I en ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked anförde A och B följande. Aktierna i X AB ägs till 100 procent av Y AB. Aktierna i Y AB ägs till 100 procent av A. A erhöll år 2000 40 procent av aktierna i X AB av sin far. A arbetade i företaget och ägde själv sedan tidigare 10 procent av aktierna i X AB. Resterande 50 procent av aktierna ägdes av en tredje person. År 2001 bildade A bolaget Y AB, som förvärvade samtliga aktier i X AB. Därmed uppstod nuvarande ägarbild. Eftersom numera även brodern B arbetar i X AB och har visat intresse för företaget känner A att B av rättviseskäl bör erhålla 50 procent av aktierna i X AB. A och B har för avsikt att genomföra ägarförändringen på följande sätt. 1) A och B skaffar sig ett nytt aktiebolag (Nyab) vari aktierna ägs av dem till hälften vardera. 2) Nyab förvärvar samtliga aktier i X AB mot en ersättning som understiger aktiernas marknadsvärde och eventuellt också aktiernas hos Y AB bokförda värde. - Nämnden äger utgå från att aktierna i Nyab efter det att detta bolag har förvärvat aktierna i X AB kommer att vara kvalificerade för såväl A som B enligt reglerna i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. - Den fråga som B och A vill att Skatterättsnämnden lämnar ett bindande besked om är huruvida det skall medföra någon inkomstbeskattning av B och/eller A att B tillsammans med A förvärvar aktier för nominellt värde i ett nybildat aktiebolag (Nyab), som sedan kommer att förvärva samtliga aktier i X AB mot en ersättning som understiger de sistnämnda aktiernas marknadsvärde.

Skatterättsnämnden (2007-07-06, Wingren, Nylund, Silfverberg, Sjökvist, Svanberg, Werkell) yttrade: Förhandsbesked. - Det avsedda förfarandet föranleder inte någon inkomstbeskattning för sökandena. - Motivering. - Skatterättsnämnden gör följande bedömning. - Eftersom överlåtelsen till Nyab avser näringsbetingade aktier aktualiseras inte någon uttagsbeskattning av det överlåtande bolaget Y AB. Enligt bestämmelserna i 23 kap. 2 § andra stycket IL kan, trots att överlåtelsen inte omfattas av bestämmelserna i 23 kap. IL, kapitlets bestämmelser i 11-12 §§ bli tillämpliga. - Enligt 11 § första stycket första meningen IL skall inte någon som direkt eller indirekt äger del i överlåtande företag ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning. Av den bestämmelsen framgår att någon utdelningsbeskattning inte aktualiseras för A i anledning av aktieöverlåtelsen till Nyab. - Vidare följer av första stycket andra meningen 2 i den nämnda paragrafen att överlåtelsen inte heller skall medföra att mellanskillnaden tas upp i inkomstslaget tjänst av den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget. - Bestämmelserna i paragrafens första stycke fick sin nuvarande lydelse år 2001 (SFS 2001:1176). Bestämmelsen i dess tidigare lydelse tillät att även ägare av andel i det förvärvande företaget som inte var kvalificerad inte behövde ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som intäkt. En sådan vid tillämpning av bestämmelsen var inte åsyftad (prop. 2001/02:46 s. 53). Det ansågs motiverat att en ägare i det förvärvande företaget skall ta upp mellanskillnaden i inkomstslaget tjänst när sådan beskattning kan komma i fråga enligt allmänna regler under förutsättning att en framtida beskattning av utdelning eller kapitalvinst på aktierna i bolaget skall ske helt i inkomstslaget kapital (a. prop. s. 54). - Ägare med kvalificerade andelar i företaget ansågs emellertid även fortsättningsvis kunna undantas från tillämpning av allmänna regler i inkomstslaget tjänst (a. prop. s. 55). I specialmotiveringen till det aktuella undantaget i 23 kap. 11 § första stycket IL anges att det av bestämmelsens utformning framgår att tjänstebeskattning aldrig kan komma i fråga för den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget (a. prop. s. 73). - Mot denna bakgrund och då B:s aktier i Nyab blir kvalificerade andelar i och med det bolagets förvärv av X AB finner nämnden att han omfattas av undantaget i 23 kap. 11 § första stycket andra meningen 2 IL från beskattning i inkomstslaget tjänst. Någon annan grund för att förfarandet medför beskattning av B kan inte anses föreligga.

