Ds 2017:39
Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer, Ds 2017:39
1. Författningsförslag
1.1	 Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § patientdatalagen (2008:355) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	 Föreslagen lydelse
3 kap.
3 §1
Skyldig att föra en patientjournal är
1. den som enligt 4 kap. 1. den som enligt 4 kap. patientsäkerhetslagen patientsäkerhetslagen (2010:659) har legitimation eller (2010:659) har legitimation eller särskilt förordnande att utöva särskilt förordnande att utöva visst yrke, visst yrke, och
2. den som, utan att ha legi-2. den som, utan att ha legi timation för yrket, utför arbets- timation för yrket, utför arbets uppgifter som annars bara ska uppgifter som annars bara ska utföras av logoped, psykolog utföras av logoped, psykolog eller psykoterapeut inom den eller psykoterapeut inom den allmänna hälso- och sjukvården allmänna hälso- och sjukvården eller utför sådana arbetsupp- eller utför sådana arbetsupp gifter inom den enskilda hälso- gifter inom den enskilda hälso och sjukvården som biträde åt och sjukvården som biträde åt legitimerad yrkesutövare, och legitimerad yrkesutövare.
3. den som är verksam som kurator i den allmänna hälso- och
1 Senaste lydelse 2010:677.
Författningsförslag Ds 2017:39
sjukvården.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som, utan att ha legitimation för yrket, utför samma slags arbetsuppgifter som en hälso- och sjukvårdskurator.
________________________________________________________
________________________________________________________
Ds 2017:39	 Författningsförslag
1.2	 Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska ha följande lydelse.
4 kap.
1 §1
Nuvarande lydelse
Den som i enlighet med vad som anges i nedanstående tabell har avlagt högskoleexamen eller har gått igenom utbildning och som, i förekommande fall, fullgjort praktisk tjänstgöring ska efter ansökan få legitimation för yrket.
Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 8 kap. om sökanden hade varit legitimerad.
En legitimerad psykoterapeut ska i samband med sin yrkes utövning ange sin grundutbildning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i de fall som anges i tabellen meddela föreskrifter om vilken utbild ning och praktisk tjänstgöring som krävs för att få legitimation.
Yrke/Yrkestitel Utbildning	 Praktisk tjänstgöring
1. apotekare apotekarexamen
2. arbetsterapeut arbetsterapeutexamen
3. audionom audionomexamen
4. barnmorska barnmorskeexamen
5. biomedicinsk	 biomedicinsk
analytiker analytikerexamen
6. dietist dietistexamen
7. fysioterapeut fysioterapeutexamen
8. kiropraktor
enligt föreskrifter	 enligt föreskrifter
9. logoped
logopedexamen
1 Senaste lydelse 2013:1149.
________________________________________________________
________________________________________________________
Författningsförslag Ds 2017:39
10. läkare
läkarexamen enligt föreskrifter
11. naprapat
enligt föreskrifter enligt föreskrifter
12. optiker
optikerexamen
13. ortopedingenjör ortopedingenjörs
examen
14. psykolog
psykologexamen enligt föreskrifter
15. psykoterapeut
psykoterapeutexamen
16. receptarie
receptarieexamen
17. röntgensjuk
röntgensjuksköterske
sköterska examen
18. sjukhusfysiker
sjukhusfysikerexamen
19. sjuksköterska
sjuksköterskeexamen
20. tandhygienist
tandhygienistexamen
21. tandläkare
tandläkarexamen
Regeringen får meddela föreskrifter om att även andra utbild ningar än dem som anges i tabellen ska ge rätt till legitimation.
Föreslagen lydelse
Den som i enlighet med vad som anges i nedanstående tabell har avlagt högskoleexamen eller har gått igenom utbildning och som, i förekommande fall, fullgjort praktisk tjänstgöring ska efter ansökan få legitimation för yrket.
Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 8 kap. om sökanden hade varit legitimerad.
En legitimerad psykoterapeut ska i samband med sin yrkes utövning ange sin grundutbildning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i de fall som anges i tabellen meddela föreskrifter om vilken utbild ning och praktisk tjänstgöring som krävs för att få legitimation.
________________________________________________________
________________________________________________________
Ds 2017:39	 Författningsförslag
Yrke/Yrkestitel Utbildning	 Praktisk tjänstgöring
1. apotekare apotekarexamen
2. arbetsterapeut arbetsterapeutexamen
3. audionom audionomexamen
4. barnmorska barnmorskeexamen
5. biomedicinsk	 biomedicinsk
analytiker analytikerexamen
6. dietist dietistexamen
7. fysioterapeut fysioterapeutexamen
8. hälso- och sjuk-	 hälso- och sjukvårds
vårdskurator kuratorsexamen
9. kiropraktor
enligt föreskrifter	 enligt föreskrifter
10. logoped
logopedexamen
11. läkare
läkarexamen	 enligt föreskrifter
12. naprapat
enligt föreskrifter	 enligt föreskrifter
13. optiker
optikerexamen
14. ortopedingenjör ortopedingenjörs
examen
15. psykolog
psykologexamen	 enligt föreskrifter
16. psykoterapeut
psykoterapeutexamen
17. receptarie
receptarieexamen
18. röntgensjuk-
röntgensjuksköterske
sköterska examen
19. sjukhusfysiker
sjukhusfysikerexamen
20. sjuksköterska
sjuksköterskeexamen
21. tandhygienist
tandhygienistexamen
22. tandläkare
tandläkarexamen
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att även andra utbildningar än dem som anges i tabellen ska ge rätt till legitimation.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Vid ansökan om legitimation som hälso- och sjukvårds kurator, som har kommit in till Socialstyrelsen före den 1 januari 2024, ska följande anses likvärdigt med en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen.
Författningsförslag Ds 2017:39
Socionomexamen eller annan relevant examen på minst grund nivå i högskolan, tillsammans med
1. verksamhet som kurator inom hälso- och sjukvården i minst fem år, eller
2. verksamhet som kurator inom hälso- och sjukvården i minst två år och relevant vidareutbildning.
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
Ds 2017:39	 Författningsförslag
1.3	 Förslag till förordning om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 och 5 §§ patientsäkerhets förordningen (2010:1369) ska ha följande lydelse.
8 kap.
1 §1
Nuvarande lydelse
Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt patientsäkerhets lagen (2010:659) eller enligt denna förordning i de fall som anges i tabellen.
För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller 10–14 §§ avgiftsför ordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser ska tillämpas:
Ärendeslag	 Avgiftsklass
Legitimation (ej tidsbegränsad)
Kiropraktor, läkare, naprapat, psykolog eller psykoterapeut 4
Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, fysioterapeut, logoped, optiker, ortopedingenjör, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist eller tandläkare 2
Bevis om specialistkompetens (ej tidsbegränsat)
4
Bevis om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska
2
Föreslagen lydelse
1 Senaste lydelse 2016:161.
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
Författningsförslag Ds 2017:39
Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt patientsäkerhets lagen (2010:659) eller enligt denna förordning i de fall som anges i tabellen.
