RÅ 2007 not 17
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. / Avkortning av räkenskapsåret i samband med upplösning av ett aktiebolag utgör inte en sådan omläggning av räkenskapsår som kräver tillstånd från Skatteverket
Not 17. Överklagande av T.V.S. ang. inkomsttaxering. - Skattemyndigheten fastställde genom grundläggande beslut om årlig taxering för år 2001 Trinh Vu AB:s (bolaget) taxering i enlighet med för tiden 1 maj - 17 december 1999 lämnad deklaration. - Bolaget överklagade och yrkade att skattemyndighetens beslut skulle undanröjas och anförde följande. Bolaget upphörde med verksamheten den 17 december 1999 i samband med att bolaget avregistrerades och samtidigt upphörde att existera. Verksamheten övertogs från det datumet av bolagets ende aktieägare, T.V.S. Med anledning härav deklarerade bolaget taxeringsåret 2000 i särskild självdeklaration för verksamhetsåren 1 maj 1998 - 30 april 1999 och 1 maj - 17 december 1999. Skattemyndigheten taxerade därefter det avregistrerade bolaget år 2000. Den fastställda skatten är betald. Skattemyndigheten har nu taxerat det avregistrerade bolaget även år 2001 trots att bolaget inte haft något beskattningsår. - Skattemyndigheten ändrade inte sitt beslut. -Länsrätten i Stockholms län (2002-10-17, ordförande Lagercrantz) avslog överklagandet med följande motivering. Enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324), TL, skall skattemyndigheten varje år, före november månads utgång, fatta beslut om den årliga taxeringen på grundval av de uppgifter som lämnats enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK). - Av 2 kap. 1 § LSK framgår att uppgifter till ledning för taxering lämnas i form av självdeklaration och enligt 2 kap. 19 § samma lag är aktiebolag deklarationsskyldiga. Enligt 2 kap. 19 § samma lag skall från bokföringen lämnas uppgifter om bl.a. intäkter och kostnader. - Enligt 2 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) är juridiska personer bokföringsskyldiga och enligt 3 kap. 3 § samma lag får räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst arton månader, när bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret läggs om. Om bokföringsskyldigheten upphör får räkenskapsåret kortas. - Bolaget har lämnat självdeklaration avseende verksamhetsåret 1 maj 1998 - 30 april 1999. Deklarationen har lagts till grund för 2000 års taxering. Bolaget har även lämnat självdeklaration avseende tiden 1 maj - 17 december 1999. Eftersom skäl inte föreligger att förlänga räkenskapsåret 1998/99 är den senare deklarationen att hänföra till 2001 års taxering och skattemyndighetens beslut är därmed riktigt. - T.V.S. Stenström överklagade och yrkade att kammarrätten skulle undanröja länsrättens dom och därmed även Skatteverkets beslut om taxering 2001 av bolaget. Som grund för sin talan åberopade T.V.S. vad som anförts i länsrätten och då i synnerhet yttrandet den 2 augusti 2002. I nämnda yttrande anfördes bl.a. följande. Inkomsttaxeringen 2001 skall undanröjas då bolaget inte haft någon verksamhet under det beskattningsår som närmast föregått detta taxeringsår. Bolaget upphörde att existera vid avregistreringen den 17 december 1999 och räkenskapsåret har sålunda gått till ända senast den 31 december 1999, dvs. kalenderåret närmast före taxeringsåret 2000. Bolaget skall således lagligen taxeras för detta år. - Skatteverket bestred bifall till överklagandet. - Kammarrätten i Stockholm (2005-02-21, Gammer, Jonsson, Lagebrant Thorén) yttrade: I punkt 5 och 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) anges att aktieägarna, styrelseledamöterna och verkställande direktören svarar solidariskt för bolagets förpliktelser när bolaget har avförts ur aktiebolagsregistret. Vidare anges att bolagets tillgångar övergår till aktieägarna. - Bolaget är i och med avregistreringen upplöst och saknar från denna tidpunkt rättskapacitet och partshabilitet, dvs. förmågan att uppträda som part i rättegång. Talan kan i stället föras direkt av de personer som enligt nämnda övergångsbestämmelser svarar för bolagets förpliktelser. - J.S. - tidigare styrelseledamot i bolaget - har beretts tillfälla att inträda i målet i kammarrätten men har inte hörts av. T.V.S. - ende aktieägare och VD i bolaget - är därvid enligt kammarrättens uppfattning behörig att ensam överklaga länsrättens dom. - Av handlingarna i målet framgår bl. a. följande. Bolaget, som har haft brutet räkenskapsår den 1 maj - den 30 april, har vid inkomsttaxeringen 2000 kommit in med två deklarationer avseende perioden den 1 maj 1998 - den 30 april 1999 respektive den 1 maj 1999 - 17 december 1999. Skattemyndigheten har lagt den deklaration som avsåg räkenskapsåret den 1 maj 1998 - den 30 april 1999 till grund för inkomsttaxeringen 2000. Den deklaration som avsåg perioden den 1 maj 1999 - den 17 december 1999 har inte lagts till grund för bolagets beskattning vid inkomsttaxeringen 2000 utan först vid inkomsttaxeringen 2001. Något tillstånd till förkortning av bolagets sista räkenskapsår har inte medgetts av Skatteverket. - Frågan i målet är till vilket taxeringsår bolagets deklarerade inkomster som avser perioden den 1 maj 1999 - den 17 december 1999 rätteligen skall hänföras. - Enligt 2 kap. 8 § LSK skall aktiebolag lämna självdeklaration. Något undantag för det fall att