Ds 2021:15
Digitaliseringsdirektivets genomförande i svensk bolagsrätt
Sammanfattning
I denna promemoria förslås åtgärder för att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv om användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt, det s.k. digitaliseringsdirektivet.1
Direktivet syftar till möjliggöra online-registreringar av aktiebolag och filialer liksom av olika slags händelser i aktiebolag och filialer, på nationell nivå och gränsöverskridande inom EU. När direktivet är genomfört i Sverige och övriga medlemsstater kommer det vara möjligt för medborgare i en medlemsstat att bilda ett aktiebolag exempelvis i Sverige genom ett online-förfarande. På motsvarande sätt kommer det vara möjligt för företag inom unionen att online öppna en filial i Sverige liksom för svenska företag att på samma sätt öppna en filial i en annan medlemsstat.
I Sverige registreras aktiebolag i aktiebolagsregistret och filialer i filialregistret, som båda förs av Bolagsverket. Omkring 50 000 nya aktiebolag registreras varje år i aktiebolagsregistret och antalet registreringsärenden avseende bolagshändelser uppgår till omkring 500 000 ärenden per år. För filialer är motsvarande antal omkring 300 nya filialer per år och omkring 3 000 ärenden avseende filialhändelser.
Registreringar i aktiebolagsregistret kan redan idag i stor utsträckning göras online, dock i huvudsak endast på nationell nivå. Genomförandet av direktivet kommer att öka möjligheten till online-registrering, dels genom att flera typer av bolagshändelser kommer kunna registreras online, dels genom att online-registrering kommer kunna ske i gränsöverskridande sammanhang. Registrering
1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt.
Sammanfattning Ds 2021:15
av filialer och filialhändelser kan idag endast göras manuellt men kommer efter direktivets genomförande kunna göras online.
Det kommer efter direktivets genomförande också åligga Bolagsverket att i större utsträckning än vad verket redan idag gör tillhandahålla mallar för bolagsbildning och rättslig information till den som vill göra registreringar i bolags- eller filialregistret.
Registreringen av ett aktiebolag ska efter direktivets genomförande som huvudregel ske senast fem arbetsdagar efter det att Bolagsverket mottagit all nödvändig dokumentation i ärendet. För filialer ska registrering ske senast efter tio arbetsdagar.
Direktivets genomförande kräver inte några stora förändringar i svensk rätt. På detaljnivå krävs emellertid ett antal ändringar i tillämpliga regler. Det handlar om ändringar i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen, i filiallagen och filialförordningen samt i förordningen med instruktion för Bolagsverket. På vissa punkter föreslås att direktivets bestämmelser genomförs genom föreskrifter utfärdade av Bolagsverket.
Direktivet ska, med undantag för vissa bestämmelser som inte behandlas i denna promemoria, vara genomfört i svensk rätt senast den 1 augusti 2022.
Digitaliseringsdirektivets genomförande bedöms leda till en resursbesparing för näringslivet i vid mening. Det kommer att bli mindre tidskrävande och mindre kostsamt att genomföra registreringar i aktiebolags- respektive filialregistret. Genomförandet kan också i vissa fall komma att förkorta handläggningstiden i enskilda ärenden hos Bolagsverket.
1. Författningsförslag
1.1. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
Härigenom föreskrivs1 att 27 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
27 kap.
2 §
Om den som har gjort en registreringsanmälan inte har följt vad som gäller om anmälan,
skall Bolagsverket förelägga
honom eller henne att yttra sig i frågan eller vidta rättelse inom viss tid. Detsamma gäller, om verket finner att det beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas anmälan
1. inte har tillkommit i behörig ordning,
2. till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen, eller
Om den som har gjort en registreringsanmälan inte har följt vad som gäller om anmälan,
ska
Bolagsverket förelägga
honom eller henne att yttra sig i frågan eller vidta rättelse inom viss tid. Detsamma gäller, om verket finner att det beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas anmälan
1. inte har tillkommit i behörig ordning,
2. till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen, eller
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt.
Författningsförslag Ds 2021:15
3. i något viktigare hänseende är otydligt eller vilseledande formulerat.
3. i något viktigare hänseende är otydligt eller vilseledande formulerat.
Om den som har gjort anmälan inte följer ett föreläggande enligt första stycket,
skall anmälan skrivas av. En
upplysning om detta skall tas in i föreläggandet.
Om det även sedan anmälaren har yttrat sig finns hinder för registrering som anmälaren har haft tillfälle att yttra sig över,
skall Bolagsverket vägra registre-
ring. Om det finns skäl för det, får dock verket ge den som har gjort anmälan tillfälle att yttra sig på nytt innan beslut fattas i ärendet.
Trots bestämmelserna i första–tredje styckena får ett bolagsstämmobeslut registreras, om det enligt 7 kap. 51 § första stycket inte längre är möjligt att föra talan mot beslutet.
Om en registreringsanmälan gjorts elektroniskt och det finns skäl att misstänka att anmälarens identitetshandling är förfalskad eller att anmälaren inte får företräda bolaget får Bolagsverket förelägga anmälaren att inställa sig personligen vid myndigheten.
Om den som har gjort anmälan inte följer ett föreläggande enligt första eller andra stycket, ska anmälan skrivas av. En upplysning om detta ska tas in i föreläggandet.
Om det även sedan anmälaren har yttrat sig finns hinder för registrering som anmälaren har haft tillfälle att yttra sig över, ska Bolagsverket vägra registrering. Om det finns skäl för det, får dock verket ge den som har gjort anmälan tillfälle att yttra sig på nytt innan beslut fattas i ärendet.
Trots bestämmelserna i första–fjärde styckena får ett bolagsstämmobeslut registreras, om det enligt 7 kap. 51 § första stycket inte längre är möjligt att föra talan mot beslutet.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
Ds 2021:15 Författningsförslag
1.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
dels att 16 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 13 b §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13 b §
De handlingar som avses i 13 § behöver inte ges in om de tidigare har getts in till en registreringsmyndighet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och är tillgängliga för registreringsmyndigheten.
16 §
Om den som gjort anmälan för registrering inte har följt vad som föreskrivits om anmälan eller om det finns något annat hinder mot registrering på grund av denna lag eller något annan författning, skall den som gjort anmälan föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse.
Om den som gjort anmälan för registrering inte har följt vad som föreskrivits om anmälan eller om det finns något annat hinder mot registrering på grund av denna lag eller någon annan författning, ska den som gjort anmälan föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Om en anmälan för
registrering gjorts elektroniskt och det finns skäl att misstänka att anmälarens identitetshandling är förfalskad eller att anmälaren inte får företräda filialen får registreringsmyndigheten förelägga an-
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt.
Författningsförslag Ds 2021:15
mälaren att inställa sig personligen vid myndigheten.
Följs inte föreläggandet, skall anmälan avskrivas. Underrättelse om att detta kan ske skall tas in i föreläggandet.
Föreligger även efter det att yttrande har avgetts hinder mot registrering och har den som gjort anmälan haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras, om det inte finns anledning att utfärda ett nytt föreläggande.
Följs inte föreläggandet, ska anmälan avskrivas. Underrättelse om att detta kan ske ska tas in i föreläggandet.
Föreligger även efter det att yttrande har avgetts hinder mot registrering och har den som gjort anmälan haft tillfälle att yttra sig över hindret, ska registrering vägras, om det inte finns anledning att utfärda ett nytt föreläggande.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
Ds 2021:15 Författningsförslag
1.3. Förslag till förordning om ändring i aktiebolagsförordningen (2005:559)
Härigenom föreskrivs1 i fråga aktiebolagsförordningen (2005:559)
dels att 2 kap. 8 §, 3 kap. 6 § och rubriken närmast före 3 kap. 6 §
ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 2 kap. 13 a, 15 d och
15 e §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
8 §
I aktiebolagsregistret registreras uppgifter för varje bolag. Registret skall innehålla uppgift om bolagets organisationsnummer.
I aktiebolagsregistret registreras uppgifter för varje bolag. Registret ska innehålla uppgift om bolagets organisationsnummer och europeiska identi-
fieringskod enligt punkt 8 i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2244 av den 17 december 2020 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller tekniska specifikationer och förfaranden för systemet för sammankoppling av register och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/884.
13 a §
Trots det som föreskrivs i 13 § andra stycket ska beslut i ett ärende om registrering av ett aktiebolag meddelas inom fem
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt.
Författningsförslag Ds 2021:15
arbetsdagar i de fall bolaget bildats uteslutande av fysiska personer som använt sådana mallar som avses i artikel 13h i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019, och inom tio arbetsdagar i annat fall. Tidsfristen ska räknas från den senare av tidpunkten då
a) en fullständig anmälan kom in till Bolagsverket, eller
b) betalning av registreringsavgiften för ärendet gjorts och Bolagsverket fått ett intyg om betalning för bolagets aktier.
Om det inte är möjligt att meddela beslut inom tidsfristen, ska sökanden underrättas om orsakerna till förseningen.
15 d §
Bolagsverket ska genom systemet för sammankoppling av register underrätta den registreringsmyndighet där en filial till ett bolag är registrerat om följande ändringar i aktiebolagsregistret:
1. bolagets företagsnamn,
2. bolagets registrerade säte,
3. bolagets organisationsnummer, och
4. bolagets rättsliga form. En underrättelse enligt första stycket ska också göras när de handlingar och den information
Ds 2021:15 Författningsförslag
som avses i 8 kap. 43 § aktiebolagslagen (2005:551) och 15 a § första stycket 3 registreras i aktiebolagsregistret.
15 e §
Om Bolagsverket, genom systemet för sammankoppling av register, underrättas av en annan registreringsmyndighet om att en filial till ett bolag som är registrerat i aktiebolagsregistret har registrerats eller avregistrerats, ska verket registrera den information som tagits emot. Registreringen ska bekräftas till den myndighet som registrerat filialen.
3 kap.
6 §
När avgiften skall betalas
En avgift enligt 1–5 §§ skall betalas när anmälan eller ansökan ges in. Avgiften återbetalas inte om handläggningen av ett ärende som anmälan eller ansökan avser har påbörjats. I fall som avses i 7 § skall avgiften betalas inom den tid som Bolagsverket bestämmer.
Betalning av avgift
En avgift enligt 1–5 §§ ska betalas när anmälan eller ansökan ges in. Avgiften återbetalas inte om handläggningen av ett ärende som anmälan eller ansökan avser har påbörjats. I fall som avses i 7 § ska avgiften betalas inom den tid som Bolagsverket bestämmer.
Bolagsverket får meddela närmare föreskrifter om det sätt på vilket avgiften ska betalas.
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2022.
Författningsförslag Ds 2021:15
1.4. Förslag till förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.
Härigenom föreskrivs1 i fråga om förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.
dels att 5 och 18 a §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 12 d–12 f §§, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §
Tillsammans med anmälan för registrering ska inges
Tillsammans med anmälan för registrering ska anmälaren ge in
1. bevis att företaget är behörigen bildat och registrerat,
2. kopia av bolagsordning, stadgar eller motsvarande handling som gäller för företaget,
3. kopia av företagets och i förekommande fall moderföretagets årsredovisningshandlingar för de två senaste räkenskapsåren,
4. bevis att företaget inte är i konkurs,
5. bestyrkt kopia av sådan fullmakt för verkställande direktören som avses i 10 § första stycket lagen (1992:160) om utländska filialer m.m., och
6. kopia av tillstånd från Finansinspektionen om att få driva bankrörelse från filial i Sverige, om filialen är en bankfilial till ett utländskt kreditinstitut med säte utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Handlingarna behöver inte ges in om de tidigare har getts in till en annan registreringsmyndighet i en annan stat inom EES och är tillgängliga för registreringsmyndigheten genom systemet för sammankoppling av register.
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt.
Ds 2021:15 Författningsförslag
Om den som anmäls som verkställande direktör, vice verkställande direktör eller, om det utländska bolaget är ett bankföretag, firmatecknare inte är folkbokförd i Sverige, ska det vid anmälan ges in en kopia av passhandling eller annan identitetshandling som avser den anmälde. Bolagsverket får kräva in ytterligare handlingar om det behövs för att säkerställa den anmäldes identitet.
12 d §
När en filial till ett företag som är registrerat i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har registrerats eller avregistrerats enligt denna förordning, ska registreringsmyndigheten underrätta registreringsmyndigheten i den staten om registreringen. Underrättelsen ska göras genom systemet för sammankoppling av register.
12 e §
När registreringsmyndigheten registrerar en filial till ett företag som är registrerat i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får registreringsmyndigheten genom systemet för sammankoppling av register kontrollera den information som lämnas i en anmälan enligt denna förordning.
Författningsförslag Ds 2021:15
12 f §
Registreringsmyndigheten ska genom systemet för sammankoppling av register bekräfta de underrättelser som lämnas genom systemet av en registreringsmyndighet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som gäller ändringar för ett utländskt företag som har registrerat en filial i Sverige.
Registreringsmyndigheten ska uppdatera uppgifterna om det utländska företaget i filialregistret.
18 a §2
I ett ärende om registrering av filial eller anmälan av föreståndare enligt 2 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. ska registreringsmyndigheten meddela beslut inom två
veckor efter det att en fullständig
anmälan kom in till myndigheten. Om det är nödvändigt på grund av utredningen av ärendet, får handläggningstiden vid högst ett tillfälle förlängas med högst två veckor. Sökanden ska informeras om skälen för att handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut.
I ett ärende om registrering av filial eller anmälan av föreståndare enligt 2 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. ska registreringsmyndigheten meddela beslut inom tio
arbetsdagar efter det att en full-
ständig anmälan kom in till myndigheten. Om det är nödvändigt på grund av utredningen av ärendet, får handläggningstiden vid högst ett tillfälle förlängas med högst två veckor. Sökanden ska informeras om skälen för att handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut.
I 8 § lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden finns bestämmelser om att ett mottagningsbevis ska skickas till sökanden när en fullständig anmälan har kommit in och om innehållet i ett sådant bevis.
2 Senaste lydelse 2011:724.
Ds 2021:15 Författningsförslag
Ett beslut att förlänga handläggningstiden får inte överklagas.
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2022.
Författningsförslag Ds 2021:15
1.5. Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket
Härigenom föreskrivs1 att det i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket ska införas sju nya paragrafer, 4 a–f och 13 a §§, av följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 a §
Bolagsverket ska på en registreringsportal eller en webbplats offentliggöra den information som avses i artikel 13f och tillhandahålla de mallar som avses i artikel 13h i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019.
4 b §
Bolagsverket ska informera om vilka medel för elektronisk identifiering som en sökande kan använda i registreringsärenden som gäller aktiebolag och filialer.
4 c §
Bolagsverket ska i registreringsärenden som gäller aktiebolag och filialer godta sådana medel för elektronisk identifiering som ut-
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt.
Ds 2021:15 Författningsförslag
färdats i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som erkänts för gränsöverskridande autentisering i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Bolagsverket får dock vägra att godta ett sådant medel för elektronisk identifiering om tillitsnivåerna för medlet inte uppfyller de villkor som anges i artikel 6.1 i förordningen.
4 d §
Bolagsverket ska se till att de handlingar som ges in till verket i ett ärende om registrering av ett aktiebolag eller en filial lagras i maskinläsbart och sökbart format eller som strukturerade data. I fråga om sådana handlingar som ges in elektroniskt ska verket se till att handlingarnas ursprung och äkthet kan kontrolleras elektroniskt.
Det som sägs i första stycket första meningen gäller också information som lämnas till Bolagsverket i ett ärende om registrering av ett aktiebolag eller en filial.
Författningsförslag Ds 2021:15
4 e §
Bolagsverket ska se till att information från och kopior eller utdrag ur aktiebolagsregistret eller filialregistret som överförs elektroniskt är autentiserade genom betrodda tjänster enligt förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.
4 f §
Utdrag ur aktiebolags- eller filialregistret som beställs från Bolagsverket ska vara bestyrkta om inte beställaren avstår från det.
13 a §
Utbytet av information som sker genom systemet för sammankoppling av register som avses i artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt ska vara kostnadsfritt för registren.
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2022.
2. Bakgrund
Denna promemoria innehåller förslag till åtgärder för att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt, digitaliseringsdirektivet.
EU arbetar sedan mer än femtio år för att harmonisera medlemsstaternas aktiebolagslagstiftning. Arbetet bedrivs huvudsakligen genom utfärdande av bolagsrättsliga harmoniseringsdirektiv till vilka medlemsstaterna har att anpassa nationell rätt. Det första av dessa direktiv (publicitetsdirektivet, 68/151/EG) utfärdades år 1968. Det ålade medlemsstaterna att ha ett register för registrering av aktiebolag och för vissa uppgifter om dessa bolag. Uppgifterna i registret skulle enligt direktivet offentliggöras i en av medlemsstaten utsedd nationell tidning. I direktivet fanns vidare bestämmelser om den rättsliga verkan av registreringen.
Genom ändringar i publicitetsdirektivet år 2003 (2003/58/EG) föreskrevs bland annat att alla bolag skulle ha rätt att ge in handlingar och uppgifter till registret i elektronisk form och att handlingar och uppgifter som offentliggjordes genom registret, på begäran, skulle tillhandahållas elektroniskt. I ändringsdirektivet föreskrevs vidare att den nationella tidning i vilken uppgifter eller handlingar offentliggörs kunde vara en tidning i elektronisk form.
Publicitetsdirektivet, som senare ändrades även i vissa andra hänseenden, upphävdes år 2017 då dess bestämmelser inarbetades i det kodifierade bolagsrättsliga direktivet (EU) 2017/1132, hädanefter benämnt 2017 års direktiv.
I Sverige finns de grundläggande associationsrättsliga reglerna för aktiebolag i aktiebolagslagen (2005:551, ABL). I lagen anges att Bolagsverket ska föra ett aktiebolagsregister, i vilket alla aktiebolag
Bakgrund Ds 2021:15
ska registreras.1 Där registreras även ett stort antal uppgifter hänförliga till bolaget, t.ex. bolagsordningen, styrelseledamöter och, i förekommande fall, revisorer i bolaget. Registret förs med automatiserad behandling. Närmare anvisningar om aktiebolagsregistrets innehåll finns i aktiebolagsförordningen (2005:559, ABF).
Införingar i aktiebolagsregistret grundas på anmälningar från bolaget eller den som anmälan gäller eller på underrättelser från domstol. De kan även vara grundade på åtgärder som Bolagsverket självmant har vidtagit enligt föreskrifter i vissa uttryckligen reglerade fall. Anmälningar ska vara skriftliga. Kravet på skriftlighet utesluter inte att anmälan görs i elektronisk form, varvid undertecknande ska ske med elektronisk signatur enligt föreskrifter som Bolagsverket meddelar. Handlingar som avser anmälningar eller underrättelser enligt ABL biläggs registret i en särskild akt. I ABL finns bestämmelser om den rättsliga verkan av registrering i aktiebolagsregistret.
Aktiebolagsregistret är offentligt. Allmänheten har rätt att skaffa upplysning om eller utdrag ur registret. Bolagsverket är, som huvudregel, skyldigt att lämna ut uppgifter på medium för automatiserad behandling. Bolagsverket tar ut avgifter för tillhandahållande av information, avsedda att motsvara verkets administrativa kostnad.
I det elfte bolagsrättsliga harmoniseringsdirektivet (89/666/EEG) ställdes vissa krav avseende offentlighet i filialer som öppnats i en medlemsstat av vissa typer av bolag som lyder under lagstiftningen i en annan stat. Även det direktivet är ersatt av 2017 års direktiv.
Bestämmelser om näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av utländska företag och utomlands bosatta svenska eller utländska medborgare finns i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. (filiallagen). Lagen, med tillhörande förordning (1992:308) om utländska filialer m.m. (filialförordningen), innehåller regler om bl.a. registrering och innebär att alla utländska företag och utomlands bosatta svenska eller utländska medborgare som lämnar begärda uppgifter blir registrerade och får bedriva näring i Sverige. Bolagsverket för även filialregistret.
1 Detta gäller dock inte bankaktiebolag, tjänstepensionsaktiebolag och försäkringsaktiebolag, vilka i stället ska registreras i bankregistret respektive i försäkringsregistret. Även dessa register förs av Bolagsverket. Direktivet innebär inte att några särskilda anpassningsåtgärder behöver göras för dessa aktiebolag.
Bakgrund
Svensk rätt torde i dag stå i överensstämmelse med de bestämmelser i 2017 års direktiv som svarar mot publicitetsdirektivet och filialdirektivet.
Genom det nu aktuella digitaliseringsdirektivet, som utfärdades år 2019, har vissa av de bestämmelser i 2017 års direktiv som svarar mot publicitetsdirektivet och filialdirektivet ändrats. Ändringarna har sin bakgrund bland annat i EU:s handlingsplan för e-förvaltning
2016--2020: snabbare digital omvandling av förvaltningar och Tallindeklarationen om e-förvaltning av den 6 oktober 2017.
Direktivet kan i korthet sägas syfta till att göra det möjligt att online, och över landsgränserna inom unionen, bilda och registrera bolag, öppna och registrera filialer samt registrera händelser i bolag och filialer. I linje med detta ska medlemsstaterna tillhandahålla en e-tjänst för registrering av aktiebolag och filialer (online-registrering). Medlemsstaterna ska även se till att andra anmälningar för registrering kan ske digitalt. Vid en anmälan för registrering ska bolagets företrädare kunna identifieras i enlighet med förordningen (EU) nr 910/2014, den s.k. eIDAS-förordningen. Medlemsstaterna ska även kunna använda andra identifieringsmetoder. Om det finns misstankar om bedrägeri får medlemsstaten kräva att företrädaren inställer sig fysiskt vid registreringsmyndigheten. Avgifterna för registrering får inte vara diskriminerande eller överstiga registreringsmyndighetens faktiska administrativa kostnader. Betalning ska kunna ske genom en elektronisk betalningslösning. Registreringen av ett aktiebolag respektive en filial ska som huvudregel ske senast fem arbetsdagar efter det att registreringsmyndigheten har mottagit all nödvändig dokumentation. Medlemsstaterna ska tillhandahålla mallar för bolagsordning för privata aktiebolag. Vidare ska medlemsstaterna tillhandahålla information om hur registrering av aktiebolag går till och om den nationella bolagsrätten. Medlemsstaterna är skyldiga att göra sådan information tillgänglig på åtminstone ett officiellt EU-språk som förstås av största möjliga antal gränsöverskridande användare.
En registreringsmyndighet ska på begäran av en registreringsmyndighet i en annan medlemsstat upplysa om huruvida en viss enskild person är obehörig att företräda ett aktiebolag i den medlemsstaten. En medlemsstat får hindra en sådan person från att företräda ett bolag eller en filial även i den medlemsstaten.
Bakgrund Ds 2021:15
När det gäller filialer till aktiebolag ska den medlemsstat där bolaget är registrerat informera den medlemsstat där filialen är registrerad om förändringar av t.ex. bolagets företagsnamn eller adress. Detta ska ske via det sammankopplade företagsregistret (BRIS).
Direktivet ska, med undantag för vissa bestämmelser, vara genomfört i svensk rätt senast den 1 augusti 2022.2 Direktivets bestämmelser om medlemsstaternas rätt att hindra en person från att företräda ett bolag eller en filial ska vara genomförda i nationell rätt senast den 1 augusti 2023. De bestämmelserna kommer att behandlas i ett senare lagstiftningsärende.
Direktivet är svårtillgängligt i den meningen att det innehåller bestämmelser som ändrar eller ersätter bestämmelser i 2017 års direktiv, vilka bestämmelser i sin tur, i det direktivet, är disponerade på ett delvis annorlunda sätt än i publicitetsdirektivet. De nu aktuella ändringarna innebär i vissa fall ändringar i en hel bestämmelse, i andra fall ändringar endast i ett visst stycke eller en viss mening. Till detta kommer att det i många fall är fråga om juridiskt tekniska detaljer.
På ett övergripande plan kan konstateras att direktivet inte ställer krav på några stora förändringar i svensk rätt. Det svenska registreringssystemet för aktiebolag och filialer är modernt och tillåter redan idag i stor utsträckning användning av digital teknik vid kommunikation med registreringsmyndigheten. På mer detaljerad nivå krävs emellertid ett antal ändringar i tillämpliga regler och i vissa fall rutiner hos Bolagsverket. Det handlar om ändringar i ABL och ABF, i filiallagen och filialförordningen samt i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket. På vissa ställen föreslås att direktivet genomförs genom föreskrifter utfärdade av Bolagsverket.
I nästa avsnitt presenteras, i direkt anslutning till de olika direktivbestämmelserna, de bedömningar som gjorts rörande nödvändiga anpassningsåtgärder i svensk rätt.
2 Sverige har med stöd av artikel 2.3 underrättat kommissionen om sin avsikt att utnyttja möjligheten till förlängning av genomförandetiden till den 1 augusti 2022.
3. Överväganden
Digitaliseringsdirektivet innehåller dels tillägg, dels revideringar i tidigare utfärdade bolagsrättsdirektiv. Direktivet har också kopplingar till vissa andra rättsakter på europeisk nivå. Det berör svenska regleringar av olika slag (lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter), vilka i sin tur i stor utsträckning går tillbaka på tidigare EUdirektiv. Komplexiteten i kombination med den höga detaljnivån i direktivbestämmelserna gör det mycket svårt att strukturera övervägandena på traditionellt sätt i olika avsnitt med löpande text och referenser till direktivet. Jag har därför stannat för att i stället utgå från direktivtexten och redovisa de bedömningar som gjorts i direkt anslutning till denna. Avsnittet återger alltså den svenska direktivtexten och i den har övervägandena infogats.
Inriktningen i promemorian har varit att inte överimplementera direktivet, dvs. att genomföra direktivet på miniminivån.
Övervägandena avser artikel 1 i direktivet. Artiklarna 2–5 reglerar olika aspekter av direktivets införlivande. De kräver inte några andra överväganden än de som redovisas i anslutning till artikel 1.
Artikel 1
Ändringar av direktiv (EU) 2017/1132
Direktiv (EU) 2017/1132 ska ändras på följande sätt:
1. I artikel 1 ska följande strecksats införas efter andra strecksatsen: ”— regler om bildandet av bolag online, om registrering av filialer online och om bolags och filialers ingivande av handlingar och information online,”.
Överväganden Ds 2021:15
Bedömning
Direktivändringen kräver inte någon åtgärd från medlemsstaternas sida.
2. I avdelning I ska rubriken till kapitel III ersättas med följande: ”Onlineförfaranden (bildande, registrering och ingivande), offentlighet och register”.
Bedömning
Direktivändringen kräver inte någon åtgärd från medlemsstaternas sida.
3. Artikel 13 ska ersättas med följande:
Artikel 13
Tillämpningsområde
De samordningsåtgärder som föreskrivs i detta avsnitt och i avsnitt 1A ska tillämpas på de bestämmelser i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om bolagsformer som förtecknas i bilaga II och, i de fall där så anges, på de bolagsformer som förtecknas i bilagorna I och IIA.”
Bedömning
Bestämmelsen reglerar tillämpningsområdet för de bestämmelser som tar sikte på registrering av aktiebolag. Bestämmelsen har i sak inte ändrats i förhållande till 2017 års direktiv och kräver inte någon ändring i svensk rätt.
4. Följande artiklar ska införas:
Ds 2021:15 Överväganden
Artikel 13a
Definitioner
I detta kapitel avses med
1. medel för elektronisk identifiering: ett medel för elektronisk identifiering enligt definitionen i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 (*),
2. system för elektronisk identifiering: ett system för elektronisk identifiering enligt definitionen i artikel 3.4 i förordning (EU) nr 910/2014,
3. i elektronisk form: elektronisk utrustning som används för behandling, inbegripet digital signalkomprimering, och lagring av uppgifter, och genom vilken informationen sänds vid utgångspunkten och tas emot vid slutpunkten och där denna information i sin helhet sänds, befordras och tas emot i enlighet med medlemsstaternas bestämmelser,
4. bildande: hela förfarandet att etablera ett bolag i enlighet med nationell rätt, inklusive upprättande av företagets stiftelseurkund och alla nödvändiga steg för införande av bolaget i registret,
5. registrering av en filial: en process som leder fram till offentliggörande av handlingar och information rörande en nyöppnad filial i en medlemsstat,
6. mall: förlaga till stiftelseurkunden för ett bolag, vilken upprättas av medlemsstaterna i enlighet med nationell rätt och används för bildande av ett bolag online i enlighet med artikel 13g.
Bedömning
Direktivändringen kräver inte någon åtgärd från medlemsstaternas sida.
Överväganden Ds 2021:15
Artikel 13b
Erkännande av medel för elektronisk identifiering i samband med onlineförfaranden
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att följande medel för elektronisk identifiering kan användas av sökande som är unionsmedborgare i de onlineförfaranden som avses i detta kapitel:
a) Ett medel för elektronisk identifiering som utfärdats inom ramen för ett system för elektronisk identifiering som godkänts av deras egen medlemsstat.
b) Ett medel för elektronisk identifiering som utfärdats i en annan medlemsstat och som erkänts för gränsöverskridande autentisering i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 910/2014.
2. Medlemsstaterna får vägra att erkänna medel för elektronisk identifiering där tillitsnivåerna för dessa medel för elektronisk identifiering inte uppfyller de villkor som anges i artikel 6.1 i förordning (EU) nr 910/2014.
Bedömning
Bestämmelsen innebär att Bolagsverket måste göra online-förfaranden rörande bolagsbildning och bolagshändelser liksom rörande öppnande av filialer och filialhändelser tillgängliga för unionsmedborgare och, till följd av EES-avtalet, för medborgare med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), som kan legitimera sig antingen med en svensk elektronisk legitimation eller en elektronisk identifiering som utfärdats i en annan medlemsstat och som erkänts för gränsöverskridande autentisering i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 910/2014. En bestämmelse därom bör tas in i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket, lämpligen som en ny 4 c §.
3. Allmänheten ska informeras om alla identifieringsmedel som erkänns av medlemsstater.
Ds 2021:15 Överväganden
Bedömning
Bestämmelsen rör Bolagsverkets skyldighet att informera om vilka medel för elektronisk identifiering som kan användas av en sökande som är unionsmedborgare. Bolagsverket bör genom en ny bestämmelse 4 b § i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket, åläggas att lämna sådan information.
4. Om det är berättigat utifrån skäl som rör allmänintresset, för att förhindra missbruk eller ändring av identitet, får medlemsstaterna i syfte att kontrollera en sökandes identitet vidta åtgärder som skulle kunna kräva att sökanden inställer sig personligen vid en myndighet eller hos en person eller ett organ som bemyndigats enligt nationell rätt att hantera någon aspekt av de online-förfaranden som avses i detta kapitel, inklusive upprättandet av ett bolags stiftelseurkund. Medlemsstaterna ska se till att sökandens personliga inställelse endast krävs från fall till fall där det finns skäl att misstänka identitetsförfalskning, och att alla andra steg i förfarandet kan slutföras online.
Bedömning
I syfte att ge Bolagsverket möjlighet att motverka att aktiebolagsformen används för brottslig verksamhet bör Sverige utnyttja möjligheten att, under de angivna förutsättningarna, kräva personlig inställelse. En bestämmelse om detta bör tas in 27 kap. 2 § aktiebolagslagen i form av ett nytt andra stycke. Den nya bestämmelsen föranleder följdändringar i det tidigare andra stycket, nu tredje stycket samt i det tidigare fjärde, nu femte stycket.
Direktivbestämmelsen förutsätter inte att det finns några ytterligare befogenheter knutna till rätten att kräva personlig inställelse. Om personen i fråga inte inställer sig på tid och plats som verket bestämmer i det enskilda fallet bör anmälan kunna skrivas av. Någon annan sanktion torde inte vara lämplig (jfr 30 kap. 3 § aktiebolagslagen).
Överväganden Ds 2021:15
Artikel 13c
Allmänna bestämmelser för onlineförfaranden
1. Detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av nationell lagstiftning som i enlighet med medlemsstaternas rättssystem och rättsliga traditioner utser myndigheter, personer eller organ som bemyndigats enligt nationell rätt att hantera alla aspekter av bildande av bolag online, registrering av filialer online och ingivande av handlingar och information online.
2. Detta direktiv ska inte heller påverka de förfaranden och krav som fastställs i nationell rätt, inklusive dem som rör rättsliga förfaranden för upprättande av stiftelseurkunder, förutsatt att bildande av bolag online, som avses i artikel 13g, och registrering av en filial online, som avses i artikel 28a, samt ingivande online av handlingar och information, som avses i artiklarna 13j och 28b, är möjligt.
3. Kraven i tillämplig nationell rätt beträffande äkthet, korrekthet, tillförlitlighet, trovärdighet och lämplig rättslig form för handlingar eller information som ges in ska förbli opåverkade av detta direktiv, förutsatt att bildande online, som avses i artikel 13g, och registrering av en filial online, som avses i artikel 28a, samt ingivande online av handlingar och information, som avses i artiklarna 13j och 28b, är möjligt.
Bedömning
Direktivändringen kräver inte någon åtgärd från medlemsstaternas sida.
Artikel 13d
Avgifter för onlineförfaranden
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att de regler om avgifter som gäller för de förfaranden som avses i detta kapitel är transparenta och tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt.
Ds 2021:15 Överväganden
2. Inga avgifter för onlineförfaranden som tas ut av de register som avses i artikel 16 får överskrida vad som krävs för att täcka kostnaderna för att tillhandahålla sådana tjänster.
Bedömning
Bestämmelser om avgifter i registreringsärenden vid Bolagsverket finns i 3 kap.1–3 §§aktiebolagsförordningen. Reglerna uppfyller direktivets krav på transparens och tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt. Punkten 1 kräver därför inte någon ändring i svensk rätt.
För Bolagsverkets avgiftsuttag i registreringsärenden gäller 5 § avgiftsförordningen (1992:191). Bestämmelsen innebär att avgifter ska beräknas så att de täcker verksamhetens kostnader. Punkten 2 kräver därför inte någon ändring i svensk rätt.
Artikel 13e
Betalningar
När fullgörandet av ett förfarande som föreskrivs i detta kapitel kräver betalning ska medlemsstaterna säkerställa att betalningen kan göras med hjälp av en allmänt tillgänglig onlinebetaltjänst som kan användas för gränsöverskridande betalningar, som gör det möjligt att identifiera den person som utför betalningen och som tillhandahålls av ett finansiellt institut eller en betaltjänstleverantör som är etablerad i en medlemsstat.
Bedömning
Bestämmelsen handlar om på vilket sätt betalning ska kunna ske av Bolagsverkets avgifter i registreringsärenden. Sådana föreskrifter har karaktär av verkställighetsföreskrifter. Bolagsverket bör bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om saken. Bemyndigandet bör tas in i 3 kap. 6 § aktiebolagsförordningen.
Överväganden Ds 2021:15
Artikel 13f
Informationskrav
Medlemsstaterna ska säkerställa att koncis och användarvänlig information, som tillhandahålls avgiftsfritt och åtminstone på ett språk som i huvudsak förstås av största möjliga antal gränsöverskridande användare, görs tillgänglig på registreringsportaler eller webbplatser som är tillgängliga via den gemensamma digitala ingången för att bistå vid bildandet av bolag och registreringen av filialer. Denna information ska omfatta åtminstone följande:
a) Regler om bildande av bolag, inklusive onlineförfaranden som avses i artiklarna 13g och 13j, och krav avseende användningen av mallar och andra handlingar för bildande, identifiering av personer, språkanvändning och tilllämpliga avgifter.
b) Regler om registrering av filialer, inklusive onlineförfaranden som avses i artiklarna 28a och 28b och krav avseende registreringshandlingar, identifiering av personer och språkanvändning.
c) En beskrivning av de regler som gäller för att bli medlem av förvaltningsorganet, ledningsorganet eller tillsynsorganet för ett bolag, inklusive reglerna beträffande diskvalificering av styrelseledamöter och beträffande myndigheter eller organ med ansvar för att bevara information om diskvalificerade styrelseledamöter.
d) En beskrivning av de befogenheter och det ansvar som ett bolags förvaltningsorgan, ledningsorgan och tillsynsorgan har, inklusive rätten att företräda ett bolag i kontakter med tredjeparter.
Bedömning
Bestämmelsen innebär att Bolagsverket på en registreringsportal eller en webbplats ska tillhandahålla viss bolagsrättslig information. Bestämmelsen bör genomföras genom ett tillägg i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket, lämpligen genom en ny 4 a §.
5. I avdelning i kapitel III ska följande avsnitt införas:
Ds 2021:15 Överväganden
Avsnitt 1 A
Bildande online, ingivande online och offentlighet
Artikel 13g
Bildande av bolag online
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att bildandet av bolag online kan göras helt online utan att sökande behöver inställa sig personligen vid en myndighet eller hos någon person eller något organ som bemyndigats enligt nationell rätt att hantera någon aspekt av bildandet av bolag online, inklusive upprättandet av ett bolags stiftelseurkund, med förbehåll för bestämmelserna i artikel 13b.4 och punkt 8 i den här artikeln. Medlemsstaterna får dock besluta att inte tillåta förfaranden för bildande online för andra bolagsformer än dem som förtecknas i bilaga IIA.
Bedömning
Enligt 27 kap. 9 § andra stycket aktiebolagslagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om ingivning av anmälningar i registreringsärenden. Regeringen har bemyndigat Bolagsverket att meddela sådana föreskrifter. Föreskrifterna får avse bland annat elektronisk överföring av anmälningar och ansökningar enligt aktiebolagslagen och elektronisk underskrift (1 kap.1–2 a §§aktiebolagsförordningen), upprättande av försäkran och intyg elektroniskt och ingivning av handlingar som upprättats elektroniskt (4 kap.2 a och 2 b §§aktiebolagsförordningen). De eventuella ändringar som direktivet kräver bör kunna genomföras i föreskrifter som meddelas av Bolagsverket.
Beträffande rätten att kräva personlig inställelse, hänvisas till bedömningen i anledning av artikel 13b.4 ovan.
2. Medlemsstaterna ska fastställa närmare regler för bildande av bolag online, inklusive regler om användningen av mallar, som avses i artikel 13h och om vilka handlingar och vilken information som krävs för bildandet av ett bolag. Inom ramen för dessa regler ska medlemsstaterna
Överväganden Ds 2021:15
säkerställa att sådant bildande online kan göras genom att handlingar eller information ges in i elektronisk form, inbegripet elektroniska kopior av de handlingar och information som avses i artikel 16a.4.
Bedömning
De eventuella ändringar som direktivet kräver bör genomföras i föreskrifter som meddelas av Bolagsverket, jfr bedömningen i anslutning till punkten 1 ovan.
3. I de regler som avses i punkt 2 ska minst följande föreskrivas:
a) Förfaranden för att säkerställa att de sökande har nödvändig rättskapacitet och att de har rätt att företräda bolaget.
b) Medel att kontrollera identiteten på de sökande i enlighet med artikel 13b.
c) De krav som ställs på att de sökande använder betrodda tjänster enligt förordning (EU) nr 910/2014.
d) Förfaranden för att kontrollera lagenligheten vad gäller föremålet för bolagets verksamhet, i den mån sådana kontroller föreskrivs i nationell rätt.
e) Förfaranden för att kontrollera företagsnamnets lagenlighet, i den mån sådana kontroller föreskrivs i nationell rätt.
f) Förfaranden för att kontrollera utnämningen av styrelseledamöter.
Bedömning
De eventuella ändringar som direktivet kräver bör genomföras i föreskrifter som meddelas av Bolagsverket, jfr bedömningen i anslutning till punkterna 1 och 2 ovan.
4. I de regler som avses i punkt 2 får även, särskilt, följande föreskrivas:
a) Förfaranden för att säkerställa bolagsstiftelseurkundens lagenlighet, inbegripet kontroll av att mallarna använts korrekt.
b) Konsekvenserna av en diskvalificering av en styrelseledamot utfärdad av behörig myndighet i någon medlemsstat.
Ds 2021:15 Överväganden
c) Rollen för en notarie eller annan person eller ett organ som bemyndigats enligt nationell rätt att hantera någon aspekt av bildandet av ett bolag online.
d) Uteslutande av bildande online i fall där aktiekapitalet i bolaget betalas som apportegendom.
Bedömning
Bestämmelserna i punkten 4 är fakultativa. Led a täcks av 27 kap. 2 § aktiebolagslagen. Led b kan komma att behandlas i samband med genomförandet av artikel 13i. Led c tar sikte på situationen i medlemsstater med ett s.k. notariellt förfarande vid anmälningar till bolagsregistret. Den saknar relevans för svenskt vidkommande. Led d ger medlemsstaterna rätt att begränsa möjligheten att bilda bolag online så att detta förfarande inte står till buds om betalning för aktierna ska erläggas med apportegendom. Det saknas skäl att i svensk rätt göra en sådan begränsning. Punkten 4 föranleder således inte någon ändring i svensk rätt.
5. Medlemsstaterna får inte ställa som villkor för bildande av ett bolag online att detta ska ha erhållit en licens eller ett tillstånd innan det registreras, utom när ett sådant villkor är nödvändigt för en tillfredsställande tillsyn av vissa verksamheter enligt nationell rätt.
Bedömning
I gällande rätt finns inte några regler om att licens eller tillstånd av något slag ska ha erhållits för att ett aktiebolag ska kunna registreras. Det saknas anledning att införa sådana regler. Punkten 5 föranleder därför inte någon ändring i svensk rätt.
6. Medlemsstaterna ska säkerställa att när betalning av aktiekapital ingår som ett krav i förfarandet för att bilda ett bolag, sådan betalning kan göras online, i enlighet med artikel 13e, till ett bankkonto i en bank som är verksam i unionen. Medlemsstaterna ska även säkerställa att bevis för att betalningen har gjorts kan lämnas online.
Överväganden Ds 2021:15
Bedömning
Punktens första mening avser erläggande av betalning motsvarande aktiekapitalet i samband med bolagsbildning. Den innebär att det vid bildande av ett svenskt aktiebolag ska vara möjligt att göra betalningen elektroniskt till ett bankkonto i Sverige eller en annan medlemsstat. Andra meningen innebär att ett bevis om att betalning skett ska kunna lämnas online till Bolagsverket.
I 2 kap. 17 § aktiebolagslagen föreskrivs att, vid bildande av ett aktiebolag, ska betalning i pengar av aktiekapitalet ske genom insättning på ett särskilt konto som stiftarna har öppnat för ändamålet hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett motsvarande utländskt kreditinstitut i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. I 1 kap. 4 § aktiebolagsförordningen föreskrivs att vid anmälan om registrering av aktiebolaget ska sökanden lämna in ett intyg från banken, kreditmarknadsföretaget eller motsvarande utländskt kreditinstitut om inbetalningen.
Andra meningen i punkten 6 ålägger medlemsstaterna att säkerställa att bevis för att betalningen har gjorts kan lämnas online. Kravet uppfylls av 4 kap. 2 b § aktiebolagsförordningen som föreskriver att handlingar som ska fogas till anmälningar och ansökningar och som har upprättats elektroniskt får överföras elektroniskt till Bolagsverket. Se också den redan existerande bankintygstjänsten online:
https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/starta/ban kintyg-1.3227
Punkten 6 föranleder därmed inte några ändringar i svensk rätt.
7. Medlemsstaterna ska säkerställa att bildandet online avslutas inom fem arbetsdagar i de fall där företaget bildas uteslutande av fysiska personer som använder de mallar som avses i artikel 13h, eller inom tio arbetsdagar i annat fall, från det senare av följande:
a) Datumet då alla formaliteter som krävs för bildandet online är fullgjorda, inklusive mottagandet av alla handlingar och all information, som överensstämmer med nationell rätt, av en myndighet eller av en person eller ett organ som bemyndigats enligt nationell rätt att hantera någon aspekt av bildandet av ett bolag.
Ds 2021:15 Överväganden
b) Datumet för betalningen av en registreringsavgift, kontantbetalningen för aktiekapital eller betalningen för aktiekapital genom apportegendom, i enlighet med nationell rätt.
När det inte är möjligt att slutföra förfarandet inom de tidsfrister som avses i denna punkt, ska medlemsstaterna säkerställa att sökanden underrättas om orsakerna till förseningen.
Bedömning
I punkten 7 regleras tidsfrister för handläggning av en anmälan i ett registreringsärende. Det föreskrivs inte någon rättsföljd om handläggningen inte slutförs inom föreskriven tid, utan endast att sökanden ska underrättas om orsakerna till förseningen.
Bestämmelser om tidsfrister för Bolagsverkets handläggning finns i 2 kap. 13 § aktiebolagsförordningen. Enligt bestämmelsens första stycke ska beslut och andra förhållanden som anmäls för registrering i aktiebolagsregistret antecknas i registret så snart som möjligt efter det att anmälan har kommit in till Bolagsverket. I fråga om registrering av ett aktiebolag finns i andra stycket en specialbestämmelse som innebär att beslut ska meddelas inom två månader efter det att en fullständig anmälan kom in till Bolagsverket. Om det är nödvändigt på grund av utredningen av ärendet, får i det fallet handläggningstiden vid högst ett tillfälle förlängas med högst två månader. Sökanden ska informeras om skälen för att handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut.
Punkten 7 kräver ändringar i den svenska regleringen och bör genomföras genom en ny bestämmelse, 2 kap. 13 a §, i aktiebolagsförordningen.
8. När det är berättigat utifrån skäl som rör allmänintresset, för att säkerställa efterlevnad av reglerna om rättskapacitet och om sökandes rätt att företräda ett bolag, får en myndighet eller en person eller ett organ som bemyndigats enligt nationell rätt att hantera någon aspekt av bildandet av ett bolag online, inklusive upprättandet av stiftelseurkunden, begära att den sökande inställer sig personligen. Medlemsstaterna ska säkerställa att en sökandes personliga inställelse i sådana fall får krävas endast från fall till fall där det finns skäl att misstänka
Överväganden Ds 2021:15
bristande efterlevnad av de regler som avses i punkt 3 a. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla andra steg i förfarandet fortfarande kan slutföras online.
Bedömning
Se artikel 13b.4 ovan.
Artikel 13h
Mallar för bildande av bolag online
1. Medlemsstaterna ska, för de bolagstyper som förtecknas i bilaga IIA, göra mallar tillgängliga på registreringsportaler eller webbplatser som är tillgängliga via den gemensamma digitala ingången. Medlemsstaterna får även göra mallarna tillgängliga online för bildandet av andra bolagstyper.
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att de mallar som avses punkt 1 kan användas av sökande som ett led i det förfarande för bildande av bolag online som avses i artikel 13g. När dessa mallar används av de sökande i överensstämmelse med de regler som avses i artikel 13g.4 a ska kravet att ha fått stiftelseurkunden och bolagsordningen utfärdade i form av officiellt bestyrkta handlingar när en förebyggande kontroll av en förvaltningsmyndighet eller en domstol inte föreskrivs, enligt artikel 10, anses vara uppfyllt. Detta direktiv påverkar inte krav enligt nationell rätt på att stiftelseurkunder ska upprättas i form av officiellt bestyrkta handlingar, under förutsättning att bildandet online enligt artikel 13g är möjligt.
3. Medlemsstaterna ska göra mallarna tillgängliga på minst ett officiellt unionsspråk som i huvudsak förstås av största möjliga antal gränsöverskridande användare. Tillgången till mallar på andra språk än det eller de officiella språken i den berörda medlemsstaten ska endast finnas i informationssyfte, om inte den medlemsstaten beslutar att det är också möjligt att bilda ett bolag med mallar på ett sådant annat språk.
4. Mallarnas innehåll ska regleras av nationell rätt.
Ds 2021:15 Överväganden
Bedömning
Bestämmelsen innebär att Bolagsverket på en registreringsportal eller en webbplats ska tillhandahålla mallar för bolagsbildning. Den bör genomföras i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket, lämpligen i anslutning till den i anslutning till artikel 13f ovan föreslagna nya bestämmelsen 4 a § om Bolagsverkets skyldighet att på motsvarande sätt tillhandahålla viss bolagsrättslig information.
[Artikel 13i]
[Diskvalificerade styrelseledamöter]
Bestämmelsen ska vara genomförd i medlemsstaterna senast den 1 augusti 2023. Den kommer att behandlas i ett senare lagstiftningsärende.
Artikel 13j
Ingivande av bolagshandlingar och bolagsinformation online
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att handlingar och information, som avses i artikel 14, inbegripet eventuella ändringar av dem, kan ges in online till registret inom den tidsfrist som föreskrivs i lagstiftningen i de medlemsstater där bolaget är registrerat. Medlemsstaterna ska säkerställa att sådant ingivande kan ske helt online utan att en sökande behöver inställa sig personligen vid en myndighet eller hos någon person eller något organ som bemyndigats enligt nationell rätt att hantera ingivande online, med förbehåll för bestämmelserna i artikel 13b.4 och, i tillämpliga fall, artikel 13g.8.
Bedömning
Artiklarna 13g och 13h behandlar bolagsbildning online. Förevarande artikel, 13j, behandlar ingivande online av handlingar och information till Bolagsverket i andra bolagsärenden än registrering av ett bolag. Artikeln föranleder i stor utsträckning samma bedömning som artikel 13g.
Överväganden Ds 2021:15
Enligt 27 kap. 9 § andra stycket aktiebolagslagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om ingivning av anmälningar i registreringsärenden. Regeringen har bemyndigat Bolagsverket att meddela sådana föreskrifter. Föreskrifterna får avse bland annat elektronisk överföring av anmälningar och ansökningar enligt aktiebolagslagen och elektronisk underskrift (1 kap.1–2 a §§aktiebolagsförordningen), upprättande av försäkran och intyg elektroniskt och ingivning av handlingar som upprättats elektroniskt (4 kap.2 a och 2 b §§aktiebolagsförordningen). De eventuella ändringar som direktivet kräver bör genomföras i föreskrifter som meddelas av Bolagsverket.
I fråga om rätten att kräva personlig inställelse hänvisas till bedömningen i anslutning till artiklarna 13b.4 och 13g.8 ovan.
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att ursprung och integritet med avseende på handlingar som getts in online kan kontrolleras elektroniskt.
Bedömning
Punkten 2 innebär att Bolagsverket ska kunna kontrollera elektroniskt ingivna handlingars ursprung och äkthet (integritet). Den bör genomföras i form av en föreskrift i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket, lämpligen som en ny 4 d §.
3. Medlemsstaterna får kräva att vissa bolag eller att alla bolag ger in vissa handlingar och viss information eller alla handlingar och all information som avses i punkt 1 online.
Bedömning
Bestämmelsen är fakultativ. Det saknas anledning att i nuläget ge Bolagsverket rätt att kräva att handlingar och information ska ges in uteslutande elektroniskt. Punkten 3 kräver därför inte några ändringar i svensk rätt.
Ds 2021:15 Överväganden
4. Artikel 13g.2–13g.5 ska gälla i tillämpliga delar på ingivande av handlingar och information online.
Bedömning
Här hänvisas till bedömningarna i anslutning till artikel 13g punkterna 2–5 ovan.
5. Medlemsstaterna får fortsätta att tillåta andra former för ingivande än de som avses i punkt 1, inklusive på elektronisk väg eller i pappersform, för bolag, notarier eller andra personer eller organ, som bemyndigats enligt nationell rätt att hantera sådana former för ingivande.
Bedömning
Bestämmelsen, som är fakultativ, kräver inte någon ändring i svensk rätt.
6. Artikel 16 ska ersättas med följande:
”Artikel 16
Offentliggörande i registret
1. I varje medlemsstat ska en akt läggas upp för varje bolag i det centrala register, handels- eller företagsregister (nedan kallat registret) där bolaget är registrerat. Medlemsstaterna ska säkerställa att företag har en europeisk unik identifieringskod (nedan kallad EUID), enligt punkt 8 i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/884 (*), som gör det möjligt att entydigt identifiera dem inom ramen för kommunikation mellan register genom det system för sammankoppling av register som inrättats i enlighet med artikel 22 (nedan kallat systemet för sammankoppling av register). Denna unika identifieringskod ska åtminstone bestå av de delar som gör det möjligt att identifiera registermedlems-
Överväganden Ds 2021:15
staten, det nationella ursprungsregistret, företagets nummer i registret och, om lämpligt, specifikationer för att undvika identifieringsfel.
