna om avdrag för kostnader för representation och liknande ändamål skall vara mycket detaljrika. En sådan utförlig redovisning är enligt min mening mindre lämplig. Uppgiftsskyldigheten bör i stället följa den föreslagna principen om likformighet. De mera summariska uppgifter som behövs bör således lämnas enligt vad som framgår av den av RSV ingivna förteckningen. Bestämmelserna i 2 kap. 16 & bör därför upphävas.

Med det nya systemet för uppgiftslämnande bör man vidare kunna lätta på några av nuvarande skyldigheter att lämna kontrolluppgifter. Detta gäller i fråga om bestämmelserna i 3 kap. 37 och 38 55 LSK, vilka bör upphävas resp. ändras. Jag kommenterar detta närmare i avsnitt 8.

3.2. Handelsbolag m.m.

Mitt förslag: För den som har inkomst från handelsbolag eller rederi för registreringspliktigt fartyg skall bolaget eller rederiet — och inte delägaren — lämna de närmare uppgifterna om näringsverksamhet. Uppgifterna skall lämnas enligt de regler som gäller för självdeklara- tion.

Förseningsavgift skall kunna påföras handelsbolag m.fl. som inte lämnar uppgifter i rätt tid.

För näringsverksamhet som makar tillsammans deltagit i skall endast en av makarna lämna en närmare redovisning.

RKO-kommissionens förslag: För handelsbolags- och makefallen före- slås som huvudregel att endast den som har ledande ställning i verksamhe- ten i sin självdeklaration utan anmaning skall lämna en fullständig redo- visning för hela verksamheten. Samma skattskyldig skall också lämna uppgift om delägares resp. makes andel i inkomst och förmögenhet.

I fråga om handelsbolag m.fl. bör den som är företagsledare enligt 35 ä 1 3 mom. kommunalskattelagen (1928: 370). KL. anses ha ledande ställning.

• Sida 86
•  Original

Om det finns flera företagsledare skall den som är bosatt i kommun där bolaget bedriver rörelse från fast driftställe lämna fullständig redovisning. Finns det flera sådana personer får de själva avgöra vem av dem som skall lämna redovisningen. Om det inte finns någon företagsledare enligt 35 ä 1 a mom. KL bör skyldigheten att lämna redovisningen läggas på den som har störst andel eller vid lika andelsinnehav på den som är bosatt i kommun där bolaget bedriver verksamhet från fast driftställe. I sista hand bör delägarna själva få avgöra vem av dem som skall lämna uppgifterna.

] fråga om makars verksamhet har i medhjälparfallet den make som står för verksamheten en ledande ställning. Om verksamheten bedrivs av ma- karna gemensamt bör skyldigheten att lämna redovisningen läggas på den som är registrerad till mervärdeskatt för verksamheten eller. om båda är registrerade. den som är bosatt i kommun där verksamheten bedrivs från fast driftställe. I sista hand får makarna själva avgöra vem av dem som skall lämna uppgifterna.

Remissinstanserna: Endast ett par remissinstanser har berört frågan om uppgiftsskyldighet i handelsbolags- och makefallen. Läiis.s't_vrel.5'm i Stock- holms län förordar att handelsbolag skall bli deklarationsskyldigt och samtidigt göras till skattesubjekt. Länsstyrelsen i ll-[almölms län anser att kommissionen har överbctonat vinsterna vad avser de praktiska hante- ringsfrågorna i förhållande till andra frågor. Problem skulle uppkomma bl. a. vid utredningar och beslut om avvikelser från uppgifterna i självdek- larationerna och om skattetillägg.

RSV:s förslag: Överensstämmer i stort med EKG-kommissionens för- slag.

Remissinstanserna har inte uttalat sig särskilt i frågan.

Skälen för mitt förslag: När det gäller handelsbolag och rederi för regi- streringspliktigt fartyg samt näringsverksamhet som makar gemensamt deltagit i anserjagi likhet med kommissionen. RSV och remissinstanserna att det är tillräckligt att de närmare uppgifterna om en och samma närings- verksamhet lämnas från ett håll.

En bättre lösning än att företagsledaren eller en av delägarna i ett bolag skall lämna uppgifterna anserjag emellertid vara att bolaget är ansvarigt för att uppgifterna lämnas. En motsvarande ordning gäller redan enligt 2 kap. 25 & LSK. Härigenom undviker man den osäkerhet som kan uppstå om man väljer kommissionens förslag. nämligen i bedömningen av vem i bolaget som egentligen skall lämna uppgifterna.

Motsvarande lösning kan dock inte väljas i makefallet utan där ansluter jag mig till kommissionens förslag. För makar som gemensamt deltagit i näringsverksamhet behöver således endast en av makarna lämna räken- skapsutdrag. 1 fråga om vem av makarna som skall lämna uppgifterna bör det som kommissionen anfört härvidlag tjäna till ledning.

Från en remissinstans har framförts farhågor om att problem skulle uppkomma vid frågor om bl.a. skattetillägg om räkenskapsuppgifterna lämnas av bara en av delägarna i ett handelsbolag eller, om två makar bedriver näringsverksamhet tillsammans. av endast den ene maken. Det förhållandet att den fylligare redovisningen om näringsverksamhctcn läm- nas av någon annan inverkar emellertid inte på varje delägares eller makes

• Sida 87
•  Original

skyldighet att lämna en riktig deklaration med en summarisk uppgift om inkomsten av näringsverksamhet. Har för låg inkomst tagits upp. kan skattetillägg komma att påföras.

Handelsbolag som inte lämnar in uppgifter om näringsverksamhet i rätt tid bör kunna påföras förseningsavgift med 500 kr på samma sätt som nu kan ske ifråga om självdeklaration. Detta föranleder en ändring i 5 kap. 5 & NTL.

Hänvisningar till S3-2

• Prop. 1990/91:5: Avsnitt F inansdepartementet

3.3. Formen för uppgiftslämnandet

Mitt förslag: Uppgifter om näringsverksamhet skall lämnas på blan- kett enligt fastställt formulär eller på ADB-medium eller på annat lämpligt sätt som RSV närmare anger.

EKG-kommissionens förslag: Överensstämmer i stort med mitt. Kom- missionen föreslår även att inom ramen för det enhetliga uppgiftslämnan- det skall uppgifterna under vissa förutsättningar få lämnas på blanketter som t. ex. branschorganisationer själva framställer.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i denna fråga. Länsstyrelsen i Göteborgs ()("ll Bohus län är tveksam till om uppgifter skall få lämnas på blanketter som de skattskyldiga själva framställer. Ett godkännande av RSV bör vara en förutsättning för att få använda särskil- da blanketter. Föreningen Sverigt's la_t'eringsrevisort'r avstyrker att standar- diserade räkenskapsutdrag skall kunna göras branschanpassade. Förening- en anser att man bör undvika att reducera den enhetlighet som standardi- serade räkenskapsutdrag innebär genom olika detaljbestämmelser och un- dantag. SverigesIlastiglielsägarelörbuna' och Lantbrukarnas riksförbund är positiva till möjligheten för branschorganisationer att utforma branschan- passade blanketter.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna har inte uttalat sig särskilt i frågan.

Skälen för mitt förslag: Granskningsarbctet ställer krav på en hög grad av enhetlighet med hänsyn till den stora ärendemängden och den begrän- sade tid som står till buds. Att uppgifterna om näringsverksamhet bör lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av RSV på samma sätt som gäller för alla andra uppgifter som skall lämnas i självdeklaration råder det därför enligt min mening ingen tvekan om.

Det finns emellertid flera skäl att medge att uppgifterna lämnas på annat än traditionellt sätt. En anpassning bör göras till den tekniska utveckling- en. Som tidigare nämnts bör granskningen i så stor utsträckning som möjligt kunna ske med ADB-stöd. Om uppgifter bara lämnades på papper skulle stora resurser få tas i anspråk för att klara registreringen av uppgif- terna. För att undvika detta och för att underlätta för företagen, som numera i stor omfattning sköter sin bokföring ADB-mässigt, bör de som så önskar ges möjlighet att lämna sina räkenskapsutdrag på ADB-medium. Det bör framhållas att möjligheten att lämna uppgifterna på ADB-medium

• Sida 88
•  Original

innebär en stor fördel även för uppgiftslämnarna eftersom de därigenom kan slippa en tyngande pappershantering. Dessutom medför ett lämnande på ADB-medium att säkerheten i uppgiftslämnandet ökar i och med att någon manuell bearbetning av uppgifterna inte behöver ske. Jag anser dock inte att det skall vara fråga om ett helt papperslöst deklarationsförfa- rande. Även om räkenskapsutdraget lämnas på ADB-medium skall huvudblanketten lämnas på fastställt formulär och undertecknas.

När det gäller EKO-kommissionens förslag att uppgifter under vissa förutsättningar skall få lämnas på blanketter som branschorganisationer själva framställer vill jag framhålla följande. Som jag nämnt tidigare innehåller det kompletta räkenskapsschemat en mängd olika poster. För många näringsidkare kommer det bara att bli aktuellt att lämna uppgifter rörande endast ett fåtal av dessa poster. Det kan t. ex. bero på att verksam- heten bedrivs i begränsad omfattning eller att den har en sådan inriktning att endast ett mindre antal uppgifter blir aktuella. Om detta gäller för en större grupp näringsidkare eller en hel bransch kan det kanske vara lämp- ligt att utforma ett räkenskapsschema där man skalat bort alla poster som inte blir aktuella för just denna grupp företag. En förutsättning för att få använda en branschanpassad blankett bör emellertid vara att blanketten fastställts av RSV. Om särskilda branschanpassade blanketter kommer att utformas utgår jag ifrån att det sker inom ramen för det fullständiga räkenskapsschemat.

3.4. Revisionsberättelser

Mitt förslag: Revisionsberättelser som innehåller uttalande, upplys- ning eller anmärkning enligt 10 kap. 105 aktiebolagslagen(1975: 1385) eller enligt 4 kap. 105 lagen (1980: 1103) om årsredo- visning m.m. i vissa företag skall ges in till skattemyndigheten. Är det endast fråga om uttalande att årsredovisningen upprättats enligt aktiebolagslagen eller att styrelseledamöter och verkställande direk- tör bör beviljas ansvarsfrihet skall dock revisionsberättelsen inte ges in. Detsamma gäller uttalande enligt 10 kap. 10 & sjätte stycket aktiebolagslagen.

RSV:s förslag: Överensstämmer delvis med mitt. RSV föreslår dessut- om att ett s. k. revisorsintyg skall lämnas. Det innebär att företagets revisor skall intyga att det råder överensstämmelse mellan i verksamheten förda räkenskaper och det lämnade räkenskapsutdraget.

Remissinstanserna: Många remissinstanser har framfört kritik mot det s.k. revisorsintyget. Kritikerna har framför allt hävdat att ansvaret för att de lämnade uppgifterna är korrekta skall ligga på den skattskyldige och inte övervältras på någon utomstående.

Skälen för mitt förslag: Enligt 2 kap. 25 tredje stycket LSK skall aktiebolag, ekonomisk förening och ömsesidigt försäkringsbolag avlämna bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av revisionsberättelse som avgivits

• Sida 89
•  Original

för beskattningsåret. Enligt lagen (1980: 1 103) om årsredovisning m.m. i vissa företag är revisorer i alla företag oavsett företagsform skyldiga att avge en revisionsberättelse. Lagen omfattar således både handelsbolag och mer omfattande bedriven enskild näringsverksamhet. En revisor har enligt 10 kap. 105 aktiebolagslagen och 4 kap. 105 lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag skyldighet att kontrollera att företaget gör avdrag för preliminär och kvarstående skatt enligt uppbördslagen. Vidare skall revi- sorn kontrollera att företaget låtit registrera sig till mervärdeskatt samt att företaget betalar innehållna skatter, mervärdeskatt och socialavgifteri rätt tid.

Om brister föreligger i något av dessa avseenden skall anmärkning göras i revisionsberättelsen och denna skall genast sändas in till länsstyrelsen.

Det är uppenbart att revisionsberättelser med anmärkningar av ovan angivet slag är av intresse för skattemyndigheten. Men också i de fall där anmärkning. upplysning eller uttalande har gjorts av revisorn i revisions- berättelsen enligt 10 kap. 10 & aktiebolagslagen eller 4 kap. 105 lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag av något annat skäl är den av intresse för skattemyndigheten. Även i dessa fall fyller vad som sägs i revisionsbe- rättelsen den för skattemyndigheten viktiga funktionen att uppmärksam- het riktas mot företag med bristfällig redovisning. Generellt sett krävs det en djupare granskning för att avgöra om en revisorsanmärkning har någon skattemässig effekt.

Av det som ovan sagts framgår att det finns ett berättigat intresse för skattemyndigheten att få kännedom om att en revisor har avlämnat en "oren" revisionsberättelse. Däremot finns det inte något skäl att kräva att alla företag skall ge in sina revisionsberättelser.

När det gäller revisorsintyg har jag viss förståelse för den kritik som framförts mot förslaget i den delen. Ansvaret för att uppgifterna i självde- klarationen är korrekta bör inte övervältras på någon utomstående utan ligga hos den skattskyldige. Jag lägger därför inte fram något förslag om revisorsintyg.

Hänvisningar till S3-4

• Prop. 1990/91:5: Avsnitt F inansdepartementet

3.5. Dispens

Mitt förslag: Om det föreligger särskilda skäl får skattemyndighet på ansökan av den deklarationsskyldige medge att de uppgifter som skall lämnas ur räkenskaperna och som avser intäkter. kostnader, bokslutsdispositioner. skatter och redovisat resultat får lämnas i sammansatta poster. Ett beslut om dispens får omfatta en period av tre år. Skattemyndighetens beslut får överklagas till RSV.

EKG-kommissionens förslag: Alla företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut skall lämna uppgifter enligt ett standardiserat räkenskaps- utdrag. Undantag från uppgiftsskyldighcten görs endast för försäkringsrö- relse. Försäkringsrörelse beskattas nämligen på ett väsentligt annorlunda

• Sida 90
•  Original

sätt än andra företag. För dem som inte avslutar sina räkenskaper med årsbokslut föreslås ett uppgiftslämnande som i hög grad överensstämmer med det standardiserade räkenskapsutdraget. Detta uppgiftslämnande överensstämmer emellertid också i hög grad med uppgiftsskyldigheten enligt gällande rätt. Standardiserade räkenskapsutdrag kan i speciella fall för vissa företag medföra problem. åtminstone under en övergångsperiod. Skattechef skall därför kunna besluta om dispens från den föreslagna uppgiftsskyldigheten under förutsättning att beslut om planmässig revi- sion omfattar företaget.

Remissinstanserna: Remissinstanserna nämner olika typer av företag som bör undantas från det standardiserade räkenskapsschemat. bl. a. stör- re företag, banker, finansbolag och försäkringsbolag.

Lantbrukarnas riksförbund och S vans/(a byggnadsentreprenör/öreningen förelår ett förenklat uppgiftslämnande för dem som inte klarar av att lämna ett fullständigt räkenskapsutdrag.

RSV:s förslag: Någon generell undantagskrcts skall inte finnas. De före- tag som inte kan lämna räkenskapsutdrag skall i stället få göra en enklare sammanställning av uppgifter ur sin redovisning som inte behöver finnas i själva affärsredovisningen. Dispensen skall endast omfatta de delar av räkenskapsschemat där verkligt behov av dispens föreligger. Företag som har dispens skall lämna fullständiga uppgifter enligt balansräkningssehe- mat.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i denna del. Förslaget tillstyrks av länsskatlwnyndiglieu'n [ Jönköpings län. Riks- _lö'rsäkringsverket framhåller betydelsen av att dispens inte skall kunna ges från uppgifter rörande kostnader för arbetskraft. Uppgifterna har betydel- se vid fastställande av underlag för egenavgifter och av pensionsgrundande inkomst för anlitad arbetskraft.

Skälen för mitt förslag: En likformig behandling av företagen från skatte- myndigheternas sida förutsätter ett likformigt uppgiftslämnande. Deklara- tionsgranskningcn underlättas av en likformig rapportering. Många av de maskinella kontrollerna kan inte göras om vissa företag befrias från det föreslagna uppgiftslämnandet.

Ett enhetligt uppgiftslämnande även för de största företagen och deras dotterbolag medför en fördel ur planeringssynpunkt vid revision av kon- cerner. Räkenskapsutdragen kan många gånger innehålla uppgifter av betydelse för inrikningen av revisionen.

Jag delar därför RSV:s bedömning att en generell undantagskrets — med undantag av utländskt skadeförsäkringsföretag som driver försäkringsrö- relse i Sverige — inte bör förekomma. Om särskilda skäl föreligger bör dispens i stället kunna ges efter ansökan i varje enskilt fall.

Dispens bör kunna ges till företag som har sådan utformning av sin redovisning att man inte utan stora svårigheter och förhållandevis stora kostnader kan lämna begärda uppgifter i form av räkenskapsutdrag.

Utländska skadeförsäkringsföretag som bedriver försäkringsverksamhet i Sverige beskattas på grundval av premieinkomsterna i Sverige. För dessa företag anser jag att man kan göra ett generellt undantag utan att få de negativa konsekvenser som annars kan befaras. Det bör enligt min mening

• Sida 91
•  Original

vara tillräckligt att företagen lämnar uppgifter om premieinkomsten i Sverige.

Hänvisningar till S3-5

• Prop. 1990/91:5: Avsnitt F inansdepartementet

3.6. Skatteregistret

Mitt förslag: De uppgifter som skall lämnas om näringsverksamhet skall få registreras i Skatteregistret.

En skattemyndighet skall endast ha åtkomst till sådana uppgifter om näringsverksamhet som avser företag som beskattas hos myn- digheten.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall har inga erinringar mot förslaget under förutsättning att den lagtext till vilken hänvisning görs utformas så att registrets innehåll blir klart redovisat och avgränsat. Data- inspektionen har inte några erinringar mot att bestämmelserna ändras på det sätt RSV har föreslagit. FUD anser att skatteregisterlagen inte bör ändras förrän en utvärdering gjorts av räkenskapsutdragen och dess ver- kan på en ADB-baserad bokföring.

Skälen för mitt förslag: Med uppgifterna om näringsverksamhet som grund skapas förutsättningar för att bygga upp ett ändamålsenligt ADB- tekniskt stödsystem för företagstaxeringen. Avsikten är också att kon- trollverksamheten skall kunna styras mot väsentligheter mer än vad som nu är fallet. Detta skall kunna ske på två sätt. För det första skall deklara- tionerna genomgå maskinella rimlighetskontroller. Dessa skall utformas på sådant sätt att de deklarationer som klarar kontrollerna i princip inte skall behöva bli föremål för några ytterligare åtgärder. Kontrollerna skall vara lika för alla företag. Resurser som nu åtgår för manuell hantering kommer därigenom att frigöras. För det andra skall möjligheterna förbätt- ras till riktade insatser av olika slag. Om tillräckligt många uppgifter från företagen finns ADB-registrerade kan de deklarationer som behöver underkastas fördjupad kontroll väljas ut på maskinell väg. En väsentlig förutsättning för detta är att räkenskapsuppgifterna registreras och är åtkomliga via terminal. En utgångspunkt för det granskningssystem som skall byggas upp är alltså att alla uppgifter skall kunna ADB-registreras.

Jag delar RSV:s uppfattning om att det i det nya uppgiftslämnarsystemet med räkenskapsuppgifter kommer att finnas ett behov av att registrera fler uppgifter i Skatteregistret än i dag för genomförande av de maskinella kontrollerna. Detta ställer, som RSV påpekat. krav på att åtkomsten görs begränsad. Skatteförvaltningens ADB-system har ett behörighetssystem som medger att man kan begränsa åtkomstmöjligheten till uppgifterna i registret till endast de tjänstemän som har behov av uppgifterna. Dessut- om föreligger enligt 9 kap. 15 sekretesslagen (1980:100) s.k. absolut sekretess för uppgifterna.

[ 7 g" 18 skatteregisterlagen finns en bestämmelse som innebär att många uppgifter om näringsverksamhet vilka hämtas ur företagens inkomstdekla-

• Sida 92
•  Original

rationer vid den årliga taxeringen får föras in i Skatteregistret. Denna bestämmelse bör ändras så att det framgår att de uppgifter som nu är i fråga får antecknas.

Vad beträffar den kritik som FUD framfört villjag framhålla att FUD:s beskrivning, att syftet med det nya uppgiftslämnandet skall vara att göra det lättare för skattemyndigheterna att vid en revision och andra kontroll- åtgärder komma åt information, inte är riktig. Syftet är i stället att genom ADB-stöd på ett effektivt sätt sålla bort alla de deklarationer som det inte finns någon anledning att djupgranska. Uppgiftslämnandet och registre- ringen av uppgifterna har inte någon inverkan på vilka uppgifter som är åtkomliga vid en revision.

När det gäller den ökade möjligheten att använda ADB i skattekontrol- len innebär ju denna i och för sig inte någon ändring i skyldigheten att lämna uppgifter till ledning för egen taxering eller rätten för skattemyndig- heterna att kontrollera att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts. Ändringen ligger i stället däri att kontrollen kan göras effektivare än hittills. Sådana kontroller som på grund av bristande personella resurser tidigare inte har kunnat ske i önskvärd utsträckning kan med ett vidareutvecklat ADB-stöd företas i större omfattning. En sådan utveckling ligger i linje med strävan- dena mot ökad rättvisa och likformighet vid taxeringen.

Vad beträffar åtkomsten till de räkenskapsuppgifter som skall registreras delar jag RSV:s uppfattning att den bör begränsas till uppgifter som gäller företag som beskattas i länet. Skulle det när systemet tillämpats en tid emellertid visa sig att ett starkt behov föreligger av åtkomstmöjlighet över länsgränserna får en förnyad prövning göras i detta avseende.

Det bör framhållas att datainspektionen i sitt remissyttrande över RSV:s skrivelse gör bedömningen att den föreslagna registreringen inte kan antas leda till otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet, med hänsyn till att uppgifterna hänför sig till juridiska personer och till fysiska perso- ner endast i deras egenskap av näringsidkare, och mot bakgrund av regle- ringen om bl.a. möjligheterna till åtkomst, behörighet, utlämnande och sekretess.

3.7. Genomförande m.m.

Mitt förslag: Det nya uppgiftslämnandet skall gälla fr. o. m. 1992 års taxering. Företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut får dock vid taxeringen 1992 i stället för att lämna uppgifter enligt 2 kap. 19 & första stycket LSK lämna de uppgifter som avses i 2 kap. 22 & samma lag i nu gällande lydelse.

RSV:s förslag: Uppgiftsskyldigheten måste vara fastlagd innan det första räkenskapsår för vilket uppgifterna skall lämnas har påbörjats.

Remissinstanserna: Många remissinstanser framhåller att det är viktigt att beslutet om ett nytt uppgiftslämnande fattas i god tid före ikraftträdan— det så att företagen får tid att förbereda sig och att skatteförvaltningen ges

• Sida 93
•  Original

tillfälle att informera om det nya uppgiftslämnarsystemet. Små/öretagens RikSorgan/sation har framhållit att förslaget kan medföra ökade kostnader för företagen eftersom de kan komma att behöva anlita revisorer i större utsträckning än i dag.

Skälen för mitt förslag: Mot bakgrund av att ett riksdagsbeslut om det nya uppgiftslämnandet inte kan komma förrän under hösten 1990 finns anledning att ha ett genomförande med ett visst mått av frivillighet för taxeringsåret 1992. Den bör avse företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut, dvs. enskilda näringsidkare vars årliga bruttoomsättnings- summa normalt inte understiger 20 basbelopp, aktiebolag. handelsbolag och ekonomiska föreningar. Dessa bör det första året som det nya upp- giftslämnarsystemet skall tillämpas, taxeringsår 1992. i stället för att läm- na uppgifter som avses i 2 kap. 195 första stycket LSK få lämna de uppgifter som avses i 2 kap. 22 9” samma lag i den nu gällande lydelsen.

När det däremot gäller de som inte avslutar sina räkenskaper med årsbokslut. dvs. enskilda näringsidkare med en bruttoomsättningssumma som normalt understiger 20 basbelopp, är min bedömning att dessa bör kunna lämna uppgifter enligt det nya systemet redan vid 1992 års taxering. För dessa näringsidkare innebär det nya uppgiftslämnandet en ganska liten förändring. Skulle det trots detta av någon anledning för någon i denna grupp innebära betydande svårigheter att lämna uppgifter enligt 2 kap. 199" första stycket LSK finnsju möjligheten att ansöka om dispens enligt bestämmelserna i 19 & sista stycket.

Genom det nu beskrivna sättet för ikraftträdande tillgodoses många företags. RSV:s och flera remissinstansers önskemål om att ett beslut om nytt uppgiftslämnande bör fattas innan det räkenskapsår börjat för vilket det nya uppgiftslämnandet skall tillämpas. För de enskilda näringsidkare som har brutna räkenskapsår med början ] juli 1990 eller 1 september 1990 och som dessutom har en bruttoomsättning som normalt understiger 20 basbelopp kommer beslutet om det nya uppgiftslämnandet efter det att räkenskapsåret börjat. För denna kategori kommer det emellertid. som nyss nämnts, inte att bli frågan om någon stor förändring i uppgiftsläm- nandet.

När det gäller kostnaderna för de skattskyldiga kan nämnas att även om det för vissa blir aktuellt att lämna fler uppgifter än i dag blir det för de flesta enklare att lämna uppgifterna. Uppgifterna kan normalt hämtas direkt från redovisningen och kan utan bearbetning föras över till räken- skapsschemat. RSV har tillsammans med FUD bedömt frågan om företa- gens kostnader. Därvid konstaterades att någon meningsfull beloppsmäs— sig beräkning inte gick att göra. Det ansågs emellertid att kostnaderna för företagens totala uppgiftslämnande inte borde öka genom införandet av standardiserade räkenskapsscheman och övriga ändringar i uppgiftsskyl- digheten. Möjligheterna att få lämna uppgifter maskinellt bedömdes med- föra att totalkostnaderna på längre sikt kan komma att minska.

Vad beträffar kostnaderna för det allmänna kan följande sägas. RSV har beräknat de totala kostnaderna för utvecklingsarbctc till 20 miljoner kr. och därutöver resurser motsvarande ca 70 årsarbetskrafter avseende främst registreringspersonal. Behovet av registreringspersonal bedömdes

• Sida 94
•  Original

dock kunna minska om möjligheten att lämna räkenskapsuppgifterna på ADB-medium utnyttjas. RSV har vidare uppgett att när systemet med den förenklade självdeklarationen trimmats in frigörs registreringskapacitet varvid behovet av resurstillskott kan bli väsentligt mindre än 70 årsar- betskrafter.

Den förenklade självdeklarationen har nu funnits så länge att systemet bör ha trimmats in ordentligt. Med hänsyn härtill bör resursbehovct. som RSV påpekat, kunna bli väsentligt lägre. Enligt min bedömning bör beho- vet av registreringspersonal samt behovet av resurser för utveckling av uppgiftslämnandet kunna rymmas inom skatteförvaltningens ordinarie medelsramar.

Mitt förslag: Den som utgett lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämna kon-

trolluppgift. Har ersättningen eller förmånen utgetts av fysisk person eller dödsbo och utgör den inte omkostnad i näringsverksamhet. behöver kontrolluppgift för ersättning eller förmån som under året tillsam- mans understiger 1 000 kr. lämnas först efter föreläggande av skatte- myndighet.

Skälen för mitt förslag: I princip är den som utgett lön, arvode eller andra ersättningar eller förmåner skyldig att lämna kontrolluppgift för den som hos den uppgiftsskyldige innehaft anställning eller utfört tillfälligt arbete eller fått pension. periodiskt utgående ersättning eller annan för- mån. Kontrolluppgiftsskyldigheten för fysiska personer som är arbetsgiva- re är emellertid begränsad till de fall då skyldighet att göra avdrag för preliminär skatt enligt UBL föreligger eller fall där ersättningen eller förmånen utgått i verksamhet som han bedrivit. Någon kontrolluppgifts- skyldighet gäller i regel inte i fråga om ersättning eller förmån som utgör intäkt av näringsverksamhet för mottagaren om inte ett s.k. likställighet- savtal har träffats. Därutöver finns det en del ytterligare undantag från skyldigheten att i kontrolluppgift ta upp vissa ersättningar somjag återkom- mer till i det följande ( avsnitt 4.2 ).

De nuvarande reglerna innebär bl.a. att en fysisk person som betalat ut lön men inte är skyldig att göra preliminärskatteavdrag enligt reglerna i UBL. inte heller är skyldig att lämna kontrolluppgift på den utbetalda ersättningen. Detta gäller trots att skyldighet att betala socialavgifter före- ligger så snart ersättningen överstiger 1000 kr.

Vidare torde inte skyldighet att lämna kontrolluppgift föreligga i de fall där en förmån har utgetts av någon som inte står i ett arbetsgivarförhållan- de till den som tar emot förmånen. Så kan vara fallet när en skattskyldig är

• Sida 95
•  Original

anställd av ett företag inom en koncern men uppbär förmån av ett annat företag inom koncernen. Det är också — med lagtextens nuvarande ut- formning — tveksamt om t. ex. en personalstiftelsc som utgett förmåner är skyldig att lämna kontrolluppgift. Ett annat exempel där den som uppbär förmånen inte kan sägas ha utfört något arbete är då en idrottsman fått ersättning av ett företag för att t. ex. ha företagets dekaler på sin bil. Även vad gäller tävlingsvinster. som ju efter Skattereformcn utgör skattepliktig inkomst om de utgår kontant eller värdet överstiger 0,01 basbelopp och det inte är fråga om minnesföremål. framgår det inte helt klart av lagtexten att kontrolluppgiftsskyldighet föreligger.

Ett av huvudsyftena med Skattereformcn är att skapa en neutral beskatt- ning av arbetsinkomster så att alla typer av ersättningar beskattas likfor- migt. Mot den bakgrunden anserjag det angeläget att kontrolluppgiftsskyl- digheten träffar samtliga ersättningar och förmåner som utgör skattepliktig intäkt av tjänst. De nuvarande bestämmelserna är utformade på sådant sätt att det är tveksamt om skyldighet att lämna kontrolluppgift föreligger i flera fall där en uppgiftsskyldighet ter sig rimlig och befogad. En mer generell regel om uppgiftsskyldighet, kompletterad med undantag för de situationer då någon skyldighet att utan föreläggande lämna uppgift inte är motiverad. underlättar för uppgiftslämnarna att bedöma om uppgiftsskyl- dighet föreligger. Jag anser därför att bestämmelsen bör få en mer generell utformning så att skyldighet att lämna kontrolluppgift i princip alltid föreligger när detär fråga om skattepliktig intäkt av tjänst.

För att inte en utökad kontrolluppgiftsskyldighet skall bli alltför betung- ande för fysiska personer som inte bedriver näringsverksamhet anser jag att skyldigheten att utfärda kontrolluppgifteri dessa fall bör begränsas till belopp som uppgår till 1000 kr. eller mer. Därigenom får man också en överensstämmelse med den beloppsgräns som gäller för skyldigheten att betala socialavgifter. Har preliminär skatt innehållits bör dock kontrollupp- gift alltid lämnas.

Mina förslag föranleder ändringar i 3 kap. 4 och 5 åå LSK.

• Sida 96
•  Original

4.2. Uppgifter om kostnadsersättningar

Mitt förslag: Traktamentsersättning och ersättning för resa med egen bil i tjänsten som understiger eller motsvarar schablonbelopp behöver inte redovisas i den skattskyldiges självdeklaration. Arbets- givaren skall i kontrolluppgift ange att sådan ersättning betalats ut men inte beloppets storlek. Om det utbetalda beloppet överstiger schablon skall den överskjutande delen redovisas särskilt för sig. Kostnadsersättning för logi vid tjänsteresa motsvarande den fak- tiska utgiften behöver inte redovisas i självdeklarationen. Det skall i kontrolluppgift anges om sådan kostnadsersättning betalats ut. Det- samma gäller för kostnadsersättningar för resa i tjänsten med all- mänt kommunikationsmedel. hyrbil eller taxi och representations- ersättning.

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall den kontrollupp- giftsskyldige lämna uppgift även om de utbetalda beloppens storlek.

RINK:s förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Remissinstanserna: Förslaget har fått ett positivt mottagande av flertalet remissinstanser.

Skälen för mitt förslag: Skattereformcn innebär förenklingar av trakta- mentsreglerna. Avdraget vid endagsförrättningar har slopats. För tjänste- resor med övernattning gäller att avdraget för merkostnader för måltider och småutgifter skall motsvara traktamentet om detta hålls inom vissa be- loppsramar. Avdragsschablonen är. under förutsättning att inte tjänsteresan varar längre än tre månader. 150 kr. per dag för skattskyldiga som uppburit traktamente. Avdrag för logikostnad medges med den faktiska utgiften. Kan den skattskyldige inte styrka någon logikostnad men har han uppburit trak- tamente medges avdrag med 75 kr. Vad gäller avdrag för ökade levnadskost- nader vid tjänsteresa utom riket föreslås nuvarande principer för avdrags- beräkningen behållas i stort oförändrade.

Kostnadsersättningar till anställda i offentlig tjänst blir genom förslagen skattepliktiga. Avdrag får göras för däremot svarande kostnader på samma sätt som gäller för privatanställda. Ersättningar skall således i princip tas upp som intäkt och avdrag medges för de uppkomna kostnaderna.

Beräkningen av preliminär skatt på traktamentsersättning har kopplats samman med de föreslagna avdragsschablonerna på motsvarande sätt som tidigare föreskrivits beträffande ersättning för resa med egen bil i tjänsten. Traktamentsersättning som uppgår till högst schablonbeloppet och ersätt- ning för logikostnad motsvarande den faktiska utgiften ingår inte i under- laget för beräkning av preliminär skatt.

LSK innehåller för närvarande utförliga regler om hur resekostnads- och traktamentsersättningar skall redovisas i kontrolluppgiften. De offentlig- anställda har tidigare inte alls berörts av dessa regler. Inte heller de arbetsgivare som av skattemyndigheten fått dispens vad gäller kontroll- uppgiftsskyldighet för tjänsteresor inom Sverige har behövt redovisa be- loppen i kontrolluppgiften, utan det har räckt med att genom en kryssmar—

• Sida 97
•  Original

kering anmärka att traktamente utgått. De anställdas självdeklarationcr innehåller i sådana fall inte några uppgifter om traktamenten och mot dem svarande avdrag (tyst kvittning).

De förenklade traktamentsreglerna innebär att det finns förutsättningar för att också förenkla redovisningen av traktamentsersättningarna för samtliga uppgiftsskyldiga. Reglerna är så lättillämpade att varje arbetsgi- vare bör kunna hantera dem på ett riktigt sätt. Det är tillräckligt att arbetsgivaren på kontrolluppgiften anger att traktamente har betalats ut. Uppburna ersättningar motsvarande schablonbelopp och mot dem svaran- de avdrag behöver inte heller redovisas i självdeklarationen utan tyst kvittning kan ske.

Överstiger utbetald ersättning schablonavdraget gäller för överskj utande belopp både att arbetsgivaravgifter skall tas ut och att preliminär skatt skall innehållas. Det finns därför skäl att. utöver vad jag framförde i lagrådsre- missen, föreskriva att överskjutande belopp skall tas upp i en särskild post i kontrolluppgiften. En sådan ordning torde öka den skattskyldiges möjlig- heter att själv kontrollera riktigheten av de uppgifter som lämnas till skat- temyndigheten. Däremot kan uppgifter om antal dagar m.m. avvaras.

Vill den skattskyldige yrka högre avdrag än med schablonbelopp måste han visa att den sammanlagda kostnadsökningen vid tjänsteresor i anställ- ningen under beskattningsåret varit större än summan av schablonav- dragen. I sådana fall måste naturligtvis de uppburna ersättningarna redo- visas.

RlNK:s överväganden om förenklade förfaranderegler tog sikte på tjäns- teresor inom Sverige. Någon avgörande skillnad för tjänsteresor utom Sverige finns emellertid inte enligt min mening. Avdrag medges vid såda- na tjänsteresor för faktisk logikostnad och ett s.k. normalbelopp som, vad gäller resor i enskild tjänst, fastställs av RSV för varje land. För stat- ligt anställda regleras utlandstraktamentena i utlandsresereglementet (1953: 666). De normalbelopp RSV fastställer överensstämmer med storle- ken på utlandstraktamentena för olika länder enligt utlandsresereglemen- tet. Preliminär A-skatt beräknas endast till den del ersättningen överstiger belopp som kan anses motsvara största normala ökning i levnadskostna- den under ett dygn i förrättningslandct. Jag anser därför att redovisningen av traktamentet kan ske på samma sätt vid utlandsresor som vid resor inom Sverige.

Den föreslagna ordningen medför att redovisningen av traktamentser- sättningar och ersättningar för logikostnader får kontrolleras genom revi- sioner hos arbetsgivaren i stället för vid kontroll av arbetstagarens deklara- tion. Detta innebär dock inte någon reell minskning av kontrollmöjlighe- terna. Skattemyndighetens möjligheter att i löntagarnas deklarationer verkligen kontrollera beskattningen av traktamenten är begränsade. Kon- trollen inskränker sig normalt till en avstämning av deklarationen mot arbetsgivarens kontrolluppgift. Det är alltså i praktiken så redan i dag att det är arbetsgivarens bedömning av tjänsteresorna och traktamentsersätt- ningarna som blir avgörande. En effektiv kontroll av traktamentsbeskatt- ningcn måste med nödvändighet rikta sig mot arbetsgivarna och de uppgif-

• Sida 98
•  Original

ter de lämnar. Därigenom kan man också komma tillrätta med mer syste- matiska fel i uppgiftslämnandet som berör många skattskyldiga.

Ersättning för resa med egen bil i tjänsten bör behandlas på motsvaran- de sätt som traktamentsersättning i deklaration och kontrolluppgift.

Kostnadsersättning som den skattskyldige fått av sin arbetsgivare mot- svarande gjorda utlägg för resa i tjänsten med allmänt kommunikations- medel eller taxi eller representationsersättning som inte överstiger 500 kr. behöver enligt nuvarande regler (3 kap. 55 första stycket 9 LSK) inte redovisas i kontrolluppgift förrän efter föreläggande.

Med resa med allmänt kommunikationsmedel bör enligt min mening jämställas färd med hyrbil Vad gäller representationsersättning motsva- rande gjorda utlägg anser jag att den nuvarande gränsen på 500 kr. kan slopas. Även redov isningen av ersättningar av detta slag bör kunna begrän- sas i kontrolluppgiften. Någon redovisning i deklarationen behövs inte heller utan ersättningar och kostnader kan kvittas.

Vad gäller övriga kostnadsersättningar föreslår jag inte någon ändring. De skall således även fortsättningsvis redovisas i såväl kontrolluppgift som deklaration.

