RÅ 2007 not 95

Not 95. Överklagande av K.H.V. i mål ang. arbetslöshetsförsäkring. -Akademikernas erkända arbetslöshetskassa (1999-04-26) beslöt att inte ändra kassans beslut den 12 februari 1999 att inte medräkna semesterlön vid fastställandet av K.H.V:s normalinkomst. Som skäl angavs att den semesterlön som utbetalats i maj månad 1996 och 1997 inte kunde ingå i underlaget för beräkning av dagsförtjänst i enlighet med principen att dagpenningen skall kompensera den lön som den försäkrade var van att få ut när denne arbetade. - K.H.V. överklagade beslutet och yrkade att semesterlönen skulle räknas med vid fastställandet av normalinkomst. - Arbetslöshetskassan vidhöll genom yttrande den 5 augusti 1999 sitt beslut av den 26 april 1999. - Länsrätten i Stockholms län (1999-11-23, ordf. Sturk) yttrade: Av 26 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, framgår att dagpenning lämnas med 80 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden. - I 28 § ALF stadgas att som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden i det förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. - Enligt 29 § ALF avses med dagsförtjänst en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om sökande med månadslön, 1/22 av den månadsinkomst, som den sökande före arbetslöshetens inträde vanligen fick under arbetstid som var normal för den sökande. - Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. - K.H.V. anmälde sig som arbetslös den 12 februari 1997. Hennes arbetsvillkor uppfylldes den 31 januari 1997. Av lönespecifikationer framgår att semesterlön betalats ut med 12 702 kronor i maj 1996 och med 23 025 kronor i maj 1997. K.H.V:s dagpenning har uppräknats enligt avtal och hon har erhållit högsta möjlig dagpenning fr.o.m. den 29 september 1997. - Länsrätten gör följande bedömning. - Dagpenningen skall kompensera den lön som den anställde var van att få ut när denne arbetade. Som underlag för beräkningen av dagpenning läggs normalt förekommande ersättningar vilka beskattas som inkomst av tjänst och som erhållits av det arbete som medräknats vid fastställandet av normalarbetstiden. Andra tillfälliga eller inte regelbundet utgående ersättningar skall inte beaktas. Semesterersättning betraktas inte som en sådan ersättning som skall beaktas vid beräkning av dagpenning (jfr FÖD 1989:37). Det faktum att ersättningen i förevarande fall har benämnts semesterlön ändrar inte bedömningen. Överklagandet skall således avslås. - Länsrätten avslår överklagandet. - K.H.V. överklagade och yrkade att kammarrätten skulle meddela prövningstillstånd. - Kammarrätten i Stockholm beslutade den 9 oktober 2000 att inte meddela prövningstillstånd. - K.H.V. överklagade kammarrättens beslut till Regeringsrätten, som den 25 mars 2003 meddelade prövningstillstånd. - Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen yttrade sig i Regeringsrätten och bestred bifall till K.H.V:s överklagande. Inspektionen (vid tidpunkten för svaromålets avgivande Arbetsmarknadsstyrelsen) anförde bl.a. följande. Målet gäller frågan om den semesterlön som utbetalades i maj månad 1996 och 1997 borde ha ingått i underlaget för beräkning av dagpenningen samt om beslutet om dagpenning den 2 juli 1997 på grund härav blivit oriktigt av anledning som anges i 63 § ALF. Den dagpenning som avses är den dagpenning som gällde under tiden den 12 februari - den 29 september 1997. I beslut den 12 februari 1999 avslog kassan K.H.V:s begäran om rättelse av den fastställda normalinkomsten med motiveringen att semesterlönen inte skulle medräknas i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten. Eftersom kassan endast kan ändra ett lagakraftvunnet beslut med stöd av bestämmelserna i 63 § ALF, måste kassans beslut den 12 februari 1999 uppfattas som ett beslut med stöd av nämnda bestämmelse. Kassan skulle därför inte ha omprövat beslutet och länsrättens prövning skulle ha begränsats till att gälla enbart frågan om kassans beslut den 2 juli 1997 blivit oriktigt av anledning som anges i 63 §. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter (AMSFS 1991:15) som gällde vid tidpunkten för kassans beslut skulle som underlag för beräkning av dagsförtjänsten förutom lön medräknas normalt förekommande ersättningar som beskattas som inkomst av tjänst. Andra tillfälliga eller inte regelbundet utgående ersättningar skulle inte medräknas. I praxis, FÖD 1989:37, har semestersättning och semestertillägg inte medräknats vid beräkningen av dagsförtjänst enligt ALF. Kassan har som underlag för beräkningen av dagpenningen utgått från de uppgifter som arbetsgivaren lämnat i arbetsgivarintyget. Stöd för att därutöver beakta den semesterlön som intjänats under tiden april 1996 - mars 1997 och som utbetalats i maj 1997 har inte funnits. Mot bakgrund härav har kassans beslut den 2 juli 1997 inte blivit oriktigt på grund av att det fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller å grund av uppenbart felaktig rättstillämpning. Med hänsyn härtill samt att länsrätten synes även ha gjort en fullständig prövning av saken hade kammarrätten fog för att inte meddela prövningstillstånd. - Regeringsrätten upphävde i beslut den 19 maj 2004 det överklagade beslutet och meddelade K.H.V. prövningstillstånd för prövning i kammarrätten. - K.H.V. yrkade i kammarrätten att hennes normalinkomst skulle fastställas till 99,96 kr/timme. Hon anförde till stöd för sin talan bl.a. följande. Som deltidsanställd får hon sin semesterlön utbetalad i maj månad varje år, oavsett när hon tar ut sin semester. Heltidsanställning ger rätt att räkna in semesterlönen i underlaget för beräkning av dagpenning. Som heltidsanställd hade hon rätt till semesterlön i samband med uttag av semester. Semesterlönen beskattas som inkomst av tjänst och medräknas vid fastställande av normalarbetstiden. - Akademikernas erkända arbetslöshetskassa bestred bifall till K.H.V:s överklagande. Kassan anförde att den vidhöll vad som tidigare anförts om att den i målet aktuella semesterlönen inte skulle medräknas av samma skäl som semesterersättning eller semestertillägg inte medräknas vid fastställande av den ersättningsgrundande inkomsten. - Kammarrätten i Stockholm (2004-12-22, Jansson, Linnander, Erlingsson, referent) yttrade: I 26 § ALF stadgas följande. Om inte annat följer av 25 § andra stycket eller 27 §, lämnas dagpenning med 80 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden. - Enligt 28 § ALF skall som normalarbetstid gälla den genomsnittliga arbetstiden i det förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. - Enligt 13 § första stycket 1 ALF avses med förvärvsarbete även tid då den sökande haft semester. - I 1 § semesterlagen (1977:480) föreskrivs att arbetstagare har rätt till semesterförmåner enligt samma lag. Sådana förmåner är semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. - I 26 § semesterlagen stadgas vidare följande. Arbetsgivaren skall betala ut semesterlönen till arbetstagaren i samband med semesterledigheten. I fråga om arbetstagare med tidlön, beräknad för vecka eller längre tidsenhet, får arbetsgivaren i samband med semesterledigheten utge den på den betalda semestertiden belöpande tidlönen samt senast vid semesterårets utgång utge den semesterlön som kan återstå. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Kammarrätten finner i likhet med länsrätten att dagpenningen skall kompensera den lön som den anställde var van att få ut när denne arbetade, varför tillfälliga eller inte regelbundet utgående ersättningar inte skall beaktas. Utgångspunkten vid bestämmandet av dagpenningens storlek är dagsförtjänsten under normalarbetstiden. Normalarbetstiden bestäms utifrån den genomsnittliga tiden i det förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. Även tid med semester räknas som förvärvsarbete. - K.H.V:s dagpenning har beslutats bl.a. utifrån den timersättning hon erhållit för arbetad tid från augusti 1996 till januari 1997 enligt arbetsgivarintyg från hennes arbetsgivare Securitas Bevakning AB. I arbetsgivarintyget redovisas arbetad tid för respektive månad och som framgått ovan avses med arbetad tid även semester. K.H.V. har inte invänt att de av arbetsgivaren lämnade uppgifterna skulle vara felaktiga. Annat har inte framkommit än att K.H.V:s arbetsgivare i intyget för de aktuella månaderna augusti 1996 till januari 1997 redovisat även tid som K.H.V. eventuellt haft semester. De uppgifter arbetsgivaren har lämnat om arbetad tid och timpenning har av arbetslöshetskassan godtagits vid beräkningen av K.H.V:s dagpenning. Skäl att därutöver beakta sedermera utbetald semesterlön föreligger inte. Överklagandet skall därför avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet. - K.H.V. fullföljde sin talan och anförde bl.a. följande. Semesterlön beskattas som inkomst av tjänst och utgår på grund av arbete som medräknas vid fastställande av normalarbetstiden. Vid beräkning av dagsförtjänsten skall den därför räknas in i normalinkomsten. Hon har uttryckligen invänt mot de uppgifter som arbetsgivaren lämnat i ett arbetsgivarintyg. - Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, bestred ändring och anförde bl.a. följande. I 26 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, anges att dagpenning lämnas med 80 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden. Enligt 28 § första stycket ALF skall