Prop. 1970:105
('angående utgifter på till- läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
1
Nr 105
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på till-
läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70; given Stockholms slott den 6 mars 1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern
Palme , ministern för utrikes ärendena Nilsson , statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De anslag som 1969 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret 1969/70 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1969: 142, SU 169, rskr 382, prop. 1969: 150, SU 191, rskr 424, prop. 1969: 151, SU 170, rskr 383 och prop. 1969: 158, SU 190, rskr 423). Vidare har vid början av innevarande års riksdag begärts anslag på tilläggsstat II till nämnda riksstat (prop. 1970: °).
Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår har nu ansetts erforderliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam pro position avseende utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70. Senare denna dag kommer dessutom frågan om kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB att redovisas i särskild proposition.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 105
2
De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj:t beslutar
om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kom
munikations-, finans-, utbildnings-, jordbruks-, handels-, inrikes- och indu
striärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma pro
positionen som bilagor 1—9. En sammanställning över de av Kungl. Maj :t
i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i
detta ärende som bilaga 10.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t i en gemensam proposition förelägger
riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat III till rikstaten för budget
året 1969/70 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro
tokoll utvisar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
3
Bilaga 1
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
6 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern
Palme , ministern för utrikes ärendena
Nilsson , statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ären
den under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på till-
läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
O. Diverse
[1] 0 8. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för en svensk militär
styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 179, rskr 359). Därefter har årli
gen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet m. m.
Fr. o. m. budgetåret 1965/66 anvisas medel för de årliga utgifterna inom
Sverige i samband med rekrytering, utbildning och organisering av den
svenska beredskapsstyrkan m. m. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka
för FN-tjänst, medan utgifter för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige
—- fr. o. m. den 1 juli 1967 även för observatörer i FN-tjänst — samt för
viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN betalas från reser
vationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Sammanlagt har
för svenska FN-styrkors verksamhet anvisats 404 850 000 kr. på tilläggs
stat, varav 7,4 milj. kr. under innevarande budgetår för verksamheten un
der tiden juli—december 1969 (prop. 1969: 150 bil. 1, SU 180, rskr 414).
Vid ingången av januari 1970 fanns en brist under anslaget på 7 203 058
kr. som har täckts från nyssnämnda anslagsbelopp om 7,4 milj. kr.
4
Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatt av FN. Hittills har
från FN influtit 295 969 114 kr. avseende kostnader för tiden intill utgången
av år 1968. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår
f. n. till 24 244 951 kr. Under våren 1970 kommer Sverige att begära ytterli
gare ca 15,5 milj. kr. i ersättning från FN för utgifterna under år 1969. Er
sättningar som flyter in från FN tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga
diverse inkomster.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 december 1969 har tiden för den
svenska FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m. den 15 juni 1970. Utgifter
na för tiden den 1 januari—den 15 juni 1970 kan beräknas till 1,8 milj. kr.
för månad eller sammanlagt 9,9 milj. kr. Härutöver bör 1 milj. kr. beräknas
som allmän medelsreserv med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader
för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en
avveckling av kontingenten på Cypern.
Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i januari 1970 till 38. Medels
behovet för dessa kan beräknas till 230 000 kr. för månad eller för januari__
juni 1970 sammanlagt 1 380 000 kr.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrlcan på Cypern och för observa
törer uppgår alltså till (9 900 000 + 1 000 000 + 1 380 000) 12 280 000 kr.
Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen
kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgif
ter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa
utgifter bör slutligt belasta anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor in. m.
och fragan om deras täckning bör få tas upp framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före
slår riksdagen
att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på till-
läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett
reservationsanslag av 12 280 000 kr.
[2] O 9. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop.
1953: 234 anvisade riksdagen (SU 196, rskr 431) på tilläggsstat I till rikssta
ten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag
av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna
i Korea.
Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag
i mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag kvarstår alltjämt, men
dess personal har reducerats avsevärt och uppgår nu till åtta personer mot
omkring 90 personer i mars 1955.
För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under
förevarande anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat samman
lagt 16,4 milj. kr. (jfr senast prop. 1969: 2 bil. 2, SU 22, rskr 64). Hittills
har alltså anvisats 21,4 milj. kr. för ifrågavarande ändamål. De medel som
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
5
anvisades senast beräknades täcka utgifterna för kontingentens verksamhet t. o. in. december 1969. Vid utgången av december fanns en behållning på ca 50 000 kr. av anslaget.
Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea kan behöva fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid be räknas för tiden t. o. m. utgången av år 1970. Jag anser, att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.
För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 76 000 kr. för månad. Anslagsbehovet för år 1970 uppgår därför, efter hänsynsta gande till behållningen vid årets början, till avrundat 860 000 kr. Beräk ningen av medelsbehovet måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en av veckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Fråga om täckning av utgifter som bestrids på det sättet torde få anmälas framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Svenska övervakningskontingenten i Korea på till- läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 860 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj.ts proposition, nr 105 år 1970
7
Bilaga 2
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
6 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern
Palme,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter
ärende under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på till-
läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
A. Socialdepartementet m. m.
[1] A 2. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har un
der denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 6 milj. kr. Behållning
en på anslaget vid utgången av budgetåret 1968/69 uppgick till ca 515 000
kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från detta anslag har blivit
mera omfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslags
beräkningen. Under tiden t. o. m. januari 1970 har av anslaget förbrukats
närmare 3,1 milj. kr. Vidare har 1,4 milj. kr. reserverats för framställning
och distribution av den sociala informationsbroschyr som f. n. är under
tryckning. Det återstående beloppet, ca 2 milj. kr., beräknas inte räcka till
för att täcka kostnaderna under resten av budgetåret för den utrednings
verksamhet som pågår inom socialdepartementets verksamhetsområde. Jag
räknar med ett ytterligare medelsbehov under anslaget för innevarande
budgetår av 750 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av
750 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
9
Bilaga 3
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 6 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern
Palme,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler
härefter de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning
som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70
och anför.
DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
F. Diverse
[1] F 1. Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järn
vägslinjer m. m. Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1968: 155
(SU 188, rskr 398) skall SJ ersättas för att 67-kortsrabatten utvidgats att
gälla också personer som enligt lagen om allmän försäkring åtnjuter för
tidspension, sjukbidrag, invaliditetsersättning, hustrutillägg eller som tagit
ut ålderspension före 67 års ålder. Ersättningen skall enligt beslut av 1969
års riksdag bestridas från förevarande anslag. För budgetåret 1969/70 har
anslaget i riksstaten uppförts med 215 milj. kr. Detta belopp avser enbart
medelsbehovet för olönsam järnvägsdrift. Eftersom rabattutvidgningen träd
de i kraft först den 1 januari 1969 föreligger först nu underlag för beräk
ning av ersättningens storlek för helt år.
l-j- Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 105
10
Enligt av SJ i skrivelse den 18 februari 1970 redovisade beräkningar har
belastningen på SJ till följd av rabattutvidgningen under år 1969 uppgått till
ca 2 125 000 kr., vartill kommer ca 255 000 kr. för riksförsäkringsverkets
kostnader för utfärdande av legitimationshandlingar. SJ :s beräkningar grun
dar sig på att rabattutvidgningen inte gett anledning till ökad resebenägenhet
hos de berörda pensionärsgrupperna.
Svårigheter föreligger att f. n. med säkerhet avgöra om rabattreformen
föranlett ökad resefrekvens och därigenom kunnat ge SJ merintäkter, som
förmått motverka viss del av intäktsbortfallet till följd av rabatten. Jag avser
låta närmare undersöka frågan. I avvaktan på resultatet härav beräknar jag
1,2 milj. kr. för ändamålet erforderligt för budgetåret 1969/70. I detta be
lopp ingår riksförsäkringsverkets kostnader.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer m. m. på tilläggsstat III till riks-
staten för budgetåret 1969/70 anvisa ett anslag av
1 200 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
KAPITALBUDGETEN
VIII. Diverse kapitalfonder
Sjöfartsverkets fond
[2] VIII: 3. Sjöfartsmateriel m. m. Under detta anslag har för innevarande
budgetår anvisats ett investeringsanslag av 29,4 milj. kr.
