FFFS 2008:25

Finansinspektionens författningssamling

Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se

ISSN 1102-7460

INNEHÅLL

FFFS 2008:25

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

1

Definitioner 1

Dispens 2

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisningen

2

Tillämpning av internationella redovisningsstandarder

2

Pantförskriven egendom

6

Konsortielån 6

Förvaltade medel

6

Övertagen egendom

6

Repor och andra återköpstransaktioner

6

3 kap. Balansräkning och resultaträkning

7

Balansräkningens och resultaträkningens innehåll

7

Avvikelse från balansräkningens uppställningsform

8

Pensionsförpliktelser till anställda

8

4 kap. Värderingsregler

8

Värdering av finansiella instrument

8

Värdering av övertagen egendom

9

Nettoförsäljningsvärde och verkligt värde för övertagna fastigheter

9

5 kap. Tilläggsupplysningar

11

Balansräkningen

11

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

11

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

11

Upplysningar om värdepapper

11

Löptidsinformation 11

Innehav i kreditinstitut

12

Leasingaffärer 12

Byggnader och mark i den egna verksamheten

12

Poster inom linjen

12

Medel som förvaltas i eget namn men för tredje mans räkning

13

Efterställda tillgångar

13

Resultaträkningen

13

Räntor 13

Leasing 13

Erhållna utdelningar

14

Ersättningar och förmåner till ledningen

14

Nedskrivningar av finansiella tillgångar

14

Intäkternas geografiska fördelning

15

Kostnader för efterställda skulder

15

Förvaltnings- och förmedlingstjänster

15

Utländsk valuta

15

Föreskriftsenlighet 15

FFFS 2008:25

6 kap. Förvaltningsberättelse och kapitaltäckningsanalys

16

Förvaltningsberättelse 16

Femårsöversikt 16

Kapitaltäckningsanalys 16

7 kap. Koncernredovisning

17

Koncernredovisning i moderföretag som

inte tillämpar IAS-förordningen

17

Dotterföretag som inte konsolideras

18

Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen

18

Koncernredovisning i moderföretag som tillämpar IAS-förordningen

18

8 kap. Delårsrapport

19

Grundläggande regler

19

Särskilda upplysningsregler

19

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

19

Bilaga 1 Balansräkningens poster

21

Tillgångar 21

Skulder, avsättningar och eget kapital

26

Poster inom linjen

29

Bilaga 2 Resultaträkningens poster

31

Bilaga 3 Resultaträkningens uppställningsform

36

Bilaga 4 Upplysningar i förvaltningsberättelsen

37

Finansinspektionens författningssamling

Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se

ISSN 1102-7460

1

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag;

beslutade den 10 november 2008.

Finansinspektionen föreskriver1 följande med stöd av 4–8 §§ förordningen

(1995:1600) om årsredovisning i kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkrings-

företag samt 19 b § förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

Efter de paragrafindelade föreskrifterna lämnar Finansinspektionen Allmänna råd.

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

1 § Dessa föreskrifter och allmänna råd ska tillämpas av kreditinstitut och värde-

pappersbolag när de upprättar årsredovisning, koncernredovisning och delårsrap-

porter enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-

persbolag.

Reglerna i 2 och 3 §§ samt 7–8 kap. gäller för sådana finansiella holdingföretag

som enligt 1 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-

bolag ska tillämpa bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. samma lag.

Reglerna i 2 och 3 §§ samt 2–4 och 6 kap. gäller för sådana filialer till utländska

kreditinstitut och värdepappersbolag som ska tillämpa lagen om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag när de upprättar årsredovisning enligt 14 §

lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Reglerna i 2 och 3 §§ samt 2–4 kap. gäller för sådana filialer till utländska

kreditinstitut och värdepappersbolag som ska tillämpa lagen om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag när de upprättar årsbokslut enligt 14 § lagen

om utländska filialer m.m.

Definitioner

2 § I dessa föreskrifter och allmänna råd avses med

1. godkända internationella redovisningsstandarder: internationella redovisnings-

standarder som antagits av Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 3 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002

om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen),

¹ Jfr rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd

redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12 1986, s.1–17, Celex

31986L0635), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/46/EG

(EUT L 224, 16.8.2006, s. 1–7, Celex 32006L0046).

FFFS 2008:25

Utkom från trycket

den 18 november 2008

FFFS 2008:25

2

2. institut: kreditinstitut och värdepappersbolag samt finansiella holdingföretag när

dessa tillämpar reglerna om koncernredovisning och filialer när dessa tillämpar

reglerna om årsredovisning eller årsbokslut, om inte något annat anges,

3. internationella redovisningsstandarder: International Accounting Standards

(IAS), International Financial Reporting Standards (IFRS), Standing Interpretations

Committee – Interpretations of International Accounting Standards (SIC) och Inter-

national Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC Interpretations),

4. noterade institut: institut som omfattas av artikel 4 i IAS-förordningen,

5. onoterade institut: institut som inte är noterade institut, och

6. övertagen egendom: egendom som ett institut förvärvat för att skydda en fordran

enligt 7 kap.3 och 5 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller

7 kap. 10 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Allmänna råd

De institut som omfattas av artikel 4 i IAS-förordningen är företag vars

värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad inom Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Dispens

3 § Finansinspektionen beslutar om undantag från dessa föreskrifter, om det finns

särskilda skäl.

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisningen

Tillämpning av internationella redovisningsstandarder

Allmänna råd

1. Alla institut bör tillämpa godkända internationella redovisningsstandarder,

om inte något annat krävs enligt lag eller annan författning eller följer av

dessa föreskrifter och allmänna råd.

För följande standarder lämnas dessa förtydliganden:

a) IFRS 8 Rörelsesegment. Standarden behöver endast tillämpas av institut

vars aktie eller skuldebrev är föremål för allmän handel eller som står i

begrepp att ansöka om notering.

b) IAS 33 Resultat per aktie. Standarden behöver endast tillämpas av institut

vars aktie eller skuldebrev är föremål för allmän handel eller som står i

begrepp att ansöka om notering.

Internationella redovisningsstandarder som inte är godkända får tillämpas i

den utsträckning de inte strider mot godkända internationella redovisnings-

standarder, lag eller annan författning eller dessa föreskrifter och allmänna

råd.

FFFS 2008:25

3

2. Alla institut bör tillämpa Rådet för finansiell rapporterings rekommen-

dation RFR 2 Redovisning för juridiska personer, om inte annat följer av lag

eller annan författning eller dessa föreskrifter och allmänna råd.

Uttalanden från Rådet för finansiell rapportering (UFR) bör tillämpas på

samma sätt som RFR 2, om inte annat följer av lag eller annan författning

eller dessa föreskrifter och allmänna råd.

3. Utöver vad som följer av 2, tillämpas internationella redovisningsstandar-

der med följande begränsningar på grund av lagen (1995:1559) om årsredo-

visning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

a) Företag bör inte redovisas som moderföretag och dotterföretag om en

ägarandel saknas, se 1 kap. 4 § samma lag och 1 kap. 4 § årsredovisnings-

lagen (1995:1554). Om ett företag saknar ägarandel men ändå har ett be-

stämmande inflytande över ett annat företag, bör det förstnämnda företaget

lämna tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande bild, se 2 kap. 2 § lagen

om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 2 kap. 3 § års-

redovisningslagen. Det andra företaget bör ange vilket företag som har

bestämmande inflytande utan ägarandel och hur inflytandet kan utövas.

b) Redovisningen av ett instrument eller dess delar som en skuld eller eget

kapital i enlighet med den ekonomiska innebörden av villkoren, tillämpas

inte hos utgivaren till den del instrumentet avser vad som ska klassificeras

som ett eget kapital enligt lag eller annan författning, se 5 kap. 1 och 4 §§

lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och

5 kap.14 och 15 §§årsredovisningslagen. Utgivaren bör i en not lämna

upplysningar om klassificeringen i enlighet med den ekonomiska inne-

börden.

c) Nedskrivningar som gjorts före ikraftträdandet av lagen om årsredovis-

ning i kreditinstitut och värdepappersbolag, får inte återföras, se punkt 5 i

övergångsbestämmelserna vid införande av årsredovisningslagen. Upplys-

ningar om att en nedskrivning inte har återförts av detta skäl och bedöm-

ningen av effekten på företagets ställning och resultat bör lämnas i en not.

4. Utöver vad som följer av 2 och 3 tillämpas internationella redovisnings-

standarder, RFR 2 Redovisning för juridiska personer, och uttalanden från

Rådet för finansiell rapportering (UFR) med följande anpassningar.

a) Avistaköp eller avistaförsäljningar bör redovisas per affärsdagen. Med

avistaköp och avistaförsäljning avses, när det gäller transaktioner på den

svenska marknaden, avtal med leverans inom; tre bankdagar på penning- och

obligationsmarknaden eller aktiemarknaden samt två bankdagar på råvaru-

marknaden eller valutamarknaden.

b) Vad som anges om balanserade vinstmedel i internationella redovisnings-

standarder eller Rådet för finansiell rapporterings rekommendationer bör

istället avse Andra fonder post 12 i sparbanker, se 5 kap. 4 § lagen om års-

redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

c) Innehav för handel enligt IAS 39 Finansiella instrument; Redovisning och

värdering, bör redovisas som Innehav för handelsändamål enligt årsredovis-

ningslagen. Även andra finansiella tillgångar än de som innehas för handel

får vid redovisningen första gången oåterkalleligt klassificeras som en

”finansiell tillgång värderad till verkligt värde via resultaträkningen” enligt

IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering, endast om

FFFS 2008:25

4

tillgången kan värderas till verkligt värde enligt lagen om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag, se 4 kap. 1 och 2 §§ 5 samma lag,

4 kap.14 a och 14 b §§årsredovisningslagen samt punkt 9 b i IAS 39 och

punkt 45 i IFRS 4 Försäkringsavtal. Om förutsättningarna enligt IAS 39 är

uppfyllda kan denna option tillämpas på värdepapper och fordringar. Detta

gäller även tillgångar som uppkommer genom direkt utlåning, vilka annars

skulle hänföras till någon av kategorierna investering till förfall, låne- och

kundfordringar eller finansiell tillgång som kan säljas. Optionen kan däremot

inte tillämpas på andelar i dotterföretag eller samriskföretag och andra

intresseföretag. Den kan inte heller tillämpas på finansiella skulder innan

detta är förenligt med 4 kap.14 a och 14 b §§årsredovisningslagen. Verkligt

värdeoptionen får, trots bestämmelserna, tillämpas på ett skuldinstrument,

dock inte på en del av instrumentet, med de begränsningar som följer av IAS

39 och under de förutsättningar som anges i punkt 9 andra stycket b i, enligt

samma standard, om detta görs inom ramen för tillämpade principer för

säkringsredovisning och endast så länge säkringsredovisning pågår, jfr

4 kap. 14 e § årsredovisningslagen. Företaget behöver då inte iaktta de förut-

sättningar som enligt IAS 39 annars gäller för säkringsredovisning av

säkringsförhållandet. I sådana fall lämnas upplysningar om säkringsredo-

visning med hänsyn till att verkligt värdeoptionen tillämpats.

d) Institut bör inte tillämpa RFR 2 Redovisning för juridiska personer punkt

73 om undantag från IAS 39 vid säkringsredovisning av valutasäkringar, se

4 kap. 2 § 6 lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

e) Onoterade institut får trots tidsbegränsningarna i godkända internationella

redovisningsstandarder och RFR 2 Redovisning för juridiska personer

tillämpa följande lättnadsregler när företaget första gången tillämpar god-

kända internationella redovisningsstandarder:

– Undantaget från kravet att räkna om jämförande information avseende IAS

32 Finansiella instrument: Klassificering och IAS 39 enligt punkt 36 A i

IFRS 1 Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas.

