2

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

avgörandet av åtskilliga ärenden av mera rutinbetonad karaktär överflyt­

tas från Kungl. Maj :t till försäkringsinspektionen.

Beträffande tillsynsverksamheten bygger förslaget på hittillsvarande

principer. Försäkringsinspektionens nuvarande befogenheter att infordra

uppgifter för tillsynsverksamheten och att företaga inspektioner utsträckes

till att omfatta även tarifföreningar och liknande organ som biträder för­

säkringsbolagen vid rörelsens bedrivande.

Med hänsyn till internationella samarbetssträvanden föreslås — i över­

ensstämmelse med aktiebolagslagens regler — att möjlighet öppnas att

efter särskild dispens låta annan person än här i riket bosatt svensk med­

borgare få ställning av bl. a. styrelseledamot, verkställande direktör eller

revisor i försäkringsbolag.

I propositionen behandlas även frågor om förenkling av branschspecifi­

kationen i bolagsordningar, återbäring, försäkringstagarintressets repre­

sentation i försäkringsbolagen och upplysningsverksamhet på försäkrings­

området.

Författningsändringarna föreslås, med vissa modifikationer, träda i kraft

den 1 januari 1962.

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

3

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 17 juni 1948 (nr 433) om

försäkringsrörelse

Härigenom förordnas, dels att 1 och 2 §§, 4 § 2 och 3 mom., 6, 9, 29, 31,

47 och 52 §§, 59 § 2 mom., 60 §, 61 § 1 mom., 72, 81 och 90 §§, 93 § 3 mom.,

94 § 1 mom., 99 §, 100 § 1 mom., 130, 133, 142, 158 och 163 §§, 166 § 2 och 3

mom., 170, 173, 191, 197 och 199 §§, 204 § 3 mom., 227, 231, 237, 251, 253,

259, 270 och 272—274 §§, 276 § 1 mom., 277 och 281 §§, 282 § 1 mom., 287 §,

295 § 2 mom., 303 §, 304 § 2 mom., 305, 306, 315 och 327—329 §§, 332 §

2 mom., 334 § 1 mom., 336, 341, 345 och 348 §§ lagen den 17 juni 1948 om

försäkringsrörelse1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels

ock att i lagen skola införas två nya paragrafer, betecknade 287 a och 329

a §§, av den lydelse nedan angives.

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1 §•

Försäkringsrörelse må, där ej an- Försäkringsrörelse må, där ej an­

nat följer av vad i lag eller författ- nät följer av vad i lag eller författ­

ning är stadgat, drivas endast av för- ning är stadgat, drivas endast av för­

säkringsaktiebolag eller ömsesidigt säkringsaktiebolag eller ömsesidigt

försäkringsbolag, som därtill erhållit försäkringsbolag, som därtill erhållit

Konungens tillåtelse (koncession). tillstånd (koncession).

Om utländsk-------------------------- stadgas särskilt.

2

Försäkringsbolag må icke driva

annan rörelse än försäkringsrörelse.

Med livförsäkringsrörelse må ej för­

enas försäkringsrörelse av annat slag,

med mindre särskilda skäl äro där­

till.

Vad nedan i denna lag särskilt

stadgas angående livförsäkring skall

äga motsvarande tillämpning i frå­

ga om annan personförsäkring, som

meddelas för livstid eller för längre

tid än tio år.

§•

1 mom. Försäkringsbolag må icke

driva annan rörelse än försäkringsrö­

relse, med mindre särskilda skäl äro

därtill.

2 mom. Med livförsäkringsrörelse

må ej förenas försäkringsrörelse

som avser annat än personförsäk­

ring, med mindre särskilda skäl äro

därtill.

Vad nedan i denna lag särskilt

stadgas angående livförsäkring skall

äga motsvarande tillämpning i fråga

om personförsäkring av annat slag.

1 fråga om sådan försäkring, medde­

lad för en tid av längst fem är eller

1 Senaste lydelse av 282 och 345 §§, se SFS 1950: 320.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

mot premie, som är beräknad och be­

stämd för längst fem år i sänder, må

rörelsen dock drivas utan tillämp­

ning av de särskilda bestämmelserna

angående livförsäkring.

4

§•

2 mom. Å beslut om ändring av 2 mom. Å beslut om ändring av

stadfäst bolagsordning eller stadfästa stadfäst bolagsordning eller stadfästa

grunder skall ock sökas Konungens grunder skall ock sökas Konungens

stadfästelse. Avser ändringen utvidg- stadfästelse. I Konungens ställe äger

ning av bolagets rörelse till ny försäk- försäkringsinspektionen besluta i så-

ringsgren eller nytt verksamhetsom- dant ärende, därest det icke är av

råde eller avser ändringen en väsent- principiell betydelse eller eljest av

lig omläggning av rörelsen skall vad synnerlig vikt.

om koncession för nytt bolag är stad­

gat äga motsvarande tillämpning.

Avser ändringen utvidgning av bo­

lagets rörelse till ny försäkringsgren

Konungen må uppdraga åt försäk- eller nytt verksamhetsområde eller

ringsinspektionen att i Konungens avser ändringen en väsentlig omlägg-

ställe meddela stadfästelse å and- ning av rörelsen, skall vid prövning-

ringsbeslut i annat fall än i första en, huruvida stadfästelse må medde-

stycket andra punkten sägs.

las, vad om koncession för nytt bolag

är stadgat äga motsvarande tillämp­

ning.

3 mom. Ansökan om------------ till försäkringsinspektionen.

Avser ansökningen------------- meddelanden (stiftarombud).

Ansökan om ändring av stadfäst Ansökan om ändring av stadfäst

bolagsordning eller stadfästa grun- bolagsordning eller stadfästa grun­

der skall, sedan beslut om ändring- der skall, sedan beslut om ändring­

en fattats, göras av styrelsen eller en fattats, göras av styrelsen eller

verkställande direktören. Vid ansök- verkställande direktören. Vid ansök­

ningen skall fogas enligt 3A1 § andra ningen skall fogas avskrift av proto-

stycket bestyrkt avskrift av proto- koll som förts i ärendet,

koll som förts i ärendet.

6

Bolagsordning för försäkringsak­

tiebolag skall angiva:

I. bolagets firma; —--------vara

vidtagna;

II. de grunder, enligt vilka skall

förfogas över uppkommen vinst, med

särskilt angivande i fråga om livför­

säkringsrörelse i vad mån avsätt­

ning skall ske till regleringsfond;

samt

12. beträffande annan försäkring

än livförsäkring regler för begräns­

ning av den ansvarighet bolaget må

utan återförsäkring ikläda sig på en

och samma risk.

Antalet styrelseledamöter — --------

§•

Bolagsordning för försäkringsak­

tiebolag skall angiva:

I. bolagets firma; — — — vara

vidtagna;

II. de grunder, enligt vilka skall

förfogas över uppkommen vinst, med

särskilt angivande i fråga om livför­

säkringsrörelse i vad mån avsättning

skall ske till återbäringsfond; samt

12. beträffande annan försäkring

än livförsäkring i vad mån bolaget är

skyldigt att teckna återförsäkring.

antalet angives.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

9 §•

För livförsäkring skola grunder

upprättas beträffande

1. beräkning av försäkringspre­

mier och premiereserv;

2. avsättning till och användning

av utjämningsfond;

3. försäkringstagares rätt till åter-

köp och fribrev;

4. belåning av försäkringsbrev hos

bolaget;

5. verkan av underlåten premie­

betalning;

6. försäkringstagares rätt när, an-

norledes än av anledning som avses

under 3 eller 5, försäkringen upphör

i förtid eller bolaget eljest är fritt

från ansvarighet för försäkringsfall;

7. återbäring till försäkringstagar­

na; samt

8. begränsning av den ansvarighet

bolaget må utan återförsäkring iklä­

da sig på en och samma risk.

Skall försäkring--------

Om grunder —----------

För livförsäkring skola, där icke

med hänsyn till försäkringens sär­

skilda natur anledning till undantag

föreligger, grunder upprättas beträf­

fande

1. beräkning av försäkringspre­

mier och premiereserv;

2. avsättning till och användning

av utjämningsfond;

3. försäkringstagares rätt till åter-

köp och fribrev;

4. belåning av försäkringsbrev hos

bolaget;

5. verkan av underlåten premie­

betalning;

6. försäkringstagares rätt när, an-

norledes än av anledning som avses

under 3 eller 5, försäkringen upphör

i förtid eller bolaget eljest är fritt

från ansvarighet för försäkringsfall;

7. återbäring till försäkringstagar­

na;

8. skyldighet att teckna återför-

säkring; samt

9. förräntning av försäkringsbe

lopp som förfallit till betalning.

för försäkringsfall.

— och 273 §§.

Ansökan om —

29 §.

— koncession beviljats.

Ansökningen skall beträffande sty­

relseledamot, styrelsesuppleant, verk­

ställande direktören och vice verk­

ställande direktör innehålla uppgift

om fullständiga namnet ävensom

hemvist, så ock förklaring att dessa

personer äro svenska medborgare

och ej äro omyndiga. Där enligt den­

na lag eller bolagsordningen revisor

skall vara auktoriserad revisor eller

godkänd granskningsman, skola be­

träffande sådan revisor och suppleant

för denne lämnas enahanda uppgifter

under angivande att han är auktori­

serad revisor eller godkänd gransk-

Änsökningen skall beträffande sty­

relseledamot, styrelsesuppleant, verk­

ställande direktören och vice verk­

ställande direktör innehålla uppgift

om fullständiga namnet, medborgar­

skap och hemvist, så ock förklaring

att dessa personer ej äro omyndiga.

Där enligt denna lag eller bolagsord­

ningen revisor skall vara auktorise­

rad revisor eller godkänd gransk­

ningsman, skola beträffande sådan

revisor och suppleant för denne läm­

nas enahanda uppgifter under angi­

vande att han är auktoriserad revisor

eller godkänd granskningsman.

mngsman.

I ansökningen------------ sådan firmatecknare.

Bolagets postadress skall angivas. Bolagets postadress skall angivas.

Vid ansökningen skola fogas:

Vid ansökningen skola togas:

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

1. de listor å vilka aktieteckning­

en ägt rum;

2.

avskrift av protokollet vid

konstituerande stämman så ock, om

särskild stämma hållits, avskrift av

det därvid förda protokollet;

(Föreslagen lydelse)

1. de listor å vilka aktieteckning­

en ägt rum;

2.

avskrift av protokollet vid

konstituerande stämman så ock, om

särskild stämma hållits, avskrift av

det därvid förda protokollet;

3. två avskrifter av koncessionen,

bolagsordningen och i 9 § om för­

mälda grunder; samt

4. en av samtliga styrelseledamöter

och verkställande direktören under­

tecknad handling, innehållande dels

uppgift om det tecknade belopp, för

vilket tilldelning av aktier ägt rum,

samt om det belopp, för vilket aktier

må hava förklarats förverkade en­

ligt 39 §, ävensom därom huru myc­

ket av det belopp, vartill aktiekapi­

talet sålunda uppgår, blivit inbetalt,

dels ock försäkran att den anmälda

inbetalningen på aktiekapitalet bli­

vit verkställd genom betalning i pen­

ningar eller därmed enligt 331 § jäm- ningar eller därmed enligt 331 § jäm­

ställd betalning.

ställd betalning; samt

1 femte stycket angivna avskrifter 4. bevis om tillstånd som må vara

skola vara bestyrkta på sätt i 3il § lämnat enligt 72, 81 eller 100 §.

andra stycket stadgas.

Har ej---------------------------------------- av vittnen.

Där full betalning för aktier er- Där full betalning för aktier er-

3. en av samtliga styrelseledamöter

och verkställande direktören under­

tecknad handling, innehållande dels

uppgift om det tecknade belopp, för

vilket tilldelning av aktier ägt rum,

samt om det belopp, för vilket aktier

må hava förklarats förverkade en­

ligt 39 §, ävensom därom huru myc­

ket av det belopp, vartill aktiekapi­

talet sålunda uppgår, blivit inbetalt,

dels ock försäkran att den anmälda

inbetalningen på aktiekapitalet bli­

vit verkställd genom betalning i pen-

lagts vid tiden för ansökningen, skall

den i femte stycket 4 omförmälda

handlingen jämväl innehålla uppgift

om sammanlagda nominella belop­

pet av till fullo betalda aktier.

lagts vid tiden för ansökningen, skall

den i femte stycket 3 omförmälda

handlingen jämväl innehålla uppgift

om sammanlagda nominella belop­

pet av till fullo betalda aktier.

31 §.

Efter det — ----------------- — i aktieboken.

Om verkställd teckning av aktie

må utgivas bevis, däri upptages för­

behåll att aktiebrev eller interims­

bevis å aktien ej må utbekommas av

aktietecknaren eller den till vilken

hans rätt övergått, med mindre be­

viset återställes.

Sådant bevis (teckningsbevis)

skall ställas till viss man och under­

tecknas av stiftarna eller av styrel­

sen efter vad i 30 § är stadgat om

aktiebrev eller ock genom bank på

sätt i första stycket är föreskrivet

om interimsbevis. Beviset, däri skall

angivas bolagets firma, akties nomi-

Om verkställd teckning av aktie

må utgivas bevis, däri upptages för­

behåll att aktiebrev eller interims­

bevis å aktien ej må utbekommas av

aktietecknaren eller den till vilken

hans rätt övergått, med mindre be­

viset återställes. Sådant bevis (teck­

ningsbevis) skall ställas till viss man

och undertecknas av stiftarna eller

av styrelsen efter vad i 30 § är stad­

gat om aktiebrev eller ock genom

bank på sätt i första stycket är före­

skrivet om interimsbevis. Beviset,

däri skall angivas bolagets firma,

akties nominella belopp och dagen

7

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

nella belopp och dagen för utfärdan- för utfärdandet, skall innehålla de

det, skall innehålla de uppgifter som uppgifter som i 30 § andra stycket

i 30 § andra stycket angivas,

angivas.

Å interimsbevis------------ -—- — å aktien.

Teckningsrättsbevis och ------------- är föreskrivet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

Bolagsstämmans beslut

47 §

— för registrering

Vid anmälningen skola fogas två

enligt 341 § andra stycket bestyrkta

avskrifter av protokoll rörande be­

slutet, så ock i huvudskrift och av­

skrift det i 44 § andra stycket första

punkten omförmälda yttrandet samt

berättelse och yttrande som avses i

nämnda stycke 2 och 3.

Om villkor------------ ------------- i 308 § 1 mom.

Vid anmälningen skola fogas två

avskrifter av protokoll rörande be­

slutet, så ock i huvudskrift och av­

skrift det i 44 § andra stycket första

punkten omförmälda yttrandet samt

berättelse och yttrande som avses i

nämnda stycke 2 och 3.

52 §.

Teckning av de nya aktierna skall

ske å teckningslistan i huvudskrift

eller i avskrift, som bestyrkts av no-

tarius publicus eller landsfiskal eller

av två styrelseledamöter.

Vid teckningslistan------------ dessa tidningar.

Å varje —-----------------listans framläggande.

När aktieteckning--------— och postadress.

Teckning av de nya aktierna skall

ske å teckningslistan i huvudskrift

eller i avskrift, som bestyrkts på

sätt i 341 § andra stycket stadgas.

59 §.

2 mom. Beslutet om ökningen skall

genom styrelsens och verkställande

direktörens försorg kungöras på sätt

i 49 § stadgas, ökningsbeslutet skall

därefter av styrelsen eller verkstäl­

lande direktören anmälas för regist­

rering. Vid anmälningen skola fogas

dels två enligt 341 § andra stycket

bestyrkta avskrifter av protokoll

som förts i ärendet, dels ett exemplar

av de tidningar, i vilka beslutet varit

infört, dels ock avskrift av den för

nästföregående räkenskapsår fast­

ställda balansräkningen eller, där

beslutet ej fattats å ordinarie bolags­

stämma som avses i 113 §, av de

handlingar, som efter vad i 1 mom.

tredje stycket sägs skola hava fram­

lagts å bolagsstämman.

Aktiekapitalet skall------------ till aktiekapitalet.

De nya — —------- - --------i nummerföljd.

Ej må------- ---------------------------------i aktieboken.

2 mom. Beslutet om ökningen skall

genom styrelsens och verkställande

direktörens försorg kungöras på sätt

i 49 § stadgas, ökningsbeslutet skall

därefter av styrelsen eller verkstäl­

lande direktören anmälas för regist­

rering. Vid anmälningen skola fogas

dels två avskrifter av protokoll som

förts i ärendet, dels ett exemplar av

de tidningar, i vilka beslutet varit in­

fört, dels ock avskrift av den för

nästföregående räkenskapsår fast­

ställda balansräkningen eller, där

beslutet ej fattats å ordinarie bolags­

stämma som avses i 113 §, av de

handlingar, som efter vad i 1 mom.

tredje stycket sägs skola hava fram­

lagts å bolagsstämman.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

60 §.

I försäkringsaktiebolag —--------bestämda minimikapitalet.

Sådan nedsättning------------ bolagsordningen registrerats.

Ej må---------------------------------------- fullo täckta.

Då enligt de i förbehållet stadga­

de grunderna blivit bestämt att vissa

aktier skola inlösas, skola styrelsen

och verkställande direktören oför­

dröj ligen göra anmälan för registre­

ring av aktiekapitalets nedsättning

med motsvarande belopp. Vid denna

anmälan skall fogas avskrift av den

fastställda balansräkningen för näst­

föregående räkenskapsår, så ock, där

inlösen beslutats av bolagsstämma,

två enligt 341 § andra stycket be­

styrkta avskrifter av protokollet i

ärendet samt i annat fall i två exem­

plar en av styrelsen och verkställan­

de direktören underskriven hand­

ling rörande bestämmandet av vilka

aktier som skola inlösas. Då regist­

rering skett, skall aktiekapitalet an­

ses. nedsatt, och må inlösen ej dess­

förinnan ske.

När aktie--------------------------om inlösandet.

Då enligt de i förbehållet stadga­

de grunderna blivit bestämt att vissa

aktier skola inlösas, skola styrelsen

och verkställande direktören oför-

dröjligen göra anmälan för registre­

ring av aktiekapitalets nedsättning

med motsvarande belopp. Vid denna

anmälan skall fogas avskrift av den

fastställda balansräkningen för näst­

föregående räkenskapsår, så ock, där

inlösen beslutats av bolagsstämma,

två avskrifter av protokollet i ären­

det samt i annat fall i två exemplar

en av styrelsen och verkställande di­

rektören underskriven handling rö­

rande bestämmandet av vilka aktier

som skola inlösas. Då registrering

skett, skall aktiekapitalet anses ned­

satt, och må inlösen ej dessförinnan

ske.

61 §.

1 mom. Beslut om--------— 127 § stadgas.

Förslag till-----------------------— över berättelsen.

Handlägges nedsättningsfrågan---------— båda stämmorna

Nedsättningsbeslutet skall------- -----föreskrifter meddelas,

Inom fyra månader från det ned

sättningsbeslutet fattades eller, om

klandertalan därå anställes, från det

denna talan genom lagakraftägande

dom ogillades, skall nedsättningsbe­

slutet av styrelsen eller verkställande

direktören anmälas för registrering.

Vid anmälningen skola fogas två en­

ligt 341 § andra stycket bestyrkta av­

skrifter av protokoll som förts i ären­

det, så ock avskrift av den för näst­

föregående år fastställda balansräk­

ningen eller, där fastställelse av ba­

lansräkningen ej skett i samband

med nedsättningsbeslutet, av de i

andra stycket I, 2 och 3 omförmälda

handlingarna.

Har anmälan------------ nedsättningsbeslutet förfallet.

Inom fyra månader från det ned­

sättningsbeslutet fattades eller, om

klandertalan därå anställes, från det

denna talan genom lagakraftägande

dom ogillades, skall nedsättningsbe­

slutet av styrelsen eller verkställande

direktören anmälas för registrering.

Vid anmälningen skola fogas två av­

skrifter av protokoll som förts i ären­

det, så ock avskrift av den för näst­

föregående år fastställda balansräk­

ningen eller, där fastställelse av ba­

lansräkningen ej skett i samband med

nedsättningsbeslutet, av de i andra

stycket 1, 2 och 3 omförmälda hand­

lingarna.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

lan skall vad i 29 § andra, tredje och

sjunde styckena sägs äga motsvaran­

de tillämpning. Vid anmälan, som ej

avser allenast ändring av hemvist el­

ler av bolagets postadress, skall fo­

gas avskrift av protokoll eller annan

handling som bestyrker anmälningen.

(Föreslagen lydelse)

lan skall vad i 29 § andra, tredje och

sjätte styckena sägs äga motsvaran­

de tillämpning. Vid anmälan, som ej

avser allenast ändring av hemvist el­

ler av bolagets postadress, skall fogas

avskrift av protokoll eller annan

handling som bestyrker anmälningen,

så ock, där jämlikt 72 eller 81 § sär­

skilt tillstånd erfordras, bevis om så­

dant tillstånd.

Rätt att

-----------------av anmälningen.

93

3 mom. Om fastighet som avses i

2 mom. måste anses äga ett beståen­

de värde väsentligt överstigande det

belopp, vartill fastigheten är uppförd

i närmast föregående balansräkning,

må fastigheten utan hinder av vad i

sagda moment är stadgat upptagas

till högst detta värde, såframt det

belopp varmed uppskrivning sker

användes till

a) avsättning till försäkringsfond,

utjämningsfond, säkerhetsfond, åter-

bäringsfond eller regleringsfond eller

b) erforderlig avskrivning på vär­

det av andra tillgångar av det slag

som avses i 2 mom.

Fastighetens värde------------ - faststä

§•

3 mom. Om fastighet som avses i

2 mom. måste anses äga ett beståen­

de värde väsentligt överstigande det

belopp, vartill fastigheten är uppförd

i närmast föregående balansräkning,

må fastigheten utan hinder av vad

i sagda moment är stadgat upptagas

till högst detta värde, såframt det

belopp varmed uppskrivning sker

användes till

a) avsättning till försäkringsfond,

utjämningsfond, säkerhetsfond eller

återbäringsfond eller

b) erforderlig avskrivning på vär­

det av andra tillgångar av det slag

som avses i 2 mom.

Ida taxeringsvärdet.

94 8.

1 mom. I balansräkningen skola

tillgångar och skulder fördelas i

poster på sätt som må anses påkallat

med hänsyn till verksamhetens art

och allmänna bokföringsgrunder.

Därvid skall iakttagas, att försäk­

ringsfond upptages såsom särskild

skuldpost; omfattar bolagets rörelse

olika försäkringsgrenar, skall för

varje försäkringsgren särskild för­

säkringsfond upptagas. Driver bola­

get livförsäkringsrörelse, skola för

denna verksamhetsgren såsom sär­

skilda skuldposter upptagas jämväl

följande tekniska fonder, nämligen

utjämningsfond, säkerhetsfond, åter­

bäringsfond och regleringsfond.

Närmare bestämmelser--------------av

1 mom. I balansräkningen skola

tillgångar och skulder fördelas i

poster på sätt som må anses påkallat

med hänsyn till verksamhetens art

och allmänna bokföringsgrunder.

Därvid skall iakttagas, att försäk­

ringsfond upptages såsom särskild

skuldpost; omfattar bolagets rörelse

olika försäkringsgrenar, skall för

varje försäkringsgren särskild för­

säkringsfond upptagas. Driver bola­

get livförsäkringsrörelse, skola, där

icke annat följer av bolagets grun­

der, för denna verksamhetsgren så­

som särskilda skuldposter upptagas

jämväl följande tekniska fonder,

nämligen utjämningsfond, säkerhets­

fond och återbäringsfond.

Konungen.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

99 §.

Revisorer och------------------------------------ tillsatt honom.

Om revisor,----------------- -----— sådan stämma.

Den. som--------—------------------ — tillsatt honom.

Skall enligt bolagsordningen revi­

sor vara auktoriserad revisor eller

godkänd granskningsman och sker

ändring i avseende å därtill utsedd

person eller suppleant för denne el­

ler beträffande sådan persons hem­

vist, skall styrelsen eller verkställan­

de direktören ofördröj ligen göra an­

mälan därom för registrering. Å den­

na anmälan skall vad i 29 § andra

stycket sägs äga motsvarande tillämp­

ning. Vid anmälan, som ej avser alle­

nast ändring av hemvist, skall fogas

avskrift av protokoll eller annan

handling som bestyrker ändringen.

Rätt att

Skall enligt bolagsordningen revi­

sor vara auktoriserad revisor eller

godkänd granskningsman och sker

ändring i avseende å därtill utsedd

person eller suppleant för denne el­

ler beträffande sådan persons hem­

vist, skall styrelsen eller verkställan­

de direktören ofördröj ligen göra an­

mälan därom för registrering. Å den­

na anmälan skall vad i 29 § andra

stycket sägs äga motsvarande tillämp­

ning. Vid anmälan, som ej avser alle­

nast ändring av hemvist, skall fogas

avskrift av protokoll eller annan

handling som bestyrker ändringen,

så ock, där jämlikt 100 § särskilt till­

stånd erfordras, bevis om sådant till­

stånd.

ändringen.

Med auktoriserad---------— godkänd granskningsman.

100

§•

1 mom. Revisor skall vara myndig 1 mom. Revisor skall vara myndig

här i riket bosatt svensk medborga- och, där ej för särskilt fall Konungen

re. Revisor skall hava den erfarenhet eller myndighet Konungen förord-

beträffande bokföring och insikt i nar annat tillåter, här i riket bosatt

ekonomiska förhållanden som med svensk medborgare. Revisor skall

hänsyn till bolagets verksamhet er- hava den erfarenhet beträffande bok-

fordras för uppdraget.

föring och insikt i ekonomiska för­

hållanden som med hänsyn till bo­

lagets verksamhet erfordras för upp­

draget.

Omfattar bolagets —--------godkänd granskningsman.

Till revisor-------------------------- andres syskon.

130

Sedan stadfästelse meddelats å

ändring av bolagsordning eller grun­

der, skall ändringen av styrelsen el­

ler verkställande direktören oför-

dröjligen anmälas för registrering.

Ändringsbeslutet må ej gå i verkstäl­

lighet innan registrering skett. Vid

anmälningen skola fogas två enligt

3A1 § andra stycket bestyrkta av­

skrifter av beslutet om stadfästelse.

Sedan stadfästelse meddelats å

ändring av bolagsordning eller grun­

der, skall ändringen registreras. An­

mälan för registrering skall göras av

styrelsen eller verkställande direktö­

ren ofördröjligen efter beslutet om

stadfästelse eller, utom i fält som av­

ses i andra stycket, i förväg i sam­

band med ansökningen om stadfäs­

telse. Ändringsbeslutet må ej gå

i verkställighet innan registrering

skett.

Avser beslutet------------

avsedda aktier.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

133

Ansökan om förlängning av kon­

cession, som beviljats försäkringsak­

tiebolag för bestämd tid, skall, ställd

till Konungen, inlämnas till försäk-

ringsinspektionen sist sexton måna­

der före utgången av den löpande

koncessionen.

Beslut om sådan ansökan skall fat­

tas å ordinarie bolagsstämma. Vid

ansökningen skall fogas enligt 341 §

andra stycket bestyrkt avskrift av

protokoll som förts i ärendet.

(Föreslagen lydelse)

§•

Ansökan om förlängning av kon­

cession, som beviljats försäkringsak­

tiebolag för bestämd tid, skall, ställd

till den myndighet som beviljat kon­

cessionen, inlämnas till försäkrings-

inspektionen sist sexton månader

före utgången av den löpande kon­

cessionen.

Beslut om sådan ansökan skall fat­

tas å ordinarie bolagsstämma. Vid

ansökningen skall fogas avskrift av

protokoll som förts i ärendet.

Likvidator skall vara myndig här

i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att--------------------------

Om likvidator, —------- --------------

Visar likvidator-------------------------

Vad i — — --------------------------------

§•

Likvidator skall vara myndig och,

där ej för särskilt fall Konungen eller

myndighet Konungen förordnar an­

nat tillåter, här i riket bosatt svensk

medborgare. Sådant tillstånd må ej

avse mer än en tredjedel av hela an­

talet likvidatorer.

stycket sägs.

- ny likvidator.

— till inspektionen,

ör likvidator.

158

§•

Då likvidatorerna---------------------------för registrering.

