Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) för fängelse beslutade den 19 december 2011 Kriminalvården föreskriver med stöd av 40 och 41 §§ fängelseförordningen (2010:2010) i fråga om Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) för fängelse dels att nuvarande 14 kap. 1 § ska betecknas 15 kap. 4 §, dels att rubriken till föreskrifterna, 1 kap. 2, 13 och 17 §§, 3 kap. 4, 10 och 12 §§, 5 kap. 7, 10 och 19 §§, 6 kap. 1 och 2 §§, 7 kap. 12, 28, 29 och 30 §§, 10 kap. 3 §, 13 kap. 6 §, 14 kap. samt rubriken till 10 kap. ska ha följande lydelse, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 15 kap., tre nya paragrafer, 3 kap. 8 a §, närmast efter de allmänna råden till 3 kap. 4 § fängelselagen (2010:610), 5 kap. 14 a § och 8 kap. 11 a § samt nya rubriker närmast före det allmänna rådet till 15 kap. 3 § fängelselagen och närmast före 15 kap. 3 § av följande lydelse och beslutar dels att de allmänna råden till 3 § fängelseförordningen, 1 kap. 13, 17 och 22 §§, 3 kap. 4 § fängelselagen och 7 kap. 28 § ska ha följande lydelse, dels följande allmänna råd till 5 § fängelseförordningen, 15 kap. 3 § fängelselagen, 5 kap. 10 § samt 15 kap. 2 §.

Bestämmelserna avser

– definitioner, intagning i anstalt, allmänna rättigheter och skyldigheter, verkställighetens utformning samt särskilda villkor för långtidsdömda (1 kap.), – placering (2 kap.), – sysselsättning och ersättning (3 kap.), – fritid (4 kap.), – personliga tillhörigheter (5 kap.), – vistelse i gemensamhet och avskildhet (6 kap.), – besök och andra kontakter (7 kap.), – särskilda kontroll- och tvångsåtgärder (8 kap.), – hälso- och sjukvård (9 kap.), – permission och annan tillfällig vistelse utanför anstalt (10 kap.), – särskilda utslussningsåtgärder (11 kap.), – varning och uppskjuten villkorlig frigivning (12 kap.), – bidrag av allmänna medel (13 kap.), – journal (14 kap.), samt – övriga bestämmelser (15 kap.).

En intagen ska förses med kläder, skor, sängkläder, handdukar och basartiklar

för personlig hygien. Utrustningen får dock begränsas om det är nödvändigt för att förhindra att den intagne allvarligt skadar sig själv.

En intagens bostadsrum ska vara utrustat med stol, bord, skåp eller hylla,

säng, bäddutrustning, spegel, anslagstavla, mugg, väckarklocka, radio samt anordning som gör att den intagne själv kan reglera inflödet av dagsljus. I en anstalt där de intagna låses in i bostadsrummet i anslutning till dygnsvilan ska rummet också vara utrustat med TV. På övriga anstalter behöver rummet inte vara utrustat med TV om sådan finns i gemensamt utrymme på avdelningen. Utrustningen får begränsas om det är nödvändigt för att förhindra att den intagne allvarligt skadar sig själv eller annan eller gör sig skyldig till skadegörelse. För en intagen som är placerad i avskildhet får begränsningar också göras om det är nödvändigt på grund av lokalernas utformning eller om placeringen i avskildhet är tillfällig. Om placeringen i avskildhet är tillfällig ska bostadsrummet, utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet, utrustas så att standarden för ett normalutrustat bostadsrum uppnås i den utsträckning det är lämpligt.

En intagen får inte

– utan medgivande bruka eller ta annan befattning med sådant som inte får tas emot och innehas i anstalt, – manipulera Kriminalvårdens egendom, eller – hantera personliga tillhörigheter eller Kriminalvårdens egendom på ett sätt som kan äventyra ordningen eller säkerheten.

I sysselsättningstid räknas även tid för

1. planerade och personalledda samtal om verkställigheten och därmed jämförbara frågor, 2. närvaro vid kollegium, 3. deltagande i förtroenderåd eller förtroenderåds överläggning med ledningen för anstalten, samt 4. annan angelägen aktivitet som inte kan utföras under permission. Första stycket gäller endast om aktiviteten sker inom Kriminalvården och den intagne annars skulle ha utfört eller deltagit i sysselsättning.

När ersättning som hållits inne för permissions- och frigivningsändamål

används för betalning av en sådan resa som avses i 19 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) ska åtgärden dokumenteras och den intagne underrättas.

Utbetalning av ersättning för sysselsättning ska ske genom att det intjänade

beloppet varannan vecka, på veckodag som Kriminalvården bestämmer, sätts in på ett kontantkort avsett för den intagne vilket är knutet till ett konto som administreras av Kriminalvården.

En intagen som saknar pengar när verkställigheten påbörjas kan få förskott av

ersättningen med högst 800 kronor. Återbetalning ska ske vid ett eller flera tillfällen genom avräkning från ersättning för sysselsättning eller på annat sätt.

En intagen får inte ta emot och inneha

– pass, – alkohol, – rökverk och tillbehör, annat än i samband med tillåten rökning, eller – utrustning för elektronisk kommunikation eller lagring av data.

Inför en transport ska de personliga tillhörigheter som ska följa med vid

transporten packas i emballage som tillhandahålls av Kriminalvården. Emballaget ska plomberas. Plombering ska dock inte ske av emballage som innehåller tillhörigheter som den intagne kan behöva under transporten.

Den intagne får själv, om det lämpligen kan ske, packa tillhörigheter som inte är omhändertagna och plombera emballaget. Utförs uppgifterna av Kriminalvården ska, om möjligt, två tjänstemän medverka. Antalet kollin ska förtecknas.

