Prop. 1991/92:43
om vissa ändringar i bestämmelserna om skattetillägg, preliminär B-skatt m .m.
Regeringens proposition % .- 199 1/ 92: 43 ' få?
om vissa ändringar i bestämmelserna om skattetillägg, preliminär B-skatt m. m. Pmp-
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits. upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 199.1'
På regeringens vägnar
Carl Bildt Bo Lundgren
Propositionens huvudsakliga innehåll
De i propositionen lämnade förslagen berör främst de administrativa sanktionsbestämmelserna och innebär bl. a. vissa uppmjukningar och an- passningar av sanktionssystemet till skattereformen.
Skattetillägg föreslås kunna påföras på undandragen statlig fastighets- skatt. avkastningsskatt på pensionsmedel och särskild löneskatt på pen- sionskostnader.
Skatte- och avgiftstillägg föreslås utgå efter en lägre procentsats när den oriktiga uppgiften är att anse som ett periodiseringsfel. En viss utvidgning av vad som skall förstås med normalt tillgängligt kontrollmaterial vid taxering och följaktligen medföra en lägre uttagsprocent föreslås också.
Den s.k. nettokvittningen. dvs. kvittningsmöjlighcten mellan olika pos— ter inom en förvärvskälla vid beräkning av underlaget för skattetillägg, föreslås slopad. Vidare föreslås att skattetillägg skall kunna påföras vid oriktig uppgift om underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverk- samhet eller i inkomstslaget tjänst.
Förseningsavgift skall kunna påföras när den skattskyldige visserligen lämnat en självdeklaration i rätt tid men den är så ofullständig att den uppenbart inte kan ligga till grund för taxering. Förseningsavgift skall också kunna påföras om inte en s.k. särskild uppgift kommit in i rätt tid.
En ny cftergiftsgrund införs. Skattetillägg skall efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägget. Detsamma föreslås gälla för avgiftstillägg, tulltillägg och förseningsavgift.
Eftertaxering och efterprövning föreslås inte få ske om ett beslut skulle framstå som uppenbart oskäligt. .
I propositionen föreslås att en strikt kontantprincip skall tillämpas vid beskattning av inkomst av tjänst.
Vidare tas i propositionen upp en del förslag på uppbördsområdet. Beslutsbehörigheten föreslås få överföras mellan skattemyndigheter.'Skat- Ö temyndigheten "får möjlighet att efter ansökan besluta att en arbetsgivare" vid beräkning av preliminär A-skatt inte skall ta hänsyn till förmån av fri hemresa eller ersättning för kostnader för hemresa med allmänna kommu- nikationer till den del förmånen eller ersättningen inte överstiger vid taxeringen avdragsgillt belopp.
l propositionen föreslås också att uttaget av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1992/93 normalt skall vara 110% av den slutliga skatten året" före inkomståret när det gäller såväl juridiska som fysiska petsöner samt att
fyllnadsinbetalning av preliminär skatt skall kunna göras t.o.m. den 18 _ __ _ februari året efter inkomståret utan att kvarskatteavgift tas ut.
Slutligen föreslås vissa mindre justeringar av uppgiftsplikten och änd- ringar av skatteregisterlagen bl.a. i anledning av ändrade materiella be- skattningsregler. . :
De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1992 och i huvudsak tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering.
Propositionens lagförslag 1 Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1990: 324)
Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990: 324) dels att i 7 kap. 6 & ordet "kyrkobokförd” skall bytas ut mot "folkbok- förd”,
dels att 1 kap. 3 5, 4 kap. 16—185?) samt 5 kap. 1, 2, 4—6, 11 och 13 55 skall ha följande lydelse, '
dels att det 1 lagen skall införas en ny paragraf, 5 kap. 2 'aå, av följande lydelse
Nu varande lydelse - Föreslagen lydelse
1 kap. 3 & Begrepp som används i denna lag har samma innebörd som i kommu- nalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.
Med kommun likställs [ denna ilag landsting och annan menighet som har beskattningsrätt.
4 kap. 1' 16 (5 - ' ' Eftertaxering får ske om' den skattskyldige l. i självdeklaration eller på _an-_ ' l'. i självdeklaration eller på an- nat sätt lämnat oriktig uppgift till ' 'nat sätt under förfarandet lämnat _ ledning för taxeringen, . ' oriktig uppgift till ledning för taxe- ringen'. _ _
2. lämnat oriktig uppgift i mål om taxering eller '
3. underlåtit att lämna självdeÄ ' 3. underlåtit att lämna självde-' klaration. uppgift eller infordrad klar'ation', uppgift eller infordrad
Prop. 1991/92: 43
upplysning trots att han 'är upp— upplysning t'rots' att han_ är _up_p-' giftspliktig enligt lagen (1990. 325) giftspliktig" om självdeklaration och kontroll-' uppgifter
och den oriktiga uppgiften 'elle'r' underlåtenheten medfört att ett .tax- eringsbeslut avseende den 'skattskyldige eller._f__1ans make, eller, i. fråga-om förmögenhetsskatt, någon annan person-som samtaxeras med honomfbli- vit felaktigt eller=inte fattats.
. 175
Eftertaxering får också s'k'e .
1. vid rättelse av felräkning misskrivni'n'g' eller annat uppenbart förbise- ende,
2. när kontrolluppgift som skall' lämnas utan föreläggande enligt lagen (1990: 325) om självdeklaration och kontrolluppgifter saknats eller varit felaktig,
3. när en ändring 1 ett taxeringsbeslut föranleds av beslut som anges i _ l3 & andra stycket 1—5.
Nu varande lydelse
E ftertaxering enligt första stycket 3 med anledning av beslut som an- ges i 13 5 andra stycket ] avseende annan skattskyldig får inte ske om beslutet skulle framstå som uppen- bart oskäligt.
Föreslagen lydelse
18å
Eftertaxering enligt 165 samt 17 5 första stycket 1 och 2 får ske endast om den avser belopp av någon betydelse. -
Eftertaxering får inte ske om skattemyndigheten tidigare fattat beslut om eftertaxering avseende samma fråga.
Eftertaxering får inte ske om be- slutet med hänsyn till omständighe- terna skulle framstå som uppenbart oskäligt eller om skattemyndighe- ten tidigare fattat beslut om efter- taxering avseende samma fråga.
5 kap. '
Har en skattskyldig i självdekla- ration eller annat skriftligt medde- lande, som han avgett till ledning för taxeringen, lämnat uppgift som befinns oriktig. skall en särskild av- gift (skattetillägg) påföras ho- nom. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om taxering och upp- giften inte har godtagits efter 'pröv- ning i sak eller inte har prövats.
Skattetillägg enligt första stycket tas ut med tjugo procentav den mervärdeskatt och medfyrtio pro- cent av den inkomstskatt eller för- mögenhetsskatt som, om den orik- tiga uppgiften hade godtagits. inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make eller, i fråga om förmögenhetsskatt. någon 'annan person som samtaxeras med ho- nom. ' " '
' Senaste lydelse 19911695.
151
Har en skattskyldig i självdekla- ration eller annat skriftligt medde- lande, som han under förfarandet avgett till ledning för taxeringen, lämnat uppgift som befinns oriktig,
skall en särskild avgift (.skatte- ,
tillägg) påföras honom. Detsam- ma gäller om den skattskyldige har '_lämnat en. sådan uppgift i mål om taxering och uppgiften inte har god- ' ' ' ' tagits efter prövning i sak.
Skattetillägg enligt första stycket .tas utwmed tjugo procent av _den
mervärdeskattoch med fyrtio pro- cent 'av sådan. skatt som avses i 1
kap. 1' å'förstastycket 1—4, 6 och 7 | . som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha på-
__förts den skattskyldige eller hans 'mak'e eller:-'i fråga om"_förmögen-' hetssk'att, någon annan person" som
gäller mervärdeskatt, felaktigt skul-' le ha tillgodoräknats honom. Skulle den oriktiga uppgiften. om den hade
godtagits, ha medfört sådant under-' ' skott i förvärvskälla i - inkomstslaget '
näringsverksamhet eller tjänst som inte "utnyttjas" taxeringisåret. skall skattetillägg i stället "beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som
Prop. 1991/92: 43
'samtaxera'smed hönom', eller; vad” '
Nuvarande lydelse
Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent i fall då den oriktiga uppgiften har'rät- tats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt vid taxering. Sådant kontrollmaterial kan vara taxeringsavi. den skattskyldiges självdeklaration för det nästföregå- ende beskattningsåret eller uppgifter som det enligt lagen ( I 990 3- 75) om självdeklaration och kontrolluppgif ter åligger arbetsgivare eller andra att utan föreläggande lämna till led— ning för taxering avseende någon annan. För annat kontrollmaterial än taxeringsavi och självdeklaration för det nästföregående beskattnings- året gäller vad som sagts nu endast om materialet varit tillgängligt för skattemyndigheten före utgången av november taxeringsåret. Som normalt tillgängligt kontrollmateri- al anses inte meddelande från en annan skattemyndighet.
Om avvikelse har skett från en självdeklaration genom skönstax- ering, påförs den skattskyldige skat- tetillägg. Tillägget beräknas på den skatt som till följd av skönstax-'
eringen påförs den skattskyldige-ut'-
över den skatt som annars skulle ha ' påförts honom. Vid beräkningen '
skall dessutom bestämmelserna i 1 & andra stycket tillämpas. Till den del skönstaxeringen innefattar rät- . telse av oriktig uppgift från den' skattskyldige skall skattetillägg tas ut enligt bestämmelsernai 1 5.
' ' medfört.
Föreslagen lydelse
rätte/sen av den oriktiga uppgiften medfört.
Avgiftsbe'räkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent el- ler, vad gäller mervärdeskatt. tio
. procent av underlaget när 1. den oriktiga uppgiften har 'rät- _
tats_eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som
'normalt är tillgängligt för skatte- myndigheten och som varit tillgång-_ ligt för myndigheten före utgången av november taxeringsåret,
2. den oriktiga uppgiften avser pe- riodisering eller därmed jämställd fråga.
Om avvikelse har skett från en självdeklaration genom skönstax- ering, påförs den skattskyldige skat- tetillägg. Tillägget beräknas på den
'skatt'som till följd av skönstax-
eringen påförs den skattskyldige ut- över den skatt som annars skulle ha påförts honom. Medför skönstax- eringen att sådant underskott i förvärvskälla i inkomstslaget nä- ringsverksamhet. eller tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret mins- kar, skall skattetillägget i stället be- _ . räknas på ett underlag som utgör en. f ardedel av den minskning av un- _
derskottet som skönstaxeringen
andra stycket tillämpas. Till den
del skönstaxeringen innefattar rät-_ 'telse av oriktig uppgift från den _ skattskyldige skallskattetillägg tas _
ut' enligt bestämmelserna i 1 Q.
Vid beräkningen skall' _ dessutom bestämmelserna 'i 15.
Nuvarande lydelse
Första stycket tillämpas också om skönstaxering har skett på grund av utebliven självdeklaration och självdeklaration inte kommit in trots att föreläggande sänts ut till den skattskyldige. Tillägget beräk- nas på den skatt som _till följd av skönstaxeringen påförs den skatt—
skyldige utöver den skatt som skul- '
le ha påförts enligt de skriftliga uppgifter som den skattskyldige kan ha lämnat till ledning för taxe- ringen.
Skattetillägg tas inte ut i sam- band med rättelse av en felräkning' eller misskrivning som uppenbart framgår av självdeklarationen eller ' av ett annat skriftligt meddelande från den skattskyldige. Detsamma gäller vid rättelse av en oriktig upp- gift. i fråga om inkomst av tjänst eller kapital, om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med led- ning av kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt
Föreslagen lydelse
.Första stycket tillämpas också om skönstaxering har skett på grund av utebliven självdeklaration
_och_ självdeklaration inte kommit'
in trots att föreläggande sänts ut till den skattskyldige. Tillägget beräk-l
nas på den skatt som till följd av' .
skönstaxeringen påförs den skatt-
"skyldige utöver den skatt som skul-
le ha_ påförts enligt de skriftliga uppgifter söm den skattskyldige kan ha lämnat till ledning för taxe- ringen. Innefattar'skönstaxeringen att ett vid tidigare ta reringfastställt
underskott i förvärvskälla [ in- komstslaget näringsverksamhet el- ler tjänst utnyttja's helt eller delvis. skall skattetillägg beräknas på ett. underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som skönstaxeringen medfört. Har den skattskyldige [ en skriftlig uppgift ledning för taxeringen redovisat un- derskott i förvärvskälla i inkomstsla- get näringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret och medför sköntaxeringen att sådant underskott minskar, skall skattetill- lägget beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet -; ringen medfört.
Zu;
Underlag för skattetillägg ska'l'l' ' ' bestämmas utan hänsyntill invänd-
_. .ningar rörande annan frågaän den.
som föranlett tillägget.
Skattetillägg'tas inte ut
1. vid rättelse av en felräkning-
eller misskrivning som uppenbart 'frar'ngår' av självdeklarationen eller av ett annat skriftligt meddelande från den skattskyldige.
2. vid rättelse av en oriktig upp- gift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital, omrättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med led- ning av- kontrolluppgift som skall
lämnas utan' föreläggande enligt
som skönstaxe- '
Nuvarande lydelse
lagen (1990:325) om självdeklara- - tion och kontrolluppgifter och som varit tillgänglig för skattemyndig- heten före november månads ut- gång taxeringsåret.
Skattetillägg tas inte heller ut i den mån avvikelsen avser bedöm- ning av ett skriftligt yrkande, såsom fråga om yrkat avdrag'eller värde av naturaförmån eller tillgång, och avvikelsen inte gäller uppgift i sak. Om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig uppgift, skall skat- tetillägg inte tas ut.
Föreslagen lydelse
lagen (1990:325) om självdeklara- tion och kontrolluppgifter och som varit tillgänglig för skattemyndig- heten före november månads ut- gång taxeringsåret,
3. i den mån avvikelsen avser be-
'dömning av ett skriftligt yrkande,
såsom fråga om yrkat avdrag eller värde av naturaförmån eller till- gång, och avvikelsen inte'gäller
uppgift i sak,
4. om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig uppgift.
Första stycket 2 gäller inte i fråga om kontrolluppgift enligt 3 kap. 44 eller 45 5 lagen om självdeklaration _, och kontrolluppgifter.
552
Om deklarationsskyldig inte har kommit in med självdeklaration inom föreskriven tid, skallen sär- skild avgift (förseningsavgift) påföras honom. Sådan avgift påförs aktiebolag med 1000 kronor och andra skattskyldiga med 500 kro- nor. -
Har skattskyldig, som utan före- läggande skall lämna självdeklara- tion, inte kommit in med deklara— tion senast den 1 augusti under-tax- eringsåret, bestäms förseningsav- giften till fyra gånger det belopp . som anges i första stycket.--
Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har '
On'i deklarationsskyldig inte har-- kommit, in- med självdeklaration
._ inom föreskriven tid eller har han - endast lämnat en självdeklaration,
med .så- bristfälligt. innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att lig- -. ga till grund för taxering, skall en . särskild avgift (förseningsav- gift ). påföras honom. Sådan avgift påförs aktiebolag med 1 000 kronor och andra skattskyldiga med 500 kronor.
Har skattskyldig, som utan före- läggande skall lämna självdeklara- tion, inte kommit in med deklara— tion-"senast den 1 augusti under tax-. eringsåret eller har handessförin- nan endast kommit in med en 'själv-
- deklaration-med så bristfälligt inne-
håll att.- den: uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxe- ring, bestäms förseningsavgiften till fyra gånger det belopp som anges i första stycket.
avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men som_inte följt ett föreläggande att avge en allmän självdeklaration inom den tid som föreskrivs 1 föreläggandet.
Har den skattskyldige' inom föreskriven tid lämnat en deklarationshan'd- ling, som inte är behörigen undertecknad, ,tas. förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknasinom den tid som föreskrivs i.ett föreläg- gande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.
2 Senaste lydelse 1990: 1 138. .
Nuvarande lydelse
Vad som sägs om deklarations- skyldig och skattskyldig i första och andra styckena gäller också för han- delsbolag. rederi för registrerings- pliktigt fartyg och sådant dödsbo som vid inkomst- och förmögen- hetstaxering skall anses som han- delsbolag, om bolaget, rederiet eller- dödsboet inte har lämnat uppgifter - som avses i 2 kap. 199" lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter inom före- skriven tid.
Särskild avgift skall efterges helt, om felaktigheten eller underlåten- heten kan antas ha ett sådant sam- band med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller- liknande förhållande att den fram- står som ursäktlig. Detsamma gäl- ler om felaktigheten eller underlå- tenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till uppgiftens beskaf- fenhet eller annan särskild omstän- dighet.
Föreslagen lydelse
Vad som sägs om deklarations- skyldig och skattskyldig i första och andra styckena gäller också för den som utan att vara deklarationsskyl- dig är skyldig att lämna uppgift en- ligt 2 kap. 25 ,9' lagen (1990: 325)
om självdeklaration och kontroll- uppgifter eller särskild uppgift en- ligt 2 kap. 265 samma lag. Vad som sägs om deklaration gäller då sådan uppgift eller särskild uppgift.
Särskild avgift skall efterges helt. om felaktigheten eller underlåten- heten kan antas ha ett sådant sam- band med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller
liknande förhållande att den-fram- '- står som ursäktlig. Detsamma gäl- ler om'felaktigheten eller underlå- tenheten' framstår som - Ursäktlig med hänsyn till uppgiftens beskaf-" fenhet eller annan särskild omstän— dighet. eller ' om det framstår som uppenbart "oskäligt att ta ut den sär- - 'skilda avgiften.'
Skattetillägg får efterges helt när det belopp som kundeha undandragits genom felaktigheten ellerunderlåtenheten är ringa. '
,115...”
Ändras ett taxeringsbeslut-uskall. skattemyndigheten vidta den- änd—
ring av beslut om skattetillägg som -- föranleds av taxeringsbeslutet.
Ändras ett-taxeringsbeslut i en; fråga. som föranlett skattetillägg . skall skattemyndighetenvidta den -- .. ändring-av beslutet om skattetillägg - .- - som föranleds av taxeringsbeslutet.
139; Särskild avgift påförs so'm slutlig'eller t'illkommande'skatt enligt upp- bördslagen (1953z272). Skattetillägg som inte uppgår'till' 100 kronor, på- förs inte. Särskild avgift tillfaller staten. .
Skall någon vid taxering till'stat- lig inkomstskatt påföras skattetill- lägg, som skall beräknas efter såväl fyrtio som tjugo procent uträknas först skatten på summan av-de un-
danhållna beloppen. Skatte'n'förde- ' las sedan vid tillämpningen av de skilda procentsatserna efter den kvotdel som vart och ett av de un-
Skall någon vid-taxering till stat- lig inkomstskatt påförvärvsinkomsti _ påföras skattetillägg på undandra- - gen skatt efter skilda procentsatser
uträknas först skatten på summan av de unda'nhållna beloppen. Skat-
ten fördelas sedan vid tillämpning- - '
en av de skilda procentsatserna ef- ter den kvotdel som vart och ett av
N 11 vara nde lydelse
danhållna beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna belop- pen.
Bestämmelserna i andra stycket tillämpas också när någon i annat fall än som avses där skall påföras skattetillägg efter skilda procentsat- ser.
Föreslagen lydelse
de undanhållna beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna be- loppen.
Bestämmelserna i-andra stycket tillämpas också när någon skall på- föras skattetillägg efter skilda pro- centsatser på undandragen skatt i annat fall än som avses _i andra styc- ket. Vid beräkning av skattetillägg på minskning av underskott [ förvärvskälla skall underlaget vid tillämpning av de skilda procent- satserna fördelas efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppet: utgör av de sammanlagda ' undanhållna beloppen.
'Skall skattetillägg påföras efter skilda procentsatser och beräknas på såväl undandragen skatt som
__minskning av underskott [ förvärvs-
källa görs beräkningen med till- lämpning av andra och tredje styckena- på de båda underlagen var
_ för sig.
' Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Såvitt avser andra bestäm— melser än 4 kap. 18 5 andra stycket och 5 kap. 6 & första stycket tillämpas lagen första gången vid 1992 års taxering.
..11
2. Förslag till
Lag om ändring 1 lagen (1990: 325) om självdeklaration och kontrolluppgifter '
Härigenom föreskrivs' 1 fråga om lagen (1990: 325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
dels att i 2 kap. 28; ordet ”landstingskommun” skall bytasut mot ”landsting”, '
dels att 2 kap. 20, 23, 25 och 26 55, 3 kap. 605 samt 4 kap. 8 Q' skall ha följande lydelse. ' ' ' '
Nu varande lydelse _ F öreslagen lydelse -
-2 kap. 20 å'
Utländskt skadeförsäkring'sföretag som drivit försäkringsrörelse i Sveri- ge, skall i stället för vad som anges i 196 i självdeklarationen lämna uppgift om premieinkomsten" 1 Sverige.
"Den som enligt 25 7 mom. lagen ('1947.'576) om statlig inkomstskatt skall schablonbeskattas for intäkt av fastighet skall, såvitt gäller fastig- "hetsinnehavet, i stället för vad som anges i 19,6 i självdeklarationen lämna uppgift om de intäkter och omkostnader som anges i först- nämnda _lagrum. - -
23 52 .
Den som har inkomst av näringsverksamhet och som för beskattnings- året cnligt lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. i sin balansräkning redovisar pensionsskuld under rubriken Avsatt till pen- sioner, skall i självdeklarationen redovisa vad som avser sådana pensions- åtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt punkt 20 d jämfört med punkt 20 e av anvisningarna till 235 kommunalskattelagen (1928: 370). Sådan redovisning skall avse förhållandena vid såväl beskatt- ningsårets ingång som dess utgång.
Den som enligt punkt 20 a eller punkt 20 b av anvisningarna till 23 &" komm unalskattelagen gjort av- drag för medel som avsatts till pen- sionsstiftelse eller persona/stiftelse skall lämna uppgift om nanm och
organisationsnummer på stiftelsen.
25 53
Handelsbolag och rederi för re- Handelsbolag och rederi för re- gistreringspliktigt fartyg skall varje gistreringspliktigt fartyg skall varje år till ledning för delägares taxering år till ledning för delägares taxering .. lämna uppgifter som avses i 195 lämna uppgifter som avses i 195
' Senaste lydelse 1990: 1136. 2 Senaste lydelse 1990: 1136. '? Senaste lydelse 1990: 1136.
Nuvarande lydelse
samt för varje delägare uppgifter om hans andel av bolagets eller re- deriets inkomst och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederi- et.
Föreslagen lydelse
samt för varje delägare uppgifter-
om hans andel av bolagets eller re- deriets inkomst av varje förvärvs- källa och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet. Uppgift skall också lämnas om delägares andel av skatteunderlag enligt 35 lagen (1990:661) om avkastnings- skatt på pensionsmedel och 259 lagen ( I 991.687) om särskild löne- skatt på pensionskostnader. '
Uppgifterna skall lämnas enligt bestämmelserna för allmän självdeklara- tion och på det sätt som anges i 28 och 29 'Gå;
Bestämmelserna' 1 första och andra styckena gäller-' 1 tillämpliga delar även sådant dödsbo som vid inkomst- och förmögenhetstaxering skall
anses som handelsbolag.
Bestämmelserna' 1 32 5 om anstånd gäller itillämpliga delar för uppgifts-
skyldighet enligt denna paragraf.
265
Stiftelser eller föreningar, som _är helt eller delvis frikalla'de från skattskyldighet, skall ifall som än- ges nedan lämna särskild uppgift om inkomst och förmögenhet.' som- inte uppgetts till beskattning i själv- deklarationen.
Uppgiftsskyldighet har
[. pensionsstiftelser som avses i lagen ( I 967.531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.,
2. personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsut- fästelse m.m. med ändamål uteslu- tande att lämna understöd vid ar- betslöshet, sjukdom eller olycksfall,
3. stiftelser som har'till huvud- sakligt ändamål att under samver- kan med militär eller annan myn- dighet stärka rikets försvar,
4. stiftelse som har till huvudsak- ligt ändamål att, utan begränsning till en viss familj, vissa' familjer el- ler bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd till undervisning eller ut-
St'iftelse 'eller förening, som är
' helt eller delii'i's'frikallad från skatt-
skyldighet, skall i_fall som anges ne- dan lämna särskild uppgift om in- komst oc'h förmögenhet, som inte ' skall tas upp'till beskattning.
Uppgiftsskyldighet har
. I. personalstiftelse som avses i
lagen (I967:53I.) om tryggande av- pensionsutfästelse m. m: med ända- mål uteslutande att lämna under- --stöd vid arbetslöshet, sjukdom eller . . olycksfall samt stiftelse som bildats .. enligt-avtal mellan organisationer
av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål som anges i 7 _9' 4 mom. lagen (1947.'5 76). om statlig
inkomstskatt, 2. stiftelse som har till huvudsak- . ' ligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet
stärka rikets försvar, _
3. stiftelse som har till huvudsak- ligt ändamål att, utan begränsning till en viss familj. vissa familjer el- ler bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd till undervisning eller ut-
Nuvarande lydelse
bildning eller utöva hjälpverksam— het bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,
5. föreningar som avses i 75 5 mom. lagen (I947.'576) om statlig inkomstskatt, samt
6. föreningar och stiftelser, som avses i 7 _5 5 mom. nionde stycket och 6 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.
Föreslagen lydelse
bildning eller utöva hjälpverksam- het bland behövande eller främja vetenskaplig forskning eller nor- diskt samarbete,
4. förening som avses i 75 5 mom. lagen om statlig inkomst- skatt. -
1 .
Särskild uppgift lämnas på blankett enligt fastställt formulär. Blanketten eller bilaga till denna skall ta upp inkomster och utgifter under räkenskaps- år som gått till ända närmast före taxeringsåret, samt tillgångar-och skulder vid räkenskapsårets början och slut. Vidare skall upplysning lämnas om de omständigheter som anses motivera frikallelse från skattskyldighet.
Särskild uppgift lämnas varje år senast den 31 mars i.de_n ordning som anges i 29 5 i fråga om självdeklaration, om inte skattemyndigheten efter framställning medger befrielse för viss tid från nämnda skyldighet. Sådant
medgivande får återkallas.
..Sti'ftelse eller förening som är skyldig att lämna självdeklaration
-skall. foga den särskilda uppgiften
till deklarationen. -
Stiftelsen eller föreningen skall efter föreläggande av skattemyndigheten meddela de ytterligare upplysningar som kan behövas för att bedöma, stiftelsens eller föreningens skattskyldighet.
3 kap. 60 54
Vid en kontrolluppgift som läm- nas enligt 4. 13, 14, 22 eller 275 skall fogas . särskild uppgift (sammandrag av kontrolluppgif- ter). I sådant sammandrag skall an— ges namn, postadress och person- nummer eller organisationsnum- mer för den uppgiftsskyldige, anta- let lämnade kontrolluppgifter samt det sammanlagda beloppet av de skatteavdrag som har verkställts för preliminär A—skatt under året före taxeringsåret. Om den uppgiftsskyl- dige har tilldelats särskilt redovis- ningsnummer enligt 535 1 mom. uppbördslagen (1953z272), skall detta anges i stället för personnum- mer eller organisationsnummer. Om den uppgiftsskyldige har gjort avdrag för en arbetstagares kostna-
4 Senaste lydelse 1990: 1424.
Vid en kontrolluppgift som läm- nas enligt 4,- 13, 14, 22 eller 275 skall fogas särskild uppgift (sammandrag av. kontrolluppgif-. ter). I sådant sammandrag skall an- ges 'namn, postadress och person- nummer eller organisationsnum- mer för den uppgiftsskyldige, anta- let lämnade kontrolluppgifter samt det sammanlagda beloppet av de skatteavdrag som har verkställts för preliminär A-skatt under året före taxeringsåret. Om den uppgiftsskyl- dige har tilldelats särskilt redovis-
ningsnummer enligt 535 1 .mom. uppbördslagen .(1953:272), skall detta,- i annat sammandrag än så-
dant som avser kontrolluppgift om '
ränta. utdelning eller betalning till ? eller från utlandet, anges i stället för
Nuvarande lydelse
der enligt 2 kap. 4 5 första stycket 6 lagen (1981 :691) om socialavgifter, skall denna kostnad också anges i sammandraget. I sammandraget skall också anges det sammanlagda beloppet av semestermedel som har betalts in till en semesterkassa och som den uppgiftsskyldige inte skall redovisa i någon kontrolluppgift samt det sammanlagda skatteun- derlag för särskild löneskatt som har redovisats enligt lagen (1984:668) om uppbörd av social- avgifter från arbetsgivare.
Föreslagen lydelse
personnummer eller organisations- nummer. Om den uppgiftsskyldige har gjort avdrag för en arbetstaga- res kostnader enligt 2 kap. 45 för- sta stycket 6 lagen (1981:691)' om socialavgifter, skall denna kostnad också anges i sammandraget. 1 sammandraget skall också anges det sammanlagda beloppet av se- mestermedel som har betalts in till en semesterkassa och som den upp- giftsskyldige inte skall .redovisa i någon kontrolluppgift samt det- sammanlagda skatteunderlag för
särskild löneskatt som har redovi- '
sats enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter' från'ar- betsgivare.
Redovisning av konto som_ avses i 575 andra stycket tredje meningen skall lämnas i särskild uppgiftsh'andling för varje konto.
4 kap. ' 8 55
Till böter eller fängelse .i högst sex månader skall den dömas som uppsåtligen eller av grov oaktsam-
het underlåter att fullgöra skyldig-_
het beträffande I. uppgifter enligt 2 kap. 25 5 eller 2. kontrolluppgift som skall .läm-
nas utan föreläggande av skatte--
myndighet.
Till böter eller fängelse i _högst sex månader skall den dömas som uppsåtligen eller av grov oaktsam- het underlåter att fullgöra skyldig- het beträffande som skall lämnas utan föreläggande a_v skattemyndighet.
Iringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket. . Ansvar enligt första stycket inträder _inte, om gärningen _ä1_' 'belagd med straff enligt skattebrottslagen (1971: 69).
Denna lagträderikraft den ljanuari 1992.
" Senaste lydelse 199011136.
kontrolluppgift, ' . '.
3' Förslag till
Lag om ändring i lagen (1991:315) om ändring i lagen (1990: 325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 9 5 lagen (1990:325) om självdeklara- tion och kontrolluppgifter i'paragrafens lydelse enligt lagen (1991:315) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föteslagen lydelse
4 kap'.
Till penningböter skall den' dömas som inte fullgör skyldighet ' 1. att lämna handlingar och uppgifter enligt '2 kap. _22 eller 30 5,
2. att utan föreläggande lämna särskild uppgift som avses i 2 kap. 26 __5 rörande inkomst och förmögen- het och som inte uppgetts till be- skattning i självdeklarationen,
3. att enligt 3 kap. 28 och 29 55, 30 5 andra stycket samt 31 5 lämna särskilda uppgifter eller kontroll- uppgifter om utdelningar och rän- tor,
4. att utan föreläggande enligt 3 kap. 44—46 eller 48 5'lämna-kon— trolluppgifter från bostadsförening eller bostadsaktiebolag eller sådan juridisk person som förvaltar sam- fällighet,
5. att enligt 3 kap. 635 lämna kontrolluppgift till ledning vid be- skattning utomlands.
' 2. att eniigt 3 kap. 28 och 29 55, 30 5 andra stycket samt 31 5 lämna' särskilda uppgifter- eller kontroll- uppgifter om utdelningar och rän- tor.
_3. att utan föreläggan'de'enligt'S '-kap. 44—46 eller'485 lämna kon-
troll'uppgifter' från bostadsförening eller bostadsaktiebölag eller sådan juridisk person som förvaltar sam- fällighet,' ' - -
4.—-'att enligt 3 kap. 635'lämna kontrolluppgift till ledning vid be- skattning utomlands.
l ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket. Ansvar enligt första stycket inträder inte, om gärningen är belagd 'med straff enligt skattebrottslagen (1971 : 69). ' -
4. Förslag till Prop. 1991/92143
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 38, 64 a. 64 foch 64 h-55 lagen (1968:430) om mervärdeskatt' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
385. Efterbeskattning får ske om den skattskyldige
1. i deklaration eller på annat sätt 1. i deklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning under förfärandet lämnat oriktig för beskattningen. uppgift till ledning för beskattning- _
en, ' '
2. lämnat oriktig uppgift i mål om skatt eller
3. underlåtit att lämna deklaration eller infordrad uppgift och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett beskatt- ningsbeslut blivit felaktigt eller inte fattats.
Efterbeskattning får också ske
1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbise- ende.
2. när en ändring föranleds av beslut som anges i 35 5 andra stycket. Efterbeskattning som avser annat än omprövning enligt andra stycket 2 får ske endast om den avser belopp av någon betydelse. Efterbeskattning får inte ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt eller om skattemyndigheten tidigare fattat beslut om efterbeskattning avseende samma fråga.
64a5
Har en skattskyldig i deklaration eller annat skriftligt meddelande. som han avgett till ledning för be- skattningen, lämnat uppgift som
befinns oriktig, skall en särskild av- .
gift (skattetillägg) påföras ho- nom med tjugo procent av det skat- tebelopp, som ej skulle ha påförts eller som felaktigt skulle ha tillgo- doräknats honom om den oriktiga uppgiften godtagits. Detsamma gäl- ler om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om skatt och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak eller inte har prövats.
Har deklaration lämnats men av- vikelse skett från denna med stöd
' Lagen omtryckt 1990:576.
Har en skattskyldig i deklaration eller annat skriftligt meddelande, som han under förfarandet avgett till ledning för beskattningen, läm- nat uppgift som befinns oriktig. skall en särskild avgift (skatte- tillägg) påföras honom med tjugo procent av det skattebelopp, som ej
.skulle ha påförts eller som felaktigt
skulle ha tillgodoräknats honom om den oriktiga uppgiften godta-. gits. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om skatt och uppgif- ten inte har godtagits efter pröv- ning i sak.
Avgifisberc'ikning enligt första stycket sker efter tio procent när den oriktiga uppgiften avser periodise- ring eller därmed jämställd fråga.
Har deklaration lämnats men av- vikelse skett från denna med stöd
Nuvarande lydelse
av 305 andra stycket, påförs den skattskyldige skattetillägg med tju- go procent av den skatt som till följd av uppskattning påförs den skattskyldige utöver vad som an- nars skulle ha påförts eller ej tillgo- doräknats honom. Till den del upp- skattningen innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldi- ge skall dock skattetillägg utgå en- ligt första stycket. __ "
Har uppskattning skett med stöd av 305 andra stycket på grund av utebliven deklaration. påförs den skattskyldige skattetillägg med tju- go procent av den skatt som påförs honom till följd av uppskattningen utöver den skatt som skulle ha på- förts enligt de skriftliga uppgifter han kan ha lämnat till ledning för beskattningen. Till den del upp- skattningen innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldi- ge skall dock skattetillägg utgå en- ligt första stycket. .
Föreslagen lydelse
av 305 andra stycket, påförs den skattskyldige skattetillägg med tju- go procent av den skatt som till följd av uppskattning påförs den skattskyldige utöver vad som an- nars skulle ha påförts eller ej tillgo- doräknats honom. Till den del upp- skattningen innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldi- ge skall dock skattetillägg utgå en- ligt första eller andra stycket.
Har uppskattning skett 'med stöd av 305 andra stycket på grund av utebliven deklaration, påförs den skattskyldige' skattetillägg med tju- . ' go procent av den skatt som påförs
honom till följd av uppskattningen utöver den skatt som skulle ha på- förts enligt de skriftliga uppgifter
han kan ha lämnat till ledning för ' beskattningen. Till den del upp- skattningen innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldi-
ge skall dock-skattetillägg utgå en- ligt första eller andra stycket.
Underlag _för skattetillägg skall bestämmas utan hänsyn till invänd- ningar rörande annan fråga än den som föranlett tillägget.
64f5
Särskild avgift får helt eftergivas. om felaktigheten eller'underlåtcn- heten kan antagas ha sådant sam- band med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller därmed jämförligt förhållande att den kan anses ursäktlig. Detsamma gäller om felaktigheten eller under- låtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till den oriktiga uppgif- tens beskaffenhet eller annan sär- skild omständighet, som rör annat än vad som sägs i första meningen.
.-'1 vser skattetillägg oriktig uppgift som beror på fe/räkni'ng. misskriv- ning eller annat uppenbart förbise- ende i ej avslutad bokföring, får til- [ägget helt eftergivas. om det fram- står som uppenbart obil/igt att påfö- ra tillägget.
Särskild avgift får helt eftergivas. om felaktigheten eller underlåten— heten kan antagas ha sådant sam- band med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller' därmed jämförligt förhållande att den kan anses ursäktlig. Detsamma gäller om felaktigheten eller under- låtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till den oriktiga uppgif- ' tens beskaffenhet eller annan sär- skild omständighet eller om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den särskilda avgiften.
Nuvarande lydelse
Skattetillägget får helt eftergivas även i det fall då det belopp som kunde '
Föreslagen lydelse
ha undandragits genom felaktigheten eller underlåtenheten är att anse som
ringa.
Särskild avgift får icke påföras sedan skattskyldig har avlidit.
64hå
Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om yrkande härom ej har framställts, i den mån det föranleds av vad som förekommit i ärendet eller målet om särskild avgift.
Ändras ett beskattninngeslut skall skattemyndigheten vidta den ändring av beslut om skattetillägg som föranleds av beskattningsbe- slutet.
Ändras ett beskattningsbeslut i en fråga som föranlett skattetillägg skall skattemyndigheten vidta den ändring av beslutet om skattetillägg som föranleds av beskattningsbe- slutet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Utom såvitt avser 64 få skall dock äldre bestämmelser fortfarande gälla I fråga om mervärdeskatt som skolat redovisas före ikraftträdandet.
5. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984: 151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter- _
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 75 och 7 kap. 1, 6 och Såå lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
75'
Efterbeskattning får ske om den skattskyldige
l. i deklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för beskattningen.
l . i deklaration eller på annat sätt wider förfarandet lämnat oriktig uppgift till ledning för beslut röran- de beskattningen,
2. lämnat oriktig uppgift i mål om skatt.
3. underlåtit att lämna deklaration eller infordrad uppgift, eller,
4. underlåtit att tillhandahålla begärt varuprov, och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett beskatt- ningsbeslut blivit felaktigt eller inte fattats.
Efterbeskattning får också ske
1. vid rättelse av felräkning. misskrivning eller annat uppenbart förbise- ende,
2. när en ändring föranleds av beslut som anges i 5 & andra stycket.
7 kap.
Har den skattskyldige i deklara- tion eller annat skriftligt meddelan- de som han avgett till ledning för beskattningen. lämnat uppgift som befinns oriktig. skall en särskild av- gift (skattetillägg) påföras ho- nom. Skattetillägget är tjugo pro- cent av det skattebelopp som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften hade godtagits. Detsam- ma gällcr om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om skatt och uppgiften inte har godta- gits efter prövning i sak eller inte har prövats.
Har avvikelse från deklaration
* Senaste lydelse 19902331. 2 Senaste lydelse 1990: 331.
152
Har den skattskyldige i deklara- tion eller annat skriftligt meddelan- de som han under förfarandet av- gett till ledning för beslut rörande beskattningen, lämnat uppgift som befinns oriktig. skall en särskild av- gift (skattetillägg) påföras ho- nom. Skattetillägget är tjugo pro- cent av det skattebelopp som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften hade godtagits. Detsam- ma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om skatt och uppgiften inte har godta- gits efter prövning i sak.
Avgtjisberäkning enligt första stycket sker efter tio procent när den oriktiga uppgiften avser periodise- ring eller därmed jämställd/råga.
