Prop. 1953:110
("angående vissa av\xad lönings- in. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud\xad titel för budgetåret 1953/5'i m. m.",)
Kungl. Maj:ts proposition nr HO.
1
Nr 110.
Kungl. Mcij:ts proposition till riksdagen angående vissa av
lönings- in. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud titel för budgetåret 1953/5'i m. m.; given Stockholms slott den 6 mars 1953.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Torsten Nilsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande vissa anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med allenast beräknade belopp.
Vidare framlägges förslag till ändrad manskapsorganisation för flottan och kustartilleriet, förslag om inrättande av en arméingenjörkårens reserv ävensom, i anslutning därtill, förslag i fråga om rekrytering och utbildning av aktiv personal och reservpersonal inom nämnda kår samt av värnpliktiga arméingenjörer. Slutligen föreslås viss förstärkning av personalvård sorga nisationen. 1—250 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. i samt. Nr 110.
2
Kuiigl. Ma]:ts proposition nr 110.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 6 mars 1953.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Lingman, Norup, Hedlund,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildeparte
menten anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson,
följande.
I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid
anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast be
räknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar har sedermera framlagts be
träffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag,
som återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till
behandling vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera
allmän räckvidd.
En sammanställning av de uppskjutna slutliga anslagsäskandena under
fjärde huvudtiteln för budgetåret 1953/54 torde få intagas i protokollet
efter anslagsberäkningarna. 1
[1]
Marinens manskapsorganisation.
Efter förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1952 års riksdag (prop. nr 120; rd.
skr. nr 331) att vid armén skulle införas en ny underbefälsorganisation.
Den nya organisationen, vilken i huvudsak ansluter sig till ett av chefen för
armén avgivet förslag, innebär att den hittillsvarande ordningen med kon-
traktsbundet, korttidsanställt manskap avvecklas samt att underbefälet,
med rekrytering direkt ur de värnpliktigas led, beredes långtjänstanställ-
ning. Värnpliktiga som önskar taga anställning som underbefäl vid armén
anställes sålunda efter avslutad värnplikts utbildning som instruktörsaspi-
ranter med viss tids ömsesidig uppsägningsrätt. Flertalet aspiranter som
med godkännande vitsord genomgått utbildning förutsättes skola kunna
erhålla pensionsberättigande anställningar inom försvaret. Den nya orga
nisationen börjar tillämpas under innevarande budgetår.
Övergången till ny underbefälsorganisation vid armén motiverades främst
av att det tidigare tillämpade systemet med kontraktsanställning visat sig
otillfredsställande ur rekryteringssynpunkt och därjämte i förhållande till
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
3
effekten mycket dyrbart. Jämväl inom marinen bär under senare år bristen på kvalificerat underbefäl gjort sig alltmera kännbar, varför det ansetts nödvändigt att vidtaga åtgärder för att förbättra underbefälets anställnings förhållanden och minska rekryteringsbehovet.
Chefen för marinen har sålunda i skrivelse den 22 augusti 1952 framlagt förslag till omläggning av manskapsorganisationen vid flottan. I ärendet har yttranden avgivits av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, ma rinförvaltningen, försvarets socialbyrå, arbetsmarknadsstyrelsen, statskon toret, Svenska underofficersförbundet och Försvarsväsendets underbefäls förbund.
Inspektören för kustartilleriet har vidare i framställning den 5 december 1952 framlagt förslag till ny underbefälsorganisation vid kustartilleriet. Detta förslag ansluter sig i princip till den organisation som beslutats för armén. Över denna framställning har yttranden avgivits av överbefälhava ren, chefen för marinen, försvarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå, arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret, statens lönenämnd, statens orga- nisationsnämnd, Svenska underofficersförbundet, Försvarsväsendets under befälsförbund, Försvarets civila tjänstemannaförbund och Försvarsverkens civila personals förbund.
Jag anhåller nu att få upptaga dessa förslag till behandling.
A. Flottan.
Inledning.
Vid flottan utbildas och utnyttjas de fast anställda i stor utsträckning till ren yrkestjänst, varför de icke i samma omfattning som inom armén är verk samma såsom instruktörer vid de värnpliktigas utbildning. Krigsrustningen är baserad på tillgång till förutvarande fast anställt manskap, vilket medför att en viss omsättning av manskapskadern är nödvändig. Denna om sättning regleras liksom tidigare vid armén genom att manskapet kontrakts- anställes på viss tid, f. n. 4 1/2 år. Antagning sker härvid till viss yrkesgren.
Med hänsyn till den otillfredsställande rekryteringen av kontraktsan- ställt manskap, s. k. jungmän, medgav Kungl. Maj:t genom beslut den 10 augusti 1951, på hemställan av marinchefen, att yngling som uppfyller för fast anställning som manskap vid krigsmakten föreskrivna fordringar får inskrivas såsom värnpliktig vid flottan redan det år han fyller 17 eller 18 år samt i anslutning därtill påbörja värnpliktstjänstgöringen under förutsättning, att han förbinder sig att vid värnpliktstjänstgöringens slut över gå till anställning över stat vid flottan och kvarbli i anställningen under ett år. Detta system med förtidsinskrivning av värnpliktiga har tillämpats inom den mest svårrekryterade yrkesavdelningen, nämligen däcksavdel ningen. Endast ett fåtal har emellertid inskrivits vid de olika rekryterings-
4
Kungl. Maj:Is proposition nr 110.
tillfällena. Sålunda har inskrivits i oktober 1951 13 man, i januari 1952
9 man och i april 1952 7 man. Flera av dessa värnpliktiga har för övrigt
efter kort tid övergått till kontraktsanställning.
Staterna för budgetåret 1952/53 samt vakanserna den 1 november 1952
framgår av följande tabell.
Högbåtsmän
Furirer
Korpraler
Meniga
Stat
Vakanser
Stat
Vakanser
Stat
Vakanser
Stat
Vakanser
648
145
1 706
952
630
187
1 269
690
Huvuddragen av marinchefens förslag.
Marinchefen har icke ansett sig kunna f. n. helt frångå nuvarande system
med viss kontraktsbunden första anställningstid utan har förutsatt, att under
befälets rekrytering även i fortsättningen skall ske dels genom anställande
av jungmän medelst kontrakt (jungmanslinjen) och dels bland värnpliktiga
som uttagits för underbefälsutbildning (värnpliktslinjen).
Marinchefen föreslår emellertid att anställningstiden för kontraktsanställt
manskap förkortas från nuvarande 4 1/2 år till 2 år för stammanskap till
hörande däcks- och ekonomiavdelningarna samt till 2 1/i år för stamman
skap tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna.
Jungmän skall enligt marinchefen anställas med nuvarande antagnings-
fordringar och efter godkänd utbildning vid anställningstidens slut kunna
antagas såsom underbefälsaspiranter, varefter furirsutbildning under 12
månader vidtager.
Värnpliktiga, som uttagits till underbefälsutbildning, skall efter fullgjord
första tjänstgöring kunna anställas såsom underbefälsaspiranter. För denna
kategori blir i regel under aspiranttiden viss kompletterande utbildning
erforderlig, varför utbildningen under aspiranttiden kan komma att pågå
15—18 månader. Förtidsinskrivning tillätes även i fortsättningen, varvid
de förtidsinskrivna skall vara uttagna till underbefälsutbildning och ansluta
sig till den ordinarie värnpliktslinjen.
Under aspirantutbildningen föreslås skola utgå kontant aspirantlön en
ligt 8 lönegraden. Efter avslutad utbildning anställes underbefälsaspiran-
terna som e. o. furirer. Anställning som ordinarie furir skall kunna vinnas
efter ett års väl vitsordad tjänstgöring såsom e. o. furir.
Behovet av fast anställt manskap.
Marinchefen.
Marinchefen har beträffande behovet av fast anställt manskap åberopat
vad 1944 års manskapsutredning (SOU 1946: 7) härutinnan anfört. Ut
redningen framhöll i huvudsak följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
g
Vid bestämmandet av antalet fast anställt manskap vid flottan måste hänsyn lagas till graden av stridsberedskap som flottan redan under freds- förhål landen måste upprätthålla, till behovet av under längre tid utbildad, yrkeskunnig personal för krigsorganisationen samt till möjligheten afl ge flottan tilldelade värnpliktiga eu sådan utbildning att de under fredstid och/eller i krigsorganisationen kan användas i mera kvalificerade befatt ningar.
Den ökning av personalbehovet, som vid flottan uppkommer vid över gång från freds- till krigsorganisation, hänför sig i avsevärd utsträckning till personal för den rena yrkestjänsten. På denna personal måste krav uppställas i avseende på tidigare erhållen, relativt omfattande utbildning, som på grund av ständigt fortskridande moderniseringar av och föränd ringar beträffande fartygens komplicerade tekniska utrustning ej kan till- latas ligga alltför långt tillbaka i tiden. Flottans krigsorganisation kräver följaktligen ständig tillgång till relativt modernt utbildad personal. På grund härav kan man vid flottan icke avvara eu vass tillgång på förutvarande fast anställt manskap. Fn reglerad omsättning inom stamkadern av manskap är alltså nödvändig.
Behovet av en dylik omsättning sammanhänger nära med den utbild ning de värnpliktiga kan erhålla under fullgörandet av sin tjänstgöring. 1 den mån de värnpliktiga under tiden för fredstjänstgöring kan utbildas till andra klass sjömän och underbefäl minskas behovet av fast anställda dylika.
Beträffande omsättningen av stammanskapet framhåller marinchefen att denna i viss mån regleras genom sjömansyrkets karaktär av genom- gångsyrke. Sjölivet, såväl vid örlogs- som vid handelsflottan, lockar en hel del ynglingar i unga år att ge sig ut för att pröva sjömansyrket, men en stor del återgår efter relativt kort tid till yrken i land.
Marinchefen anför vidare.
Behovet i krigsorganisationen av fast anställt och f. d. fast anställt man skap sammanhänger nära med den utbildning de värnpliktiga kan erhålla under fullgörandet av sin tjänstgöring. Genom den numera beslutade för längningen av tjänstgöringstiden för bl. a. till underbefäl uttagna värn pliktiga har inträtt en förbättring av användbarheten hos det värnpliktiga underbefälet. Tiden medger dock icke tillräcklig skolning för afl de vidare utbildade värnpliktiga — särskilt inom de tekniska yrkesgrenarna — skall bil yrkesmässigt sett likvärdiga med det till furirer' utbildade stamunder befälet. Härför lcräves minst 18 månaders tjänstgöringstid. Det måste därför fortfarande finnas en relativt stor kader av stammanskap vid flottan.
Marinchefen har vid fullt utbyggd organisation beräknat antalet högbåts män och furirer till sammanlagt 2 .346, varav 820 högbåtsmän och 1 526 fu rirer. För att rekrytera dessa beställningar skulle med nuvarande system årligen erfordras 660 jungmän.
Kutiffl. Maj:ts proposition nr HO.
Rekrytering.
Marinchefen.
Marinchefen framhåller att värnpliktskontingenten vid flottan omfattar,
med bortseende från värnpliktiga uttagna i specialtjänst och motsvarande
grupper, omkring 3 000 man. Av dessa kan i allmänhet endast omkring
1 000 man beräknas vara lämpliga till underbefälsutbildning. Även om
man räknade med att allt underbefäl — frånsett sådana som utbildades till
officerare eller underofficerare — skulle kvarsta till den pensionsålder,
som beräknats bli den normala vid armén eller 53 ar, skulle det erfordras
en årlig rekrytering av 250—300 man. Detta skulle innebära att omkring
var tredje till underbefäls utbildning uttagen värnpliktig skulle taga fast
anställning efter avslutad första tjänstgöring.
Av företagna undersökningar framgar enligt marinchefen att i regel om
kring 60 % av de flottan tilldelade värnpliktiga redan före första tjänst
göring har eu civil verksamhet, varför det anses osannolikt att nagon större
del av dessa skulle övergå till militär tjänst. Pa grund av den ringa värn-
pliktskontingenten kan flottan icke påräkna ett tillräckligt urval för en till
fredsställande rekrytering vare sig kvalitativt eller kvantitativt.
På grund av det anförda är det enligt marinchefen icke möjligt att från
gå nuvarande system med en viss kontraktsbunden första anställningstid.
Genonr att i viss utsträckning bibehålla kontraktsanställningen och samti
digt bygga ut möjligheterna att anställa underbefäl från den inkallade värn
pliktskontingenten anses bästa förutsättning skapas för att erhalla v idgade
erfarenheter av den för flottan lämpligaste rekryteringsorganisationen.
Två möjligheter skall sålunda enligt marinchefen alltjämt finnas för fast
anställning vid flottan, nämligen dels anställandet av j ungmän genom kon
trakt (jungmanslinjen) och dels anställandet av värnpliktiga som fullgjoit
sin första tjänstgöring (värnpliktslinjen).
Yttranden.
Överbefälhavaren finner det nödvändigt afl i flottans utbildningsorganisa-
tion tills vidare bibehålla en ren stamlinje parallellt med värnpliktslinjen
tills erforderliga erfarenheter vunnits beträffande rekryteringen från den
senare. Någon utökning av flottans årliga värnpliktskontingent anses icke
böra ifrågakomma förrän rekryteringsresultaten från de olika linjerna kan
överblickas.
Försvarets civilförvaltning beklagar, att marinchefen icke i stönc utstiäck-
ning än som skett kunnat anpassa förslaget efter det nya systemet vid ar
mén. Det måste enligt civilförvaltningen ur skilda synpunkter och icke
minst av rekryteringsskäl framstå som ett starkt önskemal att ett sa langt
möjligt likartat anställningssystem tillämpas för allt underbefäl inom för
svaret. Det är självfallet vanskligt att uttala sig om möjligheterna afl jämväl
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
i
vid flottan övergå till att helt rekrytera underbefälskadern ur de värnplik tigas led. De av marinchefen påtalade olikheterna mellan armén och flottan i förevarande hänseende synes civilförvaltningen icke vara av sådan ka raktär eller betydelse, att de borde lägga hinder i vägen för att införa armé systemet jämväl vid flottan, därest det överhuvudtaget skulle anses lämp ligt och oundgängligen nödvändigt att för närvarande vidtaga några jämk ningar i det nuvarande systemet. Man torde icke, såsom marinchefen gjort, kunna påstå, att en rekrytering värnpliktsvägen är otänkbar för flottans del med hänsyn till att av flottans värnpliktskontingent allenast ett så ringa antal värnpliktiga bedömes lämpliga till underbefälsutbildning, att under lag skulle saknas för en rekrytering av det fast anställda manskapet alle nast från de värnpliktiga. Då arméchefen förutsatt förtidsinskrivning så som det normala kommer huvuddelen av underbefälet att även enligt det nya systemet rekryteras ur samma kategorier som för närvarande, d. v. s. ynglingar under värnpliktsåldern. Dessa kommer enligt marinchefens för slag att fortfarande utgöra rekryteringsunderlag för det kontraktsanställda manskapet. De värnpliktiga, som efter inskrivning i sedvanlig ordning bedömes lämpliga för underbefälsutbildning, kommer sålunda även enligt det föreslagna systemet att utgöra ett kompletterande rekryteringsmateriel till den egentliga källan för rekryteringen, nämligen de underåriga.
Civilförvaltningen erinrar vidare om att marinens underofficerssakkun- niga i sitt den 19 januari 1951 dagtecknade betänkande understrukit behovet av en allmän översyn av flottans hela manskapsorganisation samt därvid antytt vissa omläggningar av utbildningen för underbefäl, vilka skulle nöd vändiggöra en omprövning av underbefälskårens organisation. Mot bak grunden härav måste det enligt civilförvaltningen ställa sig vanskligt att nu företaga några ändringar i den bestående ordningen.
Försvarets socialbyrå uttalar, att de skäl som anförts för bibehållande av kontraktsanställningsformen vid flottan bör föranleda, att åtminstone tills vidare anställningen av jungmän sker med kontrakt för de av marinchefen föreslagna tiderna.
Arbetsmarknadsstyrelsen finner det motiverat, att innan tillräckliga er farenheter vunnits av de nya rekryteringsvägarna bibehålla den kontrakts- bundna anställningsformen vid sidan av rekryteringen värnpliktsvägen.
Ett stort hinder för rekryteringen till de militära yrkena har utan tvekan varit de relativt långa kontraktstiderna. Många ynglingar, vars håg stått till sjön, har icke vågat binda sig vid det för dem helt främmande livet till sjöss under så lång tid som 4 1/2 år. Det är därför psykologiskt riktigt att minska kontraktstidens längd. De av marinchefen föreslagna kontraktstiderna torde komma att förbättra rekryteringsmöjligheterna.
Svenska underofficersförbundet finner det betänkligt, afl det vid flottan tillämpas en anställningsform, kontraktsanställning, som med fog kan be
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
faras leda till alt vapnet får stå tillbaka för armén i konkurrensen om
rekryteringsmaterialet. Kontraktet torde enligt förbundet höra hemma i
en tid, då tjänstgöringsförhållandena, framtidsutsikterna, förmånerna och
behandlingen överhuvud icke var sådan att den anställde kunde förmås
bindas till yrket och animeras till godtagbara prestationer. Att bibehålla
kontraktsbunden anställningsform sedan väsentliga reformer kommit till
stånd i berörda hänseenden anser förbundet vara detsamma som att icke
våga tro på reformernas betydelse.
Försuarsväsendets underbefäls för hund framhåller att förekomsten av kon-
traktsanställning utgör ett av de största hindren för en tillfredsställande
rekrytering. Enligt förbundets uppfattning bör kontraktsanställningen vid
flottan helt slopas och uttagning till utbildning till korpral enbart ske bland
de värnpliktiga, såväl rättids- som förtidsinskrivna. Marinchefens förslag
kommer att innebära uppenbara risker för en stark irritation mellan dem
som valt jungmanslinjen och dem som tillhör värnpliktslinjen. Korprals-
gruppen kommer med genomförande av marinchefens förslag att bli syn
nerligen heterogent sammansatt.
Utbildning.
Marinchefen.
Med hänsyn till den relativt stora skillnaden mellan kravet på utbildning
för å ena sidan enbart yrkeskunnigt manskap för krigsorganisationen och
å andra sidan instruktörsutbildat och yrkeskunnigt underbefäl för såväl
freds- som krigsorganisationen är det eidigt marinchefen möjligt att fördela
utbildningen på två etapper. Den första etappen bör omfatta den tid som
erfordras för att inhämta den för krigsplacering behövliga yrkesfärdig
heten och för att kunna tillämpa denna under praktisk tjänst ombord på
fartyg. Andra etappen skall omfatta den tid som erfordras för att förvärva
kompetens som instruktör och befäl.
De som genomgått den första etappen och därefter lämnar tjänsten
kan enligt marinchefen utnyttjas för krigsorganisationen. De som erhållit
instruktörs- och befälsutbildning avses skola fylla behovet av långtjänst-
underbefäl och av elever för utbildning till underofficer ävensom till officer
eller mariningenjör.
Genom denna indelning blir det enligt marinchefen möjligt att till ut
bildningsgången ansluta de värnpliktiga som uttagits till underbefälsut
bildning och efter avslutad första tjänstgöring tar fast anställning (värnplikts-
anställda).
Beträffande utbildningens organisation för jungmanslinjen framhåller
marinchefen, att det utmärkande för den nuvarande utbildningsgången är
att den ansluter sig till systemet för de värnpliktigas utbildning. Stamperso
nalen är sålunda omväxlande i land eller ombord med halvårsintervall
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
9
under de första åren av anställningen. Det liar emellertid blivit alltmer
uppenbart, alt personalen måste stanna kvar ombord på fartygen i samma
besättning betydligt längre tid än sex månader i följd, om den skall kunna
effektivt utnyttja den komplicerade materielen och om fartygen skall kunna
bli effektiva stridsenheter. Med hänsyn till att värnpliktstjänstgöringen för
längts så att en återgång kunnat göras till ett utbildningsprogram, där huvud
delen av de värnpliktiga tjänstgör ett helt år ombord, anser marinchefen
nödvändigt att anpassa stampersonalens utbildning så, alt även denna per
sonalkategori kan kvarbli ombord under ett helt år i följd.
Marinchefen föreslår därför, att de stamanställda under det första året
skall genomgå rekrytskola samt en från tre till sex månader förlängd yrkes
kurs. Den nuvarande korpralskolan, omfattande såväl militär- som all
mänbildande undervisning, uppdelas, varvid de militära delarna i stort
sett överföres till yrkeskursen under första året och den allmänbildande
delen flyttas till tredje årets utbildning. Härigenom kommer hela andra an
ställningsåret att kunna disponeras för praktisk tjänst ombord. Det tredje
året skall omfatta dels den av skolutredningen förutsatta, nio månaders
allmänbildande undervisningen och dels tre månaders yrkeskurs. Den
fortsatta utbildningen blir i stort sett likartad med den nuvarande.
Beträffande värnpliktslinjen framhåller marinchefen såsom ett huvud
villkor, att besättningarna på i fred rustade fartyg ej brytes sönder genom
att underbefälsuttagna värnpliktiga avgår under stridsutbildningsperioden.
De värnpliktiga skall enligt marinchefen under första tjänstgöring till en bör
jan genomgå rekrytskola om en månad samt yrkeskurs om fyra månader.
Under återstoden av tjänstgöringen skall utbildning äga rum ombord på
fartyg. Vid första tjänstgöringens slut skall anställning kunna erhållas så
som underbefälsaspirant. Innan den egentliga furirsutbildningen påbörjas
bör emellertid i den utsträckning som kan anses erforderlig viss komplette
rande yrkes- och verkstads utbildning givas de värnpliktiga för att dessa
skall erhålla samma underbyggnad som elever från jungmanslinjen. Denna
kompletteringskurs föreslås skola omfatta omkring 3 1/2 månad. I fortsätt
ningen skall de värnpliktsanställda följa samma utbildningsgång som öv
riga anställda.
Marinens underofficerssakkunniga, som föreslagit att vissa beställningar
för underofficerare skulle överföras till beställningar för högbåtsmän, ut
talade, att den huvudsakliga skillnaden mellan eu underofficers- och en
högbåtsmannabefattning vore, att en underofficersbefattning krävde högre
teoretisk kompetens och viss högre yrkesutbildning än underbefälsutbild
ningen gåve. De sakkunniga ansåg det möjligt att utan ändring av under
befälets allmänbildande utbildning giva högbåtsmännen ytterligare yrkes
utbildning huvudsakligen av praktisk natur.
Marinchefen föreslår i anslutning till vad de sakkunniga sålunda anfört
eu särskild yrkeskurs under 3 månader för blivande högbåtsmän.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Yttranden.
Försvarets civilförvaltning har icke något att erinra mot marinchefens
förslag till utbildningens organisation men anser att ställning icke nu bör
tagas till förslaget om en särskild utbildningskurs för blivande högbåtsmän.
Försvarets socialbyrå anser sig med hänsyn till att marinchefens förslag
icke innebär någon genomgripande förändring av nuvarande utbildnings
organisation icke böra yttra sig beträffande utbildningsfrågorna.
Svenska underofficersförbnndet finner den särskilda utbildningskursen för
blivande högbåtsmän opåkallad med hänsyn till att de allmänna kompe
tenskraven för anställning i denna högre underbefälsgrad fastslagits till van
lig underbefälsutbildning samt därutöver under längre tids praktisk tjänst
förvärvad rutin. Då överflyttning av tjänsteuppgifter från underofficerare
till högbåtsmän av marinens underofficerssakkunniga prövats möjlig på
nämnda grundval anses någon anledning icke föreligga att nu utbygga de
allmänna kvalifikationskraven. Däremot torde — liksom i fråga om övrigt
befäl — erfordras särskilda fortbildningskurser med avgränsat mål, t. ex.
inlärande av nya vapen och övrig materiel.
Försvarsväsendets underbefäls förbund framhåller att väl vitsordad tjänst
som furir, rutin och praktiskt kunnande hittills varit de kvalifikationskrav
som uppställts för erhållande av befordran till långtjänstunderbefälsbe-
ställning. Anordningen med högbåtsmannaskola skulle medföra, att de redan
nu stora svårigheterna att upprätthålla en naturlig gräns mellan högbåts-
inännens och underofficerarnas arbetsuppgifter skulle ökas. Rent princi
piellt varken kan eller vill förbundet motsätta sig att viss fortlöpande praktisk
utbildning meddelas försvarets personal. Emellertid synes marinchefens
förslag syfta till att ge högbåtsmännen kompetens att så småningom med
bibehållande av långtjänstunderbefälsbeställning övertaga och bestrida allt-
flera underofficersbefattningar. Till en sådan utveckling kan förbundet icke
medverka.
Anställnings- och löneförhållanden.
Marinchefen.
Marinchefen framhåller, att utbildningen till furir vid flottan icke kan
jämföras med motsvarande utbildning vid armén. Vid flottan måste ett un
derbefäl icke endast förvärva militära färdigheter och befälsvana utan
även läras upp till sjöman. Sedan lång tid tillbaka har flottan räknat med
att det åtgår tre år för att få en användbar furir. Det anses därför icke vara
möjligt att övergå till ett system motsvarande det som antagits vid armén,
varigenom den anställde efter ett års utbildning utöver första värnplikts
tjänstgöringen förordnas till e. o. furir.
Marinchefen föreslår att följande principer skall läggas till grund för
uppflyttning, förordnande och befordran. Jungmännen anställes och upp
Kaiigl. Maj:ts proposition nr 110.
11
flyttas till 2. klass sjömän enligt nuvarande bestämmelser efter månaders anställningstid. Befordran till korpral sker efter en sammanlagd anställningstid av 15 månader. Efter 2 år resp. 2 x/4 år, beroende på yrkes gren, sker antagning till underbefälsaspirant med placering i 8 lönegraden.
Underbefälsaspirant som genomgått furirskola och i förekommande fal)
jämväl yrkeskurs utnämnes efter en tjänstgöringstid av 3 år till e. o. furir. Efter 1 års väl vitsordad tjänstgöring som e. o. furir äger ordinariesättning rum. Utnämning till ordinarie furir kan alltså ske efter en tjänstetid av fyra år. Under sjätte utbildningsåret genomgår vederbörande furir den nyss nämnda utbildningskursen för att erhålla kompetens som högbåtsman.
Värnpliktig som uttagits till underbefälsutbildning skall i enlighet med gällande bestämmelser fullgöra första tjänstgöring i en följd om 444 dagar. Efter cirka 5 månaders tjänstgöring sker uppflyttning till 2. klass sjöman och efter ytterligare tre månader förordnas vederbörande till värnpliktig korpral. Vid första tjänstgöringens slut avses den värnpliktige skola er bjudas anställning som underbefälsaspirant i 8 lönegraden. Den värnplikts- anställdes befordringsgång skall i fortsättningen gestalta sig på samma sätt som för den som gått jungmanslinjen. Marinchefen är icke beredd att för närvarande taga ställning till underbefälskårens sammansättning och even tuella utbyggnad med ytterligare en tjänstegrad, motsvarande den vid armén föreslagna rustmästargraden.
Yttranden.
Försvarets civilförvaltning finner förslaget om att låta de värnpliktiga vinna aspirantanställning omkring 9 månader tidigare än de kontraktsan- ställda vara ägnat att inge betänkligheter. Civilförvaltningen anser vidare att det — även om det i och för sig vore riktigt att möjlighet skapades för flottans furirer att i likhet med arméns vinna ordinarie anställning — knappast är tillrådligt att i avvaktan på resultaten av utredningen rörande flottans befälsorganisation för närvarande inrätta några ordinarie furirsbeställ- ningar.
Försvarets socialbyrå framhåller att marinchefens förslag innebär lång- tidsanställning för allt därtill lämpat underbefäl som genomgått furirsutbild- ning men att förslaget icke ger närmare besked om befordringsförhållandena.
I nära anslutning till den nya arméorganisationen har marinchefen före slagit ordinariesättning av ett ej närmare angivet antal furirsbeställningar. Ett genomförande av förslaget i denna del skulle visserligen medföra att underbefälsyrket även vid flottan bleve ett framtidsyrke men skulle icke ge någon upplysning om dess konkurrenskraft vid jämförelse med under befälsyrket vid armén. Enligt socialbyrån är det nödvändigt med en ny avvägning mellan antalet furirsbeställningar och högbåtsmannabeställningar, och denna avvägning bör göras så att befordran till högbåtsman regelmäs
12
Kangl. Maj:ts proposition nr 110.
sigt kan ske efter i stort sett samma tjänstetid som befordran till överfurir
inom armén. Därest en sådan avvägning icke kan göras bör nära nog auto
matiskt verkande ordinariesättning av furirsbeställningarna vid llottan icke
äga rum.
Försvarsväsendets underbefälsförbund understryker angelägenheten av att
underbefälskadern icke göres större än vad fredsorganisationen kräver för
att möjliggöra ordinarie anställningsform för underbefälet. Förbundet för
ordar vidare att de korpraler som önskar erhålla anställning som furir un
der utbildningstiden anställes såsom aspiranter.
Stat- och kostnadsberäkningar.
Marinchefen.
Marinchefen räknar med ett behov vid fullt utbyggd organisation av
sammanlagt 2 346 underbefälsbeställningar. Det är enligt marinchefen myc
ket vanskligt att bedöma huruvida det vid flottan anställda underbefälet
skulle komma att kvarstå i tjänst fram till pensionsåldern även om större
möjligheter härtill öppnades.
Marinchefen har framlagt två alternativ, varav det ena förutsätter att
personalen i stort sett utgör ett gott urval och att de flesta föredrager afl
kvarstå till pensionsåldern. Det andra alternativet räknar med eu betydligt
större avgång ur tjänst, varmed följer ökad rekrytering och större omsätt
ning av personalen under de första tjänsteåren.
Enligt det första alternativet har marinchefen räknat med ett årligt behov
av 180 underbefälsaspiranter, varav 60 beräknas komma från värnplikts-
linjen och återstoden från jungmanslinjen. För att erhålla 120 underbefäls-
aspiranter från denna sistnämnda linje har marinchefen räknat med en
årlig rekrytering av 200 jungmän.
Vid det andra alternativet har marinchefen utgått från ett årligt behov
av 260 underbefälsaspiranter av vilka 90 skvdle erhållas värnpliktsvägen
och återstoden jungmanslinjen, vilket skulle medföra en årlig rekrytering
av 400 jungmän.
Marinchefen framhåller att, om man sålunda i stort sett bibehåller an
språket på visst totalantal underbefäl för freds- och krigsorganisationerna,
avsevärda besparingar kommer att göras med den nya manskapsorganisa-
tionen oavsett det inbördes förhållandet mellan högbåtsmän och furirer
och därmed betingade ändringar i den årliga rekryteringen. Slutgiltiga kal
kyler kan emellertid lämnas först sedan slutlig ställning tagits till staternas
omfattning beträffande underofficerare, högbåtsmän och furirer. Enligt
det första alternativet skulle en besparing erhållas på i runt tal 6 970 000 kronor
och enligt det andra alternativet 6 260 000 kronor.
Beträffande manskapskadern för budgetåret 1953/54 anför marinchefen
följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
13
Högbåtsmännen är avsedda att bestrida dels ett antal tidigare för stam- underofficerare avsedda befattningar och dels vissa kvalificerade under befälsbefattningar. För den förstnämnda uppgiften bör enligt marinens underofficerssakkunniga avses 309 beställningar. Tidigare fanns 511 hög- båtsmannabeställningar, varför sammanlagda antalet sådana beställningar vid fullt utbyggd organisation bör utgöra 820. Detta antal skall dock tills vidare minskas med befintligt antal övergångsvis kvarstående underoffice rare, eller 171.
Den förlängda utbildningstiden för de värnpliktiga gör det möjligt att ut nyttja de värnpliktiga i befattningar inom krigs- och fredsorganisationerna för vilka hittills avsetts stamunderbefäl. Eu reducering kan därför göras av det korttidsanställda underbefälet med 180 furirsbeställningar.
Marinchefens förslag till underbefälskader för nästa budgetår framgår av följande sammanställning.
Budgetår
1952/53
1953/54
Flaggkorpraler............................................
3
2
Högbåtsmän................................................
648
649
Furirer...................................................
1 706
1 526
Korpraler .......................................
630
630
Meniga................................................
1 269
1 269
Summa
4 256
4 076
Yttrand e.
Mot vad marinchefen föreslagit i denna del har civilförvaltningen icke
haft något att erinra.
B. Kustartilleriet.
Inledning.
Inspektören för kustartilleriet framhåller, att bristen på kvalificerat under befäl vid kustartilleriet under senare år gjort sig alltmer kännbar och i hög grad försvårat genomförandet av en effektiv utbildning. Behovet av under befäl har icke kunnat tillgodoses med nuvarande underbefälssystem.
Staterna för budgetåret 1952/53 samt vakanserna i november 1952 fram går av följande tabell (musikavdelningen är icke medräknad.)
Överfurirer
Furirer
Korpraler
Vicekorpraler
och meniga
Stat
Vakanser Stat
Vakanser
Stat
Vakanser Stat
Vakanser
131
31
410
193
141
50
297
100
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Behovet av underbefäl är enligt kustartilleriinspektören främst beroen
de av utbildningskontingenternas storlek samt på antalet utbildningsenheter.
Härtill kommer ett oundgängligt och icke ringa behov av underbefäl i be
fattningar, där underbefälet icke tjänstgör såsom instruktörer. Behovet av
fast anställt underbefäl — utom musikmanskap — är vid fullt utbyggd orga
nisation beräknat till 735 man.
Den säkraste utvägen att tillföra vapnet erforderligt antal underbe
fäl är enligt kustartilleriinspektören att slopa nuvarande kontraktsanställ-
ningsform och öppna större möjligheter för underbefälet att nå pensions-
berättigande beställningar.
Rekrytering, utbildning och tjänstgöring.
Kustartilleriinspektören föreslår att underbefälets rekrytering i fortsätt
ningen liksom vid armén skall ske bland de värnpliktiga som vid inskriv
ningen uttagits till underbefäls- eller underofficersutbildning. För att vidga
rekryteringsunderlaget bör möjlighet öppnas till förtidsinskrivning vid ti
digast 17 års ålder för den som önskar utbilda sig till underbefäl.
Enligt kustartilleriinspektörens förslag skall det blivande underbefälet
under sin första värnpliktstjänstgöring genomgå underbefälsskola. Efter
godkänd underbefälsutbildning antages vederbörande till instruktörsaspi-
rant och befordras till korpral samt börjar instruktörsskola 1. året.
De instruktörsaspiranter som tillgodogjort sig utbildningen befordras vid
utbildningsårets slut till e. o. furirer och kommenderas att genomgå in
struktörsskola 2. året. Därunder sker fortsatt utbildning under de sex
första månaderna. Återstående sex månader fullgöres under tjänstgöring
som instruktör huvudsakligen för värnpliktiga i rekryt- och soldatskolorna.
I instruktörsskola 2. året godkända elever genomgår därefter instruktörs
skola 3. året, varefter vederbörande antages till ordinarie furir. Efter
sammanlagt 6 års tjänst kan befordran ske till överfurir.
I enlighet med vad som föreslagits vid armén bör enligt kustartilleriin
spektören jämväl vid kustartilleriet inrättas en högre underbefälsbeställ
ning förslagsvis benämnd flaggfurir. Vid omkring 42 års ålder skulle
överfurirerna överföras till s. k. inretjänstbefattningar och därvid be
fordras till flaggfurirer. Såsom lämpliga befattningar för flaggfurirer har
föreslagits kompanifurirsbefattningar, befattningar som chef och i maskin
på vissa fartyg och båtar, befattningar bland den för materielens vård er
forderliga servicepersonalen, vissa befattningar i staber och förvaltningar
samt befattningar för viss ekonomipersonal.
I avsikt att effektivisera övervakningen av kustartilleriets befästnings-,
skydds- och kasernområden har kustartilleriinspektören föreslagit 20 nya
beställningar för vaktchefer. Jämväl dessa befattningar skulle avses för
flaggfurirer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
15
De angivna befattningarna är enligt kustartilleriinspektören icke till
räckliga för att möjliggöra befordran av samtliga överfurirer till flaggfurirer.
Kustartilleriinspektören beräknar att 30 för närvarande civila eller civil
militära befattningar vid kustartilleriet skall kunna övertagas av underbe
fäl och föreslår därvid vissa befattningar såsom förrådsmän, garageförmän
och kanslibiträden.
I avvaktan på beslut om den militära personalens pensionsförhållanden
räknar kustartilleriinspektören med en pensionsålder för flaggfurir om 53 år.
Anställningsvillkor och löneförmåner.
Kustartilleriinspektören föreslår för kustartilleriets del samma anställ
ningsvillkor och löneförmåner för underbefälet som skall gälla vid armén.
De blivande instruktörsaspiranterna skall sålunda under första tjänstgö
ringen åtnjuta värnpliktslön och efter avslutad befälsskola anställas såsom
instruktörsaspiranter med ömsesidig uppsägningstid. Kontraktsanställnings-
formen för underbefäl skall alltså upphöra även vid kustartilleriet.
Jämväl frågorna om avskedspremier, civilanställningsförsäkring etc.
föreslås skola lösas på principiellt samma sätt som vid armén.
Stat- och kostnadsberäkningar.
Vid fullt utbyggd organisation föreligger enligt kustartilleriinspektören
ett behov av 735 underbefäl, musikpersonal ej inräknad. I behovssiffran
ingår reserv för tjänstledighet, semester, sjukdom etc., beräknad till 5 %.
Årligt rekryteringsbehov för rekrytering av underofficerskåren och under
befälskåren utgör 83 värnpliktiga elever i underbefälsskolan och 55 kor
praler (instruktörsaspiranter).
Kustartilleriinspektören har på grundval av från civilförvaltningen läm
nade uppgifter överslagsmässigt kostnadsberäknat den nya organisationen.
Det nuvarande systemet har vid fyllda kadrar beräknats draga en kostnad
av 8,1 miljoner kronor mot 7,4 miljoner kronor enligt det föreslagna systemet,
varför en kostnadsbesparing på inemot en miljon kronor sålunda skulle
uppstå. Hänsyn har emellertid icke tagits till de ökade kostnader som kan
föranledas av jämkningen i pensionsåldern i de befattningar som för när
varande är civila eller civilmilitära men som enligt förslaget skall övertagas
av underbefäl.
Övergångsorganisation.
Kustarlilleriinspektören har förutsatt, att nuvarande innehavare av de
civila eller civilmilitära befattningar, som skulle övertagas av underbefäl,
skall kvarstå till ordinarie pensionsålder. Ett övertagande av dessa beställ
ningar kommer därför att draga relativt lång tid.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
De nuvarande överfurirer som skall utnämnas till flaggfurirer liar av
lcustartilleriinspektören för budgetåret 1953/54 beräknats till 26. För nämnda
budgetår har därjämte föreslagits en ökning av överfurirskadern med 14
beställningar.
För budgetåret 1952/53 fastställd personalförteckning upptager — med
undantag av musikmanskap — följande antal beställningar för icke-or
dinarie manskap, nämligen 410 furirer, 141 korpraler samt 297 vicekorp
raler och meniga. Enligt kustartilleriinspektören bör antalet beställningar
för furirer minskas med 20 till 390 och för vicekorpraler och meniga med
97 till 200, vilket antal från den 1 oktober 1953, då nuvarande elever i korp
ralskolan beräknas bli antagna såsom instruktörsaspiranter, kommer att
nedgå till 120. Av sammanlagda antalet korpraler, vicekorpraler och meniga
skall vidare högst 200 utbytas mot beställningar i 8 lönegraden för instruk
törsaspiranter, enär elever i nuvarande korpral- och rekrytskolorna vilka
under budgetåret 1953/54 kan ifrågakomma för antagning till instruktörs
aspiranter beräknas uppgå till nämnda antal.
Kustartilleriinspektören beräknar staten för fast anställt manskap för
budgetåret 1953/54 enligt följande (musikpersonal ej medräknad).
Budgetår
1952/53
1953/54
Flaggfurirer...................................................
_
26
Överfurirer...................................................
131
145
Furirer (ordinarie)...................................
—
101
»
(e. o.) ..........................................
410
289
Korpraler .....................................................
141
141
Vicekorpraler och meniga ..................
297
200
Summa
979
902
Härtill kommer beställningar för musikavdelningen, nämligen 17 furirs-
beställningar, 4 korpralsbeställningar samt 11 beställningar för vicekor
praler och meniga.
Remissutlåtanden.
Någon erinran mot huvudprinciperna i kustartilleriinspektörens förslag
har icke framförts i remissyttrandena. För dessa må lämnas följande redo
görelse.
Chefen för marinen anser, att den föreslagna organisationen bör tillämpas
endast försöksvis under så lång lid att säkra erfarenheter av systemet före
ligger innan ett definitivt beslut fattas om frångående av nuvarande anställ
ningsformer för underbefäl. Förslaget om införande av en llaggfurirsgrad
anser marinchefen icke nu böra upptagas till slutlig prövning. De i staten
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
17
iipptägna beställningarna för flaggfurirer bör i stället avses för överfurirer. Marinchefen kan icke heller för närvarande tillstyrka förslaget om ianspråk- tagande av vissa civila eller civilmilitära befattningar för underbefälet även om i princip ingen erinran är att göra däremot.
Försvarets civilförvaltning delar marinchefens uppfattning beträffande de föreslagna flaggfurirsbeställningarna samt ifrågasätter, huruvida icke frågan om den högre underbefälsgraden borde upptagas till behandling vid lösan det av befälsfrågan inom krigsmakten i dess helhet. Frågan om överförandet av civila tjänster till beställningar för underbefäl är ytterst beroende på ställningstagandet beträffande flaggfurirerna och avgörandet av denna fråga bör därför anstå.
Civilförvaltningen föreslår att i staten för budgetåret 1953/54 upptages 141 överfurirsbeställningar, vilket innebär en ökning med 10 beställningar avsedda för vakttjänst.
Beträffande kostnadsberäkningarna anför civilförvaltningen att förvalt ningen beräknat kostnaderna för nuvarande system till 8 321 000 kronor mot 7 370 000 kronor för det föreslagna systemet. Kostnadsskillnaden skulle alltså utgöra 951 000 kronor.
Försvarets socialbyrå framhåller, att kustartilleriinspektören närmast synes ha räknat med en rekrytering av instruktörskadern förtidsinskriv- ningsvägen. Förtidsinskrivningen kan emellertid enligt socialbyrån komma att medföra vissa praktiska olägenheter så länge ordinarie inskrivningsför- rättningar pågår under höstmånaderna. Beträffande befordran till ordinarie furir framhåller socialbyrån att dylik befordran ej bör ifrågakomma för till vidareutbildning till underofficer eller officer uttagen instruktör.
Statens lönenämnd föreslår att det tills vidare får anstå med prövningen av de föreslagna flaggfurirsbeställningarna. Beträffande ianspråktagande av vissa civila tjänster för underbefäl hänvisar lönenämnden till sitt yttrande över arméchefens motsvarande förslag beträffande armén (prop. 1952: 120, s. 19).
Försvarsväsendets underbefäls förbund framhåller, att den underbefäls utbildning som förutsatts i förslaget till tiden är av betydligt större omfatt ning än den vid armén beräknade. Förbundet är icke övertygat om att en underbefälsutbildning av sådan längd är absolut nödvändig.
Försvarets civila tjänstemannaförbund hänvisar i sitt remissutlåtande till vad förbundet anfört i sitt yttrande över arméchefens förslag till ny under befälsorganisation vid armén (prop. 1952: 120, s. 19) och uttalar, att de därvid framförda synpunkterna i tillämpliga delar gäller jämväl förevarande förslag.
Försvarsverkens civila personals förbund vill icke motsätta sig att fast an ställt underbefäl genom statens försorg beredes möjlighet att erhålla lämp liga anställningar, när underbefälet på grund av åldersskäl eller av andra
2—250 53
Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 110.
18
orsaker icke är lämpligt att fortsätta sitt rent militära arbete. Enligt för
bundet är det emellertid att gå för långt när det förutsättes att civila befatt
ningshavare skulle avstå från sina anställningar. Förbundet kan icke till
styrka ett sådant system även om det förutsatts att avskedande av civil per
sonal icke skulle ifrågakomma utan att utbyte skulle ske i samband med att
nuvarande befattningshavare pensionerades eller eljest lämnade tjänsten.
Kungl. May.ts proposition nr 110.
Departementschefen.
Genom beslut av 1952 års riksdag vidtogs en radikal omläggning av un
derbefälsorganisationen vid armén, varigenom kontraktsanställningen av
manskap, den s. k. volontärinstitutionen, avskaffades och ersattes med ett
system, enligt vilket underbefälet rekryteras direkt ur de värnpliktigas led.
Efter avslutad värnpliktstjänstgöring anställes de som önskar bli underbefäl
såsom aspiranter med viss tids ömsesidig uppsägningsrätt. Flertalet aspiranter
som godkänts i utbildningen tillförsäkras pensionsberättigande anställ
ningar inom försvaret. Den sålunda vid armén beslutade omläggningen
är avsedd att åstadkomma ett bättre rekryteringsresultat samt att minska
det årliga rekryteringsbehovet. Enär det nya systemet börjat tillämpas först
under innevarande år kan några erfarenheter av detsamma icke ännu
redovisas.
Även inom marinen föreligger sedan flera år betydande vakanser i un
derbefälsgraderna på grund av otillfredsställande rekrytering. En omlägg
ning av manskapsorganisationen har därför ansetts erforderlig jämväl inom
denna försvarsgren i syfte att skapa förutsättningar för en bättre rekryte
ring. För kustartilleriets del föreslås en omorganisation som med vissa
smärre jämkningar helt ansluter sig till det för armén föregående år besluta
de systemet. Den för flottan föreslagna organisationen avviker däremot i
väsentliga avseenden från detta system.
Det skulle givetvis ha varit önskvärt om även flottans manskapsorgamsa-
tion hade kunnat utformas efter samma riktlinjer som vid armén. De skäl
som chefen för marinen anfört häremot synes emellertid bärande, och jag
vill därför icke motsätta mig att kontraktssystemet tills vidare bibehålies
vid flottan. Jag förutsätter emellertid att frågan om flottans manskapsor-
ganisation upptages till förnyad prövning sedan ytterligare erfarenheter
vunnits rörande de olika rekryteringssystemen.
De modifikationer i flottans nuvarande manskapsorganisation som ma
rinchefen föreslagit kan jag i huvudsak godtaga. Jag tillstyrker alltså att
anställningstiden för det kontraktsanställda manskapet förkortas till 2 år
för manskap tillhörande däcks- och ekonomiavdelningarna och till 21/i år
för manskap vid maskin- och hantverksavdelningarna.
I likhet med vad som gäller vid armén bör öppnas möjlighet för yngling
som önskar genomgå utbildning till underbefäl vid flottan att inskrivas
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
19
såsom värnpliktig för att börja tjänstgöring redan vid 17 års ålder, därest han
äger förutsättningar för utbildning till underofficer eller underbefäl.
Jag har intet att erinra mot marinchefens förslag beträffande underbe-
fälsaspiranternas anställningsförhållanden och utbildning. Lön och övriga
förmåner bör utgå enligt samma grunder som gäller för motsvarande per
sonalkategori vid armén. Efter avslutad furirsutbildning bör vederbörande
befordras till e. o. furir.
Till frågan om inrättande av ordinarie beställningar för furirer vid flottan
kan jag icke nu taga ställning.
Med anledning av marinchefens förslag om en särskild utbildningskurs
för de furirer som önskar förskaffa sig kompetens till högbåtsmannabe-
fordran vill jag framhålla att det enligt min mening är önskvärt att kompe
tensfordringarna för den högsta manskapsgraden i stort sett är desamma
inom de olika försvarsgrenarna. Det synes mig därför tveksamt huruvida
för befordran till högbåtsman generellt skall krävas genomgång av en sär
skild utbildningskurs. Detta utesluter givetvis icke att beställningshavare
i särskilda fall ges en kompletterande utbildning för att de skall vara skicka
de att fylla de befattningar för vilka de är avsedda.
Mot marinchefens förslag till manskapskaderns sammansättning för
budgetåret 1953/54 har jag ingen erinran. De föreslagna förändringarna be
aktas av mig vid behandlingen i det följande av flottans personalstater
för nästa budgetår.
Vad därefter angår kustartilleriet ansluter sig som nyss anförts det av
inspektören för kustartilleriet framlagda förslaget till ny underbefälsorga
nisation i princip till det system som av 1952 års riksdag antagits beträffande
arméns underbefälsorganisation. Förslaget kan av mig i huvudsak tillstyrkas.
I fråga om förtidsinskrivning samt anställningsförhållanden m. m. bör i
stort sett gälla samma bestämmelser som vid armén. Den långa utbildnings
tiden för underbefälsaspiranterna inger onekligen betänkligheter. Jag har
dock intet att erinra mot att den föreslagna utbildningsgången försöksvis
tillämpas.
Jag har intet att erinra mot att underbefälskadern på längre sikt utökas
med de föreslagna beställningarna för vaktpersonal, vilka befattningar bör
förbehållas äldre underbefäl. Jag räknar emellertid för nästa budgetår
endast med 10 sådana beställningar, i följd varav sammanlagda antalet
överfurirer och furirer för nästa budgetår skulle utgöra 551. Av dessa be
ställningar bör 171 avses för överfurirer och 380 för furirer. I enlighet med
kustartilleriinspektörens förslag torde de furirer som varit anställda såsom
extra ordinarie furirer under minst 2 år och visat sig lämpliga för fortsatt
tjänst böra erhålla ordinarie anställning. Antalet bör dock icke överstiga
101. Befordran till överfurir bör ske i mån av tillgång på beställningar,
dock tidigast efter 6 års tjänst.
20
Kungl. May.ts proposition nr 110.
Till frågorna om äldre underbefäls placering i befattningar som nu uppe
hälles av civila och om inrättande av beställningar för flaggfurirer kan jag
icke nu taga ställning.
Jag föreslår att kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter för bud
getåret 1953/54 — med undantag för musikmanskap — fastställes på sätt
framgår av följande uppställning.
Budgetår
1952/53
1953/54
131
171
410
380
141
141
297
200
Summa
979
892
Antalet vicekorpraler och meniga förutsättes från och med den 1 okto
ber 1953 skola uppgå till högst 120. Av sammanlagda antalet beställningar
för korpraler, vicekorpraler och meniga bör högst 200 få utbytas mot be
ställningar för instruktörsaspiranter. Jag förutsätter emellertid att under
hösten 1953 ej antages flera elever till befälsskolan än att dessa elever —
med hänsyn tagen jämväl till beräknad avgång — efter två år beräknas
kunna förordnas till extra ordinarie furirer.
De föreslagna ändringarna beträffande manskapskaderns samman
sättning beaktar jag i det följande vid behandlingen av marinens avlönings-
anslag för budgetåret 1953/54.
Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av vederbörliga
myndigheter meddela de bestämmelser som kan erfordras för genomfö
rande av den föreslagna underbefälsorganisationen.
Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att besluta, att flottans och kustartilleriets man-
skapsorganisation skall utformas efter de riktlinjer,
som här angivits.
[2]
Arméingenjör kårens reservorganisation m. m.
Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 45) anförde jag
vid anmälan av anslaget Armén: Avlöningar till personal i arméns reser
ver m. fl. att förslag framlagts av chefen för armén rörande inrättande av
en reservorganisation inom arméingenjörkåren m. m. Jag framhöll att jag
för det dåvarande icke kunde taga definitiv ställning till detsamma, enär
ärendet vore föremål för remissbehandling, men att jag hade för avsikt
att återkomma tilI trågan. Jag torde nu få upptaga nyssnämnda förslag till behandling.
I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1948:206 beslöt riksdagen (statsutsk. uti. nr 160; rd. skr. nr 369), att en arméingenjörkår skulle organiseras från och med den 1 juli 1948. Krigsorganisationens be hov av ingenjörpersonal i befälsställning ansågs motivera att en reservorga nisation skapades inom arméingenjörkåren, men riksdagen tog icke när mare ställning till denna organisation och ej heller till frågan om armé ingen jörkårens rekrytering på längre sikt och om utbildningen för armé- ingenjörer av olika kategorier.
Efter förslag av chefen för armén medgav sedermera Kungl. Maj :t ge nom beslut den 25 maj 1951, att 21 värnpliktiga, vilka genomgått rekryt- och plutonchef sskolorna 1949—1950, finge uttagas för fortsatt utbildning till värnpliktiga officerare (arméingenjörer) samt att en första omgång av kadettskola för dessa värnpliktiga finge försöksvis anordnas vid Östgöta luftvärnsregemente under tre månader sommaren 1951.
Med skrivelse den 31 januari 1952 har chefen för armén överlämnat en inom arméstaben verkställd utredning med förslag till de åtgärder, som erfordras för att säkra krigsorganisationens behov av teknisk personal med militär utbildning. Vid utredningsarbetet har erfarenheterna av så väl marin- och flygingenjörkårernas reservorganisationer som 1951 års försöksvis anordnade arméingenjörkadettskola beaktats.
Kimgl. Maj:ts proposition nr 110.
21
Arméchefens utredning.
Behovet av icke stäodigt tjänstgörande armé-
ingenjörer.
I arméchefens utredning framhålles, att med den fortskridande motori- seringen och införandet i allt större omfattning av komplicerad teknisk materiel vid armén behovet av och kraven på målsmännen för den tek niska tjänsten både i freds- och krigsorganisationerna blivit alltmer fram trädande, särskilt i fråga om motor-, signal-, vapen- och radarmateriel. För att lösa vissa av de tekniska uppgifterna i fred finnes de fast anställda arméingenjörerna. För motsvarande uppgifter vid krigsförbanden tages i första hand denna aktiva personal i anspråk. Då emellertid behovet av personal med arméingenjörutbildning i krigsorganisationen är betydligt större än i fred, måste det återstående behovet fyllas av krigsplacerad per sonal med motsvarande civiltekniska och så långt möjligt även militär tekniska och militära utbildning, enligt föreliggande förslag arméingen jörer i reserven och värnpliktiga arméingenjörer.
Enligt utredningen kan, med hänsyn till befattningarnas art, i krigs organisationen särskiljas tre huvudgrupper arméingenjör sbefattningar,
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
nämligen stabsbefattningar, befattningar som förbands- och underavdel
ningschefer samt övriga befattningar. Av utredningen framgår, att armé-
ingenjörkårens aktiva personal icke är tillräcklig ens för att fylla de mera
kvalificerade stabsbefattningarna samt viktigare förbandschefs- och öv
riga befattningar. Bristerna har hittills måst täckas med värnpliktig per
sonal. På grund av utträde ur värnpliktsåldern, minskad rekrytering o. d. är
emellertid antalet värnpliktiga med godtagbara kvalifikationer, krigsplace-
rade i arméingenjörsbefattning, under ständigt avtagande. De flesta i krigs
organisationen numera ingående värnpliktiga arméingenjörerna saknar sär
skild militär utbildning för sin befattning och är utvalda uteslutande med
hänsyn till civila kvalifikationer. Behovet av arméingenjörer i brigad- och
högre staber samt vid förband med speciell materiel kan sålunda f. n. icke
täckas med personal, som erhållit en mot befattningen svarande utbildning.
För att fylla bristerna vore det önskvärt, att personal med en anställnings
form motsvarande kategorien reservofficerare anställdes. Kostnaderna för
en reservkår, täckande samtliga med aktiv personal icke besatta arméin-
genjörsbefattningar i krigsorganisationen, skulle emellertid bli mycket
höga. Enligt utredningen måste därför huvuddelen av befattningarna i
krigsorganisationen även i fortsättningen besättas med värnpliktiga offi
cerare, vilka emellertid bör få en särskild utbildning till arméingenjör,
som gör dem skickade att motsvara de krav, som krigsuppgifterna ställer
på dem.
Enligt förslaget är de befattningar, som främst bör besättas med armé
ingenjörer i reserven, kvalificerade stabsbefattningar samt viktigare för
bandschefs- och övriga befattningar. Behovet av reservpersonal för sådana
befattningar beräknas till omkring 100 man. De befattningar åter, som
främst kan innehavas av värnpliktiga arméingenjörer, är huvuddelen av
befattningarna vid brigad- och lägre förband. Antalet av dessa befattningar
uppskattas till totalt omkring 160.
Rekrytering m. m.
Utredningen uppställer skilda kompetenskrav för de olika krigsbefatt-
ningarna. Sålunda bör beträffande de befattningshavare, som avses skola
bekläda de viktigare stabsbefattningarna, nämligen aktiv personal
eller reservpersonal, såsom civilteknisk kompetens uppställas kravet på
genomgång av teknisk högskola. För vissa mindre kvalificerade stabsbe
fattningar, främst vid fostaber, anses genomgång av tekniskt läroverk
kunna godtagas såsom civilteknisk kompetens. I utredningen angives även
den möjligheten, att för vissa specialbefattningar, lämpliga för officerare
överförda till arméingenjör kåren, låta genomgång av f. d. artilleri- och
ingenjörhögskolans högre kurs jämte viss kompletterande utbildning ut
göra lämpligt alternativt kompetenskrav.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
23
Utöver den rent civiltekniska kompetensen anses i utredningen, att
med hänsyn till den militära materielens speciella konstruktion och an
vändning höga krav på militärteknisk fackkunskap måste ställas på armé-
ingenjören i stabsbefattning, vartill kommer rent militära krav på kunska
per i arméorganisation, taktik och stabstjänst, underhållstjänst samt expe
ditions- och förvaltningstjänst.
Av befattningar som förbands- och underavdelningschef er,
vilka icke finnes i fredsorganisationen, avses de mera kvalificerade skola
beklädas av aktiv personal och reservpersonal samt huvuddelen av värn
pliktiga aimiéingenjörer. De civiltekniska kompetenskraven beträffande
de förstnämnda befattningarna bör vara teknisk högskola; i övrigt anses
tekniskt läroverk vara tillräcklig kompetens. Utöver kraven på grundlig
militär teknisk utbildning tillkommer särskilda krav på rent militär be-
fälsutbildning för denna grupp av befattningar.
I krigsorganisationen bör enligt utredningen övriga befattningar
huvudsakligen innehavas av värnpliktiga arméingenjörer samt i mindre
utsträckning av reservpersonal eller, beträffande specialbefattningar, av
aktiv personal. För huvuddelen av befattningarna kräves tekniskt läroverk,
under det att de militärtekniska kraven anses böra vara lika stora som
beträffande stabs- och förbandsbefattningar. De militära kraven behöver
däremot för huvuddelen av nu ifrågavarande befattningar icke vara så
stora.
I utredningen anföres mot bakgrunden av omförmälda kompetenskrav,
att i princip två rekryt er ingsvägar är möjliga: antingen rekrytering un
derifrån med värnpliktiga, som före eller under sin värnpliktstjänstgöring
uttages till arméingenjörutbildning, eller också rekrytering med färdig-
utbildade civila ingenjörer eller tekniskt högt kvalificerade officerare. Den
förstnämnda rekryteringsvägen har enligt utredningen bl. a. den fördelen,
att den blivande arméingenjören från början av sin militära och i stor
utsträckning även civila utbildning kan direkt inrikta sig på sin fram
tida militära befattning, varjämte den civila yrkesutbildningen och den
militära tjänstgöringen på ett ur både utbildningssynpunkt och med hän
syn till den värnpliktiges intressen lämpligt sätt kan samordnas. Utred
ningen anser därför, att ifrågavarande rekryteringsförfarande bör vara den
normala vägen för arméingenjörer av samtliga kategorier.
I överensstämmelse med de uppställda kompetenskraven beträffande be
fattningar i krigsorganisationen, som bör beklädas av aktiva arméingen
jörer och arméingenjörer i reserven, kommer dessa två kategorier att
rekryteras av studenter, som avser att påbörja eller avslutat (del av) sin
utbildning vid teknisk högskola. I likhet med förhållandena vid marinen
och flygvapnet skulle dessa redan under första tjänstgöringen kunna an
tagas såsom arméingenjörsaspiranter. Värnpliktiga arméingenjörer (motor-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
och signalingenjörer) kan däremot jämväl rekryteras med personal, som
avlagt examen vid tekniskt läroverk.
I utredningen framhålles, att det vid tillämpandet av denna rekryterings-
väg alltid kommer att vara ett önskemål ur utbildningssynpunkt, att den
värnpliktige vid den militärtekniska utbildningens början hunnit så långt
som möjligt med sina civila studier, och att han helst avslutat desamma,
vilket sistnämnda förhållande bör krävas av de blivande värnpliktiga armé
ingenjörer, som genomgår tekniskt läroverk. Då emellertid enligt utred
ningen starka skäl talar emot att sådana krav ställes på flertalet blivande
arméingenjörer (motor- och signalingenjörer), bör man därför — i den
män avgångsexamen från tekniskt läroverk icke är tillräcklig studiekom
petens — endast kräva, att de före fullgörandet av första tjänstgöringen
kan uppvisa sådana betyg, att de kan beräknas vinna inträde vid teknisk
högskola. För blivande radar- och vapeningenjörer erfordras dock med
hänsyn till den komplicerade tekniska materiel, som dessa skall lära sig
behärska, mångåriga civiltekniska förstudier för att de skall kunna till
ägna sig den militärtekniska utbildningen. Huvuddelen av deras militära
utbildning bör därför enligt utredningen fullgöras efter slutförda studier
vid teknisk högskola.
