Prop. 2021/22:286

Bolags rörlighet över gränserna inom EU

1

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 8 september 2022

Magdalena Andersson

Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att reglerna om aktiebolags möjlighet att genomföra gränsöverskridande fusioner (sammanslagningar) ska utvecklas. Dessutom ska det införas möjligheter till gränsöverskridande delning och gränsöverskridande ombildning av aktiebolag. Regelverken för gränsöverskridande delningar och ombildningar ska i hög grad utformas med regelverket för gränsöverskridande fusioner som förebild. Förslagen bygger på ett EUdirektiv.

Förslagen innebär att det öppnas fler möjligheter för aktiebolag att omstrukturera sig över nationsgränserna inom EU och EES. För att motverka att de gränsöverskridande förfarandena används för brottsliga eller otillbörliga ändamål, eller för att kränka arbetstagarnas rättigheter, föreslår regeringen att myndighetskontrollen vid förfarandena utökas. Bolagsverket föreslås få en central roll i denna kontroll och ska samråda med andra myndigheter.

Genom förslagen stärks arbetstagarnas rätt till information och medverkan vid gränsöverskridande förfaranden.

Regeringen föreslår vidare bl.a. att det ska införas en rätt för aktieägare som röstar mot ett gränsöverskridande förfarande att få sina aktier inlösta av bolaget, mot en ersättning som erbjuds av bolaget. En talan om inlösen eller om högre ersättning än den erbjudna ska prövas av allmän domstol.

Flera av förslagen gäller även för ekonomiska föreningar och för finansiella företag.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 31 januari 2023.

Prop. 2021/22:286

2

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. 6 2 Lagtext .............................................................................................. 7 2.1 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) .......................................................................... 7 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ..................................................... 75 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse .......................................... 94 2.4 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043) .................................................................... 107 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag .................................................... 122 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ............................ 131 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda .................. 132 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ........................................................................... 133 2.9 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) .............................................. 143 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution ........................................................................ 144 3 Ärendet och dess beredning .......................................................... 145 4 Utgångspunkter för genomförandet av direktivet ......................... 146 4.1 Hur den nya regleringen bör genomföras ....................... 146 4.2 Propositionens utformning ............................................. 149 5 Gränsöverskridande fusioner ........................................................ 149 5.1 Några grundläggande frågor ........................................... 151 5.2 Begränsningar i möjligheten att delta i en gränsöverskridande fusion .............................................. 152 5.3 Fusionsplanens innehåll ................................................. 154 5.4 Hur fusionsplanen och meddelandet om att synpunkter får lämnas ska offentliggöras ....................... 156 5.5 Styrelsens redogörelse för fusionen ................................ 159 5.5.1 Nya krav på redogörelsens innehåll ............... 159

5.5.2 Undantag från skyldigheten att upprätta en redogörelse................................................ 162

5.6 Hur fusionsplanen och redogörelsen ska hållas tillgängliga ...................................................................... 163 5.7 Information till och samråd med arbetstagare ................ 164 5.7.1 Arbetstagares rätt till information och samråd ........................................................... 164 5.7.2 Direktivets regler om information och samråd ........................................................... 165 5.8 Revisorns granskning ..................................................... 169

3

Prop. 2021/22:286

5.8.1 Revisorsyttrandets innehåll och revisorns ansvar............................................................ 169 5.8.2 Offentliggörande av revisorsyttrandet .......... 173

5.9 Bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen .......... 176 5.10 Aktieägarskydd .............................................................. 178 5.11 Borgenärsskydd ............................................................. 185 5.11.1 Grunddragen i borgenärsskyddet .................. 185 5.11.2 Borgenärernas rätt till betryggande säkerhet ......................................................... 186 5.11.3 Solvensförklaring ......................................... 189 5.12 Myndighetskontroll och utfärdande av fusionsintyg ..... 190 5.12.1 Tillståndsprövning och fusionsintyg ............. 190 5.12.2 Det underlag som bolaget ska tillhandahålla ................................................ 192 5.12.3 Otillbörlighetsprövningen ............................. 193 5.12.4 Tidsfrister för prövningen ............................. 199 5.12.5 Bolagsverkets anlitande av sakkunnig .......... 200 5.12.6 Skatteverkets möjlighet att hindra att fusionsplanen verkställs ................................ 202 5.12.7 Överföring av fusionsintyget ........................ 203 5.13 Den avslutande kontrollen av fusionens laglighet ......... 203 5.14 Registrering av fusionen ................................................ 205 5.15 Rättsverkningarna av en gränsöverskridande fusion ..... 206 5.16 En fusions ogiltighet ...................................................... 207 5.17 Särskilt bokslut i samband med fusion .......................... 207 5.18 Förenklad fusion ............................................................ 208 5.19 Vissa teknikfrågor ......................................................... 209

6 Gränsöverskridande delningar ..................................................... 210 7 Gränsöverskridande ombildningar ............................................... 218 8 Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande förfaranden ... 226 8.1 Det gällande regelverket ................................................ 226 8.2 Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner .......................................................................... 227 8.2.1 Lagens tillämpningsområde .......................... 227

8.2.2 Möjligheten att frivilligt tillämpa referensbestämmelser om arbetstagarmedverkan ................................... 229 8.2.3 Efterföljande inhemska förfaranden ............. 230 8.2.4 Besked om att tillämpa referensbestämmelserna ................................ 230

8.3 Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande delningar och ombildningar ........................................... 231 8.3.1 Lagen ska tillämpas även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar................................................. 231 8.3.2 Förhandlingsdelegationen ............................. 234 8.3.3 Avtalsinnehållet i en förhandlingsöverenskommelse ..................... 234

Prop. 2021/22:286

4

8.3.4 Samma rätt till medverkan efter som före ett gränsöverskridande förfarande ................. 235 8.3.5 Skydd mot missbruk av reglerna ................... 236 8.3.6 Övertagande eller ombildade bolag ska ha en rättslig form som medger rätt till arbetstagarmedverkan .................................... 237 8.3.7 Efterföljande inhemska förfaranden .............. 238 8.3.8 Skyddet för arbetstagarrepresentanter ........... 238

9 Ekonomiska föreningar ................................................................. 239 9.1 Direktivets tillämplighet på ekonomiska föreningar ...... 239 9.2 Behovet av lagändringar för ekonomiska föreningar ..... 239 10 Finansiella företag ......................................................................... 241 10.1 Regleringen behöver anpassas efter ändringsdirektivet ........................................................... 241 10.2 Banker och kreditmarknadsföretag ................................. 242 10.3 Försäkringsföretag .......................................................... 245 10.4 Tjänstepensionsföretag ................................................... 246 11 Sanktioner ..................................................................................... 246 12 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................................. 247 13 Konsekvenser ................................................................................ 248 14 Författningskommentar ................................................................. 256 14.1 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) ...................................................................... 256 14.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ................................................... 339 14.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ........................................ 352 14.4 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043) .............................. 362 14.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag .................................................... 372 14.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ............................ 378 14.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda .................. 379 14.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ........................................................................... 379 14.9 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) .............................................. 389 14.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution ........................................................................ 391 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2121 av den 27 november 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar ......................................................................... 392

5

Prop. 2021/22:286

Bilaga 2 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt ....................................................................... 436 Bilaga 3 Sammanfattning av betänkandet Bolags rörlighet över gränserna (SOU 2021:18) ...................................... 518 Bilaga 4 Lagförslagen i betänkandet ............................................ 525 Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna .............................. 634 Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag.......................................... 635 Bilaga 7 Lagrådets yttrande ......................................................... 771 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 september 2022...... 772

Prop. 2021/22:286

6

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution.

7

Prop. 2021/22:286

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (2005:551)1

dels att 23 kap. 21 a och 50 §§ och 31 kap. 5 a § ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 23 kap. 50 och 51 §§ ska utgå,

dels att nuvarande 23 kap. 51–53 §§ ska betecknas 23 kap. 55–57 §§ och att nuvarande 24 kap. 30 och 31 §§ ska betecknas 24 kap. 61 och 62 §§,

dels att 1 kap. 9 §, 7 kap. 40 och 51 §§, 8 kap. 2 och 43 §§, 16 a kap. 4 §, 17 kap. 1 §, 23 kap. 15, 16, 20, 25, 36, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 45, 46–48, 49 och de nya 55–57 §§, 24 kap. 1, 2, 5, 8, 13, 17, 22, 23, 27, 28 och de nya 61 och 62 §§, 29 kap. 2 §, 31 kap. 2 §, rubrikerna till 23 och 24 kap. och rubrikerna närmast före 23 kap. 15, 16, 36, 47, och 48 §§ och 24 kap. 17 § ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före nuvarande 23 kap. 52 och 53 §§ ska sättas närmast före 23 kap. 56 respektive 57 §§ och rubrikerna närmast före nuvarande 24 kap. 30 och 31 §§ närmast före 24 kap. 61 respektive 62 §,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 24 a kap., 55 nya paragrafer, 7 kap. 48 a §, 23 kap. 15 a, 36 a–36 c, 39 a, 39 b, 40 a, 41 a, 42 a, 43 a, 45 a–45 e, 48 a och 50–54 §§, 24 kap. 17 a §, 30–60 §§ och 32 kap. 12 a §, och närmast före de nya 23 kap. 15 a, 36 a–36 c, 39, 41 a, 50, 51 och 55 §§, närmast efter rubriken till 24 kap. och närmast före de nya 24 kap. 17 a, 30–33, 35, 38– 40 §§, 42, 44, 45, 50–52, 54–56 och 60 §§ och 32 kap. 12 a § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1 kap.

9 §2

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer: absorption 23 kap. 1 §

apportegendom 2 kap. 6 §

avstämningsbolag

10 §

avstämningsförbehåll

10 §

byte av redovisningsvaluta 3 kap. 8 §

delning 24 kap. 1 §

delningsvederlag 24 kap. 2 §

1 Senaste lydelse av 23 kap. 21 a § 2008:12 23 kap. 50 § 2010:1509 31 kap. 5 a § 2008:12. 2 Senaste lydelse 2016:60.

Prop. 2021/22:286

8

dotterföretag

11 §

emissionsbeslut 11 kap. 2 §

emissionsbevis 11 kap. 4 §

fondaktie 11 kap. 4 §

fondaktierätt 11 kap. 4 §

fondaktierättsbevis 11 kap. 4 §

fondemission 12 kap. 1 §

fusion 23 kap. 1 §

fusionsvederlag 23 kap. 2 §

företrädesrätt 4 kap. 3 §

förköpsförbehåll 4 kap. 18 §

gränsöverskridande fusion 23 kap. 36 §

hembudsförbehåll 4 kap. 27 §

inlösenförbehåll 20 kap. 31 §

interimsbevis 6 kap. 9 §

kombination 23 kap. 1 §

koncern

11 §

konvertering 11 kap. 4 §

konvertibel 11 kap. 4 §

kvotvärde

6 §

lekmannarevisor 10 kap. 1 §

lösenbevis 22 kap. 13 §

maximikapital 3 kap. 1 §

minimikapital 3 kap. 1 §

moderbolag

11 §

omvandlingsförbehåll 4 kap. 6 §

sammanläggning av aktier 4 kap. 46 §

samtyckesförbehåll 4 kap. 8 §

stiftare 2 kap. 1 §

stiftelseurkund 2 kap. 5 §

särskild delgivningsmottagare 8 kap. 40 §

särskild firmatecknare 8 kap. 37 §

särskild granskare 10 kap. 21 §

teckningsoption 11 kap. 4 §

teckningsoptionsbevis 11 kap. 4 §

teckningsrätt 11 kap. 4 §

teckningsrättsbevis 11 kap. 4 §

tillämplig lag om årsredovisning 12 a §

uppdelning av aktier 4 kap. 46 §

värdepapperscentral

10 b §

årsstämma 7 kap. 10 §

överskjutande aktier 4 kap. 47 §

Föreslagen lydelse

1 kap.

9 §

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer: absorption 23 kap. 1 §

apportegendom 2 kap. 6 §

9

Prop. 2021/22:286

avstämningsbolag

10 §

avstämningsförbehåll

10 §

byte av redovisningsvaluta 3 kap. 8 §

delning 24 kap. 1 §

delningsvederlag 24 kap. 2 §

dotterföretag

11 §

emissionsbeslut 11 kap. 2 §

emissionsbevis 11 kap. 4 §

fondaktie 11 kap. 4 §

fondaktierätt 11 kap. 4 §

fondaktierättsbevis 11 kap. 4 §

fondemission 12 kap. 1 §

fusion 23 kap. 1 §

fusionsvederlag 23 kap. 2 §

företrädesrätt 4 kap. 3 §

förköpsförbehåll 4 kap. 18 §

gränsöverskridande delning 24 kap. 30 §

gränsöverskridande fusion 23 kap. 36 §

gränsöverskridande ombildning 24 a kap. 1 § hembudsförbehåll 4 kap. 27 §

inlösenförbehåll 20 kap. 31 §

interimsbevis 6 kap. 9 §

kombination 23 kap. 1 §

koncern

11 §

konvertering 11 kap. 4 §

konvertibel 11 kap. 4 §

kvotvärde

6 §

lekmannarevisor 10 kap. 1 §

lösenbevis 22 kap. 13 §

maximikapital 3 kap. 1 §

minimikapital 3 kap. 1 §

moderbolag

11 §

omvandlingsförbehåll 4 kap. 6 §

sammanläggning av aktier 4 kap. 46 §

samtyckesförbehåll 4 kap. 8 §

stiftare 2 kap. 1 §

stiftelseurkund 2 kap. 5 §

särskild delgivningsmottagare 8 kap. 40 §

särskild firmatecknare 8 kap. 37 §

särskild granskare 10 kap. 21 §

teckningsoption 11 kap. 4 §

teckningsoptionsbevis 11 kap. 4 §

teckningsrätt 11 kap. 4 §

teckningsrättsbevis 11 kap. 4 §

tillämplig lag om årsredovisning 12 a §

uppdelning av aktier 4 kap. 46 §

värdepapperscentral

10 b §

årsstämma 7 kap. 10 §

överskjutande aktier 4 kap. 47 §

Prop. 2021/22:286

10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

40 §

I ärenden som inte avser val utgörs bolagsstämmans beslut av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller föreskrivs i bolagsordningen. I fall som avses i 42–45 §§ detta kapitel, 13 kap. 2 §, 14 kap. 2 §, 15 kap. 2 §, 16 kap. 8 §, 19 kap. 18 och 33 §§, 20 kap. 5 §, 23 kap. 17 §, 24 kap. 19 § samt 26 kap. 1 och 6 §§ får det dock i bolagsordningen endast föreskrivas längre gående villkor än som anges i nämnda bestämmelser.

Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller föreskrivs i bolagsordningen. I fall som avses i 42–45 §§ detta kapitel, 13 kap. 2 §, 14 kap. 2 §, 15 kap. 2 §, 16 kap. 8 §, 19 kap. 18 och 33 §§, 20 kap. 5 §, 23 kap. 17 §, 24 kap. 19 §, 24 a kap. 20 § samt 26 kap. 1 och 6 §§ får det dock i bolagsordningen endast föreskrivas längre gående villkor än som anges i nämnda bestämmelser.

I fråga om publika aktiebolag gäller även 59 §.

48 a §

Vid ett beslut av bolagsstämman att godkänna en fusions-, delnings- eller ombildningsplan som avser ett gränsöverskridande förfarande ska bolaget i protokollet eller i en bilaga till protokollet anteckna vilka aktieägare som har röstat mot förslaget att godkänna planen.

51 §3

Talan enligt 50 § ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet.

Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

En talan enligt 50 § ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad som anges i första stycket när

Talan får väckas senare när

1. beslutet är sådant att det inte kan fattas ens med samtliga aktieägares samtycke,

2. samtycke till beslutet krävs av samtliga eller vissa aktieägare och något sådant samtycke inte har getts, eller

3. kallelse till bolagsstämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för bolaget i väsentliga delar inte har följts.

Bestämmelserna i andra stycket om tiden för att väcka talan gäller inte i de fall som avses i 23 kap.

Bestämmelserna i andra stycket om tiden för att väcka talan gäller inte i de fall som avses i 23 kap.

3 Senaste lydelse 2008:12.

11

Prop. 2021/22:286

52 § första och tredje styckena och 24 kap. 30 § första stycket.

56 § första och tredje styckena, 24 kap. 61 § första och tredje styckena och 24 a kap. 38 §.

8 kap.

2 §4

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Om inte annat följer av dessa lagar eller föreskrivs i denna lag, ska arbetstagarrepresentanter vid tillämpningen av denna lag jämställas med styrelseledamöter.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar. Om inte något annat följer av dessa lagar eller föreskrivs i denna lag, ska arbetstagarrepresentanter vid tillämpningen av denna lag jämställas med styrelseledamöter.

43 §5

Bolaget ska för registrering i aktiebolagsregistret anmäla

1. bolagets postadress,

2. vem som har utsetts till styrelseledamot, styrelsesuppleant, styrelsens ordförande, verkställande direktör, vice verkställande direktör och särskild delgivningsmottagare,

3. av vilka och hur bolagets firma tecknas. Anmälan ska innehålla uppgift om postadress för de personer som anges i första stycket 2 och 3. Om postadressen avviker från personernas hemvist, ska även hemvistet anges. Anmälan ska vidare innehålla uppgift om de angivna personernas personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, ska detta anges.

Anmälan ska innehålla uppgifter om postadress för de personer som anges i första stycket 2 och 3. Om postadressen avviker från personernas hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare innehålla en uppgift om de angivna personernas personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, ska detta anges.

Även den som anmälan gäller har rätt att göra anmälan enligt första stycket. Den som har utsetts till en sådan befattning som avses i första stycket 2 har även rätt att anmäla företrädarens avgång.

4 Senaste lydelse 2008:14. 5 Senaste lydelse 2008:14.

Prop. 2021/22:286

12

16 a kap.

4 §6

Kapitlet gäller inte beslut om

1. arvode till styrelseledamöter enligt 8 kap. 23 a §,

2. ersättning till ledande befattningshavare enligt riktlinjer som avses i 8 kap. 51 §,

3. lån enligt 11 kap.,

4. emissioner enligt 12–15 kap. samt emissioner och överlåtelser enligt 16 kap.,

5. vinstutdelning enligt 18 kap.,

6. förvärv eller överlåtelse av egna aktier enligt 19 kap.,

7. minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap.,

8. lån enligt 21 kap.,

9. fusion enligt 23 kap., eller 10. delning enligt 24 kap.

9. fusion enligt 23 kap., 10. delning enligt 24 kap., eller 11. gränsöverskridande ombildning enligt 24 a kap.

Kapitlet gäller inte heller beslut med stöd av lagen (2015:1016) om resolution.

17 kap.

1 §7

Med värdeöverföring avses i denna lag

1. vinstutdelning,

2. förvärv av egna aktier, dock inte förvärv enligt 19 kap. 5 §,

3. minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna, och

4. någon annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget.

I 23–25 kap. finns särskilda bestämmelser om överföring av tillgångar i samband med fusion eller delning av aktiebolag och om utskiftning vid likvidation.

I 23–25 kap. finns det särskilda bestämmelser om överföring av tillgångar i samband med fusion, delning och gränsöverskridande ombildning av aktiebolag och om utskiftning vid likvidation.

23 kap. Fusion av aktiebolag 23 kap. Fusion

När fusionsplanen skall underställas bolagsstämman

Bolagsstämmans prövning av fusionsplanen

15 §8

Fusionsplanen ska underställas bolagsstämman i samtliga överlåtande bolag.

Fusionsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i samtliga överlåtande bolag.

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det övertagande bolaget begär det, ska fusionspla-

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det övertagande bolaget begär det, ska fusionspla-

6 Senaste lydelse 2020:613. 7 Senaste lydelse 2020:985. 8 Senaste lydelse 2008:12.

13

Prop. 2021/22:286

nen även underställas bolagsstämman i det bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att uppgift om att fusionsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.

nen även läggas fram för att godkännas av bolagsstämman även i det bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att en uppgift om att fusionsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.

Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts. Om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, får stämman hållas tidigare, dock tidigast två veckor efter kungörelsen.

Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgiften om fusionsplanens registrering har kungjorts. Om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, får stämman hållas tidigare, dock tidigast två veckor efter kungörelsen.

Första–tredje styckena gäller inte vid fusion där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag och alla aktieägare i bolagen har undertecknat fusionsplanen.

Första–tredje styckena gäller inte vid en fusion där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag och alla aktieägare i bolagen har undertecknat fusionsplanen.

Ändringar i bolagsordningen

15 a §

Om fusionen innebär att det behövs ändringar i bolagsordningen ska dessa beslutas senast vid den bolagsstämma där fusionsplanen godkänns.

Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på stämman, ska ändringarna i bolagsordningen beslutas före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.

Tillhandahållande av fusionsplanen m.m.

Tillhandahållande av fusionsplanen

16 §9

Om en fråga om godkännande av fusionsplan enligt 15 § ska underställas bolagsstämman, gäller följande.

Om en fråga om godkännande av en fusionsplan ska läggas fram på en bolagsstämma enligt 15 § ska styrelsen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna under minst en månad eller, om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, minst två veckor före den bolagsstämma där frågan ska behandlas.

9 Senaste lydelse 2011:1046.

Prop. 2021/22:286

14

Handlingarna ska hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Styrelsen ska hålla planen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna under minst en månad eller, om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, minst två veckor före den bolagsstämma där frågan ska behandlas. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Under förutsättning att handlingarna hålls tillgängliga på bolagets webbplats får styrelsen, trots andra stycket, välja mellan att hålla dem tillgängliga hos bolaget och att sända kopior av dem till aktieägarna.

Under förutsättning att handlingarna hålls tillgängliga på bolagets webbplats får styrelsen, trots första stycket, välja mellan att hålla dem tillgängliga hos bolaget och att sända kopior av dem till aktieägarna.

Om det har inträffat väsentliga förändringar i något bolags tillgångar och skulder efter det att fusionsplanen upprättades, ska styrelsen lämna upplysningar om detta på bolagsstämman innan frågan om godkännande av fusionsplanen avgörs.

Om det har inträffat väsentliga förändringar i något bolags tillgångar och skulder efter det att fusionsplanen upprättades men innan den läggs fram på bolagsstämman, ska styrelsen lämna upplysningar om detta på stämman innan frågan om godkännande av fusionsplanen avgörs.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 53 §.

I fråga om publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gäller även 57 §.

20 §

Det övertagande bolaget eller, vid kombination, det äldsta av de överlåtande bolagen skall ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan skall göras hos Bolagsverket. Den skall ges in inom en

Det övertagande bolaget eller, vid kombination, det äldsta av de överlåtande bolagen ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en

15

Prop. 2021/22:286

månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 14 § första stycket, senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.

månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 14 § första stycket, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Följande handlingar ska bifogas ansökan:

1. en kopia av fusionsplanen med de handlingar som är bifogade den,

2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har underrättats enligt 19 § och, i de fall fusionsplanen enligt 14 § andra stycket inte behöver ges in för registrering, att samtliga aktieägare har undertecknat fusionsplanen, och

3. en kopia av protokollen från de bolagsstämmor som avses i 15 §.

Följande handlingar skall fogas till ansökan:

1. en kopia av fusionsplanen,

2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har underrättats enligt 19 § och, i sådana fall som avses i 14 § andra stycket, att samtliga aktieägare har undertecknat fusionsplanen, och

3. i förekommande fall, en kopia av protokollet från en bolagsstämma som avses i 15 §.

Om sökanden inte har bifogat de handlingar som anges i andra stycket, skall Bolagsverket förelägga denne att avhjälpa bristen. Om sökanden inte gör detta, skall ansökan avvisas.

Om sökanden inte har bifogat handlingarna ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.

Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.

25 §10

Styrelsen för det övertagande bolaget ska anmäla fusionen för registrering i aktiebolagsregistret. Styrelsen ska även för registrering anmäla, vid ab-

10 Senaste lydelse 2010:834.

Prop. 2021/22:286

16

sorption, aktiekapitalets ökning och, vid kombination, vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och lekmannarevisorer i bolaget.

Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd till verkställighet av fusionsplanen eller, när tillstånd lämnas av allmän domstol, från det att domstolens beslut har vunnit laga kraft. Till anmälan ska fogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar har överlämnats till det övertagande bolaget.

Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd att verkställa fusionsplanen eller, när tillstånd lämnas av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft. Till anmälan ska det bifogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar har överlämnats till det övertagande bolaget.

Bestämmelserna i 48 § tredje stycket ska tillämpas, om

Bestämmelserna i 48 a § andra stycket om att fusionen i vissa fall inte får registreras ska tillämpas, om

1. något av de bolag som deltar i fusionen eller något annat företag som genom fusion har gått upp i något av dessa bolag tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion,

1. något av de bolag som deltar i fusionen eller något annat företag som genom fusion eller delning har gått upp i något av dessa bolag tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning,

2. den gränsöverskridande fusionen har registrerats inom tre år före anmälan för registrering enligt första stycket, och

2. den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och

3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar.

Tillämpliga bestämmelser Vad en gränsöverskridande fusion innebär

36 §11

Ett svenskt aktiebolag får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande fusion). En juridisk

Ett svenskt aktiebolag får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande fusion). En juridisk

11 Senaste lydelse 2010:1516.

17

Prop. 2021/22:286

person ska anses ha sådant hemvist, om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.

person ska anses ha en sådan hemvist om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.

För en gränsöverskridande fusion gäller följande bestämmelser i detta kapitel:

1 § om vad en fusion innebär, 2 § om fusionsvederlag, 4 § om fusion när överlåtande bolag har gått i likvidation,

5 § om särskilda rättighetshavares ställning,

37 och 38 §§ om fusionsplanen, 39 § om styrelseredogörelse, 10 § om kompletterande information,

11–13, 40 och 41 §§ om revisorsgranskning av fusionsplanen,

14 § första stycket och 42 § om registrering av fusionsplanen,

15 § första och andra styckena samt tredje stycket första meningen om när fusionsplanen ska underställas bolagsstämman,

43 och 53 §§ om tillhandahållande av fusionsplanen,

17 § om majoritetskrav m.m., 18 § om när frågan om fusion faller,

44 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,

19 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer,

20–21 a och 45 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,

22 § om kallelse på bolagens borgenärer,

23 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd till verkställande av fusionsplanen,

24 § om när allmän domstol ska lämna tillstånd till verkställande av fusionsplanen,

46 § om utfärdande av fusionsintyg,

Prop. 2021/22:286

18

47 och 48 §§ om registrering av fusionen,

26 och 49 §§ om fusionens rättsverkningar,

27 § om när frågan om fusion faller, varvid vad som i den paragrafen sägs om 25 § ska avse 48 §,

50 § om särskilt bokslut, och 51 § om absorption av helägt dotterbolag.

Bestämmelser som ska tillämpas vid en gränsöverskridande fusion

36 a §

Följande allmänna bestämmelser i detta kapitel gäller även för en gränsöverskridande fusion:

– 1 § om vad en fusion innebär, – 2 § om fusionsvederlag, – 4 § om fusion när överlåtande bolag har gått i likvidation,

– 5 § om särskilda rättighetshavares ställning,

– 36 b § om vederlagsfri fusion, och

– 36 c § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion.

För en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande bestämmelser om förfarandet:

– 37 och 38 §§ om fusionsplan, – 39–39 b §§ om styrelseredogörelse,

– 10 § om kompletterande information,

– 11–13 och 40–41 §§ om revisorsgranskning av fusionsplanen,

– 41 a § om meddelande om att synpunkter får lämnas,

– 14 § första stycket, 42 § och 42 a § om registrering av fusionsplanen,

– 43 och 57 §§ om tillhandahållande av fusionsplanen,

– 43 a § om synpunkter som har lämnats med anledning av ett meddelande enligt 41 a §,

– 15 § första och andra styckena och tredje stycket första meningen

19

Prop. 2021/22:286

om när fusionsplanen ska läggas fram för att godkännas på bolagsstämman,

– 15 a § om ändringar i bolagsordningen,

– 17 § om majoritetskrav m.m., – 18 § om när frågan om fusion faller,

– 44 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,

– 19 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer,

– 20, 21, 45 och 45 c §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,

– 45

b

§ om förordnande av obe-

roende sakkunnig,

– 22 § om kallelse på bolagens borgenärer,

– 23 och 45 a §§ om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,

– 45 d och 45 e §§ om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,

– 46 § om utfärdande av fusionsintyg,

– 47–48 a §§ om registrering av fusionen,

– 26 och 49 §§ om fusionens rättsverkningar, och

– 27 § om när frågan om fusion faller, varvid det som i den para-

grafen sägs om 25 § ska avse 48 §.

Vid en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande bestämmelser om aktieägares rättigheter:

– 50 § om aktieägares rätt till inlösen, och

– 51–53 §§ om aktieägares rätt till ytterligare ersättning.

I 55 § finns det bestämmelser om förenklad fusion.

Vederlagsfri fusion

36 b §

En gränsöverskridande fusion genom absorption får genomföras vederlagsfritt, om

Prop. 2021/22:286

20

1. en person direkt eller indirekt innehar samtliga aktier i de fusionerande bolagen, eller

2. aktieägarna i de fusionerande bolagen innehar sina aktier och värdepapper till samma andel i samtliga fusionerande bolag.

Särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion

36 c §

Ett aktiebolag får inte delta i en gränsöverskridande fusion om det

1. är i konkurs,

2. genomgår företagsrekonstruktion, eller

3. är i likvidation på grund av ett beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §.

38 §12

Fusionsplanen ska innehålla uppgifter om

En fusionsplan enligt 37 § ska innehålla uppgifter om

1. de fusionerande bolagens form, företagsnamn och säte,

2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag och eventuell kontant betalning,

2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag och eventuell kontantersättning,

3. de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och förekommande värdepapper i det övertagande bolaget,

4. den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för sysselsättningen,

5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor aktier och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i det övertagande bolaget,

6. från vilken tidpunkt de fusionerande bolagens transaktioner bokföringsmässigt ska anses ingå i det övertagande bolaget,

7. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som ska tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

7. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som innehavare av särskilda rättigheter i ett överlåtande bolag ska ha eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,

8. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller

8. arvode och andra särskilda förmåner som ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör

12 Senaste lydelse 2018:1682.

21

Prop. 2021/22:286

motsvarande befattningshavare eller till den som utför granskning enligt 11, 40 eller 41 §,

eller motsvarande befattningshavare,

9. bolagsordning för det övertagande bolaget,

9. bolagsordningen för det övertagande bolaget,

10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till det övertagande bolaget och de överväganden som har gjorts vid värderingen, och

10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till det övertagande bolaget och de överväganden som har gjorts vid värderingen,

11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för fastställandet av villkoren för fusionen.

11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för fusionen, och

12. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 50 § och på vilket sätt den ska utövas, med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som en inlösenanmälan ska skickas till.

I förekommande fall ska fusionsplanen också innehålla en uppgift om hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget beslutas.

Fusionsplanen ska också innehålla uppgifter om

1. de säkerheter som bolagens borgenärer erbjuds, i de fall de erbjuds sådana säkerheter, och

2. hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget, om en sådan process ska genomföras.

Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om det övertagande bolagets form, företagsnamn och säte.

Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om det övertagande bolagets form, företagsnamn och säte samt om vilken handling som utgör stiftelseurkund för det övertagande bolaget.

Styrelsernas redogörelser

39 §13

Styrelsen i vart och ett av de bolag som deltar i fusionen ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för bolagen. Av redogörelsen ska framgå hur fusionsvederlaget har bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska synpunkter som har beaktats. Redogörelsen ska även innehålla uppgift

Styrelsen i vart och ett av de bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om fusionen är lämplig för bolagen. I redogörelsen ska det ingå en beskrivning av fusionens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet och för dess borgenärer.

13 Senaste lydelse 2008:12.

Prop. 2021/22:286

22

om fusionens sannolika konsekvenser för aktieägare, borgenärer och anställda. Om styrelsen i skälig tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare, ska detta yttrande fogas till redogörelsen.

I redogörelsen ska det även ingå ett avsnitt med information för aktieägarna enligt 39 a § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 39 b §.

I stället för att upprätta en enda redogörelse får styrelsen upprätta två separata redogörelser för aktieägarna respektive arbetstagarna. Styrelsen behöver inte upprätta någon redogörelse alls om det följer av 39 a och 39 b §§ att det varken behöver upprättas ett avsnitt för aktieägarna eller ett avsnitt för arbetstagarna.

Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen. Styrelsen ska informera aktieägarna om yttrandet oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte.

39 a §

I avsnittet med information för aktieägarna enligt 39 § andra stycket ska styrelsen beskriva

1. aktiernas utbytesförhållande och, i de fall en kontantersättning erbjuds, storleken på ersättningen samt den metod som har använts för att bestämma aktiernas utbytesförhållande och storleken på ersättningen,

2. fusionens konsekvenser för aktieägarna,

3. inlösenbeloppet vid inlösen enligt 50 § och den metod som har använts för att bestämma det, och

4. hur en aktieägare ska göra för att utöva sin rätt till inlösen enligt 50 § och till ytterligare ersättning enligt 51–53 §§.

23

Prop. 2021/22:286

Något avsnitt med information för aktieägarna krävs inte om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till att något sådant avsnitt inte ska upprättas.

39 b §

I avsnittet med information för arbetstagarna enligt 39 § andra stycket ska styrelsen beskriva

1. fusionens konsekvenser för anställningsförhållandena och eventuella åtgärder som vidtas till skydd för dessa förhållanden,

2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet, och

3. de förhållanden som anges i 1 och 2 i fråga om eventuella dotterföretag.

Något avsnitt med information för arbetstagarna krävs inte om samtliga arbetstagare ingår i bolagets styrelse.

40 §14

Vid en gränsöverskridande fusion ska revisorsgranskningen enligt 11 § omfatta även styrelsens redogörelse enligt 39 §.

Vid en gränsöverskridande fusion ska revisorsgranskningen enligt 11 § omfatta även styrelsens redogörelse enligt 39–39 b §§. Revisorsyttrandet ska innehålla ett utlåtande om huruvida redogörelsen är komplett och uppfyller de krav som anges i de paragraferna.

Bestämmelserna i första stycket och 11–13 §§ ska inte tillämpas om Bolagsverket eller en utländsk behörig myndighet i en stat där något av de deltagande bolagen har sitt hemvist, efter gemensam begäran från de fusionerande bolagen, har utsett eller godkänt en eller flera oberoende sakkunniga att för samtliga bolags räkning granska fusionsplanen och upprätta en gemensam skriftlig rapport för alla bolag.

Revisorsyttrandet ska innehålla även ett utlåtande om huruvida aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen och det erbjudna inlösenbeloppet är lämpliga. Uppgifter ska också lämnas om

1. den eller de metoder som har använts för att fastställa utbytesförhållandet, kontantersättningen och inlösenbeloppet,

2. huruvida metoderna är lämpliga för att fastställa aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen och inlösenbeloppet, och

14 Senaste lydelse 2008:1238.

Prop. 2021/22:286

24

3. särskilda svårigheter vid värderingen, om det har uppkommit några.

Vad som sägs i 13 § om revisors rätt till upplysningar och biträde gäller även för den som utses att utföra granskning enligt andra stycket.

I fall som avses i andra stycket ska det till fusionsplanen fogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med sådant innehåll som avses i 11 § andra stycket. Ett sådant yttrande ska vid tillämpningen av 19 §, 21 § första stycket 3 och 22 § anses som ett revisorsyttrande enligt 11 §.

40 a §

Bestämmelserna i 11–13 och 40 §§ ska inte tillämpas om Bolagsverket eller en utländsk behörig myndighet i en stat där något av de deltagande bolagen har sin hemvist, efter en gemensam begäran från de fusionerande bolagen, har utsett eller godkänt en eller flera oberoende sakkunniga att för samtliga bolags räkning granska fusionsplanen och upprätta en gemensam skriftlig rapport för alla bolag.

Det som sägs i 13 § om en revisors rätt till upplysningar och biträde gäller även för en oberoende sakkunnig.

Om en oberoende sakkunnig har utsetts eller godkänts för att granska fusionsplanen ska det till fusionsplanen bifogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med sådant innehåll som anges i 11 § andra stycket. Ett sådant yttrande ska vid tillämpningen av 19 §, 21 § första stycket 3 och 22 § anses som ett revisorsyttrande enligt 11 §.

25

Prop. 2021/22:286

41 §15

Den som Bolagsverket utser att utföra granskning enligt 40 § andra stycket ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. I fråga om granskningen och innehållet i den rapport som upprättas gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 11–13 §§ och 40 § första stycket.

Den som Bolagsverket enligt 40 a § utser att utföra granskning ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. I fråga om granskningen och innehållet i den rapport som upprättas ska 11–13 och 40 §§ tillämpas.

Meddelande om att synpunkter får lämnas

41 a §

Till fusionsplanen ska det bifogas ett meddelande med information till de fusionerande bolagens aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till de fusionerande bolagen. I meddelandet ska det anges att synpunkterna får lämnas senast på den femte arbetsdagen före dagen för den bolagsstämma som i respektive bolag ska ta ställning till fusionsplanen.

Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på bolagsstämman i ett bolag, ska det i stället anges att synpunkterna får lämnas till bolaget senast fem arbetsdagar före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.

42 §16

Vid en gränsöverskridande fusion ska skyldigheten enligt 14 § att ge in fusionsplanen med bifogade handlingar för registrering fullgöras av det svenska bolag som deltar i fusionen. Om flera svenska bolag deltar ska skyldigheten fullgöras av det svenska bolag som är övertagande bolag eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag, av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.

15 Senaste lydelse 2009:713.

16 Senaste lydelse 2018:1682.

Prop. 2021/22:286

26

Om fusionsplanen eller de handlingar som är fogade till planen är avfattade på annat språk än svenska, ska sökanden ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte ges in.

I anmälan för registrering ska det lämnas uppgifter om

I anmälan om registrering ska det lämnas uppgifter om

1. form, företagsnamn och säte för vart och ett av de fusionerande bolagen,

2. de register där bolagen är registrerade och de nummer som används för identifiering i registren,

3. hur borgenärer och, i förekommande fall, minoritetsaktieägare ska förfara för att utöva sina rättigheter samt de adresser där fullständig information om detta förfarande kostnadsfritt kan erhållas, och

3. hur borgenärer och aktieägare ska göra för att utöva sina rättigheter samt de adresser där de kostnadsfritt kan få fullständig information om detta, och

4. bolagens adresser. När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i tredje stycket 1–3.

När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i andra stycket 1–3.

I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har upprättat enligt 11, 40 eller 40 a §.

42 a §

Om fusionsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska den som lämnar in planen även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får i det enskilda fallet medge att någon översättning inte ges in.

27

Prop. 2021/22:286

43 §17

Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i ett bolag som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 39 § tillgängliga för aktieägarna, för arbetstagarorganisationer som företräder arbetstagare hos bolaget och för arbetstagare som inte företräds av någon arbetstagarorganisation. Handlingarna ska, under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas, hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen ska ha sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i ett bolag som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 39 § tillgängliga för aktieägarna och arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om att godkänna fusionsplanen ska behandlas.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 53 §.

Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i det övertagande bolaget, gäller i stället att handlingarna ska hållas tillgängliga under minst sex veckor före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.

Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

I 57 § finns det ytterligare bestämmelser för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

43 a §

De synpunkter som har lämnats med anledning av meddelandet enligt 41 a § ska läggas fram på en sådan bolagsstämma som avses i 15 §.

17 Senaste lydelse 2010:1516.

Prop. 2021/22:286

28

45 §18

Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan enligt 20 § göras av det svenska bolag som deltar i fusionen. Om flera svenska bolag deltar, ska ansökan i förekommande fall göras av det svenska bolag som är övertagande bolag eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag, av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.

Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan enligt 20 § göras av det svenska bolag som deltar i fusionen. Om flera svenska bolag deltar, ska ansökan göras av det svenska bolag som är övertagande bolag eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag, av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.

Till ansökan ska, utöver det som anges i 20 §, följande handlingar bifogas:

1. en kopia av styrelsens redogörelse med eventuellt yttrande från arbetstagarna eller deras företrädare,

2. en kopia av handlingar med synpunkter som bolagets intressenter har lämnat med anledning av ett meddelande enligt 41 a §, och

3. en handling med information om att det har inletts ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, under förutsättning att den lagen är tillämplig.

45 a §

Vid Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver det som anges i 21, 22 och 45 b–45 d §§, att Bolagsverket ska avslå ansökan, om

1. det enligt 36 c § finns hinder mot att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,

2. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås

18 Senaste lydelse 2008:12.

29

Prop. 2021/22:286

eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller

3. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

45 b §

Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 45 § uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap får Bolagsverket förordna en lämplig person som sakkunnig. Den sakkunniga ska vara oberoende av de fusionerande bolagen och får inte ha någon intressekonflikt med något av dem. Den sakkunniga ska utföra sitt arbete opartiskt och objektivt.

Sökanden ska ersätta Bolagsverket för dess kostnader för den sakkunniga. Bolagsverket ska fatta beslut om det belopp som sökanden ska betala. Av beslutet ska det framgå när beloppet ska betalas och vad kostnaderna avser.

Om ett belopp som har beslutats inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen ( 1993:891 ) om indrivning av statliga fordringar m.m.

45 c §

Den dag som avses i 22 § andra stycket ska vid en gränsöverskridande fusion bestämmas till en dag som infaller tidigast tre månader efter registreringen enligt 14 § av fusionsplanen.

45 d §

Om ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan enligt 23 § ska överlämnas till domstol och det övertagande bolaget har eller ska ha sitt säte i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, ska ärendet

Prop. 2021/22:286

30

överlämnas till tingsrätten i den ort där styrelsen i det svenska bolag som har gjort ansökan har sitt säte.

45 e §

Om Bolagsverket med stöd av 23 § eller 45 d § har överlämnat ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion till domstol, ska domstolen avslå ansökan, om

1. en borgenär som har motsatt sig ansökan presenterar trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och om att ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordran, och

2. bolaget inte visar att det inte finns någon fara för att fordran inte ska bli betald eller att betryggande säkerhet har lämnats.

Om ansökan inte ska avslås, ska domstolen lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen.

46 §19

Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket, när det finns ett lagakraftvunnet beslut om tillstånd till verkställande av fusionsplanen enligt 23 eller 24 § och det eller de svenska bolag som deltar i fusionen i övrigt har fullgjort vad som krävs enligt denna lag, för varje sådant bolag utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har skett på föreskrivet sätt. Ett sådant intyg får inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte har slutligt avgjorts.

Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket, när verket har gett tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 23 § eller när en domstol, genom ett beslut som har fått laga kraft, har gett tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 45 e §, för varje svenskt bolag som deltar i fusionen utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt (fusionsintyg). Ett fusionsintyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.

Ett fusionsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd att verkställa

19 Senaste lydelse 2008:12.

31

Prop. 2021/22:286

fusionsplanen. Om det på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid får tremånadersfristen överskridas. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.

Fusionsintyget ska tillhandahållas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater.

Registrering av fusionen när det övertagande bolaget ska ha sitt hemvist i annan stat än Sverige

Registrering av fusionen när det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige

47 §20

Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination, ska ha sitt hemvist i en annan stat än Sverige, ska ett svenskt bolag som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen ge in det intyg som avses i 46 §, tillsammans med en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Intyget ska ges in inom sex månader från den tidpunkt det utfärdades.

Om det övertagande bolaget har sin hemvist i en annan stat än Sverige, ska ett svenskt bolag som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen ge in en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Detsamma gäller om bolaget vid kombination ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige.

Kopian ska ges in inom sex månader från den dag fusionsintyget utfärdades.

Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att fusionen har ägt rum, ska Bolagsverket i aktiebolagsregistret föra in uppgift om att det eller de överlåtande svenska bolagen som deltagit i fusionen har upplösts.

Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att fusionen har genomförts, ska Bolagsverket i aktiebolagsregistret föra in en uppgift om att det eller de överlåtande svenska bolagen som har deltagit i fusionen har upplösts.

Registrering av fusionen när det övertagande bolaget ska ha sitt hemvist i Sverige

Registrering av fusionen när det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige

48 §21

Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination, ska ha sitt hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i aktiebolagsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i det övertagande bolaget inom sex

Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i aktiebolagsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i det övertagande bolaget

20 Senaste lydelse 2008:12. 21 Senaste lydelse 2010:834.

Prop. 2021/22:286

32

månader från den tidpunktintyg enligt 46 § utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.

inom sex månader från den dagfusionsintyget utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.

Bolagsverket får registrera fusionen endast om

1. verket har utfärdat ett intyg enligt 46 § för varje svenskt bolag som deltar i fusionen,

2. de utländska bolag som deltar i fusionen har gett in motsvarande intyg från behöriga myndigheter i de stater där de är registrerade, tillsammans med en kopia av fusionsplanen, och

3. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering av fusionen.

Om lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner är tillämplig, får fusionen registreras endast om

1. avtal har träffats eller beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att sådant avtal har träffats eller beslut har fattats, och

2. det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot den ordning för medverkan som ska gälla till följd av lagen.

Bolagsverket ska utan dröjsmål underrätta behöriga myndigheter i den eller de stater där överlåtande bolag har sitt hemvist om registreringen.

48 a §

Bolagsverket får registrera fusionen enligt 48 § endast om

1. verket har utfärdat ett fusionsintyg för varje svenskt bolag som deltar i fusionen,

2. verket har fått del av ett fusionsintyg för varje utländskt bolag som deltar i fusionen,

33

Prop. 2021/22:286

3. de utländska bolag som deltar i fusionen har gett in en kopia av fusionsplanen, och

4. det inte heller finns något hinder mot registrering av fusionen.

Om lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, får fusionen registreras endast

1. om ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller om förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett sådant beslut har fattats, och

2. om det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot det system för medverkan som ska gälla enligt lagen.

Bolagsverket ska så snart som möjligt underrätta behöriga myndigheter i den eller de stater där det eller de överlåtande bolagen har hemvist om registreringen.

49 §22

Vid en gränsöverskridande fusion inträder de rättsverkningar som avses i 26 § vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där det övertagande bolaget har sitt hemvist. Om det övertagande bolaget har sitt hemvist i Sverige, inträder rättsverkningarna vid den tidpunkt då fusionen registreras i aktiebolagsregistret enligt 48 §.

Vid en gränsöverskridande fusion uppkommer de rättsverkningar som avses i 26 § vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där det övertagande bolaget har sin hemvist. Om det övertagande bolaget har sin hemvist i Sverige, uppkommer rättsverkningarna vid registreringen enligt 48 § av fusionen i aktiebolagsregistret.

Utöver vad som anges i 26 § gäller att de fusionerande bolagens rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som föreligger vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan överförs till det övertagande bolaget.

Utöver det som anges i 26 § gäller att

1. aktieägare i överlåtande bolag som utnyttjar sin rätt enligt 50 § till inlösen inte blir aktieägare i det övertagande bolaget, och

2. de fusionerande bolagens rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som finns vid den

22 Senaste lydelse 2008:12.

Prop. 2021/22:286

34

tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan övergår till det övertagande bolaget.

Aktieägares rätt till inlösen

50 §

En aktieägare i ett fusionerande bolag har rätt att få sina aktier inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i fusionsplanen, om

1. aktieägaren till följd av fusionen skulle bli aktieägare i ett annat bolag som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, och

2. aktieägaren vid bolagsstämman har röstat mot att godkänna fusionsplanen.

En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen anmäla detta till bolaget. Anmälan ska göras på det sätt som enligt 38 § första stycket 12 har angetts i fusionsplanen. Om aktieägaren inte gör en anmälan, är rätten till inlösen förlorad.

Bolaget ska betala ut inlösenbeloppet inom två månader från den dag då fusionen fick verkan enligt 49 §.

Aktieägares rätt till ytterligare ersättning

51 §

Om det inlösenbelopp som anges i fusionsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som har utövat sin rätt till inlösen enligt 50 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.

52 §

Om det utbytesförhållande för aktier eller andra värdepapper som anges

35

Prop. 2021/22:286

i fusionsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som inte har utövat sin rätt till inlösen enligt 50 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.

53 §

En aktieägare som vill ha ersättning enligt 51 eller 52 § får väcka talan mot bolaget. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

Om en domstol bestämmer att en aktieägare i ett överlåtande bolag ska ha rätt till ytterligare ersättning enligt 51 eller 52 §, gäller detta även mot det övertagande bolaget.

54 §

Den som för talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion får inte som omständigheter till grund för talan åberopa att det utbytesförhållande mellan aktier eller det inlösenbelopp som anges i fusionsplanen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som har lämnats i dessa avseenden inte uppfyller lagens krav.

51 §

Vid en gränsöverskridande fusion mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag tillämpas bestämmelserna i 36–50 §§, dock med följande avvikelser.

Förenklad fusion

55 § 23

Vid en gränsöverskridande fusion mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag tillämpas 36–49 §§, dock med följande avvikelser.

1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 38 § första stycket 2, 3 och 5.

1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 38 § första stycket 2, 3, 5 och 12.

23 Senaste lydelse av tidigare 51 § 2008:12.

Prop. 2021/22:286

36

2. Bestämmelserna om revisorsgranskning i 11–13, 40 och 41 §§ samt om bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen i 15 § första stycket ska inte tillämpas.

3. Styrelsen i det överlåtande bolaget behöver inte upprätta någon redogörelse enligt 39 §.

3. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller vad som sägs i 34 § andra stycket 1 och 2 i stället för vad som sägs i 26 § första stycket 1–4.

4. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller det som sägs i 34 § andra stycket 1 och 2 i stället för det som sägs i 26 § första stycket 1–4.

Vid en fusion enligt denna paragraf ska det till fusionsplanen fogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med sådant innehåll som avses i 11 § andra stycket 1.

Vid en fusion enligt denna paragraf ska det till fusionsplanen bifogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med det innehåll som avses i 11 § andra stycket 1.

Denna paragraf gäller också vid andra gränsöverskridande fusioner som sker genom absorption, om

1. samtliga aktier i de bolag som deltar i fusionen direkt eller indirekt innehas av en och samma person, och

2. fusionsvederlag inte ska betalas.

52 §

Talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut om godkännande av fusionsplan ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

56 §24En talan om att ett bolagsstämmobeslut om att godkänna en fusionsplan ska upphävas ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

Om en allmän domstol genom dom eller beslut som har vunnit laga kraft har bifallit en talan om upphävande av ett stämmobeslut om att godkänna en fusionsplan, ska fusionen gå åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd det övertagande bolagets vägnar efter det att överlåtande bolag har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i

Om en allmän domstol genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft har bifallit en talan om att ett stämmobeslut om att godkänna en fusionsplan ska upphävas, ska fusionen gå åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd för det övertagande bolagets räkning efter det att överlåtande bolag har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i

24 Senaste lydelse av tidigare 52 § 2008:12.

37

Prop. 2021/22:286

Post- och Inrikes Tidningar, svarar de överlåtande bolagen, eller vid absorption, det eller de överlåtande bolagen och det övertagande bolaget solidariskt.

Post- och Inrikes Tidningar, ansvarar de överlåtande bolagen. Vid absorption är det i de fallen det eller de överlåtande bolagen och det övertagande bolaget som ansvarar solidariskt.

I fråga om ett beslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver vad som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket i denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket eller domstol genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd till verkställande av fusionsplanen enligt 23 eller 24 §.

I fråga om ett beslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver det som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket i denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket, eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft, har lämnat tillstånd enligt 23, 24 eller 45 e § att verkställa fusionsplanen.

53 §

Utöver det som anges i 16 respektive 43 §, ska i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, fusionsplanen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.

57 § 25

Utöver det som anges i 16 och 43 §§ gäller följande. I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska fusionsplanen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats. Handlingarna ska hållas tillgängliga under minst en månad eller, i fall som avses i 43 §, sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och under dagen för stämman.

24 kap. Delning av aktiebolag 24 kap. Delning

Vad en delning innebär

Allmänna bestämmelser om delning

1 §

Ett aktiebolag kan delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget (delning).

Ett aktiebolag kan delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra aktiebolag (delning).

Delning kan ske genom att

1. det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder övertas av

Delning kan ske genom att det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder övertas av två

25 Senaste lydelse av tidigare 53 § 2010:1516.

Prop. 2021/22:286

38

två eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation,

2. en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses.

eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation. Vid en sådan delning ska delningsvederlag utges till aktieägarna i det överlåtande bolaget (fullständig delning).

Delning kan också ske genom att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses. Vid en sådan delning ska delningsvederlag utges

1. till aktieägarna i det överlåtande bolaget (partiell delning), eller

2. till det överlåtande bolaget (delning genom separation).

Övertagande bolag kan vara redan bildade aktiebolag eller aktiebolag som bildas genom delningen.

2 §26

Vederlaget till aktieägarna i det överlåtande bolaget (delningsvederlaget) ska bestå av aktier i det eller de övertagande bolagen eller av pengar. Mer än hälften av vederlagets sammanlagda värde ska utgöras av aktier.

Vederlaget till aktieägarna i det överlåtande bolaget eller, vid delning genom separation, till det överlåtande bolaget (delningsvederlaget) ska bestå av aktier i det eller de övertagande bolagen eller av pengar. Mer än hälften av vederlagets sammanlagda värde ska utgöras av aktier.

5 §

Om enligt delningsplanen en skuld som åvilar det överlåtande bolaget genom delningen skall överföras till ett övertagande bolag, svarar det senare bolaget efter delningen för skulden utan någon begränsning. Förmår det övertagande bolaget inte betala skulden, svarar de övriga övertagande bolagen solidariskt för skulden, dock högst med ett belopp som för varje bolag motsvarar det verkliga värdet av den nettobehållning som har tilldelats

Om en skuld som det överlåtande bolaget har, genom delningen, i enlighet med delningsplanen, ska överföras till ett övertagande bolag, ansvarar det senare bolaget efter delningen för skulden utan någon begränsning. Om det övertagande bolaget inte förmår att betala skulden, ansvarar de övriga övertagande bolagen solidariskt för skulden, dock högst med ett belopp som för varje bolag motsvarar det verkliga värdet av den nettobehållning som

26 Senaste lydelse 2008:805.

39

Prop. 2021/22:286

bolaget vid delningen. Vid delning enligt 1 § andra stycket 2 svarar dessutom det överlåtande bolaget, dock högst med ett belopp som motsvarar det verkliga värdet av vad som har behållits av bolaget vid delningen.

har tilldelats bolaget vid delningen. Vid partiell delning och delning genom separation ansvarar dessutom det överlåtande bolaget för skulden, dock högst med ett belopp som motsvarar det verkliga värdet av vad som har behållits av bolaget vid delningen.

Om en skuld som åvilar det överlåtande bolaget inte behandlas i delningsplanen, svarar de övertagande bolagen eller, vid delning enligt 1 § andra stycket 2, det eller de övertagande bolagen och det överlåtande bolaget för skulden solidariskt och utan begränsning.

Om en skuld som det överlåtande bolaget har inte behandlas i delningsplanen ansvarar de övertagande bolagen eller, vid partiell delning och delning genom separation, det eller de övertagande bolagen och det överlåtande bolaget för skulden solidariskt och utan begränsning.

8 §27

I delningsplanen ska det för varje bolag anges

I delningsplanen ska det för varje bolag finnas en noggrann beskrivning av vilka tillgångar och skulder som ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen och, vid partiell delning eller delning genom separation, behållas av det överlåtande bolaget med uppgifter om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde.

I planen ska det också för varje bolag anges

1. företagsnamn, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där styrelsen ska ha sitt säte,

2. en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen eller, vid delning enligt 1 § andra stycket 2, behållas av det överlåtande bolaget med uppgift om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde,

3. hur många aktier i övertagande bolag som ska lämnas för ett angivet antal aktier i det överlåtande bolaget och vilken kontant ersättning som ska lämnas som delningsvederlag,

2. hur många aktier i övertagande bolag som ska lämnas för ett angivet antal aktier i det överlåtande bolaget och vilken kontant ersättning som ska lämnas som delningsvederlag,

27 Senaste lydelse 2018:1682.

Prop. 2021/22:286

40

4. den tidpunkt och de övriga villkor som ska gälla för utlämnandet av delningsvederlaget,

5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor de aktier som lämnas som delningsvederlag medför rätt till utdelning i övertagande bolag,

6. den planerade tidpunkten för upplösningen av det överlåtande bolaget, om detta ska upplösas,

7. vilka rättigheter i övertagande bolag som ska tillkomma innehavare av aktier, teckningsoptioner, konvertibler och andra värdepapper med särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

8. arvode och annan särskild förmån som med anledning av delningen ska lämnas till en styrelseledamot eller en verkställande direktör i överlåtande eller övertagande bolag eller till en revisor som utför granskning enligt 13 §,

9. om någon på något annat sätt ska få särskilda rättigheter eller förmåner av övertagande bolag som bildas i samband med delningen, och

10. kostnaderna för delningen och hur dessa ska fördelas på deltagande bolag.

3. den tidpunkt och de övriga villkor som ska gälla för utlämnandet av delningsvederlaget,

4. från vilken tidpunkt och på vilka villkor de aktier som lämnas som delningsvederlag medför rätt till utdelning i övertagande bolag,

5. den planerade tidpunkten för upplösningen av det överlåtande bolaget, om detta ska upplösas,

6. vilka rättigheter i övertagande bolag som ska tillkomma innehavare av aktier, teckningsoptioner, konvertibler och andra värdepapper med särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

7. arvode och annan särskild förmån som med anledning av delningen ska lämnas till en styrelseledamot eller en verkställande direktör i överlåtande eller övertagande bolag eller till en revisor som utför granskning enligt 13 §,

8. om någon på något annat sätt ska få särskilda rättigheter eller förmåner av övertagande bolag som bildas i samband med delningen, och

9. kostnaderna för delningen och hur dessa ska fördelas på deltagande bolag.

13 §28

För vart och ett av de deltagande bolagen ska delningsplanen granskas av en eller flera revisorer. Granskningen ska vara så omfattande och ingående som god revisionssed kräver. För varje bolag ska revisorn eller revisorerna upprätta ett yttrande över granskningen. Av yttrandena ska det framgå huruvida delningsvederlaget och grunderna för dess fördelning har bestämts på ett sakligt och korrekt sätt. Det ska också anges vilken eller vilka metoder som har använts vid värderingen av bolagens tillgångar och skulder, resultatet av de tillämpade värderingsmetoderna samt deras lämplighet och vilken vikt som har tillmätts dem vid den samlade bedömningen av värdet på vart och ett av bolagen. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen ska anmärkas.

I yttrandena ska det särskilt anges,

28 Senaste lydelse 2008:1238.

41

Prop. 2021/22:286

1. vid samtliga slag av delning: om revisorerna vid sin granskning har funnit att delningen medför fara för att borgenärerna i ett övertagande bolag inte ska få sina fordringar betalda,

2. vid delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas: om den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som motsvarar minst dess aktiekapital, och

3. vid delning enligt 1 § andra stycket 2: om det efter delningen fortfarande finns full täckning för det bundna egna kapitalet i det överlåtande bolaget.

3. vid partiell delning och delning genom separation: om det efter delningen fortfarande finns full täckning för det bundna egna kapitalet i det överlåtande bolaget.

Om samtliga aktieägare i de bolag som deltar i delningen har samtyckt till det, får granskningen och yttrandena begränsas till de omständigheter som anges i andra stycket.

Revisorernas yttranden ska fogas till delningsplanen.

Revisorernas yttranden ska bifogas delningsplanen.

När delningsplanen skall underställas bolagsstämman

Bolagsstämmans prövning av delningsplanen

17 §29

Delningsplanen ska underställas bolagsstämman i det överlåtande bolaget.

Delningsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget.

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i ett övertagande bolag begär det, ska delningsplanen underställas även bolagsstämman i det övertagande bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att uppgift att delningsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i ett övertagande bolag begär det, ska delningsplanen läggas fram för att godkännas av bolagsstämman även i det bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att en uppgift om att delningsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.

Stämman får hållas tidigast en månad eller, om samtliga bolag som deltar i delningen är privata aktiebolag, tidigast två veckor efter det att uppgift om planens registrering har kungjorts.

Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgiften om delningsplanens registrering har kungjorts. Om samtliga bolag som deltar i delningen är privata aktiebolag, får stämman hållas tidigare, dock tidigast två veckor efter kungörelsen.

Första stycket gäller inte om övertagande bolag äger samtliga aktier i det överlåtande bolaget.

Första–tredje styckena gäller inte vid delning, där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag och

Första–tredje styckena gäller inte vid en delning där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag

29 Senaste lydelse 2011:1046.

Prop. 2021/22:286

42

alla aktieägare i bolagen har undertecknat delningsplanen.

och alla aktieägare i bolagen har undertecknat delningsplanen.

Ändringar i bolagsordningen

17 a §

Om delningen innebär att det behövs ändringar i bolagsordningen, ska dessa beslutas senast vid den bolagsstämma där delningsplanen godkänns.

Om delningsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på stämman, ska ändringarna i bolagsordningen beslutas före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen.

22 §

Det överlåtande bolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen. Ansökan skall göras hos Bolagsverket. Den skall ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om delningsplanen har registrerats enligt 16 §, senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.

Det överlåtande bolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om delningsplanen har registrerats enligt 16 §, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Följande handlingar ska bifogas ansökan:

1. en kopia av delningsplanen med de handlingar som är bifogade till den,

2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har underrättats enligt 21 § och, i de fall delningsplanen enligt 16 § andra stycket inte behöver ges in för registrering, att samtliga aktieägare har undertecknat delningsplanen, och

3. en kopia av protokollen från de bolagsstämmor som avses i 17 §.

Följande handlingar ska fogas till ansökan:

1. en kopia av delningsplanen,

2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har

43

Prop. 2021/22:286

underrättats enligt 21 § och, i sådana fall som avses i 16 § andra stycket, att samtliga aktieägare har undertecknat delningsplanen, och

3. i förekommande fall, en kopia av protokollet från bolagsstämma som avses i 17 §.

Om sökanden inte har bifogat de handlingar som anges i andra stycket, skall Bolagsverket förelägga denne att avhjälpa bristen. Om sökanden inte gör detta, skall ansökan avvisas.

Om sökanden inte har bifogat handlingarna ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.

Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.

23 §30

Bolagsverket skall avslå en ansökan enligt 22 §

Bolagsverket ska avslå en ansökan enligt 22 §

1. vid samtliga slag av delning: om delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,

1. vid samtliga slag av delning: om delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan författning eller mot bolagsordningen,

2. vid samtliga slag av delning: om delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

3. vid delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte utvisar att den del av det överlåtande bolaget som skall övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,

3. vid delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte visar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,

4. vid delning enligt 1 § andra stycket 2: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte utvisar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet.

4. vid partiell delning och delning genom separation: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte visar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och pröv-

30 Senaste lydelse 2008:603.

Prop. 2021/22:286

44

ningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Bolagsverket förklara tillståndsfrågan vilande under högst sex månader.

27 §31

Styrelserna för de övertagande bolagen ska gemensamt anmäla delningen för registrering i aktiebolagsregistret. För bolag som tidigare är införda i aktiebolagsregistret, ska anmälan även innehålla uppgift om aktiekapitalets ökning. Om bolaget ska nybildas i samband med delningen, ska i anmälan även anges vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och lekmannarevisorer i bolaget.

Styrelserna för de övertagande bolagen ska gemensamt anmäla delningen för registrering i aktiebolagsregistret. För bolag som tidigare är införda i aktiebolagsregistret ska anmälan även innehålla en uppgift om aktiekapitalets ökning. För bolag som nybildas i samband med delningen, ska det i anmälan även anges vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och lekmannarevisorer i bolaget.

Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd till verkställighet av delningsplanen eller, när tillstånd har lämnats av allmän domstol, från det att domstolens beslut har vunnit laga kraft. Till anmälan ska fogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att det överlåtande bolagets tillgångar har överlämnats till övertagande bolag i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.

Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd att verkställa delningsplanen eller, när tillstånd har lämnats av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft. Till anmälan ska det bifogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att det överlåtande bolagets tillgångar har överlämnats till övertagande bolag i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.

Bestämmelserna i 53 § andra stycket om att delningen i vissa fall inte får registreras ska tillämpas, om

1. något av de bolag som deltar i delningen, eller något annat bolag som genom delning eller fusion har gått upp i något av dessa bolag, tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning,

2. den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och

31 Senaste lydelse 2010:834.

45

Prop. 2021/22:286

3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar.

28 §32

När en anmälan om delning enligt 27 § registreras, inträder följande rättsverkningar.

När en anmälan om delning enligt 27 § registreras, inträder följande rättsverkningar:

1. Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 29 kap. 1–3 §§ som har samband med delningen övergår till det eller de övertagande bolagen i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.

1. Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 29 kap. 1–3 §§ som har samband med delningen övergår till det eller de övertagande bolagen i enlighet med det som har angetts i delningsplanen.

