Prop. 2021/22:286
Bolags rörlighet över gränserna inom EU
1
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 8 september 2022
Magdalena Andersson
Morgan Johansson (Justitiedepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår att reglerna om aktiebolags möjlighet att genomföra gränsöverskridande fusioner (sammanslagningar) ska utvecklas. Dessutom ska det införas möjligheter till gränsöverskridande delning och gränsöverskridande ombildning av aktiebolag. Regelverken för gränsöverskridande delningar och ombildningar ska i hög grad utformas med regelverket för gränsöverskridande fusioner som förebild. Förslagen bygger på ett EUdirektiv.
Förslagen innebär att det öppnas fler möjligheter för aktiebolag att omstrukturera sig över nationsgränserna inom EU och EES. För att motverka att de gränsöverskridande förfarandena används för brottsliga eller otillbörliga ändamål, eller för att kränka arbetstagarnas rättigheter, föreslår regeringen att myndighetskontrollen vid förfarandena utökas. Bolagsverket föreslås få en central roll i denna kontroll och ska samråda med andra myndigheter.
Genom förslagen stärks arbetstagarnas rätt till information och medverkan vid gränsöverskridande förfaranden.
Regeringen föreslår vidare bl.a. att det ska införas en rätt för aktieägare som röstar mot ett gränsöverskridande förfarande att få sina aktier inlösta av bolaget, mot en ersättning som erbjuds av bolaget. En talan om inlösen eller om högre ersättning än den erbjudna ska prövas av allmän domstol.
Flera av förslagen gäller även för ekonomiska föreningar och för finansiella företag.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 31 januari 2023.
2
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. 6 2 Lagtext .............................................................................................. 7 2.1 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) .......................................................................... 7 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ..................................................... 75 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse .......................................... 94 2.4 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043) .................................................................... 107 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag .................................................... 122 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ............................ 131 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda .................. 132 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ........................................................................... 133 2.9 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) .............................................. 143 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution ........................................................................ 144 3 Ärendet och dess beredning .......................................................... 145 4 Utgångspunkter för genomförandet av direktivet ......................... 146 4.1 Hur den nya regleringen bör genomföras ....................... 146 4.2 Propositionens utformning ............................................. 149 5 Gränsöverskridande fusioner ........................................................ 149 5.1 Några grundläggande frågor ........................................... 151 5.2 Begränsningar i möjligheten att delta i en gränsöverskridande fusion .............................................. 152 5.3 Fusionsplanens innehåll ................................................. 154 5.4 Hur fusionsplanen och meddelandet om att synpunkter får lämnas ska offentliggöras ....................... 156 5.5 Styrelsens redogörelse för fusionen ................................ 159 5.5.1 Nya krav på redogörelsens innehåll ............... 159
5.5.2 Undantag från skyldigheten att upprätta en redogörelse................................................ 162
5.6 Hur fusionsplanen och redogörelsen ska hållas tillgängliga ...................................................................... 163 5.7 Information till och samråd med arbetstagare ................ 164 5.7.1 Arbetstagares rätt till information och samråd ........................................................... 164 5.7.2 Direktivets regler om information och samråd ........................................................... 165 5.8 Revisorns granskning ..................................................... 169
3
5.8.1 Revisorsyttrandets innehåll och revisorns ansvar............................................................ 169 5.8.2 Offentliggörande av revisorsyttrandet .......... 173
5.9 Bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen .......... 176 5.10 Aktieägarskydd .............................................................. 178 5.11 Borgenärsskydd ............................................................. 185 5.11.1 Grunddragen i borgenärsskyddet .................. 185 5.11.2 Borgenärernas rätt till betryggande säkerhet ......................................................... 186 5.11.3 Solvensförklaring ......................................... 189 5.12 Myndighetskontroll och utfärdande av fusionsintyg ..... 190 5.12.1 Tillståndsprövning och fusionsintyg ............. 190 5.12.2 Det underlag som bolaget ska tillhandahålla ................................................ 192 5.12.3 Otillbörlighetsprövningen ............................. 193 5.12.4 Tidsfrister för prövningen ............................. 199 5.12.5 Bolagsverkets anlitande av sakkunnig .......... 200 5.12.6 Skatteverkets möjlighet att hindra att fusionsplanen verkställs ................................ 202 5.12.7 Överföring av fusionsintyget ........................ 203 5.13 Den avslutande kontrollen av fusionens laglighet ......... 203 5.14 Registrering av fusionen ................................................ 205 5.15 Rättsverkningarna av en gränsöverskridande fusion ..... 206 5.16 En fusions ogiltighet ...................................................... 207 5.17 Särskilt bokslut i samband med fusion .......................... 207 5.18 Förenklad fusion ............................................................ 208 5.19 Vissa teknikfrågor ......................................................... 209
6 Gränsöverskridande delningar ..................................................... 210 7 Gränsöverskridande ombildningar ............................................... 218 8 Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande förfaranden ... 226 8.1 Det gällande regelverket ................................................ 226 8.2 Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner .......................................................................... 227 8.2.1 Lagens tillämpningsområde .......................... 227
8.2.2 Möjligheten att frivilligt tillämpa referensbestämmelser om arbetstagarmedverkan ................................... 229 8.2.3 Efterföljande inhemska förfaranden ............. 230 8.2.4 Besked om att tillämpa referensbestämmelserna ................................ 230
8.3 Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande delningar och ombildningar ........................................... 231 8.3.1 Lagen ska tillämpas även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar................................................. 231 8.3.2 Förhandlingsdelegationen ............................. 234 8.3.3 Avtalsinnehållet i en förhandlingsöverenskommelse ..................... 234
4
8.3.4 Samma rätt till medverkan efter som före ett gränsöverskridande förfarande ................. 235 8.3.5 Skydd mot missbruk av reglerna ................... 236 8.3.6 Övertagande eller ombildade bolag ska ha en rättslig form som medger rätt till arbetstagarmedverkan .................................... 237 8.3.7 Efterföljande inhemska förfaranden .............. 238 8.3.8 Skyddet för arbetstagarrepresentanter ........... 238
9 Ekonomiska föreningar ................................................................. 239 9.1 Direktivets tillämplighet på ekonomiska föreningar ...... 239 9.2 Behovet av lagändringar för ekonomiska föreningar ..... 239 10 Finansiella företag ......................................................................... 241 10.1 Regleringen behöver anpassas efter ändringsdirektivet ........................................................... 241 10.2 Banker och kreditmarknadsföretag ................................. 242 10.3 Försäkringsföretag .......................................................... 245 10.4 Tjänstepensionsföretag ................................................... 246 11 Sanktioner ..................................................................................... 246 12 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................................. 247 13 Konsekvenser ................................................................................ 248 14 Författningskommentar ................................................................. 256 14.1 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) ...................................................................... 256 14.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ................................................... 339 14.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ........................................ 352 14.4 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043) .............................. 362 14.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag .................................................... 372 14.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ............................ 378 14.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda .................. 379 14.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ........................................................................... 379 14.9 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) .............................................. 389 14.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution ........................................................................ 391 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2121 av den 27 november 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar ......................................................................... 392
5
Bilaga 2 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt ....................................................................... 436 Bilaga 3 Sammanfattning av betänkandet Bolags rörlighet över gränserna (SOU 2021:18) ...................................... 518 Bilaga 4 Lagförslagen i betänkandet ............................................ 525 Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna .............................. 634 Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag.......................................... 635 Bilaga 7 Lagrådets yttrande ......................................................... 771 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 september 2022...... 772
6
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.
6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.
8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution.
7
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (2005:551)1
dels att 23 kap. 21 a och 50 §§ och 31 kap. 5 a § ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 23 kap. 50 och 51 §§ ska utgå,
dels att nuvarande 23 kap. 51–53 §§ ska betecknas 23 kap. 55–57 §§ och att nuvarande 24 kap. 30 och 31 §§ ska betecknas 24 kap. 61 och 62 §§,
dels att 1 kap. 9 §, 7 kap. 40 och 51 §§, 8 kap. 2 och 43 §§, 16 a kap. 4 §, 17 kap. 1 §, 23 kap. 15, 16, 20, 25, 36, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 45, 46–48, 49 och de nya 55–57 §§, 24 kap. 1, 2, 5, 8, 13, 17, 22, 23, 27, 28 och de nya 61 och 62 §§, 29 kap. 2 §, 31 kap. 2 §, rubrikerna till 23 och 24 kap. och rubrikerna närmast före 23 kap. 15, 16, 36, 47, och 48 §§ och 24 kap. 17 § ska ha följande lydelse,
dels att rubrikerna närmast före nuvarande 23 kap. 52 och 53 §§ ska sättas närmast före 23 kap. 56 respektive 57 §§ och rubrikerna närmast före nuvarande 24 kap. 30 och 31 §§ närmast före 24 kap. 61 respektive 62 §,
dels att det ska införas ett nytt kapitel, 24 a kap., 55 nya paragrafer, 7 kap. 48 a §, 23 kap. 15 a, 36 a–36 c, 39 a, 39 b, 40 a, 41 a, 42 a, 43 a, 45 a–45 e, 48 a och 50–54 §§, 24 kap. 17 a §, 30–60 §§ och 32 kap. 12 a §, och närmast före de nya 23 kap. 15 a, 36 a–36 c, 39, 41 a, 50, 51 och 55 §§, närmast efter rubriken till 24 kap. och närmast före de nya 24 kap. 17 a, 30–33, 35, 38– 40 §§, 42, 44, 45, 50–52, 54–56 och 60 §§ och 32 kap. 12 a § nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1 kap.
9 §2
Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer: absorption 23 kap. 1 §
apportegendom 2 kap. 6 §
avstämningsbolag
10 §
avstämningsförbehåll
10 §
byte av redovisningsvaluta 3 kap. 8 §
delning 24 kap. 1 §
delningsvederlag 24 kap. 2 §
1 Senaste lydelse av 23 kap. 21 a § 2008:12 23 kap. 50 § 2010:1509 31 kap. 5 a § 2008:12. 2 Senaste lydelse 2016:60.
8
dotterföretag
11 §
emissionsbeslut 11 kap. 2 §
emissionsbevis 11 kap. 4 §
fondaktie 11 kap. 4 §
fondaktierätt 11 kap. 4 §
fondaktierättsbevis 11 kap. 4 §
fondemission 12 kap. 1 §
fusion 23 kap. 1 §
fusionsvederlag 23 kap. 2 §
företrädesrätt 4 kap. 3 §
förköpsförbehåll 4 kap. 18 §
gränsöverskridande fusion 23 kap. 36 §
hembudsförbehåll 4 kap. 27 §
inlösenförbehåll 20 kap. 31 §
interimsbevis 6 kap. 9 §
kombination 23 kap. 1 §
koncern
11 §
konvertering 11 kap. 4 §
konvertibel 11 kap. 4 §
kvotvärde
6 §
lekmannarevisor 10 kap. 1 §
lösenbevis 22 kap. 13 §
maximikapital 3 kap. 1 §
minimikapital 3 kap. 1 §
moderbolag
11 §
omvandlingsförbehåll 4 kap. 6 §
sammanläggning av aktier 4 kap. 46 §
samtyckesförbehåll 4 kap. 8 §
stiftare 2 kap. 1 §
stiftelseurkund 2 kap. 5 §
särskild delgivningsmottagare 8 kap. 40 §
särskild firmatecknare 8 kap. 37 §
särskild granskare 10 kap. 21 §
teckningsoption 11 kap. 4 §
teckningsoptionsbevis 11 kap. 4 §
teckningsrätt 11 kap. 4 §
teckningsrättsbevis 11 kap. 4 §
tillämplig lag om årsredovisning 12 a §
uppdelning av aktier 4 kap. 46 §
värdepapperscentral
10 b §
årsstämma 7 kap. 10 §
överskjutande aktier 4 kap. 47 §
Föreslagen lydelse
1 kap.
9 §
Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer: absorption 23 kap. 1 §
apportegendom 2 kap. 6 §
9
avstämningsbolag
10 §
avstämningsförbehåll
10 §
byte av redovisningsvaluta 3 kap. 8 §
delning 24 kap. 1 §
delningsvederlag 24 kap. 2 §
dotterföretag
11 §
emissionsbeslut 11 kap. 2 §
emissionsbevis 11 kap. 4 §
fondaktie 11 kap. 4 §
fondaktierätt 11 kap. 4 §
fondaktierättsbevis 11 kap. 4 §
fondemission 12 kap. 1 §
fusion 23 kap. 1 §
fusionsvederlag 23 kap. 2 §
företrädesrätt 4 kap. 3 §
förköpsförbehåll 4 kap. 18 §
gränsöverskridande delning 24 kap. 30 §
gränsöverskridande fusion 23 kap. 36 §
gränsöverskridande ombildning 24 a kap. 1 § hembudsförbehåll 4 kap. 27 §
inlösenförbehåll 20 kap. 31 §
interimsbevis 6 kap. 9 §
kombination 23 kap. 1 §
koncern
11 §
konvertering 11 kap. 4 §
konvertibel 11 kap. 4 §
kvotvärde
6 §
lekmannarevisor 10 kap. 1 §
lösenbevis 22 kap. 13 §
maximikapital 3 kap. 1 §
minimikapital 3 kap. 1 §
moderbolag
11 §
omvandlingsförbehåll 4 kap. 6 §
sammanläggning av aktier 4 kap. 46 §
samtyckesförbehåll 4 kap. 8 §
stiftare 2 kap. 1 §
stiftelseurkund 2 kap. 5 §
särskild delgivningsmottagare 8 kap. 40 §
särskild firmatecknare 8 kap. 37 §
särskild granskare 10 kap. 21 §
teckningsoption 11 kap. 4 §
teckningsoptionsbevis 11 kap. 4 §
teckningsrätt 11 kap. 4 §
teckningsrättsbevis 11 kap. 4 §
tillämplig lag om årsredovisning 12 a §
uppdelning av aktier 4 kap. 46 §
värdepapperscentral
10 b §
årsstämma 7 kap. 10 §
överskjutande aktier 4 kap. 47 §
10
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
40 §
I ärenden som inte avser val utgörs bolagsstämmans beslut av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller föreskrivs i bolagsordningen. I fall som avses i 42–45 §§ detta kapitel, 13 kap. 2 §, 14 kap. 2 §, 15 kap. 2 §, 16 kap. 8 §, 19 kap. 18 och 33 §§, 20 kap. 5 §, 23 kap. 17 §, 24 kap. 19 § samt 26 kap. 1 och 6 §§ får det dock i bolagsordningen endast föreskrivas längre gående villkor än som anges i nämnda bestämmelser.
Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller föreskrivs i bolagsordningen. I fall som avses i 42–45 §§ detta kapitel, 13 kap. 2 §, 14 kap. 2 §, 15 kap. 2 §, 16 kap. 8 §, 19 kap. 18 och 33 §§, 20 kap. 5 §, 23 kap. 17 §, 24 kap. 19 §, 24 a kap. 20 § samt 26 kap. 1 och 6 §§ får det dock i bolagsordningen endast föreskrivas längre gående villkor än som anges i nämnda bestämmelser.
I fråga om publika aktiebolag gäller även 59 §.
48 a §
Vid ett beslut av bolagsstämman att godkänna en fusions-, delnings- eller ombildningsplan som avser ett gränsöverskridande förfarande ska bolaget i protokollet eller i en bilaga till protokollet anteckna vilka aktieägare som har röstat mot förslaget att godkänna planen.
51 §3
Talan enligt 50 § ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet.
Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
En talan enligt 50 § ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Talan får väckas senare än vad som anges i första stycket när
Talan får väckas senare när
1. beslutet är sådant att det inte kan fattas ens med samtliga aktieägares samtycke,
2. samtycke till beslutet krävs av samtliga eller vissa aktieägare och något sådant samtycke inte har getts, eller
3. kallelse till bolagsstämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för bolaget i väsentliga delar inte har följts.
Bestämmelserna i andra stycket om tiden för att väcka talan gäller inte i de fall som avses i 23 kap.
Bestämmelserna i andra stycket om tiden för att väcka talan gäller inte i de fall som avses i 23 kap.
3 Senaste lydelse 2008:12.
11
52 § första och tredje styckena och 24 kap. 30 § första stycket.
56 § första och tredje styckena, 24 kap. 61 § första och tredje styckena och 24 a kap. 38 §.
8 kap.
2 §4
Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Om inte annat följer av dessa lagar eller föreskrivs i denna lag, ska arbetstagarrepresentanter vid tillämpningen av denna lag jämställas med styrelseledamöter.
Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar. Om inte något annat följer av dessa lagar eller föreskrivs i denna lag, ska arbetstagarrepresentanter vid tillämpningen av denna lag jämställas med styrelseledamöter.
43 §5
Bolaget ska för registrering i aktiebolagsregistret anmäla
1. bolagets postadress,
2. vem som har utsetts till styrelseledamot, styrelsesuppleant, styrelsens ordförande, verkställande direktör, vice verkställande direktör och särskild delgivningsmottagare,
3. av vilka och hur bolagets firma tecknas. Anmälan ska innehålla uppgift om postadress för de personer som anges i första stycket 2 och 3. Om postadressen avviker från personernas hemvist, ska även hemvistet anges. Anmälan ska vidare innehålla uppgift om de angivna personernas personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, ska detta anges.
Anmälan ska innehålla uppgifter om postadress för de personer som anges i första stycket 2 och 3. Om postadressen avviker från personernas hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare innehålla en uppgift om de angivna personernas personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, ska detta anges.
Även den som anmälan gäller har rätt att göra anmälan enligt första stycket. Den som har utsetts till en sådan befattning som avses i första stycket 2 har även rätt att anmäla företrädarens avgång.
4 Senaste lydelse 2008:14. 5 Senaste lydelse 2008:14.
12
16 a kap.
4 §6
Kapitlet gäller inte beslut om
1. arvode till styrelseledamöter enligt 8 kap. 23 a §,
2. ersättning till ledande befattningshavare enligt riktlinjer som avses i 8 kap. 51 §,
3. lån enligt 11 kap.,
4. emissioner enligt 12–15 kap. samt emissioner och överlåtelser enligt 16 kap.,
5. vinstutdelning enligt 18 kap.,
6. förvärv eller överlåtelse av egna aktier enligt 19 kap.,
7. minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap.,
8. lån enligt 21 kap.,
9. fusion enligt 23 kap., eller 10. delning enligt 24 kap.
9. fusion enligt 23 kap., 10. delning enligt 24 kap., eller 11. gränsöverskridande ombildning enligt 24 a kap.
Kapitlet gäller inte heller beslut med stöd av lagen (2015:1016) om resolution.
17 kap.
1 §7
Med värdeöverföring avses i denna lag
1. vinstutdelning,
2. förvärv av egna aktier, dock inte förvärv enligt 19 kap. 5 §,
3. minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna, och
4. någon annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget.
I 23–25 kap. finns särskilda bestämmelser om överföring av tillgångar i samband med fusion eller delning av aktiebolag och om utskiftning vid likvidation.
I 23–25 kap. finns det särskilda bestämmelser om överföring av tillgångar i samband med fusion, delning och gränsöverskridande ombildning av aktiebolag och om utskiftning vid likvidation.
23 kap. Fusion av aktiebolag 23 kap. Fusion
När fusionsplanen skall underställas bolagsstämman
Bolagsstämmans prövning av fusionsplanen
15 §8
Fusionsplanen ska underställas bolagsstämman i samtliga överlåtande bolag.
Fusionsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i samtliga överlåtande bolag.
Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det övertagande bolaget begär det, ska fusionspla-
Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det övertagande bolaget begär det, ska fusionspla-
6 Senaste lydelse 2020:613. 7 Senaste lydelse 2020:985. 8 Senaste lydelse 2008:12.
13
nen även underställas bolagsstämman i det bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att uppgift om att fusionsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.
nen även läggas fram för att godkännas av bolagsstämman även i det bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att en uppgift om att fusionsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.
Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts. Om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, får stämman hållas tidigare, dock tidigast två veckor efter kungörelsen.
Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgiften om fusionsplanens registrering har kungjorts. Om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, får stämman hållas tidigare, dock tidigast två veckor efter kungörelsen.
Första–tredje styckena gäller inte vid fusion där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag och alla aktieägare i bolagen har undertecknat fusionsplanen.
Första–tredje styckena gäller inte vid en fusion där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag och alla aktieägare i bolagen har undertecknat fusionsplanen.
Ändringar i bolagsordningen
15 a §
Om fusionen innebär att det behövs ändringar i bolagsordningen ska dessa beslutas senast vid den bolagsstämma där fusionsplanen godkänns.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på stämman, ska ändringarna i bolagsordningen beslutas före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Tillhandahållande av fusionsplanen m.m.
Tillhandahållande av fusionsplanen
16 §9
Om en fråga om godkännande av fusionsplan enligt 15 § ska underställas bolagsstämman, gäller följande.
Om en fråga om godkännande av en fusionsplan ska läggas fram på en bolagsstämma enligt 15 § ska styrelsen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna under minst en månad eller, om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, minst två veckor före den bolagsstämma där frågan ska behandlas.
9 Senaste lydelse 2011:1046.
14
Handlingarna ska hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Styrelsen ska hålla planen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna under minst en månad eller, om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, minst två veckor före den bolagsstämma där frågan ska behandlas. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Under förutsättning att handlingarna hålls tillgängliga på bolagets webbplats får styrelsen, trots andra stycket, välja mellan att hålla dem tillgängliga hos bolaget och att sända kopior av dem till aktieägarna.
Under förutsättning att handlingarna hålls tillgängliga på bolagets webbplats får styrelsen, trots första stycket, välja mellan att hålla dem tillgängliga hos bolaget och att sända kopior av dem till aktieägarna.
Om det har inträffat väsentliga förändringar i något bolags tillgångar och skulder efter det att fusionsplanen upprättades, ska styrelsen lämna upplysningar om detta på bolagsstämman innan frågan om godkännande av fusionsplanen avgörs.
Om det har inträffat väsentliga förändringar i något bolags tillgångar och skulder efter det att fusionsplanen upprättades men innan den läggs fram på bolagsstämman, ska styrelsen lämna upplysningar om detta på stämman innan frågan om godkännande av fusionsplanen avgörs.
I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 53 §.
I fråga om publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gäller även 57 §.
20 §
Det övertagande bolaget eller, vid kombination, det äldsta av de överlåtande bolagen skall ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan skall göras hos Bolagsverket. Den skall ges in inom en
Det övertagande bolaget eller, vid kombination, det äldsta av de överlåtande bolagen ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en
15
månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 14 § första stycket, senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.
månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 14 § första stycket, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Följande handlingar ska bifogas ansökan:
1. en kopia av fusionsplanen med de handlingar som är bifogade den,
2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har underrättats enligt 19 § och, i de fall fusionsplanen enligt 14 § andra stycket inte behöver ges in för registrering, att samtliga aktieägare har undertecknat fusionsplanen, och
3. en kopia av protokollen från de bolagsstämmor som avses i 15 §.
Följande handlingar skall fogas till ansökan:
1. en kopia av fusionsplanen,
2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har underrättats enligt 19 § och, i sådana fall som avses i 14 § andra stycket, att samtliga aktieägare har undertecknat fusionsplanen, och
3. i förekommande fall, en kopia av protokollet från en bolagsstämma som avses i 15 §.
Om sökanden inte har bifogat de handlingar som anges i andra stycket, skall Bolagsverket förelägga denne att avhjälpa bristen. Om sökanden inte gör detta, skall ansökan avvisas.
Om sökanden inte har bifogat handlingarna ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.
Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.
25 §10
Styrelsen för det övertagande bolaget ska anmäla fusionen för registrering i aktiebolagsregistret. Styrelsen ska även för registrering anmäla, vid ab-
10 Senaste lydelse 2010:834.
16
sorption, aktiekapitalets ökning och, vid kombination, vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och lekmannarevisorer i bolaget.
Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd till verkställighet av fusionsplanen eller, när tillstånd lämnas av allmän domstol, från det att domstolens beslut har vunnit laga kraft. Till anmälan ska fogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar har överlämnats till det övertagande bolaget.
Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd att verkställa fusionsplanen eller, när tillstånd lämnas av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft. Till anmälan ska det bifogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar har överlämnats till det övertagande bolaget.
Bestämmelserna i 48 § tredje stycket ska tillämpas, om
Bestämmelserna i 48 a § andra stycket om att fusionen i vissa fall inte får registreras ska tillämpas, om
1. något av de bolag som deltar i fusionen eller något annat företag som genom fusion har gått upp i något av dessa bolag tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion,
1. något av de bolag som deltar i fusionen eller något annat företag som genom fusion eller delning har gått upp i något av dessa bolag tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning,
2. den gränsöverskridande fusionen har registrerats inom tre år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
2. den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar.
Tillämpliga bestämmelser Vad en gränsöverskridande fusion innebär
36 §11
Ett svenskt aktiebolag får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande fusion). En juridisk
Ett svenskt aktiebolag får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande fusion). En juridisk
11 Senaste lydelse 2010:1516.
17
person ska anses ha sådant hemvist, om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.
person ska anses ha en sådan hemvist om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.
För en gränsöverskridande fusion gäller följande bestämmelser i detta kapitel:
1 § om vad en fusion innebär, 2 § om fusionsvederlag, 4 § om fusion när överlåtande bolag har gått i likvidation,
5 § om särskilda rättighetshavares ställning,
37 och 38 §§ om fusionsplanen, 39 § om styrelseredogörelse, 10 § om kompletterande information,
11–13, 40 och 41 §§ om revisorsgranskning av fusionsplanen,
14 § första stycket och 42 § om registrering av fusionsplanen,
15 § första och andra styckena samt tredje stycket första meningen om när fusionsplanen ska underställas bolagsstämman,
43 och 53 §§ om tillhandahållande av fusionsplanen,
17 § om majoritetskrav m.m., 18 § om när frågan om fusion faller,
44 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,
19 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer,
20–21 a och 45 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,
22 § om kallelse på bolagens borgenärer,
23 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd till verkställande av fusionsplanen,
24 § om när allmän domstol ska lämna tillstånd till verkställande av fusionsplanen,
46 § om utfärdande av fusionsintyg,
18
47 och 48 §§ om registrering av fusionen,
26 och 49 §§ om fusionens rättsverkningar,
27 § om när frågan om fusion faller, varvid vad som i den paragrafen sägs om 25 § ska avse 48 §,
50 § om särskilt bokslut, och 51 § om absorption av helägt dotterbolag.
Bestämmelser som ska tillämpas vid en gränsöverskridande fusion
36 a §
Följande allmänna bestämmelser i detta kapitel gäller även för en gränsöverskridande fusion:
– 1 § om vad en fusion innebär, – 2 § om fusionsvederlag, – 4 § om fusion när överlåtande bolag har gått i likvidation,
– 5 § om särskilda rättighetshavares ställning,
– 36 b § om vederlagsfri fusion, och
– 36 c § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion.
För en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande bestämmelser om förfarandet:
– 37 och 38 §§ om fusionsplan, – 39–39 b §§ om styrelseredogörelse,
– 10 § om kompletterande information,
– 11–13 och 40–41 §§ om revisorsgranskning av fusionsplanen,
– 41 a § om meddelande om att synpunkter får lämnas,
– 14 § första stycket, 42 § och 42 a § om registrering av fusionsplanen,
– 43 och 57 §§ om tillhandahållande av fusionsplanen,
– 43 a § om synpunkter som har lämnats med anledning av ett meddelande enligt 41 a §,
– 15 § första och andra styckena och tredje stycket första meningen
19
om när fusionsplanen ska läggas fram för att godkännas på bolagsstämman,
– 15 a § om ändringar i bolagsordningen,
– 17 § om majoritetskrav m.m., – 18 § om när frågan om fusion faller,
– 44 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,
– 19 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer,
– 20, 21, 45 och 45 c §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 45
b
§ om förordnande av obe-
roende sakkunnig,
– 22 § om kallelse på bolagens borgenärer,
– 23 och 45 a §§ om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 45 d och 45 e §§ om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 46 § om utfärdande av fusionsintyg,
– 47–48 a §§ om registrering av fusionen,
– 26 och 49 §§ om fusionens rättsverkningar, och
– 27 § om när frågan om fusion faller, varvid det som i den para-
grafen sägs om 25 § ska avse 48 §.
Vid en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande bestämmelser om aktieägares rättigheter:
– 50 § om aktieägares rätt till inlösen, och
– 51–53 §§ om aktieägares rätt till ytterligare ersättning.
I 55 § finns det bestämmelser om förenklad fusion.
Vederlagsfri fusion
36 b §
En gränsöverskridande fusion genom absorption får genomföras vederlagsfritt, om
20
1. en person direkt eller indirekt innehar samtliga aktier i de fusionerande bolagen, eller
2. aktieägarna i de fusionerande bolagen innehar sina aktier och värdepapper till samma andel i samtliga fusionerande bolag.
Särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion
36 c §
Ett aktiebolag får inte delta i en gränsöverskridande fusion om det
1. är i konkurs,
2. genomgår företagsrekonstruktion, eller
3. är i likvidation på grund av ett beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §.
38 §12
Fusionsplanen ska innehålla uppgifter om
En fusionsplan enligt 37 § ska innehålla uppgifter om
1. de fusionerande bolagens form, företagsnamn och säte,
2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag och eventuell kontant betalning,
2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag och eventuell kontantersättning,
3. de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och förekommande värdepapper i det övertagande bolaget,
4. den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för sysselsättningen,
5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor aktier och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i det övertagande bolaget,
6. från vilken tidpunkt de fusionerande bolagens transaktioner bokföringsmässigt ska anses ingå i det övertagande bolaget,
7. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som ska tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,
7. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som innehavare av särskilda rättigheter i ett överlåtande bolag ska ha eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,
8. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller
8. arvode och andra särskilda förmåner som ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör
12 Senaste lydelse 2018:1682.
21
motsvarande befattningshavare eller till den som utför granskning enligt 11, 40 eller 41 §,
eller motsvarande befattningshavare,
9. bolagsordning för det övertagande bolaget,
9. bolagsordningen för det övertagande bolaget,
10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till det övertagande bolaget och de överväganden som har gjorts vid värderingen, och
10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till det övertagande bolaget och de överväganden som har gjorts vid värderingen,
11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för fastställandet av villkoren för fusionen.
11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för fusionen, och
12. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 50 § och på vilket sätt den ska utövas, med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som en inlösenanmälan ska skickas till.
I förekommande fall ska fusionsplanen också innehålla en uppgift om hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget beslutas.
Fusionsplanen ska också innehålla uppgifter om
1. de säkerheter som bolagens borgenärer erbjuds, i de fall de erbjuds sådana säkerheter, och
2. hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget, om en sådan process ska genomföras.
Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om det övertagande bolagets form, företagsnamn och säte.
Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om det övertagande bolagets form, företagsnamn och säte samt om vilken handling som utgör stiftelseurkund för det övertagande bolaget.
Styrelsernas redogörelser
39 §13
Styrelsen i vart och ett av de bolag som deltar i fusionen ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för bolagen. Av redogörelsen ska framgå hur fusionsvederlaget har bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska synpunkter som har beaktats. Redogörelsen ska även innehålla uppgift
Styrelsen i vart och ett av de bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om fusionen är lämplig för bolagen. I redogörelsen ska det ingå en beskrivning av fusionens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet och för dess borgenärer.
13 Senaste lydelse 2008:12.
22
om fusionens sannolika konsekvenser för aktieägare, borgenärer och anställda. Om styrelsen i skälig tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare, ska detta yttrande fogas till redogörelsen.
I redogörelsen ska det även ingå ett avsnitt med information för aktieägarna enligt 39 a § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 39 b §.
I stället för att upprätta en enda redogörelse får styrelsen upprätta två separata redogörelser för aktieägarna respektive arbetstagarna. Styrelsen behöver inte upprätta någon redogörelse alls om det följer av 39 a och 39 b §§ att det varken behöver upprättas ett avsnitt för aktieägarna eller ett avsnitt för arbetstagarna.
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen. Styrelsen ska informera aktieägarna om yttrandet oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte.
39 a §
I avsnittet med information för aktieägarna enligt 39 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. aktiernas utbytesförhållande och, i de fall en kontantersättning erbjuds, storleken på ersättningen samt den metod som har använts för att bestämma aktiernas utbytesförhållande och storleken på ersättningen,
2. fusionens konsekvenser för aktieägarna,
3. inlösenbeloppet vid inlösen enligt 50 § och den metod som har använts för att bestämma det, och
4. hur en aktieägare ska göra för att utöva sin rätt till inlösen enligt 50 § och till ytterligare ersättning enligt 51–53 §§.
23
Något avsnitt med information för aktieägarna krävs inte om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till att något sådant avsnitt inte ska upprättas.
39 b §
I avsnittet med information för arbetstagarna enligt 39 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. fusionens konsekvenser för anställningsförhållandena och eventuella åtgärder som vidtas till skydd för dessa förhållanden,
2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet, och
3. de förhållanden som anges i 1 och 2 i fråga om eventuella dotterföretag.
Något avsnitt med information för arbetstagarna krävs inte om samtliga arbetstagare ingår i bolagets styrelse.
40 §14
Vid en gränsöverskridande fusion ska revisorsgranskningen enligt 11 § omfatta även styrelsens redogörelse enligt 39 §.
Vid en gränsöverskridande fusion ska revisorsgranskningen enligt 11 § omfatta även styrelsens redogörelse enligt 39–39 b §§. Revisorsyttrandet ska innehålla ett utlåtande om huruvida redogörelsen är komplett och uppfyller de krav som anges i de paragraferna.
Bestämmelserna i första stycket och 11–13 §§ ska inte tillämpas om Bolagsverket eller en utländsk behörig myndighet i en stat där något av de deltagande bolagen har sitt hemvist, efter gemensam begäran från de fusionerande bolagen, har utsett eller godkänt en eller flera oberoende sakkunniga att för samtliga bolags räkning granska fusionsplanen och upprätta en gemensam skriftlig rapport för alla bolag.
Revisorsyttrandet ska innehålla även ett utlåtande om huruvida aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen och det erbjudna inlösenbeloppet är lämpliga. Uppgifter ska också lämnas om
1. den eller de metoder som har använts för att fastställa utbytesförhållandet, kontantersättningen och inlösenbeloppet,
2. huruvida metoderna är lämpliga för att fastställa aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen och inlösenbeloppet, och
14 Senaste lydelse 2008:1238.
24
3. särskilda svårigheter vid värderingen, om det har uppkommit några.
Vad som sägs i 13 § om revisors rätt till upplysningar och biträde gäller även för den som utses att utföra granskning enligt andra stycket.
I fall som avses i andra stycket ska det till fusionsplanen fogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med sådant innehåll som avses i 11 § andra stycket. Ett sådant yttrande ska vid tillämpningen av 19 §, 21 § första stycket 3 och 22 § anses som ett revisorsyttrande enligt 11 §.
40 a §
Bestämmelserna i 11–13 och 40 §§ ska inte tillämpas om Bolagsverket eller en utländsk behörig myndighet i en stat där något av de deltagande bolagen har sin hemvist, efter en gemensam begäran från de fusionerande bolagen, har utsett eller godkänt en eller flera oberoende sakkunniga att för samtliga bolags räkning granska fusionsplanen och upprätta en gemensam skriftlig rapport för alla bolag.
Det som sägs i 13 § om en revisors rätt till upplysningar och biträde gäller även för en oberoende sakkunnig.
Om en oberoende sakkunnig har utsetts eller godkänts för att granska fusionsplanen ska det till fusionsplanen bifogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med sådant innehåll som anges i 11 § andra stycket. Ett sådant yttrande ska vid tillämpningen av 19 §, 21 § första stycket 3 och 22 § anses som ett revisorsyttrande enligt 11 §.
25
41 §15
Den som Bolagsverket utser att utföra granskning enligt 40 § andra stycket ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. I fråga om granskningen och innehållet i den rapport som upprättas gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 11–13 §§ och 40 § första stycket.
Den som Bolagsverket enligt 40 a § utser att utföra granskning ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. I fråga om granskningen och innehållet i den rapport som upprättas ska 11–13 och 40 §§ tillämpas.
Meddelande om att synpunkter får lämnas
41 a §
Till fusionsplanen ska det bifogas ett meddelande med information till de fusionerande bolagens aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till de fusionerande bolagen. I meddelandet ska det anges att synpunkterna får lämnas senast på den femte arbetsdagen före dagen för den bolagsstämma som i respektive bolag ska ta ställning till fusionsplanen.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på bolagsstämman i ett bolag, ska det i stället anges att synpunkterna får lämnas till bolaget senast fem arbetsdagar före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
42 §16
Vid en gränsöverskridande fusion ska skyldigheten enligt 14 § att ge in fusionsplanen med bifogade handlingar för registrering fullgöras av det svenska bolag som deltar i fusionen. Om flera svenska bolag deltar ska skyldigheten fullgöras av det svenska bolag som är övertagande bolag eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag, av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.
15 Senaste lydelse 2009:713.
16 Senaste lydelse 2018:1682.
26
Om fusionsplanen eller de handlingar som är fogade till planen är avfattade på annat språk än svenska, ska sökanden ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte ges in.
I anmälan för registrering ska det lämnas uppgifter om
I anmälan om registrering ska det lämnas uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för vart och ett av de fusionerande bolagen,
2. de register där bolagen är registrerade och de nummer som används för identifiering i registren,
3. hur borgenärer och, i förekommande fall, minoritetsaktieägare ska förfara för att utöva sina rättigheter samt de adresser där fullständig information om detta förfarande kostnadsfritt kan erhållas, och
3. hur borgenärer och aktieägare ska göra för att utöva sina rättigheter samt de adresser där de kostnadsfritt kan få fullständig information om detta, och
4. bolagens adresser. När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i tredje stycket 1–3.
När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i andra stycket 1–3.
I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har upprättat enligt 11, 40 eller 40 a §.
42 a §
Om fusionsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska den som lämnar in planen även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får i det enskilda fallet medge att någon översättning inte ges in.
27
43 §17
Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i ett bolag som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 39 § tillgängliga för aktieägarna, för arbetstagarorganisationer som företräder arbetstagare hos bolaget och för arbetstagare som inte företräds av någon arbetstagarorganisation. Handlingarna ska, under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas, hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen ska ha sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i ett bolag som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 39 § tillgängliga för aktieägarna och arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om att godkänna fusionsplanen ska behandlas.
I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 53 §.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i det övertagande bolaget, gäller i stället att handlingarna ska hållas tillgängliga under minst sex veckor före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
I 57 § finns det ytterligare bestämmelser för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
43 a §
De synpunkter som har lämnats med anledning av meddelandet enligt 41 a § ska läggas fram på en sådan bolagsstämma som avses i 15 §.
17 Senaste lydelse 2010:1516.
28
45 §18
Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan enligt 20 § göras av det svenska bolag som deltar i fusionen. Om flera svenska bolag deltar, ska ansökan i förekommande fall göras av det svenska bolag som är övertagande bolag eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag, av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.
Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan enligt 20 § göras av det svenska bolag som deltar i fusionen. Om flera svenska bolag deltar, ska ansökan göras av det svenska bolag som är övertagande bolag eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag, av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.
Till ansökan ska, utöver det som anges i 20 §, följande handlingar bifogas:
1. en kopia av styrelsens redogörelse med eventuellt yttrande från arbetstagarna eller deras företrädare,
2. en kopia av handlingar med synpunkter som bolagets intressenter har lämnat med anledning av ett meddelande enligt 41 a §, och
3. en handling med information om att det har inletts ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, under förutsättning att den lagen är tillämplig.
45 a §
Vid Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver det som anges i 21, 22 och 45 b–45 d §§, att Bolagsverket ska avslå ansökan, om
1. det enligt 36 c § finns hinder mot att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,
2. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås
18 Senaste lydelse 2008:12.
29
eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
3. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
45 b §
Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 45 § uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap får Bolagsverket förordna en lämplig person som sakkunnig. Den sakkunniga ska vara oberoende av de fusionerande bolagen och får inte ha någon intressekonflikt med något av dem. Den sakkunniga ska utföra sitt arbete opartiskt och objektivt.
Sökanden ska ersätta Bolagsverket för dess kostnader för den sakkunniga. Bolagsverket ska fatta beslut om det belopp som sökanden ska betala. Av beslutet ska det framgå när beloppet ska betalas och vad kostnaderna avser.
Om ett belopp som har beslutats inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen ( 1993:891 ) om indrivning av statliga fordringar m.m.
45 c §
Den dag som avses i 22 § andra stycket ska vid en gränsöverskridande fusion bestämmas till en dag som infaller tidigast tre månader efter registreringen enligt 14 § av fusionsplanen.
45 d §
Om ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan enligt 23 § ska överlämnas till domstol och det övertagande bolaget har eller ska ha sitt säte i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, ska ärendet
30
överlämnas till tingsrätten i den ort där styrelsen i det svenska bolag som har gjort ansökan har sitt säte.
45 e §
Om Bolagsverket med stöd av 23 § eller 45 d § har överlämnat ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion till domstol, ska domstolen avslå ansökan, om
1. en borgenär som har motsatt sig ansökan presenterar trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och om att ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordran, och
2. bolaget inte visar att det inte finns någon fara för att fordran inte ska bli betald eller att betryggande säkerhet har lämnats.
Om ansökan inte ska avslås, ska domstolen lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen.
46 §19
Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket, när det finns ett lagakraftvunnet beslut om tillstånd till verkställande av fusionsplanen enligt 23 eller 24 § och det eller de svenska bolag som deltar i fusionen i övrigt har fullgjort vad som krävs enligt denna lag, för varje sådant bolag utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har skett på föreskrivet sätt. Ett sådant intyg får inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte har slutligt avgjorts.
Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket, när verket har gett tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 23 § eller när en domstol, genom ett beslut som har fått laga kraft, har gett tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 45 e §, för varje svenskt bolag som deltar i fusionen utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt (fusionsintyg). Ett fusionsintyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Ett fusionsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd att verkställa
19 Senaste lydelse 2008:12.
31
fusionsplanen. Om det på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid får tremånadersfristen överskridas. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.
Fusionsintyget ska tillhandahållas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater.
Registrering av fusionen när det övertagande bolaget ska ha sitt hemvist i annan stat än Sverige
Registrering av fusionen när det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige
47 §20
Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination, ska ha sitt hemvist i en annan stat än Sverige, ska ett svenskt bolag som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen ge in det intyg som avses i 46 §, tillsammans med en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Intyget ska ges in inom sex månader från den tidpunkt då det utfärdades.
Om det övertagande bolaget har sin hemvist i en annan stat än Sverige, ska ett svenskt bolag som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen ge in en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Detsamma gäller om bolaget vid kombination ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige.
Kopian ska ges in inom sex månader från den dag då fusionsintyget utfärdades.
Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att fusionen har ägt rum, ska Bolagsverket i aktiebolagsregistret föra in uppgift om att det eller de överlåtande svenska bolagen som deltagit i fusionen har upplösts.
Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att fusionen har genomförts, ska Bolagsverket i aktiebolagsregistret föra in en uppgift om att det eller de överlåtande svenska bolagen som har deltagit i fusionen har upplösts.
Registrering av fusionen när det övertagande bolaget ska ha sitt hemvist i Sverige
Registrering av fusionen när det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige
48 §21
Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination, ska ha sitt hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i aktiebolagsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i det övertagande bolaget inom sex
Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i aktiebolagsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i det övertagande bolaget
20 Senaste lydelse 2008:12. 21 Senaste lydelse 2010:834.
32
månader från den tidpunkt då intyg enligt 46 § utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.
inom sex månader från den dag då fusionsintyget utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.
Bolagsverket får registrera fusionen endast om
1. verket har utfärdat ett intyg enligt 46 § för varje svenskt bolag som deltar i fusionen,
2. de utländska bolag som deltar i fusionen har gett in motsvarande intyg från behöriga myndigheter i de stater där de är registrerade, tillsammans med en kopia av fusionsplanen, och
3. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering av fusionen.
Om lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner är tillämplig, får fusionen registreras endast om
1. avtal har träffats eller beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att sådant avtal har träffats eller beslut har fattats, och
2. det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot den ordning för medverkan som ska gälla till följd av lagen.
Bolagsverket ska utan dröjsmål underrätta behöriga myndigheter i den eller de stater där överlåtande bolag har sitt hemvist om registreringen.
48 a §
Bolagsverket får registrera fusionen enligt 48 § endast om
1. verket har utfärdat ett fusionsintyg för varje svenskt bolag som deltar i fusionen,
2. verket har fått del av ett fusionsintyg för varje utländskt bolag som deltar i fusionen,
33
3. de utländska bolag som deltar i fusionen har gett in en kopia av fusionsplanen, och
4. det inte heller finns något hinder mot registrering av fusionen.
Om lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, får fusionen registreras endast
1. om ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller om förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett sådant beslut har fattats, och
2. om det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot det system för medverkan som ska gälla enligt lagen.
Bolagsverket ska så snart som möjligt underrätta behöriga myndigheter i den eller de stater där det eller de överlåtande bolagen har hemvist om registreringen.
49 §22
Vid en gränsöverskridande fusion inträder de rättsverkningar som avses i 26 § vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där det övertagande bolaget har sitt hemvist. Om det övertagande bolaget har sitt hemvist i Sverige, inträder rättsverkningarna vid den tidpunkt då fusionen registreras i aktiebolagsregistret enligt 48 §.
Vid en gränsöverskridande fusion uppkommer de rättsverkningar som avses i 26 § vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där det övertagande bolaget har sin hemvist. Om det övertagande bolaget har sin hemvist i Sverige, uppkommer rättsverkningarna vid registreringen enligt 48 § av fusionen i aktiebolagsregistret.
Utöver vad som anges i 26 § gäller att de fusionerande bolagens rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som föreligger vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan överförs till det övertagande bolaget.
Utöver det som anges i 26 § gäller att
1. aktieägare i överlåtande bolag som utnyttjar sin rätt enligt 50 § till inlösen inte blir aktieägare i det övertagande bolaget, och
2. de fusionerande bolagens rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som finns vid den
22 Senaste lydelse 2008:12.
34
tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan övergår till det övertagande bolaget.
Aktieägares rätt till inlösen
50 §
En aktieägare i ett fusionerande bolag har rätt att få sina aktier inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i fusionsplanen, om
1. aktieägaren till följd av fusionen skulle bli aktieägare i ett annat bolag som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, och
2. aktieägaren vid bolagsstämman har röstat mot att godkänna fusionsplanen.
En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen anmäla detta till bolaget. Anmälan ska göras på det sätt som enligt 38 § första stycket 12 har angetts i fusionsplanen. Om aktieägaren inte gör en anmälan, är rätten till inlösen förlorad.
Bolaget ska betala ut inlösenbeloppet inom två månader från den dag då fusionen fick verkan enligt 49 §.
Aktieägares rätt till ytterligare ersättning
51 §
Om det inlösenbelopp som anges i fusionsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som har utövat sin rätt till inlösen enligt 50 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.
52 §
Om det utbytesförhållande för aktier eller andra värdepapper som anges
35
i fusionsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som inte har utövat sin rätt till inlösen enligt 50 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.
53 §
En aktieägare som vill ha ersättning enligt 51 eller 52 § får väcka talan mot bolaget. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Om en domstol bestämmer att en aktieägare i ett överlåtande bolag ska ha rätt till ytterligare ersättning enligt 51 eller 52 §, gäller detta även mot det övertagande bolaget.
54 §
Den som för talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion får inte som omständigheter till grund för talan åberopa att det utbytesförhållande mellan aktier eller det inlösenbelopp som anges i fusionsplanen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som har lämnats i dessa avseenden inte uppfyller lagens krav.
51 §
Vid en gränsöverskridande fusion mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag tillämpas bestämmelserna i 36–50 §§, dock med följande avvikelser.
Förenklad fusion
55 § 23
Vid en gränsöverskridande fusion mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag tillämpas 36–49 §§, dock med följande avvikelser.
1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 38 § första stycket 2, 3 och 5.
1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 38 § första stycket 2, 3, 5 och 12.
23 Senaste lydelse av tidigare 51 § 2008:12.
36
2. Bestämmelserna om revisorsgranskning i 11–13, 40 och 41 §§ samt om bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen i 15 § första stycket ska inte tillämpas.
3. Styrelsen i det överlåtande bolaget behöver inte upprätta någon redogörelse enligt 39 §.
3. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller vad som sägs i 34 § andra stycket 1 och 2 i stället för vad som sägs i 26 § första stycket 1–4.
4. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller det som sägs i 34 § andra stycket 1 och 2 i stället för det som sägs i 26 § första stycket 1–4.
Vid en fusion enligt denna paragraf ska det till fusionsplanen fogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med sådant innehåll som avses i 11 § andra stycket 1.
Vid en fusion enligt denna paragraf ska det till fusionsplanen bifogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med det innehåll som avses i 11 § andra stycket 1.
Denna paragraf gäller också vid andra gränsöverskridande fusioner som sker genom absorption, om
1. samtliga aktier i de bolag som deltar i fusionen direkt eller indirekt innehas av en och samma person, och
2. fusionsvederlag inte ska betalas.
52 §
Talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut om godkännande av fusionsplan ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
56 §24En talan om att ett bolagsstämmobeslut om att godkänna en fusionsplan ska upphävas ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Om en allmän domstol genom dom eller beslut som har vunnit laga kraft har bifallit en talan om upphävande av ett stämmobeslut om att godkänna en fusionsplan, ska fusionen gå åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd på det övertagande bolagets vägnar efter det att överlåtande bolag har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i
Om en allmän domstol genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft har bifallit en talan om att ett stämmobeslut om att godkänna en fusionsplan ska upphävas, ska fusionen gå åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd för det övertagande bolagets räkning efter det att överlåtande bolag har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i
24 Senaste lydelse av tidigare 52 § 2008:12.
37
Post- och Inrikes Tidningar, svarar de överlåtande bolagen, eller vid absorption, det eller de överlåtande bolagen och det övertagande bolaget solidariskt.
Post- och Inrikes Tidningar, ansvarar de överlåtande bolagen. Vid absorption är det i de fallen det eller de överlåtande bolagen och det övertagande bolaget som ansvarar solidariskt.
I fråga om ett beslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver vad som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket i denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket eller domstol genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd till verkställande av fusionsplanen enligt 23 eller 24 §.
I fråga om ett beslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver det som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket i denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket, eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft, har lämnat tillstånd enligt 23, 24 eller 45 e § att verkställa fusionsplanen.
53 §
Utöver det som anges i 16 respektive 43 §, ska i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, fusionsplanen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.
57 § 25
Utöver det som anges i 16 och 43 §§ gäller följande. I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska fusionsplanen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats. Handlingarna ska hållas tillgängliga under minst en månad eller, i fall som avses i 43 §, sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och under dagen för stämman.
24 kap. Delning av aktiebolag 24 kap. Delning
Vad en delning innebär
Allmänna bestämmelser om delning
1 §
Ett aktiebolag kan delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget (delning).
Ett aktiebolag kan delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra aktiebolag (delning).
Delning kan ske genom att
1. det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder övertas av
Delning kan ske genom att det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder övertas av två
25 Senaste lydelse av tidigare 53 § 2010:1516.
38
två eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation,
2. en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses.
eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation. Vid en sådan delning ska delningsvederlag utges till aktieägarna i det överlåtande bolaget (fullständig delning).
Delning kan också ske genom att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses. Vid en sådan delning ska delningsvederlag utges
1. till aktieägarna i det överlåtande bolaget (partiell delning), eller
2. till det överlåtande bolaget (delning genom separation).
Övertagande bolag kan vara redan bildade aktiebolag eller aktiebolag som bildas genom delningen.
2 §26
Vederlaget till aktieägarna i det överlåtande bolaget (delningsvederlaget) ska bestå av aktier i det eller de övertagande bolagen eller av pengar. Mer än hälften av vederlagets sammanlagda värde ska utgöras av aktier.
Vederlaget till aktieägarna i det överlåtande bolaget eller, vid delning genom separation, till det överlåtande bolaget (delningsvederlaget) ska bestå av aktier i det eller de övertagande bolagen eller av pengar. Mer än hälften av vederlagets sammanlagda värde ska utgöras av aktier.
5 §
Om enligt delningsplanen en skuld som åvilar det överlåtande bolaget genom delningen skall överföras till ett övertagande bolag, svarar det senare bolaget efter delningen för skulden utan någon begränsning. Förmår det övertagande bolaget inte betala skulden, svarar de övriga övertagande bolagen solidariskt för skulden, dock högst med ett belopp som för varje bolag motsvarar det verkliga värdet av den nettobehållning som har tilldelats
Om en skuld som det överlåtande bolaget har, genom delningen, i enlighet med delningsplanen, ska överföras till ett övertagande bolag, ansvarar det senare bolaget efter delningen för skulden utan någon begränsning. Om det övertagande bolaget inte förmår att betala skulden, ansvarar de övriga övertagande bolagen solidariskt för skulden, dock högst med ett belopp som för varje bolag motsvarar det verkliga värdet av den nettobehållning som
26 Senaste lydelse 2008:805.
39
bolaget vid delningen. Vid delning enligt 1 § andra stycket 2 svarar dessutom det överlåtande bolaget, dock högst med ett belopp som motsvarar det verkliga värdet av vad som har behållits av bolaget vid delningen.
har tilldelats bolaget vid delningen. Vid partiell delning och delning genom separation ansvarar dessutom det överlåtande bolaget för skulden, dock högst med ett belopp som motsvarar det verkliga värdet av vad som har behållits av bolaget vid delningen.
Om en skuld som åvilar det överlåtande bolaget inte behandlas i delningsplanen, svarar de övertagande bolagen eller, vid delning enligt 1 § andra stycket 2, det eller de övertagande bolagen och det överlåtande bolaget för skulden solidariskt och utan begränsning.
Om en skuld som det överlåtande bolaget har inte behandlas i delningsplanen ansvarar de övertagande bolagen eller, vid partiell delning och delning genom separation, det eller de övertagande bolagen och det överlåtande bolaget för skulden solidariskt och utan begränsning.
8 §27
I delningsplanen ska det för varje bolag anges
I delningsplanen ska det för varje bolag finnas en noggrann beskrivning av vilka tillgångar och skulder som ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen och, vid partiell delning eller delning genom separation, behållas av det överlåtande bolaget med uppgifter om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde.
I planen ska det också för varje bolag anges
1. företagsnamn, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där styrelsen ska ha sitt säte,
2. en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen eller, vid delning enligt 1 § andra stycket 2, behållas av det överlåtande bolaget med uppgift om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde,
3. hur många aktier i övertagande bolag som ska lämnas för ett angivet antal aktier i det överlåtande bolaget och vilken kontant ersättning som ska lämnas som delningsvederlag,
2. hur många aktier i övertagande bolag som ska lämnas för ett angivet antal aktier i det överlåtande bolaget och vilken kontant ersättning som ska lämnas som delningsvederlag,
27 Senaste lydelse 2018:1682.
40
4. den tidpunkt och de övriga villkor som ska gälla för utlämnandet av delningsvederlaget,
5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor de aktier som lämnas som delningsvederlag medför rätt till utdelning i övertagande bolag,
6. den planerade tidpunkten för upplösningen av det överlåtande bolaget, om detta ska upplösas,
7. vilka rättigheter i övertagande bolag som ska tillkomma innehavare av aktier, teckningsoptioner, konvertibler och andra värdepapper med särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,
8. arvode och annan särskild förmån som med anledning av delningen ska lämnas till en styrelseledamot eller en verkställande direktör i överlåtande eller övertagande bolag eller till en revisor som utför granskning enligt 13 §,
9. om någon på något annat sätt ska få särskilda rättigheter eller förmåner av övertagande bolag som bildas i samband med delningen, och
10. kostnaderna för delningen och hur dessa ska fördelas på deltagande bolag.
3. den tidpunkt och de övriga villkor som ska gälla för utlämnandet av delningsvederlaget,
4. från vilken tidpunkt och på vilka villkor de aktier som lämnas som delningsvederlag medför rätt till utdelning i övertagande bolag,
5. den planerade tidpunkten för upplösningen av det överlåtande bolaget, om detta ska upplösas,
6. vilka rättigheter i övertagande bolag som ska tillkomma innehavare av aktier, teckningsoptioner, konvertibler och andra värdepapper med särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,
7. arvode och annan särskild förmån som med anledning av delningen ska lämnas till en styrelseledamot eller en verkställande direktör i överlåtande eller övertagande bolag eller till en revisor som utför granskning enligt 13 §,
8. om någon på något annat sätt ska få särskilda rättigheter eller förmåner av övertagande bolag som bildas i samband med delningen, och
9. kostnaderna för delningen och hur dessa ska fördelas på deltagande bolag.
13 §28
För vart och ett av de deltagande bolagen ska delningsplanen granskas av en eller flera revisorer. Granskningen ska vara så omfattande och ingående som god revisionssed kräver. För varje bolag ska revisorn eller revisorerna upprätta ett yttrande över granskningen. Av yttrandena ska det framgå huruvida delningsvederlaget och grunderna för dess fördelning har bestämts på ett sakligt och korrekt sätt. Det ska också anges vilken eller vilka metoder som har använts vid värderingen av bolagens tillgångar och skulder, resultatet av de tillämpade värderingsmetoderna samt deras lämplighet och vilken vikt som har tillmätts dem vid den samlade bedömningen av värdet på vart och ett av bolagen. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen ska anmärkas.
I yttrandena ska det särskilt anges,
28 Senaste lydelse 2008:1238.
41
1. vid samtliga slag av delning: om revisorerna vid sin granskning har funnit att delningen medför fara för att borgenärerna i ett övertagande bolag inte ska få sina fordringar betalda,
2. vid delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas: om den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som motsvarar minst dess aktiekapital, och
3. vid delning enligt 1 § andra stycket 2: om det efter delningen fortfarande finns full täckning för det bundna egna kapitalet i det överlåtande bolaget.
3. vid partiell delning och delning genom separation: om det efter delningen fortfarande finns full täckning för det bundna egna kapitalet i det överlåtande bolaget.
Om samtliga aktieägare i de bolag som deltar i delningen har samtyckt till det, får granskningen och yttrandena begränsas till de omständigheter som anges i andra stycket.
Revisorernas yttranden ska fogas till delningsplanen.
Revisorernas yttranden ska bifogas delningsplanen.
När delningsplanen skall underställas bolagsstämman
Bolagsstämmans prövning av delningsplanen
17 §29
Delningsplanen ska underställas bolagsstämman i det överlåtande bolaget.
Delningsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget.
Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i ett övertagande bolag begär det, ska delningsplanen underställas även bolagsstämman i det övertagande bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att uppgift att delningsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.
Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i ett övertagande bolag begär det, ska delningsplanen läggas fram för att godkännas av bolagsstämman även i det bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att en uppgift om att delningsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.
Stämman får hållas tidigast en månad eller, om samtliga bolag som deltar i delningen är privata aktiebolag, tidigast två veckor efter det att uppgift om planens registrering har kungjorts.
Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgiften om delningsplanens registrering har kungjorts. Om samtliga bolag som deltar i delningen är privata aktiebolag, får stämman hållas tidigare, dock tidigast två veckor efter kungörelsen.
Första stycket gäller inte om övertagande bolag äger samtliga aktier i det överlåtande bolaget.
Första–tredje styckena gäller inte vid delning, där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag och
Första–tredje styckena gäller inte vid en delning där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag
29 Senaste lydelse 2011:1046.
42
alla aktieägare i bolagen har undertecknat delningsplanen.
och alla aktieägare i bolagen har undertecknat delningsplanen.
Ändringar i bolagsordningen
17 a §
Om delningen innebär att det behövs ändringar i bolagsordningen, ska dessa beslutas senast vid den bolagsstämma där delningsplanen godkänns.
Om delningsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på stämman, ska ändringarna i bolagsordningen beslutas före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen.
22 §
Det överlåtande bolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen. Ansökan skall göras hos Bolagsverket. Den skall ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om delningsplanen har registrerats enligt 16 §, senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.
Det överlåtande bolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om delningsplanen har registrerats enligt 16 §, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Följande handlingar ska bifogas ansökan:
1. en kopia av delningsplanen med de handlingar som är bifogade till den,
2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har underrättats enligt 21 § och, i de fall delningsplanen enligt 16 § andra stycket inte behöver ges in för registrering, att samtliga aktieägare har undertecknat delningsplanen, och
3. en kopia av protokollen från de bolagsstämmor som avses i 17 §.
Följande handlingar ska fogas till ansökan:
1. en kopia av delningsplanen,
2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har
43
underrättats enligt 21 § och, i sådana fall som avses i 16 § andra stycket, att samtliga aktieägare har undertecknat delningsplanen, och
3. i förekommande fall, en kopia av protokollet från bolagsstämma som avses i 17 §.
Om sökanden inte har bifogat de handlingar som anges i andra stycket, skall Bolagsverket förelägga denne att avhjälpa bristen. Om sökanden inte gör detta, skall ansökan avvisas.
Om sökanden inte har bifogat handlingarna ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.
Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.
23 §30
Bolagsverket skall avslå en ansökan enligt 22 §
Bolagsverket ska avslå en ansökan enligt 22 §
1. vid samtliga slag av delning: om delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
1. vid samtliga slag av delning: om delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan författning eller mot bolagsordningen,
2. vid samtliga slag av delning: om delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. vid delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte utvisar att den del av det överlåtande bolaget som skall övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
3. vid delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte visar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
4. vid delning enligt 1 § andra stycket 2: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte utvisar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet.
4. vid partiell delning och delning genom separation: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte visar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och pröv-
30 Senaste lydelse 2008:603.
44
ningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Bolagsverket förklara tillståndsfrågan vilande under högst sex månader.
27 §31
Styrelserna för de övertagande bolagen ska gemensamt anmäla delningen för registrering i aktiebolagsregistret. För bolag som tidigare är införda i aktiebolagsregistret, ska anmälan även innehålla uppgift om aktiekapitalets ökning. Om bolaget ska nybildas i samband med delningen, ska i anmälan även anges vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och lekmannarevisorer i bolaget.
Styrelserna för de övertagande bolagen ska gemensamt anmäla delningen för registrering i aktiebolagsregistret. För bolag som tidigare är införda i aktiebolagsregistret ska anmälan även innehålla en uppgift om aktiekapitalets ökning. För bolag som nybildas i samband med delningen, ska det i anmälan även anges vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och lekmannarevisorer i bolaget.
Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd till verkställighet av delningsplanen eller, när tillstånd har lämnats av allmän domstol, från det att domstolens beslut har vunnit laga kraft. Till anmälan ska fogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att det överlåtande bolagets tillgångar har överlämnats till övertagande bolag i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.
Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd att verkställa delningsplanen eller, när tillstånd har lämnats av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft. Till anmälan ska det bifogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att det överlåtande bolagets tillgångar har överlämnats till övertagande bolag i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.
Bestämmelserna i 53 § andra stycket om att delningen i vissa fall inte får registreras ska tillämpas, om
1. något av de bolag som deltar i delningen, eller något annat bolag som genom delning eller fusion har gått upp i något av dessa bolag, tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning,
2. den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
31 Senaste lydelse 2010:834.
45
3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar.
28 §32
När en anmälan om delning enligt 27 § registreras, inträder följande rättsverkningar.
När en anmälan om delning enligt 27 § registreras, inträder följande rättsverkningar:
1. Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 29 kap. 1–3 §§ som har samband med delningen övergår till det eller de övertagande bolagen i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.
1. Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 29 kap. 1–3 §§ som har samband med delningen övergår till det eller de övertagande bolagen i enlighet med det som har angetts i delningsplanen.
2. Aktieägare i det överlåtande bolaget blir aktieägare i övertagande bolag.
2. Vid fullständig delning och partiell delning blir aktieägare i det överlåtande bolaget aktieägare i övertagande bolag. Vid delning genom separation blir överlåtande bolag aktieägare i övertagande bolag.
3. Överlåtande bolag, som ska upplösas genom delningen, är upplöst.
4. Övertagande bolag, som ska bildas genom delningen, anses bildade. Trots bestämmelserna i första stycket kan ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i överlåtande bolag som har upplösts genom delningen begära hos styrelsen att det hålls bolagsstämma för behandling av fråga om talan enligt 29 kap. 7 §. I så fall ska 7 kap. 17 § andra stycket tillämpas. Om en sådan talan väcks, gäller 25 kap. 44 § i tillämpliga delar.
Trots första stycket kan ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i överlåtande bolag som har upplösts genom delningen begära hos styrelsen att det hålls bolagsstämma för behandling av en fråga om talan enligt 29 kap. 7 §. I så fall ska 7 kap. 17 § andra stycket tillämpas. Om en sådan talan väcks, gäller 25 kap. 44 § i tillämpliga delar.
Gränsöverskridande delning
Vad en gränsöverskridande delning innebär
30 §
Ett svenskt aktiebolag får delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas helt eller delvis av
32 Senaste lydelse 2008:805.
46
en eller flera motsvarande juridiska personer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, varav minst en ska ha sin hemvist utanför Sverige (gränsöverskridande delning).
Vid en gränsöverskridande delning ska varje övertagande bolag vara en juridisk person som bildas genom delningen.
Bestämmelser som ska tillämpas vid en gränsöverskridande delning
31 §
Följande allmänna bestämmelser i detta kapitel gäller även för en gränsöverskridande delning:
– 1 § första–tredje styckena om vad en delning innebär,
– 2 § om delningsvederlag, – 4 § om delning när det överlåtande bolaget har gått i likvidation,
– 5 § första stycket om övertagande bolags betalningsansvar,
– 6 § om särskilda rättighetshavares ställning, och
– 32 § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande delning.
För en gränsöverskridande delning gäller vidare följande bestämmelser om förfarandet:
– 33 och 34 §§ om delningsplan, – 35–37 §§ om styrelseredogörelse,
– 12 § om kompletterande information,
– 13–15 och 38 §§ om revisorsgranskning av delningsplanen,
– 39 § om meddelande om att synpunkter får lämnas,
– 16 § första stycket, 40 § och 41 § om registrering av delningsplanen,
– 42 och 62 §§ om tillhandahållande av delningsplanen,
– 43 § om synpunkter som har lämnats med anledning av ett meddelande enligt 39 §,
47
– 17 § första stycket om att delningsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget,
– 17 a § om ändringar i bolagsordningen,
– 19 § första, andra och fjärde styckena om majoritetskrav m.m.,
– 20 § om när frågan om delning faller,
– 44 § om villkorat beslut om godkännande av delningsplanen,
– 21 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer,
– 22, 23, 45, 46 och 48 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen,
– 47 § om förordnande av oberoende sakkunnig,
– 24 § om kallelse på bolagens borgenärer,
– 25 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa delningsplanen,
– 49 § om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa delningsplanen,
– 50 § om utfärdande av delningsintyg,
– 51–53 §§ om registrering av delningen,
– 28 och 54 §§ om delningens rättsverkningar,
– 29 § om när frågan om delning faller, varvid vad som i den paragrafen sägs om 27 § ska avse 52 §, och – 60 § om särskilda bestämmelser vid delning genom separation.
Vid en gränsöverskridande delning gäller vidare följande bestämmelser om aktieägares rättigheter:
– 55 § om aktieägares rätt till inlösen, och
– 56–58 §§ om aktieägares rätt till ytterligare ersättning.
48
Särskilda begränsningar i rätten att genomföra en gränsöverskridande delning
32 §
Ett aktiebolag får inte genomföra en gränsöverskridande delning om det
1. är i konkurs,
2. genomgår företagsrekonstruktion, eller
3. är i likvidation på grund av ett beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §.
Delningsplan
33 §
Vid en gränsöverskridande delning ska styrelsen i det överlåtande bolaget upprätta en delningsplan. Styrelsen ska underteckna delningsplanen.
Om ett övertagande bolag ska bildas i Sverige i samband med delningen, utgör delningsplanen stiftelseurkund.
34 §
En delningsplan enligt 33 § ska innehålla en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som vid fullständig delning ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen och, vid partiell delning eller delning genom separation, behållas av det överlåtande bolaget, med uppgifter om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde samt hur de tillgångar eller skulder som inte är uttryckligen fördelade ska behandlas.
Planen ska vidare innehålla uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för det överlåtande bolaget samt för övertagande bolag,
2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag och eventuell kontantersättning,
49
3. de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och förekommande värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag,
4. den föreslagna tidsplanen för delningen,
5. den gränsöverskridande delningens sannolika följder för sysselsättningen,
6. från vilken tidpunkt och på vilka villkor aktier och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i övertagande bolag,
7. från vilken tidpunkt som transaktioner i det överlåtande bolaget bokföringsmässigt ska anses ingå i övertagande bolag,
8. vilka rättigheter i övertagande bolag som innehavare av särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget ska ha eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,
9. arvode och andra särskilda förmåner som ska lämnas till en styrelseledamot eller verkställande direktör i det överlåtande bolaget,
10. den eller de metoder som tillämpats för värdering av tillgångar och skulder,
11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för delningen,
12. specifika krav som gäller för tilldelningen av aktier och värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag och skälen för dessa,
13. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 55 § och på vilket sätt den ska utövas, med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som en inlösenanmälan ska skickas till,
14. eventuella ändringar i det överlåtande bolagets bolagsordning, vid en partiell delning eller en delning genom separation.
Till planen ska stiftelseurkunder och bolagsordningar för övertagande bolag som bildas genom delningen bifogas.
50
Delningsplanen ska också innehålla uppgifter om
1. de säkerheter som det överlåtande bolagets borgenärer erbjuds, i de fall de erbjuds sådana säkerheter, och
2. hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan i övertagande bolag, om en sådan process ska genomföras.
Styrelsens redogörelse
35 §
Styrelsen i det överlåtande bolaget ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om delningen är lämplig för bolaget. I redogörelsen ska det ingå en beskrivning av delningens konsekvenser för den framtida verksamheten och för bolagets borgenärer.
I redogörelsen ska det även ingå ett avsnitt med information för aktieägarna enligt 36 § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 37 §.
I stället för att upprätta en enda redogörelse får styrelsen upprätta två separata redogörelser för aktieägarna respektive arbetstagarna. Styrelsen behöver inte upprätta någon redogörelse alls om det följer av 36 § andra stycket och 37 § andra stycket att det varken behöver upprättas ett avsnitt för aktieägarna eller ett avsnitt för arbetstagarna.
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen. Styrelsen ska informera aktieägarna om yttrandet oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte.
51
36 §
I avsnittet med information för aktieägarna enligt 35 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. aktiernas utbytesförhållande och, i de fall en kontantersättning erbjuds, storleken på ersättningen samt den metod som har använts för att bestämma aktiernas utbytesförhållande och storleken på ersättningen,
2. delningens konsekvenser för aktieägarna,
3. inlösenbeloppet vid inlösen enligt 55 § och den metod som har använts för att bestämma det, och
4. hur en aktieägare ska göra för att utöva rätten till inlösen enligt 55 § och till ytterligare ersättning enligt 56–58 §§.
Något avsnitt med information för aktieägarna krävs inte om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till att något sådant avsnitt inte ska upprättas.
37 §
I avsnittet med information för arbetstagarna enligt 35 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. delningens konsekvenser för anställningsförhållandena och eventuella åtgärder som vidtas till skydd för dessa förhållanden,
2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet, och
3. de förhållanden som anges i 1 och 2 i fråga om eventuella dotterföretag.
Något avsnitt med information för arbetstagarna krävs inte om samtliga arbetstagare ingår i bolagets styrelse.
Revisorsgranskning
38 §
Vid en gränsöverskridande delning ska revisorsgranskningen enligt 13 § omfatta även styrelsens redo-
52
görelse enligt 35–37 §§. Revisorsyttrandet ska innehålla ett utlåtande om huruvida redogörelsen är komplett och uppfyller de krav som anges i de paragraferna.
Revisorsyttrandet ska innehålla även ett utlåtande om huruvida aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen och det erbjudna inlösenbeloppet är lämpliga. Uppgifter ska också lämnas om
1. den eller de metoder som har använts för att fastställa utbytesförhållandet, kontantersättningen och inlösenbeloppet,
2. huruvida de använda metoderna är lämpliga för att fastställa utbytesförhållandet, kontantersättningen och inlösenbeloppet, och
3. särskilda svårigheter vid värderingen, om det har uppkommit några.
Det som sägs i 13 § andra stycket 2 gäller inte i fråga om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige.
Meddelande om att synpunkter får lämnas
39 §
Till delningsplanen ska det bifogas ett meddelande med information till det överlåtande bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till bolaget. I meddelandet ska det anges att synpunkterna får lämnas senast på den femte arbetsdagen före dagen för den bolagsstämma som ska ta ställning till delningsplanen.
Registrering av delningsplanen
40 §
Vid registrering av en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning gäller följande utöver det som anges i 16 § första stycket.
53
I anmälan om registrering ska det lämnas uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för det överlåtande bolaget samt form, företagsnamn och säte som föreslås för övertagande bolag,
2. det överlåtande bolagets organisationsnummer,
3. hur borgenärer och aktieägare ska göra för att utöva sina rättigheter samt de adresser där de kostnadsfritt kan få fullständig information om detta, och
4. bolagens adresser. När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i andra stycket 1–3.
I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor har upprättat enligt 13 eller 38 §.
41 §
Om delningsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska den som lämnar in planen även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får i det enskilda fallet medge att någon översättning inte ges in.
Tillhandahållande av delningsplanen
42 §
Vid en gränsöverskridande delning ska styrelsen i det överlåtande bolaget hålla delningsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 35 § tillgängliga för aktieägarna och arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller med något annat likvärdigt
54
elektroniskt hjälpmedel under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om att godkänna delningsplanen ska behandlas.
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
I 62 § finns det ytterligare bestämmelser för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
43 §
De synpunkter som har lämnats med anledning av meddelandet enligt 39 § ska läggas fram på en sådan bolagsstämma som avses i 17 §.
Villkorat beslut om godkännande av delningsplanen
44 §
Bolagsstämman i det överlåtande bolaget får villkora beslutet om att godkänna delningsplanen med att en senare stämma godkänner de former som beslutas för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget.
Ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen
45 §
Till ansökan ska, utöver det som anges i 22 §, följande handlingar bifogas:
1. en kopia av styrelsens redogörelse med eventuellt yttrande från arbetstagarna eller deras företrädare,
2. en kopia av handlingar med synpunkter som bolagets intressenter har lämnat med anledning av ett meddelande enligt 39 §, och
55
3. en handling med information om att det har inletts ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, under förutsättning att den lagen är tillämplig.
46 §
Vid Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning gäller följande, utöver det som anges i 23, 24, 47 och 48 §§.
Bolagsverket ska avslå ansökan, om
1. det enligt 32 § finns hinder mot att det överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,
2. delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
3. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
47 §
Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 45 § uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap får Bolagsverket förordna en lämplig person som sakkunnig. Den sakkunniga ska vara oberoende av det överlåtande bolaget och får inte ha någon intressekonflikt med det. Den sakkunniga ska utföra sitt arbete opartiskt och objektivt.
Sökanden ska ersätta Bolagsverket för dess kostnader för den sakkunniga. Bolagsverket ska fatta beslut om det belopp som sökanden ska betala. Av beslutet ska det framgå när beloppet ska betalas och vad kostnaderna avser.
56
Om ett belopp som har beslutats inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen ( 1993:891 ) om indrivning av statliga fordringar m.m.
48 §
Den dag som avses i 24 § andra stycket ska vid en gränsöverskridande delning bestämmas till en dag som infaller tidigast tre månader efter registreringen enligt 16 § av delningsplanen.
49 §
Om Bolagsverket med stöd av 25 § har överlämnat ett ärende om tillstånd att verkställa en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning till domstol, ska domstolen avslå ansökan, om
1. en borgenär som har motsatt sig ansökan presenterar trovärdiga uppgifter om att delningen medför fara för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och om att ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordran, och
2. bolaget inte visar att det inte finns någon fara för att fordran inte ska bli betald eller att betryggande säkerhet har lämnats.
Om ansökan inte ska avslås, ska domstolen lämna tillstånd att verkställa delningsplanen.
Utfärdande av delningsintyg
50 §
Vid en gränsöverskridande delning ska Bolagsverket, när verket har gett tillstånd att verkställa delningsplanen enligt 25 § eller när en domstol, genom ett beslut som har fått laga kraft, har gett tillstånd att verkställa delningsplanen enligt 49 §, för det överlåtande bolaget utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt (delnings-
57
intyg). Ett delningsintyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna delningsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Ett delningsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen. Om det på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid får tremånadersfristen överskridas. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.
Delningsintyget ska tillhandahållas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater.
Registrering av en delning när ett övertagande bolag ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige
51 §
När ett övertagande bolag ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige ska det överlåtande bolaget inför registreringen av delningen ge in en kopia av delningsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Handlingen ska ges in inom sex månader från den dag då delningsintyget utfärdades.
Efter underrättelse från behöriga utländska myndigheter om att samtliga övertagande bolag har registrerats, ska Bolagsverket föra in en uppgift om delningen och om datum för registreringen i aktiebolagsregistret. Vid fullständig delning ska verket i registret också föra in en uppgift om att det överlåtande bolaget har upplösts genom delningen och en uppgift om datum för upplösningen. Verket ska underrätta den eller de utländska myndigheterna om registreringen.
58
Registrering av en delning när ett övertagande bolag ska ha sin hemvist i Sverige
52 §
Om ett övertagande bolag efter en gränsöverskridande delning ska ha sin hemvist i Sverige, ska styrelsen eller motsvarande förvaltnings- eller ledningsorgan i det överlåtande bolaget anmäla det övertagande bolaget för registrering hos Bolagsverket inom sex månader från den dag då delningsintyget utfärdades. Anmälan ska innehålla uppgifter om vilka som har utsetts till styrelseledamöter och, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.
Till anmälan ska följande handlingar bifogas:
1. en kopia av delningsplanen,
2. ett yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag eller en motsvarande oberoende sakkunnig som har godkänts av en utländsk behörig myndighet i den stat där det överlåtande bolaget har sin hemvist, av vilket det framgår att det finns täckning för det aktiekapital som ska registreras för det övertagande aktiebolaget.
53 §
Bolagsverket får registrera ett övertagande bolag enligt 52 § endast om
1. verket har fått del av ett delningsintyg,
2. det överlåtande bolaget har gett in de uppgifter och handlingar som avses i 52 §,
3. bolagsordningen är förenlig med denna lag och andra författningar,
4. det aktiekapital som ska registreras för bolaget uppfyller kraven i 1 kap. 4 och 5 §§, och
5. det inte heller finns något hinder mot registrering.
Om lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöver-
59
skridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, får delningen registreras endast
1. om ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller om förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett sådant beslut har fattats, och
2. om det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot det system för medverkan som ska gälla enligt lagen.
Bolagsverket ska så snart som möjligt underrätta den behöriga myndigheten i den stat där det överlåtande bolaget har sin hemvist om registreringen.
Delningens rättsverkningar
54 §
Vid en gränsöverskridande delning uppkommer de rättsverkningar som avses i 28 § första stycket vid den tidpunkt som fastställts i den stat där det överlåtande bolaget har eller har haft sin hemvist. Vid delning av ett svenskt aktiebolag inträder rättsverkningarna vid registreringen enligt 51 § av delningen i aktiebolagsregistret.
Utöver det som anges i 28 § gäller följande:
1. Aktieägare i det överlåtande bolaget som utnyttjar sin rätt enligt 55 § till inlösen blir inte aktieägare i övertagande bolag.
2. Det överlåtande bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör från anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande delningen får verkan övergår till övertagande bolag.
3. Tillgångar och skulder som inte har fördelats i delningsplanen övergår till övertagande bolag i proportion till den andel av nettotillgångarna som tilldelats respektive bolag genom delningsplanen.
60
Aktieägares rätt till inlösen
55 §
En aktieägare i det överlåtande bolaget har rätt att få sina aktier inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i delningsplanen, om
1. aktieägaren till följd av delningen skulle bli aktieägare i ett annat bolag som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, och
2. aktieägaren vid bolagsstämman har röstat mot att godkänna delningsplanen.
En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av delningsplanen anmäla detta till bolaget. Anmälan ska göras på det sätt som enligt 34 § andra stycket 13 har angetts i delningsplanen. Om aktieägaren inte gör en anmälan, är rätten till inlösen förlorad.
Bolaget ska betala ut inlösenbeloppet inom två månader från den dag då delningen fick verkan enligt 54 §.
Aktieägares rätt till ytterligare ersättning
56 §
Om det inlösenbelopp som anges i delningsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som har utövat sin rätt till inlösen enligt 55 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.
57 §
Om det utbytesförhållande för aktier eller andra värdepapper som anges i delningsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som inte har utövat sin rätt till inlösen enligt
61
55 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.
58 §
En aktieägare som vill ha ersättning enligt 56 eller 57 § får väcka talan mot bolaget. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna delningsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Om en domstol bestämmer att en aktieägare i ett överlåtande bolag ska ha rätt till ytterligare ersättning enligt 56 eller 57 §, gäller detta även mot övertagande bolag.
59 §
Den som för talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning får inte som omständigheter till grund för talan åberopa att det utbytesförhållande mellan aktier eller det inlösenbelopp som anges i delningsplanen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som har lämnats i dessa avseenden inte uppfyller lagens krav.
Särskilda bestämmelser vid delning genom separation
60 §
Vid en gränsöverskridande delning genom separation ska följande bestämmelser i detta kapitel inte tillämpas:
– 34 § andra stycket 2, 3, 6, 8, 12 och 13 om innehållet i delningsplanen,
– 35–37 §§ om styrelsens redogörelse, och
– 55–58 §§ om aktieägares rätt till inlösen och ytterligare ersättning.
Dessutom får revisorernas granskning och yttranden begränsas till de
62
omständigheter som anges i 13 § andra stycket.
30 §
Talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut om godkännande av delningsplan skall i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
61 §
En talan om att ett bolagsstämmobeslut om att godkänna en delningsplan ska upphävas ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Om allmän domstol genom dom eller beslut som har vunnit laga kraft har bifallit en talan om upphävande av ett stämmobeslut om att godkänna en delningsplan, skall delningen gå åter även om det överlåtande bolaget har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd på övertagande bolags vägnar efter det att det överlåtande bolaget har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar, svarar det överlåtande bolaget och de övertagande bolagen solidariskt.
Om en allmän domstol genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft har bifallit en talan om att ett stämmobeslut om att godkänna en delningsplan ska upphävas, ska delningen gå åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd för det övertagande bolagets räkning efter det att överlåtande bolag har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ansvarar överlåtande och övertagande bolag solidariskt.
I fråga om ett beslut att godkänna en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning gäller, utöver det som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket i denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket, eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft, har lämnat tillstånd enligt 25 eller 49 § att verkställa delningsplanen.
31 §
Utöver det som anges i 18 §, ska i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, delningsplanen med bifogade hand-
62 § 33
Utöver det som anges i 18 och 42 §§ gäller följande. I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska delningspla-
33 Senaste lydelse av tidigare 31 § 2010:1516.
63
lingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.
nen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats. Handlingarna ska hållas tillgängliga under minst en månad eller, i ett fall som avses i 42 §, sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och under dagen för stämman.
24 a kap. Gränsöverskridande ombildning
Vad en gränsöverskridande ombildning innebär
1 § Ett svenskt aktiebolag får ombildas till en motsvarande juridisk person som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande ombildning).
En gränsöverskridande ombildning sker genom att ett aktiebolag, utan att upplösas, överför sitt registrerade säte till en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och ombildas till ett bolag som omfattas av lagstiftningen i den staten.
Begränsningar i rätten att genomföra en gränsöverskridande ombildning
2 § Ett aktiebolag får inte genomföra en gränsöverskridande ombildning, om det
1. är i konkurs,
2. genomgår företagsrekonstruktion,
3. är i likvidation på grund av ett beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §, eller
4. är i likvidation på annan grund och skifte av bolagets tillgångar har påbörjats.
Särskilda rättighetshavares ställning
3 § Innehavare av teckningsoptioner, konvertibler eller andra värdepapper med särskilda rättigheter i det bolag som ska ombildas ska ha minst motsvarande rättigheter i det ombildade bolaget. Detta gäller dock inte om innehavarna enligt ombildningsplanen har rätt att få sina värdepapper inlösta av bolaget.
Ombildningsplan
4 § Styrelsen i det bolag som ska ombildas ska upprätta en plan för ombildningen. Planen ska undertecknas av styrelsen.
5 § En ombildningsplan ska innehålla uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för det bolag som ska ombildas,
2. form, företagsnamn och säte för bolaget efter ombildning,
3. den föreslagna tidsplanen för ombildningen,
64
4. vilka rättigheter i bolaget efter ombildning som ska tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i aktiebolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,
5. arvode och andra särskilda förmåner som ska lämnas till en styrelseledamot eller verkställande direktör,
6. eventuella stimulansåtgärder som bolaget har varit föremål för eller subventioner som bolaget har mottagit under de senaste fem åren,
7. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 34 § och på vilket sätt den ska utövas, med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som inlösenanmälan ska skickas till, och
8. ombildningens sannolika följder för sysselsättningen. Ombildningsplanen ska också innehålla uppgifter om
1. de säkerheter som bolagets borgenärer erbjuds, i de fall de erbjuds sådana säkerheter, och
2. hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan i det ombildade bolaget, om en sådan process ska genomföras.
Till ombildningsplanen ska, i förekommande fall, bifogas den handling som utgör stiftelseurkund för det ombildade bolaget samt bolagsordningen för det ombildade bolaget.
Styrelsens redogörelse
6 § Styrelsen i det bolag som ska ombildas ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om ombildningen är lämplig för bolaget. I redogörelsen ska det ingå en beskrivning av ombildningens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet och för dess borgenärer.
I redogörelsen ska det även ingå ett avsnitt med information för aktieägarna enligt 7 § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 8 §.
I stället för att upprätta en enda redogörelse får styrelsen upprätta två separata redogörelser för aktieägarna respektive arbetstagarna. Styrelsen behöver inte upprätta någon redogörelse alls om det följer av 7 § andra stycket och 8 § andra stycket att det varken behöver upprättas ett avsnitt för aktieägarna eller ett avsnitt för arbetstagarna.
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen. Styrelsen ska informera aktieägarna om yttrandet oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte.
7 § I avsnittet med information för aktieägarna enligt 6 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. ombildningens konsekvenser för aktieägarna,
2. inlösenbeloppet vid inlösen enligt 34 § och den metod som har använts för att bestämma det,
3. hur en aktieägare ska göra för att utöva sin rätt till inlösen enligt 35 § och till ytterligare ersättning enligt 36 §.
Något avsnitt med information för aktieägarna krävs inte om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till att något sådant avsnitt inte ska upprättas.
65
8 § I avsnittet med information för arbetstagarna enligt 6 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. ombildningens konsekvenser för anställningsförhållandena och eventuella åtgärder som vidtas till skydd för förhållanden,
2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet, och
3. de förhållanden som anges i 1 och 2 i fråga om eventuella dotterföretag.
Något avsnitt med information för arbetstagarna krävs inte om samtliga arbetstagare ingår i bolagets styrelse.
Revisorsgranskning
9 § Ombildningsplanen och styrelsens redogörelse ska granskas av en eller flera revisorer. Granskningen ska vara så omfattande och ingående som god revisionssed kräver. Revisorn eller revisorerna ska upprätta ett yttrande över granskningen. Revisorsyttrandet ska bifogas ombildningsplanen. Det ska innehålla ett utlåtande om huruvida styrelsens redogörelse är komplett och uppfyller de krav som framgår av 6–8 §§.
Revisorsyttrandet ska innehålla även ett utlåtande om huruvida det erbjudna inlösenbeloppet är lämpligt. Uppgifter ska också lämnas om
1. den eller de metoder som har använts för att fastställa inlösenbeloppet,
2. huruvida de använda metoderna är lämpliga för att fastställa inlösenbeloppet, och
3. särskilda svårigheter vid värderingen, om det har uppkommit några. Första och andra styckena behöver inte tillämpas om samtliga aktieägare i det bolag som ska ombildas har samtyckt till det.
10 § En revisor som avses i 9 § ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Om inte något annat framgår av bolagsordningen, ska revisorn utses av bolagsstämman. Om någon särskild revisor inte utses, ska granskningen i stället utföras av bolagets revisor.
För en revisor som har utsetts att utföra granskning enligt 9 § gäller 9 kap. 40, 45 och 46 §§.
11 § Styrelsen, den verkställande direktören och revisorn i det bolag som ska ombildas ska ge varje revisor som utför granskning enligt 9 § tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning som denne anser vara nödvändig och lämna de upplysningar och den hjälp som en sådan revisor begär. Samma skyldighet har en revisor som utför granskning enligt 9 § mot övriga sådana revisorer.
Meddelande om att synpunkter får lämnas
12 § Till ombildningsplanen ska det bifogas ett meddelande med information till bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till bolaget. I meddelandet ska det anges att synpunkterna får lämnas senast på den femte arbetsdagen före dagen för den bolagsstämma som ska ta ställning till ombildningsplanen.
66
Registrering av ombildningsplanen
13 § Det bolag som ska ombildas ska ge in ombildningsplanen med bifogade handlingar till Bolagsverket för registrering i aktiebolagsregistret. En uppgift om registreringen ska kungöras enligt 27 kap. 3 §. Kungörelsen ska innehålla de uppgifter som avses i andra stycket 1–3. I kungörelsen ska det också lämnas uppgift om var planen hålls tillgänglig, om den inte kungörs i sin helhet.
I anmälan om registrering ska det lämnas uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för bolaget,
2. det register där bolaget är registrerat och det nummer som används för identifiering i registret,
3. hur borgenärer och aktieägare ska göra för att utöva sina rättigheter samt de adresser där de kostnadsfritt kan få fullständig information om detta, och
4. bolagets adress. I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor lämnar enligt 9 §.
14 § Om ombildningsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska den som lämnar in planen även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte ges in.
Tillhandahållande av ombildningsplanen
15 § Styrelsen ska hålla ombildningsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 6 § tillgängliga för aktieägarna och för arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om att godkänna ombildningsplanen ska behandlas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
I 39 § finns det ytterligare bestämmelser för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
16 § De synpunkter som har lämnats med anledning av meddelandet enligt 12 § ska läggas fram på en sådan bolagsstämma som avses i 17 §.
Bolagsstämmans prövning av ombildningsplanen
17 § Ombildningsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman. Stämman får hållas tidigast en månad efter det att en uppgift om att ombildningsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.
67
Ändringar i bolagsordningen
18 § Vid den bolagsstämma som godkänner ombildningsplanen ska det också beslutas om det innehåll som bolagsordningen ska ha efter ombildningen.
Villkorat beslut om godkännande av ombildningsplanen
19 § Bolagsstämman i det bolag som ska ombildas får villkora beslutet att godkänna ombildningsplanen med att en senare stämma godkänner de former som beslutas för arbetstagarnas medverkan i det ombildade bolaget.
Majoritetskrav
20 § Ett bolagsstämmobeslut om godkännande av ombildningsplanen är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar såväl av de avgivna rösterna som av de aktier som är företrädda vid stämman.
Om det finns aktier av olika slag i bolaget tillämpas första stycket även inom varje aktieslag som är företrätt vid stämman.
Underrättelse till bolagets kända borgenärer
21 § När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget ska bolaget skriftligen underrätta sina kända borgenärer om beslutet. Underrättelserna ska innehålla en uppgift om att bolaget avser att ansöka om tillstånd att verkställa ombildningsplanen och en uppgift om borgenärernas rätt att motsätta sig att planen verkställs.
Någon underrättelse behöver inte skickas till borgenärer vars anspråk avser en fordran på lön, pension eller någon annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).
Ansökan om tillstånd att verkställa ombildningsplanen
22 § Det bolag som ska ombildas ska ansöka om tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget och senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Följande handlingar ska bifogas ansökan:
1. en kopia av ombildningsplanen med de handlingar som är bifogade till den,
2. en kopia av styrelsens redogörelse med eventuellt yttrande från arbetstagarna eller deras företrädare,
3. en kopia av handlingar med synpunkter som bolagets intressenter har lämnat med anledning av ett meddelande enligt 12 §,
4. en kopia av protokollet från den bolagsstämma som avses i 17 §,
5. en handling med information om att det har inletts ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, under förutsättning att den lagen är tillämplig, och
6. intyg från bolagets styrelse eller verkställande direktör om att bolagets kända borgenärer har underrättats enligt 21 §.
68
Om sökanden inte har bifogat handlingarna ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.
Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.
23 § Bolagsverket ska avslå en ansökan enligt 22 § om
1. ombildningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan författning eller mot bolagsordningen,
2. det enligt 2 § finns hinder mot att bolaget genomför en gränsöverskridande ombildning,
3. ombildningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
4. ombildningen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, men något sådant förfarande inte har inletts.
24 § Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 22 § uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap, får Bolagsverket förordna en lämplig person som sakkunnig. Den sakkunniga ska vara oberoende av bolaget och får inte ha någon intressekonflikt med det. Den sakkunniga ska utföra sitt arbete opartiskt och objektivt.
Sökanden ska ersätta Bolagsverket för dess kostnader för den sakkunniga. Bolagsverket ska fatta beslut om det belopp som sökanden ska betala. Av beslutet ska det framgå när beloppet ska betalas och vad kostnaderna avser.
Om ett belopp som har beslutats inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Kallelse på bolagets borgenärer
25 § Bolagsverket ska kalla bolagets borgenärer, om verket finner att det inte finns något hinder mot en ansökan enligt 22 §. Verket ska dock inte kalla borgenärer vars anspråk avser en fordran på lön, pension eller någon annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).
Kallelsen ska innehålla ett föreläggande för den som vill motsätta sig ansökan att senast en viss dag anmäla detta skriftligen. Denna dag får bestämmas till en dag som infaller tidigast tre månader efter registreringen av ombildningsplanen enligt 13 §. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att borgenären, om han eller hon inte motsätter sig ansökan, ska anses ha medgett den.
Bolagsverket ska så snart som möjligt kungöra kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Verket ska vidare skicka en särskild underrättelse om kallelsen till Skatteverket.
69
När Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa ombildningsplanen
26 § Om inte någon av de borgenärer som har kallats enligt 25 § motsätter sig ansökan inom utsatt tid, ska Bolagsverket ge bolaget tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Motsätter sig någon borgenär ansökan, ska verket överlämna ärendet till tingsrätten på den ort där styrelsen i bolaget har sitt säte.
När allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa ombildningsplanen
27 § Om Bolagsverket med stöd av 26 § har överlämnat ett ärende om tillstånd att verkställa en ombildningsplan till domstol, ska domstolen avslå ansökan, om
1. en borgenär som har motsatt sig ansökan presenterar trovärdiga uppgifter om att ombildningen medför fara för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och om att ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordran, och
2. bolaget inte visar att det inte finns någon fara för att fordran inte ska bli betald eller att betryggande säkerhet har lämnats.
Om ansökan inte ska avslås, ska domstolen lämna tillstånd att verkställa ombildningsplanen.
Utfärdande av ombildningsintyg
28 § När Bolagsverket har gett tillstånd att verkställa ombildningsplanen enligt 26 § eller när en domstol, genom ett beslut som har fått laga kraft, har gett tillstånd att verkställa ombildningsplanen enligt 27 §, ska Bolagsverket för bolaget utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt (ombildningsintyg).
Ett ombildningsintyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna ombildningsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Ett ombildningsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Om det på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid får tremånadersfristen överskridas. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.
Ombildningsintyget ska tillhandahållas den behöriga myndigheten i den stat där bolaget efter ombildningen ska ha sitt registrerade säte.
Registrering av en ombildning av ett svenskt aktiebolag
29 § Inför registreringen av ombildningen ska bolaget ge in en kopia av ombildningsplanen till den behöriga myndigheten i den stat där bolaget ska ha sitt säte. Handlingen ska ges in inom sex månader från den dag då ombildningsintyget utfärdades.
Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att ombildningen har ägt rum, ska Bolagsverket föra in uppgifter om ombildningen och om datum för registreringen i aktiebolagsregistret.
70
Anmälan för registrering vid en ombildning av en utländsk juridisk person
30 § Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett svenskt aktiebolag, ska styrelsen eller motsvarande förvaltnings- eller ledningsorgan i det bolag som ska ombildas anmäla ombildningen för registrering hos Bolagsverket inom sex månader från den dag då ombildningsintyget utfärdades. Anmälan ska innehålla uppgifter om vilka som har utsetts till styrelseledamöter och, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det ombildade bolaget.
Till anmälan ska följande handlingar bifogas:
1. en kopia av ombildningsplanen,
2. ett yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag eller en motsvarande oberoende sakkunnig som har godkänts av en utländsk behörig myndighet i den stat där det bolag som ska ombildas har sin hemvist, av vilket det framgår att det finns täckning för det aktiekapital som ska registreras för det svenska aktiebolaget.
Bolagsverkets kontroll och registrering vid en ombildning av en utländsk juridisk person
31 § Bolagsverket får registrera en ombildning enligt 30 § endast om
1. verket har fått del av ett ombildningsintyg,
2. det bolag som ska ombildas har gett in de uppgifter och handlingar som avses i 30 §,
3. bolagsordningen är förenlig med denna lag och andra författningar,
4. det aktiekapital som ska registreras för bolaget uppfyller kraven i 1 kap. 4 och 5 §§, och
5. det inte heller finns något hinder mot registrering. Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, får ombildningen registreras endast
1. om ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller om förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett sådant beslut har fattats, och
2. om det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot det system för medverkan som ska gälla enligt lagen.
Bolagsverket ska så snart som möjligt underrätta den behöriga myndigheten i den stat där det bolag som ska ombildas har sin hemvist om registreringen.
Ombildningens rättsverkningar
32 § Vid ombildningen uppkommer följande rättsverkningar.
1. Det ombildade bolaget får sitt registrerade säte i en annan medlemsstat och får en ändrad rättslig form enligt lagstiftningen i den staten.
2. Bolagets tillgångar och skulder övergår till att vara det ombildade bolagets tillgångar och skulder.
3. Aktieägare i bolaget fortsätter att vara aktieägare i det ombildade bolaget, om de inte utnyttjar sin rätt enligt 34 § till inlösen.
4. Bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör från anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som finns vid den tidpunkt då den
71
gränsöverskridande ombildningen får verkan övergår till att vara det ombildade bolagets rättigheter och skyldigheter.
Rättsverkningarna uppkommer vid den tidpunkt som har fastställts i den medlemsstat där bolaget efter ombildningen ska ha sin hemvist. Om bolaget ska ha sin hemvist i Sverige, uppkommer rättsverkningarna vid den tidpunkt då ombildningen registreras enligt 31 § i aktiebolagsregistret.
Frågan om ombildning faller
33 § Bolagsverket ska förklara att frågan om ombildning har fallit, om
1. ansökan enligt 22 § om tillstånd att verkställa ombildningsplanen inte har gjorts inom föreskriven tid eller ansökan har avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft,
2. anmälan enligt 30 § inte har gjorts inom föreskriven tid, eller
3. Bolagsverket genom beslut som har fått laga kraft har avskrivit ett ärende enligt 30 § om registrering eller har vägrat registrering enligt 31 §.
Aktieägares rätt till inlösen
34 § En aktieägare i ett bolag som ska ombildas har rätt att få sina aktier inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i ombildningsplanen, om aktieägaren vid bolagsstämman har röstat mot att godkänna ombildningsplanen.
En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av ombildningsplanen anmäla detta till bolaget. Anmälan ska göras på det sätt som har angetts i ombildningsplanen enligt 5 § första stycket 7. Om aktieägaren inte gör en anmälan, är rätten till inlösen förlorad.
Inlösenbeloppet ska betalas inom två månader från den dag då ombildningen fick verkan enligt 32 §.
Aktieägares rätt till ytterligare ersättning
35 § Om det inlösenbelopp som anges i ombildningsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som har utnyttjat sin rätt till inlösen enligt 34 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.
En aktieägare som vill ha ersättning enligt första stycket får väcka talan mot bolaget. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna ombildningsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
36 § Den som för talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en ombildningsplan får inte som omständigheter till grund för talan åberopa att det inlösenbelopp som anges i ombildningsplanen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som har lämnats om inlösenbeloppet inte uppfyller lagens krav.
72
Borgenärers rätt att väcka talan i Sverige efter det att ombildningen fått verkan
37 § Den som har en fordran på ett svenskt aktiebolag som har ombildats enligt detta kapitel får väcka talan mot det ombildade bolaget vid rätten i den ort där styrelsen hade sitt säte före ombildningen, om fordran uppkom innan uppgiften om registrering av ombildningsplanen kungjordes enligt 13 § första stycket.
Om talan inte väcks inom två år från den tidpunkt då ombildningen fick verkan i den medlemsstat där bolaget efter ombildningen ska ha sin hemvist, är rätten att väcka talan med stöd av första stycket förlorad.
Ogiltighet
38 § En talan om att ett bolagsstämmobeslut om att godkänna en ombildningsplan ska upphävas ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
I fråga om ett beslut att godkänna en ombildningsplan gäller, utöver det som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket, eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft, har lämnat tillstånd enligt 26 eller 27 § att verkställa ombildningsplanen.
Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av ombildningsplanen i vissa publika aktiebolag
39 § Utöver det som anges i 15 § första stycket andra meningen gäller att ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska hålla ombildningsplanen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats. Handlingarna ska hållas tillgängliga under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och under dagen för stämman.
29 kap.
2 §34
En revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av hans eller hennes medhjälpare. I de fall som avses i 9 kap. 44 § och 46 § andra stycket samt 10 kap. 18 § andra stycket denna lag samt4 kap.3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism svarar dock revisorn, lek-
En revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som hans eller hennes medhjälpare uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar. I de fall som avses i 9 kap. 44 § och 46 § andra stycket och 10 kap. 18 § andra stycket denna lag och4 kap.3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ansvarar dock revisorn,
34 Senaste lydelse 2019:1249.
73
mannarevisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.
lekmannarevisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.
Om ett registrerat revisionsbolag är revisor eller särskild granskare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller granskningen som är ersättningsskyldiga.
Om ett registrerat revisionsbolag är revisor eller särskild granskare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller den särskilda granskningen som är ersättningsskyldiga.
Första och andra styckena gäller även för den revisor eller oberoende sakkunniga som utför granskning i samband med ett gränsöverskridande förfarande enligt 23, 24 eller 24 a kap.
31 kap.
2 §35
Följande beslut av Bolagsverket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol:
1. beslut i ärenden enligt 7 kap. 17 §, 9 kap. 9, 9 a, 25, 26 eller 27 § eller 10 kap. 22 §,
2. beslut i tillståndsärenden enligt 8 kap. 9 §, 30 § eller 37 § andra stycket, 9 kap. 15 §, 20 kap. 23 §, 23 kap. 20 eller 33 § eller 24 kap. 22 §,
2. beslut i tillståndsärenden enligt 8 kap. 9 §, 30 § eller 37 § andra stycket, 9 kap. 15 §, 20 kap. 23 §, 23 kap. 20 eller 33 §, 24 kap. 22 § eller 24 a kap. 22 §,
3. beslut enligt 23 kap. 27 eller 35 § eller 24 kap. 29 § att förklara att frågan om fusion eller delning har fallit,
3. beslut enligt 23 kap. 27 eller 35 §, 24 kap. 29 § eller 24 a kap. 33 § att förklara att frågan om fusion, delning eller ombildning har fallit,
4. beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 23 kap. 46 §,
4. beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 23 kap. 46 §, 24 kap. 50 § eller 24 a kap. 28 §,
5. beslut om betalningsskyldighet enligt 23 kap. 45 b § andra stycket, 24 kap. 47 § andra stycket eller 24 a kap. 24 § andra stycket,
5. beslut enligt 27 kap. 2 § att skriva av en anmälan om registrering eller vägra registrering i andra fall än det som anges i andra stycket,
6. beslut enligt 27 kap. 2 § att skriva av en anmälan om registrering eller vägra registrering i andra fall än det som anges i andra stycket,
35 Senaste lydelse 2020:613.
74
6. beslut enligt 27 kap. 6 § eller 6 a § att avregistrera en företrädare, en postadress eller en e-postadress,
7. beslut i ärenden enligt 28 kap. 5 § andra stycket,
8. beslut att förelägga eller döma ut vite enligt 30 kap. 3 §.
7. beslut enligt 27 kap. 6 § eller 6 a § att avregistrera en företrädare, en postadress eller en e-postadress,
8. beslut i ärenden enligt 28 kap. 5 § andra stycket,
9. beslut att förelägga eller döma ut vite enligt 30 kap. 3 §.
Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av ett företagsnamn enligt 27 kap. 2 § överklagas till Patent- och marknadsdomstolen.
Ett överklagande ska ges in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.
32 kap.
Gränsöverskridande ombildning
12 a §
Ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning får inte genomföra en gränsöverskridande ombildning enligt 24 a kap.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
75
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
dels att 16 kap. 20 och 48 §§ och 23 kap. 4 § ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 16 kap. 48 § och 23 kap. 4 § ska utgå,
dels att 7 kap. 2 och 44 §§, 16 kap. 14, 18, 24, 30, 32, 33, 37–39, 41, 42– 45, 47 och 51 §§, 21 kap. 2 § och 23 kap. 1 § och rubriken närmast före 16 kap. 30 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas 13 nya paragrafer, 6 kap. 39 a § och 16 kap. 13 a, 30 a, 30 b, 33 a, 33 b, 36 a, 39 a och 41 a–41 e §§, och närmast före 16 kap. 13 a, 30 a, 30 b och 36 a §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
39 a §
Vid ett beslut av föreningsstämman att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion ska föreningen i protokollet eller i en bilaga till protokollet anteckna vilka medlemmar som har röstat mot förslaget att godkänna planen.
7 kap.
2 §
Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Om inte något annat följer av dessa lagar eller denna lag, ska arbetstagarrepresentanter jämställas med styrelseledamöter när denna lag tillämpas.
Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar. Om inte något annat följer av dessa lagar eller denna lag, ska arbetstagarrepresentanter jämställas med styrelseledamöter när denna lag tillämpas.
När antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter anges i stadgarna, ska arbetstagarrepresentanter som utses enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda inte räknas med. Det som anges i stadgarna om tiden för styrelseledamöters och styrelsesuppleanters uppdrag ska inte gälla för sådana arbetstagarrepresentanter.
44 §
Föreningen ska för registrering i föreningsregistret anmäla
1. föreningens postadress,
76
2. vem som har utsetts till styrelseledamot, styrelsesuppleant, styrelsens ordförande, verkställande direktör, vice verkställande direktör och särskild delgivningsmottagare, och
3. hur föreningens firma tecknas och vem som har firmateckningsrätt. Anmälan ska innehålla uppgifter om postadress för de personer som anges i första stycket 2 och 3. Om postadressen avviker från personernas hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare innehålla uppgifter om de angivna personernas personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, ska detta anges.
Anmälan ska innehålla uppgifter om postadress för de personer som anges i första stycket 2 och 3. Om postadressen avviker från personernas hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare innehålla uppgifter om de angivna personernas personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, ska detta anges.
Även den som anmälan gäller har rätt att göra en anmälan enligt första stycket. Den som har utsetts till en sådan befattning som avses i första stycket 2 har även rätt att anmäla företrädarens avgång.
16 kap.
Ändringar i stadgarna
13 a §
Om fusionen medför att det behövs ändringar i stadgarna, ska dessa beslutas senast vid den föreningsstämma där fusionsplanen godkänns.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på stämman, ska ändringarna i stadgarna beslutas före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
14 §
Om en fråga om godkännande av en fusionsplan ska läggas fram på en föreningsstämma enligt 13 §, ska kallelsen till stämman innehålla information om det huvudsakliga innehållet i fusionsplanen.
Styrelsen ska hålla fusionsplanen med bifogade handlingar tillgänglig för medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar och innehavare av förlagsandelar under minst en månad före den stämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos föreningen på den ort där styrelsen har sitt säte.
77
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren skickas med post till de personer enligt första stycket som begär det och som uppger sin adress. I vilka fall handlingar får skickas med elektroniska hjälpmedel anges i 1 kap. 16 §.
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren skickas med post till de personer enligt andra stycket som begär det och som uppger sin adress. I vilka fall handlingar får skickas med elektroniska hjälpmedel anges i 1 kap. 16 §.
18 §
Den övertagande föreningen eller, vid kombination, den äldsta av de överlåtande föreningarna ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar och, om fusionsplanen har registrerats enligt 12 §, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.
Den övertagande föreningen eller, vid kombination, den äldsta av de överlåtande föreningarna ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar och, om fusionsplanen har registrerats enligt 12 §, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Följande handlingar ska bifogas ansökan:
1. en kopia av fusionsplanen med de handlingar som är bifogade den,
2. intyg från föreningarnas styrelser eller verkställande direktörer om att föreningarnas kända borgenärer har underrättats enligt 17 § och, i de fall fusionsplanen enligt 12 § andra stycket inte behöver ges in för registrering, att samtliga medlemmar har undertecknat fusionsplanen, och
3. en kopia av protokollen från de föreningsstämmor som avses i 13 §.
Följande handlingar ska bifogas ansökan:
1. en kopia av fusionsplanen,
2. intyg från föreningarnas styrelser eller verkställande direktörer om att föreningarnas kända borgenärer har underrättats enligt 17 § och, i ett sådant fall som avses i 12 § andra stycket, att samtliga medlemmar har undertecknat fusionsplanen, och
3. en kopia av protokollen från de föreningsstämmor som avses i 13 §.
78
Om sökanden inte har bifogat de handlingar som anges i andra stycket, ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.
Om sökanden inte har bifogat handlingarna ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.
Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.
24 §
Styrelsen för den övertagande föreningen ska anmäla fusionen för registrering i föreningsregistret. Vid kombination ska styrelsen för registrering även anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter och i förekommande fall styrelsesuppleanter i den övertagande föreningen.
Anmälan ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd att verkställa fusionsplanen eller, när tillstånd lämnas av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft.
Bestämmelserna i 45 § andra stycket ska tillämpas om
1. någon av de föreningar som deltar i fusionen, eller något annat företag som genom fusion har gått upp i någon av dessa föreningar tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion,
2. den gränsöverskridande fusionen har registrerats inom tre år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
2. den gränsöverskridande fusionen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
3. någon av föreningarna fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
3. någon av föreningarna fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar.
Tillämpliga bestämmelser Vad en gränsöverskridande fusion innebär
30 §
En svensk ekonomisk förening får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person (utländsk förening) med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (gränsöverskridande fusion). En juridisk person ska anses ha en sådan hemvist om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.
I fråga om en gränsöverskridande fusion gäller
– 1 § om vad en fusion innebär, – 3 § om fusion när en överlåtande förening har gått i likvidation,
79
– 4 § om särskilda rättighetshavares ställning,
– 31 och 32 §§ om fusionsplan, – 33 § om styrelsernas redogörelser,
– 8 § om kompletterande information,
– 10, 11 och 34–36 §§ om revisorsgranskning, varvid det som sägs i 10 och 11 §§ om 9 § i stället ska avse 34 §,
– 12 § första stycket och 37 och 38 §§ om registrering av fusionsplanen,
– 13 § om när fusionsplanen ska läggas fram för godkännande av föreningsstämman,
– 14 § andra stycket och 39 § om tillhandahållande av fusionsplanen,
– 15 och 16 §§ om föreningsstämmans prövning,
– 40 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,
– 17 § om underrättelse till kända borgenärer,
– 18–20 och 41 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 21 § om kallelse på föreningarnas borgenärer,
– 22 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 23 § om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 42 § om utfärdande av fusionsintyg,
– 43–46 §§ om registrering, – 25 och 47 §§ om fusionens rättsverkningar,
– 26 § om när frågan om fusion faller, varvid det som sägs om 24 § i stället ska avse 44 §,
– 27 § om en medlems rätt att säga upp sitt medlemskap,
– 48 § om särskilt bokslut.
80
Bestämmelser som ska tillämpas vid en gränsöverskridande fusion
30 a §
Följande allmänna bestämmelser i detta kapitel gäller även för en gränsöverskridande fusion:
– 1 § om vad en fusion innebär, – 3 § om fusion när en överlåtande förening har gått i likvidation,
– 4 § om särskilda rättighetshavares ställning, och
– 30 b § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion.
För en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande bestämmelser om förfarandet:
– 31 och 32 §§ om fusionsplan, – 33–33 b §§ om styrelseredogörelse,
– 8 § om kompletterande information,
– 10, 11 och 34–36 §§ om revisorsgranskning, varvid det som sägs i 10 och 11 §§ om 9 § i stället ska avse 34 §,
– 36 a § om meddelande om att synpunkter får lämnas,
– 12 § första stycket och 37 och 38 §§ om registrering av fusionsplanen,
– 39 § om tillhandahållande av fusionsplanen,
– 39 a § om synpunkter som har lämnats med anledning av ett meddelande enligt 36 a §,
– 13 § om när fusionsplanen ska läggas fram för att godkännas av föreningsstämman,
– 13 a § om ändringar i stadgarna,
– 15 och 16 §§ om föreningsstämmans prövning,
– 40 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,
– 17 § om underrättelse till föreningens kända borgenärer,
81
– 18, 19 och 41 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 21 och 41 c §§ om kallelse på föreningarnas borgenärer,
– 22 och 41 a §§ om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 41 d och 41 e §§ om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 41 b § om förordnande av oberoende sakkunnig,
– 42 § om utfärdande av fusionsintyg,
– 43–45 §§ om registrering, – 25 och 47 §§ om fusionens rättsverkningar,
– 26 § om när frågan om fusion faller, varvid det som sägs om 24 § i stället ska avse 44 §, och
– 27 § om en medlems rätt att säga upp sitt medlemskap.
Särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion
30 b §
En ekonomisk förening får inte delta i en gränsöverskridande fusion, om den
1. är i konkurs,
2. genomgår företagsrekonstruktion, eller
3. är i likvidation på grund av ett beslut enligt 17 kap. 11 eller 16 §.
32 §1
En fusionsplan enligt 31 § ska innehålla uppgifter om
1. de fusionerande föreningarnas form, företagsnamn och säte,
2. utbytesförhållandena mellan andelar och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande förening och eventuell kontant betalning,
2. utbytesförhållandena mellan andelar och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande förening och eventuell kontantersättning,
3. de villkor som ska gälla för tilldelning av andelar och förekommande värdepapper i den övertagande föreningen,
1 Senaste lydelse 2018:1692.
82
4. den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för sysselsättningen,
5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor som andelar och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i den övertagande föreningen,
6. från vilken tidpunkt som de fusionerande föreningarnas transaktioner bokföringsmässigt ska anses ingå i den övertagande föreningen,
7. vilka rättigheter i den övertagande föreningen som innehavare av särskilda rättigheter i den överlåtande föreningen ska ha eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,
8. arvode och andra särskilda förmåner som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare eller till den som utför granskning enligt 34 § eller 35 § första stycket 2,
8. arvode och andra särskilda förmåner som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare,
9. stadgarna för den övertagande föreningen, 10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till den övertagande föreningen och de överväganden som har gjorts vid värderingen, och
10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till den övertagande föreningen och de överväganden som har gjorts vid värderingen,
11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för fusionen.
11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för fusionen, och
12. rätten till uppsägning av medlemskap enligt 27 §.
I förekommande fall ska fusionsplanen också innehålla en uppgift om hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i den övertagande föreningen beslutas.
Fusionsplanen ska också innehålla uppgifter om
1. de säkerheter som föreningarnas borgenärer erbjuds, i de fall de erbjuds sådana säkerheter, och
2. hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan i den övertagande föreningen, om en sådan process ska genomföras.
Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om den övertagande föreningens form, företagsnamn och säte.
Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om den övertagande föreningens form, företagsnamn och säte samt om vilken handling som utgör stiftelseurkund eller motsvarande handling avseende den övertagande föreningen.
83
33 §
Styrelsen i var och en av de föreningar som deltar i fusionen ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för föreningarna. I redogörelsen ska det också anges vilka rättsliga och ekonomiska aspekter som beaktades när villkoren för fusionen bestämdes. Redogörelsen ska även innehålla uppgifter om fusionens sannolika konsekvenser för medlemmar, borgenärer och anställda. Om styrelsen i skälig tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare, ska det bifogas till redogörelsen.
Styrelsen i var och en av de föreningar som deltar i fusionen ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om fusionen är lämplig för föreningarna. I redogörelsen ska det ingå en beskrivning av fusionens konsekvenser för föreningens framtida verksamhet och för dess borgenärer.
I redogörelsen ska det även ingå ett avsnitt med information för medlemmarna enligt 33 a § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 33 b §.
I stället för att upprätta en enda redogörelse får styrelsen upprätta två separata redogörelser för medlemmarna respektive arbetstagarna. Styrelsen behöver inte upprätta någon redogörelse alls om det följer av 33 a § andra stycket och 33 b § andra stycket att det varken behöver upprättas ett avsnitt för medlemmarna eller ett avsnitt för arbetstagarna.
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen. Styrelsen ska informera medlemmarna om yttrandet oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte.
33 a §
I avsnittet med information för medlemmarna enligt 33 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. utbytesförhållandena mellan andelar och förekommande värdepapper i överlåtande respektive över-
84
tagande förening samt den metod som har använts för att bestämma utbytesförhållandena,
2. fusionens konsekvenser för medlemmarna, och
3. hur medlemmarna ska gå till väga för att utöva sin rätt till uppsägning av medlemskapet enligt 27 §.
Något avsnitt med information för medlemmarna krävs inte om samtliga medlemmar i föreningen samtycker till att något sådant avsnitt inte ska upprättas.
33 b §
I avsnittet med information för arbetstagarna enligt 33 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. fusionens konsekvenser för anställningsförhållandena och eventuella åtgärder som vidtas till skydd för dessa förhållanden,
2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för föreningens verksamhet, och
3. de förhållanden som anges i 1 och 2 i fråga om eventuella dotterföretag.
Något avsnitt med information för arbetstagarna krävs inte om samtliga arbetstagare ingår i föreningens styrelse.
Meddelande om att synpunkter får lämnas
36 a §
Till fusionsplanen ska det bifogas ett meddelande med information till de fusionerande föreningarnas medlemmar, borgenärer och arbetstagarföreträdare eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till de fusionerande föreningarna. I meddelandet ska det anges att synpunkterna får lämnas senast på den femte arbetsdagen före dagen för
85
den föreningsstämma som i respektive förening ska ta ställning till fusionsplanen.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på föreningsstämman i en förening, ska det i stället anges att synpunkterna får lämnas till föreningen senast fem arbetsdagar före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
37 §
Vid en gränsöverskridande fusion ska skyldigheten enligt 12 § att lämna in fusionsplanen med bifogade handlingar för registrering fullgöras av den svenska förening som deltar i fusionen. Om flera svenska föreningar deltar, ska skyldigheten fullgöras av den svenska förening som är övertagande förening eller, om den övertagande föreningen inte är en svensk förening, av den äldsta av de överlåtande svenska föreningarna.
Om fusionsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska sökanden lämna in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte lämnas in.
Om fusionsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska den som lämnar in planen även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte lämnas in.
38 §2
I anmälan om registrering enligt 37 § ska det lämnas uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för var och en av de fusionerande föreningarna,
2. de register där föreningarna är registrerade och de nummer som används för identifiering i registren,
3. hur borgenärer och i förekommande fall medlemmar ska gå till väga för att utöva sina rättigheter samt de adresser där det kostnadsfritt finns tillgång till fullständig information om detta förfarande, och
3. hur borgenärer och i förekommande fall medlemmar ska göra för att utöva sina rättigheter samt de adresser där de kostnadsfritt kan få fullständig information om detta, och
4. föreningarnas adresser. När registreringen kungörs enligt 19 kap. 5 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i första stycket 1–3.
2 Senaste lydelse 2018:1692.
86
I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har upprättat enligt 34 eller 35 §.
39 §
Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i en förening som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 33 § tillgängliga för medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar, innehavare av förlagsandelar, arbetstagarorganisationer som företräder arbetstagare hos föreningen och arbetstagare som inte företräds av någon arbetstagarorganisation. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos föreningen på den ort där styrelsen ska ha sitt säte under minst en månad före den föreningsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas.
Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i en förening som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 33 § tillgängliga för medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar, innehavare av förlagsandelar och arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska hållas tillgängliga på föreningens webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel under minst sex veckor före den föreningsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas av föreningsstämman i den övertagande föreningen, gäller i stället att handlingarna ska hållas tillgängliga under minst sex veckor före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren skickas med post till de medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar och innehavare av förlagsandelar som begär det och som uppger sin adress. I vilka fall handlingar får skickas med elektroniska hjälpmedel anges i 1 kap. 16 §.
39 a §
De synpunkter som har lämnats med anledning av meddelandet enligt 36 a § ska läggas fram på en sådan föreningsstämma som avses i 13 §.
41 §
Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan enligt 18 § göras av den svenska förening som deltar i fusionen. Om flera svenska föreningar deltar, ska ansökan göras av den svenska förening som är övertagande före-
87
ning eller, om den övertagande föreningen inte är en svensk förening, av den äldsta av de överlåtande svenska föreningarna.
Till ansökan ska, utöver det som anges i 18 §, följande handlingar bifogas:
1. en kopia av styrelsens redogörelse med eventuella yttranden från arbetstagarna eller deras företrädare,
2. i förekommande fall, den rapport som en oberoende sakkunnig enligt 35 § första stycket har upprättat,
3. en kopia av handlingar med synpunkter som föreningens intressenter har lämnat med anledning av ett meddelande enligt 36 a §, och
4. en handling med information om att det har inletts ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, under förutsättning att den lagen är tillämplig.
41 a §
Vid Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver det som anges i 19, 21 och 41 b–41 d §§, att Bolagsverket ska avslå ansökan om
1. det enligt 30 b § första stycket finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
2. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
3. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
88
41 b §
Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 41 § uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap får Bolagsverket förordna en lämplig person som sakkunnig. Den sakkunniga ska vara oberoende av de fusionerande föreningarna och får inte ha någon intressekonflikt med någon av dem. Den sakkunniga ska utföra sitt arbete opartiskt och objektivt.
Sökanden ska ersätta Bolagsverket för dess kostnader för den sakkunniga. Bolagsverket ska fatta beslut om det belopp som sökanden ska betala. Av beslutet ska det framgå när beloppet ska betalas och vad kostnaderna avser.
Om ett belopp som har beslutats inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen ( 1993:891 ) om indrivning av statliga fordringar m.m.
41 c §
Den dag som avses i 21 § andra stycket ska vid en gränsöverskridande fusion bestämmas till en dag som infaller tidigast tre månader efter registreringen enligt 12 § av fusionsplanen.
41 d §
Om ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan enligt 22 § ska överlämnas till domstol och den övertagande föreningens styrelse ska ha sitt säte i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, ska ärendet överlämnas till tingsrätten i den ort där styrelsen i den svenska förening som har gjort ansökan har sitt säte.
41 e §
Om Bolagsverket med stöd av 22 eller 41 d § har överlämnat ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gräns-
89
överskridande fusion till domstol, ska domstolen avslå ansökan, om
1. en borgenär som har motsatt sig ansökan presenterar trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och om att ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordran, och
2. föreningen inte visar att det inte finns någon fara för att fordran inte ska bli betald eller att betryggande säkerhet har lämnats.
Om ansökan inte ska avslås, ska domstolen lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen.
42 §
Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket för varje svensk förening som deltar i fusionen utfärda ett intyg om att den del av fusionsförfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt. Intyget ska utfärdas sedan
1. ett beslut om tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 22 eller 23 § har fått laga kraft, och
2. den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen i övrigt har fullgjort det som krävs enligt denna lag.
Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket, när verket har gett tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 22 § eller när en domstol, genom ett beslut som har fått laga kraft, har gett tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 41 e §, för varje svensk förening som deltar i fusionen utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt (fusionsintyg). Ett fusionsintyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot föreningsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Ett intyg får inte utfärdas om det har väckts en talan mot föreningsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte slutligt har avgjorts.
Ett fusionsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Om det på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid får tremånadersfristen överskridas. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sö-
90
kanden underrättas om skälen för detta.
Fusionsintyget ska tillhandahållas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater.
43 §
Om den övertagande föreningen har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige, ska en svensk förening som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen lämna in det fusionsintyg som avses i 42 §, tillsammans med en kopia av fusionsplanen, till den behöriga myndigheten i den staten. Intyget ska lämnas in inom sex månader från den tidpunkt då det utfärdades.
Om den övertagande föreningen har sin hemvist i en annan stat än Sverige, ska en svensk förening som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen lämna in en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten i den staten.
Detsamma gäller om föreningen vid kombination ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige. Handlingen ska lämnas in inom sex månader från den dag då fusionsintyget utfärdades.
Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att fusionen har genomförts, ska Bolagsverket i föreningsregistret föra in en uppgift om att den eller de svenska överlåtande föreningar som har deltagit i fusionen har upplösts.
44 §
Om den övertagande föreningen har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i föreningsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i den övertagande föreningen inom sex månader från den tidpunkt då ett intyg enligt 42 § utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter och i förekommande fall styrelsesuppleanter i den övertagande föreningen.
Om den övertagande föreningen har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i föreningsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i den övertagande föreningen inom sex månader från den dag då fusionsintyget utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter och i förekommande fall styrelsesuppleanter i den övertagande föreningen.
45 §
Bolagsverket får registrera fusionen enligt 44 § endast om
1. verket har utfärdat ett intyg enligt 42 § för varje svensk förening som deltar i fusionen,
1. verket har utfärdat ett fusionsintyg för varje svensk förening som deltar i fusionen,
2. verket har fått del av ett fusionsintyg för varje utländsk förening som deltar i fusionen,
91
2. de utländska föreningar som deltar i fusionen har gett in motsvarande intyg från behöriga myndigheter i de stater där de är registrerade, tillsammans med en kopia av fusionsplanen, och
3. de utländska föreningar som deltar i fusionen har gett in en kopia av fusionsplanen, och
3. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering av fusionen.
4. det inte heller finns något hinder mot registrering av fusionen.
Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskri dande fusioner är tillämplig, får fusionen registreras endast om
Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, får fusionen registreras endast
1. ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett beslut har fattats, och
1. om ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller om förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett sådant beslut har fattats, och
2. den övertagande föreningens stadgar inte strider mot den ordning för medverkan som ska gälla enligt lagen.
2. om den övertagande föreningens stadgar inte strider mot det system för medverkan som ska gälla enligt lagen.
47 §
Vid en gränsöverskridande fusion uppkommer de rättsverkningar som avses i 25 § vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där den övertagande föreningen har sin hemvist. Om den övertagande föreningen har sin hemvist i Sverige, uppkommer rättsverkningarna vid registreringen av fusionen i föreningsregistret enligt 44 §.
Utöver 25 § första stycket gäller att de fusionerande föreningarnas rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden, och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan, överförs till den övertagande föreningen.
Utöver 25 § första stycket gäller att de fusionerande föreningarnas rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden, och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan, övergår till den övertagande föreningen.
51 §
Vid en fusion enligt 49 eller 50 § ska de bestämmelser som anges i 30 § tillämpas, dock med följande avvikelser.
1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 32 § första stycket 2, 3 och 5.
1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 32 § första stycket 2, 3, 5 och 12.
2. Bestämmelserna om revisorsgranskning i 10, 11 och 34–36 §§ och om föreningsstämmans prövning av fusionsplanen i 13 § första stycket ska inte tillämpas.
92
3. Styrelsen i den överlåtande föreningen behöver inte upprätta någon redogörelse enligt 33 §.
3. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller 29 § i stället för 25 § första stycket 1–4.
4. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller 29 § i stället för 25 § första stycket 1–4.
Det som sägs om en överlåtande förening i detta kapitel ska vid tillämpningen på en fusion enligt 49 eller 50 § gälla bolaget.
21 kap.
2 §
En revisor eller en särskild granskare är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som hans eller hennes medhjälpare uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar. I de fall som avses i 8 kap. 47 § och 50 § andra stycket denna lag och 4 kap.3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ansvarar dock revisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.
Om ett revisionsbolag är revisor eller särskild granskare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller den särskilda granskningen som är ersättningsskyldiga. Om en sammanslutning eller ett revisionsorgan som avses i 8 kap. 22 § är revisor eller särskild granskare, är det den som har utfört revisionen eller den särskilda granskningen och den som har utsett honom eller henne som är ersättningsskyldiga.
Första stycket och andra stycket första meningen gäller även för den revisor eller oberoende sakkunniga som utför granskning i samband med en gränsöverskridande fusion enligt 16 kap.
23 kap.
1 §3
Bolagsverkets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om verket har
1. prövat en ansökan enligt 6 kap. 16 § om att kalla till föreningsstämma,
2. prövat en ansökan enligt 7 kap. 16 § om att utse en ersättare för en styrelseledamot,
3. prövat en ansökan enligt 8 kap. 9, 10, 29, 30 eller 31 § om att utse eller entlediga en revisor,
4. beslutat enligt 8 kap. 17 § första stycket att en förening ska ha en revisor som är auktoriserad eller godkänd revisor eller utsett en viss revisor enligt 8 kap. 17 § andra stycket,
5. prövat en ansökan enligt 9 kap. 2 eller 3 § om att utse en särskild granskare,
3 Senaste lydelse 2018:1692.
93
6. prövat ett tillståndsärende enligt 7 kap. 8, 30 eller 38 §, 8 kap. 11, 14 eller 22 §, 15 kap. 1 § 2 eller 16 kap. 18 §,
7. förklarat enligt 16 kap. 26 § att en fusion har fallit,
8. vägrat att utfärda ett intyg enligt 16 kap. 42 §,
9. beslutat om betalningsskyldighet enligt 16 kap. 41 b § andra stycket,
9. tagit bort en förening ur föreningsregistret enligt 18 kap. 8 §,
10. tagit bort en förening ur föreningsregistret enligt 18 kap. 8 §,
10. skrivit av en anmälan om registrering enligt 19 kap. 3 § eller vägrat registrering av något annat än ett företagsnamn,
11. skrivit av en anmälan om registrering enligt 19 kap. 3 § eller vägrat registrering av något annat än ett företagsnamn,
11. avregistrerat någon enligt 19 kap. 9 §, eller
12. avregistrerat någon enligt 19 kap. 9 §, eller
12. förelagt eller dömt ut vite enligt 22 kap. 3 §.
13. förelagt eller dömt ut vite enligt 22 kap. 3 §.
Ett överklagande ska ha kommit in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
94
Prop. 2021/22:2862.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse1
dels att 10 kap. 25 a § och 12 kap. 18 § ska upphöra att gälla,
dels att nuvarande 10 kap. 25 b § ska betecknas 10 kap. 25 a §,
dels att 10 kap. 1, 19, 20, 22, 25, den nya 25 a och 26 §§, 11 kap. 1 §, 12 kap. 1, 13, 14 och 16 §§ och rubriken närmast före 10 kap. 26 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas tolv nya paragrafer, 10 kap. 30 a–30 l §§, och närmast före 10 kap. 30 a och 30 g §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 kap.
1 §2
För bankaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.
För bankaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.
I fråga om bankaktiebolag ska det som föreskrivs om Bolagsverket i följande bestämmelser i stället gälla Finansinspektionen:
I fråga om bankaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande bestämmelser avse Finansinspektionen:
1. 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen, och
– 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen,
2. 23 kap. 21 a §aktiebolagslagen.
– 23 kap. 45 b § aktiebolagslagen,
– 24 kap. 47 § aktiebolagslagen , och
– 24 a kap. 24 § aktiebolagslagen.
19 §3
Vid fusion med ett bankaktiebolag tillämpas inte 23 kap. 19–21, 22–24
Vid fusion med ett bankaktiebolag tillämpas inte 23 kap. 19–21,
1 Senaste lydelse av 10 kap. 25 a § 2010:1530 12 kap. 18 § 2018:725. 2 Senaste lydelse 2014:557. 3 Senaste lydelse 2009:711.
95
och 45 §§ aktiebolagslagen (2005:5 51). I stället tillämpas 20–22 §§ detta kapitel. I 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av helägt dotterbolag.
22–24, 45, 45 a och 45 c–45 e §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas 20–22 §§ i detta kapitel. I 24 och 25 §§ finns det särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag.
20 §4
När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag, ska såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka hos
Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av bolagsordningen enligt 3 kap. 3 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sitt hemvist i Sverige.
Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av bolagsordningen enligt 3 kap. 3 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), senast två år efter det att fusionsplanen kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen.
En ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
4 Senaste lydelse 2013:455.
96
22 §5
En ansökan enligt 20 § ska avslås om
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 20 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,
4. bolagens borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 21 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller
4. bolagens borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 21 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,
5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
6. det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen finns hinder mot att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,
7. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
8. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.
5 Senaste lydelse 2009:711.
97
25 §6
Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap.32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller vad som sägs i denna paragraf.
Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap.32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället ska moderbolaget ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen.
Ansökan ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen , ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen , senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Frågor om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen.
I fråga om ett sådant ärende gäller bestämmelserna i 21 och 22 §§ i tillämpliga delar. Vad som sägs om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och vad som sägs om övertagande bolag ska avse moderbolag.
I ett ärende som avser absorption av ett helägt dotterbolag gäller 21 och 22 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt andra stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.
6 Senaste lydelse 2013:455.
98
Prop. 2021/22:286 25 b §
25 a § 7
I stället för föreskrifterna i 23 kap. 52 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande. Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 52 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 20–22 §§.
Det som anges i 23 kap. 56 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 56 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 20–22 §§ att verkställa fusionsplanen.
Delning Inhemsk delning 26 §8
När ett bankaktiebolag deltar i en delning tillämpas 27–30 §§.
När ett bankaktiebolag deltar i en inhemsk delning tillämpas 27– 30 §§.
Ett bankaktiebolag får inte genom delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd eller registrering till ett bolag som inte har tillstånd eller inte har registrerats.
Ett bankaktiebolag får inte genom inhemsk delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd eller registrering till ett bolag som inte har tillstånd eller inte har registrerats.
Gränsöverskridande delning
30 a §
När ett bankaktiebolag genomför en gränsöverskridande delning tillämpas inte 24 kap. 21 – 26 , 45 , 46 , 48 och 49 §§ aktiebolagslagen (2005:551) . I stället tillämpas 30 b–30 d §§ i detta kapitel.
30 b §
När delningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska bolaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen.
Ansökan ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , gäller dessutom att ansökan ska ges in
7 Senaste lydelse av tidigare 25 b § 2013:455. 8 Senaste lydelse 2005:932.
99
senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
30 c §
Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska det prövas om bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
30 d §
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 30 b §, om
1. delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) inte visar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
4. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen vid partiell delning eller delning genom separation inte visar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet,
100
5. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 30 c § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,
6. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
7. det enligt 24 kap. 32 § aktiebolagslagen finns hinder mot att det överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,
8. delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
9. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.
30 e §
Om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i Sverige ska bedriva bank- eller finansieringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som anges i 24 kap. 53 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera det övertagande bolaget endast om Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
101
30 f §
Det som anges i 24 kap. 61 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 kap. 61 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 30 b–30 d §§ att verkställa delningsplanen.
Gränsöverskridande ombildning
30 g §
När ett bankaktiebolag genomför en gränsöverskridande ombildning tillämpas inte 24 a kap. 21 – 23 och 25 – 27 §§ aktiebolagslagen (2005:551) . I stället tillämpas 30 h–30 j §§ i detta kapitel.
30 h §
När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska bolaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om ombildningsplanen har registrerats enligt 24 a kap. 13 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
30 i §
Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan ska det prövas om
102
Prop. 2021/22:286 bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
30 j §
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 30 h §, om
1. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 30 i § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att ombildningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,
2. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
3. ombildningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan författning,
4. det enligt 24 a kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) finns hinder mot att bolaget genomför en gränsöverskridande ombildning,
5. ombildningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
6. ombildningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
30 k §
Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett svenskt aktiebolag som ska bedriva bank- eller finansieringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som anges i 24 a kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera bolaget endast om
103
Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
30 l §
Det som anges i 24 a kap. 38 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket och 24 a kap. 38 § första stycketaktiebolagslagen, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 30 h–30 j §§ att verkställa ombildningsplanen.
11 kap.
1 §9
Det som enligt 10 kap. gäller för bankaktiebolag ska även gälla för kreditmarknadsbolag utom bestämmelserna om fusion i 18 §, om likvidation i 31–34 §§ och om företagsnamn i 35 och 36 §§.
Bestämmelserna om fusion i 10 kap. 19–25 b §§ gäller bara vid fusion mellan ett kreditmarknadsbolag och ett annat bolag och bara om en bank inte är övertagande bolag. Ärenden som avser tillstånd enligt 20, 25 eller 40 § prövas av Finansinspektionen.
Bestämmelserna om fusion i 10 kap. 19–25 b §§ gäller bara vid fusion mellan ett kreditmarknadsbolag och ett annat bolag och bara om en bank inte är övertagande bolag. Ärenden som avser tillstånd enligt 20, 25, 30 b, 30 h eller 40 § prövas av Finansinspektionen.
12 kap.
1 §10
För kreditmarknadsföreningar gäller föreskrifterna för ekonomiska föreningar i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver
För kreditmarknadsföreningar gäller föreskrifterna för ekonomiska föreningar i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller
9 Senaste lydelse 2018:1680. 10 Senaste lydelse 2018:725.
104
Prop. 2021/22:286 bestämmelserna i lagen om ekono-
miska föreningar.
utöver bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.
Det som föreskrivs om Bolagsverket i 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar ska, i fråga om kreditmarknadsföreningar, i stället gälla Finansinspektionen.
Det som anges om Bolagsverket i 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar ska i fråga om kreditmarknadsföreningar avse Finansinspektionen.
13 §11
Vid fusion med en kreditmarknadsförening tillämpas inte 16 kap. 17– 19, 21–23 och 41 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället tillämpas 14–16 §§ i detta kapitel. När fusionen avser en kreditmarknadsförening och ett helägt dotteraktiebolag gäller 14– 16 §§ i tillämpliga delar. Det som föreskrivs där om överlåtande förening ska i stället avse dotteraktiebolaget.
Vid fusion med en kreditmarknadsförening tillämpas inte 16 kap. 17– 19, 21–23, 41, 41 a och 41 c– 41 e §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället tillämpas 14–16 §§ i detta kapitel. När fusionen avser en kreditmarknadsförening och ett helägt dotteraktiebolag gäller 14–16 §§ i tillämpliga delar. Det som där anges om överlåtande förening ska då i stället avse dotteraktiebolaget.
14 §12
När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar ska såväl den eller de överlåtande föreningarna som den övertagande föreningen ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar, ska såväl den eller de överlåtande föreningarna som den övertagande föreningen ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska föreningarna dessutom ansöka om tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av stadgarna enligt 3 kap. 3 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige.
En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar och senast två år efter det att registreringen av planen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar. Om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska lämnas in senast två år efter det att en uppgift om att pla-
11 Senaste lydelse 2018:725. 12 Senaste lydelse 2018:725.
105
nen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
16 §13
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 14 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. föreningarnas borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 15 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller
3. föreningarnas borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 15 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
13 Senaste lydelse 2009:711.
106
Prop. 2021/22:286 Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Finansinspektionen besluta att tillståndsfrågan ska vila under högst sex månader.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
107
2.4 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)
Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (2010:2043)
dels att 11 kap. 38 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före nuvarande 11 kap. 38 § ska utgå,
dels att nuvarande 11 kap. 39–44 §§ ska betecknas 11 kap. 38–43 §§,
dels att 11 kap. 1, 32, 33, 35, 37 och de nya 38 och 39 §§, 12 kap. 81, 82, 84 och 86 §§, 13 kap. 32, 33 och 35 §§ och rubriken närmast före den nya 11 kap. 39 § ska ha följande lydelse,
dels att rubrikerna närmast före 11 kap. 39, 40, 41, 42, 43 och 44 §§ ska sättas närmast före de nya 11 kap. 38, 39, 40, 41, 42 respektive 43 §,
dels att det ska införas tolv nya paragrafer, 11 kap. 44–44 k §§, och närmast före 11 kap. 44 och 44 f §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
1 §1
För försäkringsaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.
För försäkringsaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.
I fråga om försäkringsaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande bestämmelser i stället gälla Finansinspektionen:
I fråga om försäkringsaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande bestämmelser avse Finansinspektionen:
1. 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen, och
– 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen,
2. 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen.
– 23 kap. 45 b §aktiebolagslagen,
– 24 kap. 47 § aktiebolagslagen , och
– 24 a kap. 24 § aktiebolagslagen .
Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning gäller inte för försäkringsaktiebolag.
1 Senaste lydelse 2014:552.
108
32 §
Vid fusion med ett försäkringsaktiebolag gäller inte 23 kap. 19–21, 22– 24 och 45 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller 33– 35 §§ detta kapitel. I 37 § finns särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av helägt dotterbolag.
Vid fusion med ett försäkringsaktiebolag tillämpas inte 23 kap. 19–21, 22–24, 45, 45 a och 45 c–45 e §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas 33–35 §§ i detta kapitel. I 37 § finns det särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag.
33 §2
När fusionsplanen gäller i samtliga bolag, ska såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka hos
Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), senast två år efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen.
En ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
35 §
En ansökan enligt 33 § ska avslås om
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 33 §, om
2 Senaste lydelse 2013:456.
109
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,
4. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen, eller
4. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen,
5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
6. det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen finns hinder mot att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,
7. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
8. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.
37 §3
Vid absorption av ett helägt dotterbolag gäller inte 23 kap.32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller följande.
Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap.32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället ska moderbolaget ansöka
3 Senaste lydelse 2020:400.
110
Prop. 2021/22:286 om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen.
Ansökan ska ges in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen , gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen , senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.
I fråga om ett ärende enligt första stycket gäller 34 och 35 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.
I ett ärende som avser absorption av ett helägt dotterbolag gäller 34 och 35 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt andra stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och som fått laga kraft. Bolagsverket ska efter en underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.
39 §
I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 52 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande för ett försäkringsaktiebolag.
38 §4Det som anges i 23 kap. 56 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller för ett försäkringsaktiebolag, utöver det som anges i
4 Senaste lydelse av tidigare 11 kap. 39 § 2013:456.
111
7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 56 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 33–35 §§ att verkställa fusionsplanen.
Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 52 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Delning Inhemsk delning
40 §
39 § 5 När ett försäkringsaktiebolag genomför en inhemsk delning tillämpas 40–43 §§.
Ett försäkringsaktiebolag får inte genom delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd till ett bolag som inte har ett sådant tillstånd.
Ett försäkringsaktiebolag får inte genom inhemsk delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd till ett bolag som inte har ett sådant tillstånd.
Gränsöverskridande delning
44 §
När ett försäkringsaktiebolag genomför en gränsöverskridande delning tillämpas 44 a–44 e §§ i stället för 24 kap. 21 – 26 , 45 , 46 , 48 och 49 §§ aktiebolagslagen (2005:551) .
44 a §
När delningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska bolaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter
5 Senaste lydelse 2013:456.
112
Prop. 2021/22:286 det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
44 b §
Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska det prövas om bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
44 c §
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 44 a §, om
1. delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) inte visar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
4. revisorsyttrandena enligt 24kap. 13 § aktiebolagslagen vid partiell delning eller delning genom separation inte visar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet,
113
5. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 44 b § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen inte kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra fordringsägares intressen,
6. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
7. det enligt 24 kap. 32 § aktiebolagslagen finns hinder mot att det överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,
8. delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
9. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.
44 d §
Om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i Sverige ska bedriva försäkringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som anges i 24 kap. 53 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera det övertagande bolaget endast om Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
44 e §
Det som anges i 24 kap. 61 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551)
114
Prop. 2021/22:286 om att väcka talan tillämpas inte.
I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 kap. 61 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 44 a–44 c §§ att verkställa delningsplanen.
Gränsöverskridande ombildning
44 f §
När ett försäkringsaktiebolag genomför en gränsöverskridande ombildning tillämpas inte 24 a kap. 21 – 23 och 25 – 27 §§ aktiebolagslagen (2005:551) . I stället tillämpas 44 g–44 j §§ i detta kapitel.
44 g §
När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om ombildningsplanen har registrerats enligt 24 a kap. 13 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
44 h §
Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan ska det prövas om bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållan-
115
den och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
44 i §
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 44 g §, om
1. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 44 h § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att ombildningen inte kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra fordringsägares intressen,
2. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
3. ombildningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan författning,
4. det enligt 24 a kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) finns hinder mot att bolaget genomför en gränsöverskridande ombildning,
5. ombildningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
6. ombildningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
44 j §
Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett svenskt aktiebolag som ska bedriva försäkringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som anges i 24 a kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera bolaget endast om Finansinspektionen eller en domstol i ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
116
44 k §
Det som anges i 24 a kap. 38 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 a kap. 38 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 44 g–44 i §§ att verkställa ombildningsplanen.
12 kap.
81 §6
Vid fusion med ett ömsesidigt försäkringsbolag gäller 16 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de undantag och tillägg som följer av andra stycket.
I stället för 16 kap. 17–19, 21–23 och 41 §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas 82–84 och 86 §§ i detta kapitel. I 85 § i detta kapitel finns regler om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. I 86 § i detta kapitel finns regler om tillämpning av 16 kap. 28 och 29 §§ samma lag.
I stället för 16 kap. 17–19, 21–23, 41, 41 a och 41 c–41 e §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas 82–84 och 86 §§ i detta kapitel. I 85 § i detta kapitel finns det regler om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. I 86 § i detta kapitel finns det regler om tillämpning av 16 kap. 28 och 29 §§ samma lag.
När 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt försäkringsbolag ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt försäkringsbolag ska det som där anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
82 §7
När fusionsplanen gäller i samtliga försäkringsbolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga försäkringsbolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen.
6 Senaste lydelse 2020:400. 7 Senaste lydelse 2020:400.
117
Vid fusion genom kombination ska försäkringsbolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag. Om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska lämnas in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket.
Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och fått laga kraft.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
84 §
En ansökan enligt 82 § ska avslås om
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 82 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 83 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas eller andra borgenärers intressen, eller
3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 83 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas eller andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål
118
Prop. 2021/22:286 som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
86 §8
Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap.28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 80 § i detta kapitel.
Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska lämnas in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.
Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska lämnas in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska lämnas in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
I fråga om ett sådant ärende gäller 83 och 84 §§ i tillämpliga delar. Det som sägs om överlåtande bolag ska då avse dotterbolag och det som sägs om övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt andra stycket.
Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och fått laga kraft. Bolagsverket ska efter en underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt andra stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar.
8 Senaste lydelse 2020:400.
119
13 kap.
32 §9
Vid fusion med en försäkringsförening gäller inte 16 kap. 17–19, 21– 23 och 41 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället gäller 33–35 §§ i detta kapitel. I 36 § i detta kapitel finns särskilda bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. När fusionen avser en försäkringsförening och ett helägt dotterbolag, gäller 33–35 §§ i tillämpliga delar. Det som sägs där om överlåtande förening ska i stället avse dotterbolaget.
Vid fusion med en försäkringsförening gäller inte 16 kap. 17–19, 21– 23, 41, 41 a och 41 c–41 e §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället gäller 33–35 §§ i detta kapitel. I 36 § i detta kapitel finns särskilda bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. När fusionen avser en försäkringsförening och ett helägt dotterbolag, gäller 33–35 §§ i tillämpliga delar. Det som där anges om överlåtande förening ska i stället avse dotterbolaget.
När 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
33 §10
När fusionsplanen gäller i samtliga föreningar, ska såväl den eller de överlåtande försäkringsföreningarna som den övertagande försäkringsföreningen ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar, ska såväl den eller de överlåtande försäkringsföreningarna som den övertagande försäkringsföreningen ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska försäkringsföreningarna dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av stadgarna enligt 2 kap. 8 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige.
Ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar och, om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt
Ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar. Om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska lämnas in senast två år
9 Senaste lydelse 2020:400. 10 Senaste lydelse 2018:731.
120
Prop. 2021/22:286 19 kap. 5 § samma lag. efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
35 §
En ansökan enligt 33 § ska avslås om
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 33 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen, eller
3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
121
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Finansinspektionen förklara att ärendet ska vila under en viss tid som inte får överstiga sex månader.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
122
Prop. 2021/22:2862.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag
Härigenom föreskrivs att 10 kap.1, 2, 10, 11, 13, 15, 40, 41, 43, 45, 61, 62 och 64 §§ lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 kap.
1 §
För tjänstepensionsaktiebolag gäller föreskrifter för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller av sådana bestämmelser i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som det hänvisas till i denna lag. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag eller i försäkringsrörelselagen som gäller i stället för eller utöver aktiebolagslagen.
För tjänstepensionsaktiebolag gäller bestämmelserna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller av sådana bestämmelser i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som det hänvisas till i denna lag. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag eller i försäkringsrörelselagen som gäller i stället för eller utöver aktiebolagslagen.
Vid tillämpningen av 8 kap. 9 och 30 §§ och 37 § andra stycket och 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen ska det som sägs om Bolagsverket avse
Finansinspektionen.
I fråga om tjänstepensionsaktiebolag ska det som sägs om Bolagsverket i följande bestämmelser avse
Finansinspektionen:
– 8 kap. 9 och 30 §§ och 37 § andra stycket aktiebolagslagen ,
– 23 kap. 45 b § aktiebolagslagen ,
– 24 kap. 47 § aktiebolagslagen , och
– 24 a kap. 24 § aktiebolagslagen .
Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning gäller inte för tjänstepensionsaktiebolag.
2 §1
Följande bestämmelser i 11 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska tillämpas på tjänstepensionsaktiebolag:
– 4–6 §§ om bolagsstämma, – 7, 7 a och 8–11 §§ om bolagets ledning, – 12 och 13 §§ om revision, – 14 och 15 §§ om vissa penninglån och emissioner i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst,
1 Senaste lydelse 2020:994.
123
– 16–19 §§ om värdeöverföringar från och överskottshantering i livförsäkringsaktiebolag,
– 20 och 21 §§ om ombildning till livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst,
– 22–29 §§ om minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden och reservfonden,
– 30 § om lån m.m. till närstående, – 38 och 39 §§ om särskilt bokslut och ogiltighet vid fusion,
– 38 § om ogiltighet vid fusion,
– 40–44 §§ om delning, – 39–43 §§ om inhemsk delning, – 44–44 e §§ om gränsöverskridande delning,
– 44 f–44 k §§ om gränsöverskridande ombildning,
– 46 och 47 §§ om likvidation, och – 51 § om skadestånd. Vid tillämpning av bestämmelserna ska det som sägs om försäkringsaktiebolag och livförsäkringsaktiebolag avse tjänstepensionsaktiebolag.
10 §
Vid fusion med ett tjänstepensionsaktiebolag tillämpas 11–13 och 15 §§ i detta kapitel i stället för 23 kap. 19–21, 22–24, 32, 33 och 45 §§aktiebolagslagen (2005:551).
Vid fusion med ett tjänstepensionsaktiebolag tillämpas 11–13 och 15 §§ i stället för 23 kap. 19–21, 22– 24, 32, 33, 45, 45 a och 45 c–45 e §§ aktiebolagslagen (2005:551).
11 §
Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl överlåtande som övertagande bolag. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till
Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
En ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget.
Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande
Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande
124
Prop. 2021/22:286 fusion gäller detta bara om det
övertagande bolaget ska ha hemvist i Sverige.
fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
13 §
En ansökan enligt 11 § första stycket ska avslås, om
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 11 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 12 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen, eller
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 12 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen (2005:551) finns hinder mot att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Vid fusion genom kombination ska en ansökan också avslås om
Vid fusion genom kombination ska en ansökan också avslås om
125
revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen(2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.
revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen inte visar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
15 §2
Vid absorption av ett helägt dotterbolag ska ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen göras av moderbolaget. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos moderbolaget. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Vid absorption av ett helägt dotterbolag ska ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen göras av moderbolaget. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos moderbolaget. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen (2005:551)gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om en ansökan. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av ansökningen och fått laga kraft.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan och om beslut som har meddelats med anledning av ansökningen.
Vid behandlingen av en ansökan tillämpas 12 och 13 §§.
40 §3
Vid fusion med ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag tillämpas 16 kap. 1–16, 20,24–40 och 42– 51 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de ändringar och tillägg som föreskrivs i 41– 45 §§ i detta kapitel.
Vid fusion med ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag tillämpas 16 kap. 1–16, 24–40, 41 b och 42– 51 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de ändringar och tillägg som föreskrivs i 41– 45 §§ i detta kapitel.
När 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag
När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag
2 Senaste lydelse 2020:402. 3 Senaste lydelse 2020:402.
126
Prop. 2021/22:286 ska det som sägs om Bolagsverket
i stället avse Finansinspektionen.
ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
41 §4
Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl överlåtande som övertagande bolag.
Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
En ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget.
Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha hemvist i Sverige.
Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och fått laga kraft.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
43 §
En ansökan enligt 41 § första stycket ska avslås, om
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 41 § första stycket, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
4 Senaste lydelse 2020:402.
127
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 42§ eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen, eller
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 42 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
45 §5
Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap.28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 39 § i detta kapitel. Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska göras av moderbolaget och ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällan-
Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap.28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 39 § i detta kapitel. Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska göras av moderbolaget och ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällan-
5 Senaste lydelse 2020:402.
128
Prop. 2021/22:286 de hos det bolaget. Om planen har
registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
de hos det bolaget. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om en ansökan. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av ansökan och som fått laga kraft. Bolagsverket ska registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar. Det som sägs där om föreningsregistret ska i stället avse försäkringsregistret.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan och om beslut som har meddelats med anledning av ansökan. Bolagsverket ska registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar. Det som där anges om föreningsregistret ska i stället avse försäkringsregistret.
Vid behandlingen av en ansökan tillämpas 42 och 43 §§.
61 §6
Vid fusion med en tjänstepensionsförening tillämpas 62–64 §§ i detta kapitel i stället för 16 kap. 17–19, 21–23 och 41 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar finns i 13 kap. 36 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). När fusionen avser en tjänstepensionsförening och ett helägt dotterbolag ska det som sägs i 62–64 §§ om överlåtande förening avse dotterbolaget.
Vid fusion med en tjänstepensionsförening tillämpas 62–64 §§ i detta kapitel i stället för 16 kap. 17–19, 21–23, 41, 41 a och 41 c–41 e §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar finns i 13 kap. 36 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). När fusionen avser en tjänstepensionsförening och ett helägt dotterbolag ska det som sägs i 62–64 §§ om överlåtande förening avse dotterbolaget.
När 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
62 §
Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl överlåtande som övertagande tjänstepensionsförening. Vid en gränsöver-
En ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl den eller de överlåtande tjänstepensionsföreningarna som
6 Senaste lydelse 2020:402.
129
skridande fusion ska ansökan dock göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen blivit gällande i samtliga föreningar. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
den övertagande tjänstepensionsföreningen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen blivit gällande i samtliga föreningar. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Vid fusion genom kombination ska föreningarna också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av stadgarna enligt 2 kap. 9 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha hemvist i Sverige.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket.
Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
64 §
En ansökan enligt 62 § första stycket ska avslås, om
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 62 § första stycket, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 63 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen, eller
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 63 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
130
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
131
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
23 §1
Om en näringsverksamhet går över från en arbetsgivare till en annan och det då avtalas att ansvaret för en pensionsutfästelse ska flyttas över på efterträdaren, ska samtycke till överflyttningen inhämtas från innehavaren av pensionsfordran. Tillsynsmyndigheten får medge att samtycke inte behöver inhämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen. Något samtycke behövs inte vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619).
Om det i lag eller någon annan författning har meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande av en borgenärs rätt vid fusion, gäller dessa i stället för första stycket. En innehavare av en pensionsfordran behöver dock inte underrättas eller kallas enligt 23 kap. 19, 22 och 32 §§ samt 24 kap.21 och 24 §§aktiebolagslagen (2005:551) eller enligt 16 kap.17 och 21 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten medger det. Detsamma gäller i ett ärende om vinstutdelning enligt 20 kap. 30 §, minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap. 23 § eller minskning av reservfonden enligt 20 kap. 35 § 3 aktiebolagslagen och i ett ärende om minskning av reservfonden enligt 15 kap. 1 § 2 lagen om ekonomiska föreningar.
Om det i lag eller någon annan författning har meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande av en borgenärs rätt vid fusion, delning eller gränsöverskridande ombildning gäller dessa i stället för första stycket. En innehavare av en pensionsfordran behöver dock inte underrättas eller kallas enligt 23 kap. 19, 22 och 32 §§, 24 kap. 21 och 24 §§ samt 24 a kap. 21 och 25 §§ aktiebolagslagen (2005:551) eller enligt 16 kap.17 och 21 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten medger det. Detsamma gäller i ett ärende om vinstutdelning enligt 20 kap. 30 §, minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap. 23 § eller minskning av reservfonden enligt 20 kap. 35 § 3 aktiebolagslagen och i ett ärende om minskning av reservfonden enligt 15 kap. 1 § 2 lagen om ekonomiska föreningar.
Har ansvaret för en pensionsutfästelse överflyttats, anses utfästelsen ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträdaren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
1 Senaste lydelse 2018:709.
132
Prop. 2021/22:2862.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda
Härigenom föreskrivs att 1 c § lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 c §1
Denna lag ska inte tillämpas på företag som blivit resultatet av en fusion, om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner gäller i företaget.
Denna lag ska inte tillämpas på företag som har blivit resultatet av en fusion, delning eller ombildning om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar gäller i företaget.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
1 Senaste lydelse 2008:13.
133
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner
dels att rubriken till lagen ska ha följande lydelse,
dels att 1–6, 8, 20, 22, 23, 27, 30, 32, 33, 38, 40, 41, 44 och 45–47 §§ ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 32 § ska sättas närmast före den nya 31 a §,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 29 a, 31 a och 44 a §§, och närmast före 44 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Lag om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner
Föreslagen lydelse
Lag om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner , delningar
och ombildningar
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
Denna lag innehåller bestämmelser om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande
1. fusioner,
2. delningar, och
3. ombildningar.
Arbetstagarnas medverkan kan fastställas enligt överenskommelse mellan de deltagande företagen och en för arbetstagarna enligt denna lag utsedd förhandlingsdelegation eller, om någon överenskommelse inte träffats, enligt bestämmelserna i 30– 40 §§.
Arbetstagarnas medverkan kan fastställas enligt överenskommelse mellan de deltagande företagen och en för arbetstagarna enligt denna lag utsedd förhandlingsdelegation eller, om någon överenskommelse inte träffats, enligt 30–40 §§.
2 §
Denna lag gäller i företag som deltar i eller etableras genom
1. en gränsöverskridande fusion, om arbetstagarna i något av de deltagande företagen omfattas av bestämmelser om medverkan, eller
Denna lag gäller i företag som deltar i eller blir resultatet av
1. en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning om
a) arbetstagarna i något av de deltagande företagen omfattas av bestämmelser om medverkan, eller
b) det genomsnittliga antalet arbetstagare i något av de företag som deltar i det gränsöverskridande förfarandet under de sex måna-
134
derna närmast före offentliggörandet av planen för förfarandet uppgår till minst fyra femtedelar av det antal arbetstagare som i respektive företags hemviststat leder till rätt till medverkan, eller
2. en inhemsk fusion som sker inom tre år från det att en gränsöverskridande fusion registrerats, om företag enligt 1 ingår i det övertagande företaget och arbetstagarnas medverkan sedan tidigare regleras enligt denna lag.
2. en inhemsk fusion eller delning som sker inom fyra år från det att en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning har registrerats, om företag enligt 1 ingår i det övertagande företaget och arbetstagarnas medverkan sedan tidigare regleras enligt denna lag.
Lagen gäller dock inte om fusionen resulterar i att ett europabolag eller ett europakooperativ bildas.
Om förhandlingsdelegationen fattar ett beslut enligt 22 § första stycket eller avstår från att fatta beslut enligt 30 § 2 b gäller därefter inte lagen i det övertagande företaget.
Lagen gäller dock inte om en fusion eller ombildning resulterar i att ett europabolag eller ett europakooperativ bildas.
Om förhandlingsdelegationen fattar ett beslut enligt 22 § första stycket eller avstår från att fatta beslut enligt 30 § 2 b gäller därefter inte lagen i det övertagande eller ombildade företaget.
3 §
Bestämmelserna i 5–9 och 19 §§ om förhandlingsdelegationen, i 20–29 §§ om förhandlingsförfarandet, i 30–34 och 36–40 §§ om vad som gäller om avtal inte träffas samt i 41 § om kostnader gäller när det övertagande företaget ska ha eller har sitt säte i Sverige.
Bestämmelserna i 5–9 och 19 §§ om förhandlingsdelegationen, i 20–29 a §§ om förhandlingsförfarandet, i 30–34 och 36–40 §§ om vad som gäller om avtal inte träffas och i 41 § om kostnader gäller när det övertagande eller ombildade företaget ska ha eller har sitt säte i Sverige.
Bestämmelserna i 10–18 och 35 §§ om fördelning av platser och om hur ledamöter för arbetstagare i Sverige utses gäller oavsett var det övertagande företaget ska ha eller har sitt säte.
Bestämmelserna i 10–18 och 35 §§ om fördelning av platser och om hur ledamöter för arbetstagare i Sverige utses gäller oavsett var det övertagande eller ombildade företaget ska ha eller har sitt säte.
4 §1
I denna lag avses med
– fusion: en sammanslagning av två eller flera företag som innebär att ett företag övertar ett eller flera andra företags tillgångar och skul-
– fusion: en sådan sammanslagning som avses i 23 kap. aktie-bolagslagen (2005:551) av två eller flera företag som innebär att ett
1 Senaste lydelse 2018:1474.
135
der och att det eller de sistnämnda företagen upplöses utan likvidation,
företag övertar ett eller flera andra företags tillgångar och skulder och att det eller de sistnämnda företagen upplöses utan likvidation,
– företag: ett sådant företag som avses i artikel 119.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i den ursprungliga lydelsen,
– gränsöverskridande fusion: en fusion mellan företag i olika stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
– delning: en sådan uppdelning av ett aktiebolag som avses i 24 kap. aktiebolagslagen ,
– gränsöverskridande delning: en delning genom vilket ett företag delas upp i två eller flera företag med hemvist i minst två olika stater inom EES,
– gränsöverskridande ombildning: en sådan ombildning som avses i 24 a kap. aktiebolagslagen ,
– EES-stater: staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet,
– företag: ett sådant företag som avses i artikel 119.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i den ursprungliga lydelsen,
– övertagande företag: det företag som blir resultatet av en fusion,
– deltagande företag: de företag som direkt deltar i en fusion,
– övertagande företag: ett eller flera företag som blir resultatet av en fusion eller delning,
– deltagande företag: ett eller flera företag som direkt deltar i en fusion, delning eller ombildning,
– dotterföretag: ett företag som ett annat företag utövar ett bestämmande inflytande över i enlighet med 13–16 §§ lagen (2011:427) om europeiska företagsråd,
– berörda dotterföretag eller berörda filialer: dotterföretag eller filialer till ett deltagande företag som föreslås bli dotterföretag eller filialer till ett övertagande företag, och
– berörda dotterföretag eller berörda filialer: dotterföretag eller filialer till ett deltagande företag som föreslås bli dotterföretag eller filialer till ett övertagande eller ombildat företag, och
– medverkan: det arbetstagarinflytande som utövas genom rätten att
a) välja eller på annat sätt utse några av ledamöterna i ett företags styrelse, annat förvaltningsorgan eller tillsynsorgan, eller
b) föreslå eller avvisa några eller alla ledamöter i ett företags styrelse, annat förvaltningsorgan eller tillsynsorgan.
136
5 §
De deltagande företagen ska så snart som möjligt, sedan fusionsplanen offentliggjorts, vidta nödvändiga åtgärder för att en förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska kunna inrättas.
De deltagande företagen ska så snart som möjligt, sedan fusionsplanen, delningsplanen eller ombildningsplanen har offentliggjorts, vidta nödvändiga åtgärder för att en förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska kunna inrättas.
De deltagande företagen ska lämna uppgift om namnen på de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna samt uppgift om antalet anställda i dessa. De ska även lämna uppgift om namnen på övriga dotterföretag och filialer i EES-staterna. Informationen ska lämnas till arbetstagarnas representanter i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna.
Om företagen avser att utan föregående förhandlingar tillämpa bestämmelserna i 32–40 §§ ska den information som avses i andra stycket även innehålla en upplysning om denna avsikt.
6 §
En förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska inrättas i enlighet med bestämmelserna i 7–19 §§. Ledamöter till förhandlingsdelegationen ska väljas eller utses inom tio veckor från det att de deltagande företagen fullgjort sina skyldigheter enligt 5 §.
En förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska inrättas i enlighet med 7–19 §§. Ledamöter till förhandlingsdelegationen ska väljas eller utses inom tio veckor från det att de deltagande företagen fullgjort sina skyldigheter enligt 5 §.
Förhandlingsdelegationen företräder arbetstagarna i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna i förhandlingar med de deltagande företagen om ett avtal om medverkan i det övertagande företaget. Förhandlingsdelegationen kan också ha de uppgifter som framgår av 33– 37 §§.
Förhandlingsdelegationen företräder arbetstagarna i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna i förhandlingar med de deltagande företagen om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget. Förhandlingsdelegationen kan också ha de uppgifter som framgår av 33–37 §§.
8 §
Arbetstagarna i de olika EESstaterna ska tilldelas extraplatser i förhandlingsdelegationen, om det behövs för att minst en representant ska kunna utses för arbetstagarna i varje deltagande företag som föreslås upphöra i och med fusionen.
Vid en gränsöverskridande fusion ska arbetstagarna i de olika EESstaterna tilldelas extraplatser i förhandlingsdelegationen, om det behövs för att minst en representant ska kunna utses för arbetstagarna i varje deltagande företag som föreslås upphöra i och med fusionen.
De extraplatser som tilldelas arbetstagarna enligt första stycket får dock inte överstiga 20 procent av de platser som sammanlagt tilldelats arbetstagarna enligt 7 §. Om hela behovet av extraplatser med hänsyn till detta
137
inte kan täckas, ska de tillgängliga platserna tilldelas arbetstagarna i deltagande företag i olika EES-stater i fallande ordning efter antalet arbetstagare i de företag som föreslås upphöra i och med fusionen.
Tilldelningen av extraplatser får inte medföra att någon arbetstagare blir representerad av mer än en ledamot.
20 §
Förhandlingarna mellan de deltagande företagen och arbetstagarnas förhandlingsdelegation om ett avtal om medverkan i det övertagande företaget ska inledas så snart som förhandlingsdelegationen har inrättats och får pågå i högst sex månader efter inrättandet.
Förhandlingarna mellan de deltagande företagen och arbetstagarnas förhandlingsdelegation om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget ska inledas så snart som förhandlingsdelegationen har inrättats och får pågå i högst sex månader efter inrättandet.
Parterna får gemensamt besluta att förlänga förhandlingsperioden till sammanlagt högst ett år.
22 §
Förhandlingsdelegationen får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan i det övertagande företaget eller att avbryta pågående sådana förhandlingar.
Förhandlingsdelegationen får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget eller att avbryta pågående sådana förhandlingar.
De deltagande företagen får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan i det övertagande företaget.
De deltagande företagen får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget.
23 §
De deltagande företagen ska informera förhandlingsdelegationen om förekomsten och omfattningen av medverkan i de deltagande företagen samt om planerna för den gränsöverskridande fusionen och om hur genomförandet av fusionen fortskrider till dess att fusionen registrerats.
De deltagande företagen ska informera förhandlingsdelegationen om förekomsten och omfattningen av medverkan i de deltagande företagen samt om planerna för den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen och om hur genomförandet av fusionen, delningen eller ombildningen fortskrider till dess att den registrerats.
27 §
För ett beslut att avstå från att inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar enligt 22 § första stycket krävs samma majoritet som anges i 26 §.
För ett beslut enligt 22 § första stycket att avstå från att inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar krävs följande majoritet:
1. Vid fusioner, att minst två tredjedelar av de ledamöter som
138
företräder minst två tredjedelar av arbetstagarna i minst två EES-stater röstar för detta.
2. Vid delningar och ombildningar, att minst två tredjedelar av ledamöterna röstar för detta.
29 a §
Om ett bolag bildas genom en gränsöverskridande delning eller ombildning ska det i ett avtal om arbetstagarinflytande föreskrivas åtminstone samma nivå för arbetstagarinflytande som den som finns i det överlåtande bolaget respektive bolaget före ombildningen.
30 §
Bestämmelserna i 32–40 §§ ska tillämpas
1. om parterna är överens om det,
2. om ett avtal som uppfyller kraven i denna lag inte träffats när tidsfristen under vilken förhandlingar kan pågå enligt 20 § löpt ut och
a) minst en tredjedel av arbetstagarna i de deltagande företagen hade rätt till medverkan, eller
b) arbetstagarna i något av de deltagande företagen, även om de utgjorde en mindre andel än en tredjedel av arbetstagarna i dessa företag, hade rätt till medverkan och förhandlingsdelegationen beslutar att arbetstagarna ska ha rätt till medverkan i det övertagande, eller
b) arbetstagarna i något av de deltagande företagen, även om de utgjorde en mindre andel än en tredjedel av arbetstagarna i dessa företag, hade rätt till medverkan och förhandlingsdelegationen beslutar att arbetstagarna ska ha rätt till medverkan i det övertagande eller ombildade företaget, eller
3. om de deltagande företagen fattat beslut enligt 22 § andra stycket om att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan.
31 a §
Om 32–40 §§ ska tillämpas när ett bolag bildas genom gränsöverskridande delning eller ombildning ska arbetstagarna ha rätt till medverkan i samma omfattning som före delningen eller ombildningen.
32 §
Arbetstagarnas rätt att välja, utse, föreslå eller avvisa ett antal ledamöter i det övertagande företagets styrelse ska motsvara den högsta andel som gällde i något organ i
Arbetstagarnas rätt att välja, utse, föreslå eller avvisa ett antal ledamöter i ett övertagande eller ombildat företags styrelse ska motsvara den högsta andel som gällde i något
139
något av de deltagande företagen före registreringen.
När bestämmelserna i 32–40 §§ ska tillämpas enligt 30 § 1 eller 2 har arbetstagarna rätt att välja eller på annat sätt utse en tredjedel av antalet ledamöter i styrelsen, om de enligt första stycket skulle ha rätt till en större andel ledamöter. Om en tredjedel inte utgör ett helt tal ska arbetstagarna ha rätt till det antal ledamöter som motsvarar närmast högre tal.
organ i något av de deltagande företagen före registreringen.
När 32–40 §§ ska tillämpas enligt 30 § 1 eller 2 har arbetstagarna rätt att välja eller på annat sätt utse en tredjedel av antalet ledamöter i styrelsen, om de enligt första stycket skulle ha rätt till en större andel ledamöter. Om en tredjedel inte utgör ett helt tal ska arbetstagarna ha rätt till det antal ledamöter som motsvarar närmast högre tal.
33 §
Förhandlingsdelegationen ska besluta hur platser i det övertagande företagets styrelse ska fördelas mellan ledamöter som företräder arbetstagare från olika EES-stater. Fördelningen ska ske proportionellt i förhållande till andelen arbetstagare i det övertagande företaget, dess dotterföretag och filialer i varje EES-stat.
Om inte arbetstagarna i samtliga EES-stater blir representerade vid fördelningen enligt första stycket, ska en plats undantas från den proportionella fördelningen. Den undantagna platsen ska tilldelas arbetstagarna i den EES-stat där det övertagande företaget ska ha sitt säte. Om dessa arbetstagare redan är representerade ska platsen i stället tilldelas arbetstagarna i den EES-stat som har flest arbetstagare av dem som blivit utan representation.
Förhandlingsdelegationen ska besluta hur platser i det övertagande eller ombildade företagets styrelse ska fördelas mellan ledamöter som företräder arbetstagare från olika EES-stater. Fördelningen ska ske proportionellt i förhållande till andelen arbetstagare i det övertagande eller ombildade företaget, dess dotterföretag och filialer i varje EES-stat.
Om inte arbetstagarna i samtliga EES-stater blir representerade vid fördelningen enligt första stycket, ska en plats undantas från den proportionella fördelningen. Den undantagna platsen ska tilldelas arbetstagarna i den EES-stat där det övertagande eller ombildade företaget ska ha sitt säte. Om dessa arbetstagare redan är representerade ska platsen i stället tilldelas arbetstagarna i den EES-stat som har flest arbetstagare av dem som blivit utan representation.
38 §
När arbetstagarna ska välja, utse, föreslå eller avvisa nya ledamöter till styrelsen ska en förhandlingsdelegation inrättas på nytt enligt 7– 17 §§, om det inte är obehövligt. Vad som sägs om de deltagande företagen ska gälla för det övertagande företaget.
När arbetstagarna ska välja, utse, föreslå eller avvisa nya ledamöter till styrelsen ska en förhandlingsdelegation inrättas på nytt enligt 7– 17 §§, om det inte är obehövligt. Vad som sägs om de deltagande företagen ska gälla för det övertagande eller ombildade företaget.
140
40 §
En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare ska avgöras i det övertagande företagets styrelse, förbereds av därtill särskilt utsedda ledamöter i styrelsen eller befattningshavare i företaget.
En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare ska avgöras i det övertagande eller ombildade företagets styrelse, förbereds av därtill särskilt utsedda ledamöter i styrelsen eller befattningshavare i företaget.
41 §
Alla kostnader för förhandlingsdelegationens förhandlingsverksamhet och verksamhet i övrigt ska bäras av de deltagande företagen eller det övertagande företaget i den utsträckning som krävs för att förhandlingsdelegationen ska kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.
Alla kostnader för förhandlingsdelegationens förhandlingsverksamhet och verksamhet i övrigt ska bäras av de deltagande företagen eller av det övertagande eller ombildade företaget i den utsträckning som krävs för att förhandlingsdelegationen ska kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.
44 §
De deltagande företagen eller det övertagande företaget får besluta om tystnadsplikt för ledamöter i förhandlingsdelegationen samt för de experter som biträder detta organ, om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa.
De deltagande företagen eller det övertagande eller ombildade företaget får besluta om tystnadsplikt för ledamöter i förhandlingsdelegationen samt för de experter som biträder detta organ, om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa.
Den som fått information under tystnadsplikt får trots tystnadsplikten föra informationen vidare till andra ledamöter i samma förhandlingsdelegation och till dess experter. Rätten att föra informationen vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för mottagaren.
Tystnadsplikten ska fortsätta att gälla även efter det att uppdraget som ledamot eller expert upphört.
Missbruk av förfarandet
44 a §
Reglerna om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar får inte tillämpas i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande.
Om väsentliga förändringar i ett bolag som har registrerats genom en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning, eller i dess
141
dotterföretag eller filialer, inträffar inom ett år från det att bolaget har registrerats och är sådana att arbetstagarna skulle ha fått ett mer omfattande inflytande om förändringarna gjorts före registreringen av bolaget, ska förändringarna anses gjorda i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande. Detta gäller dock inte om bolaget visar andra skäl för förändringarna.
45 §
Den som bryter mot denna lag, mot ett avtal enligt lagen eller mot tystnadsplikt som avses i denna lag ska ersätta uppkommen skada i enlighet med bestämmelserna i 55 och 56 §§, 57 § andra stycket, 60 § första stycket samt 61 och 62 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska det som sägs om arbetsgivare gälla även för övertagande företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhandlingsdelegation.
Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska det som sägs om arbetsgivare gälla även för övertagande eller ombildade företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhandlingsdelegation.
En arbetstagare eller en arbetstagarorganisation kan dock inte med stöd av denna lag kräva skadestånd av en annan arbetstagare eller arbetstagarorganisation.
46 §2
Mål om tillämpningen av denna lag ska, i den mån tvisten avser förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I ett sådant fall ska Arbetsdomstolen vara första domstol.
Vid tillämpningen av lagen om rättegången i arbetstvister ska det som sägs där om arbetsgivare gälla även för övertagande företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhandlingsdelegation. Det som sägs där om kollektivavtal ska gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.
Vid tillämpningen av lagen om rättegången i arbetstvister ska det som där anges om arbetsgivare gälla även för övertagande eller ombildade företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhandlingsdelegation. Det som där anges om kollektivavtal ska gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.
Mål om tillåtligheten av tystnadsplikt ska handläggas skyndsamt.
2 Senaste lydelse 2011:431.
142
47 §
När någon vill yrka skadestånd enligt denna lag, gäller i tillämpliga delar 64, 65 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Vid tillämpningen av 64 § ska övertagande företag, deltagande företag och arbetstagarnas förhandlingsdelegation anses ha förhandlingsrätt enligt 10 § lagen om medbestämmande i arbetslivet. Den tid enligt 65 § inom vilken talan senast ska väckas, ska dock vara åtta månader.
När någon vill yrka skadestånd enligt denna lag, gäller i tillämpliga delar 64, 65 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Vid tillämpningen av 64 § ska övertagande eller ombildade företag, deltagande företag och arbetstagarnas förhandlingsdelegation anses ha förhandlingsrätt enligt 10 § lagen om medbestämmande i arbetslivet. Den tid enligt 65 § inom vilken talan senast ska väckas, ska dock vara åtta månader.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
143
2.9 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs att det i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska införas en ny paragraf, 31 kap. 25 a §, och närmast före 31 kap. 25 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
31 kap.
Revisorsyttranden vid gränsöverskridande förfaranden
25 a §
Sekretess gäller för en uppgift om företagshemlighet i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har lämnat i ett gränsöverskridande förfarande enligt 23, 24 eller 24a kap. aktiebolagslagen (2005:551) eller 16 kap. lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar, om det kan antas att den enskilde som yttrandet avser lider skada om uppgiften röjs, och denne begär att sekretess ska gälla.
Sekretess gäller dock inte för uppgifter som ingår i ett beslut av en domstol eller annan myndighet.
För en uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
144
Prop. 2021/22:2862.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 4 § lagen (2015:1016) om resolution ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 kap.
4 §
När resolutionsåtgärder vidtas ska aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden inte tillämpas i de delar som motsvarar
– artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,
– avdelning II, kapitel -I, II och
IV i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2121,
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om fusioner av aktiebolag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU, och
– artiklarna 10, 19.1, 29.1–29.3, 31.2 första stycket, 33–36 och 40–42 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
145
3 Ärendet och dess beredning
Regelverk för gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar
Den 27 november 2019 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2121 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar, se bilaga 1. Direktivet innehåller ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, se bilaga 2.
Regeringen beslutade den 5 december 2019 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att föreslå de författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till 2019 års direktiv. Utredningen antog namnet Utredningen om bolags gränsöverskridande rörlighet inom EU. I april 2021 överlämnade utredningen betänkandet Bolags rörlighet över gränserna (SOU 2021:18). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3. Utredningens lagförslag finns i bilaga 4.
Det har hållits ett flertal möten i Europeiska kommissionens regi om genomförandet av direktivet.
Betänkandet har remissbehandlats. Remissynpunkterna finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2021/01814). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5.
I propositionen behandlas de lagförslag som läggs fram i betänkandet.
Skatterättsliga följdändringar
Inom Finansdepartementet har promemorian Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom och tomträtter som görs vid delning av aktiebolag genom separation upprättats. Promemorian remitterades i maj 2022 och remissynpunkterna finns tillgängliga i Finansdepartementets lagstiftningsärende (Fi2022/01589). Den 1 september 2022 beslutade regeringen att inhämta Lagrådets yttrande över förslagen. Inom Finansdepartementet pågår ett arbete även med andra skatterättsliga frågor som har anknytning till det nu föreslagna regelverket för gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 9 juni 2021 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
I förhållande till lagrådsremissens lagförslag tillkommer ett förslag till ändring av 7 kap 40 § aktiebolagslagen (2005:551). Ändringen är av rättelsekaraktär. Förslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över det förslaget. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs dessutom vissa språkliga och redaktionella ändringar.
146
4 Utgångspunkter för genomförandet av direktivet
4.1 Hur den nya regleringen bör genomföras
Regeringens förslag: De nya bestämmelser som Sverige inför på grund av ändringsdirektivet ska som utgångspunkt inte gå längre än vad som krävs för att anpassa svensk rätt till direktivets bestämmelser och syften.
Utformningen av de svenska bestämmelserna ska ansluta nära till hur bestämmelserna i direktivet är utformade. Befintlig systematik och terminologi i den svenska lagstiftningen ska dock behållas så långt som möjligt. Ett gott skydd för arbetstagare, borgenärer och minoritetsaktieägare ska eftersträvas.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (se SOU 2021:18 s. 231–235).
Remissinstanserna: De flesta av de remissinstanser som uttalar sig särskilt om utgångspunkterna för genomförandet tillstyrker förslagen eller har inga invändningar mot dem. Svenskt Näringsliv påpekar att organisationen som utgångspunkt inte vill se en överimplementering av EU-direktiv men anger att de förslag i betänkandet som innebär strängare krav eller mer långtgående svenska regler än vad som följer av direktivet är rimliga.
Näringslivets Regelnämnd menar för sin del att samtliga optioner i direktivet bör utnyttjas till största möjliga nytta för de svenska företagen. Detta instämmer Företagarna i. Svenska Bankföreningen framhåller att utredningens val att införliva direktivets krav på ett sätt som ansluter till aktiebolagslagens struktur och terminologi skapar förutsättningar för tydlighet och bidrar till mindre administrativt krångel. LO, TCO, Saco och PTK är positiva till att förslagen ligger i linje med befintligt regelverk och till att reglerna om fusion, delning och ombildning får en gemensam struktur. Uppsala universitet (Juridiska fakultetsnämnden) menar att det bör övervägas om inte detaljerad unionsrättslig lagstiftning borde samlas i en särskild lag om europeiska associationsrättsliga förhållanden, för att undvika att tynga den svenska lagstiftningen om bolag och föreningar med regler som endast kommer att tillämpas i undantagssituationer.
Skälen för regeringens förslag
Unionsrätten ger bolag rätt att byta hemvist över gränserna inom EU
På EU:s inre marknad råder det fri rörlighet och etableringsfrihet. Etableringsfriheten medför att ett bolag som har bildats enligt en medlemsstats lagstiftning ska ha rätt att under vissa förutsättningar ombildas till ett bolag som regleras av lagstiftningen i en annan medlemsstat, dvs. en rätt för bolaget att byta hemvist över gränserna inom EU. Detta framgår av EUdomstolens praxis, se domarna Polbud (C-106/16, EU:C:2017:804), Vale (C-378/10, EU:C:2012:440) och Cartesio (C-210/06, EU:C:2008:723). Vad som däremot har saknats är gemensamma regler för hur bolag ska röra sig över EU:s inre gränser. Detta har ansetts leda till en rad problem, som ett oklart rättsläge, svårigheter att i praktiken utöva etableringsfriheten och ett försvagat skydd för arbetstagare, borgenärer och minoritetsaktieägare.
147
2019 års direktiv harmoniserar reglerna om fusioner över gränserna och inför nya regler om hur bolag kan ombildas och delas
I syfte att harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftning på bolagsrättens område har flera bolagsrättsliga direktiv antagits (beslutats). Några av dem sammanfördes 2017 till ett gemensamt direktiv, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (i propositionen benämnt ursprungsdirektivet eller 2017 års direktiv, se bilaga 2). År 2019 antogs ett direktiv som ändrar och kompletterar reglerna om gränsöverskridande förfaranden i 2017 års direktiv, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2121 av den 27 november 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar (i propositionen benämnt ändringsdirektivet eller 2019 års direktiv, se bilaga 1).
Ett första steg för att underlätta bolags rörlighet över gränserna hade tagits redan genom det s.k. tionde bolagsdirektivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar, som innehöll bestämmelser om gränsöverskridande fusioner. Direktivet är numera inarbetat i 2017 års direktiv och genomfördes i svensk rätt genom ändringar i bl.a. aktiebolagslagen (2005:551), se prop. 2007/08:15.
Ändringsdirektivet utvecklar de bolagsrättsliga reglerna om gränsöverskridande fusioner ytterligare. Direktivet innehåller också helt nya bestämmelser som gör det möjligt att ombilda eller dela bolag över nationsgränserna inom EU. Avsikten med direktivet är att underlätta bolagens rörlighet på den inre marknaden och samtidigt garantera bolagens intressenter – aktieägare, borgenärer och arbetstagare – ett lämpligt utformat och mer förutsebart skydd.
Regeringen välkomnar att frågan om bolags rörlighet har uppmärksammats på EU-nivå. En harmonisering av det regelverk som styr företagens gränsöverskridande rörlighet har positiva effekter för de europeiska företagens konkurrenskraft. Gemensamma regler underlättar för företag med gränsöverskridande verksamhet, förbättrar rättssäkerheten och stärker skyddet för bl.a. arbetstagare, borgenärer och aktieägare.
Den svenska lagstiftningen behöver anpassas till de nya EU-reglerna
Med Sveriges medlemskap i EU följer en skyldighet att genomföra bestämmelserna i ändringsdirektivet i den svenska rättsordningen. Ett EUdirektiv är bindande för medlemsstaterna när det gäller det resultat som ska uppnås, men överlåter åt medlemsstaterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet (artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Det innebär att en medlemsstat inte behöver använda sig av samma terminologi eller systematik som i direktivet. Det avgörande är att medlemsstaterna uppnår det avsedda resultatet. Medlemsstaterna ska emellertid också verka för en enhetlig tolkning och tillämpning av EU-rätten. Särskilt viktigt är detta när det gäller direktiv som – i likhet med det aktuella direktivet – syftar till att säkerställa en väl fungerande inre marknad. En likartad tolkning och tillämpning av reglerna främjar goda konkurrensvillkor i näringslivet.
En allmän princip är att EU-direktiv ska genomföras genom nationellt bindande regler. Härmed avses i första hand författningsbestämmelser och
148
regler som har etablerats genom fast rättspraxis i högsta instans (se t.ex. EU-domstolens dom den 10 maj 2001 i mål C-144/99, Europeiska kommissionen mot Konungariket Nederländerna, REG 2001 s. I-3541, punkt 17). Ändringsdirektivet bör genomföras genom att de nya bestämmelserna införs i relevanta associationsrättsliga, finansmarknadsrättsliga och arbetsrättsliga författningar.
När ett EU-direktiv genomförs gör sig olika intressen gällande. På den ena sidan står intresset av att författningstexten utformas i enlighet med en för svenska tillämpare väl känd terminologi och att bestämmelserna passar in i den svenska författningsstrukturen. På den andra sidan finns intresset av att författningstexten korrekt återspeglar innebörden av direktivet.
Vid genomförandet av ändringsdirektivet bör viss försiktighet iakttas och det finns också skäl att undvika sådana förarbetsuttalanden som inte har direkt stöd i direktivet och som kan uppfattas som bindande för enskilda. Ytterst ankommer det på EU-domstolen att tolka innebörden av direktivet. En författningstext som avviker för mycket från direktivets ordalydelse riskerar att underkännas av EU-domstolen. Utformningen av bestämmelserna bör därför ansluta förhållandevis nära till utformningen av bestämmelserna i ändringsdirektivet. Samtidigt finns det inte något egenvärde i att ersätta redan existerande, fungerande system, som är förenliga med ändringsdirektivets bestämmelser. De nya bestämmelserna bör därför i möjligaste mån ansluta till den systematik som redan finns. Redan etablerade begrepp, som motsvarar dem som används i ändringsdirektivet, bör också lämnas orörda i största möjliga utsträckning.
Frågan om i vilken lag som bestämmelserna om gränsöverskridande förfaranden bör tas in diskuterades när direktivet om gränsöverskridande fusioner genomfördes i svensk rätt. Då övervägde den dåvarande regeringen om de regler som behövde införas med anledning av direktivet borde tas in i en särskild lag, på det sätt som Uppsala universitet (Juridiska fakultetsnämnden) nu föreslår, men stannade vid att övervägande skäl talade för att i stället genomföra direktivet genom ändringar i aktiebolagslagen och den dåvarande lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (se prop. 2007/08:15 s. 69–71). Regeringen ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning. Det innebär att bestämmelserna bör tas in i de författningar som reglerar de olika associationsformer som ändringsdirektivet är tilllämpligt på, dvs. främst i aktiebolagslagen och lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar (föreningslagen), samt i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
Utgångspunkten bör vara att inte gå längre än vad som krävs
Ändringsdirektivet är i delar tvingande för medlemsstaterna. Det innehåller dock flera valmöjligheter för medlemsstaterna. Medlemsstaterna kan således i viss utsträckning bestämma vilket tillämpningsområde nationella bestämmelser ska ha och hur ingående krav som ska uppställas för vissa delar av de gränsöverskridande förfarandena.
Ett regelverk som ska reglera ett gränsöverskridande förfarande förutsätter emellertid att olika staters bestämmelser om förfarandet passar ihop. Det talar för att reglerna bör utformas i nära anslutning till direktivets huvudregler, eftersom detta får antas ge de bästa förutsättningarna för att svenska och utländska bestämmelser kommer att vara kompatibla.
149
Enligt regeringens mening är det också viktigt att genomförandet sker på ett sådant sätt att risken för att gränsöverskridande förfaranden utnyttjas för brottsliga eller otillbörliga syften minimeras. Ett gott skydd för arbetstagare, borgenärer och aktieägare bör eftersträvas.
I likhet med utredningen menar regeringen att Sverige vid de avvägningar som behöver göras bör välja samma medelväg som i de hittillsvarande bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner. Det innebär bl.a. att nya bestämmelser bör ges samma struktur som nuvarande bestämmelser och så långt möjligt ansluta till sedvanlig svensk bolagsrättslig och arbetsrättslig terminologi.
Vad särskilt gäller frågan om ifall den svenska lagstiftaren bör utnyttja de optioner som direktivet ger ställs behovet av särskilda nationella åtgärder, till exempel behovet av skydd mot missbruk, mot intresset av en för företagen administrativt enkel ordning. Vilka intressen som härvid ska ges företräde får prövas från fråga till fråga. Något principiellt ställningstagande för att utnyttja samtliga optioner i direktivet till största möjliga nytta för företagen, som Näringslivets Regelnämnd förespråkar, låter sig inte göras. Regeringen strävar i stället, i likhet med utredningen, efter att hitta en rimlig balans mellan behovet av nationella skyddsåtgärder och intresset av en enkel administrativ ordning.
4.2 Propositionens utformning
Ändringsdirektivets avsnitt om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar följer i huvudsak samma struktur. Reglerna för de tre förfarandena överensstämmer också i hög grad med varandra. Detta återspeglas i propositionen på så sätt att den huvudsakliga presentationen av förslagen sker i avsnittet om gränsöverskridande fusioner (avsnitt 5). I avsnitten om gränsöverskridande delningar och ombildningar ligger fokus främst på skillnaderna jämfört med vad som redan gäller eller föreslås när det gäller fusioner (avsnitt 6 och 7).
5 Gränsöverskridande fusioner
Med fusion avses ett rättsligt förfarande som innebär att två eller flera företag går samman genom att samtliga tillgångar och skulder i ett eller flera av företagen (det eller de överlåtande företagen) tas över av ett annat företag (det övertagande företaget). Förmögenheten övertas således i dess helhet av det övertagande företaget, som träder i stället för det överlåtande företaget in i dess rättigheter och skyldigheter. Detta sker vanligtvis mot vederlag till ägarna av det eller de överlåtande företagen. I och med fusionen upplöses det eller de överlåtande företagen och det kvarstår endast en juridisk person, det övertagande företaget.
En fusion kan genomföras genom antingen absorption eller kombination. Absorption innebär att ett eller flera överlåtande företag går upp i ett befintligt, övertagande, företag. Kombination innebär i stället att två eller flera överlåtande företag förenas i ett nytt övertagande företag. Grunddragen i
150
fusionsförfarandet är i väsentliga delar gemensamt och innebär bl.a. att styrelserna i de företag som ska gå samman upprättar en gemensam fusionsplan. Planen granskas av en revisor och offentliggörs sedan genom registrering hos Bolagsverket. Planen godkänns på en bolagsstämma, i vart fall i det eller de överlåtande företagen.
Fusioner förekommer framför allt mellan aktiebolag, men är också möjliga mellan ekonomiska föreningar (se 23 kap. aktiebolagslagen respektive 16 kap. föreningslagen). I båda lagarna finns det bestämmelser om både inhemska och gränsöverskridande fusioner. Ett flertal av bestämmelserna om inhemska fusioner gäller även vid gränsöverskridande fusioner. För de gränsöverskridande fusionerna gäller emellertid också flera ytterligare bestämmelser.
Regleringen av inhemska fusioner är sedan länge anpassad till EU-rätten. Den harmoniserades ursprungligen i det s.k. tredje bolagsdirektivet (rådets tredje direktiv 78/855/EEG av den 9 oktober 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om fusioner av aktiebolag). Senare överfördes regleringen till 2017 års direktiv.
En EU-rättslig reglering av gränsöverskridande fusioner kom till först genom det tionde bolagsdirektivet. Bestämmelserna i det direktivet har också överförts till 2017 års direktiv och har därefter justerats genom 2019 års direktiv. Vid genomförandet i svensk rätt av det tionde bolagsdirektivet togs de huvudsakliga bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner in i aktiebolagslagen och föreningslagen. Det sakliga innehållet är i princip detsamma i de båda lagarna.
För vissa finansiella företag som bedrivs i form av aktiebolag eller ekonomiska föreningar, eller som tillämpar aktiebolagslagen eller föreningslagen, finns det kompletterande bestämmelser i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, försäkringsrörelselagen (2010:243) och lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Dessa rörelselagar hänvisar i väsentliga delar till aktiebolagslagen respektive föreningslagen, som alltså i allmänhet gäller även för de finansiella företagen. Därutöver innehåller rörelselagarna vissa särbestämmelser för de olika typerna av finansiella företag.
I det stora flertalet fall sker gränsöverskridande fusioner mellan svenska och utländska aktiebolag, även om det också förekommer gränsöverskridande fusioner med andra företagsformer. Framställningen i detta avsnitt utgår från regleringen i aktiebolagslagen. Behovet av ändringar i föreningslagen och i de finansiella rörelselagarna behandlas i avsnitt 9 och 10.
Ändringsdirektivet innehåller, såvitt gäller gränsöverskridande fusioner, ett flertal ändringar i eller tillägg till de befintliga artiklarna i 2017 års direktiv. Ändringarna är av både redaktionell och materiell karaktär. Delvis berörs teknikfrågor och användningen av digitala verktyg under förfarandet. Det tillkommer också några helt nya bestämmelser, bl.a. om ytterligare åtgärder till skydd för aktieägare, borgenärer och arbetstagare.
151
5.1 Några grundläggande frågor
Regeringens förslag: Gränsöverskridande fusion genom absorption ska i vissa fall kunna genomföras utan att nya aktier ges ut. Definitionen av gränsöverskridande fusion ändras därför.
Regeringens bedömning: Grunddragen i reglerna om fusion behöver inte ändras med anledning av 2019 års direktiv.
Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning (SOU 2021:18 s. 241–244). Utredningen anser att definitionen av gränsöverskridande fusion inte behöver utvidgas.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den. Både Lunds universitet (Juridiska fakultetsstyrelsen) och Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) anser att regler om vederlagsfri fusion bör tas in i lagen.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Grunddragen i aktiebolagslagens reglering
Innehållet i ändringsdirektivet medför enligt regeringens mening inte att den grundläggande strukturen i aktiebolagslagens bestämmelser om gränsöverskridande fusioner behöver ändras. De författningsändringar som behöver göras med anledning av ändringsdirektivet bör kunna hanteras genom ändringar och tillägg i aktiebolagslagen, inom ramen för dess nuvarande struktur. Detta utesluter inte att vissa frågor, på samma sätt som hittills, regleras i den arbetsrättsliga lagstiftningen eller i lagstiftningen för finansiella företag.
Definitionen av fusion
I artikel 119.2 har det tillkommit ett nytt led (d), som avser ett förfarande där det överlåtande bolagets tillgångar och skulder överförs till det övertagande bolaget utan att det övertagande bolaget ger ut nya aktier. Det handlar alltså om ett förfarande där inget fusionsvederlag utgår. Ett sådant förfarande kan enligt artikeln utgöra fusion, om en person direkt eller indirekt innehar samtliga aktier i bolagen eller om aktieägarna i bolagen innehar sina värdepapper och aktier till samma andel i samtliga fusionerande bolag.
Den svenska definitionen av både inhemsk och gränsöverskridande fusion förutsätter som huvudregel att fusionsvederlag utgår (23 kap.1 och 36 §§aktiebolagslagen). Endast i en speciell situation – absorption av ett helägt dotterbolag – utgår inget fusionsvederlag (23 kap. 28–35 §§). Någon direkt motsvarighet i svensk rätt till den nya definitionen i ändringsdirektivet finns alltså inte. Utredningens bedömning är att den svenska definitionen inte behöver utvidgas eftersom det av allmänna aktiebolagsrättsliga principer följer att det är möjligt att, med berörda aktieägares samtycke, genomföra en fusion utan att något vederlag utgår.
Både Lunds universitet (juridiska fakulteten) och Stockholms universitet (juridiska fakultetsnämnden) anser att möjligheten till vederlagsfri fusion bör framgå av lagtexten. Universiteten instämmer i och för sig i utredningens bedömning av rättsläget, men anser att en uttrycklig reglering ändå är önskvärd för en tydlig och lättillämpad lagtext. Regeringen delar denna
152
bedömning och konstaterar även att direktivets ordalydelse inte synes vara begränsad till situationer där samtliga berörda aktieägare samtycker till fusionen. En bestämmelse som motsvarar det nya ledet i direktivet bör därför tas in i lagen.
Fusion mellan olika företagsformer
I den ursprungliga lydelsen av direktivet fanns en uttrycklig bestämmelse om att gränsöverskridande fusioner endast är möjliga mellan bolagsformer som får fusionera enligt den nationella lagstiftningen i de berörda medlemsstaterna (artikel 121.1 a). Denna bestämmelse har tagits bort genom ändringsdirektivet.
Huvudprincipen i svensk rätt är att endast företag som tillhör samma associationsform kan gå samman genom fusion. Någon rätt för ett aktiebolag att fusionera med en ekonomisk förening finns alltså inte, bortsett från att en ekonomisk förening kan gå samman med ett helägt dotterbolag genom absorption.
Vad gäller gränsöverskridande fusioner får ett svenskt aktiebolag delta i en fusion med en motsvarande juridisk person i en annan stat inom EES (23 kap. 36 § aktiebolagslagen). Med motsvarande juridisk person avses sådana utländska företagsformer som har de för aktiebolag kännetecknande grundegenskaperna, såsom avsaknaden av ett personligt betalningsansvar för delägarna och möjligheten att överlåta andelar. Avsikten är att lagen ska tillåta svenska aktiebolag att gå samman med utländska aktiebolag av alla former och kategorier men inte med utländska företag av andra slag (se prop. 2007/08:15 s. 174).
Av ändringsdirektivet framgår det inte varför artikel 121.1 a har tagits bort. Som villkor för gränsöverskridande fusioner gäller dock även fortsättningsvis att ett bolag som deltar i en sådan ska uppfylla villkoren i de bestämmelser och formaliteter i den nationella lagstiftning som bolaget omfattas av (se artikel 121.1 b). Som utredningen pekar på framstår därför det förhållandet att bestämmelsen i artikel 121.1 a tas bort närmast som en redaktionell konsekvens av att bolagsrätten är harmoniserad på det sättet att medlemsstaterna inte själva disponerar över frågan om aktiebolag överhuvudtaget får gå samman genom fusion. Denna ändring innebär därför enligt regeringens mening inte något krav på att förändra de grundläggande förutsättningarna för fusion.
5.2 Begränsningar i möjligheten att delta i en gränsöverskridande fusion
Regeringens förslag: Ett aktiebolag som är försatt i konkurs, har gått i likvidation efter beslut om tvångslikvidation eller genomgår företagsrekonstruktion ska inte få delta i en gränsöverskridande fusion.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 244 och 245).
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. LO, Saco och TCO anser att redan en konkursansökan ska hindra ett bolag att delta i en gränsöverskridande fusion.
153
Skälen för regeringens förslag: Direktivet anger ett flertal undantag från reglerna om gränsöverskridande fusioner. Enligt artikel 120.4 a ska reglerna inte tillämpas om bolaget är i likvidation och har börjat dela ut (skifta) tillgångarna till sina aktieägare. En bestämmelse med denna innebörd finns redan i aktiebolagslagen (se 23 kap. 4 och 36 §§). Någon lagändring behövs därmed inte i denna del.
Vidare framgår det av artikel 120.4 b att bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner inte ska tillämpas när bolaget är föremål för sådana resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmekanismer som framgår av avdelning IV i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (fortsättningsvis krishanteringsdirektivet). Detta motsvarar med några mindre språkliga justeringar det som redan gäller enligt 2017 års direktiv. Någon ändring i svensk lagstiftning behövs därför inte (jfr 12 kap. 4 § lagen [2015:1016] om resolution).
Direktivet ger medlemsstaterna möjlighet att inte tillämpa bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner på bolag som är föremål för insolvensförfaranden eller för ramverk för förebyggande rekonstruktion samt på andra likvidationsförfaranden än de som avses i punkt 4 a (se artikel 120.5 a och b). Enligt regeringens mening är det mindre lämpligt att företag som är försatta i konkurs eller genomgår företagsrekonstruktion, dvs. företag med påtagliga ekonomiska problem, deltar i gränsöverskridande fusioner. I aktiebolagslagen bör det därför tas in en bestämmelse om att bolag som är försatta i konkurs eller genomgår företagsrekonstruktion inte får delta i en gränsöverskridande fusion. Det framstår däremot inte som motiverat att redan en konkursansökan ska utgöra ett hinder för ett bolag att delta i ett gränsöverskridande förfarande, som LO, Saco och TCO föreslår. Av konkurslagen (1987:672) följer det nämligen att konkursärenden ska hanteras mycket skyndsamt (jfr 2 kap. 14 och 16 §§). I regel kommer det därför inte att gå någon längre tid mellan en konkursansökan och ett konkursbeslut. Någon större risk för problem på grund av att det inte räcker med en ansökan om konkurs för att hindra ett fusionsförfarande finns därför inte. Det kan inte heller bortses från att obefogade ansökningar om konkurs kan göras, även om det finns regler som syftar till att motverka sådana ansökningar (se t.ex. bestämmelsen om skadestånd i 17 kap. 3 § konkurslagen).
Vad gäller bolag som är i likvidation – utan att skifte har påbörjats – ser regeringen däremot inte skäl att generellt undanta dem från möjligheten att ingå i en gränsöverskridande fusion. Om det har beslutats om tvångslikvidation bör bolaget emellertid inte få delta i en gränsöverskridande fusion. Ett beslut om tvångslikvidation är nämligen på liknande sätt som ett beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion ett tecken på att något inte står rätt till i bolaget.
Slutligen ger direktivet enligt artikel 120.5 c medlemsstaterna möjlighet att undanta även bolag som är föremål för krisförebyggande åtgärder enligt definitionen i artikel 2.1.101 i krishanteringsdirektivet. Sådana krisförebyggande åtgärder definieras där som utövande av vissa befogenheter, som
154
t.ex. direkt avlägsnande av brister eller hinder för återhämtning, åtgärdande eller avlägsnande av hinder för resolution eller tillsättande av en tillfällig förvaltare. Det finns enligt regeringens mening inte skäl att utnyttja den möjligheten.
Det kan framhållas att även om den i detta avsnitt nämnda regleringen inte förbjuder ett bolag att delta i en gränsöverskridande fusion, kan exempelvis reglerna om borgenärsskydd (se avsnitt 5.11) och Bolagsverkets otillbörlighetsprövning (se avsnitt 5.12.3) leda till att fusionen inte kan genomföras.
5.3 Fusionsplanens innehåll
Regeringens förslag: En fusionsplan ska inte längre behöva innehålla uppgifter om arvode och andra särskilda förmåner som med anledning av fusionen ska lämnas till den som granskar fusionsplanen.
Fusionsplanen ska, i tillägg till vad som krävs enligt de hittillsvarande reglerna, innehålla uppgifter om den kontantersättning (inlösenbelopp) som erbjuds aktieägare och om vilka skyddsåtgärder som erbjuds bolagets borgenärer.
Vid en fusion som innebär att ett nytt bolag bildas ska fusionsplanen även innehålla en uppgift om den handling som tjänar som stiftelseurkund för det nya bolaget.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 247).
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) anser att det av lagtexten uttryckligen bör framgå att uppgiften i fusionsplanen om arvode och annan särskild förmån avser sådan ersättning som ska lämnas till en ledamot i ett förvaltnings-, lednings, tillsyns- eller kontrollorgan i ett fusionerande bolag.
Skälen för regeringens förslag: Fusionsplanen utgör det huvudsakliga beslutsunderlaget för de bolagsstämmor som ska ta ställning till fusionen.
Bolagens beslut att gå samman genom fusion fattas som huvudregel genom att bolagsstämmorna godkänner fusionsplanen. De svenska bestämmelserna om fusionsplanens innehåll bör utformas så nära direktivet som möjligt för att minska risken för att de krav på fusionsplanen som uppställs i olika länders lagstiftning – och som ska tillämpas samtidigt – är oförenliga med varandra (jfr motsvarande bedömning i prop. 2007/08:15 s. 81). Ingenting hindrar dock att de berörda bolagen kommer överens om att planen ska innehålla även andra uppgifter än de som anges i lagen. I praktiken kan det vara nödvändigt att ta in sådana ytterligare uppgifter, eftersom lagstiftningen i andra medlemsstater som fusionen berör kan kräva det. Liksom hittills bör lagstiftningen förutsätta att de fusionerande bolagens styrelser upprättar en gemensam fusionsplan (se 23 kap. 37 § aktiebolagslagen).
Ändringsdirektivet innebär inte att några större ändringar av aktiebolagslagens regler om vad fusionsplanen ska innehålla behöver göras (se artikel 122 i direktivet respektive 23 kap. 38 § i lagen). Ett par ändringar är av redaktionell karaktär (se de nya led a och b i artikel 122). Några andra ändringar innebär att vissa materiella justeringar behöver göras i aktiebolagslagen (se de nya led h, i, m och n i artikel 122).
155
Av det nya led h följer att eventuella förmåner till de sakkunniga som granskar fusionsplanen inte längre ska omfattas av uppgiftsplikten. Enligt aktiebolagslagens hittillsvarande lydelse gäller att fusionsplanen ska innehålla uppgifter om arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen ska lämnas till vissa befattningshavare, däribland den som utför granskning av fusionsplanen (se 23 kap. 38 § första stycket 8). Det torde i och för sig inte stå i strid med direktivet att låta det kravet stå kvar, men den svenska regleringen bör inte utan starka skäl avvika från direktivets reglering, framför allt inte avseende regleringen av ett dokument som ska upprättas av bolag från olika medlemsstater. Regeringen anser därför att denna uppgiftsplikt bör tas bort.
Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) anser att bestämmelsen i 23 kap. 38 § första stycket 8 bör omformuleras så att det av lagtexten tydligt framgår att det arvode eller de förmåner som avses i bestämmelsen är sådan ersättning som lämnas till en ledamot i ett förvaltnings-, lednings, tillsyns- eller kontrollorgan i något av de fusionerande bolagen. Universitetet menar att bestämmelsen som den nu är utformad kan skapa oklarhet om vilka befattningshavare som omfattas och om huruvida den omfattar befattningshavare i båda de fusionerande bolagen. Regeringen konstaterar att uttrycket förvaltnings-, lednings-, tillsyns- eller kontrollorgan inte är nytt för 2019 års direktiv, utan finns redan i 2017 års direktiv (se artikel 122 led h).
Bestämmelsen i aktiebolagslagen är avsedd att omfatta samtliga befattningshavare i berörda fusionerande bolag. Enligt regeringens mening framgår detta tillräckligt tydligt av bestämmelsens hittillsvarande lydelse.
Av det nya led i framgår det att fusionsplanen ska innehålla en uppgift om stiftelseurkunden för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen, liksom om bolagsordningen om den finns i ett särskilt dokument. I den hittillsvarande regleringen i aktiebolagslagen motsvaras detta av 23 kap. 38 § första stycket 9 där det anges att fusionsplanen ska innehålla en uppgift om bolagsordningen för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen. Det är endast vid nybildning av aktiebolag utan samband med fusion som aktiebolagslagen ställer krav på att en stiftelseurkund ska upprättas (se 2 kap. 3 och 5 §§). Vid gränsöverskridande fusion gäller i stället att fusionsplanen tjänar som stiftelseurkund för det svenska bolag som bildas genom fusionen (23 kap. 37 § andra stycket). Denna ordning kan inte anses strida mot direktivet, men mot bakgrund av direktivets utformning i denna del bör det införas ett krav på att fusionsplanen, vid en fusion som innebär att ett nytt bolag bildas, innehåller en uppgift om den handling som tjänar som stiftelseurkund för detta bolag. En sådan bestämmelse får till följd att det vid en fusion som innebär att ett svenskt bolag bildas ska lämnas en upplysning om att fusionsplanen utgör stiftelseurkund för detta bolag.
I de nya leden m och n anges att fusionsplanen även ska innehålla närmare uppgifter om erbjudandet om kontantersättning till aktieägare i enlighet med artikel 126a och om skyddsåtgärder som erbjuds borgenärer, såsom garantier eller utfästelser. Bestämmelser om att fusionsplanen ska innehålla dessa uppgifter bör därför införas i aktiebolagslagen (se närmare om aktieägarskydd och borgenärsskydd i avsnitt 5.10 och 5.11).
156
5.4 Hur fusionsplanen och meddelandet om att synpunkter får lämnas ska offentliggöras
Regeringens förslag: Fusionsplanen ska liksom hittills offentliggöras genom att den lämnas in till Bolagsverket. När fusionsplanen offentliggörs ska bolaget även på samma sätt offentliggöra ett meddelande till bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagare eller deras företrädare.
I meddelandet ska det anges att dessa personer senast fem arbetsdagar före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om godkännande av fusionsplanen får lämna synpunkter på fusionsplanen till bolaget.
Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag (SOU 2021:18 s. 251 och 253–255).
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Bolagsverket anser att det bör förtydligas om meddelandet ska kungöras i Post- och
Inrikes Tidningar eller inte. Finansbolagens förening anser att det bör införas ett krav på att meddelandet ska kungöras för att meddelandet ska kunna nå samtliga borgenärer. LO, TCO, Saco och PTK betonar vikten av att det tydligt framgår att uttrycket arbetstagarföreträdare i första hand syftar på arbetstagarorganisationer med vilka bolaget har tecknat kollektivavtal. Enligt organisationerna bör dock sådana arbetstagarorganisationer utan kollektivavtal, men med medlemmar som är anställda i berörda bolag, också omfattas av rätten att få information, i linje med gällande rätt.
Skälen för regeringens förslag
Offentliggörande av fusionsplanen
Enligt den hittillsvarande regleringen ska fusionsplanen offentliggöras genom att den ges in till Bolagsverket för registrering i aktiebolagsregistret. En uppgift om registreringen ska sedan kungöras i Post- och Inrikes Tidningar (se 23 kap.14, 36 och 42 §§aktiebolagslagen).
I artikel 123.1 i direktivet anges det att vissa handlingar ska offentliggöras av bolaget och göras tillgängliga i registren i vart och ett av de fusionerande bolagens medlemsstater. Den nya lydelsen motsvarar i huvudsak direktivets hittillsvarande lydelse, där det hänvisas till bestämmelserna om offentliggörande i artikel 16. Den artikeln innehåller i sin tur bestämmelser om registrering som motsvarar de bestämmelser i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen (2005:559) som Bolagsverket tillämpar. Direktivet medger alltså att huvuddragen i det svenska registreringsförfarandet behålls.
Det kan nämnas att lydelsen av artikel 16 har ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv (EU) 2018/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt. I promemorian Digitaliseringsdirektivets genomförande i svensk bolagsrätt (se Ds 2021:15 s. 41–46) föreslås det därför några mindre justeringar i bl.a. aktiebolagsförordningen. Promemorian bereds i Justitiedepartementet.
Ändringsdirektivet ger medlemsstaterna möjlighet att välja mellan olika tillvägagångssätt för offentliggörandet. En möjlighet som ges är att bolagen
157
undantas från det krav på offentliggörande som följer av punkt 1 (se punkt 2 i artikeln). Den möjligheten innebär att bolaget, i stället för att offentliggöra handlingarna genom registrering, håller dem kostnadsfritt tillgängliga för allmänheten på sin webbplats. Detta torde i någon utsträckning kunna minska bolagets administrativa börda. Det kan emellertid också innebära nackdelar, vilket sammanhänger med att en medlemsstat som utnyttjar punkt 2 måste kräva någon annan form av offentliggörande (se punkt 3 i artikeln). Bolaget måste således även vid ett sådant genomförande lämna ett antal uppgifter till det nationella registret, bl.a. uppgifter om de arrangemang som beträffande vart och ett av de fusionerande bolagen har inrättats för att borgenärer, arbetstagare och aktieägare ska kunna utöva sina rättigheter. En sådan uppgiftsskyldighet skulle utgöra en administrativ börda.
Till detta kommer att registreringen och kungörelsen av fusionsplanen enligt aktiebolagslagen inte enbart är ett sätt att offentliggöra planen. Registreringen ger också Bolagsverket tillfälle att granska bl.a. att planen uppfyller de krav som ställs på en fusionsplan och förelägga om nödvändiga kompletteringar. När tillstånd att verkställa en registrerad fusionsplan senare söks kan myndighetens kontroll i princip inskränkas till att ansökan avser samma handling som den som tidigare har registrerats (se prop. 2010/11:147 s. 17). Ett utnyttjande av punkt 2 och 3 skulle komplicera förfarandet utan att ge några stora fördelar. Regeringen anser därför att offentliggörandet liksom hittills bör ske genom att fusionsplanen ges in till Bolagsverket för registrering.
Regeringen bedömer att kraven i direktivet på att fusionsplanen ska offentliggöras av bolaget och göras tillgängliga i registren inte är mer långtgående än de krav som i dag gäller enligt aktiebolagslagen. Bestämmelserna om registrering av fusionsplanen i 23 kap. 42 § behöver därför inte ändras.
Enligt ändringsdirektivet får medlemsstaterna kräva att bl.a. fusionsplanen eller vissa uppgifter offentliggörs i det officiella kungörelseorganet eller via en central elektronisk plattform (artikel 123.6 i direktivet). Om möjligheten utnyttjas ska det säkerställas att registret – i Sverige aktiebolagsregistret – skickar de relevanta uppgifterna dit. Redan i dag ska en uppgift om registreringen av fusionsplanen kungöras i det svenska kungörelseorganet, dvs. Post- och Inrikes Tidningar (se 23 kap. 14 § första stycket och 36 och 42 §§aktiebolagslagen). Något krav på att hela fusionsplanen ska publiceras i Post- och Inrikes Tidningar finns inte i svensk rätt och inte heller direktivet kräver en sådan publicering. Enligt regeringens mening finns det inte skäl att införa ett krav på att hela fusionsplanen tas in i Post- och Inrikes Tidningar. Några författningsändringar med anledning av artikel 123.6 i direktivet behöver därmed inte göras.
Meddelande om att synpunkter får lämnas
Ändringsdirektivet ställer krav på att det fusionerande bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva genom ett särskilt meddelande informeras om att de senast fem arbetsdagar före dagen för bolagsstämman får lämna synpunkter på fusionsplanen till respektive bolag (artikel 123.1 b). Kravet saknar tidigare motsvarighet och bör därför föras in i aktiebolagslagen.
158
Direktivet förutsätter att meddelandet offentliggörs på samma sätt som fusionsplanen. Enklast åstadkoms det, som utredningen föreslår, genom en bestämmelse om att det till fusionsplanen vid gränsöverskridande fusion ska bifogas ett meddelande om att synpunkter får lämnas. Därmed kommer meddelandet att omfattas av det krav på ingivande för registrering som gäller för fusionsplanen (se 23 kap. 14 och 42 §§). Enligt regeringens mening saknas det tillräckliga skäl att, som Finansbolagens förening föreslår, ställa krav på en särskild kungörelse av meddelandet eller en uppgift om att det finns ett sådant meddelande.
Som LO, TCO, Saco och PTK betonar avses med uttrycket arbetstagarföreträdare i första hand arbetstagarorganisationer med vilka bolaget har tecknat kollektivavtal. Arbetstagarorganisationer som inte har kollektivavtal, men som har medlemmar som är anställda i berörda bolag, bör dock – som arbetstagarorganisationerna också är inne på – omfattas av rätten att få information, i linje med gällande rätt. Uttrycket arbetstagarrepresentanter som förekommer i direktivet bör inte användas i sammanhanget, eftersom det skulle kunna förväxlas med sådana arbetstagarrepresentanter som utses enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.
Tiden mellan offentliggörande och stämmobeslut
Av ändringsdirektivet framgår det att fusionsplanen ska offentliggöras minst en månad före den stämma som ska godkänna planen (artikel 123.1). En enmånadsfrist gäller även när det inte krävs något stämmobeslut i något av de bolag som deltar i fusionen. I ett sådant fall måste offentliggörandet ske minst en månad före dagen för stämman i de andra fusionerande bolagen (se artikel 123.5).
Enligt aktiebolagslagen gäller – också vid gränsöverskridande fusioner – att det är endast i de överlåtande bolagen som stämman alltid måste ta ställning till fusionsplanen. I ett övertagande bolag räcker det som huvudregel med ett styrelsebeslut. Endast i vissa fall behöver planen läggas fram för att godkännas av stämman i det övertagande bolaget (se 23 kap. 15 § första och andra styckena samt 36 §, jämför även artikel 94 i direktivet). Artikel 123.5 kan alltså i och för sig få relevans för svenska förhållanden.
En bolagsstämma måste emellertid hållas i vart fall i det överlåtande bolaget. Enligt aktiebolagslagen gäller, beträffande både inhemska och gränsöverskridande fusioner, att stämman får hållas tidigast en månad efter det att en uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts (se 23 kap. 15 § tredje stycket första meningen samt 36 §). Regleringen innebär alltså att det måste gå minst en månad från offentliggörandet till förekommande stämmobeslut. Som utredningen konstaterar behöver bestämmelserna om den tid som måste gå mellan offentliggörande av fusionsplanen och förekommande bolagsstämmobeslut därför inte ändras.
De regler om förenklad fusion som tillämpas vid fusion mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag – och där någon stämma inte behöver hållas – behandlas i avsnitt 5.18.
159
5.5 Styrelsens redogörelse för fusionen
5.5.1 Nya krav på redogörelsens innehåll
Regeringens förslag: Styrelsens redogörelse för fusionen ska, utöver det som gäller enligt den hittillsvarande regleringen, innehålla en beskrivning av fusionens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet.
Redogörelsen ska även innehålla ett avsnitt för aktieägare och ett avsnitt för arbetstagare. Bolaget ska, i stället för en enda redogörelse, kunna upprätta två separata redogörelser för aktieägare respektive arbetstagare med nämnda avsnitt.
Avsnittet för aktieägare ska särskilt beskriva det utbytesförhållande som ska gälla för aktier som ingår i fusionsvederlaget och det utjämningsvederlag som därutöver ska lämnas. Avsnittet ska också innehålla uppgifter om det inlösenbelopp som de aktieägare som lämnar bolaget ska ha rätt till. Även metoderna för att bestämma utbytesförhållandet, utjämningsvederlaget och inlösenbeloppet ska beskrivas, liksom fusionens konsekvenser för aktieägarna och hur aktieägarna ska gå till väga för att utöva sin inlösenrätt.
Avsnittet för arbetstagare ska särskilt beskriva fusionens konsekvenser för anställningsförhållanden och åtgärder till skydd för dessa. Om fusionen innebär väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller platserna för bolagets verksamhet, ska detta också beskrivas i avsnittet. Även motsvarande förhållanden för eventuella dotterbolag ska beskrivas.
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 259).
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. LO, TCO, Saco och PTK anser att uttrycket i god tid bör preciseras. Vidare anser de att relationen mellan de associations- och arbetsrättsliga reglerna om arbetstagares rätt till information bör förtydligas.
Skälen för regeringens förslag
Nya krav på redogörelsens innehåll
Ändringsdirektivet innehåller, liksom ursprungsdirektivet, krav på att styrelserna i vart och ett av de fusionerande bolagen ska upprätta och göra tillgänglig en redogörelse av visst innehåll (artikel 124). Det krav som finns i 23 kap. 39 § aktiebolagslagen om att upprätta en redogörelse bör således fortsatt gälla. Ändringsdirektivet föreskriver dock några nya krav på redogörelsens innehåll, bl.a. att den även ska innehålla ett avsnitt för aktieägare och ett avsnitt för arbetstagare (artikel 124.2). De nya kraven bör hanteras genom ändringar och tillägg till de hittillsvarande bestämmelserna i aktiebolagslagen. De nya bestämmelserna bör anknyta nära till direktivets ordalydelse, eftersom det ger bäst förutsättningar för att de olika redogörelser som upprättas i en och samma gränsöverskridande fu-
160
sion har en likartad utformning. I enlighet med direktivets regler bör bolaget, i stället för en enda redogörelse, kunna upprätta två separata redogörelser för aktieägare respektive arbetstagare.
Avsnittet för aktieägare
I artikel 124.3 i ändringsdirektivet anges vad som särskilt ska beskrivas i redogörelsens avsnitt för aktieägare. Den svenska lagen bör avspegla det som anges i artikeln genom att det införs en ny paragraf som särskilt behandlar avsnittet.
Av artikeln framgår inledningsvis att avsnittet särskilt ska beskriva kontantersättningen och den metod som har använts för att fastställa den (se led a). Begreppet kontantersättning förekommer i flera sammanhang i direktivet och synes beteckna två olika saker, dels den kontanta delen av fusionsvederlaget (jfr artikel 122 b), dels det inlösenbelopp som ett bolag ska erbjuda aktieägare som lämnar bolaget (jfr artikel 122 m och 126a.1). Frågan är vilken eller vilka typer av kontantersättning som avses i den aktuella artikeln. Av betydelse i sammanhanget är att revisorn ska granska bl.a. styrelsens redogörelse och uttala sig om båda slagen av kontantersättning (artikel 125, se vidare avsnitt 5.8.1). Det framstår som naturligt att det som revisorns granskning ska omfatta även ingår i styrelsens redogörelse. Begreppet bör därför anses ha samma betydelse i båda bestämmelserna. Avsnittet för aktieägare bör således innehålla uppgifter om båda slagen av kontantersättning.
Liksom hittills ska utbytesförhållandet mellan aktierna anges, dvs. en aktieägare i ett överlåtande bolag ska kunna utläsa hur många aktier som han eller hon kommer att få i det övertagande bolaget i stället för aktierna i det överlåtande bolaget (se led b). Vidare ska fusionens konsekvenser för aktieägare beskrivas (se led c) och slutligen de rättigheter och metoder för gottgörelse (dvs. aktieägarnas rätt att lämna bolaget och rätt till ytterligare ersättning, se vidare avsnitt 5.10) som är tillgängliga för aktieägare i enlighet med artikel 126a (se led d).
Avsnittet för arbetstagare
Av artikel 124.5 i direktivet framgår vad som särskilt ska beskrivas i redogörelsens avsnitt för arbetstagare. Det anges att avsnittet ska beskriva den gränsöverskridande fusionens konsekvenser för anställningsförhållanden och i tillämpliga fall eventuella åtgärder för att skydda dessa förhållanden (led a). Kravet om konsekvenser för anställningsförhållanden ingår i det som ska redovisas enligt den hittillsvarande lydelsen av 23 kap. 39 § aktiebolagslagen. Vidare anges i artikeln att avsnittet särskilt ska beskriva de väsentliga ändringar av de gällande anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet (led b). Även hur de faktorer som anges i led a och b påverkar eventuella dotterbolag till bolaget ska beskrivas (led c). Den svenska lagen bör avspegla det som anges i artikeln och det bör, på samma sätt som för avsnittet för aktieägare, ske genom att det införs en ny paragraf som särskilt behandlar avsnittet.
I skälen till ändringsdirektivet utvecklas vad det aktuella avsnittet bör innehålla (skäl 13). Det anges bl.a. att det i synnerhet bör beskrivas om det skulle uppstå några väsentliga förändringar av lagstadgade anställningsvillkor, kollektivavtal, transnationella företagsavtal eller platserna för
161
bolagets verksamhetsorter, såsom platsen för bolagets huvudkontor. Det anges också att redogörelsen bör innehålla uppgifter om bl.a. ledningsorgan och om personal, utrustning, lokaler och tillgångar före och efter det gränsöverskridande förfarandet samt de sannolika ändringarna av arbetets organisation, löner, specifika tjänsters placering och de förväntade konsekvenserna för de arbetstagare som innehar dessa tjänster. Uttalandena behöver inte komma till uttryck i lagtexten, men den nya lagregeln bör givetvis tolkas mot bakgrund det nämnda skäl 13. Som LO, TCO, Saco och
PTK framför är det viktigt att informationen i avsnittet är tydlig och utförlig.
Det bör nämnas att kravet på ett avsnitt med information till arbetstagare är en associationsrättslig bestämmelse och alltså fristående från en arbetsgivares arbetsrättsliga skyldigheter i förhållande till bl.a. de arbetstagarorganisationer som har kollektivavtal som bolaget omfattas av. Ett bolag som genomför en gränsöverskridande fusion måste följa båda regelverken, även om det i viss utsträckning är samma information som ska lämnas i båda fallen.
Yttrande från arbetstagarnas företrädare eller arbetstagarna själva
Av artikel 124.7 i direktivet framgår att om styrelsen i det fusionerande bolaget i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva avseende bl.a. avsnittet för arbetstagare, ska aktieägarna informeras om detta och yttrandet bifogas redogörelsen. Bestämmelsen motsvarar i princip det som redan uttrycks i 23 kap. 39 § aktiebolagslagen. Där anges att om styrelsen i skälig tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare, ska det bifogas redogörelsen. I den svenska språkversionen av ändringsdirektivet har dock uttrycket i skälig tid ersatts med i god tid. Någon ändring i sak bedöms inte vara avsedd (se t.ex. de oförändrade uttrycken ”in good time” i den engelska språkversionen av direktivet och ”rechtzeitig” i den tyska språkversionen). Uttrycket bör ändå bytas ut så att det anpassas till direktivets nya lydelse.
LO, TCO, Saco och PTK anser att uttrycket i god tid bör preciseras för de fall då arbetstagarorganisationerna och bolaget inte kommer överens om när yttrandet ska ges. I tidigare lagförarbeten har det bl.a. uttalats att ett yttrande som ges in några arbetsdagar innan fusionsplanen ska lämnas till Bolagsverket får anses ha getts in i tillräckligt god tid (se prop. 2007/08:15 s. 147). De uttalandena bör fortsatt vara giltiga. Se vidare i författningskommentaren, avsnitt 14.1.
Eftersom aktieägarna kan få del av yttrandet redan som en del av styrelsens redogörelse, får bestämmelsen om att de alltid ska informeras om yttrandet särskild betydelse om aktieägarna kommer överens om att styrelsens redogörelse inte ska innehålla något avsnitt till aktieägarna (se avsnitt 5.5.2). Även i denna del krävs en lagändring i linje med vad direktivet föreskriver.
Information till borgenärerna
Som artikel 124.1 i direktivet är utformad syftar styrelsens redogörelse inte till att tillförsäkra bolagens borgenärer information, vilket den hittillsvarande bestämmelsen i aktiebolagslagen däremot gör. Av lagregeln framgår
162
nämligen att redogörelsen ska innehålla en uppgift om fusionens sannolika konsekvenser för borgenärer (se 23 kap. 39 §). Regeringen instämmer i utredningens bedömning att detta krav är förenligt med ändringsdirektivet. Enligt ändringsdirektivet ska nämligen medlemsstaterna på ett betryggande sätt skydda borgenärers rättigheter (se artikel 126b.1). Detta utgör ett generellt hållet påbud till medlemsstaterna att i sin nationella reglering upprätthålla ett starkt borgenärsskydd och medger ett utrymme för nationella variationer vad gäller skyddets närmare utformning. Den hittillsvarande bestämmelsen om att det i styrelsens redogörelse ska ingå en uppgift om fusionens konsekvenser för borgenärerna framstår också som ändamålsenlig. Kravet på att redogörelsen ska innehålla denna information bör således gälla även fortsättningsvis.
5.5.2 Undantag från skyldigheten att upprätta en redogörelse
Regeringens förslag: Om samtliga aktieägare samtycker till det ska redogörelsen inte behöva innehålla något avsnitt för aktieägare. Om ett bolag inte har några arbetstagare utöver de som ingår i styrelsen ska redogörelsen inte behöva innehålla något avsnitt för arbetstagare.
Om både avsnittet för aktieägare och avsnittet för arbetstagare kan utgå, ska styrelsen inte behöva upprätta någon redogörelse.
Regeringens bedömning: På förordningsnivå bör det införas en informationsskyldighet för bolaget som gör det möjligt för Bolagsverket att bedöma om något av undantagen är tillämpligt.
Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 262).
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Sveriges advokatsamfund anser att möjligheten att undanta enmansbolag från kravet att upprätta en redogörelse bör utnyttjas. Svenskt Näringsliv anser att de förslag som innebär strängare krav eller mer långtgående svenska regler än vad direktivet kräver är rimliga.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Som beskrivs i avsnitt 5.5.1 ska styrelsens redogörelse bestå av ett avsnitt för aktieägare och ett för arbetstagare. Av direktivet framgår att något avsnitt för aktieägarna inte ska krävas när samtliga aktieägare har gått med på att detta krav frångås (artikel 124.4 första meningen). Det bör därför tas in en bestämmelse i lagen om att något avsnitt för aktieägarna inte behöver ingå i redogörelsen vid samtliga aktieägares samtycke. Mot det kan visserligen invändas att det redan av allmänna associationsrättsliga principer följer att regler till skydd för aktieägarna kan frångås om samtliga aktieägare samtycker till det. För att det inte ska råda någon oklarhet om att direktivet har genomförts korrekt i svensk rätt anser dock regeringen att en uttrycklig bestämmelse om detta bör införas.
Vidare framgår det av direktivet att det inte ska krävas något avsnitt för arbetstagare när ett fusionerande bolag och dess eventuella dotterbolag inte har några arbetstagare utöver de som ingår i förvaltnings- eller led-
163
ningsorganet (artikel 124.8). Detta bör komma till uttryck i den svenska regleringen.
Av direktivet framgår det dessutom att någon redogörelse över huvud taget inte behöver upprättas om det inte krävs vare sig något avsnitt för aktieägare eller något avsnitt för arbetstagare (artikel 124.9). Även detta bör komma till uttryck i aktiebolagslagen.
I direktivet anges även att medlemsstaterna får undanta enmansbolag från tillämpningen av bestämmelserna i artikeln (artikel 124.4 andra meningen). Bestämmelsen ger medlemsstaterna möjlighet att helt undanta enmansbolag från skyldigheten att upprätta en redogörelse, även en sådan som riktas enbart till arbetstagarna. Utredningen menar att den angivna möjligheten inte bör utnyttjas. Sveriges advokatsamfund anser att detta är olyckligt och menar att utredningens skäl inte är tillräckligt starkt för att avstå från regelförenklingen. Regeringen konstaterar dock att ett enmansbolag kan vara ett stort bolag med ett stort antal anställda, t.ex. ett helägt dotterbolag till ett börsnoterat bolag. I förhållande till arbetstagarna kan en redogörelse därför fylla en viktig funktion även i ett enmansbolag. Möjligheten till undantag för enmansbolag bör därför inte utnyttjas.
För att Bolagsverket ska kunna bedöma om något av undantagen är tillämpligt behöver bolaget tillhandahålla myndigheten information om det. Det bör därför på förordningsnivå införas en bestämmelse om en sådan informationsskyldighet.
5.6 Hur fusionsplanen och redogörelsen ska hållas tillgängliga
Regeringens förslag: Styrelsens redogörelse ska, liksom fusionsplanen med de handlingar som är bifogade denna, hållas tillgänglig elektroniskt minst sex veckor före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om godkännande av fusionsplanen. Detta ska ske genom att bolaget håller handlingarna tillgängliga på sin webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel.
Regeringens bedömning: Liksom hittills bör kopior av handlingarna sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 264).
Remissinstanserna tillstyrker förslagen och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Av artikel 124.6 i direktivet framgår det att styrelsens redogörelse, tillsammans med fusionsplanen, åtminstone ska göras tillgänglig elektroniskt för aktieägarna i vart och ett av de fusionerande bolagen samt för företrädare för bolagens arbetstagare eller, om sådana inte finns, arbetstagarna själva. Det framgår vidare att detta ska ske minst sex veckor före dagen för den bolagsstämma som ska godkänna fusionsplanen. Artikeln överensstämmer i huvudsak med det som redan gäller enligt aktiebolagslagen (se 23 kap. 43 §). Det som är nytt är dels att handlingarna ska göras tillgängliga elektroniskt, dels att en sexveckorsfrist ska gälla.
164
Direktivet ger ingen närmare ledning om vad som avses med att handlingarna ska göras tillgängliga elektroniskt. Ett sätt att fullgöra kravet är att publicera handlingarna på bolagets webbplats. Alla bolag har dock inte en egen webbplats och det framstår därför inte som lämpligt att införa en generell sådan regel.
För inhemska fusioner gäller som huvudregel att handlingarna ska hållas tillgängliga hos bolaget, men att styrelsen – om handlingarna hålls tillgängliga på bolagets webbplats – får välja mellan att hålla dem tillgängliga hos bolaget och att sända kopior av dem till aktieägarna (se 23 kap. 16 § aktiebolagslagen). Möjligheten att tillhandahålla handlingarna på bolagets webbplats utgör således ett valfritt komplement till huvudregeln (se prop. 2010/11:147 s. 17 och 18). För publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad finns det däremot ett krav på publicering på bolagets webbplats (se 23 kap. 53 § aktiebolagslagen).
Enligt regeringens mening bör direktivet genomföras så att bolaget blir skyldigt att hålla handlingarna tillgängliga på sin webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel. På så sätt kan även bolag som saknar en egen webbplats uppfylla publiceringskravet. Att den alternativa metoden för tillgängliggörande ska vara likvärdig innebär att materialet ska vara i huvudsak lika lätt att ta till sig som om informationen hade funnits på bolagets webbplats. Kravet på att kopior av handlingarna ska skickas kostnadsfritt med vanlig post till de aktieägare som begär det bör stå kvar som komplement för de aktieägare som inte har möjlighet att utnyttja elektronisk kommunikation.
Den andra nyheten med ändringsdirektivet är, som nämns ovan, att redogörelsen ska hållas tillgänglig tillsammans med fusionsplanen under minst sex veckor före dagen för den bolagsstämma som ska godkänna planen. Tidsfristen avviker från aktiebolagslagens hittillsvarande frist på en månad (se 23 kap. 43 §). Lagen behöver därför även anpassas till den nya tidsfristen, även beträffande fusionsplanen.
5.7 Information till och samråd med arbetstagare
5.7.1 Arbetstagares rätt till information och samråd
I både aktiebolagslagen och lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner finns det flera bestämmelser som syftar till att säkra arbetstagarnas och deras företrädares tillgång till den information som behövs för att de ska kunna tillvarata sina rättigheter vid en gränsöverskridande fusion. I detta avsnitt behandlas frågan om huruvida ändringsdirektivet kräver att reglerna om information och samråd under fusionsförfarandet ändras. Behovet av ändringar i övriga regler om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande förfaranden behandlas i avsnitt 8.
Syftet med bestämmelserna om information och samråd är bl.a. att arbetstagarsidan ska kunna ta ställning till hur arbetstagarnas framtida rätt till medverkan i bolaget ska tryggas. Som exempel kan nämnas direktivets krav på att fusionsplanen ska innehålla uppgifter om förekomsten av och formerna för medverkan i det övertagande bolaget. Den informationen är nödvändig för att arbetstagarsidan ska ha underlag för att tillsätta en s.k.
165
förhandlingsdelegation som därefter kan samråda och förhandla om, och slutligen ingå ett avtal om, arbetstagarmedverkan.
Enligt 23 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska de företag som deltar i en gränsöverskridande fusion informera förhandlingsdelegationen om förekomsten och omfattningen av medverkan i företagen och om planerna för den gränsöverskridande fusionen. De deltagande företagen ska också informera om hur genomförandet fortskrider till dess att fusionen har registrerats. Informationsskyldigheten gäller oavsett om förhandlingar ska genomföras eller inte, dvs. även då de deltagande företagen väljer att omfattas av de s.k. referensbestämmelserna för medverkan i stället för att ingå ett avtal om medverkan (se vidare om referensbestämmelserna i avsnitt 8.2.2 och 8.2.4).
Aktiebolagslagen innehåller inte några bestämmelser om rätten till medverkan. Däremot finns det i den lagen flera bestämmelser om den information om rätten till medverkan som ska tillhandahållas arbetstagarna inför en gränsöverskridande fusion, se 23 kap. 39 § om den information som ska lämnas till bolagets arbetstagare i styrelsens redogörelse och 23 kap. 43 § om att bl.a. fusionsplanen ska tillhandahållas arbetstagarnas företrädare, eller om sådana inte finns arbetstagarna själva.
Reglerna i aktiebolagslagen och lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner gäller parallellt vid sidan av varandra. De deltagande bolagen måste således följa båda regelverken under förfarandet.
5.7.2 Direktivets regler om information och samråd
Regeringens bedömning: Med de ändringar och tillägg som föreslås i fråga om vad en fusionsplan och en styrelseredogörelse ska innehålla vid en gränsöverskridande fusion uppfyller svensk rätt direktivets krav när det gäller information till och samråd med arbetstagare.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 318–322).
Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.
Skälen för regeringens bedömning
Koppling till andra direktiv om principerna för rätten till medverkan
Genom 2019 års direktiv införs det en ny artikel 126c som reglerar information till och samråd med arbetstagare. Artikel 126c.1 skapar en direkt koppling mellan direktivet och ett antal särskilda direktiv som reglerar principerna för rätten till medverkan enligt medlemsstaternas nationella lagstiftningar. Artikeln anger att medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagarnas rätt till information och samråd respekteras i samband med den gränsöverskridande fusionen. Rätten till information och samråd ska utövas i enlighet med den rättsliga ram som framgår av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen. Om den gränsöverskridande fusionen betraktas som en överlåtelse av ett
166
företag i den mening som avses i Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter, ska arbetstagarnas rätt till information och samråd utövas i enlighet med den rättsliga ram som framgår av det direktivet.
När det gäller s.k. gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag ska arbetstagarnas rätt till information och samråd enligt artikel 126c.1 utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare. Som gemenskapsföretag räknas alla företag som har minst 1 000 arbetstagare i medlemsstaterna och minst 150 anställda i var och en av minst två medlemsstater.
Det första direktiv som nämns i artikel 126c.1 är alltså direktiv 2002/14/EG. Det direktivet skapar en allmän ram som innefattar minimikrav på arbetstagares rätt till information och samråd i företag inom unionen. Formerna för information och samråd ska enligt direktivet fastställas och genomföras i enlighet med nationell lagstiftning och den praxis som finns för relationerna mellan arbetsmarknadens parter. Detta ska ske på ett sådant sätt att ändamålet med informationen och samrådet säkerställs.
Det andra direktivet som nämns i artikeln, direktiv 2001/23/EG, tillåter arbetsmarknadens parter att i princip fritt och utan att ta hänsyn till direktivets bestämmelser om information och samråd när som helst genom avtal fastställa formerna för information och samråd om medlemsstatens nationella rätt medger det. Det område inom vilket det ska vara möjligt att få information och samråda täcks av området för information och förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Medbestämmandelagen är tillämplig på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Om det finns föreskrifter i lag eller en annan författning som har meddelats med stöd av lag, som avviker från vad som gäller enligt medbestämmandelagen gäller sådana föreskrifter (3 §). Vissa EU-direktiv innehåller emellertid föreskrifter som är tvingande till arbetstagares förmån. Av 4 § andra stycket framgår att kollektivavtal inte får innebära att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av rådets direktiv 2001/23/EG.
Vid genomförandet av 2002 års direktiv bedömde den dåvarande regeringen att föreskrifterna om formerna för information och samråd i direktivet uppfylldes genom medbestämmandelagen i fråga om de arbetstagarorganisationer som träffat kollektivavtal. I lagförarbetena hänvisades det till att medbestämmandelagen ger kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationer i Sverige en långtgående rätt till inflytande. Direktivet genomfördes också på så sätt att på arbetsplatser som saknar kollektivavtalsanslutna arbetstagare ska arbetsgivaren fortlöpande hålla arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken (se 19 a § medbestämmandelagen).
Av lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner följer det att det i samband med en gränsöverskridande fusion är möjligt att bilda en förhandlingsdelegation som företräder arbetstagarna vid förhandlingarna med de berörda företagen om framtida arbetstagarmed-
167
verkan (5 §). Av 23 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner följer, som nämns ovan, att företagen är skyldiga att informera förhandlingsdelegationen om förekomsten och omfattningen av medverkan i de deltagande företagen samt om planerna för den gränsöverskridande fusionen och om hur genomförandet av fusionen fortskrider till dess att fusionen registrerats. Denna skyldighet gäller oavsett om förhandlingar ska genomföras eller inte. Sådan information är nödvändig för att en förhandlingsdelegation ska ha förutsättningar att förhandla om och ingå ett avtal om medverkan.
Liksom utredningen bedömer regeringen att de krav på information och samråd som följer av direktivets hänvisning till direktiv 2002/14/EG är genomförda i svensk rätt genom bestämmelserna i lagen arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner om arbetstagares rätt till information och samråd samt de rättigheter på samma område som följer av medbestämmandelagen samt bestämmelserna om information i aktiebolagslagen. Som framgår ovan får avtal enligt 4 § andra stycket medbestämmandelagen inte innebära att mindre förmånliga regler tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av rådets direktiv 2001/23/EG. Den nya artikelns krav uppfylls därmed också i förhållande till detta direktiv.
Slutligen innebär artikel 126c.1 att medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagarnas rätt till information och samråd i tillämpliga fall respekteras i enlighet med den rättsliga ram som framgår av direktiv 2009/38/EG när det gäller arbetstagares rättigheter i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag. Det direktivet har i Sverige genomförts huvudsakligen genom lagen (2011:427) om europeiska företagsråd men även genom vissa ändringar i lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag, lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ och lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
Enligt 2 § lagen om europeiska företagsråd ska förfaranden för information till och samråd med arbetstagare vara ändamålsenliga och genomföras så att gemenskapsföretag och företagsgrupper kan fatta beslut på ett effektivt sätt. Information ska därför ges vid en tidpunkt, på ett sätt och med ett innehåll som ger arbetstagarföreträdarna möjlighet att göra en noggrann bedömning av eventuella konsekvenser och vid behov förbereda samråd med gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Arbetstagarföreträdarna ska ha möjlighet att utifrån de uppgifter som de har fått inom rimlig tid lämna synpunkter på föreslagna åtgärder så att synpunkterna kan beaktas i beslutsprocessen av gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Dessa krav gäller även vid gränsöverskridande fusioner och enligt regeringens mening uppfyller de svenska reglerna därmed direktivets krav även i denna del.
Arbetstagarnas rätt till information och samråd innan beslut om fusionsplanen fattas
Av artikel 126 c.2 framgår att medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagarnas rätt till information och samråd respekteras, åtminstone innan beslut fattas om fusionsplanen eller om styrelsens redogörelse för fusionen, beroende på vilken handling som beslutas först. Informationen och samrådet ska ske i sådan tid att bolaget kan ge ett motiverat svar till arbetstagarna före den bolagsstämma som ska ta ställning till fusionsplanen.
168
Av 19 a § medbestämmandelagen följer, som nämns ovan, att en arbetsgivare fortlöpande ska hålla arbetstagarna, genom deras arbetstagarorganisationer, informerade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt. Liksom utredningen anser regeringen att detta innebär att det i svensk rätt finns bestämmelser som tillförsäkrar arbetstagarna en rätt till information och samråd även under tiden innan fusionsplanen har upprättats och förhandlingsdelegationen inrättats. När en fusionsplan väl har upprättats och förhandlingsdelegationen inrättats tar även andra regelverk vid. Enligt 23 kap. 43 § aktiebolagslagen ska således styrelsen i ett deltagande bolag hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse tillgängliga för arbetstagarorganisationer som företräder arbetstagare hos bolaget och för arbetstagare som inte företräds av någon arbetstagarorganisation. Vid sidan av detta finns också det utvecklade regelverket i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Med hänsyn till detta bedömer regeringen att svensk rätt uppfyller även kraven i artikel 126c.2.
Formerna för utövandet av rätten till information och samråd
Medlemsstaterna ska enligt artikel 126 c.3 besluta om formerna för utövandet av rätten till information och samråd i enlighet med artikel 4 i direktiv 2002/14/EG. Genomförandet ska dock inte påverka tillämpningen av gällande bestämmelser eller praxis som är gynnsammare för arbetstagarna. Av ingressen till direktiv 2002/14/EG framgår att direktivet syftar till att inrätta en allmän ram med minimikrav avseende arbetstagarnas rätt till information och samråd i företag eller driftställen inom unionen. Enligt direktivet ska formerna för information och samråd fastställas och genomföras i enlighet med nationell lagstiftning och den praxis för relationerna mellan arbetsmarknadens parter som finns i de enskilda medlemsstaterna på ett sådant sätt att ändamålet med desamma säkerställs. När formerna för information eller samråd fastställs och genomförs, ska arbetsgivaren och arbetstagarföreträdarna arbeta i samförståndsanda med respekt för varandras ömsesidiga rättigheter och skyldigheter samt med beaktande av såväl företagets eller driftställets intressen som arbetstagarnas intressen.
Artikel 4 i direktiv 2002/14/EG reglerar former för information och samråd. Informationen och samrådet ska enligt artikeln omfatta information om den senaste och den förväntade utvecklingen av företagets eller driftställets verksamhet och ekonomiska situation. Information ska också lämnas och samråd ske om situationen, strukturen och den förväntade utvecklingen när det gäller sysselsättningen i företaget samt om eventuella föregripande åtgärder som planeras. Det sistnämnda gäller bl.a. vid hot mot sysselsättningen. Information och samråd ska även ske om beslut som kan medföra väsentliga förändringar i arbetsorganisationen eller anställningsavtalen.
Av samma artikel framgår att information till arbetstagarföreträdarna ska överlämnas vid ett sådant tillfälle, på ett sådant sätt och med ett sådant innehåll att det är möjligt att granska informationen på ett adekvat sätt och vid behov förbereda samråd. Samråd ska äga rum med säkerställande av att tillfället, sättet och innehållet är lämpligt och på den lednings- och representationsnivå som är relevant med hänsyn till den fråga som behandlas. Samrådet ska ske på grundval av de uppgifter som arbetsgivaren har
169
lämnat till arbetstagarföreträdare, som har gjort det möjligt för dem att sätta sig in i vad den behandlade frågan avser och avge det yttrande som arbetstagarföreträdarna har rätt att avge. Samrådet ska också ske på ett sådant sätt att det är möjligt för arbetstagarföreträdarna att sammanträda med arbetsgivaren och få motiverade svar på eventuella yttranden. Syftet ska vara att söka nå en överenskommelse när det gäller de beslut som omfattas av arbetsgivarens befogenheter.
Även i denna del bedömer regeringen att svensk rätt uppfyller direktivets krav. Liksom utredningen konstaterar regeringen att direktivets krav på att formerna för information och samråd ska utarbetas i samförståndsanda med respekt för varandras ömsesidiga rättigheter och intressen väl motsvarar hur det svenska regelverket kring arbetstagares medverkan är uppbyggt. De grundläggande krav på informationens innehåll och formen för samråd som anges i artikel 4 i direktiv 2002/14/EG överensstämmer med vad som gäller enligt den svenska arbetsrätten, framför allt såsom den tar sig uttryck i bestämmelserna om förhandlingsrätt i 10–17 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet och bestämmelserna om arbetsgivares skyldighet att underrätta arbetstagarna i 19 och 19 a §§ i samma lag.
5.8 Revisorns granskning
5.8.1 Revisorsyttrandets innehåll och revisorns ansvar
Regeringens förslag: Vid gränsöverskridande fusioner ska ett revisorsyttrande, utöver vad som följer av de hittillsvarande reglerna, innehålla ett utlåtande om huruvida aktiernas utbytesförhållande, utjämningsvederlaget och inlösenbeloppet är lämpliga. I yttrandet ska revisorn även ange metoderna för att bestämma aktiernas utbytesförhållande, utjämningsvederlaget och inlösenbeloppet samt bedöma om dessa metoder är lämpliga. Revisorn ska också lämna uppgifter om eventuella särskilda svårigheter som har uppkommit vid värderingen.
Den som utför granskningen ska omfattas av samma skadeståndsansvar som gäller för ett bolags revisor.
Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag (SOU 2021:18 s. 268, 270, 271, 273 och 274).
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Sveriges advokatsamfund anser dock att det borde vara tillåtet att med samtliga aktieägares samtycke avstå från en revisorsgranskning. FAR anser bl.a. att det är oklart vilket slags bestyrkande som revisorn ska lämna.
Skälen för regeringens förslag
När revisorsgranskning ska ske
I aktiebolagslagen finns det regler om revisorsgranskning av fusionsplanen och styrelsens redogörelse (23 kap. 11 och 40 §§). Som huvudregel gäller att granskningen ska utföras av en revisor. I linje med ursprungsdirektivet tillåts dock att granskningen överlämnas till en för bolagen gemensam sakkunnig som utses av en myndighet, i Sverige av Bolags-
170
verket (23 kap. 40 § andra stycket). Vidare gäller att revisorsgranskningen kan begränsas till en borgenärsinriktad granskning om samtliga aktieägare är överens om det (23 kap. 11 § tredje stycket).
I direktivet anges det att någon revisorsgranskning inte krävs om samtliga aktieägare samtycker till det. Denna bestämmelse ändras inte genom ändringsdirektivet. Ändringsdirektivet innehåller dock några andra nyheter avseende revisorns granskning och yttrande (se artikel 125). En av nyheterna är att medlemsstaterna ges möjlighet att undanta s.k. enmansbolag från kravet på revisorsgranskning. Ett enmansbolag är ett bolag som har enbart en aktieägare (på engelska ”single-member company”).
Frågan är om den nya möjligheten att undanta enmansbolag från kravet på revisorsgranskning bör utnyttjas och om de svenska reglerna för borgenärsinriktad granskning bör ändras. Sveriges advokatsamfund anser att det även enligt svensk rätt borde vara möjligt att helt avstå från en revisorsgranskning när samtliga aktieägare samtycker till det.
Bestämmelserna om revisorsgranskning i direktivet får anses syfta till att enbart skydda aktieägarna. Syftet är att bolagsstämman ska få ett fullgott underlag för sitt ställningstagande till fusionsfrågan. Med möjligheten till undantag för enmansbolag blir det ännu tydligare att bestämmelserna är uppställda uteslutande i aktieägarnas intresse. De svenska bestämmelserna om revisorsgranskning syftar däremot även till att skydda borgenärerna. I lagförarbetena anförs som stöd för att genomföra direktivet på det sättet bl.a. att ett bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion enligt direktivet ska uppfylla villkoren i de bestämmelser och formaliteter i den nationella lagstiftning som bolaget omfattas av. Det anges också att en borgenärsskyddsinriktad revisorsgranskning är av stor vikt för att borgenärerna ska kunna tillvarata sina rättigheter i samband med den gränsöverskridande fusionen. Det konstateras slutligen att direktivet inte hindrar bestämmelserna om borgenärsinriktad granskning (se prop. 2007/08:15 s. 91 och 92).
Enligt regeringens mening är det angivna resonemanget fortfarande giltigt. Även enligt ändringsdirektivet måste ett bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion uppfylla villkoren i de bestämmelser och formaliteter i den nationella lagstiftning som bolaget omfattas av (se artikel 127.1). Redan detta talar för att de villkor som gäller om borgenärsskydd vid inhemska fusioner bör kunna uppställas även vid en gränsöverskridande fusion, så länge de inte innebär ett reellt hinder mot att genomföra sådana fusioner. Dessutom framgår det av ändringsdirektivet att borgenärsskyddshänsyn får påverka det nationella regelverket kring gränsöverskridande fusioner (se artikel 126b.1). Kravet på en revisorsgranskning i borgenärernas intresse måste därför anses vara förenligt med ändringsdirektivet, även när samtliga aktieägare är eniga om att någon granskning inte behövs. Kravet bör därmed behållas. I linje med detta finns det inte skäl att särskilt undanta enmansbolag från kravet på revisorsgranskning. Även ett sådant bolag kan ha en omfattande verksamhet och ett stort antal borgenärer som har behov av det skydd revisorsgranskningen innebär.
Revisorsyttrandets innehåll
Genom ändringsdirektivet justeras reglerna om revisorsyttrandets innehåll i vissa delar, bl.a. på så sätt att yttrandet får ett fokus på de metoder som har använts för beräkning av kontantersättningen och utbytesförhållandet
171
för aktierna (se artikel 125.1 b). Det framgår även att revisorn ska redovisa sin bedömning av om metoderna är adekvata. Detta innebär vissa nyheter i förhållande till de hittillsvarande bestämmelserna, framför allt avseende revisorns uttalande om det som i direktivet beskrivs som kontantersättningen.
Som nämns ovan förekommer begreppet kontantersättning i ändringsdirektivet i flera sammanhang och synes beteckna två olika saker, dels den kontanta delen av fusionsvederlaget (utjämningsvederlaget), dels det inlösenbelopp som ett bolag ska erbjuda de aktieägare som lämnar bolaget (se avsnitt 5.10). Av skälen i ändringsdirektivets ingress framgår bl.a. att en oberoende sakkunnig ska granska bolagets erbjudande om kontantersättning till de aktieägare som vill lämna bolaget och aktiernas utbytesförhållande, inklusive beloppet för en eventuell kompletterande kontantersättning enligt planen (skäl 14). Detta måste förstås så att revisorn ska yttra sig om både den kontanta delen av fusionsvederlaget och inlösenbeloppet. Artikeln omfattar alltså båda sakerna och det bör därför i aktiebolagslagen anges att revisorn i sitt yttrande ska uttala sig om detta. Det bör också i enlighet med direktivets krav anges att revisorn ska uttala sig om eventuella särskilda svårigheter som har uppkommit vid värderingen.
Vidare framgår det av ändringsdirektivet att yttrandet ska inkludera revisorns utlåtande avseende huruvida kontantersättningen och aktiernas utbytesförhållande är adekvata och om metoderna för att bestämma dessa är adekvata. Även i utredningens förslag används uttrycket adekvata. FAR, som anser att uttrycket skapar en oklarhet om vilket bestyrkande revisorn ska lämna, förespråkar att ”lämplig” används i stället, likt den hittillsvarande regleringen i aktiebolagslagen (23 kap. 11 och 40 §§). I den svenska språkversionen av ursprungsdirektivet användes uttrycket lämpliga, men det har nu alltså ersatts med uttrycket adekvata (se artikel 96.2b). I flera andra språkversioner av direktivet är uttrycket dock oförändrat (se t.ex. ”adequate”, ”adéquate” och ”angemessen” i de engelska, franska och tyska språkversionerna av direktivet). Någon ändring i sak bedöms inte vara avsedd. Även i fortsättningen bör därför uttrycket lämplig användas i aktiebolagslagen.
De nya kraven på revisorsgranskningen bör enligt regeringens mening enbart gälla vid gränsöverskridande fusioner och inte vid inhemska fusioner. Det nya innehållet i yttrandet kommer att vara förhållandevis omfattande, vilket delvis hänger samman med utformningen av det särskilda aktieägarskydd som ska gälla vid gränsöverskridande fusioner. Det finns inte tillräckliga skäl för att anpassa även bestämmelserna om revisorsgranskning vid inhemska fusioner till det som bör gälla vid gränsöverskridande fusioner. En sådan anpassning skulle tvärtom på ett omotiverat vis tynga förfarandet vid inhemska fusioner. Detta överensstämmer med utredningens förslag.
Vem som ska utföra granskningen
Det görs inga ändringar i direktivets regler om vem som ska utföra granskningen. Det anges således även fortsättningsvis att det är oberoende sakkunniga som ska utföra den (se t.ex. artikel 125.1). Enligt de hittillsvarande bestämmelserna i aktiebolagslagen gäller att granskningen av fusionsplanen och styrelsens redogörelse ska göras av en auktoriserad eller god-
172
känd revisor eller ett registrerat revisionsbolag (se 23 kap. 12 och 41 §§). För att vara auktoriserad eller godkänd revisor måste man uppfylla särskilda krav som uppställs i revisorslagen (2001:883) avseende bl.a. utbildning, erfarenhet och redbarhet. Auktoriserade och godkända revisorer och registrerade revisionsbolag står under Revisorsinspektionens tillsyn. Det innebär bl.a. att de är föremål för återkommande kvalitetskontroller och att de kan bli föremål för disciplinära åtgärder om de handlar i strid med bl.a. god revisorssed eller god revisionssed.
De omständigheter som den sakkunniga enligt direktivets nya lydelse särskilt ska granska – utjämningsvederlaget, aktiernas utbytesförhållande och eventuella svårigheter vid värderingen – förutsätter en betydande förståelse för ett bolags ekonomiska förhållanden. Det är därför naturligt att den som ska upprätta yttrandet har särskild sakkunskap och erfarenhet i dessa avseenden. Revisorer framstår därför som den yrkeskategori som är bäst ägnad att utföra den granskning som direktivet förutsätter. Det gäller särskilt som de utgör en yrkesgrupp som är föremål för löpande tillsyn och kvalitetssäkring. Till skillnad från andra yrkesgrupper omfattas de också av revisorslagens särskilda krav på opartiskhet och självständighet.
Regeringen anser mot denna bakgrund att det även fortsättningsvis bör vara en auktoriserad eller godkänd revisor, eller ett registrerat revisionsbolag, som upprättar revisorsyttrandet.
Det saknas skäl att ändra bestämmelserna om att revisorn som huvudregel ska utses av bolagsstämman (jfr 23 kap. 12 § aktiebolagslagen). Inte heller finns det skäl att ändra bestämmelserna om att de fusionerande bolagen kan använda sig av en gemensam oberoende sakkunnig, utsedd av Bolagsverket (23 kap. 40 § andra stycket aktiebolagslagen).
Revisorns skadeståndsansvar
Av ändringsdirektivet framgår att medlemsstaterna ska fastställa regler om åtminstone civilrättsligt ansvar för den revisor som upprättar revisorsyttrandet (se artikel 133a.1).
Enligt aktiebolagslagen har bolagets revisor ett särskilt skadeståndsansvar. Ansvaret innebär att revisorn ska ersätta bolaget för en skada som han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar bolaget vid fullgörandet av sitt uppdrag (se 29 kap. 2 §). Detsamma gäller när skadan drabbar en aktieägare eller någon annan genom överträdelse av aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Om det är bolagets revisor som granskar fusionsplanen och övriga handlingar, får granskningen anses ingå i hans eller hennes uppdrag. Revisorns skadeståndsansvar enligt de nämnda bestämmelserna omfattar då eventuella skador som revisorn orsakar i samband med granskningen.
Liksom hittills bör det emellertid vara möjligt att överlämna granskningen till någon annan revisor än den som är bolagets revisor. Det gäller särskilt som aktiebolag under vissa förutsättningar kan välja bort revisionen och därför inte har någon ordinarie revisor (se 9 kap. 1 § aktiebolagslagen). Den som åtar sig ett uppdrag av nu aktuellt slag kommer då att inta ställningen av syssloman gentemot bolaget och ansvarar i så fall enligt allmänna principer om sysslomannaansvar. Den närmare innebörden av det ansvaret är dock inte alldeles klar. Ansvaret är sannolikt i alla fall något
173
mindre långtgående än det ansvar som bolagets revisor har enligt aktiebolagslagen.
Regeringen anser att en revisor som granskar en fusionsplan och utför uppgifter som hänger samman med det bör ha samma civilrättsliga ansvar oavsett om han eller hon är bolagets revisor eller inte. Det bör därför göras ett tillägg i 29 kap. 2 § aktiebolagslagen med den innebörden.
Det angivna bör även gälla för en sådan sakkunnig som Bolagsverket eller en utländsk myndighet, på de fusionerande bolagens gemensamma begäran, har utsett att utföra granskningen (jfr 23 kap. 40 § andra stycket aktiebolagslagen). Om det är Bolagsverket som utser den sakkunnig kommer denna alltid att vara en revisor (se 23 kap. 41 § aktiebolagslagen). Då omfattas han eller hon av det civilrättsliga ansvaret enligt aktiebolagslagen. Men den sakkunniga kan även ha utsetts av en behörig myndighet i en annan medlemsstat, där motsvarande krav på att den sakkunniga ska vara revisor inte gäller. Lagen bör därför utformas så att det civilrättsliga ansvaret gäller även för en sådan sakkunnig.
5.8.2 Offentliggörande av revisorsyttrandet
Regeringens förslag: Ett revisorsyttrande ska liksom hittills offentliggöras genom att det bifogas fusionsplanen när denna ges in till Bolagsverket.
Sekretess ska gälla för en uppgift om företagshemlighet i yttrandet, om det kan antas att företaget som yttrandet avser lider skada om uppgiften röjs och företaget begär att sekretess ska gälla. Sekretessen ska gälla i högst tjugo år.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 274).
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. Journalistförbundet avstyrker förslaget om en ny sekretessbestämmelse och menar att bolagets begäran om sekretess, som är ett av rekvisiteten i bestämmelsen, riskerar att påverka myndighetens sekretessbedömning. Revisorsinspektionen anser att det bör klargöras hur sekretessbestämmelsen ska tillämpas i praktiken, särskilt i inspektionens tillsyn över revisorer.
Skälen för regeringens förslag
Revisorsyttrandet bör offentliggöras
Av direktivet framgår det att en medlemsstat får kräva att revisorsyttrandet ska offentliggöras och göras tillgängligt för allmänheten i registret (artikel 123.1). Det ska i så fall säkerställas att bolaget kan utesluta konfidentiell information vid offentliggörandet. Bestämmelserna ska ses mot bakgrund av skäl 15 i direktivets ingress. Där anges att de uppgifter som bolaget offentliggör bör vara heltäckande och göra det möjligt för intressenter att bedöma konsekvenserna av det planerade gränsöverskridande förfarandet. Vidare anges att bolag inte bör vara skyldiga att offentliggöra konfidentiella uppgifter om detta, i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt, skulle äventyra deras affärsposition.
174
Som konstateras i avsnitt 5.8.1 syftar revisorsyttrandet enligt direktivet till att skydda aktieägarna, medan det enligt svensk rätt även syftar till att skydda borgenärerna. Även om direktivet inte innehåller någon koppling mellan borgenärsskyddsintresset och revisorns granskning, tillmäter det borgenärsskyddsaspekter stor betydelse (se vidare om borgenärsskyddet i avsnitt 5.11). Det är därför naturligt att sådana aspekter vägs in också vid bedömningen av om svensk rätt bör ställa krav på att revisorsyttrandet offentliggörs. Sammantaget anser regeringen att det liksom hittills bör krävas att revisorsyttrandet offentliggörs.
Offentliggörandet bör ske på samma sätt som enligt de hittillsvarande reglerna, dvs. genom att revisorsyttrandet bifogas fusionsplanen och tillsammans med denna ges in till Bolagsverket i samband med att planen ska registreras (se 23 kap.11, 14 och 36 §§aktiebolagslagen). Revisorsyttrandet blir därmed som utgångspunkt offentligt på samma sätt som fusionsplanen.
Skyddet av konfidentiell information
Medlemsstaterna ska alltså enligt ändringsdirektivet säkerställa att bolaget kan utesluta konfidentiell information vid offentliggörandet av revisorsyttrandet (artikel 123.1 tredje stycket). Utöver den kortfattade motiveringen i skäl 15 ger direktivet ingen vägledning om den närmare innebörden av uttrycket konfidentiell information. Däremot kan annan EU-reglering om företags möjligheter att skydda information ge vägledning, särskilt EU-reglerna om företagshemligheter. Begreppet företagshemligheter är i viss mån harmoniserat inom EU genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/943/EU av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs. I lagen (2018:558) om företagshemligheter, som delvis går tillbaka på detta direktiv, definieras en företagshemlighet som bl.a. information som avser affärs- eller driftförhållanden och som inte är allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av det aktuella slaget. Av definitionen framgår vidare att innehavaren ska ha vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla informationen och att ett röjande av den ska ha varit ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren (se 2 §). Även om definitionen i detaljer kan skilja sig från hur motsvarande begrepp används i andra medlemsstater, bör den enligt regeringens bedömning ligga väl i linje med vad som avses i ändringsdirektivet. Direktivets uttryck konfidentiell information bör därför i det svenska genomförandet ges motsvarande innebörd som begreppet företagshemlighet i lagen om företagshemligheter.
Frågan är då hur det ska avgöras vilka uppgifter som utgör konfidentiell information. Av ändringsdirektivet framgår det att bolagets rätt att få utesluta konfidentiell information tar sikte på offentliggörandet av yttrandet. Detta bör kunna tillgodoses genom att bolaget i samband med att det ger in revisorsyttrandet till Bolagsverket, ber att vissa uppgifter ska undantas från offentliggörande och anger skälen för det. Om yttrandet därefter begärs utlämnat bör Bolagsverket, utifrån bolagets uppgifter, pröva i vilken utsträckning yttrandet bör omfattas av sekretess.
Utredningen föreslår en sekretessbestämmelse som utgår från en sådan ordning och där en av förutsättningarna för bestämmelsens tillämpning är att
175
bolaget har begärt att uppgiften hemlighålls. Journalistförbundet är kritiskt till att bolagets begäran är en förutsättning för att bestämmelsen ska bli tillämplig och menar att det öppnar för att bolaget påverkar Bolagsverkets bedömning. Regeringen har förståelse för Journalistförbundets uppfattning. Det är viktigt att Bolagsverket gör en egen självständig sekretessprövning. En annan ordning skulle vara svår att förena med grunderna för offentlighetsprincipen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). För att Bolagsverket över huvud taget ska kunna få kännedom om att ett yttrande kan innehålla konfidentiell information krävs dock att bolaget informerar verket om det. Bolaget bör då förse Bolagsverket med så mycket information att myndigheten kan göra en självständig bedömning av om förutsättningarna för sekretess är uppfyllda. Att regleringen på detta sätt förutsätter en begäran från bolaget hindrar inte Bolagsverket från att agera objektivt och självständigt. Den föreslagna ordningen måste dessutom ställas mot alternativet, som enligt direktivet är att revisorsyttrandet över huvud taget inte offentliggörs. Enligt regeringens mening tillgodoser förslaget bolagens intressen och direktivets krav samtidigt som samtliga de uppgifter som revisorn har funnit vara relevanta kan läggas till grund för Bolagsverkets granskning av fusionen. Regeringen anser därför att det i offentlighets- och sekretesslagen bör tas in en ny sekretessbestämmelse med angiven utformning.
Myndighetskontrollen av en gränsöverskridande fusion förutsätter att Bolagsverket inhämtar uppgifter från ett flertal myndigheter. Frågan behandlas i avsnitt 5.12.3 där det framgår att det ska tas fram en reglering på förordningsnivå om att synpunkter regelmässigt ska inhämtas från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten. Synpunkter kan dessutom ofta komma att inhämtas från andra myndigheter, däribland Tullverket och Arbetsmiljöverket. För att dessa myndigheter ska kunna utföra sin uppgift behöver de få tillgång till information som finns hos Bolagsverket, t.ex. i revisorsyttrandet. Till detta kommer att revisorsyttrandet kan komma att inhämtas av Revisorsinspektionen i den myndighetens tillsyn över auktoriserade och godkända revisorer och registrerade revisionsbolag. Revisorsyttrandet kan således komma att förekomma hos ett stort antal myndigheter, vid sidan av Bolagsverket.
Eftersom behovet av sekretess även kan aktualiseras när uppgifterna förs vidare till en domstol eller annan myndighet bör bestämmelsen utformas så att den gäller oavsett hos vilken myndighet och i vilken verksamhet uppgifterna förekommer. Sekretess bör emellertid inte kunna komma i fråga för uppgifter som ingår i ett beslut. Sekretessen bör inte gälla längre än tjugo år.
Varje gång en ny sekretessbestämmelse införs behöver lagstiftaren överväga om den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelsen bör ha företräde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. En självständig bedömning ska göras av varje sekretessbestämmelse i förhållande till de intressen som tystnadsplikten respektive meddelarfriheten är tänkta att skydda.
Utgångspunkten är att stor återhållsamhet ska iakttas vid prövningen av om undantag från rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör göras i ett särskilt fall. Enligt regeringens mening finns det inte övervägande skäl som talar för att den nya sekretessbestämmelsen bör ha företräde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Någon inskränkning i meddelarfriheten föreslås därför inte.
176
Revisorsinspektionen anser att det bör klargöras hur den nya sekretessbestämmelsen ska tillämpas i praktiken. Som Revisorsinspektionen framför kan det i ett tillsynsärende hos inspektionen finnas ett revisorsyttrande som någon begär att få del av. I en sådan situation ska Revisorsinspektionen göra en självständig sekretessprövning. Inspektionen kommer emellertid inte att ha bolagets eventuella begäran om sekretess tillgänglig.
För att kunna göra sin prövning bör inspektionen kunna samråda med Bolagsverket och få del av bolagets eventuella begäran om sekretess. Utifrån de uppgifterna kan myndigheten pröva om sekretess bör gälla för de uppgifter som bolaget pekat på.
5.9 Bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen
Regeringens förslag: Synpunkter på fusionsplanen från aktieägare, arbetstagare eller borgenärer som har kommit in till bolaget senast fem arbetsdagar före dagen för bolagsstämman ska läggas fram för aktieägarna på stämman.
Ett fusionerande bolag ska senast vid den stämma som godkänner fusionsplanen besluta om nödvändiga ändringar av bolagsordningen. Om fusionsplanen inte ska behandlas på en stämma ska ändringarna i bolagsordningen beslutas på en stämma som hålls före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Det ska inte vara möjligt att klandra bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen på den grunden att det utbytesförhållande mellan aktier eller det inlösenbelopp som har angetts i fusionsplanen inte är korrekt fastställt, eller på den grunden att de uppgifter som lämnats om inlösenbeloppet eller utbytesförhållandet inte har uppfyllt lagens krav.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens (SOU 2021:18 s. 281). Utredningens förslag innebär att det ska vara möjligt att klandra stämmobeslutet på den grunden att utbytesförhållandet eller inlösenbeloppet inte är korrekt fastställt, eller på den grunden att uppgifterna inte har uppfyllt lagens krav, så länge också någon annan klandergrund åberopas.
Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.
Skälen för regeringens förslag
Information till aktieägarna om lämnade synpunkter
Den ändrade artikel 126.1 i direktivet förutsätter att aktieägarna inför stämmobeslutet om fusionsplanen har fått ta del av vissa handlingar. I huvudsak tillgodoser svensk rätt redan detta krav. Aktiebolagslagen ger aktieägarna möjlighet att inför stämman ta del av fusionsplanen, styrelsens redogörelse och revisorsyttrandet. Det gäller också sådana yttranden från arbetstagarrepresentanter som har kommit bolaget till del före färdigställandet av styrelsens redogörelse och som därför har tagits in i denna (23 kap. 39 §).
177
Mer betydande synpunkter kan därmed antas ha framförts och gjorts tillgängliga för aktieägarna redan i ett tidigare skede under förfarandet.
Direktivet förutsätter dock att aktieägarna inför stämmans beslut om godkännande av fusionsplanen också har fått ta del av sådana synpunkter på fusionsplanen som har lämnats av aktieägare, arbetstagare eller borgenärer med anledning av det meddelande som ska offentliggöras tillsammans med planen (se avsnitt 5.4). I meddelandet ska aktieägare, arbetstagare och borgenärer informeras om att de har möjlighet att lämna sådana synpunkter till bolaget senast fem dagar före dagen för bolagsstämman (jfr artikel 123.1 b). Mot bakgrund av den korta tidsrymden mellan den sista tidpunkten att lämna synpunkter på fusionsplanen och dagen för den bolagsstämma som ska besluta om godkännande av planen, är det enligt regeringens mening tillräckligt att de synpunkter som kommit in till bolaget med anledning av meddelandet tillhandahålls aktieägarna på stämman.
Beslut om nödvändiga ändringar i bolagsordningen
En nyhet i ändringsdirektivet är att det uttryckligen anger att stämman ska ta ställning till om stiftelseurkunden och bolagsordningen behöver ändras på grund av fusionen (artikel 126.1). Det bör därför tas in en bestämmelse i aktiebolagslagen om att det senast vid den stämma som godkänner fusionsplanen ska fattas beslut om nödvändiga ändringar av bolagsordningen. Det är naturligt att denna regel gäller både för inhemska och gränsöverskridande fusioner.
Om fusionsplanen inte ska behandlas på en bolagsstämma, bör ändringarna i bolagsordningen i stället beslutas på en stämma som hålls före det att styrelsen beslutar att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
I direktivets ingress anges det vidare att det är viktigt att den majoritet som krävs vid omröstningen om fusionsplanen och nödvändiga ändringar av stiftelseurkund och bolagsordning, är tillräckligt stor för att säkerställa att beslutet fattas med en klar majoritet (se skäl 16). Enligt svensk rätt beslutas bl.a. ändringar av bolagsordningen med kvalificerad majoritet (som huvudregel minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid bolagsstämman, se 7 kap. 42 § aktiebolagslagen), vilket motsvarar det majoritetskrav som gäller för stämmobeslut om godkännande av fusionsplanen (23 kap. 17 § aktiebolagslagen). Detta får anses väl förenligt med direktivet.
En fusion kan aktualisera anknytande frågor som regleras i bolagsordningen som kan behöva tas upp på stämman, men där en ändring av bolagsordningen inte utgör en nödvändig förutsättning för ett genomförande av fusionen. Någon särskild bestämmelse om detta behöver inte tas in i lagen.
Möjligheten att klandra stämmans beslut
Enligt artikel 126.4 i direktivet ska medlemsstaterna säkerställa att det inte är möjligt att invända mot bolagsstämmans godkännande av den gränsöverskridande fusionen enbart på grund av att aktiernas utbytesförhållande eller den kontantersättning som erbjuds aktieägare som har rätt att avyttra sina aktier (inlösenbeloppet) inte är korrekt fastställt i fusionsplanen, eller på grund av att de uppgifter som lämnats därom inte uppfyllde de rättsliga kraven.
178
En talan mot ett stämmobeslut kan enligt aktiebolagslagen föras på i huvudsak formella grunder (se 7 kap. 50 §). Det är emellertid inte uteslutet att fel som väsentligen är materiella kan göras gällande inom ramen för en sådan s.k. klandertalan. Det skulle således kunna inträffa att felaktigheter avseende exempelvis aktiernas utbytesförhållande eller inlösenbeloppets storlek åberopas vid en klandertalan mot ett beslut att godkänna fusionsplanen. För att svensk rätt ska leva upp till direktivet behöver det därför införas en bestämmelse i aktiebolagslagen som innebär att ett stämmobeslut om att godkänna en gränsöverskridande fusion inte ska kunna klandras på de angivna grunderna. Lydelsen av artikel 126.4 synes inte utesluta att stämmans beslut i och för sig skulle kunna klandras på de angivna grunderna, så länge som också någon ytterligare grund åberopas till stöd för talan (jfr ordet ”enbart” i artikeln). En sådan ordning framstår dock inte som ändamålsenlig. Enligt regeringens mening bör de angivna grunderna över huvud taget inte kunna åberopas till stöd för en klandertalan mot stämmans beslut att godkänna fusionsplanen. Syftet med artikeln är uppenbarligen att en gränsöverskridande fusion inte ska fördröjas eller avbrytas på en sådan grund (jfr t.ex. artikel 126a.6 där det anges att en talan som grundas på att utbytesförhållandet inte är adekvat inte ska hindra registreringen av fusionsplanen). En aktieägare som är missnöjd med vederlaget eller inlösenbeloppet kommer i stället att kunna få ersättningens storlek prövad i särskild ordning (se avsnitt 5.10). Detta måste anses vara väl förenligt med direktivet.
5.10 Aktieägarskydd
Regeringens förslag: En aktieägare i ett bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion ska ha rätt att få sina aktier i bolaget inlösta i utbyte mot ett i fusionsplanen angivet inlösenbelopp. Som förutsättning ska bl.a. gälla att aktieägaren har röstat mot ett godkännande av fusionsplanen. Den som vill utnyttja inlösenrätten ska anmäla detta till bolaget inom en månad från dagen för bolagsstämman. Inlösenbeloppet ska betalas ut inom två månader från det att fusionen fick verkan.
Det ska införas en skyldighet för bolaget att dokumentera vilka aktieägare som har röstat mot att godkänna fusionsplanen.
En aktieägare som har utnyttjat sin inlösenrätt men som inte är nöjd med det inlösenbelopp som anges i fusionsplanen ska kunna begära ytterligare ersättning av det bolag som han eller hon äger aktier i. Detsamma ska gälla för en aktieägare som inte har begärt att få sina aktier inlösta men som inte är nöjd med det utbytesförhållande för aktierna som anges i fusionsplanen.
En begäran om ytterligare ersättning ska ske genom att aktieägaren väcker talan mot bolaget inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen. En sådan talan ska väckas vid allmän domstol enligt reglerna för tvistemål i allmänhet.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens (SOU 2021:18 s. 286). Utredningen föreslår inte någon skyldighet för bolaget att dokumentera vilka aktieägare som har röstat mot att godkänna fusionsplanen.
179
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. Sveriges Aktiesparares Riksförbund förordar en ordning enligt vilken endast de aktieägare som aktivt har röstat för fusionsplanen ska diskvalificeras från möjligheten till inlösen. Aktiespararna anser vidare att förfarandet för inlösen bör utformas som ett skiljeförfarande, likt de befintliga reglerna om inlösen av minoritetsaktier, med en god man som kan företräda de aktieägare som väljer att använda sin inlösenrätt. Om utredningens förslag genomförs anser Aktiespararna att bolaget bör vara skyldigt att underrätta övriga aktieägare så snart någon aktieägare väckt talan om ytterligare inlösenersättning. Lunds universitet (Juridiska fakultetsstyrelsen) och Sveriges advokatsamfund anser att det bör finnas en skyldighet för bolaget att dokumentera vilka aktieägare som har röstat mot fusionsplanen. Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) anser att det bör regleras hur eller enligt vilka regler som själva inlösen av aktier ska ske. När det gäller aktieägares rätt till ytterligare inlösenersättning eller kompletterande utjämningsvederlag påpekar universitet att sådan ersättning till aktieägarna, som inte framgår av fusionsplanen men som senare kan tillkomma, typiskt sett medför en risk för borgenärerna. Även Sveriges advokatsamfund lyfter fram detta som en brist i direktivet.
Skälen för regeringens förslag
Aktieägares rätt att få sina aktier inlösta
Enligt ändringsdirektivet ska åtminstone de aktieägare som röstade mot fusionsplanen ha rätt att avyttra sina aktier mot en adekvat kontantersättning, om fusionen leder till att de förvärvar aktier i det bolag som uppstår genom fusionen och detta bolag omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat (se artikel 126a.1, jämför skäl 18 i direktivets ingress). Sådana bestämmelser saknas i aktiebolagslagen och behöver därför införas. En sådan rätt för aktieägare att under vissa förutsättningar lämna bolaget kan, som utredningen föreslår, beskrivas som en rätt för aktieägare att få sina aktier inlösta mot ett inlösenbelopp.
Direktivet ger medlemsstaterna möjlighet att utsträcka denna rätt även till andra aktieägare än de som röstade mot fusionsplanen (se artikel 126a.1 andra stycket). Det skulle alltså kunna övervägas att, som Sveriges Aktiesparares Riksförbund förordar, exempelvis låta inlösenrätten gälla för alla de aktieägare som inte aktivt har röstat för att godkänna fusionsplanen. En sådan ordning skulle innebära ett ökat skydd för passiva aktieägare eller aktieägare som av någon anledning inte deltagit vid den aktuella bolagsstämman. Samtidigt bör det beaktas att aktieägare normalt har goda möjligheter att tillvarata sina rättigheter vid stämman genom att närvara personligen eller genom ombud eller, i förekommande fall, delta på distans. En betydande nackdel med att låta inlösenrätten tillkomma även andra aktieägare än de som röstat mot fusionsplanen är att det under en tid efter stämmans beslut att godkänna planen riskerar att vara osäkert hur många aktieägare som kan komma att lämna bolaget och följaktligen hur stor sammanlagd kontantersättning som bolaget riskerar att behöva betala ut (jfr skäl 19 i direktivets ingress, där det bl.a. anges att bolagen i största möjliga utsträckning bör kunna uppskatta kostnaderna för ett gränsöverskridande förfarande). En osäkerhet i det avseende skulle, som bl.a. Sveriges advokat-
180
samfund påpekar, även kunna vara till nackdel för bolagets borgenärer, som inom en viss bestämd tid har att ange om de motsätter sig att fusionsplanen verkställs. Mot den bakgrunden anser regeringen att inlösenrätten inte bör vara mera vidsträckt än vad direktivet kräver.
Frist för inlösenanmälan
Enligt artikel 126a.2 ska det fastställas en frist inom vilken en aktieägare måste anmäla till bolaget att han eller hon har beslutat att utöva sin rätt att få sina aktier inlösta (i det följande benämnt inlösenanmälan). Fristen får vara maximalt en månad från dagen för stämman.
Det framstår som lämpligt att de aktieägare som har motsatt sig fusionen, sedan det står klart att fusionsplanen godkänts av en tillräcklig majoritet vid stämman, ges visst rådrum att överväga om det ligger i deras intresse att lämna bolaget. I likhet med utredningen anser regeringen att fristen för inlösenanmälan bör bestämmas till en månad.
Dokumentation av aktieägarens inställning
Av artikel 126a.1 tredje stycket framgår att medlemsstaterna får kräva att bolagen ska dokumentera dels en aktieägares uttryckliga invändning mot fusionsplanen, dels en aktieägares avsikter att utnyttja sin inlösenrätt eller båda, senast vid den bolagsstämma som beslutar om godkännande av planen. Direktivet medger därmed att det införs en skyldighet för bolaget att dokumentera vilka aktieägare som har röstat mot fusionsplanen. Detta förordas av Lunds universitet (Juridiska fakultetsstyrelsen) och Sveriges advokatsamfund.
I enlighet med det som anförs ovan bör rätten att få aktier inlösta förutsätta att aktieägaren har röstat mot att godkänna fusionsplanen. Som utredningen konstaterar talar detta förhållande för att det kan vara lämpligt med någon form av dokumentation av hur aktieägarna har röstat vid stämman. Både för bolaget och för de aktieägare som motsätter sig fusionen kan det vara en fördel att det tydligt framgår vilka aktieägare som har röstat mot att godkänna fusionsplanen och som därmed kan ha rätt att få sina aktier inlösta.
Något krav på att ett bolag ska dokumentera vilka aktieägare som har röstat på det ena eller andra sättet i en specifik fråga finns inte i aktiebolagslagen. Det är också ovanligt att ett bolag frivilligt tar fram en sådan dokumentation. Därför går det normalt sett endast att få reda på dels om en aktieägare har varit närvarande vid stämman eller inte, dels resultatet av de omröstningar som har hållits. Hur en enskild aktieägare har förhållit sig till ett förslag om en gränsöverskridande fusion går sällan att klargöra med utgångspunkt i röstlängden och stämmoprotokollet. Inget hindrar dock stämman från att inför ett beslut om en gränsöverskridande fusion besluta att omröstningen ska dokumenteras på särskilt sätt. Sett enbart från bolagens perspektiv skulle därför ett lagkrav på dokumentation inte tillföra särskilt mycket.
Som utredningen konstaterar har dock en aktieägare som vill få sina aktier inlösta principiellt också bevisbördan för att han eller hon har röstat mot att godkänna fusionsplanen. Även om det inte är otänkbart att en aktieägare, som avser att använda sin inlösenrätt, skulle kunna lägga fram någon annan form av bevisning till stöd för hur han eller hon har röstat framstår det som en rimligare och mer ändamålsenlig ordning att den uppgiften helt enkelt framgår av dokumentationen från stämman. En sådan ordning kan dessutom antas
181
motverka att det i samband med inlösenförfarandet uppstår tvister om hur enskilda aktieägare har röstat.
Till skillnad från utredningen anser därför regeringen att det bör införas en skyldighet för bolaget att dokumentera vilka aktieägare som har röstat mot att godkänna fusionsplanen.
Fristen för utbetalning av inlösenbeloppet
Enligt artikel 126a.3 ska det fastställas en frist för utbetalning av kontantersättningen. Fristen får vara maximalt två månader från den dag som fusionen fick verkan enligt artikel 129. Den angivna fristen måste anses avse den inlösenersättning som har angetts i fusionsplanen, och inte betalning av den eventuella tillkommande ersättning som ska utgå efter särskild talan om ytterligare inlösenersättning. I likhet med utredningen anser regeringen att fristen bör bestämmas till två månader.
Begäran om högre inlösenbelopp
Utgångspunkten enligt direktivet är att en aktieägare som har rätt att få sina aktier inlösta ska få ersättning för aktierna med det inlösenbelopp som anges i fusionsplanen. En aktieägare som har gjort en inlösenanmälan men anser att det belopp som anges i fusionsplanen inte är korrekt fastställt har dock rätt att begära ytterligare ersättning vid behöriga myndigheter eller organ som är bemyndigade enligt nationell rätt (artikel 126a.4). Syftet med bestämmelsen är att ge aktieägare möjlighet att invända mot beräkningen av inlösenbeloppet och begära en prövning inför exempelvis en domstol eller skiljenämnd av huruvida den erbjudna ersättningen är tillräcklig (se skäl 20 i direktivets ingress).
En tvist om inlösenbeloppets storlek utgör en civilrättslig tvist mellan enskilda. Huvudprincipen i svensk rätt är att den enskilde har rätt att få en sådan tvist prövad i allmän domstol och att talan då väcks genom ansökan om stämning i tingsrätt. Det talar för att också en tvist av detta slag bör prövas i allmän domstol enligt bestämmelserna om dispositiva tvistemål.
Direktivet ger i och för sig utrymme att välja även andra lösningar, exempelvis en ordning där en begäran om högre inlösenbelopp i stället prövas av en skiljenämnd. En sådan ordning, som förordas av Sveriges Aktiesparares Riksförbund, skulle ha vissa likheter med det befintliga förfarandet vid inlösen av minoritetsaktier enligt 22 kap. aktiebolagslagen. Det förfarandet innebär i korthet följande. En aktieägare som innehar mer än nio tiondelar av aktierna i bolaget (majoritetsägaren) kan lösa in övriga aktieägares aktier (tvångsinlösen). En aktieägare som ingår i minoriteten har motsvarande rätt att få sina aktier inlösta av majoritetsägaren. En tvist om huruvida det finns en rätt eller skyldighet till inlösen, eller om lösenbeloppets storlek, ska prövas av tre skiljemän enligt det förfarande som föreskrivs i lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Om tvångsinlösen sker på majoritetsägarens initiativ kan det utses en god man som ska utse en gemensam skiljeman för minoritetsaktieägarna och bevaka frånvarande aktieägares rätt.
Det är normalt majoritetsägaren som ska ansvara för kostnaderna för förfarandet, dvs. ersättningen till skiljemännen, ersättningen till den gode mannen och andra aktieägares eventuella rättegångskostnader. Detta gäller oavsett vem som vinner tvisten.
182
En part eller en god man som är missnöjd med skiljedomen, får väcka talan mot skiljedomen vid Stockholms tingsrätt. Till skillnad från vad som normalt gäller för skiljedomar får en skiljedom i en inlösentvist överprövas i såväl formellt som materiellt hänseende.
De fördelar som kan finnas med ett förfarande av det slag som regleras i 22 kap. aktiebolagslagen har ansetts vara att det typiskt sett är enklare att uppbringa den specialistkompetens som krävs i inlösentvister inom ramen för ett skiljeförfarande än inom ramen för ett domstolsförfarande samt att ett skiljeförfarande som regel är snabbare än ett domstolsförfarande, låt vara att tidsvinsterna vid förfarandet vid inlösentvister har ansetts begränsade (se prop. 2004/05:85 s. 458 och 459 och prop. 2019/20:194 s. 65).
Det har emellertid också påtalats vissa svagheter med förfarandet, t.ex. att det ger mindre öppenhet än ett domstolsförfarande. Det har också ansetts att förfarandet inte är särskilt väl avpassat för mindre bolag med ett fåtal aktieägare, eftersom ett fullskaligt skiljeförfarande är kostsamt. De möjligheter som finns att föra talan mot såväl den slutliga skiljedomen som mot eventuella särskilda skiljedomar som meddelas gör att förfarandet kan dra ut på tiden (se Ds 2015:25 s. 60 och 61).
Det finns också stora skillnader mellan tvångsinlösen enligt 22 kap. aktiebolagslagen och den situation som är aktuell vid inlösen i samband med fusion. Förfarandet vid tvångsinlösen har således i grunden expropriativa inslag. Den regleringen kan inte utan vidare tillämpas på det slag av inlösen som det nu är fråga om, som enbart kan initieras av de minoritetsaktieägare som själva valt att utnyttja sin inlösenrätt. Mot den bakgrunden framstår det inte som motiverat eller följdriktigt att exempelvis låta de aktieägare som önskar föra talan om högre inlösenersättning företrädas av en god man eller att ålägga bolaget hela kostnadsansvaret för ett sådant förfarande.
Fördelarna med att tillämpa en ordning motsvarande den i 22 kap. aktiebolagslagen framstår dessutom som begränsade. De tidsvinster som ett skiljeförfarande skulle kunna medföra torde normalt sett inte bli särskilt stora och de bedömningar som kommer att behöva göras i mål av detta slag kan inte anses mer krävande än många andra värderingar som görs av allmän domstol. Det finns också exempel på andra slag av inlösen av aktier där prövning ska ske i allmän domstol (se t.ex. 25 kap. 22 § och 29 kap. 4 §aktiebolagslagen).
Processen bör dessutom underlättas av det revisorsyttrande över styrelsens redogörelse som bl.a. ska innehålla ett utlåtande avseende det erbjudna inlösenbeloppet och den eller de metoder som har använts för att bestämma beloppet (se avsnitt 5.8.1).
Till detta kommer att andra tvister med anledning av en gränsöverskridande fusion, mellan bolaget och dess aktieägare eller borgenärer, normalt kommer att prövas i domstol (jfr 23 kap. 23 § aktiebolagslagen).
Mot den bakgrunden anser regeringen att tvister om inlösenbeloppet, likt andra civilrättsliga tvister, i första hand bör prövas av allmän domstol. Som utredningen pekar på finns det emellertid inget hinder mot att parterna avtalar om att inlösentvisten ska prövas av skiljemän eller mot att bestämmelser av den innebörden tas in i bolagsordningen.
183
Särskilt om samordning mellan flera aktieägares talan
Det kan inte uteslutas att det någon gång kan förekomma att talan om ytterligare ersättning väcks av ett mycket stort antal aktieägare. I en sådan situation kan en möjlighet till samordning av flera aktieägares talan antas medföra betydande processekonomiska fördelar. De möjligheter som rättegångsbalken tillhandahåller får anses tillgodose detta intresse. Forumbestämmelserna i rättegångsbalken innebär att aktieägarnas talan kommer att väckas vid en och samma tingsrätt och bestämmelserna om förening av mål (kumulation) innebär att sådana käromål som stöder sig på väsentligen samma grund ska handläggas i en rättegång (se 10 kap. 1 § respektive 14 kap.2 och 6 §§rättegångsbalken). De minoritetsaktieägare som överväger att väcka talan om högre inlösenersättning har både möjlighet och incitament att söka processgemenskap och exempelvis anlita ett gemensamt ombud.
Den dokumentationsskyldighet som föreslås ovan, avseende vilka aktieägare som motsatt sig fusionen och som därmed kan komma att begära inlösen, får dessutom antas underlätta för dessa aktieägare att få kännedom om varandra och samordna talan om högre ersättning.
Tidsfristen för att väcka talan om högre inlösenbelopp
Enligt artikel 126a.4 i direktivet ska medlemsstaterna fastställa en tidsfrist inom vilken begäran om ytterligare kontantersättning (dvs. högre inlösenbelopp) ska framställas.
I likhet med utredningen anser regeringen att ledning kan hämtas från vad som gäller vid talan mot ett stämmobeslut. En sådan talan ska som huvudregel väckas inom tre månader från dagen för beslutet, annars är rätten att föra talan förlorad (se 7 kap.50 och 51 §§aktiebolagslagen).
En begäran om högre inlösenbelopp kan behöva föregås av överväganden och beräkningar som framstår som komplicerade för en genomsnittlig aktieägare. Även om en talefrist om tre månader, som Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) påpekar, kan framstå som förhållandevis lång bör fristen därför inte vara kortare än vad som gäller vid klander av stämmobeslut. Det finns dock inte heller skäl att föreskriva en längre tidsfrist. Fristen bör därför bestämmas till tre månader.
Rättsverkan av en dom om rätt till högre inlösenbelopp
Enligt artikel 126a.4 andra stycket kan en medlemsstat välja att låta det slutliga beslutet om ytterligare kontantersättning, dvs. ett beslut om högre inlösenbelopp, omfatta alla aktieägare som har gjort en inlösenanmälan till bolaget.
En grundprincip i svensk processrätt är att en dom har rättskraft enbart mellan parterna. Att utsträcka rättsverkan av ett avgörande som avser inlösenbeloppets storlek till andra än dem som har varit parter i domstolen skulle strida mot den principen. I likhet med utredningen anser regeringen att denna möjlighet inte bör utnyttjas.
Domstols behörighet och forum
Enligt artikel 126a.5 ska medlemsstaterna säkerställa att de har exklusiv behörighet att lösa eventuella tvister som rör de rättigheter som i enlighet med
184
punkt 1–4, dvs. bl.a. rätt till ett inlösenbelopp, har införlivats med nationell rätt. Detta innebär att svensk lagstiftning måste säkerställa att aktieägarna i ett svenskt fusionerande bolag har tillgång till en instans för prövning av tvister av detta slag.
Enligt förslaget ovan ska allmän domstol vara behörigt forum för de anspråk som aktieägare ska kunna rikta mot det berörda bolaget. Ett svenskt aktiebolag svarar, såvitt nu är av intresse, vid den domstol där bolagets styrelse har sitt säte, vilket alltid är en ort inom Sverige (se 3 kap. 1 § aktiebolagslagen). Det kommer därmed alltid att finnas en svensk domstol som kan pröva en talan om inlösenbeloppets storlek, när den riktas mot ett svenskt bolag. Det behövs därmed inte några ytterligare bestämmelser i denna del. Vad gäller aktieägare i utländska överlåtande bolag kan deras rätt att föra talan antas blir reglerad i det utländska bolagets hemland.
Det kan påpekas att den fordran på det överlåtande bolaget som fastställs med anledning av en talan utgör det slag av fordran som till följd av fusionen kommer att kunna göras gällande mot det övertagande bolaget, efter det att det överlåtande bolaget har upphört.
Vad ska gälla för aktierna efter inlösen?
Den terminologi som används i den nya artikel 126a i direktivet, att aktieägaren avyttrar sina aktier, kan ge intrycket av att aktierna genom transaktionen övergår i bolagets ägo. Det skulle alltså vara fråga om ett slags förvärv av egna aktier med möjlighet att senare överlåta aktierna till nya aktieägare (jfr 19 kap. aktiebolagslagen). Detta torde emellertid inte vara avsikten med direktivet. Bolaget kommer genom fusionen att upplösas och innehavet av aktierna kan inte sägas representera något värde för vare sig bolaget eller någon annan. Transaktionen kan enligt regeringens mening snarare liknas med det som sker i samband med minskning av aktiekapitalet genom indragning av aktier (jfr 20 kap. aktiebolagslagen). De aktier som blir inlösta kommer därefter inte att vara förenade med några rättigheter i bolaget och kommer inte heller att kunna göras gällande på något annat sätt. Detta behöver inte klargöras särskilt i lagtexten.
Rätt till kompletterande utjämningsvederlag
Enligt artikel 126a.6 i direktivet ska det säkerställas att samtliga de aktieägare som inte har kunnat eller velat avyttra sina aktier mot kontantersättning, men som anser att det utbytesförhållande för aktierna som anges i fusionsplanen inte är adekvat, får invända mot det och begära kontantersättning. Som en följd av denna artikel bör det i aktiebolagslagen tas in en bestämmelse om rätt att begära ytterligare ersättning för de aktieägare som inte får sina aktier inlösta.
Utgångspunkten i direktivet är att den ytterligare ersättningen ska utgå i form av kontantersättning. Den kommer därmed att ha karaktären av ett kompletterande utjämningsvederlag. Enligt artikel 126a.7 får medlemsstaterna visserligen tillåta att det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen tillhandahåller aktier eller annan ersättning i stället för kontantersättning. I likhet med utredningen anser dock regeringen att det inte finns några påtagliga fördelar med att utnyttja denna möjlighet.
Även här aktualiseras frågor om formen för tvistlösning m.m. I dessa frågor gör regeringen samma överväganden som när det gäller tvister om
185
rätt till ytterligare inlösenbelopp. Det innebär bl.a. att en tvist bör handläggas vid allmän domstol enligt den ordning som gäller för tvistemål i allmänhet och att fristen för att väcka talan bör vara tre månader från dagen för den bolagsstämma som godkände fusionsplanen.
I direktivet anges särskilt att en talan om högre utjämningsvederlag inte ska hindra registreringen av den gränsöverskridande fusionen. Någon särskild bestämmelse av denna innebörd behövs inte.
5.11 Borgenärsskydd
5.11.1 Grunddragen i borgenärsskyddet
Regeringens bedömning: Grunddragen i det aktiebolagsrättsliga regelverket om skydd för borgenärer vid fusioner bör behållas.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 307).
Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.
Skälen för regeringens bedömning: Det är tydligt att borgenärsskyddet har en framträdande plats i 2019 års direktiv. Direktivet ger uttryck för en medvetenhet om de särskilda risker som en gränsöverskridande fusion kan innebära för bolagens borgenärer och en ambition att minimera dessa risker. Det lyfts särskilt fram att borgenärerna efter en gränsöverskridande fusion kan befinna sig i en situation där det bolag som ansvarar för deras fordringar regleras av lagstiftningen i en annan medlemsstat än före förfarandet (se bl.a. skäl 22–25 i direktivets ingress).
Den lagtekniska lösning som har valts i direktivet (se framför allt artikel 126b) är samtidigt förhållandevis allmänt hållen och får i betydande grad anses överlämna till medlemsstaterna att bestämma de närmare formerna för borgenärsskyddet. Det finns t.ex. inte något hinder mot att beakta även de risker av mera grundläggande karaktär som en fusion innebär för borgenärer och som i svensk rätt har motiverat borgenärsskyddsregler även vid inhemska fusioner.
Mot den bakgrunden bör grunddragen i de svenska borgenärsskyddsbestämmelserna vid gränsöverskridande fusioner behållas oförändrade. Det innebär bl.a. att ett bolag som deltar i en fusion ska underrätta sina borgenärer om detta och att borgenärerna ska ha viss möjlighet att motsätta sig fusionen om det inte har ställts betryggande säkerhet för deras fordringar. Även det hittillsvarande kravet på att bolaget i samband med fusionsförfarandet lämnar viss information av intresse för borgenärerna kan behållas i huvudsak oförändrade.
186
5.11.2 Borgenärernas rätt till betryggande säkerhet
Regeringens förslag: Bolagens borgenärer ska liksom hittills ha möjlighet att senast en viss dag motsätta sig en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Denna dag ska få infalla tidigast tre månader från dagen för offentliggörandet av fusionsplanen.
Om någon borgenär motsätter sig ansökan i ett ärende där det övertagande bolaget har eller ska ha sitt säte i en annan medlemsstat, ska ärendet överlämnas till tingsrätten i den ort där styrelsen i det svenska bolag som gjorde ansökan ska ha sitt säte.
Domstolen ska avslå ansökan om
• en borgenär som har motsatt sig fusionen presenterar trovärdiga uppgifter om att fusionen innebär en risk för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och att bolaget inte har lämnat betryggande säkerhet, och
• bolaget inte visar att det inte finns någon sådan fara eller att betryggande säkerhet har lämnats.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens (SOU 2021:18 s. 308). Utredningen förslår inte någon ändring när det gäller till vilken tingsrätt ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska överlämnas, om någon borgenär motsätter sig ansökan.
Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.
Skälen för regeringens förslag
Borgenärernas rätt att motsätta sig fusionen
I artikel 126b.1 första stycket klargörs att medlemsstaterna ska skydda borgenärer med fordringar som har uppkommit, men inte förfallit till betalning, före offentliggörandet av fusionsplanen. Enligt andra stycket ska dessa borgenärer, om de inte är nöjda med de skyddsåtgärder som bolaget har erbjudit i fusionsplanen (t.ex. garantier eller utfästelser, jfr artikel 122n), ha rätt att inom en tremånadersfrist från offentliggörandet av planen ansöka om betryggande skyddsåtgärder hos en behörig myndighet. I tredje stycket anges det att skyddsåtgärderna ska vara villkorade av att den gränsöverskridande fusionen får verkan.
Det är tydligt att de skyddsåtgärder som direktivet syftar på kan vara av många olika slag och innefattar bl.a. pantsäkerheter, borgensutfästelser och bankgarantier. Direktivets innebörd får anses vara att en gränsöverskridande fusion inte ska kunna genomföras utan att borgenärerna får betryggande skydd för sina fordringar. Det som sägs i direktivet motsvarar förhållandevis väl den befintliga svenska regleringen för borgenärsskydd, enligt vilken en ansökan om att verkställa fusionsplanen ska avslås om inte de borgenärer som har motsatt sig fusionen har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för sina fordringar (se 23 kap.24 och 36 §§aktiebolagslagen).
De svenska reglerna ger ett starkt skydd för bolagens borgenärer. Det är enligt regeringens mening önskvärt att detta skydd inte försvagas. Så långt det är möjligt bör därför det nya regelverket anknyta till nuvarande system för borgenärsskydd.
187
I direktivet anges dock som en förutsättning för att skyddsåtgärder ska kunna påkallas att borgenärerna på ett trovärdigt sätt visar att den gränsöverskridande fusionen medför att deras fordringar riskerar att inte tillgodoses och att inga betryggande säkerhetsåtgärder har erhållits från de fusionerande bolagen. Detta motsvarar visserligen i materiellt hänseende vad som gäller enligt den svenska regleringen. I svensk rätt är det emellertid bolaget som har bevisbördan för att borgenären har betryggande säkerhet (se 23 kap.24 och 36 §§aktiebolagslagen), medan ändringsdirektivet i stället placerar en initial börda på borgenärerna. Även om denna börda inte torde vara alltför betungande (jfr skrivningen på ett trovärdigt sätt visa), synes direktivet inte lämna något utrymme för att behålla den svenska regleringen oförändrad. En jämförelse kan göras med artikel 99.2 i 2017 års direktiv som har en likartad formulering men som tydligt öppnar för att medlemsstaterna ger borgenärerna ett starkare skydd i detta avseende.
Den svenska regleringen behöver därför justeras så att den överensstämmer med direktivet.
Utgångspunkten för den ändrade regleringen bör vara att borgenären till att börja med har bevisbördan för förekomsten av en fordran på bolaget. I enlighet med det som anges i direktivet bör det därutöver ankomma på borgenären att presentera trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att fordran inte ska bli betald och att ingen betryggande säkerhet har lämnats.
Även om en sådan reglering får anses utgöra en viss försvagning av borgenärsskyddet, kan det tillkommande kravet på borgenärerna inte anses vara särskilt högt ställt. Så snart en borgenär har presenterat trovärdiga uppgifter om att förfarandet riskerar att äventyra hans eller hennes fordran, bör detta utlösa en bevisbörda för bolaget. Det ankommer då i stället på bolaget att – med sedvanliga beviskrav – visa antingen att det inte finns någon fara för att den aktuella fordringen inte ska bli betald eller att betryggande säkerhet har lämnats.
Svenska Bankföreningen efterfrågar vägledning kring vilken information som en borgenär ska lägga fram för att uppfylla kravet på att presentera trovärdiga uppgifter. I författningskommentaren (avsnitt 14.1) beskrivs hur regleringen är tänkt att tillämpas. Ytterst är det dock EU-domstolen som avgör hur uttrycket trovärdiga uppgifter ska tolkas.
Eftersom den föreslagna regleringen trots allt innebär en viss försvagning av borgenärsskyddet bör ändringen begränsas till att gälla enbart vid gränsöverskridande fusioner.
När det gäller den borgenärskrets som skyddsreglerna ska omfatta anser regeringen, i likhet med utredningen, att de undantag som följer av de hittillsvarande svenska reglerna är förenliga även med ändringsdirektivets krav. Bland annat kan därför borgenärer i övertagande bolag undantas från reglerna, om revisorerna inte har funnit att fusionen medför någon fara för dem, liksom borgenärer som har en fordran på lön m.m. som omfattas av lönegaranti.
188
Borgenärernas tid för att motsätta sig verkställande av fusionsplanen
Enligt artikel 126b.1 andra stycket ska en borgenär ha tre månader på sig för att göra en ansökan om skyddsåtgärder, räknat från offentliggörandet av fusionsplanen.
Aktiebolagslagens reglering av borgenärernas rätt att föra fram sina synpunkter på en fusionsfråga innebär att Bolagsverket, vid handläggningen av ett ärende om verkställande av fusionsplanen, ska förelägga de borgenärer som vill motsätta sig fusionen att senast en viss dag anmäla detta skriftligen (23 kap. 22 och 36 §§). Lagen reglerar inte hur lång denna tid ska vara, men fristen brukar i normalfallet sättas till två månader.
Det är tydligt att de svenska bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner måste utformas så att borgenärerna får tre månader på sig för att göra sina rättigheter gällande, räknat från det att fusionsplanen offentliggörs. Tremånadersregeln bör därför genomföras genom en bestämmelse om att den dag borgenärerna ska föreläggas att yttra sig får bestämmas tidigast till den dag som infaller tre månader från det att fusionsplanen gavs in till Bolagsverket för registrering.
Det bör framhållas att den dag borgenärerna föreläggs att senast ange om de motsätter sig verkställande av fusionsplanen, ibland kan behöva sättas betydligt senare än tre månader efter det att planen gavs in till Bolagsverket för registrering. En sådan kallelse på bolagets borgenärer utfärdas nämligen inte förrän bolagsstämmorna i de fusionerande bolagen har godkänt planen och en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen gjorts hos Bolagsverket (se 23 kap. 20 och 45 §§). Den tidpunkten infaller förstås efter det att planen gavs in för registrering. Borgenärerna måste naturligtvis också ha en realistisk möjlighet att överväga om fusionen medför en risk för att deras fordringar inte blir betalda och ta ställning till om de bör motsätta sig att fusionsplanen verkställs. I det sammanhanget bör det beaktas att det först en månad efter bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen står klart hur många aktieägare som valt att använda sin inlösenrätt (jfr artikel 126a.2 och den föreslagna 23 kap. 51 §) och därmed hur stora utbetalningar från bolaget till dess aktieägare som detta innebär.
Eftersom inhemska fusioner i vissa fall kan genomföras med ett förenklat förfarande som inte innefattar någon särskild registrering av fusionsplanen, skulle en tillämpning av tremånadersregeln – som enligt direktivet endast avser gränsöverskridande fusioner – medföra att fristen räknas från en senare tidpunkt och innebära en omotiverad förlängning av förfarandet. Även om systematiska skäl skulle kunna tala för att tremånadersregeln borde gälla även vid inhemska fusioner, finns det enligt regeringens mening övervägande skäl mot en sådan ordning. Den nya bestämmelsen bör därför inte utsträckas till att omfatta inhemska fusioner.
Forum vid tvistiga fusionsärenden
Om någon borgenär motsätter sig ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska Bolagsverket överlämna ärendet till tingsrätten i den ort där styrelsen i det övertagande bolaget ska ha sitt säte (23 kap. 23 § aktiebolagslagen). Bestämmelsen har sin bakgrund i att det vid fusion genom både absorption och kombination kan finnas flera överlåtande bolag vars styrelser kan ha sina säten på olika orter. I syfte att få en entydig forumbestämmelse har det ansetts att tvistiga fusionsärenden alltid ska handläggas av domstolen
189
på den ort där det övertagande bolaget har sitt säte (se prop. 1993/94:196 s. 192). Bestämmelsen gällde först vid inhemska fusioner men när direktivet om gränsöverskridande fusioner genomfördes i Sverige gjordes den tillämplig också vid sådana fusioner (se 23 kap. 36 § och prop. 2007/08:15 s. 76).
Aktiebolagslagens regler om gränsöverskridande fusioner gäller emellertid enbart för bolag med säte i Sverige (se prop. 2007/08:15 s. 142 och 176). För en fusion där det övertagande bolaget har eller kommer att ha sitt säte i en annan medlemsstat framstår hänvisningen till den aktuella forumbestämmelsen som mindre lämplig. Förutsättningarna för när en domstol ska ge tillstånd att verkställa fusionsplanen respektive avslå ansökan på grund av borgenärernas invändningar regleras i svensk rätt (se 23 kap. 45 c §). Även förfarandet i övrigt, för de svenska bolag som deltar i fusionen, regleras i svensk rätt och hanteras av svenska myndigheter. Det finns enligt regeringen anledning att förtydliga vilken svensk domstol som ska pröva ett tvistigt fusionsärende sedan någon av bolagets borgenärer motsatt sig ansökan och det övertagande bolaget har eller ska ha sitt säte utanför Sverige. Ett tvistigt fusionsärende bör i en sådan situation överlämnas till tingsrätten i den ort där styrelsen i det svenska bolag som har ansökt om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska ha sitt säte (jfr 23 kap. 45 § första stycket).
5.11.3 Solvensförklaring
Regeringens bedömning: Den möjlighet som direktivet ger att kräva att styrelsen upprättar en solvensförklaring bör inte utnyttjas.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 314).
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den. LO, TCO och Saco anser att möjligheten att kräva en solvensförklaring bör utnyttjas. De menar att en solvensförklaring kan ge en god bild av bolagets ekonomiska ställning och av det övertagande bolagets möjlighet att fullgöra sina skyldigheter. De bedömer att ett krav på solvensförklaring skulle försvåra för oseriösa aktörer.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 126b.2, som reglerar skyddet för borgenärer, har medlemsstaterna möjlighet att kräva att styrelsen i ett fusionerande bolag avger en förklaring om bolagets aktuella ekonomiska ställning. I en sådan förklaring ska styrelsen också ange att den inte känner till någon anledning till att det bolag som blir resultatet av fusionen inte skulle kunna fullgöra sina skyldigheter vid rätt tidpunkt. Förklaringen, i fortsättningen benämnd solvensförklaring, ska offentliggöras tillsammans med fusionsplanen. Syftet med direktivets möjlighet att införa ett krav på solvensförklaring, är att skydda bolagets borgenärer mot risken för att bolaget blir insolvent (se skäl 25 i direktivets ingress).
I likhet med utredningen anser regeringen att det kan ifrågasättas hur stor den praktiska nyttan av en solvensförklaring skulle vara för bolagets borgenärer. En sådan förklaring skulle med nödvändighet bli en prognos om framtida förhållanden som är förenad med betydande osäkerhet. I betänkandet anges att Svenska Bankföreningen, som i sammanhanget får anses vara en av de viktigaste företrädarna för borgenärsintresset, har anfört att ett krav på solvensförklaring inte fyller någon funktion och inte bör
190
införas. Inte heller de remissinstanser som kan sägas i huvudsak företräda borgenärsintresset framför några önskemål om ett krav på solvensförklaring. Även om ett krav på solvensförklaring i någon mån skulle kunna försvåra för oseriösa aktörer, vilket LO, TCO och Saco påpekar, får den praktiska nyttan med ett sådant krav anses vara begränsad. Till detta kommer att ett krav på solvensförklaring kan komma att utgöra en påtaglig administrativ börda, i synnerhet för större bolag. Möjligheten att införa ett krav på solvensförklaring bör därför inte utnyttjas.
5.12 Myndighetskontroll och utfärdande av fusionsintyg
5.12.1 Tillståndsprövning och fusionsintyg
Regeringens förslag: Bolagsverket ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan om ett förfarande enligt lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar ska inledas men så inte har skett.
Regeringens bedömning: Den grundläggande utformningen av det svenska förfarandet för kontroll av fusionen och för utfärdande av fusionsintyg bör behållas. Ett bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion bör alltså även fortsättningsvis ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Bolagsverket. Bolagsverket bör också som hittills genomföra en kontroll av fusionen och utfärda ett fusionsintyg.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning (SOU 2021:18 s. 326).
Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt direktivet ska medlemsstaternas myndigheter genomföra vissa kontroller av en gränsöverskridande fusion. En av de viktigaste ändringarna med 2019 års direktiv är att denna myndighetskontroll byggs ut och skärps. Framför allt innebär den s.k. otillbörlighetsprövning som införs att möjligheten att motverka att gränsöverskridande fusioner används för brottsliga eller otillbörliga ändamål ökar (se vidare avsnitt 5.12.3).
Eftersom en gränsöverskridande fusion alltid berör företag i minst två olika medlemsstater behöver samordning ske mellan myndigheterna. Direktivet innehåller bestämmelser som syftar till att underlätta den samordningen. Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet som ska kontrollera att den gränsöverskridande fusionen är lagenlig med avseende på de delar av förfarandet som regleras av den medlemsstats lagstiftning som det fusionerande bolaget omfattas av. Den svenska myndigheten ska alltså kontrollera att svenska bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion uppfyller de krav som svensk lagstiftning ställer på fusionen. När kontrollen är klar ska myndigheten utfärda ett fusionsintyg som anger att fusionen uppfyller alla relevanta villkor och att alla nödvändiga förfaranden och formaliteter har fullgjorts (artikel 127.1). Myndigheten i den stat där det övertagande bolaget ska ha sitt säte ska inte slutligt godkänna fusionen förrän den har tagit del av fusionsintyg från alla övriga berörda stater.
191
I Sverige är det som huvudregel Bolagsverket som genomför kontrollen och som utfärdar fusionsintyget (se 23 kap.20 och 46 §§aktiebolagslagen). Kontrollen av fusionen sker inom ramen för ett ärende om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Vid prövningen av om fusionsplanen ska få verkställas kontrollerar Bolagsverket att fusionsplanen inte strider mot vare sig lag eller bolagsordning och att den har godkänts i behörig ordning. Vidare kontrolleras att det inte finns några konkurrensrättsliga hinder. Vid fusion genom kombination sker också en kontroll av att värdet på de överlåtande bolagen motsvarar aktiekapitalet i det nya bolaget (23 kap. 21 § aktiebolagslagen). Bolagsverket ska utfärda fusionsintyg när tillstånd att verkställa fusionsplanen har getts och det aktuella bolaget i övrigt har fullgjort det som krävs enligt aktiebolagslagen. Av fusionsintyget ska det framgå att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har skett på föreskrivet sätt (23 kap. 46 § aktiebolagslagen).
Direktivet saknar en motsvarighet till de svenska reglerna om tillstånd att verkställa fusionsplanen och förutsätter i stället att det görs en särskild ansökan om utfärdande av fusionsintyg. Den prövning som Bolagsverket ska göra i ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan överensstämmer emellertid i stora delar med den prövning som ska göras enligt direktivet. Det bör vara en fördel för såväl bolaget som Bolagsverket att hela prövningen av fusionen kan göras i samma ärende. Fusionsintyget bör därmed, liksom hittills, utfärdas som en fortsättning på ärendet om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Hela kontrollen av fusionen bör ske inom ramen för prövningen av om ett sådant tillstånd ska ges och om ett tillstånd finns, ska fusionsintyg kunna utfärdas. Det bör därför inte längre anges i lagen att en förutsättning för utfärdande av fusionsintyg är att bolaget också har fullgjort vad som i övrigt krävs enligt lagen. Den ytterligare kontroll som 2019 års direktiv kräver, framför allt otillbörlighetsprövningen, bör också ske inom ramen för prövningen av om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska ges.
Om fusionen inte uppfyller de krav som ställs ska Bolagsverket enligt 2019 års direktiv inte utfärda något fusionsintyg. Verket ska underrätta bolaget om skälen för detta. Verket får dock ge bolaget möjlighet att uppfylla de relevanta villkoren eller att fullgöra förfarandena eller formaliteterna inom en rimlig tidsperiod (artikel 127.7 b). Att Bolagsverket bör agera på detta sätt följer redan av svensk rätt (jfr 23 kap.20, 21 och 46 §§aktiebolagslagen och 6, 20, 23 och 32 §§förvaltningslagen [2017:900]).
Enligt 2019 års direktiv ska den behöriga myndigheten kontrollera att fusionsplanen innehåller information om hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan (artikel 127.5). Att fusionsplanen ska innehålla en uppgift om detta framgår också av aktiebolagslagen (23 kap. 38 §). Eftersom Bolagsverket ska avslå ansökan om den strider mot lag, kan fusionsplanen inte godkännas om en sådan uppgift saknas i ett fall då den ska finnas med (jfr 23 kap. 21 § aktiebolagslagen). Det krävs därför ingen särskild bestämmelse om att Bolagsverket ska göra denna kontroll. Bolagsverket ska emellertid också granska upplysningar från de fusionerande bolagen om att ett förfarande för arbetstagares medverkan har inletts (artikel 127.6 b). Om ett sådant förfarande ska genomföras ska det alltså ha inletts för att fusionsintyg ska kunna utfärdas. Det bör därför införas en bestämmelse om att ansökan ska avslås om ett medverkansförfarande ska inledas, men så inte har skett.
192
5.12.2 Det underlag som bolaget ska tillhandahålla
Regeringens förslag: Till en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska bolaget vid en gränsöverskridande fusion bifoga styrelsens redogörelse, revisorsyttrandet och de eventuella synpunkter som har kommit in från bolagets intressenter. Bolaget ska också lämna information om huruvida ett förfarande som avses i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar har inletts. Om det behövs ska Bolagsverket kunna förelägga sökanden att lämna ytterligare uppgifter.
Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag (SOU 2021:18 s. 329).
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Tullverket anser att det ska krävas att det framgår av fusionsplanen när den ges in att samtliga skyldigheter mot offentliga organ ska ha fullgjorts när fusionen sker.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 2019 års direktiv ska fusionsplanen, styrelsens redogörelse, revisorsyttrandet, eventuella synpunkter från aktieägare, borgenärer eller arbetstagare eller arbetstagarnas företrädare samt en uppgift om bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen bifogas ansökan om fusionsintyg (artikel 127.2). Eftersom ett fusionsintyg enligt svensk rätt utfärdas efter ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen bör handlingarna bifogas en sådan ansökan. Av aktiebolagslagen följer redan att fusionsplanen och en kopia av protokollet från den bolagsstämma som godkände fusionsplanen ska ges in i samband med ansökan (se 23 kap. 20 och 36 §§). Bestämmelser om att övriga handlingar också ska bifogas ansökan bör tas in i aktiebolagslagen. Som Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) anför bör det i fråga om synpunkter från intressenterna klargöras i lagtexten vilka synpunkter som avses.
Som nämns i avsnitt 5.12.1 ska Bolagsverket kontrollera om ett förfarande enligt lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar har inletts (artikel 127.6 b). För att Bolagsverket ska kunna göra denna kontroll bör information om förfarandet bifogas ansökan. En bestämmelse om det bör tas in i aktiebolagslagen.
Medlemsstaterna får enligt 2019 års direktiv kräva att ytterligare uppgifter ska bifogas ansökan. Särskilt gäller detta uppgifter om antalet arbetstagare när fusionsplanen upprättades, om huruvida det finns dotterbolag, och i så fall var, samt om bolagets skyldigheter mot offentliga organ. Om uppgifterna inte ges in ska den behöriga myndigheten ha rätt att begära in uppgifterna från andra berörda myndigheter (artikel 127.3). Uppgifter om antalet anställda och om fullgörande av skyldigheter mot offentliga organ skulle i vissa fall kunna vara till hjälp vid Bolagsverkets prövning av fusionen. Enligt regeringens mening är det emellertid inte nödvändigt att dessa uppgifter alltid bifogas en ansökan om verkställande av fusionsplanen. Om Bolagsverket i ett enskilt ärende t.ex. finner att en uppgift om bolagets anställda behövs kan verket inhämta denna uppgift från sökanden. Som framgår av
.12.3 avser regeringen att i förordning ange att Bolagsverket regel-
mässigt ska inhämta uppgifter från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten. Tullverket ska normalt också kontaktas. På detta sätt har
193
Bolagsverket möjlighet att få tillgång till de uppgifter som är nödvändiga i varje enskilt ärende. Det bör därför inte krävas att ytterligare handlingar bifogas ansökan. Det finns däremot anledning att i lagtexten klargöra att Bolagsverket har möjlighet att förelägga sökanden att inkomma med ytterligare uppgifter vid behov.
5.12.3 Otillbörlighetsprövningen
Regeringens förslag: I aktiebolagslagen ska det införas särskilda grunder för att avslå en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion. Ansökan ska avslås om fusionen genomförs för
1. otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att EU-rätten eller svensk rätt kringgås eller som syftar till detta, eller
2. brottsliga ändamål. Som underlag för bedömningen ska Bolagsverket hämta in upplysningar från relevanta myndigheter och organisationer.
Regeringens bedömning: För att trygga Bolagsverkets behov av information bör det i aktiebolagsförordningen tas in bestämmelser om uppgiftsskyldighet för andra myndigheter i förhållande till Bolagsverket.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag och bedömning (SOU 2021:18 s. 332 och 333).
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. Lunds universitet (Juridiska fakultetsstyrelsen) motsätter sig den lagtekniska utformningen när det gäller den särskilda avslagsgrunden. Universitetet framhåller även att Bolagsverket måste ha möjlighet att besluta om avslag på grund av att ett gränsöverskridande förfarande bedöms ha ett brottsligt ändamål, utan att överträda den s.k. oskyldighetspresumtionen. Även Sveriges advokatsamfund föreslår vissa förändringar när det gäller utformningen av bestämmelserna. Lunds universitet, Tullverket, LO, TCO, Saco och PTK har synpunkter när det gäller vilka myndigheter och organisationer som Bolagsverket bör inhämta upplysningar från. Några remissinstanser, däribland Bolagsverket,
Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten, har synpunkter när det gäller uppgiftsskyldighetens förhållande till offentlighets- och sekretesslagstiftningen.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
En fusion ska inte få genomföras för otillbörliga ändamål
Enligt artikel 127.8 i direktivet ska medlemsstaterna säkerställa att ett fusionsintyg inte utfärdas om det i enlighet med nationell lagstiftning fastställs att en fusion genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för kriminella ändamål.
I direktivets ingress (skäl 35) anges att bolagens rätt att genomföra ett gränsöverskridande förfarande under vissa omständigheter skulle kunna utnyttjas för otillbörliga eller bedrägliga ändamål, till exempel för att kringgå arbetstagarnas rättigheter, skyldigheter i fråga om socialförsäkringsavgifter eller
194
skatt, eller för kriminella ändamål. Vidare anges det att det är särskilt viktigt att motverka ”skalbolag” eller ”frontföretag” som bildas i syfte att undgå, kringgå eller överträda unionsrätten eller nationell rätt. Om det i samband med kontrollen av den gränsöverskridande fusionens lagenlighet kommer till den behöriga myndighetens kännedom att förfarandet genomförs för ett sådant ändamål, ska något fusionsintyg alltså inte utfärdas.
Som Lunds universitet (Juridiska fakultetsstyrelsen) påpekar får direktivet anses innebära att något fusionsintyg inte ska utfärdas om fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål eller för brottsliga (kriminella) ändamål. Detta bör återspeglas vid utformningen av den svenska regleringen. Som universitet anför är det troligt att det första ledet av bestämmelsen (otillbörliga eller bedrägliga ändamål) bl.a. avser att förbjuda s.k. rättsmissbruk, dvs. att EU-rätt inte får åberopas för att motivera missbruk av rättigheter.
I aktiebolagslagen bör det därför tas in en bestämmelse om att en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska avslås, om fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål. En sådan formulering avviker i någon mån från språkbruket i svensk författningstext, men bör trots det väljas eftersom den överensstämmer med direktivtexten.
Kopplat till rekvisitet brottsliga ändamål lyfter universitetet fram den s.k. oskyldighetspresumtionen. Den innebär bl.a. att en myndighet inte får uttala sig om en brottsanklagad persons eventuella skuld innan skulden på ett rättssäkert sätt har fastslagits i enlighet med gällande lagstiftning. Det bör här framhållas att det i Bolagsverkets prövning inte finns någon person som är anklagad för brott. Syftet med prövningen är endast att utreda om det finns ett otillbörligt eller brottsligt syfte med den gränsöverskridande fusionen. Det är inte nödvändigt för Bolagsverket att vid denna prövning slå fast, eller uttala sig om, huruvida någon enskild person har begått ett brott. Den föreslagna regleringen bör därför kunna tillämpas av Bolagsverket och övriga berörda myndigheter utan att de riskerar att bryta mot oskyldighetspresumtionen.
Bolagsverkets och övriga myndigheters prövning
Direktivet förutsätter att otillbörlighetsprövningen sker inom ett förfarande som regleras i nationell lagstiftning och att det säkerställs att den behöriga myndigheten får samråda med och inhämta uppgifter från andra relevanta myndigheter, inbegripet myndigheter i medlemsstaten för det övertagande bolaget (se artikel 127.9 och 127.12).
I likhet med utredningen anser regeringen att denna prövning bör ske inom ramen för Bolagsverkets prövning i ärenden om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Aktiebolagslagens bestämmelser avseende Bolagsverkets prövning, tillsammans med förvaltningslagens bestämmelser om myndigheters handläggning, uppfyller direktivets krav.
Bolagsverket bör i varje enskilt ärende göra en prövning av om fusionen genomförs för ett otillbörligt eller bedrägligt eller ett brottsligt ändamål. Verket bör regelmässigt inhämta underlag från andra myndigheter. Enligt regeringens mening framstår denna skärpning av myndighetskontrollen som mycket önskvärd, inte minst ur ett brottsbekämpande och brottsföre-
195
byggande perspektiv. Det ligger också i linje med målsättningen i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott (skr. 2016/17:126) om att myndigheter utanför rättsväsendet i högre grad ska bidra till att stärka samhällets kontrollfunktioner.
Det är tydligt att en effektiv prövning förutsätter samverkan med flera myndigheter. En sådan samverkan kan ske genom att Bolagsverket i förfarandets inledning inhämtar yttranden från relevanta myndigheter och lägger den information som dessa myndigheter lämnar till grund för sin prövning. På så sätt behöver Bolagsverket normalt inte göra några omfattande egna efterforskningar utan kan grunda sitt beslut på information som andra myndigheter har tillgång till eller i vart fall har lättare än Bolagsverket att ta fram. Det merarbete som proceduren ger upphov till kan därmed begränsas samtidigt som förutsättningarna för en effektiv prövning förbättras. Ett samråd av detta slag ligger väl i linje med vad som förutsätts i ändringsdirektivet.
Bolagsverkets inhämtande av uppgifter
När det gäller vilka myndigheter som Bolagsverket ska inhämta uppgifter från, bör de skyddsvärda intressen som särskilt uppmärksammas i direktivets ingress beaktas (se skäl 35). Där påpekas att ett gränsöverskridande förfarande skulle kunna utnyttjas för att kringgå arbetstagarnas rättigheter, socialförsäkringsavgifter eller skyldigheter i fråga om skatt, eller för kriminella ändamål. Vidare betonas vikten av att motverka ”skalbolag” eller ”frontföretag” som bildas i syfte att undgå, kringgå eller överträda unionsrätten eller nationell rätt.
Mot den bakgrunden anser regeringen, i likhet med utredningen, att yttranden regelmässigt bör inhämtas från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten. Som Tullverket påpekar kan det uppstå stora uppbördsbortfall om bolag kan använda gränsöverskridande förfaranden för att undkomma skyldigheter att betala sina tullskulder. Det kan emellertid vara svårt för Bolagsverket att veta om ett bolag som vill genomföra en fusion har någon tullhantering. Eftersom det handlar om gränsöverskridande förhållanden bör det dock vara relativt vanligt att de inblandade bolagen har tullhantering. Bolagsverket bör därför inhämta ett yttrande även från Tullverket, om det inte står klart att det saknas skäl till det.
Det finns naturligtvis ett stort antal myndigheter och organisationer som, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet skulle kunna tillföra tillståndsärendet värdefull information. En generell skyldighet för Bolagsverket att alltid kommunicera ett fusionsärende med en mängd särskilt utpekade myndigheter skulle emellertid enligt regeringens mening bli alltför resurskrävande. I vilken utsträckning ytterligare myndigheter ska involveras, får bedömas i det enskilda fallet.
Som LO, TCO, Saco och PTK påpekar bör det dock framhållas att, för det fall något finansiellt företag deltar i förfarandet, det som regel finns skäl att inhämta ett yttrande från Finansinspektionen. Vidare bör det, så snart en gränsöverskridande fusion aktualiserar frågor om arbetstagares rättigheter m.m., vilket bl.a. fackföreningarna och Lunds universitet (Juridiska fakultetsstyrelsen) påpekar, normalt inhämtas uppgifter från Arbetsmiljöverket och från relevanta arbetstagarorganisationer. I linje med de skyddsvärda intressen som särskilt uppmärksammas i direktivet, bör Bolagsverket vid prövningen ta fasta på sådana uppgifter som kan framkomma om bristande
196
efterlevnad när det gäller arbetstagares rättigheter. Det kan därutöver finnas skäl att inhämta upplysningar från exempelvis Arbetsförmedlingen, Kammarkollegiet och Pensionsmyndigheten.
Regeringen instämmer i utredningens beskrivning av vilka omständigheter som tillfrågade myndigheter bör kontrollera och vilka uppgifter eller synpunkter som deras yttrande till Bolagsverket bör innefatta. Den myndighet som Bolagsverket inhämtar yttrande från bör alltså inledningsvis göra en myndighetsintern kontroll av fusionens aktörer samt av bolagens styrelseledamöter och verkställande direktör. En sådan kontroll förutsätter att Bolagsverket till sin begäran om yttrande bifogar relevanta uppgifter om bolaget och den förestående fusionen, exempelvis i form av fusionsplanen inklusive revisorsyttrandet samt uppgifter om styrelseledamöter och verkställande direktör.
Om uppgifterna från registerslagningarna ger den tillfrågade myndigheten anledning att genomföra ytterligare kontroller bör myndigheten genomföra sådana. Det kan t.ex. innebära ytterligare slagningar eller genomgång av visst material. Hur omfattande denna kontroll bör vara kan variera beroende på vilken myndighet det är fråga om. Brottsbekämpande myndigheter, och myndigheter som annars arbetar med utredande verksamhet kan behöva genomföra mer omfattande och djupgående kontroller. Om de uppgifter som har inhämtats från de tillfrågade myndigheterna ger Bolagsverket anledning till misstanke om fusionens syfte bör Bolagsverket fördjupa eller utvidga sin undersökning på det sätt som den påträffade informationen ger anledning till, t.ex. genom att inhämta ytterligare information från en eller flera myndigheter.
Sedan en tillfrågad myndighet har lämnat ett yttrande till Bolagsverket bör givetvis bolaget, i enlighet med förvaltningslagen, beredas tillfälle att yttra sig över uppgifterna.
När myndigheternas och bolagets yttranden har kommit in till Bolagsverket är ärendet normalt färdigt för beslut om tillstånd eller avslag. I enskilda fall kan dock de uppgifter som har framkommit ge Bolagsverket anledning att företa ytterligare undersökningar, t.ex. om inkomna upplysningar tyder på att även andra myndigheter har tillgång till information av betydelse. Det kan också finnas situationer då Bolagsverket har skäl att ta en förnyad kontakt med den eller de myndigheter som redan har tillfrågats.
Vilka myndigheter som Bolagsverket ska eller kan hämta in yttrande från bör anges i aktiebolagsförordningen (2005:559). Av förvaltningslagen följer att en myndighet kan inhämta yttranden även från enskilda. Det finns därmed stöd för att inhämta yttranden från exempelvis relevanta arbetstagarorganisationer.
Överföring av sekretesskyddade uppgifter
De uppgifter som är av intresse för Bolagsverkets prövning kan skyddas av sekretess hos den myndighet som förfogar över uppgiften. Direktivet förutsätter att de uppgifter som behövs för prövningen kan lämnas till Bolagsverket (se artikel 127.12). Det behöver därför tillses att Bolagsverket kan få ett tillräckligt underlag, trots eventuell sekretess.
Flera slag av sekretess kan aktualiseras i fusionsärenden, exempelvis sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden,
197
sekretess till skydd för affärsförbindelser och sekretess till skydd för intresset av att förebygga eller beivra brott.
En uppgift för vilken det gäller sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) får inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte något annat anges i den lagen eller i en lag eller förordning som den lagen hänvisar till (se 8 kap. 1 §). Det finns i och för sig en lagstadgad informationsskyldighet mellan myndigheter, men den gäller inte om uppgiften är sekretessbelagd (6 kap. 5 §).
I en del fall kommer den s.k. generalklausulen i offentlighets- och sekretesslagen att räcka för att Bolagsverket ska kunna få de uppgifter och handlingar som krävs för att kontrollera den gränsöverskridande fusionens lagenlighet. Den bestämmelsen ger en myndighet en generell möjlighet att lämna sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet under förutsättning att det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda (10 kap. 27 §). Det kan emellertid antas att denna intresseavvägning ibland kommer att leda till att en viktig uppgift inte kommer att kunna lämnas till Bolagsverket. Inte minst kan det antas vara fallet för uppgifter som finns hos brottsbekämpande myndigheter. Generalklausulen kan alltså inte tillgodose Bolagsverkets informationsbehov fullt ut. Det behöver därför införas en särskild bestämmelse som ger myndigheterna en uttrycklig uppgiftsskyldighet gentemot Bolagsverket i ärenden om gränsöverskridande fusion och som bryter sekretessen hos den tillfrågade myndigheten (se 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen). En sådan bestämmelse kan införas i förordning.
Artikel 127.12 förutsätter att nationella myndigheter har möjlighet att inhämta upplysningar även från myndigheter i andra medlemsstater. En bestämmelse med denna innebörd bör också införas i förordning.
Av artikel 127.12 följer också att Bolagsverket kan behöva lämna uppgifter till en motsvarande myndighet i en annan medlemsstat. Som utgångspunkt gäller sekretess även i förhållande till utländska myndigheter. Det är dock möjligt för en svensk myndighet att lämna en uppgift till en utländsk myndighet om utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, eller om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en annan svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten (se 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen). Direktivets krav på utlämnande av uppgifter till den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten kan därmed tillgodoses.
Sekretess till skydd för vissa särskilda intressen
Den föreslagna uppgiftsskyldigheten kan medföra att bolaget, genom sin rätt till partsinsyn, också kommer att kunna ta del av uppgifter som omfattas av sekretess hos den myndighet som har lämnat ut uppgiften. Detta kan i enskilda fall vara problematiskt, i synnerhet när det gäller sekretess i brottsbekämpande eller brottsutredande verksamhet. Uppgifter i sådan verksamhet omfattas ofta av sekretess enligt bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen. Här kan särskilt nämnas sekretess i pågående förundersökningar (18 kap. 1 §) och sekretess för uppgifter inom viss underrättelseverksamhet (18 kap. 2 §).
198
Enligt dessa bestämmelser gäller sekretess för en uppgift redan om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller att den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
I likhet med utredningen anser regeringen att det inte är lämpligt att införa en ovillkorlig uppgiftsskyldighet i förhållande till Bolagsverket för uppgifter som omfattas av sekretess enligt 18 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen. En sådan uppgiftsskyldighet skulle i alltför hög grad äventyra det sekretessintresse som gäller för uppgifter av det slaget. Som
Bolagsverket, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten uppmärksammar kan det emellertid finnas även andra situationer där en uppgiftsskyldighet för uppgifter som skyddas av sekretess skulle kunna leda till oönskade resultat. De situationer som myndigheterna uppmärksammar avser s.k. utrikessekretess (15 kap. offentlighets- och sekretesslagen), internationellt rättsligt och polisiärt samarbete (18 kap. 17 och 17 a §§) och sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m. (35 kap. 1 §). Det kan enligt regeringens mening inte uteslutas att det finns ytterligare situationer där behovet av sekretess för en uppgift hos brottsbekämpande myndigheter måste, i vart fall under en tid, anses väga tyngre än intresset av att uppgiften kan lämnas till Bolagsverket.
Mot den bakgrunden anser regeringen, i likhet med bl.a. Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket, att uppgifter hos brottsbekämpande myndigheter inte ska behöva lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut (jfr t.ex. 2 § lagen [2016:774] om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot organiserad brottslighet). I stället för ett undantag som tar sikte på vissa särskilt angivna sekretessbestämmelser, bör det alltså på förordningsnivå införas ett generellt undantag när det gäller brottsbekämpande myndigheters uppgiftsskyldighet. Som Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket påpekar innebär en sådan reglering inte att Bolagsverket permanent undanhålls information som kan vara relevant för verkets prövning i fusionsärendet. Däremot kan handläggningen komma att uppehållas i avvaktan på att exempelvis utredningsåtgärder vidtas inom ramen för en brottsutredning. När det intresse som sekretessen ska skydda inte längre kan anses ha företräde, kommer uppgiften att kunna lämnas ut till verket.
När det sedan gäller uppgifter som har överlämnats till svenska myndigheter med särskilda villkor om användarbegränsningar, där det är särskilt reglerat att villkoren ska följas oavsett vad som föreskrivs i annan lag eller författning, har sådana villkor naturligtvis företräde framför den nu föreslagna uppgiftsskyldigheten (se t.ex. 5 § lagen [2003:1174] om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar och 4 kap. 3 § lagen [2017:1000] om en europeisk utredningsorder).
Sekretess hos Bolagsverket
Ett behov av skydd för uppgifter uppkommer också när Bolagsverket får sekretesskyddade uppgifter från andra myndigheter inom ramen för tillståndsprövningen. De uppgifter som kommer in till Bolagsverket kan omfattas av flera olika slag av sekretess hos ursprungsmyndigheten.
I allmänhet minskar inte intresset av sekretesskydd enbart därför att uppgiften lämnas till Bolagsverket och det är därför rimligt att Bolagsverket inte kan lämna uppgifterna vidare annat än efter en sedvanlig sekretess-
199
prövning. En annan sak är att sådan sekretess normalt inte kommer att hindra att inkomna uppgifter lämnas ut till det tillståndssökande bolaget.
Den otillbörlighetsprövning som Bolagsverket ska utföra utgör en del av ett ärende som avser tillstånd, nämligen tillstånd att verkställa en fusionsplan. Det är dessutom fråga om tillståndsgivning med avseende på näringslivet. Bolagsverkets verksamhet är alltså i detta skede av fusionsförfarandet av sådant slag som omfattas av sekretessbestämmelsen i 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen. Den bestämmelsen gäller för en uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Bestämmelsen gäller även för en uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. Det sistnämnda hänger samman med att verksamhet av det slag som avses i paragrafen också kan ge en myndighet kännedom om andra förhållanden hos tredje man än sådana som rör affärs- eller driftförhållanden, t.ex. kännedom om mycket ömtåliga personliga förhållanden rörande personer som står i kontakt med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
Bestämmelsen i 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen har ett så brett tillämpningsområde att i princip alla slag av uppgifter som sökanden kan komma att lämna till Bolagsverket i tillståndsärendet skulle kunna omfattas av paragrafen. Regeringen bedömer därför att paragrafen ger ett tillräckligt skydd för uppgifter som i normalfallet kan förekomma i Bolagsverkets tillståndsärenden om gränsöverskridande förfaranden. För att 30 kap. 23 § ska bli tillämplig krävs det att regeringen meddelar föreskrifter om det, vilket sker i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) med bilaga. En sådan föreskrift bör därför införas.
Som Åklagarmyndigheten påpekar följer exempelvis förundersökningssekretess enligt 18 kap. 1 § med de utlämnade uppgifterna till Bolagsverket. Sekretessen gäller alltså hos Bolagsverket om någon begär att få ut uppgifterna. Det kan också nämnas att det i offentlighets- och sekretesslagen finns vissa sekretessbestämmelser som gäller utan att bestämmelsens räckvidd är begränsad. En uppgift kan då hemlighållas oavsett i vilket ärende, i vilken verksamhet eller hos vilken myndighet den förekommer. Som exempel på sådana bestämmelser kan nämnas utrikessekretessen enligt 15 kap. 1 § och minimiskyddsreglerna till skydd för enskildas personliga integritet i 21 kap.
I avsnitt 5.8.2 behandlas frågan om sekretess för uppgifter i ett revisorsyttrande över en fusionsplan.
5.12.4 Tidsfrister för prövningen
Regeringens förslag: Ett fusionsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för bolagets ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Handläggningstiden får dock vara längre om det finns särskilda skäl för det på grund av ärendets komplexitet eller av någon annan orsak.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 346).
200
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) menar att lagtexten bör utformas i närmare överensstämmelse med direktivets ordalydelse.
Skälen för regeringens förslag: Enligt direktivet ska den kontroll som föregår utfärdandet av ett fusionsintyg genomföras inom tre månader från den dag då myndigheten tog emot handlingarna och uppgifterna om bolagsstämmans godkännande av fusionen (artikel 127.7). Om otillbörlighetsprövningen kräver ytterligare uppgifter eller utredningar får tremånadersfristen förlängas med ytterligare högst tre månader (artikel 127.10). Om det på grund av det gränsöverskridande förfarandets komplexitet inte är möjligt att genomföra prövningen inom dessa frister ska det sökande bolaget underrättas om skälet till dröjsmålet innan fristen löper ut (artikel 127.11). Det finns i dessa fall ingen angiven yttersta tidsfrist.
Aktiebolagslagen innehåller inga regler om att ett fusionsintyg ska utfärdas inom en viss tid. Sådana regler behöver alltså införas. Eftersom prövningen enligt lagen ska göras efter ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen är det dagen då en sådan ansökan ges in till Bolagsverket som bildar utgångspunkt för tremånadersfristen. Den prövning som ska göras inom ramen för ärendet tar inte sällan mer än tre månader. Särskilt gäller det om domstolsprövning påkallas av en borgenär. Tremånadersfristen bör därför, i linje med direktivet, kunna överskridas om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl bör, mot bakgrund av att direktivet förutsätter att medlemsstaterna har ett system för att säkerställa borgenärernas rättigheter, bl.a. kunna finnas om det krävs för att fullfölja en borgenärsskyddsprövning. Särskilda skäl bör också kunna finnas om ytterligare tid behövs för prövning av otillbörlighetsfrågan. Även i övrigt bör särskilda skäl finnas om ärendets komplexitet kräver att mer tid tas i anspråk. Enligt regeringens bedömning är en sådan utformning av reglerna förenlig med direktivet.
Bolagsverket bör vara skyldigt att underrätta sökanden ifall tremånadersfristen måste överskridas. Det finns inte skäl att införa en möjlighet att klaga på verkets bedömning.
5.12.5 Bolagsverkets anlitande av sakkunnig
Regeringens förslag: Bolagsverket ska få anlita en sakkunnig att bistå verket vid prövningen av ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan. Den sakkunniga ska vara oberoende i förhållande till de bolag som deltar i fusionen. Sökanden ska ersätta kostnaden för den sakkunniga.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag (SOU 2021:18 s. 347). Utredningen föreslår att Bolagsverket från fall till fall ska bestämma om återbetalningsskyldighet ska aktualiseras.
Utredningen föreslår också att det ska införas en särskild bestämmelse om att ett beslut om debitering kan verkställas.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Bolagsverket menar att verket bör stå kostnaden för sakkunniga och att detta bör finansieras genom höjda anslag.
Om kostnaden ska kunna övervältras på bolaget menar verket att detta bör
201
ske i samtliga fall som en sakkunnig anlitas. Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) ifrågasätter, med instämmande av Sveriges advokatsamfund, om en övervältring av kostnadsansvaret på sökanden är ändamålsenlig. Sökanden bör enligt universitetet ha rätt att utgå ifrån att myndigheten har den expertis som krävs för bedömningen av tillståndsansökan.
Skälen för regeringens förslag: Den myndighet som ska utfärda fusionsintyg får enligt direktivet anlita en sakkunnig för sin bedömning (artikel 127.12 andra meningen). Den sakkunniga ska vara oberoende av och inte ha någon intressekonflikt i förhållande till det bolag som ansöker om fusionsintyg. Den sakkunnigas utlåtande ska också vara opartiskt och objektivt och ges i syfte att bistå den behöriga myndigheten i enlighet med kraven på oberoende och opartiskhet enligt den lagstiftning och de tillämpliga yrkesnormer som den sakkunniga omfattas av (artikel 133a.2).
Som flera remissinstanser är inne på är det en rimlig utgångspunkt att den kompetens som Bolagsverket behöver för att hantera sina uppgifter, däribland frågor om gränsöverskridande fusion, finns inom myndigheten. Det kan emellertid inte uteslutas att Bolagsverket i vissa fall skulle kunna ha nytta av att anlita en sakkunnig, t.ex. en revisor eller advokat, för att belysa de frågor som en gränsöverskridande fusion aktualiserar.
Det finns enligt svensk rätt inte något hinder mot att en myndighet anlitar biträde från utomstående personer. De krav som direktivet ställer på en sådan sakkunnig behöver emellertid framgå av lagen. Det bör därför i aktiebolagslagen tas in en bestämmelse som klargör att Bolagsverket vid prövningen av tillstånd att verkställa fusionsplanen får förordna en lämplig person som sakkunnig och att en sådan person ska vara oberoende i förhållande till de fusionerande bolagen och agera opartiskt och objektivt. En sakkunnig bör kunna utses enligt denna regel om det vid handläggningen uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap. Den särskilda möjligheten att anlita en sakkunnig bör enbart gälla vid gränsöverskridande förfaranden.
Flera remissinstanser ifrågasätter om kostnaden för en sakkunnig bör kunna övervältras på det fusionerande bolaget. Som anförs ovan ska en sakkunnig enligt den föreslagna regeln bara kunna anlitas när det uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap. Ett sådant behov torde främst uppkomma i mer komplicerade fall där det är relativt stora företag som fusioneras. Dessa företag bör ha möjlighet att förbereda sig på att det kan bli aktuellt att anlita utomstående expertis, och räkna med den kostnad som detta kan innebära. Företagen bör också ha kapacitet att bära en sådan kostnad.
En gränsöverskridande fusion ger, särskilt i de mer komplicerade fallen, upphov till ett stort antal överväganden. Att företaget kan komma att drabbas av en kostnad till följd av att Bolagsverket anlitar en sakkunnig blir en faktor att överväga då företaget beslutar om fusionen. Det framstår mot den bakgrunden inte som orimligt att kostnaden för en sakkunnig, vid de mer komplicerade fusioner då en sådan kan behövas, kan belasta det fusionerande bolaget.
Bolagsverket anför att den regel som utredningen föreslår, enligt vilken
Bolagsverket utifrån en skälighetsbedömning ska bestämma om sökanden ska stå kostnaden för den sakkunniga eller inte, kan leda till oförutsebarhet för bolaget. Om ett kostnadsansvar införs menar Bolagsverket därför att
202
det bör övervägas om inte sökanden alltid ska stå kostnaden för den sakkunniga när en sådan anlitas. Regeringen instämmer i att en ordning som innebär att Bolagsverket i varje enskilt fall, och utifrån faktorer som på förhand kan vara svåra att bedöma, ska avgöra om bolaget ska stå kostnaden skulle riskera att leda till en påtaglig osäkerhet för sökanden. Den ordning som Bolagsverket föreslår har fördelen att bolaget på ett tidigt skede får kännedom om att en kostnad kommer att påföras. Om Bolagsverket kontaktar bolaget redan när verket överväger att anlita en sakkunnig blir det också möjligt för bolaget att verka för att minimera kostnaden genom en egen arbetsinsats. Förutsebarheten ökar alltså för bolaget. Kostnaden för en sakkunnig bör mot den bakgrunden alltid bäras av sökanden.
Bolagsverkets beslut att utse en sakkunnig bör inte kunna överklagas. Beslutet om fastställande av ersättning bör emellertid kunna angripas och i samband med det kan också frågan om huruvida en sakkunnig alls borde ha utsetts kunna bli föremål för prövning. På så sätt tillförsäkras företagen möjlighet att angripa lämpligheten i att utse en sakkunnig.
Om sökanden inte betalar enligt Bolagsverkets beslut bör fordran lämnas för indrivning. Det behövs ingen särskild bestämmelse om att beslutet kan verkställas (se 3 kap. 1 § 6 a Utsökningsbalken).
Lunds universitet (Juridiska fakultetsstyrelsen) anför att förutsättningarna för sakkunnigmedverkan framstår som oklara. Regeringen återkommer till frågan i författningskommentaren (avsnitt 14.1).
5.12.6 Skatteverkets möjlighet att hindra att fusionsplanen verkställs
Regeringens förslag: Skatteverkets möjlighet att besluta om tidsbegränsat hinder mot fusionen ska tas bort.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 349).
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Tullverket anför att även verket bör ha möjlighet att tillfälligt hindra en fusion.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen får Skatteverket besluta att fusionsplanen under en viss tid inte får verkställas. Ett sådant beslut får bara fattas om det är motiverat av hänsyn till allmänintresset, om verket har beslutat om revision av bolaget och om det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av fusionen. Syftet är att Skatteverket ska ha möjlighet att fullfölja en skatterevision mot ett bolag som deltar i en fusion. Bestämmelsen torde främst ha betydelse vid gränsöverskridande fusioner.
Regeringens förslag i propositionen utgår från att Bolagsverket vid sin prövning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan regelmässigt ska inhämta yttranden från bl.a. Skatteverket. Även Tullverket ska kontaktas om det inte står klart att det inte finns skäl för det. Myndigheterna får då möjlighet att informera Bolagsverket om pågående revisioner, misstankar om skatteundandragande och annat av betydelse för företagets skyldigheter mot det allmänna (se vidare avsnitt 5.12.3). Om dessa uppgifter leder till bedömningen att syftet, eller ett av syftena, med fusionen är att
203
gällande skatteregler ska kringgås kommer ansökan om verkställande av fusionsplanen att avslås. Möjligheten för Skatteverket att besluta att fusionsplanen inte får verkställas fyller därmed inte längre något tydligt syfte. Bestämmelsen har inte heller tillämpats i någon omfattning av betydelse. Den är dessutom svår att förena med direktivets krav på att ansökan ska hanteras inom en viss tid. Bestämmelsen bör därför tas bort. Det saknas skäl att införa en motsvarande möjlighet för Tullverket.
5.12.7 Överföring av fusionsintyget
Regeringens förslag: De behöriga myndigheterna i övriga berörda medlemsstater ska tillhandahållas fusionsintyget av Bolagsverket.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 350).
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.
Skälen för regeringens förslag: Om det övertagande bolaget ska ha sitt säte i en annan stat än Sverige ska enligt de hittillsvarande reglerna det bolag som har fått ett fusionsintyg från Bolagsverket lämna över handlingen till den andra statens behöriga myndighet inom viss tid (23 kap. 47 § första stycket aktiebolagslagen). Enligt 2019 års direktiv ska i stället den myndighet som utfärdar intyget kostnadsfritt dela detta med myndigheterna i övriga berörda medlemsstater (artikel 127a). Det bör därför införas en bestämmelse om att fusionsintyget ska tillhandahållas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater av Bolagsverket.
5.13 Den avslutande kontrollen av fusionens laglighet
Regeringens förslag: Ett fusionerande bolag ska inte inför den avslutande kontrollen av fusionens laglighet behöva ge in fusionsintyget till den myndighet som ska registrera fusionen.
Utredningens förslag och bedömning: överensstämmer med regeringens förslag (SOU 2021:18 s. 352).
Remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem.
Skälen för regeringens förslag: I det övertagande bolagets medlemsstat ska en behörig myndighet utses att genomföra en avslutande kontroll av genomförandet av den gränsöverskridande fusionen. Myndigheten ska enligt direktivet i synnerhet kontrollera att fusionsplanen är godkänd i samma lydelse av alla de fusionerande bolagen och att de närmare bestämmelserna för arbetstagarnas medverkan har fastställts på rätt sätt (artikel 128.1). I Sverige har Bolagsverket denna uppgift. Kontrollen sker inom ramen för ärendet om registrering av fusionen (se 23 kap. 48 § aktiebolagslagen). När fusionen har registrerats i den övertagande medlemsstaten ska de fusionerande bolagen avregistreras i övriga medlemsstater (se för svensk del 23 kap. 47 § aktiebolagslagen).
204
Ändringsdirektivet innehåller en del förändringar i regleringen av den avslutande kontrollen. För det första förtydligas det att den behöriga myndigheten ska godkänna den gränsöverskridande fusionen så snart myndigheten har fastställt att alla relevanta villkor är uppfyllda (artikel 128.4). Detta får anses ligga i linje med den hittillsvarande regleringen i 23 kap. 48 § aktiebolagslagen och det behövs ingen särskild bestämmelse om att Bolagsverket inte ska dröja med registreringen.
Vidare ska den behöriga myndigheten godta fusionsintyget som ett intyg som slutgiltigt styrker att alla tillämpliga förfaranden och formaliteter inför en fusion har fullgjorts i respektive medlemsstat (artikel 128.5). Bolagsverket ska alltså inte kunna vägra registrering med hänvisning till brister i det förfarande som har föregått respektive fusionsintyg. Detta är en naturlig följd av ordningen med fusionsintyg och det krävs inte heller i denna del någon särskild bestämmelse. För tydlighets skull kan det framhållas att den kontroll som Bolagsverket ska göra av om det finns något övrigt hinder mot registrering inte omfattar omständigheter som hänför sig till tiden före utfärdandet av fusionsintygen (jfr 23 kap. 48 § andra stycket 3 aktiebolagslagen). Om ett svenskt bolag som deltar i fusionen går i konkurs eller i likvidation efter ett beslut om tvångslikvidation eller genomgår företagsrekonstruktion efter det att fusionsintyget har utfärdats ska fusionen emellertid inte registreras eftersom bolaget då inte får delta i en fusion. Se vidare avsnitt 5.2.
Ändringsdirektivet innehåller till skillnad från gällande svensk rätt inget krav på att de fusionerande bolagen ska ge in fusionsintyget inför registreringen. Det beror på att fusionsintyget enligt direktivet ska överföras direkt mellan myndigheterna (se artikel 127a och avsnitt 5.12.7). Det nuvarande kravet på ingivande av fusionsintyg bör därför tas bort.
Slutligen har vissa tidsfrister i fusionens avslutande fas tagits bort i 2019 års direktiv. Om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige ska enligt aktiebolagslagen anmälan för registrering av fusionen göras inom sex månader från det att fusionsintyget utfärdades (23 kap. 48 § första stycket). Om anmälan inte sker inom denna tid faller frågan om fusion (23 kap. 27 § 2 och 36 §). Om det övertagande bolaget inte ska ha sin hemvist i Sverige gäller i stället att de fusionerande bolagen ska överlämna vissa handlingar till den utländska behöriga myndigheten inom sex månader från det att fusionsintyget utfärdades (23 kap. 47 § första stycket). Tidsfristerna följer av 2017 års direktiv men har nu alltså tagits bort i direktivet. Det skulle därmed vara möjligt att ta bort tidsfristerna även från aktiebolagslagen. Prövningen i fusionsförfarandet görs emellertid utifrån förhållanden som kan ändras relativt snabbt och det bör inte vara möjligt att dröja någon längre tid med ansökan om registrering efter det att fusionsintyg har utfärdats. Det bör därför även fortsättningsvis finnas en tidsgräns för ansökan om registrering. Av samma skäl bör det inte vara möjligt att dröja alltför länge med att skicka de handlingar som ska skickas till den behöriga myndigheten i en annan stat. Sexmånadersfristerna bör därför vara kvar i den svenska regleringen.
205
5.14 Registrering av fusionen
Regeringens bedömning: Aktiebolagslagens bestämmelser om registrering av gränsöverskridande fusioner behöver inte ändras. I förordning bör det tas in bestämmelser om att det vid registrering eller avregistrering av ett bolag efter en gränsöverskridande fusion ska lämnas uppgifter om att registreringsåtgärden är en följd av en gränsöverskridande fusion och om de överlåtande respektive övertagande bolag som ingått i fusionen.
Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens bedömning (SOU 2021:18 s. 356).
Remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem.
Skälen för regeringens bedömning: Fusionsförfarandet avslutas genom att fusionen registreras i de berörda medlemsstaternas företagsregister. Om det övertagande företaget har eller ska ha sin hemvist i en annan stat än
Sverige ska fusionen först registreras i den staten. När Bolagsverket har underrättats om registreringen ska verket i aktiebolagsregistret föra in uppgift om att det eller de överlåtande svenska bolag som deltagit i fusionen har upplösts (23 kap. 47 § aktiebolagslagen). Om bolaget ska ha sin hemvist i Sverige ska fusionen först registreras av Bolagsverket som sedan ska underrätta de behöriga myndigheterna i övriga berörda stater om registreringen.
Ändringsdirektivet innebär inga nyheter i fråga om förfarandet vid registreringen och det finns inget behov av att ändra lagens bestämmelser om registrering. En nyhet i direktivet är dock att det anges att vissa uppgifter måste registreras. Vid registrering av fusionen i den övertagande medlemsstaten ska det således anges att registreringen är en följd av en gränsöverskridande fusion, samt datum för registreringen. Motsvarande gäller vid avregistrering av de fusionerande bolagen. Det ska alltså framgå att avregistreringen är en följd av en gränsöverskridande fusion, och datum ska anges. I samtliga berörda medlemsstaters register ska vidare registreringsnummer, namn och rättslig form för vart och ett av de berörda bolagen registreras (artikel 130.2 första stycket). Bestämmelser om att dessa uppgifter ska registreras bör tas in i aktiebolagsförordningen.
Vidare anges det i direktivet att registren ska offentliggöra de aktuella uppgifterna (artikel 130.2 andra stycket). Syftet med aktiebolagsregistret är att ge offentlighet åt den information som ingår där (2 kap. 1 § första stycket aktiebolagsförordningen). Svensk rätt uppfyller alltså redan detta krav. Slutligen framgår det av direktivet att det fusionerande bolaget ska avregistreras eller avföras från registret omedelbart vid mottagandet av den underrättelsen. Att avregistrering ska ske framgår av 23 kap. 47 § andra stycket aktiebolagslagen och det behövs ingen särskild bestämmelse om att det ska ske omedelbart.
206
5.15 Rättsverkningarna av en gränsöverskridande fusion
Regeringens förslag: Reglerna om rättsverkningarna av en gränsöverskridande fusion förtydligas i enlighet med 2019 års direktiv så att det framgår att den aktieägare som utnyttjar sin rätt till inlösen inte blir aktieägare i det övertagande bolaget.
Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag (SOU 2021:18 s. 359).
Remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. LO, TCO och Saco anser att det bl.a. bör tydliggöras att det arbetsrättsliga regelverket och lagförslagen ska tillämpas parallellt.
Skälen för regeringens förslag: En gränsöverskridande fusion får enligt direktivet verkan vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där det övertagande bolaget har sin hemvist (artikel 129). Om det övertagande bolaget är svenskt får fusionen verkan när den registreras i aktiebolagsregistret (23 kap. 49 § aktiebolagslagen). Ändringsdirektivet innebär inte att denna tidpunkt behöver ändras.
Rättsverkningarna av fusionen är bl.a. att det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder överförs till det övertagande bolaget, att aktieägarna i det överlåtande bolaget blir aktieägare i det övertagande bolaget och att det överlåtande bolaget upphör att existera (se artikel 131.1 och 131.2 samt 23 kap.26 och 36 §§aktiebolagslagen). Vidare ska sådana rättigheter och skyldigheter för de fusionerande bolagen som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan överföras till det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen (artikel 131.4 och 23 kap. 49 § andra stycket aktiebolagslagen). I skäl 48 i direktivet anges att det övertagande bolaget i synnerhet bör respektera de rättigheter och skyldigheter som följer av anställningsavtal eller anställningsförhållanden, inklusive eventuella kollektivavtal.
I 2019 års direktiv tydliggörs det att de tillgångar och skulder som ska överföras från det överlåtande till det övertagande bolaget inkluderar samtliga avtal, krediter, rättigheter och skyldigheter. Detta följer redan av regleringen i 23 kap. 26 § aktiebolagslagen och det är inte nödvändigt att införa förtydligandet i lagen. Vidare tydliggörs det i 2019 års direktiv att aktieägarna i det överlåtande bolaget inte blir aktieägare i det övertagande bolaget om de har avyttrat sina aktier enligt artikel 126a.1 (artikel 131.1 b och 131.2 b). Att en aktieägare som har löst in sina aktier inte blir aktieägare i det övertagande bolaget är självklart. Det finns emellertid anledning att klargöra att om inlösenprocessen inte har avslutats när fusionen får verkan så ska den aktieägare som har begärt att få sina aktier inlösta inte ens övergångsvis blir aktieägare i det övertagande bolaget. Det bör därför införas en bestämmelse om att en aktieägare som utnyttjar sin rätt till inlösen inte blir aktieägare i det övertagande bolaget.
Den synpunkt som LO, TCO och Saco anför omhändertas i författningskommentaren (se avsnitt 14.1 kommentaren till 23 kap. 49 §).
207
5.16 En fusions ogiltighet
Regeringens bedömning: Reglerna om ogiltigförklaring av en fusion behöver inte ändras med anledning av 2019 års direktiv.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 363).
Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.
Skälen för regeringens bedömning: En gränsöverskridande fusion som har fått verkan får enligt direktivet inte ogiltigförklaras (artikel 134). Enligt svensk rätt får därför en talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion inte väckas efter det att ett beslut om tillstånd att verkställa fusionsplanen har fått laga kraft (23 kap. 52 § tredje stycket aktiebolagslagen).
I 2019 års direktiv har det lagts till att förbudet mot ogiltigförklaring inte påverkar medlemsstaternas befogenheter att besluta om åtgärder och sanktioner i fråga om bl.a. straffrätt, förebyggande och bekämpning av finansiering av terrorism, sociallagstiftning, beskattning och brottsbekämpning även efter det att fusionen har fått verkan. Av direktivets ingress framgår att detta i synnerhet ska gälla om det efter det att fusionen har fått verkan konstateras att förfarandet har genomförts för otillbörliga, bedrägliga eller kriminella ändamål (skäl 50). Tillägget bör enligt regeringens mening inte tolkas som att det i vissa fall ändå skulle vara möjligt att ogiltigförklara fusionen. I stället får det antas syfta på exempelvis straffrättsliga sanktioner som kan påföras i efterhand. Förbudet mot ogiltigförklarande av fusionen påverkar inte möjligheterna att enligt svensk rätt påföra sanktioner i efterhand. Tillägget innebär därför inte att några författningsändringar behöver göras.
5.17 Särskilt bokslut i samband med fusion
Regeringens förslag: Bestämmelserna om särskilt bokslut i samband med gränsöverskridande fusion ska upphävas.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 369).
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Ekobrottsmyndigheten menar att kravet på särskilt bokslut bör vara kvar. Myndigheten anför att regeln kan ha en viss brottsförebyggande effekt och att det kan bli svårare att utreda oredlighetsbrott om den tas bort. Om regeln inte är effektiv bör ytterligare sanktionsmöjligheter i stället övervägas.
Skälen för regeringens förslag: Om ett svenskt bolag deltar i en gränsöverskridande fusion och det övertagande bolaget får sin hemvist i en annan stat än Sverige ska styrelsen upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då fusionen får verkan (23 kap. 50 § aktiebolagslagen). Bestämmelsen har ingen motsvarighet i direktivet utan är inspirerad av reglerna om europabolag och europakooperativ (se prop. 2007/08:15 s. 118).
208
Det särskilda bokslutet ska ges in till Bolagsverket. Enligt Bolagsverket är det vanligt att det inte ges in något särskilt bokslut efter en gränsöverskridande fusion och verket saknar påtryckningsmedel. Eftersom skyldigheten att upprätta särskilt bokslut inte omfattas av begreppet bokföringsskyldighet kan en eventuell underlåtenhet inte heller utgöra bokföringsbrott. Det kan därför ifrågasättas om bestämmelsen gör någon nytta. Det är också svårt att utforma en regel som kan få betydelse. När skyldigheten att upprätta bokslutet inträder, dvs. efter det att fusionen har trätt i kraft, är det överlåtande bolaget upplöst och det finns inte några företrädare för det. Det finns alltså inget företag att rikta en sanktion mot. Det kan också ifrågasättas om det är förenligt med EU-rätten att uppställa detta krav, som inte återfinns i direktivet. Mot denna bakgrund bör kravet på upprättande av särskilt bokslut tas bort.
5.18 Förenklad fusion
Regeringens förslag: Det förenklade förfarandet vid gränsöverskridande fusioner mellan ett bolag och dess helägda dotterbolag ska anpassas till 2019 års direktiv.
Det förenklade förfarandet ska kunna tillämpas också när samtliga aktier i alla berörda bolag innehas av en och samma person.
Ett bolag som deltar i en fusion ska hålla fusionsplanen och de handlingar som ska bifogas den samt styrelsens redogörelse tillgängliga även när fusionsplanen i det övertagande bolaget inte behöver läggas fram för att godkännas av bolagsstämman.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 365).
Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.
Skälen för regeringens förslag: Vid fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas enligt direktivet ett förenklat förfarande. Vid ett sådant förfarande ska vissa av direktivets bestämmelser inte tillämpas (se artikel 132). Fusionsplanen behöver inte innehålla visa uppgifter, revisorsgranskningen kan begränsas, bolagsstämman i dotterbolaget behöver inte godkänna fusionsplanen och det utgår inte något fusionsvederlag då fusionen får verkan (jfr 23 kap. 51 § aktiebolagslagen).
Enligt 2019 års direktiv undantas ytterligare några bestämmelser vid förenklad fusion. Det innebär att fusionsplanen inte behöver innehålla närmare uppgifter om erbjudet inlösenbelopp till aktieägare och att det inte krävs någon redogörelse från styrelsen i det eller de överlåtande bolagen. Regler om detta bör införas i aktiebolagslagen. Vidare ska, enligt 2019 års direktiv, det förenklade förfarandet också tillämpas när den gränsöverskridande fusionen genomförs av en person som direkt eller indirekt innehar samtliga aktier i alla berörda bolag och det övertagande bolaget inte tilldelar några aktier inom ramen för fusionen. Detta sammanhänger med att det i denna situation inte finns någon intressekonflikt mellan aktieägare. En bestämmelse om detta bör införas i aktiebolagslagen.
Medlemsstaterna får bestämma att fusionsplanen i vissa fall inte behöver tas upp på bolagsstämman i det övertagande bolaget (artikel 126.3 och
209
artikel 94). Vid det förenklade förfarandet behöver fusionsplanen inte heller underställas dotterbolagets bolagsstämma. Om en medlemsstat tillämpar något av undantagen för samtliga fusionerande bolag ska vissa handlingar göras tillgängliga minst en månad innan bolaget fattar beslut om fusionen (se artikel 132.3 i direktivet). För att svensk rätt ska leva upp till detta krav bör det i aktiebolagslagen tas in en bestämmelse om att dessa handlingar ska göras tillgängliga, om fusionsplanen inte ska tas upp på en bolagsstämma. Sådant tillgängliggörande bör göras senast sex veckor före beslut om fusionen.
5.19 Vissa teknikfrågor
Regeringens bedömning: Ändringsdirektivets regler om viss användning av teknik bör genomföras på förordningsnivå.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 368).
Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.
Skälen för regeringens bedömning: Genom 2017 års direktiv infördes ett system för sammankoppling av register och en central europeisk plattform inrättades (artikel 22). Sedan juni 2017 är företagsregistren inom EU sammankopplade i Business Registers Interconnection System (BRIS).
Enligt ändringsdirektivet ska vissa handlingar göras tillgängliga för allmänheten och delas med myndigheter i andra medlemsstater genom detta system (se artiklarna 123.7, 127a.1, 130.2 andra stycket och 130.3). Vidare ska vissa delar av det förfarande som direktivet föreskriver kunna genomföras online (se artiklarna 123.4, 127.4 och 128.3).
De krav som ändringsdirektivet ställer på registreringsmyndighetens användning av digitala verktyg överensstämmer i stor utsträckning med de möjligheter till användning av digital teknik som Bolagsverket inom ramen för gällande rätt redan erbjuder svenska aktiebolag. Aktiebolagsförordningen innehåller även bestämmelser om elektronisk överföring av vissa handlingar. Eventuell reglering i fråga om användning av digital teknik vid gränsöverskridande fusioner som behöver införas med anledning av ändringsdirektivet bör införas på förordningsnivå.
Det kan nämnas att ändringar av 2017 års direktiv också har gjorts genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt (digitaliseringsdirektivet). I det direktivet finns särskilda bestämmelser om bl.a. onlineförfaranden i samband med bolagsbildning och registrering. Direktivet syftar till att göra det möjligt att vidta registreringsåtgärder helt och hållet online. Direktivet genomförs inom ramen för ett annat ärende i Justitiedepartementet.
210
6 Gränsöverskridande delningar
Det aktiebolagsrättsliga institutet delning innebär att ett aktiebolag delas upp i två eller flera aktiebolag (se 24 kap. aktiebolagslagen). De svenska bestämmelserna reglerar endast icke-gränsöverskridande delningar (s.k. inhemska delningar) av aktiebolag och är anpassade till de bestämmelser om inhemska delningar som finns i 2017 års bolagsrättsliga direktiv. Genom ändringsdirektivet har det tillkommit EU-bestämmelser om gränsöverskridande delningar. Bestämmelserna är i huvudsak tvingande. Det är därför nödvändigt att införa ett nytt svenskt regelverk för gränsöverskridande delningar.
Ändringsdirektivets avsnitt om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar följer i huvudsak samma struktur. Reglerna för de tre förfarandena överensstämmer också i hög grad med varandra. Detta återspeglas i propositionen på så sätt att den huvudsakliga presentationen av förslagen sker i avsnittet om gränsöverskridande fusioner (avsnitt 5). I avsnittet om gränsöverskridande delningar ligger fokus främst på skillnaderna jämfört med vad som föreslås när det gäller fusioner. Skälen till förslagen och bedömningarna om delningar utvecklas här bara i den utsträckning som de skiljer sig från det som gäller för fusioner.
När ett aktiebolag delas enligt de inhemska reglerna övergår tillgångar och skulder från det bolag som delas (det överlåtande bolaget) till ett eller flera befintliga eller nybildade bolag (övertagande bolag). Delning kan ske på i huvudsak två sätt, fission respektive avknoppning.
Fission innebär att ett överlåtande bolag i sin helhet delas upp i två eller flera övertagande bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses. Fission kan innebära att de övertagande bolagen är två eller flera nybildade bolag, eller att i vart fall något av de övertagande bolagen är ett befintligt bolag.
Avknoppning innebär att ett överlåtande bolag delas genom att en del av bolagets tillgångar och skulder övergår till ett eller flera övertagande bolag. I detta fall består alltid det överlåtande bolaget. Avknoppning kan innebära att det eller de övertagande bolagen är nybildade bolag eller att i vart fall något av de övertagande bolagen är ett redan existerande bolag.
Både vid fission och avknoppning har aktieägarna i det överlåtande bolaget rätt till ett delningsvederlag som består av aktier i övertagande bolag och, eventuellt, ett utjämningsvederlag i form av pengar.
Bestämmelserna om gränsöverskridande delningar i ändringsdirektivet gäller endast gränsöverskridande delningar genom vilka nya bolag bildas. Vid en gränsöverskridande delning finns det således i förfarandets inledningsskede endast ett bolag – det bolag som ska delas (det överlåtande bolaget). Förfarandet måste alltid innefatta bildande av ett eller flera övertagande bolag och det går inte att genom gränsöverskridande delning överföra tillgångar eller skulder till annat än sådana nybildade bolag.
Genom ändringsdirektivet införs tre former av delning: fullständig delning, partiell delning och delning genom separation.
Fullständig delning motsvarar det som i Sverige benämns fission. Partiell delning och delning genom separation motsvarar avknoppning (dvs. delningen medför inte att det överlåtande bolaget upplöses). Skillnaden dem emellan är att delningsvederlaget vid partiell delning ska betalas till aktieägarna i det överlåtande bolaget, medan det vid delning genom sepa-
211
ration ska betalas till det överlåtande bolaget självt. Delning genom separation saknar motsvarighet i svensk lagstiftning.
Den nya regleringens utformning
Regeringens förslag: Det ska bli möjligt att genomföra gränsöverskridande delningar av aktiebolag. En gränsöverskridande delning ska kunna genomföras genom fullständig delning, partiell delning eller delning genom separation. Även inhemska delningar ska kunna genomföras på något av dessa tre sätt.
Innebörden av en gränsöverskridande delning ska vara att ett bolags tillgångar och skulder – helt eller delvis – övergår till en eller flera motsvarande juridiska personer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under förutsättning att minst en av dessa ska ha hemvist utanför Sverige.
Regleringen av gränsöverskridande delningar ska i allt väsentligt motsvara det som gäller vid gränsöverskridande fusioner.
Till skillnad från det som gäller vid gränsöverskridande fusioner ska delningsplanen innehålla även en föreslagen vägledande tidsplan för den gränsöverskridande delningen. Delningsplanen ska också innehålla en beskrivning av fördelningen av tillgångar och skulder på de deltagande bolagen liksom uppgifter om hur tillgångar och skulder som inte uttryckligen fördelas i planen ska behandlas. Dessutom ska planen ange eventuella specifika krav som gäller för tilldelningen av aktier och värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag och skälen för dessa krav.
När en delning resulterar i att ett svenskt aktiebolag nybildas, ska bolagets förenlighet med aktiebolagslagen kontrolleras av Bolagsverket vid registreringen av bolaget. Till ansökan om en sådan registrering ska viss information och vissa handlingar bifogas.
När det överlåtande bolaget är svenskt ska rättsverkningarna av delningen uppkomma när den avslutande registreringen i aktiebolagsregistret genomförs.
Bestämmelser om ett förenklat förfarande vid gränsöverskridande delning genom separation ska införas.
Dessutom ska de bestämmelser om subsidiärt ansvar för det överlåtande bolagets skulder som gäller vid inhemska delningar gälla även vid gränsöverskridande delningar.
Regeringens bedömning: Möjligheten att genomföra gränsöverskridande delningar förutsätter att det införs kompletterande föreskrifter på förordningsnivå. Förordningsregleringen bör i allt väsentligt motsvara det som gäller vid gränsöverskridande fusioner.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag och bedömning (SOU 2021:18 s. 376–446).
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. Sveriges Aktiesparares Riksförbund beklagar att direktivet inte möjliggör att det uppställs samma särskilda majoritetskrav för bolagsstämmans beslut vid en gränsöverskridande del-
212
ning som vid ett inhemskt förfarande, i de fall det överlåtande bolaget är publikt och något av de övertagande bolagen är privat.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Nya regler om gränsöverskridande delningar av aktiebolag införs
Av direktivet följer att det är lagstiftningen i medlemsstaten för det bolag som delas (det överlåtande bolaget) som ska reglera de delar av förfarandena och formaliteterna som ska fullgöras för att ett s.k. delningsintyg ska utfärdas av den behöriga myndigheten. Lagstiftningen i medlemsstaterna för de mottagande bolagen (de övertagande bolagen) ska reglera de delar av förfarandena och formaliteterna som ska fullgöras efter det att delningsintyget har utfärdats. I svensk rätt behöver det därför införas regler dels om förutsättningarna för delning av svenska aktiebolag, dels om förutsättningarna för att registrera ett svenskt bolag som bildas inom ramen för en gränsöverskridande delning.
När det gäller vilka typer av svenska bolag som kan bli föremål för en gränsöverskridande delning följer det av direktivet att bestämmelserna ska tillämpas på bolag med begränsat ägaransvar, som har bildats i enlighet med en EES-medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom unionen (se artikel 160a.1, 160b.1, och direktivets bilaga II där de typer av bolag med begränsat ägaransvar som omfattas av bestämmelserna räknas upp). Den enda svenska företagsform som i detta sammanhang omfattas av bolagsbegreppet är aktiebolag. Som utredningen konstaterat är direktivet uppenbarligen tillämpligt på både privata och publika aktiebolag, liksom på de särskilda slag av aktiebolag som finns i svensk rätt, t.ex. bankaktiebolag (se vidare om finansiella företag i avsnitt 10).
Som en följd av direktivet måste de svenska reglerna om gränsöverskridande delningar innefatta såväl fullständig delning, partiell delning och delning genom separation. Systematiska skäl talar för att det i denna del inte bör finnas någon skillnad mellan inhemska delningar och gränsöverskridande delningar. Till detta kommer att det även vid en inhemsk delning någon gång skulle kunna ha ett värde att kunna använda sig av delning genom separation, t.ex. när ett bolag vill skilja av en del av sin verksamhet till ett helägt dotterbolag. I likhet med utredningen föreslår regeringen därför att de grundläggande bestämmelserna om olika slag av delningar görs tillämpliga inte enbart på gränsöverskridande delningar utan även på inhemska delningar.
Vid en gränsöverskridande delning av ett svenskt aktiebolag ska åtminstone ett av de övertagande bolagen ha sitt säte i ett annat EU-land än Sverige. Till följd av EES-avtalet ska i detta sammanhang andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet jämställas med EU-stater. Detta bör i den svenska lagtexten uttryckas så att det delade bolagets tillgångar och skulder ska övertas av en eller flera motsvarande juridiska personer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under förutsättning att minst en av dessa ska ha hemvist utanför Sverige.
Bland andra Bokföringsnämnden lyfter fram bokföringsrättsliga aspekter på de nya reglerna om gränsöverskridande förfaranden. Regeringen konstaterar att utgångspunkten för såväl reglerna om delning som för de om fusion och ombildning är att det är lagen i det övertagande respektive
213
ombildade bolagets hemviststat som reglerar bokföringsfrågor när förfarandet är genomfört. Om det skulle behövas vägledning för tillämpningen av de svenska bokföringsreglerna i denna situation kan sådan lämnas av Bokföringsnämnden. Nämnden beslutade under 2020 ett nytt allmänt råd om redovisning av fusion med tillhörande vägledning (BFNAR 2020:5).
Regleringen bör motsvara det som gäller för gränsöverskridande fusioner
I direktivet har regelverket om delningar samma struktur som de motsvarande regelverken för gränsöverskridande fusioner och ombildningar. Likheterna mellan direktivets bestämmelser talar för att också de tre regelverken i den svenska lagstiftningen bör följa varandra så nära som möjligt. Skillnader bör göras endast om direktivet eller särskilda omständigheter kräver det.
Inhemska delningar regleras i dag i 24 kap. aktiebolagslagen. I likhet med utredningen föreslår regeringen att bestämmelser om gränsöverskridande delningar tas in under en egen rubrik i slutet av det kapitlet på samma sätt som särskilda bestämmelser om gränsöverskridande fusioner har införts i slutet av 23 kap. Detta innebär att regelverket bör utformas så att det hänvisar till de bestämmelser om inhemska delningar som bör gälla även vid gränsöverskridande delningar och att dessa hänvisningar sedan kompletteras med de särbestämmelser som bör gälla endast vid gränsöverskridande delningar.
Delningsplanen
Bestämmelserna i ändringsdirektivet om upprättande av en delningsplan motsvarar i allt väsentligt direktivets bestämmelser om upprättande av en fusionsplan (se artikel 160d respektive artikel 122 och övervägandena i avsnitt 5.3). Kraven motsvarar till viss del kraven på en delningsplan vid en inhemsk delning. Detta talar för att de svenska bestämmelserna åtminstone till viss del skulle kunna utformas som hänvisningar till det som gäller för en delningsplan vid en inhemsk delning. Särskilt mot bakgrund av att det är fråga om ett gränsöverskridande förfarande framstår det dock som mer ändamålsenligt att utforma bestämmelserna självständigt och i nära anslutning till direktivets ordalydelse (jfr prop. 2007/08:15 s. 81).
Direktivets bestämmelser om delningsplanens innehåll skiljer sig i några avseenden från bestämmelserna om fusionsplanens innehåll. De huvudsakliga skillnaderna redovisas i det följande.
Av direktivet framgår det att delningsplanen ska ange den föreslagna vägledande tidsplanen för den gränsöverskridande omstruktureringen (artikel 160d d). Motsvarande krav saknas för gränsöverskridande fusioner, men finns för gränsöverskridande ombildningar (se artikel 86d och avsnitt 7). Direktivet ger inte någon ledning i fråga om syftet med tidsplanen, vad den ska innehålla eller varför det ska finnas en sådan vid delningar och ombildningar men inte vid fusioner. Ett liknande krav på tidsplan finns emellertid redan i aktiebolagslagens bestämmelser om förslag till likvidation. Av bestämmelserna framgår att den som föreslår att bolaget ska gå i likvidation i förslaget ska ange bl.a. den beräknade tidpunkten för skifte och skifteslikvidens beräknade storlek (se 25 kap. 3 § andra stycket 3 och 4). I förarbetena till bestämmelserna anges att sådana uppgifter kan vara svåra att lämna med
214
någon precision, men ska lämnas även om den som har upprättat förslaget inte anser sig kunna göra annat än grova uppskattningar (se prop. 2000/01:150 s. 33 och 85). I ett sådant fall bör det dock anges att det handlar om en uppskattning. De uppgifter som lämnas syftar till att ge aktieägarna ett så gott beslutsunderlag som möjligt. Den likvidator som senare kan komma att förordnas är obunden av dem. Motsvarande bör gälla för en vägledande tidsplan som ska ingå i en delningsplan. Bolagsverket kommer alltså inte att vara bundet av bolagets tidsplanering vid den handläggning och laglighetsprövning som ska ske hos verket inför en gränsöverskridande delning.
Till skillnad från vid både fusion och ombildning finns det efter ett delningsförfarande alltid mer än ett bolag kvar. Det innebär att det vid ett delningsförfarande alltid aktualiseras en fördelning av tillgångar och skulder på de deltagande bolagen (jfr 24 kap. 8 § aktiebolagslagen). Enligt direktivet ska delningsplanen innehålla en beskrivning av denna fördelning liksom uppgifter om hur tillgångar och skulder som inte uttryckligen fördelas i planen ska behandlas (artikel 160d l). Dessutom anges det att delningsplanen i lämpliga fall ska ange tilldelningen till aktieägarna i det överlåtande bolaget av aktier och värdepapper i de övertagande bolagen, i det överlåtande bolaget eller i båda, och det kriterium som ligger till grund för en sådan tilldelning (artikel 160d o). Denna bestämmelse är, som utredningen påpekar, svår att förstå innebörden av. Artikeln kräver nämligen i andra punkter att delningsplanen ska innehålla uppgifter om utbytesförhållandet för aktier eller värdepapper och kontantersättningens belopp. Utredningen tolkar artikel 160d o som att den avser de närmare formerna för utlämnande av aktier och annat delningsvederlag. Regeringen gör ingen annan bedömning.
I regelverket för gränsöverskridande delningar bör det sammanfattningsvis införas bestämmelser om delningsplanens innehåll med den innebörd som direktivet kräver.
Revisorsgranskningen
Ändringsdirektivets krav på revisorsyttrandets innehåll och revisorns granskning anknyter nära till det som enligt direktivet gäller för revisorsyttrandets innehåll och revisorns granskning av fusioner och inhemska delningar (se artikel 160f respektive artikel 125 och övervägandena i avsnitt 5.8). De svenska bestämmelserna om revisorns granskning vid gränsöverskridande delningar bör därför utformas så att de hänvisar till bestämmelsen i 24 kap. 13 § aktiebolagslagen om vad en revisor ska uttala sig om vid en inhemsk delning.
I ett avseende saknar dock det som sägs i den paragrafen normalt betydelse vid en gränsöverskridande delning. Det gäller kravet i paragrafens andra stycke 2 om att revisorn vid en delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas ska uttala sig om huruvida den del av överlåtande bolag som övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde som motsvarar minst dess aktiekapital. Vid en gränsöverskridande delning av ett svenskt aktiebolag kommer i vart fall ett av de nybildade bolagen alltid att vara ett utländskt bolag. För detta kan det gälla andra kapitalkrav än för svenska bolag. Prövningen av om och hur dessa kapitalkrav tillgodoses bör ankomma på den behöriga myndigheten i det land där det nybildade
215
bolaget ska ha sin hemvist. Det bör då också vara en fråga för den utländska lagstiftaren att avgöra vilket underlag som ska tillhandahållas för denna prövning. Det är därför inte ändamålsenligt att i den svenska regleringen uppställa ett generellt krav på att revisorn ska uttala sig om huruvida bolagets värde motsvarar dess aktiekapital. Det som sägs i 24 kap. 13 § andra stycket 2 bör därför gälla enbart i fråga om nybildade bolag som ska ha sitt säte i Sverige, dvs. bolag som ska vara svenska aktiebolag.
Stämmans godkännande
Vid inhemska delningar gäller det ett särskilt majoritetskrav om det överlåtande bolaget är ett publikt aktiebolag och något av de övertagande bolagen är ett privat aktiebolag. I ett sådant fall är ett beslut om godkännande av delningsplanen giltigt endast om det har biträtts av samtliga aktieägare som är närvarande vid bolagsstämman och dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget. Detsamma gäller om det överlåtande bolaget är ett publikt bolag vars aktier handlas på en reglerad marknad samtidigt som de aktier som ska lämnas som delningsvederlag inte är upptagna till handel på en sådan marknad (se 24 kap. 19 § aktiebolagslagen). Denna reglering överensstämmer med det som vid motsvarande förutsättningar gäller vid fusioner (se 23 kap. 17 och 36 §§).
Som Sveriges Aktiesparares Riksförbund påpekar ger direktivet inte möjlighet att uppställa ett sådant majoritetskrav när det gäller gränsöverskridande delningar. Direktivet anger nämligen att det för godkännande av delningsplanen vid en gränsöverskridande delning ska krävas en majoritet på mellan två tredjedelar och 90 procent av de röster som är förenade med de på stämman företrädda aktierna eller det företrädda tecknade kapitalet. Under alla förhållanden får majoritetskravet inte vara högre än det som föreskrivs i nationell rätt när det gäller godkännande av gränsöverskridande fusioner (artikel 160h.3). Det skulle i och för sig kunna övervägas att införas någon annan form av differentierat majoritetskrav, som ryms inom direktivets ramar. Regeringen anser emellertid, i likhet med utredningen, att det är lämpligast med ett enhetligt majoritetskrav som är tillämpligt oavsett omständigheterna i det enskilda fallet. Majoritetskravet bör motsvara det som normalt gäller vid delningar och fusioner, dvs. minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid stämman.
I likhet med utredningen anser regeringen att det inte finns anledning att utnyttja direktivets möjlighet att kräva att en ekonomiskt betungande klausul i en delningsplan eller ändring i bolagets stiftelseurkund ska godkännas av en berörd aktieägare (jfr artikel 160h.4).
Borgenärsskydd
Vid inhemska delningar finns det särskilda bestämmelser som innebär att även de andra bolag som deltar i förfarandet kan få ett subsidiärt och solidariskt betalningsansvar för det överlåtande bolagets skulder (24 kap. 5 § aktiebolagslagen). Av den nya artikel 160j.2 i direktivet framgår det att motsvarande ska gälla även vid gränsöverskridande delningar. I likhet med utredningen anser regeringen därför att de bestämmelser om subsidiärt ansvar som gäller vid inhemska delningar bör gälla även vid gränsöverskridande del-
216
ningar. Detta minskar möjligheten att missbruka gränsöverskridande delningar för att undandra borgenärerna betalning.
Den avslutande kontrollen av delningen när ett övertagande bolag ska ha sin hemvist i Sverige
Vid en gränsöverskridande delning bildas det alltid ett eller flera nya, övertagande, företag. Enligt 2019 års direktiv ska den behöriga myndigheten i det övertagande företagets medlemsstat göra en avslutande kontroll av huruvida den gränsöverskridande delningen är laglig med avseende på den del av förfarandet som rör fullgörandet av delningen och som regleras i den staten. Myndigheten ska också godkänna den gränsöverskridande delningen och i synnerhet säkerställa att övertagande bolag följer bestämmelserna i nationell lagstiftning om bolagsbildning och bolagsregistrering (artikel 160o). Om ett nytt bolag bildas i Sverige måste det i alla avseenden uppfylla de krav som uppställs i aktiebolagslagen på ett svenskt aktiebolag. Det innebär bl.a. att bolaget ska ha en bolagsordning som är förenlig med bestämmelserna om bolagsordning i 3 kap. aktiebolagslagen. Bolaget ska också ha en styrelse och, under vissa förutsättningar, verkställande direktör och revisor. Dessutom ska det aktiekapital som registreras för bolaget vara förenligt med aktiebolagslagens krav och bolaget ska ha tillgångar som ger täckning för aktiekapitalet. Dessa omständigheter ska kontrolleras av Bolagsverket innan det övertagande bolaget kan registreras. Regler om detta bör tas in i aktiebolagslagen.
Vid en gränsöverskridande fusion genom kombination som leder fram till bildandet av ett nytt svenskt bolag har det redan i förfarandets inledningsskede funnits ett svenskt bolag och Bolagsverket har varit involverat i den del av förfarandet som föregår och ska leda fram till utfärdandet av ett fusionsintyg. Bolagsverket har därmed redan tillgång till underlaget från ärendet om utfärdande av fusionsintyg och har bl.a. kunnat kontrollera att bolagsordningen för det nya svenska bolaget är förenlig med svensk lag. Det har också skett en revisorsgranskning av fusionsplanen. Av det revisorsyttrande som därvid ska upprättas ska det framgå om de överlåtande bolagens sammanlagda värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta. Vid en gränsöverskridande delning där ett övertagande bolag ska ha sin hemvist i Sverige kan det förhålla sig på ett liknande sätt, nämligen om det överlåtande bolaget är svenskt. Om detta bolag i stället är utländskt har hela förfarandet fram till registreringen skett i den andra medlemsstaten. Den utländska myndigheten har ingen skyldighet att granska att bolaget efter ombildningen uppfyller de krav som svensk rätt uppställer, t.ex. vad gäller bolagsordning och kapital. Det innebär att hela denna kontroll i dessa fall måste göras av Bolagsverket vid registreringen.
För att genomföra denna kontroll behöver Bolagsverket ha tillgång till ett visst underlag. I aktiebolagslagen bör det därför tas in bestämmelser om de handlingar som det överlåtande bolagets styrelse ska ge in till Bolagsverket inför en registrering av det övertagande bolaget. Av direktivet följer att en kopia av delningsplanen ska ges in till Bolagsverket (se artikel 160d.). Därmed får Bolagsverket också del av den bolagsordning som ska ingå i delningsplanen och kan kontrollera att denna är förenlig med aktiebolagslagens krav. Det bör vidare krävas att ett yttrande från en
217
auktoriserad eller godkänd revisor, eller en motsvarande utländsk oberoende sakkunnig, lämnas in. Av yttrandet bör det framgå att det finns täckning för det aktiekapital som ska registreras för bolaget. Slutligen bör det överlåtande bolaget vara skyldigt att i registreringsanmälan lämna uppgifter om styrelseledamöter och, i förekommande fall, styrelsesuppleanter och revisorer i det övertagande bolaget.
Registrering av delningen
Registreringen av en gränsöverskridande delning skiljer sig något från registreringen av en gränsöverskridande fusion. Enligt direktivet ska de övertagande bolagen, efter laglighetskontrollen, registreras med en uppgift om att registreringen är följden av en gränsöverskridande delning samt med datum för registreringen. Registret i det överlåtande bolagets medlemsstat ska sedan underrättas om registreringen. Vid fullständig delning ska det överlåtande bolaget sedan omedelbart avregistreras med en uppgift om att avregistreringen är följden av en gränsöverskridande delning och med datum för avregistreringen. Registren i de övertagande bolagens medlemsstater ska sedan underrättas om att delningen har fått verkan. I samtliga stater ska registreringsnummer, namn och rättslig form för det överlåtande respektive de övertagande bolagen registreras (artikel 160p). Om det inte är fråga om en fullständig delning, utan en partiell delning eller en delning genom separation, bör Bolagsverket föra in en uppgift om att det överlåtande bolaget har varit föremål för en gränsöverskridande delning och ange datum för registreringen. Rättsverkan av den gränsöverskridande delningen inträder nämligen vid detta datum (se vidare nästa avsnitt).
Bestämmelser om att Bolagsverket ska agera på detta sätt bör tas in i aktiebolagslagen.
Delningens rättsverkningar
I 2019 års direktiv regleras utförligt rättsverkningarna vid de olika varianterna av delning. I huvudsak innebär de följande. Tillgångar och skulder ska övergå till de övertagande bolagen enligt vad som fastställts i delningsplanen. Vid partiell delning och delning genom separation ska en viss del av tillgångarna och skulderna behållas av det överlåtande bolaget. Vid fullständig delning ska aktieägarna i det överlåtande bolaget bli aktieägare i de övertagande bolagen. Vid partiell delning ska vissa aktieägare i det överlåtande bolaget bli aktieägare i de övertagande bolagen, medan åtminstone vissa av aktieägarna ska kvarstå i det överlåtande bolaget eller bli aktieägare i båda bolagen. Vid delning genom separation ska de övertagande bolagens aktier fördelas på det överlåtande bolaget. Vid fullständig delning ska det överlåtande bolaget också upphöra att existera (se artikel 160r.1 d).
De rättsverkningar som ska inträda enligt direktivet är något mer exakt angivna än vad som gäller vid en inhemsk delning (se 24 kap. 28 § aktiebolagslagen). I sak överensstämmer de emellertid med varandra och det råder ingen tvekan om att de svenska reglerna ska tillämpas på det sätt som anges i direktivet. De regler som gäller vid inhemsk delning bör därför vara tillämpliga även vid gränsöverskridande delningar.
Om en tillgång eller skuld i det överlåtande bolaget inte uttryckligen fördelas i delningsplanen, och om tolkningen av delningsplanen omöjliggör ett beslut om fördelning av tillgången eller skulden, ska tillgången eller skulden
218
enligt direktivet fördelas på samtliga övertagande bolag. Vid partiell delning eller delning genom separation ska tillgången eller skulden fördelas på samtliga övertagande bolag och på det överlåtande bolaget (artikel 160r.4). Det bör i aktiebolagslagen införas en bestämmelse av denna innebörd.
Rättsverkningarna ska enligt direktivet inträda vid den tidpunkt som har fastställts av lagstiftningen i den stat där det överlåtande bolaget har sin hemvist. En bestämmelse som motsvarar detta bör tas in i aktiebolagslagen. Tidpunkten får inte infalla före det att den behöriga myndigheten i det överlåtande bolagets medlemsstat har underrättats om att övertagande bolag har registrerats (artikel 160q). Det är naturligt att rättsverkningarna, när det överlåtande bolaget är svenskt, uppkommer när den avslutande registreringen i aktiebolagsregistret genomförs. En bestämmelse om det bör tas in i aktiebolagslagen.
Förenklad delning
I 2019 års direktiv finns det regler om ett förenklat förfarande vid gränsöverskridande delning genom separation. Reglerna sammanhänger med att en sådan delning i praktiken inte berör det överlåtande bolagets aktieägare, som förblir aktieägare i det överlåtande bolaget och därmed även indirekta ägare till det övertagande bolaget. Vid sådana delningar behöver delningsplanen inte innehålla vissa uppgifter, som framför allt rör utbyte och tilldelning av aktier. Det krävs inte heller någon styrelseredogörelse och reglerna om rätt till inlösen av aktier och om rätt att påkalla ytterligare ersättning gäller inte. Slutligen behöver inte kravet på revisorsyttrande tillämpas.
Det bör i aktiebolagslagen tas in bestämmelser med de undantag som enligt direktivet ska gälla vid delning genom separation. Vad gäller undantaget från kravet på revisorsyttrande kan det konstateras att medlemsstaterna enligt direktivet får införa allmänna borgenärsskyddande bestämmelser (se artikel 160j). Med hänsyn till intresset av borgenärsskydd finns det anledning att även vid delning genom separation uppställa vissa krav på revisorsgranskning. Granskningen bör emellertid vara begränsad, på motsvarande sätt som vid en förenklad inhemsk delning.
Behovet av förordningsändringar
Ett nytt regelverk för gränsöverskridande delningar behöver, på motsvarande sätt som när det gäller gränsöverskridande fusioner, kompletteras av föreskrifter på förordningsnivå. Dessa föreskrifter bör i allt väsentligt motsvara det som gäller för gränsöverskridande fusioner.
7 Gränsöverskridande ombildningar
Bestämmelserna om gränsöverskridande ombildningar i 2019 års direktiv saknar tidigare motsvarighet. En gränsöverskridande ombildning innebär att ett bolag med en viss nationalitet omvandlas till ett bolag med en annan nationalitet, varvid också bolagets säte flyttas. En sådan ombildning innebär inte i sig att bolagets verksamhet eller huvudkontor flyttas. Innebörden av ombildningen är i stället att bolagets rättsliga status förändras så att det
219
i fortsättningen kommer att bli underkastat ett annat nationellt bolagsrättsligt regelverk.
Det finns ingen direkt inhemsk motsvarighet till en gränsöverskridande ombildning, dvs. allmänna associationsrättsliga regler för att överföra sin verksamhet från en verksamhetsform till en annan. För ett bolag som vill åstadkomma en sådan förändring gäller i stället allmänna regler om bildande och avveckling av företag. För att genomföra direktivet i svensk rätt behöver det därför införas ett helt nytt aktiebolagsrättsligt regelverk för gränsöverskridande ombildningar.
På motsvarande sätt som när det gäller avsnittet om gränsöverskridande delningar (avsnitt 6) ligger fokus i detta avsnitt främst på skillnaderna jämfört med vad som föreslås när det gäller fusioner.
Den nya regleringens utformning
Regeringens förslag: Genom en gränsöverskridande ombildning ska ett svenskt aktiebolag, som inte är ett bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, kunna ombildas till en motsvarande juridisk person som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Ett regelverk om gränsöverskridande ombildningar ska införas i aktiebolagslagen. Regleringen ska i tillämpliga delar motsvara det som gäller vid andra gränsöverskridande förfaranden.
Till skillnad från det som gäller vid gränsöverskridande fusioner ska ombildningsplanen innehålla även en föreslagen vägledande tidsplan för den gränsöverskridande ombildningen. Vidare ska den till skillnad från vad som gäller vid andra gränsöverskridande förfaranden innehålla uppgifter om stimulansåtgärder och subventioner.
En annan skillnad är att någon revisorsgranskning inte ska behöva ske och något revisorsyttrande inte heller upprättas, om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till detta. Vidare ska en aktieägare som inte har fått sina aktier inlösta inte ha rätt att begära ersättning från bolaget.
När bolaget efter en ombildning ska ha sin hemvist i Sverige ska bolagets förenlighet med aktiebolagslagen kontrolleras av Bolagsverket vid registreringen av bolaget. Till en ansökan om en sådan registrering ska viss information och vissa handlingar bifogas. Rättsverkningarna av ombildningen ska i ett sådant fall uppkomma vid registreringen.
Dessutom ska, till skillnad från vid andra gränsöverskridande förfaranden, bolagets borgenärer ha möjlighet att väcka talan mot bolaget vid svensk domstol under två år efter det att ombildningen har fått verkan.
Ett beslut om gränsöverskridande ombildning ska inte omfattas av reglerna om vissa närståendetransaktioner.
Regeringens bedömning: Möjligheten att genomföra gränsöverskridande ombildningar förutsätter att det införs kompletterande föreskrifter på förordningsnivå. Förordningsregleringen bör i allt väsentligt motsvara det som gäller vid gränsöverskridande fusioner.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens (SOU 2021:18 s. 447–504). Utredningen föreslår ingen begränsning av
220
möjligheten för bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning att genomföra en gränsöverskridande ombildning. Av utredningens förslag följer att gränsöverskridande ombildningar omfattas av reglerna om vissa närståendetransaktioner.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. Sveriges Aktiesparares Riksförbund beklagar att direktivet inte möjliggör att det uppställs samma särskilda majoritetskrav för bolagsstämmans beslut vid en gränsöverskridande ombildning som uppställs för inhemska och gränsöverskridande fusioner samt inhemska delningar, i de fall det överlåtande bolaget är publikt och något av de övertagande bolagen är privat.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Definitionen av gränsöverskridande ombildning
En gränsöverskridande ombildning definieras i 2019 års direktiv som ett förfarande där ett bolag, utan att upplösas, avvecklas eller träda i likvidation, ombildar den rättsliga form under vilken det är registrerat i en utgångsmedlemsstat till en rättslig form i destinationsmedlemsstaten och överför åtminstone sitt säte till destinationsmedlemsstaten utan att förlora sin status som juridisk person (artikel 86b.2). Med utgångsmedlemsstat respektive destinationsmedlemsstat avses en medlemsstat där ett bolag är registrerat före respektive till följd av en gränsöverskridande ombildning (artikel 86b.3 och 4). I direktivet används begreppet ombildat bolag för ett bolag som har bildats i en medlemsstat till följd av en gränsöverskridande ombildning (artikel 86b.5). I bilaga II till direktivet anges det vilka bolagsformer som möjligheten till gränsöverskridande ombildning ska tillämpas på. För svensk del är det enbart aktiebolag som tas upp i bilagan.
En gränsöverskridande ombildning innebär således att ett svenskt, privat eller publikt, aktiebolag ombildas till ett utländskt bolag eller att ett utländskt bolag ombildas till ett svenskt aktiebolag. Det bildas alltså inget nytt bolag och inte heller upplöses det bolag som ska ombildas. I stället är det samma bolag som lever vidare i ombildad form, dvs. i form av en motsvarande juridisk person som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom EES än ditintills.
För att det enligt direktivet ska vara fråga om en gränsöverskridande ombildning krävs vidare att bolaget överför åtminstone sitt säte till destinationsmedlemsstaten (jfr artikel 86b.2). Regeringen gör samma bedömning som utredningen i fråga om innebörden av att ett bolag överför sitt säte, nämligen att detta bör förstås som bolagets registrerade säte. I den svenska lagen bör därför anges att ombildningen ska innefatta en flyttning av bolagets registrerade säte. Det bör alltså inte – lika lite som i direktivet – krävas att bolagets faktiska säte (t.ex. huvudkontoret eller platsen för verksamheten) flyttas till en annan medlemsstat.
Vid bildandet av ett privat aktiebolag eller senare kan det bestämmas att bolaget ska vara ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (s.k. svb-bolag). För ett sådant bolag gäller det särskilda lagregler som bl.a. begränsar bolagets möjlighet att dela ut vinst till sina ägare (se 32 kap. 5 §) och att på annat sätt föra över medel till andra företag i en koncern som bolaget ingår i (se 32 kap. 8 §). För svb-bolag gäller att de enbart kan delta som överlåtande bolag i en fusion eller delning om övertagande bolag
221
också är svb-bolag (se 32 kap. 11 och 12 §§). Detta innebär bl.a. att ett sådant bolag inte kan delta som överlåtande bolag i en gränsöverskridande fusion eller delning. Enligt regeringens mening bör det inte heller vara möjligt för ett svb-bolag att genomföra en gränsöverskridande ombildning.
Regleringen bör motsvara det som gäller för övriga gränsöverskridande förfaranden
När det gäller gränsöverskridande ombildningar finns det, till skillnad från vad som är fallet för fusioner och delningar, ingen befintlig nationell lagstiftning om inhemska ombildningar att utgå ifrån. För att genomföra direktivet i svensk rätt behöver det därför införas ett helt nytt aktiebolagsrättsligt regelverk för gränsöverskridande ombildningar.
Av systematiska skäl är det lämpligt att placera detta i anslutning till de båda kapitel i aktiebolagslagen som reglerar gränsöverskridande fusioner respektive delningar (23 och 24 kap. aktiebolagslagen). Regeringen föreslår därför att reglerna om gränsöverskridande ombildningar tas in som ett nytt 24 a kap.
Ändringsdirektivets artiklar om gränsöverskridande ombildningar motsvarar i huvudsak direktivets artiklar om gränsöverskridande fusioner och delningar. Av detta följer att det i stor utsträckning är samma eller i vart fall likartade principfrågor och överväganden som aktualiseras för de olika förfarandena. Frågorna bör därför som utgångspunkt behandlas på ett enhetligt sätt.
Mot den bakgrunden anser regeringen att det nya svenska regelverket för gränsöverskridande ombildningar i allt väsentligt bör motsvara den reglering som redan gäller eller som föreslås i propositionen för de båda andra förfarandena.
I likhet med utredningen anser regeringen att direktivet inte ger utrymme för att begränsa möjligheten för ett bolag att i samband med en ombildning byta bolagskategori från exempelvis ett svenskt publikt aktiebolag till en utländsk motsvarighet till ett svenskt privat aktiebolag. Detsamma gäller utredningens slutsats att ombildningsförfarandet enbart kan involvera ett enda bolag. Det bör alltså inte vara möjligt att genomföra en ombildning så att det efter förfarandet finns två eller flera bolag.
En särskild fråga är om beslut om gränsöverskridande ombildningar bör omfattas av de särskilda reglerna om vissa närståendetransaktioner i 16 a kap. aktiebolagslagen. Fusioner och delningar är enligt 4 § i det kapitlet undantagna från reglerna, eftersom de omfattas av krav på bolagsstämmobeslut och särskilda regler till skydd för minoritetsaktieägare (se prop. 2018/19:56 s. 92 och 93). Så är även fallet för gränsöverskridande ombildningar. Enligt regeringens mening bör därför även sådana beslut undantas från reglerna om vissa närståendetransaktioner.
Ombildningsplanen
Bestämmelserna i ändringsdirektivet om upprättande av en ombildningsplan motsvarar i allt väsentligt direktivets bestämmelser om upprättande av en fusionsplan eller delningsplan (se artikel 86d, artikel 122 respektive artikel 160d och övervägandena i avsnitt 5.3 och 6). Direktivets bestämmelser om ombildningsplanens innehåll skiljer sig i några avseenden från bestämmelserna om fusionsplanens. De huvudsakliga skillnaderna redo-
222
visas i det följande. Enligt direktivet ska ombildningsplanen innehålla den föreslagna vägledande tidsplanen för den gränsöverskridande ombildningen (artikel 86d d). Motsvarande krav saknas för gränsöverskridande fusioner men finns för gränsöverskridande delningar (se artikel 160d d). Se vidare om tidsplanen i avsnitt 6.
Vidare ska det enligt direktivet lämnas uppgifter om eventuella stimulansåtgärder som bolaget har varit föremål för eller subventioner som bolaget har mottagit under de senaste fem åren. Bestämmelsen saknar motsvarighet för de andra gränsöverskridande förfarandena. Begreppet stimulansåtgärder är brett och överlappar i viss mån begreppet subventioner. Någon ledning om bestämmelsens syfte eller närmare innebörd kan inte utläsas av direktivet. Från kommissionens sida har dock vid ett s.k. genomförandemöte uttalats att det för genomförandet av direktivet på denna punkt i princip är tillräckligt med ett krav på att det i planen lämnas en jakande eller nekande uppgift om huruvida bolaget har mottagit stöd och subventioner under de senaste fem åren. Redovisningen av stimulansåtgärder och subventioner kan därför göras mycket summarisk.
Det får antas att uppgiftskravet anknyter till de laglighetsprövningar som ska ske i de berörda medlemsstaterna och att kravet är tänkt att försvåra för ett bolag att genom upprepade ombildningar på ett otillbörligt sätt utnyttja nationella subventionssystem i flera olika medlemsstater. Den förväntade nyttan av detta måste dock vägas mot hur administrativt betungande det skulle vara för ett bolag att vid uppgiftslämnandet lämna mer ingående uppgifter om t.ex. olika stöd. Det framstår inte heller som givet att bolagets egna uppgifter om mottagna stöd eller stimulansåtgärder skulle kunna få någon större betydelse vid den otillbörlighetsprövning som Bolagsverket ska göra (se avsnitt 5.12.3).
Regeringen anser därför, likt utredningen, att det saknas anledning att i den svenska regleringen ställa mer långtgående krav än de som angavs vid det nämnda genomförandemötet. I frågan om vad som bör anses som stimulansåtgärder och subventioner i lagens mening, se författningskommentaren (avsnitt 14.1).
Styrelsens redogörelse
Bestämmelserna i ändringsdirektivet om att styrelsen vid en gränsöverskridande ombildning ska upprätta en rapport till aktieägare och arbetstagare överensstämmer i allt väsentligt med motsvarande bestämmelser för gränsöverskridande fusioner (se artikel 86e respektive artikel 124 och övervägandena i avsnitt 5.5). Även när det gäller gränsöverskridande ombildningar bör alltså rapporten i den svenska lagtexten betecknas som en redogörelse.
Vissa mindre skillnader förekommer dock avseende redogörelsens innehåll. Vid en gränsöverskridande ombildning aktualiseras inte något särskilt ombildningsvederlag, motsvarande fusionsvederlag eller delningsvederlag (se vidare nedan). Det innebär att begreppet kontantersättning i artikel 86i.1 måste antas ha en mera begränsad innebörd än i motsvarande artiklar avseende gränsöverskridande fusioner och gränsöverskridande delningar och enbart avse det inlösenbelopp som bolaget ska erbjuda en aktieägare inför en gränsöverskridande ombildning (om sådan inlösen, se avsnitt 5.10). Vid en gränsöverskridande ombildning aktualiseras inte
223
heller något utbytesförhållande mellan aktierna som det gör vid de andra gränsöverskridande förfarandena (jfr artikel 124.3b respektive artikel 160e.3b). De nya svenska bestämmelser som behöver införas med anledning av artikel 86e bör – med beaktande av sådana mindre skillnader – utformas på väsentligen samma sätt som de motsvarande bestämmelserna för gränsöverskridande fusioner (jfr de föreslagna 23 kap. 39–39 b §§).
Revisorsgranskningen
Bestämmelserna i ändringsdirektivet om att ombildningsplanen ska granskas av en oberoende sakkunnig motsvarar i allt väsentligt direktivets bestämmelser om granskning vid de andra gränsöverskridande förfarandena (se artikel 86f.1, artikel 125 respektive artikel 160f och övervägandena i avsnitt 5.8).
Den svenska regleringen av gränsöverskridande fusioner innehåller en bestämmelse om att granskningen även kan överlämnas till en av behörig myndighet utsedd gemensam sakkunnig. Direktivets reglering av gränsöverskridande ombildningar innehåller inte någon sådan möjlighet. Denna skillnad beror på att det vid ombildningar endast är ett bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet. Granskningen bör därför alltid göras av en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag.
Enligt direktivet ska det inte krävas någon revisorsgranskning eller något revisorsyttrande om samtliga aktieägare har samtyckt till det (se artikel 86f.3). Motsvarande gäller enligt direktivet vid gränsöverskridande fusioner. Av aktiebolagslagen följer emellertid att det även i en sådan situation ska genomföras en viss granskning i borgenärsskyddssyfte (se 23 kap. 11 § andra och tredje stycket). Detta har motiverats av bl.a. de särskilda risker som en fusion medför för borgenärerna (se prop. 2007/08:15 s. 91 och 92). I avsnitt 5.8.1 föreslår regeringen att denna granskning ska behållas.
Som utredningen konstaterar kräver direktivet att den svenska regleringen innehåller en bestämmelse om att en – fullständig – revisorsgranskning inte krävs när aktieägarna är ense om att avstå från den. Frågan är om det i den svenska lagen ändå bör ställas krav på en viss mindre granskning av det slag som gäller vid gränsöverskridande fusioner.
Vid en gränsöverskridande ombildning är riskerna för borgenärna av ett annat slag än vid fusion. Borgenärernas ställning eller möjlighet att få betalt av det bolag som ska ombildas påverkas inte av ombildningen i sig. Eftersom inte mer än ett bolag kan delta i förfarandet finns det inte heller några externa faktorer som kan påverka bolagets likviditet eller ekonomiska förhållanden i övrigt. De problem som kan uppstå för ett bolags borgenärer vid en gränsöverskridande ombildning är i stället framför allt relaterade till att den tillämpliga lagstiftningen ändras, t.ex. vad gäller bolagets kapitalskydd och förutsättningarna för indrivning av fordringar. Till detta kommer att det typiskt sett kan vara förenat med vissa svårigheter för borgenärer att tillgodogöra sig innehållet i lagstiftningen i en annan medlemsstat, liksom att använda sig av de möjligheter som den staten tillhandahåller för att göra fordran gällande (jfr även skäl 22 i ändringsdirektivets ingress).
Den sortens problem är dock inte möjliga att avstyra genom särskilda krav på revisorsgranskning. De svårigheter för borgenärerna som är hänförliga till en gränsöverskridande ombildning är i stället av sådan karaktär
224
att de lämpligen bör hanteras inom ramen för de allmänna borgenärsskyddsbestämmelser som föreslås (se nedan och avsnitt 5.11).
Regeringens slutsats är därför att någon revisorsgranskning inte ska behöva ske och något yttrande inte behöva upprättas, om samtliga aktieägare har samtyckt till det. Av tydlighetsskäl bör en bestämmelse med denna innebörd tas in i lagen.
Stämmans godkännande
I ändringsdirektivet anges det att det vid bolagsstämmans beslut att godkänna ombildningsplanen ska krävas en majoritet om minst två tredjedelar, dock högst nio tiondelar av de röster som är förenade med de på stämman företrädda aktierna eller det företrädda tecknade kapitalet. Under alla förhållanden får majoritetskravet inte vara högre än det som föreskrivs i nationell rätt när det gäller godkännande av gränsöverskridande fusioner (se artikel 86h.3). Som Sveriges Aktiesparares Riksförbund påpekar ger direktivet inte möjlighet att uppställa ett sådant särskilt strängt majoritetskrav som enligt aktiebolagslagen gäller vid fusioner som innefattar ett byte av bolagskategori från publikt till privat bolag (se 23 kap. 17 och 36 §§ i fråga om fusioner). Liksom när det gäller gränsöverskridande delningar (se avsnitt 6) anser regeringen att det framstår som lämpligast med ett enhetligt majoritetskrav som är tillämpligt oavsett omständigheterna i det enskilda fallet. Det bör motsvara det som enligt huvudregeln gäller vid delningar och fusioner, dvs. minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid stämman.
Liksom när det gäller gränsöverskridande delningar finns det inte anledning att utnyttja direktivets möjlighet att kräva att en ekonomiskt betungande klausul i en ombildningsplan eller ändring i bolagets stiftelseurkund ska godkännas av en berörd aktieägare (jfr artikel 86h.4).
Aktieägarskydd
Vid en gränsöverskridande ombildning lever det bolag som ombildas vidare, under en ny nationalitet. Förfarandet innebär varken att bolaget får nya ägare eller att befintliga aktieägare blir ägare till aktier i ett annat bolag. En gränsöverskridande ombildning innefattar således inte något utbyte av aktier. Följaktligen finns det inte heller någon möjlighet för de aktieägare som inte har lämnat bolaget i samband med förfarandet att på motsvarande sätt som vid andra gränsöverskridande förfaranden begära särskild ersättning från bolaget (jfr artiklarna 126a.6 och 160i.6 i direktivet samt de föreslagna 23 kap. 53 § respektive 24 kap. 54 § aktiebolagslagen).
På motsvarande sätt som vid gränsöverskridande fusioner och delningar bör dock de aktieägare som har röstat mot ombildningsplanen ha möjlighet att få sina aktier inlösta och även väcka talan vid domstol om ytterligare inlösenersättning (jfr artikel 86i).
Borgenärsskydd
Till skillnad från det som gäller vid andra gränsöverskridande förfaranden följer det av ändringsdirektivet att bolagets borgenärer vid en gränsöverskridande ombildning ska ha möjlighet att väcka talan mot bolaget i Sverige under två år efter det att ombildningen har fått verkan (artikel 86j.4). En sådan bestämmelse om svensk domsrätt, som gäller utöver det som anges i
225
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (den s.k. Bryssel I-förordningen) stärker skyddet för bolagets svenska borgenärer. Artikeln förutsätter att det införs en ny processrättslig bestämmelse som ger borgenärerna möjlighet att under två år efter ombildningen väcka talan mot bolaget vid svensk domstol, trots att bolaget inte längre har sitt säte i Sverige. Bestämmelsen bör tas in i aktiebolagslagen.
I övrigt bör borgenärsskyddet utformas på motsvarande sätt som vid andra gränsöverskridande förfaranden.
Den avslutande kontrollen av ombildningen när bolaget efter ombildningen ska ha sin hemvist i Sverige
Vid gränsöverskridande ombildningar är förfarandet uppdelat så att den stat som bolaget finns i innan ombildningen ska utföra de kontroller som ska göras före utfärdande av ombildningsintyg, samt utfärda ett sådant. Därefter genomförs en laglighetskontroll i den stat där bolaget ska ha sin hemvist efter ombildningen. Den behöriga myndigheten ska kontrollera att ombildningen är laglig enligt den del av förfarandet som regleras i den medlemsstaten och godkänna den gränsöverskridande ombildningen. Liksom vid en gränsöverskridande delning där det överlåtande bolaget finns i utlandet har Bolagsverket inget tidigare underlag när anmälan för registrering sker, och inga kontroller av bolaget har gjorts. Dessa kontroller måste genomföras vid registrering av ombildningen och bolaget i Sverige. Reglerna om denna kontroll och om det underlag som krävs för den bör utformas på samma sätt som föreslås gälla vid gränsöverskridande delningar (se avsnitt 6).
Ombildningens rättsverkningar
Enligt direktivet ska bolagets tillgångar och skulder övertas av det ombildade bolaget. På liknande sätt förhåller det sig med rättigheter och skyldigheter som följer av anställningsavtal. Det framgår också att aktieägarna förblir aktieägare i bolaget, om de inte utnyttjar sin rätt till inlösen (artikel 86r). Denna reglering kan framstå som onödig eftersom en gränsöverskridande ombildning inte förändrar bolagets juridiska identitet. Det finns dock inte tillräcklig anledning att vid det svenska genomförandet avvika från det som sägs i direktivet. Det bör därför införas bestämmelser om ombildningens rättsverkningar, som i relevanta delar utformas på samma sätt som vid gränsöverskridande fusioner.
Enligt ändringsdirektivet ska rättsverkningarna av en gränsöverskridande ombildning uppkomma vid den tidpunkt som fastställs i lagstiftningen i den stat där bolaget efter ombildningen ska ha sitt hemvist. I aktiebolagslagen bör det tas in en bestämmelse av denna innebörd. Det bör också tas in en bestämmelse om att rättsverkningarna uppkommer vid registreringen när bolaget efter ombildningen ska ha sitt säte i Sverige.
Behovet av förordningsändringar
Ett nytt regelverk för gränsöverskridande ombildningar behöver, på motsvarande sätt som när det gäller gränsöverskridande fusioner, kompletteras av
226
föreskrifter på förordningsnivå. Dessa föreskrifter bör i allt väsentligt motsvara det som gäller för gränsöverskridande fusioner.
8 Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande förfaranden
8.1 Det gällande regelverket
De nya reglerna om gränsöverskridande förfaranden gäller enbart själva bolagets rörlighet över gränserna. De förutsätter inte att företagen flyttar sin verksamhet eller delar av den utomlands. Gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar kan emellertid underlätta förflyttningar av företagens verksamhet över gränserna och kan därigenom få betydelse för de arbetstagare som arbetar i de berörda företagen. Ett antal artiklar i ändringsdirektivet innehåller därför bestämmelser som ålägger företagen skyldigheter i förhållande till arbetstagarna, såsom bestämmelser om hur och i vilket skede som företrädare för arbetstagarna ska informeras, bestämmelser om rätt till samråd (rätt att yttra sig i olika frågor) och rätt till medverkan i företaget (rätt till styrelserepresentation).
Ändringsdirektivet bygger i dessa delar på en reglering som tillkom redan i samband med EU-lagstiftningen om europabolag, dvs. Rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (SEförordningen) och Rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande (SE-direktivet), och som vidareutvecklades i samband med det tionde bolagsdirektivet från 2005 (sedermera 2017 års direktiv).
Genomförandet av det tionde bolagsdirektivet resulterade i bl.a. lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Genom lagen skapades ett grundläggande skydd för arbetstagarnas rätt till medverkan vid gränsöverskridande fusioner. En grundläggande tanke i regleringen är att arbetstagarnas rätt till medverkan inte ska gå förlorad med anledning av att ett bolag fusionerar med andra bolag inom EES.
Genom ändringsdirektivet sker flera ändringar i bestämmelserna om medverkan vid gränsöverskridande fusioner (artikel 133). Samtidigt införs motsvarande regelverk för gränsöverskridande delningar (artikel 160l) och gränsöverskridande ombildningar (artikel 86l).
227
8.2 Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner
8.2.1 Lagens tillämpningsområde
Regeringens förslag: Lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska gälla för företag som deltar i eller blir resultatet av en gränsöverskridande fusion om
• arbetstagarna i något av de företag som deltar i fusionen omfattas av bestämmelser om medverkan, eller
• det genomsnittliga antalet arbetstagare i något av företagen under de sex månaderna närmast före offentliggörandet av fusionsplanen uppgår till minst fyra femtedelar av det antal anställda som i respektive företags hemstat utlöser rätt till medverkan.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 513–517).
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det.
Skälen för regeringens förslag: Av direktivet framgår det att det bolag som uppstår genom en gränsöverskridande fusion ska omfattas av gällande bestämmelser om arbetstagares medverkan i den medlemsstat där dess säte är beläget (artikel 133). När ett företag som har deltagit i eller etablerats genom en gränsöverskridande fusion ska ha sitt säte i Sverige, ska alltså svenska regler om arbetstagarmedverkan gälla, dvs. som utgångspunkt reglerna i lagen om styrelserepresentation för de privatanställda.
Det finns enligt direktivets hittillsvarande lydelse emellertid två situationer då säteslandets lagstiftning inte ska gälla.
Det första undantaget är att säteslandets bestämmelser inte ska gälla om ett av de deltagande bolagen, under de sex månader som föregår offentliggörandet av fusionsplanen, har haft ett genomsnittligt antal arbetstagare som överstiger 500 och omfattas av regler om medverkan. I så fall ska i stället de nationella regler gälla som har utformats på det särskilda sätt som anges i vissa punkter i artikeln. I dessa punkter hänvisas till artiklar i annan EU-lagstiftning, med vissa modifikationer (de modifierade SE-bestämmelserna). Direktivet utesluter emellertid inte att nationell rätt utformas så att motsvarande regler gäller även när det angivna tröskelvärdet om 500 anställda inte har uppnåtts.
Enligt det andra undantaget ska säteslandets nationella bestämmelser inte heller gälla om den nationella lagen inte lever upp till vissa kriterier. I så fall ska i stället de modifierade SE-bestämmelserna gälla. Om säteslandets nationella lagstiftning motsvarar kriterierna, kan säteslandet däremot låta den nationella lagstiftningen gälla när antalet arbetstagare i det bolag som uppstår är mindre än 500.
De aktuella kriterierna är att nationell lagstiftning inte föreskriver en lägre nivå av medverkan än den nivå som redan gäller i de berörda fusionerande bolagen och att lagstiftningen ger arbetstagare i driftsenheter som är belägna i andra medlemsstater samma rätt till medverkan som arbetstagarna i säteslandet.
När direktivet genomfördes i svensk rätt konstaterades att det inte gav något handlingsutrymme i fråga om fusioner där minst ett av de fusione-
228
rande bolagen har fler än 500 arbetstagare och omfattas av bestämmelser för medverkan. Direktivet måste genomföras så att de modifierade SEbestämmelserna tillämpas i sådana fall. I fråga om fusioner med företag med färre än 500 arbetstagare var det däremot möjligt att tillämpa nationella regelverk, fastän detta skulle kräva vissa kompletteringar i lagstiftningen. Den dåvarande regeringen bedömde emellertid att det var olämpligt att införa trösklar och att direktivet därför borde genomföras på samma sätt för alla företag oavsett antalet anställda. Den nya lagen gjordes därmed tillämplig i alla fall där det förekommer rätt till medverkan i något av de fusionerande företagen (se prop. 2007/08:20 s. 41 och 42). För att bestämmelserna i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska gälla krävs därför att arbetstagarna i något av de deltagande företagen omfattas av bestämmelser om rätt till medverkan.
Bestämmelser om när arbetstagare i bl.a. svenska aktiebolag omfattas av rätt till medverkan finns i lagen om styrelserepresentation för de privatanställda. Regleringen innebär att arbetstagare i ett företag som har ingått kollektivavtal och som under det senast förflutna räkenskapsåret har sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare i Sverige har rätt till styrelserepresentation (se 4 och 6 §§). Sådan styrelserepresentation faller under definitionen av medverkan i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner (se 4 § nionde strecksatsen). Den lagen blir således tillämplig om ett svenskt bolag med kollektivavtal och minst 25 arbetstagare ingår i fusionen. Lagen blir också tillämplig när arbetstagare i något av de andra företagen i fusionen omfattas av rätt till medverkan enligt gällande regelverk i sina respektive hemstater.
Genom 2019 års direktiv försvinner avgränsningen till 500 arbetstagare. I stället sägs att eventuella gällande nationella bestämmelser om arbetstagarmedverkan inte ska gälla om ett av de deltagande bolagen under de sex månader som har föregått offentliggörandet av fusionsplanen har haft ett genomsnittligt antal arbetstagare motsvarande fyra femtedelar av den tillämpliga tröskelnivå som fastställts i lagstiftningen i den medlemsstat vars jurisdiktion omfattar det fusionerande bolaget och som utlöser arbetstagarnas rätt till medverkan.
För svensk del är alltså den gällande svenska tröskelnivån i praktiken 25 arbetstagare och gällande kollektivavtal. Direktivets nya lydelse innebär att denna gräns ska sänkas till 4/5 av 25, dvs. 20. Direktivets nya lydelse måste emellertid även förstås så att gränsen sänks till 4/5 av den nivå som gäller för respektive deltagande bolag i fusionen enligt bestämmelserna i någon av de berörda medlemsstaterna. Om ett svenskt företag deltar i den gränsöverskridande fusionen kommer rätten till medverkan därmed att kunna utlösas vid en ännu lägre nivå. Så blir fallet om rättsordningen i en annan medlemsstat som fusionen berör ger rätt till medverkan vid ett ännu lägre antal arbetstagare, exempelvis tio arbetstagare. Fyrafemtedelsregeln får då till följd att rätt till medverkan inträder vid åtta arbetstagare. Vilken nivå som faktiskt kommer att gälla beror alltså på vilka gränser för medverkan som gäller för övriga deltagande företag utifrån regelverken i berörda stater.
Lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner bör därför ändras så att fyrafemtedelsregeln får ett direkt genomslag. Regeringen föreslår att det av lagen ska framgå att den ska gälla när det genomsnittliga antalet arbetstagare i något av de företag som deltar i den gränsöverskridande fusionen omfattas av rätt till medverkan, eller när det genomsnittliga
229
antalet arbetstagare i något av de deltagande företagen under de sex månaderna närmast före offentliggörandet av fusionsplanen uppgår till minst fyra femtedelar av det antal anställda som i respektive företags hemstat utlöser rätt till medverkan.
8.2.2 Möjligheten att frivilligt tillämpa referensbestämmelser om arbetstagarmedverkan
Regeringens bedömning: De deltagande företagen bör ha samma möjlighet som i dag att frivilligt tillämpa referensbestämmelserna i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 517 och 518).
Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.
Skälen för regeringens bedömning: När säteslandets nationella regler om arbetstagarnas medverkan inte ska tillämpas, ska – enligt artikel 133.3 – arbetstagarnas medverkan i det företag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen samt arbetstagarnas inflytande över besluten om dessa rättigheter regleras av medlemsstaterna utifrån de principer och förfaranden som anges i ett antal uppräknade EU-rättsliga bestämmelser, gemensamt betecknade de modifierade SE-bestämmelserna. Dessa bestämmelser fungerar som ett slags referensbestämmelser som ska tillämpas för det fall att det inte träffas en överenskommelse om medverkan av annat slag. Referensbestämmelserna har i svensk rätt genomförts genom 32–40 §§ lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
Av artikel 133.4 a framgår att de relevanta organen i de fusionerande bolagen, vanligen styrelserna, ska ha befogenhet att utan föregående förhandlingar välja att direkt omfattas av referensbestämmelser för medverkan enligt lagstiftningen i den medlemsstat där det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen ska ha sitt säte. Genom 2019 års direktiv justeras artikelns ordalydelse så att detta gäller i de fall åtminstone ett av de fusionerande bolagen omfattas av ett system för arbetstagares medverkan i den mening som avses i SE-direktivet.
Artikel 133.4 a i 2017 års lydelse har införlivats med svensk rätt genom 22 § andra stycket lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Av den bestämmelsen framgår att de deltagande företagen får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan i det övertagande företaget. Om så sker ska, enligt 30 § 3, 32–40 §§ tillämpas.
Regeringen bedömer i likhet med utredningen att det saknas behov av författningsändringar till följd av den nya lydelsen av artikel 133.4 a.
230
8.2.3 Efterföljande inhemska förfaranden
Regeringens förslag: Reglerna i aktiebolagslagen om att lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska tillämpas även vid en inhemsk fusion som inom en viss tid följer på en tidigare gränsöverskridande fusion ska utvidgas till att gälla även när det tidigare förfarandet är en gränsöverskridande delning eller ombildning.
Tidsfristen för när lagen om arbetstagares medverkan ska tillämpas vid en inhemsk fusion efter ett gränsöverskridande förfarande ska förlängas till fyra år.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 519–520).
Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.
Skälen för regeringens förslag: Enligt direktivet ska det – om det företag som uppstår genom en gränsöverskridande fusion omfattas av ett system för arbetstagares medverkan – säkerställas att arbetstagarnas rätt till medverkan skyddas vid eventuella därpå följande inhemska fusioner. Direktivet uppställer dock en tidsgräns för detta. Enligt 2017 års direktiv är den tre år från det att den gränsöverskridande fusionen trädde i kraft.
I linje med detta anges i 2 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner att lagen gäller också vid en inhemsk fusion som sker inom tre år från det att en gränsöverskridande fusion har registrerats.
Paragrafen kompletteras av 23 kap. 25 § tredje stycket och 48 § tredje stycket aktiebolagslagen. Bestämmelserna i aktiebolagslagen får till följd att om en inhemsk fusion har föregåtts av en gränsöverskridande fusion får den inhemska fusionen registreras enbart om det finns avtal eller beslut om arbetstagarnas medverkan eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats. För att registrering ska kunna ske krävs vidare att det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot den ordning för medverkan som ska gälla till följd av lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Även aktiebolagslagens bestämmelser gäller under en tid av tre år från den gränsöverskridande fusionen.
Genom 2019 års direktiv förlängs den tidsfrist inom vilken arbetstagarnas rätt till medverkan ska föras över vid efterföljande inhemska fusioner från tre till fyra år. Motsvarande ändring behöver därför göras i aktiebolagslagen. Bestämmelserna bör dessutom utvidgas till att gälla även när det tidigare förfarandet är en gränsöverskridande delning eller en gränsöverskridande ombildning.
I avsnitt 8.3.7 behandlas de motsvarande bestämmelser som behöver införas i fråga om inhemska delningar.
8.2.4 Besked om att tillämpa referensbestämmelserna
Regeringens bedömning: Det behövs inga författningsändringar med anledning av direktivets krav på att ett bolag som deltar i fusionen ska meddela sina arbetstagare om bolaget väljer att tillämpa direktivets referensbestämmelser.
231
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 520).
Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.
Skälen för regeringens bedömning: De relevanta organen i de fusionerande företagen ska kunna välja att direkt omfattas av referensbestämmelserna för arbetstagarmedverkan utan att först förhandla om frågan (se artikel 133.4 a samt 22 § andra stycket och 30 § 3 lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner).
Enligt ändringsdirektivet krävs det att ett bolag som uppstår genom en gränsöverskridande fusion ska meddela sina arbetstagare om det väljer att direkt tillämpa referensbestämmelserna i SE-direktivet (motsvarande 32– 40 §§ lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner) eller om det vill inleda förhandlingar. Det finns redan ett sådant krav i 5 § i den nyss nämnda lagen. Det behövs därför inga författningsändringar i denna del.
8.3 Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande delningar och ombildningar
8.3.1 Lagen ska tillämpas även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar
Regeringens förslag: Lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska anpassas till att gälla även för arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Lagens rubrik justeras för att återspegla det nya tillämpningsområdet.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 522–527).
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.
Skälen för regeringens förslag
Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande delningar och ombildningar
Ändringsdirektivet innehåller bestämmelser om arbetstagarmedverkan också vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. De motsvarar i huvudsak vad som gäller vid gränsöverskridande fusioner. Bestämmelserna utgår från att varje övertagande respektive ombildat bolag under och efter förfarandet omfattas av de bestämmelser om arbetstagares medverkan som gäller i den medlemsstat där bolaget därefter har sitt säte (se artikel 160l.1 respektive 86l.1). På samma sätt som i fråga om gränsöverskridande fusioner innehåller emellertid direktivet bestämmelser som innebär att nationell reglering i vissa fall inte får tillämpas.
Nationella bestämmelser om arbetstagares medverkan i den medlemsstat där det övertagande eller ombildade bolaget ska ha sin hemvist ska sålunda inte gälla om det överlåtande eller ännu inte ombildade bolaget
232
under de sex månader som föregår offentliggörandet av delningsplanen eller ombildningsplanen har ett genomsnittligt antal arbetstagare motsvarande 4/5 av den tillämpliga tröskelnivå som fastställts i lagstiftningen i medlemsstaten för det överlåtande bolaget eller utgångsmedlemsstaten som utlöser arbetstagarnas rätt till medverkan (se artikel 160l.2 respektive artikel 86l.2).
Artiklarna om medverkan vid gränsöverskridande delningar och ombildningar skiljer sig i terminologiskt hänseende något från den motsvarande artikeln för gränsöverskridande fusioner på så sätt att det är tröskelnivån i det överlåtande bolagets hemstat respektive utgångsmedlemsstaten som avgör om det finns rätt till medverkan. Skillnaden är naturlig, eftersom det innan en gränsöverskridande delning eller ombildning har genomförts finns endast ett bolag, det överlåtande respektive ännu inte ombildade bolaget. Någon saklig skillnad finns alltså inte.
Sammantaget får alltså artiklarna 160l.2 och 86l.2 anses ha samma innebörd som den motsvarande artikeln för gränsöverskridande fusioner, artikel 133.2. I likhet med utredningen bedömer regeringen därför att direktivets bestämmelser om arbetstagarmedverkan vid gränsöverskridande delningar och ombildningar ska införlivas med svensk rätt genom att lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner görs tillämplig även vid gränsöverskridande förfaranden av dessa båda slag. Till följd av det bör lagens rubrik vara lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar.
Vad som gäller i fråga om arbetstagarmedverkan framgår av artikel 160l.3 respektive artikel 86l.3. Bestämmelserna, som väsentligen består av hänvisningar till SE-direktivet och annan EU-lagstiftning, motsvarar i huvudsak vad som gäller för gränsöverskridande fusioner. Frågan är om bestämmelserna innebär att det behövs några svenska särregler i förhållande till de regler som gäller vid gränsöverskridande fusioner.
Förhandlingsperioden
Enligt SE-direktivet har parterna en viss förhandlingsperiod till sitt förfogande för att träffa ett avtal om medverkan. Förhandlingsperioden börjar löpa så snart det särskilda förhandlingsorganet är inrättat och får pågå under sex månader. Parterna kan gemensamt besluta att förlänga förhandlingstiden så att den sammanlagt omfattar som längst ett år (artikel 5 i SE-direktivet). Motsvarande svenska bestämmelser för gränsöverskridande fusioner finns i 20 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
Också ändringsdirektivets regler om gränsöverskridande delningar och ombildningar hänvisar till artikel 5 i SE-direktivet (se artiklarna 160l.3 c och 86l.3 c.). Eftersom 20 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner kommer att omfatta även gränsöverskridande delningar och ombildningar behövs det inga särregler för dessa förfaranden i detta avseende.
Förhandlingsförfarandet
Artiklarna 3–5 i SE-direktivet innehåller bestämmelser om inrättandet av det särskilda förhandlingsorganet, avtalets innehåll och förhandlingarnas varaktighet. Dessa bestämmelser har till följd av regleringen i 2017 års direktiv avseende gränsöverskridande fusioner (jfr artikel 133.3 d) genomförts i 3 §
233
lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Genom att lagen görs tillämplig även i fråga om gränsöverskridande delningar och ombildningar uppfylls direktivets krav på att artiklarna 3–5 i SE-direktivet ska tillämpas även på dessa förfaranden.
Regleringen i 2019 års direktiv av gränsöverskridande delningar och ombildningar hänvisar också till artikel 6 i SE-direktivet. Av artikeln framgår att lagstiftningen i den stat där bolaget ska ha sitt säte ska gälla för förhandlingsförfarandet enligt artiklarna 3–5, om inte annat framgår av SE-direktivet. Regeringen bedömer liksom utredningen att det inte krävs någon tillkommande svensk lagreglering med anledning av hänvisningen till artikel 6.
Referensbestämmelser
Regleringen av gränsöverskridande fusioner hänvisar sedan tidigare till artikel 7.1 i SE-direktivet. Enligt den artikeln ska medlemsstaterna fastställa referensbestämmelser för arbetstagarinflytande i europabolag som ska uppfylla vad som sägs i direktivets bilaga. Referensbestämmelserna i lagstiftningen i medlemsstaten där bolaget ska ha sitt säte ska gälla från dagen för bolagets registrering, om parterna är eniga om detta. Bestämmelserna ska också gälla om inget avtal har ingåtts inom viss i direktivet angiven tidsfrist (sex månader eller ett år om parterna är överens om förlängd tid, se avsnitt 8.2.4) och om de behöriga organen, styrelsen, i vart och ett av de deltagande bolagen beslutar att godta att bestämmelserna ska gälla och fortsätter registreringen.
Motsvarande svenska bestämmelser finns för gränsöverskridande fusioner i 30 och 32–40 §§ lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Av 30 § framgår vad som gäller om avtal om arbetstagarinflytande inte träffas vid en gränsöverskridande fusion, medan själva referensbestämmelserna finns i 32–40 §§. Dessa bestämmelser ska tillämpas om parterna är överens om det, om ett avtal som uppfyller kraven i lagen inte har träffats när tidsfristen löpt ut eller om de deltagande företagen fattat beslut enligt 22 § andra stycket om att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan.
Även regleringen av gränsöverskridande delningar och ombildningar i 2019 års direktiv hänvisar till artikel 7.1 i SE-direktivet. När nu lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner föreslås gälla även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar, krävs det inte heller i denna del några särregler för dessa förfaranden.
Sekretess, skydd för arbetstagarrepresentanter, skadestånd och rättegång
I artiklarna 8, 10 och 12 i SE-direktivet finns bestämmelser om sekretess, skydd för arbetstagarrepresentanter och skyldigheter för medlemsstaterna att tillse att de bolag som omfattas av direktivet följer reglerna i detta.
Direktivsbestämmelserna om gränsöverskridande fusioner hänvisar till dessa artiklar (se artikel 133.3). Motsvarande bestämmelser om skydd för arbetstagarrepresentanter, tystnadsplikt och skadestånd samt rättegång vid uppkommen tvist har därför tagits in i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner (se 43–46 §§).
234
Också direktivsbestämmelserna om gränsöverskridande delningar och ombildningar hänvisar till artiklarna 8, 10 och 12 i SE-direktivet (se artikel 160l.3 f respektive artikel 86l.3 f).
Genom att bestämmelserna i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner görs tillämpliga även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar kommer svensk rätt att leva upp till direktivets krav utan att det behövs några särregler för delningar och ombildningar.
8.3.2 Förhandlingsdelegationen
Regeringens förslag: För att en förhandlingsdelegation ska kunna besluta om att avstå från förhandlingar vid en delning eller en ombildning, eller avbryta en sådan förhandling, ska det krävas att minst två tredjedelar av ledamöterna röstar för detta.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 524–525).
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen bedömer i likhet med utredningen att det inte behövs några särbestämmelser avseende förhandlingsdelegationens inrättande och funktion. Direktivets krav tillgodoses genom de befintliga bestämmelserna i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Liksom utredningen anser regeringen dock att majoritetskravet när en förhandlingsdelegation beslutar om att avstå från att inleda förhandlingar eller om att avbryta pågående förhandlingar i samband med gränsöverskridande delningar och ombildningar ska utformas annorlunda än vid gränsöverskridande fusioner. Det sker lämpligen genom en komplettering till 27 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner som reglerar motsvarande beslut vid gränsöverskridande fusioner.
8.3.3 Avtalsinnehållet i en förhandlingsöverenskommelse
Regeringens förslag: Om ett bolag bildas genom en gränsöverskridande delning eller genomför en gränsöverskridande ombildning, ska det i ett avtal om arbetstagarinflytande föreskrivas åtminstone samma nivå för arbetstagarinflytande som den som finns i det överlåtande bolaget respektive i bolaget före ombildning.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 528).
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.
Skälen för regeringens förslag: Artikel 4 i SE-direktivet reglerar vad ett avtal om medverkan ska innehålla. Regleringen av gränsöverskridande delningar och ombildningar hänvisar i flera hänseenden till denna artikel.
Hänvisningarna är delvis desamma som de som gäller för gränsöverskridande fusioner. Det gäller bl.a. artikel 4.2 som anger vilka moment som
235
ska regleras i avtalet. Den artikeln har, såvitt gäller gränsöverskridande fusioner, genomförts genom 29 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. I den delen behövs ingen ytterligare genomförandeåtgärd eftersom lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar.
Artiklarna 160l och 86l innehåller dock – till skillnad från den motsvarande regleringen för gränsöverskridande fusioner – också en hänvisning till artikel 4.4 i SE-direktivet. Innebörden av den artikeln är att det i ett avtal om arbetstagarinflytande ska föreskrivas åtminstone samma nivå för arbetstagarinflytande som den som finns i det bolag som ska ombildas till europabolag. En svensk lagregel som motsvarar artikeln har tagits in i 31 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag. Däremot finns det ingen motsvarande bestämmelse i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
Såsom 2019 års direktiv är utformat måste den princip som kommer till uttryck i artikel 4.4 i SE-direktivet tas in lagen såvitt gäller gränsöverskridande delningar och ombildningar, motsvarande den bestämmelse som finns i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag.
8.3.4 Samma rätt till medverkan efter som före ett gränsöverskridande förfarande
Regeringens förslag: När ett bolag bildas genom gränsöverskridande delning eller genomför en gränsöverskridande ombildning, ska arbetstagarna ha rätt till medverkan i samma omfattning som före delningen respektive ombildningen.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 529).
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.
Skälen för regeringens förslag: Genom hänvisningar i 2019 års direktiv till delar av en bilaga till SE-direktivet, som gäller för europabolag, framgår att medlemsstaterna förväntas införa vissa principer om omfattningen av arbetstagares medverkan efter en gränsöverskridande delning eller ombildning. En av dessa principer är att arbetstagarna, när ett europabolag bildas genom ombildning, har rätt till medverkan i samma omfattning som före ombildningen (se del 3 led a i bilagan till SE-direktivet).
Denna princip återspeglas i svensk rätt i 55 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag. Enligt den paragrafen ska, när ett europabolag bildas genom ombildning, arbetstagarna ha rätt till medverkan i samma omfattning som före ombildningen. Av 56 § samma lag följer att när ett europabolag bildas på annat sätt än genom ombildning, ska arbetstagarnas rätt att välja, utse, föreslå eller avvisa ett antal ledamöter i europabolagets förvaltnings- eller tillsynsorgan motsvara den högsta andel som gällde i något av de deltagande bolagen före registreringen.
Den senare bestämmelsen har en motsvarighet i 32 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Genom den bestämmelsen lever svensk rätt redan upp till det som i denna del följer av hänvisningen till SE-direktivet, såvitt gäller gränsöverskridande fusioner.
236
Lagen saknar dock en motsvarighet till 55 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag. Därmed uppfyller lagen inte det krav som i denna del följer av hänvisningen till SE-direktivets bilaga i 2019 års direktiv, såvitt gäller gränsöverskridande delningar och ombildningar. I likhet med utredningen anser regeringen därför att det i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner bör införas en motsvarighet till 55 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag.
8.3.5 Skydd mot missbruk av reglerna
Regeringens förslag: Reglerna om gränsöverskridande förfaranden ska inte få tillämpas i syfte att frånta eller förvägra arbetstagare rätt till arbetstagarinflytande.
Om det inom ett år från det att ett bolag har registrerats genom en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning sker väsentliga förändringar i bolaget, eller i dess dotterbolag eller filialer, ska förfarandet antas ha haft som syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande. Detta ska dock inte gälla, om bolaget visar andra skäl för förändringarna.
Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens (SOU 2021:18 s. 530). Utredningen föreslår att regeln ska gälla bara vid gränsöverskridande delningar och ombildningar.
Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. LO, TCO, Saco och PTK anser att bestämmelsen även bör gälla vid gränsöverskridande fusioner.
Skälen för regeringens förslag: Direktivets bestämmelser om gränsöverskridande delningar och ombildningar hänvisar – till skillnad från bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner – till artikel 11 i SE-direktivet (se artiklarna 160l.3 f och 86l.3 f). Enligt den artikeln ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen för att förhindra att europabolag missbrukas i avsikt att frånta arbetstagarna deras rätt till inflytande eller vägra att ge sådana rättigheter.
Artikel 11 i SE-direktivet har införlivats i svensk rätt genom 67 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag. I den paragrafen föreskrivs att reglerna om europabolag inte får tillämpas i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande. Det sägs vidare att om väsentliga förändringar i europabolaget, dess dotterbolag eller filialer inträffar inom ett år från det att europabolaget har registrerats och förändringarna är sådana att arbetstagarna skulle ha fått ett mer omfattande inflytande om förändringarna hade gjorts före registreringen av europabolaget, ska förändringarna anses vara gjorda i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande, om inte bolaget visar andra skäl för förändringarna. Det senare kan beskrivas som en presumtionsregel.
I lagförarbetena till 67 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag konstateras bl.a. att europabolag kan etableras på ett sådant sätt att arbetstagarna inte får någon rätt till medverkan eller mycket begränsad rätt till medverkan och att strukturella förändringar inom bolaget eller byte av sätesland därefter kan genomföras utan att detta förändrar arbetstagarnas rätt till medverkan. Om en sådan efterföljande strukturell förändring eller
237
bytet av sätesland har ingått i planen redan innan europabolaget etablerades men genomförs först sedan bolaget har registrerats i syfte att minimera arbetstagarnas rätt till inflytande, torde det vara ett förfarande som kan angripas genom SE-direktivets missbruksreglering (se prop. 2003/04:122 s. 86).
Av förarbetena framgår också att det hade förekommit omfattande diskussioner i kommissionens arbetsgrupp och att det då hade anförts att det i den nationella lagstiftningen borde införas en bevislättnad i form av en presumtionsregel. Enligt dessa diskussioner borde en sådan presumtionsregel gälla under ett år medan vanliga bevisregler borde gälla därefter. Den dåvarande regeringen uttalade att SE-direktivet borde genomföras på samma sätt i de olika EES-staterna om detta var möjligt samt att starkare skäl talade för en presumtionsregel än mot en sådan.
Av 2019 års direktiv följer att den princip som kommer till uttryck i artikel 11 i SE-direktivet ska gälla också vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. I likhet med utredningen anser regeringen att det inte finns anledning att välja en annan modell än den som valdes i det tidigare lagstiftningsärendet. Det bör därför införas en motsvarande bestämmelse i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Det finns emellertid inte skäl att begränsa den till gränsöverskridande delningar och ombildningar, utan den bör, som LO, TCO, Saco och PTK föreslår, även gälla för gränsöverskridande fusioner. Direktivet kan inte anses hindra detta.
8.3.6 Övertagande eller ombildade bolag ska ha en rättslig form som medger rätt till arbetstagarmedverkan
Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon särskild svensk författningsregel om att övertagande eller ombildade bolag ska ha en rättslig form som medger rätt till arbetstagarmedverkan.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 531 och 532).
Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.
Skälen för regeringens bedömning: För samtliga gränsöverskridande förfaranden som regleras i direktivet gäller att om något av de övertagande bolagen eller det ombildade bolaget ska omfattas av ett system för arbetstagares medverkan, ska bolaget vara skyldigt att anta en rättslig form som möjliggör att rätten till medverkan kan utövas (se artikel 133.6, artikel 160l.6 och artikel 86l.6). I detta får antas ligga att den medlemsstat där det övertagande respektive ombildade bolaget ska ha sitt säte får registrera bolaget endast under förutsättning att den lagstiftning som gäller för bolaget medger att ett system för arbetstagarmedverkan utövas. Vid registrering i Sverige måste det alltså tillses att företagsformen medger en sådan medverkan.
De svenska företag som uppkommer genom en gränsöverskridande delning eller en gränsöverskridande ombildning kommer alltid att vara aktiebolag. Aktiebolaget är en företagsform som medger arbetstagarmed-
238
verkan. Det behövs därför ingen särskild bestämmelse som motsvarar direktivet i denna del.
8.3.7 Efterföljande inhemska förfaranden
Regeringens förslag: Lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska tillämpas även vid en inhemsk delning som följer på en tidigare gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning, om delningen sker inom fyra år från det gränsöverskridande förfarandet.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 532).
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.
Skälen för regeringens förslag: Som berörs i avsnitt 8.2.3 ska lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner i viss utsträckning tillämpas även vid inhemska fusioner som följer på en gränsöverskridande fusion. De svenska bestämmelserna om detta går tillbaka på artikel 133.7. Den artikeln har genom 2019 års direktiv ändrats så att rätten till arbetstagarmedverkan nu ska gälla även vid delningar och ombildningar som genomförs inom fyra år efter den gränsöverskridande fusionen. Genom 2019 års direktiv har det också införts motsvarande bestämmelser i artikel 160l.7 och artikel 86l.7. Innebörden är sammantaget att bestämmelserna om arbetstagarmedverkan ska tillämpas även vid en inhemsk delning, om något av de företag som deltar i förfarandet omfattas av ett system för arbetstagarmedverkan och under de fyra föregående åren har deltagit i en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning.
I likhet med utredningen anser regeringen att lagstiftningen bör anpassas till detta genom ändringar i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner samt i aktiebolagslagen.
8.3.8 Skyddet för arbetstagarrepresentanter
Regeringens bedömning: Det behövs inga författningsändringar för att tillgodose direktivets krav på skydd för arbetstagarrepresentanter.
Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 533).
Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.
Skälen för regeringens bedömning: Liksom artikel 133 hänvisar artiklarna 86l och 160l i 2019 års direktiv till artikel 10 i SE-direktivet.
Hänvisningarna innebär att – när regelverket om arbetstagares rätt till medverkan är tillämpligt – nationella bestämmelser om skydd för arbetstagarrepresentanter måste tillämpas också när representanterna deltar i ett gränsöverskridande förfarande.
Bestämmelser om skydd för fackliga förtroendemän, av det slag som avses i SE-direktivet, finns i lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning
239
på arbetsplatsen. Enligt 43 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 och 6– 8 §§ i den förstnämnda lagen gälla på motsvarande sätt när arbetstagarrepresentanter som vanligtvis utför sitt arbete i Sverige utför uppgifter enligt lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Enligt de utpekade bestämmelserna får en arbetsgivare inte hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag eller ge förtroendemannen försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. Förtroendemannen har också rätt till den ledighet som krävs för uppdraget liksom rätt att behålla anställningsförmåner.
Eftersom regeringens förslag innebär att lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner blir tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar kommer bestämmelserna i lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen att bli tillämpliga även vid gränsöverskridande förfaranden av dessa slag. Några ytterligare författningsändringar är därför inte nödvändiga.
9 Ekonomiska föreningar
9.1 Direktivets tillämplighet på ekonomiska föreningar
När direktivet om gränsöverskridande fusioner genomfördes i svensk rätt konstaterade den dåvarande regeringen att det är möjligt att tillämpa direktivet på ekonomiska föreningar. Regeringen kom fram till att direktivet skulle tillämpas på vanliga ekonomiska föreningar, men däremot inte på bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar, som är särskilda former av ekonomiska föreningar (se prop. 2007/08:15 s. 64–67).
Ändringsdirektivet påverkar inte möjligheten att tillämpa reglerna om gränsöverskridande fusioner på ekonomiska föreningar. Liksom hittills ger dock direktivet även möjlighet att undanta kooperativa företag, dvs. ekonomiska föreningar, från dess tillämpningsområde (se artikel 120.2).
9.2 Behovet av lagändringar för ekonomiska föreningar
Regeringens förslag: Föreningslagens bestämmelser om gränsöverskridande fusioner ska anpassas till ändringsdirektivet på i huvudsak samma sätt som aktiebolagslagens motsvarande bestämmelser.
Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon motsvarighet i föreningslagen till de föreslagna bestämmelserna i aktiebolagslagen om att aktieägare i vissa fall ska kunna få sina aktier inlösta eller begära ytterligare ersättning.
Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 537).
240
Remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Gränsöverskridande fusioner
Regeringen anser, i likhet med utredningen, att det inte finns anledning att generellt begränsa ekonomiska föreningars möjligheter att delta i gränsöverskridande fusioner. Föreningslagens bestämmelser om fusioner mellan ekonomiska föreningar bör därför även i fortsättningen innehålla regler om gränsöverskridande fusioner. Bestämmelserna behöver dock anpassas till ändringsdirektivet. Något skäl att utöka tillämpningsområdet till att omfatta fler former av ekonomiska föreningar finns inte.
Föreningslagens bestämmelser om gränsöverskridande fusioner stämmer nära överens med motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen. Fusionsförfarandet är i allt väsentligt likadant och behovet av ändringar är i huvudsak detsamma. Föreningslagens bestämmelser bör därför i huvudsak ändras på samma sätt som motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen.
Vid fusion av ekonomiska föreningar finns det emellertid till skillnad från vid fusion av aktiebolag inte något lagstadgat krav på att fusionsvederlag ska utges (jfr prop. 2015/16:4 s. 175). Det finns därför inte anledning att införa en särskild regel om vederlagsfri fusion.
Vidare innehåller föreningslagen redan en möjlighet för en medlem som inte samtycker till en gränsöverskridande fusion att lämna föreningen. Medlemmen kan i en sådan situation säga upp sitt medlemskap inom en månad från föreningsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och, oavsett vad som anges i stadgarna, gå ur föreningen vid utgången av det räkenskapsår som slutar närmast efter en månad efter uppsägningen (se 16 kap. 27 och 30 §§). Med utträdet ur föreningen följer en rätt för medlemmen att bl.a. få ut sina medlemsinsatser (se 10 kap. 11 §). Även en medlem som inte har använt möjligheten att gå ur föreningen i samband med stämmans beslut att godkänna fusionsplanen har rätt att säga upp sitt medlemskap på sedvanligt sätt (se 4 kap. 7 §). Medlemmen kommer då normalt att få ut värdet av sin andel.
Om en medlem som går ur föreningen har en annan uppfattning än föreningen om det belopp som han eller hon har rätt att få ut kan denna fråga redan enligt den hittillsvarande regleringen prövas av domstol enligt reglerna om talan i tvistemål. Mot den bakgrunden anser regeringen att det saknas anledning att införa några särskilda regler som ger medlemmarna rätt att påkalla inlösen eller ytterligare kontantersättning.
Gränsöverskridande delningar och ombildningar
Direktivets bestämmelser om gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar har ett mer begränsat tillämpningsområde än bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner. De kan bara tillämpas på de företagsformer som anges i bilaga II till direktivet (se artiklarna 86b.1 och 160b.1). Ekonomiska föreningar ingår inte bland dessa företagsformer. Det finns därför inte förutsättningar att införa svenska bestämmelser, grundade på direktivet, som ger ekonomiska föreningar möjlighet att delta i gränsöverskridande delningar eller gränsöverskridande ombildningar.
241
10 Finansiella företag
10.1 Regleringen behöver anpassas efter ändringsdirektivet
Regeringens förslag: Den svenska regleringen av bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, försäkringsaktiebolag och tjänstepensionsaktiebolag ska anpassas till ändringsdirektivet.
Den svenska regleringen av kreditmarknadsföreningar, medlemsbanker, försäkringsföreningar, tjänstepensionsföreningar, ömsesidiga försäkringsbolag och ömsesidiga tjänstepensionsbolag ska anpassas till ändringsdirektivet endast beträffande gränsöverskridande fusioner.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 541).
Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.
Skälen för regeringens förslag
Det behövs ändringar i regelverken för finansiella företag
Regler om gränsöverskridande fusioner när det gäller finansiella företag finns i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, försäkringsrörelselagen (2010:2043) och lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Med anledning av ändringsdirektivet behövs vissa ändringar i regelverken även för dessa finansiella företag.
Finansiella företag som är aktiebolag ska ha möjlighet att genomföra gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar
I lagen om bank- och finansieringsrörelse, försäkringsrörelselagen och lagen om tjänstepensionsföretag finns det till att börja med bestämmelser om vissa särskilda kategorier av aktiebolag, nämligen bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, försäkringsaktiebolag och tjänstepensionsaktiebolag. Direktivets bestämmelser om gränsöverskridande förfaranden omfattar alla slag av aktiebolag. Den svenska regleringen behöver därför anpassas till ändringsdirektivet även vad gäller dessa särskilda slag av aktiebolag.
Anpassningen bör ske genom att de associationsrättsliga bestämmelser om gränsöverskridande fusioner, ombildningar och delningar som föreslås gälla för aktiebolag i allmänhet i huvudsak och så långt det är möjligt ska gälla också för finansiella aktiebolag. När det finns skäl för det bör emellertid dessa allmänna regler ersättas eller kompletteras av särbestämmelser.
Finansiella företag som tillämpar lagen om ekonomiska föreningar ska ha möjlighet att genomföra gränsöverskridande fusioner
I föreningslagen finns det bestämmelser om gränsöverskridande fusioner för ekonomiska föreningar. Som framgår av avsnitt 9.2 föreslår regeringen att dessa regler ska anpassas efter ändringsdirektivets krav. Av regleringen i de ovan nämnda finansiella lagarna följer att föreningslagens bestämmelser om gränsöverskridande fusioner i betydande utsträckning är tillämpliga även
242
på kreditmarknadsföreningar, medlemsbanker, ömsesidiga försäkringsbolag, försäkringsföreningar, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar. Det medför att också regleringen av dessa företagsformer behöver justeras avseende gränsöverskridande fusioner. Anpassningen bör ske genom att de associationsrättsliga bestämmelser om gränsöverskridande fusioner som föreslås gälla för ekonomiska föreningar i allmänhet i huvudsak görs tillämpliga också för de nämnda företagen.
Direktivets bestämmelser om gränsöverskridande delningar och ombildningar är inte avsedda för andra svenska företag än aktiebolag. Det kan därmed inte komma i fråga att införa bestämmelser om sådana gränsöverskridande förfaranden för finansiella företag som tillämpar föreningslagen.
10.2 Banker och kreditmarknadsföretag
Regeringens förslag: De hittillsvarande särbestämmelserna om gränsöverskridande fusion mellan bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag ska anpassas till ändringsdirektivet. Finansinspektionens särskilda roll vid tillståndsansökan ska behållas, liksom den särskilda utformning som borgenärsskyddsreglerna har. Det ska införas nya bestämmelser om gränsöverskridande delning och gränsöverskridande ombildning som i allt väsentligt ska motsvara det som gäller för fusioner.
Regleringen om gränsöverskridande fusioner för kreditmarknadsföreningar och medlemsbanker ska i allt väsentligt motsvara det som gäller för bankaktiebolag.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 546).
Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.
Skälen för regeringens förslag
Bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag
Fusionsförfarandet för bankaktiebolag skiljer sig i några avseenden från det som gäller för aktiebolag i allmänhet. Skillnaderna är bl.a. att ansökan om tillstånd att verkställa fusionen ska göras hos Finansinspektionen och inte hos Bolagsverket, att Finansinspektionen inom ramen för detta tillståndsärende ska pröva frågor om betryggande säkerhet för bolagens borgenärer och att fusionerande bolag omfattas av den tillståndsplikt och det krav på godkännande av bolagsordning som gäller för att få bedriva bank- eller finansieringsrörelse i Sverige.
Genomförandet av ändringsdirektivet bör när det gäller bankaktiebolag så långt det är möjligt utformas på samma sätt som när det gäller aktiebolag i allmänhet.
Den associationsrättsliga regleringen för kreditmarknadsbolag är utformad på så sätt att det som gäller för bankaktiebolag också gäller för kreditmarknadsbolag. De ändringar som införs när det gäller bankaktiebolag bör därför gälla även för kreditmarknadsbolag.
När det först gäller gränsöverskridande fusioner kan det konstateras att ett bankaktiebolag får delta i en sådan som överlåtande bolag endast under
243
förutsättning att det övertagande bolaget är en motsvarande juridisk person med hemvist i en annan stat inom EES (10 kap. 18 § lagen om bank- och finansieringsrörelse). I detta ligger att det utländska övertagande bolaget måste ha tillstånd att driva bankrörelse enligt den för bolaget gällande lagstiftningen. Detta villkor bör gälla även fortsättningsvis.
Dessutom bör för bankaktiebolag gälla de särskilda begränsningar av rätten att delta i en gränsöverskridande fusion som föreslås för aktiebolag i allmänhet (se avsnitt 5.2). Ett bankaktiebolag bör alltså inte få delta i en gränsöverskridande fusion om det är i konkurs, genomgår företagsrekonstruktion eller är i tvångslikvidation.
När det gäller själva fusionsförfarandet bör merparten av de bestämmelser som föreslås gälla för aktiebolag i allmänhet gälla också för bankaktiebolag. Redan enligt de hittillsvarande reglerna är dock bestämmelserna om borgenärsskydd vid en fusion utformade på ett annat sätt vid fusion mellan bankaktiebolag än vid fusion mellan vanliga aktiebolag. Det förfarande som gäller enligt aktiebolagslagen med underrättelse av och kallelse på borgenärer samt möjlighet till prövning i allmän domstol har inte ansetts praktiskt genomförbart när det gäller finansiella företag och har inte någon motsvarighet i lagen om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2008/09:180 s. 62 och 63 och prop. 2009/10:246 s. 264–267). I stället ska Finansinspektionen som ett led i tillståndsprövningen pröva om bolagens borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet (10 kap. 19 och 20–22 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse). Den befintliga ordningen får anses motsvara direktivets krav. Någon ändring i denna del behövs därför inte.
Det särskilda förfarande som ska föregå prövningen av om fusionen genomförs för ett otillåtet syfte bör tillämpas även vid gränsöverskridande fusioner som avser bankaktiebolag (se avsnitt 5.12.3). Eftersom det är Finansinspektionen som beslutar om tillstånd att verkställa fusionsplanen bör prövningen – inklusive den nya otillbörlighetsprövningen – dock utföras av Finansinspektionen och inte av Bolagsverket. Finansinspektionen bör ha samma möjlighet som Bolagsverket att anlita en oberoende sakkunnig.
Vidare måste det som en följd av ändringsdirektivet införas en reglering av gränsöverskridande delningar. Detta regelverk bör i huvudsak motsvara regelverket för gränsöverskridande fusioner. Finansinspektionen bör ha samma roll vid gränsöverskridande delningar som vid gränsöverskridande fusioner och beslutsordningen bör vara densamma. Detta innebär bl.a. att Finansinspektionen ska kontrollera att ett bankaktiebolag inte genom gränsöverskridande delning överlåter tillståndspliktig verksamhet till ett olämpligt bolag. Finansinspektionen bör, liksom vid gränsöverskridande fusioner, ha möjlighet att avslå en tillståndsansökan om det är motiverat av hänsyn till allmänintresset (jfr 10 kap. 22 § lagen om bank- och finansieringsrörelse).
Även borgenärsskyddet bör utformas i enlighet med det som föreskrivs för fusioner avseende bankaktiebolag. Detta avviker från det som gäller vid inhemska delningar av bankaktiebolag. Vid sådana delningar ska Bolagsverket inhämta ett yttrande från Finansinspektionen (10 kap. 28 §) och sedan överlämna ansökan till tingsrätten (10 kap. 29 §). Denna utformning av borgenärsskyddet har att göra med att en inhemsk delning kan innefatta både ett bankaktiebolag och vanliga aktiebolag (jfr prop. 2005/06:25 s. 91–93). En gränsöverskridande delning kan emellertid aldrig genomföras med ett befintligt bolag som övertagande bolag. Därmed finns det inte heller några andra borgenärer än borgenärerna i det bankaktiebolag som ska delas. Detta
244
utgör en betydande skillnad och motiven för den ordning som gäller för inhemska delningar av bankaktiebolag har därför inte bäring på en gränsöverskridande delning.
Mot denna bakgrund är det lämpligt att reglera borgenärsskyddet vid en gränsöverskridande delning av ett bankaktiebolag på samma sätt som borgenärsskyddet vid en gränsöverskridande fusion där ett sådant bolag deltar.
När det gäller de bestämmelser om laglighetsprövning som föreslås gälla för aktiebolag i allmänhet bör dessa kompletteras med en bestämmelse i lagen om bank- och finansieringsrörelse som länkar samman de bolagsrättsliga förutsättningarna för delning med de näringsrättsliga bestämmelserna om tillstånd. Bestämmelsen bör utformas så att det finansiella tillståndet utgör en förutsättning för registrering, om det aktiebolag som bildas genom delningen ska bedriva tillståndspliktig finansiell verksamhet.
Vid en gränsöverskridande fusion där ett bankaktiebolag deltar ska anmälan för registrering göras hos Bolagsverket när det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige. Det saknas skäl att införa en annan ordning för registreringen i Sverige av ett nybildat aktiebolag som är följden av en gränsöverskridande delning. Även i dessa fall bör, som följer av aktiebolagslagens allmänna regler, anmälan för registrering göras hos Bolagsverket (se 24 kap. 51 § aktiebolagslagen). Vid Bolagsverkets laglighetsprövning inför registreringen av ett nybildat aktiebolag som ska bedriva tillståndspliktig finansiell verksamhet bör Finansinspektionens beslut i tillståndsfrågan få avgörande betydelse för Bolagsverkets prövning.
Slutligen förutsätter direktivet också att även ett bankaktiebolag ska kunna genomföra en gränsöverskridande ombildning. Ett sådant förfarande aktualiserar på flera punkter samma slags frågor som gränsöverskridande delningar. Det gäller bl.a. frågor om möjligheten att uppställa särskilda begränsningar för genomförande och frågor om borgenärsskyddet. Det gäller också frågor om behovet av en svensk laglighetsprövning inför registreringen i Sverige av ett aktiebolag som är följden av en gränsöverskridande ombildning av en utländsk juridisk person som driver finansiell verksamhet som är tillståndspliktig i Sverige. De nya reglerna om ombildning av bankaktiebolag bör därför i allt väsentligt motsvara de nya reglerna om gränsöverskridande delningar.
Kreditmarknadsföreningar och medlemsbanker
För kreditmarknadsföreningar tillämpas i stor utsträckning föreningslagen, med vissa särskilda regler om fusion i lagen om bank- och finansieringsrörelse (se 12 kap. 1 och 13–19 §§). Dessa särskilda regler har i allt väsentligt samma innebörd som särbestämmelserna om fusion mellan bankaktiebolag respektive kreditmarknadsbolag. Det innebär att ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska göras hos Finansinspektionen och att det är Finansinspektionen som ska pröva att föreningarnas borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet. Det finns också särskilda avslagsgrunder som anknyter till det särskilda borgenärsskyddet och till allmänintresset. Regelverket för medlemsbanker följer i allt väsentligt regleringen av kreditmarknadsföreningar (se 10 a kap. 1 § första stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse).
245
Fusionsbestämmelserna för kreditmarknadsföreningar och medlemsbanker bör anpassas till ändringsdirektivet genom följdändringar som anknyter till de föreslagna ändringarna i föreningslagen. I sak motsvarar detta ändringarna av fusionsbestämmelserna för bankaktiebolag.
10.3 Försäkringsföretag
Regeringens förslag: Ändringsdirektivet ska genomföras för försäkringsaktiebolag på motsvarande sätt som för bankaktiebolag.
För ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar ska genomförandet ske på motsvarande sätt som för kreditmarknadsföreningar.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 556).
Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.
Skälen för regeringens förslag: Strukturen på regelverken i försäkringsrörelselagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse är likartade. I försäkringsrörelselagens associationsrättsliga regler finns det särbestämmelser om fusionsförfarandet för försäkringsföretag. Innebörden av dessa bestämmelser är för samtliga företagsformer bl.a. att ansökan om tillstånd att verkställa fusionen ska göras hos Finansinspektionen och inte hos Bolagsverket och att det vid behandlingen av en sådan ansökan ska prövas frågor om betryggande säkerhet för försäkringstagarna och andra borgenärer. Särregleringen innebär också att fusionerande bolag eller föreningar omfattas av den tillståndsplikt och det krav på godkännande av bolagsordning eller stadgar som krävs för att få bedriva försäkringsrörelse i Sverige.
De hittillsvarande bestämmelserna om fusion för de företagsformer som regleras i försäkringsrörelselagen motsvarar därmed i allt väsentligt de hittillsvarande bestämmelserna om fusion i lagen om bank- och finansieringsrörelse. När det gäller försäkringsaktiebolag finns det också särbestämmelser om inhemska delningar som i allt väsentligt motsvarar särbestämmelserna om inhemska delningar för bankaktiebolag i lagen om bank- och finansieringsrörelse (se 11 kap.1 och 31–44 §§försäkringsrörelselagen).
Mot denna bakgrund bör ändringsdirektivet genomföras i försäkringsrörelselagen på motsvarande sätt som föreslås i avsnitt 10.2 när det gäller lagen om bank- och finansieringsrörelse. Det innebär i fråga om försäkringsaktiebolag att de hittillsvarande bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner justeras, medan nya bestämmelser införs om gränsöverskridande delningar och ombildningar. När det gäller ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar innebär det att de hittillsvarande särbestämmelserna om gränsöverskridande fusioner justeras.
246
10.4 Tjänstepensionsföretag
Regeringens förslag: Ändringsdirektivet ska genomföras för tjänstepensionsaktiebolag på motsvarande sätt som för försäkringsaktiebolag.
För ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar ska genomförandet ske på samma sätt som för ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 558).
Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.
Skälen för regeringens förslag: De särbestämmelser om fusion som finns i 10 kap. 9–13, 39–44 och 60–64 §§ lagen om tjänstepensionsföretag motsvarar till sin innebörd de särbestämmelser om fusion som finns i försäkringsrörelselagen. För tjänstepensionsaktiebolag finns det också särbestämmelser om inhemsk delning, som hänvisar till försäkringsrörelselagens regler om delning av försäkringsaktiebolag (jfr 10 kap. 2 § lagen om tjänstepensionsföretag).
Regelverket för tjänstepensionsföretag bör anpassas till ändringsdirektivet enligt följande. När det gäller tjänstepensionsaktiebolag bör justeringar göras i de hittillsvarande särbestämmelserna om gränsöverskridande fusioner. Dessutom bör lagen om tjänstepensionsföretag tillföras nya särbestämmelser om gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar i form av hänvisningar till den reglering förslås gälla för försäkringsaktiebolag. När det gäller ömsesidiga tjänstepensionsbolag och försäkringsföreningar bör det göras justeringar i de hittillsvarande särbestämmelserna om gränsöverskridande fusioner.
11 Sanktioner
Regeringens bedömning: Direktivets bestämmelse om åtgärder och sanktioner för överträdelser av regelverket kräver inga författningsändringar.
Utredningens bedömning: Utredningen gör ingen bedömning av sanktionsfrågan.
Remissinstanserna uttalar sig inte i sanktionsfrågan. Skälen för regeringens bedömning: I ändringsdirektivet anges det att medlemsstaterna ska fastställa regler om åtgärder och sanktioner för överträdelser av nationella bestämmelser som har antagits enligt direktivet och vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas (se artikel 2).
Det anges också att medlemsstaterna får föreskriva straffrättsliga påföljder för allvarliga överträdelser samt att åtgärderna och sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.
Regeringen konstaterar att det viktigaste hindret mot överträdelser av reglerna om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar utgörs av det tillståndsförfarande som den föreslagna regleringen bygger på.
247
Den prövning som Bolagsverket gör av frågan om tillstånd att verkställa en fusions-, delnings- eller ombildningsplan syftar bl.a. till att motverka att gränsöverskridande förfaranden genomförs i strid med reglerna. Om regelbrott upptäcks ska ansökan inte bifallas och ett fusionsintyg inte utfärdas. En viss prövning görs också i samband med den avslutande registreringen efter ett genomfört förfarande.
Att ett gränsöverskridande förfarande alltså inte kan genomföras utan myndighetens godkännande utesluter emellertid inte att det kan finnas ett behov av sanktioner mot överträdelser och missbruk som begås medan ett förfarande pågår. Enligt regeringens mening innehåller svensk rätt tillräckliga sanktioner i detta avseende. Bland annat kan möjligheten att begära skadestånd av bolaget eller dess företrädare nämnas (se beträffande företrädarna 29 kap. 1 § aktiebolagslagen). Ett flertal av de överträdelser som kan tänkas begås i samband med ett gränsöverskridande förfarande är dessutom straffbelagda. Exempel på sådana straffbestämmelser är 9 kap. 1 § brottsbalken om bedrägeri, 10 kap. 5 § brottsbalken om trolöshet mot huvudman, 11 kap. 1 § brottsbalken om oredlighet mot borgenärer, 15 kap. 11 § brottsbalken om osant intygande och 2 § skattebrottslagen (1971:69) om skattebrott. För brott mot reglerna i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner gäller skadeståndsansvar enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet (se 45 § i den förstnämnda lagen).
Svensk rätt lever mot denna bakgrund upp till direktivets krav på åtgärder och sanktioner, utan ytterligare författningsändringar.
12 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 31 januari 2023.
Regeringens bedömning: Det bör inte införas några övergångsbestämmelser.
…
Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens (SOU 2021:18 s. 583 och 584).
Remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt artikel 3.1 i 2019 års direktiv ska medlemsstaterna senast den 31 januari 2023 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra direktivet. Bestämmelserna ska tillämpas av medlemsstaterna från och med samma dag. De föreslagna lagändringarna bör därför träda i kraft den dagen.
Av de tre gränsöverskridande förfarandena är det enbart gränsöverskridande fusioner som kan förekomma enligt den hittillsvarande regleringen. Det är således enbart beträffande gränsöverskridande fusioner som det skulle kunna finnas ett behov av att reglera övergångsfrågor.
248
Förslagen i propositionen innebär i stor utsträckning ändringar i förfarandebestämmelserna. Frågan är då vad som ska gälla om det vid ikraftträdandet pågår ett förfarande om en gränsöverskridande fusion. Det skulle t.ex. kunna inträffa att en bolagsstämma har beslutat att godkänna en fusionsplan men Bolagsverket ännu inte har lämnat tillstånd att verkställa planen. Som utredningen pekar på skulle ett alternativ vara att införa en övergångsbestämmelse av innebörd att förfaranden som har inletts före ikraftträdandet ska handläggas enligt äldre bestämmelser. Det skulle innebära att ett bolag som har inlett en fusion enligt de hittillsvarande reglerna skulle kunna gå vidare med förfarandet utan hinder av att de nya reglerna ställer ytterligare krav. Sannolikt skulle en sådan övergångsbestämmelse vara tillåten enligt direktivet.
Liksom utredningen konstaterar regeringen emellertid att en övergångsbestämmelse av den innebörden skulle riskera att skapa osäkerhet i förhållande till regleringen i andra medlemsstater. Vid en gränsöverskridande fusion måste förfaranden i minst två olika medlemsstater samordnas. De problem som detta innebär kan hanteras så länge de skilda nationella reglerna bygger på ett gemensamt direktiv. Det är däremot inte säkert att samordningen skulle fungera om ett av de bolag som deltar i fusionen genomför förfarandet enligt äldre bestämmelser och ett annat bolag genomför sin del av förfarandet enligt de nya bestämmelserna. Det går inte heller att förutse i vilken utsträckning som utländska myndigheter efter den 31 januari 2023 skulle acceptera ett svenskt fusionsintyg som utfärdas i ett förfarande enligt äldre bestämmelser, eller en fusionsplan som är förenlig med äldre bestämmelser men inte med 2019 års direktiv. Den nya regleringen bör därför gälla även när fusionsförfarandet har inletts före ikraftträdandet. Det innebär att ett fusionsförfarande som avser en gränsöverskridande fusion och som har inletts, men inte avslutats, före ikraftträdandet måste göras om. De nackdelar som detta orsakar kan emellertid minskas genom informationsinsatser som hjälper bolagen att anpassa sin planering av förestående gränsöverskridande fusioner.
Sammanfattningsvis bör det enligt regeringens mening inte införas några övergångsbestämmelser.
13 Konsekvenser
Regeringens bedömning: Förslagen skapar tydligare och mindre kostsamma processer för företag som genomför gränsöverskridande omstruktureringar jämfört med vad som krävs för att åstadkomma motsvarande omstrukturering med det hittillsvarande regelverket.
Den skärpta myndighetskontroll som införs motverkar att gränsöverskridande förfaranden används för brottsliga eller otillbörliga ändamål.
Skyddet för aktieägarna stärks genom förslagen. Borgenärerna får en något ökad börda att presentera stöd för sin sak, om de invänder mot att ett gränsöverskridande förfarande genomförs.
Arbetstagarnas rätt till information och medverkan vid gränsöverskridande förfaranden stärks. De företag som blir resultatet av ett gränsöverskridande förfarande ska respektera de rättigheter och skyldigheter
249
för arbetstagare som följer av anställningsavtal eller anställningsförhållanden, inklusive eventuella kollektivavtal som det ursprungliga företaget har ingått.
Förslagen förväntas innebära utvecklings- och investeringskostnader för Bolagsverket om ca sex miljoner kronor. Kostnaden kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Förslagen innebär också utökade uppgifter för flera myndigheter, däribland Bolagsverket, Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten. Kostnaderna kan hanteras inom befintliga ramar. Detsamma gäller eventuella kostnadsökningar för domstolarna.
Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens (SOU 2021:18 s. 561). Utredningen anser att den ökade kostnaden för
Bolagsverket bör finansieras med ökade anslag.
Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den. Regelrådet anser att konsekvensbeskrivningen sammantaget uppfyller kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, men efterfrågar ytterligare uppgifter om bl.a. storlek och bransch för berörda företag. Näringslivets Regelnämnd NNR efterfrågar en bedömning av vilka konsekvenser förändringarna av borgenärsskyddet får för företagen.
Skälen för regeringens bedömning
Vilka berörs av förslagen?
Det befintliga regelverket för gränsöverskridande fusioner i 23 kap. aktiebolagslagen och 16 kap. föreningslagen har tillämpats sedan 2008. Att motsvarande regelverk nu införs för gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar innebär en utbyggnad av reglerna som i allt väsentligt berör samma parter, dvs. företagens ägare, arbetstagare och borgenärer. Dessutom berörs flera statliga myndigheter som är eller kommer att vara en del i tillsynen över förfarandena.
Det saknas tillgängliga uppgifter om hur stora de företag som deltar i gränsöverskridande fusioner är, liksom om vilka branscher de är verksamma i. Det är därför inte möjligt att uppfylla Regelrådets önskan om en redovisning av sådana uppgifter. Förslagen, eller delar av dem, är dock tillämpliga på de allra flesta associationsformer i Sverige och därmed på en stor del av de svenska företagen, oberoende av storlek och bransch.
Införandet av gränsöverskridande delningar och ombildningar innebär utökade och förenklade möjligheter att flytta bolag till och från Sverige. Den ökade rörligheten över gränserna ger näringslivet bättre möjligheter till omstruktureringar, något som i förlängningen bör kunna bidra till den ekonomiska tillväxten.
Samtidigt föreslås Bolagsverket och andra myndigheter få nya möjligheter att kontrollera att de gränsöverskridande förfarandena inte används för brottsliga eller andra otillbörliga syften. Detta motverkar bl.a. ekonomisk brottlighet och skatteundandraganden och har därmed en brottsförebyggande effekt.
250
Hur påverkas antalet gränsöverskridande förfaranden av förslagen?
Utredningen redovisar att det från 2008 till november 2020 registrerades 287 gränsöverskridande fusioner av Bolagsverket. Det årliga genomsnittet under 2015–2020 var 25–30. När det gäller inhemska delningar, som enligt den hittillsvarande regleringen är den enda tillåtna formen av delning, registrerades det under 2015–2019 årligen 40–50 sådana.
Det är svårt att göra någon säker bedömning av vilken effekt förslagen får på svenska företags vilja att omstrukturera sig genom ett gränsöverskridande förfarande. Utredningens bedömning är att det inte finns anledning att anta att antalet gränsöverskridande fusioner kommer att öka mer än marginellt samt att det sannolikt inte kommer att röra sig om några större volymer av gränsöverskridande delningar och ombildningar, i vart fall inte fler än de gränsöverskridande fusionerna. Utredningen utgår i sina bedömningar från ett sammanlagt antal gränsöverskridande förfaranden om ungefär 100 per år. Regeringen har inte skäl att ifrågasätta denna bedömning.
För att sätta det uppskattade antalet gränsöverskridande förfaranden i ett sammanhang kan det nämnas att det i april 2022 fanns ca 706 000 aktiebolag registrerade i Sverige och att antalet inhemska fusioner 2019 uppgick till 3 883 och 2020 till 4 101.
Konsekvenser för företag, aktieägare och borgenärer
Det hittillsvarande regelverket för gränsöverskridande fusioner ställer inte krav på någon omfattande uppgiftsskyldighet eller några kapitalkrävande investeringar men är ändå förhållandevis komplicerat. Även med förslagen i propositionen kommer regleringen att vara komplex, trots att den tydligare än hittills kan ge svar på vissa av de frågor som kan uppkomma under ett gränsöverskridande förfarande. Sannolikt är det dock för de allra flesta företag inte möjligt att genomföra ett gränsöverskridande förfarande utan att anlita utomstående juridisk eller ekonomisk expertis. I jämförelse med de kostnader som skulle uppkomma om motsvarande omstruktureringar görs utan att de särskilda reglerna används bedöms dock den föreslagna ordningen ändå innebära en besparing för företagen.
När företagen får större möjligheter att röra sig över nationsgränserna ökar också kraven på skydd för andra inblandade parter. I de nya regelverken ingår därför flera bestämmelser om aktieägares rätt att lämna bolaget vid ett gränsöverskridande förfarande och att få sina aktier inlösta till ett korrekt fastställt belopp. Aktieägarna har dessutom möjlighet att väcka talan i domstol och få beloppen överprövade. Sammantaget bedöms skyddet för aktieägarna i samband med ett gränsöverskridande förfarande öka i förhållande till vad som enligt de hittillsvarande reglerna gäller vid en gränsöverskridande fusion.
Regelverket innefattar också bestämmelser om borgenärsskydd som innebär att borgenärer som har fordringar mot ett bolag som ska delta i ett gränsöverskridande förfarande har rätt till betryggande säkerheter för sina fordringar. Det är givet att detta kan innebära vissa extra transaktionskostnader för bolagen men i flertalet fall bedöms dessa bli mycket begränsade. Som en följd av direktivets utformning – med krav på att borgenärerna ska presentera trovärdiga uppgifter för sin sak – leder förslaget till att skyddet för borgenärerna blir något svagare än det skydd de har enligt de hittills-
251
varande reglerna om gränsöverskridande fusioner. De kreditgivare och andra företag som har fordringar på ett företag som genomför ett gränsöverskridande förfarande får en något ökad kostnad för att presentera stöd för sin sak. Eftersom förslagets utformning i denna del ligger mycket nära den hittillsvarande regleringen bör kostnadsökningen emellertid bli liten.
Den information som företagen ska lämna till arbetstagarna vid gränsöverskridande delningar och ombildningar är sådan information som behövs för att lagen om arbetstagares medverkan vid fusioner ska kunna tillämpas. Snarlika – om än inte lika omfattande – krav på information finns redan i det hittillsvarande regelverket för gränsöverskridande fusioner. För gränsöverskridande delningar och ombildningar införs nu krav på att företagen, om de avser att tillämpa referensbestämmelserna om medverkan utan att inleda förhandlingar med arbetstagarna, ska lämna information om detta. Dessutom ska information lämnas om i vilken omfattning och på vilket sätt medverkan ska gälla i det övertagande eller ombildade företaget samt om planerna för att genomföra delningen eller ombildningen och hur denna fortskrider. Liksom vid gränsöverskridande fusioner kan förslaget alltså innebära viss påverkan på den administrativa hanteringen för de företag som ska genomföra ett gränsöverskridande förfarande.
Konsekvenser för arbetstagare
Vid genomförandet av det tionde bolagsdirektivet från 2005 infördes bestämmelser om arbetstagares rätt till samverkan i det inledande skedet av ett gränsöverskridande förfarande samt rätt till varaktig medverkan genom styrelserepresentation. Regelverket är avsett att garantera arbetstagarna rätt till information om en förestående gränsöverskridande fusion, rätt att utse representanter i en förhandlingsdelegation och rätt till medverkan när fusionen väl genomförs. Genom förslagen i propositionen förstärks vissa av bestämmelserna om sådana rättigheter vid gränsöverskridande fusioner samtidigt som motsvarande rättigheter införs vid gränsöverskridande delningar och ombildningar.
Vid tillkomsten av lagen om arbetstagares medverkan vid fusioner konstaterades i lagförarbetena att lagen innebär att särskilda former för medverkan för arbetstagare kommer att gälla i övertagande företag efter en gränsöverskridande fusion (se prop. 2007/ 08:20). I propositionen uttalades att kostnaderna för att inrätta och utöva denna medverkan borde finansieras av de berörda företagen. Kontrollen av efterlevnaden av reglerna skulle huvudsakligen komma att skötas av berörda arbetstagare och företagsledningar. Detta bör enligt regeringens mening gälla även i fråga om de föreslagna lagändringarna.
Förslagen är även i dessa delar förhållandevis komplexa. De bygger emellertid på EU-regler som i allt väsentligt är tvingande för medlemsstaterna. Något utrymme för att välja en mindre komplicerad modell finns inte.
Av särskild betydelse för rätten till arbetstagarmedverkan är att den nivå då arbetstagarmedverkan ska finnas sänks till 4/5 av de nivåer som krävs enligt nationell lagstiftning i de deltagande staterna. Rätt till arbetstagarmedverkan enligt lagstiftningen i en stat där ett deltagande bolag har sin
252
hemvist medför dessutom att rätten till arbetstagarmedverkan också kommer att omfatta arbetstagare i samtliga övriga deltagande företag.
Förslagen är inte avsedda att påverka tillämpningen av lagen om anställningsskydd eller lagen om medbestämmande i arbetslivet. De bedöms inte heller på något annat sätt försätta arbetstagare i ett sämre rättsligt läge.
Det bör i detta sammanhang påpekas att en flytt av ett bolag genom ett gränsöverskridande förfarande inte behöver betyda att verksamheten eller bolagets driftställen flyttas, lika lite som en flyttning av verksamhet eller driftsställen förutsätter en flytt av bolaget. Kollektivavtal som har ingåtts med bolaget förblir således gällande, med den skillnaden att det vid exempelvis en gränsöverskridande ombildning blir samma bolag fast som en utländsk juridisk person som är avtalspart efter ombildningen.
I vilken utsträckning de nya möjligheterna att flytta bolag över gränserna i praktiken skulle kunna få negativa konsekvenser för arbetstagarnas möjligheter att tillvarata sina rättigheter – t.ex. därför att talan mot arbetsgivaren efter det gränsöverskridande förfarandet skulle behöva väckas i ett annat land än Sverige – är som utredningen påpekar svårt att bedöma.
Konsekvenser för Bolagsverket och Finansinspektionen
Utredningen utgår som nämns ovan från att antalet gränsöverskridande förfaranden hos Bolagsverket kommer att uppgå till totalt ca 100 per år, vilket motsvarar en ökning med ungefär 60 ärenden per år. Huruvida det verkligen blir så är beroende av svårbedömda faktorer som hur rörligheten för företag i EU och EES utvecklas i stort och vilka fördelar företagen uppfattar att de gränsöverskridande förfarandena erbjuder.
Som utredningen pekar på är det emellertid troligt att tillståndsärendena kan bli mer komplexa att handlägga jämfört med den hittillsvarande hanteringen av gränsöverskridande fusioner. Detta hänger inte minst samman med den otillbörlighetsprövning som Bolagsverket ska göra. Det sammanlagda resursbehovet kan därmed antas komma att öka. Storleken av dessa kostnadsökningar är dock svår att förutse.
Den ökade kostnaden för handläggningen hos Bolagsverket finansieras genom ansökningsavgifter. Som utredningen pekar på kan det när regelverket har tillämpats en tid finnas skäl att se över dessa avgifter. I dagsläget saknas det underlag för en sådan översyn.
De föreslagna lagändringarna innebär vidare att det i ökad utsträckning måste utbytas information mellan Bolagsverket och registreringsmyndigheterna i andra EES-stater. Vid gränsöverskridande fusioner skickar Bolagsverket redan i dag underrättelser om genomförda fusioner. Underrättelserna skickas automatiskt från Bolagsverket när en uppgift har registrerats om att fusionen är genomförd och fusionen därmed avslutad. På motsvarande sätt underrättas Bolagsverket om när fusionen är avslutad i ett annat EES-land. Underrättelserna sker via BRIS, systemet för sammankoppling av företagsregister (Business Registers Interconnection System). Lagändringarna innebär att kraven på underrättelser utökas.
Som en följd av förslagen måste därför det system som i dag används för att hantera gränsöverskridande fusioner byggas ut. Bolagsverket beräknar att kostnaderna för att möjliggöra ärendehantering av gränsöverskridande fusioner i enlighet med förslaget och för att etablera helt nya processer för hantering av gränsöverskridande delning och ombildning
253
uppgår till sex miljoner kronor. Kostnaderna innefattar utveckling av ärendehanteringssystemet, bl.a. tekniska möjligheter för att ta emot ärenden digitalt. Kostnaden kan hanteras inom Bolagsverkets befintliga ekonomiska ramar.
När det gäller ärenden om tillstånd att verkställa gränsöverskridande fusioner med finansiella företag redovisar utredningen att Finansinspektionen handlägger i genomsnitt fem ärenden per år. Det finns enligt regeringens mening inget som talar för att förslagen kommer att leda till en större ökning av detta antal, eller för att antalet gränsöverskridande delningar och ombildningar kommer att bli högre än antalet gränsöverskridande fusioner. Konsekvenserna för Finansinspektionen bedöms därför som begränsade. Förslagen ska finansieras inom befintliga ramar.
Konsekvenser för myndigheter som Bolagsverket och Finansinspektionen ska samråda med
Inom ramen för Bolagsverkets prövning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan, delningsplan eller ombildningsplan ska verket samråda med andra myndigheter som kan ha uppgifter av betydelse för prövningen. Den närmare regleringen av denna del av prövningen avser regeringen att införa på förordningsnivå. De myndigheter som kommer att beröras är först och främst Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Skatteverket.
Även Finansinspektionen förutsätts samråda med andra myndigheter vid sina prövningar av gränsöverskridande förfaranden. Det antal ärenden per år som detta innebär för berörda myndigheter är dock mycket litet. Den fortsatta framställningen utgår därför enbart från Bolagsverkets samråd.
För Ekobrottsmyndighetens del innebär regleringen att myndigheten kan behöva skapa en funktion som tar emot förfrågningar från Bolagsverket med anledning av förestående gränsöverskridande fusioner, delningar eller ombildningar. Denna centrala funktion ska kunna söka efter pågående utredningar mot företag eller personer i myndighetens register. Finns det inget att redovisa orsakas knappast mer än någon timmes arbete i ett ärende. Så kommer det sannolikt att vara i de allra flesta ärenden.
I ett begränsat antal fall kan det dock visa sig att det finns pågående brottsutredningar eller mål i domstol beträffande företaget eller dess företrädare. I så fall får frågan om utlämnande av uppgifter som omfattas av sekretess lämnas över för beslut av förundersökningsledaren. I det fallet krävs det något mer arbete. För beslut om utlämnande kan förundersökningsledaren behöva genomföra en noggrann genomgång av de handlingar som har lämnats in till Bolagsverket och den information som finns inom ramen för förundersökningen för att försöka bedöma om Ekobrottsmyndigheten har tillgång till någon information som är av betydelse för Bolagsverkets prövning i tillståndsärendet. Det kan också uppkomma sekretessfrågor att ta ställning till. I dessa fall kan det alltså bli fråga om en utökad arbetsinsats.
Om antalet förfrågningar från Bolagsverket uppgår till 100 per år bör arbetsinsatsen för funktionen som tar emot förfrågningarna inte överstiga 100 timmar per år. Högst en handfull förundersökningsledare hos Ekobrottsmyndigheten per år bör bli inblandade i att svara på Bolagsverkets förfrågningar. Den sammanlagda arbetstiden för dem avseende dessa
254
ärenden bedöms inte överstiga 25 timmar. Merkostnaden hos Ekobrottsmyndigheten kan alltså bedömas motsvara 100–150 arbetstimmar per år, vilket ryms inom befintliga ramar.
För Polismyndighetens del kommer Bolagsverkets begäran om yttrande i de allra flesta fall inte att innebära andra insatser än vissa registerslagningar avseende de bolag som förfarandet gäller och bolagens företrädare. I vissa fall kan en sådan registerslagning också medföra en kontakt med och ytterligare utredningar av tjänstemän vid t.ex. den underrättelseverksamhet som Polismyndigheten bedriver vid Ekobrottsmyndigheten. Med utgångspunkt i att antalet ansökningar om tillstånd till gränsöverskridande förfaranden sannolikt inte kommer att överstiga 100 per år bedömer regeringen att de kostnader som kan förväntas uppkomma för Polismyndigheten blir mycket begränsade och ryms inom befintliga ramar.
Skatteverket uppskattar i ett yttrande till utredningen att varje förfrågan från Bolagsverket kommer att innebära två timmars arbete. Kostnaden för att utföra arbetet med Bolagsverkets förfrågningar motsvarar arbetskostnaden för nedlagd tid. Arbetskostnaden per timme beräknas till 650 kronor. Med utgångspunkt i att antalet gränsöverskridande förfaranden inte kommer att överstiga 100 per år förväntas Skatteverkets kostnader inte överstiga 130 000 kronor per år. Förslagen innebär samtidigt att Skatteverkets uppgift att bedöma om verket bör agera för att tillfälligt hindra verkställandet av en fusionsplan utgår. De ökade kostnader som ändå kan uppstå för Skatteverket är inte större än att de ryms inom befintliga ramar.
Även när det gäller andra myndigheter – däribland Tullverket – som Bolagsverket inhämtar yttranden från kan kostnadsökningarna antas bli begränsade och rymmas inom befintliga ramar.
Konsekvenser för domstolarna och kommunerna
När det gäller konsekvenser för domstolarna gör regeringen följande bedömning. Inom varje gränsöverskridande förfarande fattas det överklagbara myndighetsbeslut. Det förekommer också bolags- eller föreningsstämmobeslut som kan klandras i domstol. Till detta kommer att en aktieägare som inte är nöjd med den ersättning som han eller hon får inom ramen för förfarandet kan vända sig till domstol för att få saken prövad. Dessutom ska ett ärende överlämnas till allmän domstol för prövning om en borgenär invänder mot att en fusionsplan, delningsplan eller ombildningsplan verkställs.
Eftersom regeringens förslag i absoluta tal kan antas leda till en förhållandevis liten ökning av antalet gränsöverskridande förfaranden (med omkring 60 per år) är det inte sannolikt att det sker någon större ökning av arbetsbördan för vare sig de allmänna domstolarna eller de allmänna förvaltningsdomstolarna.
När det särskilt gäller aktieägares krav på inlösen av aktier eller högre ersättning är det, som utredningen pekar på, svårt att bedöma hur många sådana mål som kommer att förekomma. Utredningen räknar med att det varje år kan bli fråga om något eller några mål och att det i enstaka fall kan handla om mål som involverar ett större antal parter och blir resurskrävande. Liksom utredningen gör regeringen dock bedömningen att det kommer att vara fråga om ett så litet antal mål att det inte påverkar de allmänna domstolarnas resursbehov.
255
Sanktionen för brott mot reglerna i lagen om arbetstagares medverkan vid fusioner är skadestånd. Detta överensstämmer med principerna i svensk arbetsrätt. Eventuella tvister som kan uppkomma vid tillämpningen av medverkandelagen ska handläggas vid Arbetsdomstolen. Utredningen redovisar att Arbetsdomstolen inte har prövat någon tvist med anledning av medverkandelagen sedan dess tillkomst 2008. Även om fler gränsöverskridande förfaranden genomförs med de nya reglerna finns det inte något som tyder på att antalet tvister i Arbetsdomstolen skulle komma att förändras nämnvärt.
Några särskilda konsekvenser för den kommunala sektorn kan inte förutses.
Konsekvenser för brottsligheten och för det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet
Den ökade rörligheten över gränserna för företag som förslagen möjliggör ställer krav på beredskap för att regelverket också kan komma att utnyttjas för otillbörliga eller brottsliga ändamål. Detta ställer i sin tur ökade krav på samverkan mellan svenska myndigheter och även med utländska myndigheter i de stater som företagen väljer att flytta till eller kommer ifrån.
Det finns inte skäl att anta att förslagen i sig skulle leda till brottslighet som inte ändå hade begåtts. Däremot kan regelverket bidra till svårigheter att utreda brottslighet. När ett företag flyttar utomlands försvårar det rent allmänt en svensk brottsutredning jämfört med om företaget finns kvar Sverige. Om de föreslagna bestämmelserna leder till ökad utflyttning av företag försämras därför möjligheterna för svenska myndigheter att utreda brott som begås i dessa företag. Svenska straffrättsliga sanktioner som näringsförbud och företagsbot kommer också att bli mindre verkningsfulla.
En relaterad fråga är att ökade möjligheter att flytta företag utomlands också innebär vissa risker för borgenärer och andra intressenter i det svenska företaget. Möjligheten att driva in en fordran kan i praktiken komma att minska. Även om otillbörliga syften kan förväntas förekomma endast i undantagsfall finns det behov av system som fångar upp dem, vare sig det handlar om otillåtna skatteupplägg eller kringgåenden av arbetstagarrättigheter.
Regeringen bedömer att de föreslagna regelverken – och i synnerhet den otillbörlighetsprövning som ska göras i varje enskilt fall – i huvudsak uppväger de angivna riskerna.
Övriga konsekvenser och behov av särskilda informationsinsatser
Förslagen bedöms inte få några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män. De bedöms inte heller i övrigt få några sociala eller miljömässiga konsekvenser.
Det är redan möjligt att genomföra gränsöverskridande fusioner. Som framgår av avsnitt 12 föreslås det inte några övergångsbestämmelser som skulle göra det möjligt att slutföra de gränsöverskridande fusioner som pågår vid ikraftträdandet. En konsekvens av det är att ett pågående fusionsförfarande kan behöva göras om. För att bolagen ska kunna anpassa sin planering efter detta krävs särskilda informationsinsatser i god tid före
256
ikraftträdandet. Det bör ankomma på Bolagsverket att inom ramen för sin vanliga verksamhet genomföra sådana informationsinsatser.
14 Författningskommentar
Regelverken för de tre gränsöverskridande förfarandena (fusion, delning och ombildning) är i hög grad utformade på liknande sätt. I författningskommentaren återspeglas det i att den huvudsakliga kommentaren finns i aktiebolagslagens (2005:551) kapitel om fusion (23 kap.). Kommentarerna till bestämmelserna om gränsöverskridande delning (24 kap.) och ombildning (24 a kap.) är utformade som hänvisningar till motsvarande bestämmelser om fusion. Endast när reglerna om delning eller ombildning avviker från reglerna om fusion kommenteras detta särskilt.
Om en bestämmelse om delning eller ombildning har sin motsvarighet i en bestämmelse om fusion som redan finns och inte ändras genom förslagen i propositionen, tas det i författningskommentaren in en hänvisning till fusionsregelns lagförarbeten.
Författningskommentaren till lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar utformas på motsvarande sätt med hänvisningar till aktiebolagslagen. När det gäller lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, försäkringsrörelselagen (2010:2043) och lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag finns den huvudsakliga kommentaren ofta i lagen om bank- och finansieringsrörelse, som kommentaren till de övriga lagarna hänvisar till.
Språkliga och redaktionella ändringar kommenteras inte särskilt. Avsaknaden av övergångsbestämmelser innebär att gränsöverskridande förfaranden som påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet ska genomföras enligt de nya reglerna.
14.1 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
1 kap. Inledande bestämmelser
Var det finns definitioner och förklaringar
9 § Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer:
absorption 23 kap. 1 §
apportegendom 2 kap. 6 §
avstämningsbolag
10 §
avstämningsförbehåll
10 §
byte av redovisningsvaluta 3 kap. 8 §
delning 24 kap. 1 §
delningsvederlag 24 kap. 2 §
dotterföretag
11 §
emissionsbeslut 11 kap. 2 §
emissionsbevis 11 kap. 4 §
257
fondaktie 11 kap. 4 §
fondaktierätt 11 kap. 4 §
fondaktierättsbevis 11 kap. 4 §
fondemission 12 kap. 1 §
fusion 23 kap. 1 §
fusionsvederlag 23 kap. 2 §
företrädesrätt 4 kap. 3 §
förköpsförbehåll 4 kap. 18 §
gränsöverskridande delning 24 kap. 30 §
gränsöverskridande fusion 23 kap. 36 §
gränsöverskridande ombildning 24 a kap. 1 § hembudsförbehåll 4 kap. 27 §
inlösenförbehåll 20 kap. 31 §
interimsbevis 6 kap. 9 §
kombination 23 kap. 1 §
koncern
11 §
konvertering 11 kap. 4 §
konvertibel 11 kap. 4 §
kvotvärde
6 §
lekmannarevisor 10 kap. 1 §
lösenbevis 22 kap. 13 §
maximikapital 3 kap. 1 §
minimikapital 3 kap. 1 §
moderbolag
11 §
omvandlingsförbehåll 4 kap. 6 §
sammanläggning av aktier 4 kap. 46 §
samtyckesförbehåll 4 kap. 8 §
stiftare 2 kap. 1 §
stiftelseurkund 2 kap. 5 §
särskild delgivningsmottagare 8 kap. 40 §
särskild firmatecknare 8 kap. 37 §
särskild granskare 10 kap. 21 §
teckningsoption 11 kap. 4 §
teckningsoptionsbevis 11 kap. 4 §
teckningsrätt 11 kap. 4 §
teckningsrättsbevis 11 kap. 4 §
tillämplig lag om årsredovisning 12 a § uppdelning av aktier 4 kap. 46 §
värdepapperscentral
10 b §
årsstämma 7 kap. 10 §
överskjutande aktier 4 kap. 47 §
Paragrafen innehåller en lista med ett antal begrepp, termer och uttryck som används i lagen. Listan kompletteras med begreppen gränsöverskridande delning och gränsöverskridande ombildning. Bestämmelser om sådana förfaranden tas in i 24 och 24 a kap. Övervägandena finns i avsnitt 6 och 7.
258
7 kap. Bolagsstämma
Majoritetskrav vid andra beslut än val
40 § I ärenden som inte avser val utgörs bolagsstämmans beslut av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller föreskrivs i bolagsordningen. I fall som avses i 42–45 §§ detta kapitel, 13 kap. 2 §, 14 kap. 2 §, 15 kap. 2 §, 16 kap. 8 §, 19 kap. 18 och 33 §§, 20 kap. 5 §, 23 kap. 17 §, 24 kap. 19 §, 24 a kap. 20 § samt 26 kap. 1 och 6 §§ får det dock i bolagsordningen endast föreskrivas längre gående villkor än som anges i nämnda bestämmelser.
I fråga om publika aktiebolag gäller även 59 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om majoritetskrav vid bolagsstämma. Ändringen är en följd av att det införs ett nytt majoritetskrav i 24 a kap. 20 §.
Stämmoprotokoll
48 a § Vid ett beslut av bolagsstämman att godkänna en fusions-, del-
nings- eller ombildningsplan som avser ett gränsöverskridande förfarande ska bolaget i protokollet eller i en bilaga till protokollet anteckna vilka aktieägare som har röstat mot förslaget att godkänna planen.
Paragrafen, som är ny, slår fast att bolaget är skyldigt att dokumentera vilka aktieägare som har röstat mot att godkänna en fusions-, delnings- eller ombildningsplan som avser ett gränsöverskridande förfarande. Den genomför delvis artiklarna 86i, 126a och 160i i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.10.
Med gränsöverskridande förfarande avses en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning. Paragrafen medför att bolaget behöver hålla omröstningen på ett sådant sätt att det går att dokumentera vilka aktieägare som har röstat nej till förslaget. Anteckningen kan göras antingen i protokollet eller i en bilaga till det.
51 § En talan enligt 50 § ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Talan får väckas senare när
1. beslutet är sådant att det inte kan fattas ens med samtliga aktieägares samtycke,
2. samtycke till beslutet krävs av samtliga eller vissa aktieägare och något sådant samtycke inte har getts, eller
3. kallelse till bolagsstämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för bolaget i väsentliga delar inte har följts.
Bestämmelserna i andra stycket om tiden för att väcka talan gäller inte i de fall som avses i 23 kap. 56 § första och tredje styckena, 24 kap. 61 § första och tredje styckena och 24 a kap. 38 §.
I paragrafen anges tidsfrister för att väcka talan mot ett bolagsstämmobeslut. Ändringen genomför delvis artiklarna 86t och 160u i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6 och 7.
Paragrafens tredje stycke ändras så att stycket hänvisar även till bestämmelser om tiden för att väcka talan mot ett stämmobeslut att godkänna en
259
delningsplan eller ombildningsplan vid ett gränsöverskridande förfarande. Dessa tidsfrister gäller i stället för andra stycket. Utöver fristen i första stycket gäller i fråga om en talan mot ett sådant beslut den begränsningen att talan aldrig får väckas efter det att ett beslut om tillstånd att verkställa fusions-, delnings- eller ombildningsplanen har fått laga kraft (se vidare prop. 2007/08:15 s. 126 och 127).
8 kap. Bolagets ledning
Styrelsen
2 § Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar. Om inte något annat följer av dessa lagar eller föreskrivs i denna lag, ska arbetstagarrepresentanter vid tillämpningen av denna lag jämställas med styrelseledamöter.
Paragrafen innehåller bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen. Ändringen är en följd av att 2008 års lag får en ny rubrik. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
Registrering
43 § Bolaget ska för registrering i aktiebolagsregistret anmäla
1. bolagets postadress,
2. vem som har utsetts till styrelseledamot, styrelsesuppleant, styrelsens ordförande, verkställande direktör, vice verkställande direktör och särskild delgivningsmottagare,
3. av vilka och hur bolagets firma tecknas. Anmälan ska innehålla uppgifter om postadress för de personer som anges i första stycket 2 och 3. Om postadressen avviker från personernas hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare innehålla en uppgift om de angivna personernas personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, ska detta anges.
Även den som anmälan gäller har rätt att göra anmälan enligt första stycket. Den som har utsetts till en sådan befattning som avses i första stycket 2 har även rätt att anmäla företrädarens avgång.
Paragrafen innehåller bestämmelser om registrering i aktiebolagsregistret. Ändringen i andra stycket är en följd av att 2008 års lag får en ny rubrik. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
16 a kap. Vissa närståendetransaktioner
Undantag från tillämpningsområdet
4 § Kapitlet gäller inte beslut om
1. arvode till styrelseledamöter enligt 8 kap. 23 a §,
2. ersättning till ledande befattningshavare enligt riktlinjer som avses i 8 kap. 51 §,
3. lån enligt 11 kap.,
260
4. emissioner enligt 12–15 kap. samt emissioner och överlåtelser enligt 16 kap.,
5. vinstutdelning enligt 18 kap.,
6. förvärv eller överlåtelse av egna aktier enligt 19 kap.,
7. minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap.,
8. lån enligt 21 kap.,
9. fusion enligt 23 kap., 10. delning enligt 24 kap., eller 11. gränsöverskridande ombildning enligt 24 a kap. Kapitlet gäller inte heller beslut med stöd av lagen (2015:1016) om resolution.
Paragrafen anger vilka beslut som är undantagna från de särskilda bestämmelserna i 16 a kap. om vissa närståendetransaktioner. Ändringen är en följd av att det i det nya 24 a kap. införs regler om gränsöverskridande ombildning. Övervägandena finns i avsnitt 7.
17 kap. Värdeöverföringar från bolaget
Begreppet värdeöverföring
1 § Med värdeöverföring avses i denna lag
1. vinstutdelning,
2. förvärv av egna aktier, dock inte förvärv enligt 19 kap. 5 §,
3. minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna, och
4. någon annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget.
I 23–25 kap. finns det särskilda bestämmelser om överföring av tillgångar i samband med fusion, delning och gränsöverskridande ombildning av aktiebolag och om utskiftning vid likvidation.
I paragrafen anges vad som i lagen avses med värdeöverföring. Ändringen är en följd av att det i det nya 24 a kap. införs regler om gränsöverskridande ombildning.
23 kap. Fusion
Fusion enligt 1 § andra stycket
Bolagsstämmans prövning av fusionsplanen
15 § Fusionsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i samtliga överlåtande bolag.
Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det övertagande bolaget begär det, ska fusionsplanen även läggas fram för att godkännas av bolagsstämman även i det bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att en uppgift om att fusionsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.
Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgiften om fusionsplanens registrering har kungjorts. Om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, får stämman hållas tidigare, dock tidigast två veckor efter kungörelsen.
Första–tredje styckena gäller inte vid en fusion där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag och alla aktieägare i bolagen har undertecknat fusionsplanen.
261
Paragrafen anger när fusionsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i de berörda bolagen. Ändringarna är enbart språkliga.
Ändringar i bolagsordningen
15 a § Om fusionen innebär att det behövs ändringar i bolagsordningen
ska dessa beslutas senast vid den bolagsstämma där fusionsplanen godkänns.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på stämman, ska ändringarna i bolagsordningen beslutas före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Paragrafen, som är ny, anger vid vilken bolagsstämma som ändringar i bolagsordningen med anledning av fusionen senast ska beslutas. Den genomför delvis artikel 126.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.9.
Paragrafen gäller för såväl inhemska som gränsöverskridande fusioner. Vid en fusion genom absorption är det ofta nödvändigt att ändra bolagsordningen för det övertagande bolaget. Genom paragrafen klargörs det att sådana ändringar ska beslutas senast vid den stämma som godkänner fusionsplanen. Ett godkännande av fusionsplanen kan således inte villkoras av bolagsordningsändringar som är avsedda att beslutas först vid ett senare tillfälle.
I vissa fall krävs det inte att fusionsplanen tas upp på en bolagsstämma för godkännande (se 15 § andra och fjärde styckena och 55 § första stycket 2). För sådana fall anges det att nödvändiga bolagsordningsändringar måste beslutas vid en stämma som hålls före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Tillhandahållande av fusionsplanen
16 § Om en fråga om godkännande av en fusionsplan ska läggas fram på en bolagsstämma enligt 15 § ska styrelsen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna under minst en månad eller, om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, minst två veckor före den bolagsstämma där frågan ska behandlas. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte.
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Under förutsättning att handlingarna hålls tillgängliga på bolagets webbplats får styrelsen, trots första stycket, välja mellan att hålla dem tillgängliga hos bolaget och att sända kopior av dem till aktieägarna.
Om det har inträffat väsentliga förändringar i något bolags tillgångar och skulder efter det att fusionsplanen upprättades men innan den läggs fram på bolagsstämman, ska styrelsen lämna upplysningar om detta på stämman innan frågan om godkännande av fusionsplanen avgörs.
I fråga om publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gäller även 57 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållande av fusionsplanen och övriga handlingar inför den bolagsstämma som ska behandla fusionsfrågan.
De hittillsvarande första och andra styckena slås samman. Fjärde stycket ändras till följd av att den hittillsvarande 53 § får en ny beteckning.
262
Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen
20 § Det övertagande bolaget eller, vid kombination, det äldsta av de överlåtande bolagen ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 14 § första stycket, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Följande handlingar ska bifogas ansökan:
1. en kopia av fusionsplanen med de handlingar som är bifogade den,
2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har underrättats enligt 19 § och, i de fall fusionsplanen enligt 14 § andra stycket inte behöver ges in för registrering, att samtliga aktieägare har undertecknat fusionsplanen, och
3. en kopia av protokollen från de bolagsstämmor som avses i 15 §.
Om sökanden inte har bifogat handlingarna ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.
Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan. Ändringarna genomför delvis artikel 123.1 andra stycket samt artikel 127.3 och 127.12 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.12.1 och 5.12.2.
Den nya fjärde meningen i första stycket motsvarar det hittillsvarande andra stycket. Punkt 1 ändras så att det tydliggörs att inte bara planen i sig utan även de handlingar som, enligt bestämmelserna i kapitlet, ska bifogas till denna ska ges in. Detta förtydligande utgör inte någon ändring i sak.
Andra stycket motsvarar det hittillsvarande tredje stycket.
I det nya tredje stycket anges det att Bolagsverket får kräva in de ytterligare uppgifter från bolaget som verket behöver för sin prövning av ansökan.
I 45 § finns det ytterligare bestämmelser om ansökan vid en gränsöverskridande fusion.
Registrering av fusionen
25 § Styrelsen för det övertagande bolaget ska anmäla fusionen för registrering i aktiebolagsregistret. Styrelsen ska även för registrering anmäla, vid absorption, aktiekapitalets ökning och, vid kombination, vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och lekmannarevisorer i bolaget.
Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd att verkställa fusionsplanen eller, när tillstånd lämnas av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft. Till anmälan ska det bifogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar har överlämnats till det övertagande bolaget.
Bestämmelserna i 48 a § andra stycket om att fusionen i vissa fall inte får registreras ska tillämpas, om
1. något av de bolag som deltar i fusionen eller något annat företag som genom fusion eller delning har gått upp i något av dessa bolag tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning,
263
2. den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar.
I paragrafen regleras styrelsens anmälan av fusionen för registrering. Ändringen i tredje stycket genomför artikel 133.7 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.12.2 och 8.2.3.
Av tredje stycket följer att ett tidigare gränsöverskridande förfarande kan utlösa en skyldighet att tillämpa de särskilda medverkandereglerna i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar även vid en inhemsk fusion. Enligt den hittillsvarande regleringen gäller detta enbart om det tidigare förfarandet har varit en gränsöverskridande fusion. Ändringen innebär att detsamma gäller om något av de bolag som deltar i fusionen tidigare har deltagit i en gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning. Vidare justeras den relevanta tidsfristen från tre till fyra år.
Gränsöverskridande fusion
Vad en gränsöverskridande fusion innebär
36 § Ett svenskt aktiebolag får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande fusion). En juridisk person ska anses ha en sådan hemvist om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.
Paragrafen innehåller en beskrivning av vad en gränsöverskridande fusion är. Det hittillsvarande andra stycket flyttas, med vissa förändringar, till den nya 36 a §.
Bestämmelser som ska tillämpas vid en gränsöverskridande fusion
36 a § Följande allmänna bestämmelser i detta kapitel gäller även för
en gränsöverskridande fusion:
– 1 § om vad en fusion innebär, – 2 § om fusionsvederlag, – 4 § om fusion när överlåtande bolag har gått i likvidation, – 5 § om särskilda rättighetshavares ställning, – 36 b § om vederlagsfri fusion, och – 36 c § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion.
För en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande bestämmelser om förfarandet:
– 37 och 38 §§ om fusionsplan, – 39–39 b §§ om styrelseredogörelse, – 10 § om kompletterande information, – 11–13 och 40–41 §§ om revisorsgranskning av fusionsplanen, – 41 a § om meddelande om att synpunkter får lämnas, – 14 § första stycket, 42 § och 42 a § om registrering av fusionsplanen, – 43 och 57 §§ om tillhandahållande av fusionsplanen,
264
– 43 a § om synpunkter som har lämnats med anledning av ett meddelande enligt 41 a §,
– 15 § första och andra styckena och tredje stycket första meningen om när fusionsplanen ska läggas fram för att godkännas på bolagsstämman,
– 15 a § om ändringar i bolagsordningen, – 17 § om majoritetskrav m.m., – 18 § om när frågan om fusion faller, – 44 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen, – 19 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer, – 20, 21, 45 och 45 c §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 45 b § om förordnande av oberoende sakkunnig, – 22 § om kallelse på bolagens borgenärer, – 23 och 45 a §§ om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 45 d och 45 e §§ om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 46 § om utfärdande av fusionsintyg, – 47–48 a §§ om registrering av fusionen, – 26 och 49 §§ om fusionens rättsverkningar, och – 27 § om när frågan om fusion faller, varvid det som i den paragrafen sägs om 25 § ska avse 48 §.
Vid en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande bestämmelser om aktieägares rättigheter:
– 50 § om aktieägares rätt till inlösen, och – 51–53 §§ om aktieägares rätt till ytterligare ersättning. I 55 § finns det bestämmelser om förenklad fusion.
Paragrafen, som är ny, innehåller en uppräkning av de bestämmelser som gäller för en gränsöverskridande fusion. Den motsvarar det hittillsvarande 36 § andra stycket men utformas med fyra stycken som tydligare avspeglar regelverkets struktur och förfarandets gång. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.
Liksom hittills bygger regleringen av gränsöverskridande fusioner på att flertalet av de bestämmelser i kapitlet som gäller för inhemska fusioner ska tillämpas även vid gränsöverskridande fusioner. Därutöver tillkommer flera bestämmelser i kapitlet som enbart reglerar gränsöverskridande fusioner. Samtliga dessa bestämmelser anges i den förevarande paragrafen. Det som i paragrafen anges om tillämpliga bestämmelser avser emellertid endast bestämmelser i detta kapitel och själva fusionsförfarandet. Övrig aktiebolagsrättslig lagstiftning gäller på vanligt sätt (t.ex. bestämmelserna om bolagsstämma i 7 kap.) och måste beaktas även i samband med en gränsöverskridande fusion.
Till följd av 2019 års direktiv införs det ett flertal nya bestämmelser som ska tillämpas vid gränsöverskridande fusion och som hänvisas till i denna paragraf. Hänvisningarna till följande bestämmelser är nya:
– 15 a § om ändringar i bolagsordningen, – 36 b § om vederlagsfri fusion, – 36 c § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion,
– 39 b § om styrelseredogörelse, – 41 a § om meddelande om att synpunkter får lämnas, – 42 a § om registrering av fusionsplanen,
265
– 43 a § om synpunkter som har lämnats med anledning av ett meddelande enligt 41 a §,
– 45 a § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 45 b § om förordnande av oberoende sakkunnig, – 45 c § om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen, – 45 d och 45 e §§ om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 48 a § om registrering av fusionen, – 50 § om aktieägares rätt till inlösen och – 51–53 §§ om aktieägares rätt till ytterligare ersättning. I första stycket anges vissa grundläggande förutsättningar som allmänt gäller vid fusion (1, 2, 4 och 5 §§). I stycket finns också en hänvisning till bestämmelsen om vederlagsfri fusion vid gränsöverskridande fusion genom absorption (36 b §), liksom till de särskilda begränsningar som gäller för ett aktiebolags möjligheter att delta i en gränsöverskridande fusion (36 c §). Ett aktiebolag som är i konkurs, genomgår företagsrekonstruktion eller är i tvångslikvidation får inte delta i en gränsöverskridande fusion.
I andra stycket anges de förfarandebestämmelser som ska tillämpas vid en gränsöverskridande fusion. Normalt ingår följande moment i förfarandet. Beskrivningen utgår från att endast ett svenskt bolag deltar i fusionen, men det finns inget som hindrar att två eller flera svenska bolag deltar i en gränsöverskridande fusion med ett eller flera utländska bolag.
• Styrelsen upprättar, tillsammans med motsvarande organ i det eller de utländska deltagande bolagen, en fusionsplan (37 och 38 §§).
• Styrelsen upprättar en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt för bedömningen av fusionens lämplighet (39–39 b §§).
• Till fusionsplanen bifogas vissa räkenskapshandlingar (10 §) och ett meddelande till bolagets intressenter (41 a §).
• Fusionsplanen och styrelsens redogörelse granskas av en revisor, som upprättar ett yttrande (11–13 och 40–41 §§).
• Bolaget ger in fusionsplanen med bifogade handlingar till Bolagsverket för registrering i aktiebolagsregistret, varpå en uppgift om registreringen kungörs (14 och 42 §§).
• Bolaget håller fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse elektroniskt tillgängliga för aktieägare m.fl. under minst sex veckor före den bolagsstämma som ska behandla frågan om godkännande av fusionsplanen (43 §).
• Bolagsstämman i överlåtande bolag (och i vissa fall övertagande bolag) godkänner fusionsplanen och beslutar om eventuella ändringar i bolagsordningen (15, 15 a och 17 §§, jfr 18 §).
• Bolaget underrättar sina kända borgenärer om att fusionsplanen har godkänts av stämman (19 §).
• Bolaget ansöker hos Bolagsverket om tillstånd att verkställa fusionsplanen (20 och 45 §§).
266
• Bolagsverket prövar om det finns förutsättningar att meddela tillstånd att verkställa fusionsplanen (23 och 45 a §§).
• Om Bolagsverket finner att det finns förutsättningar att ge tillstånd, utfärdar verket en kallelse på bolagets borgenärer (22 §). Dessa ges möjlighet att motsätta sig ansökan inom tre månader från registreringen av fusionsplanen (45 c §). Om en borgenär motsätter sig ansökan, överlämnar Bolagsverket ansökan till den tingsrätt som ska pröva borgenärernas rätt (23 och 45 d §§).
• När Bolagsverkets beslutat om tillstånd att verkställa fusionsplanen eller när en domstols motsvarande beslut har fått laga kraft, utfärdar Bolagsverket ett s.k. fusionsintyg (46 §).
• Fusionen registreras i den stat där det övertagande bolaget ska ha sin hemvist (48 §).
• Överlåtande bolag avregistreras i den eller de stater där de har haft sin hemvist (47 §).
Tredje stycket innehåller en upplysning om de särskilda bestämmelser till skydd för aktieägare som tas in i 50–53 §§. Fjärde stycket upplyser om att det finns särskilda bestämmelser om förenklad fusion i 55 §.
Vederlagsfri fusion
36 b § En gränsöverskridande fusion genom absorption får genomföras
vederlagsfritt, om
1. en person direkt eller indirekt innehar samtliga aktier i de fusionerande bolagen, eller
2. aktieägarna i de fusionerande bolagen innehar sina aktier och värdepapper till samma andel i samtliga fusionerande bolag.
Paragrafen, som är ny, anger när en gränsöverskridande fusion genom absorption får genomföras utan att nya aktier ges ut. Den genomför artikel 119.2 d i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.
Av paragrafen framgår att en gränsöverskridande fusion genom absorption i vissa fall får genomföras vederlagsfritt och därmed utan att nya aktier ges ut. Ett sådant förfarande innebär att det överlåtande bolagets tillgångar och skulder överförs till det övertagande bolaget utan att detta ger ut nya aktier. Något fusionsvederlag utgår således inte. Detta utgör en skillnad från vad som gäller för inhemska fusioner. En sådan fusion får genomföras utan vederlag enbart om samtliga aktieägare samtycker till det (jfr 1 §).
Av den förevarande paragrafen framgår det att en vederlagsfri gränsöverskridande fusion är möjlig i två fall. Det ena fallet (punkt 1) är när en person direkt eller indirekt innehar samtliga aktier i de fusionerande bolagen. När en person direkt innehar samtliga aktier i de fusionerande bolagen saknas det förstås andra aktieägare i bolagen. En sådan situation finns t.ex. när alla fusionerande bolag är helägda dotterbolag till samma bolag. När en person indirekt innehar samtliga aktier i de fusionerande bolagen ska de alla kontrolleras av den berörda personen, trots att han eller hon inte äger alla aktier. En sådan situation kan finnas om aktierna ägs av dels en fysisk person, dels av ett annat bolag som ägs av den fysiska personen. Andra varianter är också tänkbara.
267
Av 55 § framgår att en vederlagsfri fusion enligt punkt 1 omfattas av de förenklade regler som också gäller vid absorption av ett helägt dotterbolag.
Det andra fallet då vederlagsfri fusion är möjlig (punkt 2) är när aktieägarna i de fusionerande bolagen innehar sina aktier och värdepapper till samma andel i samtliga fusionerande bolag. I detta fall är det således fråga om flera fristående aktieägare i de fusionerande bolagen men deras ägande är fördelat på samma sätt i både det eller de överlåtande bolagen och det övertagande bolaget. Fusionen kommer därmed inte att påverka fördelningen av ägandet.
För vederlagsfria fusioner enligt punkt 2 gäller de ordinarie reglerna om gränsöverskridande fusioner. Det innebär bl.a. att det vanliga majoritetskravet gäller för ett bolagsstämmobeslut om godkännande av fusionsplanen (se 17 §).
Särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion
36 c § Ett aktiebolag får inte delta i en gränsöverskridande fusion om
det
1. är i konkurs,
2. genomgår företagsrekonstruktion, eller
3. är i likvidation på grund av ett beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §.
Paragrafen, som är ny, innehåller vissa begränsningar i ett aktiebolags rätt att delta i en gränsöverskridande fusion. Den genomför artikel 120.5 a och b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
Av paragrafen framgår att ett bolag som är i konkurs, genomgår företagsrekonstruktion eller är i likvidation på grund av ett beslut om tvångslikvidation inte får delta i en gränsöverskridande fusion.
Vad gäller konkurs (punkt 1) krävs inte att konkursbeslutet har fått laga kraft. Bolaget är i konkurs så snart ett beslut om detta har meddelats, och hinder mot att delta i en gränsöverskridande fusion inträder då omedelbart. Om högre rätt senare upphäver konkursbeslutet finns det inte längre hinder mot fusionen på denna grund.
När det gäller beslut om företagsrekonstruktion (punkt 2) infaller den relevanta tidpunkten – dvs. den då hinder mot att delta i en gränsöverskridande fusion inträder – omedelbart när rätten bifaller en ansökan om företagsrekonstruktion.
Även vid tvångslikvidation (punkt 3) inträder hindret mot att delta i en gränsöverskridande fusion omedelbart vid Bolagsverkets eller domstolens beslut.
Av 4 och 36 a §§ framgår att ett bolag som är i annan likvidation än tvångslikvidation inte heller får delta i en gränsöverskridande fusion, om skifte av bolagets tillgångar har påbörjats.
Av 45 a § framgår att Bolagsverket ska avslå ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen om det finns hinder mot fusionen enligt den förevarande paragrafen. Något fusionsintyg ska då inte utfärdas (se 46 §). Vad som gäller om det inte finns hinder mot fusionen vid tidpunkten för Bolagsverkets beslut om tillstånd att verkställa fusionsplanen, men ett sådant hinder uppstår innan fusionen har registrerats, behandlas i kommentaren till 48 a §.
268
Fusionsplan m.m.
38 § En fusionsplan enligt 37 § ska innehålla uppgifter om
1. de fusionerande bolagens form, företagsnamn och säte,
2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag och eventuell kontantersättning,
3. de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och förekommande värdepapper i det övertagande bolaget,
4. den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för sysselsättningen,
5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor aktier och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i det övertagande bolaget,
6. från vilken tidpunkt de fusionerande bolagens transaktioner bokföringsmässigt ska anses ingå i det övertagande bolaget,
7. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som innehavare av särskilda rättigheter i ett överlåtande bolag ska ha eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,
8. arvode och andra särskilda förmåner som ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare,
9. bolagsordningen för det övertagande bolaget, 10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till det övertagande bolaget och de överväganden som har gjorts vid värderingen,
11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för fusionen, och
12. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 50 § och på vilket sätt den ska utövas, med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som en inlösenanmälan ska skickas till.
Fusionsplanen ska också innehålla uppgifter om
1. de säkerheter som bolagens borgenärer erbjuds, i de fall de erbjuds sådana säkerheter, och
2. hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget, om en sådan process ska genomföras.
Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om det övertagande bolagets form, företagsnamn och säte samt om vilken handling som utgör stiftelseurkund för det övertagande bolaget.
I paragrafen anges vad fusionsplanen ska innehålla vid en gränsöverskridande fusion. Ändringarna genomför artikel 122 a, b, h, i, m och n i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
Första stycket punkt 2 justeras språkligt genom att ordet kontantersättning ersätter det hittillsvarande kontant betalning. Vad som avses är även fortsättningsvis det kontanta vederlag som kan ingå i fusionsvederlaget.
I punkt 8 utgår skyldigheten att lämna uppgifter om arvode och andra särskilda förmåner som lämnas till den som utför granskning av fusionsplanen. Sådana uppgifter behöver därmed enbart lämnas för en styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare.
Av den nya punkt 12 framgår att fusionsplanen även ska innehålla uppgifter om bl.a. den rätt till inlösen som en aktieägare har enligt den nya 50 § och det inlösenbelopp som erbjuds aktieägarna. Rätten till inlösen enligt 50 § innebär att den som äger aktier i ett bolag som ska delta i en fusion under vissa förutsättningar kan få sina aktier inlösta av bolaget mot ett särskilt inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i fusionsplanen, se vidare kommentaren till den paragrafen. Att fusionsplanen ska innehålla uppgifter om inlösenrätten innebär bl.a. att en översiktlig beskrivning av inlösenrätten ska lämnas, med en uppgift om det sista datum som en aktie-
269
ägare måste göra en inlösenanmälan för att inte gå miste om rätten till inlösen.
Av punkt 12 framgår vidare att fusionsplanen ska innehålla en uppgift om den elektroniska adress som inlösenanmälan ska skickas till. Bestämmelsen tillåter att bolaget självt väljer vilket elektroniskt alternativ det vill använda. Bolaget kan t.ex. ange en e-postadress eller tillhandahålla en anmälningsmöjlighet på sin webbplats.
Andra stycket får en ny utformning. Punkt 1 innebär att fusionsplanen i förekommande fall även ska innehålla uppgifter om de säkerheter som bolagens borgenärer erbjuds. Liksom vid inhemska fusioner ska bolaget underrätta sina kända borgenärer om beslutet att godkänna fusionsplanen (19 §). Bolagsverket ska sedan, när bolaget har ansökt om tillstånd att verkställa planen, kalla bolagets borgenärer (22 §). Om någon av dessa borgenärer motsätter sig ansökan, ska Bolagsverket överlämna ansökan till tingsrätten (23 §). Vid en gränsöverskridande fusion gäller i ett sådant fall att de borgenärer som har motsatt sig ansökan behöver lämna trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att deras fordringar inte ska bli betalda och att ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordringarna.
Om detta sker och det fusionerande bolaget i sin tur inte förmår visa att det inte finns någon sådan fara eller att betryggande säkerhet har ställts, ska allmän domstol avslå ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen (45 e §). Punkt
1 i
det förevarande stycket är avsedd att ge borgenärerna
underlag för att bedöma huruvida de bör godta eller motsätta sig fusionen. Det som i denna del anges i fusionsplanen kan också få betydelse för den bedömning som domstolen ska göra enligt 45 e §.
Bestämmelsen i punkt 2 motsvarar styckets hittillsvarande lydelse. Av tillägget i tredje stycket framgår det att det vid fusion genom kombination ska lämnas en uppgift i fusionsplanen om vilken handling som utgör stiftelseurkund för det övertagande bolaget. Om det övertagande bolaget ska ha sitt säte i Sverige är det fusionsplanen som är stiftelseurkund (se 37 § andra stycket). I så fall behöver det i fusionsplanen endast lämnas en upplysning om att fusionsplanen utgör stiftelseurkund för det nya bolaget. Om det nya bolaget i stället ska vara ett utländskt bolag kan det däremot krävas mer ingående upplysningar. Vad som är stiftelseurkund avgörs då av den andra medlemsstatens regelverk. Om stiftelseurkunden är ett särskilt dokument ska detta bifogas planen.
Styrelsernas redogörelser
39 § Styrelsen i vart och ett av de bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om fusionen är lämplig för bolagen.
I redogörelsen ska det ingå en beskrivning av fusionens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet och för dess borgenärer.
I redogörelsen ska det även ingå ett avsnitt med information för aktieägarna enligt 39 a § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 39 b §.
I stället för att upprätta en enda redogörelse får styrelsen upprätta två separata redogörelser för aktieägarna respektive arbetstagarna. Styrelsen behöver inte upprätta någon redogörelse alls om det följer av 39 a och 39 b §§ att det varken behöver upprättas ett avsnitt för aktieägarna eller ett avsnitt för arbetstagarna.
270
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen. Styrelsen ska informera aktieägarna om yttrandet oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte.
Paragrafen innehåller bestämmelser om den redogörelse för fusionen som styrelsen ska upprätta inför en gränsöverskridande fusion. Ändringarna genomför delvis artikel 124 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.
Första stycket innehåller en allmän beskrivning av vad redogörelsen ska innehålla. I stycket införs en bestämmelse om att redogörelsen särskilt ska beskriva fusionens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet. (jfr artikel 124.1 andra stycket i direktivet). Med detta avses bl.a. sådana konsekvenser för aktieägare och arbetstagare som beskrivs närmare i 39 a och 39 b §§. Redogörelsen ska också innehålla upplysningar om fusionens konsekvenser för bolagets borgenärer (jfr prop. 2007/08:15 s. 146, 147 och 178). Det hittillsvarande uttrycket sannolika konsekvenser ersätts alltså med enbart konsekvenser. Detta innebär i praktiken ingen ändring i sak.
Av det nya andra stycket framgår det att det i styrelsens redogörelse även ska ingå ett avsnitt med information för aktieägarna enligt 39 a § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 39 b § (jfr artikel 124.2 i direktivet). Se vidare kommentaren till de paragraferna.
I det nya tredje stycket anges det att styrelsen, i stället för att upprätta en enda redogörelse, får upprätta två separata redogörelser för aktieägarna respektive arbetstagarna. Bestämmelsen anknyter till det som sägs i 39 a och 39 b §§ om att särskilda aktieägaravsnitt respektive arbetstagaravsnitt i vissa fall inte behöver upprättas. Om det till följd av dessa bestämmelser inte behöver upprättas vare sig något aktieägaravsnitt eller något arbetstagaravsnitt, får styrelsen helt avstå från att upprätta en redogörelse.
Enligt fjärde stycket, som motsvarar den hittillsvarande fjärde meningen i paragrafen, ska styrelsen till sin redogörelse bifoga eventuella yttranden som har kommit in till bolaget från arbetstagarnas företrädare eller arbetstagarna själva. I bestämmelsens hittillsvarande lydelse anges det att denna skyldighet förutsätter att styrelsen har fått del av yttrandet i skälig tid. Uttrycket ersätts av i god tid (jfr artikel 124.7 i direktivet). Någon ändring i sak är inte avsedd (jfr prop. 2007/08:15 s. 147). Styrelsen är normalt inte skyldig att bifoga ett yttrande till redogörelsen, om det har kommit in så sent att arbetet med att administrera det fördröjer styrelsens arbete med att färdigställa redogörelsen. Bedömningen av vad som i praktiken får anses utgöra i god tid kan sägas närmast handla om bolagets praktiska möjligheter att fullgöra den extra administration som det inkomna materialet ger upphov till, utan att det fördröjer fusionsprocessen.
Det är naturligt att bolaget håller arbetstagarorganisationerna underrättade om det förestående fusionsförfarandet och att parterna då också enas om vid vilken tidpunkt som ett yttrande bör ges in för att kunna bifogas redogörelsen. Om yttrandet kommer in inom en på detta sätt överenskommen tid, får det alltid anses ha kommit in i god tid.
Rätten att få ett yttrande bifogat till styrelsens redogörelse tillkommer primärt arbetstagarnas företrädare. Med detta avses i första hand arbetstagarorganisationer med vilka bolaget är bundet genom kollektivavtal. Om något kollektivavtal inte har ingåtts har i stället de arbetstagarorganisatio-
271
ner som har medlemmar som är arbetstagare i bolaget rätt att yttra sig i frågan om den gränsöverskridande fusionen.
I stycket görs ett tillägg för den situationen att det helt saknas företrädare för arbetstagarna i bolaget, dvs. att ingen arbetstagare är medlem i någon arbetstagarorganisation. I ett sådant fall har var och en av arbetstagarna rätt att själv skicka in ett yttrande om fusionen till bolaget, som styrelsen då ska bifoga sin redogörelse. Om en arbetstagare självmant och i eget namn väljer att yttra sig trots att det finns arbetstagarföreträdare i bolaget, har bolaget ingen skyldighet att bifoga yttrandet till redogörelsen.
Vidare införs det i fjärde stycket en bestämmelse om att styrelsen ska informera aktieägarna om det inkomna arbetstagaryttrandet, oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte. Bestämmelsen får framför allt betydelse om någon redogörelse inte upprättas. I den situationen måste bolaget informera aktieägarna om yttrandet på något annat sätt, t.ex. genom att tillhandahålla aktieägarna det på bolagsstämman.
39 a § I avsnittet med information för aktieägarna enligt 39 § andra
stycket ska styrelsen beskriva
1. aktiernas utbytesförhållande och, i de fall en kontantersättning erbjuds, storleken på ersättningen samt den metod som har använts för att bestämma aktiernas utbytesförhållande och storleken på ersättningen,
2. fusionens konsekvenser för aktieägarna,
3. inlösenbeloppet vid inlösen enligt 50 § och den metod som har använts för att bestämma det, och
4. hur en aktieägare ska göra för att utöva sin rätt till inlösen enligt 50 § och till ytterligare ersättning enligt 51–53 §§.
Något avsnitt med information för aktieägarna krävs inte om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till att något sådant avsnitt inte ska upprättas.
Paragrafen, som är ny, behandlar aktieägaravsnittet i styrelsens redogörelse. Den genomför artikel 124.3 och 124.4 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.
Av första stycket, som ansluter nära till direktivets ordalydelse (artikel 124.3), framgår i fyra punkter vad avsnittet ska innehålla.
Av punkt 1 framgår att aktieägaravsnittet ska innehålla en beskrivning av aktiernas utbytesförhållande och kontantersättningen, om en sådan är aktuell. Det ska alltså anges hur många aktier i det övertagande bolaget som kommer att fås för en aktie i ett överlåtande bolag (utbytesförhållandet) och hur stort kontant utjämningsvederlag som därutöver kommer att utges. Styrelsen ska också i avsnittet beskriva den eller de metoder som bolaget har använt sig av för att komma fram till det aktuella vederlaget, både när det gäller utbytesförhållandet och kontantersättningen.
Enligt punkt 2 ska avsnittet även beskriva fusionens konsekvenser för aktieägarna. Det innebär att styrelsen ska lämna information om åtminstone de rättsliga konsekvenser som den gränsöverskridande fusionen kommer att få, t.ex. för aktieägarnas möjligheter att delta i ett stämmoförfarande och utöva minoritetsrättigheter.
Av punkt 3 framgår att avsnittet också ska innehålla en beskrivning av det särskilda inlösenbelopp som ett fusionerande bolag ska erbjuda en aktieägare och den metod som har använts för att fastställa beloppet (jfr 38 § första stycket 12 samt 50 och 51§ §).
272
Punkt 4 avser en aktieägares rätt att inför en förestående gränsöverskridande fusion lämna sina aktier i bolaget i utbyte mot det särskilda inlösenbelopp som bolaget har erbjudit. På samma sätt som när det gäller punkt 1 och 2 kommer beskrivningen av rätten till inlösen delvis att överlappa de uppgifter som fusionsplanen ska innehålla (jfr 38 § första stycket 12). En beskrivning enligt punkt 4 ska avse hur en aktieägare ska göra för att utöva sin rätt att få aktier inlösta och ytterligare ersättning enligt 50–53 §§. Det innebär att styrelsen i redogörelsen ska lämna en närmare beskrivning av inlösenförfarandets olika steg och tillhandahålla aktieägarna den rättsliga och praktiska information som krävs för att de ska kunna bevaka sin rätt.
Redogörelsen ska i denna del kunna fungera som en handbok för aktieägarna, som inte ska behöva söka kompletterande information på annat håll.
Andra stycket innehåller ett undantag från skyldigheten att upprätta en redogörelse enligt första stycket (jfr artikel 124.4 i direktivet). För att undantaget ska bli tillämpligt måste bolaget visa att samtliga aktieägare har samtyckt till att något aktieägaravsnitt inte ska upprättas, vilket aktualiseras när bolaget ansöker hos Bolagsverket om tillstånd att verkställa fusionsplanen. I praktiken förutsätter det att bolaget till Bolagsverket ger in ett stämmoprotokoll som utvisar samtliga aktieägares närvaro och enhälliga beslut i frågan, eller en annan handling med motsvarande innebörd som har undertecknats av samtliga aktieägare.
Av 39 § tredje stycket framgår det att styrelsen inte behöver upprätta någon redogörelse alls om både undantaget enligt det aktuella stycket och undantaget enligt 39 b § andra stycket är tillämpliga.
39 b § I avsnittet med information för arbetstagarna enligt 39 § andra
stycket ska styrelsen beskriva
1. fusionens konsekvenser för anställningsförhållandena och eventuella åtgärder som vidtas till skydd för dessa förhållanden,
2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet, och
3. de förhållanden som anges i 1 och 2 i fråga om eventuella dotterföretag.
Något avsnitt med information för arbetstagarna krävs inte om samtliga arbetstagare ingår i bolagets styrelse.
Paragrafen, som är ny, behandlar arbetstagaravsnittet i styrelsens redogörelse. Den genomför artikel 124.5 och 124.8 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.
Första stycket ansluter nära till direktivets ordalydelse (artikel 124.5).
Den beskrivning som ska lämnas enligt punkt 1 innefattar uppgifter om fusionens konsekvenser för anställningsförhållandena i bolaget. Styrelsen ska lämna närmare uppgifter om vilka effekter fusionen kommer att få när det gäller verksamhetens ledning och beträffande personal, utrustning och lokaler före och efter fusionen. Vidare ska uppgifter lämnas om de sannolika ändringar som är att vänta när det gäller arbetets organisation, arbetstid, löner och andra ersättningar, specifika anställningars placering och de förväntade konsekvenserna för de arbetstagare som innehar dessa anställningar. Redogörelsen ska också innehålla uppgifter om dialogen mellan arbetsmarknadens parter på bolagsnivå och eventuell arbetstagarrepresentation på styrelsenivå (jfr skäl 13 i direktivets ingress).
273
Enligt punkt 2 ska väsentliga förändringar av anställningsvillkoren beskrivas. Det omfattar lagstadgade anställningsvillkor men också villkor som framgår av t.ex. kollektivavtal och transnationella företagsavtal. Vidare ska även förändringar av platsen eller platserna för bolagets verksamhetsställen, inklusive huvudkontor beskrivas (jfr skäl 13 i direktivets ingress).
En fusion innebär inte i sig att bolagets verksamhet flyttas eller att anställningsförhållanden eller kollektivavtal förändras. Inte heller påverkas de skyldigheter som bolaget i egenskap av arbetsgivare har gentemot sina arbetstagare enligt tillämplig arbetsrättslig lagstiftning. Om ett svenskt aktiebolag som bedriver verksamhet i Sverige genom fusion går upp i ett utländskt bolag, gäller alltså fortfarande svensk arbetsrätt i fråga om den i Sverige bedrivna verksamheten (bortsett från regleringen av arbetstagarmedverkan, se avsnitt 8). Om fusionen är avsedd att genomföras parallellt med en flytt av verksamheten till ett annat land eller i nära framtid följas av en sådan flytt kan dock arbetsrättsliga konsekvenser uppstå. Sådana konsekvenser av verksamhetsflytten ska beskrivas i avsnittet.
Som framgår av punkt 3 ska avsnittet för arbetstagare innehålla även de uppgifter som anges i punkt 1 och 2 när det gäller eventuella dotterföretag till det bolag som ska fusioneras.
Andra stycket innehåller ett undantag från skyldigheten att upprätta en redogörelse enligt första stycket (jfr artikel 124.8 i direktivet). För att undantaget ska bli tillämpligt måste bolaget, när det ansöker om tillstånd att verkställa fusionsplanen, visa att samtliga arbetstagare i bolaget ingår i styrelsen.
Av 39 § tredje stycket framgår det att styrelsen inte behöver upprätta någon redogörelse alls om både undantaget enligt det aktuella stycket och undantaget enligt 39 a § andra stycket är tillämpliga.
Revisorsgranskning
40 § Vid en gränsöverskridande fusion ska revisorsgranskningen enligt 11 § omfatta även styrelsens redogörelse enligt 39–39 b §§. Revisorsyttrandet ska innehålla ett utlåtande om huruvida redogörelsen är komplett och uppfyller de krav som anges i de paragraferna.
Revisorsyttrandet ska innehålla även ett utlåtande om huruvida aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen och det erbjudna inlösenbeloppet är lämpliga. Uppgifter ska också lämnas om
1. den eller de metoder som har använts för att fastställa utbytesförhållandet, kontantersättningen och inlösenbeloppet,
2. huruvida metoderna är lämpliga för att fastställa aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen och inlösenbeloppet, och
3. särskilda svårigheter vid värderingen, om det har uppkommit några.
Paragrafen innehåller bestämmelser om revisorns granskning och om innehållet i revisorsyttrandet. Ändringarna genomför delvis artikel 125 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.8.1.
I första stycket första meningen ändras hänvisningen till följd av att bestämmelserna om styrelsens redogörelse fördelas på tre paragrafer (39– 39 b §§). I andra meningen införs det en bestämmelse om att revisorsyttrandet ska innehålla ett utlåtande om huruvida styrelsens redogörelse är komplett och uppfyller de krav som framgår av de nämnda paragraferna. Revisorns granskningsuppgift ökar därmed i samma utsträckning som sty-
274
relsens informationsskyldighet enligt de paragraferna. När det gäller andra förhållanden än sådana som särskilt anges i den förevarande paragrafen kan det emellertid inte bli fråga om någon mer ingående materiell granskning. Revisorn måste dock alltid förvissa sig om att styrelsen har tagit upp de relevanta förhållanden som ska redovisas i en redogörelse.
Andra stycket får ett nytt innehåll (jfr artikel 125.3). Den granskning som revisorn ska göra och redogöra för i yttrandet tar särskilt sikte på de metoder som bolaget har använt för att bestämma nivån på aktiernas utbytesförhållande, det kontanta utjämningsvederlaget och inlösenbeloppet.
Enligt punkt 1 ska revisorn yttra sig över den eller de metoder som bolaget har använt för att fastställa det föreslagna utbytesförhållandet för aktier och eventuell kontantersättning, dvs. de faktorer som tillsammans bestämmer värdet av fusionsvederlaget (jfr 2 §). Detsamma gäller för det särskilda inlösenbelopp som ett fusionerande bolag ska erbjuda en aktieägare som lämnar bolaget (jfr 38 § första stycket 12 samt 50 och 51 §§).
Både när det gäller bedömningen av kontantersättningen och inlösenbeloppet ska revisorn beakta marknadspriset för aktierna i de fusionerande bolagen före tillkännagivandet av förslaget till fusion. Tidpunkten för tillkännagivandet sammanfaller i allmänhet med offentliggörandet av fusionsplanen. Om det inte är möjligt att bestämma något marknadspris på aktierna måste revisorn i stället bedöma värdet av de fusionerande bolagen, exklusive effekterna av den föreslagna fusionen, såsom det har fastställts i enlighet med allmänt accepterade värderingsmetoder.
Av punkt 2 framgår att revisorn även ska bedöma om de metoder som bolaget har använt är lämpliga och yttra sig särskilt i den frågan. Ett led i en sådan bedömning kan vara att jämföra de värden som de använda metoderna har lett till med de värden som andra vedertagna metoder skulle leda till. Frågan huruvida de metoder som bolaget har använt för att bestämma kontantersättningen respektive aktiernas utbytesförhållanden har varit lämpliga ska efter en genomförd bedömning i princip kunna utmynna i ett jakande eller nekande svar med en motivering till svaret.
Om de bolag som deltar i fusionen har använt sig av olika värderingsmetoder ska revisorns bedömning under denna punkt innefatta frågan om huruvida en sådan skillnad har varit lämplig och motiverad. Revisorn ska också redovisa skälen för sin slutsats.
Som framgår av punkt 3 ska yttrandet i förekommande fall innehålla uppgifter om särskilda svårigheter som har uppkommit vid värderingen. Ett exempel på ett sådant fall är när det inte har varit möjligt att bestämma något marknadspris på aktierna och revisorn därför har varit tvungen att göra en egen bedömning av bolagens värde.
De hittillsvarande andra–fjärde styckena flyttas till den nya 40 a §.
40 a § Bestämmelserna i 11–13 och 40 §§ ska inte tillämpas om Bolags-
verket eller en utländsk behörig myndighet i en stat där något av de deltagande bolagen har sin hemvist, efter en gemensam begäran från de fusionerande bolagen, har utsett eller godkänt en eller flera oberoende sakkunniga att för samtliga bolags räkning granska fusionsplanen och upprätta en gemensam skriftlig rapport för alla bolag.
Det som sägs i 13 § om en revisors rätt till upplysningar och biträde gäller även för en oberoende sakkunnig.
Om en oberoende sakkunnig har utsetts eller godkänts för att granska fusionsplanen ska det till fusionsplanen bifogas ett yttrande från en eller
275
flera sådana revisorer som anges i 12 § med sådant innehåll som anges i 11 § andra stycket. Ett sådant yttrande ska vid tillämpningen av 19 §, 21 § första stycket 3 och 22 § anses som ett revisorsyttrande enligt 11 §.
Paragrafen, som är ny, motsvarar de hittillsvarande 40 § andra–fjärde styckena. Övervägandena finns i avsnitt 5.8.1.
41 § Den som Bolagsverket enligt 40 a § utser att utföra granskning ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. I fråga om granskningen och innehållet i den rapport som upprättas ska 11–13 och 40 §§ tillämpas.
Paragrafen innehåller kvalifikationskrav för den som Bolagsverket utser att granska en fusionsplan. Den ändras till följd av ändringarna i 40 § och införandet av 40 a §. Övervägandena finns i avsnitt 5.8.1.
Meddelande om att synpunkter får lämnas
41 a § Till fusionsplanen ska det bifogas ett meddelande med informa-
tion till de fusionerande bolagens aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till de fusionerande bolagen. I meddelandet ska det anges att synpunkterna får lämnas senast på den femte arbetsdagen före dagen för den bolagsstämma som i respektive bolag ska ta ställning till fusionsplanen.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på bolagsstämman i ett bolag, ska det i stället anges att synpunkterna får lämnas till bolaget senast fem arbetsdagar före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ett meddelande till olika intressenter i de fusionerande bolagen. Den genomför artikel 123.1 b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.
Av första stycket första meningen framgår att de intressenter som räknas upp – aktieägare, borgenärer och arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva – genom ett särskilt meddelande ska upplysas om att de har rätt att lämna synpunkter på fusionsplanen till bolaget. Meddelandet ska bifogas fusionsplanen och kommer därmed att offentliggöras tillsammans med den.
Med arbetstagarnas företrädare avses i första hand de arbetstagarorganisationer med vilka bolaget har ingått kollektivavtal och i andra hand, om kollektivavtal inte finns, de arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare i bolaget. Rätten att enligt förevarande bestämmelse yttra sig i frågan om den gränsöverskridande fusionen tillkommer alltså enskilda arbetstagare endast om företrädare för arbetstagarna helt saknas hos bolaget (jfr kommentaren till 39 §).
Meddelandet ska enligt första stycket andra meningen innehålla en uppgift om att intressenterna senast fem arbetsdagar före dagen för den bolagsstämma som ska ta ställning till fusionsplanen får lämna synpunkter på planen. Av 43 a § framgår det att synpunkter som lämnas in ska läggas fram på den bolagsstämma som beslutar om fusionsplanen. Synpunkterna ska också lämnas in till Bolagsverket tillsammans med ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen (se 45 § andra stycket).
276
Om det är bolagets styrelse och inte bolagsstämman som ska besluta om fusionsplanen (se 15 § och 55 § första stycket 2), ska det enligt andra stycket i meddelandet i stället anges att synpunkterna får lämnas senast fem arbetsdagar före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. I denna situation blir synpunkterna en del av styrelsens beslutsunderlag.
Registrering av fusionsplanen
42 § Vid en gränsöverskridande fusion ska skyldigheten enligt 14 § att ge in fusionsplanen med bifogade handlingar för registrering fullgöras av det svenska bolag som deltar i fusionen. Om flera svenska bolag deltar ska skyldigheten fullgöras av det svenska bolag som är övertagande bolag eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag, av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.
I anmälan om registrering ska det lämnas uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för vart och ett av de fusionerande bolagen,
2. de register där bolagen är registrerade och de nummer som används för identifiering i registren,
3. hur borgenärer och aktieägare ska göra för att utöva sina rättigheter samt de adresser där de kostnadsfritt kan få fullständig information om detta, och
4. bolagens adresser. När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i andra stycket 1–3.
I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har upprättat enligt 11, 40 eller 40 a §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om registrering av en fusionsplan vid gränsöverskridande fusion. Ändringarna genomför delvis artikel 123.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.8.2.
Andra styckets tredje punkt ändras bl.a. till följd av att 2019 års direktiv ger aktieägarna nya rättigheter i samband med gränsöverskridande fusioner. Det hittillsvarande andra stycket flyttas till den nya 42 a §.
I det nya fjärde stycket finns det en upplysning om den särskilda sekretessbestämmelsen i den nya 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen. Enligt den kan sekretess gälla för uppgifter i ett revisorsyttrande eller en rapport från en oberoende sakkunnig som ges in tillsammans med fusionsplanen. Se vidare kommentaren till den paragrafen.
42 a § Om fusionsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är
skrivna på något annat språk än svenska, ska den som lämnar in planen även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får i det enskilda fallet medge att någon översättning inte ges in.
Paragrafen, som är ny, motsvarar det hittillsvarande 42 § andra stycket.
Tillhandahållande av fusionsplanen
43 § Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i ett bolag som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 39 § tillgängliga för aktieägarna och arbetstagar-
277
nas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om att godkänna fusionsplanen ska behandlas.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i det övertagande bolaget, gäller i stället att handlingarna ska hållas tillgängliga under minst sex veckor före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
I 57 § finns det ytterligare bestämmelser för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Paragrafen innehåller bestämmelser om att fusionsplanen och vissa andra handlingar ska hållas tillgängliga för bl.a. aktieägarna. Ändringarna genomför artikel 124.6 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.
Av första stycket första meningen framgår, liksom hittills, att fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse ska hållas tillgängliga för aktieägarna och arbetstagarnas företrädare, eller om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva. Ändringar i andra paragrafer medför att kravet på tillhandahållandet omfattar fler handlingar än hittills. De handlingar som ska tillhandahållas är
• fusionsplanen (jfr 38 §),
• de redovisningshandlingar som avses i 10 §,
• yttrandet från revisorn eller den oberoende sakkunniga (jfr 11 § fjärde stycket samt 40 a och 41 §§),
• meddelandet om att synpunkter får lämnas (jfr 41 a §),
• de övriga handlingar som kan ha bifogats fusionsplanen, och
• styrelsens redogörelse (jfr 39 §).
Det hittillsvarande kravet på att handlingarna ska hållas tillgängliga på den ort där bolaget har sitt säte tas bort. I stället införs en bestämmelse som anger att handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller med annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel. Med likvärdigt elektroniskt hjälpmedel avses elektroniska kommunikationsmedel som medför att materialet i huvudsak är lika lätt att ta till sig som om informationen hade funnits på bolagets webbplats och att handlingarna är lätt tillgängliga för de intressenter som anges i bestämmelsen. För att uppfylla kravet på tillgängliggörande är det alltså i regel inte tillräckligt att publicera handlingarna på ett intranät eller någon liknande plattform med begränsad åtkomst. Ett exempel på ett likvärdigt elektroniskt hjälpmedel är att bolaget håller handlingarna tillgängliga på en för allmänheten lätt tillgänglig webbplats. Ett ytterligare exempel är att bolaget har inrättat ett system som innebär att den som begär det omedelbart kan få handlingarna via e-post.
Ett revisorsyttrande eller en rapport från en oberoende sakkunnig kan innehålla konfidentiella uppgifter som bolaget kan ha legitima skäl till att inte sprida utanför aktieägar- och arbetstagarkretsen (jfr den nya 31 kap.
278
25 a § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400
]
). Enligt den föreva-
rande paragrafen ska fusionsplanen med bifogade handlingar – däribland revisorsyttrandet – hållas tillgängliga för de intressenter som anges i första stycket. Om revisorsyttrandet innehåller uppgifter som bolaget anser inte bör offentliggöras, kan bolaget utnyttja det handlingsutrymme som lagen medger i fråga om sättet för tillhandahållandet. Bolaget kan t.ex. välja att inrätta ett system där den som begär det och som kan styrka att han eller hon tillhör den i första stycket angivna kretsen kan få handlingarna via epost.
Den tid under vilken handlingarna måste hållas tillgängliga innan bolagsstämman ska behandla fusionsplanen förlängs till sex veckor (jfr artikel 124.6).
Andra stycket, som är nytt, innebär att bolaget ska göra de aktuella handlingarna tillgängliga under sex veckor före bolagets beslut att genomföra den planerade fusionen även när det är styrelsen och inte bolagsstämman som har att besluta om den.
Till det nya tredje stycket flyttas bestämmelsen om att kopior av handlingarna genast och utan kostnad för mottagaren ska sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress. Detta innebär att en aktieägare alltid har rätt att få handlingarna i pappersform. Han eller hon kan dock välja att i stället få handlingarna per e-post. Bestämmelsen gäller både i de fall som omfattas av första stycket och i de fall som omfattas av andra stycket.
Det nya fjärde stycket motsvarar det hittillsvarande andra stycket. Det ändras till följd av att den hittillsvarande 53 § byter beteckning till 57 §. Handlingsutrymmet när det gäller sättet för tillhandahållande av handlingar som ett bolag har enligt första stycket i den förevarande paragrafen gäller inte vid ett tillgängliggörande som ska ske enligt 57 §. Se vidare kommentaren till den paragrafen.
43 a § De synpunkter som har lämnats med anledning av meddelandet
enligt 41 a § ska läggas fram på en sådan bolagsstämma som avses i 15 §.
Av paragrafen, som är ny, följer att aktieägarna vid bolagsstämman ska få del av sådana synpunkter på fusionsplanen som har lämnats med anledning av det meddelande som offentliggörs tillsammans med planen. Paragrafen genomför delvis artikel 126.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.9.
Synpunkter med anledning av meddelandet kan lämnas av bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarnas företrädare eller, om det inte finns några sådana företrädare, arbetstagarna själva (se 41 a §). Den förevarande paragrafen säkerställer att aktieägarna inför bolagsstämmans ställningstagande till fusionsplanen får ta del av alla sådana synpunkter som har kommit in till bolaget i rätt tid, dvs. senast fem arbetsdagar före stämman (se 41 a §).
Bestämmelsen omfattar inte yttranden från arbetstagarna eller deras företrädare som har kommit in till bolaget i ett tidigare skede och som har bifogats till styrelsens redogörelse (jfr 39 § fjärde stycket). Dessa uppgifter får aktieägarna del av före stämman.
279
Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen
45 § Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan enligt 20 § göras av det svenska bolag som deltar i fusionen. Om flera svenska bolag deltar, ska ansökan göras av det svenska bolag som är övertagande bolag eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag, av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.
Till ansökan ska, utöver det som anges i 20 §, följande handlingar bifogas:
1. en kopia av styrelsens redogörelse med eventuellt yttrande från arbetstagarna eller deras företrädare,
2. en kopia av handlingar med synpunkter som bolagets intressenter har lämnat med anledning av ett meddelande enligt 41 a §, och
3. en handling med information om att det har inletts ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, under förutsättning att den lagen är tillämplig.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen vid en gränsöverskridande fusion. Ändringarna genomför delvis artikel 127.2 och 127.6 b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.12.2.
I paragrafen införs det ett nytt andra stycke med bestämmelser om vilka handlingar som ska bifogas ansökan. De handlingar som ska bifogas ansökan vid en inhemsk fusion ska bifogas även vid en gränsöverskridande sådan (se 20 och 36 a §§). Det innebär bl.a. att fusionsplanen med de handlingar som är bifogade till den ska bifogas ansökan, däribland ett revisorsyttrande eller en rapport som en oberoende sakkunnig har upprättat och ett meddelande enligt 41 a §. Av den nya 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) framgår att sekretess kan gälla för uppgifter i ett revisorsyttrande och i en rapport från en oberoende sakkunnig, se vidare kommentaren till den paragrafen.
Därutöver ska enligt andra stycket ytterligare några handlingar bifogas ansökan vid en gränsöverskridande fusion. Enligt punkt 1 ska det till ansökan bifogas en kopia av styrelsens redogörelse, inklusive eventuella arbetstagaryttranden som har inkommit till bolaget i god tid. Vad en sådan redogörelse ska innehålla framgår av 39–39 b §§.
Vidare ska, enligt punkt 2, synpunkter på fusionsplanen som har kommit in till bolaget från dess aktieägare eller borgenärer, eller från bolagets arbetstagare eller deras företrädare, med anledning av meddelandet enligt 41 a § bifogas ansökan.
Slutligen ska bolaget enligt punkt 3 i vissa fall lämna information om att det har inletts ett arbetsrättsligt medverkansförfarande enligt lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar. Sådan information behöver lämnas bara om den lagen är tillämplig (jfr 2 § i den lagen). För att bolaget ska anses ha uppfyllt sin informationsplikt i detta avseende räcker det med en kortare beskrivning av när och hur förfarandet inleddes. Ett blankt påstående om att ett förfarande har inletts är däremot inte tillräckligt. Om ett förfarande enligt medverkandelagen inte har inletts, trots att så ska ske, ska Bolagsverket avslå ansökan (se 45 a § andra stycket 3).
280
45 a § Vid Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd att
verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver det som anges i 21, 22 och 45 b–45 d §§, att Bolagsverket ska avslå ansökan, om
1. det enligt 36 c § finns hinder mot att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,
2. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
3. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Paragrafen, som är ny, reglerar tillsammans med de efterföljande paragraferna de särskilda förutsättningar som gäller för Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan om en gränsöverskridande fusion. Paragrafen genomför delvis artiklarna 120.5 a och b, 127.5, 127.6 b, 127.8 och 127.9 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.2, 5.12.1 och 5.12.2.
Av första stycket framgår vilka bestämmelser som gäller vid Bolagsverkets handläggning. Dessa är, utöver bestämmelserna i den förevarande paragrafen, 21, 22 och 45 b–45 d §§. De allmänna avslagsgrunder som enligt 21 § gäller i fråga om inhemska fusioner är alltså tillämpliga även vid gränsöverskridande fusioner.
I andra stycket anges i tre punkter särskilda grunder för avslag som gäller vid gränsöverskridande fusioner. Punkt 1 anknyter till de begränsningar av ett aktiebolags rätt att delta i en gränsöverskridande fusion som anges i 36 c §. De innebär att ett bolag som är i konkurs, genomgår företagsrekonstruktion eller är i tvångslikvidation inte får delta i en gränsöverskridande fusion. Huruvida det finns ett sådant hinder får prövas utifrån det material som Bolagsverket har tillgång till genom de register som verket för. Se för en ytterligare kommentar 36 c §.
Punkt 2 innebär att tillståndsansökan ska avslås om fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål. Formuleringen är densamma som i den svenska språkversionen av direktivet. Regleringen syftar till att förhindra att möjligheten att genomföra en gränsöverskridande fusion missbrukas, exempelvis för att kringgå arbetstagarnas rättigheter eller bolagets skyldigheter i fråga om socialförsäkringsavgifter eller skatt, eller för brottsliga ändamål (jfr skäl 35 i direktivets ingress).
För att Bolagsverket ska avslå ansökan krävs det mer än allmänna misstankar om att fusionen har något av de angivna ändamålen. Det krävs dock inte att det är fullständigt klarlagt att förfarandet genomförs för ett sådant syfte. Kraven får inte vara så högt ställda att det i praktiken inte är möjligt att förhindra förfaranden som genomförs för sådana otillåtna ändamål. Om det finns konkreta omständigheter som gör att det kan antas att ändamålet med förfarandet är sådant, är detta normalt tillräckligt. Det är naturligt att en bevis- och förklaringsbörda då uppkommer för sökanden, som ju är den som har bäst möjligheter att redogöra för bakgrunden till fusionsplanerna.
Det ska göras en samlad bedömning av omständigheterna i varje särskilt fall. De omständigheter som talar för att fusionen har ett otillbörligt syfte
281
måste vägas mot sökandens uppgifter. Enbart det förhållandet att sökanden kan hänvisa till ett eller flera legitima skäl för att genomföra en gränsöverskridande fusion utesluter inte att fusionen ändå i grunden har ett otillbörligt syfte.
Det är oftast inte möjligt för Bolagsverket att redan på grund av de handlingar som bifogats till ansökan identifiera det slag av omständigheter som motiverar ett avslag enligt den förevarande punkten. Vid prövningen av om fusionen genomförs i ett otillbörligt syfte förutsätts Bolagsverket emellertid, enligt vad som ska anges i förordning, inhämta upplysningar från relevanta myndigheter, däribland Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten. Som underlag kan Bolagsverket även använda uppgifter som inkommer från andra, t.ex. från arbetstagarorganisationer eller andra enskilda organisationer.
Genom punkt 3 säkerställs det att arbetstagarnas rättigheter enligt lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar iakttas under fusionsförfarandet. Om något medverkansförfarande inte har inletts trots att medverkandelagen är tillämplig, ska Bolagsverket avslå ansökan. Som underlag för prövningen i denna del behöver bolaget, i tillämpliga fall, tillsammans med ansökan om tillstånd ge in information om att ett sådant förfarande har inletts (jfr 45 § andra stycket 3 och artikel 127.6 b i direktivet).
45 b § Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 45 § upp-
kommer en fråga som kräver särskild fackkunskap får Bolagsverket förordna en lämplig person som sakkunnig. Den sakkunniga ska vara oberoende av de fusionerande bolagen och får inte ha någon intressekonflikt med något av dem. Den sakkunniga ska utföra sitt arbete opartiskt och objektivt.
Sökanden ska ersätta Bolagsverket för dess kostnader för den sakkunniga. Bolagsverket ska fatta beslut om det belopp som sökanden ska betala. Av beslutet ska det framgå när beloppet ska betalas och vad kostnaderna avser.
Om ett belopp som har beslutats inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen ( 1993:891 ) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Paragrafen, som är ny, behandlar Bolagsverkets möjlighet att förordna en sakkunnig vid prövningen av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan vid en gränsöverskridande fusion. Den genomför delvis artiklarna 127.12 och 133a.2 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.12.5.
Genom första stycket tydliggörs det att Bolagsverket har möjlighet att anlita en utomstående sakkunnig vid prövningen av ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Även om en sakkunnig utses är det Bolagsverket som har ansvaret för prövningen och beslutsfattandet får inte delegeras. Bolagsverket kan emellertid anlita en sakkunnig att biträda vid kontrollen av ansökan och ingivna handlingar m.m. Den sakkunniga kan t.ex. vara advokat eller revisor eller inneha någon annan särskild kompetens. Även juridiska personer kan anlitas.
Utgångspunkten för regleringen av gränsöverskridande fusioner är att Bolagsverket ska ha den kompetens som krävs för att genomföra prövningen. En sakkunnig får därför förordnas bara när det uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap. Typiskt sett kan så vara fallet vid
282
särskilt komplicerade fusioner eller vid fusioner som innehåller särskilt svåra frågor som inte normalt aktualiseras.
Den sakkunniga måste vara oberoende från de fusionerande bolagen. I detta ligger att det inte ska finnas några omständigheter som kan ge befogad anledning att ifrågasätta den sakkunnigas integritet eller självständighet i förhållande till bolagen. Exempel på omständigheter som ska beaktas är yrkes- eller affärsmässiga bindningar till något av bolagen, t.ex. att personen tidigare har varit revisor i eller ombud för något av bolagen, eller är aktieägare i något av dem. Även släkt- eller familjeband till företrädare för något av bolagen ska beaktas. Den sakkunniga får inte heller ha någon intressekonflikt med något av bolagen.
Innan ett beslut att utse en sakkunnig fattas kan Bolagsverket kontrollera med den person som ska utses om denne uppfyller kravet på oberoende. Om personen är advokat eller yrkesrevisor följer det av vad som gäller för respektive yrke att en oberoendeprövning ska göras av personen själv.
Beslutet att anlita en sakkunnig är inte överklagbart. Det gäller därmed också omedelbart.
Det är Bolagsverket som ska ersätta den som verket har förordnat för hans eller hennes arbete. Av andra stycket följer emellertid att sökanden ska ersätta verket kostnaden för den sakkunniga. Om Bolagsverket underrättar det sökande bolaget om att verket överväger att anlita en sakkunnig får bolaget kännedom om att en kostnad kommer att tillkomma och får möjlighet att inrätta sig efter detta. Bolaget får då också möjlighet att göra invändningar om t.ex. jäv hos den som är tilltänkt för uppdraget.
I beslutet ska det belopp som ska betalas och den tidpunkt då det ska betalas anges. Beslutet ska också innehålla så preciserade uppgifter om kostnaderna att sökanden kan bedöma om de är rimliga. Det ska t.ex. framgå vilka arbetsinsatser som har förekommit. Bolagsverkets beslut kan överklagas (se 31 kap. 2 § första stycket 5). Inom ramen för ett sådant överklagande kan, utöver det debiterade beloppets skälighet, även frågan huruvida det var motiverat att förordna en sakkunnig prövas.
Av tredje stycket framgår att om sökanden inte i rätt tid betalar det belopp som Bolagsverket har beslutat, ska fordran lämnas för indrivning.
45 c § Den dag som avses i 22 § andra stycket ska vid en gränsöver-
skridande fusion bestämmas till en dag som infaller tidigast tre månader efter registreringen enligt 14 § av fusionsplanen.
Paragrafen, som är ny, reglerar den tid som bolagets borgenärer ska få på sig för att motsätta sig en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Den genomför delvis artikel 126b.1 andra stycket i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.11.2.
Av 22 § framgår att Bolagsverket ska utfärda en kallelse på bolagens borgenärer. Enligt den paragrafens andra stycke ska kallelsen innehålla ett föreläggande för den som vill motsätta sig ansökan att senast en viss dag anmäla detta till Bolagsverket. I den förevarande paragrafen klargörs det att denna dag vid en gränsöverskridande fusion får infalla tidigast tre månader efter dagen för registrering av fusionsplanen. Härigenom tillförsäkras borgenärerna en viss kortaste tid från offentliggörandet av planen för att reagera på en efterföljande ansökan om tillstånd att verk-
283
ställa planen. Beträffande hur tiden ska beräknas kan hänvisas till lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid.
Om ingen av borgenärerna inom förelagd tid motsätter sig ansökan ska Bolagsverket ge bolagen tillstånd att verkställa fusionsplanen. Om någon av de kallade borgenärerna i rätt tid motsätter sig ansökan ska Bolagsverket, liksom hittills, överlämna ärendet till allmän domstol (se 23 och 45 d §§).
45 d § Om ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan enligt
23 § ska överlämnas till domstol och det övertagande bolaget har eller ska ha sitt säte i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, ska ärendet överlämnas till tingsrätten i den ort där styrelsen i det svenska bolag som har gjort ansökan har sitt säte.
I paragrafen, som är ny, anges vilken tingsrätt som ska pröva ett tvistigt ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan, om det övertagande bolaget har eller ska ha sitt säte i en annan stat inom EES än Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 5.11.2.
Om någon borgenär motsätter sig en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska Bolagsverket som huvudregel, vid såväl inhemska som gränsöverskridande fusioner, överlämna ärendet till tingsrätten i den ort där styrelsen i det övertagande bolaget ska ha sitt säte (23 §). För det fall det övertagande bolaget ska ha sitt säte i en annan medlemsstat än Sverige, följer det av den förevarande paragrafen att ärendet i stället ska överlämnas till tingsrätten i den ort där det svenska bolag som har gjort ansökan har sitt säte. Anvisat forum kommer därmed att vara tingsrätten i den ort där det svenska överlåtande bolaget eller, i förekommande fall, det äldsta av de svenska överlåtande bolagen har sitt säte (se 45 §).
45 e § Om Bolagsverket med stöd av 23 § eller 45 d § har överlämnat ett
ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion till domstol, ska domstolen avslå ansökan, om
1. en borgenär som har motsatt sig ansökan presenterar trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och om att ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordran, och
2. bolaget inte visar att det inte finns någon fara för att fordran inte ska bli betald eller att betryggande säkerhet har lämnats.
Om ansökan inte ska avslås, ska domstolen lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen.
I paragrafen, som är ny, anges under vilka förutsättningar som en domstol ska bevilja en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen när det är fråga om en gränsöverskridande fusion. Den genomför delvis artikel 126b.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.11.2.
Av första stycket framgår att paragrafen knyter an till den möjlighet för bolagens borgenärer att motsätta sig förfarandet som gäller vid såväl inhemska som gränsöverskridande fusioner (se 23 och 36 a §§). Om någon borgenär har motsatt sig ansökan och ärendet därför har överlämnats till domstol, gäller den förevarande paragrafen i stället för 24 §, som gäller vid inhemska fusioner. Prövningen enligt de båda paragraferna tar sikte på i huvudsak samma omständigheter, men ska genomföras på något olika sätt.
Domstolens prövning vid en gränsöverskridande fusion gäller frågorna om huruvida fusionen medför en fara för att de aktuella borgenärernas
284
fordringar inte blir betalda och huruvida betryggande säkerhet har lämnats för fordringarna.
Det ligger i sakens natur att den som påstår sig vara borgenär till att börja med måste styrka att han eller hon har en fordran mot något av bolagen (jfr prop. 1993/94:196 s. 193).
Enligt punkt 1 ankommer det därutöver på borgenären att – till skillnad från vad som gäller i motsvarande situation vid inhemska fusioner – presentera trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att fordran inte ska bli betald och att ingen betryggande säkerhet har lämnats. Sådana uppgifter kan exempelvis avse den ekonomiska ställningen eller verksamhetens utveckling hos något av de andra bolag som deltar i fusionen. Vid bedömningen ska beaktas att borgenärerna efter en gränsöverskridande fusion kan befinna sig i en situation där det bolag som ansvarar för deras fordringar regleras av lagstiftningen i en annan medlemsstat än före förfarandet. Innebörden av uttrycket trovärdiga uppgifter avgörs ytterst av EU-domstolen. Det står dock klart att det är ett relativt lågt ställt krav, som i normalfallet är uppfyllt om borgenären lämnar uppgifter som har fog för sig.
Om en borgenär bedöms ha presenterat i och för sig trovärdiga uppgifter om de omständigheter som anges i punkt 1, har bolaget enligt punkt 2 möjlighet att – med sedvanliga beviskrav – visa antingen att det inte föreligger någon fara för att den aktuella fordran inte ska bli betald eller att betryggande säkerhet har lämnats (jfr prop. 1993/94:196 s. 100 och 101). Trovärdiga uppgifter från borgenären kan därmed sägas aktivera en bevisbörda för bolaget. Ansökan ska alltså avslås om en någon borgenär har lämnat trovärdiga uppgifter om att fusionen medför en fara för att hans eller hennes fordringar inte blir betalda och att ingen betryggande säkerhet har lämnats, och bolaget inte har lyckats bevisa motsatsen.
Av andra stycket följer att domstolen ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen om ansökan inte ska avslås.
Utfärdande av fusionsintyg
46 § Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket, när verket har gett tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 23 § eller när en domstol, genom ett beslut som har fått laga kraft, har gett tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 45 e §, för varje svenskt bolag som deltar i fusionen utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt (fusionsintyg). Ett fusionsintyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Ett fusionsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Om det på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid får tremånadersfristen överskridas. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.
Fusionsintyget ska tillhandahållas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater.
Paragrafen innehåller bestämmelser om fusionsintyg. Ändringarna genomför artiklarna 127.7, 127.10, 127.11 och 127a i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.12.4 och 5.12.7.
285
Av första stycket framgår att den enda förutsättningen för att fusionsintyg ska utfärdas är att det finns ett beslut om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Det hittillsvarande kravet på att det eller de svenska bolag som deltar i fusionen också i övrigt ska ha fullgjort vad som krävs enligt lagen utgår. Den laglighetsprövning som ska föregå utfärdandet av ett fusionsintyg genomförs i stället i sin helhet inom ramen för prövningen av ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Fusionsintyg ska utfärdas för vart och ett av de svenska bolag som deltar i fusionen. I de fall Bolagsverket ger tillstånd att verkställa fusionsplanen kan verket utfärda fusionsintyget omedelbart eftersom ingen kan överklaga Bolagsverkets beslut. Om det är en domstol som efter överklagande av sökanden eller efter det att en borgenär har invänt mot fusionen beslutar om tillståndet måste verket emellertid avvakta att domstolens avgörande får laga kraft innan ett fusionsintyg kan utfärdas. Liksom hittills får ett fusionsintyg inte utfärdas om bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen har klandrats vid domstol och det målet ännu inte har avgjorts slutligt.
Enligt det nya andra stycket ska fusionsintyg utfärdas inom tre månader från det att ansökan gavs in till Bolagsverket, om det inte finns särskilda skäl för en längre handläggningstid. Normalt sett ska alltså Bolagsverkets granskning utföras inom tremånadersfristen och verket måste göra vad som är möjligt för att handläggningen inte ska fördröjas. Verket kan till exempel inte slentrianmässigt ge andra myndigheter eller enskilda anstånd med yttranden. Om bolaget inte har fullgjort det som krävs ska Bolagsverket inom den inledande tremånadersperioden ge bolaget möjlighet att komplettera ansökan. Den återstående granskningen behöver dock inte vara färdig inom denna period om behovet av komplettering innebär att en längre handläggningstid behövs. Särskilda skäl kan också föreligga om tillståndsfrågan är ovanligt komplicerad, t.ex. på grund av att det har kommit fram uppgifter som tyder på att fusionen har ett otillbörligt syfte. Detsamma gäller om tillståndsfrågan har överlämnats till domstol. Om Bolagsverket behöver överskrida tremånadersfristen, ska verket underrätta bolaget om dröjsmålet och ange skälen för förseningen. En sådan underrättelse ska lämnas innan fristen har löpt ut.
Av det nya tredje stycket framgår att fusionsintyget ska tillhandahållas behöriga myndigheter i den eller de övriga medlemsstater som berörs av den gränsöverskridande fusionen. Detta sköts av Bolagsverket.
Registrering av fusionen när det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige
47 § Om det övertagande bolaget har sin hemvist i en annan stat än
Sverige, ska ett svenskt bolag som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen ge in en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Detsamma gäller om bolaget vid kombination ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige. Kopian ska ges in inom sex månader från den dag då fusionsintyget utfärdades.
Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att fusionen har genomförts, ska Bolagsverket i aktiebolagsregistret föra in en uppgift om att det eller de överlåtande svenska bolagen som har deltagit i fusionen har upplösts.
Paragrafen behandlar förfarandet vid registrering av en gränsöverskridande fusion när det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i en annan stat än
286
Sverige. Ändringarna genomför artikel 128.2 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.13.
I första stycket utgår kravet på att ett svenskt bolag som ska delta i en gränsöverskridande fusion inom en viss tid ska ge in fusionsintyget till den behöriga myndigheten i den stat där det övertagande bolaget ska ha sin hemvist. Fusionsintyget ska i stället tillställas den utländska myndigheten av Bolagsverket (se 46 § tredje stycket). Kravet på att bolaget ska ge in en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten gäller även fortsättningsvis.
Registrering av fusionen när det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige
48 § Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i aktiebolagsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i det övertagande bolaget inom sex månader från den dag då fusionsintyget utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.
Paragrafen reglerar tillsammans med den nya 48 a § förfarandet vid registrering av en gränsöverskridande fusion när det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 5.13.
Enligt paragrafen ska Bolagsverket, när det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige, registrera fusionen i aktiebolagsregistret. En registrering får göras bara om förutsättningarna i 48 a § är uppfyllda. Till den paragrafen flyttas de hittillsvarande andra–fjärde styckena i den förevarande paragrafen.
48 a § Bolagsverket får registrera fusionen enligt 48 § endast om
1. verket har utfärdat ett fusionsintyg för varje svenskt bolag som deltar i fusionen,
2. verket har fått del av ett fusionsintyg för varje utländskt bolag som deltar i fusionen,
3. de utländska bolag som deltar i fusionen har gett in en kopia av fusionsplanen, och
4. det inte heller finns något hinder mot registrering av fusionen. Om lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, får fusionen registreras endast
1. om ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller om förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett sådant beslut har fattats, och
2. om det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot det system för medverkan som ska gälla enligt lagen.
Bolagsverket ska så snart som möjligt underrätta behöriga myndigheter i den eller de stater där det eller de överlåtande bolagen har hemvist om registreringen.
Paragrafen, som är ny, reglerar förutsättningarna för registrering av en gränsöverskridande fusion när det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige. Den genomför delvis artiklarna 128.4, 128.5 och 130 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.13 och 8.2.3.
287
Paragrafen motsvarar de hittillsvarande andra–fjärde styckena i 48 §. Av första stycket framgår de förutsättningar som alltid gäller för att Bolagsverket ska få registrera fusionen. Kontrollen sker på grundval av de fusionsintyg som har utfärdats av de behöriga myndigheterna i de stater där de deltagande bolagen har sin hemvist.
Punkt 1 motsvarar den hittillsvarande 48 § andra stycket 1.
Bestämmelsen i punkt 2 ändras i förhållande till den hittillsvarande motsvarigheten i 48 § andra stycket 2. Ändringen innebär att det för registrering inte längre krävs att ett utländskt bolag som deltar i fusionen ska ha gett in ett fusionsintyg till Bolagsverket. I stället ska verket ha fått del av fusionsintygen, som ska överföras från de andra behöriga myndigheterna.
Av punkt 3 framgår att de utländska bolagen även i fortsättningen ska lämna en kopia av fusionsplanen till Bolagsverket. I den hittillsvarande regleringen finns det kravet i 48 § andra stycket 2.
Punkt 4 motsvarar den hittillsvarande 48 § andra stycket 3. Enligt bestämmelsen får Bolagsverket inte registrera fusionen om det finns något hinder mot registreringen. Bolagsverket ska inom ramen för prövningen enligt denna punkt kontrollera att samtliga deltagande bolag har godkänt en och samma fusionsplan. Vid kombination ska verket också kontrollera att ett nytt svenskt bolag följer reglerna i aktiebolagslagen. Vidare ska verket kontrollera att det inte föreligger omständigheter som enligt allmänna regler kan hindra registrering av en anmälan (se 27 kap. 2 §).
Som förutsättning för att ett svenskt bolag ska få delta i en gränsöverskridande fusion gäller att det inte är i konkurs eller tvångslikvidation eller genomgår företagsrekonstruktion (se 36 c §). Om något av dessa förhållanden har inträffat ska Bolagsverket avslå en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen och därmed inte heller utfärda fusionsintyg (se 45 a § andra stycket 1 och 46 §). Om ett svenskt deltagande bolag t.ex. går i konkurs efter det att ett fusionsintyg har utfärdats finns det hinder för registrering enligt den förevarande punkten eftersom bolaget inte får delta i fusionen. Om det i stället är ett deltagande utländskt bolag som går i konkurs efter det att ett fusionsintyg har utfärdats finns det däremot inte något hinder mot registrering. Bolagsverket har nämligen inte rätt att ompröva ett fusionsintyg som har utfärdats i en annan medlemsstat (jfr artikel 128.5 i direktivet).
Bolagsverket får vid registreringen inte heller pröva eller ompröva omständigheter som föregår utfärdandet av fusionsintyg. Bestämmelser som tar sikte på frågan om huruvida fusionsintyg ska utfärdas ska alltså inte beaktas vid registreringen. Bolagsverket får t.ex. inte vägra registrering på grund av att det efter det att fusionsintygen har utfärdats har framkommit att fusionen har otillbörliga ändamål. Denna fråga ska prövas endast inför utfärdandet av fusionsintyg. Detta hindrar givetvis inte att andra, exempelvis straffrättsliga, åtgärder kan vidtas om det framkommer att fusionen har genomförts med brottsliga eller otillbörliga syften.
Om Bolagsverket vägrar registrering, faller frågan om fusion (se 27 §).
Andra och tredje styckena motsvarar de hittillsvarande tredje och fjärde styckena i 48 §.
288
Fusionens rättsverkningar
49 § Vid en gränsöverskridande fusion uppkommer de rättsverkningar som avses i 26 § vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där det övertagande bolaget har sin hemvist. Om det övertagande bolaget har sin hemvist i Sverige, uppkommer rättsverkningarna vid registreringen enligt 48 § av fusionen i aktiebolagsregistret.
Utöver det som anges i 26 § gäller att
1. aktieägare i överlåtande bolag som utnyttjar sin rätt enligt 50 § till inlösen inte blir aktieägare i det övertagande bolaget, och
2. de fusionerande bolagens rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan övergår till det övertagande bolaget.
I paragrafen behandlas frågan om när rättsverkningarna av en gränsöverskridande fusion inträder och de särskilda rättsverkningar som en sådan fusion har. Ändringarna genomför delvis artikel 131.1 b och 131.2 b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.15.
I andra stycket punkt 1 införs en bestämmelse om att den som utnyttjar sin rätt till inlösen av aktier inte blir aktieägare i det övertagande bolaget. Det saknar betydelse om inlösenförfarandet inte är färdigt när fusionen får verkan. Aktieägaren blir inte ens tillfälligt aktieägare i det övertagande bolaget.
Punkt 2 tillämpas parallellt med arbetsrättsliga bestämmelser om övergång av verksamhet (jfr 6 b § lagen [1982:80] om anställningsskydd).
Aktieägares rätt till inlösen
50 § En aktieägare i ett fusionerande bolag har rätt att få sina aktier
inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i fusionsplanen, om
1. aktieägaren till följd av fusionen skulle bli aktieägare i ett annat bolag som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, och
2. aktieägaren vid bolagsstämman har röstat mot att godkänna fusionsplanen.
En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen anmäla detta till bolaget. Anmälan ska göras på det sätt som enligt 38 § första stycket 12 har angetts i fusionsplanen. Om aktieägaren inte gör en anmälan, är rätten till inlösen förlorad.
Bolaget ska betala ut inlösenbeloppet inom två månader från den dag då fusionen fick verkan enligt 49 §.
I paragrafen, som är ny, regleras aktieägares rätt att i vissa fall lämna bolaget i samband med en gränsöverskridande fusion. Den genomför artikel 126a.1–126a.3 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.10.
I första stycket anges förutsättningarna för att en aktieägare ska ha rätt att få sina aktier inlösta av bolaget mot den särskilda inlösenersättning som bolaget har erbjudit i fusionsplanen (jfr 38 §).
Av punkt 1 följer att rätten att få aktier inlösta tillkommer endast aktieägare i ett svenskt överlåtande bolag som till följd av fusionen skulle bli aktieägare i ett övertagande utländskt bolag. Det utländska bolaget kan vara antingen ett befintligt bolag (vid fusion genom absorption) eller ett bolag som nybildas genom fusionen (vid fusion genom kombination).
289
Enligt punkt 2 krävs det vidare att aktieägaren vid bolagsstämman har röstat mot att godkänna fusionsplanen. Vilka aktieägare som har röstat mot att godkänna planen ska dokumenteras av bolaget genom en anteckning i stämmoprotokollet eller i en bilaga till protokollet (se den nya 7 kap. 48 a §).
I andra stycket anges hur den aktieägare som uppfyller kraven enligt första stycket, och som vill utöva sin rätt till inlösen, ska gå till väga för att inte förlora inlösenrätten.
Tredje stycket reglerar den tid som ett bolag har på sig att betala ut inlösenbeloppet. En utbetalning ska göras inom två månader från den dag då fusionen fick verkan enligt 49 §.
Aktieägares rätt till ytterligare ersättning
51 § Om det inlösenbelopp som anges i fusionsplanen inte är korrekt
fastställt och detta får till följd att en aktieägare som har utövat sin rätt till inlösen enligt 50 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.
I paragrafen, som är ny, regleras aktieägares rätt till ytterligare inlösenersättning i vissa fall. Den genomför delvis artikel 126a.4 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.10.
Av paragrafen följer att en aktieägare som har utnyttjat sin rätt att få sina aktier inlösta kan ha rätt till ersättning utöver den som bolaget erbjudit i fusionsplanen. Rätten till ytterligare ersättning förutsätter att den erbjudna ersättningen inte är korrekt fastställd och att aktieägaren till följd av detta blir otillräckligt kompenserad. Frågan om ersättningen är korrekt fastställd innefattar såväl den formella aspekten, att fastställandet har gått till på rätt sätt, som den materiella, att den ersättning som har fastställts motsvarar de inlösta aktiernas värde (jfr. kommentaren till 23 kap. 40 §).
För att möjliggöra en bedömning av om inlösenbeloppet är korrekt fastställt är styrelsen skyldig att i sin redogörelse för fusionen ange och beskriva de metoder som har använts för att bestämma beloppet (se 39 a §). Dessutom ska revisorn i sitt yttrande enligt 40 § uttala sig om huruvida dessa metoder är lämpliga och om det erbjudna inlösenbeloppets storlek. För en ytterligare kommentar, se dessa paragrafer.
Hur en aktieägare som vill ha ytterligare ersättning ska gå till väga framgår av 53 §.
52 § Om det utbytesförhållande för aktier eller andra värdepapper som
anges i fusionsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som inte har utövat sin rätt till inlösen enligt 50 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.
I paragrafen, som är ny, regleras aktieägares rätt till ytterligare fusionsvederlag i vissa fall. Den genomför delvis artikel 126a.6 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.10.
Paragrafen innebär att även en aktieägare som inte har utnyttjat sin rätt till inlösen av aktier kan ha rätt till ytterligare ersättning. Detta förutsätter att det utbytesförhållande mellan aktier som har angetts i fusionsplanen inte är korrekt fastställt och att aktieägaren till följd av det blir otillräckligt kompenserad.
290
För att möjliggöra en bedömning av om utbytesförhållandet är korrekt fastställt är styrelsen skyldig att i sin redogörelse enligt 39 § ange och beskriva de metoder som har använts för att bestämma utbytesförhållandet inklusive eventuell kompletterande ersättning (jfr 39 a §). Dessutom ska revisorn i sitt yttrande enligt 40 § uttala sig om huruvida dessa metoder är lämpliga och om utbytesförhållandet som sådant. För en ytterligare kommentar, se dessa paragrafer.
Hur en aktieägare som vill ha ytterligare ersättning ska gå till väga framgår av 53 §.
53 § En aktieägare som vill ha ersättning enligt 51 eller 52 § får väcka
talan mot bolaget. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Om en domstol bestämmer att en aktieägare i ett överlåtande bolag ska ha rätt till ytterligare ersättning enligt 51 eller 52 §, gäller detta även mot det övertagande bolaget.
I paragrafen, som är ny, regleras förutsättningarna för att väcka talan om ytterligare ersättning enligt 51 eller 52 §. Den genomför delvis artikel 126a.4 och 126a.6 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.10.
Enligt första stycket ska aktieägaren rikta sin talan mot bolaget. Med detta avses det bolag som aktieägaren äger aktier i. Vidare anges det en tidsfrist om tre månader från dagen för stämmans beslut att godkänna fusionsplanen som aktieägaren måste följa för att hans eller hennes talerätt inte ska gå förlorad. Om talan väcks först sedan tiden löpt ut, ska domstolen – efter invändning av motparten – avvisa käromålet.
Den skyldighet att betala ytterligare ersättning som kan finnas enligt 51 och 52 §§ ligger i första hand på det bolag som aktieägaren äger aktier i. När fusionen får verkan kommer emellertid de överlåtande bolagen att upplösas och deras skyldigheter övergå till det övertagande bolaget. I andra stycket klargörs det att en domstols beslut om ytterligare ersättning i en sådan situation gäller även mot det övertagande bolaget. Om fusionen skulle slutföras och det överlåtande bolag som är part i rättegången upplösas innan rättegången är avslutad, torde i allmänhet partssuccession aktualiseras.
54 § Den som för talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att
godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion får inte som omständigheter till grund för talan åberopa att det utbytesförhållande mellan aktier eller det inlösenbelopp som anges i fusionsplanen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som har lämnats i dessa avseenden inte uppfyller lagens krav.
Paragrafen, som är ny, hindrar att vissa grunder åberopas vid en klandertalan mot ett bolagsstämmobeslut om godkännande av en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion. Den genomför artikel 126.4 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.9.
Ett stämmobeslut om godkännande av en fusionsplan kan normalt klandras om beslutet inte har kommit till i behörig ordning eller om det på något annat sätt strider mot bl.a. denna lag eller bolagsordningen (se 7 kap. 50 §). I denna paragraf införs en särskild begränsning av vilka grunder som får åberopas vid en sådan talan såvitt avser gränsöverskridande fusioner. Inne-
291
börden är att brister avseende inlösenbeloppet eller fusionsvederlaget, eller de uppgifter som har lämnats om dessa, inte kan åberopas som grund för ett upphävande av stämmans beslut. En aktieägare som är missnöjd med den ersättning som han eller hon erbjuds är i stället hänvisad till att väcka talan mot bolaget enligt 53 §.
Om de omständigheter som nämns i bestämmelsen åberopas som grund för en talan mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion, ska omständigheterna avvisas. Om en talan har väckts enbart på någon av de grunder som anges i paragrafen, utgör detta ett rättegångshinder som domstolen ska beakta självmant. En sådan talan ska avvisas.
Förenklad fusion
55 § Vid en gränsöverskridande fusion mellan ett moderbolag och ett
helägt dotterbolag tillämpas 36–49 §§, dock med följande avvikelser.
1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 38 § första stycket 2, 3, 5 och 12.
2. Bestämmelserna om revisorsgranskning i 11–13, 40 och 41 §§ samt om bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen i 15 § första stycket ska inte tillämpas.
3. Styrelsen i det överlåtande bolaget behöver inte upprätta någon redogörelse enligt 39 §.
4. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller det som sägs i 34 § andra stycket 1 och 2 i stället för det som sägs i 26 § första stycket 1– 4.
Vid en fusion enligt denna paragraf ska det till fusionsplanen bifogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med det innehåll som avses i 11 § andra stycket 1.
Denna paragraf gäller också vid andra gränsöverskridande fusioner som sker genom absorption, om
1. samtliga aktier i de bolag som deltar i fusionen direkt eller indirekt innehas av en och samma person, och
2. fusionsvederlag inte ska betalas.
Paragrafen, som får en ny beteckning, reglerar förfarandet vid förenklad gränsöverskridande fusion. Ändringarna genomför artikel 132.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.18.
I första stycket anges vilka bestämmelser som inte ska tillämpas vid absorption av ett helägt dotterbolag, då ett förenklat förfarande får användas. Av hänvisningen i paragrafens inledning följer att de paragrafer som normalt tillämpas vid en gränsöverskridande fusion ska tillämpas också i dessa fall, med de undantag som finns i den efterföljande punktlistan. Stycket ändras så att det framgår att fusionsplanen inte behöver innehålla uppgifter om aktieägarnas särskilda inlösenrätt (punkt 1) och att styrelsen i det överlåtande bolaget inte behöver upprätta någon styrelseredogörelse (punkt 3).
Av tredje stycket, som är nytt, följer att det förenklade förfarandet ska tillämpas även när samtliga aktier i de bolag som deltar i fusionen ägs, direkt eller indirekt, av en och samma person. Detta gäller under förutsättning att det inte ska betalas något fusionsvederlag i samband med fusionen. Möjligheten att genomföra en sådan gränsöverskridande fusion framgår av 36 b §. Att en person indirekt innehar samtliga aktier i de fusionerande bolagen innebär att de alla kontrolleras av den berörda personen, trots att
292
han eller hon inte äger alla aktier. En sådan situation kan finnas om aktierna ägs av dels en fysisk person, dels av ett annat bolag som ägs av den fysiska personen. Andra varianter är också tänkbara.
Ogiltighet
56 § En talan om att ett bolagsstämmobeslut om att godkänna en fu-
sionsplan ska upphävas ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Om en allmän domstol genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft har bifallit en talan om att ett stämmobeslut om att godkänna en fusionsplan ska upphävas, ska fusionen gå åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd för det övertagande bolagets räkning efter det att överlåtande bolag har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar, ansvarar de överlåtande bolagen. Vid absorption är det i de fallen det eller de överlåtande bolagen och det övertagande bolaget som ansvarar solidariskt.
I fråga om ett beslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver det som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket i denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket, eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft, har lämnat tillstånd enligt 23, 24 eller 45 e § att verkställa fusionsplanen.
I paragrafen, som får en ny beteckning, finns det bestämmelser om klandertalan mot ett bolagsstämmobeslut om godkännande av en fusionsplan. Övervägandena finns i avsnitt 5.9.
Ändringen i tredje stycket är en följd av att det i 45 e § införs en särskild bestämmelse om domstolens prövning av ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion. Det krävs inte att Bolagsverkets beslut har fått laga kraft för att förbudet ska gälla.
Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag
57 § Utöver det som anges i 16 och 43 §§ gäller följande. I ett publikt
aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska fusionsplanen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats. Handlingarna ska hållas tillgängliga under minst en månad eller, i fall som avses i 43 §, sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och under dagen för stämman.
Paragrafen, som får en ny beteckning, innehåller särskilda bestämmelser om tillhandahållande av olika handlingar i vissa publika aktiebolag. Ändringarna genomför delvis artikel 124.6 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
I paragrafen justeras tiden för tillhandahållande av fusionsplanen med bifogade handlingar. Ändringen innebär att tiden för tillhandahållandet av handlingarna på bolagets webbplats inför en gränsöverskridande fusion förlängs till sex veckor.
293
24 kap. Delning
Allmänna bestämmelser om delning
Vad en delning innebär
1 § Ett aktiebolag kan delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra aktiebolag (delning).
Delning kan ske genom att det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder övertas av två eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation. Vid en sådan delning ska delningsvederlag utges till aktieägarna i det överlåtande bolaget (fullständig delning).
Delning kan också ske genom att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses. Vid en sådan delning ska delningsvederlag utges
1. till aktieägarna i det överlåtande bolaget (partiell delning), eller
2. till det överlåtande bolaget (delning genom separation).
Övertagande bolag kan vara redan bildade aktiebolag eller aktiebolag som bildas genom delningen.
Paragrafen definierar vad en delning är. Ändringarna genomför artikel 160b.4 a och c i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafens andra stycke motsvarar det hittillsvarande andra stycket 1 och definierar en fullständig delning (”fission”). Det överlåtande bolaget delas då upp i två eller flera bolag (de övertagande bolagen). Det överlåtande bolagets tillgångar övergår genom universalsuccession till de övertagande bolagen och de övertagande bolagen tar också över ansvaret för det överlåtande bolagets skulder. Genom delningen upplöses det överlåtande bolaget utan likvidation.
Vid delningen ska dessutom det överlåtande bolagets aktieägare få ett delningsvederlag. Detta ska bestå av aktier i de övertagande bolagen samt eventuellt en kontantersättning (se 2 §). Inget hindrar dock att aktieägarna gemensamt kommer överens om att något delningsvederlag inte ska utgå.
Paragrafens tredje stycke definierar de två andra slagen av delning, partiell delning och delning genom separation.
Partiell delning motsvarar en delning enligt andra stycket 2 i paragrafens hittillsvarande lydelse. En sådan delning innebär att en del av det överlåtande bolaget överförs till ett eller flera övertagande bolag. Det överlåtande bolaget upplöses inte och vissa tillgångar och skulder stannar kvar i det bolaget. Också vid detta slag av delning utgår delningsvederlag i form av aktier och eventuellt kontanter till aktieägarna i det överlåtande bolaget. Även här kan samtliga aktieägare komma överens om att inget vederlag ska utgå.
Delning genom separation saknar motsvarighet i den hittillsvarande regleringen. Sådan delning motsvarar partiell delning med den enda skillnaden att delningsvederlaget ska betalas till det överlåtande bolaget i stället för till dess aktieägare.
Fjärde stycket överensstämmer med det hittillsvarande tredje stycket.
För alla tre delningsformerna gäller alltså att övertagande bolag kan vara befintliga bolag eller bolag som bildas som en del av delningsförfarandet. Vid gränsöverskridande delning gäller dock enligt 30 § andra stycket att varje övertagande bolag ska vara en juridisk person som bildas genom delningen.
294
Delningsvederlag
2 § Vederlaget till aktieägarna i det överlåtande bolaget eller, vid delning genom separation, till det överlåtande bolaget (delningsvederlaget) ska bestå av aktier i det eller de övertagande bolagen eller av pengar. Mer än hälften av vederlagets sammanlagda värde ska utgöras av aktier.
Paragrafen innehåller bestämmelser om det vederlag som ska utgå vid en delning (delningsvederlag). Ändringen genomför delvis artiklarna 160a och 160b.4 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Ändringen är en följd av att det införs en ny form av delning, delning genom separation, där delningsvederlaget ska betalas till det överlåtande bolaget (se 1 §). Även i den situationen ska delningsvederlaget bestå av aktier eller kontantersättning (utjämningsvederlag).
Övertagande bolags betalningsansvar
5 § Om en skuld som det överlåtande bolaget har, genom delningen, i enlighet med delningsplanen, ska överföras till ett övertagande bolag, ansvarar det senare bolaget efter delningen för skulden utan någon begränsning. Om det övertagande bolaget inte förmår att betala skulden, ansvarar de övriga övertagande bolagen solidariskt för skulden, dock högst med ett belopp som för varje bolag motsvarar det verkliga värdet av den nettobehållning som har tilldelats bolaget vid delningen. Vid partiell delning och delning genom separation ansvarar dessutom det överlåtande bolaget för skulden, dock högst med ett belopp som motsvarar det verkliga värdet av vad som har behållits av bolaget vid delningen.
Om en skuld som det överlåtande bolaget har inte behandlas i delningsplanen ansvarar de övertagande bolagen eller, vid partiell delning och delning genom separation, det eller de övertagande bolagen och det överlåtande bolaget för skulden solidariskt och utan begränsning.
Paragrafen behandlar övertagande bolags betalningsansvar. Den genomför delvis artikel 160j.2 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Som en följd av ändringarna i 1 § införs en särskild reglering för partiell delning och delning genom separation. Den motsvarar det som enligt den hittillsvarande regleringen gäller för delning enligt 1 § andra stycket 2 (s.k. avknoppning). Vid partiell delning och delning genom separation har enligt första stycket det överlåtande bolaget ett subsidiärt ansvar för en skuld som har överförts på det övertagande bolaget. Om det finns flera övertagande bolag ansvarar också de andra övertagande bolagen, tillsammans med det överlåtande bolaget, subsidiärt för skulden (jfr prop. 2004/05:85 s. 852).
Om det inte av delningsplanen framgår vilket av de övertagande bolagen som ansvarar för en viss skuld, gäller enligt andra stycket att de övertagande bolagen ansvarar solidariskt. Vid partiell delning och delning genom separation ansvarar även det överlåtande bolaget.
Delningsplanens innehåll
8 § I delningsplanen ska det för varje bolag finnas en noggrann beskrivning av vilka tillgångar och skulder som ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen och, vid partiell delning eller delning genom separation, behållas av det överlåtande bolaget med uppgifter om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde.
I planen ska det också för varje bolag anges
295
1. företagsnamn, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där styrelsen ska ha sitt säte,
2. hur många aktier i övertagande bolag som ska lämnas för ett angivet antal aktier i det överlåtande bolaget och vilken kontant ersättning som ska lämnas som delningsvederlag,
3. den tidpunkt och de övriga villkor som ska gälla för utlämnandet av delningsvederlaget,
4. från vilken tidpunkt och på vilka villkor de aktier som lämnas som delningsvederlag medför rätt till utdelning i övertagande bolag,
5. den planerade tidpunkten för upplösningen av det överlåtande bolaget, om detta ska upplösas,
6. vilka rättigheter i övertagande bolag som ska tillkomma innehavare av aktier, teckningsoptioner, konvertibler och andra värdepapper med särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,
7. arvode och annan särskild förmån som med anledning av delningen ska lämnas till en styrelseledamot eller en verkställande direktör i överlåtande eller övertagande bolag eller till en revisor som utför granskning enligt 13 §,
8. om någon på något annat sätt ska få särskilda rättigheter eller förmåner av övertagande bolag som bildas i samband med delningen, och
9. kostnaderna för delningen och hur dessa ska fördelas på deltagande bolag.
I paragrafen anges vad delningsplanen ska innehålla vid en inhemsk delning. Ändringarna genomför delvis artikel 160b.4 b och c i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
I den hittillsvarande punkt 2, som utgör det nya första stycket, byts den hittillsvarande benämningen delning enligt 1 § andra stycket 2 till partiell delning och en ny form av delning, delning genom separation, läggs till. Detta utgör en anpassning till de ändringar som görs i 1 § angående partiell delning och delning genom separation. Delningsplanen ska alltså vid partiell delning och delning genom separation innehålla en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som ska behållas av det överlåtande bolaget med uppgifter om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde. Övriga hittillsvarande punkter flyttas till ett nytt andra stycke.
Revisorsgranskning av delningsplanen
13 § För vart och ett av de deltagande bolagen ska delningsplanen granskas av en eller flera revisorer. Granskningen ska vara så omfattande och ingående som god revisionssed kräver. För varje bolag ska revisorn eller revisorerna upprätta ett yttrande över granskningen. Av yttrandena ska det framgå huruvida delningsvederlaget och grunderna för dess fördelning har bestämts på ett sakligt och korrekt sätt. Det ska också anges vilken eller vilka metoder som har använts vid värderingen av bolagens tillgångar och skulder, resultatet av de tillämpade värderingsmetoderna samt deras lämplighet och vilken vikt som har tillmätts dem vid den samlade bedömningen av värdet på vart och ett av bolagen. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen ska anmärkas.
I yttrandena ska det särskilt anges,
1. vid samtliga slag av delning: om revisorerna vid sin granskning har funnit att delningen medför fara för att borgenärerna i ett övertagande bolag inte ska få sina fordringar betalda,
2. vid delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas: om den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget
296
har ett verkligt värde för detta bolag som motsvarar minst dess aktiekapital, och
3. vid partiell delning och delning genom separation: om det efter delningen fortfarande finns full täckning för det bundna egna kapitalet i det överlåtande bolaget.
Om samtliga aktieägare i de bolag som deltar i delningen har samtyckt till det, får granskningen och yttrandena begränsas till de omständigheter som anges i andra stycket.
Revisorernas yttranden ska bifogas delningsplanen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om revisorns granskning av delningsplanen. Ändringarna genomför delvis artikel 160b.4 b och c i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
I andra stycket punkt 3 byts beteckningen delning enligt 1 § andra stycket 2 till partiell delning och det förs in en ny form av delning, delning genom separation. Detta utgör en anpassning till de ändringar som görs i 1 §. Revisorns yttrande ska alltså vid partiell delning och delning genom separation särskilt ange om det efter delningen fortfarande finns full täckning för det bundna egna kapitalet i det överlåtande bolaget.
Bolagsstämmans prövning av delningsplanen
17 § Delningsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget.
Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i ett övertagande bolag begär det, ska delningsplanen läggas fram för att godkännas av bolagsstämman även i det bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att en uppgift om att delningsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.
Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgiften om delningsplanens registrering har kungjorts. Om samtliga bolag som deltar i delningen är privata aktiebolag, får stämman hållas tidigare, dock tidigast två veckor efter kungörelsen.
Första stycket gäller inte om övertagande bolag äger samtliga aktier i det överlåtande bolaget.
Första–tredje styckena gäller inte vid en delning där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag och alla aktieägare i bolagen har undertecknat delningsplanen.
Paragrafen anger när delningsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i de berörda bolagen. Ändringarna är enbart språkliga.
Ändringar i bolagsordningen
17 a § Om delningen innebär att det behövs ändringar i bolagsordning-
en, ska dessa beslutas senast vid den bolagsstämma där delningsplanen godkänns.
Om delningsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på stämman, ska ändringarna i bolagsordningen beslutas före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen.
Paragrafen, som är ny, anger vid vilken bolagsstämma som ändringar i bolagsordningen med anledning av delningen senast ska beslutas. Den genomför delvis artikel 160h.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 15 a § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
297
Ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen
22 § Det överlåtande bolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om delningsplanen har registrerats enligt 16 §, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Följande handlingar ska bifogas ansökan:
1. en kopia av delningsplanen med de handlingar som är bifogade till den,
2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har underrättats enligt 21 § och, i de fall delningsplanen enligt 16 § andra stycket inte behöver ges in för registrering, att samtliga aktieägare har undertecknat delningsplanen, och
3. en kopia av protokollen från de bolagsstämmor som avses i 17 §.
Om sökanden inte har bifogat handlingarna ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.
Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan. Ändringarna genomför delvis artikel 160g.1 samt artikel 160m.3 och 160m.12 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 20 § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
I 45 § finns det ytterligare bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning.
23 § Bolagsverket ska avslå en ansökan enligt 22 §
1. vid samtliga slag av delning: om delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan författning eller mot bolagsordningen,
2. vid samtliga slag av delning: om delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. vid delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte visar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
4. vid partiell delning och delning genom separation: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte visar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Bolagsverket förklara tillståndsfrågan vilande under högst sex månader.
I paragrafen anges bl.a. när en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska avslås. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringarna genomför delvis artikel 160b.4 b och c i direktivet.
I första stycket punkt 4 byts beteckningen delning enligt 1 § andra stycket 2 till partiell delning och det förs in en ny form av delning, delning genom separation. Detta utgör en anpassning till de ändringar som görs i 1 §.
298
Registrering av delningen
27 § Styrelserna för de övertagande bolagen ska gemensamt anmäla delningen för registrering i aktiebolagsregistret. För bolag som tidigare är införda i aktiebolagsregistret ska anmälan även innehålla en uppgift om aktiekapitalets ökning. För bolag som nybildas i samband med delningen, ska det i anmälan även anges vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och lekmannarevisorer i bolaget.
Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd att verkställa delningsplanen eller, när tillstånd har lämnats av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft. Till anmälan ska det bifogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att det överlåtande bolagets tillgångar har överlämnats till övertagande bolag i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.
Bestämmelserna i 53 § andra stycket om att delningen i vissa fall inte får registreras ska tillämpas, om
1. något av de bolag som deltar i delningen, eller något annat bolag som genom delning eller fusion har gått upp i något av dessa bolag, tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning,
2. den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar.
I paragrafen regleras styrelsens anmälan av delningen för registrering. Ändringarna genomför artikel 160l.7 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6 och 8.3.7.
Det nya tredje stycket motsvarar 25 § tredje stycket i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 173). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Delningens rättsverkningar
28 § När en anmälan om delning enligt 27 § registreras, inträder följande rättsverkningar:
1. Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 29 kap. 1–3 §§ som har samband med delningen övergår till det eller de övertagande bolagen i enlighet med det som har angetts i delningsplanen.
2. Vid fullständig delning och partiell delning blir aktieägare i det överlåtande bolaget aktieägare i övertagande bolag. Vid delning genom separation blir överlåtande bolag aktieägare i övertagande bolag.
3. Överlåtande bolag, som ska upplösas genom delningen, är upplöst.
4. Övertagande bolag, som ska bildas genom delningen, anses bildade. Trots första stycket kan ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i överlåtande bolag som har upplösts genom delningen begära hos styrelsen att det hålls bolagsstämma för behandling av en fråga om talan enligt 29 kap. 7 §. I så fall ska 7 kap. 17 § andra stycket tillämpas. Om en sådan talan väcks, gäller 25 kap. 44 § i tillämpliga delar.
I paragrafen anges vilka rättsverkningar som uppkommer när en anmälan om delning registreras. Ändringarna genomför delvis artikel 160b.4 b och c. Övervägandena finns i avsnitt 6.
299
Andra stycket punkt 2 ändras så att det framgår att överlåtande bolag blir aktieägare i övertagande bolag vid delning genom separation. Vad delning genom separation är framgår av 1 §.
Gränsöverskridande delning
Vad en gränsöverskridande delning innebär
30 § Ett svenskt aktiebolag får delas genom att bolagets tillgångar och
skulder övertas helt eller delvis av en eller flera motsvarande juridiska personer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, varav minst en ska ha sin hemvist utanför Sverige (gränsöverskridande delning).
Vid en gränsöverskridande delning ska varje övertagande bolag vara en juridisk person som bildas genom delningen.
Paragrafen, som är ny, definierar vad en gränsöverskridande delning är. Den genomför artikel 160a.1 och 160a.3 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Av första stycket framgår att ett aktiebolag får delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas helt eller delvis av en eller flera motsvarande juridiska personer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, varav minst ett ska ha hemvist utanför Sverige. I vilken utsträckning utländska bolag kan bli föremål för en gränsöverskridande delning regleras i utländsk rätt. Vad som avses med motsvarande juridiska personer framgår av bilaga II till 2017 års direktiv, där de typer av bolag med begränsat ägaransvar som omfattas av bestämmelserna räknas upp.
Ett bolag anses ha sin hemvist i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om det har bildats enligt lagstiftningen i en sådan stat och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom samarbetsområdet.
Reglerna om gränsöverskridande delningar omfattar såväl svenska publika aktiebolag som svenska privata aktiebolag. Det övertagande bolaget behöver inte tillhöra samma kategori av aktiebolag som det överlåtande bolaget. Om det överlåtande bolaget är publikt kan alltså det övertagande vara antingen publikt eller privat.
Delningen måste ha en gränsöverskridande karaktär på så sätt att minst ett av de övertagande bolagen ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige. Det finns samtidigt inget som hindrar att det inom ramen för förfarandet bildas ett övertagande svenskt bolag, om det inom samma förfarande bildas åtminstone ett övertagande bolag med säte i en annan EES-stat. Även det övertagande svenska bolaget bildas då enligt reglerna för gränsöverskridande delningar.
Enligt andra stycket ska det eller de övertagande bolagen vara juridiska personer som bildas genom delningen. Det är alltså – till skillnad från vad som gäller för inhemska delningar – inte möjligt att genomföra en gränsöverskridande delning med ett befintligt bolag som övertagande bolag.
Bestämmelser som ska tillämpas vid en gränsöverskridande delning
31 § Följande allmänna bestämmelser i detta kapitel gäller även för en
gränsöverskridande delning:
– 1 § första–tredje styckena om vad en delning innebär, – 2 § om delningsvederlag,
300
– 4 § om delning när det överlåtande bolaget har gått i likvidation, – 5 § första stycket om övertagande bolags betalningsansvar, – 6 § om särskilda rättighetshavares ställning, och – 32 § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande delning.
För en gränsöverskridande delning gäller vidare följande bestämmelser om förfarandet:
– 33 och 34 §§ om delningsplan, – 35–37 §§ om styrelseredogörelse, – 12 § om kompletterande information, – 13–15 och 38 §§ om revisorsgranskning av delningsplanen, – 39 § om meddelande om att synpunkter får lämnas, – 16 § första stycket, 40 § och 41 § om registrering av delningsplanen, – 42 och 62 §§ om tillhandahållande av delningsplanen, – 43 § om synpunkter som har lämnats med anledning av ett meddelande enligt 39 §,
– 17 § första stycket om att delningsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget,
– 17 a § om ändringar i bolagsordningen, – 19 § första, andra och fjärde styckena om majoritetskrav m.m., – 20 § om när frågan om delning faller, – 44 § om villkorat beslut om godkännande av delningsplanen, – 21 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer, – 22, 23, 45, 46 och 48 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen,
– 47 § om förordnande av oberoende sakkunnig, – 24 § om kallelse på bolagens borgenärer, – 25 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa delningsplanen,
– 49 § om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa delningsplanen,
– 50 § om utfärdande av delningsintyg, – 51–53 §§ om registrering av delningen, – 28 och 54 §§ om delningens rättsverkningar, – 29 § om när frågan om delning faller, varvid vad som i den paragrafen sägs om 27 § ska avse 52 §, och
– 60 § om särskilda bestämmelser vid delning genom separation. Vid en gränsöverskridande delning gäller vidare följande bestämmelser om aktieägares rättigheter:
– 55 § om aktieägares rätt till inlösen, och – 56–58 §§ om aktieägares rätt till ytterligare ersättning.
Paragrafen, som är ny, innehåller en uppräkning av de bestämmelser som gäller för en gränsöverskridande delning. Övervägandena finns i avsnitt 6.
De olika formerna av gränsöverskridande förfaranden – fusioner, delningar och ombildningar – är i flera avseenden mycket lika varandra. Av systematiska skäl ges därför regleringen av gränsöverskridande delningar samma uppbyggnad som regleringen av gränsöverskridande fusioner. Detta innebär att flertalet av de bestämmelser som gäller för delningar mellan svenska aktiebolag (inhemska delningar) ska tillämpas även på gränsöverskridande delningar. Därutöver gäller ett antal bestämmelser som är tillämpliga enbart vid gränsöverskridande delningar. Samtliga dessa bestämmelser anges i den förevarande paragrafen. Det som i paragrafen anges om tillämpliga bestämmelser avser emellertid endast bestämmelser i detta kapitel och själva delningsförfarandet. Övrig aktiebolagsrättslig lagstiftning gäller på vanligt sätt (t.ex. bestämmelserna om bolags-
301
stämma i 7 kap.) och måste beaktas även i samband med en gränsöverskridande delning.
I första stycket anges vissa grundläggande förutsättningar som alltid gäller vid delning (1 § första–tredje styckena samt 2 och 4 §§, 5 § första stycket och 6 §). Såsom följer av hänvisningen till 1 § första–tredje styckena kan en gränsöverskridande delning ske genom fullständig delning, partiell delning eller delning genom separation. Det görs ingen hänvisning till 1 § fjärde stycket. Det sammanhänger med att övertagande bolag vid en gränsöverskridande delning måste vara ett bolag som bildas inom ramen för delningsförfarandet (se 30 § andra stycket).
Av hänvisningen till 2 § följer att samma regler om delningsvederlag gäller vid en gränsöverskridande delning som vid en inhemsk delning. Vederlaget ska alltså bestå av aktier i det eller de övertagande bolagen men i vederlaget kan också ingå en kompletterande kontantersättning som fungerar som utjämningsvederlag.
Genom hänvisningen till 4 § regleras vad som gäller när det överlåtande bolaget är i likvidation. Ett bolag i likvidation kan inte delas efter det att skiftet av bolagets tillgångar har inletts. Av hänvisningen till 5 § första stycket följer att det efter en gränsöverskridande delning gäller samma bestämmelser om solidariskt betalningsansvar för bolagen som efter en inhemsk delning. Någon hänvisning görs inte till 5 § andra stycket. Det beror på att frågan om ansvaret för sådana skulder som inte har reglerats i delningsplanen i stället regleras genom bestämmelsen i 54 §.
Hänvisningen till 6 § innebär att en gränsöverskridande delning ska genomföras så att innehavare av teckningsoptioner, konvertibler eller andra värdepapper med särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget antingen tillerkänns motsvarande rättigheter i övertagande bolag eller får sina värdepapper inlösta. I lagförarbetena till motsvarande bestämmelser om gränsöverskridande fusioner anges det att bestämmelsen om särskilda rättighetshavares ställning får anses vara riktad mot det övertagande bolaget (se prop. 2007/08:15 s. 175 och 176). Detsamma gäller vid en gränsöverskridande delning. Det innebär att hänvisningen till 6 § primärt får betydelse om ett övertagande bolag ska ha sitt säte i Sverige och därmed faller under svensk lag. I ett sådant fall kan alltså rättighetsinnehavare i överlåtande bolag med stöd av paragrafen kräva att få vissa rättigheter i det svenska övertagande bolaget.
I stycket finns också en hänvisning till de särskilda begränsningar som gäller för ett aktiebolags möjligheter att delta i en gränsöverskridande delning (32 §). Ett aktiebolag som är i konkurs, genomgår företagsrekonstruktion eller är i tvångslikvidation får inte delta i en gränsöverskridande delning.
I andra stycket anges de förfarandebestämmelser som ska tillämpas vid en gränsöverskridande delning. Normalt ingår följande moment i förfarandet.
• Styrelsen upprättar en delningsplan och ett meddelande om att synpunkter får lämnas (se 33, 34 och 39 §§).
• Styrelsen upprättar en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av delningens lämplighet (35–37 §§).
302
• Delningsplanen och styrelsens redogörelse granskas av en revisor, som upprättar ett yttrande (13–15 och 38 §§).
• Bolaget ger in delningsplanen med bifogade handlingar till Bolagsverket för registrering i aktiebolagsregistret, varpå en uppgift om registreringen kungörs (16 och 40 §§).
• Bolaget håller delningsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse elektroniskt tillgängliga för aktieägare m.fl. under minst sex veckor före den bolagsstämma som ska behandla frågan om godkännande av delningsplanen (17 och 42 §§).
• Bolagsstämman godkänner delningsplanen och beslutar om eventuella ändringar i bolagsordningen (17 § första stycket samt 17 a, 19 och 44 §§).
• Bolaget underrättar sina kända borgenärer om att delningsplanen har godkänts av stämman (21 §).
• Bolaget ansöker hos Bolagsverket om tillstånd att verkställa delningsplanen (22 och 45 §§).
• Bolagsverket prövar om det finns förutsättningar att meddela tillstånd att verkställa delningsplanen (46 §).
• Om Bolagsverket finner att det finns förutsättningar att ge tillstånd, utfärdar verket en kallelse på bolagets borgenärer (24 §). Dessa ges möjlighet att motsätta sig ansökan inom tre månader från registreringen av fusionsplanen (48 §). Om en borgenär motsätter sig delningen, överlämnar Bolagsverket ansökan till den tingsrätt som ska pröva borgenärernas rätt (25 och 49 §§).
• När Bolagsverket beslutat om tillstånd att verkställa delningsplanen eller när en domstols motsvarande beslut har fått laga kraft, utfärdar Bolagsverket ett s.k. delningsintyg (50 §).
• Delningen registreras i den eller de stater där övertagande bolag ska ha sin hemvist (52 § gäller när övertagande bolag ska ha sin hemvist i Sverige).
• Delningen registreras i registren i den stat där överlåtande bolag har eller har haft sin hemvist (51 § gäller när överlåtande bolag har eller har haft sin hemvist i Sverige).
Tredje stycket innehåller en upplysning om de särskilda bestämmelser till skydd för aktieägare som tas in i 55–58 §§.
Särskilda begränsningar i rätten att genomföra en gränsöverskridande delning
32 § Ett aktiebolag får inte genomföra en gränsöverskridande delning
om det
1. är i konkurs,
2. genomgår företagsrekonstruktion, eller
3. är i likvidation på grund av ett beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §.
303
Paragrafen, som är ny, anger vissa begränsningar i möjligheten att dela ett svenskt aktiebolag genom en gränsöverskridande delning. Den genomför artikel 160a.5 a och b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 36 c § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Delningsplan
33 § Vid en gränsöverskridande delning ska styrelsen i det överlåtande
bolaget upprätta en delningsplan. Styrelsen ska underteckna delningsplanen.
Om ett övertagande bolag ska bildas i Sverige i samband med delningen, utgör delningsplanen stiftelseurkund.
Paragrafen, som är ny, anger bl.a. att styrelsen i ett överlåtande bolag ska upprätta en delningsplan vid en gränsöverskridande delning. Den genomför delvis artikel 160d i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 37 § i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 176). Enligt första stycket ligger skyldigheten att upprätta en delningsplan på styrelsen i det överlåtande bolaget. Planen ska undertecknas av styrelsen (vad detta innebär framgår av 8 kap. 35 § andra stycket). Vad planen ska innehålla regleras i 34 §.
34 § En delningsplan enligt 33 § ska innehålla en noggrann beskrivning
av de tillgångar och skulder som vid fullständig delning ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen och, vid partiell delning eller delning genom separation, behållas av det överlåtande bolaget, med uppgifter om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde samt hur de tillgångar eller skulder som inte är uttryckligen fördelade ska behandlas.
Planen ska vidare innehålla uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för det överlåtande bolaget samt för övertagande bolag,
2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag och eventuell kontantersättning,
3. de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och förekommande värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag,
4. den föreslagna tidsplanen för delningen,
5. den gränsöverskridande delningens sannolika följder för sysselsättningen,
6. från vilken tidpunkt och på vilka villkor aktier och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i övertagande bolag,
7. från vilken tidpunkt som transaktioner i det överlåtande bolaget bokföringsmässigt ska anses ingå i övertagande bolag,
8. vilka rättigheter i övertagande bolag som innehavare av särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget ska ha eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,
9. arvode och andra särskilda förmåner som ska lämnas till en styrelseledamot eller verkställande direktör i det överlåtande bolaget,
10. den eller de metoder som tillämpats för värdering av tillgångar och skulder,
11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för delningen,
12. specifika krav som gäller för tilldelningen av aktier och värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag och skälen för dessa,
304
13. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 55 § och på vilket sätt den ska utövas, med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som en inlösenanmälan ska skickas till,
14. eventuella ändringar i det överlåtande bolagets bolagsordning, vid en partiell delning eller en delning genom separation.
Till planen ska stiftelseurkunder och bolagsordningar för övertagande bolag som bildas genom delningen bifogas.
Delningsplanen ska också innehålla uppgifter om
1. de säkerheter som det överlåtande bolagets borgenärer erbjuds, i de fall de erbjuds sådana säkerheter, och
2. hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan i övertagande bolag, om en sådan process ska genomföras.
Paragrafen, som är ny, anger vad delningsplanen ska innehålla vid en gränsöverskridande delning. Den genomför delvis artikel 160d i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Delningsplanen måste uppfylla paragrafens krav för att Bolagsverket ska ge tillstånd att verkställa planen och därmed också för att delningen ska kunna genomföras. Ett genomförande av planen kan dock även vara beroende av att den uppfyller de krav som finns i den utländska lagstiftning som kommer att gälla för ett övertagande utländskt bolag, t.ex. i fråga om stiftelseurkund och bolagsordning. Innehållet i utländsk rätt kan alltså göra det nödvändigt att i delningsplanen ta in uppgifter som inte direkt framgår av denna paragraf.
Regleringen i den förevarande paragrafen ligger nära den som gäller för inhemska delningar (se 8–10 §§). Punkt 5 och 10 i första stycket samt andra och tredje styckena saknar dock motsvarighet.
I första stycket anges att delningsplanen ska innehålla en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som vid fullständig delning ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen. Vid partiell delning och delning genom separation ska det också framgå vilka tillgångar och skulder som ska stanna kvar i det överlåtande bolaget. Beskrivningen ska kompletteras med uppgifter om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde. Det räcker alltså inte att ange de bokförda värdena.
Beskrivningen ska vara så tydlig och utförlig att det i fråga om samtliga rättigheter och skyldigheter kan utläsas till vilket bolag som rättigheten eller skyldigheten ska hänföras efter delningen. Det innebär bl.a. att det av delningsplanen ska framgå vilket av bolagen som efter delningen ska vara avtalspart i förhållande till det överlåtande bolagets arbetstagare och därmed ansvara för deras löner och pensioner. Uppgifterna behöver inte anges på individnivå men ska vara så konkreta att det går att sluta sig till vad som kommer att gälla på individnivå. Det innebär att det tydligt måste kunna utläsas vilka delar av verksamheten som ska övergå till ett visst övertagande bolag. Se även kommentaren till 54 § om rättsverkningarna av den gränsöverskridande delningen.
Det kan efter en delning visa sig att det överlåtande bolaget hade tillgångar eller skulder som inte uppmärksammades vid delningen, t.ex. ett skadeståndsansvar för en skada som framträtt först efter delningen. I delningsplanen ska det därför anges efter vilka principer som sådana nyupptäckta tillgångar eller skulder ska fördelas.
305
Enligt andra stycket punkt 1 ska överlåtande och övertagande bolags form, namn och säte anges. Den motsvarar 38 § första stycket 1 i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 142–144, 176 och 177).
Punkt 2 behandlar utbytesförhållandet mellan aktier och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag samt eventuell kontantersättning. Den motsvarar 38 § första stycket 2 i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 142–144, 176 och 177).
Av punkt 3 framgår att delningsplanen ska innehålla uppgifter om de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och förekommande värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag. Den motsvarar 38 § första stycket 3 i fusionskapitlet, med den skillnaden att den förevarande bestämmelsen omfattar även tilldelning av aktier och värdepapper i det överlåtande bolaget (jfr prop. 2007/08:15 s. 142–144, 176 och 177).
Enligt punkt 4 ska den föreslagna tidsplanen för delningen anges. Tidsplanen ska ge aktieägare, borgenärer och andra intressenter information om när det överlåtande bolaget planerar att genomföra de olika momenten i delningen. När tidsplanen utformas ska hänsyn tas till t.ex. inblandade svenska och utländska myndigheters handläggningstid i olika delar av förfarandet, även om tidsåtgången kan vara svår att uppskatta. Tidsplanen ger viss ledning för intressenterna, men den är inte bindande. Om den slår fel eller måste ändras på grund av oförutsedda händelser, kan det alltså inte leda till skadeståndsansvar.
Punkt 5 behandlar delningens sannolika följder för sysselsättningen.
Den motsvarar 38 § första stycket 4 i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 142–144, 176 och 177).
Enligt punkt 6 ska det i delningsplanen anges från vilken tidpunkt och på vilka villkor som aktier och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i övertagande bolag. Den motsvarar 38 § första stycket 5 i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 142–145, 176 och 177).
Av punkt 7 framgår att delningsplanen ska innehålla en uppgift om från vilken tidpunkt som transaktioner i det överlåtande bolaget bokföringsmässigt ska anses ingå i övertagande bolag. Den motsvarar 38 § första stycket 6 i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 142–145, 176 och 177).
Vid en fullständig delning åsyftar punkt 7 i praktiken den planerade tidpunkten för överlåtande bolags upplösning. Överlåtande bolag upplöses i samband med att delningen registreras. Det innebär att inblandade bolag inte själva råder över den exakta tidpunkten för upplösningen. Den uppgift om tidpunkten som lämnas enligt den förevarande punkten får därför bli en uppskattning utifrån bolagets tidsplan för delningen.
Enligt punkt 8 ska planen innehålla uppgifter om vilka rättigheter i övertagande bolag som ska tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna. Den motsvarar 38 § första stycket 7 i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 142–145, 176 och 177).
Punkt 9 behandlar arvode och andra särskilda förmåner som ska lämnas till en styrelseledamot eller till den verkställande direktören i det överlåtande bolaget. Den motsvarar 38 § första stycket 8 i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 142–145, 176 och 177). För en ytterligare kommentar hänvisas till den paragrafen.
Enligt punkt 10 och 11 ska uppgifter lämnas om de metoder som har använts för att beräkna värdet av de tillgångar och skulder som överförs
306
till övertagande bolag respektive, vid partiell delning eller delning genom separation, behålls av det överlåtande bolaget. Även datum för de räkenskaper som har legat till grund för fastställandet av villkoren för delningen ska anges. Bestämmelserna i dessa två punkter är avsedda att göra det möjligt att ta ställning till lämpligheten i de beräknade värdena och de villkor som föreslås gälla för delningen, t.ex. i fråga om sådana utbytesförhållanden som avses i punkt 2. Punkterna motsvarar 38 § första stycket 10 och 11 i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 142–146, 176 och 177).
Enligt punkt 12 ska delningsplanen innehålla uppgifter om tilldelningen av aktier och värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag och de kriterier som ligger till grund för en sådan tilldelning. Punkten gäller således andra uppgifter än de som ska framgå i enlighet med punkt 2 och 3, t.ex. vad som ska gälla för utlämnandet av aktiebrev och andra handlingar.
Enligt punkt 13 ska delningsplanen också innehålla information om det inlösenförfarande och det inlösenbelopp som avses i 55 § med uppgift om den elektroniska adress som en inlösenanmälan ska sändas till. Den motsvarar 38 § första stycket 12 i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den bestämmelsen.
Enligt punkt 14 ska, vid en partiell delning eller en delning genom separation, eventuella ändringar i det överlåtande bolagets bolagsordning anges. Vid partiell delning och delning genom separation kommer det överlåtande bolaget att fortsätta att existera. Om delningen innebär att bolagsordningen i det bolaget ska ändras ska detta framgå av delningsplanen.
Som framgår av tredje stycket ska stiftelseurkunder och bolagsordningar för övertagande bolag som bildas genom delningen bifogas planen. Vid gränsöverskridande delningar nybildas alltid de övertagande bolagen, varför dessa bolags stiftelseurkunder och bolagsordningar ska bifogas planen. Kraven på respektive stiftelseurkund och bolagsordning blir då beroende av lagstiftningen i den stat där det övertagande bolaget ska ha sin hemvist.
Fjärde stycket innebär att delningsplanen i förekommande fall ska innehålla ytterligare uppgifter. Stycket motsvarar 38 § andra stycket i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den bestämmelsen (jfr även prop. 2007/08:15 s. 142–146, 176 och 177).
Av 12 § och 31 § framgår att även visst ekonomiskt underlag ska bifogas delningsplanen.
Styrelsens redogörelse
35 § Styrelsen i det överlåtande bolaget ska upprätta en redogörelse för
de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om delningen är lämplig för bolaget. I redogörelsen ska det ingå en beskrivning av delningens konsekvenser för den framtida verksamheten och för bolagets borgenärer.
I redogörelsen ska det även ingå ett avsnitt med information för aktieägarna enligt 36 § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 37 §.
I stället för att upprätta en enda redogörelse får styrelsen upprätta två separata redogörelser för aktieägarna respektive arbetstagarna. Styrelsen behöver inte upprätta någon redogörelse alls om det följer av 36 § andra stycket och 37 § andra stycket att det varken behöver upprättas ett avsnitt för aktieägarna eller ett avsnitt för arbetstagarna.
307
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen. Styrelsen ska informera aktieägarna om yttrandet oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om den redogörelse för delningen som styrelsen ska upprätta inför en gränsöverskridande delning. Den genomför delvis artikel 160e i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 39 § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
36 § I avsnittet med information för aktieägarna enligt 35 § andra
stycket ska styrelsen beskriva
1. aktiernas utbytesförhållande och, i de fall en kontantersättning erbjuds, storleken på ersättningen samt den metod som har använts för att bestämma aktiernas utbytesförhållande och storleken på ersättningen,
2. delningens konsekvenser för aktieägarna,
3. inlösenbeloppet vid inlösen enligt 55 § och den metod som har använts för att bestämma det, och
4. hur en aktieägare ska göra för att utöva rätten till inlösen enligt 55 § och till ytterligare ersättning enligt 56–58 §§.
Något avsnitt med information för aktieägarna krävs inte om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till att något sådant avsnitt inte ska upprättas.
Paragrafen, som är ny, behandlar aktieägaravsnittet i styrelsens redogörelse. Den genomför artikel 160e.3 och 160e.4 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 39 a § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
37 § I avsnittet med information för arbetstagarna enligt 35 § andra
stycket ska styrelsen beskriva
1. delningens konsekvenser för anställningsförhållandena och eventuella åtgärder som vidtas till skydd för dessa förhållanden,
2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet, och
3. de förhållanden som anges i 1 och 2 i fråga om eventuella dotterföretag.
Något avsnitt med information för arbetstagarna krävs inte om samtliga arbetstagare ingår i bolagets styrelse.
Paragrafen, som är ny, behandlar arbetstagaravsnittet i styrelsens redogörelse. Den genomför artikel 160e.5 och 160e.8 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 39 b § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Revisorsgranskning
38 § Vid en gränsöverskridande delning ska revisorsgranskningen enligt
13 § omfatta även styrelsens redogörelse enligt 35–37 §§. Revisorsyttrandet ska innehålla ett utlåtande om huruvida redogörelsen är komplett och uppfyller de krav som anges i de paragraferna.
308
Revisorsyttrandet ska innehålla även ett utlåtande om huruvida aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen och det erbjudna inlösenbeloppet är lämpliga. Uppgifter ska också lämnas om
1. den eller de metoder som har använts för att fastställa utbytesförhållandet, kontantersättningen och inlösenbeloppet,
2. huruvida de använda metoderna är lämpliga för att fastställa utbytesförhållandet, kontantersättningen och inlösenbeloppet, och
3. särskilda svårigheter vid värderingen, om det har uppkommit några. Det som sägs i 13 § andra stycket 2 gäller inte i fråga om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om revisorns granskning och om innehållet i revisorsyttrandet. Den genomför delvis artikel 160f i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Första och andra styckena motsvarar 40 § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Som framgår av tredje stycket gäller inte 13 § andra stycket 2 i fråga om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige. Enligt den bestämmelsen ska revisorn uttala sig om huruvida den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av ett nybildat bolag har ett verkligt värde som motsvarar minst dess aktiekapital. Vid en gränsöverskridande delning är den bestämmelsen alltså tillämplig endast i fråga om övertagande bolag som ska ha sin hemvist i Sverige. Se prop. 2008/09:56 s. 24 och 25 för en kommentar till 13 §.
Meddelande om att synpunkter får lämnas
39 § Till delningsplanen ska det bifogas ett meddelande med information
till det överlåtande bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till bolaget. I meddelandet ska det anges att synpunkterna får lämnas senast på den femte arbetsdagen före dagen för den bolagsstämma som ska ta ställning till delningsplanen.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ett meddelande med information till olika intressenter i det överlåtande bolaget. Den genomför delvis artikel 160g.1 b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 41 a § första stycket i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Registrering av delningsplanen
40 § Vid registrering av en delningsplan som avser en gränsöverskri-
dande delning gäller följande utöver det som anges i 16 § första stycket.
I anmälan om registrering ska det lämnas uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för det överlåtande bolaget samt form, företagsnamn och säte som föreslås för övertagande bolag,
2. det överlåtande bolagets organisationsnummer,
3. hur borgenärer och aktieägare ska göra för att utöva sina rättigheter samt de adresser där de kostnadsfritt kan få fullständig information om detta, och
4. bolagens adresser. När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i andra stycket 1–3.
309
I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor har upprättat enligt 13 eller 38 §.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om registrering av en delningsplan vid gränsöverskridande delning. Den genomför delvis artikel 160g i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 42 § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen (jfr även prop. 2007/08:15 s. 151, 152 och 180).
41 § Om delningsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är
skrivna på något annat språk än svenska, ska den som lämnar in planen även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får i det enskilda fallet medge att någon översättning inte ges in.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om översättning av handlingar som bifogas delningsplanen.
Paragrafen motsvarar 42 a § i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 151, 152 och 180).
Tillhandahållande av delningsplanen
42 § Vid en gränsöverskridande delning ska styrelsen i det överlåtande
bolaget hålla delningsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 35 § tillgängliga för aktieägarna och arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om att godkänna delningsplanen ska behandlas.
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
I 62 § finns det ytterligare bestämmelser för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att delningsplanen och vissa andra handlingar ska hållas tillgängliga för bl.a. aktieägarna. Den genomför artikel 160e.6 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 43 § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
43 § De synpunkter som har lämnats med anledning av meddelandet en-
ligt 39 § ska läggas fram på en sådan bolagsstämma som avses i 17 §.
Av paragrafen, som är ny, följer att aktieägarna vid bolagsstämman ska få del av sådana synpunkter på delningsplanen som har lämnats med anledning av det meddelande som offentliggjorts tillsammans med planen. Paragrafen genomför delvis artikel 160h.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 43 a § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
310
Villkorat beslut om godkännande av delningsplanen
44 § Bolagsstämman i det överlåtande bolaget får villkora beslutet om
att godkänna delningsplanen med att en senare stämma godkänner de former som beslutas för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget.
Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om att bolagsstämman kan villkora ett beslut om godkännande av delningsplanen på visst sätt. Den genomför artikel 160h.2 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 44 § i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 180).
Ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen
45 § Till ansökan ska, utöver det som anges i 22 §, följande handlingar
bifogas:
1. en kopia av styrelsens redogörelse med eventuellt yttrande från arbetstagarna eller deras företrädare,
2. en kopia av handlingar med synpunkter som bolagets intressenter har lämnat med anledning av ett meddelande enligt 39 §, och
3. en handling med information om att det har inletts ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, under förutsättning att den lagen är tillämplig.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen vid en gränsöverskridande delning. Den genomför delvis artiklarna 160m.2 och 160m.6 b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
De handlingar som ska bifogas ansökan vid en inhemsk delning ska bifogas även vid en gränsöverskridande sådan (se 22 och 31 §§). Vid en gränsöverskridande delning får detta till följd att också revisorsyttrandet, meddelandet om att synpunkter får lämnas och vissa redovisningshandlingar ska ges in till Bolagsverket. Paragrafen motsvarar 45 § andra stycket i fusionskapitlet. För en ytterligare kommentar hänvisas till den paragrafen. Det som där sägs om en rapport från en oberoende sakkunnig gäller inte vid en gränsöverskridande delning.
46 § Vid Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd att
verkställa en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning gäller följande, utöver det som anges i 23, 24, 47 och 48 §§.
Bolagsverket ska avslå ansökan, om
1. det enligt 32 § finns hinder mot att det överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,
2. delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
3. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Paragrafen, som är ny, reglerar tillsammans med de efterföljande paragraferna de särskilda förutsättningar som gäller för Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd att verkställa en plan om en gränsöverskridande delning. Paragrafen genomför delvis artiklarna 160a.5 a och b, 160m.6 b, 160m.8 och 160m.9 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
311
Paragrafen motsvarar 45 a § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
47 § Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 45 § uppkommer
en fråga som kräver särskild fackkunskap får Bolagsverket förordna en lämplig person som sakkunnig. Den sakkunniga ska vara oberoende av det överlåtande bolaget och får inte ha någon intressekonflikt med det. Den sakkunniga ska utföra sitt arbete opartiskt och objektivt.
Sökanden ska ersätta Bolagsverket för dess kostnader för den sakkunniga. Bolagsverket ska fatta beslut om det belopp som sökanden ska betala. Av beslutet ska det framgå när beloppet ska betalas och vad kostnaderna avser.
Om ett belopp som har beslutats inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen ( 1993:891 ) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Paragrafen, som är ny, behandlar Bolagsverkets möjlighet att förordna en sakkunnig vid prövningen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan vid en gränsöverskridande delning. Den genomför delvis artiklarna 160m.12 och 160t.2 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 45 b § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
48 § Den dag som avses i 24 § andra stycket ska vid en gränsöver-
skridande delning bestämmas till en dag som infaller tidigast tre månader efter registreringen enligt 16 § av delningsplanen.
Paragrafen, som är ny, reglerar den tid som bolagets borgenärer ska få på sig för att motsätta sig en ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen. Den genomför artikel 160j.1 andra stycket i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 45 c § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
49 § Om Bolagsverket med stöd av 25 § har överlämnat ett ärende om
tillstånd att verkställa en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning till domstol, ska domstolen avslå ansökan, om
1. en borgenär som har motsatt sig ansökan presenterar trovärdiga uppgifter om att delningen medför fara för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och om att ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordran, och
2. bolaget inte visar att det inte finns någon fara för att fordran inte ska bli betald eller att betryggande säkerhet har lämnats.
Om ansökan inte ska avslås, ska domstolen lämna tillstånd att verkställa delningsplanen.
I paragrafen, som är ny, anges under vilka förutsättningar som en domstol ska bevilja en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan, när det är fråga om en gränsöverskridande delning. Den genomför delvis artikel 160j.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 45 e § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
312
Utfärdande av delningsintyg
50 § Vid en gränsöverskridande delning ska Bolagsverket, när verket har
gett tillstånd att verkställa delningsplanen enligt 25 § eller när en domstol, genom ett beslut som har fått laga kraft, har gett tillstånd att verkställa delningsplanen enligt 49 §, för det överlåtande bolaget utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt (delningsintyg). Ett delningsintyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna delningsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Ett delningsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen. Om det på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid får tremånadersfristen överskridas. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.
Delningsintyget ska tillhandahållas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om delningsintyg. Den genomför delvis artiklarna 160m.7, 160m10, 160m11 och 160n i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 46 § i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 181). Vid gränsöverskridande delning är det endast för det överlåtande svenska bolaget som Bolagsverket utfärdar delningsintyg. För en ytterligare kommentar hänvisas till 46 § i fusionskapitlet.
Registrering av en delning när ett övertagande bolag ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige
51 § När ett övertagande bolag ska ha sin hemvist i en annan stat än
Sverige ska det överlåtande bolaget inför registreringen av delningen ge in en kopia av delningsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Handlingen ska ges in inom sex månader från den dag då delningsintyget utfärdades.
Efter underrättelse från behöriga utländska myndigheter om att samtliga övertagande bolag har registrerats, ska Bolagsverket föra in en uppgift om delningen och om datum för registreringen i aktiebolagsregistret. Vid fullständig delning ska verket i registret också föra in en uppgift om att det överlåtande bolaget har upplösts genom delningen och en uppgift om datum för upplösningen. Verket ska underrätta den eller de utländska myndigheterna om registreringen.
Paragrafen, som är ny, behandlar förfarandet vid registrering av en gränsöverskridande delning där det överlåtande bolaget finns i Sverige. Den genomför delvis artiklarna 160o och 160p.1, 160p.2 och 160p.4 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Vid gränsöverskridande delning registreras först övertagande bolag i den stat där de ska ha sin hemvist. Den behöriga myndigheten i den staten ska då göra en särskild kontroll av bolagsbildningen med utgångspunkt i det delningsintyg som har utfärdats i det överlåtande bolagets hemstat (jfr 53 §). Sedan övertagande bolag har registrerats ska den behöriga myndigheten i den stat där det överlåtande bolaget har eller har haft sin hemvist underrättas. Därefter sker en avslutande registrering av delningen i den staten.
Av första stycket framgår det att det svenska överlåtande bolaget ska ge in en kopia av delningsplanen till den eller de utländska behöriga myndig-
313
heterna inom en viss tid. Delningsintyget ska tillhandahålls myndigheterna av Bolagsverket (jfr 50 §).
Av andra stycket följer att Bolagsverket självmant, när verket har underrättats om att samtliga övertagande bolag som ska ha sitt säte utomlands har registrerats, ska registrera delningen i aktiebolagsregistret. En förutsättning för registrering är också att Bolagsverket har registrerat eventuella nya svenska bolag. Vid fullständig delning ska en uppgift om att det överlåtande bolaget har upplösts också registreras. Vid denna registrering görs ingen materiell kontroll av delningen. Efter den avslutande registreringen ska Bolagsverket underrätta berörda utländska myndigheter om att delningen har fått verkan.
Registrering av en delning när ett övertagande bolag ska ha sin hemvist i Sverige
52 § Om ett övertagande bolag efter en gränsöverskridande delning ska
ha sin hemvist i Sverige, ska styrelsen eller motsvarande förvaltnings- eller ledningsorgan i det överlåtande bolaget anmäla det övertagande bolaget för registrering hos Bolagsverket inom sex månader från den dag då delningsintyget utfärdades. Anmälan ska innehålla uppgifter om vilka som har utsetts till styrelseledamöter och, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.
Till anmälan ska följande handlingar bifogas:
1. en kopia av delningsplanen,
2. ett yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag eller en motsvarande oberoende sakkunnig som har godkänts av en utländsk behörig myndighet i den stat där det överlåtande bolaget har sin hemvist, av vilket det framgår att det finns täckning för det aktiekapital som ska registreras för det övertagande aktiebolaget.
Paragrafen, som är ny, behandlar den anmälan för registrering som ska göras när ett övertagande bolag bildas i Sverige genom en gränsöverskridande delning. Den genomför delvis artikel 160o i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen är tillämplig när det bildas ett svenskt bolag genom en delning som är gränsöverskridande, oavsett om det överlåtande bolaget är svenskt eller utländskt.
Enligt första stycket ska det överlåtande bolagets styrelse, eller motsvarande ledningsorgan enligt utländsk rätt, senast sex månader efter det att delningsintyget har utfärdats, anmäla det övertagande bolaget för registrering hos Bolagsverket. Bolagsverket ska vid registreringen göra en laglighetsprövning (se vidare 53 §). För att den prövningen ska kunna göras ska det överlåtande bolaget tillhandahålla vissa uppgifter och handlingar. Anmälan ska till att börja med innehålla uppgifter om vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.
Av andra stycket framgår att det överlåtande bolaget ska ge in en kopia av delningsplanen och ett yttrande. Av yttrandet ska det framgå att det i bolaget finns täckning för det aktiekapital som krävs för det övertagande bolaget. Det räcker dock inte med ett blankt yttrande om att så är fallet utan yttrandet måste vara motiverat. Den som upprättar yttrandet ska som huvudregel vara en godkänd eller auktoriserad revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Yttrandet kan emellertid också upprättas av en motsva-
314
rande sakkunnig person som är godkänd av en utländsk behörig myndighet. Vad som avses är någon som i sitt hemland har det slag av auktorisation eller godkännande som motsvarar vad en svensk auktoriserad eller godkänd revisor har. En sådan sakkunnig person måste också vara oberoende i förhållande till bolaget. Det ankommer på det överlåtande bolaget att visa att yttrandet är upprättat av en behörig person.
Om det överlåtande bolaget inte ger in de handlingar och uppgifter som krävs, ska Bolagsverket förelägga om komplettering. Om en komplettering inte inkommer ska anmälan skrivas av. Om en komplettering inkommer får Bolagsverket pröva om det finns förutsättningar att registrera bolaget eller om registrering ska vägras (se 27 kap. 2 §).
53 § Bolagsverket får registrera ett övertagande bolag enligt 52 §
endast om
1. verket har fått del av ett delningsintyg,
2. det överlåtande bolaget har gett in de uppgifter och handlingar som avses i 52 §,
3. bolagsordningen är förenlig med denna lag och andra författningar,
4. det aktiekapital som ska registreras för bolaget uppfyller kraven i 1 kap. 4 och 5 §§, och
5. det inte heller finns något hinder mot registrering. Om lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, får delningen registreras endast
1. om ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller om förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett sådant beslut har fattats, och
2. om det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot det system för medverkan som ska gälla enligt lagen.
Bolagsverket ska så snart som möjligt underrätta den behöriga myndigheten i den stat där det överlåtande bolaget har sin hemvist om registreringen.
Paragrafen, som är ny, reglerar förutsättningarna för registrering av ett bolag som bildas i Sverige genom en gränsöverskridande delning. Den genomför delvis artiklarna 160o.1, 160o.4, 160o.5 och 160p.1–3 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen är tillämplig när det bildas ett svenskt bolag genom en gränsöverskridande delning, oavsett om det överlåtande bolaget är svenskt eller utländskt.
I första stycket regleras den laglighetsprövning som Bolagsverket alltid ska göra när ett svenskt bolag bildas genom en gränsöverskridande delning.
Punkt 1 motsvarar 48 a § första stycket 1 och 2 i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 158). Delningsintyget kan antingen ha överförts från en utländsk behörig myndighet eller utfärdats av verket självt (jfr 50 §). För en ytterligare kommentar hänvisas till kommentaren till 23 kap. 48 a §.
Enligt punkt 2 ska det överlåtande bolaget ha gett in de uppgifter och handlingar som avses i 52 § innan registrering får ske. Av den paragrafen följer att bl.a. delningsplanen ska ges in till Bolagsverket, tillsammans med en bolagsordning för övertagande bolag (jfr artikel 160d.j).
Bolagsverket ska enligt punkt 3 kontrollera att bolagsordningen uppfyller de krav som gäller för aktiebolag, t.ex. i fråga om säte, aktiekapital
315
och antal styrelseledamöter, samt att den även i övrigt är förenlig med aktiebolagslagen. Bolaget får registreras bara om så är fallet.
Bolagsverket ska också, enligt punkt 4, kontrollera att bolagets aktiekapital uppfyller de krav som ställs i de paragrafer som anges där. Bolagsverkets kontroll ska i denna del grundas på det revisorsyttrande som ska ges in enligt 52 §.
Enligt punkt 5 får det vidare inte finnas något hinder mot registrering. I första hand avses här omständigheter som enligt allmänna regler utgör hinder för registrering, t.ex. att bolagsordningen har en otydlig eller vilseledande avfattning (se vidare 27 kap. 2 §). I fråga om vad som gäller när det överlåtande bolaget går i konkurs eller likvidation efter det att delningsintyg utfärdats, liksom i fråga om omprövning av omständigheter som föregår utfärdande av intyget, hänvisas till 23 kap. 48 a §.
Andra stycket motsvarar 48 a § andra stycket i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 158 och 184).
Tredje stycket motsvarar 48 a § tredje stycket i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 159 och 184). Om det överlåtande bolaget är svenskt kan
Bolagsverket, efter registreringen av det svenska övertagande bolaget självt vidta den avslutande registreringen av delningen förutsatt att verket blivit underrättat om att övriga övertagande bolag har registrerats i sina hemstater (jfr 51 §).
Delningens rättsverkningar
54 § Vid en gränsöverskridande delning uppkommer de rättsverkningar
som avses i 28 § första stycket vid den tidpunkt som fastställts i den stat där det överlåtande bolaget har eller har haft sin hemvist. Vid delning av ett svenskt aktiebolag inträder rättsverkningarna vid registreringen enligt 51 § av delningen i aktiebolagsregistret.
Utöver det som anges i 28 § gäller följande:
1. Aktieägare i det överlåtande bolaget som utnyttjar sin rätt enligt 55 § till inlösen blir inte aktieägare i övertagande bolag.
2. Det överlåtande bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör från anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande delningen får verkan övergår till övertagande bolag.
3. Tillgångar och skulder som inte har fördelats i delningsplanen övergår till övertagande bolag i proportion till den andel av nettotillgångarna som tilldelats respektive bolag genom delningsplanen.
I paragrafen, som är ny, behandlas rättsverkningarna av en gränsöverskridande delning. Den genomför artiklarna 160q och 160r i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
I första stycket anges att rättsverkningarna uppkommer vid den tidpunkt som anges i lagstiftningen i det överlåtande bolagets hemstat. Om det bolaget är svenskt inträder rättsverkningarna när delningen registreras enligt 51 §.
Av 28 §, som är tillämplig även vid gränsöverskridande delningar, följer att rättsverkningarna av delningen är att det överlåtande bolagets tillgångar och skulder, med vissa undantag, övergår till det eller de övertagande bolagen och att aktieägare i det överlåtande bolaget blir aktieägare i övertagande bolag i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen. Vid partiell delning och delning genom separation gäller dessutom att vissa av till-
316
gångarna och skulderna ska vara kvar i det överlåtande bolaget. Vid partiell delning ska också vissa av aktieägarna fortsätta vara aktieägare i detta bolag. Vid delning genom separation ska det överlåtande bolaget bli aktieägare i de övertagande bolagen. Rättsverkningarna innebär också att överlåtande bolag som ska upplösas genom delningen anses upplösta och att övertagande bolag som ska bildas genom delningen anses bildade.
Andra stycket punkt 1 motsvarar 49 § andra stycket 1 i fusionskapitlet.
För en ytterligare kommentar hänvisas till den paragrafen.
Punkt 2 motsvarar 49 § andra stycket 2 i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 159). Övertagande bolag övertar inte bara rättigheter och skyldigheter som härrör från anställningsavtalet utan också andra rättigheter och skyldigheter som hänför sig till anställningsförhållandet.
Bestämmelsen understryker betydelsen av att det i delningsplanen tydligt anges vilken eller vilka delar av det överlåtande bolagets verksamhet som övergår till ett visst övertagande bolag. För en ytterligare kommentar hänvisas till 49 § i fusionskapitlet.
Av punkt 3 framgår vad som ska ske med tillgångar och skulder som inte har fördelats enligt delningsplanen.
Aktieägares rätt till inlösen
55 § En aktieägare i det överlåtande bolaget har rätt att få sina aktier
inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i delningsplanen, om
1. aktieägaren till följd av delningen skulle bli aktieägare i ett annat bolag som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, och
2. aktieägaren vid bolagsstämman har röstat mot att godkänna delningsplanen.
En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av delningsplanen anmäla detta till bolaget. Anmälan ska göras på det sätt som enligt 34 § andra stycket 13 har angetts i delningsplanen. Om aktieägaren inte gör en anmälan, är rätten till inlösen förlorad.
Bolaget ska betala ut inlösenbeloppet inom två månader från den dag då delningen fick verkan enligt 54 §.
I paragrafen, som är ny, regleras aktieägares rätt att i vissa fall lämna bolaget i samband med en gränsöverskridande delning. Den genomför artikel 160i.1–3 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 50 § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Aktieägares rätt till ytterligare ersättning
56 § Om det inlösenbelopp som anges i delningsplanen inte är korrekt
fastställt och detta får till följd att en aktieägare som har utövat sin rätt till inlösen enligt 55 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.
I paragrafen, som är ny, regleras aktieägares rätt till ytterligare inlösenersättning. Den genomför delvis artikel 160i.4 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
317
Paragrafen motsvarar 51 § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
57 § Om det utbytesförhållande för aktier eller andra värdepapper som
anges i delningsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som inte har utövat sin rätt till inlösen enligt 55 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.
I paragrafen, som är ny, regleras aktieägares rätt till ytterligare delningsvederlag. Den genomför delvis artikel 160i.6 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 52 § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
58 § En aktieägare som vill ha ersättning enligt 56 eller 57 § får väcka
talan mot bolaget. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna delningsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Om en domstol bestämmer att en aktieägare i ett överlåtande bolag ska ha rätt till ytterligare ersättning enligt 56 eller 57 §, gäller detta även mot övertagande bolag.
I paragrafen, som är ny, regleras förutsättningarna för att väcka talan om ytterligare inlösenersättning enligt 56 § respektive ytterligare delningsvederlag enligt 57 §. Den genomför delvis artikel 160i.4 och 160i.6 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Vid en gränsöverskridande delning finns det inledningsvis aktieägare endast i det överlåtande bolaget, eftersom det eller de övertagande bolagen nybildas genom delningen. Det bolag som aktieägaren får väcka talan mot enligt första stycket är således det överlåtande bolaget, som även är det bolag som aktieägaren äger aktier i.
Paragrafen motsvarar 53 § i fusionskapitlet. För en ytterligare kommentar hänvisas till den paragrafen.
59 § Den som för talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att
godkänna en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning får inte som omständigheter till grund för talan åberopa att det utbytesförhållande mellan aktier eller det inlösenbelopp som anges i delningsplanen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som har lämnats i dessa avseenden inte uppfyller lagens krav.
Paragrafen, som är ny, hindrar att vissa omständigheter åberopas till grund för en klandertalan mot ett bolagsstämmobeslut om godkännande av en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning. Den genomför artikel 160h.5 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Paragrafen motsvarar 54 § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Särskilda bestämmelser vid delning genom separation
60 § Vid en gränsöverskridande delning genom separation ska följande
bestämmelser i detta kapitel inte tillämpas:
– 34 § andra stycket 2, 3, 6, 8, 12 och 13 om innehållet i delningsplanen, – 35–37 §§ om styrelsens redogörelse, och
318
– 55–58 §§ om aktieägares rätt till inlösen och ytterligare ersättning. Dessutom får revisorernas granskning och yttranden begränsas till de omständigheter som anges i 13 § andra stycket.
I paragrafen, som är ny, regleras förfarandet vid gränsöverskridande delning genom separation. Den genomför artikel 160s i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Vid en gränsöverskridande delning genom separation ska vissa bestämmelser i detta kapitel inte tillämpas. Av första stycket följer att delningsplanen inte behöver innehålla vissa uppgifter, som framför allt rör utbyte och tilldelning av aktier. Detta hänger samman med att en delning genom separation inte berör det överlåtande bolagets aktieägare. De förblir aktieägare i det överlåtande bolaget och värdet av aktierna påverkas typiskt sett inte av själva delningen.
I stycket anges det vidare att det inte behöver upprättas någon styrelseredogörelse och att bestämmelserna om aktieägares rätt till inlösen och rätt att påkalla ytterligare ersättning inte är tillämpliga.
Av andra stycket framgår att revisorsgranskningen kan begränsas till en borgenärsinriktad granskning i enlighet med 13 § andra stycket.
Ogiltighet
61 § En talan om att ett bolagsstämmobeslut om att godkänna en del-
ningsplan ska upphävas ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Om en allmän domstol genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft har bifallit en talan om att ett stämmobeslut om att godkänna en delningsplan ska upphävas, ska delningen gå åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd för det övertagande bolagets räkning efter det att överlåtande bolag har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ansvarar överlåtande och övertagande bolag solidariskt.
I fråga om ett beslut att godkänna en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning gäller, utöver det som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket i denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket, eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft, har lämnat tillstånd enligt 25 eller 49 § att verkställa delningsplanen.
I paragrafen, som får en ny beteckning, finns det bestämmelser om klandertalan mot ett bolagsstämmobeslut om godkännande av en delningsplan. Ändringarna genomför delvis artikel 160u i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.
Första och andra styckena blir nu tillämpliga även vid gränsöverskridande delningar. De motsvarar 56 § första och andra styckena i fusionskapitlet.
Det nya tredje stycket motsvarar 56 § tredje stycket i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 186).
319
Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag
62 § Utöver det som anges i 18 och 42 §§ gäller följande. I ett publikt
aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska delningsplanen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats. Handlingarna ska hållas tillgängliga under minst en månad eller, i ett fall som avses i 42 §, sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och under dagen för stämman.
Paragrafen, som får en ny beteckning, innehåller särskilda bestämmelser om tillhandahållande av olika handlingar i vissa publika aktiebolag.
Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 57 § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
24 a kap. Gränsöverskridande ombildning
Vad en gränsöverskridande ombildning innebär
1 § Ett svenskt aktiebolag får ombildas till en motsvarande juridisk person som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande ombildning).
En gränsöverskridande ombildning sker genom att ett aktiebolag, utan att upplösas, överför sitt registrerade säte till en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och ombildas till ett bolag som omfattas av lagstiftningen i den staten.
Paragrafen, som är ny, definierar vad en gränsöverskridande ombildning är. Den genomför artiklarna 86a.1 och 86b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Av första stycket framgår att ett svenskt aktiebolag får ombildas till en motsvarande juridisk person i en annan stat inom EES. Med svenskt aktiebolag avses ett aktiebolag som har bildats och registrerats enligt svensk lag, inbegripet ett aktiebolag som tillkommit genom ett gränsöverskridande förfarande. Med motsvarande juridisk person avses de bolagsformer som räknas upp i bilaga II till 2017 års direktiv. Möjligheten att genomföra en gränsöverskridande ombildning är inte begränsad till den egna bolagskategorin. Ett svenskt publikt aktiebolag kan alltså ombildas till en utländsk motsvarighet till ett privat aktiebolag.
Av andra stycket framgår hur en gränsöverskridande ombildning genomförs och vad den innebär på ett övergripande plan. När ett aktiebolag ombildas blir det en motsvarande juridisk person i en annan medlemsstat utan att bolaget upplöses, avvecklas eller träder i likvidation. En gränsöverskridande ombildning innebär alltså att bolaget – utan att förlora sin status och sin identitet som juridisk person – ombildas från den rättsliga form under vilket det är registrerat (aktiebolag) till en motsvarande rättslig form i den andra staten (vad som i den andra staten, destinationsmedlemsstaten, utgör ett aktiebolag). Det krävs inte att bolaget flyttar sitt huvudkontor eller sin verksamhet till den andra staten, utan bara att bolagets registrerade säte överförs till destinationsmedlemsstaten. Däremot kan lagstiftningen i destinationsmedlemsstaten ställa krav på att också huvudkontoret eller verksamheten flyttas till den staten.
320
Vid en gränsöverskridande ombildning av ett svenskt aktiebolag måste både svensk och utländsk lagstiftning beaktas. Själva ombildningen ska ske enligt bestämmelserna i detta kapitel. För att ombildningen ska kunna registreras i destinationsmedlemsstaten krävs dessutom att bolaget efter ombildningen uppfyller de bolagsrättsliga krav som uppställs i den staten, t.ex. vad gäller bolagsordning och kapitalkrav.
Begränsningar i rätten att genomföra en gränsöverskridande ombildning
2 § Ett aktiebolag får inte genomföra en gränsöverskridande ombildning, om det
1. är i konkurs,
2. genomgår företagsrekonstruktion,
3. är i likvidation på grund av ett beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §, eller
4. är i likvidation på annan grund och skifte av bolagets tillgångar har påbörjats.
Paragrafen, som är ny, anger vissa begränsningar i ett aktiebolags rätt att genomföra en gränsöverskridande ombildning. Den genomför artikel 86a.3 och 86a.4 a och b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Punkt 1–3 motsvarar 36 c § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen. Av punkt 4 framgår att inte heller ett aktiebolag som är i likvidation på annan grund och där skifte av bolagets tillgångar har påbörjats får genomföra en gränsöverskridande ombildning (jfr 23 kap. 4 och 36 a §§).
Om ett aktiebolag som ska ombildas till en utländsk juridisk person försätts i konkurs etc. först efter det att Bolagsverket har utfärdat ett ombildningsintyg (jfr 28 §), ska betydelsen av att så har skett bedömas enligt destinationsmedlemsstatens nationella reglering av förutsättningarna för registrering av ombildningen.
För vad som gäller om en utländsk juridisk person som ska ombildas till ett svenskt aktiebolag försätts i konkurs eller motsvarande först efter det att den utländska behöriga myndigheten har utfärdat ett ombildningsintyg, se kommentaren till 31 §.
Särskilda rättighetshavares ställning
3 § Innehavare av teckningsoptioner, konvertibler eller andra värdepapper med särskilda rättigheter i det bolag som ska ombildas ska ha minst motsvarande rättigheter i det ombildade bolaget. Detta gäller dock inte om innehavarna enligt ombildningsplanen har rätt att få sina värdepapper inlösta av bolaget.
Paragrafen är ny och reglerar vissa särskilda rättighetshavares ställning i bolaget vid en ombildning. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Med särskilda rättigheter avses främst konverterings- eller optionsrätter till nya aktier i bolaget. Begreppet omfattar emellertid också andra till skuldebrev hörande rättigheter, vinstandels- och kapitalandelsrätter, rätt till styrelserepresentation och rätt att utse revisor i bolaget. Innehavare av värdepapper med sådana särskilda rättigheter ska tillerkännas motsvarande slag av rättigheter i bolaget efter ombildning som de har haft i bolaget före
321
ombildning och dessa rättigheter ska proportionellt sett ha samma värde som tidigare rättigheter. Det bolag som ska ombildas ska alltså reglera följderna av den förestående ombildningen på ett sätt som är godtagbart för innehavarna av värdepapper med särskilda rättigheter i bolaget. Vad detta innebär i det enskilda fallet ska bolagets styrelse beskriva i ombildningsplanen (5 § första stycket 4).
Paragrafen tillämpas inte om innehavarna av värdepapperen har rätt att få värdepapperen inlösta av bolaget. Om frågan inte regleras i villkoren i värdepapperen, är det bolaget som väljer om en sådan rätt till inlösen ska erbjudas eller vilka andra åtgärder som ska vidtas för de särskilda rättighetshavarna inför en gränsöverskridande ombildning.
Om innehavarna av värdepapperen inte är nöjda med de motsvarande rättigheter eller annat som bolaget har erbjudit dem, kan de låta frågan prövas av allmän domstol i ett tvistemål. Se 37 § om möjligheten att väcka en sådan talan vid svenska domstol när bolaget har ombildats och fått sitt registrerade säte utomlands.
Ombildningsplan
4 § Styrelsen i det bolag som ska ombildas ska upprätta en plan för ombildningen. Planen ska undertecknas av styrelsen.
Paragrafen, som är ny, anger bl.a. att styrelsen i det aktiebolag som ska ombildas ska upprätta en ombildningsplan. Den genomför delvis artikel 86d i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 37 § första stycket i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 176). Vid en gränsöverskridande ombildning finns det endast ett bolag, det bolag som ska ombildas, och skyldigheten att upprätta en ombildningsplan ligger därför på styrelsen i det bolaget. En ombildningsplan ska undertecknas av styrelsen. Vad detta krav innebär framgår av 8 kap. 35 § andra stycket. Vad planen ska innehålla regleras i 5 §.
5 § En ombildningsplan ska innehålla uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för det bolag som ska ombildas,
2. form, företagsnamn och säte för bolaget efter ombildning,
3. den föreslagna tidsplanen för ombildningen,
4. vilka rättigheter i bolaget efter ombildning som ska tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i aktiebolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,
5. arvode och andra särskilda förmåner som ska lämnas till en styrelseledamot eller verkställande direktör,
6. eventuella stimulansåtgärder som bolaget har varit föremål för eller subventioner som bolaget har mottagit under de senaste fem åren,
7. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 34 § och på vilket sätt den ska utövas, med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som inlösenanmälan ska skickas till, och
8. ombildningens sannolika följder för sysselsättningen. Ombildningsplanen ska också innehålla uppgifter om
1. de säkerheter som bolagets borgenärer erbjuds, i de fall de erbjuds sådana säkerheter, och
2. hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan i det ombildade bolaget, om en sådan process ska genomföras.
322
Till ombildningsplanen ska, i förekommande fall, bifogas den handling som utgör stiftelseurkund för det ombildade bolaget samt bolagsordningen för det ombildade bolaget.
Paragrafen, som är ny, anger vad ombildningsplanen ska innehålla. Den genomför delvis artikel 86d i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
I första stycket anges de uppgifter som en ombildningsplan alltid ska innehålla.
Enligt punkt 1 ska form, företagsnamn och säte för det bolag som ska ombildas anges. Punkten motsvarar 38 § första stycket 1 i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 143, 144 och 177).
Av punkt 2 framgår att även bolagets form, företagsnamn och säte efter ombildningen ska anges.
Enligt punkt 3 ska den föreslagna tidsplanen för ombildningen anges. Bestämmelsen motsvarar 34 § andra stycket 4 i delningskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Enligt punkt 4 ska planen innehålla uppgifter om vilka rättigheter som innehavare av särskilda rättigheter i bolaget ska ha i bolaget efter ombildningen eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna. Den motsvarar 38 § första stycket 7 i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 145 och 177). För en kommentar om särskilda rättighetshavares ställning inför en gränsöverskridande ombildning hänvisas till 3 §.
Punkt 5 behandlar arvode och andra särskilda förmåner som ska lämnas till en styrelseledamot eller verkställande direktör. Den motsvarar 38 § första stycket 8 i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 145 och 177).
Enligt punkt 6 ska det anges om bolaget har varit föremål för någon stimulansåtgärd eller har mottagit subventioner under de senaste fem åren. I så fall ska en uppgift om denna eller dessa lämnas i planen. Allmänna penningpolitiska stimulansåtgärder och sådana generella stödåtgärder som omfattar eller i vart fall står öppna för alla företag faller utanför begreppen. Däremot omfattas sådant stöd som har lämnats på grund av de särskilda förhållandena i bolaget eller den speciella karaktären av bolagets verksamhet. Det innebär att exempelvis allmänna subventioner till företag som anställer nyanlända inte omfattas, medan motsatsen gäller för subventioner till glesbygdsföretag eller företag som bedriver kulturverksamhet. Det är tillräckligt att bolaget i planen anger om stimulansåtgärder eller subventioner har förekommit eller inte. Ett jakande svar ska dock förenas med en summarisk beskrivning av stödets karaktär och omfattning.
Enligt punkt 7 ska ombildningsplanen även innehålla information om aktieägarnas rätt att få sina aktier inlösta enligt 34 § med uppgift om inlösenbeloppet och om den elektroniska adress som inlösenanmälan ska skickas till. Den motsvarar 38 § första stycket 12 i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Punkt 8 behandlar ombildningsplanens sannolika följder för sysselsättningen. Den motsvarar 38 § första stycket 4 i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 144 och 177). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Andra stycket innebär att ombildningsplanen i förekommande fall ska innehålla ytterligare uppgifter. Stycket motsvarar 38 § andra stycket i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen (jfr även prop. 2007/08:15 s. 146 och 177).
323
Av tredje stycket framgår att det till ombildningsplanen ska bifogas den handling som, i förekommande fall, utgör stiftelseurkund för bolaget efter ombildning samt bolagsordningen för det ombildade bolaget. Om det krävs en särskild stiftelseurkund och vilka krav det i så fall ställs på innehållet i denna handling beror på destinationsmedlemsstatens regelverk om bolagsbildning för den bolagsform till vilken bolaget ska ombildas. Att bolaget efter ombildningen uppfyller kraven enligt destinationsmedlemsstatens lagstiftning kommer att prövas i en särskild laglighetskontroll i den staten under slutskedet av förfarandet (vid den utländska motsvarigheten till den kontroll som för svenskt vidkommande regleras i 31 §).
Styrelsens redogörelse
6 § Styrelsen i det bolag som ska ombildas ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om ombildningen är lämplig för bolaget. I redogörelsen ska det ingå en beskrivning av ombildningens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet och för dess borgenärer.
I redogörelsen ska det även ingå ett avsnitt med information för aktieägarna enligt 7 § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 8 §.
I stället för att upprätta en enda redogörelse får styrelsen upprätta två separata redogörelser för aktieägarna respektive arbetstagarna. Styrelsen behöver inte upprätta någon redogörelse alls om det följer av 7 § andra stycket och 8 § andra stycket att det varken behöver upprättas ett avsnitt för aktieägarna eller ett avsnitt för arbetstagarna.
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen. Styrelsen ska informera aktieägarna om yttrandet oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om den redogörelse för ombildningen som styrelsen ska upprätta inför en gränsöverskridande ombildning. Den genomför delvis artikel 86e i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 39 § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
7 § I avsnittet med information för aktieägarna enligt 6 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. ombildningens konsekvenser för aktieägarna,
2. inlösenbeloppet vid inlösen enligt 34 § och den metod som har använts för att bestämma det,
3. hur en aktieägare ska göra för att utöva sin rätt till inlösen enligt 35 § och till ytterligare ersättning enligt 36 §.
Något avsnitt med information för aktieägarna krävs inte om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till att något sådant avsnitt inte ska upprättas.
Paragrafen, som är ny, behandlar aktieägaravsnittet i styrelsens redogörelse. Den genomför artikel 86e.3 och 86e.4. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 39 a § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
324
8 § I avsnittet med information för arbetstagarna enligt 6 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. ombildningens konsekvenser för anställningsförhållandena och eventuella åtgärder som vidtas till skydd för dessa förhållanden,
2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet, och
3. de förhållanden som anges i 1 och 2 i fråga om eventuella dotterföretag.
Något avsnitt med information för arbetstagarna krävs inte om samtliga arbetstagare ingår i bolagets styrelse.
Paragrafen, som är ny, behandlar arbetstagaravsnittet i styrelsens redogörelse. Den genomför artikel 86e.5 och 86e.8. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 39 b § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Revisorsgranskning
9 § Ombildningsplanen och styrelsens redogörelse ska granskas av en eller flera revisorer. Granskningen ska vara så omfattande och ingående som god revisionssed kräver. Revisorn eller revisorerna ska upprätta ett yttrande över granskningen. Revisorsyttrandet ska bifogas ombildningsplanen. Det ska innehålla ett utlåtande om huruvida styrelsens redogörelse är komplett och uppfyller de krav som anges i 6–8 §§.
Revisorsyttrandet ska innehålla även ett utlåtande om huruvida det erbjudna inlösenbeloppet är lämpligt. Uppgifter ska också lämnas om
1. den eller de metoder som har använts för att fastställa inlösenbeloppet,
2. huruvida de använda metoderna är lämpliga för att fastställa inlösenbeloppet, och
3. särskilda svårigheter vid värderingen, om det har uppkommit några. Första och andra styckena behöver inte tillämpas om samtliga aktieägare i det bolag som ska ombildas har samtyckt till det.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om revisorns granskning och om innehållet i revisorsyttrandet. Den genomför delvis artiklarna 86f och 86g.1 andra stycket i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Första och andra styckena motsvarar 11 § första stycket första–tredje meningarna och fjärde stycket samt 40 § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den sistnämnda paragrafen (jfr också prop. 1993/94:196 s. 183 och 184, prop. 2000/01:87 s. 20 och prop. 2004/05:85 s. 837).
Enligt tredje stycket behöver någon granskning inte göras om samtliga aktieägare i bolaget har samtyckt till det. I så fall krävs inte heller något revisorsyttrande.
10 § En revisor som avses i 9 § ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Om inte något annat framgår av bolagsordningen, ska revisorn utses av bolagsstämman. Om någon särskild revisor inte utses, ska granskningen i stället utföras av bolagets revisor.
För en revisor som har utsetts att utföra granskning enligt 9 § gäller 9 kap. 40, 45 och 46 §§.
Paragrafen, som är ny, anger bl.a. vilka kvalifikationskrav som gäller för den revisor som ska granska ombildningsplanen och styrelsens redogörel-
325
se. Den genomför delvis artikel 86f.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 12 § i fusionskapitlet (jfr prop. 2000/01:87 s. 20). En särskild revisor kan utses för uppgiften att granska ombildningsplanen. Om så inte skett ska bolagets revisor utföra uppgiften.
11 § Styrelsen, den verkställande direktören och revisorn i det bolag som ska ombildas ska ge varje revisor som utför granskning enligt 9 § tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning som denne anser vara nödvändig och lämna de upplysningar och den hjälp som en sådan revisor begär. Samma skyldighet har en revisor som utför granskning enligt 9 § mot övriga sådana revisorer.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om den upplysningsskyldighet som styrelseledamöter och vissa andra befattningshavare har i förhållande till de revisorer som har utsetts att granska ombildningsplanen och styrelsens redogörelse. Paragrafen genomför delvis artikel 86f.2 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 13 § i fusionskapitlet (jfr prop. 2000/01:87 s. 21).
Meddelande om att synpunkter får lämnas
12 § Till ombildningsplanen ska det bifogas ett meddelande med information till bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till bolaget. I meddelandet ska det anges att synpunkterna får lämnas senast på den femte arbetsdagen före dagen för den bolagsstämma som ska ta ställning till ombildningsplanen.
Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om ett meddelande till olika intressenter i det ombildade bolaget. Den genomför artikel 86g.1 b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 41 a § första stycket i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Registrering av ombildningsplanen
13 § Det bolag som ska ombildas ska ge in ombildningsplanen med bifogade handlingar till Bolagsverket för registrering i aktiebolagsregistret. En uppgift om registreringen ska kungöras enligt 27 kap. 3 §. Kungörelsen ska innehålla de uppgifter som avses i andra stycket 1–3. I kungörelsen ska det också lämnas uppgift om var planen hålls tillgänglig, om den inte kungörs i sin helhet.
I anmälan om registrering ska det lämnas uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för bolaget,
2. det register där bolaget är registrerat och det nummer som används för identifiering i registret,
3. hur borgenärer och aktieägare ska göra för att utöva sina rättigheter samt de adresser där de kostnadsfritt kan få fullständig information om detta, och
4. bolagets adress. I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor lämnar enligt 9 §.
326
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om registrering av en ombildningsplan. Den genomför delvis artikel 86g i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 14 och 42 §§ i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till 23 kap. 42 § (jfr även prop. 2007/08:15 s. 180).
14 § Om ombildningsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska den som lämnar in planen även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte ges in.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om översättning av handlingar som bifogas delningsplanen.
Paragrafen motsvarar 42 a § i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 151).
Tillhandahållande av ombildningsplanen
15 § Styrelsen ska hålla ombildningsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 6 § tillgängliga för aktieägarna och för arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om att godkänna ombildningsplanen ska behandlas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
I 39 § finns det ytterligare bestämmelser för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om att ombildningsplanen och vissa andra handlingar ska hållas tillgängliga för bl.a. aktieägarna. Den genomför artikel 86e.6 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 43 § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen. Vid en gränsöverskridande ombildning finns det inget krav på att hålla vissa redovisningshandlingar tillgängliga (jfr 23 kap. 10 och 43 §§).
16 § De synpunkter som har lämnats med anledning av meddelandet enligt 12 § ska läggas fram på en sådan bolagsstämma som avses i 17 §.
Av paragrafen, som är ny, följer att aktieägarna vid stämman ska få del av sådana synpunkter på ombildningsplanen som har lämnats med anledning av det meddelande som offentliggjorts tillsammans med planen. Paragrafen genomför delvis artikel 86h.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 43 a § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
327
Bolagsstämmans prövning av ombildningsplanen
17 § Ombildningsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman. Stämman får hållas tidigast en månad efter det att en uppgift om att ombildningsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.
Paragrafen, som är ny, behandlar bolagsstämmans godkännande av ombildningsplanen. Den genomför delvis artiklarna 86g.1 första stycket och 86h.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Av paragrafen framgår det att den ombildningsplan som styrelsen har upprättat ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman. Det anges också när stämman tidigast får hållas. Paragrafen motsvarar det som gäller vid gränsöverskridande fusioner (se 23 kap. 15 och 36 a §§). Till skillnad från vid fusioner involverar en gränsöverskridande ombildning aldrig mer än ett enda bolag, det bolag som ska ombildas. Bestämmelserna avser därför endast bolagsstämman i det bolaget. Det finns vid ombildningar inte någon situation där ombildningsplanen inte ska läggas fram för att godkännas av stämman.
Ändringar i bolagsordningen
18 § Vid den bolagsstämma som godkänner ombildningsplanen ska det också beslutas om det innehåll som bolagsordningen ska ha efter ombildningen.
Paragrafen, som är ny, anger vid vilken bolagsstämma som ändringar i bolagsordningen med anledning av ombildningen ska beslutas. Den genomför delvis artikel 86h.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Av paragrafen framgår att den stämma som godkänner ombildningsplanen också ska besluta om bolagsordningens innehåll efter ombildningen. En gränsöverskridande ombildning medför alltid ett behov av ändringar i bolagsordningen. Bolaget ska t.ex. byta registrerat säte från Sverige till en annan medlemsstat. Det innebär att stämman måste besluta om det innehåll som bolagsordningen ska ha efter ombildningen.
I vilken utsträckning den nya bolagsordningen är lagenlig bestäms av lagstiftningen i den stat där bolaget efter ombildningen ska ha sin registrerade hemvist (destinationsmedlemsstaten). Den nya bolagsordningen kan därmed inte börja gälla förrän ombildningen har registrerats av den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten (jfr artikel 86o.1 och 86o.4 i direktivet).
Villkorat beslut om godkännande av ombildningsplanen
19 § Bolagsstämman i det bolag som ska ombildas får villkora beslutet att godkänna ombildningsplanen med att en senare stämma godkänner de former som beslutas för arbetstagarnas medverkan i det ombildade bolaget.
Paragrafen är ny och innehåller en bestämmelse om att bolagsstämman kan villkora ett beslut om godkännande av ombildningsplanen på visst sätt. Den genomför artikel 86h.2 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 44 § i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 180).
328
Majoritetskrav
20 § Ett bolagsstämmobeslut om godkännande av ombildningsplanen är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar såväl av de avgivna rösterna som av de aktier som är företrädda vid stämman.
Om det finns aktier av olika slag i bolaget tillämpas första stycket även inom varje aktieslag som är företrätt vid stämman.
I paragrafen, som är ny, anges det majoritetskrav som gäller för bolagsstämmans beslut att godkänna ombildningsplanen. Den genomför artikel 86h.3 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 17 § första och andra styckena i fusionskapitlet (jfr prop. 1993/94:196 s. 187 och 188 samt prop. 2004/05:85 s. 840).
Underrättelse till bolagets kända borgenärer
21 § När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget ska bolaget skriftligen underrätta sina kända borgenärer om beslutet. Underrättelserna ska innehålla en uppgift om att bolaget avser att ansöka om tillstånd att verkställa ombildningsplanen och en uppgift om borgenärernas rätt att motsätta sig att planen verkställs.
Någon underrättelse behöver inte skickas till borgenärer vars anspråk avser en fordran på lön, pension eller någon annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).
Paragrafen, som är ny, ålägger bolaget att underrätta sina borgenärer om den förestående ombildningen. Den genomför delvis artikel 86j i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Underrättelsen är ett led i det skydd som regelverket ger bolagets borgenärer. Paragrafen motsvarar 19 § i fusionskapitlet (jfr prop. 1993/94:196 s. 97–102 och 189, prop. 2004/05:85 s. 841 och prop. 2007/08:15 s. 76). Till skillnad från vid fusioner finns det vid en gränsöverskridande ombildning inte något övertagande bolag vars borgenärer kan behöva underrättas.
Ansökan om tillstånd att verkställa ombildningsplanen
22 § Det bolag som ska ombildas ska ansöka om tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget och senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Följande handlingar ska bifogas ansökan:
1. en kopia av ombildningsplanen med de handlingar som är bifogade till den,
2. en kopia av styrelsens redogörelse med eventuellt yttrande från arbetstagarna eller deras företrädare,
3. en kopia av handlingar med synpunkter som bolagets intressenter har lämnat med anledning av ett meddelande enligt 12 §,
4. en kopia av protokollet från den bolagsstämma som avses i 17 §,
5. en handling med information om att det har inletts ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, under förutsättning att den lagen är tillämplig, och
6. intyg från bolagets styrelse eller verkställande direktör om att bolagets kända borgenärer har underrättats enligt 21 §.
329
Om sökanden inte har bifogat handlingarna ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.
Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.
Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan. Den genomför delvis artiklarna 86m.2, 86m.3, 86m.6 b, 86m.12 och 86j.1. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 20 och 45 §§ i fusionskapitlet (jfr prop. 2004/05:85 s. 841 och 842 och prop. 2007/08:15 s. 154 och 182). Ombildningsintyg utfärdas för det bolag som ska ombildas och det är detta bolag som ska ansöka om tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Om det finns ett revisorsyttrande enligt 9 § ska det bifogas ombildningsplanen. Om ett sådant yttrande inte har upprättats måste bolaget tillhandahålla Bolagsverket utredning om att alla aktieägare har gått med på att revisorsgranskning inte ska ske. De ändringar som görs i 23 kap. 20 och 45 §§ införs även här. För en ytterligare kommentar hänvisas till de paragraferna.
23 § Bolagsverket ska avslå en ansökan enligt 22 § om
1. ombildningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan författning eller mot bolagsordningen,
2. det enligt 2 § finns hinder mot att bolaget genomför en gränsöverskridande ombildning,
3. ombildningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
4. ombildningen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, men något sådant förfarande inte har inletts.
Paragrafen, som är ny, anger när Bolagsverket ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan. Den genomför delvis artiklarna 86a.3, 86a.4, 86m.6 b, 86m.8 och 86m.9 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 21 § första stycket 1 (jfr prop. 2004/05:85 s. 842 och 843) och 45 a § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den sistnämnda paragrafen.
24 § Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 22 § uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap, får Bolagsverket förordna en lämplig person som sakkunnig. Den sakkunniga ska vara oberoende av bolaget och får inte ha någon intressekonflikt med det. Den sakkunniga ska utföra sitt arbete opartiskt och objektivt.
Sökanden ska ersätta Bolagsverket för dess kostnader för den sakkunniga. Bolagsverket ska fatta beslut om det belopp som sökanden ska betala. Av beslutet ska det framgå när beloppet ska betalas och vad kostnaderna avser.
Om ett belopp som har beslutats inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
330
Paragrafen, som är ny, behandlar Bolagsverkets möjlighet att förordna en sakkunnig vid prövningen av en ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan. Den genomför delvis artiklarna 86m.12 och 86s.2 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 45 b § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Kallelse på bolagets borgenärer
25 § Bolagsverket ska kalla bolagets borgenärer, om verket finner att det inte finns något hinder mot en ansökan enligt 22 §. Verket ska dock inte kalla borgenärer vars anspråk avser en fordran på lön, pension eller någon annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).
Kallelsen ska innehålla ett föreläggande för den som vill motsätta sig ansökan att senast en viss dag anmäla detta skriftligen. Denna dag får bestämmas till en dag som infaller tidigast tre månader efter registreringen av ombildningsplanen enligt 13 §. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att borgenären, om han eller hon inte motsätter sig ansökan, ska anses ha medgett den.
Bolagsverket ska så snart som möjligt kungöra kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Verket ska vidare skicka en särskild underrättelse om kallelsen till Skatteverket.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om Bolagsverkets kallelse på bolagets borgenärer. Den genomför delvis artikel 86j i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 22 och 45 c §§ i fusionskapitlet (jfr prop. 1993/94:196 s. 191 och 192, prop. 2004/05:85 s. 843 och prop. 2007/08:15 s. 76). Till skillnad från vid fusioner finns det vid en gränsöverskridande ombildning inte något övertagande bolag vars borgenärer kan behöva kallas. För en ytterligare kommentar hänvisas till 23 kap. 45 c §.
När Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa ombildningsplanen
26 § Om inte någon av de borgenärer som har kallats enligt 25 § motsätter sig ansökan inom utsatt tid, ska Bolagsverket ge bolaget tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Motsätter sig någon borgenär ansökan, ska verket överlämna ärendet till tingsrätten på den ort där styrelsen i bolaget har sitt säte.
I paragrafen, som är ny, anges bl.a. när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen. Den genomför delvis artikel 86j i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 23 § i fusionskapitlet (jfr prop. 1993/94:196 s. 192, prop. 2004/05:85 s. 843 och prop. 2007/08:15 s. 76).
När allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa ombildningsplanen
27 § Om Bolagsverket med stöd av 26 § har överlämnat ett ärende om tillstånd att verkställa en ombildningsplan till domstol, ska domstolen avslå ansökan, om
331
1. en borgenär som har motsatt sig ansökan presenterar trovärdiga uppgifter om att ombildningen medför fara för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och om att ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordran, och
2. bolaget inte visar att det inte finns någon fara för att fordran inte ska bli betald eller att betryggande säkerhet har lämnats.
Om ansökan inte ska avslås, ska domstolen lämna tillstånd att verkställa ombildningsplanen.
I paragrafen, som är ny, anges under vilka förutsättningar som en domstol ska bevilja en ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan. Den genomför delvis artikel 86j.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 45 e § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Utfärdande av ombildningsintyg
28 § När Bolagsverket har gett tillstånd att verkställa ombildningsplanen enligt 26 § eller när en domstol, genom ett beslut som har fått laga kraft, har gett tillstånd att verkställa ombildningsplanen enligt 27 §, ska Bolagsverket för bolaget utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt (ombildningsintyg).
Ett ombildningsintyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna ombildningsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Ett ombildningsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Om det på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid får tremånadersfristen överskridas. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.
Ombildningsintyget ska tillhandahållas den behöriga myndigheten i den stat där bolaget efter ombildningen ska ha sitt registrerade säte.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ombildningsintyg. Den genomför delvis artiklarna 86m och 86n i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Ett ombildningsintyg ska utfärdas för det bolag som ska ombildas. Paragrafen motsvarar 46 § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Registrering av en ombildning av ett svenskt aktiebolag
29 § Inför registreringen av ombildningen ska bolaget ge in en kopia av ombildningsplanen till den behöriga myndigheten i den stat där bolaget ska ha sitt säte. Handlingen ska ges in inom sex månader från den dag då ombildningsintyget utfärdades.
Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att ombildningen har ägt rum, ska Bolagsverket föra in uppgifter om ombildningen och om datum för registreringen i aktiebolagsregistret.
Paragrafen, som är ny, behandlar förfarandet vid registrering av en ombildning av ett svenskt aktiebolag till ett bolag med registrerat säte i en annan medlemsstat. Den genomför delvis artiklarna 86o.2 och 86p.3 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
332
En ombildning registreras i två steg. Först registreras bolaget i den medlemsstat där det efter ombildningen ska ha sin hemvist. Den medlemsstatens behöriga myndighet ska sedan underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där bolaget hade sin hemvist före ombildningen om att registrering skett. När den behöriga myndigheten i den senare medlemsstaten har underrättats om registreringen ska myndigheten registrera ombildningen där.
Av första stycket framgår att bolaget ska ge in en kopia av ombildningsplanen till den behöriga myndigheten i den stat där bolaget efter ombildningen ska ha sitt säte. Ombildningsintyget ska tillhandahållas den utländska myndigheten av Bolagsverket (jfr 28 § tredje stycket).
Av andra stycket följer att Bolagsverket, när verket har underrättats om registreringen, ska föra in en uppgift i aktiebolagsregistret om att ombildningen har ägt rum. Bolagsverket ska inte göra någon ytterligare materiell kontroll eller prövning vid denna registrering. Ett aktiebolag som genomför en gränsöverskridande ombildning ska inte upplösas utan lever vidare i ombildad form, underkastat en annan stats bolagsrättsliga lagstiftning.
Anmälan för registrering vid en ombildning av en utländsk juridisk person
30 § Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett svenskt aktiebolag, ska styrelsen eller motsvarande förvaltnings- eller ledningsorgan i det bolag som ska ombildas anmäla ombildningen för registrering hos Bolagsverket inom sex månader från den dag då ombildningsintyget utfärdades. Anmälan ska innehålla uppgifter om vilka som har utsetts till styrelseledamöter och, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det ombildade bolaget.
Till anmälan ska följande handlingar bifogas:
1. en kopia av ombildningsplanen,
2. ett yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag eller en motsvarande oberoende sakkunnig som har godkänts av en utländsk behörig myndighet i den stat där det bolag som ska ombildas har sin hemvist, av vilket det framgår att det finns täckning för det aktiekapital som ska registreras för det svenska aktiebolaget.
Paragrafen, som är ny, behandlar den anmälan för registrering som ska göras när ett dittills utländskt bolag ska ombildas till ett svenskt aktiebolag. Den genomför delvis artikel 86o i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
En ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt förutsätter att den utländska juridiska personen utgörs av en sådan bolagsform i en annan medlemsstat som anges i bilaga II till 2017 års direktiv och att bolaget efter ombildningen ska vara ett svenskt aktiebolag. Bolagsverket ska vid registreringen göra en laglighetsprövning (se vidare 31 §). För att den prövningen ska kunna göras måste bolaget enligt den förevarande paragrafen tillhandahålla visst material. Paragrafen motsvarar 52 § i delningskapitlet. För en ytterligare kommentar hänvisas till den paragrafen.
333
Bolagsverkets kontroll och registrering vid en ombildning av en utländsk juridisk person
31 § Bolagsverket får registrera en ombildning enligt 30 § endast om
1. verket har fått del av ett ombildningsintyg,
2. det bolag som ska ombildas har gett in de uppgifter och handlingar som avses i 30 §,
3. bolagsordningen är förenlig med denna lag och andra författningar,
4. det aktiekapital som ska registreras för bolaget uppfyller kraven i 1 kap. 4 och 5 §§, och
5. det inte heller finns något hinder mot registrering. Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, får ombildningen registreras endast
1. om ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller om förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett sådant beslut har fattats, och
2. om det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot det system för medverkan som ska gälla enligt lagen.
Bolagsverket ska så snart som möjligt underrätta den behöriga myndigheten i den stat där det bolag som ska ombildas har sin hemvist om registreringen.
Paragrafen, som är ny, reglerar förutsättningarna för registrering av ett dittills utländskt bolag som ombildas till ett svenskt aktiebolag. Den genomför delvis artiklarna 86o och 86p i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
I första stycket regleras förutsättningarna för att Bolagsverket ska få registrera bolaget.
Punkt 1 motsvarar 48 a § första stycket 1 och 2 i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s 157 och 158). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Punkt 2–5 motsvarar 53 § första stycket 2–5 i delningskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen. Prövningen av om det finns något övrigt hinder mot registrering innefattar vid en ombildning också frågan, om de rättigheter i aktiebolaget och de åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavare av särskilda rättigheter är förenliga med svensk aktiebolagsrätt. Om så inte är fallet föreligger hinder mot registrering.
Vidare kan i vissa fall omständigheter som inträffat efter det att ombildningsintyget utfärdats få betydelse för Bolagsverkets prövning. Om t.ex. ekonomiska problem i bolaget medför att det inte längre finns täckning för bolagets avsedda aktiekapital kan det finnas hinder mot registrering. I en sådan situation kan ett tidigare upprättat intyg från en revisor inte tillmätas någon betydelse (jfr 30 § andra stycket 2). Det utländska bolaget måste efter ombildning till ett svenskt aktiebolag ha ett företagsnamn som är förenligt med bestämmelserna i 28 kap. Om så inte är fallet finns det också hinder mot registrering.
Andra och tredje styckena motsvarar 48 a § andra och tredje styckena i fusionskapitlet (jfr prop. 2007/08:15 s. 158 och 159).
Ombildningens rättsverkningar
32 § Vid ombildningen uppkommer följande rättsverkningar.
1. Det ombildade bolaget får sitt registrerade säte i en annan medlemsstat och får en ändrad rättslig form enligt lagstiftningen i den staten.
334
2. Bolagets tillgångar och skulder övergår till att vara det ombildade bolagets tillgångar och skulder.
3. Aktieägare i bolaget fortsätter att vara aktieägare i det ombildade bolaget, om de inte utnyttjar sin rätt enligt 34 § till inlösen.
4. Bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör från anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande ombildningen får verkan övergår till att vara det ombildade bolagets rättigheter och skyldigheter. Rättsverkningarna uppkommer vid den tidpunkt som har fastställts i den medlemsstat där bolaget efter ombildningen ska ha sin hemvist. Om bolaget ska ha sin hemvist i Sverige, uppkommer rättsverkningarna vid den tidpunkt då ombildningen registreras enligt 31 § i aktiebolagsregistret.
I paragrafen, som är ny, behandlas rättsverkningarna av en gränsöverskridande ombildning. Den genomför delvis artiklarna 86q och 86r i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
I första stycket anges de rättsverkningar som inträder vid en gränsöverskridande ombildning.
Enligt punkt 1 får det ombildade bolaget sitt registrerade säte i en annan medlemsstat och erhåller en annan rättslig form enligt lagstiftningen i den staten. Bolaget lyder därefter under den bolagsrättsliga lagstiftningen i denna medlemsstat.
I punkt 2 anges att bolagets tillgångar och skulder övergår till att vara det ombildade bolagets tillgångar och skulder. Bolaget förblir i och för sig ett och detsamma, varför uttrycket övergår är något missvisande. Uttrycket är emellertid i linje med direktivstexten.
Av punkt 3 följer att aktieägare som inte utnyttjar sin rätt till inlösen förblir aktieägare i bolaget. Vad gäller de aktieägare som utnyttjar sin rätt till inlösen hänvisas för en ytterligare kommentar till 23 kap. 49 §.
Punkt 4 motsvarar 49 § andra stycket 2 i fusionskapitlet och 54 § i delningskapitlet (jfr beträffande bestämmelsen i fusionskapitlet prop. 2007/08:15 s. 158 och 159). För en kommentar hänvisas till de paragraferna.
Enligt andra stycket inträder rättsverkningarna vid ombildning av en utländsk juridisk person till ett svenskt aktiebolag när ombildningen registreras i aktiebolagsregistret enligt 31 §. När ett svenskt aktiebolag ombildas till en juridisk person i en annan medlemsstat inträder rättsverkningarna vid den tidpunkt som har fastställts i den staten.
Frågan om ombildning faller
33 § Bolagsverket ska förklara att frågan om ombildning har fallit, om
1. ansökan enligt 22 § om tillstånd att verkställa ombildningsplanen inte har gjorts inom föreskriven tid eller ansökan har avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft,
2. anmälan enligt 30 § inte har gjorts inom föreskriven tid, eller
3. Bolagsverket genom beslut som har fått laga kraft har avskrivit ett ärende enligt 30 § om registrering eller har vägrat registrering enligt 31 §.
Paragrafen, som är ny, reglerar när Bolagsverket ska förklara att frågan om ombildning har fallit. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 27 § i fusionskapitlet (jfr prop. 2004/05:85 s. 845).
335
Aktieägares rätt till inlösen
34 § En aktieägare i ett bolag som ska ombildas har rätt att få sina aktier inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i ombildningsplanen, om aktieägaren vid bolagsstämman har röstat mot att godkänna ombildningsplanen.
En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av ombildningsplanen anmäla detta till bolaget. Anmälan ska göras på det sätt som har angetts i ombildningsplanen enligt 5 § första stycket 7. Om aktieägaren inte gör en anmälan, är rätten till inlösen förlorad.
Inlösenbeloppet ska betalas inom två månader från den dag då ombildningen fick verkan enligt 32 §.
I paragrafen, som är ny, regleras aktieägares rätt att lämna bolaget i samband med en gränsöverskridande ombildning. Den genomför artikel 86i.1 första stycket, 86i.2 och 86i.3 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 50 § första stycket 2 samt andra och tredje styckena i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen. Till skillnad från vid gränsöverskridande fusioner kommer bolaget efter en gränsöverskridande ombildning alltid att omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat och de aktieägare som inte har utövat sin rätt till inlösen vara aktieägare i samma bolag som före ombildningen (jfr 23 kap. 50 § första stycket 1).
Aktieägares rätt till ytterligare ersättning
35 § Om det inlösenbelopp som anges i ombildningsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som har utnyttjat sin rätt till inlösen enligt 34 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.
En aktieägare som vill ha ersättning enligt första stycket får väcka talan mot bolaget. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna ombildningsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
I paragrafen, som är ny, regleras aktieägares rätt till ytterligare inlösenersättning. Den genomför artikel 86i.4 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 51 § och 53 § första stycket i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till de paragraferna. Till skillnad från vid gränsöverskridande fusioner förekommer det vid gränsöverskridande ombildningar inte något utbytesförhållande mellan aktier och inte heller något vederlag för de aktieägare som inte fått sina aktier inlösta i samband med förfarandet (jfr 23 kap. 52 §).
36 § Den som för talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en ombildningsplan får inte som omständigheter till grund för talan åberopa att det inlösenbelopp som anges i ombildningsplanen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som har lämnats om inlösenbeloppet inte uppfyller lagens krav.
Paragrafen, som är ny, hindrar att vissa omständigheter åberopas till grund för en klandertalan mot ett bolagsstämmobeslut om godkännande av en
336
ombildningsplan. Den genomför artikel 86h.5 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 54 § i fusionskapitlet. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Borgenärers rätt att väcka talan i Sverige efter det att ombildningen fått verkan
37 § Den som har en fordran på ett svenskt aktiebolag som har ombildats enligt detta kapitel får väcka talan mot det ombildade bolaget vid rätten i den ort där styrelsen hade sitt säte före ombildningen, om fordran uppkom innan uppgiften om registrering av ombildningsplanen kungjordes enligt 13 § första stycket.
Om talan inte väcks inom två år från den tidpunkt då ombildningen fick verkan i den medlemsstat där bolaget efter ombildningen ska ha sin hemvist, är rätten att väcka talan med stöd av första stycket förlorad.
Paragrafen är ny och ger bolagets borgenärer rätt att under en viss tid efter ombildningen väcka talan mot bolaget vid svensk domstol. Den genomför artikel 86j.4 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Av första stycket framgår att bolagets borgenärer får väcka talan mot bolaget i Sverige även efter det att ombildningens rättsverkningar har inträtt och bolaget inte längre har sitt säte i Sverige. Därmed ges svensk domstol en domsrätt som svensk domstol annars inte skulle ha haft. Rätten att väcka talan vid svensk domstol med stöd av bestämmelsen är begränsad till de borgenärer vars fordringar hade uppkommit före offentliggörandet av ombildningsplanen. Med den ort där bolaget hade sitt säte avses den ort där styrelsen enligt bolagsordningen hade sitt säte.
Bestämmelsen påverkar inte de övriga regler om domstols behörighet som följer av unionsrätten eller nationell rätt eller av ett avtal, exempelvis ett skiljeavtal. Bestämmelsen gäller således utöver de bestämmelser om domsrätt som finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (den s.k. Bryssel I-förordningen).
Av andra stycket framgår att möjligheten att väcka talan i Sverige med stöd av första stycket gäller under två år, räknat från den tidpunkt då ombildningens rättsverkningar inträdde. Rättsverkningarna av en gränsöverskridande ombildning inträder vid den tidpunkt som har fastställts i destinationsmedlemsstaten (32 § andra stycket). Vilken dag som tvåårsperioden börjar löpa varierar alltså från fall till fall.
Om en borgenär väcker talan vid en svensk domstol med stöd av första stycket får domstolen inte självmant pröva om talan har väckts i rätt tid. Frågan om avvisning aktualiseras först efter invändning av motparten, dvs. bolaget. Det ankommer då på bolaget att lägga fram utredning som visar att tvåårsfristen har gått ut.
Sedan tvåårsperioden har gått ut har bolagets borgenärer inte längre rätt att – med stöd av första stycket – väcka talan i Sverige. Den rätt som kan finnas att väcka talan vid svensk domstol enligt andra tillämpliga regelverk, exempelvis rätten för en konsument att väcka talan där denne har hemvist, påverkas inte av bestämmelsen (jfr artikel 18.1 i Bryssel I-förordningen).
337
Ogiltighet
38 § En talan om att ett bolagsstämmobeslut om att godkänna en ombildningsplan ska upphävas ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
I fråga om ett beslut att godkänna en ombildningsplan gäller, utöver det som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket, eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft, har lämnat tillstånd enligt 26 eller 27 § att verkställa ombildningsplanen.
I paragrafen, som är ny, finns det bestämmelser om klandertalan mot ett bolagsstämmobeslut om godkännande av en ombildningsplan. Den genomför delvis artikel 86t i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 56 § första och tredje styckena i fusionskapitlet (jfr prop. 1993/94:196 s. 198–200 och prop. 2007/08:15 s. 125–127 och 185 och 186). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av ombildningsplanen i vissa publika aktiebolag
39 § Utöver det som anges i 15 § första stycket andra meningen gäller att ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska hålla ombildningsplanen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats. Handlingarna ska hållas tillgängliga under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och under dagen för stämman.
Paragrafen, som är ny, innehåller särskilda bestämmelser om tillhandahållande av olika handlingar i vissa publika aktiebolag. Den genomför artikel 86g.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Paragrafen motsvarar 57 § i fusionskapitlet (jfr prop. 2009/10:247 s. 74). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
29 kap. Skadestånd
Revisors, lekmannarevisors och särskild granskares skadeståndsansvar
2 § En revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som hans eller hennes medhjälpare uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar. I de fall som avses i 9 kap. 44 § och 46 § andra stycket och 10 kap. 18 § andra stycket denna lag och4 kap.3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ansvarar dock revisorn, lekmannarevisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.
Om ett registrerat revisionsbolag är revisor eller särskild granskare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller den särskilda granskningen som är ersättningsskyldiga.
Första och andra styckena gäller även för den revisor eller oberoende sakkunniga som utför granskning i samband med ett gränsöverskridande förfarande enligt 23, 24 eller 24 a kap.
338
Paragrafen innehåller bestämmelser om bl.a. revisorns skadeståndsansvar. Ändringarna genomför artiklarna 86s.1, 133a.1 och 160t.1 i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.8.1.
Det nya tredje stycket innebär att en revisor som i samband med en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning granskar fusionsplanen, delningsplanen respektive ombildningsplanen m.fl. handlingar har samma skadeståndsansvar oavsett om han eller hon är bolagets egen revisor eller inte. En revisor som utsetts särskilt för uppgiften att granska en plan inför ett gränsöverskridande förfarande omfattas inte av första stycket, och omnämns därför särskilt i den nya bestämmelsen i tredje stycket. Samma skadeståndsansvar har en sådan oberoende sakkunnig som avses i 23 kap. 40 a §. Bestämmelsen är däremot inte tillämplig på sådana sakkunniga som Bolagsverket anlitar med stöd av 23 kap. 45 b §, 24 kap. 47 § eller 24 a kap. 24 §.
Det som i övrigt anges i 29 kap. om revisors ansvar och om skadeståndstalan mot revisor gäller även i fråga om en revisor eller sakkunnig som avses i tredje stycket. I fråga om preskriptionstider kan 13 § 4 tillämpas analogt.
31 kap. Överklagande
Överklagande av Bolagsverkets beslut
2 § Följande beslut av Bolagsverket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol:
1. beslut i ärenden enligt 7 kap. 17 §, 9 kap. 9, 9 a, 25, 26 eller 27 § eller 10 kap. 22 §,
2. beslut i tillståndsärenden enligt 8 kap. 9 §, 30 § eller 37 § andra stycket, 9 kap. 15 §, 20 kap. 23 §, 23 kap. 20 eller 33 §, 24 kap. 22 § eller 24 a kap. 22 §,
3. beslut enligt 23 kap. 27 eller 35 §, 24 kap. 29 § eller 24 a kap. 33 § att förklara att frågan om fusion, delning eller ombildning har fallit,
4. beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 23 kap. 46 §, 24 kap. 50 § eller 24 a kap. 28 §,
5. beslut om betalningsskyldighet enligt 23 kap. 45 b § andra stycket, 24 kap. 47 § andra stycket eller 24 a kap. 24 § andra stycket,
6. beslut enligt 27 kap. 2 § att skriva av en anmälan om registrering eller vägra registrering i andra fall än det som anges i andra stycket,
7. beslut enligt 27 kap. 6 § eller 6 a § att avregistrera en företrädare, en postadress eller en e-postadress,
8. beslut i ärenden enligt 28 kap. 5 § andra stycket,
9. beslut att förelägga eller döma ut vite enligt 30 kap. 3 §.
Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av ett företagsnamn enligt 27 kap. 2 § överklagas till Patent- och marknadsdomstolen.
Ett överklagande ska ges in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.
Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av vissa av Bolagsverkets beslut. Övervägandena finns i avsnitt 5.12.5, 6 och 7.
Ändringen i första stycket punkt 2 innebär att den omfattar även överklagande av ett beslut att vägra tillstånd att verkställa en ombildningsplan.
Efter ändringen i punkt 4 omfattar den även överklagande av beslut att vägra att utfärda delningsintyg eller ombildningsintyg.
339
Därutöver tillkommer det en ny punkt 5. Den anknyter till de nya bestämmelserna om sökandens skyldighet att ersätta Bolagsverket för kostnaderna för en av verket anlitad sakkunnig i ett ärende om tillstånd att verkställa en fusions-, delnings- eller ombildningsplan. Ett sådant beslut får alltså överklagas.
32 kap. Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning
Gränsöverskridande ombildning
12 a § Ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning får inte
genomföra en gränsöverskridande ombildning enligt 24 a kap.
Paragrafen, som är ny, förbjuder ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning att genomföra en gränsöverskridande ombildning. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Förbudet hindrar ett svenskt aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning från att ombildas till en utländsk juridisk person. Paragrafen reglerar inte det motsatta förhållandet, att en utländsk juridisk person ombildas till ett svenskt bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.
14.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
6 kap. Föreningsstämma
Stämmoprotokoll
39 a § Vid ett beslut av föreningsstämman att godkänna en fusionsplan
som avser en gränsöverskridande fusion ska föreningen i protokollet eller i en bilaga till protokollet anteckna vilka medlemmar som har röstat mot förslaget att godkänna planen.
Paragrafen, som är ny, slår fast att föreningen är skyldig att dokumentera vilka medlemmar som har röstat mot att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Paragrafen motsvarar 7 kap. 48 a § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
7 kap. Föreningens ledning
Styrelse
2 § Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar. Om inte något annat följer av dessa lagar eller denna lag, ska arbetstagarrepresentanter jämställas med styrelseledamöter när denna lag tillämpas.
När antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter anges i stadgarna, ska arbetstagarrepresentanter som utses enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda inte räknas med. Det som anges i stadgarna om tiden för styrelseledamöters och styrelsesuppleanters uppdrag ska inte gälla för sådana arbetstagarrepresentanter.
340
Paragrafen innehåller bestämmelser om bl.a. arbetstagarrepresentanter i styrelsen. Ändringen är en följd av att 2008 års lag får en ny rubrik.
Registrering
44 § Föreningen ska för registrering i föreningsregistret anmäla
1. föreningens postadress,
2. vem som har utsetts till styrelseledamot, styrelsesuppleant, styrelsens ordförande, verkställande direktör, vice verkställande direktör och särskild delgivningsmottagare, och
3. hur föreningens firma tecknas och vem som har firmateckningsrätt. Anmälan ska innehålla uppgifter om postadress för de personer som anges i första stycket 2 och 3. Om postadressen avviker från personernas hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare innehålla uppgifter om de angivna personernas personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, ska detta anges.
Även den som anmälan gäller har rätt att göra en anmälan enligt första stycket. Den som har utsetts till en sådan befattning som avses i första stycket 2 har även rätt att anmäla företrädarens avgång.
Paragrafen innehåller bestämmelser om registrering i föreningsregistret. Ändringen är en följd av att 2008 års lag får en ny rubrik.
16 kap. Fusion
Fusion mellan ekonomiska föreningar
Ändringar i stadgarna
13 a § Om fusionen medför att det behövs ändringar i stadgarna, ska
dessa beslutas senast vid den föreningsstämma där fusionsplanen godkänns.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på stämman, ska ändringarna i stadgarna beslutas före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Paragrafen, som är ny, anger vid vilken föreningsstämma som ändringar i stadgarna med anledning av fusionen senast ska beslutas. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Paragrafen motsvarar 23 kap. 15 a § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Tillhandahållande av fusionsplanen
14 § Om en fråga om godkännande av en fusionsplan ska läggas fram på en föreningsstämma enligt 13 §, ska kallelsen till stämman innehålla information om det huvudsakliga innehållet i fusionsplanen.
Styrelsen ska hålla fusionsplanen med bifogade handlingar tillgänglig för medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar och innehavare av förlagsandelar under minst en månad före den stämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos föreningen på den ort där styrelsen har sitt säte.
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren skickas med post till de personer enligt andra stycket som begär det och
341
som uppger sin adress. I vilka fall handlingar får skickas med elektroniska hjälpmedel anges i 1 kap. 16 §.
I paragrafen behandlas tillhandahållande av fusionsplanen. I tredje stycket görs en ändring av rättelsekaraktär.
Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen
18 § Den övertagande föreningen eller, vid kombination, den äldsta av de överlåtande föreningarna ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar och, om fusionsplanen har registrerats enligt 12 §, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Följande handlingar ska bifogas ansökan:
1. en kopia av fusionsplanen med de handlingar som är bifogade den,
2. intyg från föreningarnas styrelser eller verkställande direktörer om att föreningarnas kända borgenärer har underrättats enligt 17 § och, i de fall fusionsplanen enligt 12 § andra stycket inte behöver ges in för registrering, att samtliga medlemmar har undertecknat fusionsplanen, och
3. en kopia av protokollen från de föreningsstämmor som avses i 13 §.
Om sökanden inte har bifogat handlingarna ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.
Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 23 kap. 20 § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Registrering av fusionen
24 § Styrelsen för den övertagande föreningen ska anmäla fusionen för registrering i föreningsregistret. Vid kombination ska styrelsen för registrering även anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter och i förekommande fall styrelsesuppleanter i den övertagande föreningen.
Anmälan ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd att verkställa fusionsplanen eller, när tillstånd lämnas av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft.
Bestämmelserna i 45 § andra stycket ska tillämpas om
1. någon av de föreningar som deltar i fusionen, eller något annat företag som genom fusion har gått upp i någon av dessa föreningar tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion,
2. den gränsöverskridande fusionen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
3. någon av föreningarna fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar.
I paragrafen regleras styrelsens anmälan av fusionen för registrering. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Ändringen i tredje stycket punkt 2 är av samma slag som ändringen i 23 kap. 25 § tredje stycket 2 aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen. En skillnad mot den bestämmelsen är att den förevarande bestämmelsen inte utvidgas till att omfatta gränsöver-
342
skridande delning och gränsöverskridande ombildning, som inte är möjliga för ekonomiska föreningar att genomföra.
Gränsöverskridande fusion mellan föreningar
Vad en gränsöverskridande fusion innebär
30 § En svensk ekonomisk förening får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person (utländsk förening) med hemvist i en annan stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (gränsöverskridande fusion). En juridisk person ska anses ha en sådan hemvist om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.
Paragrafen innehåller en beskrivning av vad en gränsöverskridande fusion är. Ändringen innebär att det hittillsvarande andra stycket flyttas till den nya 30 a §.
Bestämmelser som ska tillämpas vid en gränsöverskridande fusion
30 a § Följande allmänna bestämmelser i detta kapitel gäller även för
en gränsöverskridande fusion:
– 1 § om vad en fusion innebär, – 3 § om fusion när en överlåtande förening har gått i likvidation, – 4 § om särskilda rättighetshavares ställning, och – 30 b § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion.
För en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande bestämmelser om förfarandet:
– 31 och 32 §§ om fusionsplan, – 33–33 b §§ om styrelseredogörelse, – 8 § om kompletterande information, – 10, 11 och 34–36 §§ om revisorsgranskning, varvid det som sägs i 10 och 11 §§ om 9 § i stället ska avse 34 §,
– 36 a § om meddelande om att synpunkter får lämnas, – 12 § första stycket och 37 och 38 §§ om registrering av fusionsplanen, – 39 § om tillhandahållande av fusionsplanen, – 39 a § om synpunkter som har lämnats med anledning av ett meddelande enligt 36 a §,
– 13 § om när fusionsplanen ska läggas fram för att godkännas av föreningsstämman,
– 13 a § om ändringar i stadgarna, – 15 och 16 §§ om föreningsstämmans prövning, – 40 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen, – 17 § om underrättelse till föreningens kända borgenärer, – 18, 19 och 41 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen, – 21 och 41 c §§ om kallelse på föreningarnas borgenärer, – 22 och 41 a §§ om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 41 d och 41 e §§ om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 41 b § om förordnande av oberoende sakkunnig, – 42 § om utfärdande av fusionsintyg, – 43–45 §§ om registrering, – 25 och 47 §§ om fusionens rättsverkningar, – 26 § om när frågan om fusion faller, varvid det som sägs om 24 § i stället ska avse 44 §, och
343
– 27 § om en medlems rätt att säga upp sitt medlemskap.
Paragrafen, som är ny, innehåller en uppräkning av de bestämmelser som gäller för en gränsöverskridande fusion. Den motsvarar det hittillsvarande 30 § andra stycket men utformas med två stycken som tydligare avspeglar regelverkets struktur och förfarandets gång. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Paragrafen motsvarar 23 kap. 36 a § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen. Förfarandet vid gränsöverskridande fusion av ekonomiska föreningar motsvarar i allt väsentligt förfarandet vid gränsöverskridande fusion av aktiebolag. En skillnad är dock att det för ekonomiska föreningar inte gäller några regler som motsvarar aktiebolagslagens regler om aktieägares rätt till inlösen av aktier eller ytterligare ersättning. I andra stycket i den förevarande paragrafen hänvisas i stället till 27 § om en medlems rätt att säga upp sitt medlemskap.
Särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion
30 b § En ekonomisk förening får inte delta i en gränsöverskridande
fusion, om den
1. är i konkurs,
2. genomgår företagsrekonstruktion, eller
3. är i likvidation på grund av ett beslut enligt 17 kap. 11 eller 16 §.
Paragrafen, som är ny, innehåller vissa begränsningar i en ekonomisk förenings rätt att delta i en gränsöverskridande fusion. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Paragrafen motsvarar 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Fusionsplan
32 § En fusionsplan enligt 31 § ska innehålla uppgifter om
1. de fusionerande föreningarnas form, företagsnamn och säte,
2. utbytesförhållandena mellan andelar och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande förening och eventuell kontantersättning,
3. de villkor som ska gälla för tilldelning av andelar och förekommande värdepapper i den övertagande föreningen,
4. den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för sysselsättningen,
5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor som andelar och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i den övertagande föreningen,
6. från vilken tidpunkt som de fusionerande föreningarnas transaktioner bokföringsmässigt ska anses ingå i den övertagande föreningen,
7. vilka rättigheter i den övertagande föreningen som innehavare av särskilda rättigheter i den överlåtande föreningen ska ha eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,
8. arvode och andra särskilda förmåner som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare,
9. stadgarna för den övertagande föreningen, 10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till den övertagande föreningen och de överväganden som har gjorts vid värderingen,
344
11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för fusionen, och
12. rätten till uppsägning av medlemskap enligt 27 §. Fusionsplanen ska också innehålla uppgifter om
1. de säkerheter som föreningarnas borgenärer erbjuds, i de fall de erbjuds sådana säkerheter, och
2. hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan i den övertagande föreningen, om en sådan process ska genomföras.
Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om den övertagande föreningens form, företagsnamn och säte samt om vilken handling som utgör stiftelseurkund eller motsvarande handling avseende den övertagande föreningen.
I paragrafen anges vad fusionsplanen ska innehålla vid en gränsöverskridande fusion. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Ändringarna i paragrafen är av samma slag som ändringarna i 23 kap. 38 § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Styrelsernas redogörelser
33 § Styrelsen i var och en av de föreningar som deltar i fusionen ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om fusionen är lämplig för föreningarna. I redogörelsen ska det ingå en beskrivning av fusionens konsekvenser för föreningens framtida verksamhet och för dess borgenärer.
I redogörelsen ska det även ingå ett avsnitt med information för medlemmarna enligt 33 a § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 33 b §.
I stället för att upprätta en enda redogörelse får styrelsen upprätta två separata redogörelser för medlemmarna respektive arbetstagarna. Styrelsen behöver inte upprätta någon redogörelse alls om det följer av 33 a § andra stycket och 33 b § andra stycket att det varken behöver upprättas ett avsnitt för medlemmarna eller ett avsnitt för arbetstagarna.
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen. Styrelsen ska informera medlemmarna om yttrandet oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte.
Paragrafen innehåller bestämmelser om den redogörelse för fusionen som styrelsen ska upprätta inför en gränsöverskridande fusion. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 23 kap. 39 § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
33 a § I avsnittet med information för medlemmarna enligt 33 § andra
stycket ska styrelsen beskriva
1. utbytesförhållandena mellan andelar och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande förening samt den metod som har använts för att bestämma utbytesförhållandena,
2. fusionens konsekvenser för medlemmarna, och
3. hur medlemmarna ska gå till väga för att utöva sin rätt till uppsägning av medlemskapet enligt 27 §.
Något avsnitt med information för medlemmarna krävs inte om samtliga medlemmar i föreningen samtycker till att något sådant avsnitt inte ska upprättas.
345
Paragrafen, som är ny, behandlar medlemsavsnittet i styrelsens redogörelse. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Paragrafen motsvarar 23 kap. 39 a § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
33 b § I avsnittet med information för arbetstagarna enligt 33 § andra
stycket ska styrelsen beskriva
1. fusionens konsekvenser för anställningsförhållandena och eventuella åtgärder som vidtas till skydd för dessa förhållanden,
2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för föreningens verksamhet, och
3. de förhållanden som anges i 1 och 2 i fråga om eventuella dotterföretag.
Något avsnitt med information för arbetstagarna krävs inte om samtliga arbetstagare ingår i föreningens styrelse.
Paragrafen, som är ny, behandlar arbetstagaravsnittet i styrelsens redogörelse. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Paragrafen motsvarar 23 kap. 39 b § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Meddelande om att synpunkter får lämnas
36 a § Till fusionsplanen ska det bifogas ett meddelande med informa-
tion till de fusionerande föreningarnas medlemmar, borgenärer och arbetstagarföreträdare eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till de fusionerande föreningarna. I meddelandet ska det anges att synpunkterna får lämnas senast på den femte arbetsdagen före dagen för den föreningsstämma som i respektive förening ska ta ställning till fusionsplanen.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på föreningsstämman i en förening, ska det i stället anges att synpunkterna får lämnas till föreningen senast fem arbetsdagar före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ett meddelande till olika intressenter i de fusionerande föreningarna. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Paragrafen motsvarar 23 kap. 41 a § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Registrering av fusionsplanen
37 § Vid en gränsöverskridande fusion ska skyldigheten enligt 12 § att lämna in fusionsplanen med bifogade handlingar för registrering fullgöras av den svenska förening som deltar i fusionen. Om flera svenska föreningar deltar, ska skyldigheten fullgöras av den svenska förening som är övertagande förening eller, om den övertagande föreningen inte är en svensk förening, av den äldsta av de överlåtande svenska föreningarna.
Om fusionsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska den som lämnar in planen även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte lämnas in.
346
Paragrafen innehåller bestämmelser om registrering av en fusionsplan vid gränsöverskridande fusion.
Ändringen i andra stycket tydliggör att bestämmelsen riktar sig till ingivaren av handlingarna och att både originalhandlingarna och översättningen ska lämnas in, om handlingarna är skrivna på något annat språk än svenska. Detta innebär ingen ändring i sak.
38 § I anmälan om registrering enligt 37 § ska det lämnas uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för var och en av de fusionerande föreningarna,
2. de register där föreningarna är registrerade och de nummer som används för identifiering i registren,
3. hur borgenärer och i förekommande fall medlemmar ska göra för att utöva sina rättigheter samt de adresser där de kostnadsfritt kan få fullständig information om detta, och
4. föreningarnas adresser. När registreringen kungörs enligt 19 kap. 5 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i första stycket 1–3.
I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har upprättat enligt 34 eller 35 §.
I paragrafen anges vad en registreringsanmälan enligt 37 § ska innehålla. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Ändringarna i paragrafen är av samma slag som ändringarna i 23 kap. 42 § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Tillhandahållande av fusionsplanen
39 § Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i en förening som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 33 § tillgängliga för medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar, innehavare av förlagsandelar och arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska hållas tillgängliga på föreningens webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel under minst sex veckor före den föreningsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas av föreningsstämman i den övertagande föreningen, gäller i stället att handlingarna ska hållas tillgängliga under minst sex veckor före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren skickas med post till de medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar och innehavare av förlagsandelar som begär det och som uppger sin adress. I vilka fall handlingar får skickas med elektroniska hjälpmedel anges i 1 kap. 16 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om att fusionsplanen och vissa andra handlingar ska hållas tillgängliga för bl.a. medlemmarna. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Ändringarna i paragrafen är av samma slag som ändringarna i 23 kap. 43 § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
347
39 a § De synpunkter som har lämnats med anledning av meddelandet
enligt 36 a § ska läggas fram på en sådan föreningsstämma som avses i 13 §.
Av paragrafen, som är ny, följer att medlemmarna vid stämman ska få del av sådana synpunkter på fusionsplanen som har lämnats med anledning av det meddelande som offentliggjorts tillsammans med planen. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Paragrafen motsvarar 23 kap. 43 a § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen
41 § Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan enligt 18 § göras av den svenska förening som deltar i fusionen. Om flera svenska föreningar deltar, ska ansökan göras av den svenska förening som är övertagande förening eller, om den övertagande föreningen inte är en svensk förening, av den äldsta av de överlåtande svenska föreningarna.
Till ansökan ska, utöver det som anges i 18 §, följande handlingar bifogas:
1. en kopia av styrelsens redogörelse med eventuella yttranden från arbetstagarna eller deras företrädare,
2. i förekommande fall, den rapport som en oberoende sakkunnig enligt 35 § första stycket har upprättat,
3. en kopia av handlingar med synpunkter som föreningens intressenter har lämnat med anledning av ett meddelande enligt 36 a §, och
4. en handling med information om att det har inletts ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, under förutsättning att den lagen är tillämplig.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen vid en gränsöverskridande fusion. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Ändringarna i paragrafen är av samma slag som ändringarna i 23 kap. 45 § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
41 a § Vid Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd att
verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver det som anges i 19, 21 och 41 b–41 d §§, att Bolagsverket ska avslå ansökan om
1. det enligt 30 b § första stycket finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
2. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
3. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Paragrafen, som är ny, reglerar tillsammans med de efterföljande paragraferna de särskilda förutsättningar som gäller för Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan om en gränsöverskridande fusion. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
348
Paragrafen motsvarar 23 kap. 45 a § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
41 b § Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 41 § uppkom-
mer en fråga som kräver särskild fackkunskap får Bolagsverket förordna en lämplig person som sakkunnig. Den sakkunniga ska vara oberoende av de fusionerande föreningarna och får inte ha någon intressekonflikt med någon av dem. Den sakkunniga ska utföra sitt arbete opartiskt och objektivt.
Sökanden ska ersätta Bolagsverket för dess kostnader för den sakkunniga. Bolagsverket ska fatta beslut om det belopp som sökanden ska betala. Av beslutet ska det framgå när beloppet ska betalas och vad kostnaderna avser.
Om ett belopp som har beslutats inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen ( 1993:891 ) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Paragrafen, som är ny, behandlar Bolagsverkets möjlighet att förordna en sakkunnig vid prövningen av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan vid en gränsöverskridande fusion. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Paragrafen motsvarar 23 kap. 45 b § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
41 c § Den dag som avses i 21 § andra stycket ska vid en gränsöver-
skridande fusion bestämmas till en dag som infaller tidigast tre månader efter registreringen enligt 12 § av fusionsplanen.
Paragrafen, som är ny, reglerar den tid som föreningens borgenärer ska få på sig för att motsätta sig en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Paragrafen motsvarar 23 kap. 45 c § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
41 d § Om ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan enligt
22 § ska överlämnas till domstol och den övertagande föreningens styrelse ska ha sitt säte i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, ska ärendet överlämnas till tingsrätten i den ort där styrelsen i den svenska förening som har gjort ansökan har sitt säte.
I paragrafen, som är ny, anges vilken tingsrätt som ska pröva ett tvistigt ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan, om den övertagande föreningen ska ha sitt säte i en annan stat inom EES än Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Paragrafen motsvarar 23 kap. 45 d § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
41 e § Om Bolagsverket med stöd av 22 eller 41 d § har överlämnat ett
ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion till domstol, ska domstolen avslå ansökan, om
1. en borgenär som har motsatt sig ansökan presenterar trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och om att ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordran, och
349
2. föreningen inte visar att det inte finns någon fara för att fordran inte ska bli betald eller att betryggande säkerhet har lämnats.
Om ansökan inte ska avslås, ska domstolen lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen.
I paragrafen, som är ny, anges under vilka förutsättningar som en domstol ska bevilja en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen när det är fråga om en gränsöverskridande fusion. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Paragrafen motsvarar 23 kap. 45 e § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Utfärdande av fusionsintyg
42 § Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket, när verket har gett tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 22 § eller när en domstol, genom ett beslut som har fått laga kraft, har gett tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 41 e §, för varje svensk förening som deltar i fusionen utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt (fusionsintyg). Ett fusionsintyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot föreningsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Ett fusionsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Om det på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid får tremånadersfristen överskridas. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.
Fusionsintyget ska tillhandahållas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater.
Paragrafen innehåller bestämmelser om fusionsintyg. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 23 kap. 46 § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Registrering av en fusion när den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige
43 § Om den övertagande föreningen har sin hemvist i en annan stat än
Sverige, ska en svensk förening som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen lämna in en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Detsamma gäller om föreningen vid kombination ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige. Handlingen ska lämnas in inom sex månader från den dag då fusionsintyget utfärdades.
Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att fusionen har genomförts, ska Bolagsverket i föreningsregistret föra in en uppgift om att den eller de svenska överlåtande föreningar som har deltagit i fusionen har upplösts.
Paragrafen behandlar förfarandet vid registrering av en gränsöverskridande fusion när den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 23 kap. 47 § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
350
Registrering av en fusion när den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige
44 § Om den övertagande föreningen har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i föreningsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i den övertagande föreningen inom sex månader från den dag då fusionsintyget utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter och i förekommande fall styrelsesuppleanter i den övertagande föreningen.
Paragrafen reglerar tillsammans med 45 § förfarandet vid registrering av en gränsöverskridande fusion när den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 23 kap. 48 § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
45 § Bolagsverket får registrera fusionen enligt 44 § endast om
1. verket har utfärdat ett fusionsintyg för varje svensk förening som deltar i fusionen,
2. verket har fått del av ett fusionsintyg för varje utländsk förening som deltar i fusionen,
3. de utländska föreningar som deltar i fusionen har gett in en kopia av fusionsplanen, och
4. det inte heller finns något hinder mot registrering av fusionen.
Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, får fusionen registreras endast
1. om ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller om förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett sådant beslut har fattats, och
2. om den övertagande föreningens stadgar inte strider mot det system för medverkan som ska gälla enligt lagen.
Paragrafen reglerar förutsättningarna för registrering av en gränsöverskridande fusion när den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Ändringarna är av samma slag som ändringarna i de bestämmelser som flyttas till den nya 23 kap. 48 a § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
En fusions rättsverkningar
47 § Vid en gränsöverskridande fusion uppkommer de rättsverkningar som avses i 25 § vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där den övertagande föreningen har sin hemvist. Om den övertagande föreningen har sin hemvist i Sverige, uppkommer rättsverkningarna vid registreringen av fusionen i föreningsregistret enligt 44 §.
Utöver 25 § första stycket gäller att de fusionerande föreningarnas rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden, och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan, övergår till den övertagande föreningen.
I paragrafen behandlas frågan om när rättsverkningarna av en gränsöverskridande fusion uppkommer och de särskilda rättsverkningar som en gränsöverskridande fusion har. Ändringen är enbart språklig.
351
Gränsöverskridande fusion mellan en förening och ett helägt dotterbolag
51 § Vid en fusion enligt 49 eller 50 § ska de bestämmelser som anges i 30 § tillämpas, dock med följande avvikelser.
1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 32 § första stycket 2, 3, 5 och 12.
2. Bestämmelserna om revisorsgranskning i 10, 11 och 34–36 §§ och om föreningsstämmans prövning av fusionsplanen i 13 § första stycket ska inte tillämpas.
3. Styrelsen i den överlåtande föreningen behöver inte upprätta någon redogörelse enligt 33 §.
4. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller 29 § i stället för 25 § första stycket 1–4.
Det som sägs om en överlåtande förening i detta kapitel ska vid tillämpningen på en fusion enligt 49 eller 50 § gälla bolaget.
Paragrafen reglerar förfarandet vid förenklad gränsöverskridande fusion. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 23 kap. 55 § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen. I stället för det som i kommentaren till den paragrafen sägs om aktieägarnas rätt till inlösen innebär ändringen i första stycket punkt 1 att fusionsplanen vid en fusion av detta slag inte behöver innehålla information om medlemmarnas rätt till utträde. Någon sådan rätt finns nämligen inte vid fusioner av detta slag.
21 kap. Skadestånd
En revisors och en särskild granskares skadeståndsansvar
2 § En revisor eller en särskild granskare är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som hans eller hennes medhjälpare uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar. I de fall som avses i 8 kap. 47 § och 50 § andra stycket denna lag och 4 kap.3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ansvarar dock revisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.
Om ett revisionsbolag är revisor eller särskild granskare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller den särskilda granskningen som är ersättningsskyldiga. Om en sammanslutning eller ett revisionsorgan som avses i 8 kap. 22 § är revisor eller särskild granskare, är det den som har utfört revisionen eller den särskilda granskningen och den som har utsett honom eller henne som är ersättningsskyldiga.
Första stycket och andra stycket första meningen gäller även för den revisor eller oberoende sakkunniga som utför granskning i samband med en gränsöverskridande fusion enligt 16 kap.
Paragrafen innehåller bestämmelser om bl.a. revisorns skadeståndsansvar. Övervägandena finns i avsnitt 9.2. Det nya tredje stycket är av samma slag som 29 kap. 2 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
352
23 kap. Överklagande
1 § Bolagsverkets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om verket har
1. prövat en ansökan enligt 6 kap. 16 § om att kalla till föreningsstämma,
2. prövat en ansökan enligt 7 kap. 16 § om att utse en ersättare för en styrelseledamot,
3. prövat en ansökan enligt 8 kap. 9, 10, 29, 30 eller 31 § om att utse eller entlediga en revisor,
4. beslutat enligt 8 kap. 17 § första stycket att en förening ska ha en revisor som är auktoriserad eller godkänd revisor eller utsett en viss revisor enligt 8 kap. 17 § andra stycket,
5. prövat en ansökan enligt 9 kap. 2 eller 3 § om att utse en särskild granskare,
6. prövat ett tillståndsärende enligt 7 kap. 8, 30 eller 38 §, 8 kap. 11, 14 eller 22 §, 15 kap. 1 § 2 eller 16 kap. 18 §,
7. förklarat enligt 16 kap. 26 § att en fusion har fallit,
8. vägrat att utfärda ett intyg enligt 16 kap. 42 §,
9. beslutat om betalningsskyldighet enligt 16 kap. 41 b § andra stycket, 10. tagit bort en förening ur föreningsregistret enligt 18 kap. 8 §, 11. skrivit av en anmälan om registrering enligt 19 kap. 3 § eller vägrat registrering av något annat än ett företagsnamn,
12. avregistrerat någon enligt 19 kap. 9 §, eller 13. förelagt eller dömt ut vite enligt 22 kap. 3 §.
Ett överklagande ska ha kommit in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.
Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av vissa av Bolagsverkets beslut. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Den nya första stycket punkt 9 är av samma slag som 31 kap. 2 § första stycket 5 aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
14.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
10 kap. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för bankaktiebolag
1 § För bankaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.
I fråga om bankaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande bestämmelser avse Finansinspektionen:
– 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen, – 23 kap. 45 b §aktiebolagslagen, – 24 kap. 47 § aktiebolagslagen, och – 24 a kap. 24 § aktiebolagslagen.
Av paragrafen framgår vilka associationsrättsliga regler som gäller för bankaktiebolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
353
I andra stycket anges när det som i aktiebolagslagen föreskrivs om Bolagsverket i fråga om bankaktiebolag i stället ska gälla Finansinspektionen. Ändringarna innebär att hänvisningen till den upphävda 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen tas bort. Dessutom läggs tre paragrafer till som avser Finansinspektionens möjlighet att förordna en sakkunnig vid handläggningen av ett ärende om tillstånd att verkställa en plan om en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning.
Fusion
19 § Vid fusion med ett bankaktiebolag tillämpas inte 23 kap. 19–21, 22–24, 45, 45 a och 45 c–45 e §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas 20–22 §§ detta kapitel. I 24 och 25 §§ finns det särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag.
I paragrafen anges vissa undantag från aktiebolagslagens regler om fusion. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Paragrafen kompletteras med ytterligare några paragrafer som inte gäller vid fusion med ett bankaktiebolag. De paragrafer som undantas avser Bolagsverkets respektive allmän domstols handläggning av en ansökan om tillstånd att verkställa en gränsöverskridande fusion.
20 § När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka hos
Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av bolagsordningen enligt 3 kap. 3 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
En ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
I paragrafen behandlas ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser ett bankaktiebolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Ändringen i tredje stycket är en anpassning till ordalydelsen i motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen.
I fjärde stycket utgår bestämmelsen om att Finansinspektionen ska underrätta Skatteverket om ansökningar om verkställande av en fusionsplan. Ändringen är en följd av att bestämmelserna i 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen om Skatteverkets särskilda beslutanderätt upphävs. Finansinspektionen ska även i fortsättningen underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av en ansökan.
22 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 20 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
354
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,
4. bolagens borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 21 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,
5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
6. det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen finns hinder mot att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,
7. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
8. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.
I paragrafen anges bl.a. när en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska avslås. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Första stycket punkt 6–8 är nya. De motsvarar 23 kap. 45 a § aktiebolagslagen. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
25 § Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap. 32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället ska moderbolaget ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
I ett ärende som avser absorption av ett helägt dotterbolag gäller 21 och 22 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.
I paragrafen uppställs särskilda regler för absorption av ett helägt dotterbolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Det som med ändringen blir tredje stycket ändras så att Finansinspektionen inte längre ska avvakta att ett beslut har fått laga kraft innan myndigheten underrättar Bolagsverket om ett beslut med anledning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan.
355
25 a § Det som anges i 23 kap. 56 § tredje stycket aktiebolagslagen
(2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 56 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 20–22 §§ att verkställa fusionsplanen.
Paragrafen, som får en ny beteckning, innehåller en särskild begränsning av rätten att väcka en talan mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en fusionsplan som avser ett bankaktiebolag. Den ändras till följd av att den hittillsvarande 23 kap. 52 § aktiebolagslagen får en ny beteckning.
Inhemsk delning
26 § När ett bankaktiebolag deltar i en inhemsk delning tillämpas 27– 30 §§.
Ett bankaktiebolag får inte genom inhemsk delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd eller registrering till ett bolag som inte har tillstånd eller inte har registrerats.
Paragrafen reglerar delning av bankaktiebolag. Genom ändringarna tydliggörs att den och 27–30 §§, liksom hittills, gäller för inhemska delningar. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Gränsöverskridande delning
30 a § När ett bankaktiebolag genomför en gränsöverskridande delning
tillämpas inte 24 kap. 21 – 26 , 45 , 46 , 48 och 49 §§ aktiebolagslagen (2005:551) . I stället tillämpas 30 b–30 d §§ i detta kapitel.
Av paragrafen, som är ny, framgår vilka särskilda regler i förhållande till aktiebolagslagen som gäller när ett bankaktiebolag genomför en gränsöverskridande delning. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
30 b § När delningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska bolaget an-
söka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen.
Ansökan ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Paragrafen är ny. Den behandlar ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan som avser ett bankaktiebolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Paragrafen motsvarar 20 § (jfr prop. 1997/98:186 s. 193 och 194, prop. 1999/2000:131 s. 52, prop. 2005/06:25 s. 90 och 91, prop. 2008/09:180 s. 93 och 94 samt prop. 2012/13:95 s. 49).
30 c § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en del-
ningsplan ska det prövas om bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
356
Paragrafen, som är ny, reglerar den prövning som Finansinspektionen ska göra av borgenärsskyddet vid en gränsöverskridande delning. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Paragrafen motsvarar 21 § (jfr prop. 1994/95:70 s. 215–217 och prop. 1997/98:186 s. 194).
30 d § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 30 b §, om
1. delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) inte visar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
4. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen vid partiell delning eller delning genom separation inte visar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet,
5. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 30 c § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,
6. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
7. det enligt 24 kap. 32 § aktiebolagslagen finns hinder mot att det överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,
8. delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
9. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.
I paragrafen, som är ny, anges bl.a. när en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska avslås. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Paragrafen motsvarar 22 § (jfr prop. 1994/95:70 s. 215–217, prop. 1997/98:186 s. 194, prop. 2005/06:25 s. 90 och 91 samt prop. 2008/09:180 s. 94).
Prövningen enligt första stycket punkt 6 av om ansökan bör avslås med hänsyn till allmänintresset innefattar bl.a. en kontroll av att delningen inte innebär att tillståndspliktig verksamhet överlåts till ett bolag som är olämpligt för att driva sådan verksamhet. Prövningen kan i denna del ses som en ersättning för den särskilda begränsning av möjligheten att överlåta verksamhet som enligt 26 § andra stycket gäller vid inhemska delningar.
30 e § Om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i Sverige ska
bedriva bank- eller finansieringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som anges i 24 kap. 53 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera det övertagande bolaget endast om Finansinspektionen eller en
357
domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
Paragrafen är ny. Den innehåller en kompletterande bestämmelse om den laglighetsprövning som Bolagsverket enligt aktiebolagslagen ska göra inför registreringen av ett svenskt övertagande aktiebolag som bildas till följd av en gränsöverskridande delning av en utländsk juridisk person. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
I paragrafen uppställs en ytterligare förutsättning för registrering av ett övertagande bolag som gäller om bolaget ska driva finansiell verksamhet som är tillståndspliktig enligt denna lag. Kravet innebär att det för registrering krävs att bolaget har fått tillstånd att bedriva verksamheten av Finansinspektionen. Därigenom säkerställs det att de svenska näringsrättsliga reglerna efterlevs när ett nybildat svenskt bolag ska överta finansiell verksamhet från en utländsk juridisk person.
För att registrering ska få ske är det alltså inte tillräckligt att bolaget har ansökt om tillstånd att driva finansiell verksamhet. Inte heller är det tillräckligt att en utländsk myndighet har gett den utländska juridiska person som delas tillstånd att driva finansiell verksamhet i Sverige. Betydelsen av ett eventuellt utländskt tillstånd ska i stället bedömas av Finansinspektionen inom ramen för myndighetens prövning av bolagets ansökan om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse.
30 f § Det som anges i 24 kap. 61 § tredje stycket aktiebolagslagen
( 2005:551 ) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 kap. 61 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 30 b–30 d §§ att verkställa delningsplanen.
Paragrafen, som är ny, innehåller en särskild begränsning av rätten att väcka talan mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Paragrafen motsvarar 25 a § (jfr prop. 2008/09:180 s. 95 och prop. 2012/13:95 s. 49).
Gränsöverskridande ombildning
30 g § När ett bankaktiebolag genomför en gränsöverskridande ombild-
ning tillämpas inte 24 a kap. 21 – 23 och 25 – 27 §§ aktiebolagslagen (2005:551) . I stället tillämpas 30 h–30 j §§ i detta kapitel.
Av paragrafen, som är ny, framgår vilka särskilda regler i förhållande till aktiebolagslagen som gäller när ett bankaktiebolag genomför en gränsöverskridande ombildning. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
30 h § När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska bolaget
ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om ombildningsplanen har registrerats enligt 24 a kap. 13 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
358
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Paragrafen är ny. Den behandlar ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan som avser ett bankaktiebolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Paragrafen motsvarar 20 § (jfr prop. 1997/98:186 s. 193 och 194, prop. 1999/2000:131 s. 52, prop. 2005/06:25 s. 90 och 91, prop. 2008/09:180 s. 93 och 94 samt prop. 2012/13:95 s. 49).
30 i § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en om-
bildningsplan ska det prövas om bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
Paragrafen, som är ny, reglerar den prövning som Finansinspektionen ska göra av borgenärsskyddet vid en gränsöverskridande ombildning. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Paragrafen motsvarar 21 § (jfr prop. 1994/95:70 s. 215–217 och prop. 1997/98:186 s. 194). En bolagsrättslig ombildning innebär inte att bolagets tillgångar och skulder omfördelas genom utspädning eller uppdelning. Prövningen enligt den förevarande paragrafen får därmed en delvis annan innebörd än motsvarande prövning vid fusion och delning. Frågan om betryggande säkerhet får prövas utifrån bolagets interna ekonomiska förhållanden, med hänsyn till de potentiella effekter som Finansinspektionen bedömer kan följa av att bolaget ombildas till en motsvarande juridisk person som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat.
30 j § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 30 h §, om
1. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 30 i § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att ombildningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,
2. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
3. ombildningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan författning,
4. det enligt 24 a kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) finns hinder mot att bolaget genomför en gränsöverskridande ombildning,
5. ombildningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
6. ombildningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
I paragrafen, som är ny, anges när en ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan ska avslås. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Paragrafen motsvarar 22 § (jfr prop. 1994/95:70 s. 215–217, prop. 1997/98:186 s. 194, prop. 2005/06:25 s. 90 och 91 samt prop. 2008/09:180 s. 94).
359
30 k § Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett
svenskt aktiebolag som ska bedriva bank- eller finansieringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som anges i 24 a kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera bolaget endast om Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
Paragrafen är ny. Den innehåller en kompletterande bestämmelse om den laglighetsprövning som Bolagsverket enligt aktiebolagslagen ska göra inför registreringen av ett aktiebolag som har ombildats från en utländsk juridisk person. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Paragrafen motsvarar 30 e §. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
30 l § Det som anges i 24 a kap. 38 § andra stycket aktiebolagslagen
(2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket och 24 a kap. 38 § första stycketaktiebolagslagen, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 30 h–30 j §§ att verkställa ombildningsplanen.
Paragrafen, som är ny, innehåller en särskild begränsning av rätten att väcka talan mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en ombildningsplan. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Paragrafen motsvarar 25 a § (jfr prop. 2008/09:180 s. 95 och prop. 2012/13:95 s. 49).
11 kap. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för kreditmarknadsbolag
1 § Det som enligt 10 kap. gäller för bankaktiebolag ska även gälla för kreditmarknadsbolag utom bestämmelserna om fusion i 18 §, om likvidation i 31–34 §§ och om företagsnamn i 35 och 36 §§.
Bestämmelserna om fusion i 10 kap. 19–25 b §§ gäller bara vid fusion mellan ett kreditmarknadsbolag och ett annat bolag och bara om en bank inte är övertagande bolag. Ärenden som avser tillstånd enligt 20, 25, 30 b, 30 h eller 40 § prövas av Finansinspektionen.
Paragrafen anger hur 10 kap. ska tillämpas när det gäller kreditmarknadsbolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Hänvisningen till 10 kap. i första stycket medför att kreditmarknadsbolag får möjlighet att genomföra gränsöverskridande delningar och ombildningar.
I andra stycket andra meningen läggs 10 kap. 30 b och 30 h §§ till. Det innebär att en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan eller ombildningsplan som avser ett kreditmarknadsbolag ska prövas av Finansinspektionen.
360
12 kap. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för kreditmarknadsföreningar
1 § För kreditmarknadsföreningar gäller föreskrifterna för ekonomiska föreningar i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.
Det som anges om Bolagsverket i 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar ska i fråga om kreditmarknadsföreningar avse Finansinspektionen.
Av paragrafen framgår vilka associationsrättsliga regler som gäller för kreditmarknadsföreningar. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
I andra stycket anges när det som i lagen om ekonomiska föreningar föreskrivs om Bolagsverket i stället ska gälla Finansinspektionen. Den hittillsvarande hänvisningen till 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar ersätts med en hänvisning till 41 b § i samma kapitel. Den förevarande bestämmelsen omfattar därmed Finansinspektionens möjlighet att förordna en lämplig person som sakkunnig vid handläggningen av en sådan ansökan.
Fusion
13 § Vid fusion med en kreditmarknadsförening tillämpas inte 16 kap. 17–19, 21–23, 41, 41 a och 41 c–41 e §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället tillämpas 14–16 §§ i detta kapitel. När fusionen avser en kreditmarknadsförening och ett helägt dotteraktiebolag gäller 14– 16 §§ i tillämpliga delar. Det som där anges om överlåtande förening ska då i stället avse dotteraktiebolaget.
I paragrafen anges vissa undantag från reglerna om fusion i lagen om ekonomiska föreningar. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Paragrafen kompletteras med ytterligare några paragrafer som inte gäller vid fusion med en kreditmarknadsförening. De paragrafer som undantas avser Bolagsverkets respektive allmän domstols handläggning av en ansökan om tillstånd att verkställa en gränsöverskridande fusion.
14 § När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar, ska såväl den eller de överlåtande föreningarna som den övertagande föreningen ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska föreningarna dessutom ansöka om tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av stadgarna enligt 3 kap. 3 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige.
En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar. Om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska lämnas in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
361
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
I paragrafen behandlas ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en kreditmarknadsförening. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Ändringen i tredje stycket är en anpassning till motsvarande bestämmelse i lagen om ekonomiska föreningar. I fjärde stycket utgår bestämmelsen om att Finansinspektionen ska underrätta Skatteverket om ansökningar om verkställande av en fusionsplan. Ändringen är en följd av att bestämmelserna i 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar om Skatteverkets särskilda beslutanderätt upphävs. Finansinspektionen ska även i fortsättningen underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av en ansökan, men det krävs inte att beslutet har fått laga kraft.
16 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 14 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. föreningarnas borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 15 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Finansinspektionen besluta att tillståndsfrågan ska vila under högst sex månader.
I paragrafen anges bl.a. när en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska avslås. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.2.
Första stycket punkt 5–7 är nya. De motsvarar 23 kap. 45 a § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
362
14.4 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)
11 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för försäkringsaktiebolag
Tillämpning av allmänna bestämmelser för aktiebolag
1 § För försäkringsaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet.
Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.
I fråga om försäkringsaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande bestämmelser avse Finansinspektionen:
– 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen, – 23 kap. 45 b §aktiebolagslagen, – 24 kap. 47 § aktiebolagslagen, och – 24 a kap. 24 § aktiebolagslagen.
Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning gäller inte för försäkringsaktiebolag.
Av paragrafen framgår vilka associationsrättsliga regler som gäller för försäkringsaktiebolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 10 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
32 § Vid fusion med ett försäkringsaktiebolag tillämpas inte 23 kap. 19– 21, 22–24, 45, 45 a och 45 c–45 e §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas 33–35 §§ i detta kapitel. I 37 § finns det särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag.
I paragrafen anges vissa undantag från aktiebolagslagens regler om fusion. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 10 kap. 19 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
33 § När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka hos
Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
En ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
363
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
I paragrafen behandlas ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser ett försäkringsaktiebolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 10 kap. 20 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
35 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 33 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,
4. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen,
5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
6. det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen finns hinder mot att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,
7. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
8. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.
I paragrafen anges bl.a. när en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska avslås. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Första stycket punkt 6–8 är nya. De motsvarar 23 kap. 45 a § aktiebolagslagen. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
37 § Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap. 32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället ska moderbolaget ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen, gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
I ett ärende som avser absorption av ett helägt dotterbolag gäller 34 och 35 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse
364
dotterbolag och det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.
I paragrafen uppställs särskilda regler för absorption av ett helägt dotterbolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 10 kap. 25 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
38 § Det som anges i 23 kap. 56 § tredje stycket aktiebolagslagen
(2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller för ett försäkringsaktiebolag, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 56 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 33–35 §§ att verkställa fusionsplanen.
Paragrafen, som får en ny beteckning, innehåller en särskild begränsning av rätten att väcka en talan mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en fusionsplan som avser ett försäkringsaktiebolag. Den ändras till följd av att den hittillsvarande 23 kap. 52 § aktiebolagslagen får en ny beteckning.
Inhemsk delning
39 § När ett försäkringsaktiebolag genomför en inhemsk delning
tillämpas 40–43 §§.
Ett försäkringsaktiebolag får inte genom inhemsk delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd till ett bolag som inte har ett sådant tillstånd.
Paragrafen reglerar delning av försäkringsaktiebolag. Genom ändringarna tydliggörs det att den och 40–43 §§, liksom hittills, gäller för inhemska delningar. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Gränsöverskridande delning
44 § När ett försäkringsaktiebolag genomför en gränsöverskridande
delning tillämpas 44 a–44 e §§ i stället för 24 kap. 21 – 26 , 45 , 46 , 48 och 49 §§ aktiebolagslagen (2005:551) .
Av paragrafen, som är ny, framgår vilka särskilda regler i förhållande till aktiebolagslagen som gäller när ett försäkringsaktiebolag genomför en gränsöverskridande delning. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
44 a § När delningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska bolaget an-
söka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
365
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Paragrafen är ny. Den behandlar ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan som avser ett försäkringsaktiebolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Paragrafen motsvarar 33 § (jfr prop. 1994/95:70 s. 215 och 216 och 258, prop. 1997/98:186 s. 89, prop. 1999/2000:131 s. 56 och 57, prop. 2008/09:180 s. 75 och 76, prop. 2009/10:246 s. 476 samt prop. 2012/13:95 s. 52).
44 b § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en
delningsplan ska det prövas om bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
Paragrafen, som är ny, reglerar den prövning som Finansinspektionen ska göra av borgenärsskyddet vid en gränsöverskridande delning. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Paragrafen motsvarar 34 § (jfr prop. 1994/95:70 s. 215, 216 och 258 samt prop. 2009/10:246 s. 476).
44 c § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 44 a §, om
1. delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) inte visar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
4. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen vid partiell delning eller delning genom separation inte visar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet,
5. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 44 b § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen inte kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra fordringsägares intressen,
6. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
7. det enligt 24 kap. 32 § aktiebolagslagen finns hinder mot att det överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,
8. delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
9. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.
366
I paragrafen, som är ny, anges bl.a. när en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska avslås. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Paragrafen motsvarar 35 § (jfr prop. 1994/95:70 s. 215–217, prop. 1997/98:186 s. 194, prop. 2005/06:25 s. 90 och 91, prop. 2008/09:180 s. 94 samt prop. 2009/10:246 s. 477).
Prövningen enligt första stycket punkt 6 av om ansökan bör avslås med hänsyn till allmänintresset innefattar bl.a. en kontroll av att delningen inte innebär att tillståndspliktig verksamhet överlåts till ett bolag som är olämpligt för att driva sådan verksamhet. Prövningen kan i denna del ses som en ersättning för den särskilda begränsning av möjligheten att överlåta verksamhet som enligt 39 § andra stycket gäller vid inhemska delningar.
44 d § Om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i Sverige ska
bedriva försäkringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som anges i 24 kap. 53 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera det övertagande bolaget endast om Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
Paragrafen är ny. Den innehåller en kompletterande bestämmelse om den laglighetsprövning som Bolagsverket enligt aktiebolagslagen ska göra inför registreringen av ett svenskt övertagande aktiebolag som bildas till följd av en gränsöverskridande delning av en utländsk juridisk person. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Paragrafen motsvarar 10 kap. 30 e § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
44 e § Det som anges i 24 kap. 61 § tredje stycket aktiebolagslagen
( 2005:551 ) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 kap. 61 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 44 a–44 c §§ att verkställa delningsplanen.
Paragrafen, som är ny, innehåller en särskild bestämmelse om rätten att väcka talan mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Paragrafen motsvarar 38 § (jfr prop. 2008/09:180 s. 90 och 91 samt prop. 2009/10:246 s. 477).
Gränsöverskridande ombildning
44 f § När ett försäkringsaktiebolag genomför en gränsöverskridande
ombildning tillämpas inte 24 a kap. 21 – 23 och 25 – 27 §§ aktiebolagslagen (2005:551) . I stället tillämpas 44 g–44 j §§ i detta kapitel.
Av paragrafen, som är ny, framgår vilka särskilda regler i förhållande till aktiebolagslagen som gäller när ett försäkringsaktiebolag genomför en gränsöverskridande ombildning. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
367
44 g § När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det an-
söka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om ombildningsplanen har registrerats enligt 24 a kap. 13 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Paragrafen är ny. Den behandlar ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan som avser ett försäkringsaktiebolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Paragrafen motsvarar 33 § (jfr prop. 1997/98:186 s. 193 och 194, prop. 1999/2000:131 s. 52, prop. 2005/06:25 s. 90 och 91, prop. 2008/09:180 s. 93 och94, prop. 2009/10:246 s. 476 samt prop. 2012/13:95 s. 52).
44 h § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en
ombildningsplan ska det prövas om bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
Paragrafen, som är ny, reglerar den prövning som Finansinspektionen ska göra av borgenärsskyddet vid en gränsöverskridande ombildning. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Paragrafen motsvarar 34 § (jfr prop. 1994/95:70 s. 215, 216 och 258 samt prop. 2009/10:246 s. 476). En bolagsrättslig ombildning innebär inte att bolagets tillgångar och skulder omfördelas genom utspädning eller uppdelning. Prövningen enligt den förevarande paragrafen får därmed en delvis annan innebörd än motsvarande prövning vid fusion och delning. Frågan om betryggande säkerhet får prövas utifrån bolagets interna ekonomiska förhållanden, med hänsyn till de potentiella effekter som Finansinspektionen bedömer kan följa av att bolaget ombildas till en motsvarande juridisk person som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat.
44 i § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 44 g §, om
1. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 44 h § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att ombildningen inte kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra fordringsägares intressen,
2. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
3. ombildningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan författning,
4. det enligt 24 a kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) finns hinder mot att bolaget genomför en gränsöverskridande ombildning,
5. ombildningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
6. ombildningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
I paragrafen, som är ny, anges när en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska avslås. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
368
Paragrafen motsvarar 35 § (jfr prop. 1994/95:70 s. 215–217 och 258, prop. 1997/98:186 s. 194, prop. 2005/06:25 s. 90 och 91, prop. 2008/09:180 s. 94 samt prop. 2009/10:246 s. 477).
44 j § Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett
svenskt aktiebolag som ska bedriva försäkringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som anges i 24 a kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera bolaget endast om Finansinspektionen eller en domstol i ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
Paragrafen är ny. Den innehåller en kompletterande bestämmelse om den laglighetsprövning som Bolagsverket enligt aktiebolagslagen ska göra inför registreringen av ett aktiebolag som har ombildats från en utländsk juridisk person. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Paragrafen motsvarar 10 kap. 30 k § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
44 k § Det som anges i 24 a kap. 38 § andra stycket aktiebolagslagen
( 2005:551 ) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 a kap. 38 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 44 g–44 i §§ att verkställa ombildningsplanen.
Paragrafen, som är ny, innehåller en särskild bestämmelse om rätten att väcka talan mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en ombildningsplan. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Paragrafen motsvarar 38 § (jfr prop. 2008/09:180 s. 90 och 91 samt prop. 2009/10:246 s. 477).
12 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för ömsesidiga försäkringsbolag
Fusion
Tillämpliga bestämmelser
81 § Vid fusion med ett ömsesidigt försäkringsbolag gäller 16 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de undantag och tillägg som följer av andra stycket.
I stället för 16 kap. 17–19, 21–23, 41, 41 a och 41 c–41 e §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas 82–84 och 86 §§ i detta kapitel. I 85 § i detta kapitel finns det regler om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. I 86 § i detta kapitel finns det regler om tillämpning av 16 kap. 28 och 29 §§ samma lag.
När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt försäkringsbolag ska det som där anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
I paragrafen anges bl.a. vilka bestämmelser som gäller vid fusion med ett ömsesidigt försäkringsbolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
369
Ändringarna i paragrafen är av samma slag som ändringarna i 12 kap.1 och 13 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till de paragraferna.
Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen
82 § När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga försäkringsbolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska försäkringsbolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag. Om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska lämnas in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
I paragrafen behandlas ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser ett ömsesidigt försäkringsbolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Ändringarna i tredje och fjärde styckena är av samma slag som ändringen i 12 kap. 14 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
När en ansökan ska avslås
84 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 82 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 83 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas eller andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen
370
kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
I paragrafen anges bl.a. när en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska avslås. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Första stycket punkt 5–7 är nya. De motsvarar 23 kap. 45 a § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Absorption av helägt dotterbolag
86 § Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap.28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 80 § i detta kapitel.
Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska lämnas in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska lämnas in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
I fråga om ett sådant ärende gäller 83 och 84 §§ i tillämpliga delar. Det som sägs om överlåtande bolag ska då avse dotterbolag och det som sägs om övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt andra stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar.
Paragrafen innehåller bestämmelser om fusion genom absorption som rör ett ömsesidigt försäkringsbolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Ändringarna i andra och fjärde styckena är av samma slag som ändringen i 12 kap. 14 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
13 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för försäkringsföreningar
Fusion
Tillämpliga bestämmelser
32 § Vid fusion med en försäkringsförening gäller inte 16 kap. 17–19, 21–23, 41, 41 a och 41 c–41 e §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället gäller 33–35 §§ i detta kapitel. I 36 § i detta kapitel finns särskilda bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. När fusionen avser en försäkringsförening och ett helägt dotterbolag, gäller 33–35 §§ i tillämpliga delar. Det som där anges om överlåtande förening ska i stället avse dotterbolaget.
När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
I paragrafen anges bl.a. vilka bestämmelser som gäller vid fusion med en försäkringsförening. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
371
Ändringarna i paragrafen är av samma slag som ändringarna i 12 kap.1 och 13 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till de paragraferna.
Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen
33 § När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar, ska såväl den eller de överlåtande försäkringsföreningarna som den övertagande försäkringsföreningen ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska försäkringsföreningarna dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av stadgarna enligt 2 kap. 8 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige.
Ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar. Om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska lämnas in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
I paragrafen behandlas ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en försäkringsförening. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Ändringarna i tredje och fjärde styckena är av samma slag som ändringen i 12 kap. 14 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
När en ansökan ska avslås
35 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 33 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
372
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Finansinspektionen förklara att ärendet ska vila under en viss tid som inte får överstiga sex månader.
I paragrafen anges bl.a. när en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska avslås. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3.
Första stycket punkt 5–7 är nya. De motsvarar 23 kap. 45 a § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
14.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag
10 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för tjänstepensionsföretag
Tjänstepensionsaktiebolag
Tillämpning av allmänna bestämmelser för aktiebolag
1 § För tjänstepensionsaktiebolag gäller bestämmelserna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller av sådana bestämmelser i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som det hänvisas till i denna lag. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag eller i försäkringsrörelselagen som gäller i stället för eller utöver aktiebolagslagen.
I fråga om tjänstepensionsaktiebolag ska det som sägs om Bolagsverket i följande bestämmelser avse Finansinspektionen:
– 8 kap. 9 och 30 §§ och 37 § andra stycket aktiebolagslagen , – 23 kap. 45 b § aktiebolagslagen , – 24 kap. 47 § aktiebolagslagen , och – 24 a kap. 24 § aktiebolagslagen .
Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning gäller inte för tjänstepensionsaktiebolag.
Av paragrafen framgår vilka associationsrättsliga regler som gäller för tjänstepensionsaktiebolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.4.
Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 10 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Tillämpning av försäkringsrörelselagen
2 § Följande bestämmelser i 11 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska tillämpas på tjänstepensionsaktiebolag:
– 4–6 §§ om bolagsstämma, – 7, 7 a och 8–11 §§ om bolagets ledning, – 12 och 13 §§ om revision, – 14 och 15 §§ om vissa penninglån och emissioner i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst,
– 16–19 §§ om värdeöverföringar från och överskottshantering i livförsäkringsaktiebolag,
– 20 och 21 §§ om ombildning till livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst,
373
– 22–29 §§ om minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden och reservfonden,
– 30 § om lån m.m. till närstående, – 38 § om ogiltighet vid fusion, – 39–43 §§ om inhemsk delning, – 44–44 e §§ om gränsöverskridande delning, – 44 f–44 k §§ om gränsöverskridande ombildning, – 46 och 47 §§ om likvidation, och – 51 § om skadestånd. Vid tillämpning av bestämmelserna ska det som sägs om försäkringsaktiebolag och livförsäkringsaktiebolag avse tjänstepensionsaktiebolag.
I paragrafen regleras tillämpningen av associationsrättsliga bestämmelser i försäkringsrörelselagen på tjänstepensionsaktiebolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.4.
Ändringarna i paragrafen har sin bakgrund i de nya bestämmelser om gränsöverskridande delning och gränsöverskridande ombildning som införs i 11 kap. försäkringsrörelselagen och som ska tillämpas även på tjänstepensionsaktiebolag. Paragrafen ändras också till följd av att bestämmelser i försäkringsrörelselagen får nya beteckningar. För en kommentar hänvisas till de paragraferna (44–44 k §§).
Tillämpliga bestämmelser vid fusion
10 § Vid fusion med ett tjänstepensionsaktiebolag tillämpas 11–13 och 15 §§ i stället för 23 kap. 19–21, 22–24, 32, 33, 45, 45 a och 45 c–45 e §§ aktiebolagslagen (2005:551).
I paragrafen anges vilka bestämmelser som tillämpas vid fusion med ett tjänstepensionsaktiebolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.4.
Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 10 kap. 19 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan
11 § En ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktie-bolagslagen (2005:551), gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
I paragrafen behandlas ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser ett tjänstepensionsaktiebolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.4.
374
Ändringen är av samma slag som ändringen i 10 kap. 20 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
När en ansökan ska avslås
13 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 11 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 12 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen (2005:551) finns hinder mot att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Vid fusion genom kombination ska en ansökan också avslås om revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen inte visar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
I paragrafen anges bl.a. när en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska avslås. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.4.
Första stycket punkt 5–7 är nya. De motsvarar 23 kap. 45 a § aktiebolagslagen. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Absorption av helägt dotterbolag
15 § Vid absorption av ett helägt dotterbolag ska ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen göras av moderbolaget. Ansökan ska ges in till
Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos moderbolaget. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen (2005:551)gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan och om beslut som har meddelats med anledning av ansökningen.
Vid behandlingen av en ansökan tillämpas 12 och 13 §§.
I paragrafen uppställs särskilda regler för absorption av ett helägt dotterbolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.4.
375
Ändringarna i paragrafen är av samma slag som ändringarna i 10 kap. 25 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Ömsesidiga tjänstepensionsbolag
Tillämpliga bestämmelser vid fusion
40 § Vid fusion med ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag tillämpas 16 kap. 1–16, 24–40, 41 b och 42–51 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de ändringar och tillägg som föreskrivs i 41–45 §§ i detta kapitel.
När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
I paragrafen anges bl.a. vilka bestämmelser som gäller vid fusion med ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.4.
Ändringarna i paragrafen är av samma slag som ändringarna i 12 kap.1 och 13 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till de paragraferna.
Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan
41 § En ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
I paragrafen behandlas ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.4.
Ändringen i tredje stycket är av samma slag som ändringen i 12 kap. 14 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
När en ansökan ska avslås
43 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 41 § första stycket, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
376
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 42 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
I paragrafen anges bl.a. när en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska avslås. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.4.
Första stycket punkt 5–7 är nya. De motsvarar 23 kap. 45 a § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
Absorption av helägt dotterbolag
45 § Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap.28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 39 § i detta kapitel. Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska göras av moderbolaget och ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos det bolaget. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan och om beslut som har meddelats med anledning av ansökan. Bolagsverket ska registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar. Det som där anges om föreningsregistret ska i stället avse försäkringsregistret.
Vid behandlingen av en ansökan tillämpas 42 och 43 §§.
Paragrafen innehåller bestämmelser om fusion genom absorption som rör ett ömsesidigt försäkringsbolag. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.4.
Ändringen i andra stycket är av samma slag som ändringen i 12 kap. 14 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
377
Tjänstepensionsföreningar
Tillämpliga bestämmelser vid fusion
61 § Vid fusion med en tjänstepensionsförening tillämpas 62–64 §§ i detta kapitel i stället för 16 kap. 17–19, 21–23, 41, 41 a och 41 c–41 e §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar finns i 13 kap. 36 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). När fusionen avser en tjänstepensionsförening och ett helägt dotterbolag ska det som sägs i 62–64 §§ om överlåtande förening avse dotterbolaget.
När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
I paragrafen anges bl.a. vilka bestämmelser som gäller vid fusion med en tjänstepensionsförening. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.4.
Ändringarna i paragrafen är av samma slag som ändringarna i 12 kap.1 och 13 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till de paragraferna.
Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan
62 § En ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl den eller de överlåtande tjänstepensionsföreningarna som den övertagande tjänstepensionsföreningen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen blivit gällande i samtliga föreningar. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Vid fusion genom kombination ska föreningarna också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av stadgarna enligt 2 kap. 9 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha hemvist i Sverige.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
I paragrafen behandlas ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en tjänstepensionsförening. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.4.
Ändringen i tredje stycket är av samma slag som ändringen i 12 kap. 14 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
När en ansökan ska avslås
64 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 62 § första stycket, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,
378
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 63 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
I paragrafen anges bl.a. när en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska avslås. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.4.
Första stycket punkt 5–7 är nya. De motsvarar 23 kap. 45 a § aktiebolagslagen (2005:551). För en kommentar hänvisas till den paragrafen.
14.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Upphörande av näringsverksamhet m.m.
23 § Om en näringsverksamhet går över från en arbetsgivare till en annan och det då avtalas att ansvaret för en pensionsutfästelse ska flyttas över på efterträdaren, ska samtycke till överflyttningen inhämtas från innehavaren av pensionsfordran. Tillsynsmyndigheten får medge att samtycke inte behöver inhämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen. Något samtycke behövs inte vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619).
Om det i lag eller någon annan författning har meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande av en borgenärs rätt vid fusion, delning eller gränsöverskridande ombildning gäller dessa i stället för första stycket. En innehavare av en pensionsfordran behöver dock inte underrättas eller kallas enligt 23 kap. 19, 22 och 32 §§, 24 kap. 21 och 24 §§ samt 24 a kap. 21 och 25 §§aktiebolagslagen (2005:551) eller enligt 16 kap.17 och 21 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten medger det. Detsamma gäller i ett ärende om vinstutdelning enligt 20 kap. 30 §, minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap. 23 § eller minskning av reservfonden enligt 20 kap. 35 § 3 aktiebolagslagen och i ett ärende om minskning av reservfonden enligt 15 kap. 1 § 2 lagen om ekonomiska föreningar.
Har ansvaret för en pensionsutfästelse överflyttats, anses utfästelsen ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträdaren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.
379
Paragrafen reglerar bl.a. ansvaret för en pensionsutfästelse vid överlåtelse av en näringsverksamhet från en arbetsgivare till en annan.
I andra stycket anges att särskilda borgenärsskyddande bestämmelser vid delning och gränsöverskridande ombildning gäller i stället för första stycket. Dessutom utvidgas tillsynsmyndighetens (länsstyrelsen) möjlighet att, i fråga om pensionsborgenärer, dispensera från olika krav på underrättelse och kallelse till att även omfatta gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar.
14.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda
Inledande bestämmelser 1 c § Denna lag ska inte tillämpas på företag som har blivit resultatet av en fusion, delning eller ombildning om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar gäller i företaget.
Paragrafen innehåller en begränsning av lagens tillämpningsområde. Den ändras till följd av att 2008 års lag får en ny rubrik och ett utvidgat tillämpningsområde.
14.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner
Lagens innehåll och tillämpningsområde
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande
1. fusioner,
2. delningar, och
3. ombildningar.
Arbetstagarnas medverkan kan fastställas enligt överenskommelse mellan de deltagande företagen och en för arbetstagarna enligt denna lag utsedd förhandlingsdelegation eller, om någon överenskommelse inte träffats, enligt 30–40 §§.
I paragrafen beskrivs lagens innehåll. Den innehåller också en allmän beskrivning av hur arbetstagarnas medverkan kan fastställas enligt lagen. Ändringarna genomför delvis artiklarna 86l och 160l i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.1 och 8.3.1.
Genom ändringen i första stycket klargörs det att lagen innehåller bestämmelser om arbetstagares medverkan i fråga om samtliga typer av gränsöverskridande associationsrättsliga förfaranden: fusioner, delningar och ombildningar. Det återspeglas i lagens nya rubrik. I lagen avses att förfarandet är gränsöverskridande, om inget annat sägs. För en kommentar till lagen i dess ursprungliga lydelse, se prop. 2007/08:20 s. 98–122.
380
2 § Denna lag gäller i företag som deltar i eller blir resultatet av
1. en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning om
a) arbetstagarna i något av de deltagande företagen omfattas av bestämmelser om medverkan, eller
b) det genomsnittliga antalet arbetstagare i något av de företag som deltar i det gränsöverskridande förfarandet under de sex månaderna närmast före offentliggörandet av planen för förfarandet uppgår till minst fyra femtedelar av det antal arbetstagare som i respektive företags hemviststat leder till rätt till medverkan, eller
2. en inhemsk fusion eller delning som sker inom fyra år från det att en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning har registrerats, om företag enligt 1 ingår i det övertagande företaget och arbetstagarnas medverkan sedan tidigare regleras enligt denna lag.
Lagen gäller dock inte om en fusion eller ombildning resulterar i att ett europabolag eller ett europakooperativ bildas.
Om förhandlingsdelegationen fattar ett beslut enligt 22 § första stycket eller avstår från att fatta beslut enligt 30 § 2 b gäller därefter inte lagen i det övertagande eller ombildade företaget.
I paragrafen anges när lagen ska tillämpas. Ändringarna genomför delvis artiklarna 86l, 133 och 160l i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.1, 8.3.1 och 8.3.7.
Ändringen i första stycket punkt 1 innebär dels att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar, dels att rätt till medverkan inträder även när det genomsnittliga antalet arbetstagare i något av företagen som deltar i en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning under de sex månaderna närmast före offentliggörandet av planen för det gränsöverskridande förfarandet uppgår till minst fyra femtedelar av det antal anställda som i respektive bolags hemviststat utlöser rätt till medverkan.
För svensk del krävs det för rätt till styrelserepresentation att ett företag under det senast förflutna räkenskapsåret har sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare samt att det finns ett gällande kollektivavtal (se 4 och 6 §§ lagen [1987:1245] om styrelserepresentation för de privatanställda).
När det gäller gränsöverskridande fusioner ger punkt 1 i dess hittillsvarande lydelse rätt till arbetstagarmedverkan om sådan rätt redan finns i något av de deltagande bolagen. Vid en gränsöverskridande fusion sänks kraven för arbetstagarmedverkan till fyra femtedelar av den nivå som annars gäller för rätt till arbetstagarmedverkan i respektive bolags hemviststat. För Sveriges del innebär det att rätt till medverkan inträder vid 20 arbetstagare, förutsatt att det också finns ett kollektivavtal. Motsvarande kontroll måste dock göras mot den lagstiftning som gäller för vart och ett av de deltagande bolagen. Skulle rätt till arbetstagarmedverkan i något av de övriga deltagande bolagen inträda på en lägre nivå (eller inte vara beroende av förekomsten av ett kollektivavtal), gäller således rätten också svenska arbetstagare även om de skulle vara färre än 20 (respektive sakna kollektivavtal). När rätt till arbetstagarmedverkan har konstaterats för något av de deltagande bolagen, gäller alltså alltid en rätt till arbetstagarmedverkan i det övertagande bolaget och detta även om arbetstagarna saknat rätt till medverkan enligt lagstiftningen i sin egen hemstat.
Ändringen i punkt 2 innebär att den tidsperiod inom vilken lagens bestämmelser om arbetstagares medverkan ska tillämpas vid inhemska fusioner och delningar höjs till fyra år efter det att det gränsöverskridande
381
förfarandet har registrerats. Om en efterföljande fusion initieras genom att en fusionsplan upprättas inom fyraårsfristen, ska arbetstagarnas rätt till medverkan föras vidare i den senare fusionen (jfr prop. 2007/08:20 s. 98 och 99). Motsvarande gäller vid gränsöverskridande delningar och ombildningar.
I andra stycket tydliggörs att bestämmelserna inte gäller vid en ombildning som resulterar i att ett europabolag eller ett europakooperativ bildas. Delning anges inte eftersom delning definitionsmässigt inte kan leda till att det uppstår ett europabolag eller europakooperativ.
3 § Bestämmelserna i 5–9 och 19 §§ om förhandlingsdelegationen, i 20–29 a §§ om förhandlingsförfarandet, i 30–34 och 36–40 §§ om vad som gäller om avtal inte träffas och i 41 § om kostnader gäller när det övertagande eller ombildade företaget ska ha eller har sitt säte i Sverige.
Bestämmelserna i 10–18 och 35 §§ om fördelning av platser och om hur ledamöter för arbetstagare i Sverige utses gäller oavsett var det övertagande eller ombildade företaget ska ha eller har sitt säte. I paragrafen anges när vissa av lagens bestämmelser ska tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
Ändringarna är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar.
Definitioner
4 § I denna lag avses med
– fusion: en sådan sammanslagning som avses i 23 kap. aktiebolagslagen (2005:551) av två eller flera företag som innebär att ett företag övertar ett eller flera andra företags tillgångar och skulder och att det eller de sistnämnda företagen upplöses utan likvidation,
– gränsöverskridande fusion: en fusion mellan företag i olika stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
– delning: en sådan uppdelning av ett aktiebolag som avses i 24 kap. aktiebolagslagen ,
– gränsöverskridande delning: en delning genom vilket ett företag delas upp i två eller flera företag med hemvist i minst två olika stater inom EES,
– gränsöverskridande ombildning: en sådan ombildning som avses i 24 a kap. aktiebolagslagen ,
– EES-stater: staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet,
– företag: ett sådant företag som avses i artikel 119.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i den ursprungliga lydelsen,
– övertagande företag: ett eller flera företag som blir resultatet av en fusion eller delning,
– deltagande företag: ett eller flera företag som direkt deltar i en fusion, delning eller ombildning,
– dotterföretag: ett företag som ett annat företag utövar ett bestämmande inflytande över i enlighet med 13–16 §§ lagen (2011:427) om europeiska företagsråd,
– berörda dotterföretag eller berörda filialer: dotterföretag eller filialer till ett deltagande företag som föreslås bli dotterföretag eller filialer till ett övertagande eller ombildat företag, och
– medverkan: det arbetstagarinflytande som utövas genom rätten att
a) välja eller på annat sätt utse några av ledamöterna i ett företags styrelse, annat förvaltningsorgan eller tillsynsorgan, eller
382
b) föreslå eller avvisa några eller alla ledamöter i ett företags styrelse, annat förvaltningsorgan eller tillsynsorgan.
Paragrafen innehåller definitioner av ett antal begrepp, termer och uttryck som används i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
Ändringarna är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Med delning, gränsöverskridande delning och gränsöverskridande ombildning avses i denna lag detsamma som i 24 kap. och 24 a kap.aktiebolagslagen.
Förhandlingsdelegation för arbetstagarna
Inrättande av en förhandlingsdelegation
5 § De deltagande företagen ska så snart som möjligt, sedan fusionsplanen, delningsplanen eller ombildningsplanen har offentliggjorts, vidta nödvändiga åtgärder för att en förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska kunna inrättas.
De deltagande företagen ska lämna uppgift om namnen på de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna samt uppgift om antalet anställda i dessa. De ska även lämna uppgift om namnen på övriga dotterföretag och filialer i EES-staterna. Informationen ska lämnas till arbetstagarnas representanter i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna.
Om företagen avser att utan föregående förhandlingar tillämpa bestämmelserna i 32–40 §§ ska den information som avses i andra stycket även innehålla en upplysning om denna avsikt.
I paragrafen behandlas de inledande stegen när en förhandlingsdelegation ska inrättas. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.2.
Ändringarna är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar.
6 § En förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska inrättas i enlighet med 7–19 §§. Ledamöter till förhandlingsdelegationen ska väljas eller utses inom tio veckor från det att de deltagande företagen fullgjort sina skyldigheter enligt 5 §.
Förhandlingsdelegationen företräder arbetstagarna i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna i förhandlingar med de deltagande företagen om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget. Förhandlingsdelegationen kan också ha de uppgifter som framgår av 33–37 §§.
I paragrafen anges vilka bestämmelser som gäller för en förhandlingsdelegation och vilka uppgifter som delegationen har. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.2.
Ändringen i andra stycket är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Vid delning är det som vid fusion det övertagande företaget som är arbetstagarnas motpart.
Fördelning av platser mellan arbetstagare i de olika EES-staterna
8 § Vid en gränsöverskridande fusion ska arbetstagarna i de olika EESstaterna tilldelas extraplatser i förhandlingsdelegationen, om det behövs för att minst en representant ska kunna utses för arbetstagarna i varje deltagande företag som föreslås upphöra i och med fusionen.
383
De extraplatser som tilldelas arbetstagarna enligt första stycket får dock inte överstiga 20 procent av de platser som sammanlagt tilldelats arbetstagarna enligt 7 §. Om hela behovet av extraplatser med hänsyn till detta inte kan täckas, ska de tillgängliga platserna tilldelas arbetstagarna i deltagande företag i olika EES-stater i fallande ordning efter antalet arbetstagare i de företag som föreslås upphöra i och med fusionen.
Tilldelningen av extraplatser får inte medföra att någon arbetstagare blir representerad av mer än en ledamot.
Paragrafen reglerar tilldelningen av extraplatser i en förhandlingsdelegation. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
Ändringen är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Det klargörs att paragrafen ska tillämpas endast vid gränsöverskridande fusioner. Detta utgör inte någon ändring i sak.
Förhandlingar m.m.
Förhandlingsperiod
20 § Förhandlingarna mellan de deltagande företagen och arbetstagarnas förhandlingsdelegation om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget ska inledas så snart som förhandlingsdelegationen har inrättats och får pågå i högst sex månader efter inrättandet.
Parterna får gemensamt besluta att förlänga förhandlingsperioden till sammanlagt högst ett år.
Paragrafen innehåller bestämmelser om förhandlingsperioden. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
Ändringen är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Vid ombildningar finns det inte något övertagande företag.
Avstående från eller avbrytande av förhandlingar
22 § Förhandlingsdelegationen får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget eller att avbryta pågående sådana förhandlingar.
De deltagande företagen får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget.
Paragrafen innehåller bestämmelser om att avstå från eller avbryta förhandlingar. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
Ändringarna är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Vid ombildningar finns det inte något övertagande företag.
Information
23 § De deltagande företagen ska informera förhandlingsdelegationen om förekomsten och omfattningen av medverkan i de deltagande företagen samt om planerna för den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen och om hur genomförandet av fusionen, delningen eller ombildningen fortskrider till dess att den registrerats.
384
Paragrafen innehåller bestämmelser om information från de deltagande företagen till förhandlingsdelegationen. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1 och 8.3.2.
Ändringarna är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar.
Omröstningsregler
27 § För ett beslut enligt 22 § första stycket att avstå från att inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar krävs följande majoritet:
1. Vid fusioner, att minst två tredjedelar av de ledamöter som företräder minst två tredjedelar av arbetstagarna i minst två EES-stater röstar för detta.
2. Vid delningar och ombildningar, att minst två tredjedelar av ledamöterna röstar för detta.
Paragrafen anger vilka omröstningsregler som gäller vid beslut om att avstå från att inleda förhandlingar eller att avbryta förhandlingar som pågår. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.2.
Paragrafen får en ny utformning. Innehållet i punkt 1 motsvarar para- grafens hittillsvarande innehåll. I punkt 2 anges vilket majoritetskrav som gäller för beslut om att avstå från eller avbryta förhandlingar vid delningar och ombildningar. I dessa fall krävs det att två tredjedelar av ledamöterna röstar för förslaget. Att majoritetskravet är utformat på ett annat sätt än vid gränsöverskridande fusion hänger samman med att det vid gränsöverskridande delning och ombildning finns endast ett företag i det inledande skedet.
Avtal om medverkan
29 a § Om ett bolag bildas genom en gränsöverskridande delning eller
ombildning ska det i ett avtal om arbetstagarinflytande föreskrivas åtminstone samma nivå för arbetstagarinflytande som den som finns i det överlåtande bolaget respektive bolaget före ombildningen.
Paragrafen, som är ny, reglerar avtal om arbetstagarinflytande. Den genomför artiklarna 86l.3 b och 160l.3 b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.3.
Enligt paragrafen ska ett avtal om arbetstagarinflytande ange åtminstone samma nivå av arbetstagarinflytande efter en gränsöverskridande delning eller ombildning som före. Det är alltså inte möjligt att avtala om en lägre nivå av arbetstagarinflytande. Avtalet ska ingås mellan den förhandlingsdelegation som bildas enligt 5 § och arbetsgivaren, dvs. det nya bolag som uppstår vid en gränsöverskridande delning eller det ombildade bolaget.
Huruvida arbetstagarinflytandet i det övertagande respektive ombildade bolaget når upp till åtminstone samma nivå enligt den nya hemviststatens regelverk får avgöras i rättstillämpningen.
Vad som gäller om avtal inte träffas
När reglerna ska tillämpas
30 § Bestämmelserna i 32–40 §§ ska tillämpas
385
1. om parterna är överens om det,
2. om ett avtal som uppfyller kraven i denna lag inte träffats när tidsfristen under vilken förhandlingar kan pågå enligt 20 § löpt ut och
a) minst en tredjedel av arbetstagarna i de deltagande företagen hade rätt till medverkan, eller
b) arbetstagarna i något av de deltagande företagen, även om de utgjorde en mindre andel än en tredjedel av arbetstagarna i dessa företag, hade rätt till medverkan och förhandlingsdelegationen beslutar att arbetstagarna ska ha rätt till medverkan i det övertagande eller ombildade företaget, eller
3. om de deltagande företagen fattat beslut enligt 22 § andra stycket om att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som ska gälla när avtal inte träffas. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
Ändringen är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Vid ombildningar finns det inte något övertagande företag.
Rätten till medverkan
31 a § Om 32–40 §§ ska tillämpas när ett bolag bildas genom gräns-
överskridande delning eller ombildning ska arbetstagarna ha rätt till medverkan i samma omfattning som före delningen eller ombildningen.
Paragrafen, som är ny, reglerar arbetstagarnas rätt till medverkan efter en gränsöverskridande delning eller ombildning. Den genomför artiklarna 86l.3 g och 160l.3 g i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.4.
Paragrafen innebär en principiell rätt till medverkan i samma omfattning efter en gränsöverskridande delning eller ombildning som före. Jämför 29 a § som anger att avtal med sådant innehåll ska ingås mellan arbetstagardelegationen och arbetsgivaren.
Graden av arbetstagarinflytande i olika rättsordningar måste alltså jämföras för att det ska gå att bedöma om ett ingånget avtal föreskriver samma nivå av inflytande. Hur en sådan jämförelse ska gå till får avgöras i varje enskilt fall.
32 § Arbetstagarnas rätt att välja, utse, föreslå eller avvisa ett antal ledamöter i ett övertagande eller ombildat företags styrelse ska motsvara den högsta andel som gällde i något organ i något av de deltagande företagen före registreringen.
När 32–40 §§ ska tillämpas enligt 30 § 1 eller 2 har arbetstagarna rätt att välja eller på annat sätt utse en tredjedel av antalet ledamöter i styrelsen, om de enligt första stycket skulle ha rätt till en större andel ledamöter. Om en tredjedel inte utgör ett helt tal ska arbetstagarna ha rätt till det antal ledamöter som motsvarar närmast högre tal.
I paragrafen behandlas arbetstagarnas rätt att välja, utse, föreslå eller avvisa styrelseledamöter. Ändringarna genomför artiklarna 86l.4 b och 160l.4 b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
Ändringarna är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Vid ombildningar finns det inte något övertagande företag.
386
33 § Förhandlingsdelegationen ska besluta hur platser i det övertagande eller ombildade företagets styrelse ska fördelas mellan ledamöter som företräder arbetstagare från olika EES-stater. Fördelningen ska ske proportionellt i förhållande till andelen arbetstagare i det övertagande eller ombildade företaget, dess dotterföretag och filialer i varje EES-stat.
Om inte arbetstagarna i samtliga EES-stater blir representerade vid fördelningen enligt första stycket, ska en plats undantas från den proportionella fördelningen. Den undantagna platsen ska tilldelas arbetstagarna i den EES-stat där det övertagande eller ombildade företaget ska ha sitt säte. Om dessa arbetstagare redan är representerade ska platsen i stället tilldelas arbetstagarna i den EES-stat som har flest arbetstagare av dem som blivit utan representation.
Paragrafen reglerar hur platserna för arbetstagarrepresentanterna ska fördelas. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
Ändringarna är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Vid ombildningar finns det inte något övertagande företag.
38 § När arbetstagarna ska välja, utse, föreslå eller avvisa nya ledamöter till styrelsen ska en förhandlingsdelegation inrättas på nytt enligt 7–17 §§, om det inte är obehövligt. Vad som sägs om de deltagande företagen ska gälla för det övertagande eller ombildade företaget.
Paragrafen reglerar möjligheten att utse en förhandlingsdelegation på nytt. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
Ändringen är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Vid ombildningar finns det inte något övertagande företag.
40 § En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare ska avgöras i det övertagande eller ombildade företagets styrelse, förbereds av därtill särskilt utsedda ledamöter i styrelsen eller befattningshavare i företaget.
Paragrafen reglerar möjligheten för en av arbetstagarrepresentanterna att närvara och delta vid överläggningar i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
Ändringen är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Vid ombildningar finns det inte något övertagande företag.
Kostnader
41 § Alla kostnader för förhandlingsdelegationens förhandlingsverksamhet och verksamhet i övrigt ska bäras av de deltagande företagen eller av det övertagande eller ombildade företaget i den utsträckning som krävs för att förhandlingsdelegationen ska kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.
Paragrafen reglerar ansvaret för kostnaderna för förhandlingsdelegationens verksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
387
Ändringen är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Vid ombildningar finns det inte något övertagande företag.
Övriga bestämmelser
Tystnadsplikt
44 § De deltagande företagen eller det övertagande eller ombildade företaget får besluta om tystnadsplikt för ledamöter i förhandlingsdelegationen samt för de experter som biträder detta organ, om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa.
Den som fått information under tystnadsplikt får trots tystnadsplikten föra informationen vidare till andra ledamöter i samma förhandlingsdelegation och till dess experter. Rätten att föra informationen vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för mottagaren.
Tystnadsplikten ska fortsätta att gälla även efter det att uppdraget som ledamot eller expert upphört.
Paragrafen innehåller regler om tystnadsplikt. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
Ändringen är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Vid ombildningar finns det inte något övertagande företag.
Missbruk av förfarandet
44 a § Reglerna om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombild-
ningar får inte tillämpas i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande.
Om väsentliga förändringar i ett bolag som har registrerats genom en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning, eller i dess dotterföretag eller filialer, inträffar inom ett år från det att bolaget har registrerats och är sådana att arbetstagarna skulle ha fått ett mer omfattande inflytande om förändringarna gjorts före registreringen av bolaget, ska förändringarna anses gjorda i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande. Detta gäller dock inte om bolaget visar andra skäl för förändringarna.
Paragrafen, som är ny, behandlar skyddet för arbetstagare mot att gränsöverskridande förfaranden missbrukas för att ta ifrån dem rätten till inflytande. Den genomför artiklarna 86l.3 f och 160l.3 f i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.5.
I första stycket fastslås att bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar inte får tillämpas i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna rätt till inflytande. Ett sådant missbruk av förfarandet som avses i bestämmelsen kan innebära att tillstånd att verkställa en fusions-, delnings- eller ombildningsplan inte lämnas.
Enligt andra stycket presumeras en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning ha haft till syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna inflytande om vissa förutsättningar är för handen. Presumtionen inträder om det inom ett år från det att bolaget registrerades i Sverige inträffar väsentliga förändringar i bolaget och resultatet av dessa förändringar skulle ha lett till en högre grad av inflytande om de i stället hade genomförts före
388
det gränsöverskridande förfarandet. De förändringar som avses är framför allt strukturella förändringar i bolaget och större förändringar i arbetsstyrkan. Presumtionen bryts om bolaget visar andra skäl för att förändringarna har skett efter det att bolaget registrerats. Presumtionsregeln innebär i praktiken en bevislättnad för arbetstagarna som gäller för en viss tidsperiod från det att det gränsöverskridande förfarandet registrerades. Om förändringar inträder mer än ett år efter registreringen gäller inte längre någon bevislättnad. Arbetstagarna kan då visserligen fortfarande göra gällande att förfarandet har haft till syfte att begränsa arbetstagarinflytandet men har då bevisbördan för detta.
Om arbetstagarna, vanligen genom sina företrädare, bedömer att bestämmelserna om gränsöverskridande förfaranden har använts i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande, kan de vända sig till domstol och begära skadestånd (jfr 45 §).
Paragrafen är utformad med förebild i 67 § lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag (beträffande förarbetena till den paragrafen, se prop. 2003/04:122 s. 85–88, 121 och 122.).
Skadestånd
45 § Den som bryter mot denna lag, mot ett avtal enligt lagen eller mot tystnadsplikt som avses i denna lag ska ersätta uppkommen skada i enlighet med bestämmelserna i 55 och 56 §§, 57 § andra stycket, 60 § första stycket samt 61 och 62 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska det som sägs om arbetsgivare gälla även för övertagande eller ombildade företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhandlingsdelegation.
En arbetstagare eller en arbetstagarorganisation kan dock inte med stöd av denna lag kräva skadestånd av en annan arbetstagare eller arbetstagarorganisation.
Paragrafen innehåller bestämmelser om skadestånd. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
Ändringen är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Vid ombildningar finns det inte något övertagande företag.
Rättegång
46 § Mål om tillämpningen av denna lag ska, i den mån tvisten avser förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I ett sådant fall ska Arbetsdomstolen vara första domstol.
Vid tillämpningen av lagen om rättegången i arbetstvister ska det som där anges om arbetsgivare gälla även för övertagande eller ombildade företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhandlingsdelegation. Det som där anges om kollektivavtal ska gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.
Mål om tillåtligheten av tystnadsplikt ska handläggas skyndsamt.
Paragrafen innehåller rättegångsbestämmelser. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
389
Ändringen är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Vid ombildningar finns det inte något övertagande företag.
47 § När någon vill yrka skadestånd enligt denna lag, gäller i tillämpliga delar 64, 65 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Vid tillämpningen av 64 § ska övertagande eller ombildade företag, deltagande företag och arbetstagarnas förhandlingsdelegation anses ha förhandlingsrätt enligt 10 § lagen om medbestämmande i arbetslivet. Den tid enligt 65 § inom vilken talan senast ska väckas, ska dock vara åtta månader.
Paragrafen reglerar vad som gäller när någon vill begära skadestånd enligt lagen. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.1.
Ändringen är en följd av att lagen görs tillämplig även vid gränsöverskridande delningar och ombildningar. Vid ombildningar finns det inte något övertagande företag.
14.9 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
31 kap. Sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet
Revisorsyttranden vid gränsöverskridande förfaranden 25 a § Sekretess gäller för en uppgift om företagshemlighet i ett yttrande
som en revisor eller oberoende sakkunnig har lämnat i ett gränsöverskridande förfarande enligt 23, 24 eller 24 a kap. aktiebolagslagen (2005:551) eller 16 kap. lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar, om det kan antas att den enskilde som yttrandet avser lider skada om uppgiften röjs, och denne begär att sekretess ska gälla.
Sekretess gäller dock inte för uppgifter som ingår i ett beslut av en domstol eller annan myndighet.
För en uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om sekretess för revisors- eller sakkunnigyttranden som har lämnats i ett gränsöverskridande förfarande enligt 23–24 a kap. aktiebolagslagen eller 16 kap. lagen om ekonomiska föreningar. Paragrafen genomför artiklarna 86g.1 tredje stycket, 123.1 tredje stycket och 160g.1 tredje stycket i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.8.2.
Av första stycket framgår att sekretess under vissa förutsättningar gäller för en uppgift som har tagits in i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har lämnat i ett gränsöverskridande förfarande enligt 23, 24 eller 24 a kap. aktiebolagslagen eller 16 kap. lagen om ekonomiska föreningar. Hänvisningen till 16 kap. lagen om ekonomiska föreningar innebär att även gränsöverskridande förfaranden i ömsesidiga försäkringsbolag, försäkringsföreningar, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar omfattas av bestämmelsen. De företagsformerna tillämpar nämligen i huvudsak 16 kap. lagen om ekonomiska föreningar. Gränsöverskridande förfaranden i sådana aktiebolag som delvis regleras i särskilda lagar (t.ex. bankaktiebolag enligt lagen [2004:297] om bank- och
390
finansieringsrörelse) är förfaranden enligt aktiebolagslagen, eftersom det är fråga om just aktiebolag. Sådana förfaranden omfattas alltså också av bestämmelsen. Sekretessen får i första hand betydelse när ett bolag ger in en fusions-, delnings- eller ombildningsplan till Bolagsverket eller Finansinspektionen för registrering eller när en förening ger in en fusionsplan. För att sekretess ska gälla för uppgiften krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda. En förutsättning är för det första att uppgiften rör en företagshemlighet. Vad som avses med företagshemlighet framgår av 2 § lagen (2018:558) om företagshemligheter (se även prop. 2017/18:200 s. 136– 141). För att sekretess ska gälla förutsätts även att den enskilde som yttrandet avser, dvs. det berörda företaget, kan antas lida skada om uppgiften röjs. Slutligen förutsätts att företaget har begärt att sekretess ska gälla för uppgiften.
Sekretessbestämmelsen aktualiseras i första hand hos Bolagsverket och Finansinspektionen. Sekretessen är dock inte knuten till handläggningen hos dessa myndigheter utan gäller i motsvarande omfattning hos varje annan myndighet som i ett ärende får tillgång till informationen, t.ex. när Bolagsverket samråder med myndigheten i tillståndsärendet. Vid överklagande av Bolagsverkets beslut i registrerings- eller kungörelseärendena får bestämmelsen verkan även i den domstol som prövar överklagandet.
Det kan noteras att sekretessregelns utformning – där sekretessen förutsätter att företaget särskilt begär att uppgifterna ska hemlighållas – beror på utformningen i det bakomliggande direktivet. Direktivet kräver i denna del att medlemsstaterna ska säkerställa att bolaget kan utesluta konfidentiell information vid offentliggörandet av den oberoende sakkunnigas yttrande.
Sekretessprövningen sker hos den myndighet eller domstol till vilken uppgiften har kommit in. Vid sekretessprövningen beror skadebedömningen i praktiken mycket på de uppgifter som bolaget kan lämna om eventuella skadeverkningar av ett offentliggörande. Bolaget måste ge myndigheten eller domstolen så mycket information att den kan göra en självständig bedömning av om förutsättningarna för sekretess är uppfyllda. En situation där det kan finnas anledning för Bolagsverket att göra en från bolaget avvikande bedömning är om de aktuella uppgifterna är av det slag som måste offentliggöras i en års- eller koncernredovisning.
Om en fråga om utlämnande av handlingen aktualiseras vid en annan myndighet än Bolagsverket eller Finansinspektionen kan myndigheterna samråda i sekretessfrågan.
Enligt andra stycket ska sekretess inte gälla för uppgifter som ingår i ett myndighets- eller domstolsbeslut.
I tredje stycket anges att för sådana uppgifter som finns i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Den tystnadsplikt som följer av paragrafen inskränker inte den rätt som finns enligt 1 kap.1 och 7 §§tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 10 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
391
14.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution
Avdelning III Resolution 12 kap. Resolutionsåtgärder
Tillämpningsprinciper
4 § När resolutionsåtgärder vidtas ska aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden inte tillämpas i de delar som motsvarar
– artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,
– avdelning II, kapitel -I, II och IV i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2121,
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om fusioner av aktiebolag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU, och
– artiklarna 10, 19.1, 29.1–29.3, 31.2 första stycket, 33–36 och 40–42 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU.
I paragrafen anges att vissa delar av aktiebolagslagen och lagen om offentliga uppköpserbjudanden inte ska tillämpas när resolutionsåtgärder vidtas. Ändringen genomför artiklarna 86a.3 b, 120.4 b och 160a.4 b i direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
Ändringen innebär att aktiebolagslagens bestämmelser om gränsöverskridande ombildningar och gränsöverskridande delningar inte ska tillämpas när resolutionsåtgärder vidtas. Det hittillsvarande undantaget omfattar enbart gränsöverskridande fusioner.
392
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/1
I
(Lagstiftningsakter)
DIREKTIV
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2019/2121
av den 27 november 2019
om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller gränsöverskridande ombildningar, fusioner och
delningar
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 50.1 och 50.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (
1
),
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (
2
), och
av följande skäl:
(1)
I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 (
3
) regleras gränsöverskridande fusioner av bolag med
begränsat ansvar. Reglerna om gränsöverskridande fusioner utgör en viktig milstolpe i arbetet med att förbättra den
inre marknadens funktion för bolag och deras utövande av etableringsfriheten. En utvärdering av de reglerna visar
emellertid att de behöver ändras. Vidare bör det föreskrivas regler om gränsöverskridande ombildningar och
delningar, eftersom direktiv (EU) 2017/1132 bara innehåller regler om inhemska delningar av publika aktiebolag.
(2)
Etableringsfriheten är en av de grundläggande principerna i unionsrätten. Enligt artikel 49 andra stycket i fördraget
om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‐fördraget), jämförd med artikel 54 i EUF-fördraget, innefattar
etableringsfriheten för bolag bland annat rätten att bilda och driva sådana bolag på de villkor som anges i
etableringsmedlemsstatens lagstiftning. Enligt Europeiska unionens domstols tolkning innefattar detta rätten för ett
bolag som bildats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning att ombildas till ett bolag som regleras av
lagstiftningen i en annan medlemsstat, förutsatt att villkoren i lagstiftningen i denna andra medlemsstat, och särskilt
denna andra medlemsstats kriterium för att fastställa att bolaget har en anknytning till dess rättsordning, är
uppfyllda.
(3)
I avsaknad av harmonisering av unionsrätten har respektive medlemsstat, i enlighet med artikel 54 i EUF-fördraget,
behörighet att definiera den anknytningsfaktor som avgör vilken nationell lagstiftning som är tillämplig på ett
bolag. Enligt artikel 54 i EUF‐fördraget är bolagets säte, dess huvudkontor och dess huvudsakliga verksamhet
jämställda anknytningsfaktorer. Av detta följer, som det klargjorts i rättspraxis, att den omständigheten att enbart
sätet, och inte huvudkontoret eller den huvudsakliga verksamheten, flyttas inte i sig utesluter tillämpning av
etableringsfriheten enligt artikel 49 i EUF-fördraget.
(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 24.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 18 november 2019.
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (EUT L 169, 30.6.2017,
s. 46).
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/2
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
(4)
Utvecklingen av rättspraxis har öppnat upp nya möjligheter för bolag på den inre marknaden att gynna ekonomisk
tillväxt, effektiv konkurrens och produktivitet. Samtidigt måste målet med en inre marknad utan inre gränser för
bolag förenas med andra mål för den europeiska integrationen, som socialt skydd i enlighet med artikel 3 i fördraget
om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 9 i EUF-fördraget samt främjande av dialogen mellan
arbetsmarknadens parter i enlighet med artiklarna 151 och 152 i EUF‐fördraget. Bolagens rätt att göra gränsöver
skridande ombildningar, fusioner och delningar bör gå hand i hand med och vägas på ett adekvat sätt mot skyddet
av arbetstagare, borgenärer och aktieägare.
(5)
Avsaknaden av ett regelverk för gränsöverskridande ombildningar och delningar leder till rättslig fragmentering och
oklarhet om rättsläget, och hindrar således utövandet av etableringsfriheten. Det medför också att skyddet av
arbetstagare, borgenärer och minoritetsaktieägare på den inre marknaden inte blir optimalt.
(6)
Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att anta harmoniserade regler för gränsöverskridande
ombildningar och delningar. Ett harmoniserat regelverk skulle bidra ytterligare till att undanröja inskränkningar av
etableringsfriheten och samtidigt tillhandahålla ett tillräckligt skydd för intressenter som arbetstagare, borgenärer
och aktieägare.
(7)
Kommissionen tillkännagav i sitt meddelande av den 28 oktober 2015 med titeln Att förbättra den inre marknaden –
bättre möjligheter för individer och företag att den skulle bedöma behovet av att uppdatera de befintliga reglerna om
gränsöverskridande fusioner för att göra det lättare för små och medelstora företag att välja affärsstrategier och
bättre anpassa sig till ändrade marknadsvillkor utan att det befintliga anställningsskyddet försvagas. I sitt
meddelande av den 25 oktober 2016 med titeln Kommissionens arbetsprogram 2017: Ett EU som skyddar, försvarar och
sätter medborgarna i centrum tillkännagav kommissionen ett initiativ för att underlätta gränsöverskridande fusioner.
(8)
Utöver nya regler om ombildningar föreskrivs i detta direktiv regler om gränsöverskridande delningar, för både
partiella och fullständiga delningar, men de reglerna gäller enbart gränsöverskridande delningar genom vilka nya
bolag bildas. I detta direktiv föreskrivs inte något harmoniserat regelverk för gränsöverskridande delningar där ett
bolag överför tillgångar och skulder till ett eller flera befintliga bolag, eftersom sådana fall har ansetts vara mycket
komplicerade, då de kräver att behöriga myndigheter från flera medlemsstater involveras och innebär ytterligare
risker i fråga om kringgående av unionsregler och nationella regler. Möjligheten att bilda ett bolag med hjälp av
delning genom separation enligt detta direktiv erbjuder bolagen ett nytt harmoniserat förfarande på den inre
marknaden. Det bör dock stå bolagen fritt att direkt etablera dotterbolag i andra medlemsstater.
(9)
Detta direktiv bör inte vara tillämpligt på bolag i likvidation vars tillgångar har börjat fördelas. Dessutom bör
medlemsstaterna kunna välja att undanta bolag som är föremål för andra likvidationsförfaranden från tillämpningen
av detta direktiv. Medlemsstaterna bör också kunna välja att inte tillämpa detta direktiv på bolag som är föremål för
insolvensförfaranden, enligt definitionen i nationell rätt, eller för ramverk för förebyggande rekonstruktion, enligt
definitionen i nationell rätt, oavsett om sådana förfaranden utgör en del av ett nationellt insolvensregelverk eller
regleras utanför det. Medlemsstaterna bör dessutom kunna välja att inte tillämpa detta direktiv på bolag som är
föremål för krisförebyggande åtgärder enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (
4
).
Det här direktivet bör inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 (
5
).
(10) Med tanke på komplexiteten i gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar (nedan gemensamt kallade
gränsöverskridande förfaranden) och de många intressen som berörs, bör det i syfte att uppnå klarhet om rättsläget
föreskrivas en kontroll av gränsöverskridande förfarandens lagenlighet innan de får verkan. För detta ändamål bör
de behöriga myndigheterna i involverade medlemsstater säkerställa att ett beslut om godkännande av ett gränsöver
skridande förfarande fattas på ett skäligt, objektivt och icke-diskriminerande sätt och på grundval av alla relevanta
uppgifter som krävs enligt unionsrätten och nationell rätt.
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av
kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europapar-
lamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 av den 20 juni 2019 om ramverk för förebyggande rekonstruktion, om
skuldavskrivning och näringsförbud och om åtgärder för att göra förfaranden rörande rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning
effektivare samt om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 (Rekonstruktions- och insolvensdirektiv) (EUT L 172, 26.6.2019, s. 18).
393
394
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/3
(11) Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas befogenheter att ge arbetstagare ett stärkt skydd i enlighet med det
befintliga sociala regelverket.
(12) För att samtliga intressenters legitima intressen ska kunna beaktas inom de ramar som styr ett gränsöverskridande
förfarande bör bolaget utarbeta och offentliggöra en plan för det planerade förfarandet som innehåller de viktigaste
uppgifterna om det. Förvaltnings- eller ledningsorganet bör om så föreskrivs i nationell rätt, eller i enlighet med
nationell praxis, eller båda, involvera arbetstagarrepresentanter på styrelsenivå i beslutet om planen för ett gränsöver
skridande förfarande. Sådana uppgifter bör åtminstone omfatta den föreslagna rättsliga formen för bolaget eller
bolagen, stiftelseurkunden i tillämpliga fall, bolagsordningen och förslaget till vägledande tidsplan för förfarandet
och närmare uppgifter om eventuella skyddsåtgärder som erbjuds aktieägare och borgenärer. Ett meddelande bör
offentliggöras i registret för att underrätta aktieägarna, borgenärerna och arbetstagarrepresentanterna eller, om
sådana representanter inte finns, arbetstagarna själva, om att de får lämna synpunkter på det föreslagna förfarandet.
Medlemsstaterna kan också besluta att den rapport från en oberoende sakkunnig som krävs enligt detta direktiv
måste offentliggöras.
(13) I syfte att informera sina aktieägare och arbetstagare bör det bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet
utarbeta en rapport för dem. Rapporten bör beskriva och motivera det föreslagna gränsöverskridande förfarandets
rättsliga och ekonomiska aspekter och dess konsekvenser för arbetstagarna. Rapporten bör i synnerhet beskriva det
gränsöverskridande förfarandets konsekvenser när det gäller bolagets framtida verksamhet, inbegripet dess
dotterbolag. När det gäller aktieägare bör rapporten innehålla metoder för gottgörelse som är tillgängliga för dem,
särskilt information om deras rätt att lämna bolaget. När det gäller arbetstagare bör rapporten beskriva
konsekvenserna av det föreslagna gränsöverskridande förfarandet för anställningssituationen. I synnerhet bör
rapporten beskriva huruvida det skulle uppstå några väsentliga förändringar av lagstadgade anställningsvillkor, av
kollektivavtal eller av transnationella företagsavtal, och av platserna för bolagets verksamhetsorter, såsom platsen
för bolagets huvudkontor. Därutöver bör rapporten innehålla uppgifter om ledningsorganet och, i tillämpliga fall,
om personal, utrustning, lokaler och tillgångar före och efter det gränsöverskridande förfarandet och de sannolika
ändringarna av arbetets organisation, löner, specifika tjänsters placering och de förväntade konsekvenserna för de
arbetstagare som innehar dessa tjänster, liksom om dialogen mellan arbetsmarknadens parter på bolagsnivå,
inklusive, i tillämpliga fall, arbetstagarrepresentation på styrelsenivå. Rapporten bör också beskriva hur dessa
ändringar skulle påverka eventuella dotterbolag till bolaget.
Inget avsnitt för arbetstagare bör krävas när de enda arbetstagarna i bolaget ingår i dess förvaltnings- eller
ledningsorgan. För att stärka skyddet för arbetstagarna bör vidare antingen arbetstagarna själva eller deras
representanter kunna yttra sig över det avsnitt i rapporten där konsekvenserna av det gränsöverskridande
förfarandet för dem beskrivs. Tillhandahållandet av denna rapport och av eventuella yttranden bör inte påverka
tillämpliga informations- och samrådsförfaranden som införts på nationell nivå, inbegripet förfarandena efter
genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG (
6
) eller Europaparlamentets och rådets
direktiv 2009/38/EG (
7
). Rapporten, eller rapporterna om de utarbetas separat, bör vara tillgängliga för aktieägarna
och för arbetstagarrepresentanterna i det bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet eller, om sådana
representanter inte finns, för arbetstagarna själva.
(14) Planen för det gränsöverskridande förfarandet, bolagets erbjudande om kontantersättning till de aktieägare som vill
lämna bolaget och, i tillämpliga fall, aktiernas utbytesförhållande, inbegripet beloppet för en eventuell
kompletterande kontantersättning enligt planen, bör granskas av en sakkunnig som är oberoende i förhållande till
bolaget. När det gäller den sakkunniga personens oberoende bör medlemsstaterna beakta de krav som fastställs i
artiklarna 22 och 22b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG (
8
).
(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och
samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (EGT L 80, 23.3.2002, s. 29).
(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande
i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (EUT L 122, 16.5.2009, s.
28).
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och
koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/
EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/4
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
(15) De uppgifter som bolaget offentliggör bör vara heltäckande och göra det möjligt för intressenter att bedöma
konsekvenserna av det planerade gränsöverskridande förfarandet. Bolag bör dock inte vara skyldiga att offentliggöra
konfidentiella uppgifter om detta skulle äventyra deras affärsposition, i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt.
Sådan avsaknad av en skyldighet att offentliggöra uppgifter bör inte undergräva de övriga kraven i detta direktiv.
(16) På grundval av planen och rapporterna bör den bolagsstämma som hålls av aktieägarna i bolaget eller bolagen fatta
beslut om huruvida planen och nödvändiga ändringar av stiftelseurkunden, inbegripet bolagsordningen ska
godkännas. Det är viktigt att den majoritet som krävs vid omröstningen är tillräckligt stor i syfte att säkerställa att
beslutet fattas med en klar majoritet. Aktieägarna bör dessutom ha rätt att rösta om närmare bestämmelser rörande
arbetstagarnas medverkan, om de har förbehållit sig denna rätt på bolagsstämman.
(17) Avsaknaden av harmoniserade skyddsåtgärder för aktieägare har identifierats som ett hinder för gränsöverskridande
förfaranden. Bolag och deras aktieägare stöter på många olika former av skydd, vilket leder till komplexitet och
oklarhet om rättsläget. Aktieägare bör därför erbjudas samma minimiskyddsnivå oavsett i vilken medlemsstat
bolaget är beläget. Medlemsstaterna bör därför kunna behålla eller införa ytterligare regler om skydd för aktieägare,
såvida inte sådana regler strider mot dem som föreskrivs i detta direktiv eller mot etableringsfriheten. Aktieägarnas
individuella rätt till information bör inte påverkas.
(18) Som en följd av ett gränsöverskridande förfarande ställs aktieägare i många fall inför en situation där den lagstiftning
som är tillämplig på deras rättigheter ändras, eftersom de blivit aktieägare i ett bolag som omfattas av lagstiftningen i
en annan medlemsstat än den medlemsstat vars lagstiftning var tillämplig på bolaget före förfarandet.
Medlemsstaterna bör därför åtminstone erbjuda aktieägare som innehar aktier med rösträtt och som röstat emot
godkännandet av planen en rätt att lämna bolaget och erhålla en kontantersättning för sina aktier som motsvarar
värdet på de aktierna. Det bör dock stå medlemsstaterna fritt att besluta att erbjuda denna rätt även till andra
aktieägare, till exempel aktieägare som innehar aktier utan rösträtt eller aktieägare som, till följd av en gränsöver
skridande delning, skulle förvärva aktier i det mottagande bolaget till en andel som skiljer sig från den andel som de
innehade före förfarandet, eller till aktieägare för vilka den tillämpliga lagstiftningen inte ändrats men för vilka vissa
rättigheter skulle ändras till följd av förfarandet. Detta direktiv bör inte påverka nationella regler om giltighet av avtal
om försäljning och överlåtelse av aktier i bolag eller specifika krav på rättslig form. Medlemsstaterna bör till exempel
kunna kräva en notariehandling eller en bekräftelse av underskrifter.
(19) Bolag bör i största möjliga utsträckning kunna uppskatta kostnaderna för det gränsöverskridande förfarandet.
Aktieägarna bör därför vara skyldiga att till bolaget anmäla huruvida de har beslutat att utöva rätten att avyttra sina
aktier. Den skyldigheten bör inte påverka eventuella formella krav i nationell rätt. Aktieägarna kan också vara
skyldiga att tillsammans med anmälan eller inom en särskild tidsfrist ange huruvida de avser att invända mot den
erbjudna kontantersättningen och kräva ytterligare kontantersättning.
(20) Beräkningen av erbjudandet om kontantersättning bör baseras på allmänt accepterade värderingsmetoder.
Aktieägare bör ha rätt att invända mot beräkningen och ifrågasätta om den erbjudna kontantersättningen är
tillräcklig, inför behöriga administrativa eller rättsliga myndigheter eller organ som är bemyndigade enligt nationell
rätt, inklusive skiljedomstolar. Medlemsstaterna bör kunna föreskriva att aktieägare som har anmält att de beslutat
att utöva sin rätt att avyttra sina aktier har rätt att ansluta sig till ett sådant förfarande. Medlemsstaterna bör även i
nationell lagstiftning kunna fastställa tidsfrister för sådan anslutning.
(21) Såvitt avser gränsöverskridande fusioner eller delningar bör dock aktieägare som inte hade rätt att lämna bolaget,
eller inte utövade denna rätt, ha rätt att invända mot aktiernas utbytesförhållande. Vid bedömningen av om
aktiernas utbytesförhållande är adekvat bör den behöriga administrativa eller rättsliga myndigheten eller ett organ
som bemyndigats enligt nationell rätt också ta hänsyn till storleken på eventuell kompletterande kontantersättning
enligt planen.
(22) Efter ett gränsöverskridande förfarande kan de tidigare borgenärerna till det eller de bolag som genomför förfarandet
erfara att deras fordringar påverkats om det bolag som är ansvarigt för skulden regleras av lagstiftningen i en annan
medlemsstat efter förfarandet. I nuläget varierar reglerna om borgenärsskydd mellan medlemsstaterna, vilket
avsevärt ökar komplexiteten i processen för det gränsöverskridande förfarandet och leder till osäkerhet både för de
involverade bolagen och för deras borgenärer när det gäller återvinning eller gottgörelse av deras fordringar.
395
396
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/5
(23) För att säkerställa att borgenärer har lämpligt skydd i fall då de inte är nöjda med det skydd som bolaget erbjuder i
planen och då de kanske inte har funnit en tillfredsställande lösning tillsammans med bolaget bör borgenärer som
underrättat bolaget i förväg kunna ansöka om skyddsåtgärder hos den relevanta myndigheten. Vid bedömningen av
sådana skyddsåtgärder bör den relevanta myndigheten ta hänsyn till huruvida värdet av borgenärens fordran på
bolaget eller en tredje part åtminstone uppgår till värdet före det gränsöverskridande förfarandet och är av
motsvarande kreditkvalitet och huruvida fordringsanspråket kan framställas i samma jurisdiktion.
(24) Medlemsstaterna bör säkerställa att borgenärer som ingått ett affärsförhållande med bolaget innan det hade
offentliggjort sin avsikt att genomföra en gränsöverskridande ombildning ges tillräckligt skydd. Efter det att planen
för det gränsöverskridande förfarandet har offentliggjorts bör borgenärer kunna beakta den potentiella effekten av
ändringen av jurisdiktion och tillämplig lag till följd av den gränsöverskridande ombildningen. Borgenärer som ska
skyddas skulle kunna inbegripa nuvarande och tidigare arbetstagare med intjänade tjänstepensionsrättigheter och
personer som mottar tjänstepensionsförmåner. Utöver de allmänna regler som fastställs i Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 1215/2012 (
9
) bör medlemsstaterna föreskriva att sådana borgenärer har rätt att
framställa ett fordringsanspråk i utgångsmedlemsstaten under en period på två år efter det att en gränsöverskridande
ombildning fått verkan. Den tvååriga skyddsperiod som föreskrivs i detta direktiv med avseende på den jurisdiktion
till vilken borgenärer vars fordringar har uppkommit före offentliggörandet av planen för den gränsöverskridande
ombildningen kan vända sig bör inte påverka nationell rätt som fastställer preskriptionsfrister för fordringar.
(25) För att skydda borgenärerna mot risken för att bolaget blir insolvent efter ett gränsöverskridande förfarande bör
dessutom medlemsstaterna få kräva att bolaget eller bolagen lämnar en solvensförklaring där det anges att de inte
känner till några anledningar till att bolaget eller bolagen efter det gränsöverskridande förfarandet inte skulle kunna
fullgöra sina förpliktelser. I denna situation bör medlemsstaterna kunna göra ledamöterna av ledningsorganet
personligen ansvariga för förklaringens riktighet. Eftersom de rättsliga traditionerna varierar mellan
medlemsstaterna när det gäller användning av solvensförklaringar och deras potentiella konsekvenser bör det vara
upp till medlemsstaterna att besluta om lämpliga konsekvenser av att lämna oriktiga eller vilseledande förklaringar,
vilka bör omfatta effektiva och proportionella sanktioner och rättsligt ansvar som är förenliga med unionsrätten.
(26) Det är viktigt att säkerställa att arbetstagarnas rätt till information och samråd vid gränsöverskridande förfaranden
respekteras fullt ut. Åtgärder för information till och samråd med arbetstagarna vid gränsöverskridande förfaranden
bör vidtas i enlighet med den rättsliga ram som framgår av direktiv 2002/14/EG och, i tillämpliga fall för
gemenskapsföretag eller grupper av gemenskapsföretag, i enlighet med direktiv 2009/38/EG, samt, i fall då den
gränsöverskridande fusionen eller den gränsöverskridande delningen anses utgöra överlåtelse av företag i den
mening som avses i rådets direktiv 2001/23/EG (
10
), i enlighet med direktiv 2001/23/EG. Det här direktivet påverkar
inte rådets direktiv 98/59/EG (
11
), direktiv 2001/23/EG, direktiv 2002/14/EG eller direktiv 2009/38/EG. Med tanke
på att det här direktivet fastställer ett harmoniserat förfarande för gränsöverskridande förfaranden är det emellertid
lämpligt att ange särskilt inom vilken tidsram åtgärderna för information till och samråd med arbetstagarna vid
gränsöverskridande förfaranden bör vidtas.
(27) Arbetstagarrepresentanter som föreskrivs i nationell lagstiftning eller, i tillämpliga fall, i enlighet med nationell
praxis, bör även omfatta eventuella relevanta organ som inrättats i enlighet med unionsrätten, såsom det europeiska
företagsrådet som inrättats i enlighet med direktiv 2009/38/EG och det representationsorgan som inrättats i enlighet
med rådets direktiv 2001/86/EG (
12
).
(28) Medlemsstaterna bör säkerställa att arbetstagarrepresentanter, när de utför sina uppdrag, ges tillräckligt skydd och
tillräckliga garantier i enlighet med artikel 7 i direktiv 2002/14/EG, så att de på ett korrekt sätt kan utföra sina
uppgifter.
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om
erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 351, 20.12.2012, s. 1).
(10) Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares
rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (EGT L 82, 22.3.2001, s. 16).
(11) Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L
225, 12.8.1998, s. 16).
(12) Rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande
(EGT L 294, 10.11.2001, s. 22).
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/6
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
(29) För att kunna analysera rapporten för arbetstagare bör ett bolag som genomför ett gränsöverskridande förfarande
tillhandahålla arbetstagarrepresentanterna de resurser som krävs för att de på lämpligt sätt ska kunna utöva de
rättigheter som följer av detta direktiv.
(30) För att säkerställa att arbetstagares medverkan inte försämras otillbörligt till följd av ett gränsöverskridande
förfarande, i de fall det bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet har genomfört ett system för
arbetstagares medverkan, bör det eller de bolag som uppstår genom det gränsöverskridande förfarandet vara
skyldiga att anta en rättslig form som tillåter att sådan rätt till medverkan utövas, inklusive genom närvaro av
arbetstagarrepresentanter i bolagets eller bolagens lednings- eller tillsynsorgan. I sådana fall bör dessutom, i fall då en
förhandling i god tro mellan bolaget och dess arbetstagare äger rum, förhandlingen föras i linje med det förfarande
som föreskrivs i direktiv 2001/86/EG, i syfte att finna en uppgörelse i godo som förenar bolagets rätt att genomföra
ett gränsöverskridande förfarande med arbetstagarnas rätt till medverkan. Som ett resultat av sådana förhandlingar
bör antingen en skräddarsydd och överenskommen lösning eller, i avsaknad av en överenskommelse, referensbe
stämmelser enligt bilagan till direktiv 2001/86/EG gälla i tillämpliga delar. För att skydda antingen den
överenskomna lösningen eller tillämpningen av referensbestämmelserna bör bolaget inte kunna avskaffa rätten till
medverkan genom att genomföra en påföljande ombildning, fusion eller delning, inhemsk eller gränsöverskridande,
inom fyra år.
(31) För att förhindra att arbetstagarnas rätt till medverkan kringgås genom ett gränsöverskridande förfarande bör det
eller de bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet och som är registrerade i den medlemsstat som
föreskriver rätt till medverkan för arbetstagare inte kunna genomföra ett gränsöverskridande förfarande utan att
först inleda förhandlingar med sina arbetstagare eller deras representanter när det bolagets genomsnittliga antal
arbetstagare uppgår till fyra femtedelar av den nationella tröskelnivån för utlösande av sådan medverkan för
arbetstagare.
(32) Inflytande för alla intressenter i gränsöverskridande förfaranden, särskilt för arbetstagare, bidrar till ett långsiktigt och
hållbart tillvägagångssätt från bolagens sida på hela den inre marknaden. I detta avseende spelar skyddet och
främjandet av arbetstagarnas rätt till medverkan i ett bolags styrelse en viktig roll, i synnerhet när ett bolag flyttar eller
rekonstrueras över gränser. Därför är det mycket viktigt att förhandlingarna om rätten till medverkan vid gränsöver
skridande förfaranden slutförs på ett framgångsrikt sätt, och detta bör uppmuntras.
(33) För att säkerställa att det råder en lämplig uppgiftsfördelning mellan medlemsstaterna och en effektiv och
ändamålsenlig förhandskontroll av gränsöverskridande förfaranden bör de behöriga myndigheterna i
medlemsstaterna för det eller de bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet ha befogenhet att utfärda
ett ombildnings-, fusions- eller delningsintyg (nedan kallade förfarandeintyg). De behöriga myndigheterna i
medlemsstaterna för det eller de bolag som uppstår till följd av det gränsöverskridande förfarandet bör inte kunna
godkänna det gränsöverskridande förfarandet utan ett sådant intyg.
(34) För att utfärda ett förfarandeintyg bör medlemsstaterna för det eller de bolag som genomför det gränsöverskridande
förfarandet utse, i enlighet med nationell rätt, en eller flera myndigheter som är behöriga att kontrollera förfarandets
lagenlighet. Den behöriga myndigheten skulle kunna omfatta domstolar, notarius publicus eller andra myndigheter, en
skattemyndighet eller en myndighet med tillsyn över finansiella tjänster. Om det finns fler än en behörig myndighet bör
bolaget kunna ansöka om förfarandeintyget hos en enda behörig myndighet som utsetts av medlemsstaterna och som
bör sköta samordningen med övriga behöriga myndigheter. Den behöriga myndigheten bör bedöma huruvida alla
relevanta villkor har efterlevts och huruvida alla förfaranden och formaliteter i den medlemsstaten har slutförts korrekt
och bör besluta huruvida ett förfarandeintyg ska utfärdas inom tre månader efter bolagets ansökan, såvida den behöriga
myndigheten inte har särskild misstanke om att det gränsöverskridande förfarandet genomförs för otillbörliga eller
bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta,
eller för kriminella ändamål, och bedömningen kräver att ytterligare uppgifter beaktas eller att ytterligare utredningar
görs.
(35) Under vissa omständigheter skulle bolagens rätt att genomföra ett gränsöverskridande förfarande kunna utnyttjas för
otillbörliga eller bedrägliga ändamål, till exempel för att kringgå arbetstagarnas rättigheter, socialförsäkringsavgifter
eller skyldigheter i fråga om skatt, eller för kriminella ändamål. Det är särskilt viktigt att motverka ”skalbolag” eller
”frontföretag” som bildas i syfte att undgå, kringgå eller överträda unionsrätten eller nationell rätt. Om det i
samband med kontrollen av ett gränsöverskridande förfarandes lagenlighet kommer till den behöriga myndighetens
kännedom, inbegripet genom samråd med relevanta myndigheter, att det gränsöverskridande förfarandet genomförs
för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller
som syftar till detta, eller för kriminella ändamål, bör den inte utfärda förfarandeintyget. De relevanta förfarandena,
inbegripet eventuella bedömningar, bör genomföras i enlighet med nationell rätt. I sådana fall bör den behöriga
myndigheten kunna förlänga bedömningsperioden med högst tre månader.
397
398
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/7
(36) Om den behöriga myndigheten har särskild misstanke om att det gränsöverskridande förfarandet genomförs för
otillbörliga eller bedrägliga ändamål, bör den vid bedömningen beakta alla relevanta sakförhållanden och
omständigheter och, i relevanta fall, beakta åtminstone vägledande faktorer rörande särdragen hos etableringen i
den medlemsstat där bolaget eller bolagen ska registreras efter det gränsöverskridande förfarandet, inbegripet
avsikten med förfarandet, sektorn, investeringar, nettoomsättning och vinst eller förlust, antal arbetstagare,
balansräkningens sammansättning, skatterättslig hemvist, tillgångar och var dessa finns, utrustning, de verkliga
huvudmännen i bolaget, sedvanliga arbetsplatser för arbetstagarna och specifika grupper av arbetstagare, den plats
där sociala avgifter ska betalas, antalet arbetstagare som utstationerats under året före det gränsöverskridande
förfarandet i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 (
13
) och
Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG (
14
), antalet arbetstagare som arbetar samtidigt i fler än en
medlemsstat i den mening som avses i förordning (EG) nr 883/2004 och de affärsrisker som bolaget eller bolagen
övertar före och efter det gränsöverskridande förfarandet.
Bedömningen bör också ta hänsyn till relevanta sakförhållanden och omständigheter som rör arbetstagarnas rätt till
medverkan, i synnerhet när det gäller förhandlingar om sådana rättigheter när dessa förhandlingar har utlösts av att
fyra femtedelar av den tillämpliga nationella tröskelnivån uppnåtts. Alla dessa aspekter bör enbart betraktas som
vägledande faktorer i den övergripande bedömningen och bör därför inte beaktas separat. Om det gränsöver
skridande förfarandet skulle leda till att platsen för bolagets faktiska ledning eller för dess ekonomiska verksamhet
förlades till den medlemsstat där bolaget eller bolagen ska registreras efter det gränsöverskridande förfarandet får
den behöriga myndigheten betrakta detta som en indikation på att det inte är fråga om omständigheter som leder
till otillbörlighet eller bedrägeri.
(37) Den behöriga myndigheten bör också kunna erhålla alla relevanta uppgifter och handlingar från det bolag som
genomför det gränsöverskridande förfarandet, eller från andra behöriga myndigheter, inbegripet dem som är
belägna i destinationsmedlemsstaten, i syfte att genomföra kontrollen av det gränsöverskridande förfarandets
lagenlighet inom ramen för de förfaranden som fastställs i nationell rätt. Medlemsstaterna bör kunna föreskriva
vilka konsekvenser som förfaranden som inletts av aktieägare och borgenärer i enlighet med detta direktiv kan få för
utfärdandet av förfarandeintyget.
(38) Vid den bedömning som krävs för att erhålla ett förfarandeintyg bör den behöriga myndigheten kunna anlita en
oberoende sakkunnig. Medlemsstaterna bör fastställa regler för att säkerställa att den sakkunniga personen – eller
den juridiska person för vars räkning den sakkunniga personen är verksam – är oberoende i förhållande till det
bolag som ansöker om förfarandeintyget. Den sakkunniga personen bör utses av den behöriga myndigheten och
bör inte ha någon tidigare eller aktuell koppling till det berörda bolaget som skulle kunna påverka den sakkunniga
personens oberoende.
(39) För att säkerställa att det bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet inte skadar sina borgenärers
intressen bör den behöriga myndigheten kunna kontrollera i synnerhet huruvida bolaget har fullgjort sina
skyldigheter gentemot offentliga borgenärer och huruvida eventuella öppna åtaganden är tillräckligt säkrade. I
synnerhet bör den behöriga myndigheten kunna kontrollera huruvida bolaget är föremål för eventuella pågående
domstolsförfaranden som rör till exempel överträdelse av sociallagstiftning eller arbets- eller miljörätt, som i sin tur
kan leda till att ytterligare skyldigheter åläggs bolaget, inbegripet gentemot medborgare och privata aktörer.
(40) Medlemsstaterna bör föreskriva rättssäkerhetsgarantier som överensstämmer med de allmänna principerna om
tillgång till rättslig prövning, vilket inbegriper att föreskriva en möjlighet att pröva de behöriga myndigheternas
beslut i förfaranden som rör gränsöverskridande förfaranden, en möjlighet att skjuta upp den tidpunkt då ett
förfarandeintyg får verkan så att parterna kan väcka talan vid den behöriga domstolen och en möjlighet att om så är
lämpligt få till stånd interimistiska åtgärder.
(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen
(EUT L 166, 30.4.2004, s. 1).
(14) Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med
tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1).
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/8
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
(41) Medlemsstaterna bör säkerställa att vissa steg i förfarandet – närmare bestämt offentliggörandet av planen, ansökan
om ett förfarandeintyg och inlämnande av uppgifter och handlingar för destinationsmedlemsstatens kontroll av det
gränsöverskridande förfarandets lagenlighet – kan göras helt och hållet online utan att de sökande behöver inställa
sig personligen vid en behörig myndighet i medlemsstaterna. Bolagsrättsliga regler om användning av digitala
verktyg och processer, inbegripet relevanta skyddsåtgärder, bör tillämpas på lämpligt sätt. Den behöriga
myndigheten bör kunna ta emot ansökan om förfarandeintyget online, inklusive inlämnande av uppgifter och
handlingar, såvida det inte i undantagsfall är tekniskt omöjligt för den behöriga myndigheten i fråga.
(42) För att sänka kostnaderna, förkorta förfarandena och minska den administrativa bördan för bolag bör
medlemsstaterna tillämpa den så kallade engångsprincipen inom bolagsrätten, vilket innebär att bolag inte är
skyldiga att lämna in samma uppgifter till fler än en offentlig myndighet. Bolag bör till exempel inte vara skyldiga
att lämna in samma uppgifter till både det nationella registret och medlemsstatens officiella kungörelseorgan.
(43) För att sörja för en lämplig transparensnivå och användning av digitala verktyg och processer bör de förfarandeintyg
som utfärdas av de behöriga myndigheterna i olika medlemsstater delas genom systemet för sammankoppling av
register och göras tillgängliga för allmänheten. I enlighet med den allmänna princip som ligger till grund för direktiv
(EU) 2017/1132 bör ett sådant informationsutbyte alltid vara kostnadsfritt.
(44) En gränsöverskridande ombildning innebär att ett bolag ändrar rättslig form utan att förlora sin status som juridisk
person. Varken en gränsöverskridande ombildning eller en gränsöverskridande fusion eller delning bör dock leda till
att kraven för bolagsbildning i den medlemsstat där bolaget ska registreras efter det gränsöverskridande förfarandet
kringgås. Sådana villkor, inbegripet kravet på att ha huvudkontoret i destinationsmedlemsstaten och kraven rörande
obehöriga styrelseledamöter, bör efterlevas till fullo av bolaget. Destinationsmedlemsstatens tillämpning av sådana
krav bör dock inte, vad gäller gränsöverskridande ombildningar, inverka på kontinuiteten i det ombildade bolagets
status som juridisk person.
(45) När ett förfarandeintyg har mottagits och efter en kontroll av att de rättsliga kraven i den medlemsstat där bolaget
ska registreras efter det gränsöverskridande förfarandet är uppfyllda, inbegripet en möjlig kontroll av huruvida det
gränsöverskridande förfarandet utgör ett kringgående av unionsrätt eller nationell rätt, bör de behöriga
myndigheterna registrera bolaget i den medlemsstatens register. Först efter denna registrering bör den behöriga
myndigheten i den tidigare medlemsstaten för det eller de bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet
avregistrera bolaget från sitt eget register. De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där bolaget ska registreras
efter det gränsöverskridande förfarandet bör inte kunna ifrågasätta de uppgifter som lämnas i förfarandeintyget.
(46) För att öka transparensen vid gränsöverskridande förfaranden är det viktigt att registren i involverade medlemsstater
innehåller nödvändig information från andra register om de bolag som deltar i gränsöverskridande förfaranden för
att kunna spåra dessa bolags historia. I synnerhet bör bolagets akt i det register där bolaget var registrerat före det
gränsöverskridande förfarandet innehålla det nya registreringsnummer som bolaget tilldelats efter det gränsöver
skridande förfarandet. På motsvarande sätt bör bolagets akt i det register där det registreras efter det gränsöver
skridande förfarandet innehålla det ursprungliga registreringsnummer som bolaget tilldelats före det gränsöver
skridande förfarandet.
(47) Efter en gränsöverskridande ombildning bör det bolag som är resultatet av ombildningen (nedan kallat det ombildade
bolaget) behålla sin status som juridisk person, sina tillgångar och skulder och samtliga rättigheter och skyldigheter,
inbegripet rättigheter och skyldigheter till följd av avtal, åtgärder eller underlåtelser. I synnerhet bör det ombildade
bolaget respektera rättigheter och skyldigheter som följer av anställningsavtal eller anställningsförhållanden,
inklusive eventuella kollektivavtal.
(48) Efter en gränsöverskridande fusion bör tillgångar och skulder och samtliga rättigheter och skyldigheter, inbegripet
rättigheter och skyldigheter till följd av avtal, åtgärder eller underlåtelser, överföras till det övertagande bolaget eller
till det nya bolaget, och de aktieägare i de fusionerande bolagen som inte utövar sin rätt att lämna bolaget bör bli
aktieägare i det övertagande respektive det nya bolaget. I synnerhet bör det övertagande eller det nya bolaget
respektera de rättigheter och skyldigheter som följer av anställningsavtal eller anställningsförhållanden, inklusive
eventuella kollektivavtal.
399
400
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/9
(49) Efter en gränsöverskridande delning bör tillgångarna och skulderna, och samtliga rättigheter och skyldigheter,
inbegripet rättigheter och skyldigheter till följd av avtal, åtgärder eller underlåtelser, överföras till de mottagande
bolagen i enlighet med den fördelning som anges i delningsplanen, och de aktieägare i det bolag som delas som inte
utövar sin rätt att lämna bolaget bör bli aktieägare i de mottagande bolagen, kvarstå som aktieägare i det bolag som
delas eller bli aktieägare i båda bolagen. I synnerhet bör de mottagande bolagen respektera rättigheter och
skyldigheter som följer av anställningsavtal eller anställningsförhållanden, inklusive eventuella kollektivavtal.
(50) Av rättssäkerhetsskäl bör det inte vara möjligt att ogiltigförklara ett gränsöverskridande förfarande som har fått
verkan i enlighet med det förfarande som fastställs i detta direktiv. Denna inskränkning bör inte påverka
medlemsstaternas befogenheter, bland annat, i fråga om straffrätt, förebyggande och bekämpning av finansiering av
terrorism, sociallagstiftning, beskattning och brottsbekämpning i enlighet med nationell lagstiftning, i synnerhet om
de behöriga myndigheterna eller andra relevanta myndigheter konstaterar, efter det att det gränsöverskridande
förfarandet har fått verkan och särskilt på grundval av ny väsentlig information, att det gränsöverskridande
förfarandet genomförts för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt
undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för kriminella ändamål. I detta sammanhang skulle de behöriga
myndigheterna också kunna bedöma om den tillämpliga nationella tröskelnivån för arbetstagarnas medverkan i
medlemsstaten för det bolag som genomför det gränsöverskridande förfarandet uppnåtts eller överskridits under
åren efter det gränsöverskridande förfarandet.
(51) Inga gränsöverskridande förfaranden bör påverka ansvaret i fråga om skattskyldighet för ett bolags verksamhet före
förfarandet i fråga.
(52) För att garantera arbetstagarnas rättigheter utöver rätten till medverkan påverkar det här direktivet inte direktiven
98/59/EG, 2001/23/EG, 2002/14/EG och 2009/38/EG. Nationell lagstiftning bör också gälla för frågor som inte
omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv, exempelvis i fråga om skatter eller social trygghet.
(53) Detta direktiv inverkar inte på de rättsliga eller administrativa bestämmelser i nationell rätt angående skatter som tas
ut av medlemsstaterna eller deras territoriella och administrativa enheter, inbegripet kontroll av att skattereglerna
efterlevs i samband med gränsöverskridande förfaranden.
(54) Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av rådets direktiv 2009/133/EG (
15
), (EU) 2015/2376 (
16
), (EU)
2016/881 (
17
), (EU) 2016/1164 (
18
) eller (EU) 2018/822 (
19
).
(55) Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av de bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2015/849 (
20
) som rör risker för penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt skyldigheterna däri i fråga om
att vidta lämpliga åtgärder för kundkännedom utifrån en riskkänslighetsanalys och i fråga om att identifiera och
registrera den verkliga huvudmannen för varje eventuell nyskapad enhet i den medlemsstat där bolaget bildas.
(56) Detta direktiv påverkar inte unionsrätt om transparens och aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, eller
nationella regler som föreskrivits eller införts på grundval av sådan unionsrätt.
(57) Detta direktiv påverkar inte unionsrätt om kreditförmedlare och andra finansföretag, eller nationella regler som
föreskrivits eller införts på grundval av sådan unionsrätt.
(15) Rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission,
överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett
europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan (EUT L 310, 25.11.2009, s. 34).
(16) Rådets direktiv (EU) 2015/2376 av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt
utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 332, 18.12.2015, s. 1).
(17) Rådets direktiv (EU) 2016/881 av den 25 maj 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av
upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 146, 3.6.2016, s. 8).
(18) Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den
inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1).
(19) Rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av
upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (EUT L 139, 5.6.2018, s. 1).
(20) Europaparlaments och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet
används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlaments och rådets förordning (EU) nr 648/2012
och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141,
5.6.2015, s. 73).
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/10
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
(58) Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att underlätta och reglera gränsöverskridande ombildningar, fusioner
och delningar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess
omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiari
tetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv
inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(59) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
(60) I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och
kommissionen om förklarande dokument (
21
), har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är berättigat, låta anmälan
av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i
direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Lagstiftaren anser att det är
berättigat att sådana dokument översänds avseende detta direktiv.
(61) Kommissionen bör göra en utvärdering av detta direktiv, inbegripet en utvärdering av genomförandet av
bestämmelserna om information till, samråd med och medverkan för arbetstagare vid gränsöverskridande
förfaranden. Utvärderingen bör särskilt syfta till att bedöma gränsöverskridande förfaranden där förhandlingar om
arbetstagarnas medverkan utlösts genom att fyra femtedelar av den tillämpliga tröskelnivån har uppnåtts, och till att
utröna huruvida dessa bolag, efter det gränsöverskridande förfarandet, uppnått eller överskridit den tillämpliga
tröskelnivån för arbetstagarnas medverkan i medlemsstaten för det bolag som genomfört det gränsöverskridande
förfarandet. I enlighet med punkt 22 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (
22
)
(nedan kallat det interinstitutionella avtalet) bör denna utvärdering baseras på de fem kriterierna effektivitet,
ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde och ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika
alternativ för vidare åtgärder.
(62) Information bör samlas in för att bedöma resultatet av bestämmelserna i det här direktivet i förhållande till de
eftersträvade målen och för att få underlag för en utvärdering av direktiv (EU) 2017/1132 i enlighet med punkt 22 i
det interinstitutionella avtalet.
(63) Direktiv (EU) 2017/1132 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av direktiv (EU) 2017/1132
Direktiv (EU) 2017/1132 ska ändras på följande sätt:
1. I artikel 1 ska sjätte strecksatsen ersättas med följande:
”– gränsöverskridande ombildningar, gränsöverskridande fusioner och gränsöverskridande delningar av bolag med
begränsat ansvar,”.
2. I artikel 18.3 ska följande led införas:
”aa) handlingar och information som avses i artiklarna 86g, 86n, 86p, 123, 127a, 130, 160g, 160n och 160p,”.
3. Artikel 24 ska ändras på följande sätt:
a) Led e ska ersättas med följande:
”e) Den detaljerade förteckningen över uppgifter som ska överföras för informationsutbyte mellan register enligt
artiklarna 20, 28a, 28c, 30a och 34.”
b) Följande led ska införas:
”ea) Den detaljerade förteckningen över uppgifter som ska överföras för informationsutbyte mellan register och
för offentliggörande enligt artiklarna 86g, 86n, 86p, 123, 127a, 130, 160g, 160n och 160p.”
(21) EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.
(22) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
401
402
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/11
c) I tredje stycket ska följande mening läggas till:
”Kommissionen ska anta de genomförandeakter som avses i led ea senast den 2 juli 2020.”
4. Rubriken till avdelning II ska ersättas med följande:
”OMBILDNING, FUSION OCH DELNING AV BOLAG MED BEGRÄNSAT ANSVAR”.
5. I avdelning II ska följande kapitel införas före kapitel I:
”KAPITEL -I
Gränsöverskridande ombildningar
Artikel 86a
Tillämpningsområde
1.
Detta kapitel ska tillämpas på ombildningar av bolag med begränsat ansvar som har bildats i enlighet med en
medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom unionen till
bolag med begränsat ansvar som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat.
2.
Detta kapitel ska inte tillämpas på gränsöverskridande ombildningar som omfattar ett bolag vars syfte är
kollektiva investeringar av kapital som erhålls från allmänheten, som bedriver verksamhet på grundval av principen
om riskspridning och vars andelar, på innehavarnas begäran, återköps eller inlöses, direkt eller indirekt, ur det
bolagets tillgångar. Åtgärder som vidtas av ett sådant bolag för att säkerställa att börsvärdet på dess andelar inte skiljer
sig avsevärt från värdet på dess nettotillgångar ska anses motsvara sådant återköp eller sådan inlösen.
3.
Medlemsstaterna ska säkerställa att detta kapitel inte tillämpas på bolag under någon av följande omständigheter:
a) Bolaget är i likvidation och har börjat fördela tillgångarna till sina aktieägare.
b) Bolaget är föremål för resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmekanismer som framgår av
avdelning IV i direktiv 2014/59/EU.
4.
Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa detta kapitel på bolag som är
a) föremål för insolvensförfaranden eller föremål för ramverk för förebyggande rekonstruktion,
b) föremål för andra likvidationsförfaranden än de som avses i punkt 3 a, eller
c) föremål för krisförebyggande åtgärder enligt definitionen i artikel 2.1.101 i direktiv 2014/59/EU.
Artikel 86b
Definitioner
I detta kapitel avses med
1. bolag: ett bolag med begränsat ansvar av en typ som förtecknas i bilaga II som genomför en gränsöverskridande
ombildning,
2. gränsöverskridande ombildning: ett förfarande där ett bolag, utan att upplösas, avvecklas eller träda i likvidation,
ombildar den rättsliga form under vilken det är registrerat i en utgångsmedlemsstat till en rättslig form i
destinationsmedlemsstaten, såsom anges i bilaga II, och överför åtminstone sitt säte till destinationsmedlemsstaten
utan att förlora sin status som juridisk person,
3. utgångsmedlemsstat: en medlemsstat där ett bolag är registrerat före en gränsöverskridande ombildning,
4. destinationsmedlemsstat: en medlemsstat där ett ombildat bolag är registrerat till följd av en gränsöverskridande
ombildning,
5. ombildat bolag: ett bolag som bildats i en destinationsmedlemsstat till följd av en gränsöverskridande ombildning.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/12
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
Artikel 86c
Förfaranden och formaliteter
I överensstämmelse med unionsrätten ska lagstiftningen i utgångsmedlemsstaten reglera de delar av förfarandena och
formaliteterna som ska fullgöras i samband med den gränsöverskridande ombildningen för att erhålla
ombildningsintyget, medan lagstiftningen i destinationsmedlemsstaten ska reglera de delar av förfarandena och
formaliteterna som ska fullgöras efter det att ombildningsintyget erhållits.
Artikel 86d
Plan för gränsöverskridande ombildningar
Bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan ska utarbeta en plan för den gränsöverskridande ombildningen. Planen för
den gränsöverskridande ombildningen ska åtminstone innehålla uppgifter om
a) bolagets rättsliga form, namn och säte i utgångsmedlemsstaten,
b) det ombildade bolagets föreslagna rättsliga form, namn och säte i destinationsmedlemsstaten,
c) bolagets stiftelseurkund i destinationsmedlemsstaten, i tillämpliga fall, och bolagsordningen om denna finns i ett
särskilt instrument,
d) den föreslagna vägledande tidsplanen för den gränsöverskridande ombildningen,
e) de rättigheter som det ombildade bolaget tilldelar aktieägare med speciella rättigheter eller innehavare av andra
värdepapper än aktier som representerar bolagets kapital, eller de åtgärder som föreslås avseende detta,
f) skyddsåtgärder som erbjuds borgenärer, såsom garantier eller utfästelser,
g) eventuella särskilda förmåner som beviljas ledamöter i bolagets förvaltnings-, lednings, tillsyns- eller kontrollorgan,
h) huruvida bolaget varit föremål för någon stimulansåtgärd eller mottagit subventioner i utgångsmedlemsstaten
under de senaste fem åren,
i) närmare uppgifter om erbjudandet om kontantersättning till aktieägare i enlighet med artikel 86i,
j) den gränsöverskridande ombildningens sannolika följder för sysselsättningen,
k) i lämpliga fall, information om de förfaranden genom vilka närmare bestämmelser om arbetstagares inflytande
över besluten om deras rätt till medverkan i det ombildade bolaget fastställs i enlighet med artikel 86l.
Artikel 86e
Förvaltnings- eller ledningsorganets rapport till aktieägare och arbetstagare
1.
Bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan ska utarbeta en rapport till aktieägare och arbetstagare som dels
beskriver och ger underlag till de rättsliga och ekonomiska aspekterna av den gränsöverskridande ombildningen, dels
beskriver den gränsöverskridande ombildningens konsekvenser för arbetstagarna.
Den ska särskilt beskriva den gränsöverskridande ombildningens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet.
2.
Rapporten ska också innehålla ett avsnitt för aktieägare och ett avsnitt för arbetstagare.
Bolaget får besluta att antingen utarbeta en rapport som innehåller de två avsnitten eller utarbeta separata rapporter för
aktieägare respektive arbetstagare som innehåller det relevanta avsnittet.
3.
Avsnittet för aktieägare i rapporten ska särskilt beskriva följande:
a) Kontantersättningen och den metod som använts för att fastställa kontantersättningen.
b) Den gränsöverskridande ombildningens konsekvenser för aktieägare.
c) De rättigheter och metoder för gottgörelse som är tillgängliga för aktieägare i enlighet med artikel 86i.
4.
Avsnittet för aktieägare i rapporten ska inte krävas när samtliga aktieägare i bolaget har gått med på att detta krav
kan frångås. Medlemsstaterna får undanta enmansbolag från bestämmelserna i denna artikel.
403
404
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/13
5.
Avsnittet för arbetstagare i rapporten ska särskilt beskriva följande:
a) Den gränsöverskridande ombildningens konsekvenser för anställningsförhållanden och i tillämpliga fall eventuella
åtgärder för att skydda dessa förhållanden.
b) Väsentliga ändringar av de gällande anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet.
c) Hur de faktorer som anges i leden a och b påverkar eventuella dotterbolag till bolaget.
6.
Rapporten eller rapporterna ska, tillsammans med planen för den gränsöverskridande ombildningen i
förekommande fall, åtminstone göras tillgängliga elektroniskt för aktieägarna och arbetstagarrepresentanterna eller,
om sådana representanter inte finns, för arbetstagarna själva, minst sex veckor före dagen för den bolagsstämma som
avses i artikel 86h.
7.
Om bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan i god tid erhåller ett yttrande om den information som avses i
punkterna 1 och 5 från arbetstagarrepresentanterna eller, om sådana representanter inte finns, från arbetstagarna
själva, i enlighet med nationell rätt, ska aktieägarna informeras om detta och yttrandet bifogas rapporten.
8.
Avsnittet för arbetstagare i rapporten ska inte krävas när ett bolag och dess eventuella dotterbolag inte har några
arbetstagare utöver dem som ingår i förvaltnings- eller ledningsorganet.
9.
Om kravet på det avsnitt för aktieägare i rapporten som avses i punkt 3 frångås i enlighet med punkt 4 och det
avsnitt för arbetstagare som avses i punkt 5 inte krävs enligt punkt 8, ska det inte krävas någon rapport.
10.
Punkterna 1–9 i denna artikel ska inte påverka gällande informations- och samrådsrättigheter och därtill
relaterade förfaranden som föreskrivs på nationell nivå efter införlivandet av direktiven 2002/14/EG och 2009/38/EG.
Artikel 86f
Rapport av oberoende sakkunnig
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att en oberoende sakkunnig granskar planen för gränsöverskridande ombildning
och utarbetar en rapport för aktieägare. Rapporten ska göras tillgänglig för aktieägarna minst en månad före dagen för
den bolagsstämma som avses i artikel 86h. Beroende på medlemsstatens lagstiftning får den sakkunniga personen vara
en fysisk eller en juridisk person.
2.
Den rapport som avses i punkt 1 ska under alla omständigheter inbegripa den sakkunniga personens utlåtande
beträffande huruvida kontantersättningen är adekvat. Vid sin bedömning av kontantersättningen ska den sakkunniga
personen beakta marknadspriset, i förekommande fall, för aktierna i bolaget före tillkännagivandet av förslaget till
ombildning, eller värdet av bolaget exklusive effekterna av den föreslagna ombildningen såsom det fastställts i enlighet
med allmänt accepterade värderingsmetoder. Rapporten ska åtminstone
a) ange den eller de metoder som använts för att fastställa den föreslagna kontantersättningen,
b) fastställa huruvida den eller de metoder som använts är adekvata för bedömningen av kontantersättningen, ange
det värde som dessa metoder lett till och yttra sig över den relativa vikt som metoderna tillmättes när värdet
fastställdes, och
c) beskriva eventuella särskilda värderingsproblem som uppkommit.
Den sakkunniga personen ska ha rätt att av bolaget erhålla all information som är nödvändig för att den sakkunniga
personen ska kunna fullgöra sina uppgifter.
3.
Det ska inte krävas att planen för den gränsöverskridande ombildningen granskas av en oberoende sakkunnig
och det ska inte heller krävas någon rapport av en oberoende sakkunnig om alla aktieägare i bolaget har kommit
överens om detta.
Medlemsstaterna får undanta enmansbolag från tillämpningen av denna artikel.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/14
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
Artikel 86g
Offentliggörande
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att följande handlingar offentliggörs av bolaget och görs tillgängliga för
allmänheten i utgångsmedlemsstatens register minst en månad före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel
86h:
a) Planen för den gränsöverskridande ombildningen.
b) Ett meddelande där bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarrepresentanter eller, om sådana representanter
inte finns, arbetstagarna själva, informeras om att de senast fem arbetsdagar före dagen för bolagsstämman får
lämna synpunkter till bolaget på planen för den gränsöverskridande ombildningen.
Medlemsstaterna får kräva att rapporten av den oberoende sakkunniga personen offentliggörs, och görs tillgänglig för
allmänheten, i registret.
Medlemsstaterna ska säkerställa att bolaget kan utesluta konfidentiell information vid offentliggörandet av rapporten
av den oberoende sakkunniga personen.
De handlingar som offentliggörs i enlighet med denna punkt ska också vara tillgängliga genom systemet för
sammankoppling av register.
2.
Medlemsstaterna får undanta ett bolag från det krav på offentliggörande som avses i punkt 1 i den här artikeln
om bolaget – under en oavbruten period som inleds minst en månad före den dag som fastställts för den
bolagsstämma som avses i artikel 86h och som avslutas tidigast när bolagsstämman avslutas – gör de handlingar som
avses i punkt 1 i den här artikeln kostnadsfritt tillgängliga för allmänheten på sin webbplats.
Medlemsstaterna får dock inte underkasta detta undantag andra krav eller begränsningar än sådana som är nödvändiga
för att säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och som är proportionella för att uppnå dessa mål.
3.
Om bolaget gör planen för den gränsöverskridande ombildningen tillgänglig i enlighet med punkt 2 i denna
artikel, ska det minst en månad före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 86h lämna följande uppgifter till
utgångsmedlemsstatens register:
a) Bolagets rättsliga form, namn och säte i utgångsmedlemsstaten och det ombildade bolagets föreslagna rättsliga
form, namn och säte i destinationsmedlemsstaten.
b) Det register till vilket de handlingar som avses i artikel 14 getts in avseende bolaget och registreringsnumret i det
registret.
c) En uppgift om de arrangemang som inrättats för att borgenärer, arbetstagare och aktieägare ska kunna utöva sina
rättigheter.
d) Närmare uppgifter om webbplatsen där planen för den gränsöverskridande ombildningen, det meddelande som
avses i punkt 1, rapporten av den oberoende sakkunniga personen och fullständiga uppgifter om de arrangemang
som avses i led c i den här punkten kan erhållas kostnadsfritt online.
De uppgifter som avses i första stycket a–d ska göras tillgängliga för allmänheten i utgångsmedlemsstatens register.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de krav som avses i punkterna 1 och 3 kan uppfyllas helt och hållet online
utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid någon behörig myndighet i utgångsmedlemsstaten, i enlighet
med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.
5.
Utöver det offentliggörande som avses i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel får medlemsstaterna kräva att
planen för den gränsöverskridande ombildningen eller de uppgifter som avses i punkt 3 i denna artikel offentliggörs i
deras officiella kungörelseorgan eller via en central elektronisk plattform i enlighet med artikel 16.3. I det fallet ska
medlemsstaterna säkerställa att registret skickar de relevanta uppgifterna till det officiella kungörelseorganet eller till
den centrala elektroniska plattformen.
6.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de handlingar som avses i punkt 1 eller de uppgifter som avses i punkt 3 är
kostnadsfritt tillgängliga för allmänheten genom systemet för sammankoppling av register.
Medlemsstaterna ska också säkerställa att eventuella avgifter som registren debiterar bolaget för det offentliggörande
som avses i punkterna 1 och 3 och, i tillämpliga fall, för det offentliggörande som avses i punkt 5 inte överstiger vad
som krävs för att täcka kostnaden för att tillhandahålla sådana tjänster.
405
406
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/15
Artikel 86h
Bolagsstämmans godkännande
1.
Efter att i tillämpliga fall ha tagit del av de rapporter som avses i artiklarna 86e och 86f, yttranden från
arbetstagare som lämnats i enlighet med artikel 86e och synpunkter som lämnats i enlighet med artikel 86g ska
bolagets bolagsstämma besluta, i form av en resolution, huruvida planen för den gränsöverskridande ombildningen
ska godkännas och huruvida stiftelseurkunden, och bolagsordningen om denna finns i ett särskilt instrument, ska
anpassas.
2.
Bolagets bolagsstämma får förbehålla sig rätten att ställa som villkor för den gränsöverskridande ombildningens
genomförande att den uttryckligen bekräftar de närmare bestämmelser som avses i artikel 86l.
3.
Medlemsstaterna ska säkerställa att det för godkännande av planen för den gränsöverskridande ombildningen
och av eventuella ändringar av den planen krävs en majoritet på minst två tredjedelar men högst 90 % av de röster
som är förenade med de företrädda aktierna eller det företrädda tecknade kapitalet på bolagsstämman. Under alla
omständigheter får majoritetströskeln inte vara högre än vad som föreskrivs i nationell rätt för godkännande av
gränsöverskridande fusioner.
4.
Om en klausul i planen för den gränsöverskridande ombildningen eller en ändring av stiftelseurkunden för det
bolag som ombildas leder till en ökning av en aktieägares ekonomiska förpliktelser gentemot bolaget eller tredje part,
får medlemsstaterna under sådana särskilda omständigheter kräva att en sådan klausul eller ändringen av
stiftelseurkunden ska godkännas av den berörda aktieägaren, förutsatt att en sådan aktieägare inte kan utöva de
rättigheter som fastställs i artikel 86i.
5.
Medlemsstaterna ska säkerställa att det inte är möjligt att invända mot bolagsstämmans godkännande av den
gränsöverskridande ombildningen enbart på grunden
a) att den kontantersättning som avses i artikel 86d i inte är korrekt fastställd, eller
b) att de uppgifter som lämnats om den kontantersättning som avses i led a inte uppfyllde de rättsliga kraven.
Artikel 86i
Skydd av aktieägare
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att åtminstone de aktieägare i ett bolag som röstade emot godkännandet av
planen för den gränsöverskridande ombildningen har rätt att avyttra sina aktier i utbyte mot en adekvat kontanter
sättning på de villkor som anges i punkterna 2–5.
Medlemsstaterna får även föreskriva att andra aktieägare i bolaget ska ha den rätt som avses i första stycket.
Medlemsstaterna får kräva att en uttrycklig invändning mot planen för den gränsöverskridande ombildningen,
aktieägares avsikter att utöva sin rätt att avyttra sina aktier, eller båda, ska dokumenteras på lämpligt sätt, senast vid
den bolagsstämma som avses i artikel 86h. Medlemsstaterna får tillåta att registrering av en invändning mot planen
för den gränsöverskridande ombildningen betraktas som vederbörlig dokumentation av ett negativt omröstnings
resultat.
2.
Medlemsstaterna ska fastställa den tidsfrist inom vilken de aktieägare som avses i punkt 1 måste anmäla till
bolaget att de har beslutat att utöva rätten att avyttra sina aktier. Denna tidsfrist får inte vara längre än en månad från
den bolagsstämma som avses i artikel 86h. Medlemsstaterna ska säkerställa att bolaget anger en elektronisk adress för
mottagande av denna anmälan på elektronisk väg.
3.
Medlemsstaterna ska vidare fastställa den tidsfrist inom vilken den kontantersättning som anges i planen för den
gränsöverskridande ombildningen ska betalas. Denna tidsfrist får inte löpa ut senare än två månader efter den dag då
den gränsöverskridande ombildningen får verkan i enlighet med artikel 86q.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att aktieägare som har anmält sitt beslut att utöva rätten att avyttra sina aktier
men som anser att den kontantersättning som erbjuds av bolaget inte är korrekt fastställd har rätt att begära
ytterligare kontantersättning vid behöriga myndigheter eller organ som är bemyndigade enligt nationell rätt.
Medlemsstaterna ska fastställa en tidsfrist för begäran om ytterligare kontantersättning.
Medlemsstaterna får föreskriva att det slutliga beslutet att ge ytterligare kontantersättning gäller alla aktieägare som har
anmält sitt beslut att utöva rätten att avyttra sina aktier i enlighet med punkt 2.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/16
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
5.
Medlemsstaterna ska säkerställa att lagstiftningen i utgångsmedlemsstaten reglerar de rättigheter som avses i
punkterna 1–4 och att utgångsmedlemsstaten har exklusiv behörighet när det gäller att lösa eventuella tvister som rör
dessa rättigheter.
Artikel 86j
Skydd av borgenärer
1.
Medlemsstaterna ska på ett betryggande sätt skydda rättigheterna för de borgenärer som har fordringar som
uppkommit före offentliggörandet av planen för den gränsöverskridande ombildningen och som inte var förfallna till
betalning vid offentliggörandet.
Medlemsstaterna ska säkerställa att borgenärer som inte är nöjda med de skyddsåtgärder som i enlighet med artikel
86d f erbjuds i planen för den gränsöverskridande ombildningen får, inom tre månader efter det offentliggörande av
planen för den gränsöverskridande ombildningen som avses i artikel 86g, ansöka hos den behöriga administrativa
eller rättsliga myndigheten om betryggande skyddsåtgärder, under förutsättning att sådana borgenärer på ett
trovärdigt sätt kan visa att den gränsöverskridande ombildningen medför att deras fordringar riskerar att inte
tillgodoses och att inga betryggande skyddsåtgärder har erhållits från bolaget.
Medlemsstaterna ska säkerställa att skyddsåtgärderna är villkorade av att den gränsöverskridande ombildningen får
verkan i enlighet med artikel 86q.
2.
Medlemsstaterna får kräva att bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan lämnar en förklaring som korrekt
återspeglar bolagets aktuella ekonomiska ställning på ett datum som inte får infalla tidigare än en månad innan
förklaringen offentliggörs. I förklaringen ska förvaltnings- eller ledningsorganet ange att det, på grundval av den
information som är tillgänglig för det på dagen för förklaringen och efter att ha gjort rimliga undersökningar, inte
känner till någon anledning till att bolaget efter det att ombildningen får verkan inte skulle kunna fullgöra sina
skyldigheter vid den tidpunkt då de ska fullgöras. Förklaringen ska offentliggöras tillsammans med planen för den
gränsöverskridande ombildningen i enlighet med artikel 86g.
3.
Punkterna 1 och 2 ska inte påverka tillämpningen av lagstiftningen i utgångsmedlemsstaten om fullgörande av
eller ställande av säkerhet för betalningsskyldigheter eller andra skyldigheter gentemot offentliga organ.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att borgenärer vars fordringar har uppkommit före offentliggörandet av planen
för den gränsöverskridande ombildningen kan väcka talan mot bolaget även i utgångsmedlemsstaten inom två år från
den dag då ombildningen fått verkan, utan att det påverkar tillämpningen av de regler om domstols behörighet som
följer av unionsrätten eller nationell rätt eller av ett avtal. Möjligheten att väcka sådan talan ska vara ett komplement
till andra regler i fråga om domstols behörighet som är tillämpliga enligt unionsrätten.
Artikel 86k
Information till och samråd med arbetstagare
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagarnas rätt till information och samråd respekteras i samband med
den gränsöverskridande ombildningen och utövas i enlighet med den rättsliga ram som framgår av direktiv 2002/14/
EG och, i tillämpliga fall när det gäller gemenskapsföretag eller grupper av gemenskapsföretag, i enlighet med direktiv
2009/38/EG. Medlemsstaterna får besluta att arbetstagares rätt till information och samråd ska vara tillämplig med
avseende på arbetstagare i andra bolag än de som avses i artikel 3.1 i direktiv 2002/14/EG.
2.
Trots vad som sägs i artiklarna 86e.7 och 86g.1 b ska medlemsstaterna säkerställa att arbetstagarnas rätt till
information och samråd respekteras, åtminstone innan beslut fattas om planen för den gränsöverskridande
ombildningen eller om den rapport som avses i artikel 86e, beroende på vilket som kommer först, på ett sådant sätt
att ett motiverat svar ges till arbetstagarna före den bolagsstämma som avses i artikel 86h.
3.
Utan att det påverkar tillämpningen av gällande bestämmelser eller praxis som är gynnsammare för
arbetstagarna ska medlemsstaterna besluta om formerna för utövandet av rätten till information och samråd i enlighet
med artikel 4 i direktiv 2002/14/EG.
407
408
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/17
Artikel 86l
Arbetstagarnas medverkan
1.
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska det ombildade bolaget omfattas av eventuella gällande
bestämmelser om arbetstagares medverkan i destinationsmedlemsstaten.
2.
Eventuella gällande bestämmelser om arbetstagarnas medverkan i destinationsmedlemsstaten ska emellertid inte
tillämpas om bolaget under de sex månader som föregår offentliggörandet av planen för den gränsöverskridande
ombildningen har ett genomsnittligt antal arbetstagare motsvarande fyra femtedelar av den tillämpliga tröskelnivå
som fastställts i utgångsmedlemsstatens lagstiftning och som utlöser arbetstagarnas medverkan i den mening som
avses i artikel 2 k i direktiv 2001/86/EG, eller om det i destinationsmedlemsstatens lagstiftning inte
a) föreskrivs åtminstone samma nivå för arbetstagarnas medverkan som den som gällde i bolaget före den gränsöver
skridande ombildningen, mätt med hänvisning till andelen arbetstagarrepresentanter bland ledamöterna i
förvaltnings- eller tillsynsorganet eller deras kommittéer eller i den ledningsgrupp som omfattar bolagets
resultatenheter, om arbetstagarrepresentation förekommer, eller
b) föreskrivs samma rätt till medverkan för arbetstagarna i driftsenheter i det ombildade bolaget som är belägna i
andra medlemsstater som för arbetstagarna i destinationsmedlemsstaten.
3.
I de fall som avses i punkt 2 i denna artikel ska arbetstagarnas medverkan i det ombildade bolaget samt deras
inflytande över besluten om dessa rättigheter regleras av medlemsstaterna, i tillämpliga delar och om inte annat följer
av punkterna 4–7 i denna artikel, i enlighet med de principer och förfaranden som anges i artikel 12.2 och 12.4 i
förordning (EG) nr 2157/2001 och följande bestämmelser i direktiv 2001/86/EG:
a) Artikel 3.1, 3.2 a i och b, 3.3, artikel 3.4 de två första meningarna, och artikel 3.5 och 3.7.
b) Artikel 4.1, 4.2 a, g och h, 4.3 och 4.4.
c) Artikel 5.
d) Artikel 6.
e) Artikel 7.1 med undantag av led b andra strecksatsen.
f) Artiklarna 8, 10, 11 och 12.
g) Del 3 led a i bilagan.
4.
När medlemsstaterna reglerar de principer och förfaranden som avses i punkt 3
a) ska de ge det särskilda förhandlingsorganet rätt att, med två tredjedelars majoritet av dess medlemmar som
företräder minst två tredjedelar av arbetstagarna, besluta att inte inleda förhandlingar eller att avsluta förhandlingar
som redan inletts och att iaktta de gällande bestämmelserna om medverkan i destinationsmedlemsstaten,
b) får de, i de fall när referensbestämmelser för medverkan gäller efter föregående förhandlingar och utan hinder av
dessa bestämmelser, besluta att begränsa andelen arbetstagarrepresentanter i det ombildade bolagets
förvaltningsorgan. Om arbetstagarrepresentanterna i bolaget utgjorde minst en tredjedel av förvaltnings- eller
tillsynsorganet får begränsningen dock aldrig leda till en lägre andel arbetstagarrepresentanter i förvaltningsorganet
än en tredjedel,
c) ska de säkerställa att de bestämmelser om arbetstagarnas medverkan som gällde före den gränsöverskridande
ombildningen fortsätter att vara tillämpliga till och med den dag då därefter överenskomna bestämmelser börjar
tillämpas eller, i avsaknad av överenskomna bestämmelser, till dess att referensbestämmelser börjar tillämpas i
enlighet med del 3 led a i bilagan till direktiv 2001/86/EG.
5.
Utvidgningen av rätten till medverkan till att omfatta arbetstagare i det ombildade bolaget som är anställda i
andra medlemsstater, enligt punkt 2 b, ska inte medföra någon skyldighet för de medlemsstater som väljer att göra
detta att beakta dessa arbetstagare när de beräknar de tröskelnivåer för arbetsstyrkans storlek som ger rätt till
medverkan enligt nationell lagstiftning.
6.
Om det ombildade bolaget ska omfattas av ett system för arbetstagares medverkan i enlighet med de
bestämmelser som avses i punkt 2 ska det bolaget vara skyldigt att anta en rättslig form som möjliggör utövandet av
rätten till medverkan.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/18
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
7.
Om det ombildade bolaget omfattas av ett system för arbetstagares medverkan ska det vara skyldigt att vidta
åtgärder för att säkerställa att arbetstagarnas rätt till medverkan skyddas vid eventuella därpå följande ombildningar,
fusioner eller delningar, gränsöverskridande eller inhemska, under en period på fyra år efter det att den gränsöver
skridande ombildningen fått verkan, genom att i tillämpliga delar tillämpa de bestämmelser som anges i punkterna 1–
6.
8.
Ett bolag ska utan onödigt dröjsmål meddela sina arbetstagare eller deras representanter resultatet av
förhandlingarna om arbetstagarnas medverkan.
Artikel 86m
Ombildningsintyg
1.
Medlemsstaterna ska utse en domstol, notarius publicus eller en eller flera andra myndigheter som ska vara
behöriga att kontrollera huruvida gränsöverskridande ombildningar är lagenliga med avseende på de delar av
förfarandet som regleras av utgångsmedlemsstatens lagstiftning, och att utfärda ett ombildningsintyg som anger att
alla relevanta villkor är uppfyllda och att alla förfaranden och formaliteter i utgångsmedlemsstaten har fullgjorts
(nedan kallad den behöriga myndigheten).
Ett sådant fullgörande av förfaranden och formaliteter kan bestå av fullgörande av eller ställande av säkerhet för
betalningsskyldighet eller andra skyldigheter gentemot offentliga organ, eller uppfyllande av särskilda sektorsspecifika
krav, inbegripet ställande av säkerhet för skyldigheter som uppstår till följd av pågående förfaranden.
2.
Medlemsstaterna ska säkerställa att bolagets ansökan om att erhålla ett ombildningsintyg åtföljs av
a) planen för den gränsöverskridande ombildningen,
b) den rapport med eventuellt bifogat yttrande som avses i artikel 86e och den rapport som avses i artikel 86f, om de
är tillgängliga,
c) eventuella synpunkter som lämnats i enlighet med artikel 86g.1, och
d) uppgifter om bolagsstämmans godkännande enligt artikel 86h.
3.
Medlemsstaterna får kräva att bolagets ansökan om att erhålla ett ombildningsintyg åtföljs av ytterligare
uppgifter, särskilt följande:
a) Antalet arbetstagare vid tidpunkten för upprättandet av planen för den gränsöverskridande ombildningen.
b) Förekomsten av dotterbolag och deras respektive geografiska belägenhet.
c) Uppgifter om bolagets fullgörande av skyldigheter gentemot offentliga organ.
Vid tillämpning av denna punkt får de behöriga myndigheterna begära dessa uppgifter från andra berörda
myndigheter, om de inte tillhandahållits av bolaget.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att den ansökan som avses i punkterna 2 och 3, inklusive inlämnandet av alla
uppgifter och handlingar, kan göras helt och hållet online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid den
behöriga myndigheten, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.
5.
När det gäller efterlevnaden av bestämmelserna om arbetstagarnas medverkan enligt artikel 86l ska den behöriga
myndigheten i utgångsmedlemsstaten kontrollera att planen för den gränsöverskridande ombildningen innefattar
information om de förfaranden genom vilka de relevanta bestämmelserna fastställs och om eventuella alternativ när
det gäller sådana bestämmelser.
6.
Som en del av den kontroll som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten undersöka följande:
a) Alla handlingar och uppgifter som lämnats till den behöriga myndigheten i enlighet med punkterna 2 och 3.
b) I relevanta fall, upplysningar från bolaget om att det förfarande som avses i artikel 86l.3 och 86l.4 har inletts.
7.
Medlemsstaterna ska säkerställa att den kontroll som avses i punkt 1 utförs inom tre månader från dagen för
mottagandet av handlingarna och uppgifterna om bolagsstämmans godkännande av den gränsöverskridande
ombildningen. Kontrollen ska ha ett av följande resultat:
a) Om det fastställs att den gränsöverskridande ombildningen uppfyller alla relevanta villkor och att alla nödvändiga
förfaranden och formaliteter har fullgjorts ska den behöriga myndigheten utfärda ombildningsintyget.
b) Om det fastställs att den gränsöverskridande ombildningen inte uppfyller alla relevanta villkor eller att inte alla
nödvändiga förfaranden och formaliteter har fullgjorts, ska den behöriga myndigheten inte utfärda
ombildningsintyget och den ska underrätta bolaget om skälen för sitt beslut; i så fall får den behöriga myndigheten
ge bolaget möjlighet att uppfylla de relevanta villkoren eller att fullgöra förfarandena eller formaliteterna inom en
rimlig tidsperiod.
409
410
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/19
8.
Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten inte utfärdar ett ombildningsintyg om det i
enlighet med nationell lagstiftning fastställs att en gränsöverskridande ombildning genomförs för otillbörliga eller
bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta,
eller för kriminella ändamål.
9.
Om den behöriga myndigheten i samband med den kontroll som avses i punkt 1 har särskild misstanke om att
den gränsöverskridande ombildningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att
unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för kriminella ändamål, ska den
beakta relevanta sakförhållanden och omständigheter, till exempel – i relevanta fall och inte beaktade separat –
vägledande faktorer som den behöriga myndigheten har fått kännedom om under den kontroll som avses i punkt 1,
inbegripet genom samråd med berörda myndigheter. Bedömningen enligt den här punkten ska genomföras från fall
till fall genom ett förfarande som regleras i nationell lagstiftning.
10.
Om det för bedömningen enligt punkterna 8 och 9 är nödvändigt att beakta ytterligare uppgifter eller att göra
ytterligare utredningar, får den period på tre månader som föreskrivs i punkt 7 förlängas med ytterligare högst tre
månader.
11.
Om det på grund av det gränsöverskridande förfarandets komplexitet inte är möjligt att genomföra
bedömningen inom de tidsfrister som anges i punkterna 7 och 10, ska medlemsstaterna säkerställa att den sökande
underrättas om skälen till dröjsmålet innan de tidsfristerna löper ut.
12.
Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten får samråda med andra relevanta myndigheter
som är behöriga på de olika områden som berörs av den gränsöverskridande ombildningen, inbegripet myndigheter i
destinationsmedlemsstaten, och från dessa myndigheter och från bolaget erhålla de uppgifter och handlingar som
behövs för att kontrollera den gränsöverskridande ombildningens lagenlighet inom ramen för de förfaranden som
fastställs i nationell lagstiftning. För bedömningen får den behöriga myndigheten anlita en oberoende sakkunnig.
Artikel 86n
Överföring av ombildningsintyget
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att ombildningsintyget delas med de myndigheter som avses i artikel 86o.1
genom systemet för sammankoppling av register.
Medlemsstaterna ska också säkerställa att ombildningsintyget finns tillgängligt genom systemet för sammankoppling
av register.
2.
Tillgången till ombildningsintyget ska vara kostnadsfri för de myndigheter som avses i artikel 86o.1 och för
registren.
Artikel 86o
Destinationsmedlemsstatens kontroll av den gränsöverskridande ombildningens lagenlighet
1.
Medlemsstaterna ska utse en domstol, notarius publicus eller en annan myndighet som ska vara behörig att
kontrollera huruvida den gränsöverskridande ombildningen är lagenlig med avseende på den del av förfarandet som
regleras av destinationsmedlemsstatens lagstiftning och att godkänna den gränsöverskridande ombildningen.
Den myndigheten ska i synnerhet säkerställa att det ombildade bolaget följer bestämmelserna i nationell lagstiftning
om bolagsbildning och bolagsregistrering och, i tillämpliga fall, att närmare bestämmelser för arbetstagarnas
medverkan har fastställts i enlighet med artikel 86l.
2.
Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska bolaget till den myndighet som avses i punkt 1 i denna artikel
överlämna den plan för den gränsöverskridande ombildningen som godkänts av den bolagsstämma som avses i
artikel 86h.
3.
Varje medlemsstat ska säkerställa att varje ansökan enligt punkt 1 från bolaget, inklusive inlämnande av
uppgifter och handlingar, kan göras helt och hållet online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid den
myndighet som avses i punkt 1, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.
4.
Den myndighet som avses i punkt 1 ska godkänna den gränsöverskridande ombildningen så snart den har
fastställt att alla relevanta villkor är korrekt uppfyllda och alla formaliteter är korrekt fullgjorda i destinationsmed
lemsstaten.
5.
Ombildningsintyget ska godtas av den myndighet som avses i punkt 1 som ett intyg som slutgiltigt styrker att
alla tillämpliga förfaranden och formaliteter inför en ombildning har fullgjorts i utgångsmedlemsstaten, utan vilket
den gränsöverskridande ombildningen inte kan godkännas.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/20
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
Artikel 86p
Registrering
1.
Lagstiftningen i utgångsmedlemsstaten och i destinationsmedlemsstaten ska med avseende på respektive
territorium fastställa arrangemangen, i enlighet med artikel 16, för att offentliggöra fullgörandet av den gränsöver
skridande ombildningen i deras register.
2.
Medlemsstaterna ska säkerställa att åtminstone följande uppgifter förs in i deras register:
a) I destinationsmedlemsstatens register: att registreringen av det ombildade bolaget är följden av en gränsöver
skridande ombildning.
b) I destinationsmedlemsstatens register: datum för registrering av det ombildade bolaget.
c) I utgångsmedlemsstatens register: att avregistreringen eller avförandet av bolaget från registret är följden av en
gränsöverskridande ombildning.
d) I utgångsmedlemsstatens register: det datum då bolaget avregistreras eller avförs från registret.
e) I utgångsmedlemsstatens respektive destinationsmedlemsstatens register: bolagets registreringsnummer, namn och
rättsliga form respektive det ombildade bolagets registreringsnummer, namn och rättsliga form.
Registren ska offentliggöra de uppgifter som avses i första stycket, och göra dem tillgängliga, genom systemet för
sammankoppling av register.
3.
Medlemsstaterna ska säkerställa att destinationsmedlemsstatens register, genom systemet för sammankoppling
av register, underrättar utgångsmedlemsstatens register om att den gränsöverskridande ombildningen har fått verkan.
Medlemsstaterna ska också säkerställa att bolaget avregistreras eller avförs från registret omedelbart vid mottagandet
av den underrättelsen.
Artikel 86q
Tidpunkten då den gränsöverskridande ombildningen får verkan
Den tidpunkt då den gränsöverskridande ombildningen får verkan ska bestämmas i enlighet med destinationsmed
lemsstatens lagstiftning. Denna tidpunkt ska infalla efter det att den kontroll som avses i artiklarna 86m och 86o har
genomförts.
Artikel 86r
Den gränsöverskridande ombildningens rättsverkningar
Vid en gränsöverskridande ombildning ska följande rättsverkningar inträda från och med den tidpunkt som avses i
artikel 86q:
a) Samtliga bolagets tillgångar och skulder, inklusive samtliga avtal, krediter, rättigheter och skyldigheter, ska övertas
av det ombildade bolaget.
b) Aktieägarna i bolaget ska fortsätta att vara aktieägare i det ombildade bolaget, såvida de inte har avyttrat sina aktier
enligt artikel 86i.1.
c) Bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör från anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som
gäller vid den tidpunkt då den gränsöverskridande ombildningen får verkan ska övertas av det ombildade bolaget.
Artikel 86s
Oberoende sakkunniga
1.
Medlemsstaterna ska fastställa regler om åtminstone civilrättsligt ansvar för den oberoende sakkunniga person
som ansvarar för att utarbeta den rapport som avses i artikel 86f.
2.
Medlemsstaterna ska ha regler som säkerställer att
a) den sakkunniga personen, eller den juridiska person på vars vägnar den sakkunniga personen är verksam, är
oberoende av och inte har någon intressekonflikt i förhållande till det bolag som ansöker om ett
ombildningsintyg, och
b) den sakkunniga personens utlåtande är opartiskt och objektivt och ges i syfte att bistå den behöriga myndigheten, i
enlighet med kraven på oberoende och opartiskhet enligt den lagstiftning och de tillämpliga yrkesnormer som den
sakkunniga personen omfattas av.
411
412
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/21
Artikel 86t
Giltighet
En gränsöverskridande ombildning som har fått verkan i enlighet med förfarandena för införlivande av detta direktiv
får inte ogiltigförklaras.
Första stycket påverkar inte medlemsstaternas befogenheter, bland annat – i fråga om straffrätt, förebyggande och
bekämpning av finansiering av terrorism, sociallagstiftning, beskattning och brottsbekämpning – att påföra åtgärder
och sanktioner enligt nationell rätt efter den dag då den gränsöverskridande ombildningen fick verkan.”
6. Artikel 119.2 ska ändras på följande sätt:
a) Vid slutet av led c ska ”, eller” läggas till.
b) Följande led ska läggas till:
”d) ett eller flera bolag, vid upplösning utan likvidation, överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat
befintligt bolag – det övertagande bolaget – utan att det övertagande bolaget ger ut nya aktier, förutsatt att en
person direkt eller indirekt innehar samtliga aktier i de fusionerande bolagen eller att aktieägarna i de
fusionerande bolagen innehar sina värdepapper och aktier till samma andel i samtliga fusionerande bolag.”
7. Artikel 120 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 4 ska ersättas med följande:
”4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att detta kapitel inte är tillämpligt på bolag under någon av följande
omständigheter:
a) Bolaget är i likvidation och har börjat dela ut tillgångarna till sina aktieägare.
b) Bolaget är föremål för resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmekanismer som framgår av
avdelning IV i direktiv 2014/59/EU.”
b) Följande punkt ska läggas till:
”5.
Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa detta kapitel på bolag som är
a) föremål för insolvensförfaranden eller föremål för ramverk för förebyggande rekonstruktion,
b) föremål för andra likvidationsförfaranden än de som avses i punkt 4 a, eller
c) föremål för krisförebyggande åtgärder enligt definitionen i artikel 2.1.101 i direktiv 2014/59/EU.”
8. Artikel 121 ska ändras på följande sätt:
a) I punkt 1 ska led a utgå.
b) Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2.
De bestämmelser och formaliteter som avses i punkt 1 b i denna artikel ska särskilt omfatta de som rör
beslutsfattandet i samband med fusionen och skyddet av arbetstagarna avseende andra rättigheter än de som
regleras i artikel 133.”
9. Artikel 122 ska ändras på följande sätt:
a) Leden a och b ska ersättas med följande:
”a) rättslig form, namn och säte för vart och ett av de fusionerande bolagen samt den rättsliga form, det namn och
det säte som föreslagits för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen,
b) utbytesförhållandet för värdepapper eller aktier som representerar bolagets kapital och, i lämpliga fall,
kontantersättningens belopp,”.
b) Leden h och i ska ersättas med följande:
”h) eventuella särskilda förmåner som beviljas ledamöter i de fusionerande bolagens förvaltnings-, lednings-,
tillsyns- eller kontrollorgan,
i) stiftelseurkunden för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen, i tillämpliga fall, och
bolagsordningen om denna finns i ett särskilt instrument,”.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/22
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
c) Följande led ska läggas till:
”m) närmare uppgifter om erbjudandet om kontantersättning till aktieägare i enlighet med artikel 126a,
n) skyddsåtgärder som erbjuds borgenärer, såsom garantier eller utfästelser.”
10. Artiklarna 123 och 124 ska ersättas med följande:
”Artikel 123
Offentliggörande
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att följande handlingar offentliggörs av bolaget och görs tillgängliga för
allmänheten i registren i vart och ett av de fusionerande bolagens respektive medlemsstat minst en månad före dagen
för den bolagsstämma som avses i artikel 126:
a) Den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen.
b) Ett meddelande där det fusionerande bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarrepresentanter eller, om sådana
representanter inte finns, arbetstagarna själva, informeras om att de senast fem arbetsdagar före dagen för
bolagsstämman får lämna synpunkter till respektive bolag på planen för den gränsöverskridande fusionen.
Medlemsstaterna får kräva att rapporten av den oberoende sakkunniga personen offentliggörs, och görs tillgänglig för
allmänheten, i registret.
Medlemsstaterna ska säkerställa att bolaget kan utesluta konfidentiell information vid offentliggörandet av rapporten
av den oberoende sakkunniga personen.
De handlingar som offentliggörs i enlighet med denna punkt ska också vara tillgängliga genom systemet för
sammankoppling av register.
2.
Medlemsstaterna får undanta fusionerande bolag från det krav på offentliggörande som avses i punkt 1 i den här
artikeln om dessa bolag – under en oavbruten period som inleds minst en månad före den dag som fastställts för den
bolagsstämma som avses i artikel 126 och som avslutas tidigast när bolagsstämman avslutas – gör de handlingar som
avses i punkt 1 i den här artikeln kostnadsfritt tillgängliga för allmänheten på sina webbplatser.
Medlemsstaterna får dock inte underkasta detta undantag andra krav eller begränsningar än sådana som är nödvändiga
för att säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och som är proportionella för att uppnå dessa mål.
3.
Om fusionerande bolag gör den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen tillgänglig i enlighet
med punkt 2 i denna artikel, ska de minst en månad före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 126 lämna
följande uppgifter till sina respektive register:
a) Vart och ett av de fusionerande bolagens rättsliga form, namn och säte samt eventuella nybildade bolags föreslagna
rättsliga form, namn och säte.
b) Det register till vilket de handlingar som avses i artikel 14 getts in avseende vart och ett av de fusionerande bolagen
och respektive bolags registreringsnummer i det registret.
c) En uppgift, avseende vart och ett av de fusionerande bolagen, om de arrangemang som inrättats för att borgenärer,
arbetstagare och aktieägare ska kunna utöva sina rättigheter.
d) Närmare uppgifter om webbplatsen där den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen, det
meddelande som avses i punkt 1, rapporten av den oberoende sakkunniga personen och fullständiga uppgifter om
de arrangemang som avses i led c i den här punkten kan erhållas kostnadsfritt online.
De uppgifter som avses i första stycket a–d ska göras tillgängliga för allmänheten i registret i vart och ett av de
fusionerande bolagens medlemsstat.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de krav som avses i punkterna 1 och 3 kan uppfyllas helt och hållet online
utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid någon behörig myndighet i de fusionerande bolagens
medlemsstater, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.
5.
Om det övertagande bolagets bolagsstämma inte behöver godkänna fusionen i enlighet med artikel 126.3, ska
det offentliggörande som avses i punkterna 1, 2 och 3 i den här artikeln ske minst en månad före dagen för
bolagsstämman för det eller de andra fusionerande bolagen.
6.
Utöver det offentliggörande som avses i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel får medlemsstaterna kräva att den
gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen eller de uppgifter som avses i punkt 3 i denna artikel
offentliggörs i deras officiella kungörelseorgan eller via en central elektronisk plattform i enlighet med artikel 16.3. I
det fallet ska medlemsstaterna säkerställa att registret skickar de relevanta uppgifterna till det officiella
kungörelseorganet eller till den centrala elektroniska plattformen.
413
414
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/23
7.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de handlingar som avses i punkt 1 eller de uppgifter som avses i punkt 3 är
kostnadsfritt tillgängliga för allmänheten genom systemet för sammankoppling av register.
Medlemsstaterna ska också säkerställa att alla avgifter som registren debiterar bolaget för det offentliggörande som
avses i punkterna 1 och 3 och, i förekommande fall, för det offentliggörande som avses i punkt 6 inte överstiger vad
som krävs för att täcka kostnaderna för att tillhandahålla sådana tjänster.
Artikel 124
Förvaltnings- eller ledningsorganets rapport till aktieägare och arbetstagare
1.
Förvaltnings- eller ledningsorganet i vart och ett av de fusionerande bolagen ska utarbeta en rapport till
aktieägare och arbetstagare som dels beskriver och ger underlag till de rättsliga och ekonomiska aspekterna av den
gränsöverskridande fusionen, dels beskriver den gränsöverskridande fusionens konsekvenser för arbetstagarna.
Den ska särskilt beskriva den gränsöverskridande fusionens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet.
2.
Rapporten ska också innehålla ett avsnitt för aktieägare och ett avsnitt för arbetstagare.
Bolaget får besluta att antingen utarbeta en rapport som innehåller de två avsnitten eller utarbeta separata rapporter för
aktieägare respektive arbetstagare som innehåller det relevanta avsnittet.
3.
Avsnittet för aktieägare i rapporten ska särskilt beskriva följande:
a) Kontantersättningen och den metod som använts för att fastställa kontantersättningen.
b) I tillämpliga fall, aktiernas utbytesförhållande och den eller de metoder som använts för att komma fram till
aktiernas utbytesförhållande.
c) Den gränsöverskridande fusionens konsekvenser för aktieägare.
d) De rättigheter och metoder för gottgörelse som är tillgängliga för aktieägare i enlighet med artikel 126a.
4.
Avsnittet för aktieägarna i rapporten ska inte krävas när samtliga aktieägare i bolaget har gått med på att detta
krav kan frångås. Medlemsstaterna får undanta enmansbolag från bestämmelserna i denna artikel.
5.
Avsnittet för arbetstagare i rapporten ska särskilt beskriva följande:
a) Den gränsöverskridande fusionens konsekvenser för anställningsförhållanden och i tillämpliga fall eventuella
åtgärder för att skydda dessa förhållanden.
b) Väsentliga ändringar av de gällande anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet.
c) Hur de faktorer som anges i leden a och b påverkar eventuella dotterbolag till bolaget.
6.
Rapporten eller rapporterna ska, tillsammans med den gemensamma planen för den gränsöverskridande
fusionen i förekommande fall, åtminstone göras tillgängliga elektroniskt för aktieägarna och arbetstagarrepresen
tanterna i vart och ett av de fusionerande bolagen eller, om sådana representanter inte finns, för arbetstagarna själva,
minst sex veckor före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 126.
Om det övertagande bolagets bolagsstämma inte behöver godkänna fusionen i enlighet med artikel 126.3, ska
rapporten emellertid göras tillgänglig minst sex veckor före dagen för bolagsstämman för det eller de andra
fusionerande bolagen.
7.
Om det fusionerande bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan i god tid erhåller ett yttrande om den
information som avses i punkterna 1 och 5 från arbetstagarrepresentanterna eller, om sådana representanter inte
finns, från arbetstagarna själva, i enlighet med nationell rätt, ska aktieägarna informeras om detta och yttrandet
bifogas rapporten.
8.
Avsnittet för arbetstagare i rapporten ska inte krävas när ett fusionerande bolag och dess eventuella dotterbolag
inte har några arbetstagare utöver dem som ingår i förvaltnings- eller ledningsorganet.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/24
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
9.
Om kravet på det avsnitt för aktieägare i rapporten som avses i punkt 3 frångås i enlighet med punkt 4 och det
avsnitt för arbetstagare som avses i punkt 5 inte krävs enligt punkt 8, ska det inte krävas någon rapport.
10.
Punkterna 1–9 i denna artikel ska inte påverka de gällande informations- och samrådsrättigheter och därtill
relaterade förfaranden som föreskrivs på nationell nivå efter införlivandet av direktiven 2002/14/EG och 2009/38/
EG.”
11. Artikel 125 ska ändras på följande sätt:
a) I punkt 1 ska följande stycke läggas till:
”Om det övertagande bolagets bolagsstämma inte behöver godkänna fusionen i enlighet med artikel 126.3, ska
rapporten emellertid göras tillgänglig minst en månad före dagen för bolagsstämman för det eller de andra
fusionerande bolagen.”
b) Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3.
Den rapport som avses i punkt 1 ska under alla omständigheter inbegripa den sakkunniga personens
utlåtande beträffande huruvida kontantersättningen och aktiernas utbytesförhållande är adekvata. Vid sin
bedömning av kontantersättningen ska den sakkunniga personen beakta marknadspriset, i förekommande fall, för
aktierna i de fusionerande bolagen före tillkännagivandet av förslaget till fusion, eller värdet av bolagen exklusive
effekterna av den föreslagna fusionen såsom det fastställts i enlighet med allmänt accepterade värderingsmetoder.
Rapporten ska åtminstone
a) ange den eller de metoder som använts för att fastställa den föreslagna kontantersättningen,
b) ange den eller de metoder som använts för att fastställa det föreslagna utbytesförhållandet för aktier,
c) fastställa huruvida den eller de metoder som använts är adekvata för bedömningen av kontantersättningen och
aktiernas utbytesförhållande, ange det värde som dessa metoder lett till och yttra sig över den relativa vikt som
metoderna tillmättes när värdet fastställdes och, om olika metoder används i de fusionerande bolagen, även
fastställa huruvida användningen av olika metoder var motiverad, och
d) beskriva eventuella särskilda värderingsproblem som uppkommit.
Den sakkunniga personen ska ha rätt att av de fusionerande bolagen erhålla all information som är nödvändig för
att den sakkunniga personen ska kunna fullgöra sina uppgifter.”
c) I punkt 4 ska följande stycke läggas till:
”Medlemsstaterna får undanta enmansbolag från tillämpningen av denna artikel.”
12. Artikel 126 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1.
Efter att i tillämpliga fall ha tagit del av de rapporter som avses i artiklarna 124 och 125, yttranden från
arbetstagare som lämnats i enlighet med artikel 124 och synpunkter som lämnats i enlighet med artikel 123 ska
bolagsstämman i vart och ett av de fusionerande bolagen besluta, i form av en resolution, huruvida den
gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen ska godkännas och huruvida stiftelseurkunden, och
bolagsordningen om denna finns i ett särskilt instrument, ska anpassas.”
b) Följande punkt ska läggas till:
”4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att det inte är möjligt att invända mot bolagsstämmans godkännande av den
gränsöverskridande fusionen enbart på grunden
a) att det utbytesförhållande för aktierna som avses i artikel 122 b inte är korrekt fastställt,
b) att den kontantersättning som avses i artikel 122 m inte är korrekt fastställd, eller
c) att de uppgifter som lämnats om det utbytesförhållande för aktierna som avses i led a eller den kontanter
sättning som avses i led b inte uppfyllde de rättsliga kraven.”
415
416
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/25
13. Följande artiklar ska införas:
”Artikel 126a
Skydd av aktieägare
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att åtminstone de aktieägare i de fusionerande bolagen som röstade emot
godkännandet av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen har rätt att avyttra sina aktier i
utbyte mot en adekvat kontantersättning på de villkor som anges i punkterna 2–6, under förutsättning att de till följd
av fusionen skulle förvärva aktier i det bolag som uppstår genom fusionen som skulle omfattas av lagstiftningen i en
annan medlemsstat än medlemsstaten för deras respektive fusionerande bolag.
Medlemsstaterna får även föreskriva att andra aktieägare i de fusionerande bolagen ska ha den rätt som avses i första
stycket.
Medlemsstaterna får kräva att en uttrycklig invändning mot den gemensamma planen för den gränsöverskridande
fusionen, aktieägares avsikter att utöva sin rätt att avyttra sina aktier, eller båda, ska dokumenteras på lämpligt sätt,
senast vid den bolagsstämma som avses i artikel 126. Medlemsstaterna får tillåta att registrering av en invändning
mot den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen betraktas som vederbörlig dokumentation av ett
negativt omröstningsresultat.
2.
Medlemsstaterna ska fastställa den tidsfrist inom vilken de aktieägare som avses i punkt 1 måste anmäla till det
berörda fusionerande bolaget att de har beslutat att utöva rätten att avyttra sina aktier. Denna tidsfrist får inte vara
längre än en månad från den bolagsstämma som avses i artikel 126. Medlemsstaterna ska säkerställa att de
fusionerande bolagen anger en elektronisk adress för mottagande av denna anmälan på elektronisk väg.
3.
Medlemsstaterna ska vidare fastställa den tidsfrist inom vilken den kontantersättning som anges i den
gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen ska betalas. Denna tidsfrist får inte löpa ut senare än två
månader efter den dag då den gränsöverskridande fusionen får verkan i enlighet med artikel 129.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att aktieägare som har anmält sitt beslut att utöva rätten att avyttra sina aktier
men anser att den kontantersättning som erbjuds av det berörda fusionerande bolaget inte är korrekt fastställd har rätt
att begära ytterligare kontantersättning vid behöriga myndigheter eller organ som är bemyndigade enligt nationell rätt.
Medlemsstaterna ska fastställa en tidsfrist för begäran om ytterligare kontantersättning.
Medlemsstaterna får föreskriva att det slutliga beslutet att ge ytterligare kontantersättning gäller alla aktieägare i det
berörda fusionerande bolaget som har anmält sitt beslut att utöva rätten att avyttra sina aktier i enlighet med punkt 2.
5.
Medlemsstaterna ska säkerställa att den medlemsstats lagstiftning som ett fusionerande bolag omfattas av
reglerar de rättigheter som avses i punkterna 1–4 och att den medlemsstaten har exklusiv behörighet när det gäller att
lösa eventuella tvister som rör dessa rättigheter.
6.
Medlemsstaterna ska säkerställa att aktieägare i de fusionerande bolagen som inte hade rätt att avyttra sina aktier
eller inte utövade denna rätt men som anser att det utbytesförhållande för aktierna som anges i den gemensamma
planen för den gränsöverskridande fusionen inte är adekvat får invända mot detta förhållande och begära kontanter
sättning. Förfarandet för detta ska inledas vid de behöriga myndigheter eller organ som är bemyndigade enligt den
medlemsstats lagstiftning som det relevanta fusionerande bolaget omfattas av, inom den tidsfrist som fastställs i den
nationella lagstiftningen, och ett sådant förfarande ska inte hindra registreringen av den gränsöverskridande fusionen.
Beslutet ska vara bindande för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen.
Medlemsstaterna får även föreskriva att aktiernas utbytesförhållande enligt det beslutet gäller för sådana aktieägare i det
berörda fusionerande bolaget som inte hade rätt att avyttra sina aktier eller inte utövade denna rätt.
7.
Medlemsstaterna får också föreskriva att det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen kan
tillhandahålla aktier eller annan ersättning i stället för kontantersättning.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/26
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
Artikel 126b
Skydd av borgenärer
1.
Medlemsstaterna ska på ett betryggande sätt skydda rättigheterna för de borgenärer som har fordringar som
uppkommit före offentliggörandet av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen och som inte var
förfallna till betalning vid offentliggörandet.
Medlemsstaterna ska säkerställa att borgenärer som inte är nöjda med de skyddsåtgärder som i enlighet med artikel
122 n erbjuds i den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen får, inom tre månader efter det
offentliggörande av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen som avses i artikel 123, ansöka
hos den behöriga administrativa eller rättsliga myndigheten om betryggande skyddsåtgärder, under förutsättning att
sådana borgenärer på ett trovärdigt sätt kan visa att den gränsöverskridande fusionen medför att deras fordringar
riskerar att inte tillgodoses och att inga betryggande skyddsåtgärder har erhållits från de fusionerande bolagen.
Medlemsstaterna ska säkerställa att skyddsåtgärderna är villkorade av att den gränsöverskridande fusionen får verkan i
enlighet med artikel 129.
2.
Medlemsstaterna får kräva att de fusionerande bolagens förvaltnings- eller ledningsorgan lämnar en förklaring
som korrekt återspeglar bolagens aktuella ekonomiska ställning på ett datum som inte får infalla tidigare än en månad
innan förklaringen offentliggörs. I förklaringen ska förvaltnings- eller ledningsorganet ange att det, på grundval av den
information som är tillgänglig för det på dagen för förklaringen och efter att ha gjort rimliga undersökningar, inte
känner till någon anledning till att det bolag som uppstår genom fusionen inte skulle kunna fullgöra sina skyldigheter
vid den tidpunkt då de ska fullgöras. Förklaringen ska offentliggöras tillsammans med den gemensamma planen för
den gränsöverskridande fusionen i enlighet med artikel 123.
3.
Punkterna 1 och 2 ska inte påverka tillämpningen av lagstiftningen i de fusionerande bolagens medlemsstater
om fullgörande av eller ställande av säkerhet för betalningsskyldigheter eller andra skyldigheter gentemot offentliga
organ.
Artikel 126c
Information till och samråd med arbetstagare
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagarnas rätt till information och samråd respekteras i samband med
den gränsöverskridande fusionen och utövas i enlighet med den rättsliga ram som framgår av direktiv 2002/14/EG,
och direktiv 2001/23/EG i de fall där den gränsöverskridande fusionen betraktas som en överlåtelse av ett företag i
den mening som avses i direktiv 2001/23/EG, och, i tillämpliga fall när det gäller gemenskapsföretag och grupper av
gemenskapsföretag, i enlighet med direktiv 2009/38/EG. Medlemsstaterna får besluta att arbetstagares rätt till
information och samråd ska vara tillämplig med avseende på arbetstagare i andra bolag än de som avses i artikel 3.1 i
direktiv 2002/14/EG.
2.
Trots vad som sägs i artiklarna 123.1 b och 124.7 ska medlemsstaterna säkerställa att arbetstagarnas rätt till
information och samråd respekteras, åtminstone innan beslut fattas om den gemensamma planen för den gränsöver
skridande fusionen eller om den rapport som avses i artikel 124, beroende på vilket som kommer först, på ett sådant
sätt att ett motiverat svar ges till arbetstagarna före den bolagsstämma som avses i artikel 126.
3.
Utan att det påverkar tillämpningen av gällande bestämmelser eller praxis som är gynnsammare för
arbetstagarna ska medlemsstaterna besluta om formerna för utövandet av rätten till information och samråd i enlighet
med artikel 4 i direktiv 2002/14/EG.”
14. Artikel 127 ska ersättas med följande:
”Artikel 127
Fusionsintyg
1.
Medlemsstaterna ska utse en domstol, notarius publicus eller en eller flera andra myndigheter som ska vara
behöriga att kontrollera huruvida gränsöverskridande fusioner är lagenliga med avseende på de delar av förfarandet
som regleras av den medlemsstats lagstiftning som det fusionerande bolaget omfattas av och att utfärda ett
fusionsintyg som anger att alla relevanta villkor är uppfyllda och att alla förfaranden och formaliteter i medlemsstaten
för det fusionerande bolaget har fullgjorts (nedan kallad den behöriga myndigheten).
417
418
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/27
Ett sådant fullgörande av förfaranden och formaliteter kan bestå av fullgörande av eller ställande av säkerhet för
betalningsskyldighet eller andra skyldigheter gentemot offentliga organ, eller uppfyllande av särskilda sektorsspecifika
krav, inbegripet ställande av säkerhet för skyldigheter som uppstår till följd av pågående förfaranden.
2.
Medlemsstaterna ska säkerställa att det fusionerande bolagets ansökan om att erhålla ett fusionsintyg åtföljs av
a) den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen,
b) den rapport med eventuellt bifogat yttrande som avses i artikel 124 och den rapport som avses i artikel 125, om de
är tillgängliga,
c) eventuella synpunkter som lämnats i enlighet med artikel 123.1, och
d) uppgifter om bolagsstämmans godkännande enligt artikel 126.
3.
Medlemsstaterna får kräva att det fusionerande bolagets ansökan om att erhålla ett fusionsintyg åtföljs av
ytterligare uppgifter, särskilt följande:
a) Antalet arbetstagare vid tidpunkten för upprättandet av den gemensamma planen för den gränsöverskridande
fusionen.
b) Förekomsten av dotterbolag och deras respektive geografiska belägenhet.
c) Uppgifter om det fusionerande bolagets fullgörande av skyldigheter gentemot offentliga organ.
Vid tillämpning av denna punkt får de behöriga myndigheterna begära sådana uppgifter från andra berörda
myndigheter, om de inte tillhandahållits av det fusionerande bolaget.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att den ansökan som avses i punkterna 2 och 3, inklusive inlämningen av alla
uppgifter och handlingar, kan göras helt och hållet online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid den
behöriga myndigheten, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.
5.
När det gäller efterlevnaden av bestämmelserna om arbetstagarnas medverkan enligt artikel 133 ska den
behöriga myndigheten i medlemsstaten för det fusionerande bolaget kontrollera att den gemensamma planen för den
gränsöverskridande fusionen innefattar information om de förfaranden genom vilka de relevanta bestämmelserna
fastställs och om eventuella alternativ när det gäller sådana bestämmelser.
6.
Som en del av den kontroll som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten undersöka följande:
a) Alla handlingar och uppgifter som lämnats till den behöriga myndigheten i enlighet med punkterna 2 och 3.
b) I relevanta fall, upplysningar från de fusionerande bolagen om att det förfarande som avses i artikel 133.3 och
133.4 har inletts.
7.
Medlemsstaterna ska säkerställa att den kontroll som avses i punkt 1 utförs inom tre månader från dagen för
mottagandet av handlingarna och uppgifterna om det fusionerande bolagets bolagsstämmas godkännande av den
gränsöverskridande fusionen. Kontrollen ska ha ett av följande resultat:
a) Om det fastställs att den gränsöverskridande fusionen uppfyller alla relevanta villkor och att alla nödvändiga
förfaranden och formaliteter har fullgjorts ska den behöriga myndigheten utfärda ett fusionsintyg.
b) Om det fastställs att den gränsöverskridande fusionen inte uppfyller alla relevanta villkor eller att inte alla
nödvändiga förfaranden och formaliteter har fullgjorts, ska den behöriga myndigheten inte utfärda fusionsintyget
och den ska underrätta bolaget om skälen för sitt beslut; i så fall får den behöriga myndigheten ge bolaget
möjlighet att uppfylla de relevanta villkoren eller att fullgöra förfarandena eller formaliteterna inom en rimlig
tidsperiod.
8.
Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten inte utfärdar ett fusionsintyg om det i enlighet
med nationell lagstiftning fastställs att en gränsöverskridande fusion genomförs för otillbörliga eller bedrägliga
ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för
kriminella ändamål.
9.
Om den behöriga myndigheten i samband med den kontroll som avses i punkt 1 har särskild misstanke om att
den gränsöverskridande fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten
eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för kriminella ändamål, ska den beakta
relevanta sakförhållanden och omständigheter, till exempel – i relevanta fall och inte beaktade separat – vägledande
faktorer som den behöriga myndigheten har fått kännedom om under den kontroll som avses i punkt 1, inbegripet
genom samråd med berörda myndigheter. Bedömningen enligt den här punkten ska genomföras från fall till fall
genom ett förfarande som regleras i nationell lagstiftning.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/28
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
10.
Om det för bedömningen enligt punkterna 8 och 9 är nödvändigt att beakta ytterligare uppgifter eller göra
ytterligare utredningar, får den period på tre månader som föreskrivs i punkt 7 förlängas med ytterligare högst tre
månader.
11.
Om det på grund av det gränsöverskridande förfarandets komplexitet inte är möjligt att genomföra
bedömningen inom de tidsfrister som anges i punkterna 7 och 10, ska medlemsstaterna säkerställa att den sökande
underrättas om skälen till dröjsmålet innan de tidsfristerna löper ut.
12.
Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten får samråda med andra relevanta myndigheter
som är behöriga på de olika områden som berörs av den gränsöverskridande fusionen, inbegripet myndigheter i
medlemsstaten för det bolag som uppstår genom fusionen, och från dessa myndigheter och från det fusionerande
bolaget erhålla de uppgifter och handlingar som behövs för att kontrollera den gränsöverskridande fusionens
lagenlighet inom ramen för de förfaranden som fastställs i nationell rätt. För bedömningen får den behöriga
myndigheten anlita en oberoende sakkunnig.”
15. Följande artikel ska införas:
”Artikel 127a
Överföring av fusionsintyget
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att fusionsintyget delas med de myndigheter som avses i artikel 128.1 genom
systemet för sammankoppling av register.
Medlemsstaterna ska också säkerställa att fusionsintyget finns tillgängligt genom systemet för sammankoppling av
register.
2.
Tillgången till fusionsintyget ska vara kostnadsfri för de myndigheter som avses i artikel 128.1 och för registren.”
16. Artikel 128 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2.
Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska varje fusionerande bolag till den myndighet som avses i
punkt 1 i denna artikel överlämna den gemensamma plan för den gränsöverskridande fusionen som godkänts av
den bolagsstämma som avses i artikel 126 eller, om bolagsstämmans godkännande inte krävs i enlighet med
artikel 132.3, den gemensamma plan för den gränsöverskridande fusionen som godkänts av vart och ett av de
fusionerande bolagen i enlighet med nationell rätt.”
b) Följande punkter ska läggas till:
”3.
Varje medlemsstat ska säkerställa att varje ansökan enligt punkt 1 från något av de fusionerande bolagen,
inklusive inlämnande av uppgifter och handlingar, kan göras helt och hållet online utan att de sökande behöver
inställa sig personligen vid den myndighet som avses i punkt 1, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i
avdelning I kapitel III.
4.
Den myndighet som avses i punkt 1 ska godkänna den gränsöverskridande fusionen så snart den har fastställt
att alla relevanta villkor är uppfyllda.
5.
Fusionsintyget ska godtas av den myndighet som avses i punkt 1 som ett intyg som slutgiltigt styrker att alla
tillämpliga förfaranden och formaliteter inför en fusion har fullgjorts i respektive medlemsstat, utan vilket den
gränsöverskridande fusionen inte kan godkännas.”
17. Artikel 130 ska ersättas med följande:
”Artikel 130
Registrering
1.
Lagstiftningen i medlemsstaterna för de fusionerande bolagen och för det bolag som uppstår genom fusionen ska
med avseende på respektive territorium fastställa arrangemangen, i enlighet med artikel 16, för att offentliggöra
fullgörandet av den gränsöverskridande fusionen i deras register.
2.
Medlemsstaterna ska säkerställa att åtminstone följande uppgifter förs in i deras register:
a) I registret i medlemsstaten för det bolag som uppstår genom fusionen: att registreringen av det bolag som uppstår
genom fusionen är följden av en gränsöverskridande fusion.
419
420
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/29
b) I registret i medlemsstaten för det bolag som uppstår genom fusionen: datum för registrering av det bolag som
uppstår genom fusionen.
c) I registret i medlemsstaten för vart och ett av de fusionerande bolagen: att avregistreringen eller avförandet av det
fusionerande bolaget från registret är en följd av en gränsöverskridande fusion.
d) I registret i medlemsstaten för vart och ett av de fusionerande bolagen: det datum då det fusionerande bolaget
avregistreras eller avförs från registret.
e) I registren i medlemsstaterna för vart och ett av de fusionerande bolagen respektive i medlemsstaten för det bolag
som uppstår genom fusionen: registreringsnummer, namn och rättslig form för vart och ett av de fusionerande
bolagen respektive för det bolag som uppstår genom fusionen.
Registren ska offentliggöra de uppgifter som avses i första stycket, och göra dem tillgängliga, genom systemet för
sammankoppling av register.
3.
Medlemsstaterna ska säkerställa att registret i medlemsstaten för det bolag som uppstår genom den gränsöver
skridande fusionen, genom systemet för sammankoppling av register, underrättar registret i medlemsstaten för vart
och ett av de fusionerande bolagen om att den gränsöverskridande fusionen har fått verkan. Medlemsstaterna ska
också säkerställa att det fusionerande bolaget avregistreras eller avförs från registret omedelbart vid mottagandet av
den underrättelsen.”
18. Artikel 131 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1.
När en gränsöverskridande fusion genomförs enligt artikel 119.2 a, c och d ska följande rättsverkningar
inträda från och med den tidpunkt som avses i artikel 129:
a) Det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder, inklusive samtliga avtal, krediter, rättigheter och
skyldigheter, ska överföras till det övertagande bolaget.
b) Aktieägarna i det överlåtande bolaget ska bli aktieägare i det övertagande bolaget, såvida de inte har avyttrat sina
aktier enligt artikel 126a.1.
c) Det överlåtande bolaget ska upphöra att existera.”
b) I punkt 2 ska leden a och b ersättas med följande:
”a) De fusionerande bolagens samtliga tillgångar och skulder, inklusive samtliga avtal, krediter, rättigheter och
skyldigheter, ska överföras till det nya bolaget.
b) Aktieägarna i de fusionerande bolagen ska bli aktieägare i det nybildade bolaget, såvida de inte har avyttrat sina
aktier enligt artikel 126a.1.”
19. Artikel 132 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1.
I de fall en gränsöverskridande fusion genom förvärv genomförs av antingen ett bolag som innehar samtliga
aktier och andra värdepapper som ger rösträtt vid bolagsstämmor i det eller de överlåtande bolagen eller av en
person som direkt eller indirekt innehar samtliga aktier i det övertagande bolaget och i det eller de överlåtande
bolagen, och det övertagande bolaget inte tilldelar några aktier inom ramen för fusionen,
— ska artiklarna 122 b, c, e och m, 125 och 131.1 b inte tillämpas,
— ska artiklarna 124 och 126.1 inte tillämpas på det eller de överlåtande bolagen.”
b) Följande punkt ska läggas till:
”3.
I de fall lagstiftningen i medlemsstaterna för samtliga fusionerande bolag föreskriver ett undantag från
bolagsstämmans godkännande i enlighet med artikel 126.3 och punkt 1 i den här artikeln ska den gemensamma
planen för den gränsöverskridande fusionen eller de uppgifter som avses i artikel 123.1–123.3, och de rapporter
som avses i artiklarna 124 och 125, göras tillgängliga minst en månad innan bolaget fattar beslut om fusionen i
enlighet med nationell rätt.”
20. Artikel 133 ska ändras på följande sätt:
a) I punkt 2 ska inledningen ersättas med följande:
”2.
Eventuella gällande bestämmelser om arbetstagarnas medverkan i den medlemsstat där det bolag som
uppstår genom den gränsöverskridande fusionen har sitt säte ska emellertid inte tillämpas om minst ett av de
fusionerande bolagen under de sex månader som föregår offentliggörandet av den gemensamma planen för den
gränsöverskridande fusionen har ett genomsnittligt antal arbetstagare motsvarande fyra femtedelar av den
tillämpliga tröskelnivå som fastställts i lagstiftningen i den medlemsstat vars jurisdiktion omfattar det fusionerande
bolaget och som utlöser arbetstagarnas medverkan i den mening som avses i artikel 2 k i direktiv 2001/86/EG, eller
om det i den nationella lagstiftning som är tillämplig på det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande
fusionen”.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/30
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
b) I punkt 4 ska led a ersättas med följande:
”a) ska de ge de relevanta organen i de fusionerande bolagen, i de fall åtminstone ett av de fusionerande bolagen
omfattas av ett system för arbetstagares medverkan i den mening som avses i artikel 2 k i direktiv 2001/86/
EG, rätt att utan föregående förhandlingar välja att direkt omfattas av de referensbestämmelser för medverkan
som avses i del 3 led b i bilagan till det direktivet, enligt lagstiftningen i den medlemsstat där det bolag som
uppstår genom den gränsöverskridande fusionen ska ha sitt säte och iaktta dessa bestämmelser från och med
dagen för registreringen,”.
c) Punkt 7 ska ersättas med följande:
”7.
Om det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen omfattas av ett system för arbetstagares
medverkan ska det bolaget vara skyldigt att vidta åtgärder för att säkerställa att arbetstagarnas rätt till medverkan
skyddas vid eventuella därpå följande ombildningar, fusioner eller delningar, gränsöverskridande eller inhemska,
under en period på fyra år efter det att den gränsöverskridande fusionen fått verkan, genom att i tillämpliga delar
tillämpa de bestämmelser som anges i punkterna 1–6.”
d) Följande punkt ska läggas till:
”8.
Ett bolag ska meddela sina arbetstagare eller deras representanter om det väljer att tillämpa de referensbe
stämmelser för medverkan som avses i punkt 3 h eller om det inleder förhandlingar inom det särskilda
förhandlingsorganet. I det senare fallet ska bolaget utan onödigt dröjsmål meddela sina arbetstagare eller deras
representanter resultatet av dessa förhandlingar.”
21. Följande artikel ska införas:
”Artikel 133a
Oberoende sakkunniga
1.
Medlemsstaterna ska fastställa regler om åtminstone civilrättsligt ansvar för den oberoende sakkunniga person
som ansvarar för att utarbeta den rapport som avses i artikel 125.
2.
Medlemsstaterna ska ha regler som säkerställer att
a) den sakkunniga personen, eller den juridiska person på vars vägnar den sakkunniga personen är verksam, är
oberoende av och inte har någon intressekonflikt i förhållande till det bolag som ansöker om ett fusionsintyg, och
b) den sakkunniga personens utlåtande är opartiskt och objektivt och ges i syfte att bistå den behöriga myndigheten, i
enlighet med kraven på oberoende och opartiskhet enligt den lagstiftning och de tillämpliga yrkesnormer som den
sakkunniga personen omfattas av.”
22. I artikel 134 ska följande stycke läggas till:
”Första stycket påverkar inte medlemsstaternas befogenheter, bland annat – i fråga om straffrätt, förebyggande och
bekämpning av finansiering av terrorism, sociallagstiftning, beskattning och brottsbekämpning – att påföra åtgärder
och sanktioner enligt nationell rätt efter den dag då den gränsöverskridande fusionen fick verkan.”
23. I avdelning II ska följande kapitel läggas till:
”KAPITEL IV
Gränsöverskridande delningar av bolag med begränsat ansvar
Artikel 160a
Tillämpningsområde
1.
Detta kapitel ska tillämpas på gränsöverskridande delningar av bolag med begränsat ansvar som har bildats i
enlighet med en medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet
inom unionen, under förutsättning att minst två av de bolag med begränsat ansvar som deltar i delningen omfattas av
lagstiftningen i olika medlemsstater (nedan kallade gränsöverskridande delningar).
2.
Trots det som sägs i artikel 160b.4 ska detta kapitel också tillämpas på gränsöverskridande delningar om
åtminstone en av de berörda medlemsstaternas nationella lagstiftning tillåter att den kontanta betalning som avses i
artikel 160b.4 a och b överstiger 10 % av det nominella värdet eller, i avsaknad av ett sådant nominellt värde, 10 % av
det bokförda parivärdet av värdepapper eller aktier som representerar kapitalet i de mottagande bolagen.
421
422
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/31
3.
Detta kapitel ska inte tillämpas på gränsöverskridande delningar som omfattar ett bolag vars syfte är kollektiva
investeringar av kapital som erhålls av allmänheten, som bedriver verksamhet på grundval av principen om
riskspridning och vars andelar, på innehavarnas begäran, återköps eller inlöses, direkt eller indirekt, ur det bolagets
tillgångar. Åtgärder som vidtas av ett sådant bolag för att säkerställa att börsvärdet på dess andelar inte skiljer sig
avsevärt från värdet på dess nettotillgångar ska anses motsvara sådant återköp eller sådan inlösen.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att detta kapitel inte tillämpas på bolag under någon av följande omständigheter:
a) Bolaget är i likvidation och har börjat fördela tillgångarna till sina aktieägare.
b) Bolaget är föremål för resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmekanismer som framgår av
avdelning IV i direktiv 2014/59/EU.
5.
Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa detta kapitel på bolag som är
a) föremål för insolvensförfaranden eller föremål för ramverk för förebyggande rekonstruktion,
b) föremål för andra likvidationsförfaranden än de som avses i punkt 4 a, eller
c) föremål för krisförebyggande åtgärder enligt definitionen i artikel 2.1.101 i direktiv 2014/59/EU.
Artikel 160b
Definitioner
I detta kapitel avses med
1. bolag: ett bolag med begränsat ansvar av en typ som förtecknas i bilaga II,
2. bolag som delas: ett bolag som, i processen för en gränsöverskridande delning, överför samtliga tillgångar och
skulder till två eller flera andra bolag vid en fullständig delning, eller som överför en del av sina tillgångar och
skulder till ett eller flera andra bolag vid en partiell delning eller delning genom separation,
3. mottagande bolag: ett bolag som bildats i samband med en gränsöverskridande delning,
4. delning: ett förfarande genom vilket
a) ett bolag som delas, vid upplösning utan likvidation, överför samtliga sina tillgångar och skulder till två eller fler
mottagande bolag mot vederlag, till aktieägarna i det bolag som delas, i form av värdepapper eller aktier i de
mottagande bolagen och, i tillämpliga fall, en kontantersättning på högst 10 % av det nominella värdet eller, i
avsaknad av nominellt värde, en kontantersättning på högst 10 % av dessa värdepappers eller aktiers bokförda
parivärde (nedan kallad fullständig delning),
b) ett bolag som delas överför en del av sina tillgångar och skulder till ett eller flera mottagande bolag mot
vederlag, till aktieägarna i det bolag som delas, i form av värdepapper eller aktier i de mottagande bolagen, i det
bolag som delas eller i både de mottagande bolagen och det bolag som delas och, i tillämpliga fall, en kontanter
sättning på högst 10 % av det nominella värdet eller, i avsaknad av nominellt värde, en kontantersättning på
högst 10 % av dessa värdepappers eller aktiers bokförda parivärde (nedan kallad partiell delning), eller
c) ett bolag som delas överför en del av sina tillgångar och skulder till ett eller flera mottagande bolag mot
vederlag, till det bolag som delas, i form av värdepapper eller aktier i de mottagande bolagen (nedan kallad
delning genom separation).
Artikel 160c
Förfaranden och formaliteter
I överensstämmelse med unionsrätten ska lagstiftningen i medlemsstaten för det bolag som delas reglera de delar av
förfarandena och formaliteterna som ska fullgöras i samband med den gränsöverskridande delningen för att erhålla
delningsintyget, medan lagstiftningen i medlemsstaterna för de mottagande bolagen ska reglera de delar av
förfarandena och formaliteterna som ska fullgöras efter det att delningsintyget erhållits.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/32
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
Artikel 160d
Plan för gränsöverskridande delningar
Förvaltnings- eller ledningsorganet i det bolag som delas ska utarbeta en plan för den gränsöverskridande delningen.
Planen för den gränsöverskridande delningen ska åtminstone innehålla uppgifter om
a) rättslig form, namn och säte för det bolag som delas samt den rättsliga form, det namn och det säte som föreslagits
för det eller de nya bolag som uppstår genom den gränsöverskridande delningen,
b) utbytesförhållandet för värdepapper eller aktier som representerar bolagens kapital och, i tillämpliga fall,
kontantersättningens belopp,
c) villkoren för tilldelning av värdepapper eller aktier som representerar kapitalet i de mottagande bolagen eller i det
bolag som delas,
d) den föreslagna vägledande tidsplanen för den gränsöverskridande delningen,
e) den gränsöverskridande delningens sannolika följder för sysselsättningen,
f) den dag från vilken innehavet av värdepapper eller aktier som representerar bolagens kapital ger rätt till del i
vinsten och eventuella särskilda villkor rörande denna rätt,
g) det eller de datum från vilket eller vilka transaktioner i det bolag som delas i bokföringshänseende ska anses som
transaktioner i de mottagande bolagen,
h) eventuella särskilda förmåner som beviljas ledamöter i förvaltnings-, lednings-, tillsyns- eller kontrollorganen i det
bolag som delas,
i) de rättigheter som de mottagande bolagen tilldelar aktieägare i det bolag som delas med speciella rättigheter eller
innehavare av andra värdepapper än aktier som representerar kapitalet i det bolag som delas, eller de åtgärder
som föreslås avseende detta,
j) de mottagande bolagens stiftelseurkunder, i relevanta fall, och bolagsordningen om denna finns i ett särskilt
instrument, och, vid en partiell delning eller en delning genom separation, eventuella ändringar av
stiftelseurkunden för det bolag som delas,
k) i lämpliga fall, information om de förfaranden genom vilka överenskommelser om arbetstagares inflytande över
besluten om deras rätt till medverkan i de mottagande bolagen fastställs i enlighet med artikel 160l,
l) en noggrann beskrivning av tillgångar och skulder i det bolag som delas och en förklaring om hur dessa tillgångar
och skulder ska fördelas mellan de mottagande bolagen, eller behållas av det bolag som delas vid en partiell
delning eller en delning genom separation, inbegripet bestämmelser om behandlingen av de tillgångar eller
skulder som inte är uttryckligen fördelade i planen för den gränsöverskridande delningen, exempelvis tillgångar
eller skulder som är okända på den dag då planen för den gränsöverskridande delningen utarbetas,
m) uppgifter om värderingen av de tillgångar och skulder som ska fördelas på respektive bolag som deltar i den
gränsöverskridande delningen,
n) dagen för den redovisning för det bolag som delas som används för att fastställa villkoren för den gränsöver
skridande delningen,
o) i lämpliga fall, tilldelningen till aktieägarna i det bolag som delas av aktier och värdepapper i de mottagande
bolagen, i det bolag som delas eller i båda, och det kriterium som ligger till grund för en sådan tilldelning,
p) närmare uppgifter om erbjudandet om kontantersättning till aktieägare i enlighet med artikel 160i,
q) skyddsåtgärder som erbjuds borgenärer, såsom garantier eller utfästelser.
Artikel 160e
Förvaltnings- eller ledningsorganets rapport till aktieägare och arbetstagare
1.
Förvaltnings- eller ledningsorganet i det bolag som delas ska utarbeta en rapport till aktieägare och arbetstagare
som dels beskriver och ger underlag till de rättsliga och ekonomiska aspekterna av den gränsöverskridande delningen,
dels beskriver den gränsöverskridande delningens konsekvenser för arbetstagarna.
423
424
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/33
Den ska särskilt beskriva den gränsöverskridande delningens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet.
2.
Rapporten ska också innehålla ett avsnitt för aktieägare och ett avsnitt för arbetstagare.
Bolaget får besluta att antingen utarbeta en rapport som innehåller de två avsnitten eller utarbeta separata rapporter för
aktieägare respektive arbetstagare som innehåller det relevanta avsnittet.
3.
Avsnittet för aktieägarna i rapporten ska särskilt beskriva följande:
a) Kontantersättningen och den metod som använts för att fastställa kontantersättningen.
b) I tillämpliga fall, aktiernas utbytesförhållande och den eller de metoder som använts för att komma fram till
aktiernas utbytesförhållande.
c) Den gränsöverskridande delningens konsekvenser för aktieägare.
d) De rättigheter och metoder för gottgörelse som är tillgängliga för aktieägare i enlighet med artikel 160i.
4.
Avsnittet för aktieägare i rapporten ska inte krävas när samtliga aktieägare i bolaget har gått med på att detta krav
kan frångås. Medlemsstaterna får undanta enmansbolag från bestämmelserna i denna artikel.
5.
Avsnittet för arbetstagare i rapporten ska särskilt beskriva följande:
a) Den gränsöverskridande delningens konsekvenser för anställningsförhållanden och i tillämpliga fall eventuella
åtgärder för att skydda dessa förhållanden.
b) Väsentliga ändringar av de gällande anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet.
c) Hur de faktorer som anges i leden a och b även påverkar eventuella dotterbolag till bolaget.
6.
Rapporten eller rapporterna ska, tillsammans med den gemensamma planen för den gränsöverskridande
delningen i förekommande fall, åtminstone göras tillgängliga elektroniskt för aktieägarna och arbetstagarrepresen
tanterna i det bolag som delas eller, om sådana representanter inte finns, för arbetstagarna själva, minst sex veckor
före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 160h.
7.
Om förvaltnings- eller ledningsorganet i det bolag som delas i god tid erhåller ett yttrande om den information
som avses i punkterna 1 och 5 från arbetstagarrepresentanterna eller, om sådana representanter inte finns, från
arbetstagarna själva, i enlighet med nationell rätt, ska aktieägarna informeras om detta och yttrandet bifogas rapporten.
8.
Avsnittet för arbetstagare i rapporten ska inte krävas när ett bolag som delas och dess eventuella dotterbolag inte
har några arbetstagare utöver dem som ingår i förvaltnings- eller ledningsorganet.
9.
Om kravet på det avsnitt för aktieägare i rapporten som avses i punkt 3 frångås i enlighet med punkt 4 och det
avsnitt för arbetstagare som avses i punkt 5 inte krävs enligt punkt 8, ska det inte krävas någon rapport.
10.
Punkterna 1–9 i denna artikel ska inte påverka gällande informations- och samrådsrättigheter och därtill
relaterade förfaranden som föreskrivs på nationell nivå efter införlivandet av direktiven 2002/14/EG och 2009/38/EG.
Artikel 160f
Rapport av oberoende sakkunnig
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att en oberoende sakkunnig granskar planen för den gränsöverskridande
delningen och utarbetar en rapport för aktieägare. Rapporten ska göras tillgänglig för aktieägarna minst en månad
före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 160h. Beroende på medlemsstatens lagstiftning får den
sakkunniga personen vara en fysisk eller en juridisk person.
2.
Den rapport som avses i punkt 1 ska under alla omständigheter inbegripa den sakkunniga personens utlåtande
beträffande huruvida kontantersättningen och aktiernas utbytesförhållande är adekvata. Vid sin bedömning av
kontantersättningen ska den sakkunniga personen beakta marknadspriset, i förekommande fall, för aktierna i det
bolag som delas före tillkännagivandet av förslaget till delning, eller värdet av bolaget exklusive effekterna av den
föreslagna delningen, såsom det fastställts i enlighet med allmänt vedertagna värderingsmetoder. Rapporten ska
åtminstone
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/34
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
a) ange den eller de metoder som använts för att fastställa den föreslagna kontantersättningen,
b) ange den eller de metoder som använts för att fastställa det föreslagna utbytesförhållandet för aktier,
c) fastställa huruvida den eller de metoderna är adekvata för bedömningen av kontantersättningen och aktiernas
utbytesförhållande, ange det värde som dessa metoder lett till och yttra sig över den relativa vikt som metoderna
tillmättes när värdet fastställdes, och
d) beskriva eventuella särskilda värderingsproblem som uppkommit.
Den sakkunniga personen ska ha rätt att av det bolag som delas erhålla all information som är nödvändig för att den
sakkunniga personen ska kunna fullgöra sina uppgifter.
3.
Det ska inte krävas att planen för den gränsöverskridande delningen granskas av en oberoende sakkunnig och
det ska inte heller krävas någon rapport av en oberoende sakkunnig om alla aktieägare i det bolag som delas har
kommit överens om detta.
Medlemsstaterna får undanta enmansbolag från tillämpningen av denna artikel.
Artikel 160g
Offentliggörande
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att följande handlingar offentliggörs av bolaget och görs tillgängliga för
allmänheten i registret i medlemsstaten för det bolag som delas minst en månad före dagen för den bolagsstämma
som avses i artikel 160h.
a) Planen för den gränsöverskridande delningen.
b) Ett meddelande där det delade bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarrepresentanter eller, om sådana
representanter inte finns, arbetstagarna själva, informeras om att de senast fem arbetsdagar före dagen för
bolagsstämman får lämna synpunkter till bolaget på planen för den gränsöverskridande delningen.
Medlemsstaterna får kräva att rapporten av den oberoende sakkunniga personen offentliggörs, och görs tillgänglig för
allmänheten, i registret.
Medlemsstaterna ska säkerställa att bolaget kan utesluta konfidentiell information vid offentliggörandet av rapporten
av den oberoende sakkunniga personen.
De handlingar som offentliggörs enlighet med denna punkt ska också vara tillgängliga genom systemet för
sammankoppling av register.
2.
Medlemsstaterna får undanta ett bolag som delas från det krav på offentliggörande som avses i punkt 1 i den här
artikeln om bolaget – under en oavbruten period som inleds minst en månad före den dag som fastställts för den
bolagsstämma som avses i artikel 160h och som avslutas tidigast när bolagsstämman avslutas – gör de handlingar
som avses i punkt 1 i den här artikeln kostnadsfritt tillgängliga för allmänheten på sin webbplats.
Medlemsstaterna får dock inte underkasta detta undantag andra krav eller begränsningar än sådana som är nödvändiga
för att säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet, och som är proportionella för att uppnå dessa mål.
3.
Om det bolag som delas gör planen för den gränsöverskridande delningen tillgänglig i enlighet med punkt 2 i
denna artikel, ska det minst en månad före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 160h lämna följande
uppgifter till registret:
a) Rättslig form för, namn på och säte för det bolag som delas och rättslig form, namn och säte som föreslagits för det
eller de nybildade bolag som uppstår genom den gränsöverskridande delningen.
b) Det register till vilket de handlingar som avses i artikel 14 getts in avseende det bolag som delas och dess
registreringsnummer i det registret.
c) En uppgift om de arrangemang som inrättats för att borgenärer, arbetstagare och aktieägare ska kunna utöva sina
rättigheter.
d) Närmare uppgifter om webbplatsen där planen för den gränsöverskridande delningen, det meddelande som avses i
punkt 1, rapporten av den oberoende sakkunniga personen och fullständiga uppgifter om de arrangemang som
avses i led c i den här punkten kan erhållas kostnadsfritt online.
425
426
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/35
De uppgifter som avses i första stycket a–d ska göras tillgängliga för allmänheten i registret.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de krav som avses i punkterna 1 och 3 kan uppfyllas helt och hållet online
utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid någon behörig myndighet i den berörda medlemsstaten, i
enlighet med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.
5.
Utöver det offentliggörande som avses i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel får medlemsstaterna kräva att
planen för den gränsöverskridande delningen eller de uppgifter som avses i punkt 3 i denna artikel offentliggörs i
deras officiella kungörelseorgan eller via en central elektronisk plattform i enlighet med artikel 16.3. I det fallet ska
medlemsstaterna säkerställa att registret skickar de relevanta uppgifterna till det officiella kungörelseorganet eller till
den centrala elektroniska plattformen.
6.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de handlingar som avses i punkt 1 eller de uppgifter som avses i punkt 3 är
kostnadsfritt tillgängliga för allmänheten genom systemet för sammankoppling av register.
Medlemsstaterna ska också säkerställa att eventuella avgifter som registren debiterar bolaget för det offentliggörande
som avses i punkterna 1 och 3 och, i tillämpliga fall, för det offentliggörande som avses i punkt 5 inte överstiger vad
som krävs för att täcka kostnaden för att tillhandahålla sådana tjänster.
Artikel 160h
Bolagsstämmans godkännande
1.
Efter att i tillämpliga fall ha tagit del av de rapporter som avses i artiklarna 160e och 160f, yttranden från
arbetstagare som lämnats i enlighet med artikel 160e och synpunkter som lämnats i enlighet med artikel 160g ska
bolagsstämman i det bolag som delas besluta, i form av en resolution, huruvida planen för den gränsöverskridande
delningen ska godkännas och huruvida stiftelseurkunden, och bolagsordningen om denna finns i ett särskilt
instrument, ska anpassas.
2.
Bolagsstämman i det bolag som delas får förbehålla sig rätten att ställa som villkor för den gränsöverskridande
delningens genomförande att den uttryckligen bekräftar de närmare bestämmelser som avses i artikel 160l.
3.
Medlemsstaterna ska säkerställa att det för godkännande av planen för den gränsöverskridande delningen och av
eventuella ändringar av den planen krävs en majoritet på minst två tredjedelar men högst 90 % av de röster som är
förenade med de företrädda aktierna eller det företrädda tecknade kapitalet på bolagsstämman. Under alla
omständigheter får majoritetströskeln inte vara högre än vad som föreskrivs i nationell rätt för godkännande av
gränsöverskridande fusioner.
4.
Om en klausul i planen för den gränsöverskridande delningen eller en ändring av stiftelseurkunden för det bolag
som delas leder till en ökning av en aktieägares ekonomiska förpliktelser gentemot bolaget eller tredje part, får
medlemsstaterna under sådana särskilda omständigheter kräva att en sådan klausul eller ändringen av
stiftelseurkunden för det bolag som delas ska godkännas av den berörda aktieägaren, förutsatt att en sådan aktieägare
inte kan utöva de rättigheter som fastställs i artikel 160i.
5.
Medlemsstaterna ska säkerställa att det inte är möjligt att invända mot bolagsstämmans godkännande av den
gränsöverskridande delningen enbart på grunden
a) att det utbytesförhållande för aktierna som avses i artikel 160d b inte är korrekt fastställt,
b) att den kontantersättning som avses i artikel 160d p inte är korrekt fastställd, eller
c) att de uppgifter som lämnats om det utbytesförhållande för aktierna som avses i led a eller den kontantersättning
som avses i led b inte uppfyllde de rättsliga kraven.
Artikel 160i
Skydd av aktieägare
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att åtminstone de aktieägare i ett bolag som delas som röstade emot
godkännandet av planen för den gränsöverskridande delningen har rätt att avyttra sina aktier i utbyte mot en adekvat
kontantersättning på de villkor som anges i punkterna 2–6, under förutsättning att de till följd av den gränsöver
skridande delningen skulle förvärva aktier i de mottagande bolagen som skulle omfattas av lagstiftningen i annan
medlemsstat än medlemsstaten för det bolag som delas.
Medlemsstaterna får även föreskriva att andra aktieägare i det bolag som delas ska ha den rätt som avses i första stycket.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/36
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
Medlemsstaterna får kräva att en uttrycklig invändning mot planen för den gränsöverskridande delningen, aktieägares
avsikt att utöva sin rätt att avyttra sina aktier, eller båda, ska dokumenteras på lämpligt sätt, senast vid den
bolagsstämma som avses i artikel 160h. Medlemsstaterna får tillåta att registrering av en invändning mot planen för
den gränsöverskridande delningen betraktas som vederbörlig dokumentation av ett negativt omröstningsresultat.
2.
Medlemsstaterna ska fastställa den tidsfrist inom vilken de aktieägare som avses i punkt 1 måste anmäla till det
bolag som delas att de har beslutat att utöva rätten att avyttra sina aktier. Denna tidsfrist får inte vara längre än en
månad från den bolagsstämma som avses i artikel 160h. Medlemsstaterna ska säkerställa att det bolag som delas
anger en elektronisk adress för mottagande av denna anmälan på elektronisk väg.
3.
Medlemsstaterna ska vidare fastställa den tidsfrist inom vilken den kontantersättning som anges i planen för den
gränsöverskridande delningen ska betalas. Denna tidsfrist får inte löpa ut senare än två månader efter den dag då den
gränsöverskridande delningen får verkan i enlighet med artikel 160q.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att aktieägare som har anmält sitt beslut att utöva rätten att avyttra sina aktier
men som anser att den kontantersättning som erbjuds av det bolag som delas inte är korrekt fastställt har rätt att
begära ytterligare kontantersättning vid behöriga myndigheter eller organ som är bemyndigade enligt nationell rätt.
Medlemsstaterna ska fastställa en tidsfrist för begäran om ytterligare kontantersättning.
Medlemsstaterna får föreskriva att det slutliga beslutet att ge ytterligare kontantersättning gäller alla de aktieägare i det
bolag som delas som har anmält sitt beslut att utöva rätten att avyttra sina aktier i enlighet med punkt 2.
5.
Medlemsstaterna ska säkerställa att den medlemsstats lagstiftning som ett bolag som delas omfattas av reglerar
de rättigheter som avses i punkterna 1–4 och att den medlemsstaten har exklusiv behörighet när det gäller att lösa
eventuella tvister som rör dessa rättigheter.
6.
Medlemsstaterna ska säkerställa att aktieägare i det bolag som delas som inte hade rätt att avyttra sina aktier eller
inte utövade denna rätt men som anser att det utbytesförhållande för aktierna som anges i planen för den gränsöver
skridande delningen inte är adekvat får invända mot detta förhållande och begära kontantersättning. Förfarandet för
detta ska inledas vid de behöriga myndigheter eller organ som är bemyndigade enligt den medlemsstats lagstiftning
som det bolag som delas omfattas av, inom den tidsfrist som fastställs i den medlemsstatens nationella lagstiftning,
och ett sådant förfarande ska inte hindra registreringen av den gränsöverskridande delningen. Beslutet ska vara
bindande för de mottagande bolagen och, vid en partiell delning, även för det bolag som delas.
7.
Medlemsstaterna får också föreskriva att det berörda mottagande bolaget och, vid en partiell delning, också det
bolag som delas, kan tillhandahålla aktier eller annan ersättning i stället för kontantersättning.
Artikel 160j
Skydd av borgenärer
1.
Medlemsstaterna ska på ett betryggande sätt skydda rättigheterna för de borgenärer som har fordringar som
uppkommit före offentliggörandet av planen för den gränsöverskridande delningen och som inte var förfallna till
betalning vid offentliggörandet.
Medlemsstaterna ska säkerställa att borgenärer som inte är nöjda med de skyddsåtgärder som i enlighet med artikel
160d q erbjuds i planen för den gränsöverskridande delningen får, inom tre månader efter det offentliggörande av
planen för den gränsöverskridande delningen som avses i artikel 160g, ansöka hos den behöriga administrativa eller
rättsliga myndigheten om betryggande skyddsåtgärder, under förutsättning att sådana borgenärer på ett trovärdigt sätt
kan visa att den gränsöverskridande delningen medför att deras fordringar riskerar att inte tillgodoses och att inga
betryggande skyddsåtgärder har erhållits från bolaget.
Medlemsstaterna ska säkerställa att skyddsåtgärderna är villkorade av att den gränsöverskridande delningen får verkan
i enlighet med artikel 160q.
2.
Om en borgenär till det bolag som ska delas inte erhåller fullgörelse från det bolag som skulden fördelas på ska
de övriga mottagande bolagen, och vid en partiell delning eller en delning genom separation det bolag som delas,
ansvara solidariskt för den skyldigheten tillsammans med det bolag som skulden fördelas på. Det solidariska ansvaret
för ett bolag som deltar i delningen ska emellertid begränsas till värdet, på den dag då delningen får verkan, av de
nettotillgångar som fördelas på det bolaget.
427
428
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/37
3.
Medlemsstaterna får kräva att förvaltnings- eller ledningsorganet för det bolag som delas lämnar en förklaring
som korrekt återspeglar bolagets aktuella ekonomiska ställning på ett datum som inte får infalla tidigare än en månad
innan förklaringen offentliggörs. I förklaringen ska förvaltnings- eller ledningsorganet för det bolag som delas ange att
det, på grundval av den information som är tillgänglig för det på dagen för förklaringen och efter att ha gjort rimliga
undersökningar, inte känner till någon anledning till att något av de mottagande bolagen eller, vid en partiell delning,
det bolag som delas, efter det att delningen får verkan inte skulle kunna fullgöra de skyldigheter som fördelats på dem
enligt planen för den gränsöverskridande delningen vid den tidpunkt då de ska fullgöras. Förklaringen ska
offentliggöras tillsammans med planen för den gränsöverskridande delningen i enlighet med artikel 160g.
4.
Punkterna 1, 2 och 3 ska inte påverka tillämpningen av lagstiftningen i medlemsstaten för det bolag som delas
om fullgörande av eller ställande av säkerhet för betalningsskyldigheter eller andra skyldigheter gentemot offentliga
organ.
Artikel 160k
Information till och samråd med arbetstagare
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagares rätt till information och samråd respekteras i samband med den
gränsöverskridande delningen och utövas i enlighet med den rättsliga ram som framgår av direktiv 2002/14/EG, och
direktiv 2001/23/EG i de fall där den gränsöverskridande delningen betraktas som överlåtelse av ett företag i den
mening som avses i direktiv 2001/23/EG, och, i tillämpliga fall när det gäller gemenskapsföretag eller grupper av
gemenskapsföretag, i enlighet med direktiv 2009/38/EG. Medlemsstaterna får besluta att arbetstagares rätt till
information och samråd ska vara tillämplig med avseende på arbetstagare i andra bolag än de som avses i artikel 3.1 i
direktiv 2002/14/EG.
2.
Trots vad som sägs i artiklarna 160e.7 och 160g.1 b ska medlemsstaterna säkerställa att arbetstagarnas rätt till
information och samråd respekteras, åtminstone innan beslut fattas om planen för den gränsöverskridande delningen
eller om den rapport som avses i artikel 160e, beroende på vilket som kommer först, på ett sådant sätt att ett
motiverat svar ges till arbetstagarna före den bolagsstämma som avses i artikel 160h.
3.
Utan att det påverkar tillämpningen av gällande bestämmelser eller praxis som är gynnsammare för
arbetstagarna ska medlemsstaterna besluta om formerna för utövandet av rätten till information och samråd i enlighet
med artikel 4 i direktiv 2002/14/EG.
Artikel 160l
Arbetstagarnas medverkan
1.
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska varje mottagande bolag omfattas av eventuella gällande
bestämmelser om arbetstagares medverkan i den medlemsstat där det har sitt säte.
2.
Eventuella gällande bestämmelser om arbetstagarnas medverkan i den medlemsstat där det bolag som uppstår
genom den gränsöverskridande delningen har sitt säte ska emellertid inte tillämpas om det bolag som delas under de
sex månader som föregår offentliggörandet av planen för den gränsöverskridande delningen har ett genomsnittligt
antal arbetstagare motsvarande fyra femtedelar av den tillämpliga tröskelnivå som fastställts i lagstiftningen i
medlemsstaten för det bolag som delas och som utlöser arbetstagarnas medverkan i den mening som avses i artikel 2
k i direktiv 2001/86/EG, eller om det i den nationella lagstiftning som är tillämplig på vart och ett av de mottagande
bolagen inte
a) föreskrivs åtminstone samma nivå för arbetstagarnas medverkan som den som gällde i det bolag som delas före den
gränsöverskridande delningen, mätt med hänvisning till andelen arbetstagarrepresentanter bland ledamöterna i
förvaltnings- eller tillsynsorganet eller deras kommittéer eller i den ledningsgrupp som omfattar bolagets
resultatenheter, om arbetstagarrepresentation förekommer, eller
b) föreskrivs samma rätt till medverkan för arbetstagarna i driftsenheter i de mottagande bolagen som är belägna i
andra medlemsstater som för arbetstagarna i den medlemsstat där det mottagande bolaget har sitt säte.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/38
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
3.
I de fall som avses i punkt 2 i denna artikel ska arbetstagarnas medverkan i de bolag som uppstår genom den
gränsöverskridande delningen samt deras inflytande över besluten om dessa rättigheter regleras av medlemsstaterna, i
tillämpliga delar och om inte annat följer av punkterna 4–7 i denna artikel, i enlighet med de principer och förfaranden
som anges i artikel 12.2 och 12.4 i förordning (EG) nr 2157/2001 och följande bestämmelser i direktiv 2001/86/EG:
a) Artikel 3.1, 3.2 a i och b, 3.3, artikel 3.4 de två första meningarna, och artikel 3.5 och 3.7.
b) Artikel 4.1, 4.2 a, g och h, 4.3 och 4.4.
c) Artikel 5.
d) Artikel 6.
e) Artikel 7.1 med undantag av led b andra strecksatsen.
f) Artiklarna 8, 10, 11 och 12.
g) Del 3 led a i bilagan.
4.
När medlemsstaterna reglerar de principer och förfaranden som avses i punkt 3
a) ska de ge det särskilda förhandlingsorganet rätt att, med två tredjedelars majoritet av sina medlemmar som
företräder minst två tredjedelar av arbetstagarna, besluta att inte inleda förhandlingar eller att avsluta förhandlingar
som redan inletts och att iaktta de gällande bestämmelserna om medverkan i medlemsstaterna för vart och ett av de
mottagande bolagen,
b) får de, i de fall där referensbestämmelser för medverkan gäller efter föregående förhandlingar och utan hinder av
dessa bestämmelser, besluta att begränsa andelen arbetstagarrepresentanter i de mottagande bolagens
förvaltningsorgan. Om arbetstagarrepresentanterna i det bolag som delas utgjorde minst en tredjedel av
förvaltnings- eller tillsynsorganet får begränsningen dock aldrig leda till en lägre andel arbetstagarrepresentanter i
förvaltningsorganet än en tredjedel,
c) ska de säkerställa att de bestämmelser om arbetstagarnas medverkan som gällde före den gränsöverskridande
delningen fortsätter att vara tillämpliga till och med den dag då därefter överenskomna bestämmelser börjar
tillämpas eller, i avsaknad av överenskomna bestämmelser, till dess att referensbestämmelser börjar tillämpas i
enlighet med del 3 led a i bilagan till direktiv 2001/86/EG.
5.
Utvidgningen av rätten till medverkan till att omfatta arbetstagare i de mottagande bolagen som är anställda i
andra medlemsstater, enligt punkt 2 b, ska inte medföra någon skyldighet för de medlemsstater som väljer att göra
detta att beakta dessa arbetstagare när de beräknar de tröskelnivåer för arbetsstyrkans storlek som ger rätt till
medverkan enligt nationell lagstiftning.
6.
Om något av de mottagande bolagen ska omfattas av ett system för arbetstagares medverkan i enlighet med de
bestämmelser som avses i punkt 2 ska dessa bolag vara skyldiga att anta en rättslig form som möjliggör utövandet av
rätten till medverkan.
7.
Om det mottagande bolaget omfattas av ett system för arbetstagares medverkan ska det vara skyldigt att vidta
åtgärder för att säkerställa att arbetstagarnas rätt till medverkan skyddas vid eventuella därpå följande ombildningar,
fusioner eller delningar, gränsöverskridande eller inhemska, under en period på fyra år efter det att den gränsöver
skridande delningen fått verkan, genom att i tillämpliga delar tillämpa de bestämmelser som anges i punkterna 1–6.
8.
Ett bolag ska utan onödigt dröjsmål meddela sina arbetstagare eller deras representanter resultatet av
förhandlingarna om arbetstagarnas medverkan.
Artikel 160m
Delningsintyg
1.
Medlemsstaterna ska utse en domstol, notarius publicus eller en eller flera andra myndigheter som ska vara
behöriga att kontrollera huruvida gränsöverskridande delningar är lagenliga med avseende på de delar av förfarandet
som regleras av den medlemsstats lagstiftning som det bolag som delas omfattas av och att utfärda ett delningsintyg
som anger att alla relevanta villkor är uppfyllda och att alla förfaranden och formaliteter i den medlemsstaten har
fullgjorts (nedan kallad den behöriga myndigheten).
Ett sådant fullgörande av förfaranden och formaliteter kan bestå av fullgörande av eller ställande av säkerhet för
betalningsskyldighet eller andra skyldigheter gentemot offentliga organ, eller uppfyllande av särskilda sektorsspecifika
krav, inbegripet ställande av säkerhet för skyldigheter som uppstår till följd av pågående förfaranden.
429
430
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/39
2.
Medlemsstaterna ska säkerställa att ansökan från det bolag som delas om att erhålla ett delningsintyg åtföljs av
a) planen för den gränsöverskridande delningen,
b) den rapport med eventuellt bifogat yttrande som avses i artikel 160e och den rapport som avses i artikel 160f, om
de är tillgängliga,
c) eventuella synpunkter som lämnats i enlighet med artikel 160g.1, och
d) uppgifter om bolagsstämmans godkännande enligt artikel 160h.
3.
Medlemsstaterna får kräva att ansökan från det bolag som delas om att erhålla ett delningsintyg åtföljs av
ytterligare uppgifter, särskilt följande:
a) Antalet arbetstagare vid tidpunkten för upprättandet av planen för den gränsöverskridande delningen.
b) Förekomsten av dotterbolag och deras respektive geografiska belägenhet.
c) Uppgifter om fullgörande av skyldigheter gentemot offentliga organ av det bolag som delas.
Vid tillämpning av denna punkt får de behöriga myndigheterna begära dessa uppgifter från andra berörda
myndigheter, om de inte tillhandahållits av det bolag som delas.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att den ansökan som avses i punkterna 2 och 3, inklusive inlämnandet av alla
uppgifter och handlingar, kan göras helt och hållet online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid den
behöriga myndigheten, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.
5.
När det gäller efterlevnaden av bestämmelserna om arbetstagarnas medverkan enligt artikel 160l ska den
behöriga myndigheten i medlemsstaten för det bolag som delas kontrollera att planen för den gränsöverskridande
delningen innefattar information om de förfaranden genom vilka de relevanta bestämmelserna fastställs och om
eventuella alternativ när det gäller sådana bestämmelser.
6.
Som en del av den kontroll som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten undersöka följande:
a) Alla handlingar och uppgifter som lämnats till den behöriga myndigheten i enlighet med punkterna 2 och 3.
b) I relevanta fall, upplysningar från det bolag som delas om att det förfarande som avses i artikel 160l.3 och 160l.4
har inletts.
7.
Medlemsstaterna ska säkerställa att den kontroll som avses i punkt 1 utförs inom tre månader från dagen för
mottagandet av handlingarna och uppgifterna om godkännandet av den gränsöverskridande delningen på
bolagsstämman för det bolag som delas. Kontrollen ska ha ett av följande resultat:
a) Om det fastställs att den gränsöverskridande delningen uppfyller alla relevanta villkor och att alla nödvändiga
förfaranden och formaliteter har fullgjorts ska den behöriga myndigheten utfärda delningsintyget.
b) Om det fastställs att den gränsöverskridande delningen inte uppfyller alla relevanta villkor eller att inte alla
nödvändiga förfaranden och formaliteter har fullgjorts, ska den behöriga myndigheten inte utfärda delningsintyget
och den ska underrätta bolaget om skälen för sitt beslut; i så fall får den behöriga myndigheten ge bolaget möjlighet
att uppfylla de relevanta villkoren eller att fullgöra förfarandena eller formaliteterna inom en rimlig tidsperiod.
8.
Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten inte utfärdar ett delningsintyg om det i enlighet
med nationell lagstiftning fastställs att en gränsöverskridande delning genomförs för otillbörliga eller bedrägliga
ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för
kriminella ändamål.
9.
Om den behöriga myndigheten i samband med den kontroll som avses i punkt 1 har särskild misstanke om att
den gränsöverskridande delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten
eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för kriminella ändamål, ska den beakta
relevanta sakförhållanden och omständigheter, till exempel – i relevanta fall och inte beaktade separat – vägledande
faktorer som den behöriga myndigheten har fått kännedom om under den kontroll som avses i punkt 1, däribland
genom samråd med berörda myndigheter. Bedömningen enligt den här punkten ska genomföras från fall till fall
genom ett förfarande som regleras i nationell lagstiftning.
10.
Om det för bedömningen enligt punkterna 8 och 9 är nödvändigt att beakta ytterligare uppgifter eller att göra
ytterligare utredningar, får den period på tre månader som föreskrivs i punkt 7 förlängas med ytterligare högst tre
månader.
11.
Om det på grund av det gränsöverskridande förfarandets komplexitet inte går att genomföra bedömningen
inom de tidsfrister som föreskrivs i punkterna 7 och 10, ska medlemsstaterna säkerställa att den sökande underrättas
om skälen till dröjsmålet innan de tidsfristerna löper ut.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/40
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
12.
Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten får samråda med andra relevanta myndigheter
som är behöriga på de olika områden som berörs av den gränsöverskridande delningen, inbegripet myndigheter från
de mottagande bolagens medlemsstat, och från dessa myndigheter och från det bolag som delas erhålla de uppgifter
och handlingar som behövs för att kontrollera den gränsöverskridande delningens lagenlighet inom ramen för de
förfaranden som fastställs i nationell lagstiftning. För bedömningen får den behöriga myndigheten anlita en
oberoende sakkunnig.
Artikel 160n
Överföring av delningsintyget
1.
Medlemsstaterna ska säkerställa att delningsintyget delas med de myndigheter som avses i artikel 160o.1 genom
systemet för sammankoppling av register.
Medlemsstaterna ska också säkerställa att delningsintyget finns tillgängligt genom systemet för sammankoppling av
register.
2.
Tillgången till delningsintyget ska vara kostnadsfri för de myndigheter som avses i artikel 160o.1 och för
registren.
Artikel 160o
Kontroll av den gränsöverskridande delningens lagenlighet
1.
Medlemsstaterna ska utse en domstol, notarius publicus eller annan myndighet som ska vara behörig att
kontrollera huruvida den gränsöverskridande delningen är lagenlig med avseende på den del av förfarandet som rör
fullgörandet av den gränsöverskridande delningen och som regleras av den medlemsstats lagstiftning som de
mottagande bolagen omfattas av och att godkänna den gränsöverskridande delningen.
Den myndigheten ska i synnerhet säkerställa att de mottagande bolagen följer bestämmelserna i nationell lagstiftning
om bolagsbildning och bolagsregistrering och, i tillämpliga fall, att närmare bestämmelser för arbetstagarnas
medverkan har fastställts i enlighet med artikel 160l.
2.
Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska det bolag som delas till varje myndighet som avses i punkt 1 i
denna artikel överlämna den plan för den gränsöverskridande delningen som godkänts av den bolagsstämma som
avses i artikel 160h.
3.
Varje medlemsstat ska säkerställa att varje ansökan enligt punkt 1 från det bolag som delas, inklusive inlämnande
av uppgifter och handlingar, kan göras helt och hållet online utan att de sökande behöver inställa sig personligen vid
den myndighet som avses i punkt 1, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i avdelning I kapitel III.
4.
Den myndighet som avses i punkt 1 ska godkänna den gränsöverskridande delningen så snart den har fastställt
att alla relevanta villkor är korrekt uppfyllda och alla formaliteter är korrekt fullgjorda i medlemsstaterna för de
mottagande bolagen.
5.
Delningsintyget ska godtas av den myndighet som avses i punkt 1 som ett intyg som slutgiltigt styrker att alla
tillämpliga förfaranden och formaliteter inför en delning har fullgjorts i medlemsstaten för det bolag som delas, utan
vilket den gränsöverskridande delningen inte kan godkännas.
Artikel 160p
Registrering
1.
Lagstiftningen i medlemsstaterna för det bolag som delas och för de mottagande bolagen ska med avseende på
respektive territorium fastställa arrangemangen, i enlighet med artikel 16, för att offentliggöra fullgörandet av den
gränsöverskridande delningen i deras register.
2.
Medlemsstaterna ska säkerställa att åtminstone följande uppgifter förs in i deras register:
a) I registret i medlemsstaterna för de mottagande bolagen: att registreringen av det mottagande bolaget är följden av
en gränsöverskridande delning.
b) I registret i medlemsstaten för de mottagande bolagen: datumen för registrering av de mottagande bolagen.
431
432
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/41
c) I registret i medlemsstaten för det bolag som delas: vid fullständig delning, att avregistreringen eller avförandet av
det bolag som delas från registret är följden av en gränsöverskridande delning.
d) I registret i medlemsstaten för det bolag som delas: vid fullständig delning, datum för avregistrering eller avförande
av det bolag som delas från registret.
e) I registren i medlemsstaten för det bolag som delas respektive i medlemsstaterna för de mottagande bolagen:
registreringsnummer, namn och rättslig form för det bolag som delas respektive för de mottagande bolagen.
Registren ska offentliggöra de uppgifter som avses i första stycket, och göra dem tillgängliga, genom systemet för
sammankoppling av register.
3.
Medlemsstaterna ska säkerställa att registren i de mottagande bolagens medlemsstater, genom systemet för
sammankoppling av register, underrättar registret i medlemsstaten för det bolag som delas om att de mottagande
bolagen har registrerats. Medlemsstaterna ska också säkerställa, vid en fullständig delning, att det bolag som delas
avregistreras eller avförs från registret omedelbart vid mottagandet av samtliga dessa underrättelser.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att registret i medlemsstaten för det bolag som delas, genom systemet för
sammankoppling av register, underrättar registren i de mottagande bolagens medlemsstater om att den gränsöver
skridande delningen har fått verkan.
Artikel 160q
Tidpunkten då den gränsöverskridande delningen får verkan
Den tidpunkt då den gränsöverskridande delningen får verkan ska bestämmas i enlighet med lagstiftningen i
medlemsstaten för det bolag som delas. Denna tidpunkt ska infalla efter det att den kontroll som avses i artiklarna
160m och 160o har genomförts och efter det att registren mottagit alla de underrättelser som avses i artikel 160p.3.
Artikel 160r
Den gränsöverskridande delningens rättsverkningar
1.
Vid en gränsöverskridande fullständig delning ska följande rättsverkningar inträda från och med den tidpunkt
som avses i artikel 160q:
a) Samtliga tillgångar och skulder i det bolag som delas, inklusive samtliga avtal, krediter, rättigheter och skyldigheter,
ska överföras till de mottagande bolagen i enlighet med den fördelning som anges i planen för den gränsöver
skridande delningen.
b) Aktieägarna i det bolag som delas ska bli aktieägare i de mottagande bolagen i enlighet med den fördelning av aktier
som anges i planen för den gränsöverskridande delningen, såvida de inte har avyttrat sina aktier enligt artikel
160i.1.
c) De rättigheter och skyldigheter för det bolag som delas vilka härrör från anställningsavtal eller anställningsför
hållanden och vilka gäller vid den tidpunkt då den gränsöverskridande delningen får verkan ska överföras till de
mottagande bolagen.
d) Det bolag som delas ska upphöra att existera.
2.
Vid en gränsöverskridande partiell delning ska följande rättsverkningar inträda från och med den tidpunkt som
avses i artikel 160q:
a) En del av tillgångarna och skulderna i det bolag som delas, inklusive avtal, krediter, rättigheter och skyldigheter, ska
överföras till det eller de mottagande bolagen, medan den återstående delen ska behållas av det bolag som delas, i
enlighet med den fördelning som anges i planen för den gränsöverskridande delningen.
b) Åtminstone vissa av aktieägarna i det bolag som delas blir aktieägare i det eller de mottagande bolagen, och
åtminstone vissa av aktieägarna ska kvarstå i det bolag som delas eller bli aktieägare i båda, i enlighet med den
fördelning av aktier som anges i planen för den gränsöverskridande delningen, såvida dessa aktieägare inte har
avyttrat sina aktier enligt artikel 160i.1.
c) De rättigheter och skyldigheter för det bolag som delas som härrör från anställningsavtal eller anställningsför
hållanden och som gäller vid den tidpunkt då den gränsöverskridande delningen får verkan, fördelade på det eller
de mottagande bolagen enligt planen för den gränsöverskridande delningen, ska överföras till det eller de
mottagande bolagen.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/42
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
3.
Vid en gränsöverskridande delning genom separation ska följande rättsverkningar inträda från och med den
tidpunkt som avses i artikel 160q:
a) En del av tillgångarna och skulderna i det bolag som delas, inklusive avtal, krediter, rättigheter och skyldigheter, ska
överföras till det eller de mottagande bolagen, medan den återstående delen ska behållas av det bolag som delas, i
enlighet med den fördelning som anges i planen för den gränsöverskridande delningen.
b) Det eller de mottagande bolagens aktier ska fördelas på det bolag som delas.
c) De rättigheter och skyldigheter för det bolag som delas som härrör från anställningsavtal eller anställningsför
hållanden och som gäller vid den tidpunkt då den gränsöverskridande delningen får verkan, och som fördelas på
det eller de mottagande bolagen enligt planen för den gränsöverskridande delningen, ska överföras till det eller de
mottagande bolagen.
4.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 160j.2 ska medlemsstaterna säkerställa, om en tillgång eller en
skuld i det bolag som delas inte uttryckligen fördelas enligt planen för den gränsöverskridande delningen enligt vad
som avses i artikel 160d l, och om tolkningen av denna plan omöjliggör ett beslut om fördelning av tillgången eller
skulden, att tillgången, ersättningen för denna eller skulden fördelas på samtliga mottagande bolag – eller, vid en
partiell delning eller en delning genom separation, samtliga mottagande bolag och det bolag som delas – i proportion
till den andel av nettotillgångarna som fördelas på vart och ett av dessa bolag enligt planen för den gränsöverskridande
delningen.
5.
Om medlemsstaternas lagstiftning vid en gränsöverskridande delning kräver att särskilda formaliteter fullgörs
innan en överföring av vissa tillgångar, rättigheter och skyldigheter som görs av det bolag som delas får rättsverkan
gentemot tredje part, ska dessa formaliteter utföras av det bolag som delas eller, i lämpliga fall, av de mottagande
bolagen.
6.
Medlemsstaterna ska säkerställa att aktier i ett mottagande bolag inte kan bytas ut mot sådana aktier i det bolag
som delas som antingen innehas av bolaget självt eller via en person som agerar i eget namn men för bolagets räkning.
Artikel 160s
Förenklade formaliteter
Om en gränsöverskridande delning genomförs som en delning genom separation ska artiklarna 160d b, c, f, i, o och p,
160e, 160f och 160i inte tillämpas.
Artikel 160t
Oberoende sakkunniga
1.
Medlemsstaterna ska fastställa regler om åtminstone civilrättsligt ansvar för den oberoende sakkunniga person
som ansvarar för att utarbeta den rapport som avses i artikel 160f.
2.
Medlemsstaterna ska ha regler som säkerställer att
a) den sakkunniga personen, eller den juridiska person på vars vägnar den sakkunniga personen är verksam, är
oberoende av och inte har någon intressekonflikt i förhållande till det bolag som ansöker om ett delningsintyg, och
b) den sakkunniga personens utlåtande är opartiskt och objektivt och ges i syfte att bistå den behöriga myndigheten, i
enlighet med kraven på oberoende och opartiskhet enligt den lagstiftning och de tillämpliga yrkesnormer som den
sakkunniga personen omfattas av.
Artikel 160u
Giltighet
En gränsöverskridande delning som har fått verkan i enlighet med förfarandena för införlivande av detta direktiv får
inte ogiltigförklaras.
Första stycket påverkar inte medlemsstaternas befogenheter, bland annat – i fråga om straffrätt, förebyggande och
bekämpning av finansiering av terrorism, sociallagstiftning, beskattning och brottsbekämpning – att påföra åtgärder
och sanktioner enligt nationell rätt efter den dag då den gränsöverskridande delningen fick verkan.”
433
434
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
12.12.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 321/43
24. Titeln på bilaga II ska ersättas med följande:
”Bolagsformer som avses i artiklarna 7.1, 13, 29.1, 36.1, 67.1, 86b.1 och 86b.2, 119.1 a och 160b.1”.
Artikel 2
Sanktioner
Medlemsstaterna ska fastställa regler om åtgärder och sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits
enligt detta direktiv och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Medlemsstaterna får föreskriva
straffrättsliga påföljder för allvarliga överträdelser.
De åtgärder och sanktioner som föreskrivs ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.
Artikel 3
Införlivande
1.
Medlemsstaterna ska senast den 31 januari 2023 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är
nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.
När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan
hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2.
Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar
inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 4
Rapportering och översyn
1.
Kommissionen ska senast den 1 februari 2027 göra en utvärdering av detta direktiv som omfattar en utvärdering av
genomförandet av bestämmelserna om information till, samråd med och medverkan av arbetstagare i samband med
gränsöverskridande förfaranden, inbegripet en bedömning av reglerna om andelen arbetstagarrepresentanter i
förvaltningsorganet i det bolag som uppstår genom det gränsöverskridande förfarandet och av skyddsåtgärdernas
effektivitet vid förhandlingar om arbetstagarnas rätt till medverkan med beaktande av den dynamiska naturen hos bolag
som växer över gränserna, och lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala
kommittén om slutsatserna av utvärderingen, i synnerhet med tanke på det eventuella behovet att införa ett harmoniserat
regelverk för arbetstagarrepresentation på styrelsenivå i unionsrätten, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag.
Medlemsstaterna ska förse kommissionen med den information som är nödvändig för utarbetandet av denna rapport,
särskilt genom att tillhandahålla uppgifter om antalet gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar, deras
varaktighet och relaterade kostnader, uppgifter om fall där ett förfarandeintyg har avslagits och statistiska aggregerade
uppgifter om antalet förhandlingar om arbetstagarnas rätt till medverkan vid gränsöverskridande förfaranden.
Medlemsstaterna ska även förse kommissionen med uppgifter om hur de regler om domstols behörighet som är
tillämpliga vid gränsöverskridande förfaranden fungerar och vilka effekter de har.
2.
Rapporten ska i synnerhet utvärdera de förfaranden som avses i avdelning II kapitlen ‐I och IV i direktiv (EU)
2017/1132, särskilt deras varaktighet och kostnader.
3.
Rapporten ska inbegripa en bedömning av möjligheten att föreskriva regler för typer av gränsöverskridande delningar
som inte omfattas av detta direktiv, i synnerhet gränsöverskridande delningar genom förvärv.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 1
L 321/44
SV
Europeiska unionens officiella tidning
12.12.2019
Artikel 5
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 6
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 27 november 2019.
På Europaparlamentets vägnar
På rådets vägnar
D.M. SASSOLI
T. TUPPURAINEN
Ordförande
Ordförande
435
436
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/46
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
DIREKTIV
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2017/1132
av den 14 juni 2017
om vissa aspekter av bolagsrätt
(kodifiering)
(Text av betydelse för EES)
AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER SAMT UPPRÄTTANDET OCH DRIFTEN AV AKTIEBOLAG
.......................
55
Kapitel I
Syfte ........................................................................................................................
55
Kapitel II
Bolagets bildande och ogiltighet samt giltigheten av dess förpliktelser ......................................
56
Avsnitt 1
Bildande av det publika aktiebolaget ................................................................................
56
Avsnitt 2
Aktiebolagets ogiltighet och giltigheten av dess förpliktelser ..................................................
57
Kapitel III
Offentlighet och sammankoppling av centrala register, handelsregister och företagsregister ...........
59
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser ................................................................................................
59
Avsnitt 2
Bestämmelser om offentlighet som gäller för filialer till bolag från andra medlemsstater ..............
66
Avsnitt 3
Bestämmelser om offentlighet som gäller för filialer till bolag från ett tredjeland ........................
68
Avsnitt 4
Tillämpnings- och genomförandebestämmelser ..................................................................
69
Kapitel IV
Bevarande och ändring av kapital ....................................................................................
70
Avsnitt 1
Kapitalkrav ................................................................................................................
70
Avsnitt 2
Skyddsåtgärder beträffande det lagstadgade kapitalet ...........................................................
71
Avsnitt 3
Regler för utdelning .....................................................................................................
74
Avsnitt 4
Regler om bolags förvärv av egna aktier ........................................................................... 75
Avsnitt 5
Regler för ökning och nedsättning av kapital ..................................................................... 80
Avsnitt 6
Tillämpnings- och genomförandebestämmelser ..................................................................
85
AVDELNING II FUSION OCH DELNING AV AKTIEBOLAG
.............................................................................
86
Kapitel I
Fusion av publika aktiebolag ..........................................................................................
86
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser om fusion ................................................................................. 86
Avsnitt 2
Fusion genom förvärv ..................................................................................................
87
Avsnitt 3
Fusion genom bildande av ett nytt bolag ..........................................................................
93
Avsnitt 4
Ett bolags förvärv av ett annat bolag i vilket det förra äger minst 90 % av aktierna ....................
93
Avsnitt 5
Andra med fusion likställda förfaranden ........................................................................... 95
Kapitel II
Gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar .................................................
95
Kapitel III
Delning av publika aktiebolag ........................................................................................ 103
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser ................................................................................................ 103
Avsnitt 2
Delning genom förvärv ................................................................................................ 103
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/47
Avsnitt 3
Delning genom bildande av nya bolag .... ...... ...... ...... ...... ...... ..... ....... ..... ...... ....... ..... ...... ... 110
Avsnitt 4
Delning under tillsyn av domstol .......... ...... ...... ...... ..... ...... ............ ...... ....... ..... ...... ...... ... 111
Avsnitt 5
Andra med delning likställda förfaranden .... ...... ...... ...... ...... ...... ..... ....... ..... ...... ....... ..... ..... 111
Avsnitt 6
Tillämpningsbestämmelser .... ...... ...... ...... ...... ..... ...... ....... ..... ....... ...... ..... ...... ...... ...... ...... 112
AVDELNING III AVSLUTANDE BESTÄMMELSER
.... ...... ...... ...... ...... ...... ..... ....... ..... ...... ....... ..... ...... ...... ...... .. 112
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 50.1 och 50.2 g,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 1
),
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (
2
), och
av följande skäl:
(1)
Rådets direktiv 82/891/EEG (
3
) och 89/666/EEG (
4
) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG (
5
),
2009/101/EG (
6
), 2011/35/EU (
7
) och 2012/30/EU (
8
) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter (
9
). För att
skapa klarhet och överskådlighet bör de direktiven kodifieras.
(2)
Den samordning som föreskrivs i artikel 50.2 g i fördraget och i Allmänna handlingsprogrammet för upphävande
av begränsningar av etableringsfriheten och som inleddes med rådets första direktiv 68/151/EEG (
10
) är särskilt
viktig i fråga om publika aktiebolag, eftersom dessa bolag spelar en framträdande roll i medlemsstaternas
näringsliv och deras verksamhet ofta sträcker sig utöver de nationella gränserna.
(3)
För att aktieägarna och borgenärerna i ett publikt aktiebolag ska kunna garanteras ett minimum av likvärdigt
skydd är det särskilt viktigt att samordna de nationella bestämmelserna om att bilda sådana aktiebolag samt om
att bevara, öka och sätta ned dess kapital.
(
1
) EUT C 264, 20.7.2016, s. 82.
(
2
) Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 april 2017 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 29 maj 2017.
(
3
) Rådets sjätte direktiv 82/891/EEG av den 17 december 1982 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om delning av aktiebolag (EGT L 378,
31.12.1982, s. 47).
(
4
) Rådets elfte direktiv 89/666/EEG av den 21 december 1989 om krav på offentlighet i filialer som har öppnats i en medlemsstat av vissa
typer av bolag som lyder under lagstiftningen i en annan stat (EGT L 395, 30.12.1989, s. 36).
(
5
) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat
ansvar (EUT L 310, 25.11.2005, s. 1).
(
6
) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG av den 16 september 2009 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs
i medlemsstaterna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra
skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (EUT L 258, 1.10.2009, s. 11).
(
7
) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om fusioner av aktiebolag (EUT L 110, 29.4.2011, s. 1).
(
8
) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs
i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens
och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna
likvärdiga (EUT L 315, 14.11.2012, s. 74).
(
9
) Se bilaga III, del A.
(
10
) Rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de
i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna
likvärdiga inom gemenskapen (EGT L 65, 14.3.1968, s. 8).
437
438
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/48
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
(4)
Inom unionen måste publika aktiebolags bolagsordning eller stiftelseurkund utformas på ett sådant sätt att varje
intressent ur dessa handlingar kan inhämta grundläggande uppgifter om bolaget, däribland en detaljerad
redovisning av kapitalets sammansättning.
(5)
Skyddet för tredje man bör säkerställas genom bestämmelser som så mycket som möjligt begränsar ogiltighets
grunderna när det gäller förpliktelser i aktiebolags och andra bolags med begränsat ansvar namn.
(6)
För att skapa rättssäkerhet i förhållandet mellan bolaget och tredje man samt mellan bolagsmännen inbördes
måste ogiltighetsfallen och den retroaktiva verkan av ett avgörande om ogiltighet begränsas, samt en kort frist
fastställas för tredje mans möjlighet att överklaga avgörandet.
(7)
Det är särskilt viktigt att samordna medlemsstaternas bestämmelser om offentlighet, om giltigheten av
förpliktelser för aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar och om bolagens ogiltighet, framför allt för att
skydda tredje mans intressen.
(8)
Offentligheten bör ge tredje man möjlighet att ta del av viktiga handlingar om ett bolag och att få vissa
upplysningar om detta, särskilt personuppgifter om dem som företräder bolaget.
(9)
Utan att det påverkar sådana materiella krav och formaliteter som fastställs i medlemsstaternas lagstiftning bör
bolagen kunna välja att ge in sina obligatoriska handlingar och uppgifter på papper eller på elektronisk väg.
(10) Berörda parter bör kunna erhålla kopior från registret av dessa handlingar och uppgifter på papper eller på
elektronisk väg.
(11) Medlemsstaterna bör kunna besluta om att ge ut sina nationella tidningar, som är avsedda för offentliggörandet
av obligatoriska handlingar och uppgifter, på papper eller i elektronisk form eller att ersätta ett sådant
offentliggörande med lika effektiva metoder.
(12) Tillgången till bolagsinformation över nationsgränserna bör förenklas genom att, utöver det obligatoriska
offentliggörandet på ett officiellt språk i bolagets medlemsstat, de bolag som så önskar tillåts offentliggöra
handlingar och uppgifter på ytterligare språk. Tredje man som handlar i god tro bör kunna förlita sig på sådana
översättningar.
(13) Det bör klargöras att de obligatoriska uppgifter som avses i detta direktiv ska anges i alla brev och
orderblanketter som används av bolagen, oavsett om de är i pappersform eller i någon annan form. Med tanke på
den tekniska utvecklingen bör det också föreskrivas att de obligatoriska uppgifterna ska förekomma på bolagens
webbplatser.
(14) Att öppna en filial är, liksom att bilda ett dotterföretag, en av de möjligheter som för närvarande står ett bolag till
buds om det vill utöva sin etableringsrätt i en annan medlemsstat.
(15) Bristen på samordning när det gäller filialer, särskilt angående offentlighet, ger i fråga om skyddet för aktieägare
och tredje man, upphov till vissa skillnader mellan sådana bolag som driver verksamhet i andra medlemsstater
genom filial och sådana som driver verksamhet där genom dotterföretag.
(16) För att tillförsäkra de personer skydd som kommer i kontakt med ett bolag genom en filial måste offentlighets
skapande åtgärder vidtas i den medlemsstat där filialen är belägen. En filials ekonomiska och sociala betydelse
kan i vissa avseenden jämställas med ett dotterföretags, och det är därför av allmänt intresse att uppgifter om
bolaget offentliggörs där filialen är belägen. För att få till stånd ett sådant offentliggörande måste det förfaringssätt
tillämpas som redan har införts inom unionen för bolag.
(17) Offentliggörandet berör ett antal viktiga handlingar och uppgifter samt ändringar i dessa.
(18) Utom när det gäller rätten att företräda bolaget, dess namn, rättsliga form, avveckling och insolvensförfaranden,
får offentligheten begränsas till upplysningar om filialen som sådan med hänvisning till det register där bolaget är
infört, eftersom enligt gällande unionsrätt, information om bolaget som sådant är tillgänglig i det registret.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/49
(19) Sedan samordning har skett av den nationella lagstiftningen om upprättande, revision och offentliggörande av
räkenskapshandlingar i bolag är nationella föreskrifter om offentliggörande av räkenskapshandlingar som avser
filialer inte längre befogade. I överensstämmelse med detta är det tillräckligt att de räkenskapshandlingar som
bolaget har låtit revidera och offentliggöra tas in i filialregistret.
(20) Brev och orderblanketter som används av filialen bör ge minst samma upplysningar som bolagets brev och
orderblanketter samt ange det register där filialen är införd.
(21) För att säkerställa att syftet med detta direktiv helt uppnås och för att undvika varje särbehandling på grund av
ett bolags ursprungsland, bör detta direktiv även omfatta filialer till sådana bolag som lyder under lagstiftningen
i ett tredjeland och som har en rättslig form som är jämförbar med sådana bolagsformer på vilka detta direktiv är
tillämpligt. Eftersom detta direktiv inte gäller för bolag från tredjeländer, måste särskilda föreskrifter tillämpas på
dessa filialer som skiljer sig från de föreskrifter som ska gälla för filialer till bolag som lyder under lagstiftningen
i de andra medlemsstaterna.
(22) Detta direktiv ska inte inverka på en filials upplysningsplikt enligt bestämmelser t.ex. om anställdas rätt till
information och i skatterätten, eller för statistiska ändamål.
(23) Sammankopplingen av centrala register, handelsregister och företagsregister är en åtgärd som krävs för att skapa
en mer företagsvänlig rättslig och skattemässig miljö. Den bör bidra till att stärka konkurrenskraften hos
europeiska företag genom att minska administrativa bördor och öka rättssäkerheten och därmed göra det lättare
att komma ur den globala ekonomiska och finansiella krisen, vilket är en av prioriteringarna för Europa
2020-agendan. En sammankoppling bör också förbättra den gränsöverskridande kommunikationen mellan
registren med hjälp av innovationer inom informations- och kommunikationsteknik.
(24) I den fleråriga handlingsplanen 2009–2013 för europeisk e-juridik (
1
) angavs det dels att det ska utvecklas en
europeisk e-juridikportal (portalen) som ska fungera som enda europeisk elektronisk ingång för juridisk
information, domstolar och administrativa institutioner, register, databaser och andra tjänster, dels att
sammankopplingen av centrala register, handelsregister och företagsregister är ett viktigt inslag.
(25) Den gränsöverskridande tillgången till företagsinformation om företag och deras filialer som har öppnats i andra
medlemsstater kan endast förbättras om alla medlemsstater möjliggör elektronisk kommunikation mellan olika
register och överför information till de enskilda användarna på ett standardiserat sätt genom samma typ av
innehåll och driftskompatibel teknik över hela unionen. Denna driftskompatibilitet hos registren bör garanteras
genom att medlemsstaternas register (nationella register) tillhandahåller tjänster som bör utgöra gränssnitten till
den centrala europeiska plattformen (plattformen). Denna plattform bör vara en centraliserad uppsättning
informationstekniska verktyg som integrerar tjänster och bör utgöra ett gemensamt gränssnitt. Detta gränssnitt
bör användas av alla nationella register. Plattformen bör också tillhandahålla tjänster som utgör ett gränssnitt till
portalen, som ska fungera som europeisk elektronisk ingång, och till de valfria ingångar som inrättats av
medlemsstaterna. Plattformen bör endast uppfattas som ett instrument för sammankoppling av register och inte
som ett särskilt organ med status som juridisk person. På grundval av en unik identifiering bör plattformen ha
möjlighet att överföra information från varje medlemsstats register till de andra medlemsstaternas behöriga
register i ett standardmeddelandeformat (en elektronisk form av meddelanden som utbyts mellan it-system, såsom
xml) samt i relevant språkversion.
(26) Detta direktiv syftar inte till att införa någon centraliserad registerdatabas som lagrar väsentlig information om
företag. Vid tidpunkten för genomförandet av systemet för sammankoppling av centrala register, handelsregister
och företagsregister (systemet för sammankoppling av register) bör endast de uppgifter som är nödvändiga för att
plattformen ska fungera på ett korrekt sätt fastställas. Omfattningen av dessa uppgifter bör särskilt inbegripa
operativa uppgifter, lexikon och ordlistor. Detta bör fastställas med beaktande av behovet av att garantera att
systemet för sammankoppling av register fungerar effektivt. Dessa uppgifter bör användas så att plattformen kan
utföra sina funktioner och bör aldrig göras allmänt tillgängliga i direkt form. Dessutom bör plattformen inte
ändra vare sig innehållet i de uppgifter om företag som lagrats i nationella register eller den information om
företag som överförts via systemet för sammankoppling av register.
(
1
) EUT C 75, 31.3.2009, s. 1.
439
440
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/50
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
(27) Eftersom målet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU (
1
) inte var en harmonisering av de
nationella systemen för centrala register, handelsregister och företagsregister innebar det direktivet ingen
skyldighet för medlemsstaterna att ändra sina interna registersystem, särskilt inte när det gäller förvaltning och
lagring av uppgifter, avgifter, samt användning och lämnande av information för nationella ändamål.
(28) Portalen bör, med hjälp av plattformen, behandla enskilda användares framställningar beträffande information om
företag och deras filialer som öppnats i andra medlemsstater och som lagrats i nationella register. Detta bör göra
det möjlig att presentera sökresultaten på portalen, däribland förklarande information på unionens alla officiella
språk vilken anger de lämnade uppgifterna. För att förbättra skyddet för tredje parter i andra medlemsstater bör
dessutom grundläggande information om det rättsliga värdet för de handlingar och uppgifter som offentliggjorts
i enlighet med medlemsstaternas lagstiftning som antagits i överensstämmelse med detta direktiv finnas tillgänglig
på portalen.
(29) Medlemsstaterna bör ha möjlighet att inrätta en eller flera valfria ingångar, vilket kan påverka användningen och
driften av plattformen. Kommissionen bör därför informeras om inrättandet och om alla viktigare ändringar av
ingångarnas funktion, i synnerhet om deras stängning. Sådan information bör inte på något sätt begränsa
medlemsstaternas befogenhet att inrätta och driva valfria ingångar.
(30) Företag och deras filialer som har öppnats i andra medlemsstater bör ha en unik identifiering som gör det möjligt
att entydigt identifiera dem inom unionen. Identifieringen är avsedd att användas för kommunikation mellan
registren genom systemet för sammankoppling av register. Av detta skäl bör inte företag och filialer vara skyldiga
att inkludera den unika identifieringen i de brev eller orderblanketter från företagen som nämns i detta direktiv.
De bör fortsätta att använda sina nationella registreringsnummer för egna kommunikationsändamål.
(31) Det bör vara möjligt att skapa en tydlig koppling mellan ett företags register och registren för dess filialer som
öppnats i andra medlemsstater, vilken består i utbytet av information om inledande och avslutande av eventuella
likvidationsförfaranden eller insolvensförfaranden avseende företaget och om företagets avregistrering, om detta
medför rättsverkningar i företagets registermedlemsstat. Även om medlemsstaterna bör kunna bestämma vilka
förfaranden de ska tillämpa i fråga om de filialer som är registrerade inom deras territorium, bör de åtminstone
säkerställa att filialer till ett avvecklat företag avförs från registret utan onödigt dröjsmål och, i förekommande fall,
efter ett likvidationsförfarande avseende den berörda filialen. Denna skyldighet bör inte gälla företagsfilialer som
har avförts från registret, men som har en rättslig efterträdare, t.ex. i fall av eventuella ändringar av företagets
rättsliga form, en fusion eller uppdelning eller en gränsöverskridande överföring av dess registrerade säte.
(32) Bestämmelserna i detta direktiv om sammankoppling av register bör inte tillämpas på filialer som har öppnats
i en medlemsstat av ett företag som inte lyder under lagstiftningen i en medlemsstat.
(33) Medlemsstaterna bör se till att eventuella ändringar av information som förts in i registren rörande företag förs in
utan onödigt dröjsmål. Uppdateringen bör offentliggöras, vanligtvis inom 21 dagar från mottagandet av den
fullständiga dokumentationen avseende dessa ändringar, inklusive laglighetskontrollen i enlighet med nationell
rätt. Denna tidsfrist bör tolkas så att medlemsstaterna är skyldiga att göra rimliga ansträngningar för att hålla den
tidsfrist som fastställs i detta direktiv. Den bör inte vara tillämplig på de redovisningshandlingar som företag är
skyldiga att lämna för varje räkenskapsår. Det undantaget motiveras av överbelastningen av arbete med de
nationella registren under rapporteringsperioder. I enlighet med de allmänna rättsprinciper som är gemensamma
för alla medlemsstater bör tidsfristen på 21 dagar förlängas i fall av force majeure.
(34) Om kommissionen beslutar att utveckla och/eller driva plattformen genom en tredje part bör detta ske i enlighet
med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (
2
). Det bör säkerställas att
medlemsstaterna deltar i denna process i lämplig utsträckning, genom att de tekniska specifikationerna i fråga om
offentlig upphandling fastställs genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande
som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (
3
).
(
1
) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU av den 13 juni 2012 om ändring av rådets direktiv 89/666/EEG och Europapar
lamentets och rådets direktiv 2005/56/EG och 2009/101/EG vad avser sammankoppling av centrala register, handelsregister och
företagsregister (EUT L 156, 16.6.2012, s. 1).
(
2
) Europaparlamentets och Rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens
allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
(
3
) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer
för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/51
(35) Om kommissionen beslutar att driva plattformen genom en tredje part bör kontinuiteten när det gäller de
tjänster som tillhandahålls genom systemet för sammankoppling av register och en verklig offentlig tillsyn av
plattformens funktion garanteras. Detaljerade bestämmelser för den operativa förvaltningen av plattformen bör
antas genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 5
i förordning (EU) nr 182/2011. Medlemsstaternas deltagande i driften av hela systemet bör under alla
omständigheter garanteras med hjälp av en regelbunden dialog mellan kommissionen och företrädarna för
medlemsstaterna i frågor som rör driften av systemet för sammankoppling av register och dess framtida
utveckling.
(36) Sammankopplingen av centrala register, handelsregister och företagsregister förutsätter en samordning av
nationella system som har olika tekniska särdrag. Detta innebär antagande av tekniska åtgärder och
specifikationer som måste ta hänsyn till skillnader mellan register. För att säkerställa enhetliga villkor för
genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att hantera dessa
tekniska och operativa frågor. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med det granskningsförfarande som avses
i artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011.
(37) Detta direktiv bör inte begränsa medlemsstaternas rättigheter att ta ut avgifter för tillgång till information om
företag via systemet för sammankoppling av register, om sådana avgifter krävs enligt nationell rätt. Tekniska
åtgärder och specifikationer för systemet för sammankoppling av register bör därför göra det möjligt att införa
betalningsvillkor. Direktivet bör i detta avseende inte föregripa någon specifik teknisk lösning, eftersom
betalningsvillkoren bör fastställas när genomförandeakterna antas, med beaktande av allmänt tillgängliga online-
faciliteter för betalning.
(38) Det skulle vara önskvärt för tredjeländer att i framtiden kunna delta i systemet för sammankoppling av register.
(39) En rimlig lösning vad gäller finansieringen av systemet för sammankoppling av register gör det nödvändigt att
både unionen och dess medlemsstater deltar i finansieringen av detta system. Medlemsstaterna bör ansvara för
finansieringen av anpassningen av de nationella registren till det systemet, medan de centrala delarna (nämligen
plattformen och portalen som utgör den enda europeiska ingången) bör finansieras genom en lämplig budgetpost
i unionens allmänna budget. I syfte att komplettera icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att
anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på uttagande av
avgifter för tillgång till företagsinformation. Detta påverkar inte de nationella registrens möjlighet att ta ut
avgifter, men det kan inkludera en tilläggsavgift i syfte att bidra till finansieringen av plattformens underhåll och
drift. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete,
inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta
handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på
lämpligt sätt.
(40) Det är nödvändigt med unionsregler om att bevara det kapital som utgör borgenärernas säkerhet, särskilt regler
som förbjuder en minskning av kapitalet genom utdelning till aktieägarna och begränsar de publika aktiebolagens
möjligheter att förvärva egna aktier.
(41) Begränsningarna i fråga om ett publikt aktiebolags förvärv av egna aktier bör inte endast avse förvärv som
bolaget självt gör utan även sådana förvärv som görs av någon som handlar i eget namn men för bolagets
räkning.
(42) För att hindra att publika aktiebolag, i syfte att göra sådana förvärv, utan att iaktta gällande begränsningar
använder sig av ett annat bolag i vilket det förfogar över röstmajoriteten eller över vilket det kan utöva ett
bestämmande inflytande, bör reglerna om ett bolags förvärv av egna aktier täcka de viktigaste och vanligaste
fallen av aktieförvärv genom sådana andra bolag. Dessa regler bör gälla vid teckning av aktier i det publika
aktiebolaget.
(43) För att hindra att detta direktiv kringgås bör den ordning som avses i skäl 42 gälla för aktiebolag och andra bolag
med begränsat ansvar som regleras av detta direktiv liksom även för bolag som regleras av lagstiftningen i ett
tredjeland och som har jämförbar rättslig form.
(44) Om förhållandet mellan ett publikt aktiebolag och ett annat sådant bolag som avses i skäl 42 endast är indirekt,
bör de bestämmelser som ska tillämpas vid ett direkt förhållande mildras genom en föreskrift om tillfälligt
upphävande av rösträttigheterna som en minimiåtgärd för att uppnå syftet med detta direktiv.
441
442
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/52
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
(45) Det är vidare befogat att undanta de fall där en yrkesverksamhets särskilda karaktär utesluter att uppnåendet av
syftet med detta direktiv äventyras.
(46) Med hänsyn till ändamålet med artikel 50.2 g i fördraget är det nödvändigt att medlemsstaternas lagstiftning om
ökning och nedsättning av kapitalet säkerställer att de principer beaktas och harmoniseras som syftar till en
likabehandling av aktieägare med samma ställning och till ett skydd för borgenärer med fordringar som har
uppkommit före en kapitalnedsättning.
(47) I syfte att stärka vedertaget borgenärsskydd i alla medlemsstater bör borgenärer på vissa villkor ha möjlighet att
tillgripa rättsliga eller administrativa förfaranden om deras fordringar äventyras till följd av en minskning av
kapitalet i ett publikt aktiebolag.
(48) För att stävja marknadsmissbruk bör medlemsstaterna vid genomförandet av detta direktiv beakta
bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 (
1
).
(49) Skyddet för bolagsmännens och tredje mans intressen kräver att medlemsstaternas lagstiftning om fusion av
publika aktiebolag samordnas och att bestämmelser om fusion införs i alla medlemsstaters lagstiftning.
(50) Vid denna samordning är det särskilt viktigt att aktieägarna i de fusionerande bolagen får tillräcklig och så långt
möjligt objektiv information samt att deras rättigheter skyddas på lämpligt sätt. Det finns dock ingen anledning
att kräva en granskning av de preliminära villkoren för en fusion av oberoende sakkunniga för aktieägarna om
alla aktieägare är eniga om att det inte behövs.
(51) Borgenärerna, inklusive obligationshavare, och innehavarna av andra rättigheter i de fusionerande bolagen bör
skyddas så att fusionen inte inverkar negativt på deras intressen.
(52) Bestämmelser om offentlighet i bolagsmännens och tredje mans intressen bör också gälla fusioner, så att tredje
man får tillräcklig information.
(53) För att hindra att de garantier som tillförsäkras aktieägarna och tredje man i samband med fusion av publika
aktiebolag kringgås, bör dessa skyddsåtgärder omfatta också vissa andra rättsliga förfaranden som i väsentliga
avseenden liknar fusion.
(54) För att säkerställa rättssäkerheten i förhållandet mellan de bolag som berörs, mellan dessa och tredje man och
mellan aktieägarna inbördes är det nödvändigt att begränsa ogiltighetsfallen genom att föreskriva att fel vid
fusionen såvitt möjligt ska avhjälpas och att ogiltighet endast får göras gällande inom en kort tidsfrist.
(55) Genom detta direktiv underlättas också gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar.
Medlemsstaternas lagar bör tillåta gränsöverskridande fusioner av ett nationellt bolag med begränsat ansvar med
ett bolag med begränsat ansvar från en annan medlemsstat om de berörda medlemsstaternas nationella
lagstiftning tillåter fusioner mellan sådana bolag.
(56) För att underlätta förfarandet vid gränsöverskridande fusioner bör det anges att, om inget annat föreskrivs i detta
direktiv, varje bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion, samt varje berörd tredje man, fortsätter att
omfattas av bestämmelserna och formaliteterna i den nationella lagstiftning som skulle vara tillämplig vid en
nationell fusion. De bestämmelser och formaliteter i nationell lag som det hänvisas till i detta direktiv bör inte
införa några restriktioner av etableringsfriheten eller av den fria rörligheten för kapital utom när sådana
restriktioner är berättigade i enlighet med Europeiska unionens domstols rättspraxis och i synnerhet genom krav
som ligger i det allmännas intresse samt är såväl nödvändiga för som proportionerliga till uppnåendet av sådana
övergripande krav.
(57) Den gemensamma planen för en gränsöverskridande fusion bör sammanställas på samma sätt för varje berört
bolag i de olika medlemsstaterna. Det bör därför anges vad den gemensamma planen minst måste innehålla,
samtidigt som de berörda bolagen kan komma överens om att planen ska innehålla annat.
(
1
) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruks
förordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG,
2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173, 12.6.2014, s. 1).
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/53
(58) För att skydda både bolagsmännens och tredje mans intressen, bör för varje fusionerande bolag såväl den
gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen som genomförandet av den gränsöverskridande
fusionen offentliggöras i lämpliga offentliga register.
(59) I alla medlemsstaters lagstiftningar bör det föreskrivas att en eller flera sakkunniga på nationell nivå ska utarbeta
en rapport om den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen i fråga om varje bolag som deltar
i fusionen. För att begränsa kostnaderna för sakkunniga vid en gränsöverskridande fusion bör det finnas
möjlighet att utarbeta en gemensam rapport riktad till samtliga bolagsmän i de bolag som deltar i den gränsöver
skridande fusionen. Den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen bör godkännas av varje
bolags bolagsstämma.
(60) För att underlätta förfarandet vid gränsöverskridande fusioner bör det fastställas att kontrollen av
beslutsprocessens genomförande och lagenlighet i varje fusionerande bolag bör utföras av den nationella
myndigheten för respektive bolag, medan kontrollen av den gränsöverskridande fusionens genomförande och
lagenlighet bör utföras av den nationella myndigheten för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande
fusionen. Den berörda nationella myndigheten kan vara en domstol, en notarius publicus eller annan behörig
myndighet som utses av den berörda medlemsstaten. Det är dessutom nödvändigt att fastställa enligt vilken
nationell lagstiftning det avgörs när den gränsöverskridande fusionen får verkan, och detta är den lagstiftning
som det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen omfattas av.
(61) För att skydda bolagsmännens och tredje mans intressen bör gränsöverskridande fusioners rättsverkningar
fastställas, och skillnad bör då göras mellan de situationer då det bolag som uppstår genom den gränsöver
skridande fusionen är ett övertagande bolag och då det är ett helt nytt bolag. Av rättssäkerhetsskäl bör det inte
längre vara möjligt att ogiltigförklara gränsöverskridande fusioner efter den tidpunkt då den gränsöverskridande
fusionen har trätt i kraft.
(62) Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av lagstiftningen om kontroll av företagskoncentrationer, varken på
unionsnivå, genom rådets förordning (EG) nr 139/2004 (
1
), eller på medlemsstatsnivå.
(63) Detta direktiv påverkar inte unionslagstiftningen om kreditförmedlare och andra finansföretag och inte heller
nationella bestämmelser som införts på grundval av sådan unionslagstiftning.
(64) Detta direktiv påverkar inte en medlemsstats lagstiftning där information begärs om var huvudkontoret eller den
huvudsakliga verksamheten för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen föreslås bli
beläget.
(65) Arbetstagarnas rättigheter, förutom rätt till medverkan, bör även fortsättningsvis omfattas av de nationella
bestämmelser som avses i rådets direktiv 98/59/EG (
2
) och 2001/23/EG (
3
) samt i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2002/14/EG (
4
) och 2009/38/EG (
5
).
(66) Om arbetstagarna har rätt till medverkan i ett av de fusionerande bolagen bör under de omständigheter som
anges i detta direktiv och om den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där det bolag som uppstår genom
den gränsöverskridande fusionen har sitt säte inte föreskriver samma omfattning av medverkan som den som
gäller för de berörda fusionerande företagen, inbegripet i kommittéer inom det tillsynsorgan som har
beslutsfattande befogenheter, eller inte föreskriver samma rätt till medverkan för arbetstagarna i det bolag som
uppstår genom den gränsöverskridande fusionen, regler fastställas för arbetstagarnas medverkan i det bolag som
uppstår genom den gränsöverskridande fusionen. Principerna och förfarandena i rådets förordning
(
1
) Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning)
(EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).
(
2
) Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar
(EGT L 225, 12.8.1998, s. 16).
(
3
) Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares
rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (EGT L 82, 22.3.2001, s. 16).
(
4
) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och
samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (EGT L 80, 23.3.2002, s. 29).
(
5
) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande
i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (EUT L 122, 16.5.2009, s. 28).
443
444
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/54
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
(EG) nr 2157/2001 (
1
) och i rådets direktiv 2001/86/EG (
2
) bör tas som grund, dock med förbehåll för sådana
ändringar som anses nödvändiga därför att det bolag som uppstår genom fusionen kommer att omfattas av
lagstiftningen i den medlemsstat där det har sitt säte. För att inte i onödan försena fusioner kan medlemsstaterna
i enlighet med artikel 3.2 b i direktiv 2001/86/EG se till att de förhandlingar som avses i artikel 133 i detta
direktiv inleds skyndsamt.
(67) När man ska fastställa omfattningen av arbetstagarnas medverkan i de berörda fusionerande bolagen bör hänsyn
även tas till andelen representanter för arbetstagarna bland ledamöterna i ledningsgruppen, som är ansvarig för
bolagets resultatenheter, som företräder arbetstagarna.
(68) Skyddet för delägarnas och tredje mans intressen kräver att medlemsstaternas lagstiftning om delning av publika
aktiebolag samordnas, om medlemsstaterna tillåter sådan delning.
(69) Vid denna samordning är det särskilt viktigt att aktieägarna i de bolag som deltar i delningen får en
ändamålsenlig och så långt möjligt objektiv information samt att deras rättigheter skyddas på lämpligt sätt.
(70) Borgenärerna, inräknat obligationshavare, och innehavarna av andra rättigheter i de bolag som omfattas av en
delning av publika aktiebolag bör skyddas så att delningen inte inverkar negativt på deras intressen.
(71) Bestämmelser om offentlighet enligt avsnitt 1 i kapitel III i avdelning I i detta direktiv bör också gälla delning, så
att tredje man får tillräcklig information.
(72) För att hindra att de garantier som tillförsäkras bolagsmännen och tredje man i samband med delning kringgås,
bör dessa skyddsåtgärder omfatta vissa andra rättsliga förfaranden som i väsentliga avseenden liknar delning.
(73) För att säkerställa rättssäkerheten i förhållandet mellan de publika aktiebolag som omfattas av delningen, mellan
dessa bolag och tredje man och mellan aktieägarna inbördes bör ogiltighetsfallen begränsas. Därvid måste
föreskrivas, å ena sidan att fel såvitt möjligt bör avhjälpas och å andra sidan att ogiltighet endast får göras
gällande inom en kort tidsfrist.
(74) Företagswebbplatser och andra webbplatser kan i vissa fall vara ett alternativ till offentliggörande via företags
register. Medlemsstaterna bör kunna utse de andra webbplatser som företagen kan använda gratis för sådant
offentliggörande, exempelvis företagssammanslutningars eller handelskammares webbplatser eller den centrala
elektroniska plattform som nämns i detta direktiv. I de fall det är möjligt att använda företagswebbplatser eller
andra webbplatser för offentliggörande av fusions- och delningsplaner och av andra handlingar som ska göras
tillgängliga för aktieägare och borgenärer under förfarandet, bör vissa garantier i fråga om webbplatsens säkerhet
och handlingarnas äkthet uppfyllas.
(75) Medlemsstaterna bör kunna föreskriva att de omfattande rapporterings- och informationskrav i samband med
fusioner eller delningar av företag, vilka anges i kapitlen I och III i avdelning II, inte behöver iakttas när samtliga
aktieägare i de företag som berörs av fusionen eller delningen kommer överens om att iakttagande av dessa krav
kan undvaras.
(76) Ändringar av kapitlen I och III i avdelning II som möjliggör en sådan överenskommelse mellan aktieägarna, bör
inte påverka tillämpningen av systemen för att skydda intressena för de berörda företagens borgenärer eller av de
bestämmelser som syftar till att säkerställa att nödvändig information lämnas till anställda i de företagen, samt till
offentliga myndigheter, såsom skattemyndigheterna, som kontrollerar fusionen eller delningen i enlighet med
befintlig unionsrätt.
(77) Det är inte nödvändigt att upprätthålla kravet på en redovisning om en emittent vars värdepapper är upptagna
till handel på en reglerad marknad offentliggör halvårsrapporter i enlighet med Europaparlamentets och rådets
direktiv 2004/109/EG (
3
).
(
1
) Rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (EGT L 294, 10.11.2001, s. 1).
(
2
) Rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande
(EGT L 294, 10.11.2001, s. 22).
(
3
) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående
upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG
(EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/55
(78) Ett utlåtande av en oberoende sakkunnig om apportegendom är ofta inte nödvändigt om ett utlåtande av en
oberoende sakkunnig som skyddar aktieägarnas och borgenärernas intressen även måste upprättas i samband
med fusionen eller delningen. Medlemsstaterna bör därför i dessa fall ha möjlighet att befria företag från
rapporteringskravet avseende apportegendom eller föreskriva att båda utlåtandena får upprättas av samma
sakkunniga person.
(79) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (
1
) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 45/2001 (
2
) styr behandlingen av personuppgifter, inbegripet elektronisk överföring av personuppgifter,
i medlemsstaterna. När personuppgifter behandlas av medlemsstaternas register, av kommissionen och,
i tillämpliga fall, av tredje part som deltar i plattformens drift, bör detta ske i överensstämmelse med dessa akter.
De genomförandeakter som ska antas avseende systemet för sammankoppling av register bör, då så är lämpligt,
garantera en sådan överensstämmelse, särskilt genom att fastställa relevanta uppgifter och ansvarsområden för
samtliga berörda deltagare, liksom de organisatoriska och tekniska bestämmelser som ska tillämpas på dem.
(80) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som fastställs i Europeiska
unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 8, enligt vilken var och en har rätt till skydd
av de personuppgifter som rör honom eller henne.
(81) Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med
nationell rätt och datumen för tillämpning av direktiven som anges i bilaga III, del B.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER SAMT UPPRÄTTANDET OCH DRIFTEN AV AKTIEBOLAG
KAPITEL I
Syfte
Artikel 1
Syfte
Genom detta direktiv fastställs åtgärder för
— samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget avsedda
bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett publikt aktiebolag samt att bevara och
ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom unionen,
— samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget avsedda
bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller offentlighet, giltigheten av förpliktelser för
aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar, och om bolagens ogiltighet, i syfte att göra skyddsåtgärderna
likvärdiga inom unionen,
— krav på offentlighet i filialer som har öppnats i en medlemsstat av vissa typer av bolag som lyder under
lagstiftningen i en annan stat,
— fusioner av publika aktiebolag,
— gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar,
— delning av publika aktiebolag.
(
1
) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling
av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).
(
2
) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutio
nerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).
445
446
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/56
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
KAPITEL II
Bolagets bildande och ogiltighet samt giltigheten av dess förpliktelser
Avsnitt 1
Bildande av det publika aktiebolaget
Artikel 2
Tillämpningsområde
1.
De samordningsåtgärder som föreskrivs i detta avsnitt ska vidtas i fråga om bestämmelserna i medlemsstaternas
lagar eller andra författningar om de bolagsformer som anges i bilaga I. Namnet på ett bolag som har någon av de
former som anges i bilaga I ska innehålla eller åtföljas av en beteckning som skiljer sig från den som föreskrivs för andra
bolagsformer.
2.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta avsnitt på förvaltningsbolag med rörligt kapital eller på kooperativa
företag som är organiserade i någon av de i bilaga I angivna bolagsformerna. Om lagstiftningen i en medlemsstat
utnyttjar denna möjlighet, ska den föreskriva att dessa bolag ska ta in orden förvaltningsbolag med rörligt kapital eller
kooperativt företag i samtliga de handlingar som nämns i artikel 26.
Med förvaltningsbolag med rörligt kapital avses i detta direktiv endast bolag
— som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att placera sina medel i olika värdepapper, fastigheter eller andra
tillgångar med enda syfte att sprida investeringsriskerna och fördela resultatet av kapitalförvaltningen mellan
aktieägarna,
— som inbjuder allmänheten att förvärva aktier i bolaget, och
— vars bolagsordning anger att bolaget inom gränserna för ett minimikapital och ett maximikapital alltid får ge ut, lösa
in eller avyttra sina aktier.
Artikel 3
Uppgifter som ska tillhandahållas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden
Bolagsordningen eller stiftelseurkunden för ett bolag ska alltid innehålla minst följande uppgifter:
a) Bolagsform och firma.
b) Föremålet för bolagets verksamhet.
c) När bolaget inte har något ”auktoriserat” kapital, det tecknade kapitalets storlek.
d) När bolaget har ett ”auktoriserat” kapital, storleken av detta och det tecknade kapitalet vid bolagsbildningen eller då
bolaget får tillstånd att börja sin verksamhet och vid varje ändring av det ”auktoriserade” kapitalet, dock med
förbehåll för vad som gäller enligt artikel 14 e.
e) Bestämmelser som anger antalet ledamöter och hur dessa ska utses i de organ som företräder bolaget gentemot tredje
man och svarar för förvaltning, ledning, övervakning eller kontroll av bolaget samt bestämmelser om kompetensför
delningen mellan organen, allt i den mån föreskrifter inte finns i lag eller annan författning.
f) Tiden för bolagets bestånd om inte denna tid är obestämd.
Artikel 4
Uppgifter som ska tillhandahållas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden eller i särskild handling
Minst följande uppgifter ska finnas antingen i bolagsordningen eller stiftelseurkunden eller i en särskild handling som
ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16:
a) Bolagets säte.
b) De tecknade aktiernas nominella belopp och, minst en gång om året, dessas antal.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/57
c) Antalet tecknade aktier utan nominellt belopp, om den nationella lagstiftningen tillåter att sådana aktier ges ut.
d) I förekommande fall de särskilda villkor som begränsar aktiernas överlåtbarhet.
e) Om det finns aktier av olika slag, de uppgifter som avses i punkterna b, c och d för varje aktieslag med uppgift om
de rättigheter som är förenade med varje aktieslag.
f) Huruvida aktierna är ställda till viss man eller till innehavaren, om den nationella lagstiftningen tillåter båda
formerna, och bestämmelser om hur aktierna omvandlas från den ena formen till den andra, om inte förfarandet är
reglerat i lag eller annan författning.
g) Hur stor del av det tecknade kapitalet som är betalt då bolaget bildas eller då det får tillstånd att börja sin
verksamhet.
h) Det nominella värdet av de aktier eller, i avsaknad av sådant värde, det antal aktier som ges ut mot tillskott av annan
egendom än pengar (apportegendom) samt beskrivning av denna egendom och namnet på den som tillskjuter den
egendomen.
i) Identiteten hos de fysiska eller juridiska personer eller bolag av vilka eller i vilkas namn bolagsordningen eller
stiftelseurkunden eller, om bolagsbildningen inte sker i ett sammanhang, utkasten till dessa handlingar har
undertecknats.
j) Åtminstone uppskattningsvis summan av alla kostnader som har uppkommit för bolaget eller påförts detta med
anledning av bolagsbildningen och, i förekommande fall, innan bolaget får tillstånd att börja sin verksamhet.
k) Särskilda förmåner som vid bolagsbildningen eller före tillståndet att börja verksamheten har tillerkänts någon som
har deltagit i bolagsbildningen eller i åtgärder som har lett fram till tillståndet.
Artikel 5
Tillstånd att påbörja verksamheten
1.
Om enligt lagstiftningen i en medlemsstat ett bolag inte får börja sin verksamhet utan tillstånd, ska denna
lagstiftning även innehålla bestämmelser om ansvaret för förbindelser som har ingåtts av bolaget eller för dettas räkning
innan ansökningen om tillstånd beviljades eller avslogs.
2.
Punkt 1 ska inte tillämpas på förbindelser med anledning av avtal som bolaget har ingått på villkor att det får
tillstånd att påbörja sin verksamhet.
Artikel 6
Bolag med flera bolagsmän
1.
Om lagstiftningen i en medlemsstat kräver att ett bolag ska bildas av flera bolagsmän, ska det förhållandet att
därefter alla aktier förenas på en hand eller antalet bolagsmän sjunker under det i lagstiftningen föreskrivna
minimiantalet inte medföra att bolaget utan vidare upplöses.
2.
Om, enligt lagstiftningen i en medlemsstat ett bolag i fall som avses i punkt 1 kan upplösas genom förordnande av
rätten, ska behörig domstol kunna ge bolaget den frist som detta behöver för att vidta rättelse.
3.
När ett sådant förordnande om upplösning som avses i punkt 2 har meddelats, ska bolaget träda i likvidation.
Avsnitt 2
Aktiebolagets ogiltighet och giltigheten av dess förpliktelser
Artikel 7
Allmänna bestämmelser och solidariskt ansvar
1.
De samordningsåtgärder som detta avsnitt föreskriver ska vidtas i fråga om bestämmelserna i medlemsstaternas
lagar eller andra författningar om de bolagsformer som anges i bilaga II.
447
448
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/58
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
2.
Har åtgärder vidtagits i ett bolags namn under bolagsbildningen men innan bolaget har fått rättskapacitet och
övertar inte bolaget de förpliktelser som uppkommer på grund av åtgärderna, ansvarar de som har vidtagit åtgärderna
obegränsat solidariskt för dessa, om inte något annat har avtalats.
Artikel 8
Följderna av offentlighet i förhållande till tredje man
Har formaliteterna för offentliggörandet iakttagits i fråga om de personer som i egenskap av bolagsorgan är behöriga att
företräda bolaget, får ett fel som ägde rum då personerna utsågs åberopas mot tredje man endast om bolaget visar att
denne kände till felet.
Artikel 9
Bolagsorganens åtgärder och företrädande av bolaget
1.
Ett bolag förpliktas mot tredje man genom bolagsorganens åtgärder även om åtgärderna inte omfattas av föremålet
för bolagets verksamhet, under förutsättning att åtgärderna inte ligger utanför den rätt att företräda bolaget som lagen
tillerkänner bolagsorganen eller tillåter att dessa tillerkänns.
Medlemsstaterna får emellertid föreskriva att ett bolag inte förpliktas av sådana åtgärder som ligger utanför föremålet för
bolagets verksamhet, om bolaget visar att tredje man kände till att åtgärden inte omfattades av föremålet för bolagets
verksamhet eller med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara omedveten om det. Enbart offentliggörandet av
bolagsordningen är därvid inte tillräckligt som bevis.
2.
Begränsningar i bolagsorganens rätt att företräda bolaget på grund av bolagsordningen eller på grund av beslut av
ett bolagsorgan kan inte åberopas mot tredje man, även om begränsningarna har offentliggjorts.
3.
Om enligt nationell lagstiftning rätt att företräda bolaget, med avvikelse från vad som regleras i lag i frågan, får
tilldelas en person ensam eller flera personer i förening genom en bestämmelse i bolagsordningen, kan lagstiftningen
föreskriva att bestämmelsen får åberopas mot tredje man under förutsättning att den avser en generell rätt att företräda
bolaget; reglerna i artikel 16 avgör om en sådan bestämmelse i bolagsordningen kan åberopas mot tredje man.
Artikel 10
Upprättande och officiellt bestyrkande av stiftelseurkunden och bolagsordningen
I alla medlemsstater som saknar bestämmelser om att en förvaltningsmyndighet eller en domstol ska göra en
förebyggande kontroll vid bolagsbildningen, måste stiftelseurkunden och bolagsordningen samt ändringar i dessa
utfärdas i form av officiellt bestyrkta handlingar.
Artikel 11
Villkor för ett bolags ogiltighet
Medlemsstaternas lagstiftning får endast innehålla sådana regler om bolags ogiltighet som uppfyller följande villkor:
a) Ogiltigheten ska beslutas av domstol.
b) Ogiltighet kan endast beslutas i följande fall:
i) När stiftelseurkund saknas eller när antingen formaliteterna för den förebyggande kontrollen eller formkraven för
det officiella bestyrkandet inte har iakttagits.
ii) När föremålet för bolagets verksamhet är olagligt eller strider mot allmän ordning.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/59
iii) När stiftelseurkunden eller bolagsordningen inte anger bolagets namn, insatsernas storlek, storleken av det
tecknade kapitalet eller föremålet för bolagets verksamhet.
iv) När den nationella lagstiftningens krav på inbetalning av en minsta del av bolagskapitalet inte har uppfyllts.
v) När samtliga stiftare saknade rättslig handlingsförmåga.
vi) När antalet stiftare i strid med den nationella lagstiftningen har understigit två.
Bortsett från de ogiltighetsfall som avses i första stycket, kan ett bolag inte på någon grund betraktas som icke
existerande eller som ogiltigt i absolut eller relativ bemärkelse eller förklaras ogiltigt.
Artikel 12
Följderna av ogiltighet
1.
Artikel 16 bestämmer om ett rättsligt avgörande som fastslår ogiltigheten får åberopas mot tredje man. Om den
nationella lagstiftningen tillåter tredje man att överklaga avgörandet, måste detta ske inom sex månader efter det att
avgörandet har meddelats.
2.
Ogiltigheten ska medföra att bolaget träder i likvidation på samma sätt som vid dess upplösning.
3.
Ogiltigheten enbart inverkar inte på de förpliktelser som bolaget har åtagit sig eller som andra har åtagit sig till
förmån för detta, med undantag dock för vad som följer av att bolaget har trätt i likvidation.
4.
Lagstiftningen i varje medlemsstat får bestämma rättsverkningarna av ogiltigheten när det gäller förhållandet
mellan bolagsmännen.
5.
För innehavare av andelar eller aktier i ett bolag kvarstår skyldigheten att betala in det tecknade men icke inbetalda
kapitalet i den mån det behövs med hänsyn till förpliktelserna mot borgenärerna.
KAPITEL III
Offentlighet och sammankoppling av centrala register, handelsregister och företagsregister
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser
Artikel 13
Tillämpningsområde
De samordningsåtgärder som detta avsnitt föreskriver ska vidtas i fråga om de bestämmelser i medlemsstaternas lagar
eller andra författningar om bolagsformer som anges i bilaga II.
Artikel 14
Handlingar och uppgifter som ska offentliggöras av bolag
Medlemsstaterna ska se till att minst följande handlingar och uppgifter om ett bolag alltid offentliggörs:
a) Stiftelseurkunden och, om den har tagits in i en särskild handling, bolagsordningen.
b) Ändringar i de handlingar som avses i a, däribland förlängning av tiden för bolagets bestånd.
c) Efter varje ändring i stiftelseurkunden eller bolagsordningen, den fullständiga och gällande lydelsen av den ändrade
handlingen.
449
450
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/60
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
d) Tillsättande och entledigande av samt personuppgifter om dem som i egenskap av i lagstiftningen föreskrivet
bolagsorgan eller som medlemmar i ett sådant organ
i) är behöriga att företräda bolaget mot tredje man och i rättegång; av de offentliggjorda uppgifterna ska framgå om
de personer som företräder bolaget kan göra detta var för sig eller endast i förening med andra,
ii) deltar i ledning, tillsyn eller kontroll av bolaget.
e) Under förutsättning att stiftelseurkunden eller bolagsordningen anger ett bolagskapital, minst en gång om året det
tecknade kapitalets storlek, om inte varje ökning av detta kapital kräver ändring av bolagsordningen.
f) De redovisningshandlingar för varje räkenskapsår som obligatoriskt ska offentliggöras enligt rådets direktiv
86/635/EEG (
1
) och 91/674/EEG (
2
) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (
3
).
g) Varje byte av bolagets säte.
h) Upplösning av bolaget.
i) Ett rättsligt avgörande varigenom bolaget förklaras ogiltigt.
j) Utseende av likvidatorer och personuppgifter om dem samt uppgift om likvidatorernas behörighet, om inte
behörigheten uttryckligen och uteslutande framgår av lag eller av bolagsordningen.
k) Avslutande av likvidationen och, i de medlemsländer där avregistrering av ett bolag medför rättsverkningar, uppgift
om avregistreringen.
Artikel 15
Ändringar i handlingar och uppgifter
1.
Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att alla ändringar i de handlingar och uppgifter som
avses i artikel 14 införs i det behöriga register som avses i artikel 16.1 första stycket och offentliggörs i enlighet med
artikel 16.3 och 16.5, vanligtvis inom 21 dagar från mottagandet av den fullständiga dokumentationen avseende dessa
ändringar, inklusive, i tillämpliga fall, en laglighetskontroll i enlighet med nationell lagstiftning för införande i akten.
2.
Punkt 1 ska inte tillämpas på de redovisningshandlingar som avses i artikel 14 f.
Artikel 16
Offentliggörande i registret
1.
I varje medlemsstat ska en akt läggas upp för varje bolag i det centrala register, handels- eller bolagsregister
(registret) där bolaget är registrerat.
Medlemsstaterna ska se till att företag har en unik identifiering som gör det möjligt att entydigt identifiera dem inom
ramen för kommunikation mellan register genom det system för sammankoppling av centrala register, handelsregister
och företagsregister som inrättats i enlighet med artikel 22.2 (systemet för sammankoppling av register). Denna unika
identifiering ska åtminstone bestå av de delar som gör det möjligt att identifiera registermedlemsstaten, det nationella
ursprungsregistret, företagets nummer i registret och, om lämpligt, specifikationer för att undvika identifieringsfel.
(
1
) Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella
institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).
(
2
) Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag (EGT L 374,
31.12.1991, s. 7).
(
3
) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer
av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och
83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/61
2.
Med i elektronisk form avses i denna artikel att informationen sänds vid utgångspunkten och tas emot vid
slutpunkten med hjälp av elektronisk utrustning för behandling (inbegripet digital signalkomprimering) och lagring av
uppgifter, och i sin helhet sänds, befordras och tas emot genom tråd, radio, optiska medel eller andra elektromagnetiska
medel i enlighet med medlemsstaternas bestämmelser.
3.
Alla handlingar och uppgifter som är offentliga enligt artikel 14 ska förvaras i akten eller föras in i registret; av
akten ska alltid framgå vad som har förts in i registret.
Medlemsstaterna ska se till att bolagen och samtliga övriga personer och organ som är anmälningsskyldiga eller skyldiga
att medverka kan ge in alla handlingar och uppgifter som ska offentliggöras enligt artikel 14 i elektronisk form.
Dessutom kan medlemsstaterna ålägga alla bolag eller vissa kategorier av bolag att ge in alla dessa handlingar och
uppgifter eller vissa slag av dem i elektronisk form.
Alla handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 som getts in, oavsett om det är i pappersform eller elektronisk
form, ska införas i registret eller omskrivas i detta i elektronisk form. Medlemsstaterna ska därför se till att alla
handlingar och uppgifter som ges in i pappersform omvandlas till elektronisk form i registret.
Handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 och som har getts in i pappersform fram till senast den 31 december
2006 behöver inte automatiskt omvandlas till elektronisk form i registret. Medlemsstaterna ska dock se till att de
omvandlas till elektronisk form efter det att en ansökan om offentliggörande i elektronisk form mottagits, vilken
inlämnats i enlighet med de åtgärder som antagits för att genomföra punkt 4 i den här artikeln.
4.
En fullständig eller partiell kopia av de handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 ska finnas att tillgå på
begäran. Ansökan kan inlämnas till registret i pappersform eller i elektronisk form enligt den sökandes val.
Kopior enligt första stycket ska kunna fås från registret i pappersform och i elektronisk form enligt den sökandes val.
Detta gäller för alla handlingar och uppgifter som redan getts in. Medlemsstaterna får dock besluta att handlingar och
uppgifter som senast den 31 december 2006 har getts in i pappersform, eller vissa kategorier av dessa, inte ska kunna
fås från registret i elektronisk form, om en viss angiven period har löpt från den tidpunkt då de inkommit till den
tidpunkt då ansökan lämnades in till registret. Denna period får inte vara mindre än tio år.
Priset för att få en kopia av sådana handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 eller delar av dem i pappersform eller
i elektronisk form får inte överstiga den administrativa kostnaden.
Papperskopior som tillhandahålls en beställare ska vara bestyrkta om inte beställaren avstår från det. Elektroniska kopior
får inte vara bestyrkta förutom när beställaren uttryckligen begär detta.
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att bestyrkandet av elektroniska kopior ska garantera att deras
ursprung är autentiskt och att deras innehåll är fullständigt med hjälp av åtminstone en sådan avancerad elektronisk
signatur som avses i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG (
1
).
5.
De i punkt 3 avsedda handlingarna och uppgifterna ska offentliggöras i den av medlemsstaten utsedda nationella
tidningen, antingen genom att de helt eller delvis återges eller genom hänvisning till den handling som tagits in i akten
eller förts in i registret. Den utsedda nationella tidningen kan vara en tidning i elektronisk form.
Medlemsstaterna får besluta att ersätta offentliggörandet i den nationella tidningen med en lika effektiv metod som i vart
fall ska inbegripa användning av ett system varigenom den offentliggjorda informationen är tillgänglig i kronologisk
ordning via en central elektronisk plattform.
6.
Bolaget får åberopa handlingar och uppgifter mot tredje man först sedan de har offentliggjorts enligt punkt 5, om
inte bolaget visar att tredje man kände till handlingen eller uppgiften.
(
1
) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer
(EGT L 13, 19.1.2000, s. 12).
451
452
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/62
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
När det gäller åtgärder som vidtas före den sextonde dagen efter offentliggörandet får en handling eller en uppgift dock
inte åberopas mot en tredje man som visar att det var omöjligt för honom att känna till handlingen eller uppgiften.
7.
Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att hindra bristande överensstämmelse mellan vad som
offentliggörs i enlighet med punkt 5 och vad som framgår av registret eller akten.
Vid bristande överensstämmelse får den i enlighet med punkt 5 offentliggjorda texten inte åberopas mot tredje man.
Denne får emellertid åberopa den sistnämnda texten, om inte bolaget visar att tredje man kände till den i registret eller
akten intagna texten.
Dessutom får tredje man alltid åberopa sådana handlingar och uppgifter i fråga om vilka formaliteterna för offentlig
görandet ännu inte har fullföljts, om inte handlingarna eller uppgifterna saknar rättsverkan på grund av det bristfälliga
offentliggörandet.
Artikel 17
Aktuell information om nationell lagstiftning med avseende på tredje mans rättigheter
1.
Medlemsstaterna ska se till att uppdaterad information tillhandahålls med en förklaring av de bestämmelser
i nationell lagstiftning som innebär att tredje part i enlighet med artikel 16.5, 16.6 och 16.7 kan förlita sig på de
uppgifter och varje typ av handlingar som avses i artikel 14.
2.
Medlemsstaterna ska tillhandahålla den nödvändiga informationen för offentliggörande på den europeiska
e-juridikportalen (portalen) i enlighet med portalens bestämmelser och tekniska krav.
3.
Kommissionen ska offentliggöra denna information på portalen på unionens alla officiella språk.
Artikel 18
Tillgång till elektroniska kopior av handlingar och uppgifter
1.
Elektroniska kopior av de handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 ska också offentliggöras genom systemet
för sammankoppling av register.
2.
Medlemsstaterna ska se till att de handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 finns att tillgå elektroniskt – i ett
standardmeddelandeformat – genom systemet för sammankoppling av register. Medlemsstaterna ska också se till att
minimistandarderna för säkerhet vad gäller uppgiftsöverföring respekteras.
3.
Kommissionen ska tillhandahålla en söktjänst på unionens alla officiella språk avseende företag som registrerats
i medlemsstaterna, i syfte att genom portalen tillhandahålla
a) de handlingar och uppgifter som avses i artikel 14,
b) den förklarande information på unionens alla officiella språk som anger dessa uppgifter och typerna av dessa
handlingar.
Artikel 19
Avgifter för handlingar och uppgifter
1.
De avgifter som tas ut för tillgången till de handlingar och uppgifter som avses i artikel 14 genom systemet för
sammankoppling av register får inte överskrida de administrativa kostnaderna för tillgången.
2.
Medlemsstaterna ska se till att följande uppgifter är kostnadsfritt tillgängliga genom systemet för sammankoppling
av register:
a) företagets namn och rättsliga form,
b) företagets registrerade säte och den medlemsstat där det är registrerat,
c) företagets registreringsnummer.
Utöver dessa uppgifter får medlemsstaterna välja att tillhandahålla ytterligare kostnadsfria handlingar och uppgifter.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/63
Artikel 20
Information om inledande och avslutande av likvidationsförfaranden eller insolvensförfaranden
samt om företagets avregistrering
1.
Företagsregistret ska, genom systemet för sammankoppling av register, utan dröjsmål tillhandahålla information
om inledande och avslutande av eventuella likvidationsförfaranden eller insolvensförfaranden avseende företaget och om
företagets avregistrering, om detta medför rättsverkningar i företagets registermedlemsstat.
2.
Filialregistret ska, genom systemet för sammankoppling av register, säkerställa att den information som avses
i punkt 1 erhålls utan dröjsmål.
3.
Det utbyte av information som avses i punkterna 1 och 2 ska vara kostnadsfritt för registren.
Artikel 21
Språk vid offentliggörande och översättning av de handlingar och uppgifter som ska offentliggöras
1.
De handlingar och uppgifter som ska offentliggöras enligt artikel 14 ska upprättas och ges in på ett av de språk
som tillåts enligt de språkregler som gäller i den medlemsstat i vilken den akt som avses i artikel 16.1 har lagts upp.
2.
Utöver det obligatoriska offentliggörande som avses i artikel 16 ska medlemsstaterna tillåta att översättningar av de
i artikel 14 avsedda offentliga handlingarna och uppgifterna offentliggörs på frivillig basis i enlighet med
bestämmelserna i artikel 16 på vilket eller vilka som helst av unionens officiella språk.
Medlemsstaterna får kräva att översättningen av sådana handlingar och uppgifter ska vara auktoriserad.
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att underlätta tredje mans tillgång till de på frivillig basis
offentliggjorda översättningarna.
3.
Utöver det obligatoriska offentliggörande som avses i artikel 16 och det offentliggörande som är tillåtet enligt
punkt 2 i den här artikeln kan medlemsstaterna tillåta att de avsedda handlingarna och uppgifterna offentliggörs
i enlighet med artikel 16 på vilket eller vilka andra språk som helst.
Medlemsstaterna får kräva att översättningen av sådana handlingar och uppgifter ska vara auktoriserad.
4.
Vid avvikelser mellan de handlingar och uppgifter som offentliggjorts på registrets officiella språk och den på
frivillig basis offentliggjorda översättningen får översättningen inte åberopas gentemot tredje man. Tredje man får dock
åberopa de på frivillig basis offentliggjorda översättningarna om inte bolaget visar att denne hade kännedom om den
version som var föremål för det obligatoriska offentliggörandet.
Artikel 22
System för sammankoppling av register
1.
En central europeisk plattform (plattformen) ska inrättas.
2.
Systemet för sammankoppling av register ska vara sammansatt av
— medlemsstaternas register,
— plattformen,
— portalen, som fungerar som den europeiska elektroniska ingången.
3.
Medlemsstaterna ska säkerställa driftskompatibilitet för sina register inom systemet för sammankoppling av register
via plattformen.
4.
Medlemsstaterna får inrätta valfria ingångar till systemet för sammankoppling av register. De ska utan onödigt
dröjsmål informera kommissionen om inrättandet av sådana ingångar och om alla viktigare ändringar av ingångarnas
funktion.
453
454
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/64
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
5.
Tillgången till information från systemet för sammankoppling av register ska garanteras genom portalen och
genom valfria ingångar som inrättas av medlemsstaterna.
6.
Inrättandet av systemet för sammankoppling av register ska inte påverka befintliga bilaterala avtal som ingåtts
mellan medlemsstaterna om utbyte av information om företag.
Artikel 23
Utveckling och drift av plattformen
1.
Kommissionen ska besluta att utveckla och/eller svara för driften av plattformen antingen på egen hand eller
genom en tredje part.
Om kommissionen beslutar att utveckla och/eller svara för driften av plattformen genom en tredje part, ska valet av
tredje part och kommissionens verkställande av det avtal som ingåtts med denna tredje part göras i enlighet med
förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
2.
Om kommissionen beslutar att utveckla plattformen genom en tredje part ska kommissionen genom
genomförandeakter fastställa de tekniska specifikationerna i fråga om offentlig upphandling och löptiden för det avtal
som kommer att ingås med denna tredje part.
3.
Om kommissionen beslutar att svara för driften av plattformen genom en tredje part ska kommissionen genom
genomförandeakter anta detaljerade bestämmelser för den operativa förvaltningen av plattformen.
Den operativa förvaltningen av plattformen ska särskilt omfatta följande:
— Tillsynen av plattformens funktion.
— Säkerhet och skydd för de uppgifter som överförs och utbyts med hjälp av plattformen.
— Samordning av förbindelserna mellan medlemsstaternas register och tredje part.
Kommissionen ska utöva tillsyn över plattformens funktion.
4.
De genomförandeakter som avses i punkterna 2 och 3 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som
avses i artikel 164.2.
Artikel 24
Genomförandeakter
Kommissionen ska genom genomförandeakter anta följande:
a) Den tekniska specifikation som definierar metoderna för elektronisk kommunikation inom systemet för
sammankoppling av register.
b) Den tekniska specifikationen för kommunikationsprotokollen.
c) De tekniska åtgärder som garanterar minimistandarder för it-säkerhet vad gäller kommunikation och överföring av
information inom systemet för sammankoppling av register.
d) Den tekniska specifikation som anger metoden för informationsutbytet mellan det företagsregister och det
filialregister som avses i artiklarna 20 och 34.
e) Den detaljerade förteckningen över uppgifter som ska överföras för informationsutbyte mellan register enligt
artiklarna 20, 34 och 130.
f) Den tekniska specifikation som anger strukturen för standardmeddelandeformatet för informationsutbytet mellan
registren, plattformen och portalen.
g) Den tekniska specifikation som anger den uppsättning uppgifter som är nödvändig för att plattformen ska kunna
uppfylla sin funktion och metoden för lagring, användning och skydd av sådana uppgifter.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/65
h) Den tekniska specifikation som definierar strukturen för och användningen av den unika identifieringen för
kommunikation mellan register.
i) Den specifikation som anger de tekniska driftsmetoderna för systemet för sammankoppling av register vad gäller
distribution och utbyte av information och den specifikation som anger de it-tjänster som tillhandahålls av
plattformen, vilket garanterar en överföring av meddelanden i den relevanta språkversionen.
j) De harmoniserade kriterierna för den söktjänst som tillhandahålls av portalen.
k) Betalningsvillkoren, med beaktande av tillgängliga betalningsfaciliteter, såsom online-faciliteter för betalning.
l) Detaljerna för den förklarande information som anger de uppgifter och den typ av handlingar som avses i artikel 14.
m) De tekniska villkoren för tillgängligheten av de tjänster som tillhandahålls genom systemet för sammankoppling av
register.
n) Förfarandet och de tekniska kraven för sammankopplingen av de valfria ingångarna till plattformen.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 164.2.
Artikel 25
Finansiering
1.
Inrättandet och det framtida utvecklandet av plattformen och anpassningarna till portalen till följd av detta direktiv
ska finansieras via unionens allmänna budget.
2.
Underhållet och driften av plattformen ska finansieras via unionens allmänna budget och får medfinansieras
genom de avgifter för tillgång till systemet för sammankoppling av register som tas ut från de enskilda användarna. Inget
i denna punkt får påverka avgifterna på nationell nivå.
3.
Kommissionen får genom delegerade akter och i enlighet med artikel 163 anta bestämmelser om en eventuell
medfinansiering av plattformen genom uttagande av avgifter och – i fall av en sådan medfinansiering – om storleken på
de avgifter som tas ut från de enskilda användarna i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.
4.
Avgifter som införs i enlighet med punkt 2 i den här artikeln får inte påverka de eventuella avgifter som
medlemsstaterna tar ut för tillgång till handlingar och uppgifter i enlighet med artikel 19.1.
5.
De avgifter som tas ut i enlighet med punkt 2 i den här artikeln får inte tas ut för tillgång till de uppgifter som
avses i artikel 19.2 a, b och c.
6.
Varje medlemsstat ska bära kostnaderna för anpassningen av de nationella registren, liksom de kostnader för
underhåll och drift av de nationella registren som uppstår till följd av detta direktiv.
Artikel 26
Uppgifter i brev och orderblanketter
Medlemsstaterna ska föreskriva att det i brev och orderblanketter, oavsett om de är i pappersform eller i någon annan
form, ska anges följande:
a) De uppgifter som krävs för att identifiera det register där den akt som avses i artikel 16 är upplagd samt bolagets
nummer i registret.
b) Bolagets rättsliga form och dess säte samt, i förekommande fall, att bolaget har trätt i likvidation.
Om bolagets kapital nämns i dessa handlingar ska det tecknade och inbetalda kapitalet anges.
Medlemsstaterna ska föreskriva att ett bolags webbplats ska innehålla åtminstone de uppgifter som avses i första stycket
och, i förekommande fall, uppgifter om det tecknade och inbetalda kapitalet.
455
456
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/66
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Artikel 27
Personer som ansvarar för iakttagande av formaliteterna för offentliggörande
Varje medlemsstat ska bestämma vilka personer som ska ansvara för att de formaliteter iakttas som gäller för offentlig
görandet.
Artikel 28
Sanktioner
Medlemsstaterna ska föreskriva lämpliga sanktioner åtminstone för det fall att
a) redovisningshandlingarna inte offentliggörs enligt vad som föreskrivs i artikel 14 f,
b) de obligatoriska uppgifter som avses i artikel 26 inte lämnas i de där nämnda handlingarna eller på bolagets
webbplats.
Avsnitt 2
Bestämmelser om offentlighet som gäller för f ilialer till bolag från andra
medlemsstater
Artikel 29
Offentliggörande av handlingar och uppgifter som avser en filial
1.
Handlingar och uppgifter som avser en filial vilken har öppnats i en medlemsstat av ett bolag i en bolagsform som
anges i bilaga II, vilket lyder under lagstiftningen i en annan medlemsstat, ska i överensstämmelse med artikel 16
offentliggöras enligt lagstiftningen i den medlemsstat där filialen är belägen.
2.
Om de bestämmelser om offentlighet som gäller för filialen avviker från dem som gäller för bolaget, ska
bestämmelserna för filialen tillämpas när det är fråga om förfaranden som berör denna.
3.
De handlingar och uppgifter som avses i artikel 30.1 ska offentliggöras genom systemet för sammankoppling av
register. Artiklarna 18 och 19.1 ska tillämpas i tillämpliga delar.
4.
Medlemsstaterna ska se till att filialer har en unik identifiering som gör det möjligt att entydigt identifiera dem
i kommunikationen mellan registren genom systemet för sammankoppling av register. Denna unika identifiering ska
åtminstone omfatta beståndsdelar som gör det möjligt att identifiera registermedlemsstaten, det nationella ursprung
sregistret och filialens nummer i registret samt, om lämpligt, specifikationer för att undvika identifieringsfel.
Artikel 30
Handlingar och uppgifter som ska offentliggöras
1.
Skyldigheten att offentliggöra enligt artikel 29 ska endast avse följande handlingar och uppgifter:
a) Filialens adress.
b) Filialens verksamhet.
c) Det register i vilket bolagets akt har lagts upp som avses i artikel 16 med uppgift om bolagets nummer i registret.
d) Namn och rättslig form för bolaget samt namnet på filialen, om detta avviker från namnet på bolaget.
e) Tillsättande och entledigande samt personuppgifter i fråga om dem som är behöriga att företräda bolaget mot tredje
man och i rättegång
— i egenskap av i lag föreskrivet bolagsorgan eller i egenskap av ledamöter i ett sådant organ i överensstämmelse
med den offentlighet som gäller för bolaget enligt artikel 14 d,
— i egenskap av bolagets fasta företrädare för filialens verksamhet, med uppgift om omfattningen av behörigheten.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/67
f) — upplösning av bolaget, utseende av likvidatorer, personuppgifter om dem, uppgift om deras behörighet samt
uppgift om likvidationens avslutande, i överensstämmelse med den offentlighet som gäller för bolaget enligt
artikel 14 h, j och k,
— insolvensförfaranden, ackord och liknande förfaranden som bolaget är föremål för.
g) Räkenskapshandlingar enligt artikel 31.
h) Nedläggning av filialen.
2.
Den medlemsstat i vilken filialen har öppnats får föreskriva ett offentliggörande enligt artikel 29 av
a) namnteckningarna för de personer som avses i punkt 1 e och f,
b) stiftelseurkunden och, om den har tagits in i en särskild handling, bolagsordningen, allt enligt artikel 14 a, b och c,
samt ändringar i dessa handlingar,
c) ett intyg från det register som avses i punkt 1 c om att bolaget existerar,
d) uppgift om säkerhet som har ställts i sådan bolagets egendom som finns i medlemsstaten, om offentliggörandet har
betydelse för säkerhetens giltighet.
Artikel 31
Begränsningar i skyldigheten att offentliggöra räkenskapshandlingar
Skyldigheten att offentliggöra enligt artikel 30.1 g ska begränsas till de av bolagets räkenskapshandlingar som
i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG (
1
) och direktiv 2013/34/EU har
upprättats, reviderats och offentliggjorts enligt lagstiftningen i den medlemsstat som bolaget lyder under.
Artikel 32
Språk vid offentliggörande och översättning av de handlingar som offentliggörs
Den medlemsstat i vilken filialen har öppnats får föreskriva att de handlingar som avses i artikel 30.2 b och artikel 31
ska offentliggöras på ett annat officiellt språk inom unionen och att översättningen av handlingarna ska bestyrkas.
Artikel 33
Offentliggörande när flera filialer öppnats i samma medlemsstat
Om ett bolag har öppnat flera filialer i en medlemsstat, är det tillräckligt att offentliggörandet enligt artikel 30.2 b och
artikel 31 efter bolagets val äger rum i ett av flera filialregister.
I det fall som avses i första stycket ska de övriga filialernas skyldighet att offentliggöra omfatta en uppgift om det valda
filialregistret och om den i detta register intagna filialens nummer i registret.
Artikel 34
Information om inledande och avslutande av likvidationsförfaranden eller insolvensförfaranden
och om avregistrering av bolaget
1.
Artikel 20 ska tillämpas på både det register där bolaget är infört och filialregistret.
(
1
) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och
koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv
84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).
457
458
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/68
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
2.
Medlemsstaterna ska fastställa det förfarande som ska följas efter mottagandet av den information som avses
i artikel 20.1 och 20.2. Detta förfarande ska säkerställa att, om ett företag har avvecklats eller av annan anledning har
avförts från registret, även dess filialer avförs från registret utan dröjsmål.
3.
Andra meningen i punkt 2 ska inte tillämpas på filialer till företag som har avförts från registret på grund av en
ändring av det berörda företagets rättsliga form, en fusion eller uppdelning eller en gränsöverskridande överföring av
dess säte.
Artikel 35
Uppgifter i brev och orderblanketter
Medlemsstaterna ska föreskriva att de brev och orderblanketter som en filial använder, utöver de i artikel 26 angivna
uppgifterna, ska ange det register där filialens akt är upplagd och filialens nummer i registret.
Avsnitt 3
Bestämmelser om offentlighet som gäller för f ilialer till bolag från ett tredjeland
Artikel 36
Offentliggörande av handlingar och uppgifter som avser en filial
1.
Handlingar och uppgifter som avser en filial vilken har öppnats i en medlemsstat av ett bolag som inte lyder under
lagstiftningen i någon medlemsstat men som har en rättslig form som är jämförbar med de bolagsformer som anges
i bilaga II, ska i överensstämmelse med artikel 16 offentliggöras enligt lagstiftningen i den medlemsstat där filialen är
belägen.
2.
Artikel 29.2 ska tillämpas.
Artikel 37
Handlingar och uppgifter som ska offentliggöras
Skyldigheten att offentliggöra enligt artikel 36 ska minst avse följande handlingar och uppgifter:
a) Filialens adress.
b) Filialens verksamhet.
c) Den stats lagstiftning under vilken bolaget lyder.
d) Det register i vilket bolaget är infört och bolagets nummer i registret, om sistnämnda lagstiftning kräver sådan
registrering.
e) Stiftelseurkunden och, om den har tagits in i en särskild handling, bolagsordningen, samt alla ändringar i dessa
handlingar.
f) Bolagets rättsliga form, huvudsakliga verksamhetsort och föremålet för dess verksamhet samt, minst en gång om året,
det tecknade kapitalets storlek, om inte dessa uppgifter förekommer i handlingar som avses i led e.
g) Namnet på bolaget och namnet på filialen, om det senare namnet avviker från namnet på bolaget.
h) Tillsättande, entledigande samt personuppgifter i fråga om dem som är behöriga att företräda bolaget mot tredje man
och i rättegång,
— i egenskap av i lag föreskrivet bolagsorgan eller i egenskap av ledamöter i ett sådant organ,
— i egenskap av bolagets fasta ställföreträdare för filialens verksamhet.
Omfattningen av behörigheten hos dem som har rätt att företräda bolaget ska anges liksom uppgift om huruvida de
personerna kan företräda bolaget var för sig eller endast i förening.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/69
i) — Upplösning av bolaget, utseende av likvidatorer, personuppgifter om dem, uppgift om deras behörighet samt
uppgift om likvidationens avslutande.
— Insolvensförfaranden, ackord och liknande förfaranden som bolaget är föremål för.
j) Räkenskapshandlingar enligt artikel 38.
k) Nedläggning av filialen.
Artikel 38
Begränsningar i skyldigheten att offentliggöra räkenskapshandlingar
1.
Skyldigheten att offentliggöra enligt artikel 37 j ska tillämpas på de av bolagets räkenskapshandlingar som har
upprättats, reviderats och offentliggjorts enligt lagstiftningen i den stat som bolaget lyder under. Om dessa handlingar
inte har upprättats i överensstämmelse med direktiv 2013/34/EU eller på ett likvärdigt sätt, kan medlemsstaterna kräva
att räkenskapshandlingar som avser filialens verksamhet ska upprättas och offentliggöras.
2.
Artiklarna 32 och 33 ska tillämpas.
Artikel 39
Uppgifter i brev och orderblanketter
Medlemsstaterna ska föreskriva att de brev och orderblanketter som en filial använder ska ange det register där filialens
akt är upplagd samt filialens nummer i registret. Om lagstiftningen i den stat som bolaget lyder under kräver att bolaget
förs in i ett register, ska även detta register och bolagets nummer i registret anges.
Avsnitt 4
Tillämpnings- och genomförandebestämmelser
Artikel 40
Påföljder
Medlemsstaterna ska föreskriva lämpliga påföljder för underlåtenhet att iaktta bestämmelserna om offentlighet
i artiklarna 29, 30 och 31 samt 36, 37 och 38 liksom bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i brev och orderblanketter
i artiklarna 35 och 39.
Artikel 41
Personer som ansvarar för iakttagande av formaliteterna för offentliggörande
Varje medlemsstat ska bestämma vilka personer som ska ansvara för att de i avsnitt 2 och 3 föreskrivna formkraven
beträffande offentlighet iakttas.
Artikel 42
Undantag från bestämmelser om offentliggörande av räkenskapshandlingar för filialer
1.
Artiklarna 31 och 38 ska inte tillämpas på filialer som öppnas av sådana kreditinstitut och finansiella institut som
omfattas av rådets direktiv 89/117/EEG (
1
).
2.
I avvaktan på en senare samordning behöver medlemsstaterna inte tillämpa artiklarna 31 och 38 på filialer som
öppnas av försäkringsbolag.
(
1
) Rådets direktiv 89/117/EEG av den 13 februari 1989 om skyldigheter angående offentliggörande av årsredovisningshandlingar för i en
medlemsstat inrättade filialer till kreditinstitut och finansiella institut med huvudkontor i en annan medlemsstat (EGT L 44, 16.2.1989,
s. 40).
459
460
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/70
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Artikel 43
Kontaktkommitté
Den kontaktkommitté som har tillsatts enligt artikel 52 i rådets direktiv 78/660/EEG (
1
) ska även
a) med förbehåll för vad som gäller enligt bestämmelserna i artiklarna 258 och 259 i fördraget underlätta en enhetlig
tillämpning av bestämmelserna i avsnitt 2 och 3 samt i detta avsnitt genom regelbundet samråd, särskilt om praktiska
problem i samband med tillämpningen,
b) vid behov ge kommissionen råd om tillägg till eller ändringar i bestämmelserna i avsnitt 2 och 3 samt i detta avsnitt.
KAPITEL IV
Bevarande och ändring av kapital
Avsnitt 1
Kapitalkrav
Artikel 44
Allmänna bestämmelser
1.
De samordningsåtgärder som föreskrivs i detta kapitel ska vidtas i fråga om de bestämmelser i medlemsstaternas
lagar eller andra författningar om de bolagsformer som anges i bilaga I.
2.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa bestämmelserna i detta kapitel på förvaltningsbolag med rörligt kapital eller
på kooperativa företag som är organiserade i någon av de i bilaga I angivna bolagsformerna. Om lagstiftningen i en
medlemsstat utnyttjar denna möjlighet, ska den föreskriva att dessa bolag ska ta in orden ”förvaltningsbolag med rörligt
kapital” eller ”kooperativt företag” i samtliga de handlingar som nämns i artikel 26.
Artikel 45
Minimikapital
1.
Medlemsstaternas lagstiftning ska föreskriva att ett kapital på minst 25 000 EUR måste tecknas för att bolaget ska
få bildas eller få tillstånd att börja sin verksamhet.
2.
Med hänsyn till den ekonomiska och monetära utvecklingen inom unionen och till tendensen att tillåta endast
stora och medelstora företag att välja de i bilaga I angivna bolagsformerna, ska Europaparlamentet och rådet, på förslag
av kommissionen i enlighet med artikel 50.1 och 50.2 g i fördraget vart femte år se över och vid behov ändra det
i punkt 1 i euro uttryckta beloppet.
Artikel 46
Tillgångar
Tecknat kapital får endast bestå av tillgångar som kan värderas ekonomiskt. I dessa tillgångar får dock inte inräknas
åtaganden att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänster.
Artikel 47
Vederlag för aktier
Aktierna får inte ges ut mot vederlag som understiger det nominella beloppet eller, om sådant saknas, det bokförda
parivärdet.
(
1
) Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag
(EGT L 222, 14.8.1978, s. 11).
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/71
Medlemsstaterna får dock tillåta att de som yrkesmässigt åtar sig att placera aktier får betala mindre än fullt belopp för
de aktier som de tecknar i ett sådant sammanhang.
Artikel 48
Betalning av aktier som ges ut mot vederlag
Aktier som ges ut mot vederlag ska då bolaget bildas eller får tillstånd att börja sin verksamhet vara betalda till minst
25 % av det nominella beloppet eller, om sådant saknas, av det bokförda parivärdet.
Aktier som har getts ut mot apportegendom innan bolaget bildas eller får tillstånd att börja sin verksamhet ska vara fullt
betalda inom fem år från bolagsbildningen eller tillståndet att börja verksamheten.
Avsnitt 2
Skyddsåtgärder beträffande det lagstadgade kapitalet
Artikel 49
Sakkunnigutlåtande om apportegendom
1.
En eller flera av bolaget oberoende sakkunniga, som utses eller godkänns av en förvaltningsmyndighet eller en
domstol, ska avge ett utlåtande om apportegendomen innan bolaget bildas eller får tillstånd att börja sin verksamhet.
Beroende på varje medlemsstats lagstiftning kan de sakkunniga vara fysiska eller juridiska personer eller bolag.
2.
Det sakkunnigutlåtande som avses i punkt 1 ska minst beskriva apportegendomen samt ange vilka värderingsmeto
der de sakkunniga har använt och huruvida de därvid beräknade värdena åtminstone motsvarar antal, nominellt värde
eller, i avsaknad av sådant värde, bokfört parivärde och i förekommande fall överkurs i fråga om de aktier för vilka
apportegendomen utgör vederlag.
3.
Sakkunnigutlåtandet ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.
4.
En medlemsstat får underlåta att tillämpa denna artikel om samtliga aktier till 90 % av sitt nominella värde eller,
i avsaknad av sådant värde, av sitt bokförda parivärde utges mot apportegendom från ett eller flera bolag och följande
villkor är uppfyllda:
a) De i artikel 4 i avsedda personerna eller bolagen med anknytning till det bolag som tar emot apportegendomen har
avstått från att kräva sakkunnigutlåtande.
b) Avståendet har offentliggjorts enligt punkt 3.
c) De bolag som lämnar apportegendomen har reserver som enligt lag eller bolagsordning inte får delas ut och som
uppgår till minst det nominella värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet hos de aktier som
ges ut mot apportegendom.
d) De bolag som lämnar apportegendomen förklarar, att de med belopp som motsvarar det värde som anges i punkt c
åtar sig ansvar för skulder som kan uppkomma för det mottagande bolaget från det att detta bolag har gett ut
aktierna mot apportegendom till dess att ett år har förflutit från bolagets offentliggörande av årsredovisningen för det
räkenskapsår under vilket apportegendomen lämnades. Någon överlåtelse av aktierna får inte ske under denna tid.
e) Det åtagande om ansvar som avses i led d har offentliggjorts enligt punkt 3.
f) De bolag som lämnar apportegendomen för över ett belopp som motsvarar det värde som anges i led c till en reserv
som får delas ut först tre år efter det att det mottagande bolagets årsredovisning har offentliggjorts för det
räkenskapsår under vilket apportegendomen lämnades eller, i förekommande fall, först vid den senare tidpunkt då
alla fordringar som omfattas av det åtagande om ansvar som avses i led d och som görs gällande under den nu
angivna treårsperioden har tillgodosetts.
461
462
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/72
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
5.
Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa denna artikel på bildandet av ett nytt företag genom en fusion eller
delning om ett utlåtande om fusions- eller delningsplanen har upprättats av en eller flera oberoende sakkunniga.
Om medlemsstaterna beslutar att tillämpa denna artikel i de fall som avses i första stycket får de föreskriva att det
utlåtande som upprättats enligt punkt 1 i denna artikel och utlåtandet om fusions- eller delningsplanen från en eller
flera oberoende sakkunniga får upprättas av samma sakkunniga person eller personer.
Artikel 50
Undantag från kravet om sakkunnigutlåtande
1.
Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa artikel 49.1, 49.2 och 49.3 i detta direktiv om, efter beslut av
styrelsen eller direktionen, överlåtbara värdepapper enligt definitionen i artikel 4.1.44 i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2014/65/EU (
1
) eller penningmarknadsinstrument enligt definitionen i artikel 4.1.17 i samma direktiv tillförs
såsom apportegendom, och värdepapperen eller penningmarknadsinstrumenten värderas till det vägda genomsnittspris
som de handlats för på en eller flera reglerade marknader enligt definitionen i artikel 4.1.21 i det direktivet under en
tillräckligt lång period som ska fastställas i nationell lagstiftning och som föregår den dag då apportegendomen faktiskt
överförs.
Om priset har påverkats av extraordinära omständigheter som väsentligt skulle kunna förändra tillgångens värde den dag
då tillskottet av apportegendomen faktiskt sker, inbegripet situationer där marknaden för sådana överlåtbara värdepapper
eller penningmarknadsinstrument har blivit illikvid, ska en omvärdering emellertid genomföras på initiativ av styrelsen
eller direktionen och på dess ansvar.
Vid denna omvärdering ska artikel 49.1, 49.2 och 49.3 gälla.
2.
Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa artikel 49.1, 49.2 och 49.3 om, efter ett beslut av styrelsen eller
direktionen, andra tillgångar än de överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som avses i punkt 1
i denna artikel tillförs i form av apportegendom och som redan har blivit föremål för ett utlåtande om verkligt värde
från en erkänd oberoende sakkunnig och om följande villkor är uppfyllda:
a) Det verkliga värdet fastställs för en tidpunkt som med högst sex månader föregår den dag då tillskottet av
apportegendomen faktiskt sker.
b) Värderingen har utförts i enlighet med allmänt vedertagna normer och principer för värdering i medlemsstaten, vilka
är tillämpliga på det slag av tillgångar som avses tillföras.
I händelse av nya särskilda omständigheter som väsentligt skulle kunna förändra tillgångens verkliga värde den dag då
tillskottet av apportegendomen faktiskt sker, ska en omvärdering genomföras på initiativ av styrelsen eller direktionen
och på dess ansvar.
Vid den omvärdering som avses i andra stycket ska artikel 49.1, 49.2 och 49.3 gälla.
I avsaknad av en sådan omvärdering får en eller flera aktieägare med ett totalt innehav av minst 5 % av bolagets
tecknade aktiekapital dagen då beslut om kapitalökningen fattas, begära en värdering av en oberoende sakkunnig, i vilket
fall artikel 49.1, 49.2 och 49.3 ska gälla.
En eller flera sådana aktieägare får lämna in en begäran fram till den dag då tillskottet av apportegendomen faktiskt sker,
under förutsättning att aktieägaren eller aktieägarna i fråga fortfarande den dag då begäran lämnas in har ett totalt
innehav av minst 5 % av bolagets tecknade aktiekapital, såsom detta var dagen då beslut om kapitalökningen fattades.
3.
Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa artikel 49.1, 49.2 och 49.3 om, efter ett beslut av styrelsen eller
direktionen, andra tillgångar än de överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som avses i punkt 1
i denna artikel tillförs som apportegendom och vars verkliga värde erhålls för varje tillgångspost från det föregående
räkenskapsårets lagstadgade redovisning under förutsättning att den lagstadgade redovisningen har varit föremål för
revision i enlighet med direktiv 2006/43/EG.
Punkt 2 andra till femte styckena i denna artikel ska gälla i tillämpliga delar.
(
1
) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av
direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/73
Artikel 51
Apportegendom utan sakkunnigutlåtande
1.
Om apportegendom som avses i artikel 50 tillhandahålls utan det sakkunnigutlåtande som avses i artikel 49.1,
49.2 och 49.3, ska, utöver de krav som anges i artikel 4 h och inom en månad efter den dag då tillskottet av
apportegendomen faktiskt sker, en förklaring som innehåller följande uppgifter offentliggöras:
a) En beskrivning av apportegendomen i fråga.
b) Dess värde, grunderna för värderingen och, i tillämpliga fall, värderingsmetoden.
c) Ett uttalande om huruvida det därvid beräknade värdet minst motsvarar antalet, det nominella värdet eller, i avsaknad
av nominellt värde, bokfört parivärde och, i förekommande fall, överkurs i fråga om de aktier för vilka
apportegendomen utgör ersättning.
d) Ett uttalande om att inga nya särskilda omständigheter med avseende på den ursprungliga värderingen har inträffat.
Offentliggörandet av förklaringen ska ske på det sätt som föreskrivs i varje medlemsstats lagstiftning i enlighet med
artikel 16.
2.
Om det föreslås att apportegendom tillhandahålls utan att ett sakkunnigutlåtande lämnas enligt artikel 49.1, 49.2
och 49.3, i samband med en kapitalökning som föreslås enligt artikel 68.2, ska ett meddelande som innehåller det
datum då beslutet om ökningen fattades och den information som förtecknas i punkt 1 i denna artikel offentliggöras på
det sätt som föreskrivs i varje medlemsstats lagstiftning i enlighet med artikel 16 innan tillgången faktiskt tillförs som
apportegendom. I detta fall ska förklaringen i enlighet med punkt 1 i denna artikel begränsas till ett uttalande om att
inga nya särskilda omständigheter har inträffat efter det att det ovannämnda meddelandet offentliggjordes.
3.
Varje medlemsstat ska tillhandahålla tillräckliga skyddsåtgärder som säkerställer att förfarandet enligt artikel 50 och
denna artikel följs när det gäller tillhandahållandet av apportegendom utan ett sådant sakkunnigutlåtande som avses
i artikel 49.1, 49.2 och 49.3.
Artikel 52
Betydande förvärv efter det att ett bolag bildats eller tillåtits att påbörja sin verksamhet
1.
Om ett bolag inom en tid som av den nationella lagstiftningen ska bestämmas till minst två år från det att bolaget
bildades eller tilläts att påbörja sin verksamhet förvärvar tillgångar från en person eller ett bolag som avses i artikel 4
i mot ett vederlag som motsvarar minst en tiondel av det tecknade kapitalet, ska förvärvet granskas och offentliggöras
enligt artikel 49.1, 49.2 och 49.3 samt underställas en bolagsstämma för godkännande.
Artiklarna 50 och 51 ska gälla i tillämpliga delar.
Medlemsstaterna får föreskriva att dessa bestämmelser även ska tillämpas när tillgångarna tillhör en aktieägare eller
någon annan.
2.
Punkt 1 ska inte tillämpas i fråga om förvärv som sker inom ramen för bolagets löpande verksamhet, på begäran
eller under kontroll av en förvaltningsmyndighet eller en domstol eller på en fondbörs.
Artikel 53
Aktieägares skyldighet att betala aktierna
Aktieägarna får inte befrias från sin skyldighet att betala aktierna i andra fall än som kan följa av bestämmelserna om
nedsättning av det tecknade kapitalet.
463
464
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/74
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Artikel 54
Skyddsåtgärder vid ombildning
Om ett bolag av annat slag ombildas till publika aktiebolag ska medlemsstaterna, i avvaktan på en senare samordning av
den nationella lagstiftningen, se till att minst de skyddsåtgärder som föreskrivs i artiklarna 3–6 och artiklarna 45–53
iakttas.
Artikel 55
Ändring av bolagsordningen eller stiftelseurkunden
Artiklarna 3–6 och artiklarna 45–54 ska inte påverka medlemsstaternas föreskrifter om kompetens och tillvägagångssätt
vid ändring av en bolagsordning eller en stiftelseurkund.
Avsnitt 3
Regler för utdelning
Artikel 56
Generella regler för utdelningar
1.
Med undantag för det fallet att det tecknade kapitalet sätts ned får någon utdelning inte ske till aktieägarna, om
enligt bolagets årsredovisning nettotillgångarna på bokslutsdagen för det senaste räkenskapsåret understiger eller till följd
av utdelningen skulle komma att understiga det tecknade kapitalet och de reserver som enligt lag eller bolagsordning
inte får delas ut.
2.
Det i punkt 1 angivna tecknade beloppet ska minskas med sådan icke inbetald del därav som inte redovisas på
balansräkningens aktivsida.
3.
Det belopp som delas ut till aktieägarna får inte överstiga vinsten för det senast avslutade räkenskapsåret med
tillägg för balanserad vinst och belopp från reserver som får användas för detta ändamål samt med avdrag för balanserad
förlust och belopp som enligt lag eller bolagsordning har avsatts till reserver.
4.
Med utdelning avses i punkterna 1 och 3 särskilt utbetalning av vinst eller ränta som hänför sig till aktierna.
5.
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter förskottsutdelning av vinst ska minst följande villkor iakttas:
a) Ett delårsbokslut ska upprättas som visar att tillräckliga medel finns tillgängliga för utdelningen.
b) Det belopp som ska delas ut får inte överstiga den vinst som har uppkommit efter det senaste räkenskapsår för vilket
årsbokslut har upprättats, med tillägg för balanserad vinst och belopp från reserver som får användas för detta
ändamål samt med avdrag för balanserad förlust och belopp som enligt lag eller bolagsordning ska föras över till
reserver.
6.
Punkterna 1–5 ska inte påverka medlemsstaternas bestämmelser om ökning av det tecknade kapitalet genom
överföring av reserver till detta.
7.
Lagstiftningen i en medlemsstat får föreskriva undantag från punkt 1 i fråga om förvaltningsbolag med fast kapital.
Vid tillämpning av denna punkt avses med förvaltningsbolag med fast kapital endast bolag
a) som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att placera sina medel i olika värdepapper, olika fastigheter eller
andra tillgångar i det enda syftet att sprida investeringsriskerna och låta resultatet av kapitalförvaltningen komma
aktieägarna till godo, och
b) som vänder sig till allmänheten för att placera sina egna aktier.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/75
I den omfattning den nu angivna möjligheten används i medlemsstaternas lagstiftning
a) ska denna ålägga bolagen i fråga att föra in ordet ”förvaltningsbolag” i alla handlingar som anges i artikel 26,
b) får denna inte tillåta ett bolag som nu avses och vars nettotillgångar understiger det i punkt 1 nämnda beloppet att
dela ut medel till aktieägarna, om enligt årsredovisningen för det senaste räkenskapsåret summan av bolagets samtliga
tillgångar på bokslutsdagen understiger eller till följd av utdelningen skulle komma att understiga en och en halv
gånger beloppet av bolagets samtliga skulder enligt årsredovisningen, och
c) ska denna föreskriva att ett nu avsett bolag, som delar ut medel till aktieägarna när nettotillgångarna understiger det
i punkt 1 angivna beloppet, ska upplysa om utdelningen i en not till årsredovisningen.
Artikel 57
Återvinning av felaktigt utbetald utdelning
En utdelning i strid med artikel 56 ska återbetalas av de aktieägare som har mottagit denna, om bolaget visar att
aktieägarna kände till att utdelningen var olaglig eller att de med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara okunniga
om det.
Artikel 58
Betydande förlust av det tecknade kapitalet
1.
Vid betydande förlust av det tecknade kapitalet ska kallelse inom den tid som anges i medlemsstaternas lagstiftning
ske till en bolagsstämma, som ska pröva om bolaget ska upplösas eller om andra åtgärder ska vidtas.
2.
Gränsen för betydande förlust enligt punkt 1 får i medlemsstaternas lagstiftning inte sättas högre än till hälften av
det tecknade kapitalet.
Avsnitt 4
Regler om bolags förvär v av egna aktier
Artikel 59
Egna aktier får inte tecknas
1.
Ett bolag får inte teckna sina egna aktier.
2.
Om aktierna i ett bolag har tecknats av någon i eget namn men för bolagets räkning, ska denne anses ha tecknat
aktierna för egen räkning.
3.
Aktier som har tecknats i strid med denna artikel ska betalas av de i artikel 4 i angivna personerna eller bolagen
eller, vid ökning av det tecknade kapitalet, av medlemmarna i styrelsen eller direktionen.
Lagstiftningen i en medlemsstat får dock bestämma att den som kan visa att han inte har försummat något ska befrias
från betalningsansvar.
Artikel 60
Förvärv av egna aktier
1.
Utan att det påverkar principen om likabehandling av aktieägare med samma ställning eller tillämpningen av
bestämmelserna i förordning (EU) nr 596/2014, får medlemsstaterna tillåta ett bolag att förvärva egna aktier, antingen
direkt eller genom någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning. I den utsträckning förvärv tillåts ska
medlemsstaterna låta sådana förvärv omfattas av följande villkor:
a) Tillstånd till förvärvet lämnas av bolagsstämman som ska ange de närmare förutsättningarna för detta, särskilt det
högsta antalet aktier som får förvärvas, den tid för vilken tillståndet gäller, varvid den övre gränsen ska fastställas
i nationell lagstiftning men dock inte får överstiga fem år, samt vid förvärv mot ersättning den högsta och lägsta
ersättningen. Medlemmarna av styrelsen eller direktionen ska se till att de i b och c angivna villkoren iakttas när varje
tillåtet förvärv äger rum.
465
466
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/76
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
b) Förvärvet, inbegripet de aktier som bolaget tidigare har förvärvat och fortfarande innehar samt de aktier som har
förvärvats av någon som handlat i eget namn men för bolagets räkning, får inte medföra att värdet av nettotill
gångarna understiger det belopp som avses i artikel 56.1 och 56.2.
c) Transaktionen får endast omfatta helt betalda aktier.
Vidare får medlemsstaterna även låta förvärv i den mening som avses i första stycket omfattas av några av följande
villkor:
a) Det nominella värdet, eller om sådant nominellt värde saknas, det bokförda parivärdet hos de förvärvade aktierna,
inbegripet de aktier som bolaget tidigare har förvärvat och fortfarande innehar samt de aktier som har förvärvats av
någon som handlat i eget namn men för bolagets räkning, inte överstiger en gräns som ska fastställas av
medlemsstaterna. Denna gräns får inte understiga 10 % av det tecknade kapitalet.
b) Bolagets tillstånd att förvärva egna aktier i den mening som avses i första stycket, det högsta antalet aktier som får
förvärvas, den tid för vilken tillståndet gäller och den högsta eller lägsta ersättningen är fastställd i bolagets stadgar
eller i dess bolagsordning.
c) Bolaget ska uppfylla lämpliga krav på rapportering och information.
d) Vissa bolag, som ska fastställas av medlemsstaterna, kan åläggas att makulera de förvärvade aktierna under
förutsättning att ett belopp som motsvarar det nominella värdet av de makulerade aktierna förs till en reserv som
inte får delas ut till aktieägarna, utom i händelse av minskning av det tecknade kapitalet. Denna reserv får användas
endast i syfte att öka det tecknade kapitalet genom kapitalisering av reserver.
e) Förvärvet inte innebär risk för att borgenärernas fordringar inte gottgörs.
2.
Lagstiftningen i en medlemsstat får medge undantag från punkt 1 första stycket led a första meningen, om ett
förvärv av egna aktier är nödvändigt för att bolaget ska undgå en betydande och nära förestående skada. I ett sådant fall
ska styrelsen eller direktionen informera den närmast följande bolagsstämman om grunden för förvärvet och syftet med
detta, om de förvärvade aktiernas antal och nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, bokförda parivärde, om
den andel av det tecknade kapitalet som de förvärvade aktierna utgör samt om vederlaget för aktierna.
3.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 1 första stycket led a första meningen på aktier som förvärvas av
bolaget, direkt eller av någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning, för att fördelas bland de anställda
i bolaget eller ett detta närstående bolag. Sådana aktier ska fördelas inom 12 månader från förvärvet.
Artikel 61
Undantag från reglerna om förvärv av egna aktier
1.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 60 på
a) aktier som förvärvas för att genomföra ett beslut om nedsättning av kapitalet eller i fall som avses i artikel 82,
b) aktier som förvärvas som ett led i en allmän förmögenhetsövergång,
c) helt betalda aktier som förvärvas utan vederlag eller som utgör inköpsprovision för banker och andra finansinstitut,
d) aktier som förvärvas på grund av en lagstadgad skyldighet eller till följd av ett rättsligt avgörande till skydd för en
aktieägarminoritet, särskilt vid fusion, ändring av föremålet för bolagets verksamhet eller av bolagets form, byte av
säte till utlandet eller införandet av begränsningar i rätten att överlåta aktier,
e) aktier som förvärvas från en aktieägare på grund av bristande betalning av aktierna,
f) aktier som förvärvas för att hålla minoritetsaktieägare i närstående bolag skadeslösa,
g) helt betalda aktier som förvärvas vid en exekutiv aktion som äger rum för att infria en fordran som bolaget har mot
en aktieägare, och
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/77
h) helt betalda aktier som har getts ut av ett förvaltningsbolag med fast kapital enligt artikel 56.7 andra stycket och som
på placerarnas begäran förvärvas av detta bolag eller av ett detta närstående bolag. Artikel 56.7 tredje stycket a ska
därvid tillämpas. Dessa förvärv får inte medföra att nettotillgångarna understiger det tecknade kapitalet ökat med de
reserver som enligt lag inte får delas ut.
2.
Aktier som har förvärvats enligt punkt 1 b–g ska dock avyttras inom högst tre år, med mindre det nominella
värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet av de förvärvade aktierna inräknat de aktier som bolaget
har förvärvat genom någon som handlat i eget namn men för bolagets räkning, inte överstiger 10 % av det tecknade
kapitalet.
3.
Om aktierna inte avyttras inom den tid som anges i punkt 2 ska de förklaras ogiltiga. Lagstiftningen i en
medlemsstat kan bestämma att ogiltigförklaringen ska åtföljas av en motsvarande nedsättning av det tecknade kapitalet.
En sådan nedsättning ska föreskrivas i den mån förvärvet av de aktier som ska förklaras ogiltiga har medfört att nettotill
gångarna kommit att understiga det belopp som anges i artikel 56.1 och 56.2.
Artikel 62
Följderna av otillåtet förvärv av egna aktier
Aktier som har förvärvats i strid med artiklarna 60 och 61 ska avyttras inom ett år från förvärvet. Om de inte avyttras
inom denna tid ska artikel 61.3 tillämpas.
Artikel 63
Innehav av egna aktier och förvaltningsberättelse vid förvärv av egna aktier
1.
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter ett aktiebolag att förvärva egna aktier, direkt eller genom någon som
handlar i eget namn men för bolagets räkning, ska lagstiftningen för det fortsatta innehavet av aktierna alltid kräva att
minst följande villkor iakttas:
a) Av de rättigheter som är knutna till aktier får rösträtt aldrig utövas för de egna aktierna.
b) Om dessa aktier tas upp som en tillgång i balansräkningen ska ett motsvarande belopp, som bolaget inte får förfoga
över, tas upp som en reserv bland skulderna.
2.
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter ett bolag att förvärva egna aktier, direkt eller genom någon som
handlar i eget namn men för bolagets räkning, ska lagstiftningen kräva att förvaltningsberättelsen innehåller minst
följande uppgifter:
a) Skälen för de förvärv som har skett under räkenskapsåret.
b) Antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, bokfört parivärde beträffande de aktier som har
förvärvats och avyttrats under räkenskapsåret samt den andel av det tecknade kapitalet som dessa aktier utgör.
c) Vid förvärv eller avyttring mot vederlag, uppgift om vederlaget för aktierna.
d) Antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, bokfört parivärde beträffande samtliga aktier som har
förvärvats och som innehas av bolaget samt den andel av det tecknade kapitalet som dessa aktier utgör.
Artikel 64
Ekonomiskt bistånd från ett bolag i syfte att tredje man ska kunna förvärva aktier i bolaget
1.
Om medlemsstaterna tillåter att ett bolag antingen direkt eller indirekt ger förskott, lämnar lån eller ställer säkerhet
i syfte att låta tredje man förvärva aktier i bolaget, ska de föreskriva att sådana transaktioner underställs de villkor som
anges i punkterna 2–5.
2.
Transaktionerna ska på styrelsens eller direktionens ansvar göras på rättvisa marknadsvillkor, särskilt med avseende
på ränta som erläggs till bolaget och säkerhet som ställs till bolaget för de lån och förskott som avses i punkt 1.
Tredje mans kreditvärdighet eller, om transaktioner med flera parter görs, varje enskild deltagande parts kreditvärdighet
ska vederbörligen ha undersökts.
467
468
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/78
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
3.
Transaktionerna ska av styrelsen eller direktionen på förhand underställas bolagsstämman för godkännande, varvid
bolagsstämman ska fatta beslut med tillämpning av de regler för beslutförhet och majoritet som fastställs i artikel 83.
Styrelsen eller direktionen ska lägga fram en skriftlig rapport för bolagsstämman och i den ange
a) skälen för transaktionen,
b) bolagets intresse av att genomföra en sådan transaktion,
c) de villkor på vilka transaktionen genomförs,
d) de risker transaktionen kan medföra för bolagets likviditet och solvens, samt
e) den ersättning mot vilken tredje man avses förvärva aktierna.
Denna rapport ska inlämnas till registreringsmyndigheten för offentliggörande i enlighet med artikel 16.
4.
Det totala ekonomiska bistånd som beviljas tredje man får inte vid något tillfälle leda till att nettotillgångarna
minskas så att de understiger det belopp som specificeras i artikel 56.1 och 56.2, med beaktande också av en eventuell
minskning av nettotillgångarna som kan ha inträffat genom bolagets förvärv eller förvärv för bolagets räkning av dess
egna aktier i enlighet med artikel 60.1.
På skuldsidan i balansräkningen ska bolaget föra upp en reserv, som inte får tas i anspråk för utdelning, av beloppet för
det totala ekonomiska biståndet.
5.
Om tredje man med hjälp av ekonomiskt bistånd från bolaget förvärvar egna aktier i den mening som avses
i artikel 60.1 eller tecknar aktier som emitterats i samband med en ökning av det tecknade kapitalet, ska det förvärvet
eller tecknandet göras till ett rättvist pris.
6.
Punkterna 1–5 ska inte tillämpas på åtgärder som utgör led i en banks eller något annat finansinstituts löpande
verksamhet eller som vidtas i syfte att aktier ska förvärvas av eller till förmån för de anställda i bolaget eller ett detta
närstående bolag.
Dessa åtgärder får dock inte leda till att nettotillgångarna understiger det belopp som anges i artikel 56.1.
7.
Punkterna 1–5 ska inte tillämpas på åtgärder som vidtas för att aktier ska förvärvas enligt artikel 61.1 h.
Artikel 65
Ytterligare skyddsåtgärder vid transaktioner med närstående
Om enskilda medlemmar av styrelsen eller direktionen i ett bolag som är part i en sådan transaktion som avses
i artikel 64.1 i det här direktivet, eller enskilda medlemmar av styrelsen eller direktionen i ett moderbolag i den mening
som avses i artikel 22 i direktiv 2013/34/EU eller ett sådant moderbolag självt, eller enskilda personer som handlar
i eget namn men på uppdrag av medlemmarna i sådana organ eller på ett sådant moderbolags vägnar, är motparter i en
sådan transaktion, ska medlemsstaterna med hjälp av lämpliga skyddsåtgärder tillse att sådana transaktioner inte strider
mot bolagets bästa.
Artikel 66
Mottagande av bolagets egna aktier som säkerhet
1.
Om ett bolag direkt eller genom någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning tar emot egna aktier
som säkerhet, jämställs detta med förvärv som avses i artiklarna 60, 61.1, 63 och 64.
2.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 1 på åtgärder i en banks eller något annat finansinstituts löpande
verksamhet.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/79
Artikel 67
Teckning, förvärv eller innehav av aktier av ett bolag i vilket det publika aktiebolaget förfogar över
röstmajoriteten eller kan utöva ett bestämmande inflytande
1.
Sådana aktier i ett publikt aktiebolag som tecknas, förvärvas eller innehas av ett annat bolag i en bolagsform som
anges i bilaga II, i vilket bolag det publika aktiebolaget direkt eller indirekt förfogar över röstmajoriteten eller i vilket
bolag aktiebolaget direkt eller indirekt kan utöva ett bestämmande inflytande, ska anses tecknade, förvärvade eller
innehavda av det publika aktiebolaget självt.
Första stycket ska även tillämpas om det andra bolaget regleras av lagstiftningen i ett tredjeland och har en rättslig form
som är jämförbar med de bolagsformer som anges i bilaga II.
Förfogar det publika aktiebolaget indirekt över röstmajoriteten eller kan det utöva ett bestämmande inflytande indirekt
behöver medlemsstaterna dock inte tillämpa första och andra styckena, om de föreskriver att de rösträttigheter tillfälligt
ska upphävas som följer med de aktier i det publika aktiebolaget som innehas av det andra bolaget.
2.
Så länge den nationella lagstiftningen om koncerner inte har samordnats får medlemsstaterna
a) bestämma de fall i vilka ett publikt aktiebolag ska anses kunna utöva ett bestämmande inflytande över ett annat
bolag; om en medlemsstat utnyttjar denna möjlighet ska dess nationella lagstiftning under alla förhållanden föreskriva
att ett bestämmande inflytande föreligger om ett publikt aktiebolag
i) har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet och
samtidigt är aktieägare eller delägare i det andra bolaget, eller
ii) är aktieägare eller delägare i det andra bolaget och till följd av ett avtal med andra aktieägare eller delägare i detta
ensam kontrollerar röstmajoriteten för aktieägarna eller delägarna i det andra bolaget.
Medlemsstaterna är inte skyldiga att meddela föreskrifter för andra fall än dem som avses i första stycket led i och ii.
b) bestämma de fall i vilka ett publikt aktiebolag ska anses indirekt förfoga över rösträttigheter eller indirekt kunna
utöva ett bestämmande inflytande,
c) ange de omständigheter under vilka ett publikt aktiebolag ska anses förfoga över rösträttigheter.
3.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa första och andra stycket i punkt 1 om teckningen, förvärvet eller innehavet
äger rum för någon annans räkning än för den som tecknar, förvärvar eller innehar aktierna och som varken är det
publika aktiebolag som avses i punkt 1 eller något annat bolag i vilket det publika aktiebolaget direkt eller indirekt
förfogar över röstmajoriteten eller i vilket det direkt eller indirekt kan utöva ett bestämmande inflytande.
4.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa första och andra stycket i punkt 1 om aktierna tecknas, förvärvas eller
innehas av det andra bolaget i dess egenskap av och inom ramen för dess verksamhet som yrkesmässig värdepappers
handlare, förutsatt att denne är medlem av en värdepappersbörs som är belägen i eller utövar sin verksamhet inom en
medlemsstat, eller är godkänd eller står under tillsyn av en sådan tillsynsmyndighet i en medlemsstat som är behörig att
ha tillsyn över professionella värdepappershandlare, vilka i den mening som avses i detta direktiv kan omfatta
kreditinstitut.
5.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa första och andra stycket i punkt 1 om det andra bolagets innehav av aktier
i det publika aktiebolaget beror på ett förvärv som ägde rum innan förhållandet mellan de två bolagen uppfyllde
kriterierna i punkt 1.
De rösträttigheter som är förenade med dessa aktier ska dock tillfälligt upphävas och aktierna ska tas med i beräkningen
vid avgörandet av om det i artikel 60.1 b föreskrivna villkoret är uppfyllt.
469
470
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/80
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
6.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 61.2 eller 61.3 eller artikel 62 då aktier i ett publikt aktiebolag
förvärvas av ett annat bolag, förutsatt att medlemsstaterna föreskriver att
a) de rösträttigheter som är förenade med det andra bolagets aktieinnehav i det publika aktiebolaget tillfälligt ska
upphävas, och att
b) ledamöterna i det publika aktiebolagets förvaltnings- eller ledningsorgan ska vara skyldiga att från det andra bolaget
återköpa de aktier som avses i artikel 61.2 och 61.3 samt artikel 62 till det pris som det andra bolaget förvärvade
dem för; det enda fall då denna påföljd inte ska tillämpas, är då ledamöterna i förvaltnings- eller ledningsorganet
styrker att aktiebolaget inte på något sätt medverkat till teckningen eller förvärvet av de ifrågavarande aktierna.
Avsnitt 5
Regler för ökning och nedsättning av kapital
Artikel 68
Beslut av bolagsstämman om kapitalökning
1.
Alla kapitalökningar ska beslutas av bolagsstämman. Detta beslut, liksom genomförandet av kapitalökningen, ska
offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.
2.
Bolagsordningen, stiftelseurkunden eller bolagsstämman, vilken senares beslut ska offentliggöras enligt punkt 1, får
dock ge bemyndigande om att öka det tecknade kapitalet upp till ett högsta belopp som fastställs med hänsyn till
eventuella lagregler om sådant högsta belopp. Inom ramen för det fastställda beloppet beslutar det bemyndigade
bolagsorganet i förekommande fall om ökning av det tecknade kapitalet. Bemyndigandet gäller i högst fem år och kan
förlängas av bolagsstämman en eller flera gånger med högst fem år varje gång.
3.
Om det finns flera slag av aktier, ska bolagsstämmans beslut om kapitalökning enligt punkt 1 eller om
bemyndigande att öka kapitalet enligt punkt 2 bli föremål för en särskild omröstning minst för varje kategori av
aktieägare vilkas rätt berörs av beslutet.
4.
Denna artikel ska tillämpas vid emission av alla värdepapper som kan bytas ut mot aktier eller som är förenade
med teckningsrätt till aktier, men inte vid själva utbytet av värdepapperen eller vid utnyttjandet av teckningsrätten.
Artikel 69
Betalning av aktier som ges ut mot vederlag
Om aktier ges ut mot vederlag som ett led i ökningen av det tecknade kapitalet, ska de betalas med minst 25 % av
aktiernas nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, av det bokförda parivärdet. Om en överkurs fastställs, ska
denna betalas helt.
Artikel 70
Aktier som ges ut mot apportegendom
1.
Om aktier ges ut mot apportegendom som ett led i ökningen av det tecknade kapitalet, ska aktierna vara helt
betalda inom fem år från beslutet om ökning av det tecknade kapitalet.
2.
Det vederlag som avses i punkt 1 ska innan kapitalökningen genomförs redovisas i ett utlåtande som utarbetas av
en eller flera av bolaget oberoende sakkunniga som utses eller godkänns av en förvaltningsmyndighet eller en domstol.
Beroende på varje medlemsstats lagstiftning får de sakkunniga vara fysiska eller juridiska personer eller bolag.
Artikel 49.2 och 49.3 samt artiklarna 50 och 51 ska tillämpas.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/81
3.
Medlemsstaterna kan besluta att inte tillämpa punkt 2 om ökningen av det tecknade kapitalet sker för att
genomföra en fusion, delning eller ett offentligt erbjudande om köp eller byte och i syfte att ersätta aktieägarna i ett
bolag som upplöses genom fusionen, delas eller är föremål för det offentliga erbjudandet om köp eller byte.
Vid fusioner och delningar ska medlemsstaterna emellertid tillämpa första stycket endast om ett utlåtande om fusions-
eller delningsplanen har upprättats av en eller flera oberoende sakkunniga.
Om medlemsstaterna beslutar att tillämpa punkt 2 vid en fusion eller delning får de föreskriva att det utlåtande som
avses i denna artikel och utlåtandet om fusions- eller delningsplanen från en eller flera oberoende sakkunniga får
upprättas av samma sakkunniga person eller personer.
4.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 2 när alla aktier som emitteras som ett led i ökningen av det
tecknade kapitalet ges ut mot apportegendom från ett eller flera bolag, om alla aktieägare i det bolag som tar emot
apportegendomen har avstått från sakkunnigutlåtande samt villkoren i artikel 49.4 b–f är uppfyllda.
Artikel 71
Kapitalökning som inte fulltecknas
Om en kapitalökning inte fulltecknas, ska kapitalet ökas med det tecknade beloppet endast om emissionsvillkoren
uttryckligen har föreskrivit det.
Artikel 72
Kapitalökning som betalas med pengar
1.
Vid varje ökning av det tecknade kapitalet, som ska betalas med pengar, ska aktierna med företrädesrätt erbjudas
aktieägarna i förhållande till den andel av kapitalet som deras aktier representerar.
2.
Medlemsstaterna
a) behöver inte tillämpa punkt 1 på aktier med en begränsad rätt till utdelning enligt artikel 56 och/eller vid utskiftning
av bolagets förmögenhet i samband med likvidation, eller
b) får – om i ett bolag med aktier av olika slag i fråga om rösträtt eller rätt till utdelning enligt artikel 56 eller vid
utskiftning i samband med likvidation, det tecknade kapitalet ökas genom att nya aktier av endast ett av dessa
aktieslag ges ut – tillåta att ägarna till aktier av annat slag får utöva sin företrädesrätt att teckna nya aktier först efter
ägarna till aktier av det slag som emissionen avser.
3.
Erbjudandet om företrädesrätt och den tid inom vilken denna rätt får utnyttjas ska offentliggöras i den nationella
tidning som har utsetts i överensstämmelse med artikel 16. Lagstiftningen i en medlemsstat behöver dock inte föreskriva
ett offentliggörande, om alla bolagets aktier är ställda till viss man. I sådant fall ska samtliga aktieägare underrättas
skriftligen. Den tid inom vilken företrädesrätten ska utnyttjas får inte understiga 14 dagar från det att erbjudandet
offentliggörs eller den skriftliga underrättelsen avsänds.
4.
Företrädesrätten får inte begränsas eller upphävas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden. Detta får däremot ske
genom ett beslut av bolagsstämman. Styrelsen eller direktionen ska i så fall lämna bolagsstämman en skriftlig
redogörelse som anger skälen för att begränsa eller upphäva företrädesrätten och grunderna för den föreslagna
emissionskursen. Bolagsstämmans beslut ska fattas enligt bestämmelserna i artikel 83 om beslutförhet och majoritet.
Beslutet ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.
5.
Lagstiftningen i en medlemsstat får bestämma att bolagsordningen, stiftelseurkunden eller bolagsstämman, den
senare med iakttagande av bestämmelserna i punkt 4 i den här artikeln angående beslutförhet, majoritet och
offentliggörande, kan bemyndiga det bolagsorgan att begränsa eller upphäva företrädesrätten som har rätt att besluta om
ökning av aktiekapitalet inom gränserna för det ”auktoriserade” kapitalet. Ett sådant bemyndigande får inte gälla för
längre tid än ett bemyndigande enligt artikel 68.2.
471
472
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/82
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
6.
Punkterna 1–5 ska tillämpas vid emission av alla värdepapper som kan bytas ut mot aktier eller som är förenade
med teckningsrätt till aktier, men inte vid själva utbytet av värdepapperen eller vid utnyttjandet av teckningsrätten.
7.
Företrädesrätten anses inte utesluten enligt punkterna 4 eller 5, om aktierna på grund av beslutet om ökning av det
tecknade kapitalet ges ut till banker eller andra finansinstitut för att dessa ska erbjuda aktierna till bolagets aktieägare
enligt punkterna 1 och 3.
Artikel 73
Beslut av bolagsstämman om nedsättning av det tecknade kapitalet
Varje nedsättning av det tecknade kapitalet, med undantag för en sådan nedsättning som sker genom ett rättsligt
avgörande, ska minst beslutas av bolagsstämman enligt bestämmelserna om beslutförhet och majoritet i artikel 83, dock
med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 79 och 80. Beslutet ska offentliggöras enligt varje medlemsstats
lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.
Kallelsen till bolagsstämman ska minst ange syftet med nedsättningen och hur denna ska genomföras.
Artikel 74
Nedsättning av det tecknade kapitalet när det finns flera aktieslag
Om det finns flera slag av aktier, ska bolagsstämmans beslut om nedsättning av det tecknade kapitalet bli föremål för en
särskild omröstning minst för varje kategori av aktieägare vilkas rätt berörs av beslutet.
Artikel 75
Skyddsåtgärder för borgenärer vid nedsättning av det tecknade kapitalet
1.
Om det tecknade kapitalet minskas, ska åtminstone de borgenärer vilkas fordringar har uppkommit före offentlig
görandet av beslutet om minskningen, ha rätt att minst erhålla säkerhet för de fordringar som inte är förfallna till
betalning vid tidpunkten för offentliggörandet. Medlemsstaterna får åsidosätta denna rätt endast om borgenären har
betryggande skyddsåtgärder eller sådana skyddsåtgärder inte behövs med hänsyn till bolagets ställning.
Medlemsstaterna ska fastställa under vilka villkor den rättighet som anges i första stycket får utövas. Medlemsstaterna ska
under alla förhållanden säkerställa att borgenärerna tillåts göra framställningar till behörig förvaltningsmyndighet eller
domstol om betryggande skyddsåtgärder, förutsatt att de på ett trovärdigt sätt kan visa att minskningen av det tecknade
kapitalet gör att deras fordringar riskerar att inte gottgöras och att de inte erhållit några betryggande skyddsåtgärder från
bolaget.
2.
Medlemsstaternas lagstiftning ska vidare minst föreskriva att nedsättningen inte gäller eller att någon utbetalning
inte får ske till förmån för aktieägarna, förrän borgenärerna har fått gottgörelse eller en domstol har beslutat att deras
framställning därom inte behöver efterkommas.
3.
Denna artikel ska tillämpas även när nedsättningen av det tecknade kapitalet sker genom att bolaget helt eller
delvis avstår från betalning av aktieägarnas insatser.
Artikel 76
Undantag från skyddsåtgärder för borgenärer vid nedsättning av det tecknade kapitalet
1.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 75 vid en nedsättning av det tecknade kapitalet som sker för att
täcka en inträffad förlust eller för att föra över vissa belopp till en reserv, om reserven därefter inte överstiger 10 % av
det nedsatta tecknade kapitalet. Utom vid nedsättning av det tecknade kapitalet får denna reserv inte delas ut till
aktieägarna; den får endast användas för att täcka en inträffad förlust eller för att öka det tecknade kapitalet genom
överföring av reserver, i den mån medlemsstaterna tillåter en sådan åtgärd.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/83
2.
I de fall som avses i punkt 1 ska medlemsstaternas lagstiftning minst föreskriva de åtgärder som behövs för att
belopp som härrör från nedsättningen av det tecknade kapitalet inte ska kunna användas för utbetalningar till
aktieägarna eller för att befria dessa från skyldigheten att betala sina insatser.
Artikel 77
Nedsättning av det tecknade kapitalet och minimikapitalet
Det tecknade kapitalet får inte sättas ned under det minimikapital som har fastställts i överensstämmelse med artikel 45.
Medlemsstaterna får dock tillåta en sådan nedsättning, om de även föreskriver att beslutet om nedsättning får verkställas
först sedan det tecknade kapitalet har ökats till minst det fastställda minimikapitalet.
Artikel 78
Inlösen av tecknat kapital utan nedsättning
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter att det tecknade kapitalet helt eller delvis löses in utan att kapitalet sätts ned,
ska lagstiftningen minst kräva att följande villkor är uppfyllda:
a) Om bolagsordningen eller stiftelseurkunden ger möjlighet till inlösen ska beslut om inlösen fattas av bolagsstämman,
som minst ska iaktta de allmänna villkoren för beslutförhet och majoritet. Om bolagsordningen eller stiftelseurkunden
inte ger möjlighet till inlösen ska beslut om inlösen fattas av bolagsstämman, som i så fall minst ska iaktta villkoren
för beslutförhet och majoritet enligt artikel 83. Beslutet ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning
i överensstämmelse med artikel 16.
b) Endast belopp som får delas ut enligt artikel 56.1–56.4 får användas för inlösen.
c) De aktieägare som har fått sina aktier inlösta har kvar sina rättigheter i bolaget med undantag för rätten att återfå
insatserna och rätten att delta i en första vinstutdelning avseende icke inlösta aktier.
Artikel 79
Nedsättning av det tecknade kapitalet genom tvångsindragning av aktier
1.
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter bolagen att sätta ned det tecknade kapitalet genom att tvångsvis dra in
aktier, ska lagstiftningen kräva att minst följande villkor är uppfyllda:
a) Tvångsindragningen ska föreskrivas eller tillåtas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden innan teckning sker av de
aktier som ska dras in.
b) I det fallet att tvångsindragningen endast tillåts i bolagsordningen eller stiftelseurkunden ska den beslutas av
bolagsstämman, om inte samtliga berörda aktieägare har godkänt indragningen.
c) Det bolagsorgan som beslutar om tvångsindragningen ska bestämma villkor och sätt för denna, om inte det har skett
redan i bolagsordningen eller stiftelseurkunden.
d) Artikel 75 ska tillämpas utom i fråga om helt betalda aktier som ställs till bolagets förfogande utan vederlag eller som
dras in med utnyttjande av medel som får delas ut enligt artikel 56.1–56.4; i dessa fall ska ett belopp som motsvarar
det nominella värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet för samtliga indragna aktier föras över
till en reserv. Utom vid nedsättning av det tecknade kapitalet får denna reserv inte delas ut till aktieägarna; den får
endast användas för att täcka en inträffad förlust eller för att öka det tecknade kapitalet genom överföring av reserver,
i den mån medlemsstaterna tillåter en sådan åtgärd.
e) Beslutet om tvångsindragning ska offentliggöras enligt varje lands lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.
2.
Artikel 73 första stycket samt artiklarna 74, 76 och 83 ska inte tillämpas i de fall som avses i punkt 1 i denna
artikel.
473
474
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/84
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Artikel 80
Nedsättning av det tecknade kapitalet genom indragning av aktier som bolaget har förvärvat direkt
eller som förvärvats för bolagets räkning
1.
Om det tecknade kapitalet sätts ned genom indragning av aktier som bolaget har förvärvat direkt eller genom
någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning, ska bolagsstämman alltid besluta om indragningen.
2.
Artikel 75 ska tillämpas utom i fråga om helt betalda aktier som har förvärvats utan vederlag eller med medel som
får delas ut enligt artikel 56.1–56.4; i dessa fall ska ett belopp som motsvarar det nominella värdet eller, i avsaknad av
sådant värde, det bokförda parivärdet för samtliga indragna aktier föras över till en reserv. Utom vid nedsättning av det
tecknade kapitalet får denna reserv inte delas ut till aktieägarna. Den får endast användas för att täcka en inträffad förlust
eller för att öka det tecknade kapitalet genom överföring av reserver, i den mån medlemsstaterna tillåter en sådan åtgärd.
3.
Artiklarna 74, 76 och 83 ska inte tillämpas i de fall som avses i punkt 1 i denna artikel.
Artikel 81
Inlösen av det tecknade kapitalet eller nedsättning av detta genom indragning av aktier när det
finns flera aktieslag
Om det finns flera slag av aktier ska i de fall som avses i artiklarna 78, 79.1 b och 80.1 bolagsstämmans beslut om
inlösen av det tecknade kapitalet eller nedsättning av detta genom indragning av aktier bli föremål för en särskild
omröstning minst för varje kategori av aktieägare vilkas rätt berörs av åtgärden.
Artikel 82
Villkor för återköp av aktier
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter bolagen att ge ut aktier som kan återköpas, ska lagstiftningen för återköp av
aktierna minst kräva att följande villkor är uppfyllda:
a) Återköpet ska tillåtas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden innan teckning sker av de aktier som kan återköpas.
b) Aktierna ska vara helt betalda.
c) Villkoren och sättet för återköpet ska vara bestämda i bolagsordningen eller stiftelseurkunden.
d) Återköpet får endast ske med medel som kan delas ut enligt artikel 56.1–56.4 eller med intäkter från en nyemission
som sker i och för återköpet.
e) Ett belopp som motsvarar det nominella värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet av alla
återköpta aktier ska föras över till en reserv som inte får delas ut till aktieägarna i annat fall än då det tecknade
kapitalet sätts ned; denna reserv får endast användas för att öka det tecknade kapitalet genom överföring av reserver.
f) Led e ska inte tillämpas om återköpet har skett med intäkter från en nyemission som har ägt rum i och för återköpet.
g) Om det har beslutats att en överkurs ska betalas till aktieägarna med anledning av återköpet, får överkursen endast
erläggas med medel som får delas ut enligt artikel 56.1–56.4 eller med medel ur en reserv, annan än den som avses
i led e i denna artikel, som inte får delas ut till aktieägarna i annat fall än då det tecknade kapitalet sätts ned; denna
reserv får endast användas för att öka det tecknade kapitalet genom överföring av reserver, för att täcka kostnader
som avses i artikel 4 j eller emissionskostnader för aktier eller obligationer eller för att betala en överkurs till
innehavare av aktier eller obligationer som ska återköpas.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/85
h) Återköpet ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16.
Artikel 83
Majoritetskrav vid bolagsstämmans beslut
Medlemsstaternas lagstiftning ska föreskriva att de beslut som avses i artikel 72.4 och 72.5 samt artiklarna 73, 74, 78
och 81 ska kräva minst en majoritet som inte får understiga två tredjedelar av de röster som är förenade med de
företrädda värdepapperen eller det företrädda tecknade kapitalet.
Medlemsstaternas lagstiftning får dock föreskriva att enkel majoritet av rösterna enligt första stycket är tillräcklig, om
minst hälften av det tecknade kapitalet är företrätt.
Avsnitt 6
Tillämpnings- och genomförandebestämmelser
Artikel 84
Undantag från vissa krav
1.
Medlemsstaterna får frångå bestämmelserna i artikel 48 första stycket, artikel 60.1 a första meningen samt
artiklarna 68, 69 och 72 i den mån det behövs för att bestämmelser ska kunna antas eller tillämpas som har till
ändamål att underlätta för anställda och andra i den nationella lagstiftningen angivna personkategorier att få del
i företagens kapital.
2.
Medlemsstaterna får underlåta att tillämpa artikel 60.1 a första meningen samt artiklarna 73, 74 och 79–82 på
bolag som bildas enligt särskild lagstiftning och som vid sidan av ”kapitalaktier” ger ut ”arbetsaktier” till förmån för de
anställda som ett kollektiv, vilket på bolagsstämman företräds av fullmäktige med rösträtt.
3.
Medlemsstaterna ska säkerställa att artiklarna 49, 58.1, 68.1, 68.2 och 68.3, artikel 70.2 första stycket,
artiklarna 72–75 samt artiklarna 79, 80 och 81 inte tillämpas om de resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och
resolutionsmekanismer som fastställs i avdelning IV i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (
1
) används.
Artikel 85
Likabehandling av alla aktieägare som befinner sig i samma ställning
För att detta kapitel ska kunna genomföras måste medlemsstaternas lagstiftning behandla de aktieägare lika som befinner
sig i samma ställning.
Artikel 86
Övergångsbestämmelser
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 4 g, i, j och k på de bolag som redan finns när de lagar och andra
författningar som har antagits för att följa rådets direktiv 77/91/EEG (
2
) träder i kraft.
(
1
) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av
kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europapar
lamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).
(
2
) Rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de
i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag
samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga (EGT L 26, 31.1.1977, s. 1).
475
476
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/86
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
AVDELNING II
FUSION OCH DELNING AV AKTIEBOLAG
KAPITEL I
Fusion av publika aktiebolag
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser om fusion
Artikel 87
Allmänna bestämmelser
1.
De samordningsåtgärder som föreskrivs i detta kapitel ska vidtas i fråga om bestämmelser i medlemsstaternas lagar
eller andra författningar om de bolagsformer som anges i bilaga I.
2.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta kapitel på kooperativa företag som är organiserade i någon av de
i bilaga I angivna bolagsformerna. Om lagstiftningen i en medlemsstat utnyttjar denna möjlighet, ska den föreskriva att
dessa bolag ska ange orden kooperativt företag i samtliga de handlingar som nämns i artikel 26.
3.
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta kapitel om ett eller flera av de bolag som förvärvas eller upplöses är
försatta i konkurs eller är föremål för ackord eller liknande förfaranden.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att det här kapitlet inte tillämpas på det företag eller de företag som är föremål för
användningen av resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmekanismer som fastställs i avdelning IV
i direktiv 2014/59/EU.
Artikel 88
Regler om fusion som sker genom förvärv och fusion som sker genom bildande av ett nytt bolag
Medlemsstaterna ska i fråga om bolag som lyder under deras nationella lagstiftning utfärda regler om fusion som sker
genom att ett bolag förvärvar ett eller flera andra bolag och om fusion som sker genom bildande av ett nytt bolag.
Artikel 89
Definition av fusion genom förvärv
1.
I detta kapitel avses med fusion genom förvärv ett sådant förfarande varigenom ett eller flera bolag (överlåtande
bolag) upplöses utan likvidation och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat bolag
(övertagande bolag), mot vederlag till aktieägarna i det eller de överlåtande bolagen i form av aktier i det övertagande
bolaget och i förekommande fall kontant ersättning som inte får överstiga 10 % av dessa aktiers nominella värde eller,
i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet.
2.
Lagstiftningen i en medlemsstat får föreskriva att fusion genom förvärv får ske även om ett eller flera av de
överlåtande bolagen har trätt i likvidation, under förutsättning att utskiftning av det överlåtande bolagets tillgångar till
aktieägarna ännu inte har påbörjats.
Artikel 90
Definition av fusion genom bildande av ett nytt bolag
1.
I detta kapitel avses med fusion genom bildande av ett nytt bolag ett sådant förfarande varigenom flera bolag
(överlåtande bolag) upplöses utan likvidation och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett
bolag som de bildar, mot vederlag till aktieägarna i de överlåtande bolagen i form av aktier i det nya bolaget och
i förekommande fall kontant ersättning som inte får överstiga 10 % av dessa aktiers nominella värde eller, i avsaknad av
sådant värde, det bokförda parivärdet.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/87
2.
Lagstiftningen i en medlemsstat får föreskriva att fusion genom bildande av ett nytt bolag får ske även om ett eller
flera av de överlåtande bolagen har trätt i likvidation, under förutsättning att utskiftning av det överlåtande bolagets
tillgångar till aktieägarna ännu inte har påbörjats.
Avsnitt 2
Fusion genom förvär v
Artikel 91
Fusionsplan
1.
Förvaltnings- eller ledningsorganen i de fusionerande bolagen ska upprätta en skriftlig fusionsplan.
2.
Fusionsplanen ska innehålla minst följande uppgifter:
a) De fusionerande bolagens form, namn och säte.
b) Aktiernas utbytesförhållande och i förekommande fall storleken av den kontanta ersättningen.
c) De närmare villkoren för utlämnandet av aktier i det övertagande bolaget.
d) Den tidpunkt från vilken sistnämnda aktier ger rätt till utdelning av vinst samt varje särskilt förhållande som berör
denna rätt.
e) Den tidpunkt från vilken det överlåtande bolagets åtgärder i bokföringshänseende ska anses företagna för det
övertagande bolagets räkning.
f) De rättigheter som det övertagande bolaget tillförsäkrar innehavare av sådana aktier till vilka särskilda rättigheter är
knutna och innehavare av andra värdepapper än aktier eller de åtgärder som föreslås till förmån för dessa personer.
g) Varje särskild förmån som beviljas de sakkunniga som anges i artikel 96.1 och ledamöterna i de fusionerande
bolagens förvaltnings-, lednings-, tillsyns- eller kontrollorgan.
Artikel 92
Offentliggörande av fusionsplanen
Fusionsplanen ska offentliggöras för vart och ett av de fusionerande bolagen enligt medlemsstaternas lagstiftning
i överensstämmelse med artikel 16, minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om
fusionsplanen.
Ett fusionerande företag ska undantas från kravet på offentliggörande i artikel 16 om företaget, under en oavbruten
period som inleds minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska fatta beslut om fusionsplanen och avslutas
tidigast vid denna bolagsstämmas slut, kostnadsfritt gör fusionsplanen tillgänglig för allmänheten på sin webbplats.
Medlemsstaterna får inte underkasta detta undantag andra krav och begränsningar än sådana som är nödvändiga för att
säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och får endast införa sådana krav och begränsningar i den
mån de är proportionella för att uppfylla dessa mål.
Med avvikelse från andra stycket i den här artikeln får medlemsstaterna kräva att offentliggörandet sker via den centrala
elektroniska plattform som avses i artikel 16.5. Medlemsstaterna får alternativt kräva att sådant offentliggörande ska ske
på annan webbplats som de har utsett för detta ändamål. Om medlemsstaterna utnyttjar någon av dessa möjligheter ska
de se till att det inte tas ut någon särskild avgift från företagen för detta offentliggörande.
Om en annan webbplats än den centrala elektroniska plattformen används ska en hänvisning som ger åtkomst till den
webbplatsen offentliggöras på den centrala elektroniska plattformen senast en månad före dagen för bolagsstämman.
I denna hänvisning ska även anges vilken dag fusionsplanen offentliggjordes på webbplatsen, och den ska vara tillgänglig
kostnadsfritt för allmänheten. Ingen särskild avgift ska tas ut av företagen för detta offentliggörande.
477
478
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/88
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Förbudet i det tredje och fjärde stycket mot att ta ut en särskild avgift av företag för ett offentliggörande ska inte påverka
medlemsstaternas möjlighet att till företagen överföra kostnader som gäller den centrala elektroniska plattformen.
Medlemsstaterna får kräva att företag ska behålla informationen under en viss period efter bolagsstämman på sin
webbplats eller, i förekommande fall, på den centrala elektroniska plattformen eller den webbplats som den berörda
medlemsstaten har utsett. Medlemsstaterna får fastställa konsekvenserna av ett tillfälligt avbrott i åtkomsten till
webbplatsen eller till den centrala elektroniska plattformen som orsakas av tekniska eller andra faktorer.
Artikel 93
Godkännande av bolagsstämman i vart och ett av de fusionerande bolagen
1.
En fusion fordrar godkännande av minst bolagsstämman i varje fusionerande bolag. Medlemsstaternas lagstiftning
ska föreskriva att detta godkännandebeslut kräver minst två tredjedelar av de röster som är förenade med de företrädda
aktierna eller det företrädda tecknade kapitalet.
Medlemsstaternas lagstiftning får dock föreskriva att enkel majoritet av rösterna enligt första stycket är tillräcklig, om
minst hälften av det tecknade kapitalet är företrätt. Därutöver tillämpas i förekommande fall reglerna om ändring
i bolagsordningen.
2.
Om det finns flera slag av aktier fordras för beslut om fusion en särskild omröstning minst för varje kategori av
aktieägare vilkas rätt berörs av åtgärden.
3.
Beslutet ska omfatta godkännandet av fusionsplanen och de eventuella ändringar i bolagsordningen som behövs
för att genomföra planen.
Artikel 94
Undantag från kravet på godkännande av bolagsstämman i det övertagande bolaget
Lagstiftningen i en medlemsstat behöver inte föreskriva att fusionen ska godkännas av bolagsstämman i det övertagande
bolaget, när följande villkor är uppfyllda:
a) Det i artikel 92 föreskrivna offentliggörandet ska för det övertagande bolaget ske minst en månad före dagen för den
bolagsstämma i det eller de överlåtande bolagen som ska besluta om fusionsplanen.
b) Alla aktieägare i det övertagande bolaget ska ha rätt att minst en månad före den i led a nämnda dagen ta del av de
i artikel 97.1 angivna handlingarna hos det övertagande bolaget där detta har sitt säte.
c) En eller flera aktieägare i det övertagande bolaget med ett aktieinnehav som uppgår till ett visst lägsta procenttal av
det tecknade kapitalet ska ha rätt att fordra att en bolagsstämma i det övertagande bolaget sammankallas för att
besluta om godkännande av fusionen; det lägsta procenttalet får inte sättas högre än till 5 %. Medlemsstaterna får
dock föreskriva att aktier utan rösträtt inte ska medtas vid denna beräkning.
Vid tillämpningen av första stycket b ska artikel 97.2, 97.3 och 97.4 tillämpas.
Artikel 95
Utförlig skriftlig redogörelse för och underrättelse om fusionen
1.
Förvaltnings- eller ledningsorganen i vart och ett av de fusionerande bolagen ska upprätta en utförlig skriftlig
redogörelse i vilken fusionsplanen och särskilt utbytesförhållandet mellan aktierna förklaras och bedöms från rättslig och
ekonomisk synpunkt.
Denna redogörelse ska även ange eventuella särskilda värderingssvårigheter som har uppkommit.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/89
2.
Förvaltnings- eller ledningsorganen i vart och ett av de inblandade företagen ska underrätta bolagsstämman i sitt
bolag samt de andra inblandade bolagens förvaltnings- eller ledningsorgan, så att dessa organ kan underrätta sina
respektive bolagsstämmor, om alla väsentliga ändringar i tillgångarna och skulderna som har inträffat efter upprättandet
av fusionsplanen fram till dagen för den bolagsstämma som ska besluta om fusionsplanen.
3.
Medlemsstaterna får föreskriva att den redogörelse som avses i punkt 1 och/eller den information som avses
i punkt 2 inte ska krävas om alla aktieägare och innehavare av andra värdepapper som är förenade med rösträtt i vart
och ett av de bolag som deltar i fusionen har kommit överens om detta.
Artikel 96
Granskning av fusionsplanen av sakkunniga
1.
För vart och ett av de fusionerande bolagen ska en eller flera oberoende sakkunniga, som utses eller godkänns av
en domstol eller en förvaltningsmyndighet, granska fusionsplanen och lämna en skriftlig redogörelse till aktieägarna.
Lagstiftningen i en medlemsstat kan dock föreskriva att det får förordnas en eller flera oberoende sakkunniga för alla de
fusionerande bolagen, om förordnandet meddelas av en domstol eller en förvaltningsmyndighet på bolagens
gemensamma begäran. Beroende på varje medlemsstats lagstiftning kan de sakkunniga vara fysiska eller juridiska
personer eller bolag.
2.
I den redogörelse som avses i punkt 1 ska de sakkunniga under alla förhållanden ange huruvida, enligt deras
uppfattning, utbytesförhållandet är rimligt och sakligt grundat. Redogörelsen ska minst ange
a) enligt vilken eller vilka metoder som det föreslagna utbytesförhållandet har bestämts,
b) huruvida denna eller dessa metoder är lämpliga i det aktuella fallet och vilka värden som var och en av metoderna
leder till; ett uttalande måste också göras om vilken relativ betydelse som tillmättes de olika metoderna då värdena
fastställdes.
Redogörelsen ska i förekommande fall även ange särskilda värderingssvårigheter.
3.
Varje sakkunnig ska ha rätt att hos de fusionerande bolagen få tillgång till alla upplysningar och handlingar som
hör till saken samt att utföra alla undersökningar som behövs.
4.
Det ska inte krävas vare sig någon granskning av fusionsplanen eller någon redogörelse från en sakkunnig om alla
aktieägare och innehavare av andra värdepapper med rösträtt i vart och ett av de bolag som deltar i fusionen är eniga
om detta.
Artikel 97
Tillhandahållande av handlingar så att aktieägarna kan ta del av dem
1.
Minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om fusionsplanen ska alla aktieägare ha rätt att
hos bolaget där detta har sitt säte ta del av minst följande handlingar:
a) Fusionsplanen.
b) De fusionerande bolagens årsbokslut och förvaltningsberättelser för de senaste tre räkenskapsåren.
c) I förekommande fall, en särskild redovisning som ska upprättas tidigast den första dagen i den tredje månaden före
den tidpunkt då fusionsplanen upprättades, om det senaste årsbokslutet avser ett räkenskapsår som avslutades mer än
sex månader före denna tidpunkt.
d) I förekommande fall, de redogörelser av de fusionerande bolagens förvaltnings- eller ledningsorgan som avses
i artikel 95.
e) I förekommande fall den redogörelse som avses i artikel 96.1.
479
480
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/90
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Vid tillämpningen av första stycket c ska en redovisning inte krävas om företaget offentliggör en halvårsrapport
i enlighet med artikel 5 i direktiv 2004/109/EG och gör den tillgänglig för aktieägarna i enlighet med denna punkt.
Dessutom får medlemsstaterna föreskriva att en redovisning inte krävs om alla aktieägare och innehavare av andra
värdepapper som är förenade med rösträtt i vart och ett av de bolag som deltar i fusionen har kommit överens om
detta.
2.
Den särskilda redovisning som anges i punkt 1 första stycket c ska utarbetas enligt samma metoder och med
begagnande av samma uppställning som det senaste årsbokslutet.
Lagstiftningen i en medlemsstat får dock föreskriva
a) att någon ny fysisk inventering inte behöver genomföras,
b) att de värden som har åsatts i den senaste balansräkningen endast behöver ändras så att de återspeglar affärshän
delserna; hänsyn ska dock tas till
— avskrivningar och avsättningar för den mellanliggande tiden,
— sådana väsentliga ändringar av faktiska värden som inte framgår av bokföringen.
3.
Varje aktieägare ska ha rätt att på begäran och kostnadsfritt få kopior av samtliga eller, om så önskas, vissa av de
i punkt 1 nämnda handlingarna.
Om en aktieägare har givit sitt medgivande till att företaget förmedlar information elektroniskt får dessa handlingar
skickas via elektronisk post.
4.
Ett företag ska undantas från kravet att göra de handlingar som avses i punkt 1 tillgängliga där det har sitt säte om
företaget, under en oavbruten period som inleds minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska fatta beslut
om fusionsplanen och avslutas tidigast vid bolagsstämmans slut, gör dem tillgängliga på sin webbplats. Medlemsstaterna
får inte underkasta detta undantag andra krav och begränsningar än sådana som är nödvändiga för att säkerställa
webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och får endast införa sådana krav och begränsningar i den mån de är
proportionella för att uppfylla dessa mål.
Punkt 3 ska inte vara tillämplig om webbplatsen gör det möjligt för aktieägarna att under hela den period som avses
i första stycket i den här punkten ladda ner och skriva ut de handlingar som avses i punkt 1. I detta fall får
medlemsstaterna emellertid föreskriva att företaget ska göra dessa handlingar tillgängliga för aktieägarna där det har sitt
säte.
Medlemsstaterna får kräva att företag ska behålla informationen under en viss period efter bolagsstämman på sin
webbplats. Medlemsstaterna får fastställa konsekvenserna av ett tillfälligt avbrott i åtkomsten till webbplatsen som
orsakas av tekniska eller andra faktorer.
Artikel 98
Skydd för anställdas rättigheter
Skyddet för de anställdas rättigheter i varje fusionerande bolag ska regleras enligt direktiv 2001/23/EG.
Artikel 99
Skydd av rättigheter för borgenärer i de fusionerande bolagen
1.
Lagstiftningen i medlemsstaterna ska på ett betryggande sätt skydda rättigheterna för de borgenärer i de
fusionerande bolagen vilka har fordringar som uppkommit före offentliggörandet av fusionsplanen och som inte var
förfallna till betalning vid offentliggörandet.
2.
Vid tillämpning av punkt 1 ska det i medlemsstaternas lagstiftning minst föreskrivas att dessa borgenärer har rätt
till betryggande skyddsåtgärder, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska
förhållanden och borgenärerna inte redan har sådana skyddsåtgärder.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/91
Medlemsstaterna ska fastställa villkor för det skydd som avses i punkt 1 och i första stycket i den här punkten.
Medlemsstaterna ska under alla omständigheter se till att borgenärerna har rätt att ansöka hos lämpliga administrativa
och rättsliga myndigheter om betryggande skyddsåtgärder, under förutsättning att de på ett trovärdigt sätt kan visa att
fusionen medför att deras fordringar riskerar att inte gottgöras och att inga betryggande skyddsåtgärder har ställts av
företaget.
3.
Skyddet får vara olika för borgenärerna i det övertagande och det överlåtande bolaget.
Artikel 100
Skydd av rättigheter för obligationshavare i de fusionerande bolagen
Med förbehåll för bestämmelser om ett gemensamt utövande av obligationshavarnas rättigheter i de fusionerande
bolagen ska artikel 99 tillämpas på obligationshavarna, om inte dessa vid ett sammanträde – förutsatt att sådana
sammanträden regleras i den nationella lagstiftningen – eller individuellt har godkänt fusionen.
Artikel 101
Skydd för innehavare av sådana andra värdepapper än aktier till vilka särskilda rättigheter är
knutna
Innehavare av sådana andra värdepapper än aktier till vilka särskilda rättigheter är knutna ska ges rättigheter i det
övertagande bolaget som åtminstone är likvärdiga med dem som de innehade i det överlåtande bolaget, om inte
innehavarna av värdepapperen vid ett sammanträde – förutsatt att sådana sammanträden regleras i den nationella
lagstiftningen – eller individuellt har godkänt en ändring av rättigheterna eller om inte innehavarna av värdepapperen
har rätt att få dessa återköpta av det övertagande bolaget.
Artikel 102
Upprättande och officiellt bestyrkande av handlingar
1.
Om lagstiftningen i en medlemsstat inte föreskriver någon förebyggande rättslig eller administrativ kontroll av att
en fusion är lagenlig eller om denna kontroll inte omfattar alla för fusionen föreskrivna handlingar, ska protokollen från
de bolagsstämmor som beslutar om fusionen och i förekommande fall det efter dessa bolagsstämmor följande
fusionsavtalet upprättas i form av officiellt bestyrkta handlingar. Om fusionen inte ska godkännas av bolagsstämmor
i alla de fusionerande bolagen, ska fusionsplanen upprättas i form av en officiellt bestyrkt handling.
2.
Den notarie eller myndighet som är behörig att upprätta och officiellt bestyrka handlingar ska granska och
bestyrka, dels förekomsten av och lagenligheten hos alla de rättshandlingar och formaliteter som åligger det bolag för
vilket notarien eller myndigheten handlar, dels förekomsten av och lagenligheten hos fusionsplanen.
Artikel 103
Tidpunkten då fusionen blir gällande
Lagstiftningen i medlemsstaterna ska ange den tidpunkt då en fusion blir gällande.
Artikel 104
Formaliteter för offentliggörande
1.
En fusion ska för vart och ett av de fusionerande bolagen offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning
i överensstämmelse med artikel 16.
2.
Det övertagande bolaget kan självt vidta de formaliteter för offentliggörandet som hänför sig till det eller de
överlåtande bolagen.
481
482
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/92
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Artikel 105
Fusionens rättsverkningar
1.
En fusion ska i kraft av själva lagstiftningen ha följande rättsverkningar, vilka ska inträda samtidigt:
a) Både i förhållandet mellan det överlåtande och det övertagande bolaget och i förhållandet till tredje man övergår det
överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder till det övertagande bolaget.
b) Aktieägarna i det överlåtande bolaget blir aktieägare i det övertagande bolaget.
c) Det överlåtande bolaget upphör.
2.
Aktier i det överlåtande bolaget får inte bytas ut mot aktier i det övertagande bolaget, om aktierna i det
överlåtande bolaget innehas antingen
a) av det övertagande bolaget självt eller av någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning, eller
b) av det överlåtande bolaget självt eller av någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning.
3.
Vad nu sagts ska inte inkräkta på den lagstiftning i medlemsstaterna som föreskriver särskilda formaliteter för att
överföringen av vissa tillgångar, rättigheter och förpliktelser från det överlåtande bolaget ska gälla mot tredje man. Det
övertagande bolaget får självt verkställa dessa formaliteter; lagstiftningen i medlemsstaterna kan dock tillåta att det
överlåtande bolaget fortsätter att verkställa formaliteterna under en begränsad tid som, utom i undantagsfall, inte får
vara längre än sex månader räknat från den tidpunkt då fusionen blir gällande.
Artikel 106
Civilrättsligt ansvar för ledamöterna i det överlåtande bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan
Lagstiftningen i medlemsstaterna ska minst innehålla regler om det civilrättsliga ansvar som ledamöterna i det
överlåtande bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan ska ha mot bolagets aktieägare på grund av oförsvarligt förfarande
av ledamöterna i dessa organ vid förberedelsen och genomförandet av fusionen.
Artikel 107
Civilrättsligt ansvar för de sakkunniga som ansvarar för upprättandet av redogörelsen på uppdrag
av det överlåtande bolaget
Lagstiftningen i medlemsstaterna ska minst innehålla regler om det civilrättsliga ansvar som de sakkunniga, vilka
ansvarar för upprättandet i det överlåtande bolaget av den i artikel 96.1 angivna redogörelsen, ska ha mot aktieägarna
i detta bolag på grund av oförsvarligt förfarande av de sakkunniga då de utförde sitt uppdrag.
Artikel 108
Villkor för fusionens ogiltighet
1.
Lagstiftningen i medlemsstaterna får endast innehålla sådana regler om ogiltighet av en fusion som uppfyller
följande villkor:
a) Ogiltigheten ska beslutas av domstol.
b) En fusion som har blivit gällande enligt artikel 103 får förklaras ogiltig endast om det inte har förekommit någon
rättslig eller administrativ kontroll av fusionens lagenlighet eller officiellt bestyrkta handlingar inte har upprättats eller
om det visas att bolagsstämmans beslut är ogiltigt eller kan förklaras ogiltigt enligt nationell rätt.
c) Talan om ogiltighetsförklaring får inte väckas om det har förflutit mer än sex månader från det att fusionen kom att
gälla mot den som åberopar ogiltigheten eller när bristen har avhjälpts.
d) Om det är möjligt att avhjälpa den brist, på grund av vilken fusionen kan förklaras ogiltig, ska domstolen ge bolagen
i fråga tillfälle att inom viss tid göra detta.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/93
e) Ett rättsligt avgörande varigenom en fusion förklaras ogiltig ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning
i överensstämmelse med artikel 16.
f) Om en medlemsstats lagstiftning medger att tredje man överklagar avgörandet, får detta ske senast sex månader efter
det att avgörandet offentliggjorts i överensstämmelse med avsnitt 1 i kapitel III i avdelning I.
g) Ett avgörande varigenom en fusion förklaras ogiltig inkräktar inte i och för sig på giltigheten av de förpliktelser som
har uppkommit för eller gentemot det övertagande bolaget innan avgörandet blev offentligt tillgängligt men efter den
tidpunkt då fusionen blir gällande.
h) De bolag som har ingått i fusionen ansvarar solidariskt för de förpliktelser som åligger ett övertagande bolag som
avses i led g.
2.
Med avvikelse från punkt 1 a får lagstiftningen i en medlemsstat även föreskriva att en administrativ myndighet
kan besluta om en fusions ogiltighet, om ett sådant avgörande kan överklagas till domstol. Bestämmelserna i punkt 1 b
och d–h ska tillämpas på motsvarande sätt i fråga om den administrativa myndigheten. Ogiltighetsförfarandet får inte
inledas senare än sex månader efter den tidpunkt då fusionen träder i kraft.
3.
Vad nu sagts ska inte inkräkta på medlemsstaternas lagstiftning om ogiltighetsförklaring av en fusion med
anledning av annan kontroll än den förebyggande rättsliga eller administrativa kontrollen av fusionens lagenlighet.
Avsnitt 3
Fusion genom bildande av ett nytt bolag
Artikel 109
Fusion genom bildande av ett nytt bolag
1.
Artiklarna 91, 92, 93 och 95–108 ska tillämpas vid fusion genom bildande av ett nytt bolag, dock med förbehåll
för bestämmelserna i artiklarna 11 och 12. Därvid ska med fusionerande bolag och överlåtande bolag avses de bolag som
ska upplösas och med övertagande bolag det nya bolaget.
Artikel 91.2 a ska tillämpas också på det nya bolaget.
2.
Fusionsplanen och, om de är intagna i en särskild handling, det nya bolagets stiftelseurkund eller utkast till
stiftelseurkund och bolagsordning eller utkast till bolagsordning ska godkännas av bolagsstämman i vart och ett av de
bolag som ska upplösas.
Avsnitt 4
Ett bolags för vär v av ett annat bolag i vilket det förra äger minst 90 % av aktierna
Artikel 110
Ett eller flera bolag överför samtliga tillgångar och skulder till ett annat bolag, vilket äger alla
aktier i de förstnämnda bolagen
Medlemsstaterna ska för de bolag som lyder under deras lagstiftning utfärda regler om ett förfarande varigenom ett eller
flera bolag upplöses utan likvidation och överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat bolag, vilket i de
förstnämnda bolagen äger alla aktier samt övriga värdepapper som är förenade med rösträtt på bolagsstämman. På ett
sådant förfarande ska bestämmelserna i avsnitt 2 i detta kapitel tillämpas. Medlemsstaterna får emellertid inte införa
kraven i artikel 91.2 b, c och d, artiklarna 95 och 96, artikel 97.1 d och e, artikel 105.1 b samt artiklarna 106 och 107.
483
484
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/94
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Artikel 111
Undantag från kravet på godkännande från bolagsstämman
Medlemsstaterna ska inte tillämpa artikel 93 vid de förfaranden som avses i artikel 110 om följande villkor är uppfyllda:
a) Det i artikel 92 föreskrivna offentliggörandet äger rum för vart och ett av de bolag som deltar i förfarandet minst en
månad innan förfarandet blir gällande.
b) Alla aktieägare i det övertagande bolaget har rätt att minst en månad innan förfarandet blir gällande, hos bolaget där
detta har sitt säte ta del av de i artikel 97.1 a, b och c angivna handlingarna.
c) Artikel 94 första stycket c ska tillämpas.
Vid tillämpningen av första stycket b i den här artikeln ska artikel 97.2, 97.3 och 97.4 tillämpas.
Artikel 112
Aktier som innehas av det övertagande bolaget eller för detta bolags räkning
Medlemsstaterna får tillämpa artiklarna 110 och 111 på förfaranden varigenom ett eller flera bolag upplöses utan
likvidation och överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat bolag, om alla i artikel 110 angivna aktier och
värdepapper i det eller de överlåtande bolagen tillhör det övertagande bolaget och/eller någon som innehar aktierna och
värdepapperen i eget namn men för det övertagande bolagets räkning.
Artikel 113
Fusion genom förvärv som genomförs av ett bolag som äger 90 % eller mer av aktierna i det bolag
som förvärvas
Om en fusion sker genom ett förvärv som genomförs av ett bolag som äger minst 90 % av, men inte alla, aktier och
andra värdepapper som är förenade med rösträtt på bolagsstämman i det eller de bolag som förvärvas, får
medlemsstaterna inte kräva att fusionen godkänns av bolagsstämman i det övertagande bolaget om följande villkor är
uppfyllda:
a) Det i artikel 92 föreskrivna offentliggörandet äger rum i fråga om det övertagande bolaget minst en månad före
tidpunkten för den bolagsstämma i det eller de överlåtande bolagen som ska besluta om fusionen.
b) Alla aktieägare i det övertagande bolaget har rätt att minst en månad före den tidpunkt som anges i led a hos detta
bolag där det har sitt säte ta del av de handlingar som anges i artikel 97.1 a och b samt, i tillämpliga fall, c, d och e.
c) Artikel 94 första stycket c tillämpas.
Vid tillämpningen av första stycket b i den här artikeln ska artikel 97.2, 97.3 och 97.4 tillämpas.
Artikel 114
Undantag från de krav som gäller för fusioner genom förvärv
Medlemsstaterna ska inte upprätthålla kraven i artiklarna 95, 96 och 97 på en sådan fusion som avses i artikel 113 om
följande villkor är uppfyllda:
a) Minoritetsaktieägarna i det överlåtande bolaget har rätt att få sina aktier inlösta av det övertagande bolaget.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/95
b) Om de utövar denna rätt, har de rätt till ett vederlag som motsvarar värdet av aktierna.
c) Om tvist uppkommer om vederlaget, är det möjligt att få vederlaget bestämt av en domstol eller av en administrativ
myndighet som utsetts av medlemsstaten för detta ändamål.
En medlemsstat behöver inte tillämpa första stycket om denna medlemsstats lagstiftning ger det övertagande bolaget rätt
att, utan föregående offentligt uppköpserbjudande, kräva att alla innehavare av kvarvarande värdepapper i det eller de
företag som ska övertas ska sälja dessa värdepapper till det övertagande företaget före fusionen till ett rimligt pris.
Artikel 115
Ett eller flera bolag överför samtliga tillgångar och skulder till ett annat bolag, vilket äger 90 %
eller mer av aktierna i de förstnämnda bolagen
Medlemsstaterna får tillämpa artiklarna 113 och 114 på förfaranden varigenom ett eller flera bolag upplöses utan
likvidation och överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat bolag, om minst 90 %, men inte alla, av de
i artikel 113 avsedda aktierna och övriga värdepapper i det eller de överlåtande bolagen tillhör det övertagande bolaget
och/eller någon som innehar dessa aktier och värdepapper i eget namn men för det övertagande bolagets räkning.
Avsnitt 5
Andra med fusion likställda förfaranden
Artikel 116
Fusioner med kontant ersättning som överstiger 10 %
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter att den kontanta ersättningen vid ett förfarande som anges i artikel 88
överstiger 10 %, ska avsnitt 2 och 3 i detta kapitel samt artiklarna 113, 114 och 115 tillämpas.
Artikel 117
Fusion utan upplösning av alla de överlåtande bolagen
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter ett förfarande som anges i artikel 88, 110 och 116 utan att alla de
överlåtande bolagen därvid upplöses, ska avsnitt 2, med undantag för artikel 105.1 c, avsnitt 3 eller avsnitt 4 i detta
kapitel tillämpas.
KAPITEL II
Gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar
Artikel 118
Allmänna bestämmelser
Detta kapitel ska tillämpas på fusioner av bolag med begränsat ansvar som har bildats i enlighet med en medlemsstats
lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom unionen, under förutsättning
att minst två av bolagen omfattas av lagstiftningen i olika medlemsstater (nedan kallade gränsöverskridande fusioner).
Artikel 119
Definitioner
I detta kapitel avses med
1. bolag med begränsat ansvar (nedan kallat bolag)
a) bolag i en bolagsform som anges i bilaga II eller
485
486
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/96
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
b) aktiebolag som är en juridisk person och har separata tillgångar som uteslutande svarar för bolagets skulder och
som enligt den nationella lagstiftning det omfattas av är underställt sådana skyddsåtgärder som fastställs
i avsnitt 2 i kapitel II i avdelning I och avsnitt 1 i kapitel III i avdelning I för att skydda bolagsmännens och tredje
mans intressen.
2. fusion en transaktion varigenom
a) ett eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför alla sina tillgångar och skulder till ett annat befintligt
bolag – det övertagande bolaget – i utbyte mot att deras bolagsmän får ersättning i form av värdepapper eller
andelar som representerar kapitalet i det andra bolaget samt, när så är tillämpligt, en kontant betalning som inte
överstiger 10 % av det nominella värdet eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga
parivärdet av dessa värdepapper eller andelar, eller
b) två eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför alla sina tillgångar och skulder till ett bolag som de
bildar – det nybildade bolaget – i utbyte mot att deras bolagsmän får ersättning i form av värdepapper eller
andelar som representerar kapitalet i det nybildade bolaget samt, när så är tillämpligt, en kontant betalning som
inte överstiger 10 % av det nominella värdet eller, om det inte finns något nominellt värde, av det
bokföringsmässiga parivärdet av dessa värdepapper eller andelar, eller
c) ett bolag upplöses utan likvidation och överför alla sina tillgångar och skulder till det bolag som innehar samtliga
värdepapper eller andelar som representerar dess kapital.
Artikel 120
Ytterligare bestämmelser angående tillämpningsområdet
1.
Trots det som sägs i artikel 119.2 ska detta kapitel tillämpas även på gränsöverskridande fusioner om åtminstone
en av de berörda medlemsstaternas lagstiftning tillåter att den kontanta betalning som avses i artikel 119.2 a och b
överstiger 10 % av det nominella värdet eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga
parivärdet av de värdepapper eller andelar som utgör kapitalet i det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande
fusionen.
2.
Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa detta kapitel på gränsöverskridande fusioner med ett kooperativt
företag även i de fall där det kooperativa företaget motsvarar definitionen av bolag med begränsat ansvar enligt
artikel 119.1.
3.
Detta kapitel ska inte tillämpas på gränsöverskridande fusioner med ett bolag vars syfte är kollektiva investeringar
av kapital som erhålls av allmänheten, som bedriver verksamhet på grundval av principen om riskspridning och vars
andelar, på innehavarnas begäran, återköps eller inlöses, direkt eller indirekt, ur det bolagets tillgångar. Åtgärder som
vidtas av ett sådant bolag för att säkerställa att börsvärdet på dess andelar inte skiljer sig avsevärt från värdet på dess
nettotillgångar ska anses motsvara sådant återköp eller sådan inlösen.
4.
Medlemsstaterna ska säkerställa att detta kapitel inte tillämpas på det företag eller de företag som är föremål för
användningen av resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmekanismer som fastställs i avdelning IV
i direktiv 2014/59/EU.
Artikel 121
Villkor för gränsöverskridande fusioner
1.
Om inte annat anges i detta kapitel,
a) är gränsöverskridande fusioner endast möjliga mellan bolagsformer som får fusionera enligt den nationella
lagstiftningen i de berörda medlemsstaterna,
b) ska ett bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion uppfylla villkoren i de bestämmelser och formaliteter i den
nationella lagstiftning som bolaget omfattas av. Lagar som ger en medlemsstats nationella myndigheter möjlighet att
motsätta sig en bestämd inhemsk fusion med hänvisning till allmänintresset ska vara tillämpliga även på gränsöver
skridande fusioner, om denna medlemsstats lagstiftning är tillämplig på åtminstone ett av de fusionerande bolagen.
Denna bestämmelse ska inte gälla i den mån artikel 21 i förordning (EG) nr 139/2004 är tillämplig.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/97
2.
De bestämmelser och formaliteter som avses i punkt 1 b ska särskilt omfatta bestämmelser om beslutsfattandet
i samband med fusionen och, med beaktande av fusionens gränsöverskridande art, skyddet av de fusionerande bolagens
borgenärer, obligationsinnehavare och innehavare av värdepapper eller andelar, samt arbetstagarna avseende andra
rättigheter än de som regleras i artikel 133. En medlemsstat får, när det gäller bolag som deltar i en gränsöverskridande
fusion och som omfattas av dess lagstiftning, utfärda bestämmelser som är avsedda att säkerställa ett lämpligt skydd för
minoritetsdelägare som har motsatt sig den gränsöverskridande fusionen.
Artikel 122
Gemensam plan för den gränsöverskridande fusionen
De fusionerande bolagens lednings- och/eller förvaltningsorgan ska utarbeta en gemensam plan för den gränsöver
skridande fusionen. Den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen ska åtminstone innehålla uppgifter
om
a) de fusionerande bolagens form, namn och säte samt om den planerade formen, det planerade namnet och sätet för
det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen,
b) utbytesförhållandet för värdepapperen eller de andelar som representerar kapitalet och om eventuell kontant
betalning,
c) villkoren för tilldelning av värdepapper eller andelar som representerar kapitalet i det bolag som uppstår genom den
gränsöverskridande fusionen,
d) den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för sysselsättningen,
e) från vilken tidpunkt innehav av värdepapper eller andelar som representerar kapitalet ger rätt till del i vinsten samt
om eventuella särskilda villkor rörande denna rätt,
f) från vilken tidpunkt de fusionerande bolagens transaktioner bokföringsmässigt ska behandlas som hörande till det
bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen,
g) vilka rättigheter som det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen tilldelar bolagsmän med
speciella rättigheter och innehavare av andra värdepapper än andelar som representerar kapitalet eller om vilka
åtgärder som föreslås beträffande dem,
h) eventuella särskilda förmåner som beviljas de sakkunniga som granskar planen för den gränsöverskridande fusionen
eller ledamöterna av förvaltnings-, lednings-, tillsyns- eller kontrollorganen i de fusionerande bolagen,
i) bolagsordningen för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen,
j) i förekommande fall, enligt vilka förfaranden det i enlighet med artikel 133 sluts överenskommelser angående
arbetstagarnas inflytande på fastställandet av deras rätt till medverkan i det bolag som uppstår genom den gränsöver
skridande fusionen,
k) bedömningen av de tillgångar och skulder som överförs på det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande
fusionen,
l) datum för de fusionerande bolagens räkenskaper som ska användas för att fastställa villkoren för den gränsöver
skridande fusionen.
Artikel 123
Offentliggörande
1.
Den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen ska offentliggöras på det sätt som föreskrivs enligt
varje medlemsstats lagstiftning, i enlighet med artikel 16, för varje fusionerande bolag minst en månad före den
bolagsstämma som ska besluta om planen.
Ett fusionerande företag ska undantas från kravet på offentliggörande i artikel 16 om företaget, under en oavbruten
period som inleds minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om den gemensamma planen för
gränsöverskridande fusion och avslutas tidigast när bolagsstämman avslutas, gör den gemensamma planen för sådan
fusion tillgänglig på sin egen webbplats, kostnadsfritt för allmänheten. Medlemsstaterna får inte underkasta detta
undantag andra krav och begränsningar än sådana som är nödvändiga för att säkerställa webbplatsens säkerhet och
handlingarnas äkthet och endast får införa sådana krav och begränsningar i den mån de är proportionella för att
uppfylla dessa mål.
487
488
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/98
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Med avvikelse från andra stycket får medlemsstaterna kräva att det offentliggörande som nämns i det stycket ska ske via
den centrala elektroniska plattform som avses i artikel 16.5. Medlemsstaterna får alternativt kräva att sådant
offentliggörande ska ske på annan webbplats som de har utsett för detta ändamål. Om medlemsstaterna utnyttjar någon
av dessa möjligheter ska de se till att det inte tas ut någon särskild avgift från företagen för detta offentliggörande.
Om en annan webbplats än den centrala elektroniska plattformen används ska en hänvisning som ger åtkomst till den
webbplatsen offentliggöras på den centrala elektroniska plattformen minst en månad före dagen för bolagsstämman.
I hänvisningen ska även anges vilken dag den gemensamma planen för gränsöverskridande fusion offentliggjordes på
webbplatsen, och den ska vara tillgänglig gratis för allmänheten. Ingen särskild avgift ska tas ut av företagen för detta
offentliggörande.
Förbudet i tredje och fjärde stycket mot att ta ut en särskild avgift av företag för ett offentliggörande ska inte påverka
medlemsstaternas möjlighet att till företagen överföra kostnader som rör den centrala elektroniska plattformen.
Medlemsstaterna får kräva att företag ska behålla informationen under en viss period efter bolagsstämman på sin
webbplats eller, i förekommande fall, på den centrala elektroniska plattformen eller den webbplats som den berörda
medlemsstaten har utsett. Medlemsstaterna får fastställa konsekvenserna av ett tillfälligt avbrott i åtkomsten till
webbplatsen eller till den centrala elektroniska plattformen som orsakas av tekniska eller andra faktorer.
2.
För vart och ett av de fusionerande bolagen, och med förbehåll för ytterligare krav som ställs av den medlemsstat
som bolaget lyder under, ska följande uppgifter offentliggöras i denna medlemsstats officiella tidning:
a) Form, namn och säte för vart och ett av de fusionerande bolagen.
b) Det register dit handlingarna enligt artikel 16.3 har lämnats för vart och ett av de fusionerande bolagen samt deras
löpnummer i detta register.
c) En uppgift om hur vart och ett av de fusionerande bolagens borgenärer och i förekommande fall minoritetsdelägare
ska förfara för att utöva sina rättigheter samt den adress där fullständig information om detta förfarande kostnadsfritt
kan erhållas.
Artikel 124
Lednings- eller förvaltningsorganets rapport
Lednings- eller förvaltningsorganet i vart och ett av de fusionerande bolagen ska utarbeta en rapport till bolagsmännen
med en förklaring av och motivering till de rättsliga och ekonomiska aspekterna av den gränsöverskridande fusionen
samt förklara konsekvenserna av den gränsöverskridande fusionen för bolagsmän, borgenärer och arbetstagare.
Rapporten ska göras tillgänglig för bolagsmännen och arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare saknas, för
arbetstagarna själva minst en månad före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 126.
Om lednings- eller förvaltningsorganet i något av de fusionerande bolagen inom skälig tid erhåller ett yttrande från
arbetstagarnas företrädare, i enlighet med nationell lagstiftning, ska detta yttrande bifogas rapporten.
Artikel 125
Oberoende rapport av sakkunnig
1.
För varje fusionerande bolag ska oberoende sakkunniga utarbeta en rapport riktad till bolagsmännen som ska vara
tillgänglig senast en månad före den bolagsstämma som avses i artikel 126. Dessa sakkunniga kan, i enlighet med
lagstiftningen i varje medlemsstat, vara fysiska eller juridiska personer.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/99
2.
Som ett alternativ till de sakkunniga som granskar planen för varje fusionerande bolags räkning får en eller flera
oberoende sakkunniga, utsedda för detta ändamål på de fusionerande bolagens gemensamma begäran av en rättslig eller
administrativ myndighet, eller godkända av en sådan myndighet, i den medlemsstat av vars lagstiftning något av de
fusionerande bolagen eller det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen omfattas, granska den
gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen och upprätta en gemensam skriftlig rapport avsedd för
samtliga delägare.
3.
Rapporten från de sakkunniga ska innehålla åtminstone de uppgifter som föreskrivs i artikel 96.2. De sakkunniga
ska ha rätt att av vart och ett av de fusionerande bolagen begära de upplysningar som de anser vara nödvändiga för att
de ska kunna fullgöra sin uppgift.
4.
Det ska inte krävas vare sig någon granskning av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen av
oberoende sakkunniga eller någon rapport från de sakkunniga om alla delägare i vart och ett av de bolag som ingår
i den gränsöverskridande fusionen är eniga om detta.
Artikel 126
Godkännande av bolagsstämman
1.
Efter att ha tagit del av de rapporter som avses i artiklarna 124 och 125, ska bolagsstämman i vart och ett av de
fusionerande bolagen besluta om godkännande av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen.
2.
Bolagsstämman i varje fusionerande bolag får förbehålla sig rätten att ställa som villkor för den gränsöverskridande
fusionens genomförande att den uttryckligen bekräftar de närmare bestämmelser som beslutats för arbetstagarnas
medverkan i det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen.
3.
Om villkoren i artikel 94 uppfylls, behöver medlemsstaternas lagstiftning inte innehålla krav på att det övertagande
bolagets bolagsstämma ska godkänna fusionen.
Artikel 127
Fusionsintyg
1.
Varje medlemsstat ska utse den domstol, notarius publicus eller annan behörig myndighet som ska kontrollera den
gränsöverskridande fusionens lagenlighet för den del av förfarandet som gäller varje fusionerande bolag som omfattas av
den statens lagstiftning.
2.
I de berörda medlemsstaterna ska den myndighet som avses i punkt 1 för varje fusionerande bolag som omfattas
av den statens lagstiftning utan dröjsmål utfärda ett intyg som slutgiltigt styrker att vad som krävs i fråga om handlingar
och formaliteter före fusionen har fullgjorts.
3.
Om lagstiftningen i den medlemsstat som ett fusionerande bolag omfattas av föreskriver ett förfarande för att
granska och ändra värdepapperens eller andelarnas utbytesförhållande, eller ett förfarande för att kompensera minoritets
delägare, utan att förhindra registreringen av den gränsöverskridande fusionen, ska sådana förfaranden endast vara
tillämpliga om andra fusionerande bolag som befinner sig i medlemsstater som inte föreskriver sådana förfaranden, när
de godkänner planen för den gränsöverskridande fusionen enligt artikel 126.1, uttryckligen accepterar att bolagsmännen
i det fusionerande bolaget har möjlighet att tillgripa dessa förfaranden, som ska inledas vid den domstol som har
behörighet i fråga om detta fusionerande bolag. I sådana fall får den myndighet som avses i punkt 1 utfärda det intyg
som avses i punkt 2 även om ett sådant förfarande inletts. Intyget ska emellertid ange att förfarandet har inletts. Beslutet
enligt förfarandet ska vara bindande för det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen och alla dess
bolagsmän.
Artikel 128
Kontroll av den gränsöverskridande fusionens lagenlighet
1.
Varje medlemsstat ska utse den domstol, notarius publicus eller annan behörig myndighet som ska kontrollera den
gränsöverskridande fusionens lagenlighet för den del av förfarandet som gäller genomförandet av den gränsöverskridande
fusionen och i förekommande fall bildandet av ett nytt bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen när
489
490
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/100
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
detta bolag omfattas av den statens lagstiftning. Myndigheten ska i synnerhet kontrollera att de fusionerande bolagen har
godkänt den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen med samma lydelse och, när så är lämpligt, att
de närmare bestämmelserna för arbetstagarnas medverkan har fastställts i enlighet med artikel 133.
2.
Vid tillämpning av punkt 1 ska därför varje fusionerande bolag överlämna det intyg som avses i artikel 127.2 till
den myndighet som avses i punkt 1 inom sex månader från intygets utfärdande samt en kopia av den gemensamma
plan för den gränsöverskridande fusionen som godkänts av den bolagsstämma som avses i artikel 126.
Artikel 129
Tidpunkten då den gränsöverskridande fusionen får verkan
Den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan ska bestämmas i enlighet med den medlemsstats
lagstiftning som det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen omfattas av. Denna tidpunkt ska infalla
efter det att de kontroller som avses i artikel 128 har genomförts.
Artikel 130
Registrering
Lagstiftningen i varje medlemsstat som de fusionerande företagen omfattades av ska avgöra för respektive stats
territorium hur den gränsöverskridande fusionens genomförande, i enlighet med artikel 16, ska offentliggöras i de
offentliga register till vilka varje företag är skyldigt att lämna in sina handlingar.
Registret för registrering av det företag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen ska utan dröjsmål, via det
system för sammankoppling av register som inrättats i enlighet med artikel 22.2, meddela det register till vilket vart och
ett av företagen var skyldigt att lämna in sina handlingar att den gränsöverskridande fusionen har ägt rum. Den
föregående registreringen ska raderas, i tillämpliga fall, vid mottagandet av det meddelandet, men inte tidigare.
Artikel 131
Den gränsöverskridande fusionens rättsverkningar
1.
När en gränsöverskridande fusion genomförs enligt artikel 119.2 a och c ska följande rättsverkningar inträda vid
den tidpunkt som avses i artikel 129:
a) Det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder ska överföras till det övertagande bolaget.
b) Bolagsmännen i det överlåtande bolaget ska bli bolagsmän i det övertagande bolaget.
c) Det överlåtande bolaget ska upphöra att existera.
2.
När en gränsöverskridande fusion genomförs enligt artikel 119.2 b ska följande rättsverkningar inträda vid den
tidpunkt som avses i artikel 129:
a) De fusionerande bolagens samtliga tillgångar och skulder ska överföras till det nya bolaget.
b) Bolagsmännen i de fusionerande bolagen ska bli bolagsmän i det nybildade bolaget.
c) De fusionerande bolagen ska upphöra att existera.
3.
Om lagstiftningen i medlemsstaterna vid gränsöverskridande fusion mellan bolag som omfattas av detta kapitel
kräver att särskilda formaliteter uppfylls för att de fusionerande bolagens överföring av vissa tillgångar, rättigheter och
skyldigheter ska få rättsverkan gentemot tredje man, ska dessa formaliteter fullgöras av det bolag som uppstår genom
den gränsöverskridande fusionen.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/101
4.
De fusionerande bolagens rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden
och som gäller vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan ska, på grund av att denna gränsöver
skridande fusion får verkan, överföras till det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen vid den
tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan.
5.
Inga andelar i det övertagande bolaget ska utbytas mot andelar i det överlåtande bolaget vilka innehas antingen
a) av det övertagande bolaget eller genom en person som handlar i eget namn men på dess vägnar,
b) eller av det överlåtande bolaget eller genom en person som handlar i eget namn men på dess vägnar.
Artikel 132
Förenklade formaliteter
1.
När en gränsöverskridande fusion genom absorption genomförs av ett bolag som innehar samtliga andelar och alla
andra värdepapper som berättigar till rösträtt vid bolagsstämma i det eller de överlåtande bolagen,
— ska bestämmelserna i artikel 122 b, c och e, artikel 125 och artikel 131.1 b inte tillämpas,
— ska bestämmelserna i artikel 126.1 inte tillämpas på det eller de överlåtande bolagen.
2.
Om en gränsöverskridande fusion genom förvärv genomförs av ett bolag som innehar minst 90 %, men inte alla,
aktier och andra värdepapper som ger rösträtt på bolagsstämmor i det eller de bolag som förvärvas, ska utlåtanden av
en oberoende sakkunnig eller av oberoende sakkunniga och de handlingar som behövs för en granskning bara krävas
i den mån detta fastställs i den nationella lagstiftning som reglerar antingen det förvärvande bolaget eller det bolag som
ska förvärvas i enlighet med kapitel I i avdelning II.
Artikel 133
Arbetstagarnas medverkan
1.
Utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 2 ska det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande
fusionen omfattas av eventuella gällande bestämmelser om arbetstagarnas medverkan i den medlemsstat där dess säte är
beläget.
2.
Eventuella gällande bestämmelser om arbetstagarnas medverkan i den medlemsstat där sätet för det bolag som
uppstår genom den gränsöverskridande fusionen är beläget ska emellertid inte tillämpas, om minst ett av de
fusionerande bolagen under de sex månader som föregår offentliggörandet av den gemensamma planen för den
gränsöverskridande fusionen enligt artikel 123 har ett genomsnittligt antal arbetstagare som överstiger 500 och omfattas
av bestämmelser om arbetstagarnas medverkan i den mening som avses i artikel 2 k i direktiv 2001/86/EG eller om det
i den nationella lagstiftning som tillämpas på det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen
a) inte föreskrivs åtminstone samma nivå för arbetstagarnas medverkan som den som gäller för de berörda fusionerande
bolagen, mätt genom andelen representanter för arbetstagarna bland ledamöterna i förvaltningsorganet eller
tillsynsorganet eller dessas kommittéer eller i ledningsgruppen, som omfattar bolagets resultatenheter, och som
omfattas av arbetstagarnas medverkan, eller
b) inte föreskrivs samma rätt till medverkan för arbetstagare i driftsenheter i det bolag som uppstår genom den
gränsöverskridande fusionen och som är belägna i andra medlemsstater som för arbetstagarna i den medlemsstat där
det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen har sitt säte.
491
492
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/102
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
3.
I de fall som avses i punkt 2 ska arbetstagarnas medverkan i det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande
fusionen samt deras inflytande över besluten om dessa rättigheter, i tillämpliga delar och om inte annat följer av
punkterna 4–7, regleras av medlemsstaterna enligt de principer och förfaranden som anges i artikel 12.2, 12.3 och 12.4
i förordning (EG) nr 2157/2001 och följande bestämmelser i direktiv 2001/86/EG:
a) Artikel 3.1, 3.2, 3.3, 3.4 första stycket första strecksatsen och andra stycket, 3.5 samt 3.7.
b) Artikel 4.1, 4.2 a, g och h samt 4.3.
c) Artikel 5.
d) Artikel 6.
e) Artikel 7.1, 7.2 första stycket led b och andra stycket samt 7.3. I detta kapitel ska dock den procentandel som krävs
enligt artikel 7.2 första stycket led b i direktiv 2001/86/EG för tillämpningen av de referensbestämmelser som återges
i del 3 i bilagan till det direktivet ökas från 25 % till 33 1/3 %.
f) Artiklarna 8, 10 och 12.
g) Artikel 13.4.
h) Del 3 led b i bilagan.
4.
När medlemsstaterna reglerar de principer och förfaranden som avses i punkt 3
a) ska de ge de relevanta organen i de fusionerande bolagen befogenhet att utan föregående förhandlingar välja att
direkt omfattas av de referensbestämmelser för medverkan som avses i punkt 3 h ovan, enligt lagstiftningen i den
medlemsstat där det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen ska ha sitt säte och iaktta dessa
bestämmelser från och med dagen för registreringen,
b) ska de ge det särskilda förhandlingsorganet rätt att med två tredjedels majoritet som företräder minst två tredjedelar
av arbetstagarna, däribland rösterna från de ledamöter som representerar arbetstagare i minst två medlemsstater,
besluta att inte inleda förhandlingar eller avsluta förhandlingar som redan inletts och att iaktta de gällande
bestämmelserna om medverkan i den medlemsstat där det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande
fusionen ska ha sitt säte,
c) får de, i de fall referensbestämmelserna för medverkan gäller efter föregående förhandlingar och utan hinder av dessa
bestämmelser, besluta att begränsa andelen ledamöter som representerar arbetstagarna i förvaltningsorganet i det
bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen. Om antalet ledamöter som representerar arbetstagarna
i ett av de fusionerande bolagen utgjorde minst en tredjedel av förvaltnings- eller tillsynsorganet får begränsningen
dock aldrig leda till en lägre andel ledamöter som företräder arbetstagarna i förvaltningsorganet än en tredjedel.
5.
Utvidgningen av rätten till medverkan till att omfatta de arbetstagare i det bolag som uppstår genom den
gränsöverskridande fusionen vilka är anställda i en annan medlemsstat, enligt punkt 2 b, medför inte någon skyldighet
för de medlemsstater som väljer att göra detta att beakta dessa arbetstagare när de beräknar den tröskel för
arbetsstyrkans storlek som ger rätt till medverkan enligt den nationella lagstiftningen.
6.
När minst ett av de fusionerande bolagen omfattas av ett system för arbetstagares medverkan och det bolag som
uppstår genom den gränsöverskridande fusionen ska omfattas av ett sådant system i enlighet med bestämmelserna
i punkt 2, ska bolaget ha en rättslig form som medger rätt till medverkan.
7.
När det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen omfattas av ett system för arbetstagares
medverkan ska bolaget vidta åtgärder för att säkerställa att arbetstagarnas rätt till medverkan skyddas vid eventuella
därpå följande inhemska fusioner inom tre år efter det att den gränsöverskridande fusionen har trätt i kraft, genom att
i tillämpliga delar tillämpa bestämmelserna i denna artikel.
Artikel 134
Giltighet
En gränsöverskridande fusion som trätt i kraft i enlighet med artikel 129 får inte ogiltigförklaras.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/103
KAPITEL III
Delning av publika aktiebolag
Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser
Artikel 135
Allmänna bestämmelser om delningsförfaranden
1.
Om medlemsstaterna tillåter de bolagsformer som anges i bilaga I och som är underställda deras lagstiftning att
genomföra en sådan delning genom förvärv som anges i artikel 136, ska medlemsstaterna låta förfarandet omfattas av
avsnitt 2 i detta kapitel.
2.
Om medlemsstaterna tillåter de bolagsformer som avses i punkt 1 att genomföra en sådan delning genom bildande
av nytt bolag som anges i artikel 155, ska medlemsstaterna låta förfarandet omfattas av avsnitt 3 i detta kapitel.
3.
Om medlemsstaterna tillåter de bolagsformer som avses i punkt 1 att genomföra ett förfarande varigenom en
sådan delning genom förvärv som anges i artikel 136.1 äger rum i förening med en sådan delning genom bildande av
ett eller flera nya bolag som anges i artikel 155.1, ska medlemsstaterna låta förfarandet omfattas av avsnitt 2 i detta
kapitel och artikel 156.
4.
Artikel 87.2, 87.3 och 87.4 ska tillämpas.
Avsnitt 2
Delning genom förvär v
Artikel 136
Definition av delning genom förvärv
1.
I detta kapitel avses med delning genom förvärv ett sådant förfarande varigenom ett bolag upplöses utan likvidation
och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till flera än ett bolag i utbyte mot att aktieägarna
i det delade bolaget tilldelas aktier i de bolag som mottar tillskott med anledning av delningen (de mottagande bolagen)
och i förekommande fall en kontant ersättning som inte får överstiga 10 % av de tilldelade aktiernas nominella värde
eller, i avsaknad av sådant värde, aktiernas bokförda parivärde.
2.
Artikel 89.2 ska tillämpas.
3.
Då detta kapitel hänvisar till bestämmelser i kapitel I i avdelning II ska med fusionerande bolag avses de bolag som
deltar i en delning, med överlåtande bolag det delade bolaget, med övertagande bolag vart och ett av de mottagande bolagen och
med fusionsplan delningsplanen.
Artikel 137
Delningsplan
1.
Förvaltnings- och ledningsorganen i de bolag som deltar i delningen ska upprätta en skriftlig delningsplan.
2.
Delningsplanen ska innehålla minst följande uppgifter:
a) Form, namn och säte för de bolag som deltar i delningen.
b) Aktiernas utbytesförhållande och i förekommande fall storleken av den kontanta ersättningen.
c) De närmare villkoren för tilldelning av aktier i de mottagande bolagen.
493
494
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/104
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
d) Den tidpunkt från vilken sistnämnda aktier ger rätt till utdelning av vinst samt varje särskilt förhållande som berör
denna rätt.
e) Den tidpunkt från vilken det delade bolagets åtgärder i bokföringshänseende ska anses företagna för något av de
mottagande bolagens räkning.
f) De rättigheter som de mottagande bolagen tillförsäkrar innehavare av sådana aktier till vilka särskilda rättigheter är
knutna och innehavare av andra värdepapper än aktier eller de åtgärder som föreslås till förmån för dessa personer.
g) Varje särskild förmån som beviljas de sakkunniga som anges i artikel 142.1 och ledamöterna av förvaltnings-,
lednings-, tillsyns- eller kontrollorganen i de bolag som deltar i delningen.
h) En noggrann beskrivning och fördelning av de tillgångar och skulder som ska överföras till vart och ett av de
mottagande bolagen.
i) Fördelningen på det delade bolagets aktieägare av aktier i de mottagande bolagen och grunderna för fördelningen.
3.
Om en tillgång inte har fördelats i delningsplanen och en tolkning av denna inte gör det möjligt att bestämma
fördelningen, ska tillgången eller dess värde fördelas mellan alla de mottagande bolagen i förhållande till den del av
nettotillgångarna som har tilldelats vart och ett av bolagen enligt delningsplanen.
Om en skuld inte har fördelats i delningsplanen och en tolkning av denna inte gör det möjligt att bestämma
fördelningen ska varje mottagande bolag ansvara solidariskt för skulden. Medlemsstaterna får bestämma att detta
solidariska ansvar ska begränsas till den nettobehållning som tilldelas vart och ett av de mottagande bolagen.
Artikel 138
Offentliggörande av delningsplanen
Delningsplanen ska offentliggöras för vart och ett av de bolag som deltar i delningen, enligt varje medlemsstats
lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16, minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om
delningsplanen.
Ett företag som deltar i delningen ska undantas från kravet på offentliggörande i artikel 16 om företaget, under en
oavbruten period som inleds minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om delningsplanen och
avslutas tidigast när denna bolagsstämma avslutas, gör delningsplanen tillgänglig på sin egen webbplats, kostnadsfritt för
allmänheten. Medlemsstaterna får inte underkasta detta undantag andra krav och begränsningar än sådana som är
nödvändiga för att säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och får endast införa sådana krav och
begränsningar i den mån de är proportionella för att uppfylla dessa mål.
Med avvikelse från andra stycket får medlemsstaterna kräva att det offentliggörande som nämns i det stycket ska ske via
den centrala elektroniska plattform som avses i artikel 16.5. Medlemsstaterna får alternativt kräva att sådant
offentliggörande ska ske på annan webbplats som de har utsett för detta ändamål. Om medlemsstaterna utnyttjar någon
av dessa möjligheter ska de se till att det inte tas ut någon särskild avgift från företagen för detta offentliggörande.
Om en annan webbplats än den centrala elektroniska plattformen används ska en hänvisning som ger åtkomst till den
webbplatsen offentliggöras på den centrala elektroniska plattformen minst en månad före dagen för bolagsstämman.
I hänvisningen ska även anges vilken dag delningsplanen offentliggjordes på webbplatsen, och den ska kostnadsfritt vara
tillgänglig för allmänheten. Ingen särskild avgift ska tas ut av företagen för detta offentliggörande.
Förbudet i det tredje och fjärde stycket mot att ta ut en särskild avgift av företag för ett offentliggörande ska inte påverka
medlemsstaternas möjlighet att till företagen överföra kostnader som rör den centrala elektroniska plattformen.
Medlemsstaterna får kräva att företag ska behålla informationen under en viss period efter bolagsstämman på sin
webbplats eller, i förekommande fall, på den centrala elektroniska plattformen eller den webbplats som den berörda
medlemsstaten har utsett. Medlemsstaterna får fastställa konsekvenserna av ett tillfälligt avbrott i åtkomsten till
webbplatsen eller till den centrala elektroniska plattformen som orsakas av tekniska eller andra faktorer.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/105
Artikel 139
Godkännande av bolagsstämman i varje bolag som deltar i delningen
1.
En delning fordrar godkännande av minst bolagsstämman i varje bolag som deltar i delningen. Artikel 93 ska
tillämpas i fråga om vilken majoritet som fordras för sådana beslut, beslutens räckvidd och i vilka fall det fordras en
särskild omröstning.
2.
Om aktieägarna i det delade bolaget tilldelas aktier i de mottagande bolagen på annat sätt än i förhållande till sin
rätt till kapitalet i det delade bolaget, får medlemsstaterna föreskriva att minoritetsaktieägarna i det delade bolaget ska ha
rätt att få sina aktier inlösta. De ska i sådant fall ha rätt till ett vederlag som svarar mot värdet av deras aktier. Om tvist
uppkommer angående vederlaget ska det vara möjligt att få detta bestämt av domstol.
Artikel 140
Undantag från kravet på godkännande från bolagsstämman i ett mottagande bolag
Lagstiftningen i en medlemsstat behöver inte föreskriva att delningen ska godkännas av bolagsstämman i ett mottagande
bolag, om följande villkor är uppfyllda:
a) Det i artikel 138 föreskrivna offentliggörandet sker, för det mottagande bolaget, minst en månad före dagen för den
bolagsstämma i det delade bolaget som ska besluta om delningsplanen.
b) Alla aktieägare i det mottagande bolaget har rätt att minst en månad före den i led a nämnda dagen ta del av de
i artikel 143.1 angivna handlingarna hos det mottagande bolaget där detta har sitt säte.
c) En eller flera aktieägare i det mottagande bolaget med ett aktieinnehav som uppgår till en viss minsta procent av det
tecknade kapitalet har rätt att fordra att en bolagsstämma i det mottagande bolaget sammankallas för att besluta om
godkännande av delningen. Det minsta procenttalet får inte sättas högre än till 5 %. Medlemsstaterna får dock
föreskriva att aktier utan rösträtt inte ska tas med vid denna beräkning.
Vid tillämpningen av led b i första stycket ska artikel 143.2, 143.3 och 143.4 tillämpas.
Artikel 141
Utförlig skriftlig redogörelse och underrättelse om delningen
1.
Förvaltnings- och ledningsorganen i vart och ett av de bolag som deltar i delningen ska upprätta en utförlig
skriftlig redogörelse i vilken delningsplanen och därvid särskilt utbytesförhållandet mellan aktierna och grunderna för
deras fördelning förklaras och bedöms rättsligt och ekonomiskt.
2.
Redogörelsen ska i förekommande fall även ange särskilda värderingssvårigheter.
I förekommande fall ska i redogörelsen även anges om det för de mottagande bolagen har upprättats något sådant
utlåtande över apportegendom som avses i artikel 70.2 och i vilket register utlåtandet ska vara infört.
3.
Förvaltnings- eller ledningsorganen i det delade bolaget ska underrätta bolagsstämman i det bolaget samt de
mottagande bolagens förvaltnings- eller ledningsorgan, så att dessa organ kan underrätta sina respektive bolagsstämmor,
om alla väsentliga ändringar i tillgångarna och skulderna som har inträffat mellan tidpunkten för upprättandet av
delningsplanen och tidpunkten för den bolagsstämma i det delade bolaget som ska besluta om delningsplanen.
495
496
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/106
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Artikel 142
Granskning av delningsplanen av sakkunniga
1.
För vart och ett av de bolag som deltar i delningen ska en eller flera oberoende sakkunniga, som utses eller
godkänns av en domstol eller en förvaltningsmyndighet, granska delningsplanen och lämna ett skriftligt utlåtande till
aktieägarna. Lagstiftningen i en medlemsstat kan dock föreskriva att det får förordnas en eller flera oberoende
sakkunniga för alla de bolag som deltar i delningen, om förordnandet meddelas av en domstol eller en förvaltnings
myndighet på bolagens gemensamma begäran. Beroende på varje medlemsstats lagstiftning kan de sakkunniga vara
fysiska eller juridiska personer eller andra bolag.
2.
Artikel 96.2 och 96.3 ska tillämpas.
Artikel 143
Tillhandahållande av handlingar så att aktieägarna kan ta del av dem
1.
Minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta om delningsplanen ska alla aktieägare ha rätt
att hos bolaget där detta har sitt säte ta del av minst följande handlingar:
a) Delningsplanen.
b) Årsbokslut och förvaltningsberättelser för de senaste tre räkenskapsåren för de bolag som deltar i delningen.
c) I förekommande fall, en särskild redovisning som ska upprättas tidigast den första dagen i den tredje månaden före
den tidpunkt då delningsplanen upprättades, om det senaste årsbokslutet avser ett räkenskapsår som avslutades mer
än sex månader före denna tidpunkt.
d) I förekommande fall, de i artikel 141.1 nämnda redogörelserna av förvaltnings- eller ledningsorganen i de bolag som
deltar i delningen.
e) I förekommande fall de utlåtanden som nämns i artikel 142.
Vid tillämpning av led c i första stycket ska en redovisning inte krävas om företaget offentliggör en halvårsrapport
i enlighet med artikel 5 i direktiv 2004/109/EG och gör det tillgängligt för aktieägarna i enlighet med denna punkt.
2.
Den i punkt 1 c nämnda särskilda redovisningen ska utarbetas enligt samma metoder och med begagnande av
samma uppställning som den senaste balansräkningen.
Lagstiftningen i en medlemsstat får dock föreskriva
a) att någon ny fysisk inventering inte behöver genomföras,
b) att de värden som har åsatts i den senaste balansräkningen endast behöver ändras så att de återspeglar affärshän
delserna; hänsyn ska dock tas till
i) avskrivningar och avsättningar under den mellanliggande tiden,
ii) sådana väsentliga ändringar av faktiska värden som inte framgår av bokföringen.
3.
Varje aktieägare ska ha rätt att på begäran och kostnadsfritt få kopior av samtliga eller, om så önskas, vissa av de
i punkt 1 nämnda handlingarna.
Om en aktieägare har givit sitt medgivande till att företaget använder elektroniska metoder att förmedla information får
sådana handlingar skickas via elektronisk post.
4.
Ett företag ska undantas från kravet på att göra de handlingar som avses i punkt 1 tillgängliga där det har sitt säte
om företaget, under en oavbruten period som inleds minst en månad före dagen för den bolagsstämma som ska besluta
om delningsplanen och avslutas tidigast när bolagsstämman avslutas, gör handlingarna tillgängliga på sin webbplats.
Medlemsstaterna får endast underkasta detta undantag sådana krav och begränsningar som är nödvändiga för att
säkerställa webbplatsens säkerhet och handlingarnas äkthet och endast i den mån de är proportionella för att uppfylla
dessa mål.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/107
Punkt 3 ska inte vara tillämplig om webbplatsen gör det möjligt för aktieägarna att under hela den period som avses
i första stycket i denna punkt ladda ner och skriva ut de handlingar som avses i punkt 1. I detta fall får medlemsstaterna
emellertid föreskriva att företaget gör dessa handlingar tillgängliga för aktieägarna där det har sitt säte.
Medlemsstaterna får kräva att företag ska behålla informationen på sin webbplats under en viss period efter
bolagsstämman. Medlemsstaterna får fastställa konsekvenserna av ett tillfälligt avbrott i åtkomsten till webbplatsen som
orsakas av tekniska eller andra faktorer.
Artikel 144
Förenklade formaliteter
1.
Det ska inte krävas vare sig någon granskning av delningsplanen eller något utlåtande från en sakkunnig i enlighet
med artikel 142.1 om alla delägare och innehavare av andra värdepapper med rösträtt i vart och ett av de bolag som
ingår i delningen är eniga om detta.
2.
Medlemsstaterna får tillåta att artikel 141 och artikel 143.1 c och d inte tillämpas, om alla delägare och innehavare
av andra värdepapper med rösträtt i vart och ett av de bolag som ingår i delningen är eniga om detta.
Artikel 145
Skydd för anställdas rättigheter
Skyddet för de anställdas rättigheter i varje bolag som deltar i delningen ska regleras enligt direktiv 2001/23/EG.
Artikel 146
Skydd av rättigheter för borgenärer i de bolag som deltar i delningen; solidariskt ansvar för de
mottagande bolagen
1.
Lagstiftningen i medlemsstaterna ska på ett betryggande sätt skydda rättigheterna för de borgenärer i de bolag som
deltar i delningen vilkas fordringar har uppkommit före offentliggörandet av delningsplanen och inte var förfallna till
betalning vid offentliggörandet.
2.
Vid tillämpning av punkt 1 ska det i medlemsstaternas lagstiftning åtminstone fastställas att dessa borgenärer ska
ha rätt till betryggande skyddsåtgärder, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de ekonomiska förhållandena i det
delade bolaget och i de bolag till vilka skulderna ska överföras enligt delningsplanen samt om borgenärerna inte redan
har sådana skyddsåtgärder.
Medlemsstaterna ska fastställa villkor för det skydd som avses i punkt 1 och i det första stycket i denna punkt.
Medlemsstaterna ska under alla omständigheter se till att borgenärerna har rätt att ansöka hos lämpliga administrativa
och rättsliga myndigheter om betryggande skyddsåtgärder, under förutsättning att de på ett trovärdigt sätt kan visa att
delningen gör att deras fordringar riskerar att inte gottgöras och att inga betryggande skyddsåtgärder har givits av
företaget.
3.
Om en borgenär inte har gottgjorts av det bolag till vilken skulden har överförts enligt delningsplanen, ska de
mottagande bolagen ansvara solidariskt för skulden. Medlemsstaterna får begränsa ansvarigheten till den nettobehållning
som tilldelas varje bolag, utom i fråga om det bolag till vilket skulden har överförts. Medlemsstaterna behöver dock inte
tillämpa denna punkt, om delningen sker under tillsyn av en domstol som avses i artikel 157 och en majoritet av
borgenärerna, företrädande tre fjärdedelar av de sammanlagda fordringarna, eller en majoritet av en kategori borgenärer
i det delade bolaget, företrädande tre fjärdedelar av fordringarna inom denna kategori, vid ett sammanträde enligt
artikel 157.1 c har avstått från att göra detta solidariska ansvar gällande.
4.
Artikel 99.3 ska tillämpas.
497
498
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/108
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
5.
Med förbehåll för bestämmelser om ett gemensamt utövande av obligationshavarnas rättigheter i de bolag som
deltar i delningen ska punkterna 1–4 tillämpas på obligationshavarna, om inte dessa vid ett sammanträde – förutsatt att
sådana sammanträden regleras i den nationella lagstiftningen – eller individuellt har godkänt delningen.
6.
Medlemsstaterna får föreskriva att de mottagande bolagen ska ansvara solidariskt för det delade bolagets
förpliktelser. I så fall behöver de inte tillämpa punkterna 1–5.
7.
Om en medlemsstat tillämpar den i punkterna 1–5 angivna ordningen till skydd för borgenärerna samtidigt som
medlemsstaten kräver solidariskt ansvar av de mottagande bolagen enligt punkt 6, får medlemsstaten begränsa detta
ansvar till den nettobehållning som har tilldelats vart och ett av bolagen.
Artikel 147
Skydd för innehavare av sådana andra värdepapper än aktier till vilka särskilda rättigheter är
knutna
Innehavare av sådana andra värdepapper än aktier till vilka särskilda rättigheter är knutna ska, i de mottagande bolag
mot vilka värdepapperen enligt delningsplanen kan göras gällande, ha minst samma rättigheter som i det delade bolaget,
om inte innehavarna av värdepapperen vid ett sammanträde – förutsatt att sådana sammanträden regleras i den
nationella lagstiftningen – eller individuellt har godkänt en ändring av rättigheterna eller har rätt att få värdepapperen
återköpta.
Artikel 148
Upprättande och officiellt bestyrkande av handlingar
Om lagstiftningen i en medlemsstat inte föreskriver någon förebyggande rättslig eller administrativ kontroll av att en
delning är lagenlig eller om denna kontroll inte omfattar alla för delningen föreskrivna rättshandlingar, ska artikel 102
tillämpas.
Artikel 149
Tidpunkten då delningen blir gällande
Lagstiftningen i medlemsstaterna ska ange den tidpunkt då delningen blir gällande.
Artikel 150
Formaliteter för offentliggörande
1.
En delning ska för vart och ett av de bolag som deltar i delningen offentliggöras enligt varje medlemsstats
lagstiftning som ska vara i överensstämmelse med artikel 16.
2.
Varje mottagande bolag kan själv vidta de formaliteter angående offentliggörandet som hänför sig till det delade
bolaget.
Artikel 151
Delningens rättsverkningar
1.
En delning ska i kraft av själva lagstiftningen ha följande rättsverkningar, vilka ska inträda samtidigt:
a) Både i förhållandet mellan det delade bolaget och de mottagande bolagen och i förhållandet till tredje man övergår
det delade bolagets samtliga tillgångar och skulder till de mottagande bolagen; övergången ska äga rum enligt
fördelningen i delningsplanen eller artikel 137.3.
b) Aktieägarna i det delade bolaget blir aktieägare i ett eller flera av de mottagande bolagen enligt fördelningen
i delningsplanen.
c) Det delade bolaget upphör.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/109
2.
Aktier i ett mottagande bolag får inte ges i utbyte mot aktier i det delade bolaget, om aktierna i det delade bolaget
innehas antingen
a) av det mottagande bolaget själv eller av någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning, eller
b) av det delade bolaget själv eller av någon som handlar i eget namn men för bolagets räkning.
3.
Vad nu sagts ska inte inkräkta på den lagstiftning i medlemsstaterna som föreskriver särskilda formaliteter för att
överföringen av vissa tillgångar, rättigheter och förpliktelser från det delade bolaget ska gälla mot tredje man. Det eller de
mottagande bolagen till vilka sådana tillgångar, rättigheter eller förpliktelser överförs enligt delningsplanen eller
artikel 137.3 får själva verkställa dessa formaliteter. Lagstiftningen i medlemsstaterna kan dock tillåta att det delade
bolaget fortsätter att verkställa dessa formaliteter under en begränsad tid som, utom i undantagsfall, inte får vara längre
än sex månader räknat från den tidpunkt då delningen blir gällande.
Artikel 152
Civilrättsligt ansvar för ledamöter i förvaltnings- eller ledningsorganen i ett bolag som delas
Lagstiftningen i medlemsstaterna ska minst innehålla regler om det civilrättsliga ansvar som ledamöterna i det delade
bolagets förvaltnings- eller ledningsorgan ska ha mot det bolagets aktieägare på grund av fel som ledamöterna i dessa
organ uppsåtligen eller av vårdslöshet har begått vid förberedelsen och genomförandet av delningen, samt regler om det
civilrättsliga ansvar som de sakkunniga, vilka ansvarar för upprättandet i det delade bolaget av det i artikel 142 angivna
utlåtandet, ska ha på grund av fel som de genom oförsvarligt förfarande har begått då de utförde sitt uppdrag.
Artikel 153
Villkor för delningens ogiltighet
1.
Lagstiftningen i medlemsstaterna får endast innehålla sådana regler om ogiltighet av en delning som uppfyller
följande villkor:
a) Ogiltigheten ska beslutas av domstol.
b) En delning som har blivit gällande enligt artikel 149 förklaras ogiltig endast om det inte har förekommit någon
förebyggande rättslig eller administrativ kontroll av delningens lagenlighet eller officiellt bestyrkta handlingar inte har
upprättats eller om det visas att bolagsstämmans beslut är ogiltigt eller kan förklaras ogiltigt enligt nationell rätt.
c) Rättsliga åtgärder vidtas inte om det har förflutit mer än sex månader från det att delningen kom att gälla mot den
som åberopar ogiltigheten eller om bristen har avhjälpts.
d) Om det är möjligt att avhjälpa den brist, på grund av vilken delningen kan förklaras ogiltig, ger domstolen bolagen
i fråga tillfälle att inom viss tid göra detta.
e) Ett rättsligt avgörande varigenom en delning förklaras ogiltig offentliggörs enligt varje medlemsstats lagstiftning som
ska vara i överensstämmelse med artikel 16.
f) Om en medlemsstats lagstiftning medger att tredje man överklagar avgörandet, vederbörande gör detta senast sex
månader efter det att avgörandet offentliggjorts i överensstämmelse med kapitel III i avdelning I.
g) Ett avgörande varigenom en delning förklaras ogiltig inkräktar inte i och för sig på giltigheten av de förpliktelser som
har uppkommit för eller gentemot de mottagande bolagen innan avgörandet blev offentligt tillgängligt men efter den
i artikel 149 angivna tidpunkten.
h) Varje mottagande bolag ansvarar för de förpliktelser som åvilar bolaget och som har uppkommit efter den tidpunkt
då delningen blev gällande men före den tidpunkt då avgörandet om delningens ogiltighet offentliggjordes. Även det
delade bolaget ska ansvara för dessa förpliktelser. Medlemsstaterna får föreskriva att detta ansvar ska begränsas till
den del av nettobehållningen som har tilldelats det mottagande bolag för vilket förpliktelserna har uppkommit.
499
500
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/110
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
2.
Med avvikelse från punkt 1 a i den här artikeln får lagstiftningen i en medlemsstat även föreskriva att en
administrativ myndighet kan besluta om en delnings ogiltighet, om ett sådant avgörande kan överklagas till domstol.
Bestämmelserna i punkt 1 b och d–h i den här artikeln ska tillämpas på motsvarande sätt i fråga om den administrativa
myndigheten. Ogiltighetsförfarandet får inte inledas senare än sex månader efter den i artikel 149 angivna tidpunkten.
3.
Vad nu sagts inkräktar inte på medlemsstaternas lagstiftning om ogiltighetsförklaring av en delning med anledning
av annan kontroll än den förebyggande rättsliga eller administrativa kontrollen av delningens lagenlighet.
Artikel 154
Undantag från kravet på godkännande av bolagsstämman i det bolag som ska delas
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 140 ska medlemsstaterna inte kräva att delningen godkänns på
bolagsstämma i det bolag som ska delas om de mottagande bolagen tillsammans äger alla aktier i det bolag som ska
delas och alla andra värdepapper som ger rösträtt vid bolagsstämmor i det bolag som ska delas, och följande villkor är
uppfyllda:
a) det i artikel 138 föreskrivna offentliggörandet äger rum för vart och ett av de bolag som deltar i förfarandet minst en
månad innan förfarandet blir gällande,
b) alla aktieägare i de bolag som deltar i delningen har rätt att minst en månad innan förfarandet blir gällande, hos sitt
bolag där detta har sitt säte ta del av de i artikel 143.1 angivna handlingarna,
c) om någon bolagsstämma i det delade bolaget inte sammankallas för att besluta om godkännande av delningen, ska
de i artikel 141.3 föreskrivna upplysningarna avse alla väsentliga ändringar i tillgångarna och skulderna som har
inträffat efter upprättandet av delningsplanen.
Vid tillämpning av led b i första stycket ska artikel 143.2, 143.3 och 143.4 samt artikel 144 tillämpas.
Avsnitt 3
Delning genom bildande av nya bolag
Artikel 155
Definition av delning genom bildande av nya bolag
1.
I detta kapitel avses med delning genom bildande av nya bolag ett sådant förfarande varigenom ett bolag upplöses
utan likvidation och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till flera än ett nybildat bolag, mot
vederlag till aktieägarna i det delade bolaget i form av aktier i de mottagande bolagen och i förekommande fall en
kontant ersättning som inte får överstiga 10 % av de tilldelade aktiernas nominella värde eller, i avsaknad av sådant
värde, aktiernas bokförda parivärde.
2.
Artikel 90.2 ska tillämpas.
Artikel 156
Tillämpning av regler om delning genom förvärv
1.
Artiklarna 137, 138 och 139, 141, 142.1 och 142.2 samt artiklarna 143–153 ska tillämpas vid delning genom
bildande av nya bolag, dock med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 11 och 12. Därvid ska med bolag som deltar
i delningen avses det delade bolaget och med mottagande bolag vart och ett av de nya bolagen.
2.
Delningsplanen ska utöver de uppgifter som anges i artikel 137.2 ange form, namn och säte för vart och ett av de
nya bolagen.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/111
3.
Delningsplanen och, om de är intagna i särskilda handlingar, de nya bolagens stiftelseurkunder eller utkast till
stiftelseurkunder och bolagsordningar eller utkast till bolagsordningar måste godkännas av bolagsstämman i det delade
bolaget.
4.
Medlemsstaterna ska inte tillämpa kraven i artiklarna 141 och 142 och artikel 143.1 c, d och e om aktierna i vart
och ett av de nya bolagen tilldelas aktieägarna i det bolag som ska delas i förhållande till deras rätt till kapitalet i det
sistnämnda bolaget.
Avsnitt 4
Delning under tillsyn av domstol
Artikel 157
Delning under tillsyn av domstol
1.
Medlemsstaterna får tillämpa punkt 2 om delningen sker under tillsyn av en domstol med behörighet att
a) kalla aktieägarna i det delade bolaget till en bolagsstämma för att besluta om delningen,
b) tillse att aktieägarna i vart och ett av de bolag som deltar i delningen har mottagit eller kan få tillgång till åtminstone
de handlingar som avses i artikel 143 i sådan tid att de har möjlighet att gå igenom handlingarna före dagen för den
bolagsstämma i deras bolag som ska besluta om delningen; om en medlemsstat begagnar sig av den i artikel 140
angivna möjligheten, ska tidsfristen vara tillräckligt lång för att aktieägarna i de mottagande bolagen ska få möjlighet
att utöva de rättigheter som tillkommer dem enligt sistnämnda artikel,
c) kalla till alla erforderliga sammanträden med borgenärerna i de bolag som deltar i delningen, för att besluta om
denna,
d) tillse att borgenärerna i vart och ett av de bolag som deltar i delningen har mottagit eller kan få tillgång till
åtminstone delningsplanen i sådan tid att de har möjlighet att gå igenom planen före den i led b angivna dagen,
e) godkänna delningsplanen.
2.
Om domstolen fastställer att de i punkt 1 b och d angivna villkoren är uppfyllda och att aktieägarna och
borgenärerna inte kan lida någon skada, får domstolen befria de bolag som deltar i delningen från att tillämpa
a) artikel 138, under förutsättning att den i artikel 146.1 avsedda betryggande ordningen till skydd för borgenärernas
rättigheter omfattar alla fordringar oavsett när de har uppkommit,
b) de i artikel 140 a och b angivna villkoren, om en medlemsstat begagnar sig av den i artikel 140 angivna möjligheten,
c) artikel 143 såvitt gäller den tid och det sätt som där anges för att ge aktieägarna möjlighet att ta del av de handlingar
som avses i den artikeln.
Avsnitt 5
Andra med delning likställda förfaranden
Artikel 158
Delningar med kontant ersättning som överstiger 10 %
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter att den kontanta ersättningen vid ett i artikel 135 angivet förfarande
överstiger 10 %, ska avsnitten 2, 3 och 4 i detta kapitel tillämpas.
501
502
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/112
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Artikel 159
Delningar utan att det delade bolaget därvid upplöses
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter ett i artikel 135 angivet förfarande utan att det delade bolaget därvid
upplöses, ska avsnitten 2, 3 och 4 i detta kapitel tillämpas, med undantag för artikel 151.1 c.
Avsnitt 6
Tillämpningsbestämmelser
Artikel 160
Övergångsbestämmelser
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artiklarna 146 och 147 på innehavare av sådana skuldebrev och andra
värdepapper som kan bytas ut mot aktier, om emissionsvillkoren vid tidpunkten för ikraftträdandet av de i artikel 26.1
eller 26.2 i direktiv 82/891/EEG angivna bestämmelserna på förhand har reglerat innehavarnas ställning i händelse av en
delning.
AVDELNING III
AVSLUTANDE BESTÄMMELSER
Artikel 161
Skydd av personuppgifter
Den behandling av personuppgifter som utförs inom ramen för detta direktiv ska omfattas av direktiv 95/46/EG (
1
).
Artikel 162
Rapport, regelbunden dialog om systemet för sammankoppling av register och översyn
1.
Kommissionen ska senast den 8 juni 2022 offentliggöra en rapport om hur systemet för sammankoppling av
centrala register, handelsregister och företagsregister fungerar, och då särskilt undersöka den tekniska driften och de
ekonomiska aspekterna.
2.
Rapporten ska, om lämpligt, åtföljas av förslag till ändringar av bestämmelser i detta direktiv som rör systemet för
sammankoppling av centrala register.
3.
Kommissionen och medlemsstaternas företrädare ska regelbundet sammanträda i lämpligt forum för att diskutera
hur frågor som omfattas av detta direktiv avseende systemet för sammankoppling av centrala register fungerar.
4.
Senast den 30 juni 2016 ska kommissionen se över hur de bestämmelser som rör rapporterings- och dokumenta
tionskrav i samband med fusioner och delningar som ändrats eller lagts till genom Europaparlamentets och rådets
direktiv 2009/109/EG (
2
) fungerar, särskilt vad avser deras effekt när det gäller att minska företagens administrativa
börda, mot bakgrund av vunna erfarenheter av tillämpningen av dem, och lägga fram en rapport för Europaparlamentet
och rådet, vid behov tillsammans med förslag till ändringar av de bestämmelserna.
(
1
) Direktiv 95/46/EG upphävs och ersätts med verkan från och med den 25 maj 2018 av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av
sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(
2
) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/109/EG av den 16 september 2009 om ändring av rådets direktiv 77/91/EEG,
78/855/EEG och 82/891/EEG och av direktiv 2005/56/EG vad gäller rapporterings- och dokumentationskrav i samband med fusioner
och delningar (EUT L 259, 2.10.2009, s. 14).
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/113
Artikel 163
Utövande av delegeringen
1.
Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna
artikel.
2.
Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 25.3 ska ges till kommissionen tills vidare.
3.
Den delegering av befogenhet som avses i artikel 25.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller
rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla.
Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet
angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.
Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5.
En delegerad akt som antas enligt artikel 25.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har
gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europapar
lamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat
kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets
eller rådets initiativ.
Artikel 164
Kommittéförfarande
1.
Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses
i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.
2.
När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Artikel 165
Överlämnande
Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar
inom de områden som omfattas av detta direktiv.
Artikel 166
Upphävande
Direktiv 82/891/EEG, 89/666/EEG, 2005/56/EG, 2009/101/EG, 2011/35/EU och 2012/30/EU i deras lydelse enligt de
direktiv som anges i bilaga III del A, ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad
gäller de tidsfrister för införlivande med nationell rätt och datum för tillämpning av direktiven som anges i bilaga III
del B.
Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med
jämförelsetabellen i bilaga IV.
Artikel 167
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
503
504
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/114
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Artikel 168
Adressater
Utfärdat i Strasbourg den 14 juni 2017.
På Europaparlamentets vägnar
A. TAJANI
Ordförande
På rådets vägnar
H. DALLI
Ordförande
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/115
BILAGA I
BOLAGSFORMER SOM AVSES I ARTIKLARNA 2.1, 2.2, 44.1, 44.2, 45.2, 87.1, 87.2 OCH 135.1
— I Belgien:
société anonyme/naamloze vennootschap.
— I Bulgarien:
акционерно дружество.
— I Tjeckien:
akciová společnost.
— I Danmark:
aktieselskab.
— I Tyskland:
Aktiengesellschaft.
— I Estland:
aktsiaselts.
— I Irland:
cuideachta phoiblí faoi theorainn scaireanna /public company limited by shares,
cuideachta phoiblí faoi theorainn ráthaíochta agus a bhfuil scairchaipiteal aici/public company limited by guarantee
and having a share capital.
— I Grekland:
ανώνυμη εταιρεία.
— I Spanien:
sociedad anónima.
— I Frankrike:
société anonyme.
— I Kroatien:
dioničko društvo.
— I Italien:
società per azioni.
— I Cypern:
δημόσιες εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές,
δημόσιες εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με εγγύηση που διαθέτουν μετοχικό κεφάλαιο.
— I Lettland:
akciju sabiedrība.
— I Litauen:
akcinė bendrovė.
505
506
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/116
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
— I Luxemburg:
société anonyme.
— I Ungern:
nyilvánosan működő részvénytársaság.
— I Malta:
kumpanija pubblika ta' responsabbiltà limitata/public limited liability company.
— I Nederländerna:
naamloze vennootschap.
— I Österrike:
Aktiengesellschaft.
— I Polen:
spółka akcyjna.
— I Portugal:
sociedade anónima.
— I Rumänien:
societate pe acțiuni.
— I Slovenien:
delniška družba.
— I Slovakien:
akciová spoločnost'.
— I Finland:
julkinen osakeyhtiö/publikt aktiebolag.
— I Sverige:
aktiebolag.
— I Förenade kungariket:
public company limited by shares,
public company limited by guarantee and having a share capital.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/117
BILAGA II
BOLAGSFORMER SOM AVSES I ARTIKLARNA 7.1, 13, 29.1, 36.1, 67.1 OCH 119.1 a
— I Belgien:
naamloze vennootschap/société anonyme,
commanditaire vennootschap op aandelen/société en commandite par actions,
personenvennootschap met beperkte aansprakelijkheid/société de personnes à responsabilité limitée.
— I Bulgarien:
акционерно дружество, дружество с ограничена отговорност, командитно дружество с акции.
— I Tjeckien:
společnost s ručením omezeným, akciová společnost.
— I Danmark:
aktieselskab, kommanditaktieselskab, anpartsselskab.
— I Tyskland:
die Aktiengesellschaft, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.
— I Estland:
aktsiaselts, osaühing.
— I Irland:
cuideachtaí atá corpraithe faoi dhliteanas teoranta /companies incorporated with limited liability.
— I Grekland:
ανώνυμη εταιρεία, εταιρεία περιωορισμένης ευθύνης, ετερόρρυθμη κατά μετοχές εταιρεία.
— I Spanien:
la sociedad anónima, la sociedad comanditaria por acciones, la sociedad de responsabilidad limitada.
— I Frankrike:
société anonyme, société en commandite par actions, société à responsabilité limitée, société par actions simplifiée.
— I Kroatien:
dioničko društvo, društvo s ograničenom odgovornošću.
— I Italien:
società per azioni, società in accomandita per azioni, società a responsabilità limitata.
— I Cypern:
δημόσιες εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή με εγγύηση, ιδιωτικές εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή
με εγγύηση.
— I Lettland:
akciju sabiedrība, sabiedrība ar ierobežotu atbildību, komanditsabiedrība.
507
508
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/118
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
— I Litauen:
akcinė bendrovė, uždaroji akcinė bendrovė.
— I Luxemburg:
société anonyme, société en commandite par actions, société à responsabilité limitée.
— I Ungern:
részvénytársaság, korlátolt felelősségű társaság.
— I Malta:
kumpannija pubblika/public limited liability company,
kumpannija privata/private limited liability company.
— I Nederländerna:
naamloze vennootschap, besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid.
— I Österrike:
die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.
— I Polen:
spółka z ograniczoną odpowiedzialnością, spółka komandytowo-akcyjna, spółka akcyjna.
— I Portugal:
sociedade anónima de responsabilidade limitada, sociedade em comandita por ações, sociedade por quotas de
responsabilidade limitada.
— I Rumänien:
societate pe acțiuni, societate cu răspundere limitată, societate în comandită pe acțiuni.
— I Slovenien:
delniška družba, družba z omejeno odgovornostjo, komaditna delniška družba.
— I Slovakien:
akciová spoločnosť, spoločnosť s ručením obmedzeným.
— I Finland:
yksityinen osakeyhtiö/privat aktiebolag,
julkinen osakeyhtiö/publikt aktiebolag.
— I Sverige:
aktiebolag.
— I Förenade kungariket:
companies incorporated with limited liability.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/119
BILAGA III
DEL A
UPPHÄVDA DIREKTIV OCH EN FÖRTECKNING ÖVER DERAS EFTERFÖLJANDE ÄNDRINGAR
(SOM DET HÄNVISAS TILL I ARTIKEL 166)
Rådets direktiv 82/891/EEG
(EGT L 378, 31.12.1982, s. 47)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/63/EG
(EUT L 300, 17.11.2007, s. 47)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/109/EG
(EUT L 259, 2.10.2009, s. 14)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU
(EUT L 173, 12.6.2014, s. 190)
Rådets direktiv 89/666/EEG
(EGT L 395, 30.12.1989, s. 36)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU
(EUT L 156, 16.6.2012, s. 1)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG
(EUT L 310, 25.11.2005, s. 1)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/109/EG
(EUT L 259, 2.10.2009, s. 14)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU
(EUT L 156, 16.6.2012, s. 1)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU
(EUT L 173, 12.6.2014, s. 190)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG
(EUT L 258, 1.10.2009, s. 11)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/17/EU
(EUT L 156, 16.6.2012, s. 1)
Rådets direktiv 2013/24/EU
(EUT L 158, 10.6.2013, s. 365)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU
(EUT L 110, 29.4.2011, s. 1)
Rådets direktiv 2013/24/EU
(EUT L 158, 10.6.2013, s. 365)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU
(EUT L 173, 12.6.2014, s. 190)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU
(EUT L 315, 14.11.2012, s. 74)
Rådets direktiv 2013/24/EU
(EUT L 158, 10.6.2013, s. 365)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU
(EUT L 173, 12.6.2014, s. 190)
Artikel 3
Artikel 3
Artikel 116
Artikel 1
Artikel 4
Artikel 2
Artikel 120
Artikel 3
Artikel 1 och punkt 1 i del A i bila
gan
Artikel 1 och punkt 3 i del A i bila
gan
Artikel 122
Artikel 1 och punkt 4 i del A i bila
gan
Artikel 123
509
510
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/120
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
DEL B
TIDSFRISTER FÖR INFÖRLIVANDE MED NATIONELL RÄTT OCH DATUM FÖR TILLÄMPNING
(SOM DET HÄNVISAS TILL I ARTIKEL 166)
Direktiv
Tidsfrist för införlivande
Datum för tillämpning
82/891/EEG
1 januari 1986
—
89/666/EEG
1 januari 1992
1 januari 1993 (
1
)
2005/56/EG
15 december 2007
—
2007/63/EG
31 december 2008
—
2009/109/EG
30 juli 2011
—
2012/17/EU
7 juli 2014 (
2
)
—
2013/24/EU
1 juli 2013
—
2014/59/EU
31 december 2014
1 januari 2015 (
3
)
(
1
) Enligt artikel 16.2 i direktiv 89/666/EG krävs det att medlemsstaterna föreskriver att de i punkt 1 avsedda bestämmelserna ska
tillämpas från och med den 1 januari 1993 och, när det gäller räkenskapshandlingar, ska tillämpas första gången på årsbokslut för
det räkenskapsår som börjar den 1 januari 1993 eller under år 1993.
(
2
) Enligt artikel 5.2 i direktiv 2012/17/EU krävs det att medlemsstaterna senast den 8 juni 2017 antar, offentliggör och tillämpar de
bestämmelser som är nödvändiga för att uppfylla skyldigheterna i:
— artikel 1.3 och 1.4 och artikel 5a i direktiv 89/666/EEG,
— artikel 13 i direktiv 2005/56/EG,
— artikel 3.1 andra stycket, artikel 3b, artikel 3c, artikel 3d och artikel 4a.3–5 i direktiv 2009/101/EG.
(
3
) Enligt artikel 130.1 tredje stycket i direktiv 2014/59/EU, krävs det att medlemsstaterna tillämpar bestämmelser som antagits för att
uppfylla avdelning IV kapitel IV avsnitt 5 senast från och med den 1 januari 2016.
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/121
BILAGA IV
JÄMFÖRELSETABELL
Direktiv
82/891/EEG
Direktiv
89/666/EEG
Direktiv
2005/56/EG
Direktiv
2009/101/EG
Direktiv
2011/35/EU
Direktiv
2012/30/EU
Detta direktiv
—
Artikel 1
Artikel 2
Artikel 3.1
och 3.2
Artikel 3.3 a
Artikel 3.3 b
Artikel 4
Artikel 5
Artikel 6
Artikel 7
Artikel 8
Artikel 9
Artikel 10
Artikel 11
Artikel 12
Artikel 13
Artikel 14
Artikel 15
Artikel 16
Artikel 17
Artikel 18
Artikel 19
Artikel 20 a
och b
Artikel 20 d
Artikel 21
—
—
—
—
—
Artikel 1
Artikel 135
Artikel 136
Artikel 137.1
och 137.2
Artikel 137.3
första stycket
Artikel 137.3
andra stycket
Artikel 138
Artikel 139
Artikel 140
Artikel 141
Artikel 142
Artikel 143
Artikel 144
Artikel 145
Artikel 146
Artikel 147
Artikel 148
Artikel 149
Artikel 150
Artikel 151
Artikel 152
Artikel 153
Artikel 154 a
och b
Artikel 154 c
Artikel 155
511
512
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/122
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Direktiv
82/891/EEG
Direktiv
89/666/EEG
Direktiv
2005/56/EG
Direktiv
2009/101/EG
Direktiv
2011/35/EU
Direktiv
2012/30/EU
Detta direktiv
Artikel 22.1,
Artikel 156.1,
22.2 och 22.3
156.2 och
156.3
Artikel 22.5
Artikel 156.4
Artikel 23
Artikel 157
Artikel 24
Artikel 158
Artikel 25
Artikel 159
Artikel 26.1
—
Artikel 26.2
Artikel 160.1
Artikel 26.3
—
Artikel 26.4
Artikel 160.2
Artikel 26.5
—
Artikel 27
Artikel 1
Artikel 2
Artikel 3
Artikel 4
Artikel 5
—
Artikel 5a.1,
5a.2 och 5a.3
Artikel 5a.4
Artikel 5a.5
Artikel 6
Artikel 7
Artikel 8
Artikel 9
Artikel 10
Artikel 11
Artikel 11a
Artikel 12
Artikel 13
Artikel 14
—
Artikel 29
Artikel 30
Artikel 31
Artikel 32
Artikel 33
Artikel 34.1
Artikel 20.1,
20.2 och 20.3
Artikel 33.1
Artikel 34.2
Artikel 34.3
Artikel 35
Artikel 36
Artikel 37
Artikel 38
Artikel 39
—
Artikel 161
Artikel 40
Artikel 41
Artikel 42
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/123
Direktiv
82/891/EEG
Direktiv
89/666/EEG
Direktiv
2005/56/EG
Direktiv
2009/101/EG
Direktiv
2011/35/EU
Direktiv
2012/30/EU
Detta direktiv
Artikel 15
—
Artikel 16
—
Artikel 17
Artikel 43
Artikel 18
—
Artikel 1
Artikel 118
Artikel 2
Artikel 119
Artikel 3
Artikel 120
Artikel 4
Artikel 121
Artikel 5
Artikel 122
Artikel 6
Artikel 123
Artikel 7
Artikel 124
Artikel 8
Artikel 125
Artikel 9
Artikel 126
Artikel 10
Artikel 127
Artikel 11
Artikel 128
Artikel 12
Artikel 129
Artikel 13
Artikel 130
Artikel 14
Artikel 131
Artikel 15
Artikel 132
Artikel 16
Artikel 133
Artikel 17
Artikel 134
Artikel 17a
Artikel 161
Artikel 18
Artikel 19
—
Artikel 20
—
Artikel 21
—
Artikel 1
Bilaga II
Artikel 2
Artikel 14
Artikel 2a
Artikel 15
Artikel 3
Artikel 16
Artikel 3a
Artikel 17
Artikel 3b
Artikel 18
513
514
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/124
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Direktiv
82/891/EEG
Direktiv
89/666/EEG
Direktiv
2005/56/EG
Direktiv
2009/101/EG
Direktiv
2011/35/EU
Direktiv
2012/30/EU
Detta direktiv
Artikel 3c
Artikel 3d
Artikel 4
Artikel 4a
Artikel 4b
Artikel 4c första
och andra
stycket
Artikel 4c tredje
stycket
Artikel 4d
Artikel 4e
Artikel 5
Artikel 6
Artikel 7
Artikel 7a
—
Artikel 8
Artikel 9
Artikel 10
Artikel 11
Artikel 12
Artikel 13
Artikel 13a
Artikel 14
Artikel 15
Artikel 16
Artikel 17
Artikel 18
Bilaga I
Bilaga II
Artikel 1
Artikel 2
Artikel 19
Artikel 20
Artikel 21
Artikel 22
Artikel 23
Artikel 24 första
och andra
stycket
—
Artikel 25
Artikel 165
Artikel 26
Artikel 27
Artikel 28
Artikel 161
Artikel 7.1
Artikel 7.2
Artikel 8
Artikel 9
Artikel 10
Artikel 11
Artikel 12
Artikel 163
—
—
—
—
—
—
—
Artikel 87
Artikel 88
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
90
95
100
105
110
115
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/125
Direktiv
82/891/EEG
Direktiv
89/666/EEG
Direktiv
2005/56/EG
Direktiv
2009/101/EG
Direktiv
2011/35/EU
Direktiv
2012/30/EU
Detta direktiv
Artikel
Artikel 89
Artikel
Artikel
Artikel
Artikel 91
Artikel
Artikel 92
Artikel
Artikel 93
Artikel
Artikel 94
Artikel
Artikel
Artikel
Artikel 96
Artikel
Artikel 97
Artikel
Artikel 98
Artikel
Artikel 99
Artikel
Artikel
Artikel
Artikel 101
Artikel
Artikel 102
Artikel
Artikel 103
Artikel
Artikel 104
Artikel
Artikel
Artikel
Artikel 106
Artikel
Artikel 107
Artikel
Artikel 108
Artikel
Artikel 109
Artikel
Artikel
Artikel
Artikel 111
Artikel
Artikel 112
Artikel
Artikel 113
Artikel
Artikel 114
Artikel
Artikel
Artikel
Artikel 116
Artikel
Artikel 117
Artikel
—
Artikel
—
515
516
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
L 169/126
SV
Europeiska unionens officiella tidning
30.6.2017
Direktiv
82/891/EEG
Direktiv
89/666/EEG
Direktiv
2005/56/EG
Direktiv
2009/101/EG
Direktiv
2011/35/EU
Direktiv
2012/30/EU
Detta direktiv
Artikel 34
Bilaga I
Bilaga II
Artikel 1.1
Artikel 1.2
Artikel 2
Artikel 3
Artikel 4
Artikel 5
—
Artikel 6
Artikel 7
Artikel 8
Artikel 9
Artikel 10
Artikel 11
Artikel 12
Artikel 13
Artikel 14
Artikel 15
Artikel 16
Artikel 17
Artikel 18
Artikel 19
Artikel 20
Artikel 21
Artikel 22
Artikel 23
Artikel 24
Artikel 25
—
—
—
Artikel 2.1
Artikel 44.1
Artikel 2.2
Artikel 44.2
Artikel 3
Artikel 4
Artikel 5
Artikel 6
Artikel 43
Artikel 45
Artikel 46
Artikel 47
Artikel 48
Artikel 49
Artikel 50
Artikel 51
Artikel 52
Artikel 53
Artikel 54
Artikel 55
Artikel 56
Artikel 57
Artikel 58
Artikel 59
Artikel 60
Artikel 61
Artikel 62
Artikel 63
Artikel 64
Prop. 2021/22:286
Bilaga 2
30.6.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 169/127
Direktiv
82/891/EEG
Direktiv
89/666/EEG
Direktiv
2005/56/EG
Direktiv
2009/101/EG
Direktiv
2011/35/EU
Direktiv
2012/30/EU
Detta direktiv
Artikel 26
Artikel 27
Artikel 28
Artikel 29
Artikel 30
Artikel 31
Artikel 32
Artikel 33
Artikel 34
Artikel 35
Artikel 36
Artikel 37
Artikel 38
Artikel 39
Artikel 40
Artikel 41
Artikel 42
Artikel 43
Artikel 44
Artikel 45
Artikel 46
Artikel 47.1
Artikel 47.2
Artikel 48
—
Artikel 49
Artikel 50
Bilaga I
Bilaga II
Bilaga III
—
—
Artikel 65
Artikel 66
Artikel 67
Artikel 68
Artikel 69
Artikel 70
Artikel 71
Artikel 72
Artikel 73
Artikel 74
Artikel 75
Artikel 76
Artikel 77
Artikel 78
Artikel 79
Artikel 80
Artikel 81
Artikel 82
Artikel 83
Artikel 84
Artikel 85
Artikel 86
Artikel 165
—
Artikel 166
Artikel 167
Artikel 168
Bilaga I
—
—
Bilaga III
Bilaga IV
517
Prop. 2021/22:286 Bilaga 3
518
Sammanfattning av betänkandet Bolags rörlighet över gränserna (SOU 2021:18)
Bakgrund
Nya unionsrättsliga bestämmelser
Medlemsstaterna i Europeiska unionen har enats om ett övergripande regelverk som syftar till att underlätta bolags rörlighet över nationsgränserna inom unionen. Regelverket ställer krav på att medlemsstaterna harmoniserar sina bestämmelser om när framför allt aktiebolag kan ombildas, fusioneras eller delas över nationsgränserna.
Ett första steg för att underlätta sådan rörlighet togs år 2005 genom ett direktiv om gränsöverskridande fusioner. Det direktivet ledde till regelverk i bl.a. aktiebolagslagen (2005:551) som har gett svenska företag möjlighet att delta i fusioner med företag i andra medlemsstater. Genom ett nytt direktiv, beslutat år 2019, har de unionsrättsliga bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner utvecklats ytterligare samtidigt som det har införts möjligheter att dela eller ombilda aktiebolag över nationsgränserna.
Utredningen lämnar i detta betänkande förslag till hur 2019 års direktiv ska genomföras i svensk rätt.
Bolag kan flyttas över gränser på tre sätt
Innebörden i 2019 års direktiv är att aktiebolag ska kunna flyttas över nationsgränserna inom EU på tre sätt, genom gränsöverskridande fusioner, gränsöverskridande delningar eller gränsöverskridande ombildningar.
Gränsöverskridande fusion
En gränsöverskridande fusion innebär att ett företag i en medlemsstat – i Sverige vanligen ett aktiebolag – går samman med ett eller flera företag i en annan medlemsstat. Sammanslagningen av företagen går till på det viset att samtliga tillgångar och skulder i ett eller flera av företagen (”överlåtande bolag”) övertas av ett annat företag (”övertagande bolag”) samtidigt som de överlåtande bolagen upplöses. Aktieägarna i överlåtande bolag får ett s.k. fusionsvederlag som består av aktier i det övertagande bolaget och som till viss del även kan bestå av pengar.
Gränsöverskridande fusioner kan, liksom inhemska fusioner, ske på två olika sätt. Vid s.k. absorption går det eller de överlåtande bolagen upp i ett övertagande bolag och vid s.k. kombination går två eller flera överlåtande bolag samman genom att bilda ett nytt, övertagande bolag.
Gränsöverskridande delning
Genom en gränsöverskridande delning delas ett bolag (överlåtande bolag) helt eller delvis upp på flera nya bolag (övertagande bolag). Minst ett av de övertagande bolagen ska efter delningen ha sitt hemvist i en annan medlemsstat än det överlåtande bolaget har haft. Det överlåtande bolagets
519
Prop. 2021/22:286 Bilaga 3
tillgångar och skulder övergår i samband med delningen helt eller delvis till de övertagande bolagen.
En gränsöverskridande delning kan ske på tre olika sätt. Vid s.k. fullständig delning övertas det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder av två eller flera övertagande bolag. Genom delningen upplöses det överlåtande bolaget och dess aktieägare erhåller ett delningsvederlag i form av aktier i övertagande bolag och, eventuellt, pengar.
En s.k. partiell delning innebär att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera övertagande bolag. Det överlåtande bolaget fortlever alltså, fastän med mindre tillgångar och skulder, och dess aktieägare kompenseras genom delningsvederlag i form av aktier i övertagande bolag och, eventuellt pengar.
Även vid s.k. delning genom separation övergår enbart en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder till övertagande bolag och bolaget lever alltså vidare. Vid detta slag av delning erhåller emellertid aktieägarna i det överlåtande bolaget inget delningsvederlag. I stället blir det överlåtande bolaget aktieägare i det eller de nya bolagen.
Gränsöverskridande ombildning
En gränsöverskridande ombildning sker genom att ett aktiebolag, med hemvist i en viss medlemsstat, överför sitt registrerade säte till en annan medlemsstat och i samband därmed ombildas till att vara ett bolag som i associationsrättsligt hänseende omfattas av lagstiftningen i den nya hemstaten. En sådan ombildning förutsätter inte att bolaget flyttar sitt huvudkontor eller sin verksamhet till den andra staten.
Våra förslag
Aktiebolag; tre regelverk men en gemensam struktur
Det nya direktivet innebär att det i nationell rätt måste finnas parallella regelverk för tre former av gränsöverskridande förfaranden. På samma sätt som regelverken för gränsöverskridande förfaranden i direktivet motsvarar varandra har vi ansett att de svenska regelverken bör utformas på sinsemellan liknande sätt.
Våra förslag innebär
• att det i 23 kap. aktiebolagslagen – som i dag innehåller bestämmelser om inhemska och gränsöverskridande fusioner – görs sådana ändringar i regelverket för gränsöverskridande fusioner som direktivet föranleder,
• att det i 24 kap. aktiebolagslagen – som i dag innehåller regler om inhemska delningar av aktiebolag – införs bestämmelser om gränsöverskridande delningar i enlighet med direktivet, och
• att det i ett nytt kapitel i aktiebolagslagen, 24 a kap., införs nya bestämmelser om gränsöverskridande ombildningar i enlighet med direktivet.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 3
520
I de föreslagna regelverken anges, i enlighet med direktivet, hur respektive förfarande ska gå till, vilka myndighetsbeslut som ska krävas, vad som ska gälla i förhållande till aktieägare, arbetstagare och borgenärer, vilka slag av myndighetskontroll som ska ske samt vilka registreringsåtgärder som ska vidtas. Av regelverken framgår också de olika förfarandenas rättsverkningar och när i processen dessa rättsverkningar inträder. Eftersom direktivet är förhållandevis detaljerat, är också de regelverk som vi föreslår ganska omfattande.
Som redan framgått har vi ansett att de tre regelverken bör utformas på sinsemellan liknande sätt. Alla tre regelverken innehåller därför följande moment. – Varje regelverk inleds med en definition av vad en gränsöverskridande
fusion, gränsöverskridande delning respektive gränsöverskridande ombildning innebär.
– I varje regelverk finns också bestämmelser om i vilka situationer ett
gränsöverskridande förfarande inte får inledas. Konkurs, företagsrekonstruktion och tvångslikvidation är exempel på förhållanden som utgör hinder för gränsöverskridande förfaranden. – Varje förfarande ska inledas med att styrelsen i det bolag som ska delta i
ett gränsöverskridande förfarande upprättar en plan (fusionsplan – delningsplan – ombildningsplan) för hur detta ska gå till och vilka rättigheter bl.a. aktieägarna ska ha. Planen ska också innehålla uppgifter om vilka följder som förfarandet kan få för arbetstagarna i bolaget och vilken rätt de ska ha till insyn och medverkan i processen. Det ska också lämnas uppgift om vilka säkerheter som bolagets borgenärer erbjuds. – Styrelsen ska också upprätta en redogörelse som särskilt ska beskriva
förfarandets konsekvenser för bolagets framtida verksamhet och sannolika konsekvenser för bolagets borgenärer, arbetstagare och aktieägare. Redogörelsen ska innehålla viss specificerad information, riktad till aktieägare och arbetstagare. – Planen och redogörelse ska granskas av en eller flera revisorer. Bola-
gets företrädare är skyldiga att lämna de upplysningar och den hjälp som revisorerna begär. – Aktieägare, borgenärer och arbetstagare (eller, normalt, arbetstagar-
representanter) ska informeras om att de inom viss tid får lämna synpunkter på planen. Inkomna synpunkter ska aktieägarna få del av inför den bolagsstämma som ska besluta om huruvida planen ska godkännas. – Bland annat planen, styrelsens redogörelse och revisorsyttrandet ska
ges in till Bolagsverket för registrering i aktiebolagsregistret. Materialet ska också hållas tillgängligt elektroniskt för aktieägare och arbetstagare.
– För att bolaget ska kunna gå vidare med planen måste denna normalt
godkännas på bolagsstämman med två tredjedelars majoritet. – Bolaget ska efter godkännandet av planen skriftligen underrätta sina
kända borgenärer om det pågående förfarandet.
521
Prop. 2021/22:286 Bilaga 3
– Bolaget ska därefter ansöka hos Bolagsverket om tillstånd att få verk-
ställa planen. Bolagsverket ska bl.a. kontrollera att planen uppfyller lagens krav. Verket ska också göra en prövning av att det gränsöverskridande förfarandet inte genomförs för ett kriminellt eller annars otillbörligt ändamål.
– Vid prövningen får Bolagsverket förelägga bolaget att lämna ytterli-
gare uppgifter som Bolagsverket kan behöva. Bolagsverket får även inhämta information från andra myndigheter och enskilda om det har betydelse för ärendet. – Om det inte finns något hinder för att godkänna ansökan ska Bolags-
verket utfärda en kallelse på bolagets borgenärer som därigenom får tillfälle att inom viss tid motsätta sig ansökan. Om någon borgenär motsätter sig ansökan, ska ärendet överlämnas till domstol för en prövning av om borgenärernas rätt äventyras genom förfarandet.
– När det finns ett beslut om tillstånd till verkställande av planen ska
Bolagsverket utfärda ett intyg om detta (fusionsintyg – delningsintyg – ombildningsintyg). Intyget ska skickas till behörig myndighet i den eller de stater där övertagande bolag eller, vid ombildning, det ombildade bolaget ska ha sitt säte. – Den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen ska
därefter registreras i de berörda medlemsstaterna. Svensk lag reglerar i huvudsak endast registreringen i Sverige. Detta kan vara en avregistrering av ett svenskt bolag som upplöses genom en fusion eller delning eller som genom ombildning övergår till att vara ett utländskt bolag. Men det kan också – vid fusion och delning – vara fråga om registrering av ett nytt svenskt bolag eller registrering av ett ombildat bolag som genom förfarandet omvandlas till svenskt bolag. Också andra registreringsåtgärder kan aktualiseras. – Registreringen ska ske i två steg och kommer att involvera registre-
ringsmyndigheter i minst två olika medlemsstater. – I ett första steg registreras fusionen, delningen eller ombildningen i den
eller de stater där bolaget eller bolaget i det följande kommer att ha sitt hemvist. Prövningen sker med utgångspunkt i det eller de intyg som registreringsmyndigheter i andra stater har utfärdat. För bolag som ska ha sitt hemvist i Sverige ska dock även krävas att bolagen uppfyller svenska associationsrättsliga krav, t.ex. vad gäller bolagsordning och aktiekapital. Dessutom måste det stå klart vilken rätt till medverkan som arbetstagarna i bolaget ska ha. – I ett andra steg ska fusionen, delningen eller ombildningen registreras
i den eller de stater där övertagande bolag eller det bolag som bildas dittills har haft sitt hemvist. – När det gränsöverskridande förfarandet har registrerats inträder de
rättsverkningar som respektive förfarande är förenat med. En sådan rättsverkan är att tillgångar och skulder i överlåtande bolag – eller, vid ombildning, det bolag som ska ombildas – liksom detta bolags rättigheter och skyldigheter övergår till det bolag som uppstår eller ombildas
Prop. 2021/22:286 Bilaga 3
522
genom förfarandet. Som huvudregel blir också aktieägarna i överlåtande bolag – eller, vid ombildning, det bolag som ska ombildas – aktieägare i övertagande bolag respektive det ombildade bolaget.
Ekonomiska föreningar och finansiella företag
Vanliga ekonomiska föreningar kan redan i dag delta i gränsöverskridande fusioner. Regleringen av detta överensstämmer i huvudsak med det som gäller för aktiebolag. Vi föreslår att bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar anpassas på i huvudsak samma sätt som aktiebolagslagens motsvarande bestämmelser. Vi föreslår däremot inte några bestämmelser om att ekonomiska föreningar ska kunna bli föremål för gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar.
På det finansiella området finns särskilda slag av aktiebolag, såsom bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag. Vi föreslår att bestämmelserna om dessa anpassas till vad vi föreslår ska gälla beträffande aktiebolag i allmänhet. Det innebär vissa justeringar i regelverken för gränsöverskridande fusioner liksom nya bestämmelser om gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar. Våra förslag i dessa delar innehåller dock särbestämmelser, som är föranledda av de finansiella företagens särskilda karaktär och betydelse.
På det finansiella området finns också särskilda slag av ekonomiska föreningar, såsom kreditmarknadsföreningar och försäkringsföreningar. Det finns också ytterligare associationsformer som står de ekonomiska föreningarna nära, däribland ömsesidiga försäkringsbolag. Våra förslag innebär att regelverken för dessa företag anpassas till den nya regleringen av gränsöverskridande fusioner.
Aktieägares, arbetstagares och borgenärers rättigheter ska skyddas
Aktieägare
I enlighet med vad direktivet kräver föreslår vi att aktieägare som motsätter sig en gränsöverskridande fusion, ombildning eller delning ska ha rätt att, under vissa förutsättningar, få sina aktier inlösta. Fusionsplanen, ombildningsplanen eller delningsplanen ska innehålla en uppgift om det inlösenbelopp som bolaget erbjuder aktieägarna. Aktieägarna ska emellertid kunna påkalla högre ersättning och få den frågan prövad vid allmän domstol.
Vi föreslår också att det vid gränsöverskridande fusioner och gränsöverskridande delningar ska finnas en möjlighet för aktieägare som är missnöjda med fusions- eller delningsvederlagets storlek att väcka talan vid allmän domstol om högre vederlag.
Arbetstagare
I dag gäller lagen (2008:9) om arbetstagares rätt till medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m. Den syftar till att trygga att arbetstagarnas rätt till medverkan inte träds för när genom en gränsöverskridande fusion.
523
Prop. 2021/22:286 Bilaga 3
Vi föreslår att den lagen ska tillämpas även vid gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar. Därutöver föreslår vi – som en nödvändig anpassning till direktivet – att lagens tillämpningsområde justeras även på annat sätt; lagen ska tillämpas när de genomsnittliga antalet anställda i något av de företag som deltar i förfarandet uppgår till minst fyra femtedelar av det antal anställda som i respektive företags hemstat innebär rätt till arbetstagarmedverkan. Detta innebär en viss utvidgning i förhållande till hur det är i dag.
2008 års lag om arbetstagarmedverkan förutsätter att det inrättas en förhandlingsdelegation som kan företräda arbetstagarna vid förhandlingar med arbetsgivaren. Förhandlingarna kan leda fram till ett avtal om den rätt till medverkan som arbetstagarna ska ha i bolaget efter förfarandet. Men om något avtal inte träffas kan i stället vissa i lagen angivna s.k. referensbestämmelser om medverkan komma att gälla. Vi föreslår att dessa regler, med smärre justeringar, gäller även vid gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar. Vi föreslår också några ytterligare bestämmelser avsedda att trygga arbetstagarnas ställning, däribland en bestämmelse om att ett gränsöverskridande förfarande inte får innebära att arbetstagarna får sämre rätt till medverkan än före ett sådant förfarande.
Såsom redan har redovisat innehåller våra förslag till ändringar i aktiebolagslagen flera bestämmelser som ålägger bolagen att lämna arbetstagarna, vanligen genom deras representanter, detaljerad information om ett förestående gränsöverskridande förfarande.
Borgenärer
Våra förslag innehåller vidare bestämmelser om borgenärsskydd. De anknyter till nuvarande bestämmelser i aktiebolagslagen som ger borgenärer en möjlighet att motsätta sig t.ex. en fusion om de inte får betryggande säkerhet för sina fordringar. Vi har dock, med hänsyn till direktivets utformning, sett det som nödvändigt att ändra bestämmelserna något. Enligt vårt förslag måste därför en borgenär, om han eller hon vill påkalla betryggande säkerhet för sina fordringar, på ett trovärdigt sätt lämna uppgift om att förfarandet innebär en risk för att fordringarna inte blir betalda. Vi föreslår att en fråga om betryggande säkerhet – liksom är fallet i dag vid fusion och delning – normalt prövas vid allmän domstol.
Konsekvenser
De utökade möjligheterna att fusionera, dela och ombilda bolag över nationsgränserna sker genom införande av ett förhållandevis komplext och detaljerat regelverk som har sin grund i tvingande EU-rätt. Även om regelverket är komplext innebär det att bolag i EU får utökade möjligheter till rörlighet på den inre marknaden utan att nödvändigtvis upplösas i en medlemsstat för att sedan etableras i en annan stat. Detta bedöms kunna ge stora fördelar i enskilda fall. Vi bedömer dock att antalet gränsöverskridande förfaranden under de närmaste åren kommer att vara förhållandevis begränsat.
De nya regelverken ställer krav på nya rutiner och fungerande kontrollmekanismer. Det medför att den myndighet som kommer att ha det huvud-
Prop. 2021/22:286 Bilaga 3
524
sakliga ansvaret för att systemet fungerar, Bolagsverket, kommer att övergångsvis behöva ytterligare resurser. Det kommer också att krävas resurser för information inför de nya bestämmelsernas ikraftträdande.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Vi föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 31 januari 2023, dvs. den dag då direktiven senast ska ha genomförts i medlemsstaterna.
Vi föreslår inga övergångsbestämmelser. Det innebär att gränsöverskridande fusioner som har inletts – men inte hunnit registreras – före ikraftträdandet inte kan registreras så länge de inte uppfyller lagens nya krav. Detta kan naturligtvis i sin tur innebära att förfarandet då måste tas om från början. Vi bedömer det emellertid som i hög grad osäkert om utländska registreringsmyndigheter skulle – efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande – godta i Sverige vidtagna fusionsåtgärder som inte uppfyller den nya EU-regleringens krav.
525
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
Lagförslagen i betänkandet
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (2005:551)
dels att 23 kap. 21 a § och 50 § och 31 kap. 5 a § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 23 kap. 50 § ska utgå,
dels att nuvarande 23 kap. 51–53 §§ ska betecknas 55–57 §§, 24 kap. 30 § ska betecknas 57 § och 24 kap. 31 § ska betecknas 60 § och ha följande lydelse,
dels att nuvarande 1 kap. 9 §, 7 kap. 50 och 51 §§, 23 kap. 15, 16, 25, 36, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 45, 46, 47, 48 och 49 §§, 24 kap. 1, 2, 5, 8, 13, 17, 22, 23, 27, 28, 30 och 31 §§, 29 kap. 2 § och 31 kap. 2 § ska ha följande lydelse,
dels att rubrikerna närmast före 23 kap. 15 § och 43 § ska ha följande lydelse,
dels att rubrikerna närmast före 23 kap. 51 § och 53 § ska sättas närmast före 23 kap. 55 § respektive 57 § och rubrikerna närmast före 24 kap. 30 § och 31 § ska sättas närmast före 24 kap. 57 § respektive 60 §,
dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 24 a, av följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas 45 nya paragrafer, 23 kap. 21 a, 36 a, 36 b, 39 a, 39 b, 40 a, 41 a, 43 a, 45 a–45 c, 48 a och 51–54 §§ samt 24 kap. 22 a och 32–60 §§ av följande lydelse,
dels att det närmast före de nya 23 kap. 36 b, 39, 41 a, 51 och 52 §§, 24 kap. 30, 31, 33, 35, 38, 39, 40, 41, 43, 44, 48, 49, 52, 53, 54 och 59 §§ ska införas nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
9 §1
Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer: – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – förköpsförbehåll 4 kap. 18 §
gränsöverskridande 23 kap. 36 § fusion
hembudsförbehåll 4 kap. 27 §
förköpsförbehåll 4 kap. 18 § gränsöverskridande 24 kap. 30 § delning gränsöverskridande 23 kap. 36 § fusion gränsöverskridande 24 a kap. 1 § ombildning hembudsförbehåll 4 kap. 27 §
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
1 Senaste lydelse 2016:60.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
526
7 kap.
50 §
Om ett bolagsstämmobeslut inte har kommit till i behörig ordning eller på annat sätt strider mot denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen, får en aktieägare, styrelsen, en styrelseledamot eller den verkställande direktören föra talan mot bolaget vid allmän domstol om att beslutet skall upphävas eller ändras. Även den som styrelsen obehörigen har vägrat att föra in som aktieägare i aktieboken har rätt att föra en sådan talan.
I 23 kap. 56 § fjärde stycket, 24 kap. 57 § och 24 a kap. 32 § finns bestämmelser som begränsar rätten att föra talan enligt första stycket i vissa fall.
51 §2
Talan enligt 50 § ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Talan får väckas senare än vad som anges i första stycket när
1. beslutet är sådant att det inte kan fattas ens med samtliga aktieägares samtycke,
2. samtycke till beslutet krävs av samtliga eller vissa aktieägare och något sådant samtycke inte har getts, eller
3. kallelse till bolagsstämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för bolaget i väsentliga delar inte har följts.
Bestämmelserna i andra stycket om tiden för att väcka talan gäller inte i de fall som avses i 23 kap. 52 § första och tredje styckena och 24 kap. 30 § första stycket.
Bestämmelserna i andra stycket om tiden för att väcka talan gäller inte i de fall som avses i 23 kap. 56 § första och tredje styckena, 24 kap. 58 § första och tredje styckena och 24 a kap. 33 §.
23 kap.
När fusionsplanen skall underställas bolagsstämman
När fusionsplanen ska underställas bolagsstämman
15 §3
Fusionsplanen ska underställas bolagsstämman i samtliga överlåtande bolag.
Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det övertagande bolaget begär det, ska fusionsplanen även underställas bolagsstämman i det bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att uppgift om att fusionsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.
Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts. Om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, får stämman hållas tidigare, dock tidigast två veckor efter kungörelsen.
2 Senaste lydelse 2008:12. 3 Senaste lydelse 2008:12.
527
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
Första–tredje styckena gäller inte vid fusion där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag och alla aktieägare i bolagen har undertecknat fusionsplanen.
Om fusionen föranleder ändringar i bolagsordningen, ska dessa beslutas senast vid den stämma där fusionsplanen godkänns.
16 §4
Om en fråga om godkännande av fusionsplan enligt 15 § ska underställas bolagsstämman, gäller följande.
Styrelsen ska hålla planen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna under minst en månad eller, om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, minst två veckor före den bolagsstämma där frågan ska behandlas. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Under förutsättning att handlingarna hålls tillgängliga på bolagets webbplats får styrelsen, trots andra stycket, välja mellan att hålla dem tillgängliga hos bolaget och att sända kopior av dem till aktieägarna.
Om det har inträffat väsentliga förändringar i något bolags tillgångar och skulder efter det att fusionsplanen upprättades, ska styrelsen lämna upplysningar om detta på bolagsstämman innan frågan om godkännande av fusionsplanen avgörs.
I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 53 §.
I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 57 §.
21 a §
Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 20 § uppkommer någon fråga som kräver särskild fackkunskap, får Bolagsverket förordna lämplig person som sakkunnig. Den sakkunnige ska vara oberoende av och får inte ha någon intressekonflikt med de fusionerande bolagen och ska agera opartiskt och objektivt.
Bolagsverket får besluta att sökanden ska ersätta verket för dess kostnader för den sakkunnige. Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp som sökanden ska betala,
4 Senaste lydelse 2011:1046.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
528
när beloppet ska betalas och vad kostnaderna närmare avser.
Om belopp som beslutats enligt andra stycket inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen ( 1993:891 ) om indrivning av statliga fordringar. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.
25 §5
Styrelsen för det övertagande bolaget ska anmäla fusionen för registrering i aktiebolagsregistret. Styrelsen ska även för registrering anmäla, vid absorption, aktiekapitalets ökning och, vid kombination, vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och lekmannarevisorer i bolaget.
Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd till verkställighet av fusionsplanen eller, när tillstånd lämnas av allmän domstol, från det att domstolens beslut har vunnit laga kraft. Till anmälan ska fogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar har överlämnats till det övertagande bolaget.
Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd till verkställighet av fusionsplanen eller, när tillstånd lämnas av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft. Till anmälan ska fogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar har överlämnats till det övertagande bolaget.
Bestämmelserna i 48 § tredje stycket ska tillämpas, om
1. något av de bolag som deltar i fusionen eller något annat företag som genom fusion har gått upp i något av dessa bolag tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion,
1. något av de bolag som deltar i fusionen eller något annat företag som genom fusion eller delning har gått upp i något av dessa bolag tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning,
2. den gränsöverskridande fusionen har registrerats inom tre år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
2. den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medver-
3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medver-
5 Senaste lydelse 2010:834.
529
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
kan vid gränsöverskridande fusioner.
kan vid gränsöverskridande fusioner m.m.
36 §6
Ett svenskt aktiebolag får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande fusion). En juridisk person ska anses ha sådant hemvist, om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.
För en gränsöverskridande fusion gäller följande bestämmelser i detta kapitel:
1 § om vad en fusion innebär, 2 § om fusionsvederlag, 4 § om fusion när överlåtande bolag har gått i likvidation,
5 § om särskilda rättighetshavares ställning,
37 och 38 §§ om fusionsplanen, 39 § om styrelseredogörelse, 10 § om kompletterande information,
11–13, 40 och 41 §§ om revisorsgranskning av fusionsplanen,
14 § första stycket och 42 § om registrering av fusionsplanen,
15 § första och andra styckena samt tredje stycket första meningen om när fusionsplanen ska underställas bolagsstämman,
43 och 53 §§ om tillhandahållande av fusionsplanen,
17 § om majoritetskrav m.m., 18 § om när frågan om fusion faller,
44 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,
19 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer,
20–21 a och 45 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,
22 § om kallelse på bolagens borgenärer,
23 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd till verkställande av fusionsplanen,
6 Senaste lydelse 2010:1516.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
530
24 § om när allmän domstol ska lämna tillstånd till verkställande av fusionsplanen,
46 § om utfärdande av fusionsintyg,
47 och 48 §§ om registrering av fusionen,
26 och 49 §§ om fusionens rättsverkningar,
27 § om när frågan om fusion faller, varvid vad som i den paragrafen sägs om 25 § ska avse 48 §,
50 § om särskilt bokslut, och 51 § om absorption av helägt dotterbolag.
36 a §
För en gränsöverskridande fusion gäller följande allmänna bestämmelser om fusion i detta kapitel.
1 § om vad en fusion innebär, 2 § om fusionsvederlag, 4 § om fusion när överlåtande bolag har gått i likvidation,
5 § om särskilda rättighetshavares ställning,
36 b § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion.
För en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande bestämmelser om förfarandet.
37 och 38 §§ om fusionsplan, 39–39 b §§ om styrelseredogörelse,
10 § om kompletterande information,
11–13 och 40–41 §§ om revisorsgranskning av fusionsplanen,
41 a § om informationsmeddelande,
14 § första stycket och 42 § om registrering av fusionsplanen,
15 § första och andra styckena, tredje stycket första meningen samt femte stycket om när fusionsplanen ska underställas bolagsstämman,
43 och 57 §§ om tillhandahållande av fusionsplanen,
531
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
43 a § om synpunkter som har lämnats,
17 § om majoritetskrav m.m., 18 § om när frågan om fusion faller,
44 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,
19 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer,
20, 21 och 45–45 b §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,
21 a § om förordnande av oberoende sakkunnig,
22 § om kallelse på bolagens borgenärer,
23 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd till verkställande av fusionsplanen,
45 c § om när allmän domstol ska lämna tillstånd till verkställande av fusionsplanen,
46 § om utfärdande av fusionsintyg,
47–48 a §§ om registrering av fusionen,
26 och 49 §§ om fusionens rättsverkningar, och
27 § om när frågan om fusion faller, varvid vad som i den paragrafen sägs om 25 § ska avse 48 §.
Vid en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande särskilda bestämmelser om aktieägares rätt.
51 § om aktieägares rätt till inlösen,
52–54 §§ om aktieägares rätt till ytterligare ersättning.
I 55 § finns särskilda bestämmelser om absorption av helägt dotterbolag.
Särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion
36 b §
Ett aktiebolag får inte delta i en gränsöverskridande fusion, om det är
1. i konkurs,
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
532
2. under företagsrekonstruktion, eller
3. i likvidation på grund av beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §.
Ett aktiebolag får inte heller delta i en gränsöverskridande fusion, om fusionen genomförs för ett kriminellt eller annars otillbörligt ändamål eller på annat sätt syftar till att kringgå svensk rätt eller unionsrätt.
38 §7
Fusionsplanen ska innehålla uppgifter om
1. de fusionerande bolagens form, företagsnamn och säte,
2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag och eventuell kontant betalning,
2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag samt eventuell kontantersättning,
3. de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och förekommande värdepapper i det övertagande bolaget,
4. den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för sysselsättningen,
5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor aktier och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i det övertagande bolaget,
6. från vilken tidpunkt de fusionerande bolagens transaktioner bokföringsmässigt ska anses ingå i det övertagande bolaget,
7. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som ska tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,
8. arvode och annan särskild förmån som ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare,
9. bolagsordning för det övertagande bolaget, 10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till det övertagande bolaget och de överväganden som har gjorts vid värderingen, och
10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till det övertagande bolaget och de överväganden som har gjorts vid värderingen,
11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för fastställandet av villkoren för fusionen.
11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för fastställandet av villkoren för fusionen, och
12. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 51 § med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som inlösenanmälan ska skickas till.
7 Senaste lydelse 2018:1682.
533
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
I förekommande fall ska fusionsplanen också innehålla uppgift om hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget beslutas.
I förekommande fall ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om
1. de säkerheter som bolagens borgenärer erbjuds,
2. hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget beslutas.
Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om det övertagande bolagets form, företagsnamn och säte.
Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om det övertagande bolagets form, företagsnamn och säte. Uppgift ska också lämnas om den handling som utgör stiftelseurkund för det övertagande bolaget.
Styrelsernas redogörelse
39 §8
Styrelsen i vart och ett av de bolag som deltar i fusionen ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för bolagen. Av redogörelsen ska framgå hur fusionsvederlaget har bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska synpunkter som har beaktats. Redogörelsen ska även innehålla uppgift om fusionens sannolika konsekvenser för aktieägare, borgenärer och anställda. Om styrelsen i skälig tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare, ska detta yttrande fogas till redogörelsen.
Styrelsen i vart och ett av de bolag som deltar i fusionen ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för bolagen. Redogörelsen ska särskilt beskriva fusionens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet samt innehålla uppgift om fusionens sannolika konsekvenser för borgenärer.
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande fogas till redogörelsen.
För styrelsens redogörelse gäller i övrigt bestämmelserna i 39 a och 39 b §§. Någon redogörelse behöver inte upprättas när förhållandena är sådana som sägs i 39 a § andra stycket och 39 b § andra stycket.
8 Senaste lydelse 2008:12.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
534
39 a §
I styrelsens redogörelse enligt 39 § ska det ingå ett särskilt avsnitt med information till aktieägarna. I avsnittet ska särskilt beskrivas
1. aktiernas utbytesförhållande och, i förekommande fall, kontantersättningen samt den metod som har använts för att bestämma dessa,
2. fusionens konsekvenser för aktieägarna,
3. inlösenbeloppet vid inlösen enligt 51 § och den metod som har använts för att bestämma det, och
4. hur aktieägare ska förfara för att utöva rätten till inlösen.
Någon redogörelse enligt första stycket fordras inte, om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till det.
39 b §
I styrelsens redogörelse enligt 39 § ska det ingå ett särskilt avsnitt med information till arbetstagarna. I avsnittet ska styrelsen särskilt beskriva
1. fusionens konsekvenser för anställningsförhållanden och, i förekommande fall, åtgärder till skydd för dessa,
2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet, och
3. fusionens konsekvenser i fråga om eventuella dotterbolag, såvitt gäller anställningsförhållanden, väsentliga ändringar av anställningsvillkoren och platsen för verksamheten.
Någon redogörelse enligt första stycket fordras inte om samtliga arbetstagare ingår i bolagets styrelse.
535
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
40 §9
Vid en gränsöverskridande fusion ska revisorsgranskningen enligt 11 § omfatta även styrelsens redogörelse enligt 39 §.
Vid en gränsöverskridande fusion ska revisorsgranskningen enligt 11 § omfatta även styrelsens redogörelse enligt 39–39 b §§. Revisorsyttrandet ska innehålla ett utlåtande om huruvida styrelsens redogörelse är komplett och uppfyller de krav som framgår av 39–39 b §§.
Bestämmelserna i första stycket och 11–13 §§ ska inte tillämpas om Bolagsverket eller en utländsk behörig myndighet i en stat där något av de deltagande bolagen har sitt hemvist, efter gemensam begäran från de fusionerande bolagen, har utsett eller godkänt en eller flera oberoende sakkunniga att för samtliga bolags räkning granska fusionsplanen och upprätta en gemensam skriftlig rapport för alla bolag.
Revisorsyttrandet ska även innehålla ett utlåtande om huruvida aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen samt det erbjudna inlösenbeloppet är adekvata. Uppgift ska därvid lämnas om
1. den eller de metoder som har använts för att bestämma utbytesförhållandet och kontantersättningen,
2. den eller de metoder som har använts för att bestämma inlösenbeloppet,
3. huruvida de använda metoderna är adekvata för bedömningen av aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen och inlösenbeloppet samt
4. i förekommande fall, särskilda värderingsproblem som har uppkommit.
Vad som sägs i 13 § om revisors rätt till upplysningar och biträde gäller även för den som utses att utföra granskning enligt andra stycket.
I fall som avses i andra stycket ska det till fusionsplanen fogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med sådant innehåll som avses i 11 § andra stycket. Ett sådant yttrande ska vid tillämpningen av 19 §, 21 § första stycket 3 och 22 § anses som ett revisorsyttrande enligt 11 §.
40 a §
Bestämmelserna i 11–13 och 40 §§ ska inte tillämpas om Bo-
9 Senaste lydelse 2008:1238.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
536
lagsverket eller en utländsk behörig myndighet i en stat där något av de deltagande bolagen har sitt hemvist, efter gemensam begäran från de fusionerande bolagen, har utsett eller godkänt en eller flera oberoende sakkunniga att för samtliga bolags räkning granska fusionsplanen och upprätta en gemensam skriftlig rapport för alla bolag.
Vad som sägs i 13 § om revisors rätt till upplysningar och biträde gäller även för den som utses att utföra granskning enligt första stycket.
I fall som avses i första stycket ska det till fusionsplanen fogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med sådant innehåll som avses i 11 § andra stycket. Ett sådant yttrande ska vid tillämpningen av 19 §, 21 § första stycket 3 och 22 § anses som ett revisorsyttrande enligt 11 §.
41 §10
Den som Bolagsverket utser att utföra granskning enligt 40 § andra stycket ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. I fråga om granskningen och innehållet i den rapport som upprättas gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 11–13 §§ och 40 § första stycket.
Den som Bolagsverket utser att utföra granskning enligt 40 a § ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. I fråga om granskningen och innehållet i den rapport som upprättas gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 11–13 och 40 §§.
Informationsmeddelande
41 a §
Till fusionsplanen ska fogas ett meddelande med information till det fusionerade bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare, eller, om arbetstagarföreträdare inte finns, arbetstagarna själva, om att de får lämna synpunkter på planen till de fusionerande bolagen. I meddelandet ska anges vil-
10 Senaste lydelse 2009:713.
537
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
ken dag som synpunkterna senast kan lämnas. Den dagen får infalla senast på den femte arbetsdagen före dagen för den bolagsstämma som ska ta ställning till fusionsplanen, eller, om fusionsplanen i ett övertagande bolag enligt 15 § andra stycket inte underställs bolagsstämman i det bolaget, fem arbetsdagar före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
42 §11
Vid en gränsöverskridande fusion ska skyldigheten enligt 14 § att ge in fusionsplanen med bifogade handlingar för registrering fullgöras av det svenska bolag som deltar i fusionen. Om flera svenska bolag deltar ska skyldigheten fullgöras av det svenska bolag som är övertagande bolag eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag, av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.
Om fusionsplanen eller de handlingar som är fogade till planen är avfattade på annat språk än svenska, ska sökanden ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte ges in.
Om fusionsplanen eller de handlingar som är fogade till planen är avfattade på annat språk än svenska, ska ingivaren även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte ges in.
I anmälan för registrering ska det lämnas uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för vart och ett av de fusionerande bolagen,
2. de register där bolagen är registrerade och de nummer som används för identifiering i registren,
3. hur borgenärer och aktieägare ska förfara för att utöva sina rättigheter samt de adresser där fullständig information om detta förfarande kostnadsfritt kan erhållas, och
3. hur borgenärer och aktieägare ska förfara för att utöva sina rättigheter samt de adresser där fullständig information om dessa förfaranden kostnadsfritt kan erhållas, och
4. bolagens adresser. När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i tredje stycket 1–3.
I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor
11 Senaste lydelse 2018:1682.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
538
eller oberoende sakkunnig har avgett enligt 11, 40 eller 40 a §.
Tillhandahållande av fusionsplanen
Tillhandahållande av fusionsplanen m.m.
43 §12
Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i ett bolag som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 39 § tillgängliga för aktieägarna, för arbetstagarorganisationer som företräder arbetstagare hos bolaget och för arbetstagare som inte företräds av någon arbetstagarorganisation. Handlingarna ska, under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas, hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen ska ha sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i ett bolag som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 39 § tillgängliga för aktieägarna, för arbetstagarnas företrädare, eller om sådana inte finns, arbetstagarna själva. Handlingarna ska, under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas, hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller genom annan likvärdig elektronisk kommunikation. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 53 §.
Om fusionsplanen enligt 15 § andra stycket inte behöver underställas bolagsstämman i det övertagande bolaget, gäller i stället att handlingarna ska hållas tillgängliga under minst sex veckor före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gäller 57 § i stället för första stycket andra meningen.
43 a §
De synpunkter som har lämnats med anledning av informationsmeddelandet enligt 41 a § ska tillhandahållas aktieägarna på den bolagsstämma som avses i 15 §.
12 Senaste lydelse 2010:1516.
539
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
45 §13
Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan enligt 20 § göras av det svenska bolag som deltar i fusionen. Om flera svenska bolag deltar, ska ansökan i förekommande fall göras av det svenska bolag som är övertagande bolag eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag, av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.
Till ansökan ska, utöver vad som anges i 20 §, fogas följande handlingar:
1. en kopia av styrelsens redogörelse,
2. en kopia av revisorsyttrandet eller, i förekommande fall, den rapport som en oberoende sakkunnig enligt 40 a § första stycket har upprättat,
3. en kopia av eventuella synpunkter som bolagets intressenter har lämnat, och
4. i tillämpliga fall, information om huruvida det har inletts ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m.
45 a §
Vid Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd till verkställande av en gränsöverskridande fusion gäller, utöver vad som anges i 21–22 och 45 §§, andra stycket samt 45 b §.
Bolagsverket ska avslå ansökan, om
1. bestämmelserna i 36 b § första stycket förhindrar att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,
2. fusionen bedöms ha ett sådant ändamål eller sker i ett sådant syfte som avses i 36 b § andra stycket, eller
3. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m. men något sådant förfarande inte har inletts.
13 Senaste lydelse 2008:12.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
540
45 b §
Den dag som avses i 22 § andra stycket första meningen får anges till en tidpunkt som infaller tidigast tre månader från registreringen av fusionsplanen enligt 14 §.
45 c §
Vid en gränsöverskridande fusion gäller följande, om Bolagsverket med stöd av 23 § har överlämnat en ansökan om tillstånd till verkställande av en fusionsplan till domstol.
Domstolen ska avslå ansökan, om
1. de borgenärer som har motsatt sig ansökan har lämnat trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att deras fordringar inte ska bli betalda, och
2. de bolag som deltar i fusionen inte har visat att dessa borgenärer har fått full betalning eller betryggande säkerhet för fordringarna.
I annat fall ska domstolen bevilja ansökan.
46 §14
Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket, när det finns ett beslut om tillstånd till verkställande av fusionsplanen enligt 23 eller 24 §, för varje sådant bolag utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har skett på föreskrivet sätt. Ett sådant intyg får inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte har slutligt avgjorts.
Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket, när det finns ett beslut om tillstånd till verkställande av fusionsplanen enligt 23 eller 45 c §, för varje sådant bolag utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har skett på föreskrivet sätt (fusionsintyg). Ett sådant intyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Beslut om utfärdande av fusionsintyg ska meddelas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd till verkställande av fusionsplanen, om det inte på grund
14 Senaste lydelse 2008:12.
541
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.
Fusionsintyget ska tillställas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater.
47 §15
Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination, ska ha sitt hemvist i en annan stat än Sverige, ska ett svenskt bolag som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen ge in det intyg som avses i 46 §, tillsammans med en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Intyget ska ges in inom sex månader från den tidpunkt då det utfärdades.
Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination, ska ha sitt hemvist i en annan stat än Sverige, ska ett svenskt bolag som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen ge in en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Handlingen ska ges in inom sex månader från den tidpunkt då fusionsintyget utfärdades.
Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att fusionen har ägt rum, ska Bolagsverket i aktiebolagsregistret föra in uppgift om att det eller de överlåtande svenska bolagen som deltagit i fusionen har upplösts.
48 §16
Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination, ska ha sitt hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i aktiebolagsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i det övertagande bolaget inom sex månader från den tidpunkt då intyg enligt 46 § utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.
Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination, ska ha sitt hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i aktiebolagsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i det övertagande bolaget inom sex månader från den tidpunkt då fusionsintyget utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.
Bolagsverket får registrera fusionen endast om
15 Senaste lydelse 2008:12. 16 Senaste lydelse 2010:834.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
542
1. verket har utfärdat ett intyg enligt 46 § för varje svenskt bolag som deltar i fusionen,
2. de utländska bolag som deltar i fusionen har gett in motsvarande intyg från behöriga myndigheter i de stater där de är registrerade, tillsammans med en kopia av fusionsplanen, och
3. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering av fusionen.
Om lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner är tillämplig, får fusionen registreras endast om
1. avtal har träffats eller beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att sådant avtal har träffats eller beslut har fattats, och
2. det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot den ordning för medverkan som ska gälla till följd av lagen.
Bolagsverket ska utan dröjsmål underrätta behöriga myndigheter i den eller de stater där överlåtande bolag har sitt hemvist om registreringen.
48 a §
Bolagsverket får i fall som avses i 48 § registrera fusionen endast om
1. verket har utfärdat ett fusionsintyg för varje svenskt bolag som deltar i fusionen,
2. verket har fått del av ett fusionsintyg för varje utländskt bolag som deltar i fusionen,
3. de utländska bolag som deltar i fusionen har gett in en kopia av fusionsplanen, och
4. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering av fusionen.
Om lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m. är tillämp-
543
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
lig, får fusionen registreras endast om
1. avtal har träffats eller beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att sådant avtal har träffats eller beslut har fattats, och
2. det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot den ordning för medverkan som ska gälla till följd av lagen.
Bolagsverket ska utan dröjsmål underrätta behöriga myndigheter i den eller de stater där överlåtande bolag har sitt hemvist om registreringen.
49 §17
Vid en gränsöverskridande fusion inträder de rättsverkningar som avses i 26 § vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där det övertagande bolaget har sitt hemvist. Om det övertagande bolaget har sitt hemvist i Sverige, inträder rättsverkningarna vid den tidpunkt då fusionen registreras i aktiebolagsregistret enligt 48 §.
Utöver vad som anges i 26 § gäller att de fusionerande bolagens rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som föreligger vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan överförs till det övertagande bolaget.
Utöver vad som anges i 26 § gäller följande.
1. Aktieägare i överlåtande bolag som utnyttjar sin rätt till inlösen enligt 51 § blir inte aktieägare i det övertagande bolaget.
2. De fusionerande bolagens rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som föreligger vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan övergår till det övertagande bolaget.
Aktieägares rätt till inlösen
51 §
En aktieägare i ett fusionerande bolag har rätt att få sina aktier inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i fusionsplanen, om
17 Senaste lydelse 2008:12.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
544
1. aktieägaren till följd av fusionen skulle bli aktieägare i ett annat bolag,
2. det andra bolaget omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat än Sverige, och
3. aktieägaren vid bolagsstämman har röstat emot att godkänna fusionsplanen.
En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen enligt första stycket ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen anmäla detta till det bolag som han eller hon äger aktier i. Anmälan ska göras på det sätt som har angetts i fusionsplanen enligt 38 § första stycket 12. Om aktieägaren försummar att göra anmälan, är rätten till inlösen förlorad.
Inlösenbeloppet ska betalas inom två månader från den tidpunkt då fusionen fick verkan enligt 49 §.
Aktieägares rätt till ytterligare ersättning
52 §
Om det inlösenbelopp som anges i fusionsplanen inte är adekvat, har en aktieägare som har utnyttjat sin rätt till inlösen enligt 51 § rätt till ytterligare ersättning.
53 §
Om det utbytesförhållande för aktier eller andra värdepapper som anges i fusionsplanen inte är adekvat och detta får till följd att en aktieägare, som inte har fått sina aktier inlösta enligt 51 §, blir otillräckligt kompenserad, har aktieägaren rätt till ytterligare ersättning.
54 §
En aktieägare som vill ha ersättning enligt 52 § eller 53 § får väcka talan mot det bolag som han eller hon äger aktier i. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut
545
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
att godkänna fusionsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten till talan förlorad.
Om en domstol bestämmer att en aktieägare i ett överlåtande bolag ska ha rätt till ytterligare ersättning enligt 52 § eller 53 §, gäller detta även mot det övertagande bolaget.
55 §
Vid en gränsöverskridande fusion mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag tillämpas bestämmelserna i 36–50 §§, dock med följande avvikelser.
1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 38 § första stycket 2, 3, 5 och 12.
2. Bestämmelserna om revisorsgranskning i 11–13, 40 och 41 §§ samt om bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen i 15 § första stycket ska inte tillämpas.
3. Styrelsen i det överlåtande bolaget behöver inte upprätta någon redogörelse enligt 39 §.
4. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller vad som sägs i 34 § andra stycket 1 och 2 i stället för vad som sägs i 26 § första stycket 1–4. Vid en fusion enligt denna paragraf ska det till fusionsplanen fogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med sådant innehåll som avses i 11 § andra stycket 1. Bestämmelserna i denna paragraf gäller också vid andra gränsöverskridande fusioner genom absorption, om
1. samtliga aktier i de bolag som deltar i fusionen direkt eller indirekt innehas av en och samma person, och
2. fusionsvederlag inte ska betalas.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
546
56 §
Talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut om godkännande av fusionsplan ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Om en allmän domstol genom dom eller beslut som har fått laga kraft har bifallit en talan om upphävande av ett stämmobeslut om att godkänna en fusionsplan, ska fusionen gå åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd på det övertagande bolagets vägnar efter det att överlåtande bolag har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes tidningar, svarar de överlåtande bolagen, eller vid absorption, det eller de överlåtande bolagen och det övertagande bolaget solidariskt.
I fråga om ett beslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver vad som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket i denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket eller domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd till verkställande av fusionsplanen enligt 23 eller 24 §.
Talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en fusionsplan får inte föras enbart under åberopande av att det utbytesförhållande mellan aktier eller det inlösenbelopp som anges i fusionsplanen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som lämnats om utbytesförhållandet mellan aktier eller om inlösenbeloppet inte uppfyllde de rättsliga kraven.
547
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
57 §
Utöver det som anges i 16 och 43 §§ gäller att i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, fusionsplanen med bifogade handlingar ska hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats. Handlingarna ska hållas tillgängliga under minst en månad eller, i fall som avses i 43 §, sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.
24 kap.
1 §
Ett aktiebolag kan delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget (delning).
Ett aktiebolag kan delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra aktiebolag (delning).
Delning kan ske genom att
1. det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder övertas av två eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation,
2. en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses.
Delning kan ske genom att det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder övertas av två eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation och delningsvederlag utgår till aktieägarna i det bolaget (fullständig delning).
Övertagande bolag kan vara redan bildade aktiebolag eller aktiebolag som bildas genom delningen.
Delning kan också ske genom att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses. Vid sådan delning ska delningsvederlag utgå
1. till aktieägarna i det överlåtande bolaget (partiell delning), eller
2. till det överlåtande bolaget (delning genom separation).
Övertagande bolag kan vara redan bildade aktiebolag eller ak-
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
548
tiebolag som bildas genom delningen.
2 §18
Vederlaget till aktieägarna i det överlåtande bolaget (delningsvederlaget) ska bestå av aktier i det eller de övertagande bolagen eller av pengar. Mer än hälften av vederlagets sammanlagda värde ska utgöras av aktier.
Vederlaget till aktieägarna i det överlåtande bolaget eller, vid delning genom separation, till det överlåtande bolaget (delningsvederlaget) ska bestå av aktier i det eller de övertagande bolagen eller av pengar. Mer än hälften av vederlagets sammanlagda värde ska utgöras av aktier.
5 §
Om enligt delningsplanen en skuld som åvilar det överlåtande bolaget genom delningen skall överföras till ett övertagande bolag, svarar det senare bolaget efter delningen för skulden utan någon begränsning. Förmår det övertagande bolaget inte betala skulden, svarar de övriga övertagande bolagen solidariskt för skulden, dock högst med ett belopp som för varje bolag motsvarar det verkliga värdet av den nettobehållning som har tilldelats bolaget vid delningen. Vid delning enligt 1 § andra stycket 2 svarar dessutom det överlåtande bolaget, dock högst med ett belopp som motsvarar det verkliga värdet av vad som har behållits av bolaget vid delningen.
Om enligt delningsplanen en skuld som åvilar det överlåtande bolaget genom delningen ska överföras till ett övertagande bolag, svarar det senare bolaget efter delningen för skulden utan någon begränsning. Förmår det övertagande bolaget inte betala skulden, svarar de övriga övertagande bolagen solidariskt för skulden, dock högst med ett belopp som för varje bolag motsvarar det verkliga värdet av den nettobehållning som har tilldelats bolaget vid delningen. Vid partiell delning och delning genom separation svarar dessutom det överlåtande bolaget, dock högst med ett belopp som motsvarar det verkliga värdet av vad som har behållits av bolaget vid delningen.
Om en skuld som åvilar det överlåtande bolaget inte behandlas i delningsplanen, svarar de övertagande bolagen eller, vid delning enligt 1 § andra stycket 2, det eller de övertagande bolagen och det överlåtande bolaget för skulden solidariskt och utan begränsning.
Om en skuld som åvilar det överlåtande bolaget inte behandlas i delningsplanen, svarar de övertagande bolagen eller, vid partiell delning och delning genom separation, det eller de övertagande bolagen och det överlåtande bolaget för skulden solidariskt och utan begränsning.
18 Senaste lydelse 2008:805.
549
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
8 §19
I delningsplanen ska det för varje bolag anges
1. företagsnamn, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där styrelsen ska ha sitt säte,
2. en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen eller, vid delning enligt 1 § andra stycket 2, behållas av det överlåtande bolaget med uppgift om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde,
2. en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen eller, vid partiell delning eller delning genom separation, behållas av det överlåtande bolaget med uppgift om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde,
3. hur många aktier i övertagande bolag som ska lämnas för ett angivet antal aktier i det överlåtande bolaget och vilken kontant ersättning som ska lämnas som delningsvederlag,
4. den tidpunkt och de övriga villkor som ska gälla för utlämnandet av delningsvederlaget,
5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor de aktier som lämnas som delningsvederlag medför rätt till utdelning i övertagande bolag,
6. den planerade tidpunkten för upplösningen av det överlåtande bolaget, om detta ska upplösas,
7. vilka rättigheter i övertagande bolag som ska tillkomma innehavare av aktier, teckningsoptioner, konvertibler och andra värdepapper med särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,
8. arvode och annan särskild förmån som med anledning av delningen ska lämnas till en styrelseledamot eller en verkställande direktör i överlåtande eller övertagande bolag eller till en revisor som utför granskning enligt 13 §,
9. om någon på något annat sätt ska få särskilda rättigheter eller förmåner av övertagande bolag som bildas i samband med delningen, och
10. kostnaderna för delningen och hur dessa ska fördelas på deltagande bolag.
13 §
För vart och ett av de deltagande bolagen ska delningsplanen granskas av en eller flera revisorer. Granskningen ska vara så omfattande och ingående som god revisionssed kräver. För varje bolag ska revisorn eller revisorerna upprätta ett yttrande över granskningen. Av yttrandena ska det framgå huruvida delningsvederlaget och grunderna för dess fördelning har bestämts på ett sakligt och korrekt sätt. Det ska också anges vilken eller vilka metoder som har använts vid värderingen av bolagens tillgångar och skulder, resultatet av de tillämpade värderingsmetoderna samt deras lämplighet och vilken vikt som har tillmätts dem vid den samlade bedömningen av värdet på vart och ett av bolagen. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen ska anmärkas.
I yttrandena ska det särskilt anges,
19 Senaste lydelse 2018:1682.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
550
1. vid samtliga slag av delning: om revisorerna vid sin granskning har funnit att delningen medför fara för att borgenärerna i ett övertagande bolag inte ska få sina fordringar betalda,
2. vid delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas: om den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som motsvarar minst dess aktiekapital, och
3. vid delning enligt 1 § andra stycket 2: om det efter delningen fortfarande finns full täckning för det bundna egna kapitalet i det överlåtande bolaget.
3. vid partiell delning och delning genom separation: om det efter delningen fortfarande finns full täckning för det bundna egna kapitalet i det överlåtande bolaget.
Om samtliga aktieägare i de bolag som deltar i delningen har samtyckt till det, får granskningen och yttrandena begränsas till de omständigheter som anges i andra stycket.
Revisorernas yttranden ska fogas till delningsplanen.
17 §20
Delningsplanen ska underställas bolagsstämman i det överlåtande bolaget.
Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i ett övertagande bolag begär det, ska delningsplanen underställas även bolagsstämman i det övertagande bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att uppgift om att delningsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.
Stämman får hållas tidigast en månad eller, om samtliga bolag som deltar i delningen är privata aktiebolag, tidigast två veckor efter det att uppgift om planens registrering har kungjorts.
Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgift om delningsplanens registrering har kungjorts. Om samtliga bolag som deltar i delningen är privata aktiebolag, får stämman hållas tidigare, dock tidigast två veckor efter kungörelsen.
Första stycket gäller inte om övertagande bolag äger samtliga aktier i det överlåtande bolaget.
Första–tredje styckena gäller inte vid delning, där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag och alla aktieägare i bolagen har undertecknat delningsplanen.
Om delningen föranleder ändringar i bolagsordningen, ska dessa beslutas senast vid den stämma där delningsplanen godkänns.
22 §
Det överlåtande bolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i samtliga bolag
20 Senaste lydelse 2011:1046.
551
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
och, om delningsplanen har registrerats enligt 16 §, senast två år efter det att uppgift om planen har registrerats har kungjorts.
Följande handlingar ska fogas till ansökan:
1. en kopia av delningsplanen,
1. en kopia av delningsplanen med därtill fogade handlingar,
2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har underrättats enligt 21 § och, i sådana fall som avses i 16 § andra stycket, att samtliga aktieägare har undertecknat delningsplanen, och
3. i förekommande fall, en kopia av protokollet från bolagsstämma som avses i 17 §.
Om sökanden inte har bifogat de handlingar som anges i andra stycket, ska Bolagsverket förelägga denne att avhjälpa bristen. Om sökanden inte gör detta, ska ansökan avvisas.
Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.
22 a §
Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 22 § uppkommer någon fråga som kräver särskild fackkunskap, får Bolagsverket förordna lämplig person som sakkunnig. Den sakkunnige ska vara oberoende av och får inte ha någon intressekonflikt med de bolag som deltar i delningen och ska agera opartiskt och objektivt.
Bolagsverket får besluta att sökanden ska ersätta verket för dess kostnader för den sakkunnige. Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp som sökanden ska betala, när beloppet ska betalas och vad kostnaderna närmare avser.
Om belopp som beslutats enligt andra stycket inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen ( 1993:891 ) om indrivning av statliga fordringar. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
552
23 §21
Bolagsverket ska avslå en ansökan enligt 22 §,
1. vid samtliga slag av delning: om delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. vid samtliga slag av delning: om delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. vid delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte utvisar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
4. vid delning enligt 1 § andra stycket 2: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte utvisar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet.
4. vid partiell delning och delning genom separation: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte utvisar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Bolagsverket förklara tillståndsfrågan vilande under högst sex månader.
27 §22
Styrelserna för de övertagande bolagen ska gemensamt anmäla delningen för registrering i aktiebolagsregistret. För bolag som tidigare är införda i aktiebolagsregistret, ska anmälan även innehålla uppgift om aktiekapitalets ökning. Om bolaget ska nybildas i samband med delningen, ska i anmälan även anges vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och lekmannarevisorer i bolaget.
Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd till verkställighet av delningsplanen eller, när tillstånd har lämnats av allmän domstol, från det att domstolens beslut har vunnit laga kraft. Till anmälan ska fogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att det överlåtande bolagets tillgångar har överlämnats till övertagande bolag i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.
Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd till verkställighet av delningsplanen eller, när tillstånd har lämnats av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft. Till anmälan ska fogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att det överlåtande bolagets tillgångar har överlämnats till övertagande bolag i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.
21 Senaste lydelse 2008:603. 22 Senaste lydelse 2010:834.
553
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
Bestämmelserna i 51 § andra stycket ska tillämpas, om
1. något av de bolag som deltar i delningen, eller något annat bolag som genom delning eller fusion har gått upp i något av dessa bolag, tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning,
2. den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m.
28 §23
När en anmälan om delning enligt 27 § registreras, inträder följande rättsverkningar.
1. Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 29 kap. 1–3 §§ som har samband med delningen övergår till det eller de övertagande bolagen i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.
2. Aktieägare i det överlåtande bolaget blir aktieägare i övertagande bolag.
2. Vid fullständig delning och partiell delning blir aktieägare i det överlåtande bolaget aktieägare i övertagande bolag. Vid delning genom separation blir överlåtande bolag aktieägare i övertagande bolag.
3. Överlåtande bolag, som ska upplösas genom delningen, är upplöst.
4. Övertagande bolag, som ska bildas genom delningen, anses bildade. Trots bestämmelserna i första stycket kan ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i överlåtande bolag som har upplösts genom delningen begära hos styrelsen att det hålls bolagsstämma för behandling av fråga om talan enligt 29 kap. 7 §. I så fall ska 7 kap. 17 § andra stycket tillämpas. Om en sådan talan väcks, gäller 25 kap. 44 § i tillämpliga delar.
23 Senaste lydelse 2008:805.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
554
Gränsöverskridande delning
Ogiltighet Innebörden i en gränsöverskridande delning
30 §
Talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut om godkännande av delningsplan skall i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Ett svenskt aktiebolag får delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas helt eller delvis av en eller flera motsvarande juridiska personer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under förutsättning att minst en av dessa ska ha hemvist utanför Sverige (gränsöverskridande delning).
Om allmän domstol genom dom eller beslut som har vunnit laga kraft har bifallit en talan om upphävande av ett stämmobeslut om att godkänna en delningsplan, skall delningen gå åter även om det överlåtande bolaget har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd på övertagande bolags vägnar efter det att det överlåtande bolaget har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar, svarar det överlåtande bolaget och de övertagande bolagen solidariskt.
Vid en gränsöverskridande delning ska varje övertagande bolag vara en juridisk person som bildas genom delningen.
Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag
Tillämpliga bestämmelser
31 §
Utöver det som anges i 18 §, ska i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, delningsplanen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.
För en gränsöverskridande delning gäller följande allmänna bestämmelser om delning i detta kapitel:
1 § första–tredje styckena om vad en delning innebär,
2 § om delningsvederlag, 4 § om delning när överlåtande bolag har gått i likvidation,
5 § första stycket om övertagande bolags betalningsansvar,
6 § om särskilda rättighetshavares ställning.
555
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
32 § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande delning,
För en gränsöverskridande delning gäller vidare följande bestämmelser om förfarandet:
33 och 34 §§ om delningsplan 35–37 §§ om styrelseredogörelse,
12 § om kompletterande information,
13–15 och 38 §§ om revisorsgranskning av delningsplanen,
39 § om informationsmeddelande,
16 § första stycket och 40 § om registrering av delningsplanen,
17 § första stycket om att delningsplanen ska underställas bolagsstämman i det överlåtande bolaget och sjätte stycket om ändringar i bolagsordningen,
41, 42 och 60 §§ om tillhandahållande av delningsplanen,
19 § första, andra och fjärde styckena om majoritetskrav m.m.,
20 § om när frågan om delning faller,
43 § om villkorat beslut om godkännande av delningsplanen,
21 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer,
22, 23 och 44–46 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen,
22 a § om förordnande av oberoende sakkunnig,
24 § om kallelse på bolagens borgenärer,
25 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd till verkställande av delningsplanen,
47 § om när allmän domstol ska lämna tillstånd till verkställande av delningsplanen,
48 § om utfärdande av delningsintyg,
49–51 §§ om registrering av delningen,
28 och 52 §§ om delningens rättsverkningar,
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
556
29 § om när frågan om delning faller, varvid vad som i den paragrafen sägs om 27 § ska avse 50 §, och
59 § om särskilda bestämmelser vid delning genom separation.
Vid en gränsöverskridande delning gäller vidare följande särskilda bestämmelser om aktieägares rätt.
53 § om aktieägares rätt till inlösen, och
54–56 §§ om aktieägares rätt till ytterligare ersättning.
32 §
Ett aktiebolag får inte bli föremål för en gränsöverskridande delning om det är
1. i konkurs,
2. under företagsrekonstruktion, eller
3. i likvidation på grund av beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §.
Ett aktiebolag får inte heller bli föremål för en gränsöverskridande delning, om delningen genomförs för ett kriminellt eller annars otillbörligt ändamål eller på annat sätt syftar till att kringgå svensk rätt eller unionsrätt.
Delningsplan m.m.
33 §
Vid en gränsöverskridande delning ska styrelsen i det överlåtande bolaget upprätta en delningsplan. Styrelsen ska underteckna delningsplanen.
Om ett övertagande bolag ska bildas i Sverige i samband med delningen, utgör delningsplanen stiftelseurkund.
34 §
Delningsplanen ska innehålla uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för det överlåtande bolaget samt för övertagande bolag,
557
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag samt eventuell kontant betalning,
3. de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och förekommande värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag,
4. den föreslagna tidsplanen för delningen,
5. delningens sannolika följder för sysselsättningen,
6. från vilken tidpunkt och på vilka villkor aktier och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i övertagande bolag,
7. från vilken tidpunkt som transaktioner i det överlåtande bolaget bokföringsmässigt ska anses ingå i övertagande bolag,
8. vilka rättigheter i övertagande bolag som ska tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,
9. arvode och annan särskild förmån som ska lämnas till en styrelseledamot eller verkställande direktör i det överlåtande bolaget,
10. stiftelseurkunder och bolagsordning för övertagande bolag som bildas genom delningen och, vid en partiell delning eller en delning genom separation, eventuella ändringar i det överlåtande bolagets bolagsordning,
11. en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som vid fullständig delning ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen eller, vid partiell delning eller delning genom separation, behållas av det överlåtande bolaget respektive fördelas på övertagande bolag, med uppgift om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde samt hur de tillgångar eller
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
558
skulder som inte är uttryckligen fördelade ska behandlas,
12. den eller de tillämpade metoderna för värderingen,
13. datum för de räkenskaper som har legat till grund för fastställandet av villkoren för delningen,
14. särskilda krav som gäller för tilldelningen av aktier och värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag och skälen för dessa,
15. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 53 § med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som inlösenanmälan ska skickas till,
I förekommande fall ska delningsplanen också innehålla uppgifter om
1. de säkerheter som det överlåtande bolagets borgenärer erbjuds,
2. hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i övertagande bolag beslutas.
Styrelsens redogörelse
35 §
Styrelsen i det överlåtande bolaget ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av delningens lämplighet för bolaget. Redogörelsen ska särskilt beskriva delningens konsekvenser för den framtida verksamheten samt innehålla uppgift om delningens sannolika konsekvenser för borgenärer.
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande fogas till redogörelsen.
För styrelsens redogörelse gäller i övrigt bestämmelserna i 36 och 37 §. Någon redogörelse behöver inte upprättas när förhållandena är sådana som sägs i 36 § andra stycket och 37 § andra stycket.
559
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
36 §
I styrelsens redogörelse enligt 35 § ska det ingå ett särskilt avsnitt med information till aktieägarna. I avsnittet ska särskilt beskrivas
1. aktiernas utbytesförhållande och, i förekommande fall, kontantersättningen samt den metod som har använts för att bestämma dessa,
2. delningens konsekvenser för aktieägarna,
3. inlösenbeloppet vid inlösen enligt 53 § och den metod som har använts för att bestämma det, och
4. hur aktieägare ska förfara för att utöva rätten till inlösen.
Någon redogörelse enligt första stycket fordras inte, om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till det.
37 §
I styrelsens redogörelse enligt 35 § ska det ingå ett särskilt avsnitt med information till arbetstagarna. I avsnittet ska styrelsen särskilt beskriva
1. delningens konsekvenser för anställningsförhållanden och, i förekommande fall, åtgärder till skydd för dessa,
2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet,
3. delningens konsekvenser i fråga om eventuella dotterbolag, såvitt gäller anställningsförhållanden, väsentliga ändringar av anställningsvillkoren och platsen för verksamheten.
Någon redogörelse enligt första stycket fordras inte om samtliga arbetstagare ingår i bolagets styrelse.
Revisorsgranskning
38 §
Vid en gränsöverskridande delning ska revisorsgranskningen enligt 13 § omfatta även styrelsens
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
560
redogörelse enligt 35–37 §§. Revisorsyttrandet ska innehålla ett utlåtande om huruvida styrelsens redogörelse är komplett och uppfyller de krav som framgår av 35– 37 §§.
Revisorsyttrandet ska även innehålla ett utlåtande om huruvida aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen samt det erbjudna inlösenbeloppet är adekvata.
Uppgift ska därvid lämnas om
1. den eller de metoder som har använts för att bestämma utbytesförhållandet och kontantersättningen,
2. den eller de metoder som har använts för att bestämma inlösenbeloppet,
3. huruvida de använda metoderna är adekvata för bedömningen av aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen och inlösenbeloppet, samt
4. i förekommande fall, särskilda värderingsproblem som har uppkommit.
Vad som sägs i 13 § andra stycket 2 gäller inte i fråga om övertagande bolag som ska ha sitt hemvist i annan stat än Sverige.
Informationsmeddelande
39 §
Till delningsplanen ska fogas ett meddelande med information till det överlåtande bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarnas företrädare, eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva, om att de får lämna synpunkter på planen till bolaget. I meddelandet ska anges vilken dag som synpunkterna senast kan lämnas. Den dagen får infalla senast fem arbetsdagar före dagen för den bolagsstämma som ska ta ställning till delningsplanen.
561
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
Registrering av delningsplanen
40 §
Det överlåtande bolaget ska ge in delningsplanen med bifogade handlingar för registrering enligt 16 § första stycket.
Om delningsplanen eller de handlingar som är fogade till planen är avfattade på annat språk än svenska, ska ingivaren även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte ges in.
I anmälan för registrering ska det lämnas uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för det överlåtande bolaget samt form, företagsnamn och säte som föreslagits för övertagande bolag,
2. det överlåtande bolagets organisationsnummer,
3. hur borgenärer och aktieägare ska förfara för att utöva sina rättigheter samt de adresser där fullständig information om dessa förfaranden kostnadsfritt kan erhållas, och
4. bolagens adresser. När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i tredje stycket 1–3.
I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor har avgett enligt 13 och 38 §.
Tillhandahållande av delningsplanen
41 §
Vid en gränsöverskridande delning ska styrelsen i det överlåtande bolaget hålla delningsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 35 § tillgängliga för aktieägarna, för arbetstagarnas företrädare och för arbetstagare
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
562
som saknar sådana företrädare. Handlingarna ska, under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av delningsplanen ska behandlas, hållas tillgängliga på bolagets webbplats, eller genom annan likvärdig elektronisk kommunikation. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gäller 60 § i stället för första stycket andra meningen.
42 §
De synpunkter som har lämnats med anledning av informationsmeddelandet enligt 39 § ska tillhandahållas aktieägarna på den bolagsstämma som avses i 17 §.
Villkorat beslut om godkännande av delningsplanen
43 §
Bolagsstämman i det överlåtande bolaget får villkora beslutet om att godkänna delningsplanen av att en senare stämma godkänner de former som beslutas för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget.
Ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen
44 §
Till ansökan ska, utöver vad som anges i 22 §, fogas följande handlingar:
1. en kopia av styrelsens redogörelse,
2. en kopia av eventuella synpunkter som bolagets intressenter har lämnat, och
563
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
3. i tillämpliga fall, information om huruvida det har inletts ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m.
45 §
Vid en gränsöverskridande delning gäller, utöver vad som anges i 22–24 och 44 §§, följande.
Bolagsverket ska avslå ansökan om tillstånd till verkställande av delningsplanen, om
1. bestämmelserna i 32 § första stycket förhindrar att det överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,
2. delningen bedöms ha ett sådant ändamål eller sker i ett sådant syfte som avses i 32 § andra stycket, eller
3. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m. men något sådant förfarande inte har inletts.
46 §
Den dag som avses i 24 § andra stycket första meningen får anges till en tidpunkt som infaller tidigast tre månader från registreringen av delningsplanen enligt 16 §.
47 §
Vid en gränsöverskridande delning gäller följande, om Bolagsverket med stöd av 25 § har överlämnat en ansökan om tillstånd till verkställande av en delningsplan till domstol.
Domstolen ska avslå ansökan, om
1. de borgenärer som har motsatt sig ansökan har lämnat trovärdiga uppgifter om att delningen medför fara för att deras fordringar inte ska bli betalda, och
2. det överlåtande bolaget inte har visat att dessa borgenärer har
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
564
fått full betalning eller betryggande säkerhet för fordringarna.
I annat fall ska domstolen bevilja ansökan.
Utfärdande av delningsintyg
48 §
Vid en gränsöverskridande delning ska Bolagsverket, när det finns ett beslut om tillstånd till verkställande av delningsplanen enligt 25 eller 26 §, utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har skett på föreskrivet sätt (delningsintyg). Ett sådant intyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna delningsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Beslut om utfärdande av delningsintyg ska meddelas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd till verkställande av delningsplanen, om det inte på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.
Om ett övertagande bolag ska ha sitt hemvist i annan stat än Sverige ska delningsintyget tillställas behörig myndighet i den staten.
Registrering av en delning när övertagande bolag ska ha hemvist i annan stat än Sverige
49 §
Om ett övertagande bolag ska ha sitt hemvist i en annan stat än Sverige ska det överlåtande bolaget inför registreringen av delningen ge in en kopia av delningsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Handlingen ska ges in inom sex månader från den tidpunkt då delningsintyget utfärdades.
Efter underrättelse från behörig utländsk myndighet om att överta-
565
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
gande bolag har registrerats, ska Bolagsverket föra in uppgift om delningen och om datum för registreringen i aktiebolagsregistret. Vid fullständig delning ska verket i registret också föra in uppgift om att det överlåtande bolaget har upplösts genom delningen samt uppgift om datum för upplösningen. Verket ska underrätta den eller de utländska myndigheterna om åtgärden.
50 §
Om ett övertagande bolag efter en gränsöverskridande delning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt ska ha sitt hemvist i Sverige, ska styrelsen eller motsvarande förvaltnings- eller ledningsorgan i det överlåtande bolaget anmäla det övertagande bolaget för registrering hos Bolagsverket inom sex månader från den tidpunkt då delningsintyget utfärdades. Anmälan ska innehålla uppgift om vilka som har utsetts att vara styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.
Till anmälan ska fogas följande handlingar:
1. en kopia av delningsplanen,
2. ett yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag eller motsvarande oberoende sakkunnig som utsetts av en utländsk behörig myndighet i den stat där det överlåtande bolaget har sitt hemvist, av vilket det framgår att det finns täckning för det aktiekapital som ska registreras för det övertagande svenska aktiebolaget.
51 §
Bolagsverket får, i fall som avses i 50 §, registrera ett övertagande bolag endast om
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
566
1. verket har fått del av ett delningsintyg,
2. det överlåtande bolaget har lämnat de uppgifter och handlingar som avses i 50 §,
3. bolagsordningen är förenlig med denna lag och annan författning,
4. det aktiekapital som ska registreras för bolaget uppfyller kraven i 1 kap. 4 och 5 §§ och
5. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering.
Om lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m. är tillämplig, får delningen registreras endast om
1. avtal har träffats eller beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att sådant avtal har träffats eller beslut har fattats, och
2. det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot den ordning för medverkan som ska gälla till följd av lagen.
Bolagsverket ska utan dröjsmål underrätta behöriga myndigheter i den stat där överlåtande bolag har sitt hemvist om registreringen.
Delningens rättsverkningar
52 §
Vid en gränsöverskridande delning inträder de rättsverkningar som avses i 28 § första stycket vid den tidpunkt som fastställts i den stat där det överlåtande bolaget har eller har haft sitt hemvist. Vid delning av ett svenskt aktiebolag inträder rättsverkningarna vid den tidpunkt då delningen registreras enligt 51 §.
Utöver vad som anges i 28 § gäller följande
1. Aktieägare i det överlåtande bolaget som utnyttjar sin rätt till
567
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
inlösen enligt 53 § blir inte aktieägare i övertagande bolag.
2. Det överlåtande bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör från anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som föreligger vid den tidpunkt då den gränsöverskridande delningen får verkan övergår till övertagande bolag.
3. Tillgångar och skulder som inte har fördelats i delningsplanen övergår till övertagande bolag i proportion till den andel av nettotillgångarna som tilldelats respektive bolag genom delningsplanen.
Aktieägares rätt till inlösen
53 §
En aktieägare i det överlåtande bolaget har rätt att få sina aktier inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i delningsplanen, om
1. aktieägaren till följd av delningen skulle bli aktieägare i ett annat bolag,
2. det andra bolaget omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat än Sverige, och
3. aktieägaren vid bolagsstämman har röstat emot att godkänna delningsplanen.
En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen enligt första stycket ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av delningsplanen anmäla detta till bolaget. Anmälan ska göras på det sätt som har angetts i delningsplanen enligt 34 § första stycket 17. Om aktieägaren försummar att göra anmälan, är rätten till inlösen förlorad.
Inlösenbeloppet ska betalas inom två månader från den tidpunkt då delningen fick verkan enligt 51 §.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
568
Aktieägares rätt till ytterligare ersättning
54 §
Om det inlösenbelopp som anges i delningsplanen inte är adekvat, har en aktieägare som har utnyttjat sin rätt till inlösen enligt 53 § rätt till ytterligare ersättning.
55 §
Om det utbytesförhållande för aktier eller andra värdepapper som anges i delningsplanen inte är adekvat och detta får till följd att en aktieägare, som inte har fått sina aktier inlösta enligt 53 §, blir otillräckligt kompenserad, har aktieägaren rätt till ytterligare ersättning.
56 §
En aktieägare som vill ha ersättning enligt 54 § eller 55 § får väcka talan mot det överlåtande bolaget. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna delningsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten till talan förlorad.
Om en domstol bestämmer att en aktieägare i ett överlåtande bolag ska ha rätt till ytterligare ersättning enligt 54 § eller 55 §, gäller detta mot övertagande bolag.
Ogiltighet
57 §
Talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en delningsplan, får inte föras enbart under åberopande av att det utbytesförhållande mellan aktier eller det inlösenbelopp som anges i delningsplanden inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som lämnats om utbytesförhållandet mellan aktier eller om inlösenbeloppet inte uppfyllde de rättsliga kraven.
569
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
58 §
Talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut om godkännande av delningsplan ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Om en allmän domstol genom dom eller beslut som har fått laga kraft har bifallit en talan om upphävande av ett stämmobeslut om att godkänna en delningsplan, ska delningen gå åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd på det övertagande bolagets vägnar efter det att överlåtande bolag har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar svarar överlåtande och övertagande bolag solidariskt.
I fråga om ett beslut att godkänna en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning gäller, utöver vad som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket i denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket eller domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd till verkställande av delningsplanen.
Särskilda bestämmelser vid delning genom separation
59 §
Vid en gränsöverskridande delning genom separation ska följande bestämmelser i detta kapitel inte tillämpas:
– 34 § första stycket 2, 3, 6, 8, 14 och 15 om innehållet i delningsplanen,
– 35–37 §§ om styrelseredogörelse, och
– 55–58 §§ om aktieägares rätt till inlösen och ytterligare ersättning.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
570
Vidare får revisorernas granskning och yttranden begränsas till de omständigheter som anges i 13 § andra stycket.
Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag
60 §
Utöver det som anges i 18 och 41 §§ gäller att i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, delningsplanen med bifogade handlingar ska hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats. Handlingarna ska hållas tillgängliga under minst en månad eller, i fall som avses i 41 §, sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.
24 a kap. Gränsöverskridande ombildningar
Vad en gränsöverskridande ombildning innebär
1 § Ett svenskt aktiebolag får ombildas till en motsvarande juridisk person som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande ombildning).
En gränsöverskridande ombildning sker genom att ett aktiebolag, utan att upplösas överför sitt registrerade säte till en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och ombildas till ett bolag som omfattas av lagstiftningen i den staten.
Särskilda begränsningar i rätten att genomföra en gränsöverskridande ombildning
2 § Ett aktiebolag får inte genomföra en gränsöverskridande ombildning, om det är
1. i konkurs,
2. under företagsrekonstruktion,
3. i likvidation på grund av beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §, eller
4. i likvidation på annan grund och skifte av bolagets tillgångar har påbörjats.
571
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
Ett aktiebolag får inte heller genomföra en gränsöverskridande ombildning, om ombildningen genomförs för ett kriminellt eller annars otillbörligt ändamål eller på annat sätt syftar till att kringgå svensk rätt eller unionsrätt.
Särskilda rättighetshavares ställning
3 § Innehavare av teckningsoptioner, konvertibler eller andra värdepapper med särskilda rättigheter i det bolag som ska ombildas ska ha minst motsvarande rättigheter i det ombildade bolaget. Detta gäller dock inte om innehavarna enligt ombildningsplanen har rätt att få sina värdepapper inlösta av bolaget.
Ombildningsplan
4 § Styrelsen i det bolag som ska ombildas ska upprätta en plan för ombildningen. Styrelsen ska underteckna ombildningsplanen.
5 § Ombildningsplanen ska innehålla uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för det bolag som ska ombildas,
2. form, företagsnamn och säte för bolaget efter ombildning,
3. den föreslagna tidsplanen för ombildningen,
4. vilka rättigheter i bolaget efter ombildning som ska tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i aktiebolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,
5. arvode och annan särskild förmån som ska lämnas till en styrelseledamot eller den verkställande direktören,
6. eventuella stimulansåtgärder som bolaget varit föremål för eller subventioner som bolaget har mottagit under de senaste fem åren,
7. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 35 § med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som inlösenanmälan ska skickas till,
8. ombildningens sannolika följder för sysselsättningen. I förekommande fall ska ombildningsplanen också innehålla uppgifter om
1. de säkerheter som bolagets borgenärer erbjuds,
2. hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i det ombildade bolaget beslutas.
Till ombildningsplanen ska, i förekommande fall, fogas den handling som utgör stiftelseurkund för det ombildade bolaget samt bolagsordningen för det ombildade bolaget.
Styrelsens redogörelse
6 § Styrelsen i det bolag som ska ombildas ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av ombildningens lämplighet för bolaget. Redogörelsen ska särskilt beskriva ombildningens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet samt innehålla uppgift om ombildningens sannolika konsekvenser för bolagets borgenärer.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
572
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande fogas till redogörelsen.
För styrelsens redogörelse gäller i övrigt bestämmelserna i 7 och 8 §§. Någon redogörelse behöver inte upprättas när förhållandena är sådana som sägs i 7 § andra stycket och 8 § andra stycket.
7 § I styrelsens redogörelse enligt 6 § ska det ingå ett särskilt avsnitt med information till aktieägarna. I avsnittet ska styrelsen särskilt beskriva
1. ombildningens konsekvenser för aktieägarna,
2. inlösenbeloppet och den metod som har använts för att bestämma det,
3. hur aktieägare ska förfara för att utöva rätten till inlösen enligt 34 §. Någon redogörelse enligt första stycket fordras inte, om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till det.
8 § I styrelsens redogörelse enligt 6 § ska det ingå ett särskilt avsnitt med information till arbetstagarna. I avsnittet ska styrelsen särskilt beskriva
1. ombildningens konsekvenser för anställningsförhållanden och, i förekommande fall, åtgärder till skydd för dessa,
2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet, och
3. ombildningens konsekvenser i fråga om eventuella dotterbolag, såvitt gäller anställningsförhållanden, väsentliga ändringar av anställningsvillkoren och platsen för verksamheten.
Någon redogörelse enligt första stycket fordras inte, om samtliga arbetstagare ingår i bolagets styrelse.
Revisorsgranskning
9 § Ombildningsplanen och styrelsens redogörelse ska granskas av en eller flera revisorer. Granskningen ska vara så omfattande och ingående som god revisionssed kräver. Revisorn eller revisorerna ska upprätta ett yttrande över granskningen. Revisorsyttrandet ska innehålla ett utlåtande om huruvida styrelsens redogörelse är komplett och uppfyller de krav som framgår av 6–8 §§.
Revisorsyttrandet ska även innehålla ett utlåtande om huruvida det erbjudna inlösenbeloppet är adekvat. Uppgift ska därvid lämnas om
1. den eller de metoder som har använts för att bestämma inlösenbeloppet,
2. huruvida de använda metoderna är adekvata för bedömningen av inlösenbeloppet, och
3. i förekommande fall, de särskilda värderingsproblem som har uppkommit.
Revisorsyttrandet ska fogas till ombildningsplanen. Första och andra styckena behöver inte tillämpas om samtliga aktieägare i det bolag som ska ombildas har samtyckt till det.
10 § En revisor som avses i 9 § ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Om inte annat framgår av bolagsordningen, ska revisorn utses av bolagsstämman. Om någon sär-
573
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
skild revisor inte är utsedd, ska granskningen i stället utföras av bolagets revisor.
För en revisor som har utsetts att utföra granskning enligt 10 § gäller bestämmelserna i 9 kap. 40, 45 och 46 §§.
11 § Styrelsen, den verkställande direktören och revisorn i det bolag som ska ombildas ska ge varje revisor som utför granskning enligt 9 § tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning som denne anser vara nödvändig. De ska också lämna de upplysningar och den hjälp som begärs.
Samma skyldighet har en revisor som utför granskning enligt 9 § mot övriga sådana revisorer.
Informationsmeddelande
12 § Till ombildningsplanen ska fogas ett meddelande med information till bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare, eller, om arbetstagarföreträdare inte finns, arbetstagarna själva, om att de får lämna synpunkter på planen till bolaget. I meddelandet ska anges vilken dag som synpunkterna senast kan lämnas. Den dagen får infalla senast på den femte arbetsdagen före dagen för den bolagsstämma som ska ta ställning till ombildningsplanen.
Registrering av ombildningsplanen
13 § Det bolag som ska ombildas ska ge in ombildningsplanen med bifogade handlingar till Bolagsverket för registrering i aktiebolagsregistret.
Uppgift om registreringen ska enligt 27 kap. 3 § kungöras. Om planen inte kungörs i sin helhet, ska det i kungörelsen lämnas uppgift om var den hålls tillgänglig.
Om ombildningsplanen eller de handlingar som är fogade till planen är avfattade på annat språk än svenska, ska sökanden ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte ges in.
I anmälan för registrering ska det lämnas uppgift om
1. form, företagsnamn och säte för bolaget,
2. det register där bolaget är registrerat och det nummer som används för identifiering i registret,
3. hur borgenärer och, i förekommande fall, minoritetsaktieägare ska förfara för att utöva sina rättigheter samt de adresser där fullständig information om detta förfarande kostnadsfritt kan erhållas och
4. bolagets adress När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i tredje stycket 1–3.
I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor lämnar enligt 9 §.
Tillhandahållande av ombildningsplanen m.m.
14 § Styrelsen ska hålla ombildningsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 6–8 §§ tillgängliga för aktieägarna och
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
574
för arbetstagarnas företrädare, eller, om sådana inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska, under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av ombildningsplanen ska behandlas, hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller genom annan likvärdig elektronisk kommunikation. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gäller, i stället för första stycket andra meningen, 37 §.
15 § De synpunkter som har lämnats med anledning av informationsmeddelandet enligt 12 § ska tillhandahållas aktieägarna på den bolagsstämma som avses i 16 §.
När ombildningsplanen ska underställas bolagsstämman
16 § Ombildningsplanen ska underställas bolagsstämman. Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgift om ombildningsplanens registrering har kungjorts. Vid stämman ska också beslutas om det innehåll som bolagsordningen ska ha efter ombildningen.
Villkorat beslut om godkännande av ombildningsplanen
17 § Bolagsstämman i ett bolag som ska ombildas får villkora beslutet om att godkänna ombildningsplanen av att en senare stämma godkänner de former som beslutas för arbetstagarnas medverkan i det ombildade bolaget.
Majoritetskrav
18 § Ett bolagsstämmobeslut om godkännande av ombildningsplanen är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid stämman.
Om det finns aktier av olika slag i bolaget, ska vad som föreskrivs i första stycket även tillämpas inom varje aktieslag som är företrätt vid stämman.
Underrättelse till bolagets kända borgenärer
19 § När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det skriftligen underrätta sina kända borgenärer om beslutet. Underrättelserna ska innehålla uppgift om att bolaget avser att ansöka om tillstånd att verkställa ombildningsplanen samt uppgift om borgenärernas rätt att motsätta sig att ombildningsplanen verkställs.
Underrättelse behöver inte sändas till borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön, pension eller annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).
575
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
Ansökan om tillstånd att verkställa ombildningsplanen
20 § Det bolag som ska ombildas ska ansöka om tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget och senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.
Följande handlingar ska fogas till ansökan:
1. en kopia av ombildningsplanen med därtill fogade handlingar,
2. en kopia av styrelsens redogörelse,
3. en kopia av, i förekommande fall, revisorsyttrandet,
4. en kopia av eventuella synpunkter som kommit in från bolagets intressenter,
5. en kopia av protokollet från den bolagsstämma som avses i 16 §,
6. i tillämpliga fall, information om huruvida det har inletts ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m., och
7. intyg från bolagets styrelse eller verkställande direktör om att bolagets kända borgenärer har underrättats enligt 19 §.
Om sökanden inte har bifogat de handlingar som anges i andra stycket, ska Bolagsverket förelägga denne att avhjälpa bristen. Om sökanden inte gör detta, ska ansökan avvisas.
Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.
21 § Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 20 § uppkommer någon fråga som kräver särskild fackkunskap, får Bolagsverket förordna lämplig person som sakkunnig. Den sakkunnige ska vara oberoende av och får inte ha någon intressekonflikt med bolaget och ska agera opartiskt och objektivt.
Bolagsverket får besluta att sökanden ska ersätta verket för dess kostnader för den sakkunnige. Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp som sökanden ska betala, när beloppet ska betalas och vad kostnaderna närmare avser.
Om belopp som beslutats enligt andra stycket inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.
22 § Bolagsverket ska avslå en ansökan enligt 20 § om
1. ombildningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning
2. bestämmelserna i 2 § första stycket förhindrar att bolaget genomför en gränsöverskridande ombildning,
3. ombildningen bedöms ha ett sådant ändamål eller sker i sådant syfte som avses i 2 § andra stycket, eller
4. ombildningen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m. men något sådant förfarande inte har inletts.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
576
Kallelse på bolagets borgenärer
23 § Om Bolagsverket finner att det inte finns något hinder mot en ansökan enligt 22 §, ska verket kalla bolagets borgenärer. Verket ska dock inte kalla borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön, pension eller annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).
Kallelsen ska innehålla ett föreläggande för den som vill motsätta sig ansökan att senast viss dag skriftligen anmäla detta. Denna dag får infalla tidigast tre månader från registreringen av ombildningsplanen enligt 13 §. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att borgenären, om han eller hon inte motsätter sig ansökan, ska anses ha medgett den.
Bolagsverket ska skyndsamt kungöra kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Verket ska vidare skicka en särskild underrättelse om kallelsen till Skatteverket.
När Bolagsverket ska lämna tillstånd till verkställande av ombildningsplanen
24 § Om inte någon av de borgenärer som har blivit kallade enligt 23 § motsätter sig ansökan inom förelagd tid, ska Bolagsverket ge bolaget tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Motsätter sig någon borgenär ansökan, ska verket överlämna ärendet till tingsrätten i den ort där styrelsen i bolaget har sitt säte.
När allmän domstol ska lämna tillstånd till verkställande av ombildningsplanen
25 § Om ett ärende om tillstånd till verkställande av ombildningsplan har överlämnats till domstol enligt 24 §, gäller följande.
Domstolen ska avslå ansökan, om
1. de borgenärer som har motsatt sig ansökan har lämnat trovärdiga uppgifter om att ombildningen medför fara för att deras fordringar inte ska bli betalda, och
2. bolaget inte har visat att dessa borgenärer har fått full betalning eller betryggande säkerhet för fordringarna.
I annat fall ska domstolen bevilja ansökan.
Utfärdande av ombildningsintyg
26 § När det finns ett beslut om tillstånd till verkställande av ombildningsplanen enligt 24 eller 25 §, ska Bolagsverket för bolaget utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har skett på föreskrivet sätt (ombildningsintyg). Ett sådant intyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna ombildningsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Beslut om utfärdande av ombildningsintyg ska meddelas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd till verkställande av ombildningsplanen, om det inte på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.
577
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
Ombildningsintyget ska tillställas den eller de behöriga myndigheterna i den stat där bolaget efter ombildningen ska ha sitt registrerade säte.
Registrering av en ombildning av ett dittills svenskt aktiebolag
27 § Inför registreringen av ombildningen ska bolaget ge en kopia av ombildningsplanen till den behöriga myndigheten i den stat där bolaget ska ha sitt säte.
Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att ombildningen har ägt rum, ska Bolagsverket i aktiebolagsregistret föra in uppgift om ombildningen.
Anmälan för registrering vid en ombildning av en dittills utländsk juridisk person
28 § Om en utländsk juridisk person efter ombildning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt ska utgöra ett svenskt aktiebolag, ska styrelsen eller motsvarande förvaltnings- eller ledningsorgan i det bolag som ska ombildas anmäla ombildningen för registrering hos Bolagsverket inom sex månader från den tidpunkt då ombildningsintyget utfärdades. Anmälan ska innehålla uppgift om vilka som har utsetts att vara styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det ombildade bolaget.
Till anmälan ska fogas följande handlingar:
1. en kopia av ombildningsplanen,
2. ett yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag eller motsvarande oberoende sakkunnig som utsetts av en utländsk behörig myndighet i den stat där det bolag som ska ombildas har sitt hemvist, av vilket det framgår att det finns täckning för det aktiekapital som ska registreras för det svenska aktiebolaget.
Bolagsverkets kontroll och registrering vid en ombildning av en dittills utländsk juridisk person
29 § Bolagsverket får, i fall som avses i 28 §, registrera en ombildning endast om
1. Bolagsverket har fått del av ett ombildningsintyg,
2. det bolag som ska ombildas har lämnat de uppgifter och handlingar som avses i 28 §,
3. bolagsordningen är förenlig med denna lag och annan författning,
4. det aktiekapital som ska registreras för bolaget uppfyller kraven i 1 kap. 4 och 5 §§ och
5. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering. Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m. är tillämplig, får ombildningen registreras endast om
1. avtal har träffats eller beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att sådant avtal har träffats eller beslut har fattats, och
2. det ombildade bolagets bolagsordning inte strider mot den ordning för medverkan som ska gälla till följd av lagen.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
578
Bolagsverket ska utan dröjsmål underrätta behörig myndighet i den stat där det bolag som ska ombildas har sitt hemvist om registreringen.
Ombildningens rättsverkningar
30 § Vid ombildningen inträder följande rättsverkningar.
1. Det ombildade bolaget får sitt registrerade säte i en annan medlemsstat och får en ändrad rättslig form enligt lagstiftningen i den staten.
2. Bolagets tillgångar och skulder övergår till att vara det ombildade bolagets tillgångar och skulder.
3. Aktieägare i bolaget fortsätter att vara aktieägare i det ombildade bolaget, såvida de inte utnyttjar sin rätt till inlösen enligt 34 §.
4. Bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som föreligger vid den tidpunkt då den gränsöverskridande ombildningen får verkan övergår till att vara det ombildade bolagets rättigheter och skyldigheter. De rättsverkningar som avses i första stycket inträder vid den tidpunkt som har fastställts i den medlemsstat där bolaget efter ombildningen ska ha sitt hemvist. Om bolaget ska ha sitt hemvist i Sverige, inträder rättsverkningarna vid den tidpunkt då ombildningen registreras i aktiebolagsregistret enligt 29 §.
Frågan om ombildning faller
31 § Bolagsverket ska förklara att frågan om ombildning har fallit, om
1. ansökan enligt 20 § om tillstånd att verkställa ombildningsplanen inte har gjorts inom föreskriven tid eller sådan ansökan har avslagits genom beslut som har vunnit laga kraft,
2. anmälan enligt 28 § inte har gjorts inom föreskriven tid, eller
3. Bolagsverket genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit ett ärende om registrering enligt 28 § eller har vägrat registrering enligt 29 §.
Ogiltighet
32 § Talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en ombildningsplan får inte föras enbart under åberopande av att det inlösenbelopp som anges i ombildningsplanen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som lämnats om inlösenbeloppet inte uppfyllde de rättsliga kraven.
33 § Talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut om godkännande av ombildningsplan ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
I fråga om ett beslut att godkänna en ombildningsplan gäller, utöver vad som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket eller domstol genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd till verkställande av ombildningsplanen enligt 24 eller 25 §.
579
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
Aktieägares rätt till inlösen
34 § En aktieägare i ett bolag som ska ombildas har rätt att få sina aktier inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i ombildningsplanen, om aktieägaren vid bolagsstämman har röstat emot att godkänna ombildningsplanen.
En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen enligt första stycket ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av ombildningsplanen anmäla detta till bolaget. Anmälan ska göras på det sätt som har angetts i ombildningsplanen enligt 5 §. Om aktieägaren försummar att göra anmälan, är rätten till inlösen förlorad.
Inlösenbeloppet ska betalas inom två månader från den tidpunkt då ombildningen fick verkan enligt 30 §.
Aktieägares rätt till ytterligare ersättning
35 § Om det inlösenbelopp som anges i ombildningsplanen inte är adekvat, har en aktieägare som har utnyttjat sin rätt till inlösen enligt 34 § rätt till ytterligare ersättning.
En aktieägare som vill ha ersättning enligt första stycket får väcka talan mot bolaget. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna ombildningsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten till talan förlorad.
Borgenärers rätt att väcka talan i Sverige under två år från det att ombildningen fått verkan.
36 § Den som har en fordran på ett svenskt aktiebolag som ombildats enligt detta kapitel får, om fordringen har uppkommit före dagen för kungörelse av uppgift om registrering av ombildningsplanen enligt 15 § första stycket, väcka talan mot det ombildade bolaget vid rätten i den ort där styrelsen hade sitt säte före ombildningen.
Om talan inte väcks inom två år från den tidpunkt då ombildningen fick verkan i den medlemsstat där bolaget efter ombildningen ska ha sitt hemvist, är rätten att väcka talan med stöd av första stycket förlorad.
Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av förslag till beslut m.m. i vissa publika aktiebolag
37 § I stället för det som anges i 14 § första stycket andra meningen, ska i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ombildningsplanen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
580
29 kap.
2 §24
En revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av hans eller hennes medhjälpare. I de fall som avses i 9 kap. 44 § och 46 § andra stycket samt 10 kap. 18 § andra stycket denna lag samt 4 kap.3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism svarar dock revisorn, lekmannarevisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.
Om ett registrerat revisionsbolag är revisor eller särskild granskare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller granskningen som är ersättningsskyldiga
Första och andra styckena gäller även den revisor eller oberoende sakkunnig som utför granskning i samband med ett gränsöverskridande förfarande enligt 23 kap., 24 kap. eller 24 a kap.
31 kap.
2 §25
Följande beslut av Bolagsverket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol:
1. beslut i ärenden enligt 7 kap. 17 §, 9 kap. 9, 9 a, 25, 26 eller 27 § eller 10 kap. 22 §,
2. beslut i tillståndsärenden enligt 8 kap. 9 §, 30 § eller 37 § andra stycket, 9 kap. 15 §, 20 kap. 23 §, 23 kap. 20 eller 33 § eller 24 kap. 22 §,
2. beslut i tillståndsärenden enligt 8 kap. 9 §, 30 § eller 37 § andra stycket, 9 kap. 15 §, 20 kap. 23 §, 23 kap. 20 eller 33 §, 24 kap. 22 § eller 24 a kap. 20 §,
3. beslut enligt 23 kap. 27 eller 35 § eller 24 kap. 29 § att förklara att frågan om fusion eller delning har fallit,
3. beslut enligt 23 kap. 27 eller 35 §, 24 kap. 29 § eller 24 a kap. 32 § att förklara att frågan om fusion, delning eller ombildning har fallit,
4. beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 23 kap. 46 §,
4. beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 23 kap. 46 §, 24 kap. 48 § eller 24 a kap. 26 §,
4 a. beslut om betalningsskyldighet enligt 23 kap. 21 a § andra stycket, 24 kap. 22 a § andra stycket eller 24 a kap. 21 § andra stycket,
5. beslut enligt 27 kap. 2 § att skriva av en anmälan om registrering eller vägra registrering i andra fall än det som anges i andra stycket,
6. beslut enligt 27 kap. 6 § eller 6 a § att avregistrera en företrädare, en postadress eller en e-postadress,
24 Senaste lydelse 2019:1249. 25 Senaste lydelse 2020:613.
581
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
7. beslut i ärenden enligt 28 kap. 5 § andra stycket,
8. beslut att förelägga eller döma ut vite enligt 30 kap. 3 §. Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av ett företagsnamn enligt 27 kap. 2 § överklagas till Patent- och marknadsdomstolen.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
582
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
dels att 16 kap. 20 §, 48 § och 23 kap. 4 § ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 16 kap. 48 § och 23 kap. 4 § ska upphöra att gälla,
dels att nuvarande 16 kap. 13, 14, 18, 24, 30, 32, 33, 37, 38, 39, 41, 42, 43, 44, 45, 47 och 51 §§ och 23 kap. 1 § ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 16 kap. 30 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas tio nya paragrafer, 16 kap. 20, 30 a, 30 b, 33 a, 33 b, 36 a, 39 a och 41 a–41 c §§ av följande lydelse,
dels att det närmast före de nya 16 kap. 30 a och 36 a §§ ska införas rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
16 kap.
13 §
Fusionsplanen ska läggas fram för godkännande av föreningsstämman i samtliga överlåtande föreningar.
Fusionsplanen ska även läggas fram för godkännande av stämman i den övertagande föreningen, om minst fem procent av de röstberättigade i den föreningen begär det. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att en uppgift om att fusionsplanen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 §.
En stämma som avses i första stycket får hållas tidigast en månad efter det att uppgiften om registreringen av fusionsplanen har kungjorts.
Denna paragraf gäller inte vid en fusion där alla medlemmar i samtliga deltagande föreningar har undertecknat fusionsplanen.
Om fusionen föranleder ändringar i stadgarna, ska dessa beslutas senast vid den stämma där fusionsplanen godkänns.
14 §
Om en fråga om godkännande av en fusionsplan ska läggas fram på en föreningsstämma enligt 13 §, ska kallelsen till stämman innehålla information om det huvudsakliga innehållet i fusionsplanen.
Styrelsen ska hålla fusionsplanen med bifogade handlingar tillgänglig för medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar och innehavare av förlagsandelar under minst en månad före den stämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos föreningen på den ort där styrelsen har sitt säte.
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren skickas med post till de personer enligt första stycket som begär det
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren skickas med post till de personer enligt andra stycket som begär det
583
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
och som uppger sin adress. I vilka fall handlingar får skickas med elektroniska hjälpmedel anges i 1 kap. 16 §.
och som uppger sin adress. I vilka fall handlingar får skickas med elektroniska hjälpmedel anges i 1 kap. 16 §.
18 §
Den övertagande föreningen eller, vid kombination, den äldsta av de överlåtande föreningarna ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar och, om fusionsplanen har registrerats enligt 12 §, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.
Följande handlingar ska bifogas ansökan:
1. en kopia av fusionsplanen,
1. en kopia av fusionsplanen med därtill fogade handlingar,
2. intyg från föreningarnas styrelser eller verkställande direktörer om att föreningarnas kända borgenärer har underrättats enligt 17 § och, i ett sådant fall som avses i 12 § andra stycket, att samtliga medlemmar har undertecknat fusionsplanen, och
3. en kopia av protokollen från de föreningsstämmor som avses i 13 §. Om sökanden inte har bifogat de handlingar som anges i andra stycket, ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.
Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.
20 §
Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 18 § uppkommer någon fråga som kräver särskild fackkunskap, får Bolagsverket förordna lämplig person som sakkunnig. Den sakkunnige ska vara oberoende av och får inte ha någon intressekonflikt med de fusionerande föreningarna och ska agera opartiskt och objektivt.
Bolagsverket får besluta att sökanden ska ersätta verket för dess kostnader för den sakkunnige. Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp som sökanden ska betala, när beloppet ska betalas och vad kostnaderna närmare avser.
Om belopp som beslutats enligt andra stycket inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen ( 1993:891 ) om indrivning av
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
584
statliga fordringar. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.
24 §
Styrelsen för den övertagande föreningen ska anmäla fusionen för registrering i föreningsregistret. Vid kombination ska styrelsen för registrering även anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter och i förekommande fall styrelsesuppleanter i den övertagande föreningen.
Anmälan ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd att verkställa fusionsplanen eller, när tillstånd lämnas av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft.
Bestämmelserna i 45 § andra stycket ska tillämpas om
1. någon av de föreningar som deltar i fusionen, eller något annat företag som genom fusion har gått upp i någon av dessa föreningar tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion,
2. den gränsöverskridande fusionen har registrerats inom tre år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
2. den gränsöverskridande fusionen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
3. någon av föreningarna fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
Tillämpliga bestämmelser Innebörden i en gränsöverskridande fusion
30 §
En svensk ekonomisk förening får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person (utländsk förening) med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (gränsöverskridande fusion). En juridisk person ska anses ha en sådan hemvist om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.
I fråga om en gränsöverskridande fusion gäller
1 § om vad en fusion innebär, 3 § om fusion när en överlåtande förening har gått i likvidation,
4 § om särskilda rättighetshavares ställning,
31 och 32 §§ om fusionsplan, 33 § om styrelsernas redogörelser,
8 § om kompletterande information,
10, 11 och 34–36 §§ om revisorsgranskning, varvid det som sägs i 10 och 11 §§ om 9 § i stället ska avse 34 §,
585
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
12 § första stycket och 37 och 38 §§ om registrering av fusionsplanen,
13 § om när fusionsplanen ska läggas fram för godkännande av föreningsstämman,
14 § andra stycket och 39 § om tillhandahållande av fusionsplanen,
15 och 16 §§ om föreningsstämmans prövning,
40 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,
17 § om underrättelse till kända borgenärer,
18–20 och 41 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,
21 § om kallelse på föreningarnas borgenärer,
22 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
23 § om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
42 § om utfärdande av fusionsintyg,
43–46 §§ om registrering, 25 och 47 §§ om fusionens rättsverkningar,
26 § om när frågan om fusion faller, varvid det som sägs om 24 § i stället ska avse 44 §,
27 § om en medlems rätt att säga upp sitt medlemskap,
48 § om särskilt bokslut
Tillämpliga bestämmelser
30 a §
För en gränsöverskridande fusion gäller följande allmänna bestämmelser om fusion i detta kapitel
– 1 § om vad en fusion innebär, – 3 § om fusion när en överlåtande förening har gått i likvidation,
– 4 § om särskilda rättighetshavares ställning, och
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
586
– 30 b § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion.
För en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande bestämmelser om förfarandet,
– 31 och 32 §§ om fusionsplan, – 33–33 b §§ om styrelseredogörelser,
– 8 § om kompletterande information,
– 10, 11 och 34–36 §§ om revisorsgranskning, varvid det som sägs i 10 och 11 §§ om 9 § i stället ska avse 34 §,
– 36 a § om informationsmeddelande,
– 12 § första stycket och 37 och 38 §§ om registrering av fusionsplanen,
– 13 § om när fusionsplanen ska läggas fram för godkännande av föreningsstämman,
– 39 och 39 a §§ om tillhandahållande av fusionsplanen m.m.,
– 15 och 16 §§ om föreningsstämmans prövning,
– 40 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,
– 17 § om underrättelse till kända borgenärer,
– 18–20, 41 och 41 a §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 21 och 41 b §§ om kallelse på föreningarnas borgenärer,
– 22 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 41 c § om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 42 § om utfärdande av fusionsintyg,
– 43–46 §§ om registrering, – 25 och 47 §§ om fusionens rättsverkningar,
– 26 § om när frågan om fusion faller, varvid det som sägs om 24 § i stället ska avse 44 §, och
587
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
– 27 § om en medlems rätt att säga upp sitt medlemskap.
30 b §
En ekonomisk förening får inte delta i en gränsöverskridande fusion, om den är
1. i konkurs,
2. under företagsrekonstruktion, eller
3. i likvidation på grund av beslut enligt 17 kap. 11 och 16 §§.
En ekonomisk förening får inte heller delta i en gränsöverskridande fusion, om fusionen genomförs för ett kriminellt eller annars otillbörligt ändamål eller på annat sätt syftar till att kringgå svensk rätt eller unionsrätt.
32 §1
En fusionsplan enligt 31 § ska innehålla uppgifter om
1. de fusionerande föreningarnas form, företagsnamn och säte,
2. utbytesförhållandena mellan andelar och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande förening och eventuell kontant betalning,
2. utbytesförhållandena mellan andelar och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande förening och eventuell kontantersättning,
3. de villkor som ska gälla för tilldelning av andelar och förekommande värdepapper i den övertagande föreningen,
4. den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för sysselsättningen,
5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor som andelar och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i den övertagande föreningen,
6. från vilken tidpunkt som de fusionerande föreningarnas transaktioner bokföringsmässigt ska anses ingå i den övertagande föreningen,
7. vilka rättigheter i den övertagande föreningen som innehavare av särskilda rättigheter i den överlåtande föreningen ska ha eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,
8. arvode och andra särskilda förmåner som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare,
9. stadgarna för den övertagande föreningen, 10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till den övertagande föreningen och de
10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till den övertagande föreningen och de
1 Senaste lydelse 2018:1692
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
588
överväganden som har gjorts vid värderingen, och
överväganden som har gjorts vid värderingen,
11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för fusionen.
11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för fusionen, och
12. rätten till uppsägning av medlemskap enligt 27 §.
I förekommande fall ska fusionsplanen också innehålla en uppgift om hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i den övertagande föreningen beslutas.
I förekommande fall ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om
1. De säkerheter som föreningarnas borgenärer erbjuds, och
2. hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i den övertagande föreningen beslutas.
Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om den övertagande föreningens form, företagsnamn och säte.
Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om den övertagande föreningens form, företagsnamn och säte. Uppgift ska också lämnas om stiftelseurkund eller motsvarande handlingar för bildande av den övertagande föreningen.
33 §
Styrelsen i var och en av de föreningar som deltar i fusionen ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för föreningarna. I redogörelsen ska det också anges vilka rättsliga och ekonomiska aspekter som beaktades när villkoren för fusionen bestämdes.
Redogörelsen ska även innehålla uppgifter om fusionens sannolika konsekvenser för medlemmar, borgenärer och anställda. Om styrelsen i skälig tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare, ska det bifogas till redogörelsen.
Styrelsen i var och en av de föreningar som deltar i fusionen ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för föreningarna. Redogörelsen ska särskilt beskriva fusionens konsekvenser för föreningens framtida verksamhet samt innehålla uppgift om fusionens sannolika konsekvenser för borgenärer.
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande fogas till redogörelsen.
För styrelsens redogörelse gäller i övrigt bestämmelserna i 33 a och 33 b §§. Någon redogörelse behö-
589
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
ver inte upprättas när förhållandena är sådana som sägs i 33 a § andra stycket och 33 b § andra stycket.
33 a §
I styrelsens redogörelse enligt 33 § ska det ingå ett särskilt avsnitt med information till medlemmarna. I avsnittet ska särskilt beskrivas
1. utbytesförhållandena mellan andelar och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande förening samt den metod som har använts för att bestämma dessa,
2. fusionens konsekvenser för medlemmarna, och
3. hur medlemmarna ska förfara för att utöva sin rätt till uppsägning enligt 27 §.
Någon redogörelse enligt första stycket fordras inte, om samtliga medlemmar i föreningen samtycker till det.
33 b §
I styrelsens redogörelse enligt 33 § ska det ingå ett särskilt avsnitt med information till arbetstagarna. I avsnittet ska styrelsen särskilt beskriva
1. fusionens konsekvenser för anställningsförhållanden och, i förekommande fall, åtgärder till skydd för dessa,
2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för föreningens verksamhet, och
3. fusionens konsekvenser i fråga om eventuella dotterbolag, såvitt gäller anställningsförhållanden, väsentliga ändringar av anställningsvillkoren och platsen för verksamheten.
Någon redogörelse enligt första stycket fordras inte om samtliga arbetstagare ingår i föreningens styrelse.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
590
Informationsmeddelande
36 a §
Till fusionsplanen ska fogas ett meddelande med information till den fusionerade föreningens medlemmar, borgenärer och arbetstagarföreträdare eller, om arbetstagarföreträdare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till de fusionerande föreningarna. I meddelandet ska anges vilken dag som synpunkterna senast kan lämnas. Den dagen får infalla senast på den femte arbetsdagen före dagen för den föreningsstämma som ska ta ställning till fusionsplanen, eller, om fusionsplanen i en övertagande förening enligt 13 § andra stycket inte underställs föreningsstämman i den föreningen, femte arbetsdagen före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
37 §
Vid en gränsöverskridande fusion ska skyldigheten enligt 12 § att lämna in fusionsplanen med bifogade handlingar för registrering fullgöras av den svenska förening som deltar i fusionen. Om flera svenska föreningar deltar, ska skyldigheten fullgöras av den svenska förening som är övertagande förening eller, om den övertagande föreningen inte är en svensk förening, av den äldsta av de överlåtande svenska föreningarna.
Om fusionsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska sökanden lämna in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte lämnas in.
Om fusionsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska ingivaren även lämna in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte lämnas in.
38 §2
I anmälan om registrering enligt 37 § ska det lämnas uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för var och en av de fusionerande föreningarna,
2 Senaste lydelse 2018:1692.
591
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
2. de register där föreningarna är registrerade och de nummer som används för identifiering i registren,
3. hur borgenärer och i förekommande fall medlemmar ska gå till väga för att utöva sina rättigheter samt de adresser där det kostnadsfritt finns tillgång till fullständig information om detta förfarande, och
3. hur borgenärer och i förekommande fall medlemmar ska gå till väga för att utöva sina rättigheter samt de adresser där det kostnadsfritt finns tillgång till fullständig information om dessa förfaranden, och
4. föreningarnas adresser. När registreringen kungörs enligt 19 kap. 5 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i första stycket 1–3.
I 31 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har avgett enligt 34 eller 35 §.
39 §
Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i en förening som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 33 § tillgängliga för medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar, innehavare av förlagsandelar, arbetstagarorganisationer som företräder arbetstagare hos föreningen och arbetstagare som inte företräds av någon arbetstagarorganisation. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos föreningen på den ort där styrelsen ska ha sitt säte under minst en månad före den föreningsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas.
Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i en förening som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 33 § tillgängliga för medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar och innehavare av förlagsandelar samt för arbetstagarnas företrädare eller, om sådana inte finns, arbetstagarna själva. Handlingarna ska, under minst sex veckor före den föreningsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas, hållas tillgängliga på föreningens webbplats eller genom annan likvärdig elektronisk kommunikation.
Om fusionsplanen enligt 13 § första stycket inte behöver underställas föreningsstämman i den övertagande föreningen, gäller i stället att handlingarna ska hållas tillgängliga under minst sex veckor före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren skickas med post till de medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar och innehavare av förlagsandelar som begär det och som uppger
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
592
sin adress. I vilka fall handlingar får skickas med elektroniska hjälpmedel anges i 1 kap. 16 §.
39 a §
De synpunkter som har lämnats med anledning av informationsmeddelandet enligt 36 a § ska tillhandahållas medlemmarna på den föreningsstämma som avses i 13 §.
41 §
Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan enligt 18 § göras av den svenska förening som deltar i fusionen. Om flera svenska föreningar deltar, ska ansökan göras av den svenska förening som är övertagande förening eller, om den övertagande föreningen inte är en svensk förening, av den äldsta av de överlåtande svenska föreningarna.
Till ansökan ska, utöver vad som anges i 18 §, fogas följande handlingar:
1. en kopia av styrelsens redogörelse,
2. en kopia av revisorsyttrandet eller, i förekommande fall, den rapport som en oberoende sakkunnig enligt 35 § första stycket har upprättat,
3. en kopia av eventuella synpunkter som föreningens intressenter har lämnat, och
4. i tillämpliga fall, information om huruvida det har inletts ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m.
41 a §
Vid Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd till verkställande av en gränsöverskridande fusion gäller, utöver vad som anges i 19–21 och 41 §§, andra stycket samt 41 b §.
Bolagsverket ska avslå ansökan, om
1. bestämmelserna i 30 b § första stycket förhindrar att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
2. fusionen bedöms ha ett sådant ändamål eller sker i ett sådant syfte
593
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
som avses i 30 b § andra stycket, eller
3. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m. men något sådant förfarande inte har inletts.
41 b §
Den dag som avses i 21 § andra stycket första meningen får anges till en tidpunkt som infaller tidigast tre månader från registreringen av fusionsplanen enligt 12 §.
41 c §
Vid en gränsöverskridande fusion gäller följande, om Bolagsverket med stöd av 22 § har överlämnat en ansökan om tillstånd till verkställande av en fusionsplan till domstol.
Domstolen ska avslå ansökan, om
1. de borgenärer som har motsatt sig ansökan har lämnat trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att deras fordringar inte ska bli betalda, och
2. de föreningar som deltar i fusionen inte har visat att dessa borgenärer har fått full betalning eller betryggande säkerhet för fordringarna.
I annat fall ska domstolen bevilja ansökan.
42 §
Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket för varje svensk förening som deltar i fusionen utfärda ett intyg om att den del av fusionsförfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt. Intyget ska utfärdas sedan
1. ett beslut om tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 22 eller 23 § har fått laga kraft, och
Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket, när det finns ett beslut om tillstånd till verkställande av fusionsplanen enligt 22 eller 41 c §, för varje svensk förening som deltar i fusionen utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har skett på föreskrivet sätt (fusionsintyg). Ett sådant intyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot föreningsstäm-
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
594
2. den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen i övrigt har fullgjort det som krävs enligt denna lag
mans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Ett intyg får inte utfärdas om det har väckts en talan mot föreningsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte slutligt har avgjorts.
Beslut om utfärdande av fusionsintyg ska meddelas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd till verkställande av fusionsplanen, om det inte på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.
Fusionsintyget ska tillställas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater.
43 §
Om den övertagande föreningen har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige, ska en svensk förening som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen lämna in det fusionsintyg som avses i 42 §, tillsammans med en kopia av fusionsplanen, till den behöriga myndigheten i den staten. Intyget ska lämnas in inom sex månader från den tidpunkt då det utfärdades.
Om den övertagande föreningen har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige, ska en svensk förening som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen ge in en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten i den staten.
Handlingen ska ges in inom sex månader från den tidpunkt då fusionsintyget utfärdades.
Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att fusionen har genomförts, ska Bolagsverket i föreningsregistret föra in en uppgift om att den eller de svenska överlåtande föreningar som har deltagit i fusionen har upplösts.
44 §
Om den övertagande föreningen har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i föreningsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i den övertagande föreningen inom sex månader från den tidpunkt då ett intyg enligt 42 § utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter och i
Om den övertagande föreningen har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i föreningsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i den övertagande föreningen inom sex månader från den tidpunkt då fusionsintyget utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter och i
595
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
förekommande fall styrelsesuppleanter i den övertagande föreningen.
förekommande fall styrelsesuppleanter i den övertagande föreningen.
45 §
Bolagsverket får registrera fusionen enligt 44 § endast om
1. verket har utfärdat ett intyg enligt 42 § för varje svensk förening som deltar i fusionen
1. verket har utfärdat ett fusionsintyg för varje svensk förening som deltar i fusionen,
2. de utländska föreningar som deltar i fusionen har gett in motsvarande intyg från behöriga myndigheter i de stater där de är registrerade, tillsammans med en kopia av fusionsplanen, och
2. verket har fått del av ett fusionsintyg för varje utländsk förening som deltar i fusionen,
3. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering av fusionen
3. de utländska föreningar som deltar i fusionen har gett in en kopia av fusionsplanen, och
4. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering av fusionen.
47 §
Vid en gränsöverskridande fusion uppkommer de rättsverkningar som avses i 25 § vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där den övertagande föreningen har sin hemvist. Om den övertagande föreningen har sin hemvist i Sverige, uppkommer rättsverkningarna vid registreringen av fusionen i föreningsregistret enligt 44 §.
Utöver 25 § första stycket gäller att de fusionerande föreningarnas rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden, och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan, överförs till den övertagande föreningen.
Utöver 25 § första stycket gäller att de fusionerande föreningarnas rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden, och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan, övergår till den övertagande föreningen.
51 §
Vid en fusion enligt 49 eller 50 § ska de bestämmelser som anges i 30 § tillämpas, dock med följande avvikelser.
1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 32 § första stycket 2, 3 och 5.
1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 32 § första stycket 2, 3, 5 och 12.
2. Bestämmelserna om revisorsgranskning i 10, 11 och 34–36 §§ och om föreningsstämmans prövning av fusionsplanen i 13 § första stycket ska inte tillämpas.
3. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller 29 § i stället för 25 § första stycket 1–4. Det som sägs om en överlåtande förening i detta kapitel ska vid tillämpningen på en fusion enligt 49 eller 50 § gälla bolaget. Det som sägs om en överlåtande förening i detta kapitel ska vid tillämpningen på en fusion enligt 49 eller 50 § gälla bolaget.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
596
23 kap.
1 §3
Bolagsverkets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om verket har
1. prövat en ansökan enligt 6 kap. 16 § om att kalla till föreningsstämma,
2. prövat en ansökan enligt 7 kap. 16 § om att utse en ersättare för en styrelseledamot,
3. prövat en ansökan enligt 8 kap. 9, 10, 29, 30 eller 31 § om att utse eller entlediga en revisor,
4. beslutat enligt 8 kap. 17 § första stycket att en förening ska ha en revisor som är auktoriserad eller godkänd revisor eller utsett en viss revisor enligt 8 kap. 17 § andra stycket,
5. prövat en ansökan enligt 9 kap. 2 eller 3 § om att utse en särskild granskare,
6. prövat ett tillståndsärende enligt 7 kap. 8, 30 eller 38 §, 8 kap. 11, 14 eller 22 §, 15 kap. 1 § 2 eller 16 kap. 18 §,
7. förklarat enligt 16 kap. 26 § att en fusion har fallit,
8. vägrat att utfärda ett intyg enligt 16 kap. 42 §,
8 a. beslutat om betalningsskyldighet enligt 16 kap. 20 § andra stycket,
9. tagit bort en förening ur föreningsregistret enligt 18 kap. 8 §, 10. skrivit av en anmälan om registrering enligt 19 kap. 3 § eller vägrat registrering av något annat än ett företagsnamn,
11. avregistrerat någon enligt 19 kap. 9 §, eller 12. förelagt eller dömt ut vite enligt 22 kap. 3 §. Ett överklagande ska ha kommit in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
3 Senaste lydelse 2018:1692.
597
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
dels att 10 kap. 25 a § och 12 kap. 18 § ska upphöra att gälla,
dels att nuvarande 10 kap. 25 b § ska betecknas 10 kap. 25 a §,
dels att 10 kap. 1, 19, 20, 22, 25, 25 a och 26 §§, 11 kap. 1 §, 12 kap. 1, 13, 14 och 16 §§ och den nya 10 kap. 25 a ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas tolv nya paragrafer, 10 kap. 30 a–30 l §§ av följande lydelse, och närmast före 10 kap. 26 §, 30 a och 30 g §§ nya rubriker av följande lydelse,
dels att det närmast före 10 kap. 26 § ska införas en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 kap.
1 §1
För bankaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.
I fråga om bankaktiebolag ska det som föreskrivs om Bolagsverket i följande bestämmelser i stället gälla Finansinspektionen:
1. 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen, och
1. 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen,
2. 23 kap. 21 a §aktiebolagslagen.
2. 23 kap. 21 a och 45 a § aktiebolagslagen,
3. 24 kap. 22 a och 45 § aktiebolagslagen , och
4. 24 a kap.21 och 22 §§aktiebolagslagen.
19 §2
Vid fusion med ett bankaktiebolag tillämpas inte 23 kap.19–21, 22–24 och 45 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas 20– 22 §§ detta kapitel. I 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av helägt dotterbolag.
Vid fusion med ett bankaktiebolag tillämpas inte 23 kap. 19–21, 22–24 och 45 §§, 45 a § första stycket samt 45 b och 45 c §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas 20– 22 §§ detta kapitel. I 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av helägt dotterbolag.
1 Senaste lydelse 2014:557. 2 Senaste lydelse 2009:711.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
598
20 §3
När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag, ska såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av bolagsordningen enligt 3 kap. 3 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sitt hemvist i Sverige.
Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), senast två år efter det att fusionsplanen kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
22 §4
En ansökan enligt 20 § ska avslås om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,
4. bolagens borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 21 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller
5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
I 23 kap. 45 a § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) finns ytterligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen
3 Senaste lydelse 2013:455. 4 Senaste lydelse 2009:711.
599
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.
25 §5
Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap.32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller vad som sägs i denna paragraf.
Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen, senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Frågor om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen.
I fråga om ett sådant ärende gäller bestämmelserna i 21 och 22 §§ i tillämpliga delar. Vad som sägs om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och vad som sägs om övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt andra stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt andra stycket och om beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.
25 a §
I stället för föreskrifterna i 23 kap. 52 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande. Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 52 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 20–22 §§.
I stället för föreskrifterna i 23 kap. 56 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande. Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 56 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 20–22 §§.
Inhemsk delning 26 §6
När ett bankaktiebolag deltar i en delning tillämpas 27–30 §§.
När ett bankaktiebolag deltar i en inhemsk delning tillämpas 27– 30 §§.
Ett bankaktiebolag får inte genom delning överlåta verksamhet
Ett bankaktiebolag får inte genom inhemsk delning överlåta
5 Senaste lydelse 2013:455. 6 Senaste lydelse 2005:932.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
600
som bara får drivas efter tillstånd eller registrering till ett bolag som inte har tillstånd eller inte har registrerats.
verksamhet som bara får drivas efter tillstånd eller registrering till ett bolag som inte har tillstånd eller inte har registrerats.
Gränsöverskridande delning
30 a §
När ett bankaktiebolag genomför en gränsöverskridande delning tillämpas inte 24 kap. 21–26 och 44 §§ samt 45 § första stycket, 46 och 47 §§ aktiebolagslagen (2005:551) . I stället tillämpas 30 b–30 d §§ detta kapitel.
30 b §
När delningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det ansöka om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i bolaget och, om delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , senast två år efter det att delningsplanen kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen .
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
30 c §
Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska prövas att bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
601
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
30 d §
En ansökan enligt 30 b § ska avslås om
1. delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:759) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
4. vid partiell delning eller delning genom separation, revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen inte utvisar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet.
5. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 30 c § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller
6. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
I 24 kap. 45 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) finns ytterligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
602
förklaras vilande under högst sex månader.
30 e §
Om ett övertagande bolag som ska ha sitt hemvist i Sverige ska bedriva bank- eller finansieringsrörelse enligt denna lag, gäller utöver vad som föreskrivs i 24 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera det övertagande bolaget endast om Finansinspektionen genom beslut som fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
30 f §
I stället för föreskrifterna i 24 kap. 58 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande. Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 kap. 58 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa delningsplanen enligt 30 b–30 d §§.
Ombildning
30 g §
När ett bankaktiebolag genomför en gränsöverskridande ombildning gäller inte 24 a kap. 19 , 20 och 23 – 25 §§ aktiebolagslagen (2005:551) . I stället gäller 30 h–30 j §§ i detta kapitel.
30 h §
När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det ansöka om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget och, om ombildningsplanen har registrerats enligt 24 a kap. 13 § första stycket
603
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
aktiebolagslagen (2005:551) , senast två år efter det att ombildningsplanen kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen .
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
30 i §
Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan ska prövas att bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
30 j §
En ansökan enligt 30 h § ska avslås om
1. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 30 i § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att ombildningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller
2. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
I 24 a kap. 22 § aktiebolagslagen (2005:551) finns ytterligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.
30 k §
Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett svenskt aktiebolag som ska bedriva bank- eller finansieringsrörelse enligt denna lag gäller, utöver det som föreskrivs i 24 a kap. 29 § aktiebolagslagen (2005:551) , att Bolagsverket får registrera bolaget endast om Finansinspektionen
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
604
genom beslut som fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
30 l §
I stället för föreskrifterna i 24 a kap. 33 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande. Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket och 24 a kap. 33 § första stycket aktiebolagslagen gäller att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa ombildningsplanen enligt 30 h–30 j §§.
11 kap.
1 §7
Det som enligt 10 kap. gäller för bankaktiebolag ska även gälla för kreditmarknadsbolag utom bestämmelserna om fusion i 18 §, om likvidation i 31–34 §§ och om företagsnamn i 35 och 36 §§.
Bestämmelserna om fusion i 10 kap. 19–25 b §§ gäller bara vid fusion mellan ett kreditmarknadsbolag och ett annat bolag och bara om en bank inte är övertagande bolag. Ärenden som avser tillstånd enligt 20, 25 eller 40 § prövas av Finansinspektionen.
Bestämmelserna om fusion i 10 kap. 19–25 b §§ gäller bara vid fusion mellan ett kreditmarknadsbolag och ett annat bolag och bara om en bank inte är övertagande bolag. Ärenden som avser tillstånd enligt 20, 25, 30 b, 30 h eller 40 § prövas av Finansinspektionen.
12 kap.
1 §8
För kreditmarknadsföreningar gäller föreskrifterna för ekonomiska föreningar i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.
Det som föreskrivs om Bolagsverket i 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar ska, i fråga om kreditmarknadsföreningar, i stället gälla Finansinspektionen.
Det som föreskrivs om Bolagsverket i 16 kap. 20 och 41 a §§ lagen om ekonomiska föreningar ska, i fråga om kreditmarknadsföreningar, i stället gälla Finansinspektionen.
7 Senaste lydelse 2018:1680. 8 Senaste lydelse 2018:725.
605
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
13 §9
Vid fusion med en kreditmarknadsförening tillämpas inte 16 kap.17–19, 21–23 och 41 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället tillämpas 14–16 §§ i detta kapitel. När fusionen avser en kreditmarknadsförening och ett helägt dotteraktiebolag gäller 14– 16 §§ i tillämpliga delar. Det som föreskrivs där om överlåtande förening ska i stället avse dotteraktiebolaget.
Vid fusion med en kreditmarknadsförening tillämpas inte 16 kap. 17–19, 21–23 och 41 §§, 41 a § första stycket samt 41 b och 41 c §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället tillämpas 14– 16 §§ i detta kapitel. När fusionen avser en kreditmarknadsförening och ett helägt dotteraktiebolag gäller 14–16 §§ i tillämpliga delar. Det som föreskrivs där om överlåtande förening ska i stället avse dotteraktiebolaget.
14 §10
När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar, ska såväl den eller de överlåtande föreningarna som den övertagande föreningen ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
Vid fusion genom kombination ska föreningarna dessutom ansöka om tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av stadgarna enligt 3 kap. 3 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige.
En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar och senast två år efter det att registreringen av planen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
16 §11
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 14 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
9 Senaste lydelse 2018:725. 10 Senaste lydelse 2018:725. 11 Senaste lydelse 2009:711.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
606
3. föreningarnas borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 15 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
I 16 kap. 41 a § andra stycket lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns ytterligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Finansinspektionen besluta att tillståndsfrågan ska vila under högst sex månader.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
607
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)
Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (2010:2043)
dels att 11 kap. 38 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före nuvarande 11 kap. 38 § ska utgå,
dels att nuvarande 11 kap. 39 § ska betecknas 11 kap. 38 §, nuvarande 11 kap. 40 § ska betecknas 11 kap. 39 § och nuvarande 11 kap. 41–44 §§ ska betecknas 11 kap. 40–43 §§,
dels att 11 kap. 1, 32, 33, 35 och 37 §§, 12 kap. 81, 82, 84 och 86 §§ och 13 kap. 32, 33 och 35 §§ samt de nya 11 kap. 38, 39 och 44 §§ ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 11 kap. 39 § ska sättas närmast före den nya 11 kap. 38 §, rubriken närmast före 11 kap. 40 § ska sättas närmast före den nya 11 kap. 39 §, rubriken närmast före 11 kap. 41 § ska sättas närmast före den nya 11 kap. 40 §, rubriken närmast före 11 kap. 42 § ska sättas närmast före den nya 11 kap. 41 §, rubriken närmast före 11 kap. 43 § ska sättas närmast före den nya 11 kap. 42 § och rubriken närmast före 11 kap. 44 § ska sättas närmast före den nya 11 kap. 43 §, och
dels att det ska införas elva nya paragrafer, 11 kap. 44 a–44 k §§, och närmast före 11 kap. 44 f § och den nya 11 kap. 39 § nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
1 §1
För försäkringsaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.
I fråga om försäkringsaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande bestämmelser i stället gälla Finansinspektionen:
1. 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen, och
1. 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen,
2. 23 kap. 21 a och 45 a §§aktiebolagslagen
3. 24 kap. 22 a och 45 §§ aktiebolagslagen , och
4. 24 a kap. 21 och 22 §§ aktiebolagslagen .
Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning gäller inte för försäkringsaktiebolag.
1 Senaste lydelse 2014:552.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
608
32 §
Vid fusion med ett försäkringsaktiebolag gäller inte 23 kap.19–21, 22–24 och 45 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller 33– 35 §§ detta kapitel. I 37 § finns särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av helägt dotterbolag.
Vid fusion med ett försäkringsaktiebolag gäller inte 23 kap. 19–21, 22–24 och 45 §§, 45 a § första stycket samt 45 b och 45 c §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller 33–35 §§ detta kapitel. I 37 § finns särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av helägt dotterbolag.
33 §2
När fusionsplanen gäller i samtliga bolag, ska såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), senast två år efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
35 §
En ansökan enligt 33 § ska avslås om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,
4. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande bola-
2 Senaste lydelse 2013:456.
609
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
gens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen, eller
5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
I 23 kap. 45 a § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) finns ytterligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.
37 §3
Vid absorption av ett helägt dotterbolag gäller inte 23 kap.32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller följande.
Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen, senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.
I fråga om ett ärende enligt första stycket gäller 34 och 35 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt andra stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och som fått laga kraft. Bolagsverket ska efter en underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt andra stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.
38 §
I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 52 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande för ett försäkringsaktiebolag.
I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 56 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande för ett försäkringsaktiebolag.
Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 52 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har
Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 56 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har fått
3 Senaste lydelse 2020:400.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
610
vunnit laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen.
laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Inhemsk delning 39 §4
Ett försäkringsaktiebolag får inte genom delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd till ett bolag som inte har ett sådant tillstånd.
När ett försäkringsaktiebolag genomför en inhemsk delning tillämpas 40–43 §§.
Ett försäkringsaktiebolag får inte genom inhemsk delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd till ett bolag som inte har ett sådant tillstånd.
Gränsöverskridande delning
44 §
I stället för 24 kap. 26 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att allmän domstol ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen om
1. det inte av Finansinspektionens yttrande framgår att
a) försäkringsaktiebolagets försäkringstagare och andra borgenärer har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 42 § 1, eller
b) de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen kan anses förenlig med försäkringstagares och andra fordringsägares intressen, och
2. det inte visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för sina fordringar.
När ett försäkringsaktiebolag genomför en gränsöverskridande delning tillämpas inte 24 kap. 21– 26 och 44 §§ samt 45 § första stycket, 46 och 47 §§ aktiebolagslagen (2005:551) . I stället tillämpas 44 a–44 e §§ detta kapitel.
Att någon av försäkringsaktiebolagets borgenärer motsätter sig ansökan innebär inte att ansökan ska avslås, om Finansinspektionens yttrande ger grund för att tillstånd ska ges.
Om domstolen anser det nödvändigt får den begära att Finansinspektionen kompletterar sitt yttrande.
4 Senaste lydelse 2013:456.
611
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
44 a §
När delningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det ansöka om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i bolaget och, om delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , senast två år efter det att delningsplanen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen .
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
44 b §
Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska prövas att bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
44 c §
En ansökan enligt 44 a § ska avslås om
1. delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:759) eller rådets förordning (EG) nr139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
612
3. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
4. vid partiell delning eller delning genom separation, revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen inte utvisar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet.
5. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 44 b § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller
6. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
I 24 kap. 45 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) finns ytterligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.
44 d §
Om ett övertagande bolag som ska ha sitt hemvist i Sverige ska bedriva försäkringsrörelse enligt denna lag får Bolagsverket, utöver det som föreskrivs i 24 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551) , registrera det övertagande bolaget endast om Finansinspektionen genom beslut som fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
613
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
44 e §
I stället för föreskrifterna i 24 kap. 58 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande. Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 kap. 58 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa delningsplanen enligt 44 a–44 c §§.
Ombildning
44 f §
När ett försäkringsaktiebolag genomför en gränsöverskridande ombildning gäller inte 24 a kap. 19 , 20 och 23 – 25 §§ aktiebolagslagen (2005:551) . I stället gäller 44 g–44 j §§ i detta kapitel.
44 g §
När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det ansöka om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget och, om ombildningsplanen har registrerats enligt 24 a kap. 13 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , senast två år efter det att ombildningsplanen kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen .
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
44 h §
Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan ska prövas att
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
614
bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
44 i §
En ansökan enligt 44 g § ska avslås om
1. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 44 h § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att ombildningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller
2. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
I 24 a kap. 22 § aktiebolagslagen (2005:551) finns ytterligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.
44 j §
Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett svenskt aktiebolag som ska bedriva försäkringsrörelse enligt denna lag gäller, utöver det som föreskrivs i 24 a kap. 29 § aktiebolagslagen (2005:551) , att Bolagsverket får registrera bolaget endast om Finansinspektionen genom beslut som fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
44 k §
I stället för föreskrifterna i 24 a kap. 33 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande. Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 a kap. 33 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa
615
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
ombildningsplanen enligt 44 g– 44 i §§.
12 kap.
81 §5
Vid fusion med ett ömsesidigt försäkringsbolag gäller 16 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de undantag och tillägg som följer av andra stycket.
I stället för 16 kap. 17–19, 21–23 och 41 §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas 82–84 och 86 §§ i detta kapitel. I 85 § i detta kapitel finns regler om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. I 86 § i detta kapitel finns regler om tillämpning av 16 kap. 28 och 29 §§ samma lag.
I stället för 16 kap. 17–19, 21–23 och 41 §§, 41 a § första stycket samt 41 b och 41 c §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas 82–84 och 86 §§ i detta kapitel. I 85 § i detta kapitel finns regler om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. I 86 § i detta kapitel finns regler om tillämpning av 16 kap. 28 och 29 §§ samma lag.
När 16 kap. 20 lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt försäkringsbolag ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
När 16 kap. 20 och 41 a §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt försäkringsbolag ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
82 §6
När fusionsplanen gäller i samtliga försäkringsbolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
Vid fusion genom kombination ska försäkringsbolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats
5 Senaste lydelse 2020:400. 6 Senaste lydelse 2013:456.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
616
meddelats med anledning av sådana ansökningar och fått laga kraft.
med anledning av sådana ansökningar.
84 §
En ansökan enligt 82 § ska avslås om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 83 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas eller andra borgenärers intressen, eller
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
I 16 kap. 41 a § andra stycket lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns ytterligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
86 §7
Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap.28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 80 § i detta kapitel.
Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska lämnas in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.
I fråga om ett sådant ärende gäller 83 och 84 §§ i tillämpliga delar. Det som sägs om överlåtande bolag ska då avse dotterbolag och det som sägs om övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt andra stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och fått laga kraft. Bolagsverket ska efter en
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt andra stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en underrättelse om ett sådant beslut
7 Senaste lydelse 2020:400.
617
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar.
registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar.
13 kap.
32 §8
Vid fusion med en försäkringsförening gäller inte 16 kap.17–19, 21–23 och 41 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället gäller 33–35 §§ i detta kapitel. I 36 § i detta kapitel finns särskilda bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. När fusionen avser en försäkringsförening och ett helägt dotterbolag, gäller 33–35 §§ i tillämpliga delar. Det som sägs där om överlåtande förening ska i stället avse dotterbolaget.
Vid fusion med en försäkringsförening gäller inte 16 kap. 17–19, 21–23 och 41 §§, 41 a § första stycket samt 41 b och 41 c §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället gäller 33–35 §§ i detta kapitel. I 36 § i detta kapitel finns särskilda bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. När fusionen avser en försäkringsförening och ett helägt dotterbolag, gäller 33–35 §§ i tillämpliga delar. Det som sägs där om överlåtande förening ska i stället avse dotterbolaget.
När 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
När 16 kap. 20 och 41 a §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
33 §9
När fusionsplanen gäller i samtliga föreningar, ska såväl den eller de överlåtande försäkringsföreningarna som den övertagande försäkringsföreningen ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
Vid fusion genom kombination ska försäkringsföreningarna dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av stadgarna enligt 2 kap. 8 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige.
Ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar och, om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar
8 Senaste lydelse 2020:400. 9 Senaste lydelse 2018:731.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
618
om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
35 §
En ansökan enligt 33 § ska avslås om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen, eller
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
I 16 kap. 41 a § andra stycket lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns ytterligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Finansinspektionen förklara att ärendet ska vila under en viss tid som inte får överstiga sex månader.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
619
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
Förslag till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag
Härigenom föreskrivs att 10 kap.1, 2, 10, 11, 13, 15, 40, 41, 43, 45, 61, 62 och 64 §§ lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 kap.
1 §
För tjänstepensionsaktiebolag gäller föreskrifter för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller av sådana bestämmelser i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som det hänvisas till i denna lag. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag eller i försäkringsrörelselagen som gäller i stället för eller utöver aktiebolagslagen.
Vid tillämpningen av 8 kap. 9 och 30 §§ och 37 § andra stycket och 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen ska det som sägs om Bolagsverket avse Finansinspektionen.
Vid tillämpningen av
1. 8 kap. 9 och 30 §§ och 37 § andra stycket aktiebolagslagen,
2. 23 kap. 21 a § och 45 a §§aktiebolagslagen,
3. 24 kap. 22 a och 45 §§ aktiebolagslagen , och
4. 24 a kap. 21 och 22 §§ aktiebolagslagen ,
ska det som sägs om Bolagsverket avse Finansinspektionen.
2 §1
Följande bestämmelser i 11 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska tillämpas på tjänstepensionsaktiebolag:
– 4–6 §§ om bolagsstämma, – 7, 7 a och 8–11 §§ om bolagets ledning, – 12 och 13 §§ om revision, – 14 och 15 §§ om vissa penninglån och emissioner i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst,
– 16–19 §§ om värdeöverföringar från och överskottshantering i livförsäkringsaktiebolag,
– 20 och 21 §§ om ombildning till livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst,
– 22–29 §§ om minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden och reservfonden,
– 30 § om lån m.m. till närstående, – 38 § och 39 §§ om särskilt bokslut och ogiltighet vid fusion,
– 38 § om ogiltighet vid fusion,
1 Senaste lydelse 2020:994.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
620
– 40–44 §§ om delning, – 39–43 §§ om inhemsk delning,
– 44–44 e §§ om gränsöverskridande delning
– 44 f–44 k §§ om gränsöverskridande ombildning
– 46 och 47 §§ om likvidation, och – 51 § om skadestånd. Vid tillämpning av bestämmelserna ska det som sägs om försäkringsaktiebolag och livförsäkringsaktiebolag avse tjänstepensionsaktiebolag.
10 §
Vid fusion med ett tjänstepensionsaktiebolag tillämpas 11–13 och 15 §§ i detta kapitel i stället för 23 kap.19–21, 22–24, 32, 33 och 45 §§aktiebolagslagen (2005:551).
Vid fusion med ett tjänstepensionsaktiebolag tillämpas 11–13 och 15 §§ i detta kapitel i stället för 23 kap. 19–21, 22–24, 32, 33 och 45 §§, 45 a § första stycket samt 45 b och 45 c §§aktiebolagslagen (2005:551).
11 §
Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl överlåtande som övertagande bolag. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha hemvist i Sverige.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
13 §
En ansökan enligt 11 § första stycket ska avslås, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,
621
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 12 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen, eller
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
I 23 kap. 45 a § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) finns ytterligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.
Vid fusion genom kombination ska en ansökan också avslås om revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
15 §2
Vid absorption av ett helägt dotterbolag ska ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen göras av moderbolaget. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos moderbolaget. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om en ansökan. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av ansökningen och fått laga kraft.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av ansökningen.
Vid behandlingen av en ansökan tillämpas 12 och 13 §§.
40 §3
Vid fusion med ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag tillämpas 16 kap.1–16, 20, 24–40 och 42– 51 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de ändringar och tillägg som föreskrivs i 41–45 §§ i detta kapitel.
Vid fusion med ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag tillämpas 16 kap. 1–16, 20, 24–40, 41 a § andra stycket och 42–51 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de ändringar och tillägg som föreskrivs i 41–45 §§ i detta kapitel.
När 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag
När 16 kap. 20 och 41 a §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt tjänstepen-
2 Senaste lydelse 2020:402. 3 Senaste lydelse 2020:402.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
622
ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
sionsbolag ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
41 §4
Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl överlåtande som övertagande bolag. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha hemvist i Sverige.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och fått laga kraft.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
43 §
En ansökan enligt 41 § första stycket ska avslås, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 42 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen, eller
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
I 16 kap. 41 a § andra stycket lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns ytterligare bestämmelser om när ansökan ska avslås.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
4 Senaste lydelse 2020:402.
623
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
45 §5
Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap.28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 39 § i detta kapitel. Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska göras av moderbolaget och ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos det bolaget. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om en ansökan. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av ansökan och som fått laga kraft. Bolagsverket ska registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar. Det som sägs där om föreningsregistret ska i stället avse försäkringsregistret.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av ansökan. Bolagsverket ska registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar. Det som sägs där om föreningsregistret ska i stället avse försäkringsregistret.
Vid behandlingen av en ansökan tillämpas 42 och 43 §§.
61 §6
Vid fusion med en tjänstepensionsförening tillämpas 62–64 §§ i detta kapitel i stället för 16 kap.17–19, 21–23 och 41 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar finns i 13 kap.
36 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). När fusionen avser en tjänstepensionsförening och ett helägt dotterbolag ska det som sägs i 62–64 §§ om överlåtande förening avse dotterbolaget.
Vid fusion med en tjänstepensionsförening tillämpas 62–64 §§ i detta kapitel i stället för 16 kap. 17–19, 21–23 och 41 §§, 41 a § första stycket samt 41 b och 41 c §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar finns i 13 kap. 36 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). När fusionen avser en tjänstepensionsförening och ett helägt dotterbolag ska det som sägs i 62–64 §§ om överlåtande förening avse dotterbolaget.
När 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
När 16 kap. 20 och 41 a §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
5 Senaste lydelse 2020:402. 6 Senaste lydelse 2020:402.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
624
62 §
Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl överlåtande som övertagande tjänstepensionsförening. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen blivit gällande i samtliga föreningar. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Vid fusion genom kombination ska föreningarna också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av stadgarna enligt 2 kap. 9 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha hemvist i Sverige.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
64 §
En ansökan enligt 62 § första stycket ska avslås, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 63 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen, eller
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
I 16 kap. 41 § andra stycket lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns ytterligare bestämmelser om när en ansökan ska avslås.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
625
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
Förslag till lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner
dels att rubriken till lagen ska ha följande lydelse,
dels att 1–8, 10, 27 och 32 §§ ska ha följande lydelse, och
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 29 a, 31 a och 44 a §§, och närmast före 44 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Lag om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner
Lag om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner
m.m.
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
Denna lag innehåller bestämmelser om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar.
Arbetstagarnas medverkan kan fastställas enligt överenskommelse mellan de deltagande företagen och en för arbetstagarna enligt denna lag utsedd förhandlingsdelegation eller, om någon överenskommelse inte träffats, enligt bestämmelserna i 30–40 §§.
2 §
Denna lag gäller i företag som deltar i eller etableras genom
1. en gränsöverskridande fusion, om arbetstagarna i något av de deltagande företagen omfattas av bestämmelser om medverkan, eller
Denna lag gäller i företag som deltar i eller etableras genom
1. en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning om
– arbetstagarna i något av de deltagande företagen omfattas av bestämmelser om medverkan, eller
– det genomsnittliga antalet arbetstagare i något av de företag som deltar i det gränsöverskridande förfarandet under de sex månaderna närmast före offentliggörandet av planen för förfarandet uppgår till minst fyra femtedelar av det antal anställda som i respektive företags hemviststat utlöser rätt till medverkan, eller
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
626
2. en inhemsk fusion som sker inom tre år från det att en gränsöverskridande fusion registrerats, om företag enligt 1 ingår i det övertagande företaget och arbetstagarnas medverkan sedan tidigare regleras enligt denna lag.
2. en inhemsk fusion eller delning som sker inom fyra år från det att en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning registrerats, om företag enligt 1 ingår i det övertagande företaget och arbetstagarnas medverkan sedan tidigare regleras enligt denna lag.
Lagen gäller dock inte om fusionen resulterar i att ett europabolag eller ett europakooperativ bildas.
Lagen gäller dock inte om fusionen eller ombildningen resulterar i att ett europabolag eller ett europakooperativ bildas.
Om förhandlingsdelegationen fattar ett beslut enligt 22 § första stycket eller avstår från att fatta beslut enligt 30 § 2 b gäller därefter inte lagen i det övertagande företaget.
3 §
Bestämmelserna i 5–9 och 19 §§ om förhandlingsdelegationen, i 20– 29 §§ om förhandlingsförfarandet, i 30–34 och 36–40 §§ om vad som gäller om avtal inte träffas samt i 41 § om kostnader gäller när det övertagande företaget ska ha eller har sitt säte i Sverige.
Bestämmelserna i 5–9 och 19 §§ om förhandlingsdelegationen, i 20– 29 §§ om förhandlingsförfarandet, i 30–34 och 36–40 §§ om vad som gäller om avtal inte träffas samt i 41 § om kostnader gäller när det övertagande eller ombildade företaget ska ha eller har sitt säte i Sverige.
Bestämmelserna i 10–18 och 35 §§ om fördelning av platser och om hur ledamöter för arbetstagare i Sverige utses gäller oavsett var det övertagande företaget ska ha eller har sitt säte.
Bestämmelserna i 10–18 och 35 §§ om fördelning av platser och om hur ledamöter för arbetstagare i Sverige utses gäller oavsett var det övertagande eller ombildade företaget ska ha eller har sitt säte.
4 §1
I denna lag avses med
– delning: en sådan uppdelning av ett aktiebolag som avses i 24 kap. aktiebolagslagen (2005:551) ,
– fusion: en sammanslagning av två eller flera företag som innebär att ett företag övertar ett eller flera andra företags tillgångar och skulder och att det eller de sistnämnda företagen upplöses utan likvidation,
– företag: ett sådant företag som avses i artikel 119.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i den ursprungliga lydelsen,
– gränsöverskridande delning: en delning genom vilket ett företag delas upp på två eller flera företag
1 Senaste lydelse 2018:1474.
627
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
med hemvist i olika stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
– gränsöverskridande fusion: en fusion mellan företag i olika stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
– gränsöverskridande ombildning: en sådan ombildning som avses i 24 a kap. aktiebolagslagen ,
– EES-stater: staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet,
– övertagande företag: det företag som blir resultatet av en fusion, – deltagande företag: de företag som direkt deltar i en fusion, – dotterföretag: ett företag som ett annat företag utövar ett bestämmande inflytande över i enlighet med 13–16 §§ lagen (2011:427) om europeiska företagsråd,
– berörda dotterföretag eller berörda filialer: dotterföretag eller filialer till ett deltagande företag som föreslås bli dotterföretag eller filialer till ett övertagande företag, och
– medverkan: det arbetstagarinflytande som utövas genom rätten att
a) välja eller på annat sätt utse några av ledamöterna i ett företags styrelse, annat förvaltningsorgan eller tillsynsorgan, eller
b) föreslå eller avvisa några eller alla ledamöter i ett företags styrelse, annat förvaltningsorgan eller tillsynsorgan.
5 §
De deltagande företagen ska så snart som möjligt, sedan fusionsplanen offentliggjorts, vidta nödvändiga åtgärder för att en förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska kunna inrättas.
De deltagande företagen ska så snart som möjligt, sedan fusionsplanen, delningsplanen eller ombildningsplanen har offentliggjorts, vidta nödvändiga åtgärder för att en förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska kunna inrättas.
De deltagande företagen ska lämna uppgift om namnen på de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna samt uppgift om antalet anställda i dessa. De ska även lämna uppgift om namnen på övriga dotterföretag och filialer i EES-staterna. Informationen ska lämnas till arbetstagarnas representanter i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna.
Om företagen avser att utan föregående förhandlingar tillämpa bestämmelserna i 32–40 §§ ska den information som avses i andra stycket även innehålla en upplysning om denna avsikt.
6 §
En förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska inrättas i enlighet med bestämmelserna i 7–19 §§. Ledamöter till förhandlingsdelegationen ska väljas eller utses inom tio veckor från det att de deltagande företagen fullgjort sina skyldigheter enligt 5 §.
Förhandlingsdelegationen företräder arbetstagarna i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen
Förhandlingsdelegationen företräder arbetstagarna i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
628
och berörda filialerna i förhandlingar med de deltagande företagen om ett avtal om medverkan i det övertagande företaget. Förhandlingsdelegationen kan också ha de uppgifter som framgår av 33– 37 §§.
och berörda filialerna i förhandlingar med de deltagande företagen om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget. Förhandlingsdelegationen kan också ha de uppgifter som framgår av 33–37 §§.
7 §
Arbetstagarna i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna i varje EES– stat ska tilldelas en ordinarie plats i förhandlingsdelegationen för varje hel eller påbörjad tiondel som de tillsammans utgör av samtliga arbetstagare i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna i samtliga EESstater.
Vid en gränsöverskridande fusion ska arbetstagarna i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna i varje EES–stat tilldelas en ordinarie plats i förhandlingsdelegationen för varje hel eller påbörjad tiondel som de tillsammans utgör av samtliga arbetstagare i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna i samtliga EES-stater.
8 §
Arbetstagarna i de olika EESstaterna ska tilldelas extraplatser i förhandlingsdelegationen, om det behövs för att minst en representant ska kunna utses för arbetstagarna i varje deltagande företag som föreslås upphöra i och med fusionen.
Vid en gränsöverskridande fusion ska arbetstagarna i de olika
EES-staterna tilldelas extraplatser i förhandlingsdelegationen, om det behövs för att minst en representant ska kunna utses för arbetstagarna i varje deltagande företag som föreslås upphöra i och med fusionen.
De extraplatser som tilldelas arbetstagarna enligt första stycket får dock inte överstiga 20 procent av de platser som sammanlagt tilldelats arbetstagarna enligt 7 §. Om hela behovet av extraplatser med hänsyn till detta inte kan täckas, ska de tillgängliga platserna tilldelas arbetstagarna i deltagande företag i olika EES-stater i fallande ordning efter antalet arbetstagare i de företag som föreslås upphöra i och med fusionen.
Tilldelningen av extraplatser får inte medföra att någon arbetstagare blir representerad av mer än en ledamot.
10 §
De ordinarie platser i förhandlingsdelegationen som tilldelats arbetstagare i Sverige, ska fördelas mellan arbetstagarna i de deltagande företagen i Sverige i fallande ordning efter antalet arbetstagare i företagen. Arbetstagarna i varje företag tilldelas högst en plats per företag.
Vid en gränsöverskridande fusion ska de ordinarie platser i förhandlingsdelegationen som tilldelats arbetstagare i Sverige fördelas mellan arbetstagarna i de deltagande företagen i Sverige i fallande ordning efter antalet arbetstagare i företagen. Arbetstagarna i varje företag tilldelas högst en plats per företag.
629
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
Om det efter fördelningen återstår ordinarie platser att fördela, fördelas dessa mellan arbetstagarna i berörda dotterföretag och berörda filialer i fallande ordning efter antalet arbetstagare i respektive dotterföretag eller filial.
Arbetstagarna i varje dotterföretag eller filial tilldelas högst en plats per företag respektive filial.
Om det därefter återstår ordinarie platser att fördela, fördelas dessa mellan arbetstagarna i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna med en plats vardera i fallande ordning efter antalet arbetstagare i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen eller berörda filialerna. Fördelningen upprepas till dess inga ordinarie platser återstår att fördela.
27 §
För ett beslut att avstå från att inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar enligt 22 § första stycket krävs samma majoritet som anges i 26 §.
För ett beslut att avstå från att inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar enligt 22 § första stycket krävs vid gränsöverskridande fusioner samma majoritet som anges i 26 §.
För ett beslut att avstå från att inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar enligt 22 § första stycket krävs vid gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar att minst två tredjedelar av ledamöterna röstar för detta.
29 a §
Vid en gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning ska det bolag som bildas i ett avtal om arbetstagarinflytande föreskriva åtminstone samma nivå av arbetstagarinflytande som den som finns i det överlåtande bolaget eller bolaget före ombildningen.
31 a §
Efter en gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning ska arbetstagarna ha rätt till medverkan i samma omfattning som före delningen eller ombildningen
32 §
Arbetstagarnas rätt att välja, utse, föreslå eller avvisa ett antal ledamöter i det övertagande företagets
Arbetstagarnas rätt att välja, utse, föreslå eller avvisa ett antal ledamöter i ett övertagande eller om-
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
630
styrelse ska motsvara den högsta andel som gällde i något organ i något av de deltagande företagen före registreringen.
bildat företags styrelse ska motsvara den högsta andel som gällde i något organ i något av de deltagande företagen före registreringen.
När bestämmelserna i 32–40 §§ ska tillämpas enligt 30 § 1 eller 2 har arbetstagarna rätt att välja eller på annat sätt utse en tredjedel av antalet ledamöter i styrelsen, om de enligt första stycket skulle ha rätt till en större andel ledamöter. Om en tredjedel inte utgör ett helt tal ska arbetstagarna ha rätt till det antal ledamöter som motsvarar närmast högre tal.
Missbruk av förfarandet
44 a §
Reglerna om gränsöverskridande delningar och gränsöverskridande ombildningar får inte tillämpas i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande.
Om väsentliga förändringar i ett bolag som har registrerats genom en gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning, dess dotterbolag eller filialer inträffar inom ett år från det att bolaget har registrerats och är sådana att arbetstagarna skulle ha fått ett mer omfattande inflytande om förändringarna gjorts före registreringen av bolaget, ska förändringarna anses gjorda i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande, om inte bolaget visar andra skäl för förändringarna.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
631
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att det i lagen ska införas en ny paragraf, 31 kap. 25 a §, och närmast före 31 kap. 25 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
31 kap.
Gränsöverskridande associationsrättsliga förfaranden
25 a §
Sekretess gäller för uppgift som har tagits in i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har avgett i ett gränsöverskridande förfarande enligt 23, 24 eller 24 a kap. aktiebolagslagen (2005:551) eller 16 kap. lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar, om
1. uppgiften inte är allmänt känd och avser affärs- eller driftförhållande i det eller de företag som yttrandet gäller,
2. företaget har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla uppgiften,
3. det kan antas att företaget lider skada om uppgiften röjs, och
4. företaget har begärt att uppgiften hemlighålls.
Sekretess enligt första stycket gäller inte för uppgifter som ingår i ett myndighets- eller domstolsbeslut.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
632
Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
23 §
Om en näringsverksamhet går över från en arbetsgivare till en annan och det då avtalas att ansvaret för en pensionsutfästelse ska flyttas över på efterträdaren, ska samtycke till överflyttningen inhämtas från innehavaren av pensionsfordran. Tillsynsmyndigheten får medge att samtycke inte behöver inhämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen. Något samtycke behövs inte vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619).
Om det i lag eller någon annan författning har meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande av en borgenärs rätt vid fusion, gäller dessa i stället för första stycket. En innehavare av en pensionsfordran behöver dock inte underrättas eller kallas enligt 23 kap.19, 22 och 32 §§ samt 24 kap.21 och 24 §§aktiebolagslagen (2005:551) eller enligt 16 kap.17 och 21 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten medger det. Detsamma gäller i ett ärende om vinstutdelning enligt 20 kap. 30 §, minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap. 23 § eller minskning av reservfonden enligt 20 kap. 35 § 3 aktiebolagslagen och i ett ärende om minskning av reservfonden enligt 15 kap. 1 § 2 lagen om ekonomiska föreningar.
Om det i lag eller någon annan författning har meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande av en borgenärs rätt vid fusion, gäller dessa i stället för första stycket. En innehavare av en pensionsfordran behöver dock inte underrättas eller kallas enligt 23 kap. 19, 22 och 32 §§, 24 kap. 21 och 24 §§ samt 24 a kap. 19 och 23 §§aktiebolagslagen (2005:551) eller enligt 16 kap.17 och 21 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten medger det. Detsamma gäller i ett ärende om vinstutdelning enligt 20 kap. 30 §, minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap. 23 § eller minskning av reservfonden enligt 20 kap. 35 § 3 aktiebolagslagen och i ett ärende om minskning av reservfonden enligt 15 kap. 1 § 2 lagen om ekonomiska föreningar.
Har ansvaret för en pensionsutfästelse överflyttats, anses utfästelsen ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträdaren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
633
Prop. 2021/22:286 Bilaga 4
Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 4 § lagen (2015:1016) om resolution ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 kap.
4 §
När resolutionsåtgärder vidtas ska aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden inte tillämpas i de delar som motsvarar
– artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,
– avdelning II, kapitel -I, II och
IV i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2121 vad gäller gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar,
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om fusioner av aktiebolag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU, och
– artiklarna 10, 19.1, 29.1–29.3, 31.2 första stycket, 33–36 och 40–42 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 5
634
Förteckning över remissinstanserna
Remissyttranden över betänkandet Bolags rörlighet över gränserna (SOU 2021:18) har lämnats av Arbetsdomstolen, Bokföringsnämnden, Bolagsverket, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Euroclear Sweden AB, FAR, Finansbolagens förening, Finansinspektionen, Företagarna, Förvaltningsrätten i Härnösand, Göteborgs tingsrätt, Journalistförbundet, Justitiekanslern, Kammarrätten i Sundsvall, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Kronofogdemyndigheten, LO, Lunds universitet (Juridiska fakultetsstyrelsen), Nämnden för styrelserepresentationsfrågor, Näringslivets Regelnämnd NNR, Polismyndigheten, PTK, Regelrådet, Revisorsinspektionen, Saco, Skatteverket, Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden), Svea hovrätt, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, TCO, Tidningsutgivarna (TU), Tullverket, Uppsala universitet (Juridiska fakultetsnämnden) och Åklagarmyndigheten.
Aktiemarknadsbolagens Förening, Arbetsmiljöverket, Fondbolagens förening, Institutionella ägares förening, Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Nasdaq Stockholm Aktiebolag, Nordic Growth Market NGM Aktiebolag, Riksdagens Ombudsmän (JO), Sparbankernas Riksförbund, Svensk Värdepappersmarknad, Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA), Svenska Tjänstepensionsförbundet och Sveriges handelskamrar har fått tillfälle att yttra sig, men har avstått från att göra det.
635
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (2005:551)1
dels att 23 kap. 21 a och 50 §§ och 31 kap. 5 a § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 23 kap. 50 § ska utgå,
dels att nuvarande 23 kap. 51–53 §§ ska betecknas 23 kap. 55–57 §§ och att nuvarande 24 kap. 30 och 31 §§ ska betecknas 24 kap. 61 och 62 §§,
dels att 1 kap. 9 §, 7 kap. 50 och 51 §§, 8 kap. 2 och 43 §§, 16 a kap. 4 §, 17 kap. 1 §, 23 kap. 15, 16, 20, 25, 36, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 45, 46–48, 49 och de nya 55–57 §§, 24 kap. 1, 2, 5, 8, 13, 17, 22, 23, 27, 28 och de nya 61 och 62 §§, 29 kap. 2 §, 31 kap. 2 §, rubrikerna till 23 och 24 kap. och rubrikerna närmast före 23 kap. 15, 16, 36, 47 och 48 §§ och 24 kap. 17 § ska ha följande lydelse,
dels att rubrikerna närmast före nuvarande 23 kap. 51 och 53 §§ ska sättas närmast före 23 kap. 55 respektive 57 § och rubrikerna närmast före nuvarande 24 kap. 30 och 31 §§ närmast före 24 kap. 61 respektive 62 §,
dels att det ska införas ett nytt kapitel, 24 a kap., 55 nya paragrafer, 7 kap. 48 a §, 23 kap. 15 a, 36 a–36 c, 39 a, 39 b, 40 a, 41 a, 42 a, 43 a, 45 a–45 e, 48 a och 50–54 §§, 24 kap. 17 a §, 30–60 §§ och 32 kap. 12 a §, och närmast före de nya 23 kap. 15 a, 36 a–36 c, 39, 41 a, 50 och 51 §§, närmast efter rubriken till 24 kap. och närmast före de nya 24 kap. 17 a, 30–33, 35, 38, 39, 40, 42, 44, 45, 50–52, 54–56 och 60 §§ och 32 kap. 12 a § nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1 kap.
9 §2
Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer: absorption 23 kap. 1 §
apportegendom 2 kap. 6 §
avstämningsbolag
10 §
avstämningsförbehåll
10 §
byte av redovisningsvaluta 3 kap. 8 §
delning 24 kap. 1 §
delningsvederlag 24 kap. 2 §
dotterföretag
11 §
emissionsbeslut 11 kap. 2 §
emissionsbevis 11 kap. 4 §
1 Senaste lydelse av 23 kap. 21 a § 2008:12 23 kap. 50 § 2010:1509 31 kap. 5 a § 2008:12. 2 Senaste lydelse 2016:60.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
636
fondaktie 11 kap. 4 §
fondaktierätt 11 kap. 4 §
fondaktierättsbevis 11 kap. 4 §
fondemission 12 kap. 1 §
fusion 23 kap. 1 §
fusionsvederlag 23 kap. 2 §
företrädesrätt 4 kap. 3 §
förköpsförbehåll 4 kap. 18 §
gränsöverskridande fusion 23 kap. 36 §
hembudsförbehåll 4 kap. 27 §
inlösenförbehåll 20 kap. 31 §
interimsbevis 6 kap. 9 §
kombination 23 kap. 1 §
koncern
11 §
konvertering 11 kap. 4 §
konvertibel 11 kap. 4 §
kvotvärde
6 §
lekmannarevisor 10 kap. 1 §
lösenbevis 22 kap. 13 §
maximikapital 3 kap. 1 §
minimikapital 3 kap. 1 §
moderbolag
11 §
omvandlingsförbehåll 4 kap. 6 §
sammanläggning av aktier 4 kap. 46 §
samtyckesförbehåll 4 kap. 8 §
stiftare 2 kap. 1 §
stiftelseurkund 2 kap. 5 §
särskild delgivningsmottagare 8 kap. 40 §
särskild firmatecknare 8 kap. 37 §
särskild granskare 10 kap. 21 §
teckningsoption 11 kap. 4 §
teckningsoptionsbevis 11 kap. 4 §
teckningsrätt 11 kap. 4 §
teckningsrättsbevis 11 kap. 4 §
tillämplig lag om årsredovisning 12 a §
uppdelning av aktier 4 kap. 46 §
värdepapperscentral
10 b §
årsstämma 7 kap. 10 §
överskjutande aktier 4 kap. 47 §
Föreslagen lydelse
1 kap.
9 §
Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer: absorption 23 kap. 1 §
apportegendom 2 kap. 6 §
avstämningsbolag
10 §
avstämningsförbehåll
10 §
byte av redovisningsvaluta 3 kap. 8 §
637
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
delning 24 kap. 1 §
delningsvederlag 24 kap. 2 §
dotterföretag
11 §
emissionsbeslut 11 kap. 2 §
emissionsbevis 11 kap. 4 §
fondaktie 11 kap. 4 §
fondaktierätt 11 kap. 4 §
fondaktierättsbevis 11 kap. 4 §
fondemission 12 kap. 1 §
fusion 23 kap. 1 §
fusionsvederlag 23 kap. 2 §
företrädesrätt 4 kap. 3 §
förköpsförbehåll 4 kap. 18 §
gränsöverskridande delning 24 kap. 30 §
gränsöverskridande fusion 23 kap. 36 §
gränsöverskridande ombildning 24 a kap. 1 § hembudsförbehåll 4 kap. 27 §
inlösenförbehåll 20 kap. 31 §
interimsbevis 6 kap. 9 §
kombination 23 kap. 1 §
koncern
11 §
konvertering 11 kap. 4 §
konvertibel 11 kap. 4 §
kvotvärde
6 §
lekmannarevisor 10 kap. 1 §
lösenbevis 22 kap. 13 §
maximikapital 3 kap. 1 §
minimikapital 3 kap. 1 §
moderbolag
11 §
omvandlingsförbehåll 4 kap. 6 §
sammanläggning av aktier 4 kap. 46 §
samtyckesförbehåll 4 kap. 8 §
stiftare 2 kap. 1 §
stiftelseurkund 2 kap. 5 §
särskild delgivningsmottagare 8 kap. 40 §
särskild firmatecknare 8 kap. 37 §
särskild granskare 10 kap. 21 §
teckningsoption 11 kap. 4 §
teckningsoptionsbevis 11 kap. 4 §
teckningsrätt 11 kap. 4 §
teckningsrättsbevis 11 kap. 4 §
tillämplig lag om årsredovisning 12 a §
uppdelning av aktier 4 kap. 46 §
värdepapperscentral
10 b §
årsstämma 7 kap. 10 §
överskjutande aktier 4 kap. 47 §
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
638
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
48 a §
Vid ett beslut av bolagsstämman att godkänna en fusions-, delnings- eller ombildningsplan som avser ett gränsöverskridande förfarande ska bolaget i protokollet eller i en bilaga till protokollet anteckna vilka aktieägare som har röstat mot förslaget att godkänna planen.
50 §
Om ett bolagsstämmobeslut inte har kommit till i behörig ordning eller på annat sätt strider mot denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen, får en aktieägare, styrelsen, en styrelseledamot eller den verkställande direktören föra talan mot bolaget vid allmän domstol om att beslutet skall upphävas eller ändras. Även den som styrelsen obehörigen har vägrat att föra in som aktieägare i aktieboken har rätt att föra en sådan talan.
Om ett beslut av bolagsstämman inte har kommit till i behörig ordning eller på något annat sätt strider mot denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen, får en aktieägare, styrelsen, en styrelseledamot eller den verkställande direktören föra talan mot bolaget vid allmän domstol om att beslutet ska upphävas eller ändras. Även den som styrelsen obehörigen har vägrat att föra in som aktieägare i aktieboken har rätt att föra en sådan talan.
I 23 kap. 54 §, 24 kap. 59 § och 24 a kap. 36 § finns det bestämmelser som begränsar rätten att föra talan i vissa fall.
51 §3
Talan enligt 50 § ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet.
Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
En talan enligt 50 § ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Talan får väckas senare än vad som anges i första stycket när
Talan får väckas senare än tre månader från dagen för beslutet, när
1. beslutet är sådant att det inte kan fattas ens med samtliga aktieägares samtycke,
2. samtycke till beslutet krävs av samtliga eller vissa aktieägare och något sådant samtycke inte har getts, eller
3. kallelse till bolagsstämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för bolaget i väsentliga delar inte har följts.
3 Senaste lydelse 2008:12.
639
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Bestämmelserna i andra stycket om tiden för att väcka talan gäller inte i de fall som avses i 23 kap. 52 § första och tredje styckena och 24 kap. 30 § första stycket.
Bestämmelserna i andra stycket om tiden för att väcka talan gäller inte i de fall som avses i 23 kap. 56 § första och tredje styckena, 24 kap. 61 § första och tredje styckena och 24 a kap. 36 §.
8 kap.
2 §4
Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Om inte annat följer av dessa lagar eller föreskrivs i denna lag, ska arbetstagarrepresentanter vid tilllämpningen av denna lag jämställas med styrelseledamöter.
Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar. Om inte något annat följer av dessa lagar eller föreskrivs i denna lag, ska arbetstagarrepresentanter vid tilllämpningen av denna lag jämställas med styrelseledamöter.
43 §5
Bolaget ska för registrering i aktiebolagsregistret anmäla
1. bolagets postadress,
2. vem som har utsetts till styrelseledamot, styrelsesuppleant, styrelsens ordförande, verkställande direktör, vice verkställande direktör och särskild delgivningsmottagare,
3. av vilka och hur bolagets firma tecknas. Anmälan ska innehålla uppgift om postadress för de personer som anges i första stycket 2 och 3. Om postadressen avviker från personernas hemvist, ska även hemvistet anges. Anmälan ska vidare innehålla uppgift om de angivna personernas personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, ska detta anges.
Anmälan ska innehålla uppgifter om postadress för de personer som anges i första stycket 2 och 3. Om postadressen avviker från personernas hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare innehålla en uppgift om de angivna personernas personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, ska detta anges.
4 Senaste lydelse 2008:14. 5 Senaste lydelse 2008:14.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
640
Även den som anmälan gäller har rätt att göra anmälan enligt första stycket. Den som har utsetts till en sådan befattning som avses i första stycket 2 har även rätt att anmäla företrädarens avgång.
16 a kap.
4 §6
Kapitlet gäller inte beslut om
1. arvode till styrelseledamöter enligt 8 kap. 23 a §,
2. ersättning till ledande befattningshavare enligt riktlinjer som avses i 8 kap. 51 §,
3. lån enligt 11 kap.,
4. emissioner enligt 12–15 kap. samt emissioner och överlåtelser enligt 16 kap.,
5. vinstutdelning enligt 18 kap.,
6. förvärv eller överlåtelse av egna aktier enligt 19 kap.,
7. minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap.,
8. lån enligt 21 kap.,
9. fusion enligt 23 kap., eller 10. delning enligt 24 kap.
9. fusion enligt 23 kap., 10. delning enligt 24 kap., eller 11. gränsöverskridande ombildning enligt 24 a kap.
Kapitlet gäller inte heller beslut med stöd av lagen (2015:1016) om resolution.
17 kap.
1 §7
Med värdeöverföring avses i denna lag
1. vinstutdelning,
2. förvärv av egna aktier, dock inte förvärv enligt 19 kap. 5 §,
3. minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna, och
4. någon annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget.
I 23–25 kap. finns särskilda bestämmelser om överföring av tillgångar i samband med fusion eller delning av aktiebolag och om utskiftning vid likvidation.
I 23–25 kap. finns det särskilda bestämmelser om överföring av tillgångar i samband med fusion, delning och gränsöverskridande ombildning av aktiebolag och om utskiftning vid likvidation.
6 Senaste lydelse 2020:613. 7 Senaste lydelse 2020:985.
641
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
23 kap. Fusion av aktiebolag 23 kap. Fusion
När fusionsplanen skall underställas bolagsstämman
Bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen
15 §8
Fusionsplanen ska underställas bolagsstämman i samtliga överlåtande bolag.
Fusionsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i samtliga överlåtande bolag.
Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det övertagande bolaget begär det, ska fusionsplanen även underställas bolagsstämman i det bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att uppgift om att fusionsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.
Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det övertagande bolaget begär det, ska fusionsplanen även läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i det bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att en uppgift om att fusionsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.
Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts. Om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, får stämman hållas tidigare, dock tidigast två veckor efter kungörelsen.
Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgiften om fusionsplanens registrering har kungjorts. Om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, får stämman hållas tidigare, dock tidigast två veckor efter kungörelsen.
Första–tredje styckena gäller inte vid fusion där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag och alla aktieägare i bolagen har undertecknat fusionsplanen.
Första–tredje styckena gäller inte vid en fusion där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag och alla aktieägare i bolagen har undertecknat fusionsplanen.
Ändringar i bolagsordningen
15 a §
Om fusionen innebär att det behövs ändringar i bolagsordningen ska dessa beslutas senast vid den bolagsstämma där fusionsplanen godkänns.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på stämman, ska ändringarna i bolagsordningen beslutas före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
8 Senaste lydelse 2008:12.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
642
Tillhandahållande av fusionsplanen m.m.
Tillhandahållande av fusionsplanen
16 §9
Om en fråga om godkännande av fusionsplan enligt 15 § ska underställas bolagsstämman, gäller följande.
Om en fråga om godkännande av en fusionsplan ska läggas fram på en bolagsstämma enligt 15 § ska styrelsen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna under minst en månad eller, om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, minst två veckor före den bolagsstämma där frågan ska behandlas.
Handlingarna ska hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Styrelsen ska hålla planen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna under minst en månad eller, om samtliga bolag som deltar i fusionen är privata aktiebolag, minst två veckor före den bolagsstämma där frågan ska behandlas. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Under förutsättning att handlingarna hålls tillgängliga på bolagets webbplats får styrelsen, trots andra stycket, välja mellan att hålla dem tillgängliga hos bolaget och att sända kopior av dem till aktieägarna.
Om det har inträffat väsentliga förändringar i något bolags tillgångar och skulder efter det att fusionsplanen upprättades, ska styrelsen lämna upplysningar om detta på bolagsstämman innan frågan om godkännande av fusionsplanen avgörs.
Om det inträffar väsentliga förändringar i något bolags tillgångar och skulder efter det att fusionsplanen upprättades men innan den läggs fram på bolagsstämman, ska styrelsen lämna upplysningar om detta på stämman innan frågan om godkännande av fusionsplanen avgörs.
I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel
I fråga om publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel
9 Senaste lydelse 2011:1046.
643
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 53 §.
på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gäller även 57 §.
20 §
Det övertagande bolaget eller, vid kombination, det äldsta av de överlåtande bolagen skall ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan skall göras hos Bolagsverket. Den skall ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 14 § första stycket, senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.
Det övertagande bolaget eller, vid kombination, det äldsta av de överlåtande bolagen ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 14 § första stycket, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Följande handlingar ska bifogas ansökan:
1. en kopia av fusionsplanen med de handlingar som är bifogade till den,
2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har underrättats enligt 19 § och, i de fall fusionsplanen enligt 14 § andra stycket inte behöver ges in för registrering, att samtliga aktieägare har undertecknat fusionsplanen, och
3. en kopia av protokollen från de bolagsstämmor som avses i 15 §.
Följande handlingar skall fogas till ansökan:
1. en kopia av fusionsplanen,
2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har underrättats enligt 19 § och, i sådana fall som avses i 14 § andra stycket, att samtliga aktieägare har undertecknat fusionsplanen, och
3. i förekommande fall, en kopia av protokollet från en bolagsstämma som avses i 15 §.
Om sökanden inte har bifogat de handlingar som anges i andra stycket, skall Bolagsverket förelägga denne att avhjälpa bristen. Om sö-
Om sökanden inte har bifogat handlingarna ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
644
kanden inte gör detta, skall ansökan avvisas.
bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.
Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.
25 §10
Styrelsen för det övertagande bolaget ska anmäla fusionen för registrering i aktiebolagsregistret. Styrelsen ska även för registrering anmäla, vid absorption, aktiekapitalets ökning och, vid kombination, vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och lekmannarevisorer i bolaget.
Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd till verkställighet av fusionsplanen eller, när tillstånd lämnas av allmän domstol, från det att domstolens beslut har vunnit laga kraft. Till anmälan ska fogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar har överlämnats till det övertagande bolaget.
Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd att verkställa fusionsplanen eller, när tillstånd lämnas av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft. Till anmälan ska det bifogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar har överlämnats till det övertagande bolaget.
Bestämmelserna i 48 § tredje stycket ska tillämpas, om
Bestämmelserna i 48 a § andra stycket ska tillämpas, om
1. något av de bolag som deltar i fusionen eller något annat företag som genom fusion har gått upp i något av dessa bolag tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion,
1. något av de bolag som deltar i fusionen eller något annat företag som genom fusion eller delning har gått upp i något av dessa bolag tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning,
2. den gränsöverskridande fusionen har registrerats inom tre år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
2. den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar.
10 Senaste lydelse 2010:834.
645
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Tillämpliga bestämmelser Vad en gränsöverskridande fusion innebär
36 §11
Ett svenskt aktiebolag får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande fusion). En juridisk person ska anses ha sådant hemvist, om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.
Ett svenskt aktiebolag får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande fusion). En juridisk person ska anses ha en sådan hemvist om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.
För en gränsöverskridande fusion gäller följande bestämmelser i detta kapitel:
1 § om vad en fusion innebär, 2 § om fusionsvederlag, 4 § om fusion när överlåtande bolag har gått i likvidation,
5 § om särskilda rättighetshavares ställning,
37 och 38 §§ om fusionsplanen, 39 § om styrelseredogörelse, 10 § om kompletterande information,
11–13, 40 och 41 §§ om revisorsgranskning av fusionsplanen,
14 § första stycket och 42 § om registrering av fusionsplanen,
15 § första och andra styckena samt tredje stycket första meningen om när fusionsplanen ska underställas bolagsstämman,
43 och 53 §§ om tillhandahållande av fusionsplanen,
17 § om majoritetskrav m.m., 18 § om när frågan om fusion faller,
44 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,
19 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer,
11 Senaste lydelse 2010:1516.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
646
20–21 a och 45 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,
22 § om kallelse på bolagens borgenärer,
23 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd till verkställande av fusionsplanen,
24 § om när allmän domstol ska lämna tillstånd till verkställande av fusionsplanen,
46 § om utfärdande av fusionsintyg,
47 och 48 §§ om registrering av fusionen,
26 och 49 §§ om fusionens rättsverkningar,
27 § om när frågan om fusion faller, varvid vad som i den paragrafen sägs om 25 § ska avse 48 §,
50 § om särskilt bokslut, och 51 § om absorption av helägt dotterbolag.
Bestämmelser som ska tillämpas vid en gränsöverskridande fusion
36 a §
Följande allmänna bestämmelser om fusion i detta kapitel gäller även för en gränsöverskridande fusion:
– 1 § om vad en fusion innebär, – 2 § om fusionsvederlag, – 4 § om fusion när överlåtande bolag har gått i likvidation,
– 5 § om särskilda rättighetshavares ställning,
– 36 b § om vederlagsfri fusion, och
– 36 c § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion.
För en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande bestämmelser om förfarandet:
– 37 och 38 §§ om fusionsplan, – 39–39 b §§ om styrelseredogörelse,
– 10 § om kompletterande information,
647
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
– 11–13 och 40–41 §§ om revisorsgranskning av fusionsplanen,
– 41 a § om meddelande om att synpunkter får lämnas,
– 14 § första stycket, 42 § och 42 a § om registrering av fusionsplanen,
– 43 och 57 §§ om tillhandahållande av fusionsplanen,
– 43 a § om synpunkter som har lämnats med anledning av ett meddelande enligt 41 a §,
– 15 § första och andra styckena och tredje stycket första meningen om när fusionsplanen ska läggas fram för att godkännas på bolagsstämman,
– 15 a § om ändringar i bolagsordningen,
– 17 § om majoritetskrav m.m., – 18 § om när frågan om fusion faller,
– 44 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,
– 19 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer,
– 20, 21, 45 och 45 c §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 45
b
§ om förordnande av obe-
roende sakkunnig,
– 22 § om kallelse på bolagens borgenärer,
– 23 och 45 a §§ om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 45 d och 45 e §§ om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 46 § om utfärdande av fusionsintyg,
– 47–48 a §§ om registrering av fusionen,
– 26 och 49 §§ om fusionens rättsverkningar, och
– 27 § om när frågan om fusion faller, varvid det som i den para-
grafen sägs om 25 § ska avse 48 §.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
648
Vid en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande bestämmelser om aktieägares rättigheter:
– 50 § om aktieägares rätt till inlösen, och
– 51–53 §§ om aktieägares rätt till ytterligare ersättning.
I 55 § finns det bestämmelser om absorption av helägt dotterbolag.
Vederlagsfri fusion
36 b §
En gränsöverskridande fusion genom absorption får genomföras vederlagsfritt, utan att nya aktier ges ut, om
1. en person direkt eller indirekt innehar samtliga aktier i de fusionerande bolagen, eller
2. aktieägarna i de fusionerande bolagen innehar sina aktier och värdepapper till samma andel i samtliga fusionerande bolag.
Särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion
36 c §
Ett aktiebolag får inte delta i en gränsöverskridande fusion om det
1. är i konkurs,
2. genomgår företagsrekonstruktion, eller
3. är i likvidation på grund av ett beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §.
38 §12
Fusionsplanen ska innehålla uppgifter om
En fusionsplan enligt 37 § ska innehålla uppgifter om
1. de fusionerande bolagens form, företagsnamn och säte,
2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag och eventuell kontant betalning,
2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag och eventuell kontantersättning,
3. de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och förekommande värdepapper i det övertagande bolaget,
12 Senaste lydelse 2018:1682.
649
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
4. den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för sysselsättningen,
5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor aktier och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i det övertagande bolaget,
6. från vilken tidpunkt de fusionerande bolagens transaktioner bokföringsmässigt ska anses ingå i det övertagande bolaget,
7. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som ska tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,
7. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som innehavare av särskilda rättigheter i ett överlåtande bolag ska ha eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,
8. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare eller till den som utför granskning enligt 11, 40 eller 41 §,
8. arvode och andra särskilda förmåner som ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare,
9. bolagsordning för det övertagande bolaget,
9. bolagsordningen för det övertagande bolaget,
10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till det övertagande bolaget och de överväganden som har gjorts vid värderingen, och
10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till det övertagande bolaget och de överväganden som har gjorts vid värderingen,
11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för fastställandet av villkoren för fusionen.
11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för fusionen, och
12. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 50 § med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som en inlösenanmälan ska skickas till.
I förekommande fall ska fusionsplanen också innehålla en uppgift om hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget beslutas.
Fusionsplanen ska också innehålla uppgifter om
1. de säkerheter som bolagens borgenärer erbjuds, i de fall de erbjuds sådana säkerheter, och
2. hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget, om en sådan process ska genomföras.
Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om det övertagande bolagets form, företagsnamn och säte.
Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om det övertagande bolagets form, företagsnamn och säte samt om vilken handling som utgör stiftelseurkund för det övertagande bolaget.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
650
Styrelsernas redogörelser
39 §13
Styrelsen i vart och ett av de bolag som deltar i fusionen ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för bolagen. Av redogörelsen ska framgå hur fusionsvederlaget har bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska synpunkter som har beaktats. Redogörelsen ska även innehålla uppgift om fusionens sannolika konsekvenser för aktieägare, borgenärer och anställda. Om styrelsen i skälig tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare, ska detta yttrande fogas till redogörelsen.
Styrelsen i vart och ett av de bolag som deltar i en gränsöverskridande fusion ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om fusionen är lämplig för bolagen. I redogörelsen ska det ingå en beskrivning av fusionens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet och för dess borgenärer.
I redogörelsen ska det även ingå ett avsnitt med information för aktieägarna enligt 39 a § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 39 b §.
I stället för att upprätta en enda redogörelse får styrelsen upprätta två separata redogörelser för aktieägarna respektive arbetstagarna. Om det av 39 a § andra stycket och 39 b § andra stycket följer att varken ett avsnitt för aktieägarna eller ett avsnitt för arbetstagarna behöver upprättas, får styrelsen helt avstå från att upprätta en redogörelse.
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen. Styrelsen ska informera aktieägarna om yttrandet oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte.
39 a §
I avsnittet för aktieägarna enligt 39 § andra stycket ska styrelsen beskriva
13 Senaste lydelse 2008:12.
651
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
1. aktiernas utbytesförhållande och, i de fall en kontantersättning erbjuds, storleken på ersättningen samt den metod som har använts för att bestämma dessa,
2. fusionens konsekvenser för aktieägarna,
3. inlösenbeloppet vid inlösen enligt 50 § och den metod som har använts för att bestämma det, och
4. hur en aktieägare ska göra för att utöva sin rätt till inlösen enligt 50 § och ytterligare ersättning enligt 51–53 §§.
Något avsnitt för aktieägarna krävs inte om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till det.
39 b §
I avsnittet för arbetstagarna enligt 39 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. fusionens konsekvenser för anställningsförhållanden och eventuella åtgärder som vidtas till skydd för dessa,
2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet, och
3. de förhållanden som anges i 1 och 2 i fråga om eventuella dotterföretag.
Något avsnitt för arbetstagarna krävs inte om samtliga arbetstagare ingår i bolagets styrelse.
40 §14
Vid en gränsöverskridande fusion ska revisorsgranskningen enligt 11 § omfatta även styrelsens redogörelse enligt 39 §.
Vid en gränsöverskridande fusion ska revisorsgranskningen enligt 11 § omfatta även styrelsens redogörelse enligt 39–39 b §§. Revisorsyttrandet ska innehålla ett utlåtande om huruvida redogörelsen är komplett och uppfyller de krav som anges i de paragraferna.
14 Senaste lydelse 2008:1238.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
652
Bestämmelserna i första stycket och 11–13 §§ ska inte tillämpas om Bolagsverket eller en utländsk behörig myndighet i en stat där något av de deltagande bolagen har sitt hemvist, efter gemensam begäran från de fusionerande bolagen, har utsett eller godkänt en eller flera oberoende sakkunniga att för samtliga bolags räkning granska fusionsplanen och upprätta en gemensam skriftlig rapport för alla bolag.
Revisorsyttrandet ska även innehålla ett utlåtande om huruvida aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen och det erbjudna inlösenbeloppet är lämpliga. Uppgifter ska också lämnas om
1. den eller de metoder som har använts för att fastställa utbytesförhållandet, kontantersättningen och inlösenbeloppet,
2. huruvida metoderna är lämpliga för att fastställa aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen och inlösenbeloppet, och
3. särskilda svårigheter vid värderingen, om det har uppkommit några.
Vad som sägs i 13 § om revisors rätt till upplysningar och biträde gäller även för den som utses att utföra granskning enligt andra stycket.
I fall som avses i andra stycket ska det till fusionsplanen fogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med sådant innehåll som avses i 11 § andra stycket. Ett sådant yttrande ska vid tillämpningen av 19 §, 21 § första stycket 3 och 22 § anses som ett revisorsyttrande enligt 11 §.
40 a §
Bestämmelserna i 11–13 och 40 §§ ska inte tillämpas om Bolagsverket eller en utländsk behörig myndighet i en stat där något av de deltagande bolagen har sin hemvist, efter en gemensam begäran från de fusionerande bolagen, har utsett eller godkänt en eller flera oberoende sakkunniga att för samtliga bolags räkning granska fusionsplanen och upprätta en gemensam skriftlig rapport för alla bolag.
Det som sägs i 13 § om en revisors rätt till upplysningar och biträde gäller även för en oberoende sakkunnig som har utsetts att granska fusionsplanen.
653
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Om en oberoende sakkunnig har utsetts att granska fusionsplanen ska det till fusionsplanen bifogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med sådant innehåll som anges i 11 § andra stycket. Ett sådant yttrande ska vid tillämpningen av 19 §, 21 § första stycket 3 och 22 § anses som ett revisorsyttrande enligt 11 §.
41 §15
Den som Bolagsverket utser att utföra granskning enligt 40 § andra stycket ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. I fråga om granskningen och innehållet i den rapport som upprättas gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 11–13 §§ och 40 § första stycket.
Den som Bolagsverket utser att utföra granskning enligt 40 a § ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. I fråga om granskningen och innehållet i den rapport som upprättas ska 11–13 och 40 §§ tillämpas.
Meddelande om att synpunkter får lämnas
41 a §
Till fusionsplanen ska det bifogas ett meddelande med information till de fusionerande bolagens aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare, eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till de fusionerande bolagen. I meddelandet ska det anges att synpunkterna får lämnas senast på den femte arbetsdagen före dagen för den bolagsstämma som i respektive bolag ska ta ställning till fusionsplanen.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på bolagsstämman i ett bolag, ska det i stället anges att synpunkterna får lämnas till bolaget senast fem arbetsdagar före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
15 Senaste lydelse 2009:713.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
654
42 §16
Vid en gränsöverskridande fusion ska skyldigheten enligt 14 § att ge in fusionsplanen med bifogade handlingar för registrering fullgöras av det svenska bolag som deltar i fusionen. Om flera svenska bolag deltar ska skyldigheten fullgöras av det svenska bolag som är övertagande bolag eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag, av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.
Om fusionsplanen eller de handlingar som är fogade till planen är avfattade på annat språk än svenska, ska sökanden ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte ges in.
I anmälan för registrering ska det lämnas uppgifter om
I anmälan om registrering ska det lämnas uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för vart och ett av de fusionerande bolagen,
2. de register där bolagen är registrerade och de nummer som används för identifiering i registren,
3. hur borgenärer och, i förekommande fall, minoritetsaktieägare ska förfara för att utöva sina rättigheter samt de adresser där fullständig information om detta förfarande kostnadsfritt kan erhållas, och
3. hur borgenärer och aktieägare ska göra för att utöva sina rättigheter samt de adresser där de kostnadsfritt kan få fullständig information om dessa förfaranden, och
4. bolagens adresser. När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i tredje stycket 1–3.
I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har upprättat enligt 11, 40 eller 40 a §.
42 a §
Om fusionsplanen eller de handlingar som är bifogade till planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska den som lämnar in fusionsplanen även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare
16 Senaste lydelse 2018:1682.
655
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får i det enskilda fallet medge att någon översättning inte ges in.
43 §17
Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i ett bolag som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 39 § tillgängliga för aktieägarna, för arbetstagarorganisationer som företräder arbetstagare hos bolaget och för arbetstagare som inte företräds av någon arbetstagarorganisation. Handlingarna ska, under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas, hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen ska ha sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i ett bolag som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 39 § tillgängliga för aktieägarna och arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om att godkänna fusionsplanen ska behandlas.
I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 53 §.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i det övertagande bolaget, gäller i stället att handlingarna ska hållas tillgängliga under minst sex veckor före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
I 57 § finns det ytterligare bestämmelser för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
17 Senaste lydelse 2010:1516.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
656
43 a §
De synpunkter som har lämnats med anledning av meddelandet enligt 41 a § ska läggas fram på den bolagsstämma som avses i 15 §.
45 §18
Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan enligt 20 § göras av det svenska bolag som deltar i fusionen. Om flera svenska bolag deltar, ska ansökan i förekommande fall göras av det svenska bolag som är övertagande bolag eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag, av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.
Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan enligt 20 § göras av det svenska bolag som deltar i fusionen. Om flera svenska bolag deltar, ska ansökan göras av det svenska bolag som är övertagande bolag eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag, av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.
Till ansökan ska, utöver det som anges i 20 §, följande handlingar bifogas:
1. en kopia av styrelsens redogörelse med eventuellt yttrande från arbetstagarna eller deras företrädare,
2. en kopia av synpunkter som bolagets intressenter har lämnat med anledning av ett meddelande enligt 41 a §, och
3. när lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, en handling med information om att det har inletts ett förfarande enligt den lagen.
45 a §
Vid Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver det som anges i 21, 22 och 45 b–45 d §§, att Bolagsverket ska avslå ansökan, om
1. det enligt 36 c § finns hinder mot att ett eller flera av de svenska
18 Senaste lydelse 2008:12.
657
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,
2. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
3. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
45 b §
Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 45 § uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap får Bolagsverket förordna en lämplig person som sakkunnig. Den sakkunniga ska vara oberoende av de fusionerande bolagen och får inte ha någon intressekonflikt med något av dem. Den sakkunniga ska utföra sitt arbete opartiskt och objektivt.
Sökanden ska ersätta Bolagsverket för dess kostnader för den sakkunniga. Bolagsverket ska fatta beslut om det belopp som sökanden ska betala. Av beslutet ska det framgå när beloppet ska betalas och vad kostnaderna avser.
Om ett belopp som har beslutats inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen ( 1993:891 ) om indrivning av statliga fordringar m.m.
45 c §
Den dag som avses i 22 § andra stycket ska vid en gränsöverskridande fusion bestämmas till en tidpunkt som infaller tidigast tre månader efter registreringen av fusionsplanen enligt 14 §.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
658
45 d §
Om ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska överlämnas till domstol enligt 23 § och det övertagande bolaget har eller ska ha sitt säte i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, ska ärendet överlämnas till tingsrätten i den ort där styrelsen i det svenska bolag som har gjort ansökan har sitt säte.
45 e §
Om Bolagsverket med stöd av 23 § andra stycket eller 45 d § har överlämnat ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion till domstol, ska domstolen avslå ansökan, om
1. en borgenär som har motsatt sig ansökan presenterar trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och om att ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordran, och
2. bolaget inte visar att någon fara för att fordran inte ska bli betald inte finns eller att betryggande säkerhet har lämnats.
:
Om ansökan inte ska avslås, ska domstolen lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen.
46 §19
Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket, när det finns ett lagakraftvunnet beslut om tillstånd till verkställande av fusionsplanen enligt 23 eller 24 § och det eller de svenska bolag som deltar i fusionen i övrigt har fullgjort vad som krävs enligt denna lag, för varje sådant bolag utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har skett på föreskrivet
Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket, när verket eller en domstol har gett tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 23 eller 45 e §, för varje svenskt bolag som deltar i fusionen utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt (fusionsintyg). Ett fusionsintyg får dock inte utfärdas om det har väckts
19 Senaste lydelse 2008:12.
659
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
sätt. Ett sådant intyg får inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte har slutligt avgjorts.
talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Ett fusionsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Om det på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid får tremånadersfristen överskridas. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.
Fusionsintyget ska tillhandahållas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater.
Registrering av fusionen när det övertagande bolaget ska ha sitt hemvist i annan stat än Sverige
Registrering av fusionen när det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige
47 §20
Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination, ska ha sitt hemvist i en annan stat än Sverige, ska ett svenskt bolag som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen ge in det intyg som avses i 46 §, tillsammans med en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Intyget ska ges in inom sex månader från den tidpunkt då det utfärdades.
Om det övertagande bolaget har sin hemvist i en annan stat än Sverige, ska ett svenskt bolag som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen ge in en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Detsamma gäller om bolaget vid kombination ska ha sin hemvist i en annan stat än
Sverige. Kopian ska ges in inom sex månader från den tidpunkt då fusionsintyget utfärdades.
Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att fusionen har ägt rum, ska Bolagsverket i aktiebolagsregistret föra in uppgift om att det eller de överlåtande svenska bolagen som deltagit i fusionen har upplösts.
Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att fusionen har genomförts, ska Bolagsverket i aktiebolagsregistret föra in en uppgift om att det eller de överlåtande svenska bolagen som har deltagit i fusionen har upplösts.
20 Senaste lydelse 2008:12.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
660
Registrering av fusionen när det övertagande bolaget ska ha sitt hemvist i Sverige
Registrering av fusionen när det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige
48 §21
Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination, ska ha sitt hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i aktiebolagsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i det övertagande bolaget inom sex månader från den tidpunkt då intyg enligt 46 § utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.
Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i aktiebolagsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i det övertagande bolaget inom sex månader från den tidpunkt då fusionsintyget utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.
Bolagsverket får registrera fusionen endast om
1. verket har utfärdat ett intyg enligt 46 § för varje svenskt bolag som deltar i fusionen,
2. de utländska bolag som deltar i fusionen har gett in motsvarande intyg från behöriga myndigheter i de stater där de är registrerade, tillsammans med en kopia av fusionsplanen, och
3. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering av fusionen.
Om lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner är tillämplig, får fusionen registreras endast om
1. avtal har träffats eller beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att sådant avtal har träffats eller beslut har fattats, och
2. det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot den ordning för medverkan som ska gälla till följd av lagen.
21 Senaste lydelse 2010:834.
661
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Bolagsverket ska utan dröjsmål underrätta behöriga myndigheter i den eller de stater där överlåtande bolag har sitt hemvist om registreringen.
48 a §
Bolagsverket får registrera fusionen enligt 48 § endast om
1. verket har utfärdat ett fusionsintyg för varje svenskt bolag som deltar i fusionen,
2. verket har fått del av ett fusionsintyg för varje utländskt bolag som deltar i fusionen,
3. de utländska bolag som deltar i fusionen har gett in en kopia av fusionsplanen, och
4. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering av fusionen.
Om lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, får fusionen dessutom registreras endast om
1. ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett beslut har fattats, och
2. det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot det system för medverkan som ska gälla enligt lagen.
Bolagsverket ska så snart som möjligt underrätta behöriga myndigheter i den eller de stater där det eller de överlåtande bolagen har hemvist om registreringen.
49 §22
Vid en gränsöverskridande fusion inträder de rättsverkningar som avses i 26 § vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där det överta-
Vid en gränsöverskridande fusion uppkommer de rättsverkningar som avses i 26 § vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där det över-
22 Senaste lydelse 2008:12.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
662
gande bolaget har sitt hemvist. Om det övertagande bolaget har sitt hemvist i Sverige, inträder rättsverkningarna vid den tidpunkt då fusionen registreras i aktiebolagsregistret enligt 48 §.
tagande bolaget har sin hemvist. Om det övertagande bolaget har sin hemvist i Sverige, uppkommer rättsverkningarna vid registreringen av fusionen i aktiebolagsregistret enligt 48 §.
Utöver vad som anges i 26 § gäller att de fusionerande bolagens rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som föreligger vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan överförs till det övertagande bolaget.
Utöver det som anges i 26 § gäller att
1. aktieägare i överlåtande bolag som utnyttjar sin rätt till inlösen enligt 50 § inte blir aktieägare i det övertagande bolaget, och
2. de fusionerande bolagens rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan övergår till det övertagande bolaget.
Aktieägares rätt till inlösen
50 §
En aktieägare i ett fusionerande bolag har rätt att få sina aktier inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i fusionsplanen, om
1. aktieägaren till följd av fusionen skulle bli aktieägare i ett annat bolag som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, och
2. aktieägaren vid bolagsstämman har röstat mot att godkänna fusionsplanen.
En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen anmäla detta till bolaget. Anmälan ska göras på det sätt som har angetts i fusionsplanen enligt 38 § första stycket 12. Om aktieägaren inte gör en anmälan, är rätten till inlösen förlorad.
Bolaget ska betala ut inlösenbeloppet inom två månader från den tidpunkt då fusionen fick verkan enligt 49 §.
663
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Aktieägares rätt till ytterligare ersättning
51 §
Om det inlösenbelopp som anges i fusionsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som har utövat sin rätt till inlösen enligt 50 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.
52 §
Om det utbytesförhållande för aktier eller andra värdepapper som anges i fusionsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som inte har utövat sin rätt till inlösen av aktier enligt 50 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.
53 §
En aktieägare som vill ha ersättning enligt 51 eller 52 § får väcka talan mot bolaget. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Om en domstol bestämmer att en aktieägare i ett överlåtande bolag ska ha rätt till ytterligare ersättning enligt 51 eller 52 §, gäller detta även mot det övertagande bolaget.
54 §
En talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion får inte föras under åberopande av att det utbytesförhållande mellan aktier eller det inlösenbelopp som anges i fusionsplanen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som har lämnats i
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
664
dessa avseenden inte uppfyller lagens krav.
51 §
Vid en gränsöverskridande fusion mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag tillämpas bestämmelserna i 36–50 §§, dock med följande avvikelser.
55 § 23
Vid en gränsöverskridande fusion mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag tillämpas 36–49 §§, dock med följande avvikelser.
1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 38 § första stycket 2, 3 och 5.
1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 38 § första stycket 2, 3, 5 och 12.
2. Bestämmelserna om revisorsgranskning i 11–13, 40 och 41 §§ samt om bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen i 15 § första stycket ska inte tillämpas.
3. Styrelsen i det överlåtande bolaget behöver inte upprätta någon redogörelse enligt 39 §.
3. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller vad som sägs i 34 § andra stycket 1 och 2 i stället för vad som sägs i 26 § första stycket 1–4.
4. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller det som sägs i 34 § andra stycket 1 och 2 i stället för det som sägs i 26 § första stycket 1–4.
Vid en fusion enligt denna paragraf ska det till fusionsplanen fogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med sådant innehåll som avses i 11 § andra stycket 1.
Vid en fusion enligt denna paragraf ska det till fusionsplanen bifogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som anges i 12 § med det innehåll som avses i 11 § andra stycket 1.
Denna paragraf gäller också vid andra gränsöverskridande fusioner genom absorption, om
1. samtliga aktier i de bolag som deltar i fusionen direkt eller indirekt innehas av en och samma person, och
2. fusionsvederlag inte ska betalas.
52 §
Talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut om godkännande av fusionsplan ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från be-
56 §24En talan om att ett bolagsstämmobeslut om att godkänna en fusionsplan ska upphävas ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Om talan inte väcks inom
23 Senaste lydelse av tidigare 51 § 2008:12. 24 Senaste lydelse av tidigare 52 § 2008:12.
665
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
slutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Om en allmän domstol genom dom eller beslut som har vunnit laga kraft har bifallit en talan om upphävande av ett stämmobeslut om att godkänna en fusionsplan, ska fusionen gå åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd på det övertagande bolagets vägnar efter det att överlåtande bolag har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar, svarar de överlåtande bolagen, eller vid absorption, det eller de överlåtande bolagen och det övertagande bolaget solidariskt.
Om en allmän domstol genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft har bifallit en talan om att ett stämmobeslut om att godkänna en fusionsplan ska upphävas, ska fusionen gå åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd för det övertagande bolagets räkning efter det att överlåtande bolag har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar, ansvarar de överlåtande bolagen. Vid absorption är det i de fallen det eller de överlåtande bolagen och det övertagande bolaget som ansvarar solidariskt.
I fråga om ett beslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver vad som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket i denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket eller domstol genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd till verkställande av fusionsplanen enligt 23 eller 24 §.
I fråga om ett beslut att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver det som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket i denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 23, 24 eller 45 e §.
53 §
Utöver det som anges i 16 respektive 43 §, ska i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, fusionsplanen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.
57 § 25
Utöver det som anges i 16 och 43 §§ gäller följande. I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska fusionsplanen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats. Handlingarna ska hållas tillgängliga under minst en månad eller, i fall som avses i 43 §, sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av pla-
25 Senaste lydelse av tidigare 53 § 2010:1516.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
666
nen ska behandlas och dagen för stämman.
24 kap. Delning av aktiebolag 24 kap. Delning
Vad en delning innebär
Allmänna bestämmelser om delning
1 §
Ett aktiebolag kan delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget (delning).
Ett aktiebolag kan delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra aktiebolag (delning).
Delning kan ske genom att
1. det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder övertas av två eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation,
2. en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses.
Delning kan ske genom att det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder övertas av två eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation. Vid en sådan delning ska delningsvederlag utges till aktieägarna i det överlåtande bolaget (fullständig delning).
Delning kan också ske genom att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses. Vid en sådan delning ska delningsvederlag utges
1. till aktieägarna i det överlåtande bolaget (partiell delning), eller
2. till det överlåtande bolaget (delning genom separation).
Övertagande bolag kan vara redan bildade aktiebolag eller aktiebolag som bildas genom delningen.
2 §26
Vederlaget till aktieägarna i det överlåtande bolaget (delningsvederlaget) ska bestå av aktier i det eller de övertagande bolagen eller av pengar. Mer än hälften av vederlagets sammanlagda värde ska utgöras av aktier.
Vederlaget till aktieägarna i det överlåtande bolaget eller, vid delning genom separation, till det överlåtande bolaget (delningsvederlaget) ska bestå av aktier i det eller de övertagande bolagen eller av pengar. Mer än hälften av vederlagets sammanlagda värde ska utgöras av aktier.
26 Senaste lydelse 2008:805.
667
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
5 §
Om enligt delningsplanen en skuld som åvilar det överlåtande bolaget genom delningen skall överföras till ett övertagande bolag, svarar det senare bolaget efter delningen för skulden utan någon begränsning. Förmår det övertagande bolaget inte betala skulden, svarar de övriga övertagande bolagen solidariskt för skulden, dock högst med ett belopp som för varje bolag motsvarar det verkliga värdet av den nettobehållning som har tilldelats bolaget vid delningen. Vid delning enligt 1 § andra stycket 2 svarar dessutom det överlåtande bolaget, dock högst med ett belopp som motsvarar det verkliga värdet av vad som har behållits av bolaget vid delningen.
Om en skuld som det överlåtande bolaget har, genom delningen, i enlighet med delningsplanen, ska överföras till ett övertagande bolag, ansvarar det senare bolaget efter delningen för skulden utan någon begränsning. Om det övertagande bolaget inte förmår att betala skulden, ansvarar de övriga övertagande bolagen solidariskt för skulden, dock högst med ett belopp som för varje bolag motsvarar det verkliga värdet av den nettobehållning som har tilldelats bolaget vid delningen. Vid partiell delning och delning genom separation ansvarar dessutom det överlåtande bolaget för skulden, dock högst med ett belopp som motsvarar det verkliga värdet av vad som har behållits av bolaget vid delningen.
Om en skuld som åvilar det överlåtande bolaget inte behandlas i delningsplanen, svarar de övertagande bolagen eller, vid delning enligt 1 § andra stycket 2, det eller de övertagande bolagen och det överlåtande bolaget för skulden solidariskt och utan begränsning.
Om en skuld som det överlåtande bolaget har inte behandlas i delningsplanen ansvarar de övertagande bolagen eller, vid partiell delning och delning genom separation, det eller de övertagande bolagen och det överlåtande bolaget för skulden solidariskt och utan begränsning.
8 §27
I delningsplanen ska det för varje bolag anges
1. företagsnamn, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där styrelsen ska ha sitt säte,
2. en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen eller, vid delning enligt 1 § andra stycket 2, behållas av det överlåtande bolaget med uppgift om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde,
2. en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen och, vid partiell delning eller delning genom separation, behållas av det överlåtande bolaget med uppgifter om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde,
3. hur många aktier i övertagande bolag som ska lämnas för ett angivet antal aktier i det överlåtande bolaget och vilken kontant ersättning som ska lämnas som delningsvederlag,
27 Senaste lydelse 2018:1682.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
668
4. den tidpunkt och de övriga villkor som ska gälla för utlämnandet av delningsvederlaget,
5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor de aktier som lämnas som delningsvederlag medför rätt till utdelning i övertagande bolag,
6. den planerade tidpunkten för upplösningen av det överlåtande bolaget, om detta ska upplösas,
7. vilka rättigheter i övertagande bolag som ska tillkomma innehavare av aktier, teckningsoptioner, konvertibler och andra värdepapper med särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,
8. arvode och annan särskild förmån som med anledning av delningen ska lämnas till en styrelseledamot eller en verkställande direktör i överlåtande eller övertagande bolag eller till en revisor som utför granskning enligt 13 §,
9. om någon på något annat sätt ska få särskilda rättigheter eller förmåner av övertagande bolag som bildas i samband med delningen, och
10. kostnaderna för delningen och hur dessa ska fördelas på deltagande bolag.
13 §28
För vart och ett av de deltagande bolagen ska delningsplanen granskas av en eller flera revisorer. Granskningen ska vara så omfattande och ingående som god revisionssed kräver. För varje bolag ska revisorn eller revisorerna upprätta ett yttrande över granskningen. Av yttrandena ska det framgå huruvida delningsvederlaget och grunderna för dess fördelning har bestämts på ett sakligt och korrekt sätt. Det ska också anges vilken eller vilka metoder som har använts vid värderingen av bolagens tillgångar och skulder, resultatet av de tillämpade värderingsmetoderna samt deras lämplighet och vilken vikt som har tillmätts dem vid den samlade bedömningen av värdet på vart och ett av bolagen. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen ska anmärkas.
I yttrandena ska det särskilt anges,
1. vid samtliga slag av delning: om revisorerna vid sin granskning har funnit att delningen medför fara för att borgenärerna i ett övertagande bolag inte ska få sina fordringar betalda,
2. vid delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas: om den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som motsvarar minst dess aktiekapital, och
3. vid delning enligt 1 § andra stycket 2: om det efter delningen fortfarande finns full täckning för det bundna egna kapitalet i det överlåtande bolaget.
3. vid partiell delning och delning genom separation: om det efter delningen fortfarande finns full täckning för det bundna egna kapitalet i det överlåtande bolaget.
Om samtliga aktieägare i de bolag som deltar i delningen har samtyckt till det, får granskningen och yttrandena begränsas till de omständigheter som anges i andra stycket.
28 Senaste lydelse 2008:1238.
669
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Revisorernas yttranden ska fogas till delningsplanen.
Revisorernas yttranden ska bifogas till delningsplanen.
När delningsplanen skall underställas bolagsstämman
Bolagsstämmans godkännande av delningsplanen
17 §29
Delningsplanen ska underställas bolagsstämman i det överlåtande bolaget.
Delningsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget.
Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i ett övertagande bolag begär det, ska delningsplanen underställas även bolagsstämman i det övertagande bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att uppgift att delningsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.
Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i ett övertagande bolag begär det, ska delningsplanen även läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i det bolaget. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att en uppgift om att delningsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.
Stämman får hållas tidigast en månad eller, om samtliga bolag som deltar i delningen är privata aktiebolag, tidigast två veckor efter det att uppgift om planens registrering har kungjorts.
Stämman får hållas tidigast en månad efter det att uppgiften om delningsplanens registrering har kungjorts. Om samtliga bolag som deltar i delningen är privata aktiebolag, får stämman hållas tidigare, dock tidigast två veckor efter kungörelsen.
Första stycket gäller inte om övertagande bolag äger samtliga aktier i det överlåtande bolaget.
Första–tredje styckena gäller inte vid delning, där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag och alla aktieägare i bolagen har undertecknat delningsplanen.
Första–tredje styckena gäller inte vid en delning där samtliga deltagande bolag är privata aktiebolag och alla aktieägare i bolagen har undertecknat delningsplanen.
Ändringar i bolagsordningen
17 a §
Om delningen innebär att det behövs ändringar i bolagsordningen, ska dessa beslutas senast vid den bolagsstämma där delningsplanen godkänns.
Om delningsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på stämman, ska ändringarna i bolagsordningen beslutas före styrel-
29 Senaste lydelse 2011:1046.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
670
sens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen.
22 §
Det överlåtande bolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen. Ansökan skall göras hos Bolagsverket. Den skall ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om delningsplanen har registrerats enligt 16 §, senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.
Det överlåtande bolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om delningsplanen har registrerats enligt 16 §, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Följande handlingar ska bifogas ansökan:
1. en kopia av delningsplanen med de handlingar som är bifogade till den,
2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har underrättats enligt 21 § och, i de fall delningsplanen enligt 16 § andra stycket inte behöver ges in för registrering, att samtliga aktieägare har undertecknat delningsplanen, och
3. en kopia av protokollen från de bolagsstämmor som avses i 17 §.
Följande handlingar ska fogas till ansökan:
1. en kopia av delningsplanen,
2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bolagens kända borgenärer har underrättats enligt 21 § och, i sådana fall som avses i 16 § andra stycket, att samtliga aktieägare har undertecknat delningsplanen, och
3. i förekommande fall, en kopia av protokollet från bolagsstämma som avses i 17 §.
Om sökanden inte har bifogat de handlingar som anges i andra stycket, skall Bolagsverket förelägga denne att avhjälpa bristen.
Om sökanden inte gör detta, skall ansökan avvisas.
Om sökanden inte har bifogat handlingarna ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.
Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare upp-
671
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
gifter som verket behöver för sin prövning.
23 §30
Bolagsverket skall avslå en ansökan enligt 22 §
Bolagsverket ska avslå en ansökan enligt 22 §
1. vid samtliga slag av delning: om delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
1. vid samtliga slag av delning: om delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan författning eller mot bolagsordningen,
2. vid samtliga slag av delning: om delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. vid delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte utvisar att den del av det överlåtande bolaget som skall övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
3. vid delning som innebär att ett övertagande bolag nybildas: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte visar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
4. vid delning enligt 1 § andra stycket 2: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte utvisar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet.
4. vid partiell delning och delning genom separation: om revisorsyttrandena enligt 13 § inte visar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Bolagsverket förklara tillståndsfrågan vilande under högst sex månader.
27 §31
Styrelserna för de övertagande bolagen ska gemensamt anmäla delningen för registrering i aktiebolagsregistret. För bolag som tidigare är införda i aktiebolagsregistret, ska anmälan även innehålla uppgift om aktiekapitalets ökning. Om bolaget ska nybildas i samband med delningen, ska i anmälan även anges vilka som har utsetts till styrelse-
Styrelserna för de övertagande bolagen ska gemensamt anmäla delningen för registrering i aktiebolagsregistret. För bolag som tidigare är införda i aktiebolagsregistret ska anmälan även innehålla en uppgift om aktiekapitalets ökning. För bolag som nybildas i samband med delningen, ska det i anmälan även anges vilka som har utsetts till sty-
30 Senaste lydelse 2008:603. 31 Senaste lydelse 2010:834.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
672
ledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och lekmannarevisorer i bolaget.
relseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och lekmannarevisorer i bolaget.
Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd till verkställighet av delningsplanen eller, när tillstånd har lämnats av allmän domstol, från det att domstolens beslut har vunnit laga kraft. Till anmälan ska fogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att det överlåtande bolagets tillgångar har överlämnats till övertagande bolag i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.
Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd att verkställa delningsplanen eller, när tillstånd har lämnats av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft. Till anmälan ska det bifogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att det överlåtande bolagets tillgångar har överlämnats till övertagande bolag i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.
Bestämmelserna om att delningen i vissa fall inte får registreras i 53 § andra stycket ska tillämpas, om
1. något av de bolag som deltar i delningen, eller något annat bolag som genom delning eller fusion har gått upp i något av dessa bolag, tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning,
2. den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar.
28 §32
När en anmälan om delning enligt 27 § registreras, inträder följande rättsverkningar.
När en anmälan om delning enligt 27 § registreras, inträder följande rättsverkningar:
1. Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt
1. Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt
32 Senaste lydelse 2008:805.
673
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
29 kap. 1–3 §§ som har samband med delningen övergår till det eller de övertagande bolagen i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.
29 kap. 1–3 §§ som har samband med delningen övergår till det eller de övertagande bolagen i enlighet med det som har angetts i delningsplanen.
2. Aktieägare i det överlåtande bolaget blir aktieägare i övertagande bolag.
2. Vid fullständig delning och partiell delning blir aktieägare i det överlåtande bolaget aktieägare i övertagande bolag. Vid delning genom separation blir överlåtande bolag aktieägare i övertagande bolag.
3. Överlåtande bolag, som ska upplösas genom delningen, är upplöst.
4. Övertagande bolag, som ska bildas genom delningen, anses bildade. Trots bestämmelserna i första stycket kan ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i överlåtande bolag som har upplösts genom delningen begära hos styrelsen att det hålls bolagsstämma för behandling av fråga om talan enligt 29 kap. 7 §. I så fall ska 7 kap. 17 § andra stycket tillämpas. Om en sådan talan väcks, gäller 25 kap. 44 § i tillämpliga delar.
Trots första stycket kan ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i överlåtande bolag som har upplösts genom delningen begära hos styrelsen att det hålls bolagsstämma för behandling av en fråga om talan enligt 29 kap. 7 §. I så fall ska 7 kap. 17 § andra stycket tillämpas. Om en sådan talan väcks, gäller 25 kap. 44 § i tillämpliga delar.
Gränsöverskridande delning
Vad en gränsöverskridande delning innebär
30 §
Ett svenskt aktiebolag får delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas helt eller delvis av en eller flera motsvarande juridiska personer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under förutsättning att minst en av dessa ska ha sin hemvist utanför Sverige (gränsöverskridande delning).
Vid en gränsöverskridande delning ska varje övertagande bolag vara en juridisk person som bildas genom delningen.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
674
Bestämmelser som ska tillämpas vid en gränsöverskridande delning
31 §
Följande allmänna bestämmelser om delning i detta kapitel gäller även för en gränsöverskridande delning:
– 1 § första–tredje styckena om vad en delning innebär,
– 2 § om delningsvederlag, – 4 § om delning när det överlåtande bolaget har gått i likvidation,
– 5 § första stycket om övertagande bolags betalningsansvar,
– 6 § om särskilda rättighetshavares ställning, och
– 32 § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande delning.
För en gränsöverskridande delning gäller vidare följande bestämmelser om förfarandet:
– 33 och 34 §§ om delningsplan – 35–37 §§ om styrelseredogörelse,
– 12 § om kompletterande information,
– 13–15 och 38 §§ om revisorsgranskning av delningsplanen,
– 39 § om meddelande om att synpunkter får lämnas,
– 16 § första stycket, 40 § och 41 § om registrering av delningsplanen,
– 42, 43 och 62 §§ om tillhandahållande av delningsplanen,
– 43 § om synpunkter som har lämnats med anledning av ett meddelande enligt 39 §,
– 17 § första stycket om att delningsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget,
– 17 a § om ändringar i bolagsordningen,
– 19 § första, andra och fjärde styckena om majoritetskrav m.m.,
– 20 § om när frågan om delning faller,
675
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
– 44 § om villkorat beslut om godkännande av delningsplanen,
– 21 § om underrättelse till bolagets kända borgenärer,
– 22, 23, 45, 47 och 48 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen,
– 47 § om förordnande av oberoende sakkunnig,
– 24 § om kallelse på bolagens borgenärer,
– 25 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa delningsplanen,
– 49 § om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa delningsplanen,
– 50 § om utfärdande av delningsintyg,
– 51–53 §§ om registrering av delningen,
– 28 och 54 §§ om delningens rättsverkningar,
– 29 § om när frågan om delning faller, varvid vad som i den paragrafen sägs om 27 § ska avse 51 §, och – 60 § om särskilda bestämmelser vid delning genom separation.
Vid en gränsöverskridande delning gäller vidare följande bestämmelser om aktieägares rättigheter:
– 55 § om aktieägares rätt till inlösen, och
– 56–58 §§ om aktieägares rätt till ytterligare ersättning.
Särskilda begränsningar i rätten att genomföra en gränsöverskridande delning
32 §
Ett aktiebolag får inte genomföra en gränsöverskridande delning om det
1. är i konkurs,
2. genomgår företagsrekonstruktion, eller
3. är i likvidation på grund av ett beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
676
Delningsplan
33 §
Vid en gränsöverskridande delning ska styrelsen i det överlåtande bolaget upprätta en delningsplan. Styrelsen ska underteckna delningsplanen.
Om ett övertagande bolag ska bildas i Sverige i samband med delningen, utgör delningsplanen stiftelseurkund.
34 §
En delningsplan enligt 33 § ska innehålla uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för det överlåtande bolaget samt för övertagande bolag,
2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag och eventuell kontantersättning,
3. de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och förekommande värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag,
4. den föreslagna tidsplanen för delningen,
5. den gränsöverskridande delningens sannolika följder för sysselsättningen,
6. från vilken tidpunkt och på vilka villkor aktier och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i övertagande bolag,
7. från vilken tidpunkt som transaktioner i det överlåtande bolaget bokföringsmässigt ska anses ingå i övertagande bolag,
8. vilka rättigheter i övertagande bolag som innehavare av särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget ska ha eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,
9. arvode och andra särskilda förmåner som ska lämnas till en styrelseledamot eller verkställande direktör i det överlåtande bolaget,
677
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
10. stiftelseurkunder och bolagsordningar för övertagande bolag som bildas genom delningen och, vid en partiell delning eller en delning genom separation, eventuella ändringar i det överlåtande bolagets bolagsordning,
11. en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som vid fullständig delning ska överföras till vart och ett av de övertagande bolagen och, vid partiell delning eller delning genom separation, behållas av det överlåtande bolaget, med uppgifter om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde samt hur de tillgångar eller skulder som inte är uttryckligen fördelade ska behandlas,
12. den eller de tillämpade metoderna för värderingen,
13. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för delningen,
14. specifika krav som gäller för tilldelningen av aktier och värdepapper i överlåtande eller övertagande bolag och skälen för dessa,
15. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 53 § med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som en inlösenanmälan ska skickas till.
Delningsplanen ska också innehålla uppgifter om
1. de säkerheter som det överlåtande bolagets borgenärer erbjuds, i de fall de erbjuds sådana säkerheter, och
2. hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan i övertagande bolag, om en sådan process ska genomföras.
Styrelsens redogörelse
35 §
Styrelsen i det överlåtande bolaget ska upprätta en redogörelse för de
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
678
omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om delningen är lämplig för bolaget. I redogörelsen ska det ingå en beskrivning av delningens konsekvenser för den framtida verksamheten och för bolagets borgenärer.
I redogörelsen ska det även ingå ett avsnitt med information för aktieägarna enligt 36 § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 37 §.
I stället för att upprätta en enda redogörelse får styrelsen upprätta två separata redogörelser för aktieägarna respektive arbetstagarna. Om det enligt 36 § andra stycket och 37 § andra stycket inte krävs att vare sig ett avsnitt för aktieägarna eller ett avsnitt för arbetstagarna upprättas, får styrelsen helt avstå från att upprätta en redogörelse.
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen. Styrelsen ska informera aktieägarna om yttrandet oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte.
36 §
I avsnittet för aktieägarna enligt 35 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. aktiernas utbytesförhållande och, i de fall en kontantersättning erbjuds, storleken på ersättningen samt den metod som har använts för att bestämma dessa,
2. delningens konsekvenser för aktieägarna,
3. inlösenbeloppet vid inlösen enligt 55 § och den metod som har använts för att bestämma det, och
4. hur en aktieägare ska göra för att utöva rätten till inlösen enligt 55 § och ytterligare ersättning enligt 56–58 §§.
679
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Något avsnitt för aktieägarna krävs inte om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till det.
37 §
I avsnittet för arbetstagarna enligt 35 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. delningens konsekvenser för anställningsförhållanden och eventuella åtgärder som vidtas till skydd för dessa,
2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet, och
3. de förhållanden som anges i 1 och 2 i fråga om eventuella dotterföretag.
Något avsnitt för arbetstagarna krävs inte om samtliga arbetstagare ingår i bolagets styrelse.
Revisorsgranskning
38 §
Vid en gränsöverskridande delning ska revisorsgranskningen enligt 13 § omfatta även styrelsens redogörelse enligt 35–37 §§. Revisorsyttrandet ska innehålla ett utlåtande om huruvida redogörelsen är komplett och uppfyller de krav som anges i de paragraferna.
Revisorsyttrandet ska även innehålla ett utlåtande om huruvida aktiernas utbytesförhållande, kontantersättningen och det erbjudna inlösenbeloppet är lämpliga. Uppgifter ska också lämnas om
1. den eller de metoder som har använts för att fastställa utbytesförhållandet, kontantersättningen och inlösenbeloppet,
2. huruvida de använda metoderna är lämpliga för att fastställa utbytesförhållandet, kontantersättningen och inlösenbeloppet, och
3. särskilda svårigheter vid värderingen, om det har uppkommit några.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
680
Det som sägs i 13 § andra stycket 2 gäller inte i fråga om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige.
Meddelande om att synpunkter får lämnas
39 §
Till delningsplanen ska det bifogas ett meddelande med information till det överlåtande bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare, eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till bolaget. I meddelandet ska det anges att synpunkterna får lämnas senast på den femte arbetsdagen före dagen för den bolagsstämma som ska ta ställning till delningsplanen.
Registrering av delningsplanen
40 §
Vid registrering av en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning gäller följande utöver det som anges i 16 § första stycket.
I anmälan om registrering ska det lämnas uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för det överlåtande bolaget samt form, företagsnamn och säte som föreslås för övertagande bolag,
2. det överlåtande bolagets organisationsnummer,
3. hur borgenärer och aktieägare ska göra för att utöva sina rättigheter samt de adresser där de kostnadsfritt kan få fullständig information om dessa förfaranden, och
4. bolagens adresser. När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i andra stycket 1–3.
I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det bestämmelser om sekretess för upp-
681
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
gifter i ett yttrande som en revisor har upprättat enligt 13 eller 38 §.
41 §
Om delningsplanen eller de handlingar som är bifogade till planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska den som lämnar in planen även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får i det enskilda fallet medge att någon översättning inte ges in.
Tillhandahållande av delningsplanen
42 §
Vid en gränsöverskridande delning ska styrelsen i det överlåtande bolaget hålla delningsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 35 § tillgängliga för aktieägarna och arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om att godkänna delningsplanen ska behandlas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
I 62 § finns det ytterligare bestämmelser för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
43 §
De synpunkter som har lämnats med anledning av meddelandet enligt 39 § ska läggas fram på den bolagsstämma som avses i 17 §.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
682
Villkorat beslut om godkännande av delningsplanen
44 §
Bolagsstämman i det överlåtande bolaget får villkora beslutet om att godkänna delningsplanen med att en senare stämma godkänner de former som beslutas för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget.
Ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen
45 §
Till ansökan ska, utöver det som anges i 22 §, följande handlingar bifogas:
1. en kopia av styrelsens redogörelse med eventuellt yttrande från arbetstagarna eller deras företrädare,
2. en kopia av synpunkter som bolagets intressenter har lämnat med anledning av ett meddelande enligt 39 §, och
3. när lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, en handling med information om att det har inletts ett förfarande enligt den lagen.
46 §
Vid Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning gäller följande, utöver det som anges i 22–24 §§.
Bolagsverket ska avslå ansökan, om
1. det enligt 32 § finns hinder mot att det överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,
2. delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås
683
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
3. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
47 §
Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 45 § uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap får Bolagsverket förordna en lämplig person som sakkunnig. Den sakkunniga ska vara oberoende av det överlåtande bolaget och får inte ha någon intressekonflikt med det. Den sakkunniga ska utföra sitt arbete opartiskt och objektivt.
Sökanden ska ersätta Bolagsverket för dess kostnader för den sakkunniga. Bolagsverket ska fatta beslut om det belopp som sökanden ska betala. Av beslutet ska det framgå när beloppet ska betalas och vad kostnaderna avser.
Om ett belopp som har beslutats inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen ( 1993:891 ) om indrivning av statliga fordringar m.m.
48 §
Den dag som avses i 24 § andra stycket ska vid en gränsöverskridande delning bestämmas till en tidpunkt som infaller tidigast tre månader efter registreringen av delningsplanen enligt 16 §.
49 §
Om Bolagsverket med stöd av 25 § har överlämnat ett ärende om tillstånd att verkställa en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning till domstol, ska domstolen avslå ansökan, om
1. en borgenär som har motsatt sig ansökan presenterar trovärdiga
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
684
uppgifter om att delningen medför fara för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och om att ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordran, och
2. bolaget inte visar att någon fara för att fordran inte ska bli betald inte finns eller att betryggande säkerhet har lämnats.
Om ansökan inte ska avslås, ska domstolen lämna tillstånd att verkställa delningsplanen.
Utfärdande av delningsintyg
50 §
Vid en gränsöverskridande delning ska Bolagsverket, när verket eller en domstol har gett tillstånd att verkställa delningsplanen enligt 25 eller 48 §, för det överlåtande bolaget utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt (delningsintyg). Ett delningsintyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna delningsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Ett delningsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen. Om det på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid får tremånadersfristen överskridas. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.
Delningsintyget ska tillhandahållas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater.
Registrering av en delning när ett övertagande bolag ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige
51 §
När ett övertagande bolag ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige ska det överlåtande bolaget inför registreringen av delningen ge in en
685
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
kopia av delningsplanen till den behöriga myndigheten i den staten. Handlingen ska ges in inom sex månader från den tidpunkt då delningsintyget utfärdades.
Efter underrättelse från behöriga utländska myndigheter om att samtliga övertagande bolag har registrerats, ska Bolagsverket föra in en uppgift om delningen och om datum för registreringen i aktiebolagsregistret. Vid fullständig delning ska verket i registret också föra in en uppgift om att det överlåtande bolaget har upplösts genom delningen och en uppgift om datum för upplösningen. Verket ska underrätta den eller de utländska myndigheterna om registreringen.
Registrering av en delning när ett övertagande bolag ska ha sin hemvist i Sverige
52 §
Om ett övertagande bolag efter en gränsöverskridande delning ska ha sin hemvist i Sverige, ska styrelsen eller motsvarande förvaltnings- eller ledningsorgan i det överlåtande bolaget anmäla det övertagande bolaget för registrering hos Bolagsverket inom sex månader från den tidpunkt då delningsintyget utfärdades. Anmälan ska innehålla uppgifter om vilka som har utsetts till styrelseledamöter och, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.
Till anmälan ska följande handlingar bifogas:
1. en kopia av delningsplanen,
2. ett yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag eller en motsvarande oberoende sakkunnig som har godkänts av en utländsk behörig myndighet i den stat där det överlåtande bolaget har sin hemvist, av vilket det framgår att det finns täckning för det aktiekapital som ska
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
686
registreras för det övertagande svenska aktiebolaget.
53 §
Bolagsverket får registrera ett övertagande bolag enligt 52 § endast om
1. verket har fått del av ett delningsintyg,
2. det överlåtande bolaget har gett in de uppgifter och handlingar som avses i 52 §,
3. bolagsordningen är förenlig med denna lag och andra författningar,
4. det aktiekapital som ska registreras för bolaget uppfyller kraven i 1 kap. 4 och 5 §§, och
5. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering.
Om lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, får delningen dessutom registreras endast om
1. ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett beslut har fattats, och
2. det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot det system för medverkan som ska gälla enligt lagen.
Bolagsverket ska så snart som möjligt underrätta den behöriga myndigheten i den stat där det överlåtande bolaget har sin hemvist om registreringen.
Delningens rättsverkningar
54 §
Vid en gränsöverskridande delning uppkommer de rättsverkningar som avses i 28 § första stycket vid den tidpunkt som fastställts i den stat där det överlåtande bolaget har eller har haft sin hemvist. Vid delning av ett svenskt aktiebolag in-
687
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
träder rättsverkningarna vid den tidpunkt då delningen registreras enligt 51 §.
Utöver det som anges i 28 § gäller följande:
1. Aktieägare i det överlåtande bolaget som utnyttjar sin rätt till inlösen enligt 55 § blir inte aktieägare i övertagande bolag.
2. Det överlåtande bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör från anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande delningen får verkan övergår till övertagande bolag.
3. Tillgångar och skulder som inte har fördelats i delningsplanen övergår till övertagande bolag i proportion till den andel av nettotillgångarna som tilldelats respektive bolag genom delningsplanen.
Aktieägares rätt till inlösen
55 §
En aktieägare i det överlåtande bolaget har rätt att få sina aktier inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i delningsplanen, om
1. aktieägaren till följd av delningen skulle bli aktieägare i ett annat bolag som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, och
2. aktieägaren vid bolagsstämman har röstat mot att godkänna delningsplanen.
En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av delningsplanen anmäla detta till bolaget. Anmälan ska göras på det sätt som har angetts i delningsplanen enligt 34 § första stycket 15. Om aktieägaren inte gör en anmälan, är rätten till inlösen förlorad.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
688
Bolaget ska betala ut inlösenbeloppet inom två månader från den tidpunkt då delningen fick verkan enligt 54 §.
Aktieägares rätt till ytterligare ersättning
56 §
Om det inlösenbelopp som anges i delningsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som har utövat sin rätt till inlösen enligt 55 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.
57 §
Om det utbytesförhållande för aktier eller andra värdepapper som anges i delningsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som inte har utövat sin rätt till inlösen enligt 55 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.
58 §
En aktieägare som vill ha ersättning enligt 56 eller 57 § får väcka talan mot bolaget. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna delningsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Om en domstol bestämmer att en aktieägare i ett överlåtande bolag ska ha rätt till ytterligare ersättning enligt 56 eller 57 §, gäller detta även mot övertagande bolag.
59 §
En talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning får inte föras under åberopande av att det utbytesförhållande mellan aktier eller det
689
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
inlösenbelopp som anges i delningsplanen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som har lämnats i dessa avseenden inte uppfyller lagens krav.
Särskilda bestämmelser vid delning genom separation
60 §
Vid en gränsöverskridande delning genom separation ska följande bestämmelser i detta kapitel inte tillämpas:
– 34 § första stycket 2, 3, 6, 8, 14 och 15 om innehållet i delningsplanen,
– 35–37 §§ om styrelsens redogörelse, och
– 55–58 §§ om aktieägares rätt till inlösen och ytterligare ersättning.
Dessutom får revisorernas granskning och yttranden begränsas till de omständigheter som anges i 13 § andra stycket.
30 §
Talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut om godkännande av delningsplan skall i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
61 §
En talan om att ett bolagsstämmobeslut om att godkänna en delningsplan ska upphävas ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
Om allmän domstol genom dom eller beslut som har vunnit laga kraft har bifallit en talan om upphävande av ett stämmobeslut om att godkänna en delningsplan, skall delningen gå åter även om det överlåtande bolaget har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd på övertagande bolags vägnar efter det att det överlåtande bolaget har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar, svarar det överlåtande
Om en allmän domstol genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft har bifallit en talan om att ett stämmobeslut om att godkänna en delningsplan ska upphävas, ska delningen gå åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd för det övertagande bolagets räkning efter det att överlåtande bolag har upplösts men innan domstolens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ansvarar överlåtande och övertagande bolag solidariskt.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
690
bolaget och de övertagande bolagen solidariskt.
I fråga om ett beslut att godkänna en delningsplan som avser en gränsöverskridande delning gäller, utöver det som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket i denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa delningsplanen enligt 25 eller 47 §.
31 §
Utöver det som anges i 18 §, ska i ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, delningsplanen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats under minst en månad före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.
62 § 33
Utöver det som anges i 18 och 42 §§ gäller följande. I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska delningsplanen med bifogade handlingar hållas tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats. Handlingarna ska hållas tillgängliga under minst en månad eller, i ett fall som avses i 42 §, sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.
24 a kap. Gränsöverskridande ombildning
Vad en gränsöverskridande ombildning innebär
1 § Ett svenskt aktiebolag får ombildas till en motsvarande juridisk person som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige (gränsöverskridande ombildning).
En gränsöverskridande ombildning sker genom att ett aktiebolag, utan att upplösas överför sitt registrerade säte till en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och ombildas till ett bolag som omfattas av lagstiftningen i den staten.
33 Senaste lydelse av tidigare 31 § 2010:1516.
691
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Begränsningar i rätten att genomföra en gränsöverskridande ombildning
2 § Ett aktiebolag får inte genomföra en gränsöverskridande ombildning, om det
1. är i konkurs,
2. genomgår företagsrekonstruktion,
3. är i likvidation på grund av ett beslut enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 §, eller
4. är i likvidation på annan grund och skifte av bolagets tillgångar har påbörjats.
Särskilda rättighetshavares ställning
3 § Innehavare av teckningsoptioner, konvertibler eller andra värdepapper med särskilda rättigheter i det bolag som ska ombildas ska ha minst motsvarande rättigheter i det ombildade bolaget. Detta gäller dock inte om innehavarna enligt ombildningsplanen har rätt att få sina värdepapper inlösta av bolaget.
Ombildningsplan
4 § Styrelsen i det bolag som ska ombildas ska upprätta en plan för ombildningen. Styrelsen ska underteckna ombildningsplanen.
5 § En ombildningsplan ska innehålla uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för det bolag som ska ombildas,
2. form, företagsnamn och säte för bolaget efter ombildning,
3. den föreslagna tidsplanen för ombildningen,
4. vilka rättigheter i bolaget efter ombildning som ska tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i aktiebolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,
5. arvode och andra särskilda förmåner som ska lämnas till en styrelseledamot eller verkställande direktör,
6. eventuella stimulansåtgärder som bolaget har varit föremål för eller subventioner som bolaget har mottagit under de senaste fem åren,
7. den rätt till inlösen som aktieägare har enligt 34 § med uppgift om inlösenbelopp och om den elektroniska adress som inlösenanmälan ska skickas till, och
8. ombildningens sannolika följder för sysselsättningen. Ombildningsplanen ska också innehålla uppgifter om
1. de säkerheter som bolagets borgenärer erbjuds, i de fall de erbjuds sådana säkerheter, och
2. hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan i det ombildade bolaget, om en sådan process ska genomföras.
Till ombildningsplanen ska, i förekommande fall, bifogas den handling som utgör stiftelseurkund för det ombildade bolaget samt bolagsordningen för det ombildade bolaget.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
692
Styrelsens redogörelse
6 § Styrelsen i det bolag som ska ombildas ska upprätta en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om ombildningen är lämplig för bolaget. I redogörelsen ska det ingå en beskrivning av ombildningens konsekvenser för bolagets framtida verksamhet och för dess borgenärer.
I redogörelsen ska det även ingå ett avsnitt med information för aktieägarna enligt 7 § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 8 §.
I stället för att upprätta en enda redogörelse får styrelsen upprätta två separata redogörelser för aktieägarna respektive arbetstagarna. Om det av 7 § andra stycket och 8 § andra stycket följer att varken ett avsnitt för aktieägarna eller ett avsnitt för arbetstagarna behöver upprättas, får styrelsen helt avstå från att upprätta en redogörelse.
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen. Styrelsen ska informera aktieägarna om yttrandet oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte.
7 § I avsnittet för aktieägarna enligt 6 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. ombildningens konsekvenser för aktieägarna,
2. inlösenbeloppet vid inlösen enligt 34 § och den metod som har använts för att bestämma det,
3. hur en aktieägare ska göra för att utöva rätten till inlösen och ytterligare ersättning enligt 35 och 36 §§.
Något avsnitt för aktieägarna krävs inte om samtliga aktieägare i bolaget samtycker till det.
8 § I avsnittet för arbetstagarna enligt 6 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. ombildningens konsekvenser för anställningsförhållanden och eventuella åtgärder som vidtas till skydd för dessa,
2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för bolagets verksamhet, och
3. de förhållanden som anges i 1 och 2 i fråga om eventuella dotterföretag.
Något avsnitt för arbetstagare krävs inte om samtliga arbetstagare ingår i bolagets styrelse.
Revisorsgranskning
9 § Ombildningsplanen och styrelsens redogörelse ska granskas av en eller flera revisorer. Granskningen ska vara så omfattande och ingående som god revisionssed kräver. Revisorn eller revisorerna ska upprätta ett yttrande över granskningen. Revisorsyttrandet ska bifogas ombildningsplanen. Det ska innehålla ett utlåtande om huruvida styrelsens redogörelse är komplett och uppfyller de krav som framgår av 6–8 §§.
Revisorsyttrandet ska även innehålla ett utlåtande om huruvida det erbjudna inlösenbeloppet är lämpligt. Uppgifter ska också lämnas om
1. den eller de metoder som har använts för att fastställa inlösenbeloppet,
693
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
2. huruvida de använda metoderna är lämpliga för att fastställa inlösenbeloppet, och
3. särskilda svårigheter vid värderingen, om det har uppkommit några. Första och andra styckena behöver inte tillämpas om samtliga aktieägare i det bolag som ska ombildas har samtyckt till det.
10 § En revisor som avses i 9 § ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Om inte något annat framgår av bolagsordningen, ska revisorn utses av bolagsstämman. Om någon särskild revisor inte utses, ska granskningen i stället utföras av bolagets revisor.
För en revisor som har utsetts att utföra granskning enligt 9 § gäller 9 kap. 40, 45 och 46 §§.
11 § Styrelsen, den verkställande direktören och revisorn i det bolag som ska ombildas ska ge varje revisor som utför granskning enligt 9 § tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning som denne anser vara nödvändig. De ska också lämna de upplysningar och den hjälp som begärs.
Samma skyldighet har en revisor som utför granskning enligt 9 § mot övriga sådana revisorer.
Meddelande om att synpunkter får lämnas
12 § Till ombildningsplanen ska det bifogas ett meddelande med information till bolagets aktieägare, borgenärer och arbetstagarföreträdare, eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till bolaget. I meddelandet ska det anges att synpunkterna senast får lämnas på den femte arbetsdagen före dagen för den bolagsstämma som ska ta ställning till ombildningsplanen.
Registrering av ombildningsplanen
13 § Det bolag som ska ombildas ska ge in ombildningsplanen med bifogade handlingar till Bolagsverket för registrering i aktiebolagsregistret. En uppgift om registreringen ska kungöras enligt 27 kap. 3 §. Kungörelsen ska innehålla de uppgifter som avses i andra stycket 1–3. I kungörelsen ska det också lämnas uppgift om var planen hålls tillgänglig, om den inte kungörs i sin helhet.
I anmälan om registrering ska det lämnas uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för bolaget,
2. det register där bolaget är registrerat och det nummer som används för identifiering i registret,
3. hur borgenärer och aktieägare ska göra för att utöva sina rättigheter samt de adresser där de kostnadsfritt kan få fullständig information om dessa förfaranden, och
4. bolagets adress. I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor lämnar enligt 9 §.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
694
14 § Om ombildningsplanen eller de handlingar som är bifogade till planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska den som lämnar in ombildningsplanen även ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte ges in.
Tillhandahållande av ombildningsplanen
15 § Styrelsen ska hålla ombildningsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 6 § tillgängliga för aktieägarna och för arbetstagarnas företrädare, eller, om sådana företrädare inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om att godkänna ombildningsplanen ska behandlas. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
I 39 § finns det ytterligare bestämmelser för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
16 § De synpunkter som har lämnats med anledning av meddelandet enligt 12 § ska läggas fram på den bolagsstämma som avses i 17 §.
Bolagsstämmans godkännande av ombildningsplanen
17 § Ombildningsplanen ska läggas fram för att godkännas av bolagsstämman. Stämman får hållas tidigast en månad efter det att en uppgift om att ombildningsplanen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §.
Ändringar i bolagsordningen
18 § Vid den bolagsstämma som godkänner ombildningsplanen ska det också beslutas om det innehåll som bolagsordningen ska ha efter ombildningen.
Villkorat beslut om godkännande av ombildningsplanen
19 § Bolagsstämman i det bolag som ska ombildas får villkora beslutet att godkänna ombildningsplanen med att en senare stämma godkänner de former som beslutas för arbetstagarnas medverkan i det ombildade bolaget.
Majoritetskrav
20 § Ett bolagsstämmobeslut om godkännande av ombildningsplanen är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid stämman.
Om det finns aktier av olika slag i bolaget tillämpas första stycket även inom varje aktieslag som är företrätt vid stämman.
695
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Underrättelse till bolagets kända borgenärer
21 § När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget ska bolaget skriftligen underrätta sina kända borgenärer om beslutet. Underrättelserna ska innehålla en uppgift om att bolaget avser att ansöka om tillstånd att verkställa ombildningsplanen och en uppgift om borgenärernas rätt att motsätta sig att ombildningsplanen verkställs.
Någon underrättelse behöver inte skickas till borgenärer vars anspråk avser en fordran på lön, pension eller någon annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).
Ansökan om tillstånd att verkställa ombildningsplanen
22 § Det bolag som ska ombildas ska ansöka om tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget och senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Följande handlingar ska bifogas ansökan:
1. en kopia av ombildningsplanen med de handlingar som är bifogade till den,
2. en kopia av styrelsens redogörelse med eventuellt yttrande från arbetstagarna eller deras företrädare,
3. en kopia av synpunkter som bolagets intressenter har lämnat med anledning av ett meddelande enligt 12 §,
4. en kopia av protokollet från den bolagsstämma som avses i 17 §,
5. när lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, en handling med information om att det har inletts ett förfarande enligt den lagen, och
6. intyg från bolagets styrelse eller verkställande direktör om att bolagets kända borgenärer har underrättats enligt 21 §.
Om sökanden inte har bifogat handlingarna ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.
Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.
23 § Bolagsverket ska avslå en ansökan enligt 22 § om
1. ombildningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan författning eller mot bolagsordningen,
2. det enligt 2 § finns hinder mot att bolaget genomför en gränsöverskridande ombildning,
3. ombildningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
4. ombildningen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, men något sådant förfarande inte har inletts.
24 § Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 22 § uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap, får Bolagsverket förordna en lämplig person som sakkunnig. Den sakkunniga ska vara oberoende av
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
696
bolaget och får inte ha någon intressekonflikt med det. Den sakkunniga ska utföra sitt arbete opartiskt och objektivt.
Sökanden ska ersätta Bolagsverket för dess kostnader för den sakkunniga. Bolagsverket ska fatta beslut om det belopp som sökanden ska betala. Av beslutet ska det framgå när beloppet ska betalas och vad kostnaderna avser.
Om ett belopp som har beslutats inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Kallelse på bolagets borgenärer
25 § Bolagsverket ska kalla bolagets borgenärer, om verket finner att det inte finns något hinder mot en ansökan enligt 22 §. Verket ska dock inte kalla borgenärer vars anspråk avser en fordran på lön, pension eller någon annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).
Kallelsen ska innehålla ett föreläggande för den som vill motsätta sig ansökan att senast en viss dag anmäla detta skriftligen. Denna dag får bestämmas till en tidpunkt som infaller tidigast tre månader efter registreringen av ombildningsplanen enligt 13 §. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att borgenären, om han eller hon inte motsätter sig ansökan, ska anses ha medgett den.
Bolagsverket ska så snart som möjligt kungöra kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Verket ska vidare skicka en särskild underrättelse om kallelsen till Skatteverket.
När Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa ombildningsplanen
26 § Om inte någon av de borgenärer som har kallats enligt 25 § motsätter sig ansökan inom utsatt tid, ska Bolagsverket ge bolaget tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Motsätter sig någon borgenär ansökan, ska verket överlämna ärendet till tingsrätten på den ort där styrelsen i bolaget har sitt säte.
När allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa ombildningsplanen
27 § Om Bolagsverket med stöd av 26 § har överlämnat ett ärende om tillstånd att verkställa en ombildningsplan till domstol, ska domstolen avslå ansökan, om
1. en borgenär som har motsatt sig ansökan presenterar trovärdiga uppgifter om att ombildningen medför fara för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och om att ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordran, och
2. bolaget inte visar att någon fara för att fordran inte ska bli betald inte finns eller att betryggande säkerhet har lämnats.
Om ansökan inte ska avslås, ska domstolen lämna tillstånd att verkställa ombildningsplanen.
697
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Utfärdande av ombildningsintyg
28 § När Bolagsverket eller en domstol har gett tillstånd att verkställa ombildningsplanen enligt 26 eller 27 §, ska Bolagsverket för bolaget utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt (ombildningsintyg). Ett ombildningsintyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna ombildningsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Ett ombildningsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd att verkställa ombildningsplanen. Om det på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid får tremånadersfristen överskridas. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.
Ombildningsintyget ska tillhandahållas den behöriga myndigheten i den stat där bolaget efter ombildningen ska ha sitt registrerade säte.
Registrering av en ombildning av ett svenskt aktiebolag
29 § Inför registreringen av ombildningen ska bolaget ge in en kopia av ombildningsplanen till den behöriga myndigheten i den stat där bolaget ska ha sitt säte. Handlingen ska ges in inom sex månader från den tidpunkt då ombildningsintyget utfärdades.
Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att ombildningen har ägt rum, ska Bolagsverket föra in en uppgift om ombildningen och om datum för registreringen i aktiebolagsregistret.
Anmälan för registrering vid en ombildning av en utländsk juridisk person
30 § Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett svenskt aktiebolag, ska styrelsen eller motsvarande förvaltnings- eller ledningsorgan i det bolag som ska ombildas anmäla ombildningen för registrering hos Bolagsverket inom sex månader från den tidpunkt då ombildningsintyget utfärdades. Anmälan ska innehålla uppgifter om vilka som har utsetts till styrelseledamöter och, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det ombildade bolaget.
Till anmälan ska följande handlingar bifogas:
1. en kopia av ombildningsplanen,
2. ett yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag eller en motsvarande oberoende sakkunnig som har godkänts av en utländsk behörig myndighet i den stat där det bolag som ska ombildas har sin hemvist, av vilket det framgår att det finns täckning för det aktiekapital som ska registreras för det svenska aktiebolaget.
Bolagsverkets kontroll och registrering vid en ombildning av en utländsk juridisk person
31 § Bolagsverket får registrera en ombildning enligt 30 § endast om
1. verket har fått del av ett ombildningsintyg,
2. det bolag som ska ombildas har gett in de uppgifter och handlingar som avses i 30 §,
3. bolagsordningen är förenlig med denna lag och andra författningar,
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
698
4. det aktiekapital som ska registreras för bolaget uppfyller kraven i 1 kap. 4 och 5 §§, och
5. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering. Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, får ombildningen dessutom registreras endast om
1. ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett beslut har fattats, och
2. det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot det system för medverkan som ska gälla enligt lagen.
Bolagsverket ska så snart som möjligt underrätta den behöriga myndigheten i den stat där det bolag som ska ombildas har sin hemvist om registreringen.
Ombildningens rättsverkningar
32 § Vid ombildningen uppkommer följande rättsverkningar.
1. Det ombildade bolaget får sitt registrerade säte i en annan medlemsstat och får en ändrad rättslig form enligt lagstiftningen i den staten.
2. Bolagets tillgångar och skulder övergår till att vara det ombildade bolagets tillgångar och skulder.
3. Aktieägare i bolaget fortsätter att vara aktieägare i det ombildade bolaget, om de inte utnyttjar sin rätt till inlösen enligt 34 §.
4. Bolagets rättigheter och skyldigheter som härrör från anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande ombildningen får verkan övergår till att vara det ombildade bolagets rättigheter och skyldigheter. Rättsverkningarna uppkommer vid den tidpunkt som har fastställts i den medlemsstat där bolaget efter ombildningen ska ha sin hemvist. Om bolaget ska ha sin hemvist i Sverige, uppkommer rättsverkningarna vid den tidpunkt då ombildningen registreras i aktiebolagsregistret enligt 31 §.
När frågan om ombildning faller
33 § Bolagsverket ska förklara att frågan om ombildning har fallit, om
1. ansökan enligt 22 § om tillstånd att verkställa ombildningsplanen inte har gjorts inom föreskriven tid eller ansökan har avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft,
2. anmälan enligt 30 § inte har gjorts inom föreskriven tid, eller
3. Bolagsverket genom beslut som har fått laga kraft har avskrivit ett ärende om registrering enligt 30 § eller har vägrat registrering enligt 31 §.
Aktieägares rätt till inlösen
34 § En aktieägare i ett bolag som ska ombildas har rätt att få sina aktier inlösta mot det inlösenbelopp som bolaget har erbjudit i ombildningsplanen, om aktieägaren vid bolagsstämman har röstat mot att godkänna ombildningsplanen.
En aktieägare som vill utöva sin rätt till inlösen ska inom en månad från dagen för bolagsstämmans godkännande av ombildningsplanen anmäla detta till bolaget. Anmälan ska göras på det sätt som har angetts i ombild-
699
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
ningsplanen enligt 5 §. Om aktieägaren inte gör en anmälan, är rätten till inlösen förlorad.
Inlösenbeloppet ska betalas inom två månader från den tidpunkt då ombildningen fick verkan enligt 32 §.
Aktieägares rätt till ytterligare ersättning
35 § Om det inlösenbelopp som anges i ombildningsplanen inte är korrekt fastställt och detta får till följd att en aktieägare som har utnyttjat sin rätt till inlösen enligt 34 § blir otillräckligt kompenserad, har denna aktieägare rätt till ytterligare ersättning.
En aktieägare som vill ha ersättning enligt första stycket får väcka talan mot bolaget. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för bolagsstämmans beslut att godkänna ombildningsplanen. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
36 § En talan enligt 7 kap. 50 § mot ett bolagsstämmobeslut att godkänna en ombildningsplan får inte föras under åberopande av att det inlösenbelopp som anges i ombildningsplanen inte är korrekt fastställt eller att de uppgifter som har lämnats om inlösenbeloppet inte uppfyller lagens krav.
Borgenärers rätt att väcka talan i Sverige efter det att ombildningen fått verkan
37 § Den som har en fordran på ett svenskt aktiebolag som har ombildats enligt detta kapitel får väcka talan mot det ombildade bolaget vid rätten i den ort där styrelsen hade sitt säte före ombildningen, om fordran uppkom före det att uppgiften om registrering av ombildningsplanen kungjordes enligt 13 § första stycket.
Om talan inte väcks inom två år från den tidpunkt då ombildningen fick verkan i den medlemsstat där bolaget efter ombildningen ska ha sin hemvist, är rätten att väcka talan med stöd av första stycket förlorad.
Ogiltighet
38 § En talan om att ett bolagsstämmobeslut om att godkänna en ombildningsplan ska upphävas ska i de fall som avses i 7 kap. 51 § andra stycket väckas inom sex månader från beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.
I fråga om ett beslut att godkänna en ombildningsplan gäller, utöver det som sägs i 7 kap. 51 § första stycket och i första stycket denna paragraf, att talan inte får väckas efter det att Bolagsverket eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa ombildningsplanen enligt 26 eller 27 §.
Särskilda bestämmelser om tillhandahållande av ombildningsplanen i vissa publika aktiebolag
39 § Utöver det som anges i 15 § första stycket andra meningen gäller att ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
700
samarbetsområdet ska hålla ombildningsplanen med bifogade handlingar tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats. Handlingarna ska hållas tillgängliga under minst sex veckor före den bolagsstämma där frågan om godkännande av planen ska behandlas och dagen för stämman.
29 kap.
2 §34
En revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av hans eller hennes medhjälpare. I de fall som avses i 9 kap. 44 § och 46 § andra stycket samt 10 kap. 18 § andra stycket denna lag samt4 kap.3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism svarar dock revisorn, lekmannarevisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.
En revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som hans eller hennes medhjälpare uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar. I de fall som avses i 9 kap. 44 § och 46 § andra stycket och 10 kap. 18 § andra stycket denna lag och4 kap.3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ansvarar dock revisorn, lekmannarevisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.
Om ett registrerat revisionsbolag är revisor eller särskild granskare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller granskningen som är ersättningsskyldiga.
Om ett registrerat revisionsbolag är revisor eller särskild granskare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller den särskilda granskningen som är ersättningsskyldiga.
Första och andra styckena gäller även för den revisor eller oberoende sakkunnig som utför granskning i samband med ett gränsöverskridande förfarande enligt 23, 24 eller 24 a kap.
31 kap.
2 §35
Följande beslut av Bolagsverket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol:
1. beslut i ärenden enligt 7 kap. 17 §, 9 kap. 9, 9 a, 25, 26 eller 27 § eller 10 kap. 22 §,
2. beslut i tillståndsärenden enligt 8 kap. 9 §, 30 § eller 37 § andra
2. beslut i tillståndsärenden enligt 8 kap. 9 §, 30 § eller 37 § andra
34 Senaste lydelse 2019:1249. 35 Senaste lydelse 2020:613.
701
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
stycket, 9 kap. 15 §, 20 kap. 23 §, 23 kap. 20 eller 33 § eller 24 kap. 22 §,
stycket, 9 kap. 15 §, 20 kap. 23 §, 23 kap. 20 eller 33 §, 24 kap. 22 § eller 24 a kap. 22 §,
3. beslut enligt 23 kap. 27 eller 35 § eller 24 kap. 29 § att förklara att frågan om fusion eller delning har fallit,
3. beslut enligt 23 kap. 27 eller 35 §, 24 kap. 29 § eller 24 a kap. 33 § att förklara att frågan om fusion, delning eller ombildning har fallit,
4. beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 23 kap. 46 §,
4. beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 23 kap. 46 §, 24 kap. 50 § eller 24 a kap. 28 §,
5. beslut om betalningsskyldighet enligt 23 kap. 45 b § andra stycket, 24 kap. 47 § andra stycket eller 24 a kap. 24 § andra stycket,
5. beslut enligt 27 kap. 2 § att skriva av en anmälan om registrering eller vägra registrering i andra fall än det som anges i andra stycket,
6. beslut enligt 27 kap. 6 § eller 6 a § att avregistrera en företrädare, en postadress eller en e-postadress,
7. beslut i ärenden enligt 28 kap. 5 § andra stycket,
8. beslut att förelägga eller döma ut vite enligt 30 kap. 3 §.
6. beslut enligt 27 kap. 2 § att skriva av en anmälan om registrering eller vägra registrering i andra fall än det som anges i andra stycket,
7. beslut enligt 27 kap. 6 § eller 6 a § att avregistrera en företrädare, en postadress eller en e-postadress,
8. beslut i ärenden enligt 28 kap. 5 § andra stycket,
9. beslut att förelägga eller döma ut vite enligt 30 kap. 3 §.
Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av ett företagsnamn enligt 27 kap. 2 § överklagas till Patent- och marknadsdomstolen.
Ett överklagande ska ges in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.
32 kap.
Gränsöverskridande ombildning
12 a §
Ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning får inte genomföra en gränsöverskridande ombildning enligt 24 a kap.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
702
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
dels att 16 kap. 20 och 48 §§ och 23 kap. 4 § ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 16 kap. 48 § och 23 kap. 4 § ska utgå,
dels att 7 kap. 2 och 44 §§, 16 kap. 14, 18, 24, 30, 32, 33, 37–39, 41, 42– 45, 47 och 51 §§, 21 kap. 2 § och 23 kap. 1 § och rubriken närmast före 16 kap. 30 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas 13 nya paragrafer, 6 kap. 39 a § och 16 kap. 13 a, 30 a, 30 b, 33 a, 33 b, 36 a, 39 a och 41 a–41 e §§, och närmast före 16 kap. 30 a, 30 b och 36 a §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
39 a §
Vid ett beslut av föreningsstämman att godkänna en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion ska föreningen i protokollet eller i en bilaga till protokollet anteckna vilka medlemmar som har röstat mot förslaget att godkänna planen.
7 kap.
2 §
Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Om inte något annat följer av dessa lagar eller denna lag, ska arbetstagarrepresentanter jämställas med styrelseledamöter när denna lag tillämpas.
Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter i styrelsen finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar. Om inte något annat följer av dessa lagar eller denna lag, ska arbetstagarrepresentanter jämställas med styrelseledamöter när denna lag tillämpas.
När antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter anges i stadgarna, ska arbetstagarrepresentanter som utses enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda inte räknas med. Det som anges i stadgarna om tiden för styrelseledamöters och styrelsesuppleanters uppdrag ska inte gälla för sådana arbetstagarrepresentanter.
44 §
Föreningen ska för registrering i föreningsregistret anmäla
1. föreningens postadress,
703
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
2. vem som har utsetts till styrelseledamot, styrelsesuppleant, styrelsens ordförande, verkställande direktör, vice verkställande direktör och särskild delgivningsmottagare, och
3. hur föreningens firma tecknas och vem som har firmateckningsrätt. Anmälan ska innehålla uppgifter om postadress för de personer som anges i första stycket 2 och 3. Om postadressen avviker från personernas hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare innehålla uppgifter om de angivna personernas personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, ska detta anges.
Anmälan ska innehålla uppgifter om postadress för de personer som anges i första stycket 2 och 3. Om postadressen avviker från personernas hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare innehålla uppgifter om de angivna personernas personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar, ska detta anges.
Även den som anmälan gäller har rätt att göra en anmälan enligt första stycket. Den som har utsetts till en sådan befattning som avses i första stycket 2 har även rätt att anmäla företrädarens avgång.
16 kap.
Ändringar i stadgarna
13 a §
Om fusionen medför att det behövs ändringar i stadgarna, ska dessa beslutas senast vid den föreningsstämma där fusionsplanen godkänns.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på stämman, ska ändringarna i stadgarna beslutas före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
14 §
Om en fråga om godkännande av en fusionsplan ska läggas fram på en föreningsstämma enligt 13 §, ska kallelsen till stämman innehålla information om det huvudsakliga innehållet i fusionsplanen.
Styrelsen ska hålla fusionsplanen med bifogade handlingar tillgänglig för medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar och innehavare av förlagsandelar under minst en månad före den stämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos föreningen på den ort där styrelsen har sitt säte.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
704
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren skickas med post till de personer enligt första stycket som begär det och som uppger sin adress. I vilka fall handlingar får skickas med elektroniska hjälpmedel anges i 1 kap. 16 §.
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren skickas med post till de personer enligt andra stycket som begär det och som uppger sin adress. I vilka fall handlingar får skickas med elektroniska hjälpmedel anges i 1 kap. 16 §.
18 §
Den övertagande föreningen eller, vid kombination, den äldsta av de överlåtande föreningarna ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar och, om fusionsplanen har registrerats enligt 12 §, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.
Den övertagande föreningen eller, vid kombination, den äldsta av de överlåtande föreningarna ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket. Den ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar och, om fusionsplanen har registrerats enligt 12 §, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Följande handlingar ska bifogas ansökan:
1. en kopia av fusionsplanen med de handlingar som är bifogade till den,
2. intyg från föreningarnas styrelser eller verkställande direktörer om att föreningarnas kända borgenärer har underrättats enligt 17 § och, i de fall fusionsplanen enligt 12 § andra stycket inte behöver ges in för registrering, att samtliga medlemmar har undertecknat fusionsplanen, och
3. en kopia av protokollen från de föreningsstämmor som avses i 13 §.
Följande handlingar ska bifogas ansökan:
1. en kopia av fusionsplanen,
2. intyg från föreningarnas styrelser eller verkställande direktörer om att föreningarnas kända borgenärer har underrättats enligt 17 § och, i ett sådant fall som avses i 12 § andra stycket, att samtliga medlemmar har undertecknat fusionsplanen, och
705
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
3. en kopia av protokollen från de föreningsstämmor som avses i 13 §.
Om sökanden inte har bifogat de handlingar som anges i andra stycket, ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.
Om sökanden inte har bifogat handlingarna ska Bolagsverket förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Ansökan ska avvisas om sökanden inte gör det.
Bolagsverket får förelägga sökanden att lämna de ytterligare uppgifter som verket behöver för sin prövning.
24 §
Styrelsen för den övertagande föreningen ska anmäla fusionen för registrering i föreningsregistret. Vid kombination ska styrelsen för registrering även anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter och i förekommande fall styrelsesuppleanter i den övertagande föreningen.
Anmälan ska göras senast två månader från Bolagsverkets tillstånd att verkställa fusionsplanen eller, när tillstånd lämnas av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft.
Bestämmelserna i 45 § andra stycket ska tillämpas om
1. någon av de föreningar som deltar i fusionen, eller något annat företag som genom fusion har gått upp i någon av dessa föreningar tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion,
2. den gränsöverskridande fusionen har registrerats inom tre år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
2. den gränsöverskridande fusionen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och
3. någon av föreningarna fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
3. någon av föreningarna fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar.
Tillämpliga bestämmelser Vad en gränsöverskridande fusion innebär
30 §
En svensk ekonomisk förening får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person (utländsk förening) med hemvist i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (gränsöverskridande fusion). En juridisk person ska anses ha en sådan hemvist om den har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.
I fråga om en gränsöverskridande fusion gäller
– 1 § om vad en fusion innebär,
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
706
– 3 § om fusion när en överlåtande förening har gått i likvidation,
– 4 § om särskilda rättighetshavares ställning,
– 31 och 32 §§ om fusionsplan, – 33 § om styrelsernas redogörelser,
– 8 § om kompletterande information,
– 10, 11 och 34–36 §§ om revisorsgranskning, varvid det som sägs i 10 och 11 §§ om 9 § i stället ska avse 34 §,
– 12 § första stycket och 37 och 38 §§ om registrering av fusionsplanen,
– 13 § om när fusionsplanen ska läggas fram för godkännande av föreningsstämman,
– 14 § andra stycket och 39 § om tillhandahållande av fusionsplanen,
– 15 och 16 §§ om föreningsstämmans prövning,
– 40 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,
– 17 § om underrättelse till kända borgenärer,
– 18–20 och 41 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 21 § om kallelse på föreningarnas borgenärer,
– 22 § om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 23 § om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 42 § om utfärdande av fusionsintyg,
– 43–46 §§ om registrering, – 25 och 47 §§ om fusionens rättsverkningar,
– 26 § om när frågan om fusion faller, varvid det som sägs om 24 § i stället ska avse 44 §,
– 27 § om en medlems rätt att säga upp sitt medlemskap,
– 48 § om särskilt bokslut.
707
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Bestämmelser som ska tillämpas vid en gränsöverskridande fusion
30 a §
Följande allmänna bestämmelser om fusion i detta kapitel gäller även för en gränsöverskridande fusion:
– 1 § om vad en fusion innebär, – 3 § om fusion när en överlåtande förening har gått i likvidation,
– 4 § om särskilda rättighetshavares ställning, och
– 30 b § om särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion.
För en gränsöverskridande fusion gäller vidare följande bestämmelser om förfarandet:
– 31 och 32 §§ om fusionsplan, – 33–33 b §§ om styrelseredogörelse,
– 8 § om kompletterande information,
– 10, 11 och 34–36 §§ om revisorsgranskning, varvid det som sägs i 10 och 11 §§ om 9 § i stället ska avse 34 §,
– 36 a § om meddelande om att synpunkter får lämnas,
– 12 § första stycket och 37 och 38 §§ om registrering av fusionsplanen,
– 39 § om tillhandahållande av fusionsplanen,
– 39 a § om synpunkter som har lämnats med anledning av ett meddelande enligt 36 a §,
– 13 § om när fusionsplanen ska läggas fram för att godkännas av föreningsstämman,
– 13 a § om ändringar i stadgarna,
– 15 och 16 §§ om föreningsstämmans prövning,
– 40 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,
– 17 § om underrättelse till föreningens kända borgenärer,
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
708
– 18–20 och 41 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 21 och 41 c §§ om kallelse på föreningarnas borgenärer,
– 22 och 41 a §§ om när Bolagsverket ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 41 d och 41 e §§ om när allmän domstol ska lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen,
– 42 § om utfärdande av fusionsintyg,
– 43–45 §§ om registrering, – 25 och 47 §§ om fusionens rättsverkningar,
– 26 § om när frågan om fusion faller, varvid det som sägs om 24 § i stället ska avse 44 §, och
– 27 § om en medlems rätt att säga upp sitt medlemskap.
Särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande fusion
30 b §
En ekonomisk förening får inte delta i en gränsöverskridande fusion, om den
1. är i konkurs,
2. genomgår företagsrekonstruktion, eller
3. är i likvidation på grund av ett beslut enligt 17 kap. 11 eller 16 §.
32 §1
En fusionsplan enligt 31 § ska innehålla uppgifter om
1. de fusionerande föreningarnas form, företagsnamn och säte,
2. utbytesförhållandena mellan andelar och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande förening och eventuell kontant betalning,
2. utbytesförhållandena mellan andelar och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande förening och eventuell kontant ersättning,
3. de villkor som ska gälla för tilldelning av andelar och förekommande värdepapper i den övertagande föreningen,
4. den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för sysselsättningen,
1 Senaste lydelse 2018:1692.
709
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor som andelar och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i den övertagande föreningen,
6. från vilken tidpunkt som de fusionerande föreningarnas transaktioner bokföringsmässigt ska anses ingå i den övertagande föreningen,
7. vilka rättigheter i den övertagande föreningen som innehavare av särskilda rättigheter i den överlåtande föreningen ska ha eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för innehavarna,
8. arvode och andra särskilda förmåner som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare eller till den som utför granskning enligt 34 § eller 35 § första stycket 2,
8. arvode och andra särskilda förmåner som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare,
9. stadgarna för den övertagande föreningen, 10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till den övertagande föreningen och de överväganden som har gjorts vid värderingen, och
10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till den övertagande föreningen och de överväganden som har gjorts vid värderingen,
11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för fusionen.
11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för att fastställa villkoren för fusionen, och
12. rätten till uppsägning av medlemskap enligt 27 §.
I förekommande fall ska fusionsplanen också innehålla en uppgift om hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i den övertagande föreningen beslutas.
Fusionsplanen ska också innehålla uppgifter om
1. de säkerheter som föreningarnas borgenärer erbjuds, i de fall de erbjuds sådana säkerheter, och
2. hur arbetstagarna deltar i den process som leder fram till beslut om formerna för arbetstagarnas medverkan i den övertagande föreningen, om en sådan process ska genomföras.
Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om den övertagande föreningens form, företagsnamn och säte.
Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter om den övertagande föreningens form, företagsnamn och säte samt om vilken handling som utgör stiftelseurkund eller motsvarande handlingar för bildande av den övertagande föreningen.
33 §
Styrelsen i var och en av de föreningar som deltar i fusionen ska upprätta en redogörelse för de om-
Styrelsen i var och en av de föreningar som deltar i fusionen ska upprätta en redogörelse för de om-
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
710
ständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för föreningarna. I redogörelsen ska det också anges vilka rättsliga och ekonomiska aspekter som beaktades när villkoren för fusionen bestämdes. Redogörelsen ska även innehålla uppgifter om fusionens sannolika konsekvenser för medlemmar, borgenärer och anställda. Om styrelsen i skälig tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare, ska det bifogas till redogörelsen.
ständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av om fusionen är lämplig för föreningarna. I redogörelsen ska det ingå en beskrivning av fusionens konsekvenser för föreningens framtida verksamhet och för dess borgenärer.
I redogörelsen ska det även ingå ett avsnitt med information för medlemmarna enligt 33 a § och ett avsnitt med information för arbetstagarna enligt 33 b §.
I stället för att upprätta en enda redogörelse får styrelsen upprätta två separata redogörelser för medlemmarna respektive arbetstagarna. Om det av 33 a § andra stycket och 33 b § andra stycket följer att varken ett avsnitt för medlemmarna eller ett avsnitt för arbetstagarna behöver upprättas, får styrelsen helt avstå från att upprätta en redogörelse.
Om styrelsen i god tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, från arbetstagarna själva, ska detta yttrande bifogas redogörelsen. Styrelsen ska informera medlemmarna om yttrandet oavsett om det upprättas en redogörelse eller inte.
33 a §
I avsnittet för medlemmarna enligt 33 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. utbytesförhållandena mellan andelar och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande förening samt den metod som har använts för att bestämma dessa,
711
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
2. fusionens konsekvenser för medlemmarna, och
3. hur medlemmarna ska gå till väga för att utöva sin rätt till uppsägning av medlemskapet enligt 27 §.
Något avsnitt för medlemmarna krävs inte om samtliga medlemmar i föreningen samtycker till det.
33 b §
I avsnittet för arbetstagarna enligt 33 § andra stycket ska styrelsen beskriva
1. fusionens konsekvenser för anställningsförhållanden och eventuella åtgärder som vidtas till skydd för dessa,
2. väsentliga ändringar av anställningsvillkoren eller av platserna för föreningens verksamhet, och
3. de förhållanden som anges i 1 och 2 i fråga om eventuella dotterföretag.
Något avsnitt för arbetstagarna krävs inte om samtliga arbetstagare ingår i föreningens styrelse.
Meddelande om att synpunkter får lämnas
36 a §
Till fusionsplanen ska det bifogas ett meddelande med information till de fusionerande föreningarnas medlemmar, borgenärer och arbetstagarföreträdare, eller, om sådana företrädare inte finns, arbetstagarna själva om att de får lämna synpunkter på planen till de fusionerande föreningarna. I meddelandet ska det anges att synpunkterna får lämnas senast på den femte arbetsdagen före dagen för den föreningsstämma som i respektive förening ska ta ställning till fusionsplanen.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas på föreningsstämman i en förening, ska
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
712
det i stället anges att synpunkterna får lämnas till föreningen senast fem arbetsdagar före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
37 §
Vid en gränsöverskridande fusion ska skyldigheten enligt 12 § att lämna in fusionsplanen med bifogade handlingar för registrering fullgöras av den svenska förening som deltar i fusionen. Om flera svenska föreningar deltar, ska skyldigheten fullgöras av den svenska förening som är övertagande förening eller, om den övertagande föreningen inte är en svensk förening, av den äldsta av de överlåtande svenska föreningarna.
Om fusionsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska sökanden lämna in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte lämnas in.
Om fusionsplanen eller de handlingar som är bifogade planen är skrivna på något annat språk än svenska, ska den som lämnar in planen även lämna in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländska behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte lämnas in.
38 §2
I anmälan om registrering enligt 37 § ska det lämnas uppgifter om
1. form, företagsnamn och säte för var och en av de fusionerande föreningarna,
2. de register där föreningarna är registrerade och de nummer som används för identifiering i registren,
3. hur borgenärer och i förekommande fall medlemmar ska gå till väga för att utöva sina rättigheter samt de adresser där det kostnadsfritt finns tillgång till fullständig information om detta förfarande, och
3. hur borgenärer och i förekommande fall medlemmar ska göra för att utöva sina rättigheter samt de adresser där de kostnadsfritt kan få fullständig information om dessa förfaranden, och
4. föreningarnas adresser. När registreringen kungörs enligt 19 kap. 5 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i första stycket 1–3.
I 31 kap. 25 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns det bestämmelser om sekretess för uppgifter i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har upprättat enligt 34 eller 35 §.
2 Senaste lydelse 2018:1692.
713
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
39 §
Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i en förening som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 33 § tillgängliga för medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar, innehavare av förlagsandelar, arbetstagarorganisationer som företräder arbetstagare hos föreningen och arbetstagare som inte företräds av någon arbetstagarorganisation. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos föreningen på den ort där styrelsen ska ha sitt säte under minst en månad före den föreningsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas.
Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i en förening som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade handlingar och styrelsens redogörelse enligt 33 § tillgängliga för medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar, innehavare av förlagsandelar och arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare inte finns, för arbetstagarna själva. Handlingarna ska hållas tillgängliga på föreningens webbplats eller med något annat likvärdigt elektroniskt hjälpmedel under minst sex veckor före den föreningsstämma där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas.
Om fusionsplanen inte ska läggas fram för att godkännas av föreningsstämman i den övertagande föreningen, gäller i stället att handlingarna ska hållas tillgängliga under minst sex veckor före styrelsens beslut att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren skickas med post till de medlemmar, röstberättigade som inte är medlemmar och innehavare av förlagsandelar som begär det och som uppger sin adress. I vilka fall handlingar får skickas med elektroniska hjälpmedel anges i 1 kap. 16 §.
39 a §
De synpunkter som har lämnats med anledning av meddelandet enligt 36 a § ska läggas fram på den föreningsstämma som avses i 13 §.
41 §
Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan enligt 18 § göras av den svenska förening som deltar i fusionen. Om flera svenska föreningar deltar, ska ansökan göras av den svenska förening som är övertagande förening eller, om den övertagande föreningen inte är en svensk förening, av den äldsta av de överlåtande svenska föreningarna.
Till ansökan ska, utöver det som anges i 18 §, följande handlingar bifogas:
1. en kopia av styrelsens redogörelse med eventuella yttranden från
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
714
arbetstagarna eller deras företrädare,
2. i förekommande fall, den rapport som en oberoende sakkunnig enligt 35 § första stycket har upprättat,
3. en kopia av synpunkter som föreningens intressenter har lämnat med anledning av ett meddelande enligt 36 a §, och
4. när lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar är tillämplig, en handling med information om att det har inletts ett förfarande enligt den lagen.
41 a §
Vid Bolagsverkets handläggning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion gäller, utöver det som anges i 19, 21, 41 och 41 b §§, att Bolagsverket ska avslå ansökan om
1. det enligt 30 b § första stycket finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
2. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
3. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
41 b §
Om det vid handläggningen av en ansökan enligt 41 § uppkommer en fråga som kräver särskild fackkunskap får Bolagsverket förordna en lämplig person som sakkunnig. Den sakkunniga ska vara oberoende av de fusionerande förening-
715
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
arna och får inte ha någon intressekonflikt med någon av dem. Den sakkunniga ska utföra sitt arbete opartiskt och objektivt.
Sökanden ska ersätta Bolagsverket för dess kostnader för den sakkunniga. Bolagsverket ska fatta beslut om det belopp som sökanden ska betala. Av beslutet ska det framgå när beloppet ska betalas och vad kostnaderna avser.
Om ett belopp som har beslutats inte betalas i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen ( 1993:891 ) om indrivning av statliga fordringar m.m.
41 c §
Den dag som avses i 21 § andra stycket ska vid en gränsöverskridande fusion bestämmas till en tidpunkt som infaller tidigast tre månader efter registreringen av fusionsplanen enligt 12 §.
41 d §
Om ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska överlämnas till domstol enligt 22 § och den övertagande föreningens styrelse ska ha sitt säte i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, ska ärendet överlämnas till tingsrätten i den ort där styrelsen i den svenska förening som har gjort ansökan har sitt säte.
41 e §
Om Bolagsverket med stöd av 22 eller 41 d § har överlämnat ett ärende om tillstånd att verkställa en fusionsplan som avser en gränsöverskridande fusion till domstol, ska domstolen avslå ansökan, om
1. en borgenär som har motsatt sig ansökan presenterar trovärdiga uppgifter om att fusionen medför fara för att hans eller hennes fordran inte ska bli betald och om att
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
716
ingen betryggande säkerhet har lämnats för fordran, och
2. föreningen inte visar att någon fara för att fordran inte ska bli betald inte finns eller att betryggande säkerhet har lämnats.
Om ansökan inte ska avslås, ska domstolen lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen.
42 §
Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket för varje svensk förening som deltar i fusionen utfärda ett intyg om att den del av fusionsförfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt. Intyget ska utfärdas sedan
1. ett beslut om tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 22 eller 23 § har fått laga kraft, och
2. den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen i övrigt har fullgjort det som krävs enligt denna lag.
Vid en gränsöverskridande fusion ska Bolagsverket, när verket eller en domstol har gett tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 22 eller 41 e §, för varje svensk förening som deltar i fusionen utfärda ett intyg om att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har genomförts på föreskrivet sätt (fusionsintyg). Ett fusionsintyg får dock inte utfärdas om det har väckts talan mot föreningsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Ett intyg får inte utfärdas om det har väckts en talan mot föreningsstämmans beslut att godkänna fusionsplanen och målet inte slutligt har avgjorts.
Ett fusionsintyg ska utfärdas inom tre månader från dagen för ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Om det på grund av ärendets komplexitet eller annars finns särskilda skäl för en längre handläggningstid får tremånadersfristen överskridas. Om tremånadersfristen inte kan hållas, ska sökanden underrättas om skälen för detta.
Fusionsintyget ska tillhandahållas behöriga myndigheter i övriga berörda medlemsstater.
43 §
Om den övertagande föreningen har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige, ska en svensk förening
Om den övertagande föreningen har sin hemvist i en annan stat än Sverige, ska en svensk förening som deltar i fusionen inför registre-
717
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
som deltar i fusionen inför registreringen av fusionen lämna in det fusionsintyg som avses i 42 §, tillsammans med en kopia av fusionsplanen, till den behöriga myndigheten i den staten. Intyget ska lämnas in inom sex månader från den tidpunkt då det utfärdades.
ringen av fusionen lämna in en kopia av fusionsplanen till den behöriga myndigheten i den staten.
Detsamma gäller om föreningen vid kombination ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige. Handlingen ska lämnas in inom sex månader från den tidpunkt då fusionsintyget utfärdades.
Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten om att fusionen har genomförts, ska Bolagsverket i föreningsregistret föra in en uppgift om att den eller de svenska överlåtande föreningar som har deltagit i fusionen har upplösts.
44 §
Om den övertagande föreningen har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i föreningsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i den övertagande föreningen inom sex månader från den tidpunkt då ett intyg enligt 42 § utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter och i förekommande fall styrelsesuppleanter i den övertagande föreningen.
Om den övertagande föreningen har eller, vid kombination, ska ha sin hemvist i Sverige, ska Bolagsverket registrera den gränsöverskridande fusionen i föreningsregistret. Anmälan för registrering ska göras av styrelsen i den övertagande föreningen inom sex månader från den tidpunkt då fusionsintyget utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter och i förekommande fall styrelsesuppleanter i den övertagande föreningen.
45 §
Bolagsverket får registrera fusionen enligt 44 § endast om
1. verket har utfärdat ett intyg enligt 42 § för varje svensk förening som deltar i fusionen,
1. verket har utfärdat ett fusionsintyg för varje svensk förening som deltar i fusionen,
2. verket har fått del av ett fusionsintyg för varje utländsk förening som deltar i fusionen,
2. de utländska föreningar som deltar i fusionen har gett in motsvarande intyg från behöriga myndigheter i de stater där de är registrerade, tillsammans med en kopia av fusionsplanen, och
3. de utländska föreningar som deltar i fusionen har gett in en kopia av fusionsplanen, och
3. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering av fusionen.
4. det inte heller i övrigt finns något hinder mot registrering av fusionen.
Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskri dande fusioner är tillämplig, får fu-
Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och om-
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
718
sionen registreras endast om bildningar är tillämplig, får fusionen registreras endast om
1. ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett beslut har fattats, och
1. ett avtal har träffats eller ett beslut har fattats om medverkan enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan att ett sådant avtal har träffats eller ett beslut har fattats, och
2. den övertagande föreningens stadgar inte strider mot den ordning för medverkan som ska gälla enligt lagen.
2. den övertagande föreningens stadgar inte strider mot det system för medverkan som ska gälla enligt lagen.
47 §
Vid en gränsöverskridande fusion uppkommer de rättsverkningar som avses i 25 § vid den tidpunkt som har fastställts i den stat där den övertagande föreningen har sin hemvist. Om den övertagande föreningen har sin hemvist i Sverige, uppkommer rättsverkningarna vid registreringen av fusionen i föreningsregistret enligt 44 §.
Utöver 25 § första stycket gäller att de fusionerande föreningarnas rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden, och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan, överförs till den övertagande föreningen.
Utöver 25 § första stycket gäller att de fusionerande föreningarnas rättigheter och skyldigheter som härrör ur anställningsavtal eller anställningsförhållanden, och som finns vid den tidpunkt då den gränsöverskridande fusionen får verkan, övergår till den övertagande föreningen.
51 §
Vid en fusion enligt 49 eller 50 § ska de bestämmelser som anges i 30 § tillämpas, dock med följande avvikelser.
1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 32 § första stycket 2, 3 och 5.
1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som avses i 32 § första stycket 2, 3, 5 och 12.
2. Bestämmelserna om revisorsgranskning i 10, 11 och 34–36 §§ och om föreningsstämmans prövning av fusionsplanen i 13 § första stycket ska inte tillämpas.
3. Styrelsen i den överlåtande föreningen behöver inte upprätta någon redogörelse enligt 33 §.
3. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller 29 § i stället för 25 § första stycket 1–4.
4. I fråga om arten av fusionens rättsverkningar gäller 29 § i stället för 25 § första stycket 1–4.
Det som sägs om en överlåtande förening i detta kapitel ska vid tillämpningen på en fusion enligt 49 eller 50 § gälla bolaget.
719
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
21 kap.
2 §
En revisor eller en särskild granskare är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som hans eller hennes medhjälpare uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar. I de fall som avses i 8 kap. 47 § och 50 § andra stycket denna lag och 4 kap.3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ansvarar dock revisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.
Om ett revisionsbolag är revisor eller särskild granskare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller den särskilda granskningen som är ersättningsskyldiga. Om en sammanslutning eller ett revisionsorgan som avses i 8 kap. 22 § är revisor eller särskild granskare, är det den som har utfört revisionen eller den särskilda granskningen och den som har utsett honom eller henne som är ersättningsskyldiga.
Första stycket och andra stycket första meningen gäller även för den revisor eller oberoende sakkunnig som utför granskning i samband med en gränsöverskridande fusion enligt 16 kap.
23 kap.
1 §3
Bolagsverkets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om verket har
1. prövat en ansökan enligt 6 kap. 16 § om att kalla till föreningsstämma,
2. prövat en ansökan enligt 7 kap. 16 § om att utse en ersättare för en styrelseledamot,
3. prövat en ansökan enligt 8 kap. 9, 10, 29, 30 eller 31 § om att utse eller entlediga en revisor,
4. beslutat enligt 8 kap. 17 § första stycket att en förening ska ha en revisor som är auktoriserad eller godkänd revisor eller utsett en viss revisor enligt 8 kap. 17 § andra stycket,
5. prövat en ansökan enligt 9 kap. 2 eller 3 § om att utse en särskild granskare,
6. prövat ett tillståndsärende enligt 7 kap. 8, 30 eller 38 §, 8 kap. 11, 14 eller 22 §, 15 kap. 1 § 2 eller 16 kap. 18 §,
7. förklarat enligt 16 kap. 26 § att en fusion har fallit,
8. vägrat att utfärda ett intyg enligt 16 kap. 42 §,
9. beslutat om betalningsskyldighet enligt 16 kap. 41 b § andra stycket,
9. tagit bort en förening ur föreningsregistret enligt 18 kap. 8 §,
10. tagit bort en förening ur föreningsregistret enligt 18 kap. 8 §,
3 Senaste lydelse 2018:1692.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
720
10. skrivit av en anmälan om registrering enligt 19 kap. 3 § eller vägrat registrering av något annat än ett företagsnamn,
11. skrivit av en anmälan om registrering enligt 19 kap. 3 § eller vägrat registrering av något annat än ett företagsnamn,
11. avregistrerat någon enligt 19 kap. 9 §, eller
12. avregistrerat någon enligt 19 kap. 9 §, eller
12. förelagt eller dömt ut vite enligt 22 kap. 3 §.
13. förelagt eller dömt ut vite enligt 22 kap. 3 §.
Ett överklagande ska ha kommit in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.
Ett överklagande ska ha kommit in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
721
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse1
dels att 10 kap. 25 a § och 12 kap. 18 § ska upphöra att gälla,
dels att nuvarande 10 kap. 25 b § ska betecknas 10 kap. 25 a §,
dels att 10 kap. 1, 19, 20, 22, 25, den nya 25 a och 26 §§, 11 kap. 1 §, 12 kap. 1, 13, 14 och 16 §§ och rubriken närmast före 10 kap. 26 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas tolv nya paragrafer, 10 kap. 30 a–30 l §§, och närmast före 10 kap. 30 a och 30 g §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 kap.
1 §2
För bankaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.
För bankaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.
I fråga om bankaktiebolag ska det som föreskrivs om Bolagsverket i följande bestämmelser i stället gälla Finansinspektionen:
I fråga om bankaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande bestämmelser avse Finansinspektionen:
1. 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen, och
– 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen,
2. 23 kap. 21 a §aktiebolagslagen.
– 23 kap. 45 b § aktiebolagslagen,
– 24 kap. 46 § aktiebolagslagen , och
19 §3
Vid fusion med ett bankaktiebolag tillämpas inte 23 kap. 19–21, 22–24
Vid fusion med ett bankaktiebolag tillämpas inte 23 kap. 19–21, 22–
1 Senaste lydelse av 10 kap. 25 a § 2010:1530 12 kap. 18 § 2018:725. 2 Senaste lydelse 2014:557. 3 Senaste lydelse 2009:711.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
722
och 45 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas 20– 22 §§ detta kapitel. I 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av helägt dotterbolag.
24, 45, 45 a och 45 c–45 e §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas 20–22 §§ i detta kapitel. I 24 och 25 §§ finns det särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag.
20 §4
När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag, ska såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka hos
Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av bolagsordningen enligt 3 kap. 3 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sitt hemvist i Sverige.
Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av bolagsordningen enligt 3 kap. 3 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), senast två år efter det att fusionsplanen kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen.
En ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
22 §5
En ansökan enligt 20 § ska avslås om
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 20 §, om
4 Senaste lydelse 2013:455. 5 Senaste lydelse 2009:711.
723
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,
4. bolagens borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 21 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller
4. bolagens borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 21 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,
5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
6. det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen finns hinder mot att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,
7. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
8. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.
25 §6
Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap.32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller vad som sägs i denna paragraf.
Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap.32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället ska moderbolaget ansöka om tillstånd att verkställa fusions-
6 Senaste lydelse 2013:455.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
724
planen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen , ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen , senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts. Frågor om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen.
I fråga om ett sådant ärende gäller bestämmelserna i 21 och 22 §§ i tillämpliga delar. Vad som sägs om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och vad som sägs om övertagande bolag ska avse moderbolag.
I ett ärende som avser absorption av ett helägt dotterbolag gäller 21 och 22 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt andra stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.
25 b §
25 a § 7
I stället för föreskrifterna i 23 kap. 52 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande. Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 52 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finansinspek-
Det som anges i 23 kap. 56 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 56 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspek-
7 Senaste lydelse av tidigare 25 b § 2013:455.
725
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
tionen genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 20–22 §§.
tionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 20–22 §§.
Delning Inhemsk delning
26 §8
När ett bankaktiebolag deltar i en delning tillämpas 27–30 §§.
När ett bankaktiebolag deltar i en inhemsk delning tillämpas 27– 30 §§.
Ett bankaktiebolag får inte genom delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd eller registrering till ett bolag som inte har tillstånd eller inte har registrerats.
Ett bankaktiebolag får inte genom inhemsk delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd eller registrering till ett bolag som inte har tillstånd eller inte har registrerats.
Gränsöverskridande delning
30 a §
När ett bankaktiebolag genomför en gränsöverskridande delning tillämpas inte 24 kap. 21 – 26 , 45 , 46 , 48 och 49 §§ aktiebolagslagen (2005:551) . I stället tillämpas 30 b–30 d §§ i detta kapitel.
30 b §
När delningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen.
Ansökan ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
8 Senaste lydelse 2005:932.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
726
30 c §
Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska det prövas om bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
30 d §
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 30 b §, om
1. delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:759) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) inte visar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
4. vid partiell delning eller delning genom separation, revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen inte visar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet,
5. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 30 c § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller
6. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
727
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
7. det enligt 24 kap. 32 § aktiebolagslagen finns hinder mot att det övertagande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,
8. delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål,
9. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.
30 e §
Om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i Sverige ska bedriva bank- eller finansieringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som anges i 24 kap. 53 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera det övertagande bolaget endast om Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
30 f §
Det som anges i 24 kap. 61 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 kap. 61 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
728
verkställa delningsplanen enligt 30 b–30 d §§.
Gränsöverskridande ombildning
30 g §
När ett bankaktiebolag genomför en gränsöverskridande ombildning tillämpas inte 24 a kap. 21 – 23 och 25 – 27 §§ aktiebolagslagen (2005:551) . I stället tillämpas 30 h– 30 j §§ i detta kapitel.
30 h §
När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om ombildningsplanen har registrerats enligt 24 a kap. 13 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
30 i §
Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan ska det prövas om bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
30 j §
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 30 h §, om
1. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 30 i § eller
729
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att ombildningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,
2. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
3. ombildningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan författning,
4. det enligt 24 a kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) finns hinder mot att bolaget genomför en gränsöverskridande ombildning,
5. ombildningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
6. ombildningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
30 k §
Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett svenskt aktiebolag som ska bedriva bank- eller finansieringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som anges i 24 a kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera bolaget endast om Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
30 l §
Det som anges i 24 a kap. 38 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket och 24 a kap. 38 § första stycket aktiebolagslagen , att talan
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
730
inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa ombildningsplanen enligt 30 h–30 j §§.
11 kap.
1 §9
Det som enligt 10 kap. gäller för bankaktiebolag ska även gälla för kreditmarknadsbolag utom bestämmelserna om fusion i 18 §, om likvidation i 31–34 §§ och om företagsnamn i 35 och 36 §§.
Bestämmelserna om fusion i 10 kap. 19–25 b §§ gäller bara vid fusion mellan ett kreditmarknadsbolag och ett annat bolag och bara om en bank inte är övertagande bolag. Ärenden som avser tillstånd enligt 20, 25 eller 40 § prövas av Finansinspektionen.
Bestämmelserna om fusion i 10 kap. 19–25 b §§ gäller bara vid fusion mellan ett kreditmarknadsbolag och ett annat bolag och bara om en bank inte är övertagande bolag. Ärenden som avser tillstånd enligt 20, 25, 30 b, 30 h eller 40 § prövas av Finansinspektionen.
12 kap.
1 §10
För kreditmarknadsföreningar gäller föreskrifterna för ekonomiska föreningar i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.
För kreditmarknadsföreningar gäller föreskrifterna för ekonomiska föreningar i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.
Det som föreskrivs om Bolagsverket i 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar ska, i fråga om kreditmarknadsföreningar, i stället gälla Finansinspektionen.
Det som anges om Bolagsverket i 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar ska i fråga om kreditmarknadsföreningar avse Finansinspektionen.
13 §11
Vid fusion med en kreditmarknadsförening tillämpas inte 16 kap. 17– 19, 21–23 och 41 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska före-
Vid fusion med en kreditmarknadsförening tillämpas inte 16 kap. 17– 19, 21–23, 41, 41 a och 41 c– 41 e §§ lagen (2018:672) om eko-
9 Senaste lydelse 2018:1680. 10 Senaste lydelse 2018:725. 11 Senaste lydelse 2018:725.
731
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
ningar. I stället tillämpas 14–16 §§ i detta kapitel. När fusionen avser en kreditmarknadsförening och ett helägt dotteraktiebolag gäller 14– 16 §§ i tillämpliga delar. Det som föreskrivs där om överlåtande förening ska i stället avse dotteraktiebolaget.
nomiska föreningar. I stället tillämpas 14–16 §§ i detta kapitel. När fusionen avser en kreditmarknadsförening och ett helägt dotteraktiebolag gäller 14–16 §§ i tillämpliga delar. Det som där anges om överlåtande förening ska då i stället avse dotteraktiebolaget.
14 §12
När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar ska såväl den eller de överlåtande föreningarna som den övertagande föreningen ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar, ska såväl den eller de överlåtande föreningarna som den övertagande föreningen ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska föreningarna dessutom ansöka om tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av stadgarna enligt 3 kap. 3 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige.
En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar och senast två år efter det att registreringen av planen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar. Om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom lämnas in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
16 §13
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 14 §, om
12 Senaste lydelse 2018:725.
13 Senaste lydelse 2009:711.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
732
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. föreningarnas borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 15 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller
3. föreningarnas borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 15 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen
( 2018:672 )
om ekonomiska före-
ningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Finansinspektionen besluta att tillståndsfrågan ska vila under högst sex månader.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
733
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)
Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (2010:2043)
dels att 11 kap. 38 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före nuvarande 11 kap. 38 § ska utgå,
dels att nuvarande 11 kap. 39–44 §§ ska betecknas 11 kap. 38–43 §§,
dels att 11 kap. 1, 32, 33, 35, 37 och de nya 38 och 39 §§, 12 kap. 81, 82, 84 och 86 §§, 13 kap. 32, 33 och 35 §§ och rubriken närmast före den nya 11 kap. 39 § ska ha följande lydelse,
dels att rubrikerna närmast före 11 kap. 39, 40, 41, 42, 43 och 44 §§ ska sättas närmast före de nya 11 kap. 38, 39, 40, 41, 42 respektive 43 §,
dels att det ska införas tolv nya paragrafer, 11 kap. 44–44 k §§, och närmast före 11 kap. 44 och 44 f §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
1 §1
För försäkringsaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.
För försäkringsaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.
I fråga om försäkringsaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande bestämmelser i stället gälla Finansinspektionen:
I fråga om försäkringsaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande bestämmelser avse Finansinspektionen:
1. 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen, och
– 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen,
2. 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen.
– 23 kap. 45 b §aktiebolagslagen,
– 24 kap. 46 § aktiebolagslagen , och
Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning gäller inte för försäkringsaktiebolag.
1 Senaste lydelse 2014:552.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
734
32 §
Vid fusion med ett försäkringsaktiebolag gäller inte 23 kap. 19–21, 22– 24 och 45 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller 33– 35 §§ detta kapitel. I 37 § finns särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av helägt dotterbolag.
Vid fusion med ett försäkringsaktiebolag tillämpas inte 23 kap. 19–21, 22–24, 45, 45 a och 45 c–45 e §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas 33–35 §§ i detta kapitel. I 37 § finns det särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag.
33 §2
När fusionsplanen gäller i samtliga bolag, ska såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka hos
Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), senast två år efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen.
En ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), ska den dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
35 §
En ansökan enligt 33 § ska avslås om
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 33 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2 Senaste lydelse 2013:456.
735
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,
4. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen, eller
4. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen,
5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
6. det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen finns hinder mot att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,
7. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
8. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.
37 §3
Vid absorption av ett helägt dotterbolag gäller inte 23 kap.32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller följande.
Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap.32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället ska moderbolaget ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen.
3 Senaste lydelse 2020:400.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
736
Ansökan ska ges in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen , ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen , senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.
I fråga om ett ärende enligt första stycket gäller 34 och 35 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.
I ett ärende som avser absorption av ett helägt dotterbolag gäller 34 och 35 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt andra stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och som fått laga kraft. Bolagsverket ska efter en underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.
39 §
I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 52 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande för ett försäkringsaktiebolag.
38 §4Det som anges i 23 kap. 56 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller inte. I stället gäller för ett försäkringsaktiebolag, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 56 § första
4 Senaste lydelse av tidigare 11 kap. 39 § 2013:456.
737
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 33–35 §§.
Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 52 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Delning Inhemsk delning
40 §
39 § 5 När ett försäkringsaktiebolag genomför en inhemsk delning tillämpas 40–43 §§.
Ett försäkringsaktiebolag får inte genom delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd till ett bolag som inte har ett sådant tillstånd.
Ett försäkringsaktiebolag får inte genom inhemsk delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd till ett bolag som inte har ett sådant tillstånd.
Gränsöverskridande delning
44 §
När ett försäkringsaktiebolag genomför en gränsöverskridande delning tillämpas 44 a–44 e §§ i stället för 24 kap. 21 – 26 , 45 , 46 , 48 och 49 §§ aktiebolagslagen (2005:551) .
44 a §
När delningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , ska ansöka dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
5 Senaste lydelse 2013:456.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
738
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
44 b §
Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska det prövas om bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
44 c §
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 44 a §, om
1. delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:759) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) inte visar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
4. vid partiell delning eller delning genom separation, revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen inte visar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet,
5. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 44 b § eller bolagets ekonomiska förhållanden i
739
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
övrigt är sådana att delningen inte kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra fordringsägares intressen,
6. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
7. det enligt 24 kap. 32 § aktiebolagslagen finns hinder mot att det överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,
8. delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
9. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.
44 d §
Om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i Sverige ska bedriva försäkringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som anges i 24 kap. 53 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera det övertagande bolaget endast om Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
44 e §
Det som anges i 24 kap. 61 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 kap. 61 § första
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
740
stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa delningsplanen enligt 44 a–44 c §§.
Gränsöverskridande ombildning
44 f §
När ett försäkringsaktiebolag genomför en gränsöverskridande ombildning tillämpas inte 24 a kap. 19 – 21 och 23 – 25 §§ aktiebolagslagen (2005:551) . I stället tillämpas 44 g–44 j §§ i detta kapitel
44 g §
När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska det ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om ombildningsplanen har registrerats enligt 24 a kap. 13 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) , ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
44 h §
Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en ombildningsplan ska det prövas om bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
741
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
44 i §
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 44 g §, om
1. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 44 h § eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att ombildningen inte kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra fordringsägares intressen,
2. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
3. ombildningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan författning,
4. det enligt 24 a kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) finns hinder mot att bolaget genomför en gränsöverskridande ombildning,
5. ombildningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
6. ombildningen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
44 j §
Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska utgöra ett svenskt aktiebolag som ska bedriva försäkringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som anges i 24 a kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera bolaget endast om Finansinspektionen eller en domstol i ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
742
44 k §
Det som anges i 24 a kap. 33 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 24 a kap. 33 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa ombildningsplanen enligt 44 g–44 i §§.
12 kap.
81 §6
Vid fusion med ett ömsesidigt försäkringsbolag gäller 16 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de undantag och tillägg som följer av andra stycket.
I stället för 16 kap. 17–19, 21–23 och 41 §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas 82–84 och 86 §§ i detta kapitel. I 85 § i detta kapitel finns regler om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. I 86 § i detta kapitel finns regler om tillämpning av 16 kap. 28 och 29 §§ samma lag.
I stället för 16 kap. 17–19, 21–23, 41, 41 a och 41 c–41 e §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas 82–84 och 86 §§ i detta kapitel. I 85 § i detta kapitel finns det regler om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. I 86 § i detta kapitel finns det regler om tillämpning av 16 kap. 28 och 29 §§ samma lag.
När 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt försäkringsbolag ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt försäkringsbolag ska det som där anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
82 §7
När fusionsplanen gäller i samtliga försäkringsbolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga försäkringsbolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen.
6 Senaste lydelse 2020:400. 7 Senaste lydelse 2020:400.
743
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Vid fusion genom kombination ska försäkringsbolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag. Om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom lämnas in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket.
Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och fått laga kraft.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
84 §
En ansökan enligt 82 § ska avslås om
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 82 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 83 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas eller andra borgenärers intressen, eller
3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 83 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas eller andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
744
som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
86 §8
Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap.28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 80 § i detta kapitel.
Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska lämnas in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.
Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska lämnas in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom lämnas in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
I fråga om ett sådant ärende gäller 83 och 84 §§ i tillämpliga delar. Det som sägs om överlåtande bolag ska då avse dotterbolag och det som sägs om övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt andra stycket.
Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och fått laga kraft. Bolagsverket ska efter en underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt andra stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar.
8 Senaste lydelse 2020:400.
745
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
13 kap.
32 §9
Vid fusion med en försäkringsförening gäller inte 16 kap. 17–19, 21– 23 och 41 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället gäller 33–35 §§ i detta kapitel. I 36 § i detta kapitel finns särskilda bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. När fusionen avser en försäkringsförening och ett helägt dotterbolag, gäller 33–35 §§ i tillämpliga delar. Det som sägs där om överlåtande förening ska i stället avse dotterbolaget.
Vid fusion med en försäkringsförening gäller inte 16 kap. 17–19, 21– 23, 41, 41 a och 41 c–41 e §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället gäller 33–35 §§ i detta kapitel. I 36 § i detta kapitel finns särskilda bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. När fusionen avser en försäkringsförening och ett helägt dotterbolag, gäller 33–35 §§ i tillämpliga delar. Det som där anges om överlåtande förening ska i stället avse dotterbolaget.
När 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
33 §10
När fusionsplanen gäller i samtliga föreningar, ska såväl den eller de överlåtande försäkringsföreningarna som den övertagande försäkringsföreningen ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.
När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga föreningar, ska såväl den eller de överlåtande försäkringsföreningarna som den övertagande försäkringsföreningen ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska försäkringsföreningarna dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av stadgarna enligt 2 kap. 8 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige.
Ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar och, om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att
Ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar. Om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom lämnas in senast två år efter det att
9 Senaste lydelse 2020:400. 10 Senaste lydelse 2018:731.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
746
fusionsplanen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
35 §
En ansökan enligt 33 § ska avslås om
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 33 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen, eller
3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
747
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får Finansinspektionen förklara att ärendet ska vila under en viss tid som inte får överstiga sex månader.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
748
Förslag till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag
Härigenom föreskrivs att 10 kap.1, 2, 10, 11, 13, 15, 40, 41, 43, 45, 61, 62 och 64 §§ lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 kap.
1 §
För tjänstepensionsaktiebolag gäller föreskrifter för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller av sådana bestämmelser i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som det hänvisas till i denna lag. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag eller i försäkringsrörelselagen som gäller i stället för eller utöver aktiebolagslagen.
För tjänstepensionsaktiebolag gäller bestämmelserna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller av sådana bestämmelser i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som det hänvisas till i denna lag. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag eller i försäkringsrörelselagen som gäller i stället för eller utöver aktiebolagslagen.
Vid tillämpningen av 8 kap. 9 och 30 §§ och 37 § andra stycket och 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen ska det som sägs om Bolagsverket avse
Finansinspektionen.
I fråga om tjänstepensionsaktiebolag ska det som sägs om Bolagsverket i följande bestämmelser avse
Finansinspektionen:
– 8 kap. 9 och 30 §§ och 37 § andra stycket aktiebolagslagen ,
– 24 kap. 46 § aktiebolagslagen , och
Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning gäller inte för tjänstepensionsaktiebolag.
2 §1
Följande bestämmelser i 11 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska tillämpas på tjänstepensionsaktiebolag:
– 4–6 §§ om bolagsstämma, – 7, 7 a och 8–11 §§ om bolagets ledning, – 12 och 13 §§ om revision, – 14 och 15 §§ om vissa penninglån och emissioner i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst,
1 Senaste lydelse 2020:994.
749
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
– 16–19 §§ om värdeöverföringar från och överskottshantering i livförsäkringsaktiebolag,
– 20 och 21 §§ om ombildning till livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst,
– 22–29 §§ om minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden och reservfonden,
– 30 § om lån m.m. till närstående, – 38 § och 39 §§ om särskilt bokslut och ogiltighet vid fusion,
– 38 § om ogiltighet vid fusion,
– 40–44 §§ om delning, – 39–43 §§ om inhemsk delning, – 44–44 e §§ om gränsöverskridande delning,
– 44 f–44 k §§ om gränsöverskridande ombildning,
– 46 och 47 §§ om likvidation, och – 51 § om skadestånd. Vid tillämpning av bestämmelserna ska det som sägs om försäkringsaktiebolag och livförsäkringsaktiebolag avse tjänstepensionsaktiebolag.
10 §
Vid fusion med ett tjänstepensionsaktiebolag tillämpas 11–13 och 15 §§ i detta kapitel i stället för 23 kap. 19–21, 22–24, 32, 33 och 45 §§aktiebolagslagen (2005:551).
Vid fusion med ett tjänstepensionsaktiebolag tillämpas 11–13 och 15 §§ i stället för 23 kap. 19–21, 22– 24, 32, 33, 45, 45 a och 45 c–45 e §§ aktiebolagslagen (2005:551).
11 §
Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl överlåtande som övertagande bolag. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till
Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
En ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget.
Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det
Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
750
övertagande bolaget ska ha hemvist i Sverige.
övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
13 §
En ansökan enligt 11 § första stycket ska avslås, om
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 11 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 12 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen, eller
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 12 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. bestämmelserna i 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen (2005:551) hindrar att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Vid fusion genom kombination ska en ansökan också avslås om revisorsyttrandena enligt 23 kap.
Vid fusion genom kombination ska en ansökan också avslås om revisorsyttrandena enligt 23 kap.
751
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
11 § aktiebolagslagen(2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.
11 § aktiebolagslagen inte visar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
15 §2
Vid absorption av ett helägt dotterbolag ska ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen göras av moderbolaget. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos moderbolaget. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Vid absorption av ett helägt dotterbolag ska ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen göras av moderbolaget. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos moderbolaget. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om en ansökan. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av ansökningen och fått laga kraft.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan och om beslut som har meddelats med anledning av ansökningen.
Vid behandlingen av en ansökan tillämpas 12 och 13 §§.
40 §3
Vid fusion med ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag tillämpas 16 kap. 1–16, 20,24–40 och 42– 51 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de ändringar och tillägg som föreskrivs i 41– 45 §§ i detta kapitel.
Vid fusion med ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag tillämpas 16 kap. 1–16, 20 och 24–40, 41 b och 42–51 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de ändringar och tillägg som föreskrivs i 41–45 §§ i detta kapitel.
När 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
2 Senaste lydelse 2020:402. 3 Senaste lydelse 2020:402.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
752
41 §4
Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl överlåtande som övertagande bolag.
Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
En ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget.
Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha hemvist i Sverige.
Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och fått laga kraft.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
43 §
En ansökan enligt 41 § första stycket ska avslås, om
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 41 § första stycket, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har
4 Senaste lydelse 2020:402.
753
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 42§ eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen, eller
tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 42 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
45 §5
Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap.28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 39 § i detta kapitel. Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska göras av moderbolaget och ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos det bolaget. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registre-
Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap.28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 39 § i detta kapitel. Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska göras av moderbolaget och ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos det bolaget. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att
5 Senaste lydelse 2020:402.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
754
ringen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om en ansökan. Finansinspektionen ska också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av ansökan och som fått laga kraft. Bolagsverket ska registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar. Det som sägs där om föreningsregistret ska i stället avse försäkringsregistret.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan och om beslut som har meddelats med anledning av ansökan. Bolagsverket ska registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar. Det som där anges om föreningsregistret ska i stället avse försäkringsregistret.
Vid behandlingen av en ansökan tillämpas 42 och 43 §§.
61 §6
Vid fusion med en tjänstepensionsförening tillämpas 62–64 §§ i detta kapitel i stället för 16 kap. 17–19, 21–23 och 41 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar finns i 13 kap. 36 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). När fusionen avser en tjänstepensionsförening och ett helägt dotterbolag ska det som sägs i 62–64 §§ om överlåtande förening avse dotterbolaget.
Vid fusion med en tjänstepensionsförening tillämpas 62–64 §§ i detta kapitel i stället för 16 kap. 17–19, 21–23, 41, 41 a och 41 c–41 e §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar finns i 13 kap. 36 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). När fusionen avser en tjänstepensionsförening och ett helägt dotterbolag ska det som sägs i 62–64 §§ om överlåtande förening avse dotterbolaget.
När 16 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
62 §
Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl överlåtande som övertagande tjänstepensionsförening. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen blivit gällande i sam-
En ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl den eller de överlåtande tjänstepensionsföreningarna som den övertagande tjänstepensionsföreningen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspek-
6 Senaste lydelse 2020:402.
755
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
tliga föreningar. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
tionen inom en månad från det att fusionsplanen blivit gällande i samtliga föreningar. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.
Vid fusion genom kombination ska föreningarna också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av stadgarna enligt 2 kap. 9 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha hemvist i Sverige.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket.
Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.
64 §
En ansökan enligt 62 § första stycket ska avslås, om
Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 62 § första stycket, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 63 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen, eller
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 63 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. bestämmelserna i 16 kap. 30 b § lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar hindrar att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
756
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen ( 2008:9 ) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
757
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
23 §1
Om en näringsverksamhet går över från en arbetsgivare till en annan och det då avtalas att ansvaret för en pensionsutfästelse ska flyttas över på efterträdaren, ska samtycke till överflyttningen inhämtas från innehavaren av pensionsfordran. Tillsynsmyndigheten får medge att samtycke inte behöver inhämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen. Något samtycke behövs inte vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619).
Om det i lag eller någon annan författning har meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande av en borgenärs rätt vid fusion, gäller dessa i stället för första stycket. En innehavare av en pensionsfordran behöver dock inte underrättas eller kallas enligt 23 kap.19, 22 och 32 §§ samt 24 kap.21 och 24 §§aktiebolagslagen (2005:551) eller enligt 16 kap.17 och 21 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten medger det. Detsamma gäller i ett ärende om vinstutdelning enligt 20 kap. 30 §, minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap. 23 § eller minskning av reservfonden enligt 20 kap. 35 § 3 aktiebolagslagen och i ett ärende om minskning av reservfonden enligt 15 kap. 1 § 2 lagen om ekonomiska föreningar.
Om det i lag eller någon annan författning har meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande av en borgenärs rätt vid fusion, delning eller gränsöverskridande ombildning gäller dessa i stället för första stycket. En innehavare av en pensionsfordran behöver dock inte underrättas eller kallas enligt 23 kap. 19, 22 och 32 §§, 24 kap. 21 och 24 §§ samt 24 a kap. 19 och 23 §§ aktiebolagslagen (2005:551) eller enligt 16 kap.17 och 21 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten medger det. Detsamma gäller i ett ärende om vinstutdelning enligt 20 kap. 30 §, minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap. 23 § eller minskning av reservfonden enligt 20 kap. 35 § 3 aktiebolagslagen och i ett ärende om minskning av reservfonden enligt 15 kap. 1 § 2 lagen om ekonomiska föreningar.
Har ansvaret för en pensionsutfästelse överflyttats, anses utfästelsen ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträdaren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
1 Senaste lydelse 2018:709.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
758
Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda
Härigenom föreskrivs att 1 c § lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 c §1
Denna lag ska inte tillämpas på företag som blivit resultatet av en fusion, om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner gäller i företaget.
Denna lag ska inte tillämpas på företag som har blivit resultatet av en fusion, delning eller ombildning om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar gäller i företaget.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
1 Senaste lydelse 2008:13.
759
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner
dels att rubriken till lagen ska ha följande lydelse,
dels att 1–6, 8, 20, 22, 23, 27, 30, 32, 33, 38, 40, 41, 44 och 45–47 §§ ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 32 § ska sättas närmast före den nya 31 a §,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 29 a, 31 a och 44 a §§, och närmast före 44 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Lag om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner
Föreslagen lydelse
Lag om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ,
delningar och ombildningar
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
Denna lag innehåller bestämmelser om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande
1. fusioner,
2. delningar, och
3. ombildningar.
Arbetstagarnas medverkan kan fastställas enligt överenskommelse mellan de deltagande företagen och en för arbetstagarna enligt denna lag utsedd förhandlingsdelegation eller, om någon överenskommelse inte träffats, enligt bestämmelserna i 30– 40 §§.
Arbetstagarnas medverkan kan fastställas enligt överenskommelse mellan de deltagande företagen och en för arbetstagarna enligt denna lag utsedd förhandlingsdelegation eller, om någon överenskommelse inte träffats, enligt 30–40 §§.
2 §
Denna lag gäller i företag som deltar i eller etableras genom
1. en gränsöverskridande fusion, om arbetstagarna i något av de deltagande företagen omfattas av bestämmelser om medverkan, eller
Denna lag gäller i företag som deltar i eller blir resultatet av
1. en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning om
a) arbetstagarna i något av de deltagande företagen omfattas av bestämmelser om medverkan, eller
b) det genomsnittliga antalet arbetstagare i något av de företag som deltar i det gränsöverskridande förfarandet under de sex måna-
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
760
derna närmast före offentliggörandet av planen för förfarandet uppgår till minst fyra femtedelar av det antal arbetstagare som i respektive företags hemviststat leder till rätt till medverkan, eller
2. en inhemsk fusion som sker inom tre år från det att en gränsöverskridande fusion registrerats, om företag enligt 1 ingår i det övertagande företaget och arbetstagarnas medverkan sedan tidigare regleras enligt denna lag.
2. en inhemsk fusion eller delning som sker inom fyra år från det att en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning har registrerats, om företag enligt 1 ingår i det övertagande företaget och arbetstagarnas medverkan sedan tidigare regleras enligt denna lag.
Lagen gäller dock inte om fusionen resulterar i att ett europabolag eller ett europakooperativ bildas.
Om förhandlingsdelegationen fattar ett beslut enligt 22 § första stycket eller avstår från att fatta beslut enligt 30 § 2 b gäller därefter inte lagen i det övertagande företaget.
Lagen gäller dock inte om fusionen eller ombildningen resulterar i att ett europabolag eller ett europakooperativ bildas.
Om förhandlingsdelegationen fattar ett beslut enligt 22 § första stycket eller avstår från att fatta beslut enligt 30 § 2 b gäller därefter inte lagen i det övertagande eller ombildade företaget.
3 §
Bestämmelserna i 5–9 och 19 §§ om förhandlingsdelegationen, i 20–29 §§ om förhandlingsförfarandet, i 30–34 och 36–40 §§ om vad som gäller om avtal inte träffas samt i 41 § om kostnader gäller när det övertagande företaget ska ha eller har sitt säte i Sverige.
Bestämmelserna i 5–9 och 19 §§ om förhandlingsdelegationen, i 20–
29 a §§ om förhandlingsförfarandet, i 30–34 och 36–40 §§ om vad som gäller om avtal inte träffas och i 41 § om kostnader gäller när det övertagande eller ombildade företaget ska ha eller har sitt säte i
Sverige.
Bestämmelserna i 10–18 och 35 §§ om fördelning av platser och om hur ledamöter för arbetstagare i Sverige utses gäller oavsett var det övertagande företaget ska ha eller har sitt säte.
Bestämmelserna i 10–18 och 35 §§ om fördelning av platser och om hur ledamöter för arbetstagare i Sverige utses gäller oavsett var det övertagande eller ombildade företaget ska ha eller har sitt säte.
4 §1
I denna lag avses med
– fusion: en sammanslagning av två eller flera företag som innebär att ett företag övertar ett eller flera andra företags tillgångar och skulder och att det eller de sistnämnda företagen upplöses utan likvidation,
1 Senaste lydelse 2018:1474.
761
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
– företag: ett sådant företag som avses i artikel 119.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i den ursprungliga lydelsen,
– gränsöverskridande fusion: en fusion mellan företag i olika stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
– delning: en sådan uppdelning av ett aktiebolag som avses i 24 kap. aktiebolagslagen (2005:551) ,
– gränsöverskridande delning: en delning genom vilket ett företag delas upp på två eller flera företag med hemvist i minst två olika stater inom EES,
– gränsöverskridande ombildning: en sådan ombildning som avses i 24 a kap. aktiebolagslagen ,
– EES-stater: staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet,
– företag: ett sådant företag som avses i artikel 119.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i den ursprungliga lydelsen,
– övertagande företag: det företag som blir resultatet av en fusion,
– deltagande företag: de företag som direkt deltar i en fusion,
– övertagande företag: ett eller flera företag som blir resultatet av en fusion eller delning,
– deltagande företag: ett eller flera företag som direkt deltar i en fusion, delning eller ombildning,
– dotterföretag: ett företag som ett annat företag utövar ett bestämmande inflytande över i enlighet med 13–16 §§ lagen (2011:427) om europeiska företagsråd,
– berörda dotterföretag eller berörda filialer: dotterföretag eller filialer till ett deltagande företag som föreslås bli dotterföretag eller filialer till ett övertagande företag, och
– berörda dotterföretag eller berörda filialer: dotterföretag eller filialer till ett deltagande företag som föreslås bli dotterföretag eller filialer till ett övertagande eller ombildat företag, och
– medverkan: det arbetstagarinflytande som utövas genom rätten att
a) välja eller på annat sätt utse några av ledamöterna i ett företags styrelse, annat förvaltningsorgan eller tillsynsorgan, eller
b) föreslå eller avvisa några eller alla ledamöter i ett företags styrelse, annat förvaltningsorgan eller tillsynsorgan.
5 §
De deltagande företagen ska så snart som möjligt, sedan fusionsplanen
De deltagande företagen ska så snart som möjligt, sedan fusions-
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
762
offentliggjorts, vidta nödvändiga åtgärder för att en förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska kunna inrättas.
planen, delningsplanen eller ombildningsplanen har offentliggjorts, vidta nödvändiga åtgärder för att en förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska kunna inrättas.
De deltagande företagen ska lämna uppgift om namnen på de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna samt uppgift om antalet anställda i dessa. De ska även lämna uppgift om namnen på övriga dotterföretag och filialer i EES-staterna. Informationen ska lämnas till arbetstagarnas representanter i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna.
Om företagen avser att utan föregående förhandlingar tillämpa bestämmelserna i 32–40 §§ ska den information som avses i andra stycket även innehålla en upplysning om denna avsikt.
6 §
En förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska inrättas i enlighet med bestämmelserna i 7–19 §§. Ledamöter till förhandlingsdelegationen ska väljas eller utses inom tio veckor från det att de deltagande företagen fullgjort sina skyldigheter enligt 5 §.
En förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska inrättas i enlighet med 7–19 §§. Ledamöter till förhandlingsdelegationen ska väljas eller utses inom tio veckor från det att de deltagande företagen fullgjort sina skyldigheter enligt 5 §.
Förhandlingsdelegationen företräder arbetstagarna i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna i förhandlingar med de deltagande företagen om ett avtal om medverkan i det övertagande företaget. Förhandlingsdelegationen kan också ha de uppgifter som framgår av 33– 37 §§.
Förhandlingsdelegationen företräder arbetstagarna i de deltagande företagen, berörda dotterföretagen och berörda filialerna i förhandlingar med de deltagande företagen om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget. Förhandlingsdelegationen kan också ha de uppgifter som framgår av 33–37 §§.
8 §
Arbetstagarna i de olika EESstaterna ska tilldelas extraplatser i förhandlingsdelegationen, om det behövs för att minst en representant ska kunna utses för arbetstagarna i varje deltagande företag som föreslås upphöra i och med fusionen.
Vid en gränsöverskridande fusion ska arbetstagarna i de olika EESstaterna tilldelas extraplatser i förhandlingsdelegationen, om det behövs för att minst en representant ska kunna utses för arbetstagarna i varje deltagande företag som föreslås upphöra i och med fusionen.
De extraplatser som tilldelas arbetstagarna enligt första stycket får dock inte överstiga 20 procent av de platser som sammanlagt tilldelats arbetstagarna enligt 7 §. Om hela behovet av extraplatser med hänsyn till detta inte kan täckas, ska de tillgängliga platserna tilldelas arbetstagarna i deltagande företag i olika EES-stater i fallande ordning efter antalet arbetstagare i de företag som föreslås upphöra i och med fusionen.
763
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Tilldelningen av extraplatser får inte medföra att någon arbetstagare blir representerad av mer än en ledamot.
20 §
Förhandlingarna mellan de deltagande företagen och arbetstagarnas förhandlingsdelegation om ett avtal om medverkan i det övertagande företaget ska inledas så snart som förhandlingsdelegationen har inrättats och får pågå i högst sex månader efter inrättandet.
Förhandlingarna mellan de deltagande företagen och arbetstagarnas förhandlingsdelegation om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget ska inledas så snart som förhandlingsdelegationen har inrättats och får pågå i högst sex månader efter inrättandet.
Parterna får gemensamt besluta att förlänga förhandlingsperioden till sammanlagt högst ett år.
22 §
Förhandlingsdelegationen får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan i det övertagande företaget eller att avbryta pågående sådana förhandlingar.
Förhandlingsdelegationen får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget eller att avbryta pågående sådana förhandlingar.
De deltagande företagen får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan i det övertagande företaget.
De deltagande företagen får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan i det övertagande eller ombildade företaget.
23 §
De deltagande företagen ska informera förhandlingsdelegationen om förekomsten och omfattningen av medverkan i de deltagande företagen samt om planerna för den gränsöverskridande fusionen och om hur genomförandet av fusionen fortskrider till dess att fusionen registrerats.
De deltagande företagen ska informera förhandlingsdelegationen om förekomsten och omfattningen av medverkan i de deltagande företagen samt om planerna för den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen och om hur genomförandet av fusionen, delningen eller ombildningen fortskrider till dess att den registrerats.
27 §
För ett beslut att avstå från att inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar enligt 22 § första stycket krävs samma majoritet som anges i 26 §.
För ett beslut att avstå från att inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar enligt 22 § första stycket krävs följande majoritet:
1. Vid fusioner, att minst två tredjedelar av de ledamöter som företräder minst två tredjedelar av arbetstagarna i minst två EES-stater röstar för detta.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
764
2. Vid delningar och ombildningar, att minst två tredjedelar av ledamöterna röstar för detta.
29 a §
Om ett bolag bildas genom en gränsöverskridande delning eller ombildning ska det i ett avtal om arbetstagarinflytande anges åtminstone den nivå för arbetstagarinflytande som finns i det överlåtande bolaget respektive bolaget före ombildningen.
30 §
Bestämmelserna i 32–40 §§ ska tillämpas
1. om parterna är överens om det,
2. om ett avtal som uppfyller kraven i denna lag inte träffats när tidsfristen under vilken förhandlingar kan pågå enligt 20 § löpt ut och
a) minst en tredjedel av arbetstagarna i de deltagande företagen hade rätt till medverkan, eller
b) arbetstagarna i något av de deltagande företagen, även om de utgjorde en mindre andel än en tredjedel av arbetstagarna i dessa företag, hade rätt till medverkan och förhandlingsdelegationen beslutar att arbetstagarna ska ha rätt till medverkan i det övertagande, eller
b) arbetstagarna i något av de deltagande företagen, även om de utgjorde en mindre andel än en tredjedel av arbetstagarna i dessa företag, hade rätt till medverkan och förhandlingsdelegationen beslutar att arbetstagarna ska ha rätt till medverkan i det övertagande eller ombildade företaget, eller
3. om de deltagande företagen fattat beslut enligt 22 § andra stycket om att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om medverkan.
31 a §
Om 32–40 §§ ska tillämpas när ett bolag bildas genom gränsöverskridande delning eller ombildning ska arbetstagarna ha rätt till medverkan i samma omfattning som före delningen eller ombildningen.
32 §
Arbetstagarnas rätt att välja, utse, föreslå eller avvisa ett antal ledamöter i det övertagande företagets styrelse ska motsvara den högsta andel som gällde i något organ i något av de deltagande företagen före registreringen.
När bestämmelserna i 32–40 §§ ska tillämpas enligt 30 § 1 eller 2
Arbetstagarnas rätt att välja, utse, föreslå eller avvisa ett antal ledamöter i ett övertagande eller ombildat företags styrelse ska motsvara den högsta andel som gällde i något organ i något av de deltagande företagen före registreringen.
När 32–40 §§ ska tillämpas enligt 30 § 1 eller 2 har arbetstagarna rätt
765
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
har arbetstagarna rätt att välja eller på annat sätt utse en tredjedel av antalet ledamöter i styrelsen, om de enligt första stycket skulle ha rätt till en större andel ledamöter. Om en tredjedel inte utgör ett helt tal ska arbetstagarna ha rätt till det antal ledamöter som motsvarar närmast högre tal.
att välja eller på annat sätt utse en tredjedel av antalet ledamöter i styrelsen, om de enligt första stycket skulle ha rätt till en större andel ledamöter. Om en tredjedel inte utgör ett helt tal ska arbetstagarna ha rätt till det antal ledamöter som motsvarar närmast högre tal.
33 §
Förhandlingsdelegationen ska besluta hur platser i det övertagande företagets styrelse ska fördelas mellan ledamöter som företräder arbetstagare från olika EES-stater. Fördelningen ska ske proportionellt i förhållande till andelen arbetstagare i det övertagande företaget, dess dotterföretag och filialer i varje EES-stat.
Om inte arbetstagarna i samtliga EES-stater blir representerade vid fördelningen enligt första stycket, ska en plats undantas från den proportionella fördelningen. Den undantagna platsen ska tilldelas arbetstagarna i den EES-stat där det övertagande företaget ska ha sitt säte. Om dessa arbetstagare redan är representerade ska platsen i stället tilldelas arbetstagarna i den EES-stat som har flest arbetstagare av dem som blivit utan representation.
Förhandlingsdelegationen ska besluta hur platser i det övertagande eller ombildade företagets styrelse ska fördelas mellan ledamöter som företräder arbetstagare från olika EES-stater. Fördelningen ska ske proportionellt i förhållande till andelen arbetstagare i det övertagande eller ombildade företaget, dess dotterföretag och filialer i varje EES-stat.
Om inte arbetstagarna i samtliga EES-stater blir representerade vid fördelningen enligt första stycket, ska en plats undantas från den proportionella fördelningen. Den undantagna platsen ska tilldelas arbetstagarna i den EES-stat där det övertagande eller ombildade företaget ska ha sitt säte. Om dessa arbetstagare redan är representerade ska platsen i stället tilldelas arbetstagarna i den EES-stat som har flest arbetstagare av dem som blivit utan representation.
38 §
När arbetstagarna ska välja, utse, föreslå eller avvisa nya ledamöter till styrelsen ska en förhandlingsdelegation inrättas på nytt enligt 7– 17 §§, om det inte är obehövligt. Vad som sägs om de deltagande företagen ska gälla för det övertagande företaget.
När arbetstagarna ska välja, utse, föreslå eller avvisa nya ledamöter till styrelsen ska en förhandlingsdelegation inrättas på nytt enligt 7– 17 §§, om det inte är obehövligt. Vad som sägs om de deltagande företagen ska gälla för det övertagande eller ombildade företaget.
40 §
En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare
En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
766
ska avgöras i det övertagande företagets styrelse, förbereds av därtill särskilt utsedda ledamöter i styrelsen eller befattningshavare i företaget.
ska avgöras i det övertagande eller ombildade företagets styrelse, förbereds av därtill särskilt utsedda ledamöter i styrelsen eller befattningshavare i företaget.
41 §
Alla kostnader för förhandlingsdelegationens förhandlingsverksamhet och verksamhet i övrigt ska bäras av de deltagande företagen eller det övertagande företaget i den utsträckning som krävs för att förhandlingsdelegationen ska kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.
Alla kostnader för förhandlingsdelegationens förhandlingsverksamhet och verksamhet i övrigt ska bäras av de deltagande företagen eller av det övertagande eller ombildade företaget i den utsträckning som krävs för att förhandlingsdelegationen ska kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.
44 §
De deltagande företagen eller det övertagande företaget får besluta om tystnadsplikt för ledamöter i förhandlingsdelegationen samt för de experter som biträder detta organ, om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa.
De deltagande företagen eller det övertagande eller ombildade företaget får besluta om tystnadsplikt för ledamöter i förhandlingsdelegationen samt för de experter som biträder detta organ, om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa.
Den som fått information under tystnadsplikt får trots tystnadsplikten föra informationen vidare till andra ledamöter i samma förhandlingsdelegation och till dess experter. Rätten att föra informationen vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för mottagaren.
Tystnadsplikten ska fortsätta att gälla även efter det att uppdraget som ledamot eller expert upphört.
Missbruk av förfarandet
44 a §
Reglerna om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar får inte tillämpas i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande.
Om väsentliga förändringar i ett bolag som har registrerats genom en gränsöverskridande fusion, delning eller ombildning, eller i dess dotterföretag eller filialer inträffar inom ett år från det att bolaget har registrerats och är sådana att arbetstagarna skulle ha fått ett mer
767
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
omfattande inflytande om förändringarna gjorts före registreringen av bolaget, ska förändringarna anses gjorda i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna deras rätt till arbetstagarinflytande. Detta gäller dock inte om bolaget visar andra skäl för förändringarna.
45 §
Den som bryter mot denna lag, mot ett avtal enligt lagen eller mot tystnadsplikt som avses i denna lag ska ersätta uppkommen skada i enlighet med bestämmelserna i 55 och 56 §§, 57 § andra stycket, 60 § första stycket samt 61 och 62 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska det som sägs om arbetsgivare gälla även för övertagande företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhandlingsdelegation.
Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska det som sägs om arbetsgivare gälla även för övertagande eller ombildade företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhandlingsdelegation.
En arbetstagare eller en arbetstagarorganisation kan dock inte med stöd av denna lag kräva skadestånd av en annan arbetstagare eller arbetstagarorganisation.
46 §2
Mål om tillämpningen av denna lag ska, i den mån tvisten avser förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I ett sådant fall ska Arbetsdomstolen vara första domstol.
Vid tillämpningen av lagen om rättegången i arbetstvister ska det som sägs där om arbetsgivare gälla även för övertagande företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhandlingsdelegation. Det som sägs där om kollektivavtal ska gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.
Vid tillämpningen av lagen om rättegången i arbetstvister ska det som där anges om arbetsgivare gälla även för övertagande eller ombildade företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhandlingsdelegation. Det som där anges om kollektivavtal ska gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.
Mål om tillåtligheten av tystnadsplikt ska handläggas skyndsamt.
47 §
När någon vill yrka skadestånd enligt denna lag, gäller i tillämpliga delar 64, 65 och 68 §§ lagen
När någon vill yrka skadestånd enligt denna lag, gäller i tillämpliga delar 64, 65 och 68 §§ lagen
2 Senaste lydelse 2011:431.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
768
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Vid tillämpningen av 64 § ska övertagande företag, deltagande företag och arbetstagarnas förhandlingsdelegation anses ha förhandlingsrätt enligt 10 § lagen om medbestämmande i arbetslivet. Den tid enligt 65 § inom vilken talan senast ska väckas, ska dock vara åtta månader.
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Vid tillämpningen av 64 § ska övertagande eller ombildade företag, deltagande företag och arbetstagarnas förhandlingsdelegation anses ha förhandlingsrätt enligt 10 § lagen om medbestämmande i arbetslivet. Den tid enligt 65 § inom vilken talan senast ska väckas, ska dock vara åtta månader.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
769
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs att det i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska införas en ny paragraf, 31 kap. 25 a §, och närmast före 31 kap. 25 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
31 kap.
Revisorsyttranden vid gränsöverskridande förfaranden
25 a §
Sekretess gäller för en uppgift om företagshemlighet i ett yttrande som en revisor eller oberoende sakkunnig har lämnat i ett gränsöverskridande förfarande enligt 23, 24 eller 24 a kap. aktiebolagslagen (2005:551) eller 16 kap. lagen ( 2018:672 ) om ekonomiska föreningar, om det kan antas att den enskilde som yttrandet avser lider skada om uppgiften röjs, och denne begär att sekretess ska gälla.
Sekretess gäller dock inte för uppgifter som ingår i ett beslut av en domstol eller annan myndighet.
För en uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
Prop. 2021/22:286 Bilaga 6
770
Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 4 § lagen (2015:1016) om resolution ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 kap.
4 §
När resolutionsåtgärder vidtas ska aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden inte tillämpas i de delar som motsvarar
– artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,
– avdelning II, kapitel -I, II och
IV i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2121,
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om fusioner av aktiebolag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU, och
– artiklarna 10, 19.1, 29.1–29.3, 31.2 första stycket, 33–36 och 40–42 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU.
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
771
Prop. 2021/22:286 Bilaga 7
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2022-08-18
Närvarande: F.d. justitieråden Martin Borgeke och Mari Andersson samt justitierådet Petter Asp
Bolags rörlighet över gränserna inom EU
Enligt en lagrådsremiss den 9 juni 2022 har regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
2. lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar,
3. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
4. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043),
5. lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,
6. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
7. lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda,
8. lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner,
9. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 10. lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Katarina Bilge samt rättssakkunniga Jonas Belfrage och Anna Uppfeldt.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
772
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 september 2022
Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Johansson, Hultqvist, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Strandhäll, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Nordmark, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson, Karkiainen
Föredragande: statsrådet M Johansson
Regeringen beslutar proposition 2021/22:286 Bolags rörlighet över gränserna inom EU