18

Kungl. Maj:ts proposition nr llfi år 1965

mer att förorda att en särskild personalorganisation i experimentell kirurgi in­

rättas vid Östra sjukhuset. Beredningen förutsätter, att frågan om utrymmen

för den experimentalkirurgiska verksamheten löses i samband med frågan om

centrala forskningslokaler vid sjukhuset och på ett sådant sätt, att tillfreds­

ställande anslutning erhålls såväl till de olika kliniska vårdutrymmena som till

sådana gemensamma forskningsfaciliteter som verkstads- och djuravdelningar.

Beredningen räknar med att förläggningen av undervisning och forskning

till Östra sjukhuset även kommer att kräva biblioteksservice på detta sjukhus.

Beredningen förutsätter emellertid, att dylik service skall kunna anordnas i form

av filialverksamhet från universitetsbibliotekets medicinska sektion. Härför

krävs att för biblioteksverksamheten på Östra sjukhuset avsätts utrymmen, där

vissa löpande tidskriftsserier skall kunna tillhandahållas och där in- och utlåning

av litteratur från det centrala biblioteket skall kunna förmedlas.

I betänkandet påpekas vidare, att den aktuella ökningen av utbildnings­

kapaciteten kan komma att medföra vissa svårigheter vid den schematekniska

uppläggningen av studierna. Bl. a. kommer svårigheter att uppstå i de fall

undervisning på Sahlgrenska sjukhuset i form av föreläsningar och demonstra­

tioner skall kombineras med praktisk tjänstgöring på Östra sjukhuset. Bered­

ningen är emellertid övertygad om att för att lösa det sistnämnda problemet

tillfredsställande transportmöjligheter mellan Östra sjukhuset och Sahlgrenska

sjukhuset skall kunna beredas. Härigenom skapas också gott underlag för ett

samarbete mellan forskare på Östra sjukhuset och på de medicinskt teoretiska

institutionerna.

3.1.5. Tidsplan för ökad läkarutbildning i Göteborg

Som tidigare nämnts räknar beredningen med att den första intagningen av

nybörjare, som vid den ökade utbildningen helt skall fullfölja sina studier i Göte­

borg, kan ske höstterminen 1965. Denna ökade intagning kommer att påverka

det propedeutiska årets ämnen höstterminen 1967 och ämnet medicin (under me-

dicin/kirurgi-året) höstterminen 1968. Enligt den år 1962 upprättade tidsplanen

förutsätts, att Östra sjukhusets medicinska klinik är färdigställd under våren

1968 och dess kirurgiska klinik under hösten 1968 samt att återstoden av den del

av sjukhuset, som skall tas i anspråk för undervisning, i allt väsentligt blir färdig

under år 1969.

Beredningen framhåller, att tidsprogrammet för angivna ökning kan bli

pressat på grund av förseningar i berörda byggnadsprograms förverkligande.

Skulle det visa sig omöjligt att vid ifrågasatt tidpunkt tillgodose erforderligt

antal utbildningsplatser i de kliniska ämnena på planerat sätt måste enligt be­

redningen andra åtgärder övervägas. I betänkandet redovisas vissa möjligheter

att bereda ett ökat antal studerande utbildning i de propedeutiska och kliniska

ämnena under en övergångstid motsvarande förseningen av Östra sjukhusets

färdigställande. Endast som en absolut sista utväg får — framhåller beredningen

29

Till läsåret 1970/71: En professur i ett barnmedicinskt specialämne med pla­

cering på Sahlgrenska sjukhuset (alternativt en professur i pediatrik med pla­

cering på Östra sjukhuset).

Kungl. Maj:ts 'proposition nr HO år 1965

3.2. Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser, bland dem kanslersämbetet för rikets universitet,

medicinalstyrelsen, SACO och Sveriges läkarförbund, finner det angeläget, att en

ökning av läkarutbildningen snarast kommer till stånd. Kanslersämbetet an­

ser sig i likhet med bl. a. större akademiska konsistoriet och medicinska fakul­

teten i Göteborg i princip kunna tillstyrka att antalet medicinska utbildnings­

platser i Göteborg utökas i enlighet med läkarutbildningsberedningens förslag.

Från åtskilliga håll betonas emellertid samtidigt, att en höjning av utbild­

ningskapaciteten inte får leda till att man gör avkall på utbildningens och

forskningens kvalitet. I vissa yttranden redovisas krav på förstärkning av

utbildningsresurserna utöver vad beredningen förordat. Kanslersämbetet anser

sålunda, att de personalförstärkningar, som beredningen föreslagit, icke torde

vara tillräckliga för att bibehålla nuvarande standard inom vissa läroämnen,

t. ex. medicin och kirurgi. Medicinska fakulteten i Göteborg framhåller, att

inom ett inte ringa antal ämnen har beredningens beräkningar av de erfor­

derliga resurserna varit sådana, att de bestämt måste avvisas av fakulteten.

Sveriges läkarförbund avråder bl. a. från att en ökad läkarutbildning kom­

mer till stånd i Göteborg med de resurser beredningen föreslagit. Endast

om fakultetens och ämnesföreträdamas synpunkter på vilka förstärkningar

som är erforderliga beaktas, torde enligt förbundets mening en alltigenom fullgod

undervisning kunna påräknas.

Beträffande lokalfrågorna finner sig nämnden för undervisnings sjuk­

husens utbyggande i allt kunna godtaga de av beredningen angivna förutsätt­

ningarna för en ökad intagning av studerande i fråga om de teoretiska och prope-

deutiska ämnena. Den av beredningen föreslagna ökningen i de kliniska ämnena

anser nämnden vara möjlig att genomföra under förutsättning att Östra sjuk­

huset kan tas i anspråk för undervisning.

Medicinska fakulteten i Göteborg reserverar sig — i likhet med SFS — mot

beredningens uppfattning att det under en övergångstid skulle vara möjligt

att genomföra den ökade undervisningen i ämnet hygien i lokaler inom den

mikrobiologiska institutionsbyggnaden. Fakulteten framhåller, att en ny institu-

tionsbyggnad för ämnet hygien måste uppföras, innan den tilltänkta tandläkar-

högskolan i Göteborg träder i verksamhet och innan läkarutbildningsbered­

ningens förslag om ökad propedeutisk intagning realiseras.

30

I vad avser de sjukvårdsorganisatoriska frågorna delar

medicinska fakulteten i Göteborg i huvudsak beredningens uppfattning men

anför på vissa punkter avvikande mening. Fakulteten kan sålunda inte ansluta

sig till beredningens åsikt att i flertalet kliniska specialämnen huvuddelen av

den praktiska undervisningen torde kunna ske på basis av det polikliniska

materialet, varvid inneliggande patienter på vårdavdelningarna i huvudsak

skulle behöva utnyttjas endast för demonstrationer. Fakulteten framhåller som

sin uppfattning, att det är av största vikt, att samtliga vårdplatser på ett under -

visningssjukhus står till undervisningens och forskningens förfogande. I ytt­

randet anförs vidare, att flera av ifrågavarande specialämnen är av sådan art,

att det redan i grundutbildningen är nödvändigt att de studerande tjänstgör på

vårdavdelning, vilket även anges i de av kanslern fastställda studieplanerna

för respektive ämnen. Ett genomförande av beredningens förslag i denna del

skulle enligt fakulteten innebära en markant försämring av den nuvarande

undervisningens standard. Liknande synpunkter anförs av SFS, som påpekar,

att undersökningen av en patient ofta är tidskrävande och att praktisk under­

visning svårligen kan bedrivas på en poliklinik med dess vanligen starkt pres­

sade program. Vidare kan, framhåller SFS, den fortsatta kliniska utredningen

ej heller ske på en poliklinik i samma grad som vid en avdelning. SFS anser

det därför erforderligt med en utökning av antalet kliniska vårdplatser i be­

rörda ämnen i proportion till det ökade studerandeantalet.

Medicinska fakulteten i Göteborg framhåller vidare, att beredningens upp­

fattning, att för forskningens del resurserna inom olika specialområden inte bör

i alltför hög grad splittras utan om möjligt koncentreras till en plats, inte

synes vara allmängiltig. Sålunda finner fakulteten exempelvis beträffande urolo-

gin, där behovet av sjukhusplatser torde ligga vid 100—120, både med hänsyn

till sjukvården och forskningen samt lika mycket för specialämnet som för

allmänkirurgien det lämpligast att inte skapa eu stor och därigenom svårorgani-

serad avdelning på 100—120 vårdplatser vid Sahlgrenska sjukhuset utan i

stället två avdelningar om vardera 50—60 vårdplatser, varav en vid Östra

sjukhuset och en vid Sahlgrenska sjukhuset.

I fortsättningen framhåller fakulteten, att undervisning i ett stort antal

kliniska ämnen kommer att meddelas på Östra sjukhuset, samt påpekar, att

den kliniska forskningen ofta bedrivs i intimt samarbete med företrädaren

för klinisk bakteriologi. Därtill kommer, framhåller fakulteten, att Östra sjuk­

huset sannolikt får stadens enda infektionsklinik, vilken för sin verksamhet

är beroende av nära tillgång till ett kliniskt-bakteriologiskt laboratorium. Av

dessa skäl anser fakulteten att det kliniskt-bakteriologiska laboratoriet vid Östra

sjukhuset bör planeras större och få en annan personalstab än vad som framgår

av betänkandet. Göteborgs sjukvårdsstyrelse anför i denna fråga, att det är

uppenbart, att de mikrobiologiska institutionerna vid Sahlgrenska sjukhuset

under en läng tid framåt kan betjäna Östra sjukhuset med speciella och avan­

cerade undersökningar och att det på Östra sjukhuset behövs en begränsad

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

31

bakteriologisk verksamhet, dock av icke alltför ringa omfattning med hänsyn

till att en större infektionsklinik skall förläggas dit.

Frågan om undervisningsorganisationen i ämnet obstetrik-gynekologi har

berörts i flera yttranden. Medicinska fakulteten i Göteborg finner alternativet

med ett utnyttjande av kvinnokliniken vid Östra sjukhuset för såväl läkar-

som barnmorskeutbildning vara att föredra. Fakulteten framhåller dock, att

ett definitivt beslut i frågan bör fattas först efter ytterligare utredning och

konstaterar därför med tillfredsställelse, att beredningen inte bundit sig för nå-

gotdera av de två föreliggande alternativen. Göteborgs sjukvårdsstyrelse förordar,

att den nya kvinnokliniken vid Östra sjukhuset tages i anspråk för utbildning

av såväl medicine kandidater som barnmorskeelever och att frågan vidare ut­

reds. Medicinalstyrelsen kan ej ansluta sig till förslaget om utbildning av läkare

och barnmorskor vid samma klinik utan uttalar sig i stället för det av bered­

ningen angivna huvudalternativet, nämligen att läkarutbildningen förläggs till

Sahlgrenska sjukhusets kvinnoklinik och barnmorskeutbildningen till kvinno­

kliniken vid Östra sjukhuset.

En annan fråga, som berörs i flera yttranden, är utbildningen i pediatrik.

Göteborgs sjukvårdsstyrelse påpekar att läkarutbildningsberedningen i sitt be­

tänkande inte kunnat ta slutlig ställning i frågan om den akademiska organi­

sationen av ämnet pediatrik utan avvaktar förslag från stadens sida rörande

sjukvårdsorganisationen. I yttrandet framhålls att sjukvårdsstyrelsen sedermera

godkänt ett program, som innebär att den medicinska barnsjukvården kommer

att uppdelas på Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset, vilket också anses

böra bli fallet med den barnpsykiatriska vården. Befolkningsökningen kan

komma att motivera en uppdelning även av den barnkirurgiska vården på de

båda sjukhusen, fastän det vid nuvarande förutsättningar inte ansetts motiverat

att räkna med en barnkirurgisk klinik på Östra sjukhuset. Sjukvårdsstyrelsen

förordar, att den nya professuren i pediatrik knyts till den barnklinik, som pla­

neras vid Östra sjukhuset. Medicinska fakulteten i Göteborg delar beredningens

uppfattning, att sjukvårdsbehovet skall vara utslagsgivande för organisationen,

och ansluter sig till sjukvårdsstyrelsens mening. Även om fakulteten anser, att

den av beredningen förda argumentationen innehåller vägande skäl för ett samlat

barnsjukhus, är den dock av den uppfattningen, att en delning kan vara av lika

stort värde för undervisningen och forskningen vid Östra sjukhuset.

Beträffande den av beredningen angivna sjukvårdsorganisationen på Östra

sjukhuset för specialiteten öronsjukdomar — och därav föranlett förslag till

lösning av utbildningen i ämnet oto-rhino-laryngologi — anser medicinska fa­

kulteten i Göteborg det från såväl undervisnings- som forskningssynpunkt olyck­

ligt, att man inte planerat några vårdavdelningar på det nya sjukhuset. Enligt

fakultetens uppfattning torde befolkningsutvecklingen i Göteborg under de

närmaste åren bli sådan, att det även från sjukvårdsorganisatorisk synpunkt är

Kungl. Maj:ts 'proposition nr HO år 1965

32

motiverat att tillskapa en sådan avdelning. Under hänvisning till att bered­

ningen i betänkandet framhållit, att Östra sjukhuset bör byggas så, att vård­

avdelning skall kunna tillskapas i en senare etapp, är fakulteten dock benägen

betrakta beredningens förslag till utbildningsorganisation för ifrågavarande

ämne som ett provisorium som kan accepteras för viss tid, om erforderliga

ombyggnader sker av klinikens lokaler på Sahlgrenska sjukhuset. Vad härvid

sagts beträffande ämnet oto-rhino-laryngologi gäller även enligt fakulteten i

tillämpliga delar för ämnena neurologi och oftalmiatrik.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

Beträffande den av beredningen föreslagna personalorganisationen

framhåller medicinska fakulteten i Göteborg, att den medicinska undervisningen

till helt övervägande del är av så kvalificerad art att, om en ökad undervisnings-

kvantitet uppkommer, i första hand nya professors- och laboratorsbefattningar

bör inrättas. Fakulteten anser, att laboraturer bort föreslås i flera olika kliniska

ämnen och anför som motivering härför bl. a.

Med hänsyn till den moderna medicinens snabba utveckling och därmed upp­

kommande subspecialiteter är det av vikt, att undervisningen i dessa delar blir

täckt av lärare med speciell kompetens inom vederbörande subspecialitet. Det

torde enligt fakultetens uppfattning vanligen inte bereda några svårigheter att

finna sådana kvalificerade befattningshavare, som även är väl kompetenta att

meddela undervisning för de studerande inom hela ämnet. Några hinder torde

inte föreligga för att dylika laboratorer skulle kunna inlemmas i sjukvårdsorga­

nisationen i egenskap av överläkare underställda klinikchefen — professorn. En

dylik organisation finns redan vid karolinska sjukhuset.

De kliniska lärarnas nuvarande anställningsförhållanden är enligt fakulteten

otillfredsställande, varför en ordinariesättning av dessa tjänster med icke be­

gränsad förordnandetid samt högre lönegradsplacering enligt fakultetens me­

ning är motiverad. Fakulteten framhåller vidare i anslutning till beredningens

hänvisning till de kommunalanställda läkarnas skyldighet att medverka vid

handledningen av de studerande, att det bereder nämnda läkare stora svårig­

heter att vid sidan om sin läkarverksamhet medhinna kvalificerad undervisning

för de studerande i större omfattning. Detta gäller särskilt kliniker med otill­

räckligt antal kommunalanställda läkare. Fakulteten anser därför, att bered­

ningen överskattat betydelsen av den insats i den reguljära undervisningen,

som kan förväntas av de kommunalanställda läkarna. Ett större antal statligt

anställda läkare borde därför enligt fakultetens mening ha föreslagits av bered­

ningen.

I fråga om personalorganisationen för de teoretiska ämnena avvisar fakul­

teten bestämt beredningens mening att ytterligare personaltillskott till ifråga­

varande institutioner inte skulle vara erforderliga. Ett accepterande av nämnda

uppfattning skulle — framhålls i yttrandet — för lång tid framåt utesluta

möjligheterna till en anpassning av den tillgängliga personalen till uppkom­

mande behov, som nu inte kan förutses.