aktiebolaget är upplöst under räkenskapsåret finns inte. Det upplösta bolaget kvarstår således som skattesubjekt efter upplösningen såvitt avser tid fram till upplösningen. I 4 kap. 2 § 7 LSK anges att skyldigheten att lämna självdeklaration för bolag som inte längre består skall fullgöras av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter. - I 1 kap. 3 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, i dess lydelse för nu aktuellt räkenskapsår, anges följande. Med beskattningsår förstås, där räkenskapsår inte sammanfaller med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår som gått ut närmast före taxeringsåret. För skattskyldiga som är bokföringsskyldiga enligt 1 § bokföringslagen (1976:125), GBFL, vilken är tillämplig på förevarande räkenskapsår, räknas brutet räkenskapsår som beskattningsår för näringsverksamhet under förutsättning att föreskrifterna i 12 § nämnda lag iakttagits. - I 12 § tredje stycket GBFL anges att när bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret läggs om får räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst arton månader. Räkenskapsåret får också avkortas om bokföringsskyldigheten upphör. Av fjärde stycket samma paragraf framgår att avkortning av räkenskapsår kräver skattemyndighetens tillstånd. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Någon laglig möjlighet att förlänga bolagets räkenskapsår den 1 maj 1998 - den 30 april 1999 på så sätt att det omfattar även bolagets sista räkenskapsår föreligger inte. Eftersom bolaget inte heller fått tillstånd av Skatteverket att förkorta sitt sista räkenskapsår den 1 maj 1999 - den 30 april 2000 skall hela detta räkenskapsår utgöra bolagets beskattningsår. Härav följer att bolaget vid 2001 års taxering skall beskattas för verksamheten under detta räkenskapsår för tiden fram till bolagets upplösning. Kammarrätten finner i likhet med länsrätten att Skatteverkets beslut att hänföra bolagets deklarerade inkomster för perioden den 1 maj 1999 - den 17 december 1999 till 2001 års taxering är riktigt. Överklagandet skall därför avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet. - T.V.S. överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva taxeringen av bolaget för taxeringsåret 2001. Till stöd för sin talan anförde T.V.S. bl.a. följande. Bolagets upplösning genom avregistrering den 17 december 1999 innebär att räkenskapsåret skall avkortas och att bolaget inte skall taxeras vid 2001 års taxering. Ett aktiebolag kan inte ha något räkenskapsår sedan det upplösts och en avkortning av räkenskapsåret vid avregistrering är inte en sådan omläggning av räkenskapsår som kräver tillstånd. Båda de ingivna deklarationerna borde därför ha lagts till grund för 2000 års taxering. T.V.S. yrkar ersättning för kostnader i Regeringsrätten med 28 297 kr 50 öre. - Skatteverket medgav bifall till överklagandet och tillstyrkte yrkad ersättning för kostnader. - Regeringsrätten (2007-02-16, Billum, Eliason, Almgren, Kindlund, Brickman): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Frågan i målet är om avkortning av räkenskapsåret i samband med upplösning av ett aktiebolag kräver tillstånd från skattemyndigheten (numera Skatteverket). Målet rör tillämpning av 3 § KL och 12 § bokföringslagen (1976:125), GBFL, i deras respektive lydelser för taxeringsåret 2000. Motsvarande bestämmelser finns numera i 1 kap. 15 § inkomstskattelagen (1999:1229) och 3 kap.3 och 6 §§bokföringslagen (1999:1078). - Av 3 § KL och 1 § GBFL följer att beskattningsåret för ett aktiebolag är det räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret under förutsättning att bestämmelserna om räkenskapsår i 12 § GBFL iakttagits. - Ett räkenskapsår skall omfatta tolv månader men får enligt 12 § GBFL tredje stycket avse kortare tid eller utsträckas till högst 18 månader när bokföringsskyldighet inträder eller räkenskapsåret läggs om. Avkortning av räkenskapsåret får göras också när bokföringsskyldigheten upphör. Av paragrafens fjärde stycke framgår att annan omläggning av räkenskapsår än till kalenderår fordrar skattemyndighetens tillstånd. - När ett aktiebolag upplöses genom avregistrering upphör det att existera och därmed upphör även bokföringsskyldigheten. Att räkenskapsåret, som i förevarande fall, kan komma att avkortas vid avregistrering är således inte en fråga om omläggning av räkenskapsår och fordrar därför inte heller något tillstånd. - Till följd av att bolaget avregistrerades har två räkenskapsår gått ut under kalenderåret 1999. Skattemyndigheten har därför bort fastställa två taxeringar för bolaget vid 2000 års taxering, en för varje räkenskapsår. Av det nyss sagda följer att det saknas laglig grund för att taxera bolaget vid 2001 års taxering. Beslutet härom, liksom underinstansernas domar, skall således upphävas. - T.V.S har vunnit bifall till sin talan i Regeringsrätten och är därför berättigad till ersättning för kostnader enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. Ersättning bör medges med skäliga 15 000 kr. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver underinstansernas domar och skattemyndighetens beslut om taxering av bolaget vid 2001 års taxering. - Regeringsrätten beviljar T.V.S. ersättning av allmänna medel för kostnader i Regeringsrätten med 15 000 kr. (fd II 2007-01-24, Wahren)