För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller 10–14 §§ avgiftsför ordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser ska tillämpas:
Ärendeslag Avgiftsklass
Legitimation (ej tidsbegränsad)
Kiropraktor, läkare, naprapat, psykolog eller psykoterapeut 4
Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, fysioterapeut, hälso- och sjukvårdskurator, logoped, optiker, ortopedingenjör, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist eller tandläkare 2
Bevis om specialistkompetens (ej tidsbegränsat)
4
Bevis om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska
2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
5 §2
Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om
1. vilka moment som ska ingå i vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659),
2 Senaste lydelse 2017:94.
Ds 2017:39 Författningsförslag
2. hur information ska ges till patienter och deras närstående enligt 3 kap. 8 § patientsäkerhetslagen,
3. vilka uppgifter som ska ingå i en patientsäkerhetsberättelse enligt 3 kap. 10 § patientsäkerhetslagen,
4. vilka åtgärder eller villkor som får ingå i en prövotidsplan enligt 8 kap. 2 § patientsäkerhetslagen,
5. kompetenskrav för behörighet som kontaktlinsoptiker och för att optiker ska få rekvirera läkemedel,
6. kompetenskrav för sjuksköterskor för att de ska få förskriva läkemedel och om den behörighet som sådan kompetens ger,
7. kompetenskrav för barn-7. kompetenskrav för barn morskor för att de ska få för- morskor för att de ska få för skriva läkemedel, och skriva läkemedel,
8. behörighet att förskriva 8. behörighet att förskriva sådana förbrukningsartiklar som sådana förbrukningsartiklar som avses i 8 kap. 9 § hälso- och avses i 8 kap. 9 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). sjukvårdslagen (2017:30), och
9. vilka kvalifikationer som ska anses likvärdiga med en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen enligt 4 kap. 1 § patient säkerhetslagen.
Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om verk ställigheten av patientsäkerhetslagen och föreskrifter om verk ställigheten av denna förordning. När det gäller frågor som avses i 5 kap. 1 § första stycket meddelar Socialstyrelsen verkställighets föreskrifter med stöd av bemyndigandet i 10 kap. 1 § första stycket 4 förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifi kationer.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.
Författningsförslag	 Ds 2017:39
1.4	 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer
Härigenom föreskrivs att bilagan till förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Bilaga
FÖRTECKNING ÖVER BEHÖRIGA MYNDIGHETER FÖR REGLERADE YRKEN I SVERIGE
I denna bilaga anges enligt 7 kap. 1 § de myndigheter som är behö riga myndigheter för reglerade yrken i Sverige. – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
g) fysioterapeut (sjukgymnast),
h) kiropraktor,
i) logoped,
j) läkare,
k) specialistläkare,
l) naprapat,
m) optiker,
n) ortopedingenjör,
o) psykolog,
p) psykoterapeut,
q) receptarie,
r) röntgensjuksköterska,
s) sjukhusfysiker,
t) sjuksköterska,
u) specialistsjuksköterska,
v) tandhygienist,
w) tandläkare,
x) specialisttandläkare, och
y) yrkesverksamhet inom den sociala barn- och ungdomsvården,
3. Folkhälsomyndigheten, i fråga om – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Föreslagen lydelse
Ds 2017:39 Författningsförslag
Bilaga
FÖRTECKNING ÖVER BEHÖRIGA MYNDIGHETER FÖR REGLERADE YRKEN I SVERIGE
I denna bilaga anges enligt 7 kap. 1 § de myndigheter som är behö riga myndigheter för reglerade yrken i Sverige. – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
g) fysioterapeut (sjukgymnast),
h) hälso- och sjukvårdskurator,
i) kiropraktor,
j) logoped,
k) läkare,
l) specialistläkare,
m) naprapat,
n) optiker,
o) ortopedingenjör,
p) psykolog,
q) psykoterapeut,
r) receptarie,
s) röntgensjuksköterska,
t) sjukhusfysiker,
u) sjuksköterska,
v) specialistsjuksköterska,
w) tandhygienist,
x) tandläkare,
y) specialisttandläkare, och
z) yrkesverksamhet inom den sociala barn- och ungdomsvården,
3. Folkhälsomyndigheten, i fråga om – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Bakgrund
I detta kapitel beskrivs yrket kurator inom hälso- och sjukvården och de utbildningar som leder fram till yrket. Frågan om legitima tion för kuratorer inom hälso- och sjukvården har behandlats under lång tid av flera olika statliga instanser. I kapitlet redogörs även för de tidigare utredningar som behandlat frågan och som utgör en utgångspunkt för denna promemoria.
2.1. Kuratorer inom hälso- och sjukvården
Kuratorer inom hälso- och sjukvården är verksamma inom olika verksamhetsgrenar, t.ex. i somatisk vård, primärvård, psykiatri och habilitering. De huvudsakliga arbetsuppgifterna består av psyko socialt arbete, krisstöd samt social rådgivning och stöd. Gemen samt för kuratorer inom hälso- och sjukvården, oavsett verksam hetsområde, är att yrket innebär direkta patientkontakter med självständigt ansvar för patienternas behandling. Detta omfattar att självständigt utreda, diagnostisera, planera och genomföra behand ling av psykosociala problem. Det finns olika former av samtalsstöd och sociala insatser som kuratorer kan tillämpa beroende på patientens behov. Det förutsätter att kuratorer inom hälso- och sjukvården har en god teoretisk grund och kompetens i evidens baserade samtalsmetoder.
Socialstyrelsen konstaterade 2014 i sin rapport Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård att 98 procent av yrkesverk samma kuratorer har socionomexamen. Vidare framgår att cirka 80 procent av kuratorerna inom den offentliga hälso- och sjuk vården har en kvalificerad vidareutbildning på avancerad nivå som t.ex. kan vara högskoleutbildningar efter examen på grundnivå som en magister- eller masterexamen. Socialstyrelsen bedömer att detta
Bakgrund Ds 2017:39
även borde gälla kuratorer inom den privata hälso- och sjukvården. Enligt en uppskattning från Statistiska Centralbyrån, finns det drygt 5 100 kuratorer inom hela hälso- och sjukvårdsfältet (SCB, Arbetskraftbarometer 2011). Fyra procent av verksamma kuratorer inom hälso- och sjukvården uppskattas arbeta inom privat verk samhet.
2.2. Utbildning
Socialstyrelsen framför i sin rapport Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård att utbildningen inom socialt arbete har varit utformad på olika sätt sedan den vetenskapliga disciplinen inrättades på 1970-talet. Socionomexamen har haft olika inrikt ningar inom t.ex. social omsorg och förvaltning. Utbildningen som finns i dag omfattar 210 högskolepoäng (tre och ett halvt års heltidsstudier) och inkluderar ofta sedan 2007 även utbildningsdelar som tidigare gav social omsorgsexamen. Utbildningen leder till en yrkesexamen enligt högskoleförordningen (1993:100).
Av examensordningen (bilaga 2 till högskoleförordningen) framgår de krav som ska uppfyllas för socionomexamen. Examens beskrivningen för respektive examen utgörs av kunskapsmål som är indelade i följande fyra områden: – kunskap och förståelse – färdighet och förmåga – värderingsförmåga och förhållningssätt – övrigt.
2.3. Tidigare utredningar
Kompetens och ansvar ( SOU 2010:65 )
2009 års behörighetsutredning hade i uppdrag att utreda ett antal frågor som rör behörighetsregleringen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I utredningens betänkande Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) behandlades bl.a. frågan om att införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården.
Bakgrund
Utredningen konstaterade att kuratorer inom hälso- och sjuk vården har en självständig yrkesroll med ett tydligt patientansvar. Trots detta föreslogs inte att legitimation skulle införas för yrkes gruppen, vilket motiverades med att det inte fanns någon särskild utbildning som var avsedd för kuratorer och att legitimation därför skulle behöva kopplas till arbetsuppgifterna i stället för till en utbildning.
En majoritet av de remissinstanser som svarade på betänkandet förde fram att man ansåg att det, främst på grund av patient säkerhetsskäl, behövdes legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården och att frågan därför borde utredas vidare. Detta beaktades i regeringens proposition Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten (2012/13:175). Remissinstansernas synpunkter om att kuratorer inom hälso- och sjukvården bör få legitimation bidrog till att regeringen gav Social styrelsen i uppdrag att utreda frågan närmare.
Regeringsuppdraget till Socialstyrelsen
Regeringen gav i maj 2013 Socialstyrelsen i uppdrag att utreda behovet av en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjuk vården (S2013/3447/FS). I det fall myndigheten bedömde att legitimation för yrkesgruppen behövs ingick det även i uppdraget att föreslå hur en legitimationsgrundande utbildning kan utformas.