– Punkt 4 i RFR 2 Redovisning för juridiska personer om utnyttjande av

vissa förenklingsregler i IFRS 1, jfr bland annat punkt 25 A, 25 F, 27 och 34

B i IFRS 1.

– Punkt 36 C i IFRS 1 om undantag från kravet att presentera jämförande in-

formation enligt IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar.

Lättnadsreglerna i punkt 20 och 20 A i IFRS 1 får tillämpas även om IAS 19

Ersättningar till anställda tillämpas första gången under senare räkenskapsår

än övriga standarder.

f) En leasegivare som med stöd av RFR 2 Redovisning för juridiska personer

redovisar ett finansiellt leasingavtal som ett operationellt leasingavtal

– får göra avskrivningar på den utleasade tillgången enligt annuitetsmetoden,

även om det inte skulle vara förenligt med IAS 17 Leasingavtal, jfr IAS 17

punkt 53, och

– bör tillämpa reglerna för finansiella leasingavtal när det gäller nedskriv-

ningar och återföringar av nedskrivningar avseende den utleasade tillgången,

jfr IAS 39 punkt 63–65.

g) Även institut som tillämpar undantaget från IAS 19 i RFR 2 Redovisning

för juridiska personer och redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt

dessa principer, får redovisa räntedelen av årets pensionskostnader i

post 9 Allmänna administrationskostnader.

FFFS 2008:25

5

5. Ett onoterat institut, som inte är en bank eller ett kreditmarknadsföretag,

vars balansomslutning för de två senaste räkenskapsåren inte överstiger

1 000 prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, behöver

enbart lämna upplysningar enligt följande godkända internationella redovis-

ningsstandarder:

– IFRS 4 Försäkringsavtal.

– IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar.

– IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, i den del som avser upplys-

ningar om kapital.

– IAS 7 Kassaflödesanalys.

– IAS 10 Händelser efter balansdagen.

– IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, med de tillägg som framgår av

punkt 32 och 33 i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

– IAS 17 Leasingavtal, med de undantag och tillägg som framgår av punkt

34 i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

– IAS 18 Intäkter.

– IAS 19 Ersättningar till anställda, med de undantag och tillägg som fram-

går av RFR 2 Redovisning för juridiska personer punkt 38, om pensions-

förpliktelserna är av väsentlig storlek.

– IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser.

– IAS 23 Lånekostnader, med det tillägg som framgår av punkt 45 i RFR 2

Redovisning för juridiska personer.

– IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

– IAS 38 Immateriella tillgångar, med det tillägg som framgår av punkt 67

och 70 i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

– IAS 40 Förvaltningsfastigheter, med det tillägg som framgår av punkt 76 i

RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

Första stycket bör inte tillämpas om institutet

– upprättar eller omfattas av en koncernredovisning där IAS-förordningen

tillämpas,

– i andra fall upprättar eller omfattas av en koncernredovisning enligt lagen

om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen om års-

redovisning i försäkringsföretag som omfattar minst ett annat finansiellt

företag, eller

– har en internationell anknytning.

Ett företag bör i redogörelsen för tillämpade redovisningsprinciper ange om

lättnaden har tillämpats, jfr 5 kap. 20 §.

I andra stycket menas med finansiellt företag ett kreditinstitut, värdepappers-

bolag, försäkringsföretag eller motsvarande utländskt företag och med en

internationell anknytning att institutet bedriver gränsöverskridande verksam-

het eller har filial utomlands eller ingår i samma koncern som minst ett

utländskt finansiellt företag.

Oavsett första–tredje styckena behöver inte filialer till ett utländskt företag

lämna några upplysningar enligt godkända internationella redovisnings-

standarder eller RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

FFFS 2008:25

6

Pantförskriven egendom

1 § ²

Tillgångar ska redovisas under respektive rubrik i balansräkningen även när

de pantförskrivits för egna eller tredje mans åtaganden eller i övrigt har anvisats

som säkerhet hos tredje man.

Ett institut får inte i sin balansräkning ta upp tillgångar som institutet tagit emot

som pant eller anvisats som säkerhet, om inte tillgångarna utgörs av kontanta me-

del som deponerats hos institutet.

Konsortielån

2 § ³

I de fall ett lån har lämnats av ett konsortium av institut, ska varje medverkan-

de institut ta upp endast sin del av hela lånet i sin balansräkning.

Om ett institut har ställt garanti för ett högre belopp än vad institutet tillskjutit i ett

konsortielån, ska mellanskillnaden redovisas som en ansvarsförbindelse (poster in-

om linjen, post 3.b), om inte garantin utgör ett åtagande som ska redovisas i balans-

räkningen.

Förvaltade medel

3 § ⁴

Medel som ett institut förvaltar i eget namn men för tredje mans räkning ska

redovisas i balansräkningen, om institutet har rätt att förfoga över tillgångarna.

Tillgångar som förvärvats i tredje mans namn och för dennes räkning får inte tas

upp i balansräkningen.

Övertagen egendom

4 § Övertagen egendom ska redovisas under samma tillgångspost som egendom av

motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser

övertagen egendom ska på motsvarande sätt fördelas som andra intäkter och kost-

nader i resultaträkningen. För fastigheter som ett institut övertagit för att skydda en

fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader

under övriga rörelsekostnader.

Repor och andra återköpstransaktioner

5 § ⁵

Med en återköpstransaktion avses ett avtal genom vilket parter kommit öve-

rens om dels försäljning av tillgångar (exempelvis växlar, fordringar eller

överlåtbara värdepapper), dels ett efterföljande återköp av motsvarande tillgångar

till ett bestämt pris. Med överförande part avses den part som säljer i avistaledet av

en återköpstransaktion. Med mottagande part avses den part som köper i avista-

ledet av en återköpstransaktion.

² Artikel 8 i direktiv 86/635/EEG.

³ Artikel 9 i direktiv 86/635/EEG.

⁴ Artikel 10 i direktiv 86/635/EEG.

⁵ Artikel 12 i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

7

Om den mottagande parten förbinder sig att sälja tillbaka tillgångarna på en dag

som har bestämts eller ska bestämmas av den överförande parten, är transaktionen

en äkta återköpstransaktion. Tillgångarna ska i så fall även fortsättningsvis redovi-

sas i den överförande partens balansräkning och den mottagna köpeskillingen redo-

visas som en skuld. Den mottagande parten ska inte redovisa tillgångarna i sin

balansräkning utan den erlagda köpeskillingen ska redovisas som en fordran på den

överförande parten.

Om den mottagande parten har en rätt, men inte en skyldighet, att återlämna till-

gångarna till ett i förväg fastställt pris, är transaktionen en försäljning med option

att sälja tillbaka tillgångarna (oäkta återköpstransaktion). I så fall ska inte den

överförande parten utan den mottagande parten redovisa tillgångarna i sin balans-

räkning.

En oäkta återköpstransaktion ska ändå redovisas som en äkta återköpstransaktion,

om det är uppenbart att optionen att återlämna tillgångarna kommer att utnyttjas.

Följande transaktioner ska inte anses som återköpstransaktioner:

1. Valutaterminstransaktioner

2. Optionsinstrument

3. Transaktioner som omfattar emission av skuldebrev med förbindelse att före

förfallodagen återköpa hela emissionen eller delar av denna

4. Andra liknande transaktioner.

Allmänna råd

En avgränsning görs i femte stycket för att skilja återköpstransaktioner från

vissa andra slag av finansiella avtal. Om däremot tillgångarna omfattas av

återköpsavtal gäller reglerna även för ett sådant återköpsavtal.

3 kap. Balansräkning och resultaträkning

Balansräkningens och resultaträkningens innehåll

1 § Balansräkningens poster ska ha det innehåll som anges i bilaga 1. Resultat-

räkningens poster ska ha det innehåll som anges i bilaga 2.

Allmänna råd

Med undantag för materiella anläggningstillgångar och immateriella anlägg-

ningstillgångar (Tillgångar, post 9), behöver inte omsättnings- och anlägg-

ningstillgångar eller kort- och långfristiga skulder klassificeras separat i

balansräkningen, jfr IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Ytterligare

undantag från IAS 1 följer av Rådet för finansiell rapporterings rekommen-

dation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

I resultaträkningen bör redovisas de delsummor som framgår av bilaga 3.

FFFS 2008:25

8

Avvikelse från balansräkningens uppställningsform

2 § ⁶

Avvikelse enligt 3 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovis-

ning i kreditinstitut och värdepappersbolag från uppställningsformen med hänsyn

till posternas karaktär och relativa likviditet får endast göras om

1. avvikelsen avser balansräkningen,

2. avvikelsen är nödvändig för att tillämpa godkända internationella redovisnings-

standarder, och

3. den information som lämnas minst är den som skulle ha lämnats om uppställ-

ningsformen följts.

Allmänna råd

Paragrafen förtydligar när avvikelse från uppställningsformen får göras i

enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbo-

lag och EG-direktiv. Möjligheten är begränsad till uppställningsformen för

balansräkningen. Av samma lag följer också att avvikelse endast får göras

av noterade institut och sådana onoterade institut som omfattas av en

koncernredovisning som upprättas med tillämpning av IAS-förordningen.

Pensionsförpliktelser till anställda

3 § Ett institut ska göra avsättning i balansräkningen för sådana pensionsförplik-

telser till anställda som inte har täckning i en pensionsförsäkring eller i särskilt av-

skiljda tillgångar (pensionsstiftelse eller motsvarande).

Institut vars redovisade pensionsskuld i balansräkningen eller kapital i särskilt av-

skiljda tillgångar överstiger kapitalvärdet av pensionsförpliktelserna till anställda,

ska inte redovisa överskottet i balansräkningen.

Första och andra styckena gäller inte för förmånsbestämda planer som redovisas

enligt IAS 19 Ersättningar till anställda.

Allmänna råd

Paragrafen innebär att det endast är möjligt att tillämpa en så kallad korridor-

metod och redovisa en så kallad nettotillgång i balansräkningen om förmåns-

bestämda planer redovisas enligt IAS 19.

4 kap. Värderingsregler

Värdering av finansiella instrument

Allmänna råd

Finansiella instrument värderas till verkligt värde om det är förenligt med

4 kap. 14 a § årsredovisningslagen (1995:1554) och IAS 39 Finansiella in-

strument; Redovisning och värdering. I annat fall värderas finansiella

⁶ Artikel 4 a i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

9

instrument enligt ordinarie värderingsprincip, se 4 kap.

2

§

5 lagen

(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 2

kap. allmänna råd. En klassificering av finansiella tillgångar som anlägg-

ningstillgångar och omsättningstillgångar kan alltså fortfarande få betydelse

för värderingen av finansiella instrument som inte får värderas till verkligt

värde enligt 4 kap.1 och 2 §§ samma lag, se 4 kap. 14 b §§ årsredovisnings-

lagen.

Enligt 4 kap. 14 b § andra stycket årsredovisningslagen får en värdering av

finansiella instrument till verkligt värde inte ske om en sådan värdering inte

skulle ge ett tillförlitligt värde på det finansiella instrumentet. Eftersom detta

förutsätter att ett uppskattat marknadsvärde inte kan erhållas, kan något

försäljningsvärde för instrumentet inte heller erhållas inom ramen för lägsta

värdets princip. Instrumentet bör då värderas inom ramen för lägsta värdets

princip med utgångspunkt i anskaffningsvärdet med sådana erforderliga

värdejusteringar som kan följa av internationella redovisningsstandarder, jfr

IAS 39.