Bedömning
Skyldigheten att hålla ett register regleras i 27 kap. aktiebolagslagen och i aktiebolagsförordningen. Frågor om EUID är av verkställighetskaraktär och bör regleras i aktiebolagsförordningen, lämpligen genom ett tillägg i 2 kap. 8 § av innebörd att
aktiebolags-
registret ska innehålla uppgift inte bara om bolagets organisationsnummer utan också om bolagets
europeiska identifieringskod enligt
punkt 8 i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2244.
2. Alla handlingar och all information som är offentliga enligt artikel 14 ska förvaras i akten enligt punkt 1 i denna artikel, eller föras in direkt i registret, och innehållet i uppgifterna i registret ska registreras i akten. Alla handlingar och all information som avses i artikel 14 ska, oberoende av det sätt på vilket de getts in, förvaras i akten i registret eller föras in direkt i registret i elektronisk form. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla handlingar och all information som lämnas in i pappersform omvandlas till elektronisk form av registret så snart som möjligt. Medlemsstaterna ska säkerställa att handlingar och information som avses i artikel 14 och som lämnats in i pappersform före den 31 december 2006 omvandlas till elektronisk form av registret efter mottagande av en ansökan om offentliggörande i elektronisk form.
Bedömning
Punkten 2 har sin motsvarighet i artikel 16.3 första, tredje och fjärde styckena i 2017 års direktiv, vilket direktiv i sin tur går tillbaka på det ursprungliga publicitetsdirektivet 68/151/EEG. Det genomfördes i svensk rätt i samband med att aktiebolagslagen anpassades till EU-rätten år 1993. Genom ändringar i publicitetsdirektivet år 2003 (2003/58/EG) kompletterades direktivet med bestämmelser om elektronisk ingivning till aktiebolagsregistret.
Ds 2021:15 Överväganden
Ändringsdirektivet genomfördes i svensk rätt år 2006 (prop. 2005/06:135 och 2005/06:96). Punkten 2 innebär inte några ändringar i sak i förhållande till 2017 års direktiv och kräver inte någon ändring av svensk rätt.
3. Medlemsstaterna ska säkerställa att offentliggörandet av handlingar och information som avses i artikel 14 sker genom att de görs offentligt tillgängliga i registret. Medlemsstaterna får också kräva att vissa eller alla handlingar och viss eller all information offentliggörs i en nationell officiell tidning som utsetts för detta ändamål, eller på ett lika effektivt sätt. Detta ska åtminstone inbegripa användningen av ett system varigenom de dokument eller den information som offentliggörs är tillgänglig i kronologisk ordning via en central elektronisk plattform. I sådana fall ska registret säkerställa att handlingarna och informationen överförs elektroniskt från registret till den nationella tidningen eller till en central elektronisk plattform.
Bedömning
Punkten 3 har sin motsvarighet i artikel 16.5 i 2017 års direktiv, vilket direktiv i sin tur går tillbaka på det ursprungliga publicitetsdirektivet 68/151/EEG. Det genomfördes i svensk rätt i samband med att aktiebolagslagen anpassades till EU-rätten år 1993. Genom ändringar i publicitetsdirektivet år 2003 (2003/58/EG) kompletterades direktivet med bestämmelser om elektronisk ingivning till aktiebolagsregistret. Ändringsdirektivet genomfördes i svensk rätt år 2006 (prop. 2005/06:135 och 2005/06:96). Punkten 3 innebär inte några ändringar i sak i förhållande till 2017 års direktiv och kräver inte någon ändring av svensk rätt.
4. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra bristande överensstämmelse mellan det som framgår av registret och akten. Medlemsstater som kräver att handlingar och information offentliggörs i en nationell tidning eller på en central elektronisk plattform ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra bristande överens-
Överväganden Ds 2021:15
stämmelse mellan det som offentliggörs i enlighet med punkt 3 och det som offentliggörs i tidningen eller på plattformen.
I fall av bristande överensstämmelse enligt denna artikel ska de handlingar och den information som finns i registret gälla.
Bedömning
Första och tredje styckena i punkten 4 har sin motsvarighet i artikel 16.7 i 2017 års direktiv, vilket direktiv i sin tur går tillbaka på det ursprungliga publicitetsdirektivet 68/151/EEG. Det genomfördes i svensk rätt i samband med att aktiebolagslagen anpassades till EUrätten år 1993. Genom ändringar i publicitetsdirektivet år 2003 (2003/58/EG) kompletterades direktivet med bestämmelser om elektronisk ingivning till aktiebolagsregistret. Ändringsdirektivet genomfördes i svensk rätt år 2006 (prop. 2005/06:135 och 2005/06:96). Första och tredje styckena innebär inte några ändringar i sak i förhållande till 2017 års direktiv och kräver inte någon ändring av svensk rätt.
Andra stycket är nytt. Medan det första stycket ålägger registreringsmyndigheten att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra bristande överensstämmelse mellan det som framgår av registret och akten ålägger det andra stycket myndigheten att på motsvarande sätt vidta åtgärder för att hindra bristande överensstämmelse mellan det som offentliggörs i registret (artikel 16.3) och det som offentliggörs genom den officiella publikationen (Post- och Inrikes Tidningar, PoIT).
Enligt 27 kap. 3 § aktiebolagsförordningen ska Bolagsverket kungöra i PoIT vad som har registrerats i aktiebolagsregistret. En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har förts in i registret ska dock endast ange ändringens art. Bestämmelsen innebär att vid bolagsbildning ska Bolagsverket kungöra de uppgifter som ska registreras om det nybildade företaget enligt 2 kap. 14 § aktiebolagsförordningen. Vid registrering av ändringar i ett befintligt företag ska det av kungörelsen framgå vad den registrerade ändringen avser, exempelvis att ändring har registrerats beträffande bolagets styrelse, bolagsordning eller aktiekapitalet. Ärendehandlingar kungörs inte utan förvaras i ett elektroniskt arkiv där de finns tillgängliga för den som vill ta del av dessa.
Ds 2021:15 Överväganden
När Bolagsverket har registrerat en uppgift i aktiebolagsregistret sker en automatisk filöverföring till PoIT som generar underlag för den information som med anledning av registreringen ska kungöras. Av aktiebolagsregistret framgår datum för när uppgifterna kungörs i PoIT och av kungörelsen i PoIT framgår registreringsdatum för de uppgifter som kungörs (2 kap. 12 § aktiebolagsförordningen). På så sätt säkerställs att kungörelsen överensstämmer med det som har registrerats.
I 10 § förordningen (2006:1226) om Post- och Inrikes Tidningar finns bestämmelser om vilka åtgärder Bolagsverket ska vidta om en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar är oriktig.
Sammantaget får den nuvarande regleringen anses uppfylla det krav som direktivet ställer. Punkten 4 kräver därför inte någon ändring i svensk rätt.
5. Bolaget får åberopa handlingar och information som avses i artikel 14 mot tredje man först sedan de har offentliggjorts enligt punkt 3 i den här artikeln, om inte bolaget visar att tredje man kände till handlingen eller uppgiften. När det gäller åtgärder som vidtas före den sextonde dagen efter offentliggörandet får handlingar och information dock inte åberopas mot en tredje man som visar att det var omöjligt för honom att känna till handlingen eller informationen. Tredje man får alltid åberopa sådana handlingar och sådan information i fråga om vilka formaliteterna för offentliggörandet ännu inte har fullföljts, om inte handlingarna eller informationen saknar rättsverkan på grund av det ofullständiga offentliggörandet.
Bedömning
Punkten 5 har sin motsvarighet i artikel 16.6 och 16.7 i 2017 års direktiv, vilket direktiv i sin tur går tillbaka på det ursprungliga publicitetsdirektivet 68/151/EEG. Det genomfördes i svensk rätt i samband med att aktiebolagslagen anpassades till EU-rätten år 1993. Genom ändringar i publicitetsdirektivet år 2003 (2003/58/EG) kompletterades direktivet med bestämmelser om elektronisk ingivning till aktiebolagsregistret. Ändringsdirektivet genomfördes i svensk rätt år 2006 (prop. 2005/06:135 och 2005/06:96). Punkten 5
Överväganden Ds 2021:15
innebär inte några ändringar i sak i förhållande till 2017 års direktiv och kräver inte någon ändring i svensk rätt.
6. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla handlingar och all information som inges som en del av bildandet av ett bolag, registreringen av en filial eller ingivandet från ett bolag eller en filial, lagras av registren i maskinläsbart och sökbart format eller som strukturerade data.
Bedömning
Punkten 6 är ny. Den innebär att registreringsmyndigheten ska tillse att alla handlingar och all information som ges in till myndigheten vid bildande av ett aktiebolag och vid registrering av en filial samt vid senare registrering av händelser i bolaget respektive filialen lagras i maskinläsbart och sökbart format eller som strukturerade data. Bestämmelsen bör genomföras som ett andra stycke i den ovan i anslutning till artikel 13j.2 föreslagna 4 d § i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket.
7. Följande artikel ska införas:
”Artikel 16a
Tillgång till offentliggjord information
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att en fullständig eller partiell kopia av de handlingar eller den information som avses i artikel 14 kan erhållas från registret på begäran och att en sådan begäran kan ställas till registret antingen i pappersform eller elektroniskt. Medlemsstaterna får dock besluta att vissa typer av handlingar och information som lämnats in i pappersform den 31 december 2006 eller före den dagen, eller delar av sådana handlingar eller sådan information, inte kan erhållas elektroniskt, när en viss angiven period har förflutit mellan dagen för ingivande och dagen för begäran. Denna period får inte vara mindre än tio år.
Ds 2021:15 Överväganden
Bedömning
Punkten 1 har sin motsvarighet i artikel 16.4 i 2017 års direktiv, vilken i sin tur går tillbaka på det ursprungliga publicitetsdirektivet 68/151/EEG. Det genomfördes i svensk rätt i samband med att aktiebolagslagen anpassades till EU-rätten år 1993. Genom ändringar i publicitetsdirektivet år 2003 (2003/58/EG) kompletterades direktivet med bestämmelser om elektronisk ingivning till aktiebolagsregistret. Ändringsdirektivet genomfördes i svensk rätt år 2006 (prop. 2005/06:135 och 2005/06:96). Punkten 1 innebär inte några ändringar i sak i förhållande till 2017 års direktiv och kräver inte någon ändring i svensk rätt.
2. Priset för att få en fullständig eller partiell kopia av sådana handlingar och sådan information som avses i artikel 14 i pappersform eller elektroniskt får inte överstiga den administrativa kostnaden, inbegripet kostnaderna för utveckling och underhåll av register.
Bedömning
Punkten 2 har sin motsvarighet i artikel 16.4 i 2017 års direktiv, vilken i sin tur går tillbaka på det ursprungliga publicitetsdirektivet 68/151/EEG. Det genomfördes i svensk rätt i samband med att aktiebolagslagen anpassades till EU-rätten år 1993. Genom ändringar i publicitetsdirektivet år 2003 (2003/58/EG) kompletterades direktivet med bestämmelser om elektronisk ingivning till aktiebolagsregistret. Ändringsdirektivet genomfördes i svensk rätt år 2006 (prop. 2005/06:135 och 2005/06:96). Punkten 2 innebär inte några ändringar i sak i förhållande till 2017 års direktiv och kräver inte någon ändring i svensk rätt.
3. Elektroniska kopior och kopior i pappersform som tillhandahålls en beställare ska vara bestyrkta om inte beställaren avstår från det.
Överväganden Ds 2021:15
Bedömning
Punkten 3 har sin motsvarighet i artikel 16.4 i 2017 års direktiv, vilken i sin tur går tillbaka på det ursprungliga publicitetsdirektivet 68/151/EEG. Det genomfördes i svensk rätt i samband med att aktiebolagslagen anpassades till EU-rätten år 1993. Genom ändringar i publicitetsdirektivet år 2003 (2003/58/EG) kompletterades direktivet med bestämmelser om elektronisk ingivning till aktiebolagsregistret. Ändringsdirektivet genomfördes i svensk rätt år 2006 (prop. 2005/06:135 och 2005/06:96). I förhållande till bestämmelsen i 2017 års direktiv innehåller punkten 3 nyheten att även elektroniska kopior som utgångspunkt ska vara bestyrkta. En bestämmelse därom bör tas in i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket, lämpligen genom en ny 4 f §.
4. Medlemsstaterna ska säkerställa att elektroniska kopior och utdrag ur handlingar och information från registret har autentiserats genom betrodda tjänster enligt förordning (EU) nr 910/2014, i syfte att garantera att de elektroniska utdragen kommer från registret och att deras innehåll är en bestyrkt kopia av den handling som finns i registret eller att det överensstämmer med den information som förvaras i registret.”
Bedömning
Punkten 4 har sin motsvarighet i artikel 16.4 sista stycket i 2017 års direktiv, vilket direktiv i sin tur går tillbaka på det ursprungliga publicitetsdirektivet 68/151/EEG som genomfördes i svensk rätt i samband med att aktiebolagslagen anpassades till EU-rätten år 1993. Bestämmelsen har emellertid fått en delvis ny lydelse och bör genomföras genom en ny 4 e § i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket.
8. Artikel 17.1 ska ersättas med följande:
”1. Medlemsstaterna ska säkerställa att uppdaterad information finns tillgänglig med en förklaring av de bestämmelser i nationell rätt
Ds 2021:15 Överväganden
som medför att tredje man, i enlighet med artikel 16.3, 16.4 och 16.5, kan förlita sig på den information och alla typer av handlingar som avses i artikel 14.”
Bedömning
I bestämmelsen har endast gjorts följdändringar i hänvisningarna till andra artiklar. Bestämmelsen kräver inte några åtgärder från medlemsstaternas sida.
9. Artikel 18 ska ändras på följande sätt: a)Punkt 1 ska ersättas med följande: ”1. Elektroniska kopior av handlingar och information som avses i artikel 14 ska också offentliggöras genom systemet för sammankoppling av register. Medlemsstaterna får även göra handlingar och information som avses i artikel 14 tillgängliga för andra bolagsformer än de som förtecknas i bilaga II.”
Bedömning
Första meningen har sin motsvarighet i 2017 års direktiv, vilken i sin tur går tillbaka på det ursprungliga publicitetsdirektivet 68/151/EEG. Det genomfördes i svensk rätt i samband med att aktiebolagslagen anpassades till EU-rätten år 1993. Genom ändringar i publicitetsdirektivet år 2003 (2003/58/EG) kompletterades direktivet med bestämmelser om elektronisk ingivning till aktiebolagsregistret. Ändringsdirektivet genomfördes i svensk rätt år 2006 (prop. 2005/06:135 och 2005/06:96). Första meningen kräver inte någon ändring i svensk rätt.
Andra meningen är fakultativ. Någon anledning att ålägga Bolagsverket att genom systemet för sammankoppling av register (BRIS) tillgängliggöra handlingar och information även rörande andra bolagsformer än aktiebolag finns inte. Andra meningen föranleder därför inte någon ändring i svensk rätt.
b) I punkt 3 ska led a ersättas med följande:
Överväganden Ds 2021:15
”a) handlingar och information som avses i artikel 14, inbegripet för andra bolagstyper än de som förtecknas i bilaga II, när sådana handlingar görs tillgängliga av medlemsstaterna,”.
Bedömning
Direktivändringen kräver inte någon åtgärd från medlemsstaternas sida.
10. Artikel 19 ska ersättas med följande:
”Artikel 19
Avgifter för handlingar och information
1. De avgifter som tas ut för tillgången till handlingar och information som avses i artikel 14 genom systemet för sammankoppling av register får inte överskrida de administrativa kostnaderna för att få tillgång, inbegripet kostnaderna för utveckling och underhåll av register.
Bedömning
Bestämmelsen, som handlar om tillgängliggörande av information genom systemet för sammankoppling av register (BRIS), är i sak oförändrad i förhållande till 2017 års direktiv. Bisatsen är ny men innebär endast ett förtydligande. Bestämmelsen kräver inte någon ändring i svensk rätt.
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att minst följande information och handlingar är kostnadsfritt tillgängliga genom systemet för sammankoppling av register:
a) Bolagets namn och rättsliga form.
b) Bolagets registrerade säte och den medlemsstat där det är registrerat.
c) Bolagets registreringsnummer och EUID-kod.
Ds 2021:15 Överväganden
d) Uppgifter om bolagets webbplats, om sådana uppgifter finns i det nationella registret.
e) Bolagets status, dvs. huruvida det är nedlagt, har avförts från registret, är under avveckling, är upplöst, ekonomiskt verksamt eller inaktivt enligt definitionen i nationell rätt, när uppgift om detta förts in i de nationella registren.
f) Föremålet för bolagets verksamhet, när uppgift om detta förts in i det nationella registret.
g) Uppgifter om alla personer som, i egenskap av bolagsorgan eller som medlemmar i ett sådant organ, för närvarande är behöriga att företräda bolaget gentemot tredje man och i rättsliga förfaranden, och information om de personer som är behöriga att företräda bolaget kan göra detta på egen hand eller är skyldiga att agera gemensamt.
h) Information om filialer som startats av bolaget i en annan medlemsstat inklusive namn, registreringsnummer, EUID-kod och den medlemsstat där filialen är registrerad.
Bedömning
Bestämmelsen handlar om tillgängliggörande av information genom systemet för sammankoppling av register (BRIS). Led a – c är i sak oförändrade i förhållande till 2017 års direktiv förutom att led c nu även inkluderar uppgift om EUID-kod. Led d är fakultativ i den meningen att den bara är tillämplig om det i det nationella registret finns uppgifter om bolagets webbplats. Led e – g är oförändrade. Led a – g kräver inte någon annan ändring i svensk rätt än den som i fråga om led c föreslagits i anslutning till artikel 16.1.
Led h är ny. Den innebär att det i aktiebolagsregistret i förekommande fall ska finnas vissa uppgifter om ett registrerat bolags filialer i andra medlemsstater. Bestämmelsen hänger samman med artikel 28a.7 enligt vilken registreringen av en filial till ett bolag i en annan medlemsstat, ska följas av en underrättelse, genom BRIS, från filialregistret till bolagsregistret där bolaget är registrerat och en skyldighet för bolagsregistret att registrera informationen. Led h bör genomföras genom en bestämmelse i aktiebolagsförordningen som ålägger Bolagsverket att göra en sådan registrering, lämpligen genom en ny 2 kap. 15 e § aktiebolagsförordningen.
Överväganden Ds 2021:15
3. Utbytet av all information genom systemet för sammankoppling av register ska vara kostnadsfritt för registren.
Bedömning
Bestämmelsen innebär att allt utbyte av information genom BRIS ska ske kostnadsfritt mellan registren. Exempel på sådan information är, förutom företagsnamn, EUID, säte, rättslig form, och uppgift om företrädare. Bestämmelsen bör genomföras genom en föreskrift i förordningen (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket, lämpligen genom en ny 13 a §.
4. Medlemsstaterna får besluta att den information som avses i leden d och f endast ska vara tillgänglig kostnadsfritt för myndigheter i andra medlemsstater.”
Bedömning
Bestämmelsen är fakultativ. Den ger medlemsstaterna rätt att besluta att utlämnande av information rörande ett bolags webbplats respektive verksamhetsföremål ska ske avgiftsfritt endast i förhållande till myndigheter i andra medlemsstater. Förfrågningar till Bolagsverket rörande bolags verksamhetsföremål är så ovanliga att det enligt min bedömning är omotiverat att i den delen utnyttja bestämmelsen. Det finns inte heller anledning att tro att det skulle bli annorlunda ifråga om upplysningar om bolags webbplats, när registret i framtiden kommer att innehålla även den informationen. Det saknas således även i den delen skäl att utnyttja bestämmelsen.
11. Artikel 20.3 ska utgå.
Bedömning
Direktivändringen kräver inte någon åtgärd från medlemsstaternas sida.
Ds 2021:15 Överväganden
12. Artikel 22 ska ändras på följande sätt:
a) I punkt 4 ska följande stycke läggas till: ”Kommissionen får också inrätta valfria ingångar till systemet för sammankoppling av register. Sådana ingångar ska utgöras av system som tagits fram och drivs av kommissionen eller andra unionsinstitutioner, unionsorgan, eller unionsbyråer för att de ska kunna utöva sina administrativa funktioner eller efterleva bestämmelserna i unionsrätten. Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål informera medlemsstaterna om inrättandet av sådana ingångar och om alla viktigare ändringar av ingångarnas funktion.”
b) Punkt 5 ska ersättas med följande: ”5. Tillgången till information från systemet för sammankoppling av register ska säkerställas genom portalen och genom valfria ingångar som inrättas av medlemsstaterna och kommissionen.”
Bedömning
Direktivändringen kräver inte någon åtgärd från medlemsstaternas sida.
13. Artikel 24 ska ändras på följande sätt:
a) Led d ska ersättas med följande: ”d) Den tekniska specifikation som definierar metoderna för informationsutbyte mellan det företagsregister och det filialregister som avses i artiklarna 20, 28a, 28c, 30a och 34.”
b) Led e ska ersättas med följande: ”e) Den detaljerade förteckningen över uppgifter som ska överföras för informationsutbyte mellan register enligt artiklarna 20, 28a, 28c, 30a, 34 och 130.”
c) Led n ska ersättas med följande: ”n) Förfarandet och de tekniska kraven för sammankopplingen av de valfria ingångarna till plattformen enligt vad som avses i artikel 22.”
d) Följande led ska läggas till: ”o) De närmare villkoren och de tekniska detaljerna för utbyte mellan register av den information som avses i artikel 13i.”
e) I slutet av artikeln ska följande stycke läggas till:
Överväganden Ds 2021:15
”Kommissionen ska senast den 1 februari 2021 anta genomförandeakterna enligt leden d, e, n och o.”
Bedömning
Direktivändringen kräver inte någon åtgärd från medlemsstaternas sida.
14. I avdelning I kapitel III ska rubriken till avsnitt 2 ersättas med följande:
” Regler om registrering och offentlighet som gäller för filialer till
bolag från andra medlemsstater ”.
Bedömning
Direktivändringen kräver inte någon åtgärd från medlemsstaternas sida.
15. I avdelning I kapitel III avsnitt 2 ska följande artiklar införas:
”Artikel 28a
Registrering av filialer online
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att registreringen i en medlemsstat av en filial, som regleras av lagstiftningen i en annan medlemsstat, kan göras helt online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid en myndighet eller hos någon annan person eller vid något annat organ som bemyndigats enligt nationell rätt att hantera någon aspekt av ansökan om registrering av filialer, med förbehåll för artikel 13b.4 och i tillämpliga delar artikel 13g.8.
Ds 2021:15 Överväganden
Bedömning
Bestämmelsen handlar om online-registrering av filialer i det svenska filialregistret.
Bestämmelser om utländska bolags filialer i Sverige finns i lagen (1992:160) om utländska filialer (filiallagen). Bestämmelser om registrering av filialer i det av Bolagsverket förda filialregistret finns i förordningen (1992:308) om utländska filialer (filialförordningen). Regeringen har bemyndigat Bolagsverket att meddela föreskrifter om att anmälan av registrering av en filial får överföras elektroniskt (1 § andra stycket filialförordningen).
Beträffande rätten att kräva personlig inställelse hänvisas till vad som sagts i anslutning till artiklarna 13b.4 och 13g.8 ovan. En motsvarande reglering bör tas in i 16 § filiallagen.
2. Medlemsstaterna ska fastställa närmare bestämmelser för registrering av filialer online, inklusive regler om vilka handlingar och vilken information som ska lämnas in till en behörig myndighet. Inom ramen för dessa regler ska medlemsstaterna säkerställa att registrering online kan göras genom att information eller handlingar lämnas i elektronisk form, inbegripet elektroniska kopior av handlingar och information som avses i artikel 16a.4, eller genom användning av information eller handlingar som lämnats in till ett register vid ett tidigare tillfälle.
Bedömning
Bemyndigandena i 1 § andra stycket och 12 a–c §§ filialförordningen innebär att punkten 2 kan genomföras i föreskrifter som meddelas av Bolagsverket. Möjligheten att använda information eller handlingar som lämnats in till ett register vid ett tidigare tillfälle bör emellertid regleras i filialförordningen, lämpligen genom ett nytt andra stycke i 5 §.
3. I de regler som avses i punkt 2 ska minst följande föreskrivas:
a) Förfaranden för att säkerställa att de sökande har nödvändig rättskapacitet och att de har rätt att företräda bolaget.
Överväganden Ds 2021:15
b) Medel för att kontrollera identiteten på den eller de personer som registrerar filialen, eller deras företrädare.
c) De krav som ställs på att de sökande använder de betrodda tjänster som avses i förordning (EU) nr 910/2014.
Bedömning
De eventuella ändringar som direktivet kräver bör genomföras i föreskrifter som meddelas av Bolagsverket, jfr bedömningen i anslutning till punkterna 1 och 2 ovan.
4. I de regler som avses i punkt 2 får det även föreskrivas förfaranden för att göra följande:
a) Kontrollera lagenligheten vad gäller föremålet för filialens verksamhet.
b) Kontrollera filialnamnets lagenlighet.
c) Kontrollera lagenligheten vad gäller de handlingar och den information som lämnats in för registrering av filialen.
d) Utse en notarie eller annan person eller ett organ som involveras i processen med att registrera filialen i enlighet med tillämpliga nationella bestämmelser.
Bedömning
Bestämmelserna i punkt 4 är fakultativa. Led a–c täcks av 16 § filiallagen. Led d tar sikte på situationen i medlemsstater med ett s.k. notariellt förfarande vid anmälningar till filialregistret. Den saknar relevans för svenskt vidkommande. Punkten 4 föranleder således inte någon ändring i svensk rätt.
5. När de registrerar en filial till ett bolag som är registrerat i en annan medlemsstat får medlemsstaterna kontrollera informationen om bolaget genom systemet för sammankoppling av register. Medlemsstaterna får inte ställa som villkor för registrering av en filial online att denna ska ha erhållit eventuella licenser eller tillstånd
Ds 2021:15 Överväganden
innan den registreras, utom när ett sådant villkor är nödvändigt för en tillfredsställande tillsyn av vissa verksamheter enligt nationell rätt.
Bedömning
Första meningen innebär att Bolagsverket får kontrollera i anmälan lämnad information genom användande av systemet för sammankoppling av register (BRIS). En bestämmelse därom bör tas in i filialförordningen, lämpligen genom en ny 12 e §.
I gällande rätt finns inte några regler om att licens eller tillstånd av något slag ska ha erhållits för att en filial ska kunna registreras. Det saknas anledning att införa sådana regler. Andra meningen föranleder därför inte någon ändring i svensk rätt. Jfr bedömningen avseende artikel 13g.5 ovan.
6. Medlemsstaterna ska säkerställa att registreringen av en filial online slutförs inom tio arbetsdagar från det att alla formaliteter har fullgjorts, däribland att alla nödvändiga handlingar och all nödvändig information, som överensstämmer med nationell rätt, inkommit till en myndighet eller, till en person eller ett organ som bemyndigats enligt nationell rätt att hantera någon aspekt av registrering av en filial. Om det inte är möjligt att registrera en filial inom de tidsfrister som anges i denna punkt ska medlemsstaterna säkerställa att sökanden underrättas om orsakerna till förseningen.
Bedömning
Bestämmelsen reglerar tidsfrister för registreringsmyndighetens handläggning av en anmälan i registreringsärenden rörande filialer Det föreskrivs ingen rättsföljd om handläggningen inte slutförts inom föreskriven tidsfrist, utan endast att sökanden ska underrättas om orsakerna till förseningen.
Bestämmelser om tidsfrister finns i 18 a § filialförordningen, som bör anpassas till punkten 6.
Överväganden Ds 2021:15
7. Efter registreringen av en filial till ett bolag som är etablerat enligt lagstiftningen i en annan medlemsstat, ska registret i den medlemsstat där filialen är registrerad, genom systemet för sammankoppling av register, underrätta den medlemsstat där bolaget är registrerat om att filialen har registrerats. Den medlemsstat där bolaget är registrerat ska bekräfta mottagandet av en sådan underrättelse och utan dröjsmål registrera informationen i sitt register.
Bedömning
Bestämmelsen föreskriver för det första att den myndighet som för filialregistret, efter registrering av filialen, ska underrätta den myndighet som för det bolagsregister där bolaget i fråga är registrerat om att filialen har registrerats. Underrättelsen ska ske genom systemet för sammankoppling av register (BRIS). I Sverige ankommer det således på Bolagsverket att göra en sådan underrättelse.
Bestämmelsen innebär vidare en skyldighet för myndigheten som för bolagsregistret ifråga att dels bekräfta att underrättelsen tagits emot, dels registrera informationen i bolagsregistret. Dessa skyldigheter åvilar således Bolagsverket om en myndighet i en annan medlemsstat anmäler till verket att man registrerat en filial till ett svenskt aktiebolag.
Bestämmelsen bör genomföras genom en ny bestämmelse, 12 d §, i filialförordningen och 2 kap 15 e § aktiebolagsförordningen. Se också förslaget till en ny bestämmelse, 2 kap. 15 d § i aktiebolagsförordningen.
Artikel 28b
Ingivande av handlingar och information online för filialer
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att handlingar och information, som avses i artikel 30, eller eventuella ändringar av dem, kan ges in online inom den tidsfrist som föreskrivs i lagstiftningen i den medlemsstat där filialen är etablerad. Medlemsstaterna ska säkerställa att sådant ingivande kan ske helt online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid en myndighet eller person eller organ som bemyndigats
Ds 2021:15 Överväganden
enligt nationell rätt att hantera ingivandet online, med förbehåll för bestämmelserna i artikel 13b.4 och i tillämpliga delar i artikel 13g.8.
Bedömning
Bestämmelser om elektronisk överföring av handlingar finns i 12 b § filialförordningen. Där anges också att Bolagsverket får meddela föreskrifter. Eventuella justeringar för att genomföra direktivet bör i fråga om ingivande av handlingar och information meddelas i verkets föreskrifter.
I fråga om personlig inställelse hänvisas till övervägandena i anslutning till artikel 28a.1 ovan.
2. Artikel 28a.2–28a.5 gäller i tillämpliga delar för ingivande online för filialer.
Bedömning
Här hänvisas till övervägandena i anslutning till artikel 28a punkterna 2–5 ovan.
3. Medlemsstaterna får kräva att vissa eller alla handlingar och viss eller all information som avses i punkt 1 endast ges in online.
Bedömning
Bestämmelsen erbjuder en möjlighet att, i registreringsärenden avseende filialer, föreskriva att vissa eller alla handlingar liksom viss eller all information endast får ges in online. Något skäl till att i svensk rätt göra en sådan begränsning finns inte.
Överväganden Ds 2021:15
Artikel 28c
Nedläggning av filialer
Efter mottagande av de handlingar och den information som avses i artikel 30.1 h ska medlemsstaterna säkerställa att registret i den medlemsstat där filialen till ett bolag är registrerat, genom systemet för sammankoppling av register, underrättar registret i den medlemsstat där bolaget är registrerat om att filialen har stängts och avförts från registret. Registret i den medlemsstat där bolaget är registrerat ska bekräfta mottagandet av en sådan underrättelse, också genom det systemet, och ska utan dröjsmål registrera informationen.”
Bedömning
Bestämmelsen bör genomföras genom en ny bestämmelse, 12 d §, i filialförordningen och genom en ny bestämmelse, 2 kap. 15 e §, i aktiebolagsförordningen, se vidare den bedömning som har redovisats i anslutning till artikel 28a.7 ovan.
16. Följande artikel ska införas:
”Artikel 30a
Ändringar av bolagshandlingar och bolagsinformation
Den medlemsstat i vilken ett bolag är registrerat ska, genom systemet för sammankoppling av register, utan dröjsmål underrätta den medlemsstat där en filial till bolaget är registrerad, när en ändring har lämnats in med avseende på något av följande:
a) Bolagets namn.
b) Bolagets registrerade säte.
c) Bolagets registreringsnummer i registret.
d) Bolagets rättsliga form.
e) De handlingar och den information som avses i artikel 14 d och 14 f.
Efter mottagande av den underrättelse som avses i första stycket i denna artikel ska det register där filialen är registrerad, genom systemet
Ds 2021:15 Överväganden
för sammankoppling av register, bekräfta mottagandet av en sådan underrättelse och säkerställa att handlingar och information som avses i artikel 30.1 uppdateras utan dröjsmål.”
Bedömning
Bestämmelsens första stycke innebär att den myndighet som för aktiebolagsregistret i förekommande fall ska underrätta filialregistren i den eller de medlemsstater där bolaget har en filial om vissa ändringar rörande bolaget som registrerats i aktiebolagsregistret. Underrättelsen ska lämnas genom systemet för sammankoppling av register (BRIS). I Sverige ankommer det således på Bolagsverket att göra en sådan underrättelse.
I bestämmelsens andra stycke föreskrivs vidare att, om aktiebolagsregistret i en annan medlemsstat underrättar Bolagsverket i egenskap av myndighet för filialregistret om vissa ändringar ifråga om ett bolag med filial i Sverige, ska Bolagsverket dels bekräfta att underrättelsen tagits emot, dels registrera informationen i filialregistret. Även detta ska ske genom systemet för sammankoppling av register (BRIS).
Bestämmelsens första stycke bör genomföras genom en ny bestämmelse, 2 kap. 15 d § i aktiebolagsförordningen medan det andra stycket bör genomföras genom en ny 12 f § i filialförordningen.
17. I artikel 31 ska följande stycke läggas till: ”Medlemsstaterna får föreskriva att det obligatoriska offentliggörande som gäller för räkenskapshandlingar som avses i artikel 30.1 g får anses vara uppfyllt i och med offentliggörandet i registret i den medlemsstat där bolaget är registrerat i enlighet med artikel 14 f.”
Bedömning
I det nya andra stycket till artikel 31 anges att medlemsstaterna får föreskriva att det obligatoriska offentliggörandet av räkenskapshandlingar som avses i artikeln får anses uppfyllt redan i och med offentliggörandet i registret i den medlemsstat där bolaget är
Överväganden Ds 2021:15
registrerat. Av förslaget till ändring av 5 § filialförordningen framgår att de räkenskapshandlingar som avses i artikeln inte behöver ges in om de getts in till en myndighet i en annan medlemsstat, förutsatt att de är tillgängliga för Bolagsverket genom systemet för sammankoppling av register (BRIS). Enligt 13 a § filialförordningen ska filialregistret ge offentlighet åt den information som ingår i registret. Mot den bakgrunden behövs det inte några ytterligare författningsändringar för att genomföra det nya andra stycket i artikel 31 såvitt gäller registrering av en filial.
Av 13 § filiallagen följer att den verkställande direktören varje år ska ge in de räkenskapshandlingar som avses i artikel 31 andra stycket till Bolagsverket. Handlingarna får enligt 13 a § den lagen överföras elektroniskt. Bestämmelserna om ingivande av räkenskapshandlingar bör anpassas till direktivet. En bestämmelse som innebär att handlingarna inte behöver lämnas in till Bolagsverket om de är tillgängliga för verket bör införas i lagen, lämpligen som en ny 13 b §.
18. Artikel 43 ska utgå.
Överväganden
Direktivändringen kräver inte någon åtgärd från medlemsstaternas sida.
19. Artikel 161 ska ersättas med följande:
”Artikel 161
Dataskydd
All behandling av personuppgifter inom ramen för detta direktiv ska omfattas av förordning (EU) 2016/679.”
Ds 2021:15 Överväganden
Överväganden
Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 ska tillämpas på Bolagsverkets hantering av sådant som direktivet reglerar. Punkten 19 kräver inte några ändringar i svensk rätt.
4. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 augusti 2022. Enligt artikel 2.1 ska direktivet, med undantag för vissa artiklar, genomföras senast den 1 augusti 2021. Sverige har med stöd av artikel 2.3 underrättat kommissionen om sin avsikt att utnyttja möjligheten till förlängning av genomförandetiden till den 1 augusti 2022. De föreslagna lag- och förordningsändringarna bör träda i kraft vid samma tidpunkt. Några övergångsbestämmelser behöver inte införas.
5. Konsekvensanalys
Digitaliseringsdirektivet syftar till möjliggöra online-registreringar av aktiebolag och filialer liksom av olika händelser i aktiebolag och filialer, på nationell nivå och gränsöverskridande inom EU.
I Sverige registreras aktiebolag i aktiebolagsregistret och filialer i filialregistret, som båda förs av Bolagsverket. Omkring 50 000 nya aktiebolag registreras varje år i aktiebolagsregistret och antalet registreringsärenden avseende bolagshändelser uppgår till omkring 500 000 ärenden per år. För filialer är motsvarande antal omkring 300 nya filialer per år och omkring 3 000 ärenden avseende filialhändelser.
Registreringar i aktiebolagsregistret kan redan idag i stor utsträckning göras online, dock i huvudsak endast på nationell nivå. Genomförandet av direktivet kommer att öka möjligheten till online-registrering, dels genom att flera typer av bolagshändelser kommer kunna registreras online, dels genom att online-registrering kommer kunna ske i gränsöverskridande sammanhang. Registrering av filialer och filialhändelser kan idag endast göras manuellt men kommer efter direktivets genomförande kunna göras online.
Det kommer efter genomförandet också åligga Bolagsverket att i större utsträckning än vad verket redan idag gör tillhandahålla mallar för bolagsbildning och rättslig information till den som vill göra registreringar i bolags- eller filialregistret.
Registreringen av ett aktiebolag respektive en filial ska efter direktivets genomförande som huvudregel ske senast fem arbetsdagar efter det att Bolagsverket mottagit all nödvändig dokumentation i ärendet.
Sammantaget kommer genomförandeåtgärderna leda till en resursbesparing för näringslivet i vid mening. Avseende filialer kommer genomförandeåtgärderna möjliggöra online-registreringar av filialer och olika typer av filialhändelser, vilket kommer att
Konsekvensanalys Ds 2021:15
förenkla för företagen. Det kommer att bli mindre tidskrävande och mindre kostsamt att genomföra registreringar i aktiebolags- respektive filialregistret. Genomförandet kan också i vissa fall komma att förkorta handläggningstiden i enskilda ärenden hos Bolagsverket, vilket också gagnar näringslivet.
Genomförandet av direktivet medför att Bolagsverket måste utveckla sina tjänster för att kunna säkerställa digital ingivning av både nyregistreringsärenden och ändringsärenden avseende aktiebolag och filialer. Bolagsverket beräknar utvecklingskostnaden för att genomföra de föreslagna anpassningsåtgärderna till 12 miljoner kronor. Verket bedömer att det inte är möjligt att finansiera utvecklingsåtgärderna på annat sätt än genom anslag. Förslagen har inte några konsekvenser för andra myndigheter.
Förslagen torde inte ha några påvisbara miljömässiga effekter eller några effekter på jämställdhet.
6. Författningskommentarer
6.1. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
27 kap. 2 § Om den som har gjort en registreringsanmälan inte har följt
vad som gäller om anmälan, ska Bolagsverket förelägga honom eller henne att yttra sig i frågan eller vidta rättelse inom viss tid. Detsamma gäller, om verket finner att det beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas anmälan
1. inte har tillkommit i behörig ordning,
2. till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen, eller
3. i något viktigare hänseende är otydligt eller vilseledande formulerat.
Om en registreringsanmälan gjorts elektroniskt och det finns skäl att misstänka att anmälarens identitetshandling är förfalskad eller att anmälaren inte får företräda bolaget får Bolagsverket förelägga anmälaren att inställa sig personligen vid myndigheten.
Om den som har gjort anmälan inte följer ett föreläggande enligt första eller andra stycket, ska anmälan skrivas av.
Om det även sedan anmälaren har yttrat sig finns hinder för registrering som anmälaren har haft tillfälle att yttra sig över, ska Bolagsverket vägra registrering. Om det finns skäl för det, får dock verket ge den som har gjort anmälan tillfälle att yttra sig på nytt innan beslut fattas i ärendet.
Trots bestämmelserna i första–fjärde styckena får ett bolagsstämmobeslut registreras, om det enligt 7 kap. 51 § första stycket inte längre är möjligt att föra talan mot beslutet
I paragrafen föreslås ett nytt andra stycke. Det går tillbaka på artikel 13b punkten 4 och artikel 13g punkten 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt, digitaliseringsdirektivet. Av direktivet följer att Bolagsverket måste göra online-förfaranden rörande bolagsbildning och bolagshändelser liksom rörande öppnande av
Författningskommentar Ds 2021:15
filialer och filialhändelser tillgängliga för unionsmedborgare och, till följd av EES-avtalet, för medborgare med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), som kan legitimera sig antingen med en svensk elektronisk legitimation eller en elektronisk identifiering som utfärdats i en annan medlemsstat och som erkänts för gränsöverskridande autentisering i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 910/2014. Av artikel 13b punkten 4 och artikel 13g punkten 8 följer att medlemsstaterna kan ge registreringsmyndigheten rätt att kräva att sökanden inställer sig personligen vid myndigheten om det finns skäl att misstänka att anmälarens identitetshandling är förfalskad eller att anmälaren inte får företräda bolaget. Det föreslagna nya andra stycket ger Bolagsverket den möjligheten. Bestämmelsen skulle kunna aktualiseras exempelvis om Bolagsverket misstänker att sökanden inte existerar, att sökandens identitet är kapad eller att sökandens ombud inte har en giltig fullmakt.
I linje med direktivets syfte att främja online-förfaranden ska bestämmelsen utnyttjas endast i undantagsfall. Om förutsättningarna för att kräva personlig inställelse är uppfyllda finns det inget som hindrar att Bolagsverket nöjer sig med ett mindre långtgående krav såsom att förelägga sökanden att inställa sig i en videokonferens.
I tredje stycket, tidigare andra stycket, föreslås en konsekvensändring med anledning av det föreslagna nya andra stycket. Ändringen innebär att om personen i fråga inte inställer sig på tid och plats som verket bestämmer i det enskilda fallet ska anmälan skrivas av.
I femte stycket, tidigare fjärde stycket, görs en följdändring med anledning av det nya andra stycket i paragrafen. Det nya andra stycket inkluderas i hänvisningen i fjärde stycket. Ändringen innebär att trots bestämmelsen i det nya andra stycket får ett bolagsstämmobeslut registreras, om det enligt 7 kap. 51 § första stycket inte längre är möjligt att föra talan mot beslutet.
6.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
13 b § De handlingar som avses i 13 § behöver inte ges in om de tidigare har getts in till en registreringsmyndighet i en annan stat inom
Ds 2021:15 Författningskommentar
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och är tillgängliga för registreringsmyndigheten.
I paragrafen, som är ny, föreskrivs att de handlingar som avses i 13 § inte behöver ges in om de tidigare getts in till en registreringsmyndighet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och är tillgängliga för registreringsmyndighet. Den går tillbaka på artikel 31 andra stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt, digitaliseringsdirektivet.
Bestämmelserna i den nya 13 b § innebär att handlingarna inte behöver ges in till registreringsmyndigheten enligt 13 § eller överföras elektroniskt enligt 13 a § om de redan har getts in till en registermyndighet i en annan stat inom EES där det utländska företaget är registrerat. Det betyder exempelvis att om det utländska företaget gett in redovisningshandlingarna till den tyska registreringsmyndigheten, behöver de inte ges in till den svenska myndigheten. Detta gäller under förutsättning att handlingarna också är tillgängliga för den svenska myndigheten. Av artikel 18.2 i direktiv (EU) 2017/1132 följer att staterna är skyldiga att se till att handlingarna finns att tillgå genom ett system för sammankoppling av register (BRIS).
16 § Om den som gjort anmälan för registrering inte har följt vad som föreskrivits om anmälan eller om det finns något annat hinder mot registrering på grund av denna lag eller någon annan författning, ska den som gjort anmälan föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Om en anmälan för registrering gjorts elektroniskt och det finns skäl att misstänka att anmälarens identitetshandling är förfalskad eller att anmälaren inte får företräda filialen får registreringsmyndigheten förelägga anmälaren att inställa sig personligen vid myndigheten.
Följs inte föreläggandet, ska anmälan avskrivas. Underrättelse om att detta kan ske ska tas in i föreläggandet.
Föreligger även efter det att yttrande har avgetts hinder mot registrering och har den som gjort anmälan haft tillfälle att yttra sig över hindret, ska registrering vägras, om det inte finns anledning att utfärda ett nytt föreläggande.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka befogenheter registreringsmyndigheten har när den som gjort en anmälan för registrering
Författningskommentar Ds 2021:15
inte har följt vad som föreskrivits om anmälan eller om det finns något annat hinder mot registrering.
I första stycket har en ny andra mening förts in. Av meningen följer att registreringsmyndigheten får förelägga den som gjort en elektronisk registreringsanmälan att inställa sig personligen vid myndigheten om det finns skäl att misstänka att anmälarens identitetshandling är förfalskad eller att anmälaren inte får företräda filialen. Bestämmelserna i andra meningen genomför artikel 28a punkt 1 i digitaliseringsdirektivet. Motsvarande bestämmelser finns i 27 kap. 2 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551), se vidare kommentaren till den paragrafen.
Andra och tredje styckena har ändrats språkligt.
Ds 2021:15
L 169/46
SV
Bilaga 1
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
DIREKTIV
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2017/1132
av den 14 juni 2017
om vissa aspekter av bolagsrätt
(kodifiering)
(Text av betydelse för EES)
AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER SAMT UPPRÄTTANDET OCH DRIFTEN AV AKTIEBOLAG
.......................
55
Kapitel I
Syfte ........................................................................................................................
55
Kapitel II
Bolagets bildande och ogiltighet samt giltigheten av dess förpliktelser ......................................
56
Avsnitt 1
Bildande av det publika aktiebolaget ................................................................................
56
Avsnitt 2
Aktiebolagets ogiltighet och giltigheten av dess förpliktelser .................................................. 57
Kapitel III
Offentlighet och sammankoppling av centrala register, handelsregister och företagsregister ...........
59
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser ................................................................................................
59
Avsnitt 2
Bestämmelser om offentlighet som gäller för filialer till bolag från andra medlemsstater ..............
66
Avsnitt 3
Bestämmelser om offentlighet som gäller för filialer till bolag från ett tredjeland ........................
68
Avsnitt 4
Tillämpnings- och genomförandebestämmelser ..................................................................
69
Kapitel IV
Bevarande och ändring av kapital ....................................................................................
70
Avsnitt 1
Kapitalkrav ................................................................................................................
70
Avsnitt 2
Skyddsåtgärder beträffande det lagstadgade kapitalet ...........................................................
71
Avsnitt 3
Regler för utdelning .....................................................................................................
74
Avsnitt 4
Regler om bolags förvärv av egna aktier ........................................................................... 75
Avsnitt 5
Regler för ökning och nedsättning av kapital ..................................................................... 80
Avsnitt 6
Tillämpnings- och genomförandebestämmelser ..................................................................
85
AVDELNING II FUSION OCH DELNING AV AKTIEBOLAG
.............................................................................
86
Kapitel I
Fusion av publika aktiebolag ..........................................................................................
86
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser om fusion ................................................................................. 86
Avsnitt 2
Fusion genom förvärv ..................................................................................................
87
Avsnitt 3
Fusion genom bildande av ett nytt bolag ..........................................................................
93
Avsnitt 4
Ett bolags förvärv av ett annat bolag i vilket det förra äger minst 90 % av aktierna ....................
93
Avsnitt 5
Andra med fusion likställda förfaranden ........................................................................... 95
Kapitel II
Gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar .................................................
95
Kapitel III
Delning av publika aktiebolag ........................................................................................ 103
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser ................................................................................................ 103
Avsnitt 2
Delning genom förvärv ................................................................................................ 103
73
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/47
Avsnitt 3
Delning genom bildande av nya bolag .... ...... ...... ...... ...... ...... ..... ....... ..... ...... ....... ..... ...... ... 110
Avsnitt 4
Delning under tillsyn av domstol .... ...... ...... ...... ...... ...... ............ ........... ....... ..... ...... ...... ... 111
Avsnitt 5
Andra med delning likställda förfaranden .... ...... ...... ...... ...... ...... ..... ....... ..... ....... ...... ..... ..... 111
Avsnitt 6
Tillämpningsbestämmelser .... ...... ...... ...... ...... ..... ...... ....... ..... ....... ...... ..... ...... ...... ...... ...... 112
AVDELNING III AVSLUTANDE BESTÄMMELSER
.... ...... ...... ...... ...... ...... ..... ....... ..... ...... ....... ..... ...... ...... ...... .. 112
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 50.1 och 50.2 g,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och
av följande skäl:
(1)
Rådets direktiv 82/891/EEG (3) och 89/666/EEG (4) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG (5),
2009/101/EG (6), 2011/35/EU (7) och 2012/30/EU (8) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter (9). För att
skapa klarhet och överskådlighet bör de direktiven kodifieras.
(2)
Den samordning som föreskrivs i artikel 50.2 g i fördraget och i Allmänna handlingsprogrammet för upphävande
av begränsningar av etableringsfriheten och som inleddes med rådets första direktiv 68/151/EEG (10) är särskilt
viktig i fråga om publika aktiebolag, eftersom dessa bolag spelar en framträdande roll i medlemsstaternas
näringsliv och deras verksamhet ofta sträcker sig utöver de nationella gränserna.
(3)
För att aktieägarna och borgenärerna i ett publikt aktiebolag ska kunna garanteras ett minimum av likvärdigt
skydd är det särskilt viktigt att samordna de nationella bestämmelserna om att bilda sådana aktiebolag samt om
att bevara, öka och sätta ned dess kapital.
(1) EUT C 264, 20.7.2016, s. 82.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 april 2017 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 29 maj 2017.
(3) Rådets sjätte direktiv 82/891/EEG av den 17 december 1982 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om delning av aktiebolag (EGT L 378,
31.12.1982, s. 47).
(4) Rådets elfte direktiv 89/666/EEG av den 21 december 1989 om krav på offentlighet i filialer som har öppnats i en medlemsstat av vissa
typer av bolag som lyder under lagstiftningen i en annan stat (EGT L 395, 30.12.1989, s. 36).
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat
ansvar (EUT L 310, 25.11.2005, s. 1).
(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG av den 16 september 2009 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs
i medlemsstaterna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra
skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (EUT L 258, 1.10.2009, s. 11).
(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om fusioner av aktiebolag (EUT L 110, 29.4.2011, s. 1).
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs
i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens
och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna
likvärdiga (EUT L 315, 14.11.2012, s. 74).
(9) Se bilaga III, del A.
(10) Rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de
i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna
likvärdiga inom gemenskapen (EGT L 65, 14.3.1968, s. 8).
74
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/48
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
(4)
Inom unionen måste publika aktiebolags bolagsordning eller stiftelseurkund utformas på ett sådant sätt att varje
intressent ur dessa handlingar kan inhämta grundläggande uppgifter om bolaget, däribland en detaljerad
redovisning av kapitalets sammansättning.
(5)
Skyddet för tredje man bör säkerställas genom bestämmelser som så mycket som möjligt begränsar ogiltighets
grunderna när det gäller förpliktelser i aktiebolags och andra bolags med begränsat ansvar namn.
(6)
För att skapa rättssäkerhet i förhållandet mellan bolaget och tredje man samt mellan bolagsmännen inbördes
måste ogiltighetsfallen och den retroaktiva verkan av ett avgörande om ogiltighet begränsas, samt en kort frist
fastställas för tredje mans möjlighet att överklaga avgörandet.
(7)
Det är särskilt viktigt att samordna medlemsstaternas bestämmelser om offentlighet, om giltigheten av
förpliktelser för aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar och om bolagens ogiltighet, framför allt för att
skydda tredje mans intressen.
(8)
Offentligheten bör ge tredje man möjlighet att ta del av viktiga handlingar om ett bolag och att få vissa
upplysningar om detta, särskilt personuppgifter om dem som företräder bolaget.
(9)
Utan att det påverkar sådana materiella krav och formaliteter som fastställs i medlemsstaternas lagstiftning bör
bolagen kunna välja att ge in sina obligatoriska handlingar och uppgifter på papper eller på elektronisk väg.
(10) Berörda parter bör kunna erhålla kopior från registret av dessa handlingar och uppgifter på papper eller på
elektronisk väg.