Beträffande rekryteringen med färdigutbildade ingenjörer eller tekniskt
högt kvalificerade officerare framhålles i utredningen, att denna rekryte-
ringsväg endast bör avse arméingenjörer på aktiv stat och icke är
lämplig annat än som komplettering av rekryteringen underifrån. Då det
emellertid, främst inom arméförvaltningens tygavdelning, finns vissa spe
cialbefattningar, vilka endast torde kunna rekryteras genom anställning
av civila ingenjörer med hög fackkompetens och erfarenhet eller tekniskt
högt kvalificerade officerare, anses i utredningen, att nu ifrågavarande re-
kryteringssätt bör bibehållas för sådana specialbefattningar.
Utbildning in. m.
Enligt utredningen avses den normala utbildningsgången bli densamma
för samtliga tre kategorier av blivande arméingenjörer — aktiva, reserv-
anställda och värnpliktiga. Förslaget rörande utbildningens omfattning
och organisation innebär i stort följande.
Första tjänstgöringen anses lämpligen böra fullgöras vid det
truppslag, där vederbörliga materielslag huvudsakligen förekommer. Så
lunda bör blivande motoringenjörer tilldelas pansartrupperna, vapen- och
radaringenjörer luftvärnet samt signalingenjörer signaltrupperna. Med
hänsyn till de uppställda kraven på grundlig militärteknisk utbildning före
slås första tjänstgöringen skola fullgöras på vederbörligt truppslags meka
niker- eller teknikerlinje. Denna grundläggande militära och militärtek
niska utbildning skulle omfatta samma tid som första tjänstgöringen för
övriga värnpliktiga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
25
Inryckning till första tjänstgöringen sker för blivande motor- och signal
ingenjörer normalt efter studentexamen eller i förekommande fall ingen
jörsexamen vid tekniskt läroverk. Blivande radar- och vapeningenjörer
(endast aktiva eller reservanställda) uttages bland värnpliktiga tekniker,
som fullgör sin fackutbildning och som avlagt examen vid teknisk högskola.
Efter denna grundläggande utbildning kräves befälsutbildning, som
för huvuddelen av de blivande arméingenjörerna bör vara av både militär
och militärteknisk karaktär. Denna befälsutbildning bör utformas i ungefär
lig överensstämmelse med bestämmelserna för övriga värnpliktigas under
officers- och officersutbildning, d. v. s. uppdelas i plutonchefsskola (mot
svarande) om sammanlagt 6 månader och kadettskola på likaledes omkring
ö månader.
Enligt utredningen bör underofficersutbildningen syfta till att
utbygga den militära grund, på vilken den fortsatta specialutbildningen
måste vila. Med tanke på vapen- och radaringenjörernas särskilda förhål
landen avses underofficersutbildningen för dessa vara mera tekniskt be
tonad än för huvuddelen. Utredningen anser, att ifrågavarande befälsut
bildning bör följa omedelbart efter första tjänstgöringen och ske vid det
truppslag, som den värnpliktige tilldelats. Utredningen framhåller jäm
väl att, om det årliga elevantalet är tillräckligt stort, en särskild pluton
chefsskola bör ordnas för blivande arméingenjörer.
Efter den rent militära befälsutbildning, som bibringas huvuddelen av
eleverna vid plutonchefsskolan, bör enligt utredningens förslag den därpå
följande officersutbildningen ske med särskild tanke på arméingen
jörernas speciella arbetsområden. Den i utredningen för detta ändamål
förordade anordningen med en särskild arméingenjörkadettskola föreslås
uppdelad på två omgångar, vardera omgången omfattande cirka 3 månader
och förlagd till tiden för de tekniska högskolornas sommaruppehåll. Ut
bildningen vid kadettskolan avses främst skola omfatta dels fortsatt mili
tärteknisk utbildning, dels arméns krigsorganisation, taktik, stabstjänst
samt underhålls-, förvaltnings- och expeditionstjänst.
Blivande arméingenjörer på aktiv stat och i reserven skall enligt för
slaget efter kadettskolans avslutande tjänstgöra under omkring en månad,
om möjligt i krigsförband. Efter denna utbildning samt avläggande av av
gångsexamen från teknisk högskola kan vederbörande antagas till armé-
underingenjör av fänriks tjänsteklass i arméingenjör kårens reserv. Armé-
underingenjör, som efter högskoleexamen bedrivit ingenjörverksamhet
under minst två år, varav minst ett år i arméingenjörbefattning, kan vinna
anställning såsom arméingenjör av 2. graden på aktiv stat. För att bli
antagen till arméingenjör av 2. graden i reserven fordras, att vederbörande
såsom arméunderingenjör i reserven fullgjort tjänstgöring under minst
60 dagar. För befordran till arméingenjör av 1. graden i reserven erfordras
fullgörande av kurs, motsvarande kaptenskurs för reservofficerare.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
I utredningen föreslås icke några enhetliga bestämmelser för komplet
teringsutbildning av färdigutbildade civila ingenjörer och tekniskt högt
kvalificerade officerare till arméingenjörer på stat eller undantagsvis i
reserven. Den kompletterande utbildningen blir enligt utredningen helt be
roende av omfattningen av vederbörandes tidigare tekniska och militära
utbildning.
Övergångsbestämmelser.
En utbyggnad av arméingenjörkårens reserv genom antagning och ut
bildning av aspiranter på föreslaget sätt kommer att taga en avsevärd tid
i anspråk. På grund härav föreslås i utredningen, att särskilda åtgärder
vidtages för en tillräckligt snabb utbyggnad av reserven.
Det framhålles, att det för närvarande finns ett mindre antal värnplik
tiga, vilka genom såväl särskild arméingenjör utbildning som långvarig
beredskapstjänstgöring i arméingenjörsbefattning blivit väl lämpade att
efter viss kompletterande utbildning bekläda för arméingenjörer i reser
ven avsedda befattningar i krigsorganisationen. Genom att överföra ett
antal av högst 30 av dessa värnpliktiga till arméingenjörkårens reserv
skulle de enligt utredningen under föreskrivna tjänstgöringsomgångar i
reserven kunna bibringas iorenämnda kompletterande utbildning. Häri
genom skulle utbildad och erfaren reservpersonal snabbt kunna erhållas.
Emellertid måste pensionsförhållandena för ifrågavarande värnpliktiga
regleras, därest de skall kunna intresseras för inträde i arméingenjörkårens
reserv med därav följande tjänstgöringsskyldighet i fred. Utredningen fin
ner lämpligt att begränsa möjligheterna för erhållande av pension. Enligt
förslaget bör sålunda personal över 40 år icke övergångsvis anställas i
reserven. Hel pension skall tillkomma den som tillhört reserven under
minst 15 anställningsår. För den som vid avskedet innehar kortare an
ställningstid förutsättes pensionen skola utgå med ett i förhållande till
anställningstidens längd reducerat belopp, dock lägst hälften av hel pen
sion. Uppgår anställningstiden i reserven icke till minst 5 år, bör pension
icke utgå.
Kostnadsberäkningar m. in.
I utredningen uppskattas det genomsnittliga årliga utbildningsbehovet
till sammanlagt 22 man, varav 4 på stat, 7 i reserven och 11 värnpliktiga.
Årskostnaderna i samband med utbildningen beräknas till i runt tal
200 000 kronor. Härvid är icke kostnaderna för utbildningen till och med
plutonchef sskolan medräknade, enär den totala kvoten av uttagningar till
befälsskola icke påverkas av arméingenjörsrekryteringen.
I utredningen föreslås, att de blivande värnpliktiga arméingenjörerna
samt arméingenjörsaspiranterna under kadettskolan får åtnjuta de avlö
Kungl. May.ts proposition nr 110.
27
ningsförmåner, som tillkommer övriga värnpliktiga, vilka genomgår mot svarande utbildning. Genom att kadettskolan tills vidare avses skola an sluta till redan befintliga skolor, kan arvodeskostnaderna för lärarperso nal begränsas. Premier för genomgången godkänd plutonchefs- och kadett skola bör enligt samma bestämmelser som för övriga värnpliktiga tilldelas dem som genomgår utbildning till värnpliktiga arméingenjörer och armé ingenjörer i reserven. Enligt utredningen bör vidare under den tjänstgö ring om en månad, som av arméingenjörsaspiranter skall fullgöras efter kadettskolans slut, de ekonomiska förmånerna överensstämma med dem som tillkommer officers- och reservofficersaspiranter vid armén under mot svarande tjänstgöring. Under den tjänstgöring i fredsbefattning, vilken skall fullgöras av blivande arméingenjörer på aktiv stat såsom arméunder- ingenjörer i reserven, bör ett arvode motsvarande lön enligt löneklass 20 utgå. Övriga arméingenjörer bör åtnjuta lön enligt den lönegrad, som mot svarande beställningshavare på aktiv stat tillhör, övriga löneförmåner vid tjänstgöring bör utgå enligt reservbefälskungörelsen. Ekiperingshjälp bör utgå i överensstämmelse med vad som gäller för officer i reserven. Enär arméingenjörer i reserven kommer att åläggas samma tjänstgöringsskyl dighet som reservofficerare, bör pension utgå i överensstämmelse med för dessa gällande bestämmelser.
Årskostnaderna (utom pensionskostnader) för arméingenjörkårens re serv beräknas i utredningen vid utbyggd organisation till i runt tal 100 000 kronor.
Vad pensionskostnaderna angår framhålles, att dessa fram till omkring år 1970 torde bli av ringa omfattning. År 1990 beräknas de uppgå till cirka 184 000 kronor.
Utlåtanden.
Försvarets civilförvaltning framhåller att premie för närvarande tillkommer varken marin- och flygingenjörsaspiranter eller värn pliktiga, uttagna till special tjänstgöring. Någon anledning att göra avsteg från denna princip beträffande arméingenjörsaspiranterna och övriga värn pliktiga ingenjörer vid armén anser civilförvaltningen icke föreligga. Ej heller anser sig civilförvaltningen kunna biträda förslaget att arméingenjör i reserven vid befordran till arméingenjör av 1. graden i reserven skall erhålla förnyad ekiperingshj älp.
Beträffande förslaget om vissa övergångsanordningar i syfte att säker ställa en tillräckligt snabb utbyggnad av arméingenjörkårens reserv fram håller civilförvaltningen att, därest behov skulle föreligga att redan nu till föra arméingenjörkårens reservorganisation viss personal, särskilda be stämmelser om kompetenskrav m. m. torde böra utfärdas. Ämbetsverket förutsätter, att fråga icke uppkommer om anställande av annan personal än sådan som innehar högskoleexamen eller däremot svarande kompetens.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Civilförvaltningen har icke något att erinra mot att ifrågavarande re
servpersonal tillförsäkras pensionsförmåner enligt i huvudsak angivna
grunder. Någon anledning att införa den ifrågasatta minimiregeln att
pension alltid skall utgå med hälften av beloppet för hel pension synes
emellertid ämbetsverket icke föreligga, enär en bestämmelse härom torde
komma att i stort sett sakna praktisk betydelse. Vidare erfordras enligt
ämbetsverket ej heller föreskriften om att pension icke skall tillkomma
den, som icke innehar minst 5 års anställning i reserven.
I övrigt har civilförvaltningen i huvudsak intet att erinra mot armé
chefens förslag.
Statskontoret framhåller att ett system med avkortade reservpensioner
skulle innebära ett principiellt avsteg från hittills tillämpade grunder för
denna pensionering, då reducerade reservpensioner tidigare förekommit
endast för det fall att en beställningshavare i reserven på grund av sjukdom
nödgats taga avsked, innan all fredstjänstgöringsskyldighet av honom full
gjorts. Ett genomförande av förslaget skulle även enligt statskontoret er
fordra vissa särskilda kompletterande bestämmelser. Vid nu angivna för
hållanden och med hänsyn till det administrativa merarbete, som skulle
följa med en pensionering i enlighet med förslaget, kan ämbetsverket icke
finna tillräckliga skäl föreligga för ett bifall till detsamma i denna del.
Statskontoret föreslår, att värnpliktig efter övergång till arméingenjör-
kårens reserv skall äga rätt till reservpension med belopp och enligt de
grunder som anges i arméns reservbefälskungörelse under förutsättning
dock, att vederbörande kvarstår i reserven intill utgången av det kalender
år, varunder 55 års ålder uppnås, därest han vid inträdet i reserven upp
nått lägst 35 års ålder och i andra fall intill utgången av det kalenderår,
varunder 47 års ålder uppnås. Utöver sistnämnda villkor torde enligt
statskontoret några särbestämmelser i pensionshänseende ej vara erfor
derliga. I
I skrivelse den 12 januari 1953 har chefen för armén gjort fram
ställning om överförande till arméingenjörkåren av verkstadschefer och
verkstadsingenjörer. Arméchefen framhåller härvid, att under senare
år armén fortgående mekaniserats och tillförts tekniskt komplicerad och
ömtålig specialmateriel i avsevärd omfattning, vilket medfört krav på
större teknisk specialkunskap och ingående kännedom om arméns tyg-
materiel. Det har därför visat sig allt svårare att erhålla verkstadschefer
och verkstadsingenjörer, som vid sidan av praktisk erfarenhet från den
civila mekaniska verkstadsbranschen besitter erforderliga insikter om
arméns organisation och materiel. Enligt arméchefen blir det nödvändigt
att rekrytera ifrågavarande befattningar med för uppgiften specialutbildad
och tekniskt högt kvalificerad personal. Genom rekrytering av arméingen-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
29
jörkåren aspirantvägen skapas förutsättning för rekrytering av verkstads- chefer och verkstadsingenjörer ur denna kår. För att stimulera rekryte ringen och giva utbildning och tjänstgöring en lämplig utformning föreslår arméchefen, att principbeslut fattas av innebörd att befattningarna för verkstadschefer och verkstadsingenjörer på längre sikt överföres till anné- ingen jörkåren.
Arméchefen framhåller vidare, att verkstadschefer och verkstadsingen jörer kan erhållas bland nuvarande arméingenjörer endast i mycket be gränsad omfattning främst på grund av att dessa f. n. icke äger tillräcklig verkstadserfarenhet. Intill dess rekryteringen aspirantvägen ger erforder ligt tillskott av arméingenjörer med härför lämpad utbildning, bör enligt arméchefen som övergångsform tillkomma ett system med alternativt civilmilitära eller civila beställningar. I samband härmed föreslås, att nu varande från sakanslag avlönade tjänster överföres till avlöningsanslag samt att vid tygverkstäderna vid Bodens tygstation och P 3 tillkommer be ställningar för verkstadsingenjörer i Ce 27.
Vid utarbetandet av förslaget har arméchefen inhämtat yttranden från statens organisationsnämnd, försvarets civilförvaltning samt berörda per sonalförbund. Organisationsnämnden tillstyrker förslaget i fråga. Civil förvaltningen anser övervägande skäl tala för att bibehålla verkstadschefs- tjänsterna som civila men anser det lämpligt att låta tjänsterna för verk stadsingenjörer avses för arméingenjörer. Av personalförbunden har För svar sväsendets civilmilitära ingenjörers förbund i princip intet att erinra mot det föreslagna överförandet, under det att Försvarsverkens civila per sonals förbund avstyrker förslaget. Arméns ingenjörsförening, Försvarets civila tjänstemannaförbund och Statsverkens ingenjör sförbund avstyrker likaledes. De anser icke, att innehav av ifrågavarande befattningar bör göras beroende av kårtillhörighet. Såväl under övergångstiden som senare anses befattningarna böra vara öppna för den för uppgiften lämpligaste, oavsett om vederbörande är arméingenjör eller ej.
Departementschefen.
Frågan om inrättande av en reservorganisation av arméingenjörer har tidigare i skilda sammanhang varit föremål för överväganden. Så har även varit fallet med frågan om arméingenjör kår ens rekrytering på längre sikt. Av skilda anledningar har emellertid med ställningstagande till dessa spörsmål fått anstå. Då numera större klarhet vunnits angående behovet av ingenjörpersonal inom armén och arméingenjörkårens organisation vunnit viss stadga, synes tiden vara inne att fatta beslut i dessa frågor. De förslag härutinnan, som framlagts av chefen för armén, synes mig i allt väsentligt böra kunna läggas till grund för principbeslut i ämnet. Enligt min mening torde i huvudsak intet vara att erinra mot arméchefens
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
förslag i fråga om utbildningen av arméingenjörer. Arméchefen framhåller,
att vid utredningen härom beaktats erfarenheterna av den under sommaren
1951 försöksvis anordnade arméingenjörkadettskolan. Jag vill i detta sam
manhang erinra om att enligt beslut av Kungl. Maj :t en dylik skola anord
nades även sommaren 1952 dels för de elever, som under år 1951 påbörjat
sin utbildning därstädes, dels ock för nya elever, som frivilligt anmält sig
till officersutbildning på arméingenjörslinjen. Jag tillstyrker ävenledes
arméchefens förslag till vissa övergångsanordningar i syfte att säkerställa
en tillräckligt snabb utbyggnad av arméingenjörkårens reserv.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av chefen för
armén meddela närmare bestämmelser i ämnet. De av försvarets civilför
valtning och statskontoret gjorda erinringarna torde härvid böra beaktas.
Föreskrifter angående arméingenjörkårens reserv bör intagas i arméns re-
servbefälskungörelse.
Det torde böra framhållas, att den beräknade totala årskostnaden, utom
pensionskostnader, vid genomförd utbildningsgång och fullt utbyggd re
servorganisation i realiteten kommer att bli något lägre än vad som angi
vits, enär redan nu utbildningslöner till ganska avsevärda belopp årligen
utbetalas.
Vidkommande arméchefens förslag om att överföra verkstadschefer och
verkstadsingenjörer till arméingenjörkåren anser jag mig icke f. n. beredd
förorda ändring i nu gällande ordning. Jag kan ej heller tillstyrka förslaget
om inrättande av nya beställningar för verkstadsingenjörer.
Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) medgiva inrättande av en arméingenjörkårens reserv;
b) medgiva, att rekrytering och utbildning av aktiv per
sonal och reservpersonal inom nämnda kår ävensom av värn
pliktiga arméingenjörer skall ske efter i huvudsak de rikt
linjer, som i det föregående angivits; samt
c) besluta, att arméingenjörkårens reservorganisation från
och med nästa budgetår tillföres värnpliktiga arméingenjörer i
angiven omfattning.
[3]
Personalvårdens lokala organisation.
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949 tillkallades
tre utredningsmän1 för utredning rörande den militärpsykologiska forsk
ningsverksamheten och dennas tillämpning på den pedagogiska och sociala
verksamheten inom försvaret i enlighet med vissa angivna riktlinjer. De
1 Generaldirektören och chefen för försvarets civilförvaltning N. H. W. Lundberg,
ordförande, professorn J. K. G. Elmgren och översten C. S. K. Kempff.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
31
sakkunniga, som antagit benämningen försvarets personalbehandlingsut- redning, har med skrivelser den 3 oktober 1950 och den 24 november 1952 avgivit betänkande med förslag till regional och lokal organisation för för svarets per sonalt jänst (SOU 1951:2) respektive betänkande rörande den militärpsykologiska verksamhetens arbetsuppgifter och organisatoriska ställning (SOU 1952:40). I sistnämnda betänkande framlägges ävenledes förslag till central organisation för försvarets personaltjänst.
Utredningens betänkanden har remissbehandlats. Över förslaget till regio nal och lokal organisation för personal tjänsten har yttranden avgivits av överbefälhavaren, chefen för försvarsstaben, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, riksdagens militieombudsman, Försvarets civila tjänstemannaförbund, För svar sväsen dets underbefälsförbund, Högerns ungdomsförbund, Svenska landsbygdens ungdomsförbund, Folkpartiets ungdomsförbund, Sveriges socialdemokra tiska ungdomsförbund och Föreningen socialarbetare inom industri och affärsvärld. I det följande lämnas på grundval av det år 1950 avlämnade betänkandet en kortfattad redogörelse för nuvarande och av utredningen föreslagen organisation m. m. samt för remissyttrandena i den del varom nu är fråga.
Nuvarande organisation m. in.
Enligt tjänstereglementet för krigsmakten är personalvård omsorg om truppen i socialt och kulturellt hänseende. Den omfattar upplysning, social rådgivning, frivillig bildningsverksamhet och förströelse och skall enligt reglementet främst ha till syfte att gagna andan inom krigsmakten.
Varje förbandschef skall leda och främja personal- och själavården vid förbandet. Han skall utse en officer som vid sidan av andra åligganden skall tjänstgöra som personalvårdsofficer och föredragande i personalvårds- ärenden. Vid varje förband tjänstgör en personalvårdsassistent. Alltsedan budgetåret 1948/49 (jfr prop. 1948:206, s. 174—177) finnes 9 heltidsan ställda assistenter i Cg 22, varav 6 vid armén och 3 vid marinen, samt 64 deltidsanställda assistenter, varav 41 vid armén, 5 vid marinen och 18 vid flygvapnet. De deltidsanställda assistenterna är anställda mot arvoden varierande mellan 1 100 kronor och 2 700 kronor för år. Förbandschef erna biträdes av bland annat bildningsråd, som i alla frågor av principiell be tydelse för personalvården skall avgiva yttrande, ävensom förbandsnämnd och militärpastor, den sistnämnde föredragande i själavårdsfrågor.
Utredningens förslag.
Personalbehandlingsutredningen anser, att den i tjänstereglementet för krigsmakten givna definitionen icke täcker begreppet personalvård i mo-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
dern mening. Målsättningen för försvarets personalvård bör enligt utred
ningen vara att hjälpa den enskilde i hans personliga angelägenheter,
skydda den enskildes medborgerliga och mänskliga rättigheter, underlätta
för den enskilde att anpassa sig i den militära miljön, ordna fritidssyssel
sättning med hänsyn till person och trivsel, medverka till ett gott förhål
lande mellan all personal, stärka den enskildes »arbetsmoral» och lojalitet,
giva en allmän medborgerlig fostran, skapa motståndskraft hos allmänheten
och god stridsmoral hos soldaten i krig eller krigsfara, främja förståelse för
försvar och militär utbildning samt vidmakthålla och förbättra samarbete
mellan krigsmakten och samhället i övrigt.
Utredningen har utförligt redogjort för de arbetsuppgifter — inom själa
vården, den militära socialvården (socialtjänsten), bildningsverksamheten
m. fl. områden — som med utgångspunkt från nämnda målsättning för per
sonalvården lämpligen bör handhavas av personalvårdstjänstemän. Härut-
innan torde få hänvisas till betänkandet, s. 41—65.
Ansvaret för personalvården bör framdeles liksom nu åvila vederbörande
chef. Personalvårdstjänstemännen bör vara förbandschefernas biträden.
Personalvårdsverksamheten, som hittills huvudsakligen varit inriktad på
de värnpliktiga, bör utsträckas till att avse all personal inom försvaret.
Tyngdpunkten skall dock alltjämt ligga på de värnpliktiga. Med hänsyn
till verksamhetens art och omfattning bör benämningen personalvård ut
bytas mot benämningen personal tjänst.
För att personaltjänstens arbetsuppgifter skall kunna utföras lcräves
enligt utredningens mening ökad tillgång på sakkunniga befattningshavare.
Utredningen anser, att i princip erfordras en heltidsanställd befattnings
havare vid varje förband. Med hänsyn till nödvändigheten av att begränsa
kostnaderna för denna verksamhet framlägger utredningen emellertid ett
organisationsförslag som i betydande utsträckning avviker från denna
princip. Utredningen föreslår, att — förutom personalofficerare— följande
personal skall ingå i den regionala och lokala organisationen, nämligen
4 förste personalkonsulenter i lönegrad
6 personalkonsulenter
»
»
It
»
»
»
14
»
»
»
8 personalassistenter
»
»
23
»
med årsarvode
2
» » »
Ca 27
Ca eller Ce 24
Ce 22
Ce 19
Cg 17
2 200 kronor
1
000
»
Förslaget medför fullt genomfört en lönekostnadsökning med i runt tal
300 000 kronor enligt nuvarande löneläge.
Enligt utredningens förslag skall riket indelas i fyra personal tjänst-
distrikt. Inom varje distrikt skall finnas en förste personalkonsulent som
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
33
chef för personaltjänsten. De föreslagna tjänsterna för konsulenter i 24
lönegraden avses för garnisonsorter med minst tre förband. Tjänsterna i
22 lönegraden avses för orter med minst två förband. Vid vissa större
ensamliggande förband skall placeras konsulenter i 19 lönegraden. Perso
nalassistenterna skall biträda i tjänsten på större orter. Innehavarna av
arvodestjänsterna avses för medelstora och mindre, ensamliggande för
band. Utredningen föreslår att personaltjänstorganisationen tillföres sär
skilda befattningar för skriv- och kontorspersonal. Personalkonsulenter
och personalassistenter föreslås bilda en personalkår.
Utredningen har med hänsyn till tjänstens art ansett det icke lämpligt
att särskilda kvalifikationskrav fastställes för antagning som personal
konsulent eller personalassistent. Vissa fordringar bör dock vara upp
fyllda. Hit hör fullgjord första värnpliktstjänstgöring med goda vitsord,
teoretisk utbildning, som givit god allmänbildning, erfarenhet av förenings-
och ungdomsarbete, erfarenhet av social verksamhet, god organisationsför
måga, en ålder vid första anställningen icke understigande 25 år och icke
överstigande 35 år samt sådana personliga egenskaper som energi, intresse
lör människor, förmåga till samarbete och umgänge med alla slags män
niskor, initiativrikedom och praktiskt handlag. Utredningen föreslår att
särskild utbildning anordnas inom försvaret för befattningshavarna inom
per sonalt j änsten.
Remissutlåtanden.
Överbefälhavaren och flertalet övriga remissmyndigheter avstyrker den
föreslagna distriktsindelningen. Chefen för försvarsstaben samt cheferna
för armén, marinen och flygvapnet förordar en mindre omfattande utbygg
nad av den lokala organisationen än den föreslagna. De anser vidare att
arbetsuppgifterna bör begränsas och avstyrker den föreslagna ändrade
benämningen.
Försvarets civilförvaltning förordar en försiktig påbyggnad av nuva
rande organisation och anser det icke erforderligt med särskild expeditions-
personal in. in. för personalvårdsorganisationen.
rörsvar ds upplysnings- och personalvårdsnämnd, Försvarets civila
tjänstemannaförbund samt de politiska ungdomsförbunden tillstyrker,
bland annat, den föreslagna lokalorganisationen. Tjänstemannaförbundet
föreslår att vissa befattningar för deltidsanställda assistenter utbytes mot
befattningar för heltidsanställda assistenter.
Försvarets socialbyrå framhåller vikten av att erfarenheterna från för-
bandsnämndernas verksamhet avvaktas innan slutlig ställning tages till
organisationens storlek.
Föreningen socialarbetare inom industri och affärsvärld understryker
3—250 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 110.
betydelsen av att personalen äger en omfattande teoretisk och praktisk
utbildning.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Departementschefen.
Personalbehandlingsutredningen har avgivit förslag till ändrad organisa
tion av den militärpsykologiska verksamheten och personalvården inom
krigsmakten. Jag är icke beredd att nu fatta ståndpunkt till de avgivna
förslagen i vad de avser den militärpsykologiska verksamheten och den
centrala organisationen för personalvården inom krigsmakten. Då emeller
tid en viss förstärkning av den centrala organisationen befunnits erforder
lig oavsett organisationens utformning i stort, har jag vid anmälan av
försvarsstabens avlöningsanslag i årets statsverksproposition föreslagit att
en tjänst för konsulent i lönegrad Cg 27 inrättas för handläggning av per-
sonalvårdsfrågor. Enligt gällande organisation är en regementsofficer pla
cerad som chef för försvarsstabens personalvårdsavdelning. Det kan ifråga
sättas huruvida icke chefskapet borde ankomma på socialvårdsdirektören.
Därigenom skulle regementsofficer sbeställningen kunna frigöras för andra
uppgifter. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att fatta beslut i denna
fråga.
I fråga om den lokala organisationen anser jag en väsentlig förstärkning
i personellt hänseende erforderlig, om uppgifterna skall kunna lösas på
tillfredsställande sätt. För personalvården vid förbanden finnes for nar-
varande nio heltidstjänster i lönegrad Cg 22 samt 65 deltidstjänster mot
arvode för personalvårdsassistenter. Jag föreslår att ytterligare ett antal
tjänster inrättas för heltidstjänstgörande personalvårdsassistenter. Ut
ökningen bör emellertid för närvarande kunna begränsas till elva tjänster.
De nytillkommande tjänsterna bör tills vidare inplaceras i Ce 17. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra om göromålen för vissa personal
vårdsassistenter motiverar en högre löneställning. Vid bifall till förslaget
om inrättande av ytterligare befattningar för heltidstjänstgörande assi
stenter bör 20 deltidstjänster mot arvode utgå ur organisationen. Nu
varande nio extra tjänster i Cg 22 bör utbytas mot nio extra oidinaiie
tjänster i Ce 17. Innehavarna av de nuvarande tjänsterna i 22 lönegraden
bör dock övergångsvis få bibehålla dessa tjänster. Förslaget medför en
kostnadsökning av i runt tal 60 000 kronor per år. Av de föreslagna elva
nya tjänsterna i Ce 17 bör tio upptagas under arméns avlöningsanslag och
en tjänst upptagas under marinens avlöningsanslag. Jag förutsätter att
innehavarna av tjänsterna skall fullgöra uppgifter även vid andra för
band än sådana som tillhör den försvarsgren under vilkens avlöningsan
slag tjänsten är uppförd. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att ut
färda de bestämmelser som erfordras med anledning av den nu föreslagna
ändringen av personalvårdsorganisationen.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående föreslagit beträffande personalvårdsorganisationen inom försvaret.
Kungl. Maj-As proposition nr 110.
35
[4] Vissa arvodesfragor berörande det frivilliga försvarsarbetet.
P öi utbildningsarbetet inom hemvärnet och de frivilliga försvarsorga nisationerna disponeras tre kategorier instruktörer, nämligen dels inne havare av vissa för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar vid försvarsområdesstaberna, s. k. hemvärnsofficerare och hemvärnsunderoffi- cerare, dels officerare eller underofficerare på aktiv stat, placerade till ständig tjänstgöring vid nämnda staber, s. k. ordinarie instruktörer, dels ock avtalsbundna instruktörer, som efter eget åtagande frivilligt tjänstgör såsom sådana vid sidan av sitt vanliga arbete vid eget truppförband.
I skrivelse den 24 januari 1951 anförde rikshemvärnschefen att erfaren heten visat, att det på grund av arbetsvolymen inom för svar sområdessta- bernas hemvärnsavdelningar i praktiken oftast icke vore möjligt att bereda hemvärnsofficerarna och hemvärnsunderofficerarna tidskompensation för å fritid utfört instruktörsarbete genom inskränkning i den vanliga arbets tiden under vardagarna. Den kompensation för en söndagsövning som eventuellt kunde ges på en vardag kunde icke tillnärmelsevis ersätta borto varon under söndagen. Ifrågavarande personal borde därför få åtnjuta arvode för instruktörsverksamhet som utfördes på för huvuddelen av för- svarsområdesstabernas personal i regel tjänstefri tid.
Centralförbundet för befälsutbildning framförde i skrivelse den 24 janu ari 1951 ett med rikshemvärnschefens förslag likartat förslag om instruk- törsarvode, avseende förbundets verksamhetsområde.
I yttrande över nämnda framställningar hemställde chefen för armén att arvode för på fritid fullgjort instruktörsarbete — i varje fall då det fullgjorts på sön- och helgdagar samt lördagar och helgdagsaftnar __ skulle få utgå, därest kompensation i form av ledighet under arbetstid icke kunde medgivas.
Försvarets civilförvaltning erinrade i yttrande över framställningarna om den av civilförvaltningen tidigare hävdade ståndpunkten att personal,
1
vars uppgifter inginge att fullgöra instruktörsverksamhet, borde vara utesluten från rätten till instruktörsarvode.
I skrivelse den 4 maj 1951 har rikshemvärnschefen anfört, att civilför valtningen i ett flertal fall utställt anmärkningar med anledning av att arvode för utfört instruktörsarbete utbetalats till hemvärnsofficerare, hem- värnsunderofficerare och s. k. ordinarie instruktörer. Rikshemvärnschefen
36
Kungl. May.ts proposition nr 110.
har hemställt att Kungl. Maj :t måtte låta bero vid de gjorda utbetal
ningarna.
Arméchefen och försvarets civilförvaltning har tillstyrkt rikshemvarns-
chefens hemställan varvid civilförvaltningen åberopat de obestridliga svå
righeter som varit förenade med tolkningen av de på hithörande område
gällande föreskrifterna och den osäkerhet som blivit följden härav hos
såväl myndigheterna som instruktörspersonalen.
Sedermera har statens organisationsnämnd på hemställan av chefen för
armén verkställt utredning angående instruktörspersonalens arbetsförhål
landen inom I. och II. militärområdena. I skrivelse den
6
december 1952
anför nämnden i huvudsak följande. Instruktörspersonalens huvuduppgift
är egentligt utbildningsarbete. Hemvärnsunderofficerarnas verksamhet
avser emellertid i huvudsak expeditionsarbete och viss kontroll av hem-
värnsmännens utrustning, men även deras verksamhet omfattar jämväl
utbildning. Enär deltagarna i den frivilliga befälsutbildningen samt hem-
värnsmännen under sedvanlig arbetstid är sysselsatta med sitt oidinarie
förvärvsarbete, måste deras militära utbildning förläggas till deras fritid.
Härigenom tvingas instruktörspersonalen att — med undantag för läger
kurser o. d. — utföra utbildningsarbetet på kvällar och under veckoslut,
d. v. s. under tid som för huvuddelen av försvarsområdesstabens personal
är att anse såsom fritid. Om detta fritidsarbete har större omfattning och
under vissa tider eller året runt är regelbundet återkommande bör perso
nalen beredas särskild kompensation härför. Dylik kan lämnas i form av
särskild ledighet utöver personalen tillkommande ordinarie semester eller
såsom arvode. Organisationsnämnden har vid sina undersökningar konsta
terat, att omfattningen av såväl fritidsarbetet som arbetet under ordinarie
tjänstetid växlar avsevärt mellan de olika försvarsområdena och befatt
ningshavarna. Fritidsarbetet är emellertid i de flesta fall av avsevärd omfatt
ning. Ersättning för fritidsarbete har i vissa fall kunnat lämnas — helt
eller delvis — genom att personalen beviljats ledighet utöver lagstadgad
semester. I många fall har emellertid dylik ledighet ej kunnat beviljas.
Organisationsnämnden bedömer såsom sannolikt att dessa förhållanden
kommer att råda även i fortsättningen.
Organisationsnämnden har med hänsyn till de olikartade förhållandena
inom de olika försvarsområdesstaberna icke ansett sig kunna bedöma, hu
ruvida ifrågavarande instruktör spersonal helt eller' delvis kan beviljas
kompensation för fritidsarbetet genom särskild ledighet. Denna fråga torde
enligt organisationsnämnden endast kunna bedömas från fall till fall av
vederbörande försvarsområdesbefälhavare. I de fall dylik ledighet icke
kan beviljas hör, så länge utbildningen är ordnad enligt nuvarande system,
personalen åtnjuta arvode i likhet med tillfälligt anställda instruktörer.
Chefen för armén framhåller i skrivelse den 17 december 1952 i an
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
37
slutning till organisationsnämndens utredning, att nuvarande arvodesbe- stämmelser otvivelaktigt innebär en orättvisa gentemot instruktörsperso- nalen vid försvarsområdesstaberna, vilket är till men för det frivilliga ut bildningsarbetet. Arméchefen hemställer därför att arvode för på instruk törs fritid fullgjord instruktörstjänst måtte få utgå till hemvärnsofficer, hemvärnsunderofficer och ordinarie instruktör vid försvarsområdesstab, under förutsättning att vederbörande icke genom ledighet under tjänstgö ringstid kan beredas erforderlig kompensation härför. Försvarsområdes- befälhavare förutsättes skola med hänsyn till rådande arbetsläge vid för- svarsområdesstaben i varje särskilt fall äga avgöra huruvida och i vilken utsträckning instruktörspersonalen kan beredas kompensationsledighet för fullgjord sådan instruktörstjänst.
Försvarets civilförvaltning anför i yttrande över arméchefens fram ställning att instruktörsverksamheten numera genom intensifieringen av frivilligutbildningen fått en betydligt större omfattning än tidigare. Detta har medfört att vederbörandes arbetsuppgifter ökat i icke oväsentlig ut sträckning, något som icke minst gäller den del av instruktörsverksamheten som måste vara förlagd till tid utöver sedvanlig tjänstetid. Enligt vad civilförvaltningen inhämtat föreligger numera stora svårigheter att erhålla kvalificerade sökande till arvodesbefattningarna för hemvärnsofficerare och hemvärnsunderofficerare just av den anledningen, att vederbörande icke erhåller ersättning för den instruktörsverksamhet, som fullgöres på för tjänstemän i allmänhet arbetsfri tid. Det kan knappast anses rimligt, att denna personal i fredstid skall i väsentligt större utsträckning än t. ex. det ordinarie truppbefälet tagas i anspråk på fritid för fullgörande av sin instruktörsverksamhet.
Civilförvaltningen har emellertid inhämtat, att arbetsläget inom hit hörande område för närvarande är så ansträngt, att det icke går att bereda instruktörspersonalen frihet från annan tjänst i tillnärmelsevis den om fattning som erfordras för att kompensera den å fritid utförda instruktörs verksamheten. Det synes därför nödvändigt att öppna en möjlighet att kontant honorera den fast anställda instruktörspersonalen genom att göra densamma arvodesberättigad. Även om civilförvaltningen icke kan under låta att hysa betänkligheter mot att utvidga rätten till instruktörsarvode alt avse jämväl sådan personal, vill civilförvaltningen i nuvarande läge icke längre motsätta sig att så sker, varvid civilförvaltningen förutsätter att en dylik anordning icke kommer att medföra motsvarande krav från andra håll.
Vad angår den närmare utformningen av ett medgivande av här avsedd innebörd anser civilförvaltningen det uppenbart att, på sätt arméchefen också förutsatt, instruktörsarvode till ifrågavarande personal icke bör få utgå i andra fall än då ledighet icke kan beredas vederbörande. Det bör
38
åvila försvarsområdesbefälhavarna att söka ordna tjänstgöringsförhållan
dena så att dylik ledighet under ordinarie tjänstgöringstid kan beviljas
såsom kompensation för ifrågakommande instruktörsverksamhet å fiitid.
Endast i de fall, där instruktörspersonalen icke kan erhålla sådan ledighet
i eu omfattning som med hänsyn till den fullgjorda verksamheten å fritid
samt till omständigheterna i övrigt kan anses skälig, bör arvode ifråga-
komma. En lämplig begränsning av arvodesrätten synes civilförvaltningen
kunna åstadkommas genom att arvodesrätten inskränkes till att omfatta
ersättning allenast för sådan instruktörsverksamhet som utföres på sön-
eller helgdagar samt på dag före sådan dag. Under alla förhållanden bör
bestämmelsernas karaktär av undantagsföreskrifter markeras.
Departementschefen.
Den personal varom här är fråga nödgas förlägga en väsentlig del
av instruktörsarbetet till sådan tid som för tjänstemän i allmänhet be
traktas som fritid. Det har därför föreslagits att kompensation för dylikt
fritidsarbete under vissa förutsättningar skall få utgå, i första hand i foim
av eu motsvarande minskning av den ordinarie arbetstiden. I de fall då
arbetsbördan icke medger någon inskränkning i befattningshavarnas
ordinarie arbetstid skulle gottgörelse för fritidsarbetet få utgå i form av
särskilt arvode.
Ett bifall till dessa förslag skulle innebära att man för ifrågavarande
kategorier av militär personal skulle fastställa en ordinarie arbetstid, vais
överskridande skulle medge rätt till särskild ersättning. Ett dylikt avsteg
från de för den militära personalen eljest gällande arbetstidsbestämmel-
serna inger onekligen betänkligheter. Emellertid föreligger, såsom myndig
heterna framhållit, vissa särskilda förhållanden beträffande den personal
varom här är fråga, och jag anser det därför böra undersökas huruvida
icke någon form av kompensation för utbildningsverksamheten på fritid
kan ges till här avsedda personalkategorier utan att detta får prejudice-
rande verkan för annan militär personal. I avvaktan pa att ställning kan
tagas till denna fråga hör självfallet inga arvoden få utbetalas till ifråga
varande personal.
Försvarets civilförvaltning har utställt ett flertal anmärkningar med an
ledning av att instruktörsarvode utbetalats till personal som nyss berörts.
Då bestämmelserna i ämnet varit i viss mån svårtolkade, anser jag att vid
de gjorda utbetalningarna bör bero.
I 1946 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 67) anmäl
des ett av chefen för armén och arméförvaltningen framlagt förslag rörande
förmåner till personal tillhörande frivilliga försvarsorganisationer under
utbildning in. in. Enligt de bestämmelser som sedermera utfärdats på
grundval av vad i propositionen anfördes äger endast medlemmar av Cen
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
39
tralförbundet för befälsutbildning och av Riksförbundet Sveriges lotta-
kårer att uppbära dagarvode. I skrivelse den 28 december 1951 har över
befälhavaren bland annat föreslagit, att förmånen av daglön skall ut
sträckas att gälla även för medlem av sådan frivillig försvarsorganisation
som nu icke omfattas av bestämmelserna om daglön, överbefälhavaren
har jämväl föreslagit vissa jämkningar i de nu gällande arvodesbestäm-
melserna i övrigt.
Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att fatta beslut i denna fråga.
Jag förutsätter att det härvid skall vara Kungl. Maj :t obetaget att utsträcka
förmånen av daglön till medlemmar av sådana frivilliga försvarsorganisa
tioner som icke nu omfattas av bestämmelserna. Med hänsyn till frågans
tidigare riksdagsbehandling har jag ansett mig böra omförmäla densamma
i detta sammanhang.
Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
att vid hittills verkställda utbetalningar av instruktörs-
arvoden till hemvärnsofficerare, hemvärnsunderofficerare
och ordinarie instruktörer vid försvarsområdesstaber får
bero.
[5]
Rationaliseringsverksamhet inom försvaret.
Liksom skett föregående år torde i detta sammanhang böra lämnas en
översikt över det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet
inom försvaret som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg,
särskilt i den mån denna verksamhet påverkar anslagsberäkningarna i det
följande eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter under
nästa budgetår.
Undersökningarna rörande den centrala förrådsorganisationen pågår och
berör huvudsakligen arméns centrala tyganstalter. Organisationsnämnden
medverkar i en av marinledningen igångsatt förrådsutredning, som bland
annat avser översyn av marinens förrådsorganisation.
Omorganisation av stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid Livrege
mentets husarer med Signalregementets kompani i Skövde, Norrlands
dragonregemente, Göta artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente, Got
lands artillerikår, samtliga luftvärnskårer, Bodens ingenjörkår samt infan-
teriskjutskolan och artilleriskjutskolan i Villingsberg har genomförts.
Förberedelser för att genomföra organisationen vid Stockholms luftvärns-
regemente med luftvärnsskjutskolan beräknas kunna vidtagas under första
hälften av år 1953.
Organisationsundersökningarna rörande stabs- och förvaltningstjänsten
40
m. m. vid Livgardesskvadronen, Svea och Göta ingenjörkårer, tygförvalt-
ningsskolan, ridskolan och remontdepåerna har slutförts. Undersöknings
rapporter med förslag har framlagts.
Förslag har avgivits till ändrad organisation av stabs- och förvaltnings
tjänsten in. in. vid vissa försvarsområdesstaber. Förslagen är grundade på
undersökningar vid Karlstads och Norrköping—Linköpings försvarsområ
den. För närvarande föreligger förslag till ändrad organisation av följande
försvarsområdesstaber, nämligen Malmö, Kristianstads, Kalmar Växjö,
Gävle, Östersunds, Härnösand—Sundsvalls, Göteborg—Halmstads, Udde
valla, Skövde, Uppsala—Västerås, Örebro, Falu—Mora, Umeå—Storuman,
Boden och Kalix försvarsområden. Undersökningarna vid övriga försvars
områden (Strängnäs, Stockholm och Kiruna—Jokkmokk) pågår och be
räknas slutförda under år 1953.
Sedan organisationsundersökningarna verkställts har, framförallt vid
infanteriets regementen, ändringar rörande utbildning, krigsorganisation,
materielmängder m. in. inträffat, som påverkar personalbehoven inom
vissa verksamhetsområden. Med anledning därav pågår en översyn av
organisationen. Kompletterande undersökningar äger rum successivt i mån
av tillgång på personal och omfattar expeditions-, förråds- och ekonomi
tjänsten och därmed sammanhängande verksamhetsområden.
För Sydkustens marindistrikt har Kungl. Maj :t fastställt ändrad orga
nisation. Arbetet med att genomföra den nya organisationen pågår i
samråd med och under medverkan av organisationsnämnden. Den av
Kungl. Maj :t fastställda organisationen av Stockholms kustartilleriförsvar
har genomförts.
Vid flygvapnet beräknas försök med flottilj organisation kunna igång
sättas tidigast under år 1955.
Vissa av de här angivna förslagen till organisationsändringar vid armén
kan nu upptagas till behandling. De personalförändringar som är erfor
derliga för övergång till ny organisation kommer att behandlas i det föl
jande under arméns avlöningsanslag. I den mån det skulle visa sig möjligt
att tidigare än nu beräknats genomföra rationaliseringen även vid andra
enheter än som sålunda förutsatts skola kunna omorganiseras före ut
gången av nästa budgetår bör givetvis sadana möjligheiei tillvaratagas.
Jag förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidi
gare budgetår — Kungl. Maj :t skall äga att jämväl under budgetaret
1953/54 vidtaga de jämkningar i vederbörande personalorganisationer som
kan bliva erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar,
dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie per
sonal, samt att bereda särskild ersättning åt personal som med bibehållen
löneställning bestrider göromål som i en ny organisation ankommer på
innehavare av högre tjänst.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
41
[6]
Försvarets civilförvaltning: Avlöningar.
Anslag
Nettoutgift
1951/52 ......................................... 2 398 000
2 963 898
1952/53 (statsliggaren s. 164)
2 855 000
1953/54 (förslag) .................... 3 490 000
I årets statsverlcsproposition (bil.
6
, punkt 4) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslags
anslag av 3 550 000 kronor.
Yrkande.
Försvarets civilförvaltning (skr. 26/s 1952) hemställer, att anslaget höjes
med 745 000 kronor.
Ökning Minskning
1. Omorganisation av kansli- och kameralbyråerna i hu
vudsaklig anslutning till de av 1946 års militära för-
valtningsutredning framlagda förslagen .................... 54 792
2. Uppflyttningar i lönegrad av vissa tjänster ............... 46 344
3. överföring m. m. från arméns avlöningsanslag av
vissa tjänster, avsedda för civilförvaltningens bok-
binderi, blankettförråd och tryckeri.
1 bolcbinderiföreståndare (numera bokbindare) Ce
12, 1 bokbindare Ce 10, 1 offsettryckare Ce 10, 1
typograf Ce 10, 1 förrådsmästare Ce 16 (numera
Ce 17), 1 förrådsman Ce 11, som föreslås uppflyttad
till förrådsförman Ce 13, 1 bilförare Ce 10, som
föreslås uppflyttad till förrådsman Ce 11, 1 kansli
biträde Ce 11
................................................................... 74 292
4. Reglering av löneställningen för vissa tjänster å
civilförvaltningens bokbinderi, blankettförråd och
tryckeri m. m.
1 bokbinderibiträde, arvode — bokbindare Ce 10 ...
3 960
1 bokbindare Ce 9 — kanslibiträde Ce 11 .................... 348
4 bokbinderibiträden Cg 4 — Ce
8
................................. 5 904
1 bokbinderibiträde ..........................................................
6
384
4 expeditionsvakter Ce el. Cg 10 — förrådsman Ce 11
1 344
1 expeditionsvakt Ca 10 — förrådsman Ca 11 ....... 336
5. överföring från sakanslag av viss personal.
1 tryckeriföreståndare Ce 13, 2 bokbinderibiträden
Ce
8
.................................................................................... 24 444
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Ökning Minskning
6
. Övriga personalförändringar.
1 assistent Ce 22 — Ca 22 ..................................................
1 förrådsförman Ca 11 (å övergångsstat) ................ —
1 pensionerad officer 1:30
......................................... 21 084
2 kontor sbi träden Ca
8
...................................................... 16 932
7. Omräkning.
Löneklassuppflyttningar in. m..........................................
86
400
Rörligt tillägg ................................................................... 480 684
Minskade inkomster av pensionsmedel .......................... 7 000
Avrundning ....................................................................... 3 552_________
789 400
44 400
+ 745 000
Motiv.
2. Civilförvaltningen föreslår lönegradsuppflyttningar av ett stort antal
tjänster i anslutning till de löneprinciper, som ämbetsverket ansett sig
kunna utläsa ur 1949 års tjänsteförteckningskommittés och 1947 års bi-
trädesutrednings hittills redovisade bedömanden samt ur de beslut, som
vid 1952 års riksdag fattats i liknande frågor inom andra förvaltningsom
råden.
3. Här avsedda tjänster, vilka f. n. disponeras av civilförvaltningen, av
sågs ursprungligen för det centrala bok- och blankettförråd samt det cen
trala tryckeri, beträffande vilkas inrättande beslut fattades vid 1945 års
riksdag. De arbetsuppgifter, som avsågs skola ankomma på innehavarna av
de berörda tjänsterna, överensstämmer till alla väsentliga delar med dem
som de nu utför hos civilförvaltningen. Då nuvarande organisation bedöms
bli bestående, föreslås tjänsterna skola överföras från arméns till civil
förvaltningens avlöningsanslag.
4. Lönegradsuppflyttningarna motiveras med arten och omfattningen av
de arbetsuppgifter, som är förenade med ifrågavarande tjänster, samt den
yrkesskicklighet vederbörande tjänstemän numera förvärvat.
5. Här upptagna tjänster avses för personal som f. n. avlönas enligt kol
lektivavtal från anslaget till publikations- och blankettryck.
6
. Den på kassadetaljen tjänstgörande assistenten har sedan den 1 juli
1948 varit placerad i Ce 22 och innehar därjämte en på övergångsstat upp
förd befattning som förrådsförman i Ca 11. Då assistenttjänsten anses er
forderlig för framtiden, föreslås att tjänsten ordinariesättes och att i sam
band därmed tjänsten som förrådsförman utgår.
En arvodesbefattning för pensionerad officer är vakant och kan enligt
civilförvaltningen indragas.
Sedan civilförvaltningens telefonväxel numera sammanförts med armé
förvaltningens i sistnämnda ämbetsverks lokaler föreslås två för telefonis
ter avsedda kontorsbiträdestjänster i Ca
8
skola överföras till arméföi--
valtningen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
43
Departementschefen.
I sitt den 16 oktober 1950 dagtecknade betänkande (SOU 1950: 36 och
37) framlade 1946 års militära förvaltningsutredning förslag rörande för
svarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning. Förslaget berörde
följande centrala ämbetsverk, nämligen försvarets civilförvaltning och
krigsmaterielverket samt armé-, marin- och flygförvaltningarna. Vid an
mälan i årets statsverksproposition av förevarande anslag meddelade jag,
att beredningen av förvaltningsutredningens förslag ännu icke avslutats
och att det därför icke var möjligt att då framlägga slutliga anslagsäskan-
den rörande de ämbetsverk som kunde beröras av en blivande omorganisa
tion. Beredningen av ärendet pågår alltjämt. Därest det vid den fortsatta
beredningen befinnes möjligt att för årets riksdag framlägga förslag rö
rande försvarets centrala förvaltningsorganisation, kommer detta förslag
endast att beröra principerna för den centrala tyg-, intendentur- och civil
förvaltningstjänstens organisation samt indelningen i stort av de ämbets
verk, som bör handha ifrågavarande förvaltningsgrenar. Vid sådant för
hållande kan slutliga anslagsberäkningar för budgetåret 1953/54 i fråga
om de verk, som kan beröras av omorganisationsfrågan, nu framläggas med
utgångspunkt från gällande organisation.
Det ytterligare uppskov med ifrågavarande organisationsfrågas slutliga
lösning som sålunda sker bör emellertid icke hindra, att ändringar i den
bestående organisationen provisoriskt vidtages, i den mån så anses på
kallat för underlättande av en övergång till den nya förvaltningsorganisa
tion som kan bli beslutad eller eljest i rationaliseringssyfte. Det kan här
vid befinnas erforderligt att i vissa fall bereda tjänstemän vikariatslön i
högre lönegrad.
I ett hänseende finner jag så starka skäl för en snabb personalför
stärkning föreligga, att jag redan nu anser förslag härom böra
framläggas. Inom flygförvaltningen finnes en anskaffningsbyrå under
en anskaffningschef i lönegrad Cp 15 medan inom armé- och marinför
valtningarna motsvarande organ saknas. Ett genomförande av de planer
för arméns och marinens materielanskaffningar som framlagts för årets
riksdag kommer att pålägga armé- och marinförvaltningarna en ytterst
omfattande inköpsverksamhet även för det fall att den nuvarande förvalt
ningsorganisationen skulle i princip bibehållas. Jag anser det därför vara
ett tvingande behov att redan från och med budgetåret 1953/54 anskaff-
ningschefer anställes även vid armé- och marinförvaltningarna. Dessa
bör under nämnda budgetår anställas mot arvoden från vederbörliga sak
anslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma storleken av
arvodena i fråga.
Så som frågan om en omorganisation av försvarsförvaltningarna nu ligger
till anser jag det icke lämpligt att i övrigt nu tillstyrka andra personalför
44
Kungl. May.ts proposition nr 110.
ändringar vid de myndigheter som beröres av omorganisationsförslaget än
dem jag i det följande föreslår vid behandlingen av nu förevarande anslag
och arméförvaltningens avlöningsanslag. Jag får därvid erinra om att åt
skilliga löneförbättringar för personal vid dessa myndigheter nyligen ge
nomförts enligt riksdagens beslut under höstsessionen 1952.
Jag anser mig böra tillstyrka att de i sammanställningen (punkt 3)
upptagna på arméns personalförteckning uppförda tjänsterna vid civil
förvaltningens bokbinderi, blankettförråd och tryckeri i nuvarande löne
grader överföres till civilförvaltningen. Vidare bör såsom civilförvaltningen
föreslagit de båda för telefonister avsedda kontorsbiträdestjänsterna i Ca
8
överföras till arméförvaltningen. Till dessa personalfrågor återkommer jag
vid behandlingen i det följande av arméns respektive arméförvaltningens
avlöningsanslag.
Den vakanta för pensionerad officer avsedda arvodesbefattningen bör
i enlighet med civilförvaltningens förslag indragas.
Enligt principerna för reglerad befordringsgång föreslår jag att fyra
kontor sbiträdestjänster i Ca
8
tillkommer i utbyte mot tjänster för biträde
för skriv- och kontorsgöromål.
Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 3 490 000 kronor enligt
följande.
Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 10 836
kronor för två kontorsbiträden i Ca
8
, 27 700 kronor på grund av genom
förda löneregleringar och 15 400 kronor för löneklassuppflyttningar till
(870 000 + 10 836 + 27 700 + 15 400 =) i runt tal 924 000 kronor.
Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbef att-
ningar minskas med 13 000 kronor för eu pensionerad officer i arvodes-
befattning till (27 000 — 13 000 =) 14 000 kronor.
Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t,
6
108 kronor, uppföres med oförändrat belopp.
Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas
med 45 200 kronor på grund av överföring av vissa tjänster från arméns
avlöningsanslag, 15 500 kronor på grund av genomförda löneregleringar
samt 44 000 kronor för löneklassuppflyttningar och befordringar enligt reg
lerad befordringsgång men minskas med 18 912 kronor för fyra biträden
för skriv- och kontorsgöromål. Posten ökas sålunda med (45 200 + 15 500
+ 44 000 — 18 912 =) 85 788 kronor till (1 282 000 + 85 788 =) i runt
tal 1 370 000 kronor.
Posten Piörligt tillägg ökas med 499 000 kronor till (691 892 +
499 000 =) 1 190 892 kronor.
Inkomstposten Pensionsmedel minskas med 7 000 kronor till (22 000
-— 7 000 =) 15 000 kronor.
Anslagshöjningen utgör 635 000 kronor.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
a) på personalförteckningen för försvarets civilförvaltning
uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster i lönegrad
Ca
8
;
b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilför
valtning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
45
1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis ........................................................... 924 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-
fattningar, förslagsvis .................................................. 14 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t
.................................................
6
108
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 370 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................................... 1 190 892
Summa kronor 3 505 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ......................................... 15 000
Nettoutgift kronor 3 490 000
c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budget
året 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 490 000 kronor.
[7]
Försvarets
civilförvaltning: Omkostnader.
Anslag
1951/52 ........................................ 445 000
1952/53 (statsliggaren s. 166)
385 000
1953/54 (förslag) ................... 430 000
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 5) har Kungl. Maj :t före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till För
svarets civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett
förslagsanslag av 430 000 kronor.
Yrkande.
Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget liöjes med 50 000
kronor.
Nettoutgift
472 302
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Ökning
1. Sjukvård m. in.................................................
6
000
2. Höjda traktamenten, taxor, priser in. ni. 44 000
50 000
M o t i v.
1
. Ökningen anses erforderlig med hänsyn till belastningen på anslags
posten under budgetåret 1951/52. I omkostnadsstaten har för innevarande
budgetår för ifrågavarande ändamål upptagits 30 000 kronor.
2. Av ökningen belöper 9 000 kronor på resor och traktamenten (nu
41 000 kronor), 10 000 kronor på bränsle, 12 000 kronor på renhållning
och städning, 7 000 kronor på telefon samt
6
000 kronor på publikations-
tryck.
Departementschefen.
Det torde vara ofrånkomligt att civilförvaltningens omkostnadsanslag
uppräknas på grund av de allmänna kostnadsstegringarna. Jag föreslår
att anslaget höjes med 45 000 kronor till 430 000 kronor och hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för bud
getåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 430 000 kronor.
[8]
Krigsmaterielverket: Avlöningar.
Anslag
Nettoutgift
1951/52 ......................................... 2 465 000
3 168 978
1952/53 (statsliggaren s. 167)
2 960 000
1953/54 (förslag) .................... 3 620 000
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt
8
) har Kungl. Maj :t före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigs
materielverket: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslags
anslag av 3 550 000 kronor.
Yrkande.
Krigsmaterielverket (skr. 19/s 1952) hemställer, att anslaget höjes med
752 000 kronor.
Ökning Minskning
1. Krigsmaterielverkets huvuddel. 1
1 byrådirektör Ce 31
.......................................................... 21 984
1 amanuens ........................................................................... 16 464
1 biträdande ingenjör Cg 19 .............................................. 11
868
1 kontorist Ce 13
............................................................... 9 348
1 kanslibiträde Ce 11
..........................................................
8
652
1
biträde för skriv- och kontorsgöromål
7 548
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
47
2
.
3.
Ökning Minskning
Krigsmaterielverkets lokalförvaltningar.
1 platschef Ce 30 ................................................................... 19 860
1 förste förrådsförvaltare Ce 22
12 840
1 verkmästare Cg 21
12 120
1 maskinist Ce 15
9 288
2 förrådsförmän Ce 14
17 832
1 kontorist Ce 13
8
604
1 reparatör Ce 12
8
280
1 vaktmästare Ce 10
7 632
1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ........................
6
936
1 säsonganställd eldare,
4 tjänstgöringsmånader........
2 600
Omräkning.
Rörligt tillägg ....................................................................... 560 000
Löneklassuppflyttningar
............................................. 25 000
759 308
7 548
+ 751 760
Avrundat 752 000
M o t i v.
1. Innehavaren av den föreslagna byrådirektör stjänsten avses för hand-
havandet av kontrollmetodikfrågor.
Med hänsyn till ökningen av antalet patentärenden föreslås att för
administrativa byråns juridiska sektion inrättas ytterligare en tjänst för
amanuens i reglerad befordringsgång.
Övriga förslag till personalförändringar under denna punkt avser äm
betsverkets förrådsbyrå. Den biträdande ingenjören avses för arbetsstudier
rörande förrådsarbetet. Kontoristen åter avses för driftsektionens plane-
ringsdetalj under det att kanslibiträdet avses för förvaltningssektionen.