Regeringsuppdraget redovisades i april 2014 i rapporten Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård. Social styrelsen föreslog att legitimation skulle införas för kuratorer verk samma inom hälso- och sjukvård. Myndigheten föreslog att det som skulle ligga till grund för legitimationen skulle vara en vidare utbildning i socialt arbete inom hälso- och sjukvård om 30 hög skolepoäng, och att det skulle leda till en examen som hälso- och sjukvårdskurator.
Riksdagsbeslut
Frågan har vid ett flertal tillfällen behandlats i riksdagen. Riksdagen biföll den 3 juni 2015 ett förslag till utskottsinitiativ från social utskottet om att ge regeringen till känna att regeringen i budget
Bakgrund Ds 2017:39
propositionen för 2016 ska avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjuk vården samt att ge besked om tidigast möjliga ikraftträdandedatum (bet. 2014/15:SoU17, rskr. 2014/15:215). I det nämnda betänk andet anför utskottet bl.a. att patienten har rätt att känna sig säker och trygg i att kuratorn har tillräcklig kompetens och är lämplig att utöva yrket samt att samhället tar på sig ett ansvar för att så långt det är möjligt säkra att så är fallet. Att införa ett legitimationskrav är ett viktigt led i att ta det ansvaret.
Regeringsuppdrag till Universitetskanslersämbetet
Universitetskanslersämbetet fick i mars 2016 i uppdrag att utreda och föreslå hur en examensbeskrivning för yrkesexamen för kuratorer inom hälsooch sjukvården kan utformas (U2016/01203/UH). Behörighetskraven till denna utbildning angavs i uppdraget vara avlagd socionomexamen eller motsvarande examen på grundnivå. Uppdraget innebar även att föreslå ett namn för denna yrkesexamen och om den skulle omfattas av 30 eller 60 högskolepoäng på avancerad nivå. Uppdraget innebar även att Universitetskanslersämbetet skulle lämna förslag på utbildningar som kan bedömas motsvara socionomexamen, och att myndigheten även skulle föreslå hur omfattande det självständiga arbetet ska vara.
Universitetskanslersämbetet föreslog att yrkesexamen ska benämnas hälso- och sjukvårdskuratorsexamen och att examen ska kunna uppnås efter fullgjord utbildning om 60 högskolepoäng på avancerad nivå som bygger på socionomexamen eller annan motsvarande examen. Myndigheten presenterade i sitt förslag en examensbeskrivning där det självständiga arbetets omfattning inte specificerades avseende högskolepoäng. Universitetskanslersämbetets rapport har remitterats och synpunkter tas emot till och med den 6 september 2017 (U2017/00778/UH).
Övergångsregler för kuratorer inom hälso- och sjukvården
Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2017 ett kompletterade uppdrag om övergångsregler för kuratorer inom hälso- och sjuk
Bakgrund
vården (S2017/01565/FS). Myndigheten fick i uppdrag att utreda och lämna förslag på vilka andra kvalifikationer, än den av Universitetskanslersämbetet föreslagna yrkesexamen, som kan ligga till grund för legitimation som kurator inom hälso- och sjuk vården. Övergångsreglerna syftade till att redan yrkesverksamma kuratorer, om de besitter rätt kvalifikationer, under en begränsad period ska få möjlighet att ansöka om legitimation som hälso- och sjukvårdskurator även om de saknar den föreslagna hälso- och sjuk vårdskuratorsexamen.
Socialstyrelsen föreslog i maj 2017 att övergångsregler ska gälla under en period om fem år från och med det att en ny examens ordning för hälso- och sjukvårdsexamen införts. Myndigheten föreslog att de krav som ska ställas för att yrkesverksamma kuratorer ska kunna erhålla legitimation som hälso- och sjukvårds kuratorer ska grundas på dels grundexamen, dels yrkeserfarenhet. Den akademiska utbildning som krävs enligt förslaget är socionom examen eller annan relevant grundexamen. Därtill ska det ställas krav på yrkeserfarenhet på minst fem år efter examen. För kura torer som har viss vidareutbildning ska det räcka med minst två års yrkeserfarenhet.
3. Gällande rätt
3.1	 Generella bestämmelser om legitimation och skyddad yrkestitel
I 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), förkortad PSL, anges de 21 yrken som i dag är legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården samt vad som krävs för att erhålla en legitimation. Närmare bestämmelser om kraven för legitimation finns i 3, 5 och 6 kap. patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) och i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen. Se även avsnitt 3.5.
I 4 kap. 3 § PSL föreskrivs att endast den som fått legitimation enligt 1 eller 2 § får använda beteckningen legitimerad.
Enligt 4 kap. 5 § PSL får endast den som har legitimation för yrket eller genomgår föreskriven praktisk tjänstgöring använda en i 1 § angiven yrkestitel.
Av 4 kap. 6 § PSL framgår att i yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område får den som enligt 5 § saknar behörighet att använda en skyddad yrkestitel inte använda en titel som kan förväxlas med en sådan titel.
Enligt 4 kap. 10 § PSL är det Socialstyrelsen som prövar ansök ningar om legitimation.
3.2	 Tillsyn m.m.
I 6 kap. patientsäkerhetslagen regleras ett antal skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal. Till de allmänna skyldigheterna hör att personalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet samt att en patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård.
Gällande rätt Ds 2017:39
Bestämmelser om tillsyn finns i 7 kap. PSL. All hälso- och sjuk vårdspersonal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Tillsynen innebär bl.a. en granskning av att personalen uppfyller krav och mål enligt lagar och andra före skrifter. IVO prövar klagomål mot vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal men inleder även utredningar på eget initiativ.
Särskilda åtgärder inom ramen för samhällets tillsyn kan vidtas när det gäller legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. På anmälan av IVO kan Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd besluta om exempelvis prövotid eller återkallelse av en legitimation enligt bestämmelserna i 8 kap. PSL. En prövotid på tre år ska beslutas om den legitimerade exempelvis har varit oskicklig vid utövningen av sitt yrke och oskickligheten kan befaras få betydelse för patientsäkerheten eller om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot någon föreskrift som är av väsentlig betydelse för patientsäkerheten (8 kap. 1 §). En legitimation ska återkallas om den legitimerade exempelvis har varit grovt oskicklig vid utövningen av sitt yrke eller på annat sätt har visat sig uppen bart olämplig att utöva yrket (8 kap. 3 §).
3.3. Skyldighet att föra patientjournal
Bestämmelser om skyldigheten att föra patientjournal finns i patientdatalagen (2008:355) och kravet på journalföring gäller vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården.
Den som har legitimation eller särskilt förordnande att utöva ett visst yrke inom hälso- och sjukvården är skyldig att föra journal vid vård av patienter. I vissa fall är även icke-legitimerad personal skyldig att föra patientjournal. Det gäller exempelvis den som är verksam som kurator i den allmänna hälso- och sjukvården (3 kap. 3 § patientdatalagen).
3.4. Avgifter för att ansöka om legitimation
Prövning av ansökan om legitimation för hälso- och sjukvårds personal är avgiftsbelagd och storleken på avgiften bestäms av hur omfattande prövningen är. För vissa legitimationsyrken, som t.ex. sjuksköterskor, krävs endast examen för att vara berättigad till
Ds 2017:39 Gällande rätt
legitimation för yrket, medan det för vissa andra yrken, som t.ex. läkare och psykolog, ställs krav på praktisk tjänstgöring efter examen för att erhålla legitimation1. Den avgift som tas ut av den sökande i samband med prövning av legitimation påverkas av hur omfattande handläggningen av ansökan är. I de fall det finns krav på praktisk tjänstgöring blir handläggningen mer omfattande varför avgiften för dessa prövningar är högre än för de prövningar där det endast kontrolleras att nödvändig examen har avlagts. Avgiften för dessa prövningar regleras i 8 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369). För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller 10–14 §§avgiftsförordningen (1992:191).
