om en modernisering av företagens självdeklarationer och förfarandefrågor i anslutning till skettereformen, m.m.

= Regeringens proposition

1990/91:5 oo

om en modernisering av företagens

självdeklarationer och förfarandefrågor i 0001 -

anslutning till skattereformen, m. m. 1990/91:

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 30 augusti 1990.

På regeringens vägnar

Odd Engström

Erik Åsbrink

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås cen modernisering av företagens uppgiftslämnande i självdeklarationerna. Uppgiftslämnandet görs enhetligt och anpassas till den eftersträvade inriktningen av kontrollverksamheten, företagens bokföring och den tekniska utvecklingen. Genom förslaget förbättras möjligheterna till en mera likformig och effektiv kontroll av företagen. För många företag innebär förslaget förenklingar genom att de uppgifter som skall lämnas kan hämtas direkt ur bokföringen.

Det nya uppgiftslämnandet föreslås gälla fr.o.m. 1992 ärs taxering. Företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut ges dock möjlighet att vid taxeringen 1992 i stället lämna uppgifter enligt nuvarande ordning.

I propositionen föreslås vidare att preliminär skatt i allmänhet skall tas ut på fysiska personers kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar med normalt 3096. Den preliminära skatten skall innehållas och betalas in av det kreditinstitut eller liknande som gottskriver eller betalar ut avkastningen under förutsättning att det är skyldigt att lämna kontrolluppgift beträffande avkastningen. Genom förslaget behöver den som endast har sådana inkomster inte lämna någon självdeklaration eller själv betala in någon skatt.

De nya reglerna om preliminär skatt på avkastning föreslås gälla fr. 0. m. den I januari 1991.

Uttaget av preliminär B-skatt för fysiska personer föreslås sänkt från normalt 120960 till 11096 av den slutliga skatten året före inkomståret. Förslaget avser dock endast B-skatten för 1991.

Propositionen innehåller också en rad ändringar av huvudsakligen följdkaraktär med anledning av de omfattande förändringar av skattereglerna

som riksdagen nyligen beslutat om (prop. 1989/90: 110, SkU30, rskr. 356).

Slutligen föreslås att kontrolluppgiftsskyldigheten beträffande räntor skall utvidgas till att omfatta också räntor till personer som inte är bosatta i Sverige.

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

dels att 3 kap. 10—12 §§ skall upphöra att gälla,

dels att nuvarande 2 kap. 20§ skall betecknas 2 kap. 21§ och att nuvarande 2 kap. 21 § skall betecknas 2 kap. 20 §,

dels att 2 kap. 3, 4, 6, 8, 10—17, 19, nya 20 och 21, 22—25, 28, 30 och 33 §§, 3 kap. 4—7, 9, 14, 20, 22, 23, 27, 28, 30, 37—39, 43—46, 33, 54, 57, 60 och 63 §§, 4 kap. I, 2, 4, 6 och 8 §§ samt rubrikerna närmast före 2 kap. 19, 24 och 25 §§ samt 3 kap. 27 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3§

Var och en bör, utöver vad som Var och en bör, utöver vad som framgår av deklarationstormuläret framgår av deklarationslormulären, eller av någon annan blankett enligt meddela de ytterligare upplysning-

fastställt formulär, meddela de yt- ar som kan vara av betydelse för

terligare upplysningar som kan egen taxering. vara av betydelse för egen taxering.

Fysisk person skall, om inte an- Fysisk person skall lämna självnat följer av 6 §, lämna självdekla- deklaration ration

1. när hans bruttointäkter av en 1. när hans bruttointäkter av eller flera förvärvskällor under be- tjänst i andra fall än som avses i 32§ skattningsåret uppgått till samman- I mom. första stycket h och i komlagt minst 10000 kronor, munalskattelagen (1928:370) och

av aktiv näringsverksamhet, under

beskattningsåret uppgått till sam-

manlagt minst 32 procent av basbe-

loppet enligt lagen (1962:381) om

om allmän försäkring för året före

taxeringsåret och inte annat följer av

6§.

2. när hans bruttointäkter av tjänst

i fall som avses i 32§ I mom. första

stycket h eller i kommunalskattela-

gen och av passiv näringsverksamhet

uppgått till sammanlagt minst 100

kronor,

3. när han haft bruttointäkter av

kapital av annat slag än avkastning

för vilken preliminär A-skatt skall be-

talas enligt 3§ 2 mom. I tredje styc-

ket uppbördslagen (1953:272) och

bruttointäkterna av kapital uppgått

till sammanlagt minst 100 kronor,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. om han inte varit bosatt i Sve- 4. om han inte varit bosatt i Sverige under hela beskattningsäret el- rige under hela beskattningsåret eller om han under denna tid betalat ler om han under beskattningsåret sjömansskatt, när bruttointäkterna betalat sjömansskatt, när bruttoinuppgått till sammanlagt minst 100 täkterna uppgått till sammanlagt kronor, minst 100 kronor,

3. när hans tillgångar av den art 5. när hans tillgångar av den art

som anges i 3§ I mom. lagen ' som anges i 3§ I mom. lagen

(1947:577) om statlig förmögen- (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets ut- hetsskatt vid beskattningsårets utgång haft ett värde som överstiger gång haft ett värde som överstiger 800 000 kronor, eller 800000 kronor, eller

4, när underlag för skogsvårdsav- 6. när underlag för skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt skall gift, statlig fastighetsskatt eller avfastställas för honom. kastningsskatt på pensionsmedel

skall fastställas för honom.

Vid bedömandet av deklara- Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket tionsskyldighet enligt första stycket skall hänsyn inte tas till sådan in- skall hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet för vilken komst eller förmögenhet för vilken skattskyldighet inte föreligger enligt skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen (1928:370), kommunalskattelagen, lagen (1947: lagen (1947:576) om statlig in- 576) om statlig inkomstskatt eller komstskatt eller lagen om statlig lagen om statlig förmögenhetsskatt. förmögenhetsskatt. Däremot skall hänsyn tas till sådan

inkomst eller förmögenhet som en-

ligt dubbelbeskattningsavtal skall

vara helt eller delvis undantagen

från beskattning i Sverige.

Har makar, som ingått äktenskap Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större och levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft in- delen därav, var för sig haft förmökomst eller förmögenhet. skall var- genhet, skall vardera makens dekladera makens deklarationsskyldig- rationsskyldighet bedömas med het bedömas med hänsyn till ma- hänsyn till makarnas sammanlagda karnas sammanlagda inkomst och förmögenhet. förmögenhet.

Skall någon enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmögenhet som tillhör barn eller någon annan, skall hänsyn tas därtill när deklarationsskyldigheten bedöms.

Den som uppburit folkpension För den som inte haft inkomst av skall, med de undantag som anges i aktiv näringsverksamhet eller annan fjärde — stycket, lämna — själv- inkomst av tjänst än folkpension och deklaration endast om hans brut- pensionstillskott enligt 2§ lagen tointäkt av en eller flera förvärvskäl- (1969:205) om pensionstillskott ef! lor under året varit större än belopp ler allmän tilläggspension som förmotsvarande intäkten för en person anlett avräkning av sådant pensionssom under beskattningsåret inte haft tillskott gäller i stället för vad som annan intäkt än ålderspension enligt sägs i 4 § första stycket I följande. 6 kap. 2§ första stycket lagen Skyldighet att lämna — själv-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(1962:381) om allmän försäkring deklaration föreligger endast om den och pensionstillskott enligt 2 § lagen uppburna pensionen överstiger för (1969:205) om pensionstillskott. gift skattskyldig som inte under nå-

gon del av året uppburit pension med

belopp som tillkommer gift vars

make saknar folkpension 1,325 bas-

belopp och för annan skattskyldig 1,5

basbelopp.

För gilt person, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gilt vars make uppbär folkpension, beräknas intäkten med utgångspunkt från en pension på 78.5 procent av basbeloppet. För övriga personer beräknas intäkten med utgångspunkt från en pension på 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också för gift person som under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift

vars make saknar folkpension.

Medlolkpension avses folkpension Som folkpension räknas inte i form av ålderspension, förtidspen- barnpension och vårdbidrag. sion, änkepension, omställningspension, särskild efterlevandepension och hustrutillägg. Som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbidrag.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte för en person vars make är skyldig att lämna självdeklaration eller för person som har varit bosatt i Sverige endast en del av beskatt-

ningsåret och inte heller för en ogift

person om hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger 100 000 kronor och för en gill person om makarnas gemensamma skattepliktiga — förmögenhetstillgångar överstiger 200000 kronor, vilket innebär att dessa personer skall lämna självdeklaration.

Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration

I. aktiebolag, ekonomisk för- 1. aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt skade- ening, sparbank, ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och aktiefond försäkringsföretag och värdepap-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samt sådan stiftelse, fond eller in- persfond samt sådan stiftelse. fond rättning som har till huvudsakligt eller inrättning som har till huvudändamål att tillgodose viss familjs, sakligt ändamål att tillgodose viss vissa familjers eller bestämda per- familjs, vissa familjers eller besoners ekonomiska intressen, stämda personers ekonomiska in-

tressen,

2. ideell förening, som avses i 7 § 2. ideell förening, som avses i 78 5 mom. första stycket lagen (1947: 5 mom. första stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. om 576) om statlig inkomstskatt, om dess bruttointäkter av en eller flera dess bruttointäkter under beskattförvärvskällor under beskattnings- ningsåret överstigit grundavdraget året Överstigit grundavdraget enligt enligt 8 § nämnda lag, 8 § nämnda lag,

3. annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

4, juridisk person, vars tillgångar av den art som anges i 3§ I mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets utgång haft ett värde som överstiger 800000 kronor eller, i fråga om sådan juridisk person som avses i 6 § I mom. b nämnda lag, 25 000 kronor,

5. juridisk person för vilken un- 5. juridisk person för vilken underlag för skogsvårdsavgift eller derlag för skogsvårdsavgift, statlig statlig fastighetsskatt skall faststäl- fastighetsskatt eller avkastningslas. skatt på pensionsmedel skall fast-

ställas.

Vid bedömandet av deklara- Vid bedömandet av deklarationsskylidighet enligt första stycket tionsskyldighet enligt första stycket 2 —4 skall hänsyn inte tas till sådan 2—4 skall hänsyn inte tas till sådan inkomst ceiler förmögenhet, för vil- inkomst eller förmögenhet, för vilken skattskyldighet inte förelig- ken skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen ger enligt kommunalskattelagen (1928:370), lagen om statlig in- (1928:370), lagen om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig komstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt. förmögenhetsskatt. Däremot skall

hänsyn tas till sådan inkomst eller

förmögenhet som enligt dubbelbe-

skattningsavtal skall vara helt eller

delvis undantagen från beskattning

i Sverige.

10§

Fysisk person får, om inte annat följer av 11 3, lämna förenklad självdeklaration om vad som skall redovisas i fråga om intäkter och avdrag avser endast I. inkomst av annan fastighet beträffande högst två fastigheter vilka den skattskyldige innehaft hela beskattningsåret och för vilka dels intäkten skall beräknas enligt 24§ 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), dels taxeringsvärde har bestämtrs för beskattningsåret,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. inkomst av tjänst och annat 1. inkomst av tjänst och annat avdrag än som avses I 33 § 2 mom. avdrag än som avses i 33 § 2 mom. kommunalskattelagen inte yrkas kommunalskattelagen —(1928:370) för kostnader för fullgörande av inte yrkas för kostnader för fullgötjänsten, rande av tjänsten. 3. inkomst av kapital samt av- 2. inkomst av kapital samt avdrag för kostnader yrkas endast för drag för kostnader yrkas endast för ränta och intäkten utgörs av ränta och tomträttsavgäld och intäkten utgörs av a) ränta eller a) ränta eller b) utdelning på svenska aktier b) utdelning på svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och andelar i svenska värdepapperselier ekonomiska föreningar, fonder eller ekonomiska föreningar, c) intäkt vid försäljning av teckningsrätt eller delbevis som grundas på aktieinnehav i ett svenskt bolag, 4. allmänt avdrag för underhåll 3. allmänt avdrag för avgift för av icke hemmavarande barn eller pensionsförsäkring. Jör avgift för pensionsförsäkring, 5. sådant avdrag för nedsatt skatteförmåga som avses I 50 § 2 mom. andra eller fjärde stycket kommunalskattelagen.

118 Förenklad självdeklaration får inte lämnas, om 1. den skattskyldige eller den med 1. den skattskyldige inte varit bovilken den skattskyldige skall satt i Sverige under hela beskattsamtaxeras inte varit bosatt i Sveri- ningsåret, ge under hela beskattningsåret, 2. den skattskyldige under beskattningsåret haft inkomst av anställning i utlandet eller annars från utlandet haft inkomst celler vid utgången av beskattningsåret ägt skattepliktig förmögenhet i utlandet, 3. den skattskyldige under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt, 4. den skattskyldige är företagsle- 4. den skattskyldige är företagsledare i fåmansföretag, närstående dare i fåmansföretag, /åmansägt till sådan person eller delägare i få- handelsbolag, företag, som enligt mannsföretag, eller 3§ 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskau skall behandlas som fåmansföretag eller, om skyldighet att lämna uppgifter föreligger enligt 24 §, i företag som upphört att vara sådant företag eller närstående till företagsledaren eller delägare i sådant företag, 5. den skattskyldige skall sam- 5. den skattskyldige skall samtaxeras med person som är skyldig taxeras med person som är skyldig att I självdeklaration lämna uppgift att i självdeklaration lämna uppgift om inkomst av rörelse eller jord- om inkomst av näringsverksamhet, bruksfastighet eller av annan fastig- eller het, för vilken intäkten skall beräk-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nas enligt 24§ I mom. kommunalskattelagen (1928:370).

6. den skattskyldige under be-

skattningsåret har förvärvat en

privatbostadstastighet.

En förenklad självdeklaration skall innehålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, personnummer, postadress och hemortskommun,

2. vad som behövs för att bestämma om den skattskyldige skall samtaxeras eller inte,

3. de intäkter och avdrag som skall hänföras till inkomst av annan fastighet, varvid särskilt skall anges fastighetens taxeringsvärde för beskattningsäret,

4. de intäkter som skall hänföras 3. de intäkter som skall hänföras till inkomst av tjänst och som den till inkomst av tjänst och som den skattskyldige inte har fått medde- skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 3 kap. 59 8, lande om enligt 3 kap. 59 83.

5. de intäkter som skall hänföras 4. de intäkter som skall hänföras till inkomst av kapital och som den till inkomst av kapital och som den skattskyldige inte har fått medde- skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 3 kap. 59 § samt de lande om enligt 3 kap. 59 § och de avdrag för ränta som den skattskyl- intäkter vid försäljning av teckdige yrkar, ningsrätt eller delbevis som grundas

6. sådant räntetillägg som skall på aktieinnehav i ett svenskt bolag beaktas vid fastställande av under- samt de avdrag för ränta och tomtlag för tilläggsbelopp och som den rättsavgäld som den skattskyldige skattskyldige inte har fått medde- yrkar, lande om enligt 3 kup. 59§,

7. de avdrag som den skattskyldi- 5. det avdrag som den skattskylge yrkar för underhåll av icke hem- dige yrkar för avgift för pensionsmavarande barn, för avgift för pen- försäkring, sionsförsäkring eller för nedsatt skatteförmåga enligt 50§ 2 mom. andra stycket kommunalskattelagen (1928: 370),

S. den skattskyldiges skatteplikti- 6. den skattskyldiges skattepliktiga tillgångar och hans skulder vid ga tillgångar och hans skulder vid utgången av beskattningsåret. om utgängen av beskattningsåret, om hans skattepliktiga förmögenhets- hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar uppgick till minst 90 040 tillgångar uppgick — till minst kronor eller. om beskattningsbar 100.000 kronor eller, om beskattförmögenhet skall beräknas gemen- ningsbar förmögenhet skall beräksamt för den skattskyldige och hans nas gemensamt för den skattskyldimake eller barn enligt 12 8& I mom. ge och hans make eller barn enligt lagen (1947:577) om statlig förmö- 12§ I mom. lagen (1947:577) om genhetsskatt. de sammanlagda statlig förmögenhetsskatt. de samskattepliktiga förmögenhetstill- manlagda skattepliktiga förmögengångarna uppgick till minst 780 000 hetstillgångarna uppgick till minst kronor, 200 000 kronor,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9. vad som behövs för beräkning 7. vad som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst en- av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller av fastighetsskatt försäkring eller. av fastighetsskatt enligt lagen (1984:1051) om statlig enligt lagen (1984:1051) om statlig fastighetsskatt. fastighetsskatt.

Skall den skattskyldige taxeras Skall den skattskyldige taxeras för barns eller någon annans förmö- för barns eller någon annans förmögenhet. skall uppgifter lämnas ock- genhet, skall uppgifter lämnas också om sådan förmögenhet som om så om sådan förmögenhet som om den tillhörde den skattskyldige. den tillhörde den skattskyldige. Härvid tillämpas första stycket 3. Härvid tillämpas första stycket 6.

138!

En allmän självdeklaration skall innehålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer, postadress och hemortskommun, beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person det land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig som bara under någon del av beskattningsåret varit bosatt i Sverige, uppgift om den tid som han haft bostad här,

2, alla skauepliktiga förvärvskällor: därvid skall i fråga om förvärvskälla, i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt anges

a) beskaflenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten,

b) fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret eller, om något sådant inte varit fastställt det äret, dess antagliga värde vid taxeringsärets ingång, samt

c) om fastigheten inte ingått i Jförvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endast till viss del, hur lång tid eller till vilken del fastigheten ingått i förvärvskällan,

3. de intäkter och avdrag som är 2. de intäkter och avdrag som är att hänföra till varje förvärvskälla, att hänföra till varje inkomstslag,

4. de allmänna avdrag som den 3. de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar få vid taxering- skattskyldige yrkar få vid taxeringen, en,

5. den skattskyldiges tillgångar 4. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskatt- och skulder vid slutet av beskattningsåret, även om förmögenheten ningsåret,. även om förmögenheten inte uppgår till skattepliktigt be- inte uppgår till skattepliktigt belopp. dock endast om och i den lopp, dock endast om och i den mån han är skattskyldig för förmö- mån han är skattskyldig för förmögenhet., genhet.

! Senaste lydelse 1990: 580.

H

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6. belopp av den preliminära 5. belopp av den preliminära skatt som genom skattcavdrag beta- skatt som genom skatteavdrag betalats för året näst före taxeringsåret, lats för året näst före taxeringsåret.

7. om deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller honom närstående persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav varvid, om det förekommer olika röstvärden för innehavet, dessa skall anges: dock behöver uppgifter inte lämnas för närstående person, som inte uppburit ersättning från, wräfjat avtal med eller haft annat liknande förhållande med företaget,

8. räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för tillläggsbelopp,

9. om den skattskyldige är del-

ägare i ett handelsbolag, de uppgif

ter som behövs för att beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens ursprungliga ingångsvärde, tillskott och ut-

tag,

10. om den skattskyldige enligt 21§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall redovisa mervärdeskatt i sin självdeklaration, de uppgifter som behövs för att besluta om mervärdeskatten.

En allmän självdeklaration skall En allmän självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter dessutom innehålla de uppgifter som för särskilda fall föreskrivs i som för särskilda fall föreskrivs i 16— 24 §§ eller som behövs för be- 16— 24 83 eller som behövs för beräkning av pensionsgrundande in- räkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om komst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller för beräk- allmän försäkring, skogsvårdsavgift ning av skogsvårdsavgift enligt enligt lagen = (1946:324) om lagen (1946:324) om skogsvårdsav- skogsvårdsavgift, — fastighetsskatt gift eller fastighetsskatt enligt lagen enligt lagen (1984:1052) om statlig (1984:10352) om statlig fastighets- fastighetsskatt eller avkastningsskatt. skatt enligt lagen (1990:661) om av-

kastningsskatt på pensionsmedel.

Om cen skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans förmögenhet. skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 självdeklarationen behöver I självdeklarationen behöver uppgift inte lämnas om uppgift inte lämnas om ersättning

I. avyttring i fall som avses i 35 § som, enligt bestämmelserna 1 3 kap. 3 mom. första stycket kommunal- 5 § första stycket 4, först efter föreskattelagen (1928:370), om det läggande av skattemyndigheten besammanlagda Jörsäljningsbeloppet höver tas upp i kontrolluppgift. under beskattningsåret uppgått till högst 1000 kronor,

2. avyttring i fall som avses i 35§ 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen, om det sammanlagda Jförsäljningsbeloppet under beskattningsåret uppgått till högst 5300 kronor, eller

3. ersättning som, enligt bestämmelserna i 3 kap. 5§ första stycket 9, först efter föreläggande av skattemyndigheten behöver tas upp i kontrolluppgift.

Om den skattskyldige yrkar av-

drag för ökade levnadskostnader

enligt punkt 3 av anvisningarna

ull 33§ - kommunalskattelagen

(1928:370) skall han lämna de upp-

gifter som behövs om ersättning

som uppburits för att täcka kostna-

derna.

15§

Om en skattskyldig yrkar avdrag Om en skattskyldig yrkar avdrag för en skuldränta vid beräkning av för en skuldränta vid beräkning av inkomst av annan fastighet, för vil- inkomst av kapital, skall han i självken intäkten skall beräknas enligt deklarationen lämna uppgifter om 24§ 2 mom. kommunalskattelagen skuldbeloppets storlek vid beskatt- (1928:370). eller vid beräkning av ningsårets utgång och om långivainkomst av kapital, skall han lämna rens namn. Om långivaren är en uppgifter om skuldbeloppets stor- fysisk person skall uppgift också lek vid beskattningsårets utgång lämnas om dennes personnummer och om långivarens namn. Om eller adress. långivaren är en fysisk person skall uppgift också lämnas om dennes personnummer celler adress. Uppgiff terna skall lämnas i självdeklarationen eller på annan blankett enligt fastställt formulär.

168 Har vid inkomstberäkningen av- Fåmansföretag och företag, som drag gjorts för kostnader för repre- enligt 3§ 12 mom. nionde stycket sentation och liknande ändamål, lagen (1947:576) om statlig inskall vid självdeklarationen fogas komsiskatt skall behandlas som få-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uppgifter enligt fastställt formulär mansföretag skall i självdeklarasom visar hur kostnaderna fördelar tionen lämna — uppgifter om sig på löljande huvudgrupper: delägares eller honom närstående

I. kostnader tör mat, dryck, betjä- persons namn, personnummer och ning, hotellrum, teaterbiljetter och adress och i förekommande fall ak-

dylikt i samband med aflärsför- tie- eller andelsinnghav varvid, om

handlingar och liknande, med angi- det förekommer olika röstvärden för vande av hur mycket av kostnader- innehavet, dessa skall anges: dock na, som avser representation i den behöver uppgifter inte lämnas för skattskyldiges eller någon av hans närstående person, som inte uppbuanställdas hem, rit ersättning från, träffat avtal

2. kostnader som avses i I i sam- med eller haft liknande förhållande band med jubileum för företaget, in- med företaget. vigning av anläggning för verksam- Delägare i ett handelsbolag skall heten, stapelavlöpning och jämförli- lämna de uppgifter som behövs för ga händelser, med angivande av hur att beräkna det justerade ingångsmycket av kostnaderna som avser re- värdet för andelen i bolaget såsom presentation i den skattskyldiges el- andelens ursprungliga ingångsvärler någon av hans anställdas hem, de, tillskott och uttag.

3. kostnader i form av underhåll, Skall den skattskyldige enligt 21 § hyra, löner och dylikt avseende fas- lagen (1968:430) om mervärdeskau tighet, våning och inventarier, som redovisa mervärdeskatt i sin självdehelt eller huvudsakligen nyttjas för klaration, skall han lämna de upprepresentationsändamål och liknan- gifter som behövs för att besluta om de, mervärdeskatten.

4. kostnader för representation Dotterföretag enligt I kap. 2§ akgentemot anställda i samband med tiebolagslagen (1975:1385), I kap. personalfester, informationsmöten 4 § lagen (1987:667) om ekonomisoch dylikt och för annan till perso- ka föreningar, I kap. 3 § bankaktienalvård hänförlig representation, bolagslagen (1987:618), I kap. 2§

5. kostnader för gåvor som inte är sparbankslagen (1987:619). I kap. att hänföra till reklam och som inte 8§ — föreningsbankslagen (1987: tagits upp såsom löneförmån på 620). I kap. 9§ försäkringsrörelsekontrolluppgift, lagen (1982:713) eller I kap. 18

6. utgivna representationsersätt- lagen (1980:1103) om årsredovisningar och representationsbidrag, ning m.m. Ii vissa företag, skall i med angivande av hur mycket av självdeklarationen lämna uppgilt detta som tagits upp på kontrollupp- om namn och organisationsnum-

gilt, samt mer för moderföretag jämte aktie-

7. övriga representationskostna- eller andelsinnehav med angivande der. av röstvärde samt, i förekommande

Kostnader för spritdrycker och vin fall, uppgifter om namn och organiskall — även om kostnaderna inte sationsnummer för dettas moder[öär avdragsgilla vid inkomstberäk- retag. Agaruppgifterna skall avse ningen — anges särskilt. förhållandena vid senast avslutade

beskattningsår.

17§

Om den skattskyldige under be- Om den skattskyldige under beskattningsåret har avyttrat fast eller skattningsåret har avyttrat fast eller lös egendom, skall han vid självde- lös egendom, skall han i självdeklaklarationen foga nödvändiga upp- rationen lämna de uppgifter som gifter enligt fastställt formulär för behövs för att beräkna skattepliktig 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beräkning av skattepliktig realisa- realisationsvinst. Detsamma gäller, tionsvinst. Detsamma gäller, om om den skattskyldige under beden skattskyldige under beskatt- skattningsåret överfört eller upplåningsåret överfört eller upplåtit tit egendom under sådana förhålegendom under sådana förhållan- landen att överföringen eller upplåden att överföringen eller upplåtel- telsen enligt 25§ 2 mom. lagen sen enligt 35 § 2 mom. sista stycket (1947:576) om statlig inkomstskatt eller punkt 4 av anvisningarna till skall jämställas med avyttring av 35§ kommunalskattelagen (1928: fastighet. Kan intäktens totala be- 370) skall jämställas med avyttring lopp inte fastställas på grund av att av fastighet. Om det vid avyttring av den är beroende av viss framtida egendom har bestämts att ytterliga- händelse, skall uppgift lämnas om re ersättning under vissa förutsätt- detta i självdeklarationen. ningar skall lämnas på grund av avyttringen, skall uppgift lämnas om detta i självdeklarationen.

Har avyttring som avses i första stycket skett under beskattningsåret men skall realisationsvinst som uppkommit vid avyttringen inte tas upp till beskattning vid taxeringen för det året på grund av att inte någon del av köpeskillingen blivit för den skattskyldige tillgänglig för lyftning, skall i självdeklarationen ändå lämhas uppgift om den avyttrade egendomen, avyttringspriset och tidpunkten då köpeskillingen till någon del blir tillgänglig för lyftning.

Särskilda bestämmelser för verk- Särskilda bestämmelser för näsamhet som redovisas enligt bokfö- ringsverksamhet ringsmässiga grunder

198 Om inkomst av jordbruksftastig- Den som har inkomst av näringshet, annan fastighet för vilken in- verksamhet skall, om inte annat täkterna beräknas enligt 24§ I framgår av 25 §, i sin självdeklaramom. kommunalskattelagen (1928: tion för varje förvärvskälla från bok- 370) eller rörelse redovisas enligt Jöringen lämna uppgifter om varje bokföringsmässiga grunder med rä- slag av kenskapsavslutning med användan- 1. intäkter, kostnader, bokslutsde av vinst- och förlustkonto, skall dispositioner, skatter och skattesjälvdeklarationen utöver vad an- mässiga avsättningar, nars är föreskrivet innehålla uppgif- 2. tillgångar. skulder, obeskattater om de reserver och eget kapital.

Uppgifter skall vidare lämnas om

1. storleken av omsättningen. 1. arten och omfattningen av

verksamheten.

2. hur värdesättningen på lager 2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett, samt fordringar skett,

3. hur det bokföringsmässiga 3. hur det bokföringsmässiga

vinstresultatet justerats för att vinstresultatet justerats för att

Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse

överensstämma med de för den överensstämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grunderna, stadgade grunderna,

4. avdrag i räkenskaperna för 4. hur avdrag för värdeminskning värdeminskning, beräknats.

5. avdrag för avsättningar till pensions- eller andra personalstiftelser eller till fonder eller stiftelser av annat slag,

6. vad den skattskyldige tagit ut 5. vad den skattskyldige satt in i ur näringsverksamheten 1 varor, Jorm av pengar i näringsverksampengar eller annat eller på annat heten eller tagit ut ur näringsverksätt använt för att betala levnads- samheten 1 varor, pengar eller ankostnader eller för andra utgifter, nat celler på annat sätt använt för att som inte är hänförliga till omkost- betala levnadskostnader celler för nader i verksamheten, samt om andra utgifter, som inte är hänförliandra förmåner som den skattskyl- ga till omkostnader i verksamhedige fått av fastigheten eller rörel- ten, samt om andra förmåner som Sen, den skattskyldige fått av verksam-

heten,

7. belopp, som vid inkomstberäk- 6. ändrade redovisningsprinciper ningen dragits av såsom resekostna- samt der, i den mån sådant belopp inte betalts ut till anställda och tagits upp på kontrolluppgifter för dem, dock att, om lämnandet är förenat med synnerliga svårigheter, uppgif: ten efter medgivande av skattemyndigheten i det län där den skattskyldige skall taxeras till statlig inkomstskatt, får lämnas först etter föreläggande.

8. kostnader för reklam, som rik- 7, under året anskaflade och förtar sig till bestämda personer och sålda anläggningsuillgångar. som har karaktär av gåva av mer än obetydligt värde,

9. kontraäktsnedskrivning och kontraktsavskrivning,

10. avsättningar i räkenskaperna

för framtida garantiutgifter, samt

1. sådana avsättningar i räkenskaperna till internvinstkonto för vilka avdrag yrkats och den del av internvinsten enligt koncernredovis- Hingen som belöper på avsättningarna i fråga.

Redovisas inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet för vilken intäkterna beräknas enligt 24§ I mom. kommunalskattelagen eller rörelse enligt bokföringsmässiga grunder men utan räkenskapsav-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slutning med användande av vinstoch förlustkonto, skall beträffande innehållet i självdeklaration i tilllämpliga delar gälla även vad som SÄS Ovan.

Vid redovisning av inkomst av rö- Har makar tillsammans deltagit i relse och jordbruksfastighet skall en näringsverksamhet behöver uppgif gift skattskyldig uppge arten och ter som avses i första och andra omfattningen av sitt och makens ar- styckena endast lämnas av en av bete i förvärvskällan samt i övrigt makarna. Var och en av makarna lämna de uppgifter som behövs för skall dock lämna uppgifter om arten tillämpningen av anvisningarna till och omfattningen av sitt arbete i 52 § kommunalskattelagen. verksamheten samt de övriga upp-

gifter som behövs för tillämpningen

av anvisningarna till 52 § kommu-

nalskattelagen.

Livförsäkringstföretag skall i fråga om lörsäkringsrörelsen iaktta bestämmelserna i denna paragraf endast när det gäller uppgifter om hur värdesättningen på lager och tfordringar skett. Därutöver skall iakttas vad som föreskrivs i 21§ om skyldighet att lämna vissa uppgifter.

Om det finns särskilda skäl, tär

skattemyndigheten på ansökan av

den deklarationsskyldige medge att

de uppgifter som avses i första styc-

ket I lämnas i sammansatta poster.

Ett sådant medgivande får omfatta

en tid av högst tre år åt gången. En

ansökan skall ha kommit in till

skattemyndigheten före ingången av

taxeringsåret.

Uppgifter som avses i första och

andra styckena skall lämnas på

blankett enligt fastställt formulär el-

ler, efter särskilt medgivande av

riksskatteverket eller myndighet

som riksskatteverket bestämmer, på

annat lämpligt sätt.

218 208

Inländskt försäkringsföretag, som är skattskyldigt för inkomst av försäkringsrörelse, skall i självdeklarationen också lämna uppgilt i de avseenden som anges i 2§ 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Detsamma gäller beträflande utländskt livförsäkringstöretag som drivit försäkringsrörelse i Sverige.

2 Riksdagen 1990/91, I saml. Nr 5

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

Understödsförening som enligt sina stadgar får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kronor för medlem anses i denna lag som livförsäkringstföretag i fråga om verksamhet som är hänförlig till livförsäkring.

Utländskt skadeförsäkringsföre- Utländskt skadeförsäkringsföretag som drivit försäkringsrörelse i tag som drivit försäkringsrörelse i Sverige, skall i självdeklarationen Sverige, skall i stället för vad som lämna uppgift om premieinkoms- anges i 19§ i självdeklarationen ten i Sverige, fördelad på dels sjöför- lämna uppgift om premicinkomsäkring samt land- och lufttrans- sten i Sverige. portförsäkring, dels annan försäkring. Vidare skall uppgift lämnas om den eller de kommuner där sysslomannen (generalagenten) haft kontor samt, då flera kontor funnits, uppgift om de vid varje kontor in- Jflutna premiekostnaderna, fördelade på nämnda olika slag av försäkring.

208 218

Om ett fåmansföretag ciler en nä- Om ctt fåmansföretag, ett föreringsidkare som är fysisk person tag, som enligt 3 § 12 mom. nionde gjort avdrag vid inkomstbeskatt- stycket lagen (1947:576) om statlig ningen för något av följande slag av inkomstskatt skall behandlas som ersättningar vilka har tillgodoförts Jåmansföretag, en delägare i ett fåmottagare i utlandet, skall i självde- mansägt handelsbolag eHer en näklarationen lämnas uppgift om er- ringsidkare som är fysisk person sättningarnas sammanlagda belopp gjort avdrag vid inkomstbeskattför varje land. Skyldigheten gäller ningen för något av följande slag av ersättningar som avser ersättningar vilka har tillgodoförts

mottagare i utlandet, skall i självde-

klarationen lämnas uppgift om er-

sättningarnas sammanlagda belopp

för varje land. Skyldigheten gäller

ersättningar som avser

I. ränta, utom sådan som utgår därför att betalning inte erlagts i rätt tid,

2. royalty eller annan ersättning för upphovsrätt eller någon annan liknande rättighet såsom rätt till patent, varumärke, mönster samt litterärt och konstnärligt verk.

228 Har en deklarationsskyldig under beskattningsåret fört räkenskaper i jordbruk eller skogsbruk som bedrivits av honom, annan fastighet för vilken intäkterna beräknas enligt 24§ I mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller rörelse, skall vid

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hans självdeklaration fogas en bestyrkt kopia av balansräkningen för beskattningsåret och balansräkningen för det närmast föregående räkenskapsåret samt av resultaträkningen för beskattningsåret, om sådan räkning ingått i bokföringen. Har i bokföringen tagits in ett särskilt balanskonto eller vinst- och förlustkonto och avviker detta konto från räkning som nyss sagts, skall vid deklarationen också fogas en bestyrkt kopia av kontot. Om ett fåmansföretag i sin bokföring har använt något annat samlingskonto för intäkter och kostnader, skall en bestyrkt kopia av sådant konto bifogas. Om ett Jåmansföretag redovisar likvida medel i sammansatt post i balansräkningen, skall i självdeklarationen belopp som visar kassabehållningen uppges särskilt.

Vid självdeklarationen skall vidare fogas uppställningar enligt fastställt formulär med de uppgifter som behövs för att tillämpa gällande bestämmelser om avdrag för värdeminskning samt utdrag ur räkenskaperna för att styrka dessa uppgif ter.

För aktiebolag, ekonomisk för- Om en revistonsberättelse för den ening och ömsesidigt försäkringsbo- som har inkomst av näringsverklag skall lämnas en bestyrkt kopia samhet innehåller upplysning, uttaeller tryckt exemplar av förvalt- lande eller anmärkning enligt 10 nings- och revisionsberättelser, som kap. 10§ aktiebolagslagen (1975: avgetts för beskattningsåret. För få- 1385) eller 4 kap. 10§ lagen (1980: mansföretag skall också lämnas för- 1103) om årsredovisning m. m. i visteckning som avses i 12 kap. 93§ sa Jöretag skall en kopia av reviaktiebolagslagen (1975:1385) samt sionsberättelsen fogas vid självdeförteckning över utbetald rörlig klarationen. — Revisionsberättelsen ränta till personer som avses 1289 skall dock inte bifogas om den enmom. sjätte stycket lagen (1947: dast innehåller uttalande att årsre- 576) om statlig inkomstskatt. dovisningen uppgjorts enligt aktie-

bolagslagen, att styrelseledamöter

och verkställande direktör bör be-

viljas ansvarsfrihet eller uttalande

som avses I 10 kap. 10 § sjätte styc-

ket aktiebolagslagen. För fåmansfö-

retag skall lämnas förteckning som

avses i 12 kap. 9 § aktiebolagslagen

samt förteckning över utbetald rör-

Jig ränta till personer som avses i

2§ 9 mom. sjätte stycket lagen

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(1947:576) om statlig inkomst-

skatt.

För inländskt skadeförsäkringsföretag skall lämnas en bestyrkt kopia av protokoll eller annan handling. som visar hur resultaträkningen och balansräkningen för beskattningsåret slutligt fastställts samt hur vinsten för samma år disponerats.

23§

Deklarationsskyldig, som avses i Den som har inkomst av närings- 22§ och som för beskattningsåret verksamhet och som för beskattenligt lagen (1967:531) om tryggan- ningsåret enligt lagen (1967:531) de av pensionsutfästelse m. m. i sin om tryggande av pensionsutfästelse balansräkning redovisar pensions- m.m. i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken Avsatt till pensionsskuld under rubriken Avpensioner, skall i självdeklaration- satt till pensioner, skall i självdeklaen under den särskilda underrubri- rationen redovisa vad som avser såken Avdragsgilla pensionsåtagan- dana pensionsåtaganden för vilkas den redovisa vad som avser sådana tryggande avdragsrätt föreligger enpensionsåtaganden för vilkas tryg- ligt punkt 20 d jämfört med punkt gande avdragsrätt föreligger enligt 20 € av anvisningarna till 23 § kompunkt 2 d jämfört med punkt 2 e av munalskattelagen (1928:370). Såanvisningarna till 29§ kommunal- dan redovisning skall avse förhålskattelagen (1928:370). Sådan re- landena vid såväl beskattningsårets dovisning skall avse förhållandena ingång som dess utgång. vid såväl beskattningsårets ingång som dess utgång.

Särskilda bestämmelser för före- Särskilda bestämmelser för företagsledare m. fl. i fåmansföretag tagsledare m.fl. i fåmansföretag

m.m.

245 Företagsledare i fåmansföretag Förcetagsledare i fåmansföretag, och närstående till sådan person företag, som enligt 3§ 12 mom, samt delägare i företaget skall vid nionde stycket lagen (1947:576) om självdeklaration toga uppställning statlig inkomstskatt skall behandlas enligt fastställt formulär med de som Jfämansföretag, eller fåmansägt uppgifter som behövs för tillämp- handelsbolag och närstående till såningen av gällande bestämmelser dan person samt delägare i företarörande beräkningen av hans in- get skall i självdeklarationen lämna komst från företaget. Därvid skall de uppgifter som behövs för att uppgifter lämnas bland annat om tillämpa gällande bestämmelser röhans arbetsuppgifter i företaget, om rande beräkningen av hans inkomst vad han tillskjutit till eller uppburit från företaget och bestämmelserna i från företaget i form av pengar, va- 3§ 12 mom. lagen om statlig inror eller annat, om utgifter för hans komstskatt. Därvid skall uppgifter privata kostnader som företaget be- lämnas bland annat om hans artalat samt om avtal celler andra lik- betsuppgifter i företaget, om vad nande förhållanden mellan honom han tillskjutit till eller uppburit från och företaget. företaget i form av pengar, varor

eller annat. om utgifter för hans

privata kostnader som företaget be-

talat samt om avtal eller andra för-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hållanden mellan honom och före-

taget.

Skyldighet för person som avses i

första stycket att lämna de uppgifter

som behövs för att tillämpa reglerna

i 3§ 12 mom. lagen om statlig in-

komstskatt gäller även efter det att

företaget upphört att vara fåmansfö-

retag eller företag, som enligt 3 § 12

mom. nionde stycket lagen om stat-

lig inkomstskatt skall behandlas

som Jåmansföretag.

Särskild uppgiftsskyldighet — för Särskilda bestämmelser för hanhandelsbolag m. fl. delsbolag m. fl.

25§

Vanligt handelsbolag, komman- Handelsbolag och rederi för reditbolag och rederi för registre- gistreringspliktigt fartyg skall varje ringspliktigt fartyg skall varje år till år till ledning för delägares taxering ledning för delägares taxering läm- lämna uppgifter som avses i 19§ na särskild uppgift för varje deläga- samt för varje delägare uppgifter om re om hans andel av bolagets celler hans andel av bolagets eller rederiets rederiets inkomst och värdet av inkomst och värdet av hans andel hans andel eller lott i bolaget eller eller lott i bolaget eller rederict. rederiet.

Särskild uppgift skall avfättas en- Uppgifterna skall lämnas enligt ligt bestämmelserna för allmän bestämmelserna för allmän självdesjälvdeklaration. — Till — uppgiften klaration och på det sätt som anges skall fogas de i 22 § första och andra 128 och 29 §§. styckena nämnda handlingarna.

Uppgiften skall lämnas på det sätt som anges i 28 och 29 §§ i fråga om självdeklaration.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även sådant dödsbo som vid inkomst- och förmögenhetstaxering skall anses som handelsbolag.

Bestämmelserna i 32§ om an-

stånd gäller i tillämpliga delar för

uppgiftsskyldighet enligt denna pa-

ragraf.

Självdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, skall, om inte annat följer av andra stycket. lämnas senast den 15 februari under taxeringsårct.

Följande deklarationsskyldiga får lämna självdeklaration senast den 31 mars under taxeringsåret, nämligen

I. staten, landstingskommun, kommun och annan dylik menighet,

2. den som året före taxeringsåret varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:1235) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141). om räkenskapsåret slutat senare än den 31 augusti året före taxeringsåret,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. delägare i vanligt handelsbo- 3. delägare i handelsbolag eller lag, komrnanditbolag eller rederi rederi om vid 2 angivna förutsättom vid 2 angivna förutsättningar ningar föreligger beträffande bolaföreligger beträffande bolaget eller get eller rederiet, rederiet,

4. person, som skall beskattas tillsammans med person som avses vid 2 eller 3 enligt bestämmelser som gäller för gift skattskyldig,

5. hemmavarande barn under 18 år till deklarationsskyldig som avses vid 2, 3 eller 4.

30§

De handlingar som anges 1 22§ De handlingar som anges i 228 tredje och fjärde styckena skall läm- första och andra styckena skall lämnas samtidigt med och fogas vid nas samtidigt med och fogas vid den eller de självdeklarationer som den självdeklaration som den skattden skattskyldige lämnar. Om detta skyldige lämnar. Om detta möter möter något hinder skall handling- något hinder skall handlingarna arna lämnas inom två veckor efter lämnas inom två veckor efter det de det de upprättats. upprättats.

338 Den som i varaktigt bedriven rö- Den som i varaktigt bedriven närelse biträder deklarationsskyldiga ringsverksamhet biträder deklaramed att upprätta självdeklaration, tionsskyldiga med att upprätta kan för sådana deklarationsskyldi- självdeklaration. kan för sådana ga som avses i 28§ andra stycket deklarationsskyldiga som avses Ii efter ansökan få tillstånd att enligt 28 § andra stycket efter ansökan få tidsplan lämna deklarationer under tillstånd att enligt tidsplan lämna tiden den 1 april — den 31 maj deklarationer under tiden den 1 under taxeringsåret. Vid ansök- april — den 15 juni under taxningshandlingen skall fogas för- eringsåret. Vid ansökningshandteckning över de deklarationsskyl- lingen skall fogas förteckning över diga. Om tillståndet medges, skall de deklarationsskyldiga. Om tillden som är upptagen i förteckning- ståndet medges, skall den som är en anses ha fått anstånd med att upptagen i förteckningen anses ha lämna deklarationen till den dag då fått anstånd med att lämna deklaradeklaration senast får lämnas enligt tionen till den dag då deklaration tidsplanen. senast får lämnas enligt tidsplanen.

Ansökan enligt första stycket Ansökan cnligt första stycket görs hos och prövas av skattemyn- görs hos och prövas av skattemyndigheten i det län inom vilken sö- digheten i det län inom vilken sökanden utövar sin rörelse. kanden utövar sin näringsverksam-

het.

3 kap.

48 Kontrolluppgifter om lön, arvo- Kontroliuppgifter om lön, arvode, andra ersättningar celler förmå- de, andra ersättningar eller förmåner skall lämnas av ner som utgör skattepliktig intäkt av

1. myndighet, tjänst skall lämnas av den som beta-

2, aktiebolag. ekonomisk för- lat ut beloppet eller gett ut förmåening, fond, stiftelse och annan juri- nen. rn to

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

disk person än dödsbo,

3. fysisk person och dödsbo, som bedrivit rörelse eller jordbruk eller som innehaft annan fastighet, i fråga om förmåner som utgått från sådan förvärvskälla.

Kontrolluppgifter skall lämnas Kontrolluppgifter skall lämnas för för den som av den uppgiftsskyldi-

a) den som hos den uppgiftsskyl- ge har fått skattepliktigt belopp etter dige innehaft anställning eller upp- skattepliktig förmån. drag eller utfört tillfälligt arbete,

b) den som av den uppgiftsskyldige har fått pension, livränta eller periodiskt utgående ersättning eller annan förmån.

Uppgiftsskyldighet enligt första Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i och andra styckena föreligger även i tillämpliga delar för följande perso- fråga om ersättning eller förmån Her: som för mottagaren utgör intäkt av

1. Fysisk person som varit skyldig näringsverksamhet om den som beatt göra skatteavdrag enligt upp- talat ut beloppet eller gett ut förmåbördslagen (1953:272). Uppgifterna nen åtagit sig att betala arbetsgivarskall avse den på vilkens inkomst avgifter på ersättningen eller förmåskatteavdrag skall ha gjorts. nen eller gjort avdrag enligt lagen

2. Den som har gjort avdrag för (1982: 1006) om avdrags- och upppreliminär A-skatt eller avdrag, en- giftsskyldighet beträffande vissa ligt lagen (1982: 1006) om avdrags- uppdragsersättningar. och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. Uppgifterna skall avse den för vilken avdrag har gjorts.

Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt avdragen preliminär skatt. I 6—12 §8 lämnas närmare föreskrifter om vad som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.

58 Uppegiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av skattemyndigheten beträffande

1. ersättning och förmån med an- 1. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete, om det ledning av tillfälligt arbete. som som mottagaren sammanlagt fått, getts ut av fysisk person eller dödsbo haft ett lägre värde än 1/00 kronor och inte utgör omkostnad i näringsför hela året, verksamhet, om avdrag för prelimi-

när A-skatt inte har gjorts och det

som mottagaren sammanlagt fått

haft ett lägre värde än 1000 kronor

för hela året,

2. ersättning och förmån till nå- 2. ersättning och förmån med angon med anledning av tillfälligt ar- ledning av tillfälligt arbete i andra bete på annan fastighet än jord- fall än som avses i I om det som bruksfastighet, om vad som sam- mottagaren sammanlagt fått haft ett manlagt getts ut har lägre värde än lägre värde än 100 kronor för hela 300 kronor för hela året och det inte året,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utgör avdragsgill omkostnad i förvärvskällan rörelse.