2. Aktieägare i det överlåtande bolaget blir aktieägare i övertagande bolag.

2. Vid fullständig delning och partiell delning blir aktieägare i det överlåtande bolaget aktieägare i övertagande bolag. Vid delning genom separation blir överlåtande bolag aktieägare i övertagande bolag.

3. Överlåtande bolag, som ska upplösas genom delningen, är upplöst.

4. Övertagande bolag, som ska bildas genom delningen, anses bildade. Trots bestämmelserna i första stycket kan ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i överlåtande bolag som har upplösts genom delningen begära hos styrelsen att det hålls bolagsstämma för behandling av fråga om talan enligt 29 kap. 7 §. I så fall ska 7 kap. 17 § andra stycket tillämpas. Om en sådan talan väcks, gäller 25 kap. 44 § i tillämpliga delar.

Trots första stycket kan ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i överlåtande bolag som har upplösts genom delningen begära hos styrelsen att det hålls bolagsstämma för behandling av en fråga om talan enligt 29 kap. 7 §. I så fall ska 7 kap. 17 § andra stycket tillämpas. Om en sådan talan väcks, gäller 25 kap. 44 § i tillämpliga delar.

Gränsöverskridande delning

Vad en gränsöverskridande delning innebär

30 §

Ett svenskt aktiebolag får delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas helt eller delvis av

32 Senaste lydelse 2008:805.

Prop. 2021/22:286

46

en eller flera motsvarande juridiska personer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, varav minst en ska ha sin hemvist utanför Sverige (gränsöverskridande delning).

Vid en gränsöverskridande delning ska varje övertagande bolag vara en juridisk person som bildas genom delningen.

Bestämmelser som ska tillämpas vid en gränsöverskridande delning

31 §

Följande allmänna bestämmelser i detta kapitel gäller även för en gränsöverskridande delning:

– 1 § första–tredje styckena om vad en delning innebär,

– 2 § om delningsvederlag, – 4 § om delning när det överlåtande bolaget har gått i likvidation,

– 5 § första stycket om övertagande bolags betalningsansvar,

– 6 § om särskilda rättighetshavares ställning, och

– 32 § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande delning.

För en gränsöverskridande delning gäller vidare följande bestämmelser om förfarandet:

– 33 och 34 §§ om delningsplan, – 35–37 §§ om styrelseredogörelse,

– 12 § om kompletterande information,

– 13–15 och 38 §§ om revisorsgranskning av delningsplanen,

– 39 § om meddelande om att synpunkter får lämnas,

– 16 § första stycket, 40 § och 41 § om registrering av delningsplanen,

– 42 och 62 §§ om tillhandahållande av delningsplanen,

– 43 § om synpunkter som har lämnats med anledning av ett meddelande enligt 39 §,

47

Prop. 2021/22:286

– 17 § första stycket om att delningsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget,

– 17 a § om ändringar i bolagsordningen,

– 19 § första, andra och fjärde styckena om majoritetskrav m.m.,

– 20 § om när frågan om delning faller,

– 44 § om villkorat beslut om godkännande av delningsplanen,

– 21 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer,

– 22, 23, 45, 46 och 48 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen,

– 47 § om förordnande av oberoende sakkunnig,

– 24 § om kallelse på bolagens borgenärer,

– 25 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa delningsplanen,

– 49 § om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa delningsplanen,

– 50 § om utfärdande av delningsintyg,

– 51–53 §§ om registrering av delningen,

– 28 och 54 §§ om delningens rättsverkningar,

– 29 § om när frågan om delning faller, varvid vad som i den paragrafen sägs om 27 § ska avse 52 §, och – 60 § om särskilda bestämmelser vid delning genom separation.

Vid en gränsöverskridande delning gäller vidare följande bestämmelser om aktieägares rättigheter:

– 55 § om aktieägares rätt till inlösen, och

– 56–58 §§ om aktieägares rätt till ytterligare ersättning.

Prop. 2021/22:286

48

Särskilda begränsningar i rätten att genomföra en gränsöverskridande delning

32 §

Ett aktiebolag får inte genomföra en gränsöverskridande delning om det

1. är i konkurs,

2. genomgår företagsrekonstruktion, eller

3. är i likvidation på grund av ett beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §.

Delningsplan

33 §

Vid en gränsöverskridande delning ska styrelsen i det överlåtande bolaget upprätta en delningsplan. Styrelsen ska underteckna delningsplanen.

Om ett övertagande bolag ska bildas i Sverige i samband med delningen, utgör delningsplanen stiftelseurkund.

34 §

En delningsplan enligt 33 § ska innehålla en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som vid fullständig delning ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen och, vid partiell delning eller delning genom separation, behållas av det överlåtande bolaget, med uppgifter om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde samt hur de tillgångar eller skulder som inte är uttryckligen fördelade ska behandlas.

Planen ska vidare innehålla uppgifter om

1. form, företagsnamn och säte för det överlåtande bolaget samt för övertagande bolag,

2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag och eventuell kontantersättning,

49

Prop. 2021/22:286

3. de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och förekommande värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag,

4. den föreslagna tidsplanen för delningen,

5. den gränsöverskridande delningens sannolika följder för sysselsättningen,

6. från vilken tidpunkt och på vilka villkor aktier och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i övertagande bolag,

7. från vilken tidpunkt som transaktioner i det överlåtande bolaget bokföringsmässigt ska anses ingå i övertagande bolag,

8. vilka rättigheter i övertagande bolag som innehavare av särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget ska ha eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,

9. arvode och andra särskilda förmåner som ska lämnas till en styrelseledamot eller verkställande direktör i det överlåtande bolaget,

10. den eller de metoder som tillämpats för värdering av tillgångar och skulder,

11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för delningen,

12. specifika krav som gäller för tilldelningen av aktier och värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag och skälen för dessa,

13. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 55 § och på vilket sätt den ska utövas, med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som en inlösenanmälan ska skickas till,

14. eventuella ändringar i det överlåtande bolagets bolagsordning, vid en partiell delning eller en delning genom separation.

Till planen ska stiftelseurkunder och bolagsordningar för övertagande bolag som bildas genom delningen bifogas.

Prop. 2021/22:286

50

Delningsplanen ska också innehålla uppgifter om

1. de säkerheter som det överlåtande bolagets borgenärer erbjuds, i de fall de erbjuds sådana säkerheter, och

2. hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan i övertagande bolag, om en sådan process ska genomföras.

Styrelsens redogörelse

35 §

Styrelsen i det överlåtande bolaget ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om delningen är lämplig för bolaget. I redogörelsen ska det ingå en beskrivning av delningens konsekvenser för den framtida verksamheten och för bolagets borgenärer.

I redogörelsen ska det även ingå ett avsnitt med information för aktieägarna enligt 36 § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 37 §.

I stället för att upprätta en enda redogörelse får styrelsen upprätta två separata redogörelser för aktieägarna respektive arbetstagarna. Styrelsen behöver inte upprätta någon redogörelse alls om det följer av 36 § andra stycket och 37 § andra stycket att det varken behöver upprättas ett avsnitt för aktieägarna eller ett avsnitt för arbetstagarna.

Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen. Styrelsen ska informera aktieägarna om yttrandet oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte.

51

Prop. 2021/22:286

36 §

I avsnittet med information för aktieägarna enligt 35 § andra stycket ska styrelsen beskriva

1. aktiernas utbytesförhållande och, i de fall en kontantersättning erbjuds, storleken på ersättningen samt den metod som har använts för att bestämma aktiernas utbytesförhållande och storleken på ersättningen,

2. delningens konsekvenser för aktieägarna,

3. inlösenbeloppet vid inlösen enligt 55 § och den metod som har använts för att bestämma det, och

4. hur en aktieägare ska göra för att utöva rätten till inlösen enligt 55 § och till ytterligare ersättning enligt 56–58 §§.

Något avsnitt med information för aktieägarna krävs inte om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till att något sådant avsnitt inte ska upprättas.

37 §

I avsnittet med information för arbetstagarna enligt 35 § andra stycket ska styrelsen beskriva

1. delningens konsekvenser för anställningsförhållandena och eventuella åtgärder som vidtas till skydd för dessa förhållanden,

2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet, och

3. de förhållanden som anges i 1 och 2 i fråga om eventuella dotterföretag.

Något avsnitt med information för arbetstagarna krävs inte om samtliga arbetstagare ingår i bolagets styrelse.

Revisorsgranskning

38 §

Vid en gränsöverskridande delning ska revisorsgranskningen enligt 13 § omfatta även styrelsens redo-

Prop. 2021/22:286

52

görelse enligt 35–37 §§. Revisorsyttrandet ska innehålla ett utlåtande om huruvida redogörelsen är komplett och uppfyller de krav som anges i de paragraferna.

Revisorsyttrandet ska innehålla även ett utlåtande om huruvida aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen och det erbjudna inlösenbeloppet är lämpliga. Uppgifter ska också lämnas om

1. den eller de metoder som har använts för att fastställa utbytesförhållandet, kontantersättningen och inlösenbeloppet,

2. huruvida de använda metoderna är lämpliga för att fastställa utbytesförhållandet, kontantersättningen och inlösenbeloppet, och

3. särskilda svårigheter vid värderingen, om det har uppkommit några.

Det som sägs i 13 § andra stycket 2 gäller inte i fråga om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige.

Meddelande om att synpunkter får lämnas

39 §

Till delningsplanen ska det bifogas ett meddelande med information till det överlåtande bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till bolaget. I meddelandet ska det anges att synpunkterna får lämnas senast på den femte arbetsdagen före dagen för den bolagsstämma som ska ta ställning till delningsplanen.

Registrering av delningsplanen

40 §

Vid registrering av en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning gäller följande utöver det som anges i 16 § första stycket.

53

Prop. 2021/22:286

I anmälan om registrering ska det lämnas uppgifter om

1. form, företagsnamn och säte för det överlåtande bolaget samt form, företagsnamn och säte som föreslås för övertagande bolag,

2. det överlåtande bolagets organisationsnummer,

3. hur borgenärer och aktieägare ska göra för att utöva sina rättigheter samt de adresser där de kostnadsfritt kan få fullständig information om detta, och

4. bolagens adresser. När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i andra stycket 1–3.

I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor har upprättat enligt 13 eller 38 §.

41 §

Om delningsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska den som lämnar in planen även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får i det enskilda fallet medge att någon översättning inte ges in.

Tillhandahållande av delningsplanen

42 §

Vid en gränsöverskridande delning ska styrelsen i det överlåtande bolaget hålla delningsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 35 § tillgängliga för aktieägarna och arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller med något annat likvärdigt

Prop. 2021/22:286

54

elektroniskt hjälpmedel under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om att godkänna delningsplanen ska behandlas.

Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

I 62 § finns det ytterligare bestämmelser för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

43 §

De synpunkter som har lämnats med anledning av meddelandet enligt 39 § ska läggas fram på en sådan bolagsstämma som avses i 17 §.

Villkorat beslut om godkännande av delningsplanen

44 §

Bolagsstämman i det överlåtande bolaget får villkora beslutet om att godkänna delningsplanen med att en senare stämma godkänner de former som beslutas för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget.

Ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen

45 §

Till ansökan ska, utöver det som anges i 22 §, följande handlingar bifogas:

1. en kopia av styrelsens redogörelse med eventuellt yttrande från arbetstagarna eller deras företrädare,

2. en kopia av handlingar med synpunkter som bolagets intressenter har lämnat med anledning av ett meddelande enligt 39 §, och

55

Prop. 2021/22:286

3. en handling med information om att det har inletts ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, under förutsättning att den lagen är tillämplig.

46 §

Vid Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning gäller följande, utöver det som anges i 23, 24, 47 och 48 §§.

Bolagsverket ska avslå ansökan, om

1. det enligt 32 § finns hinder mot att det överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,

2. delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller

3. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

47 §

Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 45 § uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap får Bolagsverket förordna en lämplig person som sakkunnig. Den sakkunniga ska vara oberoende av det överlåtande bolaget och får inte ha någon intressekonflikt med det. Den sakkunniga ska utföra sitt arbete opartiskt och objektivt.

Sökanden ska ersätta Bolagsverket för dess kostnader för den sakkunniga. Bolagsverket ska fatta beslut om det belopp som sökanden ska betala. Av beslutet ska det framgå när beloppet ska betalas och vad kostnaderna avser.

Prop. 2021/22:286

56

Om ett belopp som har beslutats inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen ( 1993:891 ) om indrivning av statliga fordringar m.m.

48 §

Den dag som avses i 24 § andra stycket ska vid en gränsöverskridande delning bestämmas till en dag som infaller tidigast tre månader efter registreringen enligt 16 § av delningsplanen.

49 §

Om Bolagsverket med stöd av 25 § har överlämnat ett ärende om tillstånd att verkställa en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning till domstol, ska domstolen avslå ansökan, om

1. en borgenär som har motsatt sig ansökan presenterar trovärdiga uppgifter om att delningen medför fara för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och om att ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordran, och

2. bolaget inte visar att det inte finns någon fara för att fordran inte ska bli betald eller att betryggande säkerhet har lämnats.

Om ansökan inte ska avslås, ska domstolen lämna tillstånd att verkställa delningsplanen.

Utfärdande av delningsintyg

50 §

Vid en gränsöverskridande delning ska Bolagsverket, när verket har gett tillstånd att verkställa delningsplanen enligt 25 § eller när en domstol, genom ett beslut som har fått laga kraft, har gett tillstånd att verkställa delningsplanen enligt 49 §, för det överlåtande bolaget utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt (delnings-

57

Prop. 2021/22:286

intyg). Ett delningsintyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna delningsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.

Ett delningsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen. Om det på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid får tremånadersfristen överskridas. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.

Delningsintyget ska tillhandahållas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater.

Registrering av en delning när ett övertagande bolag ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige

51 §

När ett övertagande bolag ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige ska det överlåtande bolaget inför registreringen av delningen ge in en kopia av delningsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Handlingen ska ges in inom sex månader från den dag då delningsintyget utfärdades.

Efter underrättelse från behöriga utländska myndigheter om att samtliga övertagande bolag har registrerats, ska Bolagsverket föra in en uppgift om delningen och om datum för registreringen i aktiebolagsregistret. Vid fullständig delning ska verket i registret också föra in en uppgift om att det överlåtande bolaget har upplösts genom delningen och en uppgift om datum för upplösningen. Verket ska underrätta den eller de utländska myndigheterna om registreringen.

Prop. 2021/22:286

58

Registrering av en delning när ett övertagande bolag ska ha sin hemvist i Sverige

52 §

Om ett övertagande bolag efter en gränsöverskridande delning ska ha sin hemvist i Sverige, ska styrelsen eller motsvarande förvaltnings- eller ledningsorgan i det överlåtande bolaget anmäla det övertagande bolaget för registrering hos Bolagsverket inom sex månader från den dag då delningsintyget utfärdades. Anmälan ska innehålla uppgifter om vilka som har utsetts till styrelseledamöter och, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.

Till anmälan ska följande handlingar bifogas:

1. en kopia av delningsplanen,

2. ett yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag eller en motsvarande oberoende sakkunnig som har godkänts av en utländsk behörig myndighet i den stat där det överlåtande bolaget har sin hemvist, av vilket det framgår att det finns täckning för det aktiekapital som ska registreras för det övertagande aktiebolaget.

53 §

Bolagsverket får registrera ett övertagande bolag enligt 52 § endast om

1. verket har fått del av ett delningsintyg,

2. det överlåtande bolaget har gett in de uppgifter och handlingar som avses i 52 §,

3. bolagsordningen är förenlig med denna lag och andra författningar,

4. det aktiekapital som ska registreras för bolaget uppfyller kraven i 1 kap. 4 och 5 §§, och

5. det inte heller finns något hinder mot registrering.

Om lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöver-

59

Prop. 2021/22:286

skridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, får delningen registreras endast

1. om ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller om förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett sådant beslut har fattats, och

2. om det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot det system för medverkan som ska gälla enligt lagen.

Bolagsverket ska så snart som möjligt underrätta den behöriga myndigheten i den stat där det överlåtande bolaget har sin hemvist om registreringen.

Delningens rättsverkningar

54 §

Vid en gränsöverskridande delning uppkommer de rättsverkningar som avses i 28 § första stycket vid den tidpunkt som fastställts i den stat där det överlåtande bolaget har eller har haft sin hemvist. Vid delning av ett svenskt aktiebolag inträder rättsverkningarna vid registreringen enligt 51 § av delningen i aktiebolagsregistret.

Utöver det som anges i 28 § gäller följande:

1. Aktieägare i det överlåtande bolaget som utnyttjar sin rätt enligt 55 § till inlösen blir inte aktieägare i övertagande bolag.

2. Det överlåtande bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör från anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande delningen får verkan övergår till övertagande bolag.

3. Tillgångar och skulder som inte har fördelats i delningsplanen övergår till övertagande bolag i proportion till den andel av nettotillgångarna som tilldelats respektive bolag genom delningsplanen.

Prop. 2021/22:286

60

Aktieägares rätt till inlösen

55 §

En aktieägare i det överlåtande bolaget har rätt att få sina aktier inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i delningsplanen, om

1. aktieägaren till följd av delningen skulle bli aktieägare i ett annat bolag som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, och

2. aktieägaren vid bolagsstämman har röstat mot att godkänna delningsplanen.

En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av delningsplanen anmäla detta till bolaget. Anmälan ska göras på det sätt som enligt 34 § andra stycket 13 har angetts i delningsplanen. Om aktieägaren inte gör en anmälan, är rätten till inlösen förlorad.

Bolaget ska betala ut inlösenbeloppet inom två månader från den dag då delningen fick verkan enligt 54 §.

Aktieägares rätt till ytterligare ersättning

56 §

Om det inlösenbelopp som anges i delningsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som har utövat sin rätt till inlösen enligt 55 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.

57 §

Om det utbytesförhållande för aktier eller andra värdepapper som anges i delningsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som inte har utövat sin rätt till inlösen enligt

61

Prop. 2021/22:286

55 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.

58 §

En aktieägare som vill ha ersättning enligt 56 eller 57 § får väcka talan mot bolaget. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna delningsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

Om en domstol bestämmer att en aktieägare i ett överlåtande bolag ska ha rätt till ytterligare ersättning enligt 56 eller 57 §, gäller detta även mot övertagande bolag.

59 §

Den som för talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning får inte som omständigheter till grund för talan åberopa att det utbytesförhållande mellan aktier eller det inlösenbelopp som anges i delningsplanen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som har lämnats i dessa avseenden inte uppfyller lagens krav.

Särskilda bestämmelser vid delning genom separation

60 §

Vid en gränsöverskridande delning genom separation ska följande bestämmelser i detta kapitel inte tillämpas:

– 34 § andra stycket 2, 3, 6, 8, 12 och 13 om innehållet i delningsplanen,

– 35–37 §§ om styrelsens redogörelse, och

– 55–58 §§ om aktieägares rätt till inlösen och ytterligare ersättning.

Dessutom får revisorernas granskning och yttranden begränsas till de

Prop. 2021/22:286

62

omständigheter som anges i 13 § andra stycket.

30 §

Talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut om godkännande av delningsplan skall i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

61 §

En talan om att ett bolagsstämmobeslut om att godkänna en delningsplan ska upphävas ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

Om allmän domstol genom dom eller beslut som har vunnit laga kraft har bifallit en talan om upphävande av ett stämmobeslut om att godkänna en delningsplan, skall delningen gå åter även om det överlåtande bolaget har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd övertagande bolags vägnar efter det att det överlåtande bolaget har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar, svarar det överlåtande bolaget och de övertagande bolagen solidariskt.

Om en allmän domstol genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft har bifallit en talan om att ett stämmobeslut om att godkänna en delningsplan ska upphävas, ska delningen gå åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd för det övertagande bolagets räkning efter det att överlåtande bolag har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ansvarar överlåtande och övertagande bolag solidariskt.

I fråga om ett beslut att godkänna en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning gäller, utöver det som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket i denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket, eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft, har lämnat tillstånd enligt 25 eller 49 § att verkställa delningsplanen.

31 §

Utöver det som anges i 18 §, ska i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, delningsplanen med bifogade hand-

62 § 33

Utöver det som anges i 18 och 42 §§ gäller följande. I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska delningspla-

33 Senaste lydelse av tidigare 31 § 2010:1516.

63

Prop. 2021/22:286

lingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.

nen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats. Handlingarna ska hållas tillgängliga under minst en månad eller, i ett fall som avses i 42 §, sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och under dagen för stämman.

24 a kap. Gränsöverskridande ombildning

Vad en gränsöverskridande ombildning innebär

1 § Ett svenskt aktiebolag får ombildas till en motsvarande juridisk person som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande ombildning).

En gränsöverskridande ombildning sker genom att ett aktiebolag, utan att upplösas, överför sitt registrerade säte till en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och ombildas till ett bolag som omfattas av lagstiftningen i den staten.

Begränsningar i rätten att genomföra en gränsöverskridande ombildning

2 § Ett aktiebolag får inte genomföra en gränsöverskridande ombildning, om det

1. är i konkurs,

2. genomgår företagsrekonstruktion,

3. är i likvidation på grund av ett beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §, eller

4. är i likvidation på annan grund och skifte av bolagets tillgångar har påbörjats.

Särskilda rättighetshavares ställning

3 § Innehavare av teckningsoptioner, konvertibler eller andra värdepapper med särskilda rättigheter i det bolag som ska ombildas ska ha minst motsvarande rättigheter i det ombildade bolaget. Detta gäller dock inte om innehavarna enligt ombildningsplanen har rätt att få sina värdepapper inlösta av bolaget.

Ombildningsplan

4 § Styrelsen i det bolag som ska ombildas ska upprätta en plan för ombildningen. Planen ska undertecknas av styrelsen.

5 § En ombildningsplan ska innehålla uppgifter om

1. form, företagsnamn och säte för det bolag som ska ombildas,

2. form, företagsnamn och säte för bolaget efter ombildning,

3. den föreslagna tidsplanen för ombildningen,

Prop. 2021/22:286

64

4. vilka rättigheter i bolaget efter ombildning som ska tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i aktiebolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,

5. arvode och andra särskilda förmåner som ska lämnas till en styrelseledamot eller verkställande direktör,

6. eventuella stimulansåtgärder som bolaget har varit föremål för eller subventioner som bolaget har mottagit under de senaste fem åren,

7. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 34 § och på vilket sätt den ska utövas, med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som inlösenanmälan ska skickas till, och

8. ombildningens sannolika följder för sysselsättningen. Ombildningsplanen ska också innehålla uppgifter om

1. de säkerheter som bolagets borgenärer erbjuds, i de fall de erbjuds sådana säkerheter, och

2. hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan i det ombildade bolaget, om en sådan process ska genomföras.

Till ombildningsplanen ska, i förekommande fall, bifogas den handling som utgör stiftelseurkund för det ombildade bolaget samt bolagsordningen för det ombildade bolaget.

Styrelsens redogörelse

6 § Styrelsen i det bolag som ska ombildas ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om ombildningen är lämplig för bolaget. I redogörelsen ska det ingå en beskrivning av ombildningens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet och för dess borgenärer.

I redogörelsen ska det även ingå ett avsnitt med information för aktieägarna enligt 7 § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 8 §.

I stället för att upprätta en enda redogörelse får styrelsen upprätta två separata redogörelser för aktieägarna respektive arbetstagarna. Styrelsen behöver inte upprätta någon redogörelse alls om det följer av 7 § andra stycket och 8 § andra stycket att det varken behöver upprättas ett avsnitt för aktieägarna eller ett avsnitt för arbetstagarna.

Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen. Styrelsen ska informera aktieägarna om yttrandet oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte.

7 § I avsnittet med information för aktieägarna enligt 6 § andra stycket ska styrelsen beskriva

1. ombildningens konsekvenser för aktieägarna,

2. inlösenbeloppet vid inlösen enligt 34 § och den metod som har använts för att bestämma det,

3. hur en aktieägare ska göra för att utöva sin rätt till inlösen enligt 35 § och till ytterligare ersättning enligt 36 §.

Något avsnitt med information för aktieägarna krävs inte om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till att något sådant avsnitt inte ska upprättas.

65

Prop. 2021/22:286

8 § I avsnittet med information för arbetstagarna enligt 6 § andra stycket ska styrelsen beskriva

1. ombildningens konsekvenser för anställningsförhållandena och eventuella åtgärder som vidtas till skydd för förhållanden,

2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet, och

3. de förhållanden som anges i 1 och 2 i fråga om eventuella dotterföretag.

Något avsnitt med information för arbetstagarna krävs inte om samtliga arbetstagare ingår i bolagets styrelse.

Revisorsgranskning

9 § Ombildningsplanen och styrelsens redogörelse ska granskas av en eller flera revisorer. Granskningen ska vara så omfattande och ingående som god revisionssed kräver. Revisorn eller revisorerna ska upprätta ett yttrande över granskningen. Revisorsyttrandet ska bifogas ombildningsplanen. Det ska innehålla ett utlåtande om huruvida styrelsens redogörelse är komplett och uppfyller de krav som framgår av 6–8 §§.

Revisorsyttrandet ska innehålla även ett utlåtande om huruvida det erbjudna inlösenbeloppet är lämpligt. Uppgifter ska också lämnas om

1. den eller de metoder som har använts för att fastställa inlösenbeloppet,

2. huruvida de använda metoderna är lämpliga för att fastställa inlösenbeloppet, och

3. särskilda svårigheter vid värderingen, om det har uppkommit några. Första och andra styckena behöver inte tillämpas om samtliga aktieägare i det bolag som ska ombildas har samtyckt till det.

10 § En revisor som avses i 9 § ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Om inte något annat framgår av bolagsordningen, ska revisorn utses av bolagsstämman. Om någon särskild revisor inte utses, ska granskningen i stället utföras av bolagets revisor.

För en revisor som har utsetts att utföra granskning enligt 9 § gäller 9 kap. 40, 45 och 46 §§.

11 § Styrelsen, den verkställande direktören och revisorn i det bolag som ska ombildas ska ge varje revisor som utför granskning enligt 9 § tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning som denne anser vara nödvändig och lämna de upplysningar och den hjälp som en sådan revisor begär. Samma skyldighet har en revisor som utför granskning enligt 9 § mot övriga sådana revisorer.

Meddelande om att synpunkter får lämnas

12 § Till ombildningsplanen ska det bifogas ett meddelande med information till bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till bolaget. I meddelandet ska det anges att synpunkterna får lämnas senast på den femte arbetsdagen före dagen för den bolagsstämma som ska ta ställning till ombildningsplanen.

Prop. 2021/22:286

66

Registrering av ombildningsplanen

13 § Det bolag som ska ombildas ska ge in ombildningsplanen med bifogade handlingar till Bolagsverket för registrering i aktiebolagsregistret. En uppgift om registreringen ska kungöras enligt 27 kap. 3 §. Kungörelsen ska innehålla de uppgifter som avses i andra stycket 1–3. I kungörelsen ska det också lämnas uppgift om var planen hålls tillgänglig, om den inte kungörs i sin helhet.

I anmälan om registrering ska det lämnas uppgifter om

1. form, företagsnamn och säte för bolaget,

2. det register där bolaget är registrerat och det nummer som används för identifiering i registret,

3. hur borgenärer och aktieägare ska göra för att utöva sina rättigheter samt de adresser där de kostnadsfritt kan få fullständig information om detta, och

4. bolagets adress. I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor lämnar enligt 9 §.

14 § Om ombildningsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska den som lämnar in planen även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte ges in.

Tillhandahållande av ombildningsplanen

15 § Styrelsen ska hålla ombildningsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 6 § tillgängliga för aktieägarna och för arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om att godkänna ombildningsplanen ska behandlas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

I 39 § finns det ytterligare bestämmelser för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

16 § De synpunkter som har lämnats med anledning av meddelandet enligt 12 § ska läggas fram på en sådan bolagsstämma som avses i 17 §.

Bolagsstämmans prövning av ombildningsplanen

17 § Ombildningsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman. Stämman får hållas tidigast en månad efter det att en uppgift om att ombildningsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.

67

Prop. 2021/22:286

Ändringar i bolagsordningen

18 § Vid den bolagsstämma som godkänner ombildningsplanen ska det också beslutas om det innehåll som bolagsordningen ska ha efter ombildningen.

Villkorat beslut om godkännande av ombildningsplanen

19 § Bolagsstämman i det bolag som ska ombildas får villkora beslutet att godkänna ombildningsplanen med att en senare stämma godkänner de former som beslutas för arbetstagarnas medverkan i det ombildade bolaget.

Majoritetskrav

20 § Ett bolagsstämmobeslut om godkännande av ombildningsplanen är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar såväl av de avgivna rösterna som av de aktier som är företrädda vid stämman.

Om det finns aktier av olika slag i bolaget tillämpas första stycket även inom varje aktieslag som är företrätt vid stämman.

Underrättelse till bolagets kända borgenärer

21 § När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget ska bolaget skriftligen underrätta sina kända borgenärer om beslutet. Underrättelserna ska innehålla en uppgift om att bolaget avser att ansöka om tillstånd att verkställa ombildningsplanen och en uppgift om borgenärernas rätt att motsätta sig att planen verkställs.

Någon underrättelse behöver inte skickas till borgenärer vars anspråk avser en fordran på lön, pension eller någon annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).

Ansökan om tillstånd att verkställa ombildningsplanen

22 § Det bolag som ska ombildas ska ansöka om tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget och senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Följande handlingar ska bifogas ansökan:

1. en kopia av ombildningsplanen med de handlingar som är bifogade till den,

2. en kopia av styrelsens redogörelse med eventuellt yttrande från arbetstagarna eller deras företrädare,

3. en kopia av handlingar med synpunkter som bolagets intressenter har lämnat med anledning av ett meddelande enligt 12 §,

4. en kopia av protokollet från den bolagsstämma som avses i 17 §,

5. en handling med information om att det har inletts ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, under förutsättning att den lagen är tillämplig, och

6. intyg från bolagets styrelse eller verkställande direktör om att bolagets kända borgenärer har underrättats enligt 21 §.

Prop. 2021/22:286

68

Om sökanden inte har bifogat handlingarna ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.

Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.

23 § Bolagsverket ska avslå en ansökan enligt 22 § om

1. ombildningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan författning eller mot bolagsordningen,

2. det enligt 2 § finns hinder mot att bolaget genomför en gränsöverskridande ombildning,

3. ombildningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller

4. ombildningen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, men något sådant förfarande inte har inletts.

24 § Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 22 § uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap, får Bolagsverket förordna en lämplig person som sakkunnig. Den sakkunniga ska vara oberoende av bolaget och får inte ha någon intressekonflikt med det. Den sakkunniga ska utföra sitt arbete opartiskt och objektivt.

Sökanden ska ersätta Bolagsverket för dess kostnader för den sakkunniga. Bolagsverket ska fatta beslut om det belopp som sökanden ska betala. Av beslutet ska det framgå när beloppet ska betalas och vad kostnaderna avser.

Om ett belopp som har beslutats inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Kallelse på bolagets borgenärer

25 § Bolagsverket ska kalla bolagets borgenärer, om verket finner att det inte finns något hinder mot en ansökan enligt 22 §. Verket ska dock inte kalla borgenärer vars anspråk avser en fordran på lön, pension eller någon annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).

Kallelsen ska innehålla ett föreläggande för den som vill motsätta sig ansökan att senast en viss dag anmäla detta skriftligen. Denna dag får bestämmas till en dag som infaller tidigast tre månader efter registreringen av ombildningsplanen enligt 13 §. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att borgenären, om han eller hon inte motsätter sig ansökan, ska anses ha medgett den.

Bolagsverket ska så snart som möjligt kungöra kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Verket ska vidare skicka en särskild underrättelse om kallelsen till Skatteverket.

69

Prop. 2021/22:286

När Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa ombildningsplanen

26 § Om inte någon av de borgenärer som har kallats enligt 25 § motsätter sig ansökan inom utsatt tid, ska Bolagsverket ge bolaget tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Motsätter sig någon borgenär ansökan, ska verket överlämna ärendet till tingsrätten på den ort där styrelsen i bolaget har sitt säte.

När allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa ombildningsplanen

27 § Om Bolagsverket med stöd av 26 § har överlämnat ett ärende om tillstånd att verkställa en ombildningsplan till domstol, ska domstolen avslå ansökan, om

1. en borgenär som har motsatt sig ansökan presenterar trovärdiga uppgifter om att ombildningen medför fara för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och om att ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordran, och

2. bolaget inte visar att det inte finns någon fara för att fordran inte ska bli betald eller att betryggande säkerhet har lämnats.

Om ansökan inte ska avslås, ska domstolen lämna tillstånd att verkställa ombildningsplanen.

Utfärdande av ombildningsintyg

28 § När Bolagsverket har gett tillstånd att verkställa ombildningsplanen enligt 26 § eller när en domstol, genom ett beslut som har fått laga kraft, har gett tillstånd att verkställa ombildningsplanen enligt 27 §, ska Bolagsverket för bolaget utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt (ombildningsintyg).

Ett ombildningsintyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna ombildningsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.

Ett ombildningsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Om det på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid får tremånadersfristen överskridas. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.

Ombildningsintyget ska tillhandahållas den behöriga myndigheten i den stat där bolaget efter ombildningen ska ha sitt registrerade säte.

Registrering av en ombildning av ett svenskt aktiebolag

29 § Inför registreringen av ombildningen ska bolaget ge in en kopia av ombildningsplanen till den behöriga myndigheten i den stat där bolaget ska ha sitt säte. Handlingen ska ges in inom sex månader från den dag då ombildningsintyget utfärdades.

Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att ombildningen har ägt rum, ska Bolagsverket föra in uppgifter om ombildningen och om datum för registreringen i aktiebolagsregistret.

Prop. 2021/22:286

70

Anmälan för registrering vid en ombildning av en utländsk juridisk person

30 § Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett svenskt aktiebolag, ska styrelsen eller motsvarande förvaltnings- eller ledningsorgan i det bolag som ska ombildas anmäla ombildningen för registrering hos Bolagsverket inom sex månader från den dag då ombildningsintyget utfärdades. Anmälan ska innehålla uppgifter om vilka som har utsetts till styrelseledamöter och, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det ombildade bolaget.

Till anmälan ska följande handlingar bifogas:

1. en kopia av ombildningsplanen,

2. ett yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag eller en motsvarande oberoende sakkunnig som har godkänts av en utländsk behörig myndighet i den stat där det bolag som ska ombildas har sin hemvist, av vilket det framgår att det finns täckning för det aktiekapital som ska registreras för det svenska aktiebolaget.

Bolagsverkets kontroll och registrering vid en ombildning av en utländsk juridisk person

31 § Bolagsverket får registrera en ombildning enligt 30 § endast om

1. verket har fått del av ett ombildningsintyg,

2. det bolag som ska ombildas har gett in de uppgifter och handlingar som avses i 30 §,

3. bolagsordningen är förenlig med denna lag och andra författningar,

4. det aktiekapital som ska registreras för bolaget uppfyller kraven i 1 kap. 4 och 5 §§, och

5. det inte heller finns något hinder mot registrering. Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, får ombildningen registreras endast

1. om ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller om förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett sådant beslut har fattats, och

2. om det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot det system för medverkan som ska gälla enligt lagen.

Bolagsverket ska så snart som möjligt underrätta den behöriga myndigheten i den stat där det bolag som ska ombildas har sin hemvist om registreringen.

Ombildningens rättsverkningar

32 § Vid ombildningen uppkommer följande rättsverkningar.

1. Det ombildade bolaget får sitt registrerade säte i en annan medlemsstat och får en ändrad rättslig form enligt lagstiftningen i den staten.

2. Bolagets tillgångar och skulder övergår till att vara det ombildade bolagets tillgångar och skulder.

3. Aktieägare i bolaget fortsätter att vara aktieägare i det ombildade bolaget, om de inte utnyttjar sin rätt enligt 34 § till inlösen.

4. Bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör från anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som finns vid den tidpunkt då den

71

Prop. 2021/22:286

gränsöverskridande ombildningen får verkan övergår till att vara det ombildade bolagets rättigheter och skyldigheter.

Rättsverkningarna uppkommer vid den tidpunkt som har fastställts i den medlemsstat där bolaget efter ombildningen ska ha sin hemvist. Om bolaget ska ha sin hemvist i Sverige, uppkommer rättsverkningarna vid den tidpunkt då ombildningen registreras enligt 31 § i aktiebolagsregistret.

Frågan om ombildning faller

33 § Bolagsverket ska förklara att frågan om ombildning har fallit, om

1. ansökan enligt 22 § om tillstånd att verkställa ombildningsplanen inte har gjorts inom föreskriven tid eller ansökan har avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft,

2. anmälan enligt 30 § inte har gjorts inom föreskriven tid, eller

3. Bolagsverket genom beslut som har fått laga kraft har avskrivit ett ärende enligt 30 § om registrering eller har vägrat registrering enligt 31 §.

Aktieägares rätt till inlösen

34 § En aktieägare i ett bolag som ska ombildas har rätt att få sina aktier inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i ombildningsplanen, om aktieägaren vid bolagsstämman har röstat mot att godkänna ombildningsplanen.

En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av ombildningsplanen anmäla detta till bolaget. Anmälan ska göras på det sätt som har angetts i ombildningsplanen enligt 5 § första stycket 7. Om aktieägaren inte gör en anmälan, är rätten till inlösen förlorad.

Inlösenbeloppet ska betalas inom två månader från den dag då ombildningen fick verkan enligt 32 §.

Aktieägares rätt till ytterligare ersättning

35 § Om det inlösenbelopp som anges i ombildningsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som har utnyttjat sin rätt till inlösen enligt 34 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.

En aktieägare som vill ha ersättning enligt första stycket får väcka talan mot bolaget. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna ombildningsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

36 § Den som för talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en ombildningsplan får inte som omständigheter till grund för talan åberopa att det inlösenbelopp som anges i ombildningsplanen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som har lämnats om inlösenbeloppet inte uppfyller lagens krav.

Prop. 2021/22:286

72

Borgenärers rätt att väcka talan i Sverige efter det att ombildningen fått verkan

37 § Den som har en fordran på ett svenskt aktiebolag som har ombildats enligt detta kapitel får väcka talan mot det ombildade bolaget vid rätten i den ort där styrelsen hade sitt säte före ombildningen, om fordran uppkom innan uppgiften om registrering av ombildningsplanen kungjordes enligt 13 § första stycket.

Om talan inte väcks inom två år från den tidpunkt då ombildningen fick verkan i den medlemsstat där bolaget efter ombildningen ska ha sin hemvist, är rätten att väcka talan med stöd av första stycket förlorad.

Ogiltighet

38 § En talan om att ett bolagsstämmobeslut om att godkänna en ombildningsplan ska upphävas ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

I fråga om ett beslut att godkänna en ombildningsplan gäller, utöver det som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket, eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft, har lämnat tillstånd enligt 26 eller 27 § att verkställa ombildningsplanen.

Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av ombildningsplanen i vissa publika aktiebolag

39 § Utöver det som anges i 15 § första stycket andra meningen gäller att ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska hålla ombildningsplanen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats. Handlingarna ska hållas tillgängliga under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och under dagen för stämman.

29 kap.

2 §34

En revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av hans eller hennes medhjälpare. I de fall som avses i 9 kap. 44 § och 46 § andra stycket samt 10 kap. 18 § andra stycket denna lag samt4 kap.3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism svarar dock revisorn, lek-

En revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som hans eller hennes medhjälpare uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar. I de fall som avses i 9 kap. 44 § och 46 § andra stycket och 10 kap. 18 § andra stycket denna lag och4 kap.3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ansvarar dock revisorn,

34 Senaste lydelse 2019:1249.

73

Prop. 2021/22:286

mannarevisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.

lekmannarevisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.

Om ett registrerat revisionsbolag är revisor eller särskild granskare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller granskningen som är ersättningsskyldiga.

Om ett registrerat revisionsbolag är revisor eller särskild granskare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller den särskilda granskningen som är ersättningsskyldiga.

Första och andra styckena gäller även för den revisor eller oberoende sakkunniga som utför granskning i samband med ett gränsöverskridande förfarande enligt 23, 24 eller 24 a kap.

31 kap.

2 §35

Följande beslut av Bolagsverket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol:

1. beslut i ärenden enligt 7 kap. 17 §, 9 kap. 9, 9 a, 25, 26 eller 27 § eller 10 kap. 22 §,

2. beslut i tillståndsärenden enligt 8 kap. 9 §, 30 § eller 37 § andra stycket, 9 kap. 15 §, 20 kap. 23 §, 23 kap. 20 eller 33 § eller 24 kap. 22 §,

2. beslut i tillståndsärenden enligt 8 kap. 9 §, 30 § eller 37 § andra stycket, 9 kap. 15 §, 20 kap. 23 §, 23 kap. 20 eller 33 §, 24 kap. 22 § eller 24 a kap. 22 §,

3. beslut enligt 23 kap. 27 eller 35 § eller 24 kap. 29 § att förklara att frågan om fusion eller delning har fallit,

3. beslut enligt 23 kap. 27 eller 35 §, 24 kap. 29 § eller 24 a kap. 33 § att förklara att frågan om fusion, delning eller ombildning har fallit,

4. beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 23 kap. 46 §,

4. beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 23 kap. 46 §, 24 kap. 50 § eller 24 a kap. 28 §,

5. beslut om betalningsskyldighet enligt 23 kap. 45 b § andra stycket, 24 kap. 47 § andra stycket eller 24 a kap. 24 § andra stycket,

5. beslut enligt 27 kap. 2 § att skriva av en anmälan om registrering eller vägra registrering i andra fall än det som anges i andra stycket,

6. beslut enligt 27 kap. 2 § att skriva av en anmälan om registrering eller vägra registrering i andra fall än det som anges i andra stycket,

35 Senaste lydelse 2020:613.

Prop. 2021/22:286

74

6. beslut enligt 27 kap. 6 § eller 6 a § att avregistrera en företrädare, en postadress eller en e-postadress,

7. beslut i ärenden enligt 28 kap. 5 § andra stycket,

8. beslut att förelägga eller döma ut vite enligt 30 kap. 3 §.

7. beslut enligt 27 kap. 6 § eller 6 a § att avregistrera en företrädare, en postadress eller en e-postadress,

8. beslut i ärenden enligt 28 kap. 5 § andra stycket,

9. beslut att förelägga eller döma ut vite enligt 30 kap. 3 §.

Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av ett företagsnamn enligt 27 kap. 2 § överklagas till Patent- och marknadsdomstolen.

Ett överklagande ska ges in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.

32 kap.

Gränsöverskridande ombildning

12 a §

Ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning får inte genomföra en gränsöverskridande ombildning enligt 24 a kap.

Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.

75

Prop. 2021/22:286

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar

dels att 16 kap. 20 och 48 §§ och 23 kap. 4 § ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 16 kap. 48 § och 23 kap. 4 § ska utgå,

dels att 7 kap. 2 och 44 §§, 16 kap. 14, 18, 24, 30, 32, 33, 37–39, 41, 42– 45, 47 och 51 §§, 21 kap. 2 § och 23 kap. 1 § och rubriken närmast före 16 kap. 30 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas 13 nya paragrafer, 6 kap. 39 a § och 16 kap. 13 a, 30 a, 30 b, 33 a, 33 b, 36 a, 39 a och 41 a–41 e §§, och närmast före 16 kap. 13 a, 30 a, 30 b och 36 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

39 a §

Vid ett beslut av föreningsstämman att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion ska föreningen i protokollet eller i en bilaga till protokollet anteckna vilka medlemmar som har röstat mot förslaget att godkänna planen.

7 kap.

2 §

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Om inte något annat följer av dessa lagar eller denna lag, ska arbetstagarrepresentanter jämställas med styrelseledamöter när denna lag tillämpas.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar. Om inte något annat följer av dessa lagar eller denna lag, ska arbetstagarrepresentanter jämställas med styrelseledamöter när denna lag tillämpas.

När antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter anges i stadgarna, ska arbetstagarrepresentanter som utses enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda inte räknas med. Det som anges i stadgarna om tiden för styrelseledamöters och styrelsesuppleanters uppdrag ska inte gälla för sådana arbetstagarrepresentanter.

44 §

Föreningen ska för registrering i föreningsregistret anmäla

1. föreningens postadress,

Prop. 2021/22:286

76

2. vem som har utsetts till styrelseledamot, styrelsesuppleant, styrelsens ordförande, verkställande direktör, vice verkställande direktör och särskild delgivningsmottagare, och

3. hur föreningens firma tecknas och vem som har firmateckningsrätt. Anmälan ska innehålla uppgifter om postadress för de personer som anges i första stycket 2 och 3. Om postadressen avviker från personernas hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare innehålla uppgifter om de angivna personernas personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, ska detta anges.

Anmälan ska innehålla uppgifter om postadress för de personer som anges i första stycket 2 och 3. Om postadressen avviker från personernas hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare innehålla uppgifter om de angivna personernas personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, ska detta anges.

Även den som anmälan gäller har rätt att göra en anmälan enligt första stycket. Den som har utsetts till en sådan befattning som avses i första stycket 2 har även rätt att anmäla företrädarens avgång.

16 kap.

Ändringar i stadgarna

13 a §

Om fusionen medför att det behövs ändringar i stadgarna, ska dessa beslutas senast vid den föreningsstämma där fusionsplanen godkänns.

Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på stämman, ska ändringarna i stadgarna beslutas före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.

14 §

Om en fråga om godkännande av en fusionsplan ska läggas fram på en föreningsstämma enligt 13 §, ska kallelsen till stämman innehålla information om det huvudsakliga innehållet i fusionsplanen.

Styrelsen ska hålla fusionsplanen med bifogade handlingar tillgänglig för medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar och innehavare av förlagsandelar under minst en månad före den stämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos föreningen på den ort där styrelsen har sitt säte.

77

Prop. 2021/22:286

Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren skickas med post till de personer enligt första stycket som begär det och som uppger sin adress. I vilka fall handlingar får skickas med elektroniska hjälpmedel anges i 1 kap. 16 §.

Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren skickas med post till de personer enligt andra stycket som begär det och som uppger sin adress. I vilka fall handlingar får skickas med elektroniska hjälpmedel anges i 1 kap. 16 §.

18 §

Den övertagande föreningen eller, vid kombination, den äldsta av de överlåtande föreningarna ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar och, om fusionsplanen har registrerats enligt 12 §, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.

Den övertagande föreningen eller, vid kombination, den äldsta av de överlåtande föreningarna ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar och, om fusionsplanen har registrerats enligt 12 §, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Följande handlingar ska bifogas ansökan:

1. en kopia av fusionsplanen med de handlingar som är bifogade den,

2. intyg från föreningarnas styrelser eller verkställande direktörer om att föreningarnas kända borgenärer har underrättats enligt 17 § och, i de fall fusionsplanen enligt 12 § andra stycket inte behöver ges in för registrering, att samtliga medlemmar har undertecknat fusionsplanen, och

3. en kopia av protokollen från de föreningsstämmor som avses i 13 §.

Följande handlingar ska bifogas ansökan:

1. en kopia av fusionsplanen,

2. intyg från föreningarnas styrelser eller verkställande direktörer om att föreningarnas kända borgenärer har underrättats enligt 17 § och, i ett sådant fall som avses i 12 § andra stycket, att samtliga medlemmar har undertecknat fusionsplanen, och

3. en kopia av protokollen från de föreningsstämmor som avses i 13 §.

Prop. 2021/22:286

78

Om sökanden inte har bifogat de handlingar som anges i andra stycket, ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.

Om sökanden inte har bifogat handlingarna ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.

Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.

24 §

Styrelsen för den övertagande föreningen ska anmäla fusionen för registrering i föreningsregistret. Vid kombination ska styrelsen för registrering även anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter och i förekommande fall styrelsesuppleanter i den övertagande föreningen.

Anmälan ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd att verkställa fusionsplanen eller, när tillstånd lämnas av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft.

Bestämmelserna i 45 § andra stycket ska tillämpas om

1. någon av de föreningar som deltar i fusionen, eller något annat företag som genom fusion har gått upp i någon av dessa föreningar tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion,

2. den gränsöverskridande fusionen har registrerats inom tre år före anmälan för registrering enligt första stycket, och

2. den gränsöverskridande fusionen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och

3. någon av föreningarna fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

3. någon av föreningarna fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar.

Tillämpliga bestämmelser Vad en gränsöverskridande fusion innebär

30 §

En svensk ekonomisk förening får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person (utländsk förening) med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (gränsöverskridande fusion). En juridisk person ska anses ha en sådan hemvist om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.

I fråga om en gränsöverskridande fusion gäller

– 1 § om vad en fusion innebär, – 3 § om fusion när en överlåtande förening har gått i likvidation,

79

Prop. 2021/22:286

– 4 § om särskilda rättighetshavares ställning,

– 31 och 32 §§ om fusionsplan, – 33 § om styrelsernas redogörelser,

– 8 § om kompletterande information,

– 10, 11 och 34–36 §§ om revisorsgranskning, varvid det som sägs i 10 och 11 §§ om 9 § i stället ska avse 34 §,

– 12 § första stycket och 37 och 38 §§ om registrering av fusionsplanen,

– 13 § om när fusionsplanen ska läggas fram för godkännande av föreningsstämman,

– 14 § andra stycket och 39 § om tillhandahållande av fusionsplanen,

– 15 och 16 §§ om föreningsstämmans prövning,

– 40 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,

– 17 § om underrättelse till kända borgenärer,

– 18–20 och 41 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,

– 21 § om kallelse på föreningarnas borgenärer,

– 22 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,

– 23 § om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,

– 42 § om utfärdande av fusionsintyg,

– 43–46 §§ om registrering, – 25 och 47 §§ om fusionens rättsverkningar,

– 26 § om när frågan om fusion faller, varvid det som sägs om 24 § i stället ska avse 44 §,

– 27 § om en medlems rätt att säga upp sitt medlemskap,

– 48 § om särskilt bokslut.

Prop. 2021/22:286

80

Bestämmelser som ska tillämpas vid en gränsöverskridande fusion

30 a §

Följande allmänna bestämmelser i detta kapitel gäller även för en gränsöverskridande fusion:

– 1 § om vad en fusion innebär, – 3 § om fusion när en överlåtande förening har gått i likvidation,

– 4 § om särskilda rättighetshavares ställning, och

– 30 b § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion.

För en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande bestämmelser om förfarandet:

– 31 och 32 §§ om fusionsplan, – 33–33 b §§ om styrelseredogörelse,

– 8 § om kompletterande information,

– 10, 11 och 34–36 §§ om revisorsgranskning, varvid det som sägs i 10 och 11 §§ om 9 § i stället ska avse 34 §,

– 36 a § om meddelande om att synpunkter får lämnas,

– 12 § första stycket och 37 och 38 §§ om registrering av fusionsplanen,

– 39 § om tillhandahållande av fusionsplanen,

– 39 a § om synpunkter som har lämnats med anledning av ett meddelande enligt 36 a §,

– 13 § om när fusionsplanen ska läggas fram för att godkännas av föreningsstämman,

– 13 a § om ändringar i stadgarna,

– 15 och 16 §§ om föreningsstämmans prövning,

– 40 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,

– 17 § om underrättelse till föreningens kända borgenärer,

81

Prop. 2021/22:286

– 18, 19 och 41 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,

– 21 och 41 c §§ om kallelse på föreningarnas borgenärer,

– 22 och 41 a §§ om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,

– 41 d och 41 e §§ om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,

– 41 b § om förordnande av oberoende sakkunnig,

– 42 § om utfärdande av fusionsintyg,

– 43–45 §§ om registrering, – 25 och 47 §§ om fusionens rättsverkningar,

– 26 § om när frågan om fusion faller, varvid det som sägs om 24 § i stället ska avse 44 §, och

– 27 § om en medlems rätt att säga upp sitt medlemskap.

Särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion

30 b §

En ekonomisk förening får inte delta i en gränsöverskridande fusion, om den

1. är i konkurs,

2. genomgår företagsrekonstruktion, eller

3. är i likvidation på grund av ett beslut enligt 17 kap. 11 eller 16 §.

32 §1

En fusionsplan enligt 31 § ska innehålla uppgifter om

1. de fusionerande föreningarnas form, företagsnamn och säte,

2. utbytesförhållandena mellan andelar och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande förening och eventuell kontant betalning,

2. utbytesförhållandena mellan andelar och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande förening och eventuell kontantersättning,

3. de villkor som ska gälla för tilldelning av andelar och förekommande värdepapper i den övertagande föreningen,

1 Senaste lydelse 2018:1692.

Prop. 2021/22:286

82

4. den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för sysselsättningen,

5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor som andelar och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i den övertagande föreningen,

6. från vilken tidpunkt som de fusionerande föreningarnas transaktioner bokföringsmässigt ska anses ingå i den övertagande föreningen,

7. vilka rättigheter i den övertagande föreningen som innehavare av särskilda rättigheter i den överlåtande föreningen ska ha eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,

8. arvode och andra särskilda förmåner som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare eller till den som utför granskning enligt 34 § eller 35 § första stycket 2,

8. arvode och andra särskilda förmåner som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare,

9. stadgarna för den övertagande föreningen, 10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till den övertagande föreningen och de överväganden som har gjorts vid värderingen, och

10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till den övertagande föreningen och de överväganden som har gjorts vid värderingen,

11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för fusionen.

11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för fusionen, och

12. rätten till uppsägning av medlemskap enligt 27 §.

I förekommande fall ska fusionsplanen också innehålla en uppgift om hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i den övertagande föreningen beslutas.

Fusionsplanen ska också innehålla uppgifter om

1. de säkerheter som föreningarnas borgenärer erbjuds, i de fall de erbjuds sådana säkerheter, och

2. hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan i den övertagande föreningen, om en sådan process ska genomföras.

Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om den övertagande föreningens form, företagsnamn och säte.

Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om den övertagande föreningens form, företagsnamn och säte samt om vilken handling som utgör stiftelseurkund eller motsvarande handling avseende den övertagande föreningen.

83

Prop. 2021/22:286

33 §

Styrelsen i var och en av de föreningar som deltar i fusionen ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för föreningarna. I redogörelsen ska det också anges vilka rättsliga och ekonomiska aspekter som beaktades när villkoren för fusionen bestämdes. Redogörelsen ska även innehålla uppgifter om fusionens sannolika konsekvenser för medlemmar, borgenärer och anställda. Om styrelsen i skälig tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare, ska det bifogas till redogörelsen.

Styrelsen i var och en av de föreningar som deltar i fusionen ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om fusionen är lämplig för föreningarna. I redogörelsen ska det ingå en beskrivning av fusionens konsekvenser för föreningens framtida verksamhet och för dess borgenärer.

I redogörelsen ska det även ingå ett avsnitt med information för medlemmarna enligt 33 a § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 33 b §.

I stället för att upprätta en enda redogörelse får styrelsen upprätta två separata redogörelser för medlemmarna respektive arbetstagarna. Styrelsen behöver inte upprätta någon redogörelse alls om det följer av 33 a § andra stycket och 33 b § andra stycket att det varken behöver upprättas ett avsnitt för medlemmarna eller ett avsnitt för arbetstagarna.

Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen. Styrelsen ska informera medlemmarna om yttrandet oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte.

33 a §

I avsnittet med information för medlemmarna enligt 33 § andra stycket ska styrelsen beskriva

1. utbytesförhållandena mellan andelar och förekommande värdepapper i överlåtande respektive över-

Prop. 2021/22:286

84

tagande förening samt den metod som har använts för att bestämma utbytesförhållandena,

2. fusionens konsekvenser för medlemmarna, och

3. hur medlemmarna ska gå till väga för att utöva sin rätt till uppsägning av medlemskapet enligt 27 §.

Något avsnitt med information för medlemmarna krävs inte om samtliga medlemmar i föreningen samtycker till att något sådant avsnitt inte ska upprättas.

33 b §

I avsnittet med information för arbetstagarna enligt 33 § andra stycket ska styrelsen beskriva

1. fusionens konsekvenser för anställningsförhållandena och eventuella åtgärder som vidtas till skydd för dessa förhållanden,

2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för föreningens verksamhet, och

3. de förhållanden som anges i 1 och 2 i fråga om eventuella dotterföretag.

Något avsnitt med information för arbetstagarna krävs inte om samtliga arbetstagare ingår i föreningens styrelse.

Meddelande om att synpunkter får lämnas

36 a §

Till fusionsplanen ska det bifogas ett meddelande med information till de fusionerande föreningarnas medlemmar, borgenärer och arbetstagarföreträdare eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till de fusionerande föreningarna. I meddelandet ska det anges att synpunkterna får lämnas senast på den femte arbetsdagen före dagen för

85

Prop. 2021/22:286

den föreningsstämma som i respektive förening ska ta ställning till fusionsplanen.

Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på föreningsstämman i en förening, ska det i stället anges att synpunkterna får lämnas till föreningen senast fem arbetsdagar före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.

37 §

Vid en gränsöverskridande fusion ska skyldigheten enligt 12 § att lämna in fusionsplanen med bifogade handlingar för registrering fullgöras av den svenska förening som deltar i fusionen. Om flera svenska föreningar deltar, ska skyldigheten fullgöras av den svenska förening som är övertagande förening eller, om den övertagande föreningen inte är en svensk förening, av den äldsta av de överlåtande svenska föreningarna.

Om fusionsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska sökanden lämna in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte lämnas in.

Om fusionsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska den som lämnar in planen även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte lämnas in.

38 §2

I anmälan om registrering enligt 37 § ska det lämnas uppgifter om

1. form, företagsnamn och säte för var och en av de fusionerande föreningarna,

2. de register där föreningarna är registrerade och de nummer som används för identifiering i registren,

3. hur borgenärer och i förekommande fall medlemmar ska gå till väga för att utöva sina rättigheter samt de adresser där det kostnadsfritt finns tillgång till fullständig information om detta förfarande, och

3. hur borgenärer och i förekommande fall medlemmar ska göra för att utöva sina rättigheter samt de adresser där de kostnadsfritt kan få fullständig information om detta, och

4. föreningarnas adresser. När registreringen kungörs enligt 19 kap. 5 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i första stycket 1–3.

2 Senaste lydelse 2018:1692.

Prop. 2021/22:286

86

I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har upprättat enligt 34 eller 35 §.

39 §

Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i en förening som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 33 § tillgängliga för medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar, innehavare av förlagsandelar, arbetstagarorganisationer som företräder arbetstagare hos föreningen och arbetstagare som inte företräds av någon arbetstagarorganisation. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos föreningen på den ort där styrelsen ska ha sitt säte under minst en månad före den föreningsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas.

Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i en förening som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 33 § tillgängliga för medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar, innehavare av förlagsandelar och arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska hållas tillgängliga på föreningens webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel under minst sex veckor före den föreningsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas.

Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas av föreningsstämman i den övertagande föreningen, gäller i stället att handlingarna ska hållas tillgängliga under minst sex veckor före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.

Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren skickas med post till de medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar och innehavare av förlagsandelar som begär det och som uppger sin adress. I vilka fall handlingar får skickas med elektroniska hjälpmedel anges i 1 kap. 16 §.

39 a §

De synpunkter som har lämnats med anledning av meddelandet enligt 36 a § ska läggas fram på en sådan föreningsstämma som avses i 13 §.

41 §

Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan enligt 18 § göras av den svenska förening som deltar i fusionen. Om flera svenska föreningar deltar, ska ansökan göras av den svenska förening som är övertagande före-

87

Prop. 2021/22:286

ning eller, om den övertagande föreningen inte är en svensk förening, av den äldsta av de överlåtande svenska föreningarna.

Till ansökan ska, utöver det som anges i 18 §, följande handlingar bifogas:

1. en kopia av styrelsens redogörelse med eventuella yttranden från arbetstagarna eller deras företrädare,

2. i förekommande fall, den rapport som en oberoende sakkunnig enligt 35 § första stycket har upprättat,

3. en kopia av handlingar med synpunkter som föreningens intressenter har lämnat med anledning av ett meddelande enligt 36 a §, och

4. en handling med information om att det har inletts ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, under förutsättning att den lagen är tillämplig.

41 a §

Vid Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver det som anges i 19, 21 och 41 b41 d §§, att Bolagsverket ska avslå ansökan om

1. det enligt 30 b § första stycket finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,

2. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller

3. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

Prop. 2021/22:286

88

41 b §

Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 41 § uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap får Bolagsverket förordna en lämplig person som sakkunnig. Den sakkunniga ska vara oberoende av de fusionerande föreningarna och får inte ha någon intressekonflikt med någon av dem. Den sakkunniga ska utföra sitt arbete opartiskt och objektivt.

Sökanden ska ersätta Bolagsverket för dess kostnader för den sakkunniga. Bolagsverket ska fatta beslut om det belopp som sökanden ska betala. Av beslutet ska det framgå när beloppet ska betalas och vad kostnaderna avser.

Om ett belopp som har beslutats inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen ( 1993:891 ) om indrivning av statliga fordringar m.m.

41 c §

Den dag som avses i 21 § andra stycket ska vid en gränsöverskridande fusion bestämmas till en dag som infaller tidigast tre månader efter registreringen enligt 12 § av fusionsplanen.

41 d §

Om ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan enligt 22 § ska överlämnas till domstol och den övertagande föreningens styrelse ska ha sitt säte i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, ska ärendet överlämnas till tingsrätten i den ort där styrelsen i den svenska förening som har gjort ansökan har sitt säte.

41 e §

Om Bolagsverket med stöd av 22 eller 41 d § har överlämnat ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gräns-

89

Prop. 2021/22:286

överskridande fusion till domstol, ska domstolen avslå ansökan, om

1. en borgenär som har motsatt sig ansökan presenterar trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och om att ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordran, och

2. föreningen inte visar att det inte finns någon fara för att fordran inte ska bli betald eller att betryggande säkerhet har lämnats.

Om ansökan inte ska avslås, ska domstolen lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen.

42 §

Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket för varje svensk förening som deltar i fusionen utfärda ett intyg om att den del av fusionsförfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt. Intyget ska utfärdas sedan

1. ett beslut om tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 22 eller 23 § har fått laga kraft, och

2. den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen i övrigt har fullgjort det som krävs enligt denna lag.

Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket, när verket har gett tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 22 § eller när en domstol, genom ett beslut som har fått laga kraft, har gett tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 41 e §, för varje svensk förening som deltar i fusionen utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt (fusionsintyg). Ett fusionsintyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot föreningsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.

Ett intyg får inte utfärdas om det har väckts en talan mot föreningsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte slutligt har avgjorts.

Ett fusionsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Om det på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid får tremånadersfristen överskridas. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sö-

Prop. 2021/22:286

90

kanden underrättas om skälen för detta.

Fusionsintyget ska tillhandahållas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater.

43 §

Om den övertagande föreningen har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige, ska en svensk förening som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen lämna in det fusionsintyg som avses i 42 §, tillsammans med en kopia av fusionsplanen, till den behöriga myndigheten i den staten. Intyget ska lämnas in inom sex månader från den tidpunktdet utfärdades.

Om den övertagande föreningen har sin hemvist i en annan stat än Sverige, ska en svensk förening som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen lämna in en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten i den staten.

Detsamma gäller om föreningen vid kombination ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige. Handlingen ska lämnas in inom sex månader från den dag fusionsintyget utfärdades.

Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att fusionen har genomförts, ska Bolagsverket i föreningsregistret föra in en uppgift om att den eller de svenska överlåtande föreningar som har deltagit i fusionen har upplösts.

44 §

Om den övertagande föreningen har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i föreningsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i den övertagande föreningen inom sex månader från den tidpunktett intyg enligt 42 § utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter och i förekommande fall styrelsesuppleanter i den övertagande föreningen.

Om den övertagande föreningen har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i föreningsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i den övertagande föreningen inom sex månader från den dagfusionsintyget utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter och i förekommande fall styrelsesuppleanter i den övertagande föreningen.

45 §

Bolagsverket får registrera fusionen enligt 44 § endast om

1. verket har utfärdat ett intyg enligt 42 § för varje svensk förening som deltar i fusionen,

1. verket har utfärdat ett fusionsintyg för varje svensk förening som deltar i fusionen,

2. verket har fått del av ett fusionsintyg för varje utländsk förening som deltar i fusionen,

91

Prop. 2021/22:286

2. de utländska föreningar som deltar i fusionen har gett in motsvarande intyg från behöriga myndigheter i de stater där de är registrerade, tillsammans med en kopia av fusionsplanen, och

3. de utländska föreningar som deltar i fusionen har gett in en kopia av fusionsplanen, och

3. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering av fusionen.

4. det inte heller finns något hinder mot registrering av fusionen.

Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskri dande fusioner är tillämplig, får fusionen registreras endast om

Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, får fusionen registreras endast

1. ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett beslut har fattats, och

1. om ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller om förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett sådant beslut har fattats, och

2. den övertagande föreningens stadgar inte strider mot den ordning för medverkan som ska gälla enligt lagen.

2. om den övertagande föreningens stadgar inte strider mot det system för medverkan som ska gälla enligt lagen.

47 §

Vid en gränsöverskridande fusion uppkommer de rättsverkningar som avses i 25 § vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där den övertagande föreningen har sin hemvist. Om den övertagande föreningen har sin hemvist i Sverige, uppkommer rättsverkningarna vid registreringen av fusionen i föreningsregistret enligt 44 §.

Utöver 25 § första stycket gäller att de fusionerande föreningarnas rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden, och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan, överförs till den övertagande föreningen.

Utöver 25 § första stycket gäller att de fusionerande föreningarnas rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden, och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan, övergår till den övertagande föreningen.

51 §

Vid en fusion enligt 49 eller 50 § ska de bestämmelser som anges i 30 § tillämpas, dock med följande avvikelser.

1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 32 § första stycket 2, 3 och 5.

1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 32 § första stycket 2, 3, 5 och 12.

2. Bestämmelserna om revisorsgranskning i 10, 11 och 34–36 §§ och om föreningsstämmans prövning av fusionsplanen i 13 § första stycket ska inte tillämpas.

Prop. 2021/22:286

92

3. Styrelsen i den överlåtande föreningen behöver inte upprätta någon redogörelse enligt 33 §.

3. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller 29 § i stället för 25 § första stycket 1–4.

4. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller 29 § i stället för 25 § första stycket 1–4.

Det som sägs om en överlåtande förening i detta kapitel ska vid tillämpningen på en fusion enligt 49 eller 50 § gälla bolaget.

21 kap.

2 §

En revisor eller en särskild granskare är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som hans eller hennes medhjälpare uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar. I de fall som avses i 8 kap. 47 § och 50 § andra stycket denna lag och 4 kap.3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ansvarar dock revisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.

Om ett revisionsbolag är revisor eller särskild granskare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller den särskilda granskningen som är ersättningsskyldiga. Om en sammanslutning eller ett revisionsorgan som avses i 8 kap. 22 § är revisor eller särskild granskare, är det den som har utfört revisionen eller den särskilda granskningen och den som har utsett honom eller henne som är ersättningsskyldiga.

Första stycket och andra stycket första meningen gäller även för den revisor eller oberoende sakkunniga som utför granskning i samband med en gränsöverskridande fusion enligt 16 kap.

23 kap.

1 §3

Bolagsverkets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om verket har

1. prövat en ansökan enligt 6 kap. 16 § om att kalla till föreningsstämma,

2. prövat en ansökan enligt 7 kap. 16 § om att utse en ersättare för en styrelseledamot,

3. prövat en ansökan enligt 8 kap. 9, 10, 29, 30 eller 31 § om att utse eller entlediga en revisor,

4. beslutat enligt 8 kap. 17 § första stycket att en förening ska ha en revisor som är auktoriserad eller godkänd revisor eller utsett en viss revisor enligt 8 kap. 17 § andra stycket,

5. prövat en ansökan enligt 9 kap. 2 eller 3 § om att utse en särskild granskare,

3 Senaste lydelse 2018:1692.

93

Prop. 2021/22:286

6. prövat ett tillståndsärende enligt 7 kap. 8, 30 eller 38 §, 8 kap. 11, 14 eller 22 §, 15 kap. 1 § 2 eller 16 kap. 18 §,

7. förklarat enligt 16 kap. 26 § att en fusion har fallit,

8. vägrat att utfärda ett intyg enligt 16 kap. 42 §,

9. beslutat om betalningsskyldighet enligt 16 kap. 41 b § andra stycket,

9. tagit bort en förening ur föreningsregistret enligt 18 kap. 8 §,

10. tagit bort en förening ur föreningsregistret enligt 18 kap. 8 §,

10. skrivit av en anmälan om registrering enligt 19 kap. 3 § eller vägrat registrering av något annat än ett företagsnamn,

11. skrivit av en anmälan om registrering enligt 19 kap. 3 § eller vägrat registrering av något annat än ett företagsnamn,

11. avregistrerat någon enligt 19 kap. 9 §, eller

12. avregistrerat någon enligt 19 kap. 9 §, eller

12. förelagt eller dömt ut vite enligt 22 kap. 3 §.

13. förelagt eller dömt ut vite enligt 22 kap. 3 §.

Ett överklagande ska ha kommit in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.

Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.

94

Prop. 2021/22:2862.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse1

dels att 10 kap. 25 a § och 12 kap. 18 § ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 10 kap. 25 b § ska betecknas 10 kap. 25 a §,

dels att 10 kap. 1, 19, 20, 22, 25, den nya 25 a och 26 §§, 11 kap. 1 §, 12 kap. 1, 13, 14 och 16 §§ och rubriken närmast före 10 kap. 26 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tolv nya paragrafer, 10 kap. 30 a–30 l §§, och närmast före 10 kap. 30 a och 30 g §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

1 §2

För bankaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.

För bankaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.

I fråga om bankaktiebolag ska det som föreskrivs om Bolagsverket i följande bestämmelser i stället gälla Finansinspektionen:

I fråga om bankaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande bestämmelser avse Finansinspektionen:

1. 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen, och

8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen,

2. 23 kap. 21 a §aktiebolagslagen.

23 kap. 45 b § aktiebolagslagen,

24 kap. 47 § aktiebolagslagen , och

24 a kap. 24 § aktiebolagslagen.

19 §3

Vid fusion med ett bankaktiebolag tillämpas inte 23 kap. 19–21, 22–24

Vid fusion med ett bankaktiebolag tillämpas inte 23 kap. 19–21,

1 Senaste lydelse av 10 kap. 25 a § 2010:1530 12 kap. 18 § 2018:725. 2 Senaste lydelse 2014:557. 3 Senaste lydelse 2009:711.

95

Prop. 2021/22:286

och 45 §§ aktiebolagslagen (2005:5 51). I stället tillämpas 20–22 §§ detta kapitel. I 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av helägt dotterbolag.

22–24, 45, 45 a och 45 c–45 e §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas 2022 §§ i detta kapitel. I 24 och 25 §§ finns det särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag.

20 §4

När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag, ska såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka hos

Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen.

Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av bolagsordningen enligt 3 kap. 3 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sitt hemvist i Sverige.

Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av bolagsordningen enligt 3 kap. 3 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.

Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), senast två år efter det att fusionsplanen kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen.

En ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

4 Senaste lydelse 2013:455.

96

Prop. 2021/22:286

22 §5

En ansökan enligt 20 § ska avslås om

Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 20 §, om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,

4. bolagens borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 21 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller

4. bolagens borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 21 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,

5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

6. det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen finns hinder mot att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,

7. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller

8. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.

5 Senaste lydelse 2009:711.

97

Prop. 2021/22:286

25 §6

Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap.32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller vad som sägs i denna paragraf.

Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap.32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället ska moderbolaget ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen.

Ansökan ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen , ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen , senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Frågor om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen.

I fråga om ett sådant ärende gäller bestämmelserna i 21 och 22 §§ i tillämpliga delar. Vad som sägs om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och vad som sägs om övertagande bolag ska avse moderbolag.

I ett ärende som avser absorption av ett helägt dotterbolag gäller 21 och 22 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt andra stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.

6 Senaste lydelse 2013:455.

98

Prop. 2021/22:286 25 b §

25 a § 7

I stället för föreskrifterna i 23 kap. 52 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande. Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 52 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 20–22 §§.

Det som anges i 23 kap. 56 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 56 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 20–22 §§ att verkställa fusionsplanen.

Delning Inhemsk delning 26 §8

När ett bankaktiebolag deltar i en delning tillämpas 27–30 §§.

När ett bankaktiebolag deltar i en inhemsk delning tillämpas 27– 30 §§.

Ett bankaktiebolag får inte genom delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd eller registrering till ett bolag som inte har tillstånd eller inte har registrerats.

Ett bankaktiebolag får inte genom inhemsk delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd eller registrering till ett bolag som inte har tillstånd eller inte har registrerats.

Gränsöverskridande delning

30 a §

När ett bankaktiebolag genomför en gränsöverskridande delning tillämpas inte 24 kap. 21 26 , 45 , 46 , 48 och 49 §§ aktiebolagslagen (2005:551) . I stället tillämpas 30 b–30 d §§ i detta kapitel.

30 b §

När delningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska bolaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen.

Ansökan ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , gäller dessutom att ansökan ska ges in

7 Senaste lydelse av tidigare 25 b § 2013:455. 8 Senaste lydelse 2005:932.

99

Prop. 2021/22:286

senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

30 c §

Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska det prövas om bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.

30 d §

Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 30 b §, om

1. delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,

2. delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

3. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) inte visar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,

4. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen vid partiell delning eller delning genom separation inte visar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet,

100

Prop. 2021/22:286

5. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 30 c § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,

6. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

7. det enligt 24 kap. 32 § aktiebolagslagen finns hinder mot att det överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,

8. delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller

9. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.

30 e §

Om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i Sverige ska bedriva bank- eller finansieringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som anges i 24 kap. 53 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera det övertagande bolaget endast om Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.

101

Prop. 2021/22:286

30 f §

Det som anges i 24 kap. 61 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 kap. 61 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 30 b–30 d §§ att verkställa delningsplanen.

Gränsöverskridande ombildning

30 g §

När ett bankaktiebolag genomför en gränsöverskridande ombildning tillämpas inte 24 a kap. 21 23 och 25 27 §§ aktiebolagslagen (2005:551) . I stället tillämpas 30 h–30 j §§ i detta kapitel.

30 h §

När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska bolaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om ombildningsplanen har registrerats enligt 24 a kap. 13 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

30 i §

Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan ska det prövas om

102

Prop. 2021/22:286 bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.

30 j §

Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 30 h §, om

1. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 30 i § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att ombildningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,

2. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

3. ombildningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan författning,

4. det enligt 24 a kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) finns hinder mot att bolaget genomför en gränsöverskridande ombildning,

5. ombildningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller

6. ombildningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

30 k §

Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett svenskt aktiebolag som ska bedriva bank- eller finansieringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som anges i 24 a kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera bolaget endast om

103

Prop. 2021/22:286

Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.

30 l §

Det som anges i 24 a kap. 38 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket och 24 a kap. 38 § första stycketaktiebolagslagen, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 30 h30 j §§ att verkställa ombildningsplanen.

11 kap.

1 §9

Det som enligt 10 kap. gäller för bankaktiebolag ska även gälla för kreditmarknadsbolag utom bestämmelserna om fusion i 18 §, om likvidation i 31–34 §§ och om företagsnamn i 35 och 36 §§.

Bestämmelserna om fusion i 10 kap. 19–25 b §§ gäller bara vid fusion mellan ett kreditmarknadsbolag och ett annat bolag och bara om en bank inte är övertagande bolag. Ärenden som avser tillstånd enligt 20, 25 eller 40 § prövas av Finansinspektionen.

Bestämmelserna om fusion i 10 kap. 19–25 b §§ gäller bara vid fusion mellan ett kreditmarknadsbolag och ett annat bolag och bara om en bank inte är övertagande bolag. Ärenden som avser tillstånd enligt 20, 25, 30 b, 30 h eller 40 § prövas av Finansinspektionen.

12 kap.

1 §10

För kreditmarknadsföreningar gäller föreskrifterna för ekonomiska föreningar i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver

För kreditmarknadsföreningar gäller föreskrifterna för ekonomiska föreningar i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller

9 Senaste lydelse 2018:1680. 10 Senaste lydelse 2018:725.

104

Prop. 2021/22:286 bestämmelserna i lagen om ekono-

miska föreningar.

utöver bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.

Det som föreskrivs om Bolagsverket i 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar ska, i fråga om kreditmarknadsföreningar, i stället gälla Finansinspektionen.

Det som anges om Bolagsverket i 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar ska i fråga om kreditmarknadsföreningar avse Finansinspektionen.

13 §11

Vid fusion med en kreditmarknadsförening tillämpas inte 16 kap. 17– 19, 21–23 och 41 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället tillämpas 14–16 §§ i detta kapitel. När fusionen avser en kreditmarknadsförening och ett helägt dotteraktiebolag gäller 14– 16 §§ i tillämpliga delar. Det som föreskrivs där om överlåtande förening ska i stället avse dotteraktiebolaget.

Vid fusion med en kreditmarknadsförening tillämpas inte 16 kap. 17– 19, 21–23, 41, 41 a och 41 c– 41 e §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället tillämpas 14–16 §§ i detta kapitel. När fusionen avser en kreditmarknadsförening och ett helägt dotteraktiebolag gäller 14–16 §§ i tillämpliga delar. Det som där anges om överlåtande förening ska i stället avse dotteraktiebolaget.

14 §12

När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar ska såväl den eller de överlåtande föreningarna som den övertagande föreningen ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar, ska såväl den eller de överlåtande föreningarna som den övertagande föreningen ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen.

Vid fusion genom kombination ska föreningarna dessutom ansöka om tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av stadgarna enligt 3 kap. 3 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige.

En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar och senast två år efter det att registreringen av planen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar. Om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska lämnas in senast två år efter det att en uppgift om att pla-

11 Senaste lydelse 2018:725. 12 Senaste lydelse 2018:725.

105

Prop. 2021/22:286

nen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

16 §13

Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 14 §, om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

3. föreningarnas borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 15 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller

3. föreningarnas borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 15 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,

6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller

7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

13 Senaste lydelse 2009:711.

106

Prop. 2021/22:286 Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Finansinspektionen besluta att tillståndsfrågan ska vila under högst sex månader.

Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.

107

Prop. 2021/22:286

2.4 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (2010:2043)

dels att 11 kap. 38 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före nuvarande 11 kap. 38 § ska utgå,

dels att nuvarande 11 kap. 39–44 §§ ska betecknas 11 kap. 38–43 §§,

dels att 11 kap. 1, 32, 33, 35, 37 och de nya 38 och 39 §§, 12 kap. 81, 82, 84 och 86 §§, 13 kap. 32, 33 och 35 §§ och rubriken närmast före den nya 11 kap. 39 § ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 11 kap. 39, 40, 41, 42, 43 och 44 §§ ska sättas närmast före de nya 11 kap. 38, 39, 40, 41, 42 respektive 43 §,

dels att det ska införas tolv nya paragrafer, 11 kap. 44–44 k §§, och närmast före 11 kap. 44 och 44 f §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

1 §1

För försäkringsaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.

För försäkringsaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.

I fråga om försäkringsaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande bestämmelser i stället gälla Finansinspektionen:

I fråga om försäkringsaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande bestämmelser avse Finansinspektionen:

1. 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen, och

– 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen,

2. 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen.

23 kap. 45 b §aktiebolagslagen,

24 kap. 47 § aktiebolagslagen , och

24 a kap. 24 § aktiebolagslagen .

Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning gäller inte för försäkringsaktiebolag.

1 Senaste lydelse 2014:552.

108

Prop. 2021/22:286

32 §

Vid fusion med ett försäkringsaktiebolag gäller inte 23 kap. 19–21, 22– 24 och 45 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller 33– 35 §§ detta kapitel. I 37 § finns särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av helägt dotterbolag.

Vid fusion med ett försäkringsaktiebolag tillämpas inte 23 kap. 19–21, 22–24, 45, 45 a och 45 c–45 e §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas 33–35 §§ i detta kapitel. I 37 § finns det särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag.

33 §2

När fusionsplanen gäller i samtliga bolag, ska såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka hos

Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen.

Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.

Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), senast två år efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen.

En ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

35 §

En ansökan enligt 33 § ska avslås om

Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 33 §, om

2 Senaste lydelse 2013:456.

109

Prop. 2021/22:286

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,

4. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen, eller

4. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen,

5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

6. det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen finns hinder mot att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,

7. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller

8. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.

37 §3

Vid absorption av ett helägt dotterbolag gäller inte 23 kap.32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller följande.

Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap.32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället ska moderbolaget ansöka

3 Senaste lydelse 2020:400.

110

Prop. 2021/22:286 om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen.

Ansökan ska ges in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen , gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen , senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.

I fråga om ett ärende enligt första stycket gäller 34 och 35 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.

I ett ärende som avser absorption av ett helägt dotterbolag gäller 34 och 35 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt andra stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och som fått laga kraft. Bolagsverket ska efter en underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.

39 §

I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 52 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande för ett försäkringsaktiebolag.

38 §4Det som anges i 23 kap. 56 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller för ett försäkringsaktiebolag, utöver det som anges i

4 Senaste lydelse av tidigare 11 kap. 39 § 2013:456.

111

Prop. 2021/22:286

7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 56 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 33–35 §§ att verkställa fusionsplanen.

Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 52 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen.

Delning Inhemsk delning

40 §

39 § 5 När ett försäkringsaktiebolag genomför en inhemsk delning tillämpas 40–43 §§.

Ett försäkringsaktiebolag får inte genom delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd till ett bolag som inte har ett sådant tillstånd.

Ett försäkringsaktiebolag får inte genom inhemsk delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd till ett bolag som inte har ett sådant tillstånd.

Gränsöverskridande delning

44 §

När ett försäkringsaktiebolag genomför en gränsöverskridande delning tillämpas 44 a–44 e §§ i stället för 24 kap. 21 26 , 45 , 46 , 48 och 49 §§ aktiebolagslagen (2005:551) .

44 a §

När delningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska bolaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter

5 Senaste lydelse 2013:456.

112

Prop. 2021/22:286 det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

44 b §

Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska det prövas om bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.

44 c §

Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 44 a §, om

1. delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,

2. delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

3. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) inte visar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,

4. revisorsyttrandena enligt 24kap. 13 § aktiebolagslagen vid partiell delning eller delning genom separation inte visar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet,

113

Prop. 2021/22:286

5. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 44 b § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen inte kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra fordringsägares intressen,

6. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

7. det enligt 24 kap. 32 § aktiebolagslagen finns hinder mot att det överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,

8. delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller

9. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.

44 d §

Om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i Sverige ska bedriva försäkringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som anges i 24 kap. 53 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera det övertagande bolaget endast om Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.

44 e §

Det som anges i 24 kap. 61 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551)

114

Prop. 2021/22:286 om att väcka talan tillämpas inte.

I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 kap. 61 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 44 a–44 c §§ att verkställa delningsplanen.

Gränsöverskridande ombildning

44 f §

När ett försäkringsaktiebolag genomför en gränsöverskridande ombildning tillämpas inte 24 a kap. 21 23 och 25 27 §§ aktiebolagslagen (2005:551) . I stället tillämpas 44 g–44 j §§ i detta kapitel.

44 g §

När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om ombildningsplanen har registrerats enligt 24 a kap. 13 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

44 h §

Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan ska det prövas om bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållan-

115

Prop. 2021/22:286

den och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.

44 i §

Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 44 g §, om

1. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 44 h § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att ombildningen inte kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra fordringsägares intressen,

2. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

3. ombildningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan författning,

4. det enligt 24 a kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) finns hinder mot att bolaget genomför en gränsöverskridande ombildning,

5. ombildningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller

6. ombildningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

44 j §

Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett svenskt aktiebolag som ska bedriva försäkringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som anges i 24 a kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera bolaget endast om Finansinspektionen eller en domstol i ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.

116

Prop. 2021/22:286

44 k §

Det som anges i 24 a kap. 38 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 a kap. 38 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 44 g–44 i §§ att verkställa ombildningsplanen.

12 kap.

81 §6

Vid fusion med ett ömsesidigt försäkringsbolag gäller 16 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de undantag och tillägg som följer av andra stycket.

I stället för 16 kap. 17–19, 21–23 och 41 §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas 82–84 och 86 §§ i detta kapitel. I 85 § i detta kapitel finns regler om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. I 86 § i detta kapitel finns regler om tillämpning av 16 kap. 28 och 29 §§ samma lag.

I stället för 16 kap. 17–19, 21–23, 41, 41 a och 41 c–41 e §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas 82–84 och 86 §§ i detta kapitel. I 85 § i detta kapitel finns det regler om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. I 86 § i detta kapitel finns det regler om tillämpning av 16 kap. 28 och 29 §§ samma lag.

När 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt försäkringsbolag ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt försäkringsbolag ska det som där anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

82 §7

När fusionsplanen gäller i samtliga försäkringsbolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga försäkringsbolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen.

6 Senaste lydelse 2020:400. 7 Senaste lydelse 2020:400.

117

Prop. 2021/22:286

Vid fusion genom kombination ska försäkringsbolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.

En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag. Om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska lämnas in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket.

Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och fått laga kraft.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

84 §

En ansökan enligt 82 § ska avslås om

Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 82 §, om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 83 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas eller andra borgenärers intressen, eller

3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 83 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas eller andra borgenärers intressen,

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,

6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål

118

Prop. 2021/22:286 som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller

7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.

86 §8

Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap.28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 80 § i detta kapitel.

Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska lämnas in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.

Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska lämnas in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska lämnas in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

I fråga om ett sådant ärende gäller 83 och 84 §§ i tillämpliga delar. Det som sägs om överlåtande bolag ska då avse dotterbolag och det som sägs om övertagande bolag ska avse moderbolag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt andra stycket.

Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och fått laga kraft. Bolagsverket ska efter en underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt andra stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar.

8 Senaste lydelse 2020:400.

119

Prop. 2021/22:286

13 kap.

32 §9

Vid fusion med en försäkringsförening gäller inte 16 kap. 17–19, 21– 23 och 41 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället gäller 33–35 §§ i detta kapitel. I 36 § i detta kapitel finns särskilda bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. När fusionen avser en försäkringsförening och ett helägt dotterbolag, gäller 33–35 §§ i tillämpliga delar. Det som sägs där om överlåtande förening ska i stället avse dotterbolaget.

Vid fusion med en försäkringsförening gäller inte 16 kap. 17–19, 21– 23, 41, 41 a och 41 c–41 e §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället gäller 33–35 §§ i detta kapitel. I 36 § i detta kapitel finns särskilda bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. När fusionen avser en försäkringsförening och ett helägt dotterbolag, gäller 33–35 §§ i tillämpliga delar. Det som där anges om överlåtande förening ska i stället avse dotterbolaget.

När 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

33 §10

När fusionsplanen gäller i samtliga föreningar, ska såväl den eller de överlåtande försäkringsföreningarna som den övertagande försäkringsföreningen ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar, ska såväl den eller de överlåtande försäkringsföreningarna som den övertagande försäkringsföreningen ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen.

Vid fusion genom kombination ska försäkringsföreningarna dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av stadgarna enligt 2 kap. 8 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige.

Ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar och, om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt

Ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar. Om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska lämnas in senast två år

9 Senaste lydelse 2020:400. 10 Senaste lydelse 2018:731.

120

Prop. 2021/22:286 19 kap. 5 § samma lag. efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

35 §

En ansökan enligt 33 § ska avslås om

Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 33 §, om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen, eller

3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen,

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,

6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller

7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

121

Prop. 2021/22:286

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Finansinspektionen förklara att ärendet ska vila under en viss tid som inte får överstiga sex månader.

Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.

122

Prop. 2021/22:2862.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag

Härigenom föreskrivs att 10 kap.1, 2, 10, 11, 13, 15, 40, 41, 43, 45, 61, 62 och 64 §§ lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

1 §

För tjänstepensionsaktiebolag gäller föreskrifter för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller av sådana bestämmelser i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som det hänvisas till i denna lag. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag eller i försäkringsrörelselagen som gäller i stället för eller utöver aktiebolagslagen.

För tjänstepensionsaktiebolag gäller bestämmelserna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller av sådana bestämmelser i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som det hänvisas till i denna lag. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag eller i försäkringsrörelselagen som gäller i stället för eller utöver aktiebolagslagen.

Vid tillämpningen av 8 kap. 9 och 30 §§ och 37 § andra stycket och 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen ska det som sägs om Bolagsverket avse

Finansinspektionen.

I fråga om tjänstepensionsaktiebolag ska det som sägs om Bolagsverket i följande bestämmelser avse

Finansinspektionen:

– 8 kap. 9 och 30 §§ och 37 § andra stycket aktiebolagslagen ,

23 kap. 45 b § aktiebolagslagen ,

24 kap. 47 § aktiebolagslagen , och

24 a kap. 24 § aktiebolagslagen .

Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning gäller inte för tjänstepensionsaktiebolag.

2 §1

Följande bestämmelser i 11 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska tillämpas på tjänstepensionsaktiebolag:

– 4–6 §§ om bolagsstämma, – 7, 7 a och 8–11 §§ om bolagets ledning, – 12 och 13 §§ om revision, – 14 och 15 §§ om vissa penninglån och emissioner i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst,

1 Senaste lydelse 2020:994.

123

Prop. 2021/22:286

– 16–19 §§ om värdeöverföringar från och överskottshantering i livförsäkringsaktiebolag,

– 20 och 21 §§ om ombildning till livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst,

– 22–29 §§ om minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden och reservfonden,

– 30 § om lån m.m. till närstående, – 38 och 39 §§ om särskilt bokslut och ogiltighet vid fusion,

– 38 § om ogiltighet vid fusion,

40–44 §§ om delning, – 39–43 §§ om inhemsk delning, – 44–44 e §§ om gränsöverskridande delning,

– 44 f–44 k §§ om gränsöverskridande ombildning,

– 46 och 47 §§ om likvidation, och – 51 § om skadestånd. Vid tillämpning av bestämmelserna ska det som sägs om försäkringsaktiebolag och livförsäkringsaktiebolag avse tjänstepensionsaktiebolag.

10 §

Vid fusion med ett tjänstepensionsaktiebolag tillämpas 11–13 och 15 §§ i detta kapitel i stället för 23 kap. 19–21, 22–24, 32, 33 och 45 §§aktiebolagslagen (2005:551).

Vid fusion med ett tjänstepensionsaktiebolag tillämpas 11–13 och 15 §§ i stället för 23 kap. 19–21, 22– 24, 32, 33, 45, 45 a och 45 c–45 e §§ aktiebolagslagen (2005:551).

11 §

Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl överlåtande som övertagande bolag. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till

Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

En ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget.

Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande

Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande

124

Prop. 2021/22:286 fusion gäller detta bara om det

övertagande bolaget ska ha hemvist i Sverige.

fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

13 §

En ansökan enligt 11 § första stycket ska avslås, om

Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 11 §, om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,

3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 12 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen, eller

3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 12 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen,

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

5. det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen (2005:551) finns hinder mot att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,

6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller

7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

Vid fusion genom kombination ska en ansökan också avslås om

Vid fusion genom kombination ska en ansökan också avslås om

125

Prop. 2021/22:286

revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen(2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.

revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen inte visar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.

15 §2

Vid absorption av ett helägt dotterbolag ska ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen göras av moderbolaget. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos moderbolaget. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

Vid absorption av ett helägt dotterbolag ska ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen göras av moderbolaget. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos moderbolaget. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen (2005:551)gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om en ansökan. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av ansökningen och fått laga kraft.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan och om beslut som har meddelats med anledning av ansökningen.

Vid behandlingen av en ansökan tillämpas 12 och 13 §§.

40 §3

Vid fusion med ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag tillämpas 16 kap. 1–16, 20,2440 och 4251 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de ändringar och tillägg som föreskrivs i 41– 45 §§ i detta kapitel.

Vid fusion med ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag tillämpas 16 kap. 1–16, 24–40, 41 b och 4251 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de ändringar och tillägg som föreskrivs i 41– 45 §§ i detta kapitel.

När 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag

När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag

2 Senaste lydelse 2020:402. 3 Senaste lydelse 2020:402.

126

Prop. 2021/22:286 ska det som sägs om Bolagsverket

i stället avse Finansinspektionen.

ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

41 §4

Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl överlåtande som övertagande bolag.

Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

En ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget.

Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha hemvist i Sverige.

Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och fått laga kraft.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

43 §

En ansökan enligt 41 § första stycket ska avslås, om

Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 41 § första stycket, om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,

4 Senaste lydelse 2020:402.

127

Prop. 2021/22:286

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,

3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 42§ eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen, eller

3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 42 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen,

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,

6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller

7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.

45 §5

Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap.28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 39 § i detta kapitel. Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska göras av moderbolaget och ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällan-

Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap.28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 39 § i detta kapitel. Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska göras av moderbolaget och ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällan-

5 Senaste lydelse 2020:402.

128

Prop. 2021/22:286 de hos det bolaget. Om planen har

registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

de hos det bolaget. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om en ansökan. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av ansökan och som fått laga kraft. Bolagsverket ska registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar. Det som sägs där om föreningsregistret ska i stället avse försäkringsregistret.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan och om beslut som har meddelats med anledning av ansökan. Bolagsverket ska registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar. Det som där anges om föreningsregistret ska i stället avse försäkringsregistret.

Vid behandlingen av en ansökan tillämpas 42 och 43 §§.

61 §6

Vid fusion med en tjänstepensionsförening tillämpas 62–64 §§ i detta kapitel i stället för 16 kap. 17–19, 21–23 och 41 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar finns i 13 kap. 36 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). När fusionen avser en tjänstepensionsförening och ett helägt dotterbolag ska det som sägs i 62–64 §§ om överlåtande förening avse dotterbolaget.

Vid fusion med en tjänstepensionsförening tillämpas 62–64 §§ i detta kapitel i stället för 16 kap. 17–19, 21–23, 41, 41 a och 41 c–41 e §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar finns i 13 kap. 36 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). När fusionen avser en tjänstepensionsförening och ett helägt dotterbolag ska det som sägs i 62–64 §§ om överlåtande förening avse dotterbolaget.

När 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

62 §

Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl överlåtande som övertagande tjänstepensionsförening. Vid en gränsöver-

En ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl den eller de överlåtande tjänstepensionsföreningarna som

6 Senaste lydelse 2020:402.

129

Prop. 2021/22:286

skridande fusion ska ansökan dock göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen blivit gällande i samtliga föreningar. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

den övertagande tjänstepensionsföreningen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen blivit gällande i samtliga föreningar. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

Vid fusion genom kombination ska föreningarna också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av stadgarna enligt 2 kap. 9 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha hemvist i Sverige.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket.

Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

64 §

En ansökan enligt 62 § första stycket ska avslås, om

Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 62 § första stycket, om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,

3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 63 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen, eller

3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 63 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen,

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

130

Prop. 2021/22:286

5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,

6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller

7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.

Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.

131

Prop. 2021/22:286

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §1

Om en näringsverksamhet går över från en arbetsgivare till en annan och det då avtalas att ansvaret för en pensionsutfästelse ska flyttas över på efterträdaren, ska samtycke till överflyttningen inhämtas från innehavaren av pensionsfordran. Tillsynsmyndigheten får medge att samtycke inte behöver inhämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen. Något samtycke behövs inte vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619).

Om det i lag eller någon annan författning har meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande av en borgenärs rätt vid fusion, gäller dessa i stället för första stycket. En innehavare av en pensionsfordran behöver dock inte underrättas eller kallas enligt 23 kap. 19, 22 och 32 §§ samt 24 kap.21 och 24 §§aktiebolagslagen (2005:551) eller enligt 16 kap.17 och 21 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten medger det. Detsamma gäller i ett ärende om vinstutdelning enligt 20 kap. 30 §, minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap. 23 § eller minskning av reservfonden enligt 20 kap. 35 § 3 aktiebolagslagen och i ett ärende om minskning av reservfonden enligt 15 kap. 1 § 2 lagen om ekonomiska föreningar.

Om det i lag eller någon annan författning har meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande av en borgenärs rätt vid fusion, delning eller gränsöverskridande ombildning gäller dessa i stället för första stycket. En innehavare av en pensionsfordran behöver dock inte underrättas eller kallas enligt 23 kap. 19, 22 och 32 §§, 24 kap. 21 och 24 §§ samt 24 a kap. 21 och 25 §§ aktiebolagslagen (2005:551) eller enligt 16 kap.17 och 21 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten medger det. Detsamma gäller i ett ärende om vinstutdelning enligt 20 kap. 30 §, minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap. 23 § eller minskning av reservfonden enligt 20 kap. 35 § 3 aktiebolagslagen och i ett ärende om minskning av reservfonden enligt 15 kap. 1 § 2 lagen om ekonomiska föreningar.

Har ansvaret för en pensionsutfästelse överflyttats, anses utfästelsen ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträdaren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.

Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.

1 Senaste lydelse 2018:709.

132

Prop. 2021/22:2862.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda

Härigenom föreskrivs att 1 c § lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 c §1

Denna lag ska inte tillämpas på företag som blivit resultatet av en fusion, om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner gäller i företaget.

Denna lag ska inte tillämpas på företag som har blivit resultatet av en fusion, delning eller ombildning om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar gäller i företaget.

Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.

1 Senaste lydelse 2008:13.

133

Prop. 2021/22:286

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner

dels att rubriken till lagen ska ha följande lydelse,

dels att 1–6, 8, 20, 22, 23, 27, 30, 32, 33, 38, 40, 41, 44 och 45–47 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 32 § ska sättas närmast före den nya 31 a §,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 29 a, 31 a och 44 a §§, och närmast före 44 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner

Föreslagen lydelse

Lag om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner , delningar

och ombildningar

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Denna lag innehåller bestämmelser om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande

1. fusioner,

2. delningar, och

3. ombildningar.

Arbetstagarnas medverkan kan fastställas enligt överenskommelse mellan de deltagande företagen och en för arbetstagarna enligt denna lag utsedd förhandlingsdelegation eller, om någon överenskommelse inte träffats, enligt bestämmelserna i 30– 40 §§.

Arbetstagarnas medverkan kan fastställas enligt överenskommelse mellan de deltagande företagen och en för arbetstagarna enligt denna lag utsedd förhandlingsdelegation eller, om någon överenskommelse inte träffats, enligt 30–40 §§.

2 §

Denna lag gäller i företag som deltar i eller etableras genom

1. en gränsöverskridande fusion, om arbetstagarna i något av de deltagande företagen omfattas av bestämmelser om medverkan, eller

Denna lag gäller i företag som deltar i eller blir resultatet av

1. en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning om

a) arbetstagarna i något av de deltagande företagen omfattas av bestämmelser om medverkan, eller

b) det genomsnittliga antalet arbetstagare i något av de företag som deltar i det gränsöverskridande förfarandet under de sex måna-

Prop. 2021/22:286

134

derna närmast före offentliggörandet av planen för förfarandet uppgår till minst fyra femtedelar av det antal arbetstagare som i respektive företags hemviststat leder till rätt till medverkan, eller

2. en inhemsk fusion som sker inom tre år från det att en gränsöverskridande fusion registrerats, om företag enligt 1 ingår i det övertagande företaget och arbetstagarnas medverkan sedan tidigare regleras enligt denna lag.

2. en inhemsk fusion eller delning som sker inom fyra år från det att en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning har registrerats, om företag enligt 1 ingår i det övertagande företaget och arbetstagarnas medverkan sedan tidigare regleras enligt denna lag.

Lagen gäller dock inte om fusionen resulterar i att ett europabolag eller ett europakooperativ bildas.

Om förhandlingsdelegationen fattar ett beslut enligt 22 § första stycket eller avstår från att fatta beslut enligt 30 § 2 b gäller därefter inte lagen i det övertagande företaget.

Lagen gäller dock inte om en fusion eller ombildning resulterar i att ett europabolag eller ett europakooperativ bildas.

Om förhandlingsdelegationen fattar ett beslut enligt 22 § första stycket eller avstår från att fatta beslut enligt 30 § 2 b gäller därefter inte lagen i det övertagande eller ombildade företaget.

3 §

Bestämmelserna i 5–9 och 19 §§ om förhandlingsdelegationen, i 20–29 §§ om förhandlingsförfarandet, i 30–34 och 36–40 §§ om vad som gäller om avtal inte träffas samt i 41 § om kostnader gäller när det övertagande företaget ska ha eller har sitt säte i Sverige.

Bestämmelserna i 5–9 och 19 §§ om förhandlingsdelegationen, i 20–29 a §§ om förhandlingsförfarandet, i 30–34 och 36–40 §§ om vad som gäller om avtal inte träffas och i 41 § om kostnader gäller när det övertagande eller ombildade företaget ska ha eller har sitt säte i Sverige.

Bestämmelserna i 10–18 och 35 §§ om fördelning av platser och om hur ledamöter för arbetstagare i Sverige utses gäller oavsett var det övertagande företaget ska ha eller har sitt säte.

Bestämmelserna i 10–18 och 35 §§ om fördelning av platser och om hur ledamöter för arbetstagare i Sverige utses gäller oavsett var det övertagande eller ombildade företaget ska ha eller har sitt säte.

4 §1

I denna lag avses med

– fusion: en sammanslagning av två eller flera företag som innebär att ett företag övertar ett eller flera andra företags tillgångar och skul-

– fusion: en sådan sammanslagning som avses i 23 kap. aktie-bolagslagen (2005:551) av två eller flera företag som innebär att ett

1 Senaste lydelse 2018:1474.

135

Prop. 2021/22:286

der och att det eller de sistnämnda företagen upplöses utan likvidation,

företag övertar ett eller flera andra företags tillgångar och skulder och att det eller de sistnämnda företagen upplöses utan likvidation,

– företag: ett sådant företag som avses i artikel 119.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i den ursprungliga lydelsen,

– gränsöverskridande fusion: en fusion mellan företag i olika stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),

– delning: en sådan uppdelning av ett aktiebolag som avses i 24 kap. aktiebolagslagen ,

– gränsöverskridande delning: en delning genom vilket ett företag delas upp i två eller flera företag med hemvist i minst två olika stater inom EES,

– gränsöverskridande ombildning: en sådan ombildning som avses i 24 a kap. aktiebolagslagen ,

– EES-stater: staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet,

– företag: ett sådant företag som avses i artikel 119.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i den ursprungliga lydelsen,

– övertagande företag: det företag som blir resultatet av en fusion,

– deltagande företag: de företag som direkt deltar i en fusion,

– övertagande företag: ett eller flera företag som blir resultatet av en fusion eller delning,

– deltagande företag: ett eller flera företag som direkt deltar i en fusion, delning eller ombildning,

– dotterföretag: ett företag som ett annat företag utövar ett bestämmande inflytande över i enlighet med 1316 §§ lagen (2011:427) om europeiska företagsråd,

– berörda dotterföretag eller berörda filialer: dotterföretag eller filialer till ett deltagande företag som föreslås bli dotterföretag eller filialer till ett övertagande företag, och

– berörda dotterföretag eller berörda filialer: dotterföretag eller filialer till ett deltagande företag som föreslås bli dotterföretag eller filialer till ett övertagande eller ombildat företag, och

– medverkan: det arbetstagarinflytande som utövas genom rätten att

a) välja eller på annat sätt utse några av ledamöterna i ett företags styrelse, annat förvaltningsorgan eller tillsynsorgan, eller

b) föreslå eller avvisa några eller alla ledamöter i ett företags styrelse, annat förvaltningsorgan eller tillsynsorgan.

Prop. 2021/22:286

136

5 §

De deltagande företagen ska så snart som möjligt, sedan fusionsplanen offentliggjorts, vidta nödvändiga åtgärder för att en förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska kunna inrättas.

De deltagande företagen ska så snart som möjligt, sedan fusionsplanen, delningsplanen eller ombildningsplanen har offentliggjorts, vidta nödvändiga åtgärder för att en förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska kunna inrättas.

De deltagande företagen ska lämna uppgift om namnen på de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna samt uppgift om antalet anställda i dessa. De ska även lämna uppgift om namnen på övriga dotterföretag och filialer i EES-staterna. Informationen ska lämnas till arbetstagarnas representanter i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna.

Om företagen avser att utan föregående förhandlingar tillämpa bestämmelserna i 32–40 §§ ska den information som avses i andra stycket även innehålla en upplysning om denna avsikt.

6 §

En förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska inrättas i enlighet med bestämmelserna i 7–19 §§. Ledamöter till förhandlingsdelegationen ska väljas eller utses inom tio veckor från det att de deltagande företagen fullgjort sina skyldigheter enligt 5 §.

En förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska inrättas i enlighet med 7–19 §§. Ledamöter till förhandlingsdelegationen ska väljas eller utses inom tio veckor från det att de deltagande företagen fullgjort sina skyldigheter enligt 5 §.

Förhandlingsdelegationen företräder arbetstagarna i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna i förhandlingar med de deltagande företagen om ett avtal om medverkan i det övertagande företaget. Förhandlingsdelegationen kan också ha de uppgifter som framgår av 33– 37 §§.

Förhandlingsdelegationen företräder arbetstagarna i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna i förhandlingar med de deltagande företagen om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget. Förhandlingsdelegationen kan också ha de uppgifter som framgår av 33–37 §§.

8 §

Arbetstagarna i de olika EESstaterna ska tilldelas extraplatser i förhandlingsdelegationen, om det behövs för att minst en representant ska kunna utses för arbetstagarna i varje deltagande företag som föreslås upphöra i och med fusionen.

Vid en gränsöverskridande fusion ska arbetstagarna i de olika EESstaterna tilldelas extraplatser i förhandlingsdelegationen, om det behövs för att minst en representant ska kunna utses för arbetstagarna i varje deltagande företag som föreslås upphöra i och med fusionen.

De extraplatser som tilldelas arbetstagarna enligt första stycket får dock inte överstiga 20 procent av de platser som sammanlagt tilldelats arbetstagarna enligt 7 §. Om hela behovet av extraplatser med hänsyn till detta

137

Prop. 2021/22:286

inte kan täckas, ska de tillgängliga platserna tilldelas arbetstagarna i deltagande företag i olika EES-stater i fallande ordning efter antalet arbetstagare i de företag som föreslås upphöra i och med fusionen.

Tilldelningen av extraplatser får inte medföra att någon arbetstagare blir representerad av mer än en ledamot.

20 §

Förhandlingarna mellan de deltagande företagen och arbetstagarnas förhandlingsdelegation om ett avtal om medverkan i det övertagande företaget ska inledas så snart som förhandlingsdelegationen har inrättats och får pågå i högst sex månader efter inrättandet.

Förhandlingarna mellan de deltagande företagen och arbetstagarnas förhandlingsdelegation om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget ska inledas så snart som förhandlingsdelegationen har inrättats och får pågå i högst sex månader efter inrättandet.

Parterna får gemensamt besluta att förlänga förhandlingsperioden till sammanlagt högst ett år.

22 §

Förhandlingsdelegationen får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan i det övertagande företaget eller att avbryta pågående sådana förhandlingar.

Förhandlingsdelegationen får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget eller att avbryta pågående sådana förhandlingar.

De deltagande företagen får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan i det övertagande företaget.

De deltagande företagen får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget.

23 §

De deltagande företagen ska informera förhandlingsdelegationen om förekomsten och omfattningen av medverkan i de deltagande företagen samt om planerna för den gränsöverskridande fusionen och om hur genomförandet av fusionen fortskrider till dess att fusionen registrerats.

De deltagande företagen ska informera förhandlingsdelegationen om förekomsten och omfattningen av medverkan i de deltagande företagen samt om planerna för den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen och om hur genomförandet av fusionen, delningen eller ombildningen fortskrider till dess att den registrerats.

27 §

För ett beslut att avstå från att inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar enligt 22 § första stycket krävs samma majoritet som anges i 26 §.

För ett beslut enligt 22 § första stycket att avstå från att inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar krävs följande majoritet:

1. Vid fusioner, att minst två tredjedelar av de ledamöter som

Prop. 2021/22:286

138

företräder minst två tredjedelar av arbetstagarna i minst två EES-stater röstar för detta.

2. Vid delningar och ombildningar, att minst två tredjedelar av ledamöterna röstar för detta.

29 a §

Om ett bolag bildas genom en gränsöverskridande delning eller ombildning ska det i ett avtal om arbetstagarinflytande föreskrivas åtminstone samma nivå för arbetstagarinflytande som den som finns i det överlåtande bolaget respektive bolaget före ombildningen.

30 §

Bestämmelserna i 32–40 §§ ska tillämpas

1. om parterna är överens om det,

2. om ett avtal som uppfyller kraven i denna lag inte träffats när tidsfristen under vilken förhandlingar kan pågå enligt 20 § löpt ut och

a) minst en tredjedel av arbetstagarna i de deltagande företagen hade rätt till medverkan, eller

b) arbetstagarna i något av de deltagande företagen, även om de utgjorde en mindre andel än en tredjedel av arbetstagarna i dessa företag, hade rätt till medverkan och förhandlingsdelegationen beslutar att arbetstagarna ska ha rätt till medverkan i det övertagande, eller

b) arbetstagarna i något av de deltagande företagen, även om de utgjorde en mindre andel än en tredjedel av arbetstagarna i dessa företag, hade rätt till medverkan och förhandlingsdelegationen beslutar att arbetstagarna ska ha rätt till medverkan i det övertagande eller ombildade företaget, eller

3. om de deltagande företagen fattat beslut enligt 22 § andra stycket om att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan.

31 a §

Om 32–40 §§ ska tillämpas när ett bolag bildas genom gränsöverskridande delning eller ombildning ska arbetstagarna ha rätt till medverkan i samma omfattning som före delningen eller ombildningen.

32 §

Arbetstagarnas rätt att välja, utse, föreslå eller avvisa ett antal ledamöter i det övertagande företagets styrelse ska motsvara den högsta andel som gällde i något organ i

Arbetstagarnas rätt att välja, utse, föreslå eller avvisa ett antal ledamöter i ett övertagande eller ombildat företags styrelse ska motsvara den högsta andel som gällde i något

139

Prop. 2021/22:286

något av de deltagande företagen före registreringen.

När bestämmelserna i 32–40 §§ ska tillämpas enligt 30 § 1 eller 2 har arbetstagarna rätt att välja eller på annat sätt utse en tredjedel av antalet ledamöter i styrelsen, om de enligt första stycket skulle ha rätt till en större andel ledamöter. Om en tredjedel inte utgör ett helt tal ska arbetstagarna ha rätt till det antal ledamöter som motsvarar närmast högre tal.

organ i något av de deltagande företagen före registreringen.

När 32–40 §§ ska tillämpas enligt 30 § 1 eller 2 har arbetstagarna rätt att välja eller på annat sätt utse en tredjedel av antalet ledamöter i styrelsen, om de enligt första stycket skulle ha rätt till en större andel ledamöter. Om en tredjedel inte utgör ett helt tal ska arbetstagarna ha rätt till det antal ledamöter som motsvarar närmast högre tal.

33 §

Förhandlingsdelegationen ska besluta hur platser i det övertagande företagets styrelse ska fördelas mellan ledamöter som företräder arbetstagare från olika EES-stater. Fördelningen ska ske proportionellt i förhållande till andelen arbetstagare i det övertagande företaget, dess dotterföretag och filialer i varje EES-stat.

Om inte arbetstagarna i samtliga EES-stater blir representerade vid fördelningen enligt första stycket, ska en plats undantas från den proportionella fördelningen. Den undantagna platsen ska tilldelas arbetstagarna i den EES-stat där det övertagande företaget ska ha sitt säte. Om dessa arbetstagare redan är representerade ska platsen i stället tilldelas arbetstagarna i den EES-stat som har flest arbetstagare av dem som blivit utan representation.

Förhandlingsdelegationen ska besluta hur platser i det övertagande eller ombildade företagets styrelse ska fördelas mellan ledamöter som företräder arbetstagare från olika EES-stater. Fördelningen ska ske proportionellt i förhållande till andelen arbetstagare i det övertagande eller ombildade företaget, dess dotterföretag och filialer i varje EES-stat.

Om inte arbetstagarna i samtliga EES-stater blir representerade vid fördelningen enligt första stycket, ska en plats undantas från den proportionella fördelningen. Den undantagna platsen ska tilldelas arbetstagarna i den EES-stat där det övertagande eller ombildade företaget ska ha sitt säte. Om dessa arbetstagare redan är representerade ska platsen i stället tilldelas arbetstagarna i den EES-stat som har flest arbetstagare av dem som blivit utan representation.

38 §

När arbetstagarna ska välja, utse, föreslå eller avvisa nya ledamöter till styrelsen ska en förhandlingsdelegation inrättas på nytt enligt 7– 17 §§, om det inte är obehövligt. Vad som sägs om de deltagande företagen ska gälla för det övertagande företaget.

När arbetstagarna ska välja, utse, föreslå eller avvisa nya ledamöter till styrelsen ska en förhandlingsdelegation inrättas på nytt enligt 7– 17 §§, om det inte är obehövligt. Vad som sägs om de deltagande företagen ska gälla för det övertagande eller ombildade företaget.

Prop. 2021/22:286

140

40 §

En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare ska avgöras i det övertagande företagets styrelse, förbereds av därtill särskilt utsedda ledamöter i styrelsen eller befattningshavare i företaget.

En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare ska avgöras i det övertagande eller ombildade företagets styrelse, förbereds av därtill särskilt utsedda ledamöter i styrelsen eller befattningshavare i företaget.

41 §

Alla kostnader för förhandlingsdelegationens förhandlingsverksamhet och verksamhet i övrigt ska bäras av de deltagande företagen eller det övertagande företaget i den utsträckning som krävs för att förhandlingsdelegationen ska kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.

Alla kostnader för förhandlingsdelegationens förhandlingsverksamhet och verksamhet i övrigt ska bäras av de deltagande företagen eller av det övertagande eller ombildade företaget i den utsträckning som krävs för att förhandlingsdelegationen ska kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.

44 §

De deltagande företagen eller det övertagande företaget får besluta om tystnadsplikt för ledamöter i förhandlingsdelegationen samt för de experter som biträder detta organ, om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa.

De deltagande företagen eller det övertagande eller ombildade företaget får besluta om tystnadsplikt för ledamöter i förhandlingsdelegationen samt för de experter som biträder detta organ, om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa.

Den som fått information under tystnadsplikt får trots tystnadsplikten föra informationen vidare till andra ledamöter i samma förhandlingsdelegation och till dess experter. Rätten att föra informationen vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för mottagaren.

Tystnadsplikten ska fortsätta att gälla även efter det att uppdraget som ledamot eller expert upphört.

Missbruk av förfarandet

44 a §

Reglerna om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar får inte tillämpas i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande.

Om väsentliga förändringar i ett bolag som har registrerats genom en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning, eller i dess

141

Prop. 2021/22:286

dotterföretag eller filialer, inträffar inom ett år från det att bolaget har registrerats och är sådana att arbetstagarna skulle ha fått ett mer omfattande inflytande om förändringarna gjorts före registreringen av bolaget, ska förändringarna anses gjorda i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande. Detta gäller dock inte om bolaget visar andra skäl för förändringarna.

45 §

Den som bryter mot denna lag, mot ett avtal enligt lagen eller mot tystnadsplikt som avses i denna lag ska ersätta uppkommen skada i enlighet med bestämmelserna i 55 och 56 §§, 57 § andra stycket, 60 § första stycket samt 61 och 62 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska det som sägs om arbetsgivare gälla även för övertagande företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhandlingsdelegation.

Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska det som sägs om arbetsgivare gälla även för övertagande eller ombildade företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhandlingsdelegation.

En arbetstagare eller en arbetstagarorganisation kan dock inte med stöd av denna lag kräva skadestånd av en annan arbetstagare eller arbetstagarorganisation.

46 §2

Mål om tillämpningen av denna lag ska, i den mån tvisten avser förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I ett sådant fall ska Arbetsdomstolen vara första domstol.

Vid tillämpningen av lagen om rättegången i arbetstvister ska det som sägs där om arbetsgivare gälla även för övertagande företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhandlingsdelegation. Det som sägs där om kollektivavtal ska gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.

Vid tillämpningen av lagen om rättegången i arbetstvister ska det som där anges om arbetsgivare gälla även för övertagande eller ombildade företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhandlingsdelegation. Det som där anges om kollektivavtal ska gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.

Mål om tillåtligheten av tystnadsplikt ska handläggas skyndsamt.

2 Senaste lydelse 2011:431.

Prop. 2021/22:286

142

47 §

När någon vill yrka skadestånd enligt denna lag, gäller i tillämpliga delar 64, 65 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Vid tillämpningen av 64 § ska övertagande företag, deltagande företag och arbetstagarnas förhandlingsdelegation anses ha förhandlingsrätt enligt 10 § lagen om medbestämmande i arbetslivet. Den tid enligt 65 § inom vilken talan senast ska väckas, ska dock vara åtta månader.

När någon vill yrka skadestånd enligt denna lag, gäller i tillämpliga delar 64, 65 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Vid tillämpningen av 64 § ska övertagande eller ombildade företag, deltagande företag och arbetstagarnas förhandlingsdelegation anses ha förhandlingsrätt enligt 10 § lagen om medbestämmande i arbetslivet. Den tid enligt 65 § inom vilken talan senast ska väckas, ska dock vara åtta månader.

Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.

143

Prop. 2021/22:286

2.9 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att det i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska införas en ny paragraf, 31 kap. 25 a §, och närmast före 31 kap. 25 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 kap.

Revisorsyttranden vid gränsöverskridande förfaranden

25 a §

Sekretess gäller för en uppgift om företagshemlighet i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har lämnat i ett gränsöverskridande förfarande enligt 23, 24 eller 24a kap. aktiebolagslagen (2005:551) eller 16 kap. lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar, om det kan antas att den enskilde som yttrandet avser lider skada om uppgiften röjs, och denne begär att sekretess ska gälla.

Sekretess gäller dock inte för uppgifter som ingår i ett beslut av en domstol eller annan myndighet.

För en uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.

144

Prop. 2021/22:2862.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 4 § lagen (2015:1016) om resolution ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

4 §

När resolutionsåtgärder vidtas ska aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden inte tillämpas i de delar som motsvarar

– artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,

– Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,

avdelning II, kapitel -I, II och

IV i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2121,

– Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,

– Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om fusioner av aktiebolag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU, och

– artiklarna 10, 19.1, 29.1–29.3, 31.2 första stycket, 33–36 och 40–42 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU.

Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.

145

Prop. 2021/22:286

3 Ärendet och dess beredning

Regelverk för gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar

Den 27 november 2019 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2121 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar, se bilaga 1. Direktivet innehåller ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, se bilaga 2.

Regeringen beslutade den 5 december 2019 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att föreslå de författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till 2019 års direktiv. Utredningen antog namnet Utredningen om bolags gränsöverskridande rörlighet inom EU. I april 2021 överlämnade utredningen betänkandet Bolags rörlighet över gränserna (SOU 2021:18). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3. Utredningens lagförslag finns i bilaga 4.

Det har hållits ett flertal möten i Europeiska kommissionens regi om genomförandet av direktivet.

Betänkandet har remissbehandlats. Remissynpunkterna finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2021/01814). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5.

I propositionen behandlas de lagförslag som läggs fram i betänkandet.

Skatterättsliga följdändringar

Inom Finansdepartementet har promemorian Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom och tomträtter som görs vid delning av aktiebolag genom separation upprättats. Promemorian remitterades i maj 2022 och remissynpunkterna finns tillgängliga i Finansdepartementets lagstiftningsärende (Fi2022/01589). Den 1 september 2022 beslutade regeringen att inhämta Lagrådets yttrande över förslagen. Inom Finansdepartementet pågår ett arbete även med andra skatterättsliga frågor som har anknytning till det nu föreslagna regelverket för gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 9 juni 2021 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

I förhållande till lagrådsremissens lagförslag tillkommer ett förslag till ändring av 7 kap 40 § aktiebolagslagen (2005:551). Ändringen är av rättelsekaraktär. Förslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över det förslaget. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs dessutom vissa språkliga och redaktionella ändringar.

Prop. 2021/22:286

146

4 Utgångspunkter för genomförandet av direktivet

4.1 Hur den nya regleringen bör genomföras

Regeringens förslag: De nya bestämmelser som Sverige inför på grund av ändringsdirektivet ska som utgångspunkt inte gå längre än vad som krävs för att anpassa svensk rätt till direktivets bestämmelser och syften.

Utformningen av de svenska bestämmelserna ska ansluta nära till hur bestämmelserna i direktivet är utformade. Befintlig systematik och terminologi i den svenska lagstiftningen ska dock behållas så långt som möjligt. Ett gott skydd för arbetstagare, borgenärer och minoritetsaktieägare ska eftersträvas.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (se SOU 2021:18 s. 231235).

Remissinstanserna: De flesta av de remissinstanser som uttalar sig särskilt om utgångspunkterna för genomförandet tillstyrker förslagen eller har inga invändningar mot dem. Svenskt Näringsliv påpekar att organisationen som utgångspunkt inte vill se en överimplementering av EU-direktiv men anger att de förslag i betänkandet som innebär strängare krav eller mer långtgående svenska regler än vad som följer av direktivet är rimliga.

Näringslivets Regelnämnd menar för sin del att samtliga optioner i direktivet bör utnyttjas till största möjliga nytta för de svenska företagen. Detta instämmer Företagarna i. Svenska Bankföreningen framhåller att utredningens val att införliva direktivets krav på ett sätt som ansluter till aktiebolagslagens struktur och terminologi skapar förutsättningar för tydlighet och bidrar till mindre administrativt krångel. LO, TCO, Saco och PTK är positiva till att förslagen ligger i linje med befintligt regelverk och till att reglerna om fusion, delning och ombildning får en gemensam struktur. Uppsala universitet (Juridiska fakultetsnämnden) menar att det bör övervägas om inte detaljerad unionsrättslig lagstiftning borde samlas i en särskild lag om europeiska associationsrättsliga förhållanden, för att undvika att tynga den svenska lagstiftningen om bolag och föreningar med regler som endast kommer att tillämpas i undantagssituationer.

Skälen för regeringens förslag

Unionsrätten ger bolag rätt att byta hemvist över gränserna inom EU

På EU:s inre marknad råder det fri rörlighet och etableringsfrihet. Etableringsfriheten medför att ett bolag som har bildats enligt en medlemsstats lagstiftning ska ha rätt att under vissa förutsättningar ombildas till ett bolag som regleras av lagstiftningen i en annan medlemsstat, dvs. en rätt för bolaget att byta hemvist över gränserna inom EU. Detta framgår av EUdomstolens praxis, se domarna Polbud (C-106/16, EU:C:2017:804), Vale (C-378/10, EU:C:2012:440) och Cartesio (C-210/06, EU:C:2008:723). Vad som däremot har saknats är gemensamma regler för hur bolag ska röra sig över EU:s inre gränser. Detta har ansetts leda till en rad problem, som ett oklart rättsläge, svårigheter att i praktiken utöva etableringsfriheten och ett försvagat skydd för arbetstagare, borgenärer och minoritetsaktieägare.

147

Prop. 2021/22:286

2019 års direktiv harmoniserar reglerna om fusioner över gränserna och inför nya regler om hur bolag kan ombildas och delas

I syfte att harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftning på bolagsrättens område har flera bolagsrättsliga direktiv antagits (beslutats). Några av dem sammanfördes 2017 till ett gemensamt direktiv, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (i propositionen benämnt ursprungsdirektivet eller 2017 års direktiv, se bilaga 2). År 2019 antogs ett direktiv som ändrar och kompletterar reglerna om gränsöverskridande förfaranden i 2017 års direktiv, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2121 av den 27 november 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar (i propositionen benämnt ändringsdirektivet eller 2019 års direktiv, se bilaga 1).

Ett första steg för att underlätta bolags rörlighet över gränserna hade tagits redan genom det s.k. tionde bolagsdirektivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar, som innehöll bestämmelser om gränsöverskridande fusioner. Direktivet är numera inarbetat i 2017 års direktiv och genomfördes i svensk rätt genom ändringar i bl.a. aktiebolagslagen (2005:551), se prop. 2007/08:15.

Ändringsdirektivet utvecklar de bolagsrättsliga reglerna om gränsöverskridande fusioner ytterligare. Direktivet innehåller också helt nya bestämmelser som gör det möjligt att ombilda eller dela bolag över nationsgränserna inom EU. Avsikten med direktivet är att underlätta bolagens rörlighet på den inre marknaden och samtidigt garantera bolagens intressenter – aktieägare, borgenärer och arbetstagare – ett lämpligt utformat och mer förutsebart skydd.

Regeringen välkomnar att frågan om bolags rörlighet har uppmärksammats på EU-nivå. En harmonisering av det regelverk som styr företagens gränsöverskridande rörlighet har positiva effekter för de europeiska företagens konkurrenskraft. Gemensamma regler underlättar för företag med gränsöverskridande verksamhet, förbättrar rättssäkerheten och stärker skyddet för bl.a. arbetstagare, borgenärer och aktieägare.

Den svenska lagstiftningen behöver anpassas till de nya EU-reglerna

Med Sveriges medlemskap i EU följer en skyldighet att genomföra bestämmelserna i ändringsdirektivet i den svenska rättsordningen. Ett EUdirektiv är bindande för medlemsstaterna när det gäller det resultat som ska uppnås, men överlåter åt medlemsstaterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet (artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Det innebär att en medlemsstat inte behöver använda sig av samma terminologi eller systematik som i direktivet. Det avgörande är att medlemsstaterna uppnår det avsedda resultatet. Medlemsstaterna ska emellertid också verka för en enhetlig tolkning och tillämpning av EU-rätten. Särskilt viktigt är detta när det gäller direktiv som – i likhet med det aktuella direktivet – syftar till att säkerställa en väl fungerande inre marknad. En likartad tolkning och tillämpning av reglerna främjar goda konkurrensvillkor i näringslivet.

En allmän princip är att EU-direktiv ska genomföras genom nationellt bindande regler. Härmed avses i första hand författningsbestämmelser och

Prop. 2021/22:286

148

regler som har etablerats genom fast rättspraxis i högsta instans (se t.ex. EU-domstolens dom den 10 maj 2001 i mål C-144/99, Europeiska kommissionen mot Konungariket Nederländerna, REG 2001 s. I-3541, punkt 17). Ändringsdirektivet bör genomföras genom att de nya bestämmelserna införs i relevanta associationsrättsliga, finansmarknadsrättsliga och arbetsrättsliga författningar.

När ett EU-direktiv genomförs gör sig olika intressen gällande. På den ena sidan står intresset av att författningstexten utformas i enlighet med en för svenska tillämpare väl känd terminologi och att bestämmelserna passar in i den svenska författningsstrukturen. På den andra sidan finns intresset av att författningstexten korrekt återspeglar innebörden av direktivet.

Vid genomförandet av ändringsdirektivet bör viss försiktighet iakttas och det finns också skäl att undvika sådana förarbetsuttalanden som inte har direkt stöd i direktivet och som kan uppfattas som bindande för enskilda. Ytterst ankommer det på EU-domstolen att tolka innebörden av direktivet. En författningstext som avviker för mycket från direktivets ordalydelse riskerar att underkännas av EU-domstolen. Utformningen av bestämmelserna bör därför ansluta förhållandevis nära till utformningen av bestämmelserna i ändringsdirektivet. Samtidigt finns det inte något egenvärde i att ersätta redan existerande, fungerande system, som är förenliga med ändringsdirektivets bestämmelser. De nya bestämmelserna bör därför i möjligaste mån ansluta till den systematik som redan finns. Redan etablerade begrepp, som motsvarar dem som används i ändringsdirektivet, bör också lämnas orörda i största möjliga utsträckning.

Frågan om i vilken lag som bestämmelserna om gränsöverskridande förfaranden bör tas in diskuterades när direktivet om gränsöverskridande fusioner genomfördes i svensk rätt. Då övervägde den dåvarande regeringen om de regler som behövde införas med anledning av direktivet borde tas in i en särskild lag, på det sätt som Uppsala universitet (Juridiska fakultetsnämnden) nu föreslår, men stannade vid att övervägande skäl talade för att i stället genomföra direktivet genom ändringar i aktiebolagslagen och den dåvarande lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (se prop. 2007/08:15 s. 6971). Regeringen ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning. Det innebär att bestämmelserna bör tas in i de författningar som reglerar de olika associationsformer som ändringsdirektivet är tilllämpligt på, dvs. främst i aktiebolagslagen och lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar (föreningslagen), samt i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Utgångspunkten bör vara att inte gå längre än vad som krävs

Ändringsdirektivet är i delar tvingande för medlemsstaterna. Det innehåller dock flera valmöjligheter för medlemsstaterna. Medlemsstaterna kan således i viss utsträckning bestämma vilket tillämpningsområde nationella bestämmelser ska ha och hur ingående krav som ska uppställas för vissa delar av de gränsöverskridande förfarandena.

Ett regelverk som ska reglera ett gränsöverskridande förfarande förutsätter emellertid att olika staters bestämmelser om förfarandet passar ihop. Det talar för att reglerna bör utformas i nära anslutning till direktivets huvudregler, eftersom detta får antas ge de bästa förutsättningarna för att svenska och utländska bestämmelser kommer att vara kompatibla.