3.5. Direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, det s.k. yrkeskvalifikationsdirektivet, innehåller bestämmelser om förut sättningarna för en yrkesutövare att som anställd eller egen företagare i en annan medlemsstat inom EU få utöva ett reglerat yrke. Med reglerat yrke avses ett yrke som är reglerat i lag eller annan författning. Regleringen kan göras genom att i lag eller förordning ställa krav på bestämda yrkeskvalifikationer för att få tillträde till eller utöva yrket eller genom att skydda yrkestiteln.
Syftet med yrkeskvalifikationsdirektivet är att underlätta för dem som vill utöva ett reglerat yrke i ett annat land än sitt hemland inom EU. Genom att reglera erkännandet av utländska yrkes kvalifikationer jämställs yrkesutövare som har förvärvat sina kvalifikationer utomlands med de som har likvärdiga yrkeskvali fikationer som förvärvats i Sverige. I förlängningen syftar direktivet till att öka rörligheten för personer och tjänster inom unionen och därigenom bidra till ökad sysselsättning och tillväxt. Detta är en grundläggande princip i artikel 45 i EUF-fördraget.
Genom ändringsdirektiv 2013/55/EU har yrkeskvalifikationsdirektivet moderniserats.
Direktivet är i Sverige i huvudsak genomfört genom en lag och en förordning som gäller för samtliga reglerade yrken och som
1 4 kap. 1 § i patientsäkerhetslagen (2010:659)
Gällande rätt	 Ds 2017:39
trädde i kraft den 15 april 2016 (prop. 2015/16:44, bet. 2015/16:UbU6, rskr. 2015/16:148). Endast i de fall direktivet innehåller bestämmelser som bara rör ett eller ett fåtal reglerade yrken (t.ex. bestämmelser om s.k. förhandsunderrättelse och förhandskontroll) har bestämmelserna genomförts i författningar som gäller specifikt för berörda yrken. För reglerade yrken inom hälso- och sjukvården finns sådana genomförandebestämmelser i PSL, patientsäkerhetsförordningen och föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen.
3.5.1	 Lagen och förordningen om erkännande av
yrkeskvalifikationer
Lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer innehåller allmänna bestämmelser om rätten till tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer för den som vill utöva ett reglerat yrke i Sverige, som anställd eller som egenföretagare, och som har förvärvat yrkeskvalifikationer eller fått dem erkända i en annan stat inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz. Lagen innehåller också bestämmelser om rätten att få yrkespraktik som genomförts i en annan stat inom EES eller i Schweiz erkänd i Sverige och om rätten att ansöka om ett europeiskt yrkeskort för den som vill utöva ett reglerat yrke i någon annan stat inom EES eller i Schweiz.
I förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifika tioner finns bestämmelser som kompletterar lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Förordningen innehåller mer detaljerade bestämmelser om bl.a. tillfällig yrkesutövning och etablering i Sverige och om förfarandet i ärenden om erkännande av yrkeskvalifikationer och om europeiskt yrkeskort.
Förordningen innehåller även uppgifter och bemyndiganden för s.k. behöriga myndigheter för reglerade yrken och för vissa andra myndigheter samt bestämmelser om samarbete mellan svenska myndigheter och behöriga myndigheter i andra stater inom EES och i Schweiz. I bilagan till förordningen anges vilka yrken som reglerats i Sverige och vilka de behöriga myndigheterna är för dessa yrken.
3.5.2	 Principer för yrkesreglering enligt
yrkeskvalifikationsdirektivet
Medlemsstaterna har i princip rätt att själva bestämma vilka yrken som ska regleras och vilka krav på yrkeskvalifikationer som ska ställas. För att yrkesregleringen ska vara förenlig med EU-rätten krävs dock att regleringen klarar det så kallade inre marknadstestet, vilket innebär att regleringen ska vara förenlig med vissa principer som har utvecklats i EU-domstolens praxis och sedermera kommit till uttryck i art 59.3 i det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet.
Det krävs att regleringen varken direkt eller indirekt diskriminerar på grund av nationalitet eller bosättningsort, att kraven är motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset samt att kraven är lämpliga för att uppnå de eftersträvande målen och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen.
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken
År 2013 ändrades det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet genom ändringsdirektivet 2013/55/EU. Ett syfte var att modern isera EU:s regelverk om ömsesidigt erkännande inom området reglerade yrken.
Genom ändringsdirektivet fastställs en skyldighet för medlems staterna att bedöma proportionaliteten i de krav som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken och att meddela Europeiska kommissionen resultaten av bedömningen. Medlems staterna har även genomfört en översyn av de reglerade yrkena inom sitt territorium. Resultaten visade bl.a. att många av medlemsstaternas utvärderingar inte var underbyggda av tillfreds ställande resonemang
Ett av de initiativ som har tagits för att förbättra den nationella regleringen av yrken är ett förslag till direktiv om proportion alitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken. Förslaget syftar till att fastställa en gemensam europeisk ram för proportion alitetsbedömningar före antagandet av nya bestämmelser och ändringar i befintliga bestämmelser på nationell nivå som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken.
Gällande rätt
Gällande rätt Ds 2017:39
3.6. Principer för legitimation
I Sverige finns inget generellt förbud mot att utöva yrkes verksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Det är endast för yrkesgrupperna apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare som behörigheten att utöva yrket är förbehållen dem som har legitimation eller särskilt förordnande (4 kap. 4 § PSL). Legitimationen och skyddet för titeln ska bidra till att ge den enskilda patienten en säker och kompetent hälso- och sjukvård. En patient ska kunna förlita sig på att legitimationen borgar för en viss kompetens.
De grundläggande principerna för legitimation inom hälso- och sjukvården har behandlats i flera sammanhang. Bland annat i förarbetena (prop. 1997/98:109) till den numera upphävda lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, förkortad LYHS, och i utredningen Kompetens och ansvar (SOU 2010:65). I den nämnda propositionen (s. 79 f.) framhöll regeringen att rätten till legitimation ska förbehållas sådana grupper av yrkesutövare som har en självständig yrkesfunktion med kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården och som i inte oväsentlig utsträckning vänder sig direkt till allmänheten, t.ex. i egenskap av fria yrkesutövare. Kriterierna som ska beaktas vid bedömningen av om ett yrke ska omfattas av bestämmelserna om legitimation är: patientsäkerhet, yrkesrollens innehåll, utbildningsnivå och internationella förhåll anden.
Patientsäkerhet
Patientsäkerheten är det viktigaste kriteriet och är överordnat övriga kriterier när det gäller bedömningen av om ett yrke ska omfattas av bestämmelserna om legitimation. I prop. 1997/98:109 (s. 73) anförs att det grundläggande skälet till införandet av rätts liga regleringar av yrken inom hälso- och sjukvården är omsorgen om patienternas säkerhet i vården, patientsäkerheten. Varje föränd ring eller utvidgning av bestämmelserna måste därför ha patientens berättigade krav på säkerhet som ledstjärna. Det är således patientens välmotiverade krav på säkerhet i vården som måste vara utslagsgivande när man bedömer behovet av lagstiftning för att
Ds 2017:39 Gällande rätt
reglera och begränsa rätten att utöva olika yrken inom hälso- och sjukvården, t.ex. genom särskilda legitimationsregler.
Yrkesrollens innehåll
Yrkesrollen bör ha en viss bredd och måste omfatta ett visst mått av självständighet. Yrkesrollen bör som regel innefatta ett direkt patientansvar med ansvar för diagnostiska och terapeutiska för faranden. Vidare bör beaktas hur riskfyllt yrkesutövandet kan vara för den enskilde patienten, dvs. hur stor risknivån vid felbehandling är.
