NJA 2022 s. 459

I ett mål om utdömande av vite har domstolen normalt att utgå från att den som ett lagakraftvunnet vitesföreläggande har riktats mot är rätt adressat och haft faktisk och rättslig möjlighet att följa föreläggandet.

Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen

Ängelholms kommun, Miljö- och tillståndsnämnden, förde vid Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen, den talan mot B.N. som framgår av mark- och miljödomstolens dom.

Mark- och miljödomstolen (rådmannen Bengt Johansson och tekniska rådet Viktor Forsell) anförde i dom den 3 februari 2020 följande.

BAKGRUND

Myndighetsnämnden i Ängelholms kommun (nämnden) beslutade den 14 december 2017 att förelägga B.N. att vidta bl.a. följande åtgärder avseende gödselhanteringen på fastigheten – – –.

1.

Senast 3 månader efter delgivning av detta beslut ska gödsel på fastigheten – – – förvaras så att gödsel och gödselvatten förhindras att nå omgivningen.

2.

Om gödsel och gödselvatten som flyttats från fastigheten – – – förvaras på annan fastighet, i de fall där B.N. ansvarar för lagringen, ska gödseln där förvaras så att gödsel och gödselvatten förhindras att nå omgivningen.

3.

Senast 4 månader efter delgivning av detta beslut komma in med handlingar som styrker hur gödsel och gödselvatten tagits om hand från fastigheten. Om gödsel och gödselvatten spridits på åkermark ska detta do-kumenteras genom uppgift om fastighetsbeteckning, fastighetsägare och spridningsmängd per hektar. Om gödsel och gödselvatten förts bort från fastigheten till annan mottagare för lagring eller hantering på annan plats krävs en kopia av journalföring enligt SJVFS 2004:62 14 § samt ett intyg från mottagaren.

Ovanstående punkter 1 och 3 är förenade med ett löpande vite om 10 000 kronor/vecka och punkt så länge som punkten inte uppfylls. Punkt 2 är förenat med ett vite om 50 000 kronor.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

YRKANDEN M.M.

Nämnden har yrkat att B.N. ska förpliktas att betala vite om 10 000 kronor för överträdelse av föreläggandets punkt 3. Till stöd för yrkandet har nämnden anfört bl.a. följande.

Vid återkommande inspektioner gjorda under år 2014 – 2018 har brister upptäckts i gödselhanteringen i aktuell verksamhet. Gödselplattan klarar inte att hantera den mängd gödsel som förvaras där och gödseln och gödselvatten rinner ut till närliggande mark. Fastighetsägaren blev förelagd och därefter förelagd vid vite att åtgärda bristerna. Punkt 1 i föreläggandet har åtgärdats. Punkt 3 har löpt ut och ansökan om utdömande av vite skickas in. Ansökan avser perioden 3 april till 9 april 2019.

B.N. har bestritt yrkandet. Till stöd för bestridandet har han anfört att han bedrev verksamhet på fastigheten till och med 2012. Sedan 2014 är det A.N. som bedriver verksamhet på fastigheten. Han har ingivit handlingar till styrkande av att han upphört med näringsverksamheten på fastigheten.

Nämnden har i yttrande anfört bl.a. följande.

Nämnden skickade den 11 mars 2019 en påminnelse till B.N. att inkomma med handlingar som styrker hur gödsel och gödselvatten tagits om hand från fastigheten. Nämnden anser att B.N. är ansvarig verksamhetsutövare för den punkt som ansökan om utdömande av vite gäller. Gödseln har producerats och förvarats på fastigheten under den tid som B.N. var fastighetsägare och verksamhetsutövare och endast det faktum att B.N. inte längre är fastighetsägare utgör inget skäl för att han skulle kunna frånsäga sig ansvaret för gödseln. Mark- och miljödomstolen har tidigare dömt ut vite. Länsstyrelsen i Skåne, Veterinär- och djurskyddsenheten, har beslutat om djurförbud för B.N. under året 2017. Nämnden anser att detta är ett skäl för att B.N. var ansvarig verksam-hetsutövare efter 2015.