3. utbetalning till rörelseidkare av ersättning för tillfälligt arbete, om ersättningen utgör intäkt av rörelse för mottagaren och arbetsgivaravgifter inte skall beräknas på grundval av ersättningen,

4. förmån som inte utgör skattepliktig intäkt för mottagaren och som är utgiven i tjänst som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370),

5. förmåner i annat än pengar som enligt 32 § 3 f mom. första stycket kommunalskattelagen inte skall tas upp som intäkt,

6. förmån från stiftelse, om vad som utgetts uppenbarligen inte utgör skattepliktig intäkt för mottagaren,

7. ersättning eller förmån, för vil-

ken mottagaren betalat sjömansskatt,

5. ersättning för uppdrag enligt 3. ersättning för uppdrag enligt 485 1—3 lagen (1982: 1006) om av- 48 1—3 lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet be- drags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättning- träffande vissa uppdragsersättningar i fråga om fastighet eller bostads- ar i fråga om fastighet eller bostadslägenhet som avses i 8 § första styc- lägenhet som avses i 8 § första stycket nämnda lag, om avdrag för ket nämnda lag, om avdrag för skatt inte har gjorts, skatt inte har gjorts,

9. följande slag av ersättningar 4. följande slag av ersättningar om det har angetts i kontrolluppgif- om det har angetts i kontrolluppgiften att sådan ersättning har lämnats ten att sådan ersättning har lämnats a) kostnadsersättning för resa i a) kostnadsersättning för resa i tjänsten inom Sverige med allmänt tjänsten med allmänt kommunikakommunikationsmedel eller taxi, tionsmedel, hyrbil eller taxi, motmotsvarande gjorda utlägg, svarande gjorda utlägg,

b) annan kostnadsersättning för b) kostnadsersättning för logi vid resa 1 tjänsten som inte överstiger sådan resa i tjänsten som avses I sammanlagt I 000 kronor, punkt 3 av anvisningarna till 33 §

kommunalskattelagen (1928:370),

motsvarande gjorda utlägg,

cC) representationsersättning. mot- C)representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg, samman- svarande gjorda utlägg, lagt inte överstigande 500 kronor, Samt

d) traktamentsersättning vid vis- d) ersättning för ökade levnadstelse i tjänsten utom tjänstgörings- kostnader vid sådan resa i tjänsten orten, som varit förenad med över- Som avses i punkterna 3 och 3a av an-

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

nattning och som sammanlagt inte visningarna till 33§ kommunal överstiger 500 kronor eller inte avser skattelagen eller för kostnader för mer än 24 dagar för år räknat. resa med egen bil i tjänsten, i den

mån ersättningarna enligt 10§

första — tredje styckena uppbördsla-

gen (1953:272) inte skall ligga till

grund för beräkning av preliminär A-

skatt.

Är den uppgiftsskyldige ett få-

mansföretag, eller en personalstiftelse som hör till ett sådant företag, skall dock uppgifter avseende företagsledaren eller honom närstående person eller delägare i företaget lämnas utan föreläggande av skattemyndigheten.

I kontrolluppgiften skall utgiven I kontrolluppgiften skall utgiven förmän tas upp oavsett om den ut- förmån tas upp oavsett om den utgått kontant eller som naturaför- gått kontant eller på annat sätt eller mån eller utgjort ersättning för utgjort ersättning för kostnader kostnader som mottagaren betalat. som mottagaren betalat.

Om mottagaren har betalat cr- Om mottagaren har betalat ersättning för en naturaförmån, skall sättning för en förmån, skall föruppgift om förmånen och ersätt- månsvärdet sättas ned med ersätt- Hingen lämnas. ningens belopp.

Om någon förmän endast avser en del av året. skall uppgift lämnas om den tid för vilken förmånen utgått.

Värdet av naturaförmåner skall Värdet av förmåner som utgått i anges och beräknas i enlighet med annat än pengar skall beräknas i bestämmelserna I 42 § kommunal- enlighet med bestämmelserna i skattelagen (1928:370) samt anvis- kommunalskattelagen (1928:370). ningarna utom punkt 2 tredje styc- Värdet av av bilförmån skall dock ket andra meningen och punkt 4 beräknas utan tillämpning av andra stycket av anvisningarna. I bestämmelserna i punkt 2 tredje fråga om annan bostadsförmån än stycket andra meningen och punkt förmån av semesterbostad skall 4 andra stycket av anvisningarna värdet av förmånen anges och be- till 42§ nämnda lag. Värdet av räknas i enlighet med bestämmel- annan bostadsförmån än förmån av serna 1 8 § tredje stycket uppbörds- semesterbostad skall beräknas i lagen (1953:272). enlighet med bestämmelserna i 8 §

tredje — stycket — uppbördslagen

(1953:272). .

Det sammanlagda värdet av för-

månerna skall anges särskilt för sig.

I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I kontrolluppgiften skall särskilt. I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp representationser- för sig tas upp det sammanlagda värsättning och särskilt för sig andra det av utgivna ersättningar för ökade kostnadsersättningar än resekost- levnadskostnader vid resa i tjänsten nads- och traktamentsersättningar. som varit förenad med övernattning

och kostnader för resa med egen bil i

tjänsten till den del ersättningarna

överstiger avdragsgilla belopp.

Det sammanlagda värdet av andra

kostnadsersättningar än sådana som

avses i andra stycket skall anges sär-

skilt för sig. Traktamentsersättning

vid resa i tjänsten som inte varit för-

enad med övernattning skall dock

anges som lön, arvode eller motsva-

rande.

I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har gjorts för preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982:1006) om avdragsoch uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

Kontrolluppgifter om pension och livränta skall lämnas av försäkringsföretag och understödsförening avseende

a) belopp som betalats ut på grund av försäkring av den art att skatteplikt för beloppet föreligger och

b) livränta som getts ut till följd b) livränta som getts ut till följd av personskada celler ersättning på av personskada eller ersättning på grund av sådan kollektiv sjukför- grund av sådan kollektiv sjukförsäkring som avses i 32§ 3 a mom., säkring som avses I 32§ 3 a mom. punkt /6 av anvisningarna till 2/8 eller punkt 12 av anvisningarna till eller punkt I 1 av anvisningarna till 22§ kommunalskattelagen (1928: 28S$ kommunalskattelagen (1928: 370) även om utgett belopp inte är 370) även om utgett belopp inte är av skattepliktig natur. av skattepliktig natur.

Kontrolluppgift skall lämnas för Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken beloppet har betalats den till vilken beloppet har betalats ut om det utbetalade beloppet upp- ut om det utbetalade beloppet uppgår till sammanlagt minst 200 kro- går till sammanlagt minst 200 kronor för hela året. Kontrolluppgiften nor för hela året. Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och av- skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt. dragen preliminär A-skatt. Av kon-

trolluppgiften skall framgå om pen-

sion utgått på grund av tjänstepen-

sionsförsäkring.

Har skattepliktigt engångsbelopp getts ut till följd av personskada skall särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp getts ut tidigare på grund av samma skada. Om så är fallet skall beloppets storlek och utbetalningsåret anges.

208 Kontrolluppgift om näringsbi- Kontrolluppgift om näringsbidrag skall lämnas av den som läm- drag skall lämnas av den som läm-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nat stöd som avses i punkt 2 av nat stöd som avses i punkt 9 av anvisningarna till 798 kommunal- anvisningarna till 228 kommunalskattelagen (1928:370). skattelagen (1928:370).

Kontrolluppgift skall lämnas för den som enligt beslut skall få stödet. Kontrolluppgiften skall ta upp näringsbidraget ciler det belopp som eftergetts samt datum för utbetalningen av bidraget eller beslutet om eftergift och stödets ändamål.

228 Kontrolluppgift om ränta och fordran skall lämnas av

1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden, 4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning, 5. riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer,

6. valutahandlare och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestämmelserna i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m. m.

Kontrolluppgift skall lämnas för Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta betalats ut (borgenär) vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad och den som har varit antecknad som innehavare av utländskt ränte- som innehavare av utländskt räntebärande värdepapper oavsett om bärande värdepapper oavsett om ränta utgått. Kontroluppgiften ränta utgått. Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den upp- skall ta upp den ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt = gott- giftsskyldige sammanlagt gottskrivit eller betalat ut till borgenä- skrivit eller betalat ut till borgenären samt dennes sammanlagda ren, dennes sammanlagda fordran fordran på den uppgiftsskyldige vid på den uppgiftsskyldige vid årets årets utgång. I fall som avses i förs- utgång och avdragen preliminär ta stycket 6 skall uppgift lämnas om skatt. I fall som avses i första stycränta som utbetalats eller gott- ket 6 skall uppgift lämnas om ränta skrivits under året samt om inneha- som utbetalats eller gottskrivits vet 1 depån eller den kontoförda samt om innebavet i depån eller fordringen vid årets utgång. den kontoförda fordringen vid

årets utgång.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovisas enligt bestämmelserna i 37 § andra stycket skall dock den totala räntan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

? Senaste lydelse 1990:752.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23§

Uppgiftsskyldighet enligt 22 § föreligger inte

1. då borgenären är bank, hypo- 1. då borgenären är bank, hypoteksinstitut. försäkringsanstalt, ak- teksinstitut, försäkringsföretag, aktiebolag eller förening eller stiftelse tiebolag eller förening eller stiftelse som tilldelats organisationsnum- som tilldelats organisationsnummer, mer,

2. för ränta som i fråga om Värdepapperscentralen VPC Akticbolag inte avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den allmänna marknaden och som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig till sådan verksamhet som avses i 22 § första stycket,

3. för ränta som inte utgör skat- 3. för ränta som inte utgör skattepliktig inkomst enligt 3§ lagen tepliktig inkomst enligt lagen (1978:423) om skattelättnader för (1988:847) om skattelättnader för vissa sparformer eller lagen (1988: allemanssparande och ungdoms- 847) om skattelättnader för alle- bosparande, manssparande och = ungdomssparande,

4. för ränta och fordran på konto, för vilket inte finns person- eller organisationsnummer och som öppnats före den I januari 1985, om räntan för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor eller — om kontot innehas av mer än en person — ränta för var och en av kontohavarna understiger 100 kronor,

5. för ränta och fordran på konto om borgenärens sammanlagda ränta på ett eller flera konton uppgår till mindre. än 100 kronor varvid ränta som enligt andra bestämmelser i detta stycke är undantagen från uppgiftsskyldighet inte skall medräknas,

6. för ränta och fordran på särskilt konto i bank enligt skogskontolagen (1954:142), lagen (1979:611) om upphovsmannakonto eller lagen (1982:2) om uppfinnarkonto.

Kontrolluppgifter m.m. om ak- -Kontroluppgifter m.m. om aktier och andra värdepapper tier, andra värdepapper och ford-

ringar

Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av

1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3 kap. 83 akticbolagslagen (1975:1385), 3 kap. 88 försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8§ bankakticbolagslagen (1987:618),

2, bank som avses i 1§ aktie- 2. förvaringsinstitut som avses i Jondslagen (1974:931) och som ut- 13 lagen (1990:00) om värdepapbetalt utdelning på andel i svensk persfonder och som utbetalt utdelaktiefond för vilken register förs en- ning på andel i svensk värdepapligt 31 § sistnämnda lag, perstond,

3. fondbolag som avses i 1§ 3. fondbolag som avses i 18 aktiefondslagen och som förvaltar lagen om värdepappersfonder och

> Senaste lydelse 1990:752.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

svensk aktiefond för vilken register som förvaltar svensk värdepappersförs enligt 31 § sistnämnda lag, fond,

4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg,

5. valutahandlare och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestämmelserna i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m. m.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället och

b) fysisk person som hos den b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av aktie eller andel som innehavare av aktie eller andel 1 aktiefond eller utländsk juridisk i värdepappersfond eller utländsk person eller utländsk aktie eller an- juridisk person eller utländsk aktie nat utländskt värdepapper. eller annat utländskt värdepapper.

Kontrolluppgift — enligt andra Kontrolluppgift — enligt andra stycket a skall ta upp utbetald ut- stycket a skall ta upp utbetald utdelning och kontrolluppgift enligt delning och avdragen preliminär andra stycket b skall ta upp inneha- skatt. Kontrolluppgift enligt andra vet vid årets utgång. stycket b skall ta upp innehavet vid

årets utgång.

Uppgiftsskyldighet enligt denna

paragrafföreligger inte för utdelning

som inte utgör skattepliktig inkomst

enligt lagen (1988:847) om skatte-

lättnader för allemanssparande och

ungdomsbosparande.

28§

Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av

1. den som har fått utdelning på akticr i svenskt aktiebolag. som inte är avstämningsbolag enligt 3 kap. 83 aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8§ försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8§ bankaktiebolagslagen (1987:618), samt

2. den som i Sverige har fått

a) utdelning på andelar i svensk a) utdelning på andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktie- ekonomisk förening. eller. om utfond, för vilken register inte förs delningen inte har betalts ut geenligt 31§ aktiefondslagen nom Värdepapperscentralen VPC (1974:931), eller, om utdelningen Aktiebolag eller gäller fall som avinte har betalts ut genom Värde- ses I 278 första stycket 5. från utpapperscentralen VPC Aktiebolag ländsk juridisk person, eller eller gäller fall som avses i 27 § första stycket 5, från utländsk juridisk person, eller

b) ränta som har erlagts mot att kupong eller kvitto lämnats och inte har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag eller gäller fall som avses i 22 § första stycket 6, på obligation, förlagsbevis eller någon annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning.

Särskild uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot. Lyfts beloppet för någon annans räkning, och överlämnas inte därvid en av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

denne avgiven särskild uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den som lyfter beloppet. Därvid skall uppges namn och hemvist på den för vars räkning beloppet lyfts. Om någon får utdelning eller ränta mot kupong, som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör, skall också namn och hemvist uppges på den från vilken kupongen har förvärvats.

Särskild uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och lämnas till den som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till att uppgift lämnas innan betalning sker.

308 Bestämmelser om hanteringen av Bestämmelser om hanteringen av uppgifter som har lämnats enligt uppgifter som har lämnats enligt 28§ och rör utdelning på svenska 288 och rör utdelning på svenska aktier eller andelar i svensk aktie- aktier finns i kupongskattelagen Jond finns i kupongskattelagen (1970:624). (1970:624).

Övriga enligt 28 3 avgivna uppgifter som avser utdelning, skall av den som har tagit emot uppgifterna lämnas på det sätt som gäller för kontrolluppgifter. Om utdelning i något fall har betalts ut utan att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts, skall en upplysning lämnas om detta samtidigt som uppgifterna lämnas.

37§

Kontrolluppgift om försäkringser- Efter föreläggande av skattemynsättning för skada skall lämnas av digheten skall kontrolluppgift om försäkringsföretag om utbetalning av ersättning för tillfäl-

I. ersättning på minst 1000 kronor ligt arbete lämnas av den som betalt för varje skadefall utgetts på grund ut ersättningen. Kontrolluppgiften av skada på byggnad. inventarier skall lämnas för den som bedriver och maskiner. produkter från näringsverksamhet och avse utbetalt jordbruket — eller skogsbruket, belopp. växande gröda, skog, varulager, varor under tillverkning, förbrukningsartiklar eller andra förnödenheter för produktionen, eller

2. ersättning på minst 500 kronor Jör varje skadefall utgetts på grund av skada på levande djur.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a) den som bedrivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse,

b) den som innehaft jordbruksfastighet eller annan fastighet.

Kontrolluppgift skall ta upp utbetalt belopp.

Har delutbetalning av ersättning Jörekommit, behöver kontrolluppgift inte lämnas förrän året efter det år då skadan slutreglerats.

Kontrolluppgift behöver inte läm-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/9 1:57

nas beträflande ersättning för personligt lösöre eller annan ersättning på grund av motorfordonsförsäkring än stilleståndsersättning.

/ 388

Kontrolluppgift om pristillägg Efter föreläggande av skattemynskall lämnas av körtbesiktningsby- digheten skall kontrolluppgift om rå, offentligt slakthus, kontrollslak- prisstöd lämnas av slakteri och friteri och fristående sanitetsslakteri- stående sanitetsslaktavdelning. avdelning. Kontrolluppgiften skall lämnas för

Kontrolluppgift skall lämnas för den som fått prisstöd enligt lagen den som fått pristillägg enligt lagen (1990:615) om avgifter på vissa (1974:1021) om utbetalning av pris- jordbruksprodukter m.m. och avse tillägg på kött. Kontrolluppgiften utgett belopp. skall ta upp utgett belopp.

398 Kontrolluppgift om vederlag för inköp skall lämnas av den som bedrivit verksamhet, vari ingått inköp av jordbruks- eller trädgårdsprodukter eller husdjur eller produkter från husdjur.

Kontrolluppgift skall lämnas för Kontrolluppgift skall lämnas för den från vilken inköp skett. Kont- den från vilken inköp skett och avse rolluppgiften skall uppta utgett utgett vederlag i pengar, naturaprovederlag i pengar. naturaprodukter dukter eller annat. Kontrolluppgift eller annat. Kontrolluppgift behö- behöver dock inte lämnas om ver dock inte lämnas om vederlag vederlag som gottgjorts bokföringssom gottgjorts bokföringsskyldig skyldig näringsidkare för annat än rörelseidkare för annat än slakt- el- slakt- eller livdjur. ler livdjur.

43§

Efter föreläggande av skattemyn- Efter föreläggande av skattemyndigheten skall kontrolluppgift för digheten skall kontrolluppgift för namngiven näringsidkare lämnas namngiven näringsidkare lämnas av av den som bedrivit näringsverk-

1. den som bedrivit jordbruk. samhet och av den som innehaft skogsbruk eller rörelse, privatbostadstastighet eller privat-

2. den som innehaft annan fastig- bostad. het än jordbruksfastighet samt

3. den som varit innehavare av lägenhet med bostadsrätt.

Kontrolluppgiften skall lämnas under förutsättning att beloppet i mottagarens eller utgivarens hand är skattepliktig intäkt eller avdragsgill utgift och avse

a) belopp för vilket den uppgiftsskyldige i förvärvskällan under viss angiven tid köpt eller sålt varor, eller

b) belopp som den uppgiftsskyldige under viss angiven tid utbetalt eller fått såsom ersättning för utförda tjänster.

Om det begärs i föreläggande enligt första stycket, skall i kontrolluppgiften även anges varuslag och mängd, verkställda likvider med uppgift om tidpunkt och sätt för betalning samt arten och omfattningen av utförda arbeten. 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall uppgiftsskyldig enligt första stycket lämna kontrolluppgift också i fråga om ej namngivna näringsidkare.

Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte beträffande köp inom detaljhandeln eller försäljningar av varor över disk och liknande fall inom detaljhandeln, där uppgiftsskyldigheten uppenbarligen inte kan fullgöras.

44§

Kontrolluppgift om upplåten lä- Kontrolluppgift om upplåten lägenhet skall lämnas av bostadsföre- genhet skall lämnas av bostadsförening, bostadsakticbolag och av eko- ning, bostadsakticbolag och av ekonomisk förening eller aktiebolag nomisk förening eller aktiebolag som enligt punkt 2 femte stycket av som cnligt 2 § 7 mom. första stycket anvisningarna till 38 § kommunal- lagen (1947:576) om statlig inskattelagen —(1928:370) likställs komstskatt likställs med bostadsförmed bostadsförening eller bostads- ening eller bostadsaktiebolag vid aktiebolag vid inkomstbeskattning- inkomstbeskattningen beträffande en beträffande sådan lägenhet som sådan lägenhet som upplåtits till helt eller till övervägande del upplå- annan än medlem eller delägare. tits till annan än medlem eller delägare under hela eller större delen uv beskattningsåret.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som upplåtit en lägenhet som han har i egenskap av medlem i föreningen eller delägare i bolaget. Kontrolluppgiften skall ta upp belopp som medlemmen eller delägaren betalt in till föreningen eller bolaget och hur mycket därav som utgör kapitaltillskott.

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall den uppgiftsskyldige, i den omfattning som anges i föreläggandet. lämna kontrolluppgift om värdet av en medlems eller delägares andel i föreningens cller bolagets behållna förmögenhet.

45§

Kontrolluppgift om överlåten bo- Kontrolluppgift om överlåten bostadsrätt skall lämnas av en bo- stadsrätt skall lämnas av cen bostadsrättsförening som vid ingång- stadsrättsförening som vid ingången av det aktuella beskattningsåret en av det aktuella beskattningsåret var av det slag som anges i punkt 2 var av det slag som anges i 2§ 7 femte stycket av anvisningarna till mom. första stycket lagen (1947: 38 § kommunalskattelagen (1928: 576) om statlig inkomstskatt. Kon- 370). Kontrolluppgiften skall avse trolluppgiften skall avse sådan översådan överlåtelse som har anmälts låtelse som har anmälts till förtill föreningen och innehålla upp- eningen och innehälla uppgift om gift om

a) lägenhetens beteckning,

b) överlåtarens och förvärvarens namn samt personnummer, organisationsnummer eller adress,

c) tidpunkten för överlåtelsen och köpeskillingens storlek samt tidpunkten för överlåtarens förvärv och köpeskillingen vid det förvärvet,

d) storleken av sådana kapitalttill- d) bostadsrättens andel av boskott som överlåtaren enligt punkt 2 stadsrättsföreningens nettoskuld elc av anvisningarna till 36 § kommu- ler nettoförmögenhet enligt det

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nalskattelagen (1928:370) får räk- bokslut som föreligger för det na in i omkostnadsbeloppet, räkenskapsår som avslutas närmast

före den I juli under det år som bo-

stadsrätten förvärvades respektive

avyttrades, med bortseende Ifrån vär-

det av föreningens fastighet,

e) bostadsrättens andel av innestående medel på inre reparationsfond eller liknande fond vid förvärvs- respektive avyttringstidpunkten samt

f) bostadsrättens andel av /för- f) bostadsrättens andel av utgifter eningens behållna förmögenhet den för ny-, till- eller ombyggnad som I januari 1974 beräknad enligt nedlagts på föreningens fastighet punkt 2 c av anvisningarna till 36 § under innehavstiden. kommunalskattelagen, om överlåtarens förvärv skett före år 1974.

Om överlåtelsen avser en bo- Om överlåtelsen avser en bostadsrätt som har förvärvats före år stadsrätt som har förvärvats före år 1974 behöver någon uppgift om in- 1974 behöver någon uppgift enligt nestående medel på inre repara- första stycket d eller e avseende förtionsfond eller liknande fond vid hållandena vid förvärvstidpunkten förvärvstidpunkten inte lämnas. inte lämnas. Har förvärvet skett Har förvärvet skett före den I julki före den I juli 1982 behöver någon 1982, behöver någon uppgift om uppgift om köpeskillingen vid köpeskillingen vid förvärvet inte förvärvet inte lämnas. lämnas.

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall föreningen lämna ytterligare upplysningar som är av betydelse för beräkning av realisattonsvinsten vid en medlems avyttring av sin bostadsrätt.

Föreningen skall, utöver vad som följer av 4 kap. I $, bevara det underlag som behövs för uppgiftslämnande enligt denna paragraf.

46§

Uppegiftsskyldighet enligt 45§ Uppgiftsskyldighet enligt 45§ och skyldighet att bevara underla- och skyldighet att bevara underiaget för uppgiftslämnandet gäller get för uppgiftslämnandet gäller även för annan ekonomisk förening även för annan ekonomisk förening än bostadsrättsförening och för ak- än bostadsrättsförening och för aktiebolag om föreningen eller aktie- tiebolag om föreningen celler aktiebolaget är av det slag som anges i bolaget är av det slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisning- 2§ 7 mom. första stycket lagen arna till 38 § kommunalskattelagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. (1928:370).

Avser överlåtelsen en andel celler Avser överlåtelsen en andel eller en aktie som förvärvats före den I en aktie som förvärvats före den 1 januari 1984, behöver någon upp- januari 1984, behöver någon uppgift om köpeskillingen vid förvär- gift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas. Har förvärvet skett vet inte lämnas. Har förvärvet skett före år 1974, behöver någon uppgift före år 1974, behöver någon uppgift om innestående medel på inre repa- enligt 45 § första stycket d eller e

rationsfond eller liknande fond vid avseende förhållandena vid för-

förvärvstidpunkten inte lämnas. värvstidpunkten inte lämnas.

3 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fåmansförctag skall lämna före- Fåmansföretag skall lämna företagsledaren och delägare i företaget tagsledaren och delägare i företaget samt dem närstående personer alla samt dem närstående personer alla uppgifter som behövs för att de uppgifter som behövs för att de skall kunna beräkna sin skatteplik- skall kunna beräkna sin skattepliktiga inkomst från företaget. tiga inkomst från företaget. Det-

samma gäller handelsbolag i fråga

om delägare i bolaget.

54§

Försäkringsföretag som medde- Försäkringsföretag som meddelat tjänstepensionsförsäkring avse- lat tjänstepensionsförsäkring avseende arbetsgivares pensionsutfäs- ende arbetsgivares pensionsutfästelse gentemot arbetstagare, skall telse gentemot arbetstagare, skall på begäran av försäkringstagaren på begäran av försäkringstagaren utfärda intyg i det hänseende som utfärda intyg i det hänseende som anges i punkt 2 e sjunde stycket av anges i punkt 20 c sjunde stycket av anvisningarna till 29§ kommunal- anvisningarna till 233 kommunalskattelagen (1928:370). skattelagen (1928:370).

57§

I varje kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer eller organisationshummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser.

För dödsbo får i stället för orga- För dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes per- nisationshummer den avlidnes personnummer anges. Om person- sonnummer anges. Om personnummer eller organisationsnum- nummer eller organisationsnummer inte kan anges för den som mer inte kan anges för den som uppgiften avser, skall i stället den- uppgiften avser, skall i stället dennes födelsetid redovisas eller, i frå- nes födelsetid redovisas eller, i fråga om kontrolluppgifter enligt 22§ ga om kontrolluppgifter enligt 223 i de fall borgenären är en juridisk 1 de fall borgenären är en juridisk person, namn, postadress och per- person, namn, postadress och personnummer för den som får förfoga sonnummer för den som får förfoga över räntan eller fordran. Om ett över räntan eller fordran. Om ett konto innehas av flera än fem per- konto innehas av flera än fem personer, får uppgifter lämnas om cen soner. fär uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot i person som förfogar över kontot i stället för om samtliga innehavare, stället för om samtliga innehavare, samt i förekommande fall om den (förfogarkonto). samt i förekombeteckning på innehavarkretsen mande fall om den beteckning på som används för kontot. Om den innehavarkretsen som används för uppgiftsskyldige har tilldelats ett kontot. I så fall skall anges att det är särskilt redovisningsnummer enligt fråga om ett förflogarkonto. Om den 53§ I mom. uppbördslagen (1953: uppgiftsskyldige har tilldelats ett 272), skall detta, i annan kontroll- särskilt redovisningsnummer enligt uppgift än — sådan som avser rän- 533 I mom. uppbördslagen (1953: ta, utdelning eller betalning till eller 272), skall detta, i annan kontrollfrån utlandet, anges i stället för den uppgift än sådan som avser ränta, uppgiftsskyldiges personnummer utdelning eller betalning till'clHer eller organisationsnummer. från utlandet, anges i stället för den 34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uppgiftsskyldiges personnummer

eller organisationsnummer.

Den som för egen räkning öppnar

ett inlåningskonto, anskaflar ett

räntebärande värdepapper eller på

annat sätt placerar pengar för för-

räntning skall ange sitt personnum-

mer, om mottagaren är skyldig att

utan föreläggande lämna kontroll-

uppgift beträffande räntan. Detta

gäller inte den som inte har tilldelats

personnummer.

I en kontrolluppgift som lämnas I en kontrolluppgift som lämnas av ett fåmansföretag skall det anges av fåmansföretag, /Jåmansägt hanom personen är företagsledare ciler delsbolag eller företag, som enligt honom närstående person eller del- 3§ 12 mom. nionde stycket lagen ägare I företaget. (1947:576) om statlig inkomstskatt

skall behandlas som fåmansföretag,

skall det anges om personen är förce-

tagsledare eller honom närstående

person eller delägare i företaget.

60 §

Vid en kontrolluppgift som läm- Vid en kontrolluppgift som lämnas enligt 4, 13 eller 14 § skall fogas nas enligt 4, 13, 14, 22 eller 278 särskild — uppgift (sammandrag skall — fogas = särskild uppgift av kontrolluppgifter). I sådant (sammandrag av kontrolluppgifsammandrag skall anges namn, ter). I sådant sammandrag skall anpostadress och personnummer celler ges namn, postadress och personorganisationsnummer för den upp- nummer eller organisationsnumgiftsskyldige, antalet lämnade kont- mer för den uppgiftsskyldige, antarolluppgifter samt det sammanlag- let lämnade kontrolluppgifter samt da beloppet av de skatteavdrag som det sammanlagda beloppet av de har verkställts för preliminär A- skatteavdrag som har verkställts för skatt under året före taxeringsåret. preliminär A-skatt under året före Om den uppgiftsskyldige har tillde- taxeringsåret. Om den uppgiftsskyllats särskilt redovisningsnummer dige har tilldelats särskilt redovisenligt 53§ I mom. uppbördslagen ningsnummer enligt 53§ I mom. (1953:272), skall detta anges i stäl- uppbördslagen (1953:272), skall let för personnummer celler organi- detta anges i stället för personnumsationshummer. Om den uppgifts- mer eller organisationsnummer. skyldige har gjort avdrag för en ar- Om den uppgiftsskyldige har gjort betstagares kostnader enligt 2 kap. avdrag för en arbetstagares kostna- 43 6 lagen (1981:691) om socialav- der enligt 2 kap. 4 § första stycket 6 gifter. skall denna kostnad också lagen (1981:691) om socialavgifter, anges i sammandraget. I samman- skall denna kostnad också anges i draget skall också anges det sam- sammandraget. I sammandraget manilagda beloppet av semesterme- skall också anges det sammanlagda del som har betalts in till cen semes- beloppet av semestermedel som har terkassa och som den uppgiftsskyl- betalts in till en semcesterkassa och dige inte skall redovisa i någon kon- som den uppgiftsskyldige inte skall trolluppgift. redovisa i någon kontrolluppgift.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Redovisning av konto som avses 1 57 § andra stycket tredje meningen skall lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.

Har en person som är bosatt i Sverige celler ett företag som är verksamt här, till någon i utlandet gottgjort belopp eller förmån som skulle ha föranlett skyldighet att lämna kontrolluppgift om den utgivits till cen mottagare i Sverige, skall den som utgett beloppet eller förmånen på sätt och i den omfattning riksskatteverket föreskriver lämna kontrolluppgift till ledning vid beloppets eller förmånens beskattning utomlands.

Bestämmelserna i 22— 26 §§ skall

gälla även i fråga om uppgifter som

avser fysiska personer som är bosat-

ta i utlandet.

4 kap.

18 Den som enligt denna lag är skyldig att lämna självdeklaration, kontrolluppgift eller andra uppgifter till ledning för taxering är också skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten och för kontroll av den.

Ett fåmansföretag är skyldigt att Fåmansföretag, Jåmansägt hansörja för att underlag finns för kon- delsbolag och Jöretag, som enligt 3 § troll av vad företagsledaren eller 12 mom. nionde stycket lagen honom närstående person eller del- (1947:576) om statlig inkomstskatt ägare tillskjutit till och tagit ut ur skall behandlas som fåmansföretag, företaget av pengar, varor eller an- är skyldigt att sörja för att underlag nat. Företaget skall vidare som un- finns för kontroll av vad företagslederlag för kontroll av traktaments- daren eller honom närstående perersättning, som betalats ut till före- son eller delägare tillskjutit till och tagsledaren eller honom närstående tagit ut ur företaget av pengar, vaperson eller delägare. bevara verifi- ror eller annat. Företaget skall vidakation av övernattningskostnader, re som underlag för kontroll av om ersättningen varit avsedd att traktamentsersättning, som betatäcka sådan kostnad. lats ut till företagsledaren eller ho-

nom närstående person eller del-

ägare, bevara verifikation av över-

nattningskostnader, om ersättning-

en varit avsedd att täcka sådan

kostnad.

Underlag skall bevaras under sex år efter utgången av det kalenderår underlaget avser.

Det finns särskilda föreskrifter om skyldigheten att föra räkenskaper.

2§

Skyldighet att lämna självdeklaration, kontrolluppgift eller andra uppgifter till ledning för taxeringsbeslut skall fullgöras

1. för omyndig av förmyndare eller god man, som förordnats enligt 11 kap. 1 § föräldrabalken, beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. för sådan person, för vilken 2. för sådan person, för vilken god man eller förvaltare har förord- god man eller förvaltare har förordnats enligt 11 kap. 3, 4 eller 78 nats enligt 11 kap. 3, 4 eller 78 föräldrabalken, av gode mannen el- föräldrabalken, av gode mannen eller förvaltaren beträffande vad för- ler förvaltaren beträffande vad myndaren eller gode mannen har gode mannen eller förvaltaren har under sin förvaltning, under sin förvaltning,

3. för avliden person och hans dödsbo, av dödsbodelägare eller testamentsexckutor som skall förvalta den dödes egendom, dock att där egendomen avträtts till förvaltning av boutredningsman, denne har att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten,

4. för dödsbo som inte längre består, av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom,

5. för andra deklarations- eller uppgiftsskyldiga än enskild person och dödsbo, av vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, förvaltare eller ombud, om inte regeringen bestämmer annat beträffande staten, landsting, kommun eller annan sådan menighet,

6. för aktiefond av det fondbolag 6. för värdepappersfond av det som handhar förvaltningen av fon- fondbolag som handhar förvaltden eller, om förvaltningen över- ningen av fonden eller, om förvaltgått till förvaringsbank, av denna, ningen övergått till förvaringsinstisamt tut, av detta, samt

7. för annan än här ovan omtalad juridisk person, som inte längre består, av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.

Riksskatteverket får medge un- Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i den- dantag från bestämmelserna i denna lag om uppgiftsskyldighet för få- na lag om uppgiftsskyldighet för fåmansföretag om det finns särskilda mansföretag, Jåmansägt handelsboskäl med hänsyn till verksamhetens lag och företag, som enligt 3§ 12 art och omfattning. mom. nionde stycket lagen (1947:

576) om statlig inkomstskatt skall

behandlas som fåmansföretag, om

det finns särskilda skäl med hänsyn

till verksamhetens art och omfatt-

ning.

Skattemyndighetens beslut enligt Skattemyndighetens beslut enligt 3 kap. 12§ får överklagas till riks- 2 kap. 19§ och 3 kap. 12 § får över-

skatteverket. Övriga beslut av skat- klagas till riksskatteverket. Övriga

temyndigheten enligt denna lag får beslut av skattemyndigheten enligt inte överklagas. denna lag får inte överklagas.

Riksskatteverkets beslut enligt denna lag får inte överklagas. Länsrättens beslut enligt 3 kap. 3 § får inte överklagas.

Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra skyldighet beträffande 37

Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse

1. särskild uppgift enligt 2 kap. I. uppgifter enligt 2 kap. 25§ el- 25 § eller ler

2. kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande av skattemyndighet.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.

Ansvar enligt första stycket inträder inte, om gärningen är belagd med straff enligt skattebrottslagen (1971:69).

I. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas såvitt avser 2 kap. 33 § första gången vid 1991 års taxering och i övrigt första gången vid 1992 års taxering.

2. Vid 1992 och 1993 års taxeringar gäller, förutom vad som föreskrivs om deklarationsskyldighet i 2 kap. 4 och 6 §§, att folkpensionär är skyldig att lämna självdeklaration när han under beskattningsåret har uppburit inkomst av kapital eiler när värdet av hans förmögenhetstillgångar vid beskattningsårets utgång överstiger 100000 kronor e!ler — beträffande en gift person — om makarnas gemensamma skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger 200000 kronor. Vidare skall folkpensionär lämna uppgift om hur stor del av de redovisade skulderna som vid beskattningsårets utgång var nedlagda i privatbostadsfastighet.

3. Vid 1992 års taxering får näringsidkare som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut i stället för att lämna uppgifter enligt de nya föreskrifterna 1 2 kap. 193 första stycket lämna de uppgifter som avses i de äldre bestämmelserna i 2 kap. 22 3.

4. Vad som i 3 kap. 2§ och 30 §§ i deras äldre lydelse sägs om aktiefond skall till och med 1993 års taxering gälla värdepappersfond i fråga om andelsägare som inte har registrerats.

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)!

dels att rubriken närmast före 88 § skall utgå,

dels att 1 §, 3§ 2 mom., 4§ I och 4 mom., 5—8 och 10 §§, 13 § I och 2 mom., 15 §, 17 § I mom., 24 § 1 mom., 33 3, 39 §2 mom., 40 §& I mom., 45 § I mom., 46 §2 mom., 48 § 4 mom,, 52 3, 53 § I mom., 54 § samt punkt I av anvisningarna till 3 3, punkt I av anvisningarna till 39 § och anvisningarna till 45 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 14 och 87 a §§, och ett nytt moment, 39 § 3 mom., samt närmast före 87 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 Med skatt förstås i denna lag, om Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges, statlig inkomst- inte annat anges: skatt, statlig förmögenhetsskatt, ut- kommunal inkomstskatt, skiftningsskatt, — ersättningsskatt, Ne statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogs- bv statlig förmögenhetsskatt, vårdsavgift, vinstdelningsskatt, sär- statlig fastighetsskatt, skild vinstskatt, egenavgifter enligt utskiftningsskatt, lagen (1981:691) om socialavgifter, Dh ersättningsskatt, statlig fastighetsskatt, skattetillägg skogsvårdsavgift, och förseningsavgift enligt tax- . egenavgifter — enligt = lagen ON eringslagen (1990:324), annuitet på (1981: 691) om socialavgifter, avdikningslån samt mervärdeskatt i 9. avkastningsskatt, fall som avses i 218 lagen (1968: 10. skattetillägg och försenings- 430) om mervärdeskatt. avgift enligt taxeringslagen (1990:

324),

11. mervärdeskatt i fall som av-

ses i 21 § lagen (1968:430) om mer-

värdeskatt,

12. annuitet på avdikningslån.

Regeringen får, om särskilda omständigheter föranleder det. föreskriva att i samband med uppbörden av skatt skall uppbäras även andra avgifter än sådana som anges i första stycket. Har sådan föreskrift meddelats skall, om inte annat anges, vad i denna lag stadgas angående skatt tillämpas beträfjande den avgift som avses med föreskriften.

! Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. > Senaste lydelse 1990:579. 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 mom.” Preliminär skatt utgår såsom preliminär A-skatt eller preliminär B-skatt.

I. Preliminär A-skatt skall I. Preliminär A-skatt skall med de undantag, som framgår av med de undantag, som framgår av vad nedan i detta moment och i vad nedan i detta moment och i 108 sägs, utgöras för sådan in- 10 § sägs, betalas för sådan inkomst komst av tjänst, vilken helt eller av tjänst, vilken helt eller delvis utdelvis utgår i penningar och vilken går i pengar och vilken hänför sig hänför sig till den skattskyldiges till den skattskyldiges huvudsakliga huvudsakliga arbetsanställning el- arbetsanställning eller annars utgör ler eljest utgör hans huvudsakliga hans huvudsakliga inkomst av inkomst av tjänst. För inkomst av tjänst. För inkomst av sådan husådan huvudsaklig arbetsanställ- vudsaklig arbetsanställning hos ning hos fysisk person eller dödsbo, fysisk person eller dödsbo, som är som är avsedd att vara kortare tid avsedd att vara kortare tid än en än en vecka, skall dock preliminär vecka, skall dock preliminär A- A-skatt erläggas endast om vad som skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör utgift i en av ar- utbetalats utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse. betsgivaren bedriven näringsverk-

samhet.

Med tjänst /ikställes i denna lag Med tjänst /ikställs i denna lag rätt till pension, livränta, som utgår rätt till pension, livränta, som utgår på grund av sjuk-, olycksfalls- eller på grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än skadeförsäkring celler annorledes än på grund av försäkring och inte ut- på grund av försäkring och inte utgör vederlag vid avyttring av egen- gör vederlag vid avyttring av egendom, ersättning, som i annan form dom, ersättning som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- än livränta utgår på grund av sjukeller olycksfallsförsäkring, tagen i eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, samt undan- samband med tjänst, samt undantagsförmåner ävensom sådant pe- tagsförmåner och sådant periodiskt riodiskt understöd eller sådan där- understöd eller sådan därmed jämmed jämförlig periodisk intäkt, var- förlig periodisk intäkt för vilken giför givaren enligt 22, 25 eller 29 § varen enligt 23 § kommunalskattekommunalskattelagen är berättigad lagen (1928:370) är berättigad till till avdrag. avdrag.

Preliminär A-skatt skall också,

med de undantag som föreskrivs i

10§, betalas för sådan ränta och ut-

delning vilken utgår i pengar och för

vilken kontrolluppgift skall lämnas

med tillämpning av bestämmelser-

na i 3 kap. 22, 23 eller 27 § lagen

(1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter.

Preliminär A-skatt skall utgå en- Preliminär A-skatt skall utgå enligt skattetabell, som avses 1 4 §, el- ligt skattetabell, som avses i 48, eller enligt de grunder som anges i 7, ler enligt de grunder som anges i 7, 12 eller 40 §. För enskilda fall får 12 eller 40 §. För enskilda fall får

> Senaste lydelse 1990:329. 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattemyndighet föreskriva = sär- skattemyndighet föreskriva = särskild beräkningsgrund, exempelvis skild beräkningsgrund, exempelvis alt skatten skall beräknas på viss att skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkoms- del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller ten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten. angiven procent av inkomsten e/ler

att preliminär skatt inte skall beta-

las för viss ränta eller utdelning.

Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig jäm väl för annan inkomst eller för förmögenhet får skattemyndighet, då särskilda skäl föreligger, föreskriva att preliminär A-skatt skall betalas också för sistnämnda inkomst ciler för förmögenheten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad med visst belopp eller också utgå med visst belopp utöver vad i skattetabellen anges för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligger annars särskilda omständigheter, får skattemyndighet föreskriva, att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A-skatt.

Ytterligare bestämmelser om preliminär A-skatt finns i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m. m., lagen (1990:327) om skatteavdrag från sjukpenning m.m. och lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning.

2. Preliminär B-skatt skall för in- 2. Preliminär B-skatt skall för inkomståret betalas av skattskyldig, komståret betalas av skattskyldig. som inte skall betala preliminär A- som inte skall betala preliminär Askatt enligt |. Preliminär B-skatt skatt enligt 1 första eller andra stycskall betalas för inkomster från den ket. Preliminär B-skatt skall betalas skattskyldiges samtliga förvärvs- för inkomster från den skattskyldikällor och för förmögenhet. Preli- ges samtliga förvärvskällor och för minär B-skatt skall betalas enligt förmögenhet. Preliminär B-skatt särskild debitering. skall betalas enligt särskild debitc-

ring.

Skattemyndigheten får besluta att fysisk person, som har inkomst av sådan uppdragsverksamhet som avses i 4 § lagen (1982: 1006) om avdragsoch uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, skall betala preliminär A-skatt i stället för preliminär B-skatt. Ett sådant beslut får meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas till huvudsaklig del bli betald genom avdrag för skatt.

4§

I mom.? För inkomst av tjänst som hänför sig till bestämd tidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen eller till arbetsanställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka skall preliminär Askatt utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inte skattemyndig-

" Senaste lydelse 1990:6353. 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

het har bestämt annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära skatt som belöper på olika inkomstbelopp, beräknade för månad eller den kortare tid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighet som regceringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

Tabellerna skall grundas på följande förutsättningar. nämligen att inkomsten är oförändrad under inkomståret, att den skattskyldige endast kommer att taxcras för den inkomst som

anges i tabellen,

att den skattskyldige inte skall erlägga annan skatt celler avgift som avses i denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt,

att den skattskyldige vid taxce- att den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte erhåller ring för inkomsten inte erhåller andra avdrag än grundavdrag samt andra avdrag än grundavdrag samt avdrag som avses i 33§ 2 mom. avdrag som avses i 33§ 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen (1928:370) med ett belopp av 2000 kronor, med ett belopp av 4000 kronor, dock högst fem procent av inkoms- dock högst tio procent av inkomsten, ten.

4 mom.” 1 skattetabellerna skall 4 mom. I skattetabellerna skall

också tas in en särskild kolumn, också anges det belopp varmed prevari anges det belopp varmed preli- liminär A-skatt skall beräknas på minär A-skatt skall beräknas på in- inkomst för dag av sådan anställkomst för dag av sådan anställning ning som är avsedd att vara kortare som är avsedd att vara kortare tid tid än en vecka. Skattebeloppen än en vecka. För samtliga skatteta- skall beräknas på grundval av bebeller skall samma belopp anges i räknelig genomsnittlig sysselsättden särskilda kolumnen att tilläm- ning under året och med ledning av pas oberoende av arbetstagarens för riket genomsnittlig skattesats civilstånd och annan i 2 mom. angi- till kommunal inkomstskatt föregåven omständighet. Skattebeloppen ende år. I övrigt skall vad ovan i skall beräknas på grundval av be- denna paragraf sägs i tillämpliga räknelig genomsnittlig sysselsätt- delar gälla vid skattebeloppens bening under året och med ledning av räkning. för riket genomsnittlig skattesats till kommunal inkomstskatt föregående år. I övrigt skall vad ovan i denna paragraf sägs i tillämpliga delar gälla vid skattebeloppens beräkning.

5§

Vid beräkning av preliminär A-skatt enligt skattetabell skall för envar skattskyldig, beträffande vilken icke skall tillämpas enligt 4§ 3 mom. andra stycket fastställd särskild tabell, tillämpas den tabell, som avser en sammanlagd utdebitering till kommunal inkomstskatt och landstingsmedel, vilken för skattekrona och skatteöre är lika med det belopp, som för inkomståret bestämts till utdebitering i kommunen eller kommundelen. Ingår i sistnämnda utdebitering öretal, uppgående till högst femtio, användes den tabell. som avser närmast lägre utdebitering. Därest i utdebiteringen ingår öretal. överstigande femtio, tillämpas den tabell som avser när-

5 Senaste lydelse 1979:1159. 42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mast högre utdebitering. Att å inkomst av arbetsanställning, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, preliminär A-skatt dock kan beräknas enligt vilken som helst för inkomståret upprättad skattetabell, framgår av bestämmelserna i 4 & 4 mom.

Förhållandena den 1 november året näst före inkomståret äro, där icke i nästföljande stycke annorledes stadgas, avgörande för till vilken i 4§ 2 mom. omjförmäld grupp av skattskyldiga vederbörande skall hänföras.

Skall under inkomståret preliminär ÅA-skatt enligt tabell börja utgå Jör skattskyldig, för vilken skatt icke tidigare sålunda beräknats, skall i fråga om skattskyldigs civilstånd det förhållande, som kan antagas komma alt ligga till grund för taxering under året näst efter inkomståret, samt, vad angår frågan om den skattskyldige har hemmavarande barn, förhållandet vid den tidpunkt, då debetsedel jämlikt 35 § sista stycket översändes till skattskyldig, vara avgörande för till vilken i 4§ 2 mom. avsedd grupp av skattskyldiga vederbörande skall hänföras.

Vid tillämpning av andra och tredje styckena här ovan skall iakttagas, att frågan om skattskyldig haft hemmavarande barn eller icke bedömes med utgångspunkt från vad som på grund av kommunalskattelagens bestämmelser i sådant hänseende kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomsiåret.

Preliminär A-skatt enligt skatte- Preliminär A-skatt enligt skattetabell utgår vid varje tillfälle, då tabell utgår vid varje tillfälle, då inkomst uppbäres, med det belopp inkomst uppbärs, med det belopp som 1 vederbörlig tabell i tillämplig som anges i vederbörlig tabell för kolumn angives för det inkomstbe- det inkomstbelopp och den tidspelopp och den tidsperiod, varom frå- riod som är i fråga. gå är.

Beträffande inkomst av anställ- Beträffande inkomst av anställning varom i 48 4 mom. förmäles ning som avses 148 4 mom. skall, skall, därest vid ett tillfälle inkomst om inkomst som intjänats under uppbäres som intjänats under flera flera dagar uppbärs vid ett tillfälle, dagar, den preliminära A-skatten den preliminära A-skatten beräkberäknas på grundval av inkomsten nas på grundval av inkomsten ununder varje ifrågakommande dag der varje ifrågakommande dag och 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och med tillämpning av skattetabel- med tillämpning av vad som anges i lens kolumn för daginkomst. skattetabellen för daginkomst.

Är anställningen annan än sådan, varom i 4 § 4 mom. sägs, skall gälla att, därest inkomsten avser annan tidsperiod än som är i skattetabellen upptagen, först uträknas huru mycket av inkomsten som belöper på cen i tabellen upptagen tidsperiod av minst en veckas längd. Skatten beräknas därefter med utgångspunkt från det skattebelopp, som skulle utgå för sådan del av inkomsten, och efter förhållandet mellan, å ena sidan, längden av den tidsperiod den uppburna inkomsten avser och, å andra sidan, den i tabellen angivna tidsperiodens längd.

Uppbäres vid anställning varom nu är fråga inkomst för kortare tidsperiod än en vecka, skall preliminär skatt icke utgå mer än en gång i veckan. Därvid skola de under samma vecka uppburna inkomstbeloppen sammanräknas och anses på en gång utbetalda.

7§

För inkomst av tjänst, som icke avser bestämd tidsperiod eller icke uppbäres vid regelbundet återkommande tillfällen, skall utgå preliminär A-skatt med trettio procent av inkomsten.

Uppbäres inkomst som avses i första stycket Jämte inkomst, som avses i 4§ I mom. första stycket, skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som riksskattevcerket fastställer.

För inkomst som avses i 3§ 2 mom. 1 tredje stycket skall preliminär skatt utgå med trettio procent av inkomsten. Preliminär skatt på ränta eller utdelning på utländska värdepapper skall utgå med så stort belopp att det tillsammans med den skatt som innehållits i utlandet uppgår till trettio procent av räntan eller utdelningen. Skatt enligt första eller andra stycket uttages icke på belopp under tio

kronor.

Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan föreskrivas i vissa fall framgår av 3§ 2 mom.

Bestämmelserna i denna paragraf gälla icke om annat följer av 40 §.

85 Åtnjuter skattskyldig jämte kon- Åtnjuter skattskyldig jämte kon-

tant inkomst nmaturaförmån skall tant inkomst andra förmåner skall preliminär A-skatt beräknas efter preliminär A-skatt beräknas efter inkomstförmånernas sammanlagda inkomstförmånernas sammanlagda värde. Har den skattskyldige utgett värde. Har den skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall för- - ersättning för en förmån skall förmånsvärdet sättas ned med ersätt- månsvärdet sättas ned med crsättningens belopp. ningens belopp.

Värdet av bilförmån skall beräknas enligt punkt 2 utom tredje stycket andra meningen av anvisningarna till 428 kommunalskattelagen (1928:370).

& Senaste lydelse 1990:329. 44

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader. Förmånsvärdet av en bostad inom varje område skall bestämmas till det genomsnittliga värdet för jämförbara bostäder inom området. Om bostaden är belägen utom tätort med närmaste omgivning skall dock värdet bestämmas till det lägsta av nämnda genomsnittsvärden reducerat med tio procent.

Värdet av annan naturaförmån Värdet av annan förmån än som än som avses i andra och tredje avses i andra och tredje styckena styckena skall beräknas enligt 42 § skall beräknas enligt 42§ andra andra stycket kommunalskatte- stycket kommunalskattelagen samt lagen samt punkt I andra och tredje punkt 1 andra och tredje styckena styckena och punkt 3 av anvisning- och punkt 3 av anvisningarna till arna till den paragrafen. den paragrafen.

Föreligger fall som avses I punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 42§ kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av förmånen med hänsyn härtill.

108”

Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan tjänsteresa inom riket som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) endast till den del ersättningarna överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum eller, såvitt gäller kostnad för logi. den faktiska utgiften. På ansökan av den som betalar ut ersättning får skattemyndigheten besluta att i den mån tjänsteresa varar mer än tre månader motsvarande skall gälla till den del ersättningarna inte överstiger vad som anges i punkt 3 a av anvisningarna till nämnda paragraf.

På ersättning för ökade levnadskostnader vid sådan tjänsteresa utom riket som avses I punkt 3 sista stycket av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen skall preliminär A-skatt beräknas endast till den del ersättningen överstiger avdragsgillt belopp enligt nämnda lagrum.

I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att preliminär A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den överstiger det i punkt 3c av anvisningarna till 33§ kommunalskattelagen angivna beloppet.

Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är förenade med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart att ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens inkomsttaxcering eller att den överstiger avdragsgillt belopp. I sådant fall beräknas skatten på hela ersättningen respektive den del av ersättningen som överstiger det avdragsgilla beloppet.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a) folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, om inte annat följer av bestämmelserna i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m. ciler den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

c) familjebidrag enligt familje- b) familjebidrag enligt familjebidragslagen (1978:520); eller bidragslagen (1978: 520);

? Senaste lydelse 1990:653. 45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) sådan pension, livränta eller c) sådan pension, livränta eller från försäkringsanstalt utgående från försäkringsföretag utgående annan skattepliktig ersättning, som annan skattepliktig ersättning, som uppgår till högst hälften av det bas- uppgår till högst hälften av det basbelopp som enligt lagen om allmän belopp som enligt lagen om allmän försäkring gällde för året före det år försäkring gällde för året före det år under vilket ersättningen utges. under vilket ersättningen utges. Vad nu har sagts skall dock inte Vad nu har sagts skall dock inte tillämpas på pension och vårdbi- tillämpas på pension och vårdbidrag, som utgår på grund av lagen drag, som utgår på grund av lagen om allmän försäkring, delpension om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1979:84) om delpen- enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och på yrkesskade- sionsförsäkring och på yrkesskadelivränta eller livränta enligt lagen livränta eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk- (1976:380) om arbetsskadeförsäkring clier lagen (1977:265) om stat- ring eller lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd. ligt personskadeskydd;

d) ränta eller utdelning som till-

kommer en annan juridisk person

än svenskt dödsbo eller en fysisk per-

son som inte är bosatt i Sverige;

e) ränta eller utdelning som enligt

dubbelbeskattningsavtal är helt un-

dantagen från beskattning i Sverige;

J) ränta på förfogarkonto som av-

ses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325)

om självdeklaration och kontroll-

uppgifter, om räntan inte uppgår till

1000 kronor;

&) ränta på konto för klientmedel

eller

h) ränta som ingår i belopp som

redovisas enligt 3 kap. 22§ sista

stycket lagen om självdeklaration

och kontrolluppgifter.

138 I mom." Preliminär B-skatt 1 mom. Preliminär B-skatt skall skall tas ut med belopp motsvaran- tas ut med belopp motsvarande 120 de 120 procent av den slutliga skatt procent av den i 14 § angivna delen som har påförts den skattskyldige av den slutliga skatt som har påförts året före inkomståret. Understiger den skattskyldige året före inkomstden slutliga skatten den ursprungli- året. Understiger den slutliga skatgen debiterade B-skatten tas preli- ten den ursprungligen debiterade minär B-skatt ut med 110 procent. B-skatten tas preliminär B-skatt ut

med 110 procent.

Preliminär B-skatt enligt första stycket får inte tas ut med lägre belopp än som motsvarar den preliminära B-skatt som har debiterats för året före inkomståret.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när preliminär B-

3 Senaste lydelse 1990:579. 46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom. eller när annars särskilda omständigheter föreligger.

I den slutliga skatt som avses i första stycket skall inte inräknas utskiftningsskatt, — ersättningsskatt, skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324), mervärdeskatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt eller sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift, vilken har påförts enligt bestämmelse i annan författning.

Vid beräkning av preliminär B- Vid beräkning av preliminär Bskatt skall, om möjligt, hänsyn tas skatt skall, om möjligt, hänsyn tas till preliminär A-skatt som den till preliminär A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala på skattskyldige kan ha att betala engrund av förordnande enligt 3§ 3 ligt 3§ 2 mom. I tredje stycket eller mom. andra stycket. på grund av bestämmelserna i lagen

(1990:327) om skatteavdrag från

sjukpenning m.m. eller lagen

(1990:328) om skatteavdrag i vissa

fall från artistersättning m.m.

2 mom.” Har skattskyldig inte 2 mom. Har skattskyldig inte

påförts slutlig skatt enligt den årliga påförts slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året före inkomståret, taxcringen året före inkomståret, men kan han antagas bli påförd så- men kan han antas bli påförd sådan dan skatt enligt den årliga taxering- skatt enligt den årliga taxeringen en året efter inkomståret, skall pre- året efter inkomståret, skall preliliminär B-skatt beräknas med led- minär B-skatt beräknas med ledning av särskild taxering till statlig ning av särskild taxering (preliinkomstskatt, kommunal inkomst- minär taxering). skatt och statlig förmögenhetsskatt (preliminär taxering).

Preliminär B-skatt skall också be- Preliminär B-skatt skall också beräknas med ledning av preliminär räknas med ledning av preliminär taxering, om det med sannolikhet taxering, om det med sannolikhet kan antagas, att vid årlig taxering kan antas, att den i 14§ angivna året efter inkomståret till statlig el- delen av den slutliga skatten enligt ler kommunal inkomstskatt taxerad den årliga taxeringen året efter ininkomst kommer att avvika från komståret kommer att avvika från motsvarande inkomst vid den årliga motsvarande skatt enligt den årliga taxeringen året före inkomståret taxeringen året före inkomstårct med minst en femtedel av sist- med minst en femtedel av sistnämnda inkomst, dock minst 2000 nämnda skatt, dock minst 2000 kronor. kronor.

Preliminär B-skatt får beräknas Preliminär B-skatt får beräknas på grundval av preliminär taxering på grundval av preliminär taxering även i annat fall än som sägs i första även i annat fall än som sägs i första eller andra stycket, om särskilda eller andra stycket. om det är fråga omständigheter föranleder det. Så- om mer betydande skillnad mellan

? Senaste lydelse 1988:1525. 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dana omständigheter kan föreligga annars utgående preliminär skatt exempelvis när det är fråga om ned- och beräknad slutlig skatt eller det satt skatteförmåga eller om mer be- Jinns andra särskilda skäl. tydande skillnad mellan annars utgående preliminär skatt och påräknelig slutlig skatt.

14 g0

I den slutliga skatt som avses i

13§ I mom. första stycket, 13§ 2

mom. andra stycket och 17§ I

mom. 2 skall inte inräknas utskift-

ningsskatt, ersättningsskatt, skatte-

tillägg eller förseningsavgift enligt

taxeringslagen (1990:324), mervär-

deskatt enligt lagen (1968:430) om

mervärdeskatt eller sådan i denna

lag inte omnämnd skatt eller avgift,

vilken har påförts enligt bestämmel-

se i annan författning.

158

Vid preliminär taxering skola be- Preliminär taxering skall ske i enskattningsbar inkomst och beskatt- lighet med de bestämmelser som ningsbar förmögenhet beräknas i skall tillämpas vid den årliga taxeenlighet med bestämmelserna i ringen året efter inkomståret. Vid lagen om statlig inkomstskatt, kom- debitering av den preliminära skatmunalskattelagen samt lagen om ten skall hänsyn dock inte tas till statlig förmögenhetsskatt. sådan skatt som inte ingår i den

slutliga skatten enligt 14 §.

Vid preliminär taxering, som Vid den preliminära taxeringen sker under inkomståret, skall hän- skall hänsyn tas till de förhållanden syn tagas i fråga om skattskyldigs som kan antas komma att ligga till civilstånd till det förhållande, som grund för taxering under året efter kan antagas komma att ligga till inkomstärcet. grund för taxering under året näst efter inkomståret, samt, vad angår frågan om den skattskvldige har hemmavarande barn, till förhållandena vid den tidpunkt, då taäxeringen verkställes.

Vid tillämpning av första och andra styckena här ovan skall iakttagas, att frågan om skattskyldig haft hemmavarande barn eller icke bedömes med utgångspunkt från vad som på grund av kommunalskattelagens bestämmelser i sådant hänseende kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomståret.

19 Förutvarande 14 8 upphävd 1988:1525. ! Senaste lydelse 1974:859. 48

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17§

I mom.!” Skattskyldig, som har I mom. Skattskyldig. som skall

utt betala preliminär B-skatt. skall betala preliminär B-skatt, skall utan anmaning avge preliminär utan anmaäning lämna preliminär självdeklaration: självdeklaration:

1) om han inte har påförts slutlig skatt enligt den ärliga taxeringen året före inkomståret:

2) om hans vid årlig taxering året 2) om den i 14 § angivna delen av efter inkomståret till statlig eller den slutliga skatten enligt den årliga kommunal inkomstskatt taäxerade taxeringen året efter inkomståret, inkomst, såvitt senast den I decem- såvitt senast den I! december äret ber året före inkomståret kan bedö- före inkomståret kan bedömas. mas, kommer att överstiga motsva- kommer att överstiga motsvarande rande inkomst vid den årliga taxe- skatt enligt den årliga taxeringen ringen året före inkomståret med året före inkomståret med minst en minst en femtedel av sistnämnda femtedel av sistnämnda skatt. dock inkomst, dock minst 2000 kronor; minst 2000 kronor: eller Samt

3) om han året före inkomståret 3) om han året före inkomståret har haft att betala preliminär A- har haft att betala preliminär Askatt. skatt enligt 3 § 2 mom. I första eller

andra stycket.

I mom.' För varje skattskyldig, I mom. För varje skattskyldig,

som skall betala preliminär A-skatt, som skall betala preliminär A-skatt skall bestämmas tillämplig skatte- för annan inkomst än inkomst av tabell och kolumn 1 enlighet med kapital, skall bestämmas tillämplig bestämmelserna i 4§ 2 mom. och skattetabell i enlighet med bestäm- 5§ eller, i förekommande fall. den melserna 1 5 § eller, i förekommansärskilda beräkningsgrund efter vil- de fall. den särskilda beräkningsken skatten skall utgå. grund efter vilken skatten skall

utgå.

Har för kommunal inkomstskatt fastställd skattesats ändrats genom beslut som meddelats så sent under december månad äret före inkomståret att ändringen inte kan beaktas vid beräkningen av den preliminära skatten, skall den först fastställda skattesatsen tillämpas.

335!"

För skattskyldig skall utfärdas För skattskyldig skall utfärdas skattsedel. särskild för preliminär skattsedel, särskild för preliminär skatt, för slutlig skatt och för till- skatt, för slutlig skatt och för tillkommande skatt. Vid skattsedel på kommande skatt. Skaitsedel skall preliminär A-skatt skall fogas skat- dock inte utfärdas för preliminär tekort och skattetabell. Vid skattse- skatt enligt 3§ 2 mom. I tredje stycdel på preliminär B-skatt e//er till- ket. Vid skattsedel på preliminär Akommande skatt samt vid sådan skatt skall fogas skattekort och skatskattsedel på slutlig skatt enligt vil- tetabell. Vid skattsedel på prelimi-

!" Senaste lydelse 1979:489. !2 Senaste lydelse 1984: 506. '4 Senaste lydelse 1979:489. 49

4 Riksdagen 1990/91. I saml Nr 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

ken kvarstående skatt skall betalas när B-skatt skall fogas skattekort, skall fogas inbetalningskort. Vid varjämte inbetalningskort skall tillskattsedel på preliminär B-skatt ställas den skattskyldige. Vid skattskall också fogas skattekort. sedel på tillkommande skatt samt

vid sådan skattsedel på slutlig skatt

enligt vilken kvarstående skatt skall

betalas skall fogas inbetalningskort.

Om den skattskyldiges slutliga

skatt består uteslutande av skatt på

ränta eller utdelning för vilken preli-

minär skatt skall betalas enligt 3 § 2

mom. I tredje stycket behöver någon

skattsedel på slutlig skatt inte utfär-

das.

Närmare föreskrifter om skattsedel och handlingar som skall fogas till skattsedel meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Skattsedel, skattekort och inbetalningskort skall upprättas i enlighet med formulär som fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

39§

2 mom. Under januari månad 2 mom. Under januari månad och, då särskilda förhållanden där- och, då särskilda förhållanden därtill föranleda. jämväl under febru- till föranleda. jämväl under februari månad må skatteavdrag för gäl- "ari månad må skatteavdrag för gäldande av preliminär A-skatt, beräk- dande av preliminär A-skatt, beräknad enligt skattetabell, ske enligt nad enligt skattetabell. ske enligt den tabell och den kolumn däri, den tabell som senast tillämpats unsom scnast tillämpats under nästfö- der nästföregående inkomstår. regående inkomstår.

3 mom.” Vid uthetalning eller

gottskrivning av sådan ränta eller

utdelning som avses i 3§ 2 mom. I

tredje stvcket skall den som har att

avge — kontrolluppgift — beträfjande

räntan eller utdelningen göra skat-

teavdrag för betalning av preliminär

A-skatt som mottagaren har att be-

tala. I fråga om sådant avdrag skall

bestämmelserna i 27 § 2 mom., 39§

I mom. fjärde stycket och 44 § gälla i

tilllämpliga delar. Vad som där sägs

om arhetsgivare och arbetstagare

skall då gälla den som har att avge

kontrolluppgilt beträffande räntan

eller utdelningen, respektive den som

goltskrivs eller mottar räntan eller

utdelningen.

!5 Förutvarande 3 mom. upphävd genom 1990:329.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. [990/91:5

I mom.!" Arbetstagare. som I mom. Arbetstagare, som skall skall vidkännas avdrag för prelimi- vidkännas avdrag för preliminär Anär A-skatt, skall överlämna skatt- skatt, skall överlämna skattsedel på sedel å sådan skatt till arbetsgiva- sådan skatt till arbetsgivaren omeren omedelbart efter det han motta- delbart efter det han mottagit den. git den. Annan arbetstagare skall Annan arbetstagare skall snarast snarast för arbetsgivaren uppvisa för arbetsgivaren uppvisa skattscskattsedel å preliminär B-skatt eller del på preliminär B-skatt eller skatskattekort ä sådan skalt eller intvg tekort på sådan skatt eller intyg av av skattemyndigheten, att han icke skattemyndigheten, att han inte har har att erlägga preliminär A-skatt. att betala preliminär A-skatt.

Fullgör icke arbetstagare sin skyl- Fullgör inte arbetstagare sin skyldighet enligt första stycket, skall av- dighet enligt första stycket, skall avdrag för preliminär skatt göras en- drag för preliminär skatt göras enligt skattetabellen för den ort. där ligt skattetabellen för den ort, där arbetsgivaren har sitt kontor eller arbetsgivaren har sitt kontor eller lönen eljest utbetalas, efter följande lönen i annat fall utbetalas, jämte grunder, nämligen tio procent av nämnda avdrag.

]) i fråga om inkomst som avses i. 4§ 4 mom. ett belopp. motsvarande avdrag enligt skattetabellen för sådan inkomst jämte tio procent av nämnda avdrag:

2) i fraga om inkomst som avses I 78 första stycket: et belopp, motsvarande avdrag för månadslön enligt den i 4§ 2 mom. första stycket vid I) avsedda kolumnen i skattetabellen jämte tio procent av nämnda avdrag:

3) i fråga om inkomst som avses I ”$ andra stycket: eu belopp. motsvarande avdrag för sådan inkomst beträffande skattskyldig, som avses i 48 2 mom. första stycket vid 1), jämte tio procent av nämnda avdrag;

4) i övriga fall: ett belopp, motsvarande avdrag enligt den i 4§ 2 mom. första stycket vid I) avsedda kolumnen i skattetabellen jämte tio procent av nämnda avdrag.

Åtnjuter arbetstagaren, förutom Åtnjuter arbetstagaren, förutom kontant inkomst, naturaförmån kontant inkomst, annan förmån som avses i 8 § första stycket, skall som avses i 8§ första stycket, skall skatteavdraget enligt andra stycket skattcavdraget enligt andra stycket beräknas även på naturalörmånens beräknas även på förmånens värde värde för den tid lönen avser. för den tid lönen avser.

Förhöjningen av avdrag som av- Förhöjningen av avdrag som av-

te Senaste lydelse 1990:329.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

ses i andra stycket I!) — 4) skall ses i andra stycket skall utgöra utgöra minst en krona för daglön. minst en krona för daglön. fem krofem kronor för veckolön, tio kronor nor för veckolön, tio kronor för för halvymånadslön och tväveckors- halvmånadslön och tvåveckorslön lön samt tjugo kronor för månads- samt tjugo kronor för månadslön. lön.

I mom.!” Sedan skattsedel på preliminär skatt har utfärdats, får. om bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den motsvarande slutliga skatten därigenom kan antagas uppkomma, genom jämkning föreskrivas ändrade grunder för uttagande av den preliminära skatten. Jämkning skall göras bland annat i följande fall. nämligen

1) då skattskyldig har att erlägga preliminär A-skatt och sådan ändring har skett i den skattskyldiges civilstånd. vartill hänsyn skall tagas vid taxering eller debitering under året efter inkomståret;

2) då skattskyldig visar eller, såvitt gäller sambandet mellan honom tillkommande skattereduktion och makes inkomst, gör sannolikt att preliminär A-skuatt skall erläggas efter annan kolumn i skattetabellen än som tidigare har fastställts:

3) då skattskyldig gör sannolikt 1) då skattskyldig gör sannolikt eller det annars för myndigheten eller det annars för myndigheten framstår sasom troligt, att den pre- framstår såsom troligt. att den preliminära skatten till följd av änd- liminära skatten till följd av ändring i inkomst eller i avdrag för om- ring i inkomst eller i avdrag för omkostnader i förvärvskälla eller be- kostnader i förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller av träffande allmänna avdrag celler av annan anledning kommer att av- annan anledning kommer att avvika från motsvarande slutliga vika från motsvarande slutliga skatt: skatt; eller

4) du skattskyldig visar eller myndigheten annars får kännedom om utt den skattskyldiges skattetörmågu har blivit väsentligt nedsatt av anledning, som anges i S0§ 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370). Jämkning av skål, som anges i tredje stycket nämnda moment, skall dock inte ske, om den skattskyldige skall beiala preliminär A-skatt och således bestämmelserna i 418 2 mom. är tillämpliga: eller

5) då genom ändring i inkomst- 2) då genom ändring 1 inkomstförhållandena eller av annat skäl förhållandena eller av annat skäl

!7 Senaste lydelse 1990:329. in [NS

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

ändrad skatteform synes påkallad. ändrad skatteform synes påkallad.

I fall, som avses i första stycket I fall, som avses i första stycket under 2). bör såvitt angår prelimi- under /), bör såvitt angår preliminär A-skatt jämkning vidtagas bara när A-skatt jämkning göras bara då då på grund av jämkningen preli- på grund av jämkningen preliminär minär skatt skulle urtagas med skatt skulle fas ut med minst en minst en femtedel högre eller lägre femtedel högre eller lägre belopp än belopp än som utan jämkning skul- som utan jämkning skulle erläggas. le erläggas. Jämkning av preliminär Jämkning av preliminär B-skatt i B-skatt i nyss angivna fall bör göras nyss angivna fall bör göras bara då bara då påräknelig tuxerad inkomst påräknelig skatt med minst en femmed minst en femtedel över- eller tedel över- eller understiger den tiunderstiger den tidigare antagna in- digare antagna skatten, dock med komsten. dock med minst 2000 minst 2000 kronor. kronor.

Oavsett vad som sägs I föregåen- Oavsett vad som sägs i föregåcnde stycke. får jämkning verkställas de stycke, får jämkning verkställas om skillnaden mellan slutlig och om skillnaden mellan slutlig och annars utgående preliminär skatt annars utgående preliminär skatt skulle bli mer betydande eller det är skulle bli mer betydande eller det fråga om nedsatt skätteförmåga el- föranleds av särskilda omständigheler annan särskild omständighet. ter.

Jämkning skall i första hand ske

av preliminär skatt på andra in-

komster än ränta och utdelning.

I fråga om preliminär skatt på

ränta och utdelning får jämkning

ske även om skattsedel avseende an-

nan preliminär skatt inte har utfär-

duats.

Får en skattemyndighet genom anmälan av skattskyldig eller annars vetskap om att preliminär skatt har blivit påförd obehörigen eller med oriktigt belopp eller att felaktighet har ägt rum vid utskrivandet av skattsedel, skall myndigheten vidtaga den jämkning av nämnda skatt, som kan behövas.

Innan jämkning äger rum, skail den skattskyldige beredas tillfälle att yttra sig, om detta inte uppenbarligen är obehövligt.

Jämkning får inte verkställas efter inkomstårets utgång med mindre den preliminära skatten därigenom nedsätts. Ansökan om sådan jämkning skall av skattskyldig inges före utgången av april månad året efter inkomstäret.

2 mom.!" Beslut om jämkning skall tillställas den skattskyldige. Innebär

beslutet, att debiterad preliminär skatt, som förfaller till betalning efter det beslutet meddelats. skall betalas med annat belopp än som tidigare utfärdad skattsedel utvisar, skall därjämte utfärdas ny skattsedel upptagande den ändrade skatten.

Sker jämkning av preliminär Sker jämkning av preliminär skatt, vilken beräknas enligt skatte- skatt, skall i beslutet anges. att skat-

!E Senaste Ivdelse 1979:489.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

tabell, av anledning som i 45§ I ten skall beräknas 1. ex. på viss del mom. under 1) eller 2) sägs. skall i av inkomsten eller på inkomsten beslutet angivas vilken kolumn i ta- minskad med visst belopp eller att bellen som skall tillämpas vid skat- skatten skall fas urmed viss procent tens beräkning. Vidtages jämkning av inkomsten. av sådan preliminär skatt av annan anledning än nyss sagts, skall i beslutet därom angivas. att skatten skall beräknas t.ex. d viss del av inkomsten eller ä inkomsten minskad med visst belopp eller ock att skatten skall urgå med viss procent av inkomsten.

Vid jämkning av pråliminär Vid jämkning av preliminär skatt, vilken utgår efter i 73 omför- skatt, som tas ut efter i 78 första mäld procentsats, skall i beslutet stycket nämnd procentsats, skall i angivas efter vilken procentsats beslutet anges efter vilken procentden ändrade skatten skall uiga. sats den ändrade skatten skall tax

ut.

Sker jämkning av preliminär

skatt på ränta eller utdelning skall i

beslutet anges att preliminär skatt

inte skall tas ut på ränta på eller ut-

delning från visst konto eller vissa

värdepapper.

Sker jämkning av preliminär B- Sker jämkning av preliminär Bskatt, skall skatten beräknas på ena- skatt. skall skatten beräknas på handa sätt som i 13, 15 och 25 §§ samma sätt som i 13, 15 och 25 §§ angives beträffande påföring av så- anges beträffande påföring av sådan skatt efter preliminär taxering. dan skatt efter preliminär taxering.

48§

4 mom. '” Skattskyldig, som av- 4 mom. Skattskyldig, som av-

yttrat fastighet eller rörelse eller del vttrat fastighet eller näringsverkav sådan tillgång eler aktie celler samhet eller del av sådan tillgång andel i bolag, vars aktier eller an- eller aktie eller andel i bolag, vars delar vid tiden för avyttringen äg- aktier eller andelar vid tiden för avdes eller innehades på sätt som an- yttringen ägdes eller innehades på ges 135 § I a mom. sjunde stycket a sält som anges i punkt I4 åttonde kommunalskattelagen (1928:370), stycket a av anvisningarna till 328 mot betalning under minst tre år. kommunalskattelagen (1928:370). kan, om till följd härav hans till mot betalning under minst tre år, statlig inkomstskatt taxerade in- kan, om till följd härav hans slutlikomst blivit mer än dubbelt så stor ga skatt blivit mer än dubbelt så som medeltalet av hans motsvaran- stor som medeltalet av hans slutliga de taxerade inkomster för närmast skatt för närmast föregående tre föregående tre beskattningsår, efter taxeringsår. efter ansökan beviljas ansökan beviljas anstånd av skatte- anstånd av skattemyndighet med myndighet med erläggande av betalning av kvarstående skatt för kvarstående skatt för det taxerings- det taxeringsår, då försäljningen ta-

9 Senaste lydelse 1990:329. 34

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

år. då försäljningen tagits till be- gits till beskattning. Anstånd får skattning. Anstånd får avse högst avse högst två tredjedelar av den två tredjedelar av den kvarstående kvarstående skatten. Det belopp, skatten. Det belopp, för vilket an- för vilket anstånd medges. skall hestånd medges, skall erläggas med talas med halva beloppet före uthalva beloppet före utgången av gången av april månad under vart april månad under, ert vart av de två och ett av de två år, som följer närår, som följer närmast efter det år, mast efter det år, då den kvarståendå den kvarstående skatten enligt de skatten enligt debiteringen skuldebiteringen skolat erläggas. le ha betalts. Vid beräkningen av

den slutliga skatten gäller 14 §.

Har avyttringen föranlett debitering av tillkommande skatt, får anstånd medges efter motsvarande grunder.

(Se vidare anvisningarna.)

52 §0

Skatt, som har innehållits genom Skatt. som har innehållits genom skatteavdrag, skall betalas genom skatteavdrag, skall betalas genom insättning på skattepostgirokonto insättning på skattepostgirokonto hos skattemyndigheten i det län där hos skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är registrerad för in- den som har innehållit skatten är betalning och redovisning av ar- registrerad för inbetalning och rebetstugares skatt. Är arbetsgivaren dovisning av sådan skatt. Är han ej registrerad. skall skatten betalas inte registrerad, skall skatten betatill skattemyndigheten i det län där las till skattemyndigheten i det län arbetsgivaren är bosatt. Inbetalning där han är bosatt. Inbetalning från från landstingskommun och kom- landstingskommun och kommun mun skall dock, såvitt gäller preli- skall dock, såvitt gäller preliminär minär A-skatt. ske genom avräk- A-skatt. ske genom avräkning mot ning mot fordran enligt 43 lagen fordran enligt 48 lagen (1965:269) (1965:269) med särskilda bestäm- med särskilda bestämmelser om melser om kommuns och annan kommuns och annan menighets utmenighets utdebitering av skatt debitering av skatt m. m. m.m.

Sådan preliminär A-skatt eller kvarstående skatt, som cj har innehållits genom skattcavdrag. preliminär B-skatt samt tillkommande skatt skall betalas genom insättning på skattepostgirokonto hos den skattemyndighet till vilken skatten skall betalas enligt skattsedel.

Insättning enligt första eller andra stycket kan göras också genom inbetalning hos de banker, med vilka regeringen har träffat avtal därom.

Om arbetgivare eller skattskyldig Om den som har innehållit skatt ej vet till vilken skattemyndighet eller skattskyldig inte vet till vilken inbetalning skall göras, skall skat- skattemyndighet inbetalning skall ten sättas in på skattepostgirokonto göras, skall skatten sättas in på hos skattemyndigheten i det län där skattepostgirokonto hos skattemynarbetsgivaren respektive den skatt- digheten i det län där den som har skyldige är bosatt. innehållit skatten respektive den

skattskyldige är bosatt.

Betalas skatt genom girering från postgirokonto, skall skatten anses vara

"9 Senaste lydelse 1990:329. 55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inbetald den dag då gireringshandlingarna kom in till postanstalt. Statlig myndighet, som använder det centrala redovisningssystemet (system S) för betalning av skatt. skall anses ha betalt den dag då uppdrag att betala skatten sändes till redovisningscentral i systemet.

Inbetalning av skatt sker kostnadsfritt.

53§

I mom.” Vid inbetalning av l mom. Vid inbetalning av

skatt. som har innehållits genom skatt, som har innehållits genom skatteavdrag. skall på inbetal- skatteavdrag. skall namn på och ningshandlingen anges arbetsgiva- postadress till den som har innehålrens namn och postadress. lit skatten anges på inbetalnings-

handlingen.

Skattemyndigheten får på ansökan av arbetsgivare eller när särskilda skäl föreligger besluta att skatt, som innehålls genom skatteavdrag, och arbetsgivaravgifter som uppbärs enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall redovisas till skattemyndigheten under särskilt redovisningsnummer. Beslutet meddelas av den skattemyndighet till vilken redovisning skall lämnas under det särskilda redovisningsnumret.

Vid inbetalning av skatt som avses i 52 § andra stycket, skall på inbetalningshandlingen anges den skattskyldiges namn och postadress, personeller organisationsnummer, skattens beteckning samt det år som skatten avser.

54 §

I mom.”” En arbetsgivare, som I mom. En arbetsgivare, som

har gjort skatteavdrag för prelimi- har gjort skatteavdrag för preliminär A-skatt eller utgett lön för vil- när A-skatt eller utgett lön för vilken månadsavgift skall redovisas ken månadsavgift skall redovisas enligt lagen (1984:668) om upp- enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgi- börd av socialavgifter från arbetsgi- . vare skall, om inte annat följer av vare skall utan anmaning lämna sjätte stycket, utan anmaning läm- uppgift (uppbördsdeklarana uppgift (uppbördsdeklara- tion) om detta till den skattemyntion) om detta till den skattemyn- dighet som avses i 52 § första stycdighet som avses i 52 § första styc- ket. Arbetsgivare som avses I 38 ket. Arbetsgivare som avses i 3§ andra stycket sista meningen lagen andra stycket sista meningen lagen om uppbörd av socialavgifter från om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall dock lämna dearbetsgivare skall dock lämna de- klarationen till skattemyndigheten klarationen till skattemyndigheten 1 Stockholms län. Deklaration skall i Stockholms län. Deklaration skall lämnas av landstingskommun och lämnas av landstingskommun och kommun senast den 12 och av ankommun senast den 12 och av an- nan arbetsgivare senast den 18 i nan arbetsgivare senast den 18 i uppbördsmånaden efter den måuppbördsmånaden efter den må- nad då skatteavdraget gjordes eller nad då skatteavdraget gjordes eller lönen utgavs. lönen utgavs.

"! Senaste lydelse 1990:329. 2? Senaste lydelse 1990:329. 56

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91:35

Efter anmaning av skattemyndigheten är också den. som inte är deklarationsskyldig enligt första stycket. skyldig att avge uppbördsdeklaration.

Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt formulär.

Uppbördsdeklaration skall upptaga

1) arbetgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda redovisningsnummer:

2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas:

3) det belopp som har dragits av 3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt; för preliminär A-skatt från lön:

4) sådan utgiven avgiftspliktig 4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eler ersättning som avses 1 2 lön eller ersättning som avses 1 2 kap. 3§ första stycket lagen kap. 3 § första och andra styckena (1981:691) om socialavgifter, dock lagen (1981:691) om socialavgifter. inräknat det belopp som avses i dock inräknat det belopp som avses punkt 5; 1 punkt 5: :

5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 6 § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare:

6) den lön etter ersättning på vilken månadsavgiften beräknas: 7) månadsavgiftens belopp: 8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7.

En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt. skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration för kvarstående skatt) om detta. Sådan deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden april och upptaga. förutom uppgift som avses i fjärde stycket 1. det belopp som dragits av för kvarstående skatt. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs I första — tredje styckena.

En arbetsgivare, som skall redovi- Den som har gjort skatteavdrag

så månadsavgift för sådant bidrag för preliminär A-skatt på ränta eller

som likställs med lön enligt 2 kap. utdelning skall lämna uppgift 3§ andra stycket lagen om socialav- (uppbördsdeklaration = för giller, skall lämna uppgift (upp- ränta och utdelning) om detta. bördsdeklaration för vinst- Sädan deklaration skall lämnas andelsbidrag) om detta. Sådan senast den 18 i uppbördsmånaden deklaration skall upptaga uppgift efter den månad då skatteavdraget som avses i fjärde stycket I, 2,6 och gjordes och ta upp 7. Vövrigt gäller i tillämpliga deltar 1) den deklarationsskyldises vad som sägs i första — tredje namn och person- eller organisastyckena. tionsnummer:

2) uppgift om den tid för vilken

redovisning lämnas;

3) det belopp som har dragits av

för preliminär A-skatt.

I övrigt gäller i tillämpliga delar

vad som sägs i första '— tredje

styckena.

2 mom." Underlåter den som 2 mom. Underlåter den som är är deklarationsskyldig enligt 1 deklarationsskyldig enligt I mom. mom. första stycket alt lämna upp- att lämna uppbördsdeklaration elbördsdeklaration eller är deklara- ler är deklaration ofullständig, kan

57 "3 Senaste lydelse 1990:329.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

tion ofullständig, kan skattemyn- skattemyndigheten anmana den digheten anmana den deklarations- deklarationsskyldige att lämna deskyldige att lämna deklaration eller. klaration eller komplettera den. komplettera den.

3 mom.” Har arbetsgivare, som 3 mom. Har den som skall läm-

skall lämna uppbördsdeklaration na uppbördsdeklaration utan anutan anmaning. underlåtit att full- maning, underlåtit att fullgöra dengöra denna skyldighet inom före- na skyldighet inom föreskriven tid. skriven tid. påförs honom förse- påförs honom förseningsavgilt med ningsavgift med 100 kronor. 100 kronor.

Har den som anmanats att lämna uppbördsdeklaration inte fullgjort denna skyldighet inom tid. som har angivits I anmaningen. skall förseningsavgift påföras med 200 kronor.

Förseningsavgift fär helt efterges av skattemyndigheten om särskilda skäl föreligger. Närmare föreskrifter härom meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Övriga hestämmelser

87ua$N

Vad som sägs i 46 § 3 mom., 47,

58, 65 och 66 §§, 69 § I mom., 70 § 2

mom. 71,75—77 a och 78 §§ samt i

SO, S1, 83 och S4 &&, 85 X I mum.

56 § I mom. samt 86 a §§ gäller i till-

lämpliga delar också i fråga om den

som är skyldig att göra skatteavdrag

från sådan ränta eller utdelning som

avses I 3y 2 mom, I tredje stycket.

Vad som där sägs om arbetsgivare

och arbetstagare skall då gälla den

som är skyldig att göra skatteavdru-

get. respektive den för vilken skat-

teavdraget gjorts.

Anvisningar

till 3§

1.” Frågan huruvida skattskyldig 1. Frågan om skattskyldig skall skall erlägga preliminär A-skatt el- betala preliminär A-skatt eller preler preliminär B-skatt skall. då pre- liminär B-skatt skall. då preliminär liminär självdeklaration som i 16 § självdeklaration som i 16 § sägs inte sägs icke avgiviis eller upplysning lämnats eller om skattemyndigheom den skattskyldiges inkomstför- len annars inte fått upplysning om hållanden eljest icke vunnits, bedö- den skattskyldiges inkomstförhålmas med ledning av senast verk- landen, bedömas med ledning av ställda årliga taxering. Därest där- senast verkställda årliga taxering. vid den skattskyldiges inkomst av Om den skatskyldiges inkomst av annat än tjänst och tillfällig för- annat än tjänst och kapital därvid värvsverksamhet uppgår till högst uppgår till "högst en fjärdedel av den en fjärdedel av den sammanlagda sammanlagda uppskattade inkoms-

24 Sepaste lydelse 1990:329.

58 25 Senaste lydelse 1974:853.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uppskattade inkomsten, bör den ten, bör den skattskyldige i regel skattskyldige i regel erlägga preli- betala preliminär A-skatt. Annars minär A-skatt. Eljest bör han påfö- bör han påföras preliminär B-skatt.

ras preliminär 'B-skatt. Preliminär Preliminär A-skatt skall utgå även

A-skatt skall utgå även om den om den skattskyldige uppger sig skattskyldige uppger sig driva rörel- driva näringsverksamhet, där det se, där det av utredning i ärendet av utredning i ärendet framgår att framgår att hans verksamhet be- hans verksamhet bedrivs under sådrives under sådana förhållanden dana förhållanden som motsvarar som motsvarar arbetsanställning. arbetsanställning. Har preliminär Har preliminär självdeklaration av- självdeklaration avlämnats eller lämnats eller upplysning om den har skattemyvndigheten annars fått skattskyldiges inkomstförhållanden upplysning om den skattskvyldiges eljest vunnits, skall frågan huruvida inkomstförhållanden, skall frågan preliminär A-skatt eller preliminär om preliminär A-skatt eller preli- B-skatt bör erläggas bedömas med minär B-skatt bör betalas bedömas motsvarande tillämpning av vad med motsvarande tillämpning av nyss sagts, därvid hänsyn dock skall . vad nyss sagts. därvid hänsyn dock tagas ull förhållandet mellan annan skall tas till förhållandet mellan aninkomst än i 3§ 2 mom. under I nan inkomst än i 3 § 2 mom. under första och andra styckena sägs och i första och andra styckena sägs den sammanlagda uppskattade in- och den sammanlagda uppskattade komsten. inkomsten.

Av 38 2 mom. framgår, att preliminär B-skatt må påföras i stället för preliminär A-skatt, därest särskilda omständigheter, t. ex. speciella svårigheter att verkställa i 39 § omförmält skatteavdrag. föreligga. Å andra sidan kunna omständigheterna vara sådana, att preliminär B-skatt visserligen framstår som den naturliga skatteformen, men att preliminär A-skatt likväl bör erläggas, exempelvis därför att den skattskyldige vid upprepade tvillfällen tidigare år underlåtit att i vederbörlig ordning inbetala debiterad preliminär skatt.

till 39§

1.5 1.398 I mom. angives när 1. 1398 I mom. anges när fråga fråga är om arbetsgivare och arbets- är om arbetsgivare och arbetstagare tagare i uppbördslagens mening. Så i uppbördslagens mening. Så är i är i princip fallet då någon utbe- princip fallet då någon utbetalar betalar belopp, som för mottagaren lopp, som för mottagaren motsvamotsvarar i nämnda paragraf av- rar i nämnda paragraf avsedd insedd inkomst av tjänst. Härav komst av tjänst. Härav följer att exföljer att exempelvis den som är empelvis den som är självständig självständig företagare och vars in- företagare och vars inkomst är hänkomst är hänförlig vill inkomst av förlig till inkomst av näringsverkrörelse icke skall vidkännas skatte- samhet inte skall vidkännas skatteavdrag ä nämnda inkomst. avdrag på nämnda inkomst.

I handelsbolag eller enkelt bolag är det icke ovanligt, att en eller flera delägare utföra arbete för bolagets räkning och därför uppbära bestämd lön, beräknad för vecka, månad celler annan bestämd tidsperiod, varjämte vederbörande. utöver lönen. erhåller viss del i vinsten. Sådan delägare är icke arbetstagare enligt denna lags mening.

29 Senaste lydelse 1974:771.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den omständigheten att någon vid sidan av fastställd lön uppbär tantiem eller avlönas medelst provision förhindrar i och för sig icke att skatteavdrag verkställes.

till 45 §

1."” Har skattskyldig, som skall

erlägga preliminär A-skatt. enligt underrättelse från skattemyndigheten ändrat civilstånd under förra delen av inkomståret, skall skattemyndighet utan särskild anmälan från den skattskyldige vidtaga den jämkning uv nämnda skatt, som må betingas av ändringen.

Skattemyndighet äger jämväl 1. Skattemyndighet äger utan särutan särskild anmälan från den skild anmälan från den skattskyldiskattskyldige upptaga Ttråga om ge uppta fråga om jämkning av prejämkning av preliminär skatt i övri- liminär skatt i fall som avses 145 8. ga i 45 § omförmälda fall. Vid höjning av preliminär skatt utan skattskyldigs medgivande bör iakttagas försiktighet, så att för hög sådan skatt icke uttages.

2.75 För att ernå bättre överens- 2. För att /å bättre överensstäm-

stämmelse mellan slutlig skatt och melse mellan slutlig skatt och crerlagd preliminärskatt kan genom lagd preliminärskatt kan genom jämkning föreskrivas, att utbyte jämkning föreskrivas. att utbyte skall ske av preliminär A-skatt be- skall ske av preliminär A-skatt beräknad enligt skattetabell cHer av räknad enligt skattetabell eller av preliminär B-skatt mot preliminär preliminär B-skatt mot preliminär A-skatt beräknad enligt särskild av A-skatt beräknad enligt särskild av skattemyndighet angiven grund. skattemyndighet angiven grund. Jämför vidare 3 3 och anvisningar- Jämför vidare 3 8 och anvisningarna till samma paragraf. na till samma paragraf.

3. Den bevisning, som skattskyldig måste prestera för att erhålla jämkning, är icke lika i de i 45§ I mom. under 2)-4) omnämnda tallen. Begäres jämkning jämlikt 2) i nämnda moment på grund av sådan ändring i makes inkomst. som påverkar den skatuskyldiges skattereduktion, eller jämlikt samma moment 3). behöver vederbörande endast göra sannolikt, att de ifräågavarande förhållandena komma att vara för handen. I övriga tall har han däremot att styrka, att de berörda omständigheterna verkligen föreligga.

"7 Senaste Iydelse 1990:329. "5 Senaste lydelse 1990:329. 60

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

3.”” Har skattskyldig under in- 3, Har skattskyldig under in-

komståret. innan beslutet om jämk- komståret, innan beslutet om jämkning meddelats, erlagt högre preli- ning meddelats. erlagt högre prehiminär skatt än han rätteligen bort minär skatt än han rätteligen bort göra, skall den för mycket inbetalda göra, skall den för mycket inbetalda skatten icke restitueras. I stället skatten icke restitueras. I stället skall den preliminära skatt som skall den preliminära skatt som skall erläggas efter beslutet om skall erläggas efter beslutet om jämkning i motsvarande mån redu- jämkning i motsvarande mån reduceras, så att den sammanlagda pre- ceras, så att den sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå liminärskatten kommer att uppgå till belopp, som beräknas böra utgå vill belopp. som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kan förekom- för inkomståret. Fall kan förekomma, särskilt vid jämkning under se- ma, särskilt vid jämkning under senare delen av inkomstäret. då preli- nare delen av inkomståret. då preliminärskatten nedsätts med så stort minärskatten nedsätts med så stort belopp att den skattskyldige. trots belopp att den skattskyldige, trots att han helt betriats från att betala att han helt befriats från att betala sådan skatt under återstäende upp- sådan skatt under återstående uppbördsmånader, ändå har inbetalt bördsmånader. ändå har inbetalt högre skatt än han kan antas ha högre skatt än han kan antas ha rätteligen bort göra. rätteligen bort göra.

Uppgår det för mycket inbetalda Uppegår det för mycket inboetalda

beloppet till minst en femtedel av beloppet till minst en femtedel av

den slutliga skatt, som kan beräk- den slutliga skatt, som kan beräknas komma att utgå. dock till minst nas komma att utgå, dock till minst 500 kronor. har den skattskyldige 500 kronor, har den skattskyldige rätt att få tillbaka det för mycket rätt att få tillbaka det för mycket inbetalda beloppet utan avvaktan inbetalda beloppet utan avvaktan på debitering av den slutliga skat- på debitering av den slutliga skat-

ten. Är särskilda förhållanden för ten. Är särskilda förhållanden för

handen — fråga är t. ex. om nedsatt handen — fråga är t. ex. om ett särskattetörmåga eller om eu särskilt skilt stort skattebelopp — kan mynstort skattebelopp — kan myndig- digheten, även om det angivna villheten. även om det angivna villko- koret inte är uppfyllt. medge att det ret icke är uppfyllt. medgiva att det för mycket betalda beloppet äterbeför mycket er/agda beloppet återbe- talas till den skattskyldige. talas till den skattskyldige.

Denna lag träder i kraft den 31 december 1990 och tillämpas första gången vid uppbörd av skatt på inkomst som skall taxeras 1992.

Den äldre bestämmelsen i I $ beträffande särskild vinstskatt gäller dock vid uppbörd av skatt enligt 1992 års taxering.

”” Senaste lydelse 1985:404. 61

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att I kap. 1 §, 3 kap. 3 §. 4 kap. 3, 4 och 23 88, 5 kap. 5§ samt 6 kap. 133§ taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

I kap.

18!

Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgilt (taxering) enligt

. kommunalskattelagen (1928: 370), . lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, . lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, BRBÖU . lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, . lagen (1927:321) om utskiftningsskatt, . lagen (1933:395) om ersättningsskatt, NOV . lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift.

8. lagen (1983: 1086) om vinstdel- 8. lagen '1990:661) om avkastningsskatt, ningsskatt på pensionsmedel.

9, lagen (1989:346) om särskild vinstskatr.

Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.

Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.

Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdeskatt i vissa fall framgår av 21 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

3 kap.

Beslut om taxering får fattas på Beslut om taxering får fattas på grundval av en förenklad självde- grundval av en förenklad självdeklaration utan att den som avgett klaration utan att den som avgett deklarationen underrättats om och deklarationen underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över fått tillfälle att yttra sig över kon-

I. vad som från folkboklörings- trolluppgift som skall lämnas utan myndighet har inhämtats i fråga föreläggande enligt lagen (1990: om förutsättningarna för sådan 325) om självdeklaration och kontskattereduktion enligt 2§ 4 mom. rolluppgifter och som avser inuppbördslagen (1953:272) som får komst av tjänst eller kapital. ges en ogift skattskyldig eller Kan det antas att den skattskyldi-

2. kontrolluppgift som skall läm- ge inte är deklarationsskyldig enligt nas utan föreläggande enligt lagen bestämmelserna i lagen om självde- (1990:325) om självdeklaration klaration och kontrolluppgifter tår och kontrolluppgifter och som av- beslut om taxering fattas på grundser inkomst av tjänst eller kapital val av kontrolluppgift om inkomst eller avser räntetillägg. av kapital utan att den skattskyldige

! Senaste lydelse 1990:580.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

underrättas om och fått tillfälle att

yttra sig över kontrolluppgiften.

4 kap.

Har den skattskyldige inte läm- Har den skattskyldige, trots att nat självdeklaration eller kan, på han varit skyldig au lämna självdegrund av brister i eller bristfälligt klaration, inte avgett någon sådan, underlag för deklarationen, in- eller kan, på grund av brister i eller komsten av en viss förvärvskälla cl- bristfälligt underlag för deklaratioler den skattpliktiga förmögenheten nen, inkomsten av en viss förvärvsinte beräknas tillförlitligt. skall in- källa eller den skattpliktiga förmökomsten eller förmögenheten upp- genheten inte beräknas tillförlitligt, skattas till det belopp som framstår skall inkomsten eller förmögenhesom skäligt med hänsyn till vad ten uppskattas till det belopp som som framkommit i ärendet (sköns- framstår som skäligt med hänsyn taxering). till vad som framkommit i ärendet

(skönstaxering).