(11) Medlemsstaterna bör kunna besluta om att ge ut sina nationella tidningar, som är avsedda för offentliggörandet
av obligatoriska handlingar och uppgifter, på papper eller i elektronisk form eller att ersätta ett sådant
offentliggörande med lika effektiva metoder.
(12) Tillgången till bolagsinformation över nationsgränserna bör förenklas genom att, utöver det obligatoriska
offentliggörandet på ett officiellt språk i bolagets medlemsstat, de bolag som så önskar tillåts offentliggöra
handlingar och uppgifter på ytterligare språk. Tredje man som handlar i god tro bör kunna förlita sig på sådana
översättningar.
(13) Det bör klargöras att de obligatoriska uppgifter som avses i detta direktiv ska anges i alla brev och
orderblanketter som används av bolagen, oavsett om de är i pappersform eller i någon annan form. Med tanke på
den tekniska utvecklingen bör det också föreskrivas att de obligatoriska uppgifterna ska förekomma på bolagens
webbplatser.
(14) Att öppna en filial är, liksom att bilda ett dotterföretag, en av de möjligheter som för närvarande står ett bolag till
buds om det vill utöva sin etableringsrätt i en annan medlemsstat.
(15) Bristen på samordning när det gäller filialer, särskilt angående offentlighet, ger i fråga om skyddet för aktieägare
och tredje man, upphov till vissa skillnader mellan sådana bolag som driver verksamhet i andra medlemsstater
genom filial och sådana som driver verksamhet där genom dotterföretag.
(16) För att tillförsäkra de personer skydd som kommer i kontakt med ett bolag genom en filial måste offentlighets
skapande åtgärder vidtas i den medlemsstat där filialen är belägen. En filials ekonomiska och sociala betydelse
kan i vissa avseenden jämställas med ett dotterföretags, och det är därför av allmänt intresse att uppgifter om
bolaget offentliggörs där filialen är belägen. För att få till stånd ett sådant offentliggörande måste det förfaringssätt
tillämpas som redan har införts inom unionen för bolag.
(17) Offentliggörandet berör ett antal viktiga handlingar och uppgifter samt ändringar i dessa.
(18) Utom när det gäller rätten att företräda bolaget, dess namn, rättsliga form, avveckling och insolvensförfaranden,
får offentligheten begränsas till upplysningar om filialen som sådan med hänvisning till det register där bolaget är
infört, eftersom enligt gällande unionsrätt, information om bolaget som sådant är tillgänglig i det registret.
75
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/49
(19) Sedan samordning har skett av den nationella lagstiftningen om upprättande, revision och offentliggörande av
räkenskapshandlingar i bolag är nationella föreskrifter om offentliggörande av räkenskapshandlingar som avser
filialer inte längre befogade. I överensstämmelse med detta är det tillräckligt att de räkenskapshandlingar som
bolaget har låtit revidera och offentliggöra tas in i filialregistret.
(20) Brev och orderblanketter som används av filialen bör ge minst samma upplysningar som bolagets brev och
orderblanketter samt ange det register där filialen är införd.
(21) För att säkerställa att syftet med detta direktiv helt uppnås och för att undvika varje särbehandling på grund av
ett bolags ursprungsland, bör detta direktiv även omfatta filialer till sådana bolag som lyder under lagstiftningen
i ett tredjeland och som har en rättslig form som är jämförbar med sådana bolagsformer på vilka detta direktiv är
tillämpligt. Eftersom detta direktiv inte gäller för bolag från tredjeländer, måste särskilda föreskrifter tillämpas på
dessa filialer som skiljer sig från de föreskrifter som ska gälla för filialer till bolag som lyder under lagstiftningen
i de andra medlemsstaterna.
(22) Detta direktiv ska inte inverka på en filials upplysningsplikt enligt bestämmelser t.ex. om anställdas rätt till
information och i skatterätten, eller för statistiska ändamål.
(23) Sammankopplingen av centrala register, handelsregister och företagsregister är en åtgärd som krävs för att skapa
en mer företagsvänlig rättslig och skattemässig miljö. Den bör bidra till att stärka konkurrenskraften hos
europeiska företag genom att minska administrativa bördor och öka rättssäkerheten och därmed göra det lättare
att komma ur den globala ekonomiska och finansiella krisen, vilket är en av prioriteringarna för Europa
2020-agendan. En sammankoppling bör också förbättra den gränsöverskridande kommunikationen mellan
registren med hjälp av innovationer inom informations- och kommunikationsteknik.
(24) I den fleråriga handlingsplanen 2009–2013 för europeisk e-juridik (1) angavs det dels att det ska utvecklas en
europeisk e-juridikportal (portalen) som ska fungera som enda europeisk elektronisk ingång för juridisk
information, domstolar och administrativa institutioner, register, databaser och andra tjänster, dels att
sammankopplingen av centrala register, handelsregister och företagsregister är ett viktigt inslag.
(25) Den gränsöverskridande tillgången till företagsinformation om företag och deras filialer som har öppnats i andra
medlemsstater kan endast förbättras om alla medlemsstater möjliggör elektronisk kommunikation mellan olika
register och överför information till de enskilda användarna på ett standardiserat sätt genom samma typ av
innehåll och driftskompatibel teknik över hela unionen. Denna driftskompatibilitet hos registren bör garanteras
genom att medlemsstaternas register (nationella register) tillhandahåller tjänster som bör utgöra gränssnitten till
den centrala europeiska plattformen (plattformen). Denna plattform bör vara en centraliserad uppsättning
informationstekniska verktyg som integrerar tjänster och bör utgöra ett gemensamt gränssnitt. Detta gränssnitt
bör användas av alla nationella register. Plattformen bör också tillhandahålla tjänster som utgör ett gränssnitt till
portalen, som ska fungera som europeisk elektronisk ingång, och till de valfria ingångar som inrättats av
medlemsstaterna. Plattformen bör endast uppfattas som ett instrument för sammankoppling av register och inte
som ett särskilt organ med status som juridisk person. På grundval av en unik identifiering bör plattformen ha
möjlighet att överföra information från varje medlemsstats register till de andra medlemsstaternas behöriga
register i ett standardmeddelandeformat (en elektronisk form av meddelanden som utbyts mellan it-system, såsom
xml) samt i relevant språkversion.
(26) Detta direktiv syftar inte till att införa någon centraliserad registerdatabas som lagrar väsentlig information om
företag. Vid tidpunkten för genomförandet av systemet för sammankoppling av centrala register, handelsregister
och företagsregister (systemet för sammankoppling av register) bör endast de uppgifter som är nödvändiga för att
plattformen ska fungera på ett korrekt sätt fastställas. Omfattningen av dessa uppgifter bör särskilt inbegripa
operativa uppgifter, lexikon och ordlistor. Detta bör fastställas med beaktande av behovet av att garantera att
systemet för sammankoppling av register fungerar effektivt. Dessa uppgifter bör användas så att plattformen kan
utföra sina funktioner och bör aldrig göras allmänt tillgängliga i direkt form. Dessutom bör plattformen inte
ändra vare sig innehållet i de uppgifter om företag som lagrats i nationella register eller den information om
företag som överförts via systemet för sammankoppling av register.
(1) EUT C 75, 31.3.2009, s. 1.
76
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/50
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
(27) Eftersom målet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU (1) inte var en harmonisering av de
nationella systemen för centrala register, handelsregister och företagsregister innebar det direktivet ingen
skyldighet för medlemsstaterna att ändra sina interna registersystem, särskilt inte när det gäller förvaltning och
lagring av uppgifter, avgifter, samt användning och lämnande av information för nationella ändamål.
(28) Portalen bör, med hjälp av plattformen, behandla enskilda användares framställningar beträffande information om
företag och deras filialer som öppnats i andra medlemsstater och som lagrats i nationella register. Detta bör göra
det möjlig att presentera sökresultaten på portalen, däribland förklarande information på unionens alla officiella
språk vilken anger de lämnade uppgifterna. För att förbättra skyddet för tredje parter i andra medlemsstater bör
dessutom grundläggande information om det rättsliga värdet för de handlingar och uppgifter som offentliggjorts
i enlighet med medlemsstaternas lagstiftning som antagits i överensstämmelse med detta direktiv finnas tillgänglig
på portalen.
(29) Medlemsstaterna bör ha möjlighet att inrätta en eller flera valfria ingångar, vilket kan påverka användningen och
driften av plattformen. Kommissionen bör därför informeras om inrättandet och om alla viktigare ändringar av
ingångarnas funktion, i synnerhet om deras stängning. Sådan information bör inte på något sätt begränsa
medlemsstaternas befogenhet att inrätta och driva valfria ingångar.
(30) Företag och deras filialer som har öppnats i andra medlemsstater bör ha en unik identifiering som gör det möjligt
att entydigt identifiera dem inom unionen. Identifieringen är avsedd att användas för kommunikation mellan
registren genom systemet för sammankoppling av register. Av detta skäl bör inte företag och filialer vara skyldiga
att inkludera den unika identifieringen i de brev eller orderblanketter från företagen som nämns i detta direktiv.
De bör fortsätta att använda sina nationella registreringsnummer för egna kommunikationsändamål.
(31) Det bör vara möjligt att skapa en tydlig koppling mellan ett företags register och registren för dess filialer som
öppnats i andra medlemsstater, vilken består i utbytet av information om inledande och avslutande av eventuella
likvidationsförfaranden eller insolvensförfaranden avseende företaget och om företagets avregistrering, om detta
medför rättsverkningar i företagets registermedlemsstat. Även om medlemsstaterna bör kunna bestämma vilka
förfaranden de ska tillämpa i fråga om de filialer som är registrerade inom deras territorium, bör de åtminstone
säkerställa att filialer till ett avvecklat företag avförs från registret utan onödigt dröjsmål och, i förekommande fall,
efter ett likvidationsförfarande avseende den berörda filialen. Denna skyldighet bör inte gälla företagsfilialer som
har avförts från registret, men som har en rättslig efterträdare, t.ex. i fall av eventuella ändringar av företagets
rättsliga form, en fusion eller uppdelning eller en gränsöverskridande överföring av dess registrerade säte.
(32) Bestämmelserna i detta direktiv om sammankoppling av register bör inte tillämpas på filialer som har öppnats
i en medlemsstat av ett företag som inte lyder under lagstiftningen i en medlemsstat.
(33) Medlemsstaterna bör se till att eventuella ändringar av information som förts in i registren rörande företag förs in
utan onödigt dröjsmål. Uppdateringen bör offentliggöras, vanligtvis inom 21 dagar från mottagandet av den
fullständiga dokumentationen avseende dessa ändringar, inklusive laglighetskontrollen i enlighet med nationell
rätt. Denna tidsfrist bör tolkas så att medlemsstaterna är skyldiga att göra rimliga ansträngningar för att hålla den
tidsfrist som fastställs i detta direktiv. Den bör inte vara tillämplig på de redovisningshandlingar som företag är
skyldiga att lämna för varje räkenskapsår. Det undantaget motiveras av överbelastningen av arbete med de
nationella registren under rapporteringsperioder. I enlighet med de allmänna rättsprinciper som är gemensamma
för alla medlemsstater bör tidsfristen på 21 dagar förlängas i fall av force majeure.
(34) Om kommissionen beslutar att utveckla och/eller driva plattformen genom en tredje part bör detta ske i enlighet
med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (2). Det bör säkerställas att
medlemsstaterna deltar i denna process i lämplig utsträckning, genom att de tekniska specifikationerna i fråga om
offentlig upphandling fastställs genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande
som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (3).
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU av den 13 juni 2012 om ändring av rådets direktiv 89/666/EEG och Europapar
lamentets och rådets direktiv 2005/56/EG och 2009/101/EG vad avser sammankoppling av centrala register, handelsregister och
företagsregister (EUT L 156, 16.6.2012, s. 1).
(2) Europaparlamentets och Rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens
allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer
för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
77
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/51
(35) Om kommissionen beslutar att driva plattformen genom en tredje part bör kontinuiteten när det gäller de
tjänster som tillhandahålls genom systemet för sammankoppling av register och en verklig offentlig tillsyn av
plattformens funktion garanteras. Detaljerade bestämmelser för den operativa förvaltningen av plattformen bör
antas genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 5
i förordning (EU) nr 182/2011. Medlemsstaternas deltagande i driften av hela systemet bör under alla
omständigheter garanteras med hjälp av en regelbunden dialog mellan kommissionen och företrädarna för
medlemsstaterna i frågor som rör driften av systemet för sammankoppling av register och dess framtida
utveckling.
(36) Sammankopplingen av centrala register, handelsregister och företagsregister förutsätter en samordning av
nationella system som har olika tekniska särdrag. Detta innebär antagande av tekniska åtgärder och
specifikationer som måste ta hänsyn till skillnader mellan register. För att säkerställa enhetliga villkor för
genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att hantera dessa
tekniska och operativa frågor. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med det granskningsförfarande som avses
i artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011.
(37) Detta direktiv bör inte begränsa medlemsstaternas rättigheter att ta ut avgifter för tillgång till information om
företag via systemet för sammankoppling av register, om sådana avgifter krävs enligt nationell rätt. Tekniska
åtgärder och specifikationer för systemet för sammankoppling av register bör därför göra det möjligt att införa
betalningsvillkor. Direktivet bör i detta avseende inte föregripa någon specifik teknisk lösning, eftersom
betalningsvillkoren bör fastställas när genomförandeakterna antas, med beaktande av allmänt tillgängliga online-
faciliteter för betalning.
(38) Det skulle vara önskvärt för tredjeländer att i framtiden kunna delta i systemet för sammankoppling av register.
(39) En rimlig lösning vad gäller finansieringen av systemet för sammankoppling av register gör det nödvändigt att
både unionen och dess medlemsstater deltar i finansieringen av detta system. Medlemsstaterna bör ansvara för
finansieringen av anpassningen av de nationella registren till det systemet, medan de centrala delarna (nämligen
plattformen och portalen som utgör den enda europeiska ingången) bör finansieras genom en lämplig budgetpost
i unionens allmänna budget. I syfte att komplettera icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att
anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på uttagande av
avgifter för tillgång till företagsinformation. Detta påverkar inte de nationella registrens möjlighet att ta ut
avgifter, men det kan inkludera en tilläggsavgift i syfte att bidra till finansieringen av plattformens underhåll och
drift. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete,
inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta
handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på
lämpligt sätt.
(40) Det är nödvändigt med unionsregler om att bevara det kapital som utgör borgenärernas säkerhet, särskilt regler
som förbjuder en minskning av kapitalet genom utdelning till aktieägarna och begränsar de publika aktiebolagens
möjligheter att förvärva egna aktier.
(41) Begränsningarna i fråga om ett publikt aktiebolags förvärv av egna aktier bör inte endast avse förvärv som
bolaget självt gör utan även sådana förvärv som görs av någon som handlar i eget namn men för bolagets
räkning.
(42) För att hindra att publika aktiebolag, i syfte att göra sådana förvärv, utan att iaktta gällande begränsningar
använder sig av ett annat bolag i vilket det förfogar över röstmajoriteten eller över vilket det kan utöva ett
bestämmande inflytande, bör reglerna om ett bolags förvärv av egna aktier täcka de viktigaste och vanligaste
fallen av aktieförvärv genom sådana andra bolag. Dessa regler bör gälla vid teckning av aktier i det publika
aktiebolaget.
(43) För att hindra att detta direktiv kringgås bör den ordning som avses i skäl 42 gälla för aktiebolag och andra bolag
med begränsat ansvar som regleras av detta direktiv liksom även för bolag som regleras av lagstiftningen i ett
tredjeland och som har jämförbar rättslig form.
(44) Om förhållandet mellan ett publikt aktiebolag och ett annat sådant bolag som avses i skäl 42 endast är indirekt,
bör de bestämmelser som ska tillämpas vid ett direkt förhållande mildras genom en föreskrift om tillfälligt
upphävande av rösträttigheterna som en minimiåtgärd för att uppnå syftet med detta direktiv.
78
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/52
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
(45) Det är vidare befogat att undanta de fall där en yrkesverksamhets särskilda karaktär utesluter att uppnåendet av
syftet med detta direktiv äventyras.
(46) Med hänsyn till ändamålet med artikel 50.2 g i fördraget är det nödvändigt att medlemsstaternas lagstiftning om
ökning och nedsättning av kapitalet säkerställer att de principer beaktas och harmoniseras som syftar till en
likabehandling av aktieägare med samma ställning och till ett skydd för borgenärer med fordringar som har
uppkommit före en kapitalnedsättning.
(47) I syfte att stärka vedertaget borgenärsskydd i alla medlemsstater bör borgenärer på vissa villkor ha möjlighet att
tillgripa rättsliga eller administrativa förfaranden om deras fordringar äventyras till följd av en minskning av
kapitalet i ett publikt aktiebolag.
(48) För att stävja marknadsmissbruk bör medlemsstaterna vid genomförandet av detta direktiv beakta
bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 (1).
(49) Skyddet för bolagsmännens och tredje mans intressen kräver att medlemsstaternas lagstiftning om fusion av
publika aktiebolag samordnas och att bestämmelser om fusion införs i alla medlemsstaters lagstiftning.
(50) Vid denna samordning är det särskilt viktigt att aktieägarna i de fusionerande bolagen får tillräcklig och så långt
möjligt objektiv information samt att deras rättigheter skyddas på lämpligt sätt. Det finns dock ingen anledning
att kräva en granskning av de preliminära villkoren för en fusion av oberoende sakkunniga för aktieägarna om
alla aktieägare är eniga om att det inte behövs.
(51) Borgenärerna, inklusive obligationshavare, och innehavarna av andra rättigheter i de fusionerande bolagen bör
skyddas så att fusionen inte inverkar negativt på deras intressen.
(52) Bestämmelser om offentlighet i bolagsmännens och tredje mans intressen bör också gälla fusioner, så att tredje
man får tillräcklig information.
(53) För att hindra att de garantier som tillförsäkras aktieägarna och tredje man i samband med fusion av publika
aktiebolag kringgås, bör dessa skyddsåtgärder omfatta också vissa andra rättsliga förfaranden som i väsentliga
avseenden liknar fusion.
(54) För att säkerställa rättssäkerheten i förhållandet mellan de bolag som berörs, mellan dessa och tredje man och
mellan aktieägarna inbördes är det nödvändigt att begränsa ogiltighetsfallen genom att föreskriva att fel vid
fusionen såvitt möjligt ska avhjälpas och att ogiltighet endast får göras gällande inom en kort tidsfrist.
(55) Genom detta direktiv underlättas också gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar.
Medlemsstaternas lagar bör tillåta gränsöverskridande fusioner av ett nationellt bolag med begränsat ansvar med
ett bolag med begränsat ansvar från en annan medlemsstat om de berörda medlemsstaternas nationella
lagstiftning tillåter fusioner mellan sådana bolag.
(56) För att underlätta förfarandet vid gränsöverskridande fusioner bör det anges att, om inget annat föreskrivs i detta
direktiv, varje bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion, samt varje berörd tredje man, fortsätter att
omfattas av bestämmelserna och formaliteterna i den nationella lagstiftning som skulle vara tillämplig vid en
nationell fusion. De bestämmelser och formaliteter i nationell lag som det hänvisas till i detta direktiv bör inte
införa några restriktioner av etableringsfriheten eller av den fria rörligheten för kapital utom när sådana
restriktioner är berättigade i enlighet med Europeiska unionens domstols rättspraxis och i synnerhet genom krav
som ligger i det allmännas intresse samt är såväl nödvändiga för som proportionerliga till uppnåendet av sådana
övergripande krav.
(57) Den gemensamma planen för en gränsöverskridande fusion bör sammanställas på samma sätt för varje berört
bolag i de olika medlemsstaterna. Det bör därför anges vad den gemensamma planen minst måste innehålla,
samtidigt som de berörda bolagen kan komma överens om att planen ska innehålla annat.
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruks
förordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG,
2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173, 12.6.2014, s. 1).
79
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/53
(58) För att skydda både bolagsmännens och tredje mans intressen, bör för varje fusionerande bolag såväl den
gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen som genomförandet av den gränsöverskridande
fusionen offentliggöras i lämpliga offentliga register.
(59) I alla medlemsstaters lagstiftningar bör det föreskrivas att en eller flera sakkunniga på nationell nivå ska utarbeta
en rapport om den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen i fråga om varje bolag som deltar
i fusionen. För att begränsa kostnaderna för sakkunniga vid en gränsöverskridande fusion bör det finnas
möjlighet att utarbeta en gemensam rapport riktad till samtliga bolagsmän i de bolag som deltar i den gränsöver
skridande fusionen. Den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen bör godkännas av varje
bolags bolagsstämma.
(60) För att underlätta förfarandet vid gränsöverskridande fusioner bör det fastställas att kontrollen av
beslutsprocessens genomförande och lagenlighet i varje fusionerande bolag bör utföras av den nationella
myndigheten för respektive bolag, medan kontrollen av den gränsöverskridande fusionens genomförande och
lagenlighet bör utföras av den nationella myndigheten för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande
fusionen. Den berörda nationella myndigheten kan vara en domstol, en notarius publicus eller annan behörig
myndighet som utses av den berörda medlemsstaten. Det är dessutom nödvändigt att fastställa enligt vilken
nationell lagstiftning det avgörs när den gränsöverskridande fusionen får verkan, och detta är den lagstiftning
som det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen omfattas av.
(61) För att skydda bolagsmännens och tredje mans intressen bör gränsöverskridande fusioners rättsverkningar
fastställas, och skillnad bör då göras mellan de situationer då det bolag som uppstår genom den gränsöver
skridande fusionen är ett övertagande bolag och då det är ett helt nytt bolag. Av rättssäkerhetsskäl bör det inte
längre vara möjligt att ogiltigförklara gränsöverskridande fusioner efter den tidpunkt då den gränsöverskridande
fusionen har trätt i kraft.
(62) Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av lagstiftningen om kontroll av företagskoncentrationer, varken på
unionsnivå, genom rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), eller på medlemsstatsnivå.
(63) Detta direktiv påverkar inte unionslagstiftningen om kreditförmedlare och andra finansföretag och inte heller
nationella bestämmelser som införts på grundval av sådan unionslagstiftning.
(64) Detta direktiv påverkar inte en medlemsstats lagstiftning där information begärs om var huvudkontoret eller den
huvudsakliga verksamheten för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen föreslås bli
beläget.
(65) Arbetstagarnas rättigheter, förutom rätt till medverkan, bör även fortsättningsvis omfattas av de nationella
bestämmelser som avses i rådets direktiv 98/59/EG (2) och 2001/23/EG (3) samt i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2002/14/EG (4) och 2009/38/EG (5).
(66) Om arbetstagarna har rätt till medverkan i ett av de fusionerande bolagen bör under de omständigheter som
anges i detta direktiv och om den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där det bolag som uppstår genom
den gränsöverskridande fusionen har sitt säte inte föreskriver samma omfattning av medverkan som den som
gäller för de berörda fusionerande företagen, inbegripet i kommittéer inom det tillsynsorgan som har
beslutsfattande befogenheter, eller inte föreskriver samma rätt till medverkan för arbetstagarna i det bolag som
uppstår genom den gränsöverskridande fusionen, regler fastställas för arbetstagarnas medverkan i det bolag som
uppstår genom den gränsöverskridande fusionen. Principerna och förfarandena i rådets förordning
(1) Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning)
(EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).
(2) Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar
(EGT L 225, 12.8.1998, s. 16).
(3) Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares
rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (EGT L 82, 22.3.2001, s. 16).
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och
samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (EGT L 80, 23.3.2002, s. 29).
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande
i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (EUT L 122, 16.5.2009, s. 28).
80
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/54
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
(EG) nr 2157/2001 (1) och i rådets direktiv 2001/86/EG (2) bör tas som grund, dock med förbehåll för sådana
ändringar som anses nödvändiga därför att det bolag som uppstår genom fusionen kommer att omfattas av
lagstiftningen i den medlemsstat där det har sitt säte. För att inte i onödan försena fusioner kan medlemsstaterna
i enlighet med artikel 3.2 b i direktiv 2001/86/EG se till att de förhandlingar som avses i artikel 133 i detta
direktiv inleds skyndsamt.
(67) När man ska fastställa omfattningen av arbetstagarnas medverkan i de berörda fusionerande bolagen bör hänsyn
även tas till andelen representanter för arbetstagarna bland ledamöterna i ledningsgruppen, som är ansvarig för
bolagets resultatenheter, som företräder arbetstagarna.
(68) Skyddet för delägarnas och tredje mans intressen kräver att medlemsstaternas lagstiftning om delning av publika
aktiebolag samordnas, om medlemsstaterna tillåter sådan delning.
(69) Vid denna samordning är det särskilt viktigt att aktieägarna i de bolag som deltar i delningen får en
ändamålsenlig och så långt möjligt objektiv information samt att deras rättigheter skyddas på lämpligt sätt.
(70) Borgenärerna, inräknat obligationshavare, och innehavarna av andra rättigheter i de bolag som omfattas av en
delning av publika aktiebolag bör skyddas så att delningen inte inverkar negativt på deras intressen.
(71) Bestämmelser om offentlighet enligt avsnitt 1 i kapitel III i avdelning I i detta direktiv bör också gälla delning, så
att tredje man får tillräcklig information.
(72) För att hindra att de garantier som tillförsäkras bolagsmännen och tredje man i samband med delning kringgås,
bör dessa skyddsåtgärder omfatta vissa andra rättsliga förfaranden som i väsentliga avseenden liknar delning.
(73) För att säkerställa rättssäkerheten i förhållandet mellan de publika aktiebolag som omfattas av delningen, mellan
dessa bolag och tredje man och mellan aktieägarna inbördes bör ogiltighetsfallen begränsas. Därvid måste
föreskrivas, å ena sidan att fel såvitt möjligt bör avhjälpas och å andra sidan att ogiltighet endast får göras
gällande inom en kort tidsfrist.
(74) Företagswebbplatser och andra webbplatser kan i vissa fall vara ett alternativ till offentliggörande via företags
register. Medlemsstaterna bör kunna utse de andra webbplatser som företagen kan använda gratis för sådant
offentliggörande, exempelvis företagssammanslutningars eller handelskammares webbplatser eller den centrala
elektroniska plattform som nämns i detta direktiv. I de fall det är möjligt att använda företagswebbplatser eller
andra webbplatser för offentliggörande av fusions- och delningsplaner och av andra handlingar som ska göras
tillgängliga för aktieägare och borgenärer under förfarandet, bör vissa garantier i fråga om webbplatsens säkerhet
och handlingarnas äkthet uppfyllas.
(75) Medlemsstaterna bör kunna föreskriva att de omfattande rapporterings- och informationskrav i samband med
fusioner eller delningar av företag, vilka anges i kapitlen I och III i avdelning II, inte behöver iakttas när samtliga
aktieägare i de företag som berörs av fusionen eller delningen kommer överens om att iakttagande av dessa krav
kan undvaras.
(76) Ändringar av kapitlen I och III i avdelning II som möjliggör en sådan överenskommelse mellan aktieägarna, bör
inte påverka tillämpningen av systemen för att skydda intressena för de berörda företagens borgenärer eller av de
bestämmelser som syftar till att säkerställa att nödvändig information lämnas till anställda i de företagen, samt till
offentliga myndigheter, såsom skattemyndigheterna, som kontrollerar fusionen eller delningen i enlighet med
befintlig unionsrätt.
(77) Det är inte nödvändigt att upprätthålla kravet på en redovisning om en emittent vars värdepapper är upptagna
till handel på en reglerad marknad offentliggör halvårsrapporter i enlighet med Europaparlamentets och rådets
direktiv 2004/109/EG (3).
(1) Rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (EGT L 294, 10.11.2001, s. 1).
(2) Rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande
(EGT L 294, 10.11.2001, s. 22).
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående
upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG
(EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).
81
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/55
(78) Ett utlåtande av en oberoende sakkunnig om apportegendom är ofta inte nödvändigt om ett utlåtande av en
oberoende sakkunnig som skyddar aktieägarnas och borgenärernas intressen även måste upprättas i samband
med fusionen eller delningen. Medlemsstaterna bör därför i dessa fall ha möjlighet att befria företag från
rapporteringskravet avseende apportegendom eller föreskriva att båda utlåtandena får upprättas av samma
sakkunniga person.
(79) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 45/2001 (2) styr behandlingen av personuppgifter, inbegripet elektronisk överföring av personuppgifter,
i medlemsstaterna. När personuppgifter behandlas av medlemsstaternas register, av kommissionen och,
i tillämpliga fall, av tredje part som deltar i plattformens drift, bör detta ske i överensstämmelse med dessa akter.
De genomförandeakter som ska antas avseende systemet för sammankoppling av register bör, då så är lämpligt,
garantera en sådan överensstämmelse, särskilt genom att fastställa relevanta uppgifter och ansvarsområden för
samtliga berörda deltagare, liksom de organisatoriska och tekniska bestämmelser som ska tillämpas på dem.
(80) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som fastställs i Europeiska
unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 8, enligt vilken var och en har rätt till skydd
av de personuppgifter som rör honom eller henne.
(81) Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med
nationell rätt och datumen för tillämpning av direktiven som anges i bilaga III, del B.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER SAMT UPPRÄTTANDET OCH DRIFTEN AV AKTIEBOLAG
KAPITEL I
Syfte
Artikel 1
Syfte
Genom detta direktiv fastställs åtgärder för
— samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget avsedda
bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett publikt aktiebolag samt att bevara och
ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom unionen,
— samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget avsedda
bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller offentlighet, giltigheten av förpliktelser för
aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar, och om bolagens ogiltighet, i syfte att göra skyddsåtgärderna
likvärdiga inom unionen,
— krav på offentlighet i filialer som har öppnats i en medlemsstat av vissa typer av bolag som lyder under
lagstiftningen i en annan stat,
— fusioner av publika aktiebolag,
— gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar,
— delning av publika aktiebolag.
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling
av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutio
nerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).
82
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/56
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
KAPITEL II
Bolagets bildande och ogiltighet samt giltigheten av dess förpliktelser
Avsnitt 1
Bildande av det publika aktiebolaget
Artikel 2
Tillämpningsområde
1.
De samordningsåtgärder som föreskrivs i detta avsnitt ska vidtas i fråga om bestämmelserna i medlemsstaternas
lagar eller andra författningar om de bolagsformer som anges i bilaga I. Namnet på ett bolag som har någon av de
former som anges i bilaga I ska innehålla eller åtföljas av en beteckning som skiljer sig från den som föreskrivs för andra
bolagsformer.
2.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta avsnitt på förvaltningsbolag med rörligt kapital eller på kooperativa
företag som är organiserade i någon av de i bilaga I angivna bolagsformerna. Om lagstiftningen i en medlemsstat
utnyttjar denna möjlighet, ska den föreskriva att dessa bolag ska ta in orden förvaltningsbolag med rörligt kapital eller
kooperativt företag i samtliga de handlingar som nämns i artikel 26.
Med förvaltningsbolag med rörligt kapital avses i detta direktiv endast bolag
— som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att placera sina medel i olika värdepapper, fastigheter eller andra
tillgångar med enda syfte att sprida investeringsriskerna och fördela resultatet av kapitalförvaltningen mellan
aktieägarna,
— som inbjuder allmänheten att förvärva aktier i bolaget, och
— vars bolagsordning anger att bolaget inom gränserna för ett minimikapital och ett maximikapital alltid får ge ut, lösa
in eller avyttra sina aktier.
Artikel 3
Uppgifter som ska tillhandahållas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden
Bolagsordningen eller stiftelseurkunden för ett bolag ska alltid innehålla minst följande uppgifter:
a) Bolagsform och firma.
b) Föremålet för bolagets verksamhet.
c) När bolaget inte har något ”auktoriserat” kapital, det tecknade kapitalets storlek.
d) När bolaget har ett ”auktoriserat” kapital, storleken av detta och det tecknade kapitalet vid bolagsbildningen eller då
bolaget får tillstånd att börja sin verksamhet och vid varje ändring av det ”auktoriserade” kapitalet, dock med
förbehåll för vad som gäller enligt artikel 14 e.
e) Bestämmelser som anger antalet ledamöter och hur dessa ska utses i de organ som företräder bolaget gentemot tredje
man och svarar för förvaltning, ledning, övervakning eller kontroll av bolaget samt bestämmelser om kompetensför
delningen mellan organen, allt i den mån föreskrifter inte finns i lag eller annan författning.
f) Tiden för bolagets bestånd om inte denna tid är obestämd.
Artikel 4
Uppgifter som ska tillhandahållas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden eller i särskild handling
Minst följande uppgifter ska finnas antingen i bolagsordningen eller stiftelseurkunden eller i en särskild handling som
ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16:
a) Bolagets säte.
b) De tecknade aktiernas nominella belopp och, minst en gång om året, dessas antal.
83
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/57
c) Antalet tecknade aktier utan nominellt belopp, om den nationella lagstiftningen tillåter att sådana aktier ges ut.
d) I förekommande fall de särskilda villkor som begränsar aktiernas överlåtbarhet.
e) Om det finns aktier av olika slag, de uppgifter som avses i punkterna b, c och d för varje aktieslag med uppgift om
de rättigheter som är förenade med varje aktieslag.
f) Huruvida aktierna är ställda till viss man eller till innehavaren, om den nationella lagstiftningen tillåter båda
formerna, och bestämmelser om hur aktierna omvandlas från den ena formen till den andra, om inte förfarandet är
reglerat i lag eller annan författning.
g) Hur stor del av det tecknade kapitalet som är betalt då bolaget bildas eller då det får tillstånd att börja sin
verksamhet.
h) Det nominella värdet av de aktier eller, i avsaknad av sådant värde, det antal aktier som ges ut mot tillskott av annan
egendom än pengar (apportegendom) samt beskrivning av denna egendom och namnet på den som tillskjuter den
egendomen.
i) Identiteten hos de fysiska eller juridiska personer eller bolag av vilka eller i vilkas namn bolagsordningen eller
stiftelseurkunden eller, om bolagsbildningen inte sker i ett sammanhang, utkasten till dessa handlingar har
undertecknats.
j) Åtminstone uppskattningsvis summan av alla kostnader som har uppkommit för bolaget eller påförts detta med
anledning av bolagsbildningen och, i förekommande fall, innan bolaget får tillstånd att börja sin verksamhet.
k) Särskilda förmåner som vid bolagsbildningen eller före tillståndet att börja verksamheten har tillerkänts någon som
har deltagit i bolagsbildningen eller i åtgärder som har lett fram till tillståndet.
Artikel 5
Tillstånd att påbörja verksamheten
1.
Om enligt lagstiftningen i en medlemsstat ett bolag inte får börja sin verksamhet utan tillstånd, ska denna
lagstiftning även innehålla bestämmelser om ansvaret för förbindelser som har ingåtts av bolaget eller för dettas räkning
innan ansökningen om tillstånd beviljades eller avslogs.
2.
Punkt 1 ska inte tillämpas på förbindelser med anledning av avtal som bolaget har ingått på villkor att det får
tillstånd att påbörja sin verksamhet.
Artikel 6
Bolag med flera bolagsmän
1.
Om lagstiftningen i en medlemsstat kräver att ett bolag ska bildas av flera bolagsmän, ska det förhållandet att
därefter alla aktier förenas på en hand eller antalet bolagsmän sjunker under det i lagstiftningen föreskrivna
minimiantalet inte medföra att bolaget utan vidare upplöses.
2.
Om, enligt lagstiftningen i en medlemsstat ett bolag i fall som avses i punkt 1 kan upplösas genom förordnande av
rätten, ska behörig domstol kunna ge bolaget den frist som detta behöver för att vidta rättelse.
3.
När ett sådant förordnande om upplösning som avses i punkt 2 har meddelats, ska bolaget träda i likvidation.
Avsnitt 2
Aktiebolagets ogiltighet och giltigheten av dess förpliktelser
Artikel 7
Allmänna bestämmelser och solidariskt ansvar
1.
De samordningsåtgärder som detta avsnitt föreskriver ska vidtas i fråga om bestämmelserna i medlemsstaternas
lagar eller andra författningar om de bolagsformer som anges i bilaga II.
84
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/58
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
2.
Har åtgärder vidtagits i ett bolags namn under bolagsbildningen men innan bolaget har fått rättskapacitet och
övertar inte bolaget de förpliktelser som uppkommer på grund av åtgärderna, ansvarar de som har vidtagit åtgärderna
obegränsat solidariskt för dessa, om inte något annat har avtalats.
Artikel 8
Följderna av offentlighet i förhållande till tredje man
Har formaliteterna för offentliggörandet iakttagits i fråga om de personer som i egenskap av bolagsorgan är behöriga att
företräda bolaget, får ett fel som ägde rum då personerna utsågs åberopas mot tredje man endast om bolaget visar att
denne kände till felet.
Artikel 9
Bolagsorganens åtgärder och företrädande av bolaget
1.
Ett bolag förpliktas mot tredje man genom bolagsorganens åtgärder även om åtgärderna inte omfattas av föremålet
för bolagets verksamhet, under förutsättning att åtgärderna inte ligger utanför den rätt att företräda bolaget som lagen
tillerkänner bolagsorganen eller tillåter att dessa tillerkänns.
Medlemsstaterna får emellertid föreskriva att ett bolag inte förpliktas av sådana åtgärder som ligger utanför föremålet för
bolagets verksamhet, om bolaget visar att tredje man kände till att åtgärden inte omfattades av föremålet för bolagets
verksamhet eller med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara omedveten om det. Enbart offentliggörandet av
bolagsordningen är därvid inte tillräckligt som bevis.
2.
Begränsningar i bolagsorganens rätt att företräda bolaget på grund av bolagsordningen eller på grund av beslut av
ett bolagsorgan kan inte åberopas mot tredje man, även om begränsningarna har offentliggjorts.
3.
Om enligt nationell lagstiftning rätt att företräda bolaget, med avvikelse från vad som regleras i lag i frågan, får
tilldelas en person ensam eller flera personer i förening genom en bestämmelse i bolagsordningen, kan lagstiftningen
föreskriva att bestämmelsen får åberopas mot tredje man under förutsättning att den avser en generell rätt att företräda
bolaget; reglerna i artikel 16 avgör om en sådan bestämmelse i bolagsordningen kan åberopas mot tredje man.
Artikel 10
Upprättande och officiellt bestyrkande av stiftelseurkunden och bolagsordningen
I alla medlemsstater som saknar bestämmelser om att en förvaltningsmyndighet eller en domstol ska göra en
förebyggande kontroll vid bolagsbildningen, måste stiftelseurkunden och bolagsordningen samt ändringar i dessa
utfärdas i form av officiellt bestyrkta handlingar.
Artikel 11
Villkor för ett bolags ogiltighet
Medlemsstaternas lagstiftning får endast innehålla sådana regler om bolags ogiltighet som uppfyller följande villkor:
a) Ogiltigheten ska beslutas av domstol.
b) Ogiltighet kan endast beslutas i följande fall:
i) När stiftelseurkund saknas eller när antingen formaliteterna för den förebyggande kontrollen eller formkraven för
det officiella bestyrkandet inte har iakttagits.
ii) När föremålet för bolagets verksamhet är olagligt eller strider mot allmän ordning.
85
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/59
iii) När stiftelseurkunden eller bolagsordningen inte anger bolagets namn, insatsernas storlek, storleken av det
tecknade kapitalet eller föremålet för bolagets verksamhet.
iv) När den nationella lagstiftningens krav på inbetalning av en minsta del av bolagskapitalet inte har uppfyllts.
v) När samtliga stiftare saknade rättslig handlingsförmåga.
vi) När antalet stiftare i strid med den nationella lagstiftningen har understigit två.
Bortsett från de ogiltighetsfall som avses i första stycket, kan ett bolag inte på någon grund betraktas som icke
existerande eller som ogiltigt i absolut eller relativ bemärkelse eller förklaras ogiltigt.
Artikel 12
Följderna av ogiltighet
1.
Artikel 16 bestämmer om ett rättsligt avgörande som fastslår ogiltigheten får åberopas mot tredje man. Om den
nationella lagstiftningen tillåter tredje man att överklaga avgörandet, måste detta ske inom sex månader efter det att
avgörandet har meddelats.
2.
Ogiltigheten ska medföra att bolaget träder i likvidation på samma sätt som vid dess upplösning.
3.
Ogiltigheten enbart inverkar inte på de förpliktelser som bolaget har åtagit sig eller som andra har åtagit sig till
förmån för detta, med undantag dock för vad som följer av att bolaget har trätt i likvidation.
4.
Lagstiftningen i varje medlemsstat får bestämma rättsverkningarna av ogiltigheten när det gäller förhållandet
mellan bolagsmännen.
5.
För innehavare av andelar eller aktier i ett bolag kvarstår skyldigheten att betala in det tecknade men icke inbetalda
kapitalet i den mån det behövs med hänsyn till förpliktelserna mot borgenärerna.
KAPITEL III
Offentlighet och sammankoppling av centrala register, handelsregister och företagsregister
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser
Artikel 13
Tillämpningsområde
De samordningsåtgärder som detta avsnitt föreskriver ska vidtas i fråga om de bestämmelser i medlemsstaternas lagar
eller andra författningar om bolagsformer som anges i bilaga II.
Artikel 14
Handlingar och uppgifter som ska offentliggöras av bolag
Medlemsstaterna ska se till att minst följande handlingar och uppgifter om ett bolag alltid offentliggörs:
a) Stiftelseurkunden och, om den har tagits in i en särskild handling, bolagsordningen.
b) Ändringar i de handlingar som avses i a, däribland förlängning av tiden för bolagets bestånd.
c) Efter varje ändring i stiftelseurkunden eller bolagsordningen, den fullständiga och gällande lydelsen av den ändrade
handlingen.
86
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/60
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
d) Tillsättande och entledigande av samt personuppgifter om dem som i egenskap av i lagstiftningen föreskrivet
bolagsorgan eller som medlemmar i ett sådant organ
i) är behöriga att företräda bolaget mot tredje man och i rättegång; av de offentliggjorda uppgifterna ska framgå om
de personer som företräder bolaget kan göra detta var för sig eller endast i förening med andra,
ii) deltar i ledning, tillsyn eller kontroll av bolaget.
e) Under förutsättning att stiftelseurkunden eller bolagsordningen anger ett bolagskapital, minst en gång om året det
tecknade kapitalets storlek, om inte varje ökning av detta kapital kräver ändring av bolagsordningen.
f) De redovisningshandlingar för varje räkenskapsår som obligatoriskt ska offentliggöras enligt rådets direktiv
86/635/EEG (1) och 91/674/EEG (2) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (3).
g) Varje byte av bolagets säte.
h) Upplösning av bolaget.
i) Ett rättsligt avgörande varigenom bolaget förklaras ogiltigt.
j) Utseende av likvidatorer och personuppgifter om dem samt uppgift om likvidatorernas behörighet, om inte
behörigheten uttryckligen och uteslutande framgår av lag eller av bolagsordningen.
k) Avslutande av likvidationen och, i de medlemsländer där avregistrering av ett bolag medför rättsverkningar, uppgift
om avregistreringen.
Artikel 15
Ändringar i handlingar och uppgifter
1.
Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att alla ändringar i de handlingar och uppgifter som
avses i artikel 14 införs i det behöriga register som avses i artikel 16.1 första stycket och offentliggörs i enlighet med
artikel 16.3 och 16.5, vanligtvis inom 21 dagar från mottagandet av den fullständiga dokumentationen avseende dessa
ändringar, inklusive, i tillämpliga fall, en laglighetskontroll i enlighet med nationell lagstiftning för införande i akten.
2.
Punkt 1 ska inte tillämpas på de redovisningshandlingar som avses i artikel 14 f.
Artikel 16
Offentliggörande i registret
1.
I varje medlemsstat ska en akt läggas upp för varje bolag i det centrala register, handels- eller bolagsregister
(registret) där bolaget är registrerat.
Medlemsstaterna ska se till att företag har en unik identifiering som gör det möjligt att entydigt identifiera dem inom
ramen för kommunikation mellan register genom det system för sammankoppling av centrala register, handelsregister
och företagsregister som inrättats i enlighet med artikel 22.2 (systemet för sammankoppling av register). Denna unika
identifiering ska åtminstone bestå av de delar som gör det möjligt att identifiera registermedlemsstaten, det nationella
ursprungsregistret, företagets nummer i registret och, om lämpligt, specifikationer för att undvika identifieringsfel.
(1) Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella
institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).
(2) Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag (EGT L 374,
31.12.1991, s. 7).
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer
av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och
83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).
87
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/61
2.
Med i elektronisk form avses i denna artikel att informationen sänds vid utgångspunkten och tas emot vid
slutpunkten med hjälp av elektronisk utrustning för behandling (inbegripet digital signalkomprimering) och lagring av
uppgifter, och i sin helhet sänds, befordras och tas emot genom tråd, radio, optiska medel eller andra elektromagnetiska
medel i enlighet med medlemsstaternas bestämmelser.
3.
Alla handlingar och uppgifter som är offentliga enligt artikel 14 ska förvaras i akten eller föras in i registret; av
akten ska alltid framgå vad som har förts in i registret.
Medlemsstaterna ska se till att bolagen och samtliga övriga personer och organ som är anmälningsskyldiga eller skyldiga
att medverka kan ge in alla handlingar och uppgifter som ska offentliggöras enligt artikel 14 i elektronisk form.
Dessutom kan medlemsstaterna ålägga alla bolag eller vissa kategorier av bolag att ge in alla dessa handlingar och
uppgifter eller vissa slag av dem i elektronisk form.
Alla handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 som getts in, oavsett om det är i pappersform eller elektronisk
form, ska införas i registret eller omskrivas i detta i elektronisk form. Medlemsstaterna ska därför se till att alla
handlingar och uppgifter som ges in i pappersform omvandlas till elektronisk form i registret.
Handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 och som har getts in i pappersform fram till senast den 31 december
2006 behöver inte automatiskt omvandlas till elektronisk form i registret. Medlemsstaterna ska dock se till att de
omvandlas till elektronisk form efter det att en ansökan om offentliggörande i elektronisk form mottagits, vilken
inlämnats i enlighet med de åtgärder som antagits för att genomföra punkt 4 i den här artikeln.
4.
En fullständig eller partiell kopia av de handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 ska finnas att tillgå på
begäran. Ansökan kan inlämnas till registret i pappersform eller i elektronisk form enligt den sökandes val.
Kopior enligt första stycket ska kunna fås från registret i pappersform och i elektronisk form enligt den sökandes val.
Detta gäller för alla handlingar och uppgifter som redan getts in. Medlemsstaterna får dock besluta att handlingar och
uppgifter som senast den 31 december 2006 har getts in i pappersform, eller vissa kategorier av dessa, inte ska kunna
fås från registret i elektronisk form, om en viss angiven period har löpt från den tidpunkt då de inkommit till den
tidpunkt då ansökan lämnades in till registret. Denna period får inte vara mindre än tio år.
Priset för att få en kopia av sådana handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 eller delar av dem i pappersform eller
i elektronisk form får inte överstiga den administrativa kostnaden.
Papperskopior som tillhandahålls en beställare ska vara bestyrkta om inte beställaren avstår från det. Elektroniska kopior
får inte vara bestyrkta förutom när beställaren uttryckligen begär detta.
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att bestyrkandet av elektroniska kopior ska garantera att deras
ursprung är autentiskt och att deras innehåll är fullständigt med hjälp av åtminstone en sådan avancerad elektronisk
signatur som avses i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG (1).
5.
De i punkt 3 avsedda handlingarna och uppgifterna ska offentliggöras i den av medlemsstaten utsedda nationella
tidningen, antingen genom att de helt eller delvis återges eller genom hänvisning till den handling som tagits in i akten
eller förts in i registret. Den utsedda nationella tidningen kan vara en tidning i elektronisk form.
Medlemsstaterna får besluta att ersätta offentliggörandet i den nationella tidningen med en lika effektiv metod som i vart
fall ska inbegripa användning av ett system varigenom den offentliggjorda informationen är tillgänglig i kronologisk
ordning via en central elektronisk plattform.
6.
Bolaget får åberopa handlingar och uppgifter mot tredje man först sedan de har offentliggjorts enligt punkt 5, om
inte bolaget visar att tredje man kände till handlingen eller uppgiften.
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer
(EGT L 13, 19.1.2000, s. 12).
88
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/62
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
När det gäller åtgärder som vidtas före den sextonde dagen efter offentliggörandet får en handling eller en uppgift dock
inte åberopas mot en tredje man som visar att det var omöjligt för honom att känna till handlingen eller uppgiften.
7.
Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att hindra bristande överensstämmelse mellan vad som
offentliggörs i enlighet med punkt 5 och vad som framgår av registret eller akten.
Vid bristande överensstämmelse får den i enlighet med punkt 5 offentliggjorda texten inte åberopas mot tredje man.
Denne får emellertid åberopa den sistnämnda texten, om inte bolaget visar att tredje man kände till den i registret eller
akten intagna texten.
Dessutom får tredje man alltid åberopa sådana handlingar och uppgifter i fråga om vilka formaliteterna för offentlig
görandet ännu inte har fullföljts, om inte handlingarna eller uppgifterna saknar rättsverkan på grund av det bristfälliga
offentliggörandet.
Artikel 17
Aktuell information om nationell lagstiftning med avseende på tredje mans rättigheter
1.
Medlemsstaterna ska se till att uppdaterad information tillhandahålls med en förklaring av de bestämmelser
i nationell lagstiftning som innebär att tredje part i enlighet med artikel 16.5, 16.6 och 16.7 kan förlita sig på de
uppgifter och varje typ av handlingar som avses i artikel 14.
2.
Medlemsstaterna ska tillhandahålla den nödvändiga informationen för offentliggörande på den europeiska
e-juridikportalen (portalen) i enlighet med portalens bestämmelser och tekniska krav.
3.
Kommissionen ska offentliggöra denna information på portalen på unionens alla officiella språk.
Artikel 18
Tillgång till elektroniska kopior av handlingar och uppgifter
1.
Elektroniska kopior av de handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 ska också offentliggöras genom systemet
för sammankoppling av register.
2.
Medlemsstaterna ska se till att de handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 finns att tillgå elektroniskt – i ett
standardmeddelandeformat – genom systemet för sammankoppling av register. Medlemsstaterna ska också se till att
minimistandarderna för säkerhet vad gäller uppgiftsöverföring respekteras.
3.
Kommissionen ska tillhandahålla en söktjänst på unionens alla officiella språk avseende företag som registrerats
i medlemsstaterna, i syfte att genom portalen tillhandahålla
a) de handlingar och uppgifter som avses i artikel 14,
b) den förklarande information på unionens alla officiella språk som anger dessa uppgifter och typerna av dessa
handlingar.
Artikel 19
Avgifter för handlingar och uppgifter
1.
De avgifter som tas ut för tillgången till de handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 genom systemet för
sammankoppling av register får inte överskrida de administrativa kostnaderna för tillgången.
2.
Medlemsstaterna ska se till att följande uppgifter är kostnadsfritt tillgängliga genom systemet för sammankoppling
av register:
a) företagets namn och rättsliga form,
b) företagets registrerade säte och den medlemsstat där det är registrerat,
c) företagets registreringsnummer.
Utöver dessa uppgifter får medlemsstaterna välja att tillhandahålla ytterligare kostnadsfria handlingar och uppgifter.
89
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/63
Artikel 20
Information om inledande och avslutande av likvidationsförfaranden eller insolvensförfaranden
samt om företagets avregistrering
1.
Företagsregistret ska, genom systemet för sammankoppling av register, utan dröjsmål tillhandahålla information
om inledande och avslutande av eventuella likvidationsförfaranden eller insolvensförfaranden avseende företaget och om
företagets avregistrering, om detta medför rättsverkningar i företagets registermedlemsstat.
2.
Filialregistret ska, genom systemet för sammankoppling av register, säkerställa att den information som avses
i punkt 1 erhålls utan dröjsmål.
3.
Det utbyte av information som avses i punkterna 1 och 2 ska vara kostnadsfritt för registren.
Artikel 21
Språk vid offentliggörande och översättning av de handlingar och uppgifter som ska offentliggöras
1.