En av de för driftsektionen nu avsedda tjänsterna för biträde för skriv-
och kontorsgöromål anses kunna indragas i samband med tillkomsten av
nyssnämnda tjänster.
2. Tjänsten för verkmästare i Cg 21 avses för lokalförvaltningen i Kort
fors under det att övriga under denna punkt föreslagna tjänster m. m.
avses för ett under anläggning varande nytt centralförråd, vilket beräknas
kunna tagas i bruk under budgetåret 1953/54.
Departementschefen.
I enlighet med vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av för
svarets civilförvaltnings avlöningsanslag räknar jag icke för nästa bud
getår med några förändringar beträffande krigsmaterielverkets personal
uppsättning utöver dem som redan genomförts enligt riksdagens beslut i
anledning av propositionerna 1952:241 och 251. Jag förutsätter emel
48
Kungl. May.ts proposition nr 110.
lertid att Kungl. Maj :t, därest det under anläggning varande nya
centralförrådet skulle kunna tas i bruk före utgången av nästa budgetår,
skall äga att, med utnyttjande av anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal, medgiva anställande av för förrådets drift ound
gängligen erforderlig personal.
Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 3 620 000 kronor enligt
följande.
Posterna Avlöningar till ordinarie tjänstemän, 132 400 kronor,
Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
100 000 kronor, samt Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda av Kungl. Maj :t, 17 000 kronor, uppföres med oförändrade
belopp.
Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal höjes
med 87 000 kronor på grund av genomförda löneregleringar och 12 000
kronor för löneklassuppflyttningar till (2 079 000 + 87 000 + 12 000 =)
2 178 000 kronor.
Posten Rörligt tillägg höjes med 561 000 kronor till (679 600 +
561 000 =) 1 240 600 kronor.
Inkomstposten Pensionsmedel, 48 000 kronor, uppföres med oför
ändrat belopp.
Anslagshöjningen utgör 660 000 kronor.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att
a) fastställa följande avlöningsstat för krigsmaterielver-
ket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 132 400
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-
fattningar, förslagsvis .............................................
100
000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 17 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................................... 2 178 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................................... 1 240 600
Summa kronor 3
668
000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ..................... ................... 48 000
Nettoutgift kronor 3 620 000
b) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 620 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
49
[9]
Krigsmaterielverket: Omkostnader.
Anslag
Nettoutgift
1951/52 ......................................... 310 000
396 656
1952/53 (statsliggaren s. 169)
355 000
1953/54 (förslag) .................... 445 000
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 9) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigsmateriel
verket: Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av
445 000 kronor.
Y rkande.
Krigsmaterielverket hemställer, att anslaget höjes med 110 000 kronor.
Ökning
1. Resekostnader ............................................. 10 000
2. Expenser ...................................................... 100 000
110 000
Motiv.
1. Höjningen föranledes av ökad reseverksamhet och höjda traktaments-
kostnader.
2. Av ökningen belöper
6
000 kronor på bränsle, lyse och vatten (nu
3 000 kronor),
88
500 kronor på övriga expenser (nu 219 000 kronor) —
varav 85 000 kronor för eget behov och 3 500 kronor för annat än eget be-
hov samt 5 500 kronor på vakttjänst (nu 18 000 kronor). Ökningen beror
till huvudsaklig del på inträffade prisstegringar och höjda löner.
Departementschefen.
Detta anslag måste med hänsyn till inträffade automatiska kostnadsök
ningar avsevärt uppräknas. Jag kan dock icke tillstyrka att anslaget upp
tages med högre belopp än det enligt statsverkspropositionen preliminärt
beräknade, eller 445 000 kronor, vilket skulle innebära en anslagshöjning
med 90 000 kronor. Jag hemställer alltså att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Krigsmaterielverket: Omkostnader för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 445 000 kronor.
[10] Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m.
1951/52 .........................................
Anslag
Nettoutgift
1
160
000
1 410 000
1952/53 (statsliggaren s. 170)
1 540 000
1953/54 (förslag) ....................
1 940 000
■250 63
Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.
Nr 110.
50
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 10) har Kungl. Maj :t före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigs-
materielverket: Förrådsorganisationen m. m. för budgetåret 1953/54 be
räkna ett förslagsanslag av 1 925 000 kronor.
Yrkande.
Krigsmaterielverket hemställer, att anslaget höjes med 485 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Ökning
1. Nytt centralt ammunitionsförråd ........... 250 000
2. Höjda löner och priser ............................ 235 000
485 000
Motiv.
1. Av ökningen hänför sig 128 000 kronor till lönekostnader och åter
stoden,
122
000
kronor, till driftkostnader som främst beror på den under
första tiden erforderliga uttorkningen av berganläggningen.
2. Av denna ökning belöper 135 000 kronor på höjda lönekostnader,
främst på grund av nytt kollektivavtal, och återstoden,
100
000
kronor,
på till 18 procent uppskattade prisstegringar å förnödenheter och tjänster.
Departementschefen.
Det är ofrånkomligt att ytterligare avsevärt uppräkna detta anslag. Jag
anser mig emellertid kunna utgå från att medelsbehovet skall kunna i
huvudsak tillgodoses inom ramen för ett belopp av 1 940 000 kronor.
Anslaget bör alltså uppföras med nämnda belopp, vilket skulle innebära en
anslagshöjning med 400 000 kronor. Jag hemställer att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m.
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 940 000
kronor.
[11]
Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar.
Anslag
1951/52 ......................................... 1 470 000
1952/53 (statsliggaren s. 171)
1 700 000
1953/54 (förslag) .................... 2 057 000 I
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 13) har Kungl. Maj :t före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Forti-
fikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett för
slagsanslag av
2
000
000
kronor. I samband därmed anmäldes att frågan
om organisationen av försvarets fastighetsförvaltning skulle upptagas till
behandling.
Nettoutgift
1 741 329
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Öl
Yrkande.
Fortifikationsförvaltningen (skr. 24/i 1953) hemställer, att anslaget höjes
med 1 580 000 kronor.
ökning Minskning
1
. Ändrad organisation av försvarets fastighetsför
valtning.
Överföring till fortifikationsförvaltningen av vissa
tjänster m. m......................................................................
1
081
000
2. 1 byrådirektör Ce 31 (sakanslag) — förste byrådi
rektör Cp 9 (avlöningsanslag) ..................................... 25 572
3. Personalförstärkning.
1
pensionerad officer (chef för luftskyddsdetaljen)
1: 32
8
254
1 förste byråintendent Ce 29
21 984
2 byråingenjörer Ce 25
34 656
2
amanuenser enligt reglerad befordringsgång ...
26 328
1 skogstjänsteman Ce 19
............................................. 11868
1 kanslibiträde Cell .................................................. 9 000
4. 1 kanslibiträde Ca 11 (registrator på administrativa
byrån) — kontorist Ca 13 ............................................. 408
1 reparatör Ce 12—Ca 12 ............................................. —
5. Omräkning.
Löneklassuppflyttningar ............................................. 15 300
Rörligt tillägg ................................................................... 318 930
Genomförda löneregleringar ..................................... 58 700
Ökade inkomster av pensionsmedel ............................ 32
000
1 612 000
32 000
+ 1 580 000 1
1. Med skrivelse den 26 november 1951 avgav fortifikationsförvaltningen
och statens organisationsnämnd rapport över verkställda organisationsför-
sök rörande försvarets fastighetsförvaltning. De i rapporten avgivna för
slagen berör huvudsakligen den regionala och lokala fastighetsförvalt
ningen och innebär i huvudsak följande.
Militärbefälhavare skall vara regional fastighetsförvaltande myndighet
för samtliga inom militärområdet förlagda enheter (lokalmyndigheter) ur
krigsmakten. Undantagna skall endast vara Stockholms och Karlskrona
örlogsvarv samt Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar. Ifrågava
rande organ skall lyda direkt under den centrala fastighetsförvaltande
myndigheten — fortifikationsförvaltningen. Militärbefälsstaberna skall för
stärkas med fortifikationsofficerare och annan personal. Extra tjänster
och arvodestjänster föreslås skola utbytas mot pensionsberättigande
tjänster. Viss personal som nu avlönas från sakanslag föreslås bli avlönad
från avlöningsanslag.
52
Inom armén skall lantmilitära försvarsomradesstaber, regementen, ka
rer in. fl. förband vara lokalmyndigheter i fastighetsfrågor. Vid förs^rs-
områdesstaberna skall fastighetsfrågorna handläggas av deltidstjänstgö
rande officer och driftingenjör samt en aktiv underofficer ur fortifikations
kåren. Vid truppförbanden skall finnas deltidstjänstgörande kasernofficer
och driftingenjör, kasernunderofficer — regelmässigt arvodesbefattning
__ samt arbetarpersonal. Vid vissa förband skall nuvarande arvodesbefatt-
ningar för skjutfälts- och kasernofficerare bibehållas.
Flygbasområdesstaber, flottiljer m. fl. förband skall vara lokalmyndig
heter inom flygvapnet. Fastighetsfrågorna skall vid nyssnämnda staber
handläggas av "deltidstjänstgörande förvaltningsofficer och driftingenjör
samt fältmästare. Vid flygvapnets övriga lokalmyndigheter skall fastig-
hetsorganen organiseras enligt sannna grunder som vid arméns motsva
rande förband.
Marinens lokalmyndigheter skall i stort sett bibehålla nuvarande orga
nisation. Huvuddelen av fastighetsförvaltningen skall liksom hittills åvila
örlogsvarvens byggnadsdepartement (byggnadsavdelning) och kustartille
riförsvarens fortifikationsförvaltningar. Vissa ytterligare befattningar skall
tillkomma.
Ett genomförande av den organisation för regional och lokal fastighets
förvaltning för vilken nu redogjorts medför att lönekostnaderna för ifrå
gavarande organ ökar med i runt tal 500 000 kronor. Merkostnaderna för
utökningen av fortifikationskårens personal har därvid upptagits i en
lighet med det förslag för vilket i det följande kommer att lämnas en
kortfattad redogörelse. En kostnadsminskning av 360 000 kronor beräknas
uppkomma genom att fortifikationsförvaltningen kan avlastas vissa arbets
uppgifter.
Över fortifikationsförvaltningens och organisationsnämndens rapport har
berörda myndigheter och organisationer avgivit yttranden. För inhäm
tande av upplysningar rörande dessa torde få hänvisas till handlingarna.
Överbefälhavaren framlägger i sitt yttrande efter hörande av försvars-
grenscheferna och i samråd med fortifikationsförvaltningen och organisa-
tionsnämnden ett nytt förslag till organisation av fastighetsförvaltningen
inom försvaret. Detta förslag avviker från det i rapporten avgivna förslaget
rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen i bland annat föl
jande avseenden. Marinens och flygvapnets lokala myndigheter skall lik
som för närvarande vara direkt underställda den centrala myndigheten.
Ifrågavarande myndigheter skall således icke sortera under militärbefäl
havarna i deras egenskap av regionala myndigheter för fastighetsförvalt
ningen. Militärbefälsstaberna föreslås skola erhålla en något annorlunda
personalförstärkning än den som föreslagits i rapporten. Fortifikations-
sektionerna vid militärbefälsstaberna anses böra organiseras på annat
sätt än som föreslagits i rapporten. Befattningen som kasernunderofficer
vid arméns lokalmyndigheter anses i vissa fall kunna besättas med över-
furir (rustmästare). Utöver den personal som föreslagits i rapporten skall
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
53
vid arméns förband finnas en kasernöverfurir. Marinens och flygvapnets
lokalmyndigheter föreslås i huvudsak bibehålla nuvarande organisation.
Flertalet lokalmyndigheter tillhörande flygvapnet föreslås erhålla bygg-
nadstekniskt biträde från fortifikationsförvaltningens organisation för
nybyggnadskontroll eller från annan myndighet.
Överbefälhavarens förslag, som har remissbehandlats, beräknas öka per
sonalkostnaderna för den regionala och lokala fastighetsförvaltningen med
i runt tal 430 000 kronor. En kostnadsminskning till ett belopp av 140 000
kronor beräknas uppkomma genom att fortifikationsförvaltningen kan av
lastas vissa arbetsuppgifter.
På grundval av överbefälhavarens nyssnämnda förslag har chefen för
armén den 21 november 1952 avgivit förslag till ändrad sammansättning
av fortifikationskåren. Förslaget innebär en utökning av fortifikations
kårens stat med beställningar för 4 majorer,
6
kaptener, 23 förvaltare och
1 fanjunkare. Därjämte föreslås att 1 beställning för överste eller överste
löjtnant och
1
beställning för överstelöjtnant utbytes mot
2
överstebeställ
ningar, 5 beställningar för major utbytes mot 5 beställningar för överste
löjtnant och
6
beställningar för major eller kapten utbytes mot
6
beställ
ningar för major. Därest föreslagna förvaltarbeställningar inrättas kan
beställningarna för 3 fortifikationskassörer samt 20 förrådsmästartjänster
utgå ur organisationen. Förslaget medför fullt genomfört en kostnads
ökning med 285 000 kronor. För nästa budgetår äskas beställningar för 2
kaptener och
10
förvaltare varjämte
1
beställning för major eller kapten
föreslås skola utbytas mot
1
beställning för överstelöjtnant.
Överbefälhavaren har i likhet med fortifikationsförvaltningen och orga-
nisationsnämnden föreslagit att kostnaderna för vissa tjänster avsedda
för fastighetsförvaltningen skall överföras från arméns och marinens av-
löningsanslag och vissa sakanslag till förevarande anslag. Samtidigt skall,
som i det föregående omnämnts, en viss förstärkning och stabilisering av
personalorganisationen äga rum. De på grundval av överbefälhavarens
förslag uppkommande merkostnaderna under förevarande anslag uppgår
sammanlagt till
1
081
000
kronor.
Fortifikationsförvaltningen förordar vissa ändringar i förhållande till
överbefälhavarens förslag såvitt avser personal med avlöning från sak
anslag, avsedd för de s. k. nybyggnadsdistrikten.
Fortifikationsförvaltningen framhåller, att frågan om en minskning av
ämbetsverkets personalkader bör upptagas först sedan den regionala och
lokala organisationen vunnit erforderlig stadga.
2
. Ämbetsverket löreslar, att tjänsten för byrådirektör och chef för bygg-
nadsbyråns arbetssektion, nu avlönad från sakanslag med placering i Ce 31,
utbytes mot en tjänst för förste byrådirektör i Cp 9 med avlöning från
förevarande anslag.
54
3. För närvarande handhaves luftslcyddsärenden vid mobiliseringssek-
tionen inom ämbetsverkets befästningsbyrå av bland annat en kontrakts-
anställd pensionerad major. Ämbetsverket föreslår, att en arvodesbefatt-
ning för pensionerad officer i 1: 32 inrättas för de uppgifter som för när
varande åvilar nyssnämnde major.
Sedan flygförvaltningen därom gjort framställning föreslår fortifika-
tionsförvaltningen att en tjänst för förste byråintendent i Ce 29 överföres
till fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag. Ifrågavarande tjänst är
numera till övervägande delen avsedd för göroinål inom fortifikationsför
valtningens verksamhetsområde.
Vid vardera av elektro- och värmesektionerna inom fortifikationsför
valtningens byggnadsbyrå ombesörjer för närvarande en ingenjör i Ce 22
vissa revisionsbesiktningar m. in. Arbetsuppgifterna för nämnda ingen
jörer är av sådan omfattning att en personalökning anses nödvändig.
Ämbetsverket föreslår att två tjänster för byråingenjör i Ce 25 inrättas för
besiktning av större anläggningar.
Då ämbetsverket år 1948 inrättades beräknades omfattningen av dess
personal med hänsyn till, bland annat, byggnadsvolymen för ämbetsverket.
Personalen har till följd av den sedermera ökade byggnadsvolymen ut
ökats från omkring 450 till omkring 575 befattningshavare. Omfattningen
av personalärenden, vilka handlägges å administrativa byråns kanslisek
tion, har i motsvarande grad ökat. För att kunna fullgöra de sålunda ut
ökade arbetsuppgifterna har förvaltningen under budgetåret 1951/52, ut
över i personalförteckningen upptaget antal amanuenser, anställt ytterligare
två. Då någon minskning av arbetsuppgifternas omfattning icke synes
vara att förvänta, föreslår ämbetsverket att två amanuenstjänster enligt
bestämmelserna om reglerad befordringsgång upptages i personalförteck
ningen.
Fortifikationsförvaltningen beräknar att avsevärda kostnadsbespa
ringar kan göras, om planerna för skogshushållningen uppgöres centralt
hos ämbetsverket i stället för, såsom för närvarande i regel är fallet, ge
nom lokala förrättningsmän. Ämbetsverket föreslår därför att en tjänst
för skogstjänsteman i högst lönegraden Ce 19 inrättas.
Den föreslagna tjänsten för kanslibiträde är avsedd för diarieföring,
personalregistrering m. m. vid ämbetsverkets och fortifikationskårens chefs
expedition.
4. Förslaget om att uppflytta 1 kanslibiträde (registrator på administra
tiva byrån) till kontorist har framställts i tidigare anslagsäskande (prop.
1951: 110, s. 58).
Från och med budgetåret 1951/52 tillkom en tjänst för reparatör i Ca 13
i utbyte mot en tjänst för eldare i Ca 11. Ämbetsverket har förordnat
en annan än innehavaren av tjänsten i Ca 11 till innehavare av tjänsten
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
55
i Ca 13. Innehavaren av ifrågavarande tjänst i Ca 11 har förordnats till
tjänsteman i Ce 12. Ämbetsverket föreslår nu att sistnämnda tjänst ut
bytes mot en ordinarie motsvarande tjänst.
Departementschefen.
Jag är icke beredd att utan ytterligare prövning taga slutlig ställning
till de framlagda förslagen till organisation av försvarets regionala och
lokala fastighetsförvaltning. På grundval av de verkställda undersök
ningarna bör först undersökas huruvida icke fastighetsförvaltningen inom
områden med flera enheter ur krigsmakten kan samordnas. Härvid bör
även undersökas om icke flera enheter belägna i närheten av varandra
kan betjänas av ett gemensamt organ för fastighetsförvaltning. Det bör
framhållas att de olika försvarsgrenarnas problem inom detta förvalt
ningsområde torde vara så likartade att möjlighet bör föreligga att, liksom
inom centralförvaltningen, samordna desamma i gemensamma förvalt
ningsorgan. Om en sådan organisation kan genomföras bör kostnaderna
för verksamheten kunna nedbringas. Ifrågavarande prövning bör icke
hindra att den förutsatta översynen av fortifikationsförvaltningens orga
nisation påbörjas under nästkommande budgetår, därest erforderlig orga-
nisationsexpertis kan ställas till förfogande härför.
Frågan om att ändra sammansättningen av fortifikationskårens per
sonalstat sammanhänger nära med organisationen av försvarets fastighets
förvaltning. Det av arméchefen avgivna förslaget i ämnet bör därför upp
tagas till behandling i samband med behandlingen av resultaten av nyss
nämnda förnyade prövning av fastighetsförvaltningens organisation.
Beträffande fortifikationsföx-valtningens personaluppsättning kan jag
icke nu förorda annan förändring än att jag tillstyrker, att en tjänst för
förste byråintendent i Ce 29 överföres från flygförvaltningen till forti-
fikationsförvaltningen samt att en befattning för reparatör i Ce 12 utbytes
mot en motsvarande tjänst i Ca 12.
Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 2 057 000 kronor enligt
följande.
Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med
6
600 kronor för ordinariesättning av en reparatör i Ca 12, 350 kronor för
löneklassuppflyftningar och
8
086 kronor på grund av genomförda löne
regleringar till (410 000 +
6
600 + 350 +
8
086 =) i runt tal 425 000
kronor.
Posterna Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt-
ningar, 127 000 kronoi’, samt Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, 9 840 kronor, uppföres med oförändrade
belopp.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Posten Avlöningar till övrig iake-ordinarie personal ökas
med 14 436 kronor för en tjänst för förste byråintendent i Ce 29, 9 660
kronor för löneklassuppflyttningar och 30 100 kronor på grund av genom
förda löneregleringar samt minskas med
6
600 kronor för ordinariesätt
ning av reparatör stjänsten. Posten ökas alltså med (14 436 + 9 660 -f-
30 100 —
6
600 =) 47 596 kronor till i runt tal 885 000 kronor.
Posten Rörligt tillägg ökas med 322 500 kronor till (417 660 -f-
322 500 =) 740 160 kronor.
Inkomstposten Pensionsmedel ökas med 32 000 kronor till (98 000
+ 32 000 =) 130 000 kronor.
Anslagshöjningen utgör 357 000 kronor.
Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid for-
tifikationsförvaltningen förtecknas i personalförteckning, som fastställes
av Kungl. Maj :t, torde anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal även för nästa budgetår kunna betecknas förslagsvis. Posten bör
emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj:t.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
a) på personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen
uppföra dels under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat
en tjänst för reparatör i lönegrad Ca 12, dels ock under
rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än
Ce 25 med avlöning från fortifikationsförvaltningens av-
löningsanslag en tjänst för förste byråintendent i lönegrad
Ce 29;
b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsför
valtningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 425 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-
fattningar, förslagsvis ............................................. 127 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ......................................... 9 840
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................................... 885 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................................... 740 160
Summa kronor 2 187 000
Särskilda uppbärdsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ......................................... 130 000
Nettoutgift kronor 2 057 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
57
c) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budget
året 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 057 000 kronor.
[12] Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader.
1951/52
.....................................
1952/53 (statsliggaren s. 173)
1953/54 (förslag) ....................
Anslag
220 000
270 000
295 000
Nettoutgift
220 402
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 14) har Kungl. Maj:t före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Forti
fikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett
förslagsanslag av 270 000 kronor.
Y rkanden.
Fortifikationsförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 28
000
kronor.
1. Höjda rese- och traktamentsersättningar ..........................................
8
000
2
. ökade löner och priser ..........................................................................
6
000
3. Höjda telefontaxor ...................................................................................
9
000
4. Anskaffning av skåp .................................................................................
5
000
1. För innevarande budgetår står 48 000 kronor till förfogande för rese
ersättningar. Med hänsyn till att kostnaderna för personbefordran å järn
väg stigit under år 1952 och högre traktamentsbelopp fastställts genom det
nya resereglementet föreslår ämbetsverket att anslagsposten till reseer
sättningar höjes med 5 000 kronor. Resterande belopp, 3 000 kronor, avses
för att bestrida resekostnader in. in. för den skogs tjänsteman, för vilken
en tjänst föreslagits under föregående anslag.
2. För ökade löner till städningspersonal och höjda priser för rengö-
ringsmateriel beräknar ämbetsverket, trots viss kostnadsbesparande om
läggning av städningstjänsten, ett ökat medelsbehov av
3
000
kronor.
Höjningen av priserna under år 1952 för skrivmateriel, kontorsutensilier
och inventarier beräknas medföra ökade utgifter på omkring
3
000
kronor.
3. Höjda avgifter för telefonabonnemang (omkring 20 %) och samtals-
avgifter (omkring 15%) föranleder en merkostnad av omkring 9 000
kronor.
4. Beloppet är avsett för nyanskaffning av skåp för förvaring av sam
manställnings- och avstyckningskartor och ny ekonomisk karta över
landet.
28
000
Motiv.
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Departementschefen.
Jag förordar, att förevarande anslag uppföres med 295 000 kronor för
nästkommande budgetår. Anslagshöjningen, 25 000 kronor, avses för att
täcka inträffade höjningar av traktamenten, resekostnader, taxor m. in.
samt möjliggöra att de viktigaste av nyanmälda behov kan tillgodoses.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för bud
getåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 295 000 kronor.
[13]
Arméförvaltningen: Avlöningar.
Anslag
Nettoutgift
1951/52 ......................................... 1 350 000
1 719 192
1952/53 (statsliggaren s. 174
1 610 000
1953/54 (förslag) .................... 2 045 000
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 18) har Kungl. Maj :t före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armé
förvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslags
anslag av 1 725 000 kronor.
Yrkande.
Arméförvaltningen (skr. 20/s 1952) hemställer, att anslaget höjes med
177 000 kronor.
ökning
1. 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ..................................... 7 548
2. Uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster ..................................... 26 772
3. 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål — kontorsbiträde Ca
8
384
4. Omräkning.
Lönereglering enligt prop. 1952: 107 för pensionerad personal
i arvodesbefattningar ................................................................... 42 900
Löneklassuppflyttningar ................................................................... 22 246
Uppräkning av anslagsposten till avlöningar till övrig icke
ordinarie personal ........................................................................... 28 795
Rörligt tillägg ............................................................................................ 48 440
177 085
Avrundat 177 000
Motiv.
1. Tjänsten avses för intendenturavdelningens drivmedelsbyrå, där per
sonalförstärkning anses erforderlig.
2. Förslag till uppflyttningar i lönegrad har framställts beträffande
åtskilliga tjänster, varvid i huvudsak åberopats de med respektive tjänster
förenade arbetsuppgifternas art och omfattning.
3. Enligt grunderna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
59
Departementschefen.
Vid behandlingen i det föregående av försvarets civilförvaltnings av-
löningsanslag har jag föreslagit att vid arméförvaltningen anställes en an-
skaffningschef med arvode från sakanslag och förutsatt att det skall an
komma på Kungl. Maj :t att bestämma storleken av arvodet.
I nämnda sammanhang har jag vidare tillstyrkt att två för telefonister
avsedda kontorsbiträdestjänster i Ca
8
överföres från civilförvaltningen
till arméförvaltningen. Såsom arméförvaltningen föreslagit bör vidare enligt
grunderna för reglerad befordringsgång vid ämbetsverket inrättas en ny
kontorsbiträdestjänst i Ca
8
i utbyte mot en tjänst för biträde för slcriv-
och kontorsgöromål.
I övrigt kan jag icke nu tillstyrka några personalförändringar vid armé
förvaltningen utöver dem som redan genomförts enligt riksdagens beslut
i anledning av propositionerna 1952: 241 och 245.
Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 2 045 000 kronor enligt
följande.
Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 16116
kronor för 3 kontorsbiträden i Ca
8
och minskas med 10 548 kronor på
grund av viss omräkning i anledning av genomförda löneregleringar. Pos
ten ökas alltså med (16 116 — 10 548 =) 5 568 kronor till (378 000 + 5 568
=)i runt tal 384 000 kronor.
Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt-
ningar ökas på grund av genomförd lönereglering med 28 308 kronor till
(365 000 -f 28 308 —) i runt tal 393 000 kronor.
Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, 19 500 kronor, uppföres med oförändrat belopp.
Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas
med 15 087 kronor för löneklassuppflyttningar och med 40 511 kronor på
grund av genomförda löneregleringar men minskas med 4 992 kronor med
hänsyn till ordinariesättning av en biträdestjänst. Posten ökas alltså med
(15 087 + 40 511 — 4 992 =) 50 606 kronor till (692 000 + 50 606 —) i
runt tal 745 000 kronor.
Posten Rörligt tillägg ökas med 338 000 kronor till (451 500 +
338 000 =) 789 500 kronor.
Inkomstposten Pensionsmedel minskas med 10 000 kronor till
(296 000 — 10 000 =) 286 000 kronor.
Anslagsökningen utgör 435 000 kronor.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
a) på personalförteckningen för arméförvaltningen upp
föra ytterligare tre kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca
8
;
b) fastställa följande avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 384 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-
fattningar, förslagsvis ............................................. 393 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ......................................... 19 500
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 745 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................................... 789 500
Summa kronor 2 331 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ......................................... 286 000
Nettoutgift kronor 2 045 000
c) till Arméförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 045 000 kronor.
[14] Arméförvaltningen: Omkostnader.
Anslag
1951/52 ........................................ 510 000
1952/53 (statsliggaren s. 175)
590 000
1953/54 (förslag) ................... 680 000
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 19) har Kungl. Maj :t före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armé
förvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslags
anslag av 680
000
kronor.
Yrkande.
Arméförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 90 000 kronor.
Ökning
1. Sjukvård m. m................................................. 5 000
2. Höjda priser, taxor och löner in. m........... 85 000
90 000
Motiv.
1. Anslagsposten till Sjukvård m. m. (nu 17 900 kronor) anses med
hänsyn till belastningen under budgetåret 1951/52 böra uppräknas med
5 000 kronor.
2. Av ökningen belöper 10 000 kronor på bränsle, lyse och vatten, 21 000
kronor på renhållning och städning, 7 000 kronor på skrivmaterialier, pap
Nettoutgift
635 200
per o. dyl., 32 000 kronor på telefon samt 15 000 kronor på övriga kostnader
av expensnatur.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
61
Departementschefen.
En uppräkning av anslaget synes nödvändig med hänsyn till inträffade
prisstegringar in. m. Då jag ej har något att erinra mot arméförvaltningens
beräkningar föreslår jag att anslaget uppräknas med 90 000 kronor till
680 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riks
dagen
att till Arméförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 680 000 kronor.
[15] Marinförvaltningens Avlöningar.
Anslag
Nettoutgift
1951/52 ......................................... 600 000
757 587
1952/53 (statsliggaren s. 176)
710 000
1953/54 (förslag) .................... 890 000
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 20) har Kungl. Maj:l före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marin
förvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag-
av 845 000 kronor.
Yrkande.
Marinförvaltningen (skr. u/s 1952) har hemställt, att anslaget höjes med
136 000 kronor.
Ökning Minskning
1. Arvodesbefattning för pensionerad officer 1:30 ....... 21 084
2. Arvodesbefattning för pensionerad underofficer 1:22
13 956
3. Omräkning.
Lönereglering enligt prop. 1952:107 ............................ 24 648
Rörligt tillägg ....................................................................... 104 910
150 642 13 956
Motiv.
Avrundat -f 136 000
1. och 2. En av de vid marinförvaltningen inrättade arvodesbe-
fattningarna för pensionerad underofficer i
1
:
22
avses för skeppsbygg-
nadsavdelningens expedition för hemliga handlingar. Befattningen inne
has f. n. efter särskilt tillstånd av en pensionerad underofficer, som upp
nått 65 års ålder. Enär, trots upprepade utlysningsförfaranden, befatt
ningen icke kunnat återbesättas med lämplig underofficer, föreslår marin
förvaltningen att den utbytes mot en arvodesbefattning för pensionerad
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
officer i 1: 30. Härför talar enligt ämbetsverket även det förhållandet att
befattningshavaren, därest han är officer, skulle enligt gällande föreskrifter
jämväl kunna anförtros förvaringen av s. k. kvalificerade hemliga hand
lingar.
Departementschefen.
I anslutning till vad jag i det föregående anfört under försvarets civil
förvaltnings avlöningsanslag räknar jag med att vid marinförvaltningen
fr. o. m. nästa budgetår skall kunna mot arvode från sakanslag anställas
en anskaffningschef.
I enlighet med vad jag i nämnda sammanhang vidare anfört räknar
jag för nästa budgetår i övrigt icke med några förändringar beträffande
personaluppsättningen vid marinförvaltningen utöver dem som redan ge
nomförts enligt riksdagens beslut i anledning av propositionerna 1952: 241
och 245.
Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 890 000 kronor enligt
följande.
Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 2 300
kronor på grund av genomförda löneregleringar, 4 200 kronor för vikariats-
och övertidsersättningar samt 800 kronor för löneklassuppflyttningar till
(231 000 + 2 300 + 4 200 + 800 =) i runt tal 238 000 kronor.
Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt-
ningar, ökas med 16
000
kronor på grund av genomförda löneregleringar
till (170 000 + 16 000 =) 186 000 kronor.
Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, 7 800 kronor, uppföres med oförändrat belopp.
Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal höjes
med
6
700 kronor på grund av genomförda löneregleringar,
200
kronor
med hänsyn till uppflyttningar enligt reglerad befordringsgång, 4 500 kro
nor för vikariats- och övertidsersättningar samt
2
200
kronor för löneklass
uppflyttningar till (250 000 +
6
700 + 200 -f 4 500 + 2 200 =) i runt
tal 265 000 kronor.
Posten Rörligt tillägg höjes med 162 000 kronor till (193 200 +
162 000 =) 355 200 kronor.
Inkomstposten Särskilda uppbördsmedel höjes med 20 000 kronor
til! (142 000 + 20 000 =) 162 000 kronor.
Anslagsökningen utgör 180 000 kronor.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
a) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
63
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 238 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-
fattningar, förslagsvis ............................................. 186
000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis
......................
7
800
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...
265 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................................... 355 200
Summa kronor
1
052 000
Särskilda uppbärdsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ........ 162 000
Nettoutgift kronor
890 000
b) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 890 000 kronor.
[16] Marinförvaltningen: Omkostnader.
Anslag
1951/52 ....................................... 390 000
1952/53 (statsliggaren s. 177)
490 000
1953/54 (förslag) ................... 600 000
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 21) har Kungl. Maj:t före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marin
förvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslags
anslag av 550 000 kronor.
Yrkande.
Marinförvaltningen har hemställt, att anslaget höjes med 209
000
kronor.
Ökning
1. Ökade kostnader för sjukvård m. m.................................................... 4 000
2. Ökade taxor, priser och löner .............................................................. 46 000
3. Utökad verksamhet ...............................................................................
50
500
4. Nya lokaler ................................................................................................
3
g
300
5. Fjärrskriftförbindelse ...........................................................................
4
g Q00
6
. Anskaffning av skåp ...............................................................................
43
QOO
7. Anskaffning av kontorsmaskiner ...................................................... 23 000
8
. Viss försöksverksamhet .......................................................................
3
qqo
9. Anskaffning av vissa inventarier ......................................................
47
QOO
Nettoutgift
494 337
208 800
Avrundat 209 000
64
Kimgl. Maj:ts proposition nr 110.
Motiv.
1. Anslagsposten till sjukvård m. in. (nu 7 000 kronor) anses med hän
syn till belastningen under budgetåret 1951/52 (omkring 11 000 kronor)
och beräknade möjligheter att tillsätta vakanta tjänster böra uppräknas
med 4 000 kronor.
2. Av ökningen belöper
6
000 kronor på bränsle, lyse och vatten, 20 000
kronor på renhållning och städning samt
20
000
kronor på telefon.
3. Av ökningen belöper 26 000 kronor på skrivmaterialier, papper o. dyl.,
1 000 kronor på blankettryck,
6
000 kronor på telefon samt 17 500 kronor
på inköp och underhåll av inventarier, bokinköp m. m.
4. Av ökningen belöper 12 000 kronor på bränsle, lyse och vatten, 18 300
kronor på renhållning och städning samt
6
000
kronor på telefon.
5. Med hänsyn till de utökade försvarsanstalterna vid Norrlandskustens
marindistrikt anses fjärrskriftförbindelse erforderlig mellan marinled
ningen och marindistriktet. Kostnaden härför beräknas till 16 000 kronor.
6
. Ökningen hänför sig till anskaffning av skåp för förvaring av hem
liga handlingar.
7. I äskandena för budgetåret 1952/53 anmält behov att nyanskaffa 18
skrivmaskiner och två räknemaskiner samt att inlösa förhyrda fyra skriv
maskiner och lika många räknemaskiner har icke kunnat tillgodoses med
anvisat anslag. Kostnaderna härför beräknas alltjämt till 23 000 kronor.
8
. ökningen belöper på kostnader för prövning i rationaliseringssyfte
av nya kontorstekniska hjälpmedel.
9. Beloppet hänför sig till kostnader för att säkerställa marinledningens
behov av kontorsinventarier på evakueringsplatsen.
Departementschefen.
En ytterligare avsevärd uppräkning av detta anslag är nödvändig, främst
för att möta automatiska kostnadsökningar men även för att kunna i den
utsträckning så är ofrånkomligen erforderligt tillgodose det ökade behov
av medel för expensutgifter som föranledes av att verksamheten intensifie
rats och nya lokaler tagits i bruk för ämbetsverkets räkning. Jag kan emel
lertid icke tillstyrka att anslaget upptas med högre belopp än 600
000
kro
nor, innebärande en anslagshöjning med
110
000
kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Marinförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.
[17] Flygförvaltningen: Avlöningar.
Anslag
1951/52 ......................................... 751 000
1952/53 (statsliggaren s. 177)
930 000
1953/54 (förslag) .................... 1 120 000
Nettoutgift
998 930
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 22) liar Kungi. Maj:t före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygför-
valtningen: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag-
av
1
120
000
kronor.
Kungl. Maj:Is proposition nr 110.
gg
Y r kand e.
blygförvaltningen (skr. 14/s 1952) har hemställt, alt anslaget höjes med
190 000 kronor. Höjningen föranledes helt av omräkning av medelshehovet
enligt följande sammanställning.
1
. Ökad belastning på anslagsposten till arvoden till pensionerad
personal i arvodesbefattningar .............................................
2
. Reglerad befordringsgång ............................................
3. Lönereglering enligt prop. 1952:107 ............................
4. Löneklassuppflyttningar ................................................
5. Rörligt tillägg ....................................................
Ökning
8136
420
13 680
4 505
163 259
190 000
Departementschefen.
I det föregående har jag under fortifikationsförvaltningens avlönings-
anslag föreslagit att tjänsten för förste byråintendent i Ce 29 vid flygför
valtningen fr. o. m. nästa budgetår överföres till förstnämnda ämbetsverk.
I enlighet med vad jag anfört vid behandlingen av försvarets civilför
valtnings avlöningsanslag räknar jag för nästa budgetår icke i övrigt med
några personalförändringar vid flygförvaltningen utöver dem som redan
genomförts enligt riksdagens beslut i anledning av propositionerna 1952 •
241 och 245.
Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till
1
120 000 kronor enligt
följande.
Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 4 000 kro
nor på grund av beslutade löneregleringar och med
1
000
kronor för löne
klassuppflyttningar till (321 000 + 4 000 +
1
000 =) 326 000 kronor.
Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar ökas med
8
000
kronor med hänsyn till belastningen och med
8
000
kronor på grund av beslutad lönereglering till
(100
000
+
8
000
1
8
000
=) 116
000
kronor.
Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
hungl. Maj:t,
8
900 kronor, uppföres med oförändrat belopp.
Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas
med 13 300 kronor på grund av beslutade löneregleringar, 3 400 kronor för
löneklassuppflyttningar och 400 kronor i anledning av befordringar enligi
reglerad befordringsgång men minskas med 14 436 kronor på grund av
överföring till fortifikationsförvaltningen av förutnämnda tjänst i Ce 29.
5—230 83 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 110.
66
Posten upptages sålunda till (344 000 + 13 300 + 3 400 + 400 — 14 436 =)
i runt tal 350 000 kronor.
Posten Rörligt tillägg ökas med 168 000 kronor till (241 100 +
168 000 =) 409 100 kronor.
Inkomstposten Pensionsmedel ökas med 5 000 kronor till (85 000 +
5 000 =) 90 000 kronor.
Anslagshöjningen utgör 190 000 kronor.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
a) ur personalförteckningen för flygförvaltningen avföra
en tjänst för förste byråintendent i lönegrad Ce 29;
b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 326 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-
fattningar, förslagsvis .............................................. 116
000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .........................................
8
900
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...
350 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................................... 409 100
Summa kronor 1 210 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ......................................... 90 000
Nettoutgift kronor 1 120 000
c) till Flygförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
1
120
000
kronor.
[18]
Flyglorvaltniiigen
:
Omkostnader.
Anslag
Nettoutgift
1951/52 ......................................... 440 000
621 826
1952/53 (statsliggaren s. 179)
600 000
1953/54 (förslag) .................... 750 000 I
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 23) har Kungl. Maj :t före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygför
valtningen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag
av 700 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Kungi. Maj:ts proposition nr 110.
67
Yrkande.
Flygförvaltningen har hemställt, att anslaget höjes med 250
000
kronor.
1
. Ökade kostnader för sjukvård in. m.................................................
2
000
2. Höjda traktamenten, taxor, priser och löner .................................
57
000
3. ökade expenskostnader till följd av ökad verksamhet, personal-
ökningar och nya lokaler .......................................................................
150
500
4. Expenskostnader, som f. n. bestrides från andra anslag ...........
21
000
5. Ersättningsanskaffning av skrivmaskiner .....................................
5
500
6
. Utbyte av gardiner .......................................................................
4
qqo
7. Oförutsedda utgifter .........................................................
10
000
1. Anslagsposten till sjukvård m. in. (nu
5
000 kronor) anses med hän
syn till belastningen under budgetåret 1951/52 (7 241 kronor) och med be
aktande av höjda vårdavgifter å sjukhus böra uppräknas med
2
000
kronor.
2. Av ökningen belöper 5 000 kronor på resor och traktamenten, 18 000
kronor på renhållning och städning, 500 kronor på blankettryck samt 33 500
kronor på telefon.
3. Av ökningen belöper 16 000 kronor på bränsle, lyse och vatten i nya
lokaler för försvarets robotvapenbyrå och flygförvaltningens anpassnings-
laboratorium, 41 000 kronor på städning och
8
000 kronor på innerbevak-
ning av samma lokaler, 3 000 kronor på skrivmaterialier, papper o. dyl.,
57 500 kronor på telefon samt 25 000 kronor på inventarier.
4. Här avsedda kostnader hänför sig till vissa laboratorielokaler för
materielavdelningens elektriska byrå, vilka lokaler icke ingår i de av flyg-
forvaltningen disponerade utrymmena på Ladugårdsgärde. Av kostnaderna
belöper 3 000 kronor på bränsle, lyse och vatten, 4 000 kronor på städning,
3 000 kronor på telefon och 11 000 kronor på innerbevakning.
5. Beloppet avses för ersättningsanskaffning av 15 skrivmaskiner. Det
för innevarande budgetår anvisade anslaget beräknas icke lämna tillgång
till någon ersättningsanskaffning av skrivmaskiner.
6; Ett stort antal av de
1
flygvapnets ämbetsbyggnad uppsatta gardinerna
är så törslitna att de måste ersättas. Kostnaden härför beräknas till
4
000
kronor.
Departementschefen.
Även detta anslag ar det nödvändigt att uppräkna avsevärt med hänsyn
till automatiska kostnadsökningar och för att tillgodose de angelägnaste
av de nya medelsbehov som flygförvaltningen anmält. Jag kan emellertid
icke tillstyrka att anslaget upptas med högre belopp än 750
000
kronor,
innebärande en anslagshöjning med 150
000
kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.
68
Kungl. Maj ris proposition nr 110.
[19]
Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
Anslag
Nettoutgift
1951/52 ..................................... 1122 000 000
157 042 082
1952/58 (statsliggaren s. 183) 143 000 000
1953/54 (förslag).................... 181 500 000
1 Därutöver 45 000 kronor överförda från anslaget Armén: Vissa repetitionsövningar m. m.
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 29) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Av
löningar till aktiv personal m. 11. för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslags
anslag av 181 500 000 kronor.
Till följd huvudsakligast av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenar
nas allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara fallet,
om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet redo
visade personalstater vore fyllda. För att såvitt möjligt erhålla överensstäm
melse mellan anslag och belastning bär anslagen för varje budgetår be
räknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen på
anslag för tidigare budgetår.
Y rkanden.
Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen
för armén m. fl. myndigheter vissa personalförändringar in. m. vid armén.
Anslagsförändringar vid bifall till
Arméchefens m. il. yrkanden
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
1
. Vissa förändringar beträffande armé-
staben.
1 kapten Ma 27 ................................... 18 276
1
pensionerad officer i arvodesbe-
fattning 1: 30........................................ —
1
assistent Cg
22
—Ce 22.......................... —
1 kontorsskrivare Cg 19 —- assistent
Ce 22 ........................................................
2
088
1 kanslibiträde Ce 11, vakant.........
1 kansliskrivare Ce 15 — kontors
skrivare Ca 19 .................................
1 kanslibiträde Ca 11 — kontorist
Ca 13...................................................
2 kanslibiträden Ce 11 — kontoris
ter Ce 13................................................. —
Kuntfl. Maj:ts proposition nr Ilo.
69
Arméchefens m. fl. yrkanden
1
biträde för skriv- och kontorsgö-
romål — kanslibiträde Ce 11... .
1
biträde för skriv- och kontorsgö-
romål uppföres på personalför
teckningen ........................................
2
. Indragningen av K 2 och T 2 N.
1 bataljonsläkare Ca 27, vakant . . .
1 kontorist Ca 13, vakant..................
1 köksföreståndare Ca 12..................
1 biträdande köksföreståndare Ca 10
5 pensionerade underofficerare i ar-
vodesbefattningar
1
:
22
..................
1 förrådsvaktmästare Ce 12, vakant
6
biträden för skriv- och kontorsgö-
romål............................................
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
20 364
4 140
636
9 310
17
340
31 926
3. Indragningen av infanteribefälhavar-
staben vid Stockholms kustartilleri
försvar.
1 infanteribefälhavare Ma 33/30 —
överstelöjtnant Ma 33......................
1 intendent 1: 30 — kapten eller pen
sionerad officer i arvodesbefatt-
ning Md 27/1: 30 ............................. _
2 förrådsförmän Ca 13.....................
4
430
2 förrådsmän Ce 11............................
4
pgg
1 kontorsbiträde Ca 8........................
1
735
1
biträde för skriv- och kontorsgöro-
4. Motorisering av A 4.
1 förvaltare Ma 23 ............................
1 arméingenjör Ce 24........................
1
furageunderofficer
1
:
22
...............
1 bataljonsveterinär Ca 23...............
2 överfurirer (i hovslagartjänst) Ma
14.....................................
2
furirer (i hovslagartjänst) Me 11/10
2 förrådsmän Ce 11............................
6
remontryttare Ce 1
1
.....................
70
Kungl. May.ts proposition nr 110.
Anslagsförändringar vid bifall till
Arméchefens m. fl.
yrkanden
civilförvaltningens förslag
Ökning
Minskning
Summa
5. Organisationen av fallskärmsjägar-
utbildningen.
1 major Ma 30 ...................................
1
byråingenjör Cg 27 — arméingen-
19 860
jör av 2. graden Ca 27 ..................
4 förrådsförmän Cg 13 — Ce 13 ...
_
1
förrådsman Cg 11—Ce 11.............
—
Hopptillägg............................................
66
240
+
86
100
6
. Omorganisation av hundväsendet.
Personalen vid arméhundväsendet
avföres från arméns stat...............
259 512
Vissa arvoden........................................
13
000
—
272 512
7. Flyttning av Norrköping—Linkö-
pings försvarsområdesstab.............
—
—
8
. Arméns underbefälsorganisation.
76 rustmästare (76 överfurirer) ....
697 072
157 överfurirer......................................
31 överfurirer .....................................
1 440 004
1
110
instruktörsaspiranter.............. 7 929 840
37 furirer..............................................
296 768
1 023 korpraler (konstaplar)...........
1 340 vicekorpraler (vicekonstaplar)
3 621 420
och meniga........................................
3 778 800 + 2 369 928
9. Personal för frivilligfrågor.
1 personalassistent Ce 19 vid armé-
staben............................................ .. .
11
868
7 pensionerade officerare i arvodes-
befattningar 1: 30, en vid varje mi-
litärbefälsstab .................................
_ ■' •
22 personalassistenter Ce 13, en vid
varje försvarsområdesstab...........
Arvoden till assistenter för frivillig-
—
frågor .................................................
—
+
11
868
10. Löneställningen för försvarsområ-
desbefälhavare.
Kommendanten i Stockholm, tillika
försvarsområdesbefälhavare för
Stockholms försvarsområde 2: 14
— Mo 14
........................................
11 no
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
71
Anslagsförändringar vid bifall till
Arméchefens m. fl. yrkanden
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
7 försvarsområdesbefälhavare Mo
14 eller 1: 36 — Mo 14 .................. 92 466
11 försvarsområdesbefälhavare 1: 36
— Mo 13 ............................................ 236 742
Försvarsomr ådesbefälhavaren för Ki
runa—Jokkmokks försvarsområde
Ma 33 — Mo 13 ...............................
5
880
11
. Löneställningen för och redovisning
en av vissa skolchefer.
Överstelöjtnant eller major Ma 33/30
vid arméstaben — chef för infan
teriets kadettskola Ma 33/30 ....
Major Ma 30 vid arméstaben — chef
för artilleriets kadettskola Ma 30
Major Ma 30 vid infanteriskjutsko-
lan — chef för arméns skyddsskola
Ma 30...................................................
Major Ma 30 vid fälttygkåren — chef
för tygförvaltningsskolan Ma 33 . .
Major Ma 30 vid intendenturkåren
— chef för intendenturförvaltnings-
skolan Ma 33...................................
Major Ma 30 vid trängtrupperna —
överstelöjtnant eller major Ma
33/30 (chef för arméns underhålls-
skola)...................................................
12
. Tjänstegrensinspektörerna.
1
expeditionsunderofficer
1:22
vid
arméöverläkarens expedition ....
5
476
1 kontorsbiträde Ca
8
vid samma
expedition — kontorist Ca 13 ... .
1
biträde för skriv- och kontorsgöro-
mål uppföres på personalförteck
ningen ................................................. ...
13. Utbyggnad av regementsofficerska-
dern vid luftvärnet.
1 överstelöjtnant eller major Ma
33/30 och 1 major Ma 30 (2 majo-
rer Ma 30) ........... .. . ....................... 40 520
+
5 476
+
40 520
72
Kuiujl. Maj:ts proposition
nr
110.
Anslagsförändringar vid bifall till
Arméchefens m. fl. yrkanden
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
14. Överflyttning av viss värnpliktsut-
bildning till luftvärnet.
1 fanjunkare Ma 19 vid kavalleriet
överföres till luftvärnet.................. —
1 fanjunkare Ma 19 vid pansartrup
perna överföres till luftvärnet . . .
1 sergeant Ma 16 vid trängtrupper-
na överföres till luftvärnet............. —
—
15. Utbyggnad av signaltruppernas (sig
nalregementets) organisation.
1 major Ma 30 ................................... 21 084
1 kapten Ma 27................................... 18276
1 radiotelegrafist Ce 16 ...................... 10 488
3 radiotelegrafister Ce 16 — förste
radiotelegrafister Ce 18 (2 Ce 18)
1
704
16. Signalskolans organisation.
2 förvaltare eller fanjunkare Ma
21/19 — förvaltare Ma 23............. 3 216
1 förvaltningsunderofficer
1
: 22. . . .
5 476
2 instruktörer Cg 16 .......................... 20 976
4 rustmästare (överfurirer Ma 14). .
38 736
1 överfurir Ma 14 ............................... 9 684
1 förrådsförman Cg 13 — Ce 13 ...
1
kollektivavtalsanställd arbetare -
förrådsman Ce 11 .............................
8
652
1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist
Ce 13................................................... 696
17. Radarskolans organisation.
1 överstelöjtnant eller major Ma 33/
30 vid luftvärnet — chef för ar
méns radarskola Ma 33/30 ...........
2 kaptener Md 27 .............................. 35 304
1 tygverkmästare av 2. klassen Ca 19
11 400
1 biträdande ingenjör Cg 19 .......... 11 400
4 armétekniker Ca 14
.................... 37 200
1
förrådsman Ce 11.............................
8
304
2 vaktmästare Ce 10 .......................... 15
888
1
biträde för skriv- och kontorsgö-
romål...................................................
6
480
-f-
51 552
-j-
87 436
+
125 976
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
73
Anslagsförändringar vid bifall till
Arméchefens in. fl. yrkanden
civilförvaltningens förslag
Förändringar i övrigt beträffande
vissa personalstater.
Tr ängtrupp er na.
1 major Ma 30 — överstelöjtnant
Ökning
Minskning
Summa
Ma 33...................................................
2 548
4 förvaltare Ma 21 — Ma 23 ...........
Fälttygkåren.
3 majorer Ma 30 — överstelöjtnan-
+
2 548
ter Ma 33 ..........................................
7 644
3 majorer Ma 30.................................
60 780
1 kapten Ma 27 — major Ma 30 . . .
2
816
Arvode till tygmästare ......................
780
6
kaptener Ma 27 ...............................
51 kaptener (ryttmästare) Ma 27 över-
104 644
föres från truppförband m. in. . .
1
kapten Md 27 vid Stockholms kust
artilleriförsvar— kapten Ma 27 vid
fälttygkåren........................................
—
2 förvaltare Ma 21 — Ma 23
...............
14 förste tygförvaltare Ca 23 — för
valtare Ma 23, 26 tygförvaltare
Ca 23 — förvaltare Ma 23, 12 tyg
skrivare Ca 16 — fanjunkare Ma
19; samtliga överföres från tyg-
staten ................................................
15 696
Särskilda befattningsarvoden...........
5 ingenjör förr ådsförvaltare Ca 22
—
förvaltare Ma 23, överföres från
ingenjör trupperna..........................
1 signalförrådsförvaltare Ca 22
—
förvaltare Ma 23; överföres från
signaltrupperna ...............................
—
1 fanjunkare Ma 19
.......................................
11 244
+
202 044
Tygstaten.
2 förste tygförvaltare Ca 22 — Ca 23
1 tygverkmästare av 2. klassen Ca 19 It 244
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Anslagsförändringar vid bifall till
Arméchefens m. fl. yrkanden
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
6
tyghantverkare av 1. klassen Ca 18
64 392
14 tyghantverkare av 2. klassen Ca
16......................................................... 139 104
-f-
214 740
Fortifikationskåren.
1 major eller kapten Ma 30/27 —
överstelöjtnant Ma 33......................
2 548
2 kaptener Ma 27 ...............................
10 förrådsmästare Ce 16 (Cg 16) —
3 förvaltare Ma 23 och 7 förvalta-
34
888
re Ma 21 (10 förvaltare Ma 21). .
Intendenturkåren.
25 280
+
62 716
1 major Ma 30 — överstelöjtnant
Ma 33...................................................
2 548
2 kaptener Ma 27 — majorer Ma 30
5 632
1 kapten Ma27...................................
1 kapten Ma 27, övergångsvis kvar-
17 444
stående, avses såsom reserv.........
17 444
2 förvaltare (i kassatjänst) Ma 23. .
27 968
+
36 148
19. Förändringar i övrigt beträffande mi
litär personal.
1 major eller kapten Ma 30/27 vid
A 9 överföres till artilleriskjutsko-
lan.......................................................
2 kaptener (ryttmästare) Md 27 vid
infanteriskjutskolan överföres till
arméns skyddsskola........................
1 domänofficer vid Järvafältet 1: 32
— domänofficer vid IV. militärbe-
fälsstaben 1: 32 ...............................
1 fanjunkare Ma 19 vid Kiruna—
Jokkmokks försvarsområdesstab
— förvaltare Ma 21........................ 1 296
2 sergeanter Ma 16 vid Kiruna—
Jokkmokks försvarsområdesstab
— fanjunkare Ma 19 ...................... 2 760
1
expeditionsunderofficer
1
:
22
vid
VI. militärbefälsstaben.................... 5 476
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
75
Anslagsförändringar vid bifall till
Arméchefens m. fl. yrkanden
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
2 förrådsunderofficerare 1:22 vid
I 15 och Kalmar—Växjö försvars-
områdesstab.....................................
1 uppbördsman för rustningsmate-
riel 1:22, vakant.............................
30 fänrikar............................................ 298 080
Stipendier till vissa fänrikar.............
2 000 _|_
305
612
20. Förändringar i övrigt beträffande ar-
méingenjörkåren.
1 armédirektör Ca 30........................
4 arméingenjörer av 2. graden Ce 27
— Ca 27 ............................................
1 armédirektör av 2. graden Ca 31
21 984
3 ingenjörer Cg 22 (sakanslag) —
arméingenjörer av 1. graden Ce 29
(arméingenjörer av 2. graden Ce
27)........................................... 52
332
1 arméingenjör av 1. graden Ce 29
(arméingenjör av 2. graden Ce 27)
17 028
1 arméingenjör av 2. graden Ce 27
17 028
1 arméingenjör Ce 22 •— Ce 24 (Ce
25)............................................ 2
508
110 880
21
.
Förändringar i övrigt beträffande lä-
kar- och sjukvårdspersonal.
1 bataljonsläkare Ca 27 vid infan
teriets kadettskola ..........................
4 bataljonsläkare Ca 25 vid P 2 samt
Lv 1 — Lv 3......................................
1 läkare Cg 25 vid krigsskolan —
bataljonsläkare Ca 27 ....................
1 sjukgymnast Cg 13 (halvtidstjänst
görande) vid II — Ce 13.............
1 sjukvårdsbiträde Cg 5 vid krigs
skolan — Ce 5...................................
Arvoden till viss icke-ordinarie per
sonal vid fältläkarkåren...........
Arvoden till bataljonsveterinärer vid
fältveterinärkåren........................
Arvoden till reservsjuksköterskor . .
18 276
62 528
1 812
265 000
12 000
5 000
. ........:
364 616
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Arméchefens m. fl. yrkanden
22. Förändringar i övrigt beträffande för-
' råds-, vakt- och eldningspersonal.
1 skogvaktare Ce 16 vid P 2 ...........
Arvode till skogvaktare......................
1 skogvaktare Ca 16 för Järvafältet
— skogsmästare Ca 19....................
33 förrådsförmän Ce 13 — Ca 13. .
34 förrådsmän Ce 11 — förrådsför
män Ca 13..........................................
7 förrådsmän Ce 11 — förrådsför
män Ce 13 ........................................
2 förrådsförmän Ce 13......................
1 vaktmästare Ce 10 vid IV. militär
befälsstaben — bilförare Ce 10. . .
1 vaktmästare Cg 10 vid Lv 2.........
1 bilförare Ce 10 vid VII. militärbe-
fälsstaben — garageförman Ce 13
1 förrådsmän Ce 11 vid infanteriets
kadettskola........................................
2
kollektivavtalsanställda arbetare
vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden — förrådsmän Ce 11 ...
1 reparatör Cg 13 och 3 eldare Cg
10
vid S 1 (för signalskolan) överfö
res till IV. militärbefälsstaben . . .
Vikariatslön Ca 17 för 1 maskinist
Ca 16 vid IV. militärbefälsstaben
1 eldare av 2. klass Ce 10 (vikariats
lön Ce 12) vid Kiruna—Jokk
mokks försvarsområdesstab — re
paratör Ca 12...................................
3 eldare Cg 10, vid Kiruna—Jokk
mokks försvarsområde, Lv 3 och
tygförvaltningsskolan......................
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
9 648
1 980
22 712
4 676
4 674
7 632
8
652
420
23 520
+
70 606
23. Förändringar beträffande ekonomi
personal.
1 biträdande köksföreståndare Ce 14
vid tygförvaltningsskolan .............
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
77
Arméchefens in. fl. yrkanden
1 biträdande köksföreståndare Ca 14
vid A 1 överföres till tygförvalt-
ningsskolan........................................
1 husmoder av 2. klass Ce 10 (vika-
riatslön Ce 14) vid A 1 — biträ
dande köksföreståndare Ce 14 . . .
1
husmoder av 2. klass Ce 10 vid
I 13 — biträdande köksförestån
dare Ce 14 .......................................
3 kokerskor Ce
6
, vid I 20, A
6
och
Ing 3, uppföres på personalför
teckningen .......................................
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
1
332
1 332
24. Förändringar i övrigt beträffande
kontorspersonal.
1 kontorsbiträde Ca
8
vid forlifika-
tionsbefälhavarstaben i Boden —
kontorist Ca 13
.............................
1 kontorsbiträde Ca
8
vid infante-
teriets kadettskola — kanslibiträde
Ca 11..................................................
1
biträde för skriv- och kontorsgöro-
mål vid Kiruna—Jokkmokks för
svarsområdesstab — kanslibiträde
Ca 11..................................................
7 biträden för skriv- och kontors -
göromål, 2 vid vardera av IV. mi-
litärbefälsstaben och fortifikations-
befälhavarstaben i Boden samt 3
vid VI. militärbefälsstaben—kans
libiträden Ce 11.................................
1 kanslibiträde Cg 11, vid IV. mili-
tärbefälsstaben •—Cell...................
1 förste vaktmästare Ce 11 vid artil
leri- och ingenjörofficersskolan —
kansliskrivare Ca 15...................... —
1 expeditionsvakt Ca 10 vid artilleri -
och ingenjörofficersskolan ...........
1 kanslibiträde Ce 11 vid artilleri-
ocb ingenjörofficersskolan (Cg 11)
8
652
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Arméchefens m. fl. yrkanden
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
10
biträden för skriv- och kontors-
göromål, 4 vid arméstaben och
1
vid respektive I. och III. militär-
befälsstaberna.I15,T 4,artilleri-och
ingenjörofficersskolan samt Kal
mar—Växjö försvarsområdesstab,
uppföres på personalförteckningen —
2
biträden för skriv- och kontorsgö-
romål vid Lv 4 ............................... 12 408
1
biträde för skriv- och kontorsgöro-
mål (halvtidstjänstgörande) vid
väg- och vattenbyggnadskåren ...