Ett institut bör inte skriva upp finansiella tillgångar enligt 4 kap.

6 § årsredovisningslagen eller tillämpa andra i lag medgivna optioner som är

oförenliga med godkända internationella redovisningsstandarder, om inte

annat följer av dessa föreskrifter och allmänna råd, jfr bland annat punkt 53 i

Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för

juridiska personer.

Värdering av övertagen egendom

1 § Övertagen egendom ska klassificeras som en omsättningstillgång enligt lagen

om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Om egendomen är en fi-

nansiell tillgång ska den klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas. Om

egendomen är en materiell egendom ska den värderas som varulager.

Allmänna råd

Paragrafen anger hur övertagen egendom ska behandlas i värderingssam-

manhang. Övertagen egendom definieras i 1 kap. 2 §. För värderingen av fi-

nansiella tillgångar som kan säljas och varulager finns regler i internationella

redovisningsstandarder, jfr IAS 39 och IAS 2 Varulager.

Nettoförsäljningsvärde och verkligt värde för övertagna fastigheter

2 § När nettoförsäljningsvärdet ska bestämmas för sådana fastigheter som är över-

tagen egendom, ska försäljningsvärdet vara det pris som skulle uppnås på balans-

dagen vid en frivillig, offentligt utbjuden försäljning på en marknad som tillåter

försäljning i normal ordning och där det ges skälig tid för förhandlingar.

Försäljningsvärdet ska fastställas minst årligen genom en individuell värdering.

Om det finns särskilda skäl, får värderingen av småhus med begränsat värde grun-

das på generella uppgifter om prisnivåer för sådana objekt.

Värderingen ska utföras av en kompetent värderingsman enligt erkända och

accepterade värderingsmetoder. För varje enskild fastighet ska den metod eller den

kombination av metoder väljas som bäst återspeglar försäljningsvärdet på ba-

lansdagen. Värderingen ska dokumenteras skriftligen för varje fastighet med upp-

gifter om när och hur samt på vilka grunder värderingen utförts och av vem.

FFFS 2008:25

10

Bestämmelserna i första–tredje styckena och 1 § ska tillämpas också för sådana

fastigheter som övertagits av företag inom samma koncern.

Allmänna råd

Enligt tredje stycket får värderingen utföras av såväl internt anställd personal

som externt anlitade värderingskonsulter, om de uppfyller det allmänna kva-

lifikationskravet. Detta innebär att värderingsmannen bör ha tillräcklig teo-

retisk och praktisk kunskap om hur värderingen ska utföras samt i övrigt

vara väl förtrogen med fastighetsmarknaden i allmänhet och den enskilda

fastighetens lokala marknadsförhållanden i synnerhet.

Värderingsmannen kan tillämpa följande metoder eller kombinationer av

metoder för att fastställa försäljningsvärdet:

1. Ortsprismetoden

Metoden har sin utgångspunkt i marknadsanalyser. Detta innebär att fastig-

hetens värde bedöms med ledning av priser som betalats för likartade fastig-

heter, jämförelseobjekt, på en fri och öppen marknad. Tillgången på rele-

vanta marknadsdata är därför avgörande för värderingsresultatets kvalitet.

För att möjliggöra analysen, måste priserna relateras till värdepåverkande

faktorer.

2. Kassaflödesmetoden

Metoden bygger även den på marknadsanalyser, men den har formen av en

investeringskalkyl. Metoden utgår från en bestämd kalkylperiod, där betal-

ningsströmmarna och det framtida restvärdet diskonteras till ett nuvärde,

dvs. ett bedömt försäljningsvärde.

De framtida betalningsströmmarna bedöms och fastställs utifrån de rådande

förhållandena för respektive fastighet. I dessa fall bedöms bland annat hyror,

hyresutveckling, vakanser och vakansutveckling, utvecklingen av drifts- och

underhållskostnader, inklusive eftersatt underhåll. Räntekostnader och andra

finansieringskostnader beaktas inte i flödena. Bedömningarna av framtida

hyresnivåer, vakanser och kostnadsutveckling bör återspegla marknadens

förväntningar och synsätt.

Risker som är förknippade med respektive fastighet beaktas i flödena. Risk

därutöver beaktas när kalkylränta respektive avkastningskrav fastställs. Av-

kastningskravet motsvarar marknadens förräntningskrav för liknande objekt.

Nuvärdet av eventuella räntebidrag bör beräknas separat i flödet.

FFFS 2008:25

11

5 kap. Tilläggsupplysningar

Balansräkningen

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

1 § ⁷

I balansräkningen eller i not ska posten ”Belåningsbara statsskuldförbindelser

m.m.” (Tillgångar, post 2) delas upp på följande delposter och med det innehåll

som framgår av 3 § första stycket i bilaga 1:

1. Delpost 2.a, Belåningsbara statspapper.

2. Delpost 2.b, Andra belåningsbara värdepapper.

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

2 § ⁸

I balansräkningen eller i not ska posten ”Obligationer och andra räntebärande

värdepapper” (Tillgångar, post 5) delas upp på följande delposter:

1. Delpost 5.a, Emitterade av offentliga organ.

2. Delpost 5.b, Emitterade av andra låntagare.

Upplysningar om värdepapper

3 § ⁹

Var och en av posterna ”Obligationer och andra räntebärande värdepapper”

(Tillgångar, post 5), ”Aktier och andelar (som inte ingår i post 7 eller 8)” (Till-

gångar, post 6), ”Aktier och andelar i intresseföretag” (Tillgångar, post 7) samt

”Aktier och andelar i koncernföretag” (Tillgångar, post 8) ska i not delas upp på

noterade och onoterade värdepapper.

Löptidsinformation

4 § ¹⁰

För var och en av posterna ”Utlåning till kreditinstitut” (Tillgångar, post 3),

”Utlåning till allmänheten” (Tillgångar, post 4), ”Skulder till kreditinstitut” (Skul-

der, avsättningar och eget kapital, post 1), ”In- och upplåning från allmänheten –

Inlåning” (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 2.a), ”In- och upplåning från

allmänheten – Upplåning” (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 2.b) samt

”Emitterade värdepapper m.m. – Övriga” (Skulder, avsättningar och eget kapital,

post 3.b) ska i not redovisade värden fördelas på

1. betalbara på anfordran,

2. återstående löptid på högst 3 månader,

3. återstående löptid längre än 3 månader men högst 1 år,

4. återstående löptid längre än 1 år men högst 5 år, samt

5. återstående löptid längre än 5 år.

För var och en av posterna ”Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.” (Tillgång-

ar, post 2), ”Obligationer och andra räntebärande värdepapper” (Tillgångar, post 5)

samt ”Emitterade värdepapper m.m. – Emitterade skuldebrev” (Skulder, avsätt-

ningar och eget kapital, post 3.a) ska i not anges det redovisade värdet för de till-

gångar eller skulder som har en återstående löptid på högst 1 år.

⁷ Artikel 4 i direktiv 86/635/EEG.

⁸ Artikel 4 och 17 i direktiv 86/635/EEG.

⁹ Artikel 41.2 a i direktiv 86/635/EEG.

¹⁰ Artikel 4, 11 och 40.3 i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

12

För fordringar och skulder med amortering ska återstående löptid räknas som tiden

fram till förfallodagen för respektive amortering. Återstående löptid för sådana

låneavtal som löper med periodvis bundna villkor ska räknas som tiden fram till

nästa dag för villkorsändring.

Som betalbara på anfordran ska anses endast sådana belopp som kan tas i anspråk

när som helst eller för vilka det finns en avtalad löp- eller uppsägningstid som

underskrider en arbetsdag.

Innehav i kreditinstitut

5 § ¹¹

För var och en av posterna ”Aktier och andelar i intresseföretag” (Tillgångar,

post 7) samt ”Aktier och andelar i koncernföretag” (Tillgångar, post 8) ska i not

anges det belopp som är innehav i kreditinstitut.

Leasingaffärer

6 § ¹²

För var och en av posterna i balansräkningen ska i not lämnas uppgift om

värdet av leasingaffärer.

I not till ”Materiella tillgångar – Leasingobjekt” (Tillgångar, post 10.b) ska lämnas

upplysning om vilken avskrivningsmetod och vilka principer som tillämpas för att

fastställa restvärdet för olika slag av leasingobjekt samt vilka avskrivningstider

som gäller för olika slag av objekt och dessutom vilken metod som tillämpas för

intäktsperiodisering. Om ett leasingobjekts restvärde är garanterat av leverantören

eller någon annan och det garanterade beloppet av väsentlig betydelse, bör även

detta anges.

I not ska anges det redovisade värdet av återtagen leasingegendom.

Byggnader och mark i den egna verksamheten

7 § ¹³

För posten ”Materiella tillgångar” (Tillgångar, post 10) ska upplysningar

lämnas om redovisat värde för rörelsefastigheter och deras andel av redovisat värde

för samtliga fastigheter.

Allmänna råd

Rörelsefastigheter definieras i IAS 40 Förvaltningsfastigheter.

Poster inom linjen

8 § ¹⁴

För var och en av posterna inom linjen ska i not anges arten och storleken av

varje slag av ställd säkerhet, ansvarsförbindelse eller åtagande som är av betydelse

för institutets verksamhet.

¹¹ Artikel 4 i direktiv 86/635/EEG.

¹² Artikel 41.2 c i direktiv 86/635/EEG.

¹³ Artikel 4 i direktiv 86/635/EEG.

¹⁴ Artikel 24, 25 och 40.3 d i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

13

För var och en av skuldposterna och posterna inom linjen ska i not anges de totala

beloppen för tillgångar som ställts som säkerhet för egna eller tredje mans förplik-

telser.

Medel som förvaltas i eget namn men för tredje mans räkning

9 § ¹⁵

För var och en av posterna i balansräkningen ska i not lämnas uppgifter om

summan av de medel som förvaltas i eget namn men för tredje mans räkning, se

2 kap. 3 §.

Efterställda tillgångar

10 § ¹⁶

För var och en av tillgångsposterna ska i not lämnas uppgift om det belopp

som avser efterställda tillgångar.

Efterställda tillgångar är de tillgångar som, vare sig de representeras av värde-

papper eller ej, i händelse av likvidation eller konkurs kan infrias först efter det att

övriga borgenärer tillgodosetts.

Allmänna råd

Enligt 5 kap. 6 § 3 lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag lämnas uppgifter om efterställda tillgångar avseende

intresse och koncernföretag särskilt för varje tillgångspost.

Resultaträkningen

Räntor

11 § ¹⁷

”Ränteintäkter” (post 1) ska i not specificeras uppdelat på ränteintäkter på

räntebärande värdepapper (Tillgångar, post 2 och 5), och övriga ränteintäkter.

Leasegivare ska lämna upplysning om det samlade ”räntenettot”. Med det samlade

räntenettot menas summan av

a) ränteintäkter,

b) leasingintäkter från finansiella leasingavtal enligt IAS 17 Leasingavtal, även de

som redovisas som operationella leasingavtal,

c) räntekostnader, och

d) avskrivningar enligt plan för tillgångar som omfattas av finansiella leasingavtal

enligt IAS 17, men som redovisats som operationella leasingavtal.

Leasing

12 § I not till posten ”Leasingintäkter” (post 2) lämnas uppgifter om leasing-

intäkternas bruttobelopp respektive avskrivningar enligt plan.

¹⁵ Artikel 10 i direktiv 86/635/EEG.

¹⁶ Artikel 6 i direktiv 86/635/EEG.

