RÅ 2007 not 141

Not 141. Överklagande av Skatteverket ang. avdrag för hemresor vid inkomsttaxering 2002 och 2003. - Skatteverket beslutade vid omprövning att inte medge L-O.L. avdrag för ökade levnadskostnader med (34 300 kr + 9 720 kr =) 44 020 kr och resor med (21 480 kr + 558 kr + 1 097 kr =) 23 135 kr taxeringsåret 2002. Som skäl för beslutet anförde Skatteverket bl.a. följande. L-O.L:s anställning i Stockholm är en tillsvidareanställning på obestämd tid och är därför inte på förhand bestämd att understiga två år. Anställningen kan inte heller i övrigt anses kortvarig till sin natur. Den omständigheten att L-O.L. i ett längre perspektiv inte kan komma att beviljas projektmedel kan inte heller medföra att hans fasta anställning skall anses som tillfällig. Inte heller den omständigheten att han mot traktamente för arbetsgivarens räkning gör utrikes resor i tjänsten, utanför den vanliga verksamhetsorten, som är Stockholm, kan medföra att anställningen är att anse som tillfällig, Det förhållandet att L-O.L. har valt att utföra vissa arbetsuppgifter i sin privatbostad i Göteborg och att han därutöver utför vissa ej arvoderade handledarsysslor vid Göteborgs universitet föranleder ingen annan bedömning. En avdragsgill utgiftsökning kan inte anses föreligga enbart av den orsaken att den skattskyldige har sitt arbete på annan ort än där han har sin bostad. L-O.L. har själv uppgivit att han trots att han har fast anställning i Stockholm sedan oktober 2000 inte har för avsikt att bosätta sig där. Av de uppgifter han har lämnat framgår att han har såväl bostad som tillsvidareanställning hos Stockholms läns landsting och att han, bortsett från de dygn då han befunnit sig på utrikes tjänsteresa, har arbetat i Stockholm i sådan omfattning att det kan antas att han under större delen av beskattningsåret normalt har tillbringat sin nattvila majoriteten av veckans nätter där. L-O.L. har inte åberopat någon av de grunder som gör att avdrag för dubbel bosättning kan godtas. Vid sådana omständigheter blir de merkostnader som uppkommit privata, ej avdragsgilla levnadskostnader. Det samma gäller de utgifter L-O.L. har haft för resor till Göteborg. - L-O.L. överklagade Skatteverkets beslut och yrkade att han skulle medges yrkade avdrag. Han anförde i huvudsak följande. Hösten 2000 accepterade han ett officiellt skattefinansierat uppdrag med första projektår 2001 och med en treårig projektplan, dvs. till och med 31 december 2003. Uppdragets omfattning och budget bedömdes dock från år till år. Arbetsinsatsen var mellan 33 procent och 45 procent av heltid. Hans arbetsgivare i Göteborg kunde inte erbjuda flexibel deltid för denna tid utan erbjöd tjänstledighet. Han är högspecialiserad och det är få platser i Sverige som är aktuella att arbeta på. I Stockholm kunde han arbeta deltid och flexibelt under de tre åren. Detta var bra även ur kommunikationssynpunkt och med hänsyn till myndighetskontakter. Under 2004 minskade han sina åtaganden i Stockholm och den tid som det krävdes att han var där. Hans arbetsgivare i Stockholm erbjöd honom tillsvidareanställning trots de flexibla villkoren samtidigt med hans tjänstledighet i Göteborg. Även hans bostadsförhållanden har varit flexibla. Den 1 mars 2003 lyckades han få kontrakt på ett övernattningsrum i Stockholm. Skatteverket känner sedan våren 2001 till hans ändrade arbetsförhållanden. Hösten 2003 återkallades det verkställda beslutet om avdrag trots att inga nya eller annorlunda omständigheter hade tillkommit. Beslutet är till nackdel för honom och hans skriftliga förfrågan till Skatteverket avseende förutsättningarna för avdrag för det första projektåret har inte besvarats. Avdrag för ökade levnadskostnader och resor var en ekonomisk förutsättning för att kunna fallfölja uppdraget. Han har fortsatt att sköta många uppgifter i Göteborg, t.ex. för universitet och all slags administration. Under den tid han befinner sig i Sverige har han sin huvudsakliga dygnsvila i Göteborg. Skatteverket i Göteborg har en avvikande uppfattning i dessa ärenden. Orsaken till att Skatteverket inte anser att han har rätt till avdrag är oklar för honom. Den tidsmässiga fördelningen av hans uppgifter var inte given från början. Han har endast funnit en enda felaktighet i