FFFS 2015:8
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsrörelse
Finansinspektionens författningssamling
Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se
ISSN 1102-7460
INNEHÅLL
FFFS
2015:8
1 kap. Tillämpningsområde och definitioner
1
2 kap. Tillstånd m.m.
2
Genomsnittlig begravningskostnad
2
Verksamhetsplan 2
Fördelning av risker på försäkringsklasser
4
3 kap. Verksamhet i ett annat land inom EES
8
4 kap. Försäkringstekniska avsättningar
8
Allmänt om beräkning av försäkringstekniska avsättningar
8
Beräkning av den bästa skattningen
9
Riskfria räntesatser för relevanta durationer
10
Beräkning av riskmarginal
14
5 kap. Investeringar
14
Riskspridning 14
Förmånsrättsregister 14
6 kap. Kapitalbas
16
Klassificering av kapitalbasposter
16
Krav för godkännande och grunder för värdering av
tilläggskapitalposter 16
7 kap. Solvenskapitalkrav
17
Allmänt om beräkning av det primära solvenskapitalkravet
17
Beräkning av det primära solvenskapitalkravet enligt
standardformeln 17
Kapitalkrav för operativ risk
22
Beräkning av justeringsbelopp
22
8 kap. Interna modeller
23
Ansökan om intern modell
23
Styrdokument för ändring av en intern modell
23
Ändring av en intern modell
23
Användning av en intern modell
23
Statistisk kvalitet
23
Kalibrering 24
Validering 24
Dokumentation 25
FFFS 2015:8
9 kap. Företagsstyrning
25
Riskhantering 25
Villkor för behörighet för att utföra uppgifter i eller ansvara för
aktuariefunktionen 27
Försäkringstekniska riktlinjer
28
Försäkringstekniskt beräkningsunderlag
31
10 kap. Lämplighetsprövning
32
Lämplighetsprövning av ledning och ansvariga för centrala
funktioner 32
Lämplighetsprövning av kvalificerade ägare
32
Undantag från informationskrav
33
11 kap. Offentliggörande
34
Solvens- och verksamhetsrapport
34
12 kap. Åtgärdsplan och finansiell saneringsplan
34
13 kap. Grupper
35
Proportionellt beaktande av andelar
35
Avdrag för dubbelräkning av poster i kapitalbasen m.m.
35
Eliminering av internt skapat kapital
37
Anknutna försäkringsföretag och EES-försäkringsgivare
37
Mellanliggande försäkringsholdingföretag och blandade finansiella
holdingföretag 38
Anknutna försäkringsgivare från tredje land
38
Anknutna kreditinstitut, värdepappersföretag och finansiella institut 39
Moderföretag från tredje land när likvärdighet inte föreligger
39
Avdrag då tillgång till nödvändig information saknas
40
Beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat
solvenskapitalkrav enligt konsolideringsmetoden
40
Beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat
solvenskapitalkrav enligt sammanläggnings- och avräkningsmetoden 40
Egen risk- och solvensbedömning
41
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
41