I prop. 1969:58 (SU 96, rskr 243) framhölls i anslutning till att över
vägandena angående Falsterbokanalens framtid redovisades, att staten är
skyldig inlösa den mark som ursprungligen togs i anspråk för kanalen,
överenskommelse om ersättningens storlek har inte kunnat träffas med
nuvarande ägare, Rängs pastorat. I enlighet med det av vattendomstolen
fastställda avtalet om markupplåtelsen har denna fråga därför hänskjutits
till tre i viss ordning utsedda gode män. De har funnit att staten till pastora
tet i löseskilling för inlösningsområdet skall utge 1 991 000 kr. per den i av
talet angivna tidpunkten den 14 mars 1968.
Utöver angivna medelsbehov tillkommer kostnaderna för de av sjöfarts
verket i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen utlagda industribeställningar
na och investeringarna i sysselsättningsfrämjande syfte. Dessa beräknas
under innevarande budgetår uppgå till sammanlagt 5 130 000 kr. Av detta
belopp avser ca 4,5 milj. kr. fyrar, 480 000 kr. husbyggnadsarbeten och ca
140 000 kr. industribeställningar av radiofyrar m. m. I enlighet med de
11
riktlinjer för finansieringen av ifrågavarande art av investeringar för vilka chefen för finansdepartementet redogjort i prop. 1969: 1 bil. 19 bör medel härför beräknas under sjöfartsverkets fond.
Med hänsyn till behållningen på anslaget uppgår behovet av medelstill skott för de ifrågavarande ändamålen till 3,5 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sjöfartsmateriel m. m. på tilläggsstat III till riks- staten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 3 500 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
13
14
Åren närmast innan denna kungörelse kom att tillämpas vid uppförande
av sjöbefälsskolor byggdes nya lokaler vid skolorna i Härnösand, Kalmar
och Malmö. Vidare moderniserades skolornas utrustning enligt statsmak
ternas beslut vid 1959 års riksdag (prop. 81, SU 72, rskr 212). Kommunerna
bestred därvid kostnaderna för sådan utrustning m. m. som efter 1964 års
riksdagsbeslut bäres av staten. Kommunerna har framhållit att man be
traktade detta som en förskottering av kostnader för statens räkning.
Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71
föreslagit, att 711 566 kr. anvisas under förevarande anslag att utbetalas till
Malmö stad som ersättning för förskotterade medel för uppbyggnad av ett
maskintekniskt laboratorium.
Härnösands stad och Kalmar stad har hemställt om ersättning med
413 850 kr. respektive 371 981 kr. Skolöverstyrelsen har tilllstyrkt att ersätt
ning skall utgå men för Kalmar stads del föreslagit att beloppet skall be
gränsas till 367 784 kr.
Departementschefen
Numera råder klara principer i fråga om fördelningen mellan staten och be
rörd kommun av kostnaderna för uppförande och utrustning av sjöbefäls-
skola. Skolorna i Härnösand, Kalmar och Malmö uppfördes vid en tid då de
lade meningar synes ha förelegat rörande tillämpningen av tidigare praxis på
området. Med hänsyn till vad överstyrelsen anfört förordar jag att medel nu
anvisas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår för att ersätta
dels Malmö stad för kostnader för uppförande av maskintekniskt laborato
rium, dels Härnösands stad och Kalmar stad för utgifter som dessa städer på
motsvarande sätt förskottsvis bestridit. Det sammanlagda medelsbehovet för
här angivna ändamål uppgår till 1 493 200 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. på tilläggs
stat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett re
servationsanslag av 1 494 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
E, Högre utbildning och forskning
[2] E 48. Extra utgifter vid universitet och högskolor. I riksstaten för inne
varande budgetår har under denna rubrik uppförts ett reservationsanslag
av 1 035 000 kr. Detta anslag är av Kungl. Maj :t fördelat på tio anslagspos
ter. Av dessa står en, uppförd med 540 000 kr., till Kungl. Maj :ts disposition.
Från denna post bestrids kostnader för förstärkningsåtgärder — huvudsakli
gen i fråga om undervisningsresurser — vid universiteten och vissa högsko
lor inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Behovet av medel innevarande budgetår för kostnader som bestrids från
15
anslagsposten Till Kungl. Maj :ts disposition — bl. a. kostnader i samband
med försöksverksamhet med yrkesinriktade studiekurser och särskilda åt
gärder för syn- och hörselskadade studerande — har visat sig vara mycket
stöld.
I skrivelse den 12 februari 1970 har universitetskanslersämbetet hemställt
att ytterligare 325 000 kr. skall ställas till ämbetets förfogande för innevaran
de budgetår för bestridande av vissa merkostnader i samband med att stu
derande som tilldelats licentiandstipendier enligt äldre bestämmelser i stället
erhåller stipendier för forskarutbildning (doktorandstipendier).
Vidare har universitetskanslersämbetet i skivelse den 27 november 1969
— jämte i anslutning härtill senare ingiven reviderad kostnadsberäkning —
hemställt att 132 000 kr. anvisas för bestridande av vissa kostnader i sam
band med nedläggningen av forskningsreaktorn R 1, belägen vid tekniska
högskolan i Stockholm.
De disponibla medlen under förevarande anslag uppgick den 1 mars 1970
till i runt tal 100 000 kr. Med hänsyn till behovet av medel för bl. a. nyss
nämnda ändamål räknar jag med en medelsåtgång av 550 000 kr. för åter
stoden av innevarande budgetår. Detta innebär för budgetaret 1969/70 ett
medelsbehov under anslaget av ytterligare 450 000 kr. utöver nu uppfört
belopp under anslaget till extra utgifter vid universitet och högskolor, posten
Till Kungl. Maj :ts disposition. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t före
slår riksdagen
att till Extra utgifter vid universitet och högskolor på till-
läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett
reservationsanslag av 450 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
F. Lärarutbildning
[3] F 19. Ersättning till Malmö stad i samband med lärarutbildningsrefor-
men. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för bud
getåret 1969/70.
Kungl. Maj :t uppdrog den 22 september 1967 åt statens förhandlings-
nämnd att uppta de förhandlingar med företrädare för kommunal huvud
man som befanns erforderliga för att anordna reformerad lärarutbildning i
bl. a. Malmö. Avtal har den 24 november 1969 träffats med drätselkamma
ren i Malmö under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj :t samt av
Malmö stadsfullmäktige.
Lärarhögskolan i Malmö inrättades den 1 juli 1962 i enlighet med ett mel
lan staten och Malmö stad den 25 maj 1959 träffat avtal (prop. 1959: 89,
SU 77, rskr 217). Genom avtalet överlät staden utan ersättning till staten
ett ca 60 000 m2 stort markområde, tomten nr 1 i kvarteret nr 41 Helene-
16
holm, och åtog sig bl. a. att utan statsbidrag uppföra byggnader för en till
lärarhögskolan hörande övningsskola samt att inreda och utrusta övnings
skolan. Såväl byggnader som inventarier m. m. överläts till staten utan er
sättning.
