RÅ 2009 not 94

Not 94. Ansökan av B.W. och L-E.W. om rättsprövning av ett beslut om detaljplan. -Kommunfullmäktige i Gävle kommun (2005-06-20) beslutade att anta detaljplan för fastigheten Valbo-Ön 11:1 m.fl., "Valbo volymhandel". - Av handlingarna framgick bl.a. följande. Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för ett nytt handelsområde söder om riksväg 80 i Valbo. Området är i dag till större delen brukad jordbruksmark och till en mindre del skogsmark. Planen medgav bland annat ca 40 000 m2 handel och ca 1 500 parkeringsplatser. Antalet besökande fordon beräknades bli ca 3 500 per dygn. En ny infartsgata med rondell anläggs på södra sidan av Mackmyra trafikplats. Planskild GC-passage anläggs under Rv 80. Dagvatten från asfalt och takytor renas i öppna dammar innan det släpps ut i Valsjöbäcken. De tydligaste miljökonsekvenserna blir påverkan på det öppna kulturlandskapet och landskapsbilden, påverkan på jordbruk, hästtransport, friluftsliv och rekreation. Den beräknade trafikökningen, främst på Rv 80, innebär ökat buller och ökade utsläpp av bilavgaser i omgivningarna. - Skogsmarken inom planområdet (Valbo-Ön 2:8) ägs av Gävle kommun. Jordbruksmarken på Valbo-Ön 11:1 ägs av Bergvik Skog och arrenderas sedan lång tid av ägarna till Ängbergs gård. Valbo Volymhandel är ägare till Valbo-Ön 1:8 och företaget har också option på att överta delar av Valbo-Ön 11:1 från Bergvik Skog. - Beslutet överklagades av flera personer bl.a. L-E.W. med flera som i huvudsak anförde följande. De vill att hela utbyggnadsplanen stoppas. Flera frågor som ställts till kommunen avseende detaljplanen har inte besvarats. Skoterleden som planeras genom byn Tavlan strider mot miljöbalken. Hästtrafiken kommer att tvingas in i byn. De är redan idag besvärade av denna trafik. I kommunens utredning har man försummat att ta hänsyn till den sammanlagda biltrafiken i området. De befarar att de medicinska skadeverkningarna kommer att bli stora för de närboende. Det största hotet för de närboende är att det redan planeras för en etapp 2 av utbyggnaden. De siffror som presenteras i dag är därför inte relevanta. För att förhindra att de närboende skall drabbas ännu hårdare ville de att Länsstyrelsen avstyrker etapp 1 och förhindrar planerna för ytterligare en utbyggnad. Eftersom de bor i ett redan hårt exploaterat område vill de behålla den "lunga" i kommunens parkliknande område som används som strövområde och till rekreation. Kommunen har underlåtit att utreda exploateringsalternativ. De befarar att utbyggnaden kommer att vara till nackdel både för staden Gävle och dess innevånare. De har bett kommunen att utreda hur de som bor i Tavlan kommer att påverkas av den ökade trafiken. Kommunen har vägrat. De är redan i dag besvärade av trafikbuller och situationen kommer att förvärras i och med en utbyggnad. Lantbruket kommer att påverkas negativt. Exploatören har fått bekosta och styra utredningarna i ärendet, vilket är förkastligt. Kommunen har därför fattat beslut på mycket tvivelaktiga grunder. De som närboende kommer att bli mycket besvärade av de vattendammar man tänker anlägga intill byn. Valbobäcken är redan gravt förorenad av gifter från köpcentrumet. Någon godtagbar lösning för framtida gifthantering och rening har Gävle kommun inte kunnat redovisa. Valbobäcken kommer att bli en död bäck om exploateringen tillåts. Att bygga i starkt förorenade vattendammar intill grusåsen måste ur hälsosynpunkt vara mycket riskabelt. De har som närboende krävt en viadukt för att i framtiden kunna ta sig över den redan i dag hårt trafikerade väg 67. Ett tusenårigt kulturlandskap kommer genom exploateringen att försvinna. Vidare kommer ladusvalan att försvinna, sportskyttebanan läggs ned, skoterleder skärs av, promenadstigar försvinner och Valbovägen kommer att bli ett trafikkaos. - Länsstyrelsen i Gävleborgs län (2005-09-30) avslog överklagandena och anförde som motivering för sitt beslut bl.a. följande. Plan - och bygglagen (1987:10), PBL, är grundad på principen om decentralisering av beslutsfattandet och - inom vissa gränser - ett kommunalt självbestämmande i markanvändningsfrågor. I samband med tillkomsten av PBL underströks att staten (i detta fall länsstyrelsen) vid prövningen av ett överklagande inte i någon väsentlig mån bör rubba den huvudsakliga inriktningen av en kommuns markanvändningsbeslut. Den bedömning en kommun gjort i sina planer i fråga om exploateringsgraden, tillgång