Har den skattskyldige lämnat en Har den skattskyldige lämnat en förenklad självdeklaration, får tax- förenklad självdeklaration, får taxeringsbeslut fattas på grundval av eringsbeslut fattas på grundval av den, även om förutsättningarna en- den, även om förutsättningarna enligt 2 kap. 10 och 1183 lagen ligt 2 kap. 10 och 11§§ lagen (1990:325) om självdeklaration (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter för en sådan och kontrolluppgifter för en sådan självdeklaration inte föreligger i självdeklaration inte föreligger i alla delar. Detta gäller dock inte om alla delar. Detta gäller dock inte om uppgilt skall lämnas om rörelse el- uppgift skall lämnas om nHäringsler jordbrukstastighet eller om an- verksamhet. nan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24§ I mom. kommunalskattelagen (1928:370).

23§

Skattemyndigheten skall snarast Skattemyndigheten skall snarast efter det att en domstol meddelat efter det att en domstol meddelat beslut i ett mål om taxering faststäl- beslut i ett mål om taxering fastställa den skattskyldiges beskattnings- la den skattskyldiges beskattningsbara inkomst och vidta de tax- bara förvärvsinkomst och inkomst eringsåtgärder 1 övrigt som föran- av kapital och vidta de taxeringsåtleds av domstolens beslut. gärder I Övrigt som föranleds av

domstolens beslut.

5 kap.

58 Om dceklarationsskyldig inte har kommit in med självdeklaration inom föreskriven tid, skall en särskild avgift (förseningsavgift) påföras honom. Sådan avgift påförs aktiebolag med 1000 kronor och andra skattskyldiga ned 500 kronor.

Har skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration, inte kommit in med deklaration senast den I augusti under taxeringsåret. 63

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

bestäms förseningsavpgiften till fyra gånger det belopp som anges i första stycket.

Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men som inte följt ett föreläggande att avge en allmän självdeklaration inom den tid som föreskrivs I föreläggandet.

Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling, som inte är behörigen undertecknad, tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

Vad som sägs om deklarations-

skyldig och skattskyldig i första och

andra styckena gäller också för han-

delsbolag. rederi för registrerings-

pliktigt tartyg och sådant dödsbo

som vid inkomst- och förmögen-

hetstaxering skall anses som han-

delsbolag, om bolaget, rederiet eller

dödsboet inte har lämnat uppgifter

som avses i 2 kap. 19§ lagen

(1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter inom föreskriven

tid.

6 kap.

Om den skattskyldige överklagar länsrättens eller kammarrättens beslut, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då han fick del av beslutet.

Om länsrättens beslut överklagas Om länsrättens beslut överklagas av skattemyndigheten, riksskatte- av skattemyndigheten, riksskatteverket eller kommunen, skall över- verket eller kommunen, skall överklagandet ha kommit in inom två klagandet ha kommil in inom två månader från den dag beslutet månader från den dag beslutet meddelades. Detsamma gäller om meddelades. Detsamma gäller om riksskatteverket överklagar kam- riksskatteverket eller kommunen marrättens beslut. överklagar kammarrättens beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas från och med 1992 års taxering. Aldre bestämmelser i I kap. I $ första stycket 9 gäller dock till och med 1992 ärs taxering.

Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343)

Härigenom föreskrivs att 4, 7 och 10 §§ skatteregisterlagen (1980:343)!

skall ha följande lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

4Y

Riksskatteverket förfogar Över Riksskatteverket förfogar Över det centrala skatteregistret. Läns- det centrala skatteregistret. Skatteskattemyndighet och lokal skatte- myndigheten i länet förfogar över myndighet förfogar över det centra- det centrala skatteregistret såvitt la skatteregistret såvitt gäller upp- gäller uppgifter som hänför sig till gifter som hänför sig till länet re- länet samt över det regionala registspektive fögderiet. Länsskattemyn- ret för länet. digheten förfogar över det regionala registret för länet.

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§. det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

I. Sådana uppgifter om ägarför- 1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fämansföretag som av- hållandena ji fåmansföretag, företag ses 1 25§ &) —taxeringslagen som enligt 3 § 12 mom. nionde styc- (1956:623). ket lagen (1947:576) om statlig in-

komstiskatt skall behandlas som få-

mansföretag Jåmansägt handelsbo-

lag och dotterföretag som avses i 2

kap. 16 § lagen (1990:325) om själv-

deklaration och kontrolluppgifter.

2. Uppgifter angående avslutad 2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller revision, verkställt taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat mervärdeskattebesök celler annat sammanträffande enligt 314 2 sammanträffande enligt 3 kap. 7§ mom. tredje stycket taxeringslagen taxeringslugen (1990:324) eller 26 eller 26 a§ lagen (1968:430) om a $ lagen (1968:430) om mervärdemervärdeskatt. För varje sådan åt- skatt. För varje sådan åtgärd får angärd får anges tid, art, beskattnings- ges tid. art, beskattningsperiod, period, skatteslag, myndighets be- skatteslag, myndighets beslut om slut om beloppsmässiga ändringar ' beloppsmässiga ändringar av skatt av skatt eller underlag för skatt med eller underlag för skatt med anledanledning av ätgärden samt uppgift ning av åtgärden samt uppgift huhuruvida bokföringsskyldighet har ruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts. fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen (1953:272) och lagen om mervärdesskatt eller avgift enligt lagen (1982:423) om allmän löneavgift

! Lagen omtryckt 1983:143. ” Senaste lydelse 1986: 1301. "Senaste lydelse 1989:441. 65

5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och tagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till sådant beslut som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd.

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning av skatt. dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i allmän självdeklaration i sammanställningarna för statlig och kommunal inkomstskatt, i förmögenhetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet samt uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration.

8. Uppgift om beslut om beskattning. dock cj skälen för beslutet, samt uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord. likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.

12. Uppgift från kontrolluppgift 12. Uppgift från kontrolluppgift enligt 37 § I mom. 1—3,3b—-3 1,4, som enligt 3 kap. lagen om självde- 4a—-4 0, 8 och 10. & mom. samt klaration och kontrolluppgitter skall 42 § I mom. och 3 mom. första stve- lämnas utan föreläggande samt ket taxeringslagen samt från sådan från sådan särskild uppgift som avsärskild uppgift som avses i 3§ ses 13 § lagen (1959:551) om beräklagen (1959:551) om beräkning av ning av pensionsgrundande inpensionsgrundande inkomst enligt komst enligt lagen (1962:381) om lagen (1962:381) om allmän försäk- allmän försäkring. ring.

13. Uppgift om beteckning, kö- 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, taxeringsvärde. delvär- peskilling, taxeringsvärde. delvärde. beskattningsnatur. typ av fång de. beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånpget för fastighet och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs celler innehas av personen. som ägs celler innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har andelens storlek om fastigheten har flera ägare, sådan uppgift om fastig- flera ägare och övriga uppgifter som heten som behövs för bedömning behövs för beräkning av statlig fashuruvida inkomst av taästigheten tughetsskatt samt uppgift som beskall beräknas med tillämpning av hövs för värdering av bostad på fas- 24§ 2 mom. kommunalskattelagen tighet. (1928:370) och uppgift om intäkt som har beräknats med tillämpning äv nämnda lagrum, övriga uppgif- 1er som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet.

14. Uppgift om tid och art för 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skat- samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt upp- teslag som denna avser samt upp-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gift om tid för planerat taxerings- gift om tid för planerat taxeringseller mervärdeskattebesök eller an- eller mervärdeskattebesök celler ännat sammanträffande enligt 314 2 nat sammanträffande enligt 3 kap. mom. tredje stycket taxeringslagen 7 § taxeringslagen eller 26 a§8 lagen eller 26 a§ lagen om mervärde- om mervärdeskatt. skatt.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare.

16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas fördelning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats ä ena sidan och övriga kostnader å andra sidan.

17. Uppgift om omsättning I näringsverksamhet.

18. Uppgift angående varulager, 18. Uppgifter som skall lämnas resultat av bruttovinstberäkning. enligt 2 kap. 19 § lagen om självdeannan beräkning av relationstal el- klaration och — kontrolluppgiftter, ler liknande, nettointäkt eller un- samt uppgifter angående resultat av derskott av förvärvskälla med angi- bruttovinstberäkning, annan beräkvande av den del därav som belöper ning av relationstal eller liknande, på delägare, skönsmässig beräk- skönsmässig beräkning och belopp ning. belopp som under beskatt- som under beskattningsåret stått ningsåret har stätt till förfogande till förfogande för levnadskostnaför levnadskostnader, väruuttag, to- der. tala bilkostnader samt privat andel därav, bilförmån, bostadsförman eller annan sådan förmån, avsättning till fond, investeringsreserv eller liknande, insättning på skogskonto eller liknande, nedskrivning av fordringar samt avoch nedskrivning med högsta möjliga belopp. dock endast uppgift om au här angivet förhållande föreligger och om belopp, procenuatl eller arial.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och ärsmodell.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift.

21. Upppift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland.

22, Uppgifter om antal årsanställ-

då i en koncern i tall som avses i 2

kap. 16 § sista stycket lagen om själv-

deklaration och kontrolluppgifter,

totalt respektive i Sverige, koncern-

omsättning och koncernbalansom-

slutning för koncernmoderftöretag.

1087 Terminalåtkomst till uppgifter i register enligt denna lag får finnas endast för de ändamål som anges i I $ och i den utsträckning i övrigt som anges i andra — femte styckena.

+ Senaste lydelse 1986: 1301. 67

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Länsskattemyndighet och lokal Skattemyndigheten i länet får ha skattemyndighet får ha terminalåt- terminalåtkomst till uppgifter som komst till uppgifter som avses I 5 avses i 5 och 6 §§, 7§ 1—6, 9, 13, och 6 §§, 78 1—6. 9. 13. 15 och 17 15, 17 och 22 samt de uppgifter samt de uppgifter därutöver som därutöver som behövs för utfärdanbehövs för utfärdande av skattsedel de av skattsedel och dubblettskattoch dubblettskattsedel. sedel.

Länsskattemyndighet och lokal Skattemyndigheten får vidare ha skattemyndighet får vidare ha ter- terminalåtkomst till uppgifter som minalåtkomst till uppgifter som av- avses i 7§ 7, 8, 10—12, 14, 18. 20 ses 1787. 8. 10—12, 14, 18, 20 och och 21 och som hänför sig till länet 21 och som hänför sig till länet eller eller gäller skattskyldig som taxeras gäller skattskyldig som taxeras i lä- i länet. net.

Riksskatteverket får ha terminal- Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 åtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§ samt 7 § 1—15. 17, 18, 20 och 6 §§ samt 7 8 1—15, 17. 18 och och 21. 20-22.

Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till det centrala skatteregistret i fråga om uppgifter enligt 5 och 6 §§ samt 7 § I, 3 och 4. Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är registrerat för exekutiva åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga om uppgifter enligt 7§ 7. 8, 12 och 13. Terminalåtkomsten får avse den som är registrerad som gäldenär hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan som sambeskattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 § I får terminalåtkomsten avse också den som är delägare i fåmansföretag där någon som avses I tredje meningen är delägare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser i 7813 tillämpas dock t.o.m. 1991 års taxering.

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 3 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 328

3.! Såsom intäkt av tjänst skall 3. Såsom intäkt av tjänst skall

upptagas, bland annat. hyresvärdet upptagas, bland annat, hyresvärdet av bostad, som kan vara åt den an- av bostad, som kan vara åt den anställde upplåten. För den, som är ställde upplåten. För den, som är anställd och såsom löneförmån åt- anställd och såsom löneförmån åtnjuter bostad, skall alltså värdet av njuter bostad, skall alltså värdet av denna bostadsförmån medräknas denna bostadsförmån medräknas vid löneförmånernas uppskattning. vid löneförmånernas uppskattning. Vidare skall såsom intäkt upptagas Såsom intäkt skall även upptagas värdet av andra utav den skattskyl- exempelvis värdet av fri kost och dige åtnjutna förmåner, därest han fria resor ävensom skatter. försäkicke skulle varit berättigad att åtnju- ringar o.d., som arbetsgivaren beta avdrag för utgifterna för förmå- talat för den anställdes räkning eller nernas förvärvande för den händel- eljest tillhandahållit. Arbetsgivares se, alt han själv förskaflat sig dem. kostnader för tryggande av arbets- Såsom intäkt skall således, under tagares pension genom avsättning nyss angivna förutsättning, uppta- eller pensionsförsäkring utgör dock gas exempelvis värdet av Iri kost icke skattepliktig intäkt för den anoch fria resor ävensom skatter, för- ställde. säkringar o.d.. som arbetsgivaren betalat för den anställdes räkning eller eljest tillhandahållit. Arbetsgivares kostnader för tryggande av arbetstagares pension genom avsättning eller pensionsförsäkring utgör dock icke skattepliktig intäkt för den anställde.

Angående värdesättningen å bostadsförmån och andra naturaförmåner, som kunna ingå i avlöningen, meddelas bestämmelser i 42 § och därtill hörande anvisningar. Är tjänstebostad med hänsyn till vederbörande tjänstinnehavare 1 tjänsten åliggande representationsskyldighet större än som skäligen kan anses erforderligt för en person i motsvarande ställning men utan särskild, med tjänsten förenad representationsskyldighet, skall såsom värde å bostadsförmånen upptagas allenast vad som kan anses motsvara en bostad av sistnämnda beskaffenhet. Motsvarande gäller, därest tjänstebostad av annan anledning är större än som kan anses erforderligt för tjänstinnehavarens och hans familjs behov. Har tjänstinnehavare fått utgiva ersättning för bostadsförmån, skall givetvis bostadens uppskattade värde därmed minskas.

Denna lag träder i kraft den I januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

! Senaste lydelse 1990:650. 69

Lag om uttag av preliminär B-skatt från en fysisk person

under uppbördsåret 1991/92

Härigenom föreskrivs följande.

Under uppbördsåret den 1 februari 1991 — den 31 januari 1992 skall. med undantag av vad som sägs i 13 § I mom. första stycket uppbördslagen (1953:272), preliminär B-skatt från en fysisk person tas ut med belopp motsvarande 110 procent av den slutliga skatt som har påförts den fvsiska personen året före inkomståret.

Lag om ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och

från utlandet m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m. m. |

dels att 7 8 skall upphöra att gälla,

dels att 13 8 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

1. bryter mot förbudet i 3 § att verkställa eller ta emot betalning på annat sätt än genom valutahandlare,

2. köper eller säljer fondpapper i strid med vad som sägs 14.8,

3. underlåter att till valutahandlare lämna i 5§ föreskrivna uppgifter eller lämnar oriktiga uppgifter,

4. bryter mot förbudet i 6 § att sätta in medel på ett eget inlåningskonto i utlandet eller att verkställa eller ta emot betalningar över ett sådant konto,

5. bryter mot vad som föreskrivs i 7§ om beralning av premie för livförsäkring,

6. bryter mot vad som föreskrivs å. bryter mot vad som föreskrivs om förvaring i depå i 8 eller 9 8, om förvaring i depå i 8 eller 9 &.

7. lämnar oriktig uppgift I ansö- 6. lämnar oriktig uppgift i ansökan om undantag enligt 11 §. kan om undantag enligt 115,

S. underläter att iaktta med stöd 7. underlåter att iaktta med stöd av 128 föreskriven skvldighet att av 12§ föreskriven skyldighet att lämna uppgifter eller visa upp lämna uppgifter eller visa upp handlingar eller lämnar oriktiga handlingar eller lämnar oriktiga upppilter. uppgifter.

I ringa fall döms inte till straff.

Denna lag träder i kraft den I januari 1991.

Lag om ändring i tullregisterlagen (1990: 137)

Härigenom föreskrivs att i 7 § tullregisterlagen (1990:137) ordet ”länsskattemyndigheter” skall bytas ut mot ”skattemyndigheter”.

Denna lag träder i kraft den I januari 1991.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 augusti 1990.

Närvarande: statsråden Engström. ordförande, Hjelm-Wallén, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist. G. Andersson, Lönnavist, Thalén, Freivalds, Wallström. Persson, Molin, Sahlin, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om en modernisering av företagens självdeklarationer och förfarandefrågor i anslutning

till skattereformen, m. m.

I Inledning

Den reformering av inkomst- och företagsbeskattningen som riksdagen nyligen beslutat om (prop. 1989/90:110. SkU30, rskr.356) medför att åtskilliga ändringar och anpassningar måste göras på taxerings- och uppbördsområdena. Det nämnda riksdagsbeslutet (skattereformen) innebär sävitt gäller förfarandefrågorna i huvudsak bara vissa ändringar i uppbördslagen (1953:272). UBL. Sädana förfarandefrågor som avser exempelvis kontrolluppgifts- eller deklarationsskyldighet och taxering lämnades av olika skäl åt sidan för att tas upp till lagstiftning i ett senare sammanhang.

Riksdagen har under våren också fattat beslut om en genomgripande förändring av skattcorganisationen och de olika förfarandena på skattcområdet (prop 1989/90:74, SkU32, rskr. 217). Taxeringslagen (1956:623) upphävs och ersätts av två nya lagar, taxeringslagen (1990:324), NTL, och lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. LSK.

Dessa nya förfarandelagar och UBL måste nu bli föremål för en viss översyn, bl.a. krävs att terminologin och systematiken ändras för att överensstämma med de lagändringar som skattereformen har föranlett.

De omfattande materiella ändringarna av företagsbeskattningen medför bl.a. att företagen måste lämna delvis andra uppgifter än i dag för taxeringsarbetet. I den här delen tar jag nu upp det principförslag till standardiserade räkenskapsutdrag som kommissionen mot ekonomisk brottslighet lämnade i delbetänkandena (SOU 1983:75 och 76) Företagens uppgiltslämnande för beskattningsändamal. Principförslaget har legat till grund för ett vtterligare utredningsarbete utfört av riksskatteverket (RSV) som i rapporten (RSV Rapport 1986:7) Ett reformerat uppgiftslämnande redovisat sitt arbete. Rapportens lagförslag bifogas detta ärende som bilagu I. Både kommissionens och RSV:s förslag har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet resp. rapporten bör fogas som bilaga 2 till protokollet. Sammanställningar av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet och finns

13 tillgängliga i lagstiftningsärendena (Dnr 20/84 och 222/87).

RSV har i en kompletterande framställning till regeringen den 9 mars 1990 lagt fram förslag om en del ändringar i rapportförslaget med anledning av den förväntade skattereformen samt redovisat vissa ADB-tekniska överväganden och lagt fram förslag till ändringar 1 skatteregisterlagen (1980:343). Framställningen har remissbehandlats. Yttrande har lämnats av kammarrätten i Sundsvall. datainspektionen, bokföringsnämnden och företagens uppgiftslämnardelegation.

Jag tar i detta sammanhang upp en annan mer genomgripande fråga som också ansluter till skattereformen. Frågan avser förslaget i betänkandet (SOU 1989:33) Reformerad inkomstbeskattning om uttag av preliminär skatt på räntor och utdelningar. Kommitténs författningsförslag i denna del bör fogas till detta ärende som bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i ärendet (Dnr 3406/89).

Regeringen beslutade den 23 maj 1990 att inhämta lagrådets yttrande över de lagförslag som upprättats inom finansdepartementet med anledning av vad jag nu redogjort för. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 5. Jag godtar i allt väsentligt lagrådets förslag till ändringar i de remitterade förslagen. Till detta återkommer jag i avsnitt 5.6 och författningskommentarerna till 2 kap. 4 F och 3 kap. 43 SI LSK samt 87 a JUBL. Lagrådets synpunkter återkommer jag också tull i avsnitt 5.3 och författningskommentarerna till 3 kap. 57§ LSK.

Jag kommer nu också att redovisa ett förslag rörande uppgiftsskyldighet i koncernförhållanden på grundval av en skrivelse den 30 augusti 1989 från RSV. Över skrivelsen har yttranden avgetts av kammarrätten i Sundsvall. datainspektionen, statistiska centralbyrån. Företagens uppgiftslämnaårdelegation och Sveriges industriförbund. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet och finns till-

gänglig i lagstiftningsärendet (Dnr 4453/89).

2¶Allmänna utgångspunkter

Den målmedvetna satsningen under ett antal år på att förbättra och förenkla skattesystemet har resulterat i flera stora reformer. Förändringarna gäller såväl de materiella beskattningsreglerna som beskattningsförfarandet och skattcorganisationen.

En av reformerna med tonvikt på taxeringen av personer med enklare beskattningsförhållanden var den om en förenklad självdeklaration fr.o.m. 1987 års taxering. Det förenklade förfarandet bygger på förutsättningen att den enskilde och skattemyndigheterna i stor utsträckning har tillgång till samma information, Skyldigheten att lämna kontrolluppgifter utökades. Bl.a. blev banker och andra kreditunstitut skyldiga att lämna kontrolluppgifter i fråga om räntor. Sammantaget ger den obligatoriska kontrolluppgiftsskyldigheten skattemyndigheterna ett tämligen fullständigt kontrollunderlag i fråga om tjänsternkomster- samt kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar. Vad gäller sådana inkomster kan tax- 74

eringsarbetet normalt löpa smidigt och friktionsfritt. Lämnas en förenklad självdeklaration grundas taxeringen normalt på de detaljerade uppgitter som arbetsgivaren m. fl. lämnar. Det finns dock inkomstformer som inte är föremål för en sådan granskningsinformation som är en förutsättning för ctt förenklat förfarande hos skattemyndigheten. Detta gäller bl.a. i fråga om realisationsvinster, som den enskilde måste detaljredovisa i en allmän självdeklaration.

När det gäller inkomst av näringsverksamhet är gransknings- och taxeringsarbetet uppbyggt på ett annat sätt. Av naturliga skäl kan man i fråga om den stora mängd transaktioner av skatterättslig betydelse som i regel äger rum för ett företag inte ha en omfattande obligatorisk kontrolluppviftsskyldighet. Skattemyndigheternas arbete måste därför bygga på företagets självdeklaration. I denna skall inkomsterna redovisas men endast i klumptorm. En ingående granskning av ett företags inkomstförhållanden kan därför bara göras genom en kontroll av företagets bokföring vilket kan ske först efter beslut om taxeringsrevision.

Den sedan några år förenklade hanteringen av majoriteten av självdeklarationerna har i ett väsentligt avseende förstärkt obalansen i taxeringsarbetet. Visserligen har tyngdpunkten vid den manuella granskningen allt mera kunnat förskjutas mot företagens och andras deklarationer som innehåller mera komplicerade förhållanden. De uppgitter som lämnas av ett företag ger emellertid som antytts endast mera sällan tillräckligt underlag för en tillfredsställande granskning. Detta innebär dock inte att man, när det gäller att jämna ut dagens betydande skillnader mellan löntagarbeskattning och företagsbeskattning. bör söka en lösning som medför att granskningsinformationen från företagen svarar mot vad som erhålls i fråga om bl.a. löntagare. Av flera skäl måste även i framtiden en djupgående granskning grunda sig på en kontroll av bokföringen. Att utföra sådana kontroller är förhållandevis resurskrävande. Det är inte aktuellt att råda bot på missförhållandet genom att tillföra skatteförvaltningen vtterligare resurser, något som för övrigt endast punktvis skulle leda till en ökad likformighet. Skattekontrollen bör i stället effektiviseras genom att det skapas förutsättningar så att tillgängliga resurser kan koncentreras mot företag och förhållanden som från olika aspekter är kontrollvärda. Jag tänker då på företag i allmänhet. Det är närmast en självklarhet att det regelmässigt är av intresse att närmare kontrollera stora företag, inte bara för att det där rör sig om stora belopp och komplicerade förhållanden utan också för att de som stora arbetsgivare har en betydelsefull roll i beskattningen genom sitt ansvar för bl.a. kontrolluppgifter och sin medverkan vid skatteuppbörden.

Det av kommissionen mot ckonomisk brottslighet lämnade principförslaget vill nya regler för företagens uppgiftslämnande syftar till en effektivisering av skattekontrollen och förenkling av deklarationsförfarandet för näringsidkare, Principförslaget fick vid remissbehandlingen ett övervägande positivt mottagande. Utredningsarbetet fortsatte i RSV:s regi. Därvid medverkade en referensgrupp med bl. a. företrädare för redovisningsorganisationer, personalorganisationer och skattemyndigheter.

Det av RSV i rapporten Ett reformerat uppgiftslämnande lämnade 175

förslager skiljer sig från det nuvarande uppgiftslämnandet framför allt i fråga om kravet på enhetlighet. Uppgiftsskyldigheten blir förenklad så till vida att uppgifterna som skall lämnas i stor utsträckning anknyter till hur de flesta företag har sin bokföring ordnad. Därigenom kan näringsidkarna på ett enkelt sätt hämta uppgifterna från sina räkenskaper. Uppgifterna skall lämnas på ett standardiserat sätt och möjligheter kommer att ges att lämna uppgifterna på ADB-medium. För de näringsidkare som har sin bokföring ordnad så att det föreslagna uppgiftslämnandet inte kan ske utan beaktansvärda olägenheter skall möjligheter till dispens finnas.

Även rapportförslaget har nästan genomgående tillstyrkts av remissinstanserna. Den kompletterande framställningen från RSV med författningsförslag m. m. avseende ADB-frågan har i allt väsentligt godtagits av bl.a. datainspektionen.

För cgen del anser jag det i hög grad angeläget att få till stånd en effektivare skattekontroll av företagen. Jag delar RSV:s och det stora flertalet remissinstansers uppfattning att effektiviseringen bör bygga på att företagens uppgiftslämnande standardiseras och förenklas genom en anpassning till företagens bokftöring.

Enligt min mening har vi nu kommit till en tidpunkt då de nödvändiga åtgärderna måste vidtas. Först och främst ger den reformerade inkomstoch företagsbeskattningen i sig upphov till att uppgiftslämnandet från företagen måste förändras. Dessutom skapar reformen om cen ny taxeringsoch skatteorganisation väsentligt förbättrade möjligheter för skatteförvaltningen att i praktiken ta vara på de olika fördelar som ett förändrat uppgiftslämnande erbjuder. Mina närmare överväganden och förslag i den här delen återkommer jag till i avsnitt 3.

Skattereformen påverkar deklarationsförfarandet och andra förfarandeområden inte bara i fråga om företagen.

Vad gäller inkomst av tjänst innebär skattereformen bl.a. att beskattningen av traktaments- och andra kostnadsersättningar samt förmåner ändras. Ändringarna medför att arbetsgivarna i fortsättningen kan underlåta att i kontrolluppgifterna ta upp utgiven kostnadsersättning i den mån den inte överstiger de schablonmässiga avdragsbeloppen. Av motsvarande skäl bör den enskilde inte behöva lämna uppgifter om mottagen ersättning i sin självdeklaration. Bl. a. denna fråga tar jag upp närmare i avsnitt 4.

Skattereformen innebär vidare att grundavdrag i fortsättningen endast medges från förvärvsinkomster. För inkomst av kapital slopas vidare det s.k. sparavdraget. Med oförändrade förfaranderegler skulle detta innebära att personer med enbart ränte- eller utdelningsinkomster blev deklarationsskyldiga. Detta bör enligt min mening undvikas. Förfarandet kan | ytterligare förenklas om den skatt som belöper på sådana kapitalinkomster i allt väsentligt tas ut i form av preliminär skatt. Detta ämne behandlar jag 1 avsnitt 5.

I avsnitt 5 tar jag också upp något om konsekvenserna av skattereformen i fråga om uttaget av preliminär skatt.

I samband med att valutaregleringen avvecklades infördes vissa bestämmelser om betalningar till och från utlandet. Jag tar i avsnitt 6 upp frågan om upphävandet av en av dessa bestämmelser. nämligen förbudet mot att 76

betala högre premie på utländska livförsäkringar än 3000 kr. Skattereformen medför att något påtagligt behov av ett sådant förbud inte kvarstår.

Skattereformen förutsätter även justeringar 1 andra avseenden. Exempelvis måste både den allmänna och den förenklade självdeklarationen i många stycken ges en ny utformning. Blanketterna fastställs av RSV. Förslag till de nödvändiga författningsändringarna lägger jag fram nu. Mänga av dessa är av sådan karaktär att jag endast går in på dem i avsnittet med författningskommentarer (avsnitt 8).

3¶Företagens uppgiftsskyldighet för taxeringen

3.1¶Uppgifter om näringsverksamhet

Mitt förslag: Den som har inkomst av näringsverksamhet. med undantag för bl. a. delägare i handelsbolag. skall i självdeklarationen för varje förvärvskälla lämna uppgifter om varje slag av intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner. skatter och skattemässiga avsättningar samt tillgångar, skulder och eget kapital.

EKO-kommissionens förslag: Överensstämmer i princip med mitt. Alla

företag med årsbokslut skall lämna enhetliga uppgifter enligt ett allmänt räkenskapsschema. Detta bör utformas i nära överensstämmelse med BAS-kontoplanen. Undantag från uppgiftsskyldigheten görs endast för försäkringsrörelse.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna är positiva till kommissionens förslag. Statskontoret, Svenska revisorsamfundet (SRS) och Svenska sparbanksföreningen anser emellertid att ytterligare utredning behöver göras innan man tar ställning. Svenska banklöreningen resp. Svenska försäkringsbolags riksförbund anser att bankerna resp. försäkringsbolagen inte bör omfattas av den nya uppgiftsskyldigheten. Företagens uppgilftslämnardelegation (FUD) anför bl.a. att i första hand är en förenkling av de materiella beskattningsreglerna önskvärd. FUD anför vidare att de förändringar som kommissionen föreslår rent faktiskt innebär att fler uppgifter skall lämnas, men eftersom de deluppgifter som skall lämnas ligger närmare företagens civilrättsliga redovisning bedöms de nya kraven innebära en faktisk lindring av uppgiftslämnarbördan för de flesta företag. Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges grossistförbund och Sveriges Industriförbund hänvisar i sina remissvar till FUD:s yttrande. Boklöringsnämnden (BEN) avstyrker att räkenskapsschemat genomförs i den av kommissionen föreslagna formen. BFN anser att man först mäste undersöka om det är möjligt att åstadkomma den eftersträvade förenklingen och effektiviseringen av skattekontrollen genom ett räkenskapsutdrag som är mer neutralt med hänsyn till den av företagen tillämpade kontoplanen. Kan neutralitet inte uppnås måste risken för att räkenskapsschemat de facto kommer att innebära en obligatorisk normalkontoplan noga studeras. BFN anför vidare att kommissionens förslag aktualiserar behovet av 71

att skilja mellan utvecklingen av god redovisningssed i näringslivet och framtagandet av uppgifter för beskattningsändamål.

RSY:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Fysisk person och dödsbo vilka bedriver verksamhet hänförlig till inkomstslagen jordbruksfastighet. konventionellt beskattad annan fastighet eller rörelse, aktiebolag med undantag för försäkringsaktiebolag. ekonomisk förening samt sparbank skall lämna sammanställning av i verksamheten förda räkenskaper. Uppgifterna skall lämnas på ett enhetligt sätt i form av ett standardiserat räkenskapsutdrag, vilket skall utformas enligt den systematik som ligger till grund för BAS-kontoplanen.

Remissinstanserna: Större delen av de instanser som yttrat sig är i huvudsak positiva till RSV:s förslag. BLa. FUD och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) förordar att man bör avvakta med reformen till dess utredningen om reformerad företagsbeskattning är klar med sina förslag. BFN är kritisk mot principen att sambandet mellan skatte- och bokföringsreglerna stärks om förslaget genomförs. BFN framhåller att RSV:s rapport är skriven utifrån perspektivet uppgiftslämnare kontra skattemyndighet och att detta endast är relevant för en redovisning som syftar till skattekontroll. BFN anför att företagens externa redovisning dock skall tillgodose även andra intressenters krav på information t.ex. ägare. långivare och kunder. BFN anser det emellertid uppenbart att ett nytt system för uppgiftslämnandet behövs och man har i detta hänseende inga invändningar mot förslaget.

Bakgrunden till mitt förslag: För ett företag som avslutar räkenskaperna med ärsbokslut gäller i dag att den skattemässiga inkomstberäkningen utgår från resultatet enligt företagets resultaträkning. Det bokförda resultatet skall justeras om det i den förvärvskälla som redovisningen avser förekommit skattepliktiga intäkter som inte bokförts på ett sådant sätt att resultatet påverkats eller om företaget resultatfört skattefria inkomster eller ej avdragsgilla kostnader. Omfattar bokföringen även någon annan förvärvskälla än den aktuelia, skall intäkter och kostnader som är hänförliga till en sådan förvärvskälla avföras. Vidare gäller att avskrivningar som gjorts i räkenskaperna skall återföras I deklarationen. varefter skattemässiga värdeminskningsavdrag skall yrkas öppet. Någon allmän utgiftsspecifikation skall inte lämnas i deklarationen. Dessa företag lämnar alltsa inte någon egentlig specifikation av intäkter och kostnader.

För en näringsidkare som inte avslutar sina räkenskaper med årsbokslut gäller att han i deklarationen skall redovisa kontanta bruttointäkter och utgifter i förvärvskällan varvid en relativt utförlig specifikation av utgifterna skall lämnas. Därefter räknas resultatet fram enligt bokföringsmässiga grunder genom att hänsyn tas till in- och utgående lager, varufordringar och varuskulder m. m.

Bestämmelserna om de uppgifter som företagen skall lämna till ledning för sina egna taxeringar, dvs. i självdeklarationen. återfinns numera i den av riksdagen nyligen antagna lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK) och där i 2 kap. 13—26 3§. Bestämmelserna gär emellertid i sina huvuddrag tillbaka till 1920-talet och återspeglar principer som formulerats ännu tidigare. 178

När uppgiftsskyldigheten för företag infördes fanns varken mervärde- Prop. 1990/91:3 skatt eller socialavgifter. Inte heller gjorde arbetsgivarna avdrag för preliminär eller kvarstående skatt för sina anställda. De ändringar som under årens lopp har gjorts i uppgiftsskyldigheten har nästan uteslutande haft karaktären av följdändringar till ändringar i de materiella beskattningsreglerna.

Den beskrivna utvecklingen har medfört att systemet för uppgifislämnande har blivit alltmer otidsenligt och bristfälligt. Det har tidigare inte heller blivit föremål för någon genomarbetad analvs. Behovet av de detaljuppgifter som lämnas nu har inte alltid prövats tillräckligt noggrant. Det finns exempel på att uppgifter infordrats fastän de redan funnits tillgängliga för myndigheten.

Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet har fått negativa konsekvenser även för företagen. De tvingas nämligen i många fall till ett uppgiftslämnande som inte är anpassat till deras redovisning och som dessutom i vissa fall är onödigt.

De stora materiella förändringar i beskattningen av bl.a. enskilda näringsidkare och andra företag som skattereformen innebär medför att det nu är nödvändigt att sc över och att anpassa de uppgifter som företagen skall lämna som underlag för granskning av deras självdeklarationer till de nya materiella beskattningsreglerna. Som jag nämnde inledningsvis finner jag det också lämpligt att i anslutning härtill se över och föreslå de ändringar I upppgiftslämnandet som är nödvändiga för att få en bättre skattekontroll och åstadkomma ett mer förenklat och enhetligt uppgiftslämnande.

Det räder i dag en stor oenhetlighet i uppgiftslämnandet från företagen. Denna består inte bara i skillnaden mellan de som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut och de som inte gör det utan också i olikheter i detaljeringsnivån mellan olika typer av uppgifter. I vissa fall. t.ex. när det gäller representation och avsättningar till pensioner, anges i 2 kap. 19 och 23 SY LSK detaljerat vilka uppgifter som krävs, medan det i andra fall, t. ex. när det gäller avdrag för värdeminskning, endast anges att de uppgifter som behövs för taxeringen skall lämnas.

Det har sedan läng tid varit en strävan från skatteförvaltningens sida att försöka förskjuta tyngdpunkten i skattekontrollen från den skrivbordsmässtiga deklarationsgranskningen till revisioner och annan fördjupad kontroll av företagen. Att man ännu inte har lyckats med detta i önskvärd utsträckning har i och för sig flera förklaringar. Men det står klart att många av problemen på granskningsområdet hänger samman med bristerna i grunderna för företagens uppgiftslämnande.

Uppgiftslämnandet i självdeklarationerna är 1 mångt och mycket avgörande för skattemyndigheternas kontrollarbete. En illa vald utformning av uppgiftsskyldigheten styr därför kontrollen på eu olämpligt sätt. Granskningen av viss detaljerad information kan låsa en betydande del av resurserna Ull frågor som sedda i ett större sammanhang är av en underordnad betydelse. Vissa detaljbestämmelser, t.ex. reglerna om resekostnader, representation samt bil- och bostadskostnader. blir föremål för en mycket noggrann kontroll medan andra förhållanden, som kanske har betydligt större intresse för helhetsresultatet. måste förbigås. 79

Oenhetligheten 1 uppgiftslämnandet medför att det är svårt för skatteförvaltningen att få fram de nyckeltal och formulera de kriterier som behövs för att man skall kunna få ett lkformigt och rationellt urval av sådana företag som bör granskas närmare. Dagens förhållanden gör att inslagen av en sådan systematisk granskning blir alltför få. ADB-tekniken kan inte användas på ctt effektivt och rationellt sätt.

I EKO-kommissioncens delbetänkande Företagens uppgiftslämnande för beskattningsändamål framhålls att kontrollresurserna i ökad utsträckning måste styras från deklarationsgranskning till en fördjupad kontroll — företrädesvis genom revisioner — inom företagssektorn. Enligt EKO-kommissionens uppfattning är det på sikt nödvändigt att datateknik används i behandlingen av deklarationerna. En grundläggande förutsättning för det av kommissionen föreslagna systemet är att reglerna om företagens uppgiftslämnande ändras radikalt. Kommissionen slog fast att de uppgifter som infordras måste vara relevanta för det systematiska urvalet. Oberoende av vilken teknik som tillämpas vid hanteringen av deklarationsmateria- Iet ansågs en stor enhetlighet i uppgiftslämnandet nödvändig.

Kommissionen anförde bl.a. att de uppgifter som skall krävas in från företagen skall möjliggöra Jämförelser mellan företag 1 samma bransch, storlek och region. Uppgifterna skall vidare ge incitament till kontroll av de uppgifter som arbetsgivare lämnar till ledning för de anställdas taxeringar. Uppgifterna bör även möjliggöra kontroll av underlaget för socialavgifter och en överslagsmässig avstämning mellan inkomstdeklarationer och mervärdeskattedeklarationer. Kommissionen ansåg att de nu nämnda uppgiftskraven måste prioriteras framför sådana som styr granskningen mot enskilda detaljbestämmelser såsom reglerna om avdrag för representationskostnader.

För att motsvara kraven måste uppgiftslämnandet ske på ett enhetligt sätt. Kommissionen föreslog därför att näringsidkare till sin deklaration skall foga standardiserade räkenskapsutdrag. Uppgifterna som fordras in skall vara enhetliga för att möjliggöra ett rationellt urvalsförfarande och en likformig kontroll. De av kommissionen föreslagna räkenskapsutdragen anknyter mycket nära till företagens redovisning, vilket underlättar för näringsidkarna att ta fram de begärda uppgifterna.

Ett ytterligare förslag som kommissionen lämnade var att om en näringsverksamhet har fler delägare eller om två makar gemensamt deltar i verksamheten skall bara en av delägarna resp. makarna behöva lämna en fullständig redovisning i form av standardiserade räkenskapsutdrag.

RSV:s förslag 1 rapporten Ett reformerat uppgiftslämnande överensstämmer i huvudsak med kommissionens. När det gäller författningsutformningen föreslår RSV att de regler som skall styra näringsidkarnas uppgiftslämnande skall införas i en särskild lag om räkenskapsutdrag (se bilaga 1). RSV föreslår att alla uppgifter skall specificeras i lagen. Denna innehåller alltså en uppräkning av alla de poster som kan komma att ingå i ett räkenskapsutdrag.

Skälen för mitt förslag: Som jag inledningsvis påpekat har en rad reformer på organisations- och förfarandecområdet beslutats under senare år. Den grundläggande målsättningen har varit att höja kvaliteten på taxering- 20

har också varit att förbättra och förenkla förfarandet för såväl myndigheter som enskilda och företag.

De beslutade förändringarna har endast i mindre utsträckning tagit sikte på företagen. Den allt större roll företagen har getts i skattesystemet ställer ökade krav på att skattemyndigheterna får de nödvändiga hjälpmedlen för en effektivare uppföljning och kontroll av företagens funktioner inom beskattningen. Samtidigt bör det ses till att de olika funktionerna, först och främst uppgiftslämnandet, så långt som möjligt anpassas till företagens egna förhållanden. Det råder i huvudsak också enighet om att det krävs förbättringar och förenklingar i uppgiftslämnandet från företagen.

En effektivisering av beskattningsarbetet grundad på ett till dagens förhållanden anpassat uppgiftslämnande bör enligt min mening innebära att skattemyndigheternas kontrollresurser förskjuts från sedvanlig deklarationsgranskning till en fördjupad kontroll — ofta genom revisioner — hos de företag där man kan förvänta sig att finna mer betydande felaktigheter. Förutsättningarna bör förbättras att i ett sammanhang granska så många skatter och avgifter som möjligt med hänsyn till de starka samband som ofta föreligger mellan olika skatte- och avgiftsslag. Företagsstorleken har därvid också betydelse. Systematiska fel som avser stora belopp rör vanligen många andra än företaget självt och kan bl.a. leda till ett avsevärt skattebortfall.

Utgångspunkten för en integrerad och förbättrad granskning bör vara företagets inkomstdeklaration. Denna bör innehålla sådan information att det är möjligt att göra åtminstone en överslagsmässig kontroll mot uppgifter som lämnas i företagets perioddeklarationer, t.ex. uppbördsdeklarationer. Härigenom kan kravet på uppgifter i perioddeklarationer även i framtiden ställas lågt.

Det står klart att skattemyndigheterna inte kan förfoga över så stora resurser att alla företag regelbundet kan bli föremål för någon djupare granskning, närmare bestämt revision. Ett förändrat uppgiftslämnande bör därför vara inriktat på att underlätta skattemyndigheternas urval av företag som bör bli föremål för sådan granskning. Dessutom skall deklarationsmaterialet i stort inte behöva något tidskrävande manuellt granskningsarbetce. I stället bör ADB-tekniken utnyttjas i stor utsträckning. En genomlysning av deklarationsuppgifterna bör kunna ske med ADB-stöd på ett sådant sätt att det går att upptäcka de deklarationer som kan antas innehålla väsentliga fel. Därefter går man vidare och djupgranskar dessa. Övriga deklarationer kan anses i huvudsak godkända efter genomlysningen.

En förskjutning av deklarationskontrollen i den nu angivna riktningen förutsätter att företagen lämnar uppgifter som återger de väsentliga beskattningsförhållandena, och detta på ett enhetligt sätt. Det av RSV lämnade förslaget till ett reformerat uppgiftslämnande har denna inriktning. Förslaget tar också vara på möjligheten till förenkling för företagen och anpassning till den redovisning som företagen har för sina egna behov. I likhet med det stora flertalet remissinstanser ansluter jag mig till huvuddragen i förslaget. 81

6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 5

Ett stöd för förslaget kan man också finna vid en internationell jämförelse. I t.ex. Danmark. Norge, Västtyskland och USA lämnar företagen utdrag ur sina räkenskaper enligt visst schema som underlag för deklarationskontrollen.

Det är framför allt i tre avseenden som det nya uppgiftslämnandet bör skilja sig från det nuvarande, nämligen i fråga om enhetlighet, detaljeringsgrad och koppling till företagens redovisning.

När det gäller enhetligheten bör som RSV föreslagit uppgifterna lämnas efter ett visst schema, vilket i praktiken kan styras genom utformningen av deklarationsblanketterna. De avses få en utformning som ansluter till flertalet företags redovisning varför uppgiftslämnandet kan sägas avse ctt standardiserat utdrag ur räkenskaperna. Enhetligheten är närmast cn förutsättning för att man skall kunna ta till vara de fördelar som ADBtekniken kan ge genom att med utgångspunkt i olika urvalsmetoder skilja ut deklarationer som visar tecken på att en närmare granskning bör företas. Ett mera formbundet uppgiftslämnande innebär också att det vid granskningen blir betydligt lättare än i dag att snabbt bilda sig en uppfattning om företaget. De för beskattningen relevanta uppgifterna bör alltså i framtiden lämnas på ett för praktiskt taget alla företag likformigt sätt, som en del av självdeklarationen.

Vad gäller detaljeringsgraden på uppgifterna bör utgångspunkten vara att den vid granskningsarbetet leder till skärpt uppmärksamhet på väsentligheter.

Enligt RSV bör ett komplett utdrag ur räkenskaperna omfatta knappt 130 olika poster, där cn väsentlig nyhet i förhållande till i dag avser likformigheten och specificeringen av kostnaderna, i första hand kostnaderna för arbetskraft. Skillnaden är påtaglig främst för företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut, eftersom dagens deklarationsblanketter för sådana fall inte innehåller krav på någon närmare redovisning av intäkter och kostnader. Den föreslagna detaljeringsgraden är vald med hänsyn till den fördelning på olika poster som nu i regel finns i företagens egna redovisningssystem, en fördelning som samtidigt utgör ett lämpligt kontrollunderlag vid deklarationsgranskningen. Bl.a. underlättas jämförelsen av ett företags uppgifter med motsvarande genomsnitt för den aktuella branschen.

Några remissinstanser har menat att det är en alltför stor mängd uppgifter som skulle behöva lämnas. Det stora antalet poster som anges i RSV:s schema är emellertid en spegling av att en modell för räkenskapsutdrag måste täcka många typer av näringsverksamheter och praktiskt taget alla de företeelser som bör mynna ut i en särskild uppgift. För det övervägande antalet företag blir det endast fråga om att lämna uppgifter om en mindre del av posterna. Exempelvis skall ju inte den som inte driver jordbruk lämna uppgifter om en sådan post i den fullständiga förteckningen som jordbruksarrende eller andra poster som avser jordbruksföretag. I praktiken kommer flertalet företag med en årsomsättning om mindre än 20 basbelopp — vilket svarar mot bortemot hälften av alla företag — inte att behöva lämna fler uppgifter än i dag. För övriga företag kan det bli fråga om såväl fler som färre uppgifter som skall lämnas. För i stort sett alla blir uppgiftslämnandet smi-

nuvarande deklarationsbilagorna kan avskaffas.

Den koppling mellan uppgifter som skall lämnas för skattekontrolländamål och företagens affärsredovisning som förslaget innebär har föranlett viss remisskritik, framför allt från BFN som ifrågasatt lämpligheten i ett stärkt samband mellan skatte- och bokföringsregler. Liknande kritik framfördes vid remissbehandlingen av utredningens om reformerad företagsbeskattning (URF) betänkande. I den proposition som ligger till grund för skattereformen (1989/90:110) framhöll jag att den nuvarande kopplingen mellan redovisning och beskattning bör behållas i det nya systemet för företagsbeskattning. Det påpekandet gjordes dock att det kunde finnas anledning att i belysning av det nya skattesystemet senare ta upp frågan.

Redan det nära samband som således även i fortsättningen kommer att finnas mellan skatte- och bokföringsreglerna talar starkt för att också uppgiftslämnandet från företagen knyts an till deras redovisning.

Inom den svenska affärsredovisningen har utvecklingen gått mot en alltmer enhetlig redovisningsstruktur. En standard, den s.k. BAS-kontoplanen, har tagits fram inom näringslivet. Den kan betecknas som cn generell, systematisk katalog med ett stort antal konton från vilken varje företag kan välja ut de konton som det behöver för just sin redovisning. BAS-kontoplanen underlättar därför utformningen av enskilda företags kontoplaner enligt en enhetlig grundsystematik. Planens indelning, t. ex. i kostnadsslag, återger tillämpad praxis och baserar sig på undersökningar av ett mycket stort antal företag. BAS-kontoplanen kan användas av i stort sett alla företag oberoende av storlek, verksamhet och ägarförhållanden även om den i första hand utvecklats för de små och medelstora företagens räkning. Enligt vad jag har erfarit tillämpas den av även en del mycket stora företag.

Det nya uppgiftslämnandet från företagen bör så nära som möjligt ansluta till företagens interna redovisning och därmed i praktiken bygga på BAS-kontoplanen, som rymmer de vanligast förekommande kontoslagen. Det har hävdats att en koppling av deklarationsredovisningen till BASkontoplanen kan komma att hämma utvecklingen av nya metoder att systematisera affärshändelserna, dvs. utvecklingen av god redovisningssed. För egen del anser jag inte att det kan väntas att så sker. Dessutom måste man väga in de betydande fördelar som står att vinna med den angivna kopplingen. Den framförda betänkligheten bör ändå föranleda uppmärksamhet från RSV och BFN.

Det nya uppgiftslämnandet, som i praktiken avser utdrag ur företagens räkenskaper, omfattar i princip alla företag. Detta hindrar givetvis inte att RSV tar fram olika deklarationsblanketter med hänsyn till företagens varierande storlek, branscher o. dyl. Jag återkommer till detta i avsnitt 3.4.