—
76 biträden för skriv- och kontors-
göromål — kontorsbiträden Ca
8
—
+
21060
25. Överföring till försvarets civilförvalt
ning av vissa tjänster.
1
förrådsmästare Ce 16 .................... 10 488
1 förrådsman Ce 11.............................
8
652
1 kanslibiträde Ce 11 ........................
8
652
1 bilförare Ce 10 .................................
8
280
1 faktor Ce 18..................................... —
1 bokbinderiföreståndare Ce 12 . . .
9 000
1 offsettryckare Ce 12........................................ —
1 offsettryckare Ce 10 ........................
8
280
1 reprodulctionsfotograf Ce 10........................ —
1 litograf Ce 10 .................................................. —
1 typograf Ce 10 .................................
8
280
1 kopist Ce 10..................................................... —
1 bokbindare Ce 10 ..........................
8
280
1
biträde för skriv- och kontorsgö-
romål................................................................... — _ 69 912
26. Övriga personalförändringar m. m.
7 aktuarier Ca 27 vid militärbefäls-
staberna.............................................. —
1 överfurir Ma 14 vid Norrbottens
regemente — brandmästare Ce 17
vid Bodens försvarsområdesstab. .
1 224
1
montör Ca 13 (Cg 16) vid fortifi-
kationsbefälhavarstaben i Boden
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
79
Arméchefens m. fl. yrkanden
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
— förste montör Ca 16 (linjeför
man Ca 17)........................................ 420
Personal på disponibilitetsstat.........
5
508
Indelt manskap................................... 21 000
Arvoden till militära och civilmilitä
ra lärare............................................
5
100
Civila lärare.......................................... 100 000
Personalvårdsassistenter....................
11
060
Vissa bevakningskostnader............... 400 000
Höjning av de rörliga tilläggsförmå-
nerna ................................................ 27 225 000
Avlöningar till viss personal i verk-
stadsdrift............................................
2
304
000
+25 254 296
27. Rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns för
band m. m. medför eller bedömes medföra följande personalförändringar
fr. o. m. budgetåret 1953/54.
IV. militärbefälsstaben.
1 förvaltare Ma 21 — Ma 23....................
2 överfurirer Ma 14...................................
1
pensionerad underofficer
1:22
...........
1 kanslibiträde Cg 11 — Ce 11 ...............
3 biträden för skriv- och kontorsgöromål
ökning Minskning Summa
1
608
19 368
5 476
20 232________ +
46
684
Livgardesslcvadronen.
1 förvaltare Ma 21..................................... 13 164
2
pensionerade underofficerare
1
:
22
. .
10
952
2 kanslibiträden Ce 11 ............................... 17 304
1 förrådsman Ce 11 ...................................
8
652
3 hästskötare Ce 10 ................................... 24 840
4 hästskötare Cg 10.................................... 33 120
1
biträde för skriv- och kontorsgöromål
6
744
_|_
Vissa försvarsområdesstaber (Fo 11, 14,
18/16, 21, 22, 23/25, 4-2/41, 47/48,
51, 52, 61/62, 63 och 67).
2 kaptener Md 27 ........................................ 34
888
1 förvaltare Ma 21 — Ma 23 ....................
1
520
2 fanjunkare Ma 19 ................................... 22 488
79 384
80
Kungl. Maj:ls proposition nr 110.
Ökning
48 överfurirer Ma 14 ................................. 440 250
3 förrådsförmän Ca 13...............................
2 pensionerade officerare 1: 30 .............
1
pensionerad underofficer
1:22
...........
3 förrådsförmän Ce 13 ............................. 26 580
13 assistenter för frivilligfrågor ............. 50
000
12 kanslibiträden Ce 11 ............................. 98 304
7 förrådsmän Ce 11 ................................... 57 344
17 bilförare Ce 10 .....................................
24 biträden för skriv- och kontorsgöro-
mål....................................................................................
Minskning Summa
26 580
14 300
4 736
133 280
137 664 _}.
414
820
Artilleri- och ingenjörofficersskolan.
1
kansliskrivare Ce 15 ............................... 10 092
1 förste vaktmästare Ce 11......................... 9 684
1 kanslibiträde Ce I t.................................
8
652
1
biträde för skriv- och kontorsgöromål —
9
060
Ridskolan.
1 köksföreståndare Ca 17 ........................ 9 624
1
biträdande köksföreståndare Ca 14 . .
8
532
1 stallförman Ce 12 ................................... 7 932
8
hästskötare Ce 10 ................................... 58 368
6
vaktmästare Ce 10 ................................ 43 776
I eldare av 1. klass Ce 10 — maskinist
Ce 13 .........................................................
1 hantverkare Cg 12 — Ce 12..................
1 förrådsmän Ce 11...................................... 7 608
1 ekonomibiträde Ce 4 (vakant) ........... —
~j_
29 040
Herrevadsklosters remontdepå.
1 pensionerad officer 1: 32 — 1: 36 ...
3 064
1 pensionerad underofficer 1: 22 — 1: 23
768
10 remontryttare Ce 12 — remontdres-
sörer Ce 12................................................. —
1 hantverkare Cg 12 — Ce 12.................. —
4
T 2 :s mobiliseringscentral i Nora.
1
förråds vaktmästare Ce 12......................
8
528
1
förrådsmän Ce 11...................................
8
192
—
3 832
336
Knngl. May.ts proposition nr 110.
81
Motiv.
1
. Vissa förändringar beträffande arméstaben. Arméchefen har upprepat
ett tidigare framfört förslag om att inrätta en kaptensbeställning för inten
dent med placering vid organisationsavdelningen, avsedd att handlägga
bl. a. ärenden rörande budgetberäkningar samt förvaltnings- och ekono
miska ärenden i allmänhet. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget och för
ordar att beställningen redovisas på arméstabens personalförteckning.
Vid utrustningsavdelningens detalj II tjänstgör f. n., förutom viss kon
torspersonal, två kaptener på arméstabens stat och en kapten inkallad på
vakant beställning. Därjämte kommenderas vid mera omfattande organisa
tionsförändringar ytterligare personal till detaljen för att biträda med ut
redningar in. m. Arméchefen har föreslagit att för detaljen ifråga inrättas
en arvodesbefattning för pensionerad officer i
1
: 30. Som skäl härför har
bl. a. framhållits att de till detaljen hörande arbetsuppgifterna måste hand
läggas av till densamma mera permanent knuten personal och att vakanta
lönemedel beräknades icke komma att stå till förfogande efter den 30 juni
1953.
Civilförvaltningen ifrågasätter om icke i avvaktan på ytterligare erfaren
heter beträffande arbetsbelastningen vid detaljen det erforderliga behovet
av arbetskraft kan tillgodoses på annat sätt än som föreslagits. Ämbets
verket är av denna anledning icke beredd att tillstyrka arméchefens förslag
i nu berörd del.
Vid arméstaben finns enligt Kungl. Maj ds medgivande inrättad en extra
tjänst för assistent i Cg
22
, avsedd för bilddetaljen. Civilförvaltningen till
styrker förslag av arméchefen om att extraordinariesätta tjänsten från och
med nästa budgetår. Ämbetsverket förutsätter emellertid att frågan om tjäns
tens lönegradsplacering kommer att prövas av 1949 års tjänsteförtecknings-
kommitté.
Enligt Kungl. Maj ds medgivande finns vid arméstabens taktikavdelning,
med vakanthållande av en kanslibiträdestjänst i Ce 11, inrättad en tjänst
för kontorsskrivare i Cg 19, avsedd för avdelningens reglementsdetalj. Ar
méchefen har föreslagit att kanslibiträdestjänsten i Ce 11 från och med
den
1
juli 1953 ersättes med en assistenttjänst i Ce 22, för vilken borde
tillämpas den för amanuenspersonal gällande befordringsgången. I anled
ning av arméchefens förslag förordar civilförvaltningen att den extra kon-
torsskrivartjänsten utbytes mot en extra ordinarie tjänst och att kanslibi
trädestjänsten därvid indrages. Frågan om den nya tjänstens lönegrads
placering bör enligt civilförvaltningen prövas av tjänsteförteckningskom-
mittén.
Arméchefen har föreslagit, att en för arméstabens utrustningsavdelning
avsedd kansliskrivartjänst i Ce 15 omvandlas till kontorsskrivartjänst i
Ca 19. I avvaktan på ytterligare erfarenheter i fråga om arbetsbelastningen
vid avdelningen har civilförvaltningen ansett sig icke böra biträda förslaget.
6—250 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 110.
82
Kungl. Maj:ts proposition nr tlO.
Vad angår förslag av arméchefen att omvandla en ordinarie och en extra
ordinarie kanslibiträdestjänst, avsedda den ena för arméchefens och den
andra för arméstabschefens handsekreterare, till kontoristtjänster erinrar
civilförvaltningen om att ämbetsverket tidigare tillstyrkt att tjänsterna
uppflyttas till 13 lönegraden. Med hänsyn till att tjänsternas lönegradspla-
cering varit föremål för prövning i samband med 1947 års biträdesutrednings
arbete, anser ämbetsverket sig emellertid icke nu böra räkna med ändrad
löneställning för tjänsterna ifråga. Av samma skäl kan ämbetsverket ej
heller biträda förslaget av arméchefen att omvandla en för organisations-
avdelningen avsedd extra ordinarie kanslibiträdestjänst till kontoristtjänst
samt att utbyta en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, likaledes
avsedd för organisationsavdelningen, mot en kanslibiträdestjänst.
Däremot tillstyrker civilförvaltningen i enlighet med förslag av armé
chefen att en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd
för växeltelefonist vid trängavdelningen, upptages i arméns personalför
teckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.
2. Indragningen av K 2 och T 2 N. Enligt Kungl. Maj :ts medgivande må
vissa av de i personalförteckningarna för budgetåret 1951/52 för Skånska
kavalleriregementet (K 2) och Göta trängregementes kompani i Nora (T 2 N)
upptagna tjänsterna, anknutna till kavalleriets mobiliseringscentral i Ljung-
byhed (Kavmobc L) respektive T 2, bibehållas tillsvidare under budget
året 1952/53 eller intill viss närmare angiven tidpunkt. Samtliga de tjänster,
vilka sålunda må bibehållas för viss begränsad tid, nämligen
1
bataljons-
läkarbeställning i Ca 27 och 5 arvodesbefattningar i 1:22, samtliga vid
K 2, samt
6
tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål, blir enligt
vad civilförvaltningen framhåller överflödiga under innevarande budgetår.
Vad angår de tjänster, som må finnas kvar tillsvidare under samma budget
år, anmäler civilförvaltningen att följande tjänster efter ledigblivande kunna
indragas, nämligen 1 kontoristtjänst i Ca 13, 1 förrådsvaktmästartjänst i
Ce 12 och 1 biträdande köksföreståndartjänst i Ca 10 vid K 2 samt 1 köks-
föreståndartjänst i Ca 12 vid T 2 N.
3. Indragningen av infanteribefälhavarstaben vid Stockholms kustartilleri-
försvar. Genom beslut den
6
juni 1952 har Kungl. Maj :t fastställt ändrad
organisation av Stockholms kustartilleriförsvar (SK) samt Vaxholms kust
artilleriregemente, att tillämpas från och med den 1 oktober 1952. Beslutet
innebär bl. a., att den nuvarande infanteribefälhavarstaben i Vaxholm
skall utgå ur organisationen och ersättas av en infanteriavdelning, ingående
i den nya kustartilleriförsvarsstaben.
Civilförvaltningen har under förevarande punkt angivit de personalför
ändringar, som blir erforderliga i anledning av beslutet. Förändringarna
framgår av sammanställningen i det föregående. De hittillsvarande för in
fanteribefälhavarstaben avsedda tjänsterna för förråds- och kontorsperso-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
33
nal förutsätter civilförvaltningen skola redovisas på marinens personalför
teckning.
4. Motorisering av A i. Arméchefen har framhållit att, sedan motorise-
ringen av Göta artilleriregemente (A 2) genomförts, A 4 vore det enda häst-
anspända artilleriförbandet samt föreslagit att av A 4 organiserade artilleri
divisioner efter hand skall övergå till motordragning, att utbildning av
värnpliktiga i motoriserad artilleritjänst skall påbörjas våren 1954 och att
nya personalstater skall tillämpas från och med den
1
april 1954.
Civilförvaltningen har i princip icke något att erinra mot att fastställd
normalorganisation för motoriserat artilleriregemente göres tillämplig på
A 4. Ämbetsverket ifrågasätter emellertid, huruvida anledning föreligger att
redan för nästkommande budgetår beräkna tjänster och medel för ifråga
varande ändamål. Frågan om personaluppsättningen i detalj syntes näm-
ligen icke kunna avgöras förrän efter särskilda organisationsundersök-
ningar vid regementet. I den mån nya ordinarie tjänster skulle komma
att erfordras redan från och med den
1
april 1954, bör enligt civilförvalt
ningen Kungl. Maj :t äga rätt medgiva särskilda vikariatsförmåner åt den
som i anledning av omorganisationen får sig anförtrott mera kvalificerade
arbetsuppgifter än eljest. De jämkningar, som påkallas med avseende på
övrig personal, synes civilförvaltningen kunna av Kungl. Maj:t fastställas
sedan resultatet av blivande organisationsundersökningar föreligger. I per
sonalförteckningarna för nästkommande budgetår bör emellertid enligt för
valtningen angivas, att följande tjänster icke må återbesättas vid uppkom
mande vakans, nämligen
1
bataljonsveterinär i Ca 23,2 överfurirer (i hov-
slagartjänst), 2 furirer (i hovslagartjänst), 2 förrådsmän i Ce 11 och
6
remontryttare i Ce 11.
5. Organisationen av fallslcärmsjägarutbildningen. Genom brev den 18
januari 1952 lämnade Kungl. Maj:t medgivande till utbildning försöksvis
av värnpliktiga i fallskärmsjägartjänst, avseende utbildningsåret 1952—
1953. Därvid föreskrevs bl. a., att instruktör och övrigt befäl vid grund
läggande hopputbildning och tillämpningsövningar i fallskärmshopp finge
under vissa förutsättningar atnjuta särskild ersättning, s. k. hopptillägg,
med 430 respektive 360 kronor för månad. Kungl. Maj :t har sedermera
genom brev den 22 augusti 1952 meddelat bestämmelser om fortsatt utbild
ning av värnpliktiga till fallskärmsjägare samt därvid medgivit bl. a., att
utbildning i fallskärmsjägartjänst av högst 90 värnpliktiga finge äga rum
jämväl under utbildningsåret 1953—1954, ävensom förordnat, att de i brevet
den 18 januari 1952 meddelade bestämmelserna skulle äga motsvarande
tillämpning beträffande ifragavarande utbildning; dock att den särskilda
ersättningen till instruktör och övrigt utbildningsbefäl skulle från och med
den 1 september 1952 utga med 460 respektive 390 kronor för månad.
Civilförvaltningen räknar med att fallskärmsjägarutbildningen, i över
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
ensstämmelse med förslag av arméchefen, fr. o. in. nästa budgetår inordnas
i den ordinarie utbildningsverksamheten vid armén. Med utgångspunkt
härifrån biträder ämbetsverket förslag av arméchefen att
1
maj or sbeställ
ning i Ma 30 inrättas för chefen för arméns fallskärmsjägarskola samt att
för skolans räkning såsom extra inrättade tjänster för
1
byråingenjör i
Cg 27 vid arméförvaltningen, 4 förrådsförmän i Cg 13 vid Lv 1 och 1
förrådsman i Cg 11 vid samma regemente omvandlas till tjänster med
fastare anställningsform enligt vad som framgår av sammanställningen i
det föregående. Majorsbeställningen och tjänsterna för förrådspersonal bör
enligt civilförvaltningen uppföras på särskild stat för skolan. Enligt Kungl.
Maj ds beslut den 30 december 1952 har förenämnda förrådsförmans-
tjänster fr. o. m. den
1
januari 1953 uppflyttats till packningsförmän i Cg 14.
I och med att fallskärmsjägar utbildningen lämnar försöksstadiet och in
ordnas i arméns ordinarie utbildningsverksamhet bör enligt civilförvalt
ningen kostnaderna för hopptillägg till instruktörer och övrigt befäl över
föras från arméns övningsanslag till förevarande anslag. Civilförvaltningen
beräknar ifrågavarande kostnader under budgetåret 1953/54 till
66
240
kronor.
6
. Omorganisation av hundväsendet. Arméchefen har upprepat tidigare
framfört förslag att ombilda arméhundväsendet och arméhundskolan till
försvarshundväsendet respektive försvarets hundtjänstskola. Liksom ti
digare förutsätter arméchefen, att för försvarshundväsendet avses särskilda
anslag under avdelningen D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.
— Civilförvaltningen biträder förslaget och räknar med att all f. n. från
arméns förevarande anslag avlönad, för arméhundväsendet avsedd per
sonal avföres från arméns stat. I anslutning härtill bör enligt civilförvalt
ningen kostnaderna för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare vid ar
méhundskolan överföras från arméns avlöningsanslag till avlöningsanslag
för försvarshundväsendet.
7. Flyttning av Norrköping—Linköpings försvarsområdesstab. Staben för
Norrköping—Linköpings försvarsområde (fo 42—41) är f. n. delad på två
förläggningsorter. Stabens huvuddel, bestående av stabs-, mobiliserings-,
tyg-, indendentur- och fortifikationsavdelningarna samt utbildnings- och
hemvärnsavdelningarna vid Norrköpings försvarsområde (fo 42), är förlagd
till Norrköping, medan utbildnings- och hemvärnsavdelningarna vid Lin
köpings försvarsområde (fo 41) är stationerade i Linköping.
Arméchefen har föreslagit att principbeslut fattas, att försvarsområdes-
staben med stabs- och expeditionspersonal förlägges till Linköping samt
att, vid bifall till ett av överbefälhavaren avgivet förslag om sammanslag
ning av ifrågavarande försvarsområden till ett försvarsområde, försvars
området efter stabens flyttning till Linköping skall benämnas Linköpings
försvarsområde (fo 41). Till stöd för förslaget har anförts i huvudsak föl
jande.
Kung!. Maj:ts proposition nr 110.
85
Uppdelningen på två förläggningsorter hade ur arbetssynpunkt visat
sig ofördelaktig. Personalen i Linköping måste ofta resa till Norrköping
för föredragningar för försvarsområdesbefälhavaren och för samråd med
personalen vid stabens huvuddel. Skriftväxling och talrika telefonsamtal
måste vidare äga rum. Resor till och från Linköping vore ofta nödvändiga
vid samarbete med länsstyrelsen, förbanden i Linköping och Röda korsets
distriktsstyrelse, i vilken försvarsområdesbefälhavaren inginge som militär
ledamot. Tillgången på övningsterräng, utbildningsbefäl, materiel m. m.
gjorde att repetitionsövningsförbanden under de krigsförbandsvisa repeti-
tionsövningarna i regel förlädes i trakten av Linköping. Den aktiva perso
nalen vid försvarsområdesstaben rekryterades i regel från det närmaste
infanteriförbandet, vilket låge i Linköping, Avlösning skedde regelmässigt
vart tredje år, varvid flyttningsersättning och omplaceringstraktamente ut-
ginge till personalen. Tidvis krävdes förstärkning av försvarsområdessta-
bens personal främst för krigsplanläggning. Befäl ur förbanden måste där
vid ställas till förfogande. Med stabens förläggning i Norrköping kunde
detta ske endast om särskilda medel för rese- och traktamentskostnader
ställdes till förfogande. Instruktörspersonalen för den frivilliga befälsutbild-
ningen och för utbildningen av hemvärnspersonalen erhölles från Linköping,
varför utbildnings- och hemvärnsavdelningarnas vid fo 42 arbete skulle
underlättas om dessa flyttades till Linköping. Rekryteringen av arvodes-
befattningarna vid staben skulle även underlättas, om staben vore förlagd
till Linköping. Stora förråd funnes i Norrköping och i närliggande orter,
varför förråds- och verkstadspersonal efter en flyttning av själva staben
fortfarande borde vara stationerad i Norrköping.
Lokaler för försvarsområdesstaben funnes f. n. icke tillgängliga i Lin
köping. Sådana beräknades emellertid inom en nära framtid bli disponibla.
Den närmare tidpunkten kunde dock icke nu angivas.
Kostnaderna för stabens flyttning beräknades med dagens prisläge till
i runt tal 21 000 kronor. Härvid hade arméchefen utgått från att även sådan
vid staben anställd personal, som författningsenligt icke hade rätt till flytt
ningsersättning, skulle medges sådan.
Civilförvaltningen tillstyrker att den föreslagna flyttningen av försvars
områdesstaben kommer till stånd. Ämbetsverket delar arméchefens upp
fattning att till flyttningsersättning författningsenligt icke berättigad personal
bör beredas ersättning för kostnader i samband med omflyttningen till Lin
köping. Även rätt till omplaceringstraktamente bör enligt civilförvaltningen
kunna i förekommande fall utgå till dylik personal.
8
. Arméns underbefälsorganisation. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propo
sitionen 1952:120 (s. 9—31) beslöt riksdagen (skr. nr 331), att arméns
manskapsorganisation skulle utformas efter i huvudsak de riktlinjer, som
angivits i propositionen.
Arméchefen räknar med att övergången till den beslutade nya organisa
tionen skall kunna ske under innevarande budgetår. Härvid avses de, som
anställts enligt volontärsystemet och som så önskar, skola överföras till den
nya organisationen, medan övriga bibehålies vid tidigare anställningsför
hållanden intill kontraktstidens slut. De hösten 1951 och våren 1952 an
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
ställda volontärerna genomgår med början den 1 april 1953 — tillsammans
med sådana som fullgjort sin första värnpliktstjänstgöring — instruktörs-
skola och avses skola utnämnas till extra ordinarie furirer omkring den
1 maj 1954. De värnpliktiga, vilka våren 1953 förtidsinskrives, avser armé
chefen låta påbörja sin första tjänstgöring samma vår, så att de tillsammans
med värnpliktiga som fullgjort denna tjänstgöring i vanlig ordning kan an
tagas som instruktörsaspiranter våren 1954.
Vad angår behovet av instruktörer räknar arméchefen med att inom den
närmaste sjuårsperioden årligen skall tillkomma omkring 75 rustmästare
och 150 överfurirer eller sålunda sammanlagt omkring 225 underbefäl. An
talet ordinarie furirer förutsättes under samma period bliva oförändrat, medan
däremot antalet extra ordinarie furirer beräknas kunna årligen minskas
med omkring 35. Totalt sett skulle alltså under de närmaste sju åren en
årlig ökning ske med (225—35—) 190 beställningar. Arméchefen fram
håller, att denna ökning måste ses i samband med de minskningar, som till
följd av övergången till den beslutade organisationen kan ske beträffande
korprals- och vicekorpralsbeställningar samt beställningar för meniga. —
I fråga om behovet av underbefäl i inretjänstbefattningar räknar arméchefen
med att i medeltal 65 inretjänstbefattningar skall rekryteras under den
närmaste sjuårsperioden. Övergångsåret 1953/54 kan ett något större antal
besättas. Äldre överfurirer avses härvid för befattningar som vaktchefer
och tillsynsmän för utbildningsanordningar vid förbanden, garageförmän
m. m. vid försvärsområdesstaberna samt för vissa andra arbetsuppgifter,
som hittills fullgjorts av civila och civilmilitära befattningshavare.
För att tillgodose behovet av underbefäl för trupptjänst, vakttjänst och
tillsynsmän m. m. samt för att i övrigt genomföra den nya manskapsor-
ganisationen föreslår arméchefen att från och med nästa budgetår skall
tillkomma beställningar för 75 rustmästare, 155 överfurirer och 1 110 in
struktörsaspiranter samt att samtidigt härmed ur personalförteckningen
skall utgå beställningar för 37 extra ordinarie furirer, 1 023 korpraler
(konstaplar) samt 1 340 vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga. Av de
75 rustmästarbeställningarna avses 19 skola utnyttjas för tillsynsmän, en
vid varje infanteriregemente, och 4 för ammunitionsredogörare vid för-
svarsområdesstaber. Av de 155 nytillkommande överfurirerna avses 48
skola tjänstgöra såsom vaktchefer. — I detta sammanhang torde vidare få
redovisas förslag av arméchefen att inrätta
1
rustmästarbeställning för
garageförman vid infanteriets kadettskola samt
2
överfurirsbeställningar
för chefer för stereomat- och verografanläggningar vid luftvärnsskjutskolan.
Civilförvaltningen uttalar att ämbetsverket icke haft anledning till erinran
mot arméchefens beräkningar av det erforderliga antalet beställningar för
vaktchefer och tillsynsmän för utbildningsanordningar men att ämbetsverket
anser behovet av instruktörer bli beroende av de resultat, till vilka pågående
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
87
befälsutredning kunde leda. Till förslaget att införa särskilda beställningar
för rustmästare ställer sig civilförvaltningen tveksam och erinrar om att
departementschefen till propositionen 1952: 120 (s. 30) förklarat sig icke
då kunna taga ställning till frågan om inrättande av beställningar för rust
mästare. Detta spörsmål syntes emellertid civilförvaltningen vara av natur
att böra hänskjutas till prövning av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.
Civilförvaltningen utgår i övrigt från att de av arméchefen för nästa bud
getår föreslagna åtgärderna i fråga om övergången till den nya manskaps-
organisationen skall genomföras från och med nästa budgetår och räknar
därvid med att de föreslagna rustmästarbeställningarna utbytes mot över-
furirsbeställningar. — Ämbetsverket tillstyrker vidare i anledning av armé
chefens förslag till statökningar, vilka ej beror på den ändrade underbe
fälsorganisationen, att 3 överfurirsbeställningar tillkommer, avsedda 1 för
garageförman vid infanteriets kadettskola och
2
såsom chefer för om-
förmälda tekniska anläggningar vid luftvärnsskjutskolan.
I skrivelse den 12 februari 1953 framhåller statens organisationsnämnd,
att hittills utförda undersökningar visat att utbildningsavdelningen vid trupp
förbanden måste förstärkas för att kunna handha nytillkomna fasta utbild-
ningsanordningar av olika slag. Enligt nämnden bör vid samtliga trupp
förband tillkomma en befattningshavare, lämpligen av överfurirs grad, med
uppgift att biträda utbildningsofficeren vid handhavandet av anordningarna.
Nämnden föreslår alltså att för tillsynsmän för utbildningsanordningar skall
tillkomma — utöver de för infanteriet föreslagna 19 beställningarna —
ytterligare 31 överfurirsbeställningar.
9. Personal för frivillig frågor. Vid arméstaben finns inrättad en tjänst
för personalassistent i Ce 19, avsedd för handläggning av frivilligfrågor.
Arméchefen har upprepat ett i äskandena för innevarande budgetår fram
fört förslag om att vid arméstaben inrätta ytterligare en dylik tjänst i utbyte
mot deltidsbefattning för assistent för frivilligfrågor. Vidare har arméchefen
föreslagit att, för handläggning av frivilligfrågor, 7 arvodesbefattningar för
pensionerade officerare i 1: 30 skall inrättas, en vid varje militärbefälsstab,
samt att, allteftersom rationaliserad organisation genomföres vid försvars-
områdesstaberna, dessa tillföres extra ordinarie assistenttjänster i 13 löne
graden i stället för de nuvarande med månadsarvoden förenade assistent
befattningarna.
Civilförvaltningen framhåller det angelägna i att åstadkomma en för
stärkning av representationen för det frivilliga försvarsarbetet inom armé
ledningen och tillstyrker därför att vid arméstaben tillkommer en personal
assistent i Ce 19 i utbyte mot den deltidstjänstgörande assistenten för fri
villigfrågor. Däremot är civilförvaltningen icke f. n. beredd tillstyrka för
slaget att för angivet ändamål vid militärbefälsstaberna inrätta arvodesbe
fattningar för pensionerade officerare. Civilförvaltningen har icke något
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
att erinra mot den föreslagna lönegradsplaceringen för assistenttjänster vid
försvarsområdesstaberna. Ämbetsverket ifrågasätter emellertid, om den
extra ordinarie anställningsformen bör ifrågakomma i andra fall än där
assistenten beräknas bli ianspråktagen för helårstjänstgöring. Enligt äm
betsverkets uppfattning är det ur skilda synpunkter lämpligare att den
för endast del av år ianspråktagna assistenten avlönas medelst arvode, till
beloppet motsvarande lönen i 13 löneklassen. Civilförvaltningen förutsätter
att, i samband med att beslut fattas om försvarsområdesstabernas över
gång till rationaliserad stabs- och förvaltningsorganisation, tjänster respek
tive arvoden tillkommer i den omfattning som de verkställda organisations-
undersökningarna givit vid handen.
10. Löneställningen för försvarsområdesbefälhavare. Enligt gällande freds-
organisation är försvarsområdesbefälhavarna
20
till antalet. I gällande per
sonalförteckningar finns för försvarsområdesbefälhavare uppförda — för
utom 1 arvodesbefattning i 2: 14 för kommendant i Stockholm, tillika för
svarsområdesbefälhavare för Stockholms försvarsområde, och
1
beställning
i Ma 33 för försvarsområdesbefälhavare för Kiruna—Jokkmokks försvars
område, tillika chef för arméns jägarskola — 7 beställningar i Mo 14 och
18 arvodesbefattningar i 1: 36. Beställningarna i Mo 14 må vid behov tagas
i anspråk för omplacering av regementschefer till försvarsområdesbefäl
havare. Beställningarna är härvid i första hand avsedda för försvarsom
rådesbefälhavare för Malmö, Kristianstads, Kalmar—Växjö, Göteborg—
Halmstads, Norrköping—Linköpings, Uppsala—Västerås och Härnösand—
Sundsvalls försvarsområden men må i stället disponeras för annat för
svarsområde. I den mån i enlighet härmed befattningar som försvarsom
rådesbefälhavare uppehälles av ordinarie beställningshavare i Mo 14 skall
motsvarande arvodesbefattningar hållas vakanta (jfr prop. 1949: 135, s. 53).
Arméchefen återkommer till sitt för innevarande budgetår framförda
förslag om att för samtliga befattningar som försvarsområdesbefälhavare
avse beställningar på aktiv stat (prop. 1952: 120, s. 81 o. f.) och yrkar nu
att för
8
befattningar skall avses beställningar i Mo 14 och för övriga
beställningar i Mo 13. Civilförvaltningen har förklarat sig räkna med bifall
till förslaget.
11. Löneställningen för och redovisningen av vissa skolchefer. Civilförvalt
ningen tillstyrker förslag av arméchefen att utbyta en beställning för överste
löjtnant eller major vid arméstaben mot beställning för chef för infanteriets
kadettskola i Ma 33 eller Ma 30 samt beställning för major vid infanteri-
skjutskolan mot beställning för chef för arméns skyddsskola i Ma 30. Armé
chefen har vidare föreslagit att en majorsbeställning vid arméstaben ut
bytes mot beställning för chef för artilleriets kadettskola i Ma 30.
Jämlikt beslut av 1952 års riksdag har från och med innevarande bud
getår löneställningarna reglerats för cheferna för krigshögskolan, infanteri-
Kungl. Maj:ts proposition nr HO.
89
skjutskolan, artilleriskjutskolan, luftvärnsskjutskolan, krigsskolan och ar méns underofficersskola. Chefen för armén har framhållit angelägen heten av att jämväl löneställningen för de skolchefer inom armén, vilka icke undersökts vid den översyn rörande placering i lönegrad av vissa chefs tjänster som föregått riksdagens omförmälda beslut, blir omprövade. Redan nu har emellertid arméchefen framlagt förslag om utbyte av
3
majorsbe-
ställningar mot 2 skolchefsbeställningar i Ma 33, avsedda för respektive tyg- och intendenturförvaltningsskolorna, samt
1
beställning för överste
löjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30, avsedd som chef för arméns under- hållsskola.
Civilförvaltningen delar arméchefens uppfattning att den förordade över synen bör komma till stånd. Med ställningstagande till de av arméchefen i förevarande sammanhang framförda förslagen om ändrad löneställning för vissa skolchefer bör enligt civilförvaltningen anstå i avvaktan på resultatet av en dylik översyn. Enligt ämbetsverket bör samtliga ifrågavarande för skolchefer avsedda beställningar från och med nästa budgetår redovisas i personalförteckningar för respektive skolor.
12. Tjänstegrensinspektörerna. Arméchefen har med tillstyrkan av ci vilförvaltningen föreslagit, att för personaldetaljen vid arméöverläkarens expedition inrättas en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer i
1
:
22
.
Till stöd för förslaget har arméchefen i huvudsak åberopat ökning av arbets bördan vid personaldetaljen, främst orsakad av de krigsförbandsvisa repe- titionsövningarna, ökningen av antalet värnpliktiga medicine och odonto- logie studerande samt av fältläkarkårens icke ständigt tjänstgörande personal.
Arméchefen har upprepat sitt tidigare framförda förslag att omvandla en för arméöverläkarens expedition avsedd kontorsbiträdestjänst i Ca
8
till
tjänst för kontorist i Ca 13. Civilförvaltningen räknar i avvaktan på att frågan om tjänstens lönegradsplacering kommer under bedömande av 1947 års biträdesutredning med oförändrad löneställning för ifrågavarande tjänst. Däremot tillstyrker civilförvaltningen förslag av arméchefen att en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för tjänstegrens inspektörerna, från och med nästa budgetår uppföres i arméns personal förteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.
13. Utbyggnad av regementsofficerskadern vid luftvärnet. I 1942 års för svarsbeslut (prop. 1942: 210, s. 240 och 241) förutsattes att antalet rege- mentsofficerare vid luftvärnet vid fullt utbyggd organisation skulle vara 31, varav
20
majorer. I gällande personalförteckning finns för luftvärnet upp
förda, förutom
1
beställning för alternativt major eller kapten, 29 regements-
officersbeställningar, varav 3 regementschefer i Mo 14, 4 kårchefer i Mo 13, 1 chef för luftvärnsskjutskolan i Ma 37, 3 överstelöjtnanter i Ma 33,1 överste löjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30 och 17 majorer i Ma 30. Den alternativa beställningen för överstelöjtnant eller major inrättades från och med budgetåret 1949/50 för chefen för arméns radarskola.
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Arméchefen har upprepat sitt tidigare framförda förslag att vid luft
värnet inrätta
1
beställning för överstelöjtnant eller major och
1
majors-
beställning (jfr prop. 1952: 120, s. 83). Beträffande behovet av beställning
arna har anförts bl. a. följande.
Beställningen för överstelöjtnant eller major vore avsedd för lärare vid
luftvärnsskj utskolan då skolan är förlagd till Väddö och då kurs för vinter
linjen vid luftvärnets kadettskola påginge vid skjutskolan. Övrig tid av-
såges vederbörande skola tjänstgöra vid arméstabens luftvärnsavdelning
och där utföra större reglementsarbeten samt sammanställa och bearbeta
från förbanden årligen insända skjutstatistiska uppgifter in. m. Ifråga
varande läraruppgifter vid luftvärnsskj utskolan fullgjordes f. n. provisoriskt
av en för Lv 2 avsedd överstelöjtnant.
Majorsbeställningen vore avsedd för chef för luftvärnets kadettskola.
Den ökade krigsorganisationen medförde automatiskt en ökning av kadett
skolans omfattning. Skolchefen borde med hänsyn till arbetsuppgifternas
art och omfattning vara regementsofficer. Behovet av skolchef kunde icke
längre tillgodoses genom kommendering från förbanden.
Civilförvaltningen tillstyrker liksom i äskandena för innevarande budget
år att en ökning av antalet regementsofficersbeställningar vid luftvärnet
kommer till stånd, men ifrågasätter alltjämt, om det icke är tillfyllest att
tills vidare inrätta två majorsbeställningar.
14. Överflyttning av viss värnpliktsutbildning till luftvärnet. De i samman
ställningen angivna överflyttningarna till luftvärnet av beställningar ur ka
valleriet, pansartrupperna och trängtrupperna har med tillstyrkan av civil
förvaltningen föreslagits av arméchefen (skr.
29/12
1 9 5 2) och sammanhänger
med den överföring till luftvärnet av värnpliktskontingenter från andra trupp
slag, som från och med utbildningsåret 1951—1952 vidtagits som ett led i
strävandena att effektivisera luftvärnsutbildningen (jfr prop. 1952: 120,
s. 84).
15. Utbyggnad av signaltruppernas (signalregementets) organisation. Ar
méchefen har framhållit att en förstärkning av signaltruppernas militära
personal på aktiv stat är ofrånkomlig. Ehuru det slutliga behovet 1. n. icke
kan exakt angivas, är det enligt arméchefen nödvändigt att redan från och
med den 1 juli 1953 tillföra signaltrupperna 1 majors- och 1 kaptensbe
ställning. Innehavaren av den föreslagna majorsbeställningen avses som
lärare i sambandstjänst m. m. vid krigshögskolan, vilken befattning f. n.
provisoriskt uppehälles av den regementsofficer vid S 1, som är avsedd
att tjänstgöra som regementets utbildningsofficer. Den föreslagna kaptens
beställningen åter är avsedd för lärare i sambandstjänst vid artilleri- och
ingenjörofficersskolan, vid vilken skola även signalofficersskola varje år
skall organiseras. Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag och före
slår att beställningarna uppföres på respektive skolors personalförteck
ningar.
Arméchefen har föreslagit att S 1 tillföres ytterligare 1 tjänst för radio-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
91
telegrafist i Ce 16. Till stöd för förslaget har arméchefen åberopat behovet att för regementets radiostation, som är huvudstation i arménätet, och måste kunna fungera kontinuerligt hela dygnet, ha tillgång till kvalificerad av lösare åt den radiotelegrafist som nu avses för stationen. Arméchefen har vidare föreslagit att sistnämnda radiotelegrafist samt de två radiotelegrafist- tjänster vid regementet, som är placerade vid fasta radiostationen i Boden respektive vid IV. militärbefälsstabens radiostation, skall uppflyttas till Ce 18.
Civilförvaltningen tillstyrker att ytterligare
1
tjänst för radiotelegrafist
i Ce 16 inrättas samt räknar med att
2
dylika tjänster uppflyttas till 18
lönegraden.
16. Signalskolans organisation. I gällande personalförteckning finns för signaltrupperna uppförda
2
beställningar för förvaltare eller fanjunkare i
Ma 21 eller Ma 19, vilkas innehavare avses för lärarverksamhet m. m. vid signalskolan. Arméchefen har föreslagit att dessa beställningar omvandlas till förvaltarbeställningar i Ma 23 och därvid framhållit bl. a. att beställ ningarna tillkommit för att möjliggöra att i signalteknisk tjänst bibehålla särskilt kompetenta underofficerare med hög teknisk sakkunskap och fram stående undervisningsförmåga.
Civilförvaltningen ifrågasätter huruvida icke för här avsedda arbetsupp gifter borde avses civila eller civilmilitära ingenjör stjänster. Därest emellertid för ändamålet ansåges böra avses militära beställningar, hade ämbetsverket intet att erinra mot arméchefens förslag.
Arméchefen har föreslagit att vid signalskolan inrättas en arvodesbefatt- ning för förvaltningsunderofficer i
1
:
22
, avsedd för arbetsuppgifter sam
manhängande med förvaltnings- och kaserntjänsten vid skolan. Civilförvalt ningen räknar med att den föreslagna befattningen tillkommer från och med nästa budgetår. Likaså räknar ämbetsverket i enlighet med förslag av armé chefen med att 2 tjänster för instruktörer i Cg 16 tillkommer vid signalskolan.
Arméchefen har i syfte bl. a. att möjliggöra erforderlig begränsning av övningsavdelningarnas storlek föreslagit att för befattningar som yrkesin- struktörer vid signalskolan inrättas 4 beställningar för rustmästare. Civil förvaltningen ifrågasätter om icke för befattningarna bör avses civil per sonal med härför lämplig teknisk utbildning. Därest emellertid militära beställningar prövas böra tillkomma för ändamålet, förordar ämbetsverket att 4 överfurirsbeställningar inrättas. Ett av arméchefen framställt förslag att för handhavande av filmverksamheten vid signalskolan inrätta en sär skild överfurirsbeställning biträdes av civilförvaltningen.
Vidare tillstyrker civilförvaltningen förslag av arméchefen om extra- ordinariesättning av en befintlig extra tjänst för förrådsförman i Cg 13 vid skolan ävensom att för befattningen som föreståndare för skolans verkstads- förråd, vilken befattning f. n. uppehälles av en kollektivavtalsanställd ar
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
betare, inrätta en tjänst för förrådsman i Ce 11. Civilförvaltningen biträder
slutligen ett av arméchefen ånyo framfört förslag att omvandla den för
kassatjänsten vid signalskolan avsedda kanslibiträdestjänsten i Ce ll till
kontoristtjänst i Ce 13.
17. Radarskolans organisation. Ett av arméchefen framlagt förslag att
överföra den på luftvärnets stat uppförda, för chefen för arméns radar
skola avsedda beställningen för överstelöjtnant eller major till särskild stat för
skolan biträdes av civilförvaltningen. Ämbetsverket tillstyrker vidare för
slag av arméchefen att för skolan inrätta 2 kaptensbeställningar i Md 27,
avsedda den ena för skoladjutant, tillika biträdande chef för befälskurser,
chef för försöksavdelningen och förste lärare i radartjänst, samt den andra
för förste lärare i militärutbildning, tillika chef för mekanikerutbildningen,
ävensom att för skolans räkning beställningar tillskapas för
1
tygverkmästare
av 2. klassen i Ca 19 och 4 armétekniker i Ca 14.
Civilförvaltningen tillstyrker därjämte i enlighet med förslag av armé
chefen att följande tjänster inrättas vid skolan, nämligen
1
tjänst för biträ
dande ingenjör i Cg 19, avsedd för biträdande lärare, 1 tjänst för förråds
man i Ce 11, avsedd för underhåll och vård av radarmateriel och övrig
teleteknisk utrustning, 2 tjänster för vaktmästare i Ce 10, avsedda för be-
vakningsgöromål, samt
1
tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.
18. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater. Trängtrup-
perna. Arméchefen har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att
en av de för T 4 avsedda 3 majorsbeställningarna omvandlas till beställ
ning för överstelöjtnant. Förslaget motiveras med att det visat sig vara en
bestämd nackdel, att T 4, som är ett av landets största regementen, saknar
överstelöjtnantsbeställning, medan för ettvart av övriga trängregementen
disponeras
1
överstelöjtnant och
2
majorer.
Arméchefen har vidare föreslagit, att 4 förvaltarbeställningar i Ma 21 vid
trängtrupperna, avsedda för sjukvårdsförrådsförvaltare vid trängförbanden,
skall inplaceras i 23 lönegraden. Till stöd härför har anförts bl. a., att sjuk-
vårdsförrådsförvaltarnas tjänst i stort sett överensstämmer med tyg- och
intendenturförvaltarnas såväl ifråga om kunskapskrav som ansvar. Mate-
rielens omfattning och till följd härav även antalet arbetare vid sjukvårds-
förråden är visserligen mindre än vid tyg- och intendenturförråden, men
i gengäld intar sjukvårdsförrådsförvaltarna en mera självständig ställning
i fråga om mobiliseringsplanläggningsarbetet än övriga förvaltare. Rege
mentsläkare kan nämligen på grund av sina speciella tjänstgöringsför
hållanden icke ägna lika mycket tid åt dessa frågor som tygofficer och in
tendent.
Med hänsyn till att frågan om sjukvårdsförrådsförvaltarnas löneställ-
ning år 1952 varit föremål för statsmakternas prövning i samband
med riksdagsbehandlingen av tjänsteförteckningskommitténs förslag ro-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
93
rande förvaltarbeställningarnas differentiering på skilda lönegrader, anser
sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka bifall till arméchefens förslag.
Arméchefen har återkommit till den av honom tidigare väckta frågan
om åstadkommande av förbättrade befordringsförhållanden inom fält-
tygkåren (jfr prop. 1951: 110, s. 78 o. f„ samt 1952: 120, s.
86
o. f.).
Arméchefen har härvid föreslagit utbyte av 3 majorsbeställningar, avsedda
för stabstygofficerare vid militärbefälsstaber, mot 3 beställningar för
överstelöjtnant. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.
Arméchefen har upprepat ett tidigare framfört förslag om att inrätta
3 nya majorsbeställningar vid fälttygkåren, avsedda för cheferna för de
efter omorganisation tillskapade centralförråden för tygmateriel vid A
4
,
A
6
och A 9 (jfr prop. 1952: 120, s. 87). Civilförvaltningen tillstyrker nu
förslaget. Ämbetsverket tillstyrker vidare förslag av arméchefen om utbyte
av 1 kaptensbeställning, avsedd för tygmästare vid Karlsborgs tygstation,
mot majorsbeställning. Härvid förutsättes att ett f. n. utgående arvode till
tygmästare å 780 kronor för år bortfaller.
Civilförvaltningen tillstyrker vidare förslag av arméchefen om att in
rätta
6
kaptensbeställningar, avsedda 5 för biträdande tygofficer vid militär
befälsstaber och
1
för adjutant tillika lärare vid tygförvaltningsskolan, även
som att till fälttygkåren överföra 51 kaptens- (ryttmästar-) beställningar,
avsedda för tygofficerare vid truppförbanden, Bodens och Kiruna—Jokk
mokks försvarsområden samt infanteriskjutslcolan. I
I skrivelse den 16 februari 1953 föreslår arméchefen att den nuvarande
för tygofficer vid Stockholms kustartilleriförsvar avsedda kaptensbeställ
ningen i Md 27 utbytes mot kaptensbeställning vid fälttygkåren. Civilförvalt
ningen uttalar att detta bör bli beroende på ställningstagande till förslaget
om att överföra förbandens tygofficerare till fälttygkåren.
Ett av arméchefen framfört förslag om att till Ma 23 uppflytta 2 förval-
tarbeställningar i Ma 21 vid fälttygkåren, avsedda för arméförvaltningens
tygavdelning, anser sig civilförvaltningen icke böra biträda, då frågan om
löneställningen för dessa beställningar redan varit föremål för prövning
av tjänsteförteckningskommittén.
Arméchefen har föreslagit att från tygstaten till fälttygkåren överföres
14 beställningar för förste tygförvaltare och 26 beställningar för tygförval
tare, samtliga i Ca 23, samt 12 beställningar för tygskrivare (numera i
Ca 19) ävensom att de 40 förstnämnda beställningarna samtidigt omvand
las till beställningar för förvaltare i Ma 23 och de 12 beställningarna för
tygskrivare till beställningar för fanjunkare i Ma 19. Samtidigt har armé-
chefen, med erinran om att förste tygförvaltarnas löneställning tidigare
överstigit övriga förvaltares, föreslagit att innehavarna av de från förste
tygförvaltare omvandlade förvaltarbeställningarna utöver sin lön skall er
hålla särskilda befattningsarvoden i avvaktan på en omprövning av löne-
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
ställningen för dessa förvaltare. Civilförvaltningen biträder arméchefens
förslag utom såvitt avser inrättande av särskilda befattningsarvoden.
Arméchefen har föreslagit att 5 beställningar för ingenjörförrådsförval-
tare vid ingenjörtrupperna och
1
beställning för signalförrådsförvaltare vid
signaltrupperna (samtliga numera i Ca 23) överföres till fälttygkåren och
omvandlas till beställningar för förvaltare i Ma 23. Civilförvaltningen till
styrker förslaget.
Civilförvaltningen framhåller att övergångsanordningar i anledning av
överföring till militär anställningsform av tygförvaltare och tygskrivare samt
av ingenjör- och signalförrådsförvaltarna bör vidtagas efter samma prin
ciper, som förutsatts skola tillämpas beträffande den av 1951 års riksdag
beslutade överföringen av vissa underofficersbeställningar vid flygvapnet till
civilmilitära beställningar.
Av arméchefen framlagt förslag att vid fälttygkåren inrätta ytterligare
1 beställning för fanjunkare i Ma 19 (tygskrivare), vilket förslag är betingat
av den nya centralförrådsorganisationen, tillstyrkes av civilförvaltningen.
Tygstaten. För krigsmaterielverket finns i tygstatens personalförteck
ning övergångsvis uppförda 2 beställningar för förste tygförvaltare i Ca 22.
Innehavarna av dessa beställningar uppnår båda pensionsåldern år 1954.
De bestrida de arbetsuppgifter som avses för 2 av de i krigsmaterielverkets
personalförteckning för extra ordinarie tjänstemän i Ce 25 eller lägre löne
grader för verkets lokalförvaltningar uppförda
8
förste förrådsförvaltar-
tjänsterna i Ce 22. Enligt beslut av 1952 års riksdag under dess höstsession
(prop. 251, bil. A: 1) må från och med den 1 januari 1953 i stället för löner
i sistnämnda tjänster, av vilka med hänsyn till nyssnämnda anordning
endast
6
är tillsatta, utgå
8
vikariatslöner för förrådsförvaltare i Ce 23. I
skrivelse den 14 november 1952 har Civilmilitära tjänstemannaförbundet,
i syfte att tillförsäkra innehavarna av de båda beställningarna för förste
tygförvaltare i Ca 22 pensionsrätt efter 23 lönegraden, hemställt att beställ
ningarna i fråga måtte utbytas mot beställningar för förste tygförvaltare
i Ca 23, vilka förutsatts skola vakantsättas vid avgång. Härvid behöver
vikariatslön i Ce 23 utgå endast till
6
förrådsförvaltare vid krigsmateriel
verket.
I personalförteckningen för tygstaten finns uppförda, förutom tygför-
valtar- och tygskrivarbeställningar, beställningar för 39 tygverkmästare av 1.
klassen i Ca 21, 40 tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19, 49 tyghantverkare av
1. klassen i Ca 18,
222
tyghantverkare av 2. klassen i Ca 16 och 382 armé
tekniker i Ca 14. Arméchefen har föreslagit att vid tygstaten inrättas nya be
ställningar för — förutom tidigare (p. 17) redovisade 1 tygverkmästare av 2.
klassen och 4 armétekniker för arméns radarskola — 1 tygverkmästare av 2.
klassen, avsedd som verkstadsföreståndare vid K 4,
6
tyghantverkare av 1.
klassen och 14 tyghantverkare av 2. klassen. Till stöd för förslaget att till
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
95
föra tygstaten ytterligare
20
tyghantverkarbeställningar har arméchefen fram
hållit att ytterligare 32 dylika beställningar återstår att inrätta för att det tidigare beräknade totala behovet skall fyllas (jfr prop. 1948: 209, s.
57
).
Härtill kommer av arméns radarkommitté preliminärt beräknade 18 tyghant verkarbeställningar för radarmekaniker. Arméchefens förevarande förslag tillstyrkes av civilförvaltningen.
Arméchefen har i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1953/54 föreslagit att 1 beställning för alternativt major eller kapten vid fortifikationskåren utbytes mot beställning för överstelöjtnant samt att ytterligare
2
kaptensbeställningar inrättas vid kåren. I skrivelse den
21
november 1952 med förslag till personalorganisation för fortifikationskåren har arméchefen föreslagit att därutöver inrättas nya beställningar för
7
förvaltare i Ma 21 och 3 förvaltare i Ma 23, varvid 10 förrådsmästartjänster vid försvarsområdesstaber kan utgå. Civilförvaltningen tillstyrker numera nämnda förslag, dock med den jämkningen att ämbetsverket förordar att samtliga nya förvaltarbeställningar upptages i Ma 21.
Intendenturkåren. Arméchefen har föreslagit uppflyttning av dels 1 majorsbeställning till beställning för överstelöjtnant, avsedd för stabsinten- dent i militärområdesstab eller chef för centralt intendenturförråd, dels ock
2
kaptensbeställningar till beställningar för major, avsedda den ena
för försvarsstabens kvartermästaravdelning och den andra för en av de inom intendenturkåren som personalreserv avsedda beställningarna. För slaget tillstyrkes av civilförvaltningen.
För samtliga försvarsområdesstaber utom staben för Kiruna—-Jokkmokks försvarsområde finns inrättade för pensionerade officerare avsedda arvodes- befattningar som intendent i 1: 30. För intendentsgöromålen vid sistnämnda stab avses en av de på intendenturkårens stat uppförda kaptensbeställ ningarna. Enligt föreskrift till personalförteckningen må därjämte tills vi dare en dylik beställning tas i anspråk för intendent vid staben för Bodens försvarsområde, varvid under tiden den för intendent vid staben inrättade arvodesbefattningen skall hållas vakant (prop. 1951: 110, s. 114). Vid tre försvarsområdesstaber, nämligen Norrköping—Linköpings, Stockholms och Uppsala—Västerås, är enligt Kungl. Maj ds medgivande kaptener vid inten denturkåren förordnade att, med avstående av dem i egenskap av beställ- ningshavare på aktiv stat tillkommande avlöningsförmåner, uppehålla arvodesbefattningarna för intendent. Motsvarande är förhållandet med den för pensionerad officer avsedda arvodesbefattningen för förvaltnings- officer i 1: 30 vid infanteribefälhavarstaben i Karlskrona. Enligt armé chefens mening bör intendenturkåren i anledning av nyssnämnda anord ningar tillföras fyra kaptensbeställningar. För nästa budgetår föreslår arméchefen att en dylik beställning inrättas. Förslaget biträdes av civil förvaltningen.
96
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Enligt gällande personalförteckning må till följd av indragningen av K 2
en övertalig kaptensbeställning vid intendenturkåren tills vidare bibehållas i
avvaktan på slutligt ställningstagande till organisationen av försvarsområ-
desstaberna och behovet av intendenter på aktiv stat vid dessa staber. Ar
méchefen har föreslagit att ifrågavarande kaptensbeställning skall avses
för personalreserv vid intendenturkåren. Förslaget motiveras med önske
målet att ha tillgång till kvalificerad arbetskraft för att möta uppkommande
krav på personal för utredningsuppdrag in. in. Civilförvaltningen anser sig
icke kunna tillstyrka en utökning av intendenturkåren för här avsett ända
mål.
Arméchefen har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit att en
beställning för förvaltare i kassatjänst inrättas för att ingå i personalreserv.
Vid krigsskolan har sedan den 1 juli 1952 funnits inrättad en A-kassa,
till vilken såsom underkassor anslutits försvarsdepartementet med försva
rets kommandoexpedition samt artilleri- och ingenjörofficersskolan. Då
den nya kassaorganisationen vid skolan visat sig lämplig, föreslår civilför
valtningen (skr.
16/9
1952) att från och med den 1 juli 1953 ytterligare en
beställning för förvaltare i kassatjänst i Ma 23 inrättas vid intendentur
kåren, avsedd för chef för kassan.
19. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Av organisato
riska skäl samt för att medgiva en bättre överblick över personalens redo
visning har arméchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit de
1 sammanställningen angivna överföringarna av
1
beställning för major
eller kapten vid Bergslagens artilleriregemente till artilleriskjutskolans stat,
2
beställningar för kapten (ryttmästare) vid infanteriskjutskolan till sär
skild stat för arméns skyddsskola samt
1
för pensionerad officer avsedd
arvodesbefattning som domänofficer vid Järvafältet i 1: 32 till befattning
som domänofficer vid IV. militärbefälsstaben med samma löneställning.
Arméchefen har föreslagit att den för expeditionsföreståndare vid staben
för Kiruna—Jokkmokks försvarsområde avsedda fanjunkarbeställningen
omvandlas till beställning för förvaltare i Ma 21. Till stöd för förslaget,
som biträdes av civilförvaltningen, har anförts att de med befattningen i
fråga förenade arbetsuppgifterna är väl så omfattande som de vilka åligger
motsvarande befattningshavare vid de större förbanden. Civilförvaltningen
tillstyrker även i anslutning till tillämpade principer för ianspråktagande
av underofficerare på aktiv stat för expeditionstjänst yrkande av armé
chefen att utbyta
2
sergeantsbeställningar, avsedda för expeditionsunder-
officerare vid samma försvarsområdesstab, mot fanjunkarbeställningar i
Ma 19.
Arméchefen har vidare föreslagit att vid VI. militärbefälsstaben inrättas
en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer i
1
:
22
, avsedd som biträde
åt mobiliseringsofficeren.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
97
Civilförvaltningen, som ansett det tveksamt om, i avvaktan på resultatet av en översyn av militärbefälsstabernas organisation, förslaget borde bi fallas, tillstyrker likväl i betraktande av de betydelsefulla arbetsuppgifter, för vilka den föreslagna befattningen är avsedd, att densamma inrättas från och med nästa budgetår.
Genom beslut den 23 maj 1952 medgav Kungl. Maj:t, att för omhänder- liavande av viss ammunitionsuppbörd m. m. finge tills vidare till och med den 30 juni 1953 tillfälligt mot vissa arvoden anställas en uppbördsman (förrådsmästare) vid såväl I 15 som Kalmar—Växjö försvarsområdesstab. Civilförvaltningen tillstyrker förslag av arméchefen att från och med nästa budgetår för ifrågavarande arbetsuppgifter inrätta arvodesbefattningar för förrådsunderofficer i 1: 22.
I gällande personalförteckning för pensionerad personal i arvodesbe fattningar finns under rubriken VII. militärbefälet upptagen en befattning för uppbördsman för rustningsmateriel i 1: 22. Arméchefen-har framhållit att befattningen ifråga, som ej är tillsatt, icke längre är erforderlig. Civilför valtningen räknar därför med att befattningen utgår ur personalförteck ningen.
I enlighet med förslag av arméchefen räknar civilförvaltningen med att antalet fänrikar under budgetåret 1953/54 skall utgöra 250 mot för inne varande budgetår beräknade 220, och att antalet nytillkommande fänrikar vid Bodenförbanden kommer att uppgå till 5 eller en mindre än som be räknats för budgetåret 1952/53. Härigenom nedbringas kostnaderna för stipendier till dylika fänrikar med 2 000 kronor.
20. Förändringar beträffande arméingenjörkåren. Slutläget för personal uppsättningen vid arméingenjörkåren fastställdes preliminärt genom beslut av 1948 års riksdag. Vissa jämkningar i detta beslut gjordes av 1949 och 1950 års riksdagar (jfr prop. 1951: 110, s. 78). Civilförvaltningen tillstyrker förslag av arméchefen att 1 beställning för armédirektör i Ca 30 på grund av inträffad avgång avföres ur personalför teckningen och att 4 beställningar för arméingenjörer av 2. graden i Ce 27 planenligt utbytes mot motsvarande ordinarie beställningar. Arméchefen har, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit att 1 be ställning för armédirektör av 2. graden i Ca 31 inrättas för försvarsstabens signaltjänstavdelning. Arméchefen har vidare föreslagit att 2 nu sakanslagsavlönade radar- ingenjörer i Cg 22 vid Lv 3 och Lv 6 samt 1 sakanslagsavlönad vapeningen jör i samma lönegrad vid Lv 6 överföres till arméingenjörkåren med in placering i lönegrad Ce 29. Civilförvaltningen, som icke har något att erinra mot att den föreslagna överföringen till arméingenjörkåren kommer till stand, räknar dock med att för ändamålet inrättas 3 beställningar för armé ingenjör av 2. graden i Ce 27. 7—250 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 110.
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Ett av arméchefen framställt förslag om att inrätta 1 arméingenjörsbe-
ställning av 1. graden, avsedd för signalingenjör vid VII. militärområdes-
staben, biträdes såtillvida av civilförvaltningen att ämbetsverket för detta
ändamål tills vidare räknar med tillkomsten av ytterligare 1 beställning
för arméingenjör av 2. graden i Ce 27. Civilförvaltningen tillstyrker vidare
förslag av arméchefen om att inrätta 1 beställning för arméingenjör av 2.
graden i Ce 27, avsedd för motoringenjör vid P 3.
Arméchefen har slutligen föreslagit att en beställning för arméingenjör
i Ce 22, avsedd för motoringenjör vid A 8, uppflyttas till Ce 24. Civilförvalt
ningen förordar för sin del att beställningen i fråga utbytes mot beställning i
Ce 25.
21. Förändringar i övrigt beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Ar
méchefen har återkommit till frågan om att inrätta en läkartjänst vid in
fanteriets kadettskola och föreslagit att för nämnda skola inrättas en be
ställning för bataljonsläkare i Ca 27 (jfr prop. 1952: 120, s. 79). Förslaget
tillstyrkes av civilförvaltningen.
Arméchefen har vidare upprepat sina i äskandena för innevarande
budgetår framförda förslag om att inrätta en bataljonsläkarbeställning i
Ca 25 för ettvart av P 2 samt Lv 1—Lv 3 (prop. 1952: 120, s. 90). Civil
förvaltningen tillstyrker ånyo att de ifrågavarande beställningarna tillkom
mer.