¹⁷ Artikel 27 i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

14

Erhållna utdelningar

13 § ¹⁸

I resultaträkningen eller i not ska posten ”Erhållna utdelningar” (post 4)

delas upp på

1. delpost 4.a: Utdelningar från aktier och andelar (Tillgångar, post 6),

2. delpost 4.b: Utdelningar från intresseföretag (Tillgångar, post 7), och

3. delpost 4.c: Utdelningar från koncernföretag (Tillgångar, post 8).

Ersättningar och förmåner till ledningen

14 § För upplysningar om ersättningar och förmåner till personer i ledningen finns

bestämmelser i 5 kap. 1 och 2 §§ lagen om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag, jfr 5 kap. 20 § och 22–25 §§årsredovisningslagen

(1995:1554).

Allmänna råd

Upplysningar om ersättningar och förmåner till nyckelpersoner i ledande

ställning bör också lämnas enligt IAS 24 Upplysningar om närstående som

gäller enligt 2 kap. allmänna råd.

Upplysningar om väsentliga villkor i avtal med nyckelpersoner i ledande

ställning om framtida pensioner och liknande förmåner efter avslutad anställ-

ning bör även omfatta följande upplysningar:

– huruvida pensioner är avgiftsbestämda eller förmånsbestämda,

– räkenskapsårets kostnad i förhållande till pensionsgrundande ersätt-

ning för avgiftsbestämda pensioner,

– räkenskapsårets kostnad i förhållande till pensionsgrundande ersätt-

ning för förmånsbestämda pensioner, samt

– för förmånsbestämda pensioner, pensionsnivån uttryckt i förhållande

till pensionsgrundande ersättning eller, i förekommande fall, i kronor

och om pensionen är villkorad av framtida anställning.

Upplysningar om andra ersättningar enligt 5 kap. 20 § årsredovisningslagen

omfattar även annat arbete än som styrelseledamot eller annan ledande

befattningshavare. Dessa ersättningar avser även arvoden för uppdrag som

tillhör styrelseledamotens normala yrkesverksamhet, exempelvis som

advokat eller konsult. Det saknar betydelse om ersättningen för arbetet

betalas direkt till personen, till ett bolag eller annan tredje man.

Begreppet nyckelpersoner i ledande ställning bör definieras enligt godkända

internationella redovisningsstandarder, jfr IAS 24. Dessa personer bör även

anses ingå i ledningen vid tillämpning av 5 kap. 20 § tredje stycket, 22 §

andra stycket och 25 § årsredovisningslagen.

Nedskrivningar av finansiella tillgångar

15 § ¹⁹

För var och en av posterna ”Nedskrivningar av finansiella tillgångar”

(post 13) och ”Återföringar av nedskrivningar av finansiella tillgångar” (post 14)

ska i not anges dels nedskrivningar, dels återföringar av betydelse.

¹⁸ Artikel 27 i direktiv 86/635/EEG.

¹⁹ Artikel 34.3 i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

15

Intäkternas geografiska fördelning

16 § ²⁰

Uppgifter ska lämnas i not om hur summan av beloppen för följande poster

fördelar sig på olika geografiska områden: ”Ränteintäkter” (post 1), ”Leasing-

intäkter” (post 2), ”Erhållna utdelningar” (post 4), ”Provisionsintäkter” (post 5),

”Nettoresultat av finansiella transaktioner” (post 7) samt ”Övriga rörelseintäkter”

(post 8).

Allmänna råd

Vad som utgör olika geografiska områden bör bedömas enligt IFRS 8

Rörelsesegment.

Kostnader för efterställda skulder

17 § ²¹

Uppgifter ska lämnas i not om kostnader för ”Efterställda skulder” (Skulder,

avsättningar och eget kapital, post 7).

Förvaltnings- och förmedlingstjänster

18 § ²²

Uppgifter ska lämnas i not om förvaltnings- och förmedlingstjänster som

lämnats till tredje man, i den mån verksamhetens omfattning är av betydelse i

förhållande till institutets totala verksamhet.

Utländsk valuta

19 § ²³

Upplysningar ska lämnas om det samlade värdet av tillgångar och skulder i

utländska valutor.

Föreskriftsenlighet

20 § Ett företag ska i sin årsredovisning ange författningsrubrik samt författnings-

nummer till de av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, som det

tillämpat. Företaget ska även ange om det upprättat sin årsredovisning och sin

koncernredovisning enligt dessa föreskrifter.

Allmänna råd

Företaget bör närmare ange vilken normgivning på redovisningsområdet

som det tillämpat utöver lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-

pappersbolag och dessa föreskrifter och allmänna råd.

Skyldigheten enligt 2 kap. 2 § samma lag, jfr 2 kap. 3 § årsredovisningslagen

att upplysa om eventuella avvikelser och skälen för dessa, tillämpas bland

annat på avvikelser från godkända internationella redovisningsstandarder

med de begränsningar och anpassningar som anges i 2 kap.

²⁰ Artikel 40.5 i direktiv 86/635/EEG.

²¹ Artikel 41.2 e i direktiv 86/635/EEG.

²² Artikel 41.2 f i direktiv 86/635/EEG.

²³ Artikel 41.2 g i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

16

6 kap. Förvaltningsberättelse och kapitaltäckningsanalys

Förvaltningsberättelse

1 § Reglerna i bilaga 4 ska tillämpas när det gäller förvaltningsberättelsens

innehåll.

Upplysningar som ska lämnas i förvaltningsberättelsen enligt dessa föreskrifter och

allmänna råd får lämnas på annan plats i årsredovisningen. I sådana fall ska förvalt-

ningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna lämnas.

Femårsöversikt

2 § Nyckeltal samt sammandrag av resultat- och balansräkningarna ska redovisas i

en flerårsöversikt för åtminstone de senaste fem åren.

Femårsöversikten ska upprättas i enlighet med de redovisningsprinciper som

tillämpas i den senaste årsredovisningen, om det inte är förenat med särskilda svå-

righeter att göra en sådan omräkning. Om institutet inte har gjort någon omräkning,

ska företaget upplysa om detta och ange skälen.

Kapitaltäckningsanalys

3 § En kapitaltäckningsanalys ska ingå i årsredovisningen enligt 2 kap. 1 § och

6 kap. 3 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-

persbolag. Denna analys ska avse dels institutet separat, dels den finansiella före-

tagsgrupp i vilken institutet ingår som moderföretag.

Om ett institut har ett finansiellt moderholdingföretag och är skyldigt att upprätta

en gruppbaserad redovisning för den finansiella företagsgrupp i vilket institutet

ingår som dotterföretag, ska företagets kapitaltäckningsanalys även avse denna

grupp.

Om ett institut är skyldigt att rapportera kapitaltäckning för ett finansiellt konglo-

merat till en tillsynsmyndighet, ska institutets kapitaltäckningsanalys även avse

konglomeratet.

4 § I kapitaltäckningsanalysen ska för institutet, och i förekommande fall den

finansiella företagsgruppen, lämnas uppgifter enligt 3 kap. 1 och 2 §§ samt 4 kap.

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:5) om offentlig-

görande av information om kapitaltäckning och riskhantering. Det ska tydligt

framgå vilken information som avser institutet och vilken information som avser

gruppen.

Övriga uppgifter som ska lämnas enligt samma föreskrifter, kan lämnas i årsredo-

visningen. Om uppgifterna lämnas i årsredovisningen bör de finnas i kapitaltäck-

ningsanalysen. Om uppgifterna lämnas på en annan plats i årsredovisningen, ska

kapitaltäckningsanalysen innehålla en hänvisning dit.

I kapitaltäckningsanalysen ska det för ett finansiellt konglomerat lämnas uppgifter

dels om kapitalbasen och kapitalkravet, dels vilken av de metoder som anges i

FFFS 2008:25

17

5 kap. 4 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, som

har använts för beräkningen.

7 kap. Koncernredovisning

Koncernredovisning i moderföretag som inte tillämpar IAS-förordningen

1 § Reglerna i 2–6 kap. ska tillämpas även när en koncernredovisning upprättas,

om inte annat följer av detta kapitel.

I en koncernbalansräkning ska minorietsintressen redovisas som en särskild post

inom eget kapital.

I en koncernresultaträkning ska årets resultat fördelas på resultat hänförligt till

minoritetsintressen och resultat hänförligt till innehavare av andelar i moderföre-

taget.

Allmänna råd

Tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2

Redovisning för juridiska personer i koncernredovisningen

Hänvisningarna i paragrafen innebär bland annat att 2 kap. allmänna råd och

därmed även Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 bör

tillämpas även i koncernredovisningen, om inte IAS-förordningen tillämpas.

Sådana undantag och tillägg som enbart är motiverade av sambandet mellan

redovisning och beskattning, bör dock inte tillämpas i koncernredovisningen.

Oavsett första stycket bör IAS 19 Ersättningar till anställda tillämpas i kon-

cernredovisningen med enbart det undantag om redovisning av aktuariella

vinster och förluster direkt mot eget kapital som framgår av RFR 2

Redovisning för juridiska personer punkt 38.

Redovisning av minoritetsintressen

Paragrafens andra och tredje stycke motsvarar det som följer av godkända

internationella redovisningsstandarder, jfr IAS 1 Utformning av finansiella

rapporter.

Kapitaltäckningsanalys i finansiella holdingföretag

En kapitaltäckningsanalys ska ingå i koncernredovisningen för ett finansiellt

holdingföretag enligt 7 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag. Denna analys ska, till följd av hänvis-

ningen till 6 kap. 3 § samma lag, avse den finansiella företagsgrupp för

vilken holdingföretaget är moderföretag.

Till följd av paragrafens hänvisning till 6 kap. dessa föreskrifter och

allmänna råd ska kapitaltäckningsanalysen även avse ett finansiellt konglo-

merat, om holdingföretaget är skyldigt att rapportera kapitaltäckningen för

konglomeratet till en tillsynsmyndighet.

Närmare regler om kapitaltäckningsanalysens innehåll finns i 6 kap. 4 §.

FFFS 2008:25

18

Dotterföretag som inte konsolideras

1 a § Moderföretag ska ange vilka dotterföretag som inte omfattas av koncern-

redovisningen. För sådana dotterföretag ska väsentliga nyckeltal anges.

Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen

1 b § Trots 1 § första stycket behöver inte upplysningar enligt 1 a § i bilaga 4 om

principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen lämnas i

koncernredovisningen.

Koncernredovisning i moderföretag som tillämpar IAS-förordningen

2 § Ett moderföretag som tillämpar 7 kap. 7 eller 8 §§ lagen om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag ska i koncernredovisningen tillämpa enbart

1. 1 § första stycket vad gäller hänvisningarna till följande bestämmelser:

a) 5 kap. 14 § om ersättningar och förmåner till ledningen.

b) 5 kap. 20 § om föreskriftsenlighet.

c) 6 kap. 1 § om förvaltningsberättelse, varvid första stycket ska tillämpas enbart i

den del stycket hänvisar till följande föreskrifter och allmänna råd i bilaga 4:

– 1 § om upplysningar om verksamheten,

– 2 § om nya redovisningsstandarders konsekvenser för tillämpning av rörelse-

regler, och

– de allmänna råden under 2 § om upplysningar om övervärden i fondförsäkrings-

rörelse.

d) 6 kap. 2–4 §§ om femårsöversikter och kapitaltäckningsanalys.

2. 1 § allmänna råd, fjärde–sjätte styckena om kapitaltäckningsanalys i finansiella

holdingföretag.

Allmänna råd

Institut som tillämpar IAS-förordningen bör tillämpa Rådet för finansiell

rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler

för koncerner. RFR 1 bör tillämpas med de avvikelser och tillägg som följer

av bestämmelser i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-

persbolag, se 7 kap. 7 § samma lag.