Bilaga 1 a Ansökan ägarprövning – fysisk person
43
Bilaga 1 b Ansökan ägarprövning – juridisk person
54
Bilaga 1 c Ansökan/anmälan för ledningspersoner i ett ägarbolag
till ett försäkringsföretag
64
Bilaga 2 a Ansökan/anmälan – lämplighetsprövning av
ledningspersoner och ansvariga för centrala funktioner
70
Bilaga 2 b Ansökan/anmälan – styrelsens samlade kompetens
78
Bilaga 3 Fördelning på affärsgrenar
81
Finansinspektionens författningssamling
Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se
ISSN 1102-7460
1
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd
om försäkringsrörelse;
beslutade den 25 november 2015.
Finansinspektionen föreskriver1 följande med stöd av 35 § femte stycket lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och 7 kap. 2 § försäkrings-
rörelseförordningen (2011:257) och lämnar allmänna råd.
1 kap. Tillämpningsområde och definitioner
1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om försäkringsrörelse som
kompletterar försäkringsrörelselagen (2010:2043) samt kommissionens delegerade
förordning (EU) nr 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande
av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II).
2 § Föreskrifterna gäller för
1. försäkringsaktiebolag,
2. ömsesidiga försäkringsbolag,
3. försäkringsföreningar, och
4. pensionsstiftelser.
Föreskrifterna gäller i tillämpliga delar även på gruppnivå för en sådan grupp som
avses i 19 kap.försäkringsrörelselagen (2010:2043).
3 § För en pensionsstiftelse gäller endast bestämmelserna om lämplighetsprövning
i 10 kap. 2 och 9 §§.
4 § Termer och uttryck i dessa föreskrifter har samma betydelse som i försäk-
ringsrörelselagen (2010:2043) och kommissionens delegerade förordning (EU) nr
2015/35, om inte något annat anges.
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om
upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT
L 335, 17.12.2009, s. 1, Celex 32009L0138), Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/51/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiven 2003/71/EG och 2009/138/EG
och förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 med
avseende på befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings-
och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska
värdepappers- och marknadsmyndigheten) (EUT L 153, 22.5.2014, s. 1, Celex
FFFS 2015:8
Utkom från trycket
den 2 december 2015
FFFS 2015:8
2
2 kap. Tillstånd m.m.
1 § Bestämmelser om tillstånd att driva försäkringsrörelse finns i 2 kap. försäk-
ringsrörelselagen (2010:2043).
Genomsnittlig begravningskostnad
2 § Den genomsnittliga begravningskostnad som avses i 1 kap. 20 § 1 försäkrings-
rörelselagen (2010:2043), ska motsvara 60 procent av det prisbasbelopp som
fastställs enligt 2 kap. 7 § socialförsäkringsbalken (2010:110).
Verksamhetsplan
3 § En sådan verksamhetsplan som avses i 2 kap. 18 § försäkringsrörelselagen
(2010:2043), ska innehålla
1. uppgifter om
a) den typ av risker eller åtaganden som försäkringsföretagets verksamhet ska
omfatta, med fördelning på försäkringsklasser,
b) uppskattat antal anställda och ett schema över företagets organisation,
c) företagets företagsstyrningssystem enligt 10 kap. 1 § försäkringsrörelselagen,
d) grundprinciper för avgiven och mottagen återförsäkring,
e) vilka poster i primärkapitalet som motsvarar minimikapitalkravet enligt 8 kap.
13–21 §§försäkringsrörelselagen,
f)
uppskattade kostnader för att bygga upp en administration och övriga
nödvändiga företagsfunktioner samt för ändamålet avsatt kapital, och
g) det huvudsakliga innehållet i de styrdokument och riktlinjer som företaget ska ha
för verksamheten,
2. prognoser över
a) solvensbalansräkning enligt 5 kap. 1 § försäkringsrörelselagen, och
b) intäkter och kostnader för direkt försäkring samt för mottagen och avgiven
återförsäkring,
3. skattningar av
a) solvenskapitalkravet enligt 8 kap.1–11 §§försäkringsrörelselagen och uppgifter
om företaget använt
– den standardformel som avses i 8 kap. 5 § försäkringsrörelselagen,
– förenklade beräkningar enligt 8 kap. 11 § försäkringsrörelselagen, eller
– en intern modell enligt 9 kap.försäkringsrörelselagen,
FFFS 2015:8
3
b)
minimikapitalkravet enligt 8 kap.13–15 §§försäkringsrörelselagen och
uppgifter om företaget har använt den justering som avses i
– 8 kap. 15 § första meningen försäkringsrörelselagen, eller
– 8 kap. 15 § andra meningen försäkringsrörelselagen, och
c) de medel som är avsedda att täcka de försäkringstekniska avsättningarna,
minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet.
4 § Ett försäkringsföretags skattningar enligt 3 § 3 ska grundas på den prognos
över solvensbalansräkningen som avses i 3 § 2 a.
5 § Ett försäkringsföretags prognoser enligt 3 § 2 ska avse det antal år som det
beräknas ta till dess att företaget redovisar en bestående vinst.
Prognoserna ska dock alltid avse minst tre räkenskapsår.
6 § En verksamhetsplan för ett försäkringsföretag som ska driva livförsäkrings-
rörelse ska, utöver vad som anges i 3 §, innehålla
1. en särskild redogörelse för innehållet i de interna regler om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism som företaget ska ha enligt
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2009:1) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism, och
2. uppgifter om vem företaget avser att utse som centralt funktionsansvarig i frågor
om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
7 § En verksamhetsplan för ett försäkringsföretag som ska driva sådan verksamhet
med assistans som avses i 2 kap. 11 § första stycket 18 försäkringsrörelselagen
(2010:2043) ska, utöver vad som anges i 3 §, innehålla uppgifter om de resurser
som står till förfogande för en sådan assistans.
8 § En verksamhetsplan för ett försäkringsföretag som ingår i, eller kan antas
komma att ingå i, en sådan grupp som avses i 19 kap.försäkringsrörelselagen
(2010:2043), ska innehålla en schematisk översikt över gruppens struktur,
uppgifter om de enskilda företag som ingår i gruppen samt deras eventuella ägande
i försäkringsföretaget. Uppgifter ska lämnas om samtliga led som ingår i ägar-
kedjan.
I verksamhetsplanen ska det även anges om företaget ingår i, eller kan antas
komma att ingå i, ett finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild
tillsyn över finansiella konglomerat.
Ansökan om ändring av tillstånd
9 § Bestämmelserna i 3–8 §§ gäller i tillämpliga delar när ett försäkringsföretag
ansöker om ändring av ett tillstånd som Finansinspektionen meddelat.
FFFS 2015:8
4
Fördelning av risker på försäkringsklasser
Skadeförsäkringsklasser
10 § När det gäller tillstånd för direkt skadeförsäkringsrörelse ska försäkrings-
företaget hänföra följande risker till de skadeförsäkringsklasser som anges i 2 kap.
11 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).
1. Olycksfall (inklusive arbetsskador och yrkessjukdomar):
a) avtalade försäkringsbelopp,
b) skadeersättningar,
c) kombinationer av båda ovanstående,
d) passagerarskada.
2. Sjukdom:
a) avtalade försäkringsbelopp,
b) skadeersättningar,
c) kombinationer av båda ovanstående.
3. Landfordon (andra än spårfordon):
All skada på eller förlust av
a) motordrivna landfordon,
b) andra landfordon.
4. Spårfordon:
All skada på eller förlust av spårfordon.
5. Luftfartyg:
All skada på eller förlust av luftfartyg.
6. Fartyg:
All skada på eller förlust av
a) fritidsbåtar,
b) fiskefartyg,
c) flod- och kanalfartyg,
d) insjöfartyg,
e) kustfartyg,
FFFS 2015:8
5
f) högsjöfartyg.
7. Godstransport (varor, bagage och allt annat gods):
All skada på eller förlust av gods under transport oavsett transportmedel.
8. Brand och naturkrafter:
All skada på eller förlust av egendom (annan än egendom som omfattas av
klasserna 3–7), som orsakas av
a) brand,
b) explosion,
c) storm,
d) annan naturkraft än storm,
e) atomenergi,
f) jordskred.
9. Annan sakskada:
All skada på eller förlust av egendom (annan än egendom som omfattas av
klasserna 3–7), som orsakas av hagel, frost, eller av någon annan händelse, t.ex.
stöld, med undantag för de händelser som anges under klass 8.
10. Motorfordonsansvar:
All ansvarighet som uppkommer genom användning av motordrivna landfordon
(inklusive fraktförares ansvar).
11. Luftfartygsansvar:
All ansvarighet som uppkommer genom användning av luftfartyg (inklusive
fraktförares ansvar).
12. Fartygsansvar:
All ansvarighet som uppkommer genom användning av fartyg, såväl skepp som
båtar, i högsjöfart, i kustfart, på insjöar, floder eller kanaler (inklusive fraktförares
ansvar).
13. Allmän ansvarighet:
All annan ansvarighet än sådan som avses i klasserna 10–12.
14. Kredit:
a) allmän insolvens,
b) exportkredit,
c) avbetalningskredit,
FFFS 2015:8
6
d) hypotekskredit,
e) lantbrukskredit.
15. Borgen:
a) direkt borgen,
b) indirekt borgen.
16. Annan förmögenhetsskada:
a) anställnings- och arbetslöshetsrisker,
b) allmän inkomstförlust,
c) dåligt väder,
d) förlust av förmån,
e) fortlöpande allmänna omkostnader,
f) oförutsedda handelsomkostnader,
g) förlust till följd av nedgång i marknadsvärde,
h) hyres- eller intäktsförlust,
i) indirekt handelsförlust annan än vad som anges ovan,
j) ekonomisk förlust som inte är förenad med handel,
k) annan ekonomisk förlust.
17. Rättsskydd:
Rättegångskostnader och andra kostnader i rättsliga angelägenheter.
18. Assistans:
Räddningstjänster som tillhandahålls personer som råkat i svårigheter under resa
eller vid vistelse utanför hemorten eller den stadigvarande bostaden.
Gruppering av skadeförsäkringsklasser
11 § Om ett tillstånd omfattar två eller flera skadeförsäkringsklasser ska en sådan
grupp av klasser betecknas på följande sätt:
a) klasserna 1 och 2: ”Olycksfall- och sjukförsäkring”,
b) passagerarskada under klass 1 samt klasserna 3, 7 och 10: ”Motorfordons-
försäkring”,
c) passagerarskada under klass 1 samt klasserna 4, 6, 7 och 12 ”Sjö- och transport-
försäkring”,
FFFS 2015:8
7
d) passagerarskada under klass 1 samt klasserna 5, 7 och 11: ”Luftfartsförsäkring”,
e) klasserna 8 och 9: ”Försäkring mot brand och annan skada på egendom”,
f) klasserna 10–13: ”Ansvarsförsäkring”,
g) klasserna 14 och 15: ”Kredit- och borgensförsäkring”,
h) samtliga klasser: ”Försäkring i samtliga skadeförsäkringsklasser”.
Livförsäkringsklasser
12 § När det gäller tillstånd för direkt livförsäkringsrörelse ska följande risker
hänföras till de livförsäkringsklasser som anges i 2 kap. 12 § försäkrings-
I. Livförsäkring och tilläggsförsäkring:
a) försäkring där utbetalning av försäkringsbelopp (engångsbelopp eller periodiska
utbetalningar) är beroende av en persons eller flera personers liv
– vid dödsfall,
– vid avtalad slutålder,
– vid dödsfall eller vid avtalad slutålder,
– i form av återbetalning av erlagda premier,
– i form av livräntor.
b) försäkring som meddelas som tillägg till försäkring enligt a
– vid personskada, inklusive arbetsoförmåga,
– vid dödsfall till följd av olycksfall,
– vid invaliditet till följd av olycksfall eller sjukdom,
– i form av premiebefrielse.
II. Giftermåls- och födelseförsäkring:
a) försäkring som utfaller vid giftermål,
b) försäkring som utfaller vid födelse.
III. Försäkring i klasserna i I.a, II.a och II.b som är anknuten till fonder vilka
förvaltas av fondförvaltare som har rätt att utöva fondverksamhet enligt lagen
(2004:46) om värdepappersfonder eller AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder
enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
IV. Sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring som gäller för längre tid än fem år,
under obestämd tid eller till dess den försäkrade uppnått en viss ålder och som inte
FFFS 2015:8
8
får sägas upp av försäkringsföretaget eller får sägas upp endast under särskilda
förhållanden som anges i försäkringsavtalet.
13 § Bestämmelserna i 10–12 §§ gäller i tillämpliga delar även för mottagen
återförsäkring.
3 kap. Verksamhet i ett annat land inom EES
1 § Bestämmelser om verksamhet i ett annat land inom EES finns i 3 kap.
försäkringsrörelselagen (2010:2043).
2 § En sådan verksamhetsplan som avses i 3 kap. 1 § 1 försäkringsrörelselagen
(2010:2043), ska även innehålla uppgifter om
1. den typ av risker eller åtaganden som försäkringsföretagets verksamhet ska
omfatta, med fördelning på försäkringsklasser,
2. grundprinciper för avgiven och mottagen återförsäkring,
3. uppskattade kostnader för att bygga upp en administration och för ändamålet
avsatt kapital,
4. uppskattade driftskostnader, däribland allmänna omkostnader och provisioner,
utöver uppbyggnadskostnader, och
5. uppskattade premier eller bidrag samt försäkringsersättningar.
De uppgifter som avses i första stycket 4 och 5 ska avse de första tre räkenskaps-
åren för den verksamheten.
3 § En verksamhetsplan enligt 3 kap. 1 § 1 försäkringsrörelselagen (2010:2043)
för ett försäkringsföretag som avser att driva sådan verksamhet med assistans som
avses i 2 kap. 11 § 18 försäkringsrörelselagen ska, utöver vad som anges i 2 §, även
innehålla uppgifter om de resurser för assistans som står till förfogande för en
sådan assistans.
4 kap. Försäkringstekniska avsättningar
1 § Bestämmelser om försäkringstekniska avsättningar finns i 5 kap. försäkrings-
rörelselagen (2010:2043) och avdelning 1 kapitel 3 kommissionens delegerade
förordning (EU) nr 2015/35.
Allmänna råd
Vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna bör bilaga 3
användas för att dela upp försäkringsåtaganden enligt 5 kap. 15 §
försäkringsrörelselagen och kommissionens delegerade förordning (EU) nr
2015/35.
Allmänt om beräkning av försäkringstekniska avsättningar
2 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar försäkringstekniska avsättningar
använda information från de finansiella marknaderna och allmänt tillgängliga
uppgifter om försäkringsrisker.
FFFS 2015:8
9
Beräkningen ska vara förenlig med informationen och uppgifterna.
3 § Ackumulerade vinster enligt 7 kap. 10 § försäkringsrörelselagen (2010:2043)
som uppfyller förutsättningarna för att klassificeras som nivå 1 i enlighet med
7 kap.7 och 8 §§försäkringsrörelselagen, ska inte beaktas vid beräkningen av de
försäkringstekniska avsättningarna.
Beräkning av den bästa skattningen
Allmänt om beräkning av den bästa skattningen
4 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar den bästa skattningen av framtida
kassaflöden enligt 5 kap. 6 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), beakta alla
inkommande och utgående kassaflöden som krävs för att slutligt reglera försäk-
ringsåtagandena. Alla ersättningar som företaget förväntar sig att betala ut, oavsett
om de är garanterade genom avtal eller inte, ska beaktas vid beräkningen.
5 § Den bästa skattningen kan beräknas antingen individuellt för varje försäkrings-
avtal eller kollektivt med en vedertagen försäkringsmatematisk metod.
6 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar den bästa skattningen utgå från
uppdaterad och trovärdig information och använda realistiska antaganden.
Företaget ska utföra beräkningen med lämpliga försäkringsmatematiska och
statistiska metoder. Företaget ska i beräkningen även ta hänsyn till nuvärden
genom att använda riskfria räntesatser för relevanta durationer.
Företaget ska vid beräkningen enligt första stycket ta hänsyn till samtliga framtida
kostnader som företaget kommer ha vid en reglering av ett försäkringsåtagande.
Hänsyn ska också tas till framtida kostnadsökningar, inklusive inflation när det
gäller driftskostnader och försäkringsersättningar.
7 § Ett försäkringsföretag får när det beräknar den bästa skattningen använda
approximationer, om
1. företaget inte har tillräcklig data av tillfredsställande kvalitet för att kunna
använda en tillförlitlig försäkringsmatematisk metod vid beräkningen, och
2. företaget kan visa att en sådan användning av approximationer är lämplig.
Finansiella garantier och optioner
8 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar den bästa skattningen bedöma
värdet av en option utifrån
1. kostnaden för företaget om optionen utnyttjas, och
2. sannolikheten för att optionen kommer att utnyttjas.
9 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar den bästa skattningen beakta hur
värdet av finansiella garantier och optioner påverkas av framtida förändringar i
finansiella och andra förhållanden.
FFFS 2015:8
10
Jämförelse med gjorda erfarenheter
10 § Ett försäkringsföretag ska upprätta processer och metoder för att säkerställa
att bästa skattningar och de antaganden som dessa bygger på regelbundet jämförs
med gjorda erfarenheter.
Om en sådan jämförelse visar på en systematisk avvikelse mellan erfarenheter och
företagets beräknade bästa skattningar, ska företaget göra lämpliga anpassningar av
de försäkringsmatematiska metoder som används och de antaganden som görs.
Avgiven återförsäkring
11 § Ett försäkringsföretag ska, när det beräknar belopp som kan återfås enligt
återförsäkringsavtal eller från specialföretag, beakta tidsdifferensen mellan åter-
kraven och betalningarna. I beräkningen ska företaget även beakta sannolikheten
för fallissemang hos motparten och den förlust som detta skulle orsaka.
Särskilt om beräkning av den bästa skattningen för skadeförsäkring
12 § Ett försäkringsföretag som driver direkt skadeförsäkringsrörelse ska när det
beräknar den bästa skattningen av kostnad för inträffade och rapporterade försäk-
ringsfall, utöver vad som anges i 2–11 §§, beakta skadetyp, förväntad försäkrings-
ersättning och förväntad regleringstid.
Allmänna råd
Om försäkringsföretaget driver direkt skadeförsäkringsrörelse bör det för
skador registrera skadetidpunkt, tidpunkt för när ärendet registreras, för-
väntad försäkringsersättning, tidpunkt för senaste värdering, vem som är
handläggare, gjorda betalningar, reservändringar och aktuell reserv.
Uppgifterna kan då det är lämpligt avse aggregerad nivå.
Särskilt om beräkning av bästa skattningen för livförsäkring m.m.
13 § Ett försäkringsföretag som driver direkt livförsäkringsrörelse ska när det
beräknar den bästa skattningen beakta vad som anges i 12 § i tillämpliga delar.
Riskfria räntesatser för relevanta durationer
Interpolering och extrapolering av riskfria räntesatser
14 § Ett försäkringsföretag ska då det fastställer riskfria räntesatser för relevanta
durationer använda information som är härledd från relevanta finansiella instru-
ment. För löptider där marknaderna för relevanta finansiella instrument eller för
obligationer inte är djupa, likvida och transparenta, ska företaget interpolera och
extrapolera riskfria räntesatser.
Företagets metoder för interpolering och extrapolering ska vara förenliga med de
metoder som används av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.
FFFS 2015:8
11
Matchningsjustering av riskfria räntesatser för relevanta durationer
15 § Ett försäkringsföretag får efter medgivande från Finansinspektionen använda
matchningsjusterade riskfria räntesatser för relevanta durationer när det beräknar
den bästa skattningen av livförsäkringsåtaganden, inbegripet livräntor och sjuk-
räntor som härrör från skadeförsäkringskontrakt, förutsatt att följande krav är
uppfyllda:
1. En portfölj av tillgångar som svarar mot livförsäkringsåtagandena, består av
obligationer och andra tillgångar som har liknande kassaflödesegenskaper.
2. Tillgångsportföljen enligt 1 förändras inte under livförsäkringsåtagandenas livs-
längd. Om det sker materiella förändringar i kassaflödena får förändringar i
tillgångsportföljen dock göras för att bevara överensstämmelsen i kassaflödena
mellan tillgångsportföljen och åtagandena.
3. Tillgångsportföljen enligt 1 förvaltas separat och kan inte användas för att täcka
förluster som uppstår inom företagets övriga verksamheter.
4. Kassaflödena för tillgångsportföljen enligt 1 kan inte ändras av den som har
emitterat tillgångarna eller annan tredje part, såvida inte försäkringsföretaget
tillförsäkras tillräcklig kompensation för att kunna uppnå samma kassaflöden
genom att återinvestera i tillgångar med likvärdig eller bättre kreditkvalitet.
5.
Det förväntade kassaflödet från tillgångsportföljen enligt 1 återspeglar
fullständigt vart och ett av de förväntade kassaflödena för åtagandena, i samma
valuta. Risker till följd av bristande matchning mellan tillgångsportföljen och
livförsäkringsåtagandena är inte väsentliga i förhållande till de inneboende riskerna
i den verksamhet där matchningsjusteringen används.
6. De försäkringsavtal som svarar mot livförsäkringsåtagandena ger inte upphov till
framtida inbetalningar av premier.
7.
Livförsäkringsåtagandena innehåller endast försäkringsriskerna livsfallsrisk,
kostnadsrisk, omprövningsrisk, annullationsrisk och dödsfallsrisk. Om livförsäk-
ringsåtagandena innehåller dödsfallsrisk ökar inte värdet av den bästa skattningen
med mer än 5 procent i det stresstest för dödsfallsrisk som avses i artikel 52 i
kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
8. Försäkringsavtalen som svarar mot livförsäkringsåtagandena innehåller inte
optioner för försäkringstagaren. Avtalen får dock innehålla en möjlighet att helt
eller delvis avsluta försäkringen i förtid, om värdet på tillgångarna med säkerhet
överstiger värdet av åtagandet vid den tidpunkt då valmöjligheten utnyttjas.
9. Livförsäkringsåtaganden som svarar mot ett försäkringskontrakt inte delas upp
då livförsäkringsåtagandena fastställs.
16 § Ett försäkringsföretag får inte använda matchningsjustering av de riskfria
räntesatserna för relevanta durationer i fråga om försäkringsåtaganden för vilka
dessa räntesatser justerats med användning av volatilitetsjusteringen enligt 22 §
eller justerats med användning av övergångsåtgärder för riskfria räntesatser enligt
punkt 9 i övergångsbestämmelserna till försäkringsrörelselagen (2010:2043).
FFFS 2015:8
12
Beräkning av matchningsjusteringen
17 § Den matchningsjustering som avses i 15 § ska motsvara skillnaden mellan de
båda årliga räntesatser, beräknade enligt punkterna 1 respektive 2 nedan som en
enda diskonteringsräntesats, som när de tillämpas på kassaflöden för livförsäk-
ringsåtagandena ger värden som är lika med
1.
värdet på tillgångsportföljen enligt 5 kap. 2 § försäkringsrörelselagen
(2010:2043), och
2. bästa skattningen av försäkringsåtagandena beräknad i enlighet med 5 kap. 6 §
Matchningsjusteringen ska beräknas separat för varje valuta.
Närmare bestämmelser om värderingen av tillgångsportföljen finns i artikel 53 i
kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
18 § När ett försäkringsföretag beräknar matchningsjusteringen ska det inte in-
kludera den grundläggande räntedifferens som återspeglar de risker avseende
tillgångsportföljen som företaget fortsatt har kvar.
19 § Ett försäkringsföretag ska beräkna den grundläggande räntedifferensen som
avses i 18 § som summan av räntedifferenserna över de riskfria räntesatserna som
motsvarar:
1. sannolikheten för fallissemang bland tillgångarna, och
2. den förväntade förlust som följer av en nedgradering av tillgångarna i kredit-
kvalitet.
Närmare bestämmelser om beräkningen av den grundläggande räntedifferensen
finns i artikel 54 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
20 § Ett försäkringsföretag ska om det behövs öka den grundläggande ränte-
differensen för att matchningsjusteringen för tillgångar som inte har fullgod
kreditvärdighet (investment grade) inte ska överstiga matchningsjusteringen för
tillgångar med fullgod kreditvärdighet i samma tillgångsklass och med samma
löptid.
Den grundläggande räntedifferensen för exponeringar mot statsobligationer, som
har emitterats av ett land inom EES, ska inte vara lägre än 30 procent av det
långfristiga genomsnittet av räntedifferensen över de riskfria räntesatserna för
tillgångar i samma tillgångsklass med samma löptid och kreditkvalitet enligt den
information som finns tillgänglig på de finansiella marknaderna. För andra
tillgångar ska den grundläggande räntedifferensen inte vara lägre än 35 procent av
motsvarande långfristiga genomsnitt av räntedifferensen för dessa tillgångar.
Närmare bestämmelser om beräkningen av det långfristiga genomsnittet av
räntedifferensen finns i artikel 54 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr
2015/35.
21 § Ett försäkringsföretag ska beräkna den sannolikhet för fallissemang som
avses i 19 § första stycket 1 genom att använda statistik över fallissemang för en
tillräckligt lång tidsperiod. Den statistik och tidsperiod som används vid
beräkningen ska vara relevant för tillgångarna med avseende på deras löptid,
kreditkvalitet och tillgångsklass.
FFFS 2015:8
13
Om företaget saknar sådan statistik som avses i första stycket ska den grund-
läggande räntedifferensen fastställas i enlighet med 20 § andra stycket.
Volatilitetsjustering av riskfria räntesatser för relevanta durationer
22 § När ett försäkringsföretag beräknar sådan volatilitetsjustering som avses i
5 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska justeringen, för varje relevant
valuta, baseras på räntedifferensen mellan den avkastning som kan uppnås på
tillgångar som ingår i den referensportfölj som avses i artikel 49 i kommissionens
delegerade förordning (EU) nr 2015/35, och de riskfria basräntesatserna för
relevanta durationer.
Närmare bestämmelser om beräkningen av räntedifferensen finns i artikel 50 i
kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
23 § Ett försäkringsföretag ska beräkna volatilitetsjusteringen enligt följande.
VS = den riskkorrigerade räntedifferensen som avser valuta,
LS = den riskkorrigerade räntedifferensen som avser land,
ÖVS = den eventuellt enligt nedan ökade riskkorrigerade räntedifferensen som
avser valuta.
Här är ÖVS = VS + T, där
ܶ ൌ ቄܮܵ െ ʹ ή ܸܵܮܵ െ ʹ ή ܸܵ Ͳ ܮܵ ͳͲͲ¡
Ͳ
Därefter beräknas volatilitetsjusteringen VA genom
VA = 65% · ÖVS.
24 § Ett försäkringsföretag ska beräkna volatilitetsjusteringen enligt 23 § utifrån
1. den räntedifferens som anges i 22 §,
2. en riskkorrigerad räntedifferens som avser valuta (currency spread), och
3. en riskkorrigerad räntedifferens som avser land (country spread).
Den riskkorrigerade räntedifferens som avser valuta enligt första stycket 2 ska
beräknas som andelen av den räntedifferens enligt första stycket 1 som inte kan
hänföras till realistiska förväntningar avseende fallissemang, nedgradering av
kreditkvalitet eller andra risker som är hänförliga till tillgångar i den referen-
sportfölj som avses i artikel 41 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr
2015/35. Närmare bestämmelser om beräkning av den riskkorrigerade ränte-
differensen som avser valuta enligt första stycket 2 finns i artikel 51 i
kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
Den riskkorrigerade räntedifferensen som avser länder enligt första stycket 3 ska,
för varje relevant land, beräknas på samma sätt som räntedifferensen enligt första
stycket 2, med undantag för att referensportföljen ska vara representativ för de
tillgångar i vilka försäkringsföretaget investerar för att täcka bästa skattningen för
åtaganden som följer av produkter som sålts på detta lands försäkringsmarknad och
som är uttryckta i det landets valuta.
FFFS 2015:8
14
25 § Ett försäkringsföretag ska tillämpa volatilitetsjusteringen på beräkningen av
den bästa skattningen för försäkringsåtaganden i fråga om produkter som sålts på
ett lands försäkringsmarknad.
26 § Ett försäkringsföretag får endast tillämpa volatilitetsjusteringen på de riskfria
basräntesatserna för relevanta durationer som inte härletts genom interpolering
eller extrapolering i enlighet med 14 §. Företagets interpolering och extrapolering
av de riskfria räntesatserna för relevanta durationer ska baseras på de justerade
riskfria basräntesatserna.
27 § Ett försäkringsföretag får inte tillämpa volatilitetsjustering i fråga om
försäkringsåtaganden för vilka företaget samtidigt tillämpar matchningsjustering
enligt 15 §.
28 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar solvenskapitalkravet enligt 8 kap.
1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) inte beakta risker för förlust av primär-
kapital till följd av ändringar i volatilitetsjusteringen.
Beräkning av riskmarginal
29 § Ett försäkringsföretag ska beräkna riskmarginalen enligt 5 kap. 13 §
försäkringsrörelselagen (2010:2043) som kostnaden för att hålla en så stor
kapitalbas som motsvarar solvenskapitalkraven för försäkringsåtagandena under
deras återstående ansvars- och avvecklingstid, beräknade enligt artiklarna 37–39 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/35.
5 kap. Investeringar
1 § Bestämmelser om investeringar finns i 6 kap.försäkringsrörelselagen
(2010:2043) och avdelning 1 kapitel 8 kommissionens delegerade förordning (EU)
nr 2015/35.
Riskspridning
2 § Ett försäkringsföretag ska göra sina investeringar i finansiella instrument och
andra tillgångar på ett sådant sätt att det undviker överdrivet beroende av en viss
tillgång, emittent eller grupp av företag eller av ett geografiskt område samt alltför
stor riskackumulering i portföljen som helhet.
Företaget ska göra sina investeringar i finansiella instrument och andra tillgångar
utgivna av en och samma emittent eller av en grupp emittenter eller låntagare med
inbördes anknytning på ett sådant sätt att det inte blir en överdriven risk-
koncentration för företaget.
Det som anges i första och andra styckena gäller inte för tillgångar som motsvarar
avsättningar för vilka försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär
placeringsrisken.
Förmånsrättsregister
Grundläggande krav på förande av förmånsrättsregister
3 § Ett försäkringsföretags förmånsrättsregister enligt 6 kap. 11 § försäkrings-
rörelselagen (2010:2043) ska föras vid företagets huvudkontor.
FFFS 2015:8
15
4 § Ett försäkringsföretags förmånsrättsregister ska föras och förvaras på ett sådant
sätt att registret vid varje tidpunkt kan användas för att fastställa den särskilda
förmånsrätt som gäller enligt 6 kap. 13 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).
Allmänna råd
Försäkringsföretagets förmånsrättsregister bör föras i en läsbar och varaktig
form. Förmånsrättsregistret bör förvaras på ett sätt som uppfyller höga krav
på tillgänglighet och säkerhet mot skada till följd av brand eller andra
orsaker.
5 § Ett försäkringsföretags förmånsrättsregister ska föras och förvaras på ett sådant
sätt att företaget kan visa vad registret har innehållit vid varje tidpunkt under de
senaste tolv månaderna.
Innehåll i förmånsrättsregister
6 § Det ska av ett försäkringsföretags förmånsrättsregister framgå vilka tillgångar
som motsvarar följande slag av avsättningar:
1. garanterad återbäring och garanterade försäkringsåtaganden, och
2. villkorad återbäring och för försäkringsåtaganden där försäkringstagarna eller
andra ersättningsberättigade bär placeringsrisken.
7 § Ett försäkringsföretags förmånsrättsregister ska innehålla uppgifter om
1. storleken på de försäkringstekniska avsättningarna,
2. var tillgångarna som används för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna
förvaras eller är lokaliserade, och
3. värdet på varje enskild tillgång.
Uppgifterna enligt första stycket 2 ska vara så detaljerade att tillgångarna entydigt
kan identifieras och spåras av en utomstående part.
Instruktion för förande av förmånsrättsregister
8 § Ett försäkringsföretag ska ha en instruktion om hur företaget ska föra ett
förmånsrättsregister.
Instruktionen ska innehålla uppgifter om hur företaget fördelar ansvar och
befogenheter när det gäller att föra, kontrollera och övervaka ett förmånsrätts-
register.
Brister i förmånsrättsregister
9 § Om ett försäkringsföretags förmånsrättsregister inte längre kan föras enligt de
författningar som reglerar detta, eller om ett register inte upptar tillgångar som
minst motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna, ska företaget omedelbart
anmäla detta till Finansinspektionen.
FFFS 2015:8
16
6 kap. Kapitalbas
1 § Bestämmelser om kapitalbas finns i 7 kap.försäkringsrörelselagen
(2010:2043) och avdelning 1 kapitel 4 kommissionens delegerade förordning (EU)
nr 2015/35.
Klassificering av kapitalbasposter
2 § Ett försäkringsföretag ska klassificera en post som ingår i primärkapitalet, men
som inte är upptagen i avdelning 1 kapitel 4 avsnitt 2 i kommissionens delegerade
förordning (EU) nr 2015/35, enligt 7 kap.7 och 8 §§försäkringsrörelselagen
(2010:2043). Denna klassificering måste vara godkänd av Finansinspektionen.
3 § Följande poster ska klassificeras som nivå 2 i kapitalbasen efter ett sådant
godkännande som anges i 5 §:
1. kreditutrymme hos bank samt garantier som förvaras som säkerhet för försäk-
ringsgivares borgenärer av en oberoende förvaltare och är utfärdade av kredit-
institut som är auktoriserade enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kredit-
institut, och
2. framtida fordringar grundade på uttaxeringsrätt under de kommande tolv
månaderna som kan ställas på delägare i fartygsägares ömsesidiga försäkrings-
bolag vilka endast försäkrar risker inom försäkringsklasserna 6, 12 och 17 enligt
2 kap. 4 § försäkringsrörelselagen och där verksamheten bygger på variabla bidrag.
I andra ömsesidiga försäkringsbolag än de som anges i första stycket 2 och i
försäkringsföreningar får framtida fordringar grundade på uttaxeringsrätt under de
kommande tolv månaderna som kan ställas på delägare eller medlemmar delas in i
nivå 2, om de i väsentlig grad har de egenskaper som anges i 7 kap. 7 och 8 §§
försäkringsrörelselagen och 4 §.
4 § Ett försäkringsföretag ska när det bedömer en posts förlusttäckningsförmåga
och efterställdhet enligt 7 kap. 7 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ta hänsyn
till både nuvarande och framtida förhållanden.
Krav för godkännande och grunder för värdering av tilläggskapitalposter
5 § Ett försäkringsföretag får, efter medgivande från Finansinspektionen, ta med
en post som tilläggskapital enligt 7 kap. 5 § försäkringsrörelselagen (2010:2043)
endast om beloppet återspeglar
1. de berörda motparternas förmåga och vilja att betala,
2. de rättsliga möjligheterna att kräva och få betalning, och
3. erfarenheter från resultat av tidigare framställda krav på betalning av tilläggs-
kapital.
6 § Finansinspektionen får godkänna framtida fordringar grundade på uttaxerings-
rätt enligt 7 kap. 5 § 4 försäkringsrörelselagen (2010:2043) som tilläggskapital
endast om försäkringsföretaget har fattat ett beslut om infordran av ytterligare
betalningar från delägare eller medlemmar under den kommande tolvmånaders-
perioden.
FFFS 2015:8
17
7 § Varje post i ett försäkringsföretags tilläggskapital ska värderas till ett belopp
som återspeglar postens förmåga att täcka förluster. Värderingen ska bygga på
aktsamma och realistiska antaganden.
När en post i tilläggskapitalet har ett bestämt nominellt värde ska det nominella
värdet användas, om detta motsvarar postens förlusttäckningsförmåga.
7 kap. Solvenskapitalkrav
1 § Bestämmelser om beräkning av solvenskapitalkrav finns i 8 och 19 kap.
försäkringsrörelselagen (2010:2043), avdelning 1 kapitel 5 och 7 kommissionens
delegerade förordning (EU) nr 2015/35 samt i avdelning 2 kapitel 2 och 3
kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
Allmänna råd
Vid beräkning av solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav bör försäkringar
och risker fördelas på affärsgrenar enligt bilaga 3.
Allmänt om beräkning av det primära solvenskapitalkravet
2 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar det primära solvenskapitalkravet
enligt 8 kap. 6 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) beakta såväl pågående
verksamhet som sådana nya åtaganden som förväntas tecknas inom de följande tolv
månaderna. När det gäller den pågående verksamheten ska enbart ej förväntade
förluster beaktas.
Beräkning av det primära solvenskapitalkravet enligt standardformeln
3 §
Ett försäkringsföretag ska beräkna det primära solvenskapitalkravet på
följande sätt:
imm
SCR
j
i
j
SCR
i
SCR
j
i
Corr