Hänvisningar till S4-2

• Prop. 1990/91:5: Avsnitt F inansdepartementet

4.3. Uppgifter om ränta till utlandet

Mitt förslag: Kontrolluppgift om räntor m.m. skall lämnas även för personer bosatta i utlandet.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande regler anses skyldigheten att lämna kontrolluppgifter om räntor enligt reglerna i 3 kap. 22—26 åå LSK vara begränsad till personer bosatta i Sverige.

Bedömningen av om en skattskyldig skall i skatterättsligt hänseende anses vara bosatt i Sverige kan vara svår. En person som till räntcutbetala- ren uppger att han har en utländsk adress och är bosatt i utlandet kan i själva verket vara bosatt i Sverige. Avgörandet i frågan om bosättning bör därför överlämnas till skattemyndigheten, vilket blir fallet om kontroll- uppgift skall lämnas oavsett var personen är bosatt. Härigenom fås också underlag för att från svensk sida förbättra informationsutbytet med andra stater inom skattekontrollområdet. Jag föreslår därför att kontrolluppgift enligt reglerna I 3 kap.? —26 gg LSK även skall lämnas för personer bosatta i utlandet. Mitt förslag medför ett tilläggi 3 kap. 63 _S LSK.

• Sida 99
•  Original

Hänvisningar till S4-3

• Prop. 1990/91:5: Avsnitt F inansdepartementet, 5.6

4.4. Uppgifter om koncernförhållanden

Mitt förslag: Ett dotterföretag skall i sin allmänna självdeklaration lämna vissa uppgifter rörande moderföretaget. Det gäller uppgifter om namn och organisationsnummer för moderföretag jämte aktie- eller andelsinnehav med angivande av röstvärde samt. i förekom- mande fall. uppgifter om namn och organisationsnummer för dettas moderföretag.

De av dotterföretaget lämnade uppgifterna samt uppgifter om antal årsanställda i koncernen. totalt resp. i Sverige. koncernomsätt- ning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag får fö- ras in i centrala Skatteregistret.

Skattemyndigheterna får ha terminalåtkomst till uppgifterna.

RSV:s förslag: Överenstämmer -— såvitt nu är ifråga — i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: Förslaget godtas av flertalet remissinstanser. Det av- styrks dock av./öretagens uppgiftslämnardelegation.

Skälen för mitt förslag: För att i första hand genom revisioner förbättra kontrollnivån m.m. avseende främst de största företagen har riksdagen för de senaste åren anslagit särskilda medel. Somjag tidigare nämnt pågår sedan en tid också en förskjutning av skatteförvaltningens kontrollverksamhet mot företagssektorn. Den ändrade inriktningen innebär framför allt att en större del av kontrollresurserna ägnas åt de största koncernerna efter fasta planer. De största koncernerna som kommer att omfattas av samordnade planmässiga revisioner under RSV:s ledning uppgår till cirka 200 koncern- moderföretag med cirka 7 400 dotterföretag.

Planeringen och genomförandet av koncernrevisioner underlättas i hög grad om skatteförvaltningen har tillgång till aktuella uppgifter om vilka företag som ingår i en koncern och relationen dem emellan. Här kan kvali- teten på uppgifterna förbättras genom att berörda företag årligen lämnar relevanta uppgifter. Genom att i det centrala Skatteregistret föra in grund- läggande uppgifter om koncernföretag kan skatteförvaltningen på ett smi- digt sätt vidare få ett tillförlitligt och aktuellt underlag för att bedöma vilka koncerner och däri ingående företag som skall granskas, vilka skattemyn- digheter som skall utföra granskningen och vilka resurser som krävs för detta.

Jag ansluter mig till RSV:s förslag om att dotterföretag bör bli skyldigt att i sin allmänna självdeklaration lämna uppgift om namn och organisa- tionsnummer för moderföretagjämtc aktie- eller andelsinnehav med angi- vande av röstvärde samt. i förekommande fall. uppgifter om namn och organisationsnummer för dettas moderföretag. samt att uppgifterna förs in i centrala Skatteregistret. Jag ansluter mig även till RSV:s förslag om att för koncernmoderföretag uppgifter om antal årsanställda i koncernen totalt resp. i Sverige. koncernomsättning och koncernbalansomslutning förs in i centrala Skatteregistret. De sistnämnda uppgifterna är av stor betydelse för samordade planmässiga revisioner. Registreringen kommer endast att avse

• Sida 100
•  Original

juridiska personer. Uppgifterna är inte av integritetskänslig natur; samtidigt fyller det ett praktiskt behov att ha uppgifterna lätt tillgängliga. RSV och skattemyndigheten i länet bör ha terminalåtkomst till uppgifterna.

Det kan nämnas att RSV även föreslagit en utökad uppgiftsskyldighet för bl.a. företag med s.k. intressegemenskap. RSV:s förslag i denna del över- vägs inte i detta sammanhang.

Mitt förslag kräver ändringar i LSK. Där bör bestämmelser om uppgifts- skyldighet för dotterföretag tas in i 2 kap. 165. Vidare kräver förslaget ändringar i 7 och 10 5.5 skatteregisterlagen.

Den föreslagna bestämmelsen om uppgiftsskyldigheten för dotterföretag bör tillämpas första gången vid l992 års taxering.

5.1. Skyldighet att betala preliminär skatt på räntor och utdelningar

Mitt förslag: Fysisk person som är bosatt i Sverige och svenskt dödsbo skall betala preliminär skatt med 30% på ränta och utdel- ning beträffande vilken kontrolluppgift skall lämnas.

På ränta på allemansparande och bonusränta på ungdomsbospa- rande samt utdelning från allemansfond skall preliminär skatt betalas med 20%.

RlNK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Remissinstanserna: Många remissinstanser kritiserar förslaget under åberopande av att det skulle uppkomma olika svårlösta praktiska problem. Bank/?ireningm m.fl. påpekar att eftersom kontrolluppgiftsskyldighet re- dan föreligger kan det ifrågasättas om den föreslagna ordningen över huvud taget medför någon nytta för samhället. RSI-"' föreslår att möjlighe— terna att i stället ta ut en 30-procentig definitiv källskatt utreds.

Skälen för mitt förslag: Genom Skattereformcn ändras kapitalbeskatt- ningen på ett genomgripande sätt. En proportionell 30-procentig statlig skatt skall tas ut på inkomst inom det utvidgade inkomstslaget kapital. Det nuvarande s.k. sparavdraget på 1 600 kr. avskaffas och grundavdrag skall inte längre medges i fråga om kapitalinkomstcr. Skatt kommer därmed att utgå på all avkastning av kapital.

Konstruktionen av den nya kapitalbeskattningen gör att man med tämli- gen enkla medel kan utveckla vårt uppbördssystem så att den preliminära skatten bättre än i dag överensstämmer med den slutliga skatten. Om preliminär skatt tas ut med 30% på ränte- och utdelningsinkomster. kom- mer sålunda överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt att uppnås såvitt gäller sådana inkomster.

Den nya kapitalbeskattningen innebär också att många, främst barn. som för närvarande inte behöver betala någon skatt på avkastning kommer att få göra det. Detta beror på att något sparavdrag eller grundavdrag inte.

• Sida 101
•  Original

kommer att medges. Med oförändrade förfaranderegler skulle de också bli skyldiga att deklarera varje är liksom att själva verkställa inbetalning av skatten.

RlNK:s förslag om preliminär skatt på räntor och utdelningar ligger i linje med syftet med källskattesystemet och medför att den som endast har sådana kapitalinkomster kan slippa både att deklarera och att själv betala in skatten på avkastningen. Jag ansluter mig därför till huvuddragen i förslaget.

RSV har förespråkat en definitiv källskatt på räntor och utdelningar, en punktskatt. Att som då förutsätts hålla den beskattningen helt i sär från kapitalbeskattningen i övrigt går inte. lnkomsträntor och utdelningar skall beskattas bara i den mån de överstiger ränteutgifter. reaförluster och tomträttsavgäld. Den av RSV förslagna ordningen nödvändiggör därför exempelvis bestämmelser om restitution och ett särskilt rapporteringssy- stem för avdrag för utgil'tsräntor med hänsyn till att avdraget under vissa förutsättningar skall begränsas till 70% (3 5 2 mom. SIL). Även om sådana praktiska problem kunde bemästras ifrågasätterjag det lämpliga i att bryta ut beskattningen av kapitalinkomsterna till ett särskilt system. ln- komsttaxeringen skulle då inte ge någon rättvisande bild av de skattskyldi- gas ekonomiska förhållanden. något som behövs i olika sammanhang. t.ex. när bidrag av olika slag söks. Med hänsyn härtill är jag i dag inte beredd att godta förslaget om en definitiv källskatt på räntor och utdel- ningar.

Jag delar RlNK:s uppfattning att preliminär skatt endast bör tas ut på avkastning beträffande vilken kontrolluppgifter lämnas. Kontrolluppgifter skall lämnas av VPC, riksgäldskontoret. fondkommissionärer. banker och andra som "yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkeSmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande. Räntebetalningar från en privat- person berörs således inte av förslaget.

Kontrolluppgifter skall lämnas för den som mottagit eller gottskrivits ränta. Undantag har dock föreskrivits i fråga om banker. hypoteksinstitut. försäkringsföretag. aktiebolag, eller föreningar eller stiftelser som har till- delats organisationsnummer. Att dessa undantag gjorts beror på att kon- trolluppgiftsskyldigheten annars skulle bli alltför omfattande och att före- tag i- regel inte skulle kunna taxeras för sina kapitalinkomster endast på grundval av kontrollupgifter. Uppgiftsskyldigheten avser således främst fysiska personer. '

Även när det gäller skyldigheten att göra avdrag för preliminär skatt är det enligt min mening lämpligt att begränsa sig till i första hand fysiska personer. Juridiska personer utom dödsbon betalar B-skatt och debitering- en av denna innefattar också skatten på kapitalinkomster. Detsamma gäller i och för sig också fysiska personer med B-skatt. exempelvis enskilda näringsidkare. Det skulle emellertid uppkomma administrativa svårighe- ter för bankerna m.fl. med regler där skillnad görs inom gruppen fysiska personer beroende på skatteform. Det förhållandet att fysiska personer som betalar B-skatt vid sidan härav också skall betala preliminär skatt på kapitalavkastning bör i stället beaktas vid debiteringen av B-skatt. Vid

lOl

• Sida 102
•  Original

kommande B-skattedebiteringar bör alltså hänsyn tas till att preliminär skatt om 30% tas ut på merparten ränte- och utdelningsinkomster.

Jag föreslår således att preliminär skatt skall tas ut med 30% på ränta och utdelning som utbetalas till eller gottskrivs en fysisk person eller dödsbo av den som är skyldig att lämna kontrolluppgift om räntan eller utdelningen. I fråga om ränta på allemanssparande och bonusränta på ungdomsbosparande samt utdelning på andel i allemansfond bör dock pre- liminärskatteuttaget vara lägre. Efter Skattereformcn kommer två tredjede- lar av sådana räntor och utdelningar att beskattas (2 och 3äå lagen (19881847) om skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbospa- rande). 30% av två tredjedelar motsvarar en skatt på 20%. Uttaget av pre- liminär skatt bör vara detsamma. '

5.2. Avkastning på utländska värdepapper

Mitt förslag: Preliminärskatteuttaget på räntor och utdelningar på utländska värdepapper skall vara sådant att det tillsammans med vad som dragits av för skatt i utlandet uppgår till 30%.

RlNK:s förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: S rt'nxka Imnk/ömninng m.fl. har ställt sig avvisan- de till förslaget. Det framhålls att gällande dubbelbeskattningsavtal i för- ening med den föreslagna regeln i många fall skulle innebära att för mycket preliminär skatt drogs samt att svårigheter skulle uppstå att avgöra vilken valutakurs som skall användas vid de olika skatteavdragen.

Skälen för mitt förslag: Avkastningen på utländska värdepapper kan vara föremål för beskattning också i utlandet. Vid beskattningen i Sverige erhålls emellertid normalt avräkning för den utländska skatt som belöper på avkastningen. Ett uttag av preliminär skatt efter 30 % skulle därför i regel innebära ett överuttag av skatt. Om så mycket betalas. att beloppet tillsam- mans med den avdragna utländska skatten på avkastningen uppgårtill 30 % kommer normalt den slutliga skatten på avkastningen att överensstämma med den slutliga. Uttaget av preliminär skatt bör därför begränsas på det sättet.

Skatt bör inte innehållas om Sverige enligt dubbelbeskattningsavtal med det land varifrån avkastningen kommer helt har avstått ifrån beskattnings- rätten (exempt-metoden). Vid tillämpningen av dubbelbeskattningsavta- len används emellertid i allmänhet den s.k. "credit oftax”-metoden i fråga om utdelningar och räntor. Metoden kan ibland leda till att preliminär skatt enligt vad jag här förordat dras med för lågt belopp i Sverige. Detta blir fallet om den skattskyldige inte har ansökt om nedsättning av den utländska skatten i utlandet och utländsk skatt därför har innehållits med ett högre belopp än vad som är medgivet i dubbelbeskattningsavtal med det landet. Ett annat skäl till att preliminärskatteuttagct i Sverige kan bli för lågt är att avräkning inte alltid medges för hela den utländska skatten. Det är nämligen bara mot skatt som hänför sig till de inkomster på vilka

• Sida 103
•  Original

' den utländska skatten utgått som avräkning får ske. Om den skattskyldige har lånat pengar för att investera i utländska aktier har han också utgifts- räntor som skall dras från utdelningen innan den skatt som hänför sig till utdelningen räknas fram.

Men normalt bör ett preliminärskatteuttag som beräknas med hänsyn till innehållen utländsk skatt leda till att preliminär skatt tas ut med rätt belopp. ' '

Med anledning av invändningen från bankhåll om osäkerheten kring frågan om tillämplig valutakurs vill jag framhålla att självfallet skall den kurs användas som gällde då utbetalningen eller gottskrivningen skedde.

5.3. Skyldighet att uppge personnummer

Mitt förslag: En skyldighet införs att ange personnummer när konto öppnas i bank eller pengar annars placeras för förräntning hos någon som är kontrolluppgiftsskyldig beträffande räntan eller skuldförbin- delse för den allmänna marknaden anskaffas.

RlNK:s förslag: RINK har föreslagit en ovillkorlig skyldighet för den kontrolluppgiftsskyldige att upplysa om personnummer.

Remissinstanserna: Förslaget har kritiserats av vissa remissinstanser. På bankhåll anses att det inte kan införas en ovillkorlig skyldighet att ange personnummer eller organisationsnummer i kontrolluppgift beträffande innehavare av konto med mindre en särskild lagstiftning införs om att svenska medborgare skall vara skyldiga att till den som skall lämna kon- trolluppgift ange personnummer och att styrka uppgiften.

RSI-" påpekar att det kan bli svårt att identifiera de personer som skall gottskrivas den preliminära skatten. 1 dag kan många kontrolluppgifter inte tas in i Skatteregistret bl.a. på grund av felaktiga eller utelämnade personnummer.

Skälen för mitt förslag: Ett sådant system som jag nu har föreslagit förutsätter — åtminstone om skattemyndigheterna skall kunna få en hel- täckande bild av inkomst- och skatteförhållandena och återge den t. ex. på slutskattesedeln — att den innehållna skatten kan gottskrivas rätt person. Detta förutsätter i sin tur att personnummer anges i kontrolluppgiften på samma sätt som sker beträffande preliminär skatt som dragits av från lön och annan arbetsersättning.

Redan i dag föreskrivs (3 kap. 575,q LSK) att kontrolluppgifter skall innehålla uppgift om personnummer för den som uppgiften avser. 1 de fall personnummer inte kan anges. får i stället mottagarens födelsetid anges.

RSV har i sitt remissvar uppgett att ca 0.5 milj. (av totalt ca 13.7 milj.) kontrolluppgifter om avkastning för taxeringsåret 1989 saknade person- nummer eller inte hade rätt personnummer angivet. Det rör sig nästan uteslutande om kontrolluppgifter på räntor.

Om personnummer saknas på en kontrolluppgift om ränta finns det risk för att kontrolluppgiften inte kan paras ihop med mottagaren. Så är ofta

• Sida 104
•  Original

fallet för närvarande. Kontrolluppgiften fyller då inte sin funktion att för den som lämnar en förenklad självdeklaration utgöra underlag för taxe- ringen och för andra skattskyldiga för kontroll av att avkastningen tas upp i deklarationen. 1 ett system med preliminär skatt på avkastning skulle detta emellertid göra mindre än i dag. Om exempelvis den skattskyldige underlåter att deklarera avkastningen slipper han ändå inte beskattning eftersom preliminär skatt redan har dragits och inte kan tillgodoräknas när kontrolluppgiften inte går att hänföra till mottagaren.

] två situationer skulle den enskilde emellertid kunna göra rättsförluster. Den ena föreligger när han har underskott av kapital som ger rätt till skattereduktion enligt 2 & 4 mom. UBLjämfört med 3 5 14 mom. SIL i den lydelse dessa parafgrafer har fått genom skattereformen och skatten på hans andra inkomster tillsammans med fastighetsskatt inte förslår till skattere- duktionen. Den andra situationen är att den enskilde har utgiftsräntor över- stigande 100000 kr. (i vissa fall 10000 kr.) och därför intresse av att från dessa kunna räkna av inkomsträntor för att inte drabbas av en inte avsedd begränsning i avdragsmöjligheterna.

I dessa båda fall skulle den enskilde alltså kunna förlora på att inte ta upp sin inkomstränta i deklarationen och därigenom kunna tillgodoräknas den preliminära skatten. Han har således — förutom skyldighet enligt LSK att ta upp räntan — i sådana fall ett eget intresse av att redovisa räntan och den avdragna preliminära skatten. En kontrolluppgift som saknar person- nummer men har rätt adress kan mycket väl nå den enskilde som i så fall inte skall ta upp avkastningen om han lämnar förenklad självdeklaration. Om skattemyndigheten inte hänför kontrolluppgiften till rätt person, kom- mer den enskilde då att av Skattemyndighetens underrättelse om taxerings- beslutet kunna se att han taxerats till för lågt belopp. Han har då möjlighet att begära att taxeringen rättas till. I taxeringsbeslutet bör också särskilt anges om reglerna om avdragsbegränsning (3 5 2 mom. andra stycket SIL i dess lydelse enligt skattereformen) har tillämpats.

Av vad jag nu sagt framgår att personnummer inte är en nödvändig förutsättning för ett system med skatteavdrag från räntor och utdelning. Jag föreslår därför att avdrag för preliminär skatt skall göras även när utbetalaren saknar uppgift om mottagarens personnummer.

Ofullständiga kontrolluppgifter. i synnerhet sådana utan eller med felak- tiga personnummer, orsakar ofta ett betydande merarbete och'krångel. När den obligatoriska kontrolluppgiftsskyldigheten infördes ( prop. 1984/85: 180 ) förutsattes att kreditinstitutens arbete med att komplettera sina uppgifter om kontohavarna med personnummer skulle fungera. bl. a genom att myndigheterna kostnadsfritt kunde erbjuda hjälp genom sina register. Vid remissbehandlingen har emellertid framkommit att det finns ett ökande antal aktiva konton där det av olika skäl saknas uppgift om personnummer. Jag delar därför RlNK:s uppfattning att en ovillkorlig skyldighet att ange personnummer i kontrolluppgift beträffande ränta bör införas. Om den som öppnar kontot är skyldig att upplysa om sitt person- nummer kan det inte längre hävdas att personnummer inte kan anges.

Lagrådet har funnit det tveksamt om en bestämmelse om skyldighet att upplysa om sitt personnummer kommer fylla det avsedda ändamålet. då

• Sida 105
•  Original

uppgiftsskyldigheten inte är sanktionerad. Enligt lagrådet torde man för övrigt kunna utgå från att den generella skyldigheten enligt gällande rätt (3 kap. 575 första stycket) att i kontrolluppgift ange personnummer för den uppgiften avser. även utan den förslagna bestämmelsen. rimligen bör med- föra att den som vill öppna ett inlåningskonto eller placera pengar för förräntning avkrävs uppgift om sitt personnummer.

Även för min del är jag av uppfattningen att gällande skyldighet att i kontrolluppgift upplysa om personnummer för den uppgiften avser bygger på förutsättningen att t.ex. en bank kräver in uppgift om personnummer för den som vill öppna ett inlåningskonto. Jag anser emellertid också — inte minst mot bakgrund av vad som framförts från bankhåll — att en uttrycklig bestämmelse i ämnet kommer att ge ett bättre stöd för berörda kreditinstitut att fordra in de föreskrivna uppgifterna och därmed under- lätta deras dagliga arbete.

Jag föreslår att en bestämmelse om skyldighet att uppge personnummer när konto öppnas eller räntebärande fordran anskaffas förs in i LSK. Regeln kan självklart endast gälla den som har eller kan få svenskt person- nummer.

Hänvisningar till S5-3

• Prop. 1990/91:5: Avsnitt 5, F inansdepartementet

5.4. Undantag

Mitt förslag: Om en borgenärs sammanlagda ränta på ett eller flera konton hos ett kreditinstitut understiger 100 kr. skall preliminär skatt inte tas ut.

Preliminär skatt skall inte tas ut på konton som innehas av fler än fem personer och där kontrolluppgift anger den som förfogar över kontot i stället för samtliga innehavare (förfogarkonton). om räntan på kontot understiger 1 000 kr. Preliminär skatt skall inte tas ut på ränta på konto för klientmedel.

Om den kontrolluppgiftsskyldige saknar kännedom om anskaff- ningspriset på bankcertifikat eller annan marknadsnoterad fordran och därför inte kan specificera räntan. skall preliminär skatt inte tas ut.

RlNK:s förslag: Överensstämmer med mitt såvitt gäller beloppsgränsen 100 kr. 1 övrigt föreslås inga särskilda undantag.

Remissinstanserna: Bank/örwtingen m.fl. har i sitt remissvar utgått ifrån att en beloppsgräns på 100 kr. skulle gälla per konto. De har vidare -.framfört att de särskilda skatteregler som gäller för uppfinnarkonton. upphovsmannakonton, skogskonton och skogsskadekonton motiverar ett uttryckligt undantag från skyldighet att dra preliminär skatt. Undantag behövs enligt bankorganisationerna också för konton med fler än fem innehavare och klientmedelskonton.

Riks'gä/dskonmret har påpekat att det inte är praktiskt möjligt att införa ett system för inbetalning av preliminär skatt vad gäller nu utestående obligationslån. Skälet uppges vara att räntor inte betalas ut under lånens

• Sida 106
•  Original

löptid utan först i samband med inlösen medan långivaren enligt förord- ningen (1960: 659) angående beskattning av ränta på svenska statens spar- obligationer måste betala skatt på det belopp som obligationernasjnlö- senvärde ökat med under beskattningsåret. För framtida lån säger sig riksgäldskontoret kunna räkna in preliminärskatteinbetalningar i kalkylen och anpassa lånevillkoren därefter. Detta förutsätter dock att ingen jämk- ning får förekomma. '

Skälen för mitt förslag: Enligt 3 kap. 239' punkt 5 LSK föreligger inte kontrolluppgiftsskyldighet beträffande ränta om borgenärens sammanlag- da ränta på ett eller flera konton inte uppgår till 100 kr. under året. Enligt 19 & KL föreligger inte heller skattskyldighet för sådan ränta. Följaktligen bör heller inte preliminär skatt dras i dessa fall.

Enligt min mening finns inte anledning att frångå regeln att undantaget skall avse sammanlagd ränta för borgenären från den som betalar ut eller gottskrivcr räntan. En fråga är då hur man skall förfara om någon avslutar ett konto under löpande år och därvid får exempelvis 90 kr. i ränta. En möjlighet är att banken redan vid det tillfället får göra en prognos av om den skattskyldige kommer att få sammanlagt mer än 100 kr. i ränta under året från banken. En annan möjlighet är att banken först när ytterligare ränta tillgodoförs innebärande att 100-kronors-gränsen passeras. innehål- ler preliminär skatt med så stort belopp att det uppgår till 30% av den sammanlagt utbetalda räntan. Enligt min mening kan man överlåta åt banken att välja metod att fullgöra sin skyldighet att innehålla preliminär skatt.

I fråga om sparobligationer gäller för närvarande att räntan tas upp till beskattning med ett belopp som motsvarar ökningen under året av inlö- senvärdet. Räntan beskattas således även om obligationen inte lösts in och någon ränteutdelning inte skett. Efter skattereformen likställs hela avkast- ningen på en sparobligation med ränta och beskattas enligt kontantprinci- pen. Någon särbestämmelse behövs därför inte längre för sparobligationer utan preliminär skatt bör innehållas när räntan blir tillgänglig för lyftning. Självklart bör preliminärskatteavdraget avse bara den del av räntan som inte tidigare beskattats. dvs. som belöper på tid efter den 1 januari 1991.

Beträffande ränta på upphovsmannakonton, skogskonton och skogsska- dekonton finns ingen kontrolluppgiftsskyldighet. Preliminär skatt skall därför inte betalas för ränta på sådana konton som däremot skall beskattas enligt en särskild lag om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. Uppfin- narkontona avskaffas genom skattereformen.

Beträffande konton med fler än fem innehavare och klientmedelskonton är det så att den som känner till hur stor del av räntan som belöper på varje person är en annan än den som är skyldig att lämna kontrolluppgift.

För ränta på konton med flera innehavare än fem finns i 3 kap. 57 ;" LSK en bestämmelse som säger att kontrolluppgiften får ange en person som förfogar över kontot i stället för samtliga innehavare. Kontona avser i flertalet fall insamlingar som skolklasser och andra grupper bedriver under en period för ett visst ändamål, t.ex. en klassresa. Den angivna bestäm- melsen motiveras av att banken inte skall behöva hämta in och lämna uppgifter om samtliga delägare till kontot och om fördelningen av räntan.

- Prop. 1990/91: 5

• Sida 107
•  Original

Detta resulterar emellertid enligt vad RSV påpekat för mig i bristande överensstämmelse mellan kontrolluppgifterna beträffande cn "förfogare" och uppgifterna i hans deklaration och därmed ofta onödigt utredningsar- bete vid deklarationsgranskningen.,.Jag föreslår därför att det i sådana kontrolluppgifter skall anges. att det är fråga om ett ”förfogarkonto” så att kontot inte framstår som enbart förfogarens.

Ett undantag skulle i och för sig kunna tänkas från skyldighet att betala preliminär skatt på räntan på dessa konton med motivering att kontroll- uppgiftslämnaren inte har uppgift om mottagarnas identiteter. Någon gottskrivning av preliminär skatt kan därför inte verkställas med ledning av kontrolluppgiften. Emellertid innebär ett sådant undantag enligt min mening en nackdel. om det skulle medföra att mottagarna måste lämna in självdeklaration även om den aktuella räntan var deras enda inkomst och dessutom själva betala in skatt. Med hänsyn till att kontona har en speciell funktion finns det dock skäl att ha en högre beloppsgräns än 100 kr. för skyldigheten att göra skatteavdrag. Jag anser att ett lämpligt belopp är 1000 kr. På ränta på förfogarkonton bör alltså preliminär skall tas ut endast om räntan uppgår till 1000 kr. eller mera. Den som har intresse av att hans andel av räntan tas upp vid taxeringen och att innehållen prelimi- när skatt tillgodoräknas på ordinärt sätt får själv lämna de uppgifter som behövs.

Vad gäller klientmedelskonton skall här anmärkas att det finns två slag. Om en advokat eller en revisor sätter in klientmedel på separata konton för varje klient i klientens nanm är banken skyldig att skicka kontrollupp- gift till klienten och bör även vara skyldig att dra preliminär skatt om det rör sig om en fysisk person som är bosatt i Sverige. Det är inte sådana konton jag avser i det följande.

Om klientmedel sätts in i advokatens eller revisorns namn. antingen på ett konto som är gemensamt för flera klienter eller separat för varje klient har banken inte möjlighet att avgöra om räntan tillkommer t. ex. en juri- disk pcrson eller någon som är bosatt i utlandet. I vissa fall — om det rör sig om ett litet belopp under kort tid — är det tveksamt om advokaten eller revisorn har skyldighet att göra medlen räntebärande över huvud taget. [ så fall kan det vara så att räntan inte vidarebefordras till klienten. Enligt min mening skulle uttag av preliminär skatt på sådan ränta mycket ofta leda till merarbete i efterhand. Jag föreslår därför ett undantag för klient- medelskonton.

l 3 kap 225 sista stycket LSK föreskrivs att, om en utbetalning avser också annat än ränta, kontrolluppgift i vissa fall skall redovisa det sam- manlagt utbetalda beloppet. Bestämmelsen tar sikte på t. ex. Statsskuldväx- lar och bankcertilikat där hela mellanskillnaden mellan anskaffningskost- naden och det belopp som erhålls vid inlösen skall behandlas som ränta. Efter skattereformen kommer motsvarande att gälla alla marknadsnoterade fordringari svenska kronor(29 52 mom.SlL). Men om den uppgiftsskyldige inte har kännedom om anskaffningspriset vet han inte hur stor del av utbe— talt bCIOPD som utgör ränta. 1 så fall skall, i stället för ränta. det sammanlagt utbetalda beloppet uppges i kontrolluppgiften. I dessa fall kan räntan inte särskiljas och preliminär skatt bör inte betalas.

• Sida 108
•  Original

Hänvisningar till S5-4

• Prop. 1990/91:5: Avsnitt 8.2

5.5. Beräkning av preliminär skatt och jämkning

Mitt förslag: Skattetabellerna för preliminär A-skatt på inkomst av tjänst skall grundas bl.a. på förutsättningen att den skattskyldige erhåller schablonavdrag med 4000 kr. dock högst 10% av inkoms- ten.

Om preliminärskatteuttag på räntor och utdelningar skulle inne- bära ett överuttag av skatt kan skattemyndigheten besluta om järnk- ning eller särskild skatteberäkning. Jämkning skall i första hand avse annat än kapitalinkomster.

RlNK:s förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Kommittén har dock inte föreslagit att schablonavdraget under inkomst av tjänst skall beaktas mer än till hälften i Skattetabellerna för preliminär A-skatt.

Remissinstanserna: Bl.a. rik.;gäldvkantoret, VPC och Svenska bank/("ir- cningcn har påpekat. att karaktären av massärenden medför att kreditins- tituten inte utan svårigheter skulle kunna hantera jämkningar. Ban/torga- nisafionerna föreslår att preliminär skatt skall utgå antingen fullt ut eller inte alls. dvs. jämkning till 0.

Skälen för mitt förslag: Enligt 4 5 1 mom. UBL grundas Skattetabellerna för preliminär skatt på lön på den förutsättningen att den enskilde erhåller schablonavdrag under inkomst av tjänst med halva det belopp som följer av 339' 2 mom. KL. dvs. 2000 kr. i stället för 4000 kr. efter skatterefor- men. Att schablonavdraget under inkomst av tjänst i dag inte beaktas fullt ut i Skattetabellerna för preliminär skatt på tjänsteinkomster beror på att i tabellerna heller inte har beaktats de övriga inkomster. t.ex. räntor. utdel- ningar eller andra sidoinkomster som den skattskyldige kan ha (se prop. 1984/85: 180 s. 119). Om. som jag föreslår. en ordning med preliminär- skatteuttag på räntor och utdelningar införs. skullc oförändrade förutsätt- ningar för skatteuttaget på tjänsteinkomster för flertalet skattskyldiga medföra ett överuttag av preliminär skatt. Jag föreslår därför att schablon- avdraget skall beaktas fullt ut.

Om den enskilde har avdragsgilla utgiftsräntor innebär preliminärskat- teuttag på inkomsträntor ett överuttag av preliminär skatt. Detsamma gäller redan nu när avdrag för underskott av kapital får göras och prelimi- när skatt på exempelvis lön innehållits direkt enligt tabell. I dessa fall kan den enskilde få jämkning genom beslut av skattemyndigheten (45 ä 1 mom. UBL).

Att ha ett särskilt jämkningslörfarande för kapitalinkomster skulle. som jag ser det. inte innebära några nämnvärda fördelar utan nästan enbart ge upphov till onödigt merarbete för kreditinstituten. Jämkningsbesluten bör därför så långt som möjligt hanteras på samma sätt som i dag. dvs. främst av arbetsgivarna. Jag delar således RlNK:s uppfattning att jämkning bör ske i första hand från annat än kapitalinkomster. I undantagsfall. nämligen om skatten på den enskildes inkomster av annat än kapital — i förekom- mande fall jämte skogsvårdsavgift och fastighetsskatt — inte ger utrymme för skattereduktion som han kan antas bli berättigad till. dvs. inte uppgår

• Sida 109
•  Original

till 30 % av hans kostnader i inkomstslaget kapital. börjämkningen få avse kapitalinkomsterna. 1 ett beslut om jämkning bör skattemyndigheten då ange att preliminär skatt inte skall tas ut exempelvis på räntan på visst konto eller utdelningen på vissa aktier. Enligt mitt förslag skall preliminär A-skatt innehållas med 30% eller. efter beslut av skattemyndigheten, inte alls.

Vid beräkning av preliminär B-skatt bör likaledes hänsyn om möjligt tas till preliminär A-skatt som den enskilde har att betala på avkastning enligt de här föreslagna reglerna på samma sätt som hänsyn i dag tas till prelimi- när A-skatt som den enskilde kan ha att betala på artistersättning och sjukpenning.

Hänvisningar till S5-5

• Prop. 1990/91:5: Avsnitt 8.2

5.6. Uppbörd

Mitt förslag: Skatten skall innehållas och betalas in av den som är skyldig att lämna kontrolluppgift om räntan eller utdelningen. lnbe- talning skall ske till skattemyndigheten senast den 18 i uppbördsmå- naden efter den månad då avdraget verkställdes. Beloppet skall redovisas i en särskild uppbördsdeklaration.

Den som utan skälig anledning underlåtit att göra avdrag för skatt trots att han varit skyldig att göra det kan göras ansvarig för belop- pet på samma sätt som arbetsgivare kan göras ansvarig för arbetsta- gares skatt. Vidare kan han dömas till böter.

Om den som gjort skatteavdrag underlåter att betala in skatten i rätt tid skall restavgift och tilläggsavgift kunna tas ut.

RlNK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: FUD och näringslivets skaItedelqgaticm menar att företagen i stället borde befrias från myndighetsuppgiften uppbörd och att en utredning om uppbördssystemet borde tillsättas.

Skälen för mitt förslag: Den nya ordningen med preliminär skatt på räntor och utdelningar bör självfallet göras lättillämpad och smidig. Man bör därför så långt som möjligt knyta an till nuvarande förfaranderegler. Skyldigheten att göra skatteavdrag bör ligga hos den som redan är skyldig att lämna kontrolluppgift om avkastningen. Kontrolluppgiftsskyldiga är bl.a. banker. liknande kreditinstitut och den som i övrigt bedriver yrkes- mässig inlåningsverksamhet samt. i fråga om utdelning. exempelvis VPC. Någon vidgning av den kretsen är enligt min mening inte befogad. Den som är kontrolluppgiftsskyldig bör alltså också vara skyldig att göra skatte- avdrag. På kontrolluppgiften bör denne ange med vilket belopp skatt innehållits.

Belopp som innehållits genom skatteavdrag bör inbetalas i den ordning som föreskrivs i UBL. vilket innebär att den som utbetalat eller gottskrivit avkastning skall avge uppbördsdeklaration i månaden efter den månad då skatteavdraget gjordes och samtidigt betala in beloppet till skattemyndig- heten i det län där han är registrerad för inbetalning och redovisning av skatt. Är det institut eller det företag som betalar ut eller gottskriver ränta

• Sida 110
•  Original

inte registrerat. skall skatten betalas in i det län där institutet eller företaget har sitt säte. ..

När det gäller inbetalningstidpunkten framfördejagi lagrådsremissen att den borde vara en annan än den som gäller för redovisning av preliminär skatt på lön m.m. Jag föreslog den 25 i månaden efter den då skatten inne- hållits i stället för den 18 som gäller i fråga om annan preliminär skatt. Det kan emellertid inte anses nödvändigt att ha en sådan längre tidsfrist. Jag föreslår därför att samma redovisningstidpunkt skall gälla för all innehållen preliminär skatt. nämligen den 18 i månaden efter den då skatten innehölls.

Såsom RINK föreslagit bör den som utbetalat eller gottskrivit avkast— ning vara ansvarig för skatt som han utan skälig anledning har underlåtit att innehålla på samma sätt som en arbetsgivare kan åläggas betalnings- skyldighet för arbetstagares skatt. Som lagrådet har påpekat bör också reg- lerna om straffoch vite gälla vid underlåtenhet att innehålla skatt på räntor och utdelningar. Dessutom bör restavgift och tilläggsavgift kunna utgå om den som innehållit sådan preliminär skatt försummar att betala in den i vederbörlig ordning.

För den som inte är skattskyldig för avkastningen i Sverige bör enligt min mening preliminär skatt inte innehållas. Vid remissbehandlingen har framförts att det kan uppstå problem att bedöma skattskyldigheten i samband med in- och utflyttning. Motsvarande fråga uppkommer idag vid utbetalning av utdelning när det gäller att avgöra huruvida kupongskatt skall tas ut eller ej. En sådan fråga väcks också när ställning skall tas till om skyldighet att lämna kontrolluppgift föreligger eller inte.

I 7 g” kupongskattelagen (l970:624) sägs att den som begär registrering av aktieinnehav skall lämna skriftlig uppgift till VPC om huruvida han är skattskyldig i Sverige för utdelningen eller inte. Vidare sägs att skriftlig anmälan utan dröjsmål skall göras om förhållande som har betydelse för bedömning av frågan om skattskyldighet till kupongskatt ändras samt att kupongskatt skall innehållas om det ej av tillgänglig uppgift framgår att den utdelningsberättigade inte är skattskyldig till kupongskatt.

Enligt 3 kap. 2835 LSK skall den. som tar emot bl.a. utdelning från svenskt aktiebolag som inte är avstämningsbolag eller ränta på obligation som betalts ut mot att kupong eller kvitto lämnats. lämna särskild uppgift på blankett enligt fastställt formulär till den som betalar ut utdelningen eller räntan. På blanketten skall bl.a. personnummmer och hemvist anges. Motivet härför är att utbetalaren skall kunna fullgöra kontrolluppgiftsskyl- digheten och avgöra om kupongskatt skall innehållas eller ej (14ä ku- pongskattelagen).

De nu nämnda bestämmelserna medför att den som betalar ut utdelning får tillräckliga uppgifter för att kunna bedöma kontrolluppgifts- och skatt- skyldigheten.

Jag har i detta sammanhang ( avsnitt 4.3 ) föreslagit att kontrolluppgifter om ränta skall lämnas även om den skattskyldige inte är bosatt i Sverige. Någon särskild skyldighet att uppge skatterättsligt hemvist behövs således inte föratt banker och andra som betalar ut ränta rätt skall kunna fullgöra sin kontrolluppgiftsskyldighet.