Såväl EKO-kommissionen som RSV har i sina förslag ansctt att försäkringsföretag borde undantas från skyldigheten att lämna räkenskapsutdrag. Försäkringsföretags inkomster skall emellertid efter skattereformen beskattas som övrig inkomst av näringsverksamhet. Enligt min mening finns därför inte längre några skäl för att ha särskilda bestämmelser för dessa. Ett undantag bör dock göras och det gäller utländska skadeförsäk-

ringsföretag som bedriver försäkringsverksamhet i Sverige. Dessa företag beskattas på grundval av premieinkomsterna i Sverige (2 § 6 mom. elfte stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt). Det bör vara tillräckligt om de lämnar uppgifter om premieinkomsten i Sverige på samma sätt som 1 dag.

Till den tidigare nämnda framställningen den 9 mars 1990 har RSV fogat en förteckning över de poster en näringsidkare bör lämna uppgifter om. Förteckningen bör bifogas denna proposition som bilaga 6. Den har justerats jämfört med förslagen i RSV:s rapport med hänsyn till dels de förändringar som nyligen föreslagits i fråga om de materiella beskattnings- . reglerna, dels remissynpunkterna på rapporten. Enligt RSV bör samtliga poster räknas upp i lag.

För min del anser jag att det skulle föra väl långt med en så detaljrik uppräkning i lag. De olika posterna bör i stället kunna anges i föreskrifter på en lägre nivå. För detta talar att den närmare bestämningen av vad en deklaration skall innehålla i betydande grad bör vara beroende av den praxis som råder på bokföringsområdet enligt god redovisningssed, där det i en del fall finns skäl att beakta vilken bransch det är fråga om. Detta förutsätter en följsamhet i bestämmandet av uppdelningen på olika poster, något som bör kunna accepteras utan att villkoret för det är att en lagändring sker i varje enskilt fall. Hänsynstagandet till ett företags interna redovisning är till fördel också vid skattekontrollen, eftersom underlaget för deklarationsgranskningen då kommer att direkt kunna återfinnas vid en granskning hos företaget.

Enligt min mening bör man här i någon mån också väga in att det rör sig om uppgifter till ledning för egen taxering, där det i 3 kap. 5§ NTL finns en övergripande bestämmelse om att var och en är skyldig att efter föreläggande lämna alla de upplysningar som behövs för kontroll av att uppgifterna i självdeklarationcen är riktiga. I samband med att sådana kompletterande upplysningar begärs uppkommer merarbete för både den uppgiftsskyldige och skattemyndigheten. Självdeklarationen bör ha ett sådant innehåll att den täcker praktiskt taget hela behovet för skattemyndigheterna av att få ett tillfredsställande kontrollunderlag. Ytterligare upplysningar skall mera sällan behöva efterfrågas. Mot denna bakgrund ser jag i den här frågan en skillnad mot kontrolluppgifter och motsvarande uppgifter som skall lämnas till ledning för någon annans taxering där det enligt min mening bör ställas högre krav på lagform när det gäller enskildheter.

Även om de närmare omständigheterna, som jag ser det, inte behöver framgå av lag måste man i lag ange en snäv ram med en tämligen långtgående precisering av vilka uppgifter som en självdeklaration skall innehålla. Till stor del bör man kunna bygga på nuvarande bestämmelser, främst 2 kap. 19 § LSK. Vad gäller uppgifter som hör till resultatredovisningen bör till skillnad från i dag bl.a. anges att varje slag av intäkter, kostnader och bokslutsdispositioner skall tas upp. I likhet härmed bör i fråga om balansredovisningen anges att varje slag av tillgångar och skulder skall tas upp.

Den fullständiga förteckningen över de olika posterna avseende näringsverksamhet bör alltså göras i form av verkställighetsföreskrifter. Detta bör enligt min mening ingå som ett led i utformningen av deklarationsblanket- 84

terna och anförtros RSV. Som jag framhållit bör därvid hänsyn tas till uppgiftslämnarnas intressen och redovisningstekniska synpunkter av civilrättslig art. Att så bör ske följer också av förordningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner. I 3 5 i förordningen föreskrivs bl.a. att en myndighet, innan den beslutar om ett nytt formulär till blankett eller om icke obetydlig ändring i ett tidigare fastställt formulär, skall samråda med organisation eller annan som kan anses företräda de näringsidkare som skall lämna uppgifterna.

I och med att näringsidkarna kommer att ge in uppgifter som direkt kan hämtas ur räkenskaperna finns inte längre något behov av att generellt kräva in bestyrkta kopior av resultat- och balansräkningarna. Det finns inte heller behov av att begära in uppgifter om särskilt balanskonto eller vinst- och förlustkonto eller de övriga särskilda uppgifter för fåmansföretag som för närvarande anges i 2 kap. 22 § LSK.

1 2 kap. 168 LSK ges för närvarande bestämmelser som anger att uppgifterna om avdrag för kostnader för representation och liknande ändamål skall vara mycket detaljrika. En sådan utförlig redovisning är enligt min mening mindre lämplig. Uppgiftsskyldigheten bör i stället följa den föreslagna principen om likformighet. De mera summariska uppgifter som behövs bör således lämnas enligt vad som framgår av den av RSV ingivna förteckningen. Bestämmelserna i 2 kap. 16 § bör därför upphävas.

Med det nya systemet för uppgiftslämnande bör man vidare kunna lätta på några av nuvarande skyldigheter att lämna kontrolluppgifter. Detta gäller i fråga om bestämmelserna i 3 kap. 37 och 38 §§ LSK, vilka bör upphävas resp. ändras. Jag kommenterar detta närmare i avsnitt 8.

3.2¶Handelsbolag m. m.

Mitt förslag: För den som har inkomst från handelsbolag eller rederi

för registreringspliktigt fartyg skall bolaget eller rederiet — och inte

delägaren — lämna de närmare uppgifterna om näringsverksamhet.

Uppgifterna skall lämnas enligt de regler som gäller för självdeklara-

tion.

Förseningsavgift skall kunna påföras handelsbolag m. fl. som inte

lämnar uppgifter i rätt tid.

För näringsverksamhet som makar tillsammans deltagit i skall

endast en av makarna lämna en närmare redovisning.

EKO-kommissionens förslag: För handelsbolags- och makefallen föreslås som huvudregel att endast den som har ledande ställning i verksamheten i sin självdeklaration utan anmaning skall lämna cen fullständig redovisning för hela verksamheten. Samma skattskyldig skall också lämna uppgift om delägares resp. makes andel i inkomst och förmögenhet.

I fråga om handelsbolag m. fl. bör den som är företagsledare enligt 35 § I a mom. kommunalskattelagen (1928:370). KL, anses ha ledande ställning. 85

Om det finns flera företagsledare skall den som är bosatt i kommun där bolaget bedriver rörelse från fast driftställe lämna fullständig redovisning. Finns det flera sådana personer får de själva avgöra vem av dem som skall lämna redovisningen. Om det inte finns någon företagsledare enligt 35 § I a mom. KL bör skyldigheten att lämna redovisningen läggas på den som har störst andel eller vid lika andelsinnehav på den som är bosatt i kommun där bolaget bedriver verksamhet från fast driftställe. I sista hand bör delägarna själva få avgöra vem av dem som skall lämna uppgifterna.

I fråga om makars verksamhet har i medhjälparfallet den make som står för verksamheten en ledande ställning. Om verksamheten bedrivs av makarna gemensamt bör skyldigheten att lämna redovisningen läggas på den som är registrerad till mervärdeskatt för verksamheten eller, om båda är registrerade, den som är bosatt i kommun där verksamheten bedrivs från fast driftställe. I sista hand får makarna själva avgöra vem av dem som skall lämna uppgifterna.

Remissinstanserna: Endast ett par remissinstanser har berört frågan om uppgiftsskyldighet i handelsbolags- och makefallen. Länsstyrelsen i Stockholms län förordar att handelsbolag skall bli deklarationsskyldigt och samtidigt göras till skattesubjekt. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att kommissionen har överbetonat vinsterna vad avser de praktiska hanteringsfrågorna i förhållande till andra frågor. Problem skulle uppkomma bl.a. vid utredningar och beslut om avvikelser från uppgifterna i självdeklarationerna och om skattetillägg.

RSV:s förslag: Överensstämmer i stort med EKO-kommissionens förslag.

Remissinstanserna har inte uttalat sig särskilt i frågan.

Skälen för mitt förslag: När det gäller handelsbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg samt näringsverksamhet som makar gemensamt deltagit i anser jag i likhet med kommissionen, RSV och remissinstanserna att det är tillräckligt att de närmare uppgifterna om en och samma näringsverksamhet lämnas från ett håll.

En bättre lösning än att företagsledaren eller en av delägarna i ett bolag skall lämna uppgifterna anser jag emellertid vara att bolaget är ansvarigt för att uppgifterna lämnas. En motsvarande ordning gäller redan enligt 2 kap. 25 § LSK. Härigenom undviker man den osäkerhet som kan uppstå om man väljer kommissionens förslag, nämligen i bedömningen av vem i bolaget som egentligen skall lämna uppgifterna.

Motsvarande lösning kan dock inte väljas i makefallet utan där ansluter jag mig till kommissionens förslag. För makar som gemensamt deltagit i näringsverksamhet behöver således endast en av makarna lämna räkenskapsutdrag. I fråga om vem av makarna som skall lämna uppgifterna bör det som kommissionen anfört härvidlag tjäna till ledning.

Från en remissinstans har framförts farhågor om att problem skulle uppkomma vid frågor om bl.a. skattetillägg om räkenskapsuppgifterna lämnas av bara en av delägarna 1 ett handelsbolag eller, om två makar bedriver näringsverksamhet tillsammans, av endast den ene maken. Det förhållandet att den fylligare redovisningen om näringsverksamheten lämnas av någon annan inverkar emellertid inte på varje delägares eller makes 86

skyldighet att lämna en riktig deklaration med en summarisk uppgift om inkomsten av näringsverksamhet. Har för låg inkomst tagits upp, kan skattetillägg komma att påföras.

Handelsbolag som inte lämnar in uppgifter om näringsverksamhet i rätt tid bör kunna påföras förseningsavgift med 500 kr på samma sätt som nu kan ske ifråga om självdeklaration. Detta föranleder en ändring i 5 kap. 5 § NTL.

3.3¶Formen för uppgiftslämnandet

Mitt förslag: Uppgifter om näringsverksamhet skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär eller på ADB-medium eller på annat lämpligt sätt som RSV närmare anger.

EKO-kommissionens förslag: Överensstämmer i stort med mitt. Kom-

missionen föreslår även att inom ramen för det enhetliga uppgiftslämnandet skall uppgifterna under vissa förutsättningar få lämnas på blanketter som t. ex. branschorganisationer själva framställer.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i denna fråga. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län är tveksam till om uppgifter skall få lämnas på blanketter som de skattskyldiga själva framställer. Ett godkännande av RSV bör vara en förutsättning för att få använda särskilda blanketter. Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer avstyrker att standardiserade räkenskapsutdrag skall kunna göras branschanpassade. Föreningen anser att man bör undvika att reducera den enhetlighet som standardiserade räkenskapsutdrag innebär genom olika detaljbestämmelser och undantag. Sveriges fastighetsägareförbund och Lantbrukarnas riksförbund är positiva till möjligheten för branschorganisationer att utforma branschanpassade blanketter.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna har inte uttalat sig särskilt i frågan.

Skälen för mitt förslag: Granskningsarbetet ställer krav på en hög grad av enhetlighet med hänsyn till den stora ärendemängden och den begränsade tid som står till buds. Att uppgifterna om näringsverksamhet bör lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av RSV på samma sätt som gäller för alla andra uppgifter som skall lämnas i självdeklaration råder det därför enligt min mening ingen tvekan om.

Det finns emellertid flera skäl att medge att uppgifterna lämnas på annat än traditionellt sätt. En anpassning bör göras till den tekniska utvecklingen. Som tidigare nämnts bör granskningen i så stor utsträckning som möjligt kunna ske med ADB-stöd. Om uppgifter bara lämnades på papper skulle stora resurser få tas i anspråk för att klara registreringen av uppgifterna. För att undvika detta och för att underlätta för företagen, som numera i stor omfattning sköter sin bokföring ADB-mässigt, bör de som så önskar ges möjlighet att lämna sina räkenskapsutdrag på ADB-medium. Det bör framhällas att möjligheten att lämna uppgifterna på ADB-medium 87

kan slippa en tyngande pappershantering. Dessutom medför ett lämnande på ADB-medium att säkerheten i uppgiftslämnandet ökar i och med att någon manuell bearbetning av uppgifterna inte behöver ske. Jag anser dock inte att det skall vara fråga om ctt helt papperslöst deklarationsförfarande. Även om räkenskapsutdraget lämnas på ADB-mcedium skall huvudblanketten lämnas på fastställt formulär och undertecknas.

När det gäller EKO-kommissionens förslag att uppgifter under vissa förutsättningar skall få lämnas på blanketter som branschorganisationer själva framställer vill jag framhålla följande. Som jag nämnt tidigare innehåller det kompletta räkenskapsschemat en mängd olika poster. För många näringsidkare kommer det bara att bli aktuellt att lämna uppgifter rörande endast ctt fåtal av dessa poster. Det kan t. cx. bero på att verksamheten bedrivs i begränsad omfattning eller att den har en sådan inriktning att endast ett mindre antal uppgifter blir aktuella. Om detta gäller för en större grupp näringsidkare eller en hel bransch kan det kanske vara lämpligt att utforma ett räkenskapsschema där man skalat bort alla poster som inte blir aktuclia för just denna grupp företag. En förutsättning för att få använda en branschanpassad blankett bör cmellertid vara att blanketten fastställts av RSV. Om särskilda branschanpassade blanketter kommer att utformas utgår jag ifrån att det sker inom ramen för det fullständiga räkenskapsschemat.

3.4¶Revisionsberättelser

Mitt förslag: Revisionsberättelser som innehåller uttalande, upplysning eller anmärkning enligt "10 kap. 10§ aktiebolagslagen (1975:1385) eller enligt 4 kap. 103 lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag skall ges in till skattemyndigheten. Är det endast fråga om uttalande att årsredovisningen upprättats enligt aktiebolagslagen eller att styrelseledamöter och verkställande direktör bör beviljas ansvarsfrihet skall dock revisionsberättelsen inte ges in. Detsamma gäller uttalande enligt 10 kap. 10§ sjätte stycket aktiebolagslagen.

RSV:s förslag: Överensstämmer delvis med mitt. RSV föreslår dessut-

om att ctt s.k. revisorsintyg skall lämnas. Det innebär att företagets revisor skall intyga att det råder överensstämmelse mellan i verksamheten förda räkenskaper och det lämnade räkenskapsutdraget.

Remissinstanserna: Många remissinstanser har framfört kritik mot det s.k. revisorsintyget. Kritikerna har framför allt hävdat att ansvaret för att de lämnade uppgifterna är korrekta skall ligga på den skattskyldige och inte övervältras på någon utomstående.

Skälen för mitt förslag: Enligt 2 kap. 22§ tredje stycket LSK skall aktiebolag, ekonomisk förening och ömsesidigt försäkringsbolag avlämna bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av revisionsberättelse som avgivits 88

för beskattningsåret. Enligt lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag är revisorer i alla företag oavsett företagsform skyldiga att avge en revisionsberättelse. Lagen omfattar således både handelsbolag och mer omfattande bedriven enskild näringsverksamhet. En revisor har enligt 10 kap. 103 aktiebolagslagen och 4 kap. 103 lagen om årsredovisning m. m. i vissa företag skyldighet att kontrollera att företaget gör avdrag för preliminär och kvarstående skatt enligt uppbördslagen. Vidare skall revisorn kontrollera att företaget låtit registrera sig till mervärdeskatt samt att företaget betalar innehållna skatter, mervärdeskatt och socialavgifter i rätt tid.

Om brister föreligger i något av dessa avseenden skall anmärkning göras i revisionsberättelsen och denna skall genast sändas in till länsstyrelsen.

Det är uppenbart att revisionsberättelser med anmärkningar av ovan angivet slag är av intresse för skattemyndigheten. Men också i de fall där anmärkning, upplysning eller uttalande har gjorts av revisorn i revisionsberättelsen enligt 10 kap. 10 § aktiebolagslagen eller 4 kap. 10§ lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag av något annat skäl är den av intresse för skattemyndigheten. Även i dessa fall fyller vad som sägs i revisionsberättelsen den för skattemyndigheten viktiga funktionen att uppmärksamhet riktas mot företag med bristfällig redovisning. Generellt sett krävs det en djupare granskning för att avgöra om cen revisorsanmärkning har någon skattemässig effekt.

Av det som ovan sagts framgår att det finns ett berättigat intresse för skattemyndigheten att få kännedom om att en revisor har avlämnat en ”oren” revisionsberättelse. Däremot finns det inte något skäl att kräva att alla företag skall ge in sina revisionsberättelser.

När det gäller revisorsintyg har jag viss förståelse för den kritik som framförts mot förslaget i den delen. Ansvaret för att uppgifterna i självdeklarationen är korrekta bör inte övervältras på någon utomstående utan ligga hos den skattskyldige. Jag lägger därför inte fram något förslag om revisorsintyg.

3.5¶Dispens

Mitt förslag: Om det föreligger särskilda skäl får skattemyndighet på ansökan av den deklarationsskyldige medge att de uppgifter som skall lämnas ur räkenskaperna och som avser intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och redovisat resultat får lämnas i sammansatta poster.

Ett beslut om dispens får omfatta en period av tre år.

Skattemyndighetens beslut får överklagas till RSV.

EKO-kommissionens förslag: Alla företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut skall lämna uppgifter enligt ett standardiserat räkenskapsutdrag. Undantag från uppgiftsskyldigheten görs endast för försäkringsrörelse. Försäkringsrörelse beskattas nämligen på ett väsentligt annorlunda 89

sätt än andra företag. För dem som inte avslutar sina räkenskaper med årsbokslut föreslås ett uppgiftslämnande som i hög grad överensstämmer med det standardiserade räkenskapsutdraget. Detta uppgiftslämnande överensstämmer emellertid också i hög grad med uppgiftsskyldigheten enligt gällande rätt. Standardiserade räkenskapsutdrag kan i speciella fall för vissa företag medföra problem, åtminstone under en övergångsperiod. Skattechef skall därför kunna besluta om dispens från den föreslagna uppgiftsskyldigheten under förutsättning att beslut om planmässig revision omfattar företaget.

Remissinstanserna: Remissinstanserna nämner olika typer av företag som bör undantas från det standardiserade räkenskapsschemat, bl. a. större företag, banker, finansbolag och försäkringsbolag.

Lantbrukarnas riksförbund och Svenska byggnadsentreprenörföreningen förelår ett förenklat uppgiftslämnande för dem som inte klarar av att lämna ett fullständigt räkenskapsutdrag.

RSV:s förslag: Någon generell undantagskrets skall inte finnas. De företag som inte kan lämna räkenskapsutdrag skall i stället få göra en enklare sammanställning av uppgifter ur sin redovisning som inte behöver finnas i själva affärsredovisningen. Dispensen skall endast omfatta de delar av räkenskapsschemat där verkligt behov av dispens föreligger. Företag som har dispens skall lämna fullständiga uppgifter enligt balansräkningsschemat.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i denna del. Förslaget tillstyrks av länsskattemyndigheten i Jönköpings län. Riks- Jörsäkringsverket framhåller betydelsen av att dispens inte skall kunna ges från uppgifter rörande kostnader för arbetskraft. Uppgifterna har betydelse vid fastställande av underlag för egenavgifter och av pensionsgrundande inkomst för anlitad arbetskraft.

Skälen för mitt förslag: En liktormig behandling av företagen från skattcmyndigheternas sida förutsätter ett likformigt uppgiftslämnande. Deklarationsgranskningen underlättas av en likformig rapportering. Många av de maskinella kontrollerna kan inte göras om vissa företag befrias från det föreslagna uppgiftslämnandet.

Ett enhetligt uppgiftslämnande även för de största företagen och deras dotterbolag medför en fördel ur planeringssynpunkt vid revision av koncerner. Räkenskapsutdragen kan många gånger innehålla uppgifter av betydelse för inrikningen av revisionen.

Jag delar därför RSV:s bedömning att en generell undantagskrets — med undantag av utländskt skadeförsäkringsföretag som driver försäkringsrörelse i Sverige — inte bör förekomma. Om särskilda skäl föreligger bör dispens i stället kunna ges efter ansökan i varje enskilt fall.

Dispens bör kunna ges till företag som har sådan utformning av sin redovisning att man inte utan stora svårigheter och förhållandevis stora kostnader kan lämna begärda uppgifter i form av räkenskapsutdrag.

Utländska skadeförsäkringsföretag som bedriver försäkringsverksamhet i Sverige beskattas på grundval av premicinkomsterna i Sverige. För dessa företag anser jag att man kan göra ett generellt undantag utan att få de negativa konsekvenser som annars kan befaras. Det bör enligt min mening 90

vara tillräckligt att företagen lämnar uppgifter om premieinkomsten i Sverige.

3.6¶Skatteregistret

Mitt förslag: De uppgifter som skall lämnas om näringsverksamhet

skall få registreras i skatteregistret.

En skattemyndighet skall endast ha åtkomst till sådana uppgifter

om näringsverksamhet som avser företag som beskattas hos myn-

digheten.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall har inga crinringar mot förslaget under förutsättning att den lagtext till vilken hänvisning görs utformas så att registrets innehåll blir klart redovisat och avgränsat. Datainspektionen har inte några erinringar mot att bestämmelserna ändras på det sätt RSV har föreslagit. FUD anser att skatteregisterlagen inte bör ändras förrän en utvärdering gjorts av räkenskapsutdragen och dess verkan på en ADB-baserad bokföring.

Skälen för mitt förslag: Med uppgifterna om näringsverksamhet som grund skapas förutsättningar för att bygga upp ett ändarnålsenligt ADBtekniskt stödsystem för företagstaxeringen. Avsikten är också att kontrollverksamheten skall kunna styras mot väsentligheter mer än vad som nu är fallet. Detta skall kunna ske på två sätt. För det första skall deklarationerna genomgå maskinella rimlighetskontroller. Dessa skall utformas på sådant sätt att de deklarationer som klarar kontrollerna i princip inte skall behöva bli föremål för några ytterligare åtgärder. Kontrollerna skall vara lika för alla företag. Resurser som nu åtgår för manuell hantering kommer därigenom att frigöras. För det andra skall möjligheterna förbättras till riktade insatser av olika slag. Om tillräckligt många uppgifter från företagen finns ADB-registrerade kan de deklarationer som behöver underkastas fördjupad kontroll väljas ut på maskinell väg. En väsentlig förutsättning för detta är att räkenskapsuppgifterna registreras och är åtkomliga via terminal. En utgångspunkt för det granskningssystem som skall byggas upp är alltså att alla uppgifter skall kunna ADB-registreras.

Jag delar RSV:s uppfattning om att det i det nya uppgiftslämnarsystemet med räkenskapsuppgifter kommer att finnas ett behov av att registrera fler uppgifter i skatteregistret än i dag för genomförande av de maskinella kontrollerna. Detta ställer, som RSV påpekat, krav på att åtkomsten görs begränsad. Skatteförvaltningens ADB-system har ett behörighetssystem som medger att man kan begränsa åtkomstmöjligheten till uppgifterna i registret till endast de tjänstemän som har behov av uppgifterna. Dessutom föreligger enligt 9 kap. 1§ sekretesslagen (1980:100) s.k. absolut sekretess för uppgifterna.

1 73 18 skatteregisterlagen finns en bestämmelse som innebär att många uppgifter om näringsverksamhet vilka hämtas ur företagens inkomstdekla- 91

rationer vid den årliga taxeringen får föras in i skatteregistret. Denna bestämmelse bör ändras så att det framgår att de uppgifter som nu är i fråga får antecknas.

Vad beträffar den kritik som FUD framfört vill jag framhålla att FUD:s beskrivning, att syftet med det nya uppgiftslämnandet skall vara att göra det lättare för skattemyndigheterna att vid en revision och andra kontrollåtgärder komma åt information, inte är riktig. Syftet är i stället att genom ADB-stöd på ett effektivt sätt sålla bort alla de deklarationer som det inte finns någon anledning att djupgranska. Uppgiftslämnandet och registreringen av uppgifterna har inte någon inverkan på vilka uppgifter som är åtkomliga vid en revision.

När det gäller den ökade möjligheten att använda ADB i skattekontrollen innebär ju denna i och för sig inte någon ändring i skyldigheten att lämna uppgifter till ledning för egen taxering eller rätten för skattemyndigheterna att kontrollera att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts. Ändringen ligger i stället däri att kontrollen kan göras effektivare än hittills. Sådana kontroller som på grund av bristande personella resurser tidigare inte har kunnat ske i önskvärd utsträckning kan med ett vidareutvecklat ADB-stöd företas i större omfattning. En sådan utveckling ligger i linje med strävandena mot ökad rättvisa och likformighet vid taxeringen.

Vad beträffar åtkomsten till de räkenskapsuppgifter som skall registreras delar jag RSV:s uppfattning att den bör begränsas till uppgifter som gäller företag som beskattas i länet. Skulle det när systemet tillämpats en tid emellertid visa sig att ett starkt behov föreligger av åtkomstmöjlighet över länsgränserna får en förnyad prövning göras i detta avseende.

Det bör framhållas att datainspektionen i sitt remissyttrande över RSV:s skrivelse gör bedömningen att den föreslagna registreringen inte kan antas leda till otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet, med hänsyn till att uppgifterna hänför sig till juridiska personer och till fysiska personer endast i deras egenskap av näringsidkare, och mot bakgrund av regleringen om bl.a. möjligheterna till åtkomst, behörighet, utlämnande och sekretess.

3.7¶Genomförande m. m.

Mitt förslag: Det nya uppgiftslämnandet skall gälla fr. o. m. 1992 års taxering. Företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut får dock vid taxeringen 1992 i stället för att lämna uppgifter enligt 2 kap. 19§ första stycket LSK lämna de uppgifter som avses i 2 kap. 22 § samma lag i nu gällande lydelse.

RSV:s förslag: Uppgiftsskyldigheten måste vara fastlagd innan det första räkenskapsår för vilket uppgifterna skall lämnas har påbörjats.

Remissinstanserna: Många remissinstanser framhåller att det är viktigt att beslutet om ett nytt uppgiftslämnande fattas i god tid före ikraftträdandet så att företagen får tid att förbereda sig och att skatteförvaltningen ges

tillfälle att informera om det nya uppgiftslämnarsystemet. Småföretagens Riksorganisation har framhållit att förslaget kan medföra ökade kostnader för företagen eftersom de kan komma att behöva anlita revisorer i större utsträckning än i dag.

Skälen för mitt förslag: Mot bakgrund av att ett riksdagsbeslut om det nya uppgiftslämnandet inte kan komma förrän under hösten 1990 finns anledning att ha ett genomförande med ctt visst mått av frivillighet för taxeringsåret 1992. Den bör avse företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut, dvs. enskilda näringsidkare vars årliga bruttoomsättningssumma normalt inte understiger 20 basbelopp, aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar. Dessa bör det första året som det nya uppgiftslämnarsystemet skall tillämpas, taxeringsår 1992, i stället för att lämna uppgifter som avses i 2 kap. 19§ första stycket LSK få lämna de uppgifter som avses i 2 kap. 22 § samma lag i den nu gällande lydelsen.

När det däremot gäller de som inte avslutar sina räkenskaper med årsbokslut, dvs. enskilda näringsidkare med en bruttoomsättningssumma som normalt understiger 20 basbelopp, är min bedömning att dessa bör kunna lämna uppgifter enligt det nya systemet redan vid 1992 års taxering. För dessa näringsidkare innebär det nya uppgiftslämnandet en ganska liten förändring. Skulle det trots detta av någon anledning för någon i denna grupp innebära betydande svårigheter att lämna uppgifter enligt 2 kap. 195 första stycket LSK finns ju möjligheten att ansöka om dispens enligt bestämmelserna i 19 § sista stycket.

Genom det nu beskrivna sättet för ikraftträdande tillgodoses många företags, RSV:s och flera remissinstansers önskemål om att ett beslut om nytt uppgiftslämnande bör fattas innan det räkenskapsår börjat för vilket det nya uppgiftslämnandet skall tillämpas. För de enskilda näringsidkare som har brutna räkenskapsår med början I juli 1990 eller I september 1990 och som dessutom har en bruttoomsättning som normalt understiger 20 basbelopp kommer beslutet om det nya uppgiftslämnandet efter det att räkenskapsåret börjat. För denna kategori kommer det emellertid, som nyss nämnts, inte att bli frågan om någon stor förändring i uppgiftslämnandet.

När det gäller kostnaderna för de skattskyldiga kan nämnas att även om det för vissa blir aktuellt att lämna fler uppgifter än i dag blir det för de flesta enklare att lämna uppgifterna. Uppgifterna kan normalt hämtas direkt från redovisningen och kan utan bearbetning föras över till räkenskapsschemat. RSV har tillsammans med FUD bedömt frågan om företagens kostnader. Därvid konstaterades att någon meningsfull beloppsmässig beräkning inte gick att göra. Det ansågs emellertid att kostnaderna för företagens totala uppgiftslämnande inte borde öka genom införandet av standardiserade räkenskapsscheman och övriga ändringar i uppgiftsskyldigheten. Möjligheterna att få lämna uppgifter maskinellt bedömdes medföra att totalkostnaderna på längre sikt kan komma att minska.

Vad beträffar kostnaderna för det allmänna kan följande sägas. RSV har beräknat de totala kostnaderna för utvecklingsarbete till 20 miljoner kr. och därutöver resurser motsvarande ca 70 årsarbetskrafter avseende främst registreringspersonal. Behovet av registreringspersonal bedömdes 93

dock kunna minska om möjligheten att lämna räkenskapsuppgifterna på ADB-medium utnyttjas. RSV har vidare uppgett att när systemet med den förenklade självdeklarationen trimmats in frigörs registreringskapacitet varvid behovet av resurstillskott kan bli väsentligt mindre än 70 årsarbetskrafter.

Den förenklade självdeklarationen har nu funnits så länge att systemet bör ha trimmats in ordentligt. Med hänsyn härtill bör resursbehovet, som RSV påpekat, kunna bli väsentligt lägre. Enligt min bedömning bör behovet av registreringspersonal samt behovet av resurser för utveckling av uppgiftslämnandet kunna rymmas inom skatteförvaltningens ordinarie medelsramar.

4¶Övriga frågor om uppgiftslämnande för taxering

4.1¶Uppgifter om skattepliktig intäkt av tjänst

Mitt förslag: Den som utgett lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämna kontrolluppgift.

Har ersättningen eller förmånen utgetts av fysisk person eller dödsbo och utgör den inte omkostnad i näringsverksamhet, behöver kontrolluppgift för ersättning eller förmån som under året tillsammans understiger 1000 kr. lämnas först efter föreläggande av skattemyndighet.

Skälen för mitt förslag: I princip är den som utgett lön, arvode eller

andra ersättningar eller förmåner skyldig att lämna kontrolluppgift för den som hos den uppgiftsskyldige innehaft anställning eller utfört tillfälligt arbete eller fått pension, periodiskt utgående ersättning eller annan förmån. Kontrolluppgiftsskyldigheten för fysiska personer som är arbetsgivare är emellertid begränsad till de fall då skyldighet att göra avdrag för preliminär skatt enligt UBL föreligger eller fall där ersättningen celler förmånen utgått i verksamhet som han bedrivit. Någon kontrolluppgiftsskyldighet gäller i regel inte i fråga om ersättning eller förmån som utgör intäkt av näringsverksamhet för mottagaren om inte ctt s.k. likställighetsavtal har träffats. Därutöver finns det en del ytterligare undantag från skyldigheten att i kontrolluppgift ta upp vissa ersättningar som jag återkommer till i det följande (avsnitt 4.2).

De nuvarande reglerna innebär bl. a. att en fysisk person som betalat ut lön men inte är skyldig att göra preliminärskatteavdrag enligt reglerna i UBL. inte heller är skyldig att lämna kontrolluppgift på den utbetalda ersättningen. Detta gäller trots att skyldighet att betala socialavgifter föreligger så snart ersättningen överstiger 1000 kr.

Vidare torde inte skyldighet att lämna kontrolluppgift föreligga i de fall där en förmån har utgetts av någon som inte står i ett arbetsgivarförhållande till den som tar emot förmånen. Så kan vara fallet när en skattskyldig är 94

företag inom koncernen. Det är också — med lagtextens nuvarande utformning — tveksamt om t. cx. en personalstiftelse som utgett förmåner är skyldig att lämna kontrolluppgift. Ett annat exempel där den som uppbär förmånen inte kan sägas ha utfört något arbete är då en idrottsman fått ersättning av ett företag för att t. ex. ha företagets dekaler på sin bil. Även vad gäller tävlingsvinster, som ju efter skattereformen utgör skattepliktig inkomst om de utgår kontant eller värdet överstiger 0,01 basbelopp och det inte är fråga om minnesföremål, framgår det inte helt klart av lagtexten att kontrolluppgiftsskyldighet föreligger.

Ett av huvudsyftena med skattereformen är att skapa en neutral beskattning av arbetsinkomster så att alla typer av ersättningar beskattas likformigt. Mot den bakgrunden anser jag det angeläget att kontrolluppgiftsskyldigheten träffar samtliga ersättningar och förmåner som utgör skattepliktig intäkt av tjänst. De nuvarande bestämmelserna är utformade på sådant sätt att det är tveksamt om skyldighet att lämna kontrolluppgift föreligger i flera fall där en uppgiftsskyldighet ter sig rimlig och befogad. En mer generell regel om uppgiftsskyldighet, kompletterad med undantag för de situationer då någon skyldighet att utan föreläggande lämna uppgift inte är motiverad, underlättar för uppgiftslämnarna att bedöma om uppgiftsskyldighet föreligger. Jag anser därför att bestämmelsen bör få en mer generell utformning så att skyldighet att lämna kontrolluppgift i princip alltid föreligger när det är fråga om skattepliktig intäkt av tjänst.

För att inte en utökad kontrolluppgiftsskyldighet skall bli alltför betungande för fysiska personer som inte bedriver näringsverksamhet anser jag att skyldigheten att utfärda kontrolluppgifter i dessa fall bör begränsas till belopp som uppegår till 1000 kr. eller mer. Därigenom får man också en överensstämmelse med den beloppsgräns som gäller för skyldigheten att betala socialavgifter. Har preliminär skatt innehållits bör dock kontrolluppgift alltid lämnas.

Mina förslag föranleder ändringar i 3 kap. 4 och 5 §§ LSK.

Mitt förslag: Traktamentsersättning och ersättning för resa med

egen bil i tjänsten som understiger eller motsvarar schablonbelopp

behöver inte redovisas i den skattskyldiges självdeklaration. Arbets-

givaren skall i kontrolluppgift ange att sådan ersättning betalats ut

men inte beloppets storlek. Om det utbetalda beloppet överstiger

schablon skall den överskjutande delen redovisas särskilt för sig.

Kostnadsersättning för logi vid tjänsteresa motsvarande den fak-

tiska utgiften behöver inte redovisas i självdeklarationen. Det skall i

kontrolluppgift anges om sådan kostnadsersättning betalats ut. Det-

samma gäller för kostnadscersättningar för resa i tjänsten med all-

mänt kommunikationsmedel, hyrbil eller taxi och representations-

ersättning.

Efter föreläggande av skattemyndigheten skall den kontrollupp-

giftsskyldige lämna uppgift även om de utbetalda beloppens storlek.

RINK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: Förslaget har fått ett positivt mottagande av flertalet remissinstanser.

Skälen för mitt förslag: Skattereformen innebär förenklingar av traktamentsreglerna. Avdraget vid endagsförrättningar har slopats. För tjänsteresor med övernattning gäller att avdraget för merkostnader för måltider och småutgifter skall motsvara traktamentet om detta hålls inom vissa beloppsramar. Avdragsschablonen är, under förutsättning att inte tjänsteresan varar längre än tre månader, 150 kr. per dag för skattskyldiga som uppburit traktamente. Avdrag för logikostnad medges med den faktiska utgiften. Kan den skattskyldige inte styrka någon logikostnad men har han uppburit traktamente medges avdrag med 75 kr. Vad gäller avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa utom riket föreslås nuvarande principer för avdragsberäkningen behållas i stort oförändrade.

Kostnadsersättningar till anställda i offentlig tjänst blir genom förslagen skattepliktiga. Avdrag får göras för däremot svarande kostnader på samma sätt som gäller för privatanställda. Ersättningar skall således i princip tas upp som intäkt och avdrag medges för de uppkomna kostnaderna.

Beräkningen av preliminär skatt på traktamentsersättning har kopplats samman med de föreslagna avdragsschablonerna på motsvarande sätt som tidigare föreskrivits beträffande ersättning för resa med egen bil i tjänsten. Traktamentsersättning som uppgår till högst schablonbeloppet och ersättning för logikostnad motsvarande den faktiska utgiften ingår inte i underlaget för beräkning av preliminär skatt.

LSK innehåller för närvarande utförliga regler om hur resekostnads- och traktamentsersättningar skall redovisas i kontrolluppgiften. De offentliganställda har tidigare inte alls berörts av dessa regler. Inte heller de arbetsgivare som av skattemyndigheten fått dispens vad gäller kontroiluppgiftsskyldighet för tjänsteresor inom Sverige har behövt redovisa beloppen i kontrolluppgiften, utan det har räckt med att genom en kryssmar- 96

kering anmärka att traktamente utgått. De anställdas självdeklarationer innehåller i sådana fall inte några uppgifter om traktamenten och mot dem svarande avdrag (tyst kvittning).

De förenklade traktamentsreglerna innebär att det finns förutsättningar för att också förenkla redovisningen av traktamentsersättningarna för samtliga uppgiftsskyldiga. Reglerna är så lättillämpade att varje arbetsgivare bör kunna hantera dem på ett riktigt sätt. Det är tillräckligt att arbetsgivaren på kontrolluppgiften anger att traktamente har betalats ut. Uppburna ersättningar motsvarande schablonbelopp och mot dem svarande avdrag behöver inte heller redovisas i självdeklarationen utan tyst kvittning kan ske.

Överstiger utbetald ersättning schablonavdraget gäller för överskjutande belopp både att arbetsgivaravgifter skall tas ut och att preliminär skatt skall innehållas. Det finns därför skäl att, utöver vad jag framförde i lagrådsremissen, föreskriva att överskjutande belopp skall tas upp i en särskild post i kontrolluppgiften. En sådan ordning torde öka den skattskyldiges möjligheter att själv kontrollera riktigheten av de uppgifter som lämnas till skattemyndigheten. Däremot kan uppgifter om antal dagar m. m. avvaras.

Vill den skattskyldige yrka högre avdrag än med schablonbelopp måste han visa att den sammanlagda kostnadsökningen vid tjänsteresor i anställningen under beskattningsåret varit större än summan av schablonavdragen. I sådana fall måste naturligtvis de uppburna ersättningarna redovisas.

RINK:s överväganden om förenklade förfaranderegler tog sikte på tjänstercsor inom Sverige. Någon avgörande skillnad för tjänsteresor utom Sverige finns emellertid inte enligt min mening. Avdrag medges vid sådana tjänsteresor för faktisk logikostnad och ctt s.k. normalbelopp som, vad gäller resor i enskild tjänst, fastställs av RSV för varje land. För statligt anställda regleras utlandstraktamentena i utlandsresereglementet (1953:666). De normalbelopp RSV fastställer överensstämmer med storleken på utlandstraktamentena för olika länder enligt utlandsresereglementet. Preliminär A-skatt beräknas endast till den del ersättningen överstiger belopp som kan anses motsvara största normala ökning i levnadskostnaden under ett dygn i förrättningslandet. Jag anser därför att redovisningen av traktamentet kan ske på samma sätt vid utlandsresor som vid resor inom Svcrige.

Den föreslagna ordningen medför att redovisningen av traktamentsersättningar och ersättningar för logikostnader får kontrolleras genom revisioner hos arbetsgivaren i stället för vid kontroll av arbetstagarens deklaration. Detta innebär dock inte någon reell minskning av kontrollmöjligheterna. Skattemyndighetens möjligheter att i löntagarnas deklarationer verkligen kontrollera beskattningen av traktamenten är begränsade. Kontrollen inskränker sig normalt till en avstämning av deklarationen mot arbetsgivarens kontrolluppgift. Det är alltså i praktiken så redan i dag att det är arbetsgivarens bedömning av tjänsteresorna och traktamentsersättningarna som blir avgörande, En effektiv kontroll av traktamentsbeskattningen måste med nödvändighet rikta sig mot arbetsgivarna och de uppgif-

7 Riksdagen 199091. I saml. Nr 5

ter de lämnar. Därigenom kan man också komma tillrätta med mer systematiska fel i uppgiftslämnandet som berör många skattskyldiga.

Ersättning för resa med cgen bil i tjänsten bör behandlas på motsvarande sätt som traktamentsersättning i deklaration och kontrolluppgift.

Kostnadsersättning som den skattskyldige fätt av sin arbetsgivare motsvarande gjorda utlägg för resa i tjänsten med allmänt kommunikationsmedel eller taxi eller representationsersättning som inte överstiger 300 kr. behöver enligt nuvarande regler (3 kap. 5§ första stycket 9 LSK) inte redovisas i kontrolluppgift förrän efter föreläggande.

Med resa med allmänt kommunikationsmedel bör enligt min mening jämställas färd med hyrbil. Vad gäller representationsersättning motsvarande gjorda utlägg anser jag att den nuvarande gränsen på 500 kr. kan slopas. Även redovisningen av ersättningar av detta slag bör kunna begränsas i kontrolluppgiften. Någon redovisning i deklarationen behövs inte heller utan ersättningar och kostnader kan kvittas.

Vad gäller övriga kostnadsersättringar föreslår jag inte någon ändring. De skall således även fortsättningsvis redovisas i så väl kontrolluppgift som deklaration.

4.3¶Uppgifter om ränta till utlandet

Mitt förslag: Kontrolluppgift om räntor m. m. skall lämnas även för personer bosatta i utlandet.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande regler anses skyldigheten att lämna kontrolluppgifter om räntor enligt reglerna 1 3 kap. 22—26 §§ LSK vara begränsad till personer bosatta i Sverige.

"Bedömningen av om en skattskyldig skall i skatterättsligt hänseende anses vara bosatt i Sverige kan vara svår. En person som till räntcutbetalaren uppger att han har en utländsk adress och är bosatt i utlandet kan i själva verket vara bosatt i Sverige. Avgörandet i frågan om bosättning bör därför överlämnas till skattemyndigheten, vilket blir fallet om kontrolluppgift skall lämnas oavsett var personen är bosatt. Härigenom fås också underlag för att från svensk sida förbättra informationsutbytet med andra stater inom skattckontrollområdet. Jag föreslår därför att kontrolluppgift enligt reglerna i 3 kap. 22— 26 §§ LSK även skall lämnas för personer bosatta i utlandet. Mitt förslag medför ett tillägg i 3 kap. 63 § LSK.

Mitt förslag: Ett dotterföretag skall i sin allmänna självdeklaration lämna vissa uppgifter rörande moderföretaget. Det gäller uppgifter om namn och organisationsnhummer för moderföretag jämte aktieeHer andelsinnehav med angivande av röstvärde samt, i förekommande fall, uppgifter om namn och organisationsnummer för dettas moderförctag.

De av dotterföretaget lämnade uppgifterna samt uppgifter om antal årsanställda i koncernen, totalt resp. i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag får föras in i centrala skatteregistret.

Skattemyndigheterna får ha terminalåtkomst till uppgifterna.

RSV:s förslag: Överenstämmer — såvitt nu är ifråga — i huvudsak med

mitt.

Remissinstanserna: Förslaget godtas av flertalet remissinstanser. Det avstyrks dock av företagens uppgiftslämnardelegation.

Skälen för mitt förslag: För att i första hand genom revisioner förbättra kontrollnivån m. m. avseende främst de största företagen har riksdagen för de senaste åren anslagit särskilda medel. Som jag tidigare nämnt pågår sedan en tid också en förskjutning av skatteförvaltningens kontrollverksamhet mot företagssektorn. Den ändrade inriktningen innebär framför allt att en större del av kontrollresurserna ägnas åt de största koncernerna efter fasta planer. De största koncernerna som kommer att omfattas av samordnade planmässiga revisioner under RSV:s ledning uppgår till cirka 200 koncernmoderföretag med cirka 7400 dotterföretag.

Planeringen och genomförandet av koncernrevisioner underlättas i hög grad om skatteförvaltningen har tillgång till aktuella uppgifter om vilka företag som ingår i en koncern och relationen dem emellan. Här kan kvaliteten på uppgifterna förbättras genom att berörda företag årligen lämnar relevanta uppgifter. Genom att i det centrala skatteregistret föra in grundläggande uppgifter om koncernföretag kan skatteförvaltningen på ett smidigt sätt vidare få ett tillförlitligt och aktuellt underlag för att bedöma vilka koncerner och däri ingående företag som skall granskas, vilka skattemyndigheter som skall utföra granskningen och vilka resurser som krävs för detta.

Jag ansluter mig till RSV:s förslag om att dotterföretag bör bli skyldigt att i sin allmänna självdeklaration lämna uppgift om namn och organisationsnummer för moderföretag jämte aktie- eller andelsinnehav med angivande av röstvärde samt, i förekommande fall, uppgifter om namn och organisationsnummer för dettas moderföretag, samt att uppgifterna förs in 1 centrala skattercegistret. Jag ansluter mig även till RSV:s förslag om att för koncernmoderföretag uppgifter om antal årsanställda i koncernen totalt resp. i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning förs in i centrala skatteregistret. De sistnämnda uppgifterna är av stor betydelse för samordade planmässiga revisioner. Registreringen kommer endast att avse 99

juridiska personer. Uppgifterna är inte av integritetskänslig natur; samtidigt fyller det ett praktiskt behov att ha uppgifterna lätt tillgängliga. RSV och skattemyndigheten i länet bör ha terminalåtkomst till uppgifterna.

Det kan nämnas att RSV även föreslagit en utökad uppgiftsskyldighet för bl. a. företag med s.k. intressegemenskap. RSV:s förslag i denna del övervägs inte i detta sammanhang.

Mitt förslag kräver ändringar i LSK. Där bör bestämmelser om uppgiftsskyldighet för dotterföretag tas in i 2 kap. 16 §. Vidare kräver förslaget ändringar i 7 och 10 88 skatteregisterlagen.

Den föreslagna bestämmelsen om uppgiftsskyldigheten för dotterföretag bör tillämpas första gången vid 1992 ärs taxering.

5¶Preliminär skatt på avkastning av kapital m. m.

5.1. Skyldighet att betala preliminär skatt på räntor och utdelningar

Mitt förslag: Fysisk person som är bosatt i Sverige och svenskt dödsbo skall betala preliminär skatt med 3096 på ränta och utdelning beträffande vilken kontrolluppgift skall lämnas.

På ränta på allemansparande och bonusränta på ungdomsbosparande samt utdelning från allemansfond skall preliminär skatt betalas med 20 960.

RINK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: Många remissinstanser kritiserar förslaget under åberopande av att det skulle uppkomma olika svårlösta praktiska problem. Bankföreningen m.fl. påpekar att eftersom kontrolluppgiftsskyldighet redan föreligger kan det ifrågasättas om den föreslagna ordningen över huvud taget medför någon nytta för samhället. RSV föreslår att möjligheterna att i stället ta ut en 30-procentig definitiv källskatt utreds.

Skälen för mitt förslag: Genom skattereformen ändras kapitalbeskattningen på ett genomgripande sätt. En proportionell 30-procentig statlig skatt skall tas ut på inkomst inom det utvidgade inkomstslaget kapital. Det nuvarande s.k. sparavdraget på 1600 kr. avskaffas och grundavdrag skall inte längre medges i fråga om kapitalinkomster. Skatt kommer därmed att utgå på all avkastning av kapital.

Konstruktionen av den nya kapitalbeskattningen gör att man med tämligen enkla medel kan utveckla vårt uppbördssystem så att den preliminära skatten bättre än i dag överensstämmer med den slutliga skatten. Om preliminär skatt tas ut med 30960 på ränte- och utdelningsinkomster, kommer sålunda överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt att uppnås såvitt gäller sådana inkomster.

Den nya kapitalbeskattningen innebär också att mänga, främst barn, som för närvarande inte behöver betala någon skatt på avkastning kommer att få göra det. Detta beror på att något sparavdrag celler grundavdrag inte 100

kommer att medges. Med oförändrade förfaranderegler skulle de också bli skyldiga att deklarera varje år liksom att själva verkställa inbetalning av skatten.

RINK:s förslag om preliminär skatt på räntor och utdelningar ligger i linje med syftet med källskattesystemet och medför att den som endast har sådana kapitalinkomster kan slippa både att deklarera och att själv betala in skatten på avkastningen. Jag ansluter mig därför till huvuddragen i förslaget.