33

Fakulteten gör därefter en på vissa punkter kritisk granskning av bered­

ningens förslag till personalorganisation i de olika ämnena. Fakulteten anser där­

vid behov föreligga av ytterligare personalförstärkning, bl. a. i ämnena bakterio-

logi, klinisk bakteriologi, patologi, medicin, kirurgi, röntgendiagnostik och social­

medicin.

Vad beträffar beredningens förslag att en av de föreslagna prosekturerna i

patologi samt en föreslagen laboratur i bakteriologi skulle ha till uppgift att

tillgodose förutom de ökade behoven för läkarutbildning även behovet för

tandläkarutbildningen uttalar fakulteten i huvudsak.

Vid diskussionerna med beredningen har från fakultetshåll starkt framhållits,

att ifrågavarande tjänster huvudsakligen skulle vara bundna till den medi­

cinska fakulteten samt att vederbörande befattningshavares eller — om så be-

finnes lämpligt — vederbörande institutions ordinarie lärares undervisningsskyl-

dighet inom den odontologiska utbildningen skulle omfatta högst 50 timmar

per år. Enär denna maximering icke nämns i betänkandet, anhåller fakulteten,

att den måtte intagas i de förslag, som i denna fråga eventuellt kommer att

framläggas av överordnade statliga myndigheter.

Kanslersämbetet för rikets universitet finner det förhållandet att vissa under-

visningsorganisatoriska förutsättningar inte redovisats i betänkandet försvåra ett

ställningstagande till beredningens förslag till personalorganisation och de av

fakulteten gjorda invändningarna mot detta. Såvitt kanslersämbetet kunnat fin­

na, har fakulteten fog för sina framställda yrkanden om personalförstärkningar

utöver vad beredningen föreslagit.

Medicinska jakulteten i Göteborg delar helt de synpunkter och förslag som be­

redningen framfört beträffande tidsplanen för den ökade läkarutbild­

ningen i Göteborg och eventuella åtgärder vid försening av utbyggnadsprogram-

met. Fakulteten understryker dock, att genomförandet av den propedeutiska

undervisningen läsåret 1967/68 kommer att bereda avsevärda svårigheter. Dessa

torde enligt fakulteten, såvitt nu är möjligt att bedöma, kunna bemästras, om

erforderliga extra medel för kursgivning m. m. ställs till förfogande och överens­

kommelse träffas med den kommunale sjukhushuvudmannen om ett temporärt

utnyttjande av ytterligare kliniker och laboratorier utöver dem som nu står till

fakultetens förfogande.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

3.3. Vissa förslag till övergångsanordningar

Medicinska fakulteten i Göteborg har såsom tidigare nämnts i skilda skrivelser

redovisat sin uppfattning om möjligheterna att under en övergångsperiod fr. o. m.

läsåret 1967/68 öka utbildningskapaciteten i de propedeutiska och kliniska

ämnena, sedan det visat sig att byggnadsprogrammet för det planerade Östra

sjukhuset försenats. Fakulteten har därvid överlämnat även en skrivelse från

3 — Bihang till riksdagens 'protokoll 1066. 1 saml. Nr 1\0

34

läkarutbildningsberedningen, dagtecknad den 11 januari 1963, med förslag till

vissa övergångsanordningar. Av läkarutbildningsberedningens skrivelse framgår

i huvudsak.

Läkarutbildningsberedningen, som haft i uppdrag att följa utvecklingen och

inkomma med förslag till åtgärder, om förseningar skulle inträffa i fråga om rea­

liserandet av nödvändiga byggnadsåtgärder, har fört diskussioner med medi­

cinska fakulteten i Göteborg beträffande möjligheterna att temporärt — i av­

vaktan på tillkomsten av Östra sjukhuset — bereda utbildningsplatser för en

årlig intagning av 160 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena genom

att utnyttja i första hand Göteborgs stads övriga sjukvårdsresurser. Beredningen

anser, att detta bör vara möjligt under den period som övergångsanordningarna

enligt inhämtade upplysningar skulle avse.

Utbildningen i klinisk kemi och klinisk fysiologi för den ökade studerande­

intagningen skall enligt beredningens uppfattning helt kunna klaras på Sahl­

grenska sjukhuset. Beredningen utgår från att en planerad nybyggnad för labora-

toriespecialiteterna, som översiktligt kostnadsberäknats till 15 milj. kr. exklusive

utrustning, skall tillkomma före höstterminen 1968, då den ökade utbildningen

berör undervisningen vid sjukhuset. Inom denna byggnad räknar beredningen

med att vissa utrymmen under en övergångstid i erforderlig utsträckning kan

utnyttjas för den ökade läkarutbildningen jämväl i vissa övriga ämnen.

Den ökade utbildningen i patologi bör enligt beredningen kunna anordnas på

Sahlgrenska sjukhusets patologiska institution efter vissa mindre inre ombygg­

nadsåtgärder. Den tillkommande obduktionsundervisningen bör dock till viss del

förläggas till Vasa sjukhus.

Beredningen menar vidare, att det bör vara möjligt att — som ett kortvarigt

provisorium — i behövlig utsträckning öka antalet studerande i ämnena neuro­

logi, oto-rhino-laryngologi och oftalmiatrik på Sahlgrenska sjukhuset. Bered­

ningen framlägger även förslag om hur de smärre lokalproblem, som uppkommer

i samband med ökningen, skall kunna lösas. Samtidigt framhåller den, att det

med hänsyn till såväl sjukvårdens som utbildningens krav torde bli nödvändigt

att inom en ej alltför avlägsen framtid skapa förbättrade lokaler för ögon- och

öronklinikerna på Sahlgrenska sjukhuset.

Genom tillkomsten av en ny barnklinik vid Sahlgrenska sjukhuset skapas

enligt beredningen tillfredsställande betingelser för den ökade utbildningen i

pediatrik. Beredningen räknar med att för den ökade läkarutbildningen ytter­

ligare erforderliga föreläsningsutrymmen skall kunna erhållas genom smärre om­

byggnadsåtgärder i anslutning till nuvarande föreläsningssalar i centralkom­

plexet på Sahlgrenska sjukhuset.

Enligt beredningen är det nödvändigt att ta i anspråk ytterligare en klinik på

Vasa sjukhus för den ökade utbildningen i propedeutiska årets kurser. Bered­

ningen utgår vidare ifrån att Sahlgrenska sjukhusets medicinska klinik III,

belägen vid Vasa sjukhus, utnyttjas för medicine kandidaters praktiktjänstgö­

ring under kursen i medicin. Beredningen räknar härvid med att ca 20 stude­

rande samtidigt skall fullgöra viss tjänstgöring på kliniken. Erforderliga lokaler,

som innefattar även vissa demonstrationsutrymmen för röntgenundervisning,

torde kunna erhållas inom ramen för den utbyggnad som är planerad för bl. a.

röntgenavdelningen vid Vasa sjukhus. Utbyggnaden är kostnadsberäknad till

6,5 milj. kr. Härtill kommer ca 4 milj. kr. i utrustning. Inom denna utbyggnad

torde kunna tillgodoses även vissa av de lokalbehov som uppkommer i samband

med att viss obduktionsundervisning i ämnet patologi — som nyss nämnts — be­

höver förläggas till Vasa sjukhus.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr HO år 1965

36

vidare nödvändigheten av att tidsplanen hålls för de olika byggnadsföretag,

som utgör förutsättningen för att provisoriet skall kunna genomföras.

Beträffande den föreslagna personalorganisationen hänvisar fakulteten till sitt

remissyttrande över läkarutbildningsberedningens betänkande och de behov som

fakulteten då ansåg föreligga av ytterligare personalförstärkning i flera ämnen.

I en till läkarutbildningsberedningens skrivelse bilagd promemoria om nödvän­

diga resurser för ett provisorium i Göteborg framför fakulteten önskemål om ett

betydande personaltillskott utöver vad som föreslagits av läkarutbildningsbered-

ningen — bl. a. professurer i ämnena barnpsykiatri, klinisk epidemiologi och viro-

logi.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

37

4. Vissa avtalsfrågor

4.1. Inledning

Genom beslut den 5 maj 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommissionen för för­

handlingar om högre utbildning i Göteborg (i det följande kallad göteborgskom-

missionen) att — med beaktande av vad som anförts i prop. 1961:108 angå­

ende ökad utbildning av läkare och tandläkare m. m. — uppta förhandlingar

med Göteborgs stad i syfte att träffa de överenskommelser som erfordras för att

genomföra en ökning av den årliga intagningen i de propedeutiska och kliniska

ämnena till 160 studerande vid den medicinska fakulteten i Göteborg. Seder­

mera överlämnades till kommissionen läkarutbildningsberedningens betänkande

angående ökad läkarutbildning i Göteborg jämte remissyttranden över detta.

Kungl. Maj:t har vidare den 7 september 1961 uppdragit åt göteborgskom-

missionen att uppta överläggningar med Göteborgs stad angående villkoren för

placering av en professur i psykiatri vid Lillhagens sjukhus och därmed sam­

manhängande frågor samt den 8 februari 1963 att uppta förhandlingar med

Göteborgs stad och andra vederbörande angående nya lokaler för barnmorske-

läroanstalten i Göteborg och därmed sammanhängande frågor. Därjämte har

Kungl. Maj:t den 5 juli 1962 till göteborgskommissionen överlämnat en av

nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande tillstyrkt framställning om

iordningställande av lokaler och anskaffande av utrustning för en reumatolo-

gisk avdelning vid Sahlgrenska sjukhuset, för att kommissionen skulle vidta de

åtgärder den kunde finna anledning till.

På grund av Kungl. Maj:ts remiss den 3 november 1958 till göteborgskom­

missionen av en framställning från Göteborgs stad har dessutom frågan om mer­

kostnaderna för centralkomplexet vid Sahlgrenska sjukhuset behandlats.

Genom beslut den 19 mars 1965 förordnade Kungl. Maj it att göteborgskom­

missionen skulle upphöra och att de kvarstående uppdrag som åvilade kom­

missionen skulle övertagas av statens nämnd för förhandlingar med kommuner

(i det följande kallad förhandlingsnämnden).

Genom beslut den 24 januari 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt förhandlingsnämn­

den att slutföra förhandlingar om anordnande av odontologisk utbildning i Göte­

borg och därmed sammanhängande frågor. Med skrivelse den 27 april 1964 un­

derställde nämnden Kungl. Maj:ts prövning ett avtal om odontologisk utbildning

i Göteborg (se prop. 1964: 161 s. 40). Beträffande vissa markfrågor hade förhand­

lingar enligt nämndens anmälan ej kunnat slutföras på grund av att bl. a. vissa

utredningar måste avvaktas.

39

niker utom kvinnokliniken II) med tillhörande serviceavdelningar, laboratorier

m. m., dels Göteborgs barnsjukhus med den inskränkningen att av kirurgiska kli­

niken upplåtits endast två vårdavdelningar, dels samtliga till lungklinikcn vid

Renströmska sjukhuset hörande avdelningar, dels ock samtliga avdelningar för

epidemiologiska fall vid Göteborgs epidemisjukhus (numera Göteborgs infek-

tionssjukhus). Dessutom är staden enligt avtalet skyldig att ställa erforderligt

kliniskt material till förfogande dels — under det propedeutiska året — vid en av

klinikerna på Vasa sjukhus, dels — för undervisning i psykiatri — vid en av kli­

nikerna på Lillhagens sjukhus.

Enligt 1959 års avtal utgår statligt bidrag till Göteborgs stads efter följande

grunder.

a) Byggnads- och utrustningsbidrag

3

§•

1. För byggnad eller byggnadsdel, som efter den 30 juni 1960 tillkommer vid

Sahlgrenska sjukhuset och som tagits i anspråk för undervisnings- och forsk­

ningsändamål, skall staten erlägga byggnadsbidrag med 25 % av stadens verk­

liga totalkostnader för anläggningens färdigställande. Sådant bidrag skall jäm­

väl utgå för ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten å byggnad eller

byggnadsdel vid sjukhuset, vilken användes för undervisnings- och forsknings­

ändamål, i den mån arbetena ej är att hänföra till årligt underhåll.

2. För utrustning, som efter den 30 juni 1960 anskaffas till för undervisning

och forskning upplåtna kliniker, avdelningar m. m. och ej avser ersättande av

kasserad utrustning, skall staten erlägga utrustningsbidrag med 25 % av stadens

verkliga kostnader. Dylikt bidrag skall dock icke utgå för utrustning till Vasa

och Lillhagens sjukhus, ej heller för utrustning till bampsykiatriska kliniken.

3. Ovannämnda byggnads- och utrustningsbidrag skall även utgå för gemen­

sam anläggning, som betjänar förutom annan institution klinik, avdelning in. m.

vid Sahlgrenska sjukhuset, där undervisning och forskning bedrives, men därvid

beräknas på endast den del av kostnaderna, som med hänsyn till utnyttjande­

graden kan anses skäligen belöpa på kliniken etc.

b) Driftbidrag

⁵ §•

Såsom bidrag till stadens kostnader för driften av de för undervisning och

forskning upplåtna klinikerna, avdelningarna m. m. skall staten årligen erlägga

10 % av den del av driftkostnaderna vid resp. sjukhus, som efter antalet vård­

dagar belöper på de för undervisning och forskning upplåtna vårdplatserna.

Beträffande Göteborgs epidemisjukhus skall driftbidraget beräknas endast

efter antalet vårddagar för epidemiologiska fall.

Driftbidrag skall icke utgå för vårdplatserna vid Vasa och Lillhagens sjukhus,

ej heller för vårdplatserna å barnpsykiatriska kliniken. Om de vårdplatser, för

vilka driftbidrag inte skall utgå, under avtalsperioden tas i anspråk för under­

visning och forskning i avsevärt större omfattning än som förutsatts vid avtalets

ingående, skall frågan om driftbidrag i denna del på stadens begäran omprövas.

Förhandlingsnämndens avtal om tillägg till 1959 års avtal om Göteborgs stads

sjukhus har följande lydelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

40

»Mellan statens nämnd för förhandlingar med kommuner, å ena, och dele­

gerade för Göteborgs stad, å andra sidan, har — under förbehåll om godkän­

nande av Kungl. Maj:t och Göteborgs stadsfullmäktige — träffats följande

avtal.

Avtal

mellan svenska staten och Göteborgs stad om tillägg till 1959 års avtal om

fortsatt upplåtelse av stadens sjukhus för medicinsk undervisning och forskning,

nedan kallat huvudavtalet.

Ad 1 § huvudavtalet

1.1. Staden upplåter för klinisk (praktisk) undervisning av medicine stude­

rande samt forskning även följande kliniker, avdelningar m. m.:

.4. Sahlgrenska sjukhuset:

de kliniker för barnmedicin, barnkirurgi och barnspykiatri, som avses skola

uppföras vid sjukhuset.

G. Östra sjukhuset:

medicinska kliniken

geriatriska kliniken

kirurgiska kliniken

ortopediska kliniken

infektionskliniken

bammedicinska kliniken

barnpsykiatriska kliniken

psykiatriska kliniken

mentalkliniken samt

kvinnokliniken.

I den mån så erfordras, skall för medicinsk undervisning och forskning upp­

låtas även sådan poliklinik vid Östra sjukhuset, som ej är ansluten till ovan

uppräknad klinik.

1.2. Intill dess att ovan angivna enheter vid Östra sjukhuset kan tagas i

anspråk för läkarutbildning, skall staden tillhandahålla provisoriska anord­

ningar för ökad läkarutbildning i de propedeutiska och kliniska ämnena i huvud­

saklig överensstämmelse med vad som föreslagits i läkarutbildningsberedningens

skrivelse den 11 januari 1965 till medicinska fakulteten vid Göteborgs univer­

sitet. Staden skall vidtaga åtgärder härför i den takt, som erfordras för att möj­

liggöra en obruten studiegång för samtliga de medicine studerande i Göteborg,

som påbörjat sina prekliniska studier höstterminen 1965. För ändamålet upp­

låter staden — utöver de kliniker, avdelningar m. m., som angives i huvudav­

talet — jämväl Ekmanska sjukhuset, stadens mentalpoliklinik i sociala huset

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

41

samt ytterligare en klinik vid Vasa sjukhus (för undervisning under det prope-

deutiska året erforderligt kliniskt material) och en klinik vid Lillhagens sjukhus

(för utbildning i psykiatri).