Vid anmälningen, som skall vara Vid anmälningen, som skall vara

undertecknad av samtliga likvidato- undertecknad av samtliga likvidato­

rer, skola fogas enligt 341 § andra rer, skola fogas avskrift av protokoll

stycket bestyrkt avskrift av proto- som förts i ärendet ävensom bevis

koll som förts i ärendet ävensom be- om dagen för utfärdande av kallel­

vis om dagen för utfärdande av kal- sen å okända borgenärer,

lelsen å okända borgenärer.

163 §•

Har försäkringsaktiebolag------------------------- sin verksamhet.

Uppkommer fråga------------ till likvidationsrevisorerna.

Likvidationsrevisorerna skola------------ eller icke.

Balansräkningen, berättelsen------------ å stämman.

Bolagsstämmas beslut--------------------- — för handen.

För registrering skall ofördröjligen För registrering skall ofördröjligen

anmälas, att likvidationen skall upp- anmälas, att likvidationen skall upp­

höra och bolagets verksamhet ater- höra och bolagets verksamhet åter-

upptagas. Anmälningen, som skall upptagas. Anmälningen, som skall

undertecknas av samtliga likvidato- undertecknas av samtliga likvidato­

rer, skall innehålla försäkran, att rer, skall innehålla försäkran, att

hinder enligt första stycket mot verk- hinder enligt första stycket mot verk­

samhetens återupptagande ej förelig- samhetens återupptagande ej förelig-

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

ger. Vid anmälningen skola fogas två ger. Vid anmälningen skola fogas två

enligt 341 § andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll, som förts i

avskrifter av protokoll, som förts i ärendet, samt avskrift av balansräk-

ärendet, samt avskrift av balansräk- ningen, berättelsen och yttrandet av

ningen, berättelsen och yttrandet av likvidationsrevisorerna.

likvidationsrevisorerna.

Beslutet om —---------------------registrering skett.

166 §.

2 mom. Å beslut om ändring av

stadfäst bolagsordning eller stadfästa

grunder skall ock sökas Konungens

stadfästelse. / Konungens ställe äger

försäkringsinspektionen besluta i så­

dant ärende, därest det icke är av

principiell betydelse eller eljest av

synnerlig vikt.

Avser ändringen utvidgning av bo­

lagets rörelse till ny försäkringsgren

eller nytt verksamhetsområde eller

avser ändringen en väsentlig omlägg­

ning av rörelsen, skall vid prövning­

en, huruvida stadfästelse må medde­

las, vad om koncession för nytt bolag

är stadgat äga motsvarande tillämp­

ning.

3 mom. Ansökan om------------till försäkringsinspektionen.

Avser ansökningen -— —- — meddelanden (stiftarombud).

Ansökan om ändring av stadfäst Ansökan om ändring av stadfäst

bolagsordning eller stadfästa grun- bolagsordning eller stadfästa grun­

der skall, sedan beslut om ändringen der skall, sedan beslut om ändringen

fattats, göras av styrelsen eller verk- fattats, göras av styrelsen eller verk­

ställande direktören. Vid ansökning- ställande direktören. Vid ansökning­

en skall fogas enligt 341 § andra en skall fogas avskrift av protokoll

stycket bestyrkt avskrift av proto- som förts i ärendet,

koll som förts i ärendet.,

2 mom. Å beslut om ändring av

stadfäst bolagsordning eller stadfästa

grunder skall ock sökas Konungens

stadfästelse. Avser ändringen utvidg­

ning av bolagets rörelse till ny försäk­

ringsgren eller nytt verksamhetsom­

råde eller avser ändringen eu väsent­

lig omläggning av rörelsen skall vad

om koncession för nytt bolag är stad­

gat äga motsvarande tillämpning.

Konungen må uppdraga åt försäk­

ringsinspektionen att i Konungens

ställe meddela stadfästelse å änd­

ringsbeslut i annat fall än i första

stycket andra punkten sägs.

170

Bolagsordning för ömsesidigt för­

säkringsbolag skall angiva:

1. bolagets firma; — — — äga

rum;

12. de grunder, enligt vilka eljest

skall förfogas över uppkommen vinst,

med särskilt angivande i fråga om

livförsäkringsrörelse i vad mån av­

sättning skall ske till regleringsfond;

13. antal och belopp av försäkring­

ar, som skola vara tecknade, innan

bolaget må anses bildat;

14. beträffande annan försäkring

§•

Bolagsordning för ömsesidigt för­

säkringsbolag skall angiva:

1. bolagets firma; —- — — äga

rum;

12. de grunder, enligt vilka eljest

skall förfogas över uppkommen vinst,

med särskilt angivande i fråga om

livförsäkringsrörelse i vad mån av­

sättning skall ske till återbärings-

fond;

13. antal och belopp av försäkring­

ar, som skola vara tecknade, innan

bolaget må anses bildat;

14. beträffande annan försäkring

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

än livförsäkring, regler för begräns­

ning av den ansvarighet bolaget må

utan återförsäkring ikläda sig på en

och samma risk;

15. där verksamheten avser såväl

direkt försäkring som återförsäkring,

regler för återförsäkringens begräns­

ning i förhållande till den direkta

försäkringen;

ävensom, där garantikapital för-

sk jutes:

16. garantikapitalets belopp;

17. i vilken ordning garant skall

inbetala tecknat garantibelopp;

18. huruvida och i vilken ordning

ränta skall erläggas å garantikapita­

let och vinst utdelas till garant, så

ock i vilken ordning garantikapitalet

skall återbetalas.

Antalet styrelseledamöter------------ t

Bolagsordningen skall-------------------

(Föreslagen lydelse)

än livförsäkring i vad mån bolaget är

skyldigt att teckna återför säkring;

15. där verksamheten avser såväl

direkt försäkring som återförsäkring,

regler för återförsäkringens begräns­

ning i förhållande till den direkta

försäkringen;

ävensom, där garantikapital för-

skjutes:

16. garantikapitalets belopp;

17. i vilken ordning garant skall

inbetala tecknat garantibelopp;

18. huruvida och i vilken ordning

ränta skall erläggas å garantikapita­

let och vinst utdelas till garant, så

ock i vilken ordning garantikapitalet

skall återbetalas.

ntalet angives.

------enligt 183 §.

173 S.

För livförsäkring skola grunder

upprättas beträffande 1

1. beräkning av försäkringspremier

och premiereserv;

2. avsättning till och användning

av utjämningsfond;

3. försäkringstagares rätt till åter-

köp och fribrev;

4. belåning av försäkringsbrev hos

bolaget;

5. verkan av underlåten premiebe­

talning;

6. försäkringstagares rätt när, an-

norledes än av anledning som avses

under 3 eller 5, försäkringen upphör

i förtid eller bolaget eljest är fritt

från ansvarighet för försäkringsfall;

7. återbäring till försäkringstagar­

na; samt

8. begränsning av den ansvarighet

bolaget må utan återför säkring iklä­

da sig på en och samma risk.

För livförsäkring skola, där icke

med hänsyn till försäkringens sär­

skilda natur anledning till undantag

föreligger, grunder upprättas beträf­

fande

1. beräkning av försäkringspremier

och premiereserv;

2. avsättning till och användning

av utjämningsfond;

3. försäkringstagares rätt till åter-

köp och fribrev;

4. belåning av försäkringsbrev hos

bolaget;

5. verkan av underlåten premiebe­

talning;

6. försäkringstagares rätt när, an-

norledes än av anledning som avses

under 3 eller 5, försäkringen upphör

i förtid eller bolaget eljest är fritt

från ansvarighet för försäkringsfall;

7. återbäring till försäkringstagar­

na;

8. skyldighet att teckna återförsäk­

ring; samt

9. förräntning av försäkringsbe-

, ,

lopp som förfallit till betalning.

Skall försäkring,-------------------- — för försäkringsfall.

Om grunder-------------------------- och 273 §§.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

år

1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

191 §.

Ansökan om---------------------------koncession beviljats.

Ansökningen skall beträffande sty­

relseledamot, styrelsesuppleant, verk­

ställande direktören och vice verk­

ställande direktör innehålla uppgift

om fullständiga namnet ävensom

hemvist, så ock förklaring att dessa

personer äro svenska medborgare och

ej äro omyndiga. Där enligt denna

lag eller bolagsordningen revisor

skall vara auktoriserad revisor el­

ler godkänd granskningsman, skola

beträffande sådan revisor och supp­

leant för denne lämnas enahanda

uppgifter under angivande att han är

auktoriserad revisor eller godkänd

granskningsman

Ansökningen skall beträffande sty­

relseledamot, styrelsesuppleant, verk­

ställande direktören och vice verk­

ställande direktör innehålla uppgift

om fullständiga namnet, medborgar­

skap och hemvist, så ock förklaring

att dessa personer ej äro omyndiga.

Där enligt denna lag eller bolagsord­

ningen revisor skall vara auktorise­

rad revisor eller godkänd gransk­

ningsman, skola beträffande sådan

revisor och suppleant för denne läm­

nas enahanda uppgifter under angi­

vande att han är auktoriserad revisor

eller godkänd granskningsman.

I ansökningen

sådan firmatecknare.

Bolagets postadress skall angivas.

Vid ansökningen skola fogas:

1. de listor å vilka teckning av

försäkringar ägt rum;

2. avskrift av protokollet vid kon­

stituerande stämman så ock, om sär­

skild stämma hållits, avskrift av det

därvid förda protokollet; samt

3. två avskrifter av koncessionen,

bolagsordningen och i 173 § omför-

mälda grunder.

Bolagets postadress skall angivas.

Vid ansökningen skola fogas:

1. de listor å vilka teckning av

försäkringar ägt rum;

2. avskrift av protokollet vid kon­

stituerande stämman så ock, om sär­

skild stämma hållits, avskrift av det

därvid förda protokollet; samt

3. bevis om tillstånd som må vara

lämnat enligt 20k §, jämförd med 72

och 81 §§, eller enligt 206 §, jämförd

med 100 §.

Dessutom skall,------- - — --------- — jämställd betalning.

I femte och sjätte styckena angiv­

na avskrifter skola vara bestyrkta

på sätt i 3il § andra stycket stadgas.

Har ej------------------— —• —--------- av vittnen.

197 6.

Uppkommer i ömsesidigt försäk­

ringsbolag förlust å annan försäk­

ring än personförsäkring, skall det

belopp, vartill förlusten uppgår, i den

mån den icke varder täckt genom an­

vändande av befintliga till framtida

förfogande avsatta medel eller genom

nedsättning av reservfonden, med

tillägg av högst en tiondel uttaxeras

å dem, som varit delägare i bolaget

under hela eller någon del av det rä-

Uppkommer i ömsesidigt försäk­

ringsbolag förlust å försäkring som

icke är personförsäkring eller återför-

säkring, skall det belopp, vartill för­

lusten uppgår, i den mån den icke

varder täckt genom användande av

befintliga till framtida förfogande av­

satta medel eller genom nedsättning

av reservfonden, med tillägg av högst

en tiondel uttaxeras å dem, som varit

delägare i bolaget under hela eller

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

kenskapsår, varunder förlusten upp- någon del av det räkenskapsår, var-

kommit. Är enligt bestämmelse i bo- under förlusten uppkommit. Är en-

lagsordningen delägarnas personliga ligt bestämmelse i bolagsordningen

ansvarighet begränsad till visst be- delägarnas personliga ansvarighet

lopp eller har i bolagsordningen in- begränsad till visst belopp eller har i

tagits föreskrift om att uttaxering i bolagsordningen intagits föreskrift

första hand skall ske inom en be- om att uttaxering i första hand skall

stämd grupp av delägare eller eljest ske inom en bestämd grupp av del-

i annan ordning än i denna paragraf ägare eller eljest i annan ordning än

stadgas, skall uttaxeringen därefter i denna paragraf stadgas, skall ut-

jämkas.

taxeringen därefter jämkas.

Varder ej--------------------------förlusten uppkommit.

Där garantikapital------- — till garanterna.

199 §.

Uttaxering skall ske i förhållande Uttaxering skall ske i förhållande

till varje delägares försäkringsbe- till varje delägares premier för an-

lopp.

nan försäkring än personförsäkring

eller återförsäkring, vilka belöpa på

det räkenskapsår varunder förlusten

uppkommit.

Vid nedsättning------- ----------------- samma förhållande.

Har någon------- ------------------ mycket uppburit.

Om bolagsordningen------------------------- de gällande.

204 8.

3 mom. Vad i 90 § stadgas om re­

gistreringsanmälan skall lända till

efterrättelse jämväl i fråga om ömse­

sidigt försäkringsbolag, dock skall

vad där sägs om 29 § andra, tredje

och sjunde styckena i stället avse

191 § andra, tredje och åttonde styc­

kena.

227

Sedan stadfästelse meddelats å

ändring av bolagsordning eller grun­

der, skall ändringen av styrelsen el­

ler verkställande direktören oför-

dröjligen anmälas för registrering.

Ändringsbeslutet må ej gå i verkstäl­

lighet innan registrering skett. Vid

anmälningen skola fogas två enligt

3il § andra stycket bestyrkta av­

skrifter av beslutet om stadfästelse.

231

Ansökan om förlängning av kon­

cession, som beviljats ömsesidigt för­

säkringsbolag för bestämd tid, skall,

ställd till Konungen, inlämnas till

försäkringsinspektionen sist sexton

3 mom. Vad i 90 § stadgas om re­

gistreringsanmälan skall lända till

efterrättelse jämväl i fråga om ömse­

sidigt försäkringsbolag, dock skall

vad där sägs om 29 § andra, tredje

och sjätte styckena i stället avse

191 § andra, tredje och sjunde styc­

kena.

§•

Sedan stadfästelse meddelats å

ändring av bolagsordning eller grun­

der, skall ändringen registreras. An­

mälan för registrering skall göras av

styrelsen eller verkställande direktö­

ren ofördröjligen efter beslutet om

stadfästelse eller i förväg i samband

med ansökningen om stadfästelse.

Ändringsbeslutet må ej gå i verkstäl­

lighet innan registrering skett.

§.

Ansökan om förlängning av kon­

cession, som beviljats ömsesidigt för­

säkringsbolag för bestämd tid, skall,

ställd till den myndighet som bevil­

jat koncessionen, inlämnas till för-

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

månader före utgången av den lö­

pande koncessionen.

Beslut om sådan ansökan skall fat­

tas å ordinarie bolagsstämma. Vid

ansökningen skall fogas enligt 341 §

andra stycket bestyrkt avskrift av

protokoll som förts i ärendet.

säkringsinspektionen sist sexton må­

nader före utgången av den löpande

koncessionen.

Beslut om sådan ansökan skall fat­

tas å ordinarie bolagsstämma. Vid

ansökningen skall fogas avskrift av

protokoll som förts i ärendet.

237 §.

Likvidator skall vara myndig här Likvidator skall vara myndig och,

i riket bosatt svensk medborgare. där ej för särskilt fall Konungen el­

ler myndighet Konungen förordnar

annat tillåter, här i riket bosatt

svensk medborgare. Sådant tillstånd

må ej avse mer än en tredjedel av

hela antalet likvidatorer.

Uppdraget att------------------------------- stycket sägs.

Om likvidator,-------------------------- - — ny likvidator.

Visar likvidator---------------------- — — till inspektionen.

Vad i — — —- — ----------------- för likvidator.

251

Finnas, sedan den i kallelsen å

okända borgenärer utsatta inställel­

sedagen är förbi och all veterlig gäld

blivit betald eller erforderliga medel

därtill avsatta, tillgångar vilka en­

ligt bestämmelse i bolagsordningen

kunna fördelas bland dem, som vid

bolagets trädande i likvidation voro

delägare i bolaget, skall fördelning

ske i förhållande till varje delägares

försäkringsbelopp, där ej annan för-

delningsgrund är bestämd i bolags­

ordningen.

§•

Vid skifte av bolagets behållna till­

gångar skola tillgångarna fördelas

mellan dem, som vid bolagets trä­

dande i likvidation voro delägare i

bolaget, i förhållande till det sam­

manlagda beloppet av varje delägares

premier för de fem senaste räken­

skapsåren. Innehåller bolagsordning­

en bestämmelser om annan fördel-

ningsgrund, vare de gällande.

Förmenar delägare------------ motsvarande tillämpning.

Har delägare-----------------— — äga tillämpning.

253 §.

Då likvidatorerna-------------för registrering.

Vid anmälningen, som skall vara Vid anmälningen, som skall vara

undertecknad av samtliga likvidato- undertecknad av samtliga likvidato­

rer, skola fogas enligt 341 § andra rer, skola fogas avskrift av protokoll

stycket bestyrkt avskrift av proto- som förts i ärendet ävensom bevis

koll som förts i ärendet ävensom be- om dagen för utfärdande av kallel­

vis om dagen för utfärdande av kal- sen å okända borgenärer,

lelsen å okända borgenärer.

259 §.

Har ömsesidigt------------ sin verksamhet.

Uppkommer fråga — —----- till likvidationsrevisorerna.

Likvidationsrevisorerna skola — — — eller icke.

2

Ilihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 171

18

Kungl. Maj:ts proposition, nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Balansräkningen, berättelsen-------------å stämman.

Bolagsstämmas beslut------------ för handen.

För registrering skall ofördröj li- För registrering skall ofördröj li­

gen anmälas, att likvidationen skall gen anmälas, att likvidationen skall

upphöra och bolagets verksamhet upphöra och bolagets verksamhet

återupptagas. Anmälningen, som återupptagas. Anmälningen, som

skall undertecknas av samtliga likvi- skall undertecknas av samtliga lik­

datorer, skall innehålla försäkran, vidatorer, skall innehålla försäkran,

att hinder enligt första stycket mot att hinder enligt första stycket mot

verksamhetens återupptagande ej fö- verksamhetens återupptagande ej fö­

religger. Vid anmälningen skola fo- religger. Vid anmälningen skola fo­

gas två enligt 341 § andra stycket be- gas två avskrifter av protokoll, som

styrkta avskrifter av protokoll, som förts i ärendet, samt avskrift av ba-

förts i ärendet, samt avskrift av ba- lansräkningen, berättelsen och ytt-

lansräkningen, berättelsen och ytt- randet av likvidationsrevisorerna.

randet av likvidationsrevisorerna.

Beslutet om —------- ----------------------- registrering skett.

270 §.

Grunderna beträffande återbäring Grunderna beträffande återbäring

till försäkringstagarna skola inne- till försäkringstagarna skola inne­

hålla regler för

hålla regler för

1. avsättning till återbäringsfon-

1. användning av återbäringsfond;

den samt denna fonds användning;

2. tilldelning av återbäring;

2. tilldelning av återbäring; samt

3. förräntning av återbäringsme-

3. förräntning av återbäringsme-

del; samt

del.

4. användning av regleringsfond.

Reglerna för------------ för tilläggsförsäkring.

Utfästelse om------------ — — -— av återbäring.

272 §.

Förutom för ändamål som angivas

i grunderna må nedsättning av reg­

leringsfonden, utjämningsfonden och

återbärings fonden ske allenast för

täckande av förlust enligt vad i 273 §

är stadgat, dock att försäkringsin-

spektionen må medgiva nedsättning

av dvlik fond när särskilda skäl äro

därtill.

Nedsättning av säkerhetsfonden

må icke utan försäkringsinspektio-

nens tillstånd äga rum för annat än­

damål än i samma lagrum 1 mom.

och 2 mom. första stycket sägs.

Förutom för ändamål som angivas

i grunderna må nedsättning av åter-

bäringsfonden och utjämningsfonden

ske allenast för täckande av förlust

enligt vad i 273 § är stadgat, dock

att försäkringsinspektionen må med­

giva nedsättning av dylik fond när

särskilda skäl äro därtill.

Nedsättning av säkerhetsfonden

för annat ändamål än täckande av

förlust enligt 273 § må ej ske utan

försäkringsinspektionens tillstånd.

273 S.

1 mom. Meddelar försäkringsbolag

enbart livförsäkring och uppkommer

förlust å rörelsen, som ej kan täckas

av befintliga till framtida förfogande

avsatta medel, skall till täckande av

förlusten nedsättning ske av regle-

1 mom. Meddelar försäkringsbolag

enbart livförsäkring och uppkommer

förlust å rörelsen, som ej kan täckas

av befintliga till framtida förfogande

avsatta medel, skall till täckande av

förlusten nedsättning ske av återbä-

19

Kungi. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

ringsfonden, säkerhetsfonden, ut- ringsfonden, säkerhetsfonden och ut­

jämningsfonden och återbäringsfon- jämningsfonden i nu angiven ord-

den i nu angiven ordning.

ning.

Varder i — -------- —--------- tilldelad återbäring.

Nedsättning av-------------------------- -är stadgat.

2 mom. Meddelar försäkringsbolag----------- -av reservfonden.

Varder i---------------- ---------- - — motsvarande tillämpning.

Uppkommer i bolag som avses i

första stycket förlust å annan för­

säkring än livförsäkring och kan för­

lusten ej täckas av befintliga till

framtida förfogande avsatta medel

eller genom nedsättning av reserv­

fonden skall till täckande av förlus­

ten nedsättning ske av reglerings­

fonden, utjämningsfonden, återbä-

ringsfonden och säkerhetsfonden i

nu angiven ordning; dock att i fall

då värdehandlingar vari sådan fond

redovisas skola sättas i särskilt för­

var på sätt i 276 § sägs fonden icke

må nedsättas utan försäkringsin-

spektionens tillstånd. Vad sålunda

stadgats skall ej lända till rubbning

av vad i 197 § är föreskrivet om täc­

kande av ömsesidigt försäkringsbo­

lags förlust å annan försäkring än

personförsäkring.

Uppkommer i bolag som avses i

första stycket förlust å annan för­

säkring än livförsäkring och kan för­

lusten ej täckas av befintliga till

framtida förfogande avsatta medel

eller genom nedsättning av reserv­

fonden skall till täckande av förlus­

ten nedsättning ske av återbärings-

fonden, utjämningsfonden och säker­

hetsfonden i nu angiven ordning;

dock att i fall då värdehandlingar vari

sådan fond redovisas skola sättas i

särskilt förvar på sätt i 276 § sägs

fonden icke må nedsättas utan för-

säkringsinspektionens tillstånd. Vad

sålunda stadgats skall ej lända till

rubbning av vad i 197 § är föreskrivet

om täckande av ömsesidigt försäk­

ringsbolags förlust å försäkring som

icke är personförsäkring eller åter­

försäkring.

274 §.

Vid envar tidpunkt skall ett be­

lopp motsvarande försäkringsfonden

för livförsäkringar vara redovisat i

följande slag av värdehandlingar:

1. obligationer eller andra skuld­

förbindelser, som utfärdats eller ga­

ranterats av staten;

2. obligationer utfärdade av Sve­

riges allmänna hypoteksbank, ko­

nungariket Sveriges stadshypoteks-

kassa, Svenska bostadskreditkassan,

Svenska skeppshypotekskassan eller

Intcckningsbanken aktiebolag eller

av hypoteksaktiebolag, som enligt

vad därom finnes stadgat står under

tillsyn av bank- och fondinspektio­

nen;

3. av riksbanken, —-

medgivas.

Utan binder

Med försäkringsfond —

Vid envar tidpunkt skall ett be­

lopp motsvarande försäkringsfonden

för livförsäkringar vara redovisat i

följande slag av värdehandlingar:

1. obligationer eller andra skuld­

förbindelser, som utfärdats eller ga­

ranterats av staten;

2. obligationer utfärdade av Sve­

riges allmänna hypoteksbank, ko­

nungariket Sveriges stadsliypoteks-

kassa, Svenska bostadskreditkassan

eller Svenska skeppshypotekskassan

eller av hypoteksaktiebolag, som en­

ligt vad därom finnes stadgat står

under tillsyn av bank- och fondin­

spektionen;

— kunna 3. av riksbanken,------------- kunna

medgivas.

--------— — i aktier.

— återförsäkringsgivares ansvarighet.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1 mom. De värdehandlingar,--------

Det åligger styrelsen och verkstäl­

lande direktören att tillse att, på sätt

i första stycket är sagt, vid envar tid­

punkt värdehandlingar till erforder­

ligt belopp satts i särskilt förvar.

Hava värdehandlingar satts i förvar

till större värde än som enligt denna

lag erfordras, må försäkringsinspek-

tionen på framställning av styrelsen

eller verkställande direktören lämna

tillstånd till utbekommande av vär­

dehandlingar svarande mot överskot­

tet. Styrelsen eller verkställande di­

rektören äge jämväl för utbetalande

av förfallet försäkrings- eller återbä-

ringsbelopp, för vilket avsättning ägt

rum, utbekomma handlingar av mot­

svarande värde. Utbyte av värde­

handling mot annan handling av

motsvarande värde må äga rum, där

sådant påkallas av styrelsen eller

verkställande direktören.

Behöver bolaget------------ motsvarar

§•

— grundade förbindelser.

Det åligger styrelsen och verkstäl­

lande direktören att tillse att, på sätt

i första stycket är sagt, vid envar tid­

punkt värdehandlingar till erforder­

ligt belopp satts i särskilt förvar.

Hava värdehandlingar satts i förvar

till större värde än som enligt denna

lag erfordras, äge styrelsen eller

verkställande direktören utbekomma

handlingar svarande mot överskot­

tet. Styrelsen eller verkställande di­

rektören äge jämväl för utbetalande

av förfallet försäkrings- eller återbä-

ringsbelopp, för vilket avsättning ägt

rum, utbekomma handlingar av mot­

svarande värde. Utbyte av värde­

handling mot annan handling av

motsvarande värde må äga rum, där

sådant påkallas av styrelsen eller

verkställande direktören.

le värde.

277 8.

Meddelar försäkringsbolag såväl

livförsäkring som försäkring av an­

nat slag, skola tillgångar motsvaran­

de säkerhetsfonden redovisas på sätt

i 274 § är föreskrivet om försäkrings­

fond; i fråga om värdehandlingar, i

vilka tillgångarna sålunda redovisas,

gälle vad i 276 § sägs om där avsed­

da handlingar.

Meddelar försäkringsbolag såväl

livförsäkring som annan försäkring

än personförsäkring, skola tillgångar

motsvarande säkerhetsfonden redo­

visas på sätt i 274 § är föreskrivet

om försäkringsfond; i fråga om vär­

dehandlingar, i vilka tillgångarna så­

lunda redovisas, gälle vad i 276 §

sägs om där avsedda handlingar.

281

8

.

Sist en månad efter bolagsstämma,

varom i 113 eller 213 § förmäles, el­

ler, om stämma ej hållits inom tid

som där stadgas, inom sju månader

från föregående räkenskapsårs ut­

gång skall genom styrelsens och

verkställande direktörens försorg till

försäkringsinspektionen insändas

dels avskrift av balansräkningen,

vinst- och förlusträkningen, förvalt­

ningsberättelsen och revisionsberät­

telsen, dels en särskild redogörelse

angående bolagets verksamhet under

räkenskapsåret och ställning balans-

Sist en månad efter bolagsstämma,

varom i 113 eller 213 § förmäles, el­

ler, om stämma ej hållits inom tid

som där stadgas, inom sju månader

från föregående räkenskapsårs ut­

gång skall genom styrelsens och

verkställande direktörens försorg till

försäkringsinspektionen insändas

dels avskrift av balansräkningen,

vinst- och förlusträkningen, förvalt­

ningsberättelsen och revisionsberät­

telsen, dels en särskild redogörelse

angående bolagets verksamhet un­

der räkenskapsåret och ställning ba-

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

21

(Gällande lydelse)

dagen, dels ock, i fråga om livför­

säkring, redogörelse för beräkning

av premiereserven, utjämningsfon­

den och återbäringsfonden. Redogö­

relserna skola upprättas enligt anvis­

ningar, som meddelas av inspektio­

nen, och vara undertecknade, den

förra av styrelsen och verkställande

direktören samt den senare av aktua-

rien.

På avskriften

(Föreslagen lydelse)

lansdagen, dels ock, i fråga om liv­

försäkring, redogörelse för beräk­

ning av premiereserven och utjäm­

ningsfonden. Redogörelserna skola

upprättas enligt anvisningar, som

meddelas av inspektionen, och vara

undertecknade, den förra av styrel­

sen och verkställande direktören

samt den senare av aktuarien.