RSV har förespråkat en definitiv källskatt på räntor och utdelningar, en punktskatt. Att som då förutsätts hålla den beskattningen helt i sär från kapitalbeskattningen i övrigt går inte. Inkomsträntor och utdelningar skall beskattas bara i den mån de överstiger ränteutgifter, reaförluster och tomträttsavgäld. Den av RSV förslagna ordningen nödvändiggör därför exempelvis bestämmelser om restitution och ett särskilt rapporteringssystem för avdrag för utgiftsräntor med hänsyn till att avdraget under vissa förutsättningar skall begränsas till 7026 (3 § 2 mom. SIL). Även om sådana praktiska problem kunde bemästras ifrågasätter jag det lämpliga i att bryta ut beskattningen av kapitalinkomsterna till ett särskilt system. Inkomsttaxeringen skulle då inte ge någon rättvisande bild av de skattskyldigas ekonomiska förhållanden, något som behövs i olika sammanhang, t.ex. när bidrag av olika slag söks. Med hänsyn härtill är jag i dag inte beredd att godta förslaget om en definitiv källskatt på räntor och utdelningar.

Jag delar RINK:s uppfattning att preliminär skatt endast bör tas ut på avkastning beträffande vilken kontrolluppgifter lämnas. Kontrolluppgifter skall lämnas av VPC, riksgäldskontoret, fondkommissionärer, banker och andra som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande. Räntebetalningar från en privatperson berörs således inte av förslaget.

Kontrolluppgifter skall lämnas för den som mottagit eller gottskrivits ränta. Undantag har dock föreskrivits i fråga om banker, hypoteksinstitut. försäkringsföretag, aktiebolag, eller föreningar eller stiftelser som har tilldelats organisationsnummer. Att dessa undantag gjorts beror på att kontrolluppgiftsskyldigheten annars skulle bli alltför omfattande och att företag I regel inte skulle kunna taxeras för sina kapitalinkomster endast på grundval av kontrollupgifter. Upppiftsskyldigheten avser således främst fysiska personer. |

Även när det gäller skyldigheten att göra avdrag för preliminär skatt är det enligt min mening lämpligt att begränsa sig till i första hand fysiska personer. Juridiska personer utom dödsbon betalar B-skatt och debiteringen av denna innefattar också skatten på kapitalinkomster. Detsamma gäller i och för sig också fysiska personer med B-skatt, exempelvis enskilda näringsidkare. Det skulle emellertid uppkomma administrativa svårigheter för bankerna m.fl. med regler där skillnad görs inom gruppen fysiska personer beroende på skatteform. Det förhållandet att fysiska personer som betalar B-skatt vid sidan härav också skall betala preliminär skatt på kapitalavkastning bör i stället beaktas vid debiteringen av B-skatt. Vid

kommande B-skattedebiteringar bör alltså hänsyn tas till att preliminär skatt om 3096 tas ut på merparten ränte- och utdelningsinkomster.

Jag föreslår således att preliminär skatt skall tas ut med 3096 på ränta och utdelning som utbetalas till eller gottskrivs en fysisk person eller dödsbo av den som är skyldig att lämna kontrolluppgift om räntan eller utdelningen. I fråga om ränta på allemanssparande och bonusränta på ungdomsbosparande samt utdelning på andel i allemansfond bör dock preliminärskatteuttaget vara lägre. Efter skattereformen kommer två tredjedelar av sådana räntor och utdelningar att beskattas (2 och 383 lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande). 3096 av två tredjedelar motsvarar en skatt på 2096. Uttaget av preliminär skatt bör vara detsamma. -

5.2¶Avkastning på utländska värdepapper

Mitt förslag: Preliminärskatteuttaget på räntor och utdelningar på utländska värdepapper skall vara sådant att det tillsammans med vad som dragits av för skatt i utlandet uppgår till 30 26.

RINK:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Svenska bankföreningen m.fl. har ställt sig avvisande till förslaget. Det framhålls att gällande dubbelbeskattningsavtal i förcening med den föreslagna regeln i många fall skulle innebära att för mycket preliminär skatt drogs samt att svårigheter skulle uppstå att avgöra vilken valutakurs som skall användas vid de olika skattecavdragen.

Skälen för mitt förslag: Avkastningen på utländska värdepapper kan vara föremål för beskattning också i utlandet. Vid beskattningen i Sverige erhålls emellertid normalt avräkning för den utländska skatt som belöper på avkastningen. Ett uttag av preliminär skatt efter 30 90 skulle därför i regel innebära ett överuttag av skatt. Om så mycket betalas, att beloppet tillsammans med den avdragna utländska skatten på avkastningen uppgår till 30 90 kommer normalt den slutliga skatten på avkastningen att överensstämma med den slutliga. Uttaget av preliminär skatt bör därför begränsas på det sättet.

Skatt bör inte innehållas om Sverige enligt dubbelbeskattningsavtal med det land varifrån avkastningen kommer helt har avstått ifrån beskattningsrätten (exempt-metoden). Vid tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalen används emellertid i allmänhet den s.k. ”eredit of tax”-metoden i fråga om utdelningar och räntor. Metoden kan ibland leda till att preliminär skatt enligt vad jag här förordat dras med för lågt belopp i Sverige. Detta blir fallet om den skattskyldige inte har ansökt om nedsättning av den utländska skatten i utlandet och utländsk skatt därför har innehållits med ett högre belopp än vad som är medgivet i dubbelbeskattningsavtal med det landet. Ett annat skäl till att preliminärskatteuttaget i Sverige kan bli för lågt är att avräkning inte alltid medges för hela den utländska skatten. Det är nämligen bara mot skatt som hänför sig till de inkomster på vilka 102

»den utländska skatten utgått som avräkning får ske. Om den skattskyldige har lånat pengar för att investera i utländska aktier har han också utgiftsräntor som skall dras från utdelningen innan den skatt som hänför sig till utdelningen räknas fram.

Men normalt bör ett preliminärskatteuttag som beräknas med hänsyn till innehållen utländsk skatt leda till att preliminär skatt tas ut med rätt belopp. : ”

Med anledning av invändningen från bankhåll om osäkerheten kring frågan om tillämplig valutakurs vill jag framhålla att självfallet skall den kurs användas som gällde då utbetalningen eller gottskrivningen skedde.

5.3¶Skyldighet att uppge personnummer

Mitt förslag: En skyldighet införs att ange personnummer när konto öppnas i bank eller pengar annars placeras för förräntning hos någon som är kontrolluppgiftsskyldig beträffande räntan eller skuldförbindelse för den allmänna marknaden anskaftas.

RINK:s förslag: RINK har föreslagit en ovillkorlig skyldighet för den kontrolluppgiftsskyldige att upplysa om personnummer.

Remissinstanserna: Förslaget har kritiserats av vissa remissinstanser. På bankhåll anses att det inte kan införas en ovillkorlig skyldighet att ange personnummer eller organisationsnummer i kontrolluppgift beträffande innehavare av konto med mindre cn särskild lagstiftning införs om att svenska medborgare skall vara skyldiga att till den som skall lämna kontrolluppgift ange personnummer och att styrka uppgiften.

RSV påpekar att det kan bli svårt att identifiera de personer som skall gottskrivas den preliminära skatten. I dag kan många kontrolluppgifter inte tas in i skattercgistret bl.a. på grund av felaktiga eller utelämnade personnummer.

Skälen för mitt förslag: Ett sådant system som jag nu har föreslagit förutsätter — åtminstone om skattemyndigheterna skall kunna få en heltäckande bild av inkomst- och skatteförhållandena och återge den t. ex. på slutskattesedeln — att den innehållna skatten kan gottskrivas rätt person. Detta förutsätter i sin tur att personnummer anges 1 kontrolluppgiften på samma sätt som sker beträffande preliminär skatt som dragits av från lön och annan arbetsersättning. |

Redan i dag föreskrivs (3 kap. 57 § LSK) att kontrolluppgifter skall innehålla uppgift om personnummer för den som uppgiften avser. I de fall personnummer inte kan anges. får i stället mottagarens födelsetid anges.

RSV har i sitt remissvar uppgett att ca 0.5 milj. (av totalt ca 13.7 milj.) kontrolluppgifter om avkastning för taxeringsåret 1989 saknade personnummer celler inte hade rätt personnummer angivet. Det rör sig nästan uteslutande om kontrolluppgitter på räntor.

Om personnummer saknas på en kontrolluppgift om ränta finns det risk för att kontrolluppgiften inte kan paras ihop med mottagaren. Så är ofta 103

den som lämnar en förenklad självdeklaration utgöra underlag för taxeringen och för andra skattskyldiga för kontroll av att avkastningen tas upp 1 deklarationen. I ett system med preliminär skatt på avkastning skulle detta emellertid göra mindre än i dag. Om exempelvis den skattskyldige underlåter att deklarera avkastningen slipper han ändå inte beskattning eftersom preliminär skatt redan har dragits och inte kan tillgodoräknas när kontrolluppgiften inte går att hänföra till mottagaren.

I två situationer skulle den enskilde emellertid kunna göra rättsförluster. Den ena föreligger när han har underskott av kapital som ger rätt till skattereduktion enligt 2 § 4 mom. UBL jämfört med 3 § 14 mom. SIL i den lydelse dessa parafgrafer har fått genom skattereformen och skatten på hans andra inkomster tillsammans med fastighetsskatt inte förslår till skattereduktionen. Den andra situationen är att den enskilde har utgiftsräntor överstigande 100 000 kr. (i vissa fall 10000 kr.) och därför intresse av att från dessa kunna räkna av inkomsträntor för att inte drabbas av en inte avsedd begränsning i avdragsmöjligheterna.

I dessa båda fall skulle den enskilde alltså kunna förlora på att inte ta upp sin inkomstränta i deklarationen och därigenom kunna tillgodoräknas den preliminära skatten. Han har således — förutom skyldighet enligt LSK att ta upp räntan — Ii sådana fall ett eget intresse av att redovisa räntan och den avdragna preliminära skatten. En kontrolluppgift som saknar personnummer men har rätt adress kan mycket väl nå den enskilde som i så fall inte skall ta upp avkastningen om han lämnar förenklad självdeklaration. Om skattemyndigheten inte hänför kontrolluppgiften till rätt person, kommer den enskilde då att av skattemyndighetens underrättelse om taxeringsbeslutet kunna se att han taxerats till för lågt belopp. Han har då möjlighet att begära att taxeringen rättas till. I taxeringsbeslutet bör också särskilt anges om reglerna om avdragsbegränsning (3 § 2 mom. andra stycket SIL i dess lydelse enligt skattereformen) har tillämpats.

Av vad jag nu sagt framgår att personnummer inte är en nödvändig förutsättning för ett system med skatteavdrag från räntor och utdelning. Jag föreslår därför att avdrag för preliminär skatt skall göras även när utbetalaren saknar uppgift om mottagarens personnummer.

Ofullständiga kontrolluppgifter, i synnerhet sådana utan eller med felaktiga personnummer, orsakar ofta ett betydande merarbete och krångel. När den obligatoriska kontrolluppgiftsskyldigheten infördes (prop. 1984/85:180) förutsattes att kreditinstitutens arbete med att komplettera sina uppgifter om kontohavarna med personnummer skulle fungera, bl. a genom att myndigheterna kostnadsfritt kunde erbjuda hjälp genom sina register. Vid remissbehandlingen har emellertid framkommit att det finns ett ökande antal aktiva konton där det av olika skäl saknas uppgift om personnummer. Jag delar därför RINK:s uppfattning att en ovillkorlig skyldighet att ange personnummer i kontrolluppgift beträffande ränta bör införas. Om den som öppnar kontot är skyldig att upplysa om sitt personnummer kan det inte längre hävdas att personnummer inte kan anges.

Lagrådet har funnit det tveksamt om en bestämmelse om skyldighet att upplysa om sitt personnummer kommer fylla det avsedda ändamålet, då 104

uppgiftsskyldigheten inte är sanktionerad. Enligt lagrådet torde man för övrigt kunna utgå från att den generella skyldigheten enligt gällande rätt (3 kap. 37 § första stycket) att i kontrolluppgift ange personnummer för den uppgiften avser, även utan den förslagna bestämmelsen, rimligen bör medföra att den som vill öppna ett inlåningskonto eller placera pengar för förräntning avkrävs uppgift om sitt personnummer.

Även för min del är jag av uppfattningen att gällande skyldighet att i kontrolluppgift upplysa om personnummer för den uppgiften avser bygger på förutsättningen att t.ex. en bank kräver in uppgift om personnummer för den som vill öppna ett inlåningskonto. Jag anser emellertid också — inte minst mot bakgrund av vad som framförts från bankhåll — att en uttrycklig bestämmelse i ämnet kommer att ge ett bättre stöd för berörda kreditinstitut att fordra in de föreskrivna uppgifterna och därmed underlätta deras dagliga arbete.

Jag föreslår att en bestämmelse om skyldighet att uppge personnummer när konto öppnas eller räntebärande fordran anskaffas förs in i LSK. Regeln kan självklart endast gälla den som har eller kan få svenskt personnummer.

5.4¶Undantag

Mitt förslag: Om cn borgenärs sammanlagda ränta på ett eller flera konton hos ett kreditinstitut understiger 100 kr. skall preliminär skatt inte tas ut.

Preliminär skatt skall inte tas ut på konton som innehas av fler än fem personer och där kontrolluppgift anger den som förfogar över kontot i stället för samtliga innehavare (förfogarkonton). om räntan på kontot understiger 1000 kr. Preliminär skatt skall inte tas ut på ränta på konto för klientmedel.

Om den kontrolluppgiftsskyldige saknar kännedom om anskaffningspriset på bankcertifikat eller annan marknadsnoterad fordran och därför inte kan specificera räntan, skall preliminär skatt inte tas ut.

RINK:s förslag: Överensstämmer med mitt såvitt gäller beloppsgränsen 100 kr. I övrigt föreslås inga särskilda undantag.

Remissinstanserna: Banklöreningen m.fl. har i sitt remissvar utgått ifrån att en beloppsgräns på 100 kr. skulle gälla per konto. De har vidare ; framfört att de särskilda skatteregler som gäller för uppfinnarkonton. upphovsmannakonton, skogskonton och skogsskadekonton motiverar ett uttryckligt undantag från skyldighet att dra preliminär skatt. Undantag behövs enligt bankorganisationerna också för konton med fler än fem innehavare och klientmedelskonton.

Riksgäldskontoret har påpekat att det inte är praktiskt möjligt att införa ett system för inbetalning av preliminär skatt vad gäller nu utestående obligationslån. Skälet uppges vara att räntor inte betalas ut under lånens 105

löptid utan först i samband med inlösen medan långivaren enligt förord- : Prop. 1990/91:5 ningen (1960:659) angående beskattning av ränta på svenska statens sparobligationer måste betala skatt på det belopp som obligationernas inlösenvärde ökat med under beskattningsåret. För framtida lån säger sig riksgäldskontoret kunna räkna in preliminärskatteinbetalningar i kalkylen och anpassa lånevillkoren därefter. Detta förutsätter dock att ingen jämk-

ning får förekomma. |

Skälen för mitt förslag: Enligt 3 kap. 23 § punkt 5 LSK föreligger inte kontrolluppgiftsskyldighet beträffande ränta om borgenärens sammanlagda ränta på ett eller flera konton inte uppgår till 100 kr. under året. Enligt 19 & KL föreligger inte heller skattskyldighet för sådan ränta. Följaktligen bör heller inte preliminär skatt dras i dessa fall.

Enligt min mening finns inte anledning att frångå regeln att undantaget skall avse sammanlagd ränta för borgenären från den som betalar ut eller gottskriver räntan. En fråga är då hur man skall förfara om någon avslutar ett konto under löpande år och därvid får exempelvis 90 kr. i ränta. En möjlighet är att banken redan vid det tillfället får göra en prognos av om den skattskyldige kommer att få sammanlagt mer än 100 kr. i ränta under året från banken. En annan möjlighet är att banken först när ytterligare ränta tillgodoförs innebärande att 100-kronors-gränsen passeras, innehåller preliminär skatt med så stort belopp att det uppgår till 3090 av den sammanlagt utbetalda räntan. Enligt min mening kan man överlåta åt banken att välja metod att fullgöra sin skyldighet att innehålla preliminär skatt.

I fråga om sparobligationer gäller för närvarande att räntan tas upp till beskattning med ett belopp som motsvarar ökningen under året av inlösenvärdet. Räntan beskattas således även om obligationen inte lösts in och någon räntcutdelning inte skett. Efter skattereformen likställs hela avkastningen på en sparobligation med ränta och beskattas enligt kontantprincipen. Någon särbestämmelse behövs därför inte längre för sparobligationer utan preliminär skatt bör innehällas när räntan blir tillgänglig för lyftning. Självklart bör preliminärskatteavdraget avse bara den del av räntan som inte tidigare beskattats. dvs. som belöper på tid efter den 1 januari 1991.

Beträffande ränta på upphovsmannakonton, skogskonton och skogsskadekonton finns ingen kontrolluppgiftsskyldighet. Preliminär skatt skall därför inte betalas för ränta på sådana konton som däremot skall beskattas enligt en särskild lag om skatt på ränta på skogskontomedel m. m. Uppfinnarkontona avskaffas genom skattereformen.

Beträffande konton med fler än fem innehavare och klientmedelskonton är det så att den som känner till hur stor del av räntan som belöper på varje person är en annan än den som är skyldig att lämna kontrolluppgift.

För ränta på konton med flera innehavare än fem finns i 3 kap. 57 3 LSK en bestämmelse som säger att kontrolluppgiften får ange en person som förfogar över kontot i stället för samtliga innehavare. Kontona avser i flertalet fall insamlingar som skolklasser och andra grupper bedriver under en period för ett visst ändamål, t. ex. en klassresa. Den angivna bestämmelsen motiveras av att banken inte skall behöva hämta in och lämna uppgifter om samtliga delägare till kontot och om fördelningen av räntan. 106

överensstämmelse mellan kontrolluppgifterna beträffande en ”förfogare” och uppgifterna i hans deklaration och därmed ofta onödigt utredningsarbete vid deklarationsgranskningen.. Jag föreslår därför att det i sådana kontrolluppgifter skall anges. att det är fråga om ett ”förfogarkonto” så att kontot inte framstår som enbart förfogarens.

Ett undantag skulle i och för sig kunna tänkas från skyldighet att betala preliminär skatt på räntan på dessa konton med motivering att kontrolluppgiftslämnaren inte har uppgift om mottagarnas identiteter. Någon gottskrivning av preliminär skatt kan därför inte verkställas med ledning av kontrolluppgiften. Emellertid innebär ett sådant undantag enligt min mening en nackdel, om det skulle medföra att mottagarna måste lämna in självdeklaration även om den aktuella räntan var deras enda inkomst och dessutom själva betala in skatt. Med hänsyn till att kontona har en speciell funktion finns det dock skäl att ha en högre beloppsgräns än 100 kr. för skyldigheten att göra skatteavdrag. Jag anser att ett lämpligt belopp är 1000 kr. På ränta på förfogarkonton bör alltså preliminär skatt tas ut endast om räntan uppgår till 1000 kr. eller mera. Den som har intresse av att hans andel av räntan tas upp vid taxeringen och att innehållen preliminär skatt tillgodoräknas på ordinärt sätt får själv lämna de uppgifter som behövs.

Vad gäller klientmedelskonton skall här anmärkas att det finns två slag. Om cen advokat eller en revisor sätter in klientmedel på separata konton för varje klient i klientens namn är banken skyldig att skicka kontrolluppgift till klienten och bör även vara skyldig att dra preliminär skatt om det rör sig Om en fysisk person som är bosatt i Sverige. Det är inte sådana konton jag avser i det följande.

Om klientmedel sätts in i advokatens eller revisorns namn, antingen på ett konto som är gemensamt för flera klienter eller separat för varje klient har banken inte möjlighet att avgöra om räntan tillkommer t. ex. en juridisk person eller någon som är bosatt i utlandet. I vissa fall — om det rör sig om ett litet belopp under kort tid — är det tveksamt om advokaten eller revisorn har skyldighet att göra medlen räntebärande över huvud taget. I så fall kan det vara så att räntan inte vidarebefordras till klienten. Enligt min mening skulle uttag av preliminär skatt på sådan ränta mycket ofta leda till merarbete i efterhand. Jag föreslår därför ctt undantag för klientmedelskonton.

I 3 kap 228 sista stycket LSK föreskrivs att, om en utbetalning avser också annat än ränta, kontrolluppgift i vissa fall skall redovisa det sammanlagt utbetalda beloppet. Bestämmelsen tar sikte på t. ex. statsskuldväxlar och bankcertifikat där hela mellanskillnaden mellan anskaffningskostnaden och det belopp som erhålls vid inlösen skall behandlas som ränta. Efter skattereformen kommer motsvarande att gälla alla marknadsnoterade fordringar isvenska kronor (29 §2 mom.SIL). Men om den uppgiftsskyldige inte har kännedom om anskaffningspriset vet han inte hur stor del av utbetalt belopp som utgör ränta. I så fall skall, i stället för ränta, det sammanlagt utbetalda beloppet uppges i kontrolluppgiften. I dessa fall kan räntan inte särskiljas och preliminär skatt bör inte betalas. 107

Mitt förslag: Skattetabellerna för preliminär A-skatt på inkomst av tjänst skall grundas bl.a. på förutsättningen att den skattskyldige erhåller schablonavdrag med 4000 kr. dock högst 1096 av inkomsten.

Om preliminärskatteuttag på räntor och utdelningar skulle innebära ett överuttag av skatt kan skattemyndigheten besluta om jämkning eller särskild skatteberäkning. Jämkning skall i första hand avse annat än kapitalinkomster.

RINK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Kommittén har

dock inte föreslagit att schablonavdraget under inkomst av tjänst skall beaktas mer än till hälften i skattetabellerna för preliminär A-skatt.

Remissinstanserna: Bl.a. riksgäldskontoret, VPC och Svenska bankföreningen har påpekat, att karaktären av massärenden medför att kreditinstituten inte utan svärigheter skulle kunna hantera jämkningar. Bankorganisationerna föreslår att preliminär skatt skall utgå antingen fullt ut eller inte alls, dvs. jämkning till 0.

Skälen för mitt förslag: Enligt 4 § 1 mom. UBL grundas skattetabellerna för preliminär skatt på lön på den förutsättningen att den enskilde erhåller schablonavdrag under inkomst av tjänst med halva det belopp som följer av 333 2 mom. KL, dvs. 2000 kr. i stället för 4000 kr. efter skattereformen. Att schablonavdraget under inkomst av tjänst i dag inte beaktas fullt ut i skattetabellerna för preliminär skatt på tjänsteinkomster beror på att i tabellerna heller inte har beaktats de övriga inkomster, t. ex. räntor. utdelningar eller andra sidoinkomster som den skattskyldige kan ha (se prop. 1984/85:180 s. 119). Om, som jag föreslår, en ordning med preliminärskatteuttag på räntor och utdelningar införs, skulle oförändrade förutsättningar för skatteuttaget på tjänstemmkomster för flertalet skattskyldiga medföra ett överuttag av preliminär skatt. Jag föreslår därför att schablonavdraget skall beaktas fullt ut.

Om den enskilde har avdragsgilla utgiftsräntor innebär preliminärskattcuttag på inkomsträntor ett överuttag av preliminär skatt. Detsamma gäller redan nu när avdrag för underskott av kapital får göras och preliminär skatt på exempelvis lön innehållits direkt enligt tabell. I dessa fall kan den enskilde få jämkning genom beslut av skattemyndigheten (45 § I mom. UBL).

Alt ha ett särskilt jämkningsförfarande för kapitalinkomster skulle, som jag ser det, inte innebära några nämnvärda fördelar utan nästan enbart ge upphov till onödigt merarbete för kreditinstituten. Jämkningsbesluten bör därför så långt som möjligt hanteras på samma sätt som i dag. dvs. främst av arbetsgivarna. Jag delar således RINK:s uppfattning att jämkning bör ske i första hand från annat än kapitalinkomster. I undantagsfall, nämligen om skatten på den enskildes inkomster av annat än kapital — i förekommande fall jämte skogsvårdsavgift och fastighetsskatt — inte ger utrymme för skattereduktion som han kan antas bli berättigad till, dvs. inte uppgår 108

till 3096 av hans kostnader i inkomstslaget kapital, bör jämkningen få avse kapitalinkomsterna. I ett beslut om jämkning bör skattemyndigheten då ange att preliminär skatt inte skall tas ut exempelvis på räntan på visst konto eller utdelningen på vissa aktier. Enligt mitt förslag skall preliminär A-skatt innehållas med 3096 eller, efter beslut av skattemyndigheten, inte alls.

Vid beräkning av preliminär B-skatt bör likaledes hänsyn om möjligt tas till preliminär A-skatt som den enskilde har att betala på avkastning enligt de här föreslagna reglerna på samma sätt som hänsyn i dag tas till preliminär A-skatt som den enskilde kan ha att betala på artistersättning och sjukpenning.

5.6¶Uppbörd

Mitt förslag: Skatten skall innehållas och betalas in av den som är skyldig att lämna kontrolluppgift om räntan eller utdelningen. Inbetalning skall ske till skattemyndigheten senast den 18 i uppbördsmånaden efter den månad då avdraget verkställdes. Beloppet skall redovisas i en särskild uppbördsdeklaration.

Den som utan skälig anledning underlåtit att göra avdrag för skatt trots att han varit skyldig att göra det kan göras ansvarig för beloppet på samma sätt som arbetsgivare kan göras ansvarig för arbetstagares skatt. Vidare kan han dömas till böter.

Om den som gjort skatteavdrag underlåter att betala in skatten i rätt tid skall restavgift och tilläggsavgift kunna tas ut.

RINK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Remissinstanserna: FUD och näringslivets skattedelegation menar att

företagen i stället borde befrias från myndighetsuppgiften uppbörd och att en utredning om uppbördssystemet borde tillsättas.

Skälen för mitt förslag: Den nya ordningen med preliminär skatt på räntor och utdelningar bör självfallet göras lättillämpad och smidig. Man bör därför så långt som möjligt knyta an till nuvarande förfaranderegler. Skyldigheten att göra skatteavdrag bör ligga hos den som redan är skyldig att lämna kontrolluppgift om avkastningen. Kontrolluppgiftsskyldiga är bl.a. banker, liknande kreditinstitut och den som i övrigt bedriver yrkesmässig inlåningsverksamhet samt, i fråga om utdelning, exempelvis VPC. Nägon vidgning av den kretsen är enligt min mening inte befogad. Den som är kontrolluppgiftsskyldig bör alltså också vara skyldig att göra skatteavdrag. På kontrolluppgiften bör denne ange med vilket belopp skatt innehållits.

Belopp som innehållits genom skatteavdrag bör inbetalas i den ordning som föreskrivs i UBL, vilket innebär att den som utbetalat eller gottskrivit avkastning skall avge uppbördsdeklaration I månaden efter den månad då skatteavdraget gjordes och samtidigt betala in beloppet till skattemyndigheten i det län där han är registrerad för inbetalning och redovisning av skatt. Är det institut eller det företag som betalar ut eller gottskriver ränta 109

inte registrerat. skall skatten betalas in i det län där institutet eller företaget har sitt säte. .

När det gäller inbetalningstidpunkten framförde jag i lagrådsremissen att den borde vara en annan än den som gäller för redovisning av preliminär skatt på lön m. m. Jag föreslog den 25 i månaden efter den då skatten innehållits i stället för den 18 som gäller i fråga om annan preliminär skatt. Det kan emellertid inte anses nödvändigt att ha cn sådan längre tidsfrist. Jag föreslår därför att samma redovisningstidpunkt skall gälla för all innehållen preliminär skatt. nämligen den 18 i månaden efter den då skatten innehölls.

Såsom RINK föreslagit bör den som utbetalat eller gottskrivit avkastning vara ansvarig för skatt som han utan skälig anledning har underlåtit att innehålla på samma sätt som cen arbetsgivare kan åläggas betalningsskyldighet för arbetstagares skatt. Som lagrådet har påpekat bör också reglerna om straff och vite gälla vid underlåtenhet att innehålla skatt på räntor och utdelningar. Dessutom bör restavgift och tilläggsavgift kunna utgå om den som innehållit sådan preliminär skatt försummar att betala in den i vederbörlig ordning.

För den som inte är skattskyldig för avkastningen i Sverige bör enligt min mening preliminär skatt inte innehållas. Vid remissbehandlingen har framförts att det kan uppstå problem att bedöma skattskyldigheten i samband med in- och utflyttning. Motsvarande fråga uppkommer idag vid utbetalning av utdelning när det gäller att avgöra huruvida kupongskatt skall tas ut eller ej. En sådan fråga väcks också när ställning skall tas till om skyldighet att lämna kontrolluppgift föreligger eller inte.

I 73 kupongskattelagen (1970:624) sägs att den som begär registrering av aktieinnehav skall lämna skriftlig uppgift till VPC om huruvida han är skattskyldig i Sverige för utdelningen eller inte. Vidare sägs att skriftlig anmälan utan dröjsmål skall göras om förhållande som har betydelse för bedömning av frågan om skattskyldighet till kupongskatt ändras samt att kupongskatt skall innehållas om det ej av tillgänglig uppgift framgår att den utdelningsberättigade inte är skattskyldig till kupongskatt.

Enligt 3 kap. 288 LSK skall den. som tar emot bl.a. utdelning från svenskt aktiebolag som inte är avstämningsbolag eller ränta på obligation som betalts ut mot att kupong eller kvitto lämnats, lämna särskild uppgift på blankett enligt fastställt formulär till den som betalar ut utdelningen eller räntan. På blanketten skall bl. a. personnummmer och hemvist anges. Motivet härför är att utbetalaren skall kunna fullgöra kontrolluppgiftsskyldigheten och avgöra om kupongskatt skall innehållas eller ej (14§ kupongskattelagen).

De nu nämnda bestämmelserna medför att den som betalar ut utdelning får tillräckliga uppgifter för att kunna bedöma kontrolluppgifts- och skattskyldigheten.

Jag har i detta sammanhang (avsnitt 4.3) föreslagit att kontrolluppgifter om ränta skall lämnas även om den skattskyldige inte är bosatt i Sverige. Någon särskild skyldighet att uppge skatterättsligt hemvist behövs således inte för att banker och andra som betalar ut ränta rätt skall kunna fullgöra sin kontrolluppgiftsskyvldighet.

Däremot kan det sättas i fråga om inte en sådan uppgift behövs för att 110

den som betalar ut clier gottskriver ränta skall kunna avgöra om skatt skall innehållas eller ej. Enligt min mening bör man normalt kunna avvara ett särskilt uppgiftsinhämtande i den här delen. Presumtionen bör vara att räntan är skattepliktig här i landet. Den kontrollupgiftsskyldige bör därför självfallet kunna utgå ifrån att åtminstone den som har svensk adress är skattskyldig för avkastningen i Sverige. Om avkastningen betalas till eller gottskrivs någon i utlandet bör viss utredning ha gjorts för att skatteavdrag skall få underlåtas. Om mottagaren på heder och samvete intygar att han inte är skattskyldig i Sverige bör ränteutbetalaren anses ha skälig anledning att underlåta att verkställa skatteavdrag. Om osäkerhet råder finns också möjlighet att få besked av skattemyndigheten enligt 44 § UBL.

Enligt min mening behövs det alltså inte någon bestämmelse om obligatorisk uppgiftsskyldighet vad gäller skatterättsligt hemvist i dessa fall.

Jag har tidigare föreslagit att, om Sverige har avstått från rätten att beskatta räntor eller utdelning i ett dubbelbeskattningsvtal, preliminär skatt inte heller skall innehållas. Jag kan inte förutse några nämnvärda svårigheter att utreda detta för den hos vilken utländska värdepapper förvaras i depå.

5.7¶Preliminär B-skatt för uppbördsåret 1991/92

Mitt förslag: Under uppbördsåret 1991/92 skall uttaget av preliminär B-skatt från en fysisk person sänkas från 120 96 till 11096 av den slutliga skatt som har påförts året före inkomståret.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande huvudregel i 13 § UBL skall preliminär B-skatt tas ut med belopp motsvarande 12090 av den slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret. Om den slutliga skatten understiger den ursprungligen debiterade B-skatten skall dock preliminär B-skatt tas ut med 11096. Reglerna gäller för såväl juridiska som fysiska personer.

Skattereformen beräknas medföra ett i det närmaste oförändrat skatteuttag vid beskattningen av aktiebolag och andra juridiska personer. Under Övergångsåren, dvs. de år då en avskattning av tidigare skattemässiga reserveringar skall ske, blir bilden delvis en annan. Här är det lämpligt att skilja mellan icke-finansiella och övriga företag, där den största enskilda gruppen utgörs av banker och liknande finansiella institutioner.

För de icke-finansiella företagen medför de nya reglerna om begränsningen av möjligheten till nedskrivning av lagerreserver m. m. som gäller redan vid 1990 års taxering en höjning av 1989 års inkomster (prop. 1989/90:50). Dessa ligger till grund för beräkningen av uttaget av preliminär skatt för uppbördsåret 1991/92 och höjer sålunda den preliminära skatten. Förslaget om återföring av obeskattade reserver medför emellertid också en ökning av den motsvarande slutliga skatten på grund av den del av uppskovsbeloppet som tas till beskattning taxeringsåret 1992. Ökningen av den preliminära skatten kan beräknas motsvara ökningen av den IH

slutliga skatten. De nuvarande B-skattereglerna bör därför inte ändras i denna del. Företag med avvikelser från genomsnittet har givetvis möjlighet att lämna in en preliminär självdeklaration.

För övriga företag, bl.a. banker, skulle däremot en preliminärdebitering enligt nuvarande huvudregel normalt ge ett för lågt uttag av B-skatt med hänsyn till det ökade skatteuttaget. De olika företagen i den här gruppen kan emellertid antas uppvisa mycket varierande förhållanden. Vidare är gruppen förhållandevis liten. den omfattar endast ca 2000 företag, och de enskilda företagen kan i regel identifieras på förhand. Det finns därför inte skäl att nu ändra lagstiftningen i den här delen. I stället bör dessa företag anmanas att ge in preliminär självdeklaration. Jag räknar med att RSV verkar för att så sker.

Av vad som sagts nu framgår att det inte finns skäl att ändra reglerna om uttag av preliminär skatt från juridiska personer. När det gäller fysiska personer är förhållandet ett annat. Enligt lagen (1990: 655) om återföring av obeskattade reserver skall ett uppskovsbelopp beslutas vid 1992 års taxering. Fysiska personer som bedriver näringsverksamhet har dock en ovillkorlig rätt att skjuta upp första årets återföring till 1993 års taxering. Det kan förväntas att det stora flertalet väljer att skjuta upp återföringen till 1993 års taxering. Detta innebär att det normalt blir fråga om ctt extra skatteuttag först för inkomståret 1992. Med hänsyn härtill och till att skattereformen i övrigt medför en inte obetydlig sänkning av skattcuttaget för den genomsnittlige enskilde näringsidkaren bör preliminärskatteuttaget för denna grupp av skattskyldiga minskas. Jag bedömer att den preliminära skatten under uppbördsåret 1991/92 bättre kommer att ansluta till den slutliga skatten om uttaget av preliminär skatt begränsas till 110 90 av den slutliga skatten för inkomståret två år tidigare. Jag har därvid också vägt in att preliminär skatt, enligt vad jag nu har föreslagit, normalt också skall betalas på räntor och utdelningar. Eftersom min bedömning är förenad med ett visst mått av osäkerhet bör de nya reglerna gälla endast för uppbördsåret 1991/92. Det kan finnas anledning att senare återkomma 1 fråga om senare uppbördsår.

5.8¶Deklarationsskyldighet m. m.

Mitt förslag: Deklarationsskyldighet skall inte föreligga för den som

bara har ränte- eller utdelningsinkomster för vilka preliminär skatt

betalas.

RINK:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har inte haft några invändningar i denna del.

Skälen för mitt förslag: Den som inte har andra inkomster än avkastning av kapital och heller inte har några utgiftsräntor eller av annat skäl är deklarationsskyldig kommer med mitt här framlagda förslag att betala rätt inkomstskatt helt automatiskt. Enligt min mening är det en stor fördel om denna person också slipper avge självdeklaration. Beslut om taxering bör i 112

enskilde kommer därefter att få underrättelse om taxeringen med upplysning om hur han kan begära omprövning av eller överklaga beslutet. Inte heller slutskattesedel behöver utfärdas i dessa fall om underrättelsen om taxeringsbeslutet innehåller uppgift även om debitering och tillgodoräknad preliminär skatt.

Jag anser dessutom att någon särskild skattsedel eller särskilt skattekort för preliminär skatt på avkastning'inte behövs. Skatteavdrag skall ju göras oberoende av om mottagaren har en A- eller B-skattesedel. Någon särskild skattetabell behövs inte heller eftersom skatten är proportionell och skall utgå från första kronan.

Betald preliminär skatt bör framgå av slutskattesedeln. om sådan lämnas.

5.9¶Ikraftträdande

Mitt förslag: Preliminär skatt skall betalas för räntor och utdelningar som gottskrivs eller utbetalas fr. o. m. den 1 januari 1991.

RINK:s förslag: Detsamma som mitt.

Remissinstanserna: Bankföreningen m.fl. har anfört att bankerna och fondkommissionärerna behöver minst ctt år på sig efter det att RSV har tillhandahållit anvisningar för den nya ordningen för att utveckla en total systemlösning. Bestämmelserna om preliminär skatt kan således enligt bankorganisationerna börja tillämpas tidigast den I januari 1992. I annat fall måste RSV ges möjlighet att övergångsvis lämna dispens från de nya reglerna.

Skälen för mitt förslag: De nya materiella regler som föranleder mitt här givna förslag om preliminärskatteuttag på räntor och utdelningar avses träda i kraft den 1 januari 1991. Skälen för förslaget — i första hand att undvika att en skyldighet att deklarera och själva verkställa inbetalning av skatt införs för alla dem som endast har inkomst i form av räntor och utdelningar — talar mycket starkt för att det nva systemet införs samtidigt.

När kreditinstituten gav sitt remissvar förutsåg de flera praktiska svårigheter och behov av åtskilliga undantag. Det visar sig nu att svstemet blir enklare än vad de befarade. Vidare kan sägas att RSV kommer att vara berett att utfärda sina anvisningar utan dröjsmål. För inlåningskonton gäller dessutom att räntan för ett år gottskrivs den 31 december om kontot inte avslutas under året. För bankerna kommer den stora preliminärskatteuppbörden således först ett år efter ikraftträdandet. Avslutande av konton har inte samma omfattning utan preliminär skatt bör kunna innehållas i det sammanhanget även om någon total svstemlösning inte föreligger.

Vid dessa förhållanden anser jag inte att det är nödvändigt att föreslå något senare ikraftträdande än den I januari 1991.

8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 5

6¶Betalning av premie för utländsk livförsäkring

Mitt förslag: Förbudet för den som är bosatt i Sverige mot att betala mer än 3000 kr. om året i premie för en livförsäkring i utlandet upphävs.

Skälen för mitt förslag: I 73 lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m. (betalningslagen) föreskrivs ett förbud för svenska juridiska personer och fysiska personer som är bosatta i Sverige att betala mer än 3000 kr. om året i premie för en livförsäkring till ett utländskt försäkringsbolag. Bestämmelsen innebär tidsförlängning av ett hinder som tidigare följde av valutaregleringen. Förlängningen motiverades av att man borde invänta resultatet av ett förslag om att för svenska livförsäkringsföretag införa en avkastningsskatt på pensionsmedel. En sådan skatt skulle medföra en konkurrensnackdel för sparande i svenska livförsäkringsföretag i förhållande till försäkringssparande i utlandet om inte en särskild beskattning av premier till utländska försäkringsföretag infördes. I det sammanhanget (se prop. 1989/90:135 s. 51) sade jag att något påtagligt behov av förbudet inte skulle kvarstå om regeringens förslag om beskattning av premier till utländska försäkringsbolag genomfördes. Riksdagen har nu antagit lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar, som träder i kraft den 1 januari 1991. Det nämnda förbudet i betalningslagen bör därför upphävas.

7¶Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring ilagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 4. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343), 5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

6. lag om uttag av preliminär B-skatt från en fysisk person under uppbördsåret 1991/92,

7. lag om ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m.,

8. lag om ändring i tullregisterlagen (1990: 137).

Lagrådet har granskat de under 1—3, 5 och 6 upptagna lagförslagen samt förslaget under 4 såvitt avser 7 § 18. De övriga förslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

8¶Författningskommentarer

Lagrädets yttrande har föranlett vissa ändringar LSK och UBL i förhållande till det till lagrådet remitterade förslaget. Ändringarna kommenteras under resp. paragraf. Härutöver skiljer sig förslaget från lagrådsremissens genom en del redaktionella ändringar.

8.1¶Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter

2 kap.

38 Begreppet självdeklaration används inte längre som beteckning för en viss blankett. Uppgifter till ledning för egen taxering lämnas i form av självdeklaration oavsett om uppgifterna lämnas på huvudblanketten eller på bilaga. Blanketter som RSV utfärdar och som skall bifogas huvudblanket- : ten är att anse som deklarationsformulär.

48 Paragrafen innehåller de bestämmelser som fanns i det till lagrådet remitterade förslaget med undantag för reglerna om deklarationsskyldighet för pensionärer, vilka återfinns i 6§ där de tidigare funnits. Lagtexten vinner enligt min mening i klarhet genom denna utbrytning.

Förslagen i första stycket punkterna I och 2 föranleds av att grundavdrag enligt 48 §2 mom. KL får göras endast från andra tjänsteintäkter än sådana som avses I 32§ I mom. första stycket h och i KL och intäkt av aktiv näringsverksamhet och att grundavdraget kopplats till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året före taxeringsåret. Den som endast har andra intäkter av tjänst än sådana som avses i 32 & I mom. första stycket h och i KL eller intäkter av aktiv näringsverksamhet är således inte skyldig att deklararera om intäkterna understiger grundavdraget.

Från sådana tjänsteinkomster som avses i 323 I mom. första stycket h och I KL. inkomst av kapital och passiv näringsverksamhet får inte något grundavdrag göras. Deklarationsskyldighet inträder enligt punkt 31 första stycket om bruttointäkterna överstiger 100 kr. Har den skattskyldige endast haft intäkter av kapital av sådant slag som det skall dras preliminär skatt på är han inte deklarationsskyldig. Bestämmelsen innebär således att alla de, främst minderåriga, som inte tidigare varn skyldiga att deklarera eller betrala skatt men i det nya systemet blir skattskyldiga för intäkter på banktillgodohavanden inte heller i fortsättningen skall behöva lämna självdeklaration (se avsnitt 5.8).

Nya punkt 6 har ändrats med hänsyn till reglerna i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Det kan förekomma att underlag för sådan skatt skall bestämmas även för fysisk person.

I andra stycket har ett tillägg gjorts som avser att förtydliga att när frågan om deklarationsskyldighet bedöms skall hänsyn tas till sådan inkomst eller förmögenhet som enligt dubbelbeskattningsavtal skall vara helt eller delvis

undantagen från beskattning i Sverige. Sådan inkomst eller förmögenhet skall således räknas med vid bedömningen.

Tredje stycket har ändrats med anledning av att andre makens inkomster inte längre har någon betydelse för beskattningen. Vid bedömningen av om makar är deklarationsskyldiga skall hänsyn därför inte tas till den andre makens inkomster utan endast till den sammanlagda förmögenheten.

83 I första stycket punkt I har en ändring gjorts i anledning av förslagen i prop. 1989/90:153 om att aktiefonder skall ersättas av värdepappersfonder.

14§ Punkterna I och 2 har slopats på grund av de ändrade reglerna för realisationsvinstberäkning. Föratt inte tvinga alla dem som under beskattningsåret sålt teckningsrätter och delbevis som grundas på aktieinnehav i ett svenskt bolag att använda den allmänna självdeklarationen föreslås att sådana intäkter skall få redovisas i den förenklade självdeklarationen (se 10 § 2 c). 118

Som framgår av första stycket behöver uppgift inte lämnas i självdeklarationen om de ersättningar som enligt 3 kap. 5 § inte behöver tas upp i kontrolluppgift. I ett nytt andra stycke föreskrivs emellertid att uppgifter om uppburen ersättning skall lämnas om den skattskyldige yrkar avdrag för ökade levnadskostnader.

198 I paragrafen finns de centrala bestämmelserna om den nya uppgiftsskyldigheten i självdeklarationen för den som bedriver näringsverksamhet.

25§ Den nya uppgiftsskyldigheten om näringsverksamhet skall enligt första stycket för handelsbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg fullgöras av bolaget resp. rederiet och inte av delägarna. [NS

308 Ändringarna är endast av redaktionell natur.

3 kap.

48 Kontrolluppgiftsskyldigheten avseende lön, arvode och andra ersättningar eller förmåner har utformats på ett generellt sätt. Är det fråga om en skattepliktig inkomst av tjänst föreligger skyldighet att lämna kontrolluppgift. Uppgiftsskyldigheten avser det skattepliktiga beloppet cller förmånen. I den mån inte mer specificerade uppgifter behövs för taxeringen bör det vara tillräckligt att det sammanlagda värdet av förmånerna anges samt att det i erforderlig omfattning anges vilken typ av förmån som har utgetts.

I tredje stycket har direkt uttryckts att kontrolluppgiftsskyldighet föreligger om ctt s.k. likställighetsavtal har träffats (3 kap. 23 andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring). Kontrolluppgift skall då utfärdas trots att ersättningen utgör inkomst av näringsverksamhet för mottagaren.

58 Paragrafen reglerar de fall då kontrolluppgiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av skattemyndigheten.

fall ersättningen eller förmånen utgetts av fysisk person eller dödsbo och vad som utgetts inte utgör omkostnad i näringsverksamhet. Uppgiftsskyldighet föreligger först om vad som utgetts haft ett värde på 1000 kr. eller mer. Så snart preliminär A-skatt har innehållits måste dock kontrolluppgift lämnas utan föreläggande även om värdet understiger 1000 kr. Efter föreläggande skall kontrolluppgift lämnas även på mindre belopp även om skatt inte innehållits.

Den nuvarande bestämmelsen i första stycket 2 om kontrolluppgift beträffande arbete på annan fastighet än jordbruksfastighet har slopats. Den nuvarande gränsen på 100 kr. för kontrolluppgiftsskyldighet skall bestå när det är fråga om ersättning eller förmån med anledning av tillfälligt arbete i andra fall än som avses i punkt I.

Bestämmelsen i första stycket punkt 3 har flyttats till 37 §.

Punkterna 4 och 5 i första stycket slopas eftersom ersättningarna genom skattereformen blir skattepliktiga.

Första stycket punkt 6 kan slopas eftersom den grundläggande förutsättningen i 4 § är att förmånen utgör skattepliktig intäkt för mottagaren.

Ersättning för vilken mottagaren betalat sjömansskatt utgör inte skattepliktig intäkt enligt KL. Första stycket punkt 7 kan därför slopas. Redare skall enligt 36 § efter föreläggande lämna kontrolluppgift om lön eller annan gottgörelse som utgör beskattningsbar inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Motiven till ändringarna i nya punkt 4 framgår av avsnitt 4.2.

Av bestämmelsen i 4a framgår att kostnadsersättningar för resor med . allmänt kommunikationsmedel, hyrbil eller taxi motsvarande gjorda utlägg inte behöver specificeras i kontrolluppgiften. Det räcker med en markering att ersättning motsvarande gjorda utlägg betalats ut. Någon begränsning till resor inom Sverige gäller inte längre.

Nuvarande 9 b, som avser ersättning för användning av egen bilitjänsten, föreslås stopad. Avdrag för kostnader för användning av egen bil i tjänsten har numera bestämts till 12 kr. per mil. Ersättning som håller sig inom denna beloppsgräns behöver inte specificeras i kontrolluppgiften (sc 4 d) utan det räcker att det anges att ersättning lämnats.

I nya 4b föreskrivs att kostnadsersättning för logi motsvarande gjorda utlägg vid tjänsteresa som avses i anvisningspunkt 3 till 33 § KL intc heller skall behöva redovisas i kontrolluppgiften med belopp. I vad mån ersättning för logikostnad vid tjänsteresa enligt punkt 3 a av anvisningarna till 33 § KL skall redovisas regleras av bestämmelserna 14 d.

Representationsersättning som motsvarar gjorda utlägg behöver enligt 4 c inte längre redovisas i kontrolluppgiften. Beloppsgränsen har slopats.

Av 4 d framgår bl.a. att traktamentsersättning och ersättning för användning av egen bil i tjänsten som motsvarar schablonbelopp inte behöver redovisas i kontrolluppgiften.

Andra stycket slopas. Uppgiftsskyldigheten för fåmansföretag m. fl. behöver fullgöras först efter föreläggande i likhet med vad som gäller för övriga uppgiftsskyldiga.