de uppgifter han har lämnat till Skatteverket och den avser storleken av hans traktamente. Dessutom har det inte nog tydligt framkommit att landstinget i Stockholm har betalat ut lön för de uppgifter som inte var utförda för landstinget som en administrativ hjälp. För att kunna fullfölja de uppdrag som han har uppmanats att ta har han varit tvungen att finna en arbetsgivare som kunde erbjuda tjänstgöring som var flexibel och deltid. Hans kollegor som bor i andra kommuner har medgivits avdrag. - Skatteverket vidhöll sitt beslut och anförde i yttrande i huvudsak följande. L-O.L. har i bilagorna till sina deklarationer inte lämnat några som helst uppgifter om att han har en tillsvidareanställning vid Karolinska sjukhuset i Stockholm. Skatteverket har därvid godtagit hans deklarationer. Först genom utredning vid taxeringen 2003 har det framkommit att hans arbete i Stockholm grundas på en tillsvidareanställning. Genom sin underlåtenhet att lämna riktiga uppgifter har L-O.L. felaktigt tillskansat sig avdrag för ökade levnadskostnader. Då de korrekta förhållandena uppdagats har rättelse vidtagits enligt 4 kap.7 och 14 §§taxeringslagen (1990:324), TL. L-O.L. är sedan oktober 2000 tillsvidareanställd som överläkare vid Karolinska sjukhuset. En förutsättning för att avdrag för ökade levnadskostnader för kortvarigt arbete som inte är tillfälligt till sin natur skall medges är det är tidsbegränsat till högst två år. Eftersom L-O.L. har en tillsvidareanställning kan avdrag inte medges honom på grund av att arbetet skall anses vara en kortare tid. Avdrag kan även medges under förutsättning att arbetet kan anses som tidsbegränsat till sin natur. Det krävs då att arbetet typiskt sett är tidsbegränsat. Exempel på sådana arbeten är framför allt byggnads- och anläggningsarbeten där arbetet avslutas i och med att byggnaden eller anläggningen är färdigställd. Ett annat exempel är tillfälliga uppdrag där arbetet avslutas och tjänsten definitivt upphör när t.ex. en rapport eller dylikt har färdigställts efter att en utredning eller liknande har slutförts. En förlängning av anställningstiden kan således inte påräknas eftersom arbetsuppgifter saknas. I ärendet har inte framkommit annat än att L-O.L:s arbete på Karolinska sjukhuset är en normal tillsvidareanställning och att den som sådan pågår fortlöpande oavsett vem som innehar tjänsten. För det fall L-O.L. slutar sin anställning kommer tjänsten att besättas av en annan person. Hans arbete kan därför inte jämställas med sådant arbete som är tidsbegränsat till sin natur. Den omständigheten att han samtidigt är huvudman för ett biståndsprojekt medför ingen annan bedömning. L-O.L. har även åberopat att han är i behov av en fast anknytning till Göteborg eftersom hans föräldrar är bosatta där och han har vissa oavlönade uppdrag vid universitetet. Något krav på att hålla kontakt med den gamla bostadsorten kan emellertid inte anses föreligga för honom i hans egenskap av överläkare vid Karolinska sjukhuset. Avdrag kan därför inte heller medges på denna grund. Avdrag kan vidare medges om arbetet skall bedrivas på flera olika platser eller det av annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att flyttning bör ske till arbetsorten. I ärendet har inte framkommit något som visar att L-O.L:s arbete som överläkare skall bedrivas på någon annan ort än Stockholm. Det har inte heller framkommit någon annan anledning som medför att det inte skäligen kan ifrågasättas att han bör flytta till sin ordinarie verksamhetsort. Avdrag kan därför inte heller medges på någon av dessa grunder. En skattskyldig som påbörjar en fast anställning på en ort där han regelmässigt övernattar får normalt anses ha stark anknytning till arbetsorten. Eftersom L-O.L., som är ensamstående, har haft en fast anställning och regelmässigt övernattat i Stockholm sedan oktober 2000 skall Stockholm anses vara hans normala arbetsort där han egentligen även skall vara folkbokförd. Den omständigheten att han av olika skäl haft för avsikt att behålla sin bostad i Göteborg och inte folkbokföra sig i Stockholm kan inte föranleda någon annan bedömning. L-O.L:s resor mellan Göteborg och Stockholm är att anse som privata levnadsomkostnader för vilka avdrag inte kan medges. - Skatteverket åberopade Kammarrättens i Göteborg dom den 28 juni 2004 i mål nr 7799-03. -Länsrätten i Göteborg (2005-04-27, ordf. Widenström) yttrade: Av 12 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1129), IL, framgår följande. Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt arbete på en annan ort än den där han har sin bostad skall dras av bara om arbetet avser en kortare tid, arbetet inte är kortvarigt men ändå är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning till bostadsorten, arbetet skall bedrivas på flera olika platser, eller det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den skattskyldige bör flytta till arbetsorten. - Enligt 12 kap. 19 § skall ökade levnadskostnader avseende dubbel bosättning dras av om den skattskyldige på grund av sitt arbete flyttat till en ny bostadsort, om en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj behållits på den tidigare bostadsorten och sådan dubbel bosättning är skälig på grund av makens eller sambons förvärvsverksamhet, svårigheter att skaffa en fast bostad på arbetsorten, eller någon annan särskild omständighet. - Ökade levnadskostnader enligt 12 kap. 19 § får enligt 12 kap. 20 § andra stycket dras av under längst tre år för gifta och sambor och längst ett år för övriga skattskyldiga. Ökade levnadskostnader skall dock dras av för längre tid om anställningens natur eller andra särskilda skäl talar för det. - Av 12 kap. 24 § IL framgår bl.a. att när en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än den där han eller hans familj bor, skall utgifter för hemresor dras av, om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag får göras för högst en hemresa per vecka och bara för utgifter för resor mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. - Av förarbetena till reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader framgår bl.a. följande. En anledning till avdrag är att arbetet utanför bostadsorten är kortvarigt. För kortvariga arbeten bör slopandet av tidsbegränsningen i praktiken inte få någon större betydelse, eftersom ett arbete som varar längre än två år vanligen inte anses som kortvarigt. Slopandet av tvåårsgränsen får i stället främst betydelse när anledningen till ökade levnadskostnader är att arbetet, som visserligen inte kan betecknas som kortvarigt, typiskt sett är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att en fast anknytning till den tidigare bostadsorten krävs. Vad som åsyftas här är framför allt tjänsteresor som varar längre tid än tre månader på samma ort och där avdragsrätten alltså bedöms enligt bestämmelserna om tillfälligt arbete utanför bostadsorten. Det gäller således bl.a. objektsanställningar inom byggnads- och anläggningsbranschen där arbetstagarens vanliga verksamhetsort bestäms utifrån bostaden. Slopandet av tvåårsgränsen får givetvis inte leda till slutsatsen att varje arbete som är tidsbegränsat ger rätt till avdrag för ökade levnadskostnader. Det krävs för att avdrag skall medges att arbetet typiskt sett är tidsbegränsat till sin natur. Det krävs också att en definitiv avflyttning inte har skett till arbetsorten, att övernattning har ägt rum på arbetsorten och att den är belägen minst fem mil från bostadsorten. Dessa krav för avdrag bedömer regeringen vara tillräckliga för att den utvidgade avdragsrätten inte skall missbrukas (prop. 1998/99:83 s. 19). - Länsrätten gör följande bedömning. - Ökade levnadskostnader - L-O.L. får anses ha yrkat avdrag för ökade levnadskostnader enligt såväl bestämmelserna om s.k. tillfälligt arbete som bestämmelserna om s.k. dubbel bosättning. Bestämmelserna om avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete tar sikte på den situationen att den skattskyldige arbetar på annan ort än den där han har sin bostad, medan motsvarande bestämmelser vid dubbel bosättning avser sådana fall där den skattskyldige flyttat till den ort där arbetet skall bedrivas. En avdragsgill fördyring avseende ökade levnadskostnader anses dock inte föreligga enbart av den anledningen att den skattskyldige arbetar på annan ort än den där han har sin bostad. Av handlingarna i målet framgår att L-O.L. är tillsvidareanställd som överläkare på Karolinska sjukhuset i Stockholm och samtidigt är huvudman för ett biståndsprojekt i