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen ska i ett mål om utdömande av vite pröva om det föreläggande som ansökan grundar sig på är lagligen grundat, om föreläggandet har delgivits adressaten, om det har vunnit laga kraft samt om det har överträtts. Vidare ska domstolen bedöma om det funnits faktiska och rättsliga möjligheter att följa föreläggandet samt om sådana särskilda skäl föreligger att endast ett jämkat vitesbelopp ska dömas ut. I samband med ut-dömande av vite prövar domstolen inte lämpligheten av ett meddelat föreläggande.

Av handlingarna i målet framgår att B.N. delgivits föreläggandet den 3 februari 2018. Föreläggandet har vunnit laga kraft. Enligt punkt 3 i föreläggandet ska de angivna handlingarna inges till nämnden senast 4 månader efter det att B.N. tagit del av föreläggandet.

Mark- och miljödomstolen har den 29 augusti 2018 i fem likalydande domar förpliktat B.N. att betala vite för överträdelse av punkten 1 i samma föreläggande för tiden 3 maj – 7 juni 2018. I dessa domar har domstolen bedömt att B.N. var att ses som verksamhetsutövare enligt MB varför föreläggandet att åtgärda bristerna i gödselhantering rätteligen riktats mot honom. Att B.N. överlåtit fastigheten utgjorde enligt domstolen inte skäl att avslå ansökan om utdömande av vite då inte annat framgått än att han fortfarande bedriver verksamheten på fastigheten. Dessa domar vann laga kraft sedan mark- och miljööverdomstolen den 28 november 2018 beslutat att ej lämna B.N. prövningstillstånd.

Mot bakgrund härav finns enligt mark- och miljödomstolen inte skäl att göra någon annan bedömning vad gäller B.N:s ansvar för fullgörandet av de förpliktelser som följer av punkt 3 i föreläggandet än vad som fastslagits att gälla för punkten 1 i samma föreläggande.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att föreläggandet är lagligen grundat. Föreläggandet har vidare delgivits B.N. och det har vunnit laga kraft. Föreläggandet är tillräckligt preciserat och det har inte framkommit att B.N. saknat möjlighet att fullgöra vad som ålagts honom i föreläggandet. Enligt nämnden har de i föreläggandet angivna handlingarna, trots påminnelse, inte inkommit till nämnden. Föreläggandet har därmed överträtts gällande tredje punkten.

Ändamålet med vitet har enligt mark- och miljödomstolen inte förlorat sin betydelse och vitesbeloppet får anses skäligt. Skäl för jämkning har inte framkommit. Vite om 10 000 kronor för överträdelse av föreläggandets tredje punkt ska därför dömas ut.

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen förpliktar B.N. att till staten betala 10 000 kronor i vite.

Svea hovrätt

B.N. överklagade i Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen, och yrkade att Mark- och miljööverdomstolen skulle upphäva mark- och miljödomstolens dom och avslå Miljö- och tillståndsnämndens i Ängelholms kommun ansökan.

Miljö- och tillståndsnämnden i Ängelholms kommun motsatte sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Mark- och miljööverdomstolen (hovrättsrådet Mikael Hagelroth, referent, och tf. hovrättsassessorn Mathias Gunnervald) anförde i dom den 19 mars 2021 följande.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

B.N. har i huvudsak anfört följande:

Han upphörde med sin verksamhet 2015 och överlät fastigheten i oktober 2017 till A.N., som enligt avtal ska ta hand om all gödsel. Produktionsplatsnummer anger var djuren befinner sig. Vem som äger djuren framgår av organisationsnumret. Av ingivna fakturor och avräkningar från 2014 till 2017 framgår att ägaren har varit A.N.