Arméchefen har, med tillstyrkan av civilförvaltningen och försvarets
sjukvårdsstyrelse, föreslagit att för krigsskolan inrättas en beställning för
bataljonsläkare i Ca 27 i utbyte mot en f. n. för skolan disponerad extra
tjänst för läkare i Cg 25. Förslaget har motiverats med att den personal,
som åtnjuter läkarvård vid krigsskolan, f. n. uppgår till ungefär samma
numerär som personalen vid en luftvärns- eller artillerikar och att nagon
förändring härutinnan icke är att emotse.
Civilförvaltningen tillstyrker vidare efter samråd med försvarets sjuk
vårdsstyrelse ett av arméchefen anyo framfört förslag om att en vid I 1
inrättad extra tjänst för sjukgymnast i Cg 13 med halvtidstjänstgöring om
vandlas till extra ordinarie, fortfarande med halvtidstjänstgöring (prop.
1952: 120, s. 91).
Enligt Kungl. Maj ds medgivande finns vid krigsskolan inrättad en extra
tjänst för sjukvårdsbiträde i Cg 5. Enligt försvarets sjukvårdsstyrelse före
ligger ett stadigvarande behov av tjänsten. Civilförvaltningen föreslår med
hänsyn härtill att densamma omvandlas till extra ordinarie.
Enligt arméchefen bör arvoden beräknas för 72 bataljonsläkare vid fält
läkarkåren, 90 fältläkarstipendiater och 10 batalj onsveterinärer vid fält-
veterinär kår en, innebärande i förhallande till innevarande budgetar, ök
ning med 1 bataljonsläkare och minskning med 2 bataljonsveterinärer. Med
beaktande härav och under hänsynstagande till Kungl. Maj:t beslut den
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
99
5 maj 1952 angaende tillägg a arvoden åt vissa läkare, veterinärer, tand läkare och reservsjuksköterskor vid försvaret beräknar civilförvaltningen att ytterligare 265 000 kronor bör anvisas för viss icke-ordinarie personal vid fältläkarkåren och ytterligare 12 000 kronor för bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.
Med hänsyn till den för reservsjuksköterskor genom förenämnda be slut den 5 maj 1952 genomförda arvodesregleringen bör enligt civilförvalt ningen för arvoden till denna personalkategori anvisas ytterligare 5 000 kronor. Ett av sjukvårdsstyrelsen framfört förslag att höja dagarvodet till reservsjuksköterska från 10 kronor till 12 kronor 75 öre anser sig civilför valtningen icke kunna biträda. Ämbetsverket ansluter sig däremot till ett förslag av sjukvårdsstyrelsen av innebörd att den i reservsjuksköterskekåren ingående personalen skulle medgivas rätt att vid tjänstårsberäkning för pension tillgodoräkna i kåren fullgjord tjänstgöring.
22. Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och etdningspersonal. Med hänsyn till omfattningen av skogsbeståndet på P 2 :s övningsfält vid Hovdala har regementschefen upprepat tidigare framfört förslag om att vid regementet inrätta en särskild skogvaktartjänst, vilken nu föreslagits bli placerad i Ca 19 (jfr prop. 1951: 110, s. 91). Fortibkationsförvaltningen bar uttalat angelägenheten av att en skogvaktartjänst snarast inrättas vid P 2. Civilförvaltningen tillstyrker att tjänsten inrättas men räknar med att den inplaceras i Ce 16. Ämbetsverket utgår härvid från att det nuvarande arvodet på 1 980 kronor till tillsynsman vid Hovdalafältet avföres ur ve derbörlig arvodesförteckning. I anledning av det i sammanställningen redovisade av fortifikationsför- valtningen ånyo framförda förslaget om uppflyttning av en av de för Järva- fältet avsedda två tjänsterna för skogvaktare i Ca 16 till 19 lönegraden med tjänstebenämningen skogsmästare erinras om att en av berörda skogvaktar- tjänster enligt beslut av 1952 års riksdag numera uppflyttats till förste skog vaktare i Ca 19 (prop. 1952: 241, Bil. A: 16). Civilförvaltningen föreslår att 33 av de i arméns gällande personalför teckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap uppförda be fattningarna för förrådsförmän i Ce 13 vid rationaliserade förband ordina riesättes från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen föreslår att en för ammunitionsförråd avsedd förråds- mannatjänst i Ce 11 vid ettvart av följande 41 förband, nämligen I 1—I 8, I 11— I 21, Kl, K 3 och K 4, P 1—P 4, Lv 1—Lv 7, Ing 1—Ing 3, S 1 samt T 1—T 4 utbytes mot förrådsförmanstjänst i 13 lönegraden. Enligt civilför valtningens mening bör av ifrågavarande tjänster 34, nämligen de vid in fanteri-, pansar-, luftvärns- och trängförbanden, ordinariesättas, medan de övriga 7 tills vidare bör inrättas såsom extra ordinarie. Sedermera har en ligt beslut av 1952 års riksdag ifrågavarande 41 tjänster uppflyttats till tjäns ter för förrådsförmän i Ce 13 (prop. 1952: 241, Bil. D).
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Enligt gällande personalförteckning skall de två för A 8 avsedda förråds-
förmanstjänsterna i Ce 13 disponeras längst intill den 1 oktober 19o2. De
kan alltså utgå ur personalförteckningen.
Ett av arméchefen framställt förslag att omvandla en tjänst för vakt
mästare i Ce 10 vid IV. militärbefälsstaben till tjänst för bilförare i samma
lönegrad har redan genomförts enligt nyssnämnda riksdagsbeslut (prop.
1952: 241, Bil. D).
Civilförvaltningen räknar med att 1 extra tjänst för vaktmästare i Cg 10
vid Lv 2, avsedd för vissa bevakningsgöromål, tillkommer från och med
nästa budgetår. Av arméchefen framfört förslag om utbyte av en bilförar-
tjänst i Ce 10 vid VII. militärbefälsstaben mot tjänst för garageförman i
Ce 13 anser sig civilförvaltningen f. n. icke kunna biträda. Ämbetsverket
tillstyrker däremot, att vid infanteriets kadettskola inrättas en tjänst för
förrådsman i Cell, avsedd för förrådet för signal-, eldlednings- och be-
lysningsmateriel.
Arméchefen har föreslagit att i utbyte mot 2 kollektivavtalsanställda
arbetare inrätta 2 förrådsmannatjänster i Ce 11 vid fortifikationsbefälhavar-
staben i Boden. I avvaktan på resultatet av blivande organisationsunder-
sökningar vid staben är civilförvaltningen icke f. n. beredd tillstyrka för
slaget.
Genom beslut den 15 juni 1951 föreskrev Kungl. Maj :t att de av signal
skolan disponerade byggnaderna å Marieberg skulle från och med den 1
juli samma år vad beträffar kasernvården förvaltas av militärbefälhavaren
för IV. militärområdet. Härigenom kom ansvaret för skötseln av värme
anläggningarna å Marieberg att åvila nämnda militärbefälhavare. I skri
velse den 6 oktober 1952 har Sveriges arbetsledareförbund hemställt att
särskilt arvode måtte utbetalas åt den vid Livgardesskvadronen till tjänst
göring placerade maskinisten vid IV. militärbefälsstaben för handhavandet
av berörda värmeanläggningar. Med hänsyn till att arbetsuppgifterna för
denne maskinist kommit att bli jämförbara med dem som åvilar maski
nist vid anläggning i klassificeringsgrupp V, anser fortifikationsförvalt-
ningen att särskild ersättning bör utgå. Civilförvaltningen föreslår för sin del
att denna ersättning utformas så att innehavaren av maskinisttjänsten, vilken
är placerad i lönegrad Ca 16, medgives uppbära vikariatslön i 17 lönegraden.
Civilförvaltningen framhåller i detta sammanhang att någon överföring
till militärbefälsstaben av de för skötseln av anläggningarna å Marieberg
avsedda, på signalregementets stat uppförda tjänsterna, 1 reparatör i Cg 13
samt 3 eldare i Cg 10, icke kommit till stånd. Då detta medfört vissa
olägenheter, föreslår ämbetsverket att tjänsterna i fråga nu överföres till
militärbefälsstaben.
Enligt gällande personalförteckning finns vid Kiruna—Jokkmokks för-
svarsområdesstab inrättad en tjänst för eldare av 2. klass i Ce 10, vilkens
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
101
innehavare enligt föreskrift till personalförteckningen må förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer på reparatör i Ce 12 (jfr prop. 1951: 110, s. 47—50). Då de skäl som föranlett anordningen med vikariatslön — ifrågasatt omförläggning av arméns jägarskola — nu mera saknar aktualitet, tillstyrker civilförvaltningen ett av arméchefen framfört förslag att omvandla eldartjänsten till tjänst för reparatör i Ca 12.
Civilförvaltningen räknar slutligen med att från och med nästa budget år tillkommer 3 eldartjänster i Cg 10, vid Kiruna—Jokkmokks försvars- områdesstab, Lv 3 och tygförvaltningsskolan.
23. Förändringar beträffande ekonomipersonal. Vid tygförvaltningsskolans matinrättning tjänstgör f. n. innehavaren av den vid A 1 inrättade tjänsten för biträdande köksföreståndare i Ca 14. Såsom ersättare vid A 1 tjänst gör en övergångsvis anställd husmoder av 2. klass i lönegrad Ce 10, vilken enligt Kungl. Maj ds medgivande förordnats att tills vidare bestrida göromål, som eljest ankommer på biträdande köksföreståndare i Ce 14. Ett av armé chefen framställt förslag om att inrätta en tjänst för biträdande köksföre ståndare i Ce 14 vid tygförvaltningsskolan anser civilförvaltningen böra tillmötesgås i den formen att tjänsten för biträdande köksföreståndare i Ca 14 vid Al överföres till tygförvaltningsskolan och att A 1 tillföres en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ce 14. Även vid 113 finns en övergångsvis anställd husmoder av 2. klass i Ce 10, som förestår matinrättningen vid Rommehed. Ämbetsverket tillstyrker på förslag av arméchefen att även för denna befattningshavare tillkommer en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ce 14. Enligt meddelade bestämmelser avlönas f. n. från delposten Övrig extra personal tre övergångsvis anställda kokerskor i Ce 6, nämligen en vid Väs terbottens regemente, en vid Smålands artilleriregemente och en vid Bo dens ingenjörkår. Civilförvaltningen föreslår att nämnda kokersketjänster upptages i arméns personalförteckning för andra extra ordinarie tjänste män än manskap. 24. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Arméchefen har föreslagit att en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 vid fortifikationsbefälhavar- staben i Boden omvandlas till tjänst för kontorist i Ca 13. Då detta förslag är avhängigt av 1947 års biträdesutrednings arbete, anser civilförvaltningen sig icke kunna biträda detsamma. Av motsvarande skäl kan civilförvalt ningen icke heller tillstyrka förslag av arméchefen att omvandla dels 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8 vid infanteriets kadettskola och 1 tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid Kiruna—Jokkmokks försvars- områdesstab till kanslibiträdestjänster i Ca 11, dels ock 7 biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål — av vilka 2 vid vardera av IV. militärbefäls- staben och fortifikationsbefälhavarstaben i Boden samt 3 vid VI. militär- befälsstaben — till kanslibiträdestjänster i Ce 11.
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Vad angår ett av arméchefen framställt förslag att extra-ordinariesätta
en kanslibiträdestjänst i Cg 11 vid IV. militärbefälsstaben, avsedd för furage-
ocb proviantredovisning, uttalar civilförvaltningen att med ställningstagande
härtill bör anstå i avvaktan på resultatet av den översyn av anställnings-
och avlöningsförhållandena för biträdespersonalen vid angivna myndighet,
som ämbetsverket förutsätter att biträdesutredningen kommer att verkställa.
I gällande personalförteckning finns för artilleri- och ingenjörofficers-
skolan uppförd en tjänst för expeditionsvakt i Ca 10. Till personalförteck
ningen föreskrives att tjänsten skall indragas vid uppkommande vakans
och icke må uppehållas på förordnande, så länge innehavaren av den
samma är förordnad på högre extra ordinarie tjänst. Innehavaren av be
fattningen är f. n. förordnad å tjänst för förste vaktmästare i Ce 11 vid
skolan. Arméchefen har föreslagit att i utbyte mot sistnämnda tjänst vid
skolan inrättas en kansliskrivartjänst i Ca 15, varvid tjänsten för expedi
tionsvakt i Ca 10 kan utgå ur personalförteckningen. Civilförvaltningen
räknar icke nu med att det föreslagna utbytet kommer till stånd. Däremot
räknar civilförvaltningen med att skolan från och med nästa budgetår till
delas ett kanslibiträde i Cg 11.
Ett av arméchefen framställt förslag om att på personalförteckning upp
föra 10 befintliga extra tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål
med den fördelning som framgår av sammanställningen i det föregående
tillstyrkes av civilförvaltningen. Likaså biträder ämbetsverket förslag av
arméchefen om att inrätta två tjänster för biträde för skriv- och kontors
göromål vid Lv 4. Ett förslag att jämväl för väg- och vattenbyggnadskåren
tillskapa en dylik biträdestjänst för halvtidstjänstgöring kan ämbetsverket
däremot icke tillstyrka.
I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdes-
personal föreslår civilförvaltningen att tillhopa 76 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 tillkommer i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och
kontorsgöromål, nämligen
vid arméstaben 8 tjänster;
vid militärbefälsstaberna 7 tjänster, av vilka 4 vid IV. och 3 vid VI.
militärbefälsstaben;
vid försvarsområdesstaberna 5 tjänster, av vilka 2 vid Kiruna—Jokk
mokks, en vid Uppsala—Västerås och 2 vid Umeå—Storumans försvars-
områdesstab;
vid infanteriet 25 tjänster, av vilka 3 vid vartdera av I 5 och I 19, 2 vid
ettvart av I 6, I 12, I 13, I 14, I 17, I 18 och I 21 samt 1 vid ettvart av I 2,
I 7, I 11, I 15 och I 16;
vid kavalleriet 1 tjänst vid K 4;
vid pansartrupperna 10 tjänster, av vilka 2 vid P 1, 1 vid P 2, 3 vid P 3
och 4 vid P 4;
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
103
vid artilleriet 3 tjänster, vid A 4, A 7 och A 9; vid luftvärnet 5 tjänster, av vilka 2 vid Lv 4 samt 1 vid ettvart av Lv 3, Lv 5 och Lv 7;
vid ingenjörtrupperna 5 tjänster, av vilka 2 vid Ing 1 och 3 vid Ing 3; vid signaltrupperna 1 tjänst vid S 1; vid trängen 5 tjänster, av vilka 2 vid T 1 och 3 vid T 4; ävensom vid utbildningsanstalterna 1 tjänst vid artilleriskjutskolan. 25. Överföring till försvarets civilförvaltning av vissa tjänster. Arméchefen har föreslagit att de i arméns personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap under rubriken Arméförvaltningens intendentur- avdelnings anstalter uppförda tjänsterna för personal vid centrala bok- ocli blankettförrådet samt för tryckeri- och bokbinderipersonal skall utgå ur personalförteckningen och överföras till redovisning under civilförvalt ningens avlöningsanslag. Civilförvaltningen, som i äskandena rörande äm betsverkets eget avlöningsanslag för budgetåret 1953/54 närmare behandlat detta spörsmål (jfr punkt 6 i det föregående) räknar med att, förutom tjänsterna för centrala bok- och blankettförrådet, endast tjänster för 1 bok- binderiföreståndare i Ce 12 samt 1 offsettryckare, 1 typograf och 1 bok bindare, samtliga i Ce 10, skall utgå ur arméns personalförteckning.
26. Övriga personalförändringar in. m. I skrivelse den 28 februari 1952 har överbefälhavaren föreslagit, bl. a., att för handläggning av ärenden på säkerhetstjänstens område inrättas en aktuariebefattning — i lönehän- seende jämställd med kapten — vid envar av I.—VII. militärbefälsstaberna. Civilförvaltningen anser att förslaget bör ytterligare övervägas. Arméchefen har föreslagit att vid Bodens försvarsområdesstab inrättas en befattning för brandmästare i Ce 17 i utbyte mot en överfurirsbeställning i Ma 14 vid I 19. Till stöd för förslaget har anförts att den direkta ledningen av arbetet vid den för Bodens garnison inrättade brandkåren utföres av brandmästaren, som är heltidstjänstgörande. För denne disponeras överfurirslön vid I 19. Lönen för menig brandman vid yrkesbrandkår sammanfaller till beloppet med den som utgår till överfurir, under det att en brandförman erhåller ett par lönegrader högre lön. För tjänsten som brandmästare fordras att ha genomgått helst brandmästarkurs kategori I vid statens brandskola. Civilförvaltningen anser sig böra tillstyrka förslaget. Vad angår frågan om tjänstens lönegradsplacering synes denna enligt förvaltningen böra prövas av tjänsteförteckningskommittén. Ämbetsverket räknar emellertid i före varande sammanhang med att tjänsten erhåller den av arméchefen före slagna löneställningen. I anledning av förslag av arméchefen har civilförvaltningen förordat att en tjänst för montör i Ca 13 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden uPP%has till linjeförman i Ca 17. Denna uppflyttning har redan kommit
104
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
till stånd enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 1952: 241, Bil. A: 16),
därvid samtidigt indragits en för berörde montör övergångsvis inrättad
extra tjänst i Cg 16.
Arméchefen anmäler att eu beställningshavare i Mo 17 på disponibili-
tetsstat avgår med pension den 1 oktober 1953.
Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap under nästa budgetår upp
skattar civilförvaltningen till 100 000 kronor, innebärande en av genom
förd lönereglering föranledd kostnadsökning med 21 000 kronor. Antalet
kvarstående indelta beräknar arméchefen till 53.
I fråga om arvoden till militära och civilmilitära lärare räknar civilför
valtningen med att två utbildningsarvoden, det ena å 1 980 kronor och det
andra å 1 560 kronor, tillkommer för lärare i sambandstjänst vid krigs
högskolan samt artilleri- och ingenjörofficersskolan. I särskild skrivelse
den 7 oktober 1952 föreslår ämbetsverket vidare att för tygförvaltnings-
skolan tillkommer ett utbildningsarvode å 1 560 kronor till innehavaren
av befattningen som verkstadschef och lärare vid skolan.
Undervisningen vid stamskolorna beräknas till följd av den ändrade
underbefälsorganisationen få minskad omfattning. Civilförvaltningen upp
skattar kostnaderna för timarvoden till civila lärare för nästa budgetår till
450 000 kronor, innebärande en kostnadsminskning med 100 000 kronor.
I sin nyssnämnda skrivelse den 7 oktober 1952 upptager ämbetsverket
till behandling frågan om sättet för bestridande av kostnaderna för lärar-
arvoden. Förutom de medel för arvoden till lärare vid de fasta utbildnings-
anstalterna och skolorna, vilka redovisas å de allmänna avlöningsanslagen,
avses f. n. medel å försvarsgrenarnas övningsanslag för dylika arvoden.
Jämväl materielanslag utnyttjas för bestridande av kostnader för arvoden
till lärare vid vissa särskilda utbildningskurser. För dispositionen av de å
de allmänna avlöningsanslagen beräknade arvodesmedlen fastställer Kungl.
Maj :t årligen närmare föreskrifter. Bestämmelser meddelas däremot icke
av Kungl. Maj :t beträffande motsvarande medel å övnings- och materiel
anslag. Enligt civilförvaltningens mening är det icke lämpligt att utnyttja
skilda anslag för arvoden till lärare och föreläsare. Rådande system har
visat sig ur skilda synpunkter vara mindre tillfredsställande, icke minst
med hänsyn till de olikheter, som föreligger beträffande rätten att disponera
anslagen för arvoden. Det synes ämbetsverket mest följdriktigt att dessa
kostnader bestrides från avlöningsanslag. Den föreslagna ändrade redovis
ningen av ifrågavarande arvodeskostnader är enligt ämbetsverkets be
räkning icke av den storlek att densamma behöver påverka anslagsbe
räkningarna för nästa budgetår. — F. n. bestrides de kostnader, som
avser timarvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare
vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna, i den mån de ej be
strides från övningsanslag, från anslagsposten till arvoden och särskilda
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
105
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, medan motsvarande kostnader
avseende civila lärare avföres på posten till civila lärare. Civilförvaltningen
föreslår, att från och med nästa budgetår under vederbörliga anslagsposter
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, beräknas
medel jämväl för arvoden till civila lärare vid försvarsgrenarnas fasta
utbildningsanstalter och skolor. Under posten till civila lärare skulle häri
genom komma att beräknas medel endast för timarvoden till de civila
lärarna vid manskapsskolor (motsvarande). Av det för budgetåret 1953/54
för armén äskade beloppet å 450 000 kronor belöper cirka 185 000 kronor
på arvoden till civila lärare vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna.
Delposten till personalvårdsassistenter bör enligt civilförvaltningen med
hänsyn till genomförd arvodesreglering höjas med 11 060 kronor.
Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 56) har departe
mentschefen biträtt ett av arméchefen framfört förslag om att anslaget Vissa
förrådskostnader skall utgå ur riksstaten med utgången av innevarande
budgetår och att de kostnader, som nu redovisas å anslaget, från nämnda
tidpunkt i stället skall belasta vederbörliga ordinarie anslag. I överens
stämmelse härmed kommer kostnaderna för bevakning av s. k. proviso
riska förråd (arvoden åt tillsynsmän) att upptagas under arméns avlönings-
anslag. För nästkommande budgetår beräknas kostnaderna härför till 400 000
kronor.
Den genomförda höjningen av de rörliga tilläggsförmånerna beräknas
erfordra en höjning av anslagsposten Rörligt tillägg med i runt tal 27 225 000
kronor.
Kungl. Maj ds beslut den 23 maj 1952 rörande normer för självkostnads
beräkning in. m. vid försvarets verkstäder beräknas under förevarande
anslag medföra en utgiftsminskning av i runt tal 2 304 000 kronor. Civil
förvaltningen föreslår att detta belopp upptages under en särskild uppbörds-
post, benämnd Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift.
27. Rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. På grund
val av organisationsnämndens undersökningar har chefen för armén av
givit förslag till ändrad organisation av de i sammanställningen angivna
förbanden. Arméchefens förslag har avgivits i samråd med organisations-
nämnden och efter hörande av civilförvaltningen.
Enligt nu gällande ordning lyder Livgardesskvadronen och Stock
holms stabs kompani i förvaltningsavseende under militärbefälha
varen för fjärde militärområdet. Den för förvaltningen av Livgardesskvad
ronen och Stockholms stabskompani avsedda personalen är till större
delen placerad vid fjärde militärbefälsstaben. Ifrågavarande personal redo
visas dels vid nämnda stab, dels vid Livgardesskvadronen. Arméchefens
förslag till ändrad sammansättning av stabs- och förvaltningsorganen vid
Livgardesskvadronen och Stockholms stabskompani medför i stort sett
106
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
ingen ändring av nuvarande organisationsprincip. Arméchefen förordar
dock, att chefen för Livgardesskvadronen i vissa avseenden erhåller ökade
förvaltningsbefogenheter. Beträffande den personal som redovisas vid
fjärde militärbefälsstaben innebär arméchefens förslag följande.
Livgardesskvadronen skall bibehålla de uppgifter som tidigare avsetts
skola överföras till en mobiliseringscentral vid Strömsholm. En förvaltar-
beställning i Ma 21 som övergångsvis bibehållits i avvaktan på att nämnda
mobiliseringscentral kommer till stånd (se prop. 1951:110, s. 106)
skall utbytas mot förvaltarbeställning i Ma 23. För att tillgodose de ökade
krav på personal som enligt verkställda undersökningar föreligger före
slår arméchefen att följande tjänster inrättas, nämligen 2 beställningar
för överfurirer och 1 befattning för pensionerad underofficer i 1: 22, samt
liga befattningar avsedda för stabskompaniet, samt 3 befattningar för lcon-
torsbiträden enligt den reglerade befordringsgången. Därjämte föreslås att
en extra tjänst för kanslibiträde avsedd för proviantredovisning m. m. ut
bytes mot en extra ordinarie sådan tjänst.
Beträffande Livgardesskvadronen innebär annéchefens förslag att en
förvaltarbeställning vid intendenturkåren i Ma 21 tillkommer för upp
giften att vara personalregistrator. Arvodesbefattningen i 1: 22 för biträde
i personaldetaljen föreslås skola utgå. En motsvarande befattning för för-
rådsunderofficer förordas skola överföras till Kristianstads försvarsom-
rådesstab. Följande tjänster föreslås skola inrättas, nämligen 2 för
kanslibiträden, 1 för förrådsman samt 7 för hästskötare. Sammanlagt kan
antalet befattningar för kontorsbiträden minskas med ett. Därvid har be
aktats att tre sådana tjänster erfordras för redovisning av vapenfria värn
pliktiga. Denna redovisning verkställes för närvarande vid truppförbanden
men avses skola överföras till Livgardesskvadronen. Vid bifall till förslaget
att inrätta tjänster för hästskötare kan fem befattningar för kollektivav-
talsanställda arbetare indragas. Härigenom uppkommer en kostnadsbe
sparing som icke kommer till synes under förevarande anslag.
Genom 1942 års försvarsbeslut skapades den nuvarande försvarsom-
rådesorganisationen. Försvarsområdesstaberna erhöll en personal
organisation som grundades på den då beräknade fredsmässiga verksam
heten. Erfarenheten har emellertid visat, framhåller arméchefen, att denna
verksamhet blivit betydligt mer omfattande än man från början beräknat.
Utvecklingen inom det totala försvarets alla grenar ställer allt större krav
på de regionala militära myndigheterna. Åtgärder har vid flera tillfällen
vidtagits för att tillgodose försvarsområdesstabernas behov av arbetskraft.
Sålunda har under våren 1950 vid samtliga lantmilitära försvarsområden
placerats en major såsom stabschef. Varje år har försvarsområdesstaberna
tillfälligt förstärkts genom kommendering eller anställning i vakanta
löner av officerare och underofficerare samt i stor utsträckning genom
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
107
anställning av extra personal för skriv- och kontorsarbete och för för- rådstjänst. För att vinna ökad stadga i stabernas arbete kan genom riks dagens beslut år 1949 vid sju militärt betydelsefulla försvarsområden placeras förutvarande regementschefer såsom försvarsområdesbefälhavare.
Beträffande de försvarsområdesstaber varom nu är fråga föreslår armé chefen att arvodesbefattningarna för pensionerade underofficerare i 1: 22 (ammunitionsförvaltare) samt tjänsterna för bilförare i Ce 10 utbytes mot tjänster för överfurirer. Vidare föreslås att vid envar av ifrågavarande försvarsområdesstaber med undantag av Bodens och Kalix försvarsom rådesstaber skall inrättas en arvodesbefattning för pensionerad under officer i 1: 22 såsom föreståndare för förvaltningsexpeditionen med för- rådsbokföringskontor. Vid Bodens och Kalix försvarsområdesstaber an ses det erforderligt att avse fanjunkare på aktiv stat såsom föreståndare för förvaltningsexpeditionerna. Härför kräves ytterligare två fanjunkar- beställningar. För det frivilliga befälsutbildningsarbetet föreslås att ytter ligare beställningar för överfurirer inrättas. Vissa försvarsområdesstaber bör erhålla överfurirer för tjänstgöring såsom garageförmän. Med hän syn till krigsförberedelsearbetets omfattning och speciella natur vid Bodens och Kalmar—-Växjö försvarsområdesstaber föreslår arméchefen att antalet mobiliseringsofficerare vid vardera av nämnda staber ökas med en kapten i Md 27. Befattningarna såsom tygofficer och intendent vid Bodens för- svarsområdesstab uppehälles för närvarande av officerare på aktiv stat. De för ifrågavarande uppgifter inrättade arvodesbefattningarna i 1:30 kan därför utgå. Den vid Bodens försvarsområdesstab befintliga beställ ning för intendenturförrådsförvaltare i Ma 21, som enligt arméchefens uppfattning är lika arbetskrävande och ansvarsfull som motsvarande tjänst vid truppförband, föreslås skola utbytas mot en förvaltarbeställ- ning i Ma 23. En vid nämnda stab inrättad arvodesbefattning för förråds- underofficer föreslås skola indragas. Arméchefen föreslår vidare att en arvodesbefattning för underofficer (tillsynsman) överföres från Livgardes- skvadronen till Kristianstads försvarsområdesstab. För Umeå—Storumans försvarsområdesstab erfordras ytterligare en arvodesbefattning för hem- värnsunderofficer. Såsom föreståndare för skrivcentralerna och för hand- havande av kassagöromål m. m. vid förvaltningsexpeditionerna avses tjänster för kanslibiträden. Med anledning härav föreslås att antalet tjäns ter för kanslibiträden utökas. Antalet kontorsbiträden kan däremot min skas. För vissa av de försvarsområden varom nu är fråga innebär armé chefens förslag ett ökat behov av tjänster för förrådsmän och förrådsför- män. Samtidigt kan extra tjänster för förrådspersonal utgå och antalet arbetare minskas. Härigenom uppkommer minskade kostnader under andra anslag än förevarande. Den sammanlagda merkostnaden för den förstärkning och stabilisering av försvarsområdesstaberna som nu före
108
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
slås uppgår således till ett lägre belopp än det som redovisats i det före
gående. Slutligen har arméchefen hemställt att assistenter för frivillig
frågor får deltidsanställas i Ce 12. Ifrågavarande assistenter är för när
varande anställda mot ett månadsarvode av 350 kronor. Försvarets civil
förvaltning och statens lönenämnd förordar att assistenterna inplaceras
i 13 lönegraden.
För närvarande finnes två kaptensbeställningar för tygofficerare vid för-
svarsområdesstaber. Därutöver finnes för tygofficersuppgifter vid ifråga
varande staber inrättade ett antal arvodesbefattningar för pensionerade
officerare. I skrivelse den 16 februari 1953 hemställer arméchefen under
hänvisning till den omfattning och betydelse tygmaterieltjänsten vid för-
svarsområdesstaberna fått bland annat om ytterligare åtta kaptensbeställ
ningar för tygofficerare vid försvarsområdesstaber. Beställningarna bör
enligt förslaget uppföras på fälttygkårens stat. Arméchefen förutsätter,
att när kapten på aktiv stat tjänstgör som tygofficer vid försvarsområdes-
stab skall den för tjänsten inrättade arvodesbefattningen icke utnyttjas.
Civilförvaltningen anser i yttrande över arméchefens förslag att antalet
beställningar för här avsedda tygofficerare bör begränsas till högst sju,
de två redan befintliga inräknade. Huruvida dessa beställningar bör upp
föras på fälttygkårens stat eller icke bör enligt ämbetsverket bli beroende
på ställningstagandet till förslaget om att överföra förbandens tygoffi
cerare till fälttygkåren.
Beträffande artilleri- och ingenjörofficersskolan föreslås en
förstärkning av personaluppsättningen på skolans expedition. Organisa-
tionsnämnden förordar att en befattning för pensionerad underofficer till
kommer. Arméchefen tillstyrker förslaget i princip. Vid skolan finnes
emellertid en förste vaktmästare som genom lång anställningstid äger
sådan erfarenhet av verksamheten att han intill sin pensionsavgång bör
fullgöra de uppgifter som avsetts för innehavaren av arvodesbefattningen.
Arméchefen föreslår därför att inrättandet av arvodesbefattningen bör
anstå i avvaktan på att ifrågavarande vaktmästare avgår med pension,
vilket beräknas ske den 1 juli 1955, samt att tjänsten för förste vakt
mästare utbytes mot en tjänst för kansliskrivare i Ce 15. När arvodesbe
fattningen inrättas kan kansliskrivartjänsten utgå. För att biträda vid
liandhavandet av penningförskott m. m. föreslås inrättandet av en tjänst
för kanslibiträde. En nu befintlig extra tjänst för kontorsbiträde föreslås
skola ombildas till en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst.
Arméchefen framhåller att behovet av en central utbildningsanstalt för
hästtjänst vid armén består trots den ökade motoriseringen. Ridskolan
bör således bibehållas. Utbildningsorganisationen bör därjämte bibehållas
vid nuvarande omfattning. Flera möjligheter att nedbringa kostnaderna
för förvaltningsorganisationen vid ridskolan har undersökts. Bland annat
Knngl. Maj:ts proposition nr 110.
109
har prövats huruvida icke ridskolan kan anslutas till annat förband. Med hänsyn till att befintliga byggnader vid andra förband icke utan vidare rymmer eller kan tagas i anspråk för ridskolans hästar och utrustning samt att övningsterrängen vid de förband som kan komma ifråga endast med svårighet eller i vissa fall icke alls medger att ridskolans övningar förlägges där har arméchefen ansett att en förflyttning av ridskolan icke bör ske. Arméchefen anser i likhet med lantbruksstyrelsen att förvalt ningen av ridskolan icke bör sammanslås med förvaltningen av Ströms- holms hingstdepå. Till ridskolan bör liksom hittills Utnäslöts remontdepå vara ansluten. Personalen för nämnda organisationer bör i fortsättningen redovisas gemensamt. Med utgångspunkt från att den årliga remonteringen efter 1957 omfattar 450 hästar förordas följande personaländringar vid ridskolan. Den nu befintliga tjänsten för köksföreståndare i Ce 17 utbytes mot tjänst för biträdande köksföreståndare i Ca 14. En stallförman i Ce 12 samt 8 hästskötare i Ce 10 tillkommer, varvid 6 vaktmästare i Ce 10 och 4 remontskötare (anställda enligt kollektivavtal) utgår. En tjänst för eldare av 1. klass i Ce 10 samt en tjänst för hantverkare i Cg 12 utbytes mot tjänst för maskinist i Ce 13 respektive hantverkare i Ce 12. En tjänst för förrådsman i Ce 12 tillkommer. En tjänst för ekonomibiträde i Ce 4, som för närvarande är vakant, utgår. Därjämte kan organisationen minskas med 6 ekonomivärnpliktiga och en arbetare. Härigenom uppväges den kostnadsökning som genom arméchefens förslag uppkommer under före varande anslag.
Ifråga om Herre vadsklosters remontdepå föreslår arméchefen att arvodesbefattningarna för depåchef i 1: 32 och förvaltningsunderofficer i 1: 22 uppflyttas till befattningar i 1: 36 respektive 1: 23. Vidare föreslås att 10 tjänster för remontryttare i Ce 12 utbytes mot motsvarande antal tjänster för remontdressörer i samma lönegrad samt att en extra tjänst för hantverkare i Cg 12 utbytes mot en extra ordinarie motsvarande tjänst.
Vid Göta trängregementes mobiliseringscentral i Nora skall enligt arméchefens förslag tillkomma en tjänst för förrådsman i Ce 11.
Departementschefen.
1. .Tåg är icke f. n. beredd tillstyrka att en kaptensbeställning, avsedd för intendent vid organisationsavdelningen, inrättas.
Däremot räknar jag med att fr. o. m. nästa budgetår för utrustningsav- delningen skall tillkomma en arvodesbefattning för pensionerad officer i 1: 30.
Förslaget om att till extra ordinarie anställning överföra den för bildde taljen inrättade extra tjänsten för assistent i Cg 22 kan jag icke f. n. biträda. Ej heller anser jag mig böra biträda förslaget om att ersätta den vid trafik
no
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
avdelningen inrättade extra tjänsten för kontorsskrivare i Cg 19 med en
assistenttjänst i Ce 22. Den vakanta extra ordinarie kanslibiträdestjänsten
bör alltså t. v. kvarstå på personalförteckningen.
Enligt riksdagens beslut i anledning av propositionerna 1952:241 (bil.
A: 16) och 1952:245 (s. 5) har åtskilliga förbättringar beträlfande löne-
ställningen för kontorspersonal vid arméstaben redan genomförts. Jag är
icke nu beredd att därutöver förorda löneförbättringar för denna personal.
Jag har intet att erinra mot att en nu såsom extra redovisad tjänst för
biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för växeltelefonist vid träng-
avdelningen, uppföres på personalförteckningen.
2. Jag räknar under för ev ar ande punkt med att beställningar och tjänster
indrages i enlighet med vad civilförvaltningen angivit.
3. De personalförändringar som framgår av sammanställningen under
förevarande punkt torde böra genomföras i enlighet med vad civilförvalt
ningen anfört.
4. Vid anmälan till årets statsverksproposition (bil. 6, s. 73) av anslaget
Armén: Remontering anförde jag, att jag räknade med att motorisering av
A 4 skulle genomföras men att jag icke då kunde taga slutlig ställning till
tidpunkten för densamma. Detta är mig icke heller nu möjligt. Med fast
ställande av nya personalstater vid regementet torde därför böra anstå.
Därest omorganisation av regementet med hänsyn till motorisering skulle
genomföras redan före utgången av nästa budgetår, utgår jag från att vid
behov den av civilförvaltningen angivna anordningen med särskilda vi-
kariatsförmåner får tillämpas. I personalförteckningen för nästa budgetår
bör emellertid angivas, att vid uppkommande vakans följande tjänster icke
får återbesättas utan Kungl. Maj ds bemyndigande, nämligen 1 bataljons-
veterinär i Ca 23, 1 furageunderofficer i 1: 22, 2 överfurirer (i hovslagar-
tjänst), 2 furirer (i hovslagartjänst), 2 förrådsmän i Ce 11 och 6 remont-
ryttare i Ce 11.
5. Vid anmälan av anslaget Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga i
årets statsverksproposition (bil. 6, s. 50) förklarade jag mig icke vara beredd
att taga ställning till frågan huruvida utbildningen av fallskärmsj ägare skulle
inordnas i arméns ordinarie utbildningsverksamhet. Utöver den redan be
slutade uppflyttningen av de fyra förrådsförmanstjänsterna till tjänster för
packningsförmän i Cg 14 räknar jag därför icke nu med någon ändring
beträffande den för fallskärmsutbildningen erforderliga personaluppsätt
ningen. Kostnaderna för hopptillägg till instruktörer och övrigt befäl bör
belasta arméns övningsanslag även under nästa budgetår.
6. Vid anmälan av anslaget Armén: Hundväsendet till årets statsverks
proposition (bil. 6, s. 79) förklarade jag mig icke vara beredd förorda att
benämningarna arméhundväsendet och arméhundskolan ändrades eller att
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
in
nya anslag uppfördes för hundväsendet. De kostnader för hundväsendet, som f. n. bestrides från arméns avlöningsanslag, bör därför alltjämt be lasta detta anslag.
I anledning av det framlagda organisationsförslaget i övrigt anser jag mig icke nu kunna förorda andra förändringar än att jag föreslår viss förstärk ning av och förbättringar för den personal, som ombesörjer dressyren och vården av hundarna. Jag får därvid först erinra om att riksdagens vid 1952 års höstsession fattade beslut i anledning av propositionen 1952: 241 (bil. D) medfört, att två tjänster för förste vaktmästare i Ce 11 och en tjänst för förste vaktmästare (hunddressör) i Cg 11 vid arméhundväsendet placerats i Ce 14 respektive Cg 14 med tjänstebenämningen hunddressör. Jag anser mig böra föreslå att tjänsten i Cg 14 får bb extra ordinarie och att en ny tjänst för hunddressör i Ce 14 inrättas. Jag föreslår vidare att fem tjänster för hundskötare i Ce 10 inrättas i utbyte mot sex kollektivavtals- anställda arbetare samt att två tjänster för tekniskt biträde, av vilka en i Ce 13 och en i Ce 11, inrättas i utbyte mot två befintliga tjänster för tekniskt biträde i Cg 11. Den ena tjänsten avses huvudsakligen för en röntgen- och laboratorieassistent, medan innehavaren av den andra tjänsten närmast skulle handha hälso- och sjukvården beträffande avelsdjur och valpar.
7. De skäl som anförts för flyttning av försvarsområdesstaben till Lin köping synes mig bärande, och jag biträder därför förslaget ifråga. I likhet med civilförvaltningen anser jag, att i förekommande fall flyttningsersätt- ning och omplaceringstraktamente bör få utgå även till sådan av omflytt ningen berörd personal som författningsenligt icke är berättigad därtill.
8. Vid anmälan av proposition 1952: 120 (s. 30) anförde jag vid behand lingen av frågan om arméns nya manskapsorganisation att jag icke då kunde taga slutlig ställning till behovet av instruktörer samt till frågan om inrättandet av beställningar för rustmästare. I avbidan på resultatet av befälsutredningens arbete finner jag mig icke heller nu kunna fatta stånd punkt till dessa frågor och föreslår därför för nästa budgetår samma antal för instruktörer avsedda överfurirs- och furirsbeställningar som för inne varande budgetår. Jag har emellertid intet att erinra mot arméchefens och organisationsnämndens förslag om att inrätta beställningar för vaktchefer och tillsynsmän för vissa utbildningsanordningar, vilka beställningar bör avses för överfurirer. Däremot anser jag mig icke f. n. böra biträda armé chefens förslag om att inrätta sammanlagt tre nya överfurirsbeställningar vid infanteriets kadettskola och luftvärnsskjutskolan. Jag biträder armé chefens förslag om att för genomförandet av den nya manskapsorganisa- tionen inrätta 1 110 beställningar för instruktörsaspiranter. I samband där med bör ur personalförteckningen utgå de för innevarande budgetår upp tagna beställningarna för korpraler (konstaplar) samt vicekorpraler (vice- konstaplar) och meniga.
112
Kungl. Maj:ts proposition nr HO.
Med utgångspunkt från vad jag sålunda anfört — och med beaktande
av att jag i det följande ämnar tillstyrka att 52 nya överfurirsbeställningar
inrättas, varav 48 för försvarsområdesstaberna (p. 27) och 4 för arméns
signalskola (p. 16) samt att en överfurirsbeställning vid 119 utbytes mot
brandmästartjänst (p. 26) — föreslår jag att kadern av underbefäl och in-
struktörsaspiranter — med undantag av musikmanskap och furirer i be-
ställningsmannatjänst vid tygstaten — fastställes på sätt framgår av följande
sammanställning.
Budgetår
1952/53
1953/54
1 520
1 669
2 451
2 451
1 023
Vicekorpraler (vicekonstaplar) och
1 340
1 no
Summa
6 334
5 230
9. Arméchefens under denna punkt redovisade förslag anser jag mig
f. n. ej kunna biträda.
10. Under de omkring tio år som förflutit sedan försvarsområdena or
ganiserades har försvarsområdesbefälhavarnas arbetsuppgifter successivt
ökat i omfattning och svårighetsgrad. Jag anser det därför befogat att en
reglering av deras löneställning nu sker. Jag kan emellertid icke tillstyrka
förslaget att avse beställningar på aktiv stat för samtliga försvarsområdes-
befälhavare. En viss utökning av antalet befattningar som kan besättas med
personal på aktiv stat synes dock motiverad. Jag föreslår att för åtta försvars-
områdesbefälhavare, kommendanten i Stockholm inberäknad, skall avses be
ställningar i Mo 14 och att för fyra försvarsområdesbefälhavare, inberäknat
den för Kiruna—Jokkmokks försvarsområde avsedde, skall upptagas be
ställningar i Ma 37. Utom såvitt avser sistnämnde försvarsområdesbefäl
havare bör dock möjlighet föreligga att, såsom är fallet beträffande de
redan befintliga sju beställningarna i Mo 14, utnyttja pensionerade officerare
i stället för aktiv personal. På vederbörlig personalförteckning bör därför
finnas uppförda ett motsvarande antal arvodesbefattningar för försvars
områdesbefälhavare i 2: 14 respektive 1: 40, vilka befattningar bör hållas
vakanta i den mån de ordinarie beställningarna är tillsatta. Beställningarna
i Mo 14 bör kunna tas i anspråk inte endast, såsom nu är fallet, för ompla
cering av regementschefer till försvarsområdesbefälhavare utan även som
befordringstjänster. Övriga åtta försvarsområdesbefälhavare förutsättes allt
jämt skola vara pensionerade officerare. Jag föreslår att för dem avses ar
vodesbefattningar i 1: 40.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
113
11. Jag är f. n. icke beredd tillstyrka förslagen om att utbyta en majorsbe- ställning vid arméstaben mot beställning för chef för artilleriets kadettskola och en majorsbeställning vid infanteriskjutskolan mot beställning för chef för arméns skyddsskola.
Däremot biträder jag förslaget om att utbyta en beställning för överste löjtnant eller major vid arméstaben mot en beställning som chef för infan teriets kadettskola i Ma 33 eller Ma 30. Beställningen bör redovisas på sär skild stat för skolan.
Liksom civilförvaltningen delar jag arméchefens uppfattning att jämväl löneställningarna för de skolchefer, vilka icke omfattats av verkställd över syn rörande lönegradsplaceringen av vissa chefstjänster, bör överses. I av vaktan på resultatet av en sådan översyn är jag icke beredd att redan nu tillstyrka någon av de under förevarande punkt föreslagna lönegradsupp- flyttningarna.
12. Förslaget om att inrätta en arvodesbefattning i 1: 22, avsedd för ex- peditionsunderofficer vid arméöverläkarens expedition, kan jag icke biträda. Jag tillstyrker däremot att den befintliga såsom extra redovisade, för tjänste- grensinspektörerna avsedda tjänsten för biträde för skriv- och kontorsgö- romål uppföres på personalförteckningen. Det av arméchefen föreslagna utbytet av en för arméöverläkarens ex pedition avsedd kontorsbiträdestjänst i Ca 8 mot tjänst för kontorist i Ca 13 har redan genomförts enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 245 s 5 och 16). 13. Jag anser mig nu böra tillstyrka, att regementsofficerskadern vid luftvärnet fr. o. m. nästa budgetår utbygges med två regementsofficersbe- ställningar. Liksom civilförvaltningen räknar jag med att båda beställning arna skall avses för majorer. Emellertid föreslår jag, att i samband härmed två vakanta löjtnantsbeställningar vid luftvärnet indrages. 14. De föreslagna överflyttningarna till luftvärnets stat av beställningar från andra personalstater torde böra genomföras. 15. Jag anser mig icke kunna tillstyrka att någon av de för lärarbefatt- ningar avsedda officersbeställningarna inrättas fr. o. m. nästa budgetår. Vad beträffar radiotelegrafistpersonalen vid S 1 får jag erinra om att enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 241, Bil. A: 16) 8 av 10 tjänster för radiotelegrafist i Ce 16 numera uppflyttats till tjänster för förste radiotele- grafist i Ce 18. Liksom civilförvaltningen tillstyrker jag förslaget om att för regementets radiostation inrätta ytterligare en radiotelegrafisttjänst i Ce 16. 16. I likhet med civilförvaltningen förordar jag att för befattningar såsom yrkesinstruktör vid arméns signalskola inrättas fyra nya beställningar för överfurir. Vidare biträder jag förslaget om att till extra ordinarie anställning över föra en vid signalskolan inrättad extra tjänst för förrådsförman i Cg 13.
8—250 53
Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 110.
114
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
I anledning av den föreslagna uppflyttningen av den för kassatjänsten
vid signalskolan avsedda kanslibiträdestjänsten i Ce 11 får jag erinra om
att tjänsten numera enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 245, s. 6) om
vandlats till tjänst för kansliskrivare i Ce 15.
Övriga under förevarande punkt redovisade förslag anser jag mig icke
kunna biträda.
17. Jag tillstyrker att för radarskolans räkning inrättas nya beställningar
för en tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19 och fyra armétekniker i Ca 14
samt en tjänst för förrådsman i Ce 11.
Vad i övrigt föreslagits under denna punkt kan jag icke biträda.
18. Förslagen om utbyte av en beställning för major vid trängtrup
perna mot beställning för överstelöjtnant samt om ändrad löneställning för
befintliga sjukvårdsförvaltarebeställningar kan jag f. n. ej biträda.
Jag kan ej heller, i avvaktan på slutligt ställningstagande till frågan Om
den centrala försvarsförvaltningens organisation, biträda något av de be
träffande fältflygkåren framställda förslagen.
Jag kan icke tillstyrka att de båda i tygstatens personalförteckning
uppförda för krigsmaterialverket avsedda beställningarna för förste tyg
förvaltare uppflyttas i lönegrad.
Jag räknar med att nya beställningar tillkommer vid tygstaten i den
omfattning arméchefen föreslagit.
Enligt vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av anslaget For-
tifikationsförvaltningen: Avlöningar räknar jag icke för nästa budgetår
med några förändringar beträffande fortifikationskåren.
Förslagen om att uppflytta en majorsbeställning vid intendenturkåren
till beställning för överstelöjtnant samt två kaptensbeställningar vid kåren
till maj or sbeställningar kan jag icke biträda.
Jag kan icke heller tillstyrka att den efter indragningen av K 2 övertaliga
kaptensbeställningen vid intendenturkåren avses för personalreserv. I anled
ning av förslaget att inrätta en ny kaptensbeställning för försvarsområdes-
intendent förordar jag i stället att den övertaliga beställningen avses för
dylik befattning. Antalet arvodesbefattningar som intendent i 1: 30 bör
icke minskas i anledning härav. En arvodesbefattning bör emellertid hållas
vakant vid utnyttjande av den aktiva beställningen.
Förslaget om att inrätta två beställningar för förvaltare i kassatjänst i
Ma 23 biträder jag i så måtto att jag räknar med tillkomsten av en dylik
beställning, avsedd för kassachef vid krigsskolan.
19. Jag tillstyrker förslaget om att överföra en beställning för major eller
kapten vid A 9 till artil]eriskjutskolans stat.
Arvodesbefattningen som domänofficer vid Järvafältet i 1:32 bör så
som föreslagits omvandlas till befattning som domänofficer vid IV. militär -
befälsstaben i samma löneklass.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
115
Jag räknar vidare med att den för expeditionsföreståndare avsedda fanjunkarbeställningen vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab ut bytes mot en förvaltarbeställning i Ma 21 samt att de båda för expeditions- underofficerare avsedda sergeantsbeställningarna vid samma stab utbytes mot fanjunkarbeställningar.
Vidare anser jag mig böra biträda förslaget om att inrätta två arvodes- befattningar för förrådsunderofficer i 1: 22, avsedda för I 15 och Kalmar— Växjö försvarsområdesstab. Vid avgång från befattningarna bör frågan om återbesättande underställas Kungl. Maj ds prövning.
Den vakanta arvodesbefattningen som uppbördsman för rustningsmate- i’iel i 1: 22 vid VII. militärbefälet bör utgå ur personalförteckningen.
Mot beräkningen av medelsbehovet för fänrikar har jag intet att erinra. Vad i övrigt föreslagits under förevar ande punkt kan jag icke biträda. 20. Inom ramen för fastställt preliminärt slutläge för arméingenjörkårens sammansättning bör ordinariesättning ske av fyra arméingenjörsbeställ- ningar av 2. graden i Ce 27. En beställning för armédirektör i Ca 30 kan indragas.
Jag anser mig vidare böra förorda att vid arméingenjörkåren inrättas en beställning för arméingenjör av 2. graden i Ce 27, avsedd för signalingen jör vid VII. militärbefälsstaben.
Vad angår förslaget om uppllyttning i lönegrad av den för motoringenjör vid A 8 avsedda arméingenjörsbeställningen får jag erinra om att enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 241, Bil. A: 16) samtliga arméingenjörs- beställningar i Ce 22 redan utbytts mot högre beställningar.
Vad i övrigt föreslagits under denna punkt anser jag mig icke kunna bi träda.
21. Jag är icke heller nu beredd förorda att de under förevarande punkt föreslagna, för infanteriets kadettskola samt P 2 och Lv 1—Lv 3 avsedda bataljonsläkarbeställningarna inrättas eller att den för halvtidstjänstgörande sjukgymnast avsedda extra tjänsten vid I 1 omvandlas till extra ordinarie. Ej heller kan jag f. n. tillstyrka att för krigsskolan inrättas en bataljons- läkarbeställning i utbyte mot en extra läkartjänst eller att en extra tjänst för sjukvårdsbiträde vid skolan omvandlas till extra ordinarie. Vad i övrigt föreslagits och anförts under denna punkt har icke givit mig anledning till erinran. Frågor om tillgodoräknande i pensionshän- seende av tjänstgöring som reservsjuksköterska bör dock prövas från fall till fall. 22. Såsom av det föregående framgår har enligt beslut av 1952 års riks dag löneställningen redan reglerats för en för Järvafältet avsedd skogvaktar- tjänst och för här avsedda 41 förrådsmannatjänster vid förbanden, var jämte enligt samma beslut förslaget om att utbyta en vaktmästartjänst i Ce 10 vid IV. militärbefälsstaben mot bilförartjänst i samma lönegrad ge nomförts.
116
Kurigl. Maj:ts proposition nr 110.
Med ordinariesättning av tjänster för förrådspersonal vid rationaliserade
förband torde tills vidare böra anstå.
Jag biträder förslaget om att inrätta en tjänst för skogvaktare vid P 2.
Tjänsten bör emellertid t. v. upptagas såsom extra i Cg 17. Vid bifall härtill
kan det nuvarande arvodet till tillsynsman vid Hovdalafältet avföras ur
vederbörlig arvodesförteckning.
Såsom föreslagits kan två för A 8 avsedda förrådsförmanstjänster i Ce 13
indragas.
Jag tillstyrker, att de för skötseln av värmeanläggningarna å Marieberg
avsedda tjänster för reparatör och eldare, vilka f. n. redovisas vid S 1,
överföres till IV. militärbefälsstaben. Likaså bör på sätt civilförvaltningen
föreslagit vikariatslön utgå till den maskinist vid IV. militärbefälsstaben,
som handhar anläggningarna å Marieberg.
Förslaget att omvandla den för Kiruna—Jokkmokks försvarsområdes-
stab inrättade tjänsten för eldare av 2. klass i Ce 10 till tjänst för reparatör
i Ca 12 anser jag mig böra biträda.
Övriga under förevarande punkt redovisade förslag är jag f. n. icke
beredd tillstyrka.
23. Vad beträffar tjänster för biträdande köksföreståndare vid A 1 och
tygförvaltningsskolan anser jag att den befintliga ordinarietjänsten, oaktat
innehavaren av densamma tjänstgör vid skolan, fortfarande bör redovisas
vid A 1. Den nuvarande vid regementet övergångsvis kvarstående tjänsten
för husmoder av 2. klass i Ce 10 bör utbytas mot en extra ordinarie tjänst
för biträdande köksföreståndare i Ce 14. Med hänsyn till föreliggande för
hållanden bör till vederbörliga personalförteckningar beträffande båda
tjänsterna föreskrivas att desamma vid ledigblivande icke må återbesättas
utan Kungl. Maj ds medgivande.
Jag anser mig böra tillstyrka att den för matinrättningen vid Rommehed
avsedda vid I 13 övergångsvis kvarstående tjänsten för husmoder av 2.
klass i Ce 10 utbytes mot tjänst för biträdande köksföreståndare i Ce 14.
Vidare tillstyrker jag att de från posten Övrig extra personal avlönade,
övergångsvis kvarstående tre kokersketjänsterna i Ce 6 uppföres på per
sonalförteckningen.
24. Beträffande förslaget att till extra ordinarie anställning överföra en
extra kanslibiträdestjänst vid IV. militärbefälsstaben samt förslagen i fråga
om personal vid artilleri- och ingenjörofficersskolan får jag hänvisa till vad
jag anför i det följande under punkt 27.
Jag kan icke i anledning av övriga under förevarande punkt redovisade
förslag beträffande befintliga tjänster för kontorspersonal tillstyrka någon
annan åtgärd utöver dem riksdagen redan beslutat efter förslag i proposi
tionen 1952: 245 än att jag i den utsträckning civilförvaltningen föreslagit
förordar uppförande på personalförteckningen av befintliga extra tjänster
för biträden för skriv- och kontorsgöromål samt utbyte enligt principerna för
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
117
reglerad befordringsgång av biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål mot kontorsbiträdestjänster i Ca 8.
Vidare anser jag mig böra biträda förslaget om att för Lv 4 inrätta två nya tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål. Liksom civilförvalt ningen kan jag däremot ej tillstyrka förslaget om att en dylik biträ destjänst med halvtidstjänstgöring inrättas för väg- och vattenbyggnadskåren.
25. I anslutning till vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av anslaget Försvarets civilförvaltning: Avlöningar bör de under förevarande punkt redovisade tjänster, som av civilförvaltningen angivits, utgå ur ar méns personalförteckning.
26. Förslaget om att vid militärbefälsstaberna inrätta aktuariebefatt- ningar i Ca 27 kan jag icke f. n. biträda. Liksom civilförvaltningen räknar jag med att vid Bodens försvarsom- rådesstab skall tillkomma en tjänst för brandmästare i Ce 17 i utbyte mot den vakanta överfurirsbeställningen vid I 49. Såsom tidigare anförts har förslaget om uppflyttning av en tjänst för montör i Ca 13 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden till linjeförman i Ca 17 redan kommit till stånd. Jag har icke funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens beräk ning av medelsbehovet till lärararvoden. Ämbetsverkets förslag om att till avlöningsanslag överföra de kostnader för lärararvoden vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna, som hittills bestritts från övnings- eller materielanslag, anser jag mig böra bi träda. I samband härmed bör föreskrift meddelas att sistnämnda anslag icke får utnyttjas för att bestrida dylika arvodeskostnader. Jag tillstyrker även förslaget om att till redovisning under anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, överföra kostnaderna för arvoden till civila lärare vid fasta utbildningsanstalter och skolor. Vad i övrigt föreslagits och anförts under denna punkt ger mig icke an ledning till annan erinran än att kostnaderna för bevakning av provisoriska förråd icke torde behöva upptagas till högre belopp än 350 000 kronor för nästa budgetår. 27. Innan jag redogör för mina ställningstaganden till de framlagda organisationsförslagen vill jag framhålla nödvändigheten av att åtgärder vidtages för att slopa mindre betydelsefulla förband och enheter. Jag anser detta vara en av förutsättningarna för att viktigare delar av organisationen skall kunna erhålla den förstärkning som bedömes erforderlig. Jag kan icke utan ytterligare utredning tillstyrka, att Livgardesslcvadro- nen och Stockholms stabskompani organiseras på sätt föreslagits. De små enheter varom här är fråga kräver nämligen jämförelsevis höga förvalt ningskostnader och det bör därför undersökas huruvida de icke kan an slutas till andra förband. Även frågan om nedbringande av antalet ekonomivärnpliktiga placerade vid stabskompaniet bör närmare utredas.
118
Kungl. May.ts proposition nr 110.
Jag får erinra om att förslag föreligger om en dyrbar utökning av förlägg-
ningsutrymmena för dessa värnpliktiga. Med hänsyn till det anföida för
ordar jag, att endast smärre ändringar av personalorganisationen för ifråga
varande förband nu vidtages. Jag tillstyrker i sådant hänseende att 7 tjänster
för hästskötare i Cg 10 och 1 tjänst för förradsman i Cg 11 nu inrättas. Här
vid kan antalet kollektivavtalsanställda arbetare nedbringas.
Med anledning av vad chefen för armén och organisationsnämnden an
fört rörande tillgång på och behov av personal vid försvarsområdesstaberna
finner jag det nödvändigt att förstärka stabernas personalorganisation.
En underlåten förstärkning av organisationen kan medföra allvarliga vådor
för krigsberedskapen i fråga om såväl materielens användbarhet som krigs
planläggningen. För de försvarsområdesstaber beträffande vilka ändrings
förslag i det föregående anmälts beräknar jag följande personaländringar.
Beställningar för 10 kaptener i Md 27, 2 fanjunkare i Ma 19 och 48 över-
furirer i Ma 14 samt tjänster för.3 förrådsförmän i Ce 13, 12 kanslibiträden
i Ce 11 och 7 förrådsmän i Ce 11 bör inrättas. Av nämnda tio kaptensbeställ
ningar i Md 27 avses åtta för tjänst såsom tygofficerare. Ifrågavarande be
ställningar torde få avses även för andra försvarsområdesstaber än dem
som nu är i fråga. När kaptensbeställning tages i anspråk för tygofficer skall
för ändamålet inrättad befattning för pensionerad officer hållas vakant.
Vid de staber varom nu är fråga kan arvodesbefattningar för 2 pensionerade
officerare i 1: 30 och 1 pensionerad underofficer i 1: 22 samt tjänster för
3 förrådsförmän i Ca 13, 17 bilförare i Ce 10 och 24 biträden för skriv- och
kontorsgöromål utgå. Jag är icke beredd att tillstyrka den föreslagna upp-
värderingen av en förvaltarbeställning i intendentur förr ådstjänst vid Bodens
försvarsområde från Ma 21 till Ma 23. Assistenterna för frivilligfragor bör
liksom hittills åtnjuta ersättning i form av månatliga arvoden. Jag föreslår
att arvodet fastställes till 500 kronor.
Beträffande artilleri- och ingenjörofficersskolan förordar jag, att en tjänst
för kontorist i Ce 13 och en tjänst för kanslibiträde i Ce 11 inrättas. Därut
över bör en extra tjänst för skriv- och kontorsbiträde utbytas mot en extra
ordinarie motsvarande tjänst. Vid bifall till vad jag nu förordat kan en be
fattning för förste vaktmästare utgå ur organisationen.