Utbildningsnivå
Utbildningens nivå, längd och innehåll samt den vetenskapliga förankringen är omständigheter som framstår som betydelsefulla vid bedömningen av om ett yrke ska vara legitimationsgrundande eller inte.
Internationella förhållanden
Internationella förhållanden kan medföra att yrkesverksamhet som i Sverige traditionellt sett inte har getts särskild behörighet ändå bör omfattas av en reglering. Genom medlemskapet i EU har Sverige åtagit sig att tillämpa regler om ömsesidigt erkännande av kompetensbevis för verksamhet inom bl.a. hälso- och sjukvården.
Ett av unionens mål är att avskaffa hindren för fri rörlighet för personer och tjänster mellan medlemsstaterna. Vid all yrkes reglering måste Sverige därför även beakta att regleringen kan försvåra möjligheterna för yrkesutövare från andra medlemsstater att tillhandahålla tjänster eller etablera sig i Sverige.
Sammanvägning av kriterier
Vad som ska krävas för att en yrkesgrupp ska komma i fråga för legitimation måste avgöras genom en sammanvägning av samtliga
Gällande rätt Ds 2017:39
omständigheter, där de redovisade kriterierna får utgöra grunden för bedömningen och kriteriet patientsäkerheten ska väga tyngst.
4. Överväganden och förslag
4.1. Legitimation och skyddad yrkestitel
Promemorians förslag: Legitimation införs för yrkesgruppen
kuratorer verksamma inom hälso- och sjukvården. Yrkestiteln föreslås vara hälso- och sjukvårdskurator. Hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska krävas för att få legitimation.
Skälen för promemorians förslag
Principer för legitimation
Legitimationen är ett uttryck för att en yrkesutövare har godkänts för yrkesverksamhet inom det område som legitimationen avser och att yrkesutövaren står under samhällets tillsyn. Legitimationen är en garanti och utgör ett bevis på en yrkesutövares kompetens och lämplighet för sitt yrke.
De grundläggande principerna för behörighetsreglering inom hälso- och sjukvården har behandlats i flera olika sammanhang, se avsnitt 3 om gällande rätt. Enligt principerna ska följande fyra kriterier beaktas vid en bedömning av om en yrkesgrupp ska komma i fråga för legitimation: – patientsäkerhet – yrkesrollens innehåll – utbildningen – internationella förhållanden, bland annat EU-regler om ömse
sidigt erkännande av kompetensbevis för verksamhet inom hälso- och sjukvården.
Överväganden och förslag Ds 2017:39
Vad som krävs för att en yrkesgrupp ska komma i fråga för legitimation ska avgöras genom en sammanvägning av samtliga omständigheter, och de redovisade kriterierna utgör grunden för bedömningen. Kriteriet patientsäkerhet är dock överordnat övriga kriterier när det gäller bedömningen av om ett yrke ska omfattas av bestämmelserna om legitimation.
Kuratorer inom hälso- och sjukvården har ett direkt patient ansvar som innebär att de ger stöd och behandling till patienter och närstående. Vidare kan yrkesgruppen i hög grad bidra till att sociala problem inte blir medikaliserade. Patienterna ska kunna vara säkra på att kuratorer inom hälso- och sjukvård har en lämplig utbildning och i övrigt är lämpliga att utöva yrket.
Införandet av legitimation för kuratorer innebär att prövotid eller återkallelse av legitimationen kan bli aktuellt bland annat om kuratorn skulle vara oskicklig eller olämplig att utöva yrket. Det innebär också att hälso- och sjukvårdskuratorerna finns med i Socialstyrelsens register över legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal, vilket bl.a. underlättar tillsynen. I nuläget om fattas inte kuratorer inom privat hälso- och sjukvård av skyldig heten att föra journal, vilket kan innebära risker för patient säkerheten. Förslaget om att hälso- och sjukvårdskurator blir ett legitimationsyrke medför att även kuratorer i privat verksamhet omfattas av reglerna om skyldighet att föra journal. Legitimation för kuratorer kan därigenom medföra att den vård som patienter erhåller av yrkesgruppen blir mer patientsäker och av högre kvalitet, oavsett i vilken verksamhetsform den bedrivs.
Kuratorer inom hälso- och sjukvården har en bred yrkesroll med en hög grad av självständighet och ett direkt patientansvar. Kura torer kan i vissa fall självständigt skriva remisser, intyg och utlåt anden. Den nya yrkesexamen för hälso- och sjukvårdskuratorer, som bör träda i kraft samtidigt som förslagen i denna promemoria, innebär att utbildningen är väldefinierad och leder till en yrkesexamen.
Efter en sammanvägning av ovan nämnda kriterier görs bedöm ningen att det finns starka skäl att införa en rätt till legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården i syfte att stärka patient säkerheten. Yrkestiteln bör vara hälso- och sjukvårdskurator.
I tabellen i 4 kap. 1 § PSL föreslås ett tillägg med innebörd att den som har avlagt hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska få
Ds 2017:39 Överväganden och förslag
legitimation som hälso- och sjukvårdskurator. Redan yrkesverk samma kuratorer bör emellertid under vissa förutsättningar också kunna få legitimation även om de inte har genomgått den nya utbildningen, se avsnitt 4.5.
Förslaget att införa en rätt till legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer innebär att bestämmelserna i 4 kap. 3, 5 och 6 §§ PSL om skyddad yrkesbeteckning och skyddad yrkestitel blir tillämpliga även på denna yrkesgrupp.
Förslag om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer
År 2013 ändrades det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet genom ändringsdirektivet 2013/55/EU (presenteras mer utförligt i avsnitt 3.5). Medlemsstaterna har i princip rätt att själva bestämma vilka yrken som ska regleras men yrkesregleringen ska vara förenlig med vissa principer som har kommit till uttryck i det modern iserade yrkeskvalifikationsdirektivet.
Enligt art 59.5 i det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet ska EU:s medlemsstater lämna uppgifter till Europeiska kommissionen när krav införs som begränsar tillträdet till ett yrke eller utövandet av ett yrke. Man ska då också ange skälen till att kraven uppfyller villkoren i p. 3, dvs. att de inte är direkt eller indirekt diskriminerande p.g.a. nationalitet eller bosättningsort, att de är motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset samt att de är lämpliga för att uppnå de eftersträvade målen och inte går utöver vad som krävs för att uppnå målen.
Kuratorer inom hälso- och sjukvården arbetar självständigt och har ett direkt patientansvar. Den ovannämnda nya utbildningen är en yrkesexamen och leder till hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer föreslås införas för att stärka patienternas tillgång till en god och säker vård. I denna promemoria görs därför bedömningen att en reglering av yrket hälso- och sjukvårdskurator är proportionerlig med hänsyn till de intressen som skyddas. En reglering av yrket leder till säkrare vård för patienterna och innebär ett skydd för patienter i de fall där en yrkesutövare visar sig vara olämplig för yrket.
Överväganden och förslag Ds 2017:39
4.2. Skyldighet att föra patientjournal
Promemorians förslag: Bestämmelsen i patientdatalagen om att
kuratorer i allmän hälso- och sjukvård ska föra patientjournal tas bort.
Skälen för promemorians förslag: All legitimerad personal i hälso
och sjukvården är enligt första punkten i 3 kap. 3 § patientdatalagen (2008:355) skyldiga att föra patientjournal. I och med att hälso och sjukvårdskurator föreslås bli ett legitimationsgrundande yrke, behövs inte bestämmelsen i tredje punkten samma paragraf om skyldigheten att föra patientjournal för kuratorer i allmän hälso och sjukvård. Det föreslås därför att bestämmelsen ska tas bort. Se även avsnitt 4.5.