De handlingar och uppgifter som ska offentliggöras enligt artikel 14 ska upprättas och ges in på ett av de språk
som tillåts enligt de språkregler som gäller i den medlemsstat i vilken den akt som avses i artikel 16.1 har lagts upp.
2.
Utöver det obligatoriska offentliggörande som avses i artikel 16 ska medlemsstaterna tillåta att översättningar av de
i artikel 14 avsedda offentliga handlingarna och uppgifterna offentliggörs på frivillig basis i enlighet med
bestämmelserna i artikel 16 på vilket eller vilka som helst av unionens officiella språk.
Medlemsstaterna får kräva att översättningen av sådana handlingar och uppgifter ska vara auktoriserad.
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att underlätta tredje mans tillgång till de på frivillig basis
offentliggjorda översättningarna.
3.
Utöver det obligatoriska offentliggörande som avses i artikel 16 och det offentliggörande som är tillåtet enligt
punkt 2 i den här artikeln kan medlemsstaterna tillåta att de avsedda handlingarna och uppgifterna offentliggörs
i enlighet med artikel 16 på vilket eller vilka andra språk som helst.
Medlemsstaterna får kräva att översättningen av sådana handlingar och uppgifter ska vara auktoriserad.
4.
Vid avvikelser mellan de handlingar och uppgifter som offentliggjorts på registrets officiella språk och den på
frivillig basis offentliggjorda översättningen får översättningen inte åberopas gentemot tredje man. Tredje man får dock
åberopa de på frivillig basis offentliggjorda översättningarna om inte bolaget visar att denne hade kännedom om den
version som var föremål för det obligatoriska offentliggörandet.
Artikel 22
System för sammankoppling av register
1.
En central europeisk plattform (plattformen) ska inrättas.
2.
Systemet för sammankoppling av register ska vara sammansatt av
— medlemsstaternas register,
— plattformen,
— portalen, som fungerar som den europeiska elektroniska ingången.
3.
Medlemsstaterna ska säkerställa driftskompatibilitet för sina register inom systemet för sammankoppling av register
via plattformen.
4.
Medlemsstaterna får inrätta valfria ingångar till systemet för sammankoppling av register. De ska utan onödigt
dröjsmål informera kommissionen om inrättandet av sådana ingångar och om alla viktigare ändringar av ingångarnas
funktion.
90
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/64
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
5.
Tillgången till information från systemet för sammankoppling av register ska garanteras genom portalen och
genom valfria ingångar som inrättas av medlemsstaterna.
6.
Inrättandet av systemet för sammankoppling av register ska inte påverka befintliga bilaterala avtal som ingåtts
mellan medlemsstaterna om utbyte av information om företag.
Artikel 23
Utveckling och drift av plattformen
1.
Kommissionen ska besluta att utveckla och/eller svara för driften av plattformen antingen på egen hand eller
genom en tredje part.
Om kommissionen beslutar att utveckla och/eller svara för driften av plattformen genom en tredje part, ska valet av
tredje part och kommissionens verkställande av det avtal som ingåtts med denna tredje part göras i enlighet med
förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
2.
Om kommissionen beslutar att utveckla plattformen genom en tredje part ska kommissionen genom
genomförandeakter fastställa de tekniska specifikationerna i fråga om offentlig upphandling och löptiden för det avtal
som kommer att ingås med denna tredje part.
3.
Om kommissionen beslutar att svara för driften av plattformen genom en tredje part ska kommissionen genom
genomförandeakter anta detaljerade bestämmelser för den operativa förvaltningen av plattformen.
Den operativa förvaltningen av plattformen ska särskilt omfatta följande:
— Tillsynen av plattformens funktion.
— Säkerhet och skydd för de uppgifter som överförs och utbyts med hjälp av plattformen.
— Samordning av förbindelserna mellan medlemsstaternas register och tredje part.
Kommissionen ska utöva tillsyn över plattformens funktion.
4.
De genomförandeakter som avses i punkterna 2 och 3 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som
avses i artikel 164.2.
Artikel 24
Genomförandeakter
Kommissionen ska genom genomförandeakter anta följande:
a) Den tekniska specifikation som definierar metoderna för elektronisk kommunikation inom systemet för
sammankoppling av register.
b) Den tekniska specifikationen för kommunikationsprotokollen.
c) De tekniska åtgärder som garanterar minimistandarder för it-säkerhet vad gäller kommunikation och överföring av
information inom systemet för sammankoppling av register.
d) Den tekniska specifikation som anger metoden för informationsutbytet mellan det företagsregister och det
filialregister som avses i artiklarna 20 och 34.
e) Den detaljerade förteckningen över uppgifter som ska överföras för informationsutbyte mellan register enligt
artiklarna 20, 34 och 130.
f) Den tekniska specifikation som anger strukturen för standardmeddelandeformatet för informationsutbytet mellan
registren, plattformen och portalen.
g) Den tekniska specifikation som anger den uppsättning uppgifter som är nödvändig för att plattformen ska kunna
uppfylla sin funktion och metoden för lagring, användning och skydd av sådana uppgifter.
91
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/65
h) Den tekniska specifikation som definierar strukturen för och användningen av den unika identifieringen för
kommunikation mellan register.
i) Den specifikation som anger de tekniska driftsmetoderna för systemet för sammankoppling av register vad gäller
distribution och utbyte av information och den specifikation som anger de it-tjänster som tillhandahålls av
plattformen, vilket garanterar en överföring av meddelanden i den relevanta språkversionen.
j) De harmoniserade kriterierna för den söktjänst som tillhandahålls av portalen.
k) Betalningsvillkoren, med beaktande av tillgängliga betalningsfaciliteter, såsom online-faciliteter för betalning.
l) Detaljerna för den förklarande information som anger de uppgifter och den typ av handlingar som avses i artikel 14.
m) De tekniska villkoren för tillgängligheten av de tjänster som tillhandahålls genom systemet för sammankoppling av
register.
n) Förfarandet och de tekniska kraven för sammankopplingen av de valfria ingångarna till plattformen.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 164.2.
Artikel 25
Finansiering
1.
Inrättandet och det framtida utvecklandet av plattformen och anpassningarna till portalen till följd av detta direktiv
ska finansieras via unionens allmänna budget.
2.
Underhållet och driften av plattformen ska finansieras via unionens allmänna budget och får medfinansieras
genom de avgifter för tillgång till systemet för sammankoppling av register som tas ut från de enskilda användarna. Inget
i denna punkt får påverka avgifterna på nationell nivå.
3.
Kommissionen får genom delegerade akter och i enlighet med artikel 163 anta bestämmelser om en eventuell
medfinansiering av plattformen genom uttagande av avgifter och – i fall av en sådan medfinansiering – om storleken på
de avgifter som tas ut från de enskilda användarna i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.
4.
Avgifter som införs i enlighet med punkt 2 i den här artikeln får inte påverka de eventuella avgifter som
medlemsstaterna tar ut för tillgång till handlingar och uppgifter i enlighet med artikel 19.1.
5.
De avgifter som tas ut i enlighet med punkt 2 i den här artikeln får inte tas ut för tillgång till de uppgifter som
avses i artikel 19.2 a, b och c.
6.
Varje medlemsstat ska bära kostnaderna för anpassningen av de nationella registren, liksom de kostnader för
underhåll och drift av de nationella registren som uppstår till följd av detta direktiv.
Artikel 26
Uppgifter i brev och orderblanketter
Medlemsstaterna ska föreskriva att det i brev och orderblanketter, oavsett om de är i pappersform eller i någon annan
form, ska anges följande:
a) De uppgifter som krävs för att identifiera det register där den akt som avses i artikel 16 är upplagd samt bolagets
nummer i registret.
b) Bolagets rättsliga form och dess säte samt, i förekommande fall, att bolaget har trätt i likvidation.
Om bolagets kapital nämns i dessa handlingar ska det tecknade och inbetalda kapitalet anges.
Medlemsstaterna ska föreskriva att ett bolags webbplats ska innehålla åtminstone de uppgifter som avses i första stycket
och, i förekommande fall, uppgifter om det tecknade och inbetalda kapitalet.
92
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/66
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Artikel 27
Personer som ansvarar för iakttagande av formaliteterna för offentliggörande
Varje medlemsstat ska bestämma vilka personer som ska ansvara för att de formaliteter iakttas som gäller för offentlig
görandet.
Artikel 28
Sanktioner
Medlemsstaterna ska föreskriva lämpliga sanktioner åtminstone för det fall att
a) redovisningshandlingarna inte offentliggörs enligt vad som föreskrivs i artikel 14 f,
b) de obligatoriska uppgifter som avses i artikel 26 inte lämnas i de där nämnda handlingarna eller på bolagets
webbplats.
Avsnitt 2
Bestämmelser om offentlighet som gäller för f ilialer till bolag från andra
medlemsstater
Artikel 29
Offentliggörande av handlingar och uppgifter som avser en filial
1.
Handlingar och uppgifter som avser en filial vilken har öppnats i en medlemsstat av ett bolag i en bolagsform som
anges i bilaga II, vilket lyder under lagstiftningen i en annan medlemsstat, ska i överensstämmelse med artikel 16
offentliggöras enligt lagstiftningen i den medlemsstat där filialen är belägen.
2.
Om de bestämmelser om offentlighet som gäller för filialen avviker från dem som gäller för bolaget, ska
bestämmelserna för filialen tillämpas när det är fråga om förfaranden som berör denna.
3.
De handlingar och uppgifter som avses i artikel 30.1 ska offentliggöras genom systemet för sammankoppling av
register. Artiklarna 18 och 19.1 ska tillämpas i tillämpliga delar.
4.
Medlemsstaterna ska se till att filialer har en unik identifiering som gör det möjligt att entydigt identifiera dem
i kommunikationen mellan registren genom systemet för sammankoppling av register. Denna unika identifiering ska
åtminstone omfatta beståndsdelar som gör det möjligt att identifiera registermedlemsstaten, det nationella ursprung
sregistret och filialens nummer i registret samt, om lämpligt, specifikationer för att undvika identifieringsfel.
Artikel 30
Handlingar och uppgifter som ska offentliggöras
1.
Skyldigheten att offentliggöra enligt artikel 29 ska endast avse följande handlingar och uppgifter:
a) Filialens adress.
b) Filialens verksamhet.
c) Det register i vilket bolagets akt har lagts upp som avses i artikel 16 med uppgift om bolagets nummer i registret.
d) Namn och rättslig form för bolaget samt namnet på filialen, om detta avviker från namnet på bolaget.
e) Tillsättande och entledigande samt personuppgifter i fråga om dem som är behöriga att företräda bolaget mot tredje
man och i rättegång
— i egenskap av i lag föreskrivet bolagsorgan eller i egenskap av ledamöter i ett sådant organ i överensstämmelse
med den offentlighet som gäller för bolaget enligt artikel 14 d,
— i egenskap av bolagets fasta företrädare för filialens verksamhet, med uppgift om omfattningen av behörigheten.
93
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/67
f) — upplösning av bolaget, utseende av likvidatorer, personuppgifter om dem, uppgift om deras behörighet samt
uppgift om likvidationens avslutande, i överensstämmelse med den offentlighet som gäller för bolaget enligt
artikel 14 h, j och k,
— insolvensförfaranden, ackord och liknande förfaranden som bolaget är föremål för.
g) Räkenskapshandlingar enligt artikel 31.
h) Nedläggning av filialen.
2.
Den medlemsstat i vilken filialen har öppnats får föreskriva ett offentliggörande enligt artikel 29 av
a) namnteckningarna för de personer som avses i punkt 1 e och f,
b) stiftelseurkunden och, om den har tagits in i en särskild handling, bolagsordningen, allt enligt artikel 14 a, b och c,
samt ändringar i dessa handlingar,
c) ett intyg från det register som avses i punkt 1 c om att bolaget existerar,
d) uppgift om säkerhet som har ställts i sådan bolagets egendom som finns i medlemsstaten, om offentliggörandet har
betydelse för säkerhetens giltighet.
Artikel 31
Begränsningar i skyldigheten att offentliggöra räkenskapshandlingar
Skyldigheten att offentliggöra enligt artikel 30.1 g ska begränsas till de av bolagets räkenskapshandlingar som
i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG (1) och direktiv 2013/34/EU har
upprättats, reviderats och offentliggjorts enligt lagstiftningen i den medlemsstat som bolaget lyder under.
Artikel 32
Språk vid offentliggörande och översättning av de handlingar som offentliggörs
Den medlemsstat i vilken filialen har öppnats får föreskriva att de handlingar som avses i artikel 30.2 b och artikel 31
ska offentliggöras på ett annat officiellt språk inom unionen och att översättningen av handlingarna ska bestyrkas.
Artikel 33
Offentliggörande när flera filialer öppnats i samma medlemsstat
Om ett bolag har öppnat flera filialer i en medlemsstat, är det tillräckligt att offentliggörandet enligt artikel 30.2 b och
artikel 31 efter bolagets val äger rum i ett av flera filialregister.
I det fall som avses i första stycket ska de övriga filialernas skyldighet att offentliggöra omfatta en uppgift om det valda
filialregistret och om den i detta register intagna filialens nummer i registret.
Artikel 34
Information om inledande och avslutande av likvidationsförfaranden eller insolvensförfaranden
och om avregistrering av bolaget
1.
Artikel 20 ska tillämpas på både det register där bolaget är infört och filialregistret.
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och
koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv
84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).
94
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/68
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
2.
Medlemsstaterna ska fastställa det förfarande som ska följas efter mottagandet av den information som avses
i artikel 20.1 och 20.2. Detta förfarande ska säkerställa att, om ett företag har avvecklats eller av annan anledning har
avförts från registret, även dess filialer avförs från registret utan dröjsmål.
3.
Andra meningen i punkt 2 ska inte tillämpas på filialer till företag som har avförts från registret på grund av en
ändring av det berörda företagets rättsliga form, en fusion eller uppdelning eller en gränsöverskridande överföring av
dess säte.
Artikel 35
Uppgifter i brev och orderblanketter
Medlemsstaterna ska föreskriva att de brev och orderblanketter som en filial använder, utöver de i artikel 26 angivna
uppgifterna, ska ange det register där filialens akt är upplagd och filialens nummer i registret.
Avsnitt 3
Bestämmelser om offentlighet som gäller för f ilialer till bolag från ett tredjeland
Artikel 36
Offentliggörande av handlingar och uppgifter som avser en filial
1.
Handlingar och uppgifter som avser en filial vilken har öppnats i en medlemsstat av ett bolag som inte lyder under
lagstiftningen i någon medlemsstat men som har en rättslig form som är jämförbar med de bolagsformer som anges
i bilaga II, ska i överensstämmelse med artikel 16 offentliggöras enligt lagstiftningen i den medlemsstat där filialen är
belägen.
2.
Artikel 29.2 ska tillämpas.
Artikel 37
Handlingar och uppgifter som ska offentliggöras
Skyldigheten att offentliggöra enligt artikel 36 ska minst avse följande handlingar och uppgifter:
a) Filialens adress.
b) Filialens verksamhet.
c) Den stats lagstiftning under vilken bolaget lyder.
d) Det register i vilket bolaget är infört och bolagets nummer i registret, om sistnämnda lagstiftning kräver sådan
registrering.
e) Stiftelseurkunden och, om den har tagits in i en särskild handling, bolagsordningen, samt alla ändringar i dessa
handlingar.
f) Bolagets rättsliga form, huvudsakliga verksamhetsort och föremålet för dess verksamhet samt, minst en gång om året,
det tecknade kapitalets storlek, om inte dessa uppgifter förekommer i handlingar som avses i led e.
g) Namnet på bolaget och namnet på filialen, om det senare namnet avviker från namnet på bolaget.
h) Tillsättande, entledigande samt personuppgifter i fråga om dem som är behöriga att företräda bolaget mot tredje man
och i rättegång,
— i egenskap av i lag föreskrivet bolagsorgan eller i egenskap av ledamöter i ett sådant organ,
— i egenskap av bolagets fasta ställföreträdare för filialens verksamhet.
Omfattningen av behörigheten hos dem som har rätt att företräda bolaget ska anges liksom uppgift om huruvida de
personerna kan företräda bolaget var för sig eller endast i förening.
95
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/69
i) — Upplösning av bolaget, utseende av likvidatorer, personuppgifter om dem, uppgift om deras behörighet samt
uppgift om likvidationens avslutande.
— Insolvensförfaranden, ackord och liknande förfaranden som bolaget är föremål för.
j) Räkenskapshandlingar enligt artikel 38.
k) Nedläggning av filialen.
Artikel 38
Begränsningar i skyldigheten att offentliggöra räkenskapshandlingar
1.
Skyldigheten att offentliggöra enligt artikel 37 j ska tillämpas på de av bolagets räkenskapshandlingar som har
upprättats, reviderats och offentliggjorts enligt lagstiftningen i den stat som bolaget lyder under. Om dessa handlingar
inte har upprättats i överensstämmelse med direktiv 2013/34/EU eller på ett likvärdigt sätt, kan medlemsstaterna kräva
att räkenskapshandlingar som avser filialens verksamhet ska upprättas och offentliggöras.
2.
Artiklarna 32 och 33 ska tillämpas.
Artikel 39
Uppgifter i brev och orderblanketter
Medlemsstaterna ska föreskriva att de brev och orderblanketter som en filial använder ska ange det register där filialens
akt är upplagd samt filialens nummer i registret. Om lagstiftningen i den stat som bolaget lyder under kräver att bolaget
förs in i ett register, ska även detta register och bolagets nummer i registret anges.
Avsnitt 4
Tillämpnings- och genomförandebestämmelser
Artikel 40
Påföljder
Medlemsstaterna ska föreskriva lämpliga påföljder för underlåtenhet att iaktta bestämmelserna om offentlighet
i artiklarna 29, 30 och 31 samt 36, 37 och 38 liksom bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i brev och orderblanketter
i artiklarna 35 och 39.
Artikel 41
Personer som ansvarar för iakttagande av formaliteterna för offentliggörande
Varje medlemsstat ska bestämma vilka personer som ska ansvara för att de i avsnitt 2 och 3 föreskrivna formkraven
beträffande offentlighet iakttas.
Artikel 42
Undantag från bestämmelser om offentliggörande av räkenskapshandlingar för filialer
1.
Artiklarna 31 och 38 ska inte tillämpas på filialer som öppnas av sådana kreditinstitut och finansiella institut som
omfattas av rådets direktiv 89/117/EEG (1).
2.
I avvaktan på en senare samordning behöver medlemsstaterna inte tillämpa artiklarna 31 och 38 på filialer som
öppnas av försäkringsbolag.
(1) Rådets direktiv 89/117/EEG av den 13 februari 1989 om skyldigheter angående offentliggörande av årsredovisningshandlingar för i en
medlemsstat inrättade filialer till kreditinstitut och finansiella institut med huvudkontor i en annan medlemsstat (EGT L 44, 16.2.1989,
s. 40).
96
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/70
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Artikel 43
Kontaktkommitté
Den kontaktkommitté som har tillsatts enligt artikel 52 i rådets direktiv 78/660/EEG (1) ska även
a) med förbehåll för vad som gäller enligt bestämmelserna i artiklarna 258 och 259 i fördraget underlätta en enhetlig
tillämpning av bestämmelserna i avsnitt 2 och 3 samt i detta avsnitt genom regelbundet samråd, särskilt om praktiska
problem i samband med tillämpningen,
b) vid behov ge kommissionen råd om tillägg till eller ändringar i bestämmelserna i avsnitt 2 och 3 samt i detta avsnitt.
KAPITEL IV
Bevarande och ändring av kapital
Avsnitt 1
Kapitalkrav
Artikel 44
Allmänna bestämmelser
1.
De samordningsåtgärder som föreskrivs i detta kapitel ska vidtas i fråga om de bestämmelser i medlemsstaternas
lagar eller andra författningar om de bolagsformer som anges i bilaga I.
2.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa bestämmelserna i detta kapitel på förvaltningsbolag med rörligt kapital eller
på kooperativa företag som är organiserade i någon av de i bilaga I angivna bolagsformerna. Om lagstiftningen i en
medlemsstat utnyttjar denna möjlighet, ska den föreskriva att dessa bolag ska ta in orden ”förvaltningsbolag med rörligt
kapital” eller ”kooperativt företag” i samtliga de handlingar som nämns i artikel 26.
Artikel 45
Minimikapital
1.
Medlemsstaternas lagstiftning ska föreskriva att ett kapital på minst 25 000 EUR måste tecknas för att bolaget ska
få bildas eller få tillstånd att börja sin verksamhet.
2.
Med hänsyn till den ekonomiska och monetära utvecklingen inom unionen och till tendensen att tillåta endast
stora och medelstora företag att välja de i bilaga I angivna bolagsformerna, ska Europaparlamentet och rådet, på förslag
av kommissionen i enlighet med artikel 50.1 och 50.2 g i fördraget vart femte år se över och vid behov ändra det
i punkt 1 i euro uttryckta beloppet.
Artikel 46
Tillgångar
Tecknat kapital får endast bestå av tillgångar som kan värderas ekonomiskt. I dessa tillgångar får dock inte inräknas
åtaganden att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänster.
Artikel 47
Vederlag för aktier
Aktierna får inte ges ut mot vederlag som understiger det nominella beloppet eller, om sådant saknas, det bokförda
parivärdet.
(1) Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag
(EGT L 222, 14.8.1978, s. 11).
97
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/71
Medlemsstaterna får dock tillåta att de som yrkesmässigt åtar sig att placera aktier får betala mindre än fullt belopp för
de aktier som de tecknar i ett sådant sammanhang.
Artikel 48
Betalning av aktier som ges ut mot vederlag
Aktier som ges ut mot vederlag ska då bolaget bildas eller får tillstånd att börja sin verksamhet vara betalda till minst
25 % av det nominella beloppet eller, om sådant saknas, av det bokförda parivärdet.
Aktier som har getts ut mot apportegendom innan bolaget bildas eller får tillstånd att börja sin verksamhet ska vara fullt
betalda inom fem år från bolagsbildningen eller tillståndet att börja verksamheten.
Avsnitt 2
Skyddsåtgärder beträffande det lagstadgade kapitalet
Artikel 49
Sakkunnigutlåtande om apportegendom
1.
En eller flera av bolaget oberoende sakkunniga, som utses eller godkänns av en förvaltningsmyndighet eller en
domstol, ska avge ett utlåtande om apportegendomen innan bolaget bildas eller får tillstånd att börja sin verksamhet.
Beroende på varje medlemsstats lagstiftning kan de sakkunniga vara fysiska eller juridiska personer eller bolag.
2.
Det sakkunnigutlåtande som avses i punkt 1 ska minst beskriva apportegendomen samt ange vilka värderingsmeto
der de sakkunniga har använt och huruvida de därvid beräknade värdena åtminstone motsvarar antal, nominellt värde
eller, i avsaknad av sådant värde, bokfört parivärde och i förekommande fall överkurs i fråga om de aktier för vilka
apportegendomen utgör vederlag.
3.
Sakkunnigutlåtandet ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.
4.
En medlemsstat får underlåta att tillämpa denna artikel om samtliga aktier till 90 % av sitt nominella värde eller,
i avsaknad av sådant värde, av sitt bokförda parivärde utges mot apportegendom från ett eller flera bolag och följande
villkor är uppfyllda:
a) De i artikel 4 i avsedda personerna eller bolagen med anknytning till det bolag som tar emot apportegendomen har
avstått från att kräva sakkunnigutlåtande.
b) Avståendet har offentliggjorts enligt punkt 3.
c) De bolag som lämnar apportegendomen har reserver som enligt lag eller bolagsordning inte får delas ut och som
uppgår till minst det nominella värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet hos de aktier som
ges ut mot apportegendom.
d) De bolag som lämnar apportegendomen förklarar, att de med belopp som motsvarar det värde som anges i punkt c
åtar sig ansvar för skulder som kan uppkomma för det mottagande bolaget från det att detta bolag har gett ut
aktierna mot apportegendom till dess att ett år har förflutit från bolagets offentliggörande av årsredovisningen för det
räkenskapsår under vilket apportegendomen lämnades. Någon överlåtelse av aktierna får inte ske under denna tid.
e) Det åtagande om ansvar som avses i led d har offentliggjorts enligt punkt 3.
f) De bolag som lämnar apportegendomen för över ett belopp som motsvarar det värde som anges i led c till en reserv
som får delas ut först tre år efter det att det mottagande bolagets årsredovisning har offentliggjorts för det
räkenskapsår under vilket apportegendomen lämnades eller, i förekommande fall, först vid den senare tidpunkt då
alla fordringar som omfattas av det åtagande om ansvar som avses i led d och som görs gällande under den nu
angivna treårsperioden har tillgodosetts.
98
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/72
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
5.
Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa denna artikel på bildandet av ett nytt företag genom en fusion eller
delning om ett utlåtande om fusions- eller delningsplanen har upprättats av en eller flera oberoende sakkunniga.
Om medlemsstaterna beslutar att tillämpa denna artikel i de fall som avses i första stycket får de föreskriva att det
utlåtande som upprättats enligt punkt 1 i denna artikel och utlåtandet om fusions- eller delningsplanen från en eller
flera oberoende sakkunniga får upprättas av samma sakkunniga person eller personer.
Artikel 50
Undantag från kravet om sakkunnigutlåtande
1.
Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa artikel 49.1, 49.2 och 49.3 i detta direktiv om, efter beslut av
styrelsen eller direktionen, överlåtbara värdepapper enligt definitionen i artikel 4.1.44 i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2014/65/EU (1) eller penningmarknadsinstrument enligt definitionen i artikel 4.1.17 i samma direktiv tillförs
såsom apportegendom, och värdepapperen eller penningmarknadsinstrumenten värderas till det vägda genomsnittspris
som de handlats för på en eller flera reglerade marknader enligt definitionen i artikel 4.1.21 i det direktivet under en
tillräckligt lång period som ska fastställas i nationell lagstiftning och som föregår den dag då apportegendomen faktiskt
överförs.
Om priset har påverkats av extraordinära omständigheter som väsentligt skulle kunna förändra tillgångens värde den dag
då tillskottet av apportegendomen faktiskt sker, inbegripet situationer där marknaden för sådana överlåtbara värdepapper
eller penningmarknadsinstrument har blivit illikvid, ska en omvärdering emellertid genomföras på initiativ av styrelsen
eller direktionen och på dess ansvar.
Vid denna omvärdering ska artikel 49.1, 49.2 och 49.3 gälla.
2.
Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa artikel 49.1, 49.2 och 49.3 om, efter ett beslut av styrelsen eller
direktionen, andra tillgångar än de överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som avses i punkt 1
i denna artikel tillförs i form av apportegendom och som redan har blivit föremål för ett utlåtande om verkligt värde
från en erkänd oberoende sakkunnig och om följande villkor är uppfyllda:
a) Det verkliga värdet fastställs för en tidpunkt som med högst sex månader föregår den dag då tillskottet av
apportegendomen faktiskt sker.
b) Värderingen har utförts i enlighet med allmänt vedertagna normer och principer för värdering i medlemsstaten, vilka
är tillämpliga på det slag av tillgångar som avses tillföras.
I händelse av nya särskilda omständigheter som väsentligt skulle kunna förändra tillgångens verkliga värde den dag då
tillskottet av apportegendomen faktiskt sker, ska en omvärdering genomföras på initiativ av styrelsen eller direktionen
och på dess ansvar.
Vid den omvärdering som avses i andra stycket ska artikel 49.1, 49.2 och 49.3 gälla.
I avsaknad av en sådan omvärdering får en eller flera aktieägare med ett totalt innehav av minst 5 % av bolagets
tecknade aktiekapital dagen då beslut om kapitalökningen fattas, begära en värdering av en oberoende sakkunnig, i vilket
fall artikel 49.1, 49.2 och 49.3 ska gälla.
En eller flera sådana aktieägare får lämna in en begäran fram till den dag då tillskottet av apportegendomen faktiskt sker,
under förutsättning att aktieägaren eller aktieägarna i fråga fortfarande den dag då begäran lämnas in har ett totalt
innehav av minst 5 % av bolagets tecknade aktiekapital, såsom detta var dagen då beslut om kapitalökningen fattades.
3.
Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa artikel 49.1, 49.2 och 49.3 om, efter ett beslut av styrelsen eller
direktionen, andra tillgångar än de överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som avses i punkt 1
i denna artikel tillförs som apportegendom och vars verkliga värde erhålls för varje tillgångspost från det föregående
räkenskapsårets lagstadgade redovisning under förutsättning att den lagstadgade redovisningen har varit föremål för
revision i enlighet med direktiv 2006/43/EG.
Punkt 2 andra till femte styckena i denna artikel ska gälla i tillämpliga delar.
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av
direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).
99
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/73
Artikel 51
Apportegendom utan sakkunnigutlåtande
1.
Om apportegendom som avses i artikel 50 tillhandahålls utan det sakkunnigutlåtande som avses i artikel 49.1,
49.2 och 49.3, ska, utöver de krav som anges i artikel 4 h och inom en månad efter den dag då tillskottet av
apportegendomen faktiskt sker, en förklaring som innehåller följande uppgifter offentliggöras:
a) En beskrivning av apportegendomen i fråga.
b) Dess värde, grunderna för värderingen och, i tillämpliga fall, värderingsmetoden.
c) Ett uttalande om huruvida det därvid beräknade värdet minst motsvarar antalet, det nominella värdet eller, i avsaknad
av nominellt värde, bokfört parivärde och, i förekommande fall, överkurs i fråga om de aktier för vilka
apportegendomen utgör ersättning.
d) Ett uttalande om att inga nya särskilda omständigheter med avseende på den ursprungliga värderingen har inträffat.
Offentliggörandet av förklaringen ska ske på det sätt som föreskrivs i varje medlemsstats lagstiftning i enlighet med
artikel 16.
2.
Om det föreslås att apportegendom tillhandahålls utan att ett sakkunnigutlåtande lämnas enligt artikel 49.1, 49.2
och 49.3, i samband med en kapitalökning som föreslås enligt artikel 68.2, ska ett meddelande som innehåller det
datum då beslutet om ökningen fattades och den information som förtecknas i punkt 1 i denna artikel offentliggöras på
det sätt som föreskrivs i varje medlemsstats lagstiftning i enlighet med artikel 16 innan tillgången faktiskt tillförs som
apportegendom. I detta fall ska förklaringen i enlighet med punkt 1 i denna artikel begränsas till ett uttalande om att
inga nya särskilda omständigheter har inträffat efter det att det ovannämnda meddelandet offentliggjordes.
3.
Varje medlemsstat ska tillhandahålla tillräckliga skyddsåtgärder som säkerställer att förfarandet enligt artikel 50 och
denna artikel följs när det gäller tillhandahållandet av apportegendom utan ett sådant sakkunnigutlåtande som avses
i artikel 49.1, 49.2 och 49.3.
Artikel 52
Betydande förvärv efter det att ett bolag bildats eller tillåtits att påbörja sin verksamhet
1.
Om ett bolag inom en tid som av den nationella lagstiftningen ska bestämmas till minst två år från det att bolaget
bildades eller tilläts att påbörja sin verksamhet förvärvar tillgångar från en person eller ett bolag som avses i artikel 4
i mot ett vederlag som motsvarar minst en tiondel av det tecknade kapitalet, ska förvärvet granskas och offentliggöras
enligt artikel 49.1, 49.2 och 49.3 samt underställas en bolagsstämma för godkännande.
Artiklarna 50 och 51 ska gälla i tillämpliga delar.
Medlemsstaterna får föreskriva att dessa bestämmelser även ska tillämpas när tillgångarna tillhör en aktieägare eller
någon annan.
2.
Punkt 1 ska inte tillämpas i fråga om förvärv som sker inom ramen för bolagets löpande verksamhet, på begäran
eller under kontroll av en förvaltningsmyndighet eller en domstol eller på en fondbörs.
Artikel 53
Aktieägares skyldighet att betala aktierna
Aktieägarna får inte befrias från sin skyldighet att betala aktierna i andra fall än som kan följa av bestämmelserna om
nedsättning av det tecknade kapitalet.
100
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/74
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Artikel 54
Skyddsåtgärder vid ombildning
Om ett bolag av annat slag ombildas till publika aktiebolag ska medlemsstaterna, i avvaktan på en senare samordning av
den nationella lagstiftningen, se till att minst de skyddsåtgärder som föreskrivs i artiklarna 3–6 och artiklarna 45–53
iakttas.
Artikel 55
Ändring av bolagsordningen eller stiftelseurkunden
Artiklarna 3–6 och artiklarna 45–54 ska inte påverka medlemsstaternas föreskrifter om kompetens och tillvägagångssätt
vid ändring av en bolagsordning eller en stiftelseurkund.
Avsnitt 3
Regler för utdelning
Artikel 56
Generella regler för utdelningar
1.
Med undantag för det fallet att det tecknade kapitalet sätts ned får någon utdelning inte ske till aktieägarna, om
enligt bolagets årsredovisning nettotillgångarna på bokslutsdagen för det senaste räkenskapsåret understiger eller till följd
av utdelningen skulle komma att understiga det tecknade kapitalet och de reserver som enligt lag eller bolagsordning
inte får delas ut.
2.
Det i punkt 1 angivna tecknade beloppet ska minskas med sådan icke inbetald del därav som inte redovisas på
balansräkningens aktivsida.
3.
Det belopp som delas ut till aktieägarna får inte överstiga vinsten för det senast avslutade räkenskapsåret med
tillägg för balanserad vinst och belopp från reserver som får användas för detta ändamål samt med avdrag för balanserad
förlust och belopp som enligt lag eller bolagsordning har avsatts till reserver.
4.
Med utdelning avses i punkterna 1 och 3 särskilt utbetalning av vinst eller ränta som hänför sig till aktierna.
5.
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter förskottsutdelning av vinst ska minst följande villkor iakttas:
a) Ett delårsbokslut ska upprättas som visar att tillräckliga medel finns tillgängliga för utdelningen.
b) Det belopp som ska delas ut får inte överstiga den vinst som har uppkommit efter det senaste räkenskapsår för vilket
årsbokslut har upprättats, med tillägg för balanserad vinst och belopp från reserver som får användas för detta
ändamål samt med avdrag för balanserad förlust och belopp som enligt lag eller bolagsordning ska föras över till
reserver.
6.
Punkterna 1–5 ska inte påverka medlemsstaternas bestämmelser om ökning av det tecknade kapitalet genom
överföring av reserver till detta.
7.
Lagstiftningen i en medlemsstat får föreskriva undantag från punkt 1 i fråga om förvaltningsbolag med fast kapital.
Vid tillämpning av denna punkt avses med förvaltningsbolag med fast kapital endast bolag
a) som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att placera sina medel i olika värdepapper, olika fastigheter eller
andra tillgångar i det enda syftet att sprida investeringsriskerna och låta resultatet av kapitalförvaltningen komma
aktieägarna till godo, och
b) som vänder sig till allmänheten för att placera sina egna aktier.
101
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/75
I den omfattning den nu angivna möjligheten används i medlemsstaternas lagstiftning
a) ska denna ålägga bolagen i fråga att föra in ordet ”förvaltningsbolag” i alla handlingar som anges i artikel 26,
b) får denna inte tillåta ett bolag som nu avses och vars nettotillgångar understiger det i punkt 1 nämnda beloppet att
dela ut medel till aktieägarna, om enligt årsredovisningen för det senaste räkenskapsåret summan av bolagets samtliga
tillgångar på bokslutsdagen understiger eller till följd av utdelningen skulle komma att understiga en och en halv
gånger beloppet av bolagets samtliga skulder enligt årsredovisningen, och
c) ska denna föreskriva att ett nu avsett bolag, som delar ut medel till aktieägarna när nettotillgångarna understiger det
i punkt 1 angivna beloppet, ska upplysa om utdelningen i en not till årsredovisningen.
Artikel 57
Återvinning av felaktigt utbetald utdelning
En utdelning i strid med artikel 56 ska återbetalas av de aktieägare som har mottagit denna, om bolaget visar att
aktieägarna kände till att utdelningen var olaglig eller att de med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara okunniga
om det.
Artikel 58
Betydande förlust av det tecknade kapitalet
1.
Vid betydande förlust av det tecknade kapitalet ska kallelse inom den tid som anges i medlemsstaternas lagstiftning
ske till en bolagsstämma, som ska pröva om bolaget ska upplösas eller om andra åtgärder ska vidtas.
2.
Gränsen för betydande förlust enligt punkt 1 får i medlemsstaternas lagstiftning inte sättas högre än till hälften av
det tecknade kapitalet.
Avsnitt 4
Regler om bolags förvär v av egna aktier
Artikel 59
Egna aktier får inte tecknas
1.
Ett bolag får inte teckna sina egna aktier.
2.
Om aktierna i ett bolag har tecknats av någon i eget namn men för bolagets räkning, ska denne anses ha tecknat
aktierna för egen räkning.
3.
Aktier som har tecknats i strid med denna artikel ska betalas av de i artikel 4 i angivna personerna eller bolagen
eller, vid ökning av det tecknade kapitalet, av medlemmarna i styrelsen eller direktionen.
Lagstiftningen i en medlemsstat får dock bestämma att den som kan visa att han inte har försummat något ska befrias
från betalningsansvar.
Artikel 60
Förvärv av egna aktier
1.
Utan att det påverkar principen om likabehandling av aktieägare med samma ställning eller tillämpningen av
bestämmelserna i förordning (EU) nr 596/2014, får medlemsstaterna tillåta ett bolag att förvärva egna aktier, antingen
direkt eller genom någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning. I den utsträckning förvärv tillåts ska
medlemsstaterna låta sådana förvärv omfattas av följande villkor:
a) Tillstånd till förvärvet lämnas av bolagsstämman som ska ange de närmare förutsättningarna för detta, särskilt det
högsta antalet aktier som får förvärvas, den tid för vilken tillståndet gäller, varvid den övre gränsen ska fastställas
i nationell lagstiftning men dock inte får överstiga fem år, samt vid förvärv mot ersättning den högsta och lägsta
ersättningen. Medlemmarna av styrelsen eller direktionen ska se till att de i b och c angivna villkoren iakttas när varje
tillåtet förvärv äger rum.
102
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/76
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
b) Förvärvet, inbegripet de aktier som bolaget tidigare har förvärvat och fortfarande innehar samt de aktier som har
förvärvats av någon som handlat i eget namn men för bolagets räkning, får inte medföra att värdet av nettotill
gångarna understiger det belopp som avses i artikel 56.1 och 56.2.
c) Transaktionen får endast omfatta helt betalda aktier.
Vidare får medlemsstaterna även låta förvärv i den mening som avses i första stycket omfattas av några av följande
villkor:
a) Det nominella värdet, eller om sådant nominellt värde saknas, det bokförda parivärdet hos de förvärvade aktierna,
inbegripet de aktier som bolaget tidigare har förvärvat och fortfarande innehar samt de aktier som har förvärvats av
någon som handlat i eget namn men för bolagets räkning, inte överstiger en gräns som ska fastställas av
medlemsstaterna. Denna gräns får inte understiga 10 % av det tecknade kapitalet.
b) Bolagets tillstånd att förvärva egna aktier i den mening som avses i första stycket, det högsta antalet aktier som får
förvärvas, den tid för vilken tillståndet gäller och den högsta eller lägsta ersättningen är fastställd i bolagets stadgar
eller i dess bolagsordning.
c) Bolaget ska uppfylla lämpliga krav på rapportering och information.
d) Vissa bolag, som ska fastställas av medlemsstaterna, kan åläggas att makulera de förvärvade aktierna under
förutsättning att ett belopp som motsvarar det nominella värdet av de makulerade aktierna förs till en reserv som
inte får delas ut till aktieägarna, utom i händelse av minskning av det tecknade kapitalet. Denna reserv får användas
endast i syfte att öka det tecknade kapitalet genom kapitalisering av reserver.
e) Förvärvet inte innebär risk för att borgenärernas fordringar inte gottgörs.
2.
Lagstiftningen i en medlemsstat får medge undantag från punkt 1 första stycket led a första meningen, om ett
förvärv av egna aktier är nödvändigt för att bolaget ska undgå en betydande och nära förestående skada. I ett sådant fall
ska styrelsen eller direktionen informera den närmast följande bolagsstämman om grunden för förvärvet och syftet med
detta, om de förvärvade aktiernas antal och nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, bokförda parivärde, om
den andel av det tecknade kapitalet som de förvärvade aktierna utgör samt om vederlaget för aktierna.
3.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 1 första stycket led a första meningen på aktier som förvärvas av
bolaget, direkt eller av någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning, för att fördelas bland de anställda
i bolaget eller ett detta närstående bolag. Sådana aktier ska fördelas inom 12 månader från förvärvet.
Artikel 61
Undantag från reglerna om förvärv av egna aktier
1.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 60 på
a) aktier som förvärvas för att genomföra ett beslut om nedsättning av kapitalet eller i fall som avses i artikel 82,
b) aktier som förvärvas som ett led i en allmän förmögenhetsövergång,
c) helt betalda aktier som förvärvas utan vederlag eller som utgör inköpsprovision för banker och andra finansinstitut,
d) aktier som förvärvas på grund av en lagstadgad skyldighet eller till följd av ett rättsligt avgörande till skydd för en
aktieägarminoritet, särskilt vid fusion, ändring av föremålet för bolagets verksamhet eller av bolagets form, byte av
säte till utlandet eller införandet av begränsningar i rätten att överlåta aktier,
e) aktier som förvärvas från en aktieägare på grund av bristande betalning av aktierna,
f) aktier som förvärvas för att hålla minoritetsaktieägare i närstående bolag skadeslösa,
g) helt betalda aktier som förvärvas vid en exekutiv aktion som äger rum för att infria en fordran som bolaget har mot
en aktieägare, och
103
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/77
h) helt betalda aktier som har getts ut av ett förvaltningsbolag med fast kapital enligt artikel 56.7 andra stycket och som
på placerarnas begäran förvärvas av detta bolag eller av ett detta närstående bolag. Artikel 56.7 tredje stycket a ska
därvid tillämpas. Dessa förvärv får inte medföra att nettotillgångarna understiger det tecknade kapitalet ökat med de
reserver som enligt lag inte får delas ut.
2.
Aktier som har förvärvats enligt punkt 1 b–g ska dock avyttras inom högst tre år, med mindre det nominella
värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet av de förvärvade aktierna inräknat de aktier som bolaget
har förvärvat genom någon som handlat i eget namn men för bolagets räkning, inte överstiger 10 % av det tecknade
kapitalet.
3.
Om aktierna inte avyttras inom den tid som anges i punkt 2 ska de förklaras ogiltiga. Lagstiftningen i en
medlemsstat kan bestämma att ogiltigförklaringen ska åtföljas av en motsvarande nedsättning av det tecknade kapitalet.
En sådan nedsättning ska föreskrivas i den mån förvärvet av de aktier som ska förklaras ogiltiga har medfört att nettotill
gångarna kommit att understiga det belopp som anges i artikel 56.1 och 56.2.
Artikel 62
Följderna av otillåtet förvärv av egna aktier
Aktier som har förvärvats i strid med artiklarna 60 och 61 ska avyttras inom ett år från förvärvet. Om de inte avyttras
inom denna tid ska artikel 61.3 tillämpas.
Artikel 63
Innehav av egna aktier och förvaltningsberättelse vid förvärv av egna aktier
1.
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter ett aktiebolag att förvärva egna aktier, direkt eller genom någon som
handlar i eget namn men för bolagets räkning, ska lagstiftningen för det fortsatta innehavet av aktierna alltid kräva att
minst följande villkor iakttas:
a) Av de rättigheter som är knutna till aktier får rösträtt aldrig utövas för de egna aktierna.
b) Om dessa aktier tas upp som en tillgång i balansräkningen ska ett motsvarande belopp, som bolaget inte får förfoga
över, tas upp som en reserv bland skulderna.
2.
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter ett bolag att förvärva egna aktier, direkt eller genom någon som
handlar i eget namn men för bolagets räkning, ska lagstiftningen kräva att förvaltningsberättelsen innehåller minst
följande uppgifter:
a) Skälen för de förvärv som har skett under räkenskapsåret.
b) Antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, bokfört parivärde beträffande de aktier som har
förvärvats och avyttrats under räkenskapsåret samt den andel av det tecknade kapitalet som dessa aktier utgör.
c) Vid förvärv eller avyttring mot vederlag, uppgift om vederlaget för aktierna.
d) Antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, bokfört parivärde beträffande samtliga aktier som har
förvärvats och som innehas av bolaget samt den andel av det tecknade kapitalet som dessa aktier utgör.
Artikel 64
Ekonomiskt bistånd från ett bolag i syfte att tredje man ska kunna förvärva aktier i bolaget
1.
Om medlemsstaterna tillåter att ett bolag antingen direkt eller indirekt ger förskott, lämnar lån eller ställer säkerhet
i syfte att låta tredje man förvärva aktier i bolaget, ska de föreskriva att sådana transaktioner underställs de villkor som
anges i punkterna 2–5.
2.
Transaktionerna ska på styrelsens eller direktionens ansvar göras på rättvisa marknadsvillkor, särskilt med avseende
på ränta som erläggs till bolaget och säkerhet som ställs till bolaget för de lån och förskott som avses i punkt 1.
Tredje mans kreditvärdighet eller, om transaktioner med flera parter görs, varje enskild deltagande parts kreditvärdighet
ska vederbörligen ha undersökts.
104
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/78
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
3.
Transaktionerna ska av styrelsen eller direktionen på förhand underställas bolagsstämman för godkännande, varvid
bolagsstämman ska fatta beslut med tillämpning av de regler för beslutförhet och majoritet som fastställs i artikel 83.
Styrelsen eller direktionen ska lägga fram en skriftlig rapport för bolagsstämman och i den ange
a) skälen för transaktionen,
b) bolagets intresse av att genomföra en sådan transaktion,
c) de villkor på vilka transaktionen genomförs,
d) de risker transaktionen kan medföra för bolagets likviditet och solvens, samt
e) den ersättning mot vilken tredje man avses förvärva aktierna.
Denna rapport ska inlämnas till registreringsmyndigheten för offentliggörande i enlighet med artikel 16.
4.
Det totala ekonomiska bistånd som beviljas tredje man får inte vid något tillfälle leda till att nettotillgångarna
minskas så att de understiger det belopp som specificeras i artikel 56.1 och 56.2, med beaktande också av en eventuell
minskning av nettotillgångarna som kan ha inträffat genom bolagets förvärv eller förvärv för bolagets räkning av dess
egna aktier i enlighet med artikel 60.1.
På skuldsidan i balansräkningen ska bolaget föra upp en reserv, som inte får tas i anspråk för utdelning, av beloppet för
det totala ekonomiska biståndet.
5.
Om tredje man med hjälp av ekonomiskt bistånd från bolaget förvärvar egna aktier i den mening som avses
i artikel 60.1 eller tecknar aktier som emitterats i samband med en ökning av det tecknade kapitalet, ska det förvärvet
eller tecknandet göras till ett rättvist pris.
6.
Punkterna 1–5 ska inte tillämpas på åtgärder som utgör led i en banks eller något annat finansinstituts löpande
verksamhet eller som vidtas i syfte att aktier ska förvärvas av eller till förmån för de anställda i bolaget eller ett detta
närstående bolag.
Dessa åtgärder får dock inte leda till att nettotillgångarna understiger det belopp som anges i artikel 56.1.
7.
Punkterna 1–5 ska inte tillämpas på åtgärder som vidtas för att aktier ska förvärvas enligt artikel 61.1 h.
Artikel 65
Ytterligare skyddsåtgärder vid transaktioner med närstående
Om enskilda medlemmar av styrelsen eller direktionen i ett bolag som är part i en sådan transaktion som avses
i artikel 64.1 i det här direktivet, eller enskilda medlemmar av styrelsen eller direktionen i ett moderbolag i den mening
som avses i artikel 22 i direktiv 2013/34/EU eller ett sådant moderbolag självt, eller enskilda personer som handlar
i eget namn men på uppdrag av medlemmarna i sådana organ eller på ett sådant moderbolags vägnar, är motparter i en
sådan transaktion, ska medlemsstaterna med hjälp av lämpliga skyddsåtgärder tillse att sådana transaktioner inte strider
mot bolagets bästa.
Artikel 66
Mottagande av bolagets egna aktier som säkerhet
1.
Om ett bolag direkt eller genom någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning tar emot egna aktier
som säkerhet, jämställs detta med förvärv som avses i artiklarna 60, 61.1, 63 och 64.
2.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 1 på åtgärder i en banks eller något annat finansinstituts löpande
verksamhet.
105
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/79
Artikel 67
Teckning, förvärv eller innehav av aktier av ett bolag i vilket det publika aktiebolaget förfogar över
röstmajoriteten eller kan utöva ett bestämmande inflytande
1.
Sådana aktier i ett publikt aktiebolag som tecknas, förvärvas eller innehas av ett annat bolag i en bolagsform som
anges i bilaga II, i vilket bolag det publika aktiebolaget direkt eller indirekt förfogar över röstmajoriteten eller i vilket
bolag aktiebolaget direkt eller indirekt kan utöva ett bestämmande inflytande, ska anses tecknade, förvärvade eller
innehavda av det publika aktiebolaget självt.
Första stycket ska även tillämpas om det andra bolaget regleras av lagstiftningen i ett tredjeland och har en rättslig form
som är jämförbar med de bolagsformer som anges i bilaga II.
Förfogar det publika aktiebolaget indirekt över röstmajoriteten eller kan det utöva ett bestämmande inflytande indirekt
behöver medlemsstaterna dock inte tillämpa första och andra styckena, om de föreskriver att de rösträttigheter tillfälligt
ska upphävas som följer med de aktier i det publika aktiebolaget som innehas av det andra bolaget.
2.
Så länge den nationella lagstiftningen om koncerner inte har samordnats får medlemsstaterna
a) bestämma de fall i vilka ett publikt aktiebolag ska anses kunna utöva ett bestämmande inflytande över ett annat
bolag; om en medlemsstat utnyttjar denna möjlighet ska dess nationella lagstiftning under alla förhållanden föreskriva
att ett bestämmande inflytande föreligger om ett publikt aktiebolag
i) har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet och
samtidigt är aktieägare eller delägare i det andra bolaget, eller
ii) är aktieägare eller delägare i det andra bolaget och till följd av ett avtal med andra aktieägare eller delägare i detta
ensam kontrollerar röstmajoriteten för aktieägarna eller delägarna i det andra bolaget.
Medlemsstaterna är inte skyldiga att meddela föreskrifter för andra fall än dem som avses i första stycket led i och ii.
b) bestämma de fall i vilka ett publikt aktiebolag ska anses indirekt förfoga över rösträttigheter eller indirekt kunna
utöva ett bestämmande inflytande,
c) ange de omständigheter under vilka ett publikt aktiebolag ska anses förfoga över rösträttigheter.
3.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa första och andra stycket i punkt 1 om teckningen, förvärvet eller innehavet
äger rum för någon annans räkning än för den som tecknar, förvärvar eller innehar aktierna och som varken är det
publika aktiebolag som avses i punkt 1 eller något annat bolag i vilket det publika aktiebolaget direkt eller indirekt
förfogar över röstmajoriteten eller i vilket det direkt eller indirekt kan utöva ett bestämmande inflytande.
4.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa första och andra stycket i punkt 1 om aktierna tecknas, förvärvas eller
innehas av det andra bolaget i dess egenskap av och inom ramen för dess verksamhet som yrkesmässig värdepappers
handlare, förutsatt att denne är medlem av en värdepappersbörs som är belägen i eller utövar sin verksamhet inom en
medlemsstat, eller är godkänd eller står under tillsyn av en sådan tillsynsmyndighet i en medlemsstat som är behörig att
ha tillsyn över professionella värdepappershandlare, vilka i den mening som avses i detta direktiv kan omfatta
kreditinstitut.
5.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa första och andra stycket i punkt 1 om det andra bolagets innehav av aktier
i det publika aktiebolaget beror på ett förvärv som ägde rum innan förhållandet mellan de två bolagen uppfyllde
kriterierna i punkt 1.
De rösträttigheter som är förenade med dessa aktier ska dock tillfälligt upphävas och aktierna ska tas med i beräkningen
vid avgörandet av om det i artikel 60.1 b föreskrivna villkoret är uppfyllt.
