RH 2010:54

En kort transport av narkotika i landet efter ett fullbordat smugglingsbrott har bedömts inte vara en så självständig hantering av narkotikan att den bör föranleda ansvar också för narkotikabrott.

Malmö tingsrätt

Åklagaren åtalade A.G. och V.Z. för grov narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott enligt följande gärningsbeskrivning:

A.G. och V.Z. har den 23 mars 2009 i Köpenhamn och Malmö i samband med införsel till Sverige från Danmark underlåtit att anmäla 4,512 kilo kokain, som är narkotika, till tullbehandling båda uppsåtligen brutit mot ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införseln genom att A.G. och V.Z. i gemensamhet och samråd transporterat narkotikan över Öresundsbron därvid V.Z. handhaft en resväska som partiet låg i genom att ta Öresundståget över bron med resväskan innehållande narkotikan under det att A.G. samtidigt åkt över Öresundsbron i en för ändamålet förhyrd bil efter det att A.G. omedelbart dessförinnan vid Kastrups flygplats i Köpenhamn till V.Z. lämnat över resväskan med narkotikan för samtidig transport med brotåget till Sverige. Brottet är grovt med hänsyn till att den avsett en särskilt stor mängd narkotika.

Tingsrätten (rådmannen Lars Henriksson samt nämndemännen Ingegerd Malmström, Elsa Wendel och Jan Wettbo) biföll i dom den 24 september 2009 åtalet mot såväl A.G. som V.Z. och dömde dem båda för grov narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott.

Hovrätten

Såväl A.G. som V.Z. överklagade tingsrättens dom yrkade bl.a. att hovrätten skulle ogilla åtalet. V.Z. yrkade i andra hand att hovrätten skulle döma honom för enbart grov narkotikasmuggling. Åklagaren motsatte sig ändring.

Domskäl

Hovrätten (hovrättslagmannen Lars Göran Abelson, hovrättsrådet Mats Loberg, tf. hovrättsassessorn Anna-Karin Leo, referent, samt nämndemännen Åke Sundkvist och Tina Pettersson) anförde i dom den 3 december 2009 såvitt nu är av intresse:

DOMSKÄL

Den prövning som hovrätten har gjort av bevisningen och av de rättsliga frågorna har lett till att hovrätten, lika med tingsrätten, finner det utrett att A.G. och V.Z. gemensamt och i samförstånd uppsåtligen har förfarit på sätt åklagaren har angett i sin gärningsbeskrivning.

Tingsrätten har i enlighet med åklagarens ansvarsyrkande dömt A.G. och V.Z. för såväl narkotikasmuggling som narkotikabrott. Det är klart att rekvisiten för båda brotten är uppfyllda. Den transport som konstituerar den olaga införseln i Sverige bör dock inte föranleda ansvar för narkotikabrott utan enbart för narkotikasmuggling (se prop. 1999/2000:124 s. 113). Fråga i målet blir därmed om den efterföljande transporten av narkotikan i landet ska medföra ansvar även enligt narkotikastrafflagen.

Narkotikapartiet har transporterats in i landet via tåg över Öresundsbron. V.Z., som var den som utförde den faktiska transporten av narkotikan, steg av vid den första tågstationen efter bron. Gripandet av A.G. och V.Z. skedde på denna tågstation strax därefter. Med hänsyn till att gripandet sålunda skedde en kort tid efter och ett kort avstånd från gränspassagen till Sverige föreligger enligt hovrättens mening inte tillräckliga förutsättningar för att bedöma transporten av narkotikan i landet som en så självständig hantering att den bör föranleda ansvar också för narkotikabrott. A.G. och V.Z. ska således dömas för endast narkotikasmuggling. På grund av den stora mängden narkotika bör smugglingsbrottet bedömas som grovt.

DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens domslut endast på så sätt att hovrätten dömer såväl A.G. som V.S. enbart för grov narkotikasmuggling enligt 6 § tredje stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

Hovrättens dom meddelad: den 3 december 2009.

Mål nr: B 2310-09.

Lagrum: 6 § tredje stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling; 3 § narkotikastrafflagen (1968:64).

Rättsfall: NJA 1974 s. 108; NJA 1974 s. 208 II.

Litteratur: Prop. 1999/2000:124 s. 113.