4.3. Avgifter för ansökan om legitimation
Promemorians förslag: Prövning av ansökan om legitimation
som hälso- och sjukvårdskurator ska vara avgiftsbelagd och bekostas av den enskilde sökande.
Den avgift som tas ut för prövning av ansökan om legitima tion som hälso- och sjukvårdskurator ska beräknas enligt avgiftsklass 2 enligt avgiftsförordningen (1992:191).
Skälen för promemorians förslag: Socialstyrelsen prövar ansök
ningar om legitimation för 21 yrken inom hälso- och sjukvården. Prövningen är avgiftsbelagd och storleken på avgiften bestäms av hur omfattande prövningen är. Avgiften regleras i patientsäkerhets förordningen (2010:1369) och avgiftsförordningen (1992:191).
I promemorian föreslås att en avgift får tas ut för prövning av en ansökan om legitimation som hälso- och sjukvårdskurator, i likhet med de avgifter som tas ut för prövning av andra legitimationer för hälso- och sjukvårdspersonal.
För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller 10–14 §§ avgiftsför ordningen ( 1992:191) . Det föreslås att avgiftsklass 21 ska tillämpas
1 Avgiftsklass 2 motsvarar för närvarande en avgift på 700 kronor
Ds 2017:39 Överväganden och förslag
för prövning av ansökan om legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. Detta med anledning av att prövningen av ansökan för yrkesgruppen anses vara jämförbar med den prövning som görs för andra yrkesgrupper där det inte heller ställs krav på praktisk tjänstgöring, som t.ex. apotekare, dietist, sjuksköterska och tandläkare.
4.4. Behörig myndighet
Promemorians förslag: Socialstyrelsen ska vara behörig
myndighet för det reglerade yrket hälso- och sjukvårdskurator.
Skälen för promemorians förslag: I förordningen (2016:157) om
erkännande av yrkeskvalifikationer finns en bilaga med en förteckning över behöriga myndigheter för samtliga reglerade yrken i Sverige. Socialstyrelsen anges som behörig myndighet för bl.a. samtliga reglerade yrken inom hälso- och sjukvården. I promemorian föreslås ett tillägg till bilagan med innebörd att Socialstyrelsen blir behörig myndighet även för yrket hälso- och sjukvårdskurator.
4.5. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Promemorians förslag: Författningsändringarna föreslås träda i
kraft den 1 januari 2019.
Även socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan, tillsammans med yrkeserfarenhet och i vissa fall vidareutbildning, ska kunna ligga till grund för legitimation, under förutsättning att ansökan om legitimation görs före den 1 januari 2024. Socialstyrelsen ska få meddela föreskrifter om dessa krav för legitimation.
Äldre bestämmelser om skyldighet att föra patientjournal för kuratorer i allmän hälso- och sjukvård ska fortfarande gälla för den som utan legitimation utför samma slags arbetsuppgifter som en hälso- och sjukvårdskurator.
Överväganden och förslag Ds 2017:39
Skälen för promemorians förslag
Ikraftträdande
Riksdagen har i ett tillkännagivande till regeringen anfört att rege ringen i budgetpropositionen för 2016 ska avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso och sjukvården. Mot bakgrund av detta bör författnings ändringarna genomföras så snart som möjligt. Ändringarna föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2019.
Övergångsbestämmelse till patientsäkerhetslagen
I avsnitt 4.1 föreslås ett tillägg till 4 kap. 1 § PSL med innebörd att den som har avlagt hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska få legitimation som hälso- och sjukvårdskurator. Under en över gångsperiod bör dock även redan yrkesverksamma kuratorer kunna få legitimation om de har andra likvärdiga kvalifikationer. Mot bakgrund av Socialstyrelsens förslag till övergångsregler (se avsnitt 2.3) föreslås en övergångsbestämmelse till det nämnda lagförslaget som anger att en socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan, tillsammans med verksamhet som kurator inom hälso- och sjukvården i minst fem år, eller i minst två år om personen dessutom har relevant vidareutbildning, ska anses likvärdigt med en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. Denna alternativa väg till legitimation bör tidsbegränsas på så sätt att ansökan om legitimation på grundval av andra kvalifikationer än hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska göras inom fem år från det att författningsförslagen i denna promemoria trätt i kraft, dvs. före den 1 januari 2024.
Socialstyrelsen föreslås, genom ett tillägg till 8 kap. 5 § patient säkerhetsförordningen, få ett bemyndigande att meddela före skrifter om vilka kvalifikationer som ska anses likvärdiga med en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. En sådan vidaredelegation kräver även att bemyndigandet i 4 kap. 1 § PSL ändras.
Ds 2017:39 Överväganden och förslag
Övergångsbestämmelse till patientdatalagen
Den som är verksam som kurator i den allmänna hälso- och sjukvården är redan i dag skyldig att föra patientjournal (3 kap. 3 § 3 patientdatalagen). I avsnitt 4.2 föreslås att bestämmelsen tas bort eftersom skyldigheten att föra journal kommer att följa av att hälso- och sjukvårdskurator blir ett legitimationsyrke (jfr. punkt 1 i samma paragraf). För de kuratorer inom allmän hälso- och sjukvård som fortsätter att arbeta i yrket efter den 1 januari 2019 utan att ansöka om legitimation bör dock den nuvarande bestämmelsen om journalföringsplikt gälla även fortsättningsvis. En särskild över gångsbestämmelse om detta föreslås därför.
5. Konsekvenser av förslagen
5.1. Inledning
I denna promemoria görs bedömningen att det behövs legitimation för kuratorer som är verksamma inom hälso- och sjukvården. Syftet med att införa legitimation är främst att öka patientsäker heten genom att det ställs krav på att hälso- och sjukvårdskuratorer har erforderlig lämplighet och kompetens för yrket. Införandet av legitimation innebär även ett skydd för patienterna om en hälso och sjukvårdskurator visar sig olämplig i sin yrkesroll, eftersom det då är möjligt att återkalla legitimationen eller besluta om prövotid. En ny yrkesexamen ska ligga till grund för legitimation för yrkes gruppen. Kompetensen hos hälso- och sjukvårdskuratorerna kan därmed bättre anpassas till yrket och bli mer nationellt likformig. Något förslag om den nya yrkesexamen behandlas inte i denna promemoria. Konsekvensbeskrivningen i detta avsnitt avser därför enbart förslagen om legitimation som hälso- och sjukvårdskurator.
Det bedöms inte finnas någon alternativ reglering för yrket som skulle kunna bidra till en höjning av patientsäkerheten på det sätt som eftersträvas.
5.2. Konsekvenser för patienterna
Den föreslagna legitimationen för hälso- och sjukvårdskuratorer bedöms få positiva konsekvenser för patienterna, bl.a. till följd av att det för att få legitimation krävs att personen i fråga antingen har genomgått en ny yrkesexamen eller, under en övergångsperiod, har andra likvärdiga kvalifikationer. Det säkerställs därigenom att den legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorn har erforderlig kom petens för att utöva yrket. Förslagen innebär även positiva konse
Konsekvenser av förslagen Ds 2017:39
kvenser för patienterna genom att det ges större möjlighet att ingripa inom ramen för samhällets tillsyn.
All hälso- och sjukvårdspersonal står under tillsyn av Inspek tionen för vård och omsorg (IVO)1. Har legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal exempelvis varit oskicklig vid yrkesutövningen eller anses olämplig att utöva yrket kan IVO hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) göra anmälan med yrkande om prövotid eller återkallelse av legitimation.
Förslagen om legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer innebär även att det som regel blir tydligare för patienter vilken utbildning som kuratorn har. Det kan medföra att patienterna får större tilltro till hälso- och sjukvårdskuratorernas kompetens och deras förmåga att ge evidensbaserad vård, vilket kan medföra att patienter reagerar bättre på den behandling som de får.
