RH 2012:120

Amfetamin, 680 g; Cannabis, 1 kg

Hovrätten: Å har sagt att han förvarade narkotikan åt en person under några dagar och att han inte skulle sälja den. Redan mängden narkotika, ca 680 g amfetamin och drygt 1 kg cannabis, talar entydigt för att den var avsedd att överlåtas. Å har angett att han paketerade amfetaminpartiet och stoppade det i frysen. Han har också sagt att han tog lite av det och blandade ut en mycket liten mängd. När det gäller cannabisen gömde han en del för att använda själv medan resten placerades i ett vitrinskåp. Å:s olika åtgärder med narkotikapartiet talar för att det inte handlade om en förvaring, utan om en ytterligare hantering som hade ett vidare syfte. I den bostad där Å befann sig fanns också ett stort antal s.k. red-linepåsar och en avancerad digitalvåg. Polisen anträffade dessutom 14 500 kr i kontanter. Vid en husrannsakan i en bostad som Å hade tillgång till tidigare anträffades också en ansenlig summa kontanter och en del narkotika. Sammantaget leder dessa omständigheter enligt hovrätten till att Å Nylander innehade narkotikan i överlåtelsesyfte.

Högsta domstolen har i NJA 2012 s. 70 ansett att förvaring åt en annan person av ca 500 g amfetamin i ett källarförråd inte var ett grovt narkotikabrott och att straffvärdet var ett år och sex månader. I NJA 2011 s. 357 ansåg Högsta domstolen däremot att förvärv och försäljning av ett kg mefedron (som i straffvärdehänseende jämställs med amfetamin) skulle bedömas som grovt narkotikabrott.

Den narkotika som anträffades hos Å motsvarar i mängdhänseende ca 800 g amfetamin. Å har själv angett att han har ett omfattande missbruk av narkotika sedan några år tillbaka. Brottet har samband med Å:s eget missbruk. Den övervägande delen av narkotikan har han dock innehaft för vidareförsäljning. Det har inte kommit fram att narkotikahanteringen var organiserad eller att Å hade någon betydande roll i hanteringen. Det finns inte heller något som tillräckligt stödjer att brottsligheten sträckt sig över en längre tid.

Enligt hovrättens uppfattning är den mängd narkotika som anträffades hos Å så stor att den tillsammans med hans överlåtelsesyfte gör att narkotikabrottet ska bedömas som grovt. Hovrätten bedömer att det grova narkotikabrottet har ett straffvärde som motsvarar fängelse 2 år 3 månader.

Utöver det grova narkotikabrottet har Å i enlighet med tingsrättens dom gjort sig skyldig till grov olovlig körning, rattfylleri, ringa narkotikabrott, narkotikabrott, vapenbrott och grovt vapenbrott. Det grova vapenbrottet är, vid sidan av det grova narkotikabrottet, av störst betydelse för det samlade straffvärdet. Det brottet har i sig ett straffvärde om sex månaders fängelse. Till det kommer att ett par av de andra brotten har ett straffvärde på någon eller några månader.

Vid bedömning av straffvärdet vid flerfaldig brottslighet tillämpas den s.k. asperationsprincipen. Den innebär att det allvarligaste brottet bedöms till sitt fulla straffvärde medan straffvärdet för övriga brott reduceras i en fallande skala. Vid bedömningen ska det beaktas vilket samband som finns mellan de olika brotten. Ju större samband som finns, både till tid och till typ av brottslighet, desto större reduktion ska göras för de ytterligare brott som bedöms (NJA 2008 s. 359 och NJA 2009 s. 485).

Vapenbrottsligheten har inte något sakligt samband med narkotikabrottsligheten. Däremot finns det ett mycket starkt tidsmässigt samband mellan brotten. Den omständigheten att det rör sig om helt skilda brottstyper gör dock att straffvärdet för det grova vapenbrottet bör få genomslag i stor utsträckning. Övriga brott har ett sådant samband att de påverkar det samlade straffvärdet bara i liten utsträckning. Med dessa utgångsp.er anser hovrätten att övrig brottslighet har ett straffvärde som motsvarar sex månaders fängelse, som således ska läggas till straffvärdet för det grova narkotikabrottet.

Mot den bakgrunden har brottsligheten ett samlat straffvärde om två år och nio månader. Vid ett så högt straffvärde saknas i princip möjlighet att döma till någon annan påföljd än fängelse. Påföljden för Å ska därför bestämmas till fängelse.