RÅ 2009:9
Tillstånd har ansetts kunna medges till allmän kameraövervakning av gränspassager, med rätt att spela in och under viss tid bevara bilder, i syfte att förebygga brott.
Tullverket, Övre Norrlandsregionen, ansökte om tillstånd att anordna kameraövervakning med rätt att behandla och bevara (spela in) bilder dels från sju kameror vid de fasta gränsövergångarna till Finland och dels från mobil kamerautrustning vid vintervägarna över Torne-, Muonio- och Könkämäälv. Tullverkets motiv till kameraövervakningen var att förhindra organiserad ekonomisk brottslighet i form av införsel av varor som brännolja, alkohol, tobak och narkotika. Tullpersonal hade även vid flera tillfällen blivit hotade och trakasserade i samband med punktskattekontroller.
Länsstyrelsen i Norrbottens län meddelade i beslut den 29 januari 2002, med stöd av lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, Tullverket tillstånd till kameraövervakning från åtta kameror och avvisade ansökan i den del som avsåg kameraövervakning med mobil kamerautrustning. - Tillståndet innefattade rätt att, när misstanke om att organiserad brottslig införsel av varor kan komma att ske, behandla och bevara bilder som förmedlas av i tillståndet angivna kameror. Tillståndet att behandla och bevara bilder gällde till och med den 31 december 2004. - Länsstyrelsen anförde följande skäl för beslutet. Enligt 6 § lagen om allmän kameraövervakning ska tillstånd till allmän kameraövervakning meddelas om intresset av sådan övervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Av förarbetena till lagen framgår att tillstånd att spela in bilder inte regelmässigt ska följa ett tillstånd till allmän kameraövervakning. Behovet av att spela in bilder måste kunna påvisas i det enskilda fallet, t.ex. genom att visa att platsen är särskilt brottsutsatt. - Tullverket har uppgivit att det sker en omfattande organiserad illegal införsel av brännolja, alkoholvaror, tobaksvaror och narkotika över den finsk-svenska gränsen och att Tullverket i dag saknar instrument för att bevisa vilka fordon som är inblandade i den organiserade illegala införseln av varor. - Tillståndet att bedriva kameraövervakning avser begränsade vägpartier av genomfartskaraktär i anslutning till gränsövergångarna. Bildinspelning får endast ske efter beslut av ansvarig tulltjänsteman och efter misstanke om att införsel av varor, som ett led i en organiserad brottslig verksamhet, kommer att ske vid viss tidpunkt. - Ansökan om kameraövervakning med mobil enhet avser övervakning av de ca tjugo isvägar som vintertid öppnas för fordonstrafik över den svensk-finska gränsen. Platsen för isvägarna varierar mellan olika år. - Tullverket har inte redovisat vilka områden som kommer att övervakas vid de olika isvägarna. Länsstyrelsen kan därför inte bedöma om övervakningsintresset väger över integritetsintresset vid dessa platser.
Länsrätten i Norrbottens län
Övertorneå kommun överklagade länsstyrelsens beslut hos länsrätten och yrkade att beslutet skulle undanröjas vad rörde gränsövergångarna vid Övertorneå och Pello samt anförde att beslutet skulle strida mot grundläggande intressen beträffande integritet för dem som passerar landgränsen mellan de två EU medlemsstaterna Sverige och Finland.