1.3. Vad som enligt huvudavtalet gäller Sahlgrenska sjukhuset skall i tillämp­

liga delar gälla även Östra sjukhuset, Ekmanska sjukhuset, den i 1.2. avsedda

kliniken vid Lillhagens sjukhus samt mentalpolikliniken, i den mån ej annat

följer av detta tilläggsavtal.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

Ad 2 § huvudavtalet

2.1. Det i 2 § sista stycket huvudavtalet gjorda undantaget beträffande Lill­

hagens sjukhus gäller icke den ovan under 1.2. avsedda kliniken.

Anmärkning: Med barnpsykiatriska kliniken avses i 2 § sista stycket huvud­

avtalet — liksom i 3 § 2. och 5 § tredje stycket — den barnpsykiatriska kliniken

vid Göteborgs barnsjukhus.

Ad 3 § huvudavtalet

3.1. Vid beräkning av de verkliga kostnaderna för mentalkliniken vid Östra

sjukhuset såsom underlag för statligt byggnads- och utrustningsbidrag enligt

3 § 1.—3. huvudavtalet skall avdrag icke göras för kostnad, som täckes av i

annan ordning utgående statsbidrag.

3.2. I Östra sjukhusets byggnad för kvinnoklinik skall inrymmas lokaler för

läkarutbildning och för medicinsk forskning ävensom för barnmorskeläroanstal-

ten i Göteborg erforderliga undervisnings- och expeditionslokaler, allt i huvud­

saklig överensstämmelse med det ritningsförslag, som — efter tillstyrkan av

nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande — godkänts av centrala sjuk­

vårdsberedningen den 25 november 1964.

Till täckande av de byggnads- och utrustningskostnader, som är förenade med

genomförandet av sagda ritningsförslag, skall staten bidraga med 25 %, oavsett

att klinikens obstetriska del ej enligt nu föreliggande planer är avsedd att tagas

i anspråk för läkarutbildning. Så länge detta icke skett, är staten icke skyldig

att utöver vad nyss sagts utgiva byggnads- och utrustningsbidrag för kliniken.

Har den obstetriska delen icke den 30 juni 1978 ianspråktagits för läkarut­

bildning, är staten berättigad att kräva åter så stor del av de av staden för den

obstetriska delen uppburna byggnads- och utrustningsbidragen, som skäligen

kan anses belöpa på läkarutbildningen och då må återstå efter avdrag, som i

3 § 6. huvudavtalet sägs. Dylikt avdrag skall dock avse minst tio år.

3.3. För nybyggnad vid Vasa sjukhus för Sahlgrenska sjukhusets röntgen­

diagnostiska klinik III m. m. skall staten lämna bidrag enligt 3 § 1. och 2.

huvudavtalet.

3.4. Utrustningsbidrag jämlikt 3 § 2. huvudavtalet skall ej utgå för Ekmanska

sjukhuset och mentalpolikliniken.

42

3.5. För sådana investeringskostnader i anledning av de ovan under 1.2. av­

sedda provisoriska anordningarna, för vilka staden ej uppbär bidrag jämlikt 3 §

huvudavtalet, skall staten till staden utgiva

den 1 juli 1967 ett engångsbidrag om 500 000 kr.;

i den ordning som i 3 § 5. huvudavtalet sägs bidrag till täckande av dels hela

kostnaden för sådan utrustning, som erfordras för särskilda undervisnings- och

forskningslokaler vid Ekmanska sjukhuset (föreläsningsutrymmen, materielrum,

omklädningsrum, skrivrum för kandidater samt speciella laboratorier, i allt 24

rumsenheter ä 15 m2), dels 1/3 av kostnaderna för de byggnads- och utrustnings-

åtgärder, som erfordras för den ovan i 1.2. avsedda undervisningen i psykiatri

vid Lillhagens sjukhus.

3.6. Beträffande de enligt 3.5. utgående statsbidragen skall bestämmelserna

i 3 § 4. och 6. huvudavtalet ej äga tillämpning.

3.7. Statens bidrag till täckande av stadens merkostnader för uppförande av

centralkomplexet vid Sahlgrenska sjukhuset fastställes till 4 165 213 kr. Belop­

pet skall — efter avräkning av för ändamålet a conto gjorda utbetalningar —

erläggas, så snart detta avtal trätt i kraft.

Ad 5 § huvudavtalet

5.1. Driftbidrag enligt 5 § huvudavtalet skall ej utgå för Ekmanska sjukhuset

och mentalpolikliniken.

Anmärkning: Av 3.2. andra stycket detta tilläggsavtal följer att driftbidrag

— såvitt nu kan bedömas — ej heller skall utgå för den obstetriska delen av

kvinnokliniken vid Östra sjukhuset, enär denna ej avses tagas i anspråk för

läkarutbildning.

5.2. Till täckande av de driftkostnader, som föranledes av de under 1.2. av­

sedda provisoriska anordningarna, skall staten till staden erlägga följande

bidrag:

för läsåret 1967/68 ............................................ 1 500 000 kronor

för läsåret 1968/69 ............................................. 2 000 000 kronor

för läsåret 1969/70 ............................................. 2 500 000 kronor

De angivna driftbidragsbeloppen skall ökas eller minskas med hänsyn till den

förändring av kostnaderna för Sahlgrenska sjukhusets drift, som inträtt mellan

år 1965 (basår) och 1967 resp. 1968 och 1969. Utbetalningar a conto, omfattande

grundbelopp och tilläggsbelopp, beräknat efter kostnadsförändringen mellan år

1965 och kalenderåret närmast före resp. utbetalningsår, skall verkställas den

1 september ett vart av åren 1967, 1968 och 1969.

Ad 6 § huvudavtalet

6.1. Avdrag för driftkostnader för mentalkliniken vid Östra sjukhuset, som

täckes av i annan ordning utgående statsbidrag, skall icke ske.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr HO år 1965

43

6.2. Kostnaderna för Östra sjukhusets s. k. långtidsvårdsdel skall ej medtagas

vid beräkning av sjukhusets driftkostnader.

Ad 9 § huvudavtalet

9.1. Bestämmelsen i 9 § andra stycket huvudavtalet skall gälla anskaffning

av all utrustning, för vilken staden erhåller bidrag enligt detta tilläggsavtal.

Ad 10 § huvudavtalet

10.1. Från och med det månadsskifte, som infaller närmast efter dagen för

avtalets ikraftträdande, skall i huvudavtalet och i detta tilläggsavtal stadgat

tioprocentigt driftbidrag erläggas sålunda, att staten månadsvis i efterskott till

staden utbetalar ett belopp, motsvarande 1/12 av det tioprocentiga driftbidra­

get för hela det senast slutligt reglerade kalenderåret, samt att efter rekvisition

slutlig reglering skall ske, så snart medeldagkostnaden för rikets undervisnings-

sjukhus kan fastställas.

Beträffande utbetalning av driftbidrag för klinikerna vid Östra sjukhuset un­

der uppbyggnadstiden skall dock särskild överenskommelse träffas mellan veder­

börande utbetalande statliga myndighet och stadens sjukvårdsstyrelse.

Ad 17 § huvudavtalet

17.1. Detta avtal träder i kraft den dag, då det godkänts av Kungl. Maj:t

samt av stadsfullmäktige i Göteborg genom beslut, som vinner laga kraft. Dess

giltighetstid sammanfaller därefter med huvudavtalets. Uppsägning av huvud­

avtalet skall följaktligen anses innefatta uppsägning jämväl av tilläggsavtalet.

Även efter den första avtalsperiodens slut skall dock staden vid utbyggnad

av Östra sjukhuset vara tillförsäkrad statligt byggnads- och utrustningsbidrag,

motsvarande lägst det bidrag, som skulle ha utgått med tillämpning av detta

tilläggsavtal. Denna garanti gäller för sådan utbyggnad, som intill den 1 januari

1976 sker i huvudsaklig överensstämmelse med den av stadsfullmäktige den 28

mars 1963 godkända generalplanen för sjukhuset.»

Förhandlingsnämnden anmäler, att i samband med diskussionerna om tilläggs­

avtalet även vissa frågor om tillämpningen av 1959 års avtal tagits upp. Nämn­

den behandlar först frågan om intagning av medicine kandidater och anför i

huvudsak.

Samarbetet mellan staten och staden rörande den medicinska undervisningen

i Göteborg reglerades ursprungligen genom 1948 års avtal (prop. 1948: 221 s.

52—62). Stadens uppsägning av detta avtal motiverades bl. a. med att den år­

liga intagningen av medicine kandidater ökat från 60 till 100. Dock uttalades

varken i 1959 års avtal eller i de särskilda motiveringarna till avtalet, att av­

talet begränsade sig till ett intag av 100 medicine kandidater per år. Stadens

delegerade har emellertid i samband med nu förda förhandlingar hävdat, att

staden år 1959 som grund för avtalet förutsatte ett intag av denna storlek, även

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

44

Kungl. Maj.ts ■proposition nr HO år 1965

om den väl ej haft för avsikt att motsätta sig mindre justeringar beträffande

nämnda siffra.

Nämnden vill inte bestrida, att staden ingått 1959 års avtal under dessa för­

utsättningar, men vill å andra sidan framhålla, att — enligt vad nämnden in­

hämtat — göteborgskommissionen vid medgivandet av de betydande förbätt­

ringar för staden, som 1959 års avtal innebar i förhållande till 1948 års, förut­

satte, att Sahlgrenska sjukhusets stora antal vårdplatser skulle utan andra vill­

kor än de i 1959 års avtal intagna stå till statens förfogande för den ökning av

antalet kliniska utbildningsplatser, som då var förutsebar.

Inför såväl kommissionen som nämnden har stadens delegerade yrkat, att den

årliga intagningen av medicine studerande i Göteborg skulle i avtalet maximeras

till 160. Då antalet intagna kandidater inte berörts i 1959 års avtal, har nämnden

för sin del inte funnit det motiverat att nu införa någon bestämmelse om inta­

gets omfattning, ej heller om fördelningen av de kliniska utbildningsplatserna

i huvudämnena på Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset. Nämnden anser

dock, att förutsättningarna för tilläggsavtalets ingående måste föranleda nya

förhandlingar mellan parterna, om staten skulle önska en utökning av intaget,

som inte är att hänföra till smärre fluktuationer, beroende exempelvis av större

eller mindre avgång i de prekliniska kurserna. Med denna förklaring har staden

låtit sig nöja. Det bör i anslutning härtill konstateras, att staden i samband

med upplåtelse av Östra sjukhuset för undervisning och forskning medgiver, att

till följd av ökningen av antalet intagna kandidater de enligt 1959 års avtal

upplåtna sjukhusen och klinikerna i vissa fall får en större belastning än hittills.

Sålunda är det på grund av LUB:s förslag och stadens sjukhusplanering klart,

att vissa kliniker på Sahlgrenska sjukhuset behöver nyttjas för undervisning av

alla de 160 kandidaterna. Detta gäller jubileumskliniken, hudkliniken, allergolo-

giska, neurokirurgiska, plastikkirurgiska och thoraxkirurgiska klinikerna samt

— ifråga om vårdplatser — ögon- och öronklinkerna även som neurologiska kli­

niken. Förhållandet blir detsamma på Renströmska sjukhuset.

Förhandlingsnämnden tar därefter upp frågan om antalet bidragsgrundande

vårdplatser på Sahlgrenska sjukhuset.

Som tidigare nämnts innebar 1959 års avtal i praktiken upplåtelse för under­

visning och forskning av samtliga kliniker vid Sahlgrenska sjukhuset utom

kvinnokliniken II. Då avtalet ingicks, var det sammanlagda antalet vårdplatser

på Sahlgrenska sjukhuset 2 054. Vissa ökningar förutsattes dock komma att ske

(jfr prop. 1959:1 bil. 13 s. 238). Den 1 september 1965 var antalet vårdplatser

tillhopa 2 174, exklusive 63 vårdplatser inom paviljong 8, som vid sistnämnda

tidpunkt ej användes för sjukvård.

Sjukvårdsstyrelsen beslöt den 27 februari 1962 att hos nämnden för undervis-

ningssjukhusens utbyggande hemställa om godkännande för statsbidrag enligt

1959 års avtal av förslag till reumatologisk specialavdelning på Sahlgrenska

sjukhuset. Denna avdelning skulle inrättas inom medicinska kliniken II och

rymma 30 vårdplatser. Framställningen i denna fråga överlämnades till göte­

borgskommissionen för åtgärd.

Då flera av de kliniker, som upplåtits genom 1959 års avtal, fått ett ökat

antal vårdplatser, och då det uppkommit behov av en specialavdelning utöver

vad som diskuterades vid avtalets ingående, har parterna sökt finna en enkel

lösning, som kunde medföra, att särskild överenskommelse inte behövde träffas

om varje förändring av nu berört slag. Parterna har i detta syfte enats om att

1959 års avtal skall anses ha omfattat 2 300 bidragsgrundande vårdplatser på

45

Sahlgrenska sjukhuset, under vilket tak även den reumatologiska specialavdel­

ningens vårdplatser ryms. Sahlgrenska sjukhuset är i huvudsak fullt utbyggt

beträffande vårdplatser. Förutom tillkomsten av barnkliniker inom området,

vars vårdplatsantal skall läggas till de nämnda 2 300, beräknas det inte bli något

tillskott av nya platser i andra fall än i samband med att befintliga äldre pavil­

jonger rivs och ersätts med nybyggnader. Sedan antingen sjukhusets ortope­

diska eller dess extremitetskirurgiska klinik överflyttas till Östra sjukhuset i

samband med utökningen av läkarutbildningen i Göteborg, skall ifrågavarande

tak utgöra — förutom barnklinikernas vårdplatser — 2 200 vårdplatser. Parterna

har inte funnit det erforderligt att nu i 1959 års avtal föra in angivna tak för

bidragsgrundande antal vårdplatser.

Förhandlingsnämnden har lämnat i huvudsak följande kommentarer till av­

talet.

Allmänt

Beträffande Östra sjukhuset synes fortfarande viss osäkerhet råda om tids­

planen. Kvinnokliniken skall enligt sjukvårdsstyrelsen vara färdigställd under

år 1968, men övriga delar torde komma betydligt senare. Medicin- och kirurgi­

klinikerna beräknas kunna ianspråktagas för läkarutbildning först under år 1974.

1959 års avtal utlöper den 30 juni 1970. Det nu upprättade tilläggsavtalet har

samma giltighetstid. Såsom framgått av det nyss sagda, torde emellertid av Östra

sjukhuset endast kvinnokliniken komma att färdigställas under avtalsperioden.

Vid de förhandlingar som förts av nämnden har dock stadens delegerade som

första yrkande uppställt, att de resultat som har uppnåtts vid förhandlingarna

med kommissionen skulle stå fast. Nämnden har funnit sig böra godtaga denna

ståndpunkt. Tilläggsavtalet får därför beträffande Östra sjukhuset väsentligen

betydelse för planering och budgetering. Staden har också krävt att få vissa

garantier för att det tjugufemprocentiga bidrag för investeringskostnaderna, som

ingår i denna uppgörelse, inte skall bortfalla eller minska efter den 30 juni 1970.

En sådan garanti har intagits i tilläggsavtalets sista punkt. Den är dock begrän­

sad till de byggnader, som upptagits i 1963 års generalplan och avsetts för läkar­

utbildning, samt i tiden till utgången av år 1975. Sannolikt kommer generalpla­

nen att undergå många ändringar, innan den realiseras. Garantin har därför

förklarats gälla utbyggnad »i huvudsaklig överensstämmelse» med generalplanen.

Parterna har vidare funnit det lämpligt att i tilläggsavtalet inarbeta de be­

stämmelser, som reglerar de provisoriska anordningarna för läkarutbildning i

Göteborg. I samband med de förhandlingar om ett nytt avtal, som väntas äga

rum åren 1968—1970, finns möjlighet att omarbeta även de bestämmelser,

som gäller för provisoriet, vilket inte blir fullt uppbyggt förrän under höstter­

minen 1970, alltså efter avtalstidens utgång.

För avtalsperioden innebär tilläggsavtalet främst, att staden förbinder sig att

tillhandahålla provisoriska anordningar för ökad läkarutbildning i sådan takt,

som erfordras för att från och med höstterminen 1967 mottaga studerande för

propedeutisk och klinisk utbildning till ett antal som motsvarar ett årligt intag

av ca 160 studerande. Härom träffade parterna preliminär överenskommelse den

29 juni 1965, vilket nämnden anmälde i skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 juli

1965.