Har avvikelse från deklaration
Nuvarande lydelse '
skett med stöd av 4 kap. 13 5. på- förs den skattskyldige skattetillägg. Skattetillägget är tjugo procent av den skatt som till följd av uppskatt- ningen påförs den skattskyldige ut- över vad som annars skulle ha på- förts honom. Till den del uppskatt- ningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den skattskyldi- ge påförs dock skattetillägg enligt" '
första stycket.
Har den skattskyldige inte läm- nat deklaration och har skatt beslu- tats genom uppskattning enligt 4 kap. 13 &, påförs den skattskyldige skattetillägg. Skattetillägget är tjugo procent av den skatt som till följd av uppskattningen påförs den skatt- skyldige utövcr den skatt som skul- le ha påförts enligt de skriftliga uppgifter han kan ha lämnat till ledning för beskattningen. Till den del uppskattningen innefattar rät- telse av en oriktig uppgift från den skattskyldige påförs dock skattetill- lägget enligt första stycket.
Skattetillägg och förseningsavgift får helt efterges om felaktigheten el- ler underlåtenheten kan antas ha ett sådant samband med den skattskyl- diges ålder, sjukdom, bristande er- farenhet eller därmed jämförligt förhållande att den kan anses ur- säktlig. Detsamma gäller om felak- tigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till den oriktiga uppgiftens beskaf- fenhet eller annan särskild omstän- dighet som rör annat än vad som sägs i första meningen.
Föreslagen lydelse
skett med stöd av 4 kap. 13 &. på- förs den skattskyldige skattetillägg.
Skattetillägget är tjugo procent av den skatt som till följd av upp- skattningen påförs den skattskyldi- ge' utöver vad som annars skulle ha påförts honom. Till den del 'upp- skattningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den skatt- skyldige påförs döck skattetillägg enligt första eller andra stycket.
Har den skattskyldige inte läm- nat deklaration och har skatt beslu- tats genom uppskattning enligt 4 kap. 13 &, påförs den skattskyldige skattetillägg. Skattetillägget är tjugo procent av den skatt som till följd av uppskattningen påförs den skatt- skyldige utöver den skatt som skul- le ha påförts enligt de skriftliga uppgifter han kan ha lämnat till ledning för beskattningen. Till den del uppskattningen innefattar rät- telse av en oriktig uppgift från den skattskyldige påförs dock skattetill— lägget enligt första eller andra styc— ket.
Underlag _för skattetillägg skall bestämmas utan hänsyn till invänd- ningar rörande annan fråga än den som föranlett tillägget.
Skattetillägg och förseningsavgift får helt efterges om felaktigheten el- ler underlåtenheten kan antas ha ett sådant samband med den skattskyl- diges ålder, sjukdom, bristande er- farenhet eller därmed jämförligt förhållande att den kan anses ur— säktlig. Detsamma gäller om felak- tigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till den oriktiga uppgiftens beskaf- fenhet eller annan särskild omstän- dighet eller om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget eller avgiften.
Skattetillägg får helt efterges även när det belopp som kunde ha undan- dragits genom felaktigheten eller underlåtenheten är att anse som ringa. Särskild avgift får inte påföras sedan den skattskyldige avlidit.
Nuvarande lydelse
85
Föreslagen lydelse
Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om yrkande om detta inte har framställts, i den mån det föranleds av vad som har förekommit 1 ärendet eller målet om särskild avgift; -
Ändras ett beskattningsbeslut skall bcskattningsmyndighcten vid- ta den ändring av beslut om skatte- tillägg som föranleds av beskatt- ningsbeslutet.
Ändras ett beskattningsbeslut [' "'en fråga som föranlett skattetillägg skall beskattningsmyndigheten vid.- 'ta den ändring av beslutet om skat-
tetillägg som föranleds av beskatt-
"ningsbeslutet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Utom såvitt avser 7 kap. 65 skall dock äldre bestämmelser fortfarande gälla 1 fråga om skatt som skolat redovisas före ikraftträdandet.
3 Senaste lydelse 1990: 331.
6. Förslag till Prop. 1991/92:43
Lag om ändring i lagen (1984: 668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivarel
dels att i 9 & ordet ”landstingskommun” skall bytas ut mot ”landsting", dels att 3, 38, 43, 47 och'60—62 55 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 40 ag. av följande lydelse.
Föreslagen lydelse
3å.
Beslut enligt denna lag meddelas av'den skattemyndighet hos vilken arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstaga- res skatt, om inte annat följer av 32 5. Är arbetsgivaren inte registrerad meddelas beslut av skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är bo- satt. Saknar en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är juridisk -' ' person, fast driftställe här 1 riket, meddelas beslutet av skattemyndigheten i Stockholms län. -
Vad som i första stycket sägs om arbetsgivare skall i fråga om beslut enligt 22 a & gälla uppdragsgivaren. - Nu varande lydelse
En skattemyndighet får uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Så— dant uppdragfår ges endast om den andra myndigheten medger det-och om det kan 'ske utan avsevärd olä- genhet för arbetsgivaren.
38å
En arbetsgivare. som i uppbörds- deklaration eller annat skriftligt meddelande om sin skyldighet att betala arbetsgivaravgifter' har läm-' nat en uppgift som befinns vara oriktig, påförs avgiftstillägg med 20 procent av det avgiftsbelopp-som ytterligare rätteligen skall utgå. . -
' Lagen omtryckt l991:98.
En arbetsgivare, som i uppbörds- deklaration eller annat skriftligt meddelande som han under förfa- randet avgett till ledning för beslut rörande arbetsgivaravgifter har _ lämnat en uppgift som befinns vara " oriktig, påförs avgiftstillägg med 20 --procent av det avgiftsbelopp som.
ytterligare rätteligen skall utgå. Det- - samma gäller om arbetsgivaren har - lämnat en sådan uppgift i mål om
avgift och uppgiften inte har godta- gits efter prövning i sak. Beräkning av avgiftstillägg enligt första stycket sker efter 10 procent .. . när " I . den oriktiga uppgiften h'ar rät-
. i
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
tats eller hade kunnat rättas med ' ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skatte- myndigheten och som varit tillgäng- ligt för myndigheten före utgången av året eller utgiftsäret.
2. den oriktiga uppgiften avser pe- riodisering eller därmed jämställd fråga. '.! '
40 a 5"
Underlag för avgiftstillägg skall bestämmas utan hänsyn till invänd— ningar rörande annan fråga än den som föranlett tillägget.
435
Avgiftstillägg får helt efterges, om felaktigheten eller underlåten- heten kan antas ha sådant samband med arbetsgivarens ålder. sjukdom, bristande erfarenhet eller därmed jämförligt förhållande att den kan anses ursäktlig. Detsamma gäller, om felaktigheten eller.underlåten- heten framstår som ursäktlig med hänsyn till den oriktiga uppgiftens beskaffenhet eller annan särskild
omständighet, som rör annat än, vad som sägs i första meningen.
Avgiftstillägg får helt efterges, om felaktigheten eller underlåten- heten kan antas ha sådant samband med arbetsgivarens ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller därmed jämförligt förhållande att den.kan anses ursäktlig. Detsamma gäller, om felaktigheten eller underlåten— heten framstår som ursäktlig med
. hänsyn till den oriktiga uppgiftens
beskaffenhet eller annan särskild omständighet eller det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut av- giftstillägget.
Avgiftstillägg får helt efterges också om det belopp som kunde ha undan- dragits genom felaktigheten eller underlåtenheten är att anse som ringa.
47 & Bestämmelserna i 435 om eftergift aviavgiftstillägg skall beaktas även om yrkande om detta inte har framställts. i den mån det föranleds "av vad
som förekommit i ärendet.
Om arbetsgivaravgifterna sätts ned, skall också vidtas den ändring i beslutet om avgiftstillägg som ned- sättningen kan föranleda.'
Ändras ett beslut om arbetsgivar- avgift i en fråga som föranlett. av- giftstillägg. skall skattemyndigheten vidta den ändring i beslutet om av- giftstillägg som- föranleds av beslutet rörande arbetsgi vara vgift.
605. Efterprövning får ske om arbetsgivaren
l. i uppbördsdeklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift,
l. i uppbördsdeklaration eller på annat sätt under förfarandet lämnat oriktig uppgift till ledning för beslut . rörande arbetsgivaravgif?er,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2. lämnat oriktig uppgift i mål om arbetsgivaravgifter,
3. underlåtit att lämna uppbördsdeklaration eller infordrad upplysning och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett avgifts- beslut blivit felaktigt eller inte fattats.
61 5
Efterprövning får också ske 1 vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbise- ende
2. om ett belopp som inte har inräknats i avgiftsunderlaget har ansetts utgöra inkomst av anställning vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst.
E fterprövni ng enligt första stycket 2 får inte ske om beslutet skulle framstå som uppenbart oskäligt.
. 62 5 Efterprövning enligt 60 5 och 61 5 första stycket 1 får ske endast om den avser belopp av någon betydelse. Om arbetsgivaren saknat skälig anledning anta att uppgift som han har lämnat om värde av natu'raförmån har varit oriktig får skattemyndigheten inte på grund av det felaktiga värdet besluta om höjd avgift.
Efterprövning får inte ske om Efterprövning får inte ske om be- skattemyndigheten tidigare fattat slutet med hänsyn till omständighe- beslut om efterprövning avseende terna skulleframstå som uppenbart samma fråga. oskäligt eller 'om skattemyndighe-
ten tidigare fattat beslut om efter- prövning avseende samma fråga.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Utom såvitt avser 43 och 62 55 skall dock äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om arbetsgi- varavgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.
7. Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)
Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen'(1953:272)'
dels att i 55 ordet ” landstingsmedel” skall bytas ut mot ”landstings- '
skatt”.
delsatt 1 1 och 22 55,27 53 mom,27a 5,43 5 l mom.,445,46 51 mom.49 5 4 mom., 50 och 52 55, 53 5 1 mom., 545 1 mom., 68 5 2 och 3 mom., 6951 mom. samt 75, 77, 77 b, 86. 93 och 98 55 skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 115, av följande lydelse. - ' ' '
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2115
Beslut enligt denna lag rörande skattskyldig fattas. om inte annat föreskrivs, av skattemyndigheten i det län där den skattskyldiges hem- ortskommun för inkomståret är be- lägen. Om den skattskyldige saknar . hemortskommun i landet fattas be— slutet av skattemyndigheten i Stock- holms län. , . | , Beslut enligt denna lag rörande arbetsgivarelfaltas, om inte annat föreskrivs, av skattemyndigheten [ 'det län där arbetsgivaren för upp- bördsmånaden är registrerad för in- betalning och redovisning av arbets- tagares skatt. Är arbetsgivaren inte registrerad fattas beslutet av skatte- myndigheten [ det län där arb'etsgi- '-
varen är'bosatt. Saknar en arbetsgi- vare. som är bosatt utomlands eller är juridisk person. fast driftställe här i landet, fattas beslutet av skat- temyndigheten i Stockholms [än.
En skattemyndighetfår uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Så- dant uppdragfår ges endast om den andra myndigheten medger det och om det kan ske utan avsevärd olä- genhet för den skattskyldige eller ar- betsgivaren.
115. Preliminär A-skatt skall beräknas å det belopp, som återstår sedan från inkomsten avräknats dels avgifter, som den skattskyldige erlägger för
' Lagen omtryckt l99lz97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
sådan pensionsförsäkring eller sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, dels ock avgifter, som den skattskyldige i samband med tjänsten erlägger för egen-eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring.
Till andra vid taxering medgivna avdrag för kostnader för fullgöran- de av tjänst än ovan sagts må hän- syn tagas vid beräkning av prelimi- när A-skatt endast om riksskattever—
Till andra vid taxering medgivna avdrag för kostnader för fullgöran- de av tjänst än ovan sagts får hän- syn inte tas vid beräkning av preli- minär A-skatt.
ket förklarat att så må ske.
Utan hinder av andra stycket får '
skattemyndigheten på ansökan av arbetsgivaren besluta att vid beräk— ningen av preliminär A-skatt hän- syn inte skall tas till förmån avfri hemresa eller ersättning för kostnad för hemresa med allmänna kommu- nikationer till den del förmånen el- ler ersättningen inte överstiger av- dragsgillt belopp enligt punkt 3 b av anvisningarna till 33 5 kommunal- skattelagen ( I 928: 3 70).
225 .- Skattemyndighet beslutar ifråga om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av preliminär B-skatt och slutlig, kvarstående och tillkom- mande skatt. Skattemyndighet fastställer också avgiftsunderlag för egenav- gifter. Skatt, avgift och ränta enligt denna lag utgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller. .
Beslut som avses i första stycket meddelas av skattemyndigheten i det län där den skattskyldiges hem- ortskommun är belägen. . Om den skattskyldige saknar hemortskom- mim beslutar skattemyndigheten i Stockholms län.
275
3 m om. Överstiger skattskyldigs slutliga skatt, efter avdrag för överskjutande ingående mervärde- skatt, den preliminära skatt som han har betalat senast den 18 janu- ari året efter inkomståret och den preliminära skatt som skall gott- skrivas honom enligt 2 mom. 1 eller 2, skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskatteavgift)- på det överskjutande beloppet. Kvar- skatteavgift utgår med två procent på det överskjutande beloppet till den del det har täckts av preliminär
3 m om. Överstiger skattskyldigs slutliga skatt. efter , avdrag för överskjutande ingående mervärde- skatt, den preliminära skatt som han har betalat senast den 18 febru-
ari året efter inkomståret och den preliminära "skatt som skall gott- skrivas honom enligt 2 mom. 1 eller 2, skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskatteavgift) på det överskjutande beloppet. Kvar- skatteavgift utgår med två procent på det överskjutande beloppet till den del det har täckts av preliminär
Nuvarande lydelse
skatt som har betalats senast den 30 april året efter inkomståret och med tio procent på resterande del. Om särskild beräkning i vissa fall
Föreslagen lydelse
skatt som har betalats senast den 30 april året efter inkomståret och med tio procent på resterande del. Om särskild beräkning i vissa fall
föreskrivs i 4 mom. . föreskrivs i 4 mom.
Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta,. påförs inte om beloppet understiger femtio kronor. Vid beräkningen av avgiften gäller
att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift '
enligt taxeringslagen (1990: 324);
att avgift inte skall beräknas på överskjutande belopp till den del det uppgår till högst den mervärdeskatt som avses i l 5 första stycket jämte 20000 kronor och har betalats senast den 30 april året efter inkomståret;
att belopp, som avgiften skall beräknas på. avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller över- skjutande ingående mervärdeskatt eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.
Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.
27a5
Har skattskyldig påförts kvar- skatteavgift och beror skillnaden mellan den slutliga och den preli- minära skatten på förhållande. som den skattskyldige inte har kunnat råda över, får skattemyndigheten i det län, där avgiften har påförts. ef— ter ansökan av den skattskyldige besluta att avgiften skall utgå med endast fem procent.
Har skattskyldig påförts kvar- skatteavgift och beror skillnaden mellan den slutliga och den preli- minära skatten på förhållande. som den skattskyldige inte har kunnat råda över, får skattemyndigheten efter ansökan av den skattskyldige
besluta att avgiften skall utgå med - endast fem procent.
Vid beslut om nedsättning enligt första stycket skall bortses från den del av avgiften som har beräknats efter två eller fyra procent enligt 27 5 3 eller
4 mom.
Ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av året efter det då avgiften påfördes.
435
1 mom. Arbetsgivareskall vid -
varje avlöningstillfälle genom sär- skilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna arbetstagare uppgift om det belopp, som genom skatteav- drag har innehållits på lönen. Skyl- dighet att lämna sådan uppgift före— ligger dock inte, om lönen kvitteras på avlöningslista, där skatteavdra- get har angivits. ' '
1 mom. Arbetsgivare skall vid varje avlöningstillfälle genom sär- skilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna arbetstagare uppgift om ' det belopp, som genom skatteav- drag har innehållits på lönen. Skyl- dighet att lämna sådan uppgift före- ligger dock inte, om lönen kvitteras ' på avlöningslista, där skatteavdra- get har angivits. Ifråga om folkpen- sion och tilläggspension enligt lagen ( I 962: 381 ) om allmän försäkring,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
(le/pension enligt lagen ( 1 979: 84) om delpensionsförsäkring. livränta enligt lagen ( l954: 243) om yrkes- skadeförsäkring, lagen ( I 976: 380) om arbetsskadeförsäkring. lagen (1977: 265) om statligt personskade- skydd eller lagen (1977.'267) om krigsskadeersättning till sjömän el- ler annan jämförbar ersättning en- ligt äldre lagstiftning behöver tipp- gift om skatteavdragets belopp dock inte lämnas om avdraget är lika stort som vid det närmast föregåen- de utbetalningstill/ället.
llar skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så stort belopp, som motsvarar den kvarstående skatten, "skall arbetsgivaren vid det avlöningstillfälle, som närmast föregår uppbördsmånadcn. april, un- derrätta arbetstagaren om storleken av felande belopp.
Efter den 18 i den sista uppbördsmåna'd, under vilken skatt enligt skattsedel skall erläggas; eller. om arbetstagare tidigare har slutat sin anställning, vid dennas slut skall arbetsgivaren återlämna skattsedeln till arbetstagaren. Har arbetstagaren slutat sin anställning under tid då avdrag för kvarstående skatt skall göras. skall arbetsgivaren lämna arbetstagaren skriftlig uppgift om summan av gjorda skatteavdrag för sådan skatt och den tid som avdragen avser. Sådan uppgift, som skall vara undertecknad eller signerad av arbetsgivaren eller någon hos honom anställd, skall också omfatta arbetsgivarens namn och adress.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer for- mulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skall kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare. '
445. Skattemyndigheten skall övervaka. att arbetsgivare behörigen fullgör
sina skyldigheter enligt bestämmelserna i 39—43 55.
På begäran av arbetsgivare eller arbetstagare skall skattemyndighe- ten lämna besked i frågor, som an- går skyldigheten att verkställa skat- teavdrag. beräknandet av sådant avdrag cller tillämpningen i övrigt av bestämmelserna i 39—43 55. Så- dana besked skall meddelas av den skattemyndighet hos vilken arbets- givaren är registrerad för inbetal- ning och redovisning av arbetstaga- res skatt. Ä'r arbetsgivaren inte re- gistrerad. meddelas besked av skat- temyndigheten i det län där arbets- givaren är bosatt. Saknar en arbets- givare, som är bosatt utomlands el- ler är utländsk juridisk person. fast driftställe här i riket. meddelas be-
På begäran av arbetsgivare eller arbetstagare skall skattemyndighe- tcn lämna besked i frågor, som an- går skyldigheten att verkställa skat- teavdrag, beräknandct av sådant avdrag eller tillämpningen i övrigt. av bestämmelserna i 39—43 55. Så- dana besked skall meddelas av den skattemyndighet som enligt 2 a _5' andra stycket har attfatta beslut rö- rande arbetsgivare.
Nuvarande lydelse
skedet av skattemvndigheten [ Stockholms län.
Föreslagen lydelse
Skattemyndigheten får på begäran 'av arbetsgivare lämna besked beträf— fande arbetstagares skatteavdrag.
preliminär skatt meddelas av den skattemyndighet, som för inkomst- året skall utfärda skattsedel avseen- de sådan skatt för den skattskyldige.
Skattskyldig får ge in ansökan om jämkning av preliminär skatt till skattemyndigheten på den ort där han är bosatt, även om myndighe- ten inte är behörig att meddela bc- slut enligt första stycket. Myndighe- ten skall göra den utredning som behövs i ärendet och därefter sända ansökningen till den myndighet som skall meddela beslutet.'
465 ' 1 m 0 m. Beslut om jämkning av .
1 m 0 m. Skattskyldig får ge in ansökan om jämkning av prelimi- när skatt till skattemyndigheten på den ort där han är bosatt, även om myndigheten inte är'behörig att meddela beslut om jämkningen. Myndigheten skall göra den utred- ning som behövs i ärendet och där- efter sä'nda ansökningen till den myndighet som skall meddela be- slu'tet. "
495
4 mom. Den som har fått anstånd enligt 1 eller 2 a mom. skall betala ränta (anståndsränta) för den del av anståndsbeloppet 'som skall betalas senast vid anståndstidens' utgång Vid ränteberäkningen gäller 1 tillämpliga delar bestämmelserna 1 32 5 första stycket.
Anståndsränta utgår från utgången av den månad, då beloppet skulle ha betalats om anstånd int'e medgetts till och med den månad då anståndsti- den gått ut eller, om beloppet betalats dessförinnan, till och med den månad betalning skett.
Bifalls den skattskyldiges yrkan- de i omprövningsärendet av skatte- myndigheten skall erlagd ränta återbetalas. Bifal/er domstol ett överklagande skall erlagd 'ränta återbetalas sedan domen 'vunnit laga kraft. På återbetalat belöpp be- räknas restitutionsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpli- ga delar bestämmelserna i 695 2 mom.
Bifalls den skattskyldiges yrkan- de' 1 omprövningsärendet av skatte- myndigheten eller bifaller domstol ett överklagande skall betald ränta återbetalas. På återbetalat belopp beräknas restitutiönsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 69 5 2 mom.
Bestämmelserna i 58 5 gäller i fråga om anståndsränta.
50 _s'
Beslut om anstånd meddelas av den skatteni_t-'iz(ligliet. som har ut- färdat skattsedel på den skatt som anståndet avser.
Ansökan om anstånd enligt 485 2 mom. skall ställas till den skatte-
Ansökan om anstånd enligt 485 2 mom. skall ges in till skattemyn-
Nuvarande lydelse
myndig/tet. som avses i första stye- ket, samt inges eller insändas till familjebidragsnämnden i den kom- mun, som har att utge familjebidrag enligt familjebidragslagen(1978: 520). Sådan ansökan bör av den värnpliktige göras snarast, möjligt och senast inom en månad efter ut- gången av först infallande upp- bördsmånad, som anståndet skall avse. Har ansökan inte inkommit till familjebidragsnämnden inom tre månader efter militärtjänstgö- ringens slut, får ansökningen inte upptagas till prövning. '
Föreslagen lydelse
(ligheten eller den myndighet som regeringen bestämmer. Sådan ansö- kan bör av den värnpliktige göras snarast möjligt och senast inom en månad efter utgången av först infal- lande uppbördsmånad, som an- ståndet skall avse. Har ansökan inte inkommit inom tre månader
efter militärtjänstgöringens slut, får ansökningen inte prövas.
Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.
[ fråga om anstånd avseende kvarstående skatt skall bestämmelserna' 1 46 5 3 mom. andra och tredje styckena samt 47 5 tillämpas
525
Skatt. som har innehållits genom skatteavdrag. skall betalas genom insättning på skattepostgirokonto hos skattemyndigheten i. det län där den som har innehållit skatten är registrerad-för inbetalning och redo- visning av sådan skatt. Är han inte registrerad, skall skatten betalas till skattemyndigheten i det län där han är bosatt. lnbetalninggfrån lands- tingskommun och kommun skall. såvitt gäller preliminär A-l dock. skatt, ske genom avräkning mot fordran enligt 45 lagen (1965z269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets ut- debitering av skatt, m.m.
Skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall betalas genom insättning på skattepostgirokonto hos den skattem_t-'ndighet som avses i 2 a_é' andra stycket. lnbetalning från landsting och kommun skall dock, såvitt gäller preliminär A- skatt, ske genom avräkning mot fordran enligt 45 lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser. om
' kommuns och annan menighets ut-
dcbitering av skatt. m.m.
Sådan preliminär A-skatt eller kvarstående skatt, som ej har innehållits genom skatteavdrag, preliminär B-skatt samt tillkommande skatt skall betalas genom insättning på skattepostgirokonto hos den skattemyndighet till vilken skatten skall betalas enligt skattsedel.
Insättning enligt första eller andra "stycket kan göras också genom inbe- talning hos de banker. med vilka regeringen har träffat avtal därom.
Om den som har innehållit skatt eller skattskyldig inte vet till-vilken skattemyndighet inbetalning skall göras. skall skatten sättas in på skatte- postgirokonto hos skattemyndigheten i det län där den som har innehållit skatten respektive den skattskyldige är bosatt.
Betalas skatt genom girering från postgirokonto. skall skatten anses vara inbetald den dag då gireringshandlingarna kom in till postanstalt. Statlig myndighet. som använder det centrala redovisningssystemet (system S).för
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
betalning av skatt. skall anses ha betalt den dag då uppdrag att betala skatten sändes till redovisningseentral' 1 systemet lnbetalning av skatt sker kostnadsfritt.
53 5
1 mom. Vid inbetalning av skatt, som har innehållits genom skatteav- drag. skall namn på och postadress till den som har. innehållit skatten anges på inbetalningshandlingen.
Skattemyndigheten får på ansö- kan av arbetsgivare eller när sär- skilda skäl föreligger besluta att skatt. som innehålls genom skatte- avdrag. och arbetsgivaravgifter som uppbärs enligt lagen (1984:668) om uppbörd av social- avgifter från arbetsgivare skall re- dovisas till skattemyndigheten un- der särskilt redovisningsnummer. Beslutet meddelas av den skatte- myndighet till vilken redovisning skall lämnas under det särskilda re- dovisningsnzunret.
Skattemyndigheten får på ansö-_ kan av arbetsgivare eller när sär- skilda skäl föreligger besluta att skatt. som innehålls genom skatte- avdrag. och arbetsgivaravgifter som uppbärs enligt lagen (1984:668) om uppbörd av social- avgifter från arbetsgivare skall re- dovisas till skattemyndigheten un- der särskilt redovisningsnummer.
Vid inbetalning av skatt som avses i 52 5 andra stycket. skall på inbetal- ningshandlingen anges den skattskyldiges namn och postadress. person- eller organisationsnummer. skattens beteckning samt det år som skatten
avser.
1 m 0 m. En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för prelimi— när A—skatt eller utgett lön för vil- ken månadsavgift skall redovisas enligt lagen (1984:668) om upp- börd av socialavgifter från arbetsgi- vare skall utan anmaning lämna uppgift(uppbördsdeklara- t i o n) 0111 detta till den skattemyn- dighet som avses i 52 _5' första styc— ket. Arbetsgivare som avses i 35 andra stycket sista meningen lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall dock lämna de- klarationen till skattemyndigheten i Stockholms län. Deklaration skall lämnas av landstings/mmmun och kommun senast den 12 och av an- nan arbetsgivare senast den 18 i uppbördsmånadcn efter den må- nad då skatteavdraget gjordes eller lönen utgavs.
545-
1 m 0 m. En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för prelimi- när A-skatt eller utgett lön" för vil-
ken månadsavgift skall redovisas
enligt lagen (1984:668) om upp- börd av socialavgifter från arbetsgi- vare skall utan anmaning lämna uppgift(uppbördsdeklara- t i o 11) om detta till den skattemyn- dighet som avses i 2 a _5' andra styc- ket. Deklaration skall lämnas av landsting och kommun senast den 12 och av annan arbetsgivare senast den 18 i uppbördsmånadcn efter den månad då skatteavdraget gjor- des ellerlönen utgavs.
Efter anmaning av skattemyndigheten är också den. som inte är deklara- tionsskyldig enligt första stycket. skyldig att avge uppbördsdeklaration.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt formulär.
Uppbördsdeklaration skall upptaga 1) arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda redovisningsnummer;
2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas; 3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt från lön; 4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning som avses i 2 kap. 3 5 första och andra styckena lagen (1981:691) om socialavgifter, dock inräk- nat det belopp som avses i punkt 5;
5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 65 lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare:
6) den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas; 7) månadsavgiftens belopp; 8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7. En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt, skall lämna uppgift (uppbördsdeklarationför kvarstående skatt) om detta. Sådan deklaration- skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden april och upptaga. förutom uppgift som avses i fjärde stycket 1. det belopp som dragits av för kvarstående skatt. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första — tredje styckena.
Den som har gjort skatteavdrag för preliminär A—skatt på ränta eller utdelning skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration för ränta och utdel- ning) om detta. Sådan deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbörds- månaden efter den månad då skatteavdraget gjordes och ta upp 1) den deklarationsskyldiges namn och person-' eller-organisationsnum- mer;
2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas: 3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt. 1 övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första — tredje styckena.
685
2 m 0 m. Den som vinner ned- sättning i eller befrielse från honom påförd slutlig. kvarstående eller till- kommande skatt eller berättigas återfå ytterligare överskjutande skatt äger att genom skattemyndig- heten i det län. där debiteringen skett. återfå vad han betalat för mycket.
2 m 0 m. Den som vinner ned- sättning i eller befrielse från honom påförd slutlig, kvarstående eller till- kommande skatt eller berättigas återfå ytterligare överskjutande skatt äger att genom skattemyndig- heten återfå vad han betalat för mycket.
Återbetalning enligt första stycket sker. såvitt avser överskjutande skatt och ö-skatteränta, endast om beloppet skulle ha återbetalats vid motsva- rande tillämpning av 1 mom. första stycket. Belopp under 25 kronor återbetalas inte.
3 m 0 m. Skall den. som jämlikt stadgande! i 2 mom. är berättigad återbekomma skatt, som debiteras å en ort för visst är. i stället utgöra skatt. som debiterats eller bör debi- teras å samma ort men i annan ord— ning eller ä annan ort eller för annat
3 m 0 m. Skall den, som enligt 2 mom. är berättigad att återfå skatt. som debiterats av en skattemyndig- het. i stället betala skatt. som debi- terats eller bör debiteras av samma skattemyndighet men i annan ord- ning eller av annan skattemyndig-
Nuvarande lydelse
år, och är sistnämnda skatt vid meddelandet av beslut i'restitu- tionsärendet ej gulden. äger den skattskyldige utfä allenast den del av det för mycket erlagda beloppet, som överstiger det belopp vilket han sålunda rätteligen har att utgö- ra. Återstoden av det erlagda be- loppet skall gottskrivas den ska-tt- skyldige till gäldande av sistnämn- da skatt och i förekommande fall skyndsamt tillställas skattemyndig- lzeten i det län. inom vilken den ort är belägen. där skatten debiterats eller bör debiteras.
Föreslagen lydelse
het. och är sistnämnda skatt vid meddelandet av beslut i restitu- tionsärendet inte betald. har den skattskyldige rätt att få ut endast den del av det för mycket betalda beloppet, som överstiger det belopp vilket han sålunda rätteligen har att betala. Återstoden av det betalda beloppet skall gottskrivas den skatt- skyldige för betalning av sistnämn- da skatt och i förekommande fall skyndsamt föras över till den skatte- myndighet som debiterat skatten el- ler skall debitera den.
69 5 I m o in. Om preliminär skatt. som har inbetalats eller som, utan att så har skett. skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren gjort skatteavdrag, och överskjutande ingående mervärdeskatt överstiger den slutliga skatten skall ränta (ö—skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet. Vid ränteberäkningen gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990: 324);
att i den preliminära skatten. inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 275 2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april året efter
inkomståret;
att det belopp som räntan skall beräknas på, avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt, som avses i 275 2 mom. 3. betalats efter den 18 januari året efter inkomståret men senast den 30 april samma år. skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex . månader.
Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt, som avses i 275 2 mom. 3, betalats efter den 18 februari året efter inkomståret men senast den 30 april samma år, skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader.
Ränta beräknas på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20000 kronor enligt den räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av året före taxeringsåret och på övrig del enligt en räntesats som motsvarar fjärdedelen av diskontot.
Räntesatserna bestäms till procenttal. med högst en decimal, som i förekommande fall avrundas uppåt.
Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut om beloppet understiger 50 kronor.
Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller över- skjutande ingående mervärdeskatt eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.
Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på 6- skatteränta.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
75 5 Om arbetsgivare utan skälig anledning underlåter att göra avdrag för preliminär eller kvarstående skatt, är han ansvarig för skatt. som skatte- avdraget skulle ha avsett. till belopp som svarar mot vad han har underlåtit att avdraga. Gäller arbetsgivarens ansvarighet på grund av underlåtenhet att göra avdrag för preliminär skatt arbetstagare. som ej är känd. skall vad arbetsgivaren har underlåtit att avdraga anses utgöra 40 procent av den lön på vilken skatteavdrag skulle ha gjorts.
Fråga om arbetsgivares betal— Beslut enligt första stycket skall ningsskyldighet enligt första stycket fattas av skattemyndigheten. skall prövas av den skattemyndighet som avses i 44 5" andra stycket.
Åläggs betalningsskyldighet arbetsgivare på grund av underlåtenhet att göra avdrag för preliminär skatt. innan slutlig skatt har debiterats för det inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha gjorts, skall betalnings- skyldighet för skattebeloppet åläggas också arbetstagaren, om han är känd. Beloppet får indrivas hos arbetstagaren i samma ordning som gäller för restförd skatt. _ -
Om arbetstagare blir känd först sedan betalningsskyldighet har ålagts arbetsgivaren, men före debiteringen av slutlig skatt som avses i tredje stycket. skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas arbetstaga- ren. Blir arbetstagaren känd senare än som har sagts nu skall beslut meddelas om hur stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkomman- de skatt som omfattas av arbetsgivarens betalningsskyldighet.
Betalningsskyldighet får i fall som avses i tredje eller fjärde stycket åläggas arbetstagaren också efter det att slutlig skatt har debiterats. om det med fog kan antagas att tillkommande skatt kommer att påföras honom.
775
En arbetsgivare som har gjort skatteavdrag men inte betalat in det innehållna beloppet i den tid och ordning, som föreskrivs i 245 2 mom., 52 och 53 55, är ansvarig för beloppet. Sedan beslut om beloppets storlek har fattats får beloppet drivas in hos arbetsgivaren i den ordning som gäller för indrivning av skatt.
Har arbetsgivaren lämnat uppbördsdeklaration inom den tid som anges i 545 1 mom. första stycket eller inom den tid'som anges i ett beslut om anstånd med att lämna deklaration. anses beslut om skattens storlek ha fattats i enlighet med deklarationen.
Kommer deklarationen in till skattemyndigheten vid en senare tidpunkt anses beslut om skattens storlek också ha fattats i enlighet med deklaratio— nen. om inte ett omprövningsbeslut har meddelats dessförinnan.
Beslut enligt första stycket skall Beslut enligt första stycket 'skall meddelas av den skattemyndighet fattas avskattemyndigheten. som avses i 44 5” andra stycket.
Arbetstagaren är fri från betalningsansvar för skattebelopp som enligt denna paragraf får drivas in hos arbetsgivaren.
77 b 5 . Har gift skattskyldig icke i föreskriven tid och ordning inbetalat skatt som påförts på grund av sådan inkomst som avses i tredje stycket av .
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
anvisningarna till 52 5 kommunalskattelagen (19281370). är maken jämte den skattskyldige betalningsskyldig för skattebeloppet jämte restavgift. Beloppet får uttagas hos maken i den ordning som gäller för indrivning av skatt som påförts honom.
Makes ansvarighet enligt första stycket avser det belopp som utgör skillnaden mellan den skattskyldige debiterad skatt på grund av inkomst och den skatt på grund av inkomst som skulle ha påförts den skattskyldige om denne icke haft att erlägga skatt för inkomst som avses i första stycket. Skatt, som har erlagts på annat sätt än genom indrivning hos den skattskyl- diges make. anses i första hand avse annat än inkomst enligt första stycket. I fråga om betalning av skatt enligt detta stycke äger bestämmelserna i 29 5 första stycket motsvarande tillämpning. '
Beslut om makes betalningsskyl-
dig/tet enligt första och andra styckena ska/l fattas av skattemyn- digheten.
86 5
Vill den skattskyldige eller arbetsgivaren begära omprövning av ett beslut. skall han göra detta skriftligt. Begäran skall, om inte annat före- skrivs i tredje stycket, ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut. .
Om den skattskyldige eller arbetsgivaren gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett beslut enligt denna lag som är till hans nackdel eller skattsedel eller annan handling med uppgift om vad han ålagts att betala. får han ändå begära omprövning. Begäran skall ha kommit in inom två månader från den dag han fick sådan kännedom.
En begäran om omprövning av beslut om preliminär taxering, sät- tet för uttagande av preliminär skatt, debitering eller jämkning av sådan skatt. verkställande av skat- teavdrag och anstånd enligt 485 med inbetalning av skatt skall ha kommit in till skattemyndigheten inom två månader från den dag då sökanden fick del av beslutet.
En begäran om omprövning av beslut om preliminär taxering. sät- tet för uttagande av preliminär skatt. debitering eller jämkning av sådan skatt. verkställande av skat- teavdrag, anstånd enligt 485 med inbetalning av skatt och betalning och redovisning av skatt som inne- hållits genom skatteavdrag skall ha kommit in till skattemyndigheten inom två månader från den dag då sökanden fick del av beslutet.
Har den skattskyldige eller arbetsgivaren inom den tid som anges i första eller andra stycket gett in skrivelsen med begäran om omprövning till en annan skattemyndighet än den som fattat beslutet eller till en allmän förvaltningsdomstol, får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedel- bart översändas till den skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift om den dag då handlingen kom in till myndigheten eller domstolen.
935
Efterprövning enligt 925 1 och 3 får ske endast om den avser belopp av någon betydelse. Efterprövning
Efterprövning enligt 925 1 och 3 får ske endast om den avser belopp av någon betydelse.
Nuvarande lydelse
får inte ske- om skattemyndigheten tidigare fattat beslut om efterpröv-
Föreslagen lydelse
Efterprövning får inte ske om be- slutet med hänsyn till omständighe- terna skulle framstå som uppenbart oskäligt eller om skattemyndighe- ten tidigare fattat beslut om efter- prövning avseende samma fråga.
985
Den skattskyldiges och arbetsgivarens överklagande skall ha kommit in före utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket uppbörds- året har gått ut. Om det överklagade beslutet har meddelats efter den 30 juni femte året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut och klaganden har fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år. får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då ning avseende samma fråga. klaganden ftck del av beslutet.
Överklagande av beslut om preli- minär taxering. sättet för uttagande av preliminär skatt, debitering eller jämkning av sådan skatt. verkstäl- lande av skatteavdrag och anstånd enligt 48 5 med inbetalning av skatt skall ha kommit in inom två måna- der från den dag då klaganden fick del av beslutet.
Överklagande av beslut om preli— minär taxering, sättet för uttagande av preliminär skatt, debitering eller jämkning av sådan skatt, verkstäl- lande av skatteavdrag, anstånd en- ligt 485 med inbetalning av skatt och betalning och redovisning av skatt som innehållits genom skatte- avdrag skall ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet.
Vid överklagande av beslut om debitering till följd av taxeringsbeslut gäller bestämmelserna i 6 kap. 3 5 taxeringslagen (1990: 324). Den skattskyldige och arbetsgivaren får överklaga ett beslut enligt denna lag även om det inte gått honom emot.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
8. Förslag till
Lag om andr1ng1 lagen (1991: 157) om ändring 1 tullagen (1987: 1065)
Härigenom föreskrivs att 20 å'tullagen (1987: 1065) i paragrafens lydelse enligt lagen (1991: 157) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
205. Har den som är tullskyldig enligt 10 & första stycket
1. i tulldeklaration eller på annat 1. i tulldeklarationeller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till led- sätt underfÖr/arandet lämnat orik- ning för tulltaxeringen. eller tig uppgift till ledning för tulltax-
eringen, eller
2. underlåtit att lämna uppgift som det ålegat honom att lämna, skall en tullmyndighet besluta om eftertulltaxering, om den oriktiga upp- giften eller underlåtenheten har medfört att tull eller annan skatt inte fast- ställts eller fastställts till förlågt belopp. Eftertulltaxering får inte ske. om det belopp som avses är ringa eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart oskäligt att sådan taxering sker.
9. Förslag till
Lag om ändring i tullagen (1987: 1065)
Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987: 1065) dels att 83 och 87 55 skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 13 5 skall flyttas till närmast före 12 g:
Nuvarande lydelse föreslagen lydelse
839
Har den som är tullskyldig och skyldig att lämna tulldeklaration, i en tulldeklaration eller ett annat dokument som avgetts till ledning för fastställande av tull eller annan skatt, lämnat en uppgift som be- finns vara oriktig. skall han påföras en särskild avgift (tulltillägg). Tull- tillägget är tjugo procent av den tull och annan skatt som inte skulle ha påförts, om den oriktiga uppgiften godtagits. Detsamma gäller, om den tullskyldige skriftligen har läm- nat en sådan uppgift i ett omtulltax- eringsärende eller ett överklagat ärende som avser fastställande av tull eller annan skatt.