------- - enligt balansräkningen.

282 6.

1 mom. Det åligger styrelsen och

verkställande direktören för försäk­

ringsbolag som meddelar livförsäk­

ring att, såvitt angår livförsäkrings­

rörelsen, till försäkringsinspektio-

nen insända dels inom nio månader

efter varje räkenskapsårs utgång re­

dogörelse i vad mån det verkliga för­

loppet av rörelsen avvikit från grun­

derna, dels ock för varje femårspe­

riod, å tid som inspektionen bestäm­

mer, statistisk-ekonomisk utredning

angående verksamhetens förlopp och

bolagets ställning. Där så finnes på­

kallat, må inspektionen jämväl för

annan tid infordra sådan utredning.

Redogörelsen och------------— --------

Det ankommer på försäkringsin-

spektionen att bestämma när och för

vilken tidrymd utredning som ovan

sägs skall avgivas första gången efter

bolagets bildande.

1 mom. Det åligger styrelsen och

verkställande direktören för försäk­

ringsbolag som meddelar livförsäk­

ring att, såvitt angår livförsäkrings­

rörelsen, till försäkringsinspektio-

nen insända dels inom nio månader

efter varje räkenskapsårs utgång re­

dogörelse i vad mån det verkliga för­

loppet av rörelsen avvikit från grun­

derna, dels ock för period och å tid,

som inspektionen bestämmer, sta­

tistisk-ekonomisk utredning angåen­

de verksamhetens förlopp och bola­

gets ställning.

av aktuarien.

287 8.

1 mom. Det åligger styrelsen och

verkställande direktören att när som

helst för befattningshavare hos för-

säkringsinspektionen, som enligt av

Konungen meddelade bestämmelser

har att i sådant avseende företräda

inspektionen, hålla bolagets kassa

och övriga tillgångar samt böcker,

räkenskaper och andra handlingar

tillgängliga för granskning.

2 mom. Befattningshavare hos för-

säkringsinspektionen, som enligt av

Konungen meddelade bestämmelser

har befogenhet att företräda inspek­

tionen, äger närvara vid bolagsstäm-

1 mom. Det åligger styrelsen och

verkställande direktören att när som

helst för befattningshavare hos för-

säkringsinspektionen som är behörig

att företräda inspektionen eller an­

nan, som av inspektionen förordnats

att företräda denna, hålla bolagets

kassa och övriga tillgångar samt böc­

ker, räkenskaper och andra hand­

lingar tillgängliga för granskning.

2 mom. Befattningshavare hos för-

säkringsinspektionen som är behörig

att företräda inspektionen eller an­

nan, som av inspektionen förordnats

att företräda denna, äger närvara vid

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

ma eller av inspektionen utlyst sty­

relsesammanträde och deltaga i över­

läggningarna.

3 mom. Vad försäkringsinspektio-

nens företrädare vid granskning av

böcker, räkenskaper och andra hand­

lingar eller vid bolagsstämma eller

styrelsesammanträde må hava erfa­

rit angående enskildas personliga el­

ler ekonomiska förhållanden må ej

yppas för allmänheten.

287

295

2 mom. Beslut om------------ -------------

Inom fyra månader från det be­

slutet fattades eller, om klandertalan

därå anställts, från det denna talan

genom lagakraftägande dom ogilla­

des, skall beslutet av det överlåtande

bolagets styrelse eller verkställande

direktör anmälas för registrering.

Två enligt 3il § andra stycket be­

styrkta avskrifter av protokoll som

förts i ärendet, innehållande fullstän­

digt angivande av förslaget till avtal,

skola fogas vid anmälningen. Har an­

mälan ej gjorts inom föreskriven tid,

vare frågan om överlåtelse förfallen.

bolagsstämma eller av inspektionen

utlyst styrelsesammanträde och del­

taga i överläggningarna.

3 mom. Vad försäkringsinspektio-

nens företrädare eller någon som bi­

träder honom erfarit vid granskning

av böcker, räkenskaper och andra

handlingar eller vid bolagsstämma el­

ler styrelsesammanträde må ej obehö­

rigen yppas.

(Föreslagen lydelse)

a §•

Skyldighet enligt 283 § och 287 §

1 mom. att lämna upplysningar och

hålla tillgångar och handlingar till­

gängliga för granskning åligger även

styrelsen och verkställande direktö­

ren i aktiebolag vars verksamhet

uteslutande har till föremål att bi­

träda försäkringsbolag, så ock ord­

förande och verkställande direktör

eller motsvarande befattningshavare

i tarif förening, skadereglerings-

nämnd, villkorsnämnd eller annat

liknande organ, som biträder försäk­

ringsbolag vid rörelsens bedrivande.

Samma skyldighet åligger jämväl

styrelsen och verkställande direktö­

ren i annat aktiebolag än nu sagts,

i den mån det med bolagets samtyc­

ke föreskrivits i villkor för medgi­

vande enligt 336 § att innehava ak­

tier i bolaget.

§•

ordinarie bolagsstämma.

Inom fyra månader från det be­

slutet fattades eller, om klandertalan

därå anställts, från det denna talan

genom lagakraftägande dom ogilla­

des, skall beslutet av det överlåtande

bolagets styrelse eller verkställande

direktör anmälas för registrering.

Två avskrifter av protokoll som förts

i ärendet, innehållande fullständigt

angivande av förslaget till avtal, sko­

la fogas vid anmälningen. Har an­

mälan ej gjorts inom föreskriven tid,

vare frågan om överlåtelse förfallen.

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

303 §.

Ansökan om försäkringsbolags re- Ansökan om försäkringsbolags re­

gistrering och anmälan för registre- gislrering och anmälan för registre-

ring skola ingivas eller i betalt brev ring skola ingivas eller i betalt biev

med posten insändas till försäkrings- med posten insändas till försäkrings-

inspektionen. Sådan ansökan eller inspektionen.

anmälan skall vara åtföljd av stad­

gade avgifter.

304 §.

2 mom. Hava vid anmälan för re­

gistrering eller i fråga om upprät­

tande av handling, som skall fogas

vid sådan anmälan, icke iakttagits

de föreskrifter, som finnas för varje

särskilt fall stadgade, eller prövas

beslut, som anmäles för registrering

och för vars giltighet Konungens

stadfästelse ej erfordras, icke hava

tillkommit i föreskriven ordning el­

ler ej stå i överensstämmelse med fö­

reskrifterna i denna lag eller eljest

strida mot lag eller författning eller

mot bolagsordningen eller grunderna

eller vara till sin avfattning i något

viktigare hänseende otydligt eller

vilseledande, skall registrering väg­

ras. Är annan grund till sådan klan­

dertalan mot bolagsstämmobeslut,

som avses i 131 § 1 mom. andra styc­

ket eller 229 § 1 mom. andra stycket,

än att vid beslutet i denna lag eller

bolagsordningen upptagna föreskrif­

ter om särskild röstpluralitet icke

rätteligen iakttagits, vare det dock ej

hinder mot registrering, sedan tid för

väckande av klandertalan utgått

utan att talan väckts.

2 mom. Hava vid anmälan för re­

gistrering eller i fråga om upprät­

tande av handling, som skall fogas

vid sådan anmälan, icke iakttagits

de föreskrifter, som finnas för varje

särskilt fall stadgade, eller prövas

beslut, som anmäles för registrering

och för vars giltighet stadfästelse

ej erfordras, icke hava tillkommit i

föreskriven ordning eller ej stå i

överensstämmelse med föreskrifter­

na i denna lag eller eljest strida mot

lag eller författning elier mot bolags­

ordningen eller grunderna eller vara

till sin avfattning i något viktigare

hänseende otydligt eller vilseledande,

skall registrering vägras. Är annan

grund till sådan klandertalan mot

bolagsstämmobeslut, som avses i

131 § 1 mom. andra stycket eller

229 § 1 mom. andra stycket, än att

vid beslutet i denna lag eller bolags­

ordningen upptagna föreskrifter om

särskild röstpluralitet icke rätteligen

iakttagits, vare det dock ej hinder

mot registrering, sedan tid för väc­

kande av klandertalan utgått utan

att talan väckts.

305 §.

Beviljas försäkringsaktiebolags — — — hans fullständiga namn och

hemvist.

Innehåller bolagsordningen------------ kunna utgivas.

Den ena av de till försäkringsin-

Bolaget skall tillställas bevis om

spcktioncn ingivna avskrifterna av registreringen, tecknat å avskrift av

koncessionen skall förses med bevis koncessionen. De listor å vilka aktie­

om registreringen av bolaget och teckningen ägt rum skola återställas

återställas till detta. De listor å vilka till bolaget,

aktieteckningen ägt rum skola ock

återställas till bolaget.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

306 §.

Beviljas ömsesidigt------------ hans fullständiga namn och hemvist.

Innehåller bolagsordningen------------- i registret.

Den ena av de till försäkringsin- Bolaget skall tillställas bevis om

spektionen ingivna avskrifterna av registreringen, tecknat å avskrift av

koncessionen skall förses med bevis koncessionen. De listor å vilka teck-

om registreringen av bolaget och ning av försäkringar ägt rum skola

aterstallas till detta. De listor å vilka återställas till bolaget,

teckning av försäkringar ägt rum

skola ock återställas till bolaget.

315 §.

Närmare föreskrifter om försäk- Närmare föreskrifter om försäk-

ringsregistrets förande, de i 314 § ringsregistrets förande och de i 314 §

stadgade kungörelserna, avgifterna stadgade kungörelserna samt om tid

för registreringen och dess kungö- och sätt för utgivande av den i nämn-

randc samt om tid och sätt för utgi- da paragraf omförmälda samlingen

van<^® av *^en * nämnda paragraf om- och dess översändande till vissa

förmälda samlingen och dess över- n^ndigheter meddelas av Konungen,

sändande till vissa myndigheter med­

delas av Konungen.

327 8.

Med dagsböter eller fängelse straf­

fes ock

1. styrelseledamot eller verkstäl­

lande direktör, som uppsåtligen eller

av vårdslöshet meddelar oriktig eller

vilseledande uppgift i redogörelse,

utredning eller bevis, som avses i

281 eller 282 §, eller vid lämnande

av upplysning enligt 283 §;

2. aktuarie, där han i redogörelse

eller utredning, som enligt 281 eller

282 § avlämnats till försäkringsin-

spektionen, uppsåtligen eller av

vårdslöshet meddelar oriktig eller

vilseledande uppgift;

3. styrelseledamot, med vars begi­

vande utfärdas aktiebrev, interims­

bevis eller teckningsbevis, som är

ställt till innehavaren, eller dylikt

brev eller bevis, i vilket mot före­

skrift i 30 § andra stycket, 31 §

första stycket tredje punkten eller

31 §. andra stycket tredje punkten

den i förbehåll som i nämnda lag-

Med dagsböter eller fängelse straf­

fes ock

1. styrelseledamot eller verkstäl­

lande direktör, som uppsåtligen eller

av vårdslöshet meddelar oriktig eller

vilseledande uppgift i redogörelse,

utredning eller bevis, som avses i

281 eller 282 §, eller vid lämnande

av upplysning enligt 283 §;

2. den som jämlikt 287 a § lämnar

upplysning enligt 283 § och som där­

vid uppsåtligen eller av vårdslöshet

meddelar oriktig eller vilseledande

uppgift;

3. aktuarie, där han i redogörelse

eller utredning, som enligt 281 eller

282 § avlämnats till försäkringsin-

spektionen, uppsåtligen eller av-

vårdslöshet meddelar oriktig eller

vilseledande uppgift;

4. styrelseledamot, med vars begi­

vande utfärdas aktiebrev, interims­

bevis eller teckningsbevis, som är

ställt till innehavaren, eller dylikt

brev eller bevis, i vilket mot före­

skrift i 30 § andra stycket, 31 § förs­

ta stycket tredje punkten eller 31 §

andra stycket tredje punkten den i

förbehåll som i nämnda lagrum sägs

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

ram sägs bestämda inskränkningen

icke angivits;

4. styrelseledamot eller likvidator,

där lian uppsåtligen låter i aktiebo­

ken verkställa införing i strid mot

bestämmelserna i 35 § 1 mom. andra

eller tredje stycket, 35 § 2 mom. förs­

ta eller andra stycket, 35 § 3 mom.

första punkten, 54 § tredje punkten

eller 59 § 2 mom. tredje stycket eller

fjärde stycket sista punkten eller

underlåter att ombesörja, att föränd­

ring i äganderätten till aktie varder

jämlikt 35 § 1 mom. tredje eller fjär­

de stycket, 35 § 2 mom. första eller

andra stycket eller 35 § 3 mom. förs­

ta punkten införd i aktieboken;

5. styrelseledamot, verkställande

direktör eller likvidator, som uppsåt­

ligen eller av vårdslöshet i strid mot

bestämmelserna i 63 §, 67 § 1 mom.,

68 § första stycket, 193 § eller 195 §

1 mom. låter verkställa utbetalning

till aktieägare eller garant;

6. revisor, likvidationsrevisor eller

revisors eller likvidationsrevisors

medhjälpare som, oaktat han insett

eller bort inse, att skada därav kun­

nat följa, yppar något av vad vid

verkställd granskning kommer till

hans kännedom, utan att det med

nödvändighet erfordras för fullgö­

rande av hans uppdrag;

7. den som i sådan försäkran, var­

om förmäles i 107 §, uppsåtligen

lämnar oriktig uppgift.

bestämda inskränkningen icke an-

givits;

5. styrelseledamot eller likvidator,

där han uppsåtligen låter i aktiebo­

ken verkställa införing i strid mot

bestämmelserna i 35 § 1 mom. andra

eller tredje stycket, 35 § 2 mom. förs­

ta eller andra stycket, 35 § 3 mom.

första punkten, 54 § tredje punkten

eller 59 § 2 mom. tredje stycket eller

fjärde stycket sista punkten eller

underlåter att ombesörja, att föränd­

ring i äganderätten till aktie varder

jämlikt 35 § 1 mom. tredje eller fjär­

de stycket, 35 § 2 mom. första eller

andra stycket eller 35 § 3 mom. förs­

ta punkten införd i aktieboken;

6.

styrelseledamot, verkställande

direktör eller likvidator, som uppsåt­

ligen eller av vårdslöshet i strid mot

bestämmelserna i 63 §, 67 § 1 mom.,

68 § första stycket, 193 § eller 195 §

1 mom. låter verkställa utbetalning

till aktieägare eller garant;

7. revisor, likvidationsrevisor eller

revisors eller likvidationsrevisors

medhjälpare som, oaktat han insett

eller bort inse, att skada därav kun­

nat följa, yppar något av vad vid

verkställd granskning kommer till

hans kännedom, utan att det med

nödvändighet erfordras för fullgö­

rande av hans uppdrag;

8. den som i sådan försäkran, var­

om förmäles i 107 §, uppsåtligen

lämnar oriktig uppgift.

(Föreslagen lydelse)

328 §.

Med dagsböter straffes

1. styrelseledamot eller ■— — -—

nämnda lagrum;

4. stiftare, där han uppsåtligen el­

ler av vårdslöshet bestyrker avskrift,

som i 12 § första stycket eller 175 §

första stycket sägs, ehuru avskriften

är oriktig, så ock styrelseledamot,

styrelsesuppleant, verkställande di­

rektör, vice verkställande direktör,

likvidator, suppleant för likvidator

eller firmatecknare, där han uppsåt­

ligen eller av vårdslöshet bestyrker

avskrift, varom förmäles i 3M § and-

Med dagsböter straffes

1. styrelseledamot eller — — -—

nämnda lagrum;

4. stiftare, där han uppsåtligen el­

ler av vårdslöshet bestyrker avskrift,

som i 12 § första stycket eller 175 §

första stycket sägs, ehuru avskriften

är oriktig, så ock styrelseledamot

och styrelsesuppleant, där han upp­

såtligen eller av vårdslöshet bestyr­

ker avskrift, varom förmäles i 52 §

första stycket, ehuru avskriften är

oriktig.

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 171 år 1061

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

ra stycket, ehuru avskriften är orik­

tig-

329

Med dagsböter straffes ock

1. den som, i annat fall än i 327 §

3 och 4 avses, underlåter att iakttaga

föreskrift i 30 §, 31 § första, andra

eller fjärde stycket, 35 §, 54 § tredje

punkten, 59 § 2 inom. tredje stycket

eller fjärde stycket sista punkten el­

ler 340 §, så ock den som bryter mot

föreskrift i 34 §, 51 § andra stycket

första punkten, 59 § 2 mom. fjärde

stycket första punkten, 64 §, 301 §

eller 334 § 2 mom. tredje stycket;

2.

styrelseledamot, verkställande

------------ stycket åligger.

329

Med dagsböter straffes ock

1. den som, i annat fall än i 327 §

4 och 5 avses, underlåter att iakttaga

föreskrift i 30 §, 31 § första, andra

eller fjärde stycket, 35 §, 54 § tredje

punkten, 59 § 2 mom., tredje stycket

eller fjärde stycket sista punkten

eller 340 §, så ock den som bryter

mot föreskrift i 34 §, 51 § andra styc­

ket första punkten, 59 § 2 mom. fjär­

de stycket första punkten, 64 §, 301 §

eller 334 § 2 inom. tredje stycket;

2.

styrelseledamot, verkställande

-------- — stycket åligger.

a§.

Den som bryter mot vad i 287 § 3

mom. är stadgat straffes med dagsbö­

ter eller fängelse, där ej gärningen är

belagd med straff i strafflagen.

332 §.

2 mom. När god man på grund av

förordnande jämlikt 11 kap. 4 § 5

lagen om förmynderskap förvaltar

aktier för blivande ägares räkning,

skall blivande ägare på anmälan av

gode mannen införas såsom ägare i

aktieboken med anteckning om för­

värvet och om förordnandet. I

2 mom. När god man på grund av

förordnande jämlikt 18 kap. 4 §5

föräldrabalken förvaltar aktier för

blivande ägares räkning, skall bli­

vande ägare på anmälan av gode

mannen införas såsom ägare i aktie­

boken med anteckning om förvärvet

och om förordnandet.

334 §.

1 mom. Beslutas i--------------------- femtio kronor.

Beslut om------------------------- i nedsättningsbeslutet.

sig därom.

I annat------------ —

Där beslut om sammanläggning av

aktier ej ingår i beslut om nedsätt­

ning av aktiekapitalet, skall beslutet

ofördröj ligen av styrelsen eller verk­

ställande direktören anmälas för re­

gistrering. Vid anmälningen skola

fogas två enligt 341 § andra stycket

bestyrkta avskrifter av protokoll som

förts i ärendet.

Där beslut om sammanläggning av

aktier ej ingår i beslut om nedsätt­

ning av aktiekapitalet, skall beslu­

tet ofördröj ligen av styrelsen eller

verkställande direktören anmälas för

registrering. Vid anmälningen skola

fogas två avskrifter av protokoll som

förts i ärendet.

336 §.

Av aktierna i svenskt aktiebolag Av aktierna i svenskt eller ut-

må försäkringsbolag icke utan för- ländskt aktiebolag må försäkrings-

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

(Gällande lydelse)

säkringsinspektionens medgivande

äga mer än en tjugondei eller, om

aktier med olika röstvärde finnas,

större antal än att röstetalet för ak­

tierna utgör högst en tjugondei av

röstetalet för samtliga aktier. Tillhör

försäkringsbolaget koncern, skall

vad sålunda stadgats gälla koncer­

nen.

Vad i första stycket är stadgat

skall ej äga tillämpning å aktier i

försäkringsaktiebolag eller i aktiebo­

lag, vars verksamhet har till föremål

att äga aktier i försäkringsaktiebolag

eller att tillskjuta garantikapital i

ömsesidigt försäkringsbolag.

bolag icke utan försäkringsinspelt-

tionens medgivande äga mer än en

tjugondei eller, om aktier med olika

röstvärde finnas, större antal än att

röstetalet för aktierna utgör högst

en tjugondei av röstetalet för samtli­

ga aktier. Tillhör försäkringsbolaget

koncern, skall vad sålunda stadgats

gälla koncernen; aktiebolag, som ej

är försäkringsbolag, skall därvid an­

ses såsom koncernbolag, därest för­

hållandena äro sådana att aktiebola­

get, om det varit försäkringsaktiebo­

lag, jämlikt 333 § skulle hava räk­

nats såsom dotterbolag.

Vad i första stycket är stadgat

skall ej äga tillämpning å aktier i

försäkringsaktiebolag eller i aktiebo­

lag, vars verksamhet uteslutande har

till föremål att äga aktier i försäk­

ringsaktiebolag, att tillskjuta garan­

tikapital i ömsesidigt försäkringsbo­

lag, att utöva förvaltning av försäk­

ringsbolags fastigheter eller att bi­

träda försäkringsbolag vid rörelsens

bedrivande.

(Föreslagen lydelse)

341

Skall enligt------------------------------ 7 —

Avskrift, som på grund av särskild

föreskrift i denna lag skall vara be­

styrkt enligt detta stycke, skall vara

till riktigheten bestyrkt av notarius

publicus eller landsfiskal eller ock

av minst två personer, som hava

ställning av styrelseledamot, styrel­

sesuppleant, verkställande direktör,

vice verkställande direktör, likvida-

tor, suppleant för likvidator eller fir­

matecknare.

Annan avskrift skall, där ej sär­

skild föreskrift givits, vara till rik­

tigheten bestyrkt av två personér.

§•

— av styrelsen.

Avskrift varom i denna lag stad­

gas skall, där ej särskild föreskrift

givits, vara till riktigheten bestyrkt

av två personer, som vid sina namn

böra angiva yrke och postadress.

345 §.

I fråga om livförsäkring endast för

dödsfall, vilken meddelas för en tid

av längst fem år eller mot premie,

som är beräknad och bestämd för

längst fem år i sänder, må Konungen

eller, efter Konungens bemyndigande,

28

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

försäkringsinspektionen medgiva un­

dantag från de särskilda bestämmel­

serna i denna lag angående livför-

säkring.

Betiäffande tjänstepensionsförsäkxing — — — prövas skäliga

Driver försäkringsbolag-------------finnas påkallade.

&

I fråga — ------------------------------------ i övrigt.

348 §.

hinder av bestämmelserna i Utan hinder av bestämmelserna i

lb8 § ma for andamål som avses i 168 § må för ändamål som avses i

lagen om försäkring for olycksfall i lagen om yrkesskadeförsäkring bil-

aråe/e bddas ömsesidigt försäkrings- das ömsesidigt försäkringsbolag för

bolag for vars förbindelser delägarna vars förbindelser delägarna svara

svara personligen; och skall beträf- personligen; och skall beträffande

ande sadant bolag i fråga om för- sådant bolag i fråga om förlust å

lust a olycksfallsförsäkringen vad i yrkesskadeförsäkringen vad i 197__

197—203 §§ är för där avsett fall 203 §§ är för där avsett fall föreskri­

for eskrivet om uttaxering äga mot- vet om uttaxering äga motsvarande

svarande tillämpning.

tillämpning.

Angående trafikförsäkringsrörelse------------ å motorfordon.

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

Denna lag träder i kraft den 1 ja­

nuari 1962, där ej annat följer av vad

nedan sägs. Vad i beslut om konces­

sion eller i försäkringsbolags bolags­

ordning må vara stadgat angående

sjuk- och olycksfallsförsäkring, som

meddelas för längst tio år, skall efter

den 1 januari 1962 avse sådan för­

säkring, som meddelas för längst fem

år.

Bestämmelserna i 199 och 251 §§ i

deras ändrade lydelse skola träda i

kraft den 1 januari 1963.

Försäkringsinspektionen äger före

den 1 januari 1962 stadfästa sådan

ändring av försäkringsbolags bolags­

ordning och grunder som påkallas av

denna lag. Inspektionen äger ock ef­

ter ansökan medgiva, att försäkrings­

bolag, i avvaktan på att ändring som

nu sagts beslutas, stadfästes och re­

gistreras, senast intill utgången av år

1962 må tillämpa vad i äldre lag är

stadgat angående regleringsfond och

å t erbärin gsfon d.

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

29

Utdrag av protokoll över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Södermanland,

i statsrådet å Stockholms slott den 28 april 1961.

Närvarande:

Statsministern

E ^rlander ,

statsråden

N ^ilsson , S ^träng , A ^ndersson , L ^indström ,

L ^ange , L ^indholm , K ^ling , S ^koglund , E ^denman , J ^ohansson , ^af G ^eijerstam ,

H

ermansson

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che­

fen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om vissa ändringar i

lagen om försäkringsrörelse och anför därvid följande.

I. Inledning

De centrala bestämmelserna för försäkringsverksamheten är givna i lagen

den 17 juni 1948 (nr 433) om försäkringsrörelse. Lagen, som i sina huvud­

sakliga delar trädde i kraft den 1 januari 1949, har sedermera i vissa avsnitt

ändrats genom lag den 16 juni 1950 (nr 320). Utländska försäkringsanstal-

ters verksamhet regleras genom lagen den 9 juni 1950 (nr 272) om rätt för

utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket.

Jämlikt bemyndigande den 10 januari 1958 tillkallade jag två utrednings­

män1 för att verkställa en översyn av lagstiftningen på försäkringsområdet.

Utredningsmännen, vilka antagit benämningen 1958 års försäkringssak-

kunniga, har den 31 december 1959 avgivit betänkande med titeln »översyn

av lagen om försäkringsrörelse» (SOU 1960: 11). Betänkandet innehåller

bl. a. förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen om försäkringsrörelse.

Det framlagda förslaget innefattar en begränsad revision av lagstiftningen.

över de sakkunnigas förslag har, efter remiss, avgivits gttranden av för-

säkringsinspektionen, pensionsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten, riksskat­

tenämnden, näringsfrihetsrådet, Svenska försäkringsbolags riksförbund och

Svenska livförsäkringsbolags förening, vilka båda sammanslutningar avgi­

vit gemensamt yttrande och i fortsättningen kallas Försäkringsbolagens riks­

förbund, Folksam-bolagen, Landsbygdens brandförsäkringsbolags förening,

Socken- och häradsbolagens riksförbund, Försäkringstjänstemannaförbun-

det, Försäkringsfunktionärcrnas förbund, Landsorganisationen i Sverige,

Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisa­

tion, Sveriges industriförbund, Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet

landsbygdens folk, Kooperativa förbundet, Sveriges hantverks- och industri-

1 Utredningsmän har varit ledamoten av riksdagens andra kammare Nils Kellgren samt by­

råchefen i försäkringsinspektionen Lorentz Vogel.

30

Kungi. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

organisation, Yrkeskvinnors samarbetsförbund, Hyresgästernas riksförbund,

Kungl. automobilklubben, Motormännens riksförbund, Motorförarnas hel­

nykterhetsförbund, Svenska bankföreningen samt av Svenska sparbanks­

föreningen.

Yttranden bar även avgivits av styrelserna i de till Svenska försäkringsbo­

lags riksförbund anslutna Svenska personal-pensionskassan, Livförsäk­

ringsbolaget Thule och Sakförsäkringsaktiebolaget Thule, Livförsäkrings­

bolaget Trygg, Försäkrings-Aktiebolaget Fylgia, försäkringsaktiebolagen

Skandia och Norden samt Livförsäkringsaktiebolaget Skandia, Framtiden

livförsäkringsaktiebolag, Svenska livförsäkringsbolaget, Försäkringsaktiebo­

laget Hansa, Städernas allmänna försäkringsbolag och i Sjöförsäkringsaktie­

bolaget Öresund. Nämnda styrelser har i sina yttranden huvudsakligen hän­

visat till det av Försäkringsbolagens riksförbund avgivna yttrandet.

Sedan ärendet varit föremål för överväganden inom handelsdepartementet,

anhåller jag nu att få upptaga det till behandling.

II. Grunddrag i försäkringsrörelsens utveckling under nuvarande

lagstiftning

De sakkunniga framhåller inledningsvis, att 1948 års lag om försäkrings­

rörelse (FL) i åtskilliga hänseenden omgestaltade den offentligrättsliga reg­

leringen av det svenska försäkringsbolagsväsendet. De sakkunniga erinrar

om de viktigaste nyheterna i 1948 års lagstiftning.