¦
,
,
italkrav
solvenskap
Primärt
Här är
j
i
Corr ,
den post som anges i rad i och kolumn j i följande korrelationsmatris:
i \ j
Mark-
nad
Motpart Liv Sjuk-
&
olycksfall
Skade
Marknad
1
0,25 0,25 0,25 0,25
Motpart 0,25
1 0,25
0,25 0,5
Liv 0,25
0,25
1 0,25 0
Sjuk- & olycksfall
0,25
0,25
0,25
1 0
Skade 0,25
0,5
0
0
1
SCR
i
betecknar kapitalkravet för riskkategori i och SCR
j
motsvarande för risk-
kategori j. Summan ska innehålla alla möjliga kombinationer av i och j.
I beräkningen ska SCR
i
och SCR
j
ersättas med följande:
– SCR
marknad
är kapitalkravet för marknadsriskkategorin,
– SCR
motpart
är kapitalkravet för motpartsriskkategorin,
– SCR
liv
är kapitalkravet för riskkategorin för livförsäkring,
FFFS 2015:8
18
– SCR
sjuk
är kapitalkravet för riskkategorin för sjuk- och olycksfallsförsäkring,
– SCR
skade
är kapitalkravet för riskkategorin för skadeförsäkring.
SCR
imm
är kapitalkravet för risker i immateriella tillgångar.
4 § När ett försäkringsföretag tillämpar 3 § ska det fördela försäkringsverksam-
heten på de riskkategorier som bäst motsvarar de underliggande riskernas tekniska
karaktär.
Kapitalkrav för immateriella tillgångar
5 § Bestämmelser om att ett försäkringsföretag ska beräkna ett kapitalkrav för
immateriella tillgångar, SCR
imm
, som ska ingå i sammanläggningen för beräkningen
av det primära solvenskapitalkravet finns i artikel 87 i kommissionens delegerade
förordning (EU) nr 2015/35.
6 § Bestämmelser om hur kapitalkravet för immateriella tillgångar ska beräknas
finns i artikel 203 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
Justerad sammanläggning av kapitalkrav för undergrupper av risker
7 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar solvenskapitalkravet för marknads-
riskkategorin, motpartsriskkategorin, riskkategorin för livförsäkring, riskkategorin
för sjuk- och olycksfallsförsäkring och riskkategorin för skadeförsäkring använda
följande formel för sammanläggning av kapitalkraven för de undergrupper av
risker som ingår i respektive riskkategori.
¦
j
i
j
X
i
X
j
i
C
Z
,
,
I formeln är Z solvenskapitalkravet för den aktuella riskkategorin. De undergrupper
av risker som ingår i den aktuella riskkategorin är R
1
, R
2
,…,R
n
och kapitalkraven
för dessa undergrupper är X
1
, X
2
, …, X
n
. C
i,j
är korrelationskoefficienten för
beroendet mellan riskerna i den i:te respektive j:te undergruppen. Summan ska
innehålla alla möjliga kombinationer av i och j.
Kapitalkrav för marknadsrisk
8 § Kapitalkravet för marknadsrisk ska täcka följande undergrupper av risker:
1. känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument för
ändringar i de durationsberoende räntesatsernas nivåer eller volatilitet (ränterisk),
2. känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument för
ändringar av nivåerna eller volatiliteten för marknadspriserna för aktier (aktie-
kursrisk),
3. känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument för
ändringar av nivåerna eller volatiliteten för marknadspriserna för fastigheter
(fastighetsprisrisk),
4. känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument för
kreditspreadarna över den riskfria räntan (spreadrisk),
FFFS 2015:8
19
5. känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument för
ändringar av nivåerna eller volatiliteten för valutakurserna (valutarisk), och
6. ytterligare risker som härrör från antingen bristande diversifiering av tillgångs-
portföljen eller stor exponering för fallissemang för en enda emittent eller en grupp
av emittenter med inbördes beroenden (marknadskoncentrationsrisk).
9 § Bestämmelser om beräkning av kapitalkravet för marknadsrisk finns i artikel
164–188 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
Symmetrisk justering av kapitalkrav för aktiekursrisk
10 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för aktiekursrisk
göra en symmetrisk justering. Justeringen ska baseras på användning av aktieindex.
11 § Bestämmelser om krav på aktieindex och om beräkning av den symmetriska
justeringen finns i artikel 172 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr
2015/35.
Särskild metod för att beräkna kapitalkrav för aktiekursrisk
12 § Ett försäkringsföretag får efter medgivande från Finansinspektionen använda
den särskilda metod som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) för
att beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk om
1. alla tillgångar och motsvarande skulder som hänför sig till den verksamhet som
avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen separeras samt förvaltas och organiseras
skilt från försäkringsföretagens övriga verksamheter, utan möjlighet till överföring,
2. den verksamhet som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen endast bedrivs i
Sverige,
3. den genomsnittliga durationen för skulderna som är kopplade till försäkrings-
företagets verksamhet som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen överstiger
12 år, och
4. användningen av den särskilda metod som anges i 8 kap. 8 § försäkrings-
rörelselagen uppfyller kraven i 13 §.
13 § Ett försäkringsföretag ska dessutom uppfylla följande krav när det använder
den särskilda metod som anges i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (2010:2043)
1. vid beräkningen av solvenskapitalkravet ska tillgångarna och skulderna som
hänför sig till sådan verksamhet som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen
beaktas fullt ut vid bedömningen av diversifieringseffekter, dock utan att detta
försämrar skyddet för försäkringstagare och förmånstagare utanför Sverige, och
2. företaget ska för att upprätthålla skyddsnivån enligt 8 kap. 1 § första stycket
försäkringsrörelselagen visa att det löpande kan inneha placeringar i aktier under
en tidsperiod som överensstämmer med den typiska innehavsperioden för före-
tagets placeringar i aktier, med hänsyn tagen till företagets solvens och likviditet
samt dess hantering av matchningsrisker mellan tillgångar och åtaganden.
14 § Ett försäkringsföretag med tillstånd att använda den särskilda metod för att
beräkning av kapitalkrav för aktiekursrisk som avses i 8 kap. 8 §
FFFS 2015:8
20
försäkringsrörelselagen (2010:2043), får inte använda en annan metod utan
Finansinspektionens godkännande.
15 § Bestämmelser om den särskilda metod för att beräkna kapitalkrav för
aktiekursrisk som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) finns i
artikel 170 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
Kapitalkrav för motpartsrisk
16 § Kapitalkravet för motpartsrisk ska täcka de risker som försäkringsföretaget är
utsatt för till följd av oväntade brister i betalningsförmågan eller försämrad
kreditvärdighet hos företagets motparter och gäldenärer under en följande
tolvmånadersperiod.
17 § Kapitalkravet för motpartsrisk ska täcka riskreducerande avtal såsom åter-
försäkringsarrangemang, värdepapperiseringar och derivat samt fordringar på
förmedlare och varje annan kreditexponering som inte omfattas av undergruppen
för spreadrisk inom riskkategorin marknadsrisk.
18 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för motpartsrisk ta
vederbörlig hänsyn till panter eller övriga säkerheter som innehas av företaget eller
för dess räkning, och de risker som är förknippade därmed.
19 § Ett försäkringsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för motpartsrisk för
varje motpart ta hänsyn till företagets samlade riskexponering mot motparten i
fråga, oberoende av den rättsliga formen av motpartens avtalsmässiga förpliktelser
gentemot företaget.
20 § Bestämmelser om beräkning av kapitalkrav för motpartsrisk finns i artikel
189–202 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
Kapitalkrav för livförsäkringsrisk
21 § Kapitalkravet för livförsäkringsrisk ska täcka följande undergrupper av
risker:
1. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av
ändrade nivåer och trender eller ändrad volatilitet i fråga om dödlighet, om ökad
dödlighet leder till att värdet av försäkringsåtagandena ökar (dödsfallsrisk),
2. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av
ändrade nivåer och trender eller ändrad volatilitet i fråga om dödlighet, om
minskad dödlighet leder till att värdet av försäkringsåtagandena ökar (livsfallsrisk),
3. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av
ändrade nivåer och trender eller ändrad volatilitet för invaliditet, insjuknande och
tillfrisknande (invaliditets- och sjukrisk),
4. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av
ändrade nivåer och trender eller ändrad volatilitet för driftskostnaderna för försäk-
ringsavtal (driftkostnadsrisk inom livförsäkring),
5. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av
ändrade nivåer och trender för omprövningar av periodiska utbetalningar på grund
av ändrade författningar, ändrade rättsliga förhållanden eller ändad hälsostatus hos
de försäkrade (omprövningsrisk),
FFFS 2015:8
21
6. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av
ändrade nivåer eller ändrad volatilitet i fråga om uppehåll, upphörande, förnyelse
och återköp (annullationsrisk inom livförsäkring), och
7. risken för förlust eller negativ förändring av värdet av försäkringsåtagandena till
följd av väsentlig osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantagandena i fråga om
extrema eller onormala händelser (katastrofrisker inom livförsäkring).
22 § Bestämmelser om beräkning av kapitalkrav för livförsäkringsrisk finns i
artikel 136–143 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
Kapitalkrav för sjuk- och olycksfallsförsäkringsrisk
23 § Kapitalkravet för sjuk- och olycksfallsrisk ska, oavsett om skadeförsäkrings-
teknik eller livförsäkringsteknik tillämpas, täcka följande undergrupper av risker:
1. risken för förlust eller för en negativ förändring av värdet av försäkrings-
åtaganden till följd av ändrade nivåer och trender eller ändrad volatilitetsgrad när
det gäller driftskostnader (driftskostnadsrisk),
2. risken för förlust eller för en negativ förändring av värdet av försäkrings-
åtaganden till följd av variationer såväl i tidpunkter, frekvens och svårighetsgrad
för de försäkrade händelserna som i tidpunkter och belopp vid fastställande av
skador och försäkringstekniska reserver (skaderisk), och
3. risken för förlust eller negativ förändring av värdet av försäkringsåtagandena till
följd av väsentlig osäkerhet i premiesättnings- och avsättningsantagandena i fråga
om utbrott av större epidemier, såväl som onormal ackumulering av risker under
sådana extrema förhållanden (katastrofrisk).
24 § Bestämmelser om beräkning av kapitalkravet för sjuk- och olycksfalls-
försäkringsrisk finns i artiklarna 144–163 i kommissionens delegerade förordning
(EU) nr 2015/35.
Kapitalkrav för skadeförsäkringsrisk
25 § Kapitalkravet för skadeförsäkringsrisk ska täcka följande undergrupper av
risker:
1. risken för förlust eller för en negativ förändring av värdet av försäkrings-
åtaganden till följd av variationer såväl i tidpunkter, frekvens och svårighetsgrad
för de försäkrade händelserna som i tidpunkter och belopp för skadeförsäkrings-
ersättningar (premie- och reservrisker inom skadeförsäkring), och
2. risken för förlust eller negativ förändring av värdet av försäkringsåtaganden till
följd av väsentlig osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden i fråga om
extrema eller exceptionella händelser (katastrofrisker inom skadeförsäkring).
Bestämmelser om kapitalkrav för annullationsrisk finns i artikel 114 i
kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
26 § Bestämmelser om beräkning av kapitalkravet för skadeförsäkringsrisk finns i
artiklarna 114–135 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
FFFS 2015:8
22
Geografiska specifikationer
27 § Ett försäkringsföretag får när det beräknar kapitalkravet för katastrofrisker
inom riskkategorierna skadeförsäkring, livförsäkring respektive sjuk- och olycks-
fallsförsäkring, använda geografiska specifikationer i tillämpliga fall.
28 § Bestämmelser om metoder för att beakta geografiska specifikationer finns i
artiklarna 116 och 147 samt i bilagorna 3, 9 och 10 i kommissionens delegerade
förordning (EU) nr 2015/35.
Företagsspecifika parametrar
29 § En ansökan enligt 8 kap. 7 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) om tillstånd
att använda lämpliga parametrar som är specifika för företaget vid beräkning av
solvenskapitalkravet (företagsspecifika parametrar), får endast avse en eller flera
undergrupper av risker inom skadeförsäkringsrisk, livförsäkringsrisk eller sjuk- och
olycksfallsförsäkringsrisk.
30 § Bestämmelser om metoder för att beräkna företagsspecifika parametrar finns i
bilaga 17 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
Bestämmelser om ansökningsprocessen för godkännande av företagsspecifika
parametrar finns i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/498 av den
24 mars 2015
om fastställande av tekniska standarder för genomförande avseende
tillsynsmyndigheternas godkännandeförfarande för att använda företagsspecifika
parametrar enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG.
Kapitalkrav för operativ risk
31 § Kapitalkravet för operativ risk ska täcka risken för förlust orsakad av
1. att försäkringsföretagets interna rutiner visat sig otillräckliga eller fallerat,
2. personal eller system, eller
3. externa händelser.
Kapitalkravet för operativ risk ska täcka rättsliga risker, men inte risker till följd av
strategiska beslut eller ryktesrisker.
32 § Bestämmelser om beräkning av kapitalkrav för operativ risk finns i artikel
204 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
Beräkning av justeringsbelopp
33 § Ett försäkringsföretag ska i fråga om justeringsbeloppet enligt 8 kap.10 §
försäkringsrörelselagen (2010:2043) särskilt beakta
1. för livförsäkring; den förlustabsorberande effekten hos villkorad återbäring, och
2. för skadeförsäkring; hur säkerhetsreserven kan nedsättas vid en framtida förlust.
FFFS 2015:8
23
8 kap. Interna modeller
1 § Bestämmelser om interna modeller finns i 9 kap.försäkringsrörelselagen
(2010:2043) och avdelning 1 kapitel 6 kommissionens delegerade förordning (EU)
nr 2015/35.
Ansökan om intern modell
2 § Ett försäkringsföretags styrelse ska godkänna en ansökan till
Finansinspektionen om att få tillstånd
1. att använda en intern modell, och
2. att göra en större ändring enligt 9 kap. 7 § andra stycket försäkringsrörelselagen
(2010:2043) av en intern modell.
Styrdokument för ändring av en intern modell
3 § Ett försäkringsföretag ska i sina styrdokument för ändring av en intern modell
ange de kvantitativa och kvalitativa grunder som företaget ska använda för att
fastställa om en ändring ska anses utgöra en större eller mindre ändring.
4 § Ett försäkringsföretag ska när det tillämpar 3 §, beakta att alla mindre
ändringar som har gjorts sedan den senast godkända interna modellen sammantaget
kan anses utgöra en större ändring.
Ändring av en intern modell
5 § Ett försäkringsföretag ska ha rutiner för hur det ska tillämpa 9 kap. 9 § första
stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043) under den tid en ansökan om ändring
av modellen prövas av Finansinspektionens enligt 9 kap. 7 § andra stycket
Användning av en intern modell
6 § Frekvensen av företagets beräkningar av solvenskapitalkravet med hjälp av en
intern modell ska stå i proportion till frekvensen av företagets användning av den
interna modellen för de syften som anges i 9 kap. 9 § första stycket
försäkringsrörelselagen (2010:2043).
Statistisk kvalitet
7 § Ett försäkringsföretag ska se till att den interna modellen på ett tillräckligt sätt
kan rangordna risker för att säkerställa att modellen används i stor utsträckning och
har en viktig funktion i företagsstyrningssystem, riskhanteringssystem och
beslutsprocesser.
8 § Ett försäkringsföretag ska se till att en intern modell omfattar alla betydande
risker som företaget är exponerat för, inklusive de risker som anges i 8 kap. 2 §
FFFS 2015:8
24
En partiell intern modell ska omfatta alla betydande risker som ingår i tillämp-
ningsområdet enligt 9 kap. 3 § försäkringsrörelselagen.
9 § Ett försäkringsföretag får i en intern modell beakta framtida förvaltnings-
åtgärder som företagsledningen kan förväntas vidta under specifika omständig-
heter.
Företaget ska när det beaktar sådana framtida åtgärder ta hänsyn till den tid som det
krävs för att genomföra åtgärderna.
Kalibrering
10 § Ett försäkringsföretag får i en intern modell använda en annan tidsperiod eller
ett annat riskmått än vad som anges i 8 kap. 1 § försäkringsrörelselagen
(2010:2043), om det solvenskapitalkrav som härleds ur den interna modellen ger en
skyddsnivå som är likvärdig med den nivå som anges i 8 kap. 1 § försäkrings-
11 § Ett försäkringsföretag ska, om inte annat följer av andra stycket, i en intern
modell när det är möjligt härleda solvenskapitalkravet direkt från den
prognostiserade sannolikhetsfördelning som den interna modellen genererar.
Efter medgivande från Finansinspektionen, får ett försäkringsföretag använda
approximationer när det beräknar solvenskapitalkravet, om företaget kan styrka att
det solvenskapitalkrav som härleds ur den interna modellen ger en skyddsnivå som
är likvärdig med den nivå som anges i 8 kap. 1 § försäkringsrörelselagen
(2010:2043).
Validering
12 § Ett försäkringsföretag ska ha en valideringsprocess som säkerställer att
1. det solvenskapitalkrav som härleds ur en intern modell ger en skyddsnivå som är
likvärdig med den nivå som anges i 8 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),
och
2. den interna modellen kan användas för de syften som anges i 9 kap. 9 § första
stycket försäkringsrörelselagen.
I valideringsprocessen ska statistiska metoder användas.
13 § I valideringsprocessen ska ett försäkringsföretag testa
1. att modellspecifikationen är lämplig,
2. hur känslig den interna modellens resultat är för förändringar av väsentliga
antaganden, och
3. att de data som används för den interna modellen är korrekta, fullständiga och
lämpliga.
14 § Genom de statistiska metoder som ett försäkringsföretag använder ska det
även validera att sannolikhetsfördelningen är lämplig i förhållande till gjorda
erfarenheter och alla väsentliga nya uppgifter och information.
FFFS 2015:8
25
15 § Ett försäkringsföretag ska efter varje fullständig validering av den interna
modellen upprätta en rapport med resultaten av valideringen.
Dokumentation
16 § Ett försäkringsföretag ska när det dokumenterar den interna modellen enligt
9 kap. 18 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) beskriva den bakomliggande
teorin, de antaganden och den empiriska grund som lett fram till den interna
modellens utformning.
9 kap. Företagsstyrning
1 § Bestämmelser om företagsstyrning finns i 10 kap.försäkringsrörelselagen
(2010:2043) och i avdelning 1 kapitel 9 kommissionens delegerade förordning
(EU) nr 2015/35.
Allmänna råd
Det styrdokument för riskhantering som ett försäkringsföretag ska ha enligt
10 kap. 2 § 1 försäkringsrörelselagen (2010:2043) bör beskriva hur
1. företaget säkerställer att det vid tecknande av försäkring genom försäk-
ringsförmedlare gör en egen bedömning av försäkringsriskerna,
2. företaget vid tecknande av mottagen återförsäkring säkerställer att det gör
en egen bedömning av de försäkringstekniska uppgifterna från det avgivande
försäkringsföretaget, och
3. företaget säkerställer att det gör en särskild värdering av de försäkrings-
tekniska riskerna till följd av upprepad retrocession.
Riskhantering
Riskhanteringsfunktionens ansvar när en intern modell används
2 § I ett försäkringsföretag som har fått tillstånd att använda en partiell eller
fullständig intern modell, ska funktionen för riskhantering löpande svara för att
1. utforma och införa den interna modellen,
2. testa och validera den interna modellen och dess lämplighet samt ta fram och
sammanställa resultaten,
3. upprätta dokumentation om den interna modellen, inklusive senare ändringar av
den, och
4.
rapportera till försäkringsföretagets styrelse om den interna modellens
lämplighet, behov av förbättringar samt om insatserna för att avhjälpa tidigare
påvisade brister.
FFFS 2015:8
26
Riktlinjer för volatilitetsjustering
3 § Ett försäkringsföretags riktlinjer för volatilitetsjustering enligt 10 kap. 7 §
fjärde stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska innehålla de kriterier som
företaget använder för att tillämpa volatilitetsjusteringen.
Likviditetsplan
4 § Ett försäkringsföretags likviditetsplan enligt 10 kap. 8 § 1 försäkringsrörelse-
lagen (2010:2043) ska innehålla en prognos över ingående och utgående kassa-