De uttalanden från Rådet för finansiell rapportering som anges i 2 kap. all-

männa råd 2, bör tillämpas på samma sätt som RFR 1 Kompletterande

redovisningsregler för koncerner.

3 § Bestämmelserna i 2 § ska tillämpas med följande anpassningar:

1. Upplysningar som avser särskilt angivna poster i balansräkningen eller resultat-

räkningen, ska lämnas för motsvarande tillgångar eller skulder respektive intäkter

eller kostnader i andra poster.

2. I femårsöversikten ska redovisningsprinciperna i den senaste koncernredovis-

ningen tillämpas, trots 6 kap. 2 §. Detta gäller om det inte är förenat med särskilda

svårigheter.

FFFS 2008:25

19

8 kap. Delårsrapport

Grundläggande regler

1 § Reglerna i 2–4 kap. om årsredovisning ska tillämpas när delårsrapporter upp-

rättas.

Allmänna råd

De uppgifter utöver 9 kap. lagen om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag som ska lämnas enligt IAS 34 Delårsrapportering bör

lämnas för koncernen, oavsett om institutet är noterat eller onoterat. En

onoterad juridisk person behöver inte lämna uppgifter utöver denna lag.

Särskilda upplysningsregler

2 § Översiktliga upplysningar enligt 2 § i bilaga 4 om nya redovisningsstandarders

konsekvenser för tillämpning av rörelseregler ska lämnas i delårsrapporten.

3 § Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledningen ska lämnas om

sådana ersättningar och förmåner som förändrats i en inte oväsentlig omfattning

under delårsperioden.

4 § Uppgifter ska lämnas om väsentliga förändringar av kapitalbasen eller kapital-

kravet för kreditrisker, marknadsrisker eller operativa risker sedan föregående

räkenskapsår.

Ett institut ska i delårsrapporten även lämna uppgifter enligt 10 kap. Finansinspek-

tionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:5) om offentliggörande av

information om kapitaltäckning och riskhantering.

I delårsrapporten får det även ingå andra uppgifter som enligt samma föreskrifter

ska eller får lämnas oftare än årligen. Om sådana uppgifter lämnas utanför delårs-

rapporten, ska delårsrapporten innehålla uppgift om var informationen finns.

Första–tredje styckena ska tillämpas på uppgifter dels för institutet, dels för en

finansiell företagsgrupp om institutet har skyldighet att lämna motsvarande uppgif-

ter för en finansiell företagsgrupp enligt 6 kap. 3 §.

5 § Ett institut som i koncernredovisningen tillämpar 7 kap. 7 eller 8 §§ lagen

(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska i en

delårsrapport för koncernen enbart tillämpa 2–4 §§.

_______________

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 januari 2009, då Finans-

inspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2006:16) om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag ska upphöra att gälla.

2. Reglerna tillämpas första gången på årsbokslut, årsredovisningar och koncern-

redovisningar som upprättas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller

senare samt i delårsrapporter som upprättas för en del av sådant räkenskapsår, om

inte annat följer av 3 eller 4.

FFFS 2008:25

20

3. Reglerna får tillämpas på årsbokslut, årsredovisning, koncernredovisning och

delårsrapport för räkenskapsår som har inletts under 2008.

4. Följande regler behöver inte tillämpas på årsbokslut, årsredovisningar och

koncernredovisningar för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare.

a) 2 kap. allmänna råd 5 om undantag från upplysningsregler i IAS 19 Ersättningar

till anställda för vissa mindre företag.

b) 7 kap. 1 § allmänna råd andra stycket om undantag från IAS 19 enligt RFR 2

Redovisning för juridiska personer om förmånsbestämda pensionsplaner i koncern-

redovisningen.

ERIK SAERS

Anja

Hjelström

FFFS 2008:25

21

Bilaga 1

Balansräkningens poster

1 § Posterna i 2–33 §§ avser uppställningsformen för balansräkningen enligt bi-

laga 1 till lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-

bolag.

Om en avvikelse görs från balansräkningens uppställningsform i enlighet med 3

kap. 2 §, får motsvarande avvikelse göras från 2–33 §§.

Allmänna råd

När avvikelse görs och posterna delas upp efter deras karaktär och relativa

likviditet, är utgångspunkten att termer och definitioner som används har

samma innebörd som i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-

pappersbolag och dessa föreskrifter och allmänna råd.

Ett institut som i sin årsredovisning ger termer eller definitioner en annan

innebörd än den i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-

bolag och dessa föreskrifter och allmänna råd, bör upplysa om detta samt

ange vilka skillnaderna är.

När det framgår att en post kan redovisas eller presenteras på mer än ett sätt

bör det anges vilket eller, när så är tillåtet, vilka alternativ som tillämpas.

Tillgångar

2 §

24

Tillgångar: Post 1 — Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker. Här

redovisas kassatillgångar. Kassatillgångar omfattar lagliga betalningsmedel, inklu-

sive utländska sedlar och mynt.

Här redovisas även sådana tillgodohavanden hos centralbanker och postgiron i

myndighetsform där följande förutsättningar är uppfyllda:

1. Centralbanken eller postgirot ska höra hemma i den stat där institutet är etable-

rat.

2. Tillgodohavandet ska kunna disponeras fritt när som helst.

Sådana fordringar på centralbanker och postgiron som inte uppfyller kraven i andra

stycket ska redovisas som Utlåning till kreditinstitut (Tillgångar, post 3) eller som

Utlåning till allmänheten (Tillgångar, post 4).

3 §

25

Tillgångar: Post 2 — Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Här

redovisas följande tillgångar:

1. Statsskuldförbindelser, statsobligationer, statsskuldväxlar och andra liknande

värdepapper som är emitterade av offentliga organ och belåningsbara i central-

banken i den stat där institutet är etablerat (delpost 2.a Belåningsbara statspapper).

2. Andra värdepapper som är belåningsbara i centralbanken i den stat där institutet

är etablerat, om belåningsbarheten följer av nationell lagstiftning (delpost 2.b An-

dra belåningsbara värdepapper).

²⁴ Artikel 13 i direktiv 86/635/EEG.

²⁵ Artikel 14 i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

22

Skuldbevis som emitterats av offentliga organ men som inte uppfyller villkoren

enligt första stycket 1, ska tas upp under ”Obligationer och andra räntebärande

värdepapper” (Tillgångar, post 5).

Allmänna råd

Kravet på belåningsbarhet avser tillgångens karaktär och inte om det enskil-

da institutet har belåningsmöjlighet.

För andra värdepapper än stats- och kommunpapper måste belåningsbarhe-

ten vara fastställd i lag (första stycket 2). Det är således inte tillräckligt att en

centralbank enligt egna regler är villig att belåna t.ex. ett bostadspapper.

Med offentliga organ avses statliga myndigheter, inklusive centralbanken,

samt kommuner, men däremot inte statligt eller kommunalt ägda företag.

Bestämmelser om uppdelning av denna post i delposterna Belåningsbara

statspapper och Andra belåningsbara värdepapper finns i 5 kap. 1 §.

4 §

26

Tillgångar: Post 3 — Utlåning till kreditinstitut. Posten omfattar

fordringar på kreditinstitut och centralbanker. Med kreditinstitut avses även

utländska institut av motsvarande slag, inklusive internationella bankinrättningar.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte för

1. fordringar som representeras av obligationer eller andra räntebärande värde-

papper som ska tas upp under Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. (Till-

gångar, post 2) eller Obligationer och andra räntebärande värdepapper (Tillgångar,

post 5),

2. tillgodohavanden hos centralbanker som kan disponeras fritt när som helst och

som ska tas upp under Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (Tillgångar,

post 1), och

3. fordringar på sådana finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra

stycket.

Allmänna råd

Fordringar på centralbanker och kreditinstitut omfattar clearingfordringar på

berörda institut.

Vid en äkta återköpstransaktion redovisar mottagande part enligt 2 kap. 5 §

andra stycket den erlagda köpeskillingen som en fordran på överförande

part. Fordran bör redovisas under denna post i de fall överförande part är ett

kreditinstitut eller en centralbank. I övriga fall redovisas fordran under

Utlåning till allmänheten (Tillgångar, post 4).

En fordran i form av kontantsäkerhet vid värdepappersupplåning bör redo-

visas under denna post i de fall långivaren är ett kreditinstitut eller en

centralbank. I övriga fall redovisas fordran under Utlåning till allmänheten

(Tillgångar, post 4).

Om motparten har rätt enligt avtal eller sedvänja att sälja eller vidarepant-

sätta annan säkerhet än kontantsäkerhet, bör den överförande parten dels

omklassificera tillgången i sin balansräkning, exempelvis som utlånad

²⁶ Artikel 15 i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

23

tillgång, pantsatta egetkapitalinstrument eller fordran enligt återköpsavtal,

dels redovisa den skilt från andra tillgångar, jfr IAS 39 Finansiella

instrument: Redovisning och värdering.

5 §

27

Tillgångar: Post 4 — Utlåning till allmänheten. Utlåning till allmänheten

omfattar fordringar, inklusive betalkortsfordringar, på kunder som inte är kredit-

institut. Denna post omfattar även fordringar på Riksgäldskontoret.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte för fordringar i form av obligationer eller

andra värdepapper som ska tas upp under

1. Obligationer och andra räntebärande värdepapper (Tillgångar, post 5), eller

2. Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. (Tillgångar, post 2).

6 §

28

Tillgångar: Post 5 — Obligationer och andra räntebärande värdepap-

per. Denna post omfattar sådana omsättningsbara obligationer och andra räntebä-

rande värdepapper (inklusive nollkupongs- och diskonteringsinstrument) som emit-

terats av kreditinstitut, andra företag eller offentliga organ.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana obligationer och andra räntebä-

rande värdepapper som är belåningsbara i centralbanken och i övrigt uppfyller

förutsättningarna för att redovisas under Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

(Tillgångar, post 2).

Allmänna råd

Bestämmelser om uppdelning av denna post i delposterna ”Emitterade av

offentliga organ” och ”Emitterade av andra låntagare” finns i 5 kap. 2 §.

Det primära kriteriet vid gränsdragningen mellan räntebärande värdepapper i

post 5 och utlåning i posterna 3 och 4 bör vara om institutets fordran är om-

sättningsbar eller överlåtbar. Placeringar som motsvaras av löpande skulde-

brev redovisas normalt under denna post. Enkla skuldebrev redovisas nor-

malt under någon av utlåningsposterna.

7 §

29

Tillgångar: Post 6 — Aktier och andelar (som inte ingår i post 7 eller 8).

Här redovisas innehav av aktier och andelar samt teckningsrätter och delrätter på

aktier.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte för aktier och andelar i intresseföretag

eller koncernföretag, som ska redovisas under tillgångspost 7 eller 8.

Allmänna råd

Andel i en bostadsrättsförening (bostadsrätt) och andel i en värdepappers-

fond är exempel på andelar som bör redovisas under denna post.

För redovisning av andra aktieoptioner än teckningsrätter och delrätter gäller

vad som anges om derivat i de allmänna råden till 13 § om Övriga tillgångar

(Tillgångar, post 12).

²⁷ Artikel 16 i direktiv 86/635/EEG.

²⁸ Artikel 17 i direktiv 86/635/EEG.

²⁹ Artikel 4 i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

24

8 §

30

Tillgångar: Post 7 — Aktier och andelar i intresseföretag. Här redovisas

innehav av aktier och andelar i intresseföretag samt teckningsrätter och delrätter på

aktier i intresseföretag, jfr 1 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554).

