RÅ 2007 not 81
Rättsprövning, plan- och bygglagen, detaljplanefrågor / Avsaknad av program, samråd och miljökonsekvensbeskrivning (avslag)
Not 81. Ansökan av B.G. om rättsprövning av beslut att anta detaljplan. - Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun beslöt den 28 april 2005 att anta en detaljplan för del av fastigheten Säby 4:14 m.fl. Detaljplanen möjliggör byggande av 20-26 friliggande villor, 0-6 parhus och en förskola (alt. ytterligare 4 friliggande villor). I planen redovisas bl.a. också parkmark. - Sedan beslutet överklagats beslutade Länsstyrelsen i Blekinge län den 30 maj 2006 att avslå överklagandet. - B.G. samt G.B och J.B. överklagade länsstyrelsens beslut. - B.G. yrkade i första hand att planbeslutet skulle upphävas i sin helhet. Som alternativ yrkade hon att beteckningarna för vissa områden närmast Trummenäsvägen skulle ändras från bostäder och förskola till park. Hon anförde bl.a. följande. Hon har inte beretts tillfälle till samråd. Detaljplanen har inte grundats på ett program. En miljökonsekvensbeskrivning saknas. Man bör avvakta att anta detaljplaner till dess att pågående arbete med den fördjupade översiktsplanen avslutats. Byggnaderna blir för stora med hänsyn till omgivningen. Parkmark tas i anspråk. Kommunen bör vara huvudman för allmän plats. Plankartan och genomförandebeskrivningen är bristfälliga. Ny bebyggelse bör inte släppas fram förrän vatten-, avlopps- och trafikfrågorna är lösta inom Trummenäsområdet. Hon bor i Gängletorpsområdet och detta område blir inte anslutet till kommunalt vatten förrän förevarande detaljplan vunnit laga kraft. Innan anslutning skett vill kommunen inte utöka byggrätten i hennes område. Det är fel av kommunen att blanda ihop vattenanslutningen till Gängletorpsområdet med överklagandet av aktuell detaljplan. Till stöd för sitt överklagande bifogade hon fotografier. Hon framförde även kritik mot länsstyrelsens handläggning och bedömningar. - G.B. och J.B. anförde bl.a. följande. Parkmarken på Torstäva 15:5 bör inte tas i anspråk för tomter. Tomterna kommer att ligga på mark där det sedan 1970-talet funnits tvåkammarbrunnar för omkringliggande fastigheters avloppsvatten. Planen är olämpligt utformad eftersom reglering saknas vad gäller minsta tomtstorlek för tomter inom Torstäva 15:5. Detta kan i praktiken medföra att området avstyckas till en stugby. Inte någon form av genomfartstrafik bör tillåtas på Solhemsgatan. De nya lokalgatorna gör att genomfartstrafik blir möjlig och trafikmängden ökar. Den antagna planen bör ändras såtillvida att de fyra tomterna på Torstäva 15:5 tas bort och parkmarken förblir orörd samt att det ursprungliga förslaget med "skaftgator" återinförs. -Regeringen (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, 2006-12-14) avslog överklagandena med följande motivering. Regeringen har i förevarande ärende endast att pröva den nu överklagade detaljplanen. Vid denna prövning har regeringen enligt 13 kap. 8 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, att antingen fastställa eller upphäva planbeslutet i dess helhet. Därvid kan konstateras att en överprövande myndighet inte kan ge detaljplanen annan utformning än den som kommunen antagit. Frågor som rör utformning av bebyggelse inom ett planområde prövas i samband med planens genomförande. När det gäller Gängletorpsområdet kan konstateras att detta område är beläget utanför aktuellt planområde. Frågor som rör vattenanslutning och byggrätter inom Gängletorpsområdet kan därför inte prövas i detta planärende. - Regeringen prövar först invändningarna mot planhandlingarna och planförfarandet. Vid denna prövning kan konstateras att enligt 5 kap. 18 § första stycket PBL skall en detaljplan grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt. Syftet med ett program är att dialogen mellan kommunen och kommuninnevånare som berörs av ett planärende skall komma till stånd tidigt. Härigenom uppnås dels att kommunens underlag i ett tidigt skede breddas med de berördas erfarenheter och synpunkter, dels att berörda sakägare och boende m.fl. ges möjligheter till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden är låsta (prop. 1994/95:230 s. 73). Bestämmelserna ger beslutsfattarna ett visst handlingsutrymme och bedömningen av kravet på program bör enligt regeringens mening ske utifrån planeringssituationen i det enskilda fallet. Av handlingarna framgår att förevarande detaljplan innebär en mindre ändring av en gällande detaljplan samt en begränsad komplettering av i området befintlig fritids- och permanentbebyggelse. Mot bakgrund av detaljplanens begränsade omfattning finner regeringen att ett planprogram inte varit nödvändigt i detta fall. Vad som framförts om att planarbetet borde ha avvaktat en fördjupad översiktsplan utgör inte skäl att upphäva planbeslutet. Det underlag som utarbetats i samband med detaljplanearbetet är enligt regeringens bedömning tillräckligt för bedömningen av konsekvenserna av detaljplanens genomförande för omgivningen. Av handlingarna framgår inte heller att planen medför sådan miljöpåverkan att det varit nödvändigt att upprätta en särskild miljökonsekvensbeskrivning. - När