På grund av 1967 års riksdagsbeslut om reformerad lärarutbildning har
förutsättningarna för samarbetet mellan staten och Malmö stad i fråga om
lärarhögskolan ändrats på betydelsefulla punkter. 1959 års avtal har därför
blivit obsolet i vissa delar. Beträffande andra avsnitt har den sakliga grun
den för avtalsbestämmelserna undanryckts eller ändrats i väsentliga av
seenden. Vidare krävs en betydande tillbyggnad och därmed ökat markbe
hov för lärarutbildningen, bl. a. genom att ett yrkespedagogiskt institut och
ett förskoleseminarium skall integreras med lärarhögskolan. Mot denna bak
grund har ett nytt samarbetsavtal träffats. Avtalet innebär bl. a. att Malmö
stad till staten utan ersättning överlåter ett område av ca 17 700 m2 i an
slutning till den mark som staten nu innehar. Med beaktande av att staden
både i samband med lärarhögskolans tillkomst och nu överlåtit erforderlig
mark utan vederlag och även i övrigt tagit på sig extra kostnader har sta
tens förhandlingsnämnd ansett sig böra medverka till att staden erhåller ett
avlösningsbelopp i samband med att 1959 års avtal ersätts av det nya sam-
arbetsavtalet. Parterna har enats om att fastställa detta belopp till 1,5 milj.
kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
Departementschefen
Av den redogörelse som lämnats i det föregående framgår att statens för
handlingsnämnd funnit skäligt att Malmö stad erhåller ett avlösningsbelopp
om 1,5 milj. kr. i samband med att 1959 års avtal angående upprättande
av en lärarhögskola i Malmö in. m. ersätts av ett nytt samarbetsavtal om
lärarhögskolan i Malmö m. m. Det nya samarbetsavtalet ger möjlighet till
en utbyggnad av lärarutbildningen i Malmö. Jag finner avtalet godtagbart
och tillstyrker därför att nämnda belopp utbetalas till Malmö stad. Beloppet
bör tas upp som ett särskilt anslag på tilläggsstat till riksstaten för inneva
rande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till Malmö stad i samband med lärar-
utbildningsr ef ormen på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1969/70 anvisa ett anslag av 1 500 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
17
KAPITALBUDGETEN
IY. Statens utlåningsfonder
[4] IY: 3. Lånefonden för inventarier i studentbostäder. Under denna rubrik
har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av
5 milj. kr.
Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 15 januari 1970 hemställt att ytter
ligare 4 360 000 kr. anvisas som investeringsanslag till fonden för inneva
rande budgetår.
Till grund för beräkningarna i prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 491, SU 46, rskr
137) låg styrelsens antagande att lån skulle medges för 4 750 rum under
budgetåret 1969/70. Styrelsen räknar nu med att lån kommer att medges
för 7 900 rum.
Departementschefen
Med hänvisning till vad bostadsstyrelsen anfört finner jag att ytterligare
4 360 000 kr. bör anvisas såsom investeringsanslag till lånefonden för inven
tarier i studentbostäder.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lånefonden för inventarier i studentbostäder på
tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa
ett investeringsanslag av 4 360 000 kr.
Yad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
-j-2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 105
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
19
Bilaga 5
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
6 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern
Palme,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler här
efter de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår
utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk
[1] D 2. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. På riksstaten för
budgetåret 1969/70 är under förevarande rubrik uppfört ett förslagsanslag
av 153 milj. kr. Medlen används för olika prisreglerande ändamål i enlighet
med 1969 års riksdagsbeslut om jordbruksprisregleringen (prop. 1969: 107,
JoU 24, rskr 204).
Departementschefen
Till följd av omfattningen av skadorna på 1969 års skörd kan ersätt
ningarna inom ramen för det permanenta skördeskadeskyddet under inne
varande budgetår beräknas uppgå till betydligt högre belopp än tidigare.
Kungl. Maj :t anbefallde därför i september 1969 statens jordbruksnämnd
och statistiska centralbyrån att beräkna medelsbehovet för skördeskadeer-
sättningarna. Beräkningen, som utfördes under november månad, visade att
ersättningarna kan förutses komma att uppgå till 105 milj. kr. Tillgången
på medel i skördeskadefonden uppskattades komma att under mars månad
20
1970, då utbetalningarna äger rum, utgöra 153 milj. kr. Beräkningarna var
emellertid behäftade med stor osäkerhet och centralbyrån uteslöt inte att
ersättningarna sammanlagt kunde komma att överstiga tillgångarna i fon
den. Däremot ansågs det osannolikt att ersättningarna skulle komma att
överstiga fondens behållning jämte det belopp på 75 milj. kr. som staten
tidigare garanterat. I samband med att permanenta skördeslcadeskyddet in
fördes uttalade riksdagen (prop. 1961: 94, JoU 22, rskr 227) att för skador
vars reglering inte täcks av de årliga tillskotten borde staten garantera er
sättning med högst 75 milj. kr., vilket motsvarade vad som återstod av det
belopp som jordbruket fick utfästelse om av staten för berörda ändamål vid
1956 års prisöverenskommelse. Staten har hittills inte behövt ta i anspråk
någon del av belopp på 75 milj. kr.
Enligt vad jag nyligen inhämtat från centralbyrån är det fortfarande
inte helt säkert om medlen i skördeskadefonden kommer att räcka för att
betala ut ersättningarna till följd av fjolårets skördeskador. Först när ersätt-
ningsberäkningarna är slutförda, vilket beräknas ske i slutet av mars, före
ligger kännedom om det verkliga medelsbehovet. För att ej försena utbetal
ningen av skördeskadeersättningarna bör, om ersättningarnas totalbelopp
skulle komma att överstiga medlen i skördeskadefonden, förslagsanslaget
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område tas i anspråk för att täcka
överskjutande belopp. Det belopp som kan komma att disponeras av anslaget
bör avräknas från den nyssnämnda garantin på 75 milj. kr. Riksdagen bör
senare underrättas om och i vilken omfattning garantin har utnyttjats.
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad jag anfört ta i anspråk förslagsanslaget Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område med det belopp som behövs
för att inom permanenta skördeskadeskyddets ram betala ut
ersättningar till följd av skador på 1969 års skörd.
[2] D 6. Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. På riks-
staten för budgetåret 1969/70 är under förevarande rubrik uppfört ett
reservationsanslag av 39 325 000 kr., varav 9 325 000 kr. avser kostnader för
bl. a. skördeskadeskyddets administration.
Statistiska centralbyrån föreslår, att på tilläggsstat för budgetåret 1969/
70 anvisas 509 000 kr. för att täcka kostnadsstegringar under innevarande
budgetår på grund av ökade löner.
Departementschefen
Jag har inget att erinra mot centralbyråns beräkning av medelsbehovet
för merutgifter under budgetåret 1969/70 på grund av löneökningar.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
21
att till Kostnader i samband med permanent skördeskade-
skijdd på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/
70 anvisa ett reservationsanslag av 509 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens
områden
[3] F 6. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m. För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reseiva-
tionsanslag av 5 milj. kr. Av beloppet disponeras 1 650 000 kr. av byggnads
styrelsen för ändamål som redovisas i en särskild inredningsplan. Återsto
den, 3 350 000 kr., disponeras av utrustningsnämnden för universitet och
högskolor för ändamål som tagits upp i en särskild utrustningsplan. Styrel
sen och nämnden äger inom ramen för tillgängliga medel — oavsett i inred
nings- och utrustningsplanerna för objekten beräknad medelsförbrukning
— bestrida kostnader för inredning resp. utrustning av de i planen upp
tagna objekten intill högst det belopp, som för varje objekt anges som
kostnadsram.
Byggnadsstyrelsen föreslår att delramen för oförutsedda mindre inred-
ningsobjekt, som f. n. uppgår till 550 000 kr., höjs med 250 000 kr.
Departementschefen
Den av byggnadsstyrelsen föreslagna nya delramen för oförutsedda mind
re inredningsobjekt föranleder ingen erinran från min sida. Jag förordar
alltså att delramen ökas med 250 000 kr. Medelsförbrukningen under inne
varande budgetår ryms inom den till inredning av lokaler vid jordbrukets
högskolor m. m. anvisade posten. Jag förordar därför att kostnaderna för
oförutsedda mindre inredningsobjekt får bestridas av tillgängliga medel på
anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående förordat om bestri
dande av vissa inredningskostnader vid jordbrukets hög
skolor m. in.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
23
Bilaga 6
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
6 mars 1970.