Allmänna råd

Under denna post bör det redovisas sådana derivatinstrument på aktier i

intresseföretag som omfattas av IAS 28 Innehav i intresseföretag eller IAS

31 Andelar i joint ventures, jfr IAS 39.

9 §

31

Tillgångar: Post 8 — Aktier och andelar i koncernföretag. Här redovisas

innehav av aktier och andelar i koncernföretag samt teckningsrätter och delrätter på

aktier i koncernföretag, jfr 1 kap. 4 § årsredovisningslagen.

Allmänna råd

Under denna post bör det även redovisas sådana derivatinstrument på aktier i

dotterföretag som omfattas av IAS 27 Koncernredovisning och separata fi-

nansiella rapporter och som det finns en ägarandel i, jfr 2 kap. allmänna råd

3 a och IAS 39.

10 §

32

Tillgångar: Post 9 — Immateriella anläggningstillgångar. Denna post

omfattar

1. balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande,

2. koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter och till-

gångar,

3. hyresrätter och liknande rättigheter,

4. goodwill, och

5. förskott avseende immateriella anläggningstillgångar.

Allmänna råd

Vad som får redovisas som immateriell anläggningstillgång och vad som är

goodwill anges i 4 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och vär-

depappersbolag, jfr 4 kap. 2 § årsredovisningslagen. Kompletterande regler

finns i godkända internationella redovisningsstandarder, jfr IAS 38 Immate-

riella tillgångar och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR

2 Redovisning för juridiska personer.

En avtalsenlig rätt att förvalta finansiella tillgångar för annans räkning är ett

exempel på en sådan liknande rättighet som avses i 2.

11 §

33

Tillgångar: Post 10 — Materiella tillgångar. Denna post omfattar

1. byggnader och mark,

2. maskiner och tekniska anläggningar,

3. inventarier, verktyg och installationer,

4. pågående nyanläggningar, och

5. förskott avseende materiella anläggningstillgångar.

³⁰ Artikel 8 i direktiv 86/635/EEG.

³¹ Artikel 8 i direktiv 86/635/EEG.

³² Artikel 8 i direktiv 86/635/EEG.

³³ Artikel 8 i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

25

Byggnader och mark omfattar

1. byggnader och mark,

2. byggnader under uppförande, och

3. erlagd handpenning avseende byggnader och mark.

Posten omfattar sådana fastigheter som institutet övertagit för att skydda en fordran

och fastigheter där den egna verksamheten bedrivs.

Vid redovisning av leasing enligt reglerna för operationell leasing ska leasegivaren

redovisa samtliga leasingobjekt som utgör anläggningstillgångar under denna post.

Av- och nedskrivning av leasingobjekt ska redovisas under posten ”Av- och ned-

skrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar” (Resultaträk-

ningen, post 10). Förskott till leverantörer för leasingobjekt ska redovisas i posten

Materiella tillgångar. Förskottsbeloppen ska anges i en not.

12 § Tillgångar: Post 11 — Tecknat ej inbetalt kapital. Här redovisas ford-

ringar avseende ännu inte fullgjorda betalningar för tecknade aktier eller andelar.

Innan ett nyemissionsbeslut har registrerats, ska motsvarande belopp på skuldsidan

redovisas under posten Övriga skulder (Skulder, avsättningar och eget kapital,

post 4). Efter registrering ska beloppet omföras till Aktiekapital/Grundfond/In-

satskapital (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 9).

Allmänna råd

Denna post omfattar bland annat fordringar vid nyemission av aktier. När

nyemissionsbeslutet registreras, ska motsvarande belopp på skuldsidan

omföras till posten Aktiekapital, se 13 kap. 29 § första stycket aktiebolags-

lagen (2005:551).

Tecknat ej inbetalt kapital får redovisas här, även om inte alla förutsättningar

för att i balansräkningen ta upp en tillgång enligt godkända internationella

redovisningsstandarder är uppfyllda.

13 § Tillgångar: Post 12 — Övriga tillgångar. Om det inte är lämpligare att

redovisa en tillgång under någon annan post redovisas här

1. sådana derivat som har ett positivt värde,

2. fordringar som inte uppkommit genom banktransaktioner, exempelvis aviserade

men obetalda leasinghyror, fondlikvidfordringar och förfallna räntefordringar, och

3. andra tillgångar.

Allmänna råd

Bestämmelserna innebär att aktierelaterade och ränterelaterade derivat inte

behöver redovisas tillsammans med motsvarande underliggande instrument,

utan kan tas upp under Övriga tillgångar (Tillgångar, post 12) eller Övriga

skulder, (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 4). Teckningsrätter

(teckningsoptioner) och delrätter redovisas dock enligt 7–9 §§. Derivatin-

strument kan även redovisas under en egen post.

FFFS 2008:25

26

14 §

34

Tillgångar: Post 13 — Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

Här redovisas sådana utgifter som bokförts under räkenskapsperioden men som

utgör kostnader för perioder efter balansdagen samt sådana intäkter som bokförts

under räkenskapsperioden men som utgör inkomster efter balansdagen.

Allmänna råd

Här kan även redovisas upplupen ränta på utlåning och upplupen kupong-

ränta på räntebärande värdepapper.

Skulder, avsättningar och eget kapital

15 §

35

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 1 — Skulder till kredit-

institut. Posten omfattar skulder till kreditinstitut och centralbanker. Med kredit-

institut avses även utländska institut av motsvarande slag, inklusive internationella

bankinrättningar.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte för

1. obligationer eller andra värdepapper som redovisas under Emitterade värde-

papper m.m. (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 3),

2. skulder som redovisas under Efterställda skulder (Skulder, avsättningar och eget

kapital, post 7), och

3. skulder till sådana finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra

stycket.

Allmänna råd

Skulder till centralbanker och kreditinstitut innefattar clearingskulder till be-

rörda institut.

Vid en äkta återköpstransaktion redovisar överförande part enligt 2 kap. 5 §

andra stycket den mottagna köpeskillingen som en skuld till mottagande

part. Om mottagande part är ett kreditinstitut eller en centralbank bör skul-

den redovisas under denna post. I övriga fall redovisas skulden under In- och

upplåning från allmänheten (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 2).

En skuld till följd av att långivaren har tagit emot kontantsäkerhet vid värde-

papperslån bör redovisas under denna post i de fall låntagaren är ett kredit-

institut eller en centralbank. I övriga fall redovisas skulden under In- och

upplåning från allmänheten (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 2).

16 §

36

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 2 — In- och upplåning från

allmänheten. Här redovisas all in- och upplåning från allmänheten, dvs. från andra

än kreditinstitut och centralbanker. Här redovisas även in- och upplåning från

Riksgäldskontoret.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte för

1. upplåning i form av obligationer eller andra värdepapper som redovisas under

Emitterade värdepapper m.m. (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 3), och

³⁴ Artikel 1.1 i direktiv 86/635/EEG, jfr artikel 18 i rådets direktiv 78/660/EEG av den 28

juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag (EGT L 222, 14.8.1978, s 11–31, Celex

31978L0660).

³⁵ Artikel 18 i direktiv 86/635/EEG.

³⁶ Artikel 19 i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

27

2. skulder som ska tas upp under Efterställda skulder (Skulder, avsättningar och

eget kapital, post 7).

Under delpost 2.a Inlåning redovisas insatta sparmedel i bank samt kunders medel

på konto som tas emot av andra institut än banker.

17 §

37

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 3 — Emitterade värdepap-

per m.m. Här redovisas obligationer och andra skulder för vilka omsättningsbara

värdepapper har emitterats, exempelvis bankcertifikat och skulder enligt egna

accepter eller egna växlar.

Endast sådana växlar som ett kreditinstitut dels ställt ut för egen upplåning, dels

som institutet svarar för i första hand (som trassat), ska räknas som egna accepter.

Bestämmelsen gäller inte för skulder som redovisas under Efterställda skulder

(Skulder, avsättningar och eget kapital, post 7).

Under delpost 3.b Övriga redovisas skulder enligt egna accepter eller egna växlar

samt liknande värdepapper.

Återköpta egna skuldebrev ska räknas av från den utestående skulden.

Allmänna råd

Det primära kriteriet vid gränsdragningen mellan emitterade värdepapper i

post 3 och skulder i posterna 1 och 2, bör vara om fordran på institutet ur

borgenärens synvinkel är omsättningsbar eller överlåtbar. Skulder som

motsvaras av löpande skuldebrev redovisas normalt under denna post. Enkla

skuldebrev redovisas normalt under Skulder till kreditinstitut (post 1) eller

In- och upplåning från allmänheten (post 2).

Om en emittent av ett skuldinstrument återköper detta instrument utsläcks

skulden även om emittenten är marknadsgarant för detta instrument eller har

för avsikt att åter sälja det inom en nära framtid, jfr IAS 39.

18 § Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 4 — Övriga skulder. Om det

inte är lämpligare att redovisa en skuld under någon annan post redovisas här

1. sådana derivat som har ett negativt värde,

2. skulder som inte har uppkommit genom banktransaktioner, t.ex. egna skatte-

skulder, leverantörsskulder och fondlikvidskulder, och

3. andra skulder.

Allmänna råd

Bestämmelsen innebär att aktierelaterade och ränterelaterade derivat inte

behöver redovisas tillsammans med motsvarande underliggande instrument

utan kan tas upp under Övriga tillgångar (Tillgångar, post 12) eller Övriga

skulder (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 4). Derivatinstrument

kan även redovisas under en egen post.

19 §

38

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 5 — Upplupna kostnader

och förutbetalda intäkter. Här redovisas inkomster som bokförts under räken-

skapsperioden men som utgör intäkter för perioder efter balansdagen samt

³⁷ Artikel 20 i direktiv 86/635/EEG.

³⁸ Artikel 11 i direktiv 86/635/EEG, jfr artikel 21 i direktiv 78/660/EEG.

FFFS 2008:25

28

kostnader som avser räkenskapsåret men som innebär utgifter först efter balans-

dagen.

Allmänna råd

Här kan även redovisas upplupen ränta på in- och upplåning och upplupen

kupongränta på finansiella skulder.

20 § Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 6 — Avsättningar. Här redo-

visas avsättningar, jfr 3 kap. 2 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag och 3 kap. 9 § årsredovisningslagen.

I delpost 6 a Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser redovisas avsätt-

ningar enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och andra

avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning. I 3 kap. 3 §

finns regler om när avsättningar för pensionsförpliktelser till anställda ska tas upp i

balansräkningen.

Allmänna råd

Avsättningar för sådana finansiella garantier som inte är derivat kan tas upp i

delpost 6 c Övriga avsättningar.

21 §

39

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 7 — Efterställda skulder.

Under denna post ska sådana skulder redovisas som, vare sig de representeras av

värdepapper eller inte, i händelse av likvidation eller konkurs enligt avtal ska åter-

betalas först efter det att övriga borgenärer tillgodosetts.

22 § Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 8 — Obeskattade reserver.

Här redovisas ackumulerade överavskrivningar, ersättningsfonder, periodiserings-

fonder, uppskovsbelopp och andra obeskattade reserver.

I koncernbalansräkningen delas obeskattade reserver upp i en uppskjuten skatte-

skuld, som redovisas under delpost 6.b Avsättningar för skatter och i en bunden

kapitaldel, som redovisas under delpost 12.e Övriga fonder.

23 §

40

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 9 — Aktiekapital / Grund-

fond / Insatskapital. Här redovisas sådant kapital som enligt institutets associa-

tionsform dels ska räknas som eget kapital, dels är tecknat av aktieägare eller andra

andelsinnehavare.

Allmänna råd

I bankaktiebolag och aktiebolag betecknas posten Aktiekapital, i sparbanker

Grundfond och i medlemsbanker Insatskapital.