För rätt att driva försäkringsrörelse erfordras särskild koncession. Såsom

materiell förutsättning för koncession kräves i den nya lagen, att rörelsen

finnes behövlig och även eljest ägnad att främja en sund utveckling av för­

säkringsväsendet. I fråga om livförsäkringen uppställes den s. k. skälighets-

principen vid sidan av tidigare gällande soliditetsprincip. Den nya princi­

pen innebär krav på att priset för en försäkring skall vara skäligt avvägt i

förhållande till de förmåner försäkringen medför. Läns- och häradsbolagen

likställes i allt väsentligt med riksbolagen. De bolagsrättsliga bestämmelserna

har anpassats till 1944 års aktiebolagslag, dock med åtskilliga avvikelser be­

tingade av försäkringsväsendets egenart.

Enligt den nya lagstiftningen skulle redan existerande försäkringsbolag

söka ny koncession. Koncessionsprövningen för dessa bolags del skulle dock

icke avse frågan huruvida bolagets rörelse var behövlig. Innan frågan om

koncession avgjorts, ägde försäkringsbolagen fortsätta sin verksamhet enligt

bestämmelserna i äldre lag, i den mån ej Kungl. Maj:t förordnat att före­

skrifter i den nya lagen skulle tillämpas.

1950 års ändringar i FL avsåg huvudsakligen tre olika frågor, nämligen

representation för försäkringstagarna i styrelsen för försäkringsaktiebolag,

föreskrift att premiesättningen även beträffande annan försäkring än liv­

försäkring skall vara skäligt avvägd samt utvidgning av FL:s tillämpnings­

område till att omfatta även sockenbolag för brand- eller sjöförsäkring.

31

En närmare redogörelse för innehållet i gällande lagstiftning kommer att

lämnas i anslutning till betänkandets olika förslag.

De sakkunniga redogör i betänkandet för några drag ur försäkringsrörel­

sens utveckling under åren 1949—1958.

Såsom ett markant drag i utvecklingen under den tid, som förflutit etter

FL:s ikraftträdande, framhåller de sakkunniga koncentrationen av det en­

skilda försäkringsväsendet till ett minskat antal försäkringsbolag. Denna

utveckling har löpt jämsides med en fortsatt volymmässig expansion. I en

för ändamålet särskilt upprättad tabell (tabell A) lämnas närmare uppgifter

om antalet försäkringsbolag av olika slag vid utgången av åren 1948 och

1958. I anslutning till tabellens uppdelning av bolagen i skilda kategorier

nämnes, att försäkringsbolagen i riket med hänsyn till rörelseinriktningen

brukar indelas i livförsäkrings-, sjukförsäkrings-, arbetsgivar-, skadeför­

säkrings- och återförsäkringsbolag. Livförsäkringsbolagen meddelar alle­

nast livförsäkring samt, i några fall, lång sjuk- och olycksfallsförsäkring.

Till sjukförsäkringsbolag hänföres ett antal specialbolag för lång sjuk- och

olycksfallsförsäkring. Arbetsgivarbolag kallas de försäkringsbolag som -

vid sidan av riksförsäkringsanstalten — meddelar obligatorisk och frivillig

försäkring enligt lagen om yrkesskadeförsäkring. Skadeförsäkringsbolagen

meddelar försäkringar av andra slag än de förut särskilt nämnda. I ett be­

tydande antal fall har dessa bolag även vissa bestånd av s. k. skadelivrantor

och av lång olycksfallsförsäkring av speciell karaktär. Återförsäkringsbola-

gen är specialbolag, som uteslutande eller praktiskt taget uteslutande be­

driver återförsäkringsrörelse. Indelningen av försäkringsbolagen sker även

efter en annan grund, nämligen efter verksamhetsområdets omfattning i

geografiskt hänseende. Försäkringsbolagen brukar härvid indelas i riksbo­

lag,^ läns- och häradsbolag samt sockenbolag. Till gruppen riksbolag hän­

föres härvid i huvudsak de bolag, vilkas verksamhetsområde omfattar mer

än ett län; det stora flertalet av dessa bolag driver verksamhet i hela riket.

Läns- och häradsbolag är den vanliga benämningen på försäkringsbolag,

som driver verksamhet allenast inom ett län och som icke är att hänföra

till sockenbolag. Gränsdragningen mellan riksbolag å ena sidan och läns-

och häradsbolag å andra sidan är i huvudsak betingad av äldre lagstift­

ning. Sockenbolagen är landsbygdsbolag, vilkas verksamhetsområde är

mindre än ett härad eller, där området omfattar delar av flera härad,

mindre än tio socknar. Vissa sådana bolag är undantagna från FLIS be­

stämmelser. Alla liv-, sjuk-, arbetsgivar- och återförsäkringsbolag betraktas

såsom riksbolag. Så är även fallet med alla skadeförsäkringsbolag, som är

aktiebolag. Det är endast i fråga om ömsesidiga skadeförsäkringsbolag, som

uppdelningen på riksbolag och bolag med begränsat verksamhetsområde

kommer i fråga.

Av tabell A framgår, att under tioårsperioden 1948—58 antalet riksbolag

minskat från 133 till 105, antalet läns- och häradsbolag från 159 till 124,

antalet brand- och sjösockenbolag från 238 till 178 och antalet övriga soc-

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 17i år 1961

Tabell A. Antalet svenska försäkringsbolag vid utgången av

åren 1948 och 1958

1948

1958

I. Riksbolag .....................................................

133

105

Härav:

Livförsäkringsbolag....................................

a) Aktiebolag.................................................

4

5

b) Ömsesidiga bolag....................................

28

13

Liv- och brandförsäkringsaktiebolag....

3

—

Sjukförsäkrin gsbolag

a) Aktiebolag.................................................

2

2

b) ömsesidiga bolag....................................

1

1

Arbetsgivarbolag (ömsesidiga yrkesska-

deförsäkringsbolag) ....................................

8

9

Skadeförsäkringsbolag

a) Aktiebolag.................................................

32

31

b) Ömsesidiga bolag....................................

46

33

Återförsäkringsaktiebolag ........................

9

11

II. Låns- och häradsbolag (ömsesidiga bolag)

159

124

III. Sockenbolag (ömsesidiga bolag) ...........

1169

898

Härav:

Brand- och sjösockenbolag.......................

238

178

Övriga sockenbolag (icke underkastade

bestämmelserna i FL)................................

931

720

Summa

1461

1127

kenbolag (kreatursförsäkringsbolag som icke är underkastade bestämmel­

serna i FL) från 931 till 720. Det sammanlagda antalet försäkringsbolag

har under perioden sjunkit från 1 461 till 1 127.

Utöver de i tabell A lämnade uppgifterna anför de sakkunniga, att till

följd av vissa fusioner den i tabellen angivna antalssiffran 13 för ömse­

sidiga livförsäkringsbolag minskats till 11. På grund av sammanslagning

av två skadeförsäkringsbolag minskar vidare den i tabellen upptagna siffran

33 för ömsesidiga skadeförsäkringsbolag av riksbolagskaraktär till 32.

De i det föregående lämnade uppgifterna rörande antalet svenska försäk­

ringsbolag ger, anför de sakkunniga, icke en fullständig bild av det sven­

ska försäkringsväsendets organisation och struktur. Koncentrationen är på

riksbolagsområdet driven betydligt längre än vad de i tabell A angivna

siffrorna ger vid handen. Bland försäkringsbolagen finnes nämligen åt­

skilliga sammanslutningar, antingen i form av koncerner eller endast grun­

dade på överenskommelser rörande visst samarbete.

De i början av år 1959 förefintliga sammanslutningarna har intagits i

följande förteckning (ömsesidiga bolag har markerats med kursivstil). I

stället för fullständiga firmabeteckningar användes de förkortade bolags­

namn, som nyttjas i försäkringsinspektionens publikation Enskilda försäk-

ringsanstalter.

33

Allmänna Bran d-k oncernen: Allmänna Brand och Neptunus.

Ansvars grupp: Ansvar och Ansvar Insurance.

Bor e-B randförsäkringsverket: Bore, Brandförsäkringsverket

och Stockholm.

Folksambolagen: Folket, Samarbete, Leire och Välfärd.

Hansak oncernen: Hansa, Mälaren, Stella och Svenska kredit.

Husdjursförsäkringsgruppen:

Skandinaviska kreaturs och

Bolaget för smittsamma husdjurssjukdomar.1

Sjökaskogruppen: Sveriges ångfartygs, Norrlands ångfartygs och

Sydsvenska fartygs.

Skandiakoncernen; Skandia, Liv-Skandia, Norden och Skandia-

Freja.

Skåne k oncernen: Skåne-Malmö, Iris och Liv-Skåne.

Skånska Bran d-k oncernen: Skånska Brand-Hermes, Finn och

Securitas.

Städernas bolag: Städernas allmänna, Skogsförsäkringsaktiebola-

get, Svecia och Städernas liv.

Sveakoncernen: Svea-Nornan, Liv-Svea, Gauthiod, Ocean, Sveriges

allmänna sjö, Sjöassuranskompaniet, Union och Amphion.

Thulebolagen:

Liv-Thule, Sak-Thule, Nordisk Yacht och Åter-

Thule.

Tryggkoncernen: Liv-Trygg, Atlas, Brand-Trygg, Fylgia och Val-

kyrian.

Vegetebolagen: Göta, Svenska Veritas, Europeiska varu och Liv-

Göta.

Öresundskoncernen: Öresund, Stockholms sjö, Ägir och Aequi-

tas.

Till belysning av koncentrationen nämner de sakkunniga, att om man ta­

ger de tjugo ledande koncernerna och bolagen såvitt gäller premieinkomst i

direkt försäkring i Sverige år 1957, finner man att den på dessa koncerner

och bolag belöpande premieinkomsten uppgick till 1 820 miljoner kronor av

en totalinkomst av 2 018 miljoner kronor. På övriga koncerner och riksbolag

föll detta år en premieinkomst av 148 miljoner kronor samt på läns-, hä­

rads- och sockenbolagen en premieinkomst av 50 miljoner kronor. Tager

man de tjugo ledande koncernerna och bolagen i fråga om summan av för­

valtade tillgångar — ifrågavarande koncerner och bolag är i mycket stor

utsträckning identiska med de ledande koncernerna och bolagen i fråga

om premieinkomsten — föll på denna grupp år 1957 tillgångar till ett vär­

de av 12 907 miljoner kronor av en total tillgångssumma om 13 798 miljo­

ner kronor. På övriga koncerner och riksbolag föll detta år tillgångar till ett

värde av 680 miljoner kronor samt på läns-, härads- och sockenbolagen till­

gångar till ett värde av 211 miljoner kronor.

Utvecklingen av försäkringsverksamheten i Sverige under tiden 1949—

1958 belyses genom tabellerna B och C. I tabell B, som till största delen byg­

ger på en i försäkringsinspektionens publikation Enskilda försäkringsan-

stalter förekommande liknande tabell, visas livförsäkringens utveckling un­

der ifrågavarande tid såvitt gäller volym och struktur in. m. Av tabellen

framgår bl. a., att såvitt angår kapitalförsäkring för dödsfall grupplivför-

1 Bolaget har upphört med sin verksamhet.

it

Ilihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 171

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

Tabell B. Översikt av livförsäkringsverksamheten 1949—68.

Belopp i miljoner kronor, där ej annat angives. Antal i 1 000-tal

1949

1950

All verksamhet utom tjänstepensionsförsäkring (SPP)

Premier...................................................................................................

Avkastning av kapital1.............................................. ' ” ” j ‘

Utbetalningar för försäkringsfall ......................................

»

» återköp ......................................................

Tilldelad återbäring .....................................................................

Förvaltningskostnader ................................................................

Försäkringsfond vid årets slut ...........................................

Tekniska överskottsfonder vid årets slut.......................

401

133

169

19

13

72

3 739

350

438

140

173

29

13

75

3 968

389

Tjänstepensionsförsäkring (SPP)

Premier...................................................................................................

Avkastning av kapital1................................................................

Utbetalningar för försäkringsfall ......................................

»

»

återköp ......................................................

Tilldelad återbäring .....................................................................

Förvaltningskostnader ...............................................................

Försäkringsfond vid årets slut ...........................................

Tekniska överskottsfonder vid årets slut2 ..................

Vissa uppgifter om försäkringsbeståndet

Försäkrat dödsfallskapital

Individuell kapitalförsäkring för dödsfall,

stor försäkring..........................................................................

liten försäkring .....................................................................

summa .........................................................................................

Härav: kapitalförsäkring med sparmoment............

temporär försäkring................................................

Grupplivförsäkring.....................................................................

Tjänstepensionsförsäkring (SPP)1 .................................

Årligt belopp i livränteförsäkring

Tjänstepensionsförsäkring (SPP)1 .................................

Annan livränteförsäkring.....................................................

161

38

19

2

182

43

22

5

3

1173

68

3

1338

95

6 792

3 550

10 342

[ 10 342

98

218

7 260

3 800

11060

11060

106

240

515

578

213

239

försäkring i svenska bolag

OD

tf*

1951

1952

1953

1954

496

546

720

551

149

167

190

204

177

176

194

205

26

27

31

40

19

19

29

34

90

97

98

99

4 238

4 566

5 038

5 295

426

451

496

545

271

310

316

342

51

62

74

88

26

30

36

42

3

4

4

5

---- -

----.

8

9

5

6

6

7

1582

1866

2164

2 487

130

170

204

240

7 763

8 486

9 045

9 509

4 095

4 450

5192

5 759

11 858

12 936

14 237

15 268

11858

12 936

14 237

1 14 177

) 1091

327

485

875

1447

307

364

392

429

757

942

1017

1138

264

308

342

379

1955

1956

1957

1958

602

590

602

611

218

237

260

292

220

239

261

262

114

94

90

105

50

43

51

55

115

130

136

130

5 509

5 710

5 912

6119

597

656

708

776

389

399

464

490

103

124

149

179

47

52

59

66

5

6

8

10

10

12

15

19

7

8

8

8

2 858

3 337

3 788

4 268

285

234

290

353

11055

12 014

13090

13 929

6 727

7105

7 008

6 831

17 782

19119

20 098

20 760

14 938

15 474

15 661

15 692

2 “2 844

2113 645

7d4 437

7'5 068

2 757

3 877

5175

7 224

488

546

602

649

1316

1467

1625

1771

426

477

537

582

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

1

7 ¹

å ^r

1

9

6

1

Individuell kapitalförsäkring, för dödsfall, antal

försäkringar, stor försäkring ...........................................

liten försäkring...........................................

summa...............................................................

Grupplivförsäkring, antal försäkrade.................................

^{Tjänstepensionsförsäkring} (SPP),

antal försäkrade..

Specialuppgift för individuell kapitalförsäkring för

dödsfall

Nettoökning av försäkrat dödsfallskapital..................

Nyteckning (inkl. nettotillkomst vid ändring),

stor försäkring...............................................................................

liten försäkring .........................................................................

summa .............................................................................................

Härav: kapitalförsäkring med sparmoment............

temporär försäkring................................................

ökning på grund av annan ändring (netto).............

Minskning på grund av dödsfall eller utlupen för-

säkringstid .................................................................... I • ■ • •

Minskning på grund av förtidsannullationer.............

Härav tidiga annullationer................................................

Total försäkringssumma per försäkring i kronor

Nytecknade försäkringar.....................................................

Beståndet vid årets slut.....................................................

Index

(1949 = 100)

utvisande realvärdet

*

av premier

All verksamhet exkl. tjänstepensionsförsäkring

(SPP)...........................................................................

^{Tjänstepensionsförsäkring} (SPP)..............................

1453

1484

2 647

2 750

4100

4 234

41

77

112

121

769

718

698

721

418

384

1116

1105

iö

'i

172

174

185

220

96

106

4 434

4 852

2 522

2 612

100

108

100

112

1512

1543

2 820

2 956

4332

4 499

132

219

132

140

798

1065

785

1013

424

479

1209

1492

—5

16

178

188

228

255

107

112

5123

6 393

2 737

2 875

106

108

144

153

1571

1582

3 264

3 432

4 835

5 014

302

599

148

158

913

842

874

837

544

588

1418

1425

•1 276

•149

3

—15

205

226

303

342

132

139

5 666

5 750

2 944

3 045

140

106

154

165

1615

1693

3 396

3 303

5 011

4996

934

1133

168

178

2 514

1353

1128

1531

631

820

1759

2 351

•1378

•1 335

•381

•1016

7»>1 437

—161

239

257

443

580

166

213

6 897

7 525

3 549

3 827

113

106

182

178

1826

1895

3169

3 022

4 995

4 917

1390

1669

186

194

979

662

1671

1589

458

350

2129

1939

1087

1025

1042

914

-167

—97

275

254

708

926

311

374

7 710

8 480

4 024

4 222

104

100

199

200

1 Här ingår icke kursvinster, uppskrivningar, kursförluster eller nedskrivningar. —2 Före 1956 ingår häri s. k. tilläggsreserv, vilken den 31/12

1955 uppgick till 95 milj. kronor. Fr. o. m. 1956 har tilläggsreserven överförts till premiereserven. —2 Kombinerad med å följande rad redovi­

sad livränteförsäkring i SPP. — ‘Här ingår icke sjuk- och invalidräntor. Dessa ingår emellertid i den ekonomiska redovisningen ovan.—

‘ Realvärdet har beräknats med användning av konsumentprisindex (1949 = 100). — • Approximativ beräkning. —7 Härav tilläggsförsäkring

på grund av särskild återbäring al 432, bl 433, c 1 277, dl 151, el 040.

w

OJ

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

1

7 ¹

å ^r

1

9

6

1

Tabell C. Under aret influtna premier och betalda skador i olika skadeförsäkringsgrenar

Tabellen omfattar samtliga svenska bolag och i Sverige koncessionerade utländska bolag och avser direkt affär i Sverige. 1 000-tal kronor

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958 3

Premieintäkt

Sjuk- och olycksfallsförsäkring för längre tid

än tio år ...............................................................

7 364

8162

9386

10 825

12034

14166

16 999

20 282

23649

27 520

Speciell olycksfalls- o. sjukförsäkring för längre

tid än tio år (barnolycksfall och reseolycks-

fall m. m.) ..............................................

3 535

3 763

3 837

3 910

3 933

3 871

3 645

3 208

2 884

2

Olycksfalls- och sjukförs. för högst tio år

förarplatsförsäkring ..........................

.

_

11 509

1fi 027

annan individuell försäkring .................................

21393

22 774

24 545

26 782

29 378

30 695

30 540

33 390

35 271

37 014

kollektiv försäkring ..........................

18 836

21 494

23 685

27 707

30868

33 021

27 706

29 680

31 861

34 556

Försäkring enl. lagen om yrkesskadeförsäkring

54 627

58 036

65 770

73 386

73 632

70 543

53 595

53 346

52 607

50 732

Brand-, skogs-, ansvarighets-, vatteniednings-

skade-, glas-, husbocks-, stormskade-, maskin-,

inbrotts-, stöld- och rånförs. m. m.....................

184 960

206 721

249 985

272 156

277 564

286 303

301 332

327 649

347 890

376 800

Sjökaskoförsäkring....................................

1103 002

1

54 645

62 470

85 866

80 015

76 777

77 708

87 436

101186

104 197

Transportförsäkring ........................................................

1 53 286

74 495

61 466

51 651

54 488

54 429

57 384

59 750

58 082

Trafikförsäkring...................................................

36 342

42 618

64 445

122 644

152 225

170 412

166 893

15S 181

161 360

171 073

Annan motorfordonsförsäkring .................................

32159

42 290

61447

81 871

92 229

102 488

108 391

123 992

139 761

161443

Luftfartsförsäkring.............................................................

892

1008

1612

1392

2 397

1969

3 043

1823

2 083

2 809

Hagelförsäkring .............................................................

1816

2 213

2 695

2 804

2 639

3177

2 953

2 344

3107

2 506

Regn- samt storm-, hagel- och frostförsäkr. ..

814

763

804

791

894

921

907

939

925

979

Garantiförsäkring ................................................................

987

1125

1262

1473

1672

1788

2 006

2 296

2 475

2 599

Kreditförsäkring.....................................................................

193

171

254

376

475

680

858

1071

1517

1 907

Smycke- och diverseförsäkring .................................

1384

1574

1939

2 228

2 482

2 606

2 885

3159

3 464

8 728

Husdjursförsäkring................................................................

försäkring mot smittsjukdomar............................

32

30

52

750

356

345

305

211

206

200

annan försäkring................................................................

15 361

15 164

15 816

16106

16 546

16 838

16 951

22 233

14 843

19147

Summa

483 697

535 837

664 499

792 533

830 990

871 088

870 146

928 624

996 348

1073 954

oo

oj

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

1

7 ¹

å ^r

1

9

6

1

Skador

Sjuk- och olycksfallsförsäkring för längre tid

än tio år ...........................................................i

Speciell olycksfalls- o. sjukförs. för längre tid

än tio år (barnolycksfall och reseolycksfall

m. m.) ..................................................................

Olycksfalls-

o.

sjukförsäkring för högst tio år

förarplatsförsäkring ...........................................

annan individuell försäkring..............................

kollektiv försäkring ...........................................

Försäkring enl. lagen om yrkesskadeförsäkring.

Brand-, skogs-, ansvarighets-, vattenlednings-

skade-, glas-, husbocks-, stormskade-, maskin-,

inbrotts-, stöld- och rånförs. m. m................

Sjökaskoförsäkring...................................................

Transportförsäkring ..............................................

Trafikförsäkring ......................................................

Annan motorfordonsförsäkring ..........................

Luftfartsförsäkring...................................................

Hagelförsäkring ......................................................

Regn- samt storm-, hagel- och frostförsäkr. ..

Garantiförsäkring ...................................................

Kreditförsäkring......................................................

Smycke- och diverseförsäkring ..........................

Husdjursförsäkring

försäkring mot smittsjukdomar......................

annan försäkring..................................................

Summa

2 529

2 588

630

737

} 23 355

1 10 574

j 15 719

45 388

50 902

103 256

104 131

} 50 064

1

36 093

\ 17113

20 602

24 745

16 723

22 664

532

554

1736

1822

475

345

399

435

28

216

719

802

7

5

11 690

13 005

278 733

302 450

2 668

732

10 816

16 367

55 522

111 690

41 363

17 224

36 144

36147

420

765

375

505

—36

882

6

11067

'342 657

2 894

3 220

3 932

799

897

1013

10 757

11767

13105

18 364

23 103

25 937

58 205

61188

60 731

137 450

151 763

142 088

43 606

69 081

65 399

22 575

25 580

24 376

49110

56 796

64 287

43 102

37 900

41 510

239

998

943

1790

2 373

2 396

417

717

621

874

518

675

—131

35

76

1073

1103

1122

114

14

16

10 302

11081

12 387

401 540

458134

460 614

5021

5 692

6 653

1309

1563

1795

_,

1038

2 251

13 488

13 399

13 997

19 298

21 711

24 804

37 974

39 943

38 877

206 862

186 584

205 325

75 419

79 958

78 640

43 621

40 901

36 290

86 012

98 731

112 098

71 802

83 997

104 366

1304

431

2 500

1764

3 653

1037

955

726

744

1108

1289

1232

144

49

204

1394

1675

1768

1

14

1

11 621

11 280

14 862

579 097

592 634

647 444

4192

1211

12 729

18 014

39 427

172 837

71592

31 237

73 257

56 093

212

1380

496

1054

151

1414

2

12 452

497 750

05

-a

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

1

7 ¹

å ^r

1

9

6

1

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

säkringen, som är en ren riskförsäkring utan sparmoment, gått mycket

kraftigt framåt under perioden och att jämväl i övrigt en förskjutning

skett från försäkringsformer med sparmoment till försäkringsformer av risk­

karaktär. Såvitt angår individuell försäkring kan förskjutningen följas en­

dast för periodens senare hälft. Tabellen visar också att under senare år

en betydande förskjutning ägt rum i nyteckningen från liten livförsäkring

(folkförsäkring) till stor livförsäkring. I tabell C, som likaledes hämtats ur

Enskilda försäkringsanstalter, lämnas uppgifter om premier och skador i

skilda bransfcher på skadeförsäkringsområdet m. m. under tiden 1949—

1958. Särskilt påfallande är den med bilbeståndets tillväxt sammanhängan­

de ökningen av trafik- och motorfordonsförsäkringens omfattning under

perioden. Det påpekas att mellan tabell B och tabell C föreligger den skill­

naden, att livförsäkringsuppgifterna i tabell B avser direkt försäkring i

svenska bolag, under det att skadeförsäkringsuppgifterna i tabell C avser

direkt affär i Sverige och omfattar såväl svenska försäkringsbolag som i

Sverige koncessionerade utländska försäkringsbolag. De utländska skade-

försäkringsbolagens premieintäkt för direkt försäkring i Sverige är emel­

lertid förhållandevis obetydlig. Sålunda utgjorde den på dessa bolag belö­

pande premieintäkten för 1958 endast 4 % av den i tabell C redovisade pre­

mieintäkten nämnda år. Ytterligare må i fråga om tabellerna tillfogas, att

de däri lämnade uppgifterna är preliminära såvitt rör år 1958 samt att ska-

deförsäkringstabellen omfattar all sjuk- och olycksfallsförsäkring.

De sakkunniga lämnar även en sammanfattande redogörelse för utveck­

lingen inom olika försäkringsgrenar.

Beträffande livförsäkring samt lång sjuk- och olycksfallsförsäkring an­

passades efter FL:s ikraftträdande livförsäkringsbolagens försäkringstek-

niska grunder så snabbt det var möjligt till de nya bestämmelserna. Grun­

derna kom att innehålla flera betydelsefulla nyheter, bland vilka främst mär­

kes den utbyggnad av avsnittet om återbäring till försäkringstagarna, som

var en direkt följd av den vikt skälighetsprincipen tillmättes i den nya lagen

och dess förarbeten. De sakkunniga påpekar, att de nya grunderna icke in­

nebar införande av någon ny premienivå inom livförsäkringen. Såvitt gäller

grupplivförsäkringsverksamheten reviderades emellertid premiegrunderna

år 1953 med anledning av den gynnsamma dödlighetserfarenheten, vilket

ledde till att premienivån sänktes med inemot 30 %. Samtidigt vidgades

grupplivförsäkringsområdet såtillvida att under grupplivförsäkring kunde

inbegripas även hustrur till försäkrade gruppmedlemmar, varjämte försäk­

ringssummornas maximibelopp höjdes.

Under senare delen av 1952 och i början av år 1953 bedrevs en omfattan­

de försäljning av kapitalförsäkringar mot engångspremie, vilka omedelbart

belånades hos vederbörande livförsäkringsbolag. Detta hade möjliggjorts ge­

nom att i de nya grunderna vissa tidigare spärrbestämmelser, som riktade

sig mot belåning under de tre första åren av engångsbetalda försäkringar,

borttagits. Syftet med ifrågavarande försäkringar torde i stor utsträckning

39

ha varit att möjliggöra skatteflykt. Med anledning härav infördes år 1953

vissa regler i återköpsgrunderna, som begränsade återköpsrätten och där­

med möjligheterna att erhålla lån mot säkerhet i vederbörande försak-

ringsbrev. Reglerna visade sig icke tillräckligt effektiva utan försäljningen

av skatteflyktsförsäkringar fortsattes av vissa bolag i modifierad form. År

1957 skärptes och utbyggdes därför spärreglerna ytterligare. Reglerna tor­

de, enligt vad försäkringsinspektionen uttalat, i stort sett ha haft god ef

fekt.

År 1954 beviljades tre livförsäkringsbolag koncession för lång sjuk- och

olycksfallsförsäkring, som dittills endast drivits av tre specialbolag i bran­

schen. Tanken var att på marknaden föra ut försäkringar, vilka komplette­

rade de förmåner, som från och med år 1955 utgick från den obligatoriska

allmänna sjukförsäkringen med dess — vid denna tid efter tre måna­

der sjunkande och efter två år upphörande ersättningar. År 1958 bevilja­

des ytterligare ett livförsäkringsbolag koncession för lång sjuk- och olycks­

fallsförsäkring.

