RH 2004:89
Tingsrätten dömde en tilltalad för snatteri till böter efter en huvudförhandling som ägt rum trots att den tilltalade uteblivit. Efter det att domen meddelats framkom att personen hade avlidit redan före huvudförhandlingen. Fråga dels om åklagarens rätt att överklaga till den tilltalades förmån, dels om huruvida domen skulle undanröjas i dess helhet eller endast i fråga om påföljden.
Göteborgs tingsrätt (2004-08-18, rådmannen Göran Lundgren samt nämndemännen Ulla Engdahl, Evert Samuelsson och Britt-Marie Wallerius) dömde R.J. för snatteri till 30 dagsböter å 190 kr och ålade R.J. att betala en avgift på 500 kr enligt lagen om brottsofferfond.
Tingsrätten avgjorde målet i R.J:s utevaro med stöd av 46 kap. 15 a § rättegångsbalken. Domen avkunnades i samband med huvudförhandlingen den 18 augusti 2004. Enligt en anteckning i tingsrättens dagbok ringde en syster till R.J. till tingsrätten den 26 augusti 2004 och berättade att R.J. avlidit. Av tingsrättens dagbok framgår också att polisen konstaterade dödsfallet den 16 augusti 2004.
Åklagaren överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle undanröja den R.J. ådömda påföljden.
Åklagaren anförde i huvudsak följande. R.J. avled den 16 augusti 2004. Om tingsrätten hade känt till detta, hade domstolen avskrivit målet från vidare handläggning med motiveringen att ansvarsfrågan hade förfallit genom dödsfallet. Rättsläget är oklart beträffande frågan om åklagaren har rätt att överklaga till förmån för en tilltalad i den situation som uppstått och också beträffande frågan om på vilket sätt felet bör rättas till. Åklagaren vill föra omständigheterna till hovrättens kännedom, så att hovrätten kan vidta de åtgärder som hovrätten finner lämpliga. Åklagaren avstår från att komma med något mer bestämt yrkande än det som redovisats ovan.
Hovrätten för Västra Sverige (2004-10-18, hovrättslagmannen Hans Frennered, hovrättsrådet Bengt Nilsson, referent, och adjungerade ledamoten Mats Hagelin) meddelade prövningstillstånd, undanröjde tingsrättens dom och avskrev målet från vidare handläggning.
Som skäl för beslutet anförde hovrätten följande.
Om den tilltalade avlider under rättegången, skall som regel brottmålsförfarandet avbrytas utan någon saklig prövning av åtalet. Från den regeln gäller dock enligt 21 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken ett undantag för det fall att det redan före dödsfallet genom en fällande dom har fastställts att den tilltalade begått den åtalade gärningen. I ett sådant fall får talan mot domen föras av vissa av den avlidnes anhöriga (se NJA 1988 s. 51 och 1990 s. 21).
I förevarande fall har R.J. avlidit redan före huvudförhandlingen och således innan tingsrättens dom meddelades. Brottmålsförfarandet hade därför, i enlighet med det anförda, bort avbrytas och tingsrätten skulle ha avskrivit målet från vidare handläggning. Den ovan redovisade möjligheten för vissa anhöriga att överklaga en dom som meddelats före dödsfallet bör även gälla för det fall en dom av misstag meddelats trots att den tilltalade avlidit (se Fitger, Rättegångsbalken s. 21:5).
Om åklagaren överklagar en dom med yrkande om ändring till nackdel för en tilltalad som avlidit bör ett sådant överklagande avvisas, eftersom det inte finns anledning att fortsätta brottmålsförfarandet i en sådan riktning (jfr NJA 1990 s. 21).
Undantaget i den ovan nämnda bestämmelsen i rättegångsbalken innehåller ingen möjlighet för åklagaren att i liknande situationer överklaga tingsrättens dom till förmån för en tilltalad som avlidit. Enligt 20 kap. 2 § tredje stycket rättegångsbalken får åklagaren i högre rätt fullfölja talan även till den tilltalades förmån. Denna möjlighet för åklagaren att få en dom, som åklagaren exempelvis anser felaktig, undanröjd eller omprövad till den tilltalades förmån bör gälla även om den tilltalade har avlidit och även om det då finns någon anhörig som har samma möjlighet.
Av det anförda framgår att åklagaren är behörig att överklaga tingsrättens dom till förmån för R.J.
Åklagaren har överklagat med yrkande att endast påföljden skall undanröjas. Med hänsyn till att tingsrätten i stället för att meddela dom hade bort avbryta brottmålsförfarandet och avskriva målet, föreligger det sådana omständigheter att hovrätten bör undanröja tingsrättens dom i dess helhet och avskriva målet. Med denna utgång finns det inte skäl att låta någon anhörig till R.J. yttra sig innan hovrätten slutligt avgör målet (jfr NJA 1989 s. 862 och RH 1999:98).