Nämnden har anfört i huvudsak samma som i mark- och miljödomstolen med följande tillägg:

Den 14 december 2017 togs beslut om föreläggande vid vite att åtgärda gödselhanteringen på fastigheten – – –. Nämnden anser att B.N. är ansvarig verksamhetsutövare för den punkt som ansökan om utdömande av vite gäller då gödseln producerats och förvarats på fastigheten under den tid då B.N. var fastighetsägare och verksamhetsutövare. Att B.N. till Skatteverket redan 2015 har uppgett att hans näringsverksamhet har upphört har ingen relevans.

Dokumenten som B.N. har gett in till Mark- och miljööverdomstolen visar att leverantören av slaktdjur är en annan än dåvarande fastighets-ägare/verksamhetsutövare B.N. Produktionsplatsnumret, som finns angivet på dokumenten, är kopplat till den plats där verksamhetsutövaren hade sina djur och visar att det är B.N. som står på detta nummer fram till den 30 september 2017.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Utgångspunkten i ett mål om utdömande av vite är att vitet ska dömas ut om ett föreläggande vunnit laga kraft och adressaten inte fullföljt det han eller hon ålagts enligt föreläggandet. Ett undantag från detta är om adressaten varit förhindrad att följa föreläggandet och hans underlåtenhet därför varit ursäktlig.

Av utredningen i målet framgår att B.N. inte var lagfaren ägare till fastigheten – – – vid tiden för nämndens föreläggande och att han inte heller har varit det i tiden därefter. B.N. har även gett in en överenskommelse av vilken det framgår att den nuvarande fastighetsägaren i oktober 2017 åtog sig att omhänderta all gödsel på fastigheten. Utredningen talar vidare för att det är A.N. som drivit lantbruksföretaget sedan han övertog fastigheten. Nämnden har inte lagt fram någon utredning som vederlägger det som B.N. fört fram. Sammantaget får det genom den utredning som presenterats anses visat att B.N. inte haft rådighet över fastigheten och att han inte heller i övrigt haft möjlighet att följa föreläggandet. Han har därför giltig ursäkt för sin underlåtenhet att efter-komma föreläggandet. Mot denna bakgrund ska mark- och miljödomstolens dom upphävas och ansökan om utdömande av vite avslås.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen upphäver mark- och miljödomstolens dom och avslår Miljö- och tillstånds-nämndens i Ängelholms kommun ansökan om utdömande av vite.

Hovrättsråden Karin Wistrand och Petra Bergman var skiljaktiga och anförde följande.

B.N. överklagade inte nämndens beslut om föreläggande och föreläggandet har alltså fått laga kraft. I mål om utdömande av vite har domstolen emellertid även i fråga om lagakraftvunna vitesförelägganden att kontrollera att föreläggandet är lagligen grundat. I det kravet ligger bland annat att beslutsmyndigheten ska ha haft uttryckligt författningsstöd för sin åtgärd och att vite inte får föreläggas om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet (se 2 § andra stycket lagen [1985:206] om viten). Det ska emellertid inte ske någon omprövning av de lämplighetsöverväganden som gjorts av beslutsmyndigheten. En värdering av de faktiska omständigheterna och en samlad bedömning av den faktiska situationen vid tiden för föreläggandet ligger alltså utanför domstolens prövning i ett mål om utdömande av vite. (Se Lavin, Viteslagstiftningen, Norstedts Juridik, JUNO Version: 3B, kommentaren till 6 § under rubriken Kontroll av vitesföreläggandet.)

Vitesföreläggandet har här beslutats med stöd av 26 kap. 9 § MB. Varken den bestämmelsen eller övriga bestämmelser i miljöbalken som kan aktualiseras i ett fall som detta begränsar valet av adressat till att gälla enbart fastighetsägare. Som nämnden har anfört är det alltså möjligt att adressera föreläggandet till den som bedriver eller har bedrivit den verksamhet som föreläggandet avser. Den omständigheten att verksamhetsutövaren överlåter markområdet där verksamheten bedrivits kan inte omedelbart leda till slutsatsen att föreläggandet har riktats till fel adressat. Det kan nämligen många gånger vara så att tillsynsmyndigheten kan ha att välja mellan olika möjliga adressater och valet dem emellan blir då en lämplighetsfråga. (Se Lavin, kommentaren till 2 § andra stycket.)