Däremot kan det sättas i fråga om inte en sådan uppgift behövs för att

• Sida 111
•  Original

den som betalar ut eller gottskriver ränta skall kunna avgöra om skatt skall innehållas eller ej. Enligt min mening bör man normalt kunna avvara ett särskilt uppgiftsinhämtande i den här delen. Presumtionen bör vara att räntan är skattepliktig här i landet. Den kontrollupgiftsskyldige bör därför självfallet kunna utgå ifrån att åtminstone den som har svensk adress är skattskyldig för avkastningen i Sverige. Om avkastningen betalas till eller gottskrivs någon i utlandet bör viss utredning ha gjorts för att skatteavdrag skall få underlåtas. Om mottagaren på heder och samvete intygar att han inte är skattskyldig i Sverige bör ränteutbetalaren anses ha skälig anledning att underlåta att verkställa skatteavdrag. Om osäkerhet råder finns också möjlighet att få besked av skattemyndigheten enligt 44 & UBL.

Enligt min mening behövs det alltså inte någon bestämmelse om obliga- torisk uppgiftsskyldighet vad gäller skatterättsligt hemvist i dessa fall.

Jag har tidigare föreslagit att. om Sverige har avstått från rätten att beskatta räntor eller utdelning i ett dubbelbeskattningsvtal. preliminär skatt inte heller skall innehållas. Jag kan inte förutse några nämnvärda svårigheter att utreda detta för den hos vilken utländska värdepapper förvaras i depå.

Hänvisningar till S5-6

• Prop. 1990/91:5: Avsnitt F inansdepartementet

5.7. Preliminär B-skatt för uppbördsåret 1991/92

Mitt förslag: Under uppbördsåret 1991/92 skall uttaget av prelimi- när B-skatt från en fysisk person sänkas från 120 % till 1 10% av den slutliga skatt som har påförts året före inkomståret.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande huvudregel i l3é UBL skall preliminär B-skatt tas ut med belopp motsvarande 120 % av den slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret. Om den slutliga skatten understiger den ursprungligen debiterade B-skatten skall dock preliminär B-skatt tas ut med I 10%. Reglerna gäller för såväl juridis- ka som fysiska personer.

Skattereformcn beräknas medföra ett i det närmaste oförändrat skatte- uttag vid beskattningen av aktiebolag och andra juridiska personer. Under övergångsåren. dvs. de år då en avskattning av tidigare skattemässiga rcserveringar skall ske. blir bilden delvis en annan. Här är det lämpligt att skilja mellan icke-finansiella och övriga företag. där den största enskilda gruppen utgörs av banker och liknande finansiella institutioner.

För de icke-finansiella företagen medför de nya reglerna om begräns- ningen av möjligheten till nedskrivning av lagerreserver m.m. som gäller redan vid l99O års taxering en höjning av 1989 års inkomster (prop. l989/90:50). Dessa ligger till grund för beräkningen av uttaget av prelimi- när skatt för uppbördsåret 1991/92 och höjer sålunda den preliminära skatten. Förslaget om återlöring av Obeskattade reserver medför emellertid också en ökning av den motsvarande slutliga skatten på grund av den del av uppskovsbeloppet som tas till beskattning taxeringsåret 1992. Ökning- en av den preliminära skatten kan beräknas motsvara ökningen av den

• Sida 112
•  Original

slutliga skatten. De nuvarande B-skattereglerna bör därför inte ändras i denna del. Företag med avvikelser från genomsnittet har givetvis möjlig- het att lämna in en preliminär självdeklaration.

För övriga företag. bl.a. banker, skulle däremot en preliminärdebitering enligt nuvarande huvudregel normalt ge ett för lågt uttag av B-skatt med hänsyn till det ökade skatteuttaget. De olika företagen i den här gruppen kan emellertid antas uppvisa mycket varierande förhållanden. Vidare är gruppen förhållandevis liten. den omfattar endast ca 2000 företag. och de enskilda företagen kan i regel identifieras på förhand. Det finns därför inte skäl att nu ändra lagstiftningen i den här delen. I stället bör dessa företag anmanas att ge in preliminär självdeklaration. Jag räknar med att RSV verkar för att så sker.

Av vad som sagts nu framgår att det inte finns skäl att ändra reglerna om uttag av preliminär skatt från juridiska personer. När det gäller fysiska personer är förhållandet ett annat. Enligt lagen (1990: 655) om återföring av Obeskattade reserver skall ett uppskovsbelopp beslutas vid l992 års taxe- ring. Fysiska personer som bedriver näringsverksamhet har dock en ovill- korlig rätt att skjuta upp första årets återföring till 1993 års taxering. Det kan förväntas att det stora flertalet väljer att skjuta upp återföringen till 1993 års taxering. Detta innebär att det normalt blir fråga om ett extra skatteuttag först för inkomståret 1992. Med hänsyn härtill och till att skattereformen i övrigt medför en inte obetydlig sänkning av skatteuttaget för den genomsnittlige enskilde näringsidkaren bör preliminärskatteutta- get för denna grupp av skattskyldiga minskas. Jag bedömer att den prelimi- nära skatten under uppbördsåret 1991/92 bättre kommer att ansluta till den slutliga skatten om uttaget av preliminär skatt begränsas till 110% av den slutliga skatten för inkomståret två år tidigare. Jag har därvid också vägt in att preliminär skatt. enligt vad jag nu har föreslagit. normalt också skall betalas på räntor och utdelningar. Eftersom min bedömning är förenad med ett visst mått av osäkerhet bör de nya reglerna gälla endast för upp- bördsåret 1991/92. Det kan finnas anledning att senare återkomma i fråga om senare uppbördsår.

5.8. Deklarationsskyldighet m.m.

Mitt förslag: Deklarationsskyldighet skall inte föreligga för den som bara har ränte- eller utdelningsinkomster för vilka preliminär skatt betalas.

RlNK:s förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har inte haft några invändningar i denna del.

Skälen för mitt förslag: Den som inte har andra inkomster än avkastning av kapital och heller inte har några utgiftsräntor eller av annat skäl är deklarationsskyldig kommer med mitt här framlagda förslag att betala rätt inkomstskatt helt automatiskt. Enligt min mening är det en stor fördel om denna person också slipper avge självdeklaration. Beslut om taxering bör i

• Sida 113
•  Original

sådant fall kunna fattas enbart på grundval av kontrolluppgifter. Den enskilde kommer därefter att få underrättelse om taxeringen med upplys- ning om hur han kan begära omprövning av eller överklaga beslutet. Inte heller slutskattesedel behöver utfärdas i dessa fall om underrättelsen om taxeringsbeslutet innehåller uppgift även om debitering och tillgodoräknad preliminär skatt.

Jag anser dessutom att någon särskild skattsedel eller särskilt skattekort för preliminär skatt på avkastning'inte behövs. Skatteavdrag skall ju göras oberoende av om mottagaren har en A- eller B-skattesedel. Någon särskild skattetabell behövs inte heller eftersom skatten är proportionell och skall utgå från första kronan.

Betald preliminär skatt bör framgå av slutskattesedeln. om sådan läm- nas.

Hänvisningar till S5-8

• Prop. 1990/91:5: Avsnitt 8.1, 8.3

5.9. Ikraftträdande

Mitt förslag: Preliminär skatt skall betalas för räntor och utdelning- ar som gottskrivs eller utbetalas fr.o.m. den 1 januari 1991.

RlNK:s förslag: Detsamma som mitt. Remissinstanserna: Bankföreningen; m.fl. har anfört att bankerna och fondkommissionärerna behöver minst ett år på sig efter det att RSV har tillhandahållit anvisningar för den nya ordningen för att utveckla en total systemlösning. Bestämmelserna om preliminär skatt kan således enligt bankorganisationerna börja tillämpas tidigast den 1 januari 1992. I annat fall måste RSV ges möjlighet att övergångsvis lämna dispens från de nya reglerna.

Skälen för mitt förslag: De nya materiella regler som föranleder mitt här givna förslag om preliminärskatteuttag på räntor och utdelningar avses träda i kraft den 1 januari 1991. Skälen för förslaget — i första hand att undvika att en skyldighet att deklarera och själva verkställa inbetalning av skatt införs för alla dem som endast har inkomst i form av räntor och utdelningar — talar mycket starkt för att det nya systemet införs samtidigt.

När kreditinstituten gav sitt remissvar förutsåg de flera praktiska svårig- heter och behov av åtskilliga undantag. Det visar sig nu att systemet blir enklare än vad de befarade. Vidare kan sägas att RSV kommer att vara berett att utfärda sina anvisningar utan dröjsmål. För inlåningskonton gäller dessutom att räntan för ett år gottskrivs den 31 december om kontot inte avslutas under året. För bankerna kommer den stora preliminärskat- teuppbörden således först ett år efter ikraftträdandet. Avslutande av kon- ton har inte samma omfattning utan preliminär skatt bör kunna innehållas i det sammanhanget även om någon total systemlösning inte föreligger.

Vid dessa förhållanden anser jag inte att det är nödvändigt att föreslå något senare ikraftträdande än den ljanuari 1991.

• Sida 114
•  Original

Lagrådets yttrande har föranlett vissa ändringar LSK och UBLi förhållande till det till lagrådet remitterade förslaget. Ändringarna kommenteras under resp. paragraf. Härutöver skiljer sig förslaget från lagrådsremissens genom en del redaktionella ändringar.

8.1. Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter

2 kap. 3 & Begreppet självdeklaration används inte längre som beteckning för en viss blankett. Uppgifter till ledning för egen taxering lämnas i form av självde- klaration oavsett om uppgifterna lämnas på huvudblanketten eller på

bilaga. Blanketter som RSV utfärdar och som skall bifogas huvudblanket- . ten är att anse som deklarationsformulär.

49'

Paragrafen innehåller de bestämmelser som fanns i det till lagrådet remit- terade förslaget med undantag för reglerna om deklarationsskyldighet för pensionärer. vilka återfinns i öö där de tidigare funnits. Lagtexten vinner enligt min meningi klarhet genom denna utbrytning.

Förslagen i första stycket punkterna 1 och 2 föranleds av att grundavdrag enligt 48 ä 2 mom. KL får göras endast från andra tjänsteintäkter än sådana som avses i 325 1 mom. första stycket h och i KL och intäkt av aktiv näringsverksamhet och att grundavdraget kopplats till basbeloppet enligt lagen ( 1962: 38 1 ) om allmän försäkring för året före taxeringsåret. Den som endast har andra intäkterav tjänst än sådana som avses i 32 _ö 1 mom. första stycket h och i KL eller intäkter av aktiv näringsverksamhet är således inte skyldig att deklararera om intäkterna understiger grundavdraget.

Från sådana tjänsteinkomster som avses i 32 ä' 1 mom. första stycket h och i Kl.. inkomst av kapital och passiv näringsverksamhet får inte något grundavdrag göras. Deklarationsskyldighet inträder enligt punkt 3 i första stycket om bruttointäkterna överstiger 100 kr. Har den skattskyldige endast haft intäkter av kapital av sådant slag som det skall dras preliminär skatt på är han inte deklarationsskyldig. Bestämmelsen innebär således att alla de. främst minderåriga, som inte tidigare varit skyldiga att deklarera eller betala skatt men i det nya systemet blir skattskyldiga för intäkter på banktillgodo- havanden inte heller i fortsättningen skall behöva lämna självdeklaration (se avsnitt 5.8).

Nya punkt 6 har ändrats med hänsyn till reglerna i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Det kan förekomma att underlag för sådan skatt skall bestämmas även för fysisk person.

1 andra stycket har ett tillägg gjorts som avser att förtydliga att när frågan om deklarationsskyldighet bedöms skall hänsyn tas till sådan inkomst eller förmögenhet som enligt dubbelbeskattningsavtal skall vara helt eller delvis

• Sida 116
•  Original

undantagen från beskattning i Sverige. Sådan inkomst eller förmögenhet skall således räknas med vid bedömningen.

Tredje stycket har ändrats med anledning av att andre makens inkom- ster inte längre har någon betydelse för beskattningen. Vid bedömningen av om makar är deklarationsskyldiga skall hänsyn därför inte tas till den andre makens inkomster utan endast till den sammanlagda förmögenhe- ten.

Hänvisningar till S8-1

Skattereformcn innebär att det extra avdraget för folkpensionärer avskaffas och ersätts med ett särskilt grundavdrag. Bestämmelserna om deklarations- skyldighet har anpassats härtill. Det särskilda grundavdraget är inte bero- ende av förmögenheten. Någon förmögenhetsgräns erfordras därför inte. För 1992 och 1993 års taxeringar gäller dock särskilda övergångsbcstäm- melser.

85

1 första stycket punkt 1 har en ändring gjorts i anledning av förslagen i prop. 1989/90: 153 om att aktiefonder skall ersättas av värdepappersfon- der.

Första stycket punkt 2 har ändrats med hänsyn till att en ideell förenings samtliga intäkter alltid hänförs till en förvärvskälla.

Av första stycket punkt 5 framgår att juridisk person för vilken under- lag för avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel skall fastställas är deklarationsskyldig.

1 andra stycket har ett tillägg gjorts motsvarande det i 4 & andra stycket.

105

Schablonbcskattningcn av fastigheter föreslås avskaffad och ersatt av fas- tighetsskatt. En förutsättning för att en skattskyldig skall få lämna förenk- lad självdeklaration är att han inte innehar annan fastighet än sådan som utgör privatbostadsfastighct. Vilka fastigheter som utgör privatbostad framgår av 5 & KL. Någon begränsning i antalet sådana fastigheter för att förenklad självdeklaration skall få lämnas föreskrivs inte. Däremot måste den skattskyldige ha ägt fastigheten under hela beskattningsåret (se 1 1 g' 6). Uppgiften skall endast läggas till grund för fastighetsskatt. Det är inte heller en förutsättning för att få lämna förenklad självdeklaration att taxeringsvärde har bestämts för beskattningsåret. Däremot måste det vara fråga om en privatbostad häri landet (jfr 1 l ä 2).

En förutsättning för att en skattskyldig skall få lämna en förenklad självdeklaration är att han inte yrkar annat avdrag än schablonavdrag med 4000 kr. under inkomst av tjänst. Sker s.k. tyst kvittning av traktaments- ersättning och avdrag för ökade levnadskostnader behöver någon redovis- ning inte göras i deklarationen. vilket innebär att den förenklade deklara- tionen kan användas om övriga förutsättningar är uppfyllda. Yrkar den

• Sida 117
•  Original

skattskyldige avdrag för ökade levnadskostnader i deklarationen måste en allmän självdeklaration lämnas.

Punkt 2 (hittillsvarande punkt 3) harändrats med hänsyn till att tomträtts- avgäld får dras av under inkomst av kapital. Vidare föreslås att en förenklad självdeklaration skall få lämnas även i de fall den skattskyldige har en intäkt av kapital som hänför sig till försäljning av teckningsrätt eller delbevis som grundas på aktieinnehav i ett svenskt bolag. Anskaffningskostnaden vid sådan försäljning är noll kr. (27å 2 mom. SlL). De enda uppgifter som behöver lämnas är således vilken teckningsrätt eller vilket delbevis det är fråga om och försäljningsintäkten. Förenklad självdeklaration får enligt punkt 2 såsom hittills lämnas även om den skattskyldige haft ränteintäkter och yrkar avdrag för utgiftsräntor. Härmed avses endast egentliga räntor och inte exempelvis reavinster som skall behandlas som räntor eller vederlag vid förtida återbetalning av lån som skalljämställas med ränta.

Ändringen i punkt 3 (hittillsvarande punkt 4) föranleds av att avdrag inte längre får göras för underhåll av icke hemmavarande barn.

Punkt 5 föreslås upphävd på grund av att möjligheterna till avdrag för nedsatt skatteförmåga' slopas. '

llä

Makens bosättningsförhållanden har varit av betydelse för den skattskyldi- ges rätt att få skattereduktion enligt 2 & 4 mom. UBL. Denna skattereduk- tion slopas genom skattereformen. Det nuvarande kravet i punkt 1 att även den med vilken den skattskyldige samtaxeras skall ha varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret för att den skattskyldige skall få lämna förenklad självdeklaration kan till följd därav också slopas.

Ändringen i punkt 4 föranleds dels av att begreppet fåmansförctag inte längre omfattar fåmansägt handelsbolag. dels av att inte heller företagsle- dare, närstående till företagsledare eller delägare i företag, som enligt 3 S' 12 mom. nionde stycket SIL skall behandlas som fåmansförctag. skall få lämna förenklad självdeklaration. Förenklad självdeklaration får inte heller lämnas om uppgiftsskyldighet föreligger enligt 24 å andra stycket.

Punkt 5 föreslås justerad med hänsyn till den ändrade indelningen i inkomstslag som införs genom skattereformen.

Har den skattskyldige förvärvat en privatbostadsfastighet under året är han enligt punkt 6 förhindrad att lämna förenklad självdeklaration. Att den skattskyldige inte kan använda en förenklad självdeklaration om han under beskattningsåret sålt en fastighet framgår av 10 &.

125

Nuvarande punkt 3 i första stycket föreslås slopad med hänsyn till att schablonbeskattningen upphör och ersätts med fastighetsskatt.

Nya punkt 4 har justerats på grund dels av att avdrag för tomträttsav- gäld får ske från inkomst av kapital. dels av att realisationsvinst vid försäljning av teckningsrätter och delbevis som grundas på aktieinnehav i ett svenskt bolag föreslås få redovisas i en förenklad självdeklaration.

Nuvarande punkt 6 föreslås upphävd på grund av att reglerna om

• Sida 118
•  Original

räntetillägg slopas genom skattereformen. Ränteförmåner skall i stället tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst.

Nya punkt 5 föreslås ändrad på grund av att avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn och för nedsatt skatteförmåga inte längre medges.

1 nya punkt 6 har en justering gjorts av de beloppsgränser för förmögen- hetstillgångar som gäller för förenklad självdeklaration.

1 andra stycket har endast gjorts en följdändring till den nya punktindel- ningen i första stycket.

135

Nuvarande första stycket 2 föreslås slopad till följd av skattereformen. Den löpande beskattningen av en privatbostadsfastighet sker i form av statlig fastighetskatt. Ränteutgiftcr och eventuella hyresintäkter redovisas i inkomstslaget kapital. En fastighet som inte utgör privatbostadsfastighet skall redovisas i inkomstslaget näringsverksamhet. Vid blandad använd- ning av en fastighet skall inte längre någon uppdelning av fastigheten göras, utan det övervägande användningssättet skall vara avgörande. Ut- gör en fastighet till mer än hälften privatbostad skall även den del som används i näringsverksamhet behandlas enligt de regler som gäller för privatbostäder.

Nya punkt 2 i första stycket har ändrats i anledning av skattereformen. En uppdelning på olika förvärvskällor kommer i fråga endast vad gäller inkomst av näringsverksamhet. Att i sådana fall uppgifter skall lämnas om varje förvärvskälla framgår av 19 &.

Bestämmelserna i första stycket 7. 9 och 10 har flyttats till 16 &. Den nuvarande punkt 8 i första stycket upphör på grund av att bestäm- melserna om räntetillägg slopas genom skattereformen.

Ändringen i andra stycket föranleds av att uppgifter behövs även för beräkning av den avkastningsskatt på pensionsmedel som införs genom skattereformen.

Vid bedömandet av deklarationsskyldigheten skall — under förutsätt- ning att skattskyldighet för inkomsten eller förmögenheten föreligger enligt KL. SlL eller lagen om statlig förmögenhetsskatt — hänsyn tas till inkomst eller förmögenhet som enligt dubbelbeskattningsavtal skall vara helt eller delvis undantagen från beskattning i Sverige. Den deklarationsskyldige skall således i självdeklarationen lämna uppgifter om sådan inkomst eller förmögenhet. Skattemyndigheten får därigenom möjlighet att ta ställning till om inkomsten eller förmögenheten enligt ett dubbelbeskattningsavtal är undantagen från beskattning här.

14 &

Punkterna 1 och 2 har slopats på grund av de ändrade reglerna för realisa— tionsvinstberäkning. För att inte tvinga alla dem som under beskattningsåret sålt teckningsrätter och delbevis som grundas på aktieinnehav i ett svenskt bolag att använda den allmänna självdeklarationen föreslås att sådana intäkter skall få redovisas i den förenklade självdeklarationen (se 10 ä 2 c).

• Sida 119
•  Original

Som framgår av första stycket behöver uppgift inte lämnas i självdekla- rationen om de ersättningar som enligt 3 kap. 5 5 inte behöver tas upp i kontrolluppgift. 1 ett nytt andra stycke föreskrivs emellertid att uppgifter om uppburen ersättning skall lämnas om den skattskyldige yrkar avdrag för ökade levnadskostnader.

159

Ändringen föranleds av att samtliga räntor avseende privatbostadsfastig- het skall redovisas i inkomstslaget kapital. Sista meningen har slopats med hänsyn till att de uppgifter som lämnas till ledning för egen taxering lämnas i självdeklaration. även om de inte lämnas i huvudblanketten.

165

De nuvarande bestämmelserna i 16 & om specifikation av representations- kostnader föreslås slopade.

Första och andra styckena har flyttats till 16 & från 13 5 första stycket 7 och 9. Första stycket har ändrats i förhållande till 13 5 första stycket 7 iett avseende. De uppgifter som avses i bestämmelsen skall även lämnas av företag som enligt 3å 12 mom. nionde stycket SIL skall behandlas som fåmansförctag.

Bestämmelserna i tredje stycket har flyttats från 13 & första stycket 10. [ fjärde stycket finns bestämmelserna om den nya uppgiftsskyldigheten i självdeklaration för dotterföretag. Bestämmelsen innebär. då dotterföretag i flera led förekommer, att uppgifter om det egna moderföretaget jämte uppgifter om det för hela koncernen gemensamma moderföretaget skall lämnas.

1795

Första stycket harjusterats på grund av att även uppgifter som lämnats i t. ex. en bilaga bör anses ha lämnats i självdeklarationen. Vidare har hänvisningen till vissa regler ändrats med anledning av att reglerna. som hittills funnits i KL. har flyttats till 25 g 2 mom. SIL. Sista meningen har justerats i anledning av den nya lydelsen av 24 5 4 mom. SlL.

Andra stycket slopas på grund av att skattskyldighet för realisationsvins- ter genom skattereformen inträder redan vid avyttringstidpunkten (24 5 4 mom. första stycket SIL).

195

1 paragrafen finns de centrala bestämmelserna om den nya uppgiftsskyl- digheten i självdeklarationen för den som bedriver näringsverksamhet, Någon skillnad i uppgiftslämnandet görs inte mellan verksamheter som bedrivs som enskild näringsverksamhet eller genom en juridisk person. En hänvisning görs emellertid till 25 5 av vilken följer att för den som bedriver verksamheten som handelsbolag eller rederi för registreringspliktigt fartyg

• Sida 120
•  Original

skall uppgifterna lämnas av bolaget resp. rederiet i stället för av delägarna.

Uppgifter skall lämnas för varje förvärvskälla. Det innebär att den som skall redovisa mer än en förvärvskälla måste lämna separata uppgifter för var och en av dem. Uppgiftslämnandet skall vara likformigt. Specifika- tionsgraden skall vara enhetlig och därmed oberoende av om företaget avslutar sina räkenskaper med årsbokslut eller inte. Genom att det anges att uppgifter skall lämnas om varje slag av intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder osv. ställs krav på en betydande specificering av uppgifterna. Först och främst avses att en uppdelning skall ske av poster som är specifika av någon av verksamheterna rörelse. jordbruk och fastig- hetsförvaltning. I övrigt skall sådana poster skiljas ut som behövs för att det vid deklarationsgranskningcn skall vara möjligt att göra bedömningar t.ex. om rimligheten i redovisade belopp. Avsikten är också att den när- mare uppdelningen i huvudsak skall svara mot de redovisningssystem som företagen har. Den av RSV ingivna förteckningen (bilaga 6) utgör en sammanvägning av olika intressen och i allt väsentligt ett klarläggande av den närmare innebörden av lagtexten.

Lagen bör kompletteras med verkställighetsföreskrifter. Dessa avses utformas enligt den av RSV ingivna förteckningen. Härigenom räknarjag med att man trots den högre grad av specificering som kommer att bli följden av det nya systemet skall kunna tillgodose kravet på flexibilitet och följsamhet till hur företagen har och i framtiden kan komma att ha sin redovisning ordnad. Det är naturligtvis inte meningen att det skall uppstå en osäkerhet och oklarhet i bedömningen av vilka uppgifter som skall lämnas genom ständiga ändringar i specifikationskraven. Det som RSV har framfört i sin rapport bl. a. om att avsikten är att de räkenskapsuppgif- ter som skall lämnas enkelt skall kunna hämtas från bokföringen skall äga giltighet även med den av mig föreslagna lösningen.

I detta sammanhang kan erinras om bestämmelserna i 3 & förordningen (1982: 668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från närings- idkare och kommuner. Där föreskrivs bl. a. att innan myndighet beslutar om ett nytt formulär till blankett eller om en icke obetydlig ändring i ett tidigare fastställt formulär, skall myndigheten samråda med organisation eller annan som kan anses företräda de näringsidkare som skall lämna uppgifterna. '

l paragrafens andra stycke finns bestämmelser om att uppgifter skall lämnas som skattemyndigheterna måste känna till bl. a. föratt kunna avgöra om verksamheten utgör aktiv eller passiv näringsverksamhet. Hit hör också upplysningar om i vad mån verksamhet bedrivits i utlandet. Skattemyndig- heterna behöver kompletterande information också för att kunna göra en riktig värdering av uppgifterna som skall lämnas enligt första stycket. Det gäller t. ex. hur värdesättning på lager och fordringar har skett och hur det bokföringsmässiga resultatetj usterats för att överensstämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grunderna.

Punkten 4 i andra stycket motsvarar i stort sett punkten 4 i gällande lydelse och punkten 5 motsvarar punkten 6 med det tillägget att uppgifter även skall lämnas om vad den skattskyldige satt in i näringsverksamheten i form av pengar.

• Sida 121
•  Original

1 den nya punkt 6 föreslås att uppgift skall lämnas om ändrade redovis- ningsprinciper. Det är nödvändigt bl. a. för att korrektajämförelser mellan olika år skall kunna ske.

1 paragrafens tredje stycke ges delvis nya regler för makar som tillsam- mans bedriver näringsverksamhet. För att underlätta för de skattskyldiga och för att begränsa antalet räkenskapsuppgifter som skall ges in till skattemyndigheterna anserjag att det bör vara tillräckligt att endast den ene av makarna lämnar räkenskapsuppgifter. När det gäller frågan om vem av makarna som skall lämna uppgifterna fårjag hänvisa till vad som sagts om detta i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.2). När det däremot gäller uppgifter om arten och omfattningen av resp. makes arbete i förvärvskällan samt de uppgifter som behövs för att tillämpa anvisningarna till 52 äKL bör båda makarna vara uppgiftsskyldiga.

Bestämmelserna i paragrafens fjärde stycke ger möjligheter till att få lämna uppgifterna i sammansatta poster, dvs. med en lägre specifika- tionsgrad än i räkenskapsschemat. Det är alltså fråga om en dispensmöjlig- het. Dct bör ankomma på RSV att i verkställighetsföreskrifter ange hur uppgiftslämnandet skall utformas i dispensfallen. Dispens kan bara med- delas efter ansökan. Det kan alltså inte bli fråga om att generellt undanta en viss grupp företag. Ett beslut om dispens bör emellertid kunna omfatta en period av tre år. Förutsättningarna för att dispens skall meddelas bör vara att det skall vara förenat med betydande olägenheter och förhållande- vis stora kostnader för företaget att lämna uppgifterna enligt första stycket. Vid prövning av en dispensansökning bör även sådana omständigheter vägas in som huruvida företaget nyligen har blivit eller inom en snar framtid kan antas bli föremål för revision. För att uppnå fördelarna i det nya uppgiftslämnarsystemet. bl.a. att en stor mängd deklarationer bara skall granskas ADB—mässigt medan de kontrollvärda objekten djupgran- skas. är det viktigt att antalet dispenser kan hållas lågt. Skattemyndigheter- na bör därför vara restriktiva med att ge dispenser. Mot bakgrund av den relativt korta förberedelsetid som ges anser jag dock att man i ett inled- ningsskede kan vara något mer generös än sedan reformen varit i kraft något år.

1 paragrafens sista stycke föreskrivs att uppgifterna skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär. Det är givetvis RSV som skall fastställa formulären (4 kap. 11 g”). Möjlighet till branschanpassade formulär bör finnas. Någon särskild bestämmelse om detta behövs dock inte eftersom det även i dessa fall måste krävas att formulären fastställs av RSV. Be- stämmelsen att uppgifterna efter medgivande av RSV kan få lämnas på annat lämpligt sätt ger möjlighet för näringsidkarna att lämna uppgifterna på ADB-medium.

205

Förutvarande 21 5 har fått beteckningen 20 &. Bestämmelsen har kommen- terats i avsnitt 3.5.

• Sida 122
•  Original

215

Förutvarande 205 har fått beteckningen 21 5. Begreppet fåmansföretag inbegriper efter skattereformen inte längre fåmansägt handelsbolag. De uppgifter som avses i bestämmelsen skall lämnas även av delägare i få- mansägt handelsbolag och företag som enligt 3 5 12 mom. nionde stycket SIL skall behandlas som fåmansföretag.

22'

Uppgifterna i paragrafens första och andra stycken i deras gällande lydelse behövs inte när räkenskapsuppgifter skall lämnas. Bestämmelsen -i nuva- rande tredjc stycket inskränks så att det endast finns kvar ett krav på att "orena" revisionsberättelser skall ges in till skattemyndigheterna.

Det bör nämnas att för taxeringsår 1992 kan de företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut i stället för att lämna räkenskapsuppgifter enligt 19 5 första stycket välja att lämna uppgifter enligt nuvarande lydelse av denna paragraf.

235

Den hänvisning som i denna paragraf görs till en viss rubrik i en deklara- tionsblankett bör tas bort. Det är enligt min mening olämpligt att i lagtex- ten ange under vilken rubrik i deklarationen en viss uppgift skall lämnas.

245

l paragrafen har en justering gjorts med hänsyn till att begreppet självde- klaration inte skall avse viss blankett. Den särskilda uppgiftsskyldigheten skall även gälla delägare i fåmansägt handelsbolag och bolag som enligt 3 5 12 mom. nionde stycket SlL skall behandlas som fåmansförctag.

Om en skattskyldig eller närstående till honom är eller under den senaste tioårsperioden har varit verksam i betydande omfattning i ett fåmansförc- tag eller ett företag. som enligt 35 12 mom. nionde stycket SIL skall behandlas som fåinansföretag. gäller särskilda regler för beskattning av utdelning och realisationsvinst (35 12 mom. SIL). För tillämpning av dessa bestämmelser krävs uppgifter om utdelning från företaget. sparad utdelning. utomståentles aktieinnehav m.m.

De särskilda reglerna för beskattning av realisationsvinstcr och utdel- ning är tillämpliga även om företaget inte längre är ett fåmansförctag eller sådant företag som avses i 3 5 12 mom. nionde stycket SlL. Uppgiftsskyl- dighct har därför i ett nytt andra stycke ålagts även efter det att företaget upphört att vara ett fåmansförctag eller ett företag som enligt 35 12 mom. nionde stycket SlL skall behandlas som fåmansförctag.

255

Den nya uppgiftsskyldigheten om näringsverksamhet skall enligt första styc- ket för handelsbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg fullgöras av bolaget resp. rederiet och inte av delägarna.

lx)

• Sida 123
•  Original

1 andra stycket föreskrivs att uppgifterna skall lämnas enligt bestämmel- serna för allmän självdeklaration. Tidpunkterna för att lämna självdekla- ration gäller således även för uppgifter som enligt första stycket skall lämnas av handelsbolag och rederi.

[ ett nytt fjärde stycke har bestämmelserna om anstånd med att lämna självdeklaration gjorts tillämpliga även beträffande de uppgifter som skall lämnas av handelsbolag och rederi.

285

Ändringen i andra stycket punkt 3 är endast redaktionell och innebär inte någon ändring i sak.

305

Ändringarna är endast av redaktionell natur.

335

Genom skattereformen avskaffas rätten till brutet räkenskapsår för enskil- da näringsidkare. dödsbon m.fl.. dock med en möjlighet till dispens. Tiden inom vilken deklaration som skall lämnas enligt tidsplan senast skall lämnas utsträcks från den 31 maj till den 15 juni taxeringsåret. Avsikten med den förlängda tiden för deklarationsinlämnande är att inte de nya reglerna om räkenskapsår skall leda till ökad belastning på bokfö- ringsbyråer m.fl.. som yrkesmässigt biträder skattskyldiga att upprätta självdeklarationer, utan att arbetet kan fördelas under en något längre tidsperiod.

3 kap. 4 s"

Kontrolluppgiftsskyldigheten avseende lön. arvode och andra ersättningar eller förmåner har utformats på ett generellt sätt. Är det fråga om en skattepliktig inkomst av tjänst föreligger skyldighet att lämna kontrollupp- gift. Uppgiftsskyldigheten avser det skattepliktiga beloppet eller förmånen. ] den män inte mer specificerade uppgifter behövs för taxeringen bör det vara tillräckligt att det sammanlagda värdet av förmånerna anges samt att det i erforderlig omfattning anges vilken typ av förmån som har utgetts.

I tredje stycket har direkt uttryckts att kontrolluppgiftsskyldighet före- ligger om ett s.k. likställighetsavtal har träffats (3 kap. 25 andra stycket lagen (1962z381) om allmän försäkring). Kontrolluppgift skall då utfärdas trots att ersättningen utgör inkomst av näringsverksamhet för mottagaren.

5.5

Paragrafen reglerar de fall då kontrolluppgiftsskyldighet enligt 45 förelig- ger först efter föreläggande av skattemyndigheten.

• Sida 124
•  Original

l 5 5 första stycket 1 föreslås en begränsning av uppgiftsskyldigheten i de fall ersättningen eller förmånen utgetts av fysisk person eller dödsbo och vad som utgetts inte utgör omkostnad i näringsverksamhet. Uppgiftsskyl- dighet föreligger först om vad som utgetts haft ett värde på 1000 kr. eller mer. Så snart preliminär A-skatt har innehållits måste dock kontrolluppgift lämnas utan föreläggande även om värdet understiger f 000 kr. Efter före- läggande skall kontrolluppgift lämnas även på mindre belopp även om skatt inte innehållits.

Den nuvarande bestämmelsen i första stycket 2 om kontrolluppgift beträffande arbete på annan fastighet än jordbruksfastighet har slopats. Den nuvarande gränsen på 100 kr. för kontrolluppgiftsskyldighet skall bestå när det är fråga om ersättning eller förmån med anledning av tillfäl- ligt arbete i andra fall än som avses i punkt 1.

Bestämmelsen i första stycket punkt 3 har flyttats till 37 5. Punkterna 4 och 5 i första stycket slopas eftersom ersättningarna genom skattereformen blir skattepliktiga.

Första stycket punkt 6 kan slopas eftersom den grundläggande förutsätt- ningen i 4 5 är att förmånen utgör skattepliktig intäkt för mottagaren.

Ersättning för vilken mottagaren betalat sjömansskatt utgör inte skatte- pliktig intäkt enligt KL. Första stycket punkt 7 kan därför slopas. Redare skall enligt 365 efter föreläggande lämna kontrolluppgift om lön eller annan gottgörelse som utgör beskattningsbar inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt. ="

Motiven till ändringarna i nya punkt 4 framgår av avsnitt 4.2. Av bestämmelsen i 4a framgår att kostnadsersättningar för resor med . allmänt kommunikationsmedel. hyrbil eller taxi motsvarande gjorda utlägg inte behöver specificeras i kontrolluppgiften. Det räcker med en markering att ersättning motsvarande gjorda utlägg betalats ut. Någon begränsning till resor inom Sverige gäller.inte längre.

Nuvarande 9 b. som avser ersättning för användning av egen bil i tjänsten. föreslås slopad. Avdrag för kostnader för användning av egen bil i tjänsten har numera bestämts till 12 kr. per mil. Ersättning som håller sig inom denna beloppsgräns behöver inte specificeras i kontrolluppgiften (se 4 (1) utan det räcker att det anges att ersättning lämnats.

1 nya 4b föreskrivs att kostnadsersättning för logi motsvarande gjorda utlägg vid tjänsteresa som avses i anvisningspunkt 3 till 33 5 KL inte heller skall behöva redovisas i kontrolluppgiften med belopp. 1 vad mån ersättning för logikostnad vid tjänsteresa enligt punkt 3 a av anvisningarna till 33 5 KL skall redovisas regleras av bestämmelserna i 4 d.

Representationsersättning som motsvarar gjorda utlägg behöver enligt 4 c inte längre redovisas i kontrolluppgiften. Bcloppsgränsen har slopats. , Av 4 d framgår bl.a. att traktamentsersättning och ersättning för använd- ning av egen bil i tjänsten som motsvarar schablonbelopp inte behöver redovisas i kontrolluppgiften.

Andra stycket slopas. Uppgiftsskyldigheten för fåmansförctag m.fl. be- höver fullgöras först efter föreläggande i likhet med vad som gäller för övriga uppgiftsskyldiga.

• Sida 125
•  Original

65

Paragrafen har justerats genom att ordet naturaförmån ersatts med förmån (jfr 42 5 andra stycket KL). Vidare har andra stycket ändrats så att uppgift inte längre behöver lämnas om ersättning för förmån som mottagaren lämnat (jfr 8 5 första stycket UBL). I kontrolluppgiften skall i stället ske en nettoredovisning.

7.5

Ändringarna i första stycket är av redaktionell natur. 1 ett nytt andra stycke föreskrivs att summan av värdet av förmåner skall anges särskilt. Detta överensstämmer med sättet att ange kostnadsersättningar som skall tas upp i kontrolluppgift enligt 9 5.

95

1 andra stycket sägs att. om traktamente vid resor i tjänsten som varit för- enade med övernattning eller bilkostnadsersättning utgetts med högre be- lopp än vad avdrag medges för enligt anvisningspunkterna 3, 3 a och 3 c till 335 KL. det sammanlagda överskjutande beloppet skall redovisas särskilt för sig. Den del som motsvarar avdragsgillt belopp behöver inte tas upp i kontrolluppgift annat än efter föreläggande (55 4).

1 ett nytt tredje stycke sägs att det sammanlagda värdet av andra kost- nadsersättningar än sådana som sägs i andra stycket skall redovisas särskilt för sig. Enligt 3 kap. 6 5 skall beloppet sättas ned med belopp som mottagaren kan ha betalat för förmånen. Om ersättning betalas ut för fördyrade levnad- skostnader vid vistelse utom den vanliga verksamhetsorten trots att vistel- sen inte varit förenad med övernattning gäller liksom tidigare att beloppet tas upp som lön, arvode eller motsvarande.