till service, trafiksystemets standard och andra liknande kvalitetsfrågor, bör staten vid sin prövning mycket sällan frångå i något väsentligt avseende (se prop. 1986/87:1, s 365). Den prövning av ett överklagande som Länsstyrelsen gör är alltså begränsad i enlighet med lagstiftarens intentioner. Prövningen inriktas väsentligen på om detaljplaneärendet handlagts på ett formellt riktigt sätt och om de avvägningar som kommunen gjort mellan enskilda intressen och motstående allmänna intressen kan anses skäliga. På överklaganden från enskilda kan i enlighet därmed endast prövas frågor som är av betydelse för de klagande i deras egenskap av sakägare eller särskilt berörda boende inom eller i anslutning till planområdet. - Den statliga officialprövningen av planer kan ske endast i fyra fall som regleras i 12 kap PBL: när riksintressen befaras bli skadade, när det brister i samordningen mellan kommuner, om en miljökvalitetsnorm inte iakttas och om det kan befaras att ett planbeslut av andra skäl innebär att en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till hälsoskydd och säkerhet. Skulle en kommun exempelvis besluta att planlägga ett område som är till skada för kultur- eller naturvärdena i området är det i princip kommunens ensak. Så har lagstiftaren gjort kompetensfördelningen. Kommunens ansvar för eventuella felbedömningar får utkrävas på politisk väg. - Länsstyrelsen beslutade den 17 mars 2004 att inte överpröva den nu överklagade detaljplanen enligt 12 kap. 1 § PBL. - Länsstyrelsen prövning i överklagningsärendet begränsas, med hänvisning till vad som anförts ovan, till invändningar som rör de klagandes enskilda intressen. De till stöd för överklagandena åberopade allmänna intressena prövas endast då dessa sammanfaller med åberopat enskilt intresse. Länsstyrelsen prövar därför de klagandes invändningar mot detaljplanen i den omfattning som framgår nedan. - Etableringen av ett nytt köpcentrum enligt planen kommer sannolikt att påverka förhållandena för en stor mängd boende i kringområdet ( t ex byarna Tavla och Överhärde) bland annat genom att trafiken kommer att öka, grönytor kommer att försvinna, en fältrittbana kommer att påverkas, en gång- och ridväg kommer att skäras av, en skoterled kommer att ändras och luftföroreningarna ökar. Frågorna har behandlats utförligt under planarbetet och sammanfattningsvis redovisats i planbeskrivningen och MKB:n. Man beräknar att besökstrafiken till handelsområdet blir ca 3 500 bilar per dygn. Den största ökningen (21 %) beräknas på riksväg 80. Av stor betydelse är därför trafikfrågornas lösning avseende tillgänglighet, trafiksäker, buller och luftföroreningar. När det gäller trafiksäkerhet och tillgänglighet planeras om- och nybyggnad av rondeller, hastighetsregleringar och andra tekniska lösningar. Trafikrelaterade luftföroreningar - såsom kvävedioxid, partiklar, bensen och kolmonoxid - kommer enligt gjorda beräkningar inte att överskrida miljökvalitetsnormerna. Vägverket har gjort trafikbullermätningar för riksvägarna 80 och 67. Den ökning som etableringen av köpcentrat genererar beräknas till ca 1-2 dBA vilket inte kommer att innebära överskridande av bullergränsvärdena. - Kultur och landskapsbilden kommer att ändras på ett väsentligt sätt och försämra boendemiljön i området. Gamla landsvägar och stigar byggs över. Siktlinjer och utblickar byggs igen m.m. Genom den starka ställning PBL ger kommunerna avseende markanvändning inom kommunen, anser emellertid Länsstyrelsen att dessa bevarandeintressen får vika för kommunens vilja att etablera köpcentrat. - Samtliga invändningar mot detaljplanen som framförts i överklagandet har tidigare bemötts av kommunen och åtgärder och lösningar har redovisats. Länsstyrelsen anser att dessa lösningar kan accepteras varför gjorda invändningar inte bör leda till att detaljplanen upphävs. - Länsstyrelsens beslut överklagades av bland andra L-E.W samt B.W. och D.W. - B.W. och D.W vidhöll vad de tidigare framfört och anförde bl.a. följande. Utbyggnaden av Valbo köpcentrum är inte samhällsnyttig. Etableringen innebär sämre handel för andra delar av länet. Om planen genomförs kommer jordbruksfastigheten att minska i värde eftersom verksamheten är beroende av en mjölkproduktion som inte kan fortsätta. Markunderlaget och närheten till handelscentrat kommer att förhindra ett rationellt brukande av marken. Frågan om skyddsavstånd mellan handel och djurgård har