RH 2007:33

Domskäl

Tingsrätten (lagmannen Bengt-Åke Engström) anförde i beslut den 16 februari 2007 följande.

B.F. i Huddinge har i ett e-postmeddelande begärt att tingsrätten skall ta fram samtliga morddomar som domstolen meddelat under år 2006. Han har vidare begärt att tingsrätten i första hand skall upprätta en lista med uppgift om namn och personnummer på den tilltalade, målnummer och påföljd samt, i andra hand, få en kopia av den sida i domen som innehåller dessa uppgifter.

Tingsrätten har underrättat B.F. om att det i det automatiserade registreringssystemet inte är möjligt att söka på ett visst brott. B.F. har i ett nytt e-postmeddelande vidhållit sin begäran och, för det fall tingsrätten inte effektuerar materialet, utbett sig ett skriftligt beslut

Enligt 4 § förordningen (2001:639) om registerföring m.m. vid allmänna domstolar med hjälp av automatiserad behandling framgår att det inte är tillåtet att söka på en viss brottsrubricering. Det är i konsekvens härmed inte heller möjligt att göra. För att tillmötesgå B.F:s begäran skulle det vara nödvändigt att gå igenom de nästan 3500 brottmålsdomar som meddelades under år 2006.

Tingsrätten har en förhållandevis omfattande skyldighet att tillmötesgå allmänheten med efterforskning och utlämnande av allmänna handlingar. Skyldigheten är inte obegränsad och får ställas mot om den arbetsinsats som erfordras är rimlig totalt sett och i förhållande till den arbetssituation som i övrigt råder vid domstolen. I förevarande fall är situationen dessutom den att det inte är en viss handling som efterfrågas; när en sådan påträffas kan ju sökandet avbrytas. B.F:s begäran liknar i stället en framställning om att t.ex. ta fram visst forskningsmaterial på det sättet att hela materialet måste genomgås. Den insats av efterforskning som B.F:s begäran medför går enligt tingsrättens uppfattning utöver vad en domstol är skyldig att åta sig i ärenden av förevarande slag. Detsamma gäller upprättandet av förteckningar.

B.F:s begäran lämnas utan bifall.

Domskäl

Hovrätten (hovrättspresidenten Gunnel Wennberg samt hovrättsråden Bengt von Reis och Eva Lönqvist, referent) anförde i beslut den 26 mars 2007 följande.

SKÄL

En allmän handling som får lämnas ut skall enligt 2 kap. 12 § första stycket tryckfrihetsförordningen på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den som önskar ta del av den. Kan handlingen inte tillhandahållas utan att sådan del därav som icke får lämnas ut röjes, skall den enligt samma bestämmelse i övriga delar göras tillgänglig för sökanden i avskrift eller kopia. Den sistnämnda bestämmelsen är ovillkorlig. Det förhållandet att det kan kräva en betydande arbetsinsats och ta lång tid i anspråk att avskilja de hemliga delarna av en eller flera handlingar kan inte åberopas till stöd för vägran att utlämna dessa (RÅ 1979 Ab 6). Av regleringen i tryckfrihetsförordningen anses dock följa att den som vill få del av en handling måste kunna precisera vilken handling som avses eller i vart fall lämna så detaljerade upplysningar om handlingen och dess innehåll, att myndigheten utan större svårighet kan identifiera den (Bohlin, Offentlighetsprincipen, 6:e uppl., s. 123 f.). Myndigheten måste alltså få klart för sig vilken eller vilka handlingar sökanden vill få ta del av. Det är emellertid inte nödvändigt att sökanden anger till vilket ärende en handling hör, utan allmänhetens rätt till insyn gäller också grupper av handlingar. I sådant fall kan en begäran anses tillräckligt preciserad om den avser en begränsad grupp av handlingar, t.ex. samtliga domar eller beslut som under en viss tidsperiod har meddelats i en viss typ av mål eller ärenden. Myndigheten är skyldig att med hjälp av sina diarier och register hjälpa sökanden med att identifiera den handling som avses (JO 1994/95 s. 571). Sökanden kan dock inte kräva att myndigheten skall göra mera omfattande efterforskningar för att klarlägga om det finns några handlingar i materialet som motsvarar en av sökanden allmänt hållen beskrivning (RÅ 1979 Ab 6 och NJA 1985 s. 537). Myndigheter anses inte ha skyldighet att bedriva arkivforskning eller annars företa mer omfattande utredningar (JO 1978/79 s. 214).

Frågan om hur omfattande efterforskningar en domstol måste göra har varit föremål för Högsta domstolens prövning i rättsfallet NJA 1998 s. 559. Fallet gällde utlämnande av samtliga domar avseende en namngiven person utan begränsning till någon viss tidsperiod. Högsta domstolen anförde att en domstol i en sådan situation är skyldig att använda alla tillgängliga register över parter, förda med ADB eller manuellt, för att söka efter domar som angivits på det i målet aktuella sättet och att domstolen i det sammanhanget måste ha rätt att utgå från att registren är fullständiga och rättvisande. Högsta domstolen ansåg däremot inte att domstolen i det aktuella fallet var skyldig att gå igenom dagboksbladen och domböckerna i deras helhet.