Domskäl
Länsrätten i Norrbottens län (2002-07-10, ordförande Höijertz) yttrade: Tullverket har i svar på anförda besvär uppgett: Kameraövervakningen kommer att ske i syfte att identifiera fordon och registreringsnummer som är aktuella vid verkets punktskatte- och brottsutredningar för att förhindra organiserad illegal införsel av finsk rödmärkt olja (brännolja), alkohol, tobak och narkotika. Övervakningen skall ses som ett hjälpmedel för att förhindra kriminalitet och minska risken för olyckor i samband med sådana transporter som kan innebära problem ur miljö- och transportsäkerhetssynpunkt. I dagsläget har verket inga alternativa och kompletterande åtgärder till sitt förfogande som ensamma kan ersätta kameraövervakningen. Verket får genom sin underrättelseverksamhet reda på vilka fordons gränspasseringar som är intressanta att närmare undersöka. Avsikten är endast att spara inspelade band under en begränsad tid och ett begränsat antal tjänstemän kommer att ha tillgång till dessa inspelningar. - Övertorneå kommun har anfört att det finns en lång tradition av stark samhörighet mellan dem som bor på ömse sidor om Torne älv. Tornedalingarna visade tydligt i EU- valet att de ville bo och verka vid en öppnare gräns med maximalt smidiga gränser åt båda hållen. En integritetskränkning kommer att ske av samtliga personer som passerar gränsen för att bevisa ett fåtal personers påstådda illegala verksamhet vid gränsen. - Tillstånd till kameraövervakning skall enligt 6 § lagen om allmän kameraövervakning ges om intresset av sådan övervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid bedömningen av intresset skall särskilt beaktas om övervakningen behövs för att förebygga brott, förhindra olyckor eller därmed jämförliga ändamål. Vid bedömningen av den enskildes intresse av att inte bli övervakad skall särskilt beaktas hur övervakningen skall utföras och vilket område som skall övervakas. - Tullverket har anfört förebyggande av brott som sitt främsta skäl till övervakningen men har inte presenterat något material till stöd för att de platser som skall övervakas är särskilt brottsutsatta. I ansökan uppgavs att det enligt polisen fanns tecken på att organiserade kriminella ligor från Norrbotten låg bakom dieselstölderna längs Norrlandskusten och att det fanns misstanke om att den illegalt införda rödmärkta finska brännoljan blandades ut med stulen svensk blank diesel. I ett senare yttrande uppgavs vidare: "Tullverket har fått uppgifter om att införsel av brännolja från Finland har ökat kraftigt" och "Det finns även starka indicier på att stora mängder alkohol och tobak införs över den finsk svenska gränsen". Dessa uttalanden måste dock anses alltför vaga för att gränsövergångarna skall anses vara särskilt brottsutsatta platser. Vad Tullverket mer uttalat men argumentationsvis uttryckt i sitt svar på anförda besvär har vidare inte bestyrkts med utredningsmaterial e.d. - Det saknas vägledande rättstillämpning vad avser övervakningskameror vid gränsövergångar men vad gäller kameraövervakning på torg och gångväg genom park har uttalats: "I förarbetena till lagen (prop. 1997/98:64 s. 29) uttalas att det bör vara möjligt att ge tillstånd till övervakning inte bara av entréer till restauranger m.m. utan också av närområdet utanför entrén där kö brukar bildas, om det är motiverat i brottsförebyggande syfte. Det finns dock i förarbetena inga uttalanden som ger stöd för att avsikten varit att hela gator och torg skall kunna övervakas. Den vikt lagstiftaren lagt vid intresset av att effektivt kunna bekämpa brott talar enligt Regeringsrättens uppfattning dock för att allmän kameraövervakning - efter en individuell och restriktiv tillståndsprövning - bör kunna ske på sådana allmänna platser som torg och parker där risken att utsättas för våldsbrott erfarenhetsmässigt är stor" (RÅ 2000 ref. 61). Resonemanget torde kunna tillämpas även på andra allmänna platser med jämförbar tillgänglighet för enskilda. En individuell och restriktiv tillståndsbedömning skall således göras och kameraövervakning på allmänna platser kan tillåtas om det erfarenhetsmässigt gäller en plats där i vart fall risken för att utsättas för våldsbrott är stor. - Den genom överklagat beslut tillåtna övervakningen skall ske på allmänna platser där den enskildes personliga integritet åtminstone numera gör sig starkt gällande och detta i synnerhet med avseende på bilder som kan komma att sparas. Vid en avvägning mellan övervakningsintresset och integritetsintresset har det vidare inte framkommit att intresset av övervakning av gränsövergångarna i Övertorneå och Pello skulle överväga det intrång i de enskildas personliga integritet som kameraövervakningen kommer att innebära. Kommunens överklagande skall därför bifallas. - Länsrätten häver överklagat beslut i den del det avser gränsövergångarna i Övertorneå och Pello.
Kammarrätten i Sundsvall
Tullverket överklagade och yrkade att kammarrätten skulle upphäva länsrättens dom och fastställa länsstyrelsens beslut avseende gränspassagerna i Övertorneå och Pello.
Övertorneå kommun bestred bifall till överklagandet.