24 § Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 10 — Överkursfond. Här re-

dovisas överkurs vid emission av aktier.

25 § Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 11 — Uppskrivningsfond.

Här redovisas uppskrivningsfond enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 och 2 §§ lagen

om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

³⁹ Artikel 21 i direktiv 86/635/EEG.

⁴⁰ Artikel 22 i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

29

26 § Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 12 — Andra fonder.

Institutet ska vid redovisningen av delpost 12.b Kapitalandelsfond göra avsätt-

ningar till och nedsättningar av kapitalandelsfonden genom att flytta belopp inom

eget kapital som en justering av balanserade vinstmedel. Sådana av- och nedsätt-

ningar ska således inte gå över resultaträkningen.

Avsättningar till en kapitalandelsfond ska redovisas efter skatt.

I delpost 12.c Fond för verkligt värde redovisas värdeförändringar enligt 4 kap. 1 §

lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, jfr 4 kap. 14 d §

årsredovisningslagen.

Delpost 12.d Garantifond avser en sådan fond som anges i 5 kap. 1 § sparbanks-

lagen (1987:619).

Allmänna råd

Följande värdeförändringar bör redovisas i delpost 12.c Fond för verkligt

värde:

1. Värdeförändringar som avser säkringsinstrumentet i en kassaflödes-

säkring.

2. Värdeförändringar orsakad av kursändring på en monetär post som utgör

en del av företagets nettoinvestering i en utländsk enhet.

3. Värdeförändringar på finansiella tillgångar som dels värderas till verkligt

värde enligt 4 kap. 2 § 4 lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-

pappersbolag, jfr 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen, dels inte redovisas

direkt i resultaträkningen.

27 § Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 13 — Balanserad vinst eller

förlust. Här redovisas balanserad vinst eller ansamlad förlust.

Allmänna råd

Om institutet förvärvar egna aktier minskas fritt eget kapital med utgiften för

förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier ökas fritt eget kapital med inkom-

sten av överlåtelsen. Se 5 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag och 5 kap. 14 § andra stycket årsredovisningslagen.

28 § Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 14 — Årets resultat. Här

redovisas nettovinst eller nettoförlust för räkenskapsåret.

Poster inom linjen

29 § Poster inom linjen: Post 1 — Panter och därmed jämförliga säkerheter

ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser,

varje slag för sig. Här redovisas säkerheter som institutet ställt för egna skulder.

Allmänna råd

Finansiella garantier bör redovisas i balansräkningen jfr IAS 39, om inte

annat följer av RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

Post 1 får även benämnas För egna skulder ställda säkerheter.

FFFS 2008:25

30

30

§

Poster inom linjen: Post

2

—

Övriga ställda panter och jämförliga

säkerheter, varje slag för sig. Här redovisas säkerheter som institutet ställt för an-

nat än egna skulder, exempelvis för tredje man eller för egna ansvarsförbindelser.

Allmänna råd

Post 2 får även benämnas Övriga ställda säkerheter.

31 §

41

Poster inom linjen: Post 3 — Ansvarsförbindelser. Här redovisas sådana

transaktioner som innebär att ett institut har ställt garanti för tredje mans förplikt-

elser.

Delpost 3.b Garantier omfattar alla ingångna garantiförpliktelser, bland annat bor-

gensförbindelser och oåterkalleliga remburser.

32 §

42

Poster inom linjen: Post 4 — Åtaganden. Här redovisas sådana oåterkal-

leliga åtaganden som innebär risktagande.

Delpost 4.a Åtaganden till följd av återköpstransaktioner. Här redovisas sådana

åtaganden som ingåtts i samband med oäkta återköpstransaktioner. Överförande

part ska ta upp lösenpriset för den säljoption som ställts ut i transaktionen.

Delpost 4.b Övriga åtaganden. Här redovisas bland annat sådana oåterkalleliga

åtaganden som är en följd av vidareutlåning av inlånade värdepapper.

33 § Specifikationer till poster inom linjen får redovisas i not.

⁴¹ Artikel 24 i direktiv 86/635/EEG.

⁴² Artikel 12.5 och 25 i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

31

Bilaga 2

Resultaträkningens poster

1 § Posterna i 2–20 §§ avser uppställningsformen för resultaträkningen enligt bi-

laga 3.

Avvikelser från 2–20 §§ får göras i fråga om posternas innehåll om

1. avvikelsen är nödvändig som en direkt följd av sådana avsteg som får göras från

uppställningsformen för balansräkningen enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § om

avvikelser från balansräkningens uppställningsform,

2. minst samma information lämnas som om reglerna om posternas innehåll följts,

och

3. upplysningar om detta och skälen för avvikelsen lämnas i en not.

Allmänna råd

Bestämmelsen ger inte stöd för avvikelser när det gäller uppställningsformen

utan avvikelse kan endast göras beträffande posternas innehåll.

Ett institut som i sin årsredovisning ger termer eller definitioner en annan

innebörd än den i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag och dessa föreskrifter och allmänna råd, bör upplysa om

detta samt ange vilka skillnaderna är.

När det framgår att en enskild post kan redovisas eller presenteras på mer än

ett sätt bör det anges vilket, eller när så är tillåtet, vilka alternativ som tilläm-

pas.

Resultaträkningen

2 §

43

Post 1 — Ränteintäkter. Här redovisas intäkter från sådana tillgångar som

tas upp under Tillgångar, posterna 1–5 i balansräkningen (Kassa och tillgodoha-

vanden hos centralbanker, Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m., Utlåning till

kreditinstitut, Utlåning till allmänheten och Obligationer och andra räntebärande

värdepapper).

Här redovisas också intäkter i form av sådana ränteliknande provisioner som be-

räknas på tidsbasis eller på basis av storleken på en fordran.

Allmänna råd

Ränteintäkter och räntekostnader på sådana ränteswappar som skyddar ränte-

bärande tillgångar vid säkringsredovisning bör redovisas här.

Ersättningar som beaktas vid beräkning av effektivräntan bör redovisas här.

Ersättningar som inte beaktas enligt effektivräntemetoden bör inte redovisas

under denna post, jfr IAS 18 Intäkter med tillhörande bilaga. Sådana ersätt-

ningar bör redovisas enligt 6 §.

⁴³ Artikel 29 i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

32

Intäkter från sådana lämnade lånelöften där det är sannolikt att ett lån kom-

mer att lämnas bör redovisas under denna post, jfr IAS 18 med tillhörande

bilaga.

3 § Post 2 — Leasingintäkter. Här redovisas leasingintäkter brutto, dvs. före

avskrivningar enligt plan.

4 §

44

Post 3 — Räntekostnader. Kostnader för sådana skulder som tas upp under

Skulder, avsättningar och eget kapital, posterna 1, 2, 3 eller 7 (Skulder till kreditin-

stitut, In- och upplåning från allmänheten, Emitterade värdepapper m.m. och Efter-

ställda skulder), ska redovisas under denna post.

Avgifter för den statliga insättningsgarantin redovisas också under denna post.

Här redovisas också kostnader i form av ränteliknande provisioner som beräknas

på tidsbasis eller på basis av skuldens storlek. Ersättning som debiteras i samband

med uttag på inlåningsräkning är en korrigering av avtalad ränta som ska minska

institutets räntekostnader.

Allmänna råd

Räntekostnader och ränteintäkter på sådana ränteswappar som skyddar

räntebärande skulder vid säkringsredovisning bör redovisas här.

5 §

45

Post 4 — Erhållna utdelningar. Här redovisas all utdelning från aktier och

andelar, inklusive utdelning från intresseföretag och koncernföretag.

6 §

46

Post 5 — Provisionsintäkter. Här redovisas intäkter för lämnade tjänster, i

den mån de inte är att betrakta som ränta, se 2 §.

Värdepappersbolag får redovisa provisionsintäkter respektive provisionskostnader

överst i uppställningsformen för resultaträkningen.

Allmänna råd

Exempel på provisioner är

– ersättningar för betalkort och kreditkort som inte är att betrakta som ränta

(se 2 §),

– ersättningar som kan hänföras till garantigivning, till låneförvaltning för

andra långivares räkning och till värdepapperstransaktioner för tredje mans

räkning,

– ersättningar och andra avgifter samt intäkter som kan hänföras till betal-

ningstransaktioner, clearingtransaktioner, kontoadministration samt förva-

ring och förvaltning av värdepapper,

– ersättningar som kan hänföras till transaktioner i utländsk valuta samt till

försäljning och köp av mynt och ädla metaller för tredje mans räkning, och

– ersättningar för mäklartjänster i samband med inlånings-, utlånings- och

försäkringsavtal.

Vinster och förluster hänförliga till garantier som är derivat bör inte redo-

visas här. Sådana kan enligt 8 § redovisas under Nettoresultat av finansiella

⁴⁴ Artikel 29 i direktiv 86/635/EEG.

⁴⁵ Artikel 30 i direktiv 86/635/EEG.

⁴⁶ Artikel 2.4 och 31 i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

33

transaktioner (post 7). Lämnande av finansiella garantier i andra fall innebär

ett risktagande snarare än ett utförande av en tjänst. När intäkter från finan-

siella garantier som inte är derivat redovisas under denna post kan dessa där-

för behöva redovisas särskilt i en delpost, jfr 3 kap. 2 § lagen om årsredovis-

ning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 3 kap. 4 § årsredovisnings-

lagen (1995:1554) samt IAS 1 Utformning av finansiella rapporter.

7 §

47

Post 6 — Provisionskostnader. Här redovisas kostnader för mottagna

tjänster, i den mån de inte är att betrakta som ränta, se 4 §.

Allmänna råd

Exempel på provisioner och placering av provisionskostnader i ett värdepap-

persbolags resultaträkning finns i 6 §.

Här bör inte redovisas sådana transaktionskostnader som beaktas vid beräk-

ning av den effektiva räntan, jfr IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning

och värdering.

8 §

48

Post 7 — Nettoresultat av finansiella transaktioner. Här redovisas

1. nettovinster eller nettoförluster av handel med dels finansiella instrument som

innehas för handel (inklusive derivat) eller som utgör finansiella tillgångar som kan

säljas, dels ädla metaller,

2. andra redovisade värdeförändringar på sådana finansiella instrument som avses

i 1 och ädla metaller, och

3. nettovinster eller nettoförluster av valutatransaktioner samt andra redovisade

värdeförändringar av tillgångar och skulder i utländsk valuta i den mån de kan

hänföras till valutakursförändringar.

Första stycket tillämpas inte på nettovinster, nettoförluster eller värdeförändringar

som redovisas direkt mot delpost 12.c Fond för verkligt värde.

Nettovinster, nettoförluster eller värdeförändringar som enligt 2 och 4 §§ redovisas

som ränta ska dock inte tas upp här.

Allmänna råd

Här kan redovisas nettoresultat och värdeförändringar avseende finansiella

garantier som är derivat.

Nettovinster, nettoförluster och andra redovisade värdeförändringar avse-

ende handel med utsläppsrättigheter och elcertifikat kan redovisas under

denna post.

Ett institut som i sin resultaträkning avviker från bestämmelserna om sam-

manslagning av poster eller bestämmelserna om nettoredovisning enligt

IAS 1 bör i stället göra uppdelningen i not.

9 § Post 8 — Övriga rörelseintäkter. Här redovisas sådana rörelseintäkter som

inte lämpligen kan tas upp under någon annan post, exempelvis preskriberade me-

del, intäkter från fastigheter samt realisationsvinst vid avyttring av investeringar

som hålls till förfall.

⁴⁷ Artikel 31 i direktiv 86/635/EEG.