Nämnden har i detta fall förelagt B.N. att dels förvara gödsel och gödselvatten så att det förhindras att nå omgivningen (punkten 1 i föreläggandet), dels dokumentera omhändertagandet på visst sätt (punkten 3 i föreläggandet). Nämnden synes visserligen inte ha uppmärksammat att B.N., någon tid före beslutet, hade överlåtit fastigheten till sin son genom gåva. Att B.N. överlåtit fastigheten har dock inte hindrat att föreläggandet riktats mot honom i egenskap av verksamhetsutövare. De fakturor och avräkningsnotor som B.N. har givit in i detta mål ger inte något sådant konkret och tydligt stöd som måste krävas för att nu ompröva nämndens bedömning att B.N. varit ansvarig i den egenskapen (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 4 april 2019 i mål nr P 2452-18). Inte heller den omständigheten att B.N. inte längre ägde fastigheten eller vad han i övrigt har anfört föranleder slutsatsen att han varit förhindrad att följa föreläggandet. Det finns därmed inte skäl att ifrågasätta att föreläggandet är lagligen grundat.

B.N. har genom ett antal domar förpliktats att betala vite för att inte ha iakttagit punkten 1 i föreläggandet under tiden maj till juni 2018. Efter att nämnden vid en inspektion den 10 oktober 2018 konstaterat att gödseln tagits bort från gödselplattan och föreläggandet enligt punkten 1 därigenom åtföljts har det, som nämnden anfört, också ankommit på B.N. att åtfölja punkten 3 i föreläggandet genom att inkomma med dokumentation om hur gödseln tagits om hand. Någon sådan dokumentation har inte inkommit och det är alltså klarlagt att B.N. inte har följt punkten 3 i föreläggandet.

De objektiva förutsättningarna för att bifalla nämndens ansökan är därmed uppfyllda.

Ett vite ska trots detta inte dömas ut om adressaten haft giltig ursäkt för att inte följa föreläggandet. Det ankommer på adressaten att klargöra de omständigheter som utgör giltig ursäkt. (Se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 december 2018 i mål nr P 9835-17 och Lavin, kommentaren till 6 § under rubriken Prövningens innebörd.) B.N. har inte konkretiserat på vilket sätt han skulle ha varit förhindrad att följa föreläggandet. Han har enbart hänfört sig till förhållanden som ligger i tiden före det att föreläggandet beslutades. Att han inte längre äger fastigheten och gett någon annan i uppdrag att ta hand om gödseln innebär inte att han har varit förhindrad att lämna uppgift om hur gödseln har tagits om hand. Det har alltså inte kommit fram några sådana omständigheter som har utgjort giltig ursäkt för B.N. att inte följa föreläggandet.

Mot denna bakgrund och då ändamålet med vitet inte har förlorat sin betydelse, det inte framkommit något som ger anledning att ifrågasätta det förelagda vitets storlek eller att jämka detsamma anser vi att överklagandet ska avslås och mark- och mil-jödomstolens dom fastställas.

Högsta domstolen

Miljö- och tillståndsnämnden i Ängelholms kommun överklagade och yrkade att HD skulle upphäva Mark- och miljööverdomstolens dom och fastställa mark- och miljödomstolens dom.

B.N. motsatte sig att Mark- och miljööverdomstolens dom ändrades.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Anna Eberstål, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.

DOMSKÄL

Punkterna 1–16 motsvarar i huvudsak punkterna 1–14 i HD:s domskäl.

Giltig ursäkt

17.

Mottagaren av ett vitesföreläggande har ett strängt ansvar för att fullgöra det som anges i föreläggandet (se ”Vitesjämkningen I och II” NJA 2020 s. 893 I och II). Om adressaten har giltig ursäkt för sin underlåtenhet ska emellertid det förelagda vitet inte dömas ut.