Genom arméns motorisering har behovet av utbildning i ridning och häst
tjänst i övrigt avsevärt minskat. Detta har bl. a. tagit sig det uttrycket, att
den för tjänsten nödvändiga utbildningen vid ridskolan i Strömsholm under
senare år varit av ringa omfattning. Såvitt man nu kan bedöma torde nå
gon ändring härutinnan icke vara att förvänta. Jag ifrågasätter därför om
icke denna utbildningsverksamhet i kostnadsbesparande syfte bör anslutas
till ett kavalleriförband. Denna fråga synes böra ånyo övervägas inom
arméledningen. Under hänvisning till det anförda är jag icke beredd att
nu förorda några åtgärder beträffande ridskolans personal som kan hindra
ett genomförande av en omorganisation. Jag förordar att följande tjänster
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
119
tillkommer, nämligen 1 för stallförman i Cg 12, 2 för hästskötare i Cg 10 och 1 för förrådsman i Cg 11. 6 tjänster för vaktmästare i Ce 10 bör utbytas mot samma antal tjänster för hästskötare i Ce 10. En vakant tjänst för eko nomibiträde i Ce 4 kan indragas. Jag förutsätter att i samband med denna personalförstärkning en begränsning av den kollektivavtalsanställda per sonalen åvägabringas.
För Herrevadsklosters remontdepå räknar jag icke med några personal förändringar.
Vid Göta trängregementes mobiliseringscentral i Nora bör 1 tjänst för förrådsvaktmästare i Ce 12 utgå och 1 tjänst för förrådsman i Ce 11 tillkom ma.
Vid anmälan av frågan om organisationen av försvarets personalvård i det föregående har jag, såvitt berör arméns avlöningsanslag, tillstyrkt att 10 tjänster i Ce 17 inrättas för heltidstjänstgörande personalvårdsassistenter samt att 6 nu befintliga extra tjänster i 22 lönegraden för personalvårds assistenter utbytes mot extra ordinarie tjänster i 17 lönegraden. Samtidigt kan 18 arvoden till deltidstjänstgörande assistenter indragas.
I enlighet med vad jag i det följande under anslaget Försvarshögskolan: Avlöningar anför bör beställningen för ställföreträdande militärbefälhavare i femte militärområdet samt en majorsbeställning vid Svea livgarde vid näst kommande ledigblivande vakanthållas. I personalförteckningen bör gö ras erforderlig anteckning härom.
Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personal förändringar m. m. vid armén och med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1953/54 sålunda:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän 73 100 000 (+ 5 800 000) kronor; Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 6 800 000 (+ 300 000) kronor;
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 1 250 000 ( + 485 000) kronor;
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 42 665 000 (+ 4 965 000) kronor;
Rörligt tillägg 64 000 000 (+ 29 625 000) kronor; Pensionsmedel 4 000 000 ( + 360 000) kronor; Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 315 000 kronor. Anslaget bör alltså upptagas till 181 500 000 (+ 38 500 000) kronor. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
120
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i per
sonalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pen
sionerad personal i arvodesbefattningar vid armén, som för-
anledes av vad jag i det föregående föreslagit;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personal
förteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämp
liga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda be
stämmelser som genom Kungl. Maj ds brev den 6 juni 1952
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av ar
méns personalförteckningar för budgetåret 1952/53;
c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under bud
getåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 73 100 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar, förslagsvis ............................................... 6 800 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis.................................... 1 250 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis ......................................................................... 42 665 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................................... 64 000 000
Summa kronor 187 815 000
Särskilda uppbördsmedel:
1. Pensionsmedel, förslagsvis........................................ 4 000 000
2. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, för
slagsvis ......................................................................... 2315 000
Nettoutgift kronor 181 500 000
d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för bud
getåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 181 500 000 kronor
[20] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
Anslag
Nettoutgift
1951/52 ...................................... 47 800 000
60 328 537
1952/53 (statsliggaren s. 220)
57 700 000
1953/54 (förslag).................... 70 000 000 I
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 70) har Kungl. Maj:t före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1953/54 beräkna ett
förslagsanslag av 70 000 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
121
Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvars grenarnas allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag därom anfört i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.
Yrkanden.
Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen för marinen m. fl. vissa personalförändringar m. m. vid marinen.
Marinchefens m. fl. yrkanden
1. Andrad organisation av marinled ningen (fj10 1953).
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag Ökning Minskning Summa
Marinstaben. 1 chef Mo 15 ........................................ 23 940 1 souschef Mo 14 — kommendör
kapten av 1. graden eller överste löjtnant Ma 33.................................
5 310
2 kommendörkaptener av 1. graden
Ma 33 vid flottan — kommendör kaptener av 1. graden eller övers telöjtnanter Ma 33 vid marinsta ben ..................................................... — 1 kommendörkapten av 1. graden
Ma 33 överföres från flottan......... — 1 kommendörkapten av 2. graden
Ma 30 vid flottan — kommendör kapten av 2. graden eller major Ma 30 vid marinstaben.................. — 1 kommendörkapten av 2. graden
eller major Ma 30............................. 15 813 1 major Ma 30 överföres från kust
artilleriet ............................................ — 1 kommendörkapten av 2. graden
Ma 30 vid flottan............................. 15 813 1 kapten Ma 27 vid marinintenden-
turkåren — kommendörkapten av
2. graden Ma 30 ............................. 2 106 2 kanslibiträden Ce 11 (1 kanslibi
träde Ce 11 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål)........... 13 710 2 biträden för skriv- och kontorsgö
romål — kanslibiträden Ce 11. . . —
122
Kungl. May.ts proposition nr 110.
Marinchefens m. fl. yrkanden
Flottans personalinspektion.
1 chef för marinstaben Mo 15 — in
spektör för flottans personal Mo 15
Avlöningsförstärkning........................
2 kanslibiträden Ce 11 (2 biträden
för skriv- och kontorsgöromål). .
1 biträde för skriv- och kontorsgö
romål — kanslibiträde Cell....
Ingenjörtekniska inspektionen.
1 marindirektör av 1. graden Ca 33
— förste marindirektör Co 14. ..
1 mariningenjör av 1. graden Ca 29
1 mariningenjör av 2. graden Ca 27
1 specialingenjör av 2. graden Ca 29
1 expeditionsofficer 1: 30 ................
1 assistent Ce 22 (sakanslag) — Ca
22 vid marinstaben (Ce 22).....
1 kanslibiträde Cell ........................
1 kansliskrivare Ce 15 (sakanslag)
— Ca 15 vid marinstaben (Ce 15)
1 biträde för skriv- och kontorsgö
romål ...................................................
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning
Summa
1 800
10 116
5 310
15 111
13 707
15 111
10 467
7 569
5 058
Marinintendenturinspektionen.
1 kapten Ma 27 ................................... 13 707
1 kanslibiträde Ce 11 överföres från
sakanslag............................................ 6 489
+
170 517
2. Personal vid marinstaben för hydro
grafisk forskning m. m.
1 chef för hydrografisk detalj Ce 29
(laborator Ce 29)............................. 20 148
1 föreståndare för militär meteoro
logisk informationstjänst Ca 27 på
övergångsstat vid flygstaben över
föres till marinstaben.................... —-
2 hydrografassistenter Ce 19 ........... 23 736
2 hydrograftekniker Ce 16 (tekniker
Ce 15)................................................. 20 184
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
123
Marinchefens m. it. yrkanden
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning
Summa
1 biträde för skriv- och lcontorsgö-
romål...................................................
6 744
1 meteorolog Ce 22.............................
13 956
4 meteorolog er Ce 19..........................
47 472 +
9 384
3. Marinstabens bilddetalj. 1 föreståndare för fotolaboratoriet Ce 18................................................... — 1 laboratorieförman Ce 15................ — 2 fotografer Cg 13 — Ce 13................ 3 tekniska biträden Cg 8 — kopister
—
Ce 8.....................................................
—
1 faktor Ce 19...................................... 1 fotograf Cg 13 (sakanslag) — Ce
—
13 vid marinstaben (Cg 13).........
9 348
1 offsettryckare Cg 12 — Ce 13 .... — 1 offsettryckare Cg 12........................
9 000
2 tekniska biträden Cg 8 — Ce 8..
- +
18 348
4. Marinstabens organisation i övrigt. 1 studierektor Ce 26 — Cb 10......... 1 chef för polisdetaljen Ce 25 — Ce
—
26.........................................................
—
1 expeditionsofficer 1: 30 — 1: 32. . 1 bibliotekarie 1: 30 — 1: 32 ........... 1 bilförare Ce 10 — tekniskt biträde
Ce 11 (expeditionsvakt Ce 10). . . 1 biträde för skriv- och kontorsgö-
—
romål — kanslibiträde Ce 11... . —
5. Sjökrigshögskolans organisation. 3 kommendörkaptener av 2. graden, majorer eller kaptener (lärare i strategi, artilleri och stabstjänst) Ma 30/27 — kommendörkaptener av 1. graden (överstelöjtnanter) eller kommendörkaptener av 2. graden (majorer) Ma 33/30........... 8 046 1 kapten (lärare i taktik) Md 27 — kommendörkapten av 1. eller 2. graden Ma 33/30 ............................. 4 086
124
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Anslagsförändringar vid bifall
Marinchefens in. il. yrkanden
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning
1 expeditionsofficer 1:30 ................ 7974
1 kanslibiträde Ce 11 ........................ —
1 kontorsbiträde Ca 8 indrages vid
vakans................................................. —
1 biträde för skriv- och kontorsgö-
romål uppföres på personalför
teckningen ........................................ —
+
6. Förändringar i övrigt beträffande
marinintendenturkåren.
1 kommendörkapten av 1. graden
Ma 33 — kommendör Ma 37 ... .
—
1 kommendörkapten av 2. graden
Ma 30 — kommendörkapten av 1.
graden Ma 33................................... —
1 kapten Ma 27 —• kommendörkap
ten av 2. graden Ma 30.................. 2 808
Vikariatslön Ma 30 för 1 kapten
Ma 27................................................... —
1 löjtnant Ma 23/19............................. 14 184 —
7. Förändringar i övrigt beträffande mi
litär personal.
Flottan.
1 chef för Stockholms örlogsvarv
Mo 14 — Mo 15............................... —
Vikariatslön Ma 37 för 2 kommen
dörkaptener av 1. graden Ma 33
—
2 kommendörkaptener av 1. gra
den Ma 33.......................................... —
1 kommendörkapten av 2. graden
Ma 30................................................... —
8 kaptener Ma 27
........................... 141 216
2 förvaltare Ma 21 — Ma 23 ............ 3 096
2 förvaltare Ma 21
........................... 25 800
10 flaggunderofficerare Ma 19 ............ 114 000
12 underofficerare av 2. graden Ma
16 .......................................................... 120 960
1 flaggunderofficer eller underoffi
cer av 2. graden Ma 19/Ma 16. . .
till
Summa
20 106
11 376
11 400
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
125
Marinchefens m. fl. yrkanden
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
1 expeditions underofficer 1:22 vid
Ökning
Minskning Summa
Stockholms örlogsstation................
Kustartilleriet. 1 överstelöjtnant Ma 33 — chef för
kustartilleriets skjutskola Ma 37/33 Vikariatslön Ma 37 för 2 överstelöjt-
—
nanter Ma 33 ...................................
—
9 kaptener Ma 27 ...............................
156 618
5 flaggunderofficerare Ma 19...........
56 065
5 underofficerare av 2. graden Ma 16
49 535
1 förvaltare (i kassatjänst) Ma 21. .
Förändringar i övrigt beträffande mariningenjörkåren. 2 marindirektörer av 1. graden Ca
12 636 _|_ 643 254
33 — Ca 37........................................ 3 marindirektörer av 2. graden Ca
—
31..................................................... 2 mariningenjörer av 1. graden Ca
—
29 med vikariatslön Ca 31........... 3 mariningenjörer av 1. graden Ca
—
29.....................................................
58 572
1 mariningenjör av 2. graden Ca 27 2 mariningenjörer av 2. graden Ca
27 — mariningenjörer av 1. graden
17 652
Ca 29.............................................. 2 specialingenjörer av 1. graden
3 744
Ca 33................................................. 2 specialingenjörer av 2. graden
—
Ca 29.......................................... 1 specialingenjör av 2. graden Ca 29
— specialingenjör av 1. graden
39 048
Ca 31........................................ 1 specialingenjör av 3. graden Ca 27
— specialingenjör av 2. graden Ca 29........................................
Förändringar beträffande sjukvårds personal. 1 läkare med arvode vid Härnö-
1 872
+ 120 888
126
Kungl. Maj:ls proposition nr 110.
Marinchefens m. fl. yrkanden
sands kustartilleridetachement
m. m. — marinläkare av 1. graden
Ca 27...................................................
1 marinläkare av 1. graden Cg 25
1 marinläkare av 1. graden Ca 25
2 marinläkare av 1. graden vid ma
rinläkarkåren ...................................
2 marinläkare av 2. graden vid ma
rinläkarkåren och 1 marinläkar-
stipendiat............................................ —
+
7
10. Förändringar beträffande polis- och
vaktpersonal m. m.
1 överkonstapel Ca 19 vid Göte
borgs örlogsvarv (1 överkonstapel
Cg 19)................................................. 11 400
6 inspektionskonstaplar Ce 16, 2 vid
Stockholms samt 1 vid ettvart av
Hemsö, Gotlands, Blekinge och
Göteborgs kustartilleriförsvar (6
inspektionskonstaplar Cg 16) ... .
59 616
1 konstapel Ca 14 och 1 konstapel
Ce 14 vid Göteborgs örlogsvarv (2
konstaplar Cg 14) ........................... 18 600
4 konstaplar Ce 14 vid Karlskrona
örlogsvarv (4 konstaplar Cg 14). .
35 664
5 vaktmästare Ce 10, 3 vid Härnö
sands kustartilleridetachement och
2 vid Gotlands kustartilleriförsvar
(5 vaktmästare Cg 10) .................. 39 096
Arvoden till tillsynsmän vid befäst
ningar m. in. tillhörande Gotlands
kustartilleriförsvar........................... 29 520
4 vaktmästare Cg 10 vid sjökrigs
skolan — Ce 10................................. —
1 vaktmästare Cg 10 vid marinens
underofficersskola — Ce 10........... —
1 expeditionsvakt Ca 10 vid Ost
kustens marindistrikt — förste
expeditionsvakt Ca 11....................
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning
Summa
7 752
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
127
Marinchefens m. fl. yrkanden
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
Arvoden till uppbörds- och tillsyns
man vid Sydkustens och Väst kustens marindistrikt ....................
1 540
Arvode till tillsynsman vid Hårs
fjärdens örlogsdepå........................
1 100
Arvode till tillsynsman för de sjö
krigshistoriska samlingarna i Karlskrona
+ 135 296
11. Ordinarie kontorsbiträdestjänster. 28 biträden för skriv- och kontorsgöromål — kontorsbiträden Ca 8 —
12. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal.
Norrlandskustens marindistrikt. 1 biträde för skriv- och kontorsgö-
romål — kanslibiträde Cell___ — 1 biträde för skriv- och kontorsgö-
romål uppföres på personalför teckningen ........................................ ...
Ostkustens marindistrikt. 1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist
Ce 13........................................................ _ 1 kontorsbiträde Ca 8 — kanslibi
träde Ca 11........................................ ... 2 kanslibiträden Ce 11...................... ... 2 kontorsbiträden Ca 8 indrages vid
vakans................................................ 3 biträden för skriv- och kontorsgö-
rornål — kanslibiträden Ce 11.. . — 1 biträde för skriv- och kontorsgö-
romål överföres från sakanslag..
7 548
3 biträden för skriv- och kontorsgö-
romål................................................... ...
Gotlands marindistrikt. 1 kanslibiträde Ce 11 — kansliskri
vare Ce 15 ......................................... _
128
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Anslagsförändringar vid bifall till
Marinchefens m. fl. yrkanden
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning
Summa
1 biträde för skriv- och kontorsgö-
romål — kanslibiträde Cell....
—
1 biträde för skriv- och kontorsgö-
romål................................................... 6 204
Sydkustens marindistrikt.
5 kanslibiträden Ce 11 ................... —
5 kontorsbiträden Ca 8 indrages vid
vakans................................................. —
1 kontorsbiträde Ca 8 (biträde för
skriv- och kontorsgöromål).........
6 204
Västkustens marindistrikt.
1 kontorsskrivare Ce 19 överföres
från sakanslag................................. 11 4:00
3 biträden för skriv- och kontorsgö
romål — kanslibiträden Ce 11. . .
—
2 kanslibiträden Cg 11 — Cell.... —
3 kanslibiträden Ce 11
.................... —
3 kontorsbiträden Ca 8 indrages vid
vakans................................................. —
Sjökrigsskolan.
1 kontorist Ce 13 — kansliskrivare
Ce 15................................................... —
1 kanslibiträde Cell............................... —
1 kontorsbiträde Ca 8 indrages vid
vakans................................................. —
Marinens underofficersskola.
1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist
Ce 13........................................................ —
1 kanslibiträde Ce 11 .............................. —
1 kontorsbiträde Ca 8 indrages vid
vakans................................................. —
1 biträde för skriv- och kontorsgö
romål ........................................................ 6 480
+ 37 836
13. Övriga personalförändringar in. in.
3 aktuarier Ca 27, vid Ostkustens,
Västkustens och Sydkustens marin
distrikt ................................................... —-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
129
Marinchefens m. fl. yrkanden
1 lärare i gymnastik och idrott Cg 23
vid Karlskrona örlogsstation och
1
timavlönad gymnastiklärare vid
Stockholms örlogsstation —■
2
gymnastiklärare Ce 23.................... 1 förrådsförman Cg 13 vid Ostkus
tens marindistrikt — Ce 13........... 2 institutionsvaktmästare Ce 12 vid
Stockholms örlogsstation (teknis ka biträden Ce 11)........................... 1 förrådsman Cg
11
vid Sydkustens
marindistrikt — Ce 11.................... 2 badmästare Cg
10
vid Karlskrona
örlogsstation överföres från sak anslag ............................... .................
1
kokerska Ce 7 vid Härnösands kust-
artilleridetachement — Ce 10. . . . 2 ekonomibiträden Ce 5 och
6
eko
nomibiträden Ce 4 vid Sydkus tens marindistrikt ...........................
1
maskinmästare Cg 19 vid Karls
krona örlogsstation — Ce 19......... 1 maskinmästare Ce 17 vid mari
nens underofficersskola — Ce 19
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
4 490
17 304
15 264
45 130
1 reparatör Ce 12 vid Göteborgs ör
logsstation, vakant ........................... Viss forskning ...................................... 21 000 2 stabsarvoden å 780 kronor vid
kustartilleriinspektionen............... 1 utbildningsarvode å 1 560 kronor
till heltidstjänstgörande lärare i skjutteknik vid kustartilleriets skjutskola.......................................... 1 utbildningsarvode å 1 560 kronor
till heltidstjänstgörande lärare i förvaltningstjänst och reglemen ten vid sjökrigsskolan....................
1
560
1 befattningsarvode å 780 kronor
till chefen för Hårsfjärdens ör logs depå ............................................ —
9—250 53 B i han g till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 110.
130
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Marinchefens m. fl. yrkanden
1
arvode å
1
000
kronor till juridiskt
biträde vid Stockholms kustartil
leriförsvar ..........................................
Representationsbidrag till chefen för
Västkustens marindistrikt.............
Arvoden till arkivföreståndare vid
Ostkustens och Sydkustens ma
rindistrikt ..........................................
Arvoden till deltidstjänstgörande mi
litära och civilmilitära lärare. . . .
Civila lärare..........................................
Fänrikar.................................................
Viss icke-ordinarie personal vid ma-
rinläkarlcåren ...................................
Personalvårdsassistenter....................
Assistenter för frivilligfrågor.............
Höjning av de rörliga tilläggsförmå-
nerna .................................................
Avlöningar till viss personal i verk-
stadsdrift............................................
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning
Summa
1 000
900
50 000
101 700
181 440
140 000
3 000
12 900
9 790 000
90 000 + 9 837 428
Motiv.
1. Ändrad organisation av marinledningen. Enligt gällande instruk
tion för marinledningen (SFS 1942:864) utgöres densamma av chefen
för marinen, marinstaben, kustartilleriinspektionen, tjänstegrensinspek-
törerna — nämligen inspektörerna för sjöartilleriet, torpedvapnet, ubåts-
vapnet, minväsendet och marinens förbindelseväsende samt marinöver-
intendenten, marinöverdirektören och marinöverläkaren — ävensom marin
förvaltningen.
Chefen för marinen har framlagt förslag till viss omorganisation av
marinledningen. I fråga om den nuvarande organisationen har marin
chefen anfört bl. a. följande.
Inom marinstaben handlägges dels ärenden av för hela marinen gemen
sam natur, såsom operativa frågor, ärenden beträffande förbindelsetjänst,
vissa frågor rörande organisation, utbildning, personalvård m. m., dels
personal-, utbildnings- och organisationsärenden, som avser flottan. Marin
staben är därjämte att betrakta som chefens för marinen expedition, genom
vilken såväl dennes beslut i kommandoärenden expedieras som vissa
ärenden rörande kustartilleriets personal och de för marinen gemensamma
personalkårerna efter handläggning vidarebefordras till högre myndighet.
Inom kustartilleriinspektionen handlägges frågor rörande kustartilleriets
personalorganisation och utbildning ävensom ärenden, vilka berör kust artilleriets materiel och befästningar.
Motsvarigheten till de sistnämnda ärendena inom kustartilleriinspek tionen behandlas beträffande flottan av tjänstegrensinspektörerna, envar inom den tjänstegren, som hans benämning antyder. Huvudvikten be träffande tjänstegrensinspektörernas verksamhet ligger emellertid inom området personalens yrkesutbildning och vapnens och övrig materiels ut nyttjande. Vissa av tjänstegrensinspektörerna är gemensamma för marinens båda vapenslag, nämligen de inspektörer vilkas verksamhet avser förbin delsetjänst, intendenturtjänst, ingenjörteknisk verksamhet samt hälso- och sjukvårdstjänst. De tre sistnämnda inspektörerna är jämväl chefer för var sin av de för marinen gemensamma personalkårerna, nämligen marinöverintendenten för marinintendenturkåren, marinöverdirektören för mariningenjörkåren och marinöverläkaren för marinläkarkåren. I sist nämnda egenskap handlägger de vissa utbildnings- och personalärenden.
Den nuvarande organisationen är enligt marinchefen behäftad med vissa olägenheter, som närmast torde vara beroende av att de många per sonalinstanserna i marinledningen griper in i varandra i fråga om ansvar, uppgifter och initiativmöjligheter på ett sätt som försvårar en enhetlig och planmässig ledning.
Marinchefen anser olägenheterna till väsentlig del bero av det förhål landet att chefen för marinen är chef för sjöofficerskåren samt att en särskild befattningshavare med uppgift att sammanhålla och i flertalet fall självständigt handlägga flottans personal- och uthildningsärenden saknas. Både marinchefen och marinstabschefen tvingas att — vid sidan av sina huvuduppgifter — handlägga sådana detaljärenden rörande flot tans personal och utbildning som i fråga om kustartilleriet handlägges av inspektören för kustartilleriet. Härigenom blir enligt marinchefens mening ifrågavarande båda chefers ställning inom marinen icke rätt avvägd. För att råda hot på de berörda olägenheterna föreslår marinchefen att ären dena rörande flottans personal och utbildning samt därmed sammanhäng ande organisationsärenden frigöres från marinstaben och sammanföres till ett nytt organ, förslagsvis benämnt flottans personalinspektion, under chefskap av en inspektör för flottans personal. Detta organ skulle bildas genom utbrytning av marinstabens nuvarande personal- och utbildnings avdelningar, delar av organisationsavdelningen samt i sig innesluta jämväl chefen för sjövärnskåren och nuvarande sjövärnsdetaljen. Inspektören för flottans personal bör enligt marinchefen från denne övertaga befattningen som chef för sjöofficerskåren.
Marinstaben avses sedan angivna delar utbrutits bli ett i sin helhet för marinen gemensamt, operativt stabsorgan, bestående av operationsavdel ning, sjöfartsavdelning, centralavdelning, förbindelseavdelning, pressdetalj, expedition, kassa och bibliotek.
I fråga om tjänstegrensinspektörerna har marinchefen framlagt förslag
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
131
132
till ändrad organisation huvudsakligast endast med avseende å inspektörer,
vilkas verksamhet avser båda marinens vapenslag, nämligen marinöver
direktören (inspektör för ingenjörtekniska tjänsten) och marinöverinten-
denten (inspektör för intendenturtjänsten). Sålunda föreslås beträffande
marinöverdirektören, att dennes arbetsuppgifter skall uppdelas genom att
inspektions- och personalkårchefsuppgifterna helt skiljes från verksam
heten inom marinförvaltningen och att för handläggandet av de först
nämnda arbetsuppgifterna skall avses ett särskilt organ, marinens ingen
jörtekniska inspektion. Ledningen av denna föreslås skola under marin
överdirektören utövas av en stabschef med instruktionsmässigt reglerade
befogenheter som marinöverdirektörens ställföreträdare inom inspek
tionen. — Även de på marinöverintendenten ankommande inspektions-
uppgifterna föreslås skola sammanhållas i ett särskilt organ, marinens
intendenturinspektion.
Den nya organisationen av marinledningen föreslås skola genomföras
från och med den 1 oktober 1953.
De ändringar beträffande personaluppsättningen inom marinledningen
som marinchefen i anledning av den förordade nya organisationen anser
erforderliga framgår av sammanställningen i det föregående.
Försvarets civilförvaltning finner det vanskligt att uttala sig om lämp
ligheten av det framlagda förslaget till omorganisation av marinledningen,
framför allt som det icke är möjligt att överblicka vilka ytterligare åtgär
der i centraliserande syfte ett genomförande av den föreslagna organisa
tionen kan föra med sig och de konsekvenser som härav kan följa för de
regionala och lokala personal- och utbildningsorganens vidkommande.
Med hänsyn till vad marinchefen anfört anser sig ämbetsverket emellertid
böra räkna med att förslaget genomföres från och med den av marin
chefen föreslagna tidpunkten, den 1 oktober 1953. Civilförvaltningen
biträder vidare i allt väsentligt marinchefens förslag till personalföränd
ringar i anledning av den förordade nya organisationen.
2. Personal vid marinstaben för hydrografisk forskning in. in. Marin
chefen har upprepat ett för innevarande budgetår framlagt förslag om
att vid marinstaben inrätta en särskild hydrografisk detalj. Beträffande
innebörden av förslaget hänvisas till propositionen 1952: 120 (s. 121 o. f.).
Vid anmälan av nämnda proposition (s. 139) förklarade sig departements
chefen — med hänsyn till det förhållandet att den hydrografiska tjänsten
bedrevs med utnyttjande bl. a. av personal avsedd för marinens väderleks
tjänst — icke utan närmare utredning angående en eventuell omorganisa
tion av väderlekstjänsten vid marinen och personalbehovet för denna tjänst
beredd taga ställning till marinchefens förslag. Med skrivelse den 9 juni
1952 har marinchefen sedermera redovisat en i samråd med chefen för
flygvapnet företagen utredning i ämnet, våld bl. a. framhålles att svårig
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110.
heterna att besätta de nuvarande meteorologbeställningarna vid marinen — vilka alltjämt är vakanta och enligt av Kungl. Maj :t lämnade med givanden utnyttjas för anställande av lägre extra tjänstemän — till stor del torde bero på att de fåtaliga beställningarna icke medgiver någon större möjlighet för befattningshavarna att genom omkommendering (för flyttning) erhålla omväxling i tjänstgöring och egen fortsatt utbildning. Befordringsmöjligheterna är även begränsade. Dessa ogynnsamma för hållanden skulle kunna avhjälpas om de för marinens väderlekstjänst er forderliga beställningarna uppfördes på flygvapnets stat. I anslutning härtill har marinchefen nu föreslagit att samtliga i marinens personal förteckning under rubriken Marinens väderlekstjänst upptagna 5 meteoro- logtjänster avföres ur förteckningen och att för marinens väderlekstjänst behövliga meteorologtjänster i stället upptages på flygvapnets stat. I fråga om de senare hänvisas till vad som anföres i ämnet under flygvapnets motsvarande anslag.
Försvarets civilförvaltning tillstyrker ånyo att den hydrografiska verk samheten erhåller en fastare organisation och utgår från den av marin chefen för ändamålet föreslagna personaluppsättningen. I likhet med marinchefen anser ämbetsverket att för detaljchefen tills vidare bör avses 29 lönegraden. Tjänsten bör tills vidare benämnas laborator. Civilförvalt ningen räknar dock med att denna såväl som övriga under förevarande punkt föreslagna tjänster i fråga om tjänstebenämning och löneställning skall prövas av tjänsteförteckningskommittén. Med hänsyn härtill räknar ämbetsverket tills vidare med alt hydrografassistenterna upptas i Ce 19 och hydrografteknikerna i Ce 15. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget att avföra de nuvarande meteorologtjänsterna ur marinens personalför teckning.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut tillstyrker liksom föregående år att en särskild hydrografisk detalj inrättas vid marinstaben. Institutet understryker vikten av att viss vetenskaplig utbildning och kompetens blir företrädd inom detaljen och föreslår i enlighet härmed att vetenskapliga kompetensfordringar avseende ämnena meteorologi och oceanografi fastställs beträffande den föreslagna föreståndartjänsten. I stället för tjänstebenämningen laborator föreslås militärhydrograf eller marinhydrograf.
3. Marinstabens bilddetalj. Förslagen innebär i huvudsak en upprep ning av marinchefens för de tre senaste budgetåren framställda förslag (jfr prop. 1952: 120, s. 123). I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår räknade civilförvaltningen — i avvaktan på slutligt ställnings tagande till vissa av 1946 års militära förvaltningsutredning framlagda förslag med avseende på hjälptryckerianläggningarna inom försvaret -— icke med någon jämkning i anställningsförhållandena för personalen vid
133
134
Kungl. May.ts proposition nr 110.
bilddetaljen. För nästa budgetår föreslår ämbetsverket, som i princip vid
håller sin sålunda intagna ståndpunkt, icke andra förändringar än att en
extra tjänst för offsettryckare i Cg 12 tillkommer vid bilddetaljen även
som att eu befintlig tjänst för fotograf i Cg 13 överföres från sakan-
slag.
4. Marinstubens organisation i övrigt. De förslag till lönegrads- och
löneklassuppflyttningar som i sammanställningen redovisats under denna
punkt bär i huvudsak förut framlagts av marinchefen (jfr prop. 1952: 120,
s. 123 o. f.). Civilförvaltningen räknar i sina anslagsäskanden för nästa bud
getår icke med jämkning av löneställningen för någon av ifrågavarande
tjänster. Beträffande marinchefens förslag att omvandla en tjänst för
bilförare i Ce 10 till tjänst för tekniskt biträde i Ce 11 vidhåller ämbets
verket sitt tidigare framförda förslag att utbyta tjänsten mot eu tjänst
för expeditionsvakt. Ämbetsverket räknar därvid med oförändrad löne-
ställning under nästa budgetår. — Enligt beslut av 1952 års riksdag
(prop. 1952:241, Bil. A: 17) bär studierektor stjänsten numera uppflyt
tats till Ce 33. Enligt samma beslut har tjänsten som chef för polisdetal
jen i Ce 25 utbytts mot en tjänst för byråinspektör i samma lönegrad.
5. Sjökrigshögskolans organisation. Marinchefen har tillstyrkt ett av
chefen för sjökrigshögskolan framfört förslag om att utbyta de 3 beställ
ningarna för kommendörkapten av 2. graden, major eller kapten i Ma 30
eller Ma 27 vid skolan, avsedda för lärare i strategi, artilleri och stabstjänst,
mot beställningar för kommendörkapten av
1
. graden, överstelöjtnant eller
kommendörkapten av 2. graden, major i Ma 33 eller Ma 30. Vidare har
marinchefen tillstyrkt förslag av skolchefen att utbyta den för lärare i
taktik avsedda kaptensbeställningen i Md 27 vid skolan mot beställning
för kommendörkapten av 1. eller 2. graden i Ma 33 eller Ma 30. Till stöd
för förslagen har särskilt framhållits önskvärdheten av att de viktigaste
ämnesgrupperna vid skolan representeras av lärare med långvarig er
farenhet från militär verksamhet i kvalificerade befattningar. Då sådan
erfarenhet endast i undantagsfall förekommer hos officerare med kaptens
tjänstegrad bör lärarna uttagas bland regementsofficerare. Det är
vidare önskvärt att ifrågavarande lärare får tillfälle bedriva undervis
ning vid högskolan under längre sammanhängande tid. De föreslagna
lönegradsuppflyttningarna åsyftar att skapa sådana befordrings- och löne
förhållanden vid skolan att detta blir möjligt.
Även civilförvaltningen tillstyrker de föreslagna lönegradsuppflytt
ningarna.
Såsom expeditionsofficer är för närvarande en kapten på aktiv stat
kommenderad till högskolan. Med tillstyrkan av civilförvaltningen har
marinchefen föreslagit att för ändamålet i stället inrättas en för pensionerad
officer avsedd arvodesbefattning i 1: 30.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
135
Ett av inarinchefen framlagt förslag om att utbyta eu tjänst för kon tor sbiträde i Ca
8
mot kanslibi trädest jänst i Ce It anser sig civilförvalt
ningen, i avvaktan på att biträdestjänsterna vid högskolan prövas av 1947 års biträdesutredning, icke kunna tillstyrka.
Ämbetsverket har däremot icke något att erinra mot förslag av marin chefen om att uppföra en nu såsom extra inrättad tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål på skolans personalförteckning.
6
. Förändringar i övrigt beträffande marinintendenturkåren. Marin chefen har föreslagit att en beställning som kommendörkapten av
1
. graden
i Ma 33, avsedd för chefen för intendenturförvaltningen vid Ostkustens marindistrikt, uppflyttas till beställning för kommendör i Ma 37, samt att en beställning för kommendörkapten av
2
. graden, avsedd för motsvarande
befattningshavare vid Västkustens marindistrikt, uppflyttas till beställ ning för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33. Civilförvaltningen anser sig icke kunna tillstyrka något av dessa båda förslag.
Däremot tillstyrker civilförvaltningen förslag om att uppflytta den för chefen för intendenturförvaltningen vid Norrlandskustens marindistrikt avsedda kaptensbeställningen i Ma 27 till beställning för kommendörkapten av 2. graden i Ma 30. Till stöd för detta förslag har bland annat framhållits, att vederbörande befattningshavare även fungerar som stabsintendent vid Hemsö kustartilleriförsvar och intendent vid Härnösands kustartilleri- detachement.
I avvaktan på ställningstagande till 1946 års militära förvaltningsutred- nings organisationsförslag anser sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka ett av marinchefen framlagt förslag om att innehavaren av den för chefen för marinförvaltningens drivmedelssektion avsedda kaptensbeställningen i Ma 27 skall förordnas bestrida göromål som eljest ankommer på beställ- ningshavare i Ma 30.
Till följd av omorganisation av Stockholms kustartilleriförsvar kan en för kustartilleriförsvaret avsedd löjtnantsbeställning indragas.
7. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Flottan. Marinchefen har upprepat ett för innevarande budgetår fram lagt förslag om att uppflytta beställningen som chef för Stockholms örlogs varv från Mo 14 till Mo 15 (prop. 1952: 120, s. 120 o. f.). Marinchefen har även återkommit till den föregående år väckta frågan om förbättrad löneställning för de två kommendörkaptener av
1
. graden
i Ma 33, vilka tjänstgör som chefer för vapenavdelningarna vid Stock holms och Karlskrona örlogsvarv. Marinchefen har nu föreslagit att be fattningshavarna i fråga erhåller vilcariatslöneförordnanden i Ma 37.
Civilförvaltningen räknar icke för nästa budgetår med ändrad löne ställning för någon av nämnda tre befattningshavare utan föreslår att frågan om vederbörandes löneställning hänskjutes till de sakkunniga för översyn av löneställningen för vissa chefstjänstemän.
136
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Marinchefen har vidare föreslagit att två nya beställningar för kommen
dörkapten av 1. graden i Ma 33 inrättas, avsedda den ena för chefen för
den inom flygförvaltningen organiserade försvarets robotvapenbyrå och
den andra för den av 1946 års militära förvaltningsutredning föreslagna
centralplaneringen i marinförvaltningen. För robotvapenbyrån har marin
chefen även föreslagit skola tillkomma en beställning för kommendör
kapten av 2. graden i Ma 30.
Civilförvaltningen anser sig i avbidan på ställningstagande till 1946
års militära förvaltningsutrednings betänkande icke kunna tillstyrka att
någon av berörda 3 beställningar nu inrättas.
Marinchefen har redovisat ett behov av 11 nya kaptensbeställningar vid
flottan, vilka anses erforderliga med hänsyn till förändringar i fartygsbe-
ståndet, utvecklingen av sjökrigets tekniska hjälpmedel, ökad yrkesutbild
ning in. in. Av besparingsskäl har emellertid marinchefen föreslagit att
fr. o. m. nästa budgetår skall tillkomma endast
8
beställningar. Civilför
valtningen tillstyrker förslaget.
För masldntjänstchefer (uppbördsmaskinister) på två jagare typ
Halland har marinchefen föreslagit två förvaltarbeställningar i Ma 23
skola tillkomma i utbyte mot två för biträden till nybyggnadskontrollanter
för jagarna avsedda förvaltarbeställningar i Ma 21. Civilförvaltningen
räknar med hänsyn till att maskintjänstcheferna på övriga två landskaps-
jagarc är placerade i Ma 23 med att de sålunda föreslagna utbytena kom
mer till stånd.
Marinchefen har upprepat ett redan för innevarande budgetår fram
lagt förslag om att inrätta en förvaltarbeställning i Ma 21 för kvarter
mästare vid marinförvaltningens skyddstjänstbyrå (prop. 1952: 120, s.
128) ävensom föreslagit att ytterligare eu dylik beställning, avsedd för
chef och uppbördsman vid radiostation, inrättas. Förslagen tillstyrkes av
civilförvaltningen.
Av marinchefen framlagt förslag om att utöka flottans underofficers-
kader med 10 flaggunderofficerare i Ma 19 och 12 underofficerare av 2.
graden i Ma 16 grundar sig bland annat på behov, som betingas av planen
för flottans ersättningsbyggnader och tillkomsten av nya yrkesgrenar.
Civilförvaltningen, som inhämtat att det föreliggande personalbehovet icke
kan tillgodoses genom att taga i anspråk de i vederbörlig personalförteck
ning redovisade beställningarna för övertaliga underofficerare, anser sig
böra räkna med att de av marinchefen föreslagna utökningarna kommer
till stånd.
En beställning för övertalig underofficer, flaggunderofficer eller under
officer av 2. graden i Ma 19 eller Malö, beräknas kunna till följd
av pensionsavgång avföras ur personalförteckningen fr. o. in. nästa bud
getår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
137
Enligt föreskrift till personalförteckningen inå en beställning för för valtare i Ma 21, avsedd för expeditionsunderofficer vid registerdetaljen vid Stockholms örlogsstation, icke tillsättas så länge ifrågavarande göromål fullgöres av pensionerad underofficer i arvodesbefattning (prop. 1951:
110
,
s. 43). Då denne underofficer numera avgått ur tjänst, kan befattningen som expeditionsunderofficer i
1
:
22
indragas.
Kustartilleriet. Marinchefen har ånyo (jfr prop. 1952:120, s.
121
)
upptagit frågan om högre löneställning för chefen för kustartilleriets skjutskola, överstelöjtnant i Ma 33, samt nu föreslagit att för nämnde chef inrättas en beställning som chef för kustartilleriets skjutskola i Ma 37 eller Ma 33 i utbyte mot överstelöjtnantsbeställningen. Till stöd för för slaget framhålles att cheferna för artilleriskjutskolan och luftvärnsskjut- skolan vid armén från och med innevarande budgetår placerats i Ma 37 mot tidigare Ma 37 eller Ma 33.
Civilförvaltningen föreslår alt prövningen av frågan om löneställningen för ifrågavarande befattning anförtros åt de sakkunniga för översyn av löneställningen för vissa chefstjänstemän och räknar i avvaktan härpå icke med ändrad löneställning för befattningen. Ämbetsverket förordar däremot att den för skolchefen avsedda beställningen uppföres på sär skild personalförteckning för skolan.
Ett av marinchefen framlagt förslag om att två överstelöjtnanter i Ma 33, tjänstgörande som tygmästare vid Stockholms och Blekinge kustartilleri- försvar, skall förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer på beställningshavare i Ma 37 avstyrkes av civilförvaltningen under hänvisning till löneställningen för motsvarande befattningshavare vid armén.
Enligt förslag av inspektören för kustartilleriet skulle kompaniofficers- kadern vid kustartilleriet utökas under den kommande treårsperioden, varvid från och med nästa budgetår skulle tillkomma
11
nya kaptensbe
ställningar i Ma 27, avsedda att i första hand täcka personalbehov som ej kunnat förutses i 1942 års försvarsbeslut. Marinchefen har, i avvaktan på beslut beträffande marinförvaltningens organisation och genomförandet av ändringar i övrigt inom kustartilleriförsvaren, förordat en utökning med 9 kaptensbeställningar från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen bi träder marinchefens förslag. i
Inspektören för kustartilleriet har anmält behov av ytterligare be ställningar för It flaggunderofficerare i Ma 19 och 12 underofficerare av
2. graden i Ma 16. Med hänsyn till pågående utredning om befälsorganisa- tionen, möjligheterna att inom rimlig tid besätta beställningar för tele- mästare och instrumentmästare samt eventuella organisationsändringar vid kustartilleriförsvaren har marinchefen ansett sig icke kunna tillstyrka att mer än sammanlagt 10 beställningar tillkommer, varav 5 i Ma 19 och 5 i
138
Kiuigl. Maj:Is proposition nr 110.
Ma 16. Civilförvaltningen utgår från att beställningar inrättas i enlighet
med vad marinchefen tillstyrkt.
I samband med rationalisering från och med den 1 oktober 1952 av
Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente har en
beställning för förvaltare i kassatjänst i Ma 21 blivit övertalig och kan in
dragas.
8
. Förändringar i övrigt beträffande mariningenjörkåren. Marinchefen
har återkommit till frågan om höjd löneställning för två marindirektörer
av 1. graden i Ca 33, chefer för fartygsavdelningarna vid Stockholms och
Karlskrona örlogsvarv (prop. 1952: 120, s. 129 o. f.), samt föreslagit att
de uppflyttas till lönegrad Ca 37.
Civilförvaltningen anser att frågan om dessa befattningshavares löne
ställning bör prövas av förenämnda sakkunniga för översyn av löneställ-
ningen för vissa chefstjänster och räknar därför icke nu med någon för
ändring av löneställningen.
Marinchefens förslag att utöka mariningenjörkårens stat med två be
ställningar för specialingenjör av 1. graden i Ca 33, avsedda för byrå
chefer i marinförvaltningen, samt beställningar för tre marindirektörer av
2. graden i Ca 31 och två mariningenjörer av 1. graden i Ca 29 med vikari-
atslön i Ca 31, likaledes avsedda för marinförvaltningen, anser sig civil
förvaltningen i avvaktan på ställningstagande till 1946 års militära för-
valtningsutrednings förslag icke kunna tillstyrka.
Förslag av marinchefen om att inrätta tre beställningar för mariningen
jör av 1. graden i Ca 29 samt en beställning för mariningenjör av 2. gra
den i Ca 27 tillstyrkes av civilförvaltningen med hänsyn till behovet av
fartygsingenjörer på landskaps jagare m. m.
Av de två beställningar för mariningenjör av 2. graden i Ca 27, som
föreslagits skola uppflyttas till mariningenjör av 1. graden i Ca 29, avses
den ena för flottiljingenjör vid
1
. ubåtsflottiljen och den andra för fartygs-
ingenjör på kryssaren Gotland. Civilförvaltningen tillstyrker de föreslagna
uppflyttningarna.
Likaså tillstyrker ämbetsverket att två nya beställningar för special
ingenjör av 2. graden i Ca 29, avsedda för tjänstgöring ombord på fartyg,
tillkommer.
Förslag om att inrätta en beställning för specialingenjör av 1. graden
i Ca 31, avsedd för torpedingenjör vid försvarets robotvapenbyrå, i utbyte
mot en beställning för specialingenjör av 2. graden i Ca 29, anser sig
civilförvaltningen i avvaktan på resultatet av 1946 års militära förvalt-
ningsutrednings arbete icke kunna tillstyrka.
Däremot tillstyrker civilförvaltningen förslag av marinchefen om att
uppflytta en beställning för specialingenjör av 3. graden i Ca 27, avsedd
för elektroingenjör på kryssare, till specialingenjör av 2. graden i Ca 29.
Med skrivelse den 4 december 1952 har överlämnats utredning rörande
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
139
marinens tekniska personal
.1
Utredningsmannen föreslår, att en ny kate
gori mariningenjörer införes. Underofficerarna tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna föreslås skola ersättas med en mästarkår. Den nya kategorien mariningenjörer skall rekryteras från nämnda mästarkår samt från värnpliktiga med gymnasieingenjörsexamen eller studentexamen från allmänt läroverk. Ifrågavarande mariningenjörsaspiranter skall ut bildas vid sjökrigsskolan. Efter avslutad utbildning skall mariningenjörer placeras till tjänstgöring på fartyg samt vid marinförvaltningen, örlogs varv, förband och verkstäder. Vakanserna inom den nuvarande marinin- genjörkåren föreslås skola i möjligaste utsträckning täckas genom utbild ning av befintlig civil ingenjörpersonal, värnpliktiga civilingenjörer till hörande marinen och officerare i teknisk tjänst. Slutligen föreslås ändrad organisation av den nuvarande mariningenjör kår en. Bland annat föreslås inrättande av ett antal högre beställningar för mariningenjörer.
Utredningen har remitterats till berörda myndigheter och organisationer. Vissa organisationer har på grund av tidsbrist icke hunnit avgiva slutligt yttrande före remisstidens utgång.
9. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal. Civilförvaltningen till styrker nu det av marinchefen ånyo (jfr prop. 1952: 120, s. 130) framförda förslaget att för den f. n. mot årligt arvode av 9 900 kronor anställde läkaren vid Härnösands kustartilleridetachement, tillika stabsläkare och chef för sjukvårdsförvaltningen vid Norrlandskustens marindistrikt jämte Hemsö kustartilleriförsvar, inrätta en beställning för marinläkare av 1. graden i Ca 27. Övriga under denna punkt redovisade förslag — nämligen att för marin överläkarens expedition inrätta en beställning för marinläkare av
1
. gra
den i Cg 25, att för biträdande regementsläkare vid Älvsborgs kustartilleri regemente inrätta en motsvarande beställning i Ca 25 samt att för stabs läkare vid kustflottan inrätta två arvodestjänster för marinläkare av
1
.
graden vid marinläkarkåren i utbyte mot arvodestjänster för två marin läkare av
2
. graden vid kåren och
1
marinläkarstipendiat — innebär j
huvudsak ett upprepande av tidigare framförda förslag (jfr prop. 1952:120, s. 130 o. f.) och har ej heller nu biträtts av civilförvaltningen.
10. Förändringar beträffande polis- och vaktpersonal m. in. Chefen för marinen har framhållit att den bristande effektivitet i bevakningen av mili tära anläggningar, förråd in. in., som under senaste tiden yppats i sam band med obehörig underrättelseverksamhet samt förberedelser till sabo tage och stöld, givit anledning till utfärdande av skärpta bestämmelser för bevakningen, vilka beräknas medföra ökat behov av bevakningspersonal och ökade arbetsuppgifter för den nuvarande personalen. Marinchefen av ser därför att efter verkställd utredning inkomma med uppgift på de ytter ligare medel och de övriga åtgärder som den skärpta bevakningen kan
1 Utredningen har verkställts av direktören R. A. Linden med biträde av experter.
140
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
komma att kräva. Redan nu har marinchefen emellertid föreslagit vissa
åtgärder i personalförstärkande syfte och därvid återkommit till frågan
om vissa förstärkningar av marinens poliskår (jfr prop. 1952: 120, s. 131
o. f.). Personalen vid kåren, som enligt gällande personalförteckningar
skall utgöras av 2 överkonstaplar i Ca 19, 3 inspektionskonstaplar i Ca 16
och 51 konstaplar, varav 41 i Ca 14, 9 i Ce 14 och 1 i Cg 14, är i sin hel
het fördelad på örlogsvarven. För Karlskrona örlogsvarv avses 1 över
konstapel, 1 inspektionskonstapel, 17 ordinarie och 4 extra ordinarie kon
staplar samt 1 extra konstapel, för Stockholms örlogsvarv 1 överkonstapel,
1 inspektionskonstapel samt 15 ordinarie och 2 extra ordinarie konstaplar
och för Göteborgs örlogsvarv 1 inspektionskonstapel samt 9 ordinarie och
3 extra ordinarie konstaplar. För att effektivisera bevakningen vid örlogs
varven föreslås skola tillkomma för Göteborgs örlogsvarv 3 tjänster, varav
1 överkonstapel i Ca 19 och 2 konstaplar — 1 i Ca 14 och 1 i Ce 14 —-
samt för Karlskrona örlogsvarv 4 konstaplar i Ce 14. Vidare upprepas
tidigare framställda förslag om att tjänster för inspektionskonstaplar i
Ce 16 inrättas för bevaknings- och patrulleringstjänst m. in. vid kustartil
leriförsvaren. Med hänsyn till respektive skyddsområdens utsträckning
anses behov föreligga av 2 inspektionskonstaplar vid Stockholms kustartil
leriförsvar och 1 dylik konstapel vid ettvart av Hemsö, Gotlands, Blekinge
och Göteborgs kustartilleriförsvar, tillhopa
6
tjänster. Försvarets civilför
valtning har icke något att erinra mot de av chefen för marinen föreslagna
utökningarna av tjänster för polispersonal. Ämbetsverket ifrågasätter emel
lertid huruvida icke tjänsterna i fråga t. v. bör inrättas som extra.
Marinchefen har vidare föreslagit inrättande av 5 tjänster för vakt
mästare i Ce 10, avsedda för bevakning av kasern- och förrådsområden.
Av tjänsterna avses 3 för Härnösands kustartilleridetachement (Hemsö
kustartilleriförsvar) och 2 för Gotlands kustartilleriförsvar. För att här
avsedd bevakning skall kunna på ett tillfredsställande sätt anordnas dyg
net runt behövs enligt marinchefen såväl vid Hemsö som på Gotland
6
vakter (militära eller civila). I fråga om Hemsö föreligger härutöver med
hänsyn till ett speciellt bevakningsobjekt behov av ytterligare 1 vakt. Om
ett av marinchefen framställt förslag att inrätta
10
nya överfurirsbeställ-
ningar för vakttjänst icke bil'allés bör vaktbehovet enligt chefen för mari
nen i sin helhet täckas med civil personal, varvid utöver förenämnda fem
vaktmästartjänster i Ce 10 skulle erfordras 1 vaktmästare i Ce 12 och 1
vaktmästare i Ce 10 vid Gotlands kustartilleriförsvar samt 4 vakt
mästare i Ce 10 vid Hemsö kustartilleriförsvar. Försvarets civilförvaltning,
som vid sina beräkningar utgår från att överfurirsbeställningar för vakt
tjänst till av marinchefen föreslaget antal tillkommer, räknar med att 5
nya vaktmästartjänster inrättas, dock t. v. såsom extra i Cg 10.
Civilförvaltningen räknar med att vid genomförande av nyssnämnda för
Kungl. Maj.ts proposition liv Ilo.
141
slag kostnaderna för arvoden till tillsynsmän inom Gotlands marindistrikt kommer att minska med 29 520 kronor.
Civilförvaltningen tillstyrker ett av marinchefen ånyo framställt förslag om extraoi dinariesättning av 5 för bevakningsgöromål avsedda vaktmästare i Cg 10, varav 4 vid sjökrigsskolan och
1
vid marinens underofficersskola.
Däremot har civilförvaltningen ansett sig icke f. n. kunna biträda förslag om att uppflytta en tjänst för expeditionsvakt i Ca 10 vid Ostkustens marin- distrikt, avsedd för Stockholms örlogsvarv, till förste expeditionsvakt i Ca 11.
För arvoden till upphörds- och tillsynsmän vid marinens kustbevakning in. in. inom Sydkustens och Västkustens marindistrikt räknar chefen för marinen för nästa budgetår med ett ökat medelsbehov av tillhopa
1
540 kro
nor. Härav belöper 120 kronor på Sydkustens och 1 420 kronor på Väst kustens marindistrikt. Civilförvaltningen har icke något att erinra mot dessa beräkningar.
Det i marinens gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersätt ningar upptagna arvodet om
1
100 kronor till tillsynsman vid Hårsfjärdens
örlogsvarv kan utgå ur förteckningen.
Marinchefen har föreslagit att det i samma förteckning upptagna arvo det till tillsynsman vid de sjökrigshistoriska samlingarna i Karlskrona, vilket fr. o. in. innevarande budgetår höjts från 600 till 660 kronor, nu ytterligare höjes till
1
500 kronor. Civilförvaltningen räknar med hänsyn
till att statsmakterna nyligen prövat frågan om arvodesbeloppets storlek icke med någon jämkning av detta arvode.
It. Ordinarie kontorsbiträdestjänster. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal föreslås sammanlagt 28 kon torsbiträdestjänster i Ca
8
tillkomma vid marinen i utbyte mot samma
antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål, nämligen
vid Ostkustens marin distrikt
6
tjänster, av vilka
1
för marin-
distriktsstaben och gemensamma förvaltningsorgan, 3 för Stockholms örlogsstation och 2 för Vaxholms kustartilleriregemente;
vid Gotlands kustartilleriförsvar
1
tjänst;
vid Sydkustens marindistrikt 17 tjänster, av vilka 2 för rnarin- distriktsstaben och gemensamma förvaltningsorgan,
10
för Karlskrona ör
logsstation och 5 för Blekinge kustartilleriförsvar;
vid Västkustens marindistrikt 3 tjänster avsedda för Göteborgs örlogsstation; samt
vid sjökrigshögskolan
1
tjänst.
12. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Marinchefen har beträffande Norrlandskustens marindistrikt föreslagit dels att ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, som förestår upphandlingscentralen m. m. vid Hemsö kustartilleriförsvars intendenturförvaltning, uppflyttas
142
till kanslibiträde i Ce It, dels ock att ett från posten Övrig extra personal
avlönat biträde för skriv- och kontorsgöromål vid marindistriktsstaben
uppföres på personalförteckningen. Civilförvaltningen har ansett sig nu
böra upptaga endast sistnämnda förslag.
Ostkustens marindistrikt. Följande av marinchefen framlagda
förslag har civilförvaltningen ansett sig icke nu böra upptaga, nämligen
uppflyttning av en för marindistriktets arkiv avsedd tjänst för kansli
biträde i Ce 11 till kontoristtjänst i Ce 13, uppflyttning av en för intenden-
turförvaltningen avsedd kontor sbi trädestjänst i Ca
8
till tjänst för kansli
biträde i Ca 11, inrättande för två kontorsbiträden i Ca
8
— tjänstgörande
det ena som föreståndare för marindistriktets telefonväxel och det andra
som föreståndare för kameralkontorets stamavlöningsdetalj — av lcansli-
biträdestjänster i Ce 11 samt uppflyttning av tre tjänster för biträde för
skriv- och kontorsgöromål — avsedda för respektive föreståndaren för
kameralkontorets detalj för värnpliktsavlöningar, föreståndaren för plåt-
och maskingruppen vid Stockholms örlogsstation och föreståndaren för
skrivcentralen — till kanslibi trädest jänster i Cell.
Förslag av marinchefen att från sakanslag till avlöningsanslag överföra
ett vid intendenturförvaltningen anställt biträde för skriv- och kontors
göromål tillstyrkes däremot av civilförvaltningen.
Från posten Övrig extra personal bestrides för närvarande enligt Kungl.
Maj :ts medgivande kostnaderna för avlöning åt två biträden för skriv- och
kontorsgöromål vid Ostkustens marindistrikt, av vilka det ena tjänstgöi
såsom signalexpeditör vid förbindelseavdelningen och det andra såsom
skrivbiträde i stabsexpeditionen. Enligt Kungl. Maj :ts medgivande den 14
november 1952 må vidare ett extra biträde för skriv- och kontorsgöromål
under innevarande budgetår finnas anställt vid Hårsfjärdens örlogsdepå
för tjänstgöring i depåns telefonväxel. Civilförvaltningen tillstyrker i en
lighet med marinchefens förslag att ifrågavarande tre biträdestjänster må
finnas inrättade jämväl under nästa budgetår, tills vidare dock endast så
som extra.
Gotlands marindistrikt. Följande av marinchefen framlagda för
slag har civilförvaltningen ansett sig icke nu böra upptaga, nämligen upp
flyttning av en tjänst för kanslibiträde i Ce 11, avsedd för inköpscentralen
vid intendenturförvaltningen inom Gotlands kustartilleriförsvar, till kansli-
skrivartjänst i Ce 15 samt uppflyttning av en tjänst för biträde för skriv-
och kontorsgöromål, avsedd för befattningshavare som utför självständig
siffergranskning av kustartilleriförsvaret berörande fakturor och beredei
ärenden rörande anställning av civila tjänstemän och kollektivavtalsanställd
personal, till kanslibiträdestjänst i Ce 11.
Däremot tillstyrker civilförvaltningen att en tjänst för biträde för skriv-
och kontorsgöromål, avsedd för förenämnda inköpscentral, inrättas, tills
vidare dock endast såsom extra.
Kungl. Maj ris proposition nr 110.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
143
Sydkustens mar in di strik t. Marinchefen har föreslagit att fem
kanslibiträdestjänster i Ce 11 inrättas för samma antal kontorsbiträden i
Ca
8
. Av nämnda biträden är en placerad vid sjukvårdsförvaltningens
expedition, tre vid kameralkontorets avdelning för stammanskap och en
vid Karlskrona örlogsstations rättsvårdsdetalj. Civilförvaltningen har an
sett sig icke nu böra upptaga dessa förslag.
I anledning av förslag av marinchefen om att inrätta en tjänst för kon-
torsbiträde i Ca
8
, avsedd för Malmö marina bevakningsområde, tillstyrker
civilförvaltningen att fr. o. in. nästa budgetår för bevakningsområdet in
rättas en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Västkustens marindistrikt. Ett förslag av chefen för Göteborgs
kustartilleriförsvar att från sakanslag till förevarande anslag överföra en
för uppbandlingscentralen vid kustartilleriförsvarets intendenturförvalt-
ning avsedd kontorsskrivartjänst i Ce 19 tillstyrkes av civilförvaltningen.
Följande av marinchefen framförda förslag har civilförvaltningen ansett
sig icke nu böra upptaga, nämligen uppflyttning av tre tjänster för bi
träde för skriv- och kontorsgöromål, av vilka två vid Göteborgs örlogs-
station och en vid Göteborgs kustartilleriförsvars intendenturförvaltning,
till tjänster för kanslibiträde i Ce 11, extraordinariesättning av två extra
kanslibi trädestjänster vid intendenturförvaltningen, samt inrättande för
tre kontorsbiträden i Ca
8
, av vilka en vid intendenturförvaltningen och
två vid marindistriktsstaben, av kanslibi trädestjänster i Cell.
Sjökrigsskolan. Civilförvaltningen har icke heller ansett sig nu
böra upptaga ett av marinchefen ånyo (jfr prop. 1952:
120
, s. 135)
framfört förslag om att uppflytta en tjänst för kontorist i Ce 13 vid inten-
denturavdelningen till kansliskrivartjänst i Ce 15 och ett likaledes av
marinchefen framfört förslag om att för ett kontorsbiträde i Ca
8
, före
ståndare för skrivcentralen, inrätta en kanslibiträdestjänst i Cell.
Marinens underofficersskola. Marinchefen har föreslagit att en
vid skolans intendenturavdelning placerad kanslibiträdestjänst i Ce 11 upp
flyttas till kontorist i Ce 13, att en kanslibiträdestjänst i Ce 11 inrättas för
föreståndaren för skrivcentralen, som är kontorsbiträde i Ca
8
, samt att
för skolans intendenturavdelning inrättas en tjänst för biträde för skriv-
och kontorsgöromål.
Civilförvaltningen tillstyrker att en tjänst för biträde för skriv- och kon
torsgöromål inrättas, tills vidare dock såsom extra. Övriga förslag har
ämbetsverket ansett sig icke nu böra upptaga.