105

Bestämmelsen föreslås slopad. Reglerna om räntetillägg försvinner genom skattereformen. Ränteförmån skall beskattas som intäkt av tjänst. Någon begränsning av uppgiftsskyldigheten vad gäller sådan förmån finns inte.

11—1255

Bestämmelserna utgår (se avsnitt 4.2).

145

Ändringen i första stycket b följer av att bestämmelserna om intäkter i jordbruksfastighet och rörelse samlats i 22 5 KL (intäkt av näringsverksam- het).

1 andra stycket har ett tillägg gjorts i förhållande till lagrådsremissen. Av kontrolluppgiften skall framgå om pension har utgått på grund av tjänste-

UI

• Sida 126
•  Original

pensionsförsäkring eller på grund av annan pensionsförsäkring. Enligt Prop. 1990/9155 punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 48 5 KL reduceras nämligen det särskilda grundavdraget på grund tjänstepensionsförsäkring men inte på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring.

205

Ändringarna är av redaktionell natur.

225

Kontrolluppgift om ränta skall även innehålla uppgift om avdragen preli- minär skatt (se avsnitt 5 ). Skattereformcn innebär att årsskiftesbetalningar enligt tvingande bestämmelser skall hänföras till det år räntan belöper på. Med tanke på detta har orden "under året" strukits i sista meningen.

235

Ändringen i punkt 1 är enbart redaktionell.

Ändringen i punkt 3 föranleds av att lagen (19782423) om skattelättna- der för vissa sparformer upphävs genom skattereformen. Ränta på spar— medel som satts in i allemanssparandet och bonusränta på sådana sparme- del samt bonusränta enligt lagen om ungdomsbosparande är inte längre skattefria utan två tredjedelar är skattepliktig inkomst. Uppgift om skat- tepliktig del av räntan skall lämnas.

275

1 första stycket punkterna 2 och 3 samt andra stycket b föreslås ändringar till följd av propositionen om värdepappersfonder (prop. 1989/90:153). Där föreslås bl.a. att endast registerade fonder skall tillåtas fr.o.m. den 1 januari 1991. De aktiefonder. som i dag ger ut andelsbevis får enligt en särskild promulgationslag två år på sig att registrera sina andelsägare. Den åtskillnad som nu görs i förevarande paragraf mellan aktiefonder som för register över sina andelsägare och de för vilka register inte förs. kommer således inte att behövas i framtiden.

Ändringen i tredje stycket föranleds av förslaget att preliminär A—skatt skall dras på utdelning. Allemansfonder har getts rätt att dela ut medel. Endast två tredjedelar av sådan utdelning är skattepliktig inkomst (jfr kom- mentarerna under 23 5).

28 och 30 55

Se kommentaren under 27 5.

375

Kontrolluppgiftsskyldigheten enligt den nuvarande lydelsen av denna pa- ragraf avser uppgifter om olika slag av försäkringsersättningar som betalas ut till den som har inkomst av näringsverksamhet eller fastighet. Det är 126

• Sida 127
•  Original

fråga om en relativt detaljerad obligatorisk kontrolluppgiftsskyldighet. Enligt min mening är det inte nödvändigt att kontrolluppgiftsskyldigheten skall vara obligatorisk. Det bör vara tillräckligt att skattemyndigheterna kan få in dessa uppgifter först efter att ha förelagt försäkringsföretaget. En sådan möjlighet finns redan idag i 3 kap. 18 5 LSK. Jag anser därför att de nuvarande bestämmelserna kan slopas.

Den nuvarande bestämmelsen i 5 5 första stycket 3 har med vissajuste- ringar som främst föranleds av skattereformen flyttats till 37 5.

385

I denna paragraf finns bestämmelser om att kontrolluppgifter skall lämnas för den som har fått pristillägg enligt lagen (1974: 1021) om utbetalning av pristillägg på kött. Kontrolluppgiftsskyldigheten är obligatorisk och skall lämnas av den som har betalat ut pristillägget. Den nämnda lagen upphävs genom införandet av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbrukspro- dukter m.m. den 1 juli 1991. Detta bör föranleda att ifrågavarande para- graf anpassas till den nya lagen. Begreppet pristillägg ersätts därför av prisstöd och de som skall lämna kontrolluppgifter skall vara slakteri och fristående sanitetsslaktavdelning. Härutöver ändras paragrafen på så sätt att kontrolluppgift bara behöver lämnas efter föreläggande av skattemyn- dighet. Mot bakgrund av den för kontrolländamal förbättrade uppgifts- skyldigheten för näringsidkare i 2 kap. 195 LSK anser jag att det är tillräckligt att kontrolluppgift om prisstöd lämnas först efter föreläggande.

395

Ändringen i andra stycket är enbart redaktionell.

435

Ändringen i första stycket föranleds av den ändrade indelning i inkomst- slag som införs genom skattereformen. Stycket har utformats i enlighet med Iagrådm förslag.

445

Ändringarna föranleds främst av de nya reglerna om beskattning av intäkt vid uthyrning av privatbostad (35 3 mom. SIL). lntäkt vid uthyrning av bostadsrätt är skattepliktig inkomst oavsett hur stor del av lägenheten som upplåtits och hur länge uthyrningen pågått.

455

Ändringen i första stycket första meningen är av redaktionell natur. Änd- ringen i första stycket d föranleds av det nya beräkningssättet av realisa- tionsvinst vid försäljning av bostadsrätt (jfr 26 5 SIL). Enligt förarbetena till de bestämmelserna bör man normalt — i stället för att kräva att bokslut görs per förvärvs- resp. avyttringstidpunkten — kunna godta det bokslut

• Sida 128
•  Original

som föreligger för det senaste räkenskapsår som avslutats före den 1 juli det aktuella året (prop. 1989/90: 1 105. 719). Kontrolluppgiften bördärför bygga på det bokslutet.

Den på bostadsrätten belöpande andelen av utgifter för ny-. till- eller ombyggnad som nedlagts på föreningens fastighet under innehavstiden räknas efter skattereformen som förbättringskostnad (265 5 mom. femte stycket SIL). Kontrolluppgiften bör därför även innehålla uppgift om sådan andel. Detta framgår av den nya bestämmelsen i första stycket f.

Andra stycket harjusterats med anledning av den nya utformningen av första stycket d. Uppgifter om bostadsrätts andel av bostadsrättsförening- ens nettoskuld eller nettoförmögenhet vid förvärv före år 1974 finns inte alltid bevarade.

465

Ändringen i första stycket är redaktionell och följer av skattereformen. Andra stycket har ändrats på motsvarande sätt som 45 5 andra stycket.

535

Handelsbolag föreslås vara skyldiga att lämna delägare i bolaget de uppgif- ter som behövs för att de skall kunna fullgöra sin deklarationsskyldighet och beräkna sin andel av den skattepliktiga inkomsten från bolaget.

545

Bestämmelserna om intyg har flyttats till punkt 20 e av anvisningarna till 23 5 KL.

575

Ändringen i andra stycket kommenteras i avsnitt 5.8.

Motiven till bestämmelsen i det nya tredje stycket framgår av avsnitt 5.3 . Lagrådet har ifrågasatt bestämmelsens placering i förevarande paragraf. Något alternativt förslag har emellertid inte lämnats. För min del vidhåller jag min uppfattning i lagrådsremissen att bestämmelsen bör tas in här.

Ändringen i det nya fjärde stycket föranleds av att begreppet fåmansfö- retag inte längre inbegriper fåmansägt handelsbolag. Uppgift om företags- ledare m.m. skall också lämnas av sådant företag som enligt 35 12 mom. nionde stycket SIL skall behandlas som fåmansförctag.

605

Sammandrag av kontrolluppgifter skall enligt första stycket lämnas även tillsammans med kontrolluppgift beträffande ränta och utdelning.

635

Enligt det nya andra stycket skall kontrolluppgifter enligt 22—26 55 läm- nas även för personer som är bosatta i utlandet. Förslaget har kommente— rats i avsnitt 4.3.

• Sida 129
•  Original

4 kap. | 5

Den speciella skyldigheten att bevara underlag för kontroll skall enligt andra stycket även avse fåmansägt handelsbolag och sådant företag som enligt 3 5 12 mom. nionde stycket SIL skall behandlas som fåmansförctag.

2 5 Ändringen i punkt 6 föranleds av förslagen i prop. 1989/90: 153 om värde- pappersfonder.

45

RSV bör få medge undantag från uppgiftsskyldighet även för fåmansägt handelsbolag och sådant företag som enligt 35 12 mom. nionde stycket SIL skall behandlas som fåmansförctag.

6 5

Skattemyndighetens beslut enligt 2 kap. 19 5 fjärde stycket om att uppgif- ter enligt samma paragraf första stycket 1 lämnas i sammansatta poster får överklagas till RSV men inte vidare.

35

Ändringen är av redaktionell natur.

Overgångsbestämmelserna

l'unkt 2 föranleds av punkt 29 i övergångsbcstämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen.

Punkt 3 har kommenterats i avnitt 3.7. Punkt 4 föranleds av förslagen i prop. 1989/90: 153 om värdepappers- fonder. Den i propositionen föreslagna övergångstiden på två år innebär att vissa fonder kommer att ha både registerade andelsägare och sådana som innehar andelsbevis under denna tid. Vad som i äldre bestämmelser sägs om aktiefond skall till och med 1993 års taxering gälla värdepappers- fond i fråga om andelsägare som inte har registrerats.

8.2. Uppbördslagen

] 5

Första stycket har ändrats med hänsyn till att lagen om vinstdelningsskatt upphävs. att en avkastningsskatt på pensionsmedel införs samt att särskild vinstskatt enligt 1 5 lagen (19891346) om särskild vinstskatt endast skall tas ut på grundval av vinsten för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1988. 1 extremfall kan särskild vinstskatt komma att

• Sida 130
•  Original

påföras vid 1992 års taxering. Att UBL i så fall skall tillämpas framgår av övergångsbestämmelserna. Stycket har indelats i punkter för tydlighets skull.

Bestämmelserna i nuvarande andra stycket. som aldrig har tillämpats. upphävs.

352mom.

Under 1 första stycket har rörelse ersatts med näringsverksamhet. Detta föranleds av att inkomst av rörelse efter skattereformen hänförs till in- komst av näringsverksamhet.

1 andra stycket har hänvisningen till 22, 25 och 29 55 KL ersatts med en hänvisning till 235 samma lag. Ändringen föranleds av att reglerna om inkomst avjordbruksfastighet, inkomst av annan fastighet och inkomst av rörelse genom skattereformen ersatts med inkomstslaget näringsverksam- het.

I ett nytt tredje stycke anges att fysiska personer som är bosatta i Sverige skall betala preliminär A-skatt på kapitalinkomster angående vilka kon- trolluppgift skall lämnas. Det gäller således utdelningar och räntor på annat än lån av mer privat karaktär. Hänvisningen till 3 kap. 235 LSK innebär dels att preliminär skatt inte skall betalas för ränta konto om borgenärens sammanlagda ränta på ett eller flera konton inte uppgår till 100 kr.. dels att preliminär skatt inte skall betalas enligt UBL för ränta på skogskonton eller upphovsmannakonton. På sådan avkastning har in- förts en definitiv källskatt (se lagen (19902676) om skatt på ränta på skogskontomedel m. m.).

] fjärde stycket. som tidigare var tredje stycket, ges en ny bestämmelse om skattemyndighets beslut om särskild beräkningsgrund. Ett sådant be— slut skall avse den preliminära skatten på kapitalinkomster endast när en justering av preliminärskatteuttaget på andra inkomster inte räcker till. Om beslutet avser preliminär skatt på ränta eller utdelning skall beslutet mynna ut i att skatt inte alls skall innehållas på ränta på visst konto eller vissa värdepapper eller utdelning på vissa aktier. Beslutet blir således ett intyg att visa upp för den som annars skulle innehålla skatt, att detta helt skall underlättas.

Under 2 första stycket har ett tillägg gjorts så att bestämmelsen inte utesluter att preliminär B-skatt skall betalas när preliminär A-skatt på avkastning skall betalas. Det är tvärtom avsikten att bådadera skall betalas om den skattskyldige t. ex. driver näringsverksamhet och har ränteinkoms- ter. 1 13 & anges i konsekvens med detta att. när preliminär B-skatt debite- ras. hänsyn skall tas till preliminär A-skatt på räntor m.m.

l momentet har även vissa redaktionella ändringar gjorts.

4.5 1 mom.

1 den sista att-satsen i andra stycket sägs. att Skattetabellerna skall grundas bl.a. på förutsättningen att den skattskyldige erhåller schablonavdrag un-

• Sida 131
•  Original

der inkomst av tjänst med 4000 kr. i stället för som tidigare hälften därav, dock högst tio procent av inkomsten. Ändringen utgör en anpassning till att skatt på avkastning skall tas ut preliminärt (se avsnitt 5.5).

454mom.

Skattereduktion för ensamstående med barn och för gift vars make har ingen eller låg inkomst avskaffas genom skattereformen. Bestämmelserna om olika skattekolumner i Skattetabellerna har därför utmönstrats.

5 få

Ändringarna föranleds av att skattereduktionenen för ensamstående med barn och för gift vars make har ingen eller låg inkomst avskaffas genom skattereformen.

6?

Ändringen rörande skattekolumn föranleds av att skattekolumner avskaf- fas (se kommentaren till 4 g" 4 mom.). Dessutom har redaktionella ändring- ar gjorts.

7s'

1 ett nytt tredje stycke anges hur mycket preliminär skatt som skall betalas för räntor och utdelningar. Procentsatsen har valts så att preliminärskatte- beloppet normalt skall uppgå till exakt det belopp som kommer att debite- ras som slutlig skatt. Därigenom behöver de som inga andra skattepliktiga inkomster har inte verkställa någon ytterligare inbetalning av skatt. Se vidare avsnitt 5.

89'

1 första stycket har ordet naturaförmån ersatts med orden andra förmåner. 1 fjärde stycket har en motsvarande ändring gjorts. Därmed används samma terminologi som i KL efter skattereformen.

lOä

Paragrafen innehåller undantag från skyldighet att erlägga preliminär skatt. De nya undantagen föranleds av bestämmelserna om preliminär skatt på ränta och utdelning. Även om kontrolluppgift skall lämnas sägs under d.) att preliminär A-skatt inte skall betalas på avkastning till annan än fysisk person eller svenskt dödsbo och inte heller på avkastning till någon som inte är bosatt i Sverige. Vidare stadgas under e) undantag för ränta eller utdelning från ett land med vilket Sverige i dubbelbeskattnings- avtal har kommit överens om att undanta avkastningen från beskattning i Sverige enligt exempt-metoden. Under få och g) ges undantag för ränta

• Sida 132
•  Original

som inte uppgår till 1000 kr. på konton där den som förfogar över ett konto angetts i kontrolluppgift i stället för samtliga innehavare samt för ränta på klientmedelskonto. Se vidare avsnitt 5.4. Slutligen sägs under h) att preliminär skatt inte skall innehållas om ränta i kontrollupppgift inte kunnat särskiljas från ett samtidigt utbetalat eller gottskrivet belopp som utgör annat än ränta. Detta kan vara fallet vid inlösen av t. ex. bankcertifi- kat och Statsskuldväxlar.

l3ålmom.

Bestämmelsen i fjärde stycket har flyttats till 14 ä.

I samband därmed har i första stycket tagits in en hänvisning till den paragrafen.

I sista stycket har tillagts att, vid beräkning av preliminär B-skatt. hänsyn om möjligt skall tas till preliminär A-skatt på kapitalinkomster som den skattskyldige kan ha att erlägga. Bestämmelsen är nödvändig för att undvika ett överuttag av preliminär skatt eftersom preliminär B-skatt enligt 3å 1 mom. 2 skall betalas för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvskällor och för förmögenhet.

Redan tidigare gällde att hänsyn skulle tas till preliminär A-skatt som betalats på artistersättning eller dagpenning från erkänd arbetslöshetskas- sa. Riksdagen har nyligen (prop. 1989/90: 74. SkU32. rskr. 218) beslutat om särskilda lagar om skatteavdrag från sjukpenning och artistersättning m.m. skall införas och utmönstrat delegationen till regeringen i 3,5 3 mom. Förevarande bestämmelse har anpassats därtill.

2 mom.

Reglerna i andra stycket om när preliminär B-skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering har ändrats med anledning av att skatte- satsen sänks mcdan skattebasen breddas genom skattereformen. Om skat- ten beräknas avvika på visst sätt från den slutliga skatten enligt den årliga taxeringen året före inkomståret skall preliminär taxering ske. Med skatt avses alla i l & angivna skatter utom de som finns uppräknade i 14 g".

I tredje stycket har det exempel som givits på särskilda omständigheter — nedsatt skatteförmåga — utmönstrats eftersom det extra avdraget för nedsatt skatteförmåga har slopats genom skattereformen.

14 &

Bestämmelsen som tidigare fanns i 139” 1 mom. fjärde stycket och då endast gällde slutlig skatt enligt 1359 1 mom. första stycket har utvidgats till att även gälla slutlig skatt enligt 13 ä 2 mom. andra stycket och 179” 1 mom. 2.

15.9

1 första stycket anges till skillnad från tidigare inte vilka lagar som skall tillämpas vid preliminär taxering. Eftersom syftet med bestämmelserna

lx)

• Sida 133
•  Original

om preliminär taxering är att en preliminär skatt skall kunna beräknas som så nära som möjligt överensstämmer med den slutliga skatten enligt 14 å. ges i stället en hänvisning till denna paragraf vid angivande av hur den slutliga skatten skall beräknas. Att själva taxeringen skall ske enligt be— stämmelser som gäller för det aktuella inkomståret är ingen nyhet. Ändringarna i andra stycket och upphävandet av tredje stycket föran- leds av att skattereduktionen för ensamstående med hemmavarande barn och gift vars make har ingen eller låg inkomst slopas enligt skattereformen.

175 1 mom.

Skyldigheten att avge preliminär självdeklaration har anpassats till be- stämmelscn i 1353 2 mom. om när preliminär taxering skall ske. Att beloppsgränsen 2000 kr. knyter an till skattebeloppet i stället för. som tidigare. inkomstbeloppet utgör en anpassning till penningvärdets föränd- ring. Den innebär att preliminär självdeklaration inte behöver lämnas så ofta som nu.

Tillägget under 3 föranleds av att preliminär A—skatt också kan erläggas enligt 39' 2 mom. 1 tredje stycket och att detta inte skall föranleda att preliminär självdeklaration för B-skatt skall lämnas.

245 1 mom.

Bestämmelserna om kolumner har utmönstrats (se 4 & 4 mom. ). Tillämplig skattetabell eller särskild beräkningsgrund behöver endast bestämmas för skattskyldig som skall betala preliminär A-skatt för inkomst av tjänst. Syftet med reglerna är att skattemyndigheten på skattsedeln på preliminär A-skatt skall kunna ange hur den preliminära skatten skall beräknas.

Preliminär A-skatt för räntor och utdelningar utgår enligt 75 tredje stycket. Att särskild beräkningsgrund får bestämmas även för preliminär A—skatt på avkastning av kapital framgår av 3 & 2 mom. Ett sådant beslut skall dock inte antecknas på skattsedeln eftersom det inte riktar sig till arbetsgivaren (se vidare kommentarerna till 3 g” 2 mom.).

335

Nuvarande regler för utfärdande av skattekort. skattsedel för preliminär skatt och skattsedel för slutlig skatt ändras inte. Skattsedel på preliminär A-skatt skall inte utfärdas endast på den grunden att preliminär skatt skall betalas på ränta eller utdelning.

-1nte heller behöver någon slutskattesedel utfärdas om den slutliga skatten består uteslutande av skatt på räntor och utdelningar där skyldighet att betala preliminär skatt föreligger. Om slutskattesedel utfärdas skall dock erlagd preliminär skatt på räntor och utdelningar framgå av den.

399'2 mom.

Ändringen föranleds av att skattekolumner utmönstrats.

• Sida 134
•  Original

3 mom.

Bestämmelserna är nya och säger att den som har att avge kontrolluppgift beträffande inkomst av kapital skall verkställa skatteavdrag för inbetal- ning av preliminär A-skatt när utbetalning eller gottskrivning av avkast— ning sker. Eftersom skatten är preliminär skall den gottskrivas enligt 27 9” vid debitering av slutlig skatt även om den inte levererats in utan bara fastställts till betalning. När skatteavdraget beräknas skall öretal bortfalla. Dessutom skall 44 ägälla i fråga om sådant avdrag. vilket innebär bl.a. att den som är osäker på om mottagaren av avkastning är skattskyldig för beloppet i Sverige kan vända sig till skattemyndigheten med begäran om besked.

40»; 1 mom.

Ändringarna i första stycket är endast av redaktionell natur.

Ändringarna i andra stycket föranleds av att skattereduktionenen för ensamstående med barn och gift skattskyldig vars make har ingen eller låg inkomst avskaffats.

Genom ändringarna i tredje stycket sker en anpassning till skatterefor- mens nya terminologi i KL.

45 ä 1 mom.

Bestämmelserna i första stycket angående skattekolumner och extra avdrag för nedsatt skatteförmåga har utmönstrats.

1 andra stycket har den ändringen vidtagits att jämkningssituationen för B-skattare knyter an till skatten i stället för till inkomsten (jämför 175 1 mom.).

I tredje stycket, har nedsatt skatteförmåga slopats som jämkningsgrund. I ett nytt fjärde stycke har tillagts en regel om att jämkning i första hand skall ske av preliminär skatt på andra inkomster än inkomst av kapital. Sådan jämkning skall således endast tillgripas när skatten på andra in- komster tillsammans med fastighetsskatt och skogsvårdsavgift inte räcker till för skattereduktion för underskott av kapital.

Jämkning enligt första stycket sker sedan skattsedel på preliminär skatt har utfärdats. Enligt 33 5 skall emellertid inte utfärdas någon skattsedel för preliminär skatt på räntor och utdelningar. 1 det nya femte stycket sägs därför attjämkning av preliminär skatt för ränta eller utdelning får ske även om ingen preliminärskattesedel avseende andra inkomster har utfärdats.

46 ä 2 mom.

1 andra stycket har bestämmelsen om skattekolumn utmönstrats. Beträf- fande beslut om jämkning av preliminär skatt på räntor har i ett nytt fjärde stycke tillagts att beslutet skall innebära att preliminär skatt inte alls skall tas ut på viss avkastning. Det kommer således inte i fråga att jämka skatteavdraget till t.ex. 15%. 1 momentet har också gjorts ändringar av redaktionell natur.

• Sida 135
•  Original

48 _S 4 mom.

Ändringen föranleds av att den bestämmelse i Kl- till vilken hänvisning _ sker har fått ändrad beteckning genom skattereformen. Även ändringar av redaktionell natur har gjorts.

52 och 53 åå

Reglerna om inbetalning av preliminär skatt som gäller för arbetsgivare som innehållit sådan skatt har utvidgats till att omfatta även den som har verkställt skatteavdrag vid utbetalning eller gottskrivning av kapitalav- kastning. 1 24 _ki 2 mom. sägs när inbetalningen skall ske.

545

1 1 mom. fjärde stycket 4 sägs. genom en hänvisning även till 2 kap. 39' andra stycket socialavgiftslagen, att vinstandelsbidrag skall tas upp i den vanliga uppbördsdeklarationen eftersom det efter skattereformen inte längre skall bortses från sådana bidrag vid beräkning av några arbetsgivar- avgifter. Den särskilda bestämmelsen i sjätte stycket angående uppbörds- deklaration för vinstandelsbidrag har därför utmönstrats. 1 första stycket har gjorts en följdändring till detta.

1 sjätte stycket föreskrivs att en uppbördsdeklaration för ränta och utdelning skall avges senast den 18 i uppbördsmånaden efter den månad då avdraget verkställdes. Uppbördsdeklarationen skall innehålla uppgift om inbetalarens personnummer eller organisationsnummer, tiden för vil- ken redovisning lämnas och den innehållna skatten. För vems räkning skatteavdraget har verkställts framgår således inte av uppbördsdeklara- tionen. Denna uppgift lämnas först på kontrolluppgiften enligt 3 kap. 609" LSK.

2 och 3 mom.

Reglerna om anmaning att deklarera och om förseningsavgift har gjorts tillämpliga även på uppbördsdeklaration för ränta och utdelning.

87ag'

ldenna paragraf. som är ny, sägs att de bestämmelser som ges i 75 — 77 a &; och 7855 för att säkerställa att reglerna om innehållande av skatt och inbetalning av innehållet belopp följs, i tillämpliga delar skall gälla också för dem som utbetalar eller gottskriver avkastning av kapital. Dessa blir således ansvariga för skatt som de utan skä/ig anledning underlåter att innehålla. Skälig anledning att underlåta att innehålla skatt finns, förutom närjämkningsbeslut eller särskild beräkningsgrund har uppvisats. när det på goda grunder kan antas att mottagaren inte är skattskyldig för beloppet i

• Sida 136
•  Original

Sverige. Omständigheterna skall dock vara sådana att det inte funnits skäl att använda sig av möjligheten enligt 39ä 2 mom. och 44ä att begära besked av skattemyndigheten.

På lagrådets inrådan har även bestämmelserna om straffoch viten gjorts tillämpliga när fråga är om innehållande av preliminär skatt på räntor och utdelningar. Även de bestämmelser rörande restavgift och tilläggsavgift vid för sen inbetalning av innehållen skatt. avkortning och avskrivning. ö- skatteränta. rättelse av beslut om ansvarigth för skatt och överklagande som gäller arbetsgivare och arbetstagare har gjorts tillämpliga när det gäller den som har att innehålla preliminär skatt på räntor och utdelningar.

Med tanke på innehållet har paragrafen placerats under en ny rubrik.

Anvisningar till 3 och 39 5.6

Ändringarna föranleds av skattereformens ändringar beträffande in- komstslag. Dessutom har redaktionella ändringar gjorts.

till 459"

Ändringarna föranleds av att skattereduktionen för ensamstående med barn och gift skattskyldig vars make har ingen eller låg inkomst samt det extra avdraget för nedsatt skatteförmåga avskaffas genom skattereformen.

Hänvisningar till S8-2

8.3. Taxeringslagen

:

1 kap.

| &

Lagen (1983: 1086) om vinstdelningsskatt upphör genom skattereformen att gälla vid utgången av juni 1990. Den skall dock tillämpas vid 1991 och tidigare års taxeringar. Lagen (1989:346) om särskild vinstskatt är tidsbe- gränsad och kommer att tillämpas vid 1992 års taxering endast i undan- tagsfall. Både dessa lagar föreslås därför med vissa övergångsbestämmelser utgå ur uppräkningen i första stycket.

Bestämmelserna i taxeringslagen är enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel tillämpliga när skatteunderlaget för avkastningsskatt be- stäms. Lagen har därför tagits med i uppräkningen i första stycket.

3 kap. 3 få

Reglerna om skattereduktion för ogift skattskyldig slopas genom skattere- formen. Punkt 1 kan därför utgå. Ändringen i nuvarande punkt 2 föran- leds av att reglerna om räntetillägg slopas.

1 ett nytt andra stycke föreskrivs att beslut om taxering beträffande en skattskyldig som kan antas inte vara deklarationsskyldig får fattas på

• Sida 137
•  Original

grundval av kontrolluppgift om kapital utan att den skattskyldige under- rättats om och fått tillfälle att yttra sig över uppgiften. Motiven till bestäm- melsen har utvecklats i avsnitt 5.8 . En skattskyldig som enligt bestämmel- serna i 2 kap. 455' LSK inte är deklarationsskyldig på grund av att han under beskattningsåret endast uppburit sådan inkomst av kapital för vil— ken han skall betala preliminär A-skatt. taxeras med ledning av lämnade kontrolluppgifter.

4 kap. 3 &

En skattskyldig som endast haft sadan avkastning inom inkomstslaget kapital för vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 & 2 mom. UBL är inte deklarationsskyldig (2 kap. 435 första stycket 2). Första stycket har ändrats för att det klart skall framgå att skönstaxering kan komma i fråga först när en skattskyldig som är skyldig att lämna självdeklaration inte skött sina åligganden.

4?

Ändringen föranleds av den ändrade indelningen i inkomstslag som införs genom skattereformen.

zss

Genom skattereformen införs en separat proportionell kapitalbeskattning. Skatten beräknas-på inkomsten av kapital. Skatt pa förvärvsinkomst be- räknas på beskattningsbar förvärvsinkomst. Skattemyndigheten skall efter det till domstol meddelat beslut i mål om taxering vidta de taxeringsåtgär- dersom föranleds av domstolens beslut. Detta innebär bl. a. att fastställa beskattningsbar förvärvsinkomst eller. om fråga är om intäkter eller av- dragi inkomstslaget kapital. kapitalinkomsten.

5 kap. 5 &

Förseningsavgift föreslås kunna påföras handelsbolag. rederi och dödsbo som vid inkomst— och förmögenhetstaxeringen behandlas som handelsbo- lag. som inte lämnar uppgifter som avses i 2 kap. l9ä LSK i rätt tid. Avgiften skall således påföras handelsbolaget. rederiet eller dödsboet som sådant.

6kap. 135

Andra stycket har justerats med hänsyn till att överklagandetiden på två . månader bör gälla även för kommun.

• Sida 138
•  Original

Hänvisningar till S8-3

8.4. Skatteregisterlagen

7 & 1

Bestämmelserna i denna punkt harjusterats bl.a. med hänsyn till den änd- rade innebörden av begreppet fåmansförctag. Enligt den nya lydelsen skall även vissa uppgifter om dotterföretags ägarförhållanden få registreras. Dess- utom har en ändring gjorts som föranletts av att bestämmelser- na om den aktuella uppgiftsskyldigheten numera återfinns i LSK.

752

Ändringen är föranledd av att bestämmelsen i 31 _5 2 mom. tredje stycket GTL numera återfinns i 3 kap. 7 & NTL.

7.512

Ändringen föranleds av att aktuella bestämmelser har flyttats från GTL till 3 kap. LSK.

7å13

Ändringen är föranledd av att reglerna om schablonbeskattningen av små- hus slopas.

7514

Ändringen är föranledd av att bestämmelsen i 31 & 2 mom. tredje stycket GTL numera återfinns i 3 kap. 7 & NTL.

79'18

] punkten 18 föreskrivs att de uppgifter som företag skall lämna enligt 2 kap. l9ä LSK får tas in i Skatteregistret. Redan i dag är det så att vissa uppgifter som företag lämnar i sina självdeklarationer registreras i skatte-

registret. De uppgifter som nu föreslås få bli registrerade är av samma ' karaktär som de som redan finns i registret. Det kan dock för vissa företag vara fråga om en större detaljeringsgrad på uppgifterna. "Eftersom en grundläggande förutsättning för det nya granskningsförfarandet av företag är att de uppgifter som lämnas i deklarationen kan hanteras med ADB- stöd måste alla uppgifter kunna tas in i Skatteregistret. I stället för att upprepa vad som anges i 2 kap. 199' LSK görs en hänvisning dit på motsvarande sätt som görs i punkten 12 i 7 & skatteregisterlagen i fråga om uppgifter som skall registreras från kontrolluppgifter.

7g$22

Den nya bestämmelsen kommenteras i avsnitt 4.4.

Prop. 1990/91 : 5

• Sida 139
•  Original

105

Andra och fjärde styckena har ändrats så att RSV och skattemyndigheten i länet får ha terminalåtkomst till de uppgifter om koncernföretag som enligt 76, 1 och 22 får tas in i skatteregistret. 1 andra och tredje styckena har dessutom gjorts ändringar som föranleds av organisationsreformen inom skatteförvaltningen.

8.5. Kommunalskattelagen

Anvisningarna till 32%

1 KL regleras vilka förmåner och ersättningar som är skattepliktiga, medan bestämmelerna i LSK behandlar vad som skall redovisas i kontrolluppgif- ter och i den skattskyldiges självdeklaration. Principen är att skattepliktiga ersättningar och förmåner skall redovisas. 1 LSK föreslås regler om s.k. tyst kvittning när den skattskyldige fått traktamentsersättning och ersätt- ning för resa med egen bil i tjänsten motsvarande schablon. Detsamma gäller när den skattskyldige fått ersättning för resa med allmänt kommuni- kationsmedel och kostnadsersättning i vissa andra uppräknade fall mot- svarande gjorda utlägg. I sådana fall behöver den skattskyldige inte redovi- sa den uppburna ersättningen och de däremot svarande avdragen i sin självdeklaration. I övriga fall skall kostnadsersättningar och förmåner redovisas i självdeklarationen. Ändringen i förevarande anvisningspunkt innebär att den regel som kan sägas medge "tyst kvittning" även i andra fall slopas. '

8.6. Lagen om uttag av preliminär B-skatt från en fysisk person under uppbördsåret 1991/92

Se avsnitt 5.7

8.7. Lagen om betalningar till och från utlandet m.m. 7.5

Förbudet att betala mer än 3000 kr. om året i premie för en utländsk livförsäkring slopas.

135

Ändringen följer av att att förbudet under 7 _5 slopas.

8.8. Tullregisterlagen 8 s

Ändringen följer av den nya organisationen av skatteförvaltningen som träderi kraft 1991.

• Sida 140
•  Original

RSV:s Författningsförslag Förslag till lag om räkenskapsutdrag

l & Till ledning för taxering enligt taxeringslagen(19561623) skall nedan nämnda skattskyldiga lämna sammanställning av i verksamheten förda räkenskaper (räkenskapsutdrag) enligt vad som framgår av denna lag. Skyldigheten skall fullgöras av

1. fysisk person och dödsbo vilka bedriver verksamhet hänförlig till inkomstslagen jordbruksfastighet. annan fastighet för vilken intäkterna beräknas enligt 2455” 1 mom. kommunalskattelagen (1928z370) eller rörelse under förutsättning att boklöringsskyldighet föreligger enligt bokföringsla- gen (1976: 125) ellerjordbruksbokföringslagen (1979: 141)

2. aktiebolag med undantag för försäkringsaktiebolag

3. ekonomisk förening

4. sparbank. Drivs verksamheten i handelsbolag och har en av delägarna lämnat räkenskapsutdrag behöver övriga delägare endast lämna uppgifter som behövs för taxering av deras del av nettointäkt och förmögenhet i handels- bolagets förvärvskällor. Motsvarande gäller för makar som tillsammans deltagit i lörv'ärvsverksamhet.

Den som lämnar räkenskapsutdrag skall till ledning för taxering av övriga delägare i handelsbolag respektive andre maken lämna uppgift om hur stor del av inkomst och förmögenhet som belöper på andra delägare respektive andre maken.

25

Uppgifterna i räkenskapsutdraget får användas för kontroll av den skatt- skyldiges redovisning av skatter och avgifter enligt lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. samt för kontroll av den skatt- skyldiges uppgifter lämnade till ledning för annans taxering enligt bestäm- melse i taxeringslagen(1956: 623).

35

1 räkenskapsutdrag skall redovisas uppgifter enligt 5—109'9' på sätt som framgår av formulär som fastställs av riksskatteverket.

45

Fysisk ellerjuridisk person som enligt lag är skyldig att upprätta årsredo- visning skall till räkenskapsutdraget foga intyg av sin revisor angående överensstämmelsen mellan räkenskapsutdraget och i verksamheten förda räkenskaper.

• Sida 142
•  Original

Bilaga 1

55

Följande uppgifter om intäkter och kostnader skall i förekommande fall lämnas.

Intäkter i rörelse fördelade på

1. försäljning 2. övriga rörelseintäkter

Intäkter ijordbruk fördelade på

3. försäljning av växtprodukter

4. försäljning av djur och djurprodukter 5. försäljning av skog och skogsprodukter 6. jordbruksarrcnde

7. övrigajordbruksintäkter

Intäkter i fastighetsförvaltning fördelade på

8. hyresintäkter 9. övriga intäkteri fastighetsförvaltning

Kostnader i rörelse avseende inköp av varor. material och främmande arbeten fördelade på

10. varor. material och legoarbeten 11. underentreprenader och främmande tjänster

Kostnader ijordbruk avseende inköp av varor. material och främmande arbeten fördelade på

12. kostnader för växtodling 13. kostnader för djur 14. djurinköp 15. främmande tjänster avseende växtodling och skog 16. andra kostnader för skogen än vid 15.

Kostnader i fastighetsförvaltning fördelade på

17. energi, vatten. renhållning och bränsle 18. reparationer och underhåll 19. andra direkta fastighetskostnader 20. lagerförändring avseende 10— 19 i den mån förändringen inte inräk- nas i 68

• Sida 143
•  Original

Kostnader för arbetskraft fördelade på Prop. 1990/91 : 5

löner Bilaga [

kostnader avseende fri eller subventionerad bostad kostnader avseende fri eller subventionerad måltid faktiska kostnader för kost och logi under tjänsteresor för företagsle— dare respektive ägare samt för närstående till dessa faktiska kostnader för kost och logi under tjänsteresor för andra än vid 24

26. sehablonmässiga traktamenten till företagsledare respektive ägare samt till närstående till dessa

27. schablonmässiga traktamenten till andra än vid 26 28. resekostnader och resekostnadsersättningar avseende företagsledare respektive ägare samt närstående till dessa 29. resekostnader och resekostnadsersättningar avseende andra än vid 28 30. andra kostnadsersättningar än vid 24—29 31. lagstadgade arbetsgivaravgiftcr 32. kostnader för anställdas pensionering 33. andra kollektiva avgifter än vid 31 och 32 34. utbildning. sjuk- och hälsovård samt övrig personalsocial verksamhet 35. övriga kostnader för arbetskraft

("J _-

&" IxJ [J I») [J P

14 'Jl

Övriga kostnader fördelade på

36. lokalhyror

37. reparation av hyrda lokaler 38. andra lokalkostnader än vid 36 och 37 39. jordbruksarrende och bctesavgifter 40. annan hyra för maskiner och inventarier än hyra som anges vid 47 och 50

41. andra kostnader för energi, vatten och bränsle än vid 63 42. förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier 43. kontorsmateriel och trycksaker 44. reparation och underhåll av andra maskiner och inventarier än fordon 45. diverse främmande tjänster 46. telefon och postbefordran 47. hyra av personbil 48. reparation och underhåll av personbil 49. drivmedel. skatt och försäkring avseende personbil 50. hyra av andra fordon än personbil 51. reparation och underhåll av andra fordon än personbil 52. drivmedel. skatt och försäkring avseende andra fordon än personbil 53. frakter och transporter 54. vid taxeringen avdragsgill representation 55. vid taxeringen icke avdragsgill representation 56. andra speciella lörsäljningskostnader än vid 54 och 55 57. reklam och extern goodwillskapande verksamhet (PR) 58. skillnad mellan kundförluster och återvunna kundf'ordringar 14_

• Sida 144
•  Original

Bilaga 1

59. 60. 61. 62.