Vid tingsrätten registreras alla inkommande mål i ett automatiserat register som förs enligt förordningen (2001:639) om registerföring m.m. vid allmänna domstolar med hjälp av automatiserad behandling. Vid registreringen antecknas bl.a. saken, dvs. vad målet gäller. I brottmål antecknas som saken det brott åklagaren anger då målet inleds vid tingsrätten. Om flera brott är aktuella, anges det grövsta brottet. Av 4 § andra stycket i förordningen, i dess lydelse efter den 1 november 2003, följer att uppgifter om saken i ett mål inte får användas som sökbegrepp tillsammans med uppgifter om parter eller andra aktörer i ett mål eller ärende. En sökning på uppgifter om saken i sig får därmed anses vara tillåtet. En sådan sökning är emellertid för närvarande inte möjlig att göra. Däremot går det att göra andra avgränsade sökningar i registret och på så sätt få fram t.ex. mål som har avgjorts under en viss tidsperiod, mål med häktade och mål som har handlagts på en viss arbetsenhet.

B.F. har begärt att få del av de domar angående mord som har meddelats av Göteborgs tingsrätt under år 2006. Hovrätten utgår från att den som misstänks för mord är häktad och att målet därför registreras som förtursmål. Mål med häktade handläggs inte vid de arbetsenheter som endast handlägger bötesmål. Ett mål angående mord bör vidare registreras i gruppen övriga brottmål. En sökning i tingsrättens målregister visar att tingsrätten år 2006 meddelade dom i 823 mål som tillhörde gruppen övriga brottmål samt som lottats som förtursmål och handlagts på andra enheter än bötesenheter. Bland dessa mål bör samtliga domar avseende mord kunna återfinnas. Träfflistan utvisar att mord har registrerats som saken i fyra mål. Om tingsrätten har dömt för mord i dessa mål skall domarna utlämnas till B.F. i enlighet med hans begäran.

Det kan inte uteslutas att tingsrätten har dömt för mord även i något eller några andra mål där saken har antecknats gälla något annat brott. För att man skall kunna kontrollera om så är fallet måste man granska domarna i vart och ett av målen. En sådan genomgång kan göras på olika sätt. Man kan antingen gå igenom domböckerna för år 2006 i deras helhet eller akterna i de 823 mål som kan tas fram med hjälp av det automatiserade registret. I båda fallen blir det fråga om en så omfattande genomgång att det inte rimligen kan begäras att tingsrätten skall genomföra den. Slutligen kan man söka upp de 823 målen i det automatiserade registret och granska domen i vart och ett av målen på datorskärmen. Även om en sådan åtgärd är förhållandevis enkel, kan det beräknas ta åtminstone två arbetsdagar i anspråk att gå igenom så många mål. Även detta får därför anses vara en sådan mera omfattande efterforskning som en domstol inte kan anses vara skyldig att bedriva. Hovrätten avslår därför överklagandet i den del det kan anses innefatta en begäran om en mer genomgripande efterforskning än den hovrätten nu har gjort.

B.F. har begärt att vissa angivna uppgifter ur morddomarna skall ställas samman till en lista som skall lämnas ut till honom. En myndighet har dock endast skyldighet att lämna ut handlingar som förvaras hos myndigheten eller som är att anse som inkomna till eller upprättade hos myndigheten (2 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsförordningen). Någon lista av det slag som B.F. har efterfrågat finns inte hos tingsrätten och kan därför inte heller lämnas ut. Begäran i den delen skall därför avslås. Frågan om tingsrätten ändå med hänsyn till bestämmelsen i 15 kap. 4 § sekretesslagen är skyldig att tillhandahålla de begärda uppgifterna genom att framställa en dylik lista kan inte prövas av hovrätten (Bohlin, s. 167 och RÅ Ab 455/81). B.F.s begäran i denna del skall därför avvisas.

SLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens beslut endast på så sätt att tingsrätten beträffande de mål som har avgjorts under år 2006, där saken har angivits gälla mord och där tingsrätten har dömt för mord, skall utlämna domen i de delar B.F. har begärt det. Hovrätten avslår överklagandet om utlämnande av allmänna handlingar i övrigt och avvisar överklagandet såvitt gäller frågan om upprättande av en lista.

Hovrätten visar målet åter till tingsrätten som har att lämna ut de begärda handlingarna i den utsträckning som anges ovan.

Hovrättens beslut meddelat: den 26 mars 2007.

Mål nr: Ö 1733-07.

Lagrum: 2 kap.3 och 12 §§tryckfrihetsförordningen; 4 § förordningen (2001:639) om registerföring m.m. vid allmänna domstolar med hjälp av automatiserad behandling.

Rättsfall: NJA 1985 s. 537; NJA 1998 s. 599; RÅ 1979 Ab 6; RÅ 1981 Ab 455.

Litteratur: Bohlin, Offentlighetsprincipen, 6. uppl., s. 123 f och 167; JO 1978/79 s. 214; JO 1994/95 s. 571.