De i läkarutbildningsberedningens skrivelse den 11 januari 1965 framlagda

förslagen till åtgärder — vilka refererats i det föregående — för att anordna

Kutigl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

46

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

provisorisk utbildning skall vidtagas. För provisoriet skall sålunda förutom de

redan i 1959 års avtal för läkarutbildning upplåtna klinikerna, avdelningarna etc.

utnyttjas Ekmanska sjukhuset (kirurgi), ytterligare en klinik på Vasa sjukhus

(propcdeutisk utbildning) samt stadens mentalpoliklinik i sociala huset. För ut­

bildning i psykiatri skall Lillhagens sjukhus utnyttjas. Därvid räknas med en

utvidgning av ianspråktagandet av sjukhuset till att under provisorietiden om­

fatta fristående kurser, förlagda till en befintlig klinik och under ledning av en

där tillfälligt placerad professor.

För sitt medgivande att vidtaga ifrågavarande åtgärder för en utökning av

den propedeutiska och kliniska läkarutbildningen i Göteborg till ett årsintag av

ca 160 redan från höstterminen 1967 har staden enligt nämndens uppfattning

ställt synnerligen långtgående ekonomiska anspråk. Nämnden har därför över­

vägt andra alternativ för ett provisorium i avbidan på att Östra sjukhuset fär­

digställs. Sedan staden emellertid förklarat sig villig att på för staten förhål­

landevis gynnsamma villkor i ett sammanhang lösa vissa andra förhandlings-

frågor, har nämnden funnit sig kunna acceptera de ekonomiska villkor för pro­

visoriet, som framgår av avtalstexten.

Speciella kommentarer till avtalstexten

Ad 1 § huvudavtalet

De under 1.1.G. uppräknade klinikerna skall enligt den av Göteborgs stads­

fullmäktige den 28 mars 1963 godkända generalplanen för Östra sjukhuset er­

hålla följande antal vårdplatser:

medicinska kliniken ................................................... 159

geriatriska kliniken ..................................................... 100

kirurgiska kliniken ..................................................... 189

ortopediska kliniken ................................................... 120

infektionskliniken......................................................... 120

barnmedicinska kliniken ............................................ 70

barnpsykiatriska kliniken ............................................. 24

psykiatriska kliniken ................................................. 89

mentalkliniken ............................................................. 300

kvinnoklinikens vårdplatser för gynekologi och pre-

maturfall (69 resp. 20) ............................................... 89

Rehabiliteringsklinik

Utöver här angivna enheter vid Östra sjukhuset planeras bl. a. en rehabili­

teringsklinik, som ursprungligen beräknades innehålla 60 vårdplatser. Under

hand har emellertid antalet planerade vårdplatser ökats till 112. Ämnet medi­

cinsk rehabilitering har hittills ej ingått i undervisningsplanen för blivande läkare

och har ej heller berörts i läkarutbildningsberedningens betänkanden. Enligt

riksdagens beslut i anledning av prop. 1964: 73 (SU 96, rskr 216) har en profes­

sur i medicinsk rehabilitering inrättats vid universitetet i Göteborg fr. o. m. den

1 juli 1965 med placering tills vidare vid Sahlgrenska sjukhuset. Då det ännu är

för tidigt att ta ställning till den slutliga organisationen, har nämnden inte

velat i avtalet binda staten vid förpliktelser i fråga om vårdplatser för under­

visning och forskning, om rehabiliteringskliniken skulle överflyttas till Östra

sjukhuset. Nämnden har endast uttalat önskemål om att få nyttja klinikens

serviceanordningar. För detta nyttjande, som staten tillförsäkras genom 1 §

andra stycket huvudavtalet samt 1.1. tilläggsavtalet, kommer ersättning att

47

utgå på så sätt, att kostnader för ifrågavarande anordningar får inräknas i sjuk­

husets driftbidragsgrundande kostnader. Parterna har dock förutsatt, att — om

staten senare skulle vilja ta i anspråk en dylik kliniks vårdplatser för läkarutbild­

ning — staten härför skall erlägga ett bidrag med 25 % av nedskrivna byggnads-

och utrustningskostnader för klinikens uppförande samt att avskrivningstiden

därvid skall upptas till 50 år.

Psykiatriska kliniken och mentalkliniken

vid Östra sjukhuset

I den framlagda förteckningen över vårdplatser har psykiatriska kliniken vid

Östra sjukhuset redovisats helt skild från mentalkliniken. Organisationen av

dessa vårdformer är inte slutligt utredd, och det förefaller inte osannolikt, att

de båda klinikerna i framtiden kommer att organiseras som en mentaldel, upp­

delad på flera överläkaravdelningar, var och en representerande såväl lasaretts-

psykiatri som tung psykiatri enligt dagens terminologi. Vid förhandlingarna har

dock dessa frågor behandlats med utgångspunkt från vad som hittills planerats.

Parterna är ense om att den forskningsavdelning, som omtalas i prop. 1959: 79,

skall förläggas till mentalkliniken. Under år 1962 ägde förhandlingar rum mellan

göteborgskommissionen och stadens delegerade om att förläggga nämnda forsk­

ningsavdelning till Lillhagens sjukhus. De ledde dock inte till något positivt

resultat, bl. a. av det skälet att kommissionen inte ansåg sig kunna godta de

ekonomiska villkor, som staden uppställde. Enligt beslut av 1964 års riksdag

(prop. 1964:1 bil. 10 s. 390) har en forskningsprofessur provisoriskt förlagts till

S:t Jörgens sjukhus och avsikten är att denna professur så småningom skall

överföras till Östra sjukhuset.

Det bör uppmärksammas, att nämnden inför stadens delegerade förklarat,

att prop. 1959:79 inte kan få för parterna bindande verkan i fråga om per­

sonalorganisationen för en forskningsavdelning, som tillkommer först på 1970-

talet.

Kvinnokliniken vid Östra sjukhuset

Stadens delegerade har ansett en ökning av antalet kandidater till 160 årligen

på Sahlgrenska sjukhusets kvinnoklinik I (KK I) utgöra en alltför stor belast­

ning och har därför krävt, att framförallt den gynekologiska men även den ob-

stetriska avdelningen vid Östra sjukhuset skulle nyttjas för undervisning och

forskning. Parterna har efter långvariga överläggningar enats om att de gyne­

kologiska vårdplatserna bör kunna utnyttjas för läkarutbildningen. Även prema-

turfallen har ansetts erforderliga härför. Driftbidrag skall utgå från den tidpunkt,

då den gynekologiska avdelningen och prematurplatserna tas i bruk för läkarut­

bildning.

Frågan om upplåtelse av den obstetriska delen av kvinnokliniken vid Östra

sjukhuset (KK Ö) — i föreliggande generalplan föreslås denna del av kvinno­

kliniken erhålla ca 95 vårdplatser — har komplicerats av barnmorskeutbild­

ningen. När KK Ö står färdig, skall Sahlgrenska sjukhusets KK II nedläggas,

varigenom lokaler för utbildning av barnmorskor skulle komma att saknas. Då

det från den statliga sidan förutsatts, att denna utbildning fortfarande skall ske i

Göteborg, har det ansetts lämpligt att utbildningen förlägges till KK Ö. Under

förhandlingarna har berörts frågan om undervisning bör ske samtidigt av läkare

och barnmorskor vid KK Ö. Sedan medicinalstyrelsen för sin del uttalat sig mot

cn samundervisning vid KK Ö, har frågan om den obstetriska avdelningens an­

Kungl. Maj:ts proposition nr llfi år 1965

48

vändning för läkarutbildning ställts på framtiden. Stadens delegerade har mot

bakgrunden av i ärendet föreliggande utredningar ansett sig kunna acceptera,

att utbildningen i obstetrik för samtliga medicine kandidater sker på KK I. Med

hänsyn till sambandet med barnmorskeundervisningen och för att hålla möjlig­

heten till läkarutbildning öppen men framförallt enär frågans lösning från sta­

dens sida gjorts till ett oeftergivligt villkor för en uppgörelse, har nämnden ac­

cepterat, att tjugufemprocentigt byggnads- och utrustningsbidrag skulle få utgå

för anordnande av den obstetriska delen, trots att den enligt föreliggande planer

inte kommer att användas för läkarutbildning. Ett dylikt bidrag utgör ett avsteg

från den merkostnadsprincip, som legat till grund för statsmakternas strävanden

under senare år att nå enhetliga bidragsregler på ifrågavarande område. Emeller­

tid har sådana särskilda omständigheter förelegat, att detta avsteg från gängse

principer inte kan anses ha prejudicerande betydelse.

Polikliniker, serviceorgan m. m. vid Östra sjukhuset

Enligt 1.1. skall — i den mån så erfordras — poliklinik vid Östra sjukhuset,

vilken inte är ansluten till någon av de under G. uppräknade klinikerna, upp­

låtas för medicinsk undervisning och forskning. Enligt föreliggande planer skulle

denna bestämmelse få betydelse för öron- och ögonpoliklinikerna samt för den

neurologiska polikliniken. I detta sammanhang bör påpekas, att enligt 1.3. till-

läggsavtalet — jämförd med 1 § sista stycket huvudavtalet — skall upplåtelse

av klinik avse även till denna hörande hjälpavdelningar och polikliniker m. m.

ävensom för hela sjukhuset gemensamma anläggningar. Bland dylika, som skall

tillkomma vid Östra sjukhuset, må nämnas laboratorier för röntgendiagnostik,

patologi, klinisk bakteriologi, klinisk fysiologi och klinisk kemi. Patologi och

bakteriologi vid Östra sjukhuset kommer således att ingå i sjukhusorganisationen

och behöver inte — såsom motsvarigheterna vid Sahlgrenska sjukhuset — bli

föremål för särskild avtalsreglering.

Ad 3 § huvudavtalet

När det gäller byggnads- och utrustningsbidrag för Östra sjukhuset, skall i

överensstämmelse med 1.3. bestämmelserna i huvudavtalet i princip tillämpas.

I tilläggsavtalet har dock införts undantagsbestämmelser för mentalkliniken och

kvinnokliniken.

Mentalkliniken vid Östra sjukhuset (3.1.)

Enligt 3 § 4. i huvudavtalet skall byggnads- och utrustningsbidrag ej utgå för

kostnad, som täcks av i annan ordning utgående statsbidrag. Nämnda bestäm­

melse skulle, om den tillämpades på mentalkliniken vid Östra sjukhuset, få en

för staden synnerligen ofördelaktig inverkan. Jämlikt 1925 års avtal mellan

staten och Göteborgs stad »om stadens övertagande av hela sin sinnessjukvård»

utgår statligt bidrag för denna vård med ett belopp, som under år 1964 utgjorde

63 % av stadens verkliga kostnader. Detta avtal är ouppsägbart, men i samband

med nämndens förhandlingar om mentalsjukvårdens överförande till landstingen

har enligt Kungl. Maj:ts uppdrag diskussioner om revision av 1925 års avtal

upptagits med Göteborgs stad. Stadens delegerade har hävdat, att — oavsett om

1925 års avtal kommer att gälla även i fortsättningen eller ersättas av ett nytt

avtal — läkarutbildningsbidraget med hänsyn till omständigheterna inte kan få

reduceras på det sätt, som eljest gäller vid bestämning av bidragsgrundande

belopp enligt 1959 års avtal. Nämnden har ansett sig kunna acceptera dessa syn­

Kungl. Maj:ts proposition nr Uf0 år 1965

punkter, varför 3 § 4. i liuvudavtalet inte skall äga tillämpning beträffande men­

talkliniken.

Kvinnokliniken vid Östra sjukhuset (3.2.)

Byggnads- och utrustningskostnaderna för kvinnokliniken vid Östra sjukhuset

uppgår enligt nu föreliggande beräkningar till ca 40 milj. kr., varav ca 22 milj.

kr. avser den obstetriska delen av kliniken. Vid bedömning av statens eftergifter

på denna punkt bör observeras bestämmelsen i 3.2. sista stycket, innebärande att

staten — om den obstetriska delen den 30 juni 1978 inte tagits i anspråk för

läkarutbildning — är berättigad att återkräva så mycket av de av staden för

sagda del uppburna byggnads- och utrustningsbidragen, som skäligen kan anses

belöpa på läkarutbildningen efter avdrag, som sägs i 3 § C. huvudavtalet, varvid

avdraget dock skall avse minst tio år. Nämnda bestämmelse i huvudavtalet inne­

bär, att staden är skyldig att återbetala så stor del av de uppburna bidragen,

som må återstå, sedan de minskats med 1/30 beträffande byggnad och 1/10

beträffande utrustning för varje helt år, som förflutit från det stadens anhållan

om utbetalning av bidraget inkom till vederbörande statliga myndighet. För den

händelse den obstetriska avdelningen kommer att tagas i anspråk för läkarut­

bildning före den 30 juni 1978 blir tilläggsavtalets bestämmelse om återbetalning

av bidrag självfallet ej aktuell. Driftbidrag kommer i så fall att utgå från den

tidpunkt, då avdelningen tages i bruk för läkarutbildning. Dessutom bör beaktas,

att det statliga bidraget till obstetriska avdelningen även avser att täcka vissa

kostnader för stadens åtagande enligt avtalet om barnmorskeläroanstalten.

Röntgendiagnostiska kliniken III vid Sahlgrenska

sjukhuset (3.3.)

Staden avser att vid Vasa sjukhus uppföra en nybyggnad för rubricerade kli­

nik, som organisatoriskt tillhör Sahlgrenska sjukhuset. I nybyggnaden skall

anordnas även vissa andra lokaler, bl. a. arbetslokaler för amanuenser, kandidat-

utrvmmen samt föreläsningssal. Det kan även bli fråga om att till byggnaden

förlägga lokaler, som inte har samband med läkarutbildningen och således ej

heller omfattas av avtalet. Enär medicinska kliniken III, som även är belägen

vid Vasa sjukhus, under provisorietiden skall tagas i anspråk för ej endast pro-

pedeutisk utan även klinisk utbildning i medicin, kommer ifrågavarande rönt­

genklinik att få starkt ökad betydelse för läkarutbildningen. Nämnden har där­

för funnit sig kunna acceptera, att huvudavtalets bestämmelser om investerings­

bidrag för »ianspråktagen» klinik skall gälla för denna byggnad, vars uppförande

— i de delar som berör läkarutbildningen — kostnadsberäknats till ca 12 milj.

kr. (inklusive utrustning).

Merkostnaderna för ccntralkomplexet vid Sahlgrenska

sjukhuset (3.7.)

Centralkomplexet vid Sahlgrenska sjukhuset uppfördes under den tid 1948

års avtal var tillämpligt. Staden uppbar investeringsbidrag enligt den s. k. identi-

fikationsmetoden. Viss förbättring av 1948 års avtal hade staden uppnått genom

en i prop. 1957:104 s. 47 redovisad tilläggsöverenskommelse. I enlighet med vad

sålunda överenskommits utbetalade staten till staden under budgetåren 1956/57

och 1957/58 vad som beräknats falla på staten, nämligen 2 040 000 kr. Den

totala anläggningskostnaden hade då uppskattats till 49 950 000 kr. Komplexet

blev emellertid betydligt dyrare, och staden begärde den 20 oktober 1958 ytter-

4 — Bihang till riksdagens 'protokoll 1965. 1 sand. AV 1\0

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

49

50

ligare 1 600 000 kr. till täckande av merkostnader. Framställningen remitterades

den 3 november 1958 till göteborgskommissionen, som hade att förhandla om

nytt avtal för upplåtelsen av stadens sjukhus för läkarutbildning. Emellertid

kunde staden inte redovisa slutgiltigt fastställda kostnader för komplexet, då

avtalsuppgörelse i övrigt träffades den 9 december 1959, varför kommissionen ej

ansåg förutsättningar föreligga för en slutlig uppgörelse på det av staden yrkade

tilläggsbeloppet. I en överenskommelse om tillämpningen av 1948 års avtal fast­

ställdes dock, att statens kostnadsbidrag till staden för anordnande av de lokaler

inom komplexet, som upplåtits för klinisk undervisning och forskning enligt

1948 års avtal och 1951 års tilläggsöverenskommelse, skulle beräknas efter en

bruttovolym av 10 373 in3. Därjämte bestämdes, att staten för vissa andra loka­

ler, varom statsmakterna tidigare inte fattat beslut, skulle lämna bidrag med ett

belopp av 900 000 kr. i ett för allt. Sedan överenskommelsen godkänts (prop.