63.

64. . fastighetsskatt och skogsvårdsavgift avseende fastighet ijordbruk eller

66.

67. '. förändring av värdet av lager. egentillverkade varor. produkter i arbe-

69.

garantikostnader försäkringspremier och övriga riskkostnader speciella förvaltningskostnader

externa kostnader för forskning och utveckling energi. vatten. renhållning och bränsle avseende fastighet ijordbruk eller rörelse reparation och underhåll avseende fastighet ijordbruk eller rörelse

rörelse andra kostnader än vid 63—65 avseende fastighet i jordbruk eller rörelse andra övriga kostnader än 36—66

te. pågående arbeten samt omsättningsfastigheter kostnader som belöper pa ny- till- eller ombyggnad av anläggningstill— gängar

Avskrivningar fördelade på

70. 71. 72.

maskiner och inventarier byggnader och övrig fast egendom immateriella tillgångar

Finansiella intäkter och kostnader fördelade på

73. 74. 75.

utdelning pä aktier och andelar ränteintäkter och andra finansiella intäkter räntekostnader och andra finansiella kostnader

Extraordinära intäkter och kostnader fördelade pa

76. 77. 78. 79. 80. 81. 82. 83. 84. 85. 86.

vinst vid avyttring av anläggningstillgängar vinst vid avyttring av värdepapper statliga och kommunala bidrag erhållna koncernbidrag övriga erhallna bidrag och gavor

andra extraordinära intäkter än vid 76 — 80 förlust vid avyttring av anläggningstillgångar förlust vid avyttring av värdepapper lämnade koncernbidrag

övriga lämnade bidrag och gåvor

andra extraordinära kostnader än vid 82 — 85

Bokslutsdispositioner fördelade på

87. 88. 89.

förändring av lagerreserv förändring av reserv för pågående arbeten förändring av internvinstkonto

• Sida 145
•  Original

Bilaga 1

94. 95. 96. 97.

98. 99.

65

förändring av resultatutjämningsfond . skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan i den

mån avskrivningen inte redovisats vid 70—72 . avsättning till allmän investeringsreserv, allmän investeringsfond eller

annan fond var för sig . avsättning avseende Obeskattade upphovsmannaintäkter. skogsintäk-

ter eller andra Obeskattade intäkter var för sig ianspråktaget belopp från allmän investeringsreserv. allmän investe- ringsfond eller annan fond var för sig återföring av allmän investeringsreserv, allmän investeringsfond eller annan fond var för sig återföring av Obeskattade upphovsmannaintäkter. skogsintäkter eller andra Obeskattade intäkter var för sig övriga bokslutsdispositioner med angivande av art svenska allmänna skatter redovisat resultat

Följande uppgifter om tillgångar och skulder skall i förekommande fall lämnas.

Omsättningstillgångar fördelade på

'N lx) _—

._ 2—9990399'95 __

kassa andra likvida medel än kassa aktier och andelar obligationer och andra värdepapper än vid 3 kund— och växelfordringar förutbetalda kostnader och upplupna intäkter skattefordringar avseende inkomstskatt för företaget fordran avseende mervärdeskatt andra kortfristiga fordringar än vid 5—8 varulager och pågående arbeten

övriga omsättningstillgångar

Tillgangar på spärrkonton eller särskilda bankkonton fördelade på

12. 13. 14. 15. 16.

konto för investeringsfond allmänt investeringskonto upphovsmanna- och uppfinnarkonto skogskonto och skogsskadekonto andra konton än 12— 15

Anläggningstillgångar fördelade på

17. 18.

aktier och andelar obligationer och andra värdepapper än vid 17

• Sida 146
•  Original

Bilaga 1

wu— _.OÖO

lx) lx) lx) IJ lx) lx) DJ lx) .a

i_,,_p.

långfristiga fordringar immateriella tillgångar

. maskiner och inventarier . byggnader . pågående ny-. till- och ombyggnad

mark markanläggningar övriga anläggningstillgångar

Kortfristiga skulder fördelade på

27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36.

leverantörs- och växelskulder skatteskulder avseende inkomstskatt för företaget upplupna löner och semesterlöner

garantireserv

andra upplupna kostnader än vid 29 och 30 samt förutbetalda intäkter förskott och å eonton skuld avseende mervärdeskatt skuld avseende personalens källskatt skuld avseende socialavgifter övriga kortfristiga skulder

Långfristiga skulder fördelade på

37. 38.

avsatt till pensioner övriga långfristiga skulder

Obeskattade reserver fördelade på

39. 40. 41. 42.. 43.

44. 45. 46. 47. 48. '49. 50. 51.

52. 53. 54. _ 55.

lagerreserv

reserv för pågående arbeten intemvinstkonto

resultatutjämningsfond

ackumulerade överavskrivningar i den mån företaget redovisar av- skrivningar enligt 5 & 91 ' allmän investeringsfond

lagerinvesteringskonto särskild nyansskaffningsfond återanskaffningsfond för fastighet eldsvådefond särskild fartygsfond allmän investeringsreserv upphovsmannaintäkter skogsintäkter vinstfond

förnyelsefond .

andra Obeskattade fonder och reserver var för sig med angivande av slag

• Sida 147
•  Original

Eget kapital fördelat på Prop. 1990/91: 5 52. årets redovisade resultat Btlaga 1 53. övrigt eget kapital

75

Fysisk person skall lämna uppgifter ur räkenskaperna om insättningar och uttag i verksamheten samt om hans andel i bokfört resultat och utgående kapital enligt balansräkningen varvid kontanta insättningar och uttag skall anges särskilt.

85

l 6 5 10 upptaget lager och pågående arbeten skall specificeras med avseen- de på i posten ingående omsättningstillgångar uppdelat på

fastigheter lagerakticr och [agerandelar

pågående arbeten i byggnadsrörelse. direkta kostnader pågående arbeten i byggnadsrörelse. indirekta kostnader produkter i arbete. annat producerat lager samt pågående arbeten i

övrigt

. djur

7. lagertillgångar på vilka nedskrivning ej får göras enligt bestämmelser i kommunalskattelagen (1928: 370)

8. övriga lagertillgångar

Mät—”P.—

05

95

Uppgift skall lämnas om anskaffning och försäljning av anläggningstill- gångar enligt följande

1. inköp av personbilar och immateriella rättigheter

inköp av andra maskiner och inventarier än vid 1 försäljning av personbilar och immateriella rättigheter försäljning av andra maskiner och inventarier än vid 3 ny-. till- eller ombyggnad av markanläggning med undantag för vad som belöper på fastighet som används för mervärdeskattefri uthyrning eller för bostadsändamål

6. ny-. till- eller ombyggnad av byggnad med undantag för vad som belöper på fastighet som används för mervärdeskattefri uthyrning eller för bostadsändamål _

FFl—"EV

105

Länsskattemyndigheten får medge att uppgifter enligt 5 & får lämnas enligt

följande (dispens). _

a) intäkter som avses i 5 ä' 1 —9 får lämnas i sammansatt post

b) kostnader som avses i 5 & 10— 19 får lämnas i sammansatt post 147

• Sida 148
•  Original

Bilaga 1

c) kostnader som avses i 5 5 36—67 får lämnas i sammansatt post

I samband härmed får medges undantag från bestämmelsen i 3 &. Framställning om dispens skall inges till Iänsskattemyndighet före ut- gången av kalenderåret före taxeringsåret.

Länsskattemyndighets beslut i ärende enligt föregående stycke får över- klagas hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut i sådant ärende får inte överklagas.

115

Räkenskapsutdrag skall lämnas i vanlig läsbar form i den ordning som i taxeringslagen stadgas för avgivandc av allmän självdeklaration och fogas till denna. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge att räkenskapsutdrag i stället avlämnas i form av upptagning för automatisk databehandling samt meddela närmare föreskrifter angående den tekniska utformningen av en sådan upptagning.

125

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar de föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna lag.

• Sida 149
•  Original

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över betänkandena (SOU 1983: 75 och 76) Företagens uppgiftslämnande för beskattningsändainål

Efter remiss har yttranden kommit in från kammarrätten i Göteborg. datainspektionen (Dl). bokföringsnämnden (BFN). kommerskollegium. riksförsäkringsverket (RFV). riksskatteverket (RSV). statskontoret, riks- revisionsverket (RRV). statistiska centralbyrån (SCB). länsstyrelsen i Stockholms län. länsstyrelsen i Jönköpings län. länsstyrelsen i Malmöhus län. länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän. länsstyrelsen i Gävleborgs län. länsstyrelsen i Västerbottens län. bankinspektionen. allmänna ombudet för mellankommunala mål. statens industriverk (SlND). Centralorganisa- tionen SACO/SR. Finansbolagens förening. Fögderichefsföreningen. För- eningen auktoriserade revisorer FAR. Föreningen Sveriges fögderitjänste- män. Föreningen Sveriges skattechefer. Föreningen Sveriges taxeringsrevi- sorer. Företagareförbundet (SFR). Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD). Institutet för internrevision. Konstnärliga och litterära yrkesut- övares samarbetsnämnd (KLYS). Kooperativa förbundet (KF). Landsor- ganisationen i Sverige (LO). Landstingsförbundet. Lantbrukarnas riksför- bund (LRF). Post- och kreditbanken (PK-banken). Svensk industriför- ening. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Svenska bankföreningen. Svenska byggnadsentreprenörföreningen (SBEF). Svenska försäkringsbo- lags riksförbund. Svenska kommunförbundet. Svenska revisorsamfundet (SRS). Svenska sparbanksföreningen. Sveriges advokatsamfund. Sveriges fastighetsägareförbund. Sveriges föreningsbankers förbund. Sveriges gros- sistförbund. Sveriges industriförbund. Sveriges praktiserande arkitekter. Sveriges redovisningskonsulters förbund. Taxeringsnämndsordförandcnas riksförbund (TOR). Tjänstemännens centralorganisation (TCO). För- eningen Sveriges taxeringsdirektörer och Nio lokala skattemyndigheter i Stockholms län. _

Kommerskollegium har inhämtat yttranden från handelskamrarna i Stockholm och Malmö.

Länsstyrelsen i Stockholms län har inhämtat yttranden från lokala skat- temyndigheterna i Stockholms. Norrtälje och Sollentuna fögderi. Länssty- relsen i Malmöhus län har erhållit yttrande från Skånes Handelskammare. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har inhämtat yttrande från lokala skattemyndigheten i Göteborgs fögderi.

LO har berett medlemsförbunden tillfälle att avge yttranden. Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Svenska Kommunalarbetarförbundet har kommit in med yttranden.

LRF hänvisar i sitt remissvar till ett yttrande av Lantbrukarnas skatte- delegation.

PK-banken instämmer i vad som anförs i Svenska Bankföreningens yttrande.

SAF. Sveriges grossistförbund och Sveriges Industriförbund hänvisar i sina remissvar till Företagens uppgiftsdelegations yttrande.

• Sida 150
•  Original

Bilaga 2

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över riksskatteverkets rapport (1986: 7) Ett reformerat uppgiftslämnande

Efter remiss har yttranden kommit in från kammarrätten i Göteborg. datainspektionen (Dl). bokföringsnämnden (BFN). kommerskollegium. riksförsäkringsverket (RFV). statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statistiska centralbyrån (SCB). länsskattemyndigheten i Stockholms län. länsskattemyndigheten i Jönköpings län, länsskattemyndigheten i Malmö- hus län. länsskattemyndigheten i Göteborg och Bohus län. länsskattemyn- digheten i Gävleborgs län. länsskattemyndigheten i Västerbottens län. bankinspektionen. skatteförenklingskommitte'n. statens industriverk (SlND). Centralorganisationen SACO/SR. Entreprenörföreningen. Fi- nansbolagens förening. Fögderichefsförcningcn, Föreningen auktoriserade revisorer FAR, Föreningen Sveriges skattechefcr, Föreningen Sveriges ta- xeringschefer. Företagaref'örbundet (SFR). Företagens uppgiftslämnarde- legation (FUD). lnstitutet för internrevision. Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS). Kooperativa förbundet (KF). Landsorganisationen i Sverige (LO). Landstingsförbundet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Småföretagens riksorganisation. Svensk industriför- ening. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Svenska bankföreningen. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska kommunförbundet, Svenska revisorsamfundet (SRS). Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund. Sveriges fastighetsägareförbund. Sveriges föreningsban- kers förbund. Sveriges grossistförbund. Sveriges industriförbund. Sveriges redovisningskonsulters förbund. Taxeringsnämndsordförandenas riksför- bund (TOR). Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges köp— mannaförbund.

Länsskattemyndigheten i Stockholms län har inhämtat yttranden från lokala skattemyndigheterna i Stockholms. Huddinge och Nacka fögderi. Länsskattemyndigheten i Malmöhus län har inhämtat yttranden från Mal- mös och Eslövs fögderi samt från Skånes Handelskammare. Länsskatte- myndigheten i Göteborgs och Bohus län har inhämtat yttrande från lokala skattemyndigheten i Göteborgs och Kungälvs fögderi.

LRF hänvisar i sitt remissvar till ett yttrande av Lantbrukarnas skatte- delegation.

SAF. Sveriges grossistförbund och Sveriges lndustriförbund hänvisar i sina remissvar till Företagens uppgiftsdelegations yttrande.

Sveriges Köpmannaförbund ansluter sig till vad Företagens uppgifts- lämnardelegation och bokföringsnämnden anfört.

• Sida 151
•  Original

Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

3.5

2 mom. Preliminär skatt utgår som preliminär A-skatt eller preliminär B-skatt.

1. Preliminär .—f—.s'kalt skall med de undantag. som framgår av vad nedan i detta moment och i 10 & sägs. utgöras för sådan inkomst av tjänst. vilken helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldi- ges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsakliga arbetsanställning hos fysisk person eller dödsbo. som är avsedd att vara kortare tid än en vecka. skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse. Med tjänst likställes i denna lag rätt till pension. livränta, som utgår på grund av försäkring och inte utgör vederlag vid avyttring av egendom, ersättning. som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst. som undantagsför- måner ävensom sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförlig periodisk intäkt. varför givaren enligt 22, 24 eller 295 kommunalskatte- lagen är berättigad till avdrag.

Preliminär A-skatt skall också itt- göra.s' avjjisisk person/ör sådan rän- ta. utde/ning eller annan avkastning som avtar i 37.9” 1 mom. 4 a och b samt 8 inom. taxeringslagen (1956: 623). Detta gäller dock inte om kit- pongskatt skall utgå enligt kupong- skattelagen (1970:624) eller om mottagaren inte är skattskyldig .lb'r inkomsten [ Sverige.

Preliminär A-skatt skall utgå enligt skattetabell som avses i 4 5. eller enligt de grunder som angivas i 7, 12 eller 40 &. Beträffande preliminär A- skatt för inkomst som avses under 1 andra stycket eller punkt 12 av anvisningarna till 328 kommunalskattelagen må regeringen föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas å viss del av inkomsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten.

Är den. som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst. skattskyldigjämväl för annan inkomst eller för förmögenhet må lokal skattemyndighet, då särskilda skäl därtill föranleda. föreskriva att preliminär A-skatt skall erläggas jämväl för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss pro- cent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp utöver vad i skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligga eljest särskilda omständigheter. må lokal skattemyndighet före- skriva, att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A-skatt.

Oretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skall jämkas till närmast högre hela krontal.

• Sida 152
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Preliminär B-skatt skall för inkomståret betalas av skattskyldig, som inte skall betala preliminär A-skatt enligt 1. Preliminär B-skatt skall beta- las för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvskällor och för förmögenhet. Preliminär B-skatt skall betalas enligt särskild debitering. Den lokala skattemyndigheten får besluta att fysisk person. som har inkomst av sådan uppdragsvcrksamhet som avses i 4 9" lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättning- ar, skall betala preliminär A-skatt i stället för preliminär B-skatt. Ett sådant beslut får meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas till huvudsaklig del bli betald genom avdrag för skatt.

7 lt"

För inkomst av tjänst, som icke avser bestämd tidsperiod eller icke uppbäres vid regelbundet återkommande tillfällen. skall utgå preliminär A-skatt med trettio procent av inkomsten.

Uppbäres inkomst som avses i första stycket jämte inkomst, som avses i 4 5 1 mom. första stycket. skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som riksskatteverket fastställer.

[för inkomst som avses i 3 _é' 2 mom. I tredje stycket skall utgå pre— liminär skatt med 30 procent av in- komsten. Vad gäller inkomst enligt 37 _é' 1 mom. 4b taxeringslagen (19.56.6231 skall preliminär skatt utgå med så stort belopp att det till- sammans med vad som innehållits [ utlandet uppgår till 30 procent av inkomsten.

Skatt enligt första eller andra stycket uttages icke på belopp under tio kronor.

Skatt enligt tredje stycket uttages inte på belopp under 100 kronor. Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan föreskri- vas i vissa fall framgår av 3 ä' 2 mom. Bestämmelserna i denna paragrafgälla icke om annat följer av 40 5.

13 ä

1 mom. Preliminär B-skatt skall tas ut med belopp motsvarande 120 procent av den slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret. Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debiterade B—skatten tas preliminär B-skatt ut med 1 10 procent.

Preliminär B-skatt enligt första stycket får inte tas ut med lägre belopp än som motsvarar den preliminära B-skatt som har debiterats för året före inkomståret.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när preliminär B- skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom. eller när annars särskilda omständigheter föreligger.

1 den slutliga skatt som avses i första stycket skall inte inräknas utskift- ningskatt. ersättningsskatt. skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxe- ringslagen (l956:623) eller sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift. vilken har påförts enligt bestämmelse i annan författning.

• Sida 153
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Vid beräkning av preliminär B- skatt skall, om möjligt, hänsyn tas till preliminär A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala på grund av förordnande enligt 3å 3 mom. andra stycket.

Föreslagen l_t-'delse

Vid beräkning av preliminär B- skatt skall, om möjligt. hänsyn tas till preliminär A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala en- ligt 3 s* 2 inom. I tredje sticket eller på grund av förordnande enligt 3ä 3 mom. andra stycket.

395

] (1 mom. Vid utbetalning eller gottskrivning av sådan avkastning som avses i 3 &” 2 mom. I tredje styc- ket skall den som utbetalar eller gottskriver beloppet göra skatteav- drag/ör betalning av preliminär .4— skatt som mottagaren har att heta- la. lfråga om sådant avdrag skall bestämmelserna i 52 —54 M gälla i tillämpliga delar.

78 tl #.

Vad som sägs i 75 — 78 ff gäller i tillämpliga delar också i fråga om den som betalar ut eller gottskriver sådan avkastning som avses i 3 9" 2 mom. ] trediestvcket.

• Sida 154
•  Original

Bilaga 3

Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen(1956: 623)

22,5

] momF. Nedannämnda skattskyldiga är, om ej annat följer av 3 mom.. skyldiga att utan anmaning till ledning för egen taxering avlämna deklara— tion (självdeklaration). nämligen:

1) aktiebolag. ekonomisk förening, sparbank, ömsesidig Skadeförsäk- ringsanstalt och aktiefond ävensom sådan stiftelse. fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs. vissa fa- miljers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

2) ideell förening, som avses i 7ä 5 mom. första stycket lagen (19471576) om statlig inkomst- skatt, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under be- skattningsåret överstigit grundav- draget enligt 8 5 nämnda lag.

3) annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera _tärvärvskällor uppgått till samman- lagt minst 100 kronor,

4) fysisk person, vilkens brutto- intäkter av en eller flera förvärvs- källor under beskattningsåret upp— gått, om han varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret och un- der denna tid icke erlagt sjömans- skatt. till sammanlagt minst 10000 kronor och eljest till minst 100 kro- ner.

2) ideell förening. som avses i 75 5 mom. första stycket lagen (19471576) om statlig inkomst- skatt. om dess bruttointäkter under beskattningsåret överstigit grund— avdraget enligt 8 ;j nämnda lag,

3) annan juridisk person, om dess bruttointäkter uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

4) fysisk person, vilkens brutto- intäkter av tjänst eller aktiv nä- ringsverksamhet under beskatt- ningsåret uppgått. om han varit här i- riket bosatt under hela beskatt- ningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt. till samman- lagt minst 13 000 kronor och eljest till minst 100 kronor.

5) fysisk ellerjuridisk person. vilkens tillgångar av den att som avses i lagen (1947z577) om statlig förmögenhetsskatt. vid beskattningsårets ut- gång haft ett värde överstigande 400000 kronor eller. såvitt angår sådan juridisk person som avses i 6 & 1 mom. b nämnda lag. 25000 kronor.

6) fysisk eller juridisk person för vilken underlag för skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt skall fastställas,

7) fysisk person vars bruttointäkt- av kapital av annat slag än avkast— ning jö'r vilken preliminär A-skatt skall utgöras enligt 35 2 mom. ] tredje stycket uppbördslagen ( ! 953.272) eller av passiv närings- verksamhet sammanlagt överstigit 100 kronor.

8) fysisk eller juridisk person om genomsnittlig ans-kam:ingskostnad jär aktie eller avdragskvot skall fast- ställas enligt 27 och 28 93" lagen om statlig inkomstskatt.

9) _tvsisk eller juridisk person _tö'r vilken underlagjör avkastningsskatt på pensionsmedel skal/fastställas.

• Sida 155
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Vid bedömande av fysisk ellerju- ridisk persons deklarationsskyldig- het enligt punkterna 2)—5) skall hänsyn icke tagas till sådan in- komst eller lörmögenhet för vilken den fysiska ellerjuridiska personen icke är skattskyldig enligt kommu- nalskattelagen (19281370). lagen om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig lörmögenhetsskatt.

Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav. var tör sig haft in- komst eller förmögenhet. skall var- dera makens deklarationsskyldig- het bedömas med hänsyn till ma- karnas sammanlagda inkomst eller förmögenhet.

Föreslagen lydelse

Vid bedömande av fysisk ellerju- ridisk persons deklarationsskyldig- het enligt punkterna 2)—5) och 7) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller lörmögenhet för vil- ken den fysiska ellerjuridiska per- sonen icke är skattskyldig enligt kommunalskattelagen (19281370), lagen om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Har makar. som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav. var för sig haft förmö- genhet, skall vardera makens dekla- rationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas sammanlagda förmögenhet.

Skall skattskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras lör förmögenhet, som tillhör barn eller annan. skall hänsyn därtill tagas vid deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 4) är stadgat. skall svensk medborgare. som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos utländsk makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisa- tion eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utom- lands. anscs ha varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make samt barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom. En person. som under beskattningsåret har tillhört främ- mande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller beskick- ningens eller konsulatets betjäning. anses däremot vid tillämpning av vad i första stycket vid 4) är stadgat inte ha varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make. barn under 18 år och enskilda tjänare som har bott hos honom och inte har varit svenska medborgare.

ifråga om deklarationsskyldighet för dödsbo efter skattskyldig. som har avlidit under beskattningsåret. skall tillämpas vad som skulle ha gällt för den avlidne.

66 (' sf

Taxering för inkomst av kapital beslutas med ledning av kontroll— uppgi/t när inkomsten endast avser sådan avkastning/ör vilken prelimi- när skatt skall utgöras enligt 3 ,6' 2 mom. I tredje stycket uppbörds- lagen ( 1953:272 .

• Sida 156
•  Original

Lagrådsremissens författningsförslag [ Förslag till

Lag om ändringi lagen (1990: 325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

dels att 2 kap. 6 & samt 3 kap. ID och l2 gä skall upphöra att gälla.

dels att nuvarande 2 kap. 20.5 skall betecknas 2 kap. 2l &" och att nuvarande 2 kap. 21 &” skall betecknas 2 kap. 20 g".

dels att 2 kap. 3. 4. 8. lO—l7. l9. nya 20 och 21. 22—25. 28. 30 och 33 åå. 3 kap. 4—7. 9. ll. 14.20.22. 23.27. 28. 30. 37-39.43—46. 53. 54. 57. 60 och 63 åå. 4 kap. l. 2. 4. 6 och 8 åå samt rubrikerna närmast före 2 kap. l9. 24 och 25 åå samt 3 kap. 27 5 skall ha följande lydelse.

Nlll'tll'alldl' lydelse It't'ireslagen lydelse

2 kap. 3 a'

Var och en bör. utöver vad som framgår av dt'klarations/ormttläret eller av någon annan blankett enligt jastställt formulär, meddela de yt- terligare upplysningar som kan vara av betydelse för egen taxering.

Fysisk person skall. om inte an— nat./("iljer av (),é'. lämna självdekla— ration

]. när hans bruttointäkter av en eller _llera _lärvärvskällor under be- skattningsåret uppgått till samman- lagt minst 10 00!) kronor,

Var och en bör. utöver vad som framgår av dek/aralions/ormulär. meddela de ytterligare upplysning- ar som kan vara av betydelse för egen taxering.

Fysisk person skall lämna själv- deklaration

!. när hans bruttointäkter av sa'— dan tjänst som avses i 33 _Q' ] mom. .lö'rsta stycket lt eller i kommunal- skattelagen (1928370). av kapital av annat slag än avkastning./är vil— ken preliminär .—l—skatt skall betalas enligt 3,6 2 mom. I tredje stycket tipp/ttfirdslagett (1951'272) eller av passiv nät'ingsverksamltet samman- lagt överstigit 100 kronor.

2. när hans bruttointäkter av an— nan tjänst än som avses i 32.5 1 mom. första stycket It och [ korn/nu— nalskattelaeen eller av aktiv nä- ringsverksam/tet under beskatt— ningsåret uppgått till sammanlagt minst 32 procent av haslwloppet ett— ligt lagen (1902.'381) om allmän

_ji'irsa'kring jär året före taxerings- aret. eller. ifråga omjolkpensio/n'ir som inte lta/i intäkter av aktiv nä—

• Sida 157
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

3. om han inte varit bosatt i Sve- rige under hela beskattningsåret el- ler om han under denna tid betalat sjömansskatt. när bruttointäkterna uppgått till sammanlagt minst l00 kronor.

3. när hans tillgångar av den art som anges i 3 & [ mom. lagen (19471577) om statlig förmögen- hetsskatt vid beskattningsårets ut— gång haft ett värde som överstiger 800 000 kronor. eller

4. när underlag för skogsvårdsav- gift eller statlig fastighetsskatt skall fastställas för honom.

Vid bedömandet av deklara- tionsskyldighet enligt första stycket skall hänsyn inte tas till sådan in- komst eller förmögenhet för vilken skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen (1028:37()). lagen (19471576) om statlig in- komstskatt eller lagen om statlig Rårmögenhetsskatt.

Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav. var för sig haft itt— komst eller lörmögenhet. skall var- dera makens deklarationsskyldig- het bedömas med hänsyn till ma- karnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.

]*i'h'eslttgelt lydelse

ringsverksam/tet eller annan intäkt av tjänst än jolkpension. pensions- tillskott enligt 25? lagen (1969.'2()5) om pensitmstt'llskott, häl/len av pert- sionstillskott enligt 2 af nämnda lag eller tilläggspension. när ltan under beskattningsåret uppburit till- lä._ggspension sotn överstiger pett- sionstillskott enligt nämnda lag— rum.

3. om han inte varit bosatt i Sve— rige under hela beskattningsåret el— ler om han under denna tid betalat sjömansskatt. när bruttointäkterna uppgått till sammanlagt minst 100 kronor.

4. när hans tillgångar av den art som anges i 35 l mom. lagen (l947z577) om statlig förmögen- hetsskatt vid beskattningsårets ut— gång haft ett värde som överstiger 800000 kronor. eller

5. när underlag för skogsvårdsav- gift. statlig fastighetsskatt eller av— kastningsskatt pa pensionsmedel skall fastställas för honom.

Vid bedömandet av deklara— tionsskyldighet enligt första stycket skall hänsyn inte tas till sådan in- komst eller förmögenhet för vilken skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig törmögenhetsskatt. Däremot skall hänsyn tas till sådan inkomst eller _lö'rmägenltct som en— ligt dtdtltellteskattningsavtal skall vara helt eller delvis undantagen _ti'an beskattning i Sverige.

Har makar. som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav. var för sig haft förmö— genhet. skall vardera makens dekla- rationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas sammanlagda förmögenhet.

Skall någon enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmö- genhet som tillhör barn eller någon annan. skall hänsyn tas därtill när deklarationsskyldigheten bedöms.

[57

• Sida 158
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sam folkpension enligt första stycket 2 räknas inte barnpension eller vårdbidrag.

”Följandejuridiska personer skall lämna självdeklaration

[. aktiebolag. ekonomisk för- ening, sparbank. ömsesidigt skade- törsäkringstöretag och aktiefond samt sådan stiftelse, fond eller in- rättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs. vissa familjers eller bestämda per- soners ekonomiska intressen.

2. ideell förening, som avses i 755 5 mom. första stycket lagen (19471576) om statlig inkomst- skatt. om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under be- skattningsåret överstigit grundav- draget enligt 8 5 nämnda lag.

[. aktiebolag. ekonomisk för- ening. sparbank. ömsesidigt skade- försäkringsföretag och värdepap- persfond samt sådan stiftelse, fond eller inrättning som har till huvud- sakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller be- stämda personers ekonomiska in- tressen.

2. ideell förening, som avses i 75 5 mom. första stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. om dess bruttointäkter under beskatt- ningsåret överstigit grundavdraget enligt 8 & nämnda lag.

3. annan juridisk person. om dess bruttointäkter av en eller flera för- värvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100 kronor.

4. juridisk person. vars tillgångar av den art som anges i 3å ] mom. lagen (l9472577) om statlig förmögenhetsskatt. vid beskattningsårets ut- gång haft ett värde som överstiger 800000 kronor eller. i fråga om sådan juridisk person som avses i 6 5 1 mom. b nämnda lag. 25000 kronor.

5. juridisk person för vilken un- derlag för skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt skall faststäl- las.

Vid bedömandet av deklara- tionsskyldighet enligt första stycket 2—4 skall hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet. för vil- ken skattskyldighct inte föreligger enligt kommunalskattelagen (1928: 370). lagen om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhets- skatt.

5. juridisk person för vilken un- derlag för skogsvårdsavgift. statlig fastighetsskatt eller avkastnings- skatt på pensionsmedel skall fast- ställas.

Vid bedömandet av deklara- tionsskyldighet enligt första stycket 2—4 skall hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet. för vil— ken skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen (1928: 370), lagen om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhets- skatt. Däremot skall hänsyn tas till sådan inkomst eller förmögenhet som enligt dubbelbeskattningsavtal skall vara helt eller delvis undanta- gen från beskattning i Sverige.

lOä

Fysisk person får. om inte annat följer av ll &. lämna förenklad självde- klaration om vad som skall redovisas i fråga om intäkter och avdrag avser endast

• Sida 159
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

1. inkomst av annan fastighet be- träffande högst två fastigheter vilka den skattskyldige inneha/t' hela be- skattningsåret och för vilka dels in- täkten skall beräknas enligt 24 _s' 2 mom. kommtmalskattelagen (1928: 3 70), dels taxeringsvärde har be— stämts/är beskattningsåret.

2. inkomst av tjänst och annat avdrag än som avses i 33 5 2 mom. kommunalskattelagen inte yrkas för kostnader för fullgörande av tjänsten,

3. inkomst av kapital samt av- drag för kostnader yrkas endast för ränta och intäkten utgörs av

3) ränta eller

b) utdelning på svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder eller ekonomiska föreningar.

4. allmänt avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn eller för avgift för pensionsförsäkring.

5. sådant avdrag för nedsatt skat- teförmåga som avses i 50.6 2 mom. andra eller fjärde stycket kommu- nalskattelagen.

F äreslagen lydelse

]. inkomst av tjänst och annat avdrag än som avses i 33 5 2 mom. kommunalskattelagen (19.78.1370) inte yrkas för kostnader för fullgö- rande av tjänsten.

2. inkomst av kapital samt av- drag för kostnader yrkas endast för ränta och tomträttsavgt'ild och in- täkten utgörs av

a) ränta eller

b) utdelning på svenska aktier och andelari svenska värdepappers- fonder eller ekonomiska föreningar,

c) intäkt vid försäljning av teck- ningsrätt eller delbevis som grundas på aktieinnehav i ett svenskt bolag.

3. allmänt avdrag för avgift för pensionsförsäkring.

llä

Förenklad självdeklaration får inte lämnas. om

1 . den skattskyldige eller den med vilken den skattsk_t-'la'ige skall samtaxeras inte varit bosatt i Sveri- ge under hela beskattningsåret.

[. den skattskyldige inte varit bo- satt i Sverige under hela beskatt- ningsåret.

2. den skattskyldige under beskattningsåret haft inkomst av anställning i utlandet eller annars från utlandet haft inkomst eller vid utgången av beskattningsåret ägt skattepliktig lörmögenhet l utlandet

3. den skattskyldige under beskattningsåret varit skyldig att betala sjö- mansskatt enligt lagen (19581295) om sjömansskatt.

4. den skattskyldige är företagsle- dare i fåmansföretag. närstående till sådan person eller delägare ifä— mans/öretag, eller

4. den skattskyldige är företagsle- dare i fåmansföretag. fåmansägt handelsbolag eller sådant företag som avses i 35 [2 mom. nionde stycket lagen ( 194 7 5 76) attt statlig inkmnstskatt. närstående till sådan person eller delägare i sådant före- tag.

• Sida 160
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande l vdelse

5. den skattskyldige skall samtax- eras med person som är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om inkomst av rörelse eller _jordln'uks- fastighet eller av annan fastighet. fiir vilken intäktelt ska/l beräknas enligt 24 s” 1 mom. kotrtntttttalskat- telagett ( I 928." 3 70).

["tfirt'slagett lydelse

5. den skattskyldige skall samtax- eras med person som är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om inkomst av näringsverksam/tet. el- ler

6. den skattskyldige under lie— skattningsäret ltar förvärvat en privatbostadsfastighet.

12 _ö En förenklad självdeklaration skall innehålla uppgifter om 1. den skattskyldiges nanm. personnummer. postadress och hemorts— kommun.

2. vad som behövs för att bestämma om den skattskyldige skall samtax- eras eller inte.

3. de intäkter och avdrag som skall hänföras till inkomst av annan fastighet. varvid särskilt skall anges fastighetens ta.veringsvärde for be- skattningsåret.

4. de intäkter som skall hänföras till inkomst av tjänst och som den skattskyldige inte har fått medde- lande om enligt 3 kap. 5.9 ä'.

5. de intäkter som skall hänföras till inkomst av kapital och som deti skattskyldige inte har fått medde— lande om enligt 3 kap. 59 & samt de avdrag för ränta som den skattskyl- dige yrkar.

(). sådant räntetillägg sotn skall beaktas vid fastställande av under- lag för tilläggsln'lopp och som den skattskyldige inte ltar fält medde- lande otn enligt 3 kap. 595.

7. de avdrag som den skattskyldi- ge yrkarfi'ir underhåll av icke hem— mavarande barn. för avgift lör pen- sionsförsäkring eller för nedsatt skatte/ärmåga enligt 5()'_f 2 mom. andra stycket kommana/skatte— lagen ( 19.78.1370).

8. den skattskyldiges skatteplikti- ga tillgångar och hans skulder vid utgången av beskattningsåret. om hans skattepliktiga förmögenhets-

3. de intäkter som skall hänföras till inkomst av tjänst och som den skattskyldige inte har fått medde- lande om enligt 3 kap. 59 ä.

4. de intäkter som skall hänföras till inkomst av kapital och som den skattskyldige inte har fått medde- lande om enligt 3 kap. 59 å. de in- täkter vid fi'irsc'iljning av tecknings- rätt eller delbevis som grundas på aktieinnehav i ett svenskt bolag samt de avdrag för ränta och tomt- rättsavgäld som den skattskyldige yrkar.

5. det avdrag som den skattskyl- dige yrkar för avgift för pensions- försäkring.

6. den skattskyldiges skatteplikti- ga tillgångar och hans skulder vid utgången av beskattningsåret. om hans skattepliktiga förmögenhets-

• Sida 161
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

tillgångar uppgick till minst 90000 kronor eller. om beskattningsbar förmögenhet skall beräknas gemen- samt för den skattskyldige och hans make eller barn enligt 125 l mom. lagen (l947:577) om statlig förmö- genhetsskatt, de sammanlagda skattepliktiga förmögenhetstill- gångarna uppgick till minst 180 000 kronor,

9. vad som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst en- ligt lagen (l962:38l) om allmän försäkring eller av fastighetsskatt enligt lagen (1984: 1051) om statlig fastighetsskatt.

Skall den skattskyldige taxeras för barns eller någon annans förmö- genhet. skall uppgifter lämnas ock- så om sådan förmögenhet som om den tillhörde den skattskyldige. Härvid tillämpas första stycket 8.

Föreslagen lydelse

tillgångar uppgick till minst 100000 kronor eller. om beskatt- ningsbar förmögenhet skall beräk- nas gemensamt för den skattskyldi- ge och hans make eller barn enligt lZä 1 mom. lagen (l947:577) om statlig förmögenhetsskatt, de sam- manlagda skattepliktiga förmögen- hetstillgångarna uppgick till minst 200000 kronor.

7. vad som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst en- ligt lagen (1962z38l) om allmän försäkring eller av fastighetsskatt enligt lagen (1984: 1051) om statlig fastighetsskatt.

Skall den skattskyldige taxeras för barns eller någon annans förmö- genhet. skall uppgifter lämnas ock- så om sådan förmögenhet som om den tillhörde den skattskyldige. Härvid tillämpas första stycket 6.

13 ä' En allmän självdeklaration skall innehålla uppgifter om 1. den skattskyldiges namn. personnummer eller organisationsnummer. postadress och hemortskommun, beträffande utlänning nationalitet, be- träffande utländsk juridisk person det land. där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig som bara under någon del av beskattnings- året varit bosatt i Sverige. uppgift om den tid som han haft bostad här.

2. alla skattepliktiga förvärvs- källor; därvid skall i fråga om _/('.'>'rvärvskälla. i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt anges

a) beskaffenheten av den skatt- skyldiges innehav avfästigheten.

l)) fastighetens taxeringsvärde dret näst/äre taxeringsåret eller. om något sådant inte varit fastställt det året, dess antagliga värde vid tas- eri ngsårets ingang. samt

c) om fastigheten inte ingått i förvärvskällan under hela beskatt- ningsåret eller fastigheten ingått däri endast till viss del. hur lång tid eller till vilken del fastigheten ingått i förvärvskällan. '

3. de intäkter och avdrag som är att hänföra till varjeförvärvskälla.

' Lydclse enligt prop. l989/90: l I I.

2. de intäkter och avdrag som är att hänföra till varje inkmnslslag.