13. Övriga personalförändringar m. in. I skrivelse den 28 februari 1952
bär överbefälhavaren föreslagit, bl. a., att för handläggning av ärenden på
säkerhetstjänstens område inrättas en aktuariebefattning — i lönehänse-
ende jämställd med kapten — vid ettvart av Ostkustens, Västkustens och
Sydkustens marindistrikt. Civilförvaltningen anser att förslaget bör ytter
ligare övervägas.
144
Kimgl. Maj:ts proposition lir 110.
Från posten Övrig extra personal avlönas f. n. enligt Kungl. Maj :ts med
givande en lärare i gymnastik och idrott i Cg 23 vid Karlskrona örlogs
station. Vidare är mot timarvode en gymnastiklärare anställd vid Stock
holms örlogsstation. Civilförvaltningen tillstyrker ett av Svenska gym-
nastildärarsällskapet framlagt förslag om att för nämnda lärare inrätta
två gymnastiklärartjänster i Ce 23.
Förslag av marinchefen om att extraordinariesätta en förrådsförmans-
tjänst i Cg 13 vid Ostkustens marindistrikt är ämbetsverket f. n. icke be
rett tillstyrka.
Marinchefen har föreslagit att för marinens teleskola, Stockholms örlogs
station, inrättas två tjänster för institutionsvaktmästare i Ce 12, avsedda
för civila teletekniker. Civilförvaltningen räknar för sin del med att för
ändamålet tillkommer två tjänster för tekniska biträden i Cell.
Förslagen att extraordinariesätta en från posten Övrig extra personal
nu avlönad förrådsman i Cg 11 vid skrivmaterielförrådet vid Sydkustens
marindistrikt samt två från sakanslag avlönade badmästare i Cg 10 vid
Karlskrona örlogsstations simhall bör enligt civilförvaltningen prövas i
samband med genomförandet av rationaliserad organisation vid inarin-
distriktet och örlogsstationen. Civilförvaltningen tillstyrker emellertid att
de extra badmästar tjänster na överföres till att avlönas från förevarande
anslag.
Marinchefen har föreslagit att för en övergångsvis anställd kokerska
i Ce 7 vid Norrlandskustens marindistrikt inrättas tjänst i Ce 10. Enligt
marinchefen föreligger risk att den nuvarande befattningshavaren om högre
löneställning än f. n. icke erbjudes lämnar tjänsten samt att i dylikt fall dyr
barare arbetskraft (biträdande köksföreståndare i 14 lönegraden) måste
anställas. Civilförvaltningen, som utgår från att tjänsten prövas av tjänste-
förteckningskommittén, räknar i detta sammanhang med oförändrad löne
ställning för tjänsten.
Civilförvaltningen tillstyrker förslag av marinchefen om minskning av
antalet ekonomibiträden vid Sydkustens marindistrikt med
8
, varav 2 i
Ce 5 och
6
i Ce 4.
Beträffande marinchefens förslag om extraordinariesättning av eu f. n.
från posten övrig extra personal avlönad inaskinmästartjänst i Cg 10 vid
Karlskrona örlogsstation respektive uppflyttning av en maskinmästartjänst
i Ce 17 vid marinens underofficersskola till Ce 19 har civilförvaltningen
samrått med fortifikationsförvaltningen, som funnit sig böra tillstyrka
båda förslagen. Civilförvaltningen ställer sig emellertid tveksam till för
slagen och räknar därför icke med några ändringar beträffande dessa
tjänster fr. o. in. nästa budgetår. Däremot räknar civilförvaltningen i en
lighet med förslag av marinchefen och fortifikationsförvaltningen med att
eu enligt föreskrift till gällande personalförteckning vakantsatt reparatörs-
tjänst i Ce 12 vid Göteborgs örlogsstation utgår ur förteckningen.
145
Marinchefen har återkommit till ett för innevarande budgetår framlagt
lörslag om att beräkna särskilda medel för operativ forskning (prop. 1952:
120, s. 136 o. f.). I äskandena för innevarande budgetår tillstyrkte civil
förvaltningen förslag av marinchefen om att anvisa 18
000
kronor för del
tidsanställning (Vs-tidstjänstgöring) av tre forskare med arvode motsva
rande löneklassen 1: 30. Ämbetsverket tillstyrker att för nästa budgetår
anvisas
21
000
kronor för samma ändamål.
Förslag om utökning av antalet stabsarvoden vid kustartilleriinspektio
nen har av marinchefen framställts för innevarande och närmast föregå
ende tre budgetår (jfr prop. 1952:
120
, s. 137). Civilförvaltningen har icke
ansett sig kunna biträda nu framställt förslag om att inrätta två stabs
arvoden om vartdera 780 kronor för inspektionen.
Civilförvaltningen har vidare ånyo avstyrkt förslag av marinchefen om
att inrätta ett arvode för heltidstjänstgörande lärare i skjutteknik vid
kustartilleriets skjutskola.
Ett för sjökrigsskolan avsett utbildningsarvode å 1 560 kronor, avsett
för lärare i förvaltningstjänst och reglementen, kan enligt marinchefen ut
gå fr. o. in. nästa budgetår. Läraren i fråga är nämligen numera deltids
tjänstgörande.
Marinchefen har föreslagit att ett befattningsarvode å 780 kronor in
rättas för chefen för Hårsfjärdens örlogsdepå. Förslaget motiveras med att
ifrågavarande befattning, som bestrides av kompaniofficer, med hänsyn till
arbetsuppgifter, ansvar m. in. rätteligen skulle kräva en regementsofficer.
Civilförvaltningen anser sig icke kunna biträda förslaget.
I enlighet med förslag av marinchefen räknar civilförvaltningen med att
nuvarande arvode a 1 000 kronor till juridiskt biträde vid Stockholms kust
artilleriförsvar kan utgå ur förteckningen å vissa arvoden och särskilda
ersättningar.
Ett av marinchefen ånyo framfört förslag om att höja representations-
bidraget till chefen för Västkustens marindistrikt från
1
500 till 3 000 kro
nor (jfr prop. 1952: 120, s. 138) avstyrkes även nu av civilförvaltningen.
I likhet med marinchefen anser ämbetsverket att frågan om representa-
tionsbidrag till vissa befattningshavare bör bli föremål för en allsidig
översyn.
För handhavande av arkiven vid Ostkustens och Sydkustens marin
distrikt har, sedan 1915 respektive 1929, enligt årliga beslut av Kungl.
Maj :t brukat utgå särskilda arvoden med 500 kronor respektive 400 kronor
för år från anslaget till extra utgifter. I yttrande den 5 december 1952
över framställning av marinförvaltningen rörande arvode till arkivföre
ståndaren vid Ostkustens marindistrikt föreslår civilförvaltningen att båda
de förenämnda arvodena från och med nästa budgetår uppföres å marinens
förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar. Ämbetsverket erin-
10—250 53
Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 110.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
val- i sammanhanget om att de arbetsuppgifter arvodena avser kommer att
bortfalla först då överflyttning till krigsarkivet av marindistriktens arkiva-
lier äger rum samt framhåller att detta av utrymmesskäl torde dröja åt
skilliga år.
I enlighet med förslag av marinchefen räknar civilförvaltningen för tim
arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare för nästa
budgetår med ett medelsbehov av 157 000 kronor, vilket i förhållande till
innevarande budgetår innebär en kostnadsökning av 50 000 kronor, ök
ningen beror på den under år 1952 genomförda arvodesregleringen samt
ändrad disposition av lärare.
Civilförvaltningen beräknar med ledning av belastningen under före
gående budgetår det totala medelsbehovet för civila lärare för nästa bud
getår till 450
000
kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår
innebär en kostnadsökning av 101 700 kronor.
I fråga om ett av civilförvaltningen i skrivelse den 7 oktober 1952 av
givet förslag till ändrad redovisning av vissa lärararvoden hänvisas till fram
ställningen under arméns motsvarande anslag (p. 26). Av det för nästa
budgetår beräknade medelsbehovet till civila lärare vid marinen, 450 000
kronor, skulle enligt civilförvaltningens nyssnämnda förslag cirka
100
000
kronor, såsom belöpande på arvoden till dylika lärare vid de fasta utbild-
ningsanstalterna och skolorna, bestridas från anslagsposten till Ai voden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t.
Antalet fänrikar beräknas under nästa budgetår uppgå till 48 mot för
innevarande budgetår beräknade
66
. Härav föranledd kostnadsminskning
uppskattas till 181 440 kronor.
Delposterna Viss icke-ordinarie personal vid marinläkaxkaren (nu
330 000 kronor) och Personalvårdsassistenter (nu 42 000 kronor) beräknas
med hänsyn till under 1952 genomförda arvodesregleringar behöva upp
räknas med 140 000 kronor respektive 3 000 kronor.
Från den för innevarande budgetår med 14 700 kronor uppförda del
posten Assistenter för frivilligfrågor må enligt fördelning av chefen för
marinen bestridas kostnaderna för månatliga arvoden av, i ett för allt,
350 kronor till för mobiliseringsuppgifter vid marindistriktsstaber m. m.
anlitad kvinnlig krigstjänstpersonal. Marinchefen har föreslagit att, i
stället för nämnda anordning, dels en tjänst för assistent i frivilligfrågox
i Ce 13 inrättas vid ettvart av Norrlandskustens, Ostkustens, Sydkustens
och Västkustens marindistrikt — med en tjänstgöringstid av 9 månader
per år vid Ostkustens och Sydkustens marindistrikt samt av
6
månader
per år vid de båda andi'a marindistrikten — dels ock därutövex medel an
visas för anställande med motsvarande arvode av sådan assistent vid
Stockholms kustartilleriförsvar under fyra månader och vid Gotlands marin
distrikt under tre månader.
146
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
147
Då samtliga här ifrågavarande assistenter avses skola tagas i anspråk
för kortare tid än
12
månader för år, räknar civilförvaltningen icke med
att några extra ordinarie tjänster inrättas för ändamålet utan förutsätter
att vederbörande anställes mot arvode till beloppet svarande mot lön i 13
löneklassen löneplan
1
.
Den genomförda höjningen av de rörliga tilläggsförmånerna beräknas
erfordra en ökning av utgifterna under anslagsposten Rörligt tillägg med
i runt tal 9 870 000 kronor och av inkomsterna under posten Pensionsmedel
med i runt tal 80
000
kronor.
Liksom under arméns anslag föreslår civilförvaltningen att under före
varande anslag tillkommer en särskild uppbördspost, benämnd Avlöningar
till viss personal i verkstadsdrift. För nästa budgetår beräknar ämbets
verket denna post till 90 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Departementschefen.
1
. .lag är icke f. n. beredd att taga ställning till marinchefens förslag
om ändrad organisation av marinledningen. Oundgängligen erforderliga
jämkningar i organisationen torde få ske inom ramen för nu gällande per
sonalstater. Jag räknar icke med att något av de under förevarande punkt
redovisade förslagen till personalförändringar skall genomföras under
nästa budgetår.
2. Jag är inte heller nu beredd tillstyrka förslaget om att inrätta en
särskild hydrografisk detalj vid marinstaben. Med hänsyn härtill räknar
jag ej heller för nästa budgetår med några förändringar beträffande den
för marinens väderlekstjänst avsedda personalen. — I detta sammanhang-
torde emellertid få erinras om att enligt beslut av 1952 års riksdag (prop.
241, bil. A: 17) reglerad befordringsgång införts för meteorologpersonalen
vid marinen.
3. Några förändringar beträffande personaluppsättningen vid marin
stabens bilddetalj är jag icke heller för nästa budgetår beredd föreslå. Jag-
får emellertid erinra om att enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 241,
bil. A: 17) en för bilddetaljen avsedd tjänst som fotograf i Ce 15 omvand
lats till tjänst för faktor i Ce 19.
4. Under denna punkt har i det föregående berörts vissa genom nyss
nämnda riksdagsbeslut redan genomförda personalförändringar. Jag kan
f. n. icke tillstyrka att därutöver vidtages annan åtgärd i anledning av de
under punkten framställda förslagen än att jag i enlighet med civilförvalt
ningens förslag förordar att den ifrågavarande bilförartjänsten i Ce 10 om
vandlas till tjänst för expeditionsvakt i samma lönegrad.
5. Av de under förevarande punkt redovisade förslagen kan jag f. n.
endast tillstyrka att en nu såsom extra upptagen tjänst för biträde för
skriv- och kontorsgöromal uppföres på personalförteckningen.
148
6
. Den för Stockholms kustartilleriförsvar avsedda löj tnantsbeställning
som genom omorganisation av kustartilleriförsvaret blivit övertalig bör
indragas. I övrigt räknar jag för nästa budgetår icke med några föränd
ringar beträffande marinintendenturkåren.
7. Jag anser mig vad flottan beträffar böra tillstyrka förslaget om att
utbyta två förvaltarbeställningar i Ma 21 mot beställningar i Ma 23 för ma-
skintjänstchef (uppbördsmaskinist) på jagare typ Halland. Såsom före
slagits bör vidare en beställning för flaggunderofficer eller underofficer
av 2. graden i Ma 19 eller Ma 16 samt en arvodesbefattning såsom expe-
ditionsunderofficer i 1: 22 vid Stockholms örlogsstation utgå ur respektive
personalförteckningar från och med nästa budgetår.
Under hänvisning till vad jag anfört beträffande vissa skolchef sbe
fattningar vid armén kan jag icke f. n. biträda förslaget om att för
chefen för kustartilleriets skjutskola inrätta en beställning i Ma 37
eller Ma 33 i utbyte mot en överstelöjtnantsbeställning. Den genom ratio
nalisering av Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleri
regemente övertaliga förvaltarbcställningen i Ma 21 bör indragas.
Övriga under förevarande punkt redovisade förslag kan jag icke f. n.
tillstyrka.
8
. Riksdagens beslut i anledning av propositionen 1952: 241 (bil. A: 17)
har medfört betydande förbättringar för mariningenjör kår ens personal.
Jag är icke beredd att nu tillstyrka ytterligare förändringar beträffande
denna personal.
De av särskild utredningsman framlagda förslagen beträffande marin-
ingenjörkåren berör även andra personalkårer inom marinen och är i
övrigt så vittgående att jag icke f. n. kan taga ställning till desamma.
9. Behovet av en läkarbeställning för Härnösands kustartilleridetache-
ment m. m. bör tillgodoses genom att för ändamålet tas i anspråk den f. n.
vakanta, för flottans värnpliktsskola avsedda beställningen för marinläkare
av 1. graden i Ca 27. Därvid utgår jag emellertid från att, för det fall be
ställningen icke kan omedelbart tillsättas, den hittillsvarande anordningen
med arvode till läkare vid detachementet övergångsvis får tillämpas. Övriga
under denna punkt redovisade förslag kan jag f. n. icke tillstyrka.
10. Jag anser mig icke f. n. kunna förorda någon av de av marinchefen
föreslagna utökningarna av marinens poliskår.
Förslaget om att inrätta tillhopa fem vaktmästartjänster vid Härnösands
kustartilleridetachement och Gotlands kustartilleriförsvar anser jag mig
icke heller kunna biträda. Jag får emellertid erinra om att jag i det före
gående vid behandlingen av marinens manskapsorganisation tillstyrkt in
rättande av tio överfurirsbeställningar, avsedda för bevakningsuppgifter
vid kustartilleriet. Enligt min mening bör det övervägas huruvida inte i
viss utsträckning befintliga högbåtsmän vid flottan skulle kunna avdelas
för aktuella bevakningsgöromål inom kustartilleriförsvaren.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
149
Jag räknar icke i detta sammanhang med några minskningar av kost
naderna för arvoden till tillsynsman.
Mot marinchefens beräkning av kostnaderna för uppbörds- och tillsyns-
män vid marinens kustbevakning inom Sydkustens och Västkustens ma
rindistrikt har jag icke något att erinra.
Arvodet till tillsynsman vid Hårsfjärdens örlogsdepå bör såsom före
slagits utgå ur arvodesförteckningen.
Övriga under förevarande punkt upptagna förslag kan jag icke biträda
i annan mån än att jag tillstyrker att en av de extra vaktmästartjänsterna
i Cg 10 vid sjökrigsskolan omvandlas till extra ordinarie.
11
. I enlighet med vad under denna punkt föreslagits bör 28 ordinarie
kontor sbi trädest jänster tillkomma vid marinen i utbyte mot tjänster för
biträde för skriv- och kontorsgöromål.
12. För det vid Norrlandskustens marindistrikt anställda, från posten
övrig extra personal avlönade biträdet för skriv- och kontorsgöromål bör
fr. o. in. nästa budgetår en tjänst uppföras på personalförteckningen. Jag
räknar med att de tre vid Ostkustens marindistrikt f. n. anställda biträdena
för skriv- och kontorsgöromål, vilka tjänstgör som signalexpeditör vid
förbindelseavdelningen, skrivbiträde i stabsexpeditionen och telefonist vid
Hårsfjärdens örlogsdepå, må finnas anställda även under nästa budgetår,
samtliga med avlöning från posten övrig extra personal.
Övriga under förevarande punkt redovisade förslag är jag icke beredd
tillstyrka.
13. Jag kan icke f. n. tillstyrka att extra ordinarie tjänster för gymna
stiklärare inrättas vid Karlskrona och Stockholms örlogsstationer. Däremot
räknar jag med att den mot timarvode anställde gymnastikläraren vid
Stockholms örlogsstation ersättes med en såsom extra tjänsteman anställd
gymnastiklärare i Cg 23.
Vad beträffar förslaget om att minska antalet ekonomibiträden vid
Sydkustens marindistrikt får jag erinra om att enligt Kungl. Maj :ts brev
den 27 februari 1953 angående ändrade personalförteckningar för nämnda
marindistrikt in. in. antalet ekonomibiträden redan minskats från 32 till
25. Någon minskning härutöver ifrågasätter jag icke nu.
Den f. n. vakanta reparatör stjänsten i Ce 12 vid Göteborgs örlogsstation
bör såsom föreslagits utgå ur personalförteckningen.
Övriga under denna punkt framställda förslag till förändringar be
träffande befintliga tjänster eller till inrättande av nya tjänster kan jag
icke tillstyrka.
Att medel för operativ forskning beräknas under förevarande anslag
kan jag alltjämt icke tillstyrka.
Beträffande befattningsarvoden räknar jag icke med annan förändring
för nästa budgetår än att ett utbildningsarvode å
1
560 kronor till lärare
i förvaltningstjänst och reglementen vid sjökrigsskolan utgår.
150
Arvodet till juridiskt biträde vid Stockholms kustartilleriförsvar bör
såsom föreslagits fr. o. in. nästa budgetår utgå ur förteckningen å vissa
arvoden och särskilda ersättningar.
Jag tillstyrker att de arvoden till arkivföreståndare vid Ostkustens
respektive Sydkustens marindistrikt, som hittills utgått från anslaget till
extra utgifter, fr. o. in. nästa budgetår bestrides från förevarande anslag
samt uppföres på marinens förteckning å vissa arvoden och särskilda
ersättningar.
Beträffande assistenter för frivilligfrågor räknar jag för nästa budgetår
med att det månatliga arvodet höjes till 500 kronor.
Civilförvaltningens beräkningar av medelsbehoven för deltidstjänstgö
rande militära och civilmilitära lärare respektive för civila lärare under
nästa budgetår föranleder ingen erinran från min sida.
Beträffande ämbetsverkets förslag till ändrad redovisning av vissa lä-
rararvoden hänvisas till vad jag därom anfört under arméns motsvarande
anslag.
1
anslutning härtill räknar jag med att av det för civila lärare
för nästa budgetår beräknade beloppet — 450 000 kronor — 100 000 kro
nor skall bestridas från anslagsposten till arvoden och särskilda ersätt
ningar, bestämda av Kungl. Maj :t. Vad civilförvaltningen i övrigt under
denna punkt anfört och yrkat ger mig icke anledning till erinran.
I enlighet med vad jag i det följande anför vid behandlingen av anslaget
Försvarshögskolan: Avlöningar bör en beställning för kommendörkapten
av 1. graden vid flottan vakanthållas vid ledigblivande. Till personalför
teckningen bör erforderlig föreskrift härom meddelas.
I det föregående har jag vid behandlingen av frågan om den lokala
organisationen för personalvården, såvitt avser marinen, föreslagit bl. a.
att en ny tjänst i Ce 17 för personalvårdsassistent inrättas i utbyte mot
två deltidsanställda assistenter samt att tre för heltidstjänstgörande per-
sonalvårdsassistenter avsedda extra tjänster i Cg 22 utbytes mot tjänster
i Ce 17.
.lag föreslår att Härnösands kustartilleridetachement (KA 4 H) — med
hänsyn till förbandets storlek och numera från KA 4 helt fristående ställ
ning — fr. o. in. nästa budgetår benämnes Härnösands kustartillerikår
(KA 5).
Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit ifråga om personal
förändringar in. in. vid marinen och med ledning av belastningen pa
marinens avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår
beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1953/54 sålunda:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän 31 600 000 (+ 1 400 000) kronor;
Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 070 000 ( +
90 000) kronor;
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 595 000
(125 000 i kronor;
Kungl. May.ls proposition nr 110.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 14 000 000 (+900 000)
kronor;
Rörligt tillägg 23 625 000 ( + 9 935 000) kronor;
Pensionsmedel 800 000 (+ 60 000) kronor;
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 90 000 kronor.
Anslaget bör alltså upptagas till 70 000 000 (+ 12 300 000) kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i per
sonalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pen
sionerad personal i arvodesbefattningar vid marinen, som
föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;
b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1953/54:
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
151
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis ...................................................................... 31 600 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar, förslagsvis ........................................
1
070
000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 595 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................................... 14 000 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................... 23 625 000
Summa kronor 70 890 000
Särskilda upphördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ..................................... 800 000
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,
förslagsvis ............................................................... 90
000
Nettoutgift kronor 70 000 000
c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 000
kronor.
[21] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl.
Anslag
Nettoutgift
1951/52 ..................................... 52 000 000
66
143 491
1952/53 (statsliggaren s. 241)
63 700 000
1953/54 (förslag).................... 77 000 000
Kungl. Maj:Is proposition nr 110.
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 102) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. 11. för budgetåret 1953/54 beräkna ett för
slagsanslag av 77 500 000 kronor.
Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgre
narnas allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag därom anfört
i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.
Y r k a n den.
Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen
för flygvapnet m. fl. vissa personalförändringar m. m. vid flygvapnet.
152
Chefens för flygvapnet m. fl.
yrkanden
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Vissa förändringar beträffande flyg
staben.
1 major Ma 30 — överstelöjtnant
eller major Ma 33/30 ....................
Ökning
Minskning
Summa
1 27,3
4 kaptener Ma 27 — majorer Ma 30
—
1 kapten Ma 27...................................
13 270
1
pensionerad officer i arvodesbe-
fattning 1:30 ...................................
1 psykolog Ce 31 ...............................
—
1
vaktmästare Ce 10 — förste vakt
mästare Ca 11 .................................
1
expeditionsvakt Ca 10 — förste
expeditionsvakt Ca 11....................
_
2 kanslibiträden Ce 11 — Ca 11 ...
—
1 reparatör Cg 11.................................
8
652
-p
28 200
Luftbevakningens organisation.
Inspektionen för luftbevakningen.
1 major eller kapten Ma 30/27 —
överstelöjtnant eller major Ma
33/30 ...................................................
1 kapten Ma 27...................................
18 276
Förband och skolor.
14 kaptener Ma 27 .............................
241 892
5 pensionerade officerare i arvodes-
befattningar 1: 30.............................
34 950
5 driftingenjörer Cg 27......................
86
390
+
381 508
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
153
Anslagsförändringar vid bifall till
Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
3. Överförande av vissa underofficera
re till civilmilitär anställningsform.
54 förvaltare (i flygstationstjänst)
Ma 21 — verkmästare av 1. klas
sen (i flygstationstjänst) Ca 21. . .
—
20 förvaltare (i förrådstjänst) Ma 21
— verkmästare av
1
. klassen (i
förrådstjänst) Ca 21 ...................... —
17 fanjunkare Ma 19 — mästare av
1. klassen Ca 18 .............................
8
653 _ g
$53
4. Personal för fallskärmsjägarutbild-
ning.
1 sergeant Ma 16............... .................
9 648
3 flygtekniker Ca 15..........................
27 864
+
37 512
5. Förändringar i övrigt beträffande mi
litär personal.
2 kaptener Ma 27 för flygkrigshög
skolan respektive flygkadettsko-
lan —• majorer Ma 30......................
5 640
3 kaptener Ma 27 för F 2, F 11 och
F 16.....................................................
51 084
1 löjtnant Ma 23/19 för F 2.............
—
1
officer i intendenturbefattning 1:30
vid flygvapnets centrala skolor.. .
6
750
1
löjtnant (i intendenturbefattning)
Ma23/19 — kapten (i intenden-
turbefattning) Ma 27......................
3 444
1 förvaltare (i förrådstjänst) Ma 21
för F 2 ..............................................
2
fänrikar..............................................
19 642
20 förste fältflygare Me 16 .............
196 420
50 fältflygare av 1. graden Me 14..
453 500
200 furirer Me 11/10..........................
1 558 300
56 korpraler och fältflygare av 3.
graden Mha 2...................................
198 240
f 17 korpraler eller vicekorpraler
Mha 2/1.......................... ...................
380 484
13 vicekorpraler och meniga Mha 1
36 660 __
1
054 221
154
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Anslagsförändringar vid bifall till
Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
6
. Förändringar beträffande läkar- och
sjukvårdspersonal.
2 specialflygläkare, Cp 5 jämte av-
löningsförstärkning........................ —
5 flygläkare av 2. graden.................. 29 820
1 sjukvårdsbiträde Cg 5 vid Fil.. 5616
-j-
35 436
7. Förändringar i övrigt beträffande
teknisk personal.
1
mästare av
1
. klassen Ca 18 —
verkmästare av 1. klassen Ca 21
1 824
55 flygtekniker Ca 15........................
519 530
110 hjälptekniker Ce 10....................
853 270
3 verkstadsöveringenjörer, vid cen
trala flygverkstäder, Cp 9 — Cp 12
—
+ 1 374 624
8
. Fortsatt utbyggnad av flottilj polis
organisationen.
2 förste flottiljpoliser Ca 16.............
19 642
26 flottiljpoliser Ca 14........................
235 820
+
255 462
9. Förändringar beträffande meteoro-
logpersonalen.
Reglerad befordringsgång för extra
ordinarie meteorologer och för me-
teorologassistenter........................... —
1
föreståndare för militärmeteoro-
logisk informationstjänst Ca 27 på
övergångsstat vid flygstaben över
föres till marinstaben...................... 18 276
1 förste stabsmeteorolog Ca 29.........
1 meteorolog Ce 23.............................
1 meteorolog Ce 22.............................
2 meteorologer Ce 19..........................
20 148
14 184
13 956
23 268
+
53 280
Förändringar i övrigt beträffande
förråds- och vaktpersonal m. m.
1 förman Cg 13 vid F 17 — Ce 13
34 förrådsmän Cg 11 — Ce 11 ....
19 förrådsmän Ce 11 — förrådsför-
män Ce 13 ........................................
12 464
12 464
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
155
Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden
8
förrådsmän Cg 11 ....................
1 vaktmästare Cg 10 vid F 5
Ce 10............................................
Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
Ökning Minskning Summa
64 816
77 280
11. Förändringar i övrigt beträffande
kontorspersonal.
1 kontorist Ce 13 vid F 2 — Ca 13
1
kanslibiträde Ce 11 vid F 2 —
Ca 11.....................................................
1 kanslibiträde Cg 11 vid flygvap
nets centrala intendenturförråd —
Ce 11...................................................
20
biträden för skriv- och kontors-
göromål — kontorsbiträden Ca
8
12
. Övriga personalförändringar m. m.
4 lärare i gymnastik och idrott Cg
23, vid F 2, F 5, F 20 och flygvap
nets centrala skolor — Ce 23 ....
17 trafikledare Ce 22 — förste tra
fikledare Ce 23.................................
1
trafikledare Ce 22 vid Fl ...........
1 tekniskt biträde Ce
8
vid F 1___
4 kasernföreståndare Ce 17 vid F
8
,
F 9, F 10 och Fil ........................
1 reparatör Cg 12 vid F 2..................
1 reparatör Ce 13 vid F 7..................
1 reparatör Ce 12 vid F 7..................
I eldare Ce 10 vid F 7 — eldare
Ce 11...................................................
1 reparatör Cg 12 vid F 3 — Ce 12
Arvoden till tillsynsmän vid krigs-
llygfält och övningsplatser.............
Viss icke-ordinarie läkarpersonal. .
Arvoden till vissa lärare....................
Personalvårdsassistenter....................
Assistenter för frivilligfrågor.............
Flygtillägg..............................................
Höjning av de rörliga tilläggsförmå-
nerna .................................................11 700 000
Avlöningar till viss personal i verk-
stadsdrift .......................................... 1 580 000 j_
9
$
7
^
joö
12 840
6
936
39 756
8
652
8
758
8
429
345
740
50 000
19 000
4 000
48 650
450 000
15G
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Motiv.
1. Vissa förändringar beträjfunde flygstaben. Chefen för flygvapnet har
upprepat tidigare framfört förslag om att i utbyte mot en majorsbeställ-
ning inrätta en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major, avsedd
för chefen för personalavdelningen (jfr prop. 1952: 120, s. 147). Civilför
valtningen tillstyrker även nu att det föreslagna utbytet kommer till stånd.
I sina anslagsäskanden för budgetåren 1951/52 och 1952/53 avstyrkte
civilförvaltningen förslag av chefen för flygvapnet om att för chefen för press
sektionen inrätta en majorsbeställning i utbyte mot en kaptensbeställning
(jfr prop. 1952: 120, s. 147). Av flygvapenchefen ånyo framfört förslag i
ämnet avstyrkes av civilförvaltningen.
För innevarande och närmast föregående budgetår föreslog chefen för
flygvapnet vidare, att tre beställningar för kapten, avsedda för ställföre
trädande avdelningschefer vid operations-, organisations- och utbildnings
avdelningarna, skulle utbytas mot majorsbeställningar. Civilförvaltningen
ansåg sig i äskandena för nämnda budgetår icke kunna biträda förslaget
(jfr prop. 1952: 120, s. 147). Ej heller ett av flygvapenchefen nu ånyo fram
fört förslag i ämnet anser sig civilförvaltningen kunna biträda.
Chefen för flygvapnet har framhållit angelägenheten av att förstärka
arbetskraften vid personalavdelningen och i detta syfte föreslagit att ytter
ligare en kaptensbeställning inrättas. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.
Chefen för flygvapnet har återkommit till frågan om att inrätta en för
pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i 1: 30 för vice värd för flyg
vapnets ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde (jfr prop. 1952: 120, s. 148),
vilken befattning alltjämt uppehälles av en till frivillig tjänstgöring inkallad
reservofficer. Som ytterligare stöd för förslaget att inrätta förenämnda ar
vodesbefattning bär flygvapenchefen framhållit att vice värden i vissa fall
har att fullgöra göromålen som adjutant åt flygvapenchefen och chefen för
flygstaben. Civilförvaltningen anför för sin del att de arbetsuppgifter, som
ålagts ifrågavarande reservofficer vid sidan av vice värdsysslan, icke synes
vara av sådan omfattning att de utgör tillräckligt underlag för att inrätta en
särskild befattning. Med hänsyn härtill och då den av departementschefen
vid anmälan av propositionen 1952: 120 (s. 161) förutsatta prövningen av
frågan om bestridandet av arbetsuppgifterna som vice värd beträffande
samtliga ämbetsbyggnader å Ladugårdsgärde lämpligen bör ske i sam
band med det slutliga ställningstagandet till militära förvaltningsutred-
ningens förslag, anser sig ämbetsverket icke heller nu kunna tillstyrka
flygvapenchefens förslag.
Chefen för flygvapnet har föreslagit alt vid flygstaben inrättas en tjänst
för psykolog i Ce 31, främst avsedd att ingå i den vid flygvapnet, organise
rade kommissionen för uttagning av vissa personalkategorier såsom fält
flygare, officers- och reservofficersaspiranter m. fl. Civilförvaltningen anser
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
157
sig i avvaktan på resultatet av personalbehandlingsutredningens arbete
icke böra räkna med att den föreslagna tjänsten inrättas.
Förslag att utbyta en extra ordinarie vaktmästartjänst mot förste vakt-
mästartjänst i Ca 11, avsedd för bevakningstjänst, och en ordinarie expe
ditionsvaktstjänst mot en förste expeditionsvaktstjänst i Ca 11, avsedd för
filmtjänst, bär tidigare framställts av chefen för flygvapnet (jfr prop. 1952:
120, s. 148). Civilförvaltningen har vid anslagsberäkningarna för nästa
budgetår utgått från oförändrad lönegradsplacering för tjänsterna i fråga.
— Emellertid har enligt beslut av 1952 års riksdag berörda expeditions
vaktstjänst numera uppflyttats till förste expeditionsvaktstjänst i Ca 11.
Vidare har enligt samma riksdagsbeslut en av de extra ordinarie vakt-
mästartjänsterna vid flygstaben uppflyttats till förste vaktmästartjänst i
Ce 11 (prop. 1952: 241, bil. A: 18 resp. bil. D).
Civilförvaltningen tillstyrker vidare liksom i äskandena för innevarande
och närmast föregående budgetår (jfr prop. 1952: 120, s. 148) förslag av
chefen för flygvapnet om att ordinaries ätta två extra ordinarie kanslibiträdes-
tjänster vid flygstaben.
Chefen för flygvapnet har upprepat förslag om att inrätta en extra tjänst
för reparatör i Cg 11, avsedd för bilreparatör vid den för försvarets myn
digheter på Ladugårdsgärde gemensamma hörcentralen (prop. 1952: 120,
s. 149). Civilförvaltningen anser sig numera böra tillstyrka förslaget.
2. Luftbevakningens organisation. Genom beslut av 1948 års riksdag
(prop. 206, s. 420—425) överfördes luftbevakningen från armén till flyg
vapnet och tillskapades en fast fredsorganisation för denna verksamhets
gren. Sålunda inrättades inom flygledningen en inspektion för luftbevak
ningen med en inspektör i Mo 14 som chef, en major eller kapten som stabs-
chef, tre kaptener och en kommenderad officer ur luftvärnet. Vidare för
stärktes envar av de fem flygbasområdesstaberna med en kapten, flygbas
kåren (F 21) med en major samt flygkadettskolan (F 20) — där utbildning
av värnpliktiga till officerare och underofficerare i luftbevakningstjänst
skulle äga rum — med en kapten och två löjtnanter. Sammanlagt skulle
alltså enligt nämnda riksdagsbeslut på flygvapnets stat finnas 14 officerare
för luftbevakningens ledning och för berörda utbildning vid F 20.
Jämlikt beslut av 1951 års riksdag (prop. 110, s. 182—183) skall utbygg
naden och moderniseringen av luftbevakningen i materiellt hänseende om
fatta ytterligare områden utöver vad som förutsattes i 1948 års riksdagsbeslut.
Chefen för flygvapnet har upprepat ett för innevarande och närmast
föregående budgetår framfört förslag om att för stabschefen vid inspek
tionen för luftbevakningen inrätta en beställning för alternativt överste
löjtnant eller major i utbyte mot den befintliga beställningen för alternativt
major eller kapten (jfr prop. 1952:
120
, s. 149 o.f.). Civilförvaltningen
anser sig nu icke böra räkna med den föreslagna lönegradsuppflyttningen.
158
Kungl. May.ts proposition nr 110.
Vidare har chefen för flygvapnet ånyo föreslagit att en ny beställning
för kapten inrättas vid luftbevakningsinspektionen (prop. 1952: 120, s. 150).
Förslaget biträdes av civilförvaltningen.
För budgetåret 1952/53 föreslog flygvapenchefen att för luftbevakningen,
med placering vid förband och flygkadettskolan, måtte inrättas nya beställ
ningar för
6
majorer, 14 kaptener och
8
löjtnanter samt 5 arvodesbefatt-
ningar för pensionerade officerare i 1 : 30. Beträffande motiveringen till
förslaget hänvisas till prop. 1952: 120, s. 150—151. Departementschefen
ansåg emellertid vid anmälan av denna proposition förslagen kräva ytter
ligare överväganden och var därför icke då beredd att tillstyrka desamma.
Flygvapenchefen har återkommit till dessa personalfrågor samt föreslagit
att principbeslut nu fattas om utbyggnad av luftbevakningens personal
organisation i enlighet med nyssnämnda förslag och att flygvapnet från och
med nästa budgetår tillföres berörda 14 kaptensbeställningar och 5 arvo-
desbefattningar. Civilförvaltningen räknar med att de föreslagna beställ
ningarna och befattningarna tillkommer från och med nästa budgetår.
I utlåtande över eu av flygförvaltningen den 12 februari 1952 gjord fram
ställning rörande personal för underhållstjänsten beträffande luftbevak
ningens och jaktstridsledningens telekommunikationer förordade civilför
valtningen att kostnaderna för avlöning åt 5 driftingenjörer i 27 lönegraden,
1
vid varje flygbasområdesstab, skulle bestridas från avlöningsanslag och
icke såsom flygförvaltningen föreslagit från sakanslag. Tjänsterna medtogs
emellertid icke i den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1952/53 fastställda för
teckningen över extra personal vid flygvapnet med avlöning från posten
Övrig extra personal. Civilförvaltningen räknar med att angivna 5 tjänster
upptages i motsvarande förteckning över extra personal för budgetåret
1953/54.
3
. Överförande av vissa underofficerare till civilmilitär anställningsform.
Enligt principbeslut av 1948 års riksdag (prop. 206, s. 446, 447, 455 och
462) skall vid fullt genomförd personalorganisation befintliga beställningar
för förvaltare i flygstationstjänst och i förrådstjänst (flygmateriel) samt för
fanjunkare i stationsunderofficers- och förrådsunderofficersbefattningar
ersättas med verkmästare av
1
. klassen respektive mästare av
1
. klassen.
I äskandena för budgetåret 1951/52 föreslog flygvapenchefen att nämnda
beslut skulle genomföras från och med samma budgetår. Departements
chefen ansåg emellertid försiktigheten bjuda att — i avvaktan på resultatet
av 1949 års tjänsteförteckningskommittés utredning i fråga om löneställ-
ning för förvaltare — genomföra ifrågavarande principbeslut endast be
träffande beställningar för fanjunkare. I avvaktan på närmare utredning
beträffande vissa särskilda befattningar föreslog departementschefen, att
från och med budgetåret 1951/52 60 fanjunkare skulle utbytas mot mästare
av 1. klassen i Ca 18. Beträffande de ifrågavarande 74 förvaltarbeställning-
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
159
arna och återstående 17 fanjunkarbeställningarna förordade departements
chefen att såsom ett provisorium extra tjänstemän i Cg 19 respektive Cg 16
skulle få anställas såsom ersättare vid uppkommande vakanser (prop.
1951: 110, s. 151—154, 176 och 177). Riksdagen beslöt i enlighet härmed.
I medelsäskandena för innevarande budgetår hemställde chefen för
flygvapnet med tillstyrkan av civilförvaltningen att 1948 års förenämnda
riksdagsbeslut måtte genomföras i sin helhet från och med innevarande
budgetår. Departementschefen erinrade vid anmälan av prop. 1952: 120
(s. 162 o.f.), att frågan om lönegradsplaceringeri av de i sammanhanget
aktuella civilmilitära beställningarna ännu ej prövats av tjänsteförteck-
ningskommittén. Vidare hade kommittén framlagt förslag till ändrad löne-
gradskonstruktion för militär personal. Enär löneställningen för här ifråga
varande kategorier militära och civilmilitära tjänster således vore oklar,
borde i avvaktan på dessa lönefrågors slutliga prövande det fortsatta genom
förandet av 1948 års principbeslut tills vidare anstå. Med hänsyn härtill
borde den under budgetåret 1951/52 införda provisoriska anordningen,
att vid vakanser i här ifrågavarande underofficersbeställningar såsom er
sättare anställes civilmilitära extra tjänstemän, utsträckas att gälla även
under innevarande budgetår.
Chefen för flygvapnet har jämväl i äskandena för budgetåret 1953/54
återkommit till frågan om att överföra ifrågavarande underofficerare till
civilmilitär anställningsform och föreslagit att 1948 års berörda riksdags
beslut helt genomföres från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget.
4. Personal för fallskärmsjägarutbildning. Chefen för flygvapnet har upp
repat ett för innevarande budgetår framlagt förslag om att inrätta beställ
ningar för 1 sergeant och 3 flygtekniker, avsedda för skötsel av det trans
portflygplan som utnyttjas vid arméns fallskärmsjägarutbildning (prop.
120
,
s. 152 o.f.). Civilförvaltningen anser sig böra räkna med tillkomsten av
ifrågavai-ande beställningar.
5. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Chefen för flyg
vapnet har upprepat sina för innevarande och närmast föregående budget
år (jfr prop. 1952: 120, s. 153) framställda förslag om att i utbyte mot kap
tensbeställningar inrätta två majorsbeställningar, avsedda den ena för
förste lärare vid flygkrigshögskolan och den andra för skolchefens ställ
företrädare (läraren i krigskonst eller förste flygläraren) vid flygkadett-
skolan. Civilförvaltningen biträder även nu förslaget.
Chefen för flygvapnet har föreslagit att ytterligare 3 kaptensbeställningar
inrättas, avsedda en för chef för den till Roslagens flygkår (F 2) förlagda
förberedande fältflygarskolan, en för fotoofficer vid Södermanlands flyg
flottilj och chef för flottiljens fotoavdelning samt en för chef för femte di
visionen vid Upplands flygflottilj (F 16), omfattande personal och flyg
160
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
plan för flygkadettskolans (F 20) flygövningar. Till stöd för förslagen har
flygvapenchefen anfört i huvudsak följande.
Då den förberedande fältflygarskolan förlädes till F 2, tillfördes kåren
ej någon militär personal, varför en kapten från annat förband måst kom
menderas som skolchef. Då flygvapnet helt saknade kommenderingsreserv,
hade till följd härav brist på en kapten uppstått vid detta förband. Det vore
vidare av största vikt att elevernas utbildning och fostran redan från början
handhades av väl kvalificerat befäl, som under en längre tid kunde fast
placeras vid skolan. — Enligt beslut av 1948 års riksdag skulle vid F 11,
som är vår enda spaningsflottilj, i fred tjänstgöra
11
flygande kaptener,
varav 1 vore avsedd att tjänstgöra som förste flottilj adjutant. Denne tjänst
gjorde tillika som fotoofficer. I sistnämnda egenskap vore adjutanten chef
för fotoavdelningen och under flottilj chefen ansvarig för all fotoverksamhet
vid flottiljen. Han lämnade direktiv för och kontrollerade det tekniska
underhållet av kameramaterielen, tjänstgjorde som lärare i flygfotografe
ring, svarade för viss krigsplanläggning samt ledde utprovning av ny foto-
materiel. Arbetsuppgifterna vore av sådan art att de icke kunde kombineras
med annan befattning. — Jämlikt förenämnda riksdagsbeslut skulle en
stationsavdelning ingå i den till F 16 förlagda flygkadettskolan. Sedermera
hade emellertid stationsavdelningen överförts till F 16. Avdelningen hade
där organiserats såsom en femte division med personal och flygplan för
skolans flygövningar. Då divisionen organiserades förutsattes att en av
lärarna vid skolan vid sidan av sin ordinarie befattning skulle tjänstgöra
som divisionschef (markstyrkechef). Då det visat sig svårt att förena ifråga
varande befattningar, hade under de senaste åren befattningen såsom divi
sionschef uppehållits av en reservofficer, som inkallats till frivillig tjänst
göring med avlöning från vakant kaptensbeställning. Vakanserna i fråga
om kaptensbeställningar vore emellertid nu fyllda.
Civilförvaltningen räknar med att ifrågavarande 3 kaptensbeställningar
inrättas från och med nästa budgetår.
Chefen för flygvapnet har föreslagit att för F 2 inrättas en beställning
för löjtnant, avsedd som chef för kåx-ens specialavdelning, tillika biträdande
skolchef vid den förberedande fältflygarskolan. Som chef för specialavdel
ningen, vid vilken de värnpliktigas allmänmilitära utbildning äger rum,
tjänstgör f. n. kåradjutanten. Från och med innevarande budgetår har
en arvodesbefattning för mobiliseringsofficer i 1: 30 överflyttats till F 2 för
att minska kårchefens och kåradjutantens arbetsbörda (prop. 1952: 120,
s. 153 och 163). Med hänsyn härtill anser civilförvaltningen att det bör an
stå tills vidare med att inrätta den föreslagna löjtnantsbeställningen.
I gällande personalförteckning finnes under rubriken Flygvapnets cen
trala skolor uppförd en arvodesbefattning för officer i intendenturbefatt-
ning i 1: 30. Denne officer tjänstgör såsom intendent och kasernofficer
vid skolorna. Chefen för flygvapnet har framhållit att de med förenämnda
befattning förenade arbetsuppgifterna fått en sådan omfattning att för dem
bör avses en officer på aktiv stat samt föreslagit att arvodesbefattningen
indrages och att från och med samma tidpunkt den beställning för löjtnant
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
161
i intendenturbefattning som f. n. är avsedd för biträdande intendent vid
Västmanlands flygflottilj (F
1
), tillika lärare i intendenturtjänst vid flyg
vapnets centrala skolor, tages i anspråk för nämnda skolor. Med hänsyn
till det ansvar, som kommer att åvila ifrågavarande officer såsom intendent
och kasernofficer, bör beställningen enligt flygvapenchefen omvandlas till
beställning för kapten. Civilförvaltningen, som icke har något att erinra mot
den föreslagna personalanordningen, räknar med att en kaptensbeställ
ning tillkommer i utbyte mot en beställning för löjtnant samt att här avsedd
arvodesbefattning indrages.
Chefen för flygvapnet har upprepat ett redan för innevarande budgetår
framställt förslag (prop. 1952: 120, s. 153 o.f.) om att för F2 inrätta en
beställning för förvaltare i förrådstjänst (intendenturmateriel). Civilförvalt
ningen anser sig i avvaktan på organisationsförsök vid flygvapnets förband
icke heller nu böra räkna med att en dylik beställning tillkommer.
I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet räknar civilförvaltningen
med alt antalet fänrikar under budgetåret 1953/54 skall utgöra i medeltal
53, innebärande en ökning med 2 i förhållande till innevarande budgetår.
Antalet icke-ordinarie manskapsbeställningar vid flygvapnet, med un
dantag för musikmanskap, vid fullt genomförd organisation har senast
(prop. 1951: 110, s. 166 och 178) fastställts till sammanlagt 1 222, varav
653 furirer, 106 korpraler, 117 korpraler eller vicekorpraler och 346 vice
korpraler eller meniga. För budgetåret 1952/53 fastställd personalförteck
ning för flygvapnet upptager, förutom musikmanskap, följande beställ
ningar för icke-ordinarie manskap, nämligen 950 furirer, 150 korpraler,
117 korpraler eller vicekorpraler och 346 vicekorpraler eller meniga, till
hopa 1 563 beställningar.
Chefen för flygvapnet har nu med hänsyn till beslutad ändrad beford-
ringsgång och beräknad förlängning av anställningstiden för fältflygare
(jfr prop. 1952: 229) upptagit antalet icke-ordinarie manskapsbeställningar,
utom för musikmanskap, vid fullt genomförd organisation till sammanlagt
1 072, varav 85 fältflygare av
1
. graden i Me 14, 448 furirer och fältllygare
av 2. graden i Me 11 eller Me 10, 206 korpraler och fältflygare av 3. graden
i Mha
2
samt 333 vicekorpraler, meniga och fältflygarelever i Mha
1
. Vidare
har flygvapenchefen räknat med att vid genomförd organisation skall finnas
120 förste fältflygare i Ce 16.
Flygvapenchefen har föreslagit att från och med budgetåret 1953/54 in
rättas 20 beställningar för förste fältflygare i Me 16 ävensom räknat med
följande förändringar från och med samma budgetår i antalet beställningar
för icke-ordinarie manskap, utom musikmanskap, nämligen inrättande av
50 beställningar för fältflygare av 1. graden, minskning med 200 beställ
ningar för furirer till (950—200=) 750, ökning med 56 beställningar för
korpraler och fältflygare av 3. graden till (150+56 = ) 206, minskning
11—250 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953.
1 samt. Nr 110.
162
med samtliga 117 beställningar för korpraler eller vicekorpraler samt minsk
ning med 13 beställningar för vicekorpraler och meniga till (346—13=) 333.
Civilförvaltningen grundar sin anslagsberäkning på det av flygvapenchefen
sålunda angivna antalet beställningar.
6
. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Chefen för flyg
vapnet har upprepat tidigare framfört förslag om att inrätta två förord
nandetjänster i Cp 5 för fullständigt flygutbildade läkare, förenade med
avlöningsförstärkning å 10 000 kronor (jfr prop. 1952:120, s. 155 o.f.).
Med hänsyn till den ställning statsmakterna tidigare intagit till frågan om
specialflygläkarorganisation räknar civilförvaltningen ej med att de före
slagna tjänsterna skall inrättas från och med budgetår et 1953/o4.
Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepat
ett för innevarande och närmast föregående budgetår framfört förslag (prop.
1951: 110, s. 158 o.f., samt 1952: 120, s. 156) om att öka antalet befatt
ningar för flygläkare av 2. graden från 26 till 31.
Civilförvaltningen räknar i enlighet med förslag av försvarets sjukvårds
styrelse med att en extra tjänst för sjukvårdsbiträde i Cg 5 tillkommer vid
Södermanlands flygflottilj från och med nästa budgetår.
7. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. Chefen för flyg
vapnet har föreslagit att en beställning för mästare av 1. klassen i Ca 18
utbytes mot en beställning för verkmästare av 1. klassen i Ca 21, avsedd
att vid tekniska inspektionen biträda vid handläggning av ärenden rörande
flygstationstjänsten samt att deltaga i inspektionen av denna tjänst vid för
banden. Civilförvaltningen biträder förslaget.
I anslutning till ett av flygförvaltningen i anslagsäskandena för nästa bud
getår framlagt förslag om medelsanvisning för att anskaffa transportflyg
plan har chefen för flygvapnet föreslagit att nya beställningar inrättas för
55 flygtekniker, avsedda för dessa flygplans vård och tillsyn. Civdförvalt-
ningen utgår från att de föreslagna beställningarna inrättas.
Med tillstyrkan av civilförvaltningen har flygvapenchefen föreslagit att
antalet beställningar för hjälptekniker i Ce 10 ökas med 110 till 355, var
igenom det för fullt utbyggd organisation beräknade antalet uppnås (prop.
1951: 110, s. 155).
Chefen för flygvapnet har vidare föreslagit att de tre tjänsterna för verk-
stadsöveringenjör vid centrala flygverkstäder uppflyttas från lönegrad Cp 9
till lönegrad Cp 12. Civilförvaltningen utgår vid anslagsberäkningen från
oförändrad löneställning för ifrågavarande ingenjörer. — Berörda tjänster
har sedermera enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 1952: 241, bil. A: 18)
uppflyttats till Cp 10.
8
. Fortsatt utbyggnad av flottiljpolisorganisationen. Enligt prop. 1948: 206
(s. 455) beräknades behovet av flottilj polis er till 258, varav 19 förste flottilj
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Iiiingl. Maj:ts proposition nr 110.
163
poliser (Ca 16) och 239 flottiljpoliser (Ca 14). Hittills har inrättats beställ-
ningai föi 13 förste flottilj poliser och 161 flottiljpoliser. Den nu föreslagna
och av civilförvaltningen tillstyrkta utökningen med
2
respektive 26 beställ-
ningai skulle möjliggöra, att flottiljpolisorganisationen kunde genomföras
vid ytterligare två flottiljer.
9. Förändringar beträffande meteorologpersonalen. Chefen för flygvapnet
har upprepat sina tidigare framförda förslag om att införa reglerad b ef ord-
lingsgång för extra ordinarie meteorologer och meteorologassistenter (jfr
prop. 1952:
120
, s. 157). Civilförvaltningen har med hänsyn till 1949 års
tjänsteförteckningskommittés arbete i anslagsäskandena utgått från oför
ändrad löneställning för denna personal. — Sedermera har enligt beslut av
1952 ars liksdag (prop. 1952: 241, bil. A: 18) för meteorologerna införts
reglerad befordringsgång, omfattande lönegraderna Cfl
9
(H/a år), Ce
21
(2
år) och Ce 23.
Såsom anförts i det föregående vid behandlingen av marinens avlönings-
anslag (p.
2
) föreslås att den på flygstabens personalförteckning uppförda
tjänsten på övergångsstat för föreståndare för militärmeteorologisk infor
mationstjänst i Ca 27 överföres till marinstaben samt att viss på marinens
personalförteckning uppförd meteorologpersonal skall avföras ur förteck
ningen. I samband härmed föreslås att på flygvapnets personalförteckning
uppföres följande för marinens väderlekstjänst erforderliga tjänster, näm
ligen
1
förste stabsmeteorolog i Ca 29 och 4 meteorologer, av vilka 1 i Ce 23,
1 i Ce 22 och 2 i Ce 19.
10
. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal in. in.
Chefen för flygvapnet har ånyo framfört sitt för innevarande och närmast
föregående budgetår (jfr prop. 1952: 120, s. 158) framlagda förslag om att
till extra ordinarie omändra följande extra tjänster, nämligen
1
förman
(nu i Cg 13) vid F 17, 34 förrådsmän (nu i Cg 11) — 4 vid flygvapnets cen
trala skolor, 3 vid F 3 och F
8
, 2 vid F 5, F 11, F 14, F 16 och F 21 samt 1
vid flygstaben, Fl, F 2, F 4, F
6
, F 7, F 9, F 10, F 12, F 13, F 15, F17,
F 18 och Flygbo O — samt
1
vaktmästare (nu i Cg 10) vid F 5. Civilförvalt
ningen har liksom tidigare tillstyrkt förslaget i vad avser de
34
förrådsmanna-
tjänsterna. Övriga av flygvapenchefen föreslagna överföringar till extra or
dinarie anställning anser ämbetsverket böra anstå i avvaktan på organisa-
tionsundersökningar.
I anledning av det i sammanställningen redovisade förslaget om att till
13 lönegraden uppflytta 19 förrådsmannatjänster i Cell — avsedda för
fallskärmsförråden vid F 1—F
8
och F 21 — erinras om att tjänsterna i
fråga enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 1952: 241, bil. D) numera
uppflyttats till förrådsförmän i Ce 13.
Från och med innevarande budgetår har vid envar av de tio flygflottiljer,
som utrustats med reaktionsdrivna flygplan, med hänsyn till den av reak-
164
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
tionsdriften föranledda ökningen i drivmedelstjänstens omfattning inrättats
2 extra förrådsmannatjänster i Cg 11. Chefen för flygvapnet har nu — med
förmälan att ytterligare flygflottiljer beräknas komma att under innevarande
budgetår tillföras reaktionsdrivna flygplan — föreslagit att
8
nya förråds
mannatjänster i Cg 11 inrättas. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.
11. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Chefen för flyg
vapnet har upprepat förslag om att ordinariesätta en kontoristtjänst och en
kanslibiträdestjänst vid Roslagens flygkår (F 2), båda i kassatjänst. Civil
förvaltningen tillstyrker förslaget. — Sedermera har enligt beslut av 1952
års riksdag (prop. 1952: 245) berörda tjänster uppflyttats till kansliskrivare
i Ce 15 respektive kontorist i Ce 13.
Förslag av flygvapenchefen om att extraordinariesätta en extra kansli
biträdestjänst vid flygvapnets centrala intendenturförråd i Västerås till-
styrkes icke heller nu av civilförvaltningen.
Civilförvaltningen förordar att i enlighet med principerna för reglerad
befordringsgång för biträdespersonal tillhopa
20
kontorsbiträdestjänster
skall tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och
kontorsgöromål, nämligen
vid llygstaben
1
tjänst;
vid flygförbanden 13 tjänster, av vilka 2 vid vardera av F 12 och F 15
samt 1 vid envar av F 1, F
6
, F 7, F 9, F 11, F 13, F 16, F 18 och F 21,
ävensom
vid väderlekstjänsten
6
tjänster.
12. Övriga personalförändringar in. in. Civilförvaltningen tillstyrkei ett
av Svenska gymnastikläraresällskapet framlagt förslag om extraordinarie-
sättning av 4 extra tjänster i Cg 23 för lärare i gymnastik och idrott vid Rosla
gens flygkår (F 2), krigsflygskolan ( F 5), flygkadettskolan (F 20) och flyg
vapnets centrala skolor.
I anledning av det i framställningen redovisade förslaget om att till löne
graden Ce 23 uppflytta 17 trafikledartjänster i Ce 22 — 1 vid varje förband
utom F
8
och F 9 — erinras om att nämnda tjänster liksom tidigare befint
liga 2 förste trafikledartjänster i Ce 23 — vid F
8
och F 9 enligt beslut av
1952 års riksdag (prop. 1952: 241, bil. A: 18) numera uppflyttats till förste
trafikledartjänster i Ce 27.
Chefen för flygvapnet har föreslagit att vid Västmanlands flygflottilj (F 1)
inrättas ytterligare 1 trafikledartjänst i Ce 22 (numera enligt nyssnämnda
riksdagsbeslut Ce 23) och 1 tjänst för tekniskt biträde i Ce
8
, avsedd för
flottiljens väderleksavdelning. Till stöd för förslaget har åberopats den i
jämförelse med förhållandena vid andra flygflottiljer avsevärt större om
fattning i vilken flygsäkerhetspersonalen vid F 1 måste tagas i anspråk till
följd av att flottiljen är nattjaktflottilj. Flygsäkerhetsorganisationen vid
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
165
F 1 måste sålunda vara i funktion under betydligt längre tid per dygn än
som från början beräknades. Flygsäkerhetspersonalen tvingas därför full-
göia betydande Övertid, vilken nu blivit av större omfattning än vad per
sonalen rimligen kan åläggas. Antalet övertidstimmar för befintliga tre
trafikledare uppgick 1951 till sammanlagt
1
422 timmar. Motsvarande för
hållanden gäller för personalen vid väderleksavdelningen, som under
mörkerflygning måste upprätthålla samma verksamhet som under ordinarie
övningstid. De befintliga 2 tekniska biträdena i Ce
8
förslår ej för tjänst
göring utöver ordinarie övningstid. Civilförvaltningen biträder förslaget.
I flygvapnets gällande förteckning för andra extra ordinarie tjänstemän
än manskap finns upptagna bl. a. 17 kasernföreståndare i Ce 17,1 vid envar
av ^ F F 12 F 18 och F 21,
1
vid flygvapnets centrala skolor samt 1
vid Övre Norrlands flygbasområde. Chefen för flygvapnet har föreslagit
att jämväl envar av F
8
—F 11, vid vilka förband underofficerare på aktiv
stat f. n. tjänstgör i befattningar som kasernunderofficer, tillföres en dylik
tjänst. Flygvapenchefen har därvid framhållit att han i yttrande över en av
fortifikationsförvaltningen och statens organisationsnämnd avgiven rapport
över organisationsförsök åren 1949 och 1950 inom I. och III. militärom
rådena rörande försvarets fastighetsförvaltning föreslagit att för dylik be
fattning regelmässigt skall avses kasernföreståndare, bl. a. med hänsyn
till den byggnadstekniska utbildning som vederbörande bör besitta. Vi
dare börjar antalet övertaliga underofficerare nu efter hand att minska,
vartill kommer att ett flertal sådana underofficerare måst överföras till luft-
bevaknings- och radartjänst.
Civilförvaltningen har icke velat motsätta sig att de nu föreslagna
4
ka-
sernföreståndartjänsterna inrättas.
I enlighet med förslag av fortifikationsförvaltningen hemställer civilför
valtningen i skrivelse den 28 november 1952 att vid Roslagens flygkår (F 2)
inrättas en extra reparatörstjänst i Cg
12
, att vid Skaraborgs flygflottilj
(F 7) inrättas ytterligare 2 reparatörstjänster, varav
1
i Ce 13 och
1
i Ce 12,
samt att
1
tjänst för eldare i Ce 10 vid samma flottilj omvandlas till tjänst
för eldare i Ce 11.
Chefen för flygvapnet har föreslagit att eu befintlig extra tjänst för repa-
latöi i Cg 12 vid Östgöta flygflottilj (F 3) extraordinariesättes från och med
nasta budgetår. Civilförvaltningen, som samrått i ämnet med fortifikations
förvaltningen, är icke beredd tillstyrka förslaget.
Genom beslut den 29 augusti 1952 har Kungl. Maj:t fastställt förteckning
å arvoden till tillsynsmän vid flygvapnets krigsflygfält och övningsplatser
att gälla tills vidare från och med budgetåret 1952/53. Förteckningen upp
tar arvoden till ett sammanlagt belopp av 41 440 kronor eller 740 kronor
mera än som för ändamålet upptagits i flygvapnets gällande förteckning
å vissa arvoden och särskilda ersättningar.