Närvarande :
Statsministern
Palme,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfrerg, Lidrom.
T. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anmäler härefter
de ärenden under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter
på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Tionde huvudtiteln
B. Utrikeshandel m. m.
[1] B 4. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Un
der denna rubrik anvisades för budgetåret 1969/70 ett reservationsanslag av
130 000 kr. för svenskt deltagande i olika former av nordiskt samarbete,
bl. a. i nordiska ministerkommittén för ekonomiskt samarbete, nordiska eko
nomiska samarbetsutskottet och nordiska kommittén för konsumentfrågor.
Vid möte med de nordiska statsministrarna i Reykjavik den 7 februari 1970
förelåg enighet om det förhandlingsresultat beträffande Nordek som lagts
fram av Nordiska ämbetsmannakommittén. Ämbetsmannakommittén har
fått i uppdrag att före den 7 mars 1970 färdigställa Nordektraktaten.
Anvisade medel är inte tillräckliga för att täcka kostnaderna för Sveriges
deltagande i det fortsatta arbetet. Jag föreslår därför att ytterligare 250 000
kr. anvisas på tilläggsstat.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
KAPITALBUDGETEN
V. Fonden för låneunderstöd
[2] V: 2. Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för Island.
I samband med förhandlingarna om Islands anslutning till EFTA har de
nordiska länderna kommit överens om att upprätta en industrialiserings-
fond till förmån för Island (prop. 1970: 11, UU 1, rskr 50). Fondens grund
kapital skall uppgå till ett belopp motsvarande 14 milj. US dollar, varav Sve
rige skall svara för 5,4, Danmark, Finland och Norge för 2,7 och Island för
0,5 milj. Kapitalet skall räntefritt ställas till den nordiska industrialiserings-
fondens förfogande. Utbetalningen skall ske under en fyraårsperiod med
lika stora årliga belopp. Detta innebär för Sveriges del ca 7 milj. kr. om året
under perioden 1 mars 1970— 1 mars 1974. Den nordiska industrialiserings
fonden kan infordra beloppen från de nordiska länderna, efter hand som
dess verksamhet kräver det. Avtalet om den nordiska industrialiseringsfon
den träder i kraft sedan samtliga länder deponerat sina ratifikationsinstru
ment hos Islands regering. Kungl. Maj :t beslutade den 13 februari 1970 att
för Sveriges del ratificera avtalet om en nordisk industrialiseringsfond till
förmån för Island. Deponeringen av ratifikationsinstrumentet ägde rum den
26 februari 1970.
Från det tionde året skall fonden successivt under de följande femton
åren återbetala de belopp som betalats in av Danmark, Finland, Norge och
Sverige. När beloppen är återbetalade utlöper överenskommelsen.
Sveriges andel av fondkapitalet för perioden 1 mars 1970—28 februari
1971 bör anvisas på tilläggsstat III för budgetåret 1969/70. Motsvarande be
lopp för perioden 1 mars 1971—29 februari 1972 bör anvisas på riksstaten
för budgetåret 1970/71. Jag kommer senare att hemställa om detta.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lån till nordiska industrialiseringsfonden till för
mån för Island på tilläggsstat III till riksstaten för budget
året 1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
25
Bilaga 7
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
6 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern
Palme,
ministern
för
utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter
ärende under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på
tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
KAPITALBUDGETEN
IV. Statens utlåningsfonder
[1] IV: 12. Lånefonden för bostadsbyggande. Under denna rubrik har för
innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 1 400 milj. kr.
Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 5 februari 1970 hemställt att under
anslaget anvisas 415 milj. kr. på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Styrelsen anför att bostadslån till nybyggnadsföretag under tiden juli 1969
—januari 1970 har utbetalats med sammanlagt 1 230 milj. kr. Under åter
stoden av budgetåret beräknas lån komma att utbetalas med ytterligare ca
1 070 milj. kr. För hela budgetåret skulle utbetalningarna sålunda komma
att uppgå till ca 2 300 milj. kr., en ökning med 640 milj. kr. i förhållande
till styrelsens beräkningar i anslagsframställningen för budgetåret. En ut
betalning av denna omfattning innebär att den tidigare eftersläpningen i ut
betalningarna har minskat och alt tiden mellan preliminärt beslut och utbe
talning i låneärendena förkortats. De snabbare utbetalningarna beror vä
sentligen på åtgärder med anledning av den överenskommelse, som i sep
tember månad 1969 träffades mellan delegationen för bostadsfinansiering
och kreditinstituten om vissa kreditförsörjningsfrågor. Genom höjningen
26
den 1 januari 1970 av räntan på statliga bostadslån samt ökningen av ute
stående paritetslån och säkrare underlag för beräkningen av räntelånens
storlek beräknas anslagsbelastningen öka med sammanlagt 105 milj. kr.
till 705 milj. kr. för paritetslån och räntelån. För ombyggnadslån och tomt
rättslån beräknas samma belopp som tidigare. Efter avdrag för inflytande
amorteringar och inlösen av lån beräknas de totala nettoutgifterna till 2 680
milj. kr.
Behållningen på anslaget vid ingången av budgetåret uppgick till ca 865
milj. kr. Inberäknat anslaget för budgetåret om 1 400 milj. kr. är således
ett belopp på 2 265 milj. kr. disponibelt för utbetalningar. Ett ytterligare
anslag om 415 milj. kr. blir därför erforderligt.
Departementschefen
Utbetalningarna från lånefonden för bostadsbyggande under innevarande
budgetår kan av skäl som bostadsstyrelsen angivit beräknas bli väsentligt
större än som tidigare antagits. Enligt styrelsens beräkningar skulle fonden
behöva förstärkas med 415 milj. kr.
Enligt vad jag har erfarit avser bostadsstyrelsen att genomföra en viss
omläggning av bokföringsrutinerna, som medför att avräkningen mellan vis
sa inkomst- och utgiftstitlar förskjuts från slutet av ett budgetår till början
av det följande budgetåret. Med beaktande härav bör behovet av ytterligare
medel för innevarande budgetår beräknas till 200 milj. kr.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lånefonden för bostadsbyggande på tilläggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investerings-
anslag av 200 000 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. May.ts proposition nr 105 år 1970
27
Bilaga 8
INDUSTRIDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
6 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern
Palme,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler härefter
de ärenden under industridepartementets handläggning som angår utgifter
på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
DRIFTRUDGETEN
Trettonde huvudtiteln
B. Industri in. m.
fl] B 3. Statens institut för hantverk och industri: Utrustning och inred
ning. För ändamålet har för innevarande budgetår anvisats ett reservations
anslag av 400 000 kr.
Statens institut för hantverk och industri hemställer i skrivelse den 23
februari 1970 att 394 500 kr. ställs till institutets förfogande för vissa kost
nader i samband med institutets nyorganisation fr. o. m. den 1 juli 1970
(prop. 1970: 1 bil. 15 s. 30 f.f.).
Institutet anför att det nödgas vidtaga vissa lokalmässiga omdispositioner
med hänsyn till de arbetsuppgifter som kommer att åvila institutet i fram
tiden. Genomförda eller nära planerade förflyttningar kan ses som ett första
och nödvändigt led i en mera omfattande och långsiktig lokalplanering. Ut
redning härom pågår genom byggnadsstyrelsens försorg i samarbete med
institutet.