som normalarbetstid gälla den genomsnittliga arbetstiden i det förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. I 29 § ALF föreskrivs att med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om sökande med månadslön, 1/22 av den månadsinkomst som den sökande före arbetslöshetens inträde vanligen fick under arbetstid som var normal för den sökande. Tid med semester räknas också som förvärvsarbete i arbetsvillkoret. En arbetstagare har enligt semesterlagen (1977:480) rätt till semesterförmåner såsom t.ex. semesterledighet och semesterlön. Semesterlön är intjänad och avser att täcka semesterledighet. Den betalas inte ut regelmässigt vid löneutbetalningar utan i samband med uttag av semesterledigheten eller i förevarande fall vid ett särskilt tillfälle per år. Dagpenningen kompenserar för lön som den sökande var van vid att få ut när han eller hon arbetade, dvs. vanligen fick ut i lön per månad. Semesterlönen skall därför liksom semesterersättning och semesterlönetillägg inte påverka dagpenningen och därmed inte räknas in i underlaget för dagsförtjänsten (jfr FÖD 1989:37). Detta bör gälla oavsett om semesterledighet tas ut eller inte. - Regeringsrätten hade tidigare behandlat frågan om K.H.V:s dagpenning i avgörandet RÅ 2004 not. 91. - Regeringsrätten (2007-06-20, Sandström, Nord, Lundin, Fernlund, Jermsten): Skälen för Regeringsrättens avgörande. K.H.V. var deltidsarbetslös fr.o.m. den 12 februari 1997 och uppbar ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i form av dagpenning. Frågan i målet är om semesterlön som årligen betalats ut i maj månad skall beaktas vid bestämmande av dagpenningens storlek. - De av IAF refererade bestämmelserna i ALF ersatte regler av i huvudsak motsvarande innehåll i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring. Regleringen om dagsförtjänst i 29 § ALF svarar mot den tidigare regleringen i 20 § andra stycket första meningen i 1973 års lag. I förarbetena till den bestämmelsen uttalades bl.a. att i inkomsten skall inräknas normalt förekommande ersättningar för obekväm arbetstid, skifttillägg, regelbundet utgående drickspengar, naturaförmåner och ersättning för mera regelbundet förekommande övertidsarbete. Ersättning för tillfälligt övertidsarbete, gratifikationer eller andra ej regelmässigt utgående ersättningar skall däremot inte inräknas i inkomsten (prop. 1973:56 s. 235). I praxis har ansetts att semesterersättning och semestertillägg inte skall medräknas (FÖD 1989:37). - Enligt föreskrifter utfärdade av Arbetsmarknadsstyrelsen skall som underlag för beräkning av dagsförtjänsten förutom lön räknas normalt förekommande ersättningar som beskattas som inkomst av tjänst. - I 4 § andra stycket semesterlagen anges att arbetstagaren under semesterledighet skall ha semesterlön i den mån han tjänat in sådan under intjänandeåret. Enligt 16 § första stycket utgör semesterlönen tolv procent av arbetstagarens under intjänandeåret förfallna lön i anställningen. Semesterlönen skall enligt 26 § semesterlagen normalt betalas ut i samband med semesterledigheten. Avvikelse från reglerna i 16 och 26 §§ får göras med stöd av kollektivavtal. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Av handlingarna i målet framgår att K.H.V. i februari 1996 avslutat en heltidsanställning mot erhållande av ett avgångsvederlag, att hon fortsatt att i varierande utsträckning arbeta deltid hos en annan arbetsgivare (Securitas), att hennes dagpenning bestämts med utgångspunkt i inkomstförhållandena under en tolvmånadersperiod (februari 1996 - januari 1997) samt att dagpenningen såvitt avser den senare hälften av denna period (augusti 1996 - januari 1997) grundats på de uppgifter om arbetade timmar och timpenning som Securitas lämnat i ett arbetsgivarintyg. Enligt intyget, som har utfärdats på blankett som fastställts av Arbetsmarknadsstyrelsen, ingår i redovisningen av arbetad tid sådan tid för vilken semesterlön har betalats ut. - K.H.V. har riktat invändningar mot intyget. Såvitt Regeringsrätten förstår henne har hon dock inte hävdat att intyget varit felaktigt i fråga om redovisningen av i arbetad tid ingående tid för vilken semesterlön har betalats ut. - Omständigheterna i målet är i vissa avseenden oklara. Regeringsrätten finner dock att annat inte kan anses ha framkommit än att även sådan tid som K.H.V. eventuellt haft semester har redovisats i arbetsgivarintyget från Securitas. Det får alltså förutsättas att eventuell semesterledighet under sexmånadersperioden har räknats henne till godo vid beräkningen av antalet arbetade timmar. Överklagandet skall därför avslås. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet. (fd I 2007-04-18, Perttu)