Ryssland. Länsrätten finner inte att hans arbete är av en sådan tidsbegränsad eller kortvarig karaktär som krävs för att avdrag för ökade levnadskostnader enligt 12 kap. 18 § IL skall kunna medges. Inte heller har det framkommit att arbetet skall bedrivas på flera olika platser, eller att det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att L-O.L. bör flytta till arbetsorten. Vad avser avdrag för dubbel bosättning framgår inte att L-O.L. haft sådana svårigheter att anskaffa en fast bostad i Stockholm att avdrag skall medges på denna grund. Inte heller föreligger andra särskilda omständigheter såsom t.ex. nära förestående pensionering eller liknande som gör att avdrag skall medges. L-O.L:s överklagande skall således avslås i den del det avser ökade levnadskostnader. - Resor - Avdrag för hemresor kan medges även om den skattskyldige inte uppfyller kraven för att medges avdrag för avdrag på grund av merkostnader vid tillfälligt arbete eller dubbel bosättning förutsatt att han på grund av sitt arbete vistas på annan ort där han eller hans familj bor. Frågan är därvid om L-O.L. skall anses bosatt i Göteborg eller i Stockholm. - Enligt 7 § första stycket folkbokföringslagen (1991:481) skall en person anses vara bosatt på den fastighet där han regelmässigt tillbringar eller, när byte av bostad har skett, kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. Den som därigenom kan anses vara bosatt på fler än en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han sammanlever med sin familj eller med hänsyn till övriga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist. - Av förarbetena till lagstiftningen framgår att vad gäller ensamstående personer bör arbetsförhållandena i första hand vara utslagsgivande (prop. 1990/91:153 s. 96). L-O.L., som är ensamstående, är tillsvidareanställd i Stockholm sedan oktober 2000. Han skall därmed anses ha sitt egentliga hemvist i Stockholm. Hans resor till sin privatbostadsfastighet i Göteborg utgör därmed sådana privata levnadsomkostnader för vilka avdrag inte skall medges. Överklagandet skall därför avslås även i den del det avser avdrag för hemresor. - Länsrätten avslår överklagandet. - I dom samma dag avslog länsrätten även L-O.L:s yrkande om avdrag för ökade levnadskostnader, dubbel bosättning och resor avseende taxeringsåret 2003 där omständigheterna var enahanda. - L-O.L. fullföljde sin talan och anförde bl.a. följande. Hans tjänst vid Karolinska sjukhuset kommer inte att ersättas. Han har haft såväl lönesatta som icke lönesatta uppdrag i Göteborg under de aktuella taxeringsåren. I projektet med Östeuropakommittén (ÖEK) har han medarbetare i Göteborg, Skövde, Stockholm och Kristianstad. Han utför administrativa arbetsuppgifter för projektet i sitt hem i Göteborg. Hela arbetsveckor har han ofta bara fyra övernattningar i Stockholm. Han tar också ut jourersättningstid och semester. Sannolikt tillbringar han mindre än 50 procent av årets nätter i Stockholm. Redan det första projektåret bad han skriftligen Skatteverket om klara anvisningar om regler för avdragsrätt, men han fick inga anvisningar och avdragen beviljades. Trots att man känt till hans ändrade arbetsuppgifter i mer än två år återkallades de avdrag som godtagits utan att några nya omständigheter tillkommit. - L-O.L åberopade i kammarrätten en skrivelse den 7 juni 2005 från kanslichefen vid ÖEK, L.P. I skrivelsen anges bl.a. att L-O.L. sedan juli 2004 haft ett årskort som betalts av ÖEK och att ÖEK:s projektkoordinatorer inte har sina administrativa lokaler på kansliet i Stockholm. - L-O.L. framförde slutligen särskilda synpunkter på handläggningen av hans ärenden hos Skatteverket. - Skatteverket ansåg att överklagandet skulle avslås. - Kammarrätten i Göteborg (2006-01-11, Nordborg, Dahlin, referent, Wennersten) förklarade med delvis ändring av länsrättens dom L-O.L. berättigad till avdrag för kostnad för hemresor medd 22 577 kr för taxeringsår 2002 samt 23 520 kr för taxeringsår 2003, men avslog överklagandet i övrigt. Som skäl för sitt avgörande anförde kammarrätten bl.a. följande. - Ökade levnadskostnader - En grundprincip är att avdrag inte medges för merkostnader som beror på att den skattskyldige väljer att arbeta på annan ort än den där han eller hon är bosatt. Undantag