18.

Giltig ursäkt kan bland annat föreligga om adressaten har varit fysiskt förhindrad att utföra en åtgärd som kräver en personlig insats eller om adressaten inte förfogar över egendomen på det sätt som föreläggandet kräver. Vidare kan exempelvis hinder på grund av naturhändelser och brist på nödvändiga, ekonomiska tillgångar innebära att adressaten har giltig ursäkt för sin underlåtenhet att följa föreläggandet. (Se Lavin, a.a., kommentaren till 6 § under rubriken Prövning av själva gärningen.)

Ändamålet har förlorat sin betydelse och jämkning

19.

Ett vite ska inte heller dömas ut om ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse (se 9 § första stycket viteslagen). Regeln tar till exempel sikte på situationer då den åtgärd som anges i föreläggandet av en eller annan anledning blivit obehövlig, exempelvis på grund av en naturhändelse eller omständigheter som orsakats av tredje man (se a. prop. s. 55).

20.

Ett vite får jämkas om det finns särskilda skäl (se 9 § första stycket viteslagen). I förarbetena framhålls dock vikten av viteshotets effektivitet och att jämkning inte ska vara det normala i mål om utdömande av vite (se a. prop. s. 56).

Bedömningen i detta fall

21.

Föreläggandet är adresserat till B.N. i hans roll som verksamhetsutövare. Redan av hans egna uppgifter framgår att han har varit verksamhetsutövare under viss del av den period då brister i gödselhanteringen har konstaterats. Föreläggandet kan därför riktas mot honom i den rollen. För bedömningen av denna fråga saknar överenskommelsen mellan B.N. och hans son be-tydelse.

22.

För att föreläggandet ska vara lagligen grundat krävs det även att B.N. har haft faktisk och rättslig möjlighet att följa detta. I nu aktuell del av föreläggandet föreskrivs det inte att det ska vidtas några åtgärder på fastigheten utan endast att vissa handlingar ska lämnas in. Enbart den omständigheten att B.N. inte är fastighetsägare kan mot den bakgrunden inte anses innebära att han saknar faktisk eller rättslig förmåga att följa föreläggandet. Inte heller vad som har framkommit i övrigt kan anses innebära att B.N. har varit förhindrad att följa detta. Vitesföreläggandet är därmed lagligen grundat.

23.

B.N. har inte följt föreläggandet inom den angivna tiden. De omständigheter som han har anfört i målet om att det är hans son som är fastighetsägare och verksamhetsutövare samt att sonen ska ta hand om gödseln enligt en överenskommelse mellan dem visar inte att B.N. har varit förhindrad att ge in dokumentation kring hur gödseln har tagits omhand. B.N. har därför inte haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att följa föreläggandet.

24.

Av uppgifterna i målet framgår det inte heller att ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse eller att det finns några särskilda skäl för jämkning.

25.

Med ändring av Mark- och miljööverdomstolens dom ska därför det förelagda vitet dömas ut i enlighet med mark- och miljödomstolens dom.

DOMSLUT

Se HD:s dom.

Domskäl

HD (justitieråden Gudmund Toijer, Johnny Herre, Stefan Johansson, Cecilia Renfors och Johan Danelius, referent) meddelade den 13 juni 2022 följande dom.

DOMSKÄL

Vad målet gäller

1.

Målet gäller utdömande av vite. I målet aktualiseras dels frågan om en person har haft faktisk och rättslig möjlighet att följa ett vitesföreläggande, dels frågan om han har haft giltig ursäkt för att inte göra det.

Bakgrund

2.

Vid inspektioner på en fastighet i Ängelholm under 2014–2017 konstaterades att gödselplattan inte klarade av att hantera den mängd gödsel som förvarades där och att gödselvatten därför rann ut i närliggande mark. Fastigheten ägdes av B.N. fram till den 9 oktober 2017 då den överläts genom gåva till hans son.