• Sida 162
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lvdelse

4. de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar få vid taxering- en. 5. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskatt- ningsåret. även om förmögenheten inte uppgår till skattepliktigt be- lopp. dock endast om och i den mån han är skattskyldig för förmö- genhet.

6. belopp av den preliminära skatt som genom skatteavdrag beta- lats för året näst före taxeringsåret.

7. om deklarationen avser fä— mans/i'n'etag. delägares eller honom närstående persons namn. penson— nummer och adress oclt iförekom— mande fall aktie— eller andelsinne- hav varvid. om detfi'irekommer oli- ka roivtvärden för innehavet. dessa skall anges; dock behöver uppgifter inte lämnas för närstående person, som inte uppburit ersättning från. träl/at avtal med eller haft annat liknandefärhållande tried-företaget.

8. räntetillägg som skall beaktas vidfastställande av underlag/är till- läggs/velat)”

9. om den skattskyldige är del- ägare i ett handelsbolag. de uppgi/l ter som behövs för att beräkna det justerade ingångsvärdct för andelen i bolaget såsom andelens ursprung— liga ingångsvärde. tillskott och ut- tag.

10. om den skattskyldige enligt 21,6 lagen (19685430) om mervär— deskatt skall redovisa mervärde— skatt i sin sjf'ilvdeklaration. de upp— gifter som belnfivsfi'ir att besluta om mervärdeskatten.

En allmän självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter som för särskilda fall föreskrivs i 16—24 åå eller som behövs för be- räkning av pensionsgrundande in- komst enligt lagcn (1962:381) om allmän försäkring eller för beräk- ning av skogsvårdsavgift enligt lagen ( 1946: 324) om skogsvårdsav- gift eller fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighets-

I—"äres/agen lydelse

3. de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar få vid taxering- en. 4. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskatt- ningsåret. även om förmögenheten inte uppgår till skattepliktigt be- lopp. dock endast om och i den mån han är skattskyldig för förmö- genhet.

5. belopp av den preliminära skatt som genom skatteavdrag beta- lats för året näst före taxeringsåret.

En allmän självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter som för särskilda fall föreskrivs i 16—24 åå eller som behövs för be- räkning av pensionsgrundande in- komst enligt lagen (1962z38l) om allmän försäkring. skogsvårdsavgift enligt lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift. fastighetsskatt enligt lagen (198421052) om statlig fastighetsskatt eller avkastnings-

• Sida 163
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

skatt.

bäres/agera lydelse

skatt ert/igt lagen (1990: 00) om av— kastningsskatt pä pensionsrncdel.

Om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans förmögen- het. skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

l4ä

l självdeklarationen behöver uppgift inte lämnas om

I . avyttring ifall som avses i 35 .e' 3 mom. första stycket I't't'lillllllllldl— skattelagen ([ 938: 3 70). om det sammanlagda färsäliningsbelop/n't under beskattningsäret uppgått till högst 1 ("100 kronor.

3. avyttring ifall som avses i 35 _Q' 3 mom. andra stycket kommunal- skattelagen . om det sammanlagda _lärstil/'ningsbeloppet uruler beskatt— ningsaret uppgatt till ht'igst 5 300 kronor. eller

3. ersättning som. enligt bestäm- melserna i 3 kap. 5 & första stycket 9. först efter föreläggande av skatte- myndigheten behöver tas upp i kontrolluppgift.

l självdeklarationen behöver uppgift inte lämnas om ersättning som. enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 & första stycket 4. först efter före- läggande av skattemyndigheten be- höver tas upp i kontrolluppgift.

Om den skt'tttskyldige yrkar av- drag/är ökade levruulvkostnader en- ligt punkt 3 av anvisningarna till 33 59 kommuna/ skattelagen (1928: 3 70) skall han lämna de uppgi/ter som behövs om ersättning som tipp— lntritsfi'ir att täcka kostnaderna.

155

Om en skattskyldig yrkar avdrag för en skuldränta vid beräkning av inkomst av annan fastighet. fär vil- ken intäkten skall beräknas enligt 24 ,f' 2 mom. kommurtalskattclagen (19351'370). eller vid beräkning av inkomst av kapital. skall han lämna uppgifter om skuldbeloppets stor- lek vid beskattningsårets utgång och om längivarens namn. Om långivaren är en fysisk person skall uppgift också lämnas om dennes personnummer eller adress. (fp/rgr]; terna skall lämnas i självdeklara- tionen eller på annan blankett enligt fastställtformulär.

Om en skattskyldig yrkar avdrag för en skuldränta vid beräkning av inkomst av kapital. skall han isiälv— deklarationen lämna uppgifter om skuldbeloppets storlek vid beskatt- ningsårets utgång och om långiva- rens namn. Om långivaren är en fysisk person skall uppgift också lämnas om dennes personnummer eller adress.

• Sida 164
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

165

Har vid inkomstberäkningen av- drag gjorts _/ör kostnader för repre- sentaticm och liknande ända/nal. skall vid självdeklaratitmen _logas uppgi/ter enligt _laststäl/t _lormttlär som visar hur kostnaderna _li'irdelar sig på följande huvudgrupper:

1. kostnaderjör mat. dryck. betjä- ning. hotellrum. teaterbilietter oclt dylikt i samband med allärsför- handlingar och liknande. med angi- vande av hur mycket av kostnader— na. som avser representation i den skattskyldiges eller någon av hans anställdas hem.

2. kostnader som avsesi I isam- band tnedjubileum_li'irji'iretaget. in— vigning av anlt'iggningjör verksam— heten. stapelavlöpning oeh jämförli- ga händelser. med angivande av httr mycket av kostnader/ut som avser representation i den skattskyldiges eller någon av hans anställdas hem.

3. kostnader i form av underhåll. hyra. löner oeh dylikt avseende jas- tighet. väning och inventarier. som helt eller huvudsak/igen nyttjas för representationst'indamäl och liknan— de.

4. kostnader _lör representation gentemot anställda i san-iband med perstmal/ester, in/orn'tationsmt'iten och dylikt och för annan till perso— nal värd hän/ifirlig representation.

.5. kostnader lör ga vor som inte är att hän/öra till reklam och som inte tagits upp säsom lönelörman pä kontrolluppgi/t.

6. utgivna rt'presentationsersätt— ningar och representationsbidrag. med angivande av hur mycket av detta som tagits ttpp på ktmtrollupp— gilt. samt

7. övriga reprt'sentationskostna— det".

kostnader/('in' spritdrycker och vin skall — även om kostnaderna inte är avdrt'tgsgilla vid inkomst/mäk- ningen — anges särskilt.

Föreslagen lydelse

Fåtnanstöretag. sadant företag som avses i 3,3” [2 mom. nionde stycket lagen ( 194 7: 5 76) om statlig inkomstskatt och delägare [fåmans- ägt handelslmlag skall i självdekla— rationen lämna uppgift om deläga- res eller honom nt't'rstäende persons namn. personnummer och adress och i ]örekommande_lall aktie— eller andelsinnehav varvid. om det före- kommer olika röstvärden för inne- havet. dessa skall anges; dock behö- ver uppgifter inte lämnas/ör närstå— ende person. som inte uppburit er- sättning _lrän. trällat avtal med eller lta/i annat liknande _lörhållande medji'iretaget.

Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgi/ier som behövs för att beräkna det justerade ingångs— värde! jör andelen i bolaget såsom andelens ursprungliga ingångsvär— de. tillskott och uttag.

Skall den skattskyldige ett/igt 21 _l” lagen ( ] 968:-130) om mervärdeskatt redm't'sa mervt't'rdeskatt isin självde- klaration. skall ltan lämna de upp— gilter som behövsför att besluta om mervära'eskatten.

• Sida 165
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l7ä

Om den skattskyldige under be- skattningsåret har avyttrat fast eller lös egendom, skall han vid självde- klarationen foga nödvändiga upp- gifter enligt fastställt formulär för beräkning av skattepliktig realisa- tionsvinst. Detsamma gäller, om den skattskyldige under beskatt- ningsåret överfört eller upplåtit egendom under sådana förhållan- den att överföringen eller upplåtel- sen enligt 35 9" 2 mom. sista stycket eller punkt 4 av anvisningarna till 35 _é' kommunalskattelagen (1928: 370) skall jämställas med avyttring av fastighet. Ont det vid avyttring av egendom ltar bestämts att ytterliga- re ersättning under vissa förutsätt- ningar skall lämnas pågrund av av- yttringen. skall uppgift lämnas om detta i självdeklarationen.

Har avyttring som avses i första stycket skett under beskattningsåret men skall realisationsvinst som upp— kommit vid av_t-'ttringen inte tas ttpp till beskattning vid taxeringen för det året på grund av att inte någon del av köpeskillingen blivit för den skattskyldige tillgängligför lyftning. skall i självdeklarationen ändå läm— nas uppgift om den avyttrade egen- domen. av_i-'ttringspriset Och tid— punkten då köpeski[lingen till nå— gon del blir tillgt't'ngligfifir lyftning.

Särskilda bestämmelser för verk- samhet sont redovisas enligt boklö— ri ngsmässiga grunder

Om den skattskyldige under be- skattningsåret har avyttrat fast eller lös egendom. skall han i självdekla- rationen lämna de uppgifter som behöitvför att beräkna skattepliktig realisationsvinst. Detsamma gäller. om den skattskyldige under be- skattningsåret överfört eller upplå- tit egendom under sådana förhål- landen att överföringen eller upplå- telsen enligt 25.6" 2 ntom. lagen ( 194 755 76) om statlig inkomstskatt skall jämställas med avyttring av fastighet. Katt intäktens totala be- lopp inte fastställas på grund av att den är beroende av viss framtida händelse, skall uppgift lämnas om detta i självdeklarationen.

Särskilda bestämmelser för nä- ringsverksatrthet

195

Om inkomst av jordbruksfastig- het. annan jastighet för vilken itt- täkterna beräknas enligt 245 ] ntotn. kommunalskattelagen (1928: 3 70) eller rörelse redovisas enligt boktöringsntässiea grunder med rä— kenskapsavslutning med användan- de av vinst— och ft'n'lustkonto. skall självdeklarationen utöver vad an- nars ärföreskri vet innehålla uppgif- ter om

1 . storleken av omsättningen,

Den som har inkomst av närings— verksamhet skall. om inte annat framgår av 25 .é', i sin självdeklara— tion för varje förvärvskt'illa lämna uppgifter om varje slag av

!. intäkter. kostnader. bokslut.)"- dispositioner, .skatter och skatte- mässiga avsättningar.

3. tillgångar. skulder. (.rbeskatta- de reserver och eget kapital.

L-""ppgifit*r skall vidare lämnas om

• Sida 166
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse ] . storleken av omst'ittningen.

2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett.

3. hur det boklöringsmässiga vinstrcsultatet justerats för att överensstämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grunderna.

4. avdrag i räkenskaperna lör värdeminskning.

5. avdrag/ör avsättningar till pen- sions- eller andra personalstiftelser eller till fonder eller .stiftelser av att— nat slag.

6. vad den skattskyldige tagit ut ur näringsverksamheten i varor. pengar eller annat eller på annat sätt använt för att betala levnads- kostnader eller för andra utgifter. som inte är hänförliga till omkost- nader i verksamheten. samt om andra förmåner som den skattskyl- dige fått av fastigheten eller rörel- sen.

7. belopp, som vid inkomstberäk- ningen dragits av .sasom resekostna— der. i den mån .sådant belopp inte betalats ut till anställda och tagits upp på ktintro/[uppgifter för dem. dock att. om lämnandet ärft'firenat nted .synnerliga svarigheter. uppgi/i ten efter medgivande av skattemyn- digheten i det lätt där den skattskyl- dige .skall taxeras till statlig in- komstskatt. _ får lt'imnasft'irst efter./('fi— reläggande.

8. kr.).slnaderft'ir reklam. .sont rik- tar sig till bestämda personer och som har karaktär av ga va av mer än obetydligt värde.

9. kontraktsnedskrivning och kontraktsavskrivning.

[(). avsättningar i räkenska/u'rna ft'irf'ramtia'a garantiutgilter, santt

11. sådana avsättningar i räken- skaperna till internvinstkonto för vilka avdrag yrkats och den del av internvinsten ett/igt koncernredovis— ningen som beltfiper pa avsättningar— ita ifråga.

Föreslagen lydelse

l. arten och omfattningen av verksamheten.

2. hur värdesättningen på lager samt ford ringar skett.

3. hur det bokföringsmässiga vinstrcsultatet justerats för att överensstämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grunderna.

4. huravdrag för värdeminskning beräknats,

5. vad den skattskyldige .satt in i form av pengar [ närittgsverksam- heten eller tagit ut ur näringsverk- samheten i varor. pengar eller an- nat eller på annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter. som inte är hänförli- ga till omkostnader i verksamhe- ten. samt om andra förmåner som den skattskyldige fått av verksam— heten.

6. ändrade redovisningsprinciper.

., Ir

. totder äret anskaflade och för- sålda anläggningstil/gångar.

• Sida 167
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Redovisas inkomst av jordbruks— fastighet. annan fastighet för vilken intäkterna beräknas enligt 24; I ntorn. komntunalskattelagen eller rörelse enligt bt>kföringsmässiga grunder men utart räkenskapsav- slutning med användande av vinst- oclt förlustkonto. skall beträffande inneha/let i .själwlek/aration i till— lämpliga delar gälla även vad .som sägs ovan.

l'id redovisning av inkomst av rö- relse och _jcirdbruksf'astigltet skall en gift skattskyldig uppge arten och omfattningen av sitt och makens ar- bete ifi'irvt'irvskällan samt i övrigt lämna de uppgifter som behövs för tillämpningen av anvisningarna till 52 55 kommunalskattelagen.

L i vförsäk ri ngsftfiretag .skall i fråga om _försäkringsrörelsen iaktta be- stämmelserna i denna paragrafen- dast rtär det gäller uppgifter om hur värdesättningen på lager och ford- ringar skett. Därutöver .skall iakttas vad som _ftfireskrivs i 213” om skyl- dighet alt lämna vissa uppgifter.

21 .f

Inländsktförsäkringslört'tag. som är skattskyldigt för inkomst av för- .säkringsrt'irelse. skall i självdeklara- tionen också lämna uppgift i de av—

F öres/agen l_1 'delse

[lar makar tillsarnrnarts deltagit [ näringsverksamhet behöver uppgi/Å ter .som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna. Var och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och omfattningen av sitt arbete i verksam/teten samt de övriga upp— gifter som behövs för tillämpningen av anvisningarna till 52ä kommu- nalskattelagen .

Ont del finns särskilda skäl. får skattemyndigheten på ansökan av den dek/arationsskyldige medge att de uppgifter .som avses iförsta styc- ket I lämnas i sammansatta poster. Ett sådant rnedgivarrdefär omfatta en tid av högst tre är åt gången. 15 n anst'ikan skall ha kommit in till skatte/rtiindighetenföre ingången av taxeringsåret.

Uppgifter som avses i jöns/a styc— ket skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär eller, efter .sär— .skilt medgivande av riksskatteverket eller myndighet ..som riksskattever— ket beståmmer. på annat lämpligt sätt.

20 s

• Sida 168
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

seenden .som anges i 25 6 mom. lagen ("1947:576) om statlig in- komstskatt. Detsamma gäller be— träffande utländskt livförsäkringsfö- retag som drivit _försäkringsrörelse i Sverige.

Understödsförening som enligt sitta stadgarfär meddela annan ka- pital-försäkring än sådan som ont- fattar kapitalttnderstöd på högst 1000 krattor för medlem anses i denna lag som livförsäkringsföretag ifråga om verksamhet som är hän- förlig till livförsäkring.

Utländskt skadeförsäkringsföre- tag som drivit försäkringsrörelse i Sverige, skall i självdeklarationen lämna uppgift om premieinkoms- ten i Sverige, fördelad på dels sjö/ör- säkring samt land- och lufttrans- poriförsäkring. dels annan försäk- ring. Vidare skall uppgift lämnas om den eller de kommuner där syss- lomattnen (genera/agenten) haft korttor .samt. då flera kontorfunnits. uppgift om de vid varje kontor in- _flutna prerniekostnaderna, fördela- de pä nämnda olika slag av försäk- rirtg.

205

Om ett fåmansförctag eller en nä- ringsidkare som är fysisk person gjort avdrag vid inkomstbeskatt- ningen för något av följande slag av ersättningar vilka har tillgodoförts mottagare i utlandet. skall i självde- klarationen lämnas uppgift om er- sättningarnas sammanlagda belopp för varje land. Skyldigheten gäller ersättningar som avser

F öres/agen lydelse

Utländskt skadeförsäkringsföre- tag som drivit iörsäkringsrörelsc i Sverige. skall i stället för vad som anges i 195 i självdeklarationen lämna uppgift om premieinkoms- ten i Sverige.

215

Om ett fåmansföretag. ettföretag som avses i 3 5 12 mom. nionde stycket lagen (194 7:.5 76) om statlig inkomstskatt. en delägare i ett fä- rnansägt handelsbolag eller en nä- ringsidkare som är fysisk person gjort avdrag vid inkomstbeskatt- ningen för något av följande slag av ersättningar vilka har tillgodoförts mottagare i utlandet, skall i självde- klarationen lämnas uppgift om er- sättningarnas sammanlagda belopp för varje land. Skyldigheten gäller ersättningar som avser

1. ränta. utom sådan som utgår därför att betalning inte erlagts i rätt tid, 2. royalty eller annan ersättning för upphovsrätt eller någon annan liknande rättighet såsom rätt till patent, varumärke, mönster samt litterärt

och konstnärligt verk.

225

Har en deklarationsskyldig ttnder

beskattningsåret fört räkenskaper i

• Sida 169
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

jordbruk eller skogsbruk som bedri- vits av honom. annan _lastighet för vilken intäkterna beräknas enligt 24 _é' ] mom. kommimalvkattelagen (1928:37()) eller rörelse. skall vid hans självdeklaration fogas en be- styrkt kopia av balansräkningen för beskattningsåret och balansräk- ningen jo'r det närmast _löregäende räkenskapsåret samt av resultaträk- ningen för beskattningsäret, om så— dan räkning ingått i bok/öringen. Ilar i bok/öringen tagits in ett sär- skilt balanskonto eller vinst— och/ör- lustkonto och avviker detta konto frän räkning som nyss sagts. skall vid deklarationen ocksä/ogas en be- styrkt kopia av kontot. Om ett jä- mans/öretag i sin bok/öring har att- vänt något annat samlingskontojör intäkter och kostnader. skall en be- styrkt kopia av sådant konto biti)— gas. Om ettjämans/öretag redovisar likvida medel i sammansatt post i balansräkningen. skall i självdekla- rationen belopp som visar kassabe— häl/ningen uppges särskilt.

Vid självdeklarationen skall vida— re _logas uppställningar enligt jast- ställt _lormulär med de uppgi/ter som behövsför att tillämpa gällande bestämmelser om avdrag/ör värde- minskning samt utdrag ur räken— skaperna/iir att styrka dessa uppg/fll ter.

För aktiebolag. ekonomisk jör- ening och ömsesidigt försäkringsbo- lag skall lämnas en bestyrkt kopia eller tryckt. exemplar av förvalt— nings- och revision.sberättelser, som avgetts/ör beskattningsäret.

För fåmansförctag skall också lämnas förteckning som avses i 12 kap. 95 aktiebolagslagen (1975: 1385) samt förteckning över utbe- tald rörlig ränta till personer som avses i 259 9 mom. sjätte stycket lagen (l947:576) om statlig in- komstskatt.

Förr-slagen lydelse

Om en revisionslwrättelse _lö'r skattskyldig som avses i 195 inne- håller upplysning. uttalande eller anmärkning enligt 1!) kap. 10.59” ak- tiebolagslagen (1975-1385) eller 4 kap. 10,59 lagen (198().'1103) om årsredm'isning m. m. i vissa _löretag skall en kopia av revisionsberättelsen

_logas vid självdeklarationen. Revi- sionsberättelsen skall dock inte bilo- gas om den endast innehåller utta- lande att ärsredovisningen uppgjorts enligt aktiebolagslagen , att stt-Welse- ledamöter och verkställande di- rektör bör beviljas ansvarsfrihet el- ler uttalande som avses i 10 kap. 10 .l' sjätte stycket aktiebolagslagen . För fåmansförctag skall lämnas för-

• Sida 170
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse föreslagen l t'tl'els'e

teckning som avses i 12 kap. 9ä aktiebolagslagen samt förteckning över utbetald rörlig ränta till perso— ner som avses i 25 9 mom. sjätte stycket lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt.

För inländskt skadelörsäkringstöretag skall lämnas en bestyrkt kopia av protokoll eller annan handling. som visar hur rcsultaträkningen och ba- lansräkningen för beskattningsåret slutligt fastställts samt hur vinsten för samma år disponerats.

23ä

Deklat'atitmsskyldig. som avses i 22,5 och som för beskattningsåret enligt lagen (1967: 531 ) om tryggan- de av pcnsionsutfästelse m.m. i sin balansräkning redovisar pensions- skuld under rubriken Avsatt till pensioner. skall i självdeklaration— en under den särskilda underruln'i- ken .-tvdragsgilla pensitmsätagan— den redovisa vad som avser sådana pensionsätagandcn för vilkas tryg- gande avdragsrätt föreligger enligt punkt 2 d jämfört med punkt 2 e av anvisningarna till 299" kommunal— skattclagcn (19281370). Sådan re- dovisning skall avse lörhållandena vid såväl beskattningsårets ingång som dess utgång.

Särskilda bestämmelser för före- tagsledare m.fl. i fåmansförctag

Den som ltar inkomst'av närings- verksamhet och som för beskatt- ningsåret enligt lagen (1967z531) om tryggandc av pensionsutfastelsc m.m. i sin balansräkning redovisar pensionsskuld under rubriken Av- satt till pensioner. skall i självdekla- rationen redovisa vad som avser sa- dana pcnsionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger cn- ligt punkt 20 d jämfört med punkt 20 e av anvisningarna till 23 & kom- munalskattelagen (19281370). Sä- dan redovisning skall avse förhål— landena vid såväl beskattningsårets ingång som dess utgång.

Särskilda bestämmelser för före- tagsledare mil. i fåmansförctag m.m.

24ä

Företagsledare i fåmansförctag och närstående till sadan person samt delägare i företaget skall vid självdeklaration joga uppställning enligt fastställt formulär med de uppgifter som behövs för tillämp— ningen av gällande bestämmelser rörande beräkningen av hans in- komst fran företaget. Därvid skall uppgifter lämnas bland annat om hans arbetsuppgifter i företaget. om vad han tillskjutit till eller uppburit från företaget i form av pengar. va- ror eller annat. om utgifter för hans privata kostnader som företaget be- talat samt om avtal eller andra lik- nande förhållanden mellan honom

Företagsledare i fåmanslöretag. sädant .li'iretag som avses i 39" [2 mom. nionde stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt eller _litmnnsiigt handelsbolag och närstå-

ende till sådan person samt deläga- re i företaget skall i självdeklara— tionen lämna dc uppgifter som be- hövs lör att tillämpa gällande he- stämmclser rörande beräkningen av hans inkomst från företaget och bestämmelserna i 3,6 [2 mom. lagen om statlig inkomstskatt. Där- vid skall uppgifter lämnas bland annat om hans arbetsuppgifter i fö- retaget. om vad han tillskjutit till eller uppburit från företaget i form

• Sida 171
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lvdelse

och företaget.

Särskild uppgi/isskyldiglu't för handelsbolag m. 11.

ZSQ

l'art/igt lutndelsholag. kom/nan- ditholag och rederi för registre- ringspliktigt fartyg skall varje år till ledning för delägares taxering läm- na särskild uppgili för varje deläga— re om hans andel av bolagets eller rederiets inkomst oeh värdet av hans andel eller lott i lut/age] eller rederi- et.

.S'äm'lsild uppgift skall av/ättas en- ligt bestämmelserna för allmän självdeklaration. 'I'il/ uppgillen sls'all/ogas de i 22 Ailiirsm och andra st)-'ekena nämnda handlingarna.

Lf'ppgilien skall lämnas på det sätt .som anges i 28 och 29 få i fråga om siälvdeklaration.

l"("iresla_t..'en lydelse

av pengar. varor eller annat. om ut- gifter för hans privata kostnader som företaget betalat samt om avtal eller andra förhållanden mellan ho- nom och företaget.

Sk_vldi.t.'ltet_/i'ir person som avses i _lörsta stycket att lämna de uppgiller som lu'ltövsji'ir att tillämpa reglerna i 3,3” [2 mom. lagen om statlig in- komstskatt gäller även eller det att .löretaget upphört att varajämanslii- retag eller sådant företag .som avses i 335 12 mom. nionde stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Särskilda lu'.stämtnelst-'t' för han- delsbolag m. ll.

Handelsbolag och rederi för re- gistreringspliktigt fartyg skall varje år till ledning lör delägares taxering lämna uppgifter .som avses i 19 _s,

bppgi/ier skall lämnas enligt be- stämmelserna lör allmän självde- klaration och på det sätt som anges i 28 och 29 åå.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även sadant dödsbo som vid inkomst- och lörmögenhetstasering skall

anses som handelsbolag.

Bestärtime/serna i 329” om an- stånd gäller i tillämpliga delar för uppglllsskvldighet enligt denna pa- mera/'.'

28 & Självdeklaration. som skall lämnas utan föreläggande. skall. om inte annat följer av andra stycket. lämnas senast den 15 februari under tax-

eringsåret.

Följande deklarationsskyldiga får lämna självdeklaration senast den 31 mars under taxeringsåret. nämligen

1. staten. Iandstingskommun. kommun och annan d_vlik menighet. 2. den som året före taxeringsåret varit boklöringsskyldig enligt bokfö- ringslagcn (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruks-

• Sida 172
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen l vdelse

bokföringslagen(1979: 141). om räkenskapsåret slutat senare än den 31 augusti året före taxeringsåret.

3. delägare i vanligt handelsbo- lag. kommanditbolag eller rederi om vid ?. angivna förutsättningar föreligger beträffande bolaget eller rederiet.

3. delägare i handelsbolag eller rederi om vid 2 angivna förutsätt- ningar föreligger beträffande bola- get eller rederiet.

4. person. som skall beskattas tillsammans med person som avses vid 2 eller 3 enligt bestämmelser som gäller för gift skattskyldig, 5. hemmavarande barn under 18 år till deklarationsskyldig som avses vid 2.3 eller 4.

ms

De handlingar som anges i 22ä tredje och_liärde styckena skall läm- nas samtidigt med och fogas vid den eller de siälwleklarationer som den skattskyldige lämnar. Om detta möter något hinder skall handling- arna lämnas inom två veckor efter det de upprättats.

De handlingar som anges i 225 ]Eirsta och andra styckena skall läm-

nas samtidigt mcd och fogas vid den självdeklaration som den skatt- skyldige lämnar. Om detta möter något hinder skall handlingarna lämnas inom två veckor efter det de upprättats.

335

Den som i varaktigt bedriven ro"- relse biträder deklarationsskyldiga med att upprätta självdeklaration, kan för sådana deklarationsskyldi- ga som avses i 289" andra stycket efter ansökan få tillstånd att enligt tidsplan lämna deklarationer under tiden den I april — den 31 maj under taxeringsåret. Vid ansök- ningshandlingen skall fogas för- teckning över de deklarationsskyl- diga. Om tillståndct medges. skall den som är upptagen i förteckning- en anses ha fått anstånd med att lämna deklarationen till den dag då deklaration senast får lämnas enligt tidsplanen.

Ansökan enligt första stycket görs hos och prövas av skattemyn- digheten i det län inom vilken sö- kanden utövar sin rörelse.

Den som i varaktigt bedriven nä- ringsverksamhet biträder deklara- tionsskyldiga med att upprätta självdeklaration, kan för sådana deklarationsskyldiga som avses i 289' andra stycket efter ansökan få tillstånd att enligt tidsplan lämna deklarationer under tiden den 1 april — den 15 juni under tax- eringsåret. Vid ansökningshand- lingen skall fogas förteckning över de deklarationsskyldiga. Om till- ståndet medges. skall den som är upptagen i förteckningen anses ha fått anstånd med att lämna deklara- tionen till den dag då deklaration senast får lämnas enligt tidsplanen.

Ansökan enligt första stycket görs hos och prövas av skattemyn- digheten i det län inom vilken sö- kanden utövar sin näringsverksam- ller.

3 kap.

Kontrolluppgifter om lön. arvo- de. andra ersättningar ellcr förmå- ner skall lämnas av

I . myndighet.

Kontrolluppgifter om lön. arvo- de. andra ersättningar eller förmå- ner som utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som heta—

• Sida 173
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

2. aktiebolag. ekonomisk för- ening, _lond, stiftelse oeh annanjuri- disk person än dödsbo,

3. _lvsisk person oeh dödsbo. som bedrivit rörelse eller jordbruk eller som innehaft annan fastighet. ifrå- ga omjörntåner som tttgåttfrän så- dan förvärvskälla.

Kontrolluppgifter skall lämnas för

a) den som Itos den uppgi/tsskvl— dige innehaft anställning eller upp- drag eller ltt/ört tillfälligt arbete.

I)) den som av den uppgiftsskyldi- ge har fått pension. livränta eller pe- riodiskt utgående ersättning eller annanjörmån.

Uppgiftsskyldighct enligt första och andra styckena föreligger även i tillämpliga delar förjöliande perso- ner:

! . Iivsisk person som varit skyldig att göra skatteavdrag enligt upp- bördslagen ( 1 95 3: 2 72). Uppgifterna skall avse den på vilkens inkomst skatteavdrag skall ha gjorts.

2. Den som har gjort avdrag för preliminär .4—skatt eller avdrag en- ligt lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. Uppgili terna skall avse den för vilken av- drag har gjorts.

Föreslagen lydelse

lat ut beloppet eller gett ut förmå— 71071.

Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldi— ge har fått skattepliktigt belopp eller .skattepliktig_/örtnån.

Uppgiftsskyldighct enligt första och andra styckena föreligger även i _l'råga om ersättning eller förmån

som för mottagaren utgör intäkt av näringsverksamhet om den som be- talat ut beloppet eller gett Iutjörmä- nen åtagit sig att betala arbetsgivar- avgi/ter på erst'ittningen ellerjörmå- nen eller gjort avdrag enligt lagen (1982: 1006) om avdrags- och upp- giftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt av- dragen preliminär skatt. ] 6— 12 åå lämnas närmare föreskrifter om vad som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.

Uppgiftsskyldighct enligt 4 & föreligger först efter föreläggande av skatte- myndigheten beträffande

l. ersättning och förmån med an- ledning av tillfälligt arbete. om det som mottagaren sammanlagt fått. haft ett lägre värde än 100 kronor för hela året.

2. ersättning och förmån till nå- gon med anledning av tillfälligt ar- bete pä annan fastighet än jord- ln'itks/astighet. om vad som sam- manlagt getts ut har lägre värde än

1. ersättning och förmån med an- ledning av tillfälligt arbete, som getts ut av_/_'t-'sisk person eller dödsbo och inte utgör omkostnad i närings- verksamhet. om det som mottaga- ren sammanlagt fätt haft ett lägre värde än 1000 kronor för hela året.

2. ersättning och förmån med an- ledning av tillfälligt arbete i andra _lall än som avses i 1 om det som mottagaren sam manlagt/ätt haft ett lägre värde än 100 kronor för hela

• Sida 174
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande l_l-'(I't'l.s'('

300 kronor för hela året och det inte utgör avdragsgill omkostnad i förvärvskällan rörelse.

3. utbetalning till rörelsen/kare av ersättning _lör tillfälligt arbete. om ersättningen utgör intäkt av rörelse _lör mottagaren oeh arbetsgi vara vgi /—' ter inte skall beräknas pa grundval av ersättn ingen.

4. _lörtnan som inte utgör skatte- pliktig intäkt _lör mottagaren och som är utgiven i tjänst som avses i punkt 4 andra stycket av anvisning arna till 32 s*” ktimmuna/ skattelagen ( 1928.'37()).

5. jörmåner i annat än pengar som enligt 32 .sl' .ft'mom. första st)-'e— ket kommttnalskattelagen inte skall tas upp som intäkt.

(i. _törmän _li'än sti/telse. om vad som utgetts uppenbar/imot inte ut- gör skattepliktig intäkt för mottaga— ren.

7. ersättning ellertöt'mån. _tör vil- ken mottagaren betalat s/t'itnans- skäl/.

& ersättning för uppdrag enligt 45%” 1—3 lagen (1982: 1006) om av- drags- och uppgiftsskyldighet be- träffande vissa uppdragsersättning- ari fråga om fastighet eller bostads- lägenhet som avses i 8 5 första styc- ket nämnda lag. om avdrag för skatt inte har gjorts.

9. följande slag av ersättningar om det har angetts i kontrolluppgif- ten att sådan ersättning har lämnats

a) kostnadsersättning för resa i tjänsten inom Sverige med allmänt kommunikationsmedel eller taxi. motsvarande gjorda utlägg.

b) annan kostnadsersättning för resa i tjänsten som inte överstiger sammanlagt 1 (lt/() kronor.

c) representationsersättning. motsvarande gjorda utlägg. sam— manlagt inte överstigande 500 kro- nor, samt

(1) traktamentsersättning vid vis— telse i tjänsten utom tjänstgörings-

I—"z'ireslagen lydelse

året.

3. ersättning för uppdrag enligt 49” 1—3 lagen (198211006) om av- drags- och uppgiftsskyldighet be- träffande vissa uppdragsersättning- ari fråga om fastighet eller bostads- lägenhet som avses i 8 & första styc- ket nämnda lag. om avdrag för skatt inte har gjorts.

4. följande slag av ersättningar om det har angetts i kontrolluppgif- ten att sådan ersättning har lämnats

&) kostnadsersättning för resa i tjänsten med allmänt kommunika- tionsmedel. h_vrbil eller taxi. mot- svarande gjorda utlägg.

b) kostnadsersättning för logi vid sadan resa i tjänsten som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 .sl' komntunalskattelagen ( I 928: 3 70). motsvarande gjorda utlägg.

c) rcpresentationsersättning. motsvarande gjorda utlägg.

d) ersättning _tör ökade levnads— kostnader vid sådan resa i tjänsten

• Sida 175
•  Original

Nuvarande lydelse

orten. som varit förenad med över— nattning och som sammanlagt inte överstiger 5 ()() kronor eller inte avser mer än 24 dagarfi'ir är räknat.

.fr den ttppgi/t.ssk_i-'ldige ett få— mans/t'irctag. eller en pcmonalstifi telse som hör till ett sådant företag. skall dock uppgifter avseende före- tagsledaren eller honom närstaende person eller delägare i _ft'iretagct lämnas utan_törclt'iggande a v skatte- myndigheten.

l kontrolluppgiften skall utgiven förmån tas upp oavsett om den ut- gått kontant eller som natura/ör- mån eller utgjort ersättning för kostnader som mottagaren betalat.

Om mottagaren har betalat er- sättning för en natura/örmån. skall uppgift om förmånen och ersätt- ningen lämnas.

Ft'ireslagt-'tt lydelse

som avses i punkt 3 av anvisningar- na till 33,3” kommuna/skattelagen eller kostnader./ör resa med egen bil i ijänsten som enligt [059 första — tredje sti-'ckena uppbördslagen ([ 953.072) inte skall ligga till grund för beräkning av preliminär .4-skatt.

I kontrolluppgiften skall utgiven förmån tas upp oavsett om den ut- gått kontant eller inte eller utgjort ersättning för kostnader som mot- tagaren betalat.

Om mottagaren har betalat er- sättning för en förmån. skall för- månsvärdet sättas ned med ersätt- ningens belopp.

Om någon förmån endast avser en del av året. skall uppgift lämnas om

den tid för vilken förmånen utgått.

Värdet av naturalörmåner skall anges och beräknas i enlighet med bestämmelserna i 4255 kommunal- skattelagen(19281370) samt anvis- ningarna utom punkt 2 tredje styc- ket andra meningen och punkt 4 andra stycket av anvisningarna. l fråga om annan bostadsförmån än förmån av semesterbostad skall värdet av förmånen anges och be- räknas i enlighet med bestämmel- serna i 8 & tredje stycket uppbörds- lagen (1953:272).

Värdet av förmåner som utgått i annat än pengar skall anges och be- räknas i enlighet med bestämmel— serna i 425 kommunalskattelagen (1928:370) samt anvisningarna utom punkt 2 tredje stycket andra meningen och punkt 4 andra styc— ket av anvisningarna. I fråga om annan bostadsförmån än förmån av semesterbostad skall värdet av för— månen anges och beräknas i enlig- het med bestämmelserna i 8 55 tred-

je stycket uppbördslagen(1953: 272).

9.5

] kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691 ) om socialavgifter.

I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp representatitmser- sättning och särskilt för sig andra

1 kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp andra kostnadser- sättningar än sådana som avses i 5 £

• Sida 176
•  Original

Bilaga 4

Nu varande lydelse

kostnadsersättningar än resekost- nads— och traktamentsersättningar.

] kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har

Föreslagen lydelse

_första stycket 4.

gjorts för preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982:1006) om avdrags— och uppgiftsskyldighet beträlfande vissa uppdragsersättningar.

llg'

[ en kontrolluppgift som tar tipp särskild resekostnads- och trakta- mentsersättning. skall anges belop- pet av dels resekostnadsersättning. dels traktamentsersättning vid resa i tjänsten som varit förenad med övernattning .vamt den tid för vilken sådan traktamcntsersättning utgått. Därvid .vkall uppgifter lämnas om sådan traktamentsersättning dels förlörrättningar i Sverige i enlighet med vad nedan sägs. dels förrätt- ningar utomlands.

Ifråga om förrättningar i Sverige skall uppgifter lämnas särskilt för förrättningar som varit förenade med övernattning men inte medfört vistelse mer än femton dvgn iföljd på en och samma ort (korttids/ör— rättningar) samt övriga resor som varit förenade med t'ivernattning (långtids/örrättningar).

För korttidsv och längtidsförrätt— ningar uppges utgiven traktaments- ersättning och antal nätter övernatt- ning skett. Deförstafemton dygnen av varje långtidsförrättning uppges såsom korttids/örrättning.

] krmtrolluppgi/ter skall i före— kommande fall särskilt anmärkas att arbetsgi varen haft utgifter utöver traktamentsersättningen för den an- ställdes bostad eller uppehälle under förrättningen. 'I'raktamentsersätt— ning vid resa i tjänsten som inte varit fi'irenad med ('n'ernattning skall i kontrolluppgift anges som lön. ar- vode eller motsvarande.

L'rsättningför ökade levnadskost- nader. kostnaderför resa med egen bil i tjänsten eller andra kostnader jön-ritade med tjänsten som skall lig- ga till grund./ör beräkning av preli- minär .4—skatt skall i kontrollupp— gift anges som lön. arvode eller motsvarande.