Eftersom yrket blir legitimationsgrundande kommer alla hälso och sjukvårdskuratorer ha en skyldighet att föra patientjournal oavsett om behandlingen sker inom offentlig eller privat verk samhet. I det nuvarande systemet är det endast ett krav på journal föring hos kuratorer verksamma i den offentliga hälso- och sjuk vården. Förslagen i promemorian innebär därmed att det kommer ställas krav på att behandling av patienter av hälso- och sjukvårds kuratorer oavsett var detta sker ska journalföras.
Det är en trygghet för patienter att den vård de erhåller doku menteras. Patientjournaler bidrar till en god och säker vård genom att det blir möjligt att följa upp behandlingar och granska behandling vid eventuell tillsyn. Dessutom kan de fungera som ett stöd till patienter då journalerna kan ge ytterligare skriftlig information om behandlingen. Patientjournaler kan även användas av vårdgivare som underlag vid t.ex. kvalitetsgranskningar. Journal genomgångar kan användas som metod vid systematiskt kvalitetsarbete vilket ger vårdgivaren möjlighet att bevaka kvalitén på den behandling som patienter erhåller.
1 7 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659)
Ds 2017:39	 Konsekvenser av förslagen
5.3	 Konsekvenser för yrkesverksamma kuratorer och blivande hälso- och sjukvårdskuratorer
För enskilda yrkesverksamma kuratorer inom hälso- och sjuk vården innebär förslagen att det införs en möjlighet att ansöka om legitimation. Legitimation är en garanti för en viss kunskapsnivå och lämplighet att utöva yrket. Staten åtar sig ett ansvar för utbild ningen och yrkesutförandet genom att kontrollera och värdera utbildningen och det kliniska yrkesutövandet inom hälso- och sjukvården. Detta sker genom att den nya legitimationsgrundande utbildningen ska kvalitetsgranskas av Universitetskanslersämbetet. Det kliniska yrkesutövandet som legitimerade hälso- och sjuk vårdskuratorer utför kvalitetsgranskas av staten genom Inspek tionen för vård och omsorgs tillsyn.
En ekonomisk konsekvens av förslagen för yrkesutövarna är att ansökan om legitimation föreslås bli avgiftsbelagd. Förslaget inne bär att prövningen av en ansökan om legitimation, med nu gällande avgiftsnivå, ska kosta 700 kronor som den enskilda personen ska bekosta. Något krav på legitimation för att få utöva yrket finns dock inte.
Ytterligare en konsekvens av förslaget för redan verksamma kuratorer är att de som inte arbetat som kurator inom hälso- och sjukvården under minst fem år, kommer att behöva komplettera sin utbildning i de fall de önskar ansöka om legitimation. Förslagen kan således komma att innebära vissa negativa konsekvenser för redan verksamma kuratorer inom hälso- och sjukvården. Förslagen bedöms dock bidra till en ökad patientsäkerhet och en förbättrad och mer enhetlig kompetens hos yrkesgruppen nationellt, vilket är positivt.
5.4	 Konsekvenser för hälso- och sjukvårdens huvudmän
Förslagen om införande av legitimation för hälso- och sjukvårds kuratorer innebär inte några nya kostnader för landsting, kom muner och övriga som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. De förslag som läggs fram i denna promemoria innebär inte heller att vissa arbetsuppgifter endast får utövas av legitimerade hälso
Konsekvenser av förslagen Ds 2017:39
och sjukvårdskuratorer. Konsekvenserna av förslagen för hälso och sjukvårdens huvudmän och vårdgivare bedöms mot denna bakgrund bli begränsade.
Under en övergångsperiod kan kompetensförsörjningen i hälso och sjukvården av kuratorer i viss utsträckning påverkas negativt. Detta är en följd av att införandet av en ny yrkesexamen, som ska vara legitimationsgrundande, medför en fördröjning av nyexamin erade hälso- och sjukvårdskuratorer som sedan ska ansöka om och erhålla legitimation. Följderna av denna konsekvens bedöms bli relativt liten för verksamheterna mot bakgrund av att de allra flesta som redan i dag arbetar som kuratorer inom hälso- och sjukvården har en socionomexamen samt relevant vidareutbildning (se avsnitt 2.1). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska det där det bedrivs hälso- och sjukvård finnas den personal som behövs för att god vård ska kunna ges. Redan i dag har kuratorer verksamma inom hälso- och sjukvården en utbildning på avancerad nivå och dessa anställs av hälso- och sjukvårdens huvudmän.
Mot denna bakgrund görs bedömningen att för en liten andel personer kommer förslaget om legitimation innebära en längre utbildningsväg, och att det kan uppkomma en tidsfördröjning innan hälso- och sjukvårdskuratorerna finns tillgängliga på arbets marknaden. Under de första åren efter införandet kommer antalet personer som kan börja arbeta som kuratorer därför potentiellt vara något lägre än tidigare år på grund av den längre utbildnings vägen.
Positiva konsekvenser av förslagen för hälso- och sjukvårdens huvudmän kan uppstå som följd av att man får möjlighet att anställa legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer med en mer enhetlig och anpassad utbildning för verksamheterna och arbets uppgifterna. Det kan medföra att hälso- och sjukvårdskuratorerna kommer att ha lättare att komma in i arbetet och att behovet av introduktion skulle kunna minska jämfört med när kuratorer med olika utbildningar anställs. Möjligheten att återkalla legitimationen eller att besluta om prövotid kan också vara ett stöd för arbets givare med anställda hälso- och sjukvårdskuratorer om problem i yrkesutövandet skulle uppstå.
Sammantaget bedöms de positiva följderna av förslagen för hälso- och sjukvårdshuvudmännen överväga de eventuella negativa konsekvenserna som kan uppstå under en övergångsperiod.
Ds 2017:39 Konsekvenser av förslagen
5.5. Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen
Principen om kommunal självstyrelse finns i 1 kap. 1 § kommunal lagen (1991:900), förkortad KL. Där anges att Sverige är indelat i kommuner och landsting och att dessa på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund sköter de angelägenheter som anges i lagen eller i särskilda föreskrifter. Enligt 2 kap. 1 § KL får kommuner och landsting själva ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska tas om hand enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.
Promemorians förslag bedöms inte påverka den kommunala självstyrelsen då det inte införs några nya krav på de huvudmän som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Förslaget om inför andet av legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer påverkar inte sjukvårdshuvudmännens möjligheter att anställa den personal som de anser har tillräcklig kompetens för att utföra arbets uppgifterna.
5.6. Konsekvenser för jämställdheten
Konsekvensanalysen ur ett jämställdhetsperspektiv har genomförts med utgångspunkt i regeringens mål för jämställdhetspolitiken, dvs. att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det övergripande målet är uppdelat i de sex delmålen: – jämn fördelning av makt och inflytande – ekonomisk jämställdhet – jämställd utbildning – jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet – jämställd hälsa – mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Det femte jämställdhetspolitiska delmålet, jämställd hälsa, innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förut
Konsekvenser av förslagen Ds 2017:39
sättningar för god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. En jämställd hälsa är ett mål i sig, men en god hälsa för kvinnor och män respektive flickor och pojkar bidrar även till ett jämställt och aktivt deltagande i samhället. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan bör vara så god som möjligt, den bör alltså också vara så jämlikt och jämställt fördelad som möjligt.
Förslaget om legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer har bedömts avseende konsekvenser för könsfördelning bland yrkes verksamma kuratorer inom hälso- och sjukvården. Läsåret 2015/2016 erhöll 1 895 kvinnor och 299 män socionomutbildning eller motsvarande2. Det torde vara fler kvinnor än män som arbetar som kuratorer inom hälso- och sjukvård. Det tredje delmålet, jäm ställd utbildning, innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Arbetet mot könsbundna studieval omfattar all utbildning.