från denna huvudregel medges om det rör sig om ett tillfälligt arbete eller vid dubbel bosättning om det finns andra skäl som motiverar avdragsrätt. Bestämmelserna om avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt eller tidsbegränsat arbete eller sådant arbete som kräver en fast anknytning till bostadsorten (12 kap. 18 § IL) tar sikte på den situationen att den skattskyldige arbetar på annan ort än den där han har sin bostad, medan motsvarande bestämmelser vid dubbel bosättning (12 kap. 19 § IL) avser sådana fall där den skattskyldige flyttat till den ort där arbetet skall bedrivas. Första frågan att besvara är därför om L-O.L. skall anses ha skatterättsligt hemvist i Stockholm eller i Göteborg. Vid bestämmande av hemvist är i första hand omständigheter som bostads- och arbetsförhållanden samt dygnsvila avgörande. - L-O.L. har uppgivit att han, när han inte varit i Ryssland på uppdrag av ÖEK, haft sin huvudsakliga dygnsvila i Göteborg. Under 2001 och 2002 hade han inte någon fast bostad i Stockholm, utan fick använda olika tillfälliga bostäder. Hyresbeloppen för dessa varierade enligt ingivna kvitton med mellan 2 000 kr och 4 420 kr per månad. Beloppen indikerar att det rörde sig om relativt enkla boenden. L-O.L. anser för egen del att han har sitt "sanna" boende i Göteborg där hans permanenta bostad är belägen. Enligt intyg från Karolinska sjukhuset har L-O.L. arbetat cirka 75 procent av heltid där som överläkare. Han har uppgivit att han därutöver arbetat mellan 33 och 45 procent av heltid med tuberkulosprojektet för ÖEK. De uppgifterna har utförts i St. Petersburg medan administrativa arbetsuppgifter utförts i bostaden i Göteborg. Han har också enligt intyg den 17 juni 2003 från studierektorn Malin Ridell haft handledaruppgifter vid Göteborgs universitet med cirka 200 timmar per år. Arbetet har enligt intyget varit oavlönat. - Kammarrätten gör följande bedömning i fråga om skatterättsligt hemvist och avdrag för ökade levnadskostnader. - L-O.L., som är ensamstående och har bostad i Göteborg, har under 2001 och 2002 varit fast anställd och haft sitt huvudsakliga arbete vid Karolinska sjukhuset i Stockholm. Tjänstgöringstiden synes ha uppgått till ca 75 procent av heltid och han har övernattat i Stockholm i boenden av mer tillfälligt slag. Vid sidan härav har han haft uppdrag som projektkoordinator för Östeuropakommittén (ÖEK), som har sitt kansli i Stockholm. Den faktiska verksamheten för ÖEK har skett vid tjänsteresor till S:t Petersburg. Det administrativa arbete som uppkommit i ÖEK för L-O.L:s del har utförts i bostaden i Göteborg. Han har även haft uppdrag som handledare vid Göteborgs universitet. Under hela arbetsveckor har L-O.L. enligt egen uppgift oftast haft fyra övernattningar i Stockholm. - Med särskilt beaktande av att L-O.L. haft sitt huvudsakliga arbete i form av en fast anställning vid Karolinska sjukhuset i Stockholm och under hela arbetsveckor oftast haft fyra övernattningar där talar enligt kammarrättens uppfattning övervägande skäl för att han skall anses ha haft sitt skatterättsliga hemvist i Stockholm under 2001 och 2002. Vad som upplysts om hans tjänstgöring för ÖEK och uppdrag för Göteborgs universitet utgör inte skäl för annan bedömning. Att L-O.L:s boenden i Stockholm under aktuell tid haft karaktär av tillfälliga lösningar kan inte heller anses utgöra skäl för att inte anse honom bosatt där i skatterättslig mening. - L-O.L:s rätt till avdrag för ökade levnadskostnader skall därför bedömas mot bakgrund av reglerna om dubbel bosättning i 12 kap. 19 § IL. Härvid gäller att ökade levnadskostnader skall dras av om en bostad för den skattskyldige behållits på den tidigare bostadsorten och sådan dubbel bosättning är skälig på grund av svårigheter att skaffa en fast bostad på arbetsorten eller någon annan särskild omständighet. - L-O.L. har börjat anställningen vid Karolinska sjukhuset i oktober 2000. Det kan inte anses visat att svårigheterna för honom att skaffa en fast bostad i Stockholm med förorter varit sådana att han uppfyller förutsättningarna för avdrag. Vad som framkommit i övrigt kan inte anses utgöra sådan särskild omständighet som skulle kunna föranleda avdragsrätt. - Hemresekostnader - När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på