flöden för de tillgångar och skulder som omfattas av matchningsjusteringen eller
volatilitetsjusteringen.
Utvärdering vid användning av matchningsjustering
5 § Ett försäkringsföretag ska när det regelbundet utvärderar användningen av
matchningsjustering enligt 10 kap 8 § 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043)
bedöma
1. känsligheten hos de försäkringstekniska avsättningarna och kapitalbasen för de
antaganden som ligger till grund för beräkningen av matchningsjusteringen,
inkluderande beräkningen av den grundläggande räntedifferensen och de möjliga
effekterna på kapitalbasen av en framtvingad försäljning av tillgångar,
2. känsligheten hos de försäkringstekniska avsättningarna och kapitalbasen för
ändringar i sammansättningen av portföljen med avsatta tillgångar, och
3. effekterna för företaget om det inte skulle använda matchningsjusteringen.
Utvärdering vid användning av volatilitetsjustering
6 § Ett försäkringsföretags regelbundna utvärdering av användningen av
volatilitetsjustering, enligt 10 kap. 8 § 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska
avse
1. känsligheten hos de försäkringstekniska avsättningarna och kapitalbasen för de
antaganden som ligger till grund för beräkningen av volatilitetsjusteringen och de
möjliga effekterna på kapitalbasen av en framtvingad försäljning av tillgångar, och
2. effekterna för företaget om företaget inte skulle använda volatilitetsjusteringen.
Utvärdering av företagets känslighet för vissa antaganden
7 § Ett försäkringsföretags regelbundna utvärdering av företagets känslighet för de
antaganden som ligger till grund för att fastställa de riskfria räntesatser som
används för att beräkna den bästa skattningen enligt 10 kap. 9 § försäkringsrörelse-
lagen (2010:2043), ska minst omfatta en utvärdering av känsligheten för
förändringar i antagandena om
1. vilka finansiella instrument som använts som underlag för extrapoleringen,
2. nivåerna på den långsiktiga jämviktsräntan, och
FFFS 2015:8
27
3. hur snabbt räntesatserna vid långa löptider närmar sig den långsiktiga jämvikts-
räntan.
Villkor för behörighet för att utföra uppgifter i eller ansvara för
aktuariefunktionen
En person som utför uppgifter i aktuariefunktionen
8 § En person som utför uppgifter i aktuariefunktionen enligt 10 kap. 18 § andra
stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska ha kunskaper i försäkrings- och
finansmatematik på en nivå som är lämplig med hänsyn till personens uppgifter i
funktionen.
En person som ansvarar för aktuariefunktionen
9 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen enligt 10 kap. 18 § andra
stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska uppfylla de villkor som anges i
10–15 §§.
En person som ansvarar för aktuariefunktionen i ett försäkringsföretag vilket har
ingått ett uppdragsavtal avseende samtliga uppgifter som utförs i funktionen,
behöver dock inte uppfylla de villkor som anges i 10–15 §§ under förutsättning att
minst en person som utför uppgifter i funktionen enligt uppdragsavtalet istället
uppfyller villkoren.
Språkkunskaper
10 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska ha tillräckliga
språkkunskaper med hänsyn till funktionens uppgifter.
Allmänna råd
Personen bör ha tillräckliga kunskaper i svenska språket för att förstå de
delar av regelverket om försäkring som är av betydelse för funktionens
uppgifter.
Utbildning
11 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska vid ett svenskt universitet
eller en svensk högskola ha fullgjort en grundutbildning som omfattar minst 120
högskolepoäng i matematik och matematisk statistik, varav minst 45 högskole-
poäng i vardera ämnet.
12 § Grundutbildningen enligt 11 § ska omfatta eller vara kompletterad med
1. fullgjorda kurser i svensk försäkringsredovisning och svensk försäkringsjuridik,
och
2. fullgjorda kurser i livförsäkringsmatematik, skadeförsäkringsmatematik och
finansiell matematik av sådan omfattning som är lämplig med hänsyn till
funktionens uppgifter.
FFFS 2015:8
28
Allmänna råd
Grundutbildningen bör ha kompletterats med en masterexamen i försäkrings-
matematik.
Om företagets verksamhet omfattar livförsäkring med inslag av sparande bör
de fullgjorda kurserna omfatta kurser i livförsäkringsmatematik och finan-
siell matematik. Om företagets verksamhet omfattar riskförsäkring inom
livförsäkring, bör de fullgjorda kurserna omfatta skadeförsäkringsmatematik.
Om företagets verksamhet omfattar skadeförsäkring bör de fullgjorda
kurserna omfatta kurser i skadeförsäkringsmatematik. Om företagets verk-
samhet omfattar skadelivräntor bör de fullgjorda kurserna omfatta livförsäk-
ringsmatematik.
13 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen kan i stället för att ha fullgjort
en grundutbildning som avses i 11 och 12 §§ uppnå motsvarande kunskaper genom
att ha fullgjort en annan likvärdig utbildning vid ett universitet eller en högskola i
Sverige eller utomlands. En sådan utbildning kan också ha anordnats av en
aktuarieförening eller en utbildningsorganisation.
Allmänna råd
En likvärdig utbildning kan exempelvis omfatta en äldre examen i
matematisk statistik eller en civilingenjörsexamen.
Utbildning under uppdragstiden
14 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska, om det behövs, vidare-
utbilda sig för att uppfylla de krav på tillräckliga kunskaper som anges i 10 kap.
18 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). Personens kunskaper ska i relevanta
delar hålla en god internationell standard.
Erfarenhet
15 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska då han eller hon utses som
ansvarig, under minst tre av de senaste sju åren ha arbetat praktiskt med sådana
uppgifter som utförs i funktionen.
Undantag från krav på behörighet
16 § Finansinspektionen får, för ett försäkringsföretag som har fått undantag enligt
1 kap.19 eller 19 b §§försäkringsrörelselagen (2010:2043), efter ansökan besluta
om undantag från 8–15 §§, om det finns särskilda skäl.
Försäkringstekniska riktlinjer
17 § Ett försäkringsföretags försäkringstekniska riktlinjer som avses i 10 kap. 23 §
försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska innehålla uppgifter om företagets
viktigaste verksamheter och produkter. Om företaget driver verksamhet som
tillämpar särskilda regler, ska detta särskilt beskrivas.
FFFS 2015:8
29
Allmänna råd
De försäkringstekniska riktlinjerna får innehålla hänvisningar till andra
dokument som ska upprättas enligt försäkringsrörelselagen eller kommis-
sionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
Försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring
18 § Försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring ska innehålla försäkrings-
företagets principer för hur
1. premier och förmåner bestäms,
2. försäkringstekniska avsättningar beräknas för solvensändamål och för finansiell
redovisning,
3. försäkringar återköps och belånas,
4. försäkringars värde kan överföras till en annan försäkring,
5. återbäring och överskott till försäkringstagarna och ersättningsberättigade för-
delas,
6. belopp som ska utbetalas bestäms,
7. konsolideringsnivån styrs, och
8. underskott täcks.
Med konsolideringsnivå avses kvoten mellan tillgångarnas marknadsvärden och
fördelade förmånsvärden. Fördelade förmånsvärden utgör summan av garanterade
åtaganden och preliminärt fördelad (allokerad) återbäring.
19 § De principer som avses i 18 § 1–6 ska, i förekommande fall, inkludera hur
företaget väljer antaganden om
1. avkastning,
2. dödlighet och livslängder,
3. sjuklighet, insjuknande och sjuktid, även för premiebefrielseskydd,
4. andra riskaspekter, t.ex. förhöjd risk och optioner inklusive att försäkringen
avslutas i förtid, och
5. skatt och driftskostnader.
Av uppgifterna enligt första stycket 2 och 3 ska det framgå om antagandena enbart
baseras på observationer från det egna försäkringsbeståndet, eller om de även
baseras på allmänt tillgänglig information. Om antagandena, helt eller delvis, base-
ras på allmänt tillgänglig information ska skälet för detta anges. Av uppgifterna ska
även framgå om justeringar har skett med hänsyn till egenskaperna i företagets
egna försäkringsbestånd.
FFFS 2015:8
30
20 § De principer som avses i 18 § 3 och 4 ska, i förekommande fall, inkludera hur
företaget
1. medger återköp, belåning och överföring av försäkrings värde,
2. medger ändring av försäkringsavtal,
3. bestämmer hur stor andel av värdet av en överförd försäkring (mottagen
försäkring) som ska utgöra garanterad förmån, villkorad återbäring respektive
allokeras som ej garanterad återbäring,
4. beräknar värden på en ändrad försäkring,
5. bestämmer återköpsvärde och lånevärde, och
6. bestämmer ränta vid belåning av försäkring.
Det ska även framgå vilken möjlighet företaget har att kräva återköp, ändra
försäkringsavtal och överföra en försäkrings värde.
21 § De principer som avses i 18 § 5 ska, i förekommande fall, inkludera
1. vilka försäkringar eller grupper av försäkringar som har rätt till återbäring enligt
försäkringsavtal eller annat avtal såsom avtal mellan arbetsmarknadens parter,
2. om det finns någon bestämmelse om fördelning av återbäring i försäkrings-
företagets bolagsordning eller stadgar,
3. om överskott fördelas som återbäring enligt skälighetsprincipen, kontributions-
principen eller annan princip,
4. vilken metod, exempelvis retrospektivreservmetoden, som används för att
fördela överskott och skälen för vald metod,
5. hur företaget återtar preliminärt fördelad (allokerad) återbäring och nedsätter
kollektiv villkorad återbäring,
6. hur skillnader mellan försäkringars bidrag till resultatet av kapitalavkastning,
försäkringsrisker och driftskostnader påverkar fördelningen av återbäring,
7. hur ej garanterad återbäring allokeras,
8. hur garanterad återbäring gottskrivs,
9. hur villkorad återbäring gottskrivs, och
10. eventuella skillnader i fördelning av återbäring mellan försäkringar med rätt till
överföring av försäkrings värde och försäkringar utan sådan rätt.
22 § De principer som avses i 18 § 7 ska om försäkringsföretaget har en
konsolideringsfond eller liknande, t.ex. kollektivt men ännu inte individuellt för-
delad villkorad återbäring, inkludera inom vilka gränser konsolideringsnivån
normalt tillåts variera (konsolideringsintervall).
Försäkringsföretaget ska även ange den tidsram inom vilken återgång till intervallet
bör ske i det fall avvikelse inträffar.
FFFS 2015:8
31
23 § De principer som avses i 18 § 8 ska inkludera hur underskott i en affärsgren
eller i olika försäkringar kan täckas med överskott från andra affärsgrenar eller från
andra försäkringar och hur sådan uppkommen skuld mellan grenar eller försäk-
ringar regleras.
Skadeförsäkringsliknande verksamhet
24 § Ett försäkringsföretag ska för livförsäkring i form av ren riskförsäkring,
såsom olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, grupplivförsäkring eller avgångs-
bidragsförsäkring, tillämpa det som anges i 25 och 26 §§.
Försäkringstekniska riktlinjer för skadeförsäkring
25 § Försäkringstekniska riktlinjer för skadeförsäkring ska innehålla försäkrings-
företagets principer för hur
1. premiesättningen följs upp,
2. försäkringstekniska avsättningar beräknas för solvensändamål och för finansiell
redovisning, och
3. återbäring till försäkringstagarna och ersättningsberättigade fördelas.
26 § De principer som avses i 25 §, 2 ska inkludera hur försäkringsföretaget be-
räknar försäkringstekniska avsättningar för
1. ej intjänade premier,
2. kvardröjande risker,
3. oreglerade skador, och
4. skaderegleringskostnader.
Livförsäkringsliknande verksamhet
27 § Ett försäkringsföretag ska för skadeförsäkring där avtalstiden är minst fem år
samt för livräntor och sjukräntor inom skadeförsäkring i tillämpliga delar beakta
vad som anges i 18–23 §§.
Försäkringstekniskt beräkningsunderlag
28 § Ett försäkringsföretags försäkringstekniska beräkningsunderlag som avses i
10 kap. 23 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska innehålla den dokumentation
som, utöver den dokumentation som ska finnas enligt försäkringsrörelselagen,
kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35 och 17–27 §§, behövs för
att en person som varken är anställd av eller har ett uppdragsförhållande med
företaget, men som har kunskaper och erfarenheter på minst den nivå som avses i
10 kap. 18 § andra stycket försäkringsrörelselagen och föreskrifter som meddelats
med stöd av 10 kap. 26 § 9 försäkringsrörelselagen, ska kunna förstå och re-
konstruera de försäkringstekniska beräkningarna.
FFFS 2015:8
32
29 § Det försäkringstekniska beräkningsunderlaget ska komplettera och närmare
precisera de principer som anges i försäkringsföretagets försäkringstekniska rikt-
linjer enligt 17–27 §§.
Beräkningsunderlaget ska åtminstone innehålla beskrivningar av
1. de beräkningsformler och metoder som används,
2. de beräkningsparametrar som ingår i beräkningsformlerna,
3. de statistiska och ekonomiska modeller som företaget använder vid skattning av
beräkningsparametrar, och
4. eventuellt tillämpade expertbedömningar.
Beräkningsunderlaget ska innehålla ändringshistorik.
Allmänna råd
Det försäkringstekniska beräkningsunderlaget får innehålla hänvisningar till
andra dokument som krävs enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller
kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
10 kap. Lämplighetsprövning
1 § Bestämmelser om lämplighetsprövning av ledning och ansvariga för centrala
funktioner samt kvalificerade ägare finns i 2, 10 och 15 kap. försäkringsrörelse-
lagen (2010:2043) och 9 kap. kommissionens delegerade förordning (EU) nr
2015/35.
Lämplighetsprövning av ledning och ansvariga för centrala funktioner
2 § Ett försäkringsföretag ska i samband med en ansökan om tillstånd enligt 2 kap.
försäkringsrörelselagen (2010:2043) skriftligen lämna de uppgifter som anges i
bilagorna 2 a och 2 b.
Uppgifter enligt bilagorna 2 a och 2 b ska även lämnas i samband med en sådan
anmälan som avses i 10 kap. 5 § andra stycket försäkringsrörelselagen.
En pensionsstiftelse ska underrätta Finansinspektionen i samband med att styrelse-
ordförande, styrelseledamot eller suppleant utses eller avses att bli utsedd i
stiftelsen samt skriftligen lämna de uppgifter som framgår av bilaga 2 a i tillämp-
liga delar.
Lämplighetsprövning av kvalificerade ägare
3 § Ett försäkringsföretag och dess ägare ska lämna skriftlig information till
Finansinspektionen enligt 4–8 §§.
FFFS 2015:8
33
Ansökan om tillstånd att förvärva aktier
4 § En ansökan om tillstånd att förvärva aktier eller andelar i ett försäkringsföretag
ska innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 1 a för en fysisk person eller
bilaga 1 b för en juridisk person.
När förvärvaren är en juridisk person ska bilaga 1 b användas för uppgifter om den
juridiska personen och bilaga 1 c för uppgifter om styrelseledamot, styrelse-
suppleant, verkställande direktör och dennes ställföreträdare i den förvärvande
juridiska personen.
Ansökan om tillstånd att driva försäkringsrörelse
5 § Till en ansökan om tillstånd att driva verksamhet ska för en fysisk person som
har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget bifogas de uppgifter
som framgår av avsnitt 2 bilaga 1 a. Är ägaren en juridisk person ska de uppgifter
bifogas som anges i avsnitt 2 bilaga 1 b.
För en styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör och dennes ställ-
företrädare i ett företag som har ett kvalificerat innehav, ska till en ansökan om
tillstånd att få driva verksamhet bifogas de uppgifter som framgår av bilaga 1 c.
Förenklad ansökan för juridisk person under finansiell tillsyn
6 § En juridisk person som står under tillsyn av Finansinspektionen eller en
behörig myndighet inom EES, behöver inte lämna de uppgifter som framgår av
avsnitten 2.4.2 och 2.9 i bilaga 1 b, om inte Finansinspektionen i särskilda fall
begär detta.
Förenklad ansökan för juridisk eller fysisk person som är kvalificerad ägare eller
ingår i ett finansiellt företags ledning eller styrelse
7 § En juridisk eller fysisk person som är kvalificerad ägare eller som ingår i
ledningen eller styrelsen för ett finansiellt företag och som tidigare har ägarprövats
eller ledningsprövats av Finansinspektionen eller en behörig myndighet inom EES,
behöver inte lämna de uppgifter som framgår av avsnitten 2.4.2 och 2.9 i bilaga 1 b
respektive avsnitten 2.3, 2.11.1, 2.11.2 och 2.11.3 i bilaga 1 a, om inte
Finansinspektionen i särskilda fall begär detta.
Om en prövning gjorts av en annan behörig myndighet inom EES ska den juridiska
eller fysiska personen bifoga en handling som styrker detta.
Ändring i ledningen i ett företag som har ett kvalificerat innehav i ett
försäkringsföretag
8 § En anmälan om ändring i ledningen i ett företag som har ett kvalificerat
innehav i ett försäkringsföretag ska innehålla de uppgifter som framgår av bilaga
1 c.
Undantag från informationskrav
9 § Finansinspektionen kan besluta om undantag från kravet att lämna viss
information enligt bilagorna 1 a–1 c samt 2 a och 2 b.
FFFS 2015:8
34
11 kap. Offentliggörande
1 § Bestämmelser om offentliggörande finns i 16 och 19 kap. försäkringsrörelse-
lagen (2010:2043) samt avdelning 1 kapitel 12 och avdelning 2 kapitel 5 i
kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
Solvens- och verksamhetsrapport
Uppgifter i en solvens- och verksamhetsrapport
2 § Ett försäkringsföretag ska i sin, gruppens eller gruppens gemensamma solvens-
och verksamhetsrapport lämna uppgifter som är relevanta, tillförlitliga, begripliga
och tillgängliga samt jämförbara och konsekvent utformade över tid.
Allmänna råd
Vid offentliggörande av upplysningar bör bilaga 3 användas för att dela upp
försäkringsåtaganden enligt 5 kap. 15 § försäkringsrörelselagen och kommis-
sionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
3 § Om ett försäkringsföretag i sin, gruppens eller gruppens gemensamma solvens-
och verksamhetsrapport, hänvisar till andra offentliggjorda uppgifter, ska dessa
finnas tillgängliga under hela den tid som solvens- och verksamhetsrapporten är
allmänt tillgänglig. Hänvisningar ska leda direkt till de aktuella uppgifterna.
Uppgifternas aktualitet
4 § De uppgifter som ett försäkringsföretag ska offentliggöra, ska avse balans-
dagen den 31 december.
12 kap. Åtgärdsplan och finansiell saneringsplan
1 § Bestämmelser om åtgärdsplan och finansiell saneringsplan finns i 18 och
19 kap.försäkringsrörelselagen (2010:2043).
Innehåll i åtgärdsplan och finansiell saneringsplan
2 § Ett försäkringsföretags åtgärdsplan och finansiella saneringsplan ska innehålla
uppgifter om företagets ekonomiska situation vid tidpunkten för planens upprät-
tande och en beskrivning av de åtgärder som företaget avser att vidta i syfte att åter
uppfylla kapitalkraven.
En åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan ska även innehålla uppgifter och
prognoser om
1. driftskostnader, särskilt löpande kostnader och provisioner,
2. intäkter och kostnader för direkt försäkring samt för mottagen och avgiven
återförsäkring,
3. solvensbalansräkning, och
FFFS 2015:8
35
4. medel som innehas för att täcka försäkringstekniska avsättningar och för att
uppfylla kapitalkraven.
3 § Till åtgärdsplanen och den finansiella saneringsplanen ska ett försäkrings-
företag även bifoga sina styrdokument för riskhantering i de delar som avser
avgiven återförsäkring.
13 kap. Grupper
1 § Bestämmelser om grupptillsyn finns i 19 kap.försäkringsrörelselagen
(2010:2043) och i avdelning 2 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr
2015/35.
Med konsolideringsmetoden samt sammanläggnings- och avräkningsmetoden
avses de metoder som ska användas för beräkning av gruppbaserad kapitalbas och
gruppbaserat solvenskapitalkrav enligt 19 kap. 17 § försäkringsrörelselagen.
2 § När bestämmelserna i detta kapitel hänvisar till
1. ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2
försäkringsrörelselagen (2010:2043), och
2. ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som
avses i 19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen avses det företag som är
i toppen av en grupp som ska ha grupptillsyn enligt 19 kap. försäkringsrörelse-
lagen.
Proportionellt beaktande av andelar
3 § Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav
enligt konsolideringsmetoden, ska den proportionella andelen i anknutna företag
motsvara de procentandelar som används vid upprättande av en koncernredovis-
ning.
Vid beräkning enligt sammanläggnings- och avräkningsmetoden, ska den propor-
tionella andelen i anknutna företag motsvara direkta eller indirekta andelar av det