Den från skilda synpunkter mest genomgripande händelsen på livförsak-

ringsområdet under hela den här behandlade perioden är enligt de sakkun­

niga stadfästandet år 1955 av nya premiegrunder för stor och liten livför­

säkring. Härigenom infördes en ny och lägre premienivå för de flesta där­

efter tecknade livförsäkringar. I stort sett grundade sig den lägre premienivå

på dödsfallsförsäkringsområdet, som blev följden av de nya premiegrunder­

na, på en väsentlig sänkning av dödlighetsantagandet samt på en reduktion

av omkostnadsbelastningarna i huvudsak inom den stora försäkringen. To­

talresultatet av förändringarna i de skilda beräkningselementen innebar för

flertalet försäkringsformer en betydande premiesänkning. För rena riskför­

säkringar uppgick den till 30 å 35 %. För sammansatta kapitalförsäkringar

med premiebetalning under hela försäkringstiden blev premiesänkningen för

typiska inträdes- och utträdesåldrar i runt tal 10 %. För pensionsförsäkring­

ar av dödsfallskaraktär blev premiesänkningen i typiska fall icke mindre än

15 %. För livränteförsäkringar blev resultatet såväl mindre premiesank-

ningar som mindre premiehöjningar.

Under år 1955 sänktes även premierna i grupplivförsäkring. Denna sänk­

ning åstadkoms genom införande av ett lägre dödlighetsantagande och ge­

nom stark reducering av omkostnadsbelastningen. Minimiantalet anslutna

medlemmar i föreningsgrupp sänktes samma år från 100 till 50 personer och

grupplivförsäkringens maximibelopp justerades uppåt i fråga om personal­

grupp från 18 000 till 25 000 kronor och i fråga om föreningsgrupp från 7 000

till 10 000 kronor. Den kollektiva tjänstepensioneringens (SPP:s) avgifts­

satser sänktes likaledes genom beslut samma år såsom följd av bl. a. ett av

skattetekniska skäl motiverat något högre ränteantagande för pensionsför­

säkringar över huvud taget — vilket för övrigt ingick i den ovan berörda

grundrevisionen för livförsäkringsbolag i allmänhet — samt minskade om-

kostnadsbelastningar.

Efter utgången av år 1955 har icke längre förekommit någon nyteckning

Kungl. Maj.ts proposition nr 171 år 1961

40

av försäkringar av typen barnolycksfallsförsäkring med premieåterbetal­

ning och reseolycksfallsförsäkring för livstid.

År 1956 utgjorde på livförsäkringsområdet ett år av fortsatt anpassning

till de nya premiegrunderna av återköps- och fribrevsgrunder, premiereserv-

grunder och återbäringsgrunder. Eftersom införandet av de nya premiegrun­

derna i allmänhet medfört lägre premier, framstod det för livförsäkringsbola­

gen som angeläget att omdisponera återbäringsmedlen på äldre försäkringar

så, att en omedelbar förstärkning av riskskyddet uppkom. Därmed ansåg

man sig kunna begränsa frekvensen av onödiga annullationer. Enligt änd­

ringar, som bolagen införde i återbäringsgrunderna, disponeras en del av

överskottet på sådana dödsfallsförsäkringar, för vilka premien beräknats

enligt tidigare dödlighetsantagande, som premie för en tilläggsförsäkring på

15 ^°. ~.} något fal1 mera — av den ursprungliga försäkringens risksumma

vid inträffat dödsfall. Härigenom kommer en tämligen hög återbäring att

lämnas även vid dödsfall tidigt under försäkringstiden, varigenom en viss

överensstämmelse i fråga om försäkringsprestationer för försäkringar gäl­

lande enligt äldre och försäkringar gällande enligt nya premiegrunder upp­

nås.

Grupplivförsäkringsgrunderna ändrades även år 1956. Kraven på minimi­

antalet i grupp försäkrade sänktes till 25 personer, och kraven på hög an­

slutning till en grupp av de till försäkring berättigade mildrades på skil­

da sätt i olika bolag. Högsta tillåtna försäkringssumma höjdes för för-

eningsgrupperna till 25 000 kronor. Ett av bolagen införde såsom en nyhet

1 grunderna s. k. ekonomigrupp såsom bärare av grupplivförsäkring. I sam­

ma bolags grunder intogs under året en bestämmelse, enligt vilken en skä­

lig modifikation av omkostnadsantagandena vid premiesättningen för en

grupp skulle göras, om särskilda omständigheter, hänförande sig till grup­

pens omkostnadsförhållanden, därtill föranledde. Därigenom möjliggjor­

des lamnande av rabatt i de fall grupper åtog sig att göra tjänster av för-

valtmngskaraktär utöver det för grupplivförsäkringen normala. För större

kollektiv blev det möjligt att utmäta omkostnadsbelastningarna efter en

regressiv skala. Principerna för modifikationerna skulle anmälas till för-

säkringsinspektionen. Senare infördes närmare preciserade regler i ämnet

i bolagets grunder.

Den livliga verksamheten på grupplivförsäkringsområdet medförde även

åren 1957 och 1958 en råd ändringar i grunderna. Sålunda sänktes premie­

nivån ytterligare. Högsta tillåtna försäkringssumman höjdes till 50 000

kronor, ekonomigrupper upptogs såsom bärare av grupplivförsäkring i

andra bolag och de flesta gruppförsäkringsbolagen införde i grunderna

regler, enligt vilka omkostnadsbelastningarna i premierna reducerades för

större grupper. På vissa håll utvidgades omfattningen av ekonomigrupper­

na, i fråga om vilka beteckningen i vissa fall ändrades till låneskyddsgrup-

per. Kraven på minimianslutning bland till försäkring berättigade har i

vissa fall ytterligare liberaliserats.

På den långa sjuk- och olycksfallsförsäkringens område var den största

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

41

nyheten år 1958, att stadfästelse meddelades å grunder för s. k. grupp­

sjukförsäkring. Denna försäkringsform utgör på området ett slags mot­

svarighet till grupplivförsäkringen.

Ehuru året 1959 faller utanför den behandlade tidsperioden, nämner de

sakkunniga att under senare hälften av detta år försäkringsbolagen på

livförsäkringens och den långa sjuk- och olycksfallsförsäkringens område

i hög grad arbetat med frågor angående anpassning av personförsäkrings­

formerna till den genom lag den 28 maj 1959 införda allmänna tilläggs­

pensioneringen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

Skadeförsäkringen — varmed här i överensstämmelse med en ganska van­

lig terminologi förstås annan försäkring än livförsäkring eller lång sjulc-

och olycksfallsförsäkring -— företer enligt de sakkunniga under perioden

bilden av en ständigt fortgående utveckling i riktning mot bättre och mer

ändamålsenligt konstruerade försäkringsformer. I det följande behandlas

olycksfalls- och sjukförsäkring för högst tio år, försäkring enligt yrkesska­

deförsäkringslagen, trafik- och motorfordonsförsäkring samt övrig försäk­

ring var för sig.

Inom försäkringsgrenen olycksfalls- och sjukförsäkring för högst tio år

(s. k. kort olycksfalls- och sjukförsäkring) har, såsom framgår av tabell C,

premieintäkten avsevärt stigit under tioårsperioden. Införandet av den all­

männa sjukförsäkringen år 1955 medförde nämnda år en minskning av

premieinkomsten i grenen, men redan år 1956 var premieintäkten prak­

tiskt taget densamma som året före den allmänna sjukförsäkringens ge­

nomförande. Sedan har premieintäkten inom branschen stigit, även om

man bortser från den år 1957 på marknaden nyinförda s. k. förarplatsför­

säkringen, en individuell olycksfallsförsäkring för förare av motorfordon,

kombinerad i allmänhet med det förda fordonets trafikförsäkring. Rela­

tionen mellan individuellt och kollektivt tecknad försäkring är förhållan­

devis konstant. För undvikande av överförsäkring i samband med social­

försäkringarnas utbyggnad under 1950-talet nedlades från försäkringsbo­

lagens sida ett omfattande arbete på omskrivning i stor utsträckning av

befintliga försäkringar. Försäkringsformerna har vid flera tillfällen för­

bättrats.

Området för den av arbetsgivarbolagen meddelade speciella olycksfalls-

och sjukförsäkringen har under perioden mycket kraftigt minskats till

följd av den samordning, som kommit till stånd mellan yrkesskadeförsäk­

ringen och den allmänna sjukförsäkringen. Detta är förklaringen till den

stora nedgången år 1955 i de redovisade premie- och skadebeloppcn för

försäkring enligt lagen om yrkesskadeförsäkring.

Trafik- och motorfordonsförsäkringen har såsom följd av bilbeståndets

ständigt fortgående ökning kommit att intaga platsen såsom en ny stor­

bransch. På detta fält har arbetet varit alldeles särskilt intensivt. På tra­

fikförsäkringens område har allmänna premierevisioner ägt rum vid flera

tillfällen, senast år 1955, då bl. a. indelningen i tariffområden helt omge­

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1961

staltades. I genomsnitt för hela landet ledde 1955 års revision •— till skill­

nad från de tidigare revisionerna som innebar premiehöjningar -—- till en

genomsnittlig sänkning av premierna med omkring 6 % trots att genom

ändring i trafikförsäkringslagen samma år en betydande höjning av för­

säkringssummorna ägt rum. De i de nya tarifferna angivna premierna gav

emellertid icke ens från början något uttryck för motorfordonsägarnas

verkliga kostnader för trafikförsäkring, eftersom bolagen på tariffpre­

mierna lämnade olika slags rabatter och undantagsvis även premieåter­

bäring. Härutinnan har därefter icke skett annan ändring än att ett bolag

i stort sett antagit den rabatterade premienivån såsom gällande grund­

tariff och ett annat bolag antagit en ny lägre tariff än den i allmänhet till-

lämpade. De flesta bolagen har infört särskilda nykterhetsgrupper med

viss premierabatt. Bonusbestämmelserna har flera gånger ändrats i libera-

liserande riktning, bonusförlust efter brand- och stöldskada har borttagits

och viss bonus har medgivits på nytecknad vagnskadeförsäkring vid kom­

bination med bonusberättigad trafikförsäkring. Därmed är redogörelsen

inne på motorfordonsförsäkringsområdet, där bl. a. alternativa former av

kaskoförsäkring med självrisk i stället för bonus införts, varjämte i brand-

försäkringsmomentet inkluderats en försäkring för skador på bilens rutor.

Under de senaste åren har vidare, på något olika sätt i skilda bolag, en

genomgripande omläggning av premieberäkningen inom vagnskadeförsäk­

ringen verkställts. Mopedförsäkringen, som hittills varit en frivillig försäk­

ring, har utvecklats mycket kraftigt. Enligt uppgift, hämtad från moped­

utredningens år 1959 avgivna betänkande, omfattas minst hälften av mo­

pedbeståndet i landet av frivilligt tecknade mopedansvarighetsförsäkring­

ar.

Vad slutligen rör övrig skadeförsäkring nämner de sakkunniga att för

vissa objekt — i allmänhet byggnader — införts bl. a. försäkringsvillkor,

varigenom automatisk anpassning till förekommande värdestegring äger

rum, ävensom villkor, som tager sikte på ersättning för nyvärdet av brunna

eller eljest förstörda objekt. Såsom nya grenar på skadeförsäkringsområdet

har under perioden tillkommit husbocks- och svampskadeförsäkring. År

1959 har för första gången koncession beviljats för avbetalningsförsäkring.

Ett påfallande drag i skadeförsäkringens utveckling under perioden är,

att det redan vid periodens början inledda arbetet på att tillhandahålla flera

försäkringsformer (brand-, inbrotts-, vattenledningsskadeförsäkring etc.)

i ett och samma försäkringsbrev ytterligare utvecklats. Nu tillhandahålles

standardiserade kombinationsförsäkringar för bl. a. hem, villor, fastig­

heter, lantbruk, sportstugor, butiker och småföretag, inkluderande ett fler­

tal olika försäkringar i tidigare traditionell mening. Försäkringsvillkoren

har i samband därmed i stor utsträckning omarbetats i liberaliserande

riktning. Utvecklingen på området torde icke kunna betraktas såsom av­

slutad.

Ett betydande antal försäkringsbolag, som tidigare i huvudsak drivit blott

brandförsäkring och vissa närstående branscher, har fått sina koncessioner

43

utvidgade för att bolagen skall kunna tillhandahålla de nya kombinations-

försäkringstyperna. Ett försäkringsbolag för helnyktra, vilket tidigare hu­

vudsakligen meddelat trafik- och annan motorfordonsförsäkring, har bevil­

jats koncession för brandförsäkring, vattenledningsskadeförsäkring och yt­

terligare ett antal branscher, flertalet av den typ som brukar ingå i kom-

binationsförsäkringar. Ifrågavarande bolag har därigenom fått karaktären

av ett allmänt skadeförsäkringsbolag, som vänder sig till den helnyktra

befolkningen.

Kreatursförsäkringen har under perioden utvidgats till att i många fall

omfatta flera risker än tidigare.

Motsvarigheter till kollektivförsäkringarna på liv- samt olycksfalls- och

sjukförsäkringsområdet finnes endast i ringa utsträckning på övriga för­

säkringsområden. Bl. a. inom skogsförsäkring och ansvarighetsförsäkring

har dock kollektivförsäkringsarrangemang genomförts. Kollektiva kombi-

nationsförsäkringar av typen hemförsäkring förekommer, såvitt de sakkun­

niga har sig bekant, endast i ett fall. Det gäller där en hemförsäkring för

ett förhållandevis begränsat kollektiv.

Nya försäkringstekniska grunder för brandförsäkring för all framtid har

tillkommit under åren 1957—1959.

Till den nu lämnade redogörelsen anknyter de sakkunniga vissa uppgifter

angående aktiekapital, fondemissioner och utdelningar i skadeförsäkrings-

aktiebolagen och de återförsäkringsaktiebolag, som i huvudsak driver åter­

försäkring av skadeförsäkring. De sakkunniga erinrar om att utdelningen

på aktiekapitalen i livförsäkringsaktiebolagen är begränsad genom bestäm­

melser i bolagsordningarna. Aktiekapitalen i dessa bolag är för övrigt myc­

ket obetydliga i förhållande till rörelsens omfattning. Fondemissioner är en­

ligt FL förbjudna i försäkringsaktiebolag som uteslutande eller huvudsakli­

gen driver livförsäkringsrörelse. Vad sålunda anförts gäller även aktiebo­

lag, som uteslutande eller huvudsakligen driver med livförsäkring i FL jäm­

ställd försäkring, d. v. s. sjuk- och olycksfallsförsäkring för livstid eller

för längre tid än tio år.

Såvitt gäller skadeförsäkringsaktiebolag och återförsäkringsaktiebolag,

som i huvudsak driver återförsäkring av skadeförsäkring, föreligger intet

fondemissionsförbud, och från det allmännas sida har icke några krav fram­

förts på att i bolagsordningarna skall intagas bestämmelser, som begränsar

den årliga utdelningen på aktiekapitalet i dylika bolag. Under sådana för­

hållanden anser de sakkunniga det kunna vara av visst intresse att för dessa

bolags del redovisa några sifferuppgifter för senare år.

Aktiekapitalen i de vid utgången av år 1949 existerande skadeförsäk-

ringsaktiebolagen uppgick efter vinstdispositionen för ifrågavarande år till

tillhopa 93 miljoner kronor. Vid utgången av år 1958 utgjorde motsvaran­

de siffra för de vid denna tid existerande bolagen av ifrågavarande kategori

132 miljoner kronor. Av ökningen hänför sig 35 miljoner kronor till kapi­

talökningar genom fondemissioner. Restökningen utgör saldot mellan ak­

Kungl. Maj.ts proposition nr 171 år 1961

44

tiekapitalen i inom gruppen nytillkomna bolag och motsvarande kapital i

inom gruppen upphörda bolag med tillägg för genom nyteckning åstadkom­

men kapitalökning. Utdelningarna belöpande på hela den angivna perioden

uppgår tillhopa till 76 miljoner kronor. Utdelningarna på 1949 års sam­

manlagda aktiekapital före vinstdispositionen för ifrågavarande år utgjor­

de 4,79 miljoner kronor och på 1958 års motsvarande kapital 9,32 miljoner

kronor. Av sistnämnda utdelning belöpte 5,72 miljoner kronor på de börs­

noterade bolagen Atlantica, Skandia, Skåne-Malmö och Svea-Nornan, vilka

tillsammans hade aktiekapital vid 1958 års utgång på 57,5 miljoner kro­

nor. Nämnda företags kapitalökning sedan 1949 utgör 16,5 miljoner kronor

och har helt åstadkommits genom fondemissioner.

De återförsäkringsaktiebolag, vilkas rörelse i huvudsak är inriktad på

aterförsäkring av skadeförsäkring, hade vid utgången av år 1949 samman­

lagda aktiekapital på 11 miljoner kronor. Vid utgången av år 1958 utgjor­

de de sammanlagda aktiekapitalen för de då existerande återförsäkrings-

aktiebolagen av nu ifrågavarande slag 35 miljoner kronor. Av ökningen hän­

för sig 2 miljoner kronor till ökningar genom fondemissioner. Restökning-

en utgöres av aktiekapital inom gruppen nytillkomna bolag samt genom

nyteckning åstadkommen kapitalökning. Utdelningarna belöpande på hela

den angivna perioden uppgår tillhopa till 5,18 miljoner kronor. Utdelningar­

na på 1949 års sammanlagda aktiekapital utgjorde 0,26 miljoner kronor

och på 1958 års motsvarande kapital 0,86 miljoner kronor. Det anmärkes,

att nu ifrågavarande bolag är praktiskt taget helt ägda av svenska försäk­

ringsbolag. III.

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

III. Förslag om ändring i lagen om försäkringsrörelse

A. Huvuddragen i förslaget och vissa allmänna synpunkter

De sakkunniga

De sakkunniga framhåller att de utgått från nu gällande ordning och

byggt vidare på den grund som lagts genom 1948 och 1950 års lagstift­

ningsarbete. Mot bakgrunden av den utveckling, som ägt rum, och de er­

farenheter, som gjorts, föreslås ändringar och kompletteringar, vilka anges

innefatta en vidareutveckling av nu gällande principer i lagen. Vid sin lag­

översyn har de sakkunniga eftersträvat att på bästa möjliga sätt tillvarataga

försäkringstagarnas intressen. De sakkunniga är av den uppfattningen, att

försäkringsrörelselagstiftningen i första hand bör ha till uppgift att skapa

garantier för att försäkringstagarnas intressen blir väl tillgodosedda. Under

hänvisning till direktivens innehåll anmärker de sakkunniga att värdesäk­

rings- och kapitalplaceringsfrågorna lämnats utanför den gjorda lagöver­

synen.

De sakkunnigas förslag innefattar vissa nyheter beträffande försäkrings­

bolags rätt att driva annan rörelse än försäkringsrörelse och i fråga om kon-

45

cessionsgivningen. Det nuvarande förbudet för försäkringsbolag att driva

annan rörelse än försäkringsrörelse föreslås uppmjukat. Sålunda skall en­

ligt förslaget försäkringsbolag bl. a. få rätt att uppföra bostads-, kontors-

eller affärsfastighet, vilken är avsedd att utgöra en varaktig kapitalplacering,

samt att bedriva sådan maskinuthyrnings- och annan verksamhet, vilken

medför ett ändamålsenligt utnyttjande av maskiner och personal som er­

fordras för bolagets försäkringsrörelse. Vidare skall försäkringsinspektionen

på därom gjord ansökan kunna medgiva undantag från förbudet. Livförsäk­

ringsbolag tillerkännes en klar rätt att förvalta och förränta livförsäkrings­

belopp, som förfallit till betalning. De sakkunniga föreslår att rätten att

stadfästa beslut om ändringar i försäkringsbolags bolagsordningar och för-

säkringstekniska grunder i ökad omfattning delegeras från Kungl. Maj :t till

försäkringsinspektionen.

För skadeförsäkringens del föreslår de sakkunniga att den år 1950 inför­

da skälighetsprincipen effektiviseras. Tiden anses mogen att kräva en utför­

ligare redovisning och icke blott i stort sett uppgifter om rörelseutfallet inom

hela försäkringsgrenar. För att förstärka garantierna för att försäkringsta­

garnas intressen blir väl tillgodosedda föreslår de sakkunniga att försäk­

ringsinspektionen skall få en klar rätt att å tid och enligt formulär, som in­

spektionen bestämmer, infordra uppgifter till belysning av skadeförsäk-

ringsbolagens premiesättning och återbäringsförhållanden. För att ytterliga­

re öka insynen i premiesättningen och för att bereda inspektionen tillfälle

att i fall av behov upptaga överläggningar med bolagen rörande planerade

premieändringar föreslår de sakkunniga vidare, att i den omfattning inspek­

tionen bestämmer det skall åligga skadeförsäkringsbolag att innan beslut

fattas om ändring av premiesats meddela inspektionen den avsedda ändring­

en samt en sammanfattning av det material och de överväganden varpå pre­

mieändringen bygger.

För grupplivförsäkring och vissa andra typer av livförsäkring utan spar-

moment har de sakkunniga funnit, att det från försäkringstagarsynpunkt

icke föreligger behov av grunder vilka skall på förhand stadfästas av of­

fentlig myndighet m. in. Mot bakgrunden av de föreslagna bestämmelserna

angående effektivisering av skälighetskontrollen på skadeförsäkringsområ-

det anser sig de sakkunniga kunna förorda att ifrågavarande livförsäkrings­

former i tillsynshänseende helt eller till största delen likställes med skade­

försäkring.

I fråga om livförsäkringsområdet förordas även bl. a. att försäkringstagar­

na beredes tillfälle att öva inflytande på den form, i vilken återbäringen till­

godoföres dem. Fn förskjutning av konkurrensen i livförsäkring så att den­

samma i ökad omfattning får karaktären av en priskonkurrens ligger en­

ligt de sakkunnigas uppfattning i försäkringstagarnas intresse. Försäkrings­

inspektionen föreslås skola medverka härtill genom att publicera uppgifter

om återbäringen på ett antal vanliga försäkringstyper i skilda bolag och ge­

nom att sammanställa återbäringen med premierna så att en bild erhål-

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

les av det nettopris, som försäkringstagarna haft att erlägga i de olika bo­

lagen.

De sakkunniga föreslår vidare att där fråga uteslutande är om personför­

säkring särskilda skäl icke skall krävas för förening i samma bolag av liv­

försäkringsrörelse och försäkringsrörelse av annat slag.

Vad angår annan personförsäkring än livförsäkring föreslår de sakkun­

niga, att vad i lagen om försäkringsrörelse särskilt stadgas angående livför­

säkring skall äga i stort sett motsvarande tillämpning på annan personför­

säkring, men att samtidigt skall gälla, att därest dylik försäkring meddelas

för en tid av längst fem år eller mot premie, som är beräknad och bestämd

för längst fem år i sänder, bestämmelserna angående skadeförsäkring må

äga tillämpning på rörelsen. Förslaget innefattar en något ändrad gräns­

dragning mellan s. k. lång och s. k. kort sjuk- och olycksfallsförsäkring.

Det synes de sakkunniga vara en brist i lagstiftningen, att på försäk-

ringsvillkorsområdet och angränsande fält någon kontroll av sakkunnig

myndighet icke utövas över att försäkringstagarintressena ej blir åsidosat­

ta. För undanröjande av denna brist föreslår de sakkunniga, att i den om­

fattning försäkringsinspektionen bestämmer det skall åligga försäkringsbo­

lag att till inspektionen insända bolagets formulär till försäkringsbrev, för-

säkringsvillkor och andra handlingar, som berör förhållandet till försäk­

ringstagarna, och att, där inspektionen så bestämt, vederbörande bolagsor-

gan skall, innan beslut fattas om ändring av insänt formulär, meddela in­

spektionen den avsedda ändringen. För att förstärka garantierna för en rik­

tig skadereglering föreslås vidare, att försäkringsinspektionens tillsynsbefo-

genheter utvidgas till att omfatta jämväl skaderegleringen. Misskötsel av

denna sida av rörelsen skall kunna föranleda ingripande.

Beträffande försäkringstagarinflytandet i ömsesidiga försäkringsbolag

förordar de sakkunniga, att för de vanligaste typerna av ömsesidiga riksbo-

lag delägarnas rösträtt på bolagsstämma skall utövas av delegerade, vilka an­

tingen väljes av försäkringstagarna eller utses av organisationer, som står

försäkringstagarna nära och kan antagas hysa intresse för uppgiften att få

fram lämpliga företrädare för dessa. Kombinationer mellan ifrågavarande

två metoder anses också kunna tänkas.

Vad angår försäkringstagarinflytandet i försäkringsaktiebolagen föreslås

att försäkringstagarrepresentanterna i aktiebolagsstyrelserna skall utses

genom direkta eller indirekta val av försäkringstagarna eller intressegrupp

eller intressegrupper med anknytning till dem eller, där sådant val icke

lämpligen kan ifrågakomma, genom förordnande av Kungl. Maj:t eller

offentlig myndighet.

I fråga om de tekniska överskottsfonderna för livförsäkring och därmed

jämställd personförsäkring föreslås att regleringsfonden och återbärings-

fonden sammanslås till en fond.

De sakkunniga föreslår att i lagen om försäkringsrörelse direkt utsäges,

att försäkringsinspektionens tillsynsverksamhet i första hand skall avse att

tillvarataga försäkringstagarnas intressen. Uppräkningen av de fall, där

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

47

försäkringsinspektionen skall kunna ingripa mot försäkringsbolag med fö­

reläggande, föreslås utvidgad till att omfatta jämväl de fall, att försäkrings­

bolag icke iakttager tillbörlig sparsamhet i fråga om omkostnaderna för rö­

relsen eller att det sätt, varpå premierna bestämmes eller inträffade försäk-

ringsfall behandlas, giver skälig anledning till anmärkning. De sakkunniga

föreslår vidare, att försäkringsinspektionens rätt att infordra uppgifter och

att företaga inspektioner skall utsträckas till att omfatta jämväl bl. a. ta-

rifförening, skadereglerings- och villkorsnämnd samt annat liknande or­

gan, som biträder försäkringsbolag vid rörelsens bedrivande.

Härutöver föreslår de sakkunniga att försäkringsinspektionens konsument-

upplysande verksamhet utvidgas. De sakkunniga förordar även, att inspek­

tionen årligen håller en eller flera konferenser med styrelseledamöter, dele­

gerade och andra personer i ledande ställning hos försäkringsbolagen samt

att initiativ tages till fortlöpande överläggningar i personförsäkringsfrågor

mellan företrädare för samhällelig och enskild försäkring.

Enligt de sakkunnigas uppfattning synes det möjligt att genomföra de

föreslagna lagändringarna utan en samtidig utökning av försäkringsinspek­

tionens personal.

Problem, som berör försäkringsbolagens verksamhet eller angränsande

frågor, behandlas utom i FL även i flera andra lagar och författningar. De

sakkunniga har icke ansett det falla inom uppdragets ram att gå närmare in

på ifrågavarande lagstiftning. Vissa synpunkter beträffande behovet av en

revision av bl. a. skattelagstiftningen, konkurrenslagstiftningen och lag­

stiftningen om utländska försäkringsanstalter och om understödsföreningar

framlägges emellertid av de sakkunniga. Härom må hänvisas till betänkan­

det (s. 106—110).

Gällande grundsatser rörande FL:s tillämpningsområde och rätten att

driva försäkringsrörelse lämnas av de sakkunniga orubbade. Sålunda före­

slås icke någon ändring av principen att, där ej annat följer av vad i lag eller

författning är stadgat, försäkringsrörelse endast får drivas av försäkrings­

aktiebolag eller ömsesidigt försäkringsbolag, som därtill erhållit särskild

koncession.

Företagsformen har av de sakkunniga behandlats rätt ingående

vad gäller livförsäkringsområdet. Härom må hänvisas till betänkandet (s.

403—414). Följande sammanfattande synpunkter må här återges.