Kostnaderna för flyttning av VVS-avdelningen till Nacka beräknar insti
tutet till 102 000 kr., varav 30 000 kr. för planerings-, projekterings- och ar-
betsledningskostnader för arbeten i egen regi. För flyttning inom institu-
28
tionsbyggnaden av vattentekniska laboratoriet erfordras 72 500 kr. Vidare
har genom byggnadstyrelsens försorg mera ändamålsenliga lokaler ställts
till institutets Göteborgskontors förfogande. Kostnaderna för flyttning och
utbyggnad i samband härmed uppgår till 34 960 kr.
På tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisades institutet
45 000 kr. för flyttnings- och inredningskostnader sedan byggnadsstyrelsen
anvisat särskilda lokaler till institutets elektroniksektion (prop. 1967: 155
s. 26, SU 210, rskr 411). I beloppet ingick inte medel för inköp av den ar
matur som anskaffats i enlighet med byggnadsstyrelsens projektering. Efter
närmare utredning om upphandlingen har riksrevisionsverket förklarat sig
inte ha någon erinran mot att medel för armatur ställs till institutets förfo
gande. Som komplettering till vissa ombyggnadsarbeten har ytterligare ar
matur skaffats. Kostnaderna uppgår till sammanlagt 35 000 kr.
Institutet begär vidare medel på tilläggsstat för att före det nyorganiserade
institutets start den 1 juli 1970 kunna dels börja systematisk fortbildning
för företagareföreningarnas personal (80 080 kr.), dels förbereda och påbörja
aktivitet för institutets Norrlandsprogram (70 000 kr.).
Departementschefen
De i samband med lokalförändringarna förenade kostnaderna för utrust
ning och inredning (102 000 — 30 000 -f 72 500 -f 34 960 -f 35 000 =
214 460) bör täckas genom tilläggsanslag för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens institut för hantverk och industri: Utrust
ning och inredning på tilläggsstat III till riksstaten för bud
getåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 214 000 kr.
Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1970
E. Teknisk utveckling m. m.
[2] E 3. Statens provningsanstalt: Utrustning. I riksstaten för innevarande
budgetår är under denna anslagsrubrilt uppfört ett reservationsanslag av
800 000 kr.
I samråd med statens provningsanstalt och AB Atomenergi har byggnads
styrelsen på Kungl. Maj :ts uppdrag utarbetat byggnadsprogram för prov-
ningsanstaltens brandlaboratorium i Studsvik. Byggnadsstyrelsen har den
20 februari 1970 erhållit i uppdrag att fortsätta projekteringen till bygg
handlingar. Objektet bör kunna påbörjas under våren 1970 varför det nu
bör redovisas för riksdagen.
Brandlaboratoriet föreslås bli uppfört vid Instrumentvägen i Studsvik cir
ka 100 meter väster om AB Atomenergis slrålskyddslaboratorium. Rums-
ytan i den föreslagna nybyggnaden blir 375 m2. Härtill kommer omkläd
ningsrum, fläktrum och en del andra sekundärutrymmen. Laboratoriet bör
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
29
utrustas med två belastningsbara brandugnar med rökgasskorsten. Speciel
la krav ställs på ventilationen. I utrustningen bör vidare bl. a. ingå en tio
tons travers. Erforderliga ledningar och kulvert för vatten, avlopp och vär
me finns utbyggda i Instrumentvägen. Omkring 500 m2 mark i anslutning
till nybyggnaden behöver hårdgöras för tillfällig uppställning av material
och fordon.
Byggnadskostnaderna uppskattas av byggnadsstyrelsen till 750 000 kr. en
ligt prisläget den 1 april 1969. Provningsanstallen beräknar kostnaderna för
utrustning av laboratoriet till 1,3 milj. kr. Huvuddelen av utrustningskost-
naderna faller på de nya brandugnarna.
Departementschefen
Provningsanstaltens nuvarande brandlaboratorium är föråldrat och behö
ver ersättas. Det är betydelsefullt för bl. a. byggnadsindustrin att provnings-
anstalten får nya resurser att utföra en effektiv brandprovning. Ett nytt
brandlaboratorium bör uppföras i Studsvik och tas i bruk så snart som möj
ligt under vintern 1970—71.
Kostnaderna för utrustning till brandlaboratoriet har beräknats till 1,2
milj. kr. för horisontal- och vertikalugnar och 100 000 kr. för övrig utrust
ning. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens provningsanstalt: Utrustning på tilläggs-
stat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett re
servationsanslag av 1 300 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
A. Försvarets fabriksverk
[3] I: A 2. Förvärv av aktier i Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co. Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret
1969/70.
Förenade fabriksverken har hemställt om ett anslag av 7 930 000 kr. för
förvärv av aktierna i Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co och därvid anfört
i huvudsak följande.
När gevärsfaktoriets nya anläggningar planerades hade fabriksverkens
ledning anledning att utgå från en framtida marknad i olika delar av värl
den som gjorde det företagsekonomiskt riktigt att under överblickbar fram
tid planera för en tämligen konstant produktion av vissa vapen. Den mer
restriktiva politik i fråga om beviljande av exportlicenser som tillämpats
under senare år har emellertid medfört att den potentiella marknaden be
30
gränsats högst avsevärt. Till följd härav har den kapacitet som skapats vid
gevärsfaktoriets nya anläggningar inte omedelbart kunnat utnyttjas för pro
duktiva insatser. Det fortgående rationaliseringsarbetet vid verkstäderna
har inte kunnat drivas så hårt att effekten av omsättningsminskningen kun
de motvägas. Verksamheten vid gevärsfaktoriet lämnade därför arbetsåret
1968/69 ett underskott — efter räntor och avskrivningar och sedan gevärs
faktoriet belastats med beräknad andel av fabriksverkens centrala admi
nistrationskostnader — av drygt 6 milj. kr. Detta resultat ingår i fabriks
verkens totala resultat för nämnda år vilket i sin helhet innebar att verket
inlevererade 21,9 milj. kr. till statsverket.
I nära samarbete med Husqvarna Vapenfabriks AB erhöll fabriksverken
år 1965 en betydande order på automatkarbiner till det svenska försvaret.
Nu löpande order på dessa kan anses vara avslutade om ca två år. Det
finns därför risk att beläggningen i verkstäderna då ytterligare försvagas.
Detta innebär en klar risk för än sämre kapacitetsutnyttjande.
Mot bakgrund av denna utveckling intensifierades ansträngningarna i
början av år 1969 för att få nya arbetsuppgifter till gevärsfaktoriet. I första
hand gjordes försök med att nå långsiktiga avtal om kvalificerat legoarbete.
Inte obetydliga resultat har därvid nåtts.
Företagsledningen har emellertid eftersträvat att tillföra gevärsfaktoriet
en ökad egen tillverkning på ett område som är väl anpassat till gevärsfak
toriets resurser och industriella erfarenhet för att snabbt kunna höja kapa-
citetsutnyttjandet vid gevärsfaktoriet.
Förenade fabriksverken har sedan en lång följd av år haft ett nära sam
arbete med Husqvarna Vapenfabrik AB. Detta har främst avsett produk
tion av automatkarbiner men även andra gemensamma utvecklingsprojekt
som nya typer av jakt- och sportvapen. Detta gjorde det naturligt att un
dersöka vilka möjligheter som fanns till ett vidgat samarbete och samord
ning av verksamheten.
Husqvarna Vapenfabrik AB har under senare år målmedvetet utvidgat
sitt produktsortiment på andra områden än vapenområdet. Ledningen för
företaget har i princip bestämt sig för att begränsa sina insatser inom va
penområdet för att koncentrera sin verksamhet till vissa andra produkt
grupper. Förenade fabriksverken har därför med Husqvarna Vapenfabrik
AB träffat en preliminär överenskommelse av innebörd alt verket skall
överta bolagets hela handvapensektor, såväl utveckling och tillverkning som
marknadsföring och försäljning av handvapen för militära och civila än
damål. Transaktionen avses genomföras på så sätt att fabriksverken för
värvar bolagets dotterbolag Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co, till vilket
hela handvapensektionen överförts.