106
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/80
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
6.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 61.2 eller 61.3 eller artikel 62 då aktier i ett publikt aktiebolag
förvärvas av ett annat bolag, förutsatt att medlemsstaterna föreskriver att
a) de rösträttigheter som är förenade med det andra bolagets aktieinnehav i det publika aktiebolaget tillfälligt ska
upphävas, och att
b) ledamöterna i det publika aktiebolagets förvaltnings- eller ledningsorgan ska vara skyldiga att från det andra bolaget
återköpa de aktier som avses i artikel 61.2 och 61.3 samt artikel 62 till det pris som det andra bolaget förvärvade
dem för; det enda fall då denna påföljd inte ska tillämpas, är då ledamöterna i förvaltnings- eller ledningsorganet
styrker att aktiebolaget inte på något sätt medverkat till teckningen eller förvärvet av de ifrågavarande aktierna.
Avsnitt 5
Regler för ökning och nedsättning av kapital
Artikel 68
Beslut av bolagsstämman om kapitalökning
1.
Alla kapitalökningar ska beslutas av bolagsstämman. Detta beslut, liksom genomförandet av kapitalökningen, ska
offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.
2.
Bolagsordningen, stiftelseurkunden eller bolagsstämman, vilken senares beslut ska offentliggöras enligt punkt 1, får
dock ge bemyndigande om att öka det tecknade kapitalet upp till ett högsta belopp som fastställs med hänsyn till
eventuella lagregler om sådant högsta belopp. Inom ramen för det fastställda beloppet beslutar det bemyndigade
bolagsorganet i förekommande fall om ökning av det tecknade kapitalet. Bemyndigandet gäller i högst fem år och kan
förlängas av bolagsstämman en eller flera gånger med högst fem år varje gång.
3.
Om det finns flera slag av aktier, ska bolagsstämmans beslut om kapitalökning enligt punkt 1 eller om
bemyndigande att öka kapitalet enligt punkt 2 bli föremål för en särskild omröstning minst för varje kategori av
aktieägare vilkas rätt berörs av beslutet.
4.
Denna artikel ska tillämpas vid emission av alla värdepapper som kan bytas ut mot aktier eller som är förenade
med teckningsrätt till aktier, men inte vid själva utbytet av värdepapperen eller vid utnyttjandet av teckningsrätten.
Artikel 69
Betalning av aktier som ges ut mot vederlag
Om aktier ges ut mot vederlag som ett led i ökningen av det tecknade kapitalet, ska de betalas med minst 25 % av
aktiernas nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, av det bokförda parivärdet. Om en överkurs fastställs, ska
denna betalas helt.
Artikel 70
Aktier som ges ut mot apportegendom
1.
Om aktier ges ut mot apportegendom som ett led i ökningen av det tecknade kapitalet, ska aktierna vara helt
betalda inom fem år från beslutet om ökning av det tecknade kapitalet.
2.
Det vederlag som avses i punkt 1 ska innan kapitalökningen genomförs redovisas i ett utlåtande som utarbetas av
en eller flera av bolaget oberoende sakkunniga som utses eller godkänns av en förvaltningsmyndighet eller en domstol.
Beroende på varje medlemsstats lagstiftning får de sakkunniga vara fysiska eller juridiska personer eller bolag.
Artikel 49.2 och 49.3 samt artiklarna 50 och 51 ska tillämpas.
107
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/81
3.
Medlemsstaterna kan besluta att inte tillämpa punkt 2 om ökningen av det tecknade kapitalet sker för att
genomföra en fusion, delning eller ett offentligt erbjudande om köp eller byte och i syfte att ersätta aktieägarna i ett
bolag som upplöses genom fusionen, delas eller är föremål för det offentliga erbjudandet om köp eller byte.
Vid fusioner och delningar ska medlemsstaterna emellertid tillämpa första stycket endast om ett utlåtande om fusions-
eller delningsplanen har upprättats av en eller flera oberoende sakkunniga.
Om medlemsstaterna beslutar att tillämpa punkt 2 vid en fusion eller delning får de föreskriva att det utlåtande som
avses i denna artikel och utlåtandet om fusions- eller delningsplanen från en eller flera oberoende sakkunniga får
upprättas av samma sakkunniga person eller personer.
4.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 2 när alla aktier som emitteras som ett led i ökningen av det
tecknade kapitalet ges ut mot apportegendom från ett eller flera bolag, om alla aktieägare i det bolag som tar emot
apportegendomen har avstått från sakkunnigutlåtande samt villkoren i artikel 49.4 b–f är uppfyllda.
Artikel 71
Kapitalökning som inte fulltecknas
Om en kapitalökning inte fulltecknas, ska kapitalet ökas med det tecknade beloppet endast om emissionsvillkoren
uttryckligen har föreskrivit det.
Artikel 72
Kapitalökning som betalas med pengar
1.
Vid varje ökning av det tecknade kapitalet, som ska betalas med pengar, ska aktierna med företrädesrätt erbjudas
aktieägarna i förhållande till den andel av kapitalet som deras aktier representerar.
2.
Medlemsstaterna
a) behöver inte tillämpa punkt 1 på aktier med en begränsad rätt till utdelning enligt artikel 56 och/eller vid utskiftning
av bolagets förmögenhet i samband med likvidation, eller
b) får – om i ett bolag med aktier av olika slag i fråga om rösträtt eller rätt till utdelning enligt artikel 56 eller vid
utskiftning i samband med likvidation, det tecknade kapitalet ökas genom att nya aktier av endast ett av dessa
aktieslag ges ut – tillåta att ägarna till aktier av annat slag får utöva sin företrädesrätt att teckna nya aktier först efter
ägarna till aktier av det slag som emissionen avser.
3.
Erbjudandet om företrädesrätt och den tid inom vilken denna rätt får utnyttjas ska offentliggöras i den nationella
tidning som har utsetts i överensstämmelse med artikel 16. Lagstiftningen i en medlemsstat behöver dock inte föreskriva
ett offentliggörande, om alla bolagets aktier är ställda till viss man. I sådant fall ska samtliga aktieägare underrättas
skriftligen. Den tid inom vilken företrädesrätten ska utnyttjas får inte understiga 14 dagar från det att erbjudandet
offentliggörs eller den skriftliga underrättelsen avsänds.
4.
Företrädesrätten får inte begränsas eller upphävas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden. Detta får däremot ske
genom ett beslut av bolagsstämman. Styrelsen eller direktionen ska i så fall lämna bolagsstämman en skriftlig
redogörelse som anger skälen för att begränsa eller upphäva företrädesrätten och grunderna för den föreslagna
emissionskursen. Bolagsstämmans beslut ska fattas enligt bestämmelserna i artikel 83 om beslutförhet och majoritet.
Beslutet ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.
5.
Lagstiftningen i en medlemsstat får bestämma att bolagsordningen, stiftelseurkunden eller bolagsstämman, den
senare med iakttagande av bestämmelserna i punkt 4 i den här artikeln angående beslutförhet, majoritet och
offentliggörande, kan bemyndiga det bolagsorgan att begränsa eller upphäva företrädesrätten som har rätt att besluta om
ökning av aktiekapitalet inom gränserna för det ”auktoriserade” kapitalet. Ett sådant bemyndigande får inte gälla för
längre tid än ett bemyndigande enligt artikel 68.2.
108
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/82
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
6.
Punkterna 1–5 ska tillämpas vid emission av alla värdepapper som kan bytas ut mot aktier eller som är förenade
med teckningsrätt till aktier, men inte vid själva utbytet av värdepapperen eller vid utnyttjandet av teckningsrätten.
7.
Företrädesrätten anses inte utesluten enligt punkterna 4 eller 5, om aktierna på grund av beslutet om ökning av det
tecknade kapitalet ges ut till banker eller andra finansinstitut för att dessa ska erbjuda aktierna till bolagets aktieägare
enligt punkterna 1 och 3.
Artikel 73
Beslut av bolagsstämman om nedsättning av det tecknade kapitalet
Varje nedsättning av det tecknade kapitalet, med undantag för en sådan nedsättning som sker genom ett rättsligt
avgörande, ska minst beslutas av bolagsstämman enligt bestämmelserna om beslutförhet och majoritet i artikel 83, dock
med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 79 och 80. Beslutet ska offentliggöras enligt varje medlemsstats
lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.
Kallelsen till bolagsstämman ska minst ange syftet med nedsättningen och hur denna ska genomföras.
Artikel 74
Nedsättning av det tecknade kapitalet när det finns f lera aktieslag
Om det finns flera slag av aktier, ska bolagsstämmans beslut om nedsättning av det tecknade kapitalet bli föremål för en
särskild omröstning minst för varje kategori av aktieägare vilkas rätt berörs av beslutet.
Artikel 75
Skyddsåtgärder för borgenärer vid nedsättning av det tecknade kapitalet
1.
Om det tecknade kapitalet minskas, ska åtminstone de borgenärer vilkas fordringar har uppkommit före offentlig
görandet av beslutet om minskningen, ha rätt att minst erhålla säkerhet för de fordringar som inte är förfallna till
betalning vid tidpunkten för offentliggörandet. Medlemsstaterna får åsidosätta denna rätt endast om borgenären har
betryggande skyddsåtgärder eller sådana skyddsåtgärder inte behövs med hänsyn till bolagets ställning.
Medlemsstaterna ska fastställa under vilka villkor den rättighet som anges i första stycket får utövas. Medlemsstaterna ska
under alla förhållanden säkerställa att borgenärerna tillåts göra framställningar till behörig förvaltningsmyndighet eller
domstol om betryggande skyddsåtgärder, förutsatt att de på ett trovärdigt sätt kan visa att minskningen av det tecknade
kapitalet gör att deras fordringar riskerar att inte gottgöras och att de inte erhållit några betryggande skyddsåtgärder från
bolaget.
2.
Medlemsstaternas lagstiftning ska vidare minst föreskriva att nedsättningen inte gäller eller att någon utbetalning
inte får ske till förmån för aktieägarna, förrän borgenärerna har fått gottgörelse eller en domstol har beslutat att deras
framställning därom inte behöver efterkommas.
3.
Denna artikel ska tillämpas även när nedsättningen av det tecknade kapitalet sker genom att bolaget helt eller
delvis avstår från betalning av aktieägarnas insatser.
Artikel 76
Undantag från skyddsåtgärder för borgenärer vid nedsättning av det tecknade kapitalet
1.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 75 vid en nedsättning av det tecknade kapitalet som sker för att
täcka en inträffad förlust eller för att föra över vissa belopp till en reserv, om reserven därefter inte överstiger 10 % av
det nedsatta tecknade kapitalet. Utom vid nedsättning av det tecknade kapitalet får denna reserv inte delas ut till
aktieägarna; den får endast användas för att täcka en inträffad förlust eller för att öka det tecknade kapitalet genom
överföring av reserver, i den mån medlemsstaterna tillåter en sådan åtgärd.
109
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/83
2.
I de fall som avses i punkt 1 ska medlemsstaternas lagstiftning minst föreskriva de åtgärder som behövs för att
belopp som härrör från nedsättningen av det tecknade kapitalet inte ska kunna användas för utbetalningar till
aktieägarna eller för att befria dessa från skyldigheten att betala sina insatser.
Artikel 77
Nedsättning av det tecknade kapitalet och minimikapitalet
Det tecknade kapitalet får inte sättas ned under det minimikapital som har fastställts i överensstämmelse med artikel 45.
Medlemsstaterna får dock tillåta en sådan nedsättning, om de även föreskriver att beslutet om nedsättning får verkställas
först sedan det tecknade kapitalet har ökats till minst det fastställda minimikapitalet.
Artikel 78
Inlösen av tecknat kapital utan nedsättning
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter att det tecknade kapitalet helt eller delvis löses in utan att kapitalet sätts ned,
ska lagstiftningen minst kräva att följande villkor är uppfyllda:
a) Om bolagsordningen eller stiftelseurkunden ger möjlighet till inlösen ska beslut om inlösen fattas av bolagsstämman,
som minst ska iaktta de allmänna villkoren för beslutförhet och majoritet. Om bolagsordningen eller stiftelseurkunden
inte ger möjlighet till inlösen ska beslut om inlösen fattas av bolagsstämman, som i så fall minst ska iaktta villkoren
för beslutförhet och majoritet enligt artikel 83. Beslutet ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning
i överensstämmelse med artikel 16.
b) Endast belopp som får delas ut enligt artikel 56.1–56.4 får användas för inlösen.
c) De aktieägare som har fått sina aktier inlösta har kvar sina rättigheter i bolaget med undantag för rätten att återfå
insatserna och rätten att delta i en första vinstutdelning avseende icke inlösta aktier.
Artikel 79
Nedsättning av det tecknade kapitalet genom tvångsindragning av aktier
1.
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter bolagen att sätta ned det tecknade kapitalet genom att tvångsvis dra in
aktier, ska lagstiftningen kräva att minst följande villkor är uppfyllda:
a) Tvångsindragningen ska föreskrivas eller tillåtas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden innan teckning sker av de
aktier som ska dras in.
b) I det fallet att tvångsindragningen endast tillåts i bolagsordningen eller stiftelseurkunden ska den beslutas av
bolagsstämman, om inte samtliga berörda aktieägare har godkänt indragningen.
c) Det bolagsorgan som beslutar om tvångsindragningen ska bestämma villkor och sätt för denna, om inte det har skett
redan i bolagsordningen eller stiftelseurkunden.
d) Artikel 75 ska tillämpas utom i fråga om helt betalda aktier som ställs till bolagets förfogande utan vederlag eller som
dras in med utnyttjande av medel som får delas ut enligt artikel 56.1–56.4; i dessa fall ska ett belopp som motsvarar
det nominella värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet för samtliga indragna aktier föras över
till en reserv. Utom vid nedsättning av det tecknade kapitalet får denna reserv inte delas ut till aktieägarna; den får
endast användas för att täcka en inträffad förlust eller för att öka det tecknade kapitalet genom överföring av reserver,
i den mån medlemsstaterna tillåter en sådan åtgärd.
e) Beslutet om tvångsindragning ska offentliggöras enligt varje lands lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.
2.
Artikel 73 första stycket samt artiklarna 74, 76 och 83 ska inte tillämpas i de fall som avses i punkt 1 i denna
artikel.
110
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/84
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Artikel 80
Nedsättning av det tecknade kapitalet genom indragning av aktier som bolaget har förvärvat direkt
eller som förvärvats för bolagets räkning
1.
Om det tecknade kapitalet sätts ned genom indragning av aktier som bolaget har förvärvat direkt eller genom
någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning, ska bolagsstämman alltid besluta om indragningen.
2.
Artikel 75 ska tillämpas utom i fråga om helt betalda aktier som har förvärvats utan vederlag eller med medel som
får delas ut enligt artikel 56.1–56.4; i dessa fall ska ett belopp som motsvarar det nominella värdet eller, i avsaknad av
sådant värde, det bokförda parivärdet för samtliga indragna aktier föras över till en reserv. Utom vid nedsättning av det
tecknade kapitalet får denna reserv inte delas ut till aktieägarna. Den får endast användas för att täcka en inträffad förlust
eller för att öka det tecknade kapitalet genom överföring av reserver, i den mån medlemsstaterna tillåter en sådan åtgärd.
3.
Artiklarna 74, 76 och 83 ska inte tillämpas i de fall som avses i punkt 1 i denna artikel.
Artikel 81
Inlösen av det tecknade kapitalet eller nedsättning av detta genom indragning av aktier när det
finns f lera aktieslag
Om det finns flera slag av aktier ska i de fall som avses i artiklarna 78, 79.1 b och 80.1 bolagsstämmans beslut om
inlösen av det tecknade kapitalet eller nedsättning av detta genom indragning av aktier bli föremål för en särskild
omröstning minst för varje kategori av aktieägare vilkas rätt berörs av åtgärden.
Artikel 82
Villkor för återköp av aktier
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter bolagen att ge ut aktier som kan återköpas, ska lagstiftningen för återköp av
aktierna minst kräva att följande villkor är uppfyllda:
a) Återköpet ska tillåtas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden innan teckning sker av de aktier som kan återköpas.
b) Aktierna ska vara helt betalda.
c) Villkoren och sättet för återköpet ska vara bestämda i bolagsordningen eller stiftelseurkunden.
d) Återköpet får endast ske med medel som kan delas ut enligt artikel 56.1–56.4 eller med intäkter från en nyemission
som sker i och för återköpet.
e) Ett belopp som motsvarar det nominella värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet av alla
återköpta aktier ska föras över till en reserv som inte får delas ut till aktieägarna i annat fall än då det tecknade
kapitalet sätts ned; denna reserv får endast användas för att öka det tecknade kapitalet genom överföring av reserver.
f) Led e ska inte tillämpas om återköpet har skett med intäkter från en nyemission som har ägt rum i och för återköpet.
g) Om det har beslutats att en överkurs ska betalas till aktieägarna med anledning av återköpet, får överkursen endast
erläggas med medel som får delas ut enligt artikel 56.1–56.4 eller med medel ur en reserv, annan än den som avses
i led e i denna artikel, som inte får delas ut till aktieägarna i annat fall än då det tecknade kapitalet sätts ned; denna
reserv får endast användas för att öka det tecknade kapitalet genom överföring av reserver, för att täcka kostnader
som avses i artikel 4 j eller emissionskostnader för aktier eller obligationer eller för att betala en överkurs till
innehavare av aktier eller obligationer som ska återköpas.
111
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/85
h) Återköpet ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.
Artikel 83
Majoritetskrav vid bolagsstämmans beslut
Medlemsstaternas lagstiftning ska föreskriva att de beslut som avses i artikel 72.4 och 72.5 samt artiklarna 73, 74, 78
och 81 ska kräva minst en majoritet som inte får understiga två tredjedelar av de röster som är förenade med de
företrädda värdepapperen eller det företrädda tecknade kapitalet.
Medlemsstaternas lagstiftning får dock föreskriva att enkel majoritet av rösterna enligt första stycket är tillräcklig, om
minst hälften av det tecknade kapitalet är företrätt.
Avsnitt 6
Tillämpnings- och genomförandebestämmelser
Artikel 84
Undantag från vissa krav
1.
Medlemsstaterna får frångå bestämmelserna i artikel 48 första stycket, artikel 60.1 a första meningen samt
artiklarna 68, 69 och 72 i den mån det behövs för att bestämmelser ska kunna antas eller tillämpas som har till
ändamål att underlätta för anställda och andra i den nationella lagstiftningen angivna personkategorier att få del
i företagens kapital.
2.
Medlemsstaterna får underlåta att tillämpa artikel 60.1 a första meningen samt artiklarna 73, 74 och 79–82 på
bolag som bildas enligt särskild lagstiftning och som vid sidan av ”kapitalaktier” ger ut ”arbetsaktier” till förmån för de
anställda som ett kollektiv, vilket på bolagsstämman företräds av fullmäktige med rösträtt.
3.
Medlemsstaterna ska säkerställa att artiklarna 49, 58.1, 68.1, 68.2 och 68.3, artikel 70.2 första stycket,
artiklarna 72–75 samt artiklarna 79, 80 och 81 inte tillämpas om de resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och
resolutionsmekanismer som fastställs i avdelning IV i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (1) används.
Artikel 85
Likabehandling av alla aktieägare som befinner sig i samma ställning
För att detta kapitel ska kunna genomföras måste medlemsstaternas lagstiftning behandla de aktieägare lika som befinner
sig i samma ställning.
Artikel 86
Övergångsbestämmelser
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 4 g, i, j och k på de bolag som redan finns när de lagar och andra
författningar som har antagits för att följa rådets direktiv 77/91/EEG (2) träder i kraft.
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av
kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europapar
lamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).
(2) Rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de
i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag
samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga (EGT L 26, 31.1.1977, s. 1).
112
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/86
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
AVDELNING II
FUSION OCH DELNING AV AKTIEBOLAG
KAPITEL I
Fusion av publika aktiebolag
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser om fusion
Artikel 87
Allmänna bestämmelser
1.
De samordningsåtgärder som föreskrivs i detta kapitel ska vidtas i fråga om bestämmelser i medlemsstaternas lagar
eller andra författningar om de bolagsformer som anges i bilaga I.
2.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta kapitel på kooperativa företag som är organiserade i någon av de
i bilaga I angivna bolagsformerna. Om lagstiftningen i en medlemsstat utnyttjar denna möjlighet, ska den föreskriva att
dessa bolag ska ange orden kooperativt företag i samtliga de handlingar som nämns i artikel 26.
3.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta kapitel om ett eller flera av de bolag som förvärvas eller upplöses är
försatta i konkurs eller är föremål för ackord eller liknande förfaranden.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att det här kapitlet inte tillämpas på det företag eller de företag som är föremål för
användningen av resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmekanismer som fastställs i avdelning IV
i direktiv 2014/59/EU.
Artikel 88
Regler om fusion som sker genom förvärv och fusion som sker genom bildande av ett nytt bolag
Medlemsstaterna ska i fråga om bolag som lyder under deras nationella lagstiftning utfärda regler om fusion som sker
genom att ett bolag förvärvar ett eller flera andra bolag och om fusion som sker genom bildande av ett nytt bolag.
Artikel 89
Definition av fusion genom förvärv
1.
I detta kapitel avses med fusion genom förvärv ett sådant förfarande varigenom ett eller flera bolag (överlåtande
bolag) upplöses utan likvidation och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat bolag
(övertagande bolag), mot vederlag till aktieägarna i det eller de överlåtande bolagen i form av aktier i det övertagande
bolaget och i förekommande fall kontant ersättning som inte får överstiga 10 % av dessa aktiers nominella värde eller,
i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet.
2.
Lagstiftningen i en medlemsstat får föreskriva att fusion genom förvärv får ske även om ett eller flera av de
överlåtande bolagen har trätt i likvidation, under förutsättning att utskiftning av det överlåtande bolagets tillgångar till
aktieägarna ännu inte har påbörjats.
Artikel 90
Definition av fusion genom bildande av ett nytt bolag
1.
I detta kapitel avses med fusion genom bildande av ett nytt bolag ett sådant förfarande varigenom flera bolag
(överlåtande bolag) upplöses utan likvidation och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett
bolag som de bildar, mot vederlag till aktieägarna i de överlåtande bolagen i form av aktier i det nya bolaget och
i förekommande fall kontant ersättning som inte får överstiga 10 % av dessa aktiers nominella värde eller, i avsaknad av
sådant värde, det bokförda parivärdet.
113
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/87
2.
Lagstiftningen i en medlemsstat får föreskriva att fusion genom bildande av ett nytt bolag får ske även om ett eller
flera av de överlåtande bolagen har trätt i likvidation, under förutsättning att utskiftning av det överlåtande bolagets
tillgångar till aktieägarna ännu inte har påbörjats.
Avsnitt 2
Fusion genom förvär v
Artikel 91
Fusionsplan
1.
Förvaltnings- eller ledningsorganen i de fusionerande bolagen ska upprätta en skriftlig fusionsplan.
2.
Fusionsplanen ska innehålla minst följande uppgifter:
a) De fusionerande bolagens form, namn och säte.
b) Aktiernas utbytesförhållande och i förekommande fall storleken av den kontanta ersättningen.
c) De närmare villkoren för utlämnandet av aktier i det övertagande bolaget.
d) Den tidpunkt från vilken sistnämnda aktier ger rätt till utdelning av vinst samt varje särskilt förhållande som berör
denna rätt.
e) Den tidpunkt från vilken det överlåtande bolagets åtgärder i bokföringshänseende ska anses företagna för det
övertagande bolagets räkning.
f) De rättigheter som det övertagande bolaget tillförsäkrar innehavare av sådana aktier till vilka särskilda rättigheter är
knutna och innehavare av andra värdepapper än aktier eller de åtgärder som föreslås till förmån för dessa personer.
g) Varje särskild förmån som beviljas de sakkunniga som anges i artikel 96.1 och ledamöterna i de fusionerande
bolagens förvaltnings-, lednings-, tillsyns- eller kontrollorgan.
Artikel 92
Offentliggörande av fusionsplanen
Fusionsplanen ska offentliggöras för vart och ett av de fusionerande bolagen enligt medlemsstaternas lagstiftning
i överensstämmelse med artikel 16, minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om
fusionsplanen.
Ett fusionerande företag ska undantas från kravet på offentliggörande i artikel 16 om företaget, under en oavbruten
period som inleds minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska fatta beslut om fusionsplanen och avslutas
tidigast vid denna bolagsstämmas slut, kostnadsfritt gör fusionsplanen tillgänglig för allmänheten på sin webbplats.
Medlemsstaterna får inte underkasta detta undantag andra krav och begränsningar än sådana som är nödvändiga för att
säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och får endast införa sådana krav och begränsningar i den
mån de är proportionella för att uppfylla dessa mål.
Med avvikelse från andra stycket i den här artikeln får medlemsstaterna kräva att offentliggörandet sker via den centrala
elektroniska plattform som avses i artikel 16.5. Medlemsstaterna får alternativt kräva att sådant offentliggörande ska ske
på annan webbplats som de har utsett för detta ändamål. Om medlemsstaterna utnyttjar någon av dessa möjligheter ska
de se till att det inte tas ut någon särskild avgift från företagen för detta offentliggörande.
Om en annan webbplats än den centrala elektroniska plattformen används ska en hänvisning som ger åtkomst till den
webbplatsen offentliggöras på den centrala elektroniska plattformen senast en månad före dagen för bolagsstämman.
I denna hänvisning ska även anges vilken dag fusionsplanen offentliggjordes på webbplatsen, och den ska vara tillgänglig
kostnadsfritt för allmänheten. Ingen särskild avgift ska tas ut av företagen för detta offentliggörande.
114
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/88
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Förbudet i det tredje och fjärde stycket mot att ta ut en särskild avgift av företag för ett offentliggörande ska inte påverka
medlemsstaternas möjlighet att till företagen överföra kostnader som gäller den centrala elektroniska plattformen.
Medlemsstaterna får kräva att företag ska behålla informationen under en viss period efter bolagsstämman på sin
webbplats eller, i förekommande fall, på den centrala elektroniska plattformen eller den webbplats som den berörda
medlemsstaten har utsett. Medlemsstaterna får fastställa konsekvenserna av ett tillfälligt avbrott i åtkomsten till
webbplatsen eller till den centrala elektroniska plattformen som orsakas av tekniska eller andra faktorer.
Artikel 93
Godkännande av bolagsstämman i vart och ett av de fusionerande bolagen
1.
En fusion fordrar godkännande av minst bolagsstämman i varje fusionerande bolag. Medlemsstaternas lagstiftning
ska föreskriva att detta godkännandebeslut kräver minst två tredjedelar av de röster som är förenade med de företrädda
aktierna eller det företrädda tecknade kapitalet.
Medlemsstaternas lagstiftning får dock föreskriva att enkel majoritet av rösterna enligt första stycket är tillräcklig, om
minst hälften av det tecknade kapitalet är företrätt. Därutöver tillämpas i förekommande fall reglerna om ändring
i bolagsordningen.
2.
Om det finns flera slag av aktier fordras för beslut om fusion en särskild omröstning minst för varje kategori av
aktieägare vilkas rätt berörs av åtgärden.
3.
Beslutet ska omfatta godkännandet av fusionsplanen och de eventuella ändringar i bolagsordningen som behövs
för att genomföra planen.
Artikel 94
Undantag från kravet på godkännande av bolagsstämman i det övertagande bolaget
Lagstiftningen i en medlemsstat behöver inte föreskriva att fusionen ska godkännas av bolagsstämman i det övertagande
bolaget, när följande villkor är uppfyllda:
a) Det i artikel 92 föreskrivna offentliggörandet ska för det övertagande bolaget ske minst en månad före dagen för den
bolagsstämma i det eller de överlåtande bolagen som ska besluta om fusionsplanen.
b) Alla aktieägare i det övertagande bolaget ska ha rätt att minst en månad före den i led a nämnda dagen ta del av de
i artikel 97.1 angivna handlingarna hos det övertagande bolaget där detta har sitt säte.
c) En eller flera aktieägare i det övertagande bolaget med ett aktieinnehav som uppgår till ett visst lägsta procenttal av
det tecknade kapitalet ska ha rätt att fordra att en bolagsstämma i det övertagande bolaget sammankallas för att
besluta om godkännande av fusionen; det lägsta procenttalet får inte sättas högre än till 5 %. Medlemsstaterna får
dock föreskriva att aktier utan rösträtt inte ska medtas vid denna beräkning.
Vid tillämpningen av första stycket b ska artikel 97.2, 97.3 och 97.4 tillämpas.
Artikel 95
Utförlig skriftlig redogörelse för och underrättelse om fusionen
1.
Förvaltnings- eller ledningsorganen i vart och ett av de fusionerande bolagen ska upprätta en utförlig skriftlig
redogörelse i vilken fusionsplanen och särskilt utbytesförhållandet mellan aktierna förklaras och bedöms från rättslig och
ekonomisk synpunkt.
Denna redogörelse ska även ange eventuella särskilda värderingssvårigheter som har uppkommit.
115
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/89
2.
Förvaltnings- eller ledningsorganen i vart och ett av de inblandade företagen ska underrätta bolagsstämman i sitt
bolag samt de andra inblandade bolagens förvaltnings- eller ledningsorgan, så att dessa organ kan underrätta sina
respektive bolagsstämmor, om alla väsentliga ändringar i tillgångarna och skulderna som har inträffat efter upprättandet
av fusionsplanen fram till dagen för den bolagsstämma som ska besluta om fusionsplanen.
3.
Medlemsstaterna får föreskriva att den redogörelse som avses i punkt 1 och/eller den information som avses
i punkt 2 inte ska krävas om alla aktieägare och innehavare av andra värdepapper som är förenade med rösträtt i vart
och ett av de bolag som deltar i fusionen har kommit överens om detta.
Artikel 96
Granskning av fusionsplanen av sakkunniga
1.
För vart och ett av de fusionerande bolagen ska en eller flera oberoende sakkunniga, som utses eller godkänns av
en domstol eller en förvaltningsmyndighet, granska fusionsplanen och lämna en skriftlig redogörelse till aktieägarna.
Lagstiftningen i en medlemsstat kan dock föreskriva att det får förordnas en eller flera oberoende sakkunniga för alla de
fusionerande bolagen, om förordnandet meddelas av en domstol eller en förvaltningsmyndighet på bolagens
gemensamma begäran. Beroende på varje medlemsstats lagstiftning kan de sakkunniga vara fysiska eller juridiska
personer eller bolag.
2.
I den redogörelse som avses i punkt 1 ska de sakkunniga under alla förhållanden ange huruvida, enligt deras
uppfattning, utbytesförhållandet är rimligt och sakligt grundat. Redogörelsen ska minst ange
a) enligt vilken eller vilka metoder som det föreslagna utbytesförhållandet har bestämts,
b) huruvida denna eller dessa metoder är lämpliga i det aktuella fallet och vilka värden som var och en av metoderna
leder till; ett uttalande måste också göras om vilken relativ betydelse som tillmättes de olika metoderna då värdena
fastställdes.
Redogörelsen ska i förekommande fall även ange särskilda värderingssvårigheter.
3.
Varje sakkunnig ska ha rätt att hos de fusionerande bolagen få tillgång till alla upplysningar och handlingar som
hör till saken samt att utföra alla undersökningar som behövs.
4.
Det ska inte krävas vare sig någon granskning av fusionsplanen eller någon redogörelse från en sakkunnig om alla
aktieägare och innehavare av andra värdepapper med rösträtt i vart och ett av de bolag som deltar i fusionen är eniga
om detta.
Artikel 97
Tillhandahållande av handlingar så att aktieägarna kan ta del av dem
1.
Minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om fusionsplanen ska alla aktieägare ha rätt att
hos bolaget där detta har sitt säte ta del av minst följande handlingar:
a) Fusionsplanen.
b) De fusionerande bolagens årsbokslut och förvaltningsberättelser för de senaste tre räkenskapsåren.
c) I förekommande fall, en särskild redovisning som ska upprättas tidigast den första dagen i den tredje månaden före
den tidpunkt då fusionsplanen upprättades, om det senaste årsbokslutet avser ett räkenskapsår som avslutades mer än
sex månader före denna tidpunkt.
d) I förekommande fall, de redogörelser av de fusionerande bolagens förvaltnings- eller ledningsorgan som avses
i artikel 95.
e) I förekommande fall den redogörelse som avses i artikel 96.1.
116
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/90
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Vid tillämpningen av första stycket c ska en redovisning inte krävas om företaget offentliggör en halvårsrapport
i enlighet med artikel 5 i direktiv 2004/109/EG och gör den tillgänglig för aktieägarna i enlighet med denna punkt.
Dessutom får medlemsstaterna föreskriva att en redovisning inte krävs om alla aktieägare och innehavare av andra
värdepapper som är förenade med rösträtt i vart och ett av de bolag som deltar i fusionen har kommit överens om
detta.
2.
Den särskilda redovisning som anges i punkt 1 första stycket c ska utarbetas enligt samma metoder och med
begagnande av samma uppställning som det senaste årsbokslutet.
Lagstiftningen i en medlemsstat får dock föreskriva
a) att någon ny fysisk inventering inte behöver genomföras,
b) att de värden som har åsatts i den senaste balansräkningen endast behöver ändras så att de återspeglar affärshän
delserna; hänsyn ska dock tas till
— avskrivningar och avsättningar för den mellanliggande tiden,
— sådana väsentliga ändringar av faktiska värden som inte framgår av bokföringen.
3.
Varje aktieägare ska ha rätt att på begäran och kostnadsfritt få kopior av samtliga eller, om så önskas, vissa av de
i punkt 1 nämnda handlingarna.
Om en aktieägare har givit sitt medgivande till att företaget förmedlar information elektroniskt får dessa handlingar
skickas via elektronisk post.
4.
Ett företag ska undantas från kravet att göra de handlingar som avses i punkt 1 tillgängliga där det har sitt säte om
företaget, under en oavbruten period som inleds minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska fatta beslut
om fusionsplanen och avslutas tidigast vid bolagsstämmans slut, gör dem tillgängliga på sin webbplats. Medlemsstaterna
får inte underkasta detta undantag andra krav och begränsningar än sådana som är nödvändiga för att säkerställa
webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och får endast införa sådana krav och begränsningar i den mån de är
proportionella för att uppfylla dessa mål.
Punkt 3 ska inte vara tillämplig om webbplatsen gör det möjligt för aktieägarna att under hela den period som avses
i första stycket i den här punkten ladda ner och skriva ut de handlingar som avses i punkt 1. I detta fall får
medlemsstaterna emellertid föreskriva att företaget ska göra dessa handlingar tillgängliga för aktieägarna där det har sitt
säte.
Medlemsstaterna får kräva att företag ska behålla informationen under en viss period efter bolagsstämman på sin
webbplats. Medlemsstaterna får fastställa konsekvenserna av ett tillfälligt avbrott i åtkomsten till webbplatsen som
orsakas av tekniska eller andra faktorer.
Artikel 98
Skydd för anställdas rättigheter
Skyddet för de anställdas rättigheter i varje fusionerande bolag ska regleras enligt direktiv 2001/23/EG.
Artikel 99
Skydd av rättigheter för borgenärer i de fusionerande bolagen
1.
Lagstiftningen i medlemsstaterna ska på ett betryggande sätt skydda rättigheterna för de borgenärer i de
fusionerande bolagen vilka har fordringar som uppkommit före offentliggörandet av fusionsplanen och som inte var
förfallna till betalning vid offentliggörandet.
2.
Vid tillämpning av punkt 1 ska det i medlemsstaternas lagstiftning minst föreskrivas att dessa borgenärer har rätt
till betryggande skyddsåtgärder, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska
förhållanden och borgenärerna inte redan har sådana skyddsåtgärder.
117
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/91
Medlemsstaterna ska fastställa villkor för det skydd som avses i punkt 1 och i första stycket i den här punkten.
Medlemsstaterna ska under alla omständigheter se till att borgenärerna har rätt att ansöka hos lämpliga administrativa
och rättsliga myndigheter om betryggande skyddsåtgärder, under förutsättning att de på ett trovärdigt sätt kan visa att
fusionen medför att deras fordringar riskerar att inte gottgöras och att inga betryggande skyddsåtgärder har ställts av
företaget.
3.
Skyddet får vara olika för borgenärerna i det övertagande och det överlåtande bolaget.
Artikel 100
Skydd av rättigheter för obligationshavare i de fusionerande bolagen
Med förbehåll för bestämmelser om ett gemensamt utövande av obligationshavarnas rättigheter i de fusionerande
bolagen ska artikel 99 tillämpas på obligationshavarna, om inte dessa vid ett sammanträde – förutsatt att sådana
sammanträden regleras i den nationella lagstiftningen – eller individuellt har godkänt fusionen.
Artikel 101
Skydd för innehavare av sådana andra värdepapper än aktier till vilka särskilda rättigheter är
knutna
Innehavare av sådana andra värdepapper än aktier till vilka särskilda rättigheter är knutna ska ges rättigheter i det
övertagande bolaget som åtminstone är likvärdiga med dem som de innehade i det överlåtande bolaget, om inte
innehavarna av värdepapperen vid ett sammanträde – förutsatt att sådana sammanträden regleras i den nationella
lagstiftningen – eller individuellt har godkänt en ändring av rättigheterna eller om inte innehavarna av värdepapperen
har rätt att få dessa återköpta av det övertagande bolaget.
Artikel 102
Upprättande och officiellt bestyrkande av handlingar
1.
Om lagstiftningen i en medlemsstat inte föreskriver någon förebyggande rättslig eller administrativ kontroll av att
en fusion är lagenlig eller om denna kontroll inte omfattar alla för fusionen föreskrivna handlingar, ska protokollen från
de bolagsstämmor som beslutar om fusionen och i förekommande fall det efter dessa bolagsstämmor följande
fusionsavtalet upprättas i form av officiellt bestyrkta handlingar. Om fusionen inte ska godkännas av bolagsstämmor
i alla de fusionerande bolagen, ska fusionsplanen upprättas i form av en officiellt bestyrkt handling.
2.
Den notarie eller myndighet som är behörig att upprätta och officiellt bestyrka handlingar ska granska och
bestyrka, dels förekomsten av och lagenligheten hos alla de rättshandlingar och formaliteter som åligger det bolag för
vilket notarien eller myndigheten handlar, dels förekomsten av och lagenligheten hos fusionsplanen.
Artikel 103
Tidpunkten då fusionen blir gällande
Lagstiftningen i medlemsstaterna ska ange den tidpunkt då en fusion blir gällande.
Artikel 104
Formaliteter för offentliggörande
1.
En fusion ska för vart och ett av de fusionerande bolagen offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning
i överensstämmelse med artikel 16.
2.
Det övertagande bolaget kan självt vidta de formaliteter för offentliggörandet som hänför sig till det eller de
överlåtande bolagen.
118
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/92
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Artikel 105
Fusionens rättsverkningar
1.
En fusion ska i kraft av själva lagstiftningen ha följande rättsverkningar, vilka ska inträda samtidigt:
a) Både i förhållandet mellan det överlåtande och det övertagande bolaget och i förhållandet till tredje man övergår det
överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder till det övertagande bolaget.
b) Aktieägarna i det överlåtande bolaget blir aktieägare i det övertagande bolaget.
c) Det överlåtande bolaget upphör.
2.
Aktier i det överlåtande bolaget får inte bytas ut mot aktier i det övertagande bolaget, om aktierna i det
överlåtande bolaget innehas antingen
a) av det övertagande bolaget självt eller av någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning, eller
b) av det överlåtande bolaget självt eller av någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning.
3.
Vad nu sagts ska inte inkräkta på den lagstiftning i medlemsstaterna som föreskriver särskilda formaliteter för att
överföringen av vissa tillgångar, rättigheter och förpliktelser från det överlåtande bolaget ska gälla mot tredje man. Det
övertagande bolaget får självt verkställa dessa formaliteter; lagstiftningen i medlemsstaterna kan dock tillåta att det
överlåtande bolaget fortsätter att verkställa formaliteterna under en begränsad tid som, utom i undantagsfall, inte får
vara längre än sex månader räknat från den tidpunkt då fusionen blir gällande.
Artikel 106
Civilrättsligt ansvar för ledamöterna i det överlåtande bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan
Lagstiftningen i medlemsstaterna ska minst innehålla regler om det civilrättsliga ansvar som ledamöterna i det
överlåtande bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan ska ha mot bolagets aktieägare på grund av oförsvarligt förfarande
av ledamöterna i dessa organ vid förberedelsen och genomförandet av fusionen.
Artikel 107
Civilrättsligt ansvar för de sakkunniga som ansvarar för upprättandet av redogörelsen på uppdrag
av det överlåtande bolaget
Lagstiftningen i medlemsstaterna ska minst innehålla regler om det civilrättsliga ansvar som de sakkunniga, vilka
ansvarar för upprättandet i det överlåtande bolaget av den i artikel 96.1 angivna redogörelsen, ska ha mot aktieägarna
i detta bolag på grund av oförsvarligt förfarande av de sakkunniga då de utförde sitt uppdrag.
Artikel 108
Villkor för fusionens ogiltighet
1.
Lagstiftningen i medlemsstaterna får endast innehålla sådana regler om ogiltighet av en fusion som uppfyller
följande villkor:
a) Ogiltigheten ska beslutas av domstol.
b) En fusion som har blivit gällande enligt artikel 103 får förklaras ogiltig endast om det inte har förekommit någon
rättslig eller administrativ kontroll av fusionens lagenlighet eller officiellt bestyrkta handlingar inte har upprättats eller
om det visas att bolagsstämmans beslut är ogiltigt eller kan förklaras ogiltigt enligt nationell rätt.
c) Talan om ogiltighetsförklaring får inte väckas om det har förflutit mer än sex månader från det att fusionen kom att
gälla mot den som åberopar ogiltigheten eller när bristen har avhjälpts.
d) Om det är möjligt att avhjälpa den brist, på grund av vilken fusionen kan förklaras ogiltig, ska domstolen ge bolagen
i fråga tillfälle att inom viss tid göra detta.
119
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/93
e) Ett rättsligt avgörande varigenom en fusion förklaras ogiltig ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning
i överensstämmelse med artikel 16.
f) Om en medlemsstats lagstiftning medger att tredje man överklagar avgörandet, får detta ske senast sex månader efter
det att avgörandet offentliggjorts i överensstämmelse med avsnitt 1 i kapitel III i avdelning I.
g) Ett avgörande varigenom en fusion förklaras ogiltig inkräktar inte i och för sig på giltigheten av de förpliktelser som
har uppkommit för eller gentemot det övertagande bolaget innan avgörandet blev offentligt tillgängligt men efter den
tidpunkt då fusionen blir gällande.
h) De bolag som har ingått i fusionen ansvarar solidariskt för de förpliktelser som åligger ett övertagande bolag som
avses i led g.
2.
Med avvikelse från punkt 1 a får lagstiftningen i en medlemsstat även föreskriva att en administrativ myndighet
kan besluta om en fusions ogiltighet, om ett sådant avgörande kan överklagas till domstol. Bestämmelserna i punkt 1 b
och d–h ska tillämpas på motsvarande sätt i fråga om den administrativa myndigheten. Ogiltighetsförfarandet får inte
inledas senare än sex månader efter den tidpunkt då fusionen träder i kraft.
3.
Vad nu sagts ska inte inkräkta på medlemsstaternas lagstiftning om ogiltighetsförklaring av en fusion med
anledning av annan kontroll än den förebyggande rättsliga eller administrativa kontrollen av fusionens lagenlighet.
Avsnitt 3
Fusion genom bildande av ett nytt bolag
Artikel 109
Fusion genom bildande av ett nytt bolag
1.
Artiklarna 91, 92, 93 och 95–108 ska tillämpas vid fusion genom bildande av ett nytt bolag, dock med förbehåll
för bestämmelserna i artiklarna 11 och 12. Därvid ska med fusionerande bolag och överlåtande bolag avses de bolag som
ska upplösas och med övertagande bolag det nya bolaget.
Artikel 91.2 a ska tillämpas också på det nya bolaget.
2.
Fusionsplanen och, om de är intagna i en särskild handling, det nya bolagets stiftelseurkund eller utkast till
stiftelseurkund och bolagsordning eller utkast till bolagsordning ska godkännas av bolagsstämman i vart och ett av de
bolag som ska upplösas.
Avsnitt 4
Ett bolags för vär v av ett annat bolag i vilket det förra äger minst 90 % av aktierna
Artikel 110
Ett eller f lera bolag överför samtliga tillgångar och skulder till ett annat bolag, vilket äger alla
aktier i de förstnämnda bolagen
Medlemsstaterna ska för de bolag som lyder under deras lagstiftning utfärda regler om ett förfarande varigenom ett eller
flera bolag upplöses utan likvidation och överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat bolag, vilket i de
förstnämnda bolagen äger alla aktier samt övriga värdepapper som är förenade med rösträtt på bolagsstämman. På ett
sådant förfarande ska bestämmelserna i avsnitt 2 i detta kapitel tillämpas. Medlemsstaterna får emellertid inte införa
kraven i artikel 91.2 b, c och d, artiklarna 95 och 96, artikel 97.1 d och e, artikel 105.1 b samt artiklarna 106 och 107.
120
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/94
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Artikel 111
Undantag från kravet på godkännande från bolagsstämman
Medlemsstaterna ska inte tillämpa artikel 93 vid de förfaranden som avses i artikel 110 om följande villkor är uppfyllda:
a) Det i artikel 92 föreskrivna offentliggörandet äger rum för vart och ett av de bolag som deltar i förfarandet minst en
månad innan förfarandet blir gällande.
b) Alla aktieägare i det övertagande bolaget har rätt att minst en månad innan förfarandet blir gällande, hos bolaget där
detta har sitt säte ta del av de i artikel 97.1 a, b och c angivna handlingarna.
c) Artikel 94 första stycket c ska tillämpas.
Vid tillämpningen av första stycket b i den här artikeln ska artikel 97.2, 97.3 och 97.4 tillämpas.
Artikel 112
Aktier som innehas av det övertagande bolaget eller för detta bolags räkning
Medlemsstaterna får tillämpa artiklarna 110 och 111 på förfaranden varigenom ett eller flera bolag upplöses utan
likvidation och överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat bolag, om alla i artikel 110 angivna aktier och
värdepapper i det eller de överlåtande bolagen tillhör det övertagande bolaget och/eller någon som innehar aktierna och
värdepapperen i eget namn men för det övertagande bolagets räkning.
Artikel 113
Fusion genom förvärv som genomförs av ett bolag som äger 90 % eller mer av aktierna i det bolag
som förvärvas
Om en fusion sker genom ett förvärv som genomförs av ett bolag som äger minst 90 % av, men inte alla, aktier och
andra värdepapper som är förenade med rösträtt på bolagsstämman i det eller de bolag som förvärvas, får
medlemsstaterna inte kräva att fusionen godkänns av bolagsstämman i det övertagande bolaget om följande villkor är
uppfyllda:
a) Det i artikel 92 föreskrivna offentliggörandet äger rum i fråga om det övertagande bolaget minst en månad före
tidpunkten för den bolagsstämma i det eller de överlåtande bolagen som ska besluta om fusionen.
b) Alla aktieägare i det övertagande bolaget har rätt att minst en månad före den tidpunkt som anges i led a hos detta
bolag där det har sitt säte ta del av de handlingar som anges i artikel 97.1 a och b samt, i tillämpliga fall, c, d och e.
c) Artikel 94 första stycket c tillämpas.
Vid tillämpningen av första stycket b i den här artikeln ska artikel 97.2, 97.3 och 97.4 tillämpas.
Artikel 114
Undantag från de krav som gäller för fusioner genom förvärv
Medlemsstaterna ska inte upprätthålla kraven i artiklarna 95, 96 och 97 på en sådan fusion som avses i artikel 113 om
följande villkor är uppfyllda:
a) Minoritetsaktieägarna i det överlåtande bolaget har rätt att få sina aktier inlösta av det övertagande bolaget.
121
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/95
b) Om de utövar denna rätt, har de rätt till ett vederlag som motsvarar värdet av aktierna.
c) Om tvist uppkommer om vederlaget, är det möjligt att få vederlaget bestämt av en domstol eller av en administrativ
myndighet som utsetts av medlemsstaten för detta ändamål.
En medlemsstat behöver inte tillämpa första stycket om denna medlemsstats lagstiftning ger det övertagande bolaget rätt
att, utan föregående offentligt uppköpserbjudande, kräva att alla innehavare av kvarvarande värdepapper i det eller de
företag som ska övertas ska sälja dessa värdepapper till det övertagande företaget före fusionen till ett rimligt pris.
Artikel 115
Ett eller f lera bolag överför samtliga tillgångar och skulder till ett annat bolag, vilket äger 90 %
eller mer av aktierna i de förstnämnda bolagen
Medlemsstaterna får tillämpa artiklarna 113 och 114 på förfaranden varigenom ett eller flera bolag upplöses utan
likvidation och överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat bolag, om minst 90 %, men inte alla, av de
i artikel 113 avsedda aktierna och övriga värdepapper i det eller de överlåtande bolagen tillhör det övertagande bolaget
och/eller någon som innehar dessa aktier och värdepapper i eget namn men för det övertagande bolagets räkning.
Avsnitt 5
Andra med fusion likställda förfaranden
Artikel 116
Fusioner med kontant ersättning som överstiger 10 %
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter att den kontanta ersättningen vid ett förfarande som anges i artikel 88
överstiger 10 %, ska avsnitt 2 och 3 i detta kapitel samt artiklarna 113, 114 och 115 tillämpas.
Artikel 117
Fusion utan upplösning av alla de överlåtande bolagen
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter ett förfarande som anges i artikel 88, 110 och 116 utan att alla de
överlåtande bolagen därvid upplöses, ska avsnitt 2, med undantag för artikel 105.1 c, avsnitt 3 eller avsnitt 4 i detta
kapitel tillämpas.
KAPITEL II
Gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar
Artikel 118
Allmänna bestämmelser
Detta kapitel ska tillämpas på fusioner av bolag med begränsat ansvar som har bildats i enlighet med en medlemsstats
lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom unionen, under förutsättning
att minst två av bolagen omfattas av lagstiftningen i olika medlemsstater (nedan kallade gränsöverskridande fusioner).
Artikel 119
Definitioner
I detta kapitel avses med
1. bolag med begränsat ansvar (nedan kallat bolag)
a) bolag i en bolagsform som anges i bilaga II eller
122
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/96
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
b) aktiebolag som är en juridisk person och har separata tillgångar som uteslutande svarar för bolagets skulder och
som enligt den nationella lagstiftning det omfattas av är underställt sådana skyddsåtgärder som fastställs
i avsnitt 2 i kapitel II i avdelning I och avsnitt 1 i kapitel III i avdelning I för att skydda bolagsmännens och tredje
mans intressen.
2. fusion en transaktion varigenom
a) ett eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför alla sina tillgångar och skulder till ett annat befintligt
bolag – det övertagande bolaget – i utbyte mot att deras bolagsmän får ersättning i form av värdepapper eller
andelar som representerar kapitalet i det andra bolaget samt, när så är tillämpligt, en kontant betalning som inte
överstiger 10 % av det nominella värdet eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga
parivärdet av dessa värdepapper eller andelar, eller
b) två eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför alla sina tillgångar och skulder till ett bolag som de
bildar – det nybildade bolaget – i utbyte mot att deras bolagsmän får ersättning i form av värdepapper eller
andelar som representerar kapitalet i det nybildade bolaget samt, när så är tillämpligt, en kontant betalning som
inte överstiger 10 % av det nominella värdet eller, om det inte finns något nominellt värde, av det
bokföringsmässiga parivärdet av dessa värdepapper eller andelar, eller
c) ett bolag upplöses utan likvidation och överför alla sina tillgångar och skulder till det bolag som innehar samtliga
värdepapper eller andelar som representerar dess kapital.
Artikel 120
Ytterligare bestämmelser angående tillämpningsområdet
1.