När tillhörigheter sänds från anstalten enligt 14 § ska den intagne

underrättas.

När en personlig tillhörighet lämnas ut ska mottagandet kvitteras. Om

mottagaren vägrar kvittera utlämnandet ska en tjänsteman, eller om möjligt två tjänstemän, intyga att utlämnande har skett.

I en anstalt av säkerhetsklass 1 och 2 får intagna vara inlåsta i sina bostadsrum

i anslutning till dygnsvilan under tiden klockan 19.00 - 08.00. Utöver tid för inlåsning och upplåsning av en avdelning får en intagen inte vara inlåst mer än tolv timmar per dygn enligt denna bestämmelse. Inlåsning får påbörjas 15 minuter före den tid som vid anstalten gäller för inlåsning i bostadsrummet. Upplåsning ska avslutas senast 15 minuter efter den tid som vid anstalten gäller för upplåsning av bostadsrummet.

I en anstalt av säkerhetsklass 3 får intagna vara inlåsta på sina bostadsavdel-

ningar i anslutning till dygnsvilan under tiden klockan 21.00 - 08.00. Utöver tid för inlåsning och upplåsning av en avdelning får en intagen inte vara inlåst mer än tio timmar enligt denna bestämmelse. Inlåsning får påbörjas 30 minuter före den tid som vid anstalten gäller för inlåsning på avdelningen. Upplåsning ska avslutas senast 30 minuter efter den tid som vid anstalten gäller för upplåsning av avdelningen.

En intagen i en anstalt av säkerhetsklass 1 får inte ringa till IP-telefoni inom

INTIK-systemet.

Vad som anges i 26 och 27 §§ gäller inte

1. om den som kontakten ska äga rum med är advokat eller tjänsteman på eller uppdragstagare till en svensk myndighet eller ett internationellt organ som har av Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda, och kontakten sker i anledning av den ställningen, 2. vid telefonsamtal som är av stor vikt för den intagnes frigivningsförberedelser och samtalet sker utanför INTIK-systemet,

Innan en intagen i en anstalt av säkerhetsklass 1 och 2 beviljas tillstånd att ta

emot besök eller kommunicera elektroniskt ska en sådan undersökning som avses i 7 kap. 10 § fängelselagen (2010:610) göras. Det gäller dock inte i de fall som avses i 28 §.

Ett tillstånd till besök eller elektronisk kommunikation inom INTIK-systemet

för en annan än en närstående upphör att gälla om den intagne omplaceras till en annan anstalt. Detsamma gäller ett sådant tillstånd för en närstående, om den intagne omplaceras till en anstalt i högre säkerhetsklass eller placeras i säkerhetsavdelning.

När egendom omhändertas enligt 8 kap. 8 § fängelselagen (2010:610) ska

åtgärden dokumenteras. Om egendomen har en känd ägare ska han eller hon underrättas om omhändertagandet.

En intagen får inom en period som omfattar tre månader (permissionsperiod)

beviljas en eller flera permissioner. Permission som sker under bevakning eller åtföljande av personal får beviljas vid högst två tillfällen per permissionsperiod. En intagen i anstalten Luleå får dock, inom ramen för ett lokalt förmånssystem för

yngre intagna, beviljas permission under bevakning eller åtföljande av personal vid högst fyra tillfällen per permissionsperiod. Permission får beviljas med det antal dygn per permissionsperiod som anges i 4–6 §§ (permissionstid). Förhållandena på permissionsperiodens första dag avgör hur många dygns permission som kan beviljas. Nödvändig restid till och från den intagnes permissionsadress räknas inte in i permissionstiden. En intagen får inte påbörja permission oftare än varannan vecka, om det inte finns särskilda skäl. En permission får omfatta högst tre dygn. Den första permissionen på egen hand får dock omfatta högst ett dygn. En permission som sker under bevakning eller åtföljande av personal får omfatta högst sex timmar inklusive restid, om det inte finns särskilda skäl.

En intagen får beviljas bidrag för uppehälle och resor i samband med permission eller särskild permission. Bidrag för uppehälle ska beräknas med utgångspunkt i den riksnorm som avses i 4 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) och Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd. Bidrag för resor ska beräknas med utgångspunkt i 14 § andra och tredje meningarna förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.

I journalen ska dokumenteras alla beslut som har fattats, viktiga händelser under verkställigheten och väsentliga uppgifter om vidtagna eller planerade åtgärder om den intagne. Även uppgifter om omständigheter i övrigt som är av betydelse för verkställigheten ska dokumenteras. Dokumentationen ska ske så snart som möjligt.

Varje uppgift som förs in i en journal ska utformas så att den intagnes integritet respekteras. Uppgifterna ska vara korrekta och sakliga.

Vid rättelse av en felaktighet i journalen ska det, utöver vad som framgår av 5 § andra stycket fängelseförordningen (2010:2010), anges vad rättelsen bestod i.

Endast den personal som behöver tillgång till journalen för att kunna utföra sitt arbete har rätt att ta del av den.

Ändringen innebär att andra stycket upphävs.

En väktare får förordnas för bevakningsuppdrag endast när det är lämpligt av

säkerhetsskäl.

Vid ett bevakningsuppdrag ska väktaren alltid stå under ledning av kriminal-

vårdspersonal. Ett bevakningsuppdrag utanför anstalten ska dessutom genomföras tillsammans med kriminalvårdspersonal, om det inte är obehövligt av säkerhetsskäl.

Chefen för Kriminalvården får besluta om undantag från dessa föreskrifter.

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2012 då Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2008:11) om journal ska upphöra att gälla.

INGA MELLGREN

Ulf Jonson