Nämnda dotterbolag avses vid aktieförvärvet ha tillgångar bokförda till
3,4 milj. kr. och skulder till Husqvarna Vapenfabrik AB på 3 310 000 kr.
Tillgångarna i bolaget, bestående av lager, maskiner och verktyg samt ett
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
31
good-willvärde har värderats till sammanlagt 11 240 000 kr. Av detta belopp
utgör inte mindre än 8 milj. kr. lagertillgångar. Fabriksverken avses erlägga
detta belopp dels genom förvärvet av bolaget till ett pris av 7 930 000 kr.,
dels genom därpå följande köp av bolagets tillgångar till bokförda värden,
varefter bolaget löser sin skuld till Husqvarna Vapenfabrik AB.
Den verksamhet som på nämnda sätt avses förvärvas av fabriksverken
tillför gevärsfaktoriet en tillverkning av jaktvapen som verket för år 1971
beräknat till 18 000 enheter. Antalet beräknas därefter successivt stiga för
att år 1974 utgöra ca 24 000 enheter. Detta tillskott till gevärsfaktoriets verk
samhet beräknas förbättra dess ekonomiska resultat —- efter avskrivningar
— med mellan 1,1 och 1,7 milj. kr. årligen under nämnda år.
Den föreslagna transaktionen är en väsentlig men inte tillräcklig åtgärd
för att få en acceptabel lönsamhet vid gevärsfaktoriet. Ytterligare rationali-
seringsåtgärder och ansträngningarna att öka beläggningen beräknas resul
tera i att underskottet vid gevärsfaktoriet inom två år övergår i ett överskott.
Departementschefen
Gevärsfaktoriets verksamhet överflyttades under första halvåret 1969 till
nya lokaler. Faktoriet fick härigenom betydligt ökade resurser såväl vad
gäller verkstadsyta som utrustning. Dessa resurser har emellertid hittills
endast delvis kunnat utnyttjas, vilket till stor del har sin grund i vårt lands
allt restriktivare politik i fråga om vapenexport.
Inom fabriksverken försöker man på olika sätt att tillföra gevärsfakto
riet ny produktion såväl i form av legoarbeten som egna produkter. Den
överföx-ing av Husqvarna Vapenfabriks AB vapentillverkning, varom preli
minär överenskommelse träffats, är i detta sammanhang av stor betydelse
när det gäller att öka kapacitetsutnyttjandet vid gevärsfaktoriet och för
bättra dess lönsamhet. Jag förordar därför att den ifrågavarande vapentill
verkningen förvärvas i enlighet med avtalet. Jag har ingen erinran mot det
överenskomna priset för förvärvet.
Det nämnda överförandet av vapentillverkningen kommer att ske genom
att fabriksverken förvärvar samtliga aktier i det av Husqvarna Vapenfab
riks AB ägda Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co till ett pris av 7 930 000
kr. Detta bolag avses efter hand sälja sina tillgångar till fabriksverken till
bokförda värden. Sedan detta skett bör det på fabriksverkens fond bokförda
värdet av aktierna nedskrivas till det verkliga värde de har efter denna trans
aktion, vilket torde komma att bli 90 000 kr. Skillnaden mellan anskaffnings
värdet och det verkliga värdet inlevereras till statsverket, vilket torde ske
före den 1 juli 1971.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Förvärv av aktier i Kreditaktiebolaget G. M. Flink
& Co på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70
anvisa ett investeringsanslag av 7 930 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
32
[4] I: A 3. Förvärv av aktier i AB Avimat. Något anslag för detta ändamål
finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1969/70.
Förenade fabriksverken
Fabriksverken hemställer, att ett anslag av 2 850 000 kr. ställs till verkens
förfogande för förvärv av samtliga aktier i AB Avimat och anför i huvudsak
följande.
AB Avimats verksamhet omfattar konstruktion och måttsättning av me
kaniska tändrör, urverk, säkringar och tidsfördröjningar. Bolaget, som är
beläget i Stockholm, sysselsätter för närvarande 62 personer. Aktiekapitalet
uppgår till 400 000 kr. Bolagets omsättning under de tre verksamhetsåren
1 oktober 1965—30 september 1968 har utgjort resp. 3,8, 4,6 och 4,4 milj. kr.
per år. Den redovisade vinsten före skatter och avskrivningar uppgick under
samma år till resp. 233 000, 578 000 och 565 000 kr. Under innevarande
verksamhetsår, som förlängts till att omfatta tiden 1 oktober 1968—31 mars
1970, har verksamheten haft ungefär motsvarande omfattning.
Då försvarets materielverk vid sin upphandling i allt större utsträckning
tillämpar huvudleverantörsprincipen har detta medfört ett behov för fa
briksverken att utvidga sitt tillverkningsprogram i fråga om vissa kompo
nenter, däribland tändrör, för att inte riskera ett alltför stort beroende av
underleverantörer. Fabriksverken anser därför att ett förvärv av AB Avimat
innebär en tillfredsställande ökning av fabriksverkens kapacitet inom tänd-
rörsområdet. Ett preliminärt avtal om ett sådant förvärv till ett pris av
2 850 000 kr. har träffats mellan bolagets ägare och verket. Det överens
komma priset anser verket väl svara mot bolagets substansvärde av mate
riella tillgångar ökat med försiktigt beräknat värde för immateriella till
gångar. Gjorda beräkningar visar på att investeringen kommer att vara åter
betald efter tre å fyra år.
Efter det föreslagna förvärvet av AB Avimat avses bolagets verksamhet
överföras till Zakrisdalsverken i Karlstad och samordnas med den spräng-
tekniska tillverkning som bedrivs där.
Departem en tschefen
Den förslagna integreringen av verksamheten inom AB Avimat med den
i Zakrisdalsverken bedrivna verksamheten torde medföra inte obetydliga
fördelar för förenade fabriksverken. Därigenom tillförs fabriksverken en
större kapacitet på tändrörsområdet som är väsentlig med tanke på de
ökade krav som uppkommit på en integrerad egenproduktion. Samordning
en av den verksamhet som nu bedrivs inom AB Avimat med ammunitions-
tillverkningen vid Zakrisdalsverken i Karlstad är enligt min uppfattning
en fördelaktig samordning av verksamheten som resulterar i ett företags
ekonomiskt förbättrat utfall. Det pris som avses betalas för Avimat betrak
tar jag som rimligt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
33
En minskning av bolaget Avimats substansvärde kan förutses i samband
med att tändrörstillverkningen och till den hörande maskiner och utrustning
förs över till Zakrisdalsverken. Denna värdeminskning bör komma till ut
tryck i en avskrivning på värdet av bolagets aktier inom fabriksverkens
fond åtföljd av motsvarande inleverans av avskrivningsmedel till statsver
ket. Denna inleverans bör ske före den 1 juli 1971.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Förvärv av aktier i AB A vimat på tilläggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa ett investe-
ringsanslag av 2 850 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
[5] I: A 4. Teckning av aktier i ett industriföretag i Gällö. Något anslag för
detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1969/70.
Förenade fabriksverken
Fabriksverken hemställer, att 1 milj. kr. ställs till verkets förfogande för
teckning av aktier i ett planerat industriföretag i Gällö samt att bolaget
måtte beviljas statlig kreditgaranti för 1,5 milj. kr. Som skäl härför anför
verken i huvudsak följande.