1960:69, SU 97, rskr 254), har statskontoret utbetalat sistnämnda belopp

900 000 kr. samt därjämte a conto 900 000 kr.

I rekvisition till statskontoret den 9 mars 1965 har Göteborgs sjukvårdssty­

relse anmält, att den slutgiltiga kostnaden för ccntralkomplexet fastställts till

78 175 080 kr., varav statens andel skulle uppgå till 4 165 213 kr. Med avdrag av

de belopp, som tidigare utbetalats, skulle således staten nu ha att erlägga bidrag

med ytterligare 325 213 kr. Statskontoret har den 6 april remitterat rekvisitionen

till nämnden för yttrande.

Merkostnaderna för centralkomplexet har varit föremål för omfattande diskus­

sioner och utredningar inom staden. Vid en översiktlig utredning om dessa, som

företogs av göteborgskommissionen i samråd med byggnadsstyrelsen, ansåg sig

kommissionen ha erinringar att göra beträffande flera poster, som bidragit till

fördyringarna utan att direkt ha anknytning till undervisning och forskning. Då

emellertid förhandlingar i detalj om dylika poster skulle ha krävt ett dyrbart

utredningsarbete, har nämnden funnit den bästa lösningen vara att fastställa

det begärda beloppet inom ramen för en större förhandlingsuppgörelse. Till

denna eftergift har bidragit den omständigheten, att Göteborgs stad är ensamt

bland huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus om att ha uppfört

ett modernt komplex av ifrågavarande art och omfattning mot ett statligt bygg-

nadsbidrag under 25%. Det nu överenskomna beloppet innebär, att statsbidra­

get fastställes till endast 5,3 % av de totala byggnadskostnaderna för central­

komplexet.

Ad 6 § huvudavtalet

Vid beräkning av underlaget för bidrag skall — av samma skäl som tidigare

åberopats i fråga om byggnads- och utrustningsbidrag — avdrag inte göras för

kostnader för mentalkliniken vid Östra sjukhuset, som täcks av i annan ordning

utgående statsbidrag.

Ad 10 § huvudavtalet

Driftbidraget har hittills erlagts på det sättet, att staden efter första halvåret

erhållit ett belopp a conto, varefter slutlig reglering för året skett någon gång

under andra kvartalet året efter bidragsåret. Under denna punkt har i överens­

stämmelse med vad som numera gäller för andra huvudmän avtalats, att staten

i fortsättningen erlägger driftbidrag månadsvis i efterskott i form av utbetal­

ningar a conto, motsvarande 1/12 av det belopp, vartill driftbidraget uppgått för

det senast slutligt reglerade kalenderåret.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

51

4.2.2. Avtal om barnmorskeläroanstalten i Göteborg

Som framgått av redogörelsen för avtalet om tillägg till 1959 års avtal om

Göteborgs stads sjukhus (ad 3 § huvudavtalet) och förhandlingsnämndens kom­

mentarer till detta avtal (ad 1 och 3 §§) har Göteborgs stad utfäst sig att inom

kvinnokliniken vid Östra sjukhuset anordna för barnmorskeläroanstalten erfor­

derliga undervisnings- och expeditionslokaler. I ett särskilt avtal om barn­

morskeläroanstalten utfäster sig Göteborgs stad bl. a. att utan annan ersättning

än som följer av nämnda tillägg till 1959 års avtal tillhandahålla läroanstalten

de nyttigheter och den service, som erfordras för att nämnda lokaler skall kunna

användas på ett ändamålsenligt sätt. Vidare löses vissa frågor rörande elevernas

praktiska utbildning och barnmorskeanstaltens förhållande till sjukvårdsorga­

nisationen. Slutligen behandlas även vissa elevförmåner under utbildningstiden.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

4.2.3. Avtal om utökning av medicinarområdet i Göteborg

Samtidigt som 1959 års avtal om Göteborgs stads sjukhus träffades, ingicks

även ett avtal om vissa markfrågor (1959 års markavtal; jfr prop. 1960: 69 s. 15).

I detta avtal överlät staden till staten ett område på det s. k. Medicinarberget

av ca 100 000 m2. I samma avtal förband sig staden att för statens räkning reser­

vera vissa angränsande markområden av ca 142 000 m2. I samband med förhand­

lingarna om odontologisk utbildning m. m. i Göteborg förklarades (prop.

1964:161 s. 49), att staden var villig att medverka till att hela Medicinarberget

reserverades för ändamål som angavs i nyssnämnda markavtal. Innan ett avtal

om dessa frågor kunde ingås, måste emellertid resultatet av vissa utredningar

avvaktas.

Det synes i detta sammanhang vara lämpligt att redovisa ett av byggnads­

styrelsen i januari 1965 framlagt förslag till utbyggnadsplan för det s. k. medi­

cinarområdet i Göteborg (tryckt, byggnadsstyrelsen 1965), vilket är beläget

omkring tre kilometer söder om Göteborgs centrum och i anslutning till Sahl­

grenska sjukhuset. Planen som utarbetats i samråd med berörda institutioner

och staden omfattar i första hand de medicinskt teoretiska och odontologiska

ämnena samt vissa naturvetenskapliga ämnen.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att planen med hänsyn till den snabba utveck­

lingen inom den högre undervisningen och forskningen är avsedd att göras till

föremål för kontinuerliga och systematiska överarbetningar.

I planen föreslås medicinarområdet omfatta området som begränsas av Guld-

hedsgatan, Per Dubbsgatan, Dag Hammarskjölds väg, Övre Husargatan, Semi-

nariegatan och dalgången i öster mot bostadsområdena i Norra Guldheden. Den

totala markyta som upptas i planen omfattar ca 365 000 m2. Det av byggnads­

styrelsen bedömda totalt erforderliga lokalbehovet uttryckt i m2 rumsyta är

61 157. Vid beräkningen av markbehovet har dock förutsatts att en fördubbling

av nu förutsedda lokalbehov skall vara möjlig. Bilparkering föreslås ordnad i

däck med flera plan under byggnaderna eller i bergrum. Styrelsen har härvid

52

räknat med följande antal personer inom området vid början av 1970-talet,.

nämligen 2 125 studerande och forskare, 1 500 lärare och tjänstemän samt 500

besökare, vilket enligt styrelsens beräkningar ger ett behov av 1 800 bilplatser

och 2 300 skyddsrumsplatser. Vid beräkningarna har beaktats att områdets norra

del ligger inom den centrala zon av staden där normalskyddsrum inte krävs.

På grundval av byggnadsstyrelsens utbyggnadsplan och efter samråd med

styrelsen har förhandlingsnämnden för staden preciserat statens önskemål om

omedelbara markförvärv samt om reservationer för framtida utbyggnad i medi-

cinarområdet.

Förhandlingsnämndens avtal om utökning av medicinarområdet i Göteborg

har följande lydelse.

»Mellan statens nämnd för förhandlingar med kommuner, å ena, och delege­

rade för Göteborgs stad, å andra sidan, har — under förbehåll om godkännande

av Kungl. Maj:t och Göteborgs stadsfullmäktige — träffats följande avtal.

Avtal

mellan svenska staten och Göteborgs stad om utökning av medicinarområdet i

Göteborg.

1 §•

Staden överlåter till staten utan ersättning:

a. de områden, som å bifogade situationsplan (bilaga A1) betecknats G2a, G2b,

Fc, Fe, Hb (delar av stadsägan nr 8430 -f- 8431 -+- 8433; sammanlagd areal cirka

5 525 m2) samt Fd (del av stadsägan nr 8432; areal cirka 175 m2);

b. den å bilaga A såsom B betecknade delen av det område, som jämlikt 3 § £

det den 9 december 1959 mellan staten och staden träffade avtalet om överlåtelse

av mark i Göteborg för högre undervisning och forskning (1959 års markavtal)

reserverats för statens räkning (del av stadsägorna nr 8426, 8427, 8428, 8430 -f-

8431 -f- 8433 samt samfällda vägen litt. alc; sammanlagd areal cirka 117 000 m2).

2

§•

Staten övertager de överlåtna områdena i befintligt skick och med de grava-

tioner, som besvärar dessa. Gravationerna utgöres av dels de nyttjanderätter

som förtecknats i bilaga B2, dels de ledningsservitut m. m. som framgår av

bilaga C2 (bilagan utvisar ungefärligt läge). Staten övertager dock icke härige­

nom staden åvilande förpliktelse att till innehavare av kolonilott utgiva viss

flyttningsersättning, när dispositionsrätten till kolonilott återfordras.

Då staten upptager förhandlingar med Änggårdens Odlareförening m. b. p. a.

och Föreningen Göteborgs Koloniträdgårdar m.b. p. a. om tidpunkten för av- * 1

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

1 Se s. 54.

1 Ej medtagen här.

53

trädande av mark, som av föreningarna disponeras jämlikt de i Bilaga B angivna

arrendekontrakten av den 13 april 1946 med flera dagar respektive den 27 maj

1949 med flera dagar, skall representanter för staden beredas tillfälle att närvara.

3

§•

Vad som jämlikt 1959 års markavtal gäller överlåtet område skall äga mot­

svarande tillämpning jämväl å i 1 § omförmälda områden.

4 §.

För ändamål och på villkor, som i 1959 års markavtal stadgas, skall staden

för statens räkning reservera de områden, som å Bilaga A betecknats D, E, Fa,

Fb, Ha, I, L, M, N, R och S. Område, som denna dag användes för vårdända­

mål eller bostäder för elever och annan vårdpersonal, må dock av staten till­

trädas först då det icke längre erfordras för dylikt ändamål.

Staden förbinder sig att medverka till att även områdena K, O och P å Bilaga

A reserveras för ändamål, som angives i 1 § 1959 års markavtal.

Den i 3 § andra stycket 1959 års markavtal intagna bestämmelsen om mark

för uppförande av sjuksköterskebostäder upphäves i och med ikraftträdandet av

detta avtal.

5 §■

Såväl det å Bilaga A såsom C betecknade området som de områden, som av

staden överlåtits eller reserverats enligt ovan, kan komma att beröras av trafik­

anläggningar. Därest så skulle bli fallet, är staten beredd att medverka till erfor­

derlig justering av områdenas gränser.

6 §•

Parterna förbinder sig att tillsammans, efter särskild överenskommelse med

Föreningen för Bistånd åt Vanföra i Göteborg och Göteborgs Sjukhem, anordna

lämpliga gemensamma tillfartsvägar m. m. från Per Dubbsgatan, Guldhedsgatan

och Medicinaregatan till nybyggnad för den odontologiska fakulteten i Göteborg

och planerade barackbyggnader för Göteborgs Sjukhem samt till befintliga bygg­

nader å stadsägan nr 8432, avsedda för Änggårdens yrkesskolor och Sahlgrenska

sjukhusets ortopediska klinik, ävensom att gemensamt planera områdena kring

dessa vägar. Stadens ekonomiska medverkan skall dock begränsas till att avse

tillfartsvägar fram till gränsen för statens område samt sådana vägar m. m. inom

området, som är av intresse för staden med hänsyn till den ortopediska kliniken

och andra staden tillhöriga fastigheter. 7

7 §•

Frågor om leverans av värme till byggnader å överlåtet område jämlikt 6 §

sista stycket 1959 års markavtal skall hänskjutas till i särskild ordning upptagna

förhandlingar.

„

” 8-

Detta avtal träder i kraft den dag, då det godkänts av Kungl. Maj:t samt av

Göteborgs stadsfullmäktige genom beslut, som vinner laga kraft.»

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

Kangl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

y ° o

□

Förhandlingsnämnden har lämnat i huvudsak följande kommentarer till av­

talet.

Allmänt

Vid förhandlingarna om den odontologiska utbildningen utgjorde osäkerheten

om sträckningen av de trafikleder, som kunde beröra medicinarområdet, ett

väsentligt hinder för att då träffa ett definitivt avtal om den framtida disposi­

tionen av området. Inte heller nu föreligger trafikplanerna i sådant skick, att

gränserna för det område, som staten må disponera, kan slutgiltigt fastläggas.

Med tanke på byggnadsstyrelsens planeringsarbete är det emellertid angeläget

att få en avtalsreglering till stånd. Detta har kunnat uppnås endast med inta­

gande i avtalstexten av den begränsning, som återfinnes i 5 §. Staten har där

förklarat sig beredd att medverka till erforderliga gränsjusteringar med hänsyn

till trafikanläggningar ej enbart beträffande C-området, vilket klarlades redan vid

diskussionen om förläggningen av en nybyggnad för den odontologiska fakulte­

ten, utan beträffande samtliga de områden, som överlåts eller reserveras enligt

föreliggande avtal, inklusive B-området. Det bör i fråga om C-området erinras,

att en trafikanläggning kan komma att taga nästan hela området i anspråk.

I vad avser övriga områden är osäkerheten givetvis till men för statens plane­

ringsarbete, men av allt att döma torde eventuella gräns justeringar vid dessa bli

av begränsad omfattning.

B-området är reserverat för staten enligt 1959 års avtal. Det behöver nu till­

trädas av staten för uppförande av bl. a. vissa universitetsinstitutioner.

Speciella kommentarer till avtalstexten

Ad 2 §

Enligt 3 § näst sista stycket 1959 års avtal jämfört med 1 § har staten rätt att

få ifrågavarande områden överlåtna i gravationsfritt skick. I samråd med bygg­

nadsstyrelsen har nämnden emellertid funnit, att staten utan men kan överta

gravationerna, dock med viss i paragrafen angiven begränsning. De i bilaga B

uppräknade kontrakten kan uppsägas vid för staten lämpliga tidpunkter. Det

förutsätts, att staden snarast underrättar vederbörande servituts- och nyttjande-

rättshavare om ägarskiftet samt att byggnadsstyrelsen med dessa och staden

diskuterar rent praktiska tillämpningsfrågor.

Ad 6 §

Planeringen av området kring nybyggnaden för den odontologiska fakulteten

möter på grund av byggnadens placering åtskilliga svårigheter och är därför

ännu inte avslutad. Frågorna torde få lösas efter hand inom en samarbetsgrupp,

bestående av representanter för berörda parter. I vissa fall torde överenskom­

melser kunna träffas under hand, medan i andra fall nämndens medverkan till

biavtal kan tänkas bli erforderlig. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 20 juli

1965 till nämnden anmält de mest brådskande avtalsfrågorna, av vilka de vä­

sentligaste lösts genom här berörda avtal samt genom avtalet om Änggårdens,

yrkesskolors fastighet.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

55

4.2.4. Avtal om överlåtelse till staten av Änggårtlens yrkesskolors fastighet

Den fastighet som på situationsplanen1 över medicinarområdet i Göteborg är

betecknad G 1 (areal 7 230 m2) ägs av Föreningen för Bistånd åt Vanföra i Göte­

borg, som där driver Änggårdens yrkesskolor för handikappade elever. Av för-

handlingsnämndens kommentarer till avtalet om odontologisk utbildning i Göte­

borg m. m. (prop. 1964: 161 s. 48) framgår att vissa förhandlingsfrågor, som

berörde denna fastighet, kvarstod olösta. Förhandlingsnämnden redovisar nu

att nämnden i samband med de förhandlingar som förts i sagda frågor funnit ett

förvärv av hela fastigheten jämte därpå uppförda byggnader utgöra den lämp­

ligaste lösningen av förenämnda frågor. Förhandlingsnämnden har löst frågan

om förvärv av nämnda fastighet genom ett separat avtal.

Förhandlingsnämnden har lämnat i huvudsak följande redogörelse för avtalet.

Fastän hela området Gl ingår i den utbyggnadsreserv, som av byggnadssty­

relsen bedömts erforderlig för den statliga verksamheten i stadsdelen, upptog

nämnden till att börja med förhandlingar om förvärv av endast de för odontolo­

gibyggnaden behövliga delarna av området Gl samt av de med G2a, G2b och

Fc betecknade områdena på den nyss omtalade situationsplanen. Området Gl

har föreningen år 1920 mottagit av staden såsom gåva med återgångsförbehåll.