annan ort än den där han bor skall enligt 12 kap. 24 § IL utgifter för hemresor dras av, om avståndet mellan den ort där den skattskyldige eller hans familj bor och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag får göras för högst en hemresa per vecka med kostnad för resa med billigaste färdsätt. L-O.L. har ingivit kopior på biljetter och kvitton vilka avser tågresor mellan Stockholm och Göteborg. Om beloppens storlek är i och för sig inte tvist i målet. - Avdrag för hemresekostnader kan medges även när förutsättningarna för avdrag för ökade levnadskostnader i 12 kap. 18 och 19 §§ IL inte är uppfyllda och således oberoende av att L-O.L. skall anses ha haft sitt skatterättsliga hemvist i Stockholm (jfr SOU 1989:33 s. 96). Kammarrätten finner i enlighet härmed och ovanstående att förutsättningarna för avdrag för hemresor är uppfyllda. Avdrag bör således medges, dock inte för färdkost 558 kr vid 2002 års taxering, eftersom denna utgift inte kan hänföras till vad sin är att befrakta som reskostnad. Avdraget skall därför bestämmas till 22 577 kr vid 2002 års taxering och 23 520 kr vid 2003 års taxering. - Skatteverket överklagade kammarrättens dom och yrkade att L-O.L. inte skulle medges avdrag för utgifter för hemresor vid inkomsttaxeringarna 2002 och 2003. Till stöd för sin talan anförde verket bl.a. följande. L-O.L., som är ensamstående och har bostad i Göteborg, har under de i målen aktuella åren varit fast anställd och haft sitt huvudsakliga arbete vid Karolinska sjukhuset i Stockholm. Arbetsorten har således varit Stockholm och en förutsättning för att utgifter för hemresor skall få dras av är därmed att L-O.L. inte bor och inte har sin hemort i Stockholm i den mening som dessa uttryck får förstås enligt 12 kap. 24 § IL. Avdragsrätten för utgifter för hemresor avgörs oberoende av om förutsättningarna för avdrag för ökade levnadskostnader i 12 kap. 18 och 19 §§ IL är uppfyllda eller inte. L-O.L:s skatterättsliga hemvist är Stockholm, dvs. Stockholm utgör hans nya bostadsort vid tillämpningen av 12 kap. 18 §, och konsekvensen kan inte vara annan än den att Stockholm är den ort där L-O.L. bor och att Stockholm därmed utgör hans hemort. På grund härav saknas förutsättningar för avdrag för utgifter för hemresor till Göteborg. - L-O.L. bestred bifall till överklagandet och yrkade för egen del avdrag för ökade levnadskostnader med 34 300 kr respektive 48 960 kr vid inkomsttaxeringarna 2002 och 2003. Han anförde bl.a. följande. Han hade inte sin egentliga bostad på arbetsorten utan endast ett provisoriskt boende. Det bör även observeras att det var svårt att förutse över hur lång tid hans uppdrag skulle sträcka sig. Dessutom fortsatte han som tidigare med handledning och undervisning vid Göteborgs universitet. - Regeringsrätten (2007-10-23, Billum, Wennerström, Hamberg, Knutsson): Skälen för Regeringsrättensavgörande. Enligt 12 kap. 24 § IL skall utgifter för hemresor dras av när en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på annan ort än den där han eller hans familj bor om avståndet mellan hemorten och arbetsorten överstiger 50 kilometer. Frågan i målen är om L-O.L. är berättigad till avdrag enligt denna bestämmelse för utgifter för resor mellan Stockholm och Göteborg. - Av utredningen i målet framgår att L-O.L. haft anställning i Stockholm sedan oktober 2000 och att han betalat hyra för boende i Stockholm under hela den nu aktuella tiden, dvs. under beskattningsåren 2001 och 2002. Mot denna bakgrund kan den omständigheten att han under samma tid även haft en bostad i Göteborg inte medföra att den tid han tillbringat i Stockholm blir att betrakta som sådan vistelse på arbetsorten som innebär att han har rätt till avdrag för utgifter för hemresor till Göteborg. Skatteverkets överklagande skall därför bifallas. - L-O.L. har inte överklagat kammarrättens dom. Hans yrkanden om avdrag för ökade levnadskostnader skall därför avvisas. - Regeringsrättens avgörande. Med bifall till överklagandet upphäver Regeringsrätten kammarrättens dom i fråga om avdrag för utgifter för hemresor och fastställer det slut länsrättens domar innehåller. - Regeringsrätten avvisar L-O.L:s yrkanden om avdrag för ökade levnadskostnader. (fd II 2007-09-19, Malmgren)