tecknade bolagskapitalet som innehas i det anknutna företaget.
Om det finns solvensunderskott i ett dotterföretag ska dotterföretagets hela solvens-
underskott beaktas, oavsett vilken beräkningsmetod som används. Om moder-
företaget kan visa att dess ansvar är strikt begränsat till den ägda kapitalandelen, får
moderföretaget efter medgivande från Finansinspektionen, när den är grupp-
tillsynsmyndighet, beakta solvensunderskottet till vad som motsvarar denna andel.
Avdrag för dubbelräkning av poster i kapitalbasen m.m.
4 § Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas ska avdrag göras för dubbelräkning
för följande poster om dessa inte redan har eliminerats på grund av andra
tillämpliga bestämmelser om beräkningsmetoderna:
1. Värdet av de tillgångar i ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 §
andra stycket 1 eller 2försäkringsrörelselagen (2010:2043) som motsvarar kapital-
basposter som får täcka solvenskapitalkravet i dess anknutna företag,
FFFS 2015:8
36
2. värdet av de tillgångar i ett företag som är anknutet till ett sådant försäkrings-
företag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen som
motsvarar kapitalbasposter som får täcka solvenskapitalkravet i ett sådant
försäkringsföretag, och
3. värdet av de tillgångar i ett företag som är anknutet till ett sådant försäkrings-
företag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen som
motsvarar kapitalbasposter som får täcka solvenskapitalkravet i något annat företag
som är anknutet till samma försäkringsföretag.
Det som anges i första stycket 1–3 om ett sådant försäkringsföretag som avses i
19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen, ska också gälla för ett
sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses
i 19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen.
5 § Följande poster får ingå vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas om de får
användas för att täcka solvenskapitalkravet för det berörda enskilda anknutna
företaget:
1. sådana ackumulerade vinster som avses i 7 kap. 10 § försäkringsrörelselagen
(2010:2043) eller motsvarande vinster enligt annan nationell lagstiftning i ett
försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredje
land som är anknutet till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra
stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen, och
2. tecknat men inte inbetalt aktiekapital eller motsvarande poster enligt annan
nationell lagstiftning i ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en
försäkringsgivare från tredje land som är anknutet till ett sådant försäkringsföretag
som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen.
Följande poster ska dock undantas helt vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas:
a) tecknat men inte inbetalt aktiekapital som medför en möjlig förpliktelse för ett
sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2
b) tecknat men inte inbetalt aktiekapital i ett sådant försäkringsföretag som avses i
19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen som medför en möjlig
förpliktelse för ett försäkringsföretag, en anknuten EES-försäkringsgivare eller en
anknuten försäkringsgivare från tredje land som är anknuten till försäkrings-
företaget som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen,
och
c) tecknat men inte inbetalt aktiekapital eller motsvarande poster enligt annan
nationell lagstiftning i ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en
försäkringsgivare från tredje land och som medför en möjlig förpliktelse för ett
annat försäkringsföretag, EES-försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredje
land, om båda dessa är anknutna till samma försäkringsföretag som är ett sådant
försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkrings-
Första stycket 1 och 2 ska också gälla för motsvarande poster i ett anknutet företag
till ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som
avses i 19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen.
6 § Kapitalbasposter i ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en
försäkringsgivare från tredje land som är anknutet till ett sådant försäkringsföretag
FFFS 2015:8
37
som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043),
och som enligt Finansinspektionens eller en behörig myndighets bedömning inte
faktiskt kan göras tillgängliga för övriga företag i gruppen, får ingå i beräkningen
av gruppbaserad kapitalbas om de får användas för att täcka solvenskapitalkravet
för det berörda enskilda anknutna företaget.
Första stycket ska också gälla för motsvarande poster i ett anknutet företag till ett
sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses
i 19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen.
7 § Summan av poster enligt 5–6 §§ får vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas
inte överstiga det berörda enskilda anknutna företagets andel av det gruppbaserade
solvenskapitalkravet.
Eliminering av internt skapat kapital
8 § Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas ska avdrag göras för poster som
härrör från internt skapat kapital om dessa inte redan har eliminerats på grund av
andra tillämpliga bestämmelser om beräkningsmetoderna. Sådant internt skapat
kapital ska anses föreligga vid ömsesidig finansiering mellan ett sådant försäk-
ringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen
(2010:2043) och
1. ett företag som är anknutet till försäkringsföretaget,
2. ett moderföretag till försäkringsföretaget, ett företag som har ägarintresse i
försäkringsföretaget eller ett företag som har gemensam ledning eller i huvudsak
gemensam ledning med försäkringsföretaget, och
3. andra företag som är anknutna till företag som anges i andra punkten.
Avdrag ska också göras för poster som härrör från ömsesidig finansiering mellan
ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från
tredje land som är anknuten till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap.
2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen och ett annat anknutet företag till
samma försäkringsföretag.
Bestämmelserna i första och andra styckena ska också tillämpas för ett sådant
försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i
19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen, på samma sätt som anges för
ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2
Ömsesidig finansiering ska åtminstone anses föreligga då ett försäkringsföretag, en
EES-försäkringsgivare, en försäkringsgivare från tredje land eller något av dess
anknutna företag har aktier i, eller ger lån till, ett annat företag som direkt eller
indirekt har kapitalbasposter som kan täcka solvenskapitalkravet för det
förstnämnda försäkringsföretaget, EES-försäkringsgivaren, försäkringsgivaren från
tredje land eller något av dess anknutna företag.
Anknutna försäkringsföretag och EES-försäkringsgivare
9 § Om det finns fler än ett försäkringsföretag eller EES-försäkringsgivare i
gruppen som är anknutna till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 §
andra stycket 1 eller 2försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska varje anknutet
FFFS 2015:8
38
försäkringsföretag och anknuten EES-försäkringsgivare beaktas vid beräkning av
gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav.
Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav ska
en anknuten EES-försäkringsgivare enligt första stycket beaktas med hänsyn till det
solvenskapitalkrav och de kapitalbasposter som får täcka solvenskapitalkravet som
fastställts enligt bestämmelserna i den andra EES-staten.
Det som anges i första och andra styckena gäller också för anknutna företag till ett
sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses
i 19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen.
Mellanliggande försäkringsholdingföretag och blandade finansiella
holdingföretag
10 § Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapital-
krav där ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller
2 försäkringsrörelselagen (2010:2043) har ägarintresse i anknutna försäkrings-
företag, EES-försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredje land genom ett
försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, ska det
mellanliggande holdingföretaget hanteras som ett försäkringsföretag på samma sätt
som anges för ett moderföretag enligt 19 kap. 36 § andra stycket försäkrings-
Om ett mellanliggande försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holding-
företag har poster där klassificeringen kräver Finansinspektionens godkännande
enligt 6 kap. 2 § om posterna finns i ett enskilt försäkringsföretag, kräver
klassificeringen av dessa poster ett godkännande av Finansinspektionen när den är
grupptillsynsmyndighet.
Om ett mellanliggande försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holding-
företag har ett förlagslån eller andra poster i kapitalbasen som är begränsade enligt
7 kap. 11 § försäkringsrörelselagen, ska dessa begränsningar gälla även vid beräk-
ning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav. Begräns-
ningarna ska räknas på samma sätt som gäller för enskilda företag men utifrån det
gruppbaserade solvenskapitalkravet.
Om ett mellanliggande försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holding-
företag har poster som skulle ha krävt Finansinspektionens godkännande enligt
7 kap. 2 § försäkringsrörelselagen om posterna hade funnits i ett enskilt för-
säkringsföretag, får dessa poster ingå vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och
gruppbaserat solvenskapitalkrav endast efter godkännande av Finansinspektionen,
när den är grupptillsynsmyndighet.
Det som anges i första till fjärde styckena ska också tillämpas på ett sådant
försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i
19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen som har ett ägarintresse genom
ett mellanliggande holdingföretag.
Anknutna försäkringsgivare från tredje land
11 § Om sammanläggnings- och avräkningsmetoden används vid beräkning av
gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav avseende försäk-
ringsgivare från tredje land som är anknutna till ett sådant försäkringsföretag som
avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska
dessa beaktas som anknutna försäkringsföretag.
FFFS 2015:8
39
Om ett tredje land där försäkringsgivaren har sitt huvudkontor har krav på
solvensordning, solvenskapitalkrav och kapitalbasposter, som enligt 19 kap. 30 §
försäkringsrörelselagen bedöms vara likvärdiga med kraven i försäkringsrörelse-
lagen, ska vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvens-
kapitalkrav enligt sammanläggnings- och avräkningsmetoden, hänsyn tas till de
kapitalbasposter och det solvenskapitalkrav som fastställts av det tredje landet.
Det som anges i första och andra styckena gäller också för försäkringsgivare från
tredje land som är anknutna företag till ett sådant försäkringsholdingföretag eller
blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 3
Anknutna kreditinstitut, värdepappersföretag och finansiella institut
12 § Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapital-
krav som omfattar kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiella institut som
är anknutna till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket
1 eller 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043) får dessa anknutna företag beaktas
genom användning av sammanläggnings- och avräkningsmetoden enligt lagen
(2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, i stället för genom
enbart användning av de metoder som anges i 19 kap. 17 § försäkringsrörelselagen.
Efter medgivande från Finansinspektionen, när den är grupptillsynsmyndighet, får
konsolideringsmetoden enligt lagen om särskild tillsyn över finansiella
konglomerat användas, om den samordnade ledningen och den interna kontrollen
är tillräcklig i de företag som omfattas av beräkningen av gruppbaserad kapitalbas
och gruppbaserat solvenskapitalkrav.
De metoder som avses i första och andra styckena ska tillämpas konsekvent över
tiden.
Efter medgivande från Finansinspektionen, när den är grupptillsynsmyndighet, får
avdrag i stället göras för innehav i kreditinstitut, värdepappersföretag eller
finansiella institut vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas.
Det som anges i första till fjärde styckena gäller också för kreditinstitut,
värdepappersföretag och finansiella institut som är anknutna till ett sådant
försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i
19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen.
Moderföretag från tredje land när likvärdighet inte föreligger
13 § Vid beräkning av gruppbaserat solvenskapitalkrav, i de fall som avses i
19 kap. 2 § tredje stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043) och där moder-
företaget är beläget i ett tredjeland som inte bedöms ha likvärdig tillsyn enligt
19 kap. 66 § försäkringsrörelselagen, ska moderföretaget hanteras som ett försäk-
ringsföretag med ett solvenskapitalkrav som motsvarar
1. ett solvenskapitalkrav beräknat enligt de principer som anges för mellanliggande
försäkringsholdingföretag och mellanliggande blandade finansiella holdingföretag i
10 §, då moderföretaget är ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor utanför
EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor utanför EES, eller
FFFS 2015:8
40
2. ett solvenskapitalkrav beräknat enligt de principer som anges för anknutna
försäkringsgivare från tredje land i 11 § första stycket, då moderföretaget är en
försäkringsgivare från tredje land.
Avdrag då tillgång till nödvändig information saknas
14 § Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapital-
krav ska, efter beslut från Finansinspektionen när den är grupptillsynsmyndighet,
det bokförda värdet avseende en anknuten EES-försäkringsgivare eller försäkrings-
givare från tredje land dras av från de poster som får ingå i den gruppbaserade
kapitalbasen i de fall Finansinspektionen saknar tillgång till nödvändig
information.
I sådana fall får inte heller någon orealiserad vinst som har samband med den an-
knutna försäkringsgivaren beaktas vid beräkning av den gruppbaserade solvensen.
Beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav
enligt konsolideringsmetoden
15 § En beräkning enligt konsolideringsmetoden ska genomföras med utgångs-
punkt i en koncernredovisning eller motsvarande sammanställning upprättad enligt
metodiken för hur en koncernredovisning upprättas. Beräkningen ska baseras på
sammanställda data.
Bestämmelser om vad som avses med sammanställda data finns i artikel 335
kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35.
Beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav
enligt sammanläggnings- och avräkningsmetoden
16 § En gruppbaserad kapitalbas enligt sammanläggnings- och avräkningsmetoden
ska utgöra summan av
1. kapitalbasen i ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket
1 eller 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043) som får täcka solvenskapitalkravet i
företaget, och
2. den proportionella andelen av kapitalbasen i anknutna försäkringsföretag, EES-
försäkringsgivare och försäkringsgivare från tredje land, som får täcka solvens-
kapitalkravet i det enskilda företaget.
Det som anges i första stycket 1 ska också tillämpas på ett sådant försäkrings-
holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 §
andra stycket 3 försäkringsrörelselagen på samma sätt som för ett sådant försäk-
ringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen.
17 § Ett gruppbaserat solvenskapitalkrav enligt sammanläggnings- och avräk-
ningsmetoden ska utgöra summan av
1. solvenskapitalkravet för ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 §
andra stycket 1 eller 2försäkringsrörelselagen (2010:2043), och
2. den proportionella andelen av solvenskapitalkravet för anknutna försäkrings-
företag, EES-försäkringsgivare och försäkringsgivare från tredje land.
FFFS 2015:8
41
Det som anges i första stycket 1 ska också tillämpas på ett sådant försäkrings-
holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 §
andra stycket 3 försäkringsrörelselagen på samma sätt som för ett sådant försäk-
ringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen.
Egen risk- och solvensbedömning
18 § Om gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav beräknas
enligt konsolideringsmetoden ska ett sådant företag som avses i 19 kap. 43 §
försäkringsrörelselagen (2010:2043) i rapporteringen av resultatet av en egen risk-
och solvensbedömning som omfattar hela gruppen beskriva skillnaden mellan
summan av solvenskapitalkraven för alla enskilda anknutna företag inom gruppen
som är försäkringsföretag eller EES-försäkringsgivare och det gruppbaserade
solvenskapitalkravet för gruppen.
_______________
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 januari 2016.
2. Genom föreskrifterna upphävs
–
Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2010:9) om förhandsgranskning av
interna modeller för att beräkna solvenskapitalkrav,
– Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:5) om redogörelse för konsekven-
serna av försäkringstekniska riktlinjer,
– Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 2011:6) om reservsättningsrisker i
försäkringsföretag,
– Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 2011:7) om teckningsrisker och återför-
säkringsrisker i försäkringsföretag,
– Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:8) om försäkringsklasser,
– Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:10) om grupp-
baserad kapitalbas och solvensmarginal för försäkringsföretag som ingår i en
grupp,
– Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 2011:12) om försäkringstekniska rikt-
linjer och försäkringstekniskt beräkningsunderlag,
– Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:13) om finansiell
saneringsplan,
–
Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:15) om verksamhetsplan vid
etablering av filial eller agentur i ett annat EES-land,
– Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:20) om skuld-
täckning i svenska försäkringsföretag,
–
Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:21) om verksamhetsplan för
svenska försäkringsföretag,
FFFS 2015:8
42
– Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:23) om försäk-
ringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar, och
– Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:7) om villkor för
behörighet att tjänstgöra som aktuarie på ett försäkringsföretag.
3. En aktuarie som vid tidpunkten då dessa föreskrifter och allmänna råd träder i
kraft uppfyller kraven enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd
(FFFS 2014:7) om villkor för behörighet att tjänstgöra som aktuarie på ett
försäkringsföretag, är behörig enligt 9 kap. 9–12 och 14 §§ på samma försäkrings-
företag.
ERIK THEDÉEN
Sabina
Arama
Ström
_______________
Bilaga 1 a. Ansökan ägarprövning – fysisk person
Bilaga 1 b. Ansökan ägarprövning – juridisk person
Bilaga
1
c.
Ansökan/anmälan för ledningspersoner i ett ägarbolag till ett
försäkringsföretag
Bilaga
2
a.
Ansökan/anmälan lämplighetsprövning av ledningspersoner och
ansvariga för centrala funktioner
Bilaga 2 b. Ansökan/anmälan - styrelsens samlade kompetens
Bilaga 3. Fördelning på affärsgrenar
FFFS 2015:8
43
Bilaga 1 a
Ansökan ägarprövning – fysisk person
Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att kryssa i aktuell svarsruta eller lämna
svar på anvisad plats. Vissa mer omfattande uppgifter kan dock lämnas i separata
bilagor. Se Checklista för bilagor på formulärets sista sida.
Med förvärv avses förvärv enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043)
eller ägande i det företag som ansöker om tillstånd enligt 2 kap. 1 § försäkrings-
rörelselagen att driva försäkringsrörelse.
Med målbolag avses det företag som ansöker om tillstånd att driva försäkrings-
rörelse enligt 2 kap. 1 § försäkringsrörelselagen eller det företag som förvärvet
avser.
Med förvärvare avses den fysiska ägaren till det företag som ansöker om tillstånd
att driva försäkringsrörelse enligt 2 kap. 1 § försäkringsrörelselagen eller som
ansöker om tillstånd enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen att förvärva ett
målbolag.
Finansinspektionen tar i samband med ägarprövningen in uppgifter från t.ex.
Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och före-
tag som erbjuder kreditupplysningar.
1 Allmänt
1.1 Grundläggande uppgifter
1. Avser prövningen