Har den som är tullskyldig och skyldig att lämna tulldeklaration, i en tulldeklaration eller ett annat dokument som under förfarandet avgetts till ledning för fastställande av tull eller annan skatt, lämnat en uppgift som befinns vara oriktig, skall han påföras en särskild avgift (tulltillägg). Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan skatt som inte skulle ha påförts, om den oriktiga uppgiften godtagits. Det- samma gäller, om den tullskyldige skriftligen har lämnat en sådan uppgift i ett omtulltaxeringsärende eller ett överklagat ärende som av- ser fastställande av tull eller annan skatt.
Om avvikelse från tulldeklaration har skett vid skönstulltaxering skall den tullskyldige påföras tulltillägg. Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan skatt som vid taxeringen påförs den tullskyldige utöver vad som annars skulle ha påförts honom. Till den del taxeringen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den tullskyldige påförs dock tulltillägg enligt första stycket.
Om den som är tullskyldig enligt 82 & rätteligen skulle ha lämnat tullde- klaration till ledning för fastställande av tull eller annan skatt. skall han påföras tulltillägg. Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan skatt som påförs eller, vid förfogande enligt 82 å andra stycket andra meningen, tjugo procent av den tullförmån som den tullskyldige går miste om.
875
Tulltillägg och förseningsavgift får helt eller delvis efterges, om fel- aktigheten eller underlåtenheten kan antas ha ett sådant samband med den tullskyldiges ålder, sjuk- dom, bristande erfarenhet eller där- med jämförligt förhållande att den kan anses ursäktlig. Detsamma gäl- ler, om felaktigheten eller underlå- tenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till den oriktiga uppgif- tens beskaffenhet eller annan sär-
Tulltillägg och förseningsavgift får helt eller delvis efterges, om fel- aktigheten eller underlåtenheten kan antas ha ett sådant samband med den tullskyldiges ålder, sjuk- dom, bristande erfarenhet eller där- med jämförligt förhållande att den kan anses ursäktlig. Detsamma gäl- ler, om felaktigheten eller underlå- tenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till den oriktiga uppgif- tens beskalfenhet eller annan sär-
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
skild omständighet som rör annat skild omständighet eller om det än vad som sägs ifi'irsra meningen. framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget eller avgiften.
Tulltillägg får helt efterges även när det belopp som kunde ha undandra- gits genom felaktigheten eller underlåtenheten är att anse som ringa.
Förseningsavgift får helt eller delvis efterges också när underlåtenheten är att anse som ringa.
Tulltillägg eller förseningsavgift får inte påföras sedan den tullskyldige har avlidit.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1992.
10. Förslag till Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1 988: 327)
Härigenom föreskrivs att 42 & vägtrafikskattelagen (1988z327) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
425
Beskattningsmyndigheten skall genom beslut om efterbeskattning fast- ställa den ytterligare vägtrafikskatt som skall betalas i de fall skatt har undandragits genom att
1. ett fordon har brukats i strid mot vad som är föreskrivet om registre- ring och avställning av fordon,
2. föreskriven anmälan till registreringsmyndigheten inte har gjorts,
3. oriktig uppgift har lämnats i 3. oriktig uppgift har lämnats i anmälan eller ansökan till registre- anmälan eller ansökan till registre- rings- eller beskattningsmyndighe- rings- eller beskattningsmyndighe- ten eller annars till ledning för be- ten eller annars under förfarandet skattningen, till ledning för beskattningen,
4. fordonet inte har undergått föreskriven registreringsbesiktning efter ändring som avses i 15 åeller 32 5.
5. uppgift om körsträcka för kilometerskattepliktigt fordon inte har lämnats i vederbörlig ordning eller oriktig uppgift har lämnats om kör- sträckan, '
6. ett kilometerskattepliktigt fordon har brukats i strid mot 26 å andra stycket, eller
7. oriktig uppgift har lämnats i mål om skatt. Vid efterbeskattning får 41 & tillämpas.
Denna lag träderi kraft den ljanuari 1992.
11. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (19281370) dels att punkt 1 av anvisningarna till 24 å och punkt 4 av anvisningarna till 41 åskall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en bestämmelse. punkt 7 av anvisningar- na till 46 &, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar till 24 5
1.' För skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av bestäm- melserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkningen tas hänsyn till in- och utgående lager av varor. däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat m.m.. till pågående arbeten samt till fordrings- och skuldposter. Värdet av utgående lager. pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter bestäms med hänsyn till förhållandena vid beskattnings- årets utgång. Som värde av ingående lager, pågående arbeten samt ford- rings- och skuldposter tas upp värdet av närmast föregående beskattnings- års utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter.
Har det bokförda resultatet på- verkats av att bland intäkterna har tagits upp belopp. som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslu- tits belopp, som borde ha medräk- nats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp, som inte är av- dragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras så att det kan läggas till grund för inkomstbe- räkningen enligt denna lag. I de fall resultatet har påverkats av att lager. pågående arbeten eller fordrings- post har tagits upp med för lågt be- lopp eller skuldpost med för högt belopp skall dock på yrkande av den skattskyldige justering av det bokförda resultatet underlåtas i den mån det är uppenbart att denne — i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna lag — genom större avskrivningar på an- läggningstillgångar än som skett el- ler större avsättning enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsre- serv än som gjorts skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än det som skulle framkomma efterjuste— ringen. Om särskilda omständighe-
' Senaste lydelse 1990: 1421.
Har det bokförda resultatet på- verkats av att bland intäkterna har tagits upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst. eller uteslu- tits belopp, som borde ha medräk- nats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp, som inte är av- dragsgilla vid inkomstberäkningen. skall resultatet justeras så att det kan läggas till grund för inkomstbe- räkningen enligt denna lag. I de fall resultatet har påverkats av att lager. pågående arbeten eller fordrings- post har tagits upp med för lågt be- lopp eller skuldpost med för högt belopp skall dock på yrkande av den skattskyldige justering av det bokförda resultatet underlåtas i den mån detär uppenbart att denne — i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna lag — genom större avskrivningar på an- läggningstillgångar än som skett el- ler större avsättning enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsre- serv än som gjorts skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än det som skulle framkomma efterjuste— ringen.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ter föranleder det skall dock resulta- tet justeras även i sådant fall.
Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakt- tas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år. då den enligt god redovisningssed eller enligt vad som beträffandejordbruk är allmänt bruk- ligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex. i form av levererade varor,.fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. ] fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet. att fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer, och att räntor hänförs till inkomsten för det år, på vilket de belöper i bägge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor. som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till denna del- bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för det år då räntan har betalats.
Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av avyttrade varor skall — även om fakturering inte skett — redovisas som fordran. såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.
Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas under loppet av flera år. får som intäkt för varje år tas upp den del av köpeskillingen som influtit under samma år.
l fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 23 5.
Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år-
beskattat vinst. som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare år. skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.
Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstberäk- ningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattningsmyn- dighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning. .
Har intäkter eller utgifter avseende viss egendom vid den närmast föregående taxeringen till statlig inkomstskatt hänförts till inkomstslaget kapital och sker beskattning vid den aktuella'taxeringen i inkomstslaget näringsverksamhet skall den skattskyldige ta upp sådana ingående till- gångs- och skuldposter som erfordras för att någon intäkt eller utgift inte skall beskattas två gånger eller lämnas obeskattad på grund av skiftet av tillämpligt inkomstslag.
3 Q' 7 — 1 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt har motsva- ' rande tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig till näringsverksamhet tillämpas 248 1 — 5 mom., 279" 1 -— 4 mom., 28 &, 29å 1 mom., 305; 1 mom. och 31 ånämnda lag.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
till4lå
4.2 I fråga om inkomst av tjänst gäller såsom allmän regel, att in- komst skall anses hava åtnjutits un- der det år, då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyft- ning eller, såsom i fråga om bo- stadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätt kom- mit den skattskyldige till godo, det- ta oberoende av huruvida inkoms- ten intjänats under året eller tidiga- re. Har den skattskyldige på grund av sin tjänst fått förvärva värde- papper på förmånliga villkor, tas förmånen upp till beskattning det år förvärvet skedde. Vissa intäkter skall dock hänföras till beskatt- ningsåret, ehuru de icke uppburits eller varit tillgängliga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättningen härför är emeller- tid. att de intjänats senast under be- skattningsåret och uppburits eller blivit tillgängliga för lyftning före den 15 januari påföljande år. Lika- så skall intäkter som uppburits eller blivit tillgängliga för lyftning efter den 15 december året före beskatt- ningsåret hänföras till beskattnings- året om de i sin helhet belöper tidi- gast på beskattningsåret. Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomst- förvärvet avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som ti- digare förvärvats eller först under ett senare år beräknas inflyta. På motsvarande sätt som i fråga om intäkter gäller dock även här, att en utgift. som betalats efter den 15 de- '
cember åretföre beskattningsåret el- ler före den 15 januari året efter be-
: Senaste lydelse l990:650.
4. I fråga om inkomst av tjänst gäller såsom allmän regel, att in- komst skall anses hava åtnjutits un- der det år, då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyft- ning eller, såsom i fråga om bo- stadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätt kom- mit den skattskyldige till godo. det- ta oberoende av huruvida inkoms- ten intjänats under året eller tidiga- re. Har den skattskyldige på grund av sin tjänst fått förvärva värde- papper på förmånliga villkor, tas förmånen upp till beskattning det år förvärvet skedde. Vad gäller rätt beskattningsår för inkomster som tas upp som intäkt av tjänst enligt bestämmelserna i 325 1 mom. för— sta stycket h gäller dock bestämmel- serna i 3 &" 5 mom. lagen (1947: 5 76) om statlig inkomstskatt.
Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomst- förvärvet avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som ti- digare förvärvats eller först under ett senare år beräknas inflyta.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1 99 1 / 92: 4 3
skattningsåret. kan vara att hänfö- ra till utgift under beskattningsåret.
1111 46 5
7. Ifråga om rätt beskattningsår för allmänna avdrag gäller bestäm- melserna i 3 _é' 5 mom. lagen (1947:5 76) om statlig inkomstskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas från och med 1992 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1990— 1991 gäller punkt 4 av anvisning- arna till 41 å i dess lydelse den 30juni 1990.
12. Förslag till
Lag om ändringi lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 35 5 mom. lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande [_j-idelse
5 m o m.] I fråga om till vilket beskattningsår en inkomst eller ut- gift skall hänföras tillämpas be- stämmelserna i 41 å andra stycket och punkt 4 av anvisningarna till 41 & kommunalskattelagen (1928:370), om inte annat före- skrivs i denna lag. Ränta på sådan bankräkning där räntan gottskrivs insättaren den 31 december anses som tillgänglig för lyftning denna dag.
Föreslagen lydelse
5 m o m. I fråga om till vilket beskattningsår en inkomst eller ut- gift skall hänföras tillämpas be- stämmelserna i 41 5 andra stycket och punkt 4 av anvisningarna till 41 & kommunalskattelagen (l928:370), om inte annat före- skrivs i denna lag. Ränta på sådan bankräkning där räntan gottskrivs insättaren den 31 december anses som tillgänglig för lyftning denna dag. Intäkter skall hänföras till be- skattningsåret, trots att de inte upp- burits eller varit tillgängliga för ljfl- ning förrän efter beskattningsårets utgång under förutsättning att de in- tjänats senast under beskattnings- året och uppburits eller blivit till— gäng/[ga för lyftning före den 15 ja- nuari påföljande år. Likaså skall in- täkter som uppburits eller blivit till- gängliga för lyftning efter den 15 december året före beskattningsåret hänföras till beskattningsåret om de i sin helhet belöper tidigast på be- skattningsåret. På motsvarande sätt som i fråga om intäkter skall en ut- gift, som betalats efter den 15 de- cember året/öre beskattningsåret el- ler före den 15 januari året efter be- skattningsåret, hänföras till beskatt- ningsåret.
Bestämmelserna i 9 mom. andra och tredje styckena tillämpas också i fråga om förvärv av rätt till ränta.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas från och med 1992 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1990— 1991 gäller punkt 4 av anvisning- arna till 41 _S kommunalskattelagen (l928:370) i dess lydelse den 30juni 1990.
' Senaste lydelse 19902651.
13. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs att 65 lagen (1984: 1052) om statlig fastighets- skatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
65'
I fråga om förfarandet för att be— ] fråga om förfarandet vid taxe- stämma underlaget för fastighets- ring till fastighetsskatt gäller be— skatt gäller taxeringslagens stämmelserna [ taxeringslagen (1990: 324) bestämmelser. (1990: 324).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas från och med 1992 års taxering. - -
' Senaste lydelse 1990: 394.
14. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990: 661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
Härigenom föreskrivs att 2 och 8 55 lagen (l990:66l) om avkastnings— skatt på pensionsmedel skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Skattskyldiga till avkastningsskatt är
1. svenska livförsäkringsföretag,
2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse här i
riket,
3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verk- samhet,
4. pensionsstiftelse enligt lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsut- fästelse m.m..
5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken Avsatt till pensioner enligt Så lagen om tryggande av pensionsutfästelse.
m.m.
Bestämmelserna i taxeringslagen (1990: 324) om taxering/ör inkomst skall tillämpas när skattemzderlaget bestäms. ] fråga om debitering och uppbörd av avkastningsskatt gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953: 272).
I fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxeringen behandlas som handelsbolag är dock delägarna skattskyldiga.
Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) gäller vid taxering till avkastningsskatt. I fråga om debite- ring och uppbörd av avkastnings- skatt gäller bcstämmelserna i upp- bördslagen (19532272).
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1992 och tillämpas från och med 1.992 års taxering.
15. Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 & sekretesslagen (1980: 100)' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap. 1 &
Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomis- ka förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen (l980:343) för uppgift som har tillförts sådant register. Uppgift hos tull- verket får dock lämnas ut. om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av över- klagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 25 första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där. gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.
Med skatt avses i detta kapitel Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst eller förmögenhet samt omsättningsskatt, tull och an- nan indirekt skatt. Med skatt jäm— ställs arbetsgivaravgift, prisregle- ringsavgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser be- stämmande av pensionsgrundande inkomst.
skatt på inkomst och. med undan- tag för arvsskatt och gåvoskatt, an- nan direkt skatt samt omsättnings- skatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivarav- gift. prisregleringsavgift och liknan- de avgift samt skatte- och avgiftstill- 1ägg och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämman- de av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pen- sionsgrundande inkomst.
Sekretesscn gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. såvida
inte beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga.
2. befrielse från tillämpning av bestämmelserna om beräkning av skattepliktig realisationsvinst vid avyttring av aktier och liknande egendom i samband med struktur- rationalisering.
3. rätt att erhålla avdrag vid taxe— ringen för avsättning lill särskild ny- anskaffningsfbnd,
' Lagen omtryckt 19891713.
2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig in— komstskatt inte skall anses uppkom- ma vid avyttring av aktier ifå- mansföretag,
Nu varande lydelse
4. rätt att erhålla avdrag vid taxe- ringen/ör kostnad för exportkredi t.
5. beskattning av utländska fors- kare vid tillfälligt arbete i Sverige när beslutet har fattats av forskar- skattenämnden.
Föreslagen lydelse
3. beskattning av utländska fors- kare vid tillfälligt arbete i Sverige när beslutet har fattats av forskar- skattenämnden.
Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller om skatteregister. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om beslut i ärende som avses i 9 kap. l & tredje stycket punkterna 2—4 i den äldre lydelsen.
16. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983: 850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen ( 1953: 272) m.m.
Härigenom föreskrivs att 25 lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (19531272) m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
., . '- .
En sådan småhusägare eller lä- genhetsinnehavare som avses i l 5 skall inte betala arbetsgivaravgifter eller allmän löneavgift på ersätt— ningen och är inte skyldig att göra skatteavdrag enligt uppbördslagen (1953:.272) på ersättningen. om denna betalats mot en faktura som innehåller uppgift om uppdragsta- garens namn och postadress. ersätt- ningens storlek samt
1. mervärdeskattens belopp och uppdragstagarens registrerings- nummer till mervärdeskatt eller or- ganisationsnummer eller
Föreslagen lydelse
En sådan småhusägare eller lä- genhetsinnehavare som avses i l & skall inte betala arbetsgivaravgifter på ersättningen och är inte skyldig att göra skatteavdrag enligt upp- bördslagen (1953z272) på ersätt- ningen. om denna betalats mot en faktura som innehåller uppgift om uppdragstagarens namn och post- adress. ersättningens storlek samt
1. mervärdeskattens belopp och uppdragstagarens registrerings- nummer till mervärdeskatt eller. om han inte skall vara registrerad, uppdragstagarens personnummer eller organisationsnummer eller
2. uppgift om att uppdragstagaren är skyldig att betala B-skatt.
1 fall som avses i första stycket är uppdragstagaren skyldig att betala egenavgifter på ersättningen enligt lagen (1981:691) om socialavgifter samt avgift enligt 254 lagen (1982:423) om allmän löneavgift. Vid tillämpningen av bestämmel- serna om sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande inkomst i lagen (1962:381) om all- män försäkring skall ersättningen anses som inkomst av annat för- värvsarbete.
1 fall som avses i första stycket är uppdragstagaren skyldig att betala egenavgifter på ersättningen enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Vid tillämpningen av bestämmel- serna om sjukpenninggrundandc inkomst och pensionsgrundande inkomst i lagen (1962:381) om all- män försäkring skall ersättningen anses som inkomst av annat för- värvsarbete.
Vad som har sagts i första och andra styckena om arbetsgivaravgifter och andra avgifter gäller inte om parterna har träffat avtal om att ersätt- ningen skall anses som inkomst av anställning och ersättningen uppgår till minst 1000 kronor. 1 ett sådant fall skall uppdragstagaren anses som arbetstagare och småhusägaren eller lägenhetsinnehavaren som arbetsgiva- re.
'. Senastc lydelse 1990: 1326.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1 99 1 / 92: 43
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas i fråga om ersättning som betalats mot faktura som utställts efter ikraftträdandet. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om allmän löneavgift som avser tid före utgången av år 1991.
17. Förslag till
Lag om ändringi lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Härigenom föreskrivs att 12 och 21 55 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
125
I fråga om skyldighet att lämna uppgift till den skattskyldige om det belopp som innehållits genom skatteavdrag gäller vad som i fråga om arbetsgivare sägs i 43 ä 1 mom. första stycket första meningen upp- bördslagen (19531272).
I fråga om skyldighet att lämna uppgift till den skattskyldige om det belopp som innehållits genom skatteavdrag gäller vad som i fråga om arbetsgivare sägs i 43 5 1 mom. första stycket första och tredje me- ningarna uppbördslagen (1953: 272).
215
I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 55. om indriv- ning m.m. i 57 a—59 och 61— 64 åå, om avkortning och avskriv- ning av skatt i 65—67 55, om cen- tral tillsyn m.m. i 72 5, om rätt att taga del av preliminär självdeklara- tion m.m. i 73 5. om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt. m.m. i 77, 77 a och 78 åå, om stralfbestämmelser m.m. i 79—81 och 83 55. om omprövning m.m. i 84—94 åå, om beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95 & samt om överklagande m.m. i 96— 103 åå uppbördslagen (1953z272). Beslut om anstånd som avses i 49 & nämn- da lag meddelas av beskattnings- myndigheten enligt denna lag. Be- slut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.
I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om överflyttning av beslutsbe- hörighet i 2 af. om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 55, om indrivning m.m. i 57 a—59 och 61—64 55. om avkortning och av- skrivning av skatt i 65—67 55, om central tillsyn m.m. i 72 &, om rätt att taga del av preliminär självde- klaration m.m. i 73 5, om arbetsgi- vares ansvarighet för arbetstagares skatt, m.m. i 77, 77 a och 78 åå. om straflbestämmelser m.m. i 79—81 och 83 55, om omprövning m.m. i 84—94 55. om beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95 5 samt om överklagande m.m. i 96—103åå uppbördslagen (1953z272). Beslut om anstånd som avses i 49 & nämn- da lag meddelas av beskattnings- myndigheten enligt denna lag. Be- slut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.
18. Förslag till
Lag om uttag av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1992/93
Härigenom föreskrivs följande.
Under uppbördsåret den 1 februari 1992 — den 31 januari 1993 skall. i stället för vad som sägs i 13 5 1 mom. första stycket uppbördslagen (1953: 272). preliminär B-skatt tas ut med belopp motsvarande 110 procent av den slutliga skatt som har påförts den skatteskyldige året före inkomst— året.
19. Förslag till Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343)
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)' att 1. 3. 5 — 7 och 10 55 skall ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse
1 52
För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automa- tisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett regionalt skatteregister lör varje län.
Registren skall användas vid beskattning för
1. samordnad registerföring av identitieringsuppgifter beträffande fy- siska och juridiska personer,
2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kon- Nuvarande lydelse trollverksamhet.
3. inkomst- och förmögenhetstax- ering samt bestämmande av pen- sionsgrundande inkomst.
4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953:272) och lagen (1968:430) om mervärdeskatt samt avgift en— ligt lagen ( 1 982: 423) om allmän lö- neavgift och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från ar- betsgivare.
3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst.
4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953: 272), lagen (1968:430) om mervär- deskatt. lagen (1984:668) om upp- börd av socialavgifter från arbetsgi- vare, lagen ( ] 99065 9) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkoms— ' ter, lagen (1991:556) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om "nedsättning av socialavgifter samt lagen (1951: 763) om beräkning av statlig in- komstskatt för ackumulerad in- komst.
Registren skall dessutom användas för avräkning enligt lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.
Det centrala skatteregistret skall också användas för utredningar-i kro- nofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet och för riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974: 174) om identitetsbeteckning för juridiska per-
soner m. fl.
3 53 Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges 1. skatt enligt uppbördslagen (1953: 272). och sjömansskatt. _ . 2. mervärdeskatt. annan indirekt skatt eller avgift för vilken riksskatte- verket är beskattningsmyndighet och vägtrafikskatt.
3. arbetsgivaravgift och allmän löneavgift,
' Lagen omtryckt 1983: 143. 3 Senaste lydelse 1985: 155. 3 Senaste lydelse 1984:860.
3. arbetsgivaravgift. särskild Iö- '
neskatt' på vissa förvärvsinkomster
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
och särskild inkomstskatt för utom- lands bosatta,
4. skatte- och avgiftstillägg samt förseningsavgift,
5. ränta och avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av skatt eller avgift enligt 1 —4.
Med skatt enligt uppbördslagen avses, förutom skatt och avgift enligt 1 & nämnda lag, även annan avgift och ränta som utgår enligt bestämmelserna i lagen.
5 54
För fysisk person som är folkbokförd i riket skall i det centrala skatte- registret anges
1. personnummer, namn, adress, civilstånd. datum för civilståndsänd- ring och folkbokföringsförhållanden,
2. registrering enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt, särskilt regist- rerings- och redovisningsnummer, organisationsnummer och f1rma,
3. förhållanden som enligt lag el- ler förordning skall antecknas i skattelängd,
4. registrering i sjömansrcgistret. tillhörighet till icke territoriell försam- ling, tillhörighet till svenska kyrkan,
5. nationalitet, personnummer för hos personen folkbokförda barn un- der 18 år. antal hemmavarande barn som inte har uppnått 16 eller 18 års ålder personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person, personnummer för denne,
6. slag av pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen (1962. 381) om allmän försäkring, 1 den mån det behövs för att debitera socialförsäkringsavgift, _ '
7. slag av preliminär skatt som personen'skall betala. För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också anges person- nummer för den hos vilkcn personen är folkbokförd.
För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast uppgift om personnummer, namn och adress samt personnummer för den hos vilken personen är folkbokförd. om inte ytterligare uppgift som avses i första stycket behövs för beskattning För person som ej är folkbokförd här i riket skall uppgifter enligt första, andra eller tredje stycket införas 1 den mån det behövs för beskattning häri riket.
6 & För juridisk person och för enkelt bolag, partrederi och utländskt före- tags filial i Sverige skall i det centrala skatteregistret anges
]. organisationsnummer med tidpunkt för registrering och avregistre- '
ring i registret namn, firma, adress, hemortskommun, säte och juridisk form
2. registrering enligt lagen (1968: _ 2. registrering enligt lagen (1968:_
430) om mervärdeskatt, särskilt re- 430) om mervärdeskatt. särskilt 're- gistrerings- och redovisningsnum- gistrerings- och redovisningsnum- mer, mer.
4 Senaste lydelse 1991 : 525.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3. förhållanden som enligt lag el- ler förordning skal/ antecknas i skatte/ängd.
För dödsbo skall även den avlidnes personnummer och dagen för döds- fallet anges.
7 55
För fysisk ochjuridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 åå, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3ä 12 mom. nionde stycket lagen (l947:576) om statlig inkomst- skatt skall behandlas som fåmansföretag. fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 5 lagen (1990: 325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
2. Uppgifter angående avslutad revision. verkställt taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 75 tax- eringslagen (1990:324) eller 26 aå lagen (1968:430) om mervärdeskatt. För varje sådan åtgärd får anges tid. art, beskattningsperiod. skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldig- het har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt. uppgif- ter som behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen (1953:272) och lagen om mervärde— skatt eller avgift enligt lagen (1982:423) om allmän löneavgift och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare ' samt uppgifter om redovisning, in- betalning och återbetalning av så- dana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt fram- ställt förslag till sådant beslut som enligt lag eller förordning skall an- tecknas i skattelängd.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt. uppgif— ter som behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen (1953:272), lagen om mervärde- skatt. lagen (1984:668) om upp- börd av socialavgifter från arbetsgi— vare, lagen ( I 991:65 9) om särskild '
löneskatt på vissa förvärvs- inkomster, lagen (1991:556) om
särskild löneskattjör utomlands bo- ' satta. lagen (1990:912) om nedsätt-
ning av socialavgifter och lagen (1951: 763) om beräkning av statlig inkomstskatt för. aekiunulerad in- _komst samt upp gifter om redovis- ning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt fram- ställt förslag till beslut om beskatt- ning.
5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning av skatt; dock ej skälen för besluten. samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet. '
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i allmän självdeklaration i samman-
5 Senaste lydelse 1990: 1 139.
7. Uppgifter som skall lämnas i allmän självdeklaration enligt 2
Nuvarande lydelse
ställningarna för statlig och kom- munal inkomstskatt. i förmögen- hetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet samt uppgifter som skall lämnas i förenklad självdekla- ration.
8. Uppgift om beslut om beskatt- ning, dock ej skälen för beslutet. samt uppgift om utmätning enligt 68 ä 6 mom. uppbördslagen.
Föreslagen lydelse
kap. 139' första stycket punkterna 2—4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgtf ter samt uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration.
8. Uppgift om beslut om beskatt- ning, dock ej skälen för beslutet, uppgift om utmätning enligt 68 5 6 mom. uppbördslagen samt uppgift om anledning till att överskjutande skatt inte helt betalas ut med återbe- talningskort.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde- myndighet. uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord. likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändel— se samt namn. adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv- deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 35 lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, taxeringsvärde. delvärde, be- skattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgifter som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid och att för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för. planerat taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat sammanträffan- de enligt 3 kap. 7 & taxeringslagen eller 26-a & lagen om mervärdeskatt. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer. om personen är närings— ' idkare.
16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på oli- ka kategorier av tjänst samt sunt- man av avdrag från intäkten och dennas finde/ning på kostnader för resor mel/an bostad och arbetsplats å ena sidan och övriga kostnader å andra sidan.
16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyl- dige uppburit inkomst som beskat- tas "enligt-lagen! I 958.'295) om sjö- mansskatt.
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 19 _é' lagen om självde- klaration och kontrolluppgifter. samt uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk- ning av relationstal eller liknande," skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått
_ 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning. annan be- räkning av relationstal eller liknan- de. skönsmässig beräkning och be- lopp som under beskattningsåret- stått till förfogande för "levnads; kostnader.
Nuvarande lydelse
till förfogande för levnadskostna- der.
Föreslagen lydelse
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke. typ och årsmodell.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings- land.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern ifall som avses i 2 kap. 165 sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive 1 Sverige. koncernomsättning och koncernbalansomslutning för
koncernmoderföretag.
1056
Terminalåtkomst till uppgifter i register enligt denna lag får finnas endast för de ändamål som anges i 1 5 och i den utsträckning i övrigt som anges i andra—femte styckena.
Skattemyndigheten i länet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 655. 75 1—6. 9, 13, 15. 17 och 22 samt de uppgifter därutöver som behövs för utfärdan- de av skattsedel och dubblettskatt- sedel.
Skattemyndigheten får vidare ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 75 7. 8, 10—12. 14. 18, 20 och 21 och som hänför sig till länet eller gäller skattskyldig som taxeras i länet.
Riksskatteverket får ha terminal- åtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 55 samt 75 1—15, 17, 18 och 20—22.
Skattemyndigheten i länet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 55, 75 1—6. 8. 9, 13, 15, 17 och 22 samt de uppgif- ter därutöver som behövs för utfär- dande av skattsedel och dubblett- skattsedel.
Skattemyndigheten får vidare ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 75 7, 10—12, 14.16, 18. 20 och 21 och som hänför sig till länet eller gäller skattskyldig som taxeras i länet. ,
Riksskatteverket får ha terminal- åtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 55 samt 75 1— 18 och 20—22.
Kronofogdcmyndighet får ha terminalåtkomst till det centrala Iskatte- registret i fråga om uppgifter enligt 5 och 655 samt 75 1, 3 och 4; Kronofogdemyndighct i det län där ett mål är registrerat för exekutiva
åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga-om uppgifter'enligt . 7 5 7, 8, 12 och 13. Terminalåtkomsten får avse den som är registrerad som gäldenär hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan som sambeskattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 75 1 får. terminalåtkomsten avse också den som är delägare i fåmansföretag där någon som avses i tredje meningen är delägare.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Vid 1992 och 1993 års taxeringar gäller förutom vad som föreskrivs i 75 7 att skatteregistret får innehålla uppgifter som skall lämnas enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1990: 1136) _ om ändring i lagen (1990: 325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Äldre föreskrifter gäller fortfarande 1 fråga om allmän löneavgift som avser tid före utgången av år 1991."
" Senaste lydelse 1990: 1 139.
Finansdepartementet Prop. 1991/92:43
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande. och statsråden B. Wester- berg, Friggebo, Johansson, Laurén. Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugg- las, Dinkelspiel. Thurdin. Hellsvik. Wibble, Björck. Davidson. Könberg. Odell, Lundgren, Unckel. P. Westerberg, Ask '
Föredragande: statsrådet Lundgren
Proposition om vissa ändringar i bestämmelserna om skattetillägg, preliminär B-skatt m.m.
1. Inledning
Skattetilläggsutredningen lade år 1982 fram sitt slutbetänkande (SOU 1982: 54) Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 2 Nyan- sering av skattetillägg m.m. (ledamöter var regeringsrådet Sverker Wid- mark, ordförande, samt riksdagsledamöterna Tage Sundkvist och Hans— Olov Westberg). Med betänkandet slutfördes utredningens uppdrag att göra en allmän översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet.
I betänkandet har utredningen lagt fram omfattande och genomgripande förslag med tonvikt på en långt driven nyansering av sanktionsavgifterna. Målsättningen har därvid varit att systemet skall uppfattas som rättvist, men samtidigt har utredningen strävatefter att tillgodose önskemålet att sanktionssystemet skall vara enkelt, schabloniserat och likformigt i till- lämpningen.
Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna har ställt sig ne- gativa till utredningens förslag. Utgångspunkten i kritiken har varit att förslaget är präglat av en alltför långtgående detaljreglering som får till. följd att reglerna skulle bli mycket svåra och resurskrävande att tillämpa. - Krav på förenklingar har förts fram av i'stort sett alla remissinstanser. Många har emellertid ansett att enstaka punkter i utredningens förslag bör kunna genomföras inom ramen för'det nuvarande sanktionssystemet.
Skatteförenklingskommitte'n föreslog i sitt slutbetänkande (SOU. 1988: 21 —22) Ny taxeringslag — reformerad skatteprocess vissa ändringar i skattetilläggsreglerna. [ prop. 1989/90: 74 .om ny taxeringslag m.m., där skatteförenklingskommitténs förslag togs upp till behandling. lämnades emellertid förslagen vad gäller materiella ändringar av- skattetilläggsregler- na åt sidan för att tas upp i ett senare sammanhang. .
Den reformering av inkomst- och förn1ögenhetsbeskattningen som skett och som tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering har. föranlett en mängd anpassningar på andra områden. Riksdagen beslutade redan hösten 1990 om åtskilliga följdändringar på taxerings- och uppbördsområdena. Skatte- _ 60
reformen aktualiserar förändringar också på sanktionsområdet, bl.a. ge- nom den ändrade behandlingen av underskott och den nya förvärvskälle— indelningen.
I en promemoria som utarbetats inom finansdepartementet. (Ds 1991 : 16) Några frågor om skattetillägg m.m. har några av de förslag som skattetilläggsutredningen och skatteförenklingskommittén lagt fram vida- rebehandlats. I promemorian lämnas också förslag om bl.a. skattetillägg när en förvärvskälla visar underskott. Jag avser att i det följande behandla promemorians förslag. Sammanfattningen av promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I . Efter remiss har yttranden avgetts av hovrätten över Skåne och Blekinge. kammarrätten i Sundsvall, länsrät- ten i Södermanlands län, länsrätten i Kalmar län,.domstolsverket, riksför- säkringsverket, riksskatteverket, Föreningen Auktoriserade revisorer FAR, Företagarnas riksorganisation. Svenska revisorsamfundet SRS. Sve- riges advokatsamfund och Sveriges industriförbund. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementct och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnrll355/91).
] det här sammanhanget avserjag även att ta upp en framställning från riksskatteverket (RSV) som gäller vissa andra frågor bl. a. på uppbördsom- rådet som delvis också har anknytning till skattereformen. Framställning- en har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av kammarrätten i-Jönkö— ping, länsrätten i Västernorrlands län. Centralorganisationen SACO/SR, Föreningen Auktoriserade revisorer FAR. Företagarnas riksorganisation, Företagens uppgiftslämnardelegation. Svenska revisorsamfundet SRS och Sveriges industriförbund. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftnings- ärendet (Dnr 2732/91). .
Regeringen beslutade den 24 oktober 1991 att inhämta lagrådets yttran- de över de lagförslag som upprättats inom finansdepartementet med-an- ledning av vad jag nu redogjort för. Förslagen — i de delar som avviker från propositioncns lagförslag — bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.? .Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets ytt- rande bör bifogas till protokollet 1 detta ärende som bilaga 3.
Jag kommer nu också att redovisa ett förslag till lag om uttag av prelimi- när B-skatt under uppbördsåret 1992/93 och ett förslag omländring i uppbördslagen (1953:272) som rör bestämmelserna om kvarskatteavgift. Förslagen gäller ett ämne som tillhör lagrådets granskningsområde. De är dock av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. . Lagrådets yttrande över förslagen har därför inte inhämtats. - RSV har i en framställning till regeringen den 3 oktober 1991 lagt fram förslag om ändringar i skatteregisterlagen (l980:343) med, anledning av. skattereformen m.m. Jag avser att nu även ta upp denna framställning till -
behandling. Datainspektionen har avgett yttrande enligt 2 a5 datalagen (1973: 289) över RSVs förslag.
2. Särskilda avgifter m.m. 2.1 Allmänna utgångspunkter
Uppgiftsskyldigheten är en väsentlig beståndsdel i skattesystemet. Att uppgiftsskyldigheten fullgörs är en nödvändig förutsättning för att skatte- systemet skall kunna verka på avsett sätt. Skattemyndigheterna är beroen- de av att effektiva sanktioner frnns mot uppgiftspliktiga som inte medver- kar genom att lämna självdeklaration. kontrolluppgifter, m. m. Syftet med sanktionssystemet är att det skall verka för att korrekta uppgifter lämnas i rätt tid. De sanktioner som kan komma i fråga vid ett bristfälligt fullgöran- de av uppgiftsskyldigheten är skatte- och avgiftstillägg och förseningsav- gift, vite samt böter enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och kon- ' trolluppgifter (LSK). Härtill kommer i vissa fall påföljder enligt skatte- brottslagen (1971:69). ' '
Administrativa sanktioner finns förutom på taxeringsområdet och den indirekta beskattningens område även i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare (USAL), vägtrafikskattelagcn (1988:327) och tullagen (1987: 1065). Erfarenheterna av det administrativa sanktions- systemet har i allt väsentligt varit positiva. Justeringar av lagstiftningen har skett för att komma tillrätta med problem som uppmärksammats vid tillämpningen och för att anpassa sanktionssystemet till förändringar i annan lagstiftning. Den ursprungliga konstruktionen av sanktioncrna kvarstår emellertid oförändrad.
Den grundläggande utgångspunkten vid utformningen av sanktionssy- stemet bör enligt min mening vara att det skall vara uppbyggt så att det uppfattas som rättvist av de skattskyldiga. En påförd sanktion måste stå i rimlig proportion till den försummelse som den skattskyldige gjort sig skyldig till. Systemet måste därför tillåta att hänsyn kan tas till omständig- heterna i det enskilda fallet. Vidare bör likartade försummelser medföra likartade påföljder. Samtidigt måste emellertid beaktas att sanktionssyste- met skall vara enkelt att tillämpa.
De förslagjag lägger fram i det följande skall ses mot denna bakgrund. Den nya eftergiftsgrund som föreslås gör att det blir möjligt att väga in samtliga omständigheter och därmed få en mer flexibel ordning. Utvidg- ningen av vad som skall anses vara normalt tillgängligt kontrollmaterial vid taxeringen och slopandet av nettokvittningen är förslag som medför att sanktionsavgiftcr tas ut likformigt vid likartade försummelser.
Mina förslag innebär således vissa uppmjukningar och tillrättaläggan- den i sanktionssystemet och är ett steg på vägen mot ökad rättssäkerhet vid beskattningen. Mer återstår emellertid att göra för att stärka den enskildes ställning och få en bättre balans mellan myndigheter och enskilda. De förändringar som jag har i åtanke kräver emellertid ytterligare utredning. Jag avser därför att tillsätta en utredning som skall föreslå åtgärder som leder till att den enskildes rättssäkerhet vid beskattningen förbättras. Den- na utredning bör bl.a. ta upp bevissäkringslagen (1975: 1027) som länge har kritiserats från rättssäkerhetssynpunkt.
Hänvisningar till S2
- Prop. 1991/92:43: Avsnitt 10.6
2.2. Tillämpligheten av skattetilläggsbestämmelsernai taxeringslagen
Mitt förslag: Skattetilläggsbestämmelserna i taxeringslagen skall vara tillämpliga på — förutom inkomst- och förmögenhetsskatt och
mervärdeskatt som tas ut enligt taxeringslagen -— fastighetsskatt. avkastningsskatt på pensionsmedel och särskild löneskatt på pen- sionskostnader.
Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Remissinstanserna: De remissinstanser som har uttalat sig i frågan till- styrker förslaget. En remissinstans har dock synpunkter på den'föreslagna lagregleringen.
Skälen för mitt förslag: Taxeringslagens (1990:324). TL. bestämmelser om skattetillägg är för närvarande tillämpliga enbart på inkomst- och förmögenhetsskatt samt den mervärdeskatt som tas ut enligt TL. Skattetill- lägg kan inte komma i fråga beträffande fastighetsskatt. skogsvårdsavgift. avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensions- kostnader.