Paragrafen har justerats genom att ordet naturaförmån ersatts med förmån Ufr 42 § andra stycket KL). Vidare har andra stycket ändrats så att uppgift inte längre behöver lämnas om ersättning för förmån som mottagaren lämnat Gfr 8 § första stycket UBL). I kontrolluppgiften skall i stället ske en nettoredovisning.

78 Ändringarna i första stycket är av redaktionell natur. I ett nytt andra stycke föreskrivs att summan av värdet av förmåner skall anges särskilt. Detta överensstämmer med sättet att ange kostnadsersättningar som skall tas upp

i kontrolluppgift enligt 98.

28 I andra stycket sägs att. om traktamente vid resor i tjänsten som varit förenade med övernattning eller bilkostnadsersättning utgetts med högre belopp än vad avdrag medges för enligt anvisningspunkterna 3, 3 a och 3c till 33§ KL, det sammanlagda överskjutande beloppet skall redovisas särskilt för sig. Den del som motsvarar avdragsgillt belopp behöver inte tas upp i kontrolluppgift annat än efter föreläggande (5§ 4).

I ett nytt tredje stycke sägs att det sammanlagda värdet av andra kostnadsersättningar än sådana som sägs i andra stycket skall redovisas särskilt för sig. Enligt 3 kap. 6 § skall beloppet sättas ned med belopp som mottagaren kan ha betalat för förmånen. Om ersättning betalas ut för fördyrade levnadskostnader vid vistelse utom den vanliga verksamhetsorten trots att vistelsen inte varit förenad med övernattning gäller liksom tidigare att beloppet tas upp som lön, arvode eller motsvarande.

108 Bestämmelsen föreslås slopad. Reglerna om räntetillägg försvinner genom skattereformen. Ränteförmån skall beskattas som intäkt av tjänst. Någon begränsning av uppgiftsskyldigheten vad gäller sådan förmån finns inte.

11—-128§ Bestämmelserna utgår (se avsnitt 4.2).

208 Ändringarna är av redaktionell natur.

228 Kontrolluppgift om ränta skall även innehålla uppgift om avdragen preliminär skatt (se avsnitt 5). Skattercformen innebär att årsskiftesbetalningar enligt tvingande bestämmelser skall hänföras till det år räntan belöper på. Med tanke på detta har orden ”under året” strukits i sista meningen.

278 I första stycket punkterna 2 och 3 samt andra stycket b föreslås ändringar till följd av propositionen om värdepappersfonder (prop. 1989/90:153). Där föreslås bl. a. att endast registerade fonder skall tillåtas fr. o. m. den I januari 1991. De aktiefonder, som i dag ger ut andelsbevis får enligt en särskild promulgationslag två år på sig att registrera sina andelsägare. Den åtskillnad som nu görs i förevarande paragraf mellan aktiefonder som för register över sina andelsägare och de för vilka register inte förs. kommer således inte att behövas I framtiden.

28 och 30 §§ Se kommentaren under 27 §.

37§ Kontrollupppgiftsskyldigheten enligt den nuvarande lydelsen av denna paragraf avser uppgifter om olika slag av försäkringsersättningar som betalas ut till den som har inkomst av näringsverksamhet eller fastighet. Det är

fråga om cen relativt detaljerad obligatorisk kontrolluppgiftsskyldighet. Enligt min mening är det inte nödvändigt att kontrolluppgiftsskyldigheten skall vara obligatorisk. Det bör vara tillräckligt att skattemyndigheterna kan få in dessa uppgifter först efter att ha förelagt försäkringsföretaget. En sådan möjlighet finns redan i dag i 3 kap. 18 § LSK. Jag anser därför att de nuvarande bestämmelserna kan slopas.

Den nuvarande bestämmelsen i 5 § första stycket 3 har med vissa justeringar som främst föranleds av skattereformen flyttats till 37 §.

388 I denna paragraf finns bestämmelser om att kontrolluppgifter skall lämnas för den som har fått pristillägg enligt lagen (1974:1021) om utbetalning av pristillägg på kött. Kontrolluppgiftsskyldigheten är obligatorisk och skall lämnas av den som har betalat ut pristillägget. Den nämnda lagen upphävs genom införandet av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. den 1 juli 1991. Detta bör föranleda att ifrågavarande paragraf anpassas till den nya lagen. Begreppet pristillägg ersätts därför av prisstöd och de som skall lämna kontrolluppgifter skall vara slakteri och fristående sanitetsslaktavdelning. Härutöver ändras paragrafen på så sätt att kontrolluppgift bara behöver lämnas efter föreläggande av skattemyndighet. Mot bakgrund av den för kontrolländamål förbättrade uppgiftsskyldigheten för näringsidkare i 2 kap. 198 LSK anser jag att det är tillräckligt att kontrolluppgift om prisstöd lämnas först efter föreläggande.

53§ Handelsbolag föreslås vara skyldiga att lämna delägare i bolaget de uppgifter som behövs för att de skall kunna fullgöra sin deklarationsskyldighet och beräkna sin andel av den skattepliktiga inkomsten från bolaget.

548 Bestämmelserna om intyg har flyttats till punkt 20 e av anvisningarna till 238 KL.

578 Ändringen i andra stycket kommenteras i avsnitt 5.8.

Motiven till bestämmelsen i det nya tredje stycket framgår av avsnitt 5.3. Lagrådet har ifrågasatt bestämmelsens placering i förevarande paragraf. Något alternativt förslag har emellertid inte lämnats. För min del vidhåller jag min uppfattning i lagrådsremissen att bestämmelsen bör tas in här.

605 Sammandrag av kontrolluppgifter skall enligt första stycket lämnas även tillsammans med kontrolluppgift beträffande ränta och utdelning.

8.2¶Uppbördslagen

9 Riksdagen 1990/91- 1 saml Nr 5

3§2 mom. Under I första stycket har rörelse ersatts med näringsverksamhet. Detta föranleds av att inkomst av rörelse efter skattereformen hänförs till inkomst av näringsverksamhet.

68 Ändringen rörande skattekolumn föranleds av att skattekolumner avskaffas (se kommentaren till 4 § 4 mom.). Dessutom har redaktionella ändringar gjorts.

78 I ett nytt tredje stycke anges hur mycket preliminär skatt som skall betalas för räntor och utdelningar. Procentsatsen har valts så att preliminärskattebeloppet normalt skall uppgå till exakt det belopp som kommer att debitcras som slutlig skatt. Därigenom behöver de som inga andra skattepliktiga inkomster har inte verkställa någon ytterligare inbetalning av skatt. Se vidare avsnitt 5.

108 Paragrafen innehåller undantag från skyldighet att erlägga preliminär skall. De nya undantagen föranleds av bestämmelserna om preliminär skatt på ränta och utdelning. Även om kontroltuppgift skall lämnas sägs under d) att preliminär A-skatt inte skall betalas på avkastning till annan än fysisk person eller svenskt dödsbo och inte heller på avkastning till någon som inte är bosatt i Sverige. Vidare stadgas under e) undantag för ränta eller utdelning från ett land med vilket Sverige i dubbelbeskattningsavtal har kommit överens om att undanta avkastningen från beskattning i Sverige enligt exempt-metoden. Under f) och 2) ges undantag för ränta 131

som inte uppgår tll 1000 kr. på konton där den som förfogar över ett konto angetts i kontrolluppgift i stället för samtliga innehavare samt för ränta på klientmedelskonto. Se vidare avsnitt 5.4. Slutligen sägs under h) att preliminär skatt inte skall innehållas om ränta i kontrollupppgift inte kunnat särskiljas från ett samtidigt utbetalat eller gottskrivet belopp som utgör annat än ränta. Detta kan vara fallet vid inlösen av t. ex. bankcertifikat och statsskuldväxlar.

13§ I mom. Bestämmelsen i fjärde stycket har flyttats till 14 §.

I samband därmed har i första stycket tagits in en hänvisning till den paragrafen.

I sista stycket har tillagts att, vid beräkning av preliminär B-skatt. hänsyn om möjligt skall tas till preliminär A-skatt på kapitalinkomster som den skattskyldige kan ha att erlägga. Bestämmelsen är nödvändig för att undvika ett överuttag av preliminär skatt eftersom preliminär B-skatt enligt 3§ I mom. 2 skall betalas för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvskällor och för förmögenhet.

Redan tidigare gällde att hänsyn skulle tas till preliminär A-skatt som betalats på artistersättning eller dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa. Riksdagen har nyligen (prop. 1989/90:74, SkU32, rskr. 218) beslutat om särskilda lagar om skatteavdrag från sjukpenning och artistersättning m.m. skall införas och utmönstrat delegationen till regeringen i 3§ 3 mom. Förevarande bestämmelse har anpassats därtill.

2 mom. Reglerna i andra stycket om när preliminär B-skatt skall beräknas med ledning av preliminär taxering har ändrats med anledning av att skattesatsen sänks medan skattebasen breddas genom skattereformen. Om skatten beräknas avvika på visst sätt från den slutliga skatten enligt den årliga taxcringen året före inkomståret skall preliminär taxering ske. Med skatt avses alla i I $ angivna skatter utom de som finns uppräknade i 14 8.

40 § I mom. Ändringarna i första stycket är endast av redaktionell natur.

Ändringarna i andra stycket föranleds av att skattereduktionenen för ensamstående med barn och gift skattskyldig vars make har ingen eller låg inkomst avskaffats.

52 och 53 §§ Reglerna om inbetalning av preliminär skatt som gäller för arbetsgivare som innehållit sådan skatt har utvidgats till att omfatta även den som har verkställt skatteavdrag vid utbetalning eller gottskrivning av kapitalavkastning. I 24 §& 2 mom. sägs när inbetalningen skall ske.

54§ I I mom. fjärde stycket 4 sägs, genom en hänvisning även till 2 kap. 3 § andra stycket socialavgiftslagen, att vinstandelsbidrag skall tas upp i den vanliga uppbördsdeklarationen eftersom det efter skattereformen inte längre skall bortses från sådana bidrag vid beräkning av några arbetsgivaravgifter. Den särskilda bestämmelsen i sjätte stycket angående uppbördsdeklaration för vinstandelsbidrag har därför utmönstrats. I första stycket har gjorts en följdändring till detta.

I sjätte stycket föreskrivs att en uppbördsdeklaration för ränta och utdelning skall avges senast den 18 i uppbördsmånaden efter den månad då avdraget verkställdes. Uppbördsdeklarationen skall innehålla uppgift om inbetalarens personnummer eller organisationsnummer, tiden för vilken redovisning lämnas och den innehållna skatten. För vems räkning skatteavdraget har verkställts framgår således inte av uppbördsdeklarationen. Denna uppgift lämnas först på kontrolluppgiften enligt 3 kap. 60 § LSK.

2 och 3 mom. Reglerna om anmaning att deklarera och om förseningsavgift har gjorts tillämpliga även på uppbördsdeklaration för ränta och utdelning.

8.3¶Taxeringslagen

I kap.

4 kap.

238 Genom skattereformen införs en separat proportionell kapitalbeskattning. Skatten beräknas:på inkomsten av kapital. Skatt på förvärvsinkomst beräknas på beskattningsbar förvärvsinkomst. Skattemyndigheten skall efter det att domstol meddelat beslut i mål om taxering vidta de taxeringsåtgärder som föranleds av domstolens beslut. Detta innebär bl. a. att fastställa beskattningsbar förvärvsinkomst eller. om fråga är om intäkter eller avdrag i inkomstslaget kapital, kapitalinkomsten. |

5 kap.

7§1

7§2 |

7§12

7§13 Ändringen är föranledd av att reglerna om schablonbeskattningen av småhus slopas.

7§14 Ändringen är föranledd av att bestämmelsen i 31 § 2 mom. tredje stycket GTL numera återfinns i 3 kap. 7 § NTL.

7818 I punkten 18 föreskrivs att de uppgifter som företag skall lämna enligt 2 kap. 19 & LSK får tas in i skatteregistret. Redan 1 dag är det så att vissa uppgifter som företag lämnar i sina självdeklarationer registreras i skatteregistret. De uppgifter som nu föreslås få bli registrerade är av samma ' karaktär som de som redan finns i registret. Det kan dock för vissa företag vara fråga om en större detaljeringsgrad på uppgifterna. Eftersom en grundläggande förutsättning för det nya granskningsförfarandet av företag är att de uppgifter som lämnas i deklarationen kan hanteras med ADBstöd måste alla uppgifter kunna tas in i skatteregistret. I stället för att upprepa vad som anges i 2 kap. 193 LSK görs en hänvisning dit på motsvarande sätt som görs i punkten 12 i 7 § skatteregisterlagen i fråga om uppgifter som skall registreras från kontrolluppgifter.

7§22 Den nya bestämmelsen kommenteras 1 avsnitt 4.4. 138

Andra och fjärde styckena har ändrats så att RSV och skattemyndigheten i länet får ha terminalåtkomst till de uppgifter om koncernföretag som enligt 7§ 1 och 22 får tas in i skatteregistret. I andra och tredje styckena har dessutom gjorts ändringar som föranleds av organisationsreformen inom skatteförvaltningen.

8.5¶Kommunalskattelagen

Anvisningarna till 32 §

I KL regleras vilka förmåner och ersättningar som är skattepliktiga, medan bestämmelerna i LSK behandlar vad som skall redovisas i kontrolluppgifter och i den skattskyldiges självdeklaration. Principen är att skattepliktiga ersättningar och förmåner skall redovisas. I LSK föreslås regler om s.k. tyst kvittning när den skattskyldige fått traktamentsersättning och ersättning för resa med egen bil i tjänsten motsvarande schablon. Detsamma gäller när den skattskyldige fått ersättning för resa med allmänt kommunikationsmedel och kostnadsersättning i vissa andra uppräknade fall motsvarande gjorda utlägg. I sådana fall behöver den skattskyldige inte redovisa den uppburna ersättningen och de däremot svarande avdragen i sin självdeklaration. I övriga fall skall kostnadsersättningar och förmåner redovisas I självdeklarationen.

Ändringen i förevarande anvisningspunkt innebär att den regel som kan sägas medge ”tyst kvittning” även i andra fall slopas. i

8.6¶Lagen om uttag av preliminär B-skatt från en fysisk

person under uppbördsåret 1991/92

Se avsnitt 5.7

8.7¶Lagen om betalningar till och från utlandet m. m.

78 Förbudet att betala mer än 3000 kr. om året i premie för en utländsk livförsäkring slopas.

8.8¶Tullregisterlagen

88 Ändringen följer av den nya organisationen av skatteförvaltningen som träder i kraft 1991. 139

9¶Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. 2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 3. lag om ändring i taxeringslagen (1990: 324), +. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343). 5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370). ID . Jag om uttag av preliminär B-skatt från en fysisk person under uppbördsåret 1991/92. 7. lag om ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m. m.. 8. lag om ändring i tullregisterlagen (1990: 137).

10¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

RSV:s Författningsförslag

Bilaga I Förslag till lag om räkenskapsutdrag

10 Riksdagen 19907/91. I samt. Nr 5

78 Fysisk person skall lämna uppgifter ur räkenskaperna om insättningar och uttag i verksamheten samt om hans andel i bokfört resultat och utgående kapital enligt balansräkningen varvid kontanta insättningar och uttag skall anges särskilt.

8 §

16 § 10 upptaget lager och pågående arbeten skall specificeras med avseende på i posten ingående omsättningstillgångar uppdelat på

. fastigheter IJ . lageraktier och lagerandelar WW . pågående arbeten i byggnadsrörelse, direkta kostnader BB . pågående arbeten i byggnadsrörelse, indirekta kostnader

ur . produkter i arbete, annat producerat lager samt pågående arbeten i

övrigt oe .- djur 7. lagertillgångar på vilka nedskrivning ej får göras enligt bestämmelser i

kommunalskattelagen (1928:370) 8. övriga lagertillgångar

11 8

Räkenskapsutdrag skall lämnas i vanlig läsbar form i den ordning som i taxeringslagen stadgas för avgivande av allmän självdeklaration och fogas till denna. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge att räkenskapsutdrag i stället avlämnas i form av upptagning för automatisk databehandling samt meddela närmare föreskrifter angående den tekniska utformningen av en sådan upptagning.

12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar de föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna lag.

Förteckning över remissinstanser som avgett

Bilaga 2

yttrande över betänkandena (SOU 1983:75 och 76) Företagens uppgiftslämnande för beskattningsändamål

Efter remiss har yttranden kommit in från kammarrätten i Göteborg, datainspektionen (DI), bokföringsnämnden (BEN). kommerskollegium, riksförsäkringsverket (RFV), riksskatteverket (RSV), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statistiska centralbyrån (SCB). länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Jönköpings län, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län, länsstyrelsen i Gävleborgs län, länsstyrelsen 1 Västerbottens län, bankinspektionen. allmänna ombudet för mellankommunala mål, statens industriverk (SIND), Centralorganisationen SACO/SR, Finansbolagens förening, Fögderichefsföreningen, Föreningen auktoriserade revisorer FAR, Föreningen Sveriges fögderitjänstemän. Föreningen Sveriges skattechefer, Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer, Företagareförbundet (SFR), Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD), Institutet för internrevision, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Kooperativa förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Post- och kreditbanken (PK-banken). Svensk industriförcning, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Svenska bankföreningen, Svenska byggnadsentreprenörföreningen (SBEF), Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska kommunförbundet, Svenska revisorsamtundet (SRS), Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges föreningsbankers förbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges praktiserande arkitekter, Sveriges redovisningskonsulters förbund, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR), Tjänstemännens centralorganisation (TCON Föreningen Sveriges taxeringsdirektörer och Nio lokala skattemyndigheter i Stockholms län. .

Kommerskollegium har inhämtat yttranden från handelskamrarna i Stockholm och Malmö.

Länsstyrelsen 1 Stockholms län har inhämtat yttranden från lokala skattemyndigheterna i Stockholms, Norrtälje och Sollentuna fögderi. Länsstyrelsen I Malmöhus län har erhållit yttrande från Skånes Handelskammare. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har inhämtat yttrande från lokala skattemyndigheten i Göteborgs fögderi.

LO har berett medlemsförbunden tillfälle att avge yttranden. Svenska Byggnadsarbetarcförbundet och Svenska Kommunalarbetarförbundet har kommit in med yttranden.

LRF hänvisar i sitt remissvar till ett yttrande av Lantbrukarnas skattedelegation.

PK-banken instämmer i vad som anförs i Svenska Bankföreningens yttrande.

SAF, Sveriges grossistförbund och Sveriges Industriförbund hänvisar i sina remissvar till Företagens uppgiftsdelegations yttrande.

Förteckning över remissinstanser som avgett

Bilaga 2

yttrande över riksskatteverkets rapport (1986:7) Ett reformerat uppgiftslämnande

Efter remiss har yttranden kommit in från kammarrätten i Göteborg, datainspektionen (DD, bokföringsnämnden (BFN), kommerskollegium, riksförsäkringsverket (RFV), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statistiska centralbyrån (SCB), länsskattemyndigheten i Stockholms län. länsskattemyndigheten i Jönköpings län, länsskattemyndigheten i Malmöhus län, länsskattemyndigheten i Göteborg och Bohus län, länsskattemyndigheten 1 Gävleborgs län, länsskattemyndigheten i Västerbottens län. bankinspektionen, skatteförenklingskommittén, statens industriverk (SIND). Centralorganisationen SACO/SR, Entreprenörföreningen, Finansbolagens förening. Fögderichefsföreningen, Föreningen auktoriserade revisorer FAR, Föreningen Sveriges skattechefer, Föreningen Sveriges taxeringschefer, Företagareförbundet (SFR). Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD), Institutet för internrevision, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Kooperativa förbundet (KF). Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Småföretagens riksorganisation, Svensk industriförcning, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska bankföreningen, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska kommunförbundet, Svenska revisorsamfundet (SRS), Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges fastighetsägareförbund. Sveriges föreningsbankers förbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges redovisningskonsulters förbund, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges köpmannaförbund.

Länsskattemyndigheten i Stockholms län har inhämtat vttranden från lokala skattemyndigheterna i Stockholms, Huddinge och Nacka fögderi. Länsskattemyndigheten i Malmöhus län har inhämtat yttranden från Malmös och Eslövs fögderi samt från Skånes Handelskammare. Länsskattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län har inhämtat yttrande från lokala skattemyndigheten i Göteborgs och Kungälvs fögderi.

LRF hänvisar i sitt remissvar till ett yttrande av Lantbrukarnas skattedelegation.

SAF, Sveriges grossistförbund och Sveriges Industriförbund hänvisar i sina remissvar till Företagens uppgiftsdelegations yttrande.

Sveriges Köpmannaförbund ansluter sig till vad Företagens uppgiftslämnardelegation och bokföringsnämnden anfört.

Bilaga 3

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

2 mom. Preliminär skatt utgår som preliminär A-skatt celler preliminär B-skatt.

1. Preliminär A-skatt skall med de undantag. som framgår av vad nedan i detta moment och i 10 § sägs, utgöras för sådan inkomst av tjänst, vilken helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsakliga arbetsanställning hos fysisk person eller dödsbo, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse.

Med tjänst likställes i denna lag rätt till pension, livränta, som utgår på grund av försäkring och inte utgör vederlag vid avyttring av egendom, ersättning, som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst. som undantagsförmäner ävensom sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförlig periodisk intäkt, varför givaren enligt 22, 24 eller 29 § kommunalskattelagen är berättigad till avdrag.

Preliminär A-skatt skall också utgöras av fysisk person för sådan ränta. utdelning eller annan avkastning som avses i 37 § I mom. 4a och b samt 8 mom. laxeringslagen (1956: 623). Detta gäller dock inte om kupongskatt skall utgå enligt kupongskattelagen (1970:624) eller om mottagaren inte är skattskyldig för inkomsten i Sverige. Preliminär A-skatt skall utgå enligt skattetabell som avses i 4§, eller

enligt de grunder som angivas i 7, 12 eller 40 §. Beträffande preliminär Askatt för inkomst som avses under 1 andra stycket eller punkt 12 av anvisningarna till 32§ kommunalskattelagen må regeringen föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas å viss del av inkomsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten.

Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig jämväl för annan inkomst eller för förmögenhet må lokal skattemyndighet, då särskilda skäl därtill föranleda, föreskriva att preliminär A-skatt skall erläggas jämväl för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp utöver vad i skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligga eljest särskilda omständigheter, må lokal skattemyndighet föreskriva, att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A-skatt.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skall jämkas till närmast högre hela krontal. 151

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 3

2. Preliminär B-skatt skall för inkomståret betalas av skattskyldig, som inte skall betala preliminär A-skatt enligt 1. Preliminär B-skatt skall betalas för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvskällor och för förmögenhet. Preliminär B-skatt skall betalas enligt särskild debitering.

Den lokala skattemyndigheten får besluta att fysisk person, som har inkomst av sådan uppdragsverksamhet som avses 1 4 § lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, skall betala preliminär A-skatt i stället för preliminär B-skatt. Ett sådant beslut får meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas till huvudsaklig del bli betald genom avdrag för skatt.

178 För inkomst av tjänst, som icke avser bestämd tidsperiod eller icke uppbäres vid regelbundet äterkommande tillfällen. skall utgå preliminär A-skatt med trettio procent av inkomsten.

Uppbäres inkomst som avses i första stycket jämte inkomst, Som avses i 43 I mom. första stycket, skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som riksskatteverket fastställer.

För inkomst som avses I 3§ 2

mom. I tredje stycket skall utgå pre-

liminär skatt med 30 procent av in-

komsten. Vad gäller inkomst enligt

37§ I mom. 4b taxeringslagen

(1956:623) skall preliminär skatt

utgå med så stort belopp att det till-

sammans med vad som innehållits i

utlandet uppgår till 30 procent av

inkomsten.

Skatt enligt första eller andra stycket uttages icke på belopp under tio kronor.

Skatt enligt tredje stycket uttages

inte på belopp under 100 kronor.

Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan föreskrivas i vissa fall framgår av 3 § 2 mom.

78 ua $

2 kap.

38 Var och en bör, utöver vad som Var och en bör, utöver vad som framgår av deklarationstformuläret framgår av deklarationsformulär. eller av någon annan blankett enligt meddela de ytterligare upplysningfastställt formulär, meddela de vyt- ar som kan vara av betydelse för terligare upplysningar som kan egen taxering. vara av betydelse för egen taxering.

Fysisk person skall, om inte an- Fysisk person skall lämna självnat följer av 6 §, lämna självdekla- deklaration ration I. när hans bruttointäkter av sådan tjänst som avses i 32§ I mom. första stycket h eller i kommunal skattelagen (1928:370), av kapital av annat slag än avkastning för vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3§ 2 mom. I tredje stycket uppbördslagen (1953:272) eller av passiv näringsverksamhet sammanlagt överstigit 100 kronor, 1. när hans bruttointäkter av en 2. när hans bruttointäkter av aneller flera tförvärvskällor under be- nan tjänst än som avses I 32§ I skattningsåret uppgått till samman- mom. första stycket h och i kommulagt minst 10 000 kronor, nalskattelagen eller av aktiv näringsverksamhet under = beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 32 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året före taxeringsåret, eller, i fråga om folkpensionär som inte haft intäkter av aktiv nä- 156

Bilaga 4

ringsverkyamhet eller annan intäkt

av tjänst än folkpension, pensions-

tillskott enligt 2§ lagen (1969: 205)

om pensionstillskott, hälften av pen-

sionstillskott enligt 2 a§ nämnda

lag eller tilläggspension, när han

under beskattningsåret uppburit till-

läggspension som överstiger pen-

sionstillskott enligt nämnda tag-

rum,

2. om han inte varit bosatt i Sve- 3. om han inte varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret cl- rige under hela beskattningsåret cller om han under denna tid betalat ler om han under denna tid betalat sjömansskatt, när bruttointäkterna sjömansskatt. när bruttointäkterna uppgått till sammanlagt minst 100 uppgått till sammanlagt minst 100 kronor, kronor,

3. när hans tillgångar av den art 4. när hans tillgångar av den art som anges i 3§ I mom. lagen som anges I 3§ I mom. lagen (1947:577) om statlig förmögen- (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets ut- hetsskatt vid beskattningsårets utgång haft ett värde som överstiger gång haft ett värde som överstiger 800000 kronor. eller £00.000 kronor, eller

4. när underlag för skogsvårdsav- 5. när underlag för skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt skall et, statlig fastighetsskatt eller avfastställas för honom. kastningsskatt på pensionsmedel

skall fastställas för honom.

Vid bedömandet av deklara- Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket tionsskyldighet enligt första stycket skall hänsyn inte tas till sådan in- skall hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet för vilken komst eller förmögenhet för vilken skattskyldighet inte föreligger enligt skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen (1928:370), kommunalskattelagen. lagen (1947: lagen (1947:576) om statlig in- 576) om statlig inkomstskatt eller komstskatt eller lagen om statlig lagen om statlig förmögenhetsskatt. förmögenhetsskatt. Däremot skall hänsyn tas till sådan

inkomst eller förmögenhet som en-

ligt dubbelbeskattningsavtal skall

vara helt eller delvis undantagen

från beskattning i Sverige.

Har makar, som ingått äktenskap Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsäret före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större och levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft in- delen därav, var för sig haft förmökomst eller lörmögenhet. skall var- genhet, skall vardera makens dekladera makens deklarationsskyldig- rationsskyldighet bedömas med het bedömas med hänsyn till ma- hänsyn till makarnas sammanlagda karnas sammanlagda inkomst och förmögenhet. förmögenhet.

Skall någon enligt lagen om statlig förmögennetsskatt taxeras för förmögenhet som tillhör barn eller någon annan. skall hänsyn tas därtill när deklarationsskyldigheten bedöms.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 4

Som tolkpension enligt första

stycket 2 räknas inte barnpension

eller vårdbidrag.

Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration

I. aktiebolag, ekonomisk för- 1. aktiebolag, ekonomisk förcning, sparbank, ömsesidigt skade- ening. sparbank, ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och aktiefond försäkringsföretag och värdepapsamt sådan stiftelse, fond eller in- persfond samt sådan stiftelse, fond rättning som har till huvudsakligt eller inrättning som har till huvudändamål att tillgodose viss familjs, sakligt ändamål att tillgodose viss vissa familjers eller bestämda per- familjs, vissa familjers eller besoners ekonomiska intressen, stämda personers ekonomiska in-

tressen,

2. ideell förening, som avses i 7 § 2. ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen 5 mom. första stycket lagen (1947: (1947:576) om statlig inkomst- 576) om statlig inkomstskatt. om skatt, om dess bruttointäkter av en dess bruttointäkter under beskatteller flera förvärvskällor under be- ningsåret överstigit grundavdraget skattningsåret överstigit grundav- enligt 8 § nämnda lag. draget enligt 8 § nämnda lag,

3. annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100 kronor.

4. juridisk person, vars tillgångar av den art som anges i 3§ I mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets utgång haft ett värde som överstiger 800000 kronor eller, i fråga om sådan juridisk person som avses 16 § I mom. b nämnda lag, 25 000 kronor,

3. juridisk person för vilken un- 5. juridisk person för vilken underlag för skogsvårdsavgift eller derlag för skogsvårdsavgift, statlig statlig fastighetsskatt skall faststäl- fastighetsskatt eller avkastningslas. skatt på pensionsmedel skall fast-

ställas.

Vid bedömandet av deklara- Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket tionsskyldighet enligt första stycket 2-4 skall hänsyn inte tas till sådan 2—4 skall hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vil- inkomst eller förmögenhet. för vilken skattskyldighet inte föreligger ken skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen (1928: enligt kommunalskattelagen (1928: 370), lagen om statlig inkomstskatt 370), lagen om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhets- eller lagen om statlig förmögenhetsskatt. skatt. Däremot skall hänsyn tas till

sådan inkomst eller förmögenhet

som enligt dubbelbeskattningsavtal

skall vara helt eller delvis undanta-

sen från beskattning i Sverige.

Fysisk person får, om inte annat följer av 118, lämna förenklad självdeklaration om vad som skall redovisas i fråga om intäkter och avdrag avser endast

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 4

I. inkomst av annan fastighet beträllande högst två fastigheter vilka den skattskyldige innehafi hela beskattningsåret och för vilka dels intäkten skall beräknas enligt 24§ 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), dels taxeringsvärde har bestämts för beskattningsåret,

2. inkomst av tjänst och annat 1, inkomst av tjänst och annat avdrag än som avses i 33 § 2 mom. avdrag än som avses i 33 § 2 mom. kommunalskattelagen inte yrkas kommunalskattelagen —(1928:370) för kostnader för fullgörande av inte yrkas för kostnader för fullgötjänsten, rande av tjänsten,

3. inkomst av kapital samt av- 2. inkomst av kapital samt avdrag för kostnader yrkas endast för drag för kostnader yrkas endast för ränta och intäkten utgörs av ränta och tomträttsavgäld och in-

täkten utgörs av

a) ränta eller a) ränta eller

b) utdelning på svenska aktier b) utdelning på svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och andelar i svenska värdepapperseller ekonomiska föreningar, fonder eller ekonomiska föreningar,

c) intäkt vid försäljning av teck-

ningsrätt eller delbevis som grundas

på aktieinnehav i ett svenskt bolag.

4. allmänt avdrag för underhåll 3, allmänt avdrag för avgift för av icke hemmavarande barn eller pensionsförsäkring.

för avgift för pensionsförsäkring,

5. sådant avdrag för nedsatt skatteförmåga som avses I 50.$ 2 mon.

andra eller fjärde stycket kommu-

nalskattelagen.

Förenklad självdeklaration får inte lämnas, om

1. den skattskyldige eller den med 1. den skattskyldige inte varit bovilken den — skattskyldige skall satt 1 Sverige under hela beskattsamtaxeras inte varit bosatt i Sveri- ningsåret, ge under hela beskattningsåret,

2. den skattskyldige under beskattningsåret haft inkomst av anställning i utlandet eller annars från utlandet haft inkomst eller vid utgången av beskattningsåret ägt skattepliktig förmögenhet i utlandet,

3. den skattskyldige under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt,

4. den skattskyldige är företagsle- 4. den skattskyldige är tföretagsledare 1 fåmansföretag. närstående dare i fåmansföretag, fåmansägt till sådan person eller delägare i fä- handelsbolag eller sådant företag manstöretag, eller som avses i 3§ 12 mom. nionde

stycket lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt, närstående till sådan

person eller delägare i sådant före-

tag, 159

Nuvarande bvdelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91:5:

Bilaga 4

5. den skattskyldige skall samtax- 5. den skattskyldige skall samtaxeras med person som är skyldig att i eras med person som är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om självdeklaration lämna uppgift om inkomst av rörelse eller jordbruks- inkomst av näringsverksamhet. olfastighet eller av annan tasughet, ler för vilken intäkten skall beräknas enligt 248 I mom. kommunalskattelagen (1928:370).

6. den skattskyldige under be-

skattningsåret har förvärvat en

privatbostadstastighet.

En förenklad självdeklaration skall innehålla uppgifter om

I. den skattskvyldiges namn. personnummer, postadress och hemortskommun,

2. vad som behövs för att bestämma om den skattskyldige skall samtaxcras eller inte,

3. de intäkter och avdrag som skall hänföras till inkomst av annan

fastighet, varvid särskilt skall anges

Justighetens taxeringsvärde tör beskatiningsäret,

4. de intäkter som skall hänföras 3. de intäkter som skall hänföras till inkomst av tjänst och som den till inkomst av tjänst och som den skattskyldige inte har fått medde- skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 3 kap. 59 8, lande om enligt 3 kap. 59 8.

5. de intäkter som skall hänföras 4. de intäkter som skall hänföras till inkomst av kapital och som den till inkomst av kapital och som den skattskyldige inte har fått medde- skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 3 kap. 59 3 samt de lande om enligt 3 kap. 59 §, de inavdrag för ränta som den skattskyl- täkter vid försäljning av teckningsdigce yrkar, rätt eller delbevis som grundas på

aktieinnehav i ett svenskt bolag samt de avdrag för ränta och tomträttsavgäld som den skattskyldige yrkar. 6. sådant räntetillägg som skall

beaktas vid fastställande av underlag för tilläggsbelopp och som den skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 3 kap. 59§,

7. de avdrag som den skattskyldi- 5. det avdrag som den skattskylge yrkar för underhåll av icke hem- dige yrkar för avgift för pensionsmavarande barn, för avgift för pen- försäkring, sionsförsäkring eller för nedsatt skatteförmåga enligt 50§-2 mom. andra stycket kommunalskattelagen (1928: 370).

8. den skattskyldiges skatteplikti- 6. den skattskyldiges skattepliktiga tillgångar och hans skulder vid ga tillgångar och hans skulder vid utgången av beskattningsåret, om utgången av beskattningsåret, om

160 hans skattepliktiga förmögenhets- hans skattepliktiga förmögenhets-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 4

tillgångar uppgick till minst 90000 tillgångar uppgick — till minst kronor eller, om beskattningsbar 100000 kronor eller, om beskattförmögenhet skall beräknas gemen- ningsbar förmögenhet skall beräksamt för den skattskyldige och hans nas gemensamt för den skattskyldimake eller barn enligt 12 §& I mom. ge och hans make eller barn enligt lagen (1947:577) om statlig förmö- 123 1 mom. lagen (1947:577) om genhetsskatt, de sammanlagda statlig förmögenhetsskatt, de samskattepliktiga förmögenhetstill- manlagda skattepliktiga förmögengångarna uppgick till minst 180 000 hetstillgångarna uppgick till minst kronor, 200 000 kronor,

9. vad som behövs för beräkning 7. vad som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst en- av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller av fastighetsskatt försäkring eller av fastighetsskatt enligt lagen (1984:1051) om statlig enligt lagen (1984:1051) om statlig fastighetsskatt. fastighetsskatt.

Skall den skattskyldige taxeras Skall den skattskyldige taxeras för barns eller någon annans förmö- för barns eller någon annans förmögenhet, skall uppgifter lämnas ock- genhet, skall uppgifter lämnas också om sådan förmögenhet som om så om sådan förmögenhet som om den tillhörde den skattskyldige. den tillhörde den skattskyldige. Härvid tillämpas första stycket 5. Härvid tillämpas första stycket 6.

138!

En allmän självdeklaration skall innehålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer, postadress och hemortskommun, beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person det land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig som bara under någon del av beskattningsåret varit bosatt i Sverige, uppgift om den tid som han haft bostad här,

2, alla skattepliktiga förvärvskällor: därvid skall i fråga om förvärvskälla, i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt anges

a) beskaflenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten.

b) fastighetens taxeringsvärde äret näst före taxeringsåret eller, om något sådant inte varit fastställt det året, dess antagliga värde vid taxeringsårets ingång, samt

c) om Jastigheten inte ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endast till viss del, hur lång tid eller till vilken del fastigheten ingått i förvärvskällan, |

3. de intäkter och avdrag som är 2. de intäkter och avdrag som är att hänföra till varje förvärvskälla, att hänföra till varje inkomstslag,

! Lydelse enligt prop. 1989/90:111. 161

11 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 5

Bilaga 4

4. de allmänna avdrag som den 3. de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar få vid taxcering- skattskyldige yrkar få vid taxeringen, en,

5, den skattskyldiges tillgångar 4. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskatt- och skulder vid slutet av beskattningsåret, även om förmögenheten ningsåret, även om förmögenheten inte uppgår till skattepliktigt be- inte uppgår till skattepliktigt belopp, dock endast om och i den lopp, dock endast om och i den mån han är skattskyldig för förmö- mån han är skattskyldig för förmögenhet, genhet.

6. belopp av den preliminära 5. belopp av den preliminära skatt som genom skatteavdrag beta- skatt som genom skatteavdrag betalats för året näst före taxeringsåret, lats för året näst före taxeringsåret.

7. om deklarationen avser ftåmansföretag, delägares eller honom härstående persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav varvid, om det förekommer olika röstvärden för innehavet, dessa skall anges: dock behöver uppgifter inte lämnas för närstående person, som inte uppburit ersättning från, träfjat avtal med eller haft annat liknande förhållande med företaget.

8. räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för tillläggsbelopp.

9. om den skattskyldige är delägare I ett handelsbolag, de uppgif: ter som behövs för att beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens ursprungliga ingångsvärde, tillskott och ut-

tag,

10. om den skattskyldige enligt 218 lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall redovisa mervärdeskatt i sin självdeklaration, de uppgifter som behövs för att besluta om mervärdeskatten.

En allmän självdeklaration skall En allmän självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter dessutom innehålla de uppgifter som för särskilda fall föreskrivs i som för särskilda fall föreskrivs i 16— 24 §§ eller som behövs för be- 16—24 §§ eller som behövs för beräkning av pensionsgrundande in- räkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om komst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller för beräk- allmän försäkring, skogsvårdsavgift Ang av skogsvårdsavgift enligt enligt lagen = (1946:324) om lagen (1946: 324) om skogsvårdsav- skogsvärdsavgift. — fastighetsskatt gift eller fastighetsskatt enligt lagen enligt lagen (1984:1052) om statlig (1984:1052) om statlig fastighets- fastighetsskatt eller avkastnings-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 4

skatt. skatt enligt lagen (1990:00) om av-

kastningsskatt på pensionsmedel.

Om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans förmögenhet, skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

I - självdeklarationen behöver I självdeklarationen — behöver uppgift inte lämnas om uppgift inte lämnas om ersättning

I. avyttring i fall som avses i 35§ som, enligt bestämmelserna i 3 kap. 3 mom. första stycket kommunal- 5§ första stycket 4, först etter föreskattelagen (1928:370), om det läggande av skattemyndigheten besammanlagda försäljningsbeloppet höver tas upp i kontrolluppgift. under beskattningsåret uppgått till högst 1000 kronor,

2, avyttring i fall som avses i 35§ 3 mom. andra stycket kommunal- Sskattelagen. om det sammanlagda Jörsäljningsbeloppet under beskattningsaret uppgatt till högst 5300 kronor, eller

3. ersällning som. enligt bestämmelserna i 3 kap. 5§ första stycket 9, först efter föreläggande av skattemyndigheten behöver tas upp i kontrolluppgift.

Om den skattskyldige yrkar aäv-

drag för ökade levnadskostnader en-

ligt punkt 3 av anvisningarna till

33§ kommunalskattelagen (1928:

370) skall han lämna de uppgifter

som behövs om ersättning som upp-

burits för att täcka kostnaderna.

Om en skattskyldig yrkar avdrag Om en skattskyldig yrkar avdrag för en skuldränta vid beräkning av för en skuldränta vid beräkning av inkomst av annan fastighet, för vil- inkomst av kapital, skall han i självken intäkten skall beräknas enligt deklarationen lämna uppgifter om 24§ 2 mom. kommunalskattelagen skuldbeloppets storlek vid beskatt- (1928:370), eller vid beräkning av ningsårets utgång och om långivainkomst av kapital, skall han lämna rens namn. Om långivaren är en uppgifter om skuldbeloppets stor- fysisk person skall uppgift också Ick vid beskattningsårets utgång lämnas om dennes personnummer och om längivarens namn. Om eller adress. långivaren är en fysisk person skall uppgift också lämnas om dennes personnummer eller adress. Uppgilterna skall lämnas i självdeklarationen eller på annan blankett enligt Jasiställt formulär.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-

20§ 21§

Om ett fåmansföretag eller en nä- Om ett fåmansföretag, ett företag ringsidkare som är fysisk person som avses i 3§ I2 mom. nionde gjort avdrag vid inkomstbeskatt- stycket lagen (1947:576) om statlig ningen för något av följande slag av inkomstskatt, en delägare i ett fåersättningar vilka har tillgodoförts mansägt handelsbolag eller en nämottagare i utlandet, skall i självde- ringsidkare som är fysisk person klarationen lämnas uppgift om er- gjort avdrag vid inkomstbeskattsättningarnas sammanlagda belopp ningen för något av följande slag av för varje land. Skyldigheten gäller ersättningar vilka har tillgodoförts ersättningar som avser mottagare i utlandet, skall i självde-

klarationen lämnas uppgift om er-

sättningarnas sammanlagda belopp

för varje land. Skyldigheten gäller

ersättningar som avser

1. ränta, utom sådan som utgår därför att betalning inte erlagts i rätt tid,

2. royalty eller annan ersättning för upphovsrätt eller någon annan liknande rättighet såsom rätt till patent, varumärke, mönster samt litterärt och konstnärligt verk.

228 Har en deklarationsskyldig under beskattningsåret fört räkenskaper i 168

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

Bilaga 4

jordbruk eller skogsbruk som bedrivits av honom, annan fastighet för vilken intäkterna beräknas enfigt 24§ I mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller rörelse, skall vid hans självdeklaration fogas en bestyrkt kopia av balansräkningen för beskattningsåret och balansräkningen för det närmast föregående räkenskapsåret samt av resultaträkningen för beskattningsåret, om sådan räkning ingått i bokföringen. Har i bokföringen tagits in ett särskilt balanskonto eller vinst- och förlustkonto och avviker detta konto från räkning som nyss sagts, skall vid deklarationen också fogas en bestyrkt kopia av kontot. Om ett fåmans[företag I sin bokföring har använt något annat samlingskonto för intäkter och kostnader, skall en bestyrkt kopia av sådant konto bifogas. Om ett fåmansföretag redovisar likvida medel i sammansatt post i balansräkningen, skall i självdeklarationen belopp som visar kassabehållningen uppges särskilt.

Vid självdeklarationen skall vidare fogas uppställningar enligt fastställt formulär med de uppgilter som behövs för att tillämpa gällande bestämmelser om avdrag för värdeminskning samt utdrag ur räkenskaperna för att styrka dessa uppgif ter.

För aktiebolag. ekonomisk för- Om en revisionsberättelse för ening och ömsesidigt försäkringsbo- skattskyldig som avses i 19 § innelag skall lämnas en bestyrkt kopia håller upplysning, uttalande eller eller tryckt. exemplar av förvalt- anmärkning enligt 10 kap. 10 § aknings- och revisionsberättelser, som tiebolagslagen (1975:1385) eller 4 avgetts för beskauningsåret. kap. 10§ lagen (19860:1103) om

För fåmansföretag skall också årsredovisning m.m. i vissa företag lämnas förteckning som avses I 12 skallen kopia av revisionsberättelsen kap. 9§ aktiebolagslagen (1975: fogas vid självdeklarationen. Revi- 1385) samt förteckning över utbe- sionsberättelsen skall dock inte bifotald rörlig ränta till personer som gas om den endast innehåller uttaavses i 2§ 9 mom. sjätte stycket lande att årsredovisningen uppgjorts lagen (1947:576) om statlig in- enligt aktiebolagslagen, att styrelsekomstskatt. ledamöter och verkställande di-

rektör bör beviljas ansvarsfrihet el-

ler uttalande som avses i 10 kap.

10§ sjätte stycket aktiebolagslagen.

För fåmansföretag skall lämnas för-

Bilaga 4

teckning som avses i 12 kap. 98

aktiebolagslagen samt förteckning

över utbetald rörlig ränta till perso-

ner som avses I 2§ 9 mom. sjätte

stycket lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt.

För inländskt skadeförsäkringsföretag skall lämnas en bestyrkt kopia av protokoll eller annan handling, som visar hur resultaträkningen och balansräkningen för beskattningsåret slutligt fastställts samt hur vinsten för samma år disponerats.

Deklarationsskyldig. som avses i Den som har inkomst'av närings- 22§ och som för beskattningsåret verksamhet och som för beskattenligt lagen (1967:531) om tryggan- ningsåret enligt lagen (1967:531) de av pensionsutfästelse m. m. I sin om tryggande av pensionsutfästelse balansräkning redovisar pensions- m. m. i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken Avsatt till pensionsskuld under rubriken Avpensioner, skall i självdeklaration- satt till pensioner, skall i självdeklaen under den särskilda underrubri- rationen redovisa vad som avser såken Avdragsgilla pensionsåtagan- dana pensionsåtaganden för vilkas den redovisa vad som avser sådana tryggande avdragsrätt föreligger enpensionsåtaganden för vilkas tryg- ligt punkt 20 d jämfört med punkt gande avdragsrätt föreligger enligt 20e av anvisningarna till 23 8 kompunkt 2 d jämfört med punkt 2 e av munalskattelagen (1928:370). Såanvisningarna till 293 kommunal- dan redovisning skall avse förhälskattelagen (1928:370). Sådan re- landena vid såväl beskattningsårets dovisning skall avse förhållandena ingång som dess utgång. vid såväl beskattningsårets ingång som dess utgång.

Särskilda bestämmelser för före- Särskilda bestämmelser för företagsledare m. fl. i fåmansföretag tagsledare m.fl. 1 fåmansföretag

m.m.

3 kap.

Kontrolluppgifter om lön, arvo- Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmå- de, andra ersättningar eller förmåner skall lämnas av ner som utgör skattepliktig intäkt av

I. myndighet, tjänst skall lämnas av den som beta-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 4

2. aktiebolag, ekonomisk för- lat ut beloppet eller gett ut förmåening, fond, stiftelse och annan juri- Hen. disk person än dödsbo,

3. fysisk person och dödsbo, som bedrivit rörelse eller jordbruk eller som innehaft annan fastighet, i frå- 2a om förmåner som utgått från sådan förvärvskälla.

Kontrotlluppgifter skall lämnas Kontrolluppgifter skall lämnas för för den som av den uppgiftsskyldi-

a) den som hos den uppgiftsskyl- ge har fått skattepliktigt belopp eller dige innehaft anställning eller upp- skattepliktig förmån. drag eller utfört tillfälligt arbete,

b) den som av den uppgiftsskyldige har fått pension, livränta eller periodiskt utgående ersättning eller annan förmån.

Uppgiftsskyldighet enligt första Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i och andra styckena föreligger även i tillämpliga delar för följande perso- fråga om ersättning eller förmån ner: som för mottagaren utgör intäkt av

I. Fysisk person som varit skvldig näringsverksamhet om den som beat göra skatteavdrag enligt upp- talat ut beloppet eller gett ut förmåhördslagen (1953:272). Uppgifterna nen åtagit sig att betala arbetsgivarskall avse den på vilkens inkomst avgifter på ersättningen eller förmå- Skatteavdrag skall ha gjorts. nen eller gjort avdrag enligt lagen

2. Den som har gjort avdrag för (1982: 1006) om avdrags- och upppreliminär A-skatt eller avdrag en- giftsskyldighet beträffande vissa ligt lagen (1982:1006) om avdrags- uppdragsersättningar. och uppgiftsskyldighet beträffande

vissa uppdragscrsättningar. Uppgif-

terna skall avse den för vilken avdrag har gjorts.

Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt avdragen preliminär skatt. I 6—12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.

Uppgiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av skattemyndigheten beträffande

1. ersättning och förmån med an- 1. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete. om det ledning av tillfälligt arbete, som som mottagaren sammanlagt fått. getts ut av fysisk person eller dödsbo haft ett lägre värde än 100 kronor och inte utgör omkostnad i näringsför hela året. verksamhet, om det som mottaga-

ren sammanlagt fått haft ett lägre

värde än 7000 kronor för hela året.

2. ersättning och förmån till nå- 2. ersättning och förmån med angon med anledning av tillfälligt ar- ledning av tillfälligt arbete i andra bete på annan fastighet än jord- fall än som avses i I om det som hrukslastighet, om vad som sam- mottagaren sammanlagt fått haft ett manlagt getts ut har lägre värde än lägre värde än 100 kronor för hela

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

Bilaga 4

300 kronor för hela året och det inte året, utgör avdragsgill omkosmad i törvärvskällan rörelse,

3. utbetalning till rörelseidkare av ersättning för tillfälligt arbete, om ersättningen utgör intäkt av rörelse för mottagaren och arbetsgivaravgit: ter inte skall beräknas på grundval av ersättningen.

4. lörman som inte utgör skattepliktig intäkt för mottagaren och som är utgiven i tjänst som avses I punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 32§ kommunalskattelagen (1928:370),

S. förmåner i annat än pengar som enligt 32 § 3 fmom. första stycket kommunalskattelagen inte skall tas upp som intäkt,

6. förmån frän stiftelse, om vad som utgetts uppenbarligen inte utgör skattepliktig intäkt för mottagaren,

7. ersättning eller förmån, för vilken mottagaren betalat sjömansskatt,

&. ersättning för uppdrag enligt 3. ersättning för uppdrag enligt 483 1—3 lagen (1982: 1006) om av- 43 1—3 lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgittsskyldighet be- drags- och uppgiftsskvldighet beträffande vissa uppdragsersättning- träffande vissa uppdragsersättningar i fråga om fastighet eller bostads- ar I fråga om fastighet eller bostadslägenhet som avses 1 8 § första styc- lägenhet som avses i 8 § första stycket nämnda lag, om avdrag för ket nämnda lag, om avdrag för skatt inte har gjorts. skatt inte har gjorts.

9, följande slag av ersättningar 4. följande slag av ersättningar om det har angetts i kontrolluppgif- om det har angetts i kontrolluppgiften att sådan ersättning har lämnats ten att sådan ersättning har lämnats

a) kostnadsersättning för resa i a) kostnadsersättning för resa i tjänsten inom Sverige med allmänt tjänsten med allmänt kommunikakommunikationsmedel eller taxi, tionsmedel, hyrbil eller taxi. motmotsvarande gjorda utlägg. svarande gjorda utlägg,

b) annan kostnadsersättning för b) kostnadsersättning för logi vid resa i tjänsten som inte överstiger sådan resa i tjänsten som avses I sammanlagt I 000 kronor. punkt 3 av anvisningarna till 33§

kommunalskattelagen (1928:370),

motsvarande gjorda utlägg,

c) representationsersättning. c) representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg, sam- motsvarande gjorda utlägg, manlagt inte överstigande 500 kronor, samt

d) traktamentsersättning vid vis- d) ersättning tör ökade levynadstelse i tjänsten utom tjänstgörings- kostnader vid sådan resa i tjänsten

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 4

orten, som varit förenad med över- som avses I punkt 3 av anvisningarnattning och som sammanlagt inte na till 33§ kommunalskattelagen överstiger 500 kronor eller inte avser eller kostnader för resa med egen hil mer än 24 dagar för är räknat. i ljänsten som enligt 10§ första —

tredje styckena — uppbördslagen

(1953:272) inte skall ligga till grund

för beräkning av preliminär A-skatt.

Ar den uppgiftsskyldige ett få-

manslöretag, eller en personalstiftelse som hör till ett sådant företag, skall dock uppgifter avseende företagsledaren eller honom närstaende person eller delägare i företaget lämnas utan föreläggande av skattemyndigheten.

28 Kontrolluppgift om ränta och fordran skall lämnas av

1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.

2. den som vrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden, 4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning, 5. riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer, 6. valutahandlare och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie eler

annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestämmelserna i lagen (1990:00) om betalningar till och från utlandet m. m.

Kontrolluppgift skall lämnas för Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta celler till den som gottskrivits ränta celler till vilken ränta betalats ut (borgenär) vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad och den som har varit antecknad som innehavare av utländskt ränte- som innehavare av utländskt räntebärande värdepapper oavsett om bärande värdepapper oavsett om ränta utgått. Kontrolluppgiften ränta utgått. Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den upp- skall ta upp den ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt gottskri- giftsskyldige sammanlagt gottskrivit eller betalat ut till borgenären vit celler betalat ut till borgenären. samt dennes sammanlagda fordran dennes sammanlagda fordran på

”Lvydelse enligt prop. 1989/90:135. 177

12 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 4

på den uppgiftsskyldige vid årets den uppgiftsskyldige vid årets ututgång. I fall som avses i första styc- gång och avdragen preliminär skatt. ket 6 skall uppgift lämnas om ränta I fall som avses 1 första stycket 6 som utbetalats eller gottskrivits un- skall uppgift lämnas om ränta som der äret samt om innehavet i depån utbetalats eller gottskrivits under eller den kontoförda fordringen vid året samt om innehavct i depån clårets utgång. ler den kontoförda fordringen vid

årets utgång.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovisas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala räntan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

. LÖ Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

308 Bestämmelser om hanteringen av Bestämmelser om hanteringen av uppgifter som har lämnats enligt uppgifter som har lämnats enligt 288 och rör utdelning på svenska 283 och rör utdelning på svenska aktier eller andelar i svensk aktie- aktier finns i kupongskattelagen Jond finns i kupongskattelagen (1970:624). (1970: 624).

4 kap.

18 Den som enligt denna lag är skyldig att lämna självdeklaration. kontrolluppgift eHer andra uppgifter till ledning för taxering är också skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten och för kontroll av den.

Ett fåmansföretag är skyldigt att Ett fåmansföretag, Jämansägt sörja för att underlag finns för kon- handelsbolag och sådant företag som troll av vad företagsledaren eller avses i 3§ 12 mom. nionde stycket honom närstående person eller del- lagen (1947:576) om statlig inägare tullskjutit till och tagit ut ur komstiskatt är skyldigt att sörja för företaget av pengar, varor eller an- att underlag finns för kontroll av nat. Företaget skall vidare som un- vad företagsledaren eller honom derlag för kontroll av traktaments- närstående person celler delägare ersättning, som betalats ut till före- tillskjutit till och tagit ut ur företatagsledaren eller honom närstående get av pengar, varor eller annat. Föperson eler delägare, bevara verifi- retaget skall vidare som underlag kation av övernaltningskostnader. för kontroll av traktamentsersättom crsättningen varit avsedd att ning, som betalats ut till företagsletäcka sådan kostnad. daren eller honom närstående per-

son eller delägare, bevara verifika-

tion av Övernattningskostnader,

om ersättningen varit avsedd att

täcka sådan kostnad.

Underlag skall bevaras under sex år efter utgången av det kalenderår underlaget avser.

Det finns särskilda föreskrifter om skyldigheten att föra räkenskaper.

Skyldighet att lämna självdeklaration, kontrolluppgift eller andra uppgifter till ledning för taxeringsbeslut skall fullgöras

t. för omyndig av förmyndare eller god man, som förordnats enligt 11 186

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 4

kap. I $ föräldrabalken, beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning,

2. för sådan person, för vilken god man eller förvaltare har förordnats enligt 11 kap. 3, 4 eller 7 § föräldrabalken. av gode mannen celler förvaltaren beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning.

3. för avliden person och hans dödsbo, av dödsbodelägare eler testamentsexekutor som skall förvalta den dödes egendom, dock att där egendomen avträtts till förvaltning av boutredningsman, denne har att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten,

4. för dödsbo som inte längre består, av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom.

3. för andra deklarations- eller uppgiftsskyldiga än enskild person och dödsbo. av vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman. förvaltare eler ombud. om inte regeringen bestämmer annat beträffande staten, landsting, kommun celler annan sådan menighet,

6. för aktiefond av det fondbolag 6. för värdepapperstfond av det som handhar förvaltningen av fon- fondbolag som handhar förvaltden eller. om förvaltningen över- ningen av fonden eller, om förvaltgätt till förvaringsbank. av denna. ningen övergått till förvaringsinstisamt tut. av detta. samt

7. för annan än här ovan omtalad juridisk person, som inte längre består, av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.

Riksskatteverket får medge un- Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i den- dantag från bestämmelserna i denna lag om uppgiftsskyldighet för få- na lag om uppgiftsskyldighet för fåmansföretag om det finns särskilda mansföretag. lämansägt handelsboskäl med hänsyn till verksamhetens lag och sådant företag som avses i art och omfattning. 3§ 12 mom. nionde stycket lagen

(1947:5760) om statlig inkomstskatt om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.

Skattemyndighetens beslut enligt Skattemyndighetens beslut enligt

3 kap. 123 får överklagas till riks- 2 kap. 19 § och 3 kap. 12 § får över-

skatteverket. Övriga beslut av skat- klagas till riksskatteverket. Övriga

temyndigheten enligt denna lag får beslut av skattemyndigheten enligt inte överklagas. denna lag får inte överklagas.

Riksskatteverkets beslut enligt denna lag får inte överklagas. Länsrättens beslut enligt 3 kap. 3 § får inte överklagas.

Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som

uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra skyldighet beträffande

1. särskild uppgift enligt 2 kap. 1. uppgifter enligt 2 kap. 25§ el- 25 § eller ler 187

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 4

2. kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande av skattemyndighet.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.

Ansvar enligt första stycket inträder inte, om gärningen är belagd med straff enligt skattebrottslagen (1971:69).

I. Denna lag träder i kraft den I januari 1991 och tillämpas från och med 1992 års taxering.

2. Vid 1992 och 1993 års taxeringar gäller, förutom vad som föreskrivs om deklarationsskyldighet i 2 kap. 48. att folkpensionär är skvldig att lämna självdeklaration om han under beskattningsåret uppburit intäkt av kapital eller om hans förmögenhetstillgångar överstiger 100000 kronor — eller beträffande en gift person — om makarnas gemensamma skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger 200 000 kronor. Vidare skall folkpensionär lämna uppgift om hur stor del av de redovisade skulderna som vid beskattningsårets utgång var nedlagda i privatbostadsfastighet.

3. Vid 1992 års taxering får näringsidkare sori vslutar sina räkenskaper med a.sookslut i stället för att lämna uppgifter enligt de nya föreskrifterna 1 2 kap. 19§ första stycket lämna de uppgifter som avses i de äldre bestämmelserna i 2 kap. 22 8.

4. Vad som i 3 kap. 2§ och 30 §§ sägs om aktiefond skall till och med 1993 års taxering gälla värdepappersfond i fråga om andelsägare som inte har registrerats.

Bilaga 4 Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)y' dels att nuvarande 39 § 2 mom. skall betecknas 39 § 3 mom., dels att 18, 3§ 2 mom., 4§ I och 4 mom., 3—8 och 10 §§, 13 § I och 2

mom... 158, 178 I mom., 248 I och 2 mom., 33 §, 408 I mom., 45§ I mom., 46 § 2 mom., 48 3 4 mom., 52 §, 53 § I mom., 54 3 samt anvisningarna till 3, 39 och 45 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 14 och 78 a §§, och ett nytt moment, 39 § 2 mom., av följande lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lvdelse

Med skatt /örsrås i denna lag, om Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges, statlig inkomst- inte annat anges: skatt, statlig förmögenhetsskatt, ut- I. kommunal inkomstskatt, skiftningsskatt, — ersättningsskatt, 2. statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogs- 3. statlig förmögenhetsskatt. vårdsavgift, vinstdelningsskatt, sär- 4. utskiftningsskatt, skild vinstskatt, egenavgifter enligt 5. ersättningsskatt, lagen (1981:691) om socialavgifter. 6. skogsvårdsavgift, statlig fastighetsskatt, skattetillägg 7. statlig fastighetsskatt, och förseningsavgift enligt tax- S. egenavgifter enligt lagen eringslagen (1990:00), annuiter på — (1981:691) om socialavgifter. avdikningslån samt mervärdeskatt i 9. avkastiningsskatt, fall som avses i 218 lagen 10. skattetillägg och försenings- (1968:430) om mervärdeskatt. avgift enligt taxeringslagen

(1990:000).

11. mervärdeskatt i fall som av-

ses i 218 lagen (1968:430) om mer-

värdeskatt,

12. annuiteter på avdikningslån,

13. särskild vinstskatt.

Regeringen far, om särskilda omständigheter föranleder det, föreskriva att i samband med uppbörden av skatt skall uppbäras även andra avgifter än sådana som anges i första stycket. Har sådan föreskrift meddelatis skall, om inte annat anges. vad i denna lag stadgas angående skatt tillämpas beträffande den avgift som avses med föreskrift ten.

I Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. " Lydelse enligt prop. 1989/90:111. 189

Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse

Bilaga 4

2 mom.” Preliminär skatt utgår såsom preliminär A-skatt eller preliminär B-skatt.

1. Preliminär A-skatt skall I. Preliminär A-skatt skall med de undantag, som framgår av med de undantag, som framgår av vad nedan i detta moment och i vad nedan i detta moment och i 108 sägs, utgöras för sådan in- 10 § sägs, beralas för sådan inkomst komst av tjänst. vilken helt eller av tjänst, vilken helt eller delvis utdelvis utgår i penningar och vilken går I pengar och vilken hänför sig hänför sig till den skattskyldiges till den skattskyldiges huvudsakliga huvudsakliga arbetsanställning cl- arbetsanställning eller annars utgör ler eljest utgör hans huvudsakliga hans huvudsakliga inkomst av inkomst av tjänst. För inkomst av tjänst. För inkomst av sådan husådan huvudsaklig arbetsanställ- vudsaklig — arbetsanställning hos ning hos fysisk person eller dödsbo. fysisk person eller dödsbo. som är som är avsedd att vara kortare tid avsedd att vara kortare tid än en än en vecka. skall dock preliminär vecka, skall dock preliminär A- A-skatt erläggas endast om vad som skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör utgift i en av ar- utbetalats utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse. betsgivaren bedriven nHäringsverk-

samhet.

Med tjänst /iksträlles i denna lag Med tjänst /Asrälls i denna lag rätt till pension, livränta, som utgår rätt till pension, livränta som utgår på grund av sjuk-, olycksfalls- eller på grund av sjuk-, olvcksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring och inte ut- på grund av försäkring och inte utgör vederlag vid avvyttring av egen- gör vederlag vid avyttring av egendom, ersättning, som i annan form dom. ersättning som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- än livränta utgår på grund av sjukeller olycksfallsförsäkring. tagen i eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst. samt undan- samband med tjänst. samt undantagsförmåner ävensom sådant pe- tagsförmåner och sådant periodiskt riodiskt understöd eller sådan där- understöd eller sådan därmed jämmed jämförlig periodisk intäkt, var- förlig periodisk intäkt för vilken giför givaren enligt 22, 25 eller 29§ varen enligt 238 kommunalskattekommunalskattelagen är berättigad lagen (1928:370) är berättigad till till avdrag. avdrag.

Preliminär A-skatut skall också,

med de undantag som föreskrivs i

10§, betalas för sådan ränta och ut-

delning vilken utgår i pengar och för

vilken kontrolluppgift skall lämnas

enligt bestämmelserna i 3 kap. 22,

23 eller 27 § lägen (1990:000) om

självdeklaration och kontrolluppgift

ler.

Preliminär A-skatt skall utgå en- Preliminär A-skatt skall utgå enligt skattetabell. som avses i 4§, cl- ligt skattetabell. som avses i 4 &, eller enligt de grunder som anges 17. ler enligt de grunder som anges i 7, 12 eller 40 8. För enskilda fall får 12 eller 40 §. För enskilda fall får

> Lydelse enligt prop. 1989/90:74, 190

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

Bilaga 4

skattemyndighet föreskriva = sär- skattemyndighet föreskriva = särskild beräkningsgrund, exempelvis skild beräkningsgrund, cxempelvis att skatten skall beräknas på viss att skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkoms- del av inkomsten celler på inkomsten minskad med visst belopp eller ten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten. angiven procent av inkomsten c/ler

at preliminär skatt inte skall beta-

[as för viss ränta eller utdelning.

Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst. skattskyldig jäm väl för annan inkomst celler för förmögenhet får skattemyndighet. då särskilda skäl föreligger, föreskriva att preliminär A-skatt skall betalas också för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad med visst belopp eller också utgå med visst belopp utöver vad i skattetabellen anges för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligger annars särskilda omständigheter, får skattemyndighet föreskriva, att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A-skatt.

Ytterligare bestämmelser om preliminär A-skatt finns i lagen (1990:00) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m. lagen (1990:00) om skatteavdrag från sjukpenning m. m. och lagen (1990:00) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning.

2. Preliminär B-skatt skall för in- 2. Preliminär B-skatt skall för inkomståret betalas av skattskyldig. komståret betalas av skattskyldig, som inte skall betala preliminär A- som inte skall betala preliminär Askatt enligt 1. Preliminär B-skatt skatt enligt I första eller ändra stycskall betalas för inkomster från den ket. Preliminär B-skatt skall betalas skattskyldiges samtliga tförvärvs- för inkomster från den skattskyldikällor och för förmögenhet. Preli- ges samtliga förvärvskällor och för minär B-skatt skall betalas enligt förmögenhet. Preliminär B-skatt särskild debitering. skall betalas enligt särskild debite-

ring.

Skattemyndigheten får besluta att fysisk person, som har inkomst av sådan uppdragsverksamhet som avses i 4 § lagen (1982: 1006) om avdragsoch uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. skall betala preliminär A-skatt i stället för preliminär B-skatt. Ett sådant beslut får meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas till huvudsaklig del bli betald genom avdrag för skatt.

58 Vid beräkning av preliminär A-skatt enligt skattetabell skall för envar skattskyldig, beträffande vilken icke skall tillämpas enligt 4§ 3 mom. andra stycket fastställd särskild tabell, tillämpas den tabell, som avser en sammanlagd utdebitering till kommunal inkomstskatt och landstingsmedel, vilken för skattekrona och skatteöre är lika med det belopp, som för inkomståret bestämts till utdebitering i kommunen eller kommundelen. Ingår i sistnämnda utdebitering öretal. uppgående till högst femtio, användes den tabell. som avser närmast lägre utdebitering. Därest i utdebiteringen ingär öretal, överstigande femtio, tillämpas den tabell som avser när-

78 För inkomst av tjänst, som icke avser bestämd tidsperiod eller icke uppbäres vid regelbundet återkommande tillfällen, skall utgå preliminär A-skatt med trettio procent av inkomsten.

14 §!0

13§ I mom. första stycket, 13§ 2

mom. första stycket och 17§ I

mom. 2 skall inte inräknas utskifi-

ningsskatt, ersättningsskatt, skatte-

tillägg eller förseningsavgift enligt

taxeringslagen (1990:00), mervär-

deskatt enligt lagen (1968:430) om

mervärdeskatt eller sådan i denna

lag inte omnämnd skatt eller avgift,

vilken har påförts enligt bestämmel-

se i annan författning.

15&!!

Vid preliminär taxering skola be- Preliminär taxering skall ske i enskatlningsbar inkomst och beskatt- lighet med de bestämmelser som ningsbar förmögenhet beräknas i skall tillämpas vid den årliga taxeenlighet med bestämmelserna i ringen året efter inkomståret. Vid lagen om statlig inkomstskatt, kom- debitering av den preliminära skatmunalskattelagen samt lagen om ten skall hänsyn dock inte tas till statlig förmögenhetsskatnt. sådan skatt som inte ingår i den

slutliga skatten enligt 14 §.

Vid preliminär taxering, som Vid den preliminära taxeringen, sker under inkomståret, skall hän- skall hänsyn tas till de förhållanden, syn tagas I fråga om skattskyldigs som kan antas komma att ligga till civilstånd till det förhållande, som grund för taxering under året efter kan antagas komma att ligga till inkomståret. grund för taxering under året näst efter inkomståret, samt. vad angär frågan om den skattskyldige har hemmavarande barn, till förhållandena vid den tidpunkt, då taxeringen verkställes.

Vid tillämpning av första och undra styckena här ovan skall iakttagas. alt frågan om skattskyldig haft hemmavarande barn eller icke bedömes med utgångspunkt från vad som på grund av kommunal-

!0 Förutvarande 143 upphävd 1988:1525. 1 Senaste lydelse 1974:859. 198

Nuvarande lydelse Föreslagen tydelse

Bilaga 4

skattelagens bestämmelser i sådant hänseende kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomståret.

1 mom. '!? Skattskyldig, som har I mom. Skaettskyldig, som skall

att betala preliminär B-skatt, skall betala preliminär B-skatt, skall utan anmaning avge preliminär utan anmaning lämna preliminär självdeklaration: självdeklaration:

1) om han inte har påförts slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året före inkomståret:

2) om hans vid årlig taxering året 2) om den i 14 § angivna delen av efter inkomståret till statlig eller den slutliga skatten enligt den årliga kommunal inkomstskatt taxerade taxeringen året efter inkomstårct, inkomst, såvitt senast den I decem- såvitt senast den I december året ber året före inkomståret kan bedö- före inkomståret kan bedömas, mas, kommer att överstiga motsva- kommer att överstiga motsvarande rande inkomst vid den årliga taxe- skatt enligt den årliga taxeringen ringen året före inkomståret med året före inkomståret med minst en minst en femtedel av sistnämnda femtedel av sistnämnda skatt, dock inkomst, dock minst 2000 kronor; minst 2 000 kronor; eller samt

3) om han året före inkomståret 3) om han året före inkomståret har haft att betala preliminär A- har haft att betala preliminär Askatt. skatt enligt 3 § 2 mom. I första eller

andra stycket.

248 I mom.'? För varje skattskyl- I mom. För varje skattskyldig, dig, som skall betala preliminär A- som skall betala preliminär A-skatt skatt, skall bestämmas tillämphg för annan inkomst än inkomst av skattetabell och kolumn 1 enlighet kapital, skall bestämmas tillämplig med bestämmelserna i 4§ 2 mom. skattetabell i enlighet med bestämoch 58 ciler, i förekommande fall, melserna i 5 § eller, i förekommanden särskilda beräkningsgrund ef- de fall, den särskilda beräkningster vilken skatten skall utgå. grund efter vilken skatten skall

utgå.

Har för kommunal inkomstskatt fastställd skattesats ändrats genom beslut som meddelats så sent under december månad året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas vid beräkningen av den preliminära skatten, skall den först fastställda skattesatsen tillämpas.

2 mom.'!? Preliminär A-skatt, 2 mom. Preliminär A-skatt som som har innehållits genom skattc- har innehållits genom skatteavdrag avdrag som avses i 39 eller 40§, skall betalas under den uppbördsskall betalas senast den 18 i den månad, som infaller närmast efter uppbördsmånad, som infaller när- utgången av den månad, då skattc-

!2? Senaste lydelse 1979:489. !3 Senaste lydelse 1984: 506. !4 Senaste lydelse 1979:489. 199

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

Bilaga 4 mast efter utgången av den månad. avdraget gjordes. Innehållen skatt då skatteavdraget gjordes. som avses i 39§ 2 mom. skall beta-

las senast den 25 i uppbördsmåna-

den. Annan innehållen skatt skall

betalas senast den 18 i uppbördsmå-

naden.

33 gl

För skattskyldig skall utfärdas För skattskyldig skall utfärdas skattsedel, särskild för preliminär skattsedel, särskild för preliminär skatt. för slutlig skatt och för till- skatt, för slutlig skatt och för tillkommande skatt. Vid skattsedel på kommande skatt. Skattsedel skall preliminär A-skatt skall fogas skat- dock inte utfärdas för preliminär tekort och skattetabell. Vid skattse- skatt enligt 3§ 2 mom. I tredje stycdel på preliminär B-skatt effer till- ket. Vid skattsedel på preliminär Akommande skatt samt vid sådan skatt skall fogas skattekort och skatskattsedel på slutlig skatt enligt vil- tetabell. Vid skattsedel på prelimiken kvarstående skatt skall betalas när B-skatt skall fogas skattekort, skall fogas inbetalningskort. Vid varjämte inbetalningskort skall tillskattsedel på preliminär B-skatt ställas den skattskyldige. Vid skattskall också fogas skattekort. sedel på tillkommande skatt samt

vid sådan skattsedel på slutlig skatt

enligt vilken kvarstående skatt skall

betalas skall fogas inbetalningskort.

Om den skattskyldiges slutliga

skatt består uteslutande av skatt på

ränta eller utdelning för vilken preli-

minär skatt skall betalas enligt 3 § 2

mom I tredje stycket skall någon

skattsedel på slutlig skatt inte utfär-

das.

Närmare föreskrifter om skattsedel och handlingar som skall fogas till skattsedel meddelas av regeringen celler myndighet som regeringen bestämmer.

Skattsedel, skattekort och inbetalningskort skall upprättas i enlighet med formulär som fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

2 mom. Vid utbetalning eller

gottskrivning av sådan ränta eller

utdelning som avses i 3§ 2 mom. I

tredje stycket skall den som har att

avge kontrolluppgift beträffande

räntan eller utdelningen göra skat-

teavdrag för betalning av preliminär

A-skatt som mottagaren har att be-

tala. I fråga om sådant avdrag skall

bestämmelserna i 44 § gälla i till-

lämpliga delar. Vad som där sägs

om arbetsgivare skall då gälla den

!5 Senaste lydelse 1979:489.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 4

som har att avge kontrolluppgift be-

träffande räntan eller utdelningen.

78 a §

1.25¶Har skattskyldig, som skall

erlägga preliminär A-skatt, enligt underrättelse från skattemyndigheten ändrat civilstånd under förra delen av inkomståret, skall skäattemyndighet utan särskild anmälan från den skattskyldige vidtaga den jämkning av nämnda skatt, som må betingas av ändringen.

Skattemyndighet äger jämväl 1. Skattemyndighet äger jämväl utan särskild anmälan från den utan särskild anmälan från den skattskyldige upptaga fråga om skattskyldige upptaga fråga om jämkning av preliminär skatt i övri- jämkning av preliminär skatt i övriga i 45 § omförmälda fall. Vid höj- ga i 45 § omförmälda fall. ning av preliminär skatt utan skattskyldigs medgivande bör iakttagas försiktighet, så att för hög sådan skatt icke uttages.

2." För att ernå bättre överens- 2. För att få bättre överensstämstämmelse mellan slutlig skatt och melse mellan slutlig skatt och crerlagd preliminärskatt kan genom lagd preliminärskatt kan genom jämkning föreskrivas, att utbyte jämkning föreskrivas, att utbyte skall ske av preliminär A-skatt be- skall ske av preliminär A-skatt beräknad enligt skattetabell eller av räknad enligt skattetabell eller av preliminär B-skatt mot preliminär preliminär B-skatt mot preliminär A-skatt beräknad enligt särskild av A-skatt beräknad enligt särskild av skattemyndighet angiven grund. skattemyndighet angiven grund. Jämför vidare 3 § och anvisningar- Jämför vidare 3 § och anvisningarna till samma paragraf. na till samma paragraf.

3. Den bevisning, som skattskyldig måste prestera för att erhålla jämkning, är icke lika i de i 45§ 1 mom. under 2)-4) omnämnda Jfallen. Begäres jämkning jämlikt 2) i nämnda moment på grund av sådan ändring i makes inkomst, som påverkar den skattskyldiges skattereduktion, eller jämlikt samma mo-

> Lydelse enligt prop. 1989/90:74. 26 Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 4

ment 3), behöver vederbörande endast göra sannolikt, att de ifrågavarande förhållandena komma att vara för handen. I övriga fall har han däremot att styrka, att de berörda omständigheterna verkligen föreligga.

5. Har skattskyldig under in- 3. Har skattskyldig under inkomståret, innan beslutet om jämk- komståret, innan beslutet om jämkning meddelats, erlagt högre preli- ning meddelats, erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort minär skatt än han rätteligen bort göra, skall den för mycket inbetalda göra, skall den för mycket inbetalda skatten icke restitueras. I stället skatten icke restitueras. I stället skall den preliminära skatt som skall den preliminära skatt som skall erläggas efter beslutet om skall erläggas efter beslutet om jämkning i motsvarande mån redu- jämkning i motsvarande mån reduceras, så att den sammanlagda pre- ceras, så att den sammanlagda pre- Iiminärskatten kommer att uppgå liminärskatten kommer att uppgå till belopp, som beräknas böra utgå till belopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kan förekom- för inkomståret. Fall kan förekomma, särskilt vid jämkning under se- ma, särskilt vid jämkning under senare delen av inkomståret, då preli- nare delen av inkomståret, då preliminärskatten nedsätts med så stort minärskatten nedsätts med så stort belopp att den skattskyldige, trots belopp att den skattskyldige, trots att han helt befriats från att betala att han helt befriats från att betala sådan skatt under återstående upp- sådan skatt under återstående uppbördsmånader, ändå har inbetalt bördsmånader, ändå har inbetalt högre skatt än han kan antas ha högre skatt än han kan antas ha rätteligen bort göra. rätteligen bort göra.

Uppegår det för mycket inbetalda Uppegår det för mycket inbetalda beloppet till minst en femtedel av beloppet till minst en femtedel av den slutliga skatt, som kan beräk- den slutliga skatt, som kan beräknas komma att utgå, dock till minst nas komma att utgå, dock till minst 500 kronor, har den skattskyldige 500 kronor. har den skattskyldige rätt att få tillbaka det för mycket rätt att få tillbaka det för mycket inbetalda beloppet utan avvaktan inbetalda beloppet utan avvaktan på debitering av den slutliga skat- på debitering av den slutliga skat-

ten. Är särskilda förhållanden för ten. Är särskilda förhållanden för

handen — fråga är t.ex. om nedsatt handen — fråga är t. ex. om ett särskatteförmåga eller om ett särskilt skilt stort skattebelopp — kan mynstort skattebelopp — kan myndig- digheten, även om det angivna villheten, även om det angivna villko- koret inte är uppfyllt, medge att det ret icke är uppfyllt, medgiva att det för mycket betalda beloppet återbeför mycket erlagda beloppet återbe- talas till den skattskyldige. talas till den skatteskyldige.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att I kap. I $, 3 kap. 3 §, 4 kap. 3, 4 och 23 §§ samt 5 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lIvdelse

I kap.

18 Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt

. kommunalskattelagen (1928:370), . lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, . lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, BUN . lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, . lagen (1927:321) om utskiftningsskatt, OVM . lagen (1933:395) om ersättningsskatt, I . lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,

8. lagen (1983:1086) om vinstdel- 8. lagen (1990:00) om avkastningsskatt, ningsskatt på pensionsmedel,

9. lagen (1989: 346) om särskild vinstskatt.

Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.

Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.

Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdeskatt i vissa fall framgår av 213 lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

3 kap.

4 kap.

Har den skattskyldige inte läm- Har den skattskyldige, trots att nat självdeklaration eller kan, på han varit skyldig att lämna självdegrund av brister i eller bristfälligt klaration, inte avgett någon sådan, underlag för deklarationen, in- eller kan. på grund av brister i eller komsten av en viss förvärvskälla el- bristfälligt underlag för deklaratioler den skattpliktiga förmögenheten nen. inkomsten av en viss förvärvsinte beräknas tillförlitligt, skall in- källa eller den skattpliktiga förmökomsten eller förmögenheten upp- genheten inte beräknas tillförlitligt, skattas till det belopp som framstår skall inkomsten eller förmögenhesom skäligt med hänsyn till vad ten uppskattas till det belopp som som framkommit i ärendet (sköns- framstår som skäligt med hänsyn taxering). till vad som framkommit i ärendet

(skönstaxering).

Har den skattskyldige lämnat en Har den skattskyldige lämnat en förenklad självdeklaration. får tax- förenklad självdeklaration, får taxeringsbeslut fattas på grundval av eringsbeslut fattas på grundval av den, även om förutsättningarna en- den. även om förutsättningarna enligt 2 kap. 10 och 1188 lagen ligt 2 kap. 10 och 115§§ lagen (1990:00) om självdeklaration och (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter för en sådan kontrolluppgifter för en sådan självdeklaration inte föreligger i självdeklaration inte föreligger i alla delar. Detta gäller dock inte om alla delar. Detta gäller dock inte om uppgift skall lämnas om rörelse el- uppgift skall lämnas om näringsler jordbrukstastighet eller om an- verksamhet. nan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24§ I mom. kommunalskattelagen (1928: 370).

2385 Skattemyndigheten skall snarast Skattemyndigheten skall snarast efter det att en domstol meddelat efter det att en domstol meddelat beslut i ett mål om taxering faststäl- beslut i ett mål om taxering fastställa den skattskyldiges beskattnings- la den skattskyldiges beskattningsbara inkomst och vidta de tax- bara förvärvsinkomst och inkomst eringsåtgärder i övrigt som föran- av kapital och vidta de taxeringsåtleds av domstolens beslut. gärder i övrigt som föranleds av

domstolens beslut.

5 kap.

Om deklarationsskyldig inte har kommit in med självdeklaration inom föreskriven tid, skall en särskild avgift (förseningsavgift) påföras honom. Sådan avgift påförs aktiebolag med 1000 kronor och andra skattskyldiga med 500 kronor.

Har skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration, inte kommit in med deklaration senast den I augusti under taxeringsåret, bestäms förseningsavgiften till fyra gånger det belopp som anges i första stycket.

Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 4

avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men som inte följt ett föreläggande att avge en allmän självdeklaration inom den tid som föreskrivs i föreläggandet. Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling, som inte är behörigen undertecknad. tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

Vad som sägs om deklarationsskyldig och skattskvlidig i första och andra styckena gäller också för handelsbolag, rederi för registreringspliktigt fartyg och sådant dödsbo som vid inkomst- och lörmögenhetstaxering skall anses som handelsbolag, om bolaget, rederiet eller dödsboet inte har lämnat uppgifter som avses i 2 kap. 19§ lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter inom föreskriven tid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas från och med 1992 års taxering.

Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)'

dels att i 108 orden ”länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet” skall bytas ut mot ”skattemyndighet”,

dels att 48, 7 § 1.2, 12, 14 och 18 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-06-11

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Bertil Werner, justitierådet Ulf Gad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1990 har regeringen på hemställan av statsrådet Erik Åsbrink beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgitter, m. m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna Karin Almgren, Susanne Mattsson och Lars Svensson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter 2 kap.

48 I denna paragraf regleras fysisk persons skyldighet att lämna självdeklaration. Huvudregeln att skyldigheten inträden när den skattskyldiges bruttointäkter uppgått till sammanlagt minst 32 procent av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring, som enligt förslaget tas upp i första stycket punkt 2, bör enligt lagrådets mening inleda paragrafen. Regeln i punkt I tas därefter förslagsvis upp I punkt 2 med vissa redaktionella jämkningar.

Återstoden av punkt 2, som handlar om folkpensionärers deklarationsskyldighet tas lämpligen upp i punkt 3. Om så sker bör övriga punkter i första stycket numreras om.

Lagrådet föreslår att punkterna 1—3 i paragrafens första stycke ges följande lydelse:

”Fysisk person skall lämna självdeklaration

I. när hans bruttointäkter av tjänst, utom i fall som avses i 2 eller 3, eller av aktiv näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 32 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året före taxeringsåret,

2. när hans bruttointäkter a) av tjänst i fall som avses i 32§ I mom. första stycket h eller i

kommunalskattelagen (1928:370),

b) av kapital av annat slag än avkastning för vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3§ 2 mom. I tredje stycket uppbördslagen (1953:272), elier

C) av passiv näringsverksamhet, sammanlagt överstigit 100 kronor. 3. om han är folkpensionär och inte haft intäkter av aktiv näringsverk-

samhet eller haft intäkt av tjänst av annat slag än folkpension, pensionstillskott enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott, hälften av pensionstillskott enligt 2 a § nämnda lag eller tilläggspension, när han under beskattningsåret uppburit tilläggspension som överstiger pensionstillskott enligt nämnda lagrum.” 219

Bilaga 5

43 § Enligt första stycket punkterna 2 och 3 i förevarande paragraf skall efter föreläggande av skattemyndigheten kontrolluppgift för namngiven näringsidkare lämnas av den som innehaft privatbostadsfastighet och den som varit innehavare av lägenhet med bostadsrätt. I prop. 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning föreslås att skyldighet att erlägga skatt för inkomst, med vissa undantag som ej är aktuella här. skall åligga fysisk person för bl. a. "löpande inkomster som hänför sig till privatbostadsfastighet och privatbostad här i riket” (se förslaget till 6 § lagen om ändring i lagen om statlig inkomstskatt). Begreppen privatbostadsfastighet och privatbostad definieras i 5 §1 förslaget i samma proposition till lag om ändring i kommunalskattelagen. I I kap. 2§ i förevarande lag föreskrivs att begrepp som används i lagen har samma innebörd som i bl.a. kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt. Med hänsyn härtill förordar lagrådet att 43 § första stycket får följande lydelse:

”Efter föreläggande av skattemyndigheten skall kontrolluppgift för namngiven näringsidkare lämnas av den som bedrivit näringsverksamhet och av den som innehaft privatbostadsfastighet eller privatbostad.”

57 §

I paragrafens tredje stycke föreslås en skyldighet för den som för egen räkning öppnar ctt inlåningskonto, anskalfar ett räntebärande värdepapper eller på annat sätt placerar pengar för förräntning att ange sitt personnummer. om mottagaren är skyldig att utan föreläggande lämna kontrolluppgift beträffande räntan.

Förslaget motiveras med att kontrolluppgifter utan personnummer ofta förorsakar betydande merarbete eller krängel och att kreditinstitutens arbete med att komplettera sina uppgifter om kontohavarna med personnummer inte har fungerat på det sätt som förutsattes. när den obligatoriska kontrolluppgiftsskyldigheten för dessa institut infördes, och att det finns ett ökande antal aktiva konton. där personnummer saknas (avsnitt 5.3).

Lagrådet ifrågasätter den föreslagna bestämmelsens placering i förevarande paragraf. som handlar om vilka uppgifter som skall anges i en kontrolluppgift. Dessutom finner lagrådet det tveksamt om bestämmelsen kommer att fylla det avsedda ändamålet. då uppgiftsskyldigheten inte är sanktionerad. Man torde för övrigt kunna utgå från att skyldigheten enligt första stycket att i kontrolluppgift ange personnummer för den uppgiften avser. även utan den föreslagna bestämmelsen, rimligen bör medföra att den som vill öppna ett inlåningskonto eller placera pengar för förräntning avkrävs uppgift om sitt personnummer.

Uppbördslagen

Bilaga 5

78 a § I paragrafen föreskrivs att flertalet bestämmelser om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt m.m. i tillämpliga delar skall gälla också för den som utbetalar eller gottskriver avkastning av kapital. Vad som i dessa bestämmelser sägs om arbetsgivare skall därvid enligt paragrafen gälla den som är skyldig att göra skatteavdraget. Lagrådet anser att det för fullständighetens skull även bör anges att vad som sägs om arbetstagare bör gälla den för vilken skatteavdraget gjorts. Vidare vill lagrådet ifrågasätta om inte också bestämmelserna om straff och viten m.m. 180, 81 och 83 33 bör göras tillämpliga i de fall som här avses. De nya bestämmelserna bör i sådant fall tas in efter 83 § som 83 a § och ges följande lydelse:

”Vad som sägs 1 75-77 a §§ och 783 samt i 80, 81 och 83 3§ gäller i tillämpliga delar också i fråga om den som är skyldig att göra skatteavdrag från sådan ränta eller utdelning som avses 1 3§ 2 mom. 1 tredje stycket. Vad som där sägs om arbetsgivare och arbetstagare skall då gälla den som är skyldig att göra skatteavdraget, respektive den för vilken skatteavdraget gjorts.”

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

[ [EN

Preliminär ”bruttoförteckning” över

Bilaga 6

räkenskapsuppgifter

Intäkter i rörelse fördelade på

I. försäljning 2. Övriga rörelseintäkter

Intäkter i jordbruk fördelade på

[ET . försäljning av växtprodukter BH . försäljning av djur och djurprodukter AA . försäljning av skog och skogsprodukter . Jordbruksarrende NO övriga jordbruksintäkter

Intäkter i fastighetsförvaltning fördelade på

8. hyresintäkter 9. övriga intäkter i fastighetsförvaltning

Kostnader i rörelse avseende inköp av varor. material och främmande arbeten fördelade på 10. varor och material 11. legoarbeten och underentreprenörer

Kostnader i jordbruk avseende inköp av varor, material och främmande arbeten fördelade på 12. förnödenheter 13. djurinköp 14. främmande tjänster avseende växtodling och skog 15. andra omkostnader för djur, växtodling och skog

Kostnader i fastighetsförvaltning fördelade på 16. reparationer och underhåll 17. fastighetsskatt 18. andra direkta fastighetskostnader 19. lagerförändring i den mån förändringen inte inräknas i 51

Kostnader för arbetskraft fördelade på 20. löner 21. andra kontanta ersättningar 22. kostnader för naturaförmåner till anställda b bo 3. ersättning för faktiska kostnader för kost och logi vid tjänsteresor

24. traktamenten vid tjänsteresor

25. resekostnadsersättningar Bilaga 6

26. andra kostnadsersättningar än vid 23—25 21. sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 28. pensionskostnader 29. utbildning, sjuk- och hälsovård, övriga personalkostnader

Övriga kostnader fördelade på

. kostnader för hyrda lokaler . Jordbruksarrende och betesavgifter . annan leasing och hyra för maskiner och inventarier än för transport-

medel . andra kostnader för energi, vatten och bränsle än avseende egna

fastigheter . förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier . kontorsmatcerial och trycksaker . reparation och underhåll av andra maskiner och inventarier än fordon . diverse främmande tjänster . telefon och postbefordran . leasing av personbil . andra kostnader för transportmedel än Icasing av personbil

41 . frakter, transporter och resor 42. representation 43. reklam och extern goodwillskapande verksamhet (PR) 44. andra speciella försäljningskostnader än vid 42-43 45 . företagsförsäkringar och riskkostnader 46 . förvaltningskostnader 47. reparation och underhåll avseende egna fastigheter 48 . fastighetsskatt och skogsvårdsavgift avseende egna fastigheter 49. Övriga kostnader avseende egna fastigheter 50. andra övriga kostnader än 30—49

Di verse periodiseringskonton 51. förändring av värdet av lager, egentillverkade varor, produkter i arbe-

te, pågående arbeten samt omsättningsfastigheter 52 . värdet av tillverkade egna anläggningstillgångar

Avskrivningar fördelade på 53 . maskiner och inventarier 54 . byggnader och övrig fast egendom 55 . immateriella tillgångar

Finansiella intäkter och kostnader fördelade på 56 . utdelning på aktier och andelar 57 . ränteintäkter och andra finansiella intäkter tr

58. räntekostnader och-andra finansiella kostnader

59. valutakursvinster Bilaga 6

60. valutakursförluster

Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar fördelade på 61. vinst vid avyttring av anläggningstillgångar 62. vinst vid avyttring av värdepapper 63. förlust vid avyttring av anläggningstillgångar 64. förlust vid avyttring av värdepapper

Extraordinära intäkter och kostnader fördelade på 65. extraordinära intäkter 66. extraordinära kostnader

Bokslutsdispositioner fördelade på 67. förändring av skatteutjämningsreserv 68. avsättning till ersättningsfond. skogskonto eller upphovsmannakonto

med uppdelning var för sig 69. återföring av ersättningsfond, skogskonto eller upphovsmannakonto

med uppdelning var för sig 70. skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan i den

mån avskrivningen inte redovisats vid 53—55 71. övriga bokslutsdispositioner med angivande av art

Övergångsvisa bokslutsdispositioner fördelade på 72. återföring av lagerreserv 73. återföring av reserv för pågående arbeten 74. återföring av internvinstkonto 75. återföring av resultatutjämningsfond 76. ianspråktaget belopp från allmän investeringsreserv. allmän investe-

ringsfond eller annan fond var för sig 77. återföring av allmän investeringsreserv, allmän investeringsfond eller

annan fond var för sig

Skatter och resultat 78. skatter 79. redovisat resultat

Följande uppgifter om tillgångar och skulder skall i förekommande fall lämnas. Omsättningstillgångar fördelade på 1. kassa 2. andra likvida medel än kassa [A

WW aktier och andelar obligationer och andra värdepapper än vid 3 Bilaga 6 YR kund- och växelfordringar förutbetalda kostnader och upplupna intäkter skattefordringar avseende inkomstskatt för företaget fordran avseende mervärdesskatt andra kortfristiga fordringar än vid 5—38

— varulager och pågående arbeten -— TONA övriga omsättningstillgångar

Tillgångar på spärrkonton celler särskilda bankkonton fördelade på 12. upphovsmannakonto 13. skogskonto och skogsskadekonto 14. andra konton än 12—13

Övergångsvisa tillgångar på spärrkonton eller särskilda bankkonton fördelade på 15. konto för investeringsfond 16. allmänt investeringskonto 17. uppfinnarkonto

Anläggningstillgångar fördelade på 18. aktier och andelar 19. obligationer och andra värdepapper än vid 18 ts S långfristiga fordringar tt immateriella tillgångar tv maskiner och inventarier RV wWwIbh byggnader MN RB pågående ny-, till- och ombyggnad I

mark

markanläggningar MN NON . Övriga anläggningstillgångar

Kortfristiga skulder fördelade på 28. leverantörs- och växelskulder 29. skatteskulder avseende inkomstskatt för företaget 30. upplupna löner och semesterlöner 31. garantiskulder 32. andra upplupna kostnader än vid 30 och 31 samt förutbetalda intäkter 33. förskott och å conton 34. skuld avseende mervärdeskatt 35. skuld avseende personalens källskatt 36. skuld avseende socialavgitter 37. övriga kortfristiga skulder [AE [NS un

38. avsatt till pensioner Bilaga 6 39. övriga långfristiga skulder

Obeskattade reserver fördelade på 40. ackumulerade överavskrivningar 41. ersättningsfond 42. upphovsmannakonto 43. skogskonto 44, andra obeskattade fonder och reserver var för sig med angivande av

slag

Övergångsvisa obeskattade reserver fördelade på 45. allmän investeringsfond 46. lagerinvesteringskonto 47. särskild nyanskaffningsfond 48. återanskaffningsfond för fastighet 49. särskild fartygsfond 50. allmän investeringsreserv 51. vinstfond 52. förnyelsefond

Eget kapital fördelat på 53. årets redovisade resultat 54. övrigt eget kapital, för akticbolag uppdelat enligt aktiebolagslagen

Lager och pågående arbeten skall specificeras med avseende på i posten ingående omsättningstillgångar uppdelat på 1. fastigheter 2. lageraktier och lagerandelar 3. pågående arbeten i byggnadsrörelse 4, produkter i arbete, annat producerat lager samt pågående arbeten i

övrigt |

5. djur 6. övriga lagertillgångar

Uppgift skall lämnas om anskaffning och försäljning av anläggningstillgångar enligt följande

inköp av personbilar och immateriella rättigheter inköp av andra maskiner och inventarier än vid 1 WIV försäljning av personbilar och immateriella rättigheter

RB försäljning av andra maskiner och inventarier än vid 3 Le

5. ny», till- eller ombyggnad av markanläggning med undantag för vad

som belöper på fastighet som används för mervärdeskattefri uthyrning Bilaga 6

eller för bostadsändamål

6. ny-, till- eller ombyggnad av byggnad med undantag för vad som

belöper på fastighet som används för mervärdeskattefri uthyrning eller

för bostadsändamål

[NE ho —

Innehållsförteckning Prop. 1990/91: 5

Propositionens huvudsakliga innehåll -..soosssssoosssss ses sn ones 3 Lagförslag

I Lag om ändring i lagen (1990: 325) om självdeklaration kontroll-

[119)07:4) 09 5

8.8 Tullregisterlägen .s.sssooossserssrrrrreresrrrrs ss ses ses ss 139

9 Hemställan sooosooocsesssssersereerss reser rr rr rr rr rer sr sr er as 10 Beslut

Bilaga ! Lagförslag i Ett reformerat upppgiftslämnande RSV:s

Rapport 1986:7 sssmsooesssesssrrserer ser ere ers ere sa 141 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande

över betänkandena (SOU 1983:75 och 76) Företagens uppgiftslämnande för beskattningsändamål och över

RSV:s rapport (1986: 7) Ett reformerat uppgiftslämnande 149 Bilaga 3 RINK:s lagförslag avseende preliminär skatt på avkast-

ning av kapital sooossosoosssseeeresr roses sr ere sr enas 151

Bilaga 3 Lagrådets yttrande sssoooosseeesereseerrerer ere nr era 219 Bilaga 6 RSV':s preliminära ”bruttoförteckning” över räkenskaps-

1159) 67:31 106 2

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990 [NS