RÅ 2009:19
Länsrätten borde i mål om vårdbidrag inte ha avvisat ett överklagande i vad det avsåg ersättning för merkostnader som gick utöver dem som prövats av Försäkringskassan.
Länsrätten i Stockholms län
M.T.C. uppbar en fjärdedels vårdbidrag för dottern Sophia, född 1988. Försäkringskassan beslutade den 6 april 2004 att fr.o.m. maj 2004, då Sophia fyllde 16 år, dra in vårdbidraget. Försäkringskassan bedömde att vårdinsatsen understeg sju timmar per vecka och att merutgifterna för diabeteskost och sjukresor inte kunde anses betydande. Därmed var kravet för rätt till vårdbidrag inte längre uppfyllt.
M.T.C. överklagade beslutet hos länsrätten och yrkade förlängt vårdbidrag. Hon anförde bl.a. att hon även hade andra merkostnader än de som Försäkringskassan prövat. Hon uppgav i överklagandet vad dessa merkostnader avsåg men inte storleken på dessa.
Försäkringskassan vidhöll sitt beslut.
Domskäl
Länsrätten i Stockholms län (2004-09-20, ordförande Westrell) yttrade: - - - Länsrätten finner utifrån handlingarna i målet att Sophia inte kan anses ha behov av vård och tillsyn i sådan omfattning att M.T.C. är berättigad till fortsatt vårdbidrag för henne. Vidare finner länsrätten att godtagbara merkostnader inte kan anses uppgå till ett sådant belopp att rätt till vårdbidrag föreligger. Länsrättens slutsats är att de lagliga förutsättningarna för att M.T.C. ska kunna medges vårdbidrag för Sophia inte är uppfyllda. Överklagandet ska därför avslås. - Ytterligare merutgifter utöver vad Försäkringskassan har prövat har framlagts i överklagandet. Länsrätten har inte möjlighet att som första instans pröva dessa merutgifter. Överklagandet i denna del ska därför avvisas. -Länsrätten avvisar överklagandet vad avser merutgifter utöver vad Försäkringskassan har prövat i det överklagade beslutet. - Länsrätten avslår överklagandet i övrigt.
M.T.C. fullföljde sin talan hos kammarrätten.
Försäkringskassan bestred bifall till överklagandet.
Kammarrätten i Stockholm (2005-05-30, Nordlund, Engquist, Broström, referent, samt nämndemännen Arkelsten och Kalevuori) yttrade: - - - Det har inte, vare sig av nytillkommet medicinskt underlag eller av övrig utredning, framkommit att vårdinsatserna är av den omfattningen och med ett så pass uttalat tillsynsbehov att rätt till vårdbidrag föreligger. Det har inte heller visats att merkostnaderna för diabeteskost och sjukresor uppgår till betydande belopp. Såsom länsrätten funnit kan de merkostnader som framlagts först i länsrätten inte prövas inom ramen för detta mål. Rätt till fortsatt vårdbidrag föreligger därför inte, varför överklagandet ska avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet.
M.T.C. fullföljde sin talan hos Regeringsrätten och anförde bl.a. följande. Hon har inte tidigare fått hjälp och fullständig information från Försäkringskassan i fråga om de merkostnader hon är berättigad till. Hon har på egen hand fått införskaffa denna information. Hon bifogar till överklagandet bl.a. en förteckning över vilka merkostnader hon haft.
Försäkringskassan hemställde att Regeringsrätten skulle undanröja kammarrättens och länsrättens domar och visa målet åter till länsrätten för ny prövning. Försäkringskassan anförde bl.a. följande. I det överklagade beslutet har Försäkringskassan dragit in ett tidigare beviljat vårdbidrag. I prövningen ingår bedömning av om vård- och tillsynsbehov och merkostnader grundar rätt till vårdbidrag. Saken vid Försäkringskassans prövning avsåg således rätten till vårdbidrag. M.T.C. har hos länsrätten anfört att kostnader för bl.a. medicin, telefon och lägervistelse bör beaktas vid bedömningen av rätten till vårdbidrag. Enligt Försäkringskassans mening är det fråga om att åberopa nya omständigheter som stöd för yrkandet om vårdbidrag. Hennes talan får fortfarande anses gälla rätten till vårdbidrag. Länsrätten borde således vid sin prövning av rätt till vårdbidrag även ha prövat de av M.T.C. i länsrätten angivna kostnaderna. Med hänsyn till att hon i överklagandet till länsrätten inte närmare angett merkostnadernas storlek borde detta ha utretts av domstolen eller hade domstolen kunnat återförvisa målet till Försäkringskassan. Länsrätten skulle inte ha avvisat överklagandet såvitt avser de ytterligare angivna merkostnaderna. I fråga om dessa merkostnader har i överklagandet till Regeringsrätten storleken på dessa angetts. Det finns numera underlag för länsrätten att pröva frågan om rätten till vårdbidrag. - Försäkringskassan delar domstolarnas bedömning vad avser vård- och tillsynsbehovet.
Regeringsrätten (2009-02-12, Billum, Nordborg, Brickman, Knutsson, Stenman) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Frågan i målet är om det var riktigt av länsrätten att avvisa M.T.C:s överklagande i den del det avsåg ersättning för merkostnader som inte prövats av Försäkringskassan.
I 37 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) anges att omständighet eller bevis som klaganden åberopar först i Regeringsrätten får beaktas endast om det föreligger särskilda skäl. Någon motsvarande bestämmelse finns inte såvitt avser överklagande till länsrätt och kammarrätt.
Mål om vårdbidrag gäller rätten till vårdbidrag med en viss nivå av prisbasbeloppet. Regeringsrätten finner i likhet med Försäkringskassan att de merkostnader som M.T.C. åberopat i överklagandet till länsrätten enbart utgör nya omständigheter till stöd för hennes yrkande om fortsatt rätt till vårdbidrag. Hon har haft rätt att åberopa dessa omständigheter i länsrätten som stöd för sitt yrkande om vårdbidrag och länsrätten skulle inte ha avvisat hennes begäran om att få de uppgivna merkostnaderna prövade.
Länsrätten kunde antingen själv ha prövat storleken av merkostnaderna eller återförvisat målet till Försäkringskassan för ny prövning.
M.T.C. har i Regeringsrätten preciserat storleken på merkostnaderna och åberopat nya sådana. Regeringsrätten anser med beaktande av 37 § förvaltningsprocesslagen och instansordningsprincipen att målet ska återförvisas till länsrätten för ny prövning. Kammarrättens och länsrättens domar ska därför upphävas och målet visas åter till länsrätten.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens och länsrättens domar och visar målet åter till länsrätten för ny handläggning.