Oriktiga uppgifter som föranleder för lågt skatteuttag bör behandlas på ett likartat sätt. Det kan inte anses motiverat att undanta vissa skatteslag från sanktionssystemet. Jag ställer mig därför bakom det förslag som förs fram i promemorian att bestämmelserna i 5 kap. TL om skattetillägg skall ' vara tillämpliga på i princip alla de skatter som anges i 1 kap. 1 5TL. Vad gäller skogsvårdsavgift är avsikten att den skall slopas inom en nära framtid. Något skäl att låta bestämmelserna om särskild avgift nu avse även skogsvårdsavgift föreligger därför inte.
Mitt förslag föranleder ändringar i lagen (1984: 1052) om statlig fastig- hetsskatt. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel och lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Genom en generell hänvisning till förfarandereglerna i TL i var och en av dessa lagar framgår enligt min mening tillräckligt tydligt att sanktionsreglerna är tillämpliga. '
Prop. 1991/92: 43
2.3. Lägre skatte- och avgiftstillägg i vissa fall
2.3.1. Normalt tillgängligt kontrollmaterial
Mitt förslag: En viss uppmjukning sker i regleringen av vad som är normalt tillgängligt kontrollmaterial vid taxering. Den exemplifie- rande uppräkningen i taxeringslagen av vad som utgör normalt tillgängligt kontrollmaterial och undantaget fo'r meddelande från annan skattemyndighet slopas.
En bestämmelse om att oriktig uppgift som rättats eller hade kunnat rättas med ledning av normalt tillgängligt kontrollmaterial skall medföra lägre avgiftstillägg — 10% i stället för 20 % — förs ini lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I prome- morian föreslås dock inte någon bestämmelse om lägre avgiftstillägg enligt USAL när rättelse kunnat ske med ledning av normalt tillgängligt kontroll- material.
Remissinstanserna: Länsrätterna [ Södermanlands län och Kalmar län anser att det är olämpligt att ytterligare tumma på huvudsyftet med skatte- tillägget. nämligen att inskärpa betydelsen av att det lämnas korrekta uppgifter till ledning vid taxeringen, och avstyrker förslaget. Ett flertal remissinstanser föreslår att kravet på att kontrollmaterialet skall vara tillgängligt före november månads utgång skall slopas. RSV anser att en bestämmelse om lägre avgiftstillägg när en oriktig uppgift kunnat rättas. med ledning av normalt tillgängligt kontrollmaterial bör föras in i USAL. I övrigt lämnas förslaget utan erinran av remissinstanserna.
Skälen för mitt förslag: Enligt 5 kap. 1 5trcdjc stycket TL skall skattetill— lägg påföras med 20 i stället för 40% om den oriktiga uppgiften kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial, som normalt är tillgängligt vid taxeringen. Som exempel på sådant material nämns taxeringsavi, den skattskyldiges självdeklaration för det nästföregående beskattningsåret el- ler uppgift som det åligger arbetsgivare eller annan att lämna utan föreläg— gande till ledning för annans taxering. Annat kontrollmaterial än taxe- ringsavi och självdeklaration måste ha varit tillgängligt för skattemyndig- heten under taxeringsperioden för att den lägre procentsatsen skall tilläm- pas. Meddelanden från en annan skattemyndighet anses inte som normalt tillgängligt kontrollmaterial.
I fråga om sådant kontrollmaterial som inte tillhör det i lagtexten sär- skilt angivna blir tillämpningen av bestämmelsen beroende av om materi- alet kan anses vara normalt tillgängligt vid taxering. Enligt uttalanden i förarbetena (prop. 1977/78: 136 s. 151) bör rätt höga krav ställas tipp för att kontrollmaterial skall anses normalt tillgängligt. I princip bör man kräva att materialet tas fram årligen för deklarationskontrollcn. Vidare bör materialet vara generellt i den meningen att det omfattar alla eller så gott som alla skattskyldiga i landet eller i visst län som haft intäkt. kostnad etc. av det slag som kontrollmaterialet avser att ge upplysning om. Slutligen
bör man kräva att det genom administrativa rutiner är sörjt för att de som granskar deklarationerna regelmässigt får tillgång till materialet. Något krav på att materialet skall ha varit direkt tillgängligt finns dock inte. Även sådant kontrollmaterial i form av t. ex. ADB-register som finns hos skatte- myndigheterna bör beaktas under förutsättning att det vid taxeringen rutinmässigt sker en kontroll av deklarationsuppgifterna mot detta. Där- emot omfattas inte material som hämtats in genom särskilda förfrågning- ar, utredningar eller kontrollaktioner av bestämmelsen.
"Frågan om vad som skall anses vara sådant kontrollmaterial som avses i bestämmelsen har varit uppe i några regeringsrättsavgöranden. Det har därvid klargjorts att skogsliggare, upplysningar om danskt banktillgodo- havande som lämnats enligt 1972 års nordiska avtal om handräckning och anteckningar av taxeringsnämndens ordförande på föregående års deklara- tion inte utgör normalt tillgängligt kontrollmaterial (RÅ 1987 ref 95. RÅ 1988 ref 36 och RÅ 1989_rcf 30).
Rutinerna vid granskning av olika typer av deklarationer skiljer sig åt. Vid granskning av självdeklarationer avseende enskilda näringsidkare och fåmansbolag finns t. ex. regelmässigt utdrag ur bilregistret tillgängligt. Sådant utdrag finns däremot normalt inte vid kontrollen av löntagardekla- rationer. Någon rutinmässig avstämning av de deklarerade uppgifterna mot bilregistret sker inte heller. De nuvarande reglerna innebär således att en löntagare som lämnat en oriktig uppgift som kunnat rättas med ledning av ett utdrag ur bilregistret får ett högre skattetillägg än t.ex. en enskild näringsidkare som lämnat en liknande oriktig uppgift. Den strikta anknyt- ningen till de faktiska kontrollrutinerna innebär således att den sanktion en viss typ av oriktig uppgift kan medföra varierar de skattskyldiga emel- lan. Jag anser detta otillfredsställande. En utgångspunkt bör enligt min mening vara att likartade försummelser föranleder likartade sanktioner. - Jag föreslår därför att en oriktig uppgift som upptäckts eller kunnat upp- täckas vid en avstämning mot ett register som skattemyndigheten har tillgång till skall medföra att en lägre procentsats tillämpas oavsett om någon rutinmässig kontroll mot uppgifterna i registret görs.
Det kontrollmaterial som för närvarande föranleder en lägreuttagsnivå avser material som har anknytning till den skattskyldige. Kontrollmaterial av mer allmän karaktär som t. ex. akticvärderingslistor. beaktas inte. Vid deklarationsgranskningen sker ingen rutinmässig avstämning av uppgifter- na i deklarationen mot aktievärderingslista. Granskaren har dock tillgång till materialet vid deklarationsgranskningen och kan lätt kontrollera läm- nade uppgifter i detta avseende. Risken för upptäckt av den oriktiga uppgiften är således betydligt större än annars. Även kontrollmaterial som inte tar sikte på den enskilde deklaranten utan är av mer allmän karaktär bör därför enligt min mening omfattas av bestämmelsen. För att det skall vara fråga om sådant kontrollmaterial som medför en lägre uttagsnivå bör dels materialet innehålla uppgifter som kan användas vid kontroll av ett större antal skattskyldiga som haft viss tillgång, intäkt etc., dels granskarna generellt sett ha tillgång till materialet.
Enligt nuvarande regler krävs att annat kontrollmaterial än självdeklara- tion och taxeringsavi faktiskt har varit tillgängligt före utgången av novem-
ber taxeringsåret för att den lägre procentsatsen skall tillämpas. Flera remissinstanser framför i sina yttranden över promemorian att kravet på tillgänglighet före utgången av november bör slopas. Kammarrätten i Sundsvall anför att det erfarenhetsmässigt ofta föreligger svårigheter att avgöra huruvida visst material varit tillgängligt eller inte. Sveriges indu- striförbund och Företagarnas riksorganisation pekar på de bevissvårighe- ter som uppstår genom att inkommande kontrollmaterial normalt inte diarieförs eller datumstämplas.
Ett slopande av kravet att materialet skall vara tillgängligt före utgången av november taxeringsåret skulle" enligt min mening ge alltför stort utrym- me för missbruk. För att minska de bevissvårighetcr som remissinstanser- na pekar på anser jag att det i förordningen (1990: l237) om självdeklara— tion och kontrolluppgifter bör föras in en bestämmelse om att kontrollma- terial som inkommer efter utgången av november året efter taxeringsåret ' skall inkomststämplas. Jag avser att senare förelägga regeringen ett sådant förslag.
Den exemplifierande uppräkning som finns i 5 kap. l & tredje stycket TL bör slopas i enlighet med vad som föreslås i promemorian. Vad som är normalt tillgängligt kontrollmaterial är föränderligt över tiden och en exemplifiering blir lätt föråldrad. Som exempel kan nämnas att taxerings- avin fr.o.m. 1992 års taxering kommer att ersättas av andra handlingar som stöd i kontrollarbetet.
Jag ställer mig också bakom förslaget att undantag inte bör göras för meddelanden från annan skattemyndighet. När undantaget för meddelan- den mellan taxeringsnämnder infördes var förhållandena — inte minst i organisatoriskt avseende — väsentligt annorlunda än i dag. Något skäl att behålla undantaget kan knappast anses föreligga längre.
RSV anför i sitt remissyttrande att en bestämmelse om lägre avgiftstill- lägg då en oriktig uppgift kan rättas med hjälp av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt bör föras in i USAL efter förebild från TL.
Vid den månadsvisa granskningen av uppbördsdeklarationer som sker under uppbördsåret finns det knappast något material hos skattemyndig- heterna som motsvarar det som åsyftas i 5 kap. 1 & TL. En betydande del av kontrollen av uppbördsredovisningen sker dock på årsbasis efter 'upp- bördsårets utgång. bl.a. genom en maskinell avstämning mellan kontroll- uppgifter och uppbördsdeklarationer.- Jag delar RSVs uppfattning att en lägre uttagsprocent är motiverad i dessa fall. Jag föreslår därför att i 385 USAL förs in en bestämmelse om att avgiftstillägg skall utgå med 10% när - den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt vid kontroll av uppbördsdek- larationcr. I likhet med vad som föreskrivs i TL bör även i USAL gälla som förutsättning att materialet faktiskt varit tillgängligt för skattemyndighe- ten före utgångcn av året efter utgiftsåret.
2.3.2. Periodiseringsfel
Mitt förslag: Skattetillägg enligt taxeringslagen skall utgå med 20 % när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jäm- ställd fråga. Skattetillägg enligt lagen om mervärdeskatt och lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter samt avgiftstillägg enligt lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall i sådana fall utgå med 10%.
Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som uttalat sig i frågan är positiva till att skatte- och avgiftstillägg vid periodiseringsfel tas ut efter en lägre uttagsnivå. Sveriges advokatsamfund. Företagarnas riksorganisation och Sveriges irzdustrifirbund anser dock att de föreslagna procentsatserna bör halveras och bestämmas till 10 resp. 5. Föreningen Auktoriserade revisorer (FAR) påpekar att fördelningen av inkomster och utgifter på rätt redovisningsperiod så att ett rättvisande resultat kan bestämmas för varje . period i betydande grad måste ske genom uppskattningar och approxima- tioner. Häri ligger att man kan tala om "fel" endast om en avvikelse är väsentlig. inte heller är det berättigat att tala om ”fel” t.ex. när det verkliga kostnadsutfallet avviker från tidigare skuldförda upplupna kost- nader. om tillgängligt underlag vid boktöringstillfället inte gav anledning att förvänta en sådan avvikelse. Eftersom bcdömningen av dessa frågor kan variera starkt föreslår föreningen att bestämmelsen kompletteras med en uttrycklig referens till god redovisningssed. Svenska Revisorsamfundet (SRS) anser att det finns skäl att såvitt avser indirekta skatter och socialav- gifter särbehandla räkenskapsfel av den karaktären att de bör upptäckas senast i samband med årsbokslut.
Skälen för mitt förslag: Skattetillägg enligt TL utgår enligt huvudregeln med 40% av den skatt som. om den oriktiga uppgiften hade följts. inte skulle ha tagits ut. Har uppgiften rättats eller hade kunnat rättas med ledning av visst kontrollmaterial utgår skattetillägg med 20%. Tillägg enligt lagen (l968:430) om mervärdeskatt (ML). lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP) och USAL uppgår till 20 % av det undandragna skatte- eller avgiftsbeloppet. eller vad gäller ML. det skattebelopp som felaktigt skulle ha tillgodoräknats den skattskyldige.
Den skattemässiga och bokföringsmässiga inkomstberäkningen sker för varje år för sig. De konsekvenser denna tidsavgränsning får vid beskatt- ningen brukar kallas principen om beskattningsårcts slutenhet. Av princi- pen följcr att intäkter somlutclämnats ctt beskattningsår inte utan vidare kan beskattas ett annat år och att kostnader måste dras av rätt år. Princi- pen gällcr för alla skattskyldiga. inte bara näringsidkare. Vilket år som är rätt beskattningsår är beroende av om redovisningen skall ske enligt kon- tantmässiga eller enligt bokföringsmässiga grunder.
Inkomst av näringsverksamhet skall enligt 245 kommunalskattelagen (l928:370), KL, redovisas enligt bokföringsmässiga grunder i den mån dessa inte strider mot bestämmelserna i-lagen. Inkomster och utgifter skall
fördelas på redovisningsperioder så att ett rättvisande resultat kan bestäm- mas för varje period (periodisering).
Av 41 5 KL framgår att i andra fall än vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet intäkt skall anses ha åtnjutits det beskattningsår, under vilket den blivit tillgänglig för lyftning och utgift belöpa på det beskatt- ningsår under vilket den betalats. Genom skattereformen har reglerna om årsskiftesbetalningar gjorts tvingande. De innebär att intäkter och kostna- der skall redovisas för det år de belöper på även om betalningen skett ett - annat år. under förutsättning att betalningen skett i nära anslutning till årsskiftet, närmare bestämt under tiden den 15 december — den 15janua- ri. Jag återkommer senare till frågan om årsskiftesbetalningar (avsnitt 5).
Frågan om lägre skattetillägg vid periodiseringsfel har diskuterats under lång tid. Uppfattningen att det kan vara motiverat med en lägre sanktions- nivå vid periodiseringsfel har sin grund i att det ofta i dessa fall inte är fråga om ett egentligt skatteundandragande utan om en förskjutning av beskattningen mellan beskattningsperioder.
Samtliga remissinstanser har ställt sig bakom det förslag som läggs fram i promemorian även om delade meningar råder om uttagsprocenten. Ock- såjag ansluter mig till uppfattningen att skattetillägg bör utgå efter en lägre
uttagsnivå vid periodiseringsfel. Det är emellertid inte helt problemfritt att ' avgränsa de situationer som bör omfattas av en lägre sanktion.
Till periodiseringsfel i skattetilläggshänseende bör man först och främst" räkna de fall då den oriktiga uppgiften avser ett belopp som hänförts till fel beskattningsår och som i redovisningsteknisk mening utgör ett periodise- ringsfel. Periodiseringsfel innefattar inte bara fel i fråga om rätt beskatt- ningsår vid redovisning av inkomst eller avdrag utan också t.ex. fel som uppstår vid värdering av pågående arbeten. kundfordringar m.fl. tillgångs- eller skuldposter.
Fel som avser utgående balansposter är regelmässigt periodiseringsfel. ' '
Om ingående balans tas upp till ett värde som avviker från föregående års utgående balans är det inte fråga om något periodiseringsfel. Skattetillägg tas ofta ändå ut efter endast 20% i sådana situationer eftersom den oriktiga uppgiften kunnat rättas med hjälp av föregående års deklaration. Den lägre uttagsnivån bör enligt min mening vara tillämplig också i fall som visserligen i bokföringssammanhang inte skulle anses vara ett periodi- ' seringsfel men som i' sanktionshänseende bör jämställas med periodise- ringsfel, eftersom den oriktiga uppgiften inte skulle ha lett till ett skatteun- dandragande utan till en förskjutning av skatteuttaget mellan beskatt- ningsperioderna. Har skattemyndigheten upptäckt den oriktiga uppgiften så sent att det kan konstateras att felet har rättats. t.ex. en utelämnad intäkt har tagits upp till'beskattning i senare års deklaration, bör man enligt min mening i avgiftssammanhang anse att det är fråga om ett' periodiseringsfel och ett lägre skattetillägg —— om inte eftergift kan komma i fråga — påföras. Att särskilja de fall där felet är oavsiktligt från sådana där avsikten varit att åstadkomma en temporär Skattelättnad torde inte vara möjligt. Samtliga fall där det kan konstateras att rättelse företagits bör därför omfattas av den lägre procentsatsen.
När felaktigheten upptäcks på ett så tidigt stadium att den skattskyldige
ännu inte lämnat självdeklaration för det följande beskattningsåret kan det bli problematiskt att avgöra om en oriktig uppgift avseende en kostnads- eller intäktspost utgör ett sådant fel som motiverar en lägre uttagsnivå. Det kan naturligtvis inte komma i fråga att låta samtliga de fall när en intäkt utelämnats eller en kostnad dragits av för tidigt omfattas av en lägre procentsats. Att helt undanta sådana situationer från regelns tillämpning enbart för att man inte vet hur den skattskyldige kommer att behandla intäkts- eller avdragsposten följande beskattningsår är emellertid inte hel- ler någon bra lösning. Vid vilken tidpunkt den oriktiga uppgiften upptäcks bör inte vara avgörande för uttagsnivån.
En första förutsättning för att anse att det är fråga om ett periodiserings-' fel i skattetilläggshänseende bör — när man inte vet hur felet skulle komma att behandlas nästa år — vara att det är fråga om en intäkts- eller kostnadspost i anslutning till beskattningsårets utgång eller den oriktiga uppgiften av annan anledning är av sådant slag att en felaktig bedömning av vilket som är rätt beskattningsår kan ha gjorts. Är det fråga om en sådan post får en bedömning göras av sannolikheten för att en utelämnad intäkt skulle ha tagits upp till beskattning följande år eller för att en kostnad inte skulle ha blivit föremål för dubbelavdrag. En omständighet som i sig bör vara tillräcklig för antagandet att t. ex. en utelämnad intäktspost kommer att redovisas ett kommande beskattningsår är att beloppet redan innan skattemyndigheten aktualiserat frågan är bokfört i räkenskaperna. Gene- rellt sett torde det vara en skillnad mellan intäkts- och kostnadsposter på så sätt att risken för att en utelämnad intäkt över huvud taget inte tas upp är större än risken för att dubbelavdrag sker.
Bedömningen bör i möjligaste mån grunda sig på yttre objektivt konsta- terbara fakta. Det skick den skattskyldiges bokföring befinner sig i och tillförlitligheten av hans bokföringsrutiner är därvid betydelsefulla fakto- rer. Det är emellertid oundvikligt att bedömningen fårett subjektivt inslag" som innebär att de tillämpande myndigheterna måste värdera sannolikhe- ten för att den skattskyldige, om felaktigheten inte hade upptäckts, ändå- hade rättat felet kommande år. Detta kan i någon mån sägas bryta struktu- ren i sanktionsbestämmelserna "där för närvarande förutsättningarna för att påföra skattetillägg och uttagsnivån för detta bestäms av objektiva kriterier. Det är dock enligt min mening inte någon avgörande invändning mot den utformning av reglerna som föreslås i promemorian.
På den indirekta beskattningens område är periodiseringsfel tämligen frekventa, bl.a. beroende på de korta redovisningsperioderna som innebär att deklaration ofta lämnas på grundval av löpande bokföring. Även vad gäller indirekt beskattning bör en lägre uttagsnivå vid uttag av skattetillägg tillämpas vid periodiseringsfel. Införandet av en lägre uttagsnivå vid pe- riodiseringsfel påverkar inte möjligheterna till hel eftergift av skattetilläg- get i dessa fall. Som jag återkommer till senare (avsnitt 2.9) kan periodise- ringsfel som grundar sig på löpande bokföring i vissa fall vara sådant att hel eftergift bör medges.
Vid bedömningen av- om det är fråga om ett periodiseringsfel som bör ' föranleda en lägre uttagsnivå bör samm—a omständigheter beaktas som vid , motsvarande bedömning på taxeringsområdet. Det faktum att ett periodi-
seringsfel kvarstår efter bokslut bör inte tillmätas avgörande betydelse för om den lägre uttagsnivån skall tillämpas.-Vid bedömningen får hänsyn tas till om räkenskaperna är i sådant skick och kontrollrutinerna så effektiva att det får anses sannolikt att beloppet skulle komma att redovisas.
Periodiseringsfel kan även uppkomma vid uppbörd av sociala avgifter. Detta gäller inte minst sedan det nya uppbördsförfarandet intörts som innebär att uppbördsdeklaration skall lämnas varje månad. Bedömningen om ett periodiseringsfel föreligger eller inte får göras på samma sätt som vid beskattningen.
Jag föreslår därför att i TL ML LPP och USAL införs bestämmelser om lägre skatte- och avgiftstillägg när den oriktiga uppgiften avser periodise- ring eller därmed jämställd fråga.
I promemorian föreslås att uttagsnivån skall halveras vid periodiserings- fel och således vid taxeringen uppgå till 20% och till 10% i övriga fall. Några remissinstanser anser att dessa nivåer är för höga. Jag kan ha viss förståelse för denna uppfattning. Det är i dessa fall ofta inte fråga om något egentligt skatteundandragande utan om en förskjutning av beskattningen framåt i tiden. Det allmännas förlust kan i stortjämställas med en ränte- förlust. Mot detta kan anföras att den uppgiftspliktige inte fullgjort sina skyldigheter på ett riktigt sätt och att därför en sanktion skall förekomma.
Sammantaget anserjag därför att en halvering av uttagsprocenten får anses .
rimlig i dessa fall.
Det ligger i sakens natur att det i många fall måste vara den skattskyldige som gör skattemyndigheten uppmärksam på att det finns förutsättningar att tillämpa den lägre procentsatsen. En skyldighet för skattemyndigheten att utreda om det är fråga om ett periodiseringsfel bör inträda först när det av handlingarna eller andra omständigheter kan förmodas att så kan vara fallet. . .
FAR anser i sitt remissyttrande att en uttrycklig referens till god redovis- ningssed bör införas i lagtexten. Med hänsyn till att mitt förslag. inte innebär någon fullständig överensstämmelse mellan vad som i bokförings- sammanhang kan anses utgöra. periodiseringsfel och vadlsom skall anses vara periodiseringsfel i skattetilläggshänseendeanserjag inte atten hänvis-l ning till god redovisningssed är lämplig. - I promemorian föreslås att den särskilda regeln om eftergift vid s.k. räkenskapsfel enligt 64 få ML skall slopas-Jag återkommer längre framtill. detta förslag (avsnitt 2.9).
2.4 Nettokvittning ' -'
Mitt förslag: Nettokvittningen slopas.
Undantagen från kvittningsrätten vid fel i bokslut i punkt 1 av anvisningarna till 24 5 kommunalskattelagen slopas. -
Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I prome- morian föreslås dock inte att undantaget från rätten till kvittning mellan -
balansposter skall slopas. .
Remissinstanserna: Förslaget är föremål för delade meningar. Kammar- rätten i Sundsvall. länsrätterna i Södermanlands län och Kalmar län. RSV, Företagarnas riksorganisation och Sveriges industriförbund tillstyrker för- slaget eller lämnar det utan erinran. Kammarrätten i Sundsvall anser dock vad gäller lagregleringen att en bestämmelse som syftar till att avskaffa nettokvittningen varken har sin rätta plats i 5 kap. 11 5 TL eller att den föreslagna bestämmelsen har den innebörd som åsyftas. Hovrätten över Skåne och Blekinge, domstolsverkel, F.»!R, SRS och Sveriges advokatsam- fimd avstyrker förslaget. Flera remissinstanser anser att det-finns skäl att tillåta kvittning mellan balansposter enligt bestämmelserna i KL vid taxe- ringen även om skattetillägg skall utgå.
Skälen för mitt förslag: När de särskilda avgifterna infördes gällde att en invändning, som en skattskyldig kvittningsvis framförde mot en ifrågasatt höjning av nettointäkten av en förvärvskälla, reducerade det sanktions- grundande beloppet endast om kvittningsbeloppet var direkt hänförligt till den oriktiga uppgiften. S. k. oäkta kvittningar godtogs alltså i skattetill- läggshänseende. Var det fråga om en s.k. äkta kvittningsinvändning, dvs. en invändning som hänförde sig till en annan fråga än den oriktiga uppgif- ten. kunde den om den godtogs inverka på taxeringen men inte på det sanktionsgrundande beloppet. Numera — efter uttalanden av skatteut- skottet 1978 (jfr prop. 1977/78: 136 s. 165, SkU 1977/78250 s. 52) — gäller att såväl äkta som oäkta kvittningar inom en förvärvskälla godtas i skatte- tilläggshänseende. s.k. nettokvittning. Däremot finns inte någon kvitt- ningsrätt mellan olika förvärvskällor eller mellan t.ex. olika belopp som redovisas vid beräkning av summan av allmänna avdrag eller den skatte- pliktiga förmögenhetcn. Närjag fortsättningsvis talar om kvittning avser. ' jag, om inte annat uttryckligen sägs, äkta kvittning.
Kvittningsrätten har inte kommit till uttryck i lagtext. Skattetilläggsut- redningen föreslog dock i sitt slutbetänkande (SOU 1982: 54) att möjlighe-. ten till kvittning inom en förvärvskälla skulle'lagfastas. Vidare föreSlogs en regel om att underlaget för skattetillägg skulle bestämmas utan hänsyn till ett medgivet avdragsyrkande, som den skattskyldige framställt sedan han . fått kännedom om att höjningen av taxeringen-beslutats eller ifrågasatts.- om avdraget var sådant som den skattskyldige hade kunnat förfoga över. Utredningen föreslog motsvarande kvittningsregler— vid. beräkningen av undandragen skatt enligt skattebrottslagen.
Kvittningsrätten har "också tagits upp av skatteförenklingskommittén i' ' dess slutbetänkande (SOU 1988:21-)..Komn1ittén föreslog'att kvittnings- ' - rätten skulle slopas främst mot bakgrund av att den-inte kunde inordnas i.. ' domstolsprocessen. Den nya processformen, sakprocessen, innebär nämli--
gen att endast s.k. oäkta kvittningsinvändningar, dvs. invändningar'som är direkt hänförliga till den fråga som är föremål-för. prövning.- blir tillåtna.
Nettokvittningen innebär en kvittningsrätt inom förvärvskällan. Skälet till denna avgränsning var att man ansåg att" transaktioner inom en för- värvskälla hade någon form av anknytning till varandra.'Genom- att ha: kvittningsrätt inom förvärvskällan slapp man reda ut om en kvittning var-" äkta eller oäkta. Det räckte att- konstatera om den fannsi 'samma'förvärvs-' källa. Vid sidan av detta praktiska motiv för'kvittningsrättcn fanns också"
--7l
ett rättviscmotiv. Sanktionens storlek ansågs böra bestämmas utifrån den skatt som det allmänna faktiskt hade riskerat att förlora i det enskilda fallet. '
Genom skattereformen har förvärvskälleindelningen ändrats väsentligt. Aktiebolag har endast en förvärvskälla även om bolaget driver olika verk- samheter som inte har något inbördes samband. Om en enskild näringsid- kare har flera aktiva näringsverksamheter så utgör de. oavsett om de har någon anknytning till varandra eller inte, en förvärvskälla. Har en verk- samhet tidigare utgjort passiv näringsverksamhet och finns i verksamhe- ten ackumulerade underskott från den passiva tiden utgör den verksamhe- ten dock alltid en särskild förvärvskälla. Aktiv litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet bildar en särskild förvärvskälla om den skattskyldige begär det. Är det fråga om verksamheter som drivs i handels- bolagsform utgör varje aktiv näringsverksamhet en förvärvskälla för sig, om inte verksamheterna har en naturlig anknytning till varandra. Bedrivs däremot bara den ena av två verksamheter i handelsbolagsform utgör varje aktiv näringsverksamhet en förvärvskälla för sig, även om verksamheterna skulle ha en naturlig anknytning till varandra. Varje passiv näringsverk- '. samhet utgör en förvärvskälla för sig. Självständig näringsverksamhet i utlandet utgör alltid passiv näringsverksamhet. För löntagare innebär skat- tereformen på den här punkten däremot inte någon större skillnad. Varje hobbyverksamhet behandlas för sig vid inkomstberäkningen inom in- komstslaget tjänst. - . Man kan mot bakgrund av det anförda inte längre påstå att just transak- tioner inom en förvärvskälla generellt sett skulle ha särskild anknytning till varandra. Enligt min mening utgör därför inte längre förvärvskällebegrcp- pet en naturlig ram inom vilken kvittning bör få ske. Begreppet är ju en lagteknisk konstruktion som kan ändras från tid till annan och som fått sin utformning för att tjäna helt andra syften än utgöra en avgränsning vid beräkning av underlaget för skattetillägg. En fortsatt anknytning av kvitt- ningsrätten till förvärvskälleindelningen skulle medföra att den för olika skattskyldiga får olika omfattning. För t. ex. aktiebolag utökas kvittnings- rätten genom skattereformen till i princip hela inkomsttaxeringen. Det är enligt min mening inte rimligt att bestämningen av begreppet förvärvskäl- la på detta sätt skall styra vad som kan bli föremål för kvittning och därigenom sanktionens belopp. En utgångspunkt måste vara att likartade förseelser också medför likartade påföljder. En annan lösning måste därför enligt min mening sökas som från fall till fall ger en mer likartad påföljd. Förutom den ändrade förvärvskälleindelningen talar även andra skäl för att en förändring måste komma till stånd. Rätten till nettokvittning kan som skatteförenklingskommittén påpekade i sitt slutbetänkande inte in- ordnas i den nya domstolsprocessen. I det nya förfarandet med en femårig omprövningsperiod skulle en bibehållen kvittningsrätt innebära en bety- dande missbruksrisk. Den långa omprövningsperioden aktualiserar vidare frågan om en kvittningsinvändning måste prövas samtidigt med den skat- tetilläggsgrundande höjningen för att påverka skattetillägget. Det finns knappast några rationella skäl för att låta tidpunkten för nedsättningsyr- kandct vara avgörande för om skattetillägget skall påverkas av en sänkt
taxering. I princip borde även en nedsättning av taxeringarna'som skett tidigare påverka ett senare påfört skattetillägg.
De alternat-iv som i olika situationer ger en likartad påföljd är antingen en slopad kvittningsrätt eller en kvittningsrätt inom hela taxeringen.
Starka argument talar emellertid mot en vid kvittningsrätt. Missbruks- risken, som enligt min mening är beaktansvärd redan i en ordning med nettokvittning kombinerad med en femårig omprövningsperiod, blir ännu större med en kvittningsrätt inom hela taxeringen. Vidare innebär' ett taxeringsbeslut ofta att underlag fastställs för olika skatter. Underlaget för att ta ut kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst resp. på kapitalinkomst, fastighetsskatt, förmögenhetsskatt m.fl. skatter fastställs genom taxeringen. Skatt tas ut efter olika procentsatser. Vidare räknas 30% av underskott i inkomstslaget kapital av från statlig och kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och fastighetsskatt. En kvitt- ning mellan olika underlag, t. ex. mellan en utelämnad kapitalinkomst och ett avdrag under inkomst av tjänst. skulle förutsätta att hänsyn vid kvitt- ningen togs till att skatteuttaget är olika. Kvittningsrätten skulle följaktli- gen behöva ske inte mellan taxerade belopp utan mellan skattebelopp resp. mellan skattebelopp och skattereduktion. Till detta kommer att för att få en principiellt invändningsfri kvittningsrätt inom taxeringen borde sa'mtli- ga nedsättningar av taxeringen som genomförs efter deklarationsinläm- nandet — oavsett när de kommer i tiden — medföra kvittningsrätt. Detta skulle påfordra en mycket komplicerad lagstiftning och kräva omfattande administrativa rutiner. En kvittningsrätt överensstämmer inte heller med de principer kring vilka den nya processformen på skatteområdet är upp- byggd.
Det finns också synpunkter av mer grundläggande slag på det admini- strativa sanktionssystemet som bör beaktas. Syftet med skatte-"och avgifts- tilläggen är att ge eftertryck åt den skattskyldiges uppgiftsskyldigh'et. Prak- tiskt taget varje enskild uppgift som skall lämnas måste vara riktig. Läm- nas en oriktig uppgift är det därför enligt min mening naturligt att det är den förseelsen och dess effekt på skatteuttaget som skall vara styrande i fråga om en ekonomisk sanktion skall tas ut eller inte. Att den skattskyldi- ge även gjort andra fel — men då till sin nackdel — vad gäller frågor som inte har något direkt samband med den oriktiga uppgiften, bör med ett sådant synsätt inte påverka det sanktionsgrundande beloppet. En sådan ordning stämmer vidare väl överens med de nya förfarandereglerna på skatteområdet och innebär också att inte andra faktorer som i sig är ovidkommande, t. ex. förvärvskälleindelningen, påverkar underlaget.
Hovrätten över Skåne och Blekinge anför i sitt remissyttrande att den avgörande invändningen mot att avskaffa kvittningsrätten hänger sam- man med hur det skatteadministrativa sanktionssystemet förhåller sig till det judiciella påföljdssystemet. Tillämpas olika kvittningsregler i fråga om skatte- och avgiftstillägg. å ena sidan. och skattebrott, å den andra. får enligt hovrätten gärningsmannen dubbla budskap om hur samhället ser på hans förfarande. Den administrativa lagföringen skulle grunda sig på ett större beloppsunderlag än den judiciella "och därför framstå som strängare—. Hovrätten anser därför att kvittningsrätten vid beräkning av underlaget
för skatte- och avgiftstillägg bör avse hela taxeringen/beskattningen. men med vissa inskränkningar i fråga om vissa typer av avdrag och att samma kvittningsregler bör gälla vid beräkning av undandragct skattebelopp en- ligt skattcbrottslagen. '
Jag har i och för sig förståelse för hovrättens uppfattning och vill inte . utesluta att det kan finnas anledning att se över kvittningsreglerna även vid skattebrott. Jag vill emellertid framhålla att kvittningsreglerna redan i dag är olika på sanktionsavgifts— och skattebrottsområdena. I brottmål är kvittningsrätten mera långtgående. Enligt uttalanden i förarbetena (prop. 1971: 10) bör sålunda i princip en invändning i brottmålet beaktas om den kan godtas i beskattningsprocessen under förutsättning att gärningsman- nen inte kan misstänkas för att ha haft ett skattebedrägligt syfte genom att först efter brottsupptäckten göra invändning av det slaget. Den bakomlig- gande tanken är att kvittning i skattebrottmål bör behandlas efter i stort sett samma principer som gäller för de allmänstraffrättsliga förmögenhets- brotten. I rättspraxis har denna kvittningsrätt getts en vid tolkning (jfr NJA 1980 5. 35911).
Att nu avskaffa kvittningsrätten på skattetilläggsområdet medför således inte att det skapas en skillnad av något nytt-slag mellan-det skatteadmini- strativa sanktionssystemet och det judiciella systemet. Men skillnaderna mellan de olika systemen blir något större. De blir desamma som.de var när det administrativa sanktionssystemet infördes.
Förekomsten av olika kvittningsregler är en följd av att de båda syste- - men för närvarande är utformade på olika sätt och har delvis olika syften. Det centrala skattebrottet, skattebedrägeri, är ett s.k. effektbrott, i princip uppbyggt efter mönster från de allmänna förmögenhetsbrotten. Straffbe- stämmelserna tar i första hand sikte på den förmögenhetsskada somkan uppstå om skatt cller avgift blivit för lågt beräknad i ett beslut genom att oriktig uppgift lämnats till ledning för .beslutet. Det skatteadministrativa sanktionssystemets huvudsyfte är däremot,att understryka vikten. av att korrekta uppgifter lämnas _till ledning för beslut och riktar sig mot förseel- ser mot uppgiftsplikten. Mitt förslag i avsnitt.2.5 om att skattetillägg skall kunna påföras vid oriktig uppgift om underskott utan att den oriktiga uppgiften haft någon effekt på-skatteuttaget, understryker ytterligare den- na funktion. ' '
Med hänsyn till vad jag nu-sagt föreslår jag att nettokvittningen slopas' - på taxeringsområdet. Enbart invändningar direkt hänförliga till den orikti- - ga uppgiften bör beaktas vid bestämmandet avunderlag för skattetillägg. . Sedan 1978 tillämpas en utökad kvittningsrättäven på mervärdeskatte-, punktskatte- och socialavgiftsområdena. Även på dessa områden bör en- . bart s.k. oäkta kvittningar påverka beräkningen av detundandragna skat- tebeloppet.
Rätten till nettokvittning har inte kommit till uttryck i lagtext. Hur - underlaget för skattetilläggskall beräknas är dockenligt min mening så grundläggande och har en så direkt betydelse för sanktionens storlek-att .. det bör kunna utläsas av lagstiftningen. Jag föreslår därför att det i TL, ML. LPP och USAL införs regler vara-v framgår .att vid beräkning av
underlaget för skatte- och avgiftstillägg hänsyn endast skall tas till invänd- ningar rörande den fråga som föranlett tillägget.
Flera remissinstanser berör frågan om sambandet mellan slopandet av nettokvittningen och kvittningen mellan balansposter enligt punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 24 & KL. En tillgång eller skuld som har blivit upptagen till för lågt resp. för högt belopp får under vissa omständigheter kvittas mot annan balanspost eller genom större avskrivningar på anlägg- ningstillgångar utan att nytt bokslut behöver upprättas. Om särskilda omständigheter föranleder det skall dock resultatet justeras även i dessa fall. En sådan särskild omständighet kan enligt uttalande i förarbetena (prop. 1980/81:68 s. 188) vara att felet har sådan karaktär att det utgör skattebrott eller medför skattetillägg. Det bör vidare inte godtas att samma typ av fel kommer igen sedan uppmärksammande skett. För tillämpning av bestämmelsen fordras det också enligt förarbetena att anledning saknas till antagande att den skattskyldige med avsikt söker skaffa sig skattekredit genom undervärdering av en tillgångspost eller övervärdering av en skuld- post.
Jag delar åsikten att det är mindre lämpligt att — såsom nu är fallet — sanktionsregler styr tillämpningen av de materiella reglerna. Den nuvaran— de regleringen har också den nackdelen att det föreligger en skillnad mellan en skattskyldig som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut och den som inte gör det. Regleringen i punkt 1 av anvisningarna till 245 KL riktar sig nämligen endast till den som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut. Avslutas inte räkenskaperna med årsbokslut utgör inte det förhållandet att skattetillägg skall utgå hinder mot kvittning. Mitt förslag att nettokvitt- ningen vid beräkningen av underlaget för skattetillägg slopas innebär att det inte längre finns skäl att behålla. den nuvarande begränsningen av möjligheten till kvittning mellan balansposter. Balanspostkvittningar, som regelmässigt är äkta kvittningar, påverkar ju i en sådan ordning inte underlaget för beräkning av skattetillägg utan enbart taxeringen. Visserli- gen sker vid en balanspostkvittning inte någon kvittningi verklig mening. . De olika balansposterna ändrasju inte. Till grund för balanspostkvittning— . en ligger dock ett beslut där det konstateras att ett fel föreligger och att- . .
förutsättningar finns för kvittning utan ändring av bokslutet. Jag anser därför att den omständigheten att skattetillägg skall utgå inte längre bör utgöra en begränsning i rätten att tillämpa reglerna om balanspostkvitt- _ ning vid taxeringen. .Etteventuellt skattetillägg skall beräknas på den skatt som skulle ha påförts om kvittningen inte ägt rum. Därigenom uppnås också en likabehandling av de skattskyldiga som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut och de som inte gör det. . . .