Av det föregående framgår, att såväl i livförsäkringsaktiebolag som i öm­

sesidiga livförsäkringsbolag verksamheten drives praktiskt taget helt för

försäkringstagarnas räkning. De två företagsformerna står därför i realite­

ten mycket nära varandra. De sakkunnigas förslag rörande förstärkning av

försäkringstagarrepresentationen i livförsäkringsaktiebolagen och rörande

formerna för försäkringstagarrepresentanternas tillsättning medför, att de

två företagsformerna ytterligare närmas till varandra. Inget nu föreliggande

material visar, att den ena företagsformen i och för sig medför större förde­

lar för försäkringstagarna än den andra företagsformen. Några fördelar ur

försäkringstagarsynpunkt slår därför icke i dag att vinna genom ett förbud

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

mot aktiebolagsformen på livförsäkringsområdet och därav följande obliga­

torisk omstöpning av livförsäkringsaktiebolagen till ömsesidiga försäkrings­

bolag. Under sådana förhållanden synes det icke föreligga skäl att utmönst­

ra aktiebolagsformen, som funnits på försäkringsområdet alltsedan det

moderna försäkringsväsendets begynnelse. Livförsäkringen i Sverige in­

fördes för övrigt just av aktiebolag. Företagsformerna livförsäkringsak­

tiebolag och ömsesidigt livförsäkringsbolag synes jämväl i fortsättningen

böra få tävla med varandra och utvecklingen torde få visa, huruvida den

ena formen kommer att slå ut den andra. Det är oriktigt att betrakta aktie­

bolaget såsom en företagsform, vilken förutsätter ett enskilt vinstintresse

hos aktieägarna. Varken enligt svensk eller utländsk rätt existerar något

hinder mot att ett allmänt aktiebolags syfte är ideellt och icke att bereda

aktieägarna vinst. Detta framhålles uttryckligen i förarbetena till allmänna

aktiebolagslagen. Det kan då icke heller vara formellt otillfredsställande att

en rörelse, som drives för livförsäkringstagarnas räkning, är organiserad

i livförsäkringsaktiebolagets form. De sakkunniga kan således icke förorda,

att FL ändras så, att på livförsäkringsområdet försäkringsrörelsens bedri­

vande i aktiebolagsform skall vara förbjudet. En frivillig övergång från den

ena företagsformen till den andra kan enligt lagen ske i enkla former.

Någon definition av begreppet driva försäkringsrörelse

lämnas icke av de sakkunniga. Det anses fortfarande böra överlämnas åt

rättstillämpningen att under beaktande av de tankegångar, som ligger

bakom försäkringsrörelselagstiftningen, och av gängse språkbruk och allmän

uppfattning avgöra, huruvida en viss verksamhet skall anses innefatta ett

drivande av försäkringsrörelse eller ej. I begreppet driva försäkringsrörelse

vill de sakkunniga icke inlägga något krav på affärsmässighet hos rörelsen.

Rättssäkerheten anses bli bäst tillgodosedd, därest det fortfarande i sista

hand är allmän domstol som — efter yttrande av bl. a. försäkringsinspektio-

nen — har att tolka innebörden av begreppet driva försäkringsrörelse.

De sakkunniga anser sig icke böra föreslå någon lagändring, varigenom

en garantigivning av den speciella typ, som Aktiebolaget Volvo introduce­

rat på bilmarknaden, skulle föras in under FL. De sakkunniga uttalar här

bl. a., att mindre solida företag kan följa i Volvos fotspår och att framtiden

kan utvisa, att en kontroll, motsvarande FL:s, är påkallad på ifrågavarande

område. I förhandenvarande läge synes det emellertid de sakkunniga na­

turligast att man avvaktar erfarenheterna på området och ingriper med

lagstiftning först sedan det blivit i praktiken styrkt, att behovet av lag­

stiftning är starkare än de fördelar, som vinnes genom nuvarande frihet

på området.

Remissyttrandena

I remissyttrandena har, såsom den efterföljande redovisningen får utvisa,

i flera hänseenden riktats delvis ganska stark kritik mot de sakkunnigas

förslag. Kritiken har framför allt inriktats på de föreslagna formerna för

försäkringsinspektionens intensifierade tillsyn. Allmänt varnas här för att

en skärpt övervakning ges formen av en förhandskontroll av premie- och

villkorsändringar, som skulle göra försäkringsinspektionen till ett dirige­

rande i stället för ett kontrollerande organ. En sådan ordning befaras skola

49

kväva enskilda initiativ och hämma konkurrensviljan. Det betonas också

helt allmänt att kontrollen över försäkringsverksamheten ej får bli alltför

detaljrik om man vill främja en sund utveckling av försäkringsväsendet.

Även i andra olika enskildheter har betänkandets förslag mötts av invänd­

ningar och skepsis från remissorganens sida. Detta är mera allmänt fallet be­

träffande utredningens uppfattning om reformens inverkan på försäkrings-

inspektionens personalbehov.

I flera fall har emellertid de förslag som framlagts av de sakkunniga

mött ett positivt gensvar i remissyttrandena. I dessa fall har flertalet remiss­

instanser kunnat ansluta sig till de sakkunnigas förslag. Detta gäller bl. a.

förslagen om försäkringsbolags rätt att driva annan rörelse, förenklingar i

koncessionssystemet och viss fondsammanslagning liksom förslaget om viss

uppgiftsskyldighet för bl. a. tarifföreningar, skadereglerings- och villkors-

nämnder och andra liknande organ. Även de sakkunnigas förslag om frihet

från grunder beträffande vissa försäkringsformer har rönt ett positivt in­

tresse från remissinstansernas sida.

Flera av remissinstanserna har känt ett behov att komplettera den all­

männa bild av utvecklingen under senare tid inom för­

säkringsväsendet, som de sakkunniga givit.

Försäkringsinspektionen framhåller den omfattande och intensiva reform­

verksamhet, som ägt rum och äger rum inom försäkringsbranschen. Bran­

schen inbegriper många framstegsvänliga krafter som lägger ned ett energiskt

arbete på att genomföra förbättringar av olika slag. En rad nya för försäk­

ringstagarna praktiska och mer effektiva försäkringsformer har introduce­

rats på marknaden. Här skall nämnas utbredningen av kombinerade försäk­

ringar, där ett och samma försäkringsavtal på ett praktiskt sätt skänker

samtidigt skydd mot flera risker och vidare det storartade uppsvinget under

1950-talet för gruppförsäkringsidéen, som medfört en vidsträckt utbredning

av riskskydd till mycket ringa kostnad. Vad beträffar försäkringsvillkoren

har under det gångna decenniet en fortskridande liberalisering skett på flera

betydelsefulla områden. Samtidigt har mellan olika bolagsassociationer och

enskilda bolag av varierande företagstyp en intensiv konkurrens förekommit,

även sådan som avser relationen mellan pris och valuta, och denna konkur­

rens har på vissa områden, t. ex. grupplivförsäkring, trafikförsäkring och

brandförsäkring, lett till premiesänkning; de premier som betingas för fa­

miljernas hemförsäkring torde tillhöra de lägsta i världen. Det i skälighets-

principen liggande kravet, att försäkringsbolagen skall sträva efter ända­

målsenliga organisationsformer och tillämpa rationella arbetsmetoder har

från branschens sida mötts med ett omfattande rationaliseringsarbete under

de gångna åren. Kvalificerad personal har avdelats för studium av nya kon-

torstekniska metoder och ett ingripande omdaningsarbele på de »inre lin­

jerna» präglar verksamheten inom de flesta företag. I ännu högre grad än

i flertalet andra länder utlöres av ledande försäkringsföretag ett energiskt

arbete för automatisering av kontorsarbetet. Det mest iögonfallande yttre

4

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 171

Kungl. Maj.ts proposition nr 171 år 1961

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

uttrycket för rationaliseringssträvandena har varit den rad betydelsefulla

fusioner som ägt rum eller inom den närmaste framtiden kommer att äga

rum inom branschen. Det skall vidare erinras om att under 50-talet som ett

utflöde av den nya lagens krav på skälighet och återbäring i livförsäkring

samtliga livbolag byggt upp återbäringssystem, som tillgodoser högt ställda

krav på fullständighet och rättvisa och till vilka få motsvarigheter torde fin­

nas i andra länder. Till sist skall här nämnas det fortlöpande arbete som

man inom försäkringsvärlden nedlägger på utbildningen av kontorsanställda

och fältmän för att få fram en kunnig och ansvarsmedveten personalkår.

De förbättringar som hittills åstadkommits i lagstiftningen, liksom lag­

tillämpningens utveckling, har på många sätt starkt medverkat till att höja

standarden inom branschen. Vilken relativ betydelse man än tillmäter olika

faktorer som här samverkat, är det under alla förhållanden säkert, att den

reform- och rationaliseringsverksamhet, som det enskilda försäkringsväsen­

det undergått varit betydande och att den fortsätter i snabbt tempo. Inspek­

tionen framhåller vidare att svenskt enskilt försäkringsväsende står sig

utomordentligt väl i jämförelse med förhållandena i andra länder och i vis­

sa avseenden intar en förgrundsställning. Den intensiva förbättrings- och

reformverksamheten hindrar dock icke enligt inspektionens mening att vissa

lagändringar är erforderliga. I flertalet fall ansluter sig inspektionen helt

eller delvis till den motivering för ett sådant behov som anföres i betänkan­

det.

Även från försäkringsbolagshåll understrykes de positiva sidorna i utveck­

lingen av försäkringsverksamheten.

Försäkringsbolagens riksförbund påpekar hur det gångna decenniet va­

rit en tid fylld av reformer och fortlöpande anpassning av försäkringsverk­

samheten till samhällsutvecklingen. Målsättningen för denna omfattande

reform- och anpassningsverksamhet har genomgående varit att allt bättre

tillgodose försäkringstagarnas intressen. Reformverksamheten och anpass­

ningen har i allt väsentligt genomförts på bolagens eget initiativ. Riksförbun­

det understryker betydelsen av ett gott samarbete mellan försäkringsbolagen

och försäkringsinspektionen och framhåller att vilja till samarbete från ömse

håll medfört att lagen om försäkringsrörelse fungerat tillfredsställande och

att utvecklingen följt lagens anda.

Folksam anför, att det årtionde som gått sedan lagen fick sin slutgiltiga

lydelse, präglats av en starkt intensifierad konkurrens med en rad premie­

sänkningar och förbättringar av olika slag av försäkringsskydd samt en

fortsatt koncentration av verksamheten genom sammanslagning av företag.

Flertalet företag står för närvarande mitt uppe i arbetet med en långt driven

automation, vars betydelse för försäkringsverksamheten emellertid ännu ej

kan överblickas. Det är helt naturligt av stor betydelse att detta arbete inte

i onödan störs av vittgående lagändringar, vilkas värde för konsumenterna

är tvivelaktigt och vars konsekvenser komplicerar administrationen. Folk­

sam redogör närmare för åtgärder som bolaget vidtagit under 15-årsperio­

den efter kriget samt anför att inom försäkringsrörelsen — främst genom

Öl

förekomsten av starka konsumentägda företag — betydelsefulla progressiva

krafter gör sig gällande. På grundval av erfarenheterna från efterkrigstiden

torde man enligt bolagets mening kunna förutsätta att den fortsatta utveck­

lingen går mot allt bättre förhållanden för konsumenterna.

I flera yttranden varnas i mera allmänna ordalag för en alltför långt­

gående sam hällskontroll av försäkringsverksamheten. Försäk-

ringsinspektionen påpekar att vissa av de sakkunnigas förslag — delvis må­

hända med orätt — uppammat farhågor för en utveckling gentemot byrå-

kratisering och detaljreglering. Inspektionen varnar för en övertro på lämp­

ligheten att utsträcka en regleringsmetodik över alltför vida områden. Ehuru

något sådant naturligtvis inte åsyftats av de sakkunniga och inte med abso­

lut nödvändighet behöver bli en följd av en tillämpning av förslagen, för­

tjänar ändå erinras om att det är lätt för en tillsynsmyndighet att utveckla

sig till någon sorts »överkartell», som kväver många enskilda initiativ, även

sådana som kunnat bli fruktbara.

Även från försäkringsbolagshåll göres allvarliga invändningar mot en ut­

byggnad av samhällstillsynen som medför detaljreglering av försäkrings­

verksamheten. Folksam anför att lagändringar innebärande principiella

skärpningar av samhällskontrollen är motiverade endast om det visas att la­

gen icke fyllt det avsedda ändamålet, att verksamheten med andra ord ut­

vecklats på ett för medborgarna negativt sätt och att ändringarna kan med­

föra fördelar av betydelse. Folksam understryker vidare, att utvecklingen

mot större internationella marknader kräver att man i stället ger försäkrings­

väsendet större frihet från en kontroll, som annars kan hämma dess kon­

kurrenskraft. Folksam ifrågasätter också behovet av insyn i konsumentäg­

da företag och anser att de sakkunniga icke anfört hållbara skäl för att

företag som drivs av försäkringskonsumenterna själva utifrån skall vara

föremål för skälighetskontroll. De sakkunniga bortser enligt Folksam ifrån

att i det demokratiskt riktigt organiserade ömsesidiga företaget icke endast

stämman, dess delegationer och styrelsen utan även företagsledningen i öv­

rigt utgörs av försäkringstagarnas förtroendemän. Inom denna krets finns

tillgång inte bara till teknisk och teoretisk sakkunskap utan också till folk

med praktisk kunskap om försäkringsfrågor och om företagsledning. Även

om det av praktiska och andra skäl icke är lämpligt med olika lagstiftning

för olika typer av företag, bör enligt Folksam de verkliga sammanhangen

icke fördöljas.

Enligt Landsorganisationen bör en mera väsentlig skärpning av samhälls­

kontrollen komma till stånd endast därest vägande skäl för en sådan kan

åberopas och existerande möjligheter till kontroll till fullo utnyttjats. LO

anför.

Den svenska försäkringsverksamheten är redan i hög grad föremål för

samhällsinsyn och samhällskontroll. Konsumentinflytandet gör sig gällan­

de dels i form av konkurrenskraftiga konsumentägda försäkringsföretag,

dels genom försäkringstagarrepresentation i praktiskt taget samtliga bolag.

När det gäller samhällsinflytandet torde det i själva verket inte finnas nå­

gon näringsgren, där arbetarrörelsens krav är förverkligade i högre grad än

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 171 år 1961

inom försäkringsverksamlieten. Det finns anledning att konstatera detta för­

hållande med tillfredsställelse. Vid varje ytterligare steg mot ökad samhälls-

kontroll bör dock en avvägning ske mellan å ena sidan en principiell strävan

att i samhälls- och försäkringstagarintresset underkasta försäkringsverk-

samheten betydande statliga ingripanden och å andra sidan önskvärdheten

av att inte beskära näringens utvecklingsmöjligheter. En alltför hård och de­

taljrik övervakning av försäkringsverksamlieten kan visa sig påverka ut­

vecklingen i inte minst ur konsumentsynpunkt oförmånlig riktning genom

att hämma initiativ och begränsa konkurrensviljan. Tidigare statliga utred­

ningar har inte funnit tillräckligt starka skäl föreligga för ett förstatligande

av försäkringsverksamlieten. Genom 1948 års lag om försäkringsrörelse och

de år 1950 vidtagna förändringarna däri har en säker grund lagts för ett sam-

hällsinflytande över försäkringsverksamlieten.

Kooperativa förbundet understryker betydelsen av konkurrensen företags­

formerna och företagen emellan. Denna har obestridligen varit av avsevärd

nytta för försäkringsrörelsens utveckling och försäkringsintressets utbred­

ning inom allt vidare kretsar. Konkurrensen mellan företagen har sålunda

medfört, att försäkringsrörelsen utvidgats till många nya områden i anslut­

ning till den allmänna tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingen. Den

hittillsvarande utvecklingen synes enligt förbundet ha ägt rum under betryg­

gande samhällskontroll genom utnyttjande av försäkringsinspektionens befo­

genheter. Nu föreslagna bestämmelser i skärpande riktning, som skulle ge

försäkringsinspektionen karaktären mera av ett dirigerande än ett kontrol­

lerande organ, lämnar — även om de är avsedda att blott förebygga framtida

möjliga missbruk av företagens relativa premiesättningsfrihet — ett så avse­

värt spelrum åt väsentligt ökade befogenheter för övervakningsmyndigheten

med åtföljande frestelse att rutinmässigt utnyttja dessa även när behov inte

föreligger, att en dylik beredskapslagstiftning bör sparas till dess den blir

av nöden.

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk reagerar

mot de alltför många detaljkontrollbestämmelser, som föreslagits, och ifråga­

sätter om inte åtskilliga av de sakkunnigas förslag i stället för att gagna

försäkringstagarna, kan komma att få en motsatt effekt genom att verka

hämmande på utvecklingen inom försäkringsbranschen. Försäkringsområdet

har, såvitt förbunden har sig bekant, skötts på det hela taget tillfredsställan­

de av bolagen och torde redan nu vara mer kontrollerat än någon annan nä­

ringsgren i svenskt samhälle. Någon utbyggd kontroll av verksamheten kan

därför vara varken påkallad eller önskvärd.

Försåkringstjänstemannaförbundet anför.

Företagens hittills i allmänhet väl dokumenterade anpassningsförmåga

och villighet att ta initiativ till gagn för försäkringstagarna, bl. a. stimule­

rad av rådande konkurrensförhållanden, kan befaras bli hämmad. Denna

farhåga skärpes av det förhållandet, att företagsledningarnas ansvar för fö­

retagens allmänna politik de facto om ock ej formellt skulle komma att de­

las med tillsynsmyndigheten. Dennas uppgift som mera allmänt övervakande

organ med efterhandskontrollen som främsta hjälpmedel skulle komma att

ersättas med ett förhandlingsmässigt utövat medinflytande i mera bundna

former och i väsentligt större omfattning än som för närvarande är fallet.

53

Med största sannolikhet skulle en sådan ordning göra företagsamheten inom

försäkringsbranschen mera arbetskrävande och tungrodd på längre sikt och

den skulle snarare motverka än befrämja försäkringstagarintressena.

Försäkringsfunktionärernas förbund kan ej dela de sakkunnigas uppfatt­

ning, att försäkringsinspektionens uppgifter bör utökas på föreslaget sätt.

Förbundet tror däremot att en utökning av försäkringsinspektionens resur­

ser att inom ramen för nuvarande lagstiftning utöva sin kontrollerande och

rådgivande verksamhet skulle vara helt tillfredsställande från försäkringsta­

garnas synpunkt.

Motormännens riksförbund kan i princip ansluta sig till den allmänna

uppfattning som kommer till uttryck i betänkandet men vill framhålla, att

den utökade reglering, kontroll och insyn som man söker åstadkomma inte

får föra så långt, att det blir ett byråkratiskt självändamål och motverkar

en naturlig utveckling, grundande sig på en sund och effektiv konkurrens

företagen emellan. En sådan utveckling torde nämligen mången gång enk­

lare leda till för försäkringstagarna förmånliga villkor. Konkurrensen mel­

lan försäkringsbolagen är enligt förbundet numera så hård, att en sådan ut­

veckling redan måste anses vara i full gång.

Svenska bankföreningen har ett allmänt intryck av att betänkandet alltför

mycket präglas av en tendens till ökad detaljreglering och dirigering av för­

säkringsbranschen. Såvitt bankföreningen kan bedöma ger erfarenheterna

icke stöd för att en sådan skärpning av lagstiftningen skulle vara påkallad.

Det skulle enligt bankföreningens mening också vara i hög grad olyckligt

om försäkringsbolagen blev så beroende av inspektionsmyndigheten att ut­

rymme ej längre fanns för självständiga initiativ för utveckling av verksam­

heten.

Frågan om företagsformen på livförsäkringsområdet

beröres i ett par yttranden.

Försäkringsinspektionen framhåller gentemot de sakkunnigas motivering

för att icke införa förbud mot aktiebolagsformen att det icke heller finns någ­

ra starka skäl för att inom livförsäkringsområdet bibehålla denna form.

Tvärtom synes det från vissa synpunkter vara naturligt att draga den for­

mella konsekvensen av den reella situation som redan uppstått genom att

helt grunda livförsäkringsverksamheten på den ömsesidiga formen med den

klara markering av intresseinriktningen som därmed åstadkommes. Med hän­

syn till vad de sakkunniga anfört vill emellertid inspektionen icke förorda,

att tvingande bestämmelser på området införes vid den nu aktuella revi­

sionen av FL. Vid en framtida utredning om försäkringsverksamheten sy­

nes däremot frågan om företagsformen höra ingå i utredningsuppdraget.

Landsorganisationen anser i princip, att livförsäkringsrörelse med tanke

främst på de betydande kapitalplaceringar, vars inriktning bestäms av bo­

lagsstyrelserna, borde bedrivas i den ömsesidiga bolagsformen. Det kan inte

rimligen förnekas, att aktieägarna i livbolagen med en insats av ett mycket

begränsat aktiekapital får en djupgående insyn och framför allt ett betydande

inflytande över kapitalplaceringarna, vars värde för dem inte förringas av att

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

i styrelsen även ingår korporationsvalda och i vissa fall av Kungl. Maj :t ut­

sedda ledamöter. Denna maktposition, när det gäller placeringspolitiken, be­

rörs inte av vad de sakkunniga anför om obefintligheten av enskilt vinst­

intresse hos aktieägarna i den meningen, att det ekonomiska utbytet av

placeringar i livaktiebolagens aktier är starkt begränsat. De sakkunniga

bortser uppenbarligen från mycket väsentliga ekonomiska realiteter, då de

antyder, att syftet med aktieplaceringar i livbolag är ideellt, eftersom dessa

placeringar inte för aktieägarna är lönsamma i formell mening. Landsorga­

nisationen drar emellertid den slutsatsen, att en så genomgripande och för

svensk näringslagstiftning unik åtgärd som förbud att driva livförsäkring

i aktiebolagsform inte för närvarande kan anses påkallad. Argumentering­

en för denna ståndpunkt är emellertid i viss mån en annan än de sakkunni­

gas. Landsorganisationen anför.

Den tidigare dominerande ställningen för aktiebolagsformen inom livför­

säkringen har alltmera försvagats till förmån för de ömsesidiga bolagen och

därmed har också utrymmet för en av aktieägareintressena påverkad place-

ringspolitik successivt minskats. Det har heller inte påvisats, att denna pla-

ceringspolitik varit oförenlig med försäkringstagarnas intresse av räntabla

och säkra placeringar. Statsmakternas inflytande över kapitalmarknaden

har även tenderat att öka och att beskära friheten för aktiebolagen att bedriva

en annan placeringspolitik än övriga företag. Slutligen måste det konstate­

ras, att med nuvarande former för rekryteringen av styrelserna i ett fler­

tal ömsesidiga bolag inga garantier kunnat skapats för att ett mera all­

sidigt försäkringstagareinflytande kan göra sig gällande i kapitalplacerings-

frågor m. m. blott genom övergång från aktiebolagsformen till den ömse­

sidiga formen. Skillnaden mellan bolagsformerna i detta avseende synes än

så länge ligga i regel mera på det principiella än på det praktiska planet.

Liknande synpunkter anföres av Folksam, som anser att de sakkunniga

alltför snabbt dragit slutsatsen att aktiebolagsformen är motiverad. Ett

starkt skäl mot att nu föreskriva att de fem livförsäkringsaktiebolagen om­

bildas till ömsesidiga bolag synes Folksam otvivelaktigt vara att man i alla

händelser hittills, med några få undantag, inte heller för existerande ömse­

sidiga bolag lyckas finna formen för en sådan parlamentarisk ordning, att

den garanterar att styrelse och företagsledning verkligen är försäkringsta­

garnas förtroendemän. Detta skäl har emellertid inte anförts av de sak­

kunniga.

Folksam riktar i detta sammanhang uppmärksamheten på den alltmer

vanliga företeelsen att försäkring och kredit sammankopplas. För att lämna

lån till en kommun, en fastighet eller en industri, ställs därvid som krav

från försäkringsbolagshåll att låntagarens försäkringar skall tecknas i det

långivande eller i ett närstående bolag, även om premien i detta är högre

än andra på marknaden förekommande. Genom att ha inflytande på pen­

ningplaceringen i ett livförsäkringsaktiebolag kan aktieägarna i detta skaf­

fa sig fördelar som aktieägare i ett lierat sakförsäkringsaktiebolag.

Försäkringsbolagens riksförbund förklarar sig godtaga de sakkunnigas

synpunkter i fråga om företagsformen.

55

Försäkringsinspektionen tar upp frågan om den s. k. volvogaran-

tin och anser att i nuvarande rättsläge vissa risker föreligger för att va­

ruleverantörer, oavsett deras soliditet, kan lockas att »sockra» sina varor

med olika slag av försäkringsutfästelser. Den omständigheten, att sådana

tendenser åtminstone ännu icke fått någon kvantitativ betydelse, kan ha

medverkat till att de sakkunniga avstått från att ta upp problemet. Efter­

som de icke utformat något förslag, avsett att förebygga nämnda risker,

och ett sådant förslag skulle förutsätta rätt ingående överväganden rörande

innebörden i begreppet »driva försäkringsrörelse», återstår tills vidare icke

något annat alternativ än att följa utvecklingen med uppmärksamhet. Skul­

le ytterligare utredning rörande hela branschen tagas upp, synes det emel­

lertid naturligt, att frågan på nytt beaktas, särskilt för det fall, att det skulle

visa sig, att tendenser av det slag som nyss antytts skulle göra sig gallande.

Försäkringsbolagens riksförbund framhåller att garantiåtagande liksom

försäkring är en form av risktäckning. Det är angeläget att garantigivarnas

kunder kan känna trygghet för att de lämnade garantierna skall kunna

uppfyllas. I detta avseende råder en naturlig likhet mellan försäkring och

garanti. Detta framgår klart av exemplet med volvogarantin, där garan­

tin för bilköparen träder i stället för vagnskadeförsäkring. Såsom huvud­

princip torde enighet råda om olämpligheten av att i samma rörelse förena

försäkringsverksamhet och annan affärsverksamhet på grund av svårighe­

ten att hålla verksamhetsgrenarna isär. Konsekvensen härav borde enligt

förbundet bli, att man — när man trots detta anser sig kunna tolerera att

affärs- och industriföretag lämnar risktäckningsgaranti — borde ställa lika

starka krav på skuldredovisning och säkerhet som de vilka gäller för van­

lig försäkring.

Folksam anför bl. a. att de mera renodlade försäkringsformerna nog skul­

le kunna fångas in i en definition, men avgränsningsproblemen uppstår när

man kommer till blandformer, där andra verksamheter företer försäk-

ringsmässiga inslag. Bolaget nämner åtskilliga exempel pa sådana bland­

former. Enligt Folksams mening är det otänkbart att i fråga om verk­

samheter med försäkringsmässiga inslag fullständigt utrensa inslagen och

förbehålla dem försäkringsbolagen. Vissa försäkringsmässiga inslag i t. ex.

fraktavtal och köpeavtal är av ålder accepterade och en begränsning av av­

talsfriheten härvidlag skulle både strida mot gängse uppfattning och — i

många fall — vara klart olämplig. Tveksamheten kommer att gälla åta­

ganden av typen »volvogarantin» och olika abonnemangsavtal. Nackdelar­

na av en offentlig kontroll är dock stora. Väsentliga områden måste ändå

lämnas utanför kontroll. Då en resebyrås verksamhet inte är kontrollerad

synes det finnas föga anledning att kontrollera de abonnemangsavtal som

byrån förmedlar. Även om bilföretag med svagare ekonomi än Volvo skulle

göra åtaganden liknande volvogarantin får det ändå anses vara en ringa

risk jämfört med de vanskligheter som bilmarknaden för övrigt kan erbju­

da. Folksam delar de sakkunnigas åsikt att det nuvarande förbudet i lagen

är tillfyllest. Förbudet har två mycket viktiga effekter. För det första kan

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

inte ordet »försäkring» användas av andra företag än försäkringsbolag. All­

mänheten vet således att den verksamhet som kallas försäkring är offent­

ligt kontrollerad. För det andra står det klart att den utpräglade och vä­

sentliga försäkringsverksamheten förbehålles försäkringsbolag. Härmed bör

man låta sig nöja och alltså se liberalt på försäkringsmässiga inslag i annan

verksamhet. Den tolerans som visas mot försäkringsmässiga inslag i annan

verksamhet bör i utvecklingens intresse motsvaras av vidgade möjligheter

för försäkringsbolagen att i sin verksamhet ha icke försäkringsmässiga in­

slag.