Kungl. Maj :t beslöt den 11 oktober 1963 efter riksdagens hörande att
centralisera den ammunitionstekniska verksamhet, som dåvarande armé
förvaltningen bedrev i bergverkstäder på skilda platser i landet, till Vingåker
(prop. 1962: 121). En av dessa bergverkstäder är belägen i Gällö, Jämtlands
län. Till följd av arbetsmarknadsläget i Gällö har sedermera i olika sam
manhang vissa utfästelser gjorts om att antalet sysselsatta, som vid tid
punkten för Kungl. Maj :ts beslut uppgick till ca 60 vid Gällöverkstaden, om
möjligt skulle bibehållas. För närvarande sysselsätts ca 30 personer vid
verkstaden.
Resultatet av ett omfattande utredningsarbete vid fabriksverken ger vid
handen att tre projekt skulle kunna bedrivas i Gällö med viss lönsamhet.
Vissa bidrag och lån fordras dock från arbetsmarknadsstyrelsen, vilka ock
så ställts i utsikt. En förutsättning för detta stöd är att verksamheten i
Gällö bedrivs i form av aktiebolag.
De tre projekten avser dels tillverkning av emballage i form av fiberfat,
dels tillverkning av specialbyggda lådor av board och plywood för förva
ring av ammunition m. m. och dels tillverkning av gevärsstockar. Den totala
omsättningen beräknas uppgå till drygt 4 milj. kr. per år.
Projekten beräknas till en början bereda ca 40 personer sysselsättning
med en successiv ökning till ca 50 personer. I dessa siffror är inte inräknat
de 30 anställda som nu arbetar i bergverkstaden och som efter det att den
ammunitionstekniska verksamheten helt centraliserats efterhand minskar
till 15 personer. Dessa återstående kommer huvudsakligen att sysselsättas
34
med hylsrevidering. Det totala antalet anställda i Gällö för nämnda verk
samheter blir alltså 60 å 65 personer.
Totala kostnaden för att realisera de tre projekten uppgår till 5,8 milj.
kr. Därav avser 3,7 milj. kr. uppförande av ny verkstadsbyggnad, då nu
varande bergverkstad med hänsyn till olycksfallsrisker bedöms som olämp
lig för den planerade verksamheten.
För finansiering av projektet beräknas 3,1 milj. kr. utgå från arbetsmark
nadsstyrelsen. Vidare har av 1968/69 års investeringsmedel för fabriksver
ken utbetalats 200 000 kr. för maskiner för fiberfatstillverkningen. Återstå
ende 2,5 milj. kr. föreslås bli finansierade dels genom teckning av aktier i
bolaget med 1 milj. kr., dels genom lån av 1,5 milj. kr. mot en statlig kredit
garanti.
Med planerad finansiering och förutsedd omfattning av verksamheten
beräknas förelaget under de båda första åren visa förluster på sin verksam
het men åren därefter kunna uppvisa vinster. Efter sex å sju verksamhets
år beräknas de inledande förlusterna ha inhämtats.
Departem en tschefen
Som en följd av att tillverkningen och sammansättningen av ammunition
m. in. genom Kungl. Maj :ts beslut den 11 oktober 1963 centraliserades till
Vingåker har motsvarande verksamheter vid de dittillsvarande bergverkstä
derna måst läggas ned. Detta gällde också en verkstad i Gällö i Revsunds
kommun.
Med hänsyn till arbetsmarknadsläget i nämnda kommun förutsattes att
verksamheten i bergverkstaden skulle ersättas med ny verksamhet så att
ca 60 personer skulle kunna förses med arbete även framgent. En verkstad
för hylsrevidering har förlagts dit och sysselsätter ett 20-tal personer. Ytter
ligare ett 10-tal personer arbetar med explosivämnen, men denna verksam
het måste av säkerhetsskäl snarast flyttas till Vingåkersverkstaden.
Förenade fabriksverken föreslår, att tillverkning upptas i Gällö av bl. a.
lådor och gevärsstockar inom ramen för ett för ändamålet bildat aktiebolag.
För den planerade verksamheten behövs en särskild verkstadsbyggnad. Det
förutsätts att lokaliseringsstöd i form av bidrag och lån lämnas bolaget av
arbetsmarknadsstyrelsen.
Jag vill, särskilt med hänsyn till sysselsättningsförhållandena inom kom
munen, förorda att den nämnda tillverkningen kommer till stånd.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) till Täckning av aktier i ett industriföretag i Gällö på
tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa
ett investeringsanslag av 1 000 000 kr. samt
b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda
staten garanti intill ett belopp av 1 500 000 kr. för krediter
till nämnda bolag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
35
F. Statens vattenfallsverk
[6]
I:
F 1. Kraftstationer
m. m.
I sin anslagsframställning för budgetåret
1970/71 anmälde vattenfallsverket att förhandlingar fördes med Uppsala
stad om att gemensamt bygga och driva ett kraftvärmeverk (prop. 1970: 1
bil. 15 s. 128).
Statens vattenfallsverk
Vattenfallsverket har i skrivelse den 22 januari 1970 anhållit om godkän
nande av ett med det av Uppsala stad ägda Uppsala kraftvärme aktiebolag
(UKAB) ingånget konsortialavtal som avser gemensamt byggande av ett
kraftvärmeverk. Vattenfallsverket anhåller vidare om medgivande att av
investeringsanslaget Kraftstationer m. m. få ta i anspråk 1 milj. kr. för att
teckna aktier i det bolag som bildas enligt avtalet.
Sedan år 1960 har fjärrvärmenätet i Uppsala successivt byggts ut och
under början av 1970-talet beräknas det anslutna värmebehovet bli tillräck
ligt stort för att utgöra underlag för en ekonomisk mottrycksproduktion.
De befintliga större hetvattenpannorna har koncentrerats till en plats i
stadens industriområde med utrymme även för ett kraftvärmeverk.
Vattenfallsverket och UKAB har överenskommit att gemensamt uppföra
och driva ett kraftvärmeverk. Anläggningen beräknas bli påbörjad i år och
tagen i drift hösten 1973. Villkoren i överenskommelsen framgår av ett
konsortialavtal, vars giltighet, vad gäller vattenfallsverkets förpliktelser, är
beroende av Kungl. Maj :ts godkännande.
Enligt avtalet skall parterna bilda ett aktiebolag — Fyriskraft aktiebolag
(Fyriskraft) — för att gemensamt uppföra och driva ett kraftvärmeverk.
Staten och UKAB skall äga hälften vardera av aktierna i bolaget. Hembuds-
skyldighet skall föreligga vid överlåtelse av aktie. Representationen i bola
gets styrelse skall svara mot aktiefördelningen. Styrelsens ordförande skall
utses inom kretsen av styrelseledamöterna och ordförandeskapet skall al
ternera för tvåårsperioder mellan parterna.
I avtalet sägs vidare att Fyriskraft i kvarteret Brännugnen i Uppsala skall
uppföra ett kraftvärmeverk med ett aggregat på ca 175 MW1 eleffekt. Avtapp
ning för fjärrvärmeändamål om minst ca 270 MW värmeeffekt skall kunna
ske. UKAB får enligt avtalet rätt att utnyttja hela hetvattenproduktionen
och parterna hälften vardera av eleffekten.
Konsortialavtalet reglerar samarbetet endast för ett aggregat. Om ytter
ligare anläggningar för elproduktion aktualiseras i Uppsala förutsätts att
gemensam utbyggnad genom Fyriskraft skall kunna komma till stånd.
Beträffande den fullständiga utformningen av konsortialavtalet hänvisas
till akten.
1 1 MW (megawatt) = 1 000 kilowattimmar
36
Anläggningskostnaden för Fyriskrafts anläggningar uppskattas till 110
milj. kr. Finansieringen skall ske genom Fyriskrafts aktiekapital, 2 milj. kr.,
och av bolaget upptagna lån. Parterna skall i proportion till aktieinnehav
vid behov medverka till att erforderliga medel ställs till bolagets förfogande.