Vad gäller inskränkningen i kvittningsrätten i det fall felet har sådan karaktär att det utgör skattebrott är en sådanbedömning av felet som förutsätts vansklig att göra för skattemyndigheterna. En felbedömning kan få stötande resultat. Dessutom är det tveksamt med hänsyn till den vida tolkning som kvittningsrätten getts på skattebrottsområdet ominskränk- ningen skulle få någon effekt på det straffrättsliga ansvaret. Jag föreslår därför att den nuvarande inskränkningen i. kvittningsrätten i punkt 1 av anvisningarna till 24 ;) KL slopas.
2.5. Skattetillägg vid underskott
Mitt förslag: Vid oriktig uppgift om underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst skall skattetillägg påföras. Underlaget för beräkningen av skattetillägg skall i dessa fall utgöras av en fjärdedel" av den minskning av under- skottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört. Motsvaran- de skall gälla när underskott minskats genom skönstaxering. '
Promemorieförslaget: Överensstämmer i allt väsentligt med mitt. Remissinstanserna: Förslaget har lämnats utan erinran av flertalet re- missinstanser. Domstolsverket och SRS menar dock att skattetillägg liksom tidigare bör bestämmas det beskattningsår underskottet utnyttjas. Sam- bandet med den undandragna skatten skulle därmed inte brytas. Företa- garnas riksorganisation och Sveriges industrijörbund föreslår att i de fall skattetillägg kan beräknas till högre eller lägre belopp beroende på i vilken ordning man hanterar de oriktiga uppgifterna så skall beräkningen göras så förmånlig som möjligt för den skattskyldige.
Skälen till mitt förslag: Lagen (1960:63) om förlustavdrag har upphört att gälla vid utgången av juni 1990. Den skall dock fortfarande gälla vid
1991 och tidigare års taxeringa'r. En förlust som var hänförlig till ett ' tidigare beskattningsår fick enligt denna lag dras av i form av förlustavdrag senast det sjätte eller, vad gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar. det tionde året efter det år då taxering för-förluståret ägt rum. Avdraget bestämdes som ett led i inkomsttax'eringen det taxeringsår det utnyttjades. Genom att avdraget bestämdes först det år det utnyttjades ansågs en oriktig uppgift i en förlustdeklaration vara lämnad vid utnyttjandeårets taxering, inte förlustårets. Skattetillägg kunde därför påföras det taxerings- år förlusten utnyttjades.
Skattereformen innebär'att underskott i en förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet får dras av vid beräkningen av inkomst av förvärvs- källan närmast följande beskattningsår. Kvittning av överskott och under—_ skott mellan olika förvärvskällor är inte tillåten. Visar förvärvskällan underskott under flera beskattningsår i följd ackumuleras underskotten. I enskild näringsverksamhet behandlas underskott vid en förvärvskällas upphörande som reatörlust, vilket innebär att 70% av underskottet får dras av från intäkt av kapital. Underskott i en förvärvskälla i näringsverk- samhet får dras av mot vinst som uppkommit vid avyttring av en närings- fastighet eller en bostadsrätt som inte är privatbostad och som under det löpande innehavet redovisats i förvärvskällan. Är underskottet större än vinsten skall återstoden vara kvar som ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet. I fråga om underskott av aktiv litterär eller konstnärlig verksamhet gäller att underskott under vissa förutsättningar får dras av vid beräkningen av inkomst av tjänst.
Underskott i en förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet kom- mer normalt att ingå som en post vid beräkningen av inkomsten i förvärvs- källan närmast töljande beskattningsår. Underskottets storlek beslutas
som en del av inkomsttaxeringen. för det beskattningsår förvärvskällan resulterade i ett underskott. Har underskott fastställts till ett felaktigt belopp får rättelse ske genom de vanliga reglerna om omprövning av taxeringsbeslut. De nya reglerna kommer att innebära att nuvarande sank- tionsmöjligheter försvinner om inte några ändringar av skattetilläggsbe- stämmelserna görs.
I en del situationer kommer dock de nuvarande sanktionsbestämmelser- na att kunna tillämpas även i fråga om underskott i inkomstslaget närings- verksamhet. Detta gäller när underskott dras av direkt samma taxeringsår enligt reglerna i 33 5 3 mom. KL och när ett underskott dras av mot vinst som uppkommit vid avyttring av näringsfastighet eller bostadsrätt enligt reglerna i 255 11 mom. och 265 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL). I dessa fall påverkas ju skatten samma år som en eventuell oriktig uppgift lämnas och de bör naturligtvis omfattas av de hittillsvarande skattetilläggsreglerna.
Hobbyverksamhct beskattas enligt skattereformens regler i inkomstsla- get tjänst. Från sådan verksamhet får avdrag göras törutgiftcr som betalats under beskattningsåret och, om överskott därefter föreligger,.även för underskott som hänför sig till året före beskattningsåret. Avdraget får inte överstiga beskattningsårets intäkt av verksamheten och får inte heller kvittas mot andra tjänsteinkomster. I fråga om hobbyverksamhet fastställs aldrig ett underskott. Avdraget bestäms först det beskattningsår det utnytt- jas. Några problem i sanktionshänseende uppkommer därför inte.
Beträffande inkomst av tjänst i övrigt gäller däremot att i de, förmodli- gen mycket sällsynta, fall då underskott uppkommer, avdrag för under- skott får medges från intäkt av tjänst följande år (34 5 andra stycket KL). Ett sådant underskott skall bestämmas underskottsåret. I dessa fall upp- kommer således samma problcm som vid underskott i näringsverksamhet.
Inkomst av kapital beskattas efter skattereformen separat. Ett under- skott i inkomstslaget kapital får dras av i form av skattereduktion på 30 % av underskottsbeloppet men får inte sparas. En oriktig uppgift som föran- leder ett för högt underskott får således antingen omedelbar effekt på skatteuttaget eller ingen effekt alls.
Enligt min mening är det inte acceptabelt att de ändrade materiella reglerna medför att nuvarande sanktionsmöjligheter försvinner vid orikti- ga uppgifter om underskott i näringsverksamhet och i tjänst med undantag för hobbyverksamhet. '
Redan mot de hittillsvarande sanktionsmöjligheterna vid underskott har kritik riktats eftersom de innehåller betydande svagheter. Så är t. ex. en oriktig uppgift som uppmärksammats det år underskottet uppkom osank- tionerad med undantag för de fall den oriktiga uppgiften avser ett så stort belopp att skatt påförs. Endast en del av den oriktiga uppgiften har i sådana fall träffats av sanktion.
I promemorian föreslås att i TL införs en ny grund för beräkning av skattetillägg när den oriktiga uppgiften avser underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst. Skattetillägget skall i sådana fall beräknas på 25% av den minskning av underskottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften medför.
Ett par remissinstanser uttalar sig för en lösning som innebär att den oriktiga uppgiften. trots att den har lämnats till ledning för ett taxeringsbe- slut ett tidigare taxeringsår. anses vara lämnad det år förlusten utnyttjas. Därigenom skulle — enligt dessa remissinstanser — den nuvarande an- knytningen till undandragen skatt finnas kvar. Med en sådan ordning ' skulle emellertid även svagheterna i nuvarande system bibehållas. En sådan ordning skulle också innebära att det måste införas ett bevaknings- system inom skattemyndigheterna för att påföljden skulle komma att påföras det eller de år underskottet utnyttjas. Förmodligen skulle det även krävas regler för att närmare bestämma när ett underskott skulle anses vara utnyttjat. Redan det förhållandet att sanktionen inte träffar de fall när oriktig uppgift lämnats anser jag emellertid oacceptabelt och bör utesluta en lösning med diskuterat innehåll.
Det förslag som läggs fram i promemorian har godtagits av det stora flertalet remissinstanser. Även jag ställer mig bakom förslaget." Skattetill- lägg bör således påföras det år den oriktiga uppgiften lämnas och underla- get för påföljden bör vara en viss del av den minskning av underskottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört. Därigenom påförs påfölj- den det år den oriktiga uppgiften lämnas, vilket enligt min mening är betydelsefullt inte bara från administrativ synpunkt. utan också från den synpunkten att påföljden bör komma i så nära anslutning som möjligt till att den skattskyldige gjort sig skyldig till en försummelse.
Den valda konstruktionen innebär att skattetillägget i dessa fall inte får någon direkt anknytning till undandragen skatt utan mer till den risk för kommande skatteundandragande som den oriktiga uppgiften inneburit. Det finns enligt min mening skäl att '— i likhet med vad som föreslås i promemorian — vid bestämmandet av uttagsprocenten ta hänsyn till detta. Om underlaget för skattetillägget bestäms till 30% av den oriktiga uppgiftens belopp motsvarar detta — i fråga om skattskyldiga som omfat- tas av en trettioprocentig skatt — ett ”vanligt" skattetillägg. För enskilda näringsidkare. som påförs även statlig inkomstskatt. skulle det innebära en betydligt lindrigare sanktion än ett vanligt skattetillägg, däremot inte för juridiska personer eller för enskilda näringsidkare som enbart påförs kom- munal inkomstskatt understigande 30%. Jag anser att det underlag som föreslås i promemorian. 25 %. som generellt sett ger en lägre sanktion, är väl avvägt. Beroende på om den oriktiga uppgiften träffas av ett skattetill- ' lägg på 40 eller 20% innebär förslaget ett skattetillägg på 10 resp. 5% av
den oriktiga uppgiftens effekt på taxeringen.
Jag föreslår därför att i 5 kap. l & TL införs en ny grund för beräkning av skattetillägg i det fall den oriktiga uppgiften avser underskott i lörvärvskäl- la i inkomstslaget näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst. Skattetill- lägget skall i sådana fall beräknas på en fjärdedel av den minskning av underskottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften medför. Om rättelsen av den oriktiga uppgiften medför att förvärvskällan visar överskott skall skattetillägg på den delen beräknas med den undandragna skatten som underlag. Detta innebär att för enskilda näringsidkare och löntagare kom- mer sådant skattetillägg i fråga först om intäkten överstiger grundavdraget.
I de fall skattetillägg skall tas ut efter skilda procentsatser gäller redan i dag att en proportionering skall ske. Det totala skattetilläggets storlek skulle i annat fall, t.ex. när skatt i olika inkomstskikt tas ut efter olika procentsatser, påverkas av vilket skattetillägg som vid beräkningen lades ”i botten". Jag anser att detta förfaringssätt skall tillämpas även när- - skattetillägg skall utgå efter skilda procentsatser såväl på ett underlag som utgörs av minskning av underskott som på undandragen skatt. En regel med sådant innehåll bör föras in i 5 kap. 13 & TL. ' Skattetillägg bör också kunna utgå när skattemyndigheten med tillämp- ning av bestämmelserna i 4 kap. 35 TL genom ett skönstaxeringsbeslut minskar ett i självdeklarationen redovisat underskott och när ett skönstax- eringsbeslut i avsaknad av självdeklaration medför att ett tidigare fastställt . underskott minskar. Jag föreslår att 5 kap. 25 TL ändras i enlighet här- med.
Slutligen vill jag nämna något om övergången från den tidigare ordning- en till ett system med rullande underskottsavdrag. Lagen om förlustavdrag tillämpas t.o.m. 1991 års taxering. Juridiska personer utom dödsbon får dra av outnyttjade förIUSter vid beräkning av inkomst av näringsverk- samhet vid den första taxeringen i det nya systemet. Uppkommer under- skott får detta föras vidare enligt de nya reglerna. Oriktig uppgift avseende en sådan outnyttjad förlust, som ju inte omfattats av något taxeringsbeslut tidigare, bör anses lämnad vid den första taxeringen efter övergången. Skattetillägg bör således kunna komma ifråga vid oriktig uppgift beträffan— de tidigare outnyttjade förluster som dras av vid 1992 års taxering.
Fysiska personer får göra motsvarande avdrag för tidigare förluster inom tid som anges i lagen om förlustavdrag. antingen från sin taxerade förvärvsinkomst eller från inkomst av kapital. I sådana fall bör en eventu- ell oriktig uppgift anses lämnad det år förIUSten utnyttjas i enlighet med vad som hittills gällt. För underskott som uppkommer vid 1992 och senare års taxering skall de nya reglerna tillämpas.
Hänvisningar till S2-5
- Prop. 1991/92:43: Avsnitt 10.1
2.6. Oriktig uppgift vid revision m.m.
Mitt förslag: Eftertaxering. efterbeskattning. efterprövning och eftertulltaxering samt skatte-. avgifts- och tulltillägg kan komma i fråga även i de fall oriktig uppgift lämnas i samband med utredning rörande skatt, avgift eller tull.
Promemorieförslaget: Överensstäm mer i huvudsak med mitt. Remissinstanserna: Den helt Övervägande delen av remissinstanserna är positiva till förslaget. SRS anser att det fortfarande finns skäl att särbe- handla uppgifter som lämnas till skattemyndigheten i dess utrednings- eller motpartsfunktion, då den skattskyldige ofta företräds av ombud. Samfundet ifrågasätter om en oriktig uppgift som lämnas av ombud eller biträde. skall kunna leda till skattetillägg, särskilt om denne inte varit medveten om den oriktiga uppgiften. Fc'irelagarnas riksorgan[ration och
Sveriges industrzförbzmd menar att det bör klarläggas att avsikten med den föreslagna regleringen inte är att utvidga uppgiftsskyldigheten utöver att tillhandahålla räkenskapsmaterial och besvara de frågor som ställs vid revision. Hovrätten över Skåne och Blekinge samt kammarrätten [ Sunds- vall anser att de föreslagna författningsändringarna inte tillräckligt tydligt klargör vilka situationer som avses.
Skälen för mitt förslag: Skattetilläggsutredningen ifrågasatte i sitt slutbe- tänkande (SOU 1982: 54) Översyn av det skatteadministrativa sanktions- systemet 2 om skattetillägg kan påföras när en oriktig uppgift lämnats endast till den som företräder det allmänna i en skatteprocess. Utredning- en ansåg det också tveksamt om skattetillägg kan påföras när oriktig uppgift lämnas i samband med taxeringsrevision eller annan kontroll- eller granskningsåtgärd.
I promemorian föreslås att de nuvarande bestämmelserna förtydligas så att det klart framgår att oriktiga uppgifter som lämnats till en skattemyn- dighet och där legat till grund för beslut rörande uppgiftslämnarens taxe- ring, beskattning eller avgift kan föranleda eftertaxering, efterbeskattning eller efterprövning samt skatte- eller avgiftstillägg.
Fr.o.m. 1991 års taxering fattas taxeringsbeslut inte längre av taxerings- nämnd utan av skattemyndighet. Beslut om eftertaxering fattas av skatte- myndigheten som första instans i stället för länsrätt. Det är normalt samma myndighet — och ofta samma person — som utreder, fattar beslut och för talan i domstol. Det är i en sådan ordning svårt att upprätthålla en gräns mellan sådana uppgifter som lämnas till skattemyndigheten i egen- skap av beslutsfattare och sådana som lämnas till-skattemyndigheten i dess utrednings- eller motpartsfunktion.
De flesta remissinstanser har ställt sig bakom förslaget. Även jag är positiv till det. Skyldigheten att lämna sanningsenliga uppgifter till be- skattningsmyndigheten rörande omständigheter som har betydelse för tax- ering, skatt eller avgift bör gälla oavsett när under förfarandets gång uppgifterna lämnats. Någon utvidgning av uppgiftsplikten i sig innebär inte detta.
I promemorian föreslås inte några förändringar av reglerna 'i tullagen och vägtrafikskattelagen. Jag anser att det föreligger ett intresse av att ha likartade regler på hela skatteområdet och föreslår därför motsvarande justeringar även i dessa lagar. '
Mitt förslag föranleder ändringari 4 kap. 16 å och 5 kap. 1 åTL, 38 och 64 a åå ML, 4 kap. 7 åoch 7 kap. ] QLPP, 38 och 60 55 USAL. 20 och 83 åå tullagen samt 42 & vägtrafikskattelagen.
2.7. Oriktig uppgift vid domstol
Mitt förslag: Skattetillägg vid oriktig uppgift i domstol skall kom- ma i fråga endast när den oriktiga uppgiften prövats i sak.
Avgiftstillägg enligt lagen om uppbörd av socialavgifter från ar- betsgivare skall kunna tas ut när en oriktig uppgift lämnats i ett mål om särskild avgift och uppgiften inte godtagits efter prövning i sak.
Skälen för mitt förslag: Bestämmelserna om- skattetillägg vid oriktig uppgift i domstol gäller enligt TL, ML och LPP även i det fall den oriktiga uppgiften inte prövats i målet. Det finns givetvis ett intresse av att skatt- skyldiga lämnar riktiga uppgifter oavsett om uppgiftslämnandet sker till skattemyndighet eller till domstol i mål om skatt.
Förfarandena på taxerings-. mervärdeskatte- och punktskatteområdena har numera ändrats. Det är bcskattningsmyndighcten som bedömer om ett överklagande kommit in i rätt tid. Den extraordinära besvärsrätten har slopats. En övergång från s.k. beloppsprocess till sakprocess har skett.
Bestämmelsen om skattetillägg vid oriktig uppgift i domstol är tillämplig inte bara i de fall den oriktiga uppgiften inte prövas på grund av att den skattskyldige återkallar sin talan utan också t. ex. när domstolen avvisat ett överklagande på grund av resjudicata eller inte tagit upp en ny fråga till prövning för att den skattskyldige på ett otillåtet sätt ändrat sin talan. Det finns enligt min mening inte något intresse av att kunna påföra skattetill- lägg i sådana mycket speciella situationer. Jag föreslår därför att den nuvarande möjligheten att ta ut skattetillägg vid oriktig uppgift i domstol när uppgiften inte prövats i sak slopas.
Oriktiga uppgifter i domstol i mål om taxering eller skatt är sanktionera- de på hela skatteområdet. Någon bestämmelse om avgiftstillägg vid oriktig uppgift i mål om avgift finns dock intei USAL. Vid införandet av påföljd vid oriktig uppgift i taxerings— och skatteprocess övervägdes även att införa en påföljd vid oriktig uppgift i avgiftsprocess. Med hänsyn till de organisations- och förfarandeförändringar som då förestod ansågs emeller- tid att frågan borde övervägas i ett senare sammanhang (prop. 1977/78: 136 s. 190). '
Jag anser det vara en fördel om likartade bestämmelser gäller på hela skatte- och avgiftsområdet. Något skäl att undanta oriktig uppgift som lämnas i mål om avgift från avgiftstillägg finns knappast. Jag föreslår därför en justering av 38 å USAL i detta avseende.
2.8. Förseningsavgift vid ofullständig deklaration m.m.
Mitt förslag: Förseningsavgift skall kunna tas ut när den skattskyldi- ge visserligen lämnat en självdeklaration men den har så bristfälligt innehåll att den inte kan läggas till grund för taxering.
Förseningsavgift skall vidare kunna påföras när stiftelse eller för- ening inte i rätt tid lämnat särskild uppgift om inkomst och förmö- genhet enligt 2 kap. 26 5 lagen om självdeklaration och kontrollupp- gifter.
Den som är skyldig att lämna såväl allmän självdeklaration som . särskild uppgift skall till självdeklarationen foga den särskilda upp- giften.
De judiciella påföljderna vid försummelser av stiftelser och för- eningar mot uppgiftsplikten i 2 kap. 26 5 lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter slopas. Samma sak gäller när handelsbolag m.fl. inte fullgjort sin skyldighet enligt 2 kap. 25 5 lagen om självde- klaration oeh kontrolluppgifter.
Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt vad gäller försenings- avgift vid bristfälliga självdeklarationer. Promemorian innehåller inte nå- got förslag om förseningsavgift när stiftelse eller förening inte lämnat särskild uppgift i rätt tid. .
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser. med undantag för SRS. är positiva till promemorieförslaget eller lämnar det utan erinran. SRS anser att förslaget är alltför långtgående och att det leder till tillämpningspro- blem. RSV ifrågasätter om det inte bör införas möjlighet att påföra förse- ningsavgift när uppgiftsskyldighet enligt 2 kap. 26 5 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK) föreligger. Behovet av upp- gifter i dessa fall är lika stort som beträffande deklarationer och försening
av den särskilda uppgiften medför därför samma administrativa problem - som försening av självdeklaration.
Skälen för mitt förslag: Självdeklaration skall enligt 2 kap. 285 LSK normalt lämnas senast den 15 februari taxeringsåret. Vissa skattskyldiga, bl. a. de som är bokföringsskyldiga eller skyldiga att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979: 141) och har ett räkenskapsår som slutar senare än den 31 augusti året före taxeringsåret. får dock lämna självdekla- ration senast den 31 mars taxeringsåret.
Den som av särskilda omständigheter är förhindrad att lämna självde- klaration inom föreskriven tid kan få anstånd av skattemyndigheten. An- stånd får inte utan att det finns synnerliga skäl medges längre än till utgången av maj månad under taxeringsåret (2 kap. 32 & LSK). Bokförings- byråer och andra som yrkesmässigt biträder skattskyldiga med att upprätta självdeklaratiOner, kan efter ansökan få anstånd med att enligt tidsplan lämna självdeklarationer under tiden den 1 april — den 15juni taxerings- året (2 kap. 33 5 LSK).
Kommer den deklarationsskyldige inte in med självdeklaration inom föreskriven tid skall enligt 5 kap. 1 & TL en särskild avgift. förseningsav-
gift, påföras honom. Förseningsavgiften uppgår till 1000 kr. för aktiebolag Prop. 1991/92: 43 och till 500 kr. för andra skattskyldiga. Har skattskyldig, som skall lämna ' självdeklaration utan föreläggande, inte kommit in med självdeklaration senast den 1 augusti taxeringsåret bestäms förseninsgavgiftcn till ett fyra gånger så stort belopp; alltså 4000 kr. för aktiebolag och 2000 kr. för övriga skattskyldiga. '
Förseningsavgift på 500 kr. påförs en skattskyldig som lämnat en förenk- lad självdeklaration inom föreskriven tid men som inte följt ett föreläggan- de att lämna en allmän självdeklaration inom den tid som anges i föreläg- gandet. Lämnar den skattskyldige en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad, tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som anges i föreläggandet. Förseningsavgiften uppgår då till 500 resp. 1000 kr. '
Genom lagstiftning som med vissa övergångsbestämmelser börjar tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering (SFS 1990:1136) har företagens upp- giftslämnandc reformerats. Företag skall i sin självdeklaration lämna stan- dardiserade utdrag ur räkenskaperna. I—Iar makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver räkenskapsutdrag endast lämnas av en av makarna.
Handelsbolag. rederi för registreringspliktigt fartyg och dödsbo som vid inkomst- och förmögenhetstaxering skall anses som handelsbolag, skall lämna räkenskapsutdrag till ledning för delägares taxering. Sådana räken- skapsutdrag skall lämnas enligt bestämmelserna för allmän självdeklara- tion (2 kap. 25 & LSK).
Resultat- och balansräkning m.fl. handlingar, som tidigare skulle bifo- gas deklarationen i bestyrkt kopia, behöver i den nya ordningen inte längre bifogas. Kopia av rcvisionsberättelse behöver bifogas endast i vissa fall. De handlingar som skall bifogas skall enligt 2 kap. 305 LSK lämnas samtidigt med och fogas vid den deklaration som den skattskyldige läm- nar. Om detta möter något hinder skall handlingarna lämnas inom två veckor efter det de upprättats.
Om inte handelsbolag. rederi eller dödsbo lämnar räkenskapsutdrag - inorn föreskriven tid kan förseningsavgift tas ut. Även dagsböter eller fängelse i högst sex månader kan komma ifråga (4 kap. 8 & LSK). Den som inte fullgör sin skyldighet att bifoga revisionsberättelse till självdeklara- tionen kan dömas till penningböter (4 kap. 9 & LSK).
Det är vid skattemyndigheterna ett stort och växande problem att skatt- skyldiga — främst näringsidkare — lämnar in ofullständiga deklarationer. Ofullständigheterna kan bestå i att vissa smärre uppgifter saknas. Ofta är det emellertid så att t.ex. balansräkning och vinst- och förlusträkning saknas eller att deklarationen inte består i annat än en undertecknad blankett med någon enstaka beloppsuppgift och en upplysning om att deklarationen kommer att kompletteras med övriga uppgifter och årsrä- kenskapshandlingar senare. Enligt praxis är kraven för att en självdeklara- tion skall anses föreligga låg'a. Har den skattskyldige på en fastställd blankett lämnat åtminstone någon beloppsmässig uppgift till ledning för taxeringen och undertecknat blanketten torde en självdeklaration föreligga (jfr RÅ 1951 Fi 1436 och RÅ 1955 ref 32). ' ' 33
De ofullständiga deklarationerna innebär ett betydande merarbete för skattemyndigheterna och en försämrad kontrollverksamhet. En menings- full granskning av en självdeklaration kan inte påbörjas innan den är komplett. Någon fullständig granskning kan därför i dessa fall ofta inte hinnas med under taxeringsperioden.
Skattemyndighetcrna har naturligtvis möjligheter att förmå den skatt- skyldige att lämna in de uppgifter som saknas. Om deklarationen inte är upprättad så som föreskrivs i LSK får skattemyndigheten enligt 2 kap. 34 & LSK förelägga den deklarationsskyldige att komma in med de uppgifter som saknas eller, om deklarationen är bristfällig i väsentliga avseenden, med en ny deklaration som är upprättad på riktigt sätt. Ett sådant föreläg- gande får förenas med vite (4 kap. 5 g' LSK). Vitesförfarandet är emellertid omständligt och utgör inte någon påtryckning på de skattskyldiga att lämna kompletta handlingar i rätt tid. Ett föreläggande kommer naturligt- vis i fråga först när det konstaterats att den skattskyldige inte kommit in med en fullständig deklaration. Har förfarandet väl fortskridit så långt att den skattskyldige föreläggs vid vite att komplettera deklarationen har skattemyndigheten redan förorsakats merarbete och tid som skulle ha använts för granskning har förflutit. Den skattskyldiges förfarande blir helt osanktionerat eftersom han lätt kan undgå att påföras något vitc genom att fullgöra föreläggandet inom den föreskrivna tiden.
Innan förseningsavgiften infördes genom lagstiftning 1971, fanns en sanktion i form av penningböter vid deklarationsförsummelse i lZOé dåvarande taxeringsförordningen (1956: 623). TF. Böter kunde utgå inte bara i de fall självdeklaration eller årsräkenskapshandlingar inte lämnats inom föreskriven tid. utan också när en självdeklaration lämnats med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte var ägnad att ligga till grund för taxering. När förseningsavgiften infördes lämnades bötesstraffetlför försummelse att till deklarationen foga årsräkenskapshandlingar oföränd- rat i 120å TF. Bestämmelsen överfördes sedermera till 4 kap. 95 LSK. Som tidigare nämnts innebär lagstiftningen om standardiserade räken- skapsutdrag att balansräkning och resultaträkning inte längre behöver bifogas deklarationen och att rcvisionsberättelse skall bifogas endast i vissa fall.
Den nya sanktionsformen förseningsavgift knöts inte an till annat än den omständigheten att deklaration inte lämnats eller lämnats för sent. Det fall där den deklarationsskyldige lämnat en gravt ofullständig deklara- tion lämnades helt osanktionerat. I förarbetena till lagstiftningen kom- menterades inte denna skillnad i förhållande till tidigare gällande rätt närmare. ,
Har en självdeklaration kommit in i rätt tid till skattemyndigheten kan förseningsavgift alltså inte påföras oavsett hur ofullständig självdeklara- tionen är. Detta trots att den skattskyldige knappast kan sägas ha fullgjort sin uppgiftsskyldighet.
För skattemyndigheterna saknar det i praktiken betydelse om man över huvud taget inte får in någon självdeklaration eller om man får in en självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den inte kan läggas till grund för ett taxeringsbeslut. I båda fallen förorsakas skattemyndigheterna .
väsentligt merarbete. En förutsättning för ett effektivt granskningsarbete är att behövligt material finns till hands i rätt tid. Varje skriftväxling med en uppgiftsskyldig för att få in de uppgifter han enligt gällande regler är skyldig att lämna utan föreläggande förorsakar merarbete — och därmed kostnader — och fördröjningar i granskningsarbetet.
I LSK finns detaljerade bestämmelser om'vilka uppgifter en deklaration skall innehålla, när deklarationen skall lämnas samt inom vilka tidsramar anstånd med att lämna deklaration kan ges. Det är enligt min mening inte acceptabelt att skattskyldiga på det sätt som sker kan sätta gällande regler om uppgiftskyldighet ur spel utan påföljd. Det är uppenbart att någon form av sanktion behövs för att'komma tillrätta med de beskrivna pro- blemen.
I promemorian föreslås att det införs en möjlighet att påföra försenings- avgift när en självdeklaration visserligen lämnats i tid men är så gravt - ofullständig att den uppenbart inte kan läggas till grund för taxering. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av så gott som samtliga remissinstanser. Ävenjag ställer ställer mig bakom förslaget.
Förseningsavgift bör komma i fråga när en avlämnad självdeklaration är gravt ofullständig. Har en ofullständig deklaration inte kompletterats före den 1 augusti taxeringsåret bör — i likhet med vad som gäller om en självdeklaration inte lämnats före detta datum — förhöjd förseningsavgift utgå. Bestämmelserna i 5 kap. 5 QTL bör ändras i enlighet härmed.
En remissinstans har uttalat farhågor för att den föreslagna bestämmel- sen kan komma att medföra tillämpningsproblem. För att belysa vilka brister en självdeklaration måste vara behäftad med för att vara så ofull- ständig att den inte kan ligga till grund för ett taxeringsbeslut vill jag anföra följande. '
Det är uppenbart att bestämmelsen måste vara tillämplig i de fall den skattskyldige lämnar en s.k. skaldeklaration. Någon granskning kan inte heller ske om utdrag ur räkenskaperna saknas. Även då bör förseningsav- gift kunna komma ifråga. Däremot utgör inte avsaknad av rcvisionsberät- telse en sådan omständighet som bör' föranleda förseningsavgift. Inte hel- ler utgör ett sådant förhållande att den skattskyldige inte lämnat tillräckli- ga uppgifter för bedömningen av ett yrkande skäl för förseningsavgift. För att förseningavgift skall kunna påföras måste väsentliga uppgifter saknas i deklarationen och den vara så bristfällig att en meningsfull granskning inte kan påbörjas.
RSV ifrågasätter i sitt remissyttrande om det inte bör införas en möjlig- het att påföra förseningsavgift när uppgiftsskyldighet enligt 2"kap. 265 LSK inte har fullgjorts inom föreskriven tid. Enligt denna paragraf skall ' stiftelse eller förening, som är helt eller delvis frikallad från skattskyldig- het, lämna särskild uppgift om inkomst och förmögenhet, som inte upp- getts till beskattning i självdeklaration. Uppgiftsskyldighet åligger bl.a. pensionsstiftelse och vissa personalstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. samt stiftelser och föreningar som främjar vissa allmännyttiga ändamål. Bestämmelsen bör ses mot bakgrund av bestämmelserna i 7 & SIL och 6 _5 lagen (1967: 577) om statlig förmögen- hetsskatt där det föreskrivs att vissa jUridiska personer är skattskyldiga
enbart för vissa slag av inkomster eller helt frikallade från skattskyldighet. Någon deklarationsskyldighet föreligger inte för föreningar och stiftelser till den del de är frikallade från skattskyldighet. För att möjliggöra för skattemyndigheterna att pröva om skattefrihet föreligger är det emellertid nödvändigt att myndigheterna får tillgång till vissa uppgifter om karaktä- ren och omfattningen av den verksamhet. som bedrivits. Uppgiftsskyldig- het enligt 2 kap. 265 tredje stycket LSK föreligger därför i frågaom inkomster och utgifter under räkenskapsåret samt tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut. Vidare skall upplysning lämnas om de omständigheter som anses motivera frikallelse från skattskyldighet.
Särskild uppgift skalllämnas senast den 31 mars på blankett enligt fastställt formulär. Fullgörs inte uppgiftsskyldigheten kan penningböter ådömas (4 kap. 9 & LSK). -
Stiftelsen eller föreningen kan också föreläggas av skattemyndigheten att meddela de ytterligare upplysningar som kan behövas för att bedöma skattskyldigheten. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite.
RSV påpekar i sitt remissyttrande att behovet av uppgifter i dessa fall är lika stort som beträffande deklarationsskyldiga och att försening av den-. särskilda uppgiften medför samma administrativa problem som försening av självdeklaration.
Det finns enligt min mening ett intresse av att utforma sanktioner vid brister i uppgiftslämnadet på ett enhetligt sätt. Försening av en särskild
uppgift medför problem motsvarande dem vid försening av en självdekla- -.
ration. Jag föreslår därför att förseningsavgift skall utgå även när särskild uppgift inte lämnas i rätt tid eller en sådan uppgift är gravt ofullständig.
Något motiv till att ha kvar det nuvarande bötesstraffet vid bristande '
fullgörelse av uppgiftsskyldigheten enligt2 kap. 26ä LSK finns inte om förseningsavgift kan tas ut i dessa fall. Även intresset av avkriminalisering av mindre förseelser talar för att. bötessanktionen slopas i dessa fall_och ersätts av förseningsavgift.
Som jag tidigare nämnt träffas handelsbolag. rederi och dödsbo, som vid inkomsttaxeringen är jämställt med handelsbolag, av dubbla sanktioner, dels förseningsavgift enligt 5. kap. 5 åTL. dels böter eller fängelse enligt 4 kap. 85 första stycket LSK. Jag anser detta dubbla påföljdssystem omo- tiverat för denna typ av förseelser och föreslår'därför att de judiciella ,
påföljderna 1 LSK slopas. -
Mina förslag 1 den här delen föranleder ändringar 1 5 kap. 5 5 TL och 4 kap. 8 och 9 åå LSK. .
Jag vill i det här sammanhanget också ta upp en annan fråga som rör den särskilda uppgiften. Enligt nuvarande regler skall särskild uppgift lämnas senast den 31 mars taxeringsåret (2 kap. 26,5 tredje stycket LSK). Som . . framgått av min tidigare redogörelse är juridiska personer som lämnar särskild uppgift ibland också deklarationsskyldiga. Självdeklaration skall enligt 2 kap. 28 å LSK lämnas senast den 15 februari eller, vad gäller bl.a. den som varit bokföringsskyldig och för vilken räkenskapsåret slutar-sena- re än den 31 augusti året före taxeringsåret, senast-den 31 _mars taxerings- året. Samtliga de uppgifter det är fråga om lämnas till ledning för taxering- en. Det är knappast ändamålsenligt att dela upp den enskildes uppgifts-
skyldighet på det sätt som sker. Jag föreslår därför att i de fall enligt nuvarande regler såväl självdeklaration som särskild uppgift skall lämnas den särskilda uppgiften skall fogas till självdeklaration och således lämnas vid samma tillfälle som deklarationen.
2.9. Eftergift av skattetillägg m.m.
Mitt förslag: Skatte-, avgifts- och-tulltillägg samt förseningsavgift kan efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget eller avgiften. Den särskilda eftergiftsgrunden i lagen om-mervärdeskatt vid s.k. räkenskapsfel slopas.
Skälen för mitt förslag: Eftergiftsreglerna har utformats för att förhindra att ursäktliga fel vid fullgörandet av uppgiftsskyldigheten skall medföra att en administrativ sanktion-påförs. Bestämmelser om eftergift med likartat innehåll finns i samtliga de författningar som reglerar sanktionsavgifter på skatteområdet. En vidgning av eftergiftsmöjligheterna skedde genom lag- stiftning år 1978 sedan det konstaterats att befrielsegrunderna hade tilläm- pats med större återhållsamhet än vad som hade avsetts i förarbetena.
Eftergiftsgrunderna regleras på taxeringsområdet-i 5 kap. 65 TL. Där sägs att särskild avgift skall efterges helt om felaktigheten eller underlåten- heten kan antas ha ett sådant samband med den skattskyldiges ålder, sjukdom. bristande erfarenhet eller liknande förhållande att den framstår som ursäktlig. Dessa eftergiftsgrunder tar således sikte på den skattskyldi- ges person. Eftergift är också möjlig om felaktigheten framstår som ursäkt- lig med hänsyn till uppgiftens beskaffenhet eller annan särskild omständig- het. Eftergiftsgrunden ”den oriktiga uppgiftens beskaffenhet” är främst avsedd att möjliggöra eftergift i-de fall den skattskyldige haft att bedöma en svår skatterättslig fråga. Vad gäller befrielsegrunden ”annan särskild omständighet” bör denna enligt förarbetena bl. a. kunna tillämpas när det visserligen föreligger en oriktig uppgift men denna särskilt markerats av den skattskyldige (prop. 1977/78: 136 s. 157). -
Det finns således tämligen vida möjligheter att medge befrielse från sanktionsavgift om den felaktighet eller underlåtenhet som den skattskyl- dige gjort sig skyldig till framstår som ursäktlig. Det kan emellertid upp- komma situationer när den oriktiga uppgiften visserligen inte kan anses vara ursäktlig, men där avgiften ändå på grund av omständigheterna i det enskilda fallet framstår som orimlig. De situationer jag har i åtanke är ingalunda vanliga men måste, med hänsyn till att de administrativa avgif- terna är en sanktion. ändå kunna beaktas inom ramen för sanktionssyste- met. De nuvarande befrielsegrunderna medger enligt min mening inte i tillräckligt hög grad en bedömning på grundval av omständigheterna i det enskilda ärendet. Jag anser därför att det i 5 kap. 6 & TL bör införas en ny eftergiftsgrund som medger befrielse från särskild avgift om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften.
Det är inte möjligt att med konkreta exempel belysa vad som i en given situation bör medföra att skattetillägget efterges. Jag vill emellertid poäng-' tera att den nu föreslagna eftergiftsgrunden skall ses som en ”ventil" för fall när eftergift inte kunnat medges enligt de hittillsvarande eftergiftsgrun- derna. Påföljden skall inte stå i rimlig proportion till den försummelse som den uppgiftsskyldige gjort sig skyldig till eller det skall av annan anledning framstå som stötande att ta ut tillägget. Oskäligheten kan ha sin grund i den föreliggande situationen vid uppgiftslämnandet men också i omstän— digheter som inträffat efter det att den oriktiga uppgiften lämnades. '
Jag kommer här in på delvis samma bedömningar som de som ligger till grund för ett annat förslag som jag strax skall ta upp, nämligen att eftertax- ering inte skall få ske om ett beslut skulle framstå som uppenbart oskäligt. En väsentlig skillnad föreligger emellertid. Ett eftertaxeringsbeslut är en rättelse av ett tidigare felaktigt beslut som medför att den skattskyldige i efterhand påförs den skatt han skulle ha påförts tidigare. Sanktionsavgif- terna är däremot påföljder efter bristande fullgörelse av uppgiftsplikten. En bedömning av omständigheterna i ärendet kan därför mycket väl innebära att den skattskyldige eftertaxeras men att skattetillägget efterges för att det skulle framstå som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget.
En motsvarande eftergiftsgrund bör föras in även i ML. LPP. USAL och tullagen. Genom hänvisningar i lagen om vägtrafikskatt till LPP blir den nya eftergiftsgrunden tillämplig även på vägtrafikskatt.
I 64 få andra stycket ML finns en särskild eftergiftsgrund vid s.k. räkenskapsfel. Skattetillägg på grund av oriktig uppgift som beror på uppenbart förbiseende i ej avslutad bokföring får helt efterges om det framstår som uppenbart obilligt att påföra skattetillägget. Av förarbetena till bestämmelsen framgår (prop. 1977/78: 136 s. 122) att den avser orikti- ga uppgifter som beror på felaktigheter i den skattskyldiges löpande bokfö- ring. Dct skall vara fråga om fel av sådant slag att de kan uppstå även i en välordnad bokföring. Felen bör också karakteriseras av att de med stor
sannolikhet skulle ha upptäckts av den skattskyldige senast i samband med . bokslut. Räkenskapsfelen kan bestå av konteringsfel, felaktig avläsning av datalistor. fel vid omräkning eller överföring av poster o.d. Har felaktighe- ten inte upptäckts och rättats senast i samband med bokslutet är bestäm- melsen inte tillämplig. En ytterligare förutsättning för att eftergift skall kunna medges enligt bestämmelsen är att tillägget skulle framstå som uppenbart obilligt. ' ' '
De situationer som avses med bestämmelsen om eftergift vid räken— skapsfel omfattas av den generella befrielsegrunden, att det skulle framstå som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget, som jag nu föreslår. Bestämmel- sen i 64 få ML bör därför slopas. .