Även Landsorganisationen och Tjänstemännens centralorganisation anslu­

ter sig till de sakkunnigas liberala syn på garantigivning av typ Volvo. En­

ligt TCO talar effektivitetsskäl för att sådan garantigivning skall få bedrivas

utan att betraktas som försäkringsrörelse. Köparens eller den försäkrades

risker fordrar emellertid i dessa fall speciell uppmärksamhet. Enligt TCO:s

mening bör en viss kontroll av garantigivning genomföras för att skydda

konsumenter från uteblivna ersättningar vilka garanterats i köpavtal. Frå­

gan bör bli föremål för utredning. Volvo-fallet ger emellertid enligt TCO:s

mening icke anledning till en ändring av FL. Men avgränsningen mellan

garantigivning och försäkringsrörelse förblir en öppen fråga, eftersom andra

typer av garantier kan införas vilka måste anses likvärdiga med försäkring i

lagens mening.

Kungl. Automobilklubben framhåller att det uppenbart ligger i allmän­

hetens intresse, att de företag, vilka lämna garantier av ifrågavarande typ,

är tillräckligt solida. Eftersom frågan enligt de sakkunniga bör bedömas

helt med allmänhetens intressen för ögonen, anser KAK det vara rimligt

att i någon man tillgodose kravet på att de garantilämnande företagen verk­

ligen kan uppfylla sina åligganden gentemot köparna och det synes KAK

otillfredsställande att icke föreskriva att garantilämnande företag måste

göra vissa avsättningar för fondbildningar för att säkerställa uppfyllandet

av sina förpliktelser.

Liknande synpunkter framföres av Motormännens riksförbund, som för­

klarar sig för närvarande icke vilja motsätta sig de sakkunnigas uppfatt­

ning, att en garantigivning av ifrågavarande slag ej bör föras in under FL.

Mycket talar nämligen enligt organisationen för att denna fråga i prakti­

ken löser sig själv utan något kontrollingripande och att man därför kan

vänta med lagstiftning.

Riksförsäkringsanstalten finner det utgöra en väsentlig brist i lagstift­

ningen att begreppet försäkringsrörelse icke uttryckligen klarlägges i den­

samma. En nödvändig följd av detta förhållande måste i dagens läge, då i

ökande omfattning företag och organisationer engagerar sig i verksamhet

av försäkringsliknande karaktär, bli, att försäkringsinspektionen — såsom

även skett i fallet med den s. k. volvogarantin — följer utvecklingen med

skärpt vaksamhet. Inom sitt eget verksamhetsområde har anstalten haft an­

ledning att uppmärksamma vissa företag, vilka erbjuder allmänheten för­

måner i form av merprestationer ovanför den allmänna sjukförsäkring­

57

ens reseersättningsförmåner. Såvitt anstalten kan se, rör det sig här i reali­

teten om en yrkesmässig risktäckningsverksamhet på försäkringsmässig ba­

sis, och enligt anstaltens mening föreligger ett klart behov av insyn t rån

försäkringsinspektionens sida i dessa företag.

Eftersom ett garantiavtal liknar ett försäkringsavtal anser Försäkrings-

funktionärernas förbund det riktigt, att även denna verksamhet underställes

samma kontroll som försäkringsbolagen, i synnerhet som vissa företag läm­

nar garantiavtal (t. ex. ohyresgaranti, bilbärgning, sjuktransporter o. d.)

utan att ha erforderlig soliditet och därmed, på grund av allmänhetens svå­

righeter att skilja mellan försäkring och garanti, kan bidraga till att under­

gräva förtroendet även för försäkringsverksamheten.

Departementschefen

Försäkringsverksamhetens stora sociala och ekonomiska betydelse i det

moderna samhällslivet och försäkringsteknikens komplicerade natur har

framdrivit en särskild lagstiftning till skydd för försäkringstagarna. Försäk­

ringstagarna inbetalar stora belopp för risktäckning av olika slag, ibland i

kombination med sparande, och ingår försäkringsavtal av ofta långsiktigt

innehåll men saknar i allmänhet möjlighet att förstå den invecklade och för

gemene man svårbegripliga teknik, varpå försäkringsverksamheten bygger.

Genom den särskilda lagstiftningen till skydd för försäkringstagarintressena

har försäkringsbolagens verksamhet ställts under offentlig kontroll.

Den nuvarande regleringen av försäkringsverksamheten grundar sig på

1948 års lag om försäkringsrörelse (FL). Genom tillkomsten av FL och de

år 1950 vidtagna ändringarna i lagen utvidgades den offentliga tillsynen

över försäkringsväsendet i väsentlig mån. Med lagen infördes det nuvaran­

de koncessionssystemet, som innebär att en försäkringsrörelse icke får star­

tas om den icke finnes behövlig och även eljest är ägnad att främja en sund

utveckling av försäkringsväsendet. Lagen uppställde även — vid sidan av

tidigare gällande soliditetsprincip — skälighetsprincipen, som kräver att

priset för en försäkring skall vara skäligt avvägt i förhållande till de förmå­

ner försäkringen medför. I 1948 års lag infördes skälighetsprincipen endast

för livförsäkring men genom 1950 års ändringar utsträcktes principen att

gälla även annan försäkring än livförsäkring.

Såsom framgår av den redogörelse som lämnats i det föregående har ut­

vecklingen efter lagens ikraftträdande kännetecknats av en koncentration av

försäkringsväsendet till ett minskat antal försäkringsbolag. Samtidigt har

försäkringsverksamheten volymmässigt expanderat. Av tabellen A (s. 4)

framgår att antalet riksbolag under tidsperioden 1948—1958 minskat från

133 till 105. Även antalet läns- och häradsbolag samt sockenbolag har kraf­

tigt minskat. Det sammanlagda antalet försäkringsbolag har under perio­

den sjunkit från 1 461 till 1 127. Till ytterligare belysning av koncentratio­

nen må nämnas, att de tjugo ledande koncernerna och bolagen av en total

premieinkomst i direkt försäkring i Sverige år 1957 om 2 milliarder kronor

hade en premieinkomst av 1,8 milliarder kronor. Övriga koncerner och riks-

Kungl. Maj.ts proposition nr 171 år 1961

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

bolag hade samma år en premieinkomst av 148 miljoner kronor samt läns-,

härads- och sockenbolagen en premieinkomst av 50 miljoner kronor. I fråga

om summan av förvaltade tillgångar, som år 1957 totalt utgjorde 13,8 mil­

liarder kronor, belöpte 12,9 milliarder kronor å de tjugo ledande koncerner­

na och bolagen, 680 miljoner kronor på övriga koncerner och riksbolag samt

211 miljoner kronor på läns-, härads- och sockenbolagen.

Vissa andra karakteristiska drag i utvecklingen under det senaste decen­

niet har för livförsäkringsområdet varit den starka frammarschen för grupp­

livförsäkringen, som är en ren riskförsäkring utan sparmoment, och en för­

skjutning även i övrigt från försäkringsformer med sparmoment till för­

säkringsformer av riskkaraktär. För skadeförsäkringsområdets del kan

pekas på den med bilheståndets tillväxt sammanhängande ökningen av tra­

fik- och motorfordonsförsäkringens omfattning. Ett påfallande drag i ska­

deförsäkringens utveckling har vidare varit utbredningen av kombinations-

försäkringar, varigenom flera olika försäkringsformer tillhandahålles i ett

och samma försäkringsbrev.

1958 års försäkringssakkunnigas översyn av FL har företagits mot bak­

grunden av utvecklingen under det gångna decenniet och på grundval av

därvid gjorda erfarenheter av lagtillämpningen. Såsom framgår av det av­

givna betänkandet bygger de sakkunniga sina överväganden på ett omfat­

tande material. Den verkställda översynen har också resulterat i förslag till

åtskilliga ändringar och kompletteringar av nu gällande lagstiftning. De

sakkunniga har betonat sin strävan att vid lagöversynen vidareutveckla nu

gällande principer i lagen och att på bästa möjliga sätt tillvarataga försäk­

ringstagarnas intressen. I syfte att skapa ytterligare garantier för försäk­

ringstagarnas skydd har i förslaget nya bestämmelser utarbetats och gällan­

de bestämmelser översetts. Härvid har de sakkunniga även sökt tillvarataga

föreliggande möjligheter till förenklingar.

Mot denna allmänna målsättning för de sakkunnigas arbete finnes från

min sida självfallet icke något att erinra.

Tyngdpunkten i de sakkunnigas förslag kan sägas vara en väsentlig för­

stärkning av tillsynsmyndighetens — försäkringsinspektionens —- ställning

i akt och mening att möjliggöra en intensifierad tillsyn av försäkringsverk-

samheten. Inspektionen föreslås bl. a. få befogenhet att ålägga skadeförsäk-

ringsbolag att innan beslut fattas om ändring av premiesats meddela in­

spektionen den avsedda ändringen samt material och överväganden rörande

premieändringen. En sådan förhandskontroll skall enligt de sakkunnigas

förslag också kunna utövas när det gäller ändringar i villkor, formulär till

försäkringsbrev m. m. Vidare föreslås utökade befogenheter för inspektio­

nen i fråga om tillsynen av skaderegleringen liksom en utsträckning av in­

spektionens rätt att infordra uppgifter och företaga inspektioner till att

omfatta även tarifföreningar, skadereglerings- och villkorsnämnder samt

andra liknande organ.

Andra förslag av större räckvidd går, såsom förut antytts, i liberaliserande

riktning. Sålunda uppmjukas enligt förslaget förbudet för försäkringsbolag

59

att driva annan rörelse än försäkringsrörelse. I samband härmed föreslås

delegation till försäkringsinspektionen av beslutanderätten i fråga om änd­

ringar i bolagsordningar och försäkringstekniska grunder. Även förslagen

att kort livförsäkring av riskkaraktär skall kunna befrias från kravet på

grunder och att, där fråga uteslutande är om personförsäkring, särskilda

skäl icke skall krävas för förening i samma bolag av livförsäkringsrörelse

och försäkringsrörelse av annat slag må här omnämnas.

Ytterligare andra frågor i förslaget som tilldrager sig större intresse avser

försäkringstagarinflytandet i försäkringsbolagen och försäkringsinspektio-

nens konsumentupplysande verksamhet. Även i åtskilliga mindre väsentliga

hänseenden har de sakkunniga framfört förslag och rekommendationer.

Av den föregående redovisningen framgår att de sakkunnigas förslag i

-vissa delar mött stark kritik vid remissbehandlingen; detta gäller i synner­

het den föreslagna förhandskontrollen. Å andra sidan har också många för­

slag mötts med gillande av remissinstanserna. Som jag förut anfört utvidga­

des den offentliga tillsynen över försäkringsväsendet i väsentlig mån genom

tillkomsten av FL och de år 1950 vidtagna ändringarna i lagen. Några re­

missinstanser -— Landsorganisationen, Riksförbundet Landsbygdens folk och

Sveriges lantbruksförbund — har också framhållit att ingen näringsgren i

det svenska samhället torde vara mer kontrollerad än försälcringsverksam-

heten. Utvecklingen på försäkringsområdet efter 1948 och 1950 års lagstift­

ning bör enligt min uppfattning vara avgörande för frågan om en me­

ra ingripande omläggning av formerna för tillsynsverksamheten i dagens

läge bör vidtagas. En sådan omläggning synes icke böra komma till stånd

utan att skäl härför i form av ådagalagda missförhållanden på området kan

påvisas.

De sakkunniga torde icke ha velat göra gällande att så skulle vara fallet;

i själva verket har de i många hänseenden uttalat sig positivt om försäk-

ringsverksamhetens utveckling. Remissyttrandena får anses ge en mycket

positiv bild av utvecklingen under 1950-talet på försäkringsområdet. Det vits­

ordas från många håll, bl. a. av tillsynsmyndigheten, att det gångna årtion­

det präglats av en omfattande reformverksamhet med en starkt intensifierad

konkurrens och att utvecklingen alltjämt fortsätter i denna riktning.

Även för egen del kan jag i det väsentliga ansluta mig till den positiva

helhetssynen på försäkringsrörelsens utveckling under 1950-talet. Härav

följer att jag på flera punkter finner den mot sakkunnigförslaget framförda

kritiken berättigad och därför anser mig böra frångå vissa av utredningens

förslag. I detta sammanhang vill jag framhålla att redan nu gällande lag­

stiftning ger vidsträckta möjligheter till ingripanden för det fall att detta

skulle prövas påkallat i ett läge då den hittillsvarande gynnsamma utveck­

lingen skulle visa tendenser att brytas.

Även om jag sålunda vill förorda att vissa delar av betänkandet icke lägges

till grund för lagstiftning kvarstår dock flera förslag som synes värda att nu

realiseras. Jag torde i det följande i anslutning till en redogörelse för de

sakkunnigas olika förslag och den företagna remissbehandlingen få närmare

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

60

redovisa mitt ställningstagande i olika frågor. Vissa allmänna frågor torde

dock redan i detta sammanhang böra något beröras.

Kapitalplaceringsfrågorna har såsom tidigare anmärkts lämnats utanför

de sakkunnigas lagöversyn. Så är även fallet med viss lagstiftning som vid

sidan av FL behandlar problem, berörande försäkringsbolagens verksamhet

eller angränsande frågor. De sakkunniga bar emellertid anlagt vissa syn­

punkter på behovet av en revision av sådan lagstiftning.

Vad angår kapitalplaceringsproblemen vill jag erinra om att värdesäk-

ringsfrågan sedan hösten 1959 är föremål för utredning av värdesäkrings-

kommittén. Till denna kommitté har också överlämnats en den 20 maj 1959

av Svenska livförsäkringsbolags förening hos Kungl. Maj :t gjord framställ­

ning i ämnet. Kapitalplaceringsfrågorna torde få vidare övervägas sedan

material för ett ställningstagande erhållits genom den pågående utredningen.

De sakkunniga har funnit att viss ändring bör vidtagas i taxeringsförord-

ningen. Härtill får jag återkomma i det följande i samband med behandling­

en av det förslag som aktualiserat ändringen. Vidare har de sakkunniga ut­

talat, att frågan om försäkringsväsendets undantagande från tillämpnings­

området för konkurrensbegränsningslagarna borde övervägas vid en framtida

revision av konkurrenslagstiftningen. Frågan huruvida en sådan revision

bör omfatta det angivna spörsmålet synes mig lämpligen böra upptagas när

en gång en översyn av nämnda lagstiftning aktualiseras.

Om det framlagda förslaget till ändringar i FL genomföres torde vissa

konsekvensändringar i lagen om utländska försäkringsanstalter bli erforder­

liga. Det är min avsikt att sedan erforderlig kompletterande utredning verk­

ställts, snarast möjligt upptaga denna fråga.

Det närmast förestående lagstiftningsarbetet på försäkringsområdet torde

även böra omfatta lagen om understödsföreningar som i jämförelse med FL

framstår såsom starkt föråldrad.

I fråga om företagsformen på livförsäkringsområdet kan enligt min me­

ning icke bortses från de företräden som den ömsesidiga bolagsformen har

framför aktiebolagsformen. Det kan icke förnekas att aktieägarnas bestäm­

mande i bl. a. de viktiga kapitalplaceringsfrågorna principiellt strider möt

livförsäkringsverksamhetens i övrigt konsekventa intresseinriktning på för­

säkringstagarna. Den ömsesidiga bolagsformen innefattar även bättre för­

utsättningar att bereda försäkringstagarna betryggande möjligheter att in­

verka på försäkringsverksamheten än aktiebolagsformen. Å andra sidan bör

hållas i minnet att 1950 års ändringar i FL innebar en icke oväsentlig ned­

toning av aktieägarnas dominans i livförsäkringsbolagen till förmån för

försäkringstagarintressena. Även utvecklingen därefter kan sägas — bl. a.

till följd av statsmakternas ökade inflytande över kapitalmarknaden__yt­

terligare ha minskat de praktiska skillnaderna mellan den ömsesidiga bo­

lagsformen och aktiebolagsformen. Jag kan därför ansluta mig till "stånd­

punkten, att några bindande föreskrifter om att livförsäkring endast skall

få meddelas av ömsesidiga försäkringsbolag icke nu bör övervägas. De anför­

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

61

da synpunkterna i frågan om val av företagsform torde få beaktas vid den

framtida koncessionsgivningen.

I anslutning till frågan om val av företagsform vill jag framhålla att jag

delar de sakkunnigas ståndpunkt att ett ingripande genom lagstiftning

mot en garantigivning av den typ som Aktiebolaget Volvo introducerat

på bilmarknaden icke för närvarande bör ske. Förhållandena pa detta om­

råde bör dock följas med uppmärksamhet. I den mån utvecklingen skulle ge

anledning härtill får frågan upptagas till förnyat övervägande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

B. Försäkringsbolags rätt att driva annan rörelse än försäkringsrörelse

Gällande rätt m. m.

I 2 § FL stadgas — i överensstämmelse med redan tidigare gällande lag

__ att försäkringsbolag icke äger driva annan rörelse än försäkringsrörel­

se. Till denna förbudsregel anknyter i viss mån 336 §, enligt vilken för­

säkringsbolag av aktierna i svenskt aktiebolag icke må utan försäkrings-

inspektionens medgivande äga mer än en tjugondei eller, om aktier med

olika röstvärde finnes, större antal än att röstetalet för aktierna utgör

högst en tjugondei av röstetalet för samtliga aktier. Tillhör försäkrings­

bolaget koncern, skall vad sålunda stadgats gälla koncernen. Nu angiv­

na regler äger emellertid icke tillämpning å aktier i försäkringsaktiebo­

lag eller i aktiebolag, vars verksamhet har till föremål att äga aktier i för­

säkringsaktiebolag eller att tillskjuta garantikapital i ömsesidigt försäk­

ringsbolag.

Under den tid som förflutit sedan försäkringsbolagen inordnades under FL

har försäkringsinspektionen (intill den 1 oktober 1959) till behandling fö-

rehaft ett förhållandevis stort antal ansökningar från försäkringsbolag el­

ler grupper av försäkringsbolag om medgivande att äga mer än en tjugon-

del av aktierna i svenskt aktiebolag. Inspektionen har lämnat inemot 130

dylika medgivanden. Antalsberäkningen utgår härvid från att vid en viss

tidpunkt lämnat medgivande för försäkringsbolag eller försäkringsbolags-

grupp att äga aktier i ett allmänt aktiebolag betraktas sasom ett med­

givande. Flertalet ärenden hänför sig till den tid, då FL trädde i tillämp­

ning för de existerande försäkringsbolagens del, d. v. s. den period då stad-

fästelse enligt 1948 års lag meddelades å försäkringsbolagens nya bolags­

ordningar och koncession i samband därmed beviljades. Förklaringen här­

till är att den nya förbudsregeln blev tillämplig även beträffande aktier,

som redan tidigare förvärvats. Ansökningarna har därför i ett flertal fall

rört medgivanden avseende aktieinnehav av helt skilda slag. Grupperas

medgivandena efter det huvudsakliga verksamhetsföremålet för det allmän­

na aktiebolag, i vilket aktieinnehav ifrågasatts — sådant detta föremål

framgår utav hos försäkringsinspektionen förvarade handlingar — kan de

lämnade medgivandena indelas på sätt som framgår av följande uppställ­

ning.

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

Medgivanden till aktieinnehav i allmänna aktiebolag, vilka till föremål

för sin verksamhet har att

Antal

a) förvärva och förvalta fast och lös egendom (värdepapper) —undantagsvis även

bygga

fastigheter — samt att idka annan därmed förenlig verksamhet (eller

liknande)............................................................................................................................................................................ 84

b) driva låne- och låneförmedlingsrörelse ...................................................................................................... 15

c) driva serviceverksamhet och/eller förlagsrörelse främst för försäkringsbolags

räkning ............................................................................................................................................................................. 7

d) driva bevakningsrörelse och säkerhetstjänst ........................................................................................ 4

e) driva saneringsrörelse för skadedjursbekämpning .............................................................................. 2

f) driva försäkringsagenturrörelse........................................................................................................................... 4

g) driva skilda slag av affärsrörelse (syftet med försäkringsbolagets förvärv har

varit att erhålla lokaler, hyreskontrakt eller aktier; rörelsen har avsetts skola

nedläggas) ........................................................................................................................................................................ 4

h) driva badrörelse (överlåtelse har förutsatts så snart ske kan).............................. 1

i) driva restaurangrörelse (överlåtelse har förutsatts så snart ske kan).................. 1

Aktieinnehav av ren kapitalplaceringstyp, där försäkringsinspektionen förutsatt

nedbringande av intresset till 1/20-gränsen så snart detta kan ske utan olägenhet

3

Övriga ....................................................................................................................................................................................... 1

Summa medgivanden 126

I viss utsträckning har till de lämnade medgivandena fogats särskilda

inskränkande villkor i avsikt att motverka risktagande och företagarin­

tresse. I många fall har försäkringsinspektionen till sitt medgivande knutit

förbehållet, att vederbörande allmänna aktiebolag vid tillämpningen av tju-

gondelsregeln -— vilken såsom tidigare nämnts, där försäkringsbolaget till­

hör koncern, gäller koncernen som helhet — skall betraktas såsom kon­

cernbolag. Bestämmande inflytande i allmänt aktiebolag, som i praktiken

driver byggnadsverksamhet, har i intet fall medgivits. I de prövade ärendena

har försäkringsinspektionen vid besluten icke lagt avgörande vikt vid bo­

lagsordningarnas beskrivningar av föremålet för verksamheten utan mera

fäst avseende vid vad ifrågavarande aktiebolag faktiskt sysslar med. De i

uppställningen under a) nämnda fallen utgör i praktiken sålunda nästan

undantagslöst aktiebolag för förvaltning av försäkringsbolags fastigheter.

Enligt i Danmark gällande huvudregel i tillsynslagen får ett försäkrings­

bolag icke driva annan verksamhet än försäkringsverksamhet och försäk­

ringsagentur. Denna bestämmelse utgör dock ej hinder för att ett försäk­

ringsbolag som en varaktig placering av bolagets medel inom de av lag­

stiftning och bolagsordning angivna gränserna uppför, äger och driver fast

egendom. Därest alldeles särskilda omständigheter talar därför, kan han­

delsministern efter framställning från tillsynsmyndigheten medgiva, att

försäkringsbolag genom aktieinnehav får bestämmande inflytande i aktie­

bolag, som driver annan verksamhet än försäkringsverksamhet. Såsom

exempel på de fall av sistnämnda slag har i förarbetena till lagen angivits,

att försäkringsbolag driver en institution för rehabilitering av invalider.

Tillsynslagen i Finland föreskriver, att försäkringsbolag icke får driva

annan rörelse än försäkringsrörelse. Vidare stadgas, att försäkringsbolag

icke utan socialministeriets medgivande får inneha aktiemajoriteten i så­

dant aktiebolag eller motsvarande bestämmanderätt i sådant annat före­

tag, som driver annan rörelse än försäkringsrörelse, om icke detta bolags

63

eller företags verksamhet kan anses ansluta sig till försäkringsrörelsen

och vara för denna ändamålsenlig eller det utgör bostads- eller fastighets-

företag.

I Norge stadgas i gällande tillsynslag, att försäkringsbolag icke må driva

annan verksamhet än försäkring. Det i landet föreliggande förslaget till

ny lag om livförsäkringsverksamhet innefattar ingen ändring i denna

princip såvitt rör livförsäkringsområdet.

De sakkunniga

De sakkunniga erinrar om att FL icke medger något som helst undan­

tag från förbudet för försäkringsbolag att driva annan rörelse än försäk­

ringsrörelse. I förarbetena till FL betonades, att förbudet icke får kringgås

genom att förbjuden verksamhet utövas av dotterföretag.

Flera skäl synes de sakkunniga tala för att försäkringsbolagens rörelse

begränsas till i huvudsak försäkringsrörelse. I främsta rummet kan åbe-

ropas, att en dylik begränsning måste anses vara av väsentlig betydelse

för vidmakthållandet av fullgoda garantier för försäkringsbolagens soli­

ditet. Skulle försäkringsbolagen äga möjlighet att i större omfattning be­

driva andra former av rörelse än försäkringsrörelse, exempelvis industri­

eller handelsrörelse, skulle bolagen kunna bli mera konjunkturkänsliga än

för närvarande är fallet. Försäkringsbolagen skulle kunna bli utsatta för

förlustrisker, som kan undvikas så länge verksamheten är koncentrerad

till försäkringsrörelse. Med hänsyn till att försäkringsbolagens soliditet är

av den allra största betydelse för försäkringstagarna synes det kunna be­

tecknas såsom ett försäkringstagarintresse, att FL såsom huvudregel för­

bjuder försäkringsbolag att bedriva annan rörelse än försäkringsrörelse.

Visserligen innesluter en kombination av försäkringsrörelse och annan

rörelse möjligheter att sänka kostnaderna för försäkringsverksamheten

så länge den övriga rörelsen är framgångsrik och vinstgivande. Skulle

emellertid sistnämnda del av verksamheten gå mindre bra, kan den komma

att belasta försäkringsrörelsen och fördyra denna. Icke blott soliditetsöver-

vakningen utan även övervakningen av att försäkring meddelas till ett

pris, som kan anses skäligt med hänsyn till innehållet i de tjänster, som

försäkringarna innebär för de enskilda försäkringstagarna, skulle försvå­

ras vid en långtgående sammankoppling av försäkringsrörelse och annan

rörelse. Det skulle enligt de sakkunnigas mening icke främja en sund ut­

veckling av det svenska försäkringsväsendet, därest försäkringsbolagen i

större omfattning skulle kunna vara verksamma utanför försäkringsväsen­

dets eget område. På nu anförda skäl har de sakkunniga kommit till den

slutsatsen, alt FL fortfarande bör innehålla huvudregeln, att försäkrings­

bolag icke må driva annan rörelse än försäkringsrörelse.

Då FL förbjuder försäkringsbolag att driva annan rörelse än försäkrings-

ringsrörelse, måste försäkringsrörelsebegreppet givas en ganska vid om­

fattning. Det ligger i sakens natur, att ett försäkringsbolag icke blott äger

läcka risker av de slag, som framgår av bolagets ordning och koncession,

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

utan jämväl har rätt att driva sedvanlig verksamhet, som i praktiken är

en förutsättning för eller ett utflöde av risktäckningsrörelsen. Ett försäk­

ringsbolag äger sålunda självfallet bedriva anskaffningsverksamhet för att

tillföra bolaget försäkringar av de slag, som bolaget äger teckna, och även

utöva all den kontorsverksamliet, som erfordras för administrationen av

risktäckningsrörelsen. Försäkringsbolag äger också bedriva kapitalförval-

tande verksamhet för att göra bolagets tillgångar fruktbärande. Verksam­

het av nu ifrågavarande eller liknande art faller således icke in under be­

greppet annan rörelse, när i FL stadgas förbud för försäkringsbolag att

driva annan rörelse än försäkringsrörelse, utan är utan vidare tillåten för

försäkringsbolagen. Någon ändring härutinnan ifrågasättes icke av de sak­

kunniga.

Enligt de sakkunnigas mening bör FL även framgent innehålla huvud­

regeln, att försäkringsbolag icke må driva annan rörelse än försäkringsrö­

relse. Utan åsidosättande av de intressen, som huvudregeln vill tillvarataga,

anser de sakkunniga dock vissa undantag kunna medgivas. Förhållandena

kan i en del fall vara sådana, att det kan bli ett direkt försäkringstagarin-

tresse, att huvudregeln icke upprätthålles. Det föreslås därför att det nu­

varande förbudet för försäkringsbolag att driva annan rörelse än försäk­

ringsrörelse först och främst kompletteras med ett stadgande, som ger för-

säkringsinspektionen rätt att medgiva undantag från för­

budet i fråga. Lägges det i inspektionens hand att pröva huruvida undan­

tag från förbudet skall medgivas eller icke, föreligger det starka garantier

för att undantag icke tillätes i andra fall än när sådant kan anses förenligt

med försäkringstagarintresset. Osunda, riskfyllda förhållanden på om­

rådet behöver icke befaras. Intet hinder bör möta mot att inspektionen för­

binder ett medgivande med de tidsbegränsningar eller villkor, som på grund

av omständigheterna i det enskilda fallet finnes påkallade. Lämnat med­

givande bör kunna återkallas, därest inträffade förhållanden giver anledning

därtill. Någon särskild lagföreskrift härom synes icke erforderlig. Återkal-

lelsemöjligheten torde nämligen följa av allmänna förvaltningsrättsliga

principer. De sakkunniga erinrar i detta sammanhang om att motsvarande

förbudsbestämmelse i understödsföreningslagen icke är lika sträng som

det nuvarande stadgandet i FL, i det att lagtexten i understödsförenings­

lagen öppnar möjlighet för tillsynsmyndigheten att ge understödsförening

tillstånd att utöva verksamhet, vilken är främmande för det ändamål, som

avses med föreningens verksamhet. De sakkunniga pekar vidare på att

336 § FL öppnar möjlighet för försäkringsinspektionen att medge försäk-

ringsbolag att inneha större aktieposter i allmänna aktiebolag än lagrum­

mets huvudregel angiver.

