RÅ 2006 not 164

Not 164. Ansökan av A.P. om rättsprövning av beslut att anta detaljplan. -Kommunfullmäktige i Sigtuna kommun (2004-12-16) antog detaljplan för Björkbacka, omfattande del av fastigheten Norrtil 3:21 m.fl. Planområdet var avsett att inrymma 112 tillkommande småhus. - Bl.a. A.P. överklagade beslutet. Han anförde bl.a. att antagandebeslutet byggde på material som felaktigt angav att strandskyddet var upphävt i alla delar som skulle bebyggas. - Länsstyrelsen i Stockholms län (2005-02-28) avslog överklagandena. Vad gäller strandskyddet anförde länsstyrelsen följande. En 300 meter bred strandremsa av planområdet omfattas av strandskydd. Enligt 7 kap. 15 § andra stycket miljöbalken och 11 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. får länsstyrelsen förordna att ett strandskyddsområde som avses ingå i en detaljplan inte längre skall vara omfattat av strandskydd, om det finns särskilda skäl. Vad länsstyrelsen eller annan myndighet förordnar i sådant avseende enligt miljöbalken utgör ett förfarande som formellt sett är skilt från förfarandet att anta detaljplanen och kan därför inte prövas i detta ärende. - Bl.a. A.P. överklagade länsstyrelsens beslut. - Regeringen (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, 2005-11-10)avslog överklagandena och anförde som skäl för sitt beslut följande. Regeringen har i förevarande ärende endast att pröva den nu överklagade detaljplanen mot bakgrund av bestämmelserna i plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Frågor som rör strandskydd och vattenverksamhet prövas i annan ordning. - Vad gäller invändningen att detaljplan inte kan antas för område där strandskydd råder gör regeringen följande bedömning. Strandskyddsfrågan bör lämpligen vara avgjord innan planen antas (se prop. 1985/86:90 s. 111 och prop. 1997/98:45, del 2, s. 84). Någon ovillkorlig bestämmelse finns dock varken i PBL eller miljöbalken som hindrar att detaljplaner antas för områden där strandskydd råder. Den omständigheten att en detaljplan anger en markanvändning som kan anses strida mot gällande strandskydd medför således inte ett formellt hinder för kommunen att anta denna. Regeringen finner inte heller i övrigt att det framkommit några sådana omständigheter som innebär att kommunens planbeslut inte tillkommit i laga ordning. - Vid ärendets prövning i övrigt finner regeringen att detaljplanen inte kan anses medföra olägenheter av sådan betydelse för klagandena att planen av det skälet inte kan godtas. Vad klagandena anfört om bl.a. behovet av natur- och rekreationsområde, bebyggelsens placering och dagvattenhanteringen utgör inte skäl för regeringen att med anledning av överklagandena upphäva planbeslutet. Regeringen finner inte heller vad klagandena anfört i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandena bör därför avslås. - I ansökningen om rättsprövning anförde A.P. bl.a. följande. Det är riktigt, som regeringen har angett i sitt beslut, att det inte finns någon ovillkorlig bestämmelse som hindrar att detaljplaner antas för områden där strandskydd råder, men det är inte det som han har anfört som skäl för att detaljplanen inte tillkommit i laga ordning. Skälen är i stället att det material som presenterades för allmänheten när detaljplanen ställdes ut och som låg till grund för antagandet av detaljplanen innehöll allvarliga felaktigheter när det gällde redovisningen av strandskydd för området. Kommunen hävdade också felaktigt att strandskyddet var upphävt för hela området. - Regeringsrätten (2006-10-26, Lavin, Nordborg, Nord, Brickman, Knutsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av punkten 2 övergångsbestämmelserna till lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut följer att den tidigare lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall tillämpas i förevarande mål. - Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2006-09-20, S. Nilsson)