3.

Med stöd av 26 kap. 9 § MB beslutade Miljö- och tillståndsnämnden i Ängelholms kommun den 14 december 2017 att förelägga B.N. att som verksamhetsutövare vidta vissa åtgärder. Föreläggandet innebar bl.a. att B.N. inom viss tid skulle komma in med handlingar som styrkte hur gödsel och gödselvatten hade tagits om hand från fastigheten. Föreläggandet var förenat med ett löpande vite om 10 000 kr per vecka. B.N. delgavs föreläggandet. Beslutet om föreläggande fick laga kraft.

4.

Miljö- och tillståndsnämnden ansökte därefter om att mark- och miljödomstolen skulle förplikta B.N. att betala 10 000 kr i vite enligt föreläggandet avseende perioden 3–9 april 2019. I ansökan angavs att gödseln var borttagen från gödselplattan men att B.N. inte hade inkommit med några handlingar.

5.

B.N. motsatte sig ansökan och invände att han hade upphört med sin näringsverksamhet.

6.

Mark- och miljödomstolen biföll ansökan om utdömande av vite. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt domen och avslagit ansökan. Enligt Mark- och miljööverdomstolen hade B.N. giltig ursäkt för sin underlåtenhet att efterkomma föreläggandet.

7.

B.N. har i HD i huvudsak anfört att han inte äger fastigheten, att hans verksamhet upphörde 2015 och att hans son enligt en överenskommelse mellan dem ska ta hand om all gödsel.

Vitesföreläggande enligt miljöbalken

8.

En verksamhetsutövare ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. MB. (Se 2 kap. 3 och 8 §§ MB.)

9.

Enligt 26 kap. 9 § MB får en tillsynsmyndighet i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Ett beslut om föreläggande och förbud får enligt 14 § samma kapitel förenas med vite. Lagen (1985:206) om viten är då tillämplig.

Viteslagen

Föreläggande av vite

10.

Ett vitesföreläggande ska vara riktat till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer (adressater). När ett vitesföreläggande innebär en skyldighet för adressaten att vidta en viss åtgärd, ska det av föreläggandet framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden ska vidtas. (Se 2 § första stycket viteslagen.)

11.

I vissa fall framgår det av den tillämpliga bestämmelsen till vem föreläggandet ska riktas. Om det inte gör det, får den saken bestämmas utifrån ändamålet med vitesföreläggandet och med beaktande av vem eller vilka som har bäst förutsättningar att fullgöra det som föreläggandet avser. Om det finns flera möjliga adressater, ankommer det på den utfärdande myndigheten att bestämma om föreläggandet bör riktas till samtliga dessa personer eller om det lämpligen bör begränsas till någon eller några av dem. Ett föreläggande får inte riktas mot någon som kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet (se 2 § andra stycket viteslagen).

12.

Kravet på att adressaten ska ha faktisk och rättslig möjlighet att följa föreläggandet innebär bl.a. att vite inte får föreläggas om det är känt att adressaten är fysiskt förhindrad att följa föreläggandet, exempelvis på grund av sjukhus- eller anstaltsvistelse. Vidare måste adressaten ha tillräcklig faktisk rådighet över den egendom som avses med föreläggandet och en rättslig möjlighet att efterkomma detta. Det får alltså inte finnas några författnings-bestämmelser eller myndighetsbeslut som frånkänner adressaten rätt att råda över egendomen i det avseende som föreläggandet förutsätter. (Se prop. 1984/85:96 s. 48.)

Utdömande av vite

13.

En domstol som ska pröva ett yrkande om utdömande av vite ska kontrollera om det finns lagliga förut-sättningar att lägga vitesföreläggandet till grund för en dom. Vidare ska domstolen pröva om adressaten i objektiv mening har brutit mot föreläggandet och om överträdelsen i så fall har varit ursäktlig. Prövningen ska också omfatta frågan om ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse och om det föreligger särskilda skäl för jämkning.

