RH 1994:99

Hovrätten har, oaktat reglerna om villkorlig frigivning numera är fakultativa, meddelat förordnande att tilltalad, som dömts till fängelse, skulle kvarbli i häkte längst till den dag då han tidigast skulle kunna bli villkorligt frigiven, om han hade verkställt det honom ådömda fängelsestraffet.

Malmö tingsrätt, avd. 5:3, dömde genom dom den 9 augusti 1994 K.M., som var häktad i målet, för grovt rattfylleri och olovlig körning till fängelse 4 månader. Tingsrätten förordnade att K.M. skulle, på grund av risk för fortsatt brottslig verksamhet, kvarbli i häkte till dess domen i ansvarsdelen vann laga kraft mot honom.

K.M. överklagade domen och yrkade bl.a. att påföljden skulle bestämmas till skyddstillsyn. Han begärde vidare att bli försatt på fri fot. Åklagaren bestred ändring och det särskilda frifotsyrkandet.

Hovrätten över Skåne och Blekinge (1994-10-03, hovrättsråden Lars Göran Abelson och Ulla Wallen, adjungerade ledamoten f.d. hovrättsrådet Inger Schlyter, referent, samt nämndemännen Bess Johansson och Margareta Frangeur) fastställde på anförda skäl tingsrättens domslut samt meddelade i häktningsfrågan följande beslut:

K.M. skall kvarbli i häkte tills domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom, dock längst till den dag då han, om han hade verkställt det honom ådömda fängelsestraffet, tidigast skulle kunna bli villkorligt frigiven från detta straff.

Som motivering till beslutet anförde hovrätten i domen: Det finns en påtaglig risk för att K.M. fortsätter sin brottsliga verksamhet. Han skall därför kvarbli i häkte tills domen i ansvarsdelen vinner laga kraft. Häktningen bör dock inte bestå under längre tid än fram till den dag då K.M., om han hade verkställt det honom ådömda fängelsestraffet, tidigast skulle kunna bli villkorligt frigiven från detta straff.

Målnummer B 877/94