Områdena G2a, G2b, och Fc disponerar föreningen enligt nyttjanderättsavtal

med staden. På förslag av föreningen har nämnden emellertid — med stadens

godkännande — avtalat om förvärv av hela Gl från föreningen, varvid staten

skall lösa de av föreningen på Gl uppförda byggnaderna med ett belopp av

621 000 kr. i form av en ouppsägbar räntebärande revers. Denna summa mot­

svarar vad som av donationsmedel nedlagts i dessa byggnader (jfr Stencil

S 1964:2 s. 5:13). De av föreningen med nyttjanderätt disponerade områdena

övergår — efter överenskommelse mellan föreningen och staden — med ägande­

rätt till staten genom det tidigare redovisade avtalet om utökning av medicinar­

området.

Förvärvet av Änggårdens yrkesskolors fastighet ingår endast som ett led i

säkerställandet av mark för en framtida utbyggnad av de statliga institutionerna

på medicinarområdet. Det föregriper inte den utredning, som enligt Kungl.

Maj :ts beslut den 30 juni 1965 skall behandla bl. a. frågan om verksamheten

vid Änggårdens yrkesskolor. I avvaktan på resultatet av denna utredning får

föreningen utnyttja fastigheten för driften av yrkesskolorna. Av ränteavkast-

ningen från den nyss nämnda reversen skall enligt avtalet 5 000 kr. utbetalas

till föreningen, medan resten skall tillgodoföras en i yrkesskolornas stat upptagen

inkomstpost för att användas till att täcka kostnaderna för skolornas drift.

⁵⁶

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

4.2.5. Avtal om ändring av 1954 års universitetsavtal

Göteborgs högskola, som grundades år 1887, tillkom liksom Stockholms hög­

skola utan statlig medverkan. Högskolan erhöll ett med åren växande ekono­

miskt stöd från Göteborgs stad, vilken även på många andra sätt visat sitt in­

tresse för högskolan.

1 Se s. 54.

57

År 1948 ingicks mellan staten, Göteborgs stad och Göteborgs högskola ett

avtal för att genom samverkan mellan staten och staden trygga högskolans fort­

satta utveckling. Avtalet, som redovisades för riksdagen i prop. 1948: 219 (STJ

146, rskr 326) innebar bl. a., att staten och staden enligt vissa grunder skulle

bidra till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den för högskolan

fastställda staten inte täcktes av högskolans egna medel. Stadens årsbidrag var

maximerat till 400 000 kr. Staten tog på sig kostnaderna för eventuellt erforder­

liga byggnader för högskolan, i den mån medel från annat håll inte stod till

förfogande för ändamålet. Staden åter förband sig att ställa välbelägen och

lämplig tomtmark till förfogande för byggnader som eventuellt erfordrades för

högskolan. Avtalet skulle gälla t. o. m. den 30 juni 1964.

Sedan statsmakterna beslutat (prop. 1953: 122, SU 137, rskr 274) att inrätta

ett universitet i Göteborg, träffade staten och Göteborgs stad ett nytt avtal, som

ersatte 1948 års avtal. Enligt det nya avtalet, som godkändes av Kungl. Maj:t

den 4 juni 1954, skulle Göteborgs stad lämna bidrag till bestridande av utgifterna

för den filosofiska fakulteten vid Göteborgs universitet efter samma grunder,

som gällde i 1948 års avtal i fråga om bidrag till Göteborgs högskola. Bidraget

fixerades till 400 000 kr. per år. Dock skulle enligt avtalstexten framdeles annat

kunna överenskommas mellan parterna. Till bidraget var knutet representations­

rätt för staden i universitetets drätselnämnd. Staden förband sig i avtalet att

ställa välbelägen och lämplig tomtmark till förfogande för den filosofiska fakul­

tetens nybyggnader. Avtalet skulle i likhet med 1948 års avtal gälla t. o. m. den

30 juni 1964 med två års uppsägningstid och förlängningsklausul på 15 år.

Göteborgs stadskollegium uppsade 1954 års avtal den 4 april 1962. Uppsäg­

ningen motiverades med att dels stadens åtagande rörande tomtmark finge anses

uppfyllt i och med att staden överlåtit ett markområde att användas för bl. a.

de filosofiska fakulteternas behov, dels bestämmelsen om årliga bidrag från sta­

den till de filosofiska fakulteterna enligt stadens uppfattning hade intagits i av­

talet för att fullfölja ett åtagande som staden tidigare gjort till förmån för den

förutvarande högskolan och som skulle gälla t. o. m. den 30 juni 1964.

Det nu — med anledning av stadens uppsägning av 1954 års avtal — träffade

tilläggsavtalet innebär följande.

Ett till 250 000 kr. reducerat bidrag skall utgå från staden för vart och ett av

budgetåren 1964/65 och 1965/66. Efter sistnämnda budgetår skall bidrag inte

längre utgå. Bestämmelser om viss representationsrätt för staden i universitetets

förvaltningsorgan upphävs med retroaktiv verkan fr. o. m. den 1 juli 1964.

Den i 1954 års avtal upptagna markklausulen skall gälla t. o. in. den 30 juni

1970. En bestämmelse om två års uppsägning och tio års förlängning vid ute­

bliven uppsägning har införts.

Till vad som sålunda överenskommits anför förhandlingsnämnden bl. a.

Enligt nämndens uppfattning tyder förarbetena till och formuleringarna i

1948 och 1954 års avtal på att dessa gjorts uppsägbara närmast för att kompen­

sera staten för att stadens bidragsbelopp icke indexreglerats. I samband med att

5 — liihanq till riksdagens protokoll

1 sand. Nr 1 [0

Kungl. Maj:ts proposition nr lJfO år 1965

58

avtal nu träffas om erforderlig markreservation för framtida utbyggnad av

medicinarområdet, har nämnden funnit skäligt att tillmötesgå stadens önskemål

om avveckling av det kommunala bidraget till universitetet.

4.2.6. Avtal om kvarteret Kronoberg (Gamla Chalmers)

Genom testamente år 1811 ställde kanslirådet William Chalmers en donation

under frimurarebarnhusdirektionens i Göteborg förvaltning för att en industri­

skola skulle inrättas i staden. Skolan, som började sin verksamhet år 1829, erhöll

fr. o. m. år 1835 statsanslag. År 1869 kunde skolan flytta in i för donationsmedel

uppförda nybyggnader i nuvarande kvarteret Kronoberg, som av stadsfullmäk­

tige genom beslut den 21 mars 1867 avgiftsfritt upplåtits för ändamålet. Av de

den 5 september samma år av stadsfullmäktige föreskrivna upplåtelsevillkoren

må nämnas, att tomten varken då eller framdeles skulle få begagnas för annat

ändamål än tomt för allmänna läroverksbyggnader.

I stadgar för skolan — fastställda av Kungl. Maj:t år 1877 — föreskrevs att

den skulle bestå av en högre och en lägre avdelning. År 1882 ändrades skolans

benämning till Chalmers tekniska läroanstalt. Skolans ökade lokalbehov tillgodo­

sågs genom att stadsfullmäktige den 7 juni 1900 beslöt att utan särskild ersätt­

ning till läroanstalten upplåta återstoden av kvarteret Kronoberg med därå

uppförd byggnad, som då disponerades av slöjdföreningens skola. Stadsfullmäk­

tige föreskrev som villkor för upplåtelsen bl. a., att staden ägde utan ersättning

vid anfordran återta fastigheten, om denna kom att användas för annat ändamål

än anstaltens behov.

År 1937 ombildades läroanstalten till en statlig teknisk högskola med namnet

Chalmers tekniska högskola. Samtidigt ombildades den lägre avdelningen till

tekniskt gymnasium.

Byggnaderna i kvarteret Kronoberg har bekostats av dels medel ur Chalmers

donation, dels statsmedel och dels medel som Göteborgs stad anvisat. Detta har

medfört, att äganderättsförhållandena beträffande byggnaderna komplicerats.

Däremot är det klart, att staden ensam är ägare till marken.

Enligt stadsfullmäktiges beslut år 1935 åtog sig Göteborgs stad att tillhanda­

hålla erforderliga undervisningslokaler samt inredning och möblering för den till

tekniskt gymnasium ombildade lägre avdelningen. Samtidigt upplät styrelsen för

Chalmers tekniska institut till staden utan ersättning under tio år lokaler för

gymnasiet i kvarteret Kronoberg. Genom en serie tilläggsavtal under 1940- och

1950-talen förlängdes tiden för stadens dispositionsrätt av nämnda lokaler och

samtidigt uppläts ytterligare lokaler åt staden i kvarteret Kronoberg. I mars

1959 överlämnade styrelsen för tekniska gymnasiet — som då benämndes högre

tekniska läroverket i Göteborg — till stadskollegiet i Göteborg en framställning

från läroverkets lärarkollegium, vari föreslogs att staden måtte för högre tek­

niska läroverkets räkning inköpa de byggnadsdelar inom kvarteret, som tillhörde

staten och frimurarcbarnhusdirektionen. I mars 1960 hemställde Göteborgs stads

fastighetskontor hos byggnadsstyrelsen att få uppta förhandlingar angående

Kungl. May.ts proposition nr HO år 1965

59

överlåtelse till staden av statens byggnader inom ifrågavarande kvarter samt

om villkoren härför. I skrivelse i december 1960 föreslog byggnadsstyrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte låta uppta de påkallade förhandlingarna med Göteborgs

stad om läroverkets lokalfrågor.

Med anledning av byggnadsstyrelsens skrivelse upptog den nuvarande stats­

sekreteraren i ecklesiastikdepartementet våren 1962 förhandlingar i ämnet med

representanter för Göteborgs stad och frimurarebarnhusdirektionen om stadens

övertagande av samtliga byggnader i kvarteret Kronoberg. I april 1962 träffa­

des en preliminär överenskommelse.

Enligt sagda överenskommelse skulle staden inlösa staten och Chalmerska

donationsfonden tillhöriga byggnader inom kvarteret. Sedan staden blivit ägare

till ifrågavarande byggnader, skulle staten för Chalmers tekniska högskolas räk­

ning mot hyresersättning övergångsvis få disponera vissa lokaler i kvarteret

enligt en till överenskommelsen fogad plan för högskolans utrymning av kvarte­

ret. Vissa lokaler skulle kunna frigöras tämligen omgående, medan beträffande

skeppsbyggnadsavdelningens avflyttning sommaren 1967 angavs som sannolik

tidpunkt och arkitekturavdelningens dispositionstid begränsades till den 1 juli

1967. Vidare infördes den tilläggsbestämmelsen, att —- om staten skulle nödgas

avflytta från lokalerna utan att ny institutionsbyggnad för arkitektur fanns fär­

digställd — staden skulle mot hyresersättning ställa lämpliga ersättningslokaler

till statens förfogande.

Det lösenbelopp, som staden erlade till Chalmerska donationsfonden, skulle

enligt överenskommelsen avsättas till en fond, som skulle bära Chalmers namn

och vars årliga avkastning skulle användas för att främja läroverkets, högsko­

lans och deras elevkårers intressen. Förslag till lösenbelopp skulle vidare enligt

bestämmelse i överenskommelsen upprättas av en särskild delegation, bestående

av en representant för envar av parterna samt en av parterna gemensamt utsedd,

neutral fastighetsvärderingsexpert. Sedan partsrepresentanterna utrett de syn­

nerligen komplicerade ägande- och nyttjanderättsförhållandena i kvarteret samt

parternas andel i de i byggnaderna nedlagda investeringarna, överlämnades ut­

redningsmaterialet till en särskild tillkallad värderingsman, som värderade hela

det s. k. Gamla Chalmers till 4 148 000 kr. Detta värde fördelades med 940 000

kr. på staden, 1 564 000 kr. på staten och 1 644 000 kr. på donationsfonden.

Vid därefter följande förhandlingar ville stadens delegerade inte acceptera

denna värdering och fördelning. Sedan statens representant, den nuvarande

statssekreteraren i ecklesiastikdepartementet — efter att ha hört byggnads­

styrelsen — funnit skäl medgiva reduktion av statens andel till 1,3 milj. kr.

och parterna enats om att fastställa donationsfondens andel till 1,5 milj. kr.,

kvarstod problem om dispositionen av donationsmedlen. Efter studium av

ärendet föreslog justitiekanslersämbetet en delning av det lösenbelopp som

skulle tillfalla donationsfonden så att den ena hälften skulle anses hänförlig till

högskolan och den andra till gymnasiet. Parterna godtog denna hälftendel-

ning. Staden yrkade dock, att gymnasiets hälft skulle lämnas såsom räntc- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 140 år 1965

60

amorteringsfritt lån till staden. Sedan detta godtagits, återstod emellertid att

slutföra vissa förhandlingar om bl. a. förvaltning och disposition av högskolans

hälft av fondmedlen. Förhandlingarna har slutförts av förhandlingsnämnden.

Förhandlingsnämndens avtal om kvarteret Kronoberg i Göteborg har följande

lydelse.

»Mellan statens nämnd för förhandlingar med kommuner, delegerade för

Göteborgs stad och frimurarebarnhusdirektionen i Göteborg har — under för­

behåll om godkännande av Kungl. Maj:t och Göteborgs stadsfullmäktige — träf­

fats följande avtal.

Avtal

mellan svenska staten, Göteborgs stad samt — i egenskap av förvaltare av den

Chalmerska donationsfonden — frimurarebarnhusdirektionen i Göteborg, nedan

kallad direktionen, angående 47 kvarteret Kronoberg i Göteborg.

1 §•

1. I syfte att i en hand föra äganderätten till Gamla Chalmers tomt och

byggnader å tomtema nr 3 och 4 i 47 kvarteret Kronoberg i Lorensberg i Göte­

borgs stad övertager staden vid avtalets ikraftträdande statens och Chalmerska

donationsfondens andelar i dessa byggnader.

2. För statens andel skall staden vid övertagandet till staten erlägga ett lösen­

belopp om 1 300 000 kr.

3. För donationsfondens andel skall utgå ett lösenbelopp om 1 500 000 kr.

Hälften av nyssnämnda belopp eller 750 000 kr. skall vid övertagandet av

staden utbetalas till direktionen att avsättas till en särskild fond, som skall för­

valtas av direktionen och vars årliga avkastning skall användas för att främja

Chalmers tekniska högskolas och dess studerandes intressen. Fonden skall bära

Chalmers namn.

Fondmedel må ej användas för ändamål av beskaffenhet att böra bestridas

av allmänna medel.

Beträffande den andra hälften av donationsfondens andel skall en lånehand-

ling upprättas mellan direktionen och staden, enligt vilken ett belopp om

750 000 kr. skall upptagas såsom ränte- och amorteringsfritt lån från donations­

fonden till staden att återbetalas till fonden, därest teknisk gymnasieutbildning

eller därmed jämförlig utbildning icke längre skulle förekomma i staden.

2

§•

I den mån staden önskar förvärva apparatur och andra inventarier, som be­

finner sig i av staten vid övertagandet disponerade lokaler och som tillhör staten,

skall lösen utgå även härför.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr HO år 1965

61

Om lösenbelopp skall särskild överenskommelse träffas mellan konsistoriet vid

Chalmers tekniska högskola och stadens skolstyrelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1W år 1965

3 §•

Staten äger för högskolans räkning intill den 1 juli 1967 nyttja de lokaler i 47

kvarteret Kronoberg, som vid avtalets ingående disponeras av högskolans av­

delningar för arkitektur och skeppsbyggnad.

Från och med den dag staden till staten överlämnat det i 1 § 2. omförmälda

lösenbeloppet skall staten erlägga hyresersättning för de i första stycket avsedda

lokalerna. Särskild överenskommelse om hyresbeloppet skall träffas mellan kungl.

byggnadsstyrelsen och stadens skolstyrelse.

4 §.

Kostnaden för verkställd värdering av 47 kvarteret Kronoberg skall delas lika

mellan staten och staden.»

Förhandlingsnämnden har lämnat i huvudsak följande kommentarer till av­

talet.

I det nu överlämnade avtalet fastställs de lösenbelopp, varom parterna i tidi­

gare förhandlingsskede enats. Nämnden har närmast haft att slutföra förhand­

lingarna i vad avser förvaltningen och avkastningen av donationsmedlen samt

problem i samband med Chalmers tekniska högskolas utrymning av kvarteret

Kronoberg.

Frimurarebarnhusdirektionen har starkt understrukit sitt intresse av att i

enlighet med donators intentioner fortfarande få handha förvaltningen av fond­

medlen. Nämnden har — efter samråd med justitiekanslersämbetet och hög­

skolan — inte velat motsätta sig detta. I avtalet har i 1 § 3. intagits bestämmelse

härom.