tillstånd att driva försäkringsrörelse enligt 2 kap. 1 § försäkrings-
rörelselagen (2010:2043), eller

tillstånd till förvärv enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen
2. Ange förvärvarens namn (inklusive personnummer eller motsvarande)
3. Ange målbolagets namn (inklusive organisationsnummer)
4. Finns det ytterligare företag under Finansinspektionens tillsyn som påverkas av
förvärvet?


܆
Ja
܆
Nej
Om ja, vilket/vilka företag (inklusive organisationsnummer)?
FFFS 2015:8
44
1.2 Kontaktuppgifter
Vem ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna prövning?
Förnamn:
Efternamn:
Titel:
Företagets namn:
Adress:
Telefonnummer:
E-post:
2 Information om förvärvaren
2.1 Personuppgifter
Om du är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter
Förnamn:
Efternamn:
Personnummer:
Hemadress:
Telefonnummer:
Om du inte är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter, samt bifoga en
vidimerad kopia av identitetshandling
Förnamn:
Efternamn:
Personnummer eller
motsvarande:
Födelsedatum:
Födelseort:
Hemadress:
Telefonnummer:
Nationalitet:
Passnummer:
Eventuell tidigare
nationalitet:
Eventuellt tidigare
namn:
2.2 Undantag från att lämna viss information
Ansöker du om undantag enligt 10 kap. 9 § från att lämna viss information?


܆
Ja
܆
Nej
FFFS 2015:8
45
Om du svarat ja, redogör för omständigheterna kring detta.
2.3 Cv
Bifoga ett cv där det framgår relevanta uppgifter om din utbildning, arbetslivserfa-
renhet och andra uppdrag. När det gäller utbildning ange typ av utbildning (t.ex.
högskola, utbildningsföretag), utbildningsområde (t.ex. finansiell analys), tids-
period, omfattning och utbildningssäte. I fråga om arbetslivserfarenhet ska det
framgå vilket företag som avses, företagets verksamhet, din position, arbetsupp-
gifter och tidsperiod.
2.4 Ekonomiska förhållanden
Redogör för
– dina inkomster för föregående och innevarande kalenderår (inklusive varifrån
inkomsterna kommer),
– dina nuvarande tillgångar och skulder samt borgensåtaganden, ställda garantier
och andra åtaganden, och
– om det finns andra faktorer som påverkar din finansiella ställning.
2.5 Beskriv ägarkedjan
Bifoga en beskrivning eller skiss över ägarkedjan före och efter förvärvet.
Ägarandelar ska anges i procent i förhållande till utgivna ägarandelar. Om antal
rösträtter skiljer sig från ägarandelar, ange även antal röster i procent i förhållande
till samtliga rösträtter.
Redovisa även ägare som på annat sätt har ett väsentligt inflytande över det företag
som förvärvet avser, målbolaget. Ange verksamhet och säte för samtliga företag i
ägarkedjan. Redovisa även de företag som står under Finansinspektionens eller
motsvarande utländsk myndighets tillsyn.
FFFS 2015:8
46
2.6 Uppdrag i styrelse och ledning
Ange samtliga företag där du är utsedd till styrelsemedlem, verkställande direktör
eller verkställande direktörens ställföreträdare.
Företag
(inklusive
organisations-
nummer)
Verksamhetens art
Företagets säte
Position i
styrelsen och
befattning
2.7 Ägande som innebär kontroll
Ange i vilka företag du har ett ägande som innebär att du har kontroll. Vad som
anses utgöra kontroll framgår av avsnitt 3.
Företag
(inklusive
organisations-
nummer)
Verksamhetens art
Företagets säte
Innehav i
procent
2.8 Nära anhöriga med ägarandelar
1. Har du en nära anhörig som äger andelar i målbolaget, eller i ett annat företag,
som i sin tur innehar ägarandelar i målbolaget?
Med nära anhörig avses make/maka, registrerad partner, sambo, barn, föräldrar
och andra närstående som du har gemensamt hushåll med.


܆
Ja
܆
Nej
FFFS 2015:8
47
2. Finns det andra finansiella relationer mellan dina nära anhöriga?


܆
Ja
܆
Nej
3.
Om du svarat ja på någon av frågorna under 1 och 2, redogör för
omständigheterna:
2.9 Gemensamma intressen
Har du någon form av gemensamt intresse med någon eller några av personerna
nedan, som kan påverka inflytandet i målbolaget?
– Annan aktieägare,
– Annan röstberättigad,
– Annan person eller företag som utan att vara aktieägare har möjlighet att utöva
motsvarande inflytande över målbolaget, eller
– Verkställande direktör, dennes ställföreträdare eller styrelsemedlem.
Med gemensamt intresse som kan påverka inflytandet avses t.ex. aktieägaravtal
eller andra avtal eller överenskommelser om gemensamt agerande.


܆
Ja
܆
Nej
Om ja, redogör för detta:
2.10 Intressekonflikter
Uppstår det i och med förvärvet någon eller några eventuella intressekonflikter?


܆
Ja
܆
Nej
FFFS 2015:8
48
Om ja, redogör för intressekonflikterna och hur dessa ska hanteras:
2.11 Förvärvarens anseende
1. Har du
a) under de senaste tio åren blivit dömd vid svensk eller utländsk domstol, eller
formellt blivit delgiven misstanke om brott i pågående förundersökning, för
ekonomisk brottslighet där fängelse ingår i straffskalan?


܆
Ja
܆
Nej
b) under de senaste tio åren blivit dömd till fängelse vid svensk eller utländsk
domstol för annat brott än enligt a?


܆
Ja
܆
Nej
c) under de senaste fem åren varit medlem i en styrelse eller varit verkställande
direktör eller dennes ställföreträdare i ett rörelsedrivande företag där styrelsen inte
beviljats ansvarsfrihet?


܆
Ja
܆
Nej
d) under de senaste fem åren blivit avskedad från en anställning i ett finansiellt
företag eller en anställning som ledande befattningshavare eller ett uppdrag som
styrelsemedlem eller revisor i ett annat rörelsedrivande företag?


܆
Ja
܆
Nej
FFFS 2015:8
49
2. Har, såvitt du känner till, du eller något företag där du är eller har varit ledande
befattningshavare eller styrelsemedlem alternativt har eller har haft kontroll över
a) under de senaste fem åren varit (eller är) part i ett skiljenämndsförfarande eller
en civilrättslig process eller förvaltningsprocess som rör skatt eller närings-
verksamhet?


܆
Ja
܆
Nej
b) under de senaste fem åren varit (eller är) föremål för skuldsanering, ackord eller
företagsrekonstruktion, försatts i konkurs eller motsvarande förfarande utomlands?


܆
Ja
܆
Nej
c) under de senaste tio åren fått en sanktion av tillsynsmyndighet i Sverige eller
utomlands?


܆
Ja
܆
Nej
d) under de senaste tio åren i Sverige eller utomlands fått avslag på en ansökan,
blivit utesluten eller på annat sätt begränsats vad gäller rätten att utföra verksamhet
eller yrke som kräver tillstånd, registrering eller liknande?


܆
Ja
܆
Nej
e) under de senaste tio åren lämplighetsprövats av en utländsk behörig myndighet?


