RH 1997:64
Rätt till muntlig förhandling har ansetts föreligga i skuldsaneringsärende vid tingsrätten, trots att prövningen varit begränsad till avgörande av rättsfrågor.
S.F. ansökte den 28 februari 1996 hos Kronofogdemyndigheten i Stockholms län om skuldsanering. Därefter beslöt kronofogdemyndigheten den 19 september 1996 att avslå ansökningen enligt 12 § första stycket skuldsaneringslagen (1994:334) eftersom förutsättningarna för skuldsanering enligt lagen - med hänsyn till det s.k. skälighetskriteriet - inte ansågs uppfyllda.
Huddinge tingsrätt och hemställde samtidigt att tingsrätten skulle pröva ärendet efter muntlig förhandling
S.F. överklagade kronofogdemyndighetens beslut hos Huddinge tingsrätt och hemställde samtidigt att tingsrätten skulle pröva ärendet efter muntlig förhandling.
Huddinge tingsrätt (1996-10-11, rådmannen Britt Björneke) lämnade såväl S.F:s begäran om muntlig förhandling som överklagandet utan bifall. Tingsrätten - som i själva saken anslöt sig till kronofogdemyndighetens bedömning - ansåg inte att det var nödvändigt att hålla muntlig förhandling och motiverade beslutet, dels med att anledning att ifrågasätta de påstådda sakförhållandena inte förelåg, dels med att prövningen vid tingsrätten i huvudsak var begränsad till rättsfrågor.
S.F. överklagade tingsrättens beslut och yrkade - så som hennes talan måste uppfattas - att hovrätten skulle undanröja tingsrättens beslut och visa målet åter till tingsrätten för fortsatt behandling.
Svea hovrätt (1996-12-13, hovrättslagmannen Dag Victor, hovrättsråden Jan-Olov Swahn och Ingrid Holmstrand, referent) undanröjde tingsrättens beslut och visade ärendet åter till tingsrätten för fortsatt behandling, varvid hovrätten uttalade följande.
Av 14 § lagen (1996:242) om domstolsärenden, som var tillämplig på tingsrättens handläggning, framgår att domstol som huvudregel skall hålla sammanträde när detta, såsom S.F. gjort, begärts av en enskild part. Sammanträde behöver dock inte hållas om detta på grund av någon särskild omständighet inte behövs.
Härutöver måste emellertid artikel 6 punkt 1 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna beaktas. Enligt den bestämmelsen föreligger i princip en rätt till muntlig förhandling när det gäller vad som i artikeln benämns som en persons civila rättigheter och skyldigheter. Enligt hovrättens mening måste S.F:s talan anses röra en civil rättighet enligt konventionen (jfr RH 1996:59).
Rätten till muntlig förhandling enligt Europakonventionen gäller även om sakförhållandena är ostridiga och prövningen således begränsad till avgörandet av rättsfrågor. Tingsrätten borde därför inte ha avgjort ärendet på handlingarna.