Trots det som sägs i artikel 119.2 ska detta kapitel tillämpas även på gränsöverskridande fusioner om åtminstone
en av de berörda medlemsstaternas lagstiftning tillåter att den kontanta betalning som avses i artikel 119.2 a och b
överstiger 10 % av det nominella värdet eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga
parivärdet av de värdepapper eller andelar som utgör kapitalet i det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande
fusionen.
2.
Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa detta kapitel på gränsöverskridande fusioner med ett kooperativt
företag även i de fall där det kooperativa företaget motsvarar definitionen av bolag med begränsat ansvar enligt
artikel 119.1.
3.
Detta kapitel ska inte tillämpas på gränsöverskridande fusioner med ett bolag vars syfte är kollektiva investeringar
av kapital som erhålls av allmänheten, som bedriver verksamhet på grundval av principen om riskspridning och vars
andelar, på innehavarnas begäran, återköps eller inlöses, direkt eller indirekt, ur det bolagets tillgångar. Åtgärder som
vidtas av ett sådant bolag för att säkerställa att börsvärdet på dess andelar inte skiljer sig avsevärt från värdet på dess
nettotillgångar ska anses motsvara sådant återköp eller sådan inlösen.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att detta kapitel inte tillämpas på det företag eller de företag som är föremål för
användningen av resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmekanismer som fastställs i avdelning IV
i direktiv 2014/59/EU.
Artikel 121
Villkor för gränsöverskridande fusioner
1.
Om inte annat anges i detta kapitel,
a) är gränsöverskridande fusioner endast möjliga mellan bolagsformer som får fusionera enligt den nationella
lagstiftningen i de berörda medlemsstaterna,
b) ska ett bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion uppfylla villkoren i de bestämmelser och formaliteter i den
nationella lagstiftning som bolaget omfattas av. Lagar som ger en medlemsstats nationella myndigheter möjlighet att
motsätta sig en bestämd inhemsk fusion med hänvisning till allmänintresset ska vara tillämpliga även på gränsöver
skridande fusioner, om denna medlemsstats lagstiftning är tillämplig på åtminstone ett av de fusionerande bolagen.
Denna bestämmelse ska inte gälla i den mån artikel 21 i förordning (EG) nr 139/2004 är tillämplig.
123
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/97
2.
De bestämmelser och formaliteter som avses i punkt 1 b ska särskilt omfatta bestämmelser om beslutsfattandet
i samband med fusionen och, med beaktande av fusionens gränsöverskridande art, skyddet av de fusionerande bolagens
borgenärer, obligationsinnehavare och innehavare av värdepapper eller andelar, samt arbetstagarna avseende andra
rättigheter än de som regleras i artikel 133. En medlemsstat får, när det gäller bolag som deltar i en gränsöverskridande
fusion och som omfattas av dess lagstiftning, utfärda bestämmelser som är avsedda att säkerställa ett lämpligt skydd för
minoritetsdelägare som har motsatt sig den gränsöverskridande fusionen.
Artikel 122
Gemensam plan för den gränsöverskridande fusionen
De fusionerande bolagens lednings- och/eller förvaltningsorgan ska utarbeta en gemensam plan för den gränsöver
skridande fusionen. Den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen ska åtminstone innehålla uppgifter
om
a) de fusionerande bolagens form, namn och säte samt om den planerade formen, det planerade namnet och sätet för
det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen,
b) utbytesförhållandet för värdepapperen eller de andelar som representerar kapitalet och om eventuell kontant
betalning,
c) villkoren för tilldelning av värdepapper eller andelar som representerar kapitalet i det bolag som uppstår genom den
gränsöverskridande fusionen,
d) den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för sysselsättningen,
e) från vilken tidpunkt innehav av värdepapper eller andelar som representerar kapitalet ger rätt till del i vinsten samt
om eventuella särskilda villkor rörande denna rätt,
f) från vilken tidpunkt de fusionerande bolagens transaktioner bokföringsmässigt ska behandlas som hörande till det
bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen,
g) vilka rättigheter som det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen tilldelar bolagsmän med
speciella rättigheter och innehavare av andra värdepapper än andelar som representerar kapitalet eller om vilka
åtgärder som föreslås beträffande dem,
h) eventuella särskilda förmåner som beviljas de sakkunniga som granskar planen för den gränsöverskridande fusionen
eller ledamöterna av förvaltnings-, lednings-, tillsyns- eller kontrollorganen i de fusionerande bolagen,
i) bolagsordningen för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen,
j) i förekommande fall, enligt vilka förfaranden det i enlighet med artikel 133 sluts överenskommelser angående
arbetstagarnas inflytande på fastställandet av deras rätt till medverkan i det bolag som uppstår genom den gränsöver
skridande fusionen,
k) bedömningen av de tillgångar och skulder som överförs på det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande
fusionen,
l) datum för de fusionerande bolagens räkenskaper som ska användas för att fastställa villkoren för den gränsöver
skridande fusionen.
Artikel 123
Offentliggörande
1.
Den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen ska offentliggöras på det sätt som föreskrivs enligt
varje medlemsstats lagstiftning, i enlighet med artikel 16, för varje fusionerande bolag minst en månad före den
bolagsstämma som ska besluta om planen.
Ett fusionerande företag ska undantas från kravet på offentliggörande i artikel 16 om företaget, under en oavbruten
period som inleds minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om den gemensamma planen för
gränsöverskridande fusion och avslutas tidigast när bolagsstämman avslutas, gör den gemensamma planen för sådan
fusion tillgänglig på sin egen webbplats, kostnadsfritt för allmänheten. Medlemsstaterna får inte underkasta detta
undantag andra krav och begränsningar än sådana som är nödvändiga för att säkerställa webbplatsens säkerhet och
handlingarnas äkthet och endast får införa sådana krav och begränsningar i den mån de är proportionella för att
uppfylla dessa mål.
124
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/98
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Med avvikelse från andra stycket får medlemsstaterna kräva att det offentliggörande som nämns i det stycket ska ske via
den centrala elektroniska plattform som avses i artikel 16.5. Medlemsstaterna får alternativt kräva att sådant
offentliggörande ska ske på annan webbplats som de har utsett för detta ändamål. Om medlemsstaterna utnyttjar någon
av dessa möjligheter ska de se till att det inte tas ut någon särskild avgift från företagen för detta offentliggörande.
Om en annan webbplats än den centrala elektroniska plattformen används ska en hänvisning som ger åtkomst till den
webbplatsen offentliggöras på den centrala elektroniska plattformen minst en månad före dagen för bolagsstämman.
I hänvisningen ska även anges vilken dag den gemensamma planen för gränsöverskridande fusion offentliggjordes på
webbplatsen, och den ska vara tillgänglig gratis för allmänheten. Ingen särskild avgift ska tas ut av företagen för detta
offentliggörande.
Förbudet i tredje och fjärde stycket mot att ta ut en särskild avgift av företag för ett offentliggörande ska inte påverka
medlemsstaternas möjlighet att till företagen överföra kostnader som rör den centrala elektroniska plattformen.
Medlemsstaterna får kräva att företag ska behålla informationen under en viss period efter bolagsstämman på sin
webbplats eller, i förekommande fall, på den centrala elektroniska plattformen eller den webbplats som den berörda
medlemsstaten har utsett. Medlemsstaterna får fastställa konsekvenserna av ett tillfälligt avbrott i åtkomsten till
webbplatsen eller till den centrala elektroniska plattformen som orsakas av tekniska eller andra faktorer.
2.
För vart och ett av de fusionerande bolagen, och med förbehåll för ytterligare krav som ställs av den medlemsstat
som bolaget lyder under, ska följande uppgifter offentliggöras i denna medlemsstats officiella tidning:
a) Form, namn och säte för vart och ett av de fusionerande bolagen.
b) Det register dit handlingarna enligt artikel 16.3 har lämnats för vart och ett av de fusionerande bolagen samt deras
löpnummer i detta register.
c) En uppgift om hur vart och ett av de fusionerande bolagens borgenärer och i förekommande fall minoritetsdelägare
ska förfara för att utöva sina rättigheter samt den adress där fullständig information om detta förfarande kostnadsfritt
kan erhållas.
Artikel 124
Lednings- eller förvaltningsorganets rapport
Lednings- eller förvaltningsorganet i vart och ett av de fusionerande bolagen ska utarbeta en rapport till bolagsmännen
med en förklaring av och motivering till de rättsliga och ekonomiska aspekterna av den gränsöverskridande fusionen
samt förklara konsekvenserna av den gränsöverskridande fusionen för bolagsmän, borgenärer och arbetstagare.
Rapporten ska göras tillgänglig för bolagsmännen och arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare saknas, för
arbetstagarna själva minst en månad före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 126.
Om lednings- eller förvaltningsorganet i något av de fusionerande bolagen inom skälig tid erhåller ett yttrande från
arbetstagarnas företrädare, i enlighet med nationell lagstiftning, ska detta yttrande bifogas rapporten.
Artikel 125
Oberoende rapport av sakkunnig
1.
För varje fusionerande bolag ska oberoende sakkunniga utarbeta en rapport riktad till bolagsmännen som ska vara
tillgänglig senast en månad före den bolagsstämma som avses i artikel 126. Dessa sakkunniga kan, i enlighet med
lagstiftningen i varje medlemsstat, vara fysiska eller juridiska personer.
125
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/99
2.
Som ett alternativ till de sakkunniga som granskar planen för varje fusionerande bolags räkning får en eller flera
oberoende sakkunniga, utsedda för detta ändamål på de fusionerande bolagens gemensamma begäran av en rättslig eller
administrativ myndighet, eller godkända av en sådan myndighet, i den medlemsstat av vars lagstiftning något av de
fusionerande bolagen eller det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen omfattas, granska den
gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen och upprätta en gemensam skriftlig rapport avsedd för
samtliga delägare.
3.
Rapporten från de sakkunniga ska innehålla åtminstone de uppgifter som föreskrivs i artikel 96.2. De sakkunniga
ska ha rätt att av vart och ett av de fusionerande bolagen begära de upplysningar som de anser vara nödvändiga för att
de ska kunna fullgöra sin uppgift.
4.
Det ska inte krävas vare sig någon granskning av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen av
oberoende sakkunniga eller någon rapport från de sakkunniga om alla delägare i vart och ett av de bolag som ingår
i den gränsöverskridande fusionen är eniga om detta.
Artikel 126
Godkännande av bolagsstämman
1.
Efter att ha tagit del av de rapporter som avses i artiklarna 124 och 125, ska bolagsstämman i vart och ett av de
fusionerande bolagen besluta om godkännande av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen.
2.
Bolagsstämman i varje fusionerande bolag får förbehålla sig rätten att ställa som villkor för den gränsöverskridande
fusionens genomförande att den uttryckligen bekräftar de närmare bestämmelser som beslutats för arbetstagarnas
medverkan i det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen.
3.
Om villkoren i artikel 94 uppfylls, behöver medlemsstaternas lagstiftning inte innehålla krav på att det övertagande
bolagets bolagsstämma ska godkänna fusionen.
Artikel 127
Fusionsintyg
1.
Varje medlemsstat ska utse den domstol, notarius publicus eller annan behörig myndighet som ska kontrollera den
gränsöverskridande fusionens lagenlighet för den del av förfarandet som gäller varje fusionerande bolag som omfattas av
den statens lagstiftning.
2.
I de berörda medlemsstaterna ska den myndighet som avses i punkt 1 för varje fusionerande bolag som omfattas
av den statens lagstiftning utan dröjsmål utfärda ett intyg som slutgiltigt styrker att vad som krävs i fråga om handlingar
och formaliteter före fusionen har fullgjorts.
3.
Om lagstiftningen i den medlemsstat som ett fusionerande bolag omfattas av föreskriver ett förfarande för att
granska och ändra värdepapperens eller andelarnas utbytesförhållande, eller ett förfarande för att kompensera minoritets
delägare, utan att förhindra registreringen av den gränsöverskridande fusionen, ska sådana förfaranden endast vara
tillämpliga om andra fusionerande bolag som befinner sig i medlemsstater som inte föreskriver sådana förfaranden, när
de godkänner planen för den gränsöverskridande fusionen enligt artikel 126.1, uttryckligen accepterar att bolagsmännen
i det fusionerande bolaget har möjlighet att tillgripa dessa förfaranden, som ska inledas vid den domstol som har
behörighet i fråga om detta fusionerande bolag. I sådana fall får den myndighet som avses i punkt 1 utfärda det intyg
som avses i punkt 2 även om ett sådant förfarande inletts. Intyget ska emellertid ange att förfarandet har inletts. Beslutet
enligt förfarandet ska vara bindande för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen och alla dess
bolagsmän.
Artikel 128
Kontroll av den gränsöverskridande fusionens lagenlighet
1.
Varje medlemsstat ska utse den domstol, notarius publicus eller annan behörig myndighet som ska kontrollera den
gränsöverskridande fusionens lagenlighet för den del av förfarandet som gäller genomförandet av den gränsöverskridande
fusionen och i förekommande fall bildandet av ett nytt bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen när
126
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/100
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
detta bolag omfattas av den statens lagstiftning. Myndigheten ska i synnerhet kontrollera att de fusionerande bolagen har
godkänt den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen med samma lydelse och, när så är lämpligt, att
de närmare bestämmelserna för arbetstagarnas medverkan har fastställts i enlighet med artikel 133.
2.
Vid tillämpning av punkt 1 ska därför varje fusionerande bolag överlämna det intyg som avses i artikel 127.2 till
den myndighet som avses i punkt 1 inom sex månader från intygets utfärdande samt en kopia av den gemensamma
plan för den gränsöverskridande fusionen som godkänts av den bolagsstämma som avses i artikel 126.
Artikel 129
Tidpunkten då den gränsöverskridande fusionen får verkan
Den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan ska bestämmas i enlighet med den medlemsstats
lagstiftning som det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen omfattas av. Denna tidpunkt ska infalla
efter det att de kontroller som avses i artikel 128 har genomförts.
Artikel 130
Registrering
Lagstiftningen i varje medlemsstat som de fusionerande företagen omfattades av ska avgöra för respektive stats
territorium hur den gränsöverskridande fusionens genomförande, i enlighet med artikel 16, ska offentliggöras i de
offentliga register till vilka varje företag är skyldigt att lämna in sina handlingar.
Registret för registrering av det företag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen ska utan dröjsmål, via det
system för sammankoppling av register som inrättats i enlighet med artikel 22.2, meddela det register till vilket vart och
ett av företagen var skyldigt att lämna in sina handlingar att den gränsöverskridande fusionen har ägt rum. Den
föregående registreringen ska raderas, i tillämpliga fall, vid mottagandet av det meddelandet, men inte tidigare.
Artikel 131
Den gränsöverskridande fusionens rättsverkningar
1.
När en gränsöverskridande fusion genomförs enligt artikel 119.2 a och c ska följande rättsverkningar inträda vid
den tidpunkt som avses i artikel 129:
a) Det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder ska överföras till det övertagande bolaget.
b) Bolagsmännen i det överlåtande bolaget ska bli bolagsmän i det övertagande bolaget.
c) Det överlåtande bolaget ska upphöra att existera.
2.
När en gränsöverskridande fusion genomförs enligt artikel 119.2 b ska följande rättsverkningar inträda vid den
tidpunkt som avses i artikel 129:
a) De fusionerande bolagens samtliga tillgångar och skulder ska överföras till det nya bolaget.
b) Bolagsmännen i de fusionerande bolagen ska bli bolagsmän i det nybildade bolaget.
c) De fusionerande bolagen ska upphöra att existera.
3.
Om lagstiftningen i medlemsstaterna vid gränsöverskridande fusion mellan bolag som omfattas av detta kapitel
kräver att särskilda formaliteter uppfylls för att de fusionerande bolagens överföring av vissa tillgångar, rättigheter och
skyldigheter ska få rättsverkan gentemot tredje man, ska dessa formaliteter fullgöras av det bolag som uppstår genom
den gränsöverskridande fusionen.
127
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/101
4.
De fusionerande bolagens rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden
och som gäller vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan ska, på grund av att denna gränsöver
skridande fusion får verkan, överföras till det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen vid den
tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan.
5.
Inga andelar i det övertagande bolaget ska utbytas mot andelar i det överlåtande bolaget vilka innehas antingen
a) av det övertagande bolaget eller genom en person som handlar i eget namn men på dess vägnar,
b) eller av det överlåtande bolaget eller genom en person som handlar i eget namn men på dess vägnar.
Artikel 132
Förenklade formaliteter
1.
När en gränsöverskridande fusion genom absorption genomförs av ett bolag som innehar samtliga andelar och alla
andra värdepapper som berättigar till rösträtt vid bolagsstämma i det eller de överlåtande bolagen,
— ska bestämmelserna i artikel 122 b, c och e, artikel 125 och artikel 131.1 b inte tillämpas,
— ska bestämmelserna i artikel 126.1 inte tillämpas på det eller de överlåtande bolagen.
2.
Om en gränsöverskridande fusion genom förvärv genomförs av ett bolag som innehar minst 90 %, men inte alla,
aktier och andra värdepapper som ger rösträtt på bolagsstämmor i det eller de bolag som förvärvas, ska utlåtanden av
en oberoende sakkunnig eller av oberoende sakkunniga och de handlingar som behövs för en granskning bara krävas
i den mån detta fastställs i den nationella lagstiftning som reglerar antingen det förvärvande bolaget eller det bolag som
ska förvärvas i enlighet med kapitel I i avdelning II.
Artikel 133
Arbetstagarnas medverkan
1.
Utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 2 ska det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande
fusionen omfattas av eventuella gällande bestämmelser om arbetstagarnas medverkan i den medlemsstat där dess säte är
beläget.
2.
Eventuella gällande bestämmelser om arbetstagarnas medverkan i den medlemsstat där sätet för det bolag som
uppstår genom den gränsöverskridande fusionen är beläget ska emellertid inte tillämpas, om minst ett av de
fusionerande bolagen under de sex månader som föregår offentliggörandet av den gemensamma planen för den
gränsöverskridande fusionen enligt artikel 123 har ett genomsnittligt antal arbetstagare som överstiger 500 och omfattas
av bestämmelser om arbetstagarnas medverkan i den mening som avses i artikel 2 k i direktiv 2001/86/EG eller om det
i den nationella lagstiftning som tillämpas på det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen
a) inte föreskrivs åtminstone samma nivå för arbetstagarnas medverkan som den som gäller för de berörda fusionerande
bolagen, mätt genom andelen representanter för arbetstagarna bland ledamöterna i förvaltningsorganet eller
tillsynsorganet eller dessas kommittéer eller i ledningsgruppen, som omfattar bolagets resultatenheter, och som
omfattas av arbetstagarnas medverkan, eller
b) inte föreskrivs samma rätt till medverkan för arbetstagare i driftsenheter i det bolag som uppstår genom den
gränsöverskridande fusionen och som är belägna i andra medlemsstater som för arbetstagarna i den medlemsstat där
det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen har sitt säte.
128
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/102
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
3.
I de fall som avses i punkt 2 ska arbetstagarnas medverkan i det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande
fusionen samt deras inflytande över besluten om dessa rättigheter, i tillämpliga delar och om inte annat följer av
punkterna 4–7, regleras av medlemsstaterna enligt de principer och förfaranden som anges i artikel 12.2, 12.3 och 12.4
i förordning (EG) nr 2157/2001 och följande bestämmelser i direktiv 2001/86/EG:
a) Artikel 3.1, 3.2, 3.3, 3.4 första stycket första strecksatsen och andra stycket, 3.5 samt 3.7.
b) Artikel 4.1, 4.2 a, g och h samt 4.3.
c) Artikel 5.
d) Artikel 6.
e) Artikel 7.1, 7.2 första stycket led b och andra stycket samt 7.3. I detta kapitel ska dock den procentandel som krävs
enligt artikel 7.2 första stycket led b i direktiv 2001/86/EG för tillämpningen av de referensbestämmelser som återges
i del 3 i bilagan till det direktivet ökas från 25 % till 33 1/3 %.
f) Artiklarna 8, 10 och 12.
g) Artikel 13.4.
h) Del 3 led b i bilagan.
4.
När medlemsstaterna reglerar de principer och förfaranden som avses i punkt 3
a) ska de ge de relevanta organen i de fusionerande bolagen befogenhet att utan föregående förhandlingar välja att
direkt omfattas av de referensbestämmelser för medverkan som avses i punkt 3 h ovan, enligt lagstiftningen i den
medlemsstat där det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen ska ha sitt säte och iaktta dessa
bestämmelser från och med dagen för registreringen,
b) ska de ge det särskilda förhandlingsorganet rätt att med två tredjedels majoritet som företräder minst två tredjedelar
av arbetstagarna, däribland rösterna från de ledamöter som representerar arbetstagare i minst två medlemsstater,
besluta att inte inleda förhandlingar eller avsluta förhandlingar som redan inletts och att iaktta de gällande
bestämmelserna om medverkan i den medlemsstat där det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande
fusionen ska ha sitt säte,
c) får de, i de fall referensbestämmelserna för medverkan gäller efter föregående förhandlingar och utan hinder av dessa
bestämmelser, besluta att begränsa andelen ledamöter som representerar arbetstagarna i förvaltningsorganet i det
bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen. Om antalet ledamöter som representerar arbetstagarna
i ett av de fusionerande bolagen utgjorde minst en tredjedel av förvaltnings- eller tillsynsorganet får begränsningen
dock aldrig leda till en lägre andel ledamöter som företräder arbetstagarna i förvaltningsorganet än en tredjedel.
5.
Utvidgningen av rätten till medverkan till att omfatta de arbetstagare i det bolag som uppstår genom den
gränsöverskridande fusionen vilka är anställda i en annan medlemsstat, enligt punkt 2 b, medför inte någon skyldighet
för de medlemsstater som väljer att göra detta att beakta dessa arbetstagare när de beräknar den tröskel för
arbetsstyrkans storlek som ger rätt till medverkan enligt den nationella lagstiftningen.
6.
När minst ett av de fusionerande bolagen omfattas av ett system för arbetstagares medverkan och det bolag som
uppstår genom den gränsöverskridande fusionen ska omfattas av ett sådant system i enlighet med bestämmelserna
i punkt 2, ska bolaget ha en rättslig form som medger rätt till medverkan.
7.
När det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen omfattas av ett system för arbetstagares
medverkan ska bolaget vidta åtgärder för att säkerställa att arbetstagarnas rätt till medverkan skyddas vid eventuella
därpå följande inhemska fusioner inom tre år efter det att den gränsöverskridande fusionen har trätt i kraft, genom att
i tillämpliga delar tillämpa bestämmelserna i denna artikel.
Artikel 134
Giltighet
En gränsöverskridande fusion som trätt i kraft i enlighet med artikel 129 får inte ogiltigförklaras.
129
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/103
KAPITEL III
Delning av publika aktiebolag
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser
Artikel 135
Allmänna bestämmelser om delningsförfaranden
1.
Om medlemsstaterna tillåter de bolagsformer som anges i bilaga I och som är underställda deras lagstiftning att
genomföra en sådan delning genom förvärv som anges i artikel 136, ska medlemsstaterna låta förfarandet omfattas av
avsnitt 2 i detta kapitel.
2.
Om medlemsstaterna tillåter de bolagsformer som avses i punkt 1 att genomföra en sådan delning genom bildande
av nytt bolag som anges i artikel 155, ska medlemsstaterna låta förfarandet omfattas av avsnitt 3 i detta kapitel.
3.
Om medlemsstaterna tillåter de bolagsformer som avses i punkt 1 att genomföra ett förfarande varigenom en
sådan delning genom förvärv som anges i artikel 136.1 äger rum i förening med en sådan delning genom bildande av
ett eller flera nya bolag som anges i artikel 155.1, ska medlemsstaterna låta förfarandet omfattas av avsnitt 2 i detta
kapitel och artikel 156.
4.
Artikel 87.2, 87.3 och 87.4 ska tillämpas.
Avsnitt 2
Delning genom förvär v
Artikel 136
Definition av delning genom förvärv
1.
I detta kapitel avses med delning genom förvärv ett sådant förfarande varigenom ett bolag upplöses utan likvidation
och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till flera än ett bolag i utbyte mot att aktieägarna
i det delade bolaget tilldelas aktier i de bolag som mottar tillskott med anledning av delningen (de mottagande bolagen)
och i förekommande fall en kontant ersättning som inte får överstiga 10 % av de tilldelade aktiernas nominella värde
eller, i avsaknad av sådant värde, aktiernas bokförda parivärde.
2.
Artikel 89.2 ska tillämpas.
3.
Då detta kapitel hänvisar till bestämmelser i kapitel I i avdelning II ska med fusionerande bolag avses de bolag som
deltar i en delning, med överlåtande bolag det delade bolaget, med övertagande bolag vart och ett av de mottagande bolagen och
med fusionsplan delningsplanen.
Artikel 137
Delningsplan
1.
Förvaltnings- och ledningsorganen i de bolag som deltar i delningen ska upprätta en skriftlig delningsplan.
2.
Delningsplanen ska innehålla minst följande uppgifter:
a) Form, namn och säte för de bolag som deltar i delningen.
b) Aktiernas utbytesförhållande och i förekommande fall storleken av den kontanta ersättningen.
c) De närmare villkoren för tilldelning av aktier i de mottagande bolagen.
130
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/104
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
d) Den tidpunkt från vilken sistnämnda aktier ger rätt till utdelning av vinst samt varje särskilt förhållande som berör
denna rätt.
e) Den tidpunkt från vilken det delade bolagets åtgärder i bokföringshänseende ska anses företagna för något av de
mottagande bolagens räkning.
f) De rättigheter som de mottagande bolagen tillförsäkrar innehavare av sådana aktier till vilka särskilda rättigheter är
knutna och innehavare av andra värdepapper än aktier eller de åtgärder som föreslås till förmån för dessa personer.
g) Varje särskild förmån som beviljas de sakkunniga som anges i artikel 142.1 och ledamöterna av förvaltnings-,
lednings-, tillsyns- eller kontrollorganen i de bolag som deltar i delningen.
h) En noggrann beskrivning och fördelning av de tillgångar och skulder som ska överföras till vart och ett av de
mottagande bolagen.
i) Fördelningen på det delade bolagets aktieägare av aktier i de mottagande bolagen och grunderna för fördelningen.
3.
Om en tillgång inte har fördelats i delningsplanen och en tolkning av denna inte gör det möjligt att bestämma
fördelningen, ska tillgången eller dess värde fördelas mellan alla de mottagande bolagen i förhållande till den del av
nettotillgångarna som har tilldelats vart och ett av bolagen enligt delningsplanen.
Om en skuld inte har fördelats i delningsplanen och en tolkning av denna inte gör det möjligt att bestämma
fördelningen ska varje mottagande bolag ansvara solidariskt för skulden. Medlemsstaterna får bestämma att detta
solidariska ansvar ska begränsas till den nettobehållning som tilldelas vart och ett av de mottagande bolagen.
Artikel 138
Offentliggörande av delningsplanen
Delningsplanen ska offentliggöras för vart och ett av de bolag som deltar i delningen, enligt varje medlemsstats
lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16, minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om
delningsplanen.
Ett företag som deltar i delningen ska undantas från kravet på offentliggörande i artikel 16 om företaget, under en
oavbruten period som inleds minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om delningsplanen och
avslutas tidigast när denna bolagsstämma avslutas, gör delningsplanen tillgänglig på sin egen webbplats, kostnadsfritt för
allmänheten. Medlemsstaterna får inte underkasta detta undantag andra krav och begränsningar än sådana som är
nödvändiga för att säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och får endast införa sådana krav och
begränsningar i den mån de är proportionella för att uppfylla dessa mål.
Med avvikelse från andra stycket får medlemsstaterna kräva att det offentliggörande som nämns i det stycket ska ske via
den centrala elektroniska plattform som avses i artikel 16.5. Medlemsstaterna får alternativt kräva att sådant
offentliggörande ska ske på annan webbplats som de har utsett för detta ändamål. Om medlemsstaterna utnyttjar någon
av dessa möjligheter ska de se till att det inte tas ut någon särskild avgift från företagen för detta offentliggörande.
Om en annan webbplats än den centrala elektroniska plattformen används ska en hänvisning som ger åtkomst till den
webbplatsen offentliggöras på den centrala elektroniska plattformen minst en månad före dagen för bolagsstämman.
I hänvisningen ska även anges vilken dag delningsplanen offentliggjordes på webbplatsen, och den ska kostnadsfritt vara
tillgänglig för allmänheten. Ingen särskild avgift ska tas ut av företagen för detta offentliggörande.
Förbudet i det tredje och fjärde stycket mot att ta ut en särskild avgift av företag för ett offentliggörande ska inte påverka
medlemsstaternas möjlighet att till företagen överföra kostnader som rör den centrala elektroniska plattformen.
Medlemsstaterna får kräva att företag ska behålla informationen under en viss period efter bolagsstämman på sin
webbplats eller, i förekommande fall, på den centrala elektroniska plattformen eller den webbplats som den berörda
medlemsstaten har utsett. Medlemsstaterna får fastställa konsekvenserna av ett tillfälligt avbrott i åtkomsten till
webbplatsen eller till den centrala elektroniska plattformen som orsakas av tekniska eller andra faktorer.
131
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/105
Artikel 139
Godkännande av bolagsstämman i varje bolag som deltar i delningen
1.
En delning fordrar godkännande av minst bolagsstämman i varje bolag som deltar i delningen. Artikel 93 ska
tillämpas i fråga om vilken majoritet som fordras för sådana beslut, beslutens räckvidd och i vilka fall det fordras en
särskild omröstning.
2.
Om aktieägarna i det delade bolaget tilldelas aktier i de mottagande bolagen på annat sätt än i förhållande till sin
rätt till kapitalet i det delade bolaget, får medlemsstaterna föreskriva att minoritetsaktieägarna i det delade bolaget ska ha
rätt att få sina aktier inlösta. De ska i sådant fall ha rätt till ett vederlag som svarar mot värdet av deras aktier. Om tvist
uppkommer angående vederlaget ska det vara möjligt att få detta bestämt av domstol.
Artikel 140
Undantag från kravet på godkännande från bolagsstämman i ett mottagande bolag
Lagstiftningen i en medlemsstat behöver inte föreskriva att delningen ska godkännas av bolagsstämman i ett mottagande
bolag, om följande villkor är uppfyllda:
a) Det i artikel 138 föreskrivna offentliggörandet sker, för det mottagande bolaget, minst en månad före dagen för den
bolagsstämma i det delade bolaget som ska besluta om delningsplanen.
b) Alla aktieägare i det mottagande bolaget har rätt att minst en månad före den i led a nämnda dagen ta del av de
i artikel 143.1 angivna handlingarna hos det mottagande bolaget där detta har sitt säte.
c) En eller flera aktieägare i det mottagande bolaget med ett aktieinnehav som uppgår till en viss minsta procent av det
tecknade kapitalet har rätt att fordra att en bolagsstämma i det mottagande bolaget sammankallas för att besluta om
godkännande av delningen. Det minsta procenttalet får inte sättas högre än till 5 %. Medlemsstaterna får dock
föreskriva att aktier utan rösträtt inte ska tas med vid denna beräkning.
Vid tillämpningen av led b i första stycket ska artikel 143.2, 143.3 och 143.4 tillämpas.
Artikel 141
Utförlig skriftlig redogörelse och underrättelse om delningen
1.
Förvaltnings- och ledningsorganen i vart och ett av de bolag som deltar i delningen ska upprätta en utförlig
skriftlig redogörelse i vilken delningsplanen och därvid särskilt utbytesförhållandet mellan aktierna och grunderna för
deras fördelning förklaras och bedöms rättsligt och ekonomiskt.
2.
Redogörelsen ska i förekommande fall även ange särskilda värderingssvårigheter.
I förekommande fall ska i redogörelsen även anges om det för de mottagande bolagen har upprättats något sådant
utlåtande över apportegendom som avses i artikel 70.2 och i vilket register utlåtandet ska vara infört.
3.
Förvaltnings- eller ledningsorganen i det delade bolaget ska underrätta bolagsstämman i det bolaget samt de
mottagande bolagens förvaltnings- eller ledningsorgan, så att dessa organ kan underrätta sina respektive bolagsstämmor,
om alla väsentliga ändringar i tillgångarna och skulderna som har inträffat mellan tidpunkten för upprättandet av
delningsplanen och tidpunkten för den bolagsstämma i det delade bolaget som ska besluta om delningsplanen.
132
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/106
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Artikel 142
Granskning av delningsplanen av sakkunniga
1.
För vart och ett av de bolag som deltar i delningen ska en eller flera oberoende sakkunniga, som utses eller
godkänns av en domstol eller en förvaltningsmyndighet, granska delningsplanen och lämna ett skriftligt utlåtande till
aktieägarna. Lagstiftningen i en medlemsstat kan dock föreskriva att det får förordnas en eller flera oberoende
sakkunniga för alla de bolag som deltar i delningen, om förordnandet meddelas av en domstol eller en förvaltnings
myndighet på bolagens gemensamma begäran. Beroende på varje medlemsstats lagstiftning kan de sakkunniga vara
fysiska eller juridiska personer eller andra bolag.
2.
Artikel 96.2 och 96.3 ska tillämpas.
Artikel 143
Tillhandahållande av handlingar så att aktieägarna kan ta del av dem
1.
Minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om delningsplanen ska alla aktieägare ha rätt
att hos bolaget där detta har sitt säte ta del av minst följande handlingar:
a) Delningsplanen.
b) Årsbokslut och förvaltningsberättelser för de senaste tre räkenskapsåren för de bolag som deltar i delningen.
c) I förekommande fall, en särskild redovisning som ska upprättas tidigast den första dagen i den tredje månaden före
den tidpunkt då delningsplanen upprättades, om det senaste årsbokslutet avser ett räkenskapsår som avslutades mer
än sex månader före denna tidpunkt.
d) I förekommande fall, de i artikel 141.1 nämnda redogörelserna av förvaltnings- eller ledningsorganen i de bolag som
deltar i delningen.
e) I förekommande fall de utlåtanden som nämns i artikel 142.
Vid tillämpning av led c i första stycket ska en redovisning inte krävas om företaget offentliggör en halvårsrapport
i enlighet med artikel 5 i direktiv 2004/109/EG och gör det tillgängligt för aktieägarna i enlighet med denna punkt.
2.
Den i punkt 1 c nämnda särskilda redovisningen ska utarbetas enligt samma metoder och med begagnande av
samma uppställning som den senaste balansräkningen.
Lagstiftningen i en medlemsstat får dock föreskriva
a) att någon ny fysisk inventering inte behöver genomföras,
b) att de värden som har åsatts i den senaste balansräkningen endast behöver ändras så att de återspeglar affärshän
delserna; hänsyn ska dock tas till
i) avskrivningar och avsättningar under den mellanliggande tiden,
ii) sådana väsentliga ändringar av faktiska värden som inte framgår av bokföringen.
3.
Varje aktieägare ska ha rätt att på begäran och kostnadsfritt få kopior av samtliga eller, om så önskas, vissa av de
i punkt 1 nämnda handlingarna.
Om en aktieägare har givit sitt medgivande till att företaget använder elektroniska metoder att förmedla information får
sådana handlingar skickas via elektronisk post.
4.
Ett företag ska undantas från kravet på att göra de handlingar som avses i punkt 1 tillgängliga där det har sitt säte
om företaget, under en oavbruten period som inleds minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta
om delningsplanen och avslutas tidigast när bolagsstämman avslutas, gör handlingarna tillgängliga på sin webbplats.
Medlemsstaterna får endast underkasta detta undantag sådana krav och begränsningar som är nödvändiga för att
säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och endast i den mån de är proportionella för att uppfylla
dessa mål.
133
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/107
Punkt 3 ska inte vara tillämplig om webbplatsen gör det möjligt för aktieägarna att under hela den period som avses
i första stycket i denna punkt ladda ner och skriva ut de handlingar som avses i punkt 1. I detta fall får medlemsstaterna
emellertid föreskriva att företaget gör dessa handlingar tillgängliga för aktieägarna där det har sitt säte.
Medlemsstaterna får kräva att företag ska behålla informationen på sin webbplats under en viss period efter
bolagsstämman. Medlemsstaterna får fastställa konsekvenserna av ett tillfälligt avbrott i åtkomsten till webbplatsen som
orsakas av tekniska eller andra faktorer.
Artikel 144
Förenklade formaliteter
1.
Det ska inte krävas vare sig någon granskning av delningsplanen eller något utlåtande från en sakkunnig i enlighet
med artikel 142.1 om alla delägare och innehavare av andra värdepapper med rösträtt i vart och ett av de bolag som
ingår i delningen är eniga om detta.
2.
Medlemsstaterna får tillåta att artikel 141 och artikel 143.1 c och d inte tillämpas, om alla delägare och innehavare
av andra värdepapper med rösträtt i vart och ett av de bolag som ingår i delningen är eniga om detta.
Artikel 145
Skydd för anställdas rättigheter
Skyddet för de anställdas rättigheter i varje bolag som deltar i delningen ska regleras enligt direktiv 2001/23/EG.
Artikel 146
Skydd av rättigheter för borgenärer i de bolag som deltar i delningen; solidariskt ansvar för de
mottagande bolagen
1.
Lagstiftningen i medlemsstaterna ska på ett betryggande sätt skydda rättigheterna för de borgenärer i de bolag som
deltar i delningen vilkas fordringar har uppkommit före offentliggörandet av delningsplanen och inte var förfallna till
betalning vid offentliggörandet.
2.
Vid tillämpning av punkt 1 ska det i medlemsstaternas lagstiftning åtminstone fastställas att dessa borgenärer ska
ha rätt till betryggande skyddsåtgärder, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de ekonomiska förhållandena i det
delade bolaget och i de bolag till vilka skulderna ska överföras enligt delningsplanen samt om borgenärerna inte redan
har sådana skyddsåtgärder.
Medlemsstaterna ska fastställa villkor för det skydd som avses i punkt 1 och i det första stycket i denna punkt.
Medlemsstaterna ska under alla omständigheter se till att borgenärerna har rätt att ansöka hos lämpliga administrativa
och rättsliga myndigheter om betryggande skyddsåtgärder, under förutsättning att de på ett trovärdigt sätt kan visa att
delningen gör att deras fordringar riskerar att inte gottgöras och att inga betryggande skyddsåtgärder har givits av
företaget.
3.
Om en borgenär inte har gottgjorts av det bolag till vilken skulden har överförts enligt delningsplanen, ska de
mottagande bolagen ansvara solidariskt för skulden. Medlemsstaterna får begränsa ansvarigheten till den nettobehållning
som tilldelas varje bolag, utom i fråga om det bolag till vilket skulden har överförts. Medlemsstaterna behöver dock inte
tillämpa denna punkt, om delningen sker under tillsyn av en domstol som avses i artikel 157 och en majoritet av
borgenärerna, företrädande tre fjärdedelar av de sammanlagda fordringarna, eller en majoritet av en kategori borgenärer
i det delade bolaget, företrädande tre fjärdedelar av fordringarna inom denna kategori, vid ett sammanträde enligt
artikel 157.1 c har avstått från att göra detta solidariska ansvar gällande.
4.
Artikel 99.3 ska tillämpas.
134
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/108
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
5.
Med förbehåll för bestämmelser om ett gemensamt utövande av obligationshavarnas rättigheter i de bolag som
deltar i delningen ska punkterna 1–4 tillämpas på obligationshavarna, om inte dessa vid ett sammanträde – förutsatt att
sådana sammanträden regleras i den nationella lagstiftningen – eller individuellt har godkänt delningen.
6.
Medlemsstaterna får föreskriva att de mottagande bolagen ska ansvara solidariskt för det delade bolagets
förpliktelser. I så fall behöver de inte tillämpa punkterna 1–5.
7.
Om en medlemsstat tillämpar den i punkterna 1–5 angivna ordningen till skydd för borgenärerna samtidigt som
medlemsstaten kräver solidariskt ansvar av de mottagande bolagen enligt punkt 6, får medlemsstaten begränsa detta
ansvar till den nettobehållning som har tilldelats vart och ett av bolagen.
Artikel 147
Skydd för innehavare av sådana andra värdepapper än aktier till vilka särskilda rättigheter är
knutna
Innehavare av sådana andra värdepapper än aktier till vilka särskilda rättigheter är knutna ska, i de mottagande bolag
mot vilka värdepapperen enligt delningsplanen kan göras gällande, ha minst samma rättigheter som i det delade bolaget,
om inte innehavarna av värdepapperen vid ett sammanträde – förutsatt att sådana sammanträden regleras i den
nationella lagstiftningen – eller individuellt har godkänt en ändring av rättigheterna eller har rätt att få värdepapperen
återköpta.
Artikel 148
Upprättande och officiellt bestyrkande av handlingar
Om lagstiftningen i en medlemsstat inte föreskriver någon förebyggande rättslig eller administrativ kontroll av att en
delning är lagenlig eller om denna kontroll inte omfattar alla för delningen föreskrivna rättshandlingar, ska artikel 102
tillämpas.
Artikel 149
Tidpunkten då delningen blir gällande
Lagstiftningen i medlemsstaterna ska ange den tidpunkt då delningen blir gällande.
Artikel 150
Formaliteter för offentliggörande
1.
En delning ska för vart och ett av de bolag som deltar i delningen offentliggöras enligt varje medlemsstats
lagstiftning som ska vara i överensstämmelse med artikel 16.
2.
Varje mottagande bolag kan själv vidta de formaliteter angående offentliggörandet som hänför sig till det delade
bolaget.
Artikel 151
Delningens rättsverkningar
1.
En delning ska i kraft av själva lagstiftningen ha följande rättsverkningar, vilka ska inträda samtidigt:
a) Både i förhållandet mellan det delade bolaget och de mottagande bolagen och i förhållandet till tredje man övergår
det delade bolagets samtliga tillgångar och skulder till de mottagande bolagen; övergången ska äga rum enligt
fördelningen i delningsplanen eller artikel 137.3.
b) Aktieägarna i det delade bolaget blir aktieägare i ett eller flera av de mottagande bolagen enligt fördelningen
i delningsplanen.
c) Det delade bolaget upphör.
135
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/109
2.
Aktier i ett mottagande bolag får inte ges i utbyte mot aktier i det delade bolaget, om aktierna i det delade bolaget
innehas antingen
a) av det mottagande bolaget själv eller av någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning, eller
b) av det delade bolaget själv eller av någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning.
3.
Vad nu sagts ska inte inkräkta på den lagstiftning i medlemsstaterna som föreskriver särskilda formaliteter för att
överföringen av vissa tillgångar, rättigheter och förpliktelser från det delade bolaget ska gälla mot tredje man. Det eller de
mottagande bolagen till vilka sådana tillgångar, rättigheter eller förpliktelser överförs enligt delningsplanen eller
artikel 137.3 får själva verkställa dessa formaliteter. Lagstiftningen i medlemsstaterna kan dock tillåta att det delade
bolaget fortsätter att verkställa dessa formaliteter under en begränsad tid som, utom i undantagsfall, inte får vara längre
än sex månader räknat från den tidpunkt då delningen blir gällande.
Artikel 152
Civilrättsligt ansvar för ledamöter i förvaltnings- eller ledningsorganen i ett bolag som delas
Lagstiftningen i medlemsstaterna ska minst innehålla regler om det civilrättsliga ansvar som ledamöterna i det delade
bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan ska ha mot det bolagets aktieägare på grund av fel som ledamöterna i dessa
organ uppsåtligen eller av vårdslöshet har begått vid förberedelsen och genomförandet av delningen, samt regler om det
civilrättsliga ansvar som de sakkunniga, vilka ansvarar för upprättandet i det delade bolaget av det i artikel 142 angivna
utlåtandet, ska ha på grund av fel som de genom oförsvarligt förfarande har begått då de utförde sitt uppdrag.
Artikel 153
Villkor för delningens ogiltighet
1.
Lagstiftningen i medlemsstaterna får endast innehålla sådana regler om ogiltighet av en delning som uppfyller
följande villkor:
a) Ogiltigheten ska beslutas av domstol.
b) En delning som har blivit gällande enligt artikel 149 förklaras ogiltig endast om det inte har förekommit någon
förebyggande rättslig eller administrativ kontroll av delningens lagenlighet eller officiellt bestyrkta handlingar inte har
upprättats eller om det visas att bolagsstämmans beslut är ogiltigt eller kan förklaras ogiltigt enligt nationell rätt.
c) Rättsliga åtgärder vidtas inte om det har förflutit mer än sex månader från det att delningen kom att gälla mot den
som åberopar ogiltigheten eller om bristen har avhjälpts.
d) Om det är möjligt att avhjälpa den brist, på grund av vilken delningen kan förklaras ogiltig, ger domstolen bolagen
i fråga tillfälle att inom viss tid göra detta.
e) Ett rättsligt avgörande varigenom en delning förklaras ogiltig offentliggörs enligt varje medlemsstats lagstiftning som
ska vara i överensstämmelse med artikel 16.
f) Om en medlemsstats lagstiftning medger att tredje man överklagar avgörandet, vederbörande gör detta senast sex
månader efter det att avgörandet offentliggjorts i överensstämmelse med kapitel III i avdelning I.
g) Ett avgörande varigenom en delning förklaras ogiltig inkräktar inte i och för sig på giltigheten av de förpliktelser som
har uppkommit för eller gentemot de mottagande bolagen innan avgörandet blev offentligt tillgängligt men efter den
i artikel 149 angivna tidpunkten.
h) Varje mottagande bolag ansvarar för de förpliktelser som åvilar bolaget och som har uppkommit efter den tidpunkt
då delningen blev gällande men före den tidpunkt då avgörandet om delningens ogiltighet offentliggjordes. Även det
delade bolaget ska ansvara för dessa förpliktelser. Medlemsstaterna får föreskriva att detta ansvar ska begränsas till
den del av nettobehållningen som har tilldelats det mottagande bolag för vilket förpliktelserna har uppkommit.
136
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/110
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
2.
Med avvikelse från punkt 1 a i den här artikeln får lagstiftningen i en medlemsstat även föreskriva att en
administrativ myndighet kan besluta om en delnings ogiltighet, om ett sådant avgörande kan överklagas till domstol.
Bestämmelserna i punkt 1 b och d–h i den här artikeln ska tillämpas på motsvarande sätt i fråga om den administrativa
myndigheten. Ogiltighetsförfarandet får inte inledas senare än sex månader efter den i artikel 149 angivna tidpunkten.
3.
Vad nu sagts inkräktar inte på medlemsstaternas lagstiftning om ogiltighetsförklaring av en delning med anledning
av annan kontroll än den förebyggande rättsliga eller administrativa kontrollen av delningens lagenlighet.
Artikel 154
Undantag från kravet på godkännande av bolagsstämman i det bolag som ska delas
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 140 ska medlemsstaterna inte kräva att delningen godkänns på
bolagsstämma i det bolag som ska delas om de mottagande bolagen tillsammans äger alla aktier i det bolag som ska
delas och alla andra värdepapper som ger rösträtt vid bolagsstämmor i det bolag som ska delas, och följande villkor är
uppfyllda:
a) det i artikel 138 föreskrivna offentliggörandet äger rum för vart och ett av de bolag som deltar i förfarandet minst en
månad innan förfarandet blir gällande,
b) alla aktieägare i de bolag som deltar i delningen har rätt att minst en månad innan förfarandet blir gällande, hos sitt
bolag där detta har sitt säte ta del av de i artikel 143.1 angivna handlingarna,
c) om någon bolagsstämma i det delade bolaget inte sammankallas för att besluta om godkännande av delningen, ska
de i artikel 141.3 föreskrivna upplysningarna avse alla väsentliga ändringar i tillgångarna och skulderna som har
inträffat efter upprättandet av delningsplanen.
Vid tillämpning av led b i första stycket ska artikel 143.2, 143.3 och 143.4 samt artikel 144 tillämpas.
Avsnitt 3
Delning genom bildande av nya bolag
Artikel 155
Definition av delning genom bildande av nya bolag
1.
I detta kapitel avses med delning genom bildande av nya bolag ett sådant förfarande varigenom ett bolag upplöses
utan likvidation och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till flera än ett nybildat bolag, mot
vederlag till aktieägarna i det delade bolaget i form av aktier i de mottagande bolagen och i förekommande fall en
kontant ersättning som inte får överstiga 10 % av de tilldelade aktiernas nominella värde eller, i avsaknad av sådant
värde, aktiernas bokförda parivärde.
2.
Artikel 90.2 ska tillämpas.
Artikel 156
Tillämpning av regler om delning genom förvärv
1.
Artiklarna 137, 138 och 139, 141, 142.1 och 142.2 samt artiklarna 143–153 ska tillämpas vid delning genom
bildande av nya bolag, dock med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 11 och 12. Därvid ska med bolag som deltar
i delningen avses det delade bolaget och med mottagande bolag vart och ett av de nya bolagen.
2.
Delningsplanen ska utöver de uppgifter som anges i artikel 137.2 ange form, namn och säte för vart och ett av de
nya bolagen.
137
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/111
3.
Delningsplanen och, om de är intagna i särskilda handlingar, de nya bolagens stiftelseurkunder eller utkast till
stiftelseurkunder och bolagsordningar eller utkast till bolagsordningar måste godkännas av bolagsstämman i det delade
bolaget.
4.
Medlemsstaterna ska inte tillämpa kraven i artiklarna 141 och 142 och artikel 143.1 c, d och e om aktierna i vart
och ett av de nya bolagen tilldelas aktieägarna i det bolag som ska delas i förhållande till deras rätt till kapitalet i det
sistnämnda bolaget.
Avsnitt 4
Delning under tillsyn av domstol
Artikel 157
Delning under tillsyn av domstol
1.
Medlemsstaterna får tillämpa punkt 2 om delningen sker under tillsyn av en domstol med behörighet att
a) kalla aktieägarna i det delade bolaget till en bolagsstämma för att besluta om delningen,
b) tillse att aktieägarna i vart och ett av de bolag som deltar i delningen har mottagit eller kan få tillgång till åtminstone
de handlingar som avses i artikel 143 i sådan tid att de har möjlighet att gå igenom handlingarna före dagen för den
bolagsstämma i deras bolag som ska besluta om delningen; om en medlemsstat begagnar sig av den i artikel 140
angivna möjligheten, ska tidsfristen vara tillräckligt lång för att aktieägarna i de mottagande bolagen ska få möjlighet
att utöva de rättigheter som tillkommer dem enligt sistnämnda artikel,
c) kalla till alla erforderliga sammanträden med borgenärerna i de bolag som deltar i delningen, för att besluta om
denna,
d) tillse att borgenärerna i vart och ett av de bolag som deltar i delningen har mottagit eller kan få tillgång till
åtminstone delningsplanen i sådan tid att de har möjlighet att gå igenom planen före den i led b angivna dagen,
e) godkänna delningsplanen.
2.
Om domstolen fastställer att de i punkt 1 b och d angivna villkoren är uppfyllda och att aktieägarna och
borgenärerna inte kan lida någon skada, får domstolen befria de bolag som deltar i delningen från att tillämpa
a) artikel 138, under förutsättning att den i artikel 146.1 avsedda betryggande ordningen till skydd för borgenärernas
rättigheter omfattar alla fordringar oavsett när de har uppkommit,
b) de i artikel 140 a och b angivna villkoren, om en medlemsstat begagnar sig av den i artikel 140 angivna möjligheten,
c) artikel 143 såvitt gäller den tid och det sätt som där anges för att ge aktieägarna möjlighet att ta del av de handlingar
som avses i den artikeln.
Avsnitt 5
Andra med delning likställda förfaranden
Artikel 158
Delningar med kontant ersättning som överstiger 10 %
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter att den kontanta ersättningen vid ett i artikel 135 angivet förfarande
överstiger 10 %, ska avsnitten 2, 3 och 4 i detta kapitel tillämpas.
138
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/112
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Artikel 159
Delningar utan att det delade bolaget därvid upplöses
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter ett i artikel 135 angivet förfarande utan att det delade bolaget därvid
upplöses, ska avsnitten 2, 3 och 4 i detta kapitel tillämpas, med undantag för artikel 151.1 c.