܆
Ja
܆
Nej
Om ja, bifoga en kopia av den utländska myndighetens beslut.
3. Om du svarat ja på någon av frågorna under 1 och 2, redogör för omständig-
heterna:
FFFS 2015:8
50
3 Information om förvärvet
3.1 Storleken på förvärvet
Ange hur stort innehav du avser att förvärva i målbolaget. Antal ägarandelar ska
anges i procent i förhållande till antal utgivna ägarandelar. Ange antal ägarandelar
före och efter förvärvet (direkt och indirekt). Om antalet rösträtter avviker från
antalet ägarandelar, ange även antalet röster i procent i förhållande till samtliga
rösträtter.
3.2 Förvärvsdag
Ange beräknad förvärvsdag.
3.3 Förvärvets syfte
Ange syftet med förvärvet. Besvara inte denna fråga om uppgifterna framgår av
4.1.1 a.
3.4 Finansiering av förvärvet
1. Ange hur du avser att finansiera förvärvet. Redovisa bakgrunden till samtliga
finansieringsposter (monetära medel eller tillgångar av annat slag), värde och vem
de tillhör och i vilken jurisdiktion de finns. Bifoga dokumentation som styrker
detta.
FFFS 2015:8
51
2. Ange om du har något samarbete med en fysisk eller juridisk person när det
gäller finansiering av förvärvet?


܆
Ja
܆
Nej
Om ja, redogör för omständigheterna:
4 Affärsplan och detaljerade uppgifter om förvärvet
Lämna uppgifter om förvärvet enligt något av följande alternativ:
– när ägandet innebär kontroll, jfr 1 kap. 4 § i årsredovisningslagen (1995:1554)
(4.1),
– när ägandet inte innebär kontroll, men uppgår till 20 procent eller mer och när
ägandet är kvalificerat men understiger 20 procent (4.2).
Om Finansinspektionen för att bedöma förvärvarens lämplighet behöver ytterligare
information kan myndigheten även begära in uppgifter enligt avsnitt 4.1 nedan.
4.1 Uppgifter när ägandet innebär kontroll
En förvärvare har kontroll över målbolaget om förvärvaren direkt eller indirekt får
majoriteten av rösterna eller andelarna. Vidare har en förvärvare kontroll över mål-
bolaget om förvärvaren är aktieägare och
– har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i målbolagets styrelse,
eller
– genom avtal med andra delägare i målbolaget förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller andelar.
Affärsplan
Om ditt ägande innebär kontroll bifoga en affärsplan som innehåller följande:
1. En strategisk utvecklingsplan med en beskrivning av
a) syfte och mål med förvärvet och hur dessa ska uppnås,
b) planerade förändringar av verksamheten i målbolaget, t.ex. produkter, kunder
samt eventuell omplacering av tillgångar,
c) planerad integration av målbolaget i förvärvarens eventuella koncern, och
FFFS 2015:8
52
d) information om förvärvarens avsikt och förmåga att skjuta till kapital till
målbolaget om det behövs.
2. Prognoser för de närmaste tre åren för målbolaget.
Följande uppgifter ska lämnas i en prognos:
a) balans- och resultaträkning,
b) väsentliga nyckeltal, och
c) solvensberäkning.
3. En beskrivning av hur förvärvet kommer att påverka styrning och organisation i
målbolaget. Ange särskilt om förvärvet kommer att påverka
a) sammansättning i styrelse och företagsledning,
b) organisationens operativa struktur (bifoga organisationsplan), och
c) utlagd verksamhet (outsourcing).
4.2 Uppgifter när ägandet är kvalificerat men inte innebär kontroll
Om förvärvet innebär att ägandet är kvalificerat, men inte innebär att kontroll
uppnås över målbolaget ska följande uppgifter bifogas
1. om förvärvaren har för avsikt att inom överskådlig framtid öka eller minska sitt
innehav i målbolaget, och
2. om förvärvaren avser att aktivt söka utöva inflytande över företaget (ange i så
fall omständigheterna kring detta).
5 Upplysningar
Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.
Härmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.
Datum:
………………..………………..
Namnteckning
………………..………………..
Namnförtydligande
FFFS 2015:8
53
Checklista – dokument som ska bifogas ansökan om
ägarprövning för fysisk person
Följande dokument ska
bifogas
Finns bifogad
Om ej bifogad, ange skäl
Om du inte är folkbokförd
i Sverige: en vidimerad
kopia av
identitetshandling enligt
avsnitt 2.1
Cv, som anges i avsnitt
2.3
En beskrivning eller en
skiss över hela ägarkedjan,
före och efter förvärvet,
enligt avsnitt 2.5
En dokumentation som
styrker finansieringen av
förvärvet, enligt avsnitt
3.4
En affärsplan och
information, enligt avsnitt
4.1 och 4.2
Bilaga 1 b
Ansökan ägarprövning – juridisk person
Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att kryssa i aktuell svarsruta eller lämna
svar på anvisad plats. Vissa mer omfattande uppgifter kan dock lämnas i separata
bilagor. Se Checklista för bilagor på formulärets sista sida.
Med förvärv avses förvärv enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043)
eller ägande i det företag som ansöker om tillstånd enligt 2 kap. 1 § försäkrings-
rörelselagen att driva försäkringsrörelse.
Med målbolag avses det företag som ansöker om tillstånd att driva försäkrings-
rörelse enligt 2 kap. 1 § försäkringsrörelselagen eller det företag som förvärvet
avser.
Med förvärvare avses den fysiska ägaren till det företag som ansöker om tillstånd
att driva försäkringsrörelse enligt 2 kap. 1 § försäkringsrörelselagen eller som
ansöker om tillstånd enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen att förvärva ett mål-
bolag.
Finansinspektionen tar i samband med ägarprövningen in uppgifter från t.ex.
Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och före-
tag som erbjuder kreditupplysningar.
1 Allmänt
1.1 Grundläggande uppgifter
1. Avser prövningen

tillstånd att driva försäkringsrörelse enligt 2 kap. 1 § försäkrings-
rörelselagen (2010:2043), eller

tillstånd till förvärv enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen
2. Ange förvärvarens namn (inklusive personnummer eller motsvarande)
3. Ange målbolagets namn (inklusive organisationsnummer)
4. Finns det ytterligare företag under Finansinspektionens tillsyn som påverkas av
förvärvet?


܆
Ja
܆
Nej
Om ja, vilket/vilka företag (inklusive organisationsnummer)?
FFFS 2015:8
55
1.2 Kontaktuppgifter
Vem ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna prövning?
Förnamn:
Efternamn:
Titel:
Företagets namn:
Adress:
Telefonnummer:
E-post:
2 Information om förvärvaren
2.1 Uppgifter om företaget
Företagets namn:
Organisationsnummer
eller motsvarande:
Adress:
Telefonnummer:
Företagets
verksamhet:
2.2 Registreringsbevis
Bifoga ett registreringsbevis som är högst två månader gammalt.
2.3 Ekonomiska förhållanden
1. Lämna uppgifter om de ekonomiska förhållandena enligt något av följande tre
alternativ
a) bifoga den senast fastställda årsredovisningen om sådan finns,
b) om fastställd årsredovisning saknas, bifoga balans- och resultaträkning för det
senaste året, eller
c) om balans- och resultaträkning saknas för det senaste året, bifoga en proforma
balans- och resultaträkning för de kommande tre åren.
2. Om kreditbetyg finns, bifoga detta.
FFFS 2015:8
56
2.4 Styrelse- och ledningspersoner
1. Ange styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktör samt dennes
ställföreträdare.
Namn Personnummer
(alt. födelsedatum)
Position eller
befattning
2. Samtliga personer som anges ovan ska fylla i och skriva under bilaga 1 c.
2.5 Beskriv ägarkedjan
Bifoga en beskrivning eller skiss över ägarkedjan före och efter förvärvet.
Ägarandelar ska anges i procent i förhållande till utgivna ägarandelar. Om antal
rösträtter skiljer sig från ägarandelar, ange även antal röster i procent i förhållande
till samtliga rösträtter.
Redovisa även ägare som på annat sätt har ett väsentligt inflytande över det företag
som förvärvet avser, målbolaget. Ange verksamhet och säte för samtliga företag i
ägarkedjan. Redovisa även de företag som står under Finansinspektionens eller
motsvarande utländsk myndighets tillsyn.
2.6 Beskriv eventuell grupp
Bifoga en beskrivning eller skiss över eventuell grupp, enligt definitionen i 19 kap.
försäkringsrörelselagen (2010:2043), efter förvärvet.
Antal ägarandelar ska anges i procent i förhållande till antal utgivna ägarandelar.
Om antal rösträtter skiljer sig ifrån antal ägarandelar, ange även antal röster i
procent i förhållande till samtliga rösträtter.
Redovisa också ägare som på annat sätt har ett väsentligt inflytande över
målbolaget. Redovisa även de företag som står under Finansinspektionens eller
motsvarande utländsk myndighets tillsyn.
Ange för varje företag som ingår i en sådan grupp om det
– är ett försäkringsholdingföretag,
– är ett finansiellt holdingföretag,
– är ett blandat finansiellt holdingföretag,
– står under Finansinspektionens eller motsvarande utländsk myndighets tillsyn,
eller
– inte står under sådan finansiell tillsyn.
FFFS 2015:8
57
2.7 Gemensamma intressen
Har du någon form av gemensamt intresse med någon eller några av personerna
nedan, som kan påverka inflytandet i målbolaget?
– annan aktieägare,
– annan röstberättigad,
– annan person eller företag som utan att vara aktieägare har möjlighet att utöva
motsvarande inflytande över målbolaget, eller
– verkställande direktör, dennes ställföreträdare eller styrelsemedlem.
Med gemensamt intresse som kan påverka inflytandet avses t.ex. aktieägaravtal
eller andra avtal eller överenskommelser om gemensamt agerande.


܆
Ja
܆
Nej
Om ja, redogör för detta:
2.8 Intressekonflikter
Uppstår det i och med förvärvet någon eller några eventuella intressekonflikter?


܆
Ja
܆
Nej
Om ja, redogör för intressekonflikterna och hur dessa ska hanteras:
2.9 Förvärvarens anseende
1. Ange om företaget
a) under de senaste fem åren varit (eller är) part i något skiljenämndsförfarande
eller någon civilrättslig process eller förvaltningsprocess som rör skatt eller
näringsverksamhet?


܆
Ja
܆
Nej
FFFS 2015:8
58
b) under de senaste fem åren varit (eller är) föremål för ackord, företags-
rekonstruktion eller motsvarande förfarande utomlands?


܆
Ja
܆
Nej
c) under de senaste tio åren fått en sanktion av någon tillsynsmyndighet i Sverige
eller utomlands?


܆
Ja
܆
Nej
d) under de senaste tio åren i Sverige eller utomlands fått avslag på en ansökan,
blivit utesluten eller på annat sätt begränsats vad gäller rätten att utföra verksamhet
som kräver tillstånd, registrering eller liknande?


܆
Ja
܆
Nej
e) under de senaste tio åren lämplighetsprövats av en utländsk behörig myndighet?


܆
Ja
܆
Nej
Om ja, bifoga en kopia av den utländska myndighetens beslut.
2. Om ni svarat ja på någon av frågorna under 1, redogör för omständigheterna
kring detta:
3 Information om förvärvet
3.1 Storleken på förvärvet
Ange hur stort innehav företaget avser att förvärva i målbolaget. Antal ägarandelar
ska anges i procent i förhållande till antal utgivna ägarandelar. Ange antal
ägarandelar före och efter förvärvet (direkt och indirekt). Om antal rösträtter
avviker från antal ägarandelar ange även antal röster i procent i förhållande till
samtliga rösträtter.
FFFS 2015:8
59
3.2 Förvärvsdag
Ange beräknad förvärvsdag.
3.3 Förvärvets syfte
Ange syftet med förvärvet. Besvara inte denna fråga om uppgifterna framgår
av 4.1.1 a.
3.4 Finansiering av förvärvet
1. Ange hur företaget avser att finansiera förvärvet. Redovisa bakgrunden till
samtliga finansieringsposter (monetära medel eller tillgångar av annat slag), värde
och vem de tillhör och i vilken jurisdiktion de finns. Bifoga dokumentation som
styrker detta.
2. Finns det något samarbete med en fysisk eller juridisk person när det gäller
finansiering av förvärvet?


܆
Ja
܆
Nej
FFFS 2015:8
60
Om ja, redogör för omständigheterna:
4 Affärsplan och detaljerade uppgifter om förvärvet
Lämna uppgifter om förvärvet enligt något av följande tre alternativ:
– när ägandet innebär kontroll, jfr 1 kap. 4 § i årsredovisningslagen (1995:1554)
(4.1),
– när ägandet inte innebär kontroll, men uppgår till 20 procent eller mer (4.2), eller
– när ägandet är kvalificerat men understiger 20 procent (4.3).
Om Finansinspektionen för att bedöma förvärvarens lämplighet behöver ytterligare
information kan myndigheten även begära in uppgifter enligt avsnitt 4.1 eller 4.2
nedan.
4.1 Uppgifter när ägandet innebär kontroll
En förvärvare har kontroll över målbolaget om förvärvaren direkt eller indirekt får
majoritet av rösterna eller andelarna. Vidare har en förvärvare kontroll över mål-
bolaget om förvärvaren är aktieägare, och
– har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i målbolagets
förvaltnings- lednings- eller tillsynsorgan, eller
– genom avtal med andra delägare i målbolaget förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller andelar.
Affärsplan
Om företagets ägande innebär kontroll bifoga en affärsplan som innehåller
följande:
1. En strategisk utvecklingsplan med en beskrivning av
a) syfte och mål med förvärvet och hur dessa ska uppnås,
b) planerade förändringar av verksamheten i målbolaget, t.ex. produkter, kunder
samt eventuell omplacering av tillgångar,
c) planerad integration av målbolaget i förvärvande företags koncern, och
d) information om förvärvarens avsikt och förmåga att tillskjuta kapital till
målbolaget om det behövs.
2. En solvensberäkning för förvärvstidpunkten eller på senast fastställda siffror före
förvärvstidpunkten, om förvärvet innebär att målbolaget tillsammans med
förvärvaren kommer att ingå i en grupp enligt definitionen i 19 kap. försäkrings-
FFFS 2015:8
61
3. En specificerad lista över väsentliga riskkoncentrationer och stora exponeringar
som förvärvaren har vid förvärvstidpunkten, om förvärvaren är ett finansiellt
företag.
4. Prognoser för de närmaste tre åren för målbolaget. Om förvärvet innebär att
målbolaget tillsammans med förvärvaren kommer att ingå i en grupp enligt
definitionen i 19 kap.försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska prognoser även
lämnas för gruppen.
Följande uppgifter ska lämnas i en prognos:
a) balans- och resultaträkning,
b) väsentliga nyckeltal, och
c) solvensberäkning.
5. En beskrivning av hur förvärvet kommer att påverka styrning och organisation i
målbolaget. Ange särskilt om förvärvet kommer att påverka:
a) sammansättning i styrelse och företagsledning,
b) organisationens operativa struktur (bifoga organisationsplan), och
c) utlagd verksamhet (outsourcing).
4.2 Uppgifter när ägandet inte innebär kontroll, men uppgår till 20
procent eller mer
Om förvärvet inte innebär att kontroll uppnås över målbolaget men att innehavet
uppgår till 20 procent eller mer ska följande uppgifter om förvärvet bifogas:
1. uppgift om förvärvaren har för avsikt att inom överskådlig framtid öka eller
minska sitt innehav i målbolaget,
2. om förvärvaren avser att aktivt söka utöva inflytande över företaget (ange i så
fall omständigheterna kring detta),
3. en solvensberäkning för förvärvstidpunkten eller på senast fastställda siffror före
förvärvstidpunkten, om förvärvet innebär att målbolaget tillsammans med
förvärvaren kommer att ingå i en grupp enligt definitionen i 19 kap. försäkrings-
4. en specificerad lista över väsentliga riskkoncentrationer och stora exponeringar
som förvärvaren har vid förvärvstidpunkten, om förvärvaren är ett finansiellt
företag.
4.3 Uppgifter när ägandet är kvalificerat men understiger 20 procent
Om förvärvet innebär att innehavet uppgår till mindre än 20 procent men fort-
farande är ett kvalificerat innehav ska följande uppgifter om förvärvet bifogas:
1. om förvärvaren har för avsikt att inom överskådlig framtid öka eller minska sitt
innehav i målbolaget, och
FFFS 2015:8
62
2. om förvärvaren avser att aktivt söka utöva inflytande över företaget (ange i så
fall omständigheterna kring detta).
5 Upplysningar
Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.
Härmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.
Datum:
………………..………………..
Namnteckning
………………..………………..
Namnförtydligande
FFFS 2015:8
63
Checklista – dokument som ska bifogas ansökan om
ägarprövning för juridisk person
Följande dokument ska
bifogas
Finns bifogad
Om ej bifogad, ange skäl
Ett registreringsbevis som
är högst två månader
gammalt, enligt avsnitt 2.2
Fastställd årsredovisning
eller motsvarande för det
senaste räkenskapsåret, som
anges i avsnitt 2.3
Kreditbetyg, som anges i
avsnitt 2.3
Bilaga 1 c för samtliga
personer, enligt avsnitt 2.4
En beskrivning eller en
skiss över hela ägarkedjan,
före och efter förvärvet,
som anges i avsnitt 2.5
En beskrivning av en
eventuell grupp, som anges
i avsnitt 2.6
En dokumentation som
styrker finansieringen av
förvärvet, enligt avsnitt 3.4
En affärsplan och
information, som anges i
avsnitt 4.1–4.3
Bilaga 1 c
Ansökan/anmälan för ledningspersoner i ett ägarbolag till ett
försäkringsföretag
Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att kryssa i aktuell svarsruta eller lämna
svar på anvisad plats. Vissa mer omfattande uppgifter kan dock lämnas i separata
bilagor. Se Checklista för bilagor på formulärets sista sida.
Med målbolag avses det företag som ansöker om tillstånd att driva försäkrings-
rörelse enligt 2 kap. 1 § försäkringsrörelselagen eller det företag som förvärvet
avser.
Finansinspektionen tar i samband med prövningen in uppgifter från t.ex.
Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och
företag som erbjuder kreditupplysningar.
1 Allmänt
1.1 Grundläggande uppgifter
1. Ange målbolagets namn (inklusive organisationsnummer)
2. Ange det ägarföretag i vilket du ska prövas som styrelsemedlem, verkställande
direktör eller dennes ställföreträdare (inklusive organisationsnummer)
3. Är ägarföretaget ägare till ytterligare företag under Finansinspektionens tillsyn?