bedömts av tjänsteman som saknar sakkunskap i ämnet. Vägverket uppger att gjorda trafikberäkningar inte visar den totala trafiksituationen. När det påstås att det skapas arbetstillfällen bortser man ifrån de som försvinner inom jordbruksnäringen. Att det kommer att falla ned luftföroreningar på åkermark har inte beaktats. Dessutom framförs kritik mot kommunens och länsstyrelsens handläggning och bedömningar. - L-E.W. anförde vidare för egen del och som företrädare för närboende bl.a. följande. Planerna på att bygga ut Valbo köpcentrum bör läggas ned. Utbyggnaden leder inte till någon samhällsnytta och fyller ingen arbetsmarknadsmässig funktion. De närboende har protesterat mot utbyggnadsplanerna. Valbo köpcentrum är redan en handelsplats med miljömässiga problem. Utbyggnaden kommer att påverka deras närmiljö och hälsa negativt i form av högre halter av bilavgaser, förstört rekreationsområde och anläggande av miljöfarlig våtmark. Ingen hänsyn har tagits till deras önskemål. Dessutom framförs kritik mot kommunens och länsstyrelsens handläggning och bedömningar. - Boverket yttrade sig i ärendet och kommunen anförde i yttrande den 10 april 2006 bl.a. följande. Aktuell detaljplan har föregåtts och övervägts i översiktsplan 90 och därefter i fördjupad översiktsplan 2004. I översiktsplan 90 signalerade kommunen att jordbruket i området skulle utredas och prövas. Detta följdes sedan upp 2004. Det enskilda intresset av pågående markanvändning har beaktats i skälig grad. Pågående markanvändningen jordbruk inom Ängsbergs gård begränsas inte påtagligt av handelsetableringen. Det finns redan i dag restriktioner och begränsningar för bl.a. gödselhantering och betesdrift på grund av närheten till bostäder i byn Tavlan, skydd av grundvatten i Valboåsen och den tunga trafiken på väg 67. - B.W. och D.W. samt L-E.W. inkom med ytterligare skrivelser. - B.W. och D.W. anförde därvid, utöver vad de tidigare framfört, bl.a. följande. I planarbetet har för stor hänsyn tagits till exploatörens vilja medan alternativa lokaliseringar inte har värderats. På samma sätt som handeln får förutsättningar att expandera måste det finnas en skyldighet att ge jordbruksföretag samma möjligheter. I dag finns det inga restriktioner för jordbruksverksamheten men om planen genomförs kommer det att införas sådana för verksamheten. Eftersom dyngplatta och gödselbrunn ligger ca 150-200 meter från handelsetableringen är skyddsavståndet inte tillräckligt och det kommer att uppstå problem med lukter, flugor, damm och djur som sliter sig. Vattnet som släpps ut från planområdet kommer inte att vara tjänligt för livsmedelsproduktion. Utbyggnaden medför lägre inkomster för jordbruket eftersom det ökande vattenflödet kommer att leda till att funktionen hos dikningssystemet blir sämre och att mer jordbruksmark än tidigare översvämmas. Ett genomförande av planen leder till ökade utsläpp av luftföroreningar. Boendemiljön på Ängsbergs gård försämras på grund av en högre bullernivå och försämrad luftkvalitet. - Regeringen (2006-06-21, Miljö- och samhällsdepartementet)avslog överklagandena och anförde som skäl för sitt beslut bl.a. följande.Regeringen, som tar upp ärendet till prövning på talan av dem som varit föremål för länsstyrelsens prövning, har i förevarande ärende endast att pröva kommunens beslut att anta nu aktuell detaljplan. Vid denna prövning har regeringen att pröva detaljplanen mot bakgrund av bestämmelserna i PBL. Frågor som rör strandskydd prövas i annan ordning. När det gäller frågor som rör omhändertagande av dagvatten från planområdet prövas dessa i samband med planens genomförande. I samband därmed får även prövas vilka närmare föreskrifter eller åtgärder som kan behövas för att undvika skador på Valsjöbäckens vattenkvalitet och vattenflöde. - Regeringen finner att det underlag som utarbetats under planarbetet är tillräcklig för den prövning som skall ske i ärendet. Den omständigheten att en särskild miljökonsekvensbeskrivning inte upprättats utgör, enligt regeringens mening, inte tillräckliga skäl för att upphäva planbeslutet. Regeringen finner inte att det framkommit att planhandlingarna eller handläggningen i kommunen har sådana brister eller att det i övrigt föreligger sådana omständigheter som innebär att kommunens beslut att anta detaljplanen inte tillkommit i laga ordning. Den omständigheten att det finns ett stort motstånd mot planen utgör inte skäl till annat ställningstagande. Vad som framförts om länsstyrelsens handläggning och bedömningar utgör inte skäl att upphäva länsstyrelsens beslut. - Av handlingarna framgår att de delar av handelsområdet som är belägna närmast Ängsberg 3:1 och Valbo-Ön 11:8 inte får bebyggas och skall utgöra grönyta med plantering, dagvattendammar m.m. Inom markområdet närmast Valbo-Ön 11:8 skall en bullervall och ett bullerplank uppföras. Vidare anges i planen dels att verksamheten inte får vara störande för fastigheten Valbo-Ön 11:8, dels riktvärden för ljudnivåer som inte får överskridas vid tomtgränsen mot bostadshuset på Valbo-On 11:8. I planen anges att handel med livsmedel inte tillåts. - Vid prövningen av överklagandet av B.W. och D.W. finner regeringen att de olägenheter som detaljplanen kan medföra för klagandena inte kan vara så betydande att planen av det skälet inte kan godtas. Vidare finner regeringen att detaljplanen i sig inte kan anses påverka eller hindra pågående markanvändning på Ängsberg 3:1 eller åsidosätta B.W:s och D.W:s rätt på ett sådant sätt att planen bör upphävas. Vad B.W. och D.W. anfört om vald markanvändning, om valt läge för handelsverksamhet, om trafikförhållandena i området eller om gjorda avvägningar utgör inte skäl för att regeringen med anledning av deras överklagande skall upphäva planbeslutet. Regeringen finner inte heller att vad de anfört i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet av B.W. och D.W. bör därför avslås. - Vid prövningen av överklagandet av L-E.W. finner regeringen att de olägenheter i form av bl.a. påverkad närmiljö som detaljplanen kan medföra för L-E.W. inte kan vara så betydande att planen av det skälet inte kan godtas. Vad L-E.W. anfört om valt läge för handelsverksamhet eller om trafikförhållandena i området utgör inte skäl för att regeringen med anledning av hans överklagande skall upphäva planbeslutet. Regeringen finner inte heller att vad L-E.W. anfört i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Aven överklagandet av L-E.W. bör därför avslås. - B.W. och L-E.W. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva regeringens beslut och återförvisa ärendet för ny behandling. - Till stöd för sin talan anförde B.W., utöver vad han tidigare anfört, bl.a. följande. Avgörandet i ärendet strider mot 2 kap. 1 § andra stycket plan, PBL, och mot 3 kap. 4 § miljöbalken, MB. PBL bygger i stor utsträckning på principerna om decentralisering och kommunalt självbestämmande i markanvändningsfrågor. Självstyret har dock sina begränsningar. MB inskränker kommunens friare lämplighetsbedömning då det gäller avvägningen mellan olika samhällsintressen beträffande markanvändningsfrågor. - Bestämmelsen i 3 kap. 4 § MB har två led. Först måste det fastställas att ett väsentligt samhällsintresse verkligen föreligger. Därefter måste det fastställas att intresset inte kan tillgodoses på ett annat tillfredsställande sätt. - Vad gäller det väsentliga samhällsintresset har Gävle kommun gjort gällande att det består i att läget i Valbo kan erbjuda en fortsatt utveckling av Valbo köpcentrum som en regional handelsplats med positiva effekter för samhällsekonomin, arbetstillfällen, utbud av varor, priskonkurrens och en effektiv varudistribution för både handlare och konsumenter. Länsstyrelsen menar i ett yttrande att planerna kommer att få effekter som är förödande för jordbruksfastigheten. Av kommunens miljökonsekvensbeskrivning daterad den 16 maj 2005 framgår att länsstyrelsen menar att konsekvenserna för gårdens ekonomi och rationella drift blir stora och kan påverka gårdens och jordbruksföretagets överlevnad. I sitt beslut den 30 september 2005 ställer sig länsstyrelsen tveksam till om etableringen av Valbo köpcentrum kan vara ett väsentligt samhällsintresse på det sätt kommunen framhållit. Mot bakgrund av huvudprincipen om självbestämmanderätten över markanvändning i PBL valde länsstyrelsen dock att inte ifrågasätta kommunens bedömning och menar att planen således inte strider mot 3 kap. MB. - Länsstyrelsens motivering tyder på att myndigheten missuppfattat relationen mellan MB och PBL och därmed felaktigt tillämpat de aktuella lagbestämmelserna. Avvägningen mellan väsentliga samhällsintressen och jordbruk av nationell betydelse återfinns i MB och enligt den gäller, till skillnad från PBL, inte principerna om decentralisering och kommunalt självbestämmande över markanvändningsfrågor. Tvärtom är det länsstyrelsens uppgift att i enlighet med officialprincipen kontrollera att de nationella kraven i MB följs av kommunen. - Boverket menar i sitt yttrande till regeringen att effekterna av detaljplanen kommer att bli förödande för jordbruksfastigheten och att frågorna om jordbruket är olösta. Verket framhåller vidare att jordbruk i sig är ett allmänt intresse som uttalas i lag och förtydligas i länets miljömålsarbete och menar i yttrandet att detaljplanen bör upphävas eftersom det enskilda intresset - styrkt av det allmänna intresset - att trygga den pågående markanvändningen med jordbruksverksamheten inte i tillräcklig utsträckning beaktats. - Sammanfattningsvis har det inte framkommit sådana förhållanden i ärendet som visar att etableringen av Valbo köpcentrum utgör ett väsentligt samhällsintresse i MB:s mening. - Om Regeringsrätten skulle komma fram till att etableringen utgör ett väsentligt samhällsintresse, kan intresset tillgodoses på ett annat tillfredsställande sätt, och detaljplanen strider därmed mot 3 kap. 4 § MB. - Kommunens miljökonsekvensbeskrivning uppfyller inte heller EG-rättsliga krav. Av direktiv 85/337/EEG framgår av artikel 4 och bilaga II att infrastrukturprojekt för tätortsbebyggelse inklusive shoppingcentrum och parkeringsplatser är verksamheter som kräver en miljökonsekvensbeskrivning. Mot bakgrund av gemenskapsrättsliga tolkningsprinciper ska PBL:s regler om miljökonsekvensbeskrivning i 5 kap. 18 § tolkas i ljuset av direktivet. Den miljökonsekvensbeskrivning som Gävle kommun redovisat i ärendet fyller varken MB:s eller direktivets krav på miljökonsekvensbeskrivning och har därutöver blivit inaktuell. Beslutet strider mot MB, PBL och det angivna direktivet, och det är inte uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. - L-E.W. anförde till stöd för sin talan bl.a. följande. Ettusensexhundra närboende har protesterat mot utbyggnaden av Valbo köpcentrum, vilken ses som samhällsfarlig från både miljö- och hälsosynpunkt. Utbyggnaden strider mot uppsatta miljömål. Den innebär negativa konsekvenser för luften, trafikmiljön, jordbruket och möjligheterna till rekreation och fritidsverksamhet. Beslutsprocessen har varit djupt odemokratisk. Inga protokoll har förts från möten mellan KF och kommunledningen. Avsikten med planen är att gynna KF och därmed förhindra konkurrenter från att etablera sig i området. - Vidare strider beslutet mot bestämmelsen i 2 kap. 6 § MB avseende bästa val av plats vid tillämpningen av lokaliseringsprincipen för denna typ av verksamhet. - Regeringsrätten (2009-06-04, Heckscher, Nordborg, Eliason, Jermsten): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av övergångsbestämmelserna till lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut följer att den tidigare lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut ska tillämpas i detta mål. - Av 1 § i 1988 års lag framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen ska pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - I 2 kap. 1 § andra stycket PBL anges att, vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked, bestämmelserna i 3 och 4 kap. MB ska tillämpas. I 3 kap. 4 § MB föreskrivs att jord- och skogsbruk är av nationell betydelse och att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. - Enligt 5 kap. 18 § andra stycket PBL, i den lydelse som är tillämplig i målet (SFS 1998:839), ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen ska möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. - Enligt 2 kap. 6 § MB gäller att, för en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde, det ska väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. - Med hänsyn till den utredning som föreligger om den miljöpåverkan i olika avseenden som ett genomförande av planen kan få ger, enligt Regeringsrättens mening, vad som framkommit i målet inte vid handen att den miljökonsekvensbeskrivning som upprättats har sådana brister att den inte kan godtas. Beslutet kan inte heller anses strida mot Sveriges förpliktelser på grund av det åberopade EG-direktivet. - De i målet i övrigt tillämpliga bestämmelserna i PBL och MB är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. Det har inte kommit fram att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit det handlingsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som de sökande har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut ska stå fast. (fd I 2009-04-30, Königsson)