Jag vill i det här sammanhanget något beröra eftergift av avgiftstillägg enligt USAL. Vid tillämpningen av USAL kan det uppkomma situationer som i någon män kan sägas motsvara de s.k. räkenskapsfelen. Vid upp- börd av socialavgifter skall arbetsgivarna göra relativt kvalificerade be- dömningar om avgiftsplikt och värdering av olika förmåner. Den korta tid inom vilken uppbördsdeklaration skall lämnas och frågornas komplexitet kan medföra att olika problem inte hinner uppmärksammas och åtgärdas
under inkomståret. I sådana fall kan med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet ett uttag av avgiftstillägg framstå som uppenbart oskä- ligt.
2.10. Eftertaxering m. m.
Mitt förslag: Eftertaxering, efterbeskattning och efterprövning får inte ske om ett sådant beslut skulle framstå som uppenbart oskäligt.
Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av alla remissinstanser, med undantag för länsrätterna i Södermanlands län och Kalmar län. Länsrätten i Kalmar län anser att frågan om att införa ett subjektivt rekvisit på cftertaxeringens område bör övervägas ytterligare. Det kan redan från synpunkten att skatt skall fastställas så likformigt och riktigt som möjligt diskuteras om införandet av ett skälighetsrekvisit är lämpligt. På sikt kan den föreslagna regeln ge fel signaler till de skattskyldi- ga och minska den preventiva betydelsen av risken att råka ut för eftertax- ering. En uppmjukning av reglerna om eftertaxering kräver en förlängning av ettårsfristen för omprövning till nackdel för skattskyldig. Skulle lagstift- ningen ändå genomföras bör man enligt länsrätten undvika skälighetsbe- greppet och i stället använda ett ursäktsrekvisit av den typ som redan finns i bestämmelserna om skattetillägg och förseningsavgift.
Skälen för mitt förslag: Genom taxeringsreformen fick skattemyndighe- terna behörighet att fatta beslut om eftertaxering. Eftertaxeringsbegreppet fick också ett vidare innehåll genom att i princip samtliga ändringar till den skattskyldiges nackdel efter utgången av året efter taxeringsåret skall ske genom eftertaxeringsbeslut. Den centrala bestämmelsen om eftertaxe- ring står dock kvar i princip oförändrad. Eftertaxering får ske om den skattskyldige i självdeklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för sin taxering, lämnat oriktig uppgift i mål om taxering eller underlåtit att lämna självdeklaration, uppgift eller infordrad upplysning trots att han är uppgiftspliktig och den oriktiga-uppgiften eller underlåten- heten medfört att taxeringsbeslutet blivit felaktigt eller inte fattats (4 kap. 16 & TL). '
Möjlighet att eftertaxeringsvis rätta felaktiga taxeringsbeslut finns också - i tre andra situationer där rättelse till den skattskyldige nackdel kan ske utan att den skattskyldige lämnat någon oriktig uppgift. Enligt 4 kap. 17 & får rättelse ske av fclräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbise- ende (punkt 1), när kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande saknats eller varit felaktig (punkt 2) samt vid följdändring i taxeringsbeslut som föranleds av beslut som anges i 13 å andra stycket 1— 5 TL (punkt 3).
Eftertaxering får inte ske om skattemyndigheten tidigare fattat eftertaxe— ringsbeslut avseende samma fråga. Eftertaxering enligt 4 kap. 16 å och 17 5 1 och 2 TL får ske endast om den avser belopp av någon'betydelse. Som förutsättning för följdändring genom eftertaxering i taxeringsbeslut avse-
ende annan skattskyldig i anledning av taxeringsbeslut eller domstolsbe- slut i mål om taxering gäller dessutom att beslutet inte får framstå som uppenbart oskäligt (4 kap. 17 å andra stycket TL).
Motsvarigheter till eftertaxeringsinstitutet finns även i annan förfaran- delagstiftning på skatteområdet. Enligt ML och LPP gäller som generell förutsättning för efterbeskattning att beslutet inte skulle framstå som up-
penbart oskäligt (3845 tredje stycket ML, 4 kap. 85 LPP). Även i 445" vägtrafikskattelagen och i 20 & tullagen finns motsvarande regler.
På uppbördsområdet motsvaras eftertaxeringsinstitutet av reglerna om efterprövning i 61 & USAL och 93 & UBL. Något generellt krav att beslutet inte skulle framstå som oskäligt finns inte där.
För att eftertaxering enligt 4 kap. 16 & TL skall kunna ske krävs att den skattskyldige inte fullgjort sin uppgiftsskyldighet på ett riktigt sätt. Upp- giftsplikten regleras av bestämmelserna i 2 kap. LSK. Förutom de detalje- rade reglerna om vilka uppgifter en självdeklaration skall innehålla finns i 2 kap. 3 & LSK en regel om att var och en bör, utöver vad som framgår av deklarationsformulären, meddela de ytterligare upplysningar som kan vara av betydelse för egen taxering.
De fall där den skattskyldige inte lämnat någon uppgift alls 1 sin självde- klaration, t.ex. helt utelämnat en intäkt han erhållit, eller lämnat direkt osanna uppgifter genom att t. ex. yrka avdrag för en högre kostnad än vad han haft, föranleder inte några större svårigheter vid tillämpningen av eftertaxeringsbestämmelserna. I dessa fall framstår det ofta som klart att förutsättningar för eftertaxering föreligger och den skattskyldige är nor- malt också medveten om att han lämnat oriktiga uppgifter.
När de lämnade uppgifterna i och för sig inte är osanna utan är ofullstän- diga kan bedömningen om förutsättningar för eftertaxering föreligger bli mer komplicerad. Det kan t. ex. vara så att den skattskyldige lämnat riktiga bcloppsmässiga uppgifter om ett yrkat avdrag men inte lämnat ett tillräck- ligt underlag för en rättslig bedömning av avdraget. I princip torde förut- sättningar för eftertaxering alltid föreligga om det felaktiga avdragets rub— ricering direkt hänför sig till ett skatterättsligt begrepp och den skattskyldi- ge inte upplyser om att han inte uppfyller de rättsliga villkoren för avdra- get. . . Det ställs således tämligen stora krav på den skattskyldige vid uppgifts- lämnandet. Den skattskyldige måste för att kunna fullgöra sin uppgifts- skyldighet ha vissa kunskaper om skaftelagstiftningen, t. ex. vilka faktiska omständigheter som är relevanta för ett visst avdrag. Den omfattande uppgiftsskyldigheten är nödvändig med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och det faktum att det är. den skattskyldige själv som har kännedom om de faktiska omständigheterna. Att minska kraven på de skattskyldiga och lägga ett större utredningsansvar på skattemyndigheter- na skulle säkerligen resultera i ett ökat antal oriktiga taxeringsbeslut.
Jag anser därför inte att för höga krav ställs på de skattskyldiga i fråga- om uppgiftslämnande eller att de nuvarande möjligheterna till eftertaxe- ring generellt sett bör minska. Det vore enligt min mening stötande om rättelse genom eftertaxering inte kunde ske i de fall som enligt. nuvarande regler omfattas av eftertaxeringsbestämmelserna. Det är viktigt att under-
stryka att eftertaxering inte är en sanktion utan en rättelse av ett felaktigt beslut som innebär att den skattskyldige i efterhand påförs den skatt han borde ha påförts vid ett tidigare tillfälle. Det kan regelmässigt inte anses på något sätt anmärkningsvärt eller oskäligt -— utan tvärtom som ett rättvi- _ sekrav de skattskyldiga-emellan — att ett riktigt taxeringsbeslut fattas beträffande den skattskyldige.
Med nuvarande regler är skattemyndigheten normalt-, skyldig att fatta beslut om eftertaxering om förutsättningar föreligger. Det kan förekomma situationer då ett i och förrsig riktigt eftertaxeringsbeslut kan-förefalla ' stötande för den allmänna rättskänslan._l promemorian föreslås en ”ven- til" för sådana mycket speciella fall som i väsentlig mån avviker från den vanliga eftertaxeringssituationen. Eftertaxering skall enligt förslaget inte få ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt. Förslaget har tillstyrkts eller. lämnats utanerinran av det stora flertalet remissinstanser. Även jag ställer mig bakom det. En regel med det föreslagna innehållet börldärför införas. Regeln bör i enlighet med vad som föreslås i promemorian avse samtliga eftertaxeringssituationer och föras in i 4 kap. 18 g" TL. ..
En remissinstans anför att -i stället för ett skälighetsrekvisit bör man använda ett ursäktsrekvisitav den typ somIfinns-i bestämmelserna om sanktionsavgifter. Jag delar inte den uppfattningen. Som jag kommer att senare beröra tar den nu diskuterade bestämmelsen sikte på i vart fall delvis andra situationer än bestämmelserna om eftergift av sanktionsavgif- ter. En väsentlig skillnad är enligt min mening att eftergiftsbestämmelser- na enbart avser förhållandena när den oriktiga uppgiften lämnades. Den bestämmelse jag föreslår innefattar också en bedömning av den föreliggan- de situationen när eftertaxeringsbeslutet skall fattas. Givetvis skall om- ständigheterna vid uppgiftslämnandet också vägas in i sammanhanget.
Det är en självklarhet att det för att det i ett enskilt fall skall kunna anses vara uppenbart oskäligt att fatta ett riktigt taxeringsbeslut måste föreligga exceptionella omständigheter. Regeln bör förstås som en ”ventil" för mycket speciella fall. En annan tillämpning skulle innebära ett avsteg från principen att taxering'sbesluten skall bli så likformiga och riktiga som möjligt. Den restriktiva tillämpningsom är avsedd kommer till uttryck genom att oskäligheten skall vara "uppenbar” för att eftertaxering skall kunna underlåtas. . .
Det är inte möjligt att entydigt bestämma de omständigheter som kan medföra att ett eftertaxeringsbeslut skulle te sig uppenbart oskäligt. Till ledning för bedömningen vill jag emellertid anföra följande.
Vid bedömandet av om ett eftertaxeringsbeslut skulle framstå som oskä- ligt spelar tidsaspekten en väsentlig roll. En eftertaxering är naturligtvis inte oskälig enbart därför att beslut meddelas—sent under det femte året efter taxeringsåret. Har den skattskyldige på goda grunder trott sig ha lämnat tillräckliga uppgifter, haft anledning att tro att skattemyndighetens beslut varit riktigt och kanske företagit andra dispositioner i anledning av beslutet kan ett eftertaxeringsbeslut sent under eftertaxeringsperioden emellertid te sig oskäligt i vissa situationer. I de fall den skattskyldige
lämnat direkt osanna uppgifter får en tillämpning'av bestämmelsen dock anses vara utesluten.
De omständigheter som gör att ett eftertaxeringsbeslut skulle framstå som oskäligt kan exempelvis vara hänförliga till den oriktiga uppgiften i sig genom att den rör en komplicerad eller ovanlig frågeställning. Skattemyn- digheten har kanske fått och bedömt uppgifterna på ett visst sätt föregåen- de år och den skattskyldige har haft anledning att tro att han lämnat tillräckliga uppgifter._Ett exempel på när-ett beslut om eftertaxering kan framstå som uppenbart oskäligt är när en intäkt som tidigare allmänt ansetts vara ej skattepliktig efter avgörande av regeringsrätten bedömts vara skattepliktig. Har den skattskyldige vid deklarationstillfället inte brustit i sin uppgiftsplikt bör i sådana fall en tillämpning av-be'stämmelsen kunna komma i fråga. - ' ' .- ' '
Någon gång kan också omständigheter som hänför sig-till den skattskyl— dige själv, t.ex. sjukdom. utgöra en omständighet som bidrar till att
eftertaxeringcn kan anses oskälig. På samma sätt kan omständigheter som " hänförs till t.ex. en oredovisad intäkt eller tillgång undantagsvis bidra till att ett beslut skulle framstå som oskäligt, t.ex. i de fall intäkten inte kommit den skattskyldige till godo eller tillgången har gått förlorad.
I UBL och USAL finns numera bestämmelser om efterprövning i stort sett efter mönster från TLs eftertaxeringsbestämmelser. Jag anser att det ' även på upppbörds— och socialavgiftsområdena bör som ytterligare förut- sättning för efterprövning gälla att ett beslut inte skulle framstå som uppenbart oskäligt. Reglerna i 935 USAL och 625 UBL bör ändraS'i enlighet härmed. Även på dessa områden bör samma restriktiva tillämp- ning som på taxeringsområdet gälla. ' ' '
3. Årsskiftesbetalningar
Mitt förslag: Kontantprincipen tillämpas fullt ut vad gäller inkomst av tjänst så att en inkomst eller utgift anses belöpa på det beskatt- ningsår under vilken den blivit tillgänglig för lyftning resp. betalats.
RSVs förslag: RSV föreslår att punkt 4 av anvisningarna till 41 5 KL ändras så att inkomster som uppburits före den 10 januari och hänför sig till föregående beskattningsår skall beskattas detta år. Vidare föreslås att årsskiftesinkomster undantas från den i UBL och USAL stadgade kon- tantprincipen. " '
Remissinstanserna: Den helt övervägande delen av de remissinstanser som yttrat sig i frågan är negativa till RSVs förslag. Flera påpekar att förslaget inte löser avstämningsproblemen. Sveriges industrzförbund anser att förslaget innebär fördyringar och merarbete för arbetsgivaren men pekar på att det finns andra metoder för att komma tillrätta med skatteför- valtningens avstämningssvårigheter. Det mest självklara tillvägagångssät- tet är enligt industriförbundet att tillämpa kontantmetoden fullt ut när det gäller årsskiftesbetalningar av arbetsinkomster.
Skälen för mitt förslag: För inkomst av tjänst och kapitaligäller i kon— tantprincipen. dvs. inkomster och utgifter skall redovisas för det beskatt- ningsår under vilket de uppburits resp. betalats. Principen är emellertid inte undantagslös. För betalningar som sker kring årsskiftet har sedan gammalt tillämpats en belöpandeprincip. Före skattereformen gällde be— träffande årsskiftesbetalningar att inkomster och utgifter kunde deklareras för det år de belöpte på även om betalningen skett ett annat år. Som förutsättning gällde att betalningen skett i nära anslutning tillårsskiftet. Genom skattereformen gjordes reglerna om årsskiftesbetalningar tvingan- dc. Enligt punkt 4 av anvisningarna till 41 5 KL skall intäkter hänföras till beskattningsåret under förutsättning att de intjänats senast under beskatt- ningsåret och blivit tillgängliga för lyftning före den 15 januari påföljande år. Intäkter som uppburits eller blivit tillgängliga för lyftning efter den 15 december året före beskattningsåret skall hänföras till beskattningsåret om de i sin helhet belöper tidigast. på beskattningsåret. Motsvarande gäller för utgifter som betalats kring årsskiftet.
Kontrolluppgiftsskyldigheten överensstämmer med de materiella be-- skattningsreglerna. Belopp som betalas ut mellan den 15 december och den 15 januari skall redovisas på kontrolluppgift för det år på vilket de belöper. På uppbörds- och avgiftsområdena gäller emellertid en strikt kontantprin- cip. Arbetsgivare skall redovisa och betala källskatt och arbetsgivaravgifter senast den 18 i månaden efter den då ersättningen betalades ut och skatteavdrag verkställdes. Källskatt och arbetsgivaravgifter på belopp som betalats ut i januari skall således redovisas på den uppbördsdeklaration som skall lämnas senast den 18 februari även när beloppet enligt reglerna i KL skall beskattas ett år tidigare. Detta innebär att inkomsten och prelimi- närskattcn i taxerings— och debiteringshänseende hänförs till visst år, me- dan den avdragna skatten och de på inkomsten belöpande avgifterna i uppbördshänseende hänförs till det därefter följande uppbördsåret. Här- igenom försvåras den årliga avstämningen mellan kontrolluppgifts- och uppbördsredovisningen. Skattemyndigheterna får kontrollsignaler avseen- de ett stort antal differenser som hänför sig till dessaårsskiftesinkomster eftersom antalet arbetsgivare som regelmässigt betalar ut-en del av decem- berlönen i början avjanuari påföljande år är betydande. På motsvarande sätt kan misstämningar uppstå om den skattskyldige i slutet av december får förskottslön.
Även tidigare innebar årsskiftesinkomsterna problem. Dessa problem har man i någon mån försökt att avhjälpa genom att ålägga arbetsgivaren att redovisa på ett sådant sätt att överensstämmelse mellan kontrolluppgif- ter och uppbördsdeklarationer uppnås. Genom de nuvarande tvingande reglerna är detta inte längre möjligt.
Den samordnade uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter som infördes 1985 innebar att det skapades förutsättningar för en avstämning mellan uppbörds- och kontrolluppgiftsredovisning. Ett maskinellt avstäm- ningssystem som ligger till grund för årsavstämningen av arbetsgivarre- dovisningen har byggts upp av RSV. Systemet har visat sig vara i huvudsak väl fungerande och resursbesparande. Den bristande överensstämmelsen mellan beskattnings- och uppbördsbestämmelserna har emellertid minskat
effektiviteten i avstämningssystemet. Differenssignalerna innebär att en betydande del av kontrollresurserna måste användas för utredning av skenbara differensposter utan motsvarande kontrollresultat. Arbetsgivare som har redovisat helt korrekt tillställs förfrågningar med anledning av den uppkomna differensen. '
Jag delar RSVs uppfattning att det är angeläget att bestämmelserna om till vilket beskattningsår viss inkomst skall hänföras överensstämmer med bestämmelserna om till vilken redovisningsperiod och vilket uppbördsår' de på inkomsterna belöpande preliminärskatterna och arbetsgivaravgifter- na skall hänföras.
De problem RSV tar upp hänför sig till inkomstslaget tjänst. Även om en gemensam reglering av rätt beskattningsår för såväl inkomst av tjänst som inkomst av kapital är att föredra är en särlösning för inkomst av tjänst ' enligt min mening en framkomlig väg. Den lösning RSV föreslår'— en ändring av tidpunkten vad gäller efterskottsbetalningar avseende inkomst av tjänst till den 10januari kombinerad med en ändring av den i UBL och USAL stadgade kontantprincipen — har fått stark kritik av remissinstan- serna. Jag anser att en strikt kontantprincip för inkomstslaget tjänst är att föredra framför den av RSV förordade ordningen. Därigenom får man en fullständig överenstämmelse mellan de materiella beskattningsreglerna och bestämmelserna på' uppbördsområdet. För de skattskyldiga bör en strikt kontantprincip vara enkel och inte innebära några problem. Det vanliga är att tjänsteintäkter uppbärs i efterskott. Beskattningen förskjuts därmed ett år framåt vad gäller intäkter. som' uppbärs efter årsskiftet men före den 15 januari i den mån intäkterna belöper på det föregående året. Preliminärskatteuppbörden påverkas dock inte av förslaget.
Mitt förslag medför att den nuvarande lagstiftningen om årsskiftesbetal- ningar inte längre har sin rätta plats i KL eftersom den tar sikte på inkomstslaget kapital. Jag föreslår därför att reglerna i stället tas in i 3 5 5 mom. SIL. Reglerna om årsskiftesbetalningar gäller i dag och bör fortsätta att gälla även allmänna avdrag.
Dessutom bör de nu gällande reglerna om årsskiftesbetalningar tilläm- pas på sådan utdelning och reavinst som skall beskattas som inkomst av tjänst hos fåmansföretagare. Annars skulle den del av avkastningen som beskattas som inkomst av kapital ibland behövas tas upp-vid' en annan taxering än den del som beskattas som inkomst av tjänst.
Hänvisningar till S3
- Prop. 1991/92:43: Avsnitt 10.10
4. Skattskyldighet till avkastningsskatt
Mitt förslag: I lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel införs ett förtydligande om att i fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxeringen behandlas som handelsbolag är det delägar- na som är skattskyldiga.
RSVs förslag: Överensstämmer med mitt.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte något att erinra mot förslaget.
Skälen för mitt förslag: I fråga om bl. a. statlig fastighetsskatt och sär- skild löneskatt på pensionskostnader gäller i fråga om handelsbolag och dödsbon som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag att skattskyldigheten åvilar delägarna. Någon motsvarande regel finns inte i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Avsikten har emellertid inte varit att handelsbolag och dödsbon som skall behandlas som handelsbolag skall vara skattskyldiga för sådan skatt utan att. i enlig- het med vad som gäller för övriga direkta skatter. delägarna skall vara skattskyldiga.
Jag föreslår därför at-t i 2 5 lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel förs in en bestämmelse om att i fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxeringen behandlas som handelsbolag delägarna är skattskyl- diga.
5 Uppbördsfrågor
5.1. Skatteavdrag på ersättning för hemresor m.m.
Mitt förslag: Skattemyndigheten får efter ansökan besluta att en arbetsgivare vid beräkningen av preliminär A-skatt inte skall ta hänsyn till förmån av fri hemresa eller ersättning för kostnader för hemresa med allmänna kommunikationer till' den del förmånen eller ersättningen inte överstiger vid taxeringen avdragsgillt belopp enligt bestämmelserna i punkt 3 b av anvisningarna till 33 5 kom— munalskattelagen.
RSVs förslag: RSV föreslår att i en ny 10 a 5 i UBL skall föreskrivas att avdrag för preliminär skatt inte skall göras på'ersättning för hemresa eller på förmån av fri hemresa med allmänna kommunikationer till den del ersättningen eller förmånen inte överstiger avdragsgillt belopp enligt punkt 3 b av anvisningarna till 33 5 KL.
Remissinstanserna: Den helt övervägande delen av remissinstanserna är negativa till förslaget.
Skälen för mitt förslag: Preliminär A-skatt skall förutom på lön och ersättningar beräknas även på de andra förmåner den skattskyldige fått (8 5 UBL). Vad gäller ersättning för ökade levnadskostnader vid tjänstere- sa finns i 105 UBL särskilda regler. Preliminär A-skatt skall inte beräknas på belopp som enligt bestämmelserna i KL är avdragsgilla vid taxeringen. För ersättning för hemresekostnader finns däremot inte någon särreglering i UBL.
Skattskyldig, som på grund av sitt arbete vistas på annan ort än sin eller sin familjs hemort, har enligt punkt 3 b av anvisningarna till 33 5 KL rätt till skäligt avdrag för kostnad för en hemresa varje vecka om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdraget, som
endast gäller kostnad för resa inom riket. skall i regel beräknas efter kostnad för billigaste färdsätt. Om avståndet mellan hemorten och arbets- orten överstiger sjuhundra kilometer eller resan företagits till eller från Gotland medges dock avdrag för kostnad för flygresa. Om godtagbara allmänna kommunikationer saknas får avdrag medges för kostnader för resa med egen bil enligt den schablon som anges i punkt 4 av anvisningar- na till 33 5 KL. .
Skattemyndigheterna belastas för närvarande med en mängd ansökning- ar om jämkning av preliminär skatt på ersättning för kostnader för hemre- sor eller förmån av fria hemresor. Den skattskyldige har ofta mycket svårt att beräkna hur stort belopp han skall söka jämkning för eftersom belop— pets storlek är beroende av en mängd faktorer som kan vara svåra att på förhand överblicka. .
RSV anför i sin framställning att de uppgifter som behövs för en bedöm- ning av hur stort skatteavdraget bör vara oftast finns hos arbetsgivaren. Det torde. menar verket, inte innebära några större svårigheter för arbets- givaren att bedöma om den anställde är berättigad till avdrag för hemresor och med vilket belopp avdrag kommer att medges. När det gäller statliga myndigheter åtnjuter de anställda ofta förmån av fria hemresor vars värde motsvarar det avdrag som förväntas medges vid taxeringen. Uppbördsre- sultatet kan förmodas bli bättre om arbetsgivaren gör bedömningen om preliminärskatteavdrag.
Den kritik som från remissinstansernas sida riktats mot RSVs förslag går ut på att förslaget innebär att myndighetsuppgifter förs över från skattemyndigheterna till arbetsgivarna genom att arbetsgivaren skall bedö- ma om avdragsrätt vid inkomsttaxeringen föreligger för arbetstagaren. Bedömningen avser en fråga som inte har direkt med arbetsgivaren att göra.
Mot bakgrund av den kritik som framförts anser jag inte RSVs förslag bör ligga till grund för lagstiftning. Med hänsyn till intresset av att prelimi- när skatt i möjligaste mån skall överensstämma med den slutliga skatten och till att nuvarande ordning bereder ett stort antal skattskyldiga bekym- mer, anser jag emellertid att det för arbetsgivare som vill medverka bör tillskapas möjligheter att justera preliminärskatteavdragct. Efter ansökan av arbetsgivaren bör skattemyndigheten få besluta att han vid beräkningen av preliminär A-skatt inte skall ta hänsyn till förmån av fri hemresa eller ersättning för hemresekostnad med allmänna kommunikationer till den del ersättningen eller förmånen inte överstiger avdragsgillt belopp enligt punkt 3 b av anvisningarna till 33 5 KL. .
Mitt förslag omfattar. i likhet med RSVs. inte andra färdmedel än allmänna kommunikationer och inte heller avdrag enligt punkt 3 a av anvisningarna till 33 5 KL vid tillfällig anställning eller dubbel bosättning.
För att undvika missförstånd vill jag påpeka att den omständigheten att preliminär skatt inte skall dras på förmånen eller ersättningen inte påver- kar uttaget av socialavgifter.
Mitt förslag föranleder ett nytt tredje stycke i 11 5 UBL.-
Hänvisningar till S5-1
- Prop. 1991/92:43: Avsnitt 10.7
5.2. Överflyttning av beslutsbehörighet m.m.
Mitt förslag: Möjlighet att överföra beslutsbehörigheten mellan oli- ka skattemyndigheter motsvarande den som gäller på taxeringsom- rådet införs även i uppbördslagen och lagen om uppbörd av social- avgifter från arbetsgivare.
En fråga om betalningsskyldighet enligt bestämmelserna i upp- bördslagen om makes ansvar för den andre makens skatt och restav- gift skall prövas av skattemyndigheten.
RSVs förslag: Motsvarar mitt vad gäller överflyttning av beslutsbehörig- heten mellan skattemyndigheter. RSV föreslår dock en annan lagteknisk lösning. Verket har inte tagit upp frågan om vilken myndighet som skall vara behörig att besluta om en makes ansvar för den andre makens skatt.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte något att erinra mot förslaget om överföring av beslutsbehörigheten.
Skälen för mitt förslag: Enligt 2 kap. 2 5 tredje stycket TL får en skatte- myndighet uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Sådant uppdrag får ges endast om den andra myndigheten medger det och om det kan ske utan avsevärd olägenhet för den skattskyldige. Även enligt ML finns en möjlig- hct att överföra beslutskompetensen mellan olika skattemyndigheter (41 5 ML). På uppbördsområdet finns däremot inte någon motsvarande möjlig- het.
RSV tar i sin framställning upp olika situationer där det föreligger behov av att kunna överflytta beslutsbehörigheten. Har t.ex. behörigheten att fatta taxeringsbeslut beträffande en grupp företag för ett visst års taxering Överförts till en skattemyndighet som utför taxeringsrevision och fattar taxeringsbeslut är denna skattemyndighet inte behörig att fatta de debite- ringsbeslut som följer av taxeringen och inte heller de beslut om arbets- givaransvar som revisionen eventuellt kan föranleda.
En möjlighet att överllytta beslutsbehörigheten även på uppbördsområ— det innebär att beslutsbehörigheten kan hållas samman. Detta underlättar för såväl skattemyndigheterna som de skattskyldiga och minskar risken för att taxeringsbeslut inte blir verkställda. Jag ställer mig därför bakom RSVs förslag.
1 UBL finns stadganden om behörig skattemyndighet i ett flertal para- grafer. RSV föreslår därför att en generell bestämmelse om överflyttning av beslutsbehörigheten till annan skattemyndighet tas in i slutet av UBL. Jag anser emellertid att" en bättre lösning är att i början av lagen i en ny paragraf. 2 a 5, ta in bestämmelser om beslutsbehörighet. Därigenom kan bestämmelser om behörig skattemyndighet slopas i ett flertal paragrafer. Mitt förslag föranleder också ändringar i 3 5 USAL. Dessutom aktualiseras en justering av bestämmelserna om makeansvar i 77 b _5' UBL. I paragrafen i dess nuvarande lydelse finns — i motsats till vad som annars gäller när en annan person än den skattskyldige görs ansvarig för skatten — inga bestämmelser vare sig om att betalningsskyldigheten måste
fastställas innan indrivning får ske eller om vilken myndighet som har att fatta beslut om detta. I den aktuella paragrafen sägs endast att skattebelop- pet får tas ut hos maken i den ordning som gäller för indrivning av skatt som påförts honom. .
Skattemyndigheterna har tolkat bestämmelserna om makeansvar på skilda sätt. Frågan har prövats av olika domstolar och har nu lösts i rättspraxis. Högsta domstolen har i dom den 24 november 1988 (målnr Ö 530/88) anfört bl.a. att det inte förutsätts beslut i särskild ordning angå- ende betalningsskyldigheten för att indrivning skall få ske. Domstolen anser att kronofogdemyndigheten själv har att pröva frågan om betalnings- skyldighet enligt 77 b 5 UBL såsom ett led i den indrivning av skatten som det åligger myndigheten att göra.
I det nyss nämnda målet fastslog högsta domstolen att för att verkställig- het skulle få ske hos en make med hänvisning till betalningsskyldighet enligt 77 b5 UBL måste utredningen i utsökningsmålet ge vid handen att skatten har påförts den skattskyldige på grund av sådan inkomst som avses i tredje stycket av anvisningarna till 52 5 KL.
Den utredning som fordras för att indrivning skall få ske kräver alltså skattemyndighetens medverkan. Med hänsyn härtill anserjag att man får ett mer ändamålsenligt förfarande om man redan från början låter skatte- myndigheten tillämpa bestämmelserna om makeansvar. Jag föreslår där- för att det i den aktuella paragrafen tas in en bestämmelse om att beslut enligt paragrafen fattas av skattemyndigheten. Ett sådant beslut skall kun- na överklagas hos länsrätt. kammarrätt och, efter prövningstillstånd. hos regeringsrätten.
Hänvisningar till S5-2
- Prop. 1991/92:43: Avsnitt 10.7
5.3. Överklagande av beslut angående redovisningsanstånd
Mitt förslag: Tiden för att begära omprövning av eller överklaga beslut enligt 535 2 mom. uppbördslagen angående s.k. redovis- ningsanstånd inskränks till två månader från det att arbetsgivaren fick del av beslutet.
RSVs förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte något att erinra mot förslaget.
Skälen för mitt förslag: 1 53 och 70 55 USAL stadgas att begäran om omprövning av beslut angående redovisningsanstånd enligt 7 5 USAL skall ha kommit in inom två månader från den dag arbetsgivaren fick del av beslutet. Samma frist gäller för överklagande. I UBL finns emellertid inte någon motsvarande inskänkning av den femåriga omprövningsperioden vad gäller beslut enligt 53 5 2 mom. UBL om redovisningsanstånd.
Jag föreslår att omprövnings— och överklagandefristen i UBL samordnas med vad som gäller enligt USAL. Förslaget föranleder ändringar i 86 och 98 55 UBL.
Hänvisningar till S5-3
- Prop. 1991/92:43: Avsnitt 10.7
5.4. Undantagslagen
Mitt förslag: Lagen om undantag från vissa bestämmelser i upp- bördslagen (1953:272) m.m. justeras med anledning av att fysiska personer som bedriver verksamhet med en skattepliktig omsättning på högst 200000 kr. i regel inte skall vara registrerade till mervärde- skatt.
Skälen för mitt förslag: Fr.o.m. 1991 gäller nya regler för betalning av och registrering till mervärdeskatt. Den som är skattskyldig skall betala mervärdeskatt oberoende av den skattepliktiga omsättningens storlek. Däremot är endast den som bedriver verksamhet med en skattepliktig omsättning överstigande 200 000 kr. skyldig att registrera sig till mervärde- skatt. Skattemyndigheten kan emellertid, om det föreligger särskilda skäl, besluta om registrering även om den skattepliktiga omsättningen inte överstiger 200000 kr.
Bestämmelserna i 2 5 lagen (1983:850) om undantag från vissa bestäm- melser i uppbördslagen (1953:272) m.m.. den s.k. undantagslagen. har redan justerats med hänsyn till att juridiska personer i vissa fall inte skall vara registrerade till mervärdeskatt trots att de är skattskyldiga (prop. 1990/91:46. SkU7, rskr. 81. SFS 1990: 1326). När det gäller uppdragstaga— re som är fysiska personer är bestämmelserna i undantagslagen tillämpliga om uppdragstagaren är registrerad till mervärdeskatt eller är skyldig att betala preliminär B-skatt. Det förekommer dock att en uppdragstagare som har att betala mervärdeskatt varken är skyldig att registrera sig till mervärdeskatt eller att betala B-skatt. Jag föreslår därför nu. att en juste- ring motsvarande den som redan har gjorts när det gällerjuridiska perso- ner skall göras i fråga om fysiska personer som bedriver skattepliktig verksamhet. '
I detta sammanhang vill jag nämna att det inom regeringskansliet pågå- ende arbetet mcd s.k. F-skattebevis avses leda fram till att bl.a. undan- tagslagen skall kunna slopas. Jag räknar med att förslag i detta avseende skall kunna föreläggas riksdagen under detta riksmöte.
5.5. Uppgift om skatteavdrag från vissa pensioner och livräntor
Mitt förslag: När sådan pension eller livränta som avses i 1 5 lagen (1990: 326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m. beta- las ut av riksförsäkringsverket behöver uppgift om skatteavdragets storlek lämnas till den skattskyldige endast när det har förändrats.
Skälen för mitt förslag: I uppbördslagen (1953:272), UBL, föreskrivs att ' en arbetsgivare vid varje avlöningstillfälle skall genom särskilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna arbetstagare uppgift om det belopp som
genom skatteavdrag har innehållits på lönen. Bestämmelsen gäller även vid utbetalning av pensioner och livräntor (35 2 mom. 1 andra stycket UBL).
Riksförsäkringsverket betalar i dag ut ca 1,6 milj. pensioner. På ca 1,1 milj. av dessa verkställer verket skatteavdrag för betalning av preliminär skatt.
l årets budgetproposition och i kompletteringspropositionen har rege- ringen lämnat förslag till riktlinjer för omställning och minskning av administrationen inom socialförsäkringsområdet. Det har bl. a. föreslagits att pensionsmottagare som har utbetalning till ett konto skall få underrät- telse om utbetald pension endast vid första utbetalningen och vid ändring av beloppets storlek samt vid årsskifte och inte som i dag varje månad. Förändringen avses genomföras den 1 januari 1992 och beräknas medföra en kostnadsminskning på 24 milj. kr. per år (prop. 1990/91: 150 Bilaga II:4. s 42). Motsvarande system har genomförts för barnbidragsutbetal— ningar. Detta har dock inte krävt några lagändringar eftersom skatteavd- rag inte kommer i fråga på barnbidrag. Riksdagen har godkänt de av regeringen föreslagna riktlinjerna (1990/911FiU37, rskr. 390).
Jag lägger nu fram förslag till de ändringar i UBL och lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta som behövs för att den nyss angivna ordningen skall kunna tillämpas. Förslaget innebär att när sådan pension eller livränta som avses i 1 5 lagen (1990:326) om skatte- avdrag i vissa fall från folkpension m.m. betalas ut av riksförsäkringsver- ket behöver uppgift lämnas om skatteavdraget endast när avdragsbeloppet har ändrats. Med hänsyn till att de nu aktuella ersättningarna är knutna till basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring kommer storle- ken av en utbetalning ijanuari i regel att ändras i förhållande till motsva- rande utbetalning i december. Detta medför att uppgift om skatteavdra- gets storlek kommer att lämnas minst en gång varje år. Pensionsmottagar- na är dessutom tillförsäkrade årlig information om utbetalda pensioner och gjorda skatteavdrag genom att utbetalarna är skyldiga att före utgång- en av januari lämna upplysningar om det gångna årets förhållanden.
5.6. Kvarskatteavgift
Mitt förslag: Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt skall kunna ' göras t.o.m. den 18 februari året efter inkomståret utan att kvar- skatteavgift tas ut.
Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande bestämmelser i UBL (275 3 mom.) skall normalt kvarskatteavgift tas ut om den skattskyldiges slutliga skatt. efter avdrag för överskjutande ingående mervärdeskatt. överstiger den preliminära skatt som han har betalat senast den l8januari året efter inkomståret och den preliminära skatt som skall gottskrivas honom enligt särskilda bestämmelser (275 2 mom. 1 och 2). Kvarskatteavgiften tas ut med två procent på det överskjutande beloppet till den del det har täckts
av preliminär skatt som har betalats senast den 30 april året efter inkomst- året och med tio procent på resterande del. Kvarskatteavgift skall dock inte betalas på överskjutande belopp till den del det avser sådan mervärde- skatt som skall redovisas i allmän självdeklarationjämte 20000 kr. om det överskjutande beloppet har betalats senast den 30 april året efter inkomst- året.
En fysisk person skall normalt lämna sin självdeklaration senast den 15 februari året efter inkomståret. ! särskilda fall, bl.a. om den skattskyldige har bedrivit näringsverksamhet och räkenskapsåret slutat senare än den 31 augusti året före taxeringsåret, får deklarationen dock avlämnas senast den 31 mars.
En riktig beräkning av den slutliga skatten kräver i allmänhet att självde- klaration först har upprättats.
De för deklarerandet nödvändiga blanketterna och det sammanhängan- de informationsmaterialet från skattemyndigheterna finns i många fall att tillgå först efter den 18 januari. Nuvarande regler innebär då att man måste göra en överslagsberäkning av sin slutliga skatt ochjämföra den med den preliminära skatten för att veta om man skall göra en fyllnadsinbetal- ning senast den 18 januari för att undgå kvarskatteavgift.
Från RSV harjag inhämtat att det inte är möjligt att sända ut informa- tionsmaterial om självdeklarationen till de skattskyldiga i sådan tid att det är tillgängligt för alla före den 18 januari taxeringsåret. Enligt min mening bör man inte ha en ordning där en stor del av de-skattskyldiga måste beräkna sin slutliga skatt för att få veta om en fyllnadsinbetalning behövs innan de fått tillgång till skatteförvaltningens informationsmaterial. Jag tänker då närmast på broschyren Dags att deklarera. Jag föreslår därför att den tidpunkt från vilken den tvåproeentiga kvarskatteavgiften skall tas ut flyttas fram från den 18 januari till den 18 februari året efter inkomståret.
Om den skattskyldige gör ett fel vid beräkningen av sin slutliga skatt och på grund av detta gör en för stor fyllnadsinbetalning kommer det för mycket inbetalda beloppet att återbetalas i form av överskjutande skatt, s.k. ö-skatt, jämte ö-skatteränta. I dessa fall bör ö-skatteräntan beräknas på samma sätt som om den preliminära skatten hade betalats i föreskriven ordning under uppbördsåret. dvs. för en tid av tolv månader.
Mina förslag föranleder ändringari 27 5 3 mom. och 69 5 1 mom. UBL.
5.7. Preliminär B-skatt för uppbördsåret 1992/93
Mitt förslag: Uttaget av preliminär B—skatt under uppbördsåret 1992/93 skall normalt vara 110% av den slutliga skatten året före inkomståret när det gäller såväl juridiska som fysiska personer.
