Prop. 1970:132

('med förslag till lag om ändring i taxeringsför ordning en (1956: 623)',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 132 år 1970

1

Nr 132

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i taxeringsför ordning en (1956: 623); given Stockholms slott den 24 april 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an­ taga härvid fogade förslag till lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Kungl. Maj:ts proposition nr 132 år 1970

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2i april 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, H^olmqvist, A^spling, S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist, G^eijer, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom, C^arlsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623) och anför.

Innevarande år äger allmän fastighetstaxering rum. Taxeringsarbetet i första instans, som bedrivs av fastighetstaxeringsnämnden, skall enligt 152 § första stycket taxeringsförordningen (TF) vara avslutat senast den 25 mars under taxeringsåret. Besvär över taxering förs hos fastighetsprövningsnäinn- den. Besvärstiden går ut, för ägare den 31 maj, för kommun den 30 juni och för laxeringsintendent den 31 oktober, allt under taxeringsåret. Fastighets- prövningsnämndens arbete skall vara avslutat senast den 15 december under taxeringsåret.

Enligt 147 § fjärde stycket 6 TF åligger det ordförande i fastighetstaxe- ringsnämnd att avge yttrande i besvärsmål.

Fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande samt lägst fyra och högst sju ledamöter (133 § 1 mom. första stycket TF). Ordföranden och ytterligare en ledamot förordnas av länsstyrelsen i samband med indelningen i fastig- hetstaxeringsdistrikt. I övrigt ingår i nämnd på landet en ledamot som valts av landstingskommunens förvaltningsutskott och tre ledamöter som valts av kommunalfullmäktige samt i nämnd i stad tre ledamöter som valts av stadsfullmäktige (133 § 1 mom. andra och tredje styckena). Om det är på­ kallat med hänsyn till fastighetstaxeringsdistriktets utsträckning eller eljest, får länsstyrelsen förordna att på landet antalet ledamöter som väljs av lands­ tingskommuns förvaltningsutskott och av kommunalfullmäktige skall vara två resp. fyra samt i stad antalet ledamöter som väljs av stadsfullmäktige skall vara fem (133 § 1 mom. fjärde stycket).

Om ersättning till ordförande och ledamot i fastighetstaxeringsnämnd finns föreskrifter i 173 § TF. Av dessa bestämmelser framgår bl. a. att er­ sättningen till ordförandena och de av länsstyrelsen förordnade ledamöterna

5

inte möjlighet föreligga för ordförande i fastighetstaxeringnämnd att vid avgivande av yttrande i besvärsmål utnyttja den lokalkännedom som ofta finns hos de ledamöter i nämnden som är valda av kommun eller lands­ tingets förvaltningsutskott. Vid den allmänna fastighetstaxering, som just avslutats i första instans, har funnits eu strävan till förbättringar i fastig- hetsredovisningen på många sätt och därmed till en ökad likformighet och rättvisa vid taxeringen. I detta hänseende vill jag hänvisa till beslut av stats­ makterna inför 1970 års allmänna fastighetstaxering (prop. 1968: 154, BeU 72, rskr 376, SFS 729—734, prop. 1969: 96, BeU 43, rskr 210, SFS 210, 211, prop. 1969: 97, BeU 44, rskr 211, SFS 209, prop. 1969: 147, BeU 70, rskr 409, SFS 709, 710). Givetvis bör en sådan strävan inte motverkas av brister i un­ derlaget vid bedömningen av besvär. Vad fastighetstaxeringskommittéerna anfört i sin skrivelse finner jag således värt beaktande. Någon erinran här­ emot har heller inte gjorts av de båda remissinstanserna. Jag vill påpeka att sammanträde med lästighetstaxeringsnäinnden i sin helhet bara undantags­ vis torde vara behövligt för att ordföranden på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sin skyldighet att avge yttrande. Han hör givetvis inte sam­ mankalla fler ledamöter än han finner nödvändigt. I många fall torde också uppgifter kunna inhämtas genom skriftlig förfrågan eller per telefon. Å and­ ra sidan synes mig självklart att de ledamöter som deltar i sammanträde för att vara ordföranden behjälplig i nu avsett hänseende bör komma i åtnju­ tande av ersättning efter samma normer som gäller för de sedvanliga sam­ manträdena med fastiglietstaxeringsnämnden.

För att nå syftet med kommittéernas framställning torde viss ändring av TF vara behövlig. För min del finner jag lämpligt att föreslå ett tillägg till

147 § femte stycket av innehåll att för avgivande av yttrande i besvärsmål, som är anhängigt i fastighetsprövningsnämnd, ordföranden i fastighetstaxe- lingsnämnden får rådgöra med ledamot av fastiglietstaxeringsnämnden. Be­ stämmelsen bör också ge ordföranden rätt att kalla ledamöterna till sam­ manträde utan hinder av att nämndens arbete i övrigt är avslutat.

Med den här förordade författningsändringen torde bestämmelserna i 173 § TF bli tillämpliga även på sammanträden som hållits för att ordföran­ den skall kunna avge yttrande.

Statsverkets kostnader för den utvidgade verksamheten inom fastighets- taxeringsnämnderna bör betalas från förslagsanslaget Kostnader för allmän­ na fastighetstaxeringen år 1970.

Under åberopande av del anförda och under framhållande att ärendet bör behandlas under riksdagens vårsession hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

Kungl. Maj. ts proposition nr 132 år 1970