De sakkunniga utvecklar sina synpunkter på följande sätt.

Exempel kan nämnas på områden inom vilka fråga om medgivande för

försäkringsbolag att driva annan rörelse än försäkringsrörelse kan komma

att aktualiseras. Antag exempelvis att ett försäkringsbolag utlånat medel

till ett annat företag, som sedermera blir betalningsoförmöget. I ett dy­

likt fall kan omständigheterna vara sådana, att starka skäl talar för att

65

försäkringsbolagets förlust blir minst, därest försäkringsbolaget får möj­

lighet att tillfälligt övertaga rörelsen i fråga. Det synes icke ändamålsenligt

ur försäkringsbolagets och försäkringstagarnas synpunkt, att ifrågavarande

möjlighet skall vara helt utesluten. Enligt de sakkunnigas uppfattning

skulle det vara värdefullt, därest FL vore utformad på sådant sätt, att

försäkringsinspektionen kunde medgiva försäkringsbolaget att på villkor

och under tid, som betingas av omständigheterna i det enskilda fallet, driva

ifrågavarande främmande rörelse.

Av det nuvarande undantagslösa förbudet för försäkringsbolag att driva

annan rörelse än försäkringsrörelse följer bl. a., att försäkringsbolag icke

äger i egen regi reparera uppkomna försäkringsskador. Sålunda äger exem­

pelvis icke ett bilförsäkringsbolag upprätta och driva bilverkstäder för

reparation av skadade bilar, som är försäkrade hos bolaget. Icke heller

äger ett brandförsäkringsbolag med eget folk reparera brandskadade fastig­

heter. Även bedrivande av särskild rörelse i skadeförebyggande syfte torde

vara förbjudet enligt nyssnämnda lagrum. Ett försäkringsbolag, som med­

delar inbrottsförsäkring, synes sålunda icke kunna få bedriva nattvakts-

rörelse. De sakkunniga är visserligen helt främmande för tanken, att för­

säkringsbolagen skulle äga i större utsträckning bedriva skadereparations-

rörelse eller driva särskild rörelse i skadeförebyggande syfte. De skäl som

förut anförts mot att försäkringsbolagen bedriver annan rörelse än för­

säkringsrörelse är så tungt vägande, att en sådan ordning icke i allmänhet

kan vara rekommendabel. Det synes emellertid de sakkunniga icke ute­

slutet, att vissa fall kan uppkomma, där alldeles särskilda omständigheter

talar för att möjlighet öppnas för försäkringsbolag att på ett begränsat

fält, tillfälligt eller för längre tid, ersätta uppkomna skador in natura i

egen regi eller bedriva särskild skadeförebyggande rörelse. Förhållandena

kan vara sådana, att en dylik rörelse icke innefattar några nämnvärda

faror för försäkringstagarna utan tvärtom ligger i deras intresse. Det synes

de sakkunniga vara av värde, att FL utformas så, att nu ifrågavarande

möjlighet icke är helt utesluten.

Enligt de sakkunnigas mening är det befogat att i vissa, avgränsade fall

gå ett steg längre än de sakkunniga i det föregående förordat. Vissa for­

mer av främmande rörelse är av den karaktären, att det även ur försäk-

ringstagarsynpunkt synes motiverat att försäkringsbolagen är berättigade

att utan särskilt medgivande från försäkringsinspektionens si­

da driva rörelse av dylikt slag. De sakkunniga föreslår sålunda, att försäk­

ringsbolag utan särskilt medgivande skall få biträda annat försäkringsbo­

lag vid dess rörelse, uppföra bostads-, kontors- eller affärsfastighet, vilken

är avsedd att utgöra en varaktig kapitalplacering, samt bedriva sådan ma­

skinuthyrnings- och annan verksamhet, vilken medför ett ändamålsenligt

utnyttjande av maskiner och personal, som erfordras för bolagets försäk­

ringsrörelse. De sakkunniga anför härom bl. a. följande.

I stor utsträckning har försäkringsbolagen kontorsmaskinanläggningar

av olika slag. Under senare år har flera bolag anskaffat moderna databe-

handlingsmaskiner. Kontorsmaskinernas kapacitet kan vara så stor, att

försäkringsbolagets egna behov icke täcker maskinkapaciteten. Del är då

ett företagarintresse för försäkringsbolaget och samtidigt ett intresse för

försäkringstagarna, att maskinernas överskottskapacitet utnyttjas genom

uthyrning i en eller annan form till andra intressenter. Härigenom kan

nämligen försäkringsbolagets nettokostnader för maskinanläggningen mins-

5

lliliant] till riksdiu/ens protokoll

/.%'/.

I sanil. \r 171

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

66

kas. Det ligger i sakens natur, att uthyrningen kan behöva omfatta icke

blott själva maskinerna utan även den personal av olika slag, som betjänar

ifrågavarande maskinanläggning. Sådan uthyrning synes böra vara tillåten

oberoende av om verksamheten kan karakteriseras såsom rörelse eller icke.

Ett försäkringsbolag måste förfoga över expertis av olika slag, bl. a. för-

säkringsmatematisk och statistisk expertis. Skulle dylik personals arbets­

kraft icke behöva till fullo tagas i anspråk för bolagets behov, kan givet­

vis i många fall en deltidsanställning vara den rätta lösningen. Det kan

emellertid tänkas fall, när försäkringsbolagets behov av dylik eller annan

arbetskraft är så växlande, att den rationellaste lösningen blir att försäk­

ringsbolaget har vederbörande anställd på heltid och under perioder med

mindre arbete för de anställda åtager sig räknearbeten, utredningsuppdrag

eller liknande åt utomstående. Även en sådan verksamhet synes ha karak­

tären av ett rationellt utnyttjande av överskottskapacitet hos bolaget och

synes undantagslöst böra tillåtas.

Det nuvarande förbudet för försäkringsbolag att bedriva annan rörelse än

försäkringsrörelse omöjliggör för försäkringsbolagen att uppföra byggnader

i egen regi. Förbudet anses omfatta jämväl det fallet att försäkringsbolag

skulle låta utföra nybyggnadsarbeten på löpande räkning. Ett försäkrings­

bolag, som önskar uppföra en byggnad, är för närvarande hänvisat till att

träffa avtal med en företagare inom bvggnadsbranschen, som på egen risk

och mot avtalad entreprenadsumma utför byggnadsarbetet. Nyssnämnda

förbud anses däremot icke hindra, att moderniserings- eller liknande ar­

bete utföres på löpande räkning, eftersom dylika arbeten anses tillhöra fas­

tighetsförvaltningens område. Enligt de sakkunnigas uppfattning kan det

ifrågasättas, huruvida det är ändamålsenligt att FL tvingar försäkrings­

bolagen att undantagslöst ingå avtal i entreprenadkontraktets form, när ny­

byggnadsarbeten skall utföras för bolagens räkning. De sakkunnigas för­

slag i det föregående innebär på nu ifrågavarande område, att under för­

utsättning att försäkringsinspektionen i det enskilda fallet lämnar medgi­

vande därtill, försäkringsbolagen får möjlighet att låta utföra nybyggnads­

arbeten på löpande räkning eller eljest i egen regi. Enligt de sakkunnigas

uppfattning kan man emellertid utan fara för försäkringstagarna taga yt­

terligare ett steg och inom ett begränsat tält låta försäkringsbolagen ensam­

ma bestämma de former, under vilka nybyggnadsarbeten för bolagens räk­

ning skall utföras. För en sådan lösning talar också den omständigheten att

försäkringsinspektionen icke äger sådan kännedom om byggnadsbransch!?^

förhållanden, att inspektionen i allmänhet kan anses skickad att taga ställ­

ning till frågor om den ändamålsenligaste juridiska formen för ett_nybygge.

Försäkringsbolagen har i flera fall behov av att kunna uppföra bygg­

nader, t. ex. för erhållande av rationella kontorslokaler och för bebyggande

av inköpta tomter. Försäkringsbolagen har därvid ett starkt intresse av

att kunna få arbetena utförda på det sätt, som ur teknisk och ekonomisk

synpunkt framstår såsom riktigast och mest ändamålsenligt. Försäkrings­

tagarna har samma intresse som försäkringsbolagen själva, att bolagens

byggnadsverksamhet bedrives på det ekonomiskt förståndigaste sättet. Mot

denna bakgrund synes det de sakkunniga tvivelaktigt, huruvida det är

rationellt att, såsom nu sker, hänvisa försäkringsbolagen till att undantags­

löst utlämna förekommande nybyggnadsarbeten på entreprenad. Entrepre-

nadkontraktsformen ger inga garantier för att ett försäkringsbolags ny­

bygge göres på billigast möjliga sätt. Ett entreprenadavtal kan nämligen

bli dvrare än ett avtal om bygge pa löpande räkning, bl. a. därför att en

entreprenör ofta i entreprenadsumman inlägger eu särskild riskpremie.

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

67

Entreprenadkontraktsformen ger icke heller några garantier för att för-

säkringsbolagsledningen vid varje tidpunkt har exakt kunskap om vidden

av det ekonomiska engagemang, som ett igångsatt nybygge innefattar. Det

har sålunda förekommit, att ett stort nybygge utbjudits på entreprenad i

etapper, så att när försäkringsbolagsledningen fattat beslut om byggets

igångsättande entreprenadkontrakt förelegat blott beträffande grund- och

sprängningsarbeten. Anbud på övriga arbeten har införskaffats först på

ett senare stadium. Beaktas bör också i detta sammanhang, alt gränsen

mellan entreprenadkontrakt och avtal om löpande räkning är ganska svä­

vande, i det att å ena sidan entreprenadkontrakten kan innehålla reserva­

tioner, som lägger över vissa risker, i främsta rummet risken för pris- och

lönehöjningar under byggtiden, på byggherren, samt å andra sidan avtal

rörande löpande räkning kan innehålla ett maximipris. Framhållas må

särskilt, att förekomsten av reservationer i entreprenadkontrakten torde

vara vanligare nu än före andra världskriget. Enreprenadkontraktsformen

fritager således icke längre försäkringsbolagen från ekonomiska risker i

samma utsträckning som tidigare kan ha varit fallet. De sakkunniga vill

också framhäva, att då gränsen mellan å ena sidan nybyggnadsarbeten

och å andra sidan moderniserings- och liknande arbeten är svävande, det

synes föga konsekvent att avtalsformen löpande räkning skall vara för­

bjuden i det ena fallet men tillåten i det andra fallet.

Det synes de sakkunniga självklart, att möjlighet icke bör beredas för­

säkringsbolagen att på spekulation uppföra och försälja byggnader. En

dylik verksamhet skulle stå klart i strid med de grundläggande tanke­

gångar, som ligger bakom det hävdvunna förbudet för försäkringsbolag

att driva annan rörelse än försäkringsrörelse. Läget synes emellertid de

sakkunniga vara ett annat, när fråga är om uppförande av bostads-, kon­

tors- eller affärsfastigheter, vilka är avsedda att utgöra en varaktig kapital­

placering. På detta område torde det vara föga rationellt, att FL på ett

speciellt sätt beskär försäkringsbolagens handlingsfrihet. Mest ändamåls­

enligt synes vara, att försäkringsbolagen tillerkännes rätt att själva, under

hänsynstagande till de skiftande förhållandena i varje enskilt fall, avgöra

vilka administrativa och ekonomiska former som skall komma till använd­

ning när försäkringsbolagen i och för en varaktig kapitalplacering uppför

bostads-, kontors- eller affärsfastigheter. En sådan möjlighet för varje

enskilt försäkringsbolag att i de fall, varom här är fråga, fritt välja mellan

entreprenadförfarande, byggande i egen regi och den ena eller andra mel­

lanformen torde icke medföra några vådor för försäkringstagarna. Såsom

förut understrukits har försäkringsbolagen och försäkringstagarna samma

intresse av att nybyggnadsarbetena utföres på det ekonomiskt mest ratio­

nella sättet. De sakkunniga vill i detta sammanhang också erinra om att

den nya danska försäkringsrörelselagen uttryckligen medgiver de danska

försäkringsbolagen att inom de av lagstiftningen och bolagsordningarna

angivna gränserna uppföra, äga och driva fast egendom såsom eu varaktig

placering av bolagens medel.

Det ligger i sakens natur, att en nybyggnadsverksamhet, som icke är väl

övervägd och planerad, under vissa omständigheter kan medföra faror för

ett försäkringsbolags soliditet och likviditet. Detta gäller emellertid oberoen­

de av den form, under vilken nybyggnadsverksamheten bedrives. Vare sig

ett nybygge göres på grundval av ett entreprenadkontrakt eller i form av

avtal om löpande räkning eller liknande kan byggnadsverksamheten på

olika sätt anstränga försäkringsbolagets ekonomi. Eu särskild kontroll

över alt försäkringsbolagen icke genom nybyggnadsverksamhet utsätter sin

ekonomi för faror kan försäkringsinspeklionen åvägabringa med stöd av

68

283 § FL. Jämlikt detta lagrum kan nämligen inspektionen ålägga försäk­

ringsbolagen att lämna inspektionen uppgift om planerade och igångsatta

nybyggen. En dylik anmälningsskyldighet kan ur tillsynssynpunkt vara mo­

tiverad alldeles oberoende av den administrativa och ekonomiska form, un­

der vilken nybyggnadsverksamheten bedrives. Inspektionens kontrollmöj­

ligheter försämras icke genom de sakkunnigas förslag.

I betydande utsträckning förekommer att försäkringsbolagen biträder var­

andra med anskaffnings- och kontorsarbete av olika slag. En verksamhet

av ifrågavarande art för annat försäkringsbolags räkning torde i allmänhet

ha ansetts falla under begreppet försäkringsrörelse i 2 § FL. Det synes emel­

lertid de sakkunniga kunna ifrågasättas, om icke såvitt angår anskaffnings-

och kontorsverksamhet o. d. termen försäkringsrörelse bör reserveras för

sådan verksamhet, som är ett naturligt led i den egna risktäckningsrörelsens

tjänst. En sådan terminologi torde bäst rimma med försäkringsrörelsebe­

greppet i 1 § FL, vilket lagrum allmänt tolkas så, att de för försäkringsrö­

relse uppställda kraven icke äger tillämpning på enskild eller bolag, som

går försäkringsbolag till handa med anskaffning och kontorstekniskt arbete

av olika slag. Erinras må också därom, att den nya danska försäkringsrö­

relselagen nämner försäkringsverksamhet och försäkringsagentur vid sidan

av varandra, när det gäller att bestämma den verksamhet danska försäk­

ringsbolag får bedriva.

De sakkunniga vill för sin del förorda, att anskaffnings- och kontorsverk­

samhet o. d. för annat försäkringsbolags räkning icke skall anses falla un­

der begreppet försäkringsrörelse i 2 § FL. Samtidigt anser emellertid de

sakkunniga, att lagen icke bör utestänga försäkringsbolagen från dylik verk­

samhet utan öppna fri möjlighet därtill. Ett samarbete mellan olika försäk­

ringsbolag på anskaffnings- och det kontorsmässiga området kan nämligen

vara rationellt såväl ur företagsmässiga synpunkter som med hänsyn till

försäkringstagarnas intressen. De sakkunniga anser därför, att i FL bör in­

föras en bestämmelse, som fastslår att förbudet för försäkringsbolag att

driva annan rörelse än försäkringsrörelse icke utgör hinder för försäkrings­

bolag att biträda annat försäkringsbolag vid dess rörelse. I

I detta sammanhang behandlar de sakkunniga vissa frågor som berör

livförsäkringsbolagens sparfrämjande verksamhet.

De sakkunniga påpekar att många livförsäkringsformer inrymmer ett direkt

sparande, som kan få en betydande omfattning. Livförsäkringsbolagens verk­

samhet ulgöres till mycket stor del av en förvaltning och förräntning av i

försäkringsform uppsamlade sparmedel. Från olika håll har ifrågasatts,

huruvida icke anledning finnes att i ökad omfattning låta livförsäkringsbo­

lagen ägna sig åt att förvalta sparmedel. Det har gjorts gällande, att livför­

säkringsbolagen är väl skickade att mottaga penningmedel till förvaltning

även när dessa medel icke har karaktären av premie för livförsäkring. Så­

som motivering för att samhället skall tillåta livförsäkringsbolag att taga ste­

get att förvalta sparmedel utan samband med någon livförsäkring har i hu­

vudsak åberopats, att livförsäkringsbolagen på grund av sin nuvarande ka­

pitalförvaltning — vars organisation i allmänhet icke skulle behöva utbyggas

— är fullt kompetenta att handha uppgiften i fråga samt att det är ett sam­

hällsintresse att främja sparandet och att livförsäkringsbolagen, icke minst

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1961

69

genom sin ombudsorganisation, har möjligheter att ytterligare stimulera spa­

randet, därest bolagen får ett större register att spela på.

De sakkunniga diskuterar olika former för en utökning av livförsäkrings­

bolagens sparmedelsinsamlande verksamhet och anför.

Såsom omnämnts i kapitel I1 har under senare år en mycket större andel

än tidigare av nytecknade livförsäkringar haft karaktären av riskförsäk­

ringar, som innesluter intet eller ringa sparande. Från flera synpunkter,

bl. a. samhällsekonomiska, kan det enligt de sakkunnigas uppfattning vara

önskvärt, att sparandet i livförsäkringsform växer i omfattning. Därest liv­

försäkringsbolagen kan medverka härtill genom att på marknaden föra

fram försäkringar, som i nya former innesluter sparmoment, synes detta

böra hälsas med tillfredsställelse. Enligt de sakkunnigas uppfattning bör

inga hinder resas, om livförsäkringsbolagen här vill slå in på nya vägar,

förutsatt givetvis att fråga icke är om konstruktioner, som är olämpliga från

försäkringstagarsynpunkt. Så länge nykonstruktionerna har karaktären av

livförsäkringar lägger FL inga direkta hinder i vägen för verksamheten.

Man kan emellertid också tänka sig, att något livförsäkringsbolag fin­

ner det ändamålsenligt att samarbeta med annan sparmedelsförvaltande

inrättning och stimulera till sparande i denna andra inrättning. I viss ut­

sträckning har samarbete etablerats mellan försäkringsbolag och banker.

I ett fall är avsikten att vissa banker skall fungera såsom ombud för liv­

försäkringsbolag. Därest fråga skulle uppkomma om ett samarbete i den

motsatta riktningen så alt ett eller flera livförsäkringsbolag skulle admi­

nistrativt biträda bank med bl. a. kontakter med allmänheten — exempelvis

i och för kombination av sparande i bank och riskförsäkring i livförsäk­

ringsbolag — kan en dylik verksamhet från vederbörande försäkringsbolags

sida möta hinder, därför att verksamheten får karaktären av eu främmande

rörelse, som enligt gällande lag icke är tillåten för försäkringsbolag. De sak­

kunniga har i det föregående föreslagit en uppmjukning av det nuvarande

undantagslösa förbudet för försäkringsbolag att driva annan rörelse än

försäkringsrörelse. Enligt de sakkunnigas förslag kan en sparstimulerande

rörelse av nyss angivet slag bli tillåten för livförsäkringsbolag, under förut­

sättning att förhållandena är sådana, att försäkringsinspektionen anser sig

kunna lämna sitt medgivande till rörelsen i fråga. Med hänsyn till den spe­

ciella lagstiftning, som försäkringsväsendet är underkastat, synes det ända­

målsenligt att en rörelse av nu ifrågavarande slag av försäkringsbolag göres

beroende av medgivande av försäkringsinspektionen.

Det längst gående steget skulle vara, att livförsäkringsbolagen skulle för

egen räkning få mottaga medel från allmänheten för förvaltning och för­

räntning utan att ifrågavarande medel har karaktären av livförsäkringspre­

mier. En sådan utvidgning av livförsäkringsbolagens verksamhet skulle be­

röra en stor del av kapital- och kreditmarknaden och skulle kunna få bety­

dande återverkningar på andra institutioner. De sakkunnigas förslag i det

föregående angående uppmjukning av förbudet för försäkringsbolag att

driva annan rörelse än försäkringsrörelse innesluter möjlighet för försäk­

ringsinspektionen att ge livförsäkringsbolagen rätt att driva kapitalförvalt-

ningsrörelse utan samband med försäkring. De sakkunniga förutsätter emel­

lertid, att försäkringsinspektionen kommer att visa tillbörlig försiktighet vid

ett ifrågasatt begagnande av denna möjlighet och kominer att hålla nära

kontakt med övriga berörda instanser. Frågan om eu så långtgående utvidg-

Bctänkandet s. G9 ff.

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 171 år 1061

ning av livförsäkringsbolagens verksamhet som den här senast diskuterade

synes de sakkunniga lämpligen böra övervägas i ett vidare sammanhang.

Tillfälle härtill torde kunna erbjuda sig i samband med en allmän gräns­

dragning mellan olika kreditinstituts verksamhet. Erinras må därom att,

såvitt framgår av direktiven för den år 1957 tillkallade kreditmarknadsut-

redningen, avsikten inom finansdepartementet synes vara att längre fram

upptaga frågan om gränsdragningen mellan olika slag av kreditinstitutet

till en mera fullständig översyn.

Från livlörsäkringsbolagshåll har önskemål framförts därom att till be­

talning förfallet livförsäkringsbelopp skall kunna få innestå hos veder­

börande livförsäkringsbolag och därvid förräntas av detta. För närvarande

anses i allmänhet hinder häremot möta, därför att en dylik kapitalförvalt­

ning eventuellt skulle kunna anses ha karaktären av en främmande, för­

bjuden verksamhet och i allt fall icke har något stöd i livförsäkringsbola­

gens grunder. I viss utsträckning gör livförsäkringsbolagen förfallna belopp

räntebärande genom insättning å bankkonto eller liknande. Såvitt de sak­

kunniga kan finna skulle det vara till fördel för livförsäkringstagarna och

skulle samtidigt livförsäkringsbolagens administration av förfallna livför­

säkringsbelopp i viss mån förenklas, därest livförsäkringsbolagen finge en

klar och oslridig rätt att i egen regi förränta livförsäkringsbelopp, som för­

fallit till betalning. Skäligheten synes de sakkunniga kräva, att förfallna

livförsäkringsbelopp, som på grund av förbiseende eller dylikt kvarligger

lång lid, kanske flera år, efter förfallodagen, icke blir helt räntelösa. Vid

blott kortare dröjsmål med livförsäkringsbelopps lyftande torde dock anled­

ning knappast finnas att kräva att livförsäkringsbolag utger ränta å förfal­

let belopp.

Enligt de sakkunnigas mening bör det icke heller vara uteslutet, att avtal

träffas om kvarstående hos vederbörande livförsäkringsbolag mot ränta,

längre eller kortare tid, av hela eller en del av förfallet livförsäkringsbelopp.

Ett ingående av sådana avtal kan från försäkringsbolagets sida utgöra en

service i förhållande till försäkringstagarna och kan eventuellt bidraga till

att motverka en omedelbar konsumtion av förfallna livförsäkringsbelopp.

Såväl vid utformningen av räntereglerna som vid bestämmandet av uppsäg­

ningstid för ingångna kvarståendeavtal in. in. bör livförsäkringsbolagen gi­

vetvis tillse, att nu ifrågavarande verksamhet icke kommer alt medföra för­

luster eller svårigheter för den egentliga livförsäkringsrörelsen. Anledning

torde knappast finnas att räkna med att eu serviceverksamhet av ifrågava­

rande slag från livförsäkringsbolagens sida kommer att få någon mycket

stor omfattning.

Enligt de sakkunnigas mening ligger det helt i linje med livförsäkrings­

bolagens nuvarande verksamhet, att bolagen skall anses äga rätt att för­

ränta livförsäkringsbelopp, som förfallit till betalning. En dylik kapitalför­

valtning synes de sakkunniga vara en direkt fortsättning och komplettering

av de tjänster, som livförsäkringsbolagen genom försäkringsavtalen åtager

sig i förhållande till försäkringstagarna. Redan enligt gällande lag 1262 § FL)

ingår i livförsäkringsfonden värdet av livförsäkringsbolags ansvarighet på

grund av inträffade försäkringsfall. Den omständigheten att livförsäkrings­

bolagen i viss omfattning kommer att utge ränta å förfallna livförsäkrings­

belopp och att av denna anledning dylika belopp i större utsträckning än

hittills kan, delvis efter därom träffade avtal, komma att kvarligga hos bo­

lagen efter förfallodagen torde icke böra föranleda, att ifrågavarande kapi­

71

talförvaltning i försäkringsrörelselagssammanhang betraktas såsom en rö­

relse vilken ligger utanför begreppet försäkringsrörelse. Enligt de sakkun­

nigas mening bör lämpligen begreppet försäkringsrörelse i det samman­

hang, varom fråga är i 2 § FL, fattas så vidsträckt, att däri även ingar för­

säkringsbolags förvaltning och förräntning av förfallna försäkringsbelopp.

De sakkunniga anser således, att en dylik verksamhet från livförsäkrings­

bolagens sida icke förutsätter någon ändring av 2 § FL.

Innestående, förfallna livförsäkringsbelopp ingår, såsom ovan nämnts,

enligt 262 § FL i försäkringsfonden. För denna finnes särskild trygghet

dels på grund av kapitalplaceringsreglerna i 274 § FL och dels på grund

av pantsättningsbestämmelserna i 276 § FL. Någon anledning att i detta

sammanhang föreslå en ny ordning på förevarande punkt synes de sakkun­

niga icke föreligga. I den mån livförsäkringsbolag utger ränta på förfallna

livförsäkringsbelopp, som innestår hos bolaget, torde jämväl upplupen ränta

böra ingå i försäkringsfonden. Härför synes någon lagändring icke erfor­

derlig, utan detta torde följa av 262 § i dess nuvarande lydelse.

I linje med det system, som nu finnes för tillvaratagande av livförsäk­

ringstagarnas intressen, torde förekommande grunder böra kompletteras

med bestämmelser angående förräntning av livförsäkringsbelopp, som för­

fallit till betalning.

Skatterättsligt synes det ligga i sakens natur, att om den betalmngsberät-

tigade vid livförsäkring låter ett förfallet livförsäkringsbelopp kvarstå och

förräntas hos livförsäkringsbolaget, vederbörande bör beskattas på alldeles

samma sätt som om beloppet i stället överförts till exempelvis en sparbank.

Såvitt de sakkunniga kunnat finna kräves härför icke någon ändring av de

materiella skatteförfattningarna. Icke heller i övrigt torde de sakkunnigas

förslag på nu ifrågavarande punkt behöva föranleda någon ändring av nyss­

nämnda författningar. De sakkunniga vill dock fästa uppmärksamheten på

att såvitt angår taxeringsförordningen anledning torde finnas att göra

vissa jämkningar i författningstexten, så att i fråga om ovan nämnda belopp

livförsäkringsbolagen blir likställda med banker i avseende å skyldighet att

lämna uppgifter för annans taxering.

De sakkunniga tar även till granskning upp bestämmelserna i 336 § om

begränsning av försäkringsbolags rätt att äga aktier.

Enligt huvudregeln äger försäkringsbolag icke utan försäkringsinspektio-

nens medgivande av aktierna i svenskt aktiebolag äga mer än en tjugondei

eller, om aktier med olika röstvärde finnes, större antal än att röstetalet för

aktierna utgör högst en tjugondei av röstetalet för samtliga aktier. Nu itrå-

gavarande stadgande kan, framhåller de sakkunniga, ses ur olika synvink­

lar. Bestämmelsen kan ses från kapitalplaceringssynpunkter. Kapitalplace-

ringsfrågorna faller emellertid, såsom tidigare framhållits, utanför de sak­

kunnigas utredningsuppdrag. Stadgandet kan emellertid också sos i sam­

band med det nyss behandlade förbudet i 2 § FL för försäkringsbolag att

driva annan rörelse än försäkringsrörelse. Sasom tidigare nämnts under­

Kungl. Maj. ts proposition nr 171 år 1961