149

Prop. 2021/22:286

Enligt regeringens mening är det också viktigt att genomförandet sker på ett sådant sätt att risken för att gränsöverskridande förfaranden utnyttjas för brottsliga eller otillbörliga syften minimeras. Ett gott skydd för arbetstagare, borgenärer och aktieägare bör eftersträvas.

I likhet med utredningen menar regeringen att Sverige vid de avvägningar som behöver göras bör välja samma medelväg som i de hittillsvarande bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner. Det innebär bl.a. att nya bestämmelser bör ges samma struktur som nuvarande bestämmelser och så långt möjligt ansluta till sedvanlig svensk bolagsrättslig och arbetsrättslig terminologi.

Vad särskilt gäller frågan om ifall den svenska lagstiftaren bör utnyttja de optioner som direktivet ger ställs behovet av särskilda nationella åtgärder, till exempel behovet av skydd mot missbruk, mot intresset av en för företagen administrativt enkel ordning. Vilka intressen som härvid ska ges företräde får prövas från fråga till fråga. Något principiellt ställningstagande för att utnyttja samtliga optioner i direktivet till största möjliga nytta för företagen, som Näringslivets Regelnämnd förespråkar, låter sig inte göras. Regeringen strävar i stället, i likhet med utredningen, efter att hitta en rimlig balans mellan behovet av nationella skyddsåtgärder och intresset av en enkel administrativ ordning.

4.2 Propositionens utformning

Ändringsdirektivets avsnitt om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar följer i huvudsak samma struktur. Reglerna för de tre förfarandena överensstämmer också i hög grad med varandra. Detta återspeglas i propositionen på så sätt att den huvudsakliga presentationen av förslagen sker i avsnittet om gränsöverskridande fusioner (avsnitt 5). I avsnitten om gränsöverskridande delningar och ombildningar ligger fokus främst på skillnaderna jämfört med vad som redan gäller eller föreslås när det gäller fusioner (avsnitt 6 och 7).

5 Gränsöverskridande fusioner

Med fusion avses ett rättsligt förfarande som innebär att två eller flera företag går samman genom att samtliga tillgångar och skulder i ett eller flera av företagen (det eller de överlåtande företagen) tas över av ett annat företag (det övertagande företaget). Förmögenheten övertas således i dess helhet av det övertagande företaget, som träder i stället för det överlåtande företaget in i dess rättigheter och skyldigheter. Detta sker vanligtvis mot vederlag till ägarna av det eller de överlåtande företagen. I och med fusionen upplöses det eller de överlåtande företagen och det kvarstår endast en juridisk person, det övertagande företaget.

En fusion kan genomföras genom antingen absorption eller kombination. Absorption innebär att ett eller flera överlåtande företag går upp i ett befintligt, övertagande, företag. Kombination innebär i stället att två eller flera överlåtande företag förenas i ett nytt övertagande företag. Grunddragen i

Prop. 2021/22:286

150

fusionsförfarandet är i väsentliga delar gemensamt och innebär bl.a. att styrelserna i de företag som ska gå samman upprättar en gemensam fusionsplan. Planen granskas av en revisor och offentliggörs sedan genom registrering hos Bolagsverket. Planen godkänns på en bolagsstämma, i vart fall i det eller de överlåtande företagen.

Fusioner förekommer framför allt mellan aktiebolag, men är också möjliga mellan ekonomiska föreningar (se 23 kap. aktiebolagslagen respektive 16 kap. föreningslagen). I båda lagarna finns det bestämmelser om både inhemska och gränsöverskridande fusioner. Ett flertal av bestämmelserna om inhemska fusioner gäller även vid gränsöverskridande fusioner. För de gränsöverskridande fusionerna gäller emellertid också flera ytterligare bestämmelser.

Regleringen av inhemska fusioner är sedan länge anpassad till EU-rätten. Den harmoniserades ursprungligen i det s.k. tredje bolagsdirektivet (rådets tredje direktiv 78/855/EEG av den 9 oktober 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om fusioner av aktiebolag). Senare överfördes regleringen till 2017 års direktiv.

En EU-rättslig reglering av gränsöverskridande fusioner kom till först genom det tionde bolagsdirektivet. Bestämmelserna i det direktivet har också överförts till 2017 års direktiv och har därefter justerats genom 2019 års direktiv. Vid genomförandet i svensk rätt av det tionde bolagsdirektivet togs de huvudsakliga bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner in i aktiebolagslagen och föreningslagen. Det sakliga innehållet är i princip detsamma i de båda lagarna.

För vissa finansiella företag som bedrivs i form av aktiebolag eller ekonomiska föreningar, eller som tillämpar aktiebolagslagen eller föreningslagen, finns det kompletterande bestämmelser i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, försäkringsrörelselagen (2010:243) och lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Dessa rörelselagar hänvisar i väsentliga delar till aktiebolagslagen respektive föreningslagen, som alltså i allmänhet gäller även för de finansiella företagen. Därutöver innehåller rörelselagarna vissa särbestämmelser för de olika typerna av finansiella företag.

I det stora flertalet fall sker gränsöverskridande fusioner mellan svenska och utländska aktiebolag, även om det också förekommer gränsöverskridande fusioner med andra företagsformer. Framställningen i detta avsnitt utgår från regleringen i aktiebolagslagen. Behovet av ändringar i föreningslagen och i de finansiella rörelselagarna behandlas i avsnitt 9 och 10.

Ändringsdirektivet innehåller, såvitt gäller gränsöverskridande fusioner, ett flertal ändringar i eller tillägg till de befintliga artiklarna i 2017 års direktiv. Ändringarna är av både redaktionell och materiell karaktär. Delvis berörs teknikfrågor och användningen av digitala verktyg under förfarandet. Det tillkommer också några helt nya bestämmelser, bl.a. om ytterligare åtgärder till skydd för aktieägare, borgenärer och arbetstagare.

151

Prop. 2021/22:286

5.1 Några grundläggande frågor

Regeringens förslag: Gränsöverskridande fusion genom absorption ska i vissa fall kunna genomföras utan att nya aktier ges ut. Definitionen av gränsöverskridande fusion ändras därför.

Regeringens bedömning: Grunddragen i reglerna om fusion behöver inte ändras med anledning av 2019 års direktiv.

Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning (SOU 2021:18 s. 241244). Utredningen anser att definitionen av gränsöverskridande fusion inte behöver utvidgas.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den. Både Lunds universitet (Juridiska fakultetsstyrelsen) och Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) anser att regler om vederlagsfri fusion bör tas in i lagen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Grunddragen i aktiebolagslagens reglering

Innehållet i ändringsdirektivet medför enligt regeringens mening inte att den grundläggande strukturen i aktiebolagslagens bestämmelser om gränsöverskridande fusioner behöver ändras. De författningsändringar som behöver göras med anledning av ändringsdirektivet bör kunna hanteras genom ändringar och tillägg i aktiebolagslagen, inom ramen för dess nuvarande struktur. Detta utesluter inte att vissa frågor, på samma sätt som hittills, regleras i den arbetsrättsliga lagstiftningen eller i lagstiftningen för finansiella företag.

Definitionen av fusion

I artikel 119.2 har det tillkommit ett nytt led (d), som avser ett förfarande där det överlåtande bolagets tillgångar och skulder överförs till det övertagande bolaget utan att det övertagande bolaget ger ut nya aktier. Det handlar alltså om ett förfarande där inget fusionsvederlag utgår. Ett sådant förfarande kan enligt artikeln utgöra fusion, om en person direkt eller indirekt innehar samtliga aktier i bolagen eller om aktieägarna i bolagen innehar sina värdepapper och aktier till samma andel i samtliga fusionerande bolag.

Den svenska definitionen av både inhemsk och gränsöverskridande fusion förutsätter som huvudregel att fusionsvederlag utgår (23 kap.1 och 36 §§aktiebolagslagen). Endast i en speciell situation – absorption av ett helägt dotterbolag – utgår inget fusionsvederlag (23 kap. 28–35 §§). Någon direkt motsvarighet i svensk rätt till den nya definitionen i ändringsdirektivet finns alltså inte. Utredningens bedömning är att den svenska definitionen inte behöver utvidgas eftersom det av allmänna aktiebolagsrättsliga principer följer att det är möjligt att, med berörda aktieägares samtycke, genomföra en fusion utan att något vederlag utgår.

Både Lunds universitet (juridiska fakulteten) och Stockholms universitet (juridiska fakultetsnämnden) anser att möjligheten till vederlagsfri fusion bör framgå av lagtexten. Universiteten instämmer i och för sig i utredningens bedömning av rättsläget, men anser att en uttrycklig reglering ändå är önskvärd för en tydlig och lättillämpad lagtext. Regeringen delar denna

Prop. 2021/22:286

152

bedömning och konstaterar även att direktivets ordalydelse inte synes vara begränsad till situationer där samtliga berörda aktieägare samtycker till fusionen. En bestämmelse som motsvarar det nya ledet i direktivet bör därför tas in i lagen.

Fusion mellan olika företagsformer

I den ursprungliga lydelsen av direktivet fanns en uttrycklig bestämmelse om att gränsöverskridande fusioner endast är möjliga mellan bolagsformer som får fusionera enligt den nationella lagstiftningen i de berörda medlemsstaterna (artikel 121.1 a). Denna bestämmelse har tagits bort genom ändringsdirektivet.

Huvudprincipen i svensk rätt är att endast företag som tillhör samma associationsform kan gå samman genom fusion. Någon rätt för ett aktiebolag att fusionera med en ekonomisk förening finns alltså inte, bortsett från att en ekonomisk förening kan gå samman med ett helägt dotterbolag genom absorption.

Vad gäller gränsöverskridande fusioner får ett svenskt aktiebolag delta i en fusion med en motsvarande juridisk person i en annan stat inom EES (23 kap. 36 § aktiebolagslagen). Med motsvarande juridisk person avses sådana utländska företagsformer som har de för aktiebolag kännetecknande grundegenskaperna, såsom avsaknaden av ett personligt betalningsansvar för delägarna och möjligheten att överlåta andelar. Avsikten är att lagen ska tillåta svenska aktiebolag att gå samman med utländska aktiebolag av alla former och kategorier men inte med utländska företag av andra slag (se prop. 2007/08:15 s. 174).

Av ändringsdirektivet framgår det inte varför artikel 121.1 a har tagits bort. Som villkor för gränsöverskridande fusioner gäller dock även fortsättningsvis att ett bolag som deltar i en sådan ska uppfylla villkoren i de bestämmelser och formaliteter i den nationella lagstiftning som bolaget omfattas av (se artikel 121.1 b). Som utredningen pekar på framstår därför det förhållandet att bestämmelsen i artikel 121.1 a tas bort närmast som en redaktionell konsekvens av att bolagsrätten är harmoniserad på det sättet att medlemsstaterna inte själva disponerar över frågan om aktiebolag överhuvudtaget får gå samman genom fusion. Denna ändring innebär därför enligt regeringens mening inte något krav på att förändra de grundläggande förutsättningarna för fusion.

5.2 Begränsningar i möjligheten att delta i en gränsöverskridande fusion

Regeringens förslag: Ett aktiebolag som är försatt i konkurs, har gått i likvidation efter beslut om tvångslikvidation eller genomgår företagsrekonstruktion ska inte få delta i en gränsöverskridande fusion.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 244 och 245).

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. LO, Saco och TCO anser att redan en konkursansökan ska hindra ett bolag att delta i en gränsöverskridande fusion.

153

Prop. 2021/22:286

Skälen för regeringens förslag: Direktivet anger ett flertal undantag från reglerna om gränsöverskridande fusioner. Enligt artikel 120.4 a ska reglerna inte tillämpas om bolaget är i likvidation och har börjat dela ut (skifta) tillgångarna till sina aktieägare. En bestämmelse med denna innebörd finns redan i aktiebolagslagen (se 23 kap. 4 och 36 §§). Någon lagändring behövs därmed inte i denna del.

Vidare framgår det av artikel 120.4 b att bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner inte ska tillämpas när bolaget är föremål för sådana resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmekanismer som framgår av avdelning IV i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (fortsättningsvis krishanteringsdirektivet). Detta motsvarar med några mindre språkliga justeringar det som redan gäller enligt 2017 års direktiv. Någon ändring i svensk lagstiftning behövs därför inte (jfr 12 kap. 4 § lagen [2015:1016] om resolution).

Direktivet ger medlemsstaterna möjlighet att inte tillämpa bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner på bolag som är föremål för insolvensförfaranden eller för ramverk för förebyggande rekonstruktion samt på andra likvidationsförfaranden än de som avses i punkt 4 a (se artikel 120.5 a och b). Enligt regeringens mening är det mindre lämpligt att företag som är försatta i konkurs eller genomgår företagsrekonstruktion, dvs. företag med påtagliga ekonomiska problem, deltar i gränsöverskridande fusioner. I aktiebolagslagen bör det därför tas in en bestämmelse om att bolag som är försatta i konkurs eller genomgår företagsrekonstruktion inte får delta i en gränsöverskridande fusion. Det framstår däremot inte som motiverat att redan en konkursansökan ska utgöra ett hinder för ett bolag att delta i ett gränsöverskridande förfarande, som LO, Saco och TCO föreslår. Av konkurslagen (1987:672) följer det nämligen att konkursärenden ska hanteras mycket skyndsamt (jfr 2 kap. 14 och 16 §§). I regel kommer det därför inte att gå någon längre tid mellan en konkursansökan och ett konkursbeslut. Någon större risk för problem på grund av att det inte räcker med en ansökan om konkurs för att hindra ett fusionsförfarande finns därför inte. Det kan inte heller bortses från att obefogade ansökningar om konkurs kan göras, även om det finns regler som syftar till att motverka sådana ansökningar (se t.ex. bestämmelsen om skadestånd i 17 kap. 3 § konkurslagen).

Vad gäller bolag som är i likvidation – utan att skifte har påbörjats – ser regeringen däremot inte skäl att generellt undanta dem från möjligheten att ingå i en gränsöverskridande fusion. Om det har beslutats om tvångslikvidation bör bolaget emellertid inte få delta i en gränsöverskridande fusion. Ett beslut om tvångslikvidation är nämligen på liknande sätt som ett beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion ett tecken på att något inte står rätt till i bolaget.

Slutligen ger direktivet enligt artikel 120.5 c medlemsstaterna möjlighet att undanta även bolag som är föremål för krisförebyggande åtgärder enligt definitionen i artikel 2.1.101 i krishanteringsdirektivet. Sådana krisförebyggande åtgärder definieras där som utövande av vissa befogenheter, som

Prop. 2021/22:286

154

t.ex. direkt avlägsnande av brister eller hinder för återhämtning, åtgärdande eller avlägsnande av hinder för resolution eller tillsättande av en tillfällig förvaltare. Det finns enligt regeringens mening inte skäl att utnyttja den möjligheten.

Det kan framhållas att även om den i detta avsnitt nämnda regleringen inte förbjuder ett bolag att delta i en gränsöverskridande fusion, kan exempelvis reglerna om borgenärsskydd (se avsnitt 5.11) och Bolagsverkets otillbörlighetsprövning (se avsnitt 5.12.3) leda till att fusionen inte kan genomföras.

5.3 Fusionsplanens innehåll

Regeringens förslag: En fusionsplan ska inte längre behöva innehålla uppgifter om arvode och andra särskilda förmåner som med anledning av fusionen ska lämnas till den som granskar fusionsplanen.

Fusionsplanen ska, i tillägg till vad som krävs enligt de hittillsvarande reglerna, innehålla uppgifter om den kontantersättning (inlösenbelopp) som erbjuds aktieägare och om vilka skyddsåtgärder som erbjuds bolagets borgenärer.

Vid en fusion som innebär att ett nytt bolag bildas ska fusionsplanen även innehålla en uppgift om den handling som tjänar som stiftelseurkund för det nya bolaget.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 247).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) anser att det av lagtexten uttryckligen bör framgå att uppgiften i fusionsplanen om arvode och annan särskild förmån avser sådan ersättning som ska lämnas till en ledamot i ett förvaltnings-, lednings, tillsyns- eller kontrollorgan i ett fusionerande bolag.

Skälen för regeringens förslag: Fusionsplanen utgör det huvudsakliga beslutsunderlaget för de bolagsstämmor som ska ta ställning till fusionen.

Bolagens beslut att gå samman genom fusion fattas som huvudregel genom att bolagsstämmorna godkänner fusionsplanen. De svenska bestämmelserna om fusionsplanens innehåll bör utformas så nära direktivet som möjligt för att minska risken för att de krav på fusionsplanen som uppställs i olika länders lagstiftning – och som ska tillämpas samtidigt – är oförenliga med varandra (jfr motsvarande bedömning i prop. 2007/08:15 s. 81). Ingenting hindrar dock att de berörda bolagen kommer överens om att planen ska innehålla även andra uppgifter än de som anges i lagen. I praktiken kan det vara nödvändigt att ta in sådana ytterligare uppgifter, eftersom lagstiftningen i andra medlemsstater som fusionen berör kan kräva det. Liksom hittills bör lagstiftningen förutsätta att de fusionerande bolagens styrelser upprättar en gemensam fusionsplan (se 23 kap. 37 § aktiebolagslagen).

Ändringsdirektivet innebär inte att några större ändringar av aktiebolagslagens regler om vad fusionsplanen ska innehålla behöver göras (se artikel 122 i direktivet respektive 23 kap. 38 § i lagen). Ett par ändringar är av redaktionell karaktär (se de nya led a och b i artikel 122). Några andra ändringar innebär att vissa materiella justeringar behöver göras i aktiebolagslagen (se de nya led h, i, m och n i artikel 122).

155

Prop. 2021/22:286

Av det nya led h följer att eventuella förmåner till de sakkunniga som granskar fusionsplanen inte längre ska omfattas av uppgiftsplikten. Enligt aktiebolagslagens hittillsvarande lydelse gäller att fusionsplanen ska innehålla uppgifter om arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen ska lämnas till vissa befattningshavare, däribland den som utför granskning av fusionsplanen (se 23 kap. 38 § första stycket 8). Det torde i och för sig inte stå i strid med direktivet att låta det kravet stå kvar, men den svenska regleringen bör inte utan starka skäl avvika från direktivets reglering, framför allt inte avseende regleringen av ett dokument som ska upprättas av bolag från olika medlemsstater. Regeringen anser därför att denna uppgiftsplikt bör tas bort.

Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) anser att bestämmelsen i 23 kap. 38 § första stycket 8 bör omformuleras så att det av lagtexten tydligt framgår att det arvode eller de förmåner som avses i bestämmelsen är sådan ersättning som lämnas till en ledamot i ett förvaltnings-, lednings, tillsyns- eller kontrollorgan i något av de fusionerande bolagen. Universitetet menar att bestämmelsen som den nu är utformad kan skapa oklarhet om vilka befattningshavare som omfattas och om huruvida den omfattar befattningshavare i båda de fusionerande bolagen. Regeringen konstaterar att uttrycket förvaltnings-, lednings-, tillsyns- eller kontrollorgan inte är nytt för 2019 års direktiv, utan finns redan i 2017 års direktiv (se artikel 122 led h).

Bestämmelsen i aktiebolagslagen är avsedd att omfatta samtliga befattningshavare i berörda fusionerande bolag. Enligt regeringens mening framgår detta tillräckligt tydligt av bestämmelsens hittillsvarande lydelse.

Av det nya led i framgår det att fusionsplanen ska innehålla en uppgift om stiftelseurkunden för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen, liksom om bolagsordningen om den finns i ett särskilt dokument. I den hittillsvarande regleringen i aktiebolagslagen motsvaras detta av 23 kap. 38 § första stycket 9 där det anges att fusionsplanen ska innehålla en uppgift om bolagsordningen för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen. Det är endast vid nybildning av aktiebolag utan samband med fusion som aktiebolagslagen ställer krav på att en stiftelseurkund ska upprättas (se 2 kap. 3 och 5 §§). Vid gränsöverskridande fusion gäller i stället att fusionsplanen tjänar som stiftelseurkund för det svenska bolag som bildas genom fusionen (23 kap. 37 § andra stycket). Denna ordning kan inte anses strida mot direktivet, men mot bakgrund av direktivets utformning i denna del bör det införas ett krav på att fusionsplanen, vid en fusion som innebär att ett nytt bolag bildas, innehåller en uppgift om den handling som tjänar som stiftelseurkund för detta bolag. En sådan bestämmelse får till följd att det vid en fusion som innebär att ett svenskt bolag bildas ska lämnas en upplysning om att fusionsplanen utgör stiftelseurkund för detta bolag.

I de nya leden m och n anges att fusionsplanen även ska innehålla närmare uppgifter om erbjudandet om kontantersättning till aktieägare i enlighet med artikel 126a och om skyddsåtgärder som erbjuds borgenärer, såsom garantier eller utfästelser. Bestämmelser om att fusionsplanen ska innehålla dessa uppgifter bör därför införas i aktiebolagslagen (se närmare om aktieägarskydd och borgenärsskydd i avsnitt 5.10 och 5.11).

Prop. 2021/22:286

156

5.4 Hur fusionsplanen och meddelandet om att synpunkter får lämnas ska offentliggöras

Regeringens förslag: Fusionsplanen ska liksom hittills offentliggöras genom att den lämnas in till Bolagsverket. När fusionsplanen offentliggörs ska bolaget även på samma sätt offentliggöra ett meddelande till bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagare eller deras företrädare.

I meddelandet ska det anges att dessa personer senast fem arbetsdagar före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om godkännande av fusionsplanen får lämna synpunkter på fusionsplanen till bolaget.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag (SOU 2021:18 s. 251 och 253255).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Bolagsverket anser att det bör förtydligas om meddelandet ska kungöras i Post- och

Inrikes Tidningar eller inte. Finansbolagens förening anser att det bör införas ett krav på att meddelandet ska kungöras för att meddelandet ska kunna nå samtliga borgenärer. LO, TCO, Saco och PTK betonar vikten av att det tydligt framgår att uttrycket arbetstagarföreträdare i första hand syftar på arbetstagarorganisationer med vilka bolaget har tecknat kollektivavtal. Enligt organisationerna bör dock sådana arbetstagarorganisationer utan kollektivavtal, men med medlemmar som är anställda i berörda bolag, också omfattas av rätten att få information, i linje med gällande rätt.

Skälen för regeringens förslag

Offentliggörande av fusionsplanen

Enligt den hittillsvarande regleringen ska fusionsplanen offentliggöras genom att den ges in till Bolagsverket för registrering i aktiebolagsregistret. En uppgift om registreringen ska sedan kungöras i Post- och Inrikes Tidningar (se 23 kap.14, 36 och 42 §§aktiebolagslagen).

I artikel 123.1 i direktivet anges det att vissa handlingar ska offentliggöras av bolaget och göras tillgängliga i registren i vart och ett av de fusionerande bolagens medlemsstater. Den nya lydelsen motsvarar i huvudsak direktivets hittillsvarande lydelse, där det hänvisas till bestämmelserna om offentliggörande i artikel 16. Den artikeln innehåller i sin tur bestämmelser om registrering som motsvarar de bestämmelser i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen (2005:559) som Bolagsverket tillämpar. Direktivet medger alltså att huvuddragen i det svenska registreringsförfarandet behålls.

Det kan nämnas att lydelsen av artikel 16 har ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv (EU) 2018/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt. I promemorian Digitaliseringsdirektivets genomförande i svensk bolagsrätt (se Ds 2021:15 s. 4146) föreslås det därför några mindre justeringar i bl.a. aktiebolagsförordningen. Promemorian bereds i Justitiedepartementet.

Ändringsdirektivet ger medlemsstaterna möjlighet att välja mellan olika tillvägagångssätt för offentliggörandet. En möjlighet som ges är att bolagen

157

Prop. 2021/22:286

undantas från det krav på offentliggörande som följer av punkt 1 (se punkt 2 i artikeln). Den möjligheten innebär att bolaget, i stället för att offentliggöra handlingarna genom registrering, håller dem kostnadsfritt tillgängliga för allmänheten på sin webbplats. Detta torde i någon utsträckning kunna minska bolagets administrativa börda. Det kan emellertid också innebära nackdelar, vilket sammanhänger med att en medlemsstat som utnyttjar punkt 2 måste kräva någon annan form av offentliggörande (se punkt 3 i artikeln). Bolaget måste således även vid ett sådant genomförande lämna ett antal uppgifter till det nationella registret, bl.a. uppgifter om de arrangemang som beträffande vart och ett av de fusionerande bolagen har inrättats för att borgenärer, arbetstagare och aktieägare ska kunna utöva sina rättigheter. En sådan uppgiftsskyldighet skulle utgöra en administrativ börda.

Till detta kommer att registreringen och kungörelsen av fusionsplanen enligt aktiebolagslagen inte enbart är ett sätt att offentliggöra planen. Registreringen ger också Bolagsverket tillfälle att granska bl.a. att planen uppfyller de krav som ställs på en fusionsplan och förelägga om nödvändiga kompletteringar. När tillstånd att verkställa en registrerad fusionsplan senare söks kan myndighetens kontroll i princip inskränkas till att ansökan avser samma handling som den som tidigare har registrerats (se prop. 2010/11:147 s. 17). Ett utnyttjande av punkt 2 och 3 skulle komplicera förfarandet utan att ge några stora fördelar. Regeringen anser därför att offentliggörandet liksom hittills bör ske genom att fusionsplanen ges in till Bolagsverket för registrering.

Regeringen bedömer att kraven i direktivet på att fusionsplanen ska offentliggöras av bolaget och göras tillgängliga i registren inte är mer långtgående än de krav som i dag gäller enligt aktiebolagslagen. Bestämmelserna om registrering av fusionsplanen i 23 kap. 42 § behöver därför inte ändras.

Enligt ändringsdirektivet får medlemsstaterna kräva att bl.a. fusionsplanen eller vissa uppgifter offentliggörs i det officiella kungörelseorganet eller via en central elektronisk plattform (artikel 123.6 i direktivet). Om möjligheten utnyttjas ska det säkerställas att registret – i Sverige aktiebolagsregistret – skickar de relevanta uppgifterna dit. Redan i dag ska en uppgift om registreringen av fusionsplanen kungöras i det svenska kungörelseorganet, dvs. Post- och Inrikes Tidningar (se 23 kap. 14 § första stycket och 36 och 42 §§aktiebolagslagen). Något krav på att hela fusionsplanen ska publiceras i Post- och Inrikes Tidningar finns inte i svensk rätt och inte heller direktivet kräver en sådan publicering. Enligt regeringens mening finns det inte skäl att införa ett krav på att hela fusionsplanen tas in i Post- och Inrikes Tidningar. Några författningsändringar med anledning av artikel 123.6 i direktivet behöver därmed inte göras.

Meddelande om att synpunkter får lämnas

Ändringsdirektivet ställer krav på att det fusionerande bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva genom ett särskilt meddelande informeras om att de senast fem arbetsdagar före dagen för bolagsstämman får lämna synpunkter på fusionsplanen till respektive bolag (artikel 123.1 b). Kravet saknar tidigare motsvarighet och bör därför föras in i aktiebolagslagen.

Prop. 2021/22:286

158

Direktivet förutsätter att meddelandet offentliggörs på samma sätt som fusionsplanen. Enklast åstadkoms det, som utredningen föreslår, genom en bestämmelse om att det till fusionsplanen vid gränsöverskridande fusion ska bifogas ett meddelande om att synpunkter får lämnas. Därmed kommer meddelandet att omfattas av det krav på ingivande för registrering som gäller för fusionsplanen (se 23 kap. 14 och 42 §§). Enligt regeringens mening saknas det tillräckliga skäl att, som Finansbolagens förening föreslår, ställa krav på en särskild kungörelse av meddelandet eller en uppgift om att det finns ett sådant meddelande.

Som LO, TCO, Saco och PTK betonar avses med uttrycket arbetstagarföreträdare i första hand arbetstagarorganisationer med vilka bolaget har tecknat kollektivavtal. Arbetstagarorganisationer som inte har kollektivavtal, men som har medlemmar som är anställda i berörda bolag, bör dock – som arbetstagarorganisationerna också är inne på – omfattas av rätten att få information, i linje med gällande rätt. Uttrycket arbetstagarrepresentanter som förekommer i direktivet bör inte användas i sammanhanget, eftersom det skulle kunna förväxlas med sådana arbetstagarrepresentanter som utses enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Tiden mellan offentliggörande och stämmobeslut

Av ändringsdirektivet framgår det att fusionsplanen ska offentliggöras minst en månad före den stämma som ska godkänna planen (artikel 123.1). En enmånadsfrist gäller även när det inte krävs något stämmobeslut i något av de bolag som deltar i fusionen. I ett sådant fall måste offentliggörandet ske minst en månad före dagen för stämman i de andra fusionerande bolagen (se artikel 123.5).

Enligt aktiebolagslagen gäller – också vid gränsöverskridande fusioner – att det är endast i de överlåtande bolagen som stämman alltid måste ta ställning till fusionsplanen. I ett övertagande bolag räcker det som huvudregel med ett styrelsebeslut. Endast i vissa fall behöver planen läggas fram för att godkännas av stämman i det övertagande bolaget (se 23 kap. 15 § första och andra styckena samt 36 §, jämför även artikel 94 i direktivet). Artikel 123.5 kan alltså i och för sig få relevans för svenska förhållanden.

En bolagsstämma måste emellertid hållas i vart fall i det överlåtande bolaget. Enligt aktiebolagslagen gäller, beträffande både inhemska och gränsöverskridande fusioner, att stämman får hållas tidigast en månad efter det att en uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts (se 23 kap. 15 § tredje stycket första meningen samt 36 §). Regleringen innebär alltså att det måste gå minst en månad från offentliggörandet till förekommande stämmobeslut. Som utredningen konstaterar behöver bestämmelserna om den tid som måste gå mellan offentliggörande av fusionsplanen och förekommande bolagsstämmobeslut därför inte ändras.

De regler om förenklad fusion som tillämpas vid fusion mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag – och där någon stämma inte behöver hållas – behandlas i avsnitt 5.18.

159

Prop. 2021/22:286

5.5 Styrelsens redogörelse för fusionen

5.5.1 Nya krav på redogörelsens innehåll

Regeringens förslag: Styrelsens redogörelse för fusionen ska, utöver det som gäller enligt den hittillsvarande regleringen, innehålla en beskrivning av fusionens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet.

Redogörelsen ska även innehålla ett avsnitt för aktieägare och ett avsnitt för arbetstagare. Bolaget ska, i stället för en enda redogörelse, kunna upprätta två separata redogörelser för aktieägare respektive arbetstagare med nämnda avsnitt.

Avsnittet för aktieägare ska särskilt beskriva det utbytesförhållande som ska gälla för aktier som ingår i fusionsvederlaget och det utjämningsvederlag som därutöver ska lämnas. Avsnittet ska också innehålla uppgifter om det inlösenbelopp som de aktieägare som lämnar bolaget ska ha rätt till. Även metoderna för att bestämma utbytesförhållandet, utjämningsvederlaget och inlösenbeloppet ska beskrivas, liksom fusionens konsekvenser för aktieägarna och hur aktieägarna ska gå till väga för att utöva sin inlösenrätt.

Avsnittet för arbetstagare ska särskilt beskriva fusionens konsekvenser för anställningsförhållanden och åtgärder till skydd för dessa. Om fusionen innebär väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller platserna för bolagets verksamhet, ska detta också beskrivas i avsnittet. Även motsvarande förhållanden för eventuella dotterbolag ska beskrivas.

Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 259).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. LO, TCO, Saco och PTK anser att uttrycket i god tid bör preciseras. Vidare anser de att relationen mellan de associations- och arbetsrättsliga reglerna om arbetstagares rätt till information bör förtydligas.

Skälen för regeringens förslag

Nya krav på redogörelsens innehåll

Ändringsdirektivet innehåller, liksom ursprungsdirektivet, krav på att styrelserna i vart och ett av de fusionerande bolagen ska upprätta och göra tillgänglig en redogörelse av visst innehåll (artikel 124). Det krav som finns i 23 kap. 39 § aktiebolagslagen om att upprätta en redogörelse bör således fortsatt gälla. Ändringsdirektivet föreskriver dock några nya krav på redogörelsens innehåll, bl.a. att den även ska innehålla ett avsnitt för aktieägare och ett avsnitt för arbetstagare (artikel 124.2). De nya kraven bör hanteras genom ändringar och tillägg till de hittillsvarande bestämmelserna i aktiebolagslagen. De nya bestämmelserna bör anknyta nära till direktivets ordalydelse, eftersom det ger bäst förutsättningar för att de olika redogörelser som upprättas i en och samma gränsöverskridande fu-

Prop. 2021/22:286

160

sion har en likartad utformning. I enlighet med direktivets regler bör bolaget, i stället för en enda redogörelse, kunna upprätta två separata redogörelser för aktieägare respektive arbetstagare.

Avsnittet för aktieägare

I artikel 124.3 i ändringsdirektivet anges vad som särskilt ska beskrivas i redogörelsens avsnitt för aktieägare. Den svenska lagen bör avspegla det som anges i artikeln genom att det införs en ny paragraf som särskilt behandlar avsnittet.

Av artikeln framgår inledningsvis att avsnittet särskilt ska beskriva kontantersättningen och den metod som har använts för att fastställa den (se led a). Begreppet kontantersättning förekommer i flera sammanhang i direktivet och synes beteckna två olika saker, dels den kontanta delen av fusionsvederlaget (jfr artikel 122 b), dels det inlösenbelopp som ett bolag ska erbjuda aktieägare som lämnar bolaget (jfr artikel 122 m och 126a.1). Frågan är vilken eller vilka typer av kontantersättning som avses i den aktuella artikeln. Av betydelse i sammanhanget är att revisorn ska granska bl.a. styrelsens redogörelse och uttala sig om båda slagen av kontantersättning (artikel 125, se vidare avsnitt 5.8.1). Det framstår som naturligt att det som revisorns granskning ska omfatta även ingår i styrelsens redogörelse. Begreppet bör därför anses ha samma betydelse i båda bestämmelserna. Avsnittet för aktieägare bör således innehålla uppgifter om båda slagen av kontantersättning.

Liksom hittills ska utbytesförhållandet mellan aktierna anges, dvs. en aktieägare i ett överlåtande bolag ska kunna utläsa hur många aktier som han eller hon kommer att få i det övertagande bolaget i stället för aktierna i det överlåtande bolaget (se led b). Vidare ska fusionens konsekvenser för aktieägare beskrivas (se led c) och slutligen de rättigheter och metoder för gottgörelse (dvs. aktieägarnas rätt att lämna bolaget och rätt till ytterligare ersättning, se vidare avsnitt 5.10) som är tillgängliga för aktieägare i enlighet med artikel 126a (se led d).

Avsnittet för arbetstagare

Av artikel 124.5 i direktivet framgår vad som särskilt ska beskrivas i redogörelsens avsnitt för arbetstagare. Det anges att avsnittet ska beskriva den gränsöverskridande fusionens konsekvenser för anställningsförhållanden och i tillämpliga fall eventuella åtgärder för att skydda dessa förhållanden (led a). Kravet om konsekvenser för anställningsförhållanden ingår i det som ska redovisas enligt den hittillsvarande lydelsen av 23 kap. 39 § aktiebolagslagen. Vidare anges i artikeln att avsnittet särskilt ska beskriva de väsentliga ändringar av de gällande anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet (led b). Även hur de faktorer som anges i led a och b påverkar eventuella dotterbolag till bolaget ska beskrivas (led c). Den svenska lagen bör avspegla det som anges i artikeln och det bör, på samma sätt som för avsnittet för aktieägare, ske genom att det införs en ny paragraf som särskilt behandlar avsnittet.

I skälen till ändringsdirektivet utvecklas vad det aktuella avsnittet bör innehålla (skäl 13). Det anges bl.a. att det i synnerhet bör beskrivas om det skulle uppstå några väsentliga förändringar av lagstadgade anställningsvillkor, kollektivavtal, transnationella företagsavtal eller platserna för

161

Prop. 2021/22:286

bolagets verksamhetsorter, såsom platsen för bolagets huvudkontor. Det anges också att redogörelsen bör innehålla uppgifter om bl.a. ledningsorgan och om personal, utrustning, lokaler och tillgångar före och efter det gränsöverskridande förfarandet samt de sannolika ändringarna av arbetets organisation, löner, specifika tjänsters placering och de förväntade konsekvenserna för de arbetstagare som innehar dessa tjänster. Uttalandena behöver inte komma till uttryck i lagtexten, men den nya lagregeln bör givetvis tolkas mot bakgrund det nämnda skäl 13. Som LO, TCO, Saco och

PTK framför är det viktigt att informationen i avsnittet är tydlig och utförlig.

Det bör nämnas att kravet på ett avsnitt med information till arbetstagare är en associationsrättslig bestämmelse och alltså fristående från en arbetsgivares arbetsrättsliga skyldigheter i förhållande till bl.a. de arbetstagarorganisationer som har kollektivavtal som bolaget omfattas av. Ett bolag som genomför en gränsöverskridande fusion måste följa båda regelverken, även om det i viss utsträckning är samma information som ska lämnas i båda fallen.

Yttrande från arbetstagarnas företrädare eller arbetstagarna själva

Av artikel 124.7 i direktivet framgår att om styrelsen i det fusionerande bolaget i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva avseende bl.a. avsnittet för arbetstagare, ska aktieägarna informeras om detta och yttrandet bifogas redogörelsen. Bestämmelsen motsvarar i princip det som redan uttrycks i 23 kap. 39 § aktiebolagslagen. Där anges att om styrelsen i skälig tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare, ska det bifogas redogörelsen. I den svenska språkversionen av ändringsdirektivet har dock uttrycket i skälig tid ersatts med i god tid. Någon ändring i sak bedöms inte vara avsedd (se t.ex. de oförändrade uttrycken ”in good time” i den engelska språkversionen av direktivet och ”rechtzeitig” i den tyska språkversionen). Uttrycket bör ändå bytas ut så att det anpassas till direktivets nya lydelse.

LO, TCO, Saco och PTK anser att uttrycket i god tid bör preciseras för de fall då arbetstagarorganisationerna och bolaget inte kommer överens om när yttrandet ska ges. I tidigare lagförarbeten har det bl.a. uttalats att ett yttrande som ges in några arbetsdagar innan fusionsplanen ska lämnas till Bolagsverket får anses ha getts in i tillräckligt god tid (se prop. 2007/08:15 s. 147). De uttalandena bör fortsatt vara giltiga. Se vidare i författningskommentaren, avsnitt 14.1.

Eftersom aktieägarna kan få del av yttrandet redan som en del av styrelsens redogörelse, får bestämmelsen om att de alltid ska informeras om yttrandet särskild betydelse om aktieägarna kommer överens om att styrelsens redogörelse inte ska innehålla något avsnitt till aktieägarna (se avsnitt 5.5.2). Även i denna del krävs en lagändring i linje med vad direktivet föreskriver.

Information till borgenärerna

Som artikel 124.1 i direktivet är utformad syftar styrelsens redogörelse inte till att tillförsäkra bolagens borgenärer information, vilket den hittillsvarande bestämmelsen i aktiebolagslagen däremot gör. Av lagregeln framgår

Prop. 2021/22:286

162

nämligen att redogörelsen ska innehålla en uppgift om fusionens sannolika konsekvenser för borgenärer (se 23 kap. 39 §). Regeringen instämmer i utredningens bedömning att detta krav är förenligt med ändringsdirektivet. Enligt ändringsdirektivet ska nämligen medlemsstaterna på ett betryggande sätt skydda borgenärers rättigheter (se artikel 126b.1). Detta utgör ett generellt hållet påbud till medlemsstaterna att i sin nationella reglering upprätthålla ett starkt borgenärsskydd och medger ett utrymme för nationella variationer vad gäller skyddets närmare utformning. Den hittillsvarande bestämmelsen om att det i styrelsens redogörelse ska ingå en uppgift om fusionens konsekvenser för borgenärerna framstår också som ändamålsenlig. Kravet på att redogörelsen ska innehålla denna information bör således gälla även fortsättningsvis.

5.5.2 Undantag från skyldigheten att upprätta en redogörelse

Regeringens förslag: Om samtliga aktieägare samtycker till det ska redogörelsen inte behöva innehålla något avsnitt för aktieägare. Om ett bolag inte har några arbetstagare utöver de som ingår i styrelsen ska redogörelsen inte behöva innehålla något avsnitt för arbetstagare.

Om både avsnittet för aktieägare och avsnittet för arbetstagare kan utgå, ska styrelsen inte behöva upprätta någon redogörelse.

Regeringens bedömning: På förordningsnivå bör det införas en informationsskyldighet för bolaget som gör det möjligt för Bolagsverket att bedöma om något av undantagen är tillämpligt.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 262).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Sveriges advokatsamfund anser att möjligheten att undanta enmansbolag från kravet att upprätta en redogörelse bör utnyttjas. Svenskt Näringsliv anser att de förslag som innebär strängare krav eller mer långtgående svenska regler än vad direktivet kräver är rimliga.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Som beskrivs i avsnitt 5.5.1 ska styrelsens redogörelse bestå av ett avsnitt för aktieägare och ett för arbetstagare. Av direktivet framgår att något avsnitt för aktieägarna inte ska krävas när samtliga aktieägare har gått med på att detta krav frångås (artikel 124.4 första meningen). Det bör därför tas in en bestämmelse i lagen om att något avsnitt för aktieägarna inte behöver ingå i redogörelsen vid samtliga aktieägares samtycke. Mot det kan visserligen invändas att det redan av allmänna associationsrättsliga principer följer att regler till skydd för aktieägarna kan frångås om samtliga aktieägare samtycker till det. För att det inte ska råda någon oklarhet om att direktivet har genomförts korrekt i svensk rätt anser dock regeringen att en uttrycklig bestämmelse om detta bör införas.

Vidare framgår det av direktivet att det inte ska krävas något avsnitt för arbetstagare när ett fusionerande bolag och dess eventuella dotterbolag inte har några arbetstagare utöver de som ingår i förvaltnings- eller led-

163

Prop. 2021/22:286

ningsorganet (artikel 124.8). Detta bör komma till uttryck i den svenska regleringen.

Av direktivet framgår det dessutom att någon redogörelse över huvud taget inte behöver upprättas om det inte krävs vare sig något avsnitt för aktieägare eller något avsnitt för arbetstagare (artikel 124.9). Även detta bör komma till uttryck i aktiebolagslagen.

I direktivet anges även att medlemsstaterna får undanta enmansbolag från tillämpningen av bestämmelserna i artikeln (artikel 124.4 andra meningen). Bestämmelsen ger medlemsstaterna möjlighet att helt undanta enmansbolag från skyldigheten att upprätta en redogörelse, även en sådan som riktas enbart till arbetstagarna. Utredningen menar att den angivna möjligheten inte bör utnyttjas. Sveriges advokatsamfund anser att detta är olyckligt och menar att utredningens skäl inte är tillräckligt starkt för att avstå från regelförenklingen. Regeringen konstaterar dock att ett enmansbolag kan vara ett stort bolag med ett stort antal anställda, t.ex. ett helägt dotterbolag till ett börsnoterat bolag. I förhållande till arbetstagarna kan en redogörelse därför fylla en viktig funktion även i ett enmansbolag. Möjligheten till undantag för enmansbolag bör därför inte utnyttjas.

För att Bolagsverket ska kunna bedöma om något av undantagen är tillämpligt behöver bolaget tillhandahålla myndigheten information om det. Det bör därför på förordningsnivå införas en bestämmelse om en sådan informationsskyldighet.

5.6 Hur fusionsplanen och redogörelsen ska hållas tillgängliga

Regeringens förslag: Styrelsens redogörelse ska, liksom fusionsplanen med de handlingar som är bifogade denna, hållas tillgänglig elektroniskt minst sex veckor före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om godkännande av fusionsplanen. Detta ska ske genom att bolaget håller handlingarna tillgängliga på sin webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel.

Regeringens bedömning: Liksom hittills bör kopior av handlingarna sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 264).

Remissinstanserna tillstyrker förslagen och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Av artikel 124.6 i direktivet framgår det att styrelsens redogörelse, tillsammans med fusionsplanen, åtminstone ska göras tillgänglig elektroniskt för aktieägarna i vart och ett av de fusionerande bolagen samt för företrädare för bolagens arbetstagare eller, om sådana inte finns, arbetstagarna själva. Det framgår vidare att detta ska ske minst sex veckor före dagen för den bolagsstämma som ska godkänna fusionsplanen. Artikeln överensstämmer i huvudsak med det som redan gäller enligt aktiebolagslagen (se 23 kap. 43 §). Det som är nytt är dels att handlingarna ska göras tillgängliga elektroniskt, dels att en sexveckorsfrist ska gälla.

Prop. 2021/22:286

164

Direktivet ger ingen närmare ledning om vad som avses med att handlingarna ska göras tillgängliga elektroniskt. Ett sätt att fullgöra kravet är att publicera handlingarna på bolagets webbplats. Alla bolag har dock inte en egen webbplats och det framstår därför inte som lämpligt att införa en generell sådan regel.

För inhemska fusioner gäller som huvudregel att handlingarna ska hållas tillgängliga hos bolaget, men att styrelsen – om handlingarna hålls tillgängliga på bolagets webbplats – får välja mellan att hålla dem tillgängliga hos bolaget och att sända kopior av dem till aktieägarna (se 23 kap. 16 § aktiebolagslagen). Möjligheten att tillhandahålla handlingarna på bolagets webbplats utgör således ett valfritt komplement till huvudregeln (se prop. 2010/11:147 s. 17 och 18). För publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad finns det däremot ett krav på publicering på bolagets webbplats (se 23 kap. 53 § aktiebolagslagen).

Enligt regeringens mening bör direktivet genomföras så att bolaget blir skyldigt att hålla handlingarna tillgängliga på sin webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel. På så sätt kan även bolag som saknar en egen webbplats uppfylla publiceringskravet. Att den alternativa metoden för tillgängliggörande ska vara likvärdig innebär att materialet ska vara i huvudsak lika lätt att ta till sig som om informationen hade funnits på bolagets webbplats. Kravet på att kopior av handlingarna ska skickas kostnadsfritt med vanlig post till de aktieägare som begär det bör stå kvar som komplement för de aktieägare som inte har möjlighet att utnyttja elektronisk kommunikation.

Den andra nyheten med ändringsdirektivet är, som nämns ovan, att redogörelsen ska hållas tillgänglig tillsammans med fusionsplanen under minst sex veckor före dagen för den bolagsstämma som ska godkänna planen. Tidsfristen avviker från aktiebolagslagens hittillsvarande frist på en månad (se 23 kap. 43 §). Lagen behöver därför även anpassas till den nya tidsfristen, även beträffande fusionsplanen.

5.7 Information till och samråd med arbetstagare

5.7.1 Arbetstagares rätt till information och samråd

I både aktiebolagslagen och lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner finns det flera bestämmelser som syftar till att säkra arbetstagarnas och deras företrädares tillgång till den information som behövs för att de ska kunna tillvarata sina rättigheter vid en gränsöverskridande fusion. I detta avsnitt behandlas frågan om huruvida ändringsdirektivet kräver att reglerna om information och samråd under fusionsförfarandet ändras. Behovet av ändringar i övriga regler om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande förfaranden behandlas i avsnitt 8.

Syftet med bestämmelserna om information och samråd är bl.a. att arbetstagarsidan ska kunna ta ställning till hur arbetstagarnas framtida rätt till medverkan i bolaget ska tryggas. Som exempel kan nämnas direktivets krav på att fusionsplanen ska innehålla uppgifter om förekomsten av och formerna för medverkan i det övertagande bolaget. Den informationen är nödvändig för att arbetstagarsidan ska ha underlag för att tillsätta en s.k.

165

Prop. 2021/22:286

förhandlingsdelegation som därefter kan samråda och förhandla om, och slutligen ingå ett avtal om, arbetstagarmedverkan.

Enligt 23 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska de företag som deltar i en gränsöverskridande fusion informera förhandlingsdelegationen om förekomsten och omfattningen av medverkan i företagen och om planerna för den gränsöverskridande fusionen. De deltagande företagen ska också informera om hur genomförandet fortskrider till dess att fusionen har registrerats. Informationsskyldigheten gäller oavsett om förhandlingar ska genomföras eller inte, dvs. även då de deltagande företagen väljer att omfattas av de s.k. referensbestämmelserna för medverkan i stället för att ingå ett avtal om medverkan (se vidare om referensbestämmelserna i avsnitt 8.2.2 och 8.2.4).

Aktiebolagslagen innehåller inte några bestämmelser om rätten till medverkan. Däremot finns det i den lagen flera bestämmelser om den information om rätten till medverkan som ska tillhandahållas arbetstagarna inför en gränsöverskridande fusion, se 23 kap. 39 § om den information som ska lämnas till bolagets arbetstagare i styrelsens redogörelse och 23 kap. 43 § om att bl.a. fusionsplanen ska tillhandahållas arbetstagarnas företrädare, eller om sådana inte finns arbetstagarna själva.

Reglerna i aktiebolagslagen och lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner gäller parallellt vid sidan av varandra. De deltagande bolagen måste således följa båda regelverken under förfarandet.

5.7.2 Direktivets regler om information och samråd

Regeringens bedömning: Med de ändringar och tillägg som föreslås i fråga om vad en fusionsplan och en styrelseredogörelse ska innehålla vid en gränsöverskridande fusion uppfyller svensk rätt direktivets krav när det gäller information till och samråd med arbetstagare.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 318322).

Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.

Skälen för regeringens bedömning

Koppling till andra direktiv om principerna för rätten till medverkan

Genom 2019 års direktiv införs det en ny artikel 126c som reglerar information till och samråd med arbetstagare. Artikel 126c.1 skapar en direkt koppling mellan direktivet och ett antal särskilda direktiv som reglerar principerna för rätten till medverkan enligt medlemsstaternas nationella lagstiftningar. Artikeln anger att medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagarnas rätt till information och samråd respekteras i samband med den gränsöverskridande fusionen. Rätten till information och samråd ska utövas i enlighet med den rättsliga ram som framgår av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen. Om den gränsöverskridande fusionen betraktas som en överlåtelse av ett

Prop. 2021/22:286

166

företag i den mening som avses i Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter, ska arbetstagarnas rätt till information och samråd utövas i enlighet med den rättsliga ram som framgår av det direktivet.

När det gäller s.k. gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag ska arbetstagarnas rätt till information och samråd enligt artikel 126c.1 utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare. Som gemenskapsföretag räknas alla företag som har minst 1 000 arbetstagare i medlemsstaterna och minst 150 anställda i var och en av minst två medlemsstater.

Det första direktiv som nämns i artikel 126c.1 är alltså direktiv 2002/14/EG. Det direktivet skapar en allmän ram som innefattar minimikrav på arbetstagares rätt till information och samråd i företag inom unionen. Formerna för information och samråd ska enligt direktivet fastställas och genomföras i enlighet med nationell lagstiftning och den praxis som finns för relationerna mellan arbetsmarknadens parter. Detta ska ske på ett sådant sätt att ändamålet med informationen och samrådet säkerställs.

Det andra direktivet som nämns i artikeln, direktiv 2001/23/EG, tillåter arbetsmarknadens parter att i princip fritt och utan att ta hänsyn till direktivets bestämmelser om information och samråd när som helst genom avtal fastställa formerna för information och samråd om medlemsstatens nationella rätt medger det. Det område inom vilket det ska vara möjligt att få information och samråda täcks av området för information och förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Medbestämmandelagen är tillämplig på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Om det finns föreskrifter i lag eller en annan författning som har meddelats med stöd av lag, som avviker från vad som gäller enligt medbestämmandelagen gäller sådana föreskrifter (3 §). Vissa EU-direktiv innehåller emellertid föreskrifter som är tvingande till arbetstagares förmån. Av 4 § andra stycket framgår att kollektivavtal inte får innebära att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av rådets direktiv 2001/23/EG.

Vid genomförandet av 2002 års direktiv bedömde den dåvarande regeringen att föreskrifterna om formerna för information och samråd i direktivet uppfylldes genom medbestämmandelagen i fråga om de arbetstagarorganisationer som träffat kollektivavtal. I lagförarbetena hänvisades det till att medbestämmandelagen ger kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationer i Sverige en långtgående rätt till inflytande. Direktivet genomfördes också på så sätt att på arbetsplatser som saknar kollektivavtalsanslutna arbetstagare ska arbetsgivaren fortlöpande hålla arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken (se 19 a § medbestämmandelagen).

Av lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner följer det att det i samband med en gränsöverskridande fusion är möjligt att bilda en förhandlingsdelegation som företräder arbetstagarna vid förhandlingarna med de berörda företagen om framtida arbetstagarmed-

167

Prop. 2021/22:286

verkan (5 §). Av 23 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner följer, som nämns ovan, att företagen är skyldiga att informera förhandlingsdelegationen om förekomsten och omfattningen av medverkan i de deltagande företagen samt om planerna för den gränsöverskridande fusionen och om hur genomförandet av fusionen fortskrider till dess att fusionen registrerats. Denna skyldighet gäller oavsett om förhandlingar ska genomföras eller inte. Sådan information är nödvändig för att en förhandlingsdelegation ska ha förutsättningar att förhandla om och ingå ett avtal om medverkan.

Liksom utredningen bedömer regeringen att de krav på information och samråd som följer av direktivets hänvisning till direktiv 2002/14/EG är genomförda i svensk rätt genom bestämmelserna i lagen arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner om arbetstagares rätt till information och samråd samt de rättigheter på samma område som följer av medbestämmandelagen samt bestämmelserna om information i aktiebolagslagen. Som framgår ovan får avtal enligt 4 § andra stycket medbestämmandelagen inte innebära att mindre förmånliga regler tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av rådets direktiv 2001/23/EG. Den nya artikelns krav uppfylls därmed också i förhållande till detta direktiv.

Slutligen innebär artikel 126c.1 att medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagarnas rätt till information och samråd i tillämpliga fall respekteras i enlighet med den rättsliga ram som framgår av direktiv 2009/38/EG när det gäller arbetstagares rättigheter i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag. Det direktivet har i Sverige genomförts huvudsakligen genom lagen (2011:427) om europeiska företagsråd men även genom vissa ändringar i lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag, lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ och lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Enligt 2 § lagen om europeiska företagsråd ska förfaranden för information till och samråd med arbetstagare vara ändamålsenliga och genomföras så att gemenskapsföretag och företagsgrupper kan fatta beslut på ett effektivt sätt. Information ska därför ges vid en tidpunkt, på ett sätt och med ett innehåll som ger arbetstagarföreträdarna möjlighet att göra en noggrann bedömning av eventuella konsekvenser och vid behov förbereda samråd med gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Arbetstagarföreträdarna ska ha möjlighet att utifrån de uppgifter som de har fått inom rimlig tid lämna synpunkter på föreslagna åtgärder så att synpunkterna kan beaktas i beslutsprocessen av gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Dessa krav gäller även vid gränsöverskridande fusioner och enligt regeringens mening uppfyller de svenska reglerna därmed direktivets krav även i denna del.

Arbetstagarnas rätt till information och samråd innan beslut om fusionsplanen fattas

Av artikel 126 c.2 framgår att medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagarnas rätt till information och samråd respekteras, åtminstone innan beslut fattas om fusionsplanen eller om styrelsens redogörelse för fusionen, beroende på vilken handling som beslutas först. Informationen och samrådet ska ske i sådan tid att bolaget kan ge ett motiverat svar till arbetstagarna före den bolagsstämma som ska ta ställning till fusionsplanen.

Prop. 2021/22:286

168

Av 19 a § medbestämmandelagen följer, som nämns ovan, att en arbetsgivare fortlöpande ska hålla arbetstagarna, genom deras arbetstagarorganisationer, informerade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt. Liksom utredningen anser regeringen att detta innebär att det i svensk rätt finns bestämmelser som tillförsäkrar arbetstagarna en rätt till information och samråd även under tiden innan fusionsplanen har upprättats och förhandlingsdelegationen inrättats. När en fusionsplan väl har upprättats och förhandlingsdelegationen inrättats tar även andra regelverk vid. Enligt 23 kap. 43 § aktiebolagslagen ska således styrelsen i ett deltagande bolag hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse tillgängliga för arbetstagarorganisationer som företräder arbetstagare hos bolaget och för arbetstagare som inte företräds av någon arbetstagarorganisation. Vid sidan av detta finns också det utvecklade regelverket i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Med hänsyn till detta bedömer regeringen att svensk rätt uppfyller även kraven i artikel 126c.2.

Formerna för utövandet av rätten till information och samråd

Medlemsstaterna ska enligt artikel 126 c.3 besluta om formerna för utövandet av rätten till information och samråd i enlighet med artikel 4 i direktiv 2002/14/EG. Genomförandet ska dock inte påverka tillämpningen av gällande bestämmelser eller praxis som är gynnsammare för arbetstagarna. Av ingressen till direktiv 2002/14/EG framgår att direktivet syftar till att inrätta en allmän ram med minimikrav avseende arbetstagarnas rätt till information och samråd i företag eller driftställen inom unionen. Enligt direktivet ska formerna för information och samråd fastställas och genomföras i enlighet med nationell lagstiftning och den praxis för relationerna mellan arbetsmarknadens parter som finns i de enskilda medlemsstaterna på ett sådant sätt att ändamålet med desamma säkerställs. När formerna för information eller samråd fastställs och genomförs, ska arbetsgivaren och arbetstagarföreträdarna arbeta i samförståndsanda med respekt för varandras ömsesidiga rättigheter och skyldigheter samt med beaktande av såväl företagets eller driftställets intressen som arbetstagarnas intressen.

Artikel 4 i direktiv 2002/14/EG reglerar former för information och samråd. Informationen och samrådet ska enligt artikeln omfatta information om den senaste och den förväntade utvecklingen av företagets eller driftställets verksamhet och ekonomiska situation. Information ska också lämnas och samråd ske om situationen, strukturen och den förväntade utvecklingen när det gäller sysselsättningen i företaget samt om eventuella föregripande åtgärder som planeras. Det sistnämnda gäller bl.a. vid hot mot sysselsättningen. Information och samråd ska även ske om beslut som kan medföra väsentliga förändringar i arbetsorganisationen eller anställningsavtalen.

Av samma artikel framgår att information till arbetstagarföreträdarna ska överlämnas vid ett sådant tillfälle, på ett sådant sätt och med ett sådant innehåll att det är möjligt att granska informationen på ett adekvat sätt och vid behov förbereda samråd. Samråd ska äga rum med säkerställande av att tillfället, sättet och innehållet är lämpligt och på den lednings- och representationsnivå som är relevant med hänsyn till den fråga som behandlas. Samrådet ska ske på grundval av de uppgifter som arbetsgivaren har

169

Prop. 2021/22:286

lämnat till arbetstagarföreträdare, som har gjort det möjligt för dem att sätta sig in i vad den behandlade frågan avser och avge det yttrande som arbetstagarföreträdarna har rätt att avge. Samrådet ska också ske på ett sådant sätt att det är möjligt för arbetstagarföreträdarna att sammanträda med arbetsgivaren och få motiverade svar på eventuella yttranden. Syftet ska vara att söka nå en överenskommelse när det gäller de beslut som omfattas av arbetsgivarens befogenheter.

Även i denna del bedömer regeringen att svensk rätt uppfyller direktivets krav. Liksom utredningen konstaterar regeringen att direktivets krav på att formerna för information och samråd ska utarbetas i samförståndsanda med respekt för varandras ömsesidiga rättigheter och intressen väl motsvarar hur det svenska regelverket kring arbetstagares medverkan är uppbyggt. De grundläggande krav på informationens innehåll och formen för samråd som anges i artikel 4 i direktiv 2002/14/EG överensstämmer med vad som gäller enligt den svenska arbetsrätten, framför allt såsom den tar sig uttryck i bestämmelserna om förhandlingsrätt i 10–17 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet och bestämmelserna om arbetsgivares skyldighet att underrätta arbetstagarna i 19 och 19 a §§ i samma lag.

5.8 Revisorns granskning

5.8.1 Revisorsyttrandets innehåll och revisorns ansvar

Regeringens förslag: Vid gränsöverskridande fusioner ska ett revisorsyttrande, utöver vad som följer av de hittillsvarande reglerna, innehålla ett utlåtande om huruvida aktiernas utbytesförhållande, utjämningsvederlaget och inlösenbeloppet är lämpliga. I yttrandet ska revisorn även ange metoderna för att bestämma aktiernas utbytesförhållande, utjämningsvederlaget och inlösenbeloppet samt bedöma om dessa metoder är lämpliga. Revisorn ska också lämna uppgifter om eventuella särskilda svårigheter som har uppkommit vid värderingen.

Den som utför granskningen ska omfattas av samma skadeståndsansvar som gäller för ett bolags revisor.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag (SOU 2021:18 s. 268, 270, 271, 273 och 274).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Sveriges advokatsamfund anser dock att det borde vara tillåtet att med samtliga aktieägares samtycke avstå från en revisorsgranskning. FAR anser bl.a. att det är oklart vilket slags bestyrkande som revisorn ska lämna.

Skälen för regeringens förslag

När revisorsgranskning ska ske

I aktiebolagslagen finns det regler om revisorsgranskning av fusionsplanen och styrelsens redogörelse (23 kap. 11 och 40 §§). Som huvudregel gäller att granskningen ska utföras av en revisor. I linje med ursprungsdirektivet tillåts dock att granskningen överlämnas till en för bolagen gemensam sakkunnig som utses av en myndighet, i Sverige av Bolags-

Prop. 2021/22:286

170

verket (23 kap. 40 § andra stycket). Vidare gäller att revisorsgranskningen kan begränsas till en borgenärsinriktad granskning om samtliga aktieägare är överens om det (23 kap. 11 § tredje stycket).

I direktivet anges det att någon revisorsgranskning inte krävs om samtliga aktieägare samtycker till det. Denna bestämmelse ändras inte genom ändringsdirektivet. Ändringsdirektivet innehåller dock några andra nyheter avseende revisorns granskning och yttrande (se artikel 125). En av nyheterna är att medlemsstaterna ges möjlighet att undanta s.k. enmansbolag från kravet på revisorsgranskning. Ett enmansbolag är ett bolag som har enbart en aktieägare (på engelska ”single-member company”).

Frågan är om den nya möjligheten att undanta enmansbolag från kravet på revisorsgranskning bör utnyttjas och om de svenska reglerna för borgenärsinriktad granskning bör ändras. Sveriges advokatsamfund anser att det även enligt svensk rätt borde vara möjligt att helt avstå från en revisorsgranskning när samtliga aktieägare samtycker till det.

Bestämmelserna om revisorsgranskning i direktivet får anses syfta till att enbart skydda aktieägarna. Syftet är att bolagsstämman ska få ett fullgott underlag för sitt ställningstagande till fusionsfrågan. Med möjligheten till undantag för enmansbolag blir det ännu tydligare att bestämmelserna är uppställda uteslutande i aktieägarnas intresse. De svenska bestämmelserna om revisorsgranskning syftar däremot även till att skydda borgenärerna. I lagförarbetena anförs som stöd för att genomföra direktivet på det sättet bl.a. att ett bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion enligt direktivet ska uppfylla villkoren i de bestämmelser och formaliteter i den nationella lagstiftning som bolaget omfattas av. Det anges också att en borgenärsskyddsinriktad revisorsgranskning är av stor vikt för att borgenärerna ska kunna tillvarata sina rättigheter i samband med den gränsöverskridande fusionen. Det konstateras slutligen att direktivet inte hindrar bestämmelserna om borgenärsinriktad granskning (se prop. 2007/08:15 s. 91 och 92).

Enligt regeringens mening är det angivna resonemanget fortfarande giltigt. Även enligt ändringsdirektivet måste ett bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion uppfylla villkoren i de bestämmelser och formaliteter i den nationella lagstiftning som bolaget omfattas av (se artikel 127.1). Redan detta talar för att de villkor som gäller om borgenärsskydd vid inhemska fusioner bör kunna uppställas även vid en gränsöverskridande fusion, så länge de inte innebär ett reellt hinder mot att genomföra sådana fusioner. Dessutom framgår det av ändringsdirektivet att borgenärsskyddshänsyn får påverka det nationella regelverket kring gränsöverskridande fusioner (se artikel 126b.1). Kravet på en revisorsgranskning i borgenärernas intresse måste därför anses vara förenligt med ändringsdirektivet, även när samtliga aktieägare är eniga om att någon granskning inte behövs. Kravet bör därmed behållas. I linje med detta finns det inte skäl att särskilt undanta enmansbolag från kravet på revisorsgranskning. Även ett sådant bolag kan ha en omfattande verksamhet och ett stort antal borgenärer som har behov av det skydd revisorsgranskningen innebär.

Revisorsyttrandets innehåll

Genom ändringsdirektivet justeras reglerna om revisorsyttrandets innehåll i vissa delar, bl.a. på så sätt att yttrandet får ett fokus på de metoder som har använts för beräkning av kontantersättningen och utbytesförhållandet

171

Prop. 2021/22:286

för aktierna (se artikel 125.1 b). Det framgår även att revisorn ska redovisa sin bedömning av om metoderna är adekvata. Detta innebär vissa nyheter i förhållande till de hittillsvarande bestämmelserna, framför allt avseende revisorns uttalande om det som i direktivet beskrivs som kontantersättningen.

Som nämns ovan förekommer begreppet kontantersättning i ändringsdirektivet i flera sammanhang och synes beteckna två olika saker, dels den kontanta delen av fusionsvederlaget (utjämningsvederlaget), dels det inlösenbelopp som ett bolag ska erbjuda de aktieägare som lämnar bolaget (se avsnitt 5.10). Av skälen i ändringsdirektivets ingress framgår bl.a. att en oberoende sakkunnig ska granska bolagets erbjudande om kontantersättning till de aktieägare som vill lämna bolaget och aktiernas utbytesförhållande, inklusive beloppet för en eventuell kompletterande kontantersättning enligt planen (skäl 14). Detta måste förstås så att revisorn ska yttra sig om både den kontanta delen av fusionsvederlaget och inlösenbeloppet. Artikeln omfattar alltså båda sakerna och det bör därför i aktiebolagslagen anges att revisorn i sitt yttrande ska uttala sig om detta. Det bör också i enlighet med direktivets krav anges att revisorn ska uttala sig om eventuella särskilda svårigheter som har uppkommit vid värderingen.

Vidare framgår det av ändringsdirektivet att yttrandet ska inkludera revisorns utlåtande avseende huruvida kontantersättningen och aktiernas utbytesförhållande är adekvata och om metoderna för att bestämma dessa är adekvata. Även i utredningens förslag används uttrycket adekvata. FAR, som anser att uttrycket skapar en oklarhet om vilket bestyrkande revisorn ska lämna, förespråkar att ”lämplig” används i stället, likt den hittillsvarande regleringen i aktiebolagslagen (23 kap. 11 och 40 §§). I den svenska språkversionen av ursprungsdirektivet användes uttrycket lämpliga, men det har nu alltså ersatts med uttrycket adekvata (se artikel 96.2b). I flera andra språkversioner av direktivet är uttrycket dock oförändrat (se t.ex. ”adequate”, ”adéquate” och ”angemessen” i de engelska, franska och tyska språkversionerna av direktivet). Någon ändring i sak bedöms inte vara avsedd. Även i fortsättningen bör därför uttrycket lämplig användas i aktiebolagslagen.

De nya kraven på revisorsgranskningen bör enligt regeringens mening enbart gälla vid gränsöverskridande fusioner och inte vid inhemska fusioner. Det nya innehållet i yttrandet kommer att vara förhållandevis omfattande, vilket delvis hänger samman med utformningen av det särskilda aktieägarskydd som ska gälla vid gränsöverskridande fusioner. Det finns inte tillräckliga skäl för att anpassa även bestämmelserna om revisorsgranskning vid inhemska fusioner till det som bör gälla vid gränsöverskridande fusioner. En sådan anpassning skulle tvärtom på ett omotiverat vis tynga förfarandet vid inhemska fusioner. Detta överensstämmer med utredningens förslag.

Vem som ska utföra granskningen

Det görs inga ändringar i direktivets regler om vem som ska utföra granskningen. Det anges således även fortsättningsvis att det är oberoende sakkunniga som ska utföra den (se t.ex. artikel 125.1). Enligt de hittillsvarande bestämmelserna i aktiebolagslagen gäller att granskningen av fusionsplanen och styrelsens redogörelse ska göras av en auktoriserad eller god-

Prop. 2021/22:286

172

känd revisor eller ett registrerat revisionsbolag (se 23 kap. 12 och 41 §§). För att vara auktoriserad eller godkänd revisor måste man uppfylla särskilda krav som uppställs i revisorslagen (2001:883) avseende bl.a. utbildning, erfarenhet och redbarhet. Auktoriserade och godkända revisorer och registrerade revisionsbolag står under Revisorsinspektionens tillsyn. Det innebär bl.a. att de är föremål för återkommande kvalitetskontroller och att de kan bli föremål för disciplinära åtgärder om de handlar i strid med bl.a. god revisorssed eller god revisionssed.

De omständigheter som den sakkunniga enligt direktivets nya lydelse särskilt ska granska – utjämningsvederlaget, aktiernas utbytesförhållande och eventuella svårigheter vid värderingen – förutsätter en betydande förståelse för ett bolags ekonomiska förhållanden. Det är därför naturligt att den som ska upprätta yttrandet har särskild sakkunskap och erfarenhet i dessa avseenden. Revisorer framstår därför som den yrkeskategori som är bäst ägnad att utföra den granskning som direktivet förutsätter. Det gäller särskilt som de utgör en yrkesgrupp som är föremål för löpande tillsyn och kvalitetssäkring. Till skillnad från andra yrkesgrupper omfattas de också av revisorslagens särskilda krav på opartiskhet och självständighet.

Regeringen anser mot denna bakgrund att det även fortsättningsvis bör vara en auktoriserad eller godkänd revisor, eller ett registrerat revisionsbolag, som upprättar revisorsyttrandet.

Det saknas skäl att ändra bestämmelserna om att revisorn som huvudregel ska utses av bolagsstämman (jfr 23 kap. 12 § aktiebolagslagen). Inte heller finns det skäl att ändra bestämmelserna om att de fusionerande bolagen kan använda sig av en gemensam oberoende sakkunnig, utsedd av Bolagsverket (23 kap. 40 § andra stycket aktiebolagslagen).

Revisorns skadeståndsansvar

Av ändringsdirektivet framgår att medlemsstaterna ska fastställa regler om åtminstone civilrättsligt ansvar för den revisor som upprättar revisorsyttrandet (se artikel 133a.1).

Enligt aktiebolagslagen har bolagets revisor ett särskilt skadeståndsansvar. Ansvaret innebär att revisorn ska ersätta bolaget för en skada som han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar bolaget vid fullgörandet av sitt uppdrag (se 29 kap. 2 §). Detsamma gäller när skadan drabbar en aktieägare eller någon annan genom överträdelse av aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Om det är bolagets revisor som granskar fusionsplanen och övriga handlingar, får granskningen anses ingå i hans eller hennes uppdrag. Revisorns skadeståndsansvar enligt de nämnda bestämmelserna omfattar då eventuella skador som revisorn orsakar i samband med granskningen.

Liksom hittills bör det emellertid vara möjligt att överlämna granskningen till någon annan revisor än den som är bolagets revisor. Det gäller särskilt som aktiebolag under vissa förutsättningar kan välja bort revisionen och därför inte har någon ordinarie revisor (se 9 kap. 1 § aktiebolagslagen). Den som åtar sig ett uppdrag av nu aktuellt slag kommer då att inta ställningen av syssloman gentemot bolaget och ansvarar i så fall enligt allmänna principer om sysslomannaansvar. Den närmare innebörden av det ansvaret är dock inte alldeles klar. Ansvaret är sannolikt i alla fall något

173

Prop. 2021/22:286

mindre långtgående än det ansvar som bolagets revisor har enligt aktiebolagslagen.

Regeringen anser att en revisor som granskar en fusionsplan och utför uppgifter som hänger samman med det bör ha samma civilrättsliga ansvar oavsett om han eller hon är bolagets revisor eller inte. Det bör därför göras ett tillägg i 29 kap. 2 § aktiebolagslagen med den innebörden.

Det angivna bör även gälla för en sådan sakkunnig som Bolagsverket eller en utländsk myndighet, på de fusionerande bolagens gemensamma begäran, har utsett att utföra granskningen (jfr 23 kap. 40 § andra stycket aktiebolagslagen). Om det är Bolagsverket som utser den sakkunnig kommer denna alltid att vara en revisor (se 23 kap. 41 § aktiebolagslagen). Då omfattas han eller hon av det civilrättsliga ansvaret enligt aktiebolagslagen. Men den sakkunniga kan även ha utsetts av en behörig myndighet i en annan medlemsstat, där motsvarande krav på att den sakkunniga ska vara revisor inte gäller. Lagen bör därför utformas så att det civilrättsliga ansvaret gäller även för en sådan sakkunnig.

5.8.2 Offentliggörande av revisorsyttrandet

Regeringens förslag: Ett revisorsyttrande ska liksom hittills offentliggöras genom att det bifogas fusionsplanen när denna ges in till Bolagsverket.

Sekretess ska gälla för en uppgift om företagshemlighet i yttrandet, om det kan antas att företaget som yttrandet avser lider skada om uppgiften röjs och företaget begär att sekretess ska gälla. Sekretessen ska gälla i högst tjugo år.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 274).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. Journalistförbundet avstyrker förslaget om en ny sekretessbestämmelse och menar att bolagets begäran om sekretess, som är ett av rekvisiteten i bestämmelsen, riskerar att påverka myndighetens sekretessbedömning. Revisorsinspektionen anser att det bör klargöras hur sekretessbestämmelsen ska tillämpas i praktiken, särskilt i inspektionens tillsyn över revisorer.

Skälen för regeringens förslag

Revisorsyttrandet bör offentliggöras

Av direktivet framgår det att en medlemsstat får kräva att revisorsyttrandet ska offentliggöras och göras tillgängligt för allmänheten i registret (artikel 123.1). Det ska i så fall säkerställas att bolaget kan utesluta konfidentiell information vid offentliggörandet. Bestämmelserna ska ses mot bakgrund av skäl 15 i direktivets ingress. Där anges att de uppgifter som bolaget offentliggör bör vara heltäckande och göra det möjligt för intressenter att bedöma konsekvenserna av det planerade gränsöverskridande förfarandet. Vidare anges att bolag inte bör vara skyldiga att offentliggöra konfidentiella uppgifter om detta, i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt, skulle äventyra deras affärsposition.

Prop. 2021/22:286

174

Som konstateras i avsnitt 5.8.1 syftar revisorsyttrandet enligt direktivet till att skydda aktieägarna, medan det enligt svensk rätt även syftar till att skydda borgenärerna. Även om direktivet inte innehåller någon koppling mellan borgenärsskyddsintresset och revisorns granskning, tillmäter det borgenärsskyddsaspekter stor betydelse (se vidare om borgenärsskyddet i avsnitt 5.11). Det är därför naturligt att sådana aspekter vägs in också vid bedömningen av om svensk rätt bör ställa krav på att revisorsyttrandet offentliggörs. Sammantaget anser regeringen att det liksom hittills bör krävas att revisorsyttrandet offentliggörs.

Offentliggörandet bör ske på samma sätt som enligt de hittillsvarande reglerna, dvs. genom att revisorsyttrandet bifogas fusionsplanen och tillsammans med denna ges in till Bolagsverket i samband med att planen ska registreras (se 23 kap.11, 14 och 36 §§aktiebolagslagen). Revisorsyttrandet blir därmed som utgångspunkt offentligt på samma sätt som fusionsplanen.

Skyddet av konfidentiell information

Medlemsstaterna ska alltså enligt ändringsdirektivet säkerställa att bolaget kan utesluta konfidentiell information vid offentliggörandet av revisorsyttrandet (artikel 123.1 tredje stycket). Utöver den kortfattade motiveringen i skäl 15 ger direktivet ingen vägledning om den närmare innebörden av uttrycket konfidentiell information. Däremot kan annan EU-reglering om företags möjligheter att skydda information ge vägledning, särskilt EU-reglerna om företagshemligheter. Begreppet företagshemligheter är i viss mån harmoniserat inom EU genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/943/EU av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs. I lagen (2018:558) om företagshemligheter, som delvis går tillbaka på detta direktiv, definieras en företagshemlighet som bl.a. information som avser affärs- eller driftförhållanden och som inte är allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av det aktuella slaget. Av definitionen framgår vidare att innehavaren ska ha vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla informationen och att ett röjande av den ska ha varit ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren (se 2 §). Även om definitionen i detaljer kan skilja sig från hur motsvarande begrepp används i andra medlemsstater, bör den enligt regeringens bedömning ligga väl i linje med vad som avses i ändringsdirektivet. Direktivets uttryck konfidentiell information bör därför i det svenska genomförandet ges motsvarande innebörd som begreppet företagshemlighet i lagen om företagshemligheter.

Frågan är då hur det ska avgöras vilka uppgifter som utgör konfidentiell information. Av ändringsdirektivet framgår det att bolagets rätt att få utesluta konfidentiell information tar sikte på offentliggörandet av yttrandet. Detta bör kunna tillgodoses genom att bolaget i samband med att det ger in revisorsyttrandet till Bolagsverket, ber att vissa uppgifter ska undantas från offentliggörande och anger skälen för det. Om yttrandet därefter begärs utlämnat bör Bolagsverket, utifrån bolagets uppgifter, pröva i vilken utsträckning yttrandet bör omfattas av sekretess.

Utredningen föreslår en sekretessbestämmelse som utgår från en sådan ordning och där en av förutsättningarna för bestämmelsens tillämpning är att

175

Prop. 2021/22:286

bolaget har begärt att uppgiften hemlighålls. Journalistförbundet är kritiskt till att bolagets begäran är en förutsättning för att bestämmelsen ska bli tillämplig och menar att det öppnar för att bolaget påverkar Bolagsverkets bedömning. Regeringen har förståelse för Journalistförbundets uppfattning. Det är viktigt att Bolagsverket gör en egen självständig sekretessprövning. En annan ordning skulle vara svår att förena med grunderna för offentlighetsprincipen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). För att Bolagsverket över huvud taget ska kunna få kännedom om att ett yttrande kan innehålla konfidentiell information krävs dock att bolaget informerar verket om det. Bolaget bör då förse Bolagsverket med så mycket information att myndigheten kan göra en självständig bedömning av om förutsättningarna för sekretess är uppfyllda. Att regleringen på detta sätt förutsätter en begäran från bolaget hindrar inte Bolagsverket från att agera objektivt och självständigt. Den föreslagna ordningen måste dessutom ställas mot alternativet, som enligt direktivet är att revisorsyttrandet över huvud taget inte offentliggörs. Enligt regeringens mening tillgodoser förslaget bolagens intressen och direktivets krav samtidigt som samtliga de uppgifter som revisorn har funnit vara relevanta kan läggas till grund för Bolagsverkets granskning av fusionen. Regeringen anser därför att det i offentlighets- och sekretesslagen bör tas in en ny sekretessbestämmelse med angiven utformning.

Myndighetskontrollen av en gränsöverskridande fusion förutsätter att Bolagsverket inhämtar uppgifter från ett flertal myndigheter. Frågan behandlas i avsnitt 5.12.3 där det framgår att det ska tas fram en reglering på förordningsnivå om att synpunkter regelmässigt ska inhämtas från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten. Synpunkter kan dessutom ofta komma att inhämtas från andra myndigheter, däribland Tullverket och Arbetsmiljöverket. För att dessa myndigheter ska kunna utföra sin uppgift behöver de få tillgång till information som finns hos Bolagsverket, t.ex. i revisorsyttrandet. Till detta kommer att revisorsyttrandet kan komma att inhämtas av Revisorsinspektionen i den myndighetens tillsyn över auktoriserade och godkända revisorer och registrerade revisionsbolag. Revisorsyttrandet kan således komma att förekomma hos ett stort antal myndigheter, vid sidan av Bolagsverket.

Eftersom behovet av sekretess även kan aktualiseras när uppgifterna förs vidare till en domstol eller annan myndighet bör bestämmelsen utformas så att den gäller oavsett hos vilken myndighet och i vilken verksamhet uppgifterna förekommer. Sekretess bör emellertid inte kunna komma i fråga för uppgifter som ingår i ett beslut. Sekretessen bör inte gälla längre än tjugo år.

Varje gång en ny sekretessbestämmelse införs behöver lagstiftaren överväga om den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelsen bör ha företräde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. En självständig bedömning ska göras av varje sekretessbestämmelse i förhållande till de intressen som tystnadsplikten respektive meddelarfriheten är tänkta att skydda.

Utgångspunkten är att stor återhållsamhet ska iakttas vid prövningen av om undantag från rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör göras i ett särskilt fall. Enligt regeringens mening finns det inte övervägande skäl som talar för att den nya sekretessbestämmelsen bör ha företräde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Någon inskränkning i meddelarfriheten föreslås därför inte.

Prop. 2021/22:286

176

Revisorsinspektionen anser att det bör klargöras hur den nya sekretessbestämmelsen ska tillämpas i praktiken. Som Revisorsinspektionen framför kan det i ett tillsynsärende hos inspektionen finnas ett revisorsyttrande som någon begär att få del av. I en sådan situation ska Revisorsinspektionen göra en självständig sekretessprövning. Inspektionen kommer emellertid inte att ha bolagets eventuella begäran om sekretess tillgänglig.

För att kunna göra sin prövning bör inspektionen kunna samråda med Bolagsverket och få del av bolagets eventuella begäran om sekretess. Utifrån de uppgifterna kan myndigheten pröva om sekretess bör gälla för de uppgifter som bolaget pekat på.

5.9 Bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen

Regeringens förslag: Synpunkter på fusionsplanen från aktieägare, arbetstagare eller borgenärer som har kommit in till bolaget senast fem arbetsdagar före dagen för bolagsstämman ska läggas fram för aktieägarna på stämman.

Ett fusionerande bolag ska senast vid den stämma som godkänner fusionsplanen besluta om nödvändiga ändringar av bolagsordningen. Om fusionsplanen inte ska behandlas på en stämma ska ändringarna i bolagsordningen beslutas på en stämma som hålls före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.

Det ska inte vara möjligt att klandra bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen på den grunden att det utbytesförhållande mellan aktier eller det inlösenbelopp som har angetts i fusionsplanen inte är korrekt fastställt, eller på den grunden att de uppgifter som lämnats om inlösenbeloppet eller utbytesförhållandet inte har uppfyllt lagens krav.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens (SOU 2021:18 s. 281). Utredningens förslag innebär att det ska vara möjligt att klandra stämmobeslutet på den grunden att utbytesförhållandet eller inlösenbeloppet inte är korrekt fastställt, eller på den grunden att uppgifterna inte har uppfyllt lagens krav, så länge också någon annan klandergrund åberopas.

Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag

Information till aktieägarna om lämnade synpunkter

Den ändrade artikel 126.1 i direktivet förutsätter att aktieägarna inför stämmobeslutet om fusionsplanen har fått ta del av vissa handlingar. I huvudsak tillgodoser svensk rätt redan detta krav. Aktiebolagslagen ger aktieägarna möjlighet att inför stämman ta del av fusionsplanen, styrelsens redogörelse och revisorsyttrandet. Det gäller också sådana yttranden från arbetstagarrepresentanter som har kommit bolaget till del före färdigställandet av styrelsens redogörelse och som därför har tagits in i denna (23 kap. 39 §).

177

Prop. 2021/22:286

Mer betydande synpunkter kan därmed antas ha framförts och gjorts tillgängliga för aktieägarna redan i ett tidigare skede under förfarandet.

Direktivet förutsätter dock att aktieägarna inför stämmans beslut om godkännande av fusionsplanen också har fått ta del av sådana synpunkter på fusionsplanen som har lämnats av aktieägare, arbetstagare eller borgenärer med anledning av det meddelande som ska offentliggöras tillsammans med planen (se avsnitt 5.4). I meddelandet ska aktieägare, arbetstagare och borgenärer informeras om att de har möjlighet att lämna sådana synpunkter till bolaget senast fem dagar före dagen för bolagsstämman (jfr artikel 123.1 b). Mot bakgrund av den korta tidsrymden mellan den sista tidpunkten att lämna synpunkter på fusionsplanen och dagen för den bolagsstämma som ska besluta om godkännande av planen, är det enligt regeringens mening tillräckligt att de synpunkter som kommit in till bolaget med anledning av meddelandet tillhandahålls aktieägarna på stämman.

Beslut om nödvändiga ändringar i bolagsordningen

En nyhet i ändringsdirektivet är att det uttryckligen anger att stämman ska ta ställning till om stiftelseurkunden och bolagsordningen behöver ändras på grund av fusionen (artikel 126.1). Det bör därför tas in en bestämmelse i aktiebolagslagen om att det senast vid den stämma som godkänner fusionsplanen ska fattas beslut om nödvändiga ändringar av bolagsordningen. Det är naturligt att denna regel gäller både för inhemska och gränsöverskridande fusioner.

Om fusionsplanen inte ska behandlas på en bolagsstämma, bör ändringarna i bolagsordningen i stället beslutas på en stämma som hålls före det att styrelsen beslutar att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.

I direktivets ingress anges det vidare att det är viktigt att den majoritet som krävs vid omröstningen om fusionsplanen och nödvändiga ändringar av stiftelseurkund och bolagsordning, är tillräckligt stor för att säkerställa att beslutet fattas med en klar majoritet (se skäl 16). Enligt svensk rätt beslutas bl.a. ändringar av bolagsordningen med kvalificerad majoritet (som huvudregel minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid bolagsstämman, se 7 kap. 42 § aktiebolagslagen), vilket motsvarar det majoritetskrav som gäller för stämmobeslut om godkännande av fusionsplanen (23 kap. 17 § aktiebolagslagen). Detta får anses väl förenligt med direktivet.

En fusion kan aktualisera anknytande frågor som regleras i bolagsordningen som kan behöva tas upp på stämman, men där en ändring av bolagsordningen inte utgör en nödvändig förutsättning för ett genomförande av fusionen. Någon särskild bestämmelse om detta behöver inte tas in i lagen.

Möjligheten att klandra stämmans beslut

Enligt artikel 126.4 i direktivet ska medlemsstaterna säkerställa att det inte är möjligt att invända mot bolagsstämmans godkännande av den gränsöverskridande fusionen enbart på grund av att aktiernas utbytesförhållande eller den kontantersättning som erbjuds aktieägare som har rätt att avyttra sina aktier (inlösenbeloppet) inte är korrekt fastställt i fusionsplanen, eller på grund av att de uppgifter som lämnats därom inte uppfyllde de rättsliga kraven.

Prop. 2021/22:286

178

En talan mot ett stämmobeslut kan enligt aktiebolagslagen föras på i huvudsak formella grunder (se 7 kap. 50 §). Det är emellertid inte uteslutet att fel som väsentligen är materiella kan göras gällande inom ramen för en sådan s.k. klandertalan. Det skulle således kunna inträffa att felaktigheter avseende exempelvis aktiernas utbytesförhållande eller inlösenbeloppets storlek åberopas vid en klandertalan mot ett beslut att godkänna fusionsplanen. För att svensk rätt ska leva upp till direktivet behöver det därför införas en bestämmelse i aktiebolagslagen som innebär att ett stämmobeslut om att godkänna en gränsöverskridande fusion inte ska kunna klandras på de angivna grunderna. Lydelsen av artikel 126.4 synes inte utesluta att stämmans beslut i och för sig skulle kunna klandras på de angivna grunderna, så länge som också någon ytterligare grund åberopas till stöd för talan (jfr ordet ”enbart” i artikeln). En sådan ordning framstår dock inte som ändamålsenlig. Enligt regeringens mening bör de angivna grunderna över huvud taget inte kunna åberopas till stöd för en klandertalan mot stämmans beslut att godkänna fusionsplanen. Syftet med artikeln är uppenbarligen att en gränsöverskridande fusion inte ska fördröjas eller avbrytas på en sådan grund (jfr t.ex. artikel 126a.6 där det anges att en talan som grundas på att utbytesförhållandet inte är adekvat inte ska hindra registreringen av fusionsplanen). En aktieägare som är missnöjd med vederlaget eller inlösenbeloppet kommer i stället att kunna få ersättningens storlek prövad i särskild ordning (se avsnitt 5.10). Detta måste anses vara väl förenligt med direktivet.

5.10 Aktieägarskydd

Regeringens förslag: En aktieägare i ett bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion ska ha rätt att få sina aktier i bolaget inlösta i utbyte mot ett i fusionsplanen angivet inlösenbelopp. Som förutsättning ska bl.a. gälla att aktieägaren har röstat mot ett godkännande av fusionsplanen. Den som vill utnyttja inlösenrätten ska anmäla detta till bolaget inom en månad från dagen för bolagsstämman. Inlösenbeloppet ska betalas ut inom två månader från det att fusionen fick verkan.

Det ska införas en skyldighet för bolaget att dokumentera vilka aktieägare som har röstat mot att godkänna fusionsplanen.

En aktieägare som har utnyttjat sin inlösenrätt men som inte är nöjd med det inlösenbelopp som anges i fusionsplanen ska kunna begära ytterligare ersättning av det bolag som han eller hon äger aktier i. Detsamma ska gälla för en aktieägare som inte har begärt att få sina aktier inlösta men som inte är nöjd med det utbytesförhållande för aktierna som anges i fusionsplanen.

En begäran om ytterligare ersättning ska ske genom att aktieägaren väcker talan mot bolaget inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen. En sådan talan ska väckas vid allmän domstol enligt reglerna för tvistemål i allmänhet.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens (SOU 2021:18 s. 286). Utredningen föreslår inte någon skyldighet för bolaget att dokumentera vilka aktieägare som har röstat mot att godkänna fusionsplanen.

179

Prop. 2021/22:286

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. Sveriges Aktiesparares Riksförbund förordar en ordning enligt vilken endast de aktieägare som aktivt har röstat för fusionsplanen ska diskvalificeras från möjligheten till inlösen. Aktiespararna anser vidare att förfarandet för inlösen bör utformas som ett skiljeförfarande, likt de befintliga reglerna om inlösen av minoritetsaktier, med en god man som kan företräda de aktieägare som väljer att använda sin inlösenrätt. Om utredningens förslag genomförs anser Aktiespararna att bolaget bör vara skyldigt att underrätta övriga aktieägare så snart någon aktieägare väckt talan om ytterligare inlösenersättning. Lunds universitet (Juridiska fakultetsstyrelsen) och Sveriges advokatsamfund anser att det bör finnas en skyldighet för bolaget att dokumentera vilka aktieägare som har röstat mot fusionsplanen. Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) anser att det bör regleras hur eller enligt vilka regler som själva inlösen av aktier ska ske. När det gäller aktieägares rätt till ytterligare inlösenersättning eller kompletterande utjämningsvederlag påpekar universitet att sådan ersättning till aktieägarna, som inte framgår av fusionsplanen men som senare kan tillkomma, typiskt sett medför en risk för borgenärerna. Även Sveriges advokatsamfund lyfter fram detta som en brist i direktivet.

Skälen för regeringens förslag

Aktieägares rätt att få sina aktier inlösta

Enligt ändringsdirektivet ska åtminstone de aktieägare som röstade mot fusionsplanen ha rätt att avyttra sina aktier mot en adekvat kontantersättning, om fusionen leder till att de förvärvar aktier i det bolag som uppstår genom fusionen och detta bolag omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat (se artikel 126a.1, jämför skäl 18 i direktivets ingress). Sådana bestämmelser saknas i aktiebolagslagen och behöver därför införas. En sådan rätt för aktieägare att under vissa förutsättningar lämna bolaget kan, som utredningen föreslår, beskrivas som en rätt för aktieägare att få sina aktier inlösta mot ett inlösenbelopp.

Direktivet ger medlemsstaterna möjlighet att utsträcka denna rätt även till andra aktieägare än de som röstade mot fusionsplanen (se artikel 126a.1 andra stycket). Det skulle alltså kunna övervägas att, som Sveriges Aktiesparares Riksförbund förordar, exempelvis låta inlösenrätten gälla för alla de aktieägare som inte aktivt har röstat för att godkänna fusionsplanen. En sådan ordning skulle innebära ett ökat skydd för passiva aktieägare eller aktieägare som av någon anledning inte deltagit vid den aktuella bolagsstämman. Samtidigt bör det beaktas att aktieägare normalt har goda möjligheter att tillvarata sina rättigheter vid stämman genom att närvara personligen eller genom ombud eller, i förekommande fall, delta på distans. En betydande nackdel med att låta inlösenrätten tillkomma även andra aktieägare än de som röstat mot fusionsplanen är att det under en tid efter stämmans beslut att godkänna planen riskerar att vara osäkert hur många aktieägare som kan komma att lämna bolaget och följaktligen hur stor sammanlagd kontantersättning som bolaget riskerar att behöva betala ut (jfr skäl 19 i direktivets ingress, där det bl.a. anges att bolagen i största möjliga utsträckning bör kunna uppskatta kostnaderna för ett gränsöverskridande förfarande). En osäkerhet i det avseende skulle, som bl.a. Sveriges advokat-

Prop. 2021/22:286

180

samfund påpekar, även kunna vara till nackdel för bolagets borgenärer, som inom en viss bestämd tid har att ange om de motsätter sig att fusionsplanen verkställs. Mot den bakgrunden anser regeringen att inlösenrätten inte bör vara mera vidsträckt än vad direktivet kräver.

Frist för inlösenanmälan

Enligt artikel 126a.2 ska det fastställas en frist inom vilken en aktieägare måste anmäla till bolaget att han eller hon har beslutat att utöva sin rätt att få sina aktier inlösta (i det följande benämnt inlösenanmälan). Fristen får vara maximalt en månad från dagen för stämman.

Det framstår som lämpligt att de aktieägare som har motsatt sig fusionen, sedan det står klart att fusionsplanen godkänts av en tillräcklig majoritet vid stämman, ges visst rådrum att överväga om det ligger i deras intresse att lämna bolaget. I likhet med utredningen anser regeringen att fristen för inlösenanmälan bör bestämmas till en månad.

Dokumentation av aktieägarens inställning

Av artikel 126a.1 tredje stycket framgår att medlemsstaterna får kräva att bolagen ska dokumentera dels en aktieägares uttryckliga invändning mot fusionsplanen, dels en aktieägares avsikter att utnyttja sin inlösenrätt eller båda, senast vid den bolagsstämma som beslutar om godkännande av planen. Direktivet medger därmed att det införs en skyldighet för bolaget att dokumentera vilka aktieägare som har röstat mot fusionsplanen. Detta förordas av Lunds universitet (Juridiska fakultetsstyrelsen) och Sveriges advokatsamfund.

I enlighet med det som anförs ovan bör rätten att få aktier inlösta förutsätta att aktieägaren har röstat mot att godkänna fusionsplanen. Som utredningen konstaterar talar detta förhållande för att det kan vara lämpligt med någon form av dokumentation av hur aktieägarna har röstat vid stämman. Både för bolaget och för de aktieägare som motsätter sig fusionen kan det vara en fördel att det tydligt framgår vilka aktieägare som har röstat mot att godkänna fusionsplanen och som därmed kan ha rätt att få sina aktier inlösta.

Något krav på att ett bolag ska dokumentera vilka aktieägare som har röstat på det ena eller andra sättet i en specifik fråga finns inte i aktiebolagslagen. Det är också ovanligt att ett bolag frivilligt tar fram en sådan dokumentation. Därför går det normalt sett endast att få reda på dels om en aktieägare har varit närvarande vid stämman eller inte, dels resultatet av de omröstningar som har hållits. Hur en enskild aktieägare har förhållit sig till ett förslag om en gränsöverskridande fusion går sällan att klargöra med utgångspunkt i röstlängden och stämmoprotokollet. Inget hindrar dock stämman från att inför ett beslut om en gränsöverskridande fusion besluta att omröstningen ska dokumenteras på särskilt sätt. Sett enbart från bolagens perspektiv skulle därför ett lagkrav på dokumentation inte tillföra särskilt mycket.

Som utredningen konstaterar har dock en aktieägare som vill få sina aktier inlösta principiellt också bevisbördan för att han eller hon har röstat mot att godkänna fusionsplanen. Även om det inte är otänkbart att en aktieägare, som avser att använda sin inlösenrätt, skulle kunna lägga fram någon annan form av bevisning till stöd för hur han eller hon har röstat framstår det som en rimligare och mer ändamålsenlig ordning att den uppgiften helt enkelt framgår av dokumentationen från stämman. En sådan ordning kan dessutom antas

181

Prop. 2021/22:286

motverka att det i samband med inlösenförfarandet uppstår tvister om hur enskilda aktieägare har röstat.

Till skillnad från utredningen anser därför regeringen att det bör införas en skyldighet för bolaget att dokumentera vilka aktieägare som har röstat mot att godkänna fusionsplanen.

Fristen för utbetalning av inlösenbeloppet

Enligt artikel 126a.3 ska det fastställas en frist för utbetalning av kontantersättningen. Fristen får vara maximalt två månader från den dag som fusionen fick verkan enligt artikel 129. Den angivna fristen måste anses avse den inlösenersättning som har angetts i fusionsplanen, och inte betalning av den eventuella tillkommande ersättning som ska utgå efter särskild talan om ytterligare inlösenersättning. I likhet med utredningen anser regeringen att fristen bör bestämmas till två månader.

Begäran om högre inlösenbelopp

Utgångspunkten enligt direktivet är att en aktieägare som har rätt att få sina aktier inlösta ska få ersättning för aktierna med det inlösenbelopp som anges i fusionsplanen. En aktieägare som har gjort en inlösenanmälan men anser att det belopp som anges i fusionsplanen inte är korrekt fastställt har dock rätt att begära ytterligare ersättning vid behöriga myndigheter eller organ som är bemyndigade enligt nationell rätt (artikel 126a.4). Syftet med bestämmelsen är att ge aktieägare möjlighet att invända mot beräkningen av inlösenbeloppet och begära en prövning inför exempelvis en domstol eller skiljenämnd av huruvida den erbjudna ersättningen är tillräcklig (se skäl 20 i direktivets ingress).

En tvist om inlösenbeloppets storlek utgör en civilrättslig tvist mellan enskilda. Huvudprincipen i svensk rätt är att den enskilde har rätt att få en sådan tvist prövad i allmän domstol och att talan då väcks genom ansökan om stämning i tingsrätt. Det talar för att också en tvist av detta slag bör prövas i allmän domstol enligt bestämmelserna om dispositiva tvistemål.

Direktivet ger i och för sig utrymme att välja även andra lösningar, exempelvis en ordning där en begäran om högre inlösenbelopp i stället prövas av en skiljenämnd. En sådan ordning, som förordas av Sveriges Aktiesparares Riksförbund, skulle ha vissa likheter med det befintliga förfarandet vid inlösen av minoritetsaktier enligt 22 kap. aktiebolagslagen. Det förfarandet innebär i korthet följande. En aktieägare som innehar mer än nio tiondelar av aktierna i bolaget (majoritetsägaren) kan lösa in övriga aktieägares aktier (tvångsinlösen). En aktieägare som ingår i minoriteten har motsvarande rätt att få sina aktier inlösta av majoritetsägaren. En tvist om huruvida det finns en rätt eller skyldighet till inlösen, eller om lösenbeloppets storlek, ska prövas av tre skiljemän enligt det förfarande som föreskrivs i lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Om tvångsinlösen sker på majoritetsägarens initiativ kan det utses en god man som ska utse en gemensam skiljeman för minoritetsaktieägarna och bevaka frånvarande aktieägares rätt.

Det är normalt majoritetsägaren som ska ansvara för kostnaderna för förfarandet, dvs. ersättningen till skiljemännen, ersättningen till den gode mannen och andra aktieägares eventuella rättegångskostnader. Detta gäller oavsett vem som vinner tvisten.

Prop. 2021/22:286

182

En part eller en god man som är missnöjd med skiljedomen, får väcka talan mot skiljedomen vid Stockholms tingsrätt. Till skillnad från vad som normalt gäller för skiljedomar får en skiljedom i en inlösentvist överprövas i såväl formellt som materiellt hänseende.

De fördelar som kan finnas med ett förfarande av det slag som regleras i 22 kap. aktiebolagslagen har ansetts vara att det typiskt sett är enklare att uppbringa den specialistkompetens som krävs i inlösentvister inom ramen för ett skiljeförfarande än inom ramen för ett domstolsförfarande samt att ett skiljeförfarande som regel är snabbare än ett domstolsförfarande, låt vara att tidsvinsterna vid förfarandet vid inlösentvister har ansetts begränsade (se prop. 2004/05:85 s. 458 och 459 och prop. 2019/20:194 s. 65).

Det har emellertid också påtalats vissa svagheter med förfarandet, t.ex. att det ger mindre öppenhet än ett domstolsförfarande. Det har också ansetts att förfarandet inte är särskilt väl avpassat för mindre bolag med ett fåtal aktieägare, eftersom ett fullskaligt skiljeförfarande är kostsamt. De möjligheter som finns att föra talan mot såväl den slutliga skiljedomen som mot eventuella särskilda skiljedomar som meddelas gör att förfarandet kan dra ut på tiden (se Ds 2015:25 s. 60 och 61).

Det finns också stora skillnader mellan tvångsinlösen enligt 22 kap. aktiebolagslagen och den situation som är aktuell vid inlösen i samband med fusion. Förfarandet vid tvångsinlösen har således i grunden expropriativa inslag. Den regleringen kan inte utan vidare tillämpas på det slag av inlösen som det nu är fråga om, som enbart kan initieras av de minoritetsaktieägare som själva valt att utnyttja sin inlösenrätt. Mot den bakgrunden framstår det inte som motiverat eller följdriktigt att exempelvis låta de aktieägare som önskar föra talan om högre inlösenersättning företrädas av en god man eller att ålägga bolaget hela kostnadsansvaret för ett sådant förfarande.

Fördelarna med att tillämpa en ordning motsvarande den i 22 kap. aktiebolagslagen framstår dessutom som begränsade. De tidsvinster som ett skiljeförfarande skulle kunna medföra torde normalt sett inte bli särskilt stora och de bedömningar som kommer att behöva göras i mål av detta slag kan inte anses mer krävande än många andra värderingar som görs av allmän domstol. Det finns också exempel på andra slag av inlösen av aktier där prövning ska ske i allmän domstol (se t.ex. 25 kap. 22 § och 29 kap. 4 §aktiebolagslagen).

Processen bör dessutom underlättas av det revisorsyttrande över styrelsens redogörelse som bl.a. ska innehålla ett utlåtande avseende det erbjudna inlösenbeloppet och den eller de metoder som har använts för att bestämma beloppet (se avsnitt 5.8.1).

Till detta kommer att andra tvister med anledning av en gränsöverskridande fusion, mellan bolaget och dess aktieägare eller borgenärer, normalt kommer att prövas i domstol (jfr 23 kap. 23 § aktiebolagslagen).

Mot den bakgrunden anser regeringen att tvister om inlösenbeloppet, likt andra civilrättsliga tvister, i första hand bör prövas av allmän domstol. Som utredningen pekar på finns det emellertid inget hinder mot att parterna avtalar om att inlösentvisten ska prövas av skiljemän eller mot att bestämmelser av den innebörden tas in i bolagsordningen.

183

Prop. 2021/22:286

Särskilt om samordning mellan flera aktieägares talan

Det kan inte uteslutas att det någon gång kan förekomma att talan om ytterligare ersättning väcks av ett mycket stort antal aktieägare. I en sådan situation kan en möjlighet till samordning av flera aktieägares talan antas medföra betydande processekonomiska fördelar. De möjligheter som rättegångsbalken tillhandahåller får anses tillgodose detta intresse. Forumbestämmelserna i rättegångsbalken innebär att aktieägarnas talan kommer att väckas vid en och samma tingsrätt och bestämmelserna om förening av mål (kumulation) innebär att sådana käromål som stöder sig på väsentligen samma grund ska handläggas i en rättegång (se 10 kap. 1 § respektive 14 kap.2 och 6 §§rättegångsbalken). De minoritetsaktieägare som överväger att väcka talan om högre inlösenersättning har både möjlighet och incitament att söka processgemenskap och exempelvis anlita ett gemensamt ombud.

Den dokumentationsskyldighet som föreslås ovan, avseende vilka aktieägare som motsatt sig fusionen och som därmed kan komma att begära inlösen, får dessutom antas underlätta för dessa aktieägare att få kännedom om varandra och samordna talan om högre ersättning.

Tidsfristen för att väcka talan om högre inlösenbelopp

Enligt artikel 126a.4 i direktivet ska medlemsstaterna fastställa en tidsfrist inom vilken begäran om ytterligare kontantersättning (dvs. högre inlösenbelopp) ska framställas.

I likhet med utredningen anser regeringen att ledning kan hämtas från vad som gäller vid talan mot ett stämmobeslut. En sådan talan ska som huvudregel väckas inom tre månader från dagen för beslutet, annars är rätten att föra talan förlorad (se 7 kap.50 och 51 §§aktiebolagslagen).

En begäran om högre inlösenbelopp kan behöva föregås av överväganden och beräkningar som framstår som komplicerade för en genomsnittlig aktieägare. Även om en talefrist om tre månader, som Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) påpekar, kan framstå som förhållandevis lång bör fristen därför inte vara kortare än vad som gäller vid klander av stämmobeslut. Det finns dock inte heller skäl att föreskriva en längre tidsfrist. Fristen bör därför bestämmas till tre månader.

Rättsverkan av en dom om rätt till högre inlösenbelopp

Enligt artikel 126a.4 andra stycket kan en medlemsstat välja att låta det slutliga beslutet om ytterligare kontantersättning, dvs. ett beslut om högre inlösenbelopp, omfatta alla aktieägare som har gjort en inlösenanmälan till bolaget.

En grundprincip i svensk processrätt är att en dom har rättskraft enbart mellan parterna. Att utsträcka rättsverkan av ett avgörande som avser inlösenbeloppets storlek till andra än dem som har varit parter i domstolen skulle strida mot den principen. I likhet med utredningen anser regeringen att denna möjlighet inte bör utnyttjas.

Domstols behörighet och forum

Enligt artikel 126a.5 ska medlemsstaterna säkerställa att de har exklusiv behörighet att lösa eventuella tvister som rör de rättigheter som i enlighet med

Prop. 2021/22:286

184

punkt 1–4, dvs. bl.a. rätt till ett inlösenbelopp, har införlivats med nationell rätt. Detta innebär att svensk lagstiftning måste säkerställa att aktieägarna i ett svenskt fusionerande bolag har tillgång till en instans för prövning av tvister av detta slag.

Enligt förslaget ovan ska allmän domstol vara behörigt forum för de anspråk som aktieägare ska kunna rikta mot det berörda bolaget. Ett svenskt aktiebolag svarar, såvitt nu är av intresse, vid den domstol där bolagets styrelse har sitt säte, vilket alltid är en ort inom Sverige (se 3 kap. 1 § aktiebolagslagen). Det kommer därmed alltid att finnas en svensk domstol som kan pröva en talan om inlösenbeloppets storlek, när den riktas mot ett svenskt bolag. Det behövs därmed inte några ytterligare bestämmelser i denna del. Vad gäller aktieägare i utländska överlåtande bolag kan deras rätt att föra talan antas blir reglerad i det utländska bolagets hemland.

Det kan påpekas att den fordran på det överlåtande bolaget som fastställs med anledning av en talan utgör det slag av fordran som till följd av fusionen kommer att kunna göras gällande mot det övertagande bolaget, efter det att det överlåtande bolaget har upphört.

Vad ska gälla för aktierna efter inlösen?

Den terminologi som används i den nya artikel 126a i direktivet, att aktieägaren avyttrar sina aktier, kan ge intrycket av att aktierna genom transaktionen övergår i bolagets ägo. Det skulle alltså vara fråga om ett slags förvärv av egna aktier med möjlighet att senare överlåta aktierna till nya aktieägare (jfr 19 kap. aktiebolagslagen). Detta torde emellertid inte vara avsikten med direktivet. Bolaget kommer genom fusionen att upplösas och innehavet av aktierna kan inte sägas representera något värde för vare sig bolaget eller någon annan. Transaktionen kan enligt regeringens mening snarare liknas med det som sker i samband med minskning av aktiekapitalet genom indragning av aktier (jfr 20 kap. aktiebolagslagen). De aktier som blir inlösta kommer därefter inte att vara förenade med några rättigheter i bolaget och kommer inte heller att kunna göras gällande på något annat sätt. Detta behöver inte klargöras särskilt i lagtexten.

Rätt till kompletterande utjämningsvederlag

Enligt artikel 126a.6 i direktivet ska det säkerställas att samtliga de aktieägare som inte har kunnat eller velat avyttra sina aktier mot kontantersättning, men som anser att det utbytesförhållande för aktierna som anges i fusionsplanen inte är adekvat, får invända mot det och begära kontantersättning. Som en följd av denna artikel bör det i aktiebolagslagen tas in en bestämmelse om rätt att begära ytterligare ersättning för de aktieägare som inte får sina aktier inlösta.

Utgångspunkten i direktivet är att den ytterligare ersättningen ska utgå i form av kontantersättning. Den kommer därmed att ha karaktären av ett kompletterande utjämningsvederlag. Enligt artikel 126a.7 får medlemsstaterna visserligen tillåta att det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen tillhandahåller aktier eller annan ersättning i stället för kontantersättning. I likhet med utredningen anser dock regeringen att det inte finns några påtagliga fördelar med att utnyttja denna möjlighet.

Även här aktualiseras frågor om formen för tvistlösning m.m. I dessa frågor gör regeringen samma överväganden som när det gäller tvister om

185

Prop. 2021/22:286

rätt till ytterligare inlösenbelopp. Det innebär bl.a. att en tvist bör handläggas vid allmän domstol enligt den ordning som gäller för tvistemål i allmänhet och att fristen för att väcka talan bör vara tre månader från dagen för den bolagsstämma som godkände fusionsplanen.

I direktivet anges särskilt att en talan om högre utjämningsvederlag inte ska hindra registreringen av den gränsöverskridande fusionen. Någon särskild bestämmelse av denna innebörd behövs inte.

5.11 Borgenärsskydd

5.11.1 Grunddragen i borgenärsskyddet

Regeringens bedömning: Grunddragen i det aktiebolagsrättsliga regelverket om skydd för borgenärer vid fusioner bör behållas.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 307).

Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.

Skälen för regeringens bedömning: Det är tydligt att borgenärsskyddet har en framträdande plats i 2019 års direktiv. Direktivet ger uttryck för en medvetenhet om de särskilda risker som en gränsöverskridande fusion kan innebära för bolagens borgenärer och en ambition att minimera dessa risker. Det lyfts särskilt fram att borgenärerna efter en gränsöverskridande fusion kan befinna sig i en situation där det bolag som ansvarar för deras fordringar regleras av lagstiftningen i en annan medlemsstat än före förfarandet (se bl.a. skäl 22–25 i direktivets ingress).

Den lagtekniska lösning som har valts i direktivet (se framför allt artikel 126b) är samtidigt förhållandevis allmänt hållen och får i betydande grad anses överlämna till medlemsstaterna att bestämma de närmare formerna för borgenärsskyddet. Det finns t.ex. inte något hinder mot att beakta även de risker av mera grundläggande karaktär som en fusion innebär för borgenärer och som i svensk rätt har motiverat borgenärsskyddsregler även vid inhemska fusioner.

Mot den bakgrunden bör grunddragen i de svenska borgenärsskyddsbestämmelserna vid gränsöverskridande fusioner behållas oförändrade. Det innebär bl.a. att ett bolag som deltar i en fusion ska underrätta sina borgenärer om detta och att borgenärerna ska ha viss möjlighet att motsätta sig fusionen om det inte har ställts betryggande säkerhet för deras fordringar. Även det hittillsvarande kravet på att bolaget i samband med fusionsförfarandet lämnar viss information av intresse för borgenärerna kan behållas i huvudsak oförändrade.

Prop. 2021/22:286

186

5.11.2 Borgenärernas rätt till betryggande säkerhet

Regeringens förslag: Bolagens borgenärer ska liksom hittills ha möjlighet att senast en viss dag motsätta sig en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Denna dag ska få infalla tidigast tre månader från dagen för offentliggörandet av fusionsplanen.

Om någon borgenär motsätter sig ansökan i ett ärende där det övertagande bolaget har eller ska ha sitt säte i en annan medlemsstat, ska ärendet överlämnas till tingsrätten i den ort där styrelsen i det svenska bolag som gjorde ansökan ska ha sitt säte.

Domstolen ska avslå ansökan om

• en borgenär som har motsatt sig fusionen presenterar trovärdiga uppgifter om att fusionen innebär en risk för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och att bolaget inte har lämnat betryggande säkerhet, och

• bolaget inte visar att det inte finns någon sådan fara eller att betryggande säkerhet har lämnats.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens (SOU 2021:18 s. 308). Utredningen förslår inte någon ändring när det gäller till vilken tingsrätt ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska överlämnas, om någon borgenär motsätter sig ansökan.

Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag

Borgenärernas rätt att motsätta sig fusionen

I artikel 126b.1 första stycket klargörs att medlemsstaterna ska skydda borgenärer med fordringar som har uppkommit, men inte förfallit till betalning, före offentliggörandet av fusionsplanen. Enligt andra stycket ska dessa borgenärer, om de inte är nöjda med de skyddsåtgärder som bolaget har erbjudit i fusionsplanen (t.ex. garantier eller utfästelser, jfr artikel 122n), ha rätt att inom en tremånadersfrist från offentliggörandet av planen ansöka om betryggande skyddsåtgärder hos en behörig myndighet. I tredje stycket anges det att skyddsåtgärderna ska vara villkorade av att den gränsöverskridande fusionen får verkan.

Det är tydligt att de skyddsåtgärder som direktivet syftar på kan vara av många olika slag och innefattar bl.a. pantsäkerheter, borgensutfästelser och bankgarantier. Direktivets innebörd får anses vara att en gränsöverskridande fusion inte ska kunna genomföras utan att borgenärerna får betryggande skydd för sina fordringar. Det som sägs i direktivet motsvarar förhållandevis väl den befintliga svenska regleringen för borgenärsskydd, enligt vilken en ansökan om att verkställa fusionsplanen ska avslås om inte de borgenärer som har motsatt sig fusionen har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för sina fordringar (se 23 kap.24 och 36 §§aktiebolagslagen).

De svenska reglerna ger ett starkt skydd för bolagens borgenärer. Det är enligt regeringens mening önskvärt att detta skydd inte försvagas. Så långt det är möjligt bör därför det nya regelverket anknyta till nuvarande system för borgenärsskydd.

187

Prop. 2021/22:286

I direktivet anges dock som en förutsättning för att skyddsåtgärder ska kunna påkallas att borgenärerna på ett trovärdigt sätt visar att den gränsöverskridande fusionen medför att deras fordringar riskerar att inte tillgodoses och att inga betryggande säkerhetsåtgärder har erhållits från de fusionerande bolagen. Detta motsvarar visserligen i materiellt hänseende vad som gäller enligt den svenska regleringen. I svensk rätt är det emellertid bolaget som har bevisbördan för att borgenären har betryggande säkerhet (se 23 kap.24 och 36 §§aktiebolagslagen), medan ändringsdirektivet i stället placerar en initial börda på borgenärerna. Även om denna börda inte torde vara alltför betungande (jfr skrivningen på ett trovärdigt sätt visa), synes direktivet inte lämna något utrymme för att behålla den svenska regleringen oförändrad. En jämförelse kan göras med artikel 99.2 i 2017 års direktiv som har en likartad formulering men som tydligt öppnar för att medlemsstaterna ger borgenärerna ett starkare skydd i detta avseende.

Den svenska regleringen behöver därför justeras så att den överensstämmer med direktivet.

Utgångspunkten för den ändrade regleringen bör vara att borgenären till att börja med har bevisbördan för förekomsten av en fordran på bolaget. I enlighet med det som anges i direktivet bör det därutöver ankomma på borgenären att presentera trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att fordran inte ska bli betald och att ingen betryggande säkerhet har lämnats.

Även om en sådan reglering får anses utgöra en viss försvagning av borgenärsskyddet, kan det tillkommande kravet på borgenärerna inte anses vara särskilt högt ställt. Så snart en borgenär har presenterat trovärdiga uppgifter om att förfarandet riskerar att äventyra hans eller hennes fordran, bör detta utlösa en bevisbörda för bolaget. Det ankommer då i stället på bolaget att – med sedvanliga beviskrav – visa antingen att det inte finns någon fara för att den aktuella fordringen inte ska bli betald eller att betryggande säkerhet har lämnats.

Svenska Bankföreningen efterfrågar vägledning kring vilken information som en borgenär ska lägga fram för att uppfylla kravet på att presentera trovärdiga uppgifter. I författningskommentaren (avsnitt 14.1) beskrivs hur regleringen är tänkt att tillämpas. Ytterst är det dock EU-domstolen som avgör hur uttrycket trovärdiga uppgifter ska tolkas.

Eftersom den föreslagna regleringen trots allt innebär en viss försvagning av borgenärsskyddet bör ändringen begränsas till att gälla enbart vid gränsöverskridande fusioner.

När det gäller den borgenärskrets som skyddsreglerna ska omfatta anser regeringen, i likhet med utredningen, att de undantag som följer av de hittillsvarande svenska reglerna är förenliga även med ändringsdirektivets krav. Bland annat kan därför borgenärer i övertagande bolag undantas från reglerna, om revisorerna inte har funnit att fusionen medför någon fara för dem, liksom borgenärer som har en fordran på lön m.m. som omfattas av lönegaranti.

Prop. 2021/22:286

188

Borgenärernas tid för att motsätta sig verkställande av fusionsplanen

Enligt artikel 126b.1 andra stycket ska en borgenär ha tre månader på sig för att göra en ansökan om skyddsåtgärder, räknat från offentliggörandet av fusionsplanen.

Aktiebolagslagens reglering av borgenärernas rätt att föra fram sina synpunkter på en fusionsfråga innebär att Bolagsverket, vid handläggningen av ett ärende om verkställande av fusionsplanen, ska förelägga de borgenärer som vill motsätta sig fusionen att senast en viss dag anmäla detta skriftligen (23 kap. 22 och 36 §§). Lagen reglerar inte hur lång denna tid ska vara, men fristen brukar i normalfallet sättas till två månader.

Det är tydligt att de svenska bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner måste utformas så att borgenärerna får tre månader på sig för att göra sina rättigheter gällande, räknat från det att fusionsplanen offentliggörs. Tremånadersregeln bör därför genomföras genom en bestämmelse om att den dag borgenärerna ska föreläggas att yttra sig får bestämmas tidigast till den dag som infaller tre månader från det att fusionsplanen gavs in till Bolagsverket för registrering.

Det bör framhållas att den dag borgenärerna föreläggs att senast ange om de motsätter sig verkställande av fusionsplanen, ibland kan behöva sättas betydligt senare än tre månader efter det att planen gavs in till Bolagsverket för registrering. En sådan kallelse på bolagets borgenärer utfärdas nämligen inte förrän bolagsstämmorna i de fusionerande bolagen har godkänt planen och en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen gjorts hos Bolagsverket (se 23 kap. 20 och 45 §§). Den tidpunkten infaller förstås efter det att planen gavs in för registrering. Borgenärerna måste naturligtvis också ha en realistisk möjlighet att överväga om fusionen medför en risk för att deras fordringar inte blir betalda och ta ställning till om de bör motsätta sig att fusionsplanen verkställs. I det sammanhanget bör det beaktas att det först en månad efter bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen står klart hur många aktieägare som valt att använda sin inlösenrätt (jfr artikel 126a.2 och den föreslagna 23 kap. 51 §) och därmed hur stora utbetalningar från bolaget till dess aktieägare som detta innebär.

Eftersom inhemska fusioner i vissa fall kan genomföras med ett förenklat förfarande som inte innefattar någon särskild registrering av fusionsplanen, skulle en tillämpning av tremånadersregeln – som enligt direktivet endast avser gränsöverskridande fusioner – medföra att fristen räknas från en senare tidpunkt och innebära en omotiverad förlängning av förfarandet. Även om systematiska skäl skulle kunna tala för att tremånadersregeln borde gälla även vid inhemska fusioner, finns det enligt regeringens mening övervägande skäl mot en sådan ordning. Den nya bestämmelsen bör därför inte utsträckas till att omfatta inhemska fusioner.

Forum vid tvistiga fusionsärenden

Om någon borgenär motsätter sig ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska Bolagsverket överlämna ärendet till tingsrätten i den ort där styrelsen i det övertagande bolaget ska ha sitt säte (23 kap. 23 § aktiebolagslagen). Bestämmelsen har sin bakgrund i att det vid fusion genom både absorption och kombination kan finnas flera överlåtande bolag vars styrelser kan ha sina säten på olika orter. I syfte att få en entydig forumbestämmelse har det ansetts att tvistiga fusionsärenden alltid ska handläggas av domstolen

189

Prop. 2021/22:286

på den ort där det övertagande bolaget har sitt säte (se prop. 1993/94:196 s. 192). Bestämmelsen gällde först vid inhemska fusioner men när direktivet om gränsöverskridande fusioner genomfördes i Sverige gjordes den tillämplig också vid sådana fusioner (se 23 kap. 36 § och prop. 2007/08:15 s. 76).

Aktiebolagslagens regler om gränsöverskridande fusioner gäller emellertid enbart för bolag med säte i Sverige (se prop. 2007/08:15 s. 142 och 176). För en fusion där det övertagande bolaget har eller kommer att ha sitt säte i en annan medlemsstat framstår hänvisningen till den aktuella forumbestämmelsen som mindre lämplig. Förutsättningarna för när en domstol ska ge tillstånd att verkställa fusionsplanen respektive avslå ansökan på grund av borgenärernas invändningar regleras i svensk rätt (se 23 kap. 45 c §). Även förfarandet i övrigt, för de svenska bolag som deltar i fusionen, regleras i svensk rätt och hanteras av svenska myndigheter. Det finns enligt regeringen anledning att förtydliga vilken svensk domstol som ska pröva ett tvistigt fusionsärende sedan någon av bolagets borgenärer motsatt sig ansökan och det övertagande bolaget har eller ska ha sitt säte utanför Sverige. Ett tvistigt fusionsärende bör i en sådan situation överlämnas till tingsrätten i den ort där styrelsen i det svenska bolag som har ansökt om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska ha sitt säte (jfr 23 kap. 45 § första stycket).

5.11.3 Solvensförklaring

Regeringens bedömning: Den möjlighet som direktivet ger att kräva att styrelsen upprättar en solvensförklaring bör inte utnyttjas.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 314).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den. LO, TCO och Saco anser att möjligheten att kräva en solvensförklaring bör utnyttjas. De menar att en solvensförklaring kan ge en god bild av bolagets ekonomiska ställning och av det övertagande bolagets möjlighet att fullgöra sina skyldigheter. De bedömer att ett krav på solvensförklaring skulle försvåra för oseriösa aktörer.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 126b.2, som reglerar skyddet för borgenärer, har medlemsstaterna möjlighet att kräva att styrelsen i ett fusionerande bolag avger en förklaring om bolagets aktuella ekonomiska ställning. I en sådan förklaring ska styrelsen också ange att den inte känner till någon anledning till att det bolag som blir resultatet av fusionen inte skulle kunna fullgöra sina skyldigheter vid rätt tidpunkt. Förklaringen, i fortsättningen benämnd solvensförklaring, ska offentliggöras tillsammans med fusionsplanen. Syftet med direktivets möjlighet att införa ett krav på solvensförklaring, är att skydda bolagets borgenärer mot risken för att bolaget blir insolvent (se skäl 25 i direktivets ingress).

I likhet med utredningen anser regeringen att det kan ifrågasättas hur stor den praktiska nyttan av en solvensförklaring skulle vara för bolagets borgenärer. En sådan förklaring skulle med nödvändighet bli en prognos om framtida förhållanden som är förenad med betydande osäkerhet. I betänkandet anges att Svenska Bankföreningen, som i sammanhanget får anses vara en av de viktigaste företrädarna för borgenärsintresset, har anfört att ett krav på solvensförklaring inte fyller någon funktion och inte bör

Prop. 2021/22:286

190

införas. Inte heller de remissinstanser som kan sägas i huvudsak företräda borgenärsintresset framför några önskemål om ett krav på solvensförklaring. Även om ett krav på solvensförklaring i någon mån skulle kunna försvåra för oseriösa aktörer, vilket LO, TCO och Saco påpekar, får den praktiska nyttan med ett sådant krav anses vara begränsad. Till detta kommer att ett krav på solvensförklaring kan komma att utgöra en påtaglig administrativ börda, i synnerhet för större bolag. Möjligheten att införa ett krav på solvensförklaring bör därför inte utnyttjas.

5.12 Myndighetskontroll och utfärdande av fusionsintyg

5.12.1 Tillståndsprövning och fusionsintyg

Regeringens förslag: Bolagsverket ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan om ett förfarande enligt lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar ska inledas men så inte har skett.

Regeringens bedömning: Den grundläggande utformningen av det svenska förfarandet för kontroll av fusionen och för utfärdande av fusionsintyg bör behållas. Ett bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion bör alltså även fortsättningsvis ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Bolagsverket. Bolagsverket bör också som hittills genomföra en kontroll av fusionen och utfärda ett fusionsintyg.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning (SOU 2021:18 s. 326).

Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt direktivet ska medlemsstaternas myndigheter genomföra vissa kontroller av en gränsöverskridande fusion. En av de viktigaste ändringarna med 2019 års direktiv är att denna myndighetskontroll byggs ut och skärps. Framför allt innebär den s.k. otillbörlighetsprövning som införs att möjligheten att motverka att gränsöverskridande fusioner används för brottsliga eller otillbörliga ändamål ökar (se vidare avsnitt 5.12.3).

Eftersom en gränsöverskridande fusion alltid berör företag i minst två olika medlemsstater behöver samordning ske mellan myndigheterna. Direktivet innehåller bestämmelser som syftar till att underlätta den samordningen. Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet som ska kontrollera att den gränsöverskridande fusionen är lagenlig med avseende på de delar av förfarandet som regleras av den medlemsstats lagstiftning som det fusionerande bolaget omfattas av. Den svenska myndigheten ska alltså kontrollera att svenska bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion uppfyller de krav som svensk lagstiftning ställer på fusionen. När kontrollen är klar ska myndigheten utfärda ett fusionsintyg som anger att fusionen uppfyller alla relevanta villkor och att alla nödvändiga förfaranden och formaliteter har fullgjorts (artikel 127.1). Myndigheten i den stat där det övertagande bolaget ska ha sitt säte ska inte slutligt godkänna fusionen förrän den har tagit del av fusionsintyg från alla övriga berörda stater.

191

Prop. 2021/22:286

I Sverige är det som huvudregel Bolagsverket som genomför kontrollen och som utfärdar fusionsintyget (se 23 kap.20 och 46 §§aktiebolagslagen). Kontrollen av fusionen sker inom ramen för ett ärende om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Vid prövningen av om fusionsplanen ska få verkställas kontrollerar Bolagsverket att fusionsplanen inte strider mot vare sig lag eller bolagsordning och att den har godkänts i behörig ordning. Vidare kontrolleras att det inte finns några konkurrensrättsliga hinder. Vid fusion genom kombination sker också en kontroll av att värdet på de överlåtande bolagen motsvarar aktiekapitalet i det nya bolaget (23 kap. 21 § aktiebolagslagen). Bolagsverket ska utfärda fusionsintyg när tillstånd att verkställa fusionsplanen har getts och det aktuella bolaget i övrigt har fullgjort det som krävs enligt aktiebolagslagen. Av fusionsintyget ska det framgå att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har skett på föreskrivet sätt (23 kap. 46 § aktiebolagslagen).

Direktivet saknar en motsvarighet till de svenska reglerna om tillstånd att verkställa fusionsplanen och förutsätter i stället att det görs en särskild ansökan om utfärdande av fusionsintyg. Den prövning som Bolagsverket ska göra i ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan överensstämmer emellertid i stora delar med den prövning som ska göras enligt direktivet. Det bör vara en fördel för såväl bolaget som Bolagsverket att hela prövningen av fusionen kan göras i samma ärende. Fusionsintyget bör därmed, liksom hittills, utfärdas som en fortsättning på ärendet om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Hela kontrollen av fusionen bör ske inom ramen för prövningen av om ett sådant tillstånd ska ges och om ett tillstånd finns, ska fusionsintyg kunna utfärdas. Det bör därför inte längre anges i lagen att en förutsättning för utfärdande av fusionsintyg är att bolaget också har fullgjort vad som i övrigt krävs enligt lagen. Den ytterligare kontroll som 2019 års direktiv kräver, framför allt otillbörlighetsprövningen, bör också ske inom ramen för prövningen av om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska ges.

Om fusionen inte uppfyller de krav som ställs ska Bolagsverket enligt 2019 års direktiv inte utfärda något fusionsintyg. Verket ska underrätta bolaget om skälen för detta. Verket får dock ge bolaget möjlighet att uppfylla de relevanta villkoren eller att fullgöra förfarandena eller formaliteterna inom en rimlig tidsperiod (artikel 127.7 b). Att Bolagsverket bör agera på detta sätt följer redan av svensk rätt (jfr 23 kap.20, 21 och 46 §§aktiebolagslagen och 6, 20, 23 och 32 §§förvaltningslagen [2017:900]).

Enligt 2019 års direktiv ska den behöriga myndigheten kontrollera att fusionsplanen innehåller information om hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan (artikel 127.5). Att fusionsplanen ska innehålla en uppgift om detta framgår också av aktiebolagslagen (23 kap. 38 §). Eftersom Bolagsverket ska avslå ansökan om den strider mot lag, kan fusionsplanen inte godkännas om en sådan uppgift saknas i ett fall då den ska finnas med (jfr 23 kap. 21 § aktiebolagslagen). Det krävs därför ingen särskild bestämmelse om att Bolagsverket ska göra denna kontroll. Bolagsverket ska emellertid också granska upplysningar från de fusionerande bolagen om att ett förfarande för arbetstagares medverkan har inletts (artikel 127.6 b). Om ett sådant förfarande ska genomföras ska det alltså ha inletts för att fusionsintyg ska kunna utfärdas. Det bör därför införas en bestämmelse om att ansökan ska avslås om ett medverkansförfarande ska inledas, men så inte har skett.

Prop. 2021/22:286

192

5.12.2 Det underlag som bolaget ska tillhandahålla

Regeringens förslag: Till en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska bolaget vid en gränsöverskridande fusion bifoga styrelsens redogörelse, revisorsyttrandet och de eventuella synpunkter som har kommit in från bolagets intressenter. Bolaget ska också lämna information om huruvida ett förfarande som avses i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar har inletts. Om det behövs ska Bolagsverket kunna förelägga sökanden att lämna ytterligare uppgifter.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag (SOU 2021:18 s. 329).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Tullverket anser att det ska krävas att det framgår av fusionsplanen när den ges in att samtliga skyldigheter mot offentliga organ ska ha fullgjorts när fusionen sker.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2019 års direktiv ska fusionsplanen, styrelsens redogörelse, revisorsyttrandet, eventuella synpunkter från aktieägare, borgenärer eller arbetstagare eller arbetstagarnas företrädare samt en uppgift om bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen bifogas ansökan om fusionsintyg (artikel 127.2). Eftersom ett fusionsintyg enligt svensk rätt utfärdas efter ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen bör handlingarna bifogas en sådan ansökan. Av aktiebolagslagen följer redan att fusionsplanen och en kopia av protokollet från den bolagsstämma som godkände fusionsplanen ska ges in i samband med ansökan (se 23 kap. 20 och 36 §§). Bestämmelser om att övriga handlingar också ska bifogas ansökan bör tas in i aktiebolagslagen. Som Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) anför bör det i fråga om synpunkter från intressenterna klargöras i lagtexten vilka synpunkter som avses.

Som nämns i avsnitt 5.12.1 ska Bolagsverket kontrollera om ett förfarande enligt lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar har inletts (artikel 127.6 b). För att Bolagsverket ska kunna göra denna kontroll bör information om förfarandet bifogas ansökan. En bestämmelse om det bör tas in i aktiebolagslagen.

Medlemsstaterna får enligt 2019 års direktiv kräva att ytterligare uppgifter ska bifogas ansökan. Särskilt gäller detta uppgifter om antalet arbetstagare när fusionsplanen upprättades, om huruvida det finns dotterbolag, och i så fall var, samt om bolagets skyldigheter mot offentliga organ. Om uppgifterna inte ges in ska den behöriga myndigheten ha rätt att begära in uppgifterna från andra berörda myndigheter (artikel 127.3). Uppgifter om antalet anställda och om fullgörande av skyldigheter mot offentliga organ skulle i vissa fall kunna vara till hjälp vid Bolagsverkets prövning av fusionen. Enligt regeringens mening är det emellertid inte nödvändigt att dessa uppgifter alltid bifogas en ansökan om verkställande av fusionsplanen. Om Bolagsverket i ett enskilt ärende t.ex. finner att en uppgift om bolagets anställda behövs kan verket inhämta denna uppgift från sökanden. Som framgår av

avsnitt 5

.12.3 avser regeringen att i förordning ange att Bolagsverket regel-

mässigt ska inhämta uppgifter från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten. Tullverket ska normalt också kontaktas. På detta sätt har

193

Prop. 2021/22:286

Bolagsverket möjlighet att få tillgång till de uppgifter som är nödvändiga i varje enskilt ärende. Det bör därför inte krävas att ytterligare handlingar bifogas ansökan. Det finns däremot anledning att i lagtexten klargöra att Bolagsverket har möjlighet att förelägga sökanden att inkomma med ytterligare uppgifter vid behov.

5.12.3 Otillbörlighetsprövningen

Regeringens förslag: I aktiebolagslagen ska det införas särskilda grunder för att avslå en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion. Ansökan ska avslås om fusionen genomförs för

1. otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att EU-rätten eller svensk rätt kringgås eller som syftar till detta, eller

2. brottsliga ändamål. Som underlag för bedömningen ska Bolagsverket hämta in upplysningar från relevanta myndigheter och organisationer.

Regeringens bedömning: För att trygga Bolagsverkets behov av information bör det i aktiebolagsförordningen tas in bestämmelser om uppgiftsskyldighet för andra myndigheter i förhållande till Bolagsverket.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag och bedömning (SOU 2021:18 s. 332 och 333).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. Lunds universitet (Juridiska fakultetsstyrelsen) motsätter sig den lagtekniska utformningen när det gäller den särskilda avslagsgrunden. Universitetet framhåller även att Bolagsverket måste ha möjlighet att besluta om avslag på grund av att ett gränsöverskridande förfarande bedöms ha ett brottsligt ändamål, utan att överträda den s.k. oskyldighetspresumtionen. Även Sveriges advokatsamfund föreslår vissa förändringar när det gäller utformningen av bestämmelserna. Lunds universitet, Tullverket, LO, TCO, Saco och PTK har synpunkter när det gäller vilka myndigheter och organisationer som Bolagsverket bör inhämta upplysningar från. Några remissinstanser, däribland Bolagsverket,

Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten, har synpunkter när det gäller uppgiftsskyldighetens förhållande till offentlighets- och sekretesslagstiftningen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

En fusion ska inte få genomföras för otillbörliga ändamål

Enligt artikel 127.8 i direktivet ska medlemsstaterna säkerställa att ett fusionsintyg inte utfärdas om det i enlighet med nationell lagstiftning fastställs att en fusion genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för kriminella ändamål.

I direktivets ingress (skäl 35) anges att bolagens rätt att genomföra ett gränsöverskridande förfarande under vissa omständigheter skulle kunna utnyttjas för otillbörliga eller bedrägliga ändamål, till exempel för att kringgå arbetstagarnas rättigheter, skyldigheter i fråga om socialförsäkringsavgifter eller

Prop. 2021/22:286

194

skatt, eller för kriminella ändamål. Vidare anges det att det är särskilt viktigt att motverka ”skalbolag” eller ”frontföretag” som bildas i syfte att undgå, kringgå eller överträda unionsrätten eller nationell rätt. Om det i samband med kontrollen av den gränsöverskridande fusionens lagenlighet kommer till den behöriga myndighetens kännedom att förfarandet genomförs för ett sådant ändamål, ska något fusionsintyg alltså inte utfärdas.

Som Lunds universitet (Juridiska fakultetsstyrelsen) påpekar får direktivet anses innebära att något fusionsintyg inte ska utfärdas om fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål eller för brottsliga (kriminella) ändamål. Detta bör återspeglas vid utformningen av den svenska regleringen. Som universitet anför är det troligt att det första ledet av bestämmelsen (otillbörliga eller bedrägliga ändamål) bl.a. avser att förbjuda s.k. rättsmissbruk, dvs. att EU-rätt inte får åberopas för att motivera missbruk av rättigheter.

I aktiebolagslagen bör det därför tas in en bestämmelse om att en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska avslås, om fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål. En sådan formulering avviker i någon mån från språkbruket i svensk författningstext, men bör trots det väljas eftersom den överensstämmer med direktivtexten.

Kopplat till rekvisitet brottsliga ändamål lyfter universitetet fram den s.k. oskyldighetspresumtionen. Den innebär bl.a. att en myndighet inte får uttala sig om en brottsanklagad persons eventuella skuld innan skulden på ett rättssäkert sätt har fastslagits i enlighet med gällande lagstiftning. Det bör här framhållas att det i Bolagsverkets prövning inte finns någon person som är anklagad för brott. Syftet med prövningen är endast att utreda om det finns ett otillbörligt eller brottsligt syfte med den gränsöverskridande fusionen. Det är inte nödvändigt för Bolagsverket att vid denna prövning slå fast, eller uttala sig om, huruvida någon enskild person har begått ett brott. Den föreslagna regleringen bör därför kunna tillämpas av Bolagsverket och övriga berörda myndigheter utan att de riskerar att bryta mot oskyldighetspresumtionen.

Bolagsverkets och övriga myndigheters prövning

Direktivet förutsätter att otillbörlighetsprövningen sker inom ett förfarande som regleras i nationell lagstiftning och att det säkerställs att den behöriga myndigheten får samråda med och inhämta uppgifter från andra relevanta myndigheter, inbegripet myndigheter i medlemsstaten för det övertagande bolaget (se artikel 127.9 och 127.12).

I likhet med utredningen anser regeringen att denna prövning bör ske inom ramen för Bolagsverkets prövning i ärenden om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Aktiebolagslagens bestämmelser avseende Bolagsverkets prövning, tillsammans med förvaltningslagens bestämmelser om myndigheters handläggning, uppfyller direktivets krav.

Bolagsverket bör i varje enskilt ärende göra en prövning av om fusionen genomförs för ett otillbörligt eller bedrägligt eller ett brottsligt ändamål. Verket bör regelmässigt inhämta underlag från andra myndigheter. Enligt regeringens mening framstår denna skärpning av myndighetskontrollen som mycket önskvärd, inte minst ur ett brottsbekämpande och brottsföre-

195

Prop. 2021/22:286

byggande perspektiv. Det ligger också i linje med målsättningen i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott (skr. 2016/17:126) om att myndigheter utanför rättsväsendet i högre grad ska bidra till att stärka samhällets kontrollfunktioner.

Det är tydligt att en effektiv prövning förutsätter samverkan med flera myndigheter. En sådan samverkan kan ske genom att Bolagsverket i förfarandets inledning inhämtar yttranden från relevanta myndigheter och lägger den information som dessa myndigheter lämnar till grund för sin prövning. På så sätt behöver Bolagsverket normalt inte göra några omfattande egna efterforskningar utan kan grunda sitt beslut på information som andra myndigheter har tillgång till eller i vart fall har lättare än Bolagsverket att ta fram. Det merarbete som proceduren ger upphov till kan därmed begränsas samtidigt som förutsättningarna för en effektiv prövning förbättras. Ett samråd av detta slag ligger väl i linje med vad som förutsätts i ändringsdirektivet.

Bolagsverkets inhämtande av uppgifter

När det gäller vilka myndigheter som Bolagsverket ska inhämta uppgifter från, bör de skyddsvärda intressen som särskilt uppmärksammas i direktivets ingress beaktas (se skäl 35). Där påpekas att ett gränsöverskridande förfarande skulle kunna utnyttjas för att kringgå arbetstagarnas rättigheter, socialförsäkringsavgifter eller skyldigheter i fråga om skatt, eller för kriminella ändamål. Vidare betonas vikten av att motverka ”skalbolag” eller ”frontföretag” som bildas i syfte att undgå, kringgå eller överträda unionsrätten eller nationell rätt.

Mot den bakgrunden anser regeringen, i likhet med utredningen, att yttranden regelmässigt bör inhämtas från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten. Som Tullverket påpekar kan det uppstå stora uppbördsbortfall om bolag kan använda gränsöverskridande förfaranden för att undkomma skyldigheter att betala sina tullskulder. Det kan emellertid vara svårt för Bolagsverket att veta om ett bolag som vill genomföra en fusion har någon tullhantering. Eftersom det handlar om gränsöverskridande förhållanden bör det dock vara relativt vanligt att de inblandade bolagen har tullhantering. Bolagsverket bör därför inhämta ett yttrande även från Tullverket, om det inte står klart att det saknas skäl till det.

Det finns naturligtvis ett stort antal myndigheter och organisationer som, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet skulle kunna tillföra tillståndsärendet värdefull information. En generell skyldighet för Bolagsverket att alltid kommunicera ett fusionsärende med en mängd särskilt utpekade myndigheter skulle emellertid enligt regeringens mening bli alltför resurskrävande. I vilken utsträckning ytterligare myndigheter ska involveras, får bedömas i det enskilda fallet.

Som LO, TCO, Saco och PTK påpekar bör det dock framhållas att, för det fall något finansiellt företag deltar i förfarandet, det som regel finns skäl att inhämta ett yttrande från Finansinspektionen. Vidare bör det, så snart en gränsöverskridande fusion aktualiserar frågor om arbetstagares rättigheter m.m., vilket bl.a. fackföreningarna och Lunds universitet (Juridiska fakultetsstyrelsen) påpekar, normalt inhämtas uppgifter från Arbetsmiljöverket och från relevanta arbetstagarorganisationer. I linje med de skyddsvärda intressen som särskilt uppmärksammas i direktivet, bör Bolagsverket vid prövningen ta fasta på sådana uppgifter som kan framkomma om bristande

Prop. 2021/22:286

196

efterlevnad när det gäller arbetstagares rättigheter. Det kan därutöver finnas skäl att inhämta upplysningar från exempelvis Arbetsförmedlingen, Kammarkollegiet och Pensionsmyndigheten.

Regeringen instämmer i utredningens beskrivning av vilka omständigheter som tillfrågade myndigheter bör kontrollera och vilka uppgifter eller synpunkter som deras yttrande till Bolagsverket bör innefatta. Den myndighet som Bolagsverket inhämtar yttrande från bör alltså inledningsvis göra en myndighetsintern kontroll av fusionens aktörer samt av bolagens styrelseledamöter och verkställande direktör. En sådan kontroll förutsätter att Bolagsverket till sin begäran om yttrande bifogar relevanta uppgifter om bolaget och den förestående fusionen, exempelvis i form av fusionsplanen inklusive revisorsyttrandet samt uppgifter om styrelseledamöter och verkställande direktör.

Om uppgifterna från registerslagningarna ger den tillfrågade myndigheten anledning att genomföra ytterligare kontroller bör myndigheten genomföra sådana. Det kan t.ex. innebära ytterligare slagningar eller genomgång av visst material. Hur omfattande denna kontroll bör vara kan variera beroende på vilken myndighet det är fråga om. Brottsbekämpande myndigheter, och myndigheter som annars arbetar med utredande verksamhet kan behöva genomföra mer omfattande och djupgående kontroller. Om de uppgifter som har inhämtats från de tillfrågade myndigheterna ger Bolagsverket anledning till misstanke om fusionens syfte bör Bolagsverket fördjupa eller utvidga sin undersökning på det sätt som den påträffade informationen ger anledning till, t.ex. genom att inhämta ytterligare information från en eller flera myndigheter.

Sedan en tillfrågad myndighet har lämnat ett yttrande till Bolagsverket bör givetvis bolaget, i enlighet med förvaltningslagen, beredas tillfälle att yttra sig över uppgifterna.

När myndigheternas och bolagets yttranden har kommit in till Bolagsverket är ärendet normalt färdigt för beslut om tillstånd eller avslag. I enskilda fall kan dock de uppgifter som har framkommit ge Bolagsverket anledning att företa ytterligare undersökningar, t.ex. om inkomna upplysningar tyder på att även andra myndigheter har tillgång till information av betydelse. Det kan också finnas situationer då Bolagsverket har skäl att ta en förnyad kontakt med den eller de myndigheter som redan har tillfrågats.

Vilka myndigheter som Bolagsverket ska eller kan hämta in yttrande från bör anges i aktiebolagsförordningen (2005:559). Av förvaltningslagen följer att en myndighet kan inhämta yttranden även från enskilda. Det finns därmed stöd för att inhämta yttranden från exempelvis relevanta arbetstagarorganisationer.

Överföring av sekretesskyddade uppgifter

De uppgifter som är av intresse för Bolagsverkets prövning kan skyddas av sekretess hos den myndighet som förfogar över uppgiften. Direktivet förutsätter att de uppgifter som behövs för prövningen kan lämnas till Bolagsverket (se artikel 127.12). Det behöver därför tillses att Bolagsverket kan få ett tillräckligt underlag, trots eventuell sekretess.

Flera slag av sekretess kan aktualiseras i fusionsärenden, exempelvis sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden,

197

Prop. 2021/22:286

sekretess till skydd för affärsförbindelser och sekretess till skydd för intresset av att förebygga eller beivra brott.

En uppgift för vilken det gäller sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) får inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte något annat anges i den lagen eller i en lag eller förordning som den lagen hänvisar till (se 8 kap. 1 §). Det finns i och för sig en lagstadgad informationsskyldighet mellan myndigheter, men den gäller inte om uppgiften är sekretessbelagd (6 kap. 5 §).

I en del fall kommer den s.k. generalklausulen i offentlighets- och sekretesslagen att räcka för att Bolagsverket ska kunna få de uppgifter och handlingar som krävs för att kontrollera den gränsöverskridande fusionens lagenlighet. Den bestämmelsen ger en myndighet en generell möjlighet att lämna sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet under förutsättning att det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda (10 kap. 27 §). Det kan emellertid antas att denna intresseavvägning ibland kommer att leda till att en viktig uppgift inte kommer att kunna lämnas till Bolagsverket. Inte minst kan det antas vara fallet för uppgifter som finns hos brottsbekämpande myndigheter. Generalklausulen kan alltså inte tillgodose Bolagsverkets informationsbehov fullt ut. Det behöver därför införas en särskild bestämmelse som ger myndigheterna en uttrycklig uppgiftsskyldighet gentemot Bolagsverket i ärenden om gränsöverskridande fusion och som bryter sekretessen hos den tillfrågade myndigheten (se 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen). En sådan bestämmelse kan införas i förordning.

Artikel 127.12 förutsätter att nationella myndigheter har möjlighet att inhämta upplysningar även från myndigheter i andra medlemsstater. En bestämmelse med denna innebörd bör också införas i förordning.

Av artikel 127.12 följer också att Bolagsverket kan behöva lämna uppgifter till en motsvarande myndighet i en annan medlemsstat. Som utgångspunkt gäller sekretess även i förhållande till utländska myndigheter. Det är dock möjligt för en svensk myndighet att lämna en uppgift till en utländsk myndighet om utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, eller om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en annan svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten (se 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen). Direktivets krav på utlämnande av uppgifter till den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten kan därmed tillgodoses.

Sekretess till skydd för vissa särskilda intressen

Den föreslagna uppgiftsskyldigheten kan medföra att bolaget, genom sin rätt till partsinsyn, också kommer att kunna ta del av uppgifter som omfattas av sekretess hos den myndighet som har lämnat ut uppgiften. Detta kan i enskilda fall vara problematiskt, i synnerhet när det gäller sekretess i brottsbekämpande eller brottsutredande verksamhet. Uppgifter i sådan verksamhet omfattas ofta av sekretess enligt bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen. Här kan särskilt nämnas sekretess i pågående förundersökningar (18 kap. 1 §) och sekretess för uppgifter inom viss underrättelseverksamhet (18 kap. 2 §).

Prop. 2021/22:286

198

Enligt dessa bestämmelser gäller sekretess för en uppgift redan om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller att den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.

I likhet med utredningen anser regeringen att det inte är lämpligt att införa en ovillkorlig uppgiftsskyldighet i förhållande till Bolagsverket för uppgifter som omfattas av sekretess enligt 18 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen. En sådan uppgiftsskyldighet skulle i alltför hög grad äventyra det sekretessintresse som gäller för uppgifter av det slaget. Som

Bolagsverket, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten uppmärksammar kan det emellertid finnas även andra situationer där en uppgiftsskyldighet för uppgifter som skyddas av sekretess skulle kunna leda till oönskade resultat. De situationer som myndigheterna uppmärksammar avser s.k. utrikessekretess (15 kap. offentlighets- och sekretesslagen), internationellt rättsligt och polisiärt samarbete (18 kap. 17 och 17 a §§) och sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m. (35 kap. 1 §). Det kan enligt regeringens mening inte uteslutas att det finns ytterligare situationer där behovet av sekretess för en uppgift hos brottsbekämpande myndigheter måste, i vart fall under en tid, anses väga tyngre än intresset av att uppgiften kan lämnas till Bolagsverket.

Mot den bakgrunden anser regeringen, i likhet med bl.a. Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket, att uppgifter hos brottsbekämpande myndigheter inte ska behöva lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut (jfr t.ex. 2 § lagen [2016:774] om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot organiserad brottslighet). I stället för ett undantag som tar sikte på vissa särskilt angivna sekretessbestämmelser, bör det alltså på förordningsnivå införas ett generellt undantag när det gäller brottsbekämpande myndigheters uppgiftsskyldighet. Som Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket påpekar innebär en sådan reglering inte att Bolagsverket permanent undanhålls information som kan vara relevant för verkets prövning i fusionsärendet. Däremot kan handläggningen komma att uppehållas i avvaktan på att exempelvis utredningsåtgärder vidtas inom ramen för en brottsutredning. När det intresse som sekretessen ska skydda inte längre kan anses ha företräde, kommer uppgiften att kunna lämnas ut till verket.

När det sedan gäller uppgifter som har överlämnats till svenska myndigheter med särskilda villkor om användarbegränsningar, där det är särskilt reglerat att villkoren ska följas oavsett vad som föreskrivs i annan lag eller författning, har sådana villkor naturligtvis företräde framför den nu föreslagna uppgiftsskyldigheten (se t.ex. 5 § lagen [2003:1174] om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar och 4 kap. 3 § lagen [2017:1000] om en europeisk utredningsorder).

Sekretess hos Bolagsverket

Ett behov av skydd för uppgifter uppkommer också när Bolagsverket får sekretesskyddade uppgifter från andra myndigheter inom ramen för tillståndsprövningen. De uppgifter som kommer in till Bolagsverket kan omfattas av flera olika slag av sekretess hos ursprungsmyndigheten.

I allmänhet minskar inte intresset av sekretesskydd enbart därför att uppgiften lämnas till Bolagsverket och det är därför rimligt att Bolagsverket inte kan lämna uppgifterna vidare annat än efter en sedvanlig sekretess-

199

Prop. 2021/22:286

prövning. En annan sak är att sådan sekretess normalt inte kommer att hindra att inkomna uppgifter lämnas ut till det tillståndssökande bolaget.

Den otillbörlighetsprövning som Bolagsverket ska utföra utgör en del av ett ärende som avser tillstånd, nämligen tillstånd att verkställa en fusionsplan. Det är dessutom fråga om tillståndsgivning med avseende på näringslivet. Bolagsverkets verksamhet är alltså i detta skede av fusionsförfarandet av sådant slag som omfattas av sekretessbestämmelsen i 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen. Den bestämmelsen gäller för en uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Bestämmelsen gäller även för en uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. Det sistnämnda hänger samman med att verksamhet av det slag som avses i paragrafen också kan ge en myndighet kännedom om andra förhållanden hos tredje man än sådana som rör affärs- eller driftförhållanden, t.ex. kännedom om mycket ömtåliga personliga förhållanden rörande personer som står i kontakt med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

Bestämmelsen i 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen har ett så brett tillämpningsområde att i princip alla slag av uppgifter som sökanden kan komma att lämna till Bolagsverket i tillståndsärendet skulle kunna omfattas av paragrafen. Regeringen bedömer därför att paragrafen ger ett tillräckligt skydd för uppgifter som i normalfallet kan förekomma i Bolagsverkets tillståndsärenden om gränsöverskridande förfaranden. För att 30 kap. 23 § ska bli tillämplig krävs det att regeringen meddelar föreskrifter om det, vilket sker i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) med bilaga. En sådan föreskrift bör därför införas.

Som Åklagarmyndigheten påpekar följer exempelvis förundersökningssekretess enligt 18 kap. 1 § med de utlämnade uppgifterna till Bolagsverket. Sekretessen gäller alltså hos Bolagsverket om någon begär att få ut uppgifterna. Det kan också nämnas att det i offentlighets- och sekretesslagen finns vissa sekretessbestämmelser som gäller utan att bestämmelsens räckvidd är begränsad. En uppgift kan då hemlighållas oavsett i vilket ärende, i vilken verksamhet eller hos vilken myndighet den förekommer. Som exempel på sådana bestämmelser kan nämnas utrikessekretessen enligt 15 kap. 1 § och minimiskyddsreglerna till skydd för enskildas personliga integritet i 21 kap.

I avsnitt 5.8.2 behandlas frågan om sekretess för uppgifter i ett revisorsyttrande över en fusionsplan.

5.12.4 Tidsfrister för prövningen

Regeringens förslag: Ett fusionsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för bolagets ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen.

Handläggningstiden får dock vara längre om det finns särskilda skäl för det på grund av ärendets komplexitet eller av någon annan orsak.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 346).

Prop. 2021/22:286

200

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) menar att lagtexten bör utformas i närmare överensstämmelse med direktivets ordalydelse.

Skälen för regeringens förslag: Enligt direktivet ska den kontroll som föregår utfärdandet av ett fusionsintyg genomföras inom tre månader från den dag då myndigheten tog emot handlingarna och uppgifterna om bolagsstämmans godkännande av fusionen (artikel 127.7). Om otillbörlighetsprövningen kräver ytterligare uppgifter eller utredningar får tremånadersfristen förlängas med ytterligare högst tre månader (artikel 127.10). Om det på grund av det gränsöverskridande förfarandets komplexitet inte är möjligt att genomföra prövningen inom dessa frister ska det sökande bolaget underrättas om skälet till dröjsmålet innan fristen löper ut (artikel 127.11). Det finns i dessa fall ingen angiven yttersta tidsfrist.

Aktiebolagslagen innehåller inga regler om att ett fusionsintyg ska utfärdas inom en viss tid. Sådana regler behöver alltså införas. Eftersom prövningen enligt lagen ska göras efter ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen är det dagen då en sådan ansökan ges in till Bolagsverket som bildar utgångspunkt för tremånadersfristen. Den prövning som ska göras inom ramen för ärendet tar inte sällan mer än tre månader. Särskilt gäller det om domstolsprövning påkallas av en borgenär. Tremånadersfristen bör därför, i linje med direktivet, kunna överskridas om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl bör, mot bakgrund av att direktivet förutsätter att medlemsstaterna har ett system för att säkerställa borgenärernas rättigheter, bl.a. kunna finnas om det krävs för att fullfölja en borgenärsskyddsprövning. Särskilda skäl bör också kunna finnas om ytterligare tid behövs för prövning av otillbörlighetsfrågan. Även i övrigt bör särskilda skäl finnas om ärendets komplexitet kräver att mer tid tas i anspråk. Enligt regeringens bedömning är en sådan utformning av reglerna förenlig med direktivet.

Bolagsverket bör vara skyldigt att underrätta sökanden ifall tremånadersfristen måste överskridas. Det finns inte skäl att införa en möjlighet att klaga på verkets bedömning.

5.12.5 Bolagsverkets anlitande av sakkunnig

Regeringens förslag: Bolagsverket ska få anlita en sakkunnig att bistå verket vid prövningen av ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan. Den sakkunniga ska vara oberoende i förhållande till de bolag som deltar i fusionen. Sökanden ska ersätta kostnaden för den sakkunniga.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag (SOU 2021:18 s. 347). Utredningen föreslår att Bolagsverket från fall till fall ska bestämma om återbetalningsskyldighet ska aktualiseras.

Utredningen föreslår också att det ska införas en särskild bestämmelse om att ett beslut om debitering kan verkställas.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Bolagsverket menar att verket bör stå kostnaden för sakkunniga och att detta bör finansieras genom höjda anslag.

Om kostnaden ska kunna övervältras på bolaget menar verket att detta bör

201

Prop. 2021/22:286

ske i samtliga fall som en sakkunnig anlitas. Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) ifrågasätter, med instämmande av Sveriges advokatsamfund, om en övervältring av kostnadsansvaret på sökanden är ändamålsenlig. Sökanden bör enligt universitetet ha rätt att utgå ifrån att myndigheten har den expertis som krävs för bedömningen av tillståndsansökan.

Skälen för regeringens förslag: Den myndighet som ska utfärda fusionsintyg får enligt direktivet anlita en sakkunnig för sin bedömning (artikel 127.12 andra meningen). Den sakkunniga ska vara oberoende av och inte ha någon intressekonflikt i förhållande till det bolag som ansöker om fusionsintyg. Den sakkunnigas utlåtande ska också vara opartiskt och objektivt och ges i syfte att bistå den behöriga myndigheten i enlighet med kraven på oberoende och opartiskhet enligt den lagstiftning och de tillämpliga yrkesnormer som den sakkunniga omfattas av (artikel 133a.2).

Som flera remissinstanser är inne på är det en rimlig utgångspunkt att den kompetens som Bolagsverket behöver för att hantera sina uppgifter, däribland frågor om gränsöverskridande fusion, finns inom myndigheten. Det kan emellertid inte uteslutas att Bolagsverket i vissa fall skulle kunna ha nytta av att anlita en sakkunnig, t.ex. en revisor eller advokat, för att belysa de frågor som en gränsöverskridande fusion aktualiserar.

Det finns enligt svensk rätt inte något hinder mot att en myndighet anlitar biträde från utomstående personer. De krav som direktivet ställer på en sådan sakkunnig behöver emellertid framgå av lagen. Det bör därför i aktiebolagslagen tas in en bestämmelse som klargör att Bolagsverket vid prövningen av tillstånd att verkställa fusionsplanen får förordna en lämplig person som sakkunnig och att en sådan person ska vara oberoende i förhållande till de fusionerande bolagen och agera opartiskt och objektivt. En sakkunnig bör kunna utses enligt denna regel om det vid handläggningen uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap. Den särskilda möjligheten att anlita en sakkunnig bör enbart gälla vid gränsöverskridande förfaranden.

Flera remissinstanser ifrågasätter om kostnaden för en sakkunnig bör kunna övervältras på det fusionerande bolaget. Som anförs ovan ska en sakkunnig enligt den föreslagna regeln bara kunna anlitas när det uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap. Ett sådant behov torde främst uppkomma i mer komplicerade fall där det är relativt stora företag som fusioneras. Dessa företag bör ha möjlighet att förbereda sig på att det kan bli aktuellt att anlita utomstående expertis, och räkna med den kostnad som detta kan innebära. Företagen bör också ha kapacitet att bära en sådan kostnad.

En gränsöverskridande fusion ger, särskilt i de mer komplicerade fallen, upphov till ett stort antal överväganden. Att företaget kan komma att drabbas av en kostnad till följd av att Bolagsverket anlitar en sakkunnig blir en faktor att överväga då företaget beslutar om fusionen. Det framstår mot den bakgrunden inte som orimligt att kostnaden för en sakkunnig, vid de mer komplicerade fusioner då en sådan kan behövas, kan belasta det fusionerande bolaget.

Bolagsverket anför att den regel som utredningen föreslår, enligt vilken

Bolagsverket utifrån en skälighetsbedömning ska bestämma om sökanden ska stå kostnaden för den sakkunniga eller inte, kan leda till oförutsebarhet för bolaget. Om ett kostnadsansvar införs menar Bolagsverket därför att

Prop. 2021/22:286

202

det bör övervägas om inte sökanden alltid ska stå kostnaden för den sakkunniga när en sådan anlitas. Regeringen instämmer i att en ordning som innebär att Bolagsverket i varje enskilt fall, och utifrån faktorer som på förhand kan vara svåra att bedöma, ska avgöra om bolaget ska stå kostnaden skulle riskera att leda till en påtaglig osäkerhet för sökanden. Den ordning som Bolagsverket föreslår har fördelen att bolaget på ett tidigt skede får kännedom om att en kostnad kommer att påföras. Om Bolagsverket kontaktar bolaget redan när verket överväger att anlita en sakkunnig blir det också möjligt för bolaget att verka för att minimera kostnaden genom en egen arbetsinsats. Förutsebarheten ökar alltså för bolaget. Kostnaden för en sakkunnig bör mot den bakgrunden alltid bäras av sökanden.

Bolagsverkets beslut att utse en sakkunnig bör inte kunna överklagas. Beslutet om fastställande av ersättning bör emellertid kunna angripas och i samband med det kan också frågan om huruvida en sakkunnig alls borde ha utsetts kunna bli föremål för prövning. På så sätt tillförsäkras företagen möjlighet att angripa lämpligheten i att utse en sakkunnig.

Om sökanden inte betalar enligt Bolagsverkets beslut bör fordran lämnas för indrivning. Det behövs ingen särskild bestämmelse om att beslutet kan verkställas (se 3 kap. 1 § 6 a Utsökningsbalken).

Lunds universitet (Juridiska fakultetsstyrelsen) anför att förutsättningarna för sakkunnigmedverkan framstår som oklara. Regeringen återkommer till frågan i författningskommentaren (avsnitt 14.1).

5.12.6 Skatteverkets möjlighet att hindra att fusionsplanen verkställs

Regeringens förslag: Skatteverkets möjlighet att besluta om tidsbegränsat hinder mot fusionen ska tas bort.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 349).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Tullverket anför att även verket bör ha möjlighet att tillfälligt hindra en fusion.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen får Skatteverket besluta att fusionsplanen under en viss tid inte får verkställas. Ett sådant beslut får bara fattas om det är motiverat av hänsyn till allmänintresset, om verket har beslutat om revision av bolaget och om det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av fusionen. Syftet är att Skatteverket ska ha möjlighet att fullfölja en skatterevision mot ett bolag som deltar i en fusion. Bestämmelsen torde främst ha betydelse vid gränsöverskridande fusioner.

Regeringens förslag i propositionen utgår från att Bolagsverket vid sin prövning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan regelmässigt ska inhämta yttranden från bl.a. Skatteverket. Även Tullverket ska kontaktas om det inte står klart att det inte finns skäl för det. Myndigheterna får då möjlighet att informera Bolagsverket om pågående revisioner, misstankar om skatteundandragande och annat av betydelse för företagets skyldigheter mot det allmänna (se vidare avsnitt 5.12.3). Om dessa uppgifter leder till bedömningen att syftet, eller ett av syftena, med fusionen är att

203

Prop. 2021/22:286

gällande skatteregler ska kringgås kommer ansökan om verkställande av fusionsplanen att avslås. Möjligheten för Skatteverket att besluta att fusionsplanen inte får verkställas fyller därmed inte längre något tydligt syfte. Bestämmelsen har inte heller tillämpats i någon omfattning av betydelse. Den är dessutom svår att förena med direktivets krav på att ansökan ska hanteras inom en viss tid. Bestämmelsen bör därför tas bort. Det saknas skäl att införa en motsvarande möjlighet för Tullverket.

5.12.7 Överföring av fusionsintyget

Regeringens förslag: De behöriga myndigheterna i övriga berörda medlemsstater ska tillhandahållas fusionsintyget av Bolagsverket.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 350).

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.

Skälen för regeringens förslag: Om det övertagande bolaget ska ha sitt säte i en annan stat än Sverige ska enligt de hittillsvarande reglerna det bolag som har fått ett fusionsintyg från Bolagsverket lämna över handlingen till den andra statens behöriga myndighet inom viss tid (23 kap. 47 § första stycket aktiebolagslagen). Enligt 2019 års direktiv ska i stället den myndighet som utfärdar intyget kostnadsfritt dela detta med myndigheterna i övriga berörda medlemsstater (artikel 127a). Det bör därför införas en bestämmelse om att fusionsintyget ska tillhandahållas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater av Bolagsverket.

5.13 Den avslutande kontrollen av fusionens laglighet

Regeringens förslag: Ett fusionerande bolag ska inte inför den avslutande kontrollen av fusionens laglighet behöva ge in fusionsintyget till den myndighet som ska registrera fusionen.

Utredningens förslag och bedömning: överensstämmer med regeringens förslag (SOU 2021:18 s. 352).

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag: I det övertagande bolagets medlemsstat ska en behörig myndighet utses att genomföra en avslutande kontroll av genomförandet av den gränsöverskridande fusionen. Myndigheten ska enligt direktivet i synnerhet kontrollera att fusionsplanen är godkänd i samma lydelse av alla de fusionerande bolagen och att de närmare bestämmelserna för arbetstagarnas medverkan har fastställts på rätt sätt (artikel 128.1). I Sverige har Bolagsverket denna uppgift. Kontrollen sker inom ramen för ärendet om registrering av fusionen (se 23 kap. 48 § aktiebolagslagen). När fusionen har registrerats i den övertagande medlemsstaten ska de fusionerande bolagen avregistreras i övriga medlemsstater (se för svensk del 23 kap. 47 § aktiebolagslagen).

Prop. 2021/22:286

204

Ändringsdirektivet innehåller en del förändringar i regleringen av den avslutande kontrollen. För det första förtydligas det att den behöriga myndigheten ska godkänna den gränsöverskridande fusionen så snart myndigheten har fastställt att alla relevanta villkor är uppfyllda (artikel 128.4). Detta får anses ligga i linje med den hittillsvarande regleringen i 23 kap. 48 § aktiebolagslagen och det behövs ingen särskild bestämmelse om att Bolagsverket inte ska dröja med registreringen.

Vidare ska den behöriga myndigheten godta fusionsintyget som ett intyg som slutgiltigt styrker att alla tillämpliga förfaranden och formaliteter inför en fusion har fullgjorts i respektive medlemsstat (artikel 128.5). Bolagsverket ska alltså inte kunna vägra registrering med hänvisning till brister i det förfarande som har föregått respektive fusionsintyg. Detta är en naturlig följd av ordningen med fusionsintyg och det krävs inte heller i denna del någon särskild bestämmelse. För tydlighets skull kan det framhållas att den kontroll som Bolagsverket ska göra av om det finns något övrigt hinder mot registrering inte omfattar omständigheter som hänför sig till tiden före utfärdandet av fusionsintygen (jfr 23 kap. 48 § andra stycket 3 aktiebolagslagen). Om ett svenskt bolag som deltar i fusionen går i konkurs eller i likvidation efter ett beslut om tvångslikvidation eller genomgår företagsrekonstruktion efter det att fusionsintyget har utfärdats ska fusionen emellertid inte registreras eftersom bolaget då inte får delta i en fusion. Se vidare avsnitt 5.2.

Ändringsdirektivet innehåller till skillnad från gällande svensk rätt inget krav på att de fusionerande bolagen ska ge in fusionsintyget inför registreringen. Det beror på att fusionsintyget enligt direktivet ska överföras direkt mellan myndigheterna (se artikel 127a och avsnitt 5.12.7). Det nuvarande kravet på ingivande av fusionsintyg bör därför tas bort.

Slutligen har vissa tidsfrister i fusionens avslutande fas tagits bort i 2019 års direktiv. Om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige ska enligt aktiebolagslagen anmälan för registrering av fusionen göras inom sex månader från det att fusionsintyget utfärdades (23 kap. 48 § första stycket). Om anmälan inte sker inom denna tid faller frågan om fusion (23 kap. 27 § 2 och 36 §). Om det övertagande bolaget inte ska ha sin hemvist i Sverige gäller i stället att de fusionerande bolagen ska överlämna vissa handlingar till den utländska behöriga myndigheten inom sex månader från det att fusionsintyget utfärdades (23 kap. 47 § första stycket). Tidsfristerna följer av 2017 års direktiv men har nu alltså tagits bort i direktivet. Det skulle därmed vara möjligt att ta bort tidsfristerna även från aktiebolagslagen. Prövningen i fusionsförfarandet görs emellertid utifrån förhållanden som kan ändras relativt snabbt och det bör inte vara möjligt att dröja någon längre tid med ansökan om registrering efter det att fusionsintyg har utfärdats. Det bör därför även fortsättningsvis finnas en tidsgräns för ansökan om registrering. Av samma skäl bör det inte vara möjligt att dröja alltför länge med att skicka de handlingar som ska skickas till den behöriga myndigheten i en annan stat. Sexmånadersfristerna bör därför vara kvar i den svenska regleringen.

205

Prop. 2021/22:286

5.14 Registrering av fusionen

Regeringens bedömning: Aktiebolagslagens bestämmelser om registrering av gränsöverskridande fusioner behöver inte ändras. I förordning bör det tas in bestämmelser om att det vid registrering eller avregistrering av ett bolag efter en gränsöverskridande fusion ska lämnas uppgifter om att registreringsåtgärden är en följd av en gränsöverskridande fusion och om de överlåtande respektive övertagande bolag som ingått i fusionen.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens bedömning (SOU 2021:18 s. 356).

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens bedömning: Fusionsförfarandet avslutas genom att fusionen registreras i de berörda medlemsstaternas företagsregister. Om det övertagande företaget har eller ska ha sin hemvist i en annan stat än

Sverige ska fusionen först registreras i den staten. När Bolagsverket har underrättats om registreringen ska verket i aktiebolagsregistret föra in uppgift om att det eller de överlåtande svenska bolag som deltagit i fusionen har upplösts (23 kap. 47 § aktiebolagslagen). Om bolaget ska ha sin hemvist i Sverige ska fusionen först registreras av Bolagsverket som sedan ska underrätta de behöriga myndigheterna i övriga berörda stater om registreringen.

Ändringsdirektivet innebär inga nyheter i fråga om förfarandet vid registreringen och det finns inget behov av att ändra lagens bestämmelser om registrering. En nyhet i direktivet är dock att det anges att vissa uppgifter måste registreras. Vid registrering av fusionen i den övertagande medlemsstaten ska det således anges att registreringen är en följd av en gränsöverskridande fusion, samt datum för registreringen. Motsvarande gäller vid avregistrering av de fusionerande bolagen. Det ska alltså framgå att avregistreringen är en följd av en gränsöverskridande fusion, och datum ska anges. I samtliga berörda medlemsstaters register ska vidare registreringsnummer, namn och rättslig form för vart och ett av de berörda bolagen registreras (artikel 130.2 första stycket). Bestämmelser om att dessa uppgifter ska registreras bör tas in i aktiebolagsförordningen.

Vidare anges det i direktivet att registren ska offentliggöra de aktuella uppgifterna (artikel 130.2 andra stycket). Syftet med aktiebolagsregistret är att ge offentlighet åt den information som ingår där (2 kap. 1 § första stycket aktiebolagsförordningen). Svensk rätt uppfyller alltså redan detta krav. Slutligen framgår det av direktivet att det fusionerande bolaget ska avregistreras eller avföras från registret omedelbart vid mottagandet av den underrättelsen. Att avregistrering ska ske framgår av 23 kap. 47 § andra stycket aktiebolagslagen och det behövs ingen särskild bestämmelse om att det ska ske omedelbart.

Prop. 2021/22:286

206

5.15 Rättsverkningarna av en gränsöverskridande fusion

Regeringens förslag: Reglerna om rättsverkningarna av en gränsöverskridande fusion förtydligas i enlighet med 2019 års direktiv så att det framgår att den aktieägare som utnyttjar sin rätt till inlösen inte blir aktieägare i det övertagande bolaget.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag (SOU 2021:18 s. 359).

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. LO, TCO och Saco anser att det bl.a. bör tydliggöras att det arbetsrättsliga regelverket och lagförslagen ska tillämpas parallellt.

Skälen för regeringens förslag: En gränsöverskridande fusion får enligt direktivet verkan vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där det övertagande bolaget har sin hemvist (artikel 129). Om det övertagande bolaget är svenskt får fusionen verkan när den registreras i aktiebolagsregistret (23 kap. 49 § aktiebolagslagen). Ändringsdirektivet innebär inte att denna tidpunkt behöver ändras.

Rättsverkningarna av fusionen är bl.a. att det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder överförs till det övertagande bolaget, att aktieägarna i det överlåtande bolaget blir aktieägare i det övertagande bolaget och att det överlåtande bolaget upphör att existera (se artikel 131.1 och 131.2 samt 23 kap.26 och 36 §§aktiebolagslagen). Vidare ska sådana rättigheter och skyldigheter för de fusionerande bolagen som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan överföras till det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen (artikel 131.4 och 23 kap. 49 § andra stycket aktiebolagslagen). I skäl 48 i direktivet anges att det övertagande bolaget i synnerhet bör respektera de rättigheter och skyldigheter som följer av anställningsavtal eller anställningsförhållanden, inklusive eventuella kollektivavtal.

I 2019 års direktiv tydliggörs det att de tillgångar och skulder som ska överföras från det överlåtande till det övertagande bolaget inkluderar samtliga avtal, krediter, rättigheter och skyldigheter. Detta följer redan av regleringen i 23 kap. 26 § aktiebolagslagen och det är inte nödvändigt att införa förtydligandet i lagen. Vidare tydliggörs det i 2019 års direktiv att aktieägarna i det överlåtande bolaget inte blir aktieägare i det övertagande bolaget om de har avyttrat sina aktier enligt artikel 126a.1 (artikel 131.1 b och 131.2 b). Att en aktieägare som har löst in sina aktier inte blir aktieägare i det övertagande bolaget är självklart. Det finns emellertid anledning att klargöra att om inlösenprocessen inte har avslutats när fusionen får verkan så ska den aktieägare som har begärt att få sina aktier inlösta inte ens övergångsvis blir aktieägare i det övertagande bolaget. Det bör därför införas en bestämmelse om att en aktieägare som utnyttjar sin rätt till inlösen inte blir aktieägare i det övertagande bolaget.

Den synpunkt som LO, TCO och Saco anför omhändertas i författningskommentaren (se avsnitt 14.1 kommentaren till 23 kap. 49 §).

207

Prop. 2021/22:286

5.16 En fusions ogiltighet

Regeringens bedömning: Reglerna om ogiltigförklaring av en fusion behöver inte ändras med anledning av 2019 års direktiv.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 363).

Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.

Skälen för regeringens bedömning: En gränsöverskridande fusion som har fått verkan får enligt direktivet inte ogiltigförklaras (artikel 134). Enligt svensk rätt får därför en talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion inte väckas efter det att ett beslut om tillstånd att verkställa fusionsplanen har fått laga kraft (23 kap. 52 § tredje stycket aktiebolagslagen).

I 2019 års direktiv har det lagts till att förbudet mot ogiltigförklaring inte påverkar medlemsstaternas befogenheter att besluta om åtgärder och sanktioner i fråga om bl.a. straffrätt, förebyggande och bekämpning av finansiering av terrorism, sociallagstiftning, beskattning och brottsbekämpning även efter det att fusionen har fått verkan. Av direktivets ingress framgår att detta i synnerhet ska gälla om det efter det att fusionen har fått verkan konstateras att förfarandet har genomförts för otillbörliga, bedrägliga eller kriminella ändamål (skäl 50). Tillägget bör enligt regeringens mening inte tolkas som att det i vissa fall ändå skulle vara möjligt att ogiltigförklara fusionen. I stället får det antas syfta på exempelvis straffrättsliga sanktioner som kan påföras i efterhand. Förbudet mot ogiltigförklarande av fusionen påverkar inte möjligheterna att enligt svensk rätt påföra sanktioner i efterhand. Tillägget innebär därför inte att några författningsändringar behöver göras.

5.17 Särskilt bokslut i samband med fusion

Regeringens förslag: Bestämmelserna om särskilt bokslut i samband med gränsöverskridande fusion ska upphävas.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 369).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Ekobrottsmyndigheten menar att kravet på särskilt bokslut bör vara kvar. Myndigheten anför att regeln kan ha en viss brottsförebyggande effekt och att det kan bli svårare att utreda oredlighetsbrott om den tas bort. Om regeln inte är effektiv bör ytterligare sanktionsmöjligheter i stället övervägas.

Skälen för regeringens förslag: Om ett svenskt bolag deltar i en gränsöverskridande fusion och det övertagande bolaget får sin hemvist i en annan stat än Sverige ska styrelsen upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då fusionen får verkan (23 kap. 50 § aktiebolagslagen). Bestämmelsen har ingen motsvarighet i direktivet utan är inspirerad av reglerna om europabolag och europakooperativ (se prop. 2007/08:15 s. 118).

Prop. 2021/22:286

208

Det särskilda bokslutet ska ges in till Bolagsverket. Enligt Bolagsverket är det vanligt att det inte ges in något särskilt bokslut efter en gränsöverskridande fusion och verket saknar påtryckningsmedel. Eftersom skyldigheten att upprätta särskilt bokslut inte omfattas av begreppet bokföringsskyldighet kan en eventuell underlåtenhet inte heller utgöra bokföringsbrott. Det kan därför ifrågasättas om bestämmelsen gör någon nytta. Det är också svårt att utforma en regel som kan få betydelse. När skyldigheten att upprätta bokslutet inträder, dvs. efter det att fusionen har trätt i kraft, är det överlåtande bolaget upplöst och det finns inte några företrädare för det. Det finns alltså inget företag att rikta en sanktion mot. Det kan också ifrågasättas om det är förenligt med EU-rätten att uppställa detta krav, som inte återfinns i direktivet. Mot denna bakgrund bör kravet på upprättande av särskilt bokslut tas bort.

5.18 Förenklad fusion

Regeringens förslag: Det förenklade förfarandet vid gränsöverskridande fusioner mellan ett bolag och dess helägda dotterbolag ska anpassas till 2019 års direktiv.

Det förenklade förfarandet ska kunna tillämpas också när samtliga aktier i alla berörda bolag innehas av en och samma person.

Ett bolag som deltar i en fusion ska hålla fusionsplanen och de handlingar som ska bifogas den samt styrelsens redogörelse tillgängliga även när fusionsplanen i det övertagande bolaget inte behöver läggas fram för att godkännas av bolagsstämman.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 365).

Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag: Vid fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas enligt direktivet ett förenklat förfarande. Vid ett sådant förfarande ska vissa av direktivets bestämmelser inte tillämpas (se artikel 132). Fusionsplanen behöver inte innehålla visa uppgifter, revisorsgranskningen kan begränsas, bolagsstämman i dotterbolaget behöver inte godkänna fusionsplanen och det utgår inte något fusionsvederlag då fusionen får verkan (jfr 23 kap. 51 § aktiebolagslagen).

Enligt 2019 års direktiv undantas ytterligare några bestämmelser vid förenklad fusion. Det innebär att fusionsplanen inte behöver innehålla närmare uppgifter om erbjudet inlösenbelopp till aktieägare och att det inte krävs någon redogörelse från styrelsen i det eller de överlåtande bolagen. Regler om detta bör införas i aktiebolagslagen. Vidare ska, enligt 2019 års direktiv, det förenklade förfarandet också tillämpas när den gränsöverskridande fusionen genomförs av en person som direkt eller indirekt innehar samtliga aktier i alla berörda bolag och det övertagande bolaget inte tilldelar några aktier inom ramen för fusionen. Detta sammanhänger med att det i denna situation inte finns någon intressekonflikt mellan aktieägare. En bestämmelse om detta bör införas i aktiebolagslagen.

Medlemsstaterna får bestämma att fusionsplanen i vissa fall inte behöver tas upp på bolagsstämman i det övertagande bolaget (artikel 126.3 och

209

Prop. 2021/22:286

artikel 94). Vid det förenklade förfarandet behöver fusionsplanen inte heller underställas dotterbolagets bolagsstämma. Om en medlemsstat tillämpar något av undantagen för samtliga fusionerande bolag ska vissa handlingar göras tillgängliga minst en månad innan bolaget fattar beslut om fusionen (se artikel 132.3 i direktivet). För att svensk rätt ska leva upp till detta krav bör det i aktiebolagslagen tas in en bestämmelse om att dessa handlingar ska göras tillgängliga, om fusionsplanen inte ska tas upp på en bolagsstämma. Sådant tillgängliggörande bör göras senast sex veckor före beslut om fusionen.

5.19 Vissa teknikfrågor

Regeringens bedömning: Ändringsdirektivets regler om viss användning av teknik bör genomföras på förordningsnivå.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 368).

Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.

Skälen för regeringens bedömning: Genom 2017 års direktiv infördes ett system för sammankoppling av register och en central europeisk plattform inrättades (artikel 22). Sedan juni 2017 är företagsregistren inom EU sammankopplade i Business Registers Interconnection System (BRIS).

Enligt ändringsdirektivet ska vissa handlingar göras tillgängliga för allmänheten och delas med myndigheter i andra medlemsstater genom detta system (se artiklarna 123.7, 127a.1, 130.2 andra stycket och 130.3). Vidare ska vissa delar av det förfarande som direktivet föreskriver kunna genomföras online (se artiklarna 123.4, 127.4 och 128.3).

De krav som ändringsdirektivet ställer på registreringsmyndighetens användning av digitala verktyg överensstämmer i stor utsträckning med de möjligheter till användning av digital teknik som Bolagsverket inom ramen för gällande rätt redan erbjuder svenska aktiebolag. Aktiebolagsförordningen innehåller även bestämmelser om elektronisk överföring av vissa handlingar. Eventuell reglering i fråga om användning av digital teknik vid gränsöverskridande fusioner som behöver införas med anledning av ändringsdirektivet bör införas på förordningsnivå.

Det kan nämnas att ändringar av 2017 års direktiv också har gjorts genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt (digitaliseringsdirektivet). I det direktivet finns särskilda bestämmelser om bl.a. onlineförfaranden i samband med bolagsbildning och registrering. Direktivet syftar till att göra det möjligt att vidta registreringsåtgärder helt och hållet online. Direktivet genomförs inom ramen för ett annat ärende i Justitiedepartementet.

Prop. 2021/22:286

210

6 Gränsöverskridande delningar

Det aktiebolagsrättsliga institutet delning innebär att ett aktiebolag delas upp i två eller flera aktiebolag (se 24 kap. aktiebolagslagen). De svenska bestämmelserna reglerar endast icke-gränsöverskridande delningar (s.k. inhemska delningar) av aktiebolag och är anpassade till de bestämmelser om inhemska delningar som finns i 2017 års bolagsrättsliga direktiv. Genom ändringsdirektivet har det tillkommit EU-bestämmelser om gränsöverskridande delningar. Bestämmelserna är i huvudsak tvingande. Det är därför nödvändigt att införa ett nytt svenskt regelverk för gränsöverskridande delningar.

Ändringsdirektivets avsnitt om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar följer i huvudsak samma struktur. Reglerna för de tre förfarandena överensstämmer också i hög grad med varandra. Detta återspeglas i propositionen på så sätt att den huvudsakliga presentationen av förslagen sker i avsnittet om gränsöverskridande fusioner (avsnitt 5). I avsnittet om gränsöverskridande delningar ligger fokus främst på skillnaderna jämfört med vad som föreslås när det gäller fusioner. Skälen till förslagen och bedömningarna om delningar utvecklas här bara i den utsträckning som de skiljer sig från det som gäller för fusioner.

När ett aktiebolag delas enligt de inhemska reglerna övergår tillgångar och skulder från det bolag som delas (det överlåtande bolaget) till ett eller flera befintliga eller nybildade bolag (övertagande bolag). Delning kan ske på i huvudsak två sätt, fission respektive avknoppning.

Fission innebär att ett överlåtande bolag i sin helhet delas upp i två eller flera övertagande bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses. Fission kan innebära att de övertagande bolagen är två eller flera nybildade bolag, eller att i vart fall något av de övertagande bolagen är ett befintligt bolag.

Avknoppning innebär att ett överlåtande bolag delas genom att en del av bolagets tillgångar och skulder övergår till ett eller flera övertagande bolag. I detta fall består alltid det överlåtande bolaget. Avknoppning kan innebära att det eller de övertagande bolagen är nybildade bolag eller att i vart fall något av de övertagande bolagen är ett redan existerande bolag.

Både vid fission och avknoppning har aktieägarna i det överlåtande bolaget rätt till ett delningsvederlag som består av aktier i övertagande bolag och, eventuellt, ett utjämningsvederlag i form av pengar.

Bestämmelserna om gränsöverskridande delningar i ändringsdirektivet gäller endast gränsöverskridande delningar genom vilka nya bolag bildas. Vid en gränsöverskridande delning finns det således i förfarandets inledningsskede endast ett bolag – det bolag som ska delas (det överlåtande bolaget). Förfarandet måste alltid innefatta bildande av ett eller flera övertagande bolag och det går inte att genom gränsöverskridande delning överföra tillgångar eller skulder till annat än sådana nybildade bolag.

Genom ändringsdirektivet införs tre former av delning: fullständig delning, partiell delning och delning genom separation.

Fullständig delning motsvarar det som i Sverige benämns fission. Partiell delning och delning genom separation motsvarar avknoppning (dvs. delningen medför inte att det överlåtande bolaget upplöses). Skillnaden dem emellan är att delningsvederlaget vid partiell delning ska betalas till aktieägarna i det överlåtande bolaget, medan det vid delning genom sepa-

211

Prop. 2021/22:286

ration ska betalas till det överlåtande bolaget självt. Delning genom separation saknar motsvarighet i svensk lagstiftning.

Den nya regleringens utformning

Regeringens förslag: Det ska bli möjligt att genomföra gränsöverskridande delningar av aktiebolag. En gränsöverskridande delning ska kunna genomföras genom fullständig delning, partiell delning eller delning genom separation. Även inhemska delningar ska kunna genomföras på något av dessa tre sätt.

Innebörden av en gränsöverskridande delning ska vara att ett bolags tillgångar och skulder – helt eller delvis – övergår till en eller flera motsvarande juridiska personer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under förutsättning att minst en av dessa ska ha hemvist utanför Sverige.

Regleringen av gränsöverskridande delningar ska i allt väsentligt motsvara det som gäller vid gränsöverskridande fusioner.

Till skillnad från det som gäller vid gränsöverskridande fusioner ska delningsplanen innehålla även en föreslagen vägledande tidsplan för den gränsöverskridande delningen. Delningsplanen ska också innehålla en beskrivning av fördelningen av tillgångar och skulder på de deltagande bolagen liksom uppgifter om hur tillgångar och skulder som inte uttryckligen fördelas i planen ska behandlas. Dessutom ska planen ange eventuella specifika krav som gäller för tilldelningen av aktier och värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag och skälen för dessa krav.

När en delning resulterar i att ett svenskt aktiebolag nybildas, ska bolagets förenlighet med aktiebolagslagen kontrolleras av Bolagsverket vid registreringen av bolaget. Till ansökan om en sådan registrering ska viss information och vissa handlingar bifogas.

När det överlåtande bolaget är svenskt ska rättsverkningarna av delningen uppkomma när den avslutande registreringen i aktiebolagsregistret genomförs.

Bestämmelser om ett förenklat förfarande vid gränsöverskridande delning genom separation ska införas.

Dessutom ska de bestämmelser om subsidiärt ansvar för det överlåtande bolagets skulder som gäller vid inhemska delningar gälla även vid gränsöverskridande delningar.

Regeringens bedömning: Möjligheten att genomföra gränsöverskridande delningar förutsätter att det införs kompletterande föreskrifter på förordningsnivå. Förordningsregleringen bör i allt väsentligt motsvara det som gäller vid gränsöverskridande fusioner.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag och bedömning (SOU 2021:18 s. 376446).

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. Sveriges Aktiesparares Riksförbund beklagar att direktivet inte möjliggör att det uppställs samma särskilda majoritetskrav för bolagsstämmans beslut vid en gränsöverskridande del-

Prop. 2021/22:286

212

ning som vid ett inhemskt förfarande, i de fall det överlåtande bolaget är publikt och något av de övertagande bolagen är privat.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Nya regler om gränsöverskridande delningar av aktiebolag införs

Av direktivet följer att det är lagstiftningen i medlemsstaten för det bolag som delas (det överlåtande bolaget) som ska reglera de delar av förfarandena och formaliteterna som ska fullgöras för att ett s.k. delningsintyg ska utfärdas av den behöriga myndigheten. Lagstiftningen i medlemsstaterna för de mottagande bolagen (de övertagande bolagen) ska reglera de delar av förfarandena och formaliteterna som ska fullgöras efter det att delningsintyget har utfärdats. I svensk rätt behöver det därför införas regler dels om förutsättningarna för delning av svenska aktiebolag, dels om förutsättningarna för att registrera ett svenskt bolag som bildas inom ramen för en gränsöverskridande delning.

När det gäller vilka typer av svenska bolag som kan bli föremål för en gränsöverskridande delning följer det av direktivet att bestämmelserna ska tillämpas på bolag med begränsat ägaransvar, som har bildats i enlighet med en EES-medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom unionen (se artikel 160a.1, 160b.1, och direktivets bilaga II där de typer av bolag med begränsat ägaransvar som omfattas av bestämmelserna räknas upp). Den enda svenska företagsform som i detta sammanhang omfattas av bolagsbegreppet är aktiebolag. Som utredningen konstaterat är direktivet uppenbarligen tillämpligt på både privata och publika aktiebolag, liksom på de särskilda slag av aktiebolag som finns i svensk rätt, t.ex. bankaktiebolag (se vidare om finansiella företag i avsnitt 10).

Som en följd av direktivet måste de svenska reglerna om gränsöverskridande delningar innefatta såväl fullständig delning, partiell delning och delning genom separation. Systematiska skäl talar för att det i denna del inte bör finnas någon skillnad mellan inhemska delningar och gränsöverskridande delningar. Till detta kommer att det även vid en inhemsk delning någon gång skulle kunna ha ett värde att kunna använda sig av delning genom separation, t.ex. när ett bolag vill skilja av en del av sin verksamhet till ett helägt dotterbolag. I likhet med utredningen föreslår regeringen därför att de grundläggande bestämmelserna om olika slag av delningar görs tillämpliga inte enbart på gränsöverskridande delningar utan även på inhemska delningar.

Vid en gränsöverskridande delning av ett svenskt aktiebolag ska åtminstone ett av de övertagande bolagen ha sitt säte i ett annat EU-land än Sverige. Till följd av EES-avtalet ska i detta sammanhang andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet jämställas med EU-stater. Detta bör i den svenska lagtexten uttryckas så att det delade bolagets tillgångar och skulder ska övertas av en eller flera motsvarande juridiska personer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under förutsättning att minst en av dessa ska ha hemvist utanför Sverige.

Bland andra Bokföringsnämnden lyfter fram bokföringsrättsliga aspekter på de nya reglerna om gränsöverskridande förfaranden. Regeringen konstaterar att utgångspunkten för såväl reglerna om delning som för de om fusion och ombildning är att det är lagen i det övertagande respektive

213

Prop. 2021/22:286

ombildade bolagets hemviststat som reglerar bokföringsfrågor när förfarandet är genomfört. Om det skulle behövas vägledning för tillämpningen av de svenska bokföringsreglerna i denna situation kan sådan lämnas av Bokföringsnämnden. Nämnden beslutade under 2020 ett nytt allmänt råd om redovisning av fusion med tillhörande vägledning (BFNAR 2020:5).

Regleringen bör motsvara det som gäller för gränsöverskridande fusioner

I direktivet har regelverket om delningar samma struktur som de motsvarande regelverken för gränsöverskridande fusioner och ombildningar. Likheterna mellan direktivets bestämmelser talar för att också de tre regelverken i den svenska lagstiftningen bör följa varandra så nära som möjligt. Skillnader bör göras endast om direktivet eller särskilda omständigheter kräver det.

Inhemska delningar regleras i dag i 24 kap. aktiebolagslagen. I likhet med utredningen föreslår regeringen att bestämmelser om gränsöverskridande delningar tas in under en egen rubrik i slutet av det kapitlet på samma sätt som särskilda bestämmelser om gränsöverskridande fusioner har införts i slutet av 23 kap. Detta innebär att regelverket bör utformas så att det hänvisar till de bestämmelser om inhemska delningar som bör gälla även vid gränsöverskridande delningar och att dessa hänvisningar sedan kompletteras med de särbestämmelser som bör gälla endast vid gränsöverskridande delningar.

Delningsplanen

Bestämmelserna i ändringsdirektivet om upprättande av en delningsplan motsvarar i allt väsentligt direktivets bestämmelser om upprättande av en fusionsplan (se artikel 160d respektive artikel 122 och övervägandena i avsnitt 5.3). Kraven motsvarar till viss del kraven på en delningsplan vid en inhemsk delning. Detta talar för att de svenska bestämmelserna åtminstone till viss del skulle kunna utformas som hänvisningar till det som gäller för en delningsplan vid en inhemsk delning. Särskilt mot bakgrund av att det är fråga om ett gränsöverskridande förfarande framstår det dock som mer ändamålsenligt att utforma bestämmelserna självständigt och i nära anslutning till direktivets ordalydelse (jfr prop. 2007/08:15 s. 81).

Direktivets bestämmelser om delningsplanens innehåll skiljer sig i några avseenden från bestämmelserna om fusionsplanens innehåll. De huvudsakliga skillnaderna redovisas i det följande.

Av direktivet framgår det att delningsplanen ska ange den föreslagna vägledande tidsplanen för den gränsöverskridande omstruktureringen (artikel 160d d). Motsvarande krav saknas för gränsöverskridande fusioner, men finns för gränsöverskridande ombildningar (se artikel 86d och avsnitt 7). Direktivet ger inte någon ledning i fråga om syftet med tidsplanen, vad den ska innehålla eller varför det ska finnas en sådan vid delningar och ombildningar men inte vid fusioner. Ett liknande krav på tidsplan finns emellertid redan i aktiebolagslagens bestämmelser om förslag till likvidation. Av bestämmelserna framgår att den som föreslår att bolaget ska gå i likvidation i förslaget ska ange bl.a. den beräknade tidpunkten för skifte och skifteslikvidens beräknade storlek (se 25 kap. 3 § andra stycket 3 och 4). I förarbetena till bestämmelserna anges att sådana uppgifter kan vara svåra att lämna med

Prop. 2021/22:286

214

någon precision, men ska lämnas även om den som har upprättat förslaget inte anser sig kunna göra annat än grova uppskattningar (se prop. 2000/01:150 s. 33 och 85). I ett sådant fall bör det dock anges att det handlar om en uppskattning. De uppgifter som lämnas syftar till att ge aktieägarna ett så gott beslutsunderlag som möjligt. Den likvidator som senare kan komma att förordnas är obunden av dem. Motsvarande bör gälla för en vägledande tidsplan som ska ingå i en delningsplan. Bolagsverket kommer alltså inte att vara bundet av bolagets tidsplanering vid den handläggning och laglighetsprövning som ska ske hos verket inför en gränsöverskridande delning.

Till skillnad från vid både fusion och ombildning finns det efter ett delningsförfarande alltid mer än ett bolag kvar. Det innebär att det vid ett delningsförfarande alltid aktualiseras en fördelning av tillgångar och skulder på de deltagande bolagen (jfr 24 kap. 8 § aktiebolagslagen). Enligt direktivet ska delningsplanen innehålla en beskrivning av denna fördelning liksom uppgifter om hur tillgångar och skulder som inte uttryckligen fördelas i planen ska behandlas (artikel 160d l). Dessutom anges det att delningsplanen i lämpliga fall ska ange tilldelningen till aktieägarna i det överlåtande bolaget av aktier och värdepapper i de övertagande bolagen, i det överlåtande bolaget eller i båda, och det kriterium som ligger till grund för en sådan tilldelning (artikel 160d o). Denna bestämmelse är, som utredningen påpekar, svår att förstå innebörden av. Artikeln kräver nämligen i andra punkter att delningsplanen ska innehålla uppgifter om utbytesförhållandet för aktier eller värdepapper och kontantersättningens belopp. Utredningen tolkar artikel 160d o som att den avser de närmare formerna för utlämnande av aktier och annat delningsvederlag. Regeringen gör ingen annan bedömning.

I regelverket för gränsöverskridande delningar bör det sammanfattningsvis införas bestämmelser om delningsplanens innehåll med den innebörd som direktivet kräver.

Revisorsgranskningen

Ändringsdirektivets krav på revisorsyttrandets innehåll och revisorns granskning anknyter nära till det som enligt direktivet gäller för revisorsyttrandets innehåll och revisorns granskning av fusioner och inhemska delningar (se artikel 160f respektive artikel 125 och övervägandena i avsnitt 5.8). De svenska bestämmelserna om revisorns granskning vid gränsöverskridande delningar bör därför utformas så att de hänvisar till bestämmelsen i 24 kap. 13 § aktiebolagslagen om vad en revisor ska uttala sig om vid en inhemsk delning.

I ett avseende saknar dock det som sägs i den paragrafen normalt betydelse vid en gränsöverskridande delning. Det gäller kravet i paragrafens andra stycke 2 om att revisorn vid en delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas ska uttala sig om huruvida den del av överlåtande bolag som övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde som motsvarar minst dess aktiekapital. Vid en gränsöverskridande delning av ett svenskt aktiebolag kommer i vart fall ett av de nybildade bolagen alltid att vara ett utländskt bolag. För detta kan det gälla andra kapitalkrav än för svenska bolag. Prövningen av om och hur dessa kapitalkrav tillgodoses bör ankomma på den behöriga myndigheten i det land där det nybildade

215

Prop. 2021/22:286

bolaget ska ha sin hemvist. Det bör då också vara en fråga för den utländska lagstiftaren att avgöra vilket underlag som ska tillhandahållas för denna prövning. Det är därför inte ändamålsenligt att i den svenska regleringen uppställa ett generellt krav på att revisorn ska uttala sig om huruvida bolagets värde motsvarar dess aktiekapital. Det som sägs i 24 kap. 13 § andra stycket 2 bör därför gälla enbart i fråga om nybildade bolag som ska ha sitt säte i Sverige, dvs. bolag som ska vara svenska aktiebolag.

Stämmans godkännande

Vid inhemska delningar gäller det ett särskilt majoritetskrav om det överlåtande bolaget är ett publikt aktiebolag och något av de övertagande bolagen är ett privat aktiebolag. I ett sådant fall är ett beslut om godkännande av delningsplanen giltigt endast om det har biträtts av samtliga aktieägare som är närvarande vid bolagsstämman och dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget. Detsamma gäller om det överlåtande bolaget är ett publikt bolag vars aktier handlas på en reglerad marknad samtidigt som de aktier som ska lämnas som delningsvederlag inte är upptagna till handel på en sådan marknad (se 24 kap. 19 § aktiebolagslagen). Denna reglering överensstämmer med det som vid motsvarande förutsättningar gäller vid fusioner (se 23 kap. 17 och 36 §§).

Som Sveriges Aktiesparares Riksförbund påpekar ger direktivet inte möjlighet att uppställa ett sådant majoritetskrav när det gäller gränsöverskridande delningar. Direktivet anger nämligen att det för godkännande av delningsplanen vid en gränsöverskridande delning ska krävas en majoritet på mellan två tredjedelar och 90 procent av de röster som är förenade med de på stämman företrädda aktierna eller det företrädda tecknade kapitalet. Under alla förhållanden får majoritetskravet inte vara högre än det som föreskrivs i nationell rätt när det gäller godkännande av gränsöverskridande fusioner (artikel 160h.3). Det skulle i och för sig kunna övervägas att införas någon annan form av differentierat majoritetskrav, som ryms inom direktivets ramar. Regeringen anser emellertid, i likhet med utredningen, att det är lämpligast med ett enhetligt majoritetskrav som är tillämpligt oavsett omständigheterna i det enskilda fallet. Majoritetskravet bör motsvara det som normalt gäller vid delningar och fusioner, dvs. minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid stämman.

I likhet med utredningen anser regeringen att det inte finns anledning att utnyttja direktivets möjlighet att kräva att en ekonomiskt betungande klausul i en delningsplan eller ändring i bolagets stiftelseurkund ska godkännas av en berörd aktieägare (jfr artikel 160h.4).

Borgenärsskydd

Vid inhemska delningar finns det särskilda bestämmelser som innebär att även de andra bolag som deltar i förfarandet kan få ett subsidiärt och solidariskt betalningsansvar för det överlåtande bolagets skulder (24 kap. 5 § aktiebolagslagen). Av den nya artikel 160j.2 i direktivet framgår det att motsvarande ska gälla även vid gränsöverskridande delningar. I likhet med utredningen anser regeringen därför att de bestämmelser om subsidiärt ansvar som gäller vid inhemska delningar bör gälla även vid gränsöverskridande del-

Prop. 2021/22:286

216

ningar. Detta minskar möjligheten att missbruka gränsöverskridande delningar för att undandra borgenärerna betalning.

Den avslutande kontrollen av delningen när ett övertagande bolag ska ha sin hemvist i Sverige

Vid en gränsöverskridande delning bildas det alltid ett eller flera nya, övertagande, företag. Enligt 2019 års direktiv ska den behöriga myndigheten i det övertagande företagets medlemsstat göra en avslutande kontroll av huruvida den gränsöverskridande delningen är laglig med avseende på den del av förfarandet som rör fullgörandet av delningen och som regleras i den staten. Myndigheten ska också godkänna den gränsöverskridande delningen och i synnerhet säkerställa att övertagande bolag följer bestämmelserna i nationell lagstiftning om bolagsbildning och bolagsregistrering (artikel 160o). Om ett nytt bolag bildas i Sverige måste det i alla avseenden uppfylla de krav som uppställs i aktiebolagslagen på ett svenskt aktiebolag. Det innebär bl.a. att bolaget ska ha en bolagsordning som är förenlig med bestämmelserna om bolagsordning i 3 kap. aktiebolagslagen. Bolaget ska också ha en styrelse och, under vissa förutsättningar, verkställande direktör och revisor. Dessutom ska det aktiekapital som registreras för bolaget vara förenligt med aktiebolagslagens krav och bolaget ska ha tillgångar som ger täckning för aktiekapitalet. Dessa omständigheter ska kontrolleras av Bolagsverket innan det övertagande bolaget kan registreras. Regler om detta bör tas in i aktiebolagslagen.

Vid en gränsöverskridande fusion genom kombination som leder fram till bildandet av ett nytt svenskt bolag har det redan i förfarandets inledningsskede funnits ett svenskt bolag och Bolagsverket har varit involverat i den del av förfarandet som föregår och ska leda fram till utfärdandet av ett fusionsintyg. Bolagsverket har därmed redan tillgång till underlaget från ärendet om utfärdande av fusionsintyg och har bl.a. kunnat kontrollera att bolagsordningen för det nya svenska bolaget är förenlig med svensk lag. Det har också skett en revisorsgranskning av fusionsplanen. Av det revisorsyttrande som därvid ska upprättas ska det framgå om de överlåtande bolagens sammanlagda värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta. Vid en gränsöverskridande delning där ett övertagande bolag ska ha sin hemvist i Sverige kan det förhålla sig på ett liknande sätt, nämligen om det överlåtande bolaget är svenskt. Om detta bolag i stället är utländskt har hela förfarandet fram till registreringen skett i den andra medlemsstaten. Den utländska myndigheten har ingen skyldighet att granska att bolaget efter ombildningen uppfyller de krav som svensk rätt uppställer, t.ex. vad gäller bolagsordning och kapital. Det innebär att hela denna kontroll i dessa fall måste göras av Bolagsverket vid registreringen.

För att genomföra denna kontroll behöver Bolagsverket ha tillgång till ett visst underlag. I aktiebolagslagen bör det därför tas in bestämmelser om de handlingar som det överlåtande bolagets styrelse ska ge in till Bolagsverket inför en registrering av det övertagande bolaget. Av direktivet följer att en kopia av delningsplanen ska ges in till Bolagsverket (se artikel 160d.). Därmed får Bolagsverket också del av den bolagsordning som ska ingå i delningsplanen och kan kontrollera att denna är förenlig med aktiebolagslagens krav. Det bör vidare krävas att ett yttrande från en

217

Prop. 2021/22:286

auktoriserad eller godkänd revisor, eller en motsvarande utländsk oberoende sakkunnig, lämnas in. Av yttrandet bör det framgå att det finns täckning för det aktiekapital som ska registreras för bolaget. Slutligen bör det överlåtande bolaget vara skyldigt att i registreringsanmälan lämna uppgifter om styrelseledamöter och, i förekommande fall, styrelsesuppleanter och revisorer i det övertagande bolaget.

Registrering av delningen

Registreringen av en gränsöverskridande delning skiljer sig något från registreringen av en gränsöverskridande fusion. Enligt direktivet ska de övertagande bolagen, efter laglighetskontrollen, registreras med en uppgift om att registreringen är följden av en gränsöverskridande delning samt med datum för registreringen. Registret i det överlåtande bolagets medlemsstat ska sedan underrättas om registreringen. Vid fullständig delning ska det överlåtande bolaget sedan omedelbart avregistreras med en uppgift om att avregistreringen är följden av en gränsöverskridande delning och med datum för avregistreringen. Registren i de övertagande bolagens medlemsstater ska sedan underrättas om att delningen har fått verkan. I samtliga stater ska registreringsnummer, namn och rättslig form för det överlåtande respektive de övertagande bolagen registreras (artikel 160p). Om det inte är fråga om en fullständig delning, utan en partiell delning eller en delning genom separation, bör Bolagsverket föra in en uppgift om att det överlåtande bolaget har varit föremål för en gränsöverskridande delning och ange datum för registreringen. Rättsverkan av den gränsöverskridande delningen inträder nämligen vid detta datum (se vidare nästa avsnitt).

Bestämmelser om att Bolagsverket ska agera på detta sätt bör tas in i aktiebolagslagen.

Delningens rättsverkningar

I 2019 års direktiv regleras utförligt rättsverkningarna vid de olika varianterna av delning. I huvudsak innebär de följande. Tillgångar och skulder ska övergå till de övertagande bolagen enligt vad som fastställts i delningsplanen. Vid partiell delning och delning genom separation ska en viss del av tillgångarna och skulderna behållas av det överlåtande bolaget. Vid fullständig delning ska aktieägarna i det överlåtande bolaget bli aktieägare i de övertagande bolagen. Vid partiell delning ska vissa aktieägare i det överlåtande bolaget bli aktieägare i de övertagande bolagen, medan åtminstone vissa av aktieägarna ska kvarstå i det överlåtande bolaget eller bli aktieägare i båda bolagen. Vid delning genom separation ska de övertagande bolagens aktier fördelas på det överlåtande bolaget. Vid fullständig delning ska det överlåtande bolaget också upphöra att existera (se artikel 160r.1 d).

De rättsverkningar som ska inträda enligt direktivet är något mer exakt angivna än vad som gäller vid en inhemsk delning (se 24 kap. 28 § aktiebolagslagen). I sak överensstämmer de emellertid med varandra och det råder ingen tvekan om att de svenska reglerna ska tillämpas på det sätt som anges i direktivet. De regler som gäller vid inhemsk delning bör därför vara tillämpliga även vid gränsöverskridande delningar.

Om en tillgång eller skuld i det överlåtande bolaget inte uttryckligen fördelas i delningsplanen, och om tolkningen av delningsplanen omöjliggör ett beslut om fördelning av tillgången eller skulden, ska tillgången eller skulden

Prop. 2021/22:286

218

enligt direktivet fördelas på samtliga övertagande bolag. Vid partiell delning eller delning genom separation ska tillgången eller skulden fördelas på samtliga övertagande bolag och på det överlåtande bolaget (artikel 160r.4). Det bör i aktiebolagslagen införas en bestämmelse av denna innebörd.

Rättsverkningarna ska enligt direktivet inträda vid den tidpunkt som har fastställts av lagstiftningen i den stat där det överlåtande bolaget har sin hemvist. En bestämmelse som motsvarar detta bör tas in i aktiebolagslagen. Tidpunkten får inte infalla före det att den behöriga myndigheten i det överlåtande bolagets medlemsstat har underrättats om att övertagande bolag har registrerats (artikel 160q). Det är naturligt att rättsverkningarna, när det överlåtande bolaget är svenskt, uppkommer när den avslutande registreringen i aktiebolagsregistret genomförs. En bestämmelse om det bör tas in i aktiebolagslagen.

Förenklad delning

I 2019 års direktiv finns det regler om ett förenklat förfarande vid gränsöverskridande delning genom separation. Reglerna sammanhänger med att en sådan delning i praktiken inte berör det överlåtande bolagets aktieägare, som förblir aktieägare i det överlåtande bolaget och därmed även indirekta ägare till det övertagande bolaget. Vid sådana delningar behöver delningsplanen inte innehålla vissa uppgifter, som framför allt rör utbyte och tilldelning av aktier. Det krävs inte heller någon styrelseredogörelse och reglerna om rätt till inlösen av aktier och om rätt att påkalla ytterligare ersättning gäller inte. Slutligen behöver inte kravet på revisorsyttrande tillämpas.

Det bör i aktiebolagslagen tas in bestämmelser med de undantag som enligt direktivet ska gälla vid delning genom separation. Vad gäller undantaget från kravet på revisorsyttrande kan det konstateras att medlemsstaterna enligt direktivet får införa allmänna borgenärsskyddande bestämmelser (se artikel 160j). Med hänsyn till intresset av borgenärsskydd finns det anledning att även vid delning genom separation uppställa vissa krav på revisorsgranskning. Granskningen bör emellertid vara begränsad, på motsvarande sätt som vid en förenklad inhemsk delning.

Behovet av förordningsändringar

Ett nytt regelverk för gränsöverskridande delningar behöver, på motsvarande sätt som när det gäller gränsöverskridande fusioner, kompletteras av föreskrifter på förordningsnivå. Dessa föreskrifter bör i allt väsentligt motsvara det som gäller för gränsöverskridande fusioner.

7 Gränsöverskridande ombildningar

Bestämmelserna om gränsöverskridande ombildningar i 2019 års direktiv saknar tidigare motsvarighet. En gränsöverskridande ombildning innebär att ett bolag med en viss nationalitet omvandlas till ett bolag med en annan nationalitet, varvid också bolagets säte flyttas. En sådan ombildning innebär inte i sig att bolagets verksamhet eller huvudkontor flyttas. Innebörden av ombildningen är i stället att bolagets rättsliga status förändras så att det

219

Prop. 2021/22:286

i fortsättningen kommer att bli underkastat ett annat nationellt bolagsrättsligt regelverk.

Det finns ingen direkt inhemsk motsvarighet till en gränsöverskridande ombildning, dvs. allmänna associationsrättsliga regler för att överföra sin verksamhet från en verksamhetsform till en annan. För ett bolag som vill åstadkomma en sådan förändring gäller i stället allmänna regler om bildande och avveckling av företag. För att genomföra direktivet i svensk rätt behöver det därför införas ett helt nytt aktiebolagsrättsligt regelverk för gränsöverskridande ombildningar.

På motsvarande sätt som när det gäller avsnittet om gränsöverskridande delningar (avsnitt 6) ligger fokus i detta avsnitt främst på skillnaderna jämfört med vad som föreslås när det gäller fusioner.

Den nya regleringens utformning

Regeringens förslag: Genom en gränsöverskridande ombildning ska ett svenskt aktiebolag, som inte är ett bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, kunna ombildas till en motsvarande juridisk person som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Ett regelverk om gränsöverskridande ombildningar ska införas i aktiebolagslagen. Regleringen ska i tillämpliga delar motsvara det som gäller vid andra gränsöverskridande förfaranden.

Till skillnad från det som gäller vid gränsöverskridande fusioner ska ombildningsplanen innehålla även en föreslagen vägledande tidsplan för den gränsöverskridande ombildningen. Vidare ska den till skillnad från vad som gäller vid andra gränsöverskridande förfaranden innehålla uppgifter om stimulansåtgärder och subventioner.

En annan skillnad är att någon revisorsgranskning inte ska behöva ske och något revisorsyttrande inte heller upprättas, om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till detta. Vidare ska en aktieägare som inte har fått sina aktier inlösta inte ha rätt att begära ersättning från bolaget.

När bolaget efter en ombildning ska ha sin hemvist i Sverige ska bolagets förenlighet med aktiebolagslagen kontrolleras av Bolagsverket vid registreringen av bolaget. Till en ansökan om en sådan registrering ska viss information och vissa handlingar bifogas. Rättsverkningarna av ombildningen ska i ett sådant fall uppkomma vid registreringen.

Dessutom ska, till skillnad från vid andra gränsöverskridande förfaranden, bolagets borgenärer ha möjlighet att väcka talan mot bolaget vid svensk domstol under två år efter det att ombildningen har fått verkan.

Ett beslut om gränsöverskridande ombildning ska inte omfattas av reglerna om vissa närståendetransaktioner.

Regeringens bedömning: Möjligheten att genomföra gränsöverskridande ombildningar förutsätter att det införs kompletterande föreskrifter på förordningsnivå. Förordningsregleringen bör i allt väsentligt motsvara det som gäller vid gränsöverskridande fusioner.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens (SOU 2021:18 s. 447504). Utredningen föreslår ingen begränsning av

Prop. 2021/22:286

220

möjligheten för bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning att genomföra en gränsöverskridande ombildning. Av utredningens förslag följer att gränsöverskridande ombildningar omfattas av reglerna om vissa närståendetransaktioner.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. Sveriges Aktiesparares Riksförbund beklagar att direktivet inte möjliggör att det uppställs samma särskilda majoritetskrav för bolagsstämmans beslut vid en gränsöverskridande ombildning som uppställs för inhemska och gränsöverskridande fusioner samt inhemska delningar, i de fall det överlåtande bolaget är publikt och något av de övertagande bolagen är privat.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Definitionen av gränsöverskridande ombildning

En gränsöverskridande ombildning definieras i 2019 års direktiv som ett förfarande där ett bolag, utan att upplösas, avvecklas eller träda i likvidation, ombildar den rättsliga form under vilken det är registrerat i en utgångsmedlemsstat till en rättslig form i destinationsmedlemsstaten och överför åtminstone sitt säte till destinationsmedlemsstaten utan att förlora sin status som juridisk person (artikel 86b.2). Med utgångsmedlemsstat respektive destinationsmedlemsstat avses en medlemsstat där ett bolag är registrerat före respektive till följd av en gränsöverskridande ombildning (artikel 86b.3 och 4). I direktivet används begreppet ombildat bolag för ett bolag som har bildats i en medlemsstat till följd av en gränsöverskridande ombildning (artikel 86b.5). I bilaga II till direktivet anges det vilka bolagsformer som möjligheten till gränsöverskridande ombildning ska tillämpas på. För svensk del är det enbart aktiebolag som tas upp i bilagan.

En gränsöverskridande ombildning innebär således att ett svenskt, privat eller publikt, aktiebolag ombildas till ett utländskt bolag eller att ett utländskt bolag ombildas till ett svenskt aktiebolag. Det bildas alltså inget nytt bolag och inte heller upplöses det bolag som ska ombildas. I stället är det samma bolag som lever vidare i ombildad form, dvs. i form av en motsvarande juridisk person som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom EES än ditintills.

För att det enligt direktivet ska vara fråga om en gränsöverskridande ombildning krävs vidare att bolaget överför åtminstone sitt säte till destinationsmedlemsstaten (jfr artikel 86b.2). Regeringen gör samma bedömning som utredningen i fråga om innebörden av att ett bolag överför sitt säte, nämligen att detta bör förstås som bolagets registrerade säte. I den svenska lagen bör därför anges att ombildningen ska innefatta en flyttning av bolagets registrerade säte. Det bör alltså inte – lika lite som i direktivet – krävas att bolagets faktiska säte (t.ex. huvudkontoret eller platsen för verksamheten) flyttas till en annan medlemsstat.

Vid bildandet av ett privat aktiebolag eller senare kan det bestämmas att bolaget ska vara ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (s.k. svb-bolag). För ett sådant bolag gäller det särskilda lagregler som bl.a. begränsar bolagets möjlighet att dela ut vinst till sina ägare (se 32 kap. 5 §) och att på annat sätt föra över medel till andra företag i en koncern som bolaget ingår i (se 32 kap. 8 §). För svb-bolag gäller att de enbart kan delta som överlåtande bolag i en fusion eller delning om övertagande bolag

221

Prop. 2021/22:286

också är svb-bolag (se 32 kap. 11 och 12 §§). Detta innebär bl.a. att ett sådant bolag inte kan delta som överlåtande bolag i en gränsöverskridande fusion eller delning. Enligt regeringens mening bör det inte heller vara möjligt för ett svb-bolag att genomföra en gränsöverskridande ombildning.

Regleringen bör motsvara det som gäller för övriga gränsöverskridande förfaranden

När det gäller gränsöverskridande ombildningar finns det, till skillnad från vad som är fallet för fusioner och delningar, ingen befintlig nationell lagstiftning om inhemska ombildningar att utgå ifrån. För att genomföra direktivet i svensk rätt behöver det därför införas ett helt nytt aktiebolagsrättsligt regelverk för gränsöverskridande ombildningar.

Av systematiska skäl är det lämpligt att placera detta i anslutning till de båda kapitel i aktiebolagslagen som reglerar gränsöverskridande fusioner respektive delningar (23 och 24 kap. aktiebolagslagen). Regeringen föreslår därför att reglerna om gränsöverskridande ombildningar tas in som ett nytt 24 a kap.

Ändringsdirektivets artiklar om gränsöverskridande ombildningar motsvarar i huvudsak direktivets artiklar om gränsöverskridande fusioner och delningar. Av detta följer att det i stor utsträckning är samma eller i vart fall likartade principfrågor och överväganden som aktualiseras för de olika förfarandena. Frågorna bör därför som utgångspunkt behandlas på ett enhetligt sätt.

Mot den bakgrunden anser regeringen att det nya svenska regelverket för gränsöverskridande ombildningar i allt väsentligt bör motsvara den reglering som redan gäller eller som föreslås i propositionen för de båda andra förfarandena.

I likhet med utredningen anser regeringen att direktivet inte ger utrymme för att begränsa möjligheten för ett bolag att i samband med en ombildning byta bolagskategori från exempelvis ett svenskt publikt aktiebolag till en utländsk motsvarighet till ett svenskt privat aktiebolag. Detsamma gäller utredningens slutsats att ombildningsförfarandet enbart kan involvera ett enda bolag. Det bör alltså inte vara möjligt att genomföra en ombildning så att det efter förfarandet finns två eller flera bolag.

En särskild fråga är om beslut om gränsöverskridande ombildningar bör omfattas av de särskilda reglerna om vissa närståendetransaktioner i 16 a kap. aktiebolagslagen. Fusioner och delningar är enligt 4 § i det kapitlet undantagna från reglerna, eftersom de omfattas av krav på bolagsstämmobeslut och särskilda regler till skydd för minoritetsaktieägare (se prop. 2018/19:56 s. 92 och 93). Så är även fallet för gränsöverskridande ombildningar. Enligt regeringens mening bör därför även sådana beslut undantas från reglerna om vissa närståendetransaktioner.

Ombildningsplanen

Bestämmelserna i ändringsdirektivet om upprättande av en ombildningsplan motsvarar i allt väsentligt direktivets bestämmelser om upprättande av en fusionsplan eller delningsplan (se artikel 86d, artikel 122 respektive artikel 160d och övervägandena i avsnitt 5.3 och 6). Direktivets bestämmelser om ombildningsplanens innehåll skiljer sig i några avseenden från bestämmelserna om fusionsplanens. De huvudsakliga skillnaderna redo-

Prop. 2021/22:286

222

visas i det följande. Enligt direktivet ska ombildningsplanen innehålla den föreslagna vägledande tidsplanen för den gränsöverskridande ombildningen (artikel 86d d). Motsvarande krav saknas för gränsöverskridande fusioner men finns för gränsöverskridande delningar (se artikel 160d d). Se vidare om tidsplanen i avsnitt 6.

Vidare ska det enligt direktivet lämnas uppgifter om eventuella stimulansåtgärder som bolaget har varit föremål för eller subventioner som bolaget har mottagit under de senaste fem åren. Bestämmelsen saknar motsvarighet för de andra gränsöverskridande förfarandena. Begreppet stimulansåtgärder är brett och överlappar i viss mån begreppet subventioner. Någon ledning om bestämmelsens syfte eller närmare innebörd kan inte utläsas av direktivet. Från kommissionens sida har dock vid ett s.k. genomförandemöte uttalats att det för genomförandet av direktivet på denna punkt i princip är tillräckligt med ett krav på att det i planen lämnas en jakande eller nekande uppgift om huruvida bolaget har mottagit stöd och subventioner under de senaste fem åren. Redovisningen av stimulansåtgärder och subventioner kan därför göras mycket summarisk.

Det får antas att uppgiftskravet anknyter till de laglighetsprövningar som ska ske i de berörda medlemsstaterna och att kravet är tänkt att försvåra för ett bolag att genom upprepade ombildningar på ett otillbörligt sätt utnyttja nationella subventionssystem i flera olika medlemsstater. Den förväntade nyttan av detta måste dock vägas mot hur administrativt betungande det skulle vara för ett bolag att vid uppgiftslämnandet lämna mer ingående uppgifter om t.ex. olika stöd. Det framstår inte heller som givet att bolagets egna uppgifter om mottagna stöd eller stimulansåtgärder skulle kunna få någon större betydelse vid den otillbörlighetsprövning som Bolagsverket ska göra (se avsnitt 5.12.3).

Regeringen anser därför, likt utredningen, att det saknas anledning att i den svenska regleringen ställa mer långtgående krav än de som angavs vid det nämnda genomförandemötet. I frågan om vad som bör anses som stimulansåtgärder och subventioner i lagens mening, se författningskommentaren (avsnitt 14.1).

Styrelsens redogörelse

Bestämmelserna i ändringsdirektivet om att styrelsen vid en gränsöverskridande ombildning ska upprätta en rapport till aktieägare och arbetstagare överensstämmer i allt väsentligt med motsvarande bestämmelser för gränsöverskridande fusioner (se artikel 86e respektive artikel 124 och övervägandena i avsnitt 5.5). Även när det gäller gränsöverskridande ombildningar bör alltså rapporten i den svenska lagtexten betecknas som en redogörelse.

Vissa mindre skillnader förekommer dock avseende redogörelsens innehåll. Vid en gränsöverskridande ombildning aktualiseras inte något särskilt ombildningsvederlag, motsvarande fusionsvederlag eller delningsvederlag (se vidare nedan). Det innebär att begreppet kontantersättning i artikel 86i.1 måste antas ha en mera begränsad innebörd än i motsvarande artiklar avseende gränsöverskridande fusioner och gränsöverskridande delningar och enbart avse det inlösenbelopp som bolaget ska erbjuda en aktieägare inför en gränsöverskridande ombildning (om sådan inlösen, se avsnitt 5.10). Vid en gränsöverskridande ombildning aktualiseras inte

223

Prop. 2021/22:286

heller något utbytesförhållande mellan aktierna som det gör vid de andra gränsöverskridande förfarandena (jfr artikel 124.3b respektive artikel 160e.3b). De nya svenska bestämmelser som behöver införas med anledning av artikel 86e bör – med beaktande av sådana mindre skillnader – utformas på väsentligen samma sätt som de motsvarande bestämmelserna för gränsöverskridande fusioner (jfr de föreslagna 23 kap. 39–39 b §§).

Revisorsgranskningen

Bestämmelserna i ändringsdirektivet om att ombildningsplanen ska granskas av en oberoende sakkunnig motsvarar i allt väsentligt direktivets bestämmelser om granskning vid de andra gränsöverskridande förfarandena (se artikel 86f.1, artikel 125 respektive artikel 160f och övervägandena i avsnitt 5.8).

Den svenska regleringen av gränsöverskridande fusioner innehåller en bestämmelse om att granskningen även kan överlämnas till en av behörig myndighet utsedd gemensam sakkunnig. Direktivets reglering av gränsöverskridande ombildningar innehåller inte någon sådan möjlighet. Denna skillnad beror på att det vid ombildningar endast är ett bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet. Granskningen bör därför alltid göras av en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag.

Enligt direktivet ska det inte krävas någon revisorsgranskning eller något revisorsyttrande om samtliga aktieägare har samtyckt till det (se artikel 86f.3). Motsvarande gäller enligt direktivet vid gränsöverskridande fusioner. Av aktiebolagslagen följer emellertid att det även i en sådan situation ska genomföras en viss granskning i borgenärsskyddssyfte (se 23 kap. 11 § andra och tredje stycket). Detta har motiverats av bl.a. de särskilda risker som en fusion medför för borgenärerna (se prop. 2007/08:15 s. 91 och 92). I avsnitt 5.8.1 föreslår regeringen att denna granskning ska behållas.

Som utredningen konstaterar kräver direktivet att den svenska regleringen innehåller en bestämmelse om att en – fullständig – revisorsgranskning inte krävs när aktieägarna är ense om att avstå från den. Frågan är om det i den svenska lagen ändå bör ställas krav på en viss mindre granskning av det slag som gäller vid gränsöverskridande fusioner.

Vid en gränsöverskridande ombildning är riskerna för borgenärna av ett annat slag än vid fusion. Borgenärernas ställning eller möjlighet att få betalt av det bolag som ska ombildas påverkas inte av ombildningen i sig. Eftersom inte mer än ett bolag kan delta i förfarandet finns det inte heller några externa faktorer som kan påverka bolagets likviditet eller ekonomiska förhållanden i övrigt. De problem som kan uppstå för ett bolags borgenärer vid en gränsöverskridande ombildning är i stället framför allt relaterade till att den tillämpliga lagstiftningen ändras, t.ex. vad gäller bolagets kapitalskydd och förutsättningarna för indrivning av fordringar. Till detta kommer att det typiskt sett kan vara förenat med vissa svårigheter för borgenärer att tillgodogöra sig innehållet i lagstiftningen i en annan medlemsstat, liksom att använda sig av de möjligheter som den staten tillhandahåller för att göra fordran gällande (jfr även skäl 22 i ändringsdirektivets ingress).

Den sortens problem är dock inte möjliga att avstyra genom särskilda krav på revisorsgranskning. De svårigheter för borgenärerna som är hänförliga till en gränsöverskridande ombildning är i stället av sådan karaktär

Prop. 2021/22:286

224

att de lämpligen bör hanteras inom ramen för de allmänna borgenärsskyddsbestämmelser som föreslås (se nedan och avsnitt 5.11).

Regeringens slutsats är därför att någon revisorsgranskning inte ska behöva ske och något yttrande inte behöva upprättas, om samtliga aktieägare har samtyckt till det. Av tydlighetsskäl bör en bestämmelse med denna innebörd tas in i lagen.

Stämmans godkännande

I ändringsdirektivet anges det att det vid bolagsstämmans beslut att godkänna ombildningsplanen ska krävas en majoritet om minst två tredjedelar, dock högst nio tiondelar av de röster som är förenade med de på stämman företrädda aktierna eller det företrädda tecknade kapitalet. Under alla förhållanden får majoritetskravet inte vara högre än det som föreskrivs i nationell rätt när det gäller godkännande av gränsöverskridande fusioner (se artikel 86h.3). Som Sveriges Aktiesparares Riksförbund påpekar ger direktivet inte möjlighet att uppställa ett sådant särskilt strängt majoritetskrav som enligt aktiebolagslagen gäller vid fusioner som innefattar ett byte av bolagskategori från publikt till privat bolag (se 23 kap. 17 och 36 §§ i fråga om fusioner). Liksom när det gäller gränsöverskridande delningar (se avsnitt 6) anser regeringen att det framstår som lämpligast med ett enhetligt majoritetskrav som är tillämpligt oavsett omständigheterna i det enskilda fallet. Det bör motsvara det som enligt huvudregeln gäller vid delningar och fusioner, dvs. minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid stämman.

Liksom när det gäller gränsöverskridande delningar finns det inte anledning att utnyttja direktivets möjlighet att kräva att en ekonomiskt betungande klausul i en ombildningsplan eller ändring i bolagets stiftelseurkund ska godkännas av en berörd aktieägare (jfr artikel 86h.4).

Aktieägarskydd

Vid en gränsöverskridande ombildning lever det bolag som ombildas vidare, under en ny nationalitet. Förfarandet innebär varken att bolaget får nya ägare eller att befintliga aktieägare blir ägare till aktier i ett annat bolag. En gränsöverskridande ombildning innefattar således inte något utbyte av aktier. Följaktligen finns det inte heller någon möjlighet för de aktieägare som inte har lämnat bolaget i samband med förfarandet att på motsvarande sätt som vid andra gränsöverskridande förfaranden begära särskild ersättning från bolaget (jfr artiklarna 126a.6 och 160i.6 i direktivet samt de föreslagna 23 kap. 53 § respektive 24 kap. 54 § aktiebolagslagen).

På motsvarande sätt som vid gränsöverskridande fusioner och delningar bör dock de aktieägare som har röstat mot ombildningsplanen ha möjlighet att få sina aktier inlösta och även väcka talan vid domstol om ytterligare inlösenersättning (jfr artikel 86i).

Borgenärsskydd

Till skillnad från det som gäller vid andra gränsöverskridande förfaranden följer det av ändringsdirektivet att bolagets borgenärer vid en gränsöverskridande ombildning ska ha möjlighet att väcka talan mot bolaget i Sverige under två år efter det att ombildningen har fått verkan (artikel 86j.4). En sådan bestämmelse om svensk domsrätt, som gäller utöver det som anges i

225

Prop. 2021/22:286

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (den s.k. Bryssel I-förordningen) stärker skyddet för bolagets svenska borgenärer. Artikeln förutsätter att det införs en ny processrättslig bestämmelse som ger borgenärerna möjlighet att under två år efter ombildningen väcka talan mot bolaget vid svensk domstol, trots att bolaget inte längre har sitt säte i Sverige. Bestämmelsen bör tas in i aktiebolagslagen.

I övrigt bör borgenärsskyddet utformas på motsvarande sätt som vid andra gränsöverskridande förfaranden.

Den avslutande kontrollen av ombildningen när bolaget efter ombildningen ska ha sin hemvist i Sverige

Vid gränsöverskridande ombildningar är förfarandet uppdelat så att den stat som bolaget finns i innan ombildningen ska utföra de kontroller som ska göras före utfärdande av ombildningsintyg, samt utfärda ett sådant. Därefter genomförs en laglighetskontroll i den stat där bolaget ska ha sin hemvist efter ombildningen. Den behöriga myndigheten ska kontrollera att ombildningen är laglig enligt den del av förfarandet som regleras i den medlemsstaten och godkänna den gränsöverskridande ombildningen. Liksom vid en gränsöverskridande delning där det överlåtande bolaget finns i utlandet har Bolagsverket inget tidigare underlag när anmälan för registrering sker, och inga kontroller av bolaget har gjorts. Dessa kontroller måste genomföras vid registrering av ombildningen och bolaget i Sverige. Reglerna om denna kontroll och om det underlag som krävs för den bör utformas på samma sätt som föreslås gälla vid gränsöverskridande delningar (se avsnitt 6).

Ombildningens rättsverkningar

Enligt direktivet ska bolagets tillgångar och skulder övertas av det ombildade bolaget. På liknande sätt förhåller det sig med rättigheter och skyldigheter som följer av anställningsavtal. Det framgår också att aktieägarna förblir aktieägare i bolaget, om de inte utnyttjar sin rätt till inlösen (artikel 86r). Denna reglering kan framstå som onödig eftersom en gränsöverskridande ombildning inte förändrar bolagets juridiska identitet. Det finns dock inte tillräcklig anledning att vid det svenska genomförandet avvika från det som sägs i direktivet. Det bör därför införas bestämmelser om ombildningens rättsverkningar, som i relevanta delar utformas på samma sätt som vid gränsöverskridande fusioner.

Enligt ändringsdirektivet ska rättsverkningarna av en gränsöverskridande ombildning uppkomma vid den tidpunkt som fastställs i lagstiftningen i den stat där bolaget efter ombildningen ska ha sitt hemvist. I aktiebolagslagen bör det tas in en bestämmelse av denna innebörd. Det bör också tas in en bestämmelse om att rättsverkningarna uppkommer vid registreringen när bolaget efter ombildningen ska ha sitt säte i Sverige.

Behovet av förordningsändringar

Ett nytt regelverk för gränsöverskridande ombildningar behöver, på motsvarande sätt som när det gäller gränsöverskridande fusioner, kompletteras av

Prop. 2021/22:286

226

föreskrifter på förordningsnivå. Dessa föreskrifter bör i allt väsentligt motsvara det som gäller för gränsöverskridande fusioner.

8 Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande förfaranden

8.1 Det gällande regelverket

De nya reglerna om gränsöverskridande förfaranden gäller enbart själva bolagets rörlighet över gränserna. De förutsätter inte att företagen flyttar sin verksamhet eller delar av den utomlands. Gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar kan emellertid underlätta förflyttningar av företagens verksamhet över gränserna och kan därigenom få betydelse för de arbetstagare som arbetar i de berörda företagen. Ett antal artiklar i ändringsdirektivet innehåller därför bestämmelser som ålägger företagen skyldigheter i förhållande till arbetstagarna, såsom bestämmelser om hur och i vilket skede som företrädare för arbetstagarna ska informeras, bestämmelser om rätt till samråd (rätt att yttra sig i olika frågor) och rätt till medverkan i företaget (rätt till styrelserepresentation).

Ändringsdirektivet bygger i dessa delar på en reglering som tillkom redan i samband med EU-lagstiftningen om europabolag, dvs. Rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (SEförordningen) och Rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande (SE-direktivet), och som vidareutvecklades i samband med det tionde bolagsdirektivet från 2005 (sedermera 2017 års direktiv).

Genomförandet av det tionde bolagsdirektivet resulterade i bl.a. lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Genom lagen skapades ett grundläggande skydd för arbetstagarnas rätt till medverkan vid gränsöverskridande fusioner. En grundläggande tanke i regleringen är att arbetstagarnas rätt till medverkan inte ska gå förlorad med anledning av att ett bolag fusionerar med andra bolag inom EES.

Genom ändringsdirektivet sker flera ändringar i bestämmelserna om medverkan vid gränsöverskridande fusioner (artikel 133). Samtidigt införs motsvarande regelverk för gränsöverskridande delningar (artikel 160l) och gränsöverskridande ombildningar (artikel 86l).

227

Prop. 2021/22:286

8.2 Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner

8.2.1 Lagens tillämpningsområde

Regeringens förslag: Lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska gälla för företag som deltar i eller blir resultatet av en gränsöverskridande fusion om

• arbetstagarna i något av de företag som deltar i fusionen omfattas av bestämmelser om medverkan, eller

• det genomsnittliga antalet arbetstagare i något av företagen under de sex månaderna närmast före offentliggörandet av fusionsplanen uppgår till minst fyra femtedelar av det antal anställda som i respektive företags hemstat utlöser rätt till medverkan.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 513517).

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag: Av direktivet framgår det att det bolag som uppstår genom en gränsöverskridande fusion ska omfattas av gällande bestämmelser om arbetstagares medverkan i den medlemsstat där dess säte är beläget (artikel 133). När ett företag som har deltagit i eller etablerats genom en gränsöverskridande fusion ska ha sitt säte i Sverige, ska alltså svenska regler om arbetstagarmedverkan gälla, dvs. som utgångspunkt reglerna i lagen om styrelserepresentation för de privatanställda.

Det finns enligt direktivets hittillsvarande lydelse emellertid två situationer då säteslandets lagstiftning inte ska gälla.

Det första undantaget är att säteslandets bestämmelser inte ska gälla om ett av de deltagande bolagen, under de sex månader som föregår offentliggörandet av fusionsplanen, har haft ett genomsnittligt antal arbetstagare som överstiger 500 och omfattas av regler om medverkan. I så fall ska i stället de nationella regler gälla som har utformats på det särskilda sätt som anges i vissa punkter i artikeln. I dessa punkter hänvisas till artiklar i annan EU-lagstiftning, med vissa modifikationer (de modifierade SE-bestämmelserna). Direktivet utesluter emellertid inte att nationell rätt utformas så att motsvarande regler gäller även när det angivna tröskelvärdet om 500 anställda inte har uppnåtts.

Enligt det andra undantaget ska säteslandets nationella bestämmelser inte heller gälla om den nationella lagen inte lever upp till vissa kriterier. I så fall ska i stället de modifierade SE-bestämmelserna gälla. Om säteslandets nationella lagstiftning motsvarar kriterierna, kan säteslandet däremot låta den nationella lagstiftningen gälla när antalet arbetstagare i det bolag som uppstår är mindre än 500.

De aktuella kriterierna är att nationell lagstiftning inte föreskriver en lägre nivå av medverkan än den nivå som redan gäller i de berörda fusionerande bolagen och att lagstiftningen ger arbetstagare i driftsenheter som är belägna i andra medlemsstater samma rätt till medverkan som arbetstagarna i säteslandet.

När direktivet genomfördes i svensk rätt konstaterades att det inte gav något handlingsutrymme i fråga om fusioner där minst ett av de fusione-

Prop. 2021/22:286

228

rande bolagen har fler än 500 arbetstagare och omfattas av bestämmelser för medverkan. Direktivet måste genomföras så att de modifierade SEbestämmelserna tillämpas i sådana fall. I fråga om fusioner med företag med färre än 500 arbetstagare var det däremot möjligt att tillämpa nationella regelverk, fastän detta skulle kräva vissa kompletteringar i lagstiftningen. Den dåvarande regeringen bedömde emellertid att det var olämpligt att införa trösklar och att direktivet därför borde genomföras på samma sätt för alla företag oavsett antalet anställda. Den nya lagen gjordes därmed tillämplig i alla fall där det förekommer rätt till medverkan i något av de fusionerande företagen (se prop. 2007/08:20 s. 41 och 42). För att bestämmelserna i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska gälla krävs därför att arbetstagarna i något av de deltagande företagen omfattas av bestämmelser om rätt till medverkan.

Bestämmelser om när arbetstagare i bl.a. svenska aktiebolag omfattas av rätt till medverkan finns i lagen om styrelserepresentation för de privatanställda. Regleringen innebär att arbetstagare i ett företag som har ingått kollektivavtal och som under det senast förflutna räkenskapsåret har sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare i Sverige har rätt till styrelserepresentation (se 4 och 6 §§). Sådan styrelserepresentation faller under definitionen av medverkan i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner (se 4 § nionde strecksatsen). Den lagen blir således tillämplig om ett svenskt bolag med kollektivavtal och minst 25 arbetstagare ingår i fusionen. Lagen blir också tillämplig när arbetstagare i något av de andra företagen i fusionen omfattas av rätt till medverkan enligt gällande regelverk i sina respektive hemstater.

Genom 2019 års direktiv försvinner avgränsningen till 500 arbetstagare. I stället sägs att eventuella gällande nationella bestämmelser om arbetstagarmedverkan inte ska gälla om ett av de deltagande bolagen under de sex månader som har föregått offentliggörandet av fusionsplanen har haft ett genomsnittligt antal arbetstagare motsvarande fyra femtedelar av den tillämpliga tröskelnivå som fastställts i lagstiftningen i den medlemsstat vars jurisdiktion omfattar det fusionerande bolaget och som utlöser arbetstagarnas rätt till medverkan.

För svensk del är alltså den gällande svenska tröskelnivån i praktiken 25 arbetstagare och gällande kollektivavtal. Direktivets nya lydelse innebär att denna gräns ska sänkas till 4/5 av 25, dvs. 20. Direktivets nya lydelse måste emellertid även förstås så att gränsen sänks till 4/5 av den nivå som gäller för respektive deltagande bolag i fusionen enligt bestämmelserna i någon av de berörda medlemsstaterna. Om ett svenskt företag deltar i den gränsöverskridande fusionen kommer rätten till medverkan därmed att kunna utlösas vid en ännu lägre nivå. Så blir fallet om rättsordningen i en annan medlemsstat som fusionen berör ger rätt till medverkan vid ett ännu lägre antal arbetstagare, exempelvis tio arbetstagare. Fyrafemtedelsregeln får då till följd att rätt till medverkan inträder vid åtta arbetstagare. Vilken nivå som faktiskt kommer att gälla beror alltså på vilka gränser för medverkan som gäller för övriga deltagande företag utifrån regelverken i berörda stater.

Lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner bör därför ändras så att fyrafemtedelsregeln får ett direkt genomslag. Regeringen föreslår att det av lagen ska framgå att den ska gälla när det genomsnittliga antalet arbetstagare i något av de företag som deltar i den gränsöverskridande fusionen omfattas av rätt till medverkan, eller när det genomsnittliga

229

Prop. 2021/22:286

antalet arbetstagare i något av de deltagande företagen under de sex månaderna närmast före offentliggörandet av fusionsplanen uppgår till minst fyra femtedelar av det antal anställda som i respektive företags hemstat utlöser rätt till medverkan.

8.2.2 Möjligheten att frivilligt tillämpa referensbestämmelser om arbetstagarmedverkan

Regeringens bedömning: De deltagande företagen bör ha samma möjlighet som i dag att frivilligt tillämpa referensbestämmelserna i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 517 och 518).

Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.

Skälen för regeringens bedömning: När säteslandets nationella regler om arbetstagarnas medverkan inte ska tillämpas, ska – enligt artikel 133.3 – arbetstagarnas medverkan i det företag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen samt arbetstagarnas inflytande över besluten om dessa rättigheter regleras av medlemsstaterna utifrån de principer och förfaranden som anges i ett antal uppräknade EU-rättsliga bestämmelser, gemensamt betecknade de modifierade SE-bestämmelserna. Dessa bestämmelser fungerar som ett slags referensbestämmelser som ska tillämpas för det fall att det inte träffas en överenskommelse om medverkan av annat slag. Referensbestämmelserna har i svensk rätt genomförts genom 32–40 §§ lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Av artikel 133.4 a framgår att de relevanta organen i de fusionerande bolagen, vanligen styrelserna, ska ha befogenhet att utan föregående förhandlingar välja att direkt omfattas av referensbestämmelser för medverkan enligt lagstiftningen i den medlemsstat där det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen ska ha sitt säte. Genom 2019 års direktiv justeras artikelns ordalydelse så att detta gäller i de fall åtminstone ett av de fusionerande bolagen omfattas av ett system för arbetstagares medverkan i den mening som avses i SE-direktivet.

Artikel 133.4 a i 2017 års lydelse har införlivats med svensk rätt genom 22 § andra stycket lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Av den bestämmelsen framgår att de deltagande företagen får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan i det övertagande företaget. Om så sker ska, enligt 30 § 3, 32–40 §§ tillämpas.

Regeringen bedömer i likhet med utredningen att det saknas behov av författningsändringar till följd av den nya lydelsen av artikel 133.4 a.

Prop. 2021/22:286

230

8.2.3 Efterföljande inhemska förfaranden

Regeringens förslag: Reglerna i aktiebolagslagen om att lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska tillämpas även vid en inhemsk fusion som inom en viss tid följer på en tidigare gränsöverskridande fusion ska utvidgas till att gälla även när det tidigare förfarandet är en gränsöverskridande delning eller ombildning.

Tidsfristen för när lagen om arbetstagares medverkan ska tillämpas vid en inhemsk fusion efter ett gränsöverskridande förfarande ska förlängas till fyra år.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 519520).

Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag: Enligt direktivet ska det – om det företag som uppstår genom en gränsöverskridande fusion omfattas av ett system för arbetstagares medverkan – säkerställas att arbetstagarnas rätt till medverkan skyddas vid eventuella därpå följande inhemska fusioner. Direktivet uppställer dock en tidsgräns för detta. Enligt 2017 års direktiv är den tre år från det att den gränsöverskridande fusionen trädde i kraft.

I linje med detta anges i 2 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner att lagen gäller också vid en inhemsk fusion som sker inom tre år från det att en gränsöverskridande fusion har registrerats.

Paragrafen kompletteras av 23 kap. 25 § tredje stycket och 48 § tredje stycket aktiebolagslagen. Bestämmelserna i aktiebolagslagen får till följd att om en inhemsk fusion har föregåtts av en gränsöverskridande fusion får den inhemska fusionen registreras enbart om det finns avtal eller beslut om arbetstagarnas medverkan eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats. För att registrering ska kunna ske krävs vidare att det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot den ordning för medverkan som ska gälla till följd av lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Även aktiebolagslagens bestämmelser gäller under en tid av tre år från den gränsöverskridande fusionen.

Genom 2019 års direktiv förlängs den tidsfrist inom vilken arbetstagarnas rätt till medverkan ska föras över vid efterföljande inhemska fusioner från tre till fyra år. Motsvarande ändring behöver därför göras i aktiebolagslagen. Bestämmelserna bör dessutom utvidgas till att gälla även när det tidigare förfarandet är en gränsöverskridande delning eller en gränsöverskridande ombildning.

I avsnitt 8.3.7 behandlas de motsvarande bestämmelser som behöver införas i fråga om inhemska delningar.

8.2.4 Besked om att tillämpa referensbestämmelserna

Regeringens bedömning: Det behövs inga författningsändringar med anledning av direktivets krav på att ett bolag som deltar i fusionen ska meddela sina arbetstagare om bolaget väljer att tillämpa direktivets referensbestämmelser.

231

Prop. 2021/22:286

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 520).

Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.

Skälen för regeringens bedömning: De relevanta organen i de fusionerande företagen ska kunna välja att direkt omfattas av referensbestämmelserna för arbetstagarmedverkan utan att först förhandla om frågan (se artikel 133.4 a samt 22 § andra stycket och 30 § 3 lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner).

Enligt ändringsdirektivet krävs det att ett bolag som uppstår genom en gränsöverskridande fusion ska meddela sina arbetstagare om det väljer att direkt tillämpa referensbestämmelserna i SE-direktivet (motsvarande 32– 40 §§ lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner) eller om det vill inleda förhandlingar. Det finns redan ett sådant krav i 5 § i den nyss nämnda lagen. Det behövs därför inga författningsändringar i denna del.

8.3 Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande delningar och ombildningar

8.3.1 Lagen ska tillämpas även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar

Regeringens förslag: Lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska anpassas till att gälla även för arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Lagens rubrik justeras för att återspegla det nya tillämpningsområdet.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 522527).

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.

Skälen för regeringens förslag

Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande delningar och ombildningar

Ändringsdirektivet innehåller bestämmelser om arbetstagarmedverkan också vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. De motsvarar i huvudsak vad som gäller vid gränsöverskridande fusioner. Bestämmelserna utgår från att varje övertagande respektive ombildat bolag under och efter förfarandet omfattas av de bestämmelser om arbetstagares medverkan som gäller i den medlemsstat där bolaget därefter har sitt säte (se artikel 160l.1 respektive 86l.1). På samma sätt som i fråga om gränsöverskridande fusioner innehåller emellertid direktivet bestämmelser som innebär att nationell reglering i vissa fall inte får tillämpas.

Nationella bestämmelser om arbetstagares medverkan i den medlemsstat där det övertagande eller ombildade bolaget ska ha sin hemvist ska sålunda inte gälla om det överlåtande eller ännu inte ombildade bolaget

Prop. 2021/22:286

232

under de sex månader som föregår offentliggörandet av delningsplanen eller ombildningsplanen har ett genomsnittligt antal arbetstagare motsvarande 4/5 av den tillämpliga tröskelnivå som fastställts i lagstiftningen i medlemsstaten för det överlåtande bolaget eller utgångsmedlemsstaten som utlöser arbetstagarnas rätt till medverkan (se artikel 160l.2 respektive artikel 86l.2).

Artiklarna om medverkan vid gränsöverskridande delningar och ombildningar skiljer sig i terminologiskt hänseende något från den motsvarande artikeln för gränsöverskridande fusioner på så sätt att det är tröskelnivån i det överlåtande bolagets hemstat respektive utgångsmedlemsstaten som avgör om det finns rätt till medverkan. Skillnaden är naturlig, eftersom det innan en gränsöverskridande delning eller ombildning har genomförts finns endast ett bolag, det överlåtande respektive ännu inte ombildade bolaget. Någon saklig skillnad finns alltså inte.

Sammantaget får alltså artiklarna 160l.2 och 86l.2 anses ha samma innebörd som den motsvarande artikeln för gränsöverskridande fusioner, artikel 133.2. I likhet med utredningen bedömer regeringen därför att direktivets bestämmelser om arbetstagarmedverkan vid gränsöverskridande delningar och ombildningar ska införlivas med svensk rätt genom att lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner görs tillämplig även vid gränsöverskridande förfaranden av dessa båda slag. Till följd av det bör lagens rubrik vara lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar.

Vad som gäller i fråga om arbetstagarmedverkan framgår av artikel 160l.3 respektive artikel 86l.3. Bestämmelserna, som väsentligen består av hänvisningar till SE-direktivet och annan EU-lagstiftning, motsvarar i huvudsak vad som gäller för gränsöverskridande fusioner. Frågan är om bestämmelserna innebär att det behövs några svenska särregler i förhållande till de regler som gäller vid gränsöverskridande fusioner.

Förhandlingsperioden

Enligt SE-direktivet har parterna en viss förhandlingsperiod till sitt förfogande för att träffa ett avtal om medverkan. Förhandlingsperioden börjar löpa så snart det särskilda förhandlingsorganet är inrättat och får pågå under sex månader. Parterna kan gemensamt besluta att förlänga förhandlingstiden så att den sammanlagt omfattar som längst ett år (artikel 5 i SE-direktivet). Motsvarande svenska bestämmelser för gränsöverskridande fusioner finns i 20 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Också ändringsdirektivets regler om gränsöverskridande delningar och ombildningar hänvisar till artikel 5 i SE-direktivet (se artiklarna 160l.3 c och 86l.3 c.). Eftersom 20 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner kommer att omfatta även gränsöverskridande delningar och ombildningar behövs det inga särregler för dessa förfaranden i detta avseende.

Förhandlingsförfarandet

Artiklarna 3–5 i SE-direktivet innehåller bestämmelser om inrättandet av det särskilda förhandlingsorganet, avtalets innehåll och förhandlingarnas varaktighet. Dessa bestämmelser har till följd av regleringen i 2017 års direktiv avseende gränsöverskridande fusioner (jfr artikel 133.3 d) genomförts i 3 §

233

Prop. 2021/22:286

lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Genom att lagen görs tillämplig även i fråga om gränsöverskridande delningar och ombildningar uppfylls direktivets krav på att artiklarna 3–5 i SE-direktivet ska tillämpas även på dessa förfaranden.

Regleringen i 2019 års direktiv av gränsöverskridande delningar och ombildningar hänvisar också till artikel 6 i SE-direktivet. Av artikeln framgår att lagstiftningen i den stat där bolaget ska ha sitt säte ska gälla för förhandlingsförfarandet enligt artiklarna 3–5, om inte annat framgår av SE-direktivet. Regeringen bedömer liksom utredningen att det inte krävs någon tillkommande svensk lagreglering med anledning av hänvisningen till artikel 6.

Referensbestämmelser

Regleringen av gränsöverskridande fusioner hänvisar sedan tidigare till artikel 7.1 i SE-direktivet. Enligt den artikeln ska medlemsstaterna fastställa referensbestämmelser för arbetstagarinflytande i europabolag som ska uppfylla vad som sägs i direktivets bilaga. Referensbestämmelserna i lagstiftningen i medlemsstaten där bolaget ska ha sitt säte ska gälla från dagen för bolagets registrering, om parterna är eniga om detta. Bestämmelserna ska också gälla om inget avtal har ingåtts inom viss i direktivet angiven tidsfrist (sex månader eller ett år om parterna är överens om förlängd tid, se avsnitt 8.2.4) och om de behöriga organen, styrelsen, i vart och ett av de deltagande bolagen beslutar att godta att bestämmelserna ska gälla och fortsätter registreringen.

Motsvarande svenska bestämmelser finns för gränsöverskridande fusioner i 30 och 32–40 §§ lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Av 30 § framgår vad som gäller om avtal om arbetstagarinflytande inte träffas vid en gränsöverskridande fusion, medan själva referensbestämmelserna finns i 32–40 §§. Dessa bestämmelser ska tillämpas om parterna är överens om det, om ett avtal som uppfyller kraven i lagen inte har träffats när tidsfristen löpt ut eller om de deltagande företagen fattat beslut enligt 22 § andra stycket om att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan.

Även regleringen av gränsöverskridande delningar och ombildningar i 2019 års direktiv hänvisar till artikel 7.1 i SE-direktivet. När nu lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner föreslås gälla även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar, krävs det inte heller i denna del några särregler för dessa förfaranden.

Sekretess, skydd för arbetstagarrepresentanter, skadestånd och rättegång

I artiklarna 8, 10 och 12 i SE-direktivet finns bestämmelser om sekretess, skydd för arbetstagarrepresentanter och skyldigheter för medlemsstaterna att tillse att de bolag som omfattas av direktivet följer reglerna i detta.

Direktivsbestämmelserna om gränsöverskridande fusioner hänvisar till dessa artiklar (se artikel 133.3). Motsvarande bestämmelser om skydd för arbetstagarrepresentanter, tystnadsplikt och skadestånd samt rättegång vid uppkommen tvist har därför tagits in i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner (se 43–46 §§).

Prop. 2021/22:286

234

Också direktivsbestämmelserna om gränsöverskridande delningar och ombildningar hänvisar till artiklarna 8, 10 och 12 i SE-direktivet (se artikel 160l.3 f respektive artikel 86l.3 f).

Genom att bestämmelserna i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner görs tillämpliga även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar kommer svensk rätt att leva upp till direktivets krav utan att det behövs några särregler för delningar och ombildningar.

8.3.2 Förhandlingsdelegationen

Regeringens förslag: För att en förhandlingsdelegation ska kunna besluta om att avstå från förhandlingar vid en delning eller en ombildning, eller avbryta en sådan förhandling, ska det krävas att minst två tredjedelar av ledamöterna röstar för detta.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 524525).

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen bedömer i likhet med utredningen att det inte behövs några särbestämmelser avseende förhandlingsdelegationens inrättande och funktion. Direktivets krav tillgodoses genom de befintliga bestämmelserna i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Liksom utredningen anser regeringen dock att majoritetskravet när en förhandlingsdelegation beslutar om att avstå från att inleda förhandlingar eller om att avbryta pågående förhandlingar i samband med gränsöverskridande delningar och ombildningar ska utformas annorlunda än vid gränsöverskridande fusioner. Det sker lämpligen genom en komplettering till 27 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner som reglerar motsvarande beslut vid gränsöverskridande fusioner.

8.3.3 Avtalsinnehållet i en förhandlingsöverenskommelse

Regeringens förslag: Om ett bolag bildas genom en gränsöverskridande delning eller genomför en gränsöverskridande ombildning, ska det i ett avtal om arbetstagarinflytande föreskrivas åtminstone samma nivå för arbetstagarinflytande som den som finns i det överlåtande bolaget respektive i bolaget före ombildning.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 528).

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.

Skälen för regeringens förslag: Artikel 4 i SE-direktivet reglerar vad ett avtal om medverkan ska innehålla. Regleringen av gränsöverskridande delningar och ombildningar hänvisar i flera hänseenden till denna artikel.

Hänvisningarna är delvis desamma som de som gäller för gränsöverskridande fusioner. Det gäller bl.a. artikel 4.2 som anger vilka moment som

235

Prop. 2021/22:286

ska regleras i avtalet. Den artikeln har, såvitt gäller gränsöverskridande fusioner, genomförts genom 29 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. I den delen behövs ingen ytterligare genomförandeåtgärd eftersom lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar.

Artiklarna 160l och 86l innehåller dock – till skillnad från den motsvarande regleringen för gränsöverskridande fusioner – också en hänvisning till artikel 4.4 i SE-direktivet. Innebörden av den artikeln är att det i ett avtal om arbetstagarinflytande ska föreskrivas åtminstone samma nivå för arbetstagarinflytande som den som finns i det bolag som ska ombildas till europabolag. En svensk lagregel som motsvarar artikeln har tagits in i 31 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag. Däremot finns det ingen motsvarande bestämmelse i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Såsom 2019 års direktiv är utformat måste den princip som kommer till uttryck i artikel 4.4 i SE-direktivet tas in lagen såvitt gäller gränsöverskridande delningar och ombildningar, motsvarande den bestämmelse som finns i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag.

8.3.4 Samma rätt till medverkan efter som före ett gränsöverskridande förfarande

Regeringens förslag: När ett bolag bildas genom gränsöverskridande delning eller genomför en gränsöverskridande ombildning, ska arbetstagarna ha rätt till medverkan i samma omfattning som före delningen respektive ombildningen.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 529).

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.

Skälen för regeringens förslag: Genom hänvisningar i 2019 års direktiv till delar av en bilaga till SE-direktivet, som gäller för europabolag, framgår att medlemsstaterna förväntas införa vissa principer om omfattningen av arbetstagares medverkan efter en gränsöverskridande delning eller ombildning. En av dessa principer är att arbetstagarna, när ett europabolag bildas genom ombildning, har rätt till medverkan i samma omfattning som före ombildningen (se del 3 led a i bilagan till SE-direktivet).

Denna princip återspeglas i svensk rätt i 55 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag. Enligt den paragrafen ska, när ett europabolag bildas genom ombildning, arbetstagarna ha rätt till medverkan i samma omfattning som före ombildningen. Av 56 § samma lag följer att när ett europabolag bildas på annat sätt än genom ombildning, ska arbetstagarnas rätt att välja, utse, föreslå eller avvisa ett antal ledamöter i europabolagets förvaltnings- eller tillsynsorgan motsvara den högsta andel som gällde i något av de deltagande bolagen före registreringen.

Den senare bestämmelsen har en motsvarighet i 32 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Genom den bestämmelsen lever svensk rätt redan upp till det som i denna del följer av hänvisningen till SE-direktivet, såvitt gäller gränsöverskridande fusioner.

Prop. 2021/22:286

236

Lagen saknar dock en motsvarighet till 55 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag. Därmed uppfyller lagen inte det krav som i denna del följer av hänvisningen till SE-direktivets bilaga i 2019 års direktiv, såvitt gäller gränsöverskridande delningar och ombildningar. I likhet med utredningen anser regeringen därför att det i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner bör införas en motsvarighet till 55 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag.

8.3.5 Skydd mot missbruk av reglerna

Regeringens förslag: Reglerna om gränsöverskridande förfaranden ska inte få tillämpas i syfte att frånta eller förvägra arbetstagare rätt till arbetstagarinflytande.

Om det inom ett år från det att ett bolag har registrerats genom en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning sker väsentliga förändringar i bolaget, eller i dess dotterbolag eller filialer, ska förfarandet antas ha haft som syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande. Detta ska dock inte gälla, om bolaget visar andra skäl för förändringarna.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens (SOU 2021:18 s. 530). Utredningen föreslår att regeln ska gälla bara vid gränsöverskridande delningar och ombildningar.

Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. LO, TCO, Saco och PTK anser att bestämmelsen även bör gälla vid gränsöverskridande fusioner.

Skälen för regeringens förslag: Direktivets bestämmelser om gränsöverskridande delningar och ombildningar hänvisar – till skillnad från bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner – till artikel 11 i SE-direktivet (se artiklarna 160l.3 f och 86l.3 f). Enligt den artikeln ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen för att förhindra att europabolag missbrukas i avsikt att frånta arbetstagarna deras rätt till inflytande eller vägra att ge sådana rättigheter.

Artikel 11 i SE-direktivet har införlivats i svensk rätt genom 67 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag. I den paragrafen föreskrivs att reglerna om europabolag inte får tillämpas i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande. Det sägs vidare att om väsentliga förändringar i europabolaget, dess dotterbolag eller filialer inträffar inom ett år från det att europabolaget har registrerats och förändringarna är sådana att arbetstagarna skulle ha fått ett mer omfattande inflytande om förändringarna hade gjorts före registreringen av europabolaget, ska förändringarna anses vara gjorda i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande, om inte bolaget visar andra skäl för förändringarna. Det senare kan beskrivas som en presumtionsregel.

I lagförarbetena till 67 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag konstateras bl.a. att europabolag kan etableras på ett sådant sätt att arbetstagarna inte får någon rätt till medverkan eller mycket begränsad rätt till medverkan och att strukturella förändringar inom bolaget eller byte av sätesland därefter kan genomföras utan att detta förändrar arbetstagarnas rätt till medverkan. Om en sådan efterföljande strukturell förändring eller

237

Prop. 2021/22:286

bytet av sätesland har ingått i planen redan innan europabolaget etablerades men genomförs först sedan bolaget har registrerats i syfte att minimera arbetstagarnas rätt till inflytande, torde det vara ett förfarande som kan angripas genom SE-direktivets missbruksreglering (se prop. 2003/04:122 s. 86).

Av förarbetena framgår också att det hade förekommit omfattande diskussioner i kommissionens arbetsgrupp och att det då hade anförts att det i den nationella lagstiftningen borde införas en bevislättnad i form av en presumtionsregel. Enligt dessa diskussioner borde en sådan presumtionsregel gälla under ett år medan vanliga bevisregler borde gälla därefter. Den dåvarande regeringen uttalade att SE-direktivet borde genomföras på samma sätt i de olika EES-staterna om detta var möjligt samt att starkare skäl talade för en presumtionsregel än mot en sådan.

Av 2019 års direktiv följer att den princip som kommer till uttryck i artikel 11 i SE-direktivet ska gälla också vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. I likhet med utredningen anser regeringen att det inte finns anledning att välja en annan modell än den som valdes i det tidigare lagstiftningsärendet. Det bör därför införas en motsvarande bestämmelse i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Det finns emellertid inte skäl att begränsa den till gränsöverskridande delningar och ombildningar, utan den bör, som LO, TCO, Saco och PTK föreslår, även gälla för gränsöverskridande fusioner. Direktivet kan inte anses hindra detta.

8.3.6 Övertagande eller ombildade bolag ska ha en rättslig form som medger rätt till arbetstagarmedverkan

Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon särskild svensk författningsregel om att övertagande eller ombildade bolag ska ha en rättslig form som medger rätt till arbetstagarmedverkan.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 531 och 532).

Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.

Skälen för regeringens bedömning: För samtliga gränsöverskridande förfaranden som regleras i direktivet gäller att om något av de övertagande bolagen eller det ombildade bolaget ska omfattas av ett system för arbetstagares medverkan, ska bolaget vara skyldigt att anta en rättslig form som möjliggör att rätten till medverkan kan utövas (se artikel 133.6, artikel 160l.6 och artikel 86l.6). I detta får antas ligga att den medlemsstat där det övertagande respektive ombildade bolaget ska ha sitt säte får registrera bolaget endast under förutsättning att den lagstiftning som gäller för bolaget medger att ett system för arbetstagarmedverkan utövas. Vid registrering i Sverige måste det alltså tillses att företagsformen medger en sådan medverkan.

De svenska företag som uppkommer genom en gränsöverskridande delning eller en gränsöverskridande ombildning kommer alltid att vara aktiebolag. Aktiebolaget är en företagsform som medger arbetstagarmed-

Prop. 2021/22:286

238

verkan. Det behövs därför ingen särskild bestämmelse som motsvarar direktivet i denna del.

8.3.7 Efterföljande inhemska förfaranden

Regeringens förslag: Lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska tillämpas även vid en inhemsk delning som följer på en tidigare gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning, om delningen sker inom fyra år från det gränsöverskridande förfarandet.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 532).

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.

Skälen för regeringens förslag: Som berörs i avsnitt 8.2.3 ska lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner i viss utsträckning tillämpas även vid inhemska fusioner som följer på en gränsöverskridande fusion. De svenska bestämmelserna om detta går tillbaka på artikel 133.7. Den artikeln har genom 2019 års direktiv ändrats så att rätten till arbetstagarmedverkan nu ska gälla även vid delningar och ombildningar som genomförs inom fyra år efter den gränsöverskridande fusionen. Genom 2019 års direktiv har det också införts motsvarande bestämmelser i artikel 160l.7 och artikel 86l.7. Innebörden är sammantaget att bestämmelserna om arbetstagarmedverkan ska tillämpas även vid en inhemsk delning, om något av de företag som deltar i förfarandet omfattas av ett system för arbetstagarmedverkan och under de fyra föregående åren har deltagit i en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning.

I likhet med utredningen anser regeringen att lagstiftningen bör anpassas till detta genom ändringar i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner samt i aktiebolagslagen.

8.3.8 Skyddet för arbetstagarrepresentanter

Regeringens bedömning: Det behövs inga författningsändringar för att tillgodose direktivets krav på skydd för arbetstagarrepresentanter.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 533).

Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.

Skälen för regeringens bedömning: Liksom artikel 133 hänvisar artiklarna 86l och 160l i 2019 års direktiv till artikel 10 i SE-direktivet.

Hänvisningarna innebär att – när regelverket om arbetstagares rätt till medverkan är tillämpligt – nationella bestämmelser om skydd för arbetstagarrepresentanter måste tillämpas också när representanterna deltar i ett gränsöverskridande förfarande.

Bestämmelser om skydd för fackliga förtroendemän, av det slag som avses i SE-direktivet, finns i lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning

239

Prop. 2021/22:286

på arbetsplatsen. Enligt 43 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 och 6– 8 §§ i den förstnämnda lagen gälla på motsvarande sätt när arbetstagarrepresentanter som vanligtvis utför sitt arbete i Sverige utför uppgifter enligt lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Enligt de utpekade bestämmelserna får en arbetsgivare inte hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag eller ge förtroendemannen försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. Förtroendemannen har också rätt till den ledighet som krävs för uppdraget liksom rätt att behålla anställningsförmåner.

Eftersom regeringens förslag innebär att lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner blir tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar kommer bestämmelserna i lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen att bli tillämpliga även vid gränsöverskridande förfaranden av dessa slag. Några ytterligare författningsändringar är därför inte nödvändiga.

9 Ekonomiska föreningar

9.1 Direktivets tillämplighet på ekonomiska föreningar

När direktivet om gränsöverskridande fusioner genomfördes i svensk rätt konstaterade den dåvarande regeringen att det är möjligt att tillämpa direktivet på ekonomiska föreningar. Regeringen kom fram till att direktivet skulle tillämpas på vanliga ekonomiska föreningar, men däremot inte på bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar, som är särskilda former av ekonomiska föreningar (se prop. 2007/08:15 s. 6467).

Ändringsdirektivet påverkar inte möjligheten att tillämpa reglerna om gränsöverskridande fusioner på ekonomiska föreningar. Liksom hittills ger dock direktivet även möjlighet att undanta kooperativa företag, dvs. ekonomiska föreningar, från dess tillämpningsområde (se artikel 120.2).

9.2 Behovet av lagändringar för ekonomiska föreningar

Regeringens förslag: Föreningslagens bestämmelser om gränsöverskridande fusioner ska anpassas till ändringsdirektivet på i huvudsak samma sätt som aktiebolagslagens motsvarande bestämmelser.

Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon motsvarighet i föreningslagen till de föreslagna bestämmelserna i aktiebolagslagen om att aktieägare i vissa fall ska kunna få sina aktier inlösta eller begära ytterligare ersättning.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 537).

Prop. 2021/22:286

240

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Gränsöverskridande fusioner

Regeringen anser, i likhet med utredningen, att det inte finns anledning att generellt begränsa ekonomiska föreningars möjligheter att delta i gränsöverskridande fusioner. Föreningslagens bestämmelser om fusioner mellan ekonomiska föreningar bör därför även i fortsättningen innehålla regler om gränsöverskridande fusioner. Bestämmelserna behöver dock anpassas till ändringsdirektivet. Något skäl att utöka tillämpningsområdet till att omfatta fler former av ekonomiska föreningar finns inte.

Föreningslagens bestämmelser om gränsöverskridande fusioner stämmer nära överens med motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen. Fusionsförfarandet är i allt väsentligt likadant och behovet av ändringar är i huvudsak detsamma. Föreningslagens bestämmelser bör därför i huvudsak ändras på samma sätt som motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen.

Vid fusion av ekonomiska föreningar finns det emellertid till skillnad från vid fusion av aktiebolag inte något lagstadgat krav på att fusionsvederlag ska utges (jfr prop. 2015/16:4 s. 175). Det finns därför inte anledning att införa en särskild regel om vederlagsfri fusion.

Vidare innehåller föreningslagen redan en möjlighet för en medlem som inte samtycker till en gränsöverskridande fusion att lämna föreningen. Medlemmen kan i en sådan situation säga upp sitt medlemskap inom en månad från föreningsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och, oavsett vad som anges i stadgarna, gå ur föreningen vid utgången av det räkenskapsår som slutar närmast efter en månad efter uppsägningen (se 16 kap. 27 och 30 §§). Med utträdet ur föreningen följer en rätt för medlemmen att bl.a. få ut sina medlemsinsatser (se 10 kap. 11 §). Även en medlem som inte har använt möjligheten att gå ur föreningen i samband med stämmans beslut att godkänna fusionsplanen har rätt att säga upp sitt medlemskap på sedvanligt sätt (se 4 kap. 7 §). Medlemmen kommer då normalt att få ut värdet av sin andel.

Om en medlem som går ur föreningen har en annan uppfattning än föreningen om det belopp som han eller hon har rätt att få ut kan denna fråga redan enligt den hittillsvarande regleringen prövas av domstol enligt reglerna om talan i tvistemål. Mot den bakgrunden anser regeringen att det saknas anledning att införa några särskilda regler som ger medlemmarna rätt att påkalla inlösen eller ytterligare kontantersättning.

Gränsöverskridande delningar och ombildningar

Direktivets bestämmelser om gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar har ett mer begränsat tillämpningsområde än bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner. De kan bara tillämpas på de företagsformer som anges i bilaga II till direktivet (se artiklarna 86b.1 och 160b.1). Ekonomiska föreningar ingår inte bland dessa företagsformer. Det finns därför inte förutsättningar att införa svenska bestämmelser, grundade på direktivet, som ger ekonomiska föreningar möjlighet att delta i gränsöverskridande delningar eller gränsöverskridande ombildningar.

241

Prop. 2021/22:286

10 Finansiella företag

10.1 Regleringen behöver anpassas efter ändringsdirektivet

Regeringens förslag: Den svenska regleringen av bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, försäkringsaktiebolag och tjänstepensionsaktiebolag ska anpassas till ändringsdirektivet.

Den svenska regleringen av kreditmarknadsföreningar, medlemsbanker, försäkringsföreningar, tjänstepensionsföreningar, ömsesidiga försäkringsbolag och ömsesidiga tjänstepensionsbolag ska anpassas till ändringsdirektivet endast beträffande gränsöverskridande fusioner.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 541).

Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag

Det behövs ändringar i regelverken för finansiella företag

Regler om gränsöverskridande fusioner när det gäller finansiella företag finns i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, försäkringsrörelselagen (2010:2043) och lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Med anledning av ändringsdirektivet behövs vissa ändringar i regelverken även för dessa finansiella företag.

Finansiella företag som är aktiebolag ska ha möjlighet att genomföra gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar

I lagen om bank- och finansieringsrörelse, försäkringsrörelselagen och lagen om tjänstepensionsföretag finns det till att börja med bestämmelser om vissa särskilda kategorier av aktiebolag, nämligen bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, försäkringsaktiebolag och tjänstepensionsaktiebolag. Direktivets bestämmelser om gränsöverskridande förfaranden omfattar alla slag av aktiebolag. Den svenska regleringen behöver därför anpassas till ändringsdirektivet även vad gäller dessa särskilda slag av aktiebolag.

Anpassningen bör ske genom att de associationsrättsliga bestämmelser om gränsöverskridande fusioner, ombildningar och delningar som föreslås gälla för aktiebolag i allmänhet i huvudsak och så långt det är möjligt ska gälla också för finansiella aktiebolag. När det finns skäl för det bör emellertid dessa allmänna regler ersättas eller kompletteras av särbestämmelser.

Finansiella företag som tillämpar lagen om ekonomiska föreningar ska ha möjlighet att genomföra gränsöverskridande fusioner

I föreningslagen finns det bestämmelser om gränsöverskridande fusioner för ekonomiska föreningar. Som framgår av avsnitt 9.2 föreslår regeringen att dessa regler ska anpassas efter ändringsdirektivets krav. Av regleringen i de ovan nämnda finansiella lagarna följer att föreningslagens bestämmelser om gränsöverskridande fusioner i betydande utsträckning är tillämpliga även

Prop. 2021/22:286

242

på kreditmarknadsföreningar, medlemsbanker, ömsesidiga försäkringsbolag, försäkringsföreningar, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar. Det medför att också regleringen av dessa företagsformer behöver justeras avseende gränsöverskridande fusioner. Anpassningen bör ske genom att de associationsrättsliga bestämmelser om gränsöverskridande fusioner som föreslås gälla för ekonomiska föreningar i allmänhet i huvudsak görs tillämpliga också för de nämnda företagen.

Direktivets bestämmelser om gränsöverskridande delningar och ombildningar är inte avsedda för andra svenska företag än aktiebolag. Det kan därmed inte komma i fråga att införa bestämmelser om sådana gränsöverskridande förfaranden för finansiella företag som tillämpar föreningslagen.

10.2 Banker och kreditmarknadsföretag

Regeringens förslag: De hittillsvarande särbestämmelserna om gränsöverskridande fusion mellan bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag ska anpassas till ändringsdirektivet. Finansinspektionens särskilda roll vid tillståndsansökan ska behållas, liksom den särskilda utformning som borgenärsskyddsreglerna har. Det ska införas nya bestämmelser om gränsöverskridande delning och gränsöverskridande ombildning som i allt väsentligt ska motsvara det som gäller för fusioner.

Regleringen om gränsöverskridande fusioner för kreditmarknadsföreningar och medlemsbanker ska i allt väsentligt motsvara det som gäller för bankaktiebolag.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 546).

Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag

Bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag

Fusionsförfarandet för bankaktiebolag skiljer sig i några avseenden från det som gäller för aktiebolag i allmänhet. Skillnaderna är bl.a. att ansökan om tillstånd att verkställa fusionen ska göras hos Finansinspektionen och inte hos Bolagsverket, att Finansinspektionen inom ramen för detta tillståndsärende ska pröva frågor om betryggande säkerhet för bolagens borgenärer och att fusionerande bolag omfattas av den tillståndsplikt och det krav på godkännande av bolagsordning som gäller för att få bedriva bank- eller finansieringsrörelse i Sverige.

Genomförandet av ändringsdirektivet bör när det gäller bankaktiebolag så långt det är möjligt utformas på samma sätt som när det gäller aktiebolag i allmänhet.

Den associationsrättsliga regleringen för kreditmarknadsbolag är utformad på så sätt att det som gäller för bankaktiebolag också gäller för kreditmarknadsbolag. De ändringar som införs när det gäller bankaktiebolag bör därför gälla även för kreditmarknadsbolag.

När det först gäller gränsöverskridande fusioner kan det konstateras att ett bankaktiebolag får delta i en sådan som överlåtande bolag endast under

243

Prop. 2021/22:286

förutsättning att det övertagande bolaget är en motsvarande juridisk person med hemvist i en annan stat inom EES (10 kap. 18 § lagen om bank- och finansieringsrörelse). I detta ligger att det utländska övertagande bolaget måste ha tillstånd att driva bankrörelse enligt den för bolaget gällande lagstiftningen. Detta villkor bör gälla även fortsättningsvis.

Dessutom bör för bankaktiebolag gälla de särskilda begränsningar av rätten att delta i en gränsöverskridande fusion som föreslås för aktiebolag i allmänhet (se avsnitt 5.2). Ett bankaktiebolag bör alltså inte få delta i en gränsöverskridande fusion om det är i konkurs, genomgår företagsrekonstruktion eller är i tvångslikvidation.

När det gäller själva fusionsförfarandet bör merparten av de bestämmelser som föreslås gälla för aktiebolag i allmänhet gälla också för bankaktiebolag. Redan enligt de hittillsvarande reglerna är dock bestämmelserna om borgenärsskydd vid en fusion utformade på ett annat sätt vid fusion mellan bankaktiebolag än vid fusion mellan vanliga aktiebolag. Det förfarande som gäller enligt aktiebolagslagen med underrättelse av och kallelse på borgenärer samt möjlighet till prövning i allmän domstol har inte ansetts praktiskt genomförbart när det gäller finansiella företag och har inte någon motsvarighet i lagen om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2008/09:180 s. 62 och 63 och prop. 2009/10:246 s. 264267). I stället ska Finansinspektionen som ett led i tillståndsprövningen pröva om bolagens borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet (10 kap. 19 och 20–22 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse). Den befintliga ordningen får anses motsvara direktivets krav. Någon ändring i denna del behövs därför inte.

Det särskilda förfarande som ska föregå prövningen av om fusionen genomförs för ett otillåtet syfte bör tillämpas även vid gränsöverskridande fusioner som avser bankaktiebolag (se avsnitt 5.12.3). Eftersom det är Finansinspektionen som beslutar om tillstånd att verkställa fusionsplanen bör prövningen – inklusive den nya otillbörlighetsprövningen – dock utföras av Finansinspektionen och inte av Bolagsverket. Finansinspektionen bör ha samma möjlighet som Bolagsverket att anlita en oberoende sakkunnig.

Vidare måste det som en följd av ändringsdirektivet införas en reglering av gränsöverskridande delningar. Detta regelverk bör i huvudsak motsvara regelverket för gränsöverskridande fusioner. Finansinspektionen bör ha samma roll vid gränsöverskridande delningar som vid gränsöverskridande fusioner och beslutsordningen bör vara densamma. Detta innebär bl.a. att Finansinspektionen ska kontrollera att ett bankaktiebolag inte genom gränsöverskridande delning överlåter tillståndspliktig verksamhet till ett olämpligt bolag. Finansinspektionen bör, liksom vid gränsöverskridande fusioner, ha möjlighet att avslå en tillståndsansökan om det är motiverat av hänsyn till allmänintresset (jfr 10 kap. 22 § lagen om bank- och finansieringsrörelse).

Även borgenärsskyddet bör utformas i enlighet med det som föreskrivs för fusioner avseende bankaktiebolag. Detta avviker från det som gäller vid inhemska delningar av bankaktiebolag. Vid sådana delningar ska Bolagsverket inhämta ett yttrande från Finansinspektionen (10 kap. 28 §) och sedan överlämna ansökan till tingsrätten (10 kap. 29 §). Denna utformning av borgenärsskyddet har att göra med att en inhemsk delning kan innefatta både ett bankaktiebolag och vanliga aktiebolag (jfr prop. 2005/06:25 s. 9193). En gränsöverskridande delning kan emellertid aldrig genomföras med ett befintligt bolag som övertagande bolag. Därmed finns det inte heller några andra borgenärer än borgenärerna i det bankaktiebolag som ska delas. Detta

Prop. 2021/22:286

244

utgör en betydande skillnad och motiven för den ordning som gäller för inhemska delningar av bankaktiebolag har därför inte bäring på en gränsöverskridande delning.

Mot denna bakgrund är det lämpligt att reglera borgenärsskyddet vid en gränsöverskridande delning av ett bankaktiebolag på samma sätt som borgenärsskyddet vid en gränsöverskridande fusion där ett sådant bolag deltar.

När det gäller de bestämmelser om laglighetsprövning som föreslås gälla för aktiebolag i allmänhet bör dessa kompletteras med en bestämmelse i lagen om bank- och finansieringsrörelse som länkar samman de bolagsrättsliga förutsättningarna för delning med de näringsrättsliga bestämmelserna om tillstånd. Bestämmelsen bör utformas så att det finansiella tillståndet utgör en förutsättning för registrering, om det aktiebolag som bildas genom delningen ska bedriva tillståndspliktig finansiell verksamhet.

Vid en gränsöverskridande fusion där ett bankaktiebolag deltar ska anmälan för registrering göras hos Bolagsverket när det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige. Det saknas skäl att införa en annan ordning för registreringen i Sverige av ett nybildat aktiebolag som är följden av en gränsöverskridande delning. Även i dessa fall bör, som följer av aktiebolagslagens allmänna regler, anmälan för registrering göras hos Bolagsverket (se 24 kap. 51 § aktiebolagslagen). Vid Bolagsverkets laglighetsprövning inför registreringen av ett nybildat aktiebolag som ska bedriva tillståndspliktig finansiell verksamhet bör Finansinspektionens beslut i tillståndsfrågan få avgörande betydelse för Bolagsverkets prövning.

Slutligen förutsätter direktivet också att även ett bankaktiebolag ska kunna genomföra en gränsöverskridande ombildning. Ett sådant förfarande aktualiserar på flera punkter samma slags frågor som gränsöverskridande delningar. Det gäller bl.a. frågor om möjligheten att uppställa särskilda begränsningar för genomförande och frågor om borgenärsskyddet. Det gäller också frågor om behovet av en svensk laglighetsprövning inför registreringen i Sverige av ett aktiebolag som är följden av en gränsöverskridande ombildning av en utländsk juridisk person som driver finansiell verksamhet som är tillståndspliktig i Sverige. De nya reglerna om ombildning av bankaktiebolag bör därför i allt väsentligt motsvara de nya reglerna om gränsöverskridande delningar.

Kreditmarknadsföreningar och medlemsbanker

För kreditmarknadsföreningar tillämpas i stor utsträckning föreningslagen, med vissa särskilda regler om fusion i lagen om bank- och finansieringsrörelse (se 12 kap. 1 och 13–19 §§). Dessa särskilda regler har i allt väsentligt samma innebörd som särbestämmelserna om fusion mellan bankaktiebolag respektive kreditmarknadsbolag. Det innebär att ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska göras hos Finansinspektionen och att det är Finansinspektionen som ska pröva att föreningarnas borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet. Det finns också särskilda avslagsgrunder som anknyter till det särskilda borgenärsskyddet och till allmänintresset. Regelverket för medlemsbanker följer i allt väsentligt regleringen av kreditmarknadsföreningar (se 10 a kap. 1 § första stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse).

245

Prop. 2021/22:286

Fusionsbestämmelserna för kreditmarknadsföreningar och medlemsbanker bör anpassas till ändringsdirektivet genom följdändringar som anknyter till de föreslagna ändringarna i föreningslagen. I sak motsvarar detta ändringarna av fusionsbestämmelserna för bankaktiebolag.

10.3 Försäkringsföretag

Regeringens förslag: Ändringsdirektivet ska genomföras för försäkringsaktiebolag på motsvarande sätt som för bankaktiebolag.

För ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar ska genomförandet ske på motsvarande sätt som för kreditmarknadsföreningar.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 556).

Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag: Strukturen på regelverken i försäkringsrörelselagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse är likartade. I försäkringsrörelselagens associationsrättsliga regler finns det särbestämmelser om fusionsförfarandet för försäkringsföretag. Innebörden av dessa bestämmelser är för samtliga företagsformer bl.a. att ansökan om tillstånd att verkställa fusionen ska göras hos Finansinspektionen och inte hos Bolagsverket och att det vid behandlingen av en sådan ansökan ska prövas frågor om betryggande säkerhet för försäkringstagarna och andra borgenärer. Särregleringen innebär också att fusionerande bolag eller föreningar omfattas av den tillståndsplikt och det krav på godkännande av bolagsordning eller stadgar som krävs för att få bedriva försäkringsrörelse i Sverige.

De hittillsvarande bestämmelserna om fusion för de företagsformer som regleras i försäkringsrörelselagen motsvarar därmed i allt väsentligt de hittillsvarande bestämmelserna om fusion i lagen om bank- och finansieringsrörelse. När det gäller försäkringsaktiebolag finns det också särbestämmelser om inhemska delningar som i allt väsentligt motsvarar särbestämmelserna om inhemska delningar för bankaktiebolag i lagen om bank- och finansieringsrörelse (se 11 kap.1 och 3144 §§försäkringsrörelselagen).

Mot denna bakgrund bör ändringsdirektivet genomföras i försäkringsrörelselagen på motsvarande sätt som föreslås i avsnitt 10.2 när det gäller lagen om bank- och finansieringsrörelse. Det innebär i fråga om försäkringsaktiebolag att de hittillsvarande bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner justeras, medan nya bestämmelser införs om gränsöverskridande delningar och ombildningar. När det gäller ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar innebär det att de hittillsvarande särbestämmelserna om gränsöverskridande fusioner justeras.

Prop. 2021/22:286

246

10.4 Tjänstepensionsföretag

Regeringens förslag: Ändringsdirektivet ska genomföras för tjänstepensionsaktiebolag på motsvarande sätt som för försäkringsaktiebolag.

För ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar ska genomförandet ske på samma sätt som för ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 558).

Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag: De särbestämmelser om fusion som finns i 10 kap. 9–13, 39–44 och 60–64 §§ lagen om tjänstepensionsföretag motsvarar till sin innebörd de särbestämmelser om fusion som finns i försäkringsrörelselagen. För tjänstepensionsaktiebolag finns det också särbestämmelser om inhemsk delning, som hänvisar till försäkringsrörelselagens regler om delning av försäkringsaktiebolag (jfr 10 kap. 2 § lagen om tjänstepensionsföretag).

Regelverket för tjänstepensionsföretag bör anpassas till ändringsdirektivet enligt följande. När det gäller tjänstepensionsaktiebolag bör justeringar göras i de hittillsvarande särbestämmelserna om gränsöverskridande fusioner. Dessutom bör lagen om tjänstepensionsföretag tillföras nya särbestämmelser om gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar i form av hänvisningar till den reglering förslås gälla för försäkringsaktiebolag. När det gäller ömsesidiga tjänstepensionsbolag och försäkringsföreningar bör det göras justeringar i de hittillsvarande särbestämmelserna om gränsöverskridande fusioner.

11 Sanktioner

Regeringens bedömning: Direktivets bestämmelse om åtgärder och sanktioner för överträdelser av regelverket kräver inga författningsändringar.

Utredningens bedömning: Utredningen gör ingen bedömning av sanktionsfrågan.

Remissinstanserna uttalar sig inte i sanktionsfrågan. Skälen för regeringens bedömning: I ändringsdirektivet anges det att medlemsstaterna ska fastställa regler om åtgärder och sanktioner för överträdelser av nationella bestämmelser som har antagits enligt direktivet och vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas (se artikel 2).

Det anges också att medlemsstaterna får föreskriva straffrättsliga påföljder för allvarliga överträdelser samt att åtgärderna och sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Regeringen konstaterar att det viktigaste hindret mot överträdelser av reglerna om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar utgörs av det tillståndsförfarande som den föreslagna regleringen bygger på.

247

Prop. 2021/22:286

Den prövning som Bolagsverket gör av frågan om tillstånd att verkställa en fusions-, delnings- eller ombildningsplan syftar bl.a. till att motverka att gränsöverskridande förfaranden genomförs i strid med reglerna. Om regelbrott upptäcks ska ansökan inte bifallas och ett fusionsintyg inte utfärdas. En viss prövning görs också i samband med den avslutande registreringen efter ett genomfört förfarande.

Att ett gränsöverskridande förfarande alltså inte kan genomföras utan myndighetens godkännande utesluter emellertid inte att det kan finnas ett behov av sanktioner mot överträdelser och missbruk som begås medan ett förfarande pågår. Enligt regeringens mening innehåller svensk rätt tillräckliga sanktioner i detta avseende. Bland annat kan möjligheten att begära skadestånd av bolaget eller dess företrädare nämnas (se beträffande företrädarna 29 kap. 1 § aktiebolagslagen). Ett flertal av de överträdelser som kan tänkas begås i samband med ett gränsöverskridande förfarande är dessutom straffbelagda. Exempel på sådana straffbestämmelser är 9 kap. 1 § brottsbalken om bedrägeri, 10 kap. 5 § brottsbalken om trolöshet mot huvudman, 11 kap. 1 § brottsbalken om oredlighet mot borgenärer, 15 kap. 11 § brottsbalken om osant intygande och 2 § skattebrottslagen (1971:69) om skattebrott. För brott mot reglerna i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner gäller skadeståndsansvar enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet (se 45 § i den förstnämnda lagen).

Svensk rätt lever mot denna bakgrund upp till direktivets krav på åtgärder och sanktioner, utan ytterligare författningsändringar.

12 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 31 januari 2023.

Regeringens bedömning: Det bör inte införas några övergångsbestämmelser.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 583 och 584).

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt artikel 3.1 i 2019 års direktiv ska medlemsstaterna senast den 31 januari 2023 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra direktivet. Bestämmelserna ska tillämpas av medlemsstaterna från och med samma dag. De föreslagna lagändringarna bör därför träda i kraft den dagen.

Av de tre gränsöverskridande förfarandena är det enbart gränsöverskridande fusioner som kan förekomma enligt den hittillsvarande regleringen. Det är således enbart beträffande gränsöverskridande fusioner som det skulle kunna finnas ett behov av att reglera övergångsfrågor.

Prop. 2021/22:286

248

Förslagen i propositionen innebär i stor utsträckning ändringar i förfarandebestämmelserna. Frågan är då vad som ska gälla om det vid ikraftträdandet pågår ett förfarande om en gränsöverskridande fusion. Det skulle t.ex. kunna inträffa att en bolagsstämma har beslutat att godkänna en fusionsplan men Bolagsverket ännu inte har lämnat tillstånd att verkställa planen. Som utredningen pekar på skulle ett alternativ vara att införa en övergångsbestämmelse av innebörd att förfaranden som har inletts före ikraftträdandet ska handläggas enligt äldre bestämmelser. Det skulle innebära att ett bolag som har inlett en fusion enligt de hittillsvarande reglerna skulle kunna gå vidare med förfarandet utan hinder av att de nya reglerna ställer ytterligare krav. Sannolikt skulle en sådan övergångsbestämmelse vara tillåten enligt direktivet.

Liksom utredningen konstaterar regeringen emellertid att en övergångsbestämmelse av den innebörden skulle riskera att skapa osäkerhet i förhållande till regleringen i andra medlemsstater. Vid en gränsöverskridande fusion måste förfaranden i minst två olika medlemsstater samordnas. De problem som detta innebär kan hanteras så länge de skilda nationella reglerna bygger på ett gemensamt direktiv. Det är däremot inte säkert att samordningen skulle fungera om ett av de bolag som deltar i fusionen genomför förfarandet enligt äldre bestämmelser och ett annat bolag genomför sin del av förfarandet enligt de nya bestämmelserna. Det går inte heller att förutse i vilken utsträckning som utländska myndigheter efter den 31 januari 2023 skulle acceptera ett svenskt fusionsintyg som utfärdas i ett förfarande enligt äldre bestämmelser, eller en fusionsplan som är förenlig med äldre bestämmelser men inte med 2019 års direktiv. Den nya regleringen bör därför gälla även när fusionsförfarandet har inletts före ikraftträdandet. Det innebär att ett fusionsförfarande som avser en gränsöverskridande fusion och som har inletts, men inte avslutats, före ikraftträdandet måste göras om. De nackdelar som detta orsakar kan emellertid minskas genom informationsinsatser som hjälper bolagen att anpassa sin planering av förestående gränsöverskridande fusioner.

Sammanfattningsvis bör det enligt regeringens mening inte införas några övergångsbestämmelser.

13 Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen skapar tydligare och mindre kostsamma processer för företag som genomför gränsöverskridande omstruktureringar jämfört med vad som krävs för att åstadkomma motsvarande omstrukturering med det hittillsvarande regelverket.

Den skärpta myndighetskontroll som införs motverkar att gränsöverskridande förfaranden används för brottsliga eller otillbörliga ändamål.

Skyddet för aktieägarna stärks genom förslagen. Borgenärerna får en något ökad börda att presentera stöd för sin sak, om de invänder mot att ett gränsöverskridande förfarande genomförs.

Arbetstagarnas rätt till information och medverkan vid gränsöverskridande förfaranden stärks. De företag som blir resultatet av ett gränsöverskridande förfarande ska respektera de rättigheter och skyldigheter

249

Prop. 2021/22:286

för arbetstagare som följer av anställningsavtal eller anställningsförhållanden, inklusive eventuella kollektivavtal som det ursprungliga företaget har ingått.

Förslagen förväntas innebära utvecklings- och investeringskostnader för Bolagsverket om ca sex miljoner kronor. Kostnaden kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagen innebär också utökade uppgifter för flera myndigheter, däribland Bolagsverket, Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten. Kostnaderna kan hanteras inom befintliga ramar. Detsamma gäller eventuella kostnadsökningar för domstolarna.

Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens (SOU 2021:18 s. 561). Utredningen anser att den ökade kostnaden för

Bolagsverket bör finansieras med ökade anslag.

Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den. Regelrådet anser att konsekvensbeskrivningen sammantaget uppfyller kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, men efterfrågar ytterligare uppgifter om bl.a. storlek och bransch för berörda företag. Näringslivets Regelnämnd NNR efterfrågar en bedömning av vilka konsekvenser förändringarna av borgenärsskyddet får för företagen.

Skälen för regeringens bedömning

Vilka berörs av förslagen?

Det befintliga regelverket för gränsöverskridande fusioner i 23 kap. aktiebolagslagen och 16 kap. föreningslagen har tillämpats sedan 2008. Att motsvarande regelverk nu införs för gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar innebär en utbyggnad av reglerna som i allt väsentligt berör samma parter, dvs. företagens ägare, arbetstagare och borgenärer. Dessutom berörs flera statliga myndigheter som är eller kommer att vara en del i tillsynen över förfarandena.

Det saknas tillgängliga uppgifter om hur stora de företag som deltar i gränsöverskridande fusioner är, liksom om vilka branscher de är verksamma i. Det är därför inte möjligt att uppfylla Regelrådets önskan om en redovisning av sådana uppgifter. Förslagen, eller delar av dem, är dock tillämpliga på de allra flesta associationsformer i Sverige och därmed på en stor del av de svenska företagen, oberoende av storlek och bransch.

Införandet av gränsöverskridande delningar och ombildningar innebär utökade och förenklade möjligheter att flytta bolag till och från Sverige. Den ökade rörligheten över gränserna ger näringslivet bättre möjligheter till omstruktureringar, något som i förlängningen bör kunna bidra till den ekonomiska tillväxten.

Samtidigt föreslås Bolagsverket och andra myndigheter få nya möjligheter att kontrollera att de gränsöverskridande förfarandena inte används för brottsliga eller andra otillbörliga syften. Detta motverkar bl.a. ekonomisk brottlighet och skatteundandraganden och har därmed en brottsförebyggande effekt.

Prop. 2021/22:286

250

Hur påverkas antalet gränsöverskridande förfaranden av förslagen?

Utredningen redovisar att det från 2008 till november 2020 registrerades 287 gränsöverskridande fusioner av Bolagsverket. Det årliga genomsnittet under 2015–2020 var 25–30. När det gäller inhemska delningar, som enligt den hittillsvarande regleringen är den enda tillåtna formen av delning, registrerades det under 2015–2019 årligen 40–50 sådana.

Det är svårt att göra någon säker bedömning av vilken effekt förslagen får på svenska företags vilja att omstrukturera sig genom ett gränsöverskridande förfarande. Utredningens bedömning är att det inte finns anledning att anta att antalet gränsöverskridande fusioner kommer att öka mer än marginellt samt att det sannolikt inte kommer att röra sig om några större volymer av gränsöverskridande delningar och ombildningar, i vart fall inte fler än de gränsöverskridande fusionerna. Utredningen utgår i sina bedömningar från ett sammanlagt antal gränsöverskridande förfaranden om ungefär 100 per år. Regeringen har inte skäl att ifrågasätta denna bedömning.

För att sätta det uppskattade antalet gränsöverskridande förfaranden i ett sammanhang kan det nämnas att det i april 2022 fanns ca 706 000 aktiebolag registrerade i Sverige och att antalet inhemska fusioner 2019 uppgick till 3 883 och 2020 till 4 101.

Konsekvenser för företag, aktieägare och borgenärer

Det hittillsvarande regelverket för gränsöverskridande fusioner ställer inte krav på någon omfattande uppgiftsskyldighet eller några kapitalkrävande investeringar men är ändå förhållandevis komplicerat. Även med förslagen i propositionen kommer regleringen att vara komplex, trots att den tydligare än hittills kan ge svar på vissa av de frågor som kan uppkomma under ett gränsöverskridande förfarande. Sannolikt är det dock för de allra flesta företag inte möjligt att genomföra ett gränsöverskridande förfarande utan att anlita utomstående juridisk eller ekonomisk expertis. I jämförelse med de kostnader som skulle uppkomma om motsvarande omstruktureringar görs utan att de särskilda reglerna används bedöms dock den föreslagna ordningen ändå innebära en besparing för företagen.

När företagen får större möjligheter att röra sig över nationsgränserna ökar också kraven på skydd för andra inblandade parter. I de nya regelverken ingår därför flera bestämmelser om aktieägares rätt att lämna bolaget vid ett gränsöverskridande förfarande och att få sina aktier inlösta till ett korrekt fastställt belopp. Aktieägarna har dessutom möjlighet att väcka talan i domstol och få beloppen överprövade. Sammantaget bedöms skyddet för aktieägarna i samband med ett gränsöverskridande förfarande öka i förhållande till vad som enligt de hittillsvarande reglerna gäller vid en gränsöverskridande fusion.

Regelverket innefattar också bestämmelser om borgenärsskydd som innebär att borgenärer som har fordringar mot ett bolag som ska delta i ett gränsöverskridande förfarande har rätt till betryggande säkerheter för sina fordringar. Det är givet att detta kan innebära vissa extra transaktionskostnader för bolagen men i flertalet fall bedöms dessa bli mycket begränsade. Som en följd av direktivets utformning – med krav på att borgenärerna ska presentera trovärdiga uppgifter för sin sak – leder förslaget till att skyddet för borgenärerna blir något svagare än det skydd de har enligt de hittills-

251

Prop. 2021/22:286

varande reglerna om gränsöverskridande fusioner. De kreditgivare och andra företag som har fordringar på ett företag som genomför ett gränsöverskridande förfarande får en något ökad kostnad för att presentera stöd för sin sak. Eftersom förslagets utformning i denna del ligger mycket nära den hittillsvarande regleringen bör kostnadsökningen emellertid bli liten.

Den information som företagen ska lämna till arbetstagarna vid gränsöverskridande delningar och ombildningar är sådan information som behövs för att lagen om arbetstagares medverkan vid fusioner ska kunna tillämpas. Snarlika – om än inte lika omfattande – krav på information finns redan i det hittillsvarande regelverket för gränsöverskridande fusioner. För gränsöverskridande delningar och ombildningar införs nu krav på att företagen, om de avser att tillämpa referensbestämmelserna om medverkan utan att inleda förhandlingar med arbetstagarna, ska lämna information om detta. Dessutom ska information lämnas om i vilken omfattning och på vilket sätt medverkan ska gälla i det övertagande eller ombildade företaget samt om planerna för att genomföra delningen eller ombildningen och hur denna fortskrider. Liksom vid gränsöverskridande fusioner kan förslaget alltså innebära viss påverkan på den administrativa hanteringen för de företag som ska genomföra ett gränsöverskridande förfarande.

Konsekvenser för arbetstagare

Vid genomförandet av det tionde bolagsdirektivet från 2005 infördes bestämmelser om arbetstagares rätt till samverkan i det inledande skedet av ett gränsöverskridande förfarande samt rätt till varaktig medverkan genom styrelserepresentation. Regelverket är avsett att garantera arbetstagarna rätt till information om en förestående gränsöverskridande fusion, rätt att utse representanter i en förhandlingsdelegation och rätt till medverkan när fusionen väl genomförs. Genom förslagen i propositionen förstärks vissa av bestämmelserna om sådana rättigheter vid gränsöverskridande fusioner samtidigt som motsvarande rättigheter införs vid gränsöverskridande delningar och ombildningar.

Vid tillkomsten av lagen om arbetstagares medverkan vid fusioner konstaterades i lagförarbetena att lagen innebär att särskilda former för medverkan för arbetstagare kommer att gälla i övertagande företag efter en gränsöverskridande fusion (se prop. 2007/ 08:20). I propositionen uttalades att kostnaderna för att inrätta och utöva denna medverkan borde finansieras av de berörda företagen. Kontrollen av efterlevnaden av reglerna skulle huvudsakligen komma att skötas av berörda arbetstagare och företagsledningar. Detta bör enligt regeringens mening gälla även i fråga om de föreslagna lagändringarna.

Förslagen är även i dessa delar förhållandevis komplexa. De bygger emellertid på EU-regler som i allt väsentligt är tvingande för medlemsstaterna. Något utrymme för att välja en mindre komplicerad modell finns inte.

Av särskild betydelse för rätten till arbetstagarmedverkan är att den nivå då arbetstagarmedverkan ska finnas sänks till 4/5 av de nivåer som krävs enligt nationell lagstiftning i de deltagande staterna. Rätt till arbetstagarmedverkan enligt lagstiftningen i en stat där ett deltagande bolag har sin

Prop. 2021/22:286

252

hemvist medför dessutom att rätten till arbetstagarmedverkan också kommer att omfatta arbetstagare i samtliga övriga deltagande företag.

Förslagen är inte avsedda att påverka tillämpningen av lagen om anställningsskydd eller lagen om medbestämmande i arbetslivet. De bedöms inte heller på något annat sätt försätta arbetstagare i ett sämre rättsligt läge.

Det bör i detta sammanhang påpekas att en flytt av ett bolag genom ett gränsöverskridande förfarande inte behöver betyda att verksamheten eller bolagets driftställen flyttas, lika lite som en flyttning av verksamhet eller driftsställen förutsätter en flytt av bolaget. Kollektivavtal som har ingåtts med bolaget förblir således gällande, med den skillnaden att det vid exempelvis en gränsöverskridande ombildning blir samma bolag fast som en utländsk juridisk person som är avtalspart efter ombildningen.

I vilken utsträckning de nya möjligheterna att flytta bolag över gränserna i praktiken skulle kunna få negativa konsekvenser för arbetstagarnas möjligheter att tillvarata sina rättigheter – t.ex. därför att talan mot arbetsgivaren efter det gränsöverskridande förfarandet skulle behöva väckas i ett annat land än Sverige – är som utredningen påpekar svårt att bedöma.

Konsekvenser för Bolagsverket och Finansinspektionen

Utredningen utgår som nämns ovan från att antalet gränsöverskridande förfaranden hos Bolagsverket kommer att uppgå till totalt ca 100 per år, vilket motsvarar en ökning med ungefär 60 ärenden per år. Huruvida det verkligen blir så är beroende av svårbedömda faktorer som hur rörligheten för företag i EU och EES utvecklas i stort och vilka fördelar företagen uppfattar att de gränsöverskridande förfarandena erbjuder.

Som utredningen pekar på är det emellertid troligt att tillståndsärendena kan bli mer komplexa att handlägga jämfört med den hittillsvarande hanteringen av gränsöverskridande fusioner. Detta hänger inte minst samman med den otillbörlighetsprövning som Bolagsverket ska göra. Det sammanlagda resursbehovet kan därmed antas komma att öka. Storleken av dessa kostnadsökningar är dock svår att förutse.

Den ökade kostnaden för handläggningen hos Bolagsverket finansieras genom ansökningsavgifter. Som utredningen pekar på kan det när regelverket har tillämpats en tid finnas skäl att se över dessa avgifter. I dagsläget saknas det underlag för en sådan översyn.

De föreslagna lagändringarna innebär vidare att det i ökad utsträckning måste utbytas information mellan Bolagsverket och registreringsmyndigheterna i andra EES-stater. Vid gränsöverskridande fusioner skickar Bolagsverket redan i dag underrättelser om genomförda fusioner. Underrättelserna skickas automatiskt från Bolagsverket när en uppgift har registrerats om att fusionen är genomförd och fusionen därmed avslutad. På motsvarande sätt underrättas Bolagsverket om när fusionen är avslutad i ett annat EES-land. Underrättelserna sker via BRIS, systemet för sammankoppling av företagsregister (Business Registers Interconnection System). Lagändringarna innebär att kraven på underrättelser utökas.

Som en följd av förslagen måste därför det system som i dag används för att hantera gränsöverskridande fusioner byggas ut. Bolagsverket beräknar att kostnaderna för att möjliggöra ärendehantering av gränsöverskridande fusioner i enlighet med förslaget och för att etablera helt nya processer för hantering av gränsöverskridande delning och ombildning

253

Prop. 2021/22:286

uppgår till sex miljoner kronor. Kostnaderna innefattar utveckling av ärendehanteringssystemet, bl.a. tekniska möjligheter för att ta emot ärenden digitalt. Kostnaden kan hanteras inom Bolagsverkets befintliga ekonomiska ramar.

När det gäller ärenden om tillstånd att verkställa gränsöverskridande fusioner med finansiella företag redovisar utredningen att Finansinspektionen handlägger i genomsnitt fem ärenden per år. Det finns enligt regeringens mening inget som talar för att förslagen kommer att leda till en större ökning av detta antal, eller för att antalet gränsöverskridande delningar och ombildningar kommer att bli högre än antalet gränsöverskridande fusioner. Konsekvenserna för Finansinspektionen bedöms därför som begränsade. Förslagen ska finansieras inom befintliga ramar.

Konsekvenser för myndigheter som Bolagsverket och Finansinspektionen ska samråda med

Inom ramen för Bolagsverkets prövning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan, delningsplan eller ombildningsplan ska verket samråda med andra myndigheter som kan ha uppgifter av betydelse för prövningen. Den närmare regleringen av denna del av prövningen avser regeringen att införa på förordningsnivå. De myndigheter som kommer att beröras är först och främst Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Skatteverket.

Även Finansinspektionen förutsätts samråda med andra myndigheter vid sina prövningar av gränsöverskridande förfaranden. Det antal ärenden per år som detta innebär för berörda myndigheter är dock mycket litet. Den fortsatta framställningen utgår därför enbart från Bolagsverkets samråd.

För Ekobrottsmyndighetens del innebär regleringen att myndigheten kan behöva skapa en funktion som tar emot förfrågningar från Bolagsverket med anledning av förestående gränsöverskridande fusioner, delningar eller ombildningar. Denna centrala funktion ska kunna söka efter pågående utredningar mot företag eller personer i myndighetens register. Finns det inget att redovisa orsakas knappast mer än någon timmes arbete i ett ärende. Så kommer det sannolikt att vara i de allra flesta ärenden.

I ett begränsat antal fall kan det dock visa sig att det finns pågående brottsutredningar eller mål i domstol beträffande företaget eller dess företrädare. I så fall får frågan om utlämnande av uppgifter som omfattas av sekretess lämnas över för beslut av förundersökningsledaren. I det fallet krävs det något mer arbete. För beslut om utlämnande kan förundersökningsledaren behöva genomföra en noggrann genomgång av de handlingar som har lämnats in till Bolagsverket och den information som finns inom ramen för förundersökningen för att försöka bedöma om Ekobrottsmyndigheten har tillgång till någon information som är av betydelse för Bolagsverkets prövning i tillståndsärendet. Det kan också uppkomma sekretessfrågor att ta ställning till. I dessa fall kan det alltså bli fråga om en utökad arbetsinsats.

Om antalet förfrågningar från Bolagsverket uppgår till 100 per år bör arbetsinsatsen för funktionen som tar emot förfrågningarna inte överstiga 100 timmar per år. Högst en handfull förundersökningsledare hos Ekobrottsmyndigheten per år bör bli inblandade i att svara på Bolagsverkets förfrågningar. Den sammanlagda arbetstiden för dem avseende dessa

Prop. 2021/22:286

254

ärenden bedöms inte överstiga 25 timmar. Merkostnaden hos Ekobrottsmyndigheten kan alltså bedömas motsvara 100–150 arbetstimmar per år, vilket ryms inom befintliga ramar.

För Polismyndighetens del kommer Bolagsverkets begäran om yttrande i de allra flesta fall inte att innebära andra insatser än vissa registerslagningar avseende de bolag som förfarandet gäller och bolagens företrädare. I vissa fall kan en sådan registerslagning också medföra en kontakt med och ytterligare utredningar av tjänstemän vid t.ex. den underrättelseverksamhet som Polismyndigheten bedriver vid Ekobrottsmyndigheten. Med utgångspunkt i att antalet ansökningar om tillstånd till gränsöverskridande förfaranden sannolikt inte kommer att överstiga 100 per år bedömer regeringen att de kostnader som kan förväntas uppkomma för Polismyndigheten blir mycket begränsade och ryms inom befintliga ramar.

Skatteverket uppskattar i ett yttrande till utredningen att varje förfrågan från Bolagsverket kommer att innebära två timmars arbete. Kostnaden för att utföra arbetet med Bolagsverkets förfrågningar motsvarar arbetskostnaden för nedlagd tid. Arbetskostnaden per timme beräknas till 650 kronor. Med utgångspunkt i att antalet gränsöverskridande förfaranden inte kommer att överstiga 100 per år förväntas Skatteverkets kostnader inte överstiga 130 000 kronor per år. Förslagen innebär samtidigt att Skatteverkets uppgift att bedöma om verket bör agera för att tillfälligt hindra verkställandet av en fusionsplan utgår. De ökade kostnader som ändå kan uppstå för Skatteverket är inte större än att de ryms inom befintliga ramar.

Även när det gäller andra myndigheter – däribland Tullverket – som Bolagsverket inhämtar yttranden från kan kostnadsökningarna antas bli begränsade och rymmas inom befintliga ramar.

Konsekvenser för domstolarna och kommunerna

När det gäller konsekvenser för domstolarna gör regeringen följande bedömning. Inom varje gränsöverskridande förfarande fattas det överklagbara myndighetsbeslut. Det förekommer också bolags- eller föreningsstämmobeslut som kan klandras i domstol. Till detta kommer att en aktieägare som inte är nöjd med den ersättning som han eller hon får inom ramen för förfarandet kan vända sig till domstol för att få saken prövad. Dessutom ska ett ärende överlämnas till allmän domstol för prövning om en borgenär invänder mot att en fusionsplan, delningsplan eller ombildningsplan verkställs.

Eftersom regeringens förslag i absoluta tal kan antas leda till en förhållandevis liten ökning av antalet gränsöverskridande förfaranden (med omkring 60 per år) är det inte sannolikt att det sker någon större ökning av arbetsbördan för vare sig de allmänna domstolarna eller de allmänna förvaltningsdomstolarna.

När det särskilt gäller aktieägares krav på inlösen av aktier eller högre ersättning är det, som utredningen pekar på, svårt att bedöma hur många sådana mål som kommer att förekomma. Utredningen räknar med att det varje år kan bli fråga om något eller några mål och att det i enstaka fall kan handla om mål som involverar ett större antal parter och blir resurskrävande. Liksom utredningen gör regeringen dock bedömningen att det kommer att vara fråga om ett så litet antal mål att det inte påverkar de allmänna domstolarnas resursbehov.

255

Prop. 2021/22:286

Sanktionen för brott mot reglerna i lagen om arbetstagares medverkan vid fusioner är skadestånd. Detta överensstämmer med principerna i svensk arbetsrätt. Eventuella tvister som kan uppkomma vid tillämpningen av medverkandelagen ska handläggas vid Arbetsdomstolen. Utredningen redovisar att Arbetsdomstolen inte har prövat någon tvist med anledning av medverkandelagen sedan dess tillkomst 2008. Även om fler gränsöverskridande förfaranden genomförs med de nya reglerna finns det inte något som tyder på att antalet tvister i Arbetsdomstolen skulle komma att förändras nämnvärt.

Några särskilda konsekvenser för den kommunala sektorn kan inte förutses.

Konsekvenser för brottsligheten och för det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet

Den ökade rörligheten över gränserna för företag som förslagen möjliggör ställer krav på beredskap för att regelverket också kan komma att utnyttjas för otillbörliga eller brottsliga ändamål. Detta ställer i sin tur ökade krav på samverkan mellan svenska myndigheter och även med utländska myndigheter i de stater som företagen väljer att flytta till eller kommer ifrån.

Det finns inte skäl att anta att förslagen i sig skulle leda till brottslighet som inte ändå hade begåtts. Däremot kan regelverket bidra till svårigheter att utreda brottslighet. När ett företag flyttar utomlands försvårar det rent allmänt en svensk brottsutredning jämfört med om företaget finns kvar Sverige. Om de föreslagna bestämmelserna leder till ökad utflyttning av företag försämras därför möjligheterna för svenska myndigheter att utreda brott som begås i dessa företag. Svenska straffrättsliga sanktioner som näringsförbud och företagsbot kommer också att bli mindre verkningsfulla.

En relaterad fråga är att ökade möjligheter att flytta företag utomlands också innebär vissa risker för borgenärer och andra intressenter i det svenska företaget. Möjligheten att driva in en fordran kan i praktiken komma att minska. Även om otillbörliga syften kan förväntas förekomma endast i undantagsfall finns det behov av system som fångar upp dem, vare sig det handlar om otillåtna skatteupplägg eller kringgåenden av arbetstagarrättigheter.

Regeringen bedömer att de föreslagna regelverken – och i synnerhet den otillbörlighetsprövning som ska göras i varje enskilt fall – i huvudsak uppväger de angivna riskerna.

Övriga konsekvenser och behov av särskilda informationsinsatser

Förslagen bedöms inte få några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män. De bedöms inte heller i övrigt få några sociala eller miljömässiga konsekvenser.

Det är redan möjligt att genomföra gränsöverskridande fusioner. Som framgår av avsnitt 12 föreslås det inte några övergångsbestämmelser som skulle göra det möjligt att slutföra de gränsöverskridande fusioner som pågår vid ikraftträdandet. En konsekvens av det är att ett pågående fusionsförfarande kan behöva göras om. För att bolagen ska kunna anpassa sin planering efter detta krävs särskilda informationsinsatser i god tid före

Prop. 2021/22:286

256

ikraftträdandet. Det bör ankomma på Bolagsverket att inom ramen för sin vanliga verksamhet genomföra sådana informationsinsatser.

14 Författningskommentar

Regelverken för de tre gränsöverskridande förfarandena (fusion, delning och ombildning) är i hög grad utformade på liknande sätt. I författningskommentaren återspeglas det i att den huvudsakliga kommentaren finns i aktiebolagslagens (2005:551) kapitel om fusion (23 kap.). Kommentarerna till bestämmelserna om gränsöverskridande delning (24 kap.) och ombildning (24 a kap.) är utformade som hänvisningar till motsvarande bestämmelser om fusion. Endast när reglerna om delning eller ombildning avviker från reglerna om fusion kommenteras detta särskilt.

Om en bestämmelse om delning eller ombildning har sin motsvarighet i en bestämmelse om fusion som redan finns och inte ändras genom förslagen i propositionen, tas det i författningskommentaren in en hänvisning till fusionsregelns lagförarbeten.

Författningskommentaren till lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar utformas på motsvarande sätt med hänvisningar till aktiebolagslagen. När det gäller lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, försäkringsrörelselagen (2010:2043) och lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag finns den huvudsakliga kommentaren ofta i lagen om bank- och finansieringsrörelse, som kommentaren till de övriga lagarna hänvisar till.

Språkliga och redaktionella ändringar kommenteras inte särskilt. Avsaknaden av övergångsbestämmelser innebär att gränsöverskridande förfaranden som påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet ska genomföras enligt de nya reglerna.

14.1 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

1 kap. Inledande bestämmelser

Var det finns definitioner och förklaringar

9 § Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer:

absorption 23 kap. 1 §

apportegendom 2 kap. 6 §

avstämningsbolag

10 §

avstämningsförbehåll

10 §

byte av redovisningsvaluta 3 kap. 8 §

delning 24 kap. 1 §

delningsvederlag 24 kap. 2 §

dotterföretag

11 §

emissionsbeslut 11 kap. 2 §

emissionsbevis 11 kap. 4 §

257

Prop. 2021/22:286

fondaktie 11 kap. 4 §

fondaktierätt 11 kap. 4 §

fondaktierättsbevis 11 kap. 4 §

fondemission 12 kap. 1 §

fusion 23 kap. 1 §

fusionsvederlag 23 kap. 2 §

företrädesrätt 4 kap. 3 §

förköpsförbehåll 4 kap. 18 §

gränsöverskridande delning 24 kap. 30 §

gränsöverskridande fusion 23 kap. 36 §

gränsöverskridande ombildning 24 a kap. 1 § hembudsförbehåll 4 kap. 27 §

inlösenförbehåll 20 kap. 31 §

interimsbevis 6 kap. 9 §

kombination 23 kap. 1 §

koncern

11 §

konvertering 11 kap. 4 §

konvertibel 11 kap. 4 §

kvotvärde

6 §

lekmannarevisor 10 kap. 1 §

lösenbevis 22 kap. 13 §

maximikapital 3 kap. 1 §

minimikapital 3 kap. 1 §

moderbolag

11 §

omvandlingsförbehåll 4 kap. 6 §

sammanläggning av aktier 4 kap. 46 §

samtyckesförbehåll 4 kap. 8 §

stiftare 2 kap. 1 §

stiftelseurkund 2 kap. 5 §

särskild delgivningsmottagare 8 kap. 40 §

särskild firmatecknare 8 kap. 37 §

särskild granskare 10 kap. 21 §

teckningsoption 11 kap. 4 §

teckningsoptionsbevis 11 kap. 4 §

teckningsrätt 11 kap. 4 §

teckningsrättsbevis 11 kap. 4 §

tillämplig lag om årsredovisning 12 a § uppdelning av aktier 4 kap. 46 §

värdepapperscentral

10 b §

årsstämma 7 kap. 10 §

överskjutande aktier 4 kap. 47 §

Paragrafen innehåller en lista med ett antal begrepp, termer och uttryck som används i lagen. Listan kompletteras med begreppen gränsöverskridande delning och gränsöverskridande ombildning. Bestämmelser om sådana förfaranden tas in i 24 och 24 a kap. Övervägandena finns i avsnitt 6 och 7.

Prop. 2021/22:286

258

7 kap. Bolagsstämma

Majoritetskrav vid andra beslut än val

40 § I ärenden som inte avser val utgörs bolagsstämmans beslut av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller föreskrivs i bolagsordningen. I fall som avses i 42–45 §§ detta kapitel, 13 kap. 2 §, 14 kap. 2 §, 15 kap. 2 §, 16 kap. 8 §, 19 kap. 18 och 33 §§, 20 kap. 5 §, 23 kap. 17 §, 24 kap. 19 §, 24 a kap. 20 § samt 26 kap. 1 och 6 §§ får det dock i bolagsordningen endast föreskrivas längre gående villkor än som anges i nämnda bestämmelser.

I fråga om publika aktiebolag gäller även 59 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om majoritetskrav vid bolagsstämma. Ändringen är en följd av att det införs ett nytt majoritetskrav i 24 a kap. 20 §.

Stämmoprotokoll

48 a § Vid ett beslut av bolagsstämman att godkänna en fusions-, del-

nings- eller ombildningsplan som avser ett gränsöverskridande förfarande ska bolaget i protokollet eller i en bilaga till protokollet anteckna vilka aktieägare som har röstat mot förslaget att godkänna planen.

Paragrafen, som är ny, slår fast att bolaget är skyldigt att dokumentera vilka aktieägare som har röstat mot att godkänna en fusions-, delnings- eller ombildningsplan som avser ett gränsöverskridande förfarande. Den genomför delvis artiklarna 86i, 126a och 160i i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.10.

Med gränsöverskridande förfarande avses en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning. Paragrafen medför att bolaget behöver hålla omröstningen på ett sådant sätt att det går att dokumentera vilka aktieägare som har röstat nej till förslaget. Anteckningen kan göras antingen i protokollet eller i en bilaga till det.

51 § En talan enligt 50 § ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.

Talan får väckas senare när

1. beslutet är sådant att det inte kan fattas ens med samtliga aktieägares samtycke,

2. samtycke till beslutet krävs av samtliga eller vissa aktieägare och något sådant samtycke inte har getts, eller

3. kallelse till bolagsstämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för bolaget i väsentliga delar inte har följts.

Bestämmelserna i andra stycket om tiden för att väcka talan gäller inte i de fall som avses i 23 kap. 56 § första och tredje styckena, 24 kap. 61 § första och tredje styckena och 24 a kap. 38 §.

I paragrafen anges tidsfrister för att väcka talan mot ett bolagsstämmobeslut. Ändringen genomför delvis artiklarna 86t och 160u i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6 och 7.

Paragrafens tredje stycke ändras så att stycket hänvisar även till bestämmelser om tiden för att väcka talan mot ett stämmobeslut att godkänna en

259

Prop. 2021/22:286

delningsplan eller ombildningsplan vid ett gränsöverskridande förfarande. Dessa tidsfrister gäller i stället för andra stycket. Utöver fristen i första stycket gäller i fråga om en talan mot ett sådant beslut den begränsningen att talan aldrig får väckas efter det att ett beslut om tillstånd att verkställa fusions-, delnings- eller ombildningsplanen har fått laga kraft (se vidare prop. 2007/08:15 s. 126 och 127).

8 kap. Bolagets ledning

Styrelsen

2 § Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar. Om inte något annat följer av dessa lagar eller föreskrivs i denna lag, ska arbetstagarrepresentanter vid tillämpningen av denna lag jämställas med styrelseledamöter.

Paragrafen innehåller bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen. Ändringen är en följd av att 2008 års lag får en ny rubrik. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.

Registrering

43 § Bolaget ska för registrering i aktiebolagsregistret anmäla

1. bolagets postadress,

2. vem som har utsetts till styrelseledamot, styrelsesuppleant, styrelsens ordförande, verkställande direktör, vice verkställande direktör och särskild delgivningsmottagare,

3. av vilka och hur bolagets firma tecknas. Anmälan ska innehålla uppgifter om postadress för de personer som anges i första stycket 2 och 3. Om postadressen avviker från personernas hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare innehålla en uppgift om de angivna personernas personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, ska detta anges.

Även den som anmälan gäller har rätt att göra anmälan enligt första stycket. Den som har utsetts till en sådan befattning som avses i första stycket 2 har även rätt att anmäla företrädarens avgång.

Paragrafen innehåller bestämmelser om registrering i aktiebolagsregistret. Ändringen i andra stycket är en följd av att 2008 års lag får en ny rubrik. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.

16 a kap. Vissa närståendetransaktioner

Undantag från tillämpningsområdet

4 § Kapitlet gäller inte beslut om

1. arvode till styrelseledamöter enligt 8 kap. 23 a §,

2. ersättning till ledande befattningshavare enligt riktlinjer som avses i 8 kap. 51 §,

3. lån enligt 11 kap.,

Prop. 2021/22:286

260

4. emissioner enligt 12–15 kap. samt emissioner och överlåtelser enligt 16 kap.,

5. vinstutdelning enligt 18 kap.,

6. förvärv eller överlåtelse av egna aktier enligt 19 kap.,

7. minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap.,

8. lån enligt 21 kap.,

9. fusion enligt 23 kap., 10. delning enligt 24 kap., eller 11. gränsöverskridande ombildning enligt 24 a kap. Kapitlet gäller inte heller beslut med stöd av lagen (2015:1016) om resolution.

Paragrafen anger vilka beslut som är undantagna från de särskilda bestämmelserna i 16 a kap. om vissa närståendetransaktioner. Ändringen är en följd av att det i det nya 24 a kap. införs regler om gränsöverskridande ombildning. Övervägandena finns i avsnitt 7.

17 kap. Värdeöverföringar från bolaget

Begreppet värdeöverföring