I 1 § 3. avtalet har även fastslagits, att avkastningen av högskoledelen av

lösenbeloppet skall användas för att främja högskolans och dess studerandes

intressen.

Direktionen har bestämt motsatt sig nämndens förslag, att i avtalet skulle

inskrivas vissa ytterligare huvudregler för förvaltning och disposition av fond­

medlen jämte avkastning. Dylika föreskrifter torde få bestämmas vid behand­

lingen av den permutationsansökan som direktionen inom kort skall ingiva.

I fråga om möjligheterna för staten att utrymma kvarteret Kronoberg före

den 1 juli 1967 — såsom förutsatts i 1962 års preliminära överenskommelse —

har utredningar skett i samråd mellan byggnadsstyrelsen, högskolan och staden.

Därvid har framkommit, att — tvärtemot vad man förmodade år 1962 — tids­

schemat för arkitckturavdelningen torde kunna hållas, medan däremot skepps-

byggnadsdelen vållar bekymmer. Enär definitiva ställningstaganden ännu inte

föreligger, har parterna funnit det lämpligt att i avtalet låta inskriva den preli­

minära överenskommelsens bestämmelser om utrymning av de lokaler i Gamla

Chalmers, som disponeras av arkitektur- och skeppsbyggnadsavdelningarna.

Nämnden finner det emellertid rimligt, att — om situationen blir sådan som

enligt omförmälda utredning förefaller trolig — staden låter löftet om ersätt-

ningslokaler för arkitekturavdelningen i stället gälla skeppsbyggnadsavdelningen.

62

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

4.3. Remissyttrandena

Över avtalen har efter remiss yttranden avgetts av medicinalstyrelsen, bygg­

nadsstyrelsen och universitetskanslersämbetet, vilka samtliga i allt väsentligt

tillstyrker avtalen.

Medicinalstyrelsen — som huvudsakligen begränsar sitt yttrande till avtalet

om tillägg till 1959 års avtal om Göteborgs stads sjukhus — ställer sig tveksam

till förslaget att flytta över forskningsavdelningen i psykiatri vid S:t Jörgens

sjukhus till Östra sjukhuset, bl. a. med hänsyn till att en rättspsykiatrisk klinik

kommer att förläggas i närheten av S:t Jörgens sjukhus.

Universitetskanslersämbetet tar inledningsvis upp frågan om de provisoriska

åtgärder som erfordras för att en ökad läkarutbildning planenligt skall kunna

komma till stånd i Göteborg. Ämbetet tillstyrker för sin del den reviderade plan

för utbyggnad av läkarutbildningen i Göteborg som innefattar nämnda proviso­

riska anordningar.

I yttrandet konstateras vidare, att efter Östra sjukhusets tillkomst mycket

betydande sjukvårdsresurser kommer att stå till förfogande för läkarutbildning

och medicinsk forskning i Göteborg. Ämbetet understryker angelägenheten —

inte minst från forskningssynpunkt — av att föreliggande tidsprogram för Östra

sjukhuset kan hållas.

Beträffande organisationen av undervisningen i ämnet obstetrik-gynekologi

finner ämbetet, att i dagens läge tillfredsställande förutsättningar bör föreligga

att utbilda 160 studerande per år i detta ämne med det vårdplatsantal som dis­

poneras vid Sahlgrenska sjukhusets kvinnoklinik och med utnyttjande av den

gynekologiska avdelningen vid Östra sjukhuset.

Universitetskanslersämbetet tar slutligen upp vissa principfrågor rörande

samtliga avtal mellan staten och de kommunala huvudmännen om upplåtelse av

kommunalt ägda sjukvårdsinrättningar för läkarutbildning och forskning. Kans-

lersämbetet anför bl. a.

Budgetåret 1963/64 uppgick — enligt läkarutbildningsberedningens beräk­

ningar, som redovisats i betänkandena »Utbyggnad av universitet och högsko­

lor. Lokalisering och kostnader I—II» (SOU 1965:11 och 12) — summan av

de årliga statliga driftbidragen till undervisningssjukhusen till samma storleks­

ordning — ca 51 milj. kr. — som summan av samtliga de årliga statliga driftkost­

nader för läkarutbildning och forskning, som utgick under åttonde huvudtiteln.

Dessa senare kostnader avsåg löner till lärare, forskare och övrig personal vid

universitetsinstitutionerna samt anslag för materiel, apparater och vissa sär­

skilda forskningsändamål. De statliga kostnaderna för läkarutbildning under

åttonde huvudtiteln täcker dock hela den medicinska grundutbildningsperioden,

omfattande preklinisk, propedeutisk och klinisk utbildning exklusive viss assi-

stenttjänstgöring, vilken för den enskilde studenten upptar en tid av ca sex år.

De statliga driftbidragen till undervisningssjukhusen under femte huvudtiteln

berör endast den kliniska utbildningsperioden samt viss del av den propedeu-

tiska perioden. För den enskilde studenten upptar denna utbildning endast en

tid av ca tre år.

63

Kostnadsutvecklingen inom sjukvårdssektorn har under de senaste åren kän­

netecknats av en kraftig stegring på såväl investerings- som driftsidan. Det är

att förvänta, att den medicinska utvecklingen även framdeles kommer att ställa

krav på ökade lokaler m. m. vid undervisningssjukhusen liksom på utökad sjuk­

vårdspersonal etc. Härigenom torde såväl investerings- som driftkostnaderna på

dessa sjukhus komma att stiga ytterligare. De framtida kostnaderna för läkar­

utbildning och forskning under femte huvudtiteln torde enligt ämbetet med hän­

syn härtill — och under förutsättning av oförändrade principer beträffande för­

delningen av kostnaderna vid undervisningssjukhusen mellan staten och veder­

börande kommunala huvudman — sannolikt komma att öka snabbare än kost­

naderna för samma ändamål under åttonde huvudtiteln. Denna utveckling är

således enbart en följd av de snabbt växande kostnaderna på sjukvårdssidan och

synes inte motsvaras av någon reell överföring av arbetsuppgifter inom läkar­

utbildningens och forskningens område mellan de båda huvudtitlarna.

Med hänsyn till vad nyss anförts synes det kanslersämbetet lämpligt, att man

vid kommande avtalsförhandlingar mellan representanter för staten och de kom­

munala huvudmännen för undervisningssjukhusen om bl. a. likformiga och en­

hetliga villkor beträffande statens bidragsgivning till dessa sjukhus ingående

granskar principerna för denna bidragsgivning. En förutsättning för de fortsatta

överväganden som bör ske är enligt ämbetet, att dessa baseras pa ett bättre

kunskapsmässigt underlag än som disponeras idag. Härför fordras omfattande

undersökningar. Funktionerna utbildning, forskning och sjukvård på undervis­

ningssjukhusen synes t. ex. kostnadsmässigt behöva analyseras och belysas från

olika utgångspunkter. Vidare torde jämförelser behöva göras mellan verksam­

heter och kostnader på undervisningssjukhus å den ena sidan och övriga sjukhus

å den andra. Kanslersämbetet är för sin del berett att utifrån sina premisser

medverka i dylika undersökningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

64

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

5

.

Departementschefen

Utbildningskapaciteten vid de medicinska läroanstalterna har under trycket

av det växande läkarbehovet — dokumenterat i bl. a. läkarprognosutredningens

betänkande »Om läkarbehov och läkartillgång» (SOU 1961:8) — utökats högst

betydligt under de senaste åren. Den totala årliga intagningen till medicinsk

utbildning uppgick läsaret 1960/61 till 453 nybörjare. På grundval av prop.

1961: 108 beslöt 1961 års riksdag (SU 130, rskr 328) att antalet nybörjarplatser

vid de medicinska läroanstalterna successivt skulle ökas till 560 läsåret 1965/66.

Beslutet innebar bl. a. att dåvarande medicinska högskolan i Umeå skulle byg­

gas ut till en fullständig medicinsk läroanstalt fr. o. m. läsåret 1965/66. Därjämte

uttalade 1961 års riksdag, att ett fortsatt utredningsarbete borde inriktas på att

öka antalet nybörjarplatser till något över 650. Enligt beslut av 1962 och 1963

års riksdagar (prop. 1962:104, SU 144, rskr 322; prop. 1963:142, SU 112, rskr

264) har antalet nybörjarplatser ökats till numera 718 per år.

Ifrågavarande intagningskapacitet om sammanlagt 718 platser per år fördelar

sig på de skilda medicinska fakulteterna på följande vis: Uppsala 90, Lund 190,

Göteborg 168, Stockholm 208 och Umeå 62. Den angivna intagningskapaciteten

i Göteborg och Stockholm innebär en provisorisk ökning från tidigare 120 resp.

168 nybörjarplatser. I Göteborg har denna intagningsökning begränsats till

läsaren 1962/63—1964/65 och i Stockholm till högst tio intagningsårgångar

fr. o. m. läsåret 1963/64.

Jag uttalade i prop. 1962:104, att den nyssnämnda temporära intagnings­

ökningen i Göteborg med 48 studerande per år borde bibehållas även efter vår­

terminen 1965. De propedeutiska och kliniska utbildningsplatser, som dispo­

nerats i bl. a. Umeå för studerande från Göteborg, kommer fr. o. m. höstter­

minen 1967 att tas i anspråk av studerande som påbörjat sin teoretiska utbild­

ning inom ramen för den ordinarie intagningskapaciteten på den egna studie­

orten. Ytterligare sådana platser måste alltså inrättas för de studerande som

påbörjat sin utbildning i Göteborg. Med hänsyn till avgången krävs endast 45

platser för att den temporära intagningsökningen vid de teoretiska institutio­

nerna i Göteborg skall kunna bibehållas. Ytterligare 45 platser för propcdeutisk

och klinisk utbildning behöver alltså anordnas fr. o. m. läsåret 1967/68.

Läkarutbildningsberedningen framlade våren 1962 förslag om en permanent

intagning av 168 nybörjare i Göteborg. Beredningen hade funnit förutsättningar

föreligga för att i erforderlig utsträckning öka antalet nybörjarplatser för pro-

pedeutisk och klinisk utbildning i Göteborg fr. o. m. läsåret 1967/68. Bered­

ningen räknade härvid med att ett planerat nytt sjukhus i Göteborg, benämnt

Östra sjukhuset, skulle kunna utnyttjas för läkarutbildning. Enligt en år 1962

upprättad tidsplan skulle detta sjukhus kunna tas i anspråk för medicinsk ut­

bildning från år 1968.

65

Under det fortsatta planeringsarbetet på Östra sjukhuset har det emellertid

visat sig att uppförandet av sjukhuset kommer att bli försenat. I syfte att skapa

förutsättningar för en ökad intagning i de propedeutiska och kliniska ämnena,

varigenom den nuvarande intagningskapaciteten i de teoretiska ämnena skulle

kunna bibehållas, har läkarutbildningsberedningen och medicinska fakulteten

i Göteborg utrett frågan om vissa övergångsanordningar. Dessa förutsätter bl. a.

att de sjukhus som nu utnyttjas för läkarutbildning i Göteborg tas i anspråk i

ökad omfattning och att vissa ytterligare sjukvårdsresurser kommer till.

Båda dessa frågor har krävt förhandlingar med vederbörande sjukvårdshuvud­

man. Sedan förhandlingarna nu slutförts, kan frågan om ökad läkarutbildning i

Göteborg underställas riksdagens prövning. Därmed kan de intentioner som

kommit till uttryck i 1962 och 1963 års riksdagsbeslut fullföljas. De förslag som

jag i det följande kommer att framlägga innebär nämligen att antalet platser

för propedeutisk och klinisk utbildning i Göteborg ökas med 45, vilket innebär,

att det sammanlagda antalet blir 160 platser per läsår. Vid bifall till mina

förslag kommer ett hundratal nya tjänster att tillföras medicinska fakulteten i

Göteborg, däribland åtta professurer, två laboraturer, två prosekturer, ett uni-

versitetslektorat och tolv tjänster som klinisk lärare.

Den föreliggande svåra läkarbristen kan — trots de åtgärder i fråga om ökad

intagning som vidtagits de senaste åren — beräknas bestå under avsevärd tid

framöver. Samtidigt kommer en omfattande expansion av landets sjukvård att

fortsätta. Mot denna bakgrund kommer jag att senare denna dag vid min an­

mälan av mina ställningstaganden till 1963 års universitets- och högskolekom-

mittés förslag förorda, att utbyggnaden av läkarutbildningsorganisationen skall

fortsätta även under den återstående delen av 1960-talet.

Jag övergår nu till att behandla enskildheterna i föreliggande förslag om ökad

läkarutbildning i Göteborg.

Med utgångspunkt i en av Göteborgs stads sjukvårdsstyrelse våren 1962 skis­

serad organisation för Östra sjukhuset har läkarutbildningsberedningen, som

framgått av min tidigare redogörelse, utarbetat en utbildningsplan som medger

ökat antal platser för propedeutisk och klinisk utbildning. De frågor som bered­

ningen inte kunnat ta ställning till har numera i huvudsak fått sin lösning ge­

nom avtalsförhandlingarna, sedan den framtida organisationen av Östra sjuk­

huset mera definitivt klarlagts.

Beredningens förslag till ökad läkarutbildning har i princip tillstyrkts av re­

missinstanserna. Erinringar har dock framförts mot beredningens överväganden

på vissa punkter, bl. a. i fråga om personal- och utbildningsorganisationen i vissa

ämnen. Enligt min mening är beredningens förslag väl avvägda och i allt vä­

sentligt godtagbara.

Som jag inledningsvis framhållit har uppförandet av Östra sjukhuset för­

senats. De av läkarutbildningsberedningen och medicinska fakulteten i Göte­

borg gjorda undersökningarna har dock gett vid handen att intagningsökningen

Kungl. Maj:ts 'proposition nr HO år 1965

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 11^0 år 1965

i de kliniska och propedeutiska ämnena planenligt kan genomföras, till att börja

med genom vissa övergångsanordningar, som redovisats i det föregående.

Under hänvisning till vad jag nu anfört förordar jag att det årliga antalet

nybörjarplatser för teoretisk utbildning i Göteborg även i fortsättningen skall

vara 168 och att antalet nybörjarplatser för propedeutisk och klinisk utbildning

ökas med 45 till 160 fr. o. m. läsåret 1967/68. I detta sammanhang vill jag

erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 26 juli 1965 föreskrev att 84 stu­

derande skulle beredas tillträde till medicinska studier i Göteborg höstterminen

1965 för att någon minskning av intagningskapaciteten inte skulle behöva ske

i avvaktan på riksdagens beslut.

Beträffande den personalorganisation som den ökade läkarutbildningen i Göte­

borg kräver vill jag anföra följande. Liksom läkarutbildningsberedningen anser

jag att något ytterligare personaltillskott inte skall tillföras de teoretiska äm­

nena utöver vad som redan tillkommit i anledning av 1962 års riksdagsbeslut.

Vissa remissinstanser har anfört kritik mot det förslag till personalorganisation

som läkarutbildningsberedningen har lagt fram och har i samband därmed

krävt vissa ytterligare förstärkningar. Beredningens personalplan är emellertid

enligt min mening väl avvägd och bör därför kunna tjäna som underlag för

kommande anslagsframställningar.

På några punkter anser jag dock en viss utvidgning av planen vara motive­

rad. Beredningen har inte kunnat ta slutlig ställning till personalorganisationen

i ämnet klinisk epidemiologi. Med hänsyn till detta ämnes ökade betydelse från

utbildnings- och forskningssynpunkt anser jag att en professur bör finnas i

ämnet fr. o. m. budgetåret 1969/70.

De övergångsåtgärder som erfordras för att den förordade ökningen av intag­

ningskapaciteten skall kunna genomföras, innan Östra sjukhuset kan tas i

bruk, kommer att ställa stora anspråk på personal. Jag anser därför att de mest

utsatta ämnena bör erhålla viss personalförstärkning. Under den tid som ifråga­

varande övergångsåtgärder är nödvändiga bör en befattning som klinisk ama­

nuens finnas inrättad i vart och ett av ämnena medicin, kirurgi, neurologi, oftal-

miatrik och oto-rhino-laryngologi samt ämnet patologi tillföras 1 000 assistent­

timmar. Vid den tidpunkt, då Östra sjukhuset kan tas i anspråk för läkarut­

bildning, bör frågan om fortsatt behov av dessa förstärkningar prövas i sam­

band med det årliga budgetarbetet.