Från vattenfallsverket har under hand inhämtats att Fyriskraft för fi
nansiering av investeringskostnaderna beräknas kunna låna ca 65 milj. kr.
på allmänna marknaden. Av återstoden, ca 45 milj. kr., skall vattenfallsverket
svara för hälften. Under förutsättning att den planerade upplåningen på
allmänna marknaden kan genomföras beräknas anslagsbehovet för verket
bli totalt ca 22,5 milj. kr., varav 1 milj. kr. budgetåret 1969/70 för att teckna
aktier samt ca 8 milj. kr. 1972/73 och ca 13,5 milj. kr. 1973/74.
Departementschefen
Jag har inte något att erinra mot det föreslagna samarbetet med Uppsala
stad avseende utbyggnad av ett gemensamt kraftvärmeverk. Jag förordar att
avtalet mellan vattenfallsverket och Uppsala kraftvärme aktiebolag god
känns. Kungl. Maj :t bör vidare inhämta riksdagens bemyndigande att med
ge vattenfallsverket att komma överens om de smärre ändringar i avtalet
som i framtiden kan visa sig nödvändiga.
Vidare tillstyrker jag att vattenfallsverket får ta i anspråk 1 milj. kr. för
att teckna aktier i det tillämnade bolaget. Härutöver synes Kungl. Maj :t böra
bemyndigas att låta vattenfallsverket ställa erforderliga lånemedel till bo
lagets förfogande i enlighet med åtagande i konsortialavtalet.
Jag vill i sammanhanget erinra om att tillstånd för utbyggnaden i vanlig
ordning erfordras enligt miljöskyddslagen. Vidare behövs vissa ändringar i
gällande stadsplan för projektets genomförande.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl.
Maj :t att
a) godkänna avtalet mellan statens vattenfallsverk och
Uppsala kraftvärme aktiebolag om gemensamt byggande av
ett kraftvärmeverk samt medge vattenfallsverket att träffa
överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,
b) låta vattenfallsverket ta i anspråk 1 000 000 kr. av
investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för att teckna ak
tier i det bolag som bildas enligt nämnda avtal samt ställa
erforderliga lånemedel till bolagets förfogande i enlighet
med åtagande i avtalet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
37
II. Statens allmänna fastighetsfond
[7] II: 28. Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt. Byggnadsstyrelsen
har uppskattat byggnadskostnaderna för anstaltens brandlaboratorium till
750 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Nybyggnaden föreslås utformad
så att den kan användas för varierande laboratorieverksamhet.
Under hänvisning till vad jag tidigare anfört under anslaget Statens prov
ningsanstalt: Utrustning hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt på
tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 anvisa
ett investeringsanslag av 750 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
39
Bilaga 9
AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6
mars 1970.
Närvarande :
Statsministern
Palme,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga
om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tilläggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1969/70 och anför.
Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på till-
läggsstat I till gällande riksstat, dels på tilläggsstat II, dels ock på tilläggs
stat III. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då av-
skrivningsbehovet för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om
erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskriv-
ningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade
avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg
och jämkningar vidtas av riksdagen.
Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av
investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning för för-
valtningsbyggnader 25 % av anläggningskostnaden och för byggnader för
kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 %. Investeringar
i mark avskrivs inte.
Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsstat
uppföras i enlighet med följande sammanställning.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
Anslag
Investering kr.
Avskrivning kr.
Justitiedepartementet:
Polishus m. m....................................................
3 500 000
1 750 000
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stock
holm ................................................................
7 000 000
2 275 000
Socialdepartementet:
Uppförande av ett personalbostadshus för
karolinska sjukhuset ................................
11 000 000
2 750 000
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål
1 870 000
468 000
Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. ..
658 000
329 000
Industridepartementet:
Byggnadsarbeten vid statens provningsan-
anstalt..............................................................
750 000
375 000
Försvarets fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighetsfond
skall enligt gällande regler avskrivningsbehovet beräknas schablonmässigt
till 50 % av investering i kasernbyggnaders delfond, medan total avskriv
ning tillämpas för befästningars delfond. Investeringar i mark avskrivs inte.
På tilläggsstat II har för flygfältsarbeten m. m. under befästningars del
fond tagits upp ett investeringsanslag av 1,5 milj. kr. Avskrivningsanslaget
beräknas likaledes till 1,5 milj. kr.
Fonden för låneunderstöd. På tilläggsstat I har tagits upp ett anslag för
lån till föreningen Kontakt med alkoholsjuka med 750 000 kr. och på till-
läggsstat III ett anslag för lån till nordiska industrialiseringsfonden till för
mån för Island med 7 milj. kr. Båda anslagen avser räntefria lån och av-
skrivningsanslagen bör tas upp med 750 000 kr. resp. 7 milj. kr.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder på tilläggsstat III till riksstaten för budget-
åretl969/70 anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet
Polishus m. m...............................................................
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm ..
Socialdepartementet
Uppförande av ett personalbostadshus för karo
linska sjukhuset........................................................ 2 750 000
1 750 000
2 275 000
Utbildningsdepartementet Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål .... 468 000 Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m............ 329 000
Industridepartementet Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt .. 375 000
Försvarets fastighetsfond
Befästningars delfond Flygfälts arbeten m. m................................................ 1 500 000
Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet Lån till föreningen Kontakt med alkoholsjuka .. 750 000
Handel sdepartementet Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för Island..................................................... 7 000 000
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
41
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1970
43
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
XIII. Industridepartementet
B 3 Statens institut för hantverk och industri: Utrustning
och inredning, reservationsanslag................................ 214 000
E 3 Statens provningsanstalt: Utrustning, reservationsan
slag ....................................................................................... 1
300 000
______________________________ 1
514 000
Summa egentliga statsutgifter 20 807 000
B. Utgifter för statens kapitalfonder
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
B. Statens allmänna fastighets fond
Justitiedepartementet:
1
Polishus m. m. (II: 1), reservationsanslag................... 1 750 000
3 a Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm (II :3 a),
reservationsanslag ............................................................ 2
275 000
Socialdepartementet:
8 a Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska
sjukhuset (11:8 a), reservationsanslag..................... 2
750 000
Utbildningsdepartementet:
19
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål (11:20), re
servationsanslag ................................................................ 468 000
20
Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. (II: 22), re
servationsanslag ................................................................ 329 000
Industridepartementet:
26 Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt (II: 28),
reservationsanslag ............................................................
375
000
7 947 000
C. Försvarets fastighets fond
Befästningars delfond:
2
Flygfältsarbeten m. m. (III: 11), reservationsanslag ..
1 500 000
V. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
2 a Lån till föreningen Kontakt med alkoholsjuka (V: 3 a),
reservationsanslag ............................................................ 750 000
Handelsdepartementet:
4 a Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån
för Island (V: 8 a), reservationsanslag....................... 7 000 000
7 750 000
Summa utgifter för statens kapitalfonder 17 197 000
Summa för driftbudgeten 38 004 000
KAPITALBUDGETEN
K apitalinvestering
I. Statens affärsverksfonder
A. Försvarets fabriksverk
2 Förvärv av aktier i Kreditaktiebolaget G. M. Flink & Co 7 930 000 3 Förvärv av aktier i AB Avimat........................................ 2 850 000 4 Teckning av aktier i ett industriföretag i Gällö........... 1 000 000 11 780 000
II. Statens allmänna fastighets fond
Industridepartementet:
28 Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt............... 750 000
IV. Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet:
7 Lånefonden för inventarier i studentbostäder............... 4 360 00C Inrikesdepartementet: 12 Lånefonden för bostadsbyggande ..................................... 200 000 000
204 360 000
V. Fonden för låneunderstöd
Handelsdepartementet:
8 a Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån
för Island............................................................................. 7 000 000
VIII. Diverse kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet:
3 Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsmateriel m. m................... 3 500 000
Summa för kapitalbudgeten 227 390 000
Kirngl. Maj:ts proposition nr 105 år 1970
45
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700 I 74