⁴⁸ Artikel 32 i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

34

Allmänna råd

Här kan redovisas skillnaden mellan det redovisade värdet för en finansiell

skuld (eller del av en finansiell skuld) som har utsläckts eller överförts till en

annan part och den ersättning som erlagts (ränteskillnadsersättning), inklu-

sive icke-kontanta tillgångar som överförts eller påtagna skulder, jfr IAS 39.

Detsamma gäller skillnader vid förtidsinlösen av finansiella tillgångar

värderade till upplupet anskaffningsvärde (ränteskillnadsersättning).

10 §

49

Post 9 — Allmänna administrationskostnader. Här redovisas

1.

personalkostnader, inklusive löner och arvoden, bonus och provisioner,

pensionskostnader och andra sociala kostnader, och

2. övriga administrationskostnader.

Allmänna råd

Övriga administrationskostnader omfattar bl.a. hyres-, revisions-, utbild-

nings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt

kassadifferenser.

11 §

50

Post 10 — Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella an-

läggningstillgångar. Här redovisas avskrivningar och nedskrivningar av sådana

anläggningstillgångar som tas upp under posterna Immateriella anläggningstill-

gångar (Tillgångar, post 9) eller Materiella tillgångar (Tillgångar, post 10).

12 § Post 11 — Övriga rörelsekostnader. Här redovisas sådana rörelsekostnader

som inte lämpligen kan tas upp under någon annan post.

Här redovisas också driftskostnader för fastigheter.

Allmänna råd

Kostnader som kan redovisas här är exempelvis marknadsföringskostnader

och försäkringskostnader.

Här kan redovisas skillnaden mellan det redovisade värdet för en finansiell

skuld (eller del av en finansiell skuld) som har utsläckts eller överförts till en

annan part och den ersättning som erlagts (ränteskillnadsersättning), inklu-

sive icke-kontanta tillgångar som överförts eller påtagna skulder, jfr IAS 39.

Detsamma gäller skillnader vid förtidsinlösen av finansiella tillgångar

värderade till upplupet anskaffningsvärde (ränteskillnadsersättning).

13 §

51

Post 12 — Kreditförluster, netto. Här redovisas

1. kostnader vid nedskrivningar av sådana fordringar som ska tas upp under poster-

na Utlåning till kreditinstitut (Tillgångar, post 3) eller Utlåning till allmänheten

(Tillgångar, post 4) samt kostnader vid nedskrivningar av räntor som balanserats i

tidigare årsbokslut,

2. avsättningar för sådana ansvarsförbindelser och åtaganden som tas upp inom lin-

jen,

3. intäkter av tidigare nedskrivna fordringar, och

4. belopp som återförts efter tidigare nedskrivningar eller avsättningar.

⁴⁹ Artikel 27 i direktiv 86/635/EEG.

⁵⁰ Artikel 27 i direktiv 86/635/EEG.

⁵¹ Artikel 33 i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

35

Allmänna råd

Här kan även redovisas kostnader, avsättningar, intäkter och återföringar

som avser finansiella garantier som inte är derivat.

Nettokostnaden för att infria ställda garantier bör bedömas med hänsyn till

värdet av eventuella regressrätter.

14 §

52

Post 13 — Nedskrivningar av finansiella tillgångar. Här redovisas kost-

nader vid nedskrivning av sådana finansiella tillgångar som tas upp under

– Obligationer och andra räntebärande värdepapper (Tillgångar, post 5),

– Aktier och andelar (som inte ingår i post 7 eller 8) (Tillgångar, post 6),

– Aktier och andelar i intresseföretag (Tillgångar, post 7), eller

– Aktier och andelar i koncernföretag (Tillgångar, post 8).

15 §

53

Post 14 — Återföringar av nedskrivningar av finansiella tillgångar. Här

redovisas belopp som återförts efter tidigare nedskrivningar av finansiella till-

gångar, om nedskrivningen kostnadsförts enligt 14 §.

16 § Post 14A — Andelar i intresseföretags resultat. Här redovisas koncernens

andel i resultatet för de intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

I det ägande företagets egen årsredovisning ska anskaffningsmetoden användas och

utdelning från intresseföretag redovisas i post 4 – Erhållna utdelningar.

17 § Post 15 — Bokslutsdispositioner. Här redovisas avsättningar till och upplös-

ningar av obeskattade reserver.

Posten ska inte användas i en koncernresultaträkning. Den uppskjutna skattekost-

naden ska redovisas under den skattepost som är tillämplig (post 16 Skatt på årets

resultat eller post 17 Övriga skatter).

18 § Post 16 — Skatt på årets resultat. Här redovisas vad som i enlighet med

god redovisningssed anses vara skatt på årets resultat.

19 § Post 17 — Övriga skatter. Här redovisas vad som i enlighet med god redo-

visningssed anses vara andra skatter än skatt på årets resultat.

20 § Post 18 — Årets resultat. Här redovisas nettovinsten eller nettoförlusten för

räkenskapsåret.

⁵² Artikel 34 i direktiv 86/635/EEG.

⁵³ Artikel 34 i direktiv 86/635/EEG.

FFFS 2008:25

36

Bilaga 3

Resultaträkningens uppställningsform

Allmänna råd

Resultaträkningen bör innehålla de summeringsrader som anges nedan.

1.

Ränteintäkter

2.

Leasingintäkter

3.

Räntekostnader

RÄNTENETTO

4.

Erhållna utdelningar

5.

Provisionsintäkter

6.

Provisionskostnader

7.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

8.

Övriga rörelseintäkter

SUMMA RÖRELSEINTÄKTER

9.

Allmänna administrationskostnader

10.

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella

anläggningstillgångar

11. Övriga

rörelsekostnader

SUMMA KOSTNADER FÖRE KREDITFÖRLUSTER

RESULTAT

FÖRE

KREDITFÖRLUSTER

12. Kreditförluster,

netto

13.

Nedskrivningar av finansiella tillgångar

14.

Återföringar av nedskrivningar av finansiella tillgångar

14A.

Andelar i intresseföretags resultat

RÖRELSERESULTAT

15.

Bokslutsdispositioner

16.

Skatt på årets resultat

17.

Övriga skatter

ÅRETS RESULTAT

Värdepappersbolag får enligt 6 § i bilaga 2 redovisa Provisionsintäkter och

Provisionskostnader före ränteintäkter.

Enligt 5 kap. 11 § lämnas upplysningar om räntenetto. Endast sådana företag

som inte redovisar leasing enligt reglerna för operationell leasing kan redo-

visa räntenettot i resultaträkningen i delsummeringsraden

RÄNTENETTO

.

Enligt 16 § i bilaga 2 tas koncernens andel i resultatet för de intresseföretag

som redovisas enligt kapitalandelsmetoden upp i posten 14A – Andelar i in-

tresseföretags resultat.

FFFS 2008:25

37

Bilaga 4

Upplysningar i förvaltningsberättelsen

Upplysningar om verksamheten

1 § I förvaltningsberättelsen ska ett institut, utöver vad som anges i lag, lämna

upplysningar om verksamhetens art och inriktning samt om institutets respektive

koncernens struktur. Upplysningar ska lämnas om väsentliga förändringar i verk-

samheten, exempelvis köp och försäljning av dotterföretag, ingångna viktiga avtal

samt större investeringar. För såväl institutet som koncernen ska även belysas

väsentliga aspekter på bland annat likviditeten och kapitalbehovet samt personal-

situationen. Institutet ska vidare redovisa nyckeltal som är ändamålsenliga för

branschen och som beskriver verksamheten, ställningen och avkastningen.

Nya redovisningsprincipers påverkan på balansräkningen och

resultaträkningen

Allmänna råd

Institut bör lämna följande särskilda upplysningar som, om de inte lämnas i

förvaltningsberättelsen, kan lämnas i not:

1. Upplysningar bör lämnas om ränta hänförlig till finansiella instrument

som värderas till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade i re-

sultaträkningen, om räntan tagits upp under posten Ränteintäkter (post 1) el-

ler posten Räntekostnader (post 3). Detta gäller dock inte sådana värde-

förändringar som effektivt motverkar förändringarna i verkligt värde på den

säkrade posten i sådana identifierade säkringstransaktioner som avses i

IAS 39 Finansiella instrument; Redovisning och värdering. Upplysningarna

bör innehålla

a) storleken på de belopp som redovisats i nämnda poster, och

b) storleken på de belopp som redovisats i andra poster i resultaträkningen.

2. Ett institut som erhållit eller erlagt ränteskillnadsersättningar för tillgångar

eller skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde, bör upplysa om

värdet av dessa uppdelat på ersättningar som härrör från finansiella till-

gångar respektive finansiella skulder.

Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen

1 a § Institut ska lämna upplysningar om principerna för att bestämma ersättningar

och förmåner till nyckelpersoner i ledande ställning samt de berednings- och be-

slutsprocesser som tillämpas, om det inte redan framgår av de upplysningar om

riktlinjer för ersättningar som vissa noterade företag ska ange enligt 6 kap. 1 §

andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-

persbolag. Med ersättning jämställs överlåtelse av värdepapper och upplåtelse av

rätt att i framtiden förvärva värdepapper från företaget.

Om upplysningarna enligt första stycket med stöd av 6 kap. 1 § andra stycket inte

anges i förvaltningsberättelsen, ska de redovisas i anslutning till de uppgifter om

ersättningar och förmåner som ska lämnas enligt 5 kap. 14 §.

FFFS 2008:25

38

Allmänna råd

Upplysningarna om principer för att bestämma ersättningar och förmåner

kan exempelvis beröra principer för fast och rörlig ersättning samt fördel-

ningen däremellan. Upplysningarna om berednings- och beslutsprocesser bör

exempelvis avse om det finns särskilt inrättade kommittéer och, i så fall,

deras mandat och sammansättning.

I denna paragraf avses med nyckelpersoner i ledande ställning samma perso-

ner som bör beaktas enligt 5 kap. 14 § allmänna råd.

Nya redovisningsstandarders konsekvenser för tillämpning av rörelseregler

2 § Upplysningar ska lämnas om vilka konsekvenser en övergång till nya eller än-

drade internationella redovisningsstandarder får för kapitalkravet, stora exponer-

ingar och andra förhållanden enligt tillämpliga rörelseregler. Beloppsuppgifter ska

lämnas om det inte finns särskilda hinder.

Upplysningar om övervärden i fondförsäkringsrörelse

Allmänna råd

De institut som i årsredovisningen använder resultatmått som innefattar

periodens förändring i övervärden i fondförsäkringsrörelse, bör i förvalt-

ningsberättelsen eller i not till denna lämna upplysningar enligt dessa all-

männa råd.

Upplysningar bör lämnas om viktiga ekonomiska antaganden som legat till

grund för beräkningen av övervärden, såsom val av diskonteringsränta, för-

väntad värdeutveckling i fonder, inflation, dödlighet, driftskostnader samt

valutakurser vid omräkning av övervärden i utlandet. Bolaget bör i en

känslighetsanalys redogöra för effekten av förändringar i de viktigaste an-

tagandena, jämfört med de antaganden som legat till grund för beräkningen.

Vidare bör det upplysas om annullationsfrekvensen under räkenskapsåret.

Instituten bör specificera periodens förändring i övervärden i fondförsäk-

ringsrörelse genom att ange

1. nuvärdet av årets nytecknade affärer,

2. förändring i nuvärdet av avtal som ingåtts under tidigare år,

3. faktiskt utfall jämfört med gjorda beräkningsantaganden,

4. förändring i antaganden om diskonteringsränta,

5. förändring i antaganden om förväntad värdeutveckling i fonder, och

6. andra faktorer som väsentligt påverkat periodens förändring.