Jag utgår från att de tjänster som erfordras successivt inrättas fr. o. m. bud­

getåret 1967/68 i huvudsaklig överensstämmelse med läkarutbildningsbered-

ningens förslag liksom att i övrigt av beredningen föreslagna åtgärder vidtas.

Jag räknar härvid med att vissa tjänster under en övergångsperiod på lämpligt

sätt får placeras vid befintliga sjukvårdsinrättningar för att sedermera inordnas

i den permanenta läkarutbildningsorganisationen. Universitetskanslersämbetet

bör få i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder.

Från bl. a. planeringssynpunkt är det angeläget, att riksdagen redan nu fattar

principbeslut om vissa högre tjänster samt om tidpunkterna för dessas inrät­

67

tande, i sistnämnda hänseende under förutsättning att den av mig förordade

tidsplanen hålls. Jag förordar att åtta professurer, två laboraturer, två prosek-

turer och ett universitetslektorat vid medicinska fakulteten i Göteborg succes­

sivt inrättas. Jag räknar därvid med att vissa tjänster inte behöver komma till

förrän den 1 januari under resp. budgetår. I detta sammanhang vill jag beröra

de speciella förhållanden som föreligger för ämnet ortopedi. Det finns f. n. två

professurer inom området skelettkirurgi vid Sahlgrenska sjukhuset, nämligen

en ordinarie professur i ortopedi och en personlig professur i extremitetskirurgi,

särskilt handkirurgi. Liksom beredningen räknar jag inte med att en tredje

professur på detta område skall behöva tillkomma utan utgår från att den be­

fintliga personliga professuren ersätts med en professur i ortopedi.

Jag förordar att tjänsterna inrättas i följande ordning.

Budgetåret 1967/68: En professur i klinisk kemi med framtida placering vid

Östra sjukhuset, två prosekturer i patologi, varav en med framtida placering

vid Östra sjukhuset, en laboratur i vart och ett av ämnena allmän bakteriologi

och klinisk fysiologi — den senare med framtida placering vid Östra sjukhuset

— samt ett universitetslektorat i farmakologi.

Budgetåret 1968/69: Två professurer, en i ett internmedicinskt specialämne och

en i kirurgi, sedermera i ett kirurgiskt specialämne, samt en professur i röntgen­

diagnostik med framtida placering vid Östra sjukhuset.

Budgetåret 1969/70: Två professurer, en i psykiatri och en i klinisk epidemiologi,

båda med framtida placering vid Östra sjukhuset.

Budgetåret 1970/71: En professur i pediatrik med framtida placering vid Östra

sjukhuset.

Utan tidsangivelse: En professur i ortopedi med framtida placering vid Östra

sjukhuset.

Av de förordade tjänsterna bör laboraturen i allmän bakteriologi och en pro-

sektur i patologi enligt läkarutbildningsberedningens förslag tillhöra såväl medi­

cinska som odontologiska fakulteten. Det bör uppdras åt universitetskanslers-

ämbetet att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till erforderliga bestämmel­

ser rörande innehavarnas tjänstgöringsskyldighet m. m.

I sitt betänkande tar läkarutbildningsberedningen även upp vissa frågor som

rör utformningen av lärartjänster för bl. a. handledning av de studerandes kli­

niska arbete, i första hand befattningar som klinisk amanuens. Med hänsyn till

att innehavarna av nämnda befattningar inte kan ägna önskvärd tid åt undervis­

ning, bl. a. därför att sjukvården ställer stora anspråk på dem, föreslår bered­

ningen att tjänster som forskarassistent försöksvis inrättas för undervisnings-

ändamål i de kliniska ämnena pediatrik, dermatologi, radioterapi och social­

medicin. Jag vill i detta sammanhang erinra om att frågan om en särskild mel-

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

68

langradstjänst i de kliniska ämnena f. n. övervägs av 1963 års klinikutredning.

I avvaktan på utredningens förslag bör i stället för de nyssnämnda tjänsterna

som forskarassistent inrättas befattningar som klinisk amanuens.

De ökade årliga kostnaderna för den personalförstärkning och den uppräk­

ning av materielanslaget, som krävs för den av mig föreslagna vidgningen av

utbildningskapaciteten, kan uppskattas till ca 2,9 milj. kr.

Jag övergår så till att behandla vissa avtalsjrågor.

Statens nämnd för förhandlingar med kommuner har för Kungl. Maj:ts pröv­

ning överlämnat sex avtal, nämligen ett om tillägg till 1959 års avtal om Göte­

borgs stads sjukhus, ett om barnmorskeläroanstalten i Göteborg, ett om utök­

ning av medicinarområdet i Göteborg, ett om överlåtelse till staten av Äng­

gårdens yrkesskolors fastighet, ett om ändring av 1954 års universitetsavtal, ett

om kvarteret Kronoberg. Liksom förhandlingsnämnden anser jag, att avtalen

måste betraktas som ett sammanhängande förhandlingsresultat. Detta innebär

att giltigheten av vart och ett av de preliminära avtalen är beroende av att

samtliga avtal godkänns. I detta fall blir det således fråga om att bedöma om

det samlade avtalsresultatet kan anses godtagbart för staten.

I det föregående har lämnats en utförlig redogörelse för bakgrunden till av­

talen och för deras innehåll. Jag kommer därför att nu beröra endast vissa punk­

ter i avtalskomplexet.

Avtalet om tillägg till 1959 års avtal om Göteborgs stads sjukhus gäller liksom

huvudavtalet fram till den 1 juli 1970. Enligt föreliggande planer skall huvud­

delen av Östra sjukhuset kunna tas i bruk under första hälften av 1970-talet.

Sjukhusets kvinnoklinik beräknas emellertid bli färdig redan under år 1968. Av­

talet blir således direkt tillämpligt endast på kvinnokliniken. För de återstående

delar av Östra sjukhuset som avses bli tagna i anspråk för läkarutbildning

har dock staden i avtalet tillförsäkrats byggnads- och utrustningsbidrag intill

utgången av år 1975 för en utbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med den

generalplan som framlagts för sjukhuset. En sådan garanti bör betraktas som

rimlig för den fortsatta planeringen och jag har ingen erinran mot denna avtals-

klausul.

Enligt tilläggsavtalet skall byggnads- och utrustningsbidrag utgå för hela

kvinnokliniken vid Östra sjukhuset, fastän det ännu inte klarlagts om kliniken i

dess helhet kommer att tas i anspråk för läkarutbildning. Staden har åtagit sig

att utan särskild ersättning svara för erforderliga lokaler och nyttigheter för den

barnmorskeutbildning som skall förläggas till kliniken. I detta sammanhang vill

jag erinra om att barnmorskeutbildningens organisation och utformning är före­

mål för prövning hos 1962 års utredning angående sjuksköterskeutbildningen.

Om den obstetriska delen av kvinnokliniken inte den 30 juni 1978 tagits i an­

språk för läkarutbildning, är staten berättigad att kräva tillbaka de bidrag som

för denna del av kliniken utgått för läkarutbildning. Avtalet ger på denna punkt

anledning till principiella invändningar, men med hänsyn till att det får betrak­

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

69

tas som en fördel att möjligheten att utnyttja hela kvinnokliniken för läkarut­

bildning hålls öppen, har jag inte velat motsätta mig denna del av avtalskom-

plexet. I likhet med förhandlingsnämnden utgår jag från att denna del av över­

enskommelsen inte kan anses ha prejudicerande betydelse.

Avtalet om utökning av medicinarområdet i Göteborg bör bedömas mot bak­

grunden av den utbyggnadsplan för detta område som byggnadsstyrelsen upp­

rättat. Denna visar på ett övertygande sätt, att staten har behov av de mark­

områden som genom föreliggande avtal om utökning av medicinarområdet i

Göteborg förvärvas av staten eller reserveras för dess räkning. Genom avtalet

får staten goda utbyggnadsmöjligheter för de medicinskt teoretiska, odontolo­

giska och biologiska ämnena vid Göteborgs universitet.

I detta sammanhang vill jag även kort beröra ett par detaljfrågor som aktua­

liserats i byggnadsstyrelsens utbyggnadsplan men som även torde vara av all­

mänt intresse för den fortsatta planeringen, nämligen frågorna om parkerings­

platser och skyddsrumsanläggningar i anslutning till universitets- och högskole-

lokaler. Såvitt först gäller behovet av parkeringsplatser vill jag erinra om att

statskontoret den 5 februari 1965 fick i uppdrag av Kungl. Maj:t att i samråd

med byggnadsstyrelsen utarbeta förslag till enhetliga normer för uppgörande av

s. k. försörjningsplaner. Enligt min mening bör man såväl vid nyssnämnda ut­

redningsarbete som vid byggnadsstyrelsens planeringsarbete i övrigt syfta till

att uppmuntra användandet av kollektiva trafikmedel och att dämpa efter­

frågan på parkeringsplatser. Ett system med avgiftsbelagd parkering bör i detta

syfte införas vid läroanstalterna. Statskontoret och byggnadsstyrelsen bör beakta

detta vid utredningsarbetet. Aled hänsyn till de kostnader som följer med

skyddsrumsanläggningar bör vidare uppdras åt byggnadsstyrelsen och sam-

arbetsnämnden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna att i samråd

med civilförsvarsstyrelsen ingående penetrera frågan om behovet av skydds-

rumsplatser vid universitet och högskolor.

Enligt avtalet med Föreningen för Bistånd åt Vanföra i Göteborg överlåts till

staten en fastighet med därpå uppförda byggnader, i vilka Änggårdens yrkes­

skolor bedriver sin verksamhet. Någon omedelbar omläggning av föreningens

verksamhet aktualiseras inte härigenom. Förvärvet är i stället att betrakta som

ett led i en mera långsiktig planering och leder till en förenkling av de samord­

ningsproblem som kan uppkomma i samband med uppförandet av nybyggnad

för tandläkarutbildningen i Göteborg. Kronan bör i anslutning till avtalet ut­

ställa en förbindelse på lösensumman för de nyssnämnda byggnaderna, 621 000

kr., varvid räntan på denna summa kvittas mot statens bidrag till att täcka

underskottet för skolornas verksamhet, så när som på det i avtalet angivna be­

loppet 5 000 kr., vilket uppförs som en särskild utgift på yrkesskolornas stat.

Föreningen har år 1962 beviljats ett ränte- och amorteringsfritt lån på 3 milj. kr.

för vissa arbeten avseende nyssnämnda byggnader. Detta lån än helt avskrivet i

statens räkenskaper. I samband med att staten övertar ifrågavarande fastighet

bör statens fordringsanspråk i anledning av nyssnämnda lån efterges. Jag för­

ordar därför att Kungl. Afajrt inhämtar riksdagens bemyndigande härtill.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

70

Äganderättsförhållandena för byggnaderna inom kvarteret Kronoberg — Gamla

Chalmers tomt — är, som framgått av min tidigare redogörelse, komplicerade.

Äganderätten är fördelad på staten, Göteborgs stad och Chalmerska donations­

fonden. Genom föreliggande avtal om kvarteret Kronoberg överförs ägande­

rätten till samtliga berörda byggnader till Göteborgs stad som redan är ägare

till tomtmarken. Det förslag till lösning av denna fråga som har framkommit

som resultat av förhandlingarna finner jag från statens synpunkt kunna godtas.

Som framgår av förhandlingsnämndens kommentar till sistnämnda avtal har

ännu inte alla frågor som berör utrymningen av de lokaler som staten f. n.

disponerar inom kvarteret Kronoberg slutgiltigt kunnat lösas. Jag har emeller­

tid anledning utgå från att en tillfredsställande lösning av dessa frågor skall

kunna komma till stånd, om så erfordras med stadens medverkan på det sätt

som nämnden anger.

Sammanfattningsvis kan konstateras att genom de avtal som nu behandlats

tillfredsställande betingelser skapas för en ökad läkarutbildning i Göteborg

och en betydande markreserv kommer till för den fortsatta statliga bygg­

nadsverksamheten inom medicinarområdet i Göteborg. Dessutom har ett antal

förhandlingsfrågor i Göteborg kunnat lösas på för staten godtagbara villkor.

Jag förordar att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att

godkänna de avtal som förhandlingsnämnden överlämnat. Om smärre juste­

ringar eller tillägg till avtalsbestämmelserna senare skulle visa sig erforderliga,

bör särskilt samtycke av riksdagen härtill inte behöva inhämtas. Då dessutom

enligt 5 § i avtalet om utökning av medicinarområdet i Göteborg viss justering

av till staten överlåtna områdens gränser kan komma att bli nödvändig, förordar

jag att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens medgivande att vidta erforderliga

åtgärder i detta hänseende utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1965

Kungl. Maj.ts proposition nr HO år 1965

71

6. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna de av mig förordade förslagen och riktlinjerna

för utbyggande av läkarutbildningen vid medicinska fakul­

teten i Göteborg;

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna följande avtal, näm­

ligen

a) med Göteborgs stad om tillägg till 1959 års avtal om

Göteborgs stads sjukhus;

b) med Göteborgs stad om barnmorskeläroanstalten i

Göteborg;

c) med Göteborgs stad om utökning av medicinarområdet

i Göteborg;

d) med Föreningen för Bistånd åt Vanföra i Göteborg om

överlåtelse till staten av Änggårdens yrkesskolors fas­

tighet;

e) med Göteborgs stad om ändring av 1954 års universi-

tetsavtal;

f) med Göteborgs stad och frimurarebarnhusdirektionen i

Göteborg om 47 kvarteret Kronoberg;

3) medge Kungl. Maj:t att träffa avtal om smärre tillägg till

eller ändringar i de under 2 angivna avtalen och vidta erfor­

derliga åtgärder enligt 5 § i avtalet under 2 c;

4) bemyndiga Kungl. Maj:t att efterskänka kronans fordran

om 3 milj. kr. på grund av lån för byggnadsarbeten till För­

eningen för Bistånd åt Vanföra i Göteborg.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förord­

nar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta proto­

koll utvisar.

Ur protokollet:

Sarmite Ziemelis

72

Kungl. Maj:ts -proposition nr HO år 1965

INNEHÅLL

n fas sil-

im

>5

./>

1. Inledning ......................... ........................................... .....................

3

2. Återblick ....................................................... ;..................... ...................... 5

3. Ökad läkarutbildning i Göteborg ................................................................. 10

3.1. Läkarutbildningsberedningen ................... 10

3.1.1. Lokalmässiga och sjukvårdsorganisatoriska förutsättningar 10

3.1.2. Plan för organisationen av propedeutisk och klinisk utbild-

ning ......... 11

3.1.3. Erforderliga sjukvårdsorganisatoriska resurser m. m. för den

ökade utbildningen ............. 12

3.1.4. Erforderliga resurser för undervisning och forskning vid

Östra sjukhuset ................... ....:......................................... 17

3.1.5. Tidsplan för ökad läkarutbildning i Göteborg..................... 18

3.1.6. Personalorganisationen.......................................................... 19

3.1.7. Kostnadsberäkningar ...................... 27

3.1.8. Sammanfattning av beredningens förslag ............................. 28

3.2. Remissyttrandena .............................. 29

3.3. Vissa förslag till övergångsanordningar............................................ 33

4. Vissa avtalsfrågor ..................... 37

4.1. Inledning ......................... ,.................................................................. 37

4.2. Förhandlingsnämnden ............... .i____-....................................... 38

4.2.1. Avtal om tillägg till 1959 års avtal om Göteborgs stads

sjukhus ..................................... 38

4.2.2. Avtal om bammorskeläroanstalten i Göteborg................. 51

4.2.3. Avtal om utökning av medicinarområdet i Göteborg..........

51

4.2.4. Avtal om överlåtelse till staten av Änggårdens yrkesskolors

fastighet.................................................................................... 56

4.2.5. Avtal om ändring av 1954 års universitetsavtal................. 56

4.2.6. Avtal om kvarteret Kronoberg (Gamla Chalmers).............. 58

4.3. Remissyttrandena .............................................................................. 62

5. Departementschefen .................................................................................... 64

6. Hemställan..................................................................................................... 71

Ivar Haggströms Tryckeri AB • Stockholm 1985

641110