145 Kontrolluppgifter om pension och livränta skall lämnas av försäkrings- företag och understödsförening avseende a) belopp som betalats ut på grund av försäkring av den art att skatte- plikt för beloppet föreligger och b) livränta som getts ut till följd

b) livränta som getts ut till följd

• Sida 177
•  Original

Bilaga 4

Nu varande lydelse

av personskada eller ersättning på grund av sådan kollektiv sjukför- säkring som avses i 32 ä 3 a mom., punkt 16 av anvisningarna till 215 eller punkt II av anvisningarna till 28 .é' kommunalskattelagen (1928: 370) även om utgett belopp inte är av skattepliktig natur.

Föreslagen lydelse

av personskada eller ersättning på grund av sådan kollektiv sjukför- säkring som avses i 325 3 3 mom. eller punkt 12 av anvisningarna till 22 & kommunalskattelagen (19282370) även om utgett belopp inte är av skattepliktig natur.

Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken beloppet har betalats ut om det utbetalade beloppet uppgår till sammanlagt minst 200 kronor för hela året. Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt.

Har skattepliktigt engångsbelopp getts ut till följd av personskada skall särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp getts ut tidigare på grund av samma skada. Om så är fallet skall beloppets storlek och utbetal- ningsåret anges.

205

Kontrolluppgift om näringsbi- drag skall lämnas av den som läm- nat stöd som avses i punkt 2 av anvisningarna till 19å kommunal- skattelagen(1928: 370).

Kontrolluppgift om näringsbi- drag skall lämnas av den som läm- nat stöd som avses i punkt 9 av anvisningarna till 22å kommunal- skattelagen(19281370).

Kontrolluppgift skall lämnas för den som enligt beslut skall få stödet. Kontrolluppgiften skall ta upp näringsbidraget eller det belopp som efter- getts samt datum för utbetalningen av bidraget eller beslutet om eftergift och stödets ändamål.

22 52

Kontrolluppgift om ränta och fordran skall lämnas av

1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. ?.. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmäs— Sigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,

4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning,

5. riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer.

6. valutahandlare och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestäm- melserna i lagen (l990:00) om betalningar till och från utlandet m.m.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som innehavare av utländskt ränte- bärande värdepapper oavsett om ränta utgått. Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den upp- giftsskyldige sammanlagt gottskri- vit eller betalat ut till borgenären saint dennes sammanlagda fordran

3 Lydelse enligt prop. 1989/90:135.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som innehavare av utländskt ränte- bärande värdepapper oavsett om ränta utgått. Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den upp- giftsskyldige sammanlagt gottskri- vit eller betalat ut till borgenären. dennes sammanlagda fordran på

Prop. 1990/91: 5

• Sida 178
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

på den uppgiftsskyldige vid årets utgång. 1 fall som avses i första styc- ket 6 skall uppgift lämnas om ränta som utbetalats eller gottskrivits un- der årct samt om innehavet i depån eller den kontoförda fordringen vid årets utgång.

Föreslagen lydelse

den uppgiftsskyldige vid årets ut- gång och avdragen prelinzinär .skatt. 1 fall som avses i första stycket 6 skall uppgift lämnas om ränta som utbetalats eller gottskrivits under året samt om innehavet i depån el- ler den kontoförda fordringen vid årets utgång.

lnnehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavarna. om inte annat förhållande är känt för den upp- giftsskyldige. [ fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovi- sas enligt bestämmelserna i 57 å andra stycket skall dock den totala räntan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur stor del därav som utgör ränta. skall i stället för ränta det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

235

Uppgiftsskyldighet enligt 22 & föreligger inte

1. då borgenären är bank. hypo- teksi nst i tut . _försäkringsanstalt. ak— tiebolag eller förening eller stiftelse som tilldelats organisationsnum— mer.

1. då borgenären är bank. hypo- teksinstitut. _fönsäkringsföretag. ak- tiebolag eller förening eller stiftelse som tilldelats organisationsnum- mer.

2. för ränta som i fråga om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag inte avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den allmänna marknaden och som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig till sådan verksamhet som avses i 22 & första stycket.

3. för ränta som inte utgör skat- tepliktig inkomst enligt 3,6” lagen (1978:—123) om skattelättnader för vissa sparformer eller lagen (1988: 847) om skattelättnader för alle—

3. för ränta som inte utgör skat- tepliktig inkomst enligt lagen (19881847) om skattelättnader för allemanssparande och ungdoms- sparande.

manssparande och ungdomsspa— rande.

4. för ränta och fordran på konto. för vilket inte finns pcrson- eller organisationsnummer och som öppnats före den 1 januari 1985. om räntan för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor eller — om kontot innehas av mer än en person — ränta för var och en av kontohavarna understiger 100 kronor.

5. för ränta och fordran på konto om borgenärens sammanlagda ränta på ett eller flera konton uppgår till mindre än 100 kronor varvid ränta som enligt andra bestämmelser i detta stycke är undantagen från uppgiftsskyl- dighet inte skall medräknas.

6. för ränta och fordran på särskilt konto i bank enligt skogskontolagen (1954: 142). lagen (1979161 1) om upphovsmannakonto eller lagen (1982:2) om uppfinnarkonto.

Kontrolluppgiftcr m.m. om ak- tier och andra värdepapper

Kontrolluppgifter m.m. om ak- tier. andra värdepapper och ford- ringar

• Sida 179
•  Original

Bilaga 4

_ ' Nuvarande l_vdelst-'

Föreslagen l_t'delse

27153 Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av 1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3 kap. Bä aktiebolagslagen(1975: 1385). 3 kap. 8h' försäkringsrörelselagen(1982z713) eller 3 kap. tsä bankaktiebolags- lagen(1987:618).

2. bank som avses i lä aktie- ft'ma'slagen (1974-931) och som ut- betalt utdelning på andel i svensk aktie/t.")nd för vilken rcgisterförs en- ligt 31 &" sistnämnda lag.

3. fondbolag som avses i 1 så aktie/omlslagen och som förvaltar svensk aktiefond för vilken register förs enligt 31 &” sisttu'immla lag.

2. _löritaringsinstitut som avses i lä lagen (1990:!)(1) om värdepap— persfonder och som utbetalt utdel- ning på andel i svensk värdepap— pers/(')nd.

3. fondbolag som avses i lä lagen om värdepapperslonder och som förvaltar svensk värdepappers- fond. '

4. den som utbetalt utdelning fran utländsk juridisk person. om utdel- ningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg.

5. valutahandlare och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestäm- melserna i lagen (1990:00) om betalningar till och från utlandet m.m.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a) fysisk ellerjuridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället och

b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av aktie eller andel i aktiefond eller utländsk juridisk person eller utländsk aktie eller an- nat utländskt värdepapper.

Kontrolluppgift enligt andra stycket a skall ta upp utbetald ut- delning och kontrolluppgift enligt andra stycket 1) skall ta upp inneha- vet vid årets utgång.

b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.

Kontrolluppgift enligt andra stycket a skall ta upp utbetald ut- delning och avdragen preliminär skatt. Kontrolluppgift enligt andra stycket b skall ta upp innehavet vid årets utgång.

28 & Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av 1. den som har fått utdelning på aktier i svenskt aktiebolag. som inte är avstämningsbolag enligt 3 kap. ss aktiebolagslagen(1975: 1385). 3 kap. Sä försäkringsrörelselagen (l982z713) eller 3 kap. 8g' bankaktiebolags- lagen (l987:618). samt 2. den som i Sverige har fått &) utdelning på andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktie- fond. för vilken register inteförs ett— ligt 31 s? aktieföndslagen (1974: 931). eller, om utdelningen inte har betalats ut genom Värdepappers-

3 Lydclsc enligt prop. 1989/901135.

a) utdelning på andelar i svensk ekonomisk förening. eller. om ut- delningen inte har betalats ut ge- nom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag eller gäller fall som av- ses i 279' första stycket 5. från ut-

• Sida 180
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91 : 5

. . . . B'la a 4 centralen VPC Aktiebolag eller gäl- ländskjurtdisk person, eller 1 g ler fall som avses i 27 å första styc- ket 5. från utländskjuridisk person,

eller

b) ränta som har erlagts mot att kupong eller kvitto lämnats och inte har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag eller gäller fall som avses i 229' första stycket 6. på obligation, förlagsbevis eller någon annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning.

Särskild uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot. Lyfts beloppet för någon annans räkning. och överlämnas inte därvid en av denne avgiven särskild uppgift. skall en sådan i stället lämnas av den som lyfter beloppet. Därvid skall uppges namn och hemvist på den för vars räkning beloppet lyfts. Om någon får utdelning eller ränta mot kupong. som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör. skall också namn och hemvist uppges på den från vilken kupongen har förvärvats.

Särskild uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och läm- nas till den som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till att uppgift lämnas innan betalning sker.

305

Bestämmelser om hanteringen av uppgifter som har lämnats enligt 28å och rör utdelning på svenska

Bestämmelser om hanteringen av uppgifter som har lämnats enligt 28ä och rör utdelning på svenska

aktier eller andelar i svensk aktie- fond finns i kupongskattelagen( 1970: 624).

Övriga enligt 28å avgivna uppgifter som avser utdelning. skall av den som har tagit emot uppgifterna lämnas på det sätt som gäller för kontroll- uppgifter. Om utdelning i något fall har betalts ut utan att uppgiftsskyldig- heten har fullgjorts. skall en upplysning lämnas om detta samtidigt som uppgifterna lämnas.

aktier finns i kupongskattelagen (l970:624).

375

Kontrolluppgift om _lörsäk ri n gser- sättning för skada skall lämnas av jörsäkringsföretag om

1. ersättning på minst 1000 kro- nor för varje skade/all utgetts på grund av skada på byggnad. inven- tarier och maskiner. produkterfrån jordbruket eller skogsbruket. växan- de gröda, skog. varulager. varor un- der til/verkning, _förbrukningsar— tik/ar eller andra ,förnc'idenheter för produktionen. eller

2. ersättning på minst 500 krattor för varje skadefall utgetts på grund av skada på levande djur.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a) den som bedrivit jordbruk. skogsbruk eller rörelse.

b) den som innehaftjordbruksfas-

Efter förelägga nde av skattemyn- diglteten skall kontrolluppgift om utbetalning av ersåttning för tillfäl- ligt arbete lämnas av den som betalt ut ersättningen.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som bedriver näringsverksam— het. Is'ontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp.

• Sida 181
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

tig/tet eller annan fastighet.

Kontrolluppgift skall ta upp utbe- talt belopp.

[lar delutln'talning av ersättning .lörelmmniit. behöver kontrollupp- gift inte lämnas./('_'h'rän året efter det år då skadan slutreglerats.

lt'ontrollumigi/i behöver inte läm- nas betrt'illände ersättning för per— sonligt lösöre eller annan ersättning på grund av inotor/ordonslb'rsäkri ng än stilleständsersättning.

Föreslagen lydelse

389'

Kontrolluppgift om pristillägg skall lämnas av kiittbesiktningsby- rå. (i./lentligt slakthus. kontrollslak— teri och fristående sanitetsslakteri- avdelning.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som fått pristillägg enligt lagen (19 74: 1021) om utbetalning av pris- tillägg på kött. kontrolluppgiften skall ta upp utgett belopp.

l-i lier _ föreläggande av skattemyn- digheten skall kontrolluppgift om prissttfid lämnas av slakteri och fri- ståen d e san it etsas/akta vdelning.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som fått prisstöd enligt lagen (199000) om avgifter på vissa .iordbruksprodukter in. m. Kontroll- uppgiften skall ta upp utgett bc- lopp.

3955

Kontrolluppgift om vederlag för inköp skall lämnas av den som bedrivit verksamhet. vari ingått inköp av jordbruks— eller trädgårdsprodukter eller husdjur eller produkter från husdjur.

Kontrolluppgift skall lämnas för den från vilken inköp skett. Kon— trolluppgiften skall uppta utgett vederlag i pengar, naturaprodukter eller annat. Kontrolluppgift behö- ver dock inte lämnas om vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare för annat än slakt- el- ler livdjtirf

Kontrolluppgift skall lämnas för den från vilken inköp skett. Kon- trolluppgiften skall uppta utgett vederlag i pengar. naturaprodukter eller annat. Kontrolluppgift behö- ver dock inte lämnas om vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig näringsidkare för annat än slakt- el- lerlivdjur.

435 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall kontrolluppgift för

namngiven näringsidkare lämnas av

1. den som bedrivit jordbruk. skogsbruk eller rörelse.

2. den som innehaft annan/astig- het än jordbruksfastighet samt

1. den som bedrivit näringsverk- sam/tet,

2. den som innehaft privatbo- stads/Zzstighet samt

3. den som varit innehavare av lägenhet med bostadsrätt. Kontrolluppgiften skall lämnas under förutsättning att beloppet i motta- garens eller utgivarens hand är skattepliktig intäkt eller avdragsgill utgift och avse

• Sida 182
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

a) belopp för vilket den uppgiftsskyldige i förvärvskällan under viss angiven tid köpt eller sålt varor. eller

b) belopp som den uppgiftsskyldige under viss angiven tid utbetalt eller fått såsom ersättning för utförda tjänster.

Om det begärs i föreläggande enligt första stycket. skall i kontrolluppgill ten även anges varuslag och mängd. verkställda likvider med uppgift om tidpunkt och sätt för betalning samt arten och omfattningen av utförda arbeten.

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall uppgiftsskyldig enligt- lörsta stycket lämna kontrolluppgift också i fråga om ej namngivna nä- ringsidkare.

Uppgiftsskyldighct enligt denna paragraf föreligger inte beträffande köp inom detaljhandeln eller försäljningar av varor över disk och liknande fall inom detaljhandeln. där uppgiftsskyldigheten uppenbarligen inte kan full- göras.

44ä

Kontrolluppgift om upplåten lä- genhet skall lämnas av bostadsför- ening. bostadsaktiebolag och av ekonomisk förening eller aktiebo- lag som enligt punkt E_leinte stycket av anvisningarna till 38,6” kommu— nalskattelagen (1928.'37(.)) likställs med bostadsförening eller bostads- aktiebolag vid inkomstbeskattning- en beträffande sådan lägenhet som helt eller till Örert'ägalule del upplåt- tits till annan än medlem eller del— ägare under hela eller större delen av beskattningsäret.

Kontrolluppgift om upplåten lä- genhet skall lämnas av bostadsför- ening. bostadsaktiebolag och av ekonomisk förening eller aktiebo- lag som enligt 2.6 7 inom. första stycket lagt-'n ( 1947:5 76 ) om statlig inkomstskatt likställs med bostads- förening eller bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen beträffande sådan lägenhet som upplåtits till annan än medlem eller delägare.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som upplåtit en lägenhet som han har i egenskap av medlem i föreningen eller delägare i bolaget. Kontroll- uppgiften skall ta upp belopp som medlemmen eller delägaren betalt in till föreningen eller bolaget och hur mycket därav som utgör kapitaltillskott.

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall den uppgiftsskyldige. i den omfattning som anges i föreläggandet. lämna kontrolluppgift om värdet av en medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet.

459'

Kontrolluppgift om överläten bo- stadsrätt skall lämnas av en bo- stadsrättsförcning som vid ingang- en av det aktuella beskattningsåret var av det slag som anges i punkt 3 _leinte stycket av anvisningarna till 38 '+' koininuna/ skattelagen (1938: 3 70). Kontrolluppgiften skall avse sådan överlåtelse som har anmälts till föreningen och innehåll- la uppgift om

Kontrolluppgift om överlåten bo- stadsrätt skall lämnas av en bo- stadsrättsförcning som vid ingång- en av det aktuella beskattningsåret var av det slag som anges i 2,6 7 inom. _lifirsta stycket lagen (194 7: 5 70) om statlig inkmnstskalt. Kontrolluppgiften skall avse sådan överlåtelse som har anmälts till för- eningen och innehålla uppgift om

• Sida 183
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

a) lägenhetens beteckning.

Föreslagen lydelse

b) överlåtarens och förvärvarens namn samt personnummer. organisa- tionsnum mer eller adress.

c) tidpunkten för överlåtelsen och köpeskillingens storlek samt tidpunk- ten lör överlåtarens förvärv och köpeskillingen vid det förvärvet.

d) storleken av sådana kapitaltill- skatt som överlåta/'en enligt punkt 3 e av anvisningarna till 36 &” kommu— nalskattelagen (19.78.370) jär räk— na in i 0inkostnadslu'loppet.

d) ltu.s'tcltlvrättens andel av ln)— stadvrt'it(slö/'('ningens tic-'ttaskuld el— ler net[oförmögen/tet vid _lörvärvs- respektive uvyt/ringstidpunktt'n med lurrtseende.li'an värdet av _li'ir— eningens_lastighet.

e) bostadsrättens andel av innestående medel på inre reparationsfond eller liknande fond vid förvärvs— respektive avyttringstidpunkten samt

0 bostadsrättens andel av jör— eningens behållna I/ö'rtm'rgenliet den 1 januari 1974 [)(-'ra'knad enligt punkt .? (' av anvisningarna till 36 .f kommunalskattelagen. om överlå- tart'nsjiirvärv skett/öre ar 1974.

Om överlåtelsen avser en bo- stadsrätt som har förvärvats före år 1974 behöver någon uppgift om in- nestaende medel på inre repara- tionslend eller liknande jönd vid förvärvstidpunkten inte lämnas. Har förvärvet skett före den I juli l982. behöver någon uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas.

f) bostadsrättens andel av utgifter för n_v-_ till— eller amlrvggnad san-t

nedlagts på föreningens _lastigltet under innelzanvtiden.

Om överlåtelsen avser en bo- stadsrätt som har förvärvats före år 1974 behöver någon uppgift enligt

.li'irsla styeket (1 eller e anseende/fir— llållt'llltlt'lla vid förvärvstidpunkten inte lämnas. Har förvärvet skett före den I juli l982. behöver någon uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas.

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall föreningen lämna ytterli- gare upplysningar som är av betydelse för beräkning av realisationsvinsten vid en medlems avyttring av sin bostadsrätt.

Föreningen skall. utöver vad som följer av 4 kap. l &. bevara det under- lag som behövs för uppgiftslämnande enligt denna paragraf.

465?

Uppgiftsskyldighct enligt 45.8 och skyldighet att bevara underla- get för uppgiftslämnandet gäller även för annan ekonomiSk förening än bostadsrättsförcning och för ak- tiebolag om föreningen eller aktie- bolaget är av det slag som anges i punkt Eje/nte stycket av anvisning— arna till 38 &" kurntnunalvkatu'lagen (19.-”853.701

Avser överlåtelsen en andel eller en aktie som förvärvats före den 1 januari 1984. behöver någon upp— gift om köpeskillingen vid förvär- vet inte lämnas. Har förvärvet skett före år 1974. behöver någon uppgift

Uppgiftsskyldighet enligt 45524 och skyldighet att bevara underla- get för uppgiftslämnandet gäller även för annan ekonomisk förening än bostadsrättsförcning och för ak— tiebolag om föreningen eller aktie- bolaget är av det slag som anges i 2.6 7 inom. första stycket lagen (194 7: 5 7 6) om statlig inkomstskatt.

Avser överlåtelsen en andel eller en aktie som förvärvats före den 1 januari 1984. behöver någon upp- gift om köpeskillingen vid förvär- vet intc lämnas. Har förvärvet skett före år l974. behöver någon uppgift

• Sida 184
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

om innestående medel på inre repa- rationsjbnd eller liknande fond vid förvärvstidpunkten inte lämnas.

Föreslagen lydelse

enligt 45.6 jörsta stycket d eller e avseende förhållandena vid för- värvstidpunkten inte lämnas.

535

Fåmansföretag skall lämna före- tagsledaren och delägare i företaget samt dem närstående personer alla uppgifter som behövs för att de skall kunna beräkna sin skatteplik- tiga inkomst från företaget.

Fåmansföretag skall lämna före- tagsledaren och delägare i företaget samt dem närstående personer alla uppgifter som behövs för att de skall kunna beräkna sin skatteplik- tiga inkomst från företaget. Det- samma gäller handelsbolag ifråga om delägare i bolaget.

545

Försäkringsföretag som medde- lat tjänstepensionsförsäkring avse- ende arbetsgivares pensionsutfäs- tclse gentemot arbetstagare, skall på begäran av försäkringstagaren utfärda intyg i det hänseende som anges i punkt 2 e sjunde stycket av anvisningarna till 296 kommunal- skattelagen (l928: 370).

Försäkringsföretag som medde- lat tjänstepcnsionsförsäkring avse- ende arbetsgivares pensionsutfäs- tclse gentemot arbetstagare. skall på begäran av försäkringstagaren utfärda intyg i det hänseende som anges i punkt 20 e sjunde stycket av anvisningarna till 23.5 kommunal— skattelagen(1928: 370).

57 5 I varje kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- nummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser.

För dödsbo får i stället för orga- nisationsnummer den avlidnes per- sonnummer anges. Om person- nummer eller organisationsnum- mer inte kan anges för den som" uppgiften avser.'skall i stället den- nes födelsetid redovisas eller, i frå- ga om kontrolluppgifter enligt 226 i de fall borgenären är en juridisk person. namn. postadress och per- sonnummer för den som får förfoga över räntan eller fordran. Om ett konto innehas av flera än fem per- soner. får uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot i stället för om samtliga innehavare. samt i förekommande fall om den beteckning på innehavarkretsen som används för kontot. Om den uppgiftsskyldige har tilldelats ett särskilt redovisningsnum mer enligt 535 1 mom. uppbördslagen (19531272). skall detta. i annan kontrolluppgift än sådan som avser

För dödsbo får i stället för orga- nisationsnummer den avlidnes per- sonnummer anges. Om person- nummer eller organisationsnum- mer inte kan anges för den som uppgiften avser, skall i stället den- nes födelsetid redovisas eller, i frå- ga om kontrolluppgifter enligt 22; i de fall borgenären är en juridisk person. namn, postadress och per- sonnummer för den som får förfoga över räntan eller fordran. Om ett konto innehas av flera än fem per- soner. får uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot i stället för om samtliga innehavare. (lör./bgarkonta). samt i förekom- mande fall om den beteckning på innehavarkretsen som används för kontot. I såfall skall anges att det är fråga om ettjörjbgarkanto. Om den

uppgiftsskyldige har tilldelats ett särskilt redovisningsnummer enligt 53.6 1 mom. uppbördslagen(1953:

• Sida 185
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

ränta. utdelning eller betalning till eller från utlandet, anges i stället för den uppgiftsskyldiges person- nummer eller organisationsnum- mer.

I en kontrolluppgift som lämnas av ett fåmansförctagskall det anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller del- ägare i företaget.

Föreslagen lydelse

272), skall detta, i annan kontroll- uppgift än sådan som avser ränta, utdelning eller betalning till eller från utlandet. anges i stället för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organisationsnummer.

Den som för egen räkning öppnar ett inlåningskonto. anskaliar ett räntebärande värdepapper eller på annat sätt placerar pengar för för- räntning skall ange sitt personnum- mer. om mottagaren är skyldig att utan föreläggande lämna kontroll- uppgift beträllande räntan. Detta gäller inte den som inte har och inte heller kan tilldelas personnummer.

I en kontrolluppgift som lämnas av ett fåmansföretag. ett jämansägt handelsbolag eller sådant företag som avses i 3 5 12 mom. lagen ( 1947.'.5 76) om statlig inkomstskatt skall det anges om personen är före- tagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.

60å

Vid en kontrolluppgift som läm- nas enligt 4. 13 eller 14 _ki skall fogas särskild uppgift (sammandrag av kontrolluppgifter). ] sådant sammandrag skall anges nanm, postadress och personnummer eller organisationsnummer för den upp- giftsskyldige. antalet lämnade kon- trolluppgifter samt det sammanlag- da beloppet av de, skatteavdrag som har verkställts för preliminär A- skatt under året före taxeringsåret. Om den uppgiftsskyldige har tillde- lats särskilt redovisningsnummer enligt 539' 1 mom. uppbördslagen (19531272). skall detta anges i stäl- let för personnummer eller organi- sationsnummer. Om den uppgifts- skyldige har gjort avdrag för en ar- betstagares kostnader enligt 2 kap. 4 & 6 lagen (19812691 ) om socialav- gifter. skall denna kostnad också anges i sammandraget. 1 samman- draget skall också anges det sam- manlagda beloppet av semesterme- dcl som har betalts in till en semes- terkassa och som den uppgiftsskyl-

Vid en kontrolluppgift som läm- nas enligt 4. 13, 14, 22 eller 279' skall fogas särskild uppgift (sammandrag av kontrolluppgif- ter). I sådant sammandrag skall an- gcs namn. postadress och person- nummer eller organisationsnum— mer för den uppgiftsskyldige, anta- let lämnade kontrolluppgiftcr samt det sammanlagda beloppet av de skatteavdrag som har verkställts för preliminär A-skatt under året före taxeringsåret. Om den uppgiftsskyl- dige har tilldelats särskilt redovis- ningsnummer enligt 535 1 mom. uppbördslagen (19531272). skall detta anges i stället för personnum- mer eller organisationsnummer. Om den uppgiftsskyldige har gjort avdrag för en arbetstagares kostna- der enligt 2 kap. 4 Märsta stycket 6 lagen (1981:691 ) om socialavgifter, skall denna kostnad också anges i sammandraget. ] sammandraget skall också anges det sammanlagda

beloppet av semestermedel som har '

betalts in till en semesterkassa och

• Sida 186
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande fvt/else

dige inte skall redovisa i någon kon- trolluppgift.

FU!"('.$'/Ll_i'£'ll l 1 'de/se

som den uppgiftsskyldige inte skall redovisa i någon kontrolluppgift.

Redovisning av konto som avses i 57ä andra stycket tredje meningen skall lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.

63 &

Har en person som är bosatt i Sverige eller ett företag som är verksamt här. till någon i utlandet gottgjort belopp eller förmån som skulle ha föranlett skyldighet att lämna kontrolluppgift om den utgivits till en mot- tagare i Sverige. skall den som utgett beloppet eller förmånen på sätt och i den omfattning"riksskatteverket föreskriver lämna kontrolluppgift till led- ning vid beloppets eller förmånens beskattning utomlands.

(-"ppgiltssk_t'ltli,t,'het enligt 32 och 24 — 36 sisl'_liiireligt.'et' även i _lraga mn uppgifter som avserjj'siska [.tersoner som är bosatta i utlandet.

4 kap.

1 5 Den som enligt denna lag är skyldig att lämna självdeklaration. kontroll- uppgift cller andra uppgifter till ledning för taxering är också skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper. anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för att fullgöra deklarations- eller uppgifts- skyldigheten och för kontroll av den.

Ett fåmansförctag är skyldigt att sörja för att underlag finns för kon— troll av vad företagsledaren eller honom närstaende person ellcr del- ägare tillskjutit till och tagit ut ur företaget av pengar. varor eller an- nat. Företagct skall vidare som un- derlag för kontroll av traktaments- ersättning, som betalats ut till före- tagsledaren eller honom närstående person eller delägare. bevara verifi- kation av övernattningskostnader. om ersättningen varit avsedd att täcka sådan kostnad.

Ett fåmansförctag. fåmansägt lutndelslmlag och sådant/äretag som avses i 3 ,f' 13 mom. nionde stycket lagen ( I 94 7.5 76) om statlig in- komstskatt är skyldigt att sörja för att underlag finns för kontroll av vad företagsledaren eller honom närstående person eller delägare tillskjutit till och tagit ut ur företa- get av pengar. varor eller annat. Fö- retaget skall vidare som underlag för kontroll av traktamentsersätt- ning. som betalats ut till företagsle- daren eller honom närstående per- son eller dclägarc. bevara verifika- tion av övernattningskostnader. om ersättningen varit avsedd att täcka sådan kostnad.

Underlag skall bevaras under sex är efter utgången av det kalenderår underlaget avser.

Det finns särskilda föreskrifter om skyldigheten att föra räkenskaper.

Skyldighet att lämna självdeklaration. kontrolluppgift eller andra upp- gifter till ledning för taxeringsbeslut skall fullgöras 1. för omyndig av förmyndare eller god man. som förordnats enligt 1 1

• Sida 187
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse ["t'irt'.s'lagc'tt l tft/else

kap. l & föräldrabalken . beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning.

2. för sådan person. för vilken god man eller förvaltare har förordnats enligt 11 kap. 3. 4 eller 7 & föräldrabalken. av gode mannen eller förvalta- ren beträffande vad törmyndaren eller gode mannen har under sin förvalt-

ning.

3. för avliden person och hans dödsbo. av dödsbodelägare eller testa- mentsexekutor som skall törvalta den dödes egendom. dock att där egen- domen avträtts till förvaltning av boutredningsman. denne har att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten.

4. lör dödsbo som inte längre består. av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att törvalta boets egendom.

5. för andra deklarations- eller uppgiftsskyldiga än enskild person och dödsbo. av vederbörande styrelse. förvaltning. sysslomän. förvaltare eller ombud. om inte regeringen bcstätnmer annat beträffande staten. lands- ting. kommun eller annan sådan menighet.

6. för aktie/Ond av det fondbolag som handhar förvaltningen av fon- den eller. om förvaltningen över- gått till _fifi/'varingshank. av denna. samt

6. för värdepappersland av det fondbolag som handhar förvalt- ningen av fonden eller. om förvalt- ningen övergått till _lörvaringsinsti- tut. av detta. samt

7. för annan än här ovan omtalad juridisk person. som inte längre består. av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.

Riksskatteverket får medge un- dantag från bestämmelserna i den- na lag om uppgiftsskyldighet för få- manslöretag om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.

Skattemyndighetens beslut enligt 3 kap. 125 får överklagas till riks- skatteverket. Övriga beslut av skat- temyndigheten enligt denna lag får inte överklagas.

Riksskatteverket får medge un- dantag från bestämmelserna i den- na lag om uppgiftsskyldighet tör få- mansförctag. _lämansägt humle/slut- lag och sådant _It'iretag som avses i 3,6 12 mom. nionde st_veket lagen (194 7: 5 76) om stal/ig inkomstskatt om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.

Skattemyndighetens beslut enligt 2 kap. 19.6 och 3 kap. 12 5 får över- klagas till riksskatteverket. Övriga beslut av skattemyndigheten enligt denna lag får inte överklagas.

Riksskatteverkets beslut enligt denna lag får inte överklagas. Länsrättens beslut enligt 3 kap. 3 5 får inte överklagas.

Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra skyldighet beträtTande

[. särskild uppgift enligt 2 kap. 25 & eller

1. uppgifter enligt 2 kap. 25 å el— ler

• Sida 188
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande /_t-'delst-' Ft'ireslagen I_t-'a'else

2. kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande av skattemyndig- het.

l ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt lörsta stycket. Ansvar enligt första stycket inträder inte. om gärningen är belagd med straffenligt skattebrottslagen (1971169).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas från och med 1992 års taxering.

2. Vid 1992 och 1993 års taxeringar gäller. förutom vad som föreskrivs om deklarationsskyldighet i 2 kap. 45. att folkpensionär är skyldig att lämna självdeklaration om han under beskattningsåret uppburit intäkt av kapital eller om hans förmögenhetstillgångar överstiger 100000 kronor _ eller beträffande en gift person — om makarnas gemensamma skatteplikti- ga förmögenhetstillgångar överstiger 200000 kronor. Vidare skall folkpen- sionär lämna uppgift om hur stor delav de redovisade skulderna som vid beskattningsårets utgång var nedlagda i privatbostadsfastighet.

3. Vid 1992 års taxering får näringsidkare sort vslutar sina räkenskaper med a.sookslut istället för att lämna uppgifter enligt de nya föreskrifterna i 2 kap. 19ä första stycket lämna de uppgifter som avses i de äldre bestämmelserna i 2 kap. 22 ä.

4. Vad som i 3 kap. 28 och 30 åå sägs om aktiefond skall till och med 1993 års taxering gälla värdepappersfond i fråga om andelsägare som inte har registrerats.

• Sida 189
•  Original

Bilaga 4

2 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen(1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen(l953:272)'

dels att nuvarande 39 ä 2 mom. skall betecknas 39 5 3 mom.,

dels att l ä', 3 5 2 mom.. 45 1 och 4 mom.. 5—8 och 10 $&. 135 1 och 2 mom.. 15 å. l7ä 1 mom.. 24,5 1 och 2 mom.. 33 &. 4055 1 mom.. 455 1 mom.. 46 g" 2 mom., 48 ä 4 mom., 52 å. 53ä 1 mom.. 54 & samt anvisning- arna till 3. 39 och 45 _öä skall ha följande lydelse.

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer. 14 och 78 a 55, och ett nytt moment. 39 ä 2 mom.. av följande lydelse.

Nuvarande ltl'delvc Föreslagen lta/else

[ål

Med skatt förstås i denna lag, om inte annat anges. statlig inkomst- skatt. statlig förmögenhetsskatt, ut- skiftningsskatt, ersättningsskatt. kommunal inkomstskatt. skogs- vårdsavgift. vinstdelningsskatt, sär- skild vinstskatt. egenavgiftcr enligt lagen (l981:691) om socialavgifter. statlig fastighetsskatt. skattetillägg och förseningsavgift enligt tax— eringslagen (1990100), annuitet på avdikningslan samt mervärdeskatt i fall som avses i 21 & lagen (.1968:430) om mervärdeskatt.

Regeringen jar. om särskilda om- ständigheter läran/eder det. _li'ire— skriva att i samband med upp/Jör- den av skatt skall upp/tåras även andra avgi/ter än sådana som anges i _lift'rsta stycket. 11t1r sadan _li'iresk ri/t meddelats skall. om inte annat an— ges. vad i denna lag stadgas angå— ende skatt tillän'tpas beträffande den avgift som avses med _läreskri/l ten.

* lagen omtryckt l972:75. __Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z77l. * Lydelse enligt prop. 1989/90: 1 l 1.

Med skatt avses i denna lag. om inte annat anges:

1. kommunal inkomstskatt,

2. statlig inkomstskatt.

3. statlig förmögenhetsskatt.

4. utskiftningsskatt.

5. ersättningsskatt. ö. skogsvårdsavgift.

7. sta[lig.läslighetsskatt,

8. egenavgifter enligt (198l:69l) om socialavgifter.

9. avkastningsskatt. lt). skattetillägg och försenings- avgift enligt taxeringslagen(19901000).

1]. mervärdeskatt i fall som av- ses i 21 _ki lagen (1968:430) om mer- värdeskatt.

12. annuiteter pa avdikningslän. 13. särskild vinstskatt.

lagen

• Sida 190
•  Original

Bilaga 4

N u varande lydelse

Föreslagen lydelse

2 mom? Preliminär skatt utgår såsom preliminär A-skatt eller prelimi- när B-skatt.

1. Preliminär A-skatt skall med de undantag. som framgår av vad nedan i detta moment och i lOä sägs. tttgt'iras för sådan in- komst av tjänst. vilken helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning el- ler eljest utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställ- ning hos fysisk person eller dödsbo. som är avsedd att vara kortare tid än en vecka. skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör utgift i en av ar- betsgivaren bedriven rt'irelse.

Med tjänst likställes i denna lag rätt till pension. livränta. som utgår på grund av sjuk—. olycksfalls— eller Skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring och inte ut— gör vederlag vid avyttring av egen- dom. ersättning. som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk— eller olycksfalIslörsäkring. tagen i samband med tjänst. samt undan— tagsförmåner ävensom sådant pe- riodiskt understöd eller sådan där- med jämtörlig periodisk intäkt. var- _/i'ir givaren enligt 32. 3.5 eller 399" kommunalskattelagen är berättigad till avdrag.

Preliminär A-skatt skall utgå en- ligt skattetabcll. som avses i 4 &. el- ler cnligt de grunder som anges i 7. 12 eller 40 &. För enskilda fall får

"1 Lydelsc enligt prop. 1989/90:74.

1. Preliminär A-skatt skall med de undantag. som framgår av vad nedan i detta moment och i 10 & sägs. betalas för sådan inkomst av tjänst. vilken helt eller delvis ut- går i pengar och vilken hänför sig till den skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning eller annars utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst. För inkomst av sådan hu- vudsaklig arbetsanställning hos fysisk person eller dödsbo. som är avsedd att vara kortare tid än en vecka. skall dock preliminär A- skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör utgift i en av ar- betsgivaren bedriven näringsverk- samhet. Med tjänst likställs i denna lag rätt till pension. livränta som utgår på grund av sjuk-. olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring och inte ut- gör vederlag vid avyttring av egen- dom. ersättning som i annan form än livränta utgår på grttnd av sjuk— eller olycksfallsförsäkring. tagen i samband med tjänst. samt undan— tagslörmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jäm- förlig periodisk intäkt/iir vilken gi- varen enligt 23ä kommunalskatte— lagen (1928:370) är berättigad till avdrag.

Preliminär :l-skalt skall också. med de undantag som _lo'reskrivs [ 10,6. lufta/a.sjiirsadan ränta och ut— delning vilken utgar i pengar ocltjo'r vilken kontrolluppgift skall lämnas enligt bestämnte/serna i 3 kap. 22, 23 eller 2.7 9" lagen (1991):()t)()) om siälvdek/aration och kontrolluppgili ter.

Preliminär A-skatt skall utgå en- ligt skattetabell. som avses i 4 &. el- ler enligt dc grunder som anges i 7. 12 eller 40 &. För enskilda fall får

• Sida 191
•  Original

Nuvarande lydelse

skattemyndighet föreskriva sär- skild beräkningsgrund. exempelvis att skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkoms- ten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten.

1'"c"it'e.vlagett lydelse

skattemyndighet föreskriva sär- skild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkoms- ten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten eller att preliminär skatt inte skall heta— lasjo'r viss ränta eller utdelning.

Är den. som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst. skattskyldigjämväl för annan inkomst eller för förmögenhet får skattemyndighet. då särskilda skäl töreligger. föreskriva att preliminär A-skatt skall betalas också för sistnämnda inkomst eller för förtnögenheten. Därvid skall den skattskyldi- ges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsak- liga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad med visst belopp eller också utgå med visst belopp utöver vad i skattetabel- len anges lör den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligger annars särskilda omständigheter. får skattemyndighet föreskri- va. att preliminär B—skatt skall erläggas i stället för preliminär A—skatt.

Ytterligare bestämmelser om preliminär A-skatt finns i lagen (1990:00) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m.. lagen (1990:00) om skatteavdrag från sjukpenning m.m. och lagen (1990:00) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning.

2. Preliminär B-skatt skall för in- komståret betalas av skattskyldig. som inte skall betala preliminär A- skatt enligt 1. Preliminär B-skatt skall betalas för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvs- källor och för förmögenhet. Preli- minär B—skatt skall betalas enligt särskild debitering.