Bakgrunden till mitt förslag: Bestämmelserna om hur den preliminära B- skatten skall beräknas finns i 135 UBL. Enligt huvudregeln skall den preliminära skatten tas ut med ett belopp motsvarande 120% av den
slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret. Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debiterade B-skatten skall dock B-skatt tas ut med 110% av den slutliga skatten. Vid beräkning- en av den preliminära skatten skall vissa skatter räknas bort från den slutliga skatten. Detta gäller t. ex. sådan mervärdeskatt som den skattskyl- dige skall redovisa i sin allmänna självdeklaration och som debiteras som slutlig skatt. Reglerna gäller för såväl juridiska som fysiska personer.
I samband med skattereformen justerades reglerna om beräkning av den preliminära B-skatten för fysiska personer. Det berodde bl.a. på lagen (l990:655) om återföring av Obeskattade reserver enligt vilken ett upp- skovsbelopp skall beslutas vid 1992 års taxering. Fysiska personer som bedriver näringsverksamhet har dock en ovillkorlig rätt att skjuta upp första årets återföring till 1993 års taxering. Det kunde förväntas att det stora flertalet skulle välja att utnyttja denna möjlighet. Detta innebar att det skulle bli fråga om ett extra skatteuttag först för inkomståret 1992. Med hänsyn härtill och till att skattereformen i övrigt medförde en inte obetydlig sänkning av skatteuttaget för den genomsnittlige enskilde nä- ringsidkaren bedömdes det att den preliminära skatten under uppbörds- året 1991/92 bättre skulle komma att ansluta till den slutliga skatten om uttaget av den preliminära skatten begränsades till 110% av den slutliga skatten. Därvid vägdes också in att preliminär skatt normalt skulle komma att betalas genom skatteavdrag på räntor och utdelningar. Eftersom den bedömning som gjordes under lagstiftningsarbetet var förenad med ett visst mått av osäkerhet begränsades de nya reglerna till ett uppbördsår. De nya reglerna togs in i en särskild lag, lagen om uttag av preliminär B-skatt från en fysisk person under uppbördsåret 1991/92 (prop. 1990/91:5. SkU3, rskr. 57, SFS 1990: 1141).
Skälen för mitt förslag: Bestämmelserna om beräkning av preliminär B- skatt i UBL innebär att den preliminära skatten för uppbördsåret 1992/93, - dvs. för inkomståret 1992. kommmer att beräknas med utgångspunkt i den .
slutliga skatten för inkomståret 1990. . . _ Med hänsyn till senare tids svaga inkomstutveckling inom näringslivet och de antaganden som_kan göras i fråga om 1992 är en uppräkning av den
preliminära skatten för inkomståret 1992 till 120% av den slutliga skatten -' för 1990 för stor för såväl juridiska som'fysiska personer. En sänkning bör alltså ske. Eftersom inkomstutvecklingen på sikt kan förväntas bli mer positiv bör sänkningen nu gälla endast i fråga om den preliminära skatten för inkomståret 1992. För efterföljande inkomstår kan det finnas skäl att återkomma när det finns bättre förutsättningar för att'bedöma den framti- . da inkomstutvecklingen.
Om man beaktar den avskattning av gamla reserver som kan förväntas - ske under inkomståret 1992 och att lagen (1991 : 687) om särskild löneskatt på pensionskostnader skall tillämpas första gången vid 1992 års taxering torde man. för att den preliminära skatten så nära som möjligt skall motsvara den slutliga skatten. behöva sänka uttaget av den preliminära B- skatten förjuridiska personer till 110% av den slutliga skatt som debiterats -
förinkomståret 1990. .. _ Även när det gäller fysiska personer-leder en helhetsbedömning till att
den preliminära skatten för inkomståret 1992 bör tas ut med 1 10 % av den slutliga skatten för inkomståret 1990. Jag väger då också in att den prelimi- nära skatten på räntor och utdelningar som uppbärs av fysiska personer i regel skall betalas genom skatteavdrag.
6 Vissa justeringar av uppgiftsskyldigheten
6.1. Uppgift om avsättning till pensions- eller personalstiftelse
Mitt förslag: Den som gör avdrag för medel som avsatts till pen- sionsstiftelse eller personalstiftelse skall i självdeklarationen ange namn och organisationsnummer på stiftelsen.
RSVs förslag: RSV föreslår att pensionsstiftelser och personalstiftelser skall lämna uppgift om den arbetsgivare som gjort avdrag för medel som avsatts till stiftelsen. Med hänsyn till bestämmelserna i lagen (19911687) om särskild löneskatt på pensionskostnader föreligger det ett behov av att samordna granskningen av arbetsgivare och till denne knuten pensions- och personalstiftelse. '
Remissinstanserna: Företagens uppgiftslämnardequatian anser att lag- texten skall ändras så att endast identiteten på den arbetsgivare som avsatt medel till stiftelsen behöver anges, inte om arbetsgivaren gjort avdrag för beloppet. Sveriges industriförbund avstyrker förslaget vad gäller uppgifts- skyldighet för personalstiftelse eftersom bestämmelserna i lagen om sär- skild löneskatt på pensionskostnader inte motiverar samordnad gransk- ning av arbetsgivare och stiftelse. Övriga remissinstanser-har inte något att erinra mot förslaget.
Skälen för mitt förslag: Pensionsstiftelscr är skattskyldiga till bl.a. av- kastningsskatt på pensionsmedel och skall lämna självdeklaration. Perso- nalstiftelser —— med undantag för dem med ändamål-uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet. sjukdom eller olycksfall — äri princip skatt- skyldiga även till inkomstskatt och-lämnar således självdeklaration. Stiftel- ser som är helt eller delvis frikallade från skattskyldighet skall lämna särskild uppgift enligt 2 kap. 26 & LSK om inkomst och förmögenhet som inte uppgetts till beskattning i självdeklaration.
Det föreligger ett behov av att samordna granskningen av stiftelsernas deklarationer och särskilda uppgifter med arbetsgivarnas deklarationer. Främst vad gäller särskild löneskatt på pensionskostnader, men även-i de fall avsättning gjorts till personalstiftelse. Jag delar därför RSVs uppfatt- ning att skattemyndigheterna bör få uppgift om samhörigheten. RSV - föreslår att det är stiftelsen som skall lämna uppgift om namn och person- nummer eller organisationsnummer på den arbetsgivare. som gjort avdrag för avsättning till stiftelsen. Jag anser emellertid att en mer ändamålsenlig lösning är att de arbetsgivare som i sin självdeklaration yrkar avdrag för
avsättning till stiftelsen också lämnar uppgift om till vilken stiftelse-avsätt- ning gjorts. Mitt förslag föranleder en ändring i 2 kap. 23 & LSK.
6.2. Undantag från skyldigheten att lämna standardiserade räkenskapsutdrag
Mitt förslag: Bostadsföreningar m.fl. som enligt 25 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt schablonbeskattas för intäkt av fastighet skall inte vara skyldiga att lämna standardiserade räkenskapsutdrag.
RSVs förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte något att erinra mot förslaget. '
Skälen för mitt förslag: Bostadsföreningar och bostadsaktiebolag vars verksamhet består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget, schablonbeskat- tas enligt 25 7 mom. SIL för intäkt av fastighet med 3% av fastighetens taxeringsvärde. Avdrag får inte göras för andra omkostnader än för ränta på lånat i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld. Det är därför inte nödvändigt att de lämnar sådana uppgifter som avses i 2 kap. l9å LSK (standardiserade räkenskapsutdrag) vad gäller fastighetsinnehavet. Jag föreslår ett tillägg i 2 kap. 20 & LSK varav framgår att den som enligt 25 7 mom. SIL skall schablonbeskattas av intäkt av fastighet inte skall, såvitt gäller fastighetsinnehavet. lämna uppgifter enligt 2 kap. 19 & LSK utan i stället uppgift om de intäkter och omkostnader som anges i 2 Q' 7 mom. SIL. ' ' '
6.3 Uppgiftsskyldighet för handelsbolag m. a.
Mitt förslag: Handelsbolag skall till ledning för delägares taxering lämna uppgift om delägarens andel av bolagets inkomst från varje förvärvskälla. Bolaget skall vidare lämna uppgift om delägarens andel av skatteunderlag enligt lagen om avkastningsskatt på pen— sionsmedel och lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader. Uppgifter skall även lämnas av rederi för registreringspliktigt fartyg och sådant dödsbo som vid inkomsttaxeringen .skall anses som handelsbolag.
RSVs förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av remissinstanserna. Sveriges industri/örbzmd anser dock att den.föreslagna uppgiftsskyldigheten vad gäller uppdelning på förvärvskällor går långt utöver vad som är motiverat av KLs bestämmelser. Det är enligt förbundet angeläget att den begränsas till att täcka endast de fall som kan vara av intresse.
Skälen för mitt förslag: Enligt 2 kap. 19 & LSK skall den som har inkomst
av näringsverksamhet i sin självdeklaration lämna uppgifter hämtade från bokföringen om bl.a. intäkter och kostnader i verksamheten. RSV har i verkställighetsföreskrifter ('RSFS 1990227) specificerat de uppgifter som - skall lämnas. Uppgifterna skall lämnas för varje förvärvskälla. Den som skall redovisa mer än en förvärvskälla måste således lämna separata upp- gifter för var och en av dem. För den som driver en verksamhet som handelsbolag gäller att uppgifterna skall lämnas av bolaget i stället för av delägarna (2 kap. 25 & LSK). Handelsbolaget skall för varje delägare lämna uppgifter om hans andel av bolagets inkomst och värdet av hans andel i bolaget. Uppdelningen mellan olika förvärvskällor är betydelsefull bl.a. på grund av att kvittning inte får ske mellan olika förvärvskällor.
Det kan enligt min mening ifrågasättas om det inte redan av nuvarande regler framgår att handelsbolag är skyldigt att lämna uppgift om delägares andel av inkomsten av varje förvärvskälla. För att inte någon oklarhet skall råda i detta avseende föreslår jag emellertid en justering av 2 kap. 25 & LSK så att det klart framgår att handelsbolag inte bara skall redovisa de totala inkomsterna i skilda förvärvskällor utan också att en uppdelning på olika förvärvskällor skall göras av varje delägares andel av bolagets inkomster. Vad jag nu sagt om handelsbolag gäller också rederi för regi- streringspliktigt fartyg och dödsbo som vid inkomst- och förmögenhets- taxeringen skall anses som handelsbolag.
Skyldigheten att. om fler än en förvärvskälla föreligger. lämna uppgifter separat för var och en av dem innebär enligt min mening inte att uppgifts- skyldigheten görs mera omfattande än vad som behövs för tillämpningen av de materiella beskattningsreglerna.
Delägare i handelsbolag är skattskyldig för avkastningsskatt på pen- sionsmedel och särskild löneskatt på pensionskostnader. Bolaget måste därför lämna delägare uppgift om hans andel av underlaget för sådan skatt. Jag föreslår att 2 kap. 25 & LSK ändras i enlighet härmed.
Hänvisningar till S6-2
- Prop. 1991/92:43: Avsnitt 10.1
7 Skatteregisterlagen
Mitt förslag: De nya uppgifter som skall lämnas i självdeklaration och kontrolluppgifter i anledning av ändrade materiella beskatt- ningsregler samt de uppgifter som behövs för omprövningsförfaran- det skall få registreras i skatteregistret.
RSVs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Datainspektionen har i yttrande över RSVs framställning anfört att de delar som innehåller förslag om ändringar i registreringen av personuppgif— ter i skattcregistren är betingande av motsvarande förändringar av de materiella skattereglerna. Inspektionen har mot denna bakgrund ingen erinran mot RSVs förslag.
Bakgrunden till mitt förslag: Genomgripande reformer har genomförts på skatteområdet under senare tid. Förutom att de materiella. reglerna
ändrats i betydande omfattning har genom TL nya arbetsuppgifter lagts på skattemyndigheterna. Taxeringsförfarandet har förskjutits mot första in— stans. Skattemyndigheterna har fått behörighet att fatta beslut i nya typer av ärenden och ett utökat omprövningsförfarande har införts. De nya förfarandereglerna innebär vidare att förvaltningsdomstolarna i sina do- mar endast skall uttala sig i den fråga som är föremål för prövning. Domstolsbeslutens konsekvenser för taxerad och beskattningsbar inkomst m.m. skall räknas ut av skattemyndigheterna genom beslut om taxerings- åtgärder. Detta utfördes tidigare av domstolarna.
De redovisade förändringarna väntas medföra en betydligt ökad ärende- mängd hos skattemyndigheterna. Samtidigt som ärendemängden ökar ställs krav på att varje ärende behandlas snabbt. I prop. 1989/90: 74 om ny taxeringslag förutsattes att taxeringsbeslut i form av omprövningsbeslut, beslut om taxeringsåtgärder och omdebiteringsbeslut, skall redovisas .i en och samma handling. För att möjliggöra en sådan samordning av taxerings- och debiteringsbeslut krävs tillgång till alla de uppgifter som ligger till grund för skatte- och avgiftsberäkningen samt debiteringsuppgif- ter.
Även de organisationsförändringar som skett inom skatteförvaltningen innebär nya krav på skattemyndigheternas arbetssätt. Utgångspunkten i den nya organisationen har varit att beskattningsverksamheten skall inte- greras och att varje skattskyldig i princip bara skall ha en kontaktpunkt inom skatteförvaltningen.
De nya förfarandereglerna och organisationsförändringarna innebär så- ledes stora förändringar av sättet att arbeta inom skattemyndigheterna. Den satsning som görs på utökad kontroll inom företagsbeskattningsområ- det kräver att resurser frigörs genom att den manuella hanteringen vid granskning av deklarationer reduceras betydligt. Detta mål uppnås enligt. RSV endast med utökat ADB-stöd i verksamheten.
Det nya arbetssättet innebär i princip att information från huvudformu- lären för allmän och förenklad självdeklaration liksom bilagorna med standardiserade utdrag ur räkenskaperna (SRU) tas in i ADB-systemen. Omvänt gäller att information som inte kan tas in i ADB—systemen. i princip inte skall finnas i deklarationerna. Manuell hantering av deklara- tionerna ersätts således med ADB—stöd. Härigenom kan ärendehantering- en snabbas upp. Vad gäller SRU har riksdagen redan under hösten 1990 fattat beslut om att uppgifterom'näringsverksamhet skall-registreras i skatteregistret.
Maskinellt stöd vid granskningen av deklarationer skall i högre grad än vad hittills skett användas t.ex. vid summeringskontroller och beräkning av pensionsgrundande inkomst.
Skatteregisterlagen är för närvarande i vissa hänseenden uppbyggd efter hur deklarationsformulären är utformade. Enligt 7 _S 7 skatteregisterlagen får uppgifter som skall lämnas iallmän självdeklaration i sammanställ- ningarna för statlig och kommunal inkomstskatt, i förmögenhetsredovis- ningen om skattepliktig förmögenhet samt uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration registreras i skatteregistret.:Fr.o.m. 1992 års taxering är deklarationsformulären- till följd av den ändrade materiella
lagstiftningen helt omarbetade. Den sammanställning som fanns på första sidan i den tidigare allmänna självdeklarationen har slopats. Den allmän- na deklarationen har anpassats till den förenklade såtillvida att uppgifter som skall lämnas och registreras i den förenklade självdeklarationen även skall lämnas och registreras i den allmänna. Detta skapar förutsättningar för en likformig behandling vid registrering och beslut samt vid ompröv- ning efter taxeringsperioden.
Skälen för mitt förslag: Stora krav ställs på skattemyndigheterna. De nya förfarandereglerna innebär att skattemyndigheten får en betydligt större ärendemängd än hittills. Ett motiv till förskjutningen mot första instans var att felaktiga taxeringsbeslut därigenom skulle kunna rättas snabbare. Omtaxering och omdebitering måste kunna ske snabbt. Den servicefilosofi som genomsyrar skatteförvaltningen kräver att arbetet organiseras på an- nat sätt än tidigare. .En nödvändig förutsättning i detta arbete är ett väl fungerande ADB-stöd. De begränsade resurser som står till skattemyndig- heternas förfogande måste utnyttjas maximalt. Att minimera den manu- ella hanteringen av det stora antalet deklarationer som varje år skall behandlas av skattemyndigheterna är en förutsättning för att verksamhe- ten skall kunna bedrivas på ett effektivt och rationellt sätt. Jag ställer mig därför bakom de förslag som RSV lägger fram.
8 Budgeteffekter
Huvuddelen av de i detta sammanhang framlagda förslagen är av sådan natur att de inte kan antas ge annat än obetydliga budgeteffekter. Förslaget om ändrade regler för uttag av kvarskatteavgift skiljer sig dock i detta hän- seende från de övriga förslagen. '
Förslaget att fyllnadsinbetalning av preliminär skatt skall få ske en månad senare än nu utan att kvarskatteavgift tas ut kan beräknas medföra en årlig ränteförlust för statsverket på drygt 50 .milj. kr.
Förslaget om en särskild schablonregel för'uttag av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1992/93 baseras på vad motsvarande slutliga skatt vid 1993 års taxering kan förväntas komma att' uppgå till. Statsbudgeten för de olika budgetår som berörs, 1991/92—1993/94. påverkas av i vilken grad reglerna om debitering av B-skatt leder till avvikelse mellan preliminär'och slutlig skatt. Den dominerande effekten för statsbudgeten av 'en ändrad reglering är således att skatteintäkterna delvis kan komma att omperiodi- seras. Av betydande intresse är därvid att den B- skatt som skall betalas 1 det enskilda fallet många gånger grundas på en preliminär självdek'laration eller ansökan om jämkning. I sådana fall" är det utan betydelse vilken procentsats som anges i schablonregeln om B-skatt. Man kan utgå från att en schablon- regel, av vilken skulle följa ett inte oväsäntligt högre skatteuttag än den enskilde har anledning att räkna med. i åtskilliga fall skulle leda till preli- minära självdeklarationer eller ansökningar om jämkning med lägre skat- tedebiteringar som följd. Det kan på goda grunder hävdas att ett bibehål- lande av en schablonregel om 120 % i själva verket inte skulle ha medfört ett högre sammanlagt uttag av B-skatt än vad än sänkning till 110% leder till.
För min del ärjag också närmast av uppfattningen att den föreslagna scha- blonregeln om 1 10% endast leder till obetydliga budgetkonsekvenserjäm- fört med de generellt gällande reglerna.
9 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu anfört har inom tinansdepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring i taxeringslagen (1990: 324),
2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll- uppgifter,
3. lag om ändring i lagen (1991:315) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
4. lag om ändringi lagen (19681430) om mervärdeskatt,
5. lag om ändringi lagen (1984: 151 ) om punktskatter och prisreglerings- avgifter, '
6. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, '
7. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272).
8. lag om ändring i lagen (1991: 157) om ändring i tullagen (1987: 1065).
9. lag om ändring i tullagen (1987: 1065), 10. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988: 327). 11. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), 12. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. 13. lag om ändring i lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt, 14. lag om ändring i lagen (19902661) om avkastningsskatt på pensions-
medel,
15. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100), 16. lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissalbestäm- melser i uppbördslagen-(1953:272) m.m..
17. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild. inkomstskatt för utomlands bosatta. ' '
18. lag om uttag av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1992/93. 19. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343). Förslaget under 6 har upprättats i samråd med statsrådet Könberg och förslaget under 15 i samråd med chefen förjustitiedepartementet.
De under 1— 17 upptagna förslagen har, med undantag för förslaget till ändring av 27 g" 3 mom. och 695 1 mom. UBL, granskats av lagrådet. '
10 Författningskommentarer
I förhållande till de av lagrådet granskade förslagen har justeringar av främst redaktionell art gjorts i vissa av förslagen.
10.1. Taxeringslagen Prop. 1 991/92: 43
1 kap. 3 5 Genom den nya kommunallagen (l99lz900) mönstras begreppet lands- tingskommun ut och ersätts av ordet landsting. I TL talas enbart om kommun. Avsikten har, dock inte varit att göra någon ändring i t.ex. landstings rätt att överklaga beslut. Genom det nya andra stycket framgår att med kommun avses i TL även landsting och annan menighet som har beskattningsrätt.
4 kap.
16 & Motiven till ändringen iförs'ta stycket 1 har utvecklats i avsnitt 2.6. En oriktig uppgift som medfört att ett taxeringsbeslut blivit felaktigt skall kunna föranleda eftertaxering även om uppgiften lämnats till t.ex. en taxeringsrevisor och intei direkt anslutning till ett taxeringsbeslut.
Första stycket 3 harjusterats med hänsyn till att regler om uppgiftsplikt inte enbart finns i LSK utan även i andra lagar, t.ex. lagen (l990:654) om skatteutjämningsreserv och lagen (1990: 663) om ersättningsfonder.
l7och18_$ä
I 18 5 andra stycket har införts som ett generellt villkor för eftertaxering att beslutet med hänsyn till omständigheterna inte framstår som uppen- bart oskäligt. Bestämmelsen i 175 andra stycket. som enbart tog sikte på följdändring i taxeringsbeslut avseende annan skattskyldig genom eftertax- ering. har därför slopats. Motiven till förslaget framgår av avsnitt 2.10.
5 kap. l ä I _li'irsta stycket har en ändring motsvarande den i 4 kap. 16 5 första stycket 1 gjorts. Skattetillägg kan således komma i fråga även när en oriktig uppgift lämnats till t. ex. en taxeringsrevisori samband med taxeringsrevi- sion. En förutsättning är att den oriktiga uppgiften lämnats skriftligen och att den. om den följts, medfört att skatt påförts med för lågt belopp eller att underskott i förvärvskällan bestäms för högt. Vidare har det sista ledet i andra meningen tagits bort. För att en oriktig uppgift i mål om taxering skall medföra skattetillägg krävs att uppgiften prövats i sak (se avsnitt 2.7). Skattetillägg skall kunna tas ut vid brister i uppgiftslämnadet. inte bara vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen, utan vid taxering avseende de skatter som räknas upp i 1 kap. l 5 med undantag lör skogsvårdsavgift. Andra stucket har ändrats i enlighet härmed. Skattetillägg vad gäller mervärdeskatt enligt ML kan komma ifråga om den oriktiga uppgiften. om den hade godtagits. skulle ha medfört att skatt inte skulle ha påförts den skattskyldige eller om uppgiften hade medfört att skatt felaktigt tillgodoräknats honom (jfr 64 a & ML). Den senare situatio- nen har inte kommit till uttryck i TL. trots att samma förutsättningar för skattetillägg bör gälla oavsett på vilket sätt den skattskyldige redovisar sin mervärdeskatt. Stycket har därförjusterats så att skattetillägg kan komma - i fråga när mervärdeskatt felaktigt tillgodoräknats den skattskyldige. 109
I andra stycket har också ett tillägg gjorts som reglerar på vilket underlag skattetillägg skall utgå när oriktig uppgift lämnats till ledning för beslut om underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller i in- komstslaget tjänst (se avsnitt 2.5). Vad gäller hobbyverksamhet. som i och för sig beskattas i inkomstslaget tjänst, skall aldrig något underskott fast- ställas eftersom avdrag för kostnader inte får göras med högre belopp än intäkterna. Avdrag medges i sådan verksamhet endast för kostnader under beskattningSåret och kostnader under året före beskattningsåret i den mån de överstiger det årets intäkter (33 5 1 mom. KL). Underlaget för skattetill- lägg beräknas i sådana fall enligt första meningen på den undandragna skatten.
Utnyttjas ett underskott samma år det uppstått enligt reglerna i 335 3 mom. KL. 25 & ll mom. eller 26 _q” 9 mom. SIL beräknas också underlaget för skattetillägg i anledning av oriktig uppgift som lämnats angående underskottet enligt första meningen.
Skulle den oriktiga uppgiften. om den hade godtagits, ha medfört sådant underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret, skall skattetillägget beräknas på ett under- lag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört. Till den del rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört att skatt påförts skall skattetillägg beräknas på ett un- derlag som utgörs av undandragen skatt.
Antag exempelvis att den skattskyldige 1 sin självdeklaration redovisat ett underskott i förvärvskällan på 100000 kr. Den skattskyldige har under- låtit att redovisa betydande intäkter. Skattemyndigheten fastställer, efter rättelse av de oriktiga uppgifterna. inkomsten av förvärvskällan till 30000 kr. Skattetillägg skall då utgå på två underlag; dels på grund av rättelsen av underSkottet på ett underlag om 25 % av 100000. dvs. 25 000, dels på ett underlag som utgörs av den skatt som påförs på 30000 kr. efter avdrag för
grundavdrag.
Bestämmelsen reglerar således endast hur underlaget för skattetillägg skall beräknas i underskottsfallcn. I övrigt gäller de vanliga reglerna. Så skall t. ex. avgiftsberäkning ske efter 20 % om de förutsättningar som anges i tredje stycket föreligger. Självfallet är eftergiftsreglerna tillämpliga också när en oriktig uppgift lämnats i en förvärvskälla som visar underskott.
'n'eu'je stycket reglerar de fall när skattetillägg utgår med 20 eller, vad gäller mervärdeskatt. 10%.
En viss utvidgning av vad som skall anses utgöra normalt tillgängligt kontrollmaterial har skett Meddelanden från annan skattemyndighet un- dantas inte längre från vad som kan anses vara normalt tillgängligt kon- trollmaterial. Ändringen innebär inte att ett meddelande från annan skat- temyndighet avseende t.ex. en kontrollaktion skall innefattas 1 vad som anses vara normalt tillgängligt kontrollmaterial (se avsnitt 2.3. 1 ).
Den lägre uttagsnivån skall också tillämpas när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga (se avsnitt 2.3.2). Genom uttryckssättet "periodisering eller därmed jämställd fråga" understryks att ' bestämmelsen är tillämplig inte enbart när det är fråga om fel som i redovisningsteknisk mening anses vara periodiseringsfel utan också 1 and- ra fall som i avgiftshänseendc börjämställas med periodiseringsfel.
Till periOdiseringsfel hänförs först och främst fel som i redovisningstek- nisk mening är periodiseringsfel. t. ex. oriktiga uppgifter avseende utgåen- de balansposter. Till periodiseringsfel i bestämmelsens mening hänförs också de fall där ett enstaka intäkts- eller kostnadsbelopp hänförts till fel beskattningsår men där rättelse skett ett senare beskattningsår. Den lägre uttagsnivån bör i princip tillämpas i alla de fall felaktigheten upptäcks på
så sent stadium att man kan kontrollera att en utelämnad intäkt har deklarerats följande beskattningsår eller att dubbelavdrag inte skett.
En oriktig uppgift bör kunna anses vara ett periodiseringsfel också i vissa fall när felaktigheten upptäcks så tidigt att man inte vet hur den skulle ha behandlats av den skattskyldige nästa år. En förutsättning måste då vara att en felbedömning av rätt beskattningsår kan ha gjorts därför att det är fråga om en utgifts— eller inkomstpost som ligger i anslutning till beskattningsårets utgång e. d. Vidare måste det med hänsyn till omständig- heterna i ärendet vara sannolikt att rättelse skulle ha skett följande beskatt- ningsår. En sådan bedömning kan många gånger grunda sig på objektivt konstaterbara fakta. t. ex. tillförlitligheten av den skattskyldiges bokföring. Särskild vikt bör därvid fästas vid om de rutiner som tillämpas vid bokfö- ringen utgör en rimlig garanti för en korrekt redovisning. En omständighet som i sig bör vara tillräcklig för antagandet att en utelämnad intäktspost kommer att redovisas ett följande beskattningsår är att beloppet redan innan skattemyndigheten aktualiserade frågan är bokfört i räkenskaperna.
I fråga om en skattskyldig som har att redovisa enligt kontantprincipen bör bedömningen av om den lägre uttagsprocenten är tillämplig delvis kunna göras på motsvarande sätt. Kan man inte konstatera att en uteläm- nad intäkt har tagits upp till beskattning nästkommande år eller att en utgift inte blivit föremål för dubbelavdrag måste en grundläggande förut- sättning vara att det är fråga om utgifter eller inkomster i anslutning till årssskiftet eller att omständigheterna av annan anledning är sådana att den skattskyldige kan ha misstagit sig angående rätt beskattningsår. En sådan bedömning får främst baseras på vad som kommer fram vid skriftväxling med den skattskyldige. Den' skattskyldige måste kunna ge någon rimlig förklaring till sin försummelse, t.ex. att det beträffande en utelämnad inkomst rör sig om förskottsbetalning för arbete som skall utföras följande år och att han därför trodde att beloppet skulle redovisas vid taxeringen för det senare året. Det bör betonas att vad som sagts nu gäller endast den som redovisar enligt kontantprincipen.
Avsikten är inte att de nya bestämmelserna skall medföra någon ändring av praxis i fråga om eftergift i ursäktliga fall av periodiseringsfel.
Huruvida det är fråga om ett periodiseringsfel eller inte framgår inte alltid av handlingarna i ärendet. Skattemyndigheten bör inte vara skyldig att undersöka om förutsättningar föreligger för att tillämpa den lägre procentsatsen om inte något i ärendet antyder att så kan vara fallet.
2 ?? Avviker Skattemyndigheten från en självdeklaration genom att skönstaxera en förvärvskälla med ett deklarerat underskott skall skattetill- lägg enligt första stycket beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den skönsmässiga minskningen av underskottet. Innebär skönstaxeringen att den skattskyldige påförs en positiv inkomst av förvärvskällan beräknas skattetillägg på den delen på ett annat underlag, nämligen på den undan- dragna skatten.
I andra stycket regleras när den skattskyldige sköntaxeras i avsaknad av självdeklaration. Underskott i förvärvskälla i näringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret ”rullas” framåt. Har för föregående taxeringsår ett underskott fastställts för den skattskyldige har skattemyn- digheten att utgå från detta vid Sköntaxeringen när inkomsten av förvärvs- källan skall beräknas om den skattskyldige inte lämnat något ytterligare skriftligt material till ledning för taxeringen. Sköntaxeringen kommer då att innebära att det vid det tidigare taxeringsåret fastställda underskottet
"konsumeras” helt eller delvis. Skattetillägget skall då utgå på en fjärdedel av minskningen av underskottet som Sköntaxeringen medfört. Har den skattskyldige lämnat skriftliga uppgifter till ledning för taxeringen av förvärvskällan — t.ex. i form av en ej undertecknad självdeklaration — och medför Sköntaxeringen att det redovisade underskottet minskar, skall skattetillägget beräknas på en fjärdedel av den minskning av det redovisa- de underskottet som Sköntaxeringen medfört.
Zaä Paragrafen reglerar hur underlaget för skattetillägg skall bestämmas i kvittningssituationer. Den s.k. nettokvittningen föreslås slopad (avsnitt 2.4). Vid bestämmandet av underlaget för skattetillägg skall enbart s.k. oäkta kvittningar, dvs. invändningar som har ett direkt samband med den fråga som föranlett skattetilllägget, beaktas. Bedömningen av vad som är en oäkta kvittning i skattctilläggshänseende följer de allmänna principerna inom skatteprocessen.
4 % Första och andra styckena har redigerats om och bildar ett nytt första stycke. Enligt första stycket 2 skall skattetillägg inte tas ut vid rättelse av en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital som rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande och som varit tillgänglig för skattemyndigheten före novem- ber månads utgång taxeringsåret. Bestämmelsen infördes i samband med den förenklade självdeklarationen. Motivet var att en taxering grundad på en förenklad självdeklaration kunde bli felaktig utan att den skattskyldige eller den som lämnat kontrolluppgift varit törsumlig till den del den skatt- skyldige enbart intygar att de kontrolluppgifter han fått är riktiga. Bestäm- melsen har genom den ändrade indelning i inkomstslag som skett genom skattereformen fått ett vidare och ej avsett innehåll. Avsikten med bestäm- melsen är inte att från sanktion undanta uppgifter som i och för sig framgår av kontrolluppgifter som lämnas utan föreläggande men där också den skattskyldige själv har att redovisa uppgifterna. Oriktig uppgift som kan rättas med ledning av kontrolluppgift enligt 3 kap. 44 eller 45ä LSK bör inte helt undgå skattetillägg. Genom det nya andra stycket gäller inte undantaget från påförande av skattetillägg när rättelse gjorts eller kunnat göras med ledning av sådan kontrolluppgift. Skattetillägg skall då enligt 1 & tredje stycket tas ut med 20% när kontrolluppgiften varit tillgänglig för skattemyndigheten före november månads utgång.
5 _s' Enligt första ST)-'C'Å'c'f skall förseningsavgift påföras inte bara i det fall den deklarationsskyldige inte har kommit in med självdeklaration inom före- skriven tid. utan också när han visserligen har lämnat en självdeklaration men den har så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering. Bristfälligheterna skall vara grava och uppen- bara för att förseningsavgift skall komma i fråga. Så kan t.ex. vara fallet när en deklaration avseende näringsverksamhet saknar utdrag ur räken- skaperna eller när deklarationen bara innehåller någon enstaka belopps- mässig uppgift och en upplysning om att deklarationen skall kompletteras senare. Däremot kan inte den omständigheten att revisionsberättelse sak-
nas eller att den skattskyldige inte lämnat tillräckliga uppgifter för att skattemyndigheten skall kunna bedöma det berättigade i ett yrkat avdrag anses vara sådana brister som medför att förseningsavgift skall utgå. Motiven till förslaget har utvecklats i avsnitt 2.8.
Andra stycket har justerats så att förhöjd förseningsavgift kan tas ut om bristerna består den 1 augusti taxeringsåret.
Ändringen i femte stycket motiveras av förslaget att förseningsavgift skall kunna utgå när särskild uppgift enligt 2 kap. 26 & LSK inte kommit in inom föreskriven tid (se avsnitt'2.8). Stycket har ocksåjusterats i redaktio- nellt avseende. '
69
En ny eftergiftsgrund har införts. Särskild avgift skall efterges om det. framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften (se avsnitt 2.9).
llä
Genom slopandet av nettokvittningen kan enbart en ändringi ett tax- eringsbeslut avseende en fråga somföranlett skattetillägg påverka beslutet- om skattetillägg (se avsnitt 2.4). Paragrafen harjusterats i anledning därav.
139"
Paragrafen har ändrats. bl.a. i anledning av förslaget att skattetillägg skall kunna utgå även i det fall en förvärvskälla visar underskott. Andra stycket reglerar hur underlaget för Skattetillägg på undandragen skatt vid taxering till statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst skall räknas ut när tillägg skall påföras på mer än ett sanktionsgrundande belopp och efter olika uttagsprocent. ' ' '
Av tredje stycket framgår att andra stycket skall tillämpas även i. andra _ I '
fall när skattetillägg på undandragen skatt skall påföras efter skilda pro-
centsatser. En sådan beräkning har betydelse för storleken av ett skattetill- . lägg på undandragen skatt t.ex. när det är fråga om en skatt som i olika skikt utgår med skilda procentsatser och när reglerna om begränsning av skatt träder in. Vid beräkning av skattetillägg på minskning av underskott i förvärvskälla skall underlaget vid tillämpning av de skilda procentsatserna fördelas efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen ' utgör av de sammanlagda undanhållna beloppen.
1 det nya-fjärde stycket regleras de fall där skattetillägg skall tas ut såväl på ett underlag som utgörs av undandragen skatt som på ett underlag som utgörs av minskning av underskott. Beräkningen görs då på underlagen var för sig. -
Övergångsbestämmelserna
Lagen tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Bestämmelsen i 4 kap. 18 å andra stycket. som innebär att eftertaxering inte skall ske om ett beslut skulle framstå som uppenbart oskäligt, och den nya eftergiftsgrun— deni 5 kap. 6 g" tillämpas dock redan vid 1991 års taxering.
10.2 Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter -
2 kap. 205
Den som har inkomst av näringsverksamhet'skall'enligt 195 i sin själv- _ , deklaration för varje förvärvskälla från bokföringen lämna uppgifter om bl. a. intäkter kostnader, bokslutsdispositioner m. m. Bostadsföreningar. bostadsaktiebolag. allmännyttiga bostadsföretag m. fl.' skall enligt 25 7 mom. SIL schablonbeskattas genom att som intäkt av fastigheten tas upp 3 % av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. Avdrag får endast göras för ränta på lånat i fastigheten nedlagt kapital, tomträttsav- gäld och liknande. Det är därför inte nödvändigt att alla de uppgifter som avses i 195 lämnas utan det räcker med de uppgifter som behövs för att beräkna schabloninkomsten. Den som skall schablonbeskattas enligt 2 5.7 mom. SIL skall därför inte vara skyldig att lämna standardiserade räken- skapsutdrag vad gäller fastighetsinnehavet (se avsnitt 6.2).
235
En arbetsgivare som har avsatt medel till pensionsstiftelse eller perso- . nalstiftclse blir enligt det nya andra stycket skyldig att lämna uppgift om '
namn och organisationsnummer på stiftelsen (se avsnitt 6.1).
25 5 Handelsbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg skall enligt nuva— rande regler till ledning för delägares taxering för varje förvärvskälla lämna standardiserade räkenskapsutdrag enligt 195 samt uppgift örn del- ägares andel av bolagets elle'r rederiets inkomst och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet. Delägare är dessutom skattskyldig för avkastningsskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader. Uppgift skall därför också lämnas om delägares andel av skatteunderlag enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel och lagen om särskild löne-ll skatt på pensionskostnader. Dödsbo, som vid inkomst-_ och förmögen"- hetstaxeringen skall behandlas som handelsbolag. skall lämna motsvaran- de uppgifter.
265 lförsta stycket har redaktionella ändringar gjorts.-
Andra stycket har fått en annorlunda utformning' än förslaget 1 lagrådsre— missen. I punkt 1 har uppgiftsskyldigheten för pensionsstiftelser slopats. Pensionsstiftelser är skattskyldiga till avkastningsskatt och skall lämna allmän självdeklaration. Förutom personalstiftelser som avses i 7 5 4 mom. SIL bör även stiftelse som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål som anges i 7 54 mom. SIL vara skyldig att lämna särskild uppgift. Uppgifter enligt 26 5 är nödvändi- ga för att kunna bedöma om skattskyldighet föreligger.
I nya punkt 3 har ett tillägg gjorts i anledning av en ändring av 75 6 mom. SIL (SFS 1991: 181). Även stiftelse som främjar nordiskt samarbete skall lämna särskild uppgift. Punkt 6 har slopats på grund av den ändrade .. lagstiftningen 1 SIL. Av det nya jemte stycket framgår att stiftelse eller förening som är
skyldig att lämna självdeklaration skall foga den särskilda uppgiften till deklarationen (se avsnitt 2.8). '
3 kap
605 . Enligt 545 1 mom. sista stycket UBL skall avdragen preliminär skatt på räntor och utdelningar redovisas under utbetalarens person— eller organisa- tionsnummer. S. k. särskilt redovisningsnummer enligt 53 5 1 mom. andra stycket UBL får inte användas i sådana fall. Det är nödvändigt att kon- trolluppgifter och sammandrag avkontrolluppgifter registreras under sam- ma identitet. 1 förevarande paragraf har därför tagits in ett undantag från
skyldigheten att använda det särskilda redovisningsnumret vad gäller. sammandrag av kontrolluppgifter avseende räntor, utdelningar och betal-- ningar till och från utlandet. Därmed uppnås samstämmighet mellan de olika reglerna. "
4 kap. 8 & Ändringen i första stycket innebär att bötessanktionen slopas när han- delsbolag, rederi eller dödsbo som taxeras som handelsbolag underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt 2 kap. 25 5 LSK. _
Hänvisningar till S10-1
10.3. Lagen om ändring i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter
4 kap. 9 5 Första stycket punkt 2 slopas eftersom förseningsavgift skall kunna tas ut om inte särskild uppgift kommer in i rätt tid (se avsnitt 2.8). Skattetill- lägg kan komma i fråga om oriktig uppgift lämnas.
Hänvisningar till S10-3
10.4. Lagen om mervärdeskatt
38 5 Se kommentaren till 4 kap. 16 5 TL.