Avsnitt 6
Tillämpningsbestämmelser
Artikel 160
Övergångsbestämmelser
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artiklarna 146 och 147 på innehavare av sådana skuldebrev och andra
värdepapper som kan bytas ut mot aktier, om emissionsvillkoren vid tidpunkten för ikraftträdandet av de i artikel 26.1
eller 26.2 i direktiv 82/891/EEG angivna bestämmelserna på förhand har reglerat innehavarnas ställning i händelse av en
delning.
AVDELNING III
AVSLUTANDE BESTÄMMELSER
Artikel 161
Skydd av personuppgifter
Den behandling av personuppgifter som utförs inom ramen för detta direktiv ska omfattas av direktiv 95/46/EG (1).
Artikel 162
Rapport, regelbunden dialog om systemet för sammankoppling av register och översyn
1.
Kommissionen ska senast den 8 juni 2022 offentliggöra en rapport om hur systemet för sammankoppling av
centrala register, handelsregister och företagsregister fungerar, och då särskilt undersöka den tekniska driften och de
ekonomiska aspekterna.
2.
Rapporten ska, om lämpligt, åtföljas av förslag till ändringar av bestämmelser i detta direktiv som rör systemet för
sammankoppling av centrala register.
3.
Kommissionen och medlemsstaternas företrädare ska regelbundet sammanträda i lämpligt forum för att diskutera
hur frågor som omfattas av detta direktiv avseende systemet för sammankoppling av centrala register fungerar.
4.
Senast den 30 juni 2016 ska kommissionen se över hur de bestämmelser som rör rapporterings- och dokumenta
tionskrav i samband med fusioner och delningar som ändrats eller lagts till genom Europaparlamentets och rådets
direktiv 2009/109/EG (2) fungerar, särskilt vad avser deras effekt när det gäller att minska företagens administrativa
börda, mot bakgrund av vunna erfarenheter av tillämpningen av dem, och lägga fram en rapport för Europaparlamentet
och rådet, vid behov tillsammans med förslag till ändringar av de bestämmelserna.
(1) Direktiv 95/46/EG upphävs och ersätts med verkan från och med den 25 maj 2018 av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av
sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/109/EG av den 16 september 2009 om ändring av rådets direktiv 77/91/EEG,
78/855/EEG och 82/891/EEG och av direktiv 2005/56/EG vad gäller rapporterings- och dokumentationskrav i samband med fusioner
och delningar (EUT L 259, 2.10.2009, s. 14).
139
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/113
Artikel 163
Utövande av delegeringen
1.
Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna
artikel.
2.
Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 25.3 ska ges till kommissionen tills vidare.
3.
Den delegering av befogenhet som avses i artikel 25.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller
rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla.
Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet
angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.
Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5.
En delegerad akt som antas enligt artikel 25.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har
gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europapar
lamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat
kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets
eller rådets initiativ.
Artikel 164
Kommittéförfarande
1.
Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses
i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.
2.
När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Artikel 165
Överlämnande
Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar
inom de områden som omfattas av detta direktiv.
Artikel 166
Upphävande
Direktiv 82/891/EEG, 89/666/EEG, 2005/56/EG, 2009/101/EG, 2011/35/EU och 2012/30/EU i deras lydelse enligt de
direktiv som anges i bilaga III del A, ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad
gäller de tidsfrister för införlivande med nationell rätt och datum för tillämpning av direktiven som anges i bilaga III
del B.
Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med
jämförelsetabellen i bilaga IV.
Artikel 167
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
140
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/114
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Artikel 168
Adressater
Utfärdat i Strasbourg den 14 juni 2017.
På Europaparlamentets vägnar
A. TAJANI
Ordförande
På rådets vägnar
H. DALLI
Ordförande
141
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/115
BILAGA I
BOLAGSFORMER SOM AVSES I ARTIKLARNA 2.1, 2.2, 44.1, 44.2, 45.2, 87.1, 87.2 OCH 135.1
— I Belgien:
société anonyme/naamloze vennootschap.
— I Bulgarien:
акционерно дружество.
— I Tjeckien:
akciová společnost.
— I Danmark:
aktieselskab.
— I Tyskland:
Aktiengesellschaft.
— I Estland:
aktsiaselts.
— I Irland:
cuideachta phoiblí faoi theorainn scaireanna /public company limited by shares,
cuideachta phoiblí faoi theorainn ráthaíochta agus a bhfuil scairchaipiteal aici/public company limited by guarantee
and having a share capital.
— I Grekland:
ανώνυμη εταιρεία.
— I Spanien:
sociedad anónima.
— I Frankrike:
société anonyme.
— I Kroatien:
dioničko društvo.
— I Italien:
società per azioni.
— I Cypern:
δημόσιες εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές,
δημόσιες εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με εγγύηση που διαθέτουν μετοχικό κεφάλαιο.
— I Lettland:
akciju sabiedrība.
— I Litauen:
akcinė bendrovė.
142
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/116
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
— I Luxemburg:
société anonyme.
— I Ungern:
nyilvánosan működő részvénytársaság.
— I Malta:
kumpanija pubblika ta' responsabbiltà limitata/public limited liability company.
— I Nederländerna:
naamloze vennootschap.
— I Österrike:
Aktiengesellschaft.
— I Polen:
spółka akcyjna.
— I Portugal:
sociedade anónima.
— I Rumänien:
societate pe acțiuni.
— I Slovenien:
delniška družba.
— I Slovakien:
akciová spoločnost'.
— I Finland:
julkinen osakeyhtiö/publikt aktiebolag.
— I Sverige:
aktiebolag.
— I Förenade kungariket:
public company limited by shares,
public company limited by guarantee and having a share capital.
143
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/117
BILAGA II
BOLAGSFORMER SOM AVSES I ARTIKLARNA 7.1, 13, 29.1, 36.1, 67.1 OCH 119.1 a
— I Belgien:
naamloze vennootschap/société anonyme,
commanditaire vennootschap op aandelen/société en commandite par actions,
personenvennootschap met beperkte aansprakelijkheid/société de personnes à responsabilité limitée.
— I Bulgarien:
акционерно дружество, дружество с ограничена отговорност, командитно дружество с акции.
— I Tjeckien:
společnost s ručením omezeným, akciová společnost.
— I Danmark:
aktieselskab, kommanditaktieselskab, anpartsselskab.
— I Tyskland:
die Aktiengesellschaft, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.
— I Estland:
aktsiaselts, osaühing.
— I Irland:
cuideachtaí atá corpraithe faoi dhliteanas teoranta /companies incorporated with limited liability.
— I Grekland:
ανώνυμη εταιρεία, εταιρεία περιωορισμένης ευθύνης, ετερόρρυθμη κατά μετοχές εταιρεία.
— I Spanien:
la sociedad anónima, la sociedad comanditaria por acciones, la sociedad de responsabilidad limitada.
— I Frankrike:
société anonyme, société en commandite par actions, société à responsabilité limitée, société par actions simplifiée.
— I Kroatien:
dioničko društvo, društvo s ograničenom odgovornošću.
— I Italien:
società per azioni, società in accomandita per azioni, società a responsabilità limitata.
— I Cypern:
δημόσιες εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή με εγγύηση, ιδιωτικές εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή
με εγγύηση.
— I Lettland:
akciju sabiedrība, sabiedrība ar ierobežotu atbildību, komanditsabiedrība.
144
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/118
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
— I Litauen:
akcinė bendrovė, uždaroji akcinė bendrovė.
— I Luxemburg:
société anonyme, société en commandite par actions, société à responsabilité limitée.
— I Ungern:
részvénytársaság, korlátolt felelősségű társaság.
— I Malta:
kumpannija pubblika/public limited liability company,
kumpannija privata/private limited liability company.
— I Nederländerna:
naamloze vennootschap, besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid.
— I Österrike:
die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.
— I Polen:
spółka z ograniczoną odpowiedzialnością, spółka komandytowo-akcyjna, spółka akcyjna.
— I Portugal:
sociedade anónima de responsabilidade limitada, sociedade em comandita por ações, sociedade por quotas de
responsabilidade limitada.
— I Rumänien:
societate pe acțiuni, societate cu răspundere limitată, societate în comandită pe acțiuni.
— I Slovenien:
delniška družba, družba z omejeno odgovornostjo, komaditna delniška družba.
— I Slovakien:
akciová spoločnosť, spoločnosť s ručením obmedzeným.
— I Finland:
yksityinen osakeyhtiö/privat aktiebolag,
julkinen osakeyhtiö/publikt aktiebolag.
— I Sverige:
aktiebolag.
— I Förenade kungariket:
companies incorporated with limited liability.
145
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/119
BILAGA III
DEL A
UPPHÄVDA DIREKTIV OCH EN FÖRTECKNING ÖVER DERAS EFTERFÖLJANDE ÄNDRINGAR
(SOM DET HÄNVISAS TILL I ARTIKEL 166)
Rådets direktiv 82/891/EEG
(EGT L 378, 31.12.1982, s. 47)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/63/EG
(EUT L 300, 17.11.2007, s. 47)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/109/EG
(EUT L 259, 2.10.2009, s. 14)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU
(EUT L 173, 12.6.2014, s. 190)
Rådets direktiv 89/666/EEG
(EGT L 395, 30.12.1989, s. 36)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU
(EUT L 156, 16.6.2012, s. 1)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG
(EUT L 310, 25.11.2005, s. 1)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/109/EG
(EUT L 259, 2.10.2009, s. 14)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU
(EUT L 156, 16.6.2012, s. 1)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU
(EUT L 173, 12.6.2014, s. 190)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG
(EUT L 258, 1.10.2009, s. 11)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU
(EUT L 156, 16.6.2012, s. 1)
Rådets direktiv 2013/24/EU
(EUT L 158, 10.6.2013, s. 365)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU
(EUT L 110, 29.4.2011, s. 1)
Rådets direktiv 2013/24/EU
(EUT L 158, 10.6.2013, s. 365)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU
(EUT L 173, 12.6.2014, s. 190)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU
(EUT L 315, 14.11.2012, s. 74)
Rådets direktiv 2013/24/EU
(EUT L 158, 10.6.2013, s. 365)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU
(EUT L 173, 12.6.2014, s. 190)
Artikel 3
Artikel 3
Artikel 116
Artikel 1
Artikel 4
Artikel 2
Artikel 120
Artikel 3
Artikel 1 och punkt 1 i del A i bila
gan
Artikel 1 och punkt 3 i del A i bila
gan
Artikel 122
Artikel 1 och punkt 4 i del A i bila
gan
Artikel 123
146
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/120
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
DEL B
TIDSFRISTER FÖR INFÖRLIVANDE MED NATIONELL RÄTT OCH DATUM FÖR TILLÄMPNING
(SOM DET HÄNVISAS TILL I ARTIKEL 166)
Direktiv
Tidsfrist för införlivande
Datum för tillämpning
82/891/EEG
1 januari 1986
—
89/666/EEG
1 januari 1992
1 januari 1993 (1)
2005/56/EG
15 december 2007
—
2007/63/EG
31 december 2008
—
2009/109/EG
30 juli 2011
—
2012/17/EU
7 juli 2014 (2)
—
2013/24/EU
1 juli 2013
—
2014/59/EU
31 december 2014
1 januari 2015 (3)
(1) Enligt artikel 16.2 i direktiv 89/666/EG krävs det att medlemsstaterna föreskriver att de i punkt 1 avsedda bestämmelserna ska
tillämpas från och med den 1 januari 1993 och, när det gäller räkenskapshandlingar, ska tillämpas första gången på årsbokslut för
det räkenskapsår som börjar den 1 januari 1993 eller under år 1993.
(2) Enligt artikel 5.2 i direktiv 2012/17/EU krävs det att medlemsstaterna senast den 8 juni 2017 antar, offentliggör och tillämpar de
bestämmelser som är nödvändiga för att uppfylla skyldigheterna i:
— artikel 1.3 och 1.4 och artikel 5a i direktiv 89/666/EEG,
— artikel 13 i direktiv 2005/56/EG,
— artikel 3.1 andra stycket, artikel 3b, artikel 3c, artikel 3d och artikel 4a.3–5 i direktiv 2009/101/EG.
(3) Enligt artikel 130.1 tredje stycket i direktiv 2014/59/EU, krävs det att medlemsstaterna tillämpar bestämmelser som antagits för att
uppfylla avdelning IV kapitel IV avsnitt 5 senast från och med den 1 januari 2016.
147
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/121
BILAGA IV
JÄMFÖRELSETABELL
Direktiv
82/891/EEG
Direktiv
89/666/EEG
Direktiv
2005/56/EG
Direktiv
2009/101/EG
Direktiv
2011/35/EU
Direktiv
2012/30/EU
Detta direktiv
—
Artikel 1
Artikel 2
Artikel 3.1
och 3.2
Artikel 3.3 a
Artikel 3.3 b
Artikel 4
Artikel 5
Artikel 6
Artikel 7
Artikel 8
Artikel 9
Artikel 10
Artikel 11
Artikel 12
Artikel 13
Artikel 14
Artikel 15
Artikel 16
Artikel 17
Artikel 18
Artikel 19
Artikel 20 a
och b
Artikel 20 d
Artikel 21
—
—
—
—
—
Artikel 1
Artikel 135
Artikel 136
Artikel 137.1
och 137.2
Artikel 137.3
första stycket
Artikel 137.3
andra stycket
Artikel 138
Artikel 139
Artikel 140
Artikel 141
Artikel 142
Artikel 143
Artikel 144
Artikel 145
Artikel 146
Artikel 147
Artikel 148
Artikel 149
Artikel 150
Artikel 151
Artikel 152
Artikel 153
Artikel 154 a
och b
Artikel 154 c
Artikel 155
148
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/122
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Direktiv
82/891/EEG
Direktiv
89/666/EEG
Direktiv
2005/56/EG
Direktiv
2009/101/EG
Direktiv
2011/35/EU
Direktiv
2012/30/EU
Detta direktiv
Artikel 22.1,
Artikel 156.1,
22.2 och 22.3
156.2 och
156.3
Artikel 22.5
Artikel 156.4
Artikel 23
Artikel 157
Artikel 24
Artikel 158
Artikel 25
Artikel 159
Artikel 26.1
—
Artikel 26.2
Artikel 160.1
Artikel 26.3
—
Artikel 26.4
Artikel 160.2
Artikel 26.5
—
Artikel 27
Artikel 1
Artikel 2
Artikel 3
Artikel 4
Artikel 5
—
Artikel 5a.1,
5a.2 och 5a.3
Artikel 5a.4
Artikel 5a.5
Artikel 6
Artikel 7
Artikel 8
Artikel 9
Artikel 10
Artikel 11
Artikel 11a
Artikel 12
Artikel 13
Artikel 14
—
Artikel 29
Artikel 30
Artikel 31
Artikel 32
Artikel 33
Artikel 34.1
Artikel 20.1,
20.2 och 20.3
Artikel 33.1
Artikel 34.2
Artikel 34.3
Artikel 35
Artikel 36
Artikel 37
Artikel 38
Artikel 39
—
Artikel 161
Artikel 40
Artikel 41
Artikel 42
149
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/123
Direktiv
82/891/EEG
Direktiv
89/666/EEG
Direktiv
2005/56/EG
Direktiv
2009/101/EG
Direktiv
2011/35/EU
Direktiv
2012/30/EU
Detta direktiv
Artikel 15
—
Artikel 16
—
Artikel 17
Artikel 43
Artikel 18
—
Artikel 1
Artikel 118
Artikel 2
Artikel 119
Artikel 3
Artikel 120
Artikel 4
Artikel 121
Artikel 5
Artikel 122
Artikel 6
Artikel 123
Artikel 7
Artikel 124
Artikel 8
Artikel 125
Artikel 9
Artikel 126
Artikel 10
Artikel 127
Artikel 11
Artikel 128
Artikel 12
Artikel 129
Artikel 13
Artikel 130
Artikel 14
Artikel 131
Artikel 15
Artikel 132
Artikel 16
Artikel 133
Artikel 17
Artikel 134
Artikel 17a
Artikel 161
Artikel 18
Artikel 19
—
Artikel 20
—
Artikel 21
—
Artikel 1
Bilaga II
Artikel 2
Artikel 14
Artikel 2a
Artikel 15
Artikel 3
Artikel 16
Artikel 3a
Artikel 17
Artikel 3b
Artikel 18
150
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/124
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Direktiv
82/891/EEG
Direktiv
89/666/EEG
Direktiv
2005/56/EG
Direktiv
2009/101/EG
Direktiv
2011/35/EU
Direktiv
2012/30/EU
Detta direktiv
Artikel 3c
Artikel 3d
Artikel 4
Artikel 4a
Artikel 4b
Artikel 4c första
och andra
stycket
Artikel 4c tredje
stycket
Artikel 4d
Artikel 4e
Artikel 5
Artikel 6
Artikel 7
Artikel 7a
—
Artikel 8
Artikel 9
Artikel 10
Artikel 11
Artikel 12
Artikel 13
Artikel 13a
Artikel 14
Artikel 15
Artikel 16
Artikel 17
Artikel 18
Bilaga I
Bilaga II
Artikel 1
Artikel 2
Artikel 19
Artikel 20
Artikel 21
Artikel 22
Artikel 23
Artikel 24 första
och andra
stycket
—
Artikel 25
Artikel 165
Artikel 26
Artikel 27
Artikel 28
Artikel 161
Artikel 7.1
Artikel 7.2
Artikel 8
Artikel 9
Artikel 10
Artikel 11
Artikel 12
Artikel 163
—
—
—
—
—
—
—
Artikel 87
Artikel 88
151
Ds 2021:15
Bilaga 1
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
90
95
100
105
110
115
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/125
Direktiv
82/891/EEG
Direktiv
89/666/EEG
Direktiv
2005/56/EG
Direktiv
2009/101/EG
Direktiv
2011/35/EU
Direktiv
2012/30/EU
Detta direktiv
Artikel
Artikel 89
Artikel
Artikel
Artikel
Artikel 91
Artikel
Artikel 92
Artikel
Artikel 93
Artikel
Artikel 94
Artikel
Artikel
Artikel
Artikel 96
Artikel
Artikel 97
Artikel
Artikel 98
Artikel
Artikel 99
Artikel
Artikel
Artikel
Artikel 101
Artikel
Artikel 102
Artikel
Artikel 103
Artikel
Artikel 104
Artikel
Artikel
Artikel
Artikel 106
Artikel
Artikel 107
Artikel
Artikel 108
Artikel
Artikel 109
Artikel
Artikel
Artikel
Artikel 111
Artikel
Artikel 112
Artikel
Artikel 113
Artikel
Artikel 114
Artikel
Artikel
Artikel
Artikel 116
Artikel
Artikel 117
Artikel
—
Artikel
—
152
Ds 2021:15
Bilaga 1
L 169/126
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Direktiv
82/891/EEG
Direktiv
89/666/EEG
Direktiv
2005/56/EG
Direktiv
2009/101/EG
Direktiv
2011/35/EU
Direktiv
2012/30/EU
Detta direktiv
Artikel 34
Bilaga I
Bilaga II
Artikel 1.1
Artikel 1.2
Artikel 2
Artikel 3
Artikel 4
Artikel 5
—
Artikel 6
Artikel 7
Artikel 8
Artikel 9
Artikel 10
Artikel 11
Artikel 12
Artikel 13
Artikel 14
Artikel 15
Artikel 16
Artikel 17
Artikel 18
Artikel 19
Artikel 20
Artikel 21
Artikel 22
Artikel 23
Artikel 24
Artikel 25
—
—
—
Artikel 2.1
Artikel 44.1
Artikel 2.2
Artikel 44.2
Artikel 3
Artikel 4
Artikel 5
Artikel 6
Artikel 43
Artikel 45
Artikel 46
Artikel 47
Artikel 48
Artikel 49
Artikel 50
Artikel 51
Artikel 52
Artikel 53
Artikel 54
Artikel 55
Artikel 56
Artikel 57
Artikel 58
Artikel 59
Artikel 60
Artikel 61
Artikel 62
Artikel 63
Artikel 64
153
Ds 2021:15
Bilaga 1
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/127
Direktiv
82/891/EEG
Direktiv
89/666/EEG
Direktiv
2005/56/EG
Direktiv
2009/101/EG
Direktiv
2011/35/EU
Direktiv
2012/30/EU
Detta direktiv
Artikel 26
Artikel 27
Artikel 28
Artikel 29
Artikel 30
Artikel 31
Artikel 32
Artikel 33
Artikel 34
Artikel 35
Artikel 36
Artikel 37
Artikel 38
Artikel 39
Artikel 40
Artikel 41
Artikel 42
Artikel 43
Artikel 44
Artikel 45
Artikel 46
Artikel 47.1
Artikel 47.2
Artikel 48
—
Artikel 49
Artikel 50
Bilaga I
Bilaga II
Bilaga III
—
—
Artikel 65
Artikel 66
Artikel 67
Artikel 68
Artikel 69
Artikel 70
Artikel 71
Artikel 72
Artikel 73
Artikel 74
Artikel 75
Artikel 76
Artikel 77
Artikel 78
Artikel 79
Artikel 80
Artikel 81
Artikel 82
Artikel 83
Artikel 84
Artikel 85
Artikel 86
Artikel 165
—
Artikel 166
Artikel 167
Artikel 168
Bilaga I
—
—
Bilaga III
Bilaga IV
154
Ds 2021:15
Bilaga 2
L 186/80
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.7.2019
DIREKTIV
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2019/1151
av den 20 juni 2019
om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden
inom bolagsrätt
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 50.1 och 50.2 b, c, f och g,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och
av följande skäl:
(1)
I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 (3) fastställs bland annat regler för offentlighet och
sammankoppling av centrala register, handelsregister och företagsregister i medlemsstaterna.
(2)
Användningen av digitala verktyg och processer för att lättare, snabbare och mera tids- och kostnadseffektivt inleda
ekonomisk verksamhet genom att starta ett företag eller öppna en filial till detta företag i en annan medlemsstat,
och för att tillhandahålla utförlig och tillgänglig information om företag, är en av förutsättningarna för en effektivt
fungerande, moderniserad, administrativt förenklad och konkurrenskraftig inre marknad och för att säkerställa
företagens konkurrenskraft och förtroendet för företagen.
(3)
Säkerställandet av att det finns en rättslig och administrativ miljö som är anpassad till de nya samhälleliga och
ekonomiska utmaningar som uppstår i en globaliserad och digitaliserad värld är avgörande för att dels ge
nödvändigt skydd mot missbruk och bedrägeri, dels uppnå mål såsom att främja ekonomisk tillväxt, skapa
arbetstillfällen och locka till sig investeringar i unionen, vilka alla skulle öka de ekonomiska och sociala fördelarna
för samhället som helhet.
(4)
Det råder för närvarande stora skillnader mellan medlemsstater när det gäller tillgången till onlineverktyg som
möjliggör företagares och företags kommunikation med myndigheter i bolagsrättsliga frågor. E-förvaltningstjänster
skiljer sig åt mellan medlemsstater. Vissa medlemsstater tillhandahåller omfattande och användarvänliga tjänster
helt och hållet online, medan andra inte kan tillhandahålla onlinelösningar i vissa viktiga skeden av ett företags
livscykel. Vissa medlemsstater tillåter exempelvis endast att bildande av bolag och ingivande av handlingar och
information till registret sker genom personlig inställelse, medan det i andra medlemsstater är tillåtet att göra det
antingen genom personlig inställelse eller online, och i vissa medlemsstater kan det endast ske online.
(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 24.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 13 juni 2019.
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (EUT L 169, 30.6.2017,
s. 46).
155
Ds 2021:15
Bilaga 2
11.7.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 186/81
(5)
När det gäller tillgången till företagsinformation föreskriver unionsrätten en minimiuppsättning data som under alla
omständigheter ska tillhandahållas kostnadsfritt. Denna information har dock begränsad omfattning. Tillgången till
sådan information varierar, då vissa medlemsstater tillhandahåller mer kostnadsfri information än andra, vilket
skapar en obalans inom unionen.
(6)
I sitt meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa och i sitt meddelande EU:s handlingsplan för e-
förvaltning 2016–2020: snabbare digital omvandling av förvaltningar betonade kommissionen den roll som den
offentliga förvaltningen har när det gäller att underlätta för företag att starta verksamhet, bedriva nätverksamhet
och expandera över gränserna. I EU:s handlingsplan för e-förvaltning erkändes uttryckligen vikten av att förbättra
möjligheterna att använda digitala verktyg när företagen fullgör bolagsrättsliga krav. I Tallinndeklarationen om e-
förvaltning av den 6 oktober 2017 uttryckte medlemsstaterna vidare ett mycket starkt önskemål om ökade an
strängningar för att tillhandahålla effektiva, användarinriktade elektroniska förfaranden inom unionen.
(7)
I juni 2017 blev sammankopplingen av medlemsstaternas centrala register, handelsregister och företagsregister
driftklar, något som verkligen underlättar gränsöverskridande tillträde till företagsinformation i unionen och
möjliggör för register i medlemsstaterna att kommunicera med varandra elektroniskt i samband med vissa gräns
överskridande transaktioner som påverkar företagen.
(8)
För att underlätta bildandet av bolag och registreringen av filialer och för att minska kostnader, tidsåtgång och
administrativa bördor i samband med dessa processer, i synnerhet för mikroföretag och små och medelstora
företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (4), bör det införas förfaranden som
innebär att bildandet av bolag och registreringen av filialer helt och hållet kan ske online. Detta direktiv bör inte
tvinga företag att använda sådana förfaranden. Medlemsstater bör emellertid kunna besluta att göra vissa eller alla
onlineförfaranden obligatoriska. De aktuella kostnader och bördor som förfarandena för bildande och registrering
är förenade med är inte enbart en följd av de administrativa avgifter som tas ut i samband med bildandet av ett
bolag eller registreringen av en filial, utan de uppstår även till följd av andra krav som förlänger hela processen, i
synnerhet när det krävs att den sökande inställer sig personligen. Information om dessa förfaranden bör dessutom
finnas tillgänglig online och vara kostnadsfri.
(9)
I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 (5), genom vilken det inrättas en gemensam digital
ingång, föreskrivs allmänna regler för tillhandahållande av information online, förfaranden samt hjälp- och pro
blemlösningstjänster som är relevanta för den inre marknadens funktion. I detta direktiv fastställs särskilda regler
som den förordningen inte innehåller när det gäller bildande av bolag med begränsat ansvar online, registrering av
filialer online samt bolags och filialers ingivande av handlingar och information online (nedan kallade online
förfaranden). Medlemsstaterna bör särskilt tillhandahålla specifik information om onlineförfaranden som fastställs i
detta direktiv och modeller av stiftelseurkunder (nedan kallade mallar) på de webbplatser som är tillgängliga via den
gemensamma digitala ingången.
(10)
Om bildande av bolag och registrering av filialer samt ingivande av handlingar och information kan ske helt och
hållet online blir det möjligt för företagen att använda digitala verktyg i sina kontakter med medlemsstaternas
behöriga myndigheter. För att öka förtroendet bör medlemsstaterna säkerställa att säker elektronisk identifiering
och användning av betrodda tjänster finns att tillgå för både nationella och gränsöverskridande användare i
enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 (6). För att möjliggöra gränsöverskri
dande elektronisk identifiering bör medlemsstaterna också införa elektroniska identifieringssystem som tillhanda
håller godkända medel för elektronisk identifiering. Sådana nationella system skulle sedan användas som grundval
för erkännande av medel för elektronisk identifiering som utfärdas i en annan medlemsstat. För att säkerställa en
hög nivå av förtroende i gränsöverskridande situationer, bör endast medel för elektronisk identifiering som upp
fyller kraven i artikel 6 i förordning (EU) nr 910/2014 erkännas. Detta direktiv bör under alla omständigheter
endast innebära en skyldighet för medlemsstaterna att möjliggöra bildande av bolag, registrering av filialer och
ingivande av handlingar och information online för sökande som är unionsmedborgare genom erkännande av de
medel för elektronisk identifiering som de använder. Medlemsstaterna bör besluta om det sätt på vilket de infor
merar allmänheten om de identifieringsmetoder som de erkänner, inklusive dem som omfattas av förordning (EU)
nr 910/2014.
(4) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora
företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för
tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU)
nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster
för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).
156
Ds 2021:15
Bilaga 2
L 186/82
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.7.2019
(11)
Medlemsstaterna bör förbli fria att besluta vilken eller vilka personer som enligt nationell rätt ska anses som
sökande med avseende på onlineförfaranden, under förutsättning att detta inte innebär en begränsning i förhål
lande till detta direktivs tillämpningsområde och mål.
(12)
För att underlätta onlineförfaranden för företag, bör medlemsstaternas register säkerställa att de regler om avgifter
som gäller för de onlineförfaranden som fastställs i detta direktiv är transparenta och tillämpas på ett icke-
diskriminerande sätt. Kravet på transparens beträffande regler om avgifter bör emellertid inte inskränka avtalsfri
heten, i förekommande fall, mellan sökande och personer som assisterar dessa i någon del av förfarandet, inklusive
friheten att förhandla om ett lämpligt pris för sådana tjänster.
(13)
De avgifter som register tar ut för onlineförfaranden bör beräknas på grundval av kostnaderna för tjänsterna i
fråga. Sådana avgifter kan även täcka bland annat kostnaderna för mindre tjänster som utförs avgiftsfritt. Vid
beräkningen av beloppen bör medlemsstaterna ha rätt att ta hänsyn till alla kostnader som genomförandet av
onlineförfarandena är förenat med, inklusive den andel fasta kostnader som kan hänföras till detta. Vidare bör
medlemsstaterna kunna införa avgifter i form av schablonbelopp och fastställa beloppet för sådana avgifter för en
obegränsad period, förutsatt att de regelbundet kontrollerar att sådana avgifter fortsatt inte överstiger genomsnitts
kostnaden för tjänsterna i fråga. Eventuella avgifter för onlineförfaranden som tas ut av registret i medlemsstaterna
bör inte överstiga vad som krävs för att täcka kostnaderna för att tillhandahålla sådana tjänster. Om slutförandet av
förfarandet kräver betalning, bör det vara möjligt att göra betalningen genom allmänt tillgängliga gränsöverskri
dande betaltjänster, såsom kreditkort och banköverföringar.
(14)
Medlemsstaterna bör bistå de personer som avser att bilda ett bolag eller registrera en filial genom att tillhandahålla
viss information genom den gemensamma digitala ingången och, när det är tillämpligt, på e-juridikportalen, på ett
koncist och användarvänligt sätt, om de förfaranden och krav som gäller bildande av bolag med begränsat ansvar,
registrering av filialer, och ingivande av handlingar och information, regler som gäller diskvalificering av styrelse
ledamöter och en beskrivning av befogenheterna och skyldigheterna för företags förvaltnings-, lednings- och
tillsynsorgan.
(15)
Det bör vara möjligt att bilda bolag helt online. Medlemsstaterna bör dock kunna begränsa bildande online till att
omfatta enbart vissa typer av bolag med begränsat ansvar, såsom specificeras i detta direktiv, på grund av
komplexiteten vid bildandet av andra typer av företag i nationell rätt. Medlemsstaterna bör under alla omständig
heter fastställa utförliga regler för bildande online. Det bör vara möjligt att bilda bolag online genom att lämna in
handlingar eller information i elektronisk form, utan att det påverkar medlemsstaternas materiella och förfaran
demässiga krav, inklusive dem som gäller de rättsliga förfarandena för att upprätta stiftelseurkunder samt i fråga
om äkthet, riktighet, tillförlitlighet, trovärdighet och lämplig rättslig form för handlingar eller information som ges
in. Dessa materiella och förfarandemässiga krav bör dock inte omöjliggöra onlineförfaranden, särskilt bildande av
ett bolag online och registrering av en filial online. När det inte är tekniskt möjligt att erhålla elektroniska kopior
av handlingar som tillfredsställer medlemsstaternas krav, kan handlingar i pappersformat i undantagsfall krävas.
(16)
Där alla formaliteter som krävs för bildande av ett bolag online har följts, inklusive kravet på att alla handlingar
och all information har tillhandahållits korrekt av företaget, bör bildande online vid myndigheter eller hos personer
eller organ som bemyndigats enligt nationell rätt att hantera någon aspekt av onlineförfarandena ske snabbt. I de
fall där det råder tvivel om huruvida nödvändiga formaliteter har uppfyllts, inklusive i fråga om den sökandes
identitet, företagsnamnets laglighet, diskvalificeringen av en styrelseledamot eller huruvida övrig information eller
övriga handlingar är förenliga med de rättsliga krav som gäller, eller i fall av misstanke om bedrägeri eller
missbruk, kan dock bildandet online ta längre tid och tidsfristen för myndigheterna bör då inte inledas förrän
sådana formaliteter har uppfyllts. Där det inte är möjligt att slutföra förfarandet inom tidsfristen bör medlems
staterna i alla händelser säkerställa att den sökande informeras om skälen till eventuella dröjsmål.
(17)
För att säkerställa att bildandet av ett bolag online eller registreringen av en filial online sker inom rimliga
tidsramar bör medlemsstaterna inte ställa som villkor för bildandet eller registreringen att eventuella licenser eller
tillstånd måste ha erhållits innan bildandet eller registreringen kan slutföras, såvida inte nationell rätt föreskriver
detta för att säkerställa tillfredsställande tillsyn över vissa verksamheter. Efter bildandet eller registreringen bör
nationell rätt gälla med avseende på situationer i vilka bolag eller filialer inte får utföra en viss verksamhet utan att
först erhålla en licens eller ett tillstånd.
157
Ds 2021:15
Bilaga 2
11.7.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 186/83
(18)
För att underlätta för företag, och i synnerhet för mikroföretag samt små och medelstora företag, att starta sin
verksamhet bör det vara möjligt att bilda ett privat aktiebolag med hjälp av mallar som bör finnas tillgängliga
online. Medlemsstaterna bör se till att sådana mallar kan användas för bildande online, och bör vara fria att
fastställa vad deras rättsliga värde är. Sådana mallar skulle kunna innehålla i förväg fastställda alternativ i enlighet
med nationell rätt. De sökande bör ha möjlighet att välja mellan att använda mallar eller att bilda ett bolag med en
specialanpassad stiftelseurkund, och medlemsstaterna bör ha möjlighet att tillhandahålla mallar även för andra
bolagsformer.
(19)
För att respektera medlemsstaternas nationella rättsliga traditioner på bolagsrättens område är det viktigt att tillåta
flexibilitet vad gäller det sätt på vilket de tillhandahåller ett system för bildande av bolag, registrering av filialer och
ingivande av handlingar och information som sker helt och hållet online, även när det gäller notariers eller juristers
roll i någon del av sådana onlineförfaranden. Frågor rörande onlineförfaranden som inte regleras i detta direktiv
bör fortsätta att regleras genom nationell rätt.
(20)
I syfte att bekämpa bedrägeri och företagskapning och för att säkerställa tillförlitlighet och trovärdighet vad gäller
de handlingar och den information som finns i de nationella registren, bör bestämmelser rörande onlineförfaran
den som föreskrivs i detta direktiv även omfatta kontroller av identitet och rättskapacitet avseende personer som
önskar bilda ett bolag eller registrera en filial eller ge in handlingar och information. Dessa kontroller kan utgöra
en del av den laglighetskontroll som krävs av vissa medlemsstater. De medel och metoder som ska användas för att
utföra dessa kontroller bör medlemsstaterna själva utarbeta och anta. Medlemsstaterna bör i detta avseende ha
möjlighet att begära att notarier eller jurister deltar i någon del av onlineförfarandena. Detta deltagande bör dock
inte förhindra att hela förfarandet genomförs uteslutande online.
(21)
Där det är berättigat utifrån skäl som rör allmänintresset, för att förhindra missbruk eller ändring av identitet, eller
för att säkerställa efterlevnad av reglerna om rättskapacitet och sökandes rätt att företräda ett företag, bör medlems
staterna kunna vidta åtgärder i enlighet med nationell rätt som skulle kunna kräva att den sökande inställer sig
personligen vid någon myndighet eller hos någon person eller något organ som bemyndigats enligt nationell rätt
att hantera någon aspekt av onlineförfaranden i den medlemsstat där företaget ska bildas eller en filial registreras.
Sådan personlig inställelse bör dock inte krävas systematiskt utan endast från fall till fall, där det finns skäl att
misstänka identitetsförfalskning, eller bristande efterlevnad av reglerna om rättskapacitet och sökandes rätt att
företräda ett företag. Sådan misstanke bör baseras på information som finns tillgänglig för myndigheter eller
personer eller organ som bemyndigats enligt nationell rätt att genomföra den typen av kontroller. Om personlig
inställelse krävs bör medlemsstaterna säkerställa att alla andra steg i förfarandet kan slutföras online. Begreppet
rättskapacitet bör förstås så att det inkluderar rättslig handlingsförmåga.
(22)
Medlemsstaterna bör även kunna ge sina behöriga myndigheter, personer eller organ möjlighet att kontrollera,
genom kompletterande elektroniska kontroller av identitet, rättskapacitet och lagenlighet, huruvida alla villkor som
krävs för bildandet av företag är uppfyllda. Sådana kontroller kan bland annat inkludera videokonferenser eller
andra onlinemetoder som ger en audiovisuell förbindelse i realtid.
(23)
För att säkerställa att alla de personer som interagerar med bolag skyddas bör medlemsstaterna ha möjlighet att
förebygga bedrägligt eller annat otillbörligt beteende genom att vägra att en person utnämns till styrelseledamot i
ett bolag, inte endast med beaktande av denna persons tidigare beteende på deras eget territorium utan även, om
detta föreskrivs enligt nationell rätt, information som tillhandahålls av andra medlemsstater. Medlemsstaterna bör
därför kunna begära information från andra medlemsstater. Svaret kan bestå antingen av information om en
diskvalificering som är i kraft eller av annan information som är relevant för diskvalificering i den medlemsstat
som tog emot ansökan. Sådana begäranden om information bör möjliggöras genom systemet för sammankoppling
av register. I detta avseende bör medlemsstaterna kunna välja hur de bäst samlar in denna information, till exempel
genom att samla in den relevanta informationen från register eller andra platser där den lagras i enlighet med deras
nationella rätt eller genom att skapa särskilda register eller särskilda delar av företagsregister. Där ytterligare
information, såsom perioden och skälen för diskvalificering, behövs bör medlemsstaterna kunna tillhandahålla
denna genom alla tillgängliga system för informationsutbyte, i enlighet med nationell lagstiftning. Detta direktiv
bör emellertid inte skapa någon skyldighet att begära sådan information i varje enskilt fall. Möjligheten att beakta
information om diskvalificering i en annan medlemsstat bör vidare inte innebära en skyldighet för medlemsstaterna
att erkänna diskvalificeringar som är gällande i andra medlemsstater.
158
Ds 2021:15
Bilaga 2
L 186/84
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.7.2019
(24)
För att säkerställa att alla personer som interagerar med bolag eller filialer skyddas och att bedrägligt eller annat
otillbörligt beteende förhindras, är det viktigt att behöriga myndigheter i medlemsstaterna kan verifiera huruvida
den person som utses till styrelseledamot inte är föremål för ett förbud mot att agera som styrelseledamot. I detta
syfte bör behöriga myndigheter även veta huruvida personen i fråga registrerats i något av de register som är
relevanta för diskvalificeringen av styrelseledamöter i andra medlemsstater genom systemet för sammankoppling av
företagsregister. Registren, myndigheterna eller personerna eller organen som bemyndigats enligt nationell rätt att
hantera någon aspekt av onlineförfaranden bör inte lagra sådana personuppgifter längre än vad som behövs för att
bedöma behörigheten för den person som ska utses till styrelseledamot. Sådana enheter kan emellertid behöva
lagra sådan information under en längre tidsperiod med anledning av en eventuell prövning av ett negativt beslut. I
alla händelser bör lagringsperioden inte överstiga den period som fastställts i nationella regler om lagring av
personuppgifter som gäller bildandet av ett bolag eller registreringen av en filial eller ingivande av handlingar
eller information i samband med detta.
(25)
De skyldigheter som följer av detta direktiv med avseende på bildande av bolag och registrering av filialer bör inte
påverka några andra formaliteter som inte har någon koppling till bolagsrätten och som ett företag måste uppfylla
för att inleda verksamhet i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt.
(26)
I likhet med bildande av bolag online och registrering av filialer online bör det, i syfte att minska kostnader och
administrativ börda för företagen, vara möjligt att under hela bolagets livscykel ge in handlingar och information
till de nationella registren uteslutande online. Samtidigt bör medlemsstaterna kunna tillåta ingivande av handlingar
och information på annat sätt, inklusive i pappersform. Företagsinformation bör lämnas ut när informationen väl
har gjorts offentligt tillgänglig i de nationella registren, eftersom dessa nu är sammankopplade och utgör en
omfattande referenspunkt för användare. För att undvika störningar i de befintliga systemen för offentliggörande
bör medlemsstaterna ha möjlighet att helt eller delvis publicera företagsinformation i en nationell officiell tidning,
samtidigt som de säkerställer att informationen skickas elektroniskt via registret till den officiella tidningen. Detta
direktiv bör inte påverka nationella regler som gäller registrets rättsliga värde och rollen för den nationella officiella
tidningen.
(27)
För att göra det lättare att söka i den information som lagras av nationella register och att utbyta den med andra
system bör medlemsstaterna säkerställa att, efter det att den relevanta införlivandeperioden har löpt ut, alla
handlingar och all information som tillhandahålls någon myndighet eller person eller organ som bemyndigats
enligt nationell rätt att hantera någon aspekt av onlineförfarandena, som ett led i de onlineförfaranden som
föreskrivs i detta direktiv, lagras av registren i maskinläsbart och sökbart format eller som strukturerade data.
Detta innebär att filformatet bör vara strukturerat på sådant sätt att programvara lätt kan identifiera, känna igen
och hämta specifika uppgifter och deras interna struktur. Kravet på att säkerställa att formatet för handlingar och
information är sökbart bör inte omfatta skannade underskrifter eller andra uppgifter som inte är lämpade för
maskinläsning. Eftersom detta kan kräva ändringar av medlemsstaternas befintliga informationssystem bör perio
den för införlivande av det kravet vara längre.
(28)
För att minska bolagens kostnader och administrativa bördor samt förfarandenas längd bör medlemsstaterna till
lämpa engångsprincipen inom bolagsrätten, som är etablerad inom unionen, såsom bland annat visas av för
ordning (EU) 2018/1724, Europeiska kommissionens handlingsplan för e-förvaltning eller Tallinnförklaringen om e-
förvaltning. Tillämpningen av engångsprincipen medför att företag inte uppmanas lämna in samma information till
myndigheter mer än en gång. Företag bör till exempel inte tvingas att lämna in samma information både till
nationella register och till den officiella tidningen. Istället bör registret lämna den information som lämnats in
direkt till den nationella officiella tidningen. När ett bolag har bildats i en medlemsstat och vill registrera en filial i
en annan medlemsstat bör bolaget ha möjlighet att använda de handlingar eller den information som redan
tidigare lämnats in till ett register. När ett bolag har bildats i en medlemsstat men har en filial i en annan
medlemsstat bör det vidare ha möjlighet att lämna anmälan av vissa ändringar av företagsinformationen enbart
till det register där bolaget är registrerat, utan att behöva lämna in samma information till det register där filialen är
registrerad. Information som exempelvis ändrat företagsnamn eller ändring av bolagets registrerade säte bör utbytas
elektroniskt mellan det register där bolaget är registrerat och det register där filialen är registrerad med användning
av systemet för sammankoppling av register.
159
Ds 2021:15
Bilaga 2
11.7.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 186/85
(29)
För att säkerställa att det finns tillgång till konsekvent och aktuell information om företag i unionen och ytterligare
öka öppenheten bör det vara möjligt att använda sammankopplingen av registren för att utbyta information om
alla typer av företag som är registrerade i medlemsstaternas register i enlighet med nationell rätt. Medlemsstaterna
bör kunna välja att även göra elektroniska kopior av handlingar och information från dessa andra typer av företag
tillgängliga genom nämnda system för sammankoppling av register.
(30)
Av öppenhetsskäl och för att skydda arbetstagares, borgenärers och minoritetsaktieägares intressen samt för att
främja förtroendet för affärstransaktioner, inbegripet sådana av gränsöverskridande slag på den inre marknaden, är
det viktigt att investerare, intressenter, affärspartner och myndigheter lätt kan få tillgång till företagsinformation.
För att förbättra tillgången till sådan information är det viktigt att mer information blir tillgänglig kostnadsfritt i
alla medlemsstater. Sådan information bör omfatta bolagets ställning och information om dess filialer i andra
medlemsstater, samt information rörande de personer som, antingen som ett organ eller som medlemmar av ett
sådant organ, har rätt att företräda bolaget. Priset för att erhålla en fullständig eller partiell kopia av sådana
handlingar och sådan information som lämnas av ett bolag i pappersform eller elektroniskt bör inte överstiga
den administrativa kostnaden för detta, inbegripet kostnaderna för utveckling och underhåll av register, under
förutsättning att priset inte är oproportionerligt med avseende på den information som söks.
(31)
Medlemsstaterna har för närvarande möjlighet att inrätta valfria ingångar till systemet för sammankoppling av
register. Kommissionen kan emellertid inte koppla andra intressenter till systemet för sammankoppling av register.
För att andra intressenter ska kunna dra nytta av registersammankopplingen och säkerställa att deras system
innehåller korrekt, aktuell och tillförlitlig information om företag, bör kommissionen ges möjlighet att inrätta
ytterligare ingångar. Sådana ingångar bör referera till system som tagits fram och drivs av kommissionen eller
andra unionsinstitutioner, unionsorgan eller unionsbyråer för att de ska kunna utöva sina administrativa funktioner
eller för att följa bestämmelser i unionsrätten.
(32)
För att underlätta för bolag som är etablerade på den inre marknaden att expandera sin affärsverksamhet över
gränserna bör de ha möjlighet att öppna och registrera en filial i en annan medlemsstat online. Därför bör
medlemsstaterna möjliggöra onlineregistrering av filialer och ingivande online av handlingar och information på
ett liknande sätt som för bolag, och därigenom bidra till att minska kostnaderna, de administrativa bördorna och
tidsåtgången för formaliteter i samband med gränsöverskridande expansion.
(33)
När de registrerar en filial till ett bolag som är registrerat i en annan medlemsstat bör medlemsstater också ha
möjlighet att verifiera viss information om bolaget genom systemet för sammankoppling av register. När en filial
stängs i en medlemsstat bör registret i den medlemsstaten sålunda också informera den medlemsstat där bolaget är
registrerat om en sådan stängning genom systemet för sammankoppling av register, och båda registren bör
registrera denna information.
(34)
För att säkerställa enhetlighet mellan unionsrätten och nationell rätt är det nödvändigt att stryka bestämmelsen om
kontaktkommittén som har upphört att existera, samt att uppdatera de bolagsformer som anges i bilagorna I och II
till direktiv (EU) 2017/1132.
(35)
I syfte att skapa utrymme för framtida ändringar i medlemsstaternas lagar eller unionslagstiftningen med avseende
på bolagsformer bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att uppdatera förteckningen över bolagsformer i
bilagorna I, II och IIA till direktiv (EU) 2017/1132. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga
samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med
principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (7). För att säkerställa lika
stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt
som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expert
grupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(36)
Bestämmelserna i detta direktiv, inbegripet skyldigheten att registrera företag, påverkar inte nationell rätt som rör
medlemsstaternas skatteåtgärder eller deras territoriella eller administrativa enheter.
(7) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
160
Ds 2021:15
Bilaga 2
L 186/86
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.7.2019
(37)
Medlemsstaternas befogenhet att vägra ansökningar om bildande av bolag och registrering av filialer i fall av
bedrägeri eller missbruk, samt medlemsstaternas utrednings- och brottsbekämpningsåtgärder, inklusive från poli
sens eller andra behöriga myndigheters sida, bör inte påverkas av detta direktiv. Andra skyldigheter enligt unions
rätten och nationell rätt, inklusive sådana som härrör från regler beträffande bekämpning av penningtvätt och
finansiering av terrorism och regler om verkligt huvudmannaskap, bör inte heller påverkas. Detta direktiv påverkar
inte bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (8) angående risker för penningtvätt
och finansiering av terrorism, särskilt skyldigheterna att genomföra lämpliga riskbaserade åtgärder för kundkän
nedom och identifiera och registrera de verkliga huvudmännen för alla nyskapade enheter i de medlemsstater där
ett företag bildats.
(38)
Detta direktiv bör tillämpas i överensstämmelse med unionens dataskyddslagstiftning och integritetsskyddet och
skyddet av personuppgifter som fastslås i artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande
rättigheterna. All behandling av fysiska personers personuppgifter enligt detta direktiv måste ske i enlighet med
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (9).
(39)
Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 45/2001 (10) och avgav ett yttrande den 26 juli 2018.
(40)
Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att tillhandahålla fler digitala lösningar för företag på den inre mark
naden, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfatt
ning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritets
principen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel
går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
(41)
I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och
kommissionen om förklarande dokument (11) har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är berättigat, låta anmälan
av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i
direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. När det gäller detta direktiv anser
lagstiftaren att det är berättigat att sådana dokument översänds.
(42)
Med tanke på de komplexa förändringar som måste göras i nationella system för att efterleva bestämmelserna i
detta direktiv, och de betydande skillnader som för närvarande finns mellan medlemsstater med avseende på
användningen av digitala verktyg och förfaranden på bolagsrättens område, är det lämpligt att föreskriva att
medlemsstater som får särskilda svårigheter med införlivandet av vissa bestämmelser i detta direktiv kan meddela
kommissionen sitt behov av att få en förlängning av den relevanta genomförandeperioden på upp till ett år.
Medlemsstaterna bör ange sina objektiva skäl till att ansöka om en sådan förlängning.
(43)
Kommissionen bör göra en utvärdering av detta direktiv. I enlighet med punkt 22 i det interinstitutionella avtalet
av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning bör denna utvärdering baseras på de fem kriterierna effektivitet,
ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde, vilka också bör ligga till grund för konsekvensbedömningar
av olika alternativ för vidare åtgärder. Medlemsstaterna bör bidra till genomförandet av denna utvärdering genom
att tillhandahålla kommissionen de uppgifter som finns tillgängliga för dem om hur bildande av bolag online
fungerar i praktiken, till exempel uppgifter om antalet fall av bildande online, antalet fall där mallar använts eller
där personlig inställelse krävts och den genomsnittliga längden och kostnaderna för bildande online.
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella
systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG
(EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på
behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän
dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskaps
institutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8,
12.1.2001, s. 1).
(11) EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.
161
Ds 2021:15
Bilaga 2
11.7.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 186/87
(44)
Information bör samlas in i syfte att göra en bedömning av resultatet av detta direktiv i förhållande till dess
eftersträvade mål och i syfte att göra en utvärdering i enlighet med punkt 22 i det interinstitutionella avtalet av den
13 april 2016 om bättre lagstiftning.
(45)
Direktiv (EU) 2017/1132 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av direktiv (EU) 2017/1132
Direktiv (EU) 2017/1132 ska ändras på följande sätt:
1. I artikel 1 ska följande strecksats införas efter andra strecksatsen:
”— regler om bildandet av bolag online, om registrering av filialer online och om bolags och filialers ingivande av
handlingar och information online,”.
2. I avdelning I ska rubriken till kapitel III ersättas med följande:
”Onlineförfaranden (bildande, registrering och ingivande), offentlighet och register”.
3. Artikel 13 ska ersättas med följande:
”Artikel 13
Tillämpningsområde
De samordningsåtgärder som föreskrivs i detta avsnitt och i avsnitt 1A ska tillämpas på de bestämmelser i medlems
staternas lagar eller andra författningar om bolagsformer som förtecknas i bilaga II och, i de fall där så anges, på de
bolagsformer som förtecknas i bilagorna I och IIA.”