det gäller invändningen från B.G. om att hon inte beretts tillfälle till samråd konstaterar regeringen att det av handlingarna framgår att hon haft möjlighet att framföra synpunkter på detaljplanen innan denna antogs av kommunen och att det av utställningsutlåtandet över inkomna erinringar också framgår att B.G. framfört synpunkter. Mot bakgrund bl.a. av att de synpunkter B.G. framfört på ett utförligt sätt behandlats av kommunen finner regeringen att enbart den omständigheten att B.G. inte fått tillfälle att framföra synpunkter redan under samrådet inte utgör tillräckliga skäl för att upphäva planbeslutet. - Vid prövningen av invändningen mot att huvudmannaskapet för allmänna platser skall vara enskilt konstaterar regeringen att det av handlingarna framgår att gällande detaljplaner i omgivningen har enskilt huvudmannaskap. Regeringen finner mot bakgrund bl.a. härav och till områdets läge i kommunen och omständigheterna i övrigt att särskilda skäl föreligger för att i planen ha enskilt huvudmannaskap för allmänna platser. Vad B.G. framfört om att ett område avsett för permanentbebyggelse bör ha kommunalt huvudmannaskap utgör i detta fall inte skäl till annat ställningstagande. - När det gäller utformningen av planhandlingarna finner regeringen inte att det framkommit att den redovisning av byggrätter och reglering av tillkommande bebyggelse som framgår av plankarta och planbestämmelser inte uppfyller tydlighetskravet enligt PBL. Genomförandebeskrivningen kan inte heller anses ha sådana brister att den inte kan godtas. - Regeringen finner sammantaget inte att det framkommit att planhandlingarna eller handläggningen i kommunen har sådana brister eller att det i övrigt föreligger sådana omständigheter att kommunens beslut att anta detaljplanen inte tillkommit i laga ordning. - Vid prövning i sak finner regeringen att de olägenheter i form av bl.a. påverkad utsikt och närmiljö som detaljplanen kan medföra för B.G. samt G.B. och J.B. inte kan vara så betydande att planen av det skälet inte kan godtas. Vad B.G. samt G.B. och J.B. framfört om vald planutformning, om att parkmark tas i anspråk eller om påverkan på områdets karaktär utgör inte skäl för att regeringen med anledning av deras överklaganden skall upphäva planbeslutet. Regeringen finner inte heller att vad B.G. samt G.B. och J.B. framfört om länsstyrelsens handläggning och bedömningar eller deras invändningar i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandena bör därför avslås. - B.G. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att beslutet skulle upphävas. Hon yrkade också att beslutet tills vidare inte skulle gälla. Till stöd för sin talan anförde hon bl.a. följande. Beslutet är olagligt i flera avseenden och strider mot 1 kap. 5 §, 3 kap. 1 och 2 §§, 5 kap. 2, 9, 18, 20 och 26 §§, 6 kap. 1 och 26 §§ och 13 kap. 8 § PBL, 4 kap. 4 § miljöbalken samt 7 och 17 §§förvaltningslagen (1986:223). Hon har som berörd sakägare eller rättighetsinnehavare inte beretts tillfälle till samråd. Den planerade bebyggelsen kommer att skära av och utradera hennes utsikt över Torstävaviken. Det är utsikten från bostadshuset och inte, som länsstyrelsen felaktigt påstått, vyn från södra delen av tomten som mest förändras om planerad bebyggelse kommer till stånd. - Planläggningen och omfattningen av exploateringen är sådan att det erfordras program. Någon översiktplan enligt PBL som kunnat ersätta program har inte funnits för området. Det är anmärkningsvärt att kommunen antog detaljplanen omkring en månad innan samrådet beträffande den fördjupade översiktsplanen påbörjades. - Planen innefattar områden som är av riksintresse med hänsyn till sina natur- och kulturvärden. En miljökonsekvensbeskrivning borde ha upprättats eftersom detaljplanen medför en betydande påverkan på miljön. - Genomförandebeskrivningen anger inte tydligt förutsättningarna för ett ändamålsenligt genomförande av planen. - Det saknas särskilda skäl för att införa enskilt huvudmannaskap för allmän platsmark eftersom området är tillkommet enbart för permanentboende. - Lokaliseringen och utformningen av den nya bebyggelsen medför betydande olägenheter för henne. Skälig hänsyn har inte tagits till befintlig bebyggelse och gällande äganderätts- och fastighetsförhållanden vid antagandet av detaljplanen. Stora delar parkmark har tagits i anspråk för bebyggelse som rör enskilda exploateringsintressen. - Regeringsrätten (2007-06-04, Nord, Stävberg, Lundin, Fernlund, Jermsten): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut framgår att en enskild får ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Enligt 7 § skall Regeringsrätten upphäva regeringens beslut om det strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna. Detta gäller dock inte om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. - Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten. - I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som B.G. har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Vid denna utgång faller frågan om inhibition. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2007-05-16, Jolfors Detert)