Den nya yrkesexamen som föreslås vara krav för att få legitima tion som hälso- och sjukvårdskurator bedöms inte påverka de tendenser till könsfördelning som har kunnat konstateras hos yrkesgruppen. Sammantaget görs bedömningen att förslagen inte försvårar uppnåendet av de jämställdhetspolitiska målen.
5.7. Konsekvenser för integrationen
Konsekvensanalysen ur ett integrationsperspektiv har genomförts med utgångspunkt i regeringens mål för integrationspolitik. Det övergripande målet för integrationspolitiken är lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund, samt en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för.
Konsekvenser av förslagen för integrationspolitiska mål som identifieras rör hälso- och sjukvårdskuratorer med utbildning från annat land än Sverige. Personer med utbildning från annat land kommer enligt patientsäkerhetsförordningen behöva ansöka om
2 http://www.scb.se/uf0205
Ds 2017:39 Konsekvenser av förslagen
legitimation hos Socialstyrelsen. Processen för att erhålla legitimation enligt förslaget kommer delvis att skilja sig åt för utbildade inom respektive utanför EU/EES eller Schweiz som följd av att prövningen av yrkeskvalifikationerna för utbildade inom EES är det första steget i processen för att erhålla legitimation.
Det finns ingen tillgänglig statistik över hur stor andel av dem som i dag är verksamma som kuratorer inom hälso- och sjuk vården, som har en utbildning från annat land. Sett till utlåtanden som Universitets- och högskolerådet (UHR) har gjort gällande utländsk socionomexamen, rör det sig nästan uteslutande om bedömningar av utbildningar från de andra nordiska länderna. Det finns därför skäl att anta att personer med socionomutbildning från annat land än de nordiska länderna, inte i någon större utsträckning finns representerade inom yrkesgruppen. Även i Arbets förmedlingens snabbspår för nyanlända med examen i socialt arbete (däribland kuratorer) från länder utanför EU/EES eller Schweiz är deltagarantalet lågt. Från juni 2016 till mars 2017 har 26 personer deltagit eller deltar i snabbspåret. Snabbspåren ska leda till kompetensförsörjning av bristyrken genom att nyanlända med efterfrågade kompetenser snabbare får ett arbete.
Förslagen i promemorian bedöms medföra vissa positiva effekter för personer utbildade i annat land, eftersom legitima tionen innebär att det finns en statlig garanti, genom Social styrelsens prövning om ansökan om legitimation, för att personen har nödvändig kompetens för yrket. Denna statliga prövning av rätt till legitimation kan medföra att fler arbetsgivare anställer kuratorer inom hälso- och sjukvården som är utbildade i annat land.
5.8. Konsekvenser för myndigheter
För Socialstyrelsens del bedöms förslagen innebära ökade engångskostnader på initialt cirka 1 750 000 kronor för att behandla ansökningar om legitimation för redan yrkesverksamma kuratorer inom hälso- och sjukvården. Meddelande av legitima tioner kommer dock avgiftsfinansieras, se avsnitt 4.3. Den avgift som föreslås för prövning av ansökningar om legitimation kompen serar den kostnad som myndigheten bedömer kommer att uppstå
Konsekvenser av förslagen Ds 2017:39
till följd av ansökningarna. Förslagen kommer mot bakgrund av detta inte medföra några ekonomiska kostnader för statsbudgeten.
Förslagen innebär att legitimerade hälso- och sjukvårds kuratorer kommer att stå under samma tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som annan legitimerad hälso- och sjuk vårdspersonal. Legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer kommer att utgöra cirka en procent av all legitimerad personal inom hälso och sjukvården. Det antal ärenden som förväntas tillkomma för IVO:s del till följd av förslaget är därför av mycket begränsad omfattning. Regeringen gör bedömningen att kostnaderna för att hantera de nya uppgifterna ryms inom ramen för myndighetens förvaltningsanslag och att förslaget därmed inte medför några ekonomiska konsekvenser för statsbudgeten.
Socialstyrelsens beslut om legitimation och beslut av HSAN om prövotid och återkallelse av legitimation kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (10 kap. 9 och 13 a §§ PSL). Detsamma gäller beslut av Socialstyrelsen att inte godkänna en enskild persons utländska utbildning (11 kap. 2 § förordningen
[2016:157]
om
erkännande av yrkeskvalifikationer). Antalet överklagade ärenden förväntas dock bli begränsat och de eventuella kostnadsökningar som förslagen kan medföra för domstolarna bedöms därför bli så marginella att de ryms inom befintliga anslag.
5.9. Övriga konsekvenser
Förslagen har inte några effekter på sysselsättning eller offentlig service i olika delar av landet. Vad gäller brottslighet och brotts förebyggande arbete kan inte några effekter av förslagen identi fieras. Promemorians förslag bedöms inte heller medföra några konsekvenser för miljön.
6. Författningskommentar
6.1	 Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355)
3 kap. 3 §
I paragrafen har punkt 3 tagits bort. Ändringen föranleds av att hälso- och sjukvårdskurator ska vara ett legitimationsyrke enligt 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659). Hälso- och sjukvårds kuratorer omfattas då av skyldigheten att föra patientjournal enligt paragrafens punkt 1. Med den föreslagna ändringen kommer även hälso- och sjukvårdskuratorer som verkar i privat verksamhet att omfattas av skyldigheten att föra patientjournal.
Förslaget behandlas närmare i avsnitt 4.2.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Enligt punkt 1 träder lagändringen i kraft den 1 januari 2019.
Av punkt 2 följer att den som i den allmänna hälso- och sjukvården utför samma slags arbetsuppgifter som en hälso- och sjukvårdskurator, men som inte har någon legitimation för yrket, även fortsättningsvis är skyldig att föra patientjournal.
Förslagen behandlas närmare i avsnitt 4.5.
6.2	 Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)
4 kap. 1 §
Ändringen som görs i tabellen i paragrafen innebär att en person som har avlagt hälso- och sjukvårdskuratorsexamen efter ansökan
Författningskommentar Ds 2017:39
ska få legitimation som hälso- och sjukvårdskurator. En legitima tion för yrkesgruppen innebär bland annat att det ställs krav på yrkesutövarens lämplighet och kompetens, att legitimationen kan återkallas eller prövotid meddelas och att yrkesutövaren finns med i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårds personal.
Yrkestiteln hälso- och sjukvårdskurator får användas endast av den som har legitimation för yrket. Förutom hälso- och sjukvårds kuratorer får ingen i yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område heller använda en titel som kan förväxlas med hälso- och sjukvårdskurator. Detta följer av 4 kap. 5 och 6 §§. Att den sist nämnda bestämmelsen enbart gäller i yrkesverksamhet på hälso och sjukvårdens område innebär att t.ex. en skolkurator fortsatt kan använda sin yrkestitel.
Paragrafens femte stycke ändras på så sätt att regeringen får vidaredelegera föreskriftsrätt till en myndighet i fråga om vilka andra utbildningar än dem som anges i tabellen som ska ge rätt till legitimation. Se även förslaget till 8 kap. 5 § patientsäkerhets förordningen (2010:1369), där Socialstyrelsen bemyndigas meddela föreskrifter om vilka kvalifikationer som ska anses likvärdiga med en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen enligt denna paragraf.
Förslagen behandlas närmare i avsnitt 4.1.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Enligt punkt 1 träder lagändringen i kraft den 1 januari 2019.
Av punkt 2 följer att den som har vissa andra kvalifikationer än en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen under en övergångstid om fem år också kan få legitimation som hälso- och sjukvårdskurator. Ansökan hos Socialstyrelsen ska göras före den 1 januari 2024.
Förslagen behandlas närmare i avsnitt 4.5.