܆
Ja
܆
Nej
Om ja, ange vilket/vilka företag (inklusive organisationsnummer)
1.2 Kontaktuppgifter
Vem ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna prövning?
Förnamn:
Efternamn:
Titel:
Företagets namn:
Adress:
Telefonnummer:
E-post:
FFFS 2015:8
65
1.3 Position eller befattning
Vilken position eller befattning i ägarföretaget avser prövningen?

styrelseordförande

styrelseledamot

styrelsesuppleant

verkställande direktör

verkställande direktörens ställföreträdare
Avser prövningen en arbetstagarrepresentant?


܆
Ja
܆
Nej
2 Information
2.1 Personuppgifter
Om du är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter
Förnamn:
Efternamn:
Personnummer:
Hemadress:
Telefonnummer:
Om du inte är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter, samt bifoga en
vidimerad kopia av identitetshandling
Förnamn:
Efternamn:
Personnummer eller
motsvarande:
Födelsedatum:
Födelseort:
Hemadress:
Telefonnummer:
Nationalitet:
Passnummer:
Ev. tidigare
nationaliteter:
Ev. tidigare namn:
FFFS 2015:8
66
2.2 Cv
Bifoga ett cv där det framgår relevanta uppgifter om din utbildning, arbetslivs-
erfarenhet och andra uppdrag. När det gäller utbildning ange typ av utbildning
(t.ex. högskola, utbildningsföretag), utbildningsområde (t.ex. finansiell analys),
tidsperiod, omfattning och utbildningssäte. I fråga om arbetslivserfarenhet ska det
framgå vilket företag som avses, företagets verksamhet, din position, arbets-
uppgifter och tidsperiod.
2.3 Ledningspersonens anseende
1. Har du
a) under de senaste tio åren blivit dömd vid svensk eller utländsk domstol, eller
formellt blivit delgiven misstanke om brott i pågående förundersökning, för
ekonomisk brottslighet där fängelse ingår i straffskalan?


܆
Ja
܆
Nej
b) under de senaste tio åren blivit dömd till fängelse vid svensk eller utländsk
domstol för annat brott än enligt 1 a?


܆
Ja
܆
Nej
c) under de senaste fem åren varit medlem i en styrelse eller varit verkställande
direktör eller dennes ställföreträdare i ett rörelsedrivande företag där styrelsen inte
beviljats ansvarsfrihet?


܆
Ja
܆
Nej
d) under de senaste fem åren blivit avskedad från en anställning i ett finansiellt
företag eller en anställning som ledande befattningshavare eller ett uppdrag som
styrelsemedlem eller revisor i ett annat rörelsedrivande företag?


܆
Ja
܆
Nej
FFFS 2015:8
67
2. Har, såvitt du känner till, du eller något företag där du är eller har varit ledande
befattningshavare eller styrelsemedlem alternativt har eller har haft kontroll över:
a) under de senaste fem åren varit (eller är) part i något skiljenämndsförfarande
eller någon civilrättslig process eller förvaltningsprocess som rör skatt eller
näringsverksamhet?


܆
Ja
܆
Nej
b) under de senaste fem åren varit (eller är) föremål för skuldsanering, ackord eller
företagsrekonstruktion, försatts i konkurs eller motsvarande förfarande utomlands?


܆
Ja
܆
Nej
c) under de senaste tio åren fått en sanktion av tillsynsmyndighet i Sverige eller
utomlands?


܆
Ja
܆
Nej
d) under de senaste tio åren i Sverige eller utomlands fått avslag på en ansökan,
blivit utesluten eller på annat sätt begränsats vad gäller rätten att utföra verksamhet
eller yrke som kräver tillstånd, registrering eller liknande?


܆
Ja
܆
Nej
e) under de senaste tio åren lämplighetsprövats av en utländsk behörig myndighet?


܆
Ja
܆
Nej
Om ja, bifoga en kopia av den utländska myndighetens beslut.
3.
Om du svarat ja på någon av frågorna under 1 och 2, redogör för
omständigheterna kring detta.
FFFS 2015:8
68
3 Upplysningar
Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.
Härmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.
Datum:
………………..………………..
Namnteckning
………………..………………..
Namnförtydligande
FFFS 2015:8
69
Checklista – dokument som ska bifogas
Följande dokument ska
bifogas
Finns bifogad
Om ej bifogad, ange skäl
Om du inte är folkbokförd
i Sverige: en vidimerad
kopia av
identitetshandling enligt
avsnitt 2.1.
Cv, som anges i avsnitt
2.2.
Bilaga 2 a
Ansökan/anmälan – lämplighetsprövning av
ledningspersoner och ansvariga för centrala funktioner
Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att kryssa i aktuell svarsruta eller lämna
svar på anvisad plats. Vissa mer omfattande uppgifter kan dock lämnas i separata
bilagor. Se Checklista för bilagor på formulärets sista sida.
Finansinspektionen tar i samband med lämplighetsprövningen in uppgifter från
t.ex. Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och
företag som erbjuder kreditupplysningar.
1 Allmänt
1.1 Grundläggande uppgifter
Ange det företag som prövningen avser (inklusive organisationsnummer)
1.2 Kontaktuppgifter
Vem ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna prövning?
Förnamn:
Efternamn:
Titel:
Företag:
Adress:
Telefonnummer:
E-post:
1.3 Position eller befattning
Vilken position eller befattning i företaget avser prövningen?

styrelseordförande

styrelseledamot

Styrelsesuppleant

verkställande direktör

verkställande direktörens ställföreträdare

ansvarig för riskhanteringsfunktionen

ansvarig för funktionen för regelefterlevnad

ansvarig för internrevisionsfunktionen

ansvarig för aktuariefunktionen*
FFFS 2015:8
71
* Den person som ansvarar för aktuariefunktionen ska dessutom uppfylla de
särskilda villkor för behörighet som framgår av 9 kap. 9–15 §§.
Avser prövningen en arbetstagarrepresentant?


܆
Ja
܆
Nej
Ange om du redan har lämplighetsprövats av Finansinspektionen för en annan
position/befattning i det nu aktuella företaget.


܆
Ja
܆
Nej
Om du svarat ja, ange position/befattning.
2 Information om personen som lämplighetsprövas
2.1 Personuppgifter
Om du är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter
Förnamn:
Efternamn:
Personnummer:
Hemadress:
Telefonnummer:
Om du inte är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter, samt bifoga en
vidimerad kopia av identitetshandling
Förnamn:
Efternamn:
Personnummer eller
motsvarande:
Födelsedatum:
Födelseort:
Hemadress:
Telefonnummer:
Nationalitet:
Passnummer:
Ev. tidigare
nationaliteter:
Ev. tidigare namn:
FFFS 2015:8
72
2.2 Anställning och uppdrag i ledning samt ansvarig för centrala
funktioner:
Ange om du är anställd eller har ett stadigvarande uppdrag, t.ex. om du är utsedd
till verkställande direktör, styrelsemedlem eller är ansvarig för en central funktion.
Ange även om du har fler befattningar i samma företag:
Företagets namn
(inklusive org. nr)
Verksamhetens art
Företagets
säte
Position
2.3 Cv
Bifoga ett cv där det framgår relevanta uppgifter om din utbildning, arbetslivs-
erfarenhet och andra uppdrag. När det gäller utbildning ange typ av utbildning
(t.ex. högskola, utbildningsföretag), utbildningsområde (t.ex. finansiell analys),
tidsperiod, omfattning och utbildningssäte. I fråga om arbetslivserfarenhet ska det
framgå vilket företag som avses, företagets verksamhet, din position, arbets-
uppgifter och tidsperiod.
2.4 Kvalificerat ägande
1. Ange om du direkt eller indirekt har ett kvalificerat innehav i det företag som
lämplighetsprövningen avser eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande:
2. Ange i vilka övriga företag du har ett direkt eller indirekt kvalificerat innehav
eller på annat sätt ett väsentligt inflytande:
Företagets namn (inkl.
organisationsnummer)
Verksamhetens
art
Företagets säte
Innehav i
procent
FFFS 2015:8
73
2.5 Nära anhöriga med ägarandelar
1. Finns det någon nära anhörig till dig som äger andelar i målbolaget, eller i ett
annat företag, som i sin tur innehar ägarandelar i målbolaget?
Med nära anhörig avses make/maka, registrerad partner, sambo, barn, föräldrar
och andra närstående som du har gemensamt hushåll med.


܆
Ja
܆
Nej
2. Finns det andra finansiella relationer mellan ovanstående?


܆
Ja
܆
Nej
3.
Om du svarat ja på någon av frågorna under 1 och 2, redogör för
omständigheterna:
2.6 Intressekonflikter
Uppstår det, i och med den position som prövningen avser samt dina övriga
engagemang, någon eller några eventuella intressekonflikter?


܆
Ja
܆
Nej
Om ja, redogör för intressekonflikterna och hur dessa ska hanteras:
2.7 Anseende
1. Har du
a) under de senaste tio åren blivit dömd vid svensk eller utländsk domstol, eller
formellt blivit delgiven misstanke om brott i pågående förundersökning, för
ekonomisk brottslighet där fängelse ingår i straffskalan?


܆
Ja
܆
Nej
FFFS 2015:8
74
b) under de senaste tio åren blivit dömd till fängelse vid svensk eller utländsk
domstol för annat brott än enligt 8 a?


܆
Ja
܆
Nej
c) under de senaste fem åren varit medlem i en styrelse eller varit verkställande
direktör eller dennes ställföreträdare i ett rörelsedrivande företag där styrelsen inte
beviljats ansvarsfrihet?


܆
Ja
܆
Nej
d) under de senaste fem åren blivit avskedad från en anställning i ett finansiellt
företag eller en anställning som ledande befattningshavare eller ett uppdrag som
styrelsemedlem eller revisor i ett annat rörelsedrivande företag.


܆
Ja
܆
Nej
2. Är du part i pågående brottmål?


܆
Ja
܆
Nej
3. Har, såvitt du känner till, du själv eller något företag där du är eller har varit
ledande befattningshavare, haft annan nyckelfunktioneller varit styrelsemedlem,
alternativt har eller har haft kontroll över:
a) under de senaste fem åren varit (eller är) part i något skiljenämndsförfarande
eller någon civilrättslig process eller förvaltningsprocess som rör skatt eller
näringsverksamhet?


܆
Ja
܆
Nej
b) under de senaste fem åren varit (eller är) föremål för skuldsanering, ackord eller
företagsrekonstruktion, försatts i konkurs eller motsvarande förfarande utomlands?


܆
Ja
܆
Nej
FFFS 2015:8
75
c) under de senaste tio åren fått en sanktion av tillsynsmyndighet i Sverige eller
utomlands?


܆
Ja
܆
Nej
d) under de senaste tio åren i Sverige eller utomlands fått avslag på en ansökan,
blivit utesluten eller på annat sätt begränsats vad gäller rätten att utföra verksamhet
eller yrke som kräver tillstånd, registrering eller liknande?


܆
Ja
܆
Nej
e) under de senaste tio åren lämplighetsprövats av en utländsk behörig myndighet?


܆
Ja
܆
Nej
Om ja, bifoga en kopia av den utländska myndighetens beslut.
f) under de senaste tio åren fått en sanktion från tillsynsmyndighet i Sverige eller
utomlands?


܆
Ja
܆
Nej
4.
Om du svarat ja på någon av frågorna under 1–3 ovan, redogör för
omständigheterna:
3 Upplysningar
Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.
FFFS 2015:8
76
Härmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.
Person som ansökan/anmälan avser
Datum:
………………..………………..
Namnteckning
………………..………………..
Namnförtydligande
Behörig firmatecknare för försäkringsföretaget
Härmed intygas att företaget har gjort en bedömning av att den person som
anmälan/ansökan avser uppfyller de krav som ställs enligt försäkringsrörelselagen
(2010:2043) och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35 samt att
företaget har följt sitt interna regelverk för lämplighetsprövning.
Datum:
………………..………………..
Namnteckning (behörig firmatecknare)
………………..………………..
Namnförtydligande
FFFS 2015:8
77
Checklista – dokument som ska bifogas lämplighetsprövning
av ledningspersoner och ansvariga för centrala funktioner
Följande dokument ska
bifogas
Finns bifogad
Om ej bifogad, ange skäl
Om du inte är folkbokförd
i Sverige: en vidimerad
kopia av
identitetshandling enligt
avsnitt 2.1
Cv, som anges i
avsnitt 2.4
Bilaga 2 b
Ansökan/anmälan – styrelsens samlade kompetens
Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att lämna svar på anvisad plats. Vissa
mer omfattande uppgifter lämnas dock i separata bilagor. Se Checklista för bilagor
på formulärets sista sida.
1 Allmänt
1.1 Grundläggande uppgifter
Ange det företag som prövningen avser (inklusive organisationsnummer)
1.2 Kontaktuppgifter
Vem ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna prövning?
Förnamn:
Efternamn:
Titel:
Företag:
Adress:
Telefonnummer:
E-post:
2 Information om styrelsen
2.1 Uppgifter om styrelsens sammansättning
Ange styrelsens sammansättning
Namn Personnr.
(alt.
föd.datum)
Position
Ordförande /
Ledamot
Tillträder /
Avgår /
Oförändrat
FFFS
2015:8
79
2.2 Styrelsens samlade kompetens
Bifoga en redogörelse av företagets bedömning av varje ledamots utbildning och
erfarenhet inom de kompetensområden som anges nedan, a–e. Redogörelsen ska
även innehålla företagets bedömning av styrelsens samlade kompetens.
a)
Försäkrings- och finansmarknaden
b)
Affärsstrategi och affärsmodeller
c) Företagsstyrning
d)
Finansiell och aktuariell analys
e)
Regler som gäller för den tillståndspliktiga
verksamheten
3 Upplysningar
Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.
Behörig firmatecknare för försäkringsföretaget
Härmed intygas att företaget har gjort en bedömning av att styrelsen uppfyller de
krav på samlad kompetens som ställs enligt kommissionens delegerade förordning
(EU) nr 2015/35 samt att företaget har följt sitt interna regelverk för lämplighets-
prövning.
Datum:
………………..………………..
Namnteckning (behörig firmatecknare)
………………..………………..
Namnförtydligande
FFFS 2015:8
80
Checklista – dokument som ska bifogas ansökan/anmälan om
styrelsens samlade kompetens
Följande dokument ska
bifogas
Finns bifogad
Om ej bifogad, ange skäl
Företagets redogörelse för
styrelsens samlade
kompetens som anges i
avsnitt 2.2
FFFS
2015:8
81
Bilaga 3
Fördelning på affärsgrenar
Vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar, solvenskapitalkrav och minimi-
kapitalkrav samt vid offentliggörande, bör följande preciseringar gälla vid
uppdelning av försäkringsåtaganden enligt 5 kap. 12 § försäkringsrörelselagen
(2010:2043) och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35, Bilaga I.
Sjukvårdsförsäkring som är ett eget avtal bör föras till affärsgren 1 ”Sjukvårds-
försäkring”. Sjukvårdsmoment som finns i andra försäkringsavtal (t.ex. olycksfalls-
försäkring) bör föras till affärsgren 1 ”Sjukvårdsförsäkring”.
Resesjukmoment som ingår i kombinationsavtal, t.ex. egendom, behöver inte föras
till affärsgren 1 ”Sjukvårdsförsäkring”.
Kombinationsavtal som omfattar mindre moment av sjukvård eller inkomstbort-
fallsförsäkring bör föras till sin huvudsakliga affärsgren.
Om en försäkring innehåller ett underordnat moment av ansvarsförsäkring får detta
moment föras till huvudriskens affärsgren. Ansvarsmoment i trafikförsäkring och i
sjö- och transportförsäkring bör föras till affärsgrenarna 4 respektive 6.
Separat assistansförsäkring bör föras till affärsgren 11 ”Assistansförsäkring”.
Inkomstförsäkring och avgångsbidragsförsäkring, bör föras till affärsgren 12
”Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag”.
Försäkring för avbrott och inkomstförlust till följd av sakskada, bör föras till
underliggande riskslag.
Försäkringsersättning från sjukförsäkringsavtal vilken utgörs av livräntor, bör föras
till affärsgren 33 ”Livräntor som härrör från skadeförsäkringsavtal och som avser
sjukförsäkringsförpliktelser”.
Försäkringsersättning från övriga försäkringsavtal vilken utgörs av livräntor bör
föras till affärsgren 34 ”Livräntor som härrör från skadeförsäkringsavtal och som
avser andra försäkringsförpliktelser än sjukförsäkringsförpliktelser”.