166
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Civilförvaltningen föreslår att delposten Viss icke-ordinarie läkar-
personal uppräknas med 50
000
kronor. Ökningen beror på genomförd
reglering av arvodena för bland andra flygläkare av
2
. graden.
Till arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare
samt arvodesavlönade civila lärare har för innevarande budgetår beräknats
(121 000 + 170 000 = ) 291 000 kronor. För budgetåret 1953/54 uppskattar
civilförvaltningen i enlighet med förslag av chefen för flygvapnet motsva
rande kostnader till (161 500+148 500=) 310 000 kronor. Ökningen beror
i huvudsak på höjning av arvodena samt utökat timantal vid flygvapnets
centrala skolor.
Såsom anförts i det föregående under arméns motsvarande anslag (p. 26)
föreslår civilförvaltningen i skrivelse den 7 oktober 1952 ändiad redovisning
av vissa kostnader för arvoden till lärare vid försvarsgrenarnas fasta utbild-
ningsanstalter och skolor. Av det för nästa budgetår för flygvapnet beräk
nade medelsbehovet till civila lärare, 148 500 kronor, avser enligt ämbets
verket omkring 50
000
kronor kostnader som enligt nyssnämnda förslag
skall redovisas under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t.
Med hänsyn till genomförd arvodesreglering räknar civilförvaltningen
med en höjning av delposten till Personalvårdsassistenter med 4 000 kronor.
Flygvapenchefen har (skr.
20/12
1952) beräknat medelsbehovet för assis
tenter för frivilligfrågor till 69 650 kronor för nästa budgetår, innebärande
en ökning med 48 650 kronor. Härvid har förutsatts att arvode liksom
nu skall utgå med 350 kronor per manad men att antalet tjänstgöringsma-
nader skall utgöra 199 mot 60 för innevarande budgetår. Civilförvaltningen
förklarar i avgivet yttrande att, därest förslag i anledning av den av kom
mittén för frivilligt försvarsarbete förordade omläggningen av här avsedd
verksamhet icke kommer att framläggas för innevarande ars liksdag, äm
betsverket icke vill motsätta sig att medelsbehovet beräknas på sätt flyg
vapenchefen föreslagit.
Till bestridande av kostnaderna för de lönetillägg, som skall utgå av
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, sasom flygtillägg
in. m„ beräknar civilförvaltningen för nästa budgetår 4 500 000 kronor,
vilket innebär en kostnadsminskning med 400 000 kronor. Minskningen
sammanhänger med att mekanikertillägg numera icke utgår. Motsvarande
tillägg, som utgår av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, uppskattas för samma budgetår till
1
870 080 kronor, innebärande
en kostnadsminskning med 50 000 kronor.
Civilförvaltningen räknar med hänsyn till höjningen av de rörliga till-
läggsförmånerna med en ökning av utgifterna under anslagsposten Röiligt till-
lägg med i runt tal
11
800
000
kronor och av inkomsterna under posten
Pensionsmedel med i runt tal 100 000 kronor.
Kungl. Mcij:ts proposition nr 110.
167
Liksom under arméns och marinens motsvarande anslag föreslår civil förvaltningen att under förevarande anslag tillkommer en särskild uppbörds- post, benämnd Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift. För nästkom mande budgetår beräknar ämbetsverket denna post till 1 580 000 kronor.
Departementschefen.
1. Jag anser anledning icke längre föreligga att för chefen för perso nalavdelningen avse lägre löneställning än för cheferna för övriga avdel ningar inom flygstaben. För chefen för personalavdelningen bör därför ir. o. in. nästa budgetår tillkomma en beställning för överstelöjtnant eller major i utbyte mot en maj or sbeställning. Några ytterligare personalförändringar är jag icke f. n. beredd till styrka i anledning av de under förevarande punkt redovisade förslagen.
2. Jag kan icke heller nu tillstyrka förslagen om att för stabschefen vid luftbevakningsinspektionen inrätta en beställning för överstelöjtnant eller major i utbyte mot en beställning för major eller kapten samt att inrätta en ny kaptensbeställning för inspektionen. Förslaget om inrättande av ytterligare fjorton beställningar för officerare i luftbevakningstjänst kan jag icke heller för närvarande biträda. Förslaget om att för luftbevakningsorganisationen inrätta fem arvodes- befattningar för pensionerade officerare, avsedda för flygbasområdessta- berna, är jag icke heller nu beredd tillstyrka. Vad åter angår förslaget om att inrätta fem extra driftingenjör stjänster i Cg 27 för underhållst jänsten beträffande telekommunikationer får jag erinra om att jag vid
anmälan
av årets statsverksproposition (bil.
6
, s. 165) utgått från att inom anslaget
Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel nr. in. utrymme skall finnas för anställning av personal för underhåll m. m. av luftbevakningens och jaktstridsledningens kommunikationer. Jag räknar därför ej med att tjänster för dylik personal, avlönad från förevarande anslag, nu inrättas.
3. I enlighet med ett av tjänsteförteckningskommittén denna dag avgivet förslag tillstyrker jag att de 54 beställningarna för förvaltare i flygstations- tjänst utbytes mot beställningar för förste verkmästare i Ca 22, att de 20 beställningarna för förvaltare i förrådstjänst utbytes mot beställningar för förrådsförvaltare i Ca 21 och att de 17 fanjunkarbeställningarna utbytes mot beställningar för mästare i Ca 19. Härigenom skulle 1948 års åbero pade riksdagsbeslut bli helt genomfört. De underofficerare som den 1 juli 1953 bestrider respektive befattningar bör, om de så önskar, överföras till motsvarande nya civilmilitära beställningar. De som ej önskar överföras bör medges kvarstå i innehavda militära beställningar. Till personalför teckningen bör därför anmärkas att ifrågavarande civilmilitära beställ ningar tills vidare får ersättas med för budgetåret 1952/53 uppförda mot svarande underofficersbeställningar. Viss icke alltför kort betänketid torde
168
emellertid böra medges vederbörande. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att efter förslag av chefen för flygvapnet meddela de närmare be
stämmelser för överföringen som kan befinnas erforderliga.
4. Jag är icke heller nu beredd tillstyrka den personalökning, som före
slagits under denna punkt.
5. Det ånyo framställda förslaget om att för ifrågavarande två lärare
vid flygkrigshögskolan respektive flygkadettskolan inrätta maj or sbeställ
ningar i utbyte mot kaptensbeställningar kan jag endast på det sätt bi
träda att jag förordar utbyte av en kaptensbeställning för flygkrigshög
skolan mot beställning för major eller kapten.
Jag delar flygvapenchefens uppfattning att de arbetsuppgifter som är
förenade med arvodesbefattningen för officer i intendenturbefattning vid
flygvapnets centrala skolor motiverar att för desamma avses kapten på
aktiv stat. Liksom civilförvaltningen har jag intet att erinra mot den av
flygvapenchefen föreslagna personalanordningen. Jag tillstyrker alltså att
arvodesbefattningen indrages och att samtidigt en beställning för löjtnant
i intendenturbefattning utbytes mot kaptensbeställning.
Beräkningen av antalet fänrikar under nästa budgetår har icke givit
mig anledning till erinran. Jag kan vidare tillstyrka vad flygvapenchefen
föreslagit för nästa budgetår beträffande antalet beställningar för fält
flygare och för manskap i övrigt.
Övriga under förevarande punkt redovisade förslag kan jag icke f. n.
biträda.
6
. Av de under denna punkt framställda förslagen kan jag f. n. endast
tillstyrka att ett extra sjukvårdsbiträde i Cg 5 tillkommer vid Söderman
lands flygflottilj.
7. Jag anser mig böra tillstyrka att antalet hjälptekniker fr. o. m.
nästa budgetår ökas med
110
, varigenom det för fullt utbyggd organisation
beräknade antalet skulle uppnås. I övrigt kan jag icke i anledning av
de under denna punkt redovisade förslagen förorda ytterligare personal-
förstärkningar eller löneförbättringar.
8
. Förslaget under denna punkt tillstyrker jag.
9. Såsom av det föregående framgår har viss reglerad befordringsgång
för meteorologer redan genomförts. För meteorologassistenterna utgår jag
för nästa budgetår från oförändrade avlöningsförhållanden.
Under hänvisning till vad jag i det föregående vid behandlingen av mari
nens motsvarande anslag (p.
2
) anfört kan jag icke f. n. tillstyrka något
av övriga under förevarande punkt redovisade förslag.
10. Förslaget om att för flottiljer med reaktionsdrivna flygplan inrätta
ytterligare åtta förrådsmannatjänster i Cg 11 kan jag biträda. Några ytter
ligare personalförändringar är jag icke f. n. beredd tillstyrka i anledning
av de under förevarande punkt redovisade förslagen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
169
11. Jag kan icke tillstyrka att — utöver de redan genomförda lönegrads-
uppflyttningarna — annan åtgärd nu vidtages än att i enlighet med prin
ciperna för reglerad befordringsgång 20 kontorsbiträdestjänster i Ca
8
inrättas i utbyte mot biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål.
12. Det synes erforderligt att flygsäkerhetspersonalen vid Västmanlands
flygflottilj förstärkes. Jag tillstyrker därför att vid flottiljen inrättas nya
tjänster för en trafikledare i Ce 23 och ett tekniskt biträde i Ce
8
.
Förslagen om att vid Roslagens flygkår inrätta en extra reparatör stjänst
i Cg 12 samt att vid Skaraborgs flygflottilj inrätta ytterligare två repara
tör stjänster, varav en i Ce 13 och en i Ce 12, kan jag tillstyrka.
Jag kan i anledning av övriga under förevarande punkt redovisade
förslag till inrättande av nya tjänster eller förändringar beträffande befint
liga tjänster icke tillstyrka någon åtgärd utöver dem som redan beslutats
av riksdagen enligt förslag i propositionen 1952:241.
Beträffande assistenter för frivilligfrågor förordar jag i anslutning till
vad jag anfört vid anmälan av motsvarande fråga under arméns och mari
nens avlöningsanslag att månadsarvodet höjes till 500 kronor. Jag föreslår
dessutom att medel anvisas för ytterligare ett antal tjänstgöringsmånader
för nämnda assistenter. Med anledning härav bör för detta ändamål under
nästa budgetår beräknas sammanlagt 50 000 kronor.
Vad civilförvaltningen i övrigt föreslagit och anfört under denna punkt
har icke givit mig anledning till erinran.
Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om per
sonalförändringar in. in. vid flygvapnet och med ledning av belastningen
på flygvapnets anslag under förfluten del av innevarande budgetår be
räknar jag nämnda anslag för budgetåret 1953/54 sålunda:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän 35 100 000 ( + 3 000 000) kronor;
Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 050 000 ( +
10
000
) kronor;
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 215 000
kronor;
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 17 300 000 ( + 1 500 000)
kronor;
Rörligt tillägg 25 585 000 (+ 10 440 000) kronor;
Pensionsmedel 630 000 (+ 30 000) kronor;
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 1 620 000 kronor.
Anslaget bör alltså upptagas till 77 000 000 ( + 13 300 000) kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att
170
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i per
sonalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pen
sionerad personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som
föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;
b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 35 100 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-
fattningar, förslagsvis .............................................. 1
050 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 215 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................................... 17
300 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................................... 25
585 000
Summa kronor 79 250 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ......................................... 630 000
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,
förslagsvis ...............................................................
1
620
000
Nettoutgift kronor 77 000 000
c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 77 000 000
kronor.
[22]
Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar.
Anslag
1951/52 ......................................... 1 315 000
1952/53 (statsliggaren s. 265)
1 660 000
1953/54 (förslag) .................... 2 400 000
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 138) har Kungl. Maj :t före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till För
svarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett
förslagsanslag av 2 400 000 kronor.
Yrkande.
Försvarets forskningsanstalt (skr. 2%,
12
/i
2
1952) hemställer, att anslaget
höjes med 1 498 000 kronor.
Nettoutgift
1 659 025
Ökning
1. Personalförstärkningar m. m.
Avdelning 1.
3 laboratoriechefer eller laboratorer i högst Cp eller Cr 10
76 716
2 laboratorer i högst Cp eller Cr 9 — laboratoriechefer eller
laboratorer i högst Cp eller Cr 10 ......................................... —
2 laboratorer eller förste forskningsingenjörer i högst Ce 31
40 296
1 laborator eller förste forskningsingenjör i högst Ce 31 —
laboratoriechef eller laborator i högst Ce 33 ........................
1
förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör i högst
Ce 29 — laboratoriechef eller laborator i högst Ce 33 ....... —
1 laborator eller forskningsläkare i högst Ce 31 ........................ 20 148
1
förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör i högst
Ce 29 — laborator eller förste forskningsingenjör i högst
Ce 31
................................................................................................ —
1
förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör i högst
Ce 29
................................................................................................ 18 276
1 ingenjör Ca 30 å övergångsstat — laborator Ca 31 ................ 768
Viss ytterligare lönereglering .......................................................... 2 676
Avdelning 2.
4 laboratoriechefer eller laboratorer i högst Cp eller Cr 10 ...
102 288
1 laboratoriechef eller laborator i högst Ce 33 — labora-
rator i högst Cp eller Cr 10 .......................................................... —
1 laboratoriechef eller laborator i högst Ce 33 — labora
toriechef eller laborator i högst Cp eller Cr 10 ....................
1 laborator eller förste forskningsingenjör i högst Ce 31 — la
boratoriechef eller laborator i högst Ce 33 ........................
1 laborator eller förste forskningsingenjör i högst Ce 31 ...
20 148
2
förste forskningsingenjörer eller forskningsingenjörer i
högst Ce 29 — laboratorer eller förste forskningsingenjörer
i högst Ce 31
............................................................................... —
3 laboratorer eller förste forskningsingenjörer i högst Ce 31 ...
60 444
7 förste forskningsingenjörer eller forskningsingenjörer i högst —
Ce 29
127 932
Viss ytterligare lönereglering .......................................................... 9 192
Avdelning 3.
4 laboratoriechefer eller laboratorer i högst Cp eller Cr 10...
102 288
1 laborator eller förste forskningsingenjör i högst Ce 31 ........ 20 148
1
förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör i högst
Ce 29 — laborator eller förste forskningsingenjör i högst
Ce 31......................................................................................................... —
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
171
172
Kiwgl. Maj:ts proposition nr HO.
Ökning
3 laboratorer eller förste forskningsingenjörer i högst Ce 31 ...
60 444
8
förste forskningsingenjörer eller forskningsingenjörer i
högst Ce 29
............................................................................. 146 208
Viss ytterligare lönereglering ......................................................... 9 036
2. Arvoden ................................................................................................ 4 000
3. Överflyttning av tjänster från anslaget till viss forsknings
verksamhet m. m.
19 forskningsingenjörer Ce 27
...................................................... 347 244
7 forskningsingenjörer Ce 27 — förste forskningsingenjörer
eller forskningsingenjörer i högst Ce 29 ................................. —
Vissa tjänster i 25 lönegraden och lägre lönegrader ................ 60 876
4. Omräkning.
Löneklassuppflyttningar in. m............................................................ 20 000
Rörligt tillägg
............................................................................. 245 000
Avrundning ............................................................................................ 3872
1 498 000
Motiv.
Forskningsanstalten erinrar om att anstalten i början av år 1949 i sam
arbete med försvarsgrensförvaltningarna utarbetade en plan för verksam
heten vid forskningsanstalten i syfte att under budgetåren 1949—1952
successivt utvidga anstalten för att kunna genomföra de forskningsupp
gifter, som från såväl försvarsgrensförvaltningarnas som forskningsan
staltens sida bedömdes mest angelägna. Statsmakterna har emellertid
icke ansett sig kunna i nämnvärd utsträckning öka medelsanvisningen till
forskningsanstalten. På grund häraA’ har forskningsanstalten nödgats att
under de senaste budgetåren nedskära och begränsa forskningsverksamhe
ten i förhållande till vad som planerats i förutnämnda treårsprogram.
Anstalten har också, till en del beroende på svårigheter att med den nu
varande bristen på befattningar i högre lönegrader förvärva tillräckligt
många högkvalificerade forskare, tvingats avstå från flera forskningsupp
gifter, vilka såväl anstalten som försvarsgrensförvaltningarna ansett vara
utomordentligt viktiga för vårt försvar.
Ifråga om vissa andra för försvarsgrenarna aktuella uppgifter, ofta av
ren utvecklingskaraktär, har anstalten i samråd med förvaltningarna
tvingats tillämpa ett system med av förvaltningarna direkt betalda upp
drag. Under budgetåret 1951/52 har sålunda anstalten mot särskild er
sättning från förvaltningarna och andra uppdragsgivare åtagit sig och
utfört forsknings- och utvecklingsuppdrag för sammanlagt i runt tal
2 600 000 kronor. Det är uppenbart att detta system, som måste betraktas
som en ren nödlösning, har väsentliga nackdelar och därför i fortsättningen
bör undvikas. En rationell planläggning av forskningsverksamheten med
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
173
anställning av högt kvalificerad personal är nämligen icke möjlig, så länge anstalten för sin ekonomi är beroende av medel, som oberäknat och i efterhand inflyter från andra myndigheter i den mån dessa kan ställa sådana medel till anstaltens förfogande. Dessutom kommer forsknings anstalten i ekonomiskt beroende av försvarsgrensförvaltningarna, vilket medför att anstalten påverkas så att verksamheten blir inriktad på kort- tidsuppdrag i stället för på den forskning, som i längden bedömes ge vårt försvar det värdefullaste tillskottet i effektiv krigsmateriel.
I detta läge har forskningsanstalten återigen tillsammans med de tre förvaltningarna noggrant genomgått alla de arbetsuppgifter inom den mili tära forskningen, som tidigare legat till grund för upprättandet av den i 3-årsplanen upptagna personalorganisationen. Härvid har ånyo konstate rats, att någon minskning av denna icke är möjlig utan att för försvaret synnerligen viktiga forskningsuppgifter helt åsidosättes. Fastmer har krav framkommit på lösande av uppgifter, som icke tidigare kunnat förutses. Den ytterligare utökning av anstaltens organisation, som skulle erfordras för att lösa även dessa nytillkomna uppgifter, är emellertid relativt obe tydlig, vilket tyder på att någon nämnvärd utökning av anstalten såvitt nu kan överblickas icke skulle vara erforderlig sedan treårsplanen jämte vid den nu genomförda noggranna undersökningen av forskningsanstal tens arbetsuppgifter framkomna mindre utökningen genomförts. Den suc cessiva utbyggnad av forskningsanstalten, som sålunda visat sig nödvändig men som i brist på erforderliga medel hittills blott delvis kunnat genom föras, skulle därför i och med ett bifall till föreliggande förslag, enligt vad som nu kan bedömas, i huvudsak vara avslutad. Härigenom skulle forsk ningen vid de tre avdelningarna kunna givas en mera stabil organisation, varigenom arbetets effektivitet i icke oväsentlig grad skulle kunna höjas, medförande snabbare och bättre lösningar av föreliggande forskningsupp gifter.
Då det emellertid icke är praktiskt möjligt att redan under nästkom mande budgetår få organisationen genomförd i full utsträckning, även om detta utan tvivel vore högst önskvärt, har styrelsen ansett sig böra begränsa medelsäskandena för budgetåret 1953/54 så, att den önskvärda utbyggnaden genomföres under två på varandra följande budgetår. Med hänsyn till nödvändigheten av att i tid kunna vidtaga erforderliga för beredelser är det emellertid angeläget, att statsmakterna snarast i princip beslutar om utvidgningen av forskningsanstaltens verksamhet i hela den utsträckning som föreslagits.
För budgetåret 1952/53 begärdes sammanlagt för anstaltens verksam het 14 265 000 kronor. Omräknade till nu utgående löner samt med hän syn till prisstegringar torde detta belopp nu motsvara i runt tal 16 450
000
kronor. Härtill kommer vissa kostnader för utveckling och tillverkning av
174
Knngl. Maj:ts proposition nr 110.
elektronrör samt för verkskyddsutrustning. Ifrågavarande kostnader har
beräknats till 1 140 000 kronor respektive 185 000 kronor. Medelsbehovet
vid fullt utbyggd organisation skulle under förutsättning av oförändrade
löner och priser komma att uppgå till sammanlagt i runt tal 21 250 000
kronor. Av skäl som nyss anförts har styrelsen ansett sig kunna begränsa
medelsbehovet för budgetåret 1953/54 till 17 790 000 kronor.
Beträffande de särskilda yrkandena under förevarande anslag är att
anföra i huvudsak följande.
1. Till den del förslagen avser inrättande av nya tjänster innebär de
huvudsakligen upprepningar av förslag i forskningsanstaltens medelsäskan
den för tidigare budgetår (jfr prop. 1952: 120, s. 167 o. f.). Övriga under
denna punkt särskilt redovisade förslag till lönegradsuppflyttningar avser
på ett undantag när ytterligare höjning av tjänster, som enligt beslut av
1952 års riksdag i anledning av propositionen 1952: 251 (bil. B) redan upp
flyttats i lönegrad. Undantaget avser den tjänst för laborator i Ca 31 som
föreslås tillkomma vid avdelning
1
i utbyte mot en ingenjör stjänst på
övergångsstat i Ca 30. Forskningsanstalten framlägger slutligen förslag till
lönereglering beträffande vissa tjänster som icke omfattats av nyssnämnda
riksdagsbeslut. Sistnämnda förslag har i sammanställningen redovisats
endast med angivande av de beräknade kostnaderna.
2. Forskningsanstalten framhåller att det på grund av verksamhetens
omfattning visat sig erforderligt att en befattningshavare inom var och en
av anstaltens tre avdelningar under vederbörande avdelningschefs frånvaro
representerar denne och föreslår med stöd härav inrättande av 3 ställföre
trädarearvoden om
2
000
kronor per år.
På grundval av belastningen beräknar anstalten för arvoden i övrigt en
minskning av medelsbehovet med
2
000
kronor.
3. Forskningsanstalten föreslår att 19 befattningar för forskningsingen
jör i Ce 27, vilka med stöd av förenämnda riksdagsbeslut inplacerats i
denna lönegrad och uppförts på den för anslaget till viss forskningsverk
samhet gällande personalförteckningen, överföres till avlöningsanslaget
samt att i samband därmed 7 av tjänsterna omvandlas till tjänster för
förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör i högst Ce 29. Av ifrå
gavarande 7 tjänster avses två för avdelning 1, två för avdelning 2 och
tre för avdelning 3.
Härutöver föreslås att ett antal extra ordinarie tjänster i 25 lönegraden
och lägre lönegrader, huvudsakligen avsedda för expeditions- och kontors
arbete, skall överföras från anslaget till viss forskningsverksamhet.
Departementschefen.
Under en följd av år har forskningsanstalten framlagt förslag om en
väsentlig utbyggnad av anstaltens organisation. Förslagen har grundats
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
175
på en treårsplan som anstalten gjort upp i samråd med för svar sgrensför- valtningarna. Av statsfinansiella skäl har emellertid förslagen i endast mycket begränsad omfattning kunnat genomföras.
Anstalten föreslår nu att den angivna treårsplanen, i vissa avseenden kompletterad, skall läggas till grund för förslag till årets riksdag. Med hänsyn till den försening som inträtt beträffande planens genomförande föreslås dock att utbyggnaden av anstalten skall äga rum under loppet av två år.
För egen del får jag framhålla att icke minst ekonomiska skäl talar för att forskningen ges tillräckligt utrymme inom den totala försvarsbudgetens ram. För årets riksdag har framlagts vittsyftande förslag rörande materiel- anskaffning för försvaret. Av vikt är att denna anskaffning kan inriktas på sådan materiel som med hänsyn till forskningsrön och utvecklings tendenser kan behålla sin modernitet under lång tid framåt. En ökad forskningsinsats kan här inbespara belopp som vida överstiger de på forskningen nedlagda kostnaderna. Exempel härpå kan framdragas redan från forskningsanstaltens hittillsvarande verksamhet. Inom den ekonomiska ram som står till förfogande för försvarsändamål under nästa budgetår har det emellertid befunnits möjligt att i allenast mycket be gränsad omfattning tillgodose de av anstalten anmälda behoven.
En granskning av anstaltens nuvarande personalorganisation visar att det föreligger en viss disproportion mellan högre och lägre tjänster. Detta har haft till följd att anstalten icke i tillräcklig omfattning kunnat för värva högkvalificerade forskare, och härigenom torde den lägre kvalifice rade personalen i vissa fall icke ha kunnat effektivt utnyttjas. En ändring av förhållandet mellan högre och lägre tjänster skulle därför även inom oförändrad kostnadsram kunna synas motiverad. Jag kan emellertid icke i nuvarande läge tillstyrka att antalet forskarbefattningar i de högre löne graderna ökas utöver vad som beslutats genom 1952 års tjänsteförteck- ningsrevision.
Frågan om den centrala ledningen av forskningsanstalten och dess av delningar är föremål för utredning genom särskilt tillkallad sakkunnig. Sedan denne i juni 1952 avgivit utredning rörande vissa särskilda förhål landen inom anstaltens avdelning
1
, har utredningsarbetet beträffande upp
draget i övrigt kunnat igångsättas. Enligt vad utredningsmannen upplyst beräknas utredningsarbetet kunna slutföras inom en nära framtid. Såvitt avser anstaltens personalorganisation torde utredningsmannen komma att föreslå inrättande av vissa högre forskarbefattningar för effektivisering av forskningsplaneringen såväl centralt som inom de olika avdelningarna. Såsom nyss anförts kan jag emellertid icke i nuvarande läge tillstyrka en utökning av antalet dylika befattningar.
176
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
En viss förstärkning av anstaltens administrativa personal har däremot
synts utredningsmannen så angelägen att därmed icke kan anstå. Led
ningen av de administrativa göromålen handhaves sedan anstaltens till
komst, under anstaltens chef, av en kamrerare i Ca 27. Med hänsyn till
den avsevärda ökningen av anstaltens organisation — befattningshavarnas
antal är nu omkring 630 mot 130 år 1945 — bör en befattning för byrå
direktör i 33 lönegraden tillkomma. Befattningen torde tills vidare böra
uppföras som extra ordinarie. I samband därmed kan kamrerarbefatt-
ningen överföras till övergångsstat.
Forskningsanstalten ledes för närvarande av en styrelse, i vilken ingår,
förutom anstaltens överdirektör, företrädare för dels forskningen inom an
staltens huvudsakliga forskningsområden och dels de militära myndighe
terna. Med hänsyn till de många intressen som sålunda skall företrädas
inom styrelsen består denna av icke mindre än
10
ledamöter och
8
supp
leanter. Enär de sistnämnda förutsättes som regel skola närvara vid sty
relsens sammanträden för att hålla sig underrättade om verksamheten,
uppgår antalet vid styrelsesammanträdena närvarande — inberäknat an
staltens avdelningschefer, vilka ofta är föredragande — till mer än
20
.
Erfarenheten har visat, att denna organisation icke motsvarar de krav
som numera måste ställas på forskningsanstaltens ledning. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan utredningen slutförts, besluta om de
ändringar beträffande styrelsens sammansättning och därmed samman
hängande frågor som må befinnas påkallade.
I anslutning till vad jag sålunda anfört föreslår jag att vid forsknings
anstalten fr. o. m. nästa budgetår inrättas en för anstaltens kansli avsedd
byrådirektör stjänst i Ce 33 och att samtidigt den befintliga ordinarie
tjänsten för kamrerare i Ca 27 föres på övergångsstat.
Jag anser mig vidare böra förorda att de 19 tjänster för forsknings
ingenjör i Ce 27, vilkas innehavare f. n. avlönas från anslaget till viss
forskningsverksamhet, med oförändrad löneställning överföres till före
varande anslag. I övrigt kan jag som nämnts icke nu tillstyrka att några
förändringar vidtages beträffande personaluppsättningen vid forsknings
anstalten, utöver dem som redan genomförts enligt riksdagens beslut i an
ledning av propositionen 1952: 251. Jag kan icke heller förorda att sär
skilda arvoden inrättas för ställföreträdare åt anstaltens avdelningschefer.
Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 2 400 000 kronor enligt
följande.
Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 2 100
kronor på grund av genomförd lönereglering till (253 000 + 2 100 =) i
runt tal 255 000 kronor.
Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungi. Maj :t, minskas med 2 000 kronor till (13 700 — 2 000 ==)
11
700
kronor.
Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas med 15 528 kronor för en byrådirektör i Ce 33, 227 772 kronor för 19 forskningsingenjörer i Ce 27, 52 830 kronor på grund av genomförd löne reglering och 13 000 kronor för löneklassuppflyttningar m. m. till (1 005 000
+ 15 528 + 227 772 + 52 830 + 13 000 =) i runt tal 1 315 000 kronor.
Posten Rörligt tillägg ökas med 430 000 kronor till (388 300 + 430 000 =) 818 300 kronor.
Anslagshöjningen utgör 740 000 kronor. Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) överföra den på personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppförda tjänsten för kamrerare i lönegrad Ca 27 till redovisning under rubriken Tjänstemän å övergångsstat samt på förteckningen under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25 uppföra en tjänst för byrådirektör i lönegrad Ce 33 samt ytterligare nitton tjänster för forsk ningsingenjör i lönegrad Ce 27;
b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forsk ningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budget året 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 255 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t ...................................................... 11700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 1 315 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................................... 818 300
Summa kronor 2 400 000
c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budget året 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.
{23] Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader.
Anslag Nettoutgift
1951/52 ......................................... 235 000
325 912
1952/53 (statsliggaren s. 265) 350 000 1953/54 (förslag) .................... 400 000
12—250 53
Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
177
Nr 110.
178
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 138) har Kungl. Maj :t före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försva
rets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett för
slagsanslag av 400 000 kronor.
Yrkande.
Försvarets forskningsanstalt hemställer, att anslaget höjes med 385 000
kronor.
Ökning
1. Sjukvård ..................................................................................................... 10 000
2. Reseersättningar
m. m............................................................................. 35 000
3. Expenser ..................................................................................................... 155 000
4. Verkskyddsutrustning ................... 185 000
385 000
Motiv.
1. Anslagsposten till sjukvård (nu 35 000 kronor) anses böra höjas med
10 000 kronor med hänsyn till belastningen under budgetåret 1951/52 (i
runt tal 41 000 kronor) samt förutsatt utökning av anstaltens organisation.
2. Anstalten förutsätter att resekostnader för personal, som avlönas från
anslaget till viss forskningsverksamhet, alltjämt får bestridas från samma
anslag. På grund av den begärda utökningen av anstaltens organisation
räknas under omkostnadsanslaget med ett ytterligare behov av medel för
resekostnader av 30 000 kronor (nu 35 000 kronor). Inträffade prissteg
ringar föranleder vidare ökad belastning å anslagsposten med 5 000 kronor.
3. Nettoutgifterna för bränsle, vatten och elektrisk ström under budget
året 1951/52 uppgick till cirka 123 000 kronor. Någon minskning av dessa
kostnader anses icke vara att förvänta under budgetåret 1953/54. Delpos
ten för ifrågavarande ändamål, vilken nu är upptagen till
100
000
kronor,
föreslås höjd med 30 000 kronor.
Den förutsatta utökningen av anstaltens organisation medför under bud
getåret 1953/54 stegrat behov av skrivmaterialier, papper, möbler och arbets
maskiner liksom ökade kostnader för telefonabonnemang m. m. Härav för
anledd ökning beräknas utgöra 105 000 kronor. Prisstegringar medför ytter
ligare behov av medel i detta hänseende med
20
000
kronor.
4. Beloppet utgör den beräknade kostnaden för verkskyddsmateriel för
forskningsanstalten, huvudsakligen avseende brandskyddsmateriel.
Departementschefen.
Då jag inte räknar med någon nämnvärd ökning av forskningsanstaltens
verksamhet under nästa budgetår torde en uppräkning av omkostnadsansla
get för detta ändamål icke erfordras.
Jag beräknar icke heller medel för verkskyddsutrustning under anslaget.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
179
För övriga ändamål under anslaget förordar jag en medelsanvisning å 400 000 kronor. Höjningen, 50 000 kronor, föranledes främst av prissteg ringar.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för bud getåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
[24] Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet.
Anslag Nettoutgift Behållning
1951/52 ......................................... >5 900 000
6
760 534 4 451
1952/53 (statsliggaren s. 266) 27 100 000 1953/54 (förslag) ....................
8
200 000
1 Därutöver 307 000 kronor överförda från anslag under tolfte huvudtiteln. 2 Därutöver 600 000 kronor anvisade på tilläggsstat II och 614 000 kronor överförda från anslag under tolfte huvudtiteln.
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 138) har Kungl. Maj :t före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1953/54 be räkna ett reservationsanslag av
8 200 000
kronor.
Yrkande.
Försvarets forskningsanstalt hemställer, efter samråd med bland andra överbefälhavaren, att anslaget höjes med 5 725 000 kronor. Härvid förut- sättes att avlöningskostnader till ett belopp av 408 000 kronor, som nu be- strides från forskningsanslaget, överföres till avlöningsanslaget. Av det äskade beloppet, 12 825 000 kronor, avses 1 140 000 kronor för utveckling och tillverkning av elektronrör m. m., för vilket ändamål medel för inne varande budgetår begärts av krigsmaterielverket och anvisats under ifråga varande anslag. Dessutom hemställer anstalten liksom för innevarande budgetår om bemyndigande att utlägga beställningar på materiel för forsk ningsverksamhet intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade anslagsmedel.
Motiv.
Därest forskningsverksamheten vid anstalten finge bedrivas i enlighet med en under år 1949 av anstalten i samråd med försvarsgrensförvalt- ningarna utarbetad plan för verksamheten under de närmast påföljande åren, kunde medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår under förut angiven förutsättning beräknas till 16 040 000 kronor. Då tillräckliga medel för en forskningsverksamhet i enlighet med den utarbetade planen icke
180
kunnat anvisas och då bristen på befattningar i högre lönegrader föranlett
svårigheter att anställa tillräckligt antal högt kvalificerade forskare, har
anstalten under de närmast föregående budgetåren liksom under det inne
varande nödgats inskränka verksamheten till att omfatta de forsknings
uppgifter, som bedömts vara mest angelägna. Anstalten räknar nu med att
utbyggnaden av anstalten i enlighet med nämnda plan skall genomföras
under de två närmast följande budgetåren. Den begärda ökningen av ansla
get för nästa budgetår föranledes — förutom av nämnda utbyggnad —
av inträffade pris- och lönestegringar.
Kungl. May.ts proposition nr 110.
Departementschefen.
Under hänvisning till vad jag anfört under forskningsanstaltens avlö-
ningsanslag föreslår jag att förevarande anslag uppföres med ett belopp
av
8
200 000 kronor. Därvid har jag, såsom framgår av vad som anförts
under avlöningsanslaget, räknat med att vissa avlöningskostnader, som
nu belastar forskningsanslaget, under budgetåret 1953/54 i stället skall
bestridas från avlöningsanslaget. Jag förutsätter vidare, att inom ramen
för det av mig tillstyrkta anslagsbeloppet till viss forskningsverksamhet
skall bestridas erforderliga kostnader för utveckling och tillverkning inom
landet av elektronrör och andra teletekniska detaljer, i den mån icke
andra medel står till förfogande därför. Liksom för innevarande budgetår
bör utverkas riksdagens bemyndigande att medgiva anstalten att utlägga
materielbeställningar intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade
medel.
Under åberopande av det anförda får jag i detta sammanhang — under
erinran om att anslagshöjningen utgör
1
100
000
kronor — hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverk
samhet för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av
8
200
000
kronor;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver be
ställningar av materiel för försvarets forskningsanstalts verk
samhet må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000 kronor.
[25] Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrust
ning.
Anslag
Nettoutgift
Behållning
1951/52 .........................................
245 000
257 961
668
1952/53 (statsliggaren s. 266)
300 000
1953/54 (förslag) ....................
325 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
181
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 138) har Kungl. Maj :t före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till För svarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning för bud getåret 1953/54 beräkna ett reservationsanslag av 325 000 kronor.
Försvarets forskningsanstalt hemställer, att anslaget uppföres med 840 000 kronor för utrustning av nytillkommande lokaler ävensom för en gångsanskaffning av instrument och verktygsutrustning i anledning av förutsatt utökning av anstaltens organisation. För egen del kan jag icke tillstyrka, att anslaget för nästa budgetår uppföres med högre belopp än 325 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservations anslag av 325 000 kronor.
[26] Försvarshögskolan: Avlöningar. I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 142) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Försvarshögskolan: Avlöningar för bud getåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 105 000 kronor.
Yrkande.
Chefen för försvarsstaben (skr. V» 1952) har, till ändamål av natur att böra tillgodoses från avlöningsanslag för försvarshögskolan, för nästa bud getår beräknat ett medelsbehov av i runt tal 191
000
kronor.
Utgifter Uppbörds-
medel
1
. Försvarshögskolans råd ..................................................
500
2. Personal. 1 chef Mo 17/15 .............................................................. 34 320 3 regementsofficerare Ma 33/30 ......................................... 70 920
1
arvodesbefattning för pensionerad officer 1:30 ...
21
084
1
arvodesbefattning för pensionerad underofficer
1:22
13 956
1 kanslibiträde Ca 11 ..........................................................
8
652
1
biträde för skriv- och kontorsgöromål ....................
6
072
3. Arvoden till militära lärare .........................................
13 140
4. Arvoden till civila lärare ................................................
33 240
5. Arvoden till särskilda föreläsare .....................................
10
350
6
. Pensionsmedel .............................. on qr«
212 234 20 966
+ 191 268
Avrundat 191 000
182
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Motiv.
Vid anmälan till propositionen 1952: 120 (punkt 1) av frågan om högre
försvarsstudier under budgetåret 1952/53 lämnades en redogörelse för
organisationen av samt personal- och medelsbehovet för en försvarshög
skola enligt en skrivelse i ämnet av överbefälhavaren den 15 febiuari 19o2.
Till denna redogörelse torde här få hänvisas.
1. Beloppet avser kostnader för arvoden vid sammanträden till leda
möterna i rådet.
2. Chefen för försvarsstaben föreslår nu att för skolans chef inrättas
en beställning i Mo 17 eller Mo 15 och att för tre heltidsanställda militära
lärare, en ur varje försvarsgren, inrättas beställningar i Ma 33 eller Ma 30.
De föreslagna arvodesbefattningarna och tjänsterna för kontorspersonal
avses för skolans expedition.
3. Av beloppet beräknas 5 940 kronor för utbildningsarvoden om 1 980
kronor till de tre heltidstjänstgörande militära lärarna. Återstoden av be
loppet,
7
200
kronor, avses för timarvoden till tre under omkring sex måna
der deltidstjänstgörande militära lärare, en ur varje försvarsgren.
4. Av beloppet hänför sig 23 640 kronor till arvoden till civila lärare
under omkring tolv tjänstgöringsmånader. Nämnda arvoden avses skola
motsvara de löneförmåner vederbörande går miste om vid tjänstledighet
till följd av läraruppdraget och beräknas i medeltal motsvara lönen i 33
löneklassen, löneplan 1. Återstoden, 9 600 kronor, beräknas för särskilda
arvoden till förenämnda civila lärare.
5. Beloppet beräknas efter ett antal föreläsningstimmar per år av 115
och ett arvode per timme av 90 kronor.
Yttrande.
Försvarets civilförvaltning förklarar sig icke kunna förorda att för skol
chefen och de heltidstjänstgörande lärarna avses beställningar i alternativa
lönegrader. Enligt ämbetsverket bör undersökas om icke vid inrättande av
nämnda beställningar häremot svarande reduceringar av antalet beställ
ningar på försvarsgrenarnas personalstater kan företagas. Civilförvalt
ningen tillstyrker inrättandet av de för skolans expedition föreslagna be
fattningarna för pensionerad officer, kanslibiträde och biträde för skriv-
och kontorsgöromål. Enligt ämbetsverket bör emellertid kanslibiträdes-
tjänsten t. v. upptagas såsom extra ordinarie. Beträffande arvodesbefatt-
ningen för pensionerad underofficer anser civilförvaltningen att mera in
gående erfarenhet av verksamheten vid skolan bör avvaktas, innan ifråga
varande befattning inrättas. Ämbetsverket uttalar dock att inrättande av
befattningen är att föredraga framför att utnyttja kommenderad personal
på aktiv stat. Slutligen framhåller civilförvaltningen, att kostnaderna för
arvoden till civila lärare hör beräknas efter 31 löneklassen och icke, såsom
försvarsstabschefen föreslagit, efter 33 löneklassen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
183
Departementschefen.
Enligt beslut av 1951 års riksdag anordnades under budgetåret 1951/52 försöksvis högre försvarsstudier enligt ett av överbefälhavaren framlagt förslag. På grundval av de därvid vunna erfarenheterna har verksamheten under innevarande budgetår givits en fastare form inom en försvarshög skola som organiserats med utnyttjande av kommenderad och tillfälligt an ställd personal. Försvarshögskolans uppgift är i första hand att åt högre civila och militära befattningshavare ge en vidgad överblick över det totala krigets problem. Högskolan skall vidare som en förberedelse för högre mili tära chefs- eller stabsbefattningar och för motsvarande civila befattningar ge fördjupade insikter om det totala försvarets olika grenar samt om plan läggning och genomförande av för dem gemensamma försvarsuppgifter. Slutligen skall högskolan utföra eller medverka vid specialstudier av frå gor som är särskilt aktuella för det totala försvaret.
Verksamheten vid högskolan omfattar dels en höstkurs och en vårkurs om vardera ungefär 9 veckor för i vardera gruppen omkring 25 militära och civila befattningshavare och dels en chefskurs om ungefär
10
dagar
för sammanlagt omkring
20
högre civila och militära befattningshavare.
Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 142) fram
höll jag att hittills vunna erfarenheter av verksamheten vid försvarshög skolan visat att ett starkt behov föreligger att även i fortsättningen högre försvarsstudier ordnas i huvudsak i enlighet med den hittills vid försvars högskolan bedrivna verksamheten. Jag förordade därför att försvarshög skolan fr. o. in. nästa budgetår skulle ges en fastare organisation med verk samheten inriktad på längre sikt än hittills varit fallet. I avvaktan på resul tatet av vissa undersökningar rörande möjligheterna att i samband med inrättande av nya beställningar för personal vid försvarshögskolan minska försvarsgrenarnas personalstater kunde jag emellertid icke framlägga slut liga anslagsberäkningar i statsverkspropositionen.
Sedan dessa undersökningar numera slutförts inom försvarsledningen upptager jag försvarshögskolans anslagsfrågor till slutlig behandling.
Jag anser mig härvid kunna tillstyrka att på särskild stat för försvars högskolan inrättas beställningar för skolchef samt heltidstjänstgörande militära lärare ur armén och marinen. Behovet av motsvarande lärare ur flygvapnet torde tills vidare få tillgodoses genom kommendering. Vad skol chefen beträffar kan jag emellertid icke förorda att för denne avses högre beställning än i Mo 15. Beställningen bör kunna besättas med officer ur vilken försvarsgren som helst. Med hänsyn till betydelsen av att vid per sonvalet äga stor frihet tillstyrker jag att de för lärare ur armén och marinen avsedda beställningarna placeras i alternativt Ma 33 eller Ma 30.
För att motväga de merkostnader som uppkommer genom inrättandet av ifrågavarande beställningar föreslår jag, i huvudsaklig överensstäm
184
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
melse med ett av överbefälhavaren under hand avgivet förslag, att be
ställningen i Mo 15 för ställföreträdande militärbefälhavare i femte mili
tärområdet, en majorsbeställning vid Svea livgarde samt en beställning
för kommendörkapten av
1
. graden vid flottan vid ledigblivande vakant-
sättes.
Jag anser mig böra godtaga försvarsstabschefens förslag till personal
uppsättning för skolans expedition med den jämkningen att jag icke för
närvarande kan tillstyrka att en arvodesbefattning för underofficer in
rättas. I likhet med civilförvaltningen anser jag att kanslibiträdestjänsten
tills vidare bör inrättas såsom extra ordinarie.
Försvarsstabschefens beräkning av kostnaderna för arvoden till leda
möter av skolans råd samt till lärare och särskilda föreläsare ger mig icke
anledning till erinran. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t
att meddela reglerande föreskrifter i fråga om här avsedda arvoden. I
förslaget till avlöningsstat i det följande upptager jag samtliga berörda
arvodeskostnader under en anslagspost till arvoden och särskilda ersätt
ningar, bestämda av Kungl. Maj :t.
Anslaget Försvarshögskolan: Avlöningar beräknar jag för budgetåret
1953/54 till 162
000
kronor med den fördelning på anslagsposter som fram
går av förslaget till avlöningsstat.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
a) fastställa följande personalförteckning för försvarshög
skolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Personalförteckning.
Beställning
Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 chef ............................................................... Mo 15
1 överstelöjtnant eller major ........................ Ma 33 el. Ma 30
1
kommendörkapten av
1
. graden (överste
löjtnant) eller kommendörkapten av
2
.
graden (major) ......................................... Ma 33 el. Ma 30
b) fastställa följande avlöningsstat för försvarshögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 53 000
2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt
ning, förslagsvis
14 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
185
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis .........................................
57
230
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ....... 10 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................................... 40 370
Summa kronor 175 100
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ............................................. 13 100
Nettoutgift kronor 162 000
c) till Försvarshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 162 000 kronor.
[27]
Försvarshögskolan: Omkostnader. I
årets statsverksproposition
(bil.
6
, punkt 142) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Försvarshögskolan: Omkostnader beräkna ett förslagsanslag av 80
000
kronor.
Yrkande.
Chefen för försvarsstaben har, till ändamål av natur att böra tillgodo ses från omkostnadsanslag för försvarshögskolan, för nästa budgetår be räknat ett medelsbehov av 80 900 kronor.
1. Sjukvård in. m................................................... 500
2. Reseersättningar m. in.................................... 60 000
3. Expenser .......................................................... 20 400
80 900
Motiv.
1. Beloppet avser kostnader för skolans personal.
2. De under denna punkt uppförda kostnaderna avser kostnader för rese- och traktamentsersättningar för lärare och militära elever vid skolan. Motsvarande kostnader för civila elever beräknas skola bestridas av veder börande civila myndigheter.
3. Av beloppet hänför sig 4 200 kronor till undervisningsmateriel, 4 300 kronor till viss engångsanskaffning av materiel,
5
400 kronor till kompen
dier och
6
500 kronor till övriga expenser.
Yttrande.
Försvarets civilförvaltning har icke haft något att erinra mot försvars stabschefens beräkning av medelsbehovet till skolans omkostnader.
186
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Departementschefen.
Jag godtager de av försvarsstabschefen gjorda beräkningarna och före
slår att anslaget uppföres med ett avrundat belopp av 80
000
kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Försvarshögskolan: Omkostnader för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
[28] Svenska fältsjukhuset i
Korea.
Genom beslut den 10 augusti 1950
medgav Kungl. Maj:t att Svenska röda korset finge -— under villkor att be
stämmelserna i en Genévekonvention angående förbättrande av sårades och
sjukas behandling vid stridskrafterna i fält iakttoges — på statsverkets be
kostnad ställa till F. N:s överkommandos förfogande i Korea ett fältsjukhus
enligt en viss organisationsplan.
För täckande av kostnaderna för sjukhuset har riksdagen hittills anvisat
tillhopa 23
000
000
kronor, varav
10
000
000
kronor å tilläggsstat I till riks-
staten för budgetåret 1950/51 (prop. 1950: 250; rd. skr. 386), 5 000 000 kro
nor å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1951/52 (prop. 1951:224;
rd. skr. 371) samt
8
000
000
kronor å tilläggsstat I till riksstaten för bud
getåret 1952/53 (prop. 1952:243; rd. skr. 427). Genom den sistnämnda
medelsanvisningen har kostnaderna för sjukhusets drift intill utgången av
budgetåret 1952/53 beräknats kunna täckas.
Vid anmälan av propositionen 1952: 243 framhöll jag att det givetvis icke
var möjligt att då beräkna de slutliga kostnaderna för sjukhuset. Om anvisat
anslag icke skulle förslå eller ytterligare kostnader tillkomma genom att
sjukhuset i dåvarande eller eventuellt ändrad verksamhetsform toges i
anspråk även efter utgången av budgetåret 1952/53, syntes frågan om an
visande av ytterligare anslag framdeles få underställas riksdagen. I av-
bidan på dylikt förslag borde uppkommande merkostnader få bestridas
från anslaget till oförutsedda utgifter och frågan om täckning av sålunda
bestridda kostnader framdeles anmälas. Vad sålunda anförts föranledde
icke erinran från riksdagens sida.
I propositionen 1952:243 lämnades en redogörelse för de ekonomiska
förhållandena vid sjukhuset intill den 1 juli 1952. Enligt en i propositio
nen intagen sammanställning hade kostnaderna för sjukhuset uppgått till
i runt tal 14 500 000 kronor. Därefter har intill den 1 januari 1953 för
brukats ytterligare omkring 3 700 000 kronor. De sammanlagda kostna
derna för sjukhusets verksamhet intill sistnämnda dag framgår av följande
sammanställning.
Löner ............................................................... 3 953 000
Traktamenten ............................................. 778 000
Materiel .......................................................... 5 251 000
Övriga driftkostnader (transporter, för
säkringar, läkemedel, materielunder- håll in. in.) .............................................
8
235 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
187
Summa kronor 18 217 000
I posten för materiel ingår likvid för av Förenta staterna tillhandahållen materiel m. m. under tiden den 24 augusti 1950—den 30 juni 1951.
I skrivelse den 10 februari 1952 har försvarets civilförvaltning efter sam råd med överstyrelsen för Svenska röda korset inkommit med beräkning av medelsbehovet för fältsjukhuset under budgetåret 1953/54 och därvid anfört i huvudsak följande. Sjukhusets medelsbehov blir i första hand beroende av hur länge och under vilka former dess verksamhet kommer att fortsätta. Då dessa frågor ligger utanför civilförvaltningens bedömande, anser ämbetsverket lämpligast att ange det genomsnittliga medelsbehovet för månad vid en verksamhet av hittillsvarande omfattning och med ut gångspunkt härifrån föreslå medelsanvisning för budgetåret 1953/54. Då beräkningarna måste grundas på antaganden rörande verksamheten och beläggningen vid fältsjukhuset blir de givetvis i viss mån osäkra. En bi dragande orsak härtill är att tillförlitliga uppgifter ej stått att erhålla rö rande priser å förnödenheter och materiel, som tillhandahålles av Förenta staterna, ävensom kommande lönesättning för vid fältsjukhuset anställd koreansk personal. Sistnämnda kostnader är i hög grad beroende av ut vecklingen av prisnivån i Korea.
Beräkningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Per månad Totalt
Kronor
Kronor
Arvoden, semesterersättningar,
utrustningsbidrag
m. in.................................................................................. 150 500
1
806
000
Månadstraktamenten ................. ................................... 31 100
373 200
Resor ................................................ ................................... 213 700
2 564 400
Försäkringar .............................. ................................... 81
000
972 000
Löner till koreansk personal ---- ................................... 77 700
932 400
Mathållning .................................. ................................... 142 400 1 708 800 Materiel och tvätt ......................... ................................... 21 400 256 800 Transporter till Korea ............. ................................... 34 600 415 200 Med i c,i n ........................................... ................................... 60
000
720 000
Livsmedel och bränsle ............. ...................................
21 000
252 000
Övriga driftkostnader ................. ................................... 50 000
600
000
Summa kronor 883 400
10
600 800
Kostnaderna för mathållning har beräknats efter ett antal av 150 svenskar, 300 patienter och 200 anställda koreaner. Vidare har räknats med ett dagsportionspris för svenskar och patienter av 1 dollar 75 cents (cirka
9 kronor 7 öre) samt en månatlig kostnad av 100 kronor per person för
anställda koreaner.
Med hänsyn till de osäkra beräkningsgrunderna har det synts civilför
valtningen lämpligt att beräkna det totala medelsbehovet för budgetåret
1953/54 till 11 000 000 kronor.
188
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
Departementschefen.
Det är icke heller nu möjligt att bedöma hur länge fältsjukhuset kom
mer att erfordras i sin nuvarande verksamhetsform. Såsom jag framhållit
vid anmälan av tidigare propositioner om medel för sjukhusets verksamhet
kan, därest stridshandlingarna skulle upphöra, fråga uppkomma om sjuk
husets utnyttjande under någon tid såsom civilt sjukhus i svensk regi,
varvid kostnaderna skulle betraktas som ett bidrag till åtgärder för åter
hämtningen i Korea. I nämnda sammanhang har jag vidare berört förslag
om en sjukvårdande verksamhet av denna art, bedriven av de skandi
naviska länderna gemensamt. Jag förutsätter att, därest beslut fattas om
en fortsättning efter vapenstillestånd av sjukhusverksamhet i Korea, de
anslagsmedel som anvisats för fältsjukhuset övergångsvis får utnyttjas
jämväl för den ändrade verksamheten intill dess andra anslagsmedel kan
tagas i anspråk. Det må i detta sammanhang anmärkas att sjukhuset
redan i viss utsträckning kunnat bereda sjukvård åt den koreanska civil
befolkningen.
Det är givetvis icke möjligt att nu beräkna de slutliga kostnaderna för
sjukhuset. Medel torde emellertid nu böra anvisas för sjukhusets drift in
till utgången av budgetåret 1953/54. Då jag icke funnit anledning till erin
ran mot civilförvaltningens kostnadsberäkningar -—■ vilka måste anses så
som mycket osäkra — föreslår jag att för nästa budgetår äskas ett reserva
tionsanslag av 11 000 000 kronor. Om detta belopp icke skulle förslå torde
frågan om anvisande av ytterligare anslag framdeles få underställas riks
dagen. I avbidan på dylikt förslag torde uppkommande merkostnader få
bestridas från anslaget till oförutsedda utgifter och frågan om täckning av
sålunda bestridda kostnader framdeles anmälas.
Jag får under åberopande av det anförda hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till Svenska fältsjukhuset i Korea för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av
11
000
000
kronor.
[29] Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militär
tjänstgöring.
Anslag
Nettoutgift
1951/52 ......................................... 12 500 000
12 499 127
1952/53 (statsliggaren s. 290) 13 500 000
1953/54 (förslag ) .................... 15 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
189
I årets statsverksproposition (bil.
6
, punkt 186) har Kungl. Maj:t före
slagit riksdagen att till Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring, för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 12 500 000 kronor.
Riksförsäkringsanstalten och försvarets socialbyrå hade i skrivelse den
18 augusti 1952 föreslagit, att anslaget — som föreslås erhålla den jämkade
benämning, som anslagsrubriken angiver — skulle minskas med
1
000
000
kronor. Myndigheterna hade därvid räknat med att kostnaderna för äldre
skadefall, särskilt det stora antal fall som hänför sig till den förstärkta
försvarsberedskapen, skulle komma att minska med större belopp än det,
till vilket kostnaderna för nya fall väntas uppgå.
Jag anhåller att nu ånyo få upptaga denna anslagsfråga till behandling.
Jag ämnar nämligen senare denna dag på grundval av en av riksförsäk
ringsanstalten den 3 januari 1953 ingiven framställning anmäla proposition
med förslag till förordning om ändrad lydelse av 9 § militärersättningsför-
ordningen den 2 juni 1950 (nr 261) m. m., innebärande att sjukpenningar
och invaliditetsräntor skall höjas med omkring 30 procent samt livräntor
till änkor och barn med omkring 20 procent. Dessa åtgärder beräknas av
riksförsäkringsanstalten medföra en kostnadsökning under detta anslag av
omkring 2 500 000 kronor. Då jag icke funnit anledning till erinran mot
denna beräkning, bör anslaget för budgetåret 1953/54 upptagas med
(12
500
000
+
2
500
000
=) 15
000
000
kronor. Anslagshöjningen utgör
alltså 1 500 000 kronor.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte — med
ändring av i statsverkspropositionen härutinnan framlagt förslag — föreslå
riksdagen
att till Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring, för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 15 000 000 kronor.
Sammanställning
över de i det föregående äskade anslagen ävensom de anslag under riks-
statens fjärde huvudtitel, om vilka slutliga äskanden framlagts i den i
annat sammanhang anmälda propositionen nr 76.
190
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
I statsverkspropo-
Anslag
sitionen upptaget
belopp
Försvarets civilförvaltning: Avlöningar ....... 3 550 000
Försvarets civilförvaltning: Omkostnader ...
430 000
Krigsmaterielverket: Avlöningar .................... 3 550 000
Krigsmaterielverket: Omkostnader .............. 445 000
Krigsmaterielverket:
Förrådsorganisationen
m. ... ......................................................................
1
925
000
Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar ...
2 000 000
Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader...
270 000
Arméförvaltningen: Avlöningar .......................... 1 725 000
Arméförvaltningen:
Omkostnader .............. 680 000
Marinförvaltningen:
Avlöningar ................... 845 000
Marinförvaltningen:
Omkostnader ............... 550 000
Flygförvaltningen: Avlöningar .............................. 1 120 000
Flygförvaltningen: Omkostnader .................... 700 000
Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. 181 500 000
Armén: Ersättning till försvarets fastighets-
fond: Arméns delfond ................................. 34 000 000
Marinen: Avl0ningartillaktivpersonalm.fi. 70 000 000
Marinen: Ersättning till försvarets fastig-
hetsfond: Marinens delfond ........................ 12 000 000
Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal
m. fi.......................................................................... 77 500 000
Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastig-
hetsfond: Flygvapnets delfond......................... 17 500 000
Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar ...
2 400 000
Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader
400 000
Försvarets forskningsanstalt: Viss forsk
ningsverksamhet
8
200
000
Försvarets forskningsanstalt:
Engångsan-
skaffning av viss utrustning ........................ 325 000
Försvarshögskolan: Avlöningar .................... 105 000
Försvarshögskolan: Omkostnader ................ 80 000
Ersättning till försvarets fastighetsfond: Be
fästningars delfond .............................................. 15 300 000
Svenska fältsjukhuset i Korea ........................ —
Ersättning i anledning av kroppsskada, ådra
gen under militärtjänstgöring .................... 12 500 000
Slutligt äskat
belopp
3 490 000
430 000
3 620 000
445 000
1 940 000
2 057 000
295 000
2 045 000
680
000
890 000
600
000
1 120 000
750 000
181 500 000
32 748 000
70 000 000
11 163 000
77 000 000
17 488 000
2 400 000
400 000
8 200 000
325 000
162
000
80 000
15 286 000
11 000 000
15 000 000
191
Enligt årets statsverksproposition (bil.
6
, s. 237) skulle fjärde huvud
titelns slutsumma för budgetåret 1953/54 vid bifall till vad däri föreslagits ^*PP§^ till 1 970 208 100 kronor. Vid bifall till de här avgivna förslagen skulle slutsumman ökas med 11 514 000 kronor till 1 981 722 100 kronor.
Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga leda möter, hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Fredrik v. Scheele.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
192
Knngl. May.ts proposition nr 110.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
1. Marinens manskapsorganisation ................................................................................. 2
Departementschefen ....................................................................................................... 18
2. Arméingenjörkårens reservorganisation m. m......................................................... 20
Departementschefen ................................................................................................... 29
3. Personalvårdens lokala organisation ....................................................................... 30
Departementschefen ....................................................................................................... 34
4. Vissa arvodesfrågor berörande det frivilliga försvarsarbetet .................... 35
Departementschefen ....................................................................................................... 38
5. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret .......................................................... 39
6. Försvarets civilförvaltning: Avlöningar ........................................................... ....... 41
7. Försvarets civilförvaltning: Omkostnader ............................................................. 45
8. Krigsmaterielverket: Avlöningar ................................................................................. 46
9. Krigsmaterielverket: Omkostnader ............................................................................. 49
10. Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m................................................. 49
11. Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar................................................................... 50
12. Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader.............................................................. 57
13. Arméförvaltningen: Avlöningar..................................................................................... 58
14. Arméförvaltningen: Omkostnader ............................................................................ 60
15. Marinförvaltningen: Avlöningar ................................................................................. 61
16. Marinförvaltningen: Omkostnader ............................................................................. 63
17. Flygförvaltningen: Avlöningar ..................................................................................... 64
18. Flygförvaltningen: Omkostnader ................................................................................. 66
19. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl......................................................... 68
Departementschefen ........................................................................................................
109
20. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl......................................................... 120
Departementschefen ........................................................................................................ 147
21. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl..................................................... 151
Departementschefen ....................................................................................................... 167
22. Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar .............................................................. 170
23. Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader ........................................................... 177
24. Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet .............................. 179
25. Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning ........ 180
26. Försvarshögskolan: Avlöningar ................................................................................. 181
27. Försvarshögskolan: Omkostnader ............................................................................ 185
28. Svenska fältsjukhuset i Korea ...........................................................................••••••• 186
29. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring 188
Sthlm 1953. K. L. Beckmana Boktr.