4. Följande artiklar ska införas:
”Artikel 13a
Definitioner
I detta kapitel avses med
1. medel för elektronisk identifiering: ett medel för elektronisk identifiering enligt definitionen i artikel 3.2 i Eu
ropaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 (*),
2. system för elektronisk identifiering: ett system för elektronisk identifiering enligt definitionen i artikel 3.4 i
förordning (EU) nr 910/2014,
3. i elektronisk form: elektronisk utrustning som används för behandling, inbegripet digital signalkomprimering, och
lagring av uppgifter, och genom vilken informationen sänds vid utgångspunkten och tas emot vid slutpunkten
och där denna information i sin helhet sänds, befordras och tas emot i enlighet med medlemsstaternas bestäm
melser,
162
Ds 2021:15
Bilaga 2
L 186/88
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.7.2019
4. bildande: hela förfarandet att etablera ett bolag i enlighet med nationell rätt, inklusive upprättande av företagets
stiftelseurkund och alla nödvändiga steg för införande av bolaget i registret,
5. registrering av en filial: en process som leder fram till offentliggörande av handlingar och information rörande en
nyöppnad filial i en medlemsstat,
6. mall: förlaga till stiftelseurkunden för ett bolag, vilken upprättas av medlemsstaterna i enlighet med nationell rätt
och används för bildande av ett bolag online i enlighet med artikel 13g.
Artikel 13b
Erkännande av medel för elektronisk identifiering i samband med onlineförfaranden
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att följande medel för elektronisk identifiering kan användas av sökande som är
unionsmedborgare i de onlineförfaranden som avses i detta kapitel:
a) Ett medel för elektronisk identifiering som utfärdats inom ramen för ett system för elektronisk identifiering som
godkänts av deras egen medlemsstat.
b) Ett medel för elektronisk identifiering som utfärdats i en annan medlemsstat och som erkänts för gränsöver
skridande autentisering i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 910/2014.
2. Medlemsstaterna får vägra att erkänna medel för elektronisk identifiering där tillitsnivåerna för dessa medel för
elektronisk identifiering inte uppfyller de villkor som anges i artikel 6.1 i förordning (EU) nr 910/2014.
3. Allmänheten ska informeras om alla identifieringsmedel som erkänns av medlemsstater.
4. Om det är berättigat utifrån skäl som rör allmänintresset, för att förhindra missbruk eller ändring av identitet,
får medlemsstaterna i syfte att kontrollera en sökandes identitet vidta åtgärder som skulle kunna kräva att sökanden
inställer sig personligen vid en myndighet eller hos en person eller ett organ som bemyndigats enligt nationell rätt att
hantera någon aspekt av de onlineförfaranden som avses i detta kapitel, inklusive upprättandet av ett bolags
stiftelseurkund. Medlemsstaterna ska se till att sökandens personliga inställelse endast krävs från fall till fall där
det finns skäl att misstänka identitetsförfalskning, och att alla andra steg i förfarandet kan slutföras online.
Artikel 13c
Allmänna bestämmelser för onlineförfaranden
1. Detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av nationell lagstiftning som i enlighet med medlemsstaternas
rättssystem och rättsliga traditioner utser myndigheter, personer eller organ som bemyndigats enligt nationell rätt att
hantera alla aspekter av bildande av bolag online, registrering av filialer online och ingivande av handlingar och
information online.
2. Detta direktiv ska inte heller påverka de förfaranden och krav som fastställs i nationell rätt, inklusive dem som
rör rättsliga förfaranden för upprättande av stiftelseurkunder, förutsatt att bildande av bolag online, som avses i
artikel 13g, och registrering av en filial online, som avses i artikel 28a, samt ingivande online av handlingar och
information, som avses i artiklarna 13j och 28b, är möjligt.
163
Ds 2021:15
Bilaga 2
___________
11.7.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 186/89
3. Kraven i tillämplig nationell rätt beträffande äkthet, korrekthet, tillförlitlighet, trovärdighet och lämplig rättslig
form för handlingar eller information som ges in ska förbli opåverkade av detta direktiv, förutsatt att bildande online,
som avses i artikel 13g, och registrering av en filial online, som avses i artikel 28a, samt ingivande online av
handlingar och information, som avses i artiklarna 13j och 28b, är möjligt.
Artikel 13d
Avgifter för onlineförfaranden
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att de regler om avgifter som gäller för de förfaranden som avses i detta kapitel
är transparenta och tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt.
2. Inga avgifter för onlineförfaranden som tas ut av de register som avses i artikel 16 får överskrida vad som krävs
för att täcka kostnaderna för att tillhandahålla sådana tjänster.
Artikel 13e
Betalningar
När fullgörandet av ett förfarande som föreskrivs i detta kapitel kräver betalning ska medlemsstaterna säkerställa att
betalningen kan göras med hjälp av en allmänt tillgänglig onlinebetaltjänst som kan användas för gränsöverskridande
betalningar, som gör det möjligt att identifiera den person som utför betalningen och som tillhandahålls av ett
finansiellt institut eller en betaltjänstleverantör som är etablerad i en medlemsstat.
Artikel 13f
Informationskrav
Medlemsstaterna ska säkerställa att koncis och användarvänlig information, som tillhandahålls avgiftsfritt och åtmin
stone på ett språk som i huvudsak förstås av största möjliga antal gränsöverskridande användare, görs tillgänglig på
registreringsportaler eller webbplatser som är tillgängliga via den gemensamma digitala ingången för att bistå vid
bildandet av bolag och registreringen av filialer. Denna information ska omfatta åtminstone följande:
a) Regler om bildande av bolag, inklusive onlineförfaranden som avses i artiklarna 13g och 13j, och krav avseende
användningen av mallar och andra handlingar för bildande, identifiering av personer, språkanvändning och till
lämpliga avgifter.
b) Regler om registrering av filialer, inklusive onlineförfaranden som avses i artiklarna 28a och 28b och krav
avseende registreringshandlingar, identifiering av personer och språkanvändning.
c) En beskrivning av de regler som gäller för att bli medlem av förvaltningsorganet, ledningsorganet eller tillsyns
organet för ett bolag, inklusive reglerna beträffande diskvalificering av styrelseledamöter och beträffande myndig
heter eller organ med ansvar för att bevara information om diskvalificerade styrelseledamöter.
d) En beskrivning av de befogenheter och det ansvar som ett bolags förvaltningsorgan, ledningsorgan och tillsyns
organ har, inklusive rätten att företräda ett bolag i kontakter med tredjeparter.
(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering
och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv
1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).”
164
Ds 2021:15
Bilaga 2
L 186/90
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.7.2019
5. I avdelning I kapitel III ska följande avsnitt införas:
”A v s n i t t 1 A
B i l d a n d e o n l i n e , i n g i v a n d e o n l i n e o c h o f f e n t l i g h e t
Artikel 13g
Bildande av bolag online
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att bildandet av bolag online kan göras helt online utan att sökande behöver
inställa sig personligen vid en myndighet eller hos någon person eller något organ som bemyndigats enligt nationell
rätt att hantera någon aspekt av bildandet av bolag online, inklusive upprättandet av ett bolags stiftelseurkund, med
förbehåll för bestämmelserna i artikel 13b.4 och punkt 8 i den här artikeln.
Medlemsstaterna får dock besluta att inte tillåta förfaranden för bildande online för andra bolagsformer än dem som
förtecknas i bilaga IIA.
2.
Medlemsstaterna ska fastställa närmare regler för bildande av bolag online, inklusive regler om användningen av
mallar, som avses i artikel 13h och om vilka handlingar och vilken information som krävs för bildandet av ett bolag.
Inom ramen för dessa regler ska medlemsstaterna säkerställa att sådant bildande online kan göras genom att hand
lingar eller information ges in i elektronisk form, inbegripet elektroniska kopior av de handlingar och information
som avses i artikel 16a.4.
3. I de regler som avses i punkt 2 ska minst följande föreskrivas:
a) Förfaranden för att säkerställa att de sökande har nödvändig rättskapacitet och att de har rätt att företräda bolaget.
b) Medel att kontrollera identiteten på de sökande i enlighet med artikel 13b.
c) De krav som ställs på att de sökande använder betrodda tjänster enligt förordning (EU) nr 910/2014.
d) Förfaranden för att kontrollera lagenligheten vad gäller föremålet för bolagets verksamhet, i den mån sådana
kontroller föreskrivs i nationell rätt.
e) Förfaranden för att kontrollera företagsnamnets lagenlighet, i den mån sådana kontroller föreskrivs i nationell rätt.
f) Förfaranden för att kontrollera utnämningen av styrelseledamöter.
4. I de regler som avses i punkt 2 får även, särskilt, följande föreskrivas:
a) Förfaranden för att säkerställa bolagsstiftelseurkundens lagenlighet, inbegripet kontroll av att mallarna använts
korrekt.
b) Konsekvenserna av en diskvalificering av en styrelseledamot utfärdad av behörig myndighet i någon medlemsstat.
c) Rollen för en notarie eller annan person eller ett organ som bemyndigats enligt nationell rätt att hantera någon
aspekt av bildandet av ett bolag online.
d) Uteslutande av bildande online i fall där aktiekapitalet i bolaget betalas som apportegendom.
165
Ds 2021:15
Bilaga 2
11.7.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 186/91
5. Medlemsstaterna får inte ställa som villkor för bildande av ett bolag online att detta ska ha erhållit en licens
eller ett tillstånd innan det registreras, utom när ett sådant villkor är nödvändigt för en tillfredsställande tillsyn av
vissa verksamheter enligt nationell rätt.
6. Medlemsstaterna ska säkerställa att när betalning av aktiekapital ingår som ett krav i förfarandet för att bilda ett
bolag, sådan betalning kan göras online, i enlighet med artikel 13e, till ett bankkonto i en bank som är verksam i
unionen. Medlemsstaterna ska även säkerställa att bevis för att betalningen har gjorts kan lämnas online.
7. Medlemsstaterna ska säkerställa att bildandet online avslutas inom fem arbetsdagar i de fall där företaget bildas
uteslutande av fysiska personer som använder de mallar som avses i artikel 13h, eller inom tio arbetsdagar i annat
fall, från det senare av följande:
a) Datumet då alla formaliteter som krävs för bildandet online är fullgjorda, inklusive mottagandet av alla handlingar
och all information, som överensstämmer med nationell rätt, av en myndighet eller av en person eller ett organ
som bemyndigats enligt nationell rätt att hantera någon aspekt av bildandet av ett bolag.
b) Datumet för betalningen av en registreringsavgift, kontantbetalningen för aktiekapital eller betalningen för aktieka
pital genom apportegendom, i enlighet med nationell rätt.
När det inte är möjligt att slutföra förfarandet inom de tidsfrister som avses i denna punkt, ska medlemsstaterna
säkerställa att sökanden underrättas om orsakerna till förseningen.
8. När det är berättigat utifrån skäl som rör allmänintresset, för att säkerställa efterlevnad av reglerna om rätts
kapacitet och om sökandes rätt att företräda ett bolag, får en myndighet eller en person eller ett organ som
bemyndigats enligt nationell rätt att hantera någon aspekt av bildandet av ett bolag online, inklusive upprättandet
av stiftelseurkunden, begära att den sökande inställer sig personligen. Medlemsstaterna ska säkerställa att en sökandes
personliga inställelse i sådana fall får krävas endast från fall till fall där det finns skäl att misstänka bristande
efterlevnad av de regler som avses i punkt 3 a. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla andra steg i förfarandet
fortfarande kan slutföras online.
Artikel 13h
Mallar för bildande av bolag online
1. Medlemsstaterna ska, för de bolagstyper som förtecknas i bilaga IIA, göra mallar tillgängliga på registrerings
portaler eller webbplatser som är tillgängliga via den gemensamma digitala ingången. Medlemsstaterna får även göra
mallarna tillgängliga online för bildandet av andra bolagstyper.
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att de mallar som avses punkt 1 kan användas av sökande som ett led i det
förfarande för bildande av bolag online som avses i artikel 13g. När dessa mallar används av de sökande i över
ensstämmelse med de regler som avses i artikel 13g.4 a ska kravet att ha fått stiftelseurkunden och bolagsordningen
utfärdade i form av officiellt bestyrkta handlingar när en förebyggande kontroll av en förvaltningsmyndighet eller en
domstol inte föreskrivs, enligt artikel 10, anses vara uppfyllt.
Detta direktiv påverkar inte krav enligt nationell rätt på att stiftelseurkunder ska upprättas i form av officiellt
bestyrkta handlingar, under förutsättning att bildandet online enligt artikel 13g är möjligt.
3. Medlemsstaterna ska göra mallarna tillgängliga på minst ett officiellt unionsspråk som i huvudsak förstås av
största möjliga antal gränsöverskridande användare. Tillgången till mallar på andra språk än det eller de officiella
språken i den berörda medlemsstaten ska endast finnas i informationssyfte, om inte den medlemsstaten beslutar att
det är också möjligt att bilda ett bolag med mallar på ett sådant annat språk.
166
Ds 2021:15
Bilaga 2
L 186/92
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.7.2019
4. Mallarnas innehåll ska regleras av nationell rätt.
Artikel 13i
Diskvalificerade styrelseledamöter
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de har regler om diskvalificering av styrelseledamöter. Dessa regler ska bland
annat föreskriva möjligheten att ta hänsyn till en diskvalificering som är i kraft, eller information som är relevant för
diskvalificering, i en annan medlemsstat. Vid tillämpning av denna artikel ska styrelseledamöter minst omfatta de
personer som avses i artikel 14 d i.
2. Medlemsstaterna får kräva att personer som ansöker om att bli styrelseledamöter avger en försäkran om
huruvida de är medvetna om eventuella omständigheter som skulle kunna leda till diskvalificering i den medlems
staten.
En medlemsstat får vägra att en person utnämns till styrelseledamot i ett bolag om denna person för närvarande är
diskvalificerad från att inneha ett styrelseuppdrag i en annan medlemsstat.
3. Medlemsstaterna ska säkerställa att de kan besvara en annan medlemsstats begäran om information som är
relevant för diskvalificering av styrelseledamöter enligt lagstiftningen i den medlemsstat som besvarar begäran.
4. För att besvara en begäran som avses i punkt 3 i denna artikel ska medlemsstaterna, genom det system som
avses i artikel 22, åtminstone vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att de utan dröjsmål kan lämna infor
mation om huruvida en viss person har diskvalificerats eller är upptagen i något av deras register som innehåller
information som är relevant för diskvalificering av styrelseledamöter. Medlemsstaterna får också utbyta ytterligare
information om t.ex. varaktigheten och grunderna för diskvalificeringen. Sådant utbyte ska regleras av nationell rätt.
5. Kommissionens ska fastställa de närmare villkoren och de tekniska detaljerna för utbytet av den information
som avses i punkt 4 i denna artikel genom de genomförandeakter som avses i artikel 24.
6. Punkterna 1–5 i denna artikel ska gälla i tillämpliga delar på fall där ett bolag ger in information beträffande
utnämningen av en ny styrelseledamot i det register som avses i artikel 16.
7. Personuppgifter för personer som avses i denna artikel ska behandlas i enlighet med förordning (EU) 2016/679
och nationell rätt, för att göra det möjligt för den myndighet eller den person eller det organ som bemyndigats enligt
nationell rätt att bedöma nödvändig information rörande diskvalificeringen av en person som styrelseledamot, i syfte
att förhindra bedrägerier eller annat otillbörligt beteende och säkerställa att alla personer som interagerar med bolag
eller filialer skyddas.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de register som avses i artikel 16, myndigheter eller personer eller organ som
bemyndigats enligt nationell rätt att hantera någon aspekt av onlineförfaranden inte lagrar personuppgifter som
överförts vid tillämpningen av den här artikeln längre än vad som är nödvändigt, och i varje fall inte längre än alla
personuppgifter som gäller bildandet av ett bolag, registreringen av en filial eller ingivande (ev. av handlingar eller
information) från ett bolag eller en filial lagras.
Artikel 13j
Ingivande av bolagshandlingar och bolagsinformation online
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att handlingar och information, som avses i artikel 14, inbegripet eventuella
ändringar av dem, kan ges in online till registret inom den tidsfrist som föreskrivs i lagstiftningen i de medlemsstater
där bolaget är registrerat. Medlemsstaterna ska säkerställa att sådant ingivande kan ske helt online utan att en
sökande behöver inställa sig personligen vid en myndighet eller hos någon person eller något organ som bemyn
digats enligt nationell rätt att hantera ingivande online, med förbehåll för bestämmelserna i artikel 13b.4 och, i
tillämpliga fall, artikel 13g.8.
167
Ds 2021:15
Bilaga 2
11.7.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 186/93
2.
Medlemsstaterna ska säkerställa att ursprung och integritet med avseende på handlingar som getts in online kan
kontrolleras elektroniskt.
3. Medlemsstaterna får kräva att vissa bolag eller att alla bolag ger in vissa handlingar och viss information eller
alla handlingar och all information som avses i punkt 1 online.
4. Artikel 13g.2–13g.5 ska gälla i tillämpliga delar på ingivande av handlingar och information online.
5. Medlemsstaterna får fortsätta att tillåta andra former för ingivande än de som avses i punkt 1, inklusive på
elektronisk väg eller i pappersform, för bolag, notarier eller andra personer eller organ, som bemyndigats enligt
nationell rätt att hantera sådana former för ingivande.”
6. Artikel 16 ska ersättas med följande:
”Artikel 16
Offentliggörande i registret
1. I varje medlemsstat ska en akt läggas upp för varje bolag i det centrala register, handels- eller företagsregister
(nedan kallat registret) där bolaget är registrerat.
Medlemsstaterna ska säkerställa att företag har en europeisk unik identifieringskod (nedan kallad EUID), enligt punkt
8 i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/884 (*), som gör det möjligt att entydigt iden
tifiera dem inom ramen för kommunikation mellan register genom det system för sammankoppling av register som
inrättats i enlighet med artikel 22 (nedan kallat systemet för sammankoppling av register). Denna unika identifieringskod
ska åtminstone bestå av de delar som gör det möjligt att identifiera registermedlemsstaten, det nationella ursprungs
registret, företagets nummer i registret och, om lämpligt, specifikationer för att undvika identifieringsfel.
2. Alla handlingar och all information som är offentliga enligt artikel 14 ska förvaras i akten enligt punkt 1 i
denna artikel, eller föras in direkt i registret, och innehållet i uppgifterna i registret ska registreras i akten.
Alla handlingar och all information som avses i artikel 14 ska, oberoende av det sätt på vilket de getts in, förvaras i
akten i registret eller föras in direkt i registret i elektronisk form. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla handlingar
och all information som lämnas in i pappersform omvandlas till elektronisk form av registret så snart som möjligt.
Medlemsstaterna ska säkerställa att handlingar och information som avses i artikel 14 och som lämnats in i pappers
form före den 31 december 2006 omvandlas till elektronisk form av registret efter mottagande av en ansökan om
offentliggörande i elektronisk form.
3. Medlemsstaterna ska säkerställa att offentliggörandet av handlingar och information som avses i artikel 14 sker
genom att de görs offentligt tillgängliga i registret. Medlemsstaterna får också kräva att vissa eller alla handlingar och
viss eller all information offentliggörs i en nationell officiell tidning som utsetts för detta ändamål, eller på ett lika
effektivt sätt. Detta ska åtminstone inbegripa användningen av ett system varigenom de dokument eller den infor
mation som offentliggörs är tillgänglig i kronologisk ordning via en central elektronisk plattform. I sådana fall ska
registret säkerställa att handlingarna och informationen överförs elektroniskt från registret till den nationella tid
ningen eller till en central elektronisk plattform.
4. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra bristande överensstämmelse mellan det
som framgår av registret och akten.
168
Ds 2021:15
Bilaga 2
___________
L 186/94
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.7.2019
Medlemsstater som kräver att handlingar och information offentliggörs i en nationell tidning eller på en central
elektronisk plattform ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra bristande överensstämmelse mellan det
som offentliggörs i enlighet med punkt 3 och det som offentliggörs i tidningen eller på plattformen.
I fall av bristande överensstämmelse enligt denna artikel ska de handlingar och den information som finns i registret
gälla.
5. Bolaget får åberopa handlingar och information som avses i artikel 14 mot tredje man först sedan de har
offentliggjorts enligt punkt 3 i den här artikeln, om inte bolaget visar att tredje man kände till handlingen eller
uppgiften.
När det gäller åtgärder som vidtas före den sextonde dagen efter offentliggörandet får handlingar och information
dock inte åberopas mot en tredje man som visar att det var omöjligt för honom att känna till handlingen eller
informationen.
Tredje man får alltid åberopa sådana handlingar och sådan information i fråga om vilka formaliteterna för offent
liggörandet ännu inte har fullföljts, om inte handlingarna eller informationen saknar rättsverkan på grund av det
ofullständiga offentliggörandet.
6. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla handlingar och all information som inges som en del av bildandet av ett
bolag, registreringen av en filial eller ingivandet från ett bolag eller en filial, lagras av registren i maskinläsbart och
sökbart format eller som strukturerade data.”
(*) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/884 av den 8 juni 2015 om antagande av tekniska speci
fikationer och förfaranden som krävs för systemet för sammankoppling av register som inrättats genom Euro
paparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG (EUT L 144, 10.6.2015, s. 1).
7. Följande artikel ska införas:
”Artikel 16a
Tillgång till offentliggjord information
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att en fullständig eller partiell kopia av de handlingar eller den information som
avses i artikel 14 kan erhållas från registret på begäran och att en sådan begäran kan ställas till registret antingen i
pappersform eller elektroniskt.
Medlemsstaterna får dock besluta att vissa typer av handlingar och information som lämnats in i pappersform den
31 december 2006 eller före den dagen, eller delar av sådana handlingar eller sådan information, inte kan erhållas
elektroniskt, när en viss angiven period har förflutit mellan dagen för ingivande och dagen för begäran. Denna period
får inte vara mindre än tio år.
2. Priset för att få en fullständig eller partiell kopia av sådana handlingar och sådan information som avses i
artikel 14 i pappersform eller elektroniskt får inte överstiga den administrativa kostnaden, inbegripet kostnaderna för
utveckling och underhåll av register.
3. Elektroniska kopior och kopior i pappersform som tillhandahålls en beställare ska vara bestyrkta om inte
beställaren avstår från det.
4. Medlemsstaterna ska säkerställa att elektroniska kopior och utdrag ur handlingar och information från registret
har autentiserats genom betrodda tjänster enligt förordning (EU) nr 910/2014, i syfte att garantera att de elektroniska
utdragen kommer från registret och att deras innehåll är en bestyrkt kopia av den handling som finns i registret eller
att det överensstämmer med den information som förvaras i registret.”
169
Ds 2021:15
Bilaga 2
11.7.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 186/95
8. Artikel 17.1 ska ersättas med följande:
”1. Medlemsstaterna ska säkerställa att uppdaterad information finns tillgänglig med en förklaring av de bestäm
melser i nationell rätt som medför att tredje man, i enlighet med artikel 16.3, 16.4 och 16.5, kan förlita sig på den
information och alla typer av handlingar som avses i artikel 14.”
9. Artikel 18 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Elektroniska kopior av handlingar och information som avses i artikel 14 ska också offentliggöras genom
systemet för sammankoppling av register. Medlemsstaterna får även göra handlingar och information som avses i
artikel 14 tillgängliga för andra bolagsformer än de som förtecknas i bilaga II.”
b) I punkt 3 ska led a ersättas med följande:
”a) handlingar och information som avses i artikel 14, inbegripet för andra bolagstyper än de som förtecknas i
bilaga II, när sådana handlingar görs tillgängliga av medlemsstaterna,”.
10. Artikel 19 ska ersättas med följande:
”Artikel 19
Avgifter för handlingar och information
1. De avgifter som tas ut för tillgången till handlingar och information som avses i artikel 14 genom systemet för
sammankoppling av register får inte överskrida de administrativa kostnaderna för att få tillgång, inbegripet kost
naderna för utveckling och underhåll av register.
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att minst följande information och handlingar är kostnadsfritt tillgängliga
genom systemet för sammankoppling av register:
a) Bolagets namn och rättsliga form.
b) Bolagets registrerade säte och den medlemsstat där det är registrerat.
c) Bolagets registreringsnummer och EUID-kod.
d) Uppgifter om bolagets webbplats, om sådana uppgifter finns i det nationella registret.
e) Bolagets status, dvs. huruvida det är nedlagt, har avförts från registret, är under avveckling, är upplöst, ekonomiskt
verksamt eller inaktivt enligt definitionen i nationell rätt, när uppgift om detta förts in i de nationella registren.
f) Föremålet för bolagets verksamhet, när uppgift om detta förts in i det nationella registret.
g) Uppgifter om alla personer som, i egenskap av bolagsorgan eller som medlemmar i ett sådant organ, för
närvarande är behöriga att företräda bolaget gentemot tredje man och i rättsliga förfaranden, och information
om de personer som är behöriga att företräda bolaget kan göra detta på egen hand eller är skyldiga att agera
gemensamt.
h) Information om filialer som startats av bolaget i en annan medlemsstat inklusive namn, registreringsnummer,
EUID-kod och den medlemsstat där filialen är registrerad.
170
Ds 2021:15
Bilaga 2
L 186/96
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.7.2019
3. Utbytet av all information genom systemet för sammankoppling av register ska vara kostnadsfritt för registren.
4. Medlemsstaterna får besluta att den information som avses i leden d och f endast ska vara tillgänglig kost
nadsfritt för myndigheter i andra medlemsstater.”
11. Artikel 20.3 ska utgå.
12. Artikel 22 ska ändras på följande sätt:
a) I punkt 4 ska följande stycke läggas till:
”Kommissionen får också inrätta valfria ingångar till systemet för sammankoppling av register. Sådana ingångar
ska utgöras av system som tagits fram och drivs av kommissionen eller andra unionsinstitutioner, unionsorgan,
eller unionsbyråer för att de ska kunna utöva sina administrativa funktioner eller efterleva bestämmelserna i
unionsrätten. Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål informera medlemsstaterna om inrättandet av sådana
ingångar och om alla viktigare ändringar av ingångarnas funktion.”
b) Punkt 5 ska ersättas med följande:
”5. Tillgången till information från systemet för sammankoppling av register ska säkerställas genom portalen
och genom valfria ingångar som inrättas av medlemsstaterna och kommissionen.”
13. Artikel 24 ska ändras på följande sätt:
a) Led d ska ersättas med följande:
”d) Den tekniska specifikation som definierar metoderna för informationsutbyte mellan det företagsregister och
det filialregister som avses i artiklarna 20, 28a, 28c, 30a och 34.”
b) Led e ska ersättas med följande:
”e) Den detaljerade förteckningen över uppgifter som ska överföras för informationsutbyte mellan register enligt
artiklarna 20, 28a, 28c, 30a, 34 och 130.”
c) Led n ska ersättas med följande:
”n) Förfarandet och de tekniska kraven för sammankopplingen av de valfria ingångarna till plattformen enligt vad
som avses i artikel 22.”
d) Följande led ska läggas till:
”o) De närmare villkoren och de tekniska detaljerna för utbyte mellan register av den information som avses i
artikel 13i.”
e) I slutet av artikeln ska följande stycke läggas till:
”Kommissionen ska senast den 1 februari 2021 anta genomförandeakterna enligt leden d, e, n och o.”
171
Ds 2021:15
Bilaga 2
11.7.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 186/97
14. I avdelning I kapitel III ska rubriken till avsnitt 2 ersättas med följande:
”R e g l e r o m r e g i s t r e r i n g o c h o f f e n t l i g h e t s o m g ä l l e r f ö r f i l i a l e r t i l l b o l a g f r å n
a n d r a m e d l e m s s t a t e r”.
15. I avdelning I kapitel III avsnitt 2 ska följande artiklar införas:
”Artikel 28a
Registrering av filialer online
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att registreringen i en medlemsstat av en filial, som regleras av lagstiftningen i
en annan medlemsstat, kan göras helt online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid en myndighet
eller hos någon annan person eller vid något annat organ som bemyndigats enligt nationell rätt att hantera någon
aspekt av ansökan om registrering av filialer, med förbehåll för artikel 13b.4 och i tillämpliga delar artikel 13g.8.
2. Medlemsstaterna ska fastställa närmare bestämmelser för registrering av filialer online, inklusive regler om vilka
handlingar och vilken information som ska lämnas in till en behörig myndighet. Inom ramen för dessa regler ska
medlemsstaterna säkerställa att registrering online kan göras genom att information eller handlingar lämnas i
elektronisk form, inbegripet elektroniska kopior av handlingar och information som avses i artikel 16a.4, eller genom
användning av information eller handlingar som lämnats in till ett register vid ett tidigare tillfälle.
3. I de regler som avses i punkt 2 ska minst följande föreskrivas:
a) Förfaranden för att säkerställa att de sökande har nödvändig rättskapacitet och att de har rätt att företräda bolaget.
b) Medel för att kontrollera identiteten på den eller de personer som registrerar filialen, eller deras företrädare.
c) De krav som ställs på att de sökande använder de betrodda tjänster som avses i förordning (EU) nr 910/2014.
4. I de regler som avses i punkt 2 får det även föreskrivas förfaranden för att göra följande:
a) Kontrollera lagenligheten vad gäller föremålet för filialens verksamhet.
b) Kontrollera filialnamnets lagenlighet.
c) Kontrollera lagenligheten vad gäller de handlingar och den information som lämnats in för registrering av filialen.
d) Utse en notarie eller annan person eller ett organ som involveras i processen med att registrera filialen i enlighet
med tillämpliga nationella bestämmelser.
5. När de registrerar en filial till ett bolag som är registrerat i en annan medlemsstat får medlemsstaterna kon
trollera informationen om bolaget genom systemet för sammankoppling av register.
Medlemsstaterna får inte ställa som villkor för registrering av en filial online att denna ska ha erhållit eventuella
licenser eller tillstånd innan den registreras, utom när ett sådant villkor är nödvändigt för en tillfredsställande tillsyn
av vissa verksamheter enligt nationell rätt.
6. Medlemsstaterna ska säkerställa att registreringen av en filial online slutförs inom tio arbetsdagar från det att
alla formaliteter har fullgjorts, däribland att alla nödvändiga handlingar och all nödvändig information, som över
ensstämmer med nationell rätt, inkommit till en myndighet eller, till en person eller ett organ som bemyndigats
enligt nationell rätt att hantera någon aspekt av registrering av en filial.
172
Ds 2021:15
Bilaga 2
L 186/98
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.7.2019
Om det inte är möjligt att registrera en filial inom de tidsfrister som anges i denna punkt ska medlemsstaterna
säkerställa att sökanden underrättas om orsakerna till förseningen.
7. Efter registreringen av en filial till ett bolag som är etablerat enligt lagstiftningen i en annan medlemsstat, ska
registret i den medlemsstat där filialen är registrerad, genom systemet för sammankoppling av register, underrätta den
medlemsstat där bolaget är registrerat om att filialen har registrerats. Den medlemsstat där bolaget är registrerat ska
bekräfta mottagandet av en sådan underrättelse och utan dröjsmål registrera informationen i sitt register.
Artikel 28b
Ingivande av handlingar och information online för filialer
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att handlingar och information, som avses i artikel 30, eller eventuella änd
ringar av dem, kan ges in online inom den tidsfrist som föreskrivs i lagstiftningen i den medlemsstat där filialen är
etablerad. Medlemsstaterna ska säkerställa att sådant ingivande kan ske helt online utan att de sökande behöver
inställa sig personligen vid en myndighet eller person eller organ som bemyndigats enligt nationell rätt att hantera
ingivandet online, med förbehåll för bestämmelserna i artikel 13b.4 och i tillämpliga delar i artikel 13g.8.
2. Artikel 28a.2–28a.5 gäller i tillämpliga delar för ingivande online för filialer.
3. Medlemsstaterna får kräva att vissa eller alla handlingar och viss eller all information som avses i punkt 1
endast ges in online.
Artikel 28c
Nedläggning av filialer
Efter mottagande av de handlingar och den information som avses i artikel 30.1 h ska medlemsstaterna säkerställa att
registret i den medlemsstat där filialen till ett bolag är registrerat, genom systemet för sammankoppling av register,
underrättar registret i den medlemsstat där bolaget är registrerat om att filialen har stängts och avförts från registret.
Registret i den medlemsstat där bolaget är registrerat ska bekräfta mottagandet av en sådan underrättelse, också
genom det systemet, och ska utan dröjsmål registrera informationen.”
16. Följande artikel ska införas:
”Artikel 30a
Ändringar av bolagshandlingar och bolagsinformation
Den medlemsstat i vilken ett bolag är registrerat ska, genom systemet för sammankoppling av register, utan dröjsmål
underrätta den medlemsstat där en filial till bolaget är registrerad, när en ändring har lämnats in med avseende på
något av följande:
a) Bolagets namn.
b) Bolagets registrerade säte.
c) Bolagets registreringsnummer i registret.
d) Bolagets rättsliga form.
e) De handlingar och den information som avses i artikel 14 d och 14 f.
173
Ds 2021:15
Bilaga 2
11.7.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 186/99
Efter mottagande av den underrättelse som avses i första stycket i denna artikel ska det register där filialen är
registrerad, genom systemet för sammankoppling av register, bekräfta mottagandet av en sådan underrättelse och
säkerställa att handlingar och information som avses i artikel 30.1 uppdateras utan dröjsmål.”
17. I artikel 31 ska följande stycke läggas till:
”Medlemsstaterna får föreskriva att det obligatoriska offentliggörande som gäller för räkenskapshandlingar som avses
i artikel 30.1 g får anses vara uppfyllt i och med offentliggörandet i registret i den medlemsstat där bolaget är
registrerat i enlighet med artikel 14 f.”
18. Artikel 43 ska utgå.
19. Artikel 161 ska ersättas med följande:
”Artikel 161
Dataskydd
All behandling av personuppgifter inom ramen för detta direktiv ska omfattas av förordning (EU) 2016/679.”
20. Följande artikel ska införas:
”Artikel 162a
Ändringar av bilagorna
Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om alla ändringar av de former för bolag med
begränsat ansvar som föreskrivs i deras nationella rätt och som skulle kunna påverka innehållet i bilagorna I, II
och IIA.
Om en medlemsstat underrättar kommissionen i enlighet med första stycket i denna artikel, ska kommissionen ges
befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 163 i syfte att anpassa förteckningen över bolagsformer i
bilagorna I, II och IIA i linje med den information som avses i första stycket i den här artikeln.”
21. Artikel 163 ska ersättas med följande:
”Artikel 163
Utövande av delegeringen
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna
artikel.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 25.3 och 162a ska ges till kommissionen tills
vidare från och med 31 juli 2019.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 25.3 och 162a får när som helst återkallas av Europa
parlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet
upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid
ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i
enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
174
Ds 2021:15
Bilaga 2
L 186/100
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.7.2019
5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.
En delegerad akt som antas enligt artikel 25.3 eller artikel 162a ska träda i kraft endast om varken Europa
parlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag
då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den
perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre
månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”
22. I bilaga I ska den tjugosjunde strecksatsen ersättas med följande:
”— Sverige:
publikt aktiebolag.”
23. I bilaga II ska den tjugosjunde strecksatsen ersättas med följande:
”— Sverige:
privat aktiebolag,
publikt aktiebolag.”
24. Bilaga IIA, i enlighet med vad som anges i bilagan till detta direktiv, ska införas.
Artikel 2
Införlivande
1. Medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2021 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är
nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska omedelbart överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.
2. Utan hinder av punkt 1 i denna artikel ska medlemsstaterna senast den 1 augusti 2023 sätta i kraft de bestämmelser
i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 1.5 i detta direktiv, vad gäller artiklarna 13i och
13j.2 i direktiv (EU) 2017/1132, och artikel 1.6 i detta direktiv, vad gäller artikel 16.6 i direktiv (EU) 2017/1132.
3. Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstater som stöter på särskilda svårigheter vid införlivandet av detta
direktiv ha rätt att få en förlängning på upp till ett år av den införlivandeperiod som föreskrivs i punkt 1. De ska ange
objektiva skäl för behovet av en sådan förlängning. Medlemsstaterna ska senast den 1 februari 2021 underrätta kom
missionen om sin avsikt att utnyttja en sådan förlängning.
4. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en
sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv
utfärda.
5. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar
inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 3
Rapportering, översyn och insamling av uppgifter
1. Kommissionen ska senast den 1 augusti 2024, eller om någon medlemsstat använder sig av det undantag som
föreskrivs i artikel 2.3 senast den 1 augusti 2025, göra en utvärdering av de bestämmelser som genom detta direktiv har
införts i direktiv (EU) 2017/1132 och lägga fram en rapport om sina slutsatser till Europaparlamentet, rådet och
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, förutom beträffande de bestämmelser som avses i artikel 2.2, för vilka
utvärderingen ska göras och rapporten läggas fram senast den 1 augusti 2026.
Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen de uppgifter som krävs för utarbetandet av rapporterna, nämligen
uppgifter om antalet registreringar online och relaterade kostnader.
175
Ds 2021:15
Bilaga 2
11.7.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 186/101
2. I kommissionens rapport ska bland annat följande utvärderas:
a) Genomförbarheten när det gäller att tillhandahålla full registrering online för andra bolagsformer än de som förtecknas
i bilaga IIA.
b) Genomförbarheten när det gäller att medlemsstaterna tillhandahåller mallar för alla former av bolag med begränsat
ansvar, och behovet av att tillhandahålla en harmoniserad mall för hela unionen som ska användas i alla medlems
stater för de bolagsformer som förtecknas i bilaga IIA.
c) Praktiska erfarenheter av tillämpningen av bestämmelserna om diskvalificering av styrelseledamöter enligt artikel 13i.
d) Metoderna för ingivande och tillgång online, inbegripet användningen av programmeringsgränssnitt.
e) Behovet av att göra mer information kostnadsfritt tillgänglig än vad som krävs enligt artikel 19.2 och att säkerställa
obehindrad tillgång till sådan information, samt genomförbarheten när det gäller detta.
f) Behovet av en mer långtgående tillämpning av engångsprincipen och genomförbarheten när det gäller detta.
3. Rapporten ska, om tillämpligt, åtföljas av förslag till ändring av direktiv (EU) 2017/1132.
4. För att tillhandahålla en tillförlitlig utvärdering av de bestämmelser som genom detta direktiv har införts i direktiv
(EU) 2017/1132 ska medlemsstaterna samla in uppgifter om hur bildandet online fungerar i praktiken. Normalt bör
denna information inbegripa antalet bolag som bildats online, antalet fall där mallar användes eller där personlig
inställelse krävdes och den genomsnittliga varaktigheten och kostnaderna för bildandet online. De ska anmäla dessa
uppgifter till kommissionen två gånger, senast två år efter införlivandedatumet.
Artikel 4
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 5
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 20 juni 2019
På Europaparlamentets vägnar
På rådets vägnar
A. TAJANI
G. CIAMBA
Ordförande
Ordförande
176
Ds 2021:15
Bilaga 2
L 186/102
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.7.2019
BILAGA
”BILAGA IIA
BOLAGSFORMER
SOM AVSES I ARTIKLARNA 13, 13f, 13g, 13h och 162a
— Belgien:
société privée à responsabilité limitée/besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid,
société privée à responsabilité limitée unipersonnelle/Eenpersoons besloten vennootschap met beperkte aansprakelijk
heid.
— Bulgarien:
дружество с ограничена отговорност,
еднолично дружество с ограничена отговорност.
— Tjeckien:
společnost s ručením omezeným.
— Danmark:
Anpartsselskab.
— Tyskland:
Gesellschaft mit beschränkter Haftung.
— Estland:
osaühing.
— Irland:
private company limited by shares or by guarantee/cuideachta phríobháideach faoi theorainn scaireanna nó rátha
íochta,
designated activity company/cuideachta ghníomhaíochta ainmnithe.
— Grekland:
εταιρεία περιορισμένης ευθύνης,
ιδιωτική κεφαλαιουχική εταιρεία.
— Spanien:
sociedad de responsabilidad limitada.
— Frankrike:
société à responsabilité limitée,
entreprise unipersonnelle à responsabilité limitée,
177
Ds 2021:15
Bilaga 2
11.7.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 186/103
société par actions simplifiée,
société par actions simplifiée unipersonnelle.
— Kroatien:
društvo s ograničenom odgovornošću,
jednostavno društvo s ograničenom odgovornošću.
— Italien:
società a responsabilità limitata,
società a responsabilità limitata semplificata.
— Cypern:
ιδιωτική εταιρεία περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή/και με εγγύηση.
— Lettland:
sabiedrība ar ierobežotu atbildību.
— Litauen:
uždaroji akcinė bendrovė.
— Luxemburg:
société à responsabilité limitée.
— Ungern:
korlátolt felelősségű társaság.
— Malta:
private limited liability company/kumpannija privata.
— Nederländerna:
besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid.
— Österrike:
Gesellschaft mit beschränkter Haftung.
— Polen:
spółka z ograniczoną odpowiedzialnością.
— Portugal:
sociedade por quotas.
— Rumänien:
societate cu răspundere limitată.
178
Ds 2021:15
Bilaga 2
L 186/104
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.7.2019
— Slovenien:
družba z omejeno odgovornostjo.
— Slovakien:
spoločnosť s ručením obmedzeným.
— Finland:
yksityinen osakeyhtiö/privat aktiebolag.
— Sverige:
privat aktiebolag.
— Förenade kungariket:
private company limited by shares or guarantee.”
179
181
Jämförelsetabell
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019
om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala
verktyg och förfaranden inom bolagsrätt
Direktivbestämmelse
Svenska bestämmelser
varigenom direktivet
genomförs
Kommentar
Artikel 1
Punkt 1
-
Kräver ingen åtgärd från
medlemsstaternas sida.
Punkt 2
-
Kräver ingen åtgärd från
medlemsstaternas sida.
Punkt 3
-
Kräver ingen åtgärd från
medlemsstaternas sida.
Punkt 4, Artikel 13a
-
Kräver ingen åtgärd från
medlemsstaternas sida.
Punkt 4, Artikel 13b
punkterna 1 och 2
Ny 4 c § förordningen
(2007:1110) med instruktion
för BV
Bestämmelsen reglerar BV:s
skyldighet att erkänna vissa
medel för elektronisk
identifiering vid
registreringsärenden.
Punkt 4, Artikel 13b punkt 3 Ny 4 b § förordningen
(2007:1110) med instruktion
för BV
Bestämmelsen reglerar BV:s
skyldighet att informera om
erkända medel för
elektronisk identifiering.
Punkt 4, Artikel 13b punkt 4 Ändrad lydelse 27 kap. 2 §
ABL
Bestämmelsen reglerar BV:s
möjlighet att kräva personlig
inställelse i online-
registreringsärenden.
Punkt 4, Artikel 13c
-
Kräver ingen åtgärd från
medlemsstaternas sida
Punkt 4, Artikel 13d
-
Artikeln reglerar avgifter i
online-förfaranden. Kräver
ingen ändring i svensk rätt.
Bilaga 3
Ds 2021:15
182
Direktivbestämmelse
Svenska bestämmelser
varigenom direktivet
genomförs
Kommentar
Punkt 4, Artikel 13e
Ändrad lydelse 3 kap. 6 §
ABF
Artikeln reglerar sättet för
betalning av BV:s avgifter.
Punkt 4, Artikel 13f
Ny 4 a § förordningen
(2007:1110) med instruktion
för BV
Artikeln reglerar BV:s
informationsskyldighet
avseende online-registrering
och vissa
aktiebolagsrättsliga regler.
Punkt 5, Artikel 13g
punkterna 1-3
Föreskrifter meddelade av BV Artikeln reglerar BV:s
skyldighet att möjliggöra
online-registrering av bolag.
Punkt 5, Artikel 13g punkt 4
-
Bestämmelserna är
fakultativa. Kräver ingen
ändring i svensk rätt.
Punkt 5, Artikel 13g punkt 5
-
Kräver ingen ändring i
svensk rätt.
Punkt 5, Artikel 13g punkt 6
-
Bestämmelsen reglerar
rätten att online visa att
betalning erlagts
motsvarande bolagets
aktiekapital. Kräver ingen
ändring i svensk rätt.
Punkt 5, Artikel 13g punkt 7 Ny 2 kap. 13 a § ABF
Bestämmelsen reglerar
tidsfrister för BV:s
handläggning av
registreringsärenden rörande
aktiebolag.
Punkt 5, Artikel 13g punkt 8 Ändrad lydelse 27 kap. 2 §
ABL
Bestämmelsen reglerar BV:s
möjlighet att kräva personlig
inställelse i online-
registreringsärenden. Se
även Punkt 5, Artikel 13b
punkt 4.
Punkt 5, Artikel 13h
Ny 4 a § förordningen
(2007:1110) med instruktion
för BV
Bestämmelsen reglerar BV:s
skyldighet att tillhandahålla
mallar.
[Punkt 5, Artikel 13i]
[Senare lagstiftningsärende]
Punkt 5, Artikel 13j punkt 1 Föreskrifter meddelade av BV Bestämmelsen
reglerar
ingivande av handlingar
online i andra bolagsärenden
än registrering av bolag.
Ds 2021:15
Bilaga 3
183
Direktivbestämmelse
Svenska bestämmelser
varigenom direktivet
genomförs
Kommentar
Punkt 5, Artikel 13j punkt 2 Ny 4 d § förordningen
(2007:1110) med instruktion
för BV
Bestämmelsen reglerar BV:s
rätt att kontrollera ursprung
och äkthet ifråga om.
Punkt 5, Artikel 13j punkt 3
-
Bestämmelsen är fakultativ.
Kräver ingen ändring i
svensk rätt.
Punkt 5, Artikel 13j punkt 4
Se Punkt 5, Artikel 13g.
Punkt 5, Artikel 13j punkt 5
-
Bestämmelsen är fakultativ.
Kräver ingen ändring i
svensk rätt.
Punkt 6, Artikel 16 punkt 1
Ändrad lydelse 2 kap. 8 §
ABF
Bestämmelsen innebär att
bolagsregistret ska innehålla
uppgift om bolags EUID.
Punkt 6, Artikel 16 punkterna
2 och 3
-
Bestämmelserna innebär
inte någon ändring i sak i
2017 års direktiv. Kräver
därför inte någon ändring i
svensk rätt.
Punkt 6, Artikel 16 punkt 4
-
Bestämmelsens andra stycke
är nytt men kräver inte
någon ändring i svensk rätt.
Punkt 6, Artikel 16 punkt 5
Ny 4 d § förordningen
(2007:1110) med instruktion
för BV
Bestämmelsen innebär att
BV ska lagra ingivna
handlingar och information i
registreringsärenden i
maskinläsbart och sökbart
format eller som
strukturerade data.
Punkt 7, Artikel 16a,
punkterna 1 och 2
-
Bestämmelserna innebär
inte någon ändring i sak i
2017 års direktiv och kräver
därför inte någon ändring i
svensk rätt.
Punkt 7, Artikel 16a, punkt 3 Ny 4 f § förordningen
(2007:1110) med instruktion
för BV
Bestämmelsen innebär att
elektroniska kopior som BV
lämnar som utgångspunkt
ska vara bestyrkta.
Punkt 7, Artikel 16a, punkt 4 Ny 4 e § förordningen
(2007:1110) med instruktion
för BV
Bestämmelsen innebär att
elektroniska kopior och
utdrag som BV lämnar ut ska
ha autentiserats enligt
förordning (EU) 910/2014.
Bilaga 3
Ds 2021:15
184
Direktivbestämmelse
Svenska bestämmelser
varigenom direktivet
genomförs
Kommentar
Punkt 8
-
Kräver ingen åtgärd från
medlemsstaternas sida.
Punkt 9, Artikel 18
-
Bestämmelserna innebär,
med undantag för littera a)
andra meningen, inte någon
ändring i sak i 2017 års
direktiv. Andra meningen är
fakultativ. Kräver inte någon
ändring i svensk rätt.
Punkt 10, Artikel 19, punkt 1
-
Bestämmelserna innebär
inte någon ändring i sak i
2017 års direktiv och kräver
därför inte någon ändring i
svensk rätt.
Punkt 10, Artikel 19, punkt 2,
led a-g
Ändrad lydelse 2 kap. 8 §
ABF
Bestämmelserna innebär,
med undantag för krav på
EUID, inte någon ändring i
sak i 2017 års direktiv och
kräver därför inte någon
annan ändring i svensk rätt
än den som föranleds av
artikel 16 punkt 1.
Punkt 10, Artikel 19, punkt 2,
led h
Ny 2 kap. 15 e § ABF
Bestämmelsen innebär att
det i aktiebolagsregistret, i
förekommande fall, ska
finnas uppgift om bolags
filialer.
Punkt 10, Artikel 19, punkt 3 Ny 13 a § förordningen
(2007:1110) med instruktion
för BV
Bestämmelsen innebär att
informationsutbyte genom
BRIS ska vara kostnadsfritt
mellan registren.
Punkt 10, Artikel 19, punkt 4
-
Bestämmelsen är fakultativ.
Kräver ingen ändring i
svensk rätt.
Punkt 11
-
Kräver ingen åtgärd från
medlemsstaternas sida.
Punkterna 12 - 14
-
Kräver ingen åtgärd från
medlemsstaternas sida
Punkt 15, Artikel 28a, punkt
1
Ändrad lydelse 16 §
filiallagen
Bestämmelsen handlar om
online-registrering av
filialer.
Ds 2021:15
Bilaga 3
185
Direktivbestämmelse
Svenska bestämmelser
varigenom direktivet
genomförs
Kommentar
Punkt 15, Artikel 28a,
punkterna 2 och 3
Föreskrifter meddelade av BV
och ändrad lydelse av 5 §
filialförordningen
Bestämmelserna ålägger MS
att fastställa närmare
bestämmelser för online-
registrering av filialer.
Punkt 15, Artikel 28a, punkt
4
-
Bestämmelsens led a – c är
fakultativa. Led d är inte
relevant för svenskt
vidkommande. Kräver ingen
ändring i svensk rätt.
Punkt 15, Artikel 28a, punkt
5
Ny 12 e § filialförordningen Bestämmelsen reglerar BV:s
rätt att genom BRIS
kontrollera information som
lämnas vid
registreringsanmälan
rörande filialer.
Punkt 15, Artikel 28a, punkt
6
Ändrad lydelse av 18 a §
filialförordningen
Bestämmelsen reglerar
tidsfrister för BV:s
handläggning av
registreringsärenden rörande
filialer.
Punkt
15, Artikel 28a,
punkt 7
Ny 12 d § filialförordningen
och ny 2 kap. 15 e § ABF, se
även nya 2 kap. 15 d § ABF
Bestämmelsen reglerar
underrättelseskyldighet
mellan
registreringsmyndigheter i
olika MS angående
etablering av filialer.
Punkt
15, Artikel 28b,
punkt 1
Föreskrifter meddelade av BV
och ändrad lydelse av 16 §
filiallagen
Bestämmelsen rör online-
registrering av filialer samt
BV:s möjlighet att kräva
personlig inställelse. Se även
artikel 28a punkt 1 med
hänvisningar.
Punkt
15, Artikel 28b,
punkt 2
Se artikel 28a punkterna 2 –
5.
Punkt
15, Artikel 28b,
punkt 3
-
Bestämmelsen är fakultativ.
Kräver ingen ändring i
svensk rätt.
Punkt
15, Artikel 28c
Ny 12 d § filialförordningen
och ny 12 e § ABF
Bestämmelsen reglerar
underrättelseskyldighet
mellan
registreringsmyndigheter i
olika MS angående
nedläggning av filialer.
Bilaga 3
Ds 2021:15
186
Direktivbestämmelse
Svenska bestämmelser
varigenom direktivet
genomförs
Kommentar
Punkt 16, Artikel 30a
Ny 2 kap. 15 d § ABF och ny
12 f § i filialförordningen
Bestämmelsen reglerar
underrättelseskyldighet
mellan
registreringsmyndigheter i
olika MS angående ändringar
i fråga om bolag med filialer.
Punkt 17, Artikel 31
Ändrad lydelse av 5 §
filialförordningen
Artikelns nya andra stycke
anger att MS får föreskriva
att det obligatoriska
offentliggörandet av
räkenskapshandlingar som
avses i artikeln får anses
uppfyllt redan i och med
offentliggörandet i registret i
den MS där bolaget är
registrerat. Kräver inte
någon annan ändring än den
föreslagna nya lydelsen av 5
§ i filialförordningen.
Punkt 18
-
Kräver ingen åtgärd från
medlemsstaternas sida.
Punkt 19
-
Bestämmelsen är närmast av
upplysningskaraktär. Kräver
ingen ändring i svensk rätt.