2. Preliminär B-skatt skall för in- komståret betalas av skattskyldig. som inte skall betala preliminär A- skatt enligt 1 _li'n'sta eller andra styc- ket. Preliminär B—skatt skall betalas för inkomster från den skattskyldi- ges samtliga förvärvskällor och för förmögenhet. Preliminär B-skatt skall betalas enligt särskild debite-

ring.

Skattemyndigheten får besluta att fysisk person. som har inkomst av sådan uppdragsvcrksamhet som avses i 4 9” lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. skall betala preliminär A-skatt i stället för preliminär B—skatt. Ett sådant beslut får meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas till huvudsaklig del bli betald genom avdrag för skatt.

4.5 [ mom.4 För inkomst av tjänst som hänför sig till bestämd tidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen eller till arbetsan- ställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka skall preliminär A- skatt utgå med belopp. som anges i skattetabeller. om inte skattemyndig-

4 Lydelsc enligt prop. 1989/90:111). 191

• Sida 192
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

het har bestämt annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära skatt som belöper på olika inkomstbelopp, beräknade för månad eller den kortare tid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller. Tabellerna skall grundas på följande förutsättningar, nämligen att inkomsten är oförändrad under inkomståret, att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen.

att den skattskyldige inte skall erlägga annan skatt eller avgift som avses i denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt,

att den skattskyldige vid taxe- ring för inkomsten inte erhåller andra avdrag än grundavdrag samt avdrag som avses i 339' 2 mom. kommunalskattelagen ( l928: 370) med ett belopp av 2000 kronor. dock högst _/ein procent av inkoms- ten.

4 mom.5 [ Skattetabellerna skall också tas in en särskild ko- lumn. vari anges det belopp varmed preliminär A-skatt skall beräknas på inkomst för dag av sådan an- ställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka. För samtli- ga skaltetabeller skall samma lle- lopp anges i den särskilda kolumnen att tillämpas oberoende av arbetsta- garens civilstånd och annan i 2 inom. angiven omständighet. Skattebeloppen skall beräknas på grundval av beräknelig genomsnitt— lig sysselsättning under året och med ledning av för riket genom- snittlig skattesats till kommunal in- komstskatt föregående år. I övrigt skall vad ovan i denna paragraf'sägs i tillämpliga delar gälla vid skatte- beloppens beräkning.

att den skattskyldige vid taxe- ring för inkomsten inte erhåller andra avdrag än grundavdrag samt avdrag som avses i 335 2 mom. kommunalskattelagen ( 1928: 370) med ett belopp av 4 000 kronor. dock högst tio procent av inkoms- ten.

4 mom. ] Skattetabellerna skall också anges det belopp varmed pre- liminär A-skatt skall beräknas på inkomst för dag av sådan anställ- ning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka. Skattebeloppen skall beräknas på grundval av be- räknelig genomsnittlig sysselsätt- ning under året och med ledning av för riket genomsnittlig skattesats till kommunal inkomstskatt föregå- ende år. I övrigt skall vad ovan i denna paragraf sägs i till- lämpliga delar gälla vid skattebe- loppens beräkning.

5 s

Vid beräkning av preliminär A-skatt enligt skattetabell skall för envar skattskyldig. beträffande vilken icke skall tillämpas enligt 45 3 mom. andra stycket fastställd särskild tabell, tillämpas den tabell, som avser en sammanlagd utdebitering till kommunal inkomstskatt och landstingsme- dcl. vilken för skattekrona och skatteöre är lika med det belopp. som för inkomståret bestämts till utdebitering i kommunen eller kommundelen. Ingår i sistnämnda utdebitering öretal. uppgående till högst femtio. använ- des den tabell. som avser närmast lägre utdebitering. Därest i utdebitering- en ingär öretal. överstigande femtio. tillämpas den tabell som avser när-

5 Senaste lydelse l97*)11159.

• Sida 193
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen l_vdelse

mast högre utdebitering. Att å inkomst av arbetsanställning. som är av- sedd att vara kortare tid än en vecka. preliminär A-skatt dock kan beräk- nas enligt vilken som helst för inkomståret upprättad skattetabell. framgår av bestämmelserna i 4 g" 4 mom.

Förhållandena den I november året näst _löt'e inkomståret äro. där icke i nästföljande .st_t-'eke annorle— des stadgas, avgt'irandejör till vilken i 4 9" 2 inom. omförmält! grupp av skattskyldiga vederbtfirande skall hänföras.

Skall under inkomståret pre/imi- när .—l-skatt enligt tabell börja utgå _lör skattskyldig. för vilken skatt ieke tidigare sålunda beräknats, skall i fråga om skattskyldigs civilstånd det _lörhällande, som kan antagas kom- ma att ligga till grund/ör taxering under året näst efter inkomståret. samt, vad angår frågan om den skattskyldige har hemmavarande barn. jörhållandet vid den tidpunkt. då debetsedel jämlikt 35 s' sista styc- ket översätules till skattsk_t-'ldig. vara avgörande _tör till vilken i 4,6 2 inom. avsedd grupp av skattskyldiga vederbörande skall hän/öras.

Vid tillämpning av andra oeh tredje styckena här ovan ska/l iakt- tagas. att frågan om skattskyldig haji hemmavarande barn eller icke bedömes med utgångspunkt från vad som på grund av kommunal- skattelagens bestämmelser i sådant hänseende kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomståret.

Preliminär A-skatt enligt skatte- tabell utgår vid varje tillfälle, då inkomst uppbäres, med det belopp som i vederbörlig tabell i tillämplig kolumn angives för det inkomstbe- lopp och den tidsperiod. varomjrä- ga är.

Beträffande inkomst av anställ- ning varom i 4å 4 mom. förmå/es skall. därest vid ett tillfälle inkomst uppbäres som intjänats under flera dagar. den preliminära A-skatten beräknas på grundval av inkomsten under varje ifrågakommande dag

Preliminär A-skatt enligt skatte- tabell utgår vid varje tillfälle, då inkomst uppbärs, med det belopp som anges i vederbörlig tabell för det inkomstbelopp och den tidspe- riod som år i fråga.

Beträffande inkomst av anställ- ning som avses i 45 4 mom. skall, om inkomst som intjänats under flera dagar uppbärs vid ett tillfälle. den preliminära A-skatten beräk- nas på grundval av inkomsten un- der varje ifrågakommande dag och

• Sida 194
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

och med tillämpning av skattetabel- lens kolumn för daginkomst.

l—"c'ireslagen lydelse

med tillämpning av vad som anges i skattetabellen för daginkomst.

Är anställningen annan än sådan. varom i 4å 4 mom. sägs. skall gälla att. därest inkomsten avser annan tidsperiod än som är i skattetabellen upptagen. först uträknas huru mycket av inkomsten som belöper på en i tabellen upptagen tidsperiod av minst en veckas längd. Skatten beräknas därefter med utgångspunkt från det skattebelopp. som skulle utgå för sådan del av inkomsten. och efter förhållandet mellan, å ena sidan. läng- den av den tidsperiod den uppburna inkomsten avser och. å andra sidan. den i tabellen angivna tidsperiodens längd.

Uppbäres vid anställning varom nu är fråga inkomst för kortare tidspe- riod än en vecka. skall preliminär skatt icke utgå mer än en gång i veckan. Därvid skola de under samma vecka uppburna inkomstbeloppen samman- räknas och anses på en gång utbetalda.

7 € För inkomst av tjänst. som icke avser bestämd tidsperiod eller icke uppbäres vid regelbundet återkommande tillfällen. skall utgå preliminär A-skatt med trettio procent av inkomsten. Uppbäres inkomst som avses i första stycket jämte inkomst. som avses i 4 & 1 mom. första stycket. skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som riksskatteverket fastställer.

I-"ör inkomst som avses i 3 f 2 mom. I tredje stt-'cket skall prelimi- när skatt utgå med 30 procent av inkomsten. Preliminär skatt på rän- ta eller utdelning pa utländska vär- depapper skall utgå med så stort be- lopp att det tillsammans med den skatt som innehållits i utlandet upp- går till 3() procent av räntan eller utdelningen.

Skatt enligt första eller andra stycket uttages icke på belopp under tio kronor.

Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan föreskri- vas i vissa fall framgår av 3 & 2 mom.

Bestämmelserna i denna paragraf gälla icke om annat följer av 40 &.

se

Ätnjuter skattskyldig jämte kon- tant inkomst natura/i'irmån skall preliminär A-skatt beräknas efter inkomstformänernas sammanlagda värde. Har den skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall för- månsvärdet sättas ned med ersätt- ningens belopp.

Åtnjuter skattskyldig jämte kon- tant inkomst andra _/örmaner skall preliminär A-skatt beräknas efter inkomsttörmånemas sammanlagda värde. Har den skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall för- månsvärdet sättas ned med ersätt- ningens belopp.

Värdet av bilförmån skall beräknas enligt punkt 2 utom tredje stycket andra meningen av anvisningarna till 4239 kommunalskattelagen

(1928: 370).

*” lydelse enligt prop. 1989/90: 74.

• Sida 195
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande [_l-'llt'ht'C' Föreslagen [wie/se

Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader. För- månsvärdet av en bostad inom varje område skall bestämmas till det genomsnittliga värdet förjämlörbara bostäder inom området. Om bosta- den är belägen utom tätort med närmaste omgivning skall dock värdet bestämmas till det lägsta av nämnda genomsnittsvärden reducerat med tio

procent .

Värdet av annan naturalörmän än som avses i andra och tredje styckena skall beräknas enligt 42 5 andra stycket kommunalskatte— lagen samt punkt 1 andra och tredje styckena och punkt 3 av anvisning- arna till den paragrafen.

Värdet av annan förmån än som avses i andra och tredje styckena skall beräknas enligt 425 andra stycket kommunalskattelagen samt punkt 1 andra och tredje styckena och punkt 3 av anvisningarna till den paragrafen.

Föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 429' kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av förmånen med hänsyn härtill.

10 _q”

Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade levnadskost- nader som lämnas vid sådan tjänsteresa inom riket som avses i punkt 3 av anvisningarna till 335 kommunalskattelagen (1928z370) endast till den del ersättningarna överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lag- rum eller. såvitt gällcr kostnad för logi, den faktiska utgiften. På ansökan av den som betalar ut ersättning får skattemyndigheten besluta att i den mån tjänsteresa varar mer än tre månader motsvarande skall gälla till den del ersättningarna inte överstiger vad som anges i punkt 3 a av anvisning- arna till nämnda paragraf.

På ersättning för ökade levnadskostnader vid sådan tjänsteresa utom riket som avses i punkt 3 sista stycket av anvisningarna till 33 & kommu- nalskattelagen skall preliminär A—skatt beräknas endast till den del ersätt- ningen överstiger avdragsgillt belopp enligt nämnda lagrum.

I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att preliminär A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den överstiger det i punkt 3 c av anvisningarna till 33 & kommunalskattelagen angivna belop- pet.

Beträffande annan skattepliktig ersättning lör kostnader som är förena- de med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart att ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp. I sådant fall beräknas skatten på hela ersättningen respektive den del av ersättningen som överstiger det avdragsgilla beloppet.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a) folkpension och tilläggspension enligt lagen (19622381) om allmän försäkring. om inte annat följer av bestämmelserna i lagen (1990: 000) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m. eller den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

c) familjebidrag enligt familje- bidragslagen (1978: 520); eller

7 Lydelse enligt prop. 1989/90: 1 10.

b) familjebidrag enligt familje- bidragslagen (1978: 520):

• Sida 196
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

d) sådan pension. livränta eller från försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig ersättning. som uppgår till högst hälften av det bas- belopp som enligt lagen om allmän försäkring gällde för året före det år under vilket ersättningen utges. Vad nu har sagts skall dock inte tillämpas på pension och vårdbi- drag. som utgår på grund av lagen om allmän försäkring. delpension enligt lagen (1979:84) om delpen- sionsförsäkring och på yrkesskade- livränta eller livränta enligt lagen (l976:380) om arbetsskadeförsäk- ring eller lagen (1977:265) om stat- ligt personskadeskydd.

13'

1 mom.” Preliminär B-skatt skall tas ut med belopp motsvaran- de 120 procent av den slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret. Understiger den slutliga skatten den ursprungli- gen debiterade B-skatten tas preli- minär B-skatt ut med 110 procent.

Föreslagen [_l-'t else

c) sådan pension. livränta eller från försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig ersättning. som uppgår till högst hälften av det bas- belopp som enligt lagen om allmän försäkring gällde för året före det år under vilket ersättningen utges. Vad nu har sagts skall dock inte tillämpas på pension och vårdbi- drag. som utgår på grund av lagen om allmän försäkring. delpension enligt lagen (1979:84) om delpen- sionsförsäkring och på yrkesskade- livränta eller livränta enligt lagen (l976:380) om arbetsskadeförsäk- ring eller lagen (1977:265) om stat- ligt personskadeskydd;

d) ränta eller utdelning .som till— kommer en annan juridisk person ätt svenskt dödsbo eller en./ysisk per- son som inte är bosatt i Sverige;

e) ränta eller utdelning som enligt dubbellutskattningsavtal är helt un— dantagen/rån beskattning i Sverige:

_l) ränta pä_/ör_/ogarkonto .som av- ses i 3 kap. 5 7 ,é' lagen (1990: 00) om självdeklaratitm och kontrolluppgi/i ter, om räntan inte uppgår till 1000 kronor;

g) ränta på konto för klientmedel eller

11) ränta .som ingår i belopp som redovisats enligt 3 kap. 225 sista stycket lagen om självdeklaration och kontro/[uppgifter.

s

1 mom. Preliminär B—skatt skall tas ut med belopp motsvaran- de 120 procent av den i 14,6 angiv- na delen av den slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret. Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debiterade B-skatten tas preliminär B-skatt ut med 1 10 procent.

Preliminär B-skatt enligt första stycket får inte tas ut med lägre belopp än som motsvarar den preliminära B-skatt som har debiterats för året före inkomståret.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när preliminär B-

” lydelse enligt prop. 1089/90: 1 l l.

• Sida 197
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse ["c'ireslagen lydelse

skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom. eller när annars särskilda omständigheter föreligger.

] den slutliga skatt som avses i första stycket skall inte inräknas ut— ski/lningsskatt. ersättningsskatt. skattetillägg eller _lörreningsavgt'ft enligt taxeringslagen (1090100), mervärdeskatt enligt lagen (1968:43()) om mervärdeskatt eller sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift. vilken ltar påförts enligt bestämmelse i annan författ- ning.

Vid beräkning av preliminär B- skatt skall. om möjligt. hänsyn tas till preliminär A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala på grund av förordnande enligt 39' 3 mom. andra stycket.

2 mom.” Har skattskyldig inte påförts slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året före inkomståret, men kan han antagas bli påförd så- dan skatt enligt den årliga taxering- en året efter inkomståret. skall pre- liminär B—skatt beräknas med lcd- ning av särskild taxering till statlig inkomstskatt. kommunal inkomst— skatt och stat/ig jär/nogenhetsskatt (preliminär taxering).

Preliminär B-skatt skall också be- räknas med ledning av preliminär taxering. om det med sannolikhet kan antagas. att vid ärlig taxering året efter inkomståret till statlig el- ler kommunal inkomstskatt taxerad inkomst "kommer att avvika från motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen året före inkomståret med minst en femtedel av sist- nämnda inkomst. dock minst 2000 kronor.

Preliminär B-skatt får beräknas på grundval av preliminär taxering även i annat fall än som sägs i första eller andra stycket. om särskilda

” Senaste lydelse 1988:1525.

Vid beräkning av preliminär B- skatt skall, om möjligt, hänsyn tas till preliminär A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala en— ligt 3 s 2 mom. ] tredje stycket eller på grund av bestämmelserna i lagen (199000) om skatteavdrag från sjukpenning m.m. eller lagen (1990: 00) om skatteavdrag i vissa jallfrän artistersättning m. m.

2 mom. Har skattskyldig inte påförts slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året före inkomståret, men kan han antas bli påförd sådan skatt enligt den årliga taxeringen året efter inkomståret, skall preli- minär B-skatt beräknas med led- ning av särskild taxering (preli- minär taxering).

Preliminär B—skatt skall också be- räknas med ledning av preliminär taxering, om det med sannolikhet kan antas. att den i 14,4" angivna delen av den slutliga skatten enligt den årliga taxeringen året efter in- komståret kommer att avvika från motsvarande skatt enligt den årliga taxeringen året före inkomståret med minst en femtedel av sist- nämnda skatt, dock minst 2000 kronor.

Preliminär B-skatt får beräknas på grundval av preliminär taxering även i annat fall än som sägs i första eller andra stycket. om det är fråga

• Sida 198
•  Original

Bilaga 4

Nu varande lydelse

omständigheter föranleder det. Så- dana omständigheter kan föreligga exempelvis när det är fråga om ned- satt skatteförmåga eller om mer be- tydande skillnad mellan annars ut- gående preliminär skatt och påräk— nelig slutlig skatt.

Föreslagen lydelse

om mer betydande skillnad mellan annars utgående preliminär skatt och beräknad slutlig skatt eller det finns andra särskilda skäl.

14 510

I den slutliga skatt som avses i 13 .9' 1 mom. första stycket. 13 _9" 2 mom. första stycket och 17,5Q 1 mom. 2 skall inte inräknas utskift- ningsskatt. ersättningsskatt, skatte- tillägg eller förseningsavgif't enligt taxeringslagen (1990: ()0). mervär- deskatt enligt lagen (1968:43()) om mervärdeskatt eller sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift, vilken har påförts enligt bestämmel- se i annanförfattning.

155”

Vid preliminär taxerittg skola be- skattningsbar inkomst och beskatt- ningsbar förmögenhet beräknas i enlighet med bestämmelserna i lagen om statlig inkontstskatt. kom- trtttttalskattelagen samt lagen om stat/ig.förtnägenhetsskatt.

Vid preliminär taxering. som sker under inkomståret. skall hän- syn tagas ifråga om skattskyldigs civilstånd till det förhållande. som kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomståret. samt. vad angar frågan om den skattskyldige har ltt-'mmavarande barn. till förhallan- detta vid den tidpunkt. då taxering- en verkställes.

Vid tillämpning av första och andra styckena här ovan skall iakt— tagas. att _fi'ågan om skattskyldig haft hemmavarande barn eller icke bedömt-ts med utgångspunkt från vad som på grund av kommunal-

'” Förutvarande 14 & upphävd 1988:1525. " Senaste lydelse 19741859.

Preliminär taxering skall ske i en- lighet med de lwstämmelser som skall tillämpas vid den årliga taxe- ringen äret efier inkomståret. Vid debitering av den preliminära skat- ten skall hänsyn dock inte tas till sådan skatt som inte ingår i den slutliga skatten enligt I 4 g".

Vid den preliminära taxeringen, skall hänsyn tas till deförhållanden. som kan antas komma att ligga till grund för taxering under året efter inkomståret.

• Sida 199
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

. skattelagens bestämmelser t' sådant hänseende kan antagas komma att ligga till grund _för taxering under året näst efter inkomståret.

Föreslagen lydelse

175

1 mom. '2 Skattskyldig. som har att betala preliminär B-skatt. skall utan anmaning avge preliminär självdeklaration:

] mom. Skattskyldig, som skall betala preliminär B-skatt. skall utan anmaning lämna preliminär självdeklaration:

1) om han inte har påförts slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året före inkomståret:

2) om hans vid ärlig taxering året efter inkomståret till statlig eller kommunal inkomstskatt taxeraa'e inkomst, såvitt senast den 1 decem- ber året före inkomståret kan bedö- mas. kommer att överstiga motsva- rande inkomst vid den årliga taxe- ringen året före inkomståret med minst en femtedel av sistnämnda inkomst. dock minst 2000 kronor; samt

3) om han året före inkomståret har haft att betala preliminär A- skatt.

2) om den i 14 s? angivna delen av 'den slutliga skatten enligt den årliga taxeringen året efter inkomståret. såvitt senast den 1 december året före inkomståret kan bedömas. kommer att överstiga motsvarande .skatt enligt den årliga taxeringen året före inkomståret med minst en femtedel av sistnämnda skatt, dock minst 2 000 kronor; eller

3) om han året före inkomståret har haft att betala preliminär A- skatt enligt 3 .f' 2 mom. lförsta eller andra stycket.

249'

1 mom.'3 För varje skattskyl- dig. som skall betala preliminär A- skatt. skall bestämmas tillämplig skattetabell och kolumn i enlighet med bestämmelserna i 45 2 mom. och Så eller. i förekommande fall, den särskilda beräkningsgrund ef— ter vilken skatten skall utgå.

[ mom. För varje skattskyldig. som skall betala preliminär A-skatt för annan inkomst än inkomst av kapital. skall bestämmas tillämplig skattetabell i enlighet med bestäm- melserna i 5 ä eller. i förekomman- de fall. den särskilda beräknings- grund efter vilken skatten skall utgå.

Har för kommunal inkomstskatt fastställd skattesats ändrats genom beslut som meddelats så sent under december månad året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas vid beräkningen av den preliminära skat- ten. skall den först fastställda skattesatsen tillämpas.

2 morn.'4 Preliminär A-skatt. som har innehållits genom skatte— avdrag som avses i 39 eller 40 s*. skall betalas senast den 18 i den uppbördsmånad. som infaller när—

'3 Senaste lydelse 1979z489. ” Senaste lydelse 1984: 506. '4 Senaste lydelse l979z489.

2 m om . Preliminär A-skatt som har innehållits genom skatteavdrag skall betalas under den uppbörds- månad. som infaller närmast efter utgången av den månad. då skatte—

• Sida 200
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

mast efter utgången av den månad. då skatteavdraget gjordes.

F öres/age)! [_l-*delse

avdraget gjordes. Innehållen skatt som avses i 3 95 2 mom. skall bela- las senast den 25 i uppbördsmåna— den. Annan innehållen .skatt skall betalas senast den 18 i uppbördsmå- naden.

33 ålS

För skattskyldig skall utfärdas skattsedel. särskild för preliminär skatt. för slutlig skatt och för till— kommande skatt. Vid skattsedel på preliminär A-skatt skall fogas skat- tekort och skattetabell. Vid skattse- del på preliminär B-skatt eller till- kommande skatt samt vid sådan skattsedel på slutlig skatt enligt vil- ken kvarstående skatt skall betalas skall fogas inbetalningskort. Vid skattsedel på preliminär B—skatt skall också/ogas skattekort.

För skattskyldig skall utfärdas skattsedel. särskild för preliminär skatt. för slutlig skatt och för till- kommande skatt. Skattsedt-tl .skall dock inte utfärdas för preliminär skatt enligt 3 s 2 mom. I tredje styc- ket. Vid skattsedel på preliminär A- skatt skall fogas skattekort och skat- tetabell. Vid skattsedel på prelimi- när B-skatt skall _fögas skattekort. varjämte inbetalningskort skall till- ställas den skattskyldige. Vid skatt- sedel på tillkommande skatt samt vid sådan skattsedel på slutlig skatt enligt vilken kvarstående skatt skall betalas skall fogas inbetalningskort.

Om den skattskyldiges slutliga .skatt består uteslutande av skatt på ränta eller utdelning/ör vilken preli— minär .skatt skall betalas enligt 3 _9' 2 mom I tredje stycket skall någon skattsedel på slut/ig .skatt inte utfär- das.

Närmare föreskrifter om skattsedel och handlingar som skall fogas till skattsedel meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm-

mer.

Skattsedel. skattekort och inbetalningskort skall upprättas i enlighet med formulär som fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

399'

15 Senaste lydelse 19791489.

2 mom. Vid utbetalning eller gottskrivning av sådan'ränta eller utdelning som avses i 3 9' 2 mom. I tredje stycket skall den .som /tar att avge kontrolluppgift beträffande räntan eller utdelningen göra skat- teavdrag/ör betalning av preliminär A—skatt som mottagaren har att be- tala. Ifråga om sådant avdrag .skall bestämmelserna i 44 .é' gälla i till- lämpliga delar. Vad .som där sägs om arbetsgivare skall då gälla den

• Sida 201
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som har att avge kontrolluppgift be- trällande räntan eller utdelningen.

405

1 mom.'" Arbetstagare, som skall vidkännas avdrag för prelimi- när A-skatt. skall överlämna skatt- sedel ä sådan skatt till arbetsgiva- ren omedelbart efter det han motta- git den. Annan arbetstagare skall snarast för arbetsgivaren uppvisa skattsedel å preliminär B-skatt el- ler skattekort å sådan skatt eller intyg av skattemyndigheten. att han icke har att erlägga preliminär A—skatt.

Fullgör icke arbetstagare sin skyl- dighet enligt första stycket. skall av- drag för preliminär skatt göras en- ligt skattetabellen för den ort. där arbetsgivaren har sitt kontor eller lönen eljest utbetalas. efter./öljande grunder. nämligen

1) i jräga om inkomst som avses i 4 s 4 mom.: ett belopp. motsvaran- de avdrag enligt skattetabellen för sådan inkomst jämte tio procent av nämnda avdrag:

2) ifråga om inkomst som avses i 73” järsta stycket: ett belopp. mot- svarande avdrag för månadslön en- ligt den i 4 _é' 2 mom. _lörsta stycket vid [) avsedda kolumnen i skatteta- bellen jämte tio procent av nämnda avdrag."

3) ifråga om inkomst som avses i 7,6 andra stycket: ett l)elopp, mot- svarande avdrangir sådan inkomst beträäande skattskyldig. som avses i 4.6 2 mom. _törsta stycket vid I.). jämte tio procent av nämnda av- drag:

4) i övriga/all: ett belopp. motsva- rande avdrag enligt den i 4 5 2 inom. första stycket vid I ) avsedda kolumnen i skattetabellen jämte tio procent av nämnda avdrag.

Ätnjuter arbetstagaren, förutom kontant inkomst. natura/örmån som avses i 85 första stycket, skall

”' Lydelse enligt prop. 1989/90: 74.

l m om. Arbetstagare, som skall vidkännas avdrag för preliminär A- skatt, skall överlämna skattsedel på sådan skatt till arbetsgivaren ome- delbart efter det han mottagit den.

Annan arbetstagare skall snarast för arbetsgivaren uppvisa skattse- del pä preliminär B-skatt eller skat- tekort på sådan skatt eller intyg av skattemyndigheten, att han inte har att betala preliminär A-skatt.

Fullgör inte arbetstagare sin skyl- dighet enligt första stycket, skall av- drag för preliminär skatt göras en- ligt skattetabellen för den ort. där arbetsgivaren har sitt kontor eller lönen i annatlfall utbetalas. jämte tio procent av nämnda avdrag.

Ätnjuter arbetstagaren, förutom kontant inkomst, annan förmån som avses i 8 5 första stycket, skall

• Sida 202
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

skatteavdraget enligt andra stycket beräknas även på naturalörmänens värde för den tid lönen avser.

Förhöjningen av avdrag som av- ses i andra stycket !) — 4) skall utgöra minst en krona för daglön. fem kronor för veckolön. tio kronor för halvmånadslön och tvåveckors- lön samt tjugu kronor för månads- lön.

Föreslagen lydelse

skatteavdraget enligt andra stycket beräknas även på _löt'månens värde för den tid lönen avser. Förhöjningen av avdrag som av- ses i andra stycket skall utgöra minst en krona för daglön. fem kro- nor för veckolön. tio kronor för halvmånadslön och tvåveckorslön samt tjtigu kronor för månadslön.

45å

1 mom.'7 Sedan skattsedel på preliminär skatt har utfärdats. får. om bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den motsvarande slutliga skatten därigenom kan antagas uppkomma. genom jämkning före- skrivas ändrade grunder för uttagande av den preliminära skatten. Jämk- ning skall göras bland annat i följande fall. nämligen

lön.

]) då skattskyldig har att erlägga preliminär A-skatt och sådan änd— ring har skett i den skattskyldiges civilstånd. vartill hänsyn skall ta— gas vid taxering eller debitering un- der året e/ter inkomståret;

2) då skattskyldig visar eller. så— vitt gäller sambandet meI/an honom tillkommande skattereduktion och makes inkomst. gär sannolikt att preliminär A-skatt skall erläggas (fl-' ter annan kolumn i skattetaln'llen än som tidigare ltarjastställts;

3) då skattskyldig gör sannolikt eller det annars för myndigheten framstår såsom troligt. att den pre- liminära skatten till följd av ändring i inkomst eller i avdrag för omkost- nader i förvärvskälla eller beträf- fande allmänna avdrag eller av annan anledning kommer att avvika från motsvarande slutliga skatt:

4) då skattskyldig visar eller myn— dig/teten annars får kännedom om att den skattskyldiges skatteförmå- ga har blivit väsentligt nedsatt av anledning. som anges i 50 s*” 2 mom. kom munalvkattelagen ( 1 928: 3 70). Jämkning av skäl. som anges i tred- je stycket nämnda moment. skall dock inte ske. om den skattskyldige skall betala preliminär .4-skatt och

” Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

[) då skattskyldig gör sannolikt eller det annars för myndigheten framstår såsom troligt. att den pre- liminära skatten till följd av änd- ring i inkomst eller i avdrag för om- kostnader i förvärvskälla eller be- träffande allmänna avdrag eller av annan anledning kommer att av- vika från motsvarande slutliga skatt." eller

• Sida 203
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

således bestämmelserna i 41 s* 2 mom. är tillämpliga; eller

5) då genom ändring i inkomst- förhållandena eller av annat skäl ändrad skatteform synes påkallad.

1 fall. som avses i första stycket under 3). bör såvitt angår prelimi- när A-skatt jämkning vidtagas bara då på grund av jämkningen preli- minär skatt skulle uttagas med minst en femtedel högre eller lägre belopp än som utan jämkning skul- le erläggas. Jämkning av preliminär B—skatt i nyss angivna fall bör göras bara då påräknelig taxerad inkomst med minst en femtedel över- eller understiger den tidigare antagna in- ktnnsten. dock med minst 2000 kronor.

Oavsett vad som sägs i föregåen- de stycke. får jämkning verkställas om skillnaden mellan slutlig och annars utgående preliminär skatt skulle bli mer betydande eller det är _fråga om nedsatt skatte/örtnåga el- ler annan särskild omständighet.

Föreslagen lydelse

2) då genom ändring i inkomst- förhållandena eller av annat skäl ändrad skatteform synes påkallad.

[ fall. som avses i första stycket under I). bör såvitt angår prelimi- när A-skatt jämkning göras bara då på grund avjämkningen preliminär skatt skulle tas ut med minst en femtedel högre eller lägre belopp än som utan jämkning skulle erläg- gas. Jämkning av preliminär B- skatt i nyss angivna fall bör göras bara då påräknelig skatt med minst en femtedel över- eller understiger den tidigare antagna skatten. dock med minst 2000 kronor. Jämkning skall i _första hand ske av preliminär skatt på andra inkomster än ränta och utdelning. Ifråga om prelimi- när skatt på ränta och utdelning/är jämkning ske även om skattsedel på preliminär skatt inte har utfärdats.

Oavsett vad som sägs i föregåen- de stycke. får jämkning verkställas om skillnaden mellan slutlig och annars utgående preliminär skatt skulle bli mer betydande eller det .fi'iranleds av särskilda omständighe- ter.

Får en skattemyndighet genom anmälan av skattskyldig eller annars vetskap om att preliminär skatt har blivit påförd obehörigen eller med oriktigt belopp eller att felaktighet har ägt rum vid utskrivandet av skattse- del. skall myndigheten vidtaga den jämkning av nämnda skatt. som kan behövas.

Innan jämkning äger rum. skall den skattskyldige beredas tillfälle att yttra sig. om detta inte uppenbarligen är obehövligt.

Jämkning får inte verkställas efter inkomstårets utgång med mindre den preliminära skatten därigenom nedsätts. Ansökan om sådan jämkning skall av skattskyldig inges före utgången av april månad året efter inkomst- året.

46 ä 2 mom.'x Beslut om jämkning skall tillställas den skattskyldige. Innebär beslutet. att debiterad preliminär skatt. som förfaller till betalning efter det beslutet meddelats. skall betalas med annat belopp än som tidigare utfär- dad skattsedel utvisar. skall därjämte utfärdas ny skattsedel upptagande den ändrade skatten.

Sker jämkning av preliminär Sker jämkning av preliminär

'” Senaste lydelse l9891489.

• Sida 204
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

skatt. vilken beräknas enligt skatte- tabell. av anledning som i 45,6 1 mom. under I) eller 2) sägs. skall i beslutet angivas vilken kolumn i ta- bellen som skall tillämpas vid skat— tens beräkning. J"'idtages jäntkning av sådan preliminär skatt av annan anledning än nyss sagts, skall i be- slutet därom angivas. att skatten skall beräknas t.ex. ä viss del av inkomsten eller (i inkomsten mins- kad med visst belopp eller ack att skatten skall utgå med viss procent av inkomsten.

Vid jämkning av preliminär skatt. vilken utgår efter i 7 5 örn/är- mäld procentsats. skall i beslutet angivas efter vilken procentsats den ändrade skatten skall utgå.

Sker jämkning av preliminär B- skatt. skall skatten beräknas på ena- handa sätt som i l3. 15 och 25 äg" angives beträffande påföring av så- dan skatt efter preliminär taxering.

F äreslagen lydelse

skatt, skall i beslutet anges. att skat- ten skall beräknas t.ex. på viss del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall tas ut med viss procent av inkomsten.

Vid jämkning av preliminär skatt. som tas ut efter i 7 5 första stycket nämnd procentsats. skall i beslutet anges efter vilken procent- sats den ändrade skatten skall tas ut.

Sker jämkning av preliminär skatt på ränta eller utdelning skall i beslutet anges att preliminär skatt inte skall tas ut på utdelning från eller ränta på vissa värdepapper el- ler visst konto.

Sker jämkning av preliminär B- skatt. skall skatten beräknas på samma sätt som i 13. 15 och 25 åå anges beträffande påföring av så- dan skatt efter preliminär taxering.

4856

4 mom . "" Skattskyldig. som av- yttrat fastighet eller rörelse eller del av sådan tillgång eller aktie eller andel i bolag. vars aktier eller an- delar vid tiden för avyttringen äg- des eller innehades på sätt som an- ges i 35 _é' I a mom. sjunde stycket a komtnunalskattelagen (l9282370). mot betalning under minst tre år. kan. om till följd härav hans till statlig inkomstskatt laserade itt- komst blivit mer än dubbelt så stor som medeltalet av hans motsvaran— de taxeradc inkomster för närmast föregående tre beskattningsår. efter ansökan beviljas anstånd av skatte- myndighet med erläggande av

'” Lydelse enligt prop. 1989/90: 74.

4 mom. Skattskyldig, som av— yttrat fastighet eller rörelse eller del av sådan tillgång eller aktie eller an- del i bolag. vars aktier eller andelar vid tiden för avyttringen ägdes eller innehades på sätt som anges i punkt 14 åttonde stycket a av anvisningar— na till 32 9" kommunalskattelagen (l928z370). mot betalning under minst tre år. kan. om till följd härav hans slutliga skatt blivit mer än dubbelt så stor som medeltalet av hans slutliga skatt för närmast före- gående tre taxeringsår. efter ansö- kan beviljas anstånd av skattemyn- dighet med betalning av kvarståen- de skatt för det taxeringsår. då för-

• Sida 205
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

kvarstående skatt för det taxerings- år, då försäljningen tagits till be- skattning. Anstånd får avse högst två tredjedelar av den kvarstående skatten. Det belopp. för vilket an- stånd medges. skall erläggas med halva beloppet före utgången av april månad under ett vart av de två år. som följer närmast efter det år, då den kvarstående skatten enligt debiteringen sko/at erläggas.

Föreslagen lydelse

säljningen tagits till beskattning. Anstånd får a'vse högst två tredje- delar av den kvarstående skatten. Det belopp. för vilket anstånd med- ges, skall betalas med halva belop- pet före utgången av april månad under vart och ett av de två år. som följer närmast efter det år. då den kvarstående skatten enligt debite- ringen skulle ha beta/ts. Vid beräk— ningen av den slutliga skatten gäller 145—'.

Har avyttringen föranlett debitering av tillkommande skatt. får anstånd medges efter motsvarande grunder.

(Se vidare anvisningarna.)

52 520

Skatt. som har innehållits genom skatteavdrag. skall betalas genom insättning på skattepostgirokonto hos skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är registrerad för in- betalning och rcdovisning av ar- betstagares skatt. Ar arlu'tsgivaren ej registrerad. skall skatten betalas till skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är bosatt. lnbetalning från landstingskommun och kom- mun skall dock. såvitt gäller preli- tninär A-skatt. ske genom avräk- ning mot fordran enligt 4ä lagen (19651269) med särskilda bestäm- melser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt m.m.

Skatt. som har innehållits genom skatteavdrag, skall betalas genom insättning på skattepostgirokonto hos skattemyndigheten i det län där den som har innehållit skatten är registrerad för inbetalning och re- dovisning av sådan skatt. Är ltan inte registrerad. skall skatten beta- las till skattemyndigheten i det län där Iran är bosatt. lnbetalning från landstingskommun och kommun skall dock. såvitt gäller preliminär A-skatt. ske genom avräkning mot fordran enligt 49" lagen (19651269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets ut- debitering av skatt m.m.

Sådan preliminär A-skatt eller kvarstående skatt. som ej har innehållits genom skatteavdrag. preliminär B-skatt samt tillkommande skatt skall betalas genom insättning pa skattepostgirokonto hos den skattemyndighet till vilken skatten skall betalas enligt skattsedel.

Insättning enligt första eller andra stycket kan göras också genom inbe- talning hos de banker. med vilka regeringen har träffat avtal därom.

Om arlu'tgivare eller skattskyldig ej vet till vilken skattemyndighet inbetalning skall göras. skall skat- ten sättas in på skattepostgirokonto hos skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren respektive den skatt- skyldige är bosatt.

3" Lydelse enligt prop. 1989/90: 74.

Om den som har innehållit skatt eller skattskyldig inte vet till vilken skattemyndighet inbetalning skall göras. skall skatten sättas in på skattepostgirokonto hos skattemyn- digheten i det län där den som ltar inneha/lit skatten respektive den skattskyldige är bosatt.

• Sida 206
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Betalas skatt genom girering från postgirokonto. skall skatten anses vara inbetald den dag då gireringshandlingarna kom in till postanstalt. Statlig myndighet. som använder det centrala redovisningssystemet (system S) för betalning av skatt. skall anses ha betalt den dag då uppdrag att betala skatten sändes till redovisningscentral i systemet.

lnbetalning av skatt sker kostnadsfritt.

53% 1 mom.21 Vid inbetalning av 1 mom. Vid inbetalning av

skatt. som har innehållits genom skatteavdrag. skall på inbetalnings- handlingen anges arbetsgivarens

skatt. som har innehållits genom skatteavdrag. skall namn på och postadress till den som ltar innehål-

namn och postadress. lit skatten anges på inbetalnings-

hand/ingen.