Ordföranden André var skiljaktig och anförde följande. Majoritetens inställning synes vara att bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap. 11 § IL exklusivt reglerar hur den, som till följd av en underprisöverlåtelse äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget, skall beskattas med anledning av överlåtelsen. Något utrymme att pröva förfarandet mot allmänna regler i inkomstslaget tjänst skulle därmed saknas. - Enligt uppgifterna i ärendet är syftet med att aktierna i X AB överlåts till underpris till det av bröderna A och B nybildade bolaget att A vill berika sin bror genom att göra honom till delägare i tryckerirörelsen. En överlåtelse av aktuellt slag till ett värde som understiger marknadsvärdet kan behandlas som en underprisöverlåtelse även om den har gåvoinslag. - Om underpriset, i ett fall som det förevarande, motsvaras av en arbetsinsats eller betalning på annat sätt från ägaren till vissa andelar i det förvärvande företaget och denne inte direkt eller indirekt ägt de tillgångar som överlåts, kan emellertid enligt min mening en underprisöverlåtelse i den delen inte anses föreligga (jfr SOU 2005:99 s. 119). Systematiska skäl kan också anföras till stöd för denna uppfattning. Med majoritetens synsätt skulle, i två i övrigt likvärdiga situationer, frågan om förmånsbeskattning eller ej avgöras av om underprisöverlåtelsen till det nybildade bolaget sker omedelbart före eller efter det att den skattskyldige förvärvat aktierna i bolaget. - Även om den redovisning som lämnats i ärendet talar för att fråga är om en underprisöverlåtelse där 23 kap. 11 § IL är tillämplig saknas en närmare redogörelse för bakgrunden till transaktionerna. Tillräckligt underlag för att pröva frågan finns därför inte. Med hänsyn härtill anser jag att förhandsbesked inte bör lämnas.

Skatteverket överklagade Skatterättsnämndens förhandsbesked och yrkade att Regeringsrätten skulle överpröva detta.

B och A hemställde att Regeringsrätten skulle fastställa Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Regeringsrätten (2008-06-16, Eliason, Kindlund, Fernlund, Jermsten) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten ansluter sig till Skatterättsnämndens bedömning att överlåtelsen av aktierna till Nyab inte medför någon uttagsbeskattning av det överlåtande bolaget och att överlåtelsen inte heller medför utdelningsbeskattning för A.

Det finns vidare mot bakgrund av de i målet redovisade förhållandena inte anledning ifrågasätta att den aktuella avyttringen sker till underpris i den mening som avses i 23 kap. 3 § IL. Med hänsyn härtill och till de förutsättningar som i övrigt angetts i ansökan om förhandsbesked, är även villkoren för att undanta förmånen av att förvärva ifrågavarande aktier till underpris från beskattning i inkomstslaget tjänst uppfyllda. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska därför fastställas.

I en ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked anförde B, X AB och Y AB bl.a. följande. X AB är moderbolag i en koncern som bl.a. utgörs av det helägda dotterbolaget Y AB. X AB ägs i sin helhet av A som också är verksam i både moder- och dotterbolaget. A är/har varit verksam i betydande omfattning i Y AB och innehar därmed så kallat "kvalificerade andelar" i X AB i enlighet med 57 kap.inkomstskattelagen (1999:1229), IL. A är även styrelseledamot (ordförande) i koncernens båda bolag. Moderbolaget X AB bedriver verksamhet genom dels fastighetsförvaltning (äger och förvaltar en fastighet) och dels indirekt genom sitt dotterbolag Y AB. Dotterbolaget Y AB bedriver entreprenadverksamhet. B är VD och styrelseledamot i dotterbolaget Y AB. B och Y AB har ingått anställningsavtal som löper sedan en tid tillbaka. Anställningsavtalet är ett normalt VD-avtal som bland annat reglerar arbetsuppgifter, uppsägning, fast lön, tantiem/bonuslön, pension, semester m.m. Y AB (Koncernen) planerar en omstrukturering av i huvudsak två anledningar/syften. För det första att dela på moderbolagets fastighetsförvaltning och entreprenadverksamheten i dotterbolaget ur bland annat risksynpunkt. Vidare, för det andra, att det för Y AB:s verksamhet bedöms värdefullt att bredda ägandet genom att B kommer in som delägare i entreprenadverksamheten dvs. i dotterbolaget Y AB. Den planerade omstruktureringen är tänkt att genomföras på så sätt att A och B bildar ett nytt bolag (Nyab) i ägarrelationerna A 85 procent och B 15 procent. Därefter förvärvar Nyab i sin helhet dotterbolaget Y AB av X AB. Överlåtelsen är tänkt att ske till underpris dvs. pris under marknadsvärde. Innan överlåtelsen kommer en större utdelning att ske från Y AB till X AB. Trots denna utdelning får det anses klart att marknadsvärdet på Y AB vida överstiger överlåtelsepriset. Överlåtelsepriset är tänkt att uppgå till bokfört värde på dotterbolagsandelarna efter utdelningen. I anledning av den planerade omstruktureringen uppkommer ett antal skattemässiga frågeställningar vilka sökandena önskade svar på.

Frågorna 1 - 3 återkallades sedermera av sökandena. - Fråga 4. - Uppkommer några skattemässiga konsekvenser (tjänstebeskattning) för B med anledning av den planerade underprisöverlåtelsen? - Fråga 5 - Uppkommer några skattemässiga konsekvenser för X AB eller Y AB med anledning av den planerade underprisöverlåtelsen?

Skatterättsnämnden (2007-07-06, Wingren, Nylund, Silfverberg, Sjökvist, Svanberg, Werkell) yttrade: Förhandsbesked. - Det avsedda förfarandet medför inte någon inkomstbeskattning för B. - Motivering - Skatterättsnämnden gör följande bedömning. - Eftersom överlåtelsen till Nyab avser näringsbetingade aktier aktualiseras inte någon uttagsbeskattning av det överlåtande bolaget X AB. Enligt bestämmelserna i 23 kap. 2 § andra stycket IL kan, trots att överlåtelsen inte omfattas av bestämmelserna i 23 kap. IL, kapitlets bestämmelser i 11-12 §§ bli tillämpliga. - Enligt 23 kap. 11 § första stycket första meningen IL skall vid en överlåtelse av tillgångar mellan företag i ett fall som det förevarande inte någon som direkt eller indirekt äger del i överlåtande företag ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning. Av första stycket andra meningen 2 i paragrafen följer att överlåtelsen inte heller skall medföra att mellanskillnaden tas upp i inkomstslaget tjänst av den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget. - Bestämmelserna i paragrafens första stycke fick sin nuvarande lydelse år 2001 (SFS 2001:1176). Bestämmelsen i dess tidigare lydelse tillät att även ägare av andel i det förvärvande företaget som inte var kvalificerad inte behövde ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som intäkt. En sådan vid tillämpning av bestämmelsen var inte åsyftad (prop. 2001/02:46 s. 53). Det ansågs motiverat att en ägare i det förvärvande företaget skall ta upp mellanskillnaden i inkomstslaget tjänst när sådan beskattning kan komma i fråga enligt allmänna regler under förutsättning att en framtida beskattning av utdelning eller kapitalvinst på aktierna i bolaget skall ske helt i inkomstslaget kapital (a. prop. s. 54). - Ägare med kvalificerade andelar i företaget ansågs emellertid även fortsättningsvis kunna undantas från tillämpning av allmänna regler i inkomstslaget tjänst (a. prop. s. 55). I specialmotiveringen till det aktuella undantaget i 23 kap. 11 § första stycket IL anges att det av bestämmelsens utformning framgår att tjänstebeskattning aldrig kan komma i fråga för den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget (a. prop. s. 73). - Mot denna bakgrund och då B:s aktier i Nyab blir kvalificerade andelar i och med det bolagets förvärv av Y AB finner nämnden att han omfattas av undantaget i 23 kap. 11 § första stycket andra meningen 2 IL från beskattning i inkomstslaget tjänst. Någon annan grund för att förfarandet medför beskattning av B kan inte anses föreligga. - Fråga 5, en följdfråga till fråga 4 som ställs av sökandebolagen, förfaller.

Ordföranden André var skiljaktig och anförde följande. Majoritetens inställning synes vara att bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap. 11 § IL exklusivt reglerar hur den, som till följd av en underprisöverlåtelse äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget, skall beskattas med anledning av överlåtelsen. Något utrymme att pröva förfarandet mot allmänna regler i inkomstslaget tjänst skulle därmed saknas. - Om underpriset, i ett fall som det förevarande, motsvaras av en arbetsinsats eller betalning på annat sätt från ägaren till vissa andelar i det förvärvande företaget och denne inte direkt eller indirekt ägt de tillgångar som överlåts, kan emellertid enligt min mening en underprisöverlåtelse i den delen inte anses föreligga (jfr SOU 2005:99 s. 119). Systematiska skäl kan också anföras till stöd för denna uppfattning. Med majoritetens synsätt skulle, i två i övrigt likvärdiga situationer, frågan om förmånsbeskattning eller ej avgöras av om underprisöverlåtelsen till det nybildade bolaget sker omedelbart före eller efter det att den skattskyldige förvärvat aktierna i bolaget. - De faktiska förhållanden som skall ligga till grund för transaktionerna är inte närmare redovisade i ingivna handlingar. Tillräckligt underlag för att pröva huruvida fråga är om en underprisöverlåtelse finns därför inte. Med hänsyn härtill anser jag att förhandsbesked inte bör lämnas.