RH 2007:76

Hässleholms tingsrätt

Åklagaren åtalade D.M.M. för bl.a. narkotikabrott, bestående i innehav av närmare 392 gram cannabis och cannabisharts.

Domskäl

Tingsrätten (ordförande lagmannen Jörn Jacobsson) anförde i dom den 7 december 2006 bl.a. följande.

DOMSKÄL

D.M.M. har i huvudsak uppgett: Han odlade narkotikan i sin källare. Han trodde emellertid att det rörde sig om 100 gram. De plantor som hittades i hans källare vägdes med stjälk och blad varför vikten blev för mycket. Han använder bara blomman. Bladen hade han sparat för att senare göra sig av med dem. Den narkotika som hittades i hans bil samt i kökslådan i hans lägenhet hade han köpt. Det som hittades i hans kylskåp, ca 142 gram, var industrihampa som inte är narkotika. Han hade tagit hampan på en större åker utanför Malmö. Han trodde att det var en riktig cannabisodling när han körde förbi men när han insåg att det var industrihampa tog han med sig en del för att kunna lura sina kompisar. Han kunde lätt se att det var industrihampa på växtens utseende. Redlinepåsarna som hittades i hans hem hade han tagit med sig från hans arbete och den våg som hittades använde han till att väga skruvar till hans trasiga bildörr.

Den forensiska biologen MariAnne von Wachenfeldt, Statens Kriminaltekniska Laboratorium, har uppgett att all narkotika som togs i beslag hos D.M.M. skall anses utgöra narkotika av sådan typ som han inte äger inneha.

Tingsrätten finner genom innehållet i utredningen i förening med vad MariAnne von Wachenfeldt uppgivit att åtalet för narkotikabrott är styrkt i sin helhet.

Av belastningsregistret framgår att D.M.M. förekommer under sex avsnitt avseende främst trafikförseelser och tillgreppsbrott. Av yttrande från kriminalvården framgår att D.M.M. lever under ordnade sociala och ekonomiska förhållanden men att missbrukproblematiken förefaller oklar. Enligt tingsrättens bedömning bör påföljden bestämmas till fängelse.

DOMSLUT

Tingsrätten dömde D.M.M. för narkotikabrott och vapenbrott till fängelse 6 månader.

D.M.M. överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle bestämma påföljden till villkorlig dom förenad med samhällstjänst eller i vart fall sätta ned straffet. Åklagaren bestred ändring.

Hovrätten (hovrättsråden Roberth Nordh, referent, och Staffan Anderberg, adjungerade ledamoten lagmannen Sigurd Heuman samt två nämndemän) anförde följande.

DOMSKÄL

I enlighet med tingsrättens dom skall D.M.M. dömas för brott mot vapenlagen.

D.M.M. har i hovrätten vidhållit sitt påstående att del av narkotikan utgjort s.k. industrihampa och att innehavet därför varit straffritt (jfr NJA 2007 s. 219).

Genom D.M.M:s erkännande och utredningen i övrigt är styrkt att det i den bil i vilken han färdades vid gripandet anträffades 4,96 gram hasch samt att det vid husrannsakan i hans lägenhet påträffades 43,3 gram torkade marijuanablad, 138,7 gram torkad marijuana, 4,94 gram hasch, 7,65 gram torkade växtdelar samt 192,4 gram haschplantor.

Av förhöret med MariAnne von Wachenfeldt vid tingsrätten framgår följande. Normalt görs en bestämning av THC-halten endast vid innehav av större mängder cannabis. I detta fall uppstod emellertid osäkerhet huruvida THC-halten i partiet om 138,7 gram torkad marijuana översteg 0,2 procent, vilket är en förutsättning för att klassificera något som narkotika. Vid analys av något enstaka gram torkad marijuana visade sig dock halten THC uppgå till 0,4 procent. Därutöver gjordes en haltbestämning av THC i de torkade marijuanabladen. Halten uppgick till 10 procent. Det går enligt henne inte att okulärt skilja industrihampa från haschplantor som är straffbara att odla.

D.M.M:s invändning om att partiet torkad marijuana utgörs av s.k. industrihampa vinner visst stöd av den låga THC-halten, även om denna överstiger den för industrihampa högsta tillåtna. Mot påståendets riktighet talar främst att plantorna enligt D.M.M. skulle ha plockats i maj månad, dvs. i början av odlingssäsongen. Enbart detta kan dock inte anses tillräckligt för att invändningen skall lämnas utan avseende. För att ett påstående från en tilltalad skall kunna godtas enbart därför att det inte blivit vederlagt krävs emellertid att påståendet har blivit så konkretiserat att det inte på grund av sin vaghet praktiskt sett undandrar sig kontroll (jfr NJA 1980 s. 359 I). D.M.M. har inte kunnat lämna några andra uppgifter om platsen för odlingen än ”en åker någonstans utanför Malmö”. Påståendet om hur han kommit över plantorna kan därmed inte anses ha konkretiserats på ett sådant sätt att det getts möjlighet för åklagaren att föra motbevisning. Med beaktande av utredningen i övrigt finner hovrätten därför ställt utom rimligt tvivel att även den torkade marijuanan utgör narkotika enligt narkotikastrafflagen.

D.M.M. skall alltså dömas för narkotikabrott avseende hela den åtalade mängden narkotika. Brottet kan inte anses som ringa. Som framgått har THC-halten, i de delar av narkotikan som analyserats för haltbestämning, varierat betydligt. Vid bedömning av straffvärdet skall vidare beaktas att vikten av cannabisplantor som hemodlats inte utan vidare kan jämställas med vikten av importerad eller saluförd hasch (jfr NJA 1998 s. 512). En samlad bedömning leder till att straffvärdet kan bestämmas till fängelse i tre månader.

Brottets art är sådan att det finns en presumtion för fängelse. Vad som framkommit om D.M.M:s personliga förhållanden ger inte grund för att bryta presumtionen. Det saknas anledning att vid straffmätningen avvika från straffvärdet. Påföljden skall alltså bestämmas till tre månaders fängelse.

DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens domslut på så sätt att hovrätten bestämmer fängelsestraffets längd till 3 månader

Hovrättens dom meddelad: den 21 december 2007.

Mål nr: B 49-07.

Lagrum: 1 § narkotikastrafflagen (1968:64).

Rättsfall: NJA 1980 s. 359 (I); NJA 1998 s. 512; NJA 2007 s. 219; RH 2006:61.