64a5 Ijö'rsta stycket har en ändring gjorts motsvarande den i 38 5. Skattetill- lägg kan komma i fråga även i det fall en oriktig uppgift inte lämnas i direkt anslutning till ett beskattningsbeslut utan under utredningen (se avsnitt 2.6). Vidare har möjligheten att påföra skattetillägg vid oriktig uppgift i domstol slopats i de fall den oriktiga uppgiften inte prövats i sak (avsnitt 2.7).
Enligt det nya andra stycket skall skattetillägg tas ut med 10% när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämförlig fråga. Vad som bör omfattas av bestämmelsen har vad gäller taxering utvecklats i avsnitt 2.3.2 och i kommentaren till 5 kap. 1 5 TL. Motsvarande synpunk- ter kan anläggas på oriktiga uppgifter som rör periodisering eller motsva- rande vid rcdovisning av mervärdeskatt.
Tredje och jiärde styckena har justerats i anledning av det nya andra stycket. Sker skönsuppskattning skall, till den del uppskattningen innefat- tar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldige, skattetillägg utgå enligt första eller andra stycket, dvs. den lägre procentsatsen kan bli tillämplig i ett sådant fall.
Det nya femte stycket reglerar hur underlaget för skattetillägg skall bestämmas sedan nettokvittningen avskaffats (se avsnitt 2.4).
64f5
I första stycket har en ny eftergiftsgrund införts. Eftergift får medges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den särskilda avgiften (se avsnitt 2.9). ' '
Den särskilda eftergiftsregeln för s.k. räkenskapsfel i andra stycket har slopats. Detta innebär inte någon förändring i sak eftersom de allmänna eftergiftsreglerna i första stycket är tillämpliga på de situationer som avses (se prop. 1977/78: 136 s. 222).
64h5
Ändringen föranleds av att nettokvittningen föreslås slopad (se avsnitt 2.4).
10.5 Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter 4 kap.
7 5 Se kommentaren till 4 kap. 16 5 TL.
7 kap. 1 & lförsta stycket har ändrats i två avseenden. Ändringen i första meningen innebär att en oriktig uppgift som lämnas t.ex. vid en skatterevision och som, om den godtagits, skulle ha medfört för låg skatt kan föranleda skattetillägg (se avsnitt 2.6). Ändringen i andra meningen innebär att en oriktig uppgift i domstol måste ha tagits upp till prövning för att skattetill— lägg skall utgå (se avsnitt 2.7).
.I det nya' andra-stycket har införts en bestämmelse om en lägre uttags- procent i de fall den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga. Vilka situationer som bör omfattas av bestämmelsen har utvecklats i avsnitt 2.3.2 och i författningskommentaren till 5 kap. ] 5TL.
Tredje och Hårde styckena har justerats i anledning av det nyinförda andra stycket. '
Av det nya femte stycket framgår hur underlaget för beräkning av skatte— tillägg skall bestämmas sedan nettokvittningen 'slopats (se avsnitt 2.4). Hänsyn skall endast tas till invändningar rörande den fråga som föranlett skattetilllägget.
Hänvisningar till S10-4
65. I första stycket har en ny grund' för eftergift av skattetillägg och förse- ningsavgift införts. Skattetillägg och förseningsavgift skall efterges om det
framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget eller avgiften (se avsnitt Prop. 1991/92: 43 2.9). '
85 Ändringen föranleds av att nettokvittningen slopas (se avsnitt 2.4).
Hänvisningar till S65
10.6. Lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
3 5 Av det nya tredje stycket framgår att beslutsbehörigheten kan flyttas mellan skattemyndigheterna. En motsvarighet till bestämmelsen har in- förts' 1 2 a 5 tredje stycket UBL. En förutsättning för överflyttning' är — i likhet med vad som gäller överflyttning av behörigheten att fatta beslut' 1 taxeringsårende — att den myndighet dit beslutsbehörigheten flyttas med- ger det och att det kan ske utan avsevärd olägenhet för arbetsgivaren. En överflyttning som sker i syfte att samordna beslut avseende olika upp- bördsperioder kan normalt inte anses innebära avsevärd olägenhet för arbetsgivaren.
9 & Ändringen har gjorts för att få överensstämmelse med terminologin i den nya kommunallagen(1991: 900).
385
Ändringen i första stycket första meningen har kommenterats i avsnitt ' 2.6. I stycket har också ett tillägg gjorts för att göra det möjligt att påföra avgiftstillägg vid oriktig uppgift i mål om avgift (se avsnitt 2.7). För att en oriktig uppgift skall kunna föranleda avgiftstillägg krävs att' den lämnats skriftligen. Detta gäller även oriktig uppgift som lämnas i ett mål om avgift.
Av det nya andra stycket framgår de fall 1 vilka avgiftstillägg skall tas ut efter en lägre uttagsprocent. I punkt 1 har efter mönster från TL införts en regel om lägre tillägg när den oriktiga uppgiften kunnat rättas med ledning av normalt tillgängligt kontrollmaterial (se avsnitt 2.3. 1 ).
Enligt punkt 2 skall skattetillägg tas ut efter en lägre uttagsnivå när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga. Moti- ven till regeln har utvecklats i avsnitt 2.3.2.
40a5
Paragrafen, som är ny, motiveras av att nettokvittningen slopas (se avsnitt 2.4). Underlaget för avgiftstillägg skall beräknas med hänsyn tagen endast till invändningar rörande den fråga som föranlett tillägget.
435
I första stycket har en ny' eftergiftsgrund införts. Eftergift av avgiftstill- lägg skall ske om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget (se avsnitt 2 9). 117
47 5 Nettokvittningen har slopats även på avgiftsområdet (avsnitt 2.4). För att ett ändrat beslut om arbetsgivaravgift skall påverka avgiftstilläggsbeslut krävs att ändringen avser den fråga som föranlett tillägget. Vidare har en ändring gjorts så att det framgår att det är skattemyndigheten som skall besluta om ändringen.
60 5 Ändringen har kommenterats i avsnitt 2.6.
61 och 62 55 Bestämmelsen' 1 61 5 andra stycket har slopats och ersatts av ett generellt stadgande 1 625 tredje stycket att. efterprövning inte får ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna .skulle framstå som uppenbart-oskäligt (se avsnitt 2.10). -
Hänvisningar till S10-6
10.7. Uppbördslagen
2 a 5 I paragrafens två första stycken har bestämmelserna om beslutsbehörig- het. som varit spridda' över ett stort antal stadganden, förts samman för att ge en enklare och mer överskådlig reglering.
I tredje stycket har införts en bestämmelse som möjliggör överflyttning av beslutsbehörigheten mellan skattemyndigheter (se avsnitt 5. 2). Bestäm- melsen har motsvarigheter i 2 kap. 25 tredje stycket TL och 41 5 andra stycket ML. När behörigheten att fatta taxeringsbeslut avseende en viss skattskyldig överförts tillen annan skattemyndighet finns det i regel skäl att också överföra beslutsbehörigheten i de uppbördsårenden' som har samband med taxeringsärendet (jfr prop. 1989/90: 74 s. 282). En'överföj ring av beslutsbehörigheten kan skeendast om den mottagande myndighe- ten medger det och det kan ske utan avsevärd olägenhet för den 'skat'tskyl-I dige. En överflyttning av beslutsbehörigheten för att samordna beslut avseende flera år torde regelmässigt underlätta för den skattskyldige som därigenom endast behöver ha kontakter med en skattemyndighet' 1 stället för flera. En avsevärd olägenhet för den skattskyldige kan däremot tänkas uppkomma om beslutsbehörigheten flyttas över till en skattemyndighet som den skattskyldige inte har eller har haft någon anknytning till. 'En regel om överflyttning av beslutsbehörighet föreslås också. 1 3 5 USAL.
5 & Ändringen har gjorts: för att få överensstämmelse med terminologin i den nya kommunallagen (19911900).
115
Nuvarande bemyndigande i andra stycket för RSV att besluta om kost- nadsavdrag vid beräkning av den preliminära skatten har slopats eftersom det strider mot nu gällande grundlagsbestämmelser.
Enligt tredje stycket, som-är nytt, får skattemyndigheten. efter ansökan besluta att arbetsgivare vid beräkning av preliminär A-skat-t:inte skall ta hänsyn till förmån av fri hemresa eller ersättning för kostnad för hemresa
-118
med allmänna kommunikationer, under förutsättning att beloppet inte överstiger avdragsgillt belöpp enligt bestämmelserna i KL (se avsnitt 5.1). . .-
22 & 4ndra stycket har slopats i anledning av att en generell bestämmelse om beslutsbehörighet införts" 1 2 a 5.
27 5 3 mom.
Ändringen iförsta stycket innebär att fyllnadsinbetalning av preliminär skatt kan ske t.o.m. den 18 februari året efter inkomståret utan att någon kvarskatteavgift tas ut.
2735
I nya 2 a5 regleras generellt vilken skattemyndighet som är behörig att fatta beslut enligt UBL. Bestämmelserna gäller även beslut om nedsättning av kvarskatteavgift. Regleringen av behörig skattemyndighet i första styc- ket är därför onödig och har slopats.
43 5 1 mom. I första stycket har lagts till en bestämmelse som befriar den som betalar ut sådana pensioner och livräntor som avses i 1 5 lagen (1990:326) om _ skatteavdrag i vissa fall från folkpension m. m., dvs. riksförsäkringsverket, att lämna uppgift om skatteavdragets storlek vid varje utbetalning. Upp- gift skall lämnas endast om Skatteavdragets storlek har förändrats i förhål- lande till det avdrag som gjordes vid närmast föregående utbetalning.
445
Behörig myndighet att fatta beslut om förhandsbesked är den som anges i 2 a 5 andra stycket oavsett vem som begär förhandsbeskedet. En bestäm- melse om detta har tagits in i andra stycket av förevarande paragraf.
46 5 1 mom. Första stycket har slopats till följd av nya 2 a5 som generellt reglerar beslutsbehörigheten. I andra stycket har enbart en redaktionell ändring' gjorts i anledning av att första stycket slopats.
49 5 4 mom. Enligt tidigare regler skall erlagd ränta återbetalas först sedan domen vunnit laga kraft när domstol bifaller ett överklagande. Skattebeloppet restitueras däremot utan krav på lagakraftvunnen dom. Kravet att domen först skall ha vunnit laga kraft innan anståndsräntan betalas tillbaka med- för att särskilda rutiner för bevakning av att detta sker måste upprättas. Andra stycket har därför ändrats så att anståndsräntan kan betalas tillbaka tillsammans med det restituerade skattebeloppet.
505
Första stycket har slopats till följd av att en generell regel om beslutsbe- hörighet införts i 2 a 5.
Enligt andra stycket skall ansökan om anstånd enligt 48 5 2 mom. ges in till skattemyndigheten eller den myndighet som regeringen bestämmer. Bakgrunden till förslaget är att fr.o. m. den ljanuari 1992 skall riksförsäk- . ringsverket och de allmänna försäkringskassorna handha administratio- nen av familjebidragen till värnpliktiga och andra som tjänstgör inom totalförsvaret (se prop. 1991/92:22). I propositionen föreslås att handlägg- ningen av dessa bidrag regleras i en ny lag, lagen om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret. Frågan om i vilken utsträckning kommunerna och eivilförvaltningen övergångsvis skall hand— lägga ansökningar om familjebidrag efter utgången av år 1991 avses bli reglerad i en förordning om familjebidrag. Till vilken myndighet en ansö- kan om anstånd skall ges in efter utgången av år 1991 bör regleras i uppbördsförordningen (1967:626).
525
I jörsta stycket har behörighetsreglerna ersatts med en hänvisning till 2a 5. Dessutom har ordet landstingskommun bytts ut mot landsting i över- ensstämmelse med terminologin i den nya kommunallagen (l99lz900).
53 5 1 mom. I andra stycket har stadgandet om behörig beslutsmyndighet tagits bort till följd av införandet av den generella beslutsbehörighetsregeln i 2 a 5.
5451 mom. Iförsta stycket har införts en hänvisning till 2 a 5, i stället för till 52 5 och 35 USAL. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Dessutom har ordet landstingskommun ersatts med landsting i överensstämmelse med terminologin i den nya kommunallagen (19911900).
685 2 mom.
Bestämmelsen om vilken skattemyndighet som beslutar om restitution blir med den nya regeln i 2 a 5 överflödig och har slopats.
3 mom.
Ändringarna är av redaktionell natur.
695 1 mom. Ändringen i tredje stycket innebär att den ö-skatteränta som avser sådan överskjutande skatt. som uppkommit på grund av en för stor fyllnadsinbe— talning som gjorts senast den 18 februari, kommer att beräknas för samma tid som gäller för sådan preliminär skatt som betalats i föreskriven ordning under uppbördsåret. dvs. för en tid av tolv månader.
75 och 77 55 Bestämmelserna om behörig myndighet har justerats till följd av att en generell regel om beslutsbehörighet införts i 2 a 5.
77b5
I ett nytt tredje stycke har tagits in en behörighetsregel. Den innebär att beslut om en makes ansvar för den andre makens skatt och restavgift enligt bestämmelserna i första och andra styckena skall fattas av skattemyndig- heten (se avsnitt 5.2). Vilken skattemyndighet det blir fråga om framgår av bestämmelserna i 2 a 5.
865
Ändringen innebär att tiden för begäran om omprövning av beslut om s.k. redovisningsanstånd enligt 53 5 2 mom. är två månader från den dag sökanden fick del av beslutet (se avsnitt 5.3). Jfr 98 5 UBL samt 53 och 70 55 USAL.
935
I paragrafen föreskrivs som förutsättning för efterprövning att ett beslut med hänsyn till omständigheterna inte får framstå som uppenbart oskäligt (se avsnitt 2.10).
985
Överklagande av beslut om s.k. redovisningsanstånd enligt 535 2 mom. skall ha kommit in inom två månader från det klaganden fick del av beslutet. Motsvarande begränsning av tidsfristen har införts i 865 vad gäller omprövning (se avsnitt 5.3).
Hänvisningar till S10-7
10.8. Lagen om ändring i tullagen
205
Ändringen innebär en justering så att det skall framgå att eftertulltaxe- ring kan komma i fråga om oriktig uppgift lämnats i samband med utred- ning i tullärende (se avsnitt 2.6).
Hänvisningar till S10-8
10.9. Tullagen
835 Ändringen innebär att tulltillägg kan komma i fråga när oriktig uppgift lämnats i samband med utredning i tullärende (se avsnitt 2.6).
875
I första stycket har en ny grund för eftergift införts. Eftergift skall medges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget eller avgiften (se avsnitt 2.9).
Hänvisningar till S10-9
10.10. Vägtraflkskattelagen Prop. 1991/92: 43
42 5 Ändringen har kommenterats i avsnitt 2.6.
10.1 1 Kommunalskattelagen Anvisningarna till 24 5
punkt ]
Ändringen innebär att balanspostkvittning inte längre skall vara uteslu- ten om skattetillägg kan komma i fråga. Se avsnitt 2.4.
Anvisningarna till 41 5 punkt 4
En strikt kontantprincip föreslås gälla vid beräkning av inkomst "av tjänst (se avsnitt 3). I anledning därav har de tvingande reglerna om s.k. årsskiftesbetalningar slopats i förevarande anvisningspunkt. Reglerna skall däremot även fortsättningsvis gälla vid beräkning av inkomst av kapital och har därför införts i 3 5 5 mom. SIL. De skall dessutom gälla sådan del av utdelning från förmansföretag och reavinst vid försäljning av aktier i fåmansföretag som skall beskattas som inkomst'av tjänst. '
Annvisningarna till 46 5 punkt 7
Vid beräkning av inkomst av tjänst har en strikt kontantprincip införts (avsnitt 3). Tidigare regler om' rätt beskattningsår-skall fortfarande gälla för inkomst av kapital och allmänna avdrag. I anvisningspunkten har därför en hänvisning till bestämmelserna om rätt beskattningsår i SIL införts.
Hänvisningar till S10-10
10.12. Lagen om statlig inkomstskatt
355mom.
Se kommentaren till förslaget om ändring i punkt 4 av anvisningarna till _ 41 5 KL.
10.13. Lagen om statlig fastighetsskatt
öå
Ändringen föranleds av att även bestämmelserna om särskilda avgifter i 5 kap. TL skall kunna tillämpas på fastighetsskatt (se avsnitt 2.2).
Hänvisningar till S10-13
10.14. Lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel 2 5
Motiven till ändringen framgår av avsnitt 4. 122
85 .- . Genom ändringen blir TLs regler generellt tillämpliga. även bestämmel- serna om särskilda avgifter i 5 kap. (se avsnitt 2.2).
Hänvisningar till S10-14
10.15. Sekretesslagen 9 kap. 1 Ö
I andra stycket har en justering gjorts med anledning av att det finns
skatter, som avses täckas av bestämmelsen. men som knappast omfattas -
av lydelsen ”skatt på inkomst och förmögenhet”, t.ex. särskild löneskatt på pensionskostnader. Vidare har räckvidden när det gäller skatter förtyd- . ligats genom att arvsskatt och gåvoskatt, som inte omfattas av skattesekre- tessen enligt 9 kap., uttryckligen undantagits.
Den lagstiftning som avses i tredje stycket punkt 2, 35 5 3 mom. tredje stycket KL, har genom skattereformen ersatts med en regel i 27 5 4 mom. SIL om att uppskov med beskattningen erhålls då aktier avyttras mot vederlag som uteslutande utgår i form av nyemitterade aktier i det köpan- de bolaget. För fåmansbolag finns särskilda regler för att säkerställa att arbetsinkomster som sparas i bolaget beskattas likformigt med andra ar- betsinkomster. Delägare i fåmansbolag som kan visa att förhållandena är sådana att beskattning inte skall ske i inkomstslaget tjänst kan efter ansö- kan och särskilt medgivande av skattemyndigheten få uppskov med be- skattningen. Sådana beslut bör — i likhet med vad som gällt beslut enligt 35 5 3 mom. KL — omfattas av sekretess. Punkt 2 har därför utformats så att beslut i ärende om medgivande om tillämpning av 27 5 4 mom. SIL är sekretesskyddat. Beslut som meddelats enligt bestämmelserna i 35 5 3 mom. KL skall enligt övergångsbestämmelserna fortfarande vara sekretess- skyddade.
Lagen (1967z96) om särskild nyanskaffningsfond har upphävts genom skattereformen (SFS 19902688). Nuvarande punkt 3 i tredje stycket har därför slopats. Den upphävda lagen skall dock alltjämt tillämpas vid 1991 och tidigare års taxeringar och i fråga om avsättningar som skett enligt den upphävda lagen även vid senare års taxeringar. Av övergångsbestämmel- ' ' serna framgår att beslut "som meddelats och kan komma att meddelas enligt den upphävda lagen omfattas av sekretess.
Enligt lagen (1978:401) om exportkreditstöd medgavs under vissa förut- sättningar avdrag vid taxeringen för kostnad för exportkredit beträffande exportkreditavtal som ingåtts under tiden den 13 april 1978 — den 31 december 1981. Genom lagen upphävdes den tidigare lagen (19731423) om avdrag vid inkomsttaxeringen avseende kostnad för exportkredit. Den upphävda lagen skall dock alltjämt tillämpas i fråga om tidigare ingångna exportkreditavtal. Beslut i ärende som avses i nuvarande punkt 4 kommer numera ifråga endast undantagsvis. Punkten har därför slopats. Av över- gångsbestämmelserna framgår att beslut i ifrågavarande ärenden även fortsättningsvis är sekretesskyddade.
10.16 Lagen om undantag från vissabestämmelseri uppbördslagen (1953: 272) m. m. -
25. Första och andra styckena har justerats i anledning av förslaget att den allmänna löneavgiften skall slopas (prop. 1991/92: 60). '
Bestäm'mmelserna i första stycket punkt 1 har ändrats på det sättet att paragrafens bestämmelser blir tillämpliga även om en uppdragstagare som . är fysisk person bedriver skattepliktig verksamhet med så låg omsättning att verksamheten inte skall föranleda registrering till mervärdeskatt. På fakturan skall då i stället för uppdragstagarens registreringsnummer till mervärdeskatt anges hans personnummer.
10.17. Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
125
De nya reglerna i 435 1 mom UBL avses gälla även i fråga om ersätt- ningar som betalas ut till utomlands bosatta. Ändringen 1 den nu aktuella paragrafen medför en sådan ordning.
215. Ändringen föranleds av att de nya reglerna om överflyttning av besluts- behörighet i 2a5 UBL bör gälla även i fråga om beslut om särskild inkomstskatt
10.18 Lagen om uttag av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1992/93 I lagen, som avses gälla uppbördsåret 1992/93, görs undantag från nuvarande bestämmelser i 13 5 1 mom. första stycket UBL. De där angiv- na procentsatserna för uttag av preliminär B-skatt skall ersättas med den som anges i den nu föreslagna lagen. Däremot avses bestämmelserna i momentets övriga stycken gälla även i fråga om den B-skatt som skall tas ut under uppbördsåret 1992/93.
10.19. Skatteregisterlagen 1 &
Paragrafen har justerats främst i anledning av ändrad lagstiftning. Den allmänna löneavgiften föreslås slopad vid utgången av år 1991 (prop. 1991/92:60).
3 & Definitionen av vad som förstås med skatt utökas med särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och särskild inkomstskatt för utomlands bosat- ta.
5 och6 55 Vad som skall tas in i skattelängd regleras i 125 taxeringsförordningen (1990: 1236). Skattelängden kan sägas vara ett utdrag ur skatteregistret. Vilka uppgifter som skall tas in skatteregistret bör lämpligen regleras i skatteregisterlagen. Den nuvarande bestämmelsen att i skatteregistret skall anges förhållanden som enligt lag eller förordning skall antecknas i skatte- längd har därför slopats.
De flesta av de uppgifter som antecknas i skattelängd ingår i skatteregi— stret med stöd av andra bestämmelser i skatteregisterlagen. Enligt 75 8 skatteregisterlagen får skatteregistret innehålla beslut om beskattning.
Däri inbegrips enligt den bestämning som görs av begreppet skatt i 2 och 3 55 skatteregisterlagen taxerings- och debiteringsbeslut och beslut om särskild avgift. Med beslut om beskattning måste också förstås beslut som innebär ändring av tidigare beslut. Skatteregisterlagen bör kompletteras med de uppgifter som skall antecknas i skattelängd och som inte registreras med stöd av andra bestämmelser.
7 5 Första stycket punkt 3 har ändrats i anledning av ny lagstiftning.
Punkt 4 har justerats för att undvika hänvisningar till vad som skall antecknas i skattelängd. Vad som i skatteregisterlagen förstås med beskatt- ning definieras 12 5.
Ändringen av punkt 7 föranleds av att den allmänna deklarationsblan— ketten har omarbetats fr. o. m. 1992 års taxering. Sammanställningarna som tidigare funnits på blankettens första sida har slopats".
Genom hänvisningarna till 2 kap. 135 första stycket 2—4 och andra - stycket möjliggörs maskinella summeringskontroller. Under inkomstsidan av inkomst av tjänst innebär inte den föreslagna lagändringen någon utvidgning av möjligheterna att registrera uppgifter i skatteregistret.
Hänvisningen till 2 kap. 13 5 andra stycket LSK innebär bl. a. att pen- , sionsgrundande inkomst i större utsträckning än tidigare kan beräknas maskinellt utifrån deklarerade uppgifter. Avdrag under inkomst av tjänst specificeras i högre grad i det nya deklarationsformuläret än vad som gjorts tidigare, vilket underlättar maskinell beräkning av pensionsgrun- dande inkomst.
Vidare ger hänvisningen till 2 kap. 13 5 andra stycket LSK möjlighet att registrera justerat ingångsvärde för andel som delägare i ett handelsbolag har. Uppgiften är nödvändig vid framtida realisationsvinstberäkning vid försäljning av andelen. Hänvisningen ger också möjlighet att registrera uppgift avseende kvarstående utdelningsutrymme enligt 3 5 12 mom. SIL för delägare i fåmansföretag. Uppgiften är nödvändig eftersom kvarståen- de sparad utdelning skall minska sådan utdelning eller realisationsvinst som annars skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst. Bestämmelserna om avräkning av sparad utdelning mot utdelning eller realisationsvinst skall tillämpas ex officio av skattemyndigheten.
Punkt 8 har kompletterats 1 anledning av att hänvisningen till uppgift 1 skattelängd i punkt 4 har slopats. Uppgift om anledning till att överskju- tande skatt inte helt skall betalas ut med återbetalningskort skall enligt 46 5 uppbördsförordningen antecknas i skattelängd.
De uppgifter som enligt nuvarande punkt 16 skall registeras omfattas av den nya lydelsen av punkt 7 och kan därför slopas. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit inkomst som beskattats enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt registreras enligt nuvarande regler med stöd av regeln att uppgifter som antecknas i skatte- längd registreras. Eftersom hänvisningen till skattelängd föreslås slopad krävs en uttrycklig bestämmelse.
Punkt 18 harjusterats i anledning av att det redan av punkt 7 framgår att uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 19 5 LSK får registreras.
"105 Paragrafen har justerats med anledning av dels att uppgifter som för
närvarande omfattas av 5 5 första stycket 3 och 6 5 första stycket 3 i stället skall framgå av 7 5 8, dels att 75 16 getts en ny lydelse.
ll Hemställan _ ' . - .Prop. 1991/92:43
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring 1 taxeringslagen (1990: 324) 2.1ag om ändring i lagen (1990: 325') om självdeklaration och kontrolluppgifter,
3. lag om ändring i lagen (1991:315) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
4. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,
5. lag om ändring i lagen (1984: 151 ) öm punktskatter och prisreg- leringsavgifter,
6. lag om ändringi lagen (1984: 668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, _
7. lag om ändring i 'uppbördslagen (1953:272) -
8. lag om ändring i lagen (19,91: 157) om ändring i tullagen- (1987: 1065),
9. lag om ändring i tullagen (1987: 1065), 10. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988: 327), 11. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370). 12. lag om ändringi lagen (1947: 576) om 'statlig inkomstskatt,. . 13. lag om ändring i lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt, . 14. lag om ändring i lagen (l990:661)-o'm avkastningsskatt på pensionsmedel,
15. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100). 16. lag om ändring i lagen (1983: 850) om undantag från vissa bestämmelseri uppbördslagen (1953. 272) m. m., . . ,
17. lag om ändring 1 lagen (1991: 586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
18. lag om uttag av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1992/93 ' ' '
19. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343). '
12 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.
Ds 1991 :16 Några frågor om skattetillägg m.m. Prop. 1991/92: 43
Sammanfattning
Förslagen i promemorian berör de skatteadministrativa sanktionsbestäm- melserna samt reglerna om eftertaxering, efterbeskattning och efterpröv- ning.
Bestämmelserna om skattetillägg i taxeringslagen föreslås bli tillämpliga på alla de skatter för vilka underlaget fastställs enligt taxeringslagen.
Skatte- och avgiftstillägg föreslås utgå efter en lägre procentsats om den oriktiga uppgiften är att anse som ett periodiseringsfel. På taxeringsområ- det föreslås uttagsnivån i sådana fall vara 20 i stället för 40 %. På mervär- deskatte-, punktskatte- och socialavgiftsområdena föreslås att tilläggsutta- get i dessa fall skall begränsas till 10%. vilket också innebär en halvering av den nuvarande procentsatsen.
En viss uppmjukning föreslås av regeln om att skattetillägg skall utgå efter en lägre procentsats när felaktigheten har rättats eller hade kunnat rättas med hjälp av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt vid taxe- ringen.
Den s.k. nettokvittningen, dvs. kvittningsmöjligheten mellan olika pos— ter inom en förvärvskälla vid beräkning av underlaget för skattetillägg. föreslås slopad. Fortsättningsvis skall enbart s.k. oäkta kvittning. dvs. kvittning mellan poster som har ett direkt samband med varandra, tillåtas.
Det råder för närvarande osäkerhet om oriktiga uppgifter som t.ex. lämnats till revisor i samband med taxeringsrevision kan medföra eftertax- ering och skattetillägg. Denna osäkerhet undanröjs genom att det föreslås att lagtexten skall kompletteras med en uttrycklig regel om att eftertaxering skall kunna ske och skattetillägg påföras när en oriktig uppgift lämnats till ledning för beslut rörande taxeringen. Motsvarande klargörande föreslås även i fråga om mervärdeskatt, punktskatter och sociala avgifter.
I promemorian föreslås också att skattetillägg skall kunna påföras vid oriktiga uppgifter om underskott i förvärvskälla i inkomstslaget närings- verksamhet och i inkomstslaget tjänst. Underlaget för beräkning av skatte- tillägg föreslås i dessa fall vara 25% av den oriktiga uppgiftens belopp, vilket med ett skattetillägg på 40 % medför en sanktion på (40 % av 25% =) 10% av den oriktiga uppgiftens belopp. Om rättelsen av den oriktiga uppgiften medför att förvärvskällan visar överskott skall ”vanligt” skatte- tillägg påföras på den del av rättelsen som medför att skatt utgår.
Förseningsavgift skall kunna påföras när den skattskyldige visserligen lämnat en självdeklaration i rätt tid men den är så ofullständig att den uppenbart inte kan ligga till grund för taxering. Kompletteras inte deklara- tionen före den 1 augusti taxeringsåret skall förhöjd förseningsavgift kun- na tas ut.
Slutligen föreslås att eftertaxering och efterprövning inte får ske om Prop. 1991/92:43 detta skulle framstå som uppenbart oskäligt. Bilaga 1
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992 och skall, såvitt gäller ändringarna i taxeringslagen, tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering.
Författningsförslag ] Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1990: 324)
Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990: 324) dels att i 7 kap. 65 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot ”folkbok- förd”.
dels att 1 kap. 3 5, 4kap. 16—18 55 samt 5 kap. 1.2, 4—6. 11 och 13 55 skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 kap. 2 a 5. av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
Om avvikelse har skett från en självdeklaration genom skönstaxe- ring. påförs den skattskyldige skat- tetillägg. Tillägget beräknas på den skatt som till följd av skönstaxe- ringen påförs den skattskyldige ut- över den skatt som annars skulle ha påförts honom. Vid beräkningen skall dessutom bestämmelserna i l 5 andra stycket tillämpas. Till den del skönstaxeringen innefattar rät- telse av oriktig uppgift från den skattskyldige skall skattetillägg tas ut enligt bestämmelserna i 1 5.
Första stycket tillämpas också om skönstaxering har skett på grund av utebliven självdeklaration och självdeklaration inte kommit in trots att föreläggande sänts ut till den skattskyldige. Tillägget beräk- nas på den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs den skatt- skyldige utöver den skatt som skul-
25
Om avvikelse har skett från en självdeklaration genom skönstaxe- ring, påförs den skattskyldige skat- tetillägg. Tillägget beräknas på den skatt som till följd av skönstaxe- ringen påförs den skattskyldige ut- över den skatt som annars skulle ha påförts honom. Medför skönstaxe- ringen att sådant underskott i förvärvskälla i inkomstslaget nä- ringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret mins- kar, skall skattetillägget i stället be- räknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av un- derskottet som skönstaxeringen medjört. Vid beräkningen skall dessutom bestämmelserna i l 5 andra stycket tillämpas. Till den del skönstaxeringen innefattar rät- telse av oriktig uppgift från den skattskyldige skall skattetillägg tas ut enligt bestämmelserna i l 5.
Första stycket tillämpas också om skönstaxering har skett på grund av utebliven självdeklaration och självdeklaration inte kommit in trots att föreläggande sänts ut till den skattskyldige. Tillägget beräk- nas på den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs den skatt- skyldige utöver den skatt som skul—
*De här utlämnade delarna av lagrådsremissen är. frånsett några redaktionella ändringar, likalydande med de till propositionen fogade lagförslagen.
Lagrådsremissens lagförslag (delar av)*
Bilaga 2
Nuvarande l_t-'delse
le ha påförts enligt de skriftliga "uppgifter som den skattskyldige kan ha lämnat till ledning för taxe- ringen.
Föreslagen lydelse
le ha påförts enligt de skriftliga uppgifter som den skattskyldige kan ha lämnat till ledning för taxe- ringen. Innejattar skönstaxeringen att ett vid tidigare taxering/fastställt underskott i förvärvskälla i in- kamstslaget näringsverksarnhet el- ler tjänst utnyttjas helt eller delvis. skall skattetillägg i stället beräknas på ett underlag som utgör en färde- del av den minskning av underskot- tet som skönstaxeringen medfört ut- över den minskning som skulle ha beslutats enligt de skriftliga uppgifi ter som den skattskyldige kan ha lämnat till ledningför taxeringen.
Bilaga 2
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990: 325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
dels att i 2 kap. 285 ordet ”landstingskommun" skall bytas ut mot
"landsting”, . dels att 2 kap. 20. 23. 25 och 26 55. 3 kap. 605 samt 4 kap. 8 5 skall ha följande lydelse. ' Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 26 5
Stiftelser eller föreningar. som är helt eller delvis frikallade från skattskyldighet, skall i fall som an- ges nedan lämna särskild uppgift om inkomst och förmögenhet. som inte uppgetts till beskattning i själv- deklarationen.
Uppgiftsskyldighet har
1. pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m..
2. personalsttjielser som avses i lagen om tryggande av pensionsut- fästelse m.m. med ändamål uteslu- tande att lämna understöd vid ar- betslöshet, sjukdom eller olycksfall.
3. stiftelser som har till huvud- sakligt ändamål att under samver- kan med militär eller annan myn- dighet stärka rikets försvar.
Stiftelse eller jörening. som är helt eller delvis frikallad från skatt- skyldighet, skall i fall som anges ne- dan lämna särskild uppgift om in- komst och förmögenhet, som inte skall tas upp till beskattning.
Uppgiftsskyldighet har
1. pensionsst[lie/se som avses i lagen (1967z53l) om tryggande av pensionsutfästelse m.m..
2. personalsti/lelse som avses i lagen om tryggande av pensionsut- fästelse m.m. med ändamål uteslu- tande att lämna understöd vid ar- betslöshet, sjukdom eller olycksfall,
3. sti/telse som har till huvudsak- ligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar.
4. stiftelse som har till huvudsakligt ändamål att. utan begränsning till en viss familj. vissa familjer eller bestämda personer. främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd till undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig
forskning,
5. föreningar som avses i 75 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. samt
6. föreningar och stiftelser. som avses i 75 5 mom. nionde stycket och 6 mom. sjätte stycket lagen om
5. förening som avses i '75 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. samt
6. förening och stijielse, som av— ses i 7 5 5 mom. nionde stycket och 6 mom. sjätte stycket lagen om stat-
statlig inkomstskatt. lig inkomstskatt.
Särskild uppgift lämnas på blankett enligt fastställt formulär. Blanketten eller bilaga till denna skall ta upp inkomster och utgifter under räkenskaps- år som gått till ända närmast före taxeringsåret. samt tillgångar och skulder
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
vid räkenskapsårets början och slut. Vidare skall upplysning lämnas om de omständigheter som anses motivera frikallelse från skattskyldighet.
Särskild uppgift lämnas varje år senast den 31 mars i den ordning som anges i 29 5 i fråga om självdeklaration, om inte skattemyndigheten efter framställning medger befrielse för viss tid från nämnda skyldighet. Sådant medgivande får återkallas.
Stiftelse eller förening som är skyldig att lämna självdeklaration skall lämna den särskilda uppgiften [ deklarationen.
Stiftelsen eller föreningen skall efter föreläggande av skattemyndigheten meddela de ytterligare upplysningar som kan behövas för att bedöma stiftelsens eller föreningens skattskyldighet.
Bilaga 2
1 1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (] 928:370) dels att punkt 1 av anvisningarna till 24 5 och punkt 4 av anvisningarna till 41 5 skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en bestämmelse, punkt 7 av anvisningar- na till 46 5, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
111141 5
4. I fråga om inkomst av tjänst gäller såsom allmän regel, att in- komst skall anses hava åtnjutits un- der det år. då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyft- ning eller, såsom i fråga om bo- stadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätt kommit den skattskyldige till godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Har den skattskyldige på grund av sin tjänst fått förvärva värdepapper på förmånliga villkor. tas förmånen upp till beskattning det år förvärvet skedde. Vissa intäkter skall dock hänföras till beskattningsåret, ehuru de icke uppburits eller varit tillgäng- liga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättningen härför är emellertid. att de intjänats senast under beskattningsåret och uppbu- rits eller blivit tillgängliga för lyf- ni ng före den I 5 januari påföljandår. Likaså skall intäkter som uppburits eller blivit tillgängliga för lyftning ef- ter den 15 decem ber året före beskatt- ningsåret hänföras till beskattnings- året om de i sin helhet belöper tidig- ast pä beskattningsåret. Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomst- förvärvet avdragas från intäkten under det år. då de verkligen blivit
4.1 fråga om inkomst av tjänst gäl- ler såsom allmän regel. att inkomst skall anses hava åtnjutits under det år. då densamma från den skatt- skyldiges synpunkt är att anse så- som verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning eller. såsom i fråga om bostadsför- mån och andra förmåner in natura. då den på annat sätt kommit den skattskyldige till godo. detta obero- ende av huruvida inkomsten intjä- nats under året eller tidigare. Har den skattskyldige på grund av sin tjänst fått förvärva värdepapper på förmånliga villkor, tas förmånen upp till beskattning det år förvärvet skedde.
Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomst- förvärvct avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit
Nuvarandelydelse Föreslagen lydelse Prop. 1991/92:43 . . , _ Bilaga 2
av den skattskyld1ge bestr1dda, av den skattskyld1ge bestridda. även om de avser inkomst. som ti- även om de avser inkomst. som ti- digare förvärvats eller först under digare förvärvats eller först under ett senare år beräknas inflyta. På ett senare år beräknas inflyta. motsvarande sätt som i fråga om intäkter gäller dock även här. att en utgift, som betalats eller den 15 de- cember året före beskattningsåret el- lerft'ire den 15 januari året efter be- skattningsåret. kan vara att hänföra
till utgift under beskattningsåret.
'134
16 Förslag till Prop. 1991/92:43 Lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa Bllaga 2 bestämmelseri uppbördslagen (1953: 272) m.m.
Härigenom föreskrivs att 2 9” lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse _ föreslagen lidelse
2 &
En sådan småhusägare eller lägcnhetsinnehavare som avses i l 5 skall inte betala arbetsgivaravgifter eller allmän löneavgift på ersättningen och är inte skyldig att göra skatteavdrag enligt uppbördslagen (1953:272) på ersättningen. om denna betalats mot en faktura som innehåller uppgift om uppdragstagarens namn och postadress. ersättningens storlek samt
]. mervärdeskattens belopp och 1. mervärdeskattens belopp och uppdragstagarens registrerings- uppdragstagarens registrerings- nummertill mervärdeskatt eller or- nummer till mervärdeskatt eller. ganisationsnummer eller om han inte skall vara registrerad,
uppdragstagarens personnummer eller organisationsnummer eller
2. uppgift om att uppdragstagaren är skyldig att betala B-skatt. I fall som avses i första stycket är uppdragstagaren skyldig att betala egenavgifter på ersättningen enligt lagen (1981z69l) om socialavgifter samt avgift enligt ?. _5 lagen (1982:423) om allmän löneavgift. Vid tillämp- ningen av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst och pen- sionsgrundande inkomst i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ersättningen anses som inkomst av annat förvärvsarbete.
Vad som har sagts i första och andra styckena om arbetsgivaravgifter och andra avgifter gäller inte om parterna har träll'at avtal om att ersätt- ningen skall anses som inkomst av anställning och ersättningen uppgår till minst 1000 kronor. I ett sådant fall skall uppdragstagaren anses som arbetstagare och småhusägaren eller lägenhetsinnehavaren som arbetsgiva- re.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas i fråga om ersättning som betalats mot faktura som utställts efter ikraftträdandet.
Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-10-25
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt llamdahl, justitierådet Hans-Gun- nar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1991 har regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta lagrå- dets yttrande över förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), m.m.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Karin Almgren.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