14.

Mottagaren av ett vitesföreläggande har ett strängt ansvar för att fullgöra det som anges i föreläggandet (se ”Vitesjämkningen I och II” NJA 2020 s. 893 I och II). Det åligger adressaten att visa att överträdelsen har varit ursäktlig. I övrigt är det sökanden som ska visa de omständigheter som ska läggas till grund för bedömningen. (Se ”Stilo-fåtöljen” NJA 2015 s. 512.)

15.

En förutsättning för att ett vite ska kunna dömas ut är att beslutet om vitesföreläggande har fått laga kraft. I målet om utdömande av vite utgör de ställningstaganden som låg till grund för det lagakraftvunna beslutet utgångspunkt för prövningen. Den som vill ifrågasätta dessa utgångspunkter har alltså att i första hand överklaga föreläggandet.

16.

Det sagda innebär bl.a. att domstolen i ett mål om utdömande av vite normalt har att utgå från att den som vitesföreläggandet har riktats mot är rätt adressat och att denne har haft faktiska och rättsliga möjligheter att efterkomma föreläggandet. En omprövning av dessa frågor aktualiseras framför allt i den situationen att den som föreläggandet riktats mot gör gällande att det efter att föreläggandet utfärdades har inträffat omständigheter som innebär att denne inte längre kan anses vara rätt adressat eller av annat skäl har förlorat möjligheten att efterkomma föreläggandet. Domstolen kan också ompröva den utfärdande myndighetens bedömningar om de framstår som uppenbart felaktiga.

17.

Därutöver kan en bedömning av adressatens möjligheter att efterkomma ett föreläggande bli aktuell inom ramen för en prövning av om adressaten har haft giltig ursäkt för att inte ha följt föreläggandet. Det handlar då emellertid i regel inte om sådana absoluta och permanenta hinder som innebär att de grundläggande förutsättningarna för vitesföreläggandet brister utan i första hand om tillfälliga och oförutsedda omständigheter, exempelvis sjukdom, som gör att adressaten inte kan lastas för att inte inom föreskriven tid ha efterkommit föreläggandet (jfr 32 kap. 8 § RB om laga förfall).

Bedömningen i detta fall

18.

B.N. överklagade inte beslutet om att utfärda vitesföreläggandet. Beslutet fick därmed laga kraft. I målet om utdömande av vite utgör de ställningstaganden som låg till grund för det lagakraftvunna beslutet utgångspunkt för prövningen.

19.

I målet ska främst prövas om föreläggandet var lagligen grundat och om det har efterkommits. I prövningen ingår också att bedöma om det har inträffat omständigheter som innebär att B.N. har saknat möjligheter att följa föreläggandet eller att han har haft giltig ursäkt.

20.

Föreläggandet hade författningsstöd. Det framgick tillräckligt tydligt vilken åtgärd som skulle vidtas och inom vilken tid det skulle ske. Det står klart att B.N. inte har följt föreläggandet inom den angivna tiden.

21.

B.N. var fastighetsägare och verksamhetsutövare under den tid då bristerna i gödselhanteringen ursprungligen konstaterades. Överlåtelsen av fastigheten till hans son skedde kort tid innan föreläggandet utfärdades. Det var därför inte uppenbart felaktigt att rikta föreläggandet mot honom.

22.

B.N. har i detta mål åberopat en överenskommelse med sin son om gödselhantering. Varken överenskommelsen eller det som B.N. i övrigt har fört fram talar med någon styrka för att han saknade möjlighet att följa föreläggandet eller för att han har haft giltig ursäkt för att inte göra det.

23.

Av uppgifterna i målet framgår det inte att ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse eller att det finns några särskilda skäl för jämkning.

24.

Det förelagda vitet ska därför dömas ut.

DOMSLUT

HD upphäver Mark- och miljööverdomstolens dom och fastställer mark- och miljödomstolens domslut.