Domskäl
Kammarrätten i Sundsvall (2005-04-25, Sjödin, Heidling, referent, Eberstein) yttrade: Till stöd för sin talan har Tullverket anfört i huvudsak följande. Intresset av kameraövervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. I arbetet med att förhindra illegal införsel av finsk rödmärkt olja, alkohol, tobak, narkotika och andra varor använder sig Tullverket av olika informationskällor. Källorna kan exempelvis vara tips, underrättelseinformation, riskprofiler, riskanalyser och dylikt. Även tulltjänstemännens iakttagelser är en viktig informationskälla. Kontroller vid inre gräns skall bygga på ovan nämnda metoder och utgör inget hinder för och stör inte legalt varu- och personflöde över gränsen. Tullverket får via olika informationskällor informationer om vilka fordons gränspasseringar som är intressanta att närmare undersöka. Tullverkets kontrollåtgärder får inte genomföras slumpmässigt. Sålunda gäller att s.k. stickprovskontroller eller systematiska kontroller inte är tillåtna i samband med passage av Sveriges inre gräns. Det sker en storskalig, organiserad, illegal införsel av mineraloljeprodukter över den finsk-svenska gränsen. Det rör sig om finsk rödmärkt eldningsolja som förs in till Sverige utan att skatt erläggs. Problemen med den finska rödmärkta oljan, som är betydligt billigare att inhandla i Finland, har ökat markant i Norrbotten. Oljeinförseln riskerar att på sikt helt konkurrera ut den legala försäljningsorganisationen i Norrbotten. Oljetransporterna är också ett miljö- och transportsäkerhetsproblem och är mycket välorganiserade. Enligt av polismyndigheten i Västerbottens län upprättad anteckning om vägtrafikolycka i Jörn den 31 augusti 2002 medförde fordonsekipaget, en tung lastbil med tankpåbyggnad, ca 13,5 kubikmeter finsk rödmärkt olja. Vid en skarp kurva lossnade den dieselfyllda tankpåbyggnaden från infästningen i bilramen, kanade av lastbilen och hamnade vid vägkanten. Tanken läckte olja och uppskattningsvis 300 liter olja rann ut vid olyckstillfället. I ett annat fall som inträffade utanför Överkalix i september 2001, körde en tankbil med 16 kubikmeter finsk rödmärkt olja i lasten av vägen. Fordonet hamnade i vägdiket och finsk rödmärkt olja rann ut i diket. De kontroller av varor som genomförs av Tullverket sker selektivt. Härav följer att Tullverkets kontrollverksamhet är beroende av information och bakgrundsmaterial från bl.a. underrättelseverksamhet. Underrättelseverksamhetens analyser skall ge underlag till bättre urval för olika kontrollåtgärder. För att förbättra urvalet av objekt i den fysiska kontrollverksamheten skall underrättelseverksamheten och urvalsmetoderna vidareutvecklas. Det är sålunda Tullverkets åsikt att ett sätt att få bättre kunskap om objektet och förbättra urvalet är att med kameraövervakning som hjälpmedel få ett effektivt medel i arbetet med att förhindra organiserad ekonomisk kriminalitet samt förhindra och minska risken för olyckor i samband med transporter som innebär problem ur miljö- och transportsäkerhetssynpunkt. Av de transporter Tullverket, Övre Norrlandsregionen, år 2002 har kontrollerat ur punktskattesynpunkt har 62 procent kommit in i Sverige via den obemannade gränsövergången Aavasaksa-Övertorneå. En majoritet av de kontrollerade objekten har lett till beslut om omhändertagande och beslut om skatt. En av anledningarna till att Tullverket har ansökt om tillstånd till kameraövervakning är att länsrätten i flera ärenden har krävt att verket skall styrka att gränsöverskridande transport har skett. För att kunna styrka att en viss gränspassering har ägt rum måste Tullverket få instrument för att kunna möta de beviskrav som ställs. Vid den aktuella gränspassagen blir alla gränspasseringar filmade av finska tullens övervakningskameror. Omfattningen av skatteundandragandet är betydande då punktskattepliktiga varor som finsk rödmärkt olja, alkohol och tobak införs över den svensk- finska gränsen. Det föreligger ett reellt behov av att kunna använda kameraövervakning i syfte att fånga upp illegala transporter av alkohol, tobak och finsk rödmärkt olja samt ingripa mot narkotikasmuggling och ekobrottslighet. - Övertorneå kommun har anfört i huvudsak följande. Det finns en lång tradition av stark samhörighet mellan dem som bor och verkar på båda sidor om Torne älv. Många familjer i gränsområdet har sina ursprung i båda länderna. Många av gränsborna har dagligt utbyte med varandra, de träffas privat, i jobbet eller som företagare och kunder. De täta informella kontakterna över gränsen har under de senaste årtiondena också kompletterats med formella samarbeten inom t.ex. räddningstjänst och akutsjukvård. Fler samarbeten utreds inom bl.a. besöksnäring och gymnasieskola. Efter Sveriges EU-inträde avskedades tulltjänstemännen i Övertorneå och Pello. Tullstationerna försåldes till privata köpare. De tre kvarvarande svenska tulltjänstemännen placerades i den finska tullstationen i Aavasaksa. Numera är Tullverkets Övertorneå-station helt indragen. Enligt Tullverket skall kamerorna i huvudsak användas till att förhindra och/eller bevisa ett fåtal personers påstådda illegala verksamhet vid gränsen. Dessa försök till bevisföring kommer att ske genom en planerad integritetskränkning av samtliga enskilda personer som färdas över gränsen. En installation av ytterligare övervakningskameror vid broarna kommer självklart också att bli irriterande och hämmande för en av de viktigaste livsbetingelserna i bygden, nämligen den traditionella och täta samhörigheten mellan folken på båda sidor om Torne älv. Med tanke på att den finska tullmyndigheten har kameraövervakning för både in- och utgående trafik vid sina nationsgränser, kommer de föreslagna svenska kamerorna att innebära en helt onödig förtätning av kameror vid gränsbroarna. Tullverkets många avskedanden vid det svenska EU inträdet var förhastade. De avskedade tulltjänstemännens uteblivna bevakningsinsats kan inte kompenseras med primitiva tekniska metoder som bevakningskameror. Tullverket bör i stället återinföra bemannade gränspassager i Övertorneå och Pello. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Av 6 § lagen om allmän kameraövervakning följer att det vid tillståndsprövningen skall göras en intresseavvägning där övervakningsintresset vägs mot integritetsintresset. För att tillstånd till allmän kameraövervakning skall kunna meddelas krävs att Tullverket visar att intresset av sådan övervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. - Vid bedömningen av övervakningsintresset skall särskilt beaktas om övervakningen behövs för att förebygga brott, förhindra olyckor eller därmed jämförliga ändamål. I förarbetena har uttalats att uttrycket jämförliga ändamål skall tolkas restriktivt. Ändamålet måste ligga i linje med de fall som uttryckligen nämns i lagtexten (se prop. 1997/98:64 s. 55). - I sin ansökan om tillstånd till allmän kameraövervakning har Tullverket angivit att kameraövervakning behövs för att erhålla bevis vid illegal införsel av finsk rödmärkt olja samt alkohol- och tobaksvaror. I kammarrätten har Tullverket anfört att det föreligger ett reellt behov av att kunna använda kameraövervakning i syfte att fånga upp illegala transporter av alkohol, tobak och finsk rödmärkt olja samt ingripa mot narkotikasmuggling och ekobrottslighet. Något underlag för att aktuella gränspassager skulle utgöra särskilt brottsutsatta platser eller några konkreta uppgifter till stöd härför har dock inte ingivits. De uppgifter som lämnats avser fall av skatteundandragande vid införsel av punktskattepliktiga varor, vilka medfört beslut om omhändertagande och beslut om skatt. Det är enligt kammarrättens mening tveksamt om sådant skatteundandragande kan anses omfattas av de ändamål som särskilt skall beaktas vid bedömningen av intresset av allmän kameraövervakning. Vad Tullverket anfört angående olycksrisker måste anses ha för oklart och avlägset samband med situationen vid de aktuella gränsövergångarna för att kunna beaktas i förevarande sammanhang. - Vidkommande bedömningen av den enskildes integritetsintresse har Övertorneå kommun anfört att många familjer i gränsområdet har sina ursprung i båda länderna och att många av gränsborna har dagligt utbyte med varandra, privat och i andra sammanhang. Hänsynen till den enskildes personliga integritet synes således göra sig gällande med större styrka i detta område än vad som möjligen kan vara fallet vid andra gränsövergångar och synes närmast vara att jämställa med det integritetsintresse som kan finnas i fall då övervakningskameror upprättas på en allmän landsväg mellan två orter eller områden. Vidare är det fråga om kameraövervakning av en plats där övervakningen inte syftar till att bereda den enskilde trygghet utan i första hand synes ha som ändamål att tillvarata statens intressen enligt punktskattelagstiftningen m.m. Under sådana förhållanden måste integritetsintresset tillmätas stor vikt och det motstående övervakningsintresset måste vara betydande för att tillstånd skall kunna meddelas (jfr RÅ 2003 ref. 7). - Vid tillståndsprövningen gäller vidare som en grundprincip att kameraövervakning inte skall ses som ett hjälpmedel att använda i stället för andra säkerhetsåtgärder eller förebyggande insatser (jfr prop. 1997/98:64 s. 28 och RÅ 2000 ref. 61). Tullverket har i allmänna ordalag redogjort framför allt för sitt arbete med att förebygga och utreda olovlig införsel av punktskattepliktiga varor. Några åtgärder som avser just de i målet aktuella gränsövergångarna har dock inte åberopats, däremot synes Tullverkets bemanning vid dessa gränsövergångar ha avvecklats under senare år. - Vid en avvägning av övervakningsintresset mot integritetsintresset finner kammarrätten att Tullverket inte har visat att intresset av kameraövervakning vid gränspassagerna i Övertorneå och Pello väger tyngre än det intrång i enskildas personliga integritet som användningen av övervakningskameror innebär. Överklagandet skall därför avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet.
Regeringsrätten
Tullverket överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle undanröja kammarrättens dom samt fastställa Länsstyrelsen i Norrbottens läns beslut. Tullverket anförde bl.a. följande. Tullverket har i dag tillstånd till kameraövervakning av bl.a. vägtrafiken på Öresundsbron. Ändamålet med övervakningen är att förebygga och förhindra olaglig in- och utförsel av varor och personer. Tillståndet innefattar rätt att vid misstanke om brott behandla och bevara bilder i högst 90 dagar. Tullverket har ett övergripande uppdrag att kontrollera och övervaka trafiken till och från landet så att bestämmelserna om in- och utförsel efterlevs. I uppdraget ingår att effektivisera, vidareutveckla och förbättra kontrollmetoderna. Kontrollarbetet bygger i allt väsentligt på inhämtad information om illegal trafik och tillvägagångssätt så att det urval av objekt som tas ut för fysisk kontroll ska bli så tillförlitligt som möjligt och störa den legala trafiken så lite som möjligt. När det gäller brott mot in- och utförselreglerna är just gränsövergångarna en synnerligen brottsutsatt plats. Verket har befogenheter att kontrollera alla de i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen (befogenhetslagen) uppräknade varuslagen vid gräns mot annat EU-land, t.ex. vapen. I verkets uppdrag ingår att särskilt bekämpa narkotikabrottsligheten. Verket arbetar med att få fram ett så gott underlag som möjligt för kontroll, ofta i samarbete med andra nationella och utländska brottsbekämpande myndigheter. Sådan information kan vara t.ex. uppgifter om fordon som passerar gränsen, tidpunkter för gränspassagerna och frekvensen av passagerna. Kameraövervakning är ett effektivt hjälpmedel för att förebygga och förhindra nu aktuell brottslighet. Den dömande makten ställer stora krav på Tullverket vad gäller bevisning av en påstådd gränsövergång. Verket kan inte finna annat än att den tekniska bevisningen i form av bildmaterial är oöverträffad i dessa lägen. - Kammarrätten ansåg det tveksamt om skatteundandraganden vid införsel av punktskattepliktiga varor kunde anses omfattas av lagens ändamål. Den 1 januari 2003 infördes ett nytt brott, olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor, i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter (punktskattekontrollagen). Brottet har en straffskala upp till fyra års fängelse. Den 1 juli 2005 infördes ytterligare ett brott i lagen, olovlig befattning med punktskattepliktiga varor. Det som åberopats om behovet av kameraövervakning gällande illegala transporter av punktskattepliktiga varor faller enligt Tullverket i högsta grad inom lagens definition av förebyggande av brott. - Tullverkets kontrollverksamhet är huvudsakligen inriktad på resenärer med motorfordon som passerar gränsen. Kamerorna är därmed avsedda att övervaka körfälten. Då det inte råder förbud mot gång- eller cykeltrafik över broarna kan det vid enstaka tillfällen inträffa att människor, som går eller färdas på cykel, fastnar på kamerabild. Dessa trafikanter kan å andra sidan förmodligen inte undgå att bli föremål för den kameraövervakning som sker av finska myndigheter på finskt territorium.
Övertorneå kommun bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Körfälten för motorfordon är helt dominerande på körbanorna och de minimala remsor som är tillgängliga för gående och cyklister finns ytterst på körbanorna. Trots de vanskliga trafikförhållandena är broarna livligt trafikerade av såväl motorfordon som gående och cyklister. Det är i dagsläget tekniskt omöjligt att kameraövervaka endast broarnas körfält för motorfordon. Gående personer och cyklande på broarna kommer oundvikligen att omfattas av eventuella kameraövervakningar.
Justitiekanslern yttrade sig i målet och anförde bl.a. följande.
Justitiekanslern har tidigare tagit ställning till den aktuella kameraövervakningen och har då inte funnit anledning att invända mot länsstyrelsens bedömning att den bör tillåtas. Kammarrätten har - i likhet med länsrätten - vid sin prövning av behovet av allmän kameraövervakning i förhållande till integritetsintresset funnit att övervakning inte bör tillåtas. Kammarrättens bedömning framstår i och för sig som välmotiverad. Justitiekanslern vill likväl fästa Regeringsrättens uppmärksamhet på vissa omständigheter som kan tala för en annan bedömning.
Länsstyrelsen i Skåne län meddelade den 28 juni 2000 Tullverket Skåneregionen tillstånd till allmän kameraövervakning av vägtrafiken på Öresundsförbindelsen (dvs. Öresundsbron). Ändamålet med övervakningen är att förebygga och förhindra olaglig in- och utförsel av varor och personer. Liknande ändamål har angetts för det i målet aktuella tillståndet till övervakning av gränspassagerna i Övertorneå och Pello. Liknande föreskrifter vad gäller inspelningsrätt gäller också. Den illegala införseln av varor via gränspassagerna i Övertorneå och Pello torde visserligen vara av betydligt mindre omfattning än införseln via Öresundsbron. Tullverkets redogörelse i målet, bl.a. såvitt avser punktskattereglerade brott, får ändå anses ge stöd för bedömningen att det finns ett reellt behov av kameraövervakning vid de aktuella gränspassagerna.
Vad gäller integritetsintresset konstaterar Justitiekanslern att detta inte gör sig lika starkt gällande när det är fråga om kameraövervakning av en väg som främst är avsedd för motortrafik som när övervakningen gäller gator där människor går till fots eller färdas på cykel. Enligt länsstyrelsens beslut avser kameraövervakningen begränsade vägpartier av genomfartskaraktär i anslutning till de aktuella gränsövergångarna. Det framgår inte av de till beslutet bifogade ritningarna om det endast är körfälten för motorfordon som ska övervakas eller om kameraövervakningen även innefattar de områden vid sidan av körfälten som är reserverade för gång- eller cykeltrafikanter. Om kameraövervakningen vid gränspassagerna i Övertorneå och Pello begränsas till körfälten finns det, enligt Justitiekanslerns mening, inte tillräcklig anledning att bedöma tillåtligheten av denna kameraövervakning på något annat sätt än vid Öresundsförbindelsen. Det kan tilläggas att den kontrollverksamhet som Tullverket bedriver, i vilken kameraövervakningen är avsedd att utgöra ett hjälpmedel, huvudsakligen verkar vara inriktad på fordon som passerar gränsen. Ett tillstånd till kameraövervakning av körfälten torde därför tillgodose Tullverkets behov.
Sammanfattningsvis lutar Justitiekanslern närmast åt att tillstånd till allmän kameraövervakning i detta fall bör beviljas med ovan föreslagen begränsning.
Regeringsrätten (2009-02-02, Heckscher, Eliason, Stävberg, Ståhl) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Tillstånd till allmän kameraövervakning ska enligt 6 § lagen om allmän kameraövervakning meddelas om intresset av sådan övervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid bedömningen av intresset av allmän kameraövervakning ska särskilt beaktas om övervakningen behövs för att förebygga brott, förhindra olyckor eller därmed jämförliga ändamål. Vid bedömningen av den enskildes intresse av att inte bli övervakad ska särskilt beaktas hur övervakningen ska utföras och vilket område som ska övervakas.
Av förarbetena till 6 § lagen om allmän kameraövervakning (prop. 1997/98:64 s. 27 ff.) framgår bl.a. följande:
Rätten att använda övervakningskameror bör utvidgas i sådana fall där intresset av att bekämpa brott och att förhindra olyckor eller tillgodose därmed jämförliga ändamål väger särskilt tungt. Samtidigt måste den enskildes berättigade intresse av skydd för sin integritet tillgodoses och vägas in i bedömningen. Vid avvägningen mellan dessa intressen bör dock intresset av att förebygga brott samt att förhindra olyckor och liknande ändamål få spela en mer framträdande roll än hittills. - - - Behovsbedömningen kan inte ses isolerad, utan är nära förknippad med frågan om det finns några motstående intressen. Ju större integritetsriskerna med kameraövervakningen är, desto större krav får naturligtvis ställas på sökandens behov av övervakningen. Om tillstånd ska meddelas eller inte bör emellertid avgöras vid en avvägning mellan övervakningsintresset och integritetsintresset, och några lämplighetsaspekter i övrigt bör inte anläggas. - - - Vid bedömningen av om övervakningen behövs är det naturligtvis av betydelse att veta vilka alternativa och kompletterande åtgärder som står till buds. För att uppnå brottsförebyggande effekter är det viktigt att övervakningsutrustning används tillsammans med andra förebyggande åtgärder. - - - Om tänkbara alternativa jämförbara åtgärder är enklare att använda, billigare och lika effektiva, torde det också göra att behovet av övervakningsutrustning får anses minska. Vid prövningen av integritetsintresset är det naturligtvis av stor betydelse vad kameraövervakningen ska innefatta. När det är fråga om att behandla eller bevara bilder eller avlyssna eller ta upp ljud, ökar riskerna för intrång i enskildas personliga integritet. Vidare är bedömningen beroende av det område som ska övervakas, när och hur länge övervakningen ska pågå och övriga omständigheter.
Frågan i målet är om Tullverket ska ges tillstånd till kameraövervakning av vissa gränspassager i Övertorneå kommun. Enligt Tullverket är ändamålet med övervakningen att förebygga brott. Av länsstyrelsens tillståndsbeslut framgår att bildinspelning får ske endast efter beslut av ansvarig tulltjänsteman och efter misstanke om att införsel av varor, som ett led i en organiserad brottslig verksamhet, kommer att ske vid viss tidpunkt. Kameraövervakningen ska enligt Tullverket ge information om vilka fordon som passerar gränsen mellan Finland och Sverige, tidpunkterna för och frekvensen av gränspassagerna. Har bilderna inte överlämnats till polismyndighet, åklagare eller domstol inom en månad ska de förstöras.
Det uppgivna ändamålet med kameraövervakningen är ett sådant ändamål som enligt 6 § lagen om allmän kameraövervakning särskilt ska beaktas vid bedömningen av intresset av allmän kameraövervakning. Av utredningen i målet framgår också att det finns ett behov av kameraövervakning vid gränspassagerna för att förebygga den nu aktuella brottsligheten. Det har inte framkommit att det finns några alternativa åtgärder som är enklare att använda, billigare och lika effektiva som kameraövervakning i dessa fall.
Vidare ska beaktas att den sökta kameraövervakningen avser motorfordonstrafik och att integritetsintresset i sådana fall inte är lika starkt som vid övervakning av personer. Såvitt framgår av utredningen är det av tekniska skäl dock oundvikligt att gång- och cykeltrafikanter kan komma att omfattas av övervakningen. Regeringsrätten finner emellertid, vid den avvägning som ska göras mellan behovet av kameraövervakning och den enskildes integritetsintresse, att intresset av övervakning i det aktuella fallet får anses väga tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad.
Regeringsrätten finner således att länsstyrelsens beslut den 29 januari 2002 att medge tillstånd till kameraövervakning av gränspassagerna i Övertorneå och Pello i Övertorneå kommun var riktigt.
Länsstyrelsens tillstånd, som gällde till och med den 31 december 2004, har dock löpt ut. Målet ska därför skrivas av.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avskriver målet.
Regeringsrådet Lundin var skiljaktig och ansåg att Regeringsrätten i dom borde avslå överklagandet